<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2267075</hangar_id>
 <dok_id>GF03102</dok_id>
 <rm>1991/92</rm>
 <beteckning>102</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1991/92:102</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>102</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1992-02-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:43:21</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-22 16:50:10</publicerad>
 <titel>Totalförsvarets utveckling till och med budgeåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03102/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GF03102</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03102</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1991/92:102&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets utveckling&lt;br&gt;till och med budgetåret 1996/97&lt;br&gt;samt&lt;br&gt;anslag för budgetåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret&lt;br&gt;1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03102/prop_199192__102-1.png" style="width:42pt;height:71pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande i propositionsärendet vid regeringssammanträdet har varit&lt;br&gt;chefen för försvarsdepartementet samt cheferna för justitie-, utrikes-, kom-&lt;br&gt;munikations-, finans-, jordbruks-, arbetsmarknads-, kultur- och näringsde-&lt;br&gt;partementen; vidare statsråden Dinkelspiel, Könberg och Thurdin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 februari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Björck&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I föreliggande proposition lämnar regeringen förslag avseende totalförsva-&lt;br&gt;rets utveckling under perioden 1992-1997 och en planeringsinriktning för ut-&lt;br&gt;vecklingen under den därpå följande femårsperioden. Vidare lämnas (kap.&lt;br&gt;2) förslag till verksamhet och anslag för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas regeringens säkerhetspolitiska överväganden&lt;br&gt;och utifrån dessa anges mål och uppgifter för de militära och civila delarna&lt;br&gt;av totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sålunda anförs följande om uppgifter för försvarsmakten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens viktigaste uppgift är att kunna möta ett väpnat angrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett angrepp skall kunna mötas varifrån det än kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten skall kunna möta ett angrepp som - i ett läge av förhöjd&lt;br&gt;politisk spänning i Europa - inleds med endast kort militär förvarning. An-&lt;br&gt;griparen skall därigenom antas kunna sätta in endast begränsade styrkor som&lt;br&gt;dock till huvuddelen har hög kvalitet, och vara inriktad på att nå snabb stra-&lt;br&gt;tegisk och operativ framgång. Försvarsmakten skall sålunda ha en betryg-&lt;br&gt;gande förmåga att motstå ett angrepp som inledningsvis kraftsamlas mot vi-&lt;br&gt;tala funktioner inom Sveriges nationella ledningssystem och inom totalför-&lt;br&gt;svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten skall också - inom ramen för tillgängliga personella och&lt;br&gt;materiella resurser - ha en beredskap för att snabbt kunna komplettera ut-&lt;br&gt;bildningen och den materiella tillgängligheten så att den samlade försvars-&lt;br&gt;förmågan förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftförsvaret skall tidigt kunna sättas in samlat och i alla delar av landet&lt;br&gt;för att förhindra att en angripare når herravälde över svenskt luftrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett angrepp över havet skall försvarsmakten inriktas mot att hindra en&lt;br&gt;angripare att få fast fot på svensk mark. Vid ett angrepp över landgränsen&lt;br&gt;skall inriktningen liksom hittills vara att successivt bryta angriparens anfalls-&lt;br&gt;kraft genom ett djupförsvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en angripare genom sina operationer lyckas bryta vårt organiserade&lt;br&gt;motstånd skall alla tillgängliga resurser utnyttjas för att fullfölja försvaret i&lt;br&gt;alla de former som folkrätten medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten skall vidare, om stormakternas säkerhetspolitiska och mi-&lt;br&gt;litära handlingsmöjligheter i vårt närområde långsiktigt tillväxer, successivt&lt;br&gt;kunna öka sin samlade styrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under neutralitet vid krig i vår omvärld skall försvarsmakten kunna upp-&lt;br&gt;rätthålla en efter omständigheterna anpassad beredskap mot ett väpnat an-&lt;br&gt;grepp. Samtidigt skall försök av främmande makter att nå väsentliga opera-&lt;br&gt;tiva fördelar via svenskt territorium kunna motverkas effektivt. Vårt luft-&lt;br&gt;rums integritet skall särskilt uppmärksammas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt, att vi redan i fredstid visar att vi inte accepterar någon&lt;br&gt;form av intrång på vårt territorium. Försvarsmakten skall därför ha förmåga&lt;br&gt;att ingripa mot varje form av kränkningar mot vårt luftrum och territorium.&lt;br&gt;Skyddet mot undervattenskränkningar skall därvid uppmärksammas sär-&lt;br&gt;skilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den civila delen av totalförsvaret och dess uppgifter anförs&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuduppgifterna för den civila delen av totalförsvaret sammanfattas en-&lt;br&gt;ligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att värna civilbefolkningen mot verkningar av krigshandlingar och under&lt;br&gt;kriser och i krig trygga en livsnödvändig försörjning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att under kriser och i krig stödja försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fullföljandet av dessa uppgifter är det väsentligt att de viktigaste sam-&lt;br&gt;hällsfunktionerna kan upprätthållas i kriser och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare innebörden av dessa uppgifter är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen inom den civila delen av totalförsvaret skall främst utgå från&lt;br&gt;dels de påfrestningar som Sverige kan utsättas för vid ett väpnat angrepp,&lt;br&gt;dels de försörjningsproblem som kan uppstå i samband med allvarliga, krigs-&lt;br&gt;hotande internationella kriser och i en neutralitetssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett väpnat angrepp är uppgifterna för totalförsvarets civila del att dels&lt;br&gt;stödja försvarsmakten, dels lindra konsekvenserna för befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna för försvarsmakten har redovisats ovan. Dessa uppgifter skall&lt;br&gt;vara styrande också för planeringen inom den civila delen av totalförsvaret.&lt;br&gt;Stödet till försvarsmakten skall i första hand inriktas mot ett snabbt och sä-&lt;br&gt;kert genomförande av mobilisering och krigsorganisering, i syfte att säker-&lt;br&gt;ställa försvarsmaktens omedelbara stridsförmåga i anslutning till vad som&lt;br&gt;sägs i avsnitt 1.8.1, 3:e stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets civila del skall sålunda kunna bidra till en betryggande för-&lt;br&gt;måga att motstå ett överraskande inlett angrepp som kraftsamlas mot vitala&lt;br&gt;funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befolkningen skall vid ett väpnat angrepp värnas mot konsekvenserna av&lt;br&gt;krigshandlingar genom åtgärder för i första hand skydd, räddning, vård samt&lt;br&gt;livsnödvändig försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svåra, krigshotande internationella kriser och under neutralitet kan all-&lt;br&gt;varliga försörjningsproblem uppstå som en konsekvens av en allmän bristsi-&lt;br&gt;tuation, eller till följd av hot om eller försök till påtryckningar. Planeringen&lt;br&gt;inom totalförsvarets civila del skall därvid utgå från att en grundläggande&lt;br&gt;försörjning skall kunna upprätthållas även i sådana lägen, med syfte att&lt;br&gt;kunna motstå påtryckningar och vidmakthålla försvarsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås stora förändringar inom försvarsmakten, syftande&lt;br&gt;till att uppnå en till de säkerhets- och försvarspolitiska målen anpassad ba-&lt;br&gt;lans mellan uppgifter och resurser och mellan kvalitet och kvantitet. Under&lt;br&gt;de ekonomiska förutsättningar som anges innebär detta förslag om föränd-&lt;br&gt;ringar såväl i krigs- och grundorganisationen som i ledningsorganisationen&lt;br&gt;och beträffande värnpliktssystemets tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgående från angivna uppgifter redovisas regeringens förslag till krigsor-&lt;br&gt;ganisation omfattande bl.a. 16 brigader inom armén och på sikt 16 divisioner&lt;br&gt;inom flygvapnet efter JAS-systemets införande. Konsekvensen av dessa&lt;br&gt;krigsorganisationsförändringar - i förening med förslag som framläggs i en&lt;br&gt;särskild proposition om upphävande av försöksverksamhet med korttidsut-&lt;br&gt;bildning - är att ett mindre antal värnpliktiga än hela årskullen behöver ges&lt;br&gt;grundutbildning, vilket i sin tur minskar behovet av utbildningsetablisse-&lt;br&gt;mang. I propositionen föreslås att tre regementen och en flygflottilj avveck-&lt;br&gt;las, samtidigt som ett antal förband berörs av förändringen genom bl.a. sam-&lt;br&gt;lokalisering mellan och inom garnisonsorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av de förändringar som föreslås kommer övertalig personal inom&lt;br&gt;försvarsmakten, militär och civil, att behöva avvecklas snarast möjligt, vilket&lt;br&gt;förutsätter att parterna i förhandlingar överenskommer om vilka instrument&lt;br&gt;som erfordras för att kunna genomföra avvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att det inför nästa totalförsvarsbeslut kommer att&lt;br&gt;bli aktuellt att överväga huruvida den säkerhetspolitiska utvecklingen med-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ger att ytterligare besparingar kan ske genom minskningar utöver vad som Prop. 1991/92:102&lt;br&gt;här föreslås i försvarsmaktens krigs- och grundorganisation, eller om&lt;br&gt;tvärtom omvärldsutvecklingen nödvändiggör på nytt ökade satsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De realtillskott till det militära försvarets utgiftsram som här föreslås ger&lt;br&gt;uttryck för en dubbel strävan från regeringens sida att dels tillhandahålla för-&lt;br&gt;utsättningar för en satsning på kvalitetsutveckling, personellt och materiellt,&lt;br&gt;dels dämpa omfattningen av de strukturförändringar som följer av föränd-&lt;br&gt;ringarna i övrigt. Inriktningen har sin grund i en bedömning av såväl särskilt&lt;br&gt;angelägna militära behov i det svenska försvaret som de många osäkerheter&lt;br&gt;som präglar viktiga delar av vårt närområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den årliga militära utgiftsramen höjs med 900 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom en metod primärt ämnad att säkerställa en fortsatt kvalitetsutveck-&lt;br&gt;ling på det högteknologiska området och gardera för förväntad kostnadsök-&lt;br&gt;ning inom försvarsmaterielområdet föreslås den ekonomiska ramen räknas&lt;br&gt;upp med ett belopp motsvarande 1,5 % av materielanskaffningskostna-&lt;br&gt;derna. Priskompensationssystemet kommer att förändras för att med största&lt;br&gt;möjliga precision ta hänsyn till prisutvecklingen på olika typer av varor och&lt;br&gt;tjänster som försvaret utnyttjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsinriktningen innebär således en omfattande förändringsprocess&lt;br&gt;i olika steg, med åtföljande osäkerheter vad gäller genomförbarheten i olika&lt;br&gt;led av förändringarna. Sålunda förutses föreslagna förändringar i försvarets&lt;br&gt;ledningssystem på central nivå vara genomförda och träda i kraft per den&lt;br&gt;1 juli 1994 och på regional nivå redan den 1 juli 1993. Den 1 juli 1994 avses&lt;br&gt;förändringarna i försvarsmaktens grundorganisation vara genomförda. 1995&lt;br&gt;föreslås som inriktning för ställningstagande rörande ytterligare reduce-&lt;br&gt;ringar inom flygvapnets grundorganisation, utgående från det underlag som&lt;br&gt;då förväntas föreligga beträffande möjlig lokalisering av s.k. storflottiljer.&lt;br&gt;Under de kommande åren skall vidare den personalavveckling genomföras&lt;br&gt;som utgör en besparingsförutsättning för planeringen i övrigt. Det går inte&lt;br&gt;att i dag exakt förutse i vilken takt och till vilka eventuella merkostnader som&lt;br&gt;denna personalavveckling kan genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bilden av osäkerhet beträffande planeringens genomförande hör&lt;br&gt;också den pågående särskilda beredningen av de frågor som sammanhänger&lt;br&gt;med de akuta problemen vid företaget Swedish Ordnance. Den fortsatta&lt;br&gt;verksamheten vid detta företag är även föremål för diskussioner mellan före-&lt;br&gt;trädare för berörda industrier. Även JAS-projektets fullföljande och på-&lt;br&gt;gående förhandlingar mellan försvarets materielverk och industrigruppen in-&lt;br&gt;rymmer osäkerheter om kostnadsfördelning och betalningsutfall, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund av dynamisk förändring och planeringsosä-&lt;br&gt;kerhet naturligt och ofrånkomligt att det nu aktuella försvarsbeslutet och&lt;br&gt;den fortsatta försvarsplaneringen måste få en delvis ny karaktär, detta jäm-&lt;br&gt;fört med tidigare föreställningar om möjligheten av exakta försvarsbesluts-&lt;br&gt;parametrar med avseende på mål, uppgifter, genomförandetid, ekonomisk&lt;br&gt;ram och finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringssituationen i och med 1992 års försvarsbeslut förutsätter ett ak-&lt;br&gt;tivt åtagande från statsmakternas sida att med hjälp av nya och flexibla in-&lt;br&gt;strument för finansiell styrning utöva en kontinuerlig uppföljning och kon-&lt;br&gt;troll över planeringens genomförande. Strukturförändringarna torde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma att beröra även andra samhällssektorer. Åtgärder från regeringens&lt;br&gt;sida kan därför komma att aktualiseras inom ramen för arbetsmarknads- och&lt;br&gt;näringspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala planeringsutrymme som ställs till myndigheternas förfogande&lt;br&gt;för att genomföra kontrakterad verksamhet inkluderar ett åtagande från&lt;br&gt;statsmakternas sida att under genomförandeprocessens gång fortlöpande&lt;br&gt;kunna ställa medel till förfogande. Detta kan ske t.ex. som intäkter vid för-&lt;br&gt;säljning av fastigheter, mark och materiel, när konjunkturen gör sådan för-&lt;br&gt;säljning lämplig, eller genom andra besparings- och rationaliseringsåtgärder&lt;br&gt;varifrån intäkter kan bidra till att stärka försvarsekonomin och säkerheten i&lt;br&gt;planeringen. Även exportintäkter och motköpsarrangemang kan vägas in i&lt;br&gt;regeringens överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen för ett sådant dynamiskt system är att statsmakterna och&lt;br&gt;vedebörande myndighet vid försvarsbeslutet uppnår en gemensam syn på&lt;br&gt;dels sambandet mellan myndighetens verksamhetsuppdrag och det totala re-&lt;br&gt;ella planeringsutrymme som under perioden ställs till förfogande, dels meka-&lt;br&gt;nismer för att hantera osäkerheter i genomförandet. Vidare förutsätter en&lt;br&gt;sådan planeringsinriktning att statsmakterna tillhandahåller effektiva instru-&lt;br&gt;ment för finansiell styrning och fortlöpande kan tillhandahålla stöd och ut-&lt;br&gt;öva kontroll. Med införande av genomförandeprisbudgetsystem, ramanslag&lt;br&gt;(med möjligheter att föra medel mellan budgetår) och kapitaltjänstkostna-&lt;br&gt;der skapas möjligheter till en mer flexibel hantering av uppkommande likvi-&lt;br&gt;ditetsproblem, m.m. under genomförandeprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att åstadkomma ökad klarhet och underlätta riksdagens över-&lt;br&gt;väganden görs i propositionen en tydlig åtskillnad mellan de avsnitt&lt;br&gt;som avser totalförsvarets långsiktiga inriktning och å andra sidan för-&lt;br&gt;slag avseende budgetåret 1992/93.1 propositionens första kapitel läm-&lt;br&gt;nas således förslag till inriktning av verksamheten inom försvarsde-&lt;br&gt;partementets verksamhetsområde för perioden 1 juli 1992 till och med&lt;br&gt;30 juni 1997 samt en allmän planeringsinriktning för därefter följande&lt;br&gt;period. Kapitlet utgör därmed förslaget till långsiktigt försvarsbeslut.&lt;br&gt;Av kapitel 2 framgår regeringens förslag till verksamhet och anslag&lt;br&gt;inom fjärde huvudtitelns andel av totalförsvaret budgetåret 1992/93.&lt;br&gt;Kapitlet motsvarar således budgetproposition för ett enskilt budgetår.&lt;br&gt;I kapitlen 3-12 redogörs för regeringens förslag till verksamhet och&lt;br&gt;anslag för totalförsvaret inom övriga departements ansvarsområden.&lt;br&gt;Budgetförslaget omfattar totalt 39 032 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Statsministerns inledning:&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Säkerhetspolitiken och totalförsvaret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att bevara vårt lands frihet och na-&lt;br&gt;tionella oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål är att i alla lägen och i for-&lt;br&gt;mer som vi själva väljer trygga en handlingsfrihet för oss att - såsom enskild&lt;br&gt;nation eller i självvald samverkan med andra länder - kunna utveckla vårt&lt;br&gt;samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och vaije annat av-&lt;br&gt;seende. Ett viktigt inslag i säkerhetspolitiken är att utåt verka för avspän-&lt;br&gt;ning, nedrustning, samarbete och demokratisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett centralt delmål är därvid att bidra till fortsatt lugn och stabilitet i Nor-&lt;br&gt;den och angränsande områden, med yttersta syfte att minska riskerna för att&lt;br&gt;Sverige dras in i krig eller konflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetspolitiken formas väsentligen i ett samspel mellan utrikespoliti-&lt;br&gt;ken och försvarspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska säkerhetspolitikens utformning förändras i ett Europa som&lt;br&gt;förändras. Den nya politiska situationen skapar nya möjligheter för delta-&lt;br&gt;gande också i utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete med andra euro-&lt;br&gt;peiska stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De strategiska realiteterna i det nordeuropeiska och nordatlantiska områ-&lt;br&gt;det innebär dock att den hårda kärnan i vår säkerhetspolitik fortfarande är&lt;br&gt;den militära alliansfriheten med dess skyldighet att upprätthålla en betryg-&lt;br&gt;gande försvarsförmåga för att vi ska kunna vara neutrala i händelse av ett&lt;br&gt;krig i vårt närområde. Ingen annan försvarar Sverige, och vi försvarar bara&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de senaste årens utveckling har den säkerhetspolitiska situationen i&lt;br&gt;det europeiska och nordatlantiska området - dvs. den del av världen som&lt;br&gt;står i centrum för Sveriges säkerhetspolitiska intresse - förändrats i grund-&lt;br&gt;läggande avseenden. Den sovjetiska kontrollen över Central- och Östeuropa&lt;br&gt;har avvecklats. Dess ideologiska maktbas, kommunismen, har raserats. Fria&lt;br&gt;stater har uppstått inom den forna Warszawapaktens område. Sovjetunio-&lt;br&gt;nen har upphört som enhetlig stat, dess militära kapacitet att genomföra ett&lt;br&gt;massivt och överraskande militärt angrepp mot Västeuropa likaså.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon väg tillbaka till det gamla finns inte. Trots stora osäkerheter om&lt;br&gt;den framtida utvecklingen i öst är en återgång till de säkerhetspolitiska för-&lt;br&gt;hållanden som kännetecknade huvuddelen av efterkrigsperioden i Europa&lt;br&gt;utesluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förändringar har genomgripande konsekvenser även för vårt lands&lt;br&gt;säkerhetspolitiska läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt består de militärstrategiska förhållandena i nordvästra Europa&lt;br&gt;med kringliggande havsområden i stort sett oförändrade. De strategiska&lt;br&gt;kärnvapnen bibehåller, trots möjligheten av betydande kvantitetsminsk-&lt;br&gt;ningar, sin yttersta funktion för USA och Ryssland. Väsentliga marinstrate-&lt;br&gt;giska intressen har av detta och andra skäl fortfarande sin skärningspunkt i&lt;br&gt;vårt närområde. Även Rysslands strategiska luftförsvarsintressen i nordväst-&lt;br&gt;lig riktning torde ha en bestående karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delvis vid sidan av de militärpolitiska och militärstrategiska förhållandena Prop. 1991/92:102&lt;br&gt;mellan Öst och Väst har den Europeiska Gemenskapen fortsatt att fördju-&lt;br&gt;pas. Dess idéer och inflytande sprider sig därtill såväl inom övriga västeuro-&lt;br&gt;peiska stater som i det forna östsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska säkerhets- och försvarspolitiken skall formas främst utifrån&lt;br&gt;en bedömning av den fortsatta utvecklingens långsiktiga möjligheter och ris-&lt;br&gt;ker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i andra sammanhang redovisat sin syn på den Europeiska&lt;br&gt;Gemenskapens möjligheter och Sveriges roll i anslutning härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på framsynthet i vad gäller motverkandet av risker i den internatio-&lt;br&gt;nella miljön gäller i särskilt hög grad försvarspolitiken med dess långsiktiga&lt;br&gt;bindningar i samband med materielanskaffning och organisationsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska försvarets fortsatta utveckling bör utgå från att riskerna i när-&lt;br&gt;tid för ett stormaktskrig i Europa - det krig Sverige främst bör gardera sig&lt;br&gt;mot - är mycket små. Planeringen bör i stället utgå främst från ett längre&lt;br&gt;tidsperspektiv. Även i ett sådant perspektiv kan de västeuropeiska förhållan-&lt;br&gt;dena bedömas förbli stabila. Utvecklingen i öst - och då särskilt i det forna&lt;br&gt;Sovjetunionens huvuddel Ryssland - är däremot osäker. Trots våra förhopp-&lt;br&gt;ningar om fortsatt demokratisering och förbättringar av ekonomin måste vi&lt;br&gt;räkna med att utvecklingen också kan bli ogynnsammmare. En återgång till&lt;br&gt;auktoritärt styre, kanske åtföljd av en mera aggressiv utrikes- och militärpo-&lt;br&gt;litik, kan i ett långt tidsperspektiv inte uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen inom totalförsvaret skall även fortsättningsvis utgå från att ett&lt;br&gt;militärt angrepp på Sverige eller andra svåra säkerhetspolitiska påfrest-&lt;br&gt;ningar skulle utgöra ett led i en vidare konflikt mellan stormakter. Syftet&lt;br&gt;med en aggression mot Sverige skall därvid antas vara att skapa gynnsamma&lt;br&gt;positioner i den vidare konflikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret skall i första hand vara fredsbevarande genom att ha sådan&lt;br&gt;styrka, sammansättning, ledning, beredskap och uthållighet, att en angripa-&lt;br&gt;res förluster och andra uppoffringar i samband med försök att utnyttja vårt&lt;br&gt;land inte ter sig rimliga i förhållande till fördelarna. Ett så utformat totalför-&lt;br&gt;svar utgör ett väsentligt bidrag till lugn, stabilitet och begränsad stormakts-&lt;br&gt;närvaro i det nordiska området i fred och i internationella kriser. Det är där-&lt;br&gt;till en förutsättning för att svensk neutralitet skall bli respekterad vid krig i&lt;br&gt;vårt närområde och skapar respekt för vår vilja och förmåga att till det ytter-&lt;br&gt;sta försvara hela vårt land om vi skulle utsättas för militärt angrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett militärt angrepp utgör det allvarligaste hotet mot vår nationella säker-&lt;br&gt;het och skall vara den viktigaste utgångspunkten för totalförsvarets plane-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt, att vi redan i fredstid visar, att vi inte accepterar någon&lt;br&gt;form av intrång på vårt territorium. Försvarsmakten skall ha förmåga att in-&lt;br&gt;gripa mot varje form av kränkningar av vårt luftrum och territorium. Skyd-&lt;br&gt;det mot undervattenskränkningar skall uppmärksammas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska försvarets uppgifter skall anpassas till varaktiga förändringar i&lt;br&gt;den säkerhetspolitiska miljön. Regeringen föreslår i denna proposition, mot&lt;br&gt;bakgrund av de förändrade europeiska förhållandena, viktiga justeringar av&lt;br&gt;försvarsmaktens uppgifter. De stort upplagda, långvarigt förberedda an-&lt;br&gt;greppsföretagen mot vårt land med syfte att successivt erövra vårt territo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rium bör inte längre vara den främsta dimensioneringsgrunden för försvars- Prop. 1991/92:102&lt;br&gt;makten. I stället bör angrepp med höga tidskrav, med mera begränsade, men&lt;br&gt;samtidigt kvalitativt högtstående resurser, och med maximalt utnyttjande av&lt;br&gt;militär överraskning sättas i fokus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på en självständig försörjningsförmåga i krig och krigshotande kri-&lt;br&gt;ser består. Däremot kan, som en följd av Sveriges förestående medlemskap&lt;br&gt;i den Europeiska Gemenskapen, kraven på försörjningsmässigt oberoende i&lt;br&gt;andra typer av kriser sättas lägre än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid anskaffningen av materiel för det svenska försvaret är det angeläget&lt;br&gt;att undvika beroendeförhållanden till andra länder som skulle kunna utnytt-&lt;br&gt;jas för påtryckningar i en akut kris. Av särskild vikt är, att vi i ett krig eller en&lt;br&gt;krigshotande kris kan klara det fortlöpande underhållet av försvarsmaktens&lt;br&gt;viktigaste materiel inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens samlade syn på den framtida säkerhetspolitiska miljön och&lt;br&gt;de erforderliga åtgärderna inom totalförsvaret utvecklas i det följande. För-&lt;br&gt;slagen innebär i vad gäller det militära försvaret dels omfattande organisato-&lt;br&gt;riska förändringar, dels ett ekonomiskt tillskott. De visar regeringens beslut-&lt;br&gt;samhet att även i en svår ekonomisk situation för landet söija för ett starkt,&lt;br&gt;allsidigt och självständigt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar, att det råder en bred enighet mellan partierna om&lt;br&gt;de övergripande säkerhetspolitiska frågorna, liksom om de principer som&lt;br&gt;bör vägleda den fortsatta utvecklingen av totalförsvaret. Detta är en bety-&lt;br&gt;dande tillgång för vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Kapitel 1.&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom försvarsdeparte-&lt;br&gt;mentets verksamhetsområde till och&lt;br&gt;med budgetåret 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Säkerhetspolitiska överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Stora förändringar i den internationella miljön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För lång tid framöver kommer Sveriges säkerhetspolitiska miljö att påverkas&lt;br&gt;av de omvälvande förändringar som de senaste åren berört framför allt&lt;br&gt;Europa, men indirekt också haft en djup inverkan på förhållandena i andra&lt;br&gt;delar av världen. Den avgörande förändringen är kommunismens och den&lt;br&gt;centralistiska statens sammanbrott i det forna Sovjetunionen. I jämförelse&lt;br&gt;med den bild av den europeiska säkerheten som framtonade i samband med&lt;br&gt;1987 års försvarsbeslut är framtidsperspektiven nu mer hoppingivande men&lt;br&gt;samtidigt också mer osäkra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan Förenta staterna/Västeuropa och det forna Sovjet-&lt;br&gt;unionen dominerade ända sedan det andra världskrigets slut internationell&lt;br&gt;politik. Efterkrigstiden har sålunda präglats av de båda supermakternas och&lt;br&gt;de två maktblockens misstro, rivalitet och agerande i världspolitiken. Detta&lt;br&gt;har varit fallet såväl i det delade Europa som på det globala planet. Ett starkt&lt;br&gt;bipolärt och öst-västligt perspektiv har genomgående gjort sig gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med de senaste årens omvälvande förändringar har ett helt nytt läge&lt;br&gt;uppstått i stormaktspolitiken. Det kalla krigets strukturer har rivits ned,&lt;br&gt;Tysklands och Europas delning har upphört, Warszawapakten har upplösts&lt;br&gt;liksom Sovjetunionen självt. Ett betydande antal nya, självständiga stater&lt;br&gt;har uppstått. Den samlade utvecklingen under åren 1989 - 1991 innebär att&lt;br&gt;efterkrigstiden som historiskt skede i Europa tonar bort, samtidigt som en&lt;br&gt;ny, ännu svåröverskådlig utvecklingsfas inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer, att det fördjupade och vidgade västeuropeiska politiska&lt;br&gt;och ekonomiska samarbetet ytterligare förbättrat förutsättningarna för eko-&lt;br&gt;nomisk tillväxt och politisk stabilitet även utanför de närmast berörda stater-&lt;br&gt;nas krets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt plågas stora delar av det forna Warszawapaktsområdet av svåra,&lt;br&gt;långsiktiga problem gällande ekonomin och andra viktiga samhällsfunktio-&lt;br&gt;ner. Till detta kommer att historiska konflikter av bl.a. etnisk/politisk karak-&lt;br&gt;tär ånyo fått utrymme som följd av den politiska upplösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje världen har samtidigt den tidigare tävlan mellan Förenta staterna&lt;br&gt;och det nu upplösta Sovjetunionen om makt, inflytande och positioner upp-&lt;br&gt;hört. En rad tidigare sovjetiska engagemang, som varit yttringar av denna&lt;br&gt;tävlan, har redan avvecklats. Därmed har regionala kriser utanför Europa&lt;br&gt;kommit att förlora det mesta av sin tidigare sprängkraft som tänkbara utlö-&lt;br&gt;sare av en konflikt mellan stormakterna i Europa. I flera fall förekom sovje-&lt;br&gt;tisk-amerikanskt samråd och samarbete för att begränsa effekterna av så-&lt;br&gt;dana kriser. Sovjetunionens konsekvent genomförda linje avgrundläggande&lt;br&gt;samförstånd med Förenta staterna i Gulfkonflikten illustrerade detta förhål-&lt;br&gt;lande. Ryssland, Sovjetunionens viktigaste arvtagare, torde både av viljein-&lt;br&gt;riktning och nödvändighet vara inställd på att fullfölja samma slags politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förbättrade internationella klimatet har under de senaste åren möjlig-&lt;br&gt;gjort viktiga framsteg inom området rustningskontroll och nedrustning,&lt;br&gt;främst i och med avtalet om reduktion av de strategiska vapnen (START)&lt;br&gt;och överenskommelsen om maktblockens konventionella rustningar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europa (CFE-överenskommelsen). Djupt oroande är däremot den på-&lt;br&gt;gående upprustningen inom en rad länder i tredje världen. Bl.a. är flera av&lt;br&gt;dem på väg att anskaffa kemiska vapen och kärnvapen samt kvalificerade&lt;br&gt;vapenbärare för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förbättrade stormaktsklimatet har lett till att FN-systemet fått en ställ-&lt;br&gt;ning mer i samklang med intentionerna vid dess bildande. Säkerhetsrådet&lt;br&gt;kan sålunda i gynnsamma fall utgöra ett forum där man under stormakternas&lt;br&gt;ledning fastställer ett gemensamt internationellt agerande vid regionala kon-&lt;br&gt;flikter, som åskådliggjordes i samband med Kuwaitkonflikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ”nya världsordning”, som lanserats av USA:s president Bush, med&lt;br&gt;en långtgående respekt för folkrätten och med kännbara sanktioner mot sta-&lt;br&gt;ter som förbryter sig mot världssamfundet, är ännu avlägsen. Likväl tycks&lt;br&gt;det på nationell och internationell nivå finnas en ökad medvetenhet om in-&lt;br&gt;ternationell laglighet och en ökad beredskap att hävda folkrättens principer.&lt;br&gt;Detta kom till tydligt uttryck i samband med FN-aktionen i Gulfen, där USA&lt;br&gt;spelade en dominerande roll. På längre sikt, när USA:s militära styrka med&lt;br&gt;stor sannolikhet nedgår, torde dock USA:s särskilda möjligheter att ingripa&lt;br&gt;i konflikter världen över komma att försvagas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Den framtida europeiska och nordatlantiska miljön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1.2.1 Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i det central- och nordeuropeiska samt det nordatlantiska om-&lt;br&gt;rådet står även i framtiden i centrum för Sveriges säkerhetspolitiska intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens dramatiska utveckling i Europa och förbättringen av det&lt;br&gt;internationella klimatet grundar sig i långa stycken på de politiska föränd-&lt;br&gt;ringarna i det forna Sovjetunionen. Dess praktiska politik i ett kaotiskt poli-&lt;br&gt;tiskt och ekonomiskt läge var även ett uttryck för insikten att en inre rekon-&lt;br&gt;struktion minst av allt kunde uppnås under ett tillstånd av mer eller mindre&lt;br&gt;kronisk konfrontation med det teknologiskt och ekonomiskt överlägsna&lt;br&gt;Västeuropa och Nordamerika. En samförståndspolitik drevs sålunda under&lt;br&gt;senare år gentemot de ledande västmakterna även till priset av att man off-&lt;br&gt;rade traditionella säkerhetsambitioner och sovjetlojala regimer i Östeuropa&lt;br&gt;samt avvecklade huvuddelen av sina engagemang i tredje världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna i Centraleuropa, med Tysklands återförening och de cen-&lt;br&gt;tral- och östeuropeiska staternas frigörelse som främsta inslag, har väsentligt&lt;br&gt;begränsat inflytandet för Sovjetunionen och dess efterföljare i detta område.&lt;br&gt;Särskilt i militär mening är förändringarna radikala. NATO:s klassiska hot-&lt;br&gt;bild, det storskaliga, överraskande angreppet mot Centraleuropa, är numera&lt;br&gt;avskriven. Vad mera är, det är mycket svårt att, utifrån de tidsperspektiv&lt;br&gt;som idag kan överblickas, tänka sig en utveckling genom vilken någon fram-&lt;br&gt;tida efterträdare till Sovjetunionen skulle kunna återupprätta en sådan po-&lt;br&gt;tential.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relativt oberoende av den fortsatta utvecklingen inom det forna sovjetiska&lt;br&gt;området är sålunda de allmänpolitiska förhållandena i Europa och det mili-&lt;br&gt;tära läget i Centraleuropa grundligt och långsiktigt förändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.2 Västsystemen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den bipolära världen och det bipolära Europa koncentrerades allt intresse&lt;br&gt;till de två stora säkerhetspolitiska aktörerna på den europeiska scenen:&lt;br&gt;NATO och Warszawapakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya Europa möter ett mera differentierat mönster. I synnerhet EG&lt;br&gt;framstår alltmer som ett självständigt subjekt i säkerhetspolitiken. Warsza-&lt;br&gt;wapakten finns inte mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NATO, WEU och EG utgör inte alternativa strukturer i det sammansatta&lt;br&gt;säkerhetspolitiska mönster som nu växer fram i väst, utan framstår tillsam-&lt;br&gt;mans med ESK, Europarådet och det nybildade nordatlantiska samarbetsrå-&lt;br&gt;det, NACC, som komplement till varandra och som var för sig väsentliga&lt;br&gt;element i en europeisk säkerhetsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NATO ses fortfarande av sina europeiska medlemsländer, även efter de&lt;br&gt;senaste två årens genomgripande säkerhetspolitiska förändringar, som det&lt;br&gt;avgörande instrumentet för att binda Förenta staterna till Europa och ytterst&lt;br&gt;för att även i framtiden trygga den amerikanska strategiska kärnvapengaran-&lt;br&gt;tin. Att så sker ses även i flera av de central- och östeuropeiska staterna som&lt;br&gt;en förutsättning för bevarad europeisk stabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan det är förändringarna i den tidigare Sovjetunionen och Central-&lt;br&gt;och Östeuropa som främst gett upphov till dynamiken i avvecklandet av den&lt;br&gt;europeiska efterkrigsordningen, har på NATO-sidan både enskilda med-&lt;br&gt;lemsstater och organisationen som sådan i sina reaktioner successivt sökt bi-&lt;br&gt;dra till utvecklingen i öst. Vid NATO:s toppmöte i juli 1990 antogs den s.k.&lt;br&gt;London-deklarationen, i vilken det förutskickades att NATO kommer att&lt;br&gt;anpassa sig till den nya situationen. Det gällde bl.a. att förstärka organisatio-&lt;br&gt;nens politiska roll för att etablera nya samarbetsrelationer med de tidigare&lt;br&gt;motståndarna i den gamla Warszawapakten. Efter kuppens misslyckande i&lt;br&gt;Sovjetunionen i augusti 1991 har denna politiska roll kommit att ytterligare&lt;br&gt;accentueras. Tankar på ett NATO med ett mera omfattande europeiskt sä-&lt;br&gt;kerhetsmandat har vunnit terräng såväl i det östra Europa som i delar av&lt;br&gt;organisationen, där sådana tankar tidigare avvisats kategoriskt. Vid NA-&lt;br&gt;TO:s toppmöte i Rom i november 1991 beslöt man sålunda att inbjuda de&lt;br&gt;forna Warszawapaktsstaterna till en säkerhetspolitisk dialog inom ramen för&lt;br&gt;ett North Atlantic Cooperation Council (NACC). Dess verksamhet inleddes&lt;br&gt;redan månaden därpå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Graden av sammanhållning i NATO på sikt är givetvis omöjlig att med&lt;br&gt;säkerhet förutsäga. Successiva utvecklingstendenser i allmänpolitiskt, mili-&lt;br&gt;tärstrategiskt och ekonomiskt avseende kan i framtiden innebära att det&lt;br&gt;europeiska intresset för den amerikanska närvaron i Europa gradvis försva-&lt;br&gt;gas, samtidigt som krav reses inom USA på väsentliga kostnadsminskningar&lt;br&gt;för det amerikanska engagemanget. En mera radikal omprövning av NA-&lt;br&gt;TO:s roll framstår dock som sannolik endast i det fall Ryssland eller andra&lt;br&gt;viktigare arvtagare till Sovjetunionen långsiktigt kommer att kunna avföras&lt;br&gt;som osäkerhetsfaktorer eller potentiella hot i den internationella säkerhets-&lt;br&gt;politiska miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenta staterna ser ett bevarat och intakt, om än förändrat NATO också&lt;br&gt;som en garanti för ett mått av amerikanskt inflytande i Europa i ett läge där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dess möjligheter att påverka europeisk utveckling av andra skäl verkar vara&lt;br&gt;på väg att tunnas ut. Förenta staterna säger sig i princip välkomna en star-&lt;br&gt;kare europeisk säkerhetsidentitet men varnar för en överbetoning av den&lt;br&gt;europeiska dimensionen till förfång för den atlantiska. Den transatlantiska&lt;br&gt;länken är helt central i de amerikanska resonemangen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Amerikanska styrkor torde - om än i väsentligt minskad skala - för över-&lt;br&gt;blickbar framtid komma att avdelas för att försvara Västeuropa, och NATO&lt;br&gt;kommer rimligen att behövas för att administrera dessa genom ett integrerat&lt;br&gt;militärkommando.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärt står NATO nu inför en fullständig omvärdering av den hotbild&lt;br&gt;som den byggt på i hela sin drygt fyrtioåriga existens. I takt med de tidigare&lt;br&gt;sovjetiska styrkornas tillbakadragande från Central- och Östeuropa föränd-&lt;br&gt;rar NATO sin kärnvapendoktrin. Genom att betona kärnvapnens roll som&lt;br&gt;”yttersta utväg” ersätts den tidigare s.k. flexible response-doktrinen. Det&lt;br&gt;amerikanska beslutet i slutet av september 1991 att dra tillbaka såväl land-&lt;br&gt;som sjöbaserade taktiska kärnvapen kan ses som en yttring av denna om-&lt;br&gt;prövning av NATO-doktrinen. Kärnvapenavskräckning - om än i en påtag-&lt;br&gt;ligt modifierad form - torde dock förbli grunden för NATO-försvaret under&lt;br&gt;överskådlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tendensen att minska både rustningar och stående styrkor - underbyggd&lt;br&gt;såväl av ett starkt förbättrat internationellt klimat som av växande krav på&lt;br&gt;besparingar - torde komma att bestå. Ytterligare nedskärningar är att vänta.&lt;br&gt;För de samlade tyska styrkorna har sålunda satts ett tak på 370 000 man,&lt;br&gt;jämfört med den tidigare västtyska numerären om ca 460 000. De ameri-&lt;br&gt;kanska trupperna i Europa väntas på motsvarande sätt minska från 325 000&lt;br&gt;till högst 150 000 man på ca fem års sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alliansens uppgift att förebygga kriser och konflikter kommer att betonas&lt;br&gt;än starkare. I stället för ett starkt, framskjutet konventionellt försvar med&lt;br&gt;hög beredskap förespråkas nu en struktur baserad på dels ett i förhållande&lt;br&gt;till nuläget minskat antal stående enheter med hög flexibilitet och bered-&lt;br&gt;skap, dels ett ökat inslag av mobiliserbara reserver. De samlade militära re-&lt;br&gt;surserna förblir dock trots minskningarna mycket betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid NATO:s försvarsministermöte i maj 1991 fattades sålunda ett princip-&lt;br&gt;beslut om att upprätta en ny och lättrörlig, huvudsakligen europeisk insats-&lt;br&gt;styrka med hög beredskap och med amerikanskt flyg- och marinunderstöd.&lt;br&gt;Besluten vid detta möte och det efterföljande utrikesministermötet indike-&lt;br&gt;rade vidare, att NATO inte längre uteslutande ser sin roll i en östlig riktning,&lt;br&gt;utan att man riktar blickarna även i andra väderstreck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NATO kommer sålunda att undergå betydande förändringar i vad avser&lt;br&gt;såväl den politiska rollen som de militära uppgifterna och resurserna. Dock&lt;br&gt;talar starka skäl för att NATO under överskådlig tid kommer att förbli den&lt;br&gt;organisation inom vilken de västeuropeiska staterna, tillsammans med För-&lt;br&gt;enta staterna och Canada, bedriver huvuddelen av sitt försvarspolitiska sam-&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västeuropeiska unionen (WEU) har länge fört en undanskymd tillvaro&lt;br&gt;som organ för visst militärt samarbete mellan dess för närvarade nio med-&lt;br&gt;lemsländer (de tolv EG-medlemmarna utom Irland, Grekland och Dan-&lt;br&gt;mark). I samband med EG-debatten om den politiska unionens säkerhetspo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;litiska dimension, och mot bakgrund av de erfarenheter som gjordes i sam-&lt;br&gt;band med Gulfkrisen, har emellertid ett antal västeuropeiska stater marke-&lt;br&gt;rat ett växande intresse för WEU och en europeisk försvarsidentitet, paral-&lt;br&gt;lellt med ett förändrat NATO. Genom de beslut som fattades vid EG:s topp-&lt;br&gt;möte i Maastricht i december 1991 knyts WEU till EG:s politiska union, och&lt;br&gt;får i uppdrag att genomföra unionsbeslut med försvarspolitiska implikatio-&lt;br&gt;ner. De militära beslut som kan bli aktuella i ett längre tidsperspektiv kom-&lt;br&gt;mer att fattas av WEU. Samtidigt kommer WEU:s koppling till NATO att&lt;br&gt;bestå. WEU:s verksamhet måste samordnas med NATO:s och får inte stå i&lt;br&gt;strid med beslut i den atlantiska alliansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal frågor i detta sammanhang har emellertid ännu inte slutligt be-&lt;br&gt;svarats, främst frågan om hur WEU skulle kunna stärkas och band skapas&lt;br&gt;till EG utan att de transatlantiska banden och NATO:s roll som hörnstenen&lt;br&gt;i Västeuropas försvar därmed äventyras. Andra frågor är hur självständig&lt;br&gt;den europeiska försvarspolitiken egentligen kan bli och huruvida WEU hu-&lt;br&gt;vudsakligen skall vara den europeiska pelaren i NATO eller EG:s försvars-&lt;br&gt;politiska instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna antyder en avsevärd osäkerhet om hur långt en aktivering av&lt;br&gt;WEU kan leda. Medlemsländerna torde inom överskådlig tid knappast vilja&lt;br&gt;duplicera NATO. Vad gäller försvaret av NATO-området kommer Förenta&lt;br&gt;staterna liksom EG:s medlemsländer med all sannolikhet att stå fast vid upp-&lt;br&gt;fattningen att detta helt och hållet är NATO:s ansvar. Däremot har frågan&lt;br&gt;om europeiska insatser vid konflikter och kriser utanför Atlantpaktens geo-&lt;br&gt;grafiska tillämpningsområde - s.k. ”out of area”-operationer - aktualiserats&lt;br&gt;på nytt, senast av Gulfkonflikten. Även i anslutning till den jugoslaviska kri-&lt;br&gt;sen har tankar framförts på särskilda WEU-styrkor för fredsbevarande insat-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av WEU:s medlemsstater har framfört idéer om att vissa öron-&lt;br&gt;märkta europeiska insatsstyrkor med hög beredskap i princip skulle kunna&lt;br&gt;ledas av två skilda kommandon: ett NATO-kommando för operationer inom&lt;br&gt;NATO-området och ett WEU-kommando för insatser ”out of area”. Samti-&lt;br&gt;digt är det dock tveksamt om de europeiska staterna har politisk och militär&lt;br&gt;förmåga att agera oberoende av Förenta staterna i sådana situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots besluten i Maastricht är det sannolikt att WEU även under detta år-&lt;br&gt;tionde kommer att spela en relativt undanskymd roll i skuggan av NATO&lt;br&gt;och EG. Som instrument för politisk kompromiss mellan ”atlantisterna” och&lt;br&gt;”européerna” har WEU däremot redan visat sitt storpolitiska värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den Europeiska Gemenskapen EG är idag det europeiska samarbetets&lt;br&gt;självklara kärna. Gemenskapens ekonomiska utvecklingspotential har re-&lt;br&gt;dan tidigare kommit till uttryck i arbetet på den inre marknad som skall bli&lt;br&gt;verklighet till slutet av år 1992. Än viktigare är besluten i Maastricht i decem-&lt;br&gt;ber 1991 att vidareutveckla EG till en ekonomisk/monetär och politisk union&lt;br&gt;(EU). EG:s inre samarbete kommer genom dessa beslut att ytterligare för-&lt;br&gt;djupas på viktiga områden. Samverkan mellan Gemenskapens institutioner&lt;br&gt;stärks. Förbättrade förutsättningar skapas för ett gemensamt uppträdande&lt;br&gt;också på det utrikes- och säkerhetspolitiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG kan genom dessa förändringar bättre fylla sin roll som internationell&lt;br&gt;aktör och stabiliserande faktor under det pågående skedet av genomgri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 102&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pande förändringar i Europa. Ett nytt steg har därmed tagits mot EG:s ur-&lt;br&gt;sprungliga vision, att skapa ett ständigt närmare förbund mellan Europas&lt;br&gt;länder och folk, så att nya inbördes krig blir en omöjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG, och i andra europeiska fora, kommer Tyskland till följd av sin&lt;br&gt;ekonomiska styrka och sitt växande politiska självförtroende att spela en&lt;br&gt;tung roll. Detta har i politisk mening möjliggjorts sedan Tyskland genom de&lt;br&gt;senaste årens utveckling, inklusive återföreningen, fullt ut kunnat inta sin&lt;br&gt;plats som formellt likvärdig medlem i kretsen av västeuropeiska stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dynamiken och den vision om ett nytt och fredligt Europa som utgör en&lt;br&gt;av Gemenskapens grundtankar utövar en stark dragningskraft också på om-&lt;br&gt;kringliggande länder. Skillnaderna mellan dessa i ekonomisk utveckling gör&lt;br&gt;emellertid att närmandet blir en process i flera faser. Av EFTA-länderna har&lt;br&gt;Österrike och Sverige redan ansökt om medlemskap. I andra EFTA-länder,&lt;br&gt;bl.a. Finland, förs en intensiv intern debatt om den framtida europapoliti-&lt;br&gt;ken. Även reformländerna i det forna östblocket söker uppnå så nära kon-&lt;br&gt;takter med EG som möjligt, i syfte att både ekonomiskt och säkerhetsmäs-&lt;br&gt;sigt finna en ny hemvist i den västliga sfären. Visionen av en in på 2000-talet&lt;br&gt;kraftigt utvidgad gemenskap med måhända mer än fördubblat medlemsantal&lt;br&gt;framstår också i EG-staternas interna överväganden som en fullt möjlig ut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-diskussionen om den politiska unionen har frågan om en gemensam&lt;br&gt;utrikes- och säkerhetspolitik utgjort ett centralt tema. I detta sammanhang&lt;br&gt;bör det noteras, att begreppet ”säkerhetspolitik” i EG-vokabulären inte au-&lt;br&gt;tomatiskt har en försvarspolitisk dimension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har rått en bred uppslutning bland EG:s medlemsländer om en vidgad&lt;br&gt;gemensam utrikes- och säkerhetspolitik inom den politiska unionens ramar&lt;br&gt;(där det säkerhetspolitiska samarbetet avser olika internationella frågor så-&lt;br&gt;som ESK-frågor, rustningskontroll, nedrustning, icke-spridning av kärnva-&lt;br&gt;pen o.dyl.). Ett element av majoritetsomröstning införs i och med Maas-&lt;br&gt;trichtöverenskommelsen också i denna del av gemenskapens samarbete. Det&lt;br&gt;framgår dock klart av detta besluts snäva begränsning, att ingen EG-stat va-&lt;br&gt;rit beredd att inskränka sin utrikes- och säkerhetspolitiska handlingsfrihet i&lt;br&gt;viktigare frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främst EG:s mera federalistiskt orienterade medlemsstater har emellertid&lt;br&gt;hävdat att ett utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete inom Gemenskapen&lt;br&gt;skulle vara ofullständigt utan ett även försvarspolitiskt och militärt samar-&lt;br&gt;bete. Vid Maastrichtmötet fattades beslut om ett långsiktigt mål att utveckla&lt;br&gt;ett gemensamt försvar. Skrivningarna är dock påtagligt försiktiga på denna&lt;br&gt;punkt. Frågan om en gemensam försvarspolitik är avsedd att tas upp till för-&lt;br&gt;nyad prövning vid en ny regeringskonferens 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meningarna är delade när det gäller försvarspolitiken. Flera stater har&lt;br&gt;markerat bestämt motstånd mot att ändra förutsättningarna för nuvarande&lt;br&gt;NATO-samarbete genom att innefatta militär operativ samverkan i EG-sy-&lt;br&gt;stemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av Gulfkonflikten har artikulerat frågan om ett europeiskt&lt;br&gt;försvar: å ena sidan har de setts som ett argument för behovet av ökad militär&lt;br&gt;samordning inom EG, och å den andra som ett exempel på hur medlemssta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ternas olika politik, historiska band och nationella inflytanden försvårar en&lt;br&gt;samlad EG-intervention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rom- och Maastricht-mötena bekräftar att det europeiska försvarssamar-&lt;br&gt;betet kommer att kännetecknas av ett stort mått av kontinuitet, med den&lt;br&gt;nuvarande NATO-samverkan som huvudpelare, och ett EG med en långsik-&lt;br&gt;tig vision om europeisk försvarssamverkan. EG:s avsedda försvarssamar-&lt;br&gt;bete kommer därvid att kanaliseras via den Västeuropeiska unionen WEU,&lt;br&gt;som samtidigt vidmakthåller rollen som europeisk pelare i NATO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s medlemsstater torde sålunda under överskådlig framtid komma att&lt;br&gt;lägga sin militäroperativa samverkan utanför EG:s ramar. Detta försvagar&lt;br&gt;inte bilden av Gemenskapen som en viktig säkerhetspolitisk stabilitetsfaktor&lt;br&gt;i Europa. I ett framväxande alleuropeiskt säkerhetssystem har EG jämte&lt;br&gt;andra europeiska institutioner, däribland ESK, en grundläggande säkerhets-&lt;br&gt;politisk roll att tillvarata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med toppmötena hösten 1991 har det emellertid bekräftats, att be-&lt;br&gt;rörda EG-stater under överskådlig tid ser ett NATO med bibehållen kopp-&lt;br&gt;ling till Förenta staterna och med någon form av fortsatt amerikansk närvaro&lt;br&gt;på europeisk mark som den fördelaktigaste lösningen på sina försvarspro-&lt;br&gt;blem även i det förändrade läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.3 Oberoende staters samvälde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sovjetunionens upplösning är en händelse av historiska dimensioner. När&lt;br&gt;den gamla unionen i december 1991 formellt avskaffades, innebar detta inte&lt;br&gt;blott slutet för den kommunistiska, hårt centralstyrda stat som skapades ef-&lt;br&gt;ter revolutionen 1917. Efter nästan 400 år av expansion har den ryska huvud-&lt;br&gt;maktens område i Europa med ens reducerats till att i sina huvuddrag mot-&lt;br&gt;svara utsträckningen vid slutet av 1500-talet. I den forna supermaktens ställe&lt;br&gt;har femton nya stater uppstått, med djupa inre problem, svaga eller outveck-&lt;br&gt;lade demokratiska strukturer och en betydande konfliktpotential sinsemel-&lt;br&gt;lan. Vid sidan av den ojämförligt största nya staten, Ryssland, framträder&lt;br&gt;Ukraina som en helt ny europeisk stat med ungefär samma yta och folk-&lt;br&gt;mängd som Frankrike. Vilka säkerhetspolitiska följder denna utveckling&lt;br&gt;kan komma att få är det ännu inte möjligt att överblicka. Klart står emeller-&lt;br&gt;tid att de måste bli vittgående, såväl ur ett europeiskt som ett globalt per-&lt;br&gt;spektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det Oberoende Staters Samvälde (OSS), som hittills samlat elva av den&lt;br&gt;upplösta Sovjetunionens femton republiker, är en bräcklig konstruktion vars&lt;br&gt;fortsatta bestånd ingalunda kan betraktas som säkert. Såsom den hittills ut-&lt;br&gt;formats framstår den framför allt som ett instrument för avveckling av det&lt;br&gt;gemensamma sovjetiska arvet. Någon central makt är OSS inte tänkt att ut-&lt;br&gt;öva, och organisationen torde knappast komma att framträda som en själv-&lt;br&gt;ständig utrikes- eller säkerhetspolitisk aktör. Endast i fråga om kärnvapnen&lt;br&gt;och krigsmaktens strategiska delar i övrigt förutses ett gemensamt uppträ-&lt;br&gt;dande i någon form. Inte minst dispyten mellan Ryssland och Ukraina om&lt;br&gt;den tidigare sovjetiska Svarta Havsflottan visar emellertid vilka svårigheter&lt;br&gt;som kan uppstå för en sådan samverkan, när de forna unionsrepublikerna&lt;br&gt;samtidigt strävar att ställa upp egna väpnade styrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från det forna Sovjetunionen har de stater som nu uppstått i dess ställe&lt;br&gt;ärvt en rad djupgående problem inom snart sagt alla samhällslivets områden.&lt;br&gt;Även under gynnsammast möjliga omständigheter kommer lösningen av&lt;br&gt;dessa problem att kräva lång tid. Bland de mest allvarliga svårigheterna&lt;br&gt;märks den bristfälliga energi- och livsmedelsförsöijningen och infrastruktu-&lt;br&gt;ren, de storskaliga miljöskadorna och ytterst frånvaron av ett fungerande&lt;br&gt;ekonomiskt system. Gemene man drabbas av detta i form av en drastiskt&lt;br&gt;sjunkande materiell standard och ytterligare utökad varuknapphet, på sina&lt;br&gt;håll på gränsen till nöd. I spåren har följt växande sociala, nationella och&lt;br&gt;etniska motsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska sönderfallet är ett av de största hoten mot en stabil ut-&lt;br&gt;veckling. Ett ekonomiskt kaos hotar inte bara den demokratiska utveck-&lt;br&gt;lingen, utan innebär också risker för länderna i Central- och Östeuropa som&lt;br&gt;fortfarande i betydande utsträckning är beroende av leveranser från det&lt;br&gt;forna sovjetiska området. Ett ekonomiskt kaos skapar vidare ett starkt tryck&lt;br&gt;för utvandring västerut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oberoende av den politiska utvecklingen i stort och den ekonomiska poli-&lt;br&gt;tiken är betydande minskningar av försvarsutgifterna nödvändiga. Liksom i&lt;br&gt;väst har man - om än under radikalt svårare ekonomiska ramvillkor - en viss&lt;br&gt;valfrihet att göra minskningar av numerären, samtidigt som den materiella&lt;br&gt;kvaliteten så långt möjligt vidmakthålls eller i något avseende höjs, eller att&lt;br&gt;välja den motsatta vägen. I den öppna debatten härom har tyngdpunkten&lt;br&gt;legat på en kvalitetslinje. Någon ny strategisk syn är dock knappast fastlagd,&lt;br&gt;och de löpande åtgärderna tycks mera präglade av improvisation än plan-&lt;br&gt;mässighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya Ryssland intar en särställning inom OSS både genom sin väldiga&lt;br&gt;yta och stora befolkning, sina naturresurser, sin även i nuvarande försvagade&lt;br&gt;tillstånd stora militära styrka, sin industriella kapacitet, och genom sin ställ-&lt;br&gt;ning som Sovjetunionens efterträdare i det internationella samfundet. Ryss-&lt;br&gt;land är även idag en första rangens stormakt, om än en stormakt behäftaa&lt;br&gt;med många och ytterst allvarliga problem. Dess ekonomiska tillväxtpoten-&lt;br&gt;tial är betydande, om väl den nu inledda övergången till marknadsekonomi&lt;br&gt;kan genomföras i tillräcklig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kan starka centrifugala krafter urskiljas även inom Ryssland&lt;br&gt;självt. Sådana krafter skapar redan allvarliga problem i vissa delar av landet.&lt;br&gt;Särskilt sett i förening med den djupa inre krisen i övrigt går det därför inte&lt;br&gt;att utesluta att sönderfallsprocessen sprider sig vidare till det ryska kärnlan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fortsatta skeendet i det forna Sovjetunionen rymmer mot denna bak-&lt;br&gt;grund såväl vissa positiva möjligheter som allvarliga risker för en turbulent&lt;br&gt;utveckling, utsträckt över en lång tidsperiod. Entydiga långsiktsprognoser är&lt;br&gt;sålunda inte möjliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En någorlunda stadig fortsatt utveckling mot demokrati och ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt kan trots alla svårigheter visa sig genomförbar. Från det internatio-&lt;br&gt;nella samfundets sida kommer stora ansträngningar att göras för att hjälpa&lt;br&gt;statsbildningarna i det forna Sovjetunionen på denna väg. Omvärlden har&lt;br&gt;samtidigt anledning att överväga riskerna för, och konsekvenserna av,&lt;br&gt;mindre gynnsamma utvecklingar. Ett mer eller mindre totalt sönderfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.o.m. av Ryssland ter sig sålunda också fullt rimligt. Det kan inte uteslutas&lt;br&gt;att ett sådant förr eller senare leder till en återgång till en hårdare central-&lt;br&gt;styrning och en ökad intern politisk repression. I en sådan situation skulle&lt;br&gt;det militära systemet med all sannolikhet åter komma att spela en aktivare&lt;br&gt;roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svensk säkerhetspolitik är det mot ovanstående bakgrund nödvändigt&lt;br&gt;att inkludera ett långsiktigt scenario där i första hand Ryssland med ny kraft&lt;br&gt;vill göra gällande tunga säkerhetsintressen i vårt närområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant Ryssland torde komma att ha en relativt svag position politiskt&lt;br&gt;och i vad gäller konventionella stridskrafter, sett i ett allmäneuropeiskt per-&lt;br&gt;spektiv. Däremot framstår det som sannolikt att en sådan stat kommer att&lt;br&gt;förfoga över en, jämfört med de nordiska staternas resurser, mycket stor mi-&lt;br&gt;litär potential i vårt omedelbara närområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.4 Baltikum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De baltiska staternas frigörelseprocess underlättades på ett avgörande sätt&lt;br&gt;av de demokratiska krafternas seger över kuppförsöket i Sovjetunionen i au-&lt;br&gt;gusti 1991. Det tidiga stödet till de baltiska staternas självständighet från den&lt;br&gt;Ryska federativa republikens ledning var i detta sammanhang ett förhål-&lt;br&gt;lande av särskild betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Estland, Lettland och Litauen brottas idag på många områden med pro-&lt;br&gt;blem - om än i mindre skala - likartade dem som förekommer i det forna&lt;br&gt;Sovjetunionen och dess övriga republiker. Detta gäller i såväl allmänpoli-&lt;br&gt;tiskt som ekonomiskt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig skillnad till de baltiska staternas fördel har sin grund i dessas&lt;br&gt;nära kontakter i olika historiska perioder med västerländska idéer och kul-&lt;br&gt;turtraditioner. Likväl saknas, efter ett halvsekel av sovjetiskt välde, mycket&lt;br&gt;av grundläggande kunskap om demokratiskt styre och civil förvaltning, lik-&lt;br&gt;som om olika internationella frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alla tre republikerna finns starka förväntningar om att kunna balansera&lt;br&gt;det oundvikliga ryska inflytandet genom kontakter och samhörighet med&lt;br&gt;väst och särskilt med de nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras, att de baltiska staterna är långt ifrån ensartade i kultu-&lt;br&gt;rellt, religiöst och språkligt hänseende, liksom i vad avser utrikespolitisk&lt;br&gt;orientering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst frågorna kring de stora ryska befolkningsgrupperna i Estland&lt;br&gt;och Lettland kommer av allt att döma att utgöra ett betydande politiskt pro-&lt;br&gt;blem för åtskillig tid framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De baltiska ekonomierna är och torde för en lång tid förbli sammanflätade&lt;br&gt;med den ryska ekonomin. Infrastrukturen har byggts upp som en del av en&lt;br&gt;allunionell struktur. Produktionsuppgifter har fördelats mellan delrepubli-&lt;br&gt;kerna uteslutande utifrån de sovjetiska unionella intressena. Samtidigt be-&lt;br&gt;finner sig de självständiga baltiska staterna i en bättre ekonomisk och för-&lt;br&gt;sörj ningsmässig situation än de flesta övriga delarna av det forna Sovjetunio-&lt;br&gt;nen. Baltikum tillhörde unionens mest utvecklade delar. Betydande stödin-&lt;br&gt;satser västerifrån kommer likväl att behövas för att ge den politiska friheten&lt;br&gt;den nödvändiga ekonomiska basen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i militärt hänseende har det baltiska området fullt ut utgjort en del&lt;br&gt;av en allunionell struktur. Baltikum har utifrån Moskvas perspektiv haft stor&lt;br&gt;betydelse framför allt i luftförsvarshänseende. Detta förhållande torde i mili-&lt;br&gt;tär mening knappast påverkas av att Ryssland numera övertagit det forna&lt;br&gt;Sovjetunionens roll i området. Baltikums läge invid Östersjön innebär därtill&lt;br&gt;att området har stor betydelse för Rysslands utrikeshandel, och därmed tro-&lt;br&gt;ligen också för de ryska militära övervägandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till händelserna i augusti 1991 intog den sovjetiska centralmakten&lt;br&gt;inte minst mot denna bakgrund en avvaktande intill helt negativ attityd till&lt;br&gt;baltiska propåer om frigörelse och trupptillbakadraganden. I januari 1991&lt;br&gt;ägde t.o.m. lokala kommunistiska försök rum med betydande stöd och inspi-&lt;br&gt;ration från Moskva att återta makten i området. Efter dessa händelser och&lt;br&gt;den politiska självständigheten diskuteras även ett militärt tillbakadragande&lt;br&gt;i en betydligt mera öppen och positiv atmosfär. Det är svårt att göra några&lt;br&gt;säkra prognoser om tempot i det militära tillbakadragandet, liksom om de&lt;br&gt;villkor som kan komma att förknippas med ett uttåg. President Jeltsin har&lt;br&gt;för sin del angivit fem till sju år som tid för processen. Från baltisk nationell&lt;br&gt;synpunkt torde dock ett sådant tidsschema vara oacceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar att understrykas, att de baltiska staternas allmänna situa-&lt;br&gt;tion, liksom tillbakadragandet, är starkt knuten till den allmänna utveck-&lt;br&gt;lingen av Rysslands inre förhållanden och externa relationer. En betydelse-&lt;br&gt;full faktor är även det aktiva stöd de baltiska staterna får från demokratierna&lt;br&gt;i väst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2.5 Central- och Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Central- och Östeuropas f.d. WP-stater har under efterkrigsperioden haft&lt;br&gt;det gemensamt, att de utgjort delar av den sovjetiska maktsfären. I den si-&lt;br&gt;tuationen fanns stora likheter, om än också skillnader, mellan de olika län-&lt;br&gt;dernas situationer. Nu framträder nationella särdrag och delvis också mot-&lt;br&gt;sättningar tydligare, vid sidan av de gemensamma intressen som hävdas från&lt;br&gt;främst Polens, Tjeckoslovakiens och Ungerns sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det forna kommunistiska Östeuropas säkerhets- och samarbetsstrukturer,&lt;br&gt;främst Warszawapakten och SEV, har sålunda formellt upplösts under 1991.&lt;br&gt;Den sovjetiska militära närvaron i Tjeckoslovakien och Ungern är avveck-&lt;br&gt;lad. Sovjetunionen och Polen har undertecknat en överenskommelse om att&lt;br&gt;de sovjetiska trupperna skall ha lämnat Polen redan med utgången av 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följderna av efterkrigstidens sovjetiska dominans försvinner inte helt i&lt;br&gt;och med detta. De östeuropeiska staterna har under mer än 40 års påtvingat&lt;br&gt;samarbete utvecklat en rad beroendeförhållanden utöver de rent säkerhets-&lt;br&gt;politiska, särskilt på det ekonomiska området. Bl.a. består beroendet av det&lt;br&gt;forna Sovjetunionen när det gäller energi (olja och gas) och vissa råvaror.&lt;br&gt;Att ersätta dessa energileveranser kommer att kräva tid och betydande re-&lt;br&gt;sursinsatser. Intra-SEV-handelns sammanbrott och en tekniskt efterbliven&lt;br&gt;och resursslukande produktionsbas försämrar ytterligare utsikterna till ett&lt;br&gt;snart ekonomiskt uppsving, även om vissa länder varit framgångsrika med&lt;br&gt;att öka sin export till västmarknaderna. En ytterligare förutsättning för en&lt;br&gt;gynnsam utveckling i dessa länder är att omfattande investeringar i infra-&lt;br&gt;strukturen genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga regioner i Central- och Östeuropa präglas i större eller mindre ut-&lt;br&gt;sträckning av instabilitet - ett förhållande som sannolikt kommer att bestå&lt;br&gt;under överskådlig tid. Risken för en kaotisk utveckling i det forna Sovjet-&lt;br&gt;unionen utgör ett ytterligare osäkerhetsmoment, som riskerar att förstärka&lt;br&gt;de problem som regionen i sig brottas med. Det bör dock samtidigt konstate-&lt;br&gt;ras, att utvecklingen i Ryssland och andra delar av Sovjetunionen efter den&lt;br&gt;misslyckade augustikuppen givit de Central- och Östeuropeiska länderna ett&lt;br&gt;större utrikespolitiskt spelrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter omvälvningarna 1989 och 1990 har den politiska omdaningen i de&lt;br&gt;tre s.k. reformländerna - Polen, Tjeckoslovakien och Ungern - framgångsrikt&lt;br&gt;drivits vidare. Alla tre staterna har blivit medlemmar i Europarådet. Ett po-&lt;br&gt;litiskt samarbete har inletts mellan de tre staterna, med trevande ansatser&lt;br&gt;även på det säkerhetspolitiska området. De är emellertid övertygade, att de&lt;br&gt;inte ens med förenade krafter förmår skapa trovärdiga säkerhetsarrange-&lt;br&gt;mang, utan söker alla att på olika sätt stärka samarbetet med väst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett partiellt deltagande i det västeuropeiska samarbetet bedöms inte av&lt;br&gt;reformstaterna som tillräckligt för att kunna möta en försämrad säkerhets-&lt;br&gt;politisk relation till grannstaterna inom det forna Sovjetunionen. Därför är&lt;br&gt;en full medverkan i Västeuropas samarbete redan i dag reformstaternas de-&lt;br&gt;klarerade mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG finns förståelse för de tre staternas ambitioner att på sikt integre-&lt;br&gt;ras i Västeuropas samarbetsstrukturer. EG:s medlemmar förefaller inställda&lt;br&gt;på en så nära knytning av dessa länder till gemenskapen som takten i refor-&lt;br&gt;meringen av deras samhällen och ekonomier tillåter. Associationsavtal har&lt;br&gt;nyligen undertecknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttalade säkerhetspolitiska garantier från NATO, eller till och med med-&lt;br&gt;lemskap i Västalliansen, har vid olika tillfällen framförts som ett starkt öns-&lt;br&gt;kemål från företrädare för reformstaterna. Sådana propåer har dock hittills&lt;br&gt;avvisats från NATO-sidan. Inom ramen för denna begränsning gick emeller-&lt;br&gt;tid NATO-mötet i Köpenhamn i juni 1991 långt i att betona alliansens stora&lt;br&gt;intresse av stabilitet i Central- och Östeuropa. Denna inställning har senare,&lt;br&gt;vid NATO:s toppmöte i Rom i november 1991, bekräftats genom bildandet&lt;br&gt;av North Atlantic Cooperation Council, NACC, som står öppet för alla de&lt;br&gt;forna WP-staterna och dessas efterföljare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna i förutsättningar mellan å ena sidan de tre reformstaterna, å&lt;br&gt;den andra övriga delar av det forna Östeuropa är stora i politiskt, kulturellt&lt;br&gt;och ekonomiskt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen de senaste åren i Jugoslavien har varit dramatisk. En om-&lt;br&gt;strukturering av ekonomin kunde inte förhindra en djup ekonomisk kris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har de tidigare undertryckta nationella och religiösa motsätt-&lt;br&gt;ningarna stigit till ytan. Den federala statsbildningen har sprängts i ett tra-&lt;br&gt;giskt och blodigt inbördeskrig. Det står redan nu klart att två nya suveräna&lt;br&gt;stater - Slovenien och Kroatien - erkänts internationellt. Motsättningarna&lt;br&gt;är så djupgående att oron och instabiliteten i det forna jugoslaviska området&lt;br&gt;riskerar att bestå för lång tid framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den jugoslaviska krisen pekar på riskerna för interna och regionala kon-&lt;br&gt;flikter i delar av det nya Europa. Det råder en betydande osäkerhet även i&lt;br&gt;det övriga Balkan med frågetecken för sådana länder som Albanien och Ru-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manien. Tendenser finns också till återverkningar i angränsande områden&lt;br&gt;och grannländer, där gamla sym- och antipatier och politiska ambitioner&lt;br&gt;tycks väckas till liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart, att en regional konflikt i sydöstra Europa inte längre&lt;br&gt;har den allmäneuropeiska sprängkraft som den skulle ha haft under det kalla&lt;br&gt;kriget, eller som den bevisligen hade i seklets början. Samtidigt har händelse-&lt;br&gt;utvecklingen visat på omvärldens svårigheter att ingripa tidigt och verknings-&lt;br&gt;fullt i en akut kris i området. En djupgående konflikt längre norr ut - i anslut-&lt;br&gt;ning till de nya demokratierna - ter sig avsevärt mindre sannolik. Men det är&lt;br&gt;samtidigt uppenbart, att en sådan konflikt, om den trots allt skulle utbryta,&lt;br&gt;på ett helt annat sätt skulle hota fred och säkerhet i hela Europa.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Den europeiska säkerhetskonferensen (ESK)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den under 1970-talet inledda ESK-processen kom att spela en viktig roll för&lt;br&gt;den tidens jämförelsevis begränsade diskussion om ökade fri- och rättigheter&lt;br&gt;inom det dåvarande östsystemet. Under åttiotalets första hälft bidrog den&lt;br&gt;dessutom verksamt till att vidmakthålla åtminstone en begränsad dialog mel-&lt;br&gt;lan öst och väst, under en period som i övrigt präglades av betydande mot-&lt;br&gt;sättningar och hård retorik mellan maktblocken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare år, med dess i grunden förändrade säkerhetspolitiska miljö, har&lt;br&gt;ESK fått en delvis annorlunda roll. ESK har sålunda kommit att utgöra dels&lt;br&gt;ett forum för att bekräfta de stora säkerhetspolitiska förändringarna i&lt;br&gt;Europa, dels också den institutionella ram inom vilken praktiska överens-&lt;br&gt;kommelser i vad avser nedrustning och förtroendeskapande åtgärder kunnat&lt;br&gt;ingås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I november 1990 samlades ESK:s stats- och regeringschefer till ett topp-&lt;br&gt;möte i Paris. De deltagande staterna enades bl.a. om en deklaration rörande&lt;br&gt;principerna för säkerhet och samarbete i Europa. I denna bekänner sig ESK-&lt;br&gt;staterna till demokratins, rättsstatens och marknadsekonomins principer och&lt;br&gt;anger riktlinjer för det framtida ESK-arbetet samt institutionaliserar detta&lt;br&gt;samarbete genom olika permanenta organ och regelbundna möten på olika&lt;br&gt;politiska nivåer. Bland annat beslöt man inrätta ett permanent sekretariat i&lt;br&gt;Prag och ett center för krishantering (det s.k. Conflict Prevention Centre,&lt;br&gt;CPC) i Wien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De institutionella säkerhetsarrangemang som nu etablerats har dock i&lt;br&gt;praktiken begränsade möjligheter att förhindra nya hot mot fred och säker-&lt;br&gt;het. Begränsningarna har visat sig inte minst i den jugoslaviska krisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parisdeklarationen rymmer visionen om en ny alleuropeisk säkerhets- och&lt;br&gt;samarbetsordning. Utsikterna att en sådan skall kunna fyllas med reellt inne-&lt;br&gt;håll och bidra till stabilitet i Europa förbättras självfallet om delstaterna i det&lt;br&gt;forna Sovjetunionen efter kuppförsökets misslyckande långsiktigt visar sig&lt;br&gt;slå in på en väg mot ökad demokrati och vidgade mänskliga rättigheter. Den&lt;br&gt;fortsatta utvecklingen av ESK-ordningen är sålunda beroende av hur fram-&lt;br&gt;för allt de stora europeiska staternas och deras inbördes relationers framtid&lt;br&gt;gestaltar sig. Samtidigt finns självfallet ambitionen, att ESK-processen skall&lt;br&gt;kunna bidra positivt till formandet av denna framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det uppenbart, att den fortsatta utvecklingen mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ny säkerhetsordning på ESK:s grund är en långsiktig process, under vilken&lt;br&gt;många svårigheter kan uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två militära förhandlingarna inom ESK:s ram förde i anslutning till&lt;br&gt;toppmötet i Paris fram till två olika dokument, avtalet om konventionella&lt;br&gt;styrkor i Europa (CFE-avtalet), respektive det s.k. Wiendokumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CFE-avtalet förhandlades fram av de sexton NATO-staterna och de sex&lt;br&gt;staterna inom den numera avvecklade Warszawapakten. Avtalet sätter to-&lt;br&gt;tala och regionala tak både för respektive ländergrupps innehav av bl.a.&lt;br&gt;stridsvagnar, tungt artilleri och stridsflygplan. För det forna Sovjetunionens&lt;br&gt;del innebär avtalet långtgående kvantitativa minskningar. Avtalet är försett&lt;br&gt;med en mycket långtgående informations- och verifikationsregim.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reduktionerna skall enligt avtalet genomföras inom drygt tre år efter det&lt;br&gt;att samtliga de då 22 staterna ratificerat avtalet. Ratifikationsprocessen för-&lt;br&gt;dröjdes under närmare ett år av vissa sovjetiska tolkningar av avtalet som&lt;br&gt;inte accepterades av de övriga 21 staterna. Detta problem är nu löst. Genom&lt;br&gt;Sovjetunionens upplösning har emellertid en helt ny situation uppstått. An-&lt;br&gt;strängningar pågår för att de nya staterna i f.d. Sovjetunionen skall ratificera&lt;br&gt;avtalet i föreliggande form. Det kan senare bli nödvändigt att göra vissa kor-&lt;br&gt;rektioner till följd av den förändrade politiska geografin. De nya staterna&lt;br&gt;har såväl vid ESK:s ministerrådsmöte i Prag i januari 1992 som inom ramen&lt;br&gt;för NACC (North Atlantic Cooperation Council) deklarerat sin avsikt att&lt;br&gt;ratificera CFE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder (CSBM-&lt;br&gt;förhandlingarna), med deltagande av samtliga ESK-stater, resulterade i&lt;br&gt;Wiendokumentet 1990.1 överenskommelsen ingår bl.a. information om mi-&lt;br&gt;litära styrkor och budgetar, liksom arrangemang för samarbete och konsulta-&lt;br&gt;tioner i händelse av farliga eller hotande aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt beslut vid ESK-toppmötet i Paris skall såväl CFE- som CSBM-för-&lt;br&gt;handlingarna fortsätta med oförändrade mandat fram till uppföljningsmötet&lt;br&gt;i Helsingfors 1992.1 anslutning till detta skall dessutom ett nytt mandat för&lt;br&gt;en sammanhållen militärförhandling, dvs. med alla ESK-stater represente-&lt;br&gt;rade, förhandlas fram. Förhandlingsmaterien skall omfatta såväl nedrust-&lt;br&gt;ning som förtroendeskapande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med Tysklands återförening och Warszawapaktens upplösning upp-&lt;br&gt;hävdes den formellt symmetriska säkerhetsordning i Europa som bildade ut-&lt;br&gt;gångspunkten för CFE-överenskommelsen. I en fortsatt nedrustningsför-&lt;br&gt;handling blir det sålunda nödvändigt att explicit eller implicit fastställa den&lt;br&gt;säkerhetspolitiska geometri som parterna anser karakterisera det nya&lt;br&gt;Europa. Redan att i sådana termer beskriva det forna Sovjetunionens delsta-&lt;br&gt;ters relationer till varandra, till NATO och till de forna östeuropeiska WP-&lt;br&gt;länderna torde kräva mycket av god vilja från de närmast berörda parterna.&lt;br&gt;Det blir också nödvändigt att i någon form beakta de alliansfria staternas sär-&lt;br&gt;skilda säkerhets- och försvarspolitiska förutsättningar. Det finns mot denna&lt;br&gt;bakgrund skäl att anta, att den fortsatta nedrustningsdiskussionen inom ra-&lt;br&gt;men för ESK kommer att bli både komplicerad och utdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSBM-materien har en annorlunda karaktär och kompliceras inte i samma&lt;br&gt;utsträckning av de förhållanden som berörts ovan. Det kan sålunda visa sig&lt;br&gt;lättare att vidareutveckla de militära ESK-förhandlingarna i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Sveriges nordeuropeiska närområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1.4.1 Geostrategiska utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheten i nordvästra Europa sammanhänger i såväl politisk som militär&lt;br&gt;mening med förhållandet mellan USA och det forna Sovjetunionen (i det&lt;br&gt;nya läget främst Ryssland) och med de europeiska säkerhetsförhållandena i&lt;br&gt;övrigt. De senaste årens avspänningssträvanden har sålunda fått gynnsamma&lt;br&gt;effekter även för Nordens del. De samlade politiska och militära föränd-&lt;br&gt;ringar som beskrivits i det föregående har bidragit till grundläggande föränd-&lt;br&gt;ringar i delar av den traditionella hotbilden för försvarsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt uppvisar Norden och dess närområde vissa särdrag i såväl poli-&lt;br&gt;tiskt som militärt avseende, i förhållande till Europa i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nordiska området karakteriseras av en grundläggande stabilitet i vad&lt;br&gt;avser den politiska situationen och den säkerhetspolitik som förs av de nor-&lt;br&gt;diska länderna själva. Trots skillnader i säkerhetspolitisk orientering har&lt;br&gt;dessa ofta kunnat verka gemensamt, bland annat inom Förenta nationerna&lt;br&gt;och andra internationella organisationer. En förutsättning för detta samar-&lt;br&gt;bete är de nordiska ländernas gemensamma kultur och grundläggande re-&lt;br&gt;spekt för varandras säkerhetspolitiska lösningar och politiska ställningsta-&lt;br&gt;ganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nordeuropeiska och nordatlantiska områdets strategiska betydelse&lt;br&gt;sammanhänger i väsentlig grad med vissa grundläggande militärstrategiska&lt;br&gt;intressen för det nya Rysslands och USA:s del. Främst avser de den globala&lt;br&gt;kärnvapenbalansen, liksom marinstrategiska och luftoperativa förhållan-&lt;br&gt;den. Dessa har hittills berörts endast i ringa utsträckning av de senaste årens&lt;br&gt;nedrustningsprocess mellan NATO och den numera avvecklade Warszawa-&lt;br&gt;pakten, och torde inte heller komma att påverkas i grundläggande avseen-&lt;br&gt;den exempelvis av det preliminära avtalet om begränsning av de strategiska&lt;br&gt;kärnvapnen, det s.k. START-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan geografiska förhållanden har legat till grund för att delar av det&lt;br&gt;nordiska området inklusive Östersjön traditionellt framstått som ett viktigt&lt;br&gt;skyddsområde för vitala civila och militära centra i det historiska Ryssland&lt;br&gt;respektive det forna Sovjetunionen. Dessa förhållanden påverkas endast i&lt;br&gt;begränsad utsträckning av att Ryssland nu åter blir bärare av intressena i&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en långsiktig bedömning av Sveriges säkerhetspolitiska miljö finns det&lt;br&gt;mot ovanstående bakgrund anledning att räkna med, att nordvästra Europa&lt;br&gt;med kringliggande havsområden under lång tid framöver kommer att ha&lt;br&gt;kvar sin betydelse i ett strategiskt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens åtaganden om minskningar av stridskrafterna inom&lt;br&gt;maktblocken NATO och det forna WP berör i första hand Centraleuropa,&lt;br&gt;medan förhållandena i norr påverkats i långt mindre utsträckning. Därtill&lt;br&gt;kommer att överenskommelserna inom ESK:s ram hittills berört varken&lt;br&gt;stormakternas luft- och sjötransportkapacitet eller deras förmåga till opera-&lt;br&gt;tiva förflyttningar, faktorer som från nordisk synpunkt har ett särskilt in-&lt;br&gt;tresse. De rent militära effekterna i norr av förändringarna i Centraleuropa,&lt;br&gt;inklusive CFE-överenskommelsen, torde sammantaget främst bli dels en&lt;br&gt;viss kvalitetshöjning hos flyg- och arméförbanden som en konsekvens av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överföring av överbliven modern materiel från Centraleuropa, dels en viss&lt;br&gt;samtidig kvantitetsminskning i vad avser tung arméutrustning som en följd&lt;br&gt;av att äldre materiel avvecklas. Det bör noteras i sammanhanget, att CFE-&lt;br&gt;avtalet ännu inte ratificerats, och att genomförandet under alla omständig-&lt;br&gt;heter kommer att ta ett antal år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det forna Sovjetunionens förlust av den säkerhetspolitiska kontrollen&lt;br&gt;över Central- och Östeuropa påverkar sekundärt såväl de ryska militära in-&lt;br&gt;tressena som operationsmöjligheterna i anslutning till Östersjön. De mili-&lt;br&gt;tära förutsättningarna för större kombinerade offensiva operationer i anslut-&lt;br&gt;ning till södra Östersjön har sålunda försämrats. Samtidigt kan de iyska de-&lt;br&gt;fensiva intressena i Östersjöområdet komma att stärkas i ett längre tidsper-&lt;br&gt;spektiv. Ett fullbordande av de baltiska staternas frihet med ett tillbakadra-&lt;br&gt;gande av de främmande styrkorna skulle självfallet ytterligare begränsa&lt;br&gt;Rysslands militära handlingsmöjligheter i Östersjöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kärnvapen- och marinstrategiska dimensionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skandinaviens strategiska läge har under lång tid dominerats av två huvud-&lt;br&gt;förhållanden: dess betydelse för den kärnvapen- och marinstrategiska balan-&lt;br&gt;sen mellan USA och Sovjet, samt dess betydelse för den konventionella ba-&lt;br&gt;lansen mellan NATO och Sovjetunionen/Warszawapakten i Centraleuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oberoende av hur de fortsatta relationerna mellan främst Ryssland och&lt;br&gt;USA utvecklas är det troligt att Ryssland för lång tid framåt kommer att upp-&lt;br&gt;fatta en betryggande och osårbar kärnvapenresurs som en nödvändig ytter-&lt;br&gt;sta gardering för sitt oberoende och sin stormaktsstatus. Mycket talar för att&lt;br&gt;kärnvapnens relativa betydelse t.o.m. kan komma att förstärkas i den för-&lt;br&gt;ändrade ryska militärdoktrin som förmodligen efter hand kommer att eta-&lt;br&gt;bleras efter det forna Sovjetunionens reträtt och styrkereduktioner i&lt;br&gt;Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de strategiska kärnvapensystemen kommer de kärnvapenbärande strate-&lt;br&gt;giska ubåtarna även fortsättningsvis att ha en central roll för USA och Ryss-&lt;br&gt;land liksom också för Frankrike och Storbritannien. Ubåtarnas relativa bety-&lt;br&gt;delse i de samlade kärnvapenstyrkorna kan t.o.m. komma att öka för Ryss-&lt;br&gt;lands del som ett resultat av det nyligen ingångna START-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Ryssland finns i praktiken inget alternativ till att en stor del av dessa&lt;br&gt;ubåtar baseras vid Norra marinen i Kolaområdet. Samtliga nya kärnvapen-&lt;br&gt;bärande strategiska ubåtar (Delta IV och Typhoon) har under de senaste&lt;br&gt;åren tillförts den Norra Marinen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;USA och Ryssland kommer under överskådlig tid att vidmakthålla även&lt;br&gt;ett flygburet element i sina strategiska kärnvapenstyrkor. Dessa flygstyrkor&lt;br&gt;är delvis beväpnade med kryssningsmissiler. Därutöver disponerar USA lik-&lt;br&gt;som Ryssland fortfarande ett betydande antal kryssningsmissiler med kärn-&lt;br&gt;stridsspets eller konventionell laddning på ytfartyg och attackubåtar. Båda&lt;br&gt;parterna har ensidigt förklarat, att man avser att begränsa de förstnämnda&lt;br&gt;vapnen. Kapaciteten att avfyra luftburna kryssningsmissiler med kärnladd-&lt;br&gt;ning från flyg, respektive konventionellt laddade kryssningsmissiler från en&lt;br&gt;mängd olika typer av vapenbärare, kommer dock att bestå. Från ryskt per-&lt;br&gt;spektiv förblir redan av dessa skäl ett starkt luftförsvar i nordvästlig riktning&lt;br&gt;med stor säkerhet väsentligt under överskådlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skandinavien med omgivande havsområden i norr och nordväst spelar en&lt;br&gt;central roll för Rysslands möjligheter att effektivt skydda Kolahalvön och&lt;br&gt;ubåtarnas operationsområden norr och nordväst därom mot konventionella&lt;br&gt;angrepp. De militärstrategiska förhållandena innebär följaktligen att de po-&lt;br&gt;tentiella ryska skyddsintressena geografiskt torde beröra stora delar av det&lt;br&gt;skandinaviska området och Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra strategiska marina dimensionen avser NATO:s atlanttranspor-&lt;br&gt;ter. Säker kontroll över de atlantiska transportlederna har alltid varit ett vi-&lt;br&gt;talt mål för NATO-planeringen. Samtidigt har det forna Sovjetunionen haft&lt;br&gt;en potential främst med attackubåtar och marinflyg att hota dessa förbindel-&lt;br&gt;ser. Flera utvecklingstendenser påverkar atlanttransporternas framtida bety-&lt;br&gt;delse för NATO. Oavsett detta förblir atlanttransporterna av allt att döma&lt;br&gt;fortsatt centrala i NATO-strategin. Därtill kommer med all säkerhet sjöher-&lt;br&gt;raväldet på Atlanten att förbli ett viktigt uttryck i politisk symbolmening för&lt;br&gt;banden mellan USA och Västeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den samlade marinstrategiska bilden är kärnvapendimensionen och at-&lt;br&gt;lanttransportdimensionen starkt ömsesidigt beroende. Samma resurser som&lt;br&gt;är centrala för att skydda resp, hota de strategiska ubåtarna har sålunda vik-&lt;br&gt;tiga funktioner i skyddet av resp, hotet mot atlanttransporterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det forna Sovjetunionens del har ett mera tillbakadraget marint ope-&lt;br&gt;rationsmönster i Norska havet/Barents’ hav kunnat observeras under senare&lt;br&gt;år. Detta kan återspegla en - ytterst försvarsekonomiskt betingad - återhåll-&lt;br&gt;samhet från sovjetisk/rysk sida, men kan också vara en konsekvens av en på&lt;br&gt;80-talet mer offensiv amerikansk marinstrategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig ytterligare omständighet för bedömningen av de framtida ameri-&lt;br&gt;kanska marina intressena i Nordatlanten är den amerikanska marinpoliti-&lt;br&gt;kens globala karaktär. Det finns sålunda starka resurs- och planeringsmäs-&lt;br&gt;siga samband mellan den marina kapaciteten för operationer utanför NA-&lt;br&gt;TO-området (exempelvis i anslutning till Gulfen) och förmågan att verka i&lt;br&gt;Norra Atlanten. USA:s fortsatta ambition att kunna ingripa militärt utanför&lt;br&gt;Europa innebär sålunda en ytterligare broms mot snabba förändringar i&lt;br&gt;USA:s/NATO:s marinstrategiska ambitioner i Norr. Det fortlöpande utnytt-&lt;br&gt;jandet av och övningsverksamheten i det nordatlantiska området kan där-&lt;br&gt;emot komma att påverkas starkt av mer eller mindre akuta engagemang i&lt;br&gt;andra delar av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis finns inte mycket som f.n. tyder på mera grundläg-&lt;br&gt;gande förändringar i Rysslands resp. USA:s/NATO:s strategiska intressen i&lt;br&gt;anslutning till Nordatlanten inklusive Norska havet och Barents’ hav, samt de&lt;br&gt;nordliga delarna av det nordiska området. I ett långt tidsperspektiv är själv-&lt;br&gt;fallet även där stora förändringar tänkbara, men dessa skulle i så fall vara&lt;br&gt;direkt kopplade till så fundamentala politiska förändringar som en långsiktigt&lt;br&gt;bortfallen rysk stormaktsambition och en därtill knuten allmän avveckling av&lt;br&gt;det amerikanska engagemanget i hela Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordeuropas koppling till Centraleuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att det forna Sovjetunionens stridskrafter dras tillbaka från Cen-&lt;br&gt;tral- och Östeuropa försvinner det stående militära hot från dessa som Väst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;europa uppfattat sig utsatt för. Sovjetunionens luftoperativa läge visavi&lt;br&gt;NATO var redan före tillbakadragandet osäkert. Efter tillbakadragande av&lt;br&gt;flygstridskrafterna och det övriga luftförsvaret från Central- och Östeuropa&lt;br&gt;kommer man att sakna möjligheter att med konventionella medel vinna det&lt;br&gt;för en framgångsrik offensiv operation absolut nödvändiga luftherraväldet i&lt;br&gt;Centraleuropa. Även i defensivt avseende innebär förändringarna en&lt;br&gt;mycket påtaglig försämring av det forna Sovjetunionens luftoperativa förut-&lt;br&gt;sättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NATO:s baseringsläge för flygstridskrafter på kontinenten blir i det för-&lt;br&gt;ändrade läget väsentligt mindre utsatt. Dess tidigare beroende av att tidigt i&lt;br&gt;en kris eller konflikt säkerställa omfattande baserings- och anflygningsmöj-&lt;br&gt;ligheter från flankerna reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att Skandinavien blir mindre betydelsefullt som baserings-&lt;br&gt;område och potentiell anflygningszon för NATO-flyg mot den s.k. central-&lt;br&gt;fronten. Skandinaviens roll inte minst i inledningsskedet av en konflikt kon-&lt;br&gt;centrerad till Centraleuropa skulle sålunda från denna utgångspunkt vara&lt;br&gt;mindre avgörande än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjöområdets roll som rysk skyddszon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjöområdet har genom sin direkta närhet till det forna Sovjetunionens&lt;br&gt;ekonomiskt och befolkningsmässigt vitala västra delar alltid haft en framträ-&lt;br&gt;dande roll för landets försvar. De strategiska luftförsvarsintressena har be-&lt;br&gt;rörts i det föregående. Genom Sovjets framskjutna militärstrategiska posi-&lt;br&gt;tion i Europa, etablerad som ett resultat av andra världskriget, kunde&lt;br&gt;skyddsbehoven i övrigt i Östersjön tillgodoses utan mer omfattande sär-&lt;br&gt;skilda åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vad avser området kring södra Östersjön innebär Warszawapaktens upp-&lt;br&gt;lösning och det sovjetiska tillbakadragandet en avgörande förändring av&lt;br&gt;styrkeförhållandena. Det forna Sovjetunionen har sålunda förlorat kontrol-&lt;br&gt;len över hela södra Östersjökusten medan Tyskland och NATO genom Öst-&lt;br&gt;tysklands uppgående i Förbundsrepubliken fått egen kontroll över en bety-&lt;br&gt;dande del av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rysslands intressen i södra Östersjön torde i det nya läget främst vara in-&lt;br&gt;riktade på att kunna begränsa NATO:s/Tysklands offensiva handlingsmöjlig-&lt;br&gt;heter gentemot ryskt territorium och mot mellersta och norra Östersjön,&lt;br&gt;samt på att bevara möjligheterna till förbindelser och handel västerut. Den&lt;br&gt;tidigare ambitionen att så långt möjligt kunna hindra NATO operationer i&lt;br&gt;södra Östersjön för att därigenom skapa förutsättningar att sjövägen under-&lt;br&gt;hålla de egna stridskrafterna i Östtyskland har uppenbarligen förlorat sin ak-&lt;br&gt;tualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om Tyskland under under den närmaste framtiden sannolikt kom-&lt;br&gt;mer att försöka tona ner sin fredstida närvaro och militära profil i Öster-&lt;br&gt;sjöområdet, kvarstår faktum att de tyska marinstridskrafterna i en konflikt-&lt;br&gt;situation skulle ha både ett väsentligt förbättrat utgångsläge och väsentligt&lt;br&gt;förbättrade fortsatta baserings- och operationsmöjligheter i södra Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framtida ryska behovet av att kunna utestänga NATO/Tyskland eller&lt;br&gt;begränsa dess operativa handlingsmöjligheter längre norrut i Östersjön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer i stor utsträckning att dikteras av hur man uppfattar sina samlade&lt;br&gt;strategiska intressen visavi Skandinavien i samband med en tänkt väpnad&lt;br&gt;konflikt med väst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan det konstateras, att de ryska möjligheterna att i en&lt;br&gt;kris- eller krigssituation kontrollera själva Östersjöutloppen nu, som en följd&lt;br&gt;av de genomgripande förändringarna i Centraleuropa, ter sig nära nog för-&lt;br&gt;sumbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resursmässiga och militärgeografiskt grundade förändringar av de&lt;br&gt;militära handlingsmöjligheterna mot Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De väsentligaste förändringarna av omvärldens strategiska intressen och mi-&lt;br&gt;litära handlingsmöjligheter gentemot Sverige sammanhänger som tidigare&lt;br&gt;nämnts mer med de förändrade geografiska och politiska förhållandena än&lt;br&gt;med de direkta resursmässiga förändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya Europa, efter Warszawapaktens kollaps och de politiska föränd-&lt;br&gt;ringarna i Polen och Östtyskland, är dessa områden inte längre tillgängliga&lt;br&gt;som utgångspunkter för en kustinvasion västerut. De möjliga hoten mot syd-&lt;br&gt;ligaste Sverige har därmed på ett avgörande sätt förändrats. En kustinvasion&lt;br&gt;med kraftsamling mot södra Sverige förefaller även i ett längre tidsperspek-&lt;br&gt;tiv ytterst svårgenomförbar med tanke både på det svenska försvarets förut-&lt;br&gt;sedda styrka och styrkeförhållandena mellan stormakterna i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den nya situationen i Baltikum har betydelsefulla implikationer.&lt;br&gt;Den ökar kanske främst omvärldens förutsättningar att uppfatta politiska&lt;br&gt;förändringar i anslutning till Ryssland, men kan också öka möjligheterna att&lt;br&gt;följa de militära dispositionerna i området. Denna öppenhet kan naturligtvis&lt;br&gt;i en krissituation snabbt begränsas, men inte minst en sådan åtgärd är en&lt;br&gt;otvetydig politisk signal att höja den egna vaksamheten och beredskapen.&lt;br&gt;Öppenheten bidrar således i första hand till politisk förvarning. Ett tillbaka-&lt;br&gt;dragande av de främmande styrkorna från Baltikum skulle därtill självfallet&lt;br&gt;innebära ytterligare militära begränsningar i Rysslands handlingsmöjlighe-&lt;br&gt;ter i västlig riktning. Från rysk sida har man dock hittills avvisat ett snabbt&lt;br&gt;tillbakadragande, med hänvisning främst till de sociala problemen med att&lt;br&gt;härbärgera de hemvändande trupperna. Även nödvändigheten att vidmakt-&lt;br&gt;hålla ett effektivt luftförsvar i nordvästlig riktning har åberopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framtida rollen för Kaliningradområdet - som är en del av Ryssland -&lt;br&gt;kommer att vara en annan viktig mätare på de ryska ambitionerna i Öster-&lt;br&gt;sjöområdet. F.n. råder stor osäkerhet om både områdets civila framtid, och&lt;br&gt;om dess ev. fortsatta roll som militärt basområde vid sydöstra Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de direkta resursförändringarna innebär bortfallet av de polska&lt;br&gt;och östtyska amfibiestridskrafterna (marininfanteri och amfibiefartyg) och&lt;br&gt;andra marina resurser för minröjning och eskort en påtaglig förändring. I&lt;br&gt;runda tal hälften av den f.d. Warszawapaktens tidigare tillgängliga special-&lt;br&gt;fartyg för landstigning i Östersjöområdet har därigenom bortfallit. Det bör&lt;br&gt;dock samtidigt påpekas, att det forna Sovjetunionens storskaliga kustinva-&lt;br&gt;sionskapacitet i Östersjön var knuten till förmågan att genom luften etablera&lt;br&gt;ett brohuvud (med luftlandsättningsförband, transportflyg och helikoptrar).&lt;br&gt;En ytterligare nyckelfaktor utgjordes av förmågan att snabbt etablera en så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dan överlägsenhet i luften och i Östersjön att fortsatt styrketillväxt i stor&lt;br&gt;skala tidigt (inom några dygn) skulle kunna komma igång med konventio-&lt;br&gt;nella handelsfartyg och ro-ro-fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med det sovjetiska tillbakadragandet från framförallt Tyskland&lt;br&gt;har vissa delar av flygstridskrafterna placerats i Baltikum och S:t Petersburg-&lt;br&gt;området. Detta kommer dock knappast mer än marginellt att förändra den&lt;br&gt;militära situationen, eftersom den huvudsakliga offensiva potentialen utgörs&lt;br&gt;av det tunga taktiska attackflyget och det medeltunga bombflyget som till sin&lt;br&gt;huvuddel redan idag är baserade i västra Ryssland/Vitryssland/Ukraina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge understöd av en storskalig konventionell offensiv i Centraleuropa&lt;br&gt;var huvuduppgiften för den forna Warszawapaktens offensiva flygstridskraf-&lt;br&gt;ter i vårt närområde, bedömdes handlingsfriheten med dessa gentemot Sve-&lt;br&gt;rige ha mycket starka begränsningar. I det nya läget torde - fortfarande dock&lt;br&gt;inom ramen för ett stormaktskrig - möjligheterna till kraftsamling mot norra&lt;br&gt;Europa kunna öka, och förlustrestriktionerna vid en sådan operation te sig&lt;br&gt;mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvantitativa tillgången på markstridskrafter (vid sidan av luftlandsätt-&lt;br&gt;ningsförbanden) har aldrig bedömts som särskilt gränssättande för inled-&lt;br&gt;ningsskedet av ett angrepp mot Sverige. Denna bedömning torde, trots avse-&lt;br&gt;värda reduktioner av det forna Sovjetunionens markstridskrafter i Europa,&lt;br&gt;alltjämt vara giltig, eftersom dess militära bindningar i Centraleuropa samti-&lt;br&gt;digt reduceras mycket kraftigt. Gränssättande för styrketillväxten av mark-&lt;br&gt;stridskrafter vid en kustinvasion är således - om man bortser från förluster&lt;br&gt;på grund av militär motverkan - alltjämt i första hand ilastnings-, transport-&lt;br&gt;och lossningskapacitetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De militärstrategiska och militäroperativa förhållandena i anslutning till&lt;br&gt;norra Sverige har, såsom delvis berörts tidigare, undergått endast smärre för-&lt;br&gt;ändringar under senare år. Norra Skandinavien med angränsande havsområ-&lt;br&gt;den bibehåller sålunda sin stora betydelse för Ryssland och USA i kärnva-&lt;br&gt;pen- och marinstrategisk samt luftförsvarsstrategisk mening. Markoperativt&lt;br&gt;skapar områdets klimat, terräng och begränsade infrastruktur särskilda be-&lt;br&gt;tingelser. På rysk sida innebär dock tillförseln av modernare materiel en&lt;br&gt;större militär handlingsfrihet än tidigare. De i fred tillgängliga ryska styr-&lt;br&gt;korna i området är likväl - trots en betydande numerär - otillräckliga för mer&lt;br&gt;omfattande offensiva operationer. För sådana är mobilisering och ytterligare&lt;br&gt;styrketillförsel från andra områden nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.2 De nordiska ländernas säkerhetspolitiska linje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åren 1948-49 gjordes viktiga vägval i de nordiska ländernas säkerhetspoli-&lt;br&gt;tik, med väsentliga bestående konsekvenser ännu drygt 40 år senare. Norge,&lt;br&gt;Danmark och Island anslöt sig till Atlantpakten. Alla tre länderna ålade sig&lt;br&gt;sedermera ensidigt vissa begränsningar i sitt militära samarbete med de allie-&lt;br&gt;rade inom NATO. Genom andra åtgärder har Norge och Danmark sökt un-&lt;br&gt;derbygga trovärdigheten i den kollektiva utfästelsen om allierad försvars-&lt;br&gt;medverkan i händelse av kris eller krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Finlands säkerhetspolitiska situation bestämdes för lång tid av ar-&lt;br&gt;rangemangen vid och åren närmast efter det andra världskrigets slut. Fin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;land sökte förena ett förtroendefullt förhållande till Sovjetunionen och ett&lt;br&gt;hänsynstagande till dess säkerhetsintressen med en strävan att hålla sig utan-&lt;br&gt;för stormakternas intressemotsättningar. Båda dessa mål kom till uttryck i&lt;br&gt;1948 års VSB-pakt med Sovjetunionen. Finlands säkerhetspolitiska hand-&lt;br&gt;lingsutrymme har sedan dess efterhand ökat till en situation där Sovjetunio-&lt;br&gt;nen/Ryssland förbehållslöst erkänt Finlands neutralitet, och där Finland&lt;br&gt;självt inlett en förutsättningslös diskussion om sin relation till den Euro-&lt;br&gt;peiska Gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla de nordiska länderna påverkas, om än i olika avseenden och utsträck-&lt;br&gt;ning, av de senaste årens säkerhetspolitiska förändringar i Europa. Av de&lt;br&gt;nordiska grannländerna har Finland och Norge hittills offentligen angett&lt;br&gt;vissa utgångspunkter för sin politik i det förändrade Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland deklarerade hösten 1990, att man avsåg att fullfölja sin neutrali-&lt;br&gt;tetspolitik och särskilt vårda sig om sina traditionellt goda relationer till&lt;br&gt;grannländerna. Omsorgen om förhållandet till Sovjetunionen framhölls ej&lt;br&gt;längre speciellt, och den s.k. Paasikivi-Kekkonen-linjen omnämndes inte&lt;br&gt;mer. Inte heller VSB-paktens konsultations- eller biståndsartiklar berördes.&lt;br&gt;När man på finsk sida konstaterade att VSB-pakten behöll sin betydelse, för-&lt;br&gt;tydligade man innebörden så, att Finland ej tillät att dess territorium använ-&lt;br&gt;des för ett anfall mot Sovjetunionen. Om 1947 års fredsfördrag förklarade&lt;br&gt;man, att artiklarna om Tyskland samt övriga stadganden i avd.III, vilka inne-&lt;br&gt;burit vissa kvantitativa och kvalitativa begränsningar av Finlands försvars-&lt;br&gt;makt, hade förlorat sin betydelse, med undantag för förbudet mot anskaff-&lt;br&gt;ning av kärnvapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finlands och Sovjetunionens förhandlare enades sedermera, efter den&lt;br&gt;misslyckade kuppen i Sovjetunionen, om att ersätta VSB-pakten med ett do-&lt;br&gt;kument av annan karaktär. Ett samarbetsavtal, utgående från ESK:s grund-&lt;br&gt;principer, har nu i stället undertecknats mellan Finland och Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ryska områden som gränsar till Finland är enligt finsk bedömning av&lt;br&gt;konstant strategisk betydelse för Ryssland. Därför är det med tanke på Fin-&lt;br&gt;lands säkerhet väsentligt, att Ryssland inte uppfattar sina försvarsintressen i&lt;br&gt;området som hotade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norge har en nära 200 km lång gemensam landgräns till Ryssland och en&lt;br&gt;oklar maritim gräns som är bortåt tio gånger så lång. I dessa områden är det&lt;br&gt;Norge, ensamt eller i samarbete med grannländerna, som har ansvaret för&lt;br&gt;viktiga delar av den politiska ordningen i Europa. Ryssland kommer enligt&lt;br&gt;norsk bedömning även i framtiden att vara en av världens två största militär-&lt;br&gt;makter, och det är bara Förenta staterna som kan uppväga denna militära&lt;br&gt;förmåga. Även om den sovjetiska styrkekoncentrationen nära gränsen till&lt;br&gt;Norge inte främst är riktad mot Norge, så finns den där och kan under skif-&lt;br&gt;tande omständigheter upplevas som hotande. Norge kan inte bygga upp en&lt;br&gt;lokal militär jämvikt med sin stormaktsgranne. Norges säkerhetspolitik byg-&lt;br&gt;ger på den grundläggande bedömningen, att Norge kan få tillräcklig säker-&lt;br&gt;het endast inom en atlantisk ram. USA har en särskild roll i vad avser de&lt;br&gt;planerade förstärkningarna till Norge. Norge betraktar det emellertid som&lt;br&gt;väsentligt att vidmakthålla såväl den atlantiska som den västeuropeiska&lt;br&gt;knytningen i sin säkerhetspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det direkta amerikanska engagemanget i Europa kommer enligt norsk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfattning att förbli av vital betydelse i den förändringsperiod som börjat.&lt;br&gt;För Norge kommer det alltjämt att vara av överordnad betydelse att samar-&lt;br&gt;betet i NATO bygger på lika värde och lika deltagande för alla medlemslän-&lt;br&gt;der, och att alliansens säkerhet är odelbar. Norge kommer att fortsätta att&lt;br&gt;arbeta för att det säkerhetspolitiska samarbetet i väst även fortsättningsvis&lt;br&gt;koncentreras till NATO. En starkare västeuropeisk säkerhetspolitisk identi-&lt;br&gt;tet representerar enligt norsk bedömning samtidigt en riktig och oundviklig&lt;br&gt;utveckling. Men Norge lägger vikt vid att den definieras så att NATO och de&lt;br&gt;transatlantiska förbindelserna inte försvagas och att den får en form som inte&lt;br&gt;skapar större avstånd till europeiska allierade. Europa präglas av betydande&lt;br&gt;oro och oöverskådlighet. Också av det skälet måste de transatlantiska ban-&lt;br&gt;den vidmakthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna strävan har återspeglats i den norska positionen i NATO-förhand-&lt;br&gt;lingarna om en ny kommandostruktur. Den lösning som nåtts, där ett nytt&lt;br&gt;nordväst-kommando får sitt högkvarter i Storbritannien, är godtagbar för&lt;br&gt;Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flernationella styrkor som NATO avser att vidareutveckla är inte nå-&lt;br&gt;gon nyhet för Norges del. De spelar en viktig roll för försvaret av Norge, och&lt;br&gt;Norge har självt i en rad år deltagit i NATO:s flernationella flottstyrkor. Syf-&lt;br&gt;tet med NATO:s planer är enligt norsk uppfattning att de flernationella styr-&lt;br&gt;korna skall spela en integrerande roll och bidra till att upprätthålla den stra-&lt;br&gt;tegiska enheten inom alliansen. Norges regering kommer att definiera vilka&lt;br&gt;slags uppdrag inom NATO:s nuvarande ansvarsområde som anmäler sig för&lt;br&gt;en norsk insats, samt vilka åtgärder som är påkallade för att hålla Norges&lt;br&gt;allierade fast knutna till försvaret av Norges säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark har man ännu inte redovisat några samlade slutsatser om hur&lt;br&gt;de senaste årens förändringar i europeisk säkerhetspolitik påverkar den egna&lt;br&gt;nationen. Det kan emellertid konstateras att de militärpolitiska förhållan-&lt;br&gt;dena på kontinenten har långt större betydelse för Danmark än för de övriga&lt;br&gt;nordiska länderna. I och med Warszawapaktens upplösning och de sovje-&lt;br&gt;tiska styrkornas tillbakadragande från det tidigare DDR och Polen har Dan-&lt;br&gt;marks läge uppenbarligen avsevärt förbättrats. De baltiska staternas frigö-&lt;br&gt;relse kommer - delvis beroende på den fortsatta utvecklingen i detta om-&lt;br&gt;råde - att i större eller mindre utsträckning bidra ytterligare till denna posi-&lt;br&gt;tiva utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4.3 Den nordiska stabiliteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i nordvästra Europa under efterkrigstiden har kännetecknats&lt;br&gt;av relativ stabilitet, låg spänning och begränsad närvaro av konventionella&lt;br&gt;militära styrkor. Nordområdenas militärstrategiska betydelse har gradvis&lt;br&gt;ökat, främst som en följd av den kärnvapen- och marinstrategiska utveck-&lt;br&gt;lingen under 60- och 70-talen, men Norden har på det hela taget inte dragits&lt;br&gt;in i allvarliga kriser mellan stormaktsblocken. Det säkerhetspolitiska möns-&lt;br&gt;ter som grundlädes 1948-49 har av allt att döma i hög grad bidragit till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nordiska ländernas säkerhetspolitik syftar i första hand till att tillvarata&lt;br&gt;nationella intressen, för Norges, Danmarks och Islands del inom ramen för&lt;br&gt;medlemskapen i NATO. Hänsynen till den nordiska helheten utgör en inte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grerad del av de nationella intressena. I alla de nordiska länderna finns en&lt;br&gt;utbredd medvetenhet om det nära inbördes beroendet. Också stormakterna&lt;br&gt;har i olika sammanhang uttalat, att man anser det nordiska mönstret gynn-&lt;br&gt;samt och förenligt med sina intressen. I förhållande till sina vidare strate-&lt;br&gt;giska intressen har stormakterna visat en betydande återhållsamhet i sina mi-&lt;br&gt;litära dispositioner i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det grundläggande mönstret består, har som redovisats i det&lt;br&gt;föregående betydande förändringar ägt rum i det nordvästeuropeiska när-&lt;br&gt;området. Sovjetunionens förlust av den säkerhetspolitiska kontrollen över&lt;br&gt;Central- och Östeuropa har lett till en förändrad situation i Östersjöområ-&lt;br&gt;det. I och med de baltiska staternas frigörelse förstärks denna tendens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen för det nordiska området påverkas i hög grad av den poli-&lt;br&gt;tiska - och därmed ytterst också militära - osäkerhet som råder beträffande&lt;br&gt;det framtida Oberoende staters samvälde, OSS, och speciellt dess viktigaste&lt;br&gt;stat, Ryssland. Särskilt för Finlands del är detta en källa till oro.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 Sveriges säkerhetspolitik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att bevara vårt lands frihet och na-&lt;br&gt;tionella oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål är att i alla lägen och i for-&lt;br&gt;mer som vi själva väljer trygga en handlingsfrihet för oss att - såsom enskild&lt;br&gt;nation eller i självvald samverkan med andra länder - kunna utveckla vårt&lt;br&gt;samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och vaije annat av-&lt;br&gt;seende. Ett viktigt inslag i säkerhetspolitiken är att utåt verka för avspän-&lt;br&gt;ning, nedrustning, samarbete och demokratisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett centralt delmål är därvid att bidra till fortsatt lugn och stabilitet i Nor-&lt;br&gt;den och angränsande områden, med yttersta syfte att minska riskerna för att&lt;br&gt;Sverige dras in i krig eller konflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetspolitiken formas väsentligen i ett samspel mellan utrikespoliti-&lt;br&gt;ken och försvarspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska säkerhetspolitikens utformning förändras i ett Europa som&lt;br&gt;förändras. Den nya politiska situationen skapar nya möjligheter för delta-&lt;br&gt;gande också i utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete med andra euro-&lt;br&gt;peiska stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De strategiska realiteterna i det nordeuropeiska och nordatlantiska områ-&lt;br&gt;det innebär dock att den hårda kärnan i vår säkerhetspolitik fortfarande är&lt;br&gt;den militära alliansfriheten med dess skyldighet att upprätthålla en betryg-&lt;br&gt;gande försvarsförmåga för att vi ska kunna vara neutrala i händelse av ett&lt;br&gt;krig i vårt närområde. Ingen annan försvarar Sverige, och vi försvarar bara&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.6 Svensk utrikespolitik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska utrikespolitiken som del av säkerhetspolitiken syftar till att&lt;br&gt;främja en fredlig utveckling i vår omvärld, att förhindra konflikter, att un-&lt;br&gt;danröja konfliktorsaker samt att även i övrigt främja och tillvarata Sveriges&lt;br&gt;säkerhetsintressen. I krig skall den bidra till att hävda Sveriges frihet och&lt;br&gt;oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikespolitiken skall vara en klar röst för mänskliga rättigheter, frihet&lt;br&gt;och demokrati i världens alla delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige kommer med all kraft att verka för att snarast möjligt bli medlem&lt;br&gt;av den Europeiska gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Steget in i det europeiska samarbetets kärna är ett steg av historisk bety-&lt;br&gt;delse för Sverige. Det kommer att påverka snart sagt varje del av vårt sam-&lt;br&gt;hälle under det årtionde som ligger framför oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första efterkrigsdecenniernas integrationsarbete i Västeuropa syftade&lt;br&gt;till att säkra freden i ett Europa som sargats av två världskrig. Integrationen&lt;br&gt;har utvecklats till ett alltmer framgångsrikt och fördjupat samarbete för att&lt;br&gt;säkra frihet, demokrati och ekonomiska framsteg i allt större delar av&lt;br&gt;Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanbrottet för de socialistiska diktaturerna och planekonomierna i&lt;br&gt;Central- och Östeuropa och de senaste omvälvande förändringarna i det&lt;br&gt;forna Sovjetunionen innebär en historisk möjlighet att etablera en europeisk&lt;br&gt;frihets- och samarbetsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta arbete är den Europeiska Gemenskapen (EG) den självskrivna&lt;br&gt;kärnan. Men också arbetet inom Europarådet och inom ramen för den Euro-&lt;br&gt;peiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK) spelar en viktig roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ansökan om medlemskap i EG är ett uttryck för att Sverige&lt;br&gt;delar Gemenskapens långsiktiga mål, så som dessa har formulerats i Rom-&lt;br&gt;fördraget och Enhetsakten, och att Sverige tillsammans med de andra med-&lt;br&gt;lemsstaterna vill arbeta för dessas förverkligande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om medlemskap grundas på övertygelsen att Sverige som med-&lt;br&gt;lem i EG kommer att kunna bidra konstruktivt till Europas politiska och&lt;br&gt;ekonomiska framtid. Den grundas samtidigt på insikten att Sverige vid inträ-&lt;br&gt;det i gemenskapen måste ge sin anslutning till alla delar av samarbetet och&lt;br&gt;förklara sig berett att aktivt medverka i Gemenskapens vidare utveckling i&lt;br&gt;riktning mot de politiska mål som uppställdes i Romfördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges del är kontakten och samarbetet med de nordiska grannlän-&lt;br&gt;derna av särskild betydelse. Det nordiska samarbetet måste utvecklas. Inom&lt;br&gt;ramen för det vidare europeiska samarbetet finns förutsättningar för att på&lt;br&gt;nytt stärka samhörigheten och samarbetet mellan de nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Estland, Lettland och Litauen står Sverige nära. Sverige känner en skyl-&lt;br&gt;dighet att ge dem stöd i deras svåra omställning. Omfattande hjälpinsatser&lt;br&gt;till dessa länder, bland annat vad gäller infrastruktur och miljövård, förbe-&lt;br&gt;reds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De europeiska förändringarna kommer att stå i utrikespolitikens centrum&lt;br&gt;under de kommande åren. Sverige vill utveckla kontakterna inte minst med&lt;br&gt;de nya demokratierna, och bidra till det nya europeiska samarbetets utveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige strävar efter att fördjupa kontakterna med fria demokratier också&lt;br&gt;i andra delar av världen. Sverige vill medverka till ett breddat och fördjupat&lt;br&gt;internationellt samarbete inom ramen för Förenta Nationerna och dess fack-&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har, som en av de mindre staterna i världen, ett starkt intresse av&lt;br&gt;att främja en fungerande och stark internationell rättsordning. Det är mot&lt;br&gt;den bakgrunden naturligt att Sverige verkar för att stärka FN:s auktoritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och för att ge världsorganisationen större möjligheter att bidra till fredliga&lt;br&gt;lösningar av konflikter i olika delar av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige verkar för en friare världshandel. Sverige vill, såväl genom FN&lt;br&gt;som bilateralt, vara en aktiv partner i utvecklingsländernas ansträngningar&lt;br&gt;att bryta sig ur sin fattigdom. Det svenska biståndet syftar samtidigt till att&lt;br&gt;främja utvecklingen av respekt för de mänskliga rättigheterna, av demokrati&lt;br&gt;och av marknadsekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.7 Försvarspolitikens utgångspunkter och inriktning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den säkerhetspolitiska utvecklingen och krigsriskerna i det nordiska områ-&lt;br&gt;det förblir i hög grad avhängiga av det allmänna säkerhetspolitiska klimatet&lt;br&gt;i och i anslutning till Europa, och speciellt av stormaktsrelationerna. Den&lt;br&gt;samlade utvecklingen i Europa, beskriven i det föregående, är gynnsam även&lt;br&gt;för Sveriges säkerhet, även om de omfattande militära förändringarna hittills&lt;br&gt;koncentrerats till Centraleuropa. Riskerna för ett stormaktskrig ter sig än&lt;br&gt;mindre än under de senaste årtiondena. Under alla förhållanden förutsätter&lt;br&gt;en sådan storkonflikt en avgörande försämring av de internationella relatio-&lt;br&gt;nerna, i förhållande till det nuvarande samarbetsklimatet. För det svenska&lt;br&gt;försvarets långsiktiga utveckling måste emellertid utgångspunkten vara att&lt;br&gt;vi skall kunna gardera oss även för mindre troliga men för vår säkerhet po-&lt;br&gt;tentiellt hotande utvecklingsalternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fylla sin uppgift att vara fredsbevarande, bidra till lugn och stabili-&lt;br&gt;tet i det nordiska området och vidmakthålla respekten för vår militära al-&lt;br&gt;liansfrihet måste det svenska totalförsvaret upprätthålla en erforderlig&lt;br&gt;styrka i förhållande till de alltfort betydande militära resurser i närområdet&lt;br&gt;som skulle kunna användas mot vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De pågående politiska och militära förändringarna i Centraleuropa inne-&lt;br&gt;bär att nordområdenas militärstrategiska betydelse sett från ett centraleuro-&lt;br&gt;peiskt perspektiv ter sig mindre än under de senaste decennierna. Samtidigt&lt;br&gt;kommer, såsom redovisats i det föregående, nordområdenas kärnvapen- och&lt;br&gt;marinstrategiska samt luftoperativa betydelse för Ryssland liksom även för&lt;br&gt;USA och NATO av allt att döma att förbli stor. Såväl dessa sistnämnda för-&lt;br&gt;hållanden som Norges och Danmarks NATO-tillhörighet innebär att ett&lt;br&gt;stormaktsangrepp på Sverige inte rimligtvis kommer att kunna uppfattas&lt;br&gt;som en isolerad aktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets planering skall sålunda även fortsättningsvis utgå från att&lt;br&gt;ett militärt angrepp mot Sverige eller andra svåra säkerhetspolitiska påfrest-&lt;br&gt;ningar skulle utgöra ett led i en större konflikt mellan stormakter. Sådana&lt;br&gt;angrepp kan antas syfta till att utnyttja Sverige som genomgångs- och basom-&lt;br&gt;råde för militära operationer riktade mot mål i vårt närområde respektive&lt;br&gt;till att hindra motparten från ett sådant utnyttjande. Svenskt område be-&lt;br&gt;döms därvid ha strategiskt intresse främst som genväg vid flygoperationer,&lt;br&gt;som genomgångsområde, som basområde främst för flygstridskrafter, och&lt;br&gt;för framskjuten luftbevakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om en eller flera stormakter förmår utnyttja svenskt luftrum i stor&lt;br&gt;omfattning, skulle detta kunna få stor betydelse för förloppet av en stor-&lt;br&gt;maktskonflikt. Försök att utnyttja svenskt område torde därvid vara för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enade med krav på snabba resultat. Ett militärt angrepp eller andra påfrest-&lt;br&gt;ningar för Sveriges del skulle bl.a. mot denna bakgrund kunna komma att&lt;br&gt;aktualiseras redan i inledningen av ett sådant krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I totalförsvarets planering skall utgångspunkten mot denna bakgrund&lt;br&gt;vara, att stormakternas överväganden i vad avser utnyttjandet av militära&lt;br&gt;och ekonomiska maktmedel mot Sverige skulle styras främst av deras intres-&lt;br&gt;sen vid en större konflikt dem emellan. Endast en begränsad del av stormak-&lt;br&gt;ternas resurser skall därvid antas disponibla för insats mot oss. Hur stora&lt;br&gt;resurser som en angripare då kan vara beredd att sätta in, vilka tidskrav han&lt;br&gt;kan tänkas ha, och vilka uppoffringar i övrigt han kan tänkas vilja acceptera&lt;br&gt;för att nå fördelarna med att hota eller angripa oss, är i hög grad situations-&lt;br&gt;beroende och även inom en given sådan ram svårbedömt. Avgörande blir&lt;br&gt;intressen, förlopp och styrkerelationer i den större konflikten. I den nya&lt;br&gt;europeiska säkerhetssituationen kommer stormakternas rent militära hand-&lt;br&gt;lingsfrihet mot Sverige med vissa stridskrafter av allt att döma att öka. Samti-&lt;br&gt;digt är det uppenbart att handlingsfriheten för Rysslands del begränsas i&lt;br&gt;andra avseenden, särskilt i vad gäller förutsättningarna för större operatio-&lt;br&gt;ner i södra Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor betydelse i en potentiell angripares överväganden inför ett even-&lt;br&gt;tuellt angrepp mot Sverige tidigt i en europeisk konflikt torde vara hans be-&lt;br&gt;dömning av de osäkerheter som säkerhets- och militärpolitiskt är förknip-&lt;br&gt;pade med vaije operation som inte leder till att det svenska motståndet tidigt&lt;br&gt;bryts. En angripare måste sålunda beakta tänkbara reaktioner hos mot-&lt;br&gt;stående stormakter och risken för att dessa kan komma att få tillgång till&lt;br&gt;svenskt territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle en situation utvecklas med ett krigshot även mot Sverige bör vi ha&lt;br&gt;fått politisk förvarning. Det kan emellertid vara svårt att rätt tolka andra&lt;br&gt;staters avsikter och åtgärder och att förutse syftet med iakttagna förberedel-&lt;br&gt;ser för militära operationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets förmåga att möta ett väpnat angrepp är grundläggande för&lt;br&gt;dess förmåga att stödja säkerhetspolitiken även i andra mindre direkt ho-&lt;br&gt;tande lägen. Skulle en försämring av det politiska klimatet i Europa inträda&lt;br&gt;bör säkerhetspolitiken kunna medverka till att spänningsökningen i vårt när-&lt;br&gt;område begränsas. Detta förutsätter bl.a. att det svenska totalförsvaret upp-&lt;br&gt;visar en tillräcklig förmåga att ingripa mot försök att via Sverige angripa en&lt;br&gt;tredje part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges starka internationella beroende skapar som sådant möjligheter&lt;br&gt;för andra länder att använda ekonomiska påtryckningar för att söka påverka&lt;br&gt;vårt agerande i säkerhetspolitiska frågor. Det starka internationella regelsys-&lt;br&gt;tem inom handelns område, som Sverige är part i, gör det dock knappast&lt;br&gt;möjligt för andra stater att annat än i ett läge med hotande krig utlösa sådana&lt;br&gt;åtgärder direkt riktade mot Sverige. I och med det svenska medlemskapet i&lt;br&gt;EG bör vi räkna med att riskerna för denna typ av åtgärder mot oss från&lt;br&gt;andra EG-medlemmars sida i praktiken helt eliminerats. De handelsstör-&lt;br&gt;ningar som kan inträffa i icke direkt krigshotande lägen bedöms sålunda be-&lt;br&gt;tingas i första hand av en allmän internationell fysisk brist och kraftiga inter-&lt;br&gt;nationella prishöjningar på strategiskt viktiga varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I händelse av ett mera påtagligt krigshot i Europa och mot Sverige kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motiv och möjligheter för ekonomiska påtryckningar mot Sverige emellertid&lt;br&gt;komma att förstärkas. Man bör samtidigt kunna räkna med att Sveriges be-&lt;br&gt;folkning i ett sådant läge är beredd att acceptera betydande standardsänk-&lt;br&gt;ningar och produktionsomställningar i syfte att minska beroendet av omvärl-&lt;br&gt;den, och därmed känsligheten för sådana påtryckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stormakternas väsentligaste militära intressen för vårt område torde vara&lt;br&gt;förknippade med dess eventuella utnyttjande i ett konventionellt krig. Om&lt;br&gt;ett konventionellt krig skulle trappas upp till kärnvapennivå skulle stormak-&lt;br&gt;terna med största sannolikhet tvingas koncentrera sig på att få ett slut på&lt;br&gt;kriget och värna sin egen fortsatta existens. Skulle Sverige fortfarande stå&lt;br&gt;utanför ett storkrig vid en sådan upptrappning är det därför mycket osanno-&lt;br&gt;likt att ett angrepp - med eller utan kärnvapen - skulle inledas mot vårt land.&lt;br&gt;Totalförsvaret bör även i fortsättningen i första hand inriktas mot att för-&lt;br&gt;hindra att vi dras in i ett konventionellt storkrig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.8 Mål för totalförsvaret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret skall i första hand vara fredsbevarande genom att ha sådan&lt;br&gt;styrka, sammansättning, ledning, beredskap och uthållighet, att en angripa-&lt;br&gt;res förluster och andra uppoffringar i samband med försök att utnyttja vårt&lt;br&gt;land inte ter sig rimliga i förhållande till fördelarna. Ett så utformat totalför-&lt;br&gt;svar utgör ett väsentligt bidrag till lugn, stabilitet och begränsad stormakts-&lt;br&gt;närvaro i det nordiska området i fred och i internationella kriser. Det är där-&lt;br&gt;till en förutsättning för att svensk neutralitet skall bli respekterad vid krig i&lt;br&gt;vårt närområde och skapar respekt för vår vilja och förmåga att till det ytter-&lt;br&gt;sta försvara hela vårt land om vi skulle utsättas för ett militärt angrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett militärt angrepp utgör det allvarligaste hotet mot vår nationella säker-&lt;br&gt;het och skall vara den viktigaste utgångspunkten för totalförsvarets plane-&lt;br&gt;ring. Försvaret skall kunna fullföljas i alla former - militära och civila - som&lt;br&gt;folkrätten medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen inom totalförsvaret skall utgå från att ett militärt angrepp kan&lt;br&gt;komma att inledas innan vår mobilisering till fullo genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret skall motverka att Sverige dras in i krig eller kriser i omvärl-&lt;br&gt;den, skydda landet mot verkningarna och trygga för landet nödvändig för-&lt;br&gt;sörjning. Respekten förvår territoriella integritet skall upprätthållas genom&lt;br&gt;förmåga att ingripa mot varje form av kränkning av vårt territorium såväl i&lt;br&gt;fred som under neutralitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret skall vidare värna civilbefolkningen mot verkningarna av&lt;br&gt;krigshandlingar genom att bereda skydd, rädda nödlidande, ombesörja vård&lt;br&gt;och trygga en livsnödvändig försörjning. Totalförsvarets förmåga i dessa av-&lt;br&gt;seenden grundas främst på det fredstida samhällets resurser och dess för-&lt;br&gt;måga till omställning. Ansvar för en verksamhet i fred innebär motsvarande&lt;br&gt;ansvar i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret skall därutöver kunna medverka i FN:s fredsbevarande&lt;br&gt;operationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret skall vara så uppbyggt och organiserat att det är en hela fol-&lt;br&gt;kets angelägenhet. Av största betydelse är att medborgarna så långt möjligt&lt;br&gt;efter sin förmåga bereds tillfälle att bidra till landets försvar. Detta tillgodo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ses bäst om vårt totalförsvar även i fortsättningen bygger på plikttjänstgö-&lt;br&gt;ring. Härtill kommer de viktiga insatser som görs i de frivilliga försvarsorga-&lt;br&gt;nisationerna. Folkrörelser är av stor betydelse när det gäller att förankra to-&lt;br&gt;talförsvarsidén i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8.1 Uppgifter for försvarsmakten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens viktigaste uppgift är att kunna möta ett väpnat angrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett angrepp skall kunna mötas varifrån det än kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten skall kunna möta ett angrepp som - i ett läge av förhöjd&lt;br&gt;politisk spänning i Europa - inleds med endast kort militär förvarning. An-&lt;br&gt;griparen skall därigenom antas kunna sätta in endast begränsade styrkor som&lt;br&gt;dock till huvuddelen har hög kvalitet, och vara inriktad på att nå snabb stra-&lt;br&gt;tegisk och operativ framgång. Försvarsmakten skall sålunda ha en betryg-&lt;br&gt;gande förmåga att motstå ett angrepp som inledningsvis kraftsamlas mot vi-&lt;br&gt;tala funktioner inom Sveriges nationella ledningssystem och inom totalför-&lt;br&gt;svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten skall också - inom ramen för tillgängliga personella och&lt;br&gt;materiella resurser - ha en beredskap för att snabbt kunna komplettera ut-&lt;br&gt;bildningen och den materiella tillgängligheten så att den samlade försvars-&lt;br&gt;förmågan förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftförsvaret skall tidigt kunna sättas in samlat och i alla delar av landet&lt;br&gt;för att förhindra att en angripare når herravälde över svenskt luftrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett angrepp över havet skall försvarsmakten inriktas mot att hindra en&lt;br&gt;angripare att få fast fot på svensk mark. Vid ett angrepp över landgränsen&lt;br&gt;skall inriktningen liksom hittills vara att successivt bryta angriparens anfalls-&lt;br&gt;kraft genom ett djupförsvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en angripare genom sina operationer lyckas bryta vårt organiserade&lt;br&gt;motstånd skall alla tillgängliga resurser utnyttjas för att fullfölja försvaret i&lt;br&gt;alla de former som folkrätten medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten skall vidare, om stormakternas säkerhetspolitiska och mi-&lt;br&gt;litära handlingsmöjligheter i vårt närområde långsiktigt tillväxer, successivt&lt;br&gt;kunna öka sin samlade styrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under neutralitet vid krig i vår omvärld skall försvarsmakten kunna upp-&lt;br&gt;rätthålla en efter omständigheterna anpassad beredskap mot ett väpnat an-&lt;br&gt;grepp. Samtidigt skall försök av främmande makter att nå väsentliga opera-&lt;br&gt;tiva fördelar via svenskt territorium kunna motverkas effektivt. Vårt luft-&lt;br&gt;rums integritet skall särskilt uppmärksammas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt, att vi redan i fredstid visar att vi inte accepterar någon&lt;br&gt;form av intrång på vårt territorium. Försvarsmakten skall därför ha förmåga&lt;br&gt;att ingripa mot varje form av kränkningar mot vårt luftrum och territorium.&lt;br&gt;Skyddet mot undervattenskränkningar skall därvid uppmärksammas sär-&lt;br&gt;skilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8.2 Uppgifter för den civila delen av totalförsvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuduppgifterna för den civila delen av totalförsvaret sammanfattas enligt&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att värna civilbefolkningen mot verkningar av krigshandlingar och under&lt;br&gt;kriser och i krig trygga en livsnödvändig försörjning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att under kriser och i krig stödja försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fullföljandet av dessa uppgifter är det väsentligt att de viktigaste sam-&lt;br&gt;hällsfunktionerna kan upprätthållas i kriser och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare innebörden av dessa uppgifter är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen inom den civila delen av totalförsvaret skall främst utgå från&lt;br&gt;dels de påfrestningar som Sverige kan utsättas för vid ett väpnat angrepp,&lt;br&gt;dels de försörjningsproblem som kan uppstå i samband med allvarliga, krigs-&lt;br&gt;hotande internationella kriser och i en neutralitetssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett väpnat angrepp är uppgifterna för totalförsvarets civila del att dels&lt;br&gt;stödja försvarsmakten, dels lindra konsekvenserna för befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna för försvarsmakten har redovisats ovan. Dessa uppgifter skall&lt;br&gt;vara styrande också för planeringen inom den civila delen av totalförsvaret.&lt;br&gt;Stödet till försvarsmakten skall i första hand inriktas mot ett snabbt och sä-&lt;br&gt;kert genomförande av mobilisering och krigsorganisering, i syfte att säker-&lt;br&gt;ställa försvarsmaktens omedelbara stridsförmåga i anslutning till vad som&lt;br&gt;sägs i avsnitt 1.8.1, 3:e stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets civila del skall sålunda kunna bidra till en betryggande för-&lt;br&gt;måga att motstå ett överraskande inlett angrepp som kraftsamlas mot vitala&lt;br&gt;funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befolkningen skall vid ett väpnat angrepp värnas mot konsekvenserna av&lt;br&gt;krigshandlingar genom åtgärder för i första hand skydd, räddning, vård samt&lt;br&gt;livsnödvändig försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svåra, krigshotande internationella kriser och under neutralitet kan all-&lt;br&gt;varliga försörjningsproblem uppstå som en konsekvens av en allmän bristsi-&lt;br&gt;tuation, eller till följd av hot om eller försök till påtryckningar. Planeringen&lt;br&gt;inom totalförsvarets civila del skall därvid utgå från att en grundläggande&lt;br&gt;försörjning skall kunna upprätthållas även i sådana lägen, med syfte att&lt;br&gt;kunna motstå påtryckningar och vidmakthålla försvarsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8.3 Övriga utgångspunkter för planeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen inom totalförsvaret skall utgå från enhetliga antaganden om kri-&lt;br&gt;sers och krigs karaktär och längd. En sådan enhetlighet är en förutsättning&lt;br&gt;för att balans skall kunna säkerställas mellan totalförsvarets olika funktio-&lt;br&gt;ner. Vissa utgångspunkter har redovisats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är samtidigt väsentligt att totalförsvarets olika funktioner, inom den&lt;br&gt;ram som de gemensamma antagandena utgör, tar hänsyn till de specifika&lt;br&gt;krav och problem som kännetecknar de olika funktionerna. Sådana skillna-&lt;br&gt;der i förutsättningar och i resp, funktions betydelse i olika lägen av kris, neu-&lt;br&gt;tralitet och krig måste givetvis återspeglas i planeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtida krisers och krigs karaktär och längd kan uppenbarligen inte an-&lt;br&gt;ges på annat sätt än genom ett spektrum av tänkbara händelseutvecklingar.&lt;br&gt;Det är av största betydelse att planering och val av åtgärder präglas av ett&lt;br&gt;flexibelt synsätt och att handlingsberedskap upprätthålls för att genom an-&lt;br&gt;passningar kunna hantera även andra påfrestningar än de närmast be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivna. Det får ankomma på regeringen att lämna myndigheterna närmare&lt;br&gt;direktiv för planeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvaret skall kunna anpassas till omvärldsförändringar i olika tids-&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planering för långsiktiga förändringar av den säkerhetspolitiska miljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande förändringar i stormakternas grundläggande strategiska intres-&lt;br&gt;sen och politiska och militära handlingsmöjligheter bedöms kunna äga rum&lt;br&gt;först efter en längre tid av successiva genomgripande förändringar i de inter-&lt;br&gt;nationella relationerna och stormakternas inre förhållanden. Förmågan att&lt;br&gt;under en sådan framtida period, omfattande ett flertal år, anpassa totalför-&lt;br&gt;svaret till förändrade yttre förutsättningar främjas av att försvarsorganisa-&lt;br&gt;tionen - oberoende av sin storlek - fortlöpande vidmakthåller en tillräcklig&lt;br&gt;kompetens och materiell kvalitet. Denna aspekt berörs ytterligare bl.a. i för-&lt;br&gt;slagen om försvarsmaktens fortsatta utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planering för konflikter i kortare tidsperspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen skall utgå från att säkerhetspolitiska konflikter kan uppstå och&lt;br&gt;utvecklas även i ett snabbare tempo. I sådana lägen är berörda parter hänvi-&lt;br&gt;sade till befintliga eller snabbt kompletterbara militära och andra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan snabbt uppblossande konflikt kan självfallet utveckla sig på ett&lt;br&gt;stort antal sätt. Ett schablonmässigt, totalt konfliktförlopp innefattande föl-&lt;br&gt;jande delsituationer skall läggas till grund för planeringen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett skede med säkerhetspolitiskt betingad kris (krisskede),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett skede med stormaktskrig; detta kan innefatta ett militärt angrepp på&lt;br&gt;Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ett efterkrigsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsynstagandet till A-, B- och C-stridsmedel behandlas senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner inriktningen av säkerhets- och utrikespolitiken (av-&lt;br&gt;snitt 1.5-1.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner inriktningen av försvarspolitiken (avsnitt 1.7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fastställer målen för totalförsvaret samt uppgifterna för försvars-&lt;br&gt;makten och den civila delen av totalförsvaret (avsnitt 1.8-1.8.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänner vad regeringen anfört om övriga utgångspunkter för&lt;br&gt;planeringen (avsnitt 1.8.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Totalförsvarets militära del&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Försvarsmaktens ledningsorganisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Mål- och resultatstyrning skall tillämpas inom försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De myndigheter som f.n. ingår i huvudprogrammen 1-4, dvs. ar-&lt;br&gt;méförband, marinförband, flygvapenförband och operativ ledning&lt;br&gt;m.m., skall slås samman till en myndighet benämnd försvarsmak-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Chefen för försvarsmakten skall benämnas överbefälhavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Överbefälhavaren skall biträdas av ett högkvarter. Det ankommer&lt;br&gt;på regeringen att besluta om högkvarterets organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sverige skall indelas i tre militärområden. Minskningen av antalet&lt;br&gt;militärområden skall åstadkommas genom att Södra och Västra&lt;br&gt;militärområdena resp. Nedre Norrlands och Övre Norrlands mili-&lt;br&gt;tärområden läggs samman. Samtidigt minskas antalet militärbefäl-&lt;br&gt;havare till tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förändringarna på högre regional nivå genomförs så att nuva-&lt;br&gt;rande berörda milo-myndigheter läggs ner och de nya myndighe-&lt;br&gt;terna inrättas. Förändringarna skall vara genomförda senast den 1&lt;br&gt;juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Indelningen av landet i försvarsområden och marinkommandon&lt;br&gt;skall vara oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De nuvarande fyra luftförsvarssektorförbanden i landet skall om-&lt;br&gt;bildas till tre flygkommandoförband med gränser som i stort&lt;br&gt;överensstämmer med militärområdenas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förändringarna beträffande ledningen av flygstridskrafterna ge-&lt;br&gt;nomförs så att nuvarande två luftförsvarssektorförband i Norrland&lt;br&gt;läggs ned och ersätts av ett flygkommandoförband. De övriga två&lt;br&gt;luftförsvarssektorförbanden ombildas till flygkommandoförband.&lt;br&gt;Flygkommandoförbanden bör inrättas den 1 juli 1993 och efter-&lt;br&gt;hand överta de uppgifter som nu utförs av chefen för första flyges-&lt;br&gt;kadern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Myndigheten försvarsmakten skall inrättas den 1 juli 1994. Samti-&lt;br&gt;digt läggs de myndigheter som ingår i huvudprogram 1-4 ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De gemensamma myndigheterna i huvudprogram 5 skall också i&lt;br&gt;fortsättningen lyda direkt under regeringen. Försvarsmaktens be-&lt;br&gt;hov av produktion och stödverksamhet från de gemensamma myn-&lt;br&gt;digheterna skall styras med uppdrag från myndigheten försvars-&lt;br&gt;makten. I vissa fall kan även uppdrag direkt från regeringen före-&lt;br&gt;komma. Formerna för denna styrning är föremål för fortsatt utre-&lt;br&gt;dande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Utredningens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret&lt;br&gt;(LEMO) har i december 1991 lämnat delbetänkandet (SOU 1991:112) För-&lt;br&gt;svarsmaktens ledning till regeringen. I betänkandet behandlas främst led-&lt;br&gt;nings- och strukturfrågor för försvarsmakten i stort samt verksamheten vid&lt;br&gt;centrala och regionala staber i krig och fred. Regeringens direktiv (1991:41)&lt;br&gt;till utredningen återges kortfattat i avsnitt 7.2 Pågående utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Ut-&lt;br&gt;redningen lämnar dessutom förslag till organisatorisk indelning av högkvar-&lt;br&gt;teret, dvs. försvarsmaktens centrala ledning. Utredningen menar att den or-&lt;br&gt;ganisatoriska indelningen av högkvarteret bör präglas av de ledningsfunktio-&lt;br&gt;ner som behöver utövas centralt. Utredningen föreslår därför att högkvarte-&lt;br&gt;ret under överbefälhavaren i fred delas in i tre enheter, nämligen en huvud-&lt;br&gt;avdelning för operativ ledning, en huvudavdelning för programledning och&lt;br&gt;en huvudavdelning för förbandsproduktionsledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att produktionsuppdrag bör riktas internt inom myn-&lt;br&gt;digheten försvarsmakten till krigsförbandschefer såsom fördelningschefer,&lt;br&gt;förvarsområdesbefälhavare, marinkommandochefer och flygkommando-&lt;br&gt;chefer samt till olika skolor m.m. Uppdrag bör också riktas externt till sär-&lt;br&gt;skilda stöd- och produktionsmyndigheter samt till andra myndigheter och&lt;br&gt;företag. Uppdrag bör även avse sådan verksamhet som inte är försvarsgrens-&lt;br&gt;anknuten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag till organisatorisk indelning av högkvarteret under&lt;br&gt;överbefälhavaren i tre huvudavdelningar innebär att befattningar motsva-&lt;br&gt;rande de nuvarande försvarsgrenscheferna inte återfinns på denna nivå. Ut-&lt;br&gt;redningen anser emellertid att det är nödvändigt att den försvargrensinrik-&lt;br&gt;tade kompetensen är väl företrädd i de olika huvudavdelningarna. Detta gäl-&lt;br&gt;ler i så hög grad förbandsproduktionsledningen att det är motiverat att&lt;br&gt;denna huvudavdelning underindelas i bl.a. en central arméledning, en cen-&lt;br&gt;tral marinledning och en central flygvapenledning. I den professionella kom-&lt;br&gt;petensen ingår bl.a. att utveckla taktik och stridsteknik för olika förbandsty-&lt;br&gt;per för att tillgodose aktuella och framtida operativa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cheferna för dessa tre avdelningar bör, enligt utredningen, ses som de&lt;br&gt;olika försvarsgrenarnas främsta företrädare i försvarsmakten. De bör med-&lt;br&gt;verka till att försvarsgrenarna även framdeles kan utveckla professionell&lt;br&gt;kompetens, ge personalen identitet och tillhörighet samt vidmakthålla de&lt;br&gt;olika traditionerna. Benämningen av dessa tre chefstjänster bör återspegla&lt;br&gt;deras särskilda ställning och uppgifter. Utredningen föreslår därför att de&lt;br&gt;bör benämnas arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för huvudavdelningen för operativ ledning bör vara överbefälha-&lt;br&gt;varens ställföreträdare som chef för myndigheten försvarsmakten. Han bör&lt;br&gt;även på uppdrag av överbefälhavaren kunna svara för arbetsledningen i hög-&lt;br&gt;kvarteret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande statsmakternas kontroll av myndigheten försvarsmakten an-&lt;br&gt;för utredningen följande. När närmare hundra myndigheter förs samman till&lt;br&gt;en myndighet, skulle farhågor kunna anföras för att denna sammanhållna&lt;br&gt;myndighet och dess chef skulle bli alltför stark och få en för stor makt i för-&lt;br&gt;hållande till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis konstaterar då utredningen att ett av syftena med att föra&lt;br&gt;samman den militära verksamheten i försvaret till en myndighet - försvars-&lt;br&gt;makten - är att ansvaret för försvarsmaktens krigsduglighet, beredskap och&lt;br&gt;uthållighet skall samlas till en myndighet under en chef. Därmed förbättras&lt;br&gt;också möjligheten för regeringen att utkräva ansvar för de resultat som nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att säkerställa att olika åsikter om försvarets utformning även i fort-&lt;br&gt;sättningen bereds möjlighet att komma till uttryck, föreslår utredningen att&lt;br&gt;det i den nya försvarsmaktsmyndigheten skall finnas en direktion som lämp-&lt;br&gt;ligen kan benämnas militärledningen. Särskilda regler bör finnas om for-&lt;br&gt;merna för beslutsfattandet. I den nya militärledningen bör ingå överbefälha-&lt;br&gt;varen, de tre huvudavdelningscheferna i högkvarteret och de tre militärbe-&lt;br&gt;fälhavarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren bör vara ensam beslutande i militärledningen. I beslut&lt;br&gt;som kan föranleda framställning till regeringen eller som rör en operativ&lt;br&gt;fråga av stor vikt skall av protokollet framgå inte bara överbefälhavarens be-&lt;br&gt;slut utan också varje direktionsmedlems åsikt. Skiljaktlig mening skall anges&lt;br&gt;i skrivelsen till regeringen. I en förordning med instruktion för försvarsmak-&lt;br&gt;ten bör, enligt utredningen, regeringen ge erforderliga föreskrifter om direk-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att balansera de befogenheter som i fred samlas hos överbefälhavaren&lt;br&gt;skulle det, enligt utredningen, kunna övervägas att inrätta en styrelse för den&lt;br&gt;nya myndigheten försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen menar att vid en diskussion om det lämpliga i att tillföra för-&lt;br&gt;svarsmakten en styrelse måste utgångspunkten vara att styrelsen främst skall&lt;br&gt;främja myndighetens verksamhet och stödja myndighetens chef när han full-&lt;br&gt;gör sina uppgifter. Den insyn i verksamheten, som är en nödvändig förutsätt-&lt;br&gt;ning för att styrelsen skall kunna utföra sitt uppdrag, kan därmed inte ha&lt;br&gt;tonvikten på kontroll. Om försvarsmakten skulle ges en styrelse sammansatt&lt;br&gt;av framstående personer från bl.a. politiken och näringslivet, skulle detta&lt;br&gt;närmast ytterligare stärka överbefälhavarens ställning i förhållande till rege-&lt;br&gt;ringen. Utredningen anser därför att en lekmannastyrelse inte bör inrättas&lt;br&gt;för den nya myndigheten försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang erinrar utredningen om de uppgifter som militärled-&lt;br&gt;ningens rådgivande nämnd enligt förordningen (1978:879) har. Om behov&lt;br&gt;finns bör nämnden som ett naturligt inslag i sin verksamhet kunna vidga insy-&lt;br&gt;nen i försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att det ankommer på regeringen att styra verk-&lt;br&gt;samheten vid försvarsmakten och att ansvara inför riksdagen härför. För-&lt;br&gt;svarsministern är det statsråd som har det omedelbara ansvaret för verksam-&lt;br&gt;heten inom försvaret. Försvarsministern stöds i sitt arbete av försvarsdepar-&lt;br&gt;tementet. Utredningen anför att det naturliga sättet att balansera överbefäl-&lt;br&gt;havarens utökade befogenheter är att säkerställa att försvarsdepartementet&lt;br&gt;får den kompetens och kapacitet som behövs för att regeringen och försvars-&lt;br&gt;ministern skall kunna styra och kontrollera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I delbetänkandet presenteras också inriktningen av utredningens fortsatta&lt;br&gt;arbete. I huvudsak kommer detta att inriktas på tre områden; ledningsorga-&lt;br&gt;nisationen för den civila delen av totalförsvaret, verksamheten vid de ge-&lt;br&gt;mensamma myndigheterna för att pröva deras förhållande till den nya myn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten försvarsmakten och ansvarsfördelningen för övriga myndigheter&lt;br&gt;inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar slutligen också sin syn på vad som behöver utveck-&lt;br&gt;las internt inom försvarsdepartementet och inom myndigheten försvarsmak-&lt;br&gt;ten, nuvarande myndigheten överbefälhavaren för att utredningens förslag&lt;br&gt;skall kunna genomföras. Regeringen behandlar detta i avsnitt 7.1, Fortsatt&lt;br&gt;utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har lämnats av överbefälhavaren, som har lämnat svar ef-&lt;br&gt;ter militärledningens hörande, överstyrelsen för civil beredskap och berörda&lt;br&gt;fackliga organisationer. Dessutom har ett antal synpunkter på delbetänkan-&lt;br&gt;det inkommit från landshövdingarna i Nedre Norrlands civilområde, från&lt;br&gt;Skövde kommun och från riksrevisionsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren (ÖB) ställer sig i sitt remissvar positiv till att försvars-&lt;br&gt;makten utgörs av en sammanhållen myndighet med en chef som biträds av&lt;br&gt;ett högkvarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖB anser att utredningen inte har tagit hänsyn till de speciella förhållan-&lt;br&gt;den som finns för Övre Norrlands- resp. Nedre Norrlands militärområden.&lt;br&gt;ÖB förordar därför att antalet militärområden i stället blir fyra. ÖB anser&lt;br&gt;att organisationen på detta sätt kan svara upp mot de krav som ställts på&lt;br&gt;ledningssäkerhet i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den lägre regionala organisationen så har ÖB inget att&lt;br&gt;erinra mot utredningens förslag med undantag för att han anser att en struk-&lt;br&gt;tur med fyra militärområden förutsätter att fyra flygkommandon bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren anser att försvarsgrenscheferna, när det gäller produk-&lt;br&gt;tionen, skall vara direkt underställda ÖB. Vidare anser ÖB att försvars-&lt;br&gt;grenscheferna bör ingå i militärledningen istället för huvudavdelningsche-&lt;br&gt;ferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utredningens uppskattade besparingar anför ÖB följande.&lt;br&gt;ÖB delar uppfattningen om att besparingar skall och måste göras, men pekar&lt;br&gt;samtidigt på att det inte går att fastställa de reella besparingarna förrän de-&lt;br&gt;taljorganisationen är klar. ÖB uppskattar de möjliga besparingarna av sitt&lt;br&gt;alternativa förslag till 45 miljoner kr. mindre än de 475 miljoner kr. som an-&lt;br&gt;förs i utredningen. ÖB menar att detta uteslutande beror på förslaget om&lt;br&gt;fyra militärområden resp, fyra flygkommandon. ÖB anser dock att delar av&lt;br&gt;besparingen är beaktade i planeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) anför i sitt yttrande att förslagen&lt;br&gt;om en sammanhållen myndighet underlättar samverkan mellan det militära&lt;br&gt;och det civila försvaret. ÖCB instämmer också i att militär- och civilområ-&lt;br&gt;dena skall ha geografiskt sammanfallande gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖCB anser att fem militärområden resp, fem civilområden är att föredra&lt;br&gt;ur civil synpunkt. ÖCB anser att beslut om antalet militärområden inte bör&lt;br&gt;fattas nu utan föreslår att regeringen skall invänta utredningens fortsatta ar-&lt;br&gt;bete med det civila försvaret. ÖCB anser att ett beslut om tre militär- resp,&lt;br&gt;civilområden skulle innebära minskad säkerhet i det civila försvarets stöd till&lt;br&gt;försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Officerarnas Riksförbund ansluter sig i huvudsak till utredningens förslag.&lt;br&gt;Förbundet pekar särskilt på att hanteringen av personalfrågor kräver en en-&lt;br&gt;hetlig och klar ledning av försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets civila tjänstemannaförbund (FCTF), ställer sig i huvudsak&lt;br&gt;bakom utredningens förslag. Förbundet förutsätter emellertid att den nya&lt;br&gt;myndigheten bildas på ett sådant sätt att personalens anställningsvillkor och&lt;br&gt;anställningsort bibehålls. FCTF menar vidare att försvarsgrenscheferna bör&lt;br&gt;vara direkt underställda överbefälhavaren och ingå i militärledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet anser vidare att delar av de rationaliseringsvinster som görs bör&lt;br&gt;användas dels till kompetensutveckling av den anställda personalen dels till&lt;br&gt;att lösa awecklingsproblem av övertalig personal. Förbundet förordar att&lt;br&gt;den nya myndigheten inrättas den 1 juli 1994 eftersom man menar att denna&lt;br&gt;stora förändring måste göras på ett sådant sätt att personalen känner delak-&lt;br&gt;tighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Officersförbundet bejakar utredningens förslag till organisations-&lt;br&gt;struktur, dock under vissa förutsättningar. Förbundet menar att det är viktigt&lt;br&gt;att försvarsgrensidentiteten kan bevaras och utvecklas. Försvarsgrensche-&lt;br&gt;ferna måste därför enligt förbundet ges ställning och uppgifter i organisatio-&lt;br&gt;nen som säkerställer denna inriktning. Förbundet anser med anledning av&lt;br&gt;detta att försvarsgrenscheferna skall vara direkt underställda ÖB och ingå i&lt;br&gt;militärledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anför Officersförbundet att de förestående rationaliseringarna un-&lt;br&gt;derstryker vikten av att inte höja pensionsåldern för officerare, utan att det&lt;br&gt;snarare att är viktigt att sänka pensionsåldern för att möjliggöra en tillräck-&lt;br&gt;ligt ung officerskår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet anser att den nya myndigheten skall inrättas först den 1 juli&lt;br&gt;1994. Eftersom försvaret i sin helhet just nu står inför stora förändringar an-&lt;br&gt;ser förbundet att det vore olämpligt att samtidigt genomföra stora föränd-&lt;br&gt;ringar i ledningsorganisationen eftersom denna behövs som stöd i det nuva-&lt;br&gt;rande omstruktureringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsanställdas förbund (SF) ansluter sig i huvudsak till utredningens för-&lt;br&gt;slag. Förbundet vill emellertid peka på att genomförandet av ÖB:s verksam-&lt;br&gt;hetsidé (VI 90) kan innebära att stödproduktionen lågprioriteras och blir en&lt;br&gt;belastning för krigsförbanden. Detta kan enligt förbundet avhjälpas genom&lt;br&gt;att krigsförbanden och stödproduktionen ekonomiskt balanseras så ingen&lt;br&gt;hämmar den andre. SF anser vidare att de besparingar som uppnås om för-&lt;br&gt;slaget genomförs skall användas till en förstärkning av områdena ekonomi-&lt;br&gt;styrning, juridik och personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionverket (RRV) har också överlämnat synpunkter på delbetän-&lt;br&gt;kandet. RRV har inget att erinra mot utredningens förslag. RRV pekar&lt;br&gt;emellertid på svårigheter att mäta effekter inom försvarsmakten. RRV me-&lt;br&gt;nar att de resultatmått som används idag är dåligt anpassade till den styr-&lt;br&gt;och kontrollinformation som behövs vid övergången till resultatstyrning där&lt;br&gt;krigsförbanden sätts i centrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna i Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtands län (Nedre&lt;br&gt;Norrlands civilområde) anser att en hopslagning av militärområdena i norra&lt;br&gt;Sverige skulle försvaga totalförsvaret i Norrland i en omfattning som inte&lt;br&gt;står i proportion till de besparingar som uppnås. Länsstyrelserna anför också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att om militärområdena i Norrland slås ihop bör dagens organisation med&lt;br&gt;två civilområden i Norrland ändå behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skövde kommun förordar i sitt yttrande över delbetänkandet att antalet&lt;br&gt;militärområden, med hänsyn till den civila beredskapens krav, fortfarande&lt;br&gt;bör vara fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skövde kommun anser att om militärområdena i Södra resp. Västra&lt;br&gt;Sverige slås ihop så bör militärområdesstaben lokaliseras till Skövde istället&lt;br&gt;för till Kristianstad. Skövde kommun lämnar också förslag till lämpliga loka-&lt;br&gt;ler i Skövde samt kostnadsförslag vid hyra av kommunens lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens styrning av försvarsmakten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det militära försvarets planerings- och ekonomisystem (FPE), infördes&lt;br&gt;i början av 1970-talet, var ett av de uttalade syftena att uppmärksamheten&lt;br&gt;skulle riktas mot resultaten av fredsverksamheten, dvs. krigsförbandens&lt;br&gt;krigsduglighet och beredskapsuppgifter. Under 1970-talet och en stor del av&lt;br&gt;1980-talet fick styrningen i resultattermer emellertid stå tillbaka för styrning&lt;br&gt;i produktionstermer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från senare delen av 1980-talet har regeringen åter uppmärksammat frå-&lt;br&gt;gorna om ledningen och styrningen av försvarsmaktens verksamhet i fred.&lt;br&gt;Styrformerna har setts över och utvecklats. Överbefälhavaren har också ut-&lt;br&gt;vecklat en verksamhetsidé (VI90) för hur ledningen av försvarsmakten i fred&lt;br&gt;bör gå till, i syfte att säkerställa att krigsförbandschefens ställning blir tydlig&lt;br&gt;i produktionsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med regleringsbrevet för budgetåret 1991/92 styr regeringen genom-&lt;br&gt;förandet av försvarsmaktens verksamhet i fred med resultatmål och resul-&lt;br&gt;tatkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör nu ytterligare och avgörande steg tas för att&lt;br&gt;statsmakterna skall styra försvarsmaktens verksamhet i fred genom att mål&lt;br&gt;och krav relateras till krigsförbanden. Ledningssystemet har numera i hu-&lt;br&gt;vudsak de tekniska egenskaper som behövs för detta. De praktiska formerna&lt;br&gt;för styrningen behöver emellertid utvecklas för att den i högre grad än idag&lt;br&gt;skall kunna följas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I resultatstyrning ingår också att ansvar bör kunna utkrävas för de resultat&lt;br&gt;som nås. Det betyder att regeringen skall rikta uppdrag innehållande uppgif-&lt;br&gt;ter, resurser och handlingsregler till en för försvarsmaktens krigsduglighet&lt;br&gt;och beredskap ansvarig myndighet. Dagens organisation utgör emellertid&lt;br&gt;hinder för att dessa intentioner skall kunna förverkligas. Det förslag till led-&lt;br&gt;ningsorganisation som regeringen presenterar i det följande bygger på en&lt;br&gt;tillämpning och utveckling av ledningssystemet i enlighet med vad som nu&lt;br&gt;har skisserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen och försvarsmakten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för regeringens förslag avseende uppgifts- och ansvarsför-&lt;br&gt;delning mellan myndigheterna är att riksdag och regering formulerar de sä-&lt;br&gt;kerhets- och försvarspolitiska målen. Utifrån de försvarspolitiska målen -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med beaktande av de ekonomiska förutsättningarna - bör regeringen&lt;br&gt;ställa upp mål och krav för den krigsorganisation som skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör ge försvarsmakten i uppdrag att utveckla och vidmakt-&lt;br&gt;hålla en krigsorganisation i olika tidsperspektiv. Därvid bör anges de vikti-&lt;br&gt;gare krigsförbandens kvantitet och kvalitet. Regeringen kan således sägas&lt;br&gt;beställa en viss krigsorganisation av myndigheten försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller regeringens styrning och uppföljning av försvarsmakten är&lt;br&gt;det angeläget att det i regeringskansliet och då närmast i försvarsdeparte-&lt;br&gt;mentet finns resurser och kompetens i tillräcklig utsträckning. För närva-&lt;br&gt;rande råder en obalans så till vida att de centrala militära staberna förfogar&lt;br&gt;över resurser för bl.a. planering som är klart mer omfattande än motsva-&lt;br&gt;rande resurser i regeringskansliet. Självfallet är det viktigt att myndigheter&lt;br&gt;som bedriver verksamhet av den omfattning som är fallet inom försvarsmak-&lt;br&gt;ten har möjlighet att snabbt och effektivt kan få fram ett fylligt planeringsun-&lt;br&gt;derlag. Det är emellertid lika viktigt att regeringen har möjlighet att på ett&lt;br&gt;kompetent sätt granska det underlag som myndigheterna lämnar samt följa&lt;br&gt;upp och utvärdera verksamheten för att bedöma om den bedrivs effektivt&lt;br&gt;och i överensstämmelse med statsmakternas intentioner. Försvarsdeparte-&lt;br&gt;mentets resurser för styrning och uppföljning av verksamheten inom för-&lt;br&gt;svarsmakten behöver därför förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet av den nya sammanhållna myndigheten för-&lt;br&gt;svarsmakten är det vidare viktigt att kompetensfördelningen mellan rege-&lt;br&gt;ringen och försvarsdepartementet å ena sidan och försvarsmaktsmyndighe-&lt;br&gt;ten å andra sidan utformas så att de av statsmakterna uppställda målen och&lt;br&gt;riktlinjerna kan förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i detta sammanhang också viktigt att peka på att regeringens förslag&lt;br&gt;till en sammanhållen myndighet innebär att ansvaret för ekonomi och redo-&lt;br&gt;visning blir tydligt. Detta ansvar, liksom ansvaret för att förbättra den sam-&lt;br&gt;lade ekonomiadministrativa liksom juridiska kompetensen inom myndighe-&lt;br&gt;ten, åvilar chefen för myndigheten försvarsmakten. Som regeringen anfört i&lt;br&gt;årets budgetproposition (prop. 1991/92:100, bil.l s.56) kan de resurser som&lt;br&gt;frigörs inom ramen för det rationaliseringskrav som regeringen ställer i&lt;br&gt;första hand disponeras av myndigheterna för åtgärder som kan öka myndig-&lt;br&gt;heternas redovisningsstandard och ekonomiadministrativa kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten - en myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den krigsorganiserade försvarsmakten består för närvarande av flera myn-&lt;br&gt;digheter som alla i vissa avseenden lyder direkt under regeringen. Detta kan&lt;br&gt;formellt medföra besvärliga lydnads- och orderförhållanden i krig. Rege-&lt;br&gt;ringen anser därför att den krigsorganiserade försvarsmakten bör utgöra en&lt;br&gt;samlad myndighet, dock med en snävare avgränsning än vad som följer av&lt;br&gt;dagens försvarsmaktsbegrepp. Myndigheten bör benämnas försvarsmakten&lt;br&gt;och inrättas den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att flera skäl talar för att försvarsmakten även i fred bör&lt;br&gt;vara en sammanhållen myndighet. Skälen kan sammanfattas enligt följande:&lt;br&gt;- i den svåra situation då övergång till krigsorganisation måste ske bör för-&lt;br&gt;ändringar i lydnads- och ansvarsförhållanden undvikas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;militära operationer utförs även i fred vilket förutsätter rättsligt och prak-&lt;br&gt;tiskt godtagbara former för ordergivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;i en spänningsfylld situation kan övergången från freds- till krigstillstånd&lt;br&gt;vara oklar varför befogenheterna så långt som möjligt på denna grund&lt;br&gt;måste vara desamma i fred och i krig. Det är mot denna bakgrund en&lt;br&gt;väsentlig fördel att ansvarsfördelningen inom försvarsmakten präglas av&lt;br&gt;kontinuitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- oklarheten om olika myndigheters och chefers befogenheter och ansvar&lt;br&gt;för verksamhetens resultat upphör med en sammanhållen organisation,&lt;br&gt;vilket innebär att effektivitetsvinster i betydande omfattning erhålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att den egentliga försvarsmakten även i fred bör&lt;br&gt;vara en sammanhållen myndighet. Detta betyder emellertid inte att all verk-&lt;br&gt;samhet som utförs i det, som för närvarande betecknas som försvarsmakten,&lt;br&gt;skall ingå i den nya myndigheten försvarsmakten. I första hand bör den nya&lt;br&gt;myndigheten omfatta den verksamhet som för närvarande bedrivs vid de&lt;br&gt;myndigheter som hör till huvudprogram 1-4, dvs. arméförband, marinför-&lt;br&gt;band, flygvapenförband och operativ ledning. Beträffande de gemensamma&lt;br&gt;myndigheterna i huvudprogram 5 kommer utredningen i det fortsatta arbe-&lt;br&gt;tet att pröva vilka av dessa verksamheter som bör ingå i den nya myndighe-&lt;br&gt;ten försvarsmakten. Regeringen avvaktar därför utredningens förslag innan&lt;br&gt;slutlig ställning tas till vilka verksamheter som skall ingå i försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens centrala nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya sammanhållna myndigheten försvarsmakten bör ledas av en chef.&lt;br&gt;Regeringen anser att benämningen överbefälhavare är väl inarbetad och&lt;br&gt;lämplig att behålla. Därför bör chefen för myndigheten försvarsmakten även&lt;br&gt;i fortsättningen kallas överbefälhavare. Inför regeringen svarar överbefälha-&lt;br&gt;varen för hela försvarsmakten dvs. det operativa krigsförberedelsearbetet&lt;br&gt;samt försvarsmaktens krigsduglighet och beredskap. I rollen som överbefäl-&lt;br&gt;havare ligger också ansvaret för personal- och ekonomifrågor samt för in-&lt;br&gt;ternrevision och resultatuppföljning inom försvarsmakten. I och med detta&lt;br&gt;förslag med en sammanhållen myndighet som skall ledas av en chef med ett&lt;br&gt;odelat ansvar förbättras möjligheterna för regeringen att utkräva ansvar för&lt;br&gt;de resultat som nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ledningen av myndigheten försvarsmakten bör överbefälhavaren bit-&lt;br&gt;rädas av ett allsidigt sammansatt ledningsorgan vilket bör benämnas hög-&lt;br&gt;kvarteret. Denna benämning bör användas både i krigsorganisationen och i&lt;br&gt;grundorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har lämnat förslag till principer för indelning och organisa-&lt;br&gt;tion av högkvarteret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den närmare utformningen av högkvarteret är det angeläget att be-&lt;br&gt;akta flera faktorer som f.n. är föremål för fortsatt utredande. Bl.a. måste&lt;br&gt;överväganden göras om var den verksamhet som f.n. utförs av de gemen-&lt;br&gt;samma huvudprogram 5 myndigheterna skall bedrivas och hur de skall styras&lt;br&gt;i framtiden. Frågor som rör insynen i och kontrollen över en sammanhållen&lt;br&gt;försvarsmaktsmyndighet måste också övervägas. Här återfinns vidare frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om huruvida myndigheten bör ledas av en styrelse eller om ett organ av det&lt;br&gt;slag som den nuvarande militärledningens rådgivande nämnd utgör bör fin-&lt;br&gt;nas kvar eventuellt med ändrade befogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är därför inte beredd att nu ta ställning till den närmare orga-&lt;br&gt;nisatoriska indelningen av högkvarteret. Dessa frågor kräver ytterligare&lt;br&gt;överväganden. Till avgörande delar hör de nämnda frågorna till det område&lt;br&gt;som är föremål för utredningens fortsatta arbete. Beslut om den närmare&lt;br&gt;utformningen av myndighetens inre organisation hör till regeringens an-&lt;br&gt;svarsområde. Regeringen avser dock att återkomma till riksdagen med en&lt;br&gt;redogörelse för vilka slutliga överväganden som gjorts i frågan om högkvar-&lt;br&gt;terets organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre regional nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har övervägt om det med hänsyn till reduktionen av antalet&lt;br&gt;kvalificerade förband samt kommunikations- och informationsteknikens ut-&lt;br&gt;veckling är tillräckligt att den operativa ledningen i krig utövas enbart från&lt;br&gt;central nivå. Utredningen har emellertid funnit att en högre regional nivå&lt;br&gt;alltjämt behövs. Regeringen delar denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har behandlat frågan om antalet militärområden. Beträf-&lt;br&gt;fande de två militärområdena i Norrland har utredningen vägt ledningssä-&lt;br&gt;kerhet i krig mot beräknade besparingseffekter och därvid funnit att riskerna&lt;br&gt;från ledningssynpunkt med en sammanslagning av militärområdet i Nedre&lt;br&gt;Norrland med militärområdet i Övre Norrland inte är större än att de kan&lt;br&gt;accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan gäller antalet militärområden i södra Sverige är enligt utred-&lt;br&gt;ningen en sammanslagning av militärområdet i Södra Sverige med militär-&lt;br&gt;området i Västra Sverige motiverad av såväl besparings- som av effektivitets-&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till utredningens överväganden och föreslår därför&lt;br&gt;att den operativa ledningen av försvarsmakten under överbefälhavaren på&lt;br&gt;högre regional nivå skall utövas av tre militärbefälhavare med operativt an-&lt;br&gt;svar för regionens försvar. Minskningen av antalet militärområden skall ske&lt;br&gt;genom att Södra och Västra militärområdena resp. Nedre Norrlands och&lt;br&gt;Övre Norrlands militärområden läggs samman. Det ankommer på rege-&lt;br&gt;ringen att besluta om benämningen av de tre militärområdena. I det fortsatta&lt;br&gt;arbetet kommer regeringen att uppdra åt överbefälhavaren att lämna förslag&lt;br&gt;till gräns mellan militärområdena i mellersta och norra Sverige. Bl.a. bör&lt;br&gt;närmare övervägas vilket militärområde Gävleborgs försvarsområde skall&lt;br&gt;tillhöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att militärbefälhavarna skall kunna utöva en effektiv ledning i krig bör&lt;br&gt;de vara kaderbemannade och liksom hittills vara organiserade också i fred&lt;br&gt;för att förbereda den operativa verksamheten. Vidare skall de ställa krav på&lt;br&gt;krigsförbandens utveckling samt kontrollera uppnådda resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 2.5 Grundorganisationen behandlar regeringen frågan om lokali-&lt;br&gt;sering av militärområdesstaberna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen kommer i sitt fortsatta arbete att behandla den civila delen&lt;br&gt;av totalförsvaret. Som en utgångspunkt för detta arbete bör gälla att militär-&lt;br&gt;områden och civilområden skall ha geografiska gränser som sammanfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägre regional nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den taktiska ledningen i krig utförs av fördelningschefer, försvarsområdes-&lt;br&gt;befälhavare, marinkommandochefer och flygkommandochefer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningschefernas antal bestäms av antalet fördelningar, vilket i sin tur&lt;br&gt;följer av antalet brigader. Med ledning av nu aktuell planering bör antalet&lt;br&gt;fördelningar vara sex. En fördelningschef och dennes kaderstab bör i fred&lt;br&gt;administrativt knytas till en lämplig militärområdesstab eller försvarsområ-&lt;br&gt;desstab.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsområdesbefälhavaren svarar, liksom hittills, för den territoriella&lt;br&gt;ledningen. Om det är lämpligt bör chefen för enheter inom marinen eller&lt;br&gt;flygvapnet kunna fullgöra försvarsområdesbefälhavarens uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande organisation skall också finnas i fred. De huvudsakliga upp-&lt;br&gt;gifterna är att genomföra krigsplanläggning, att leda produktionen av de&lt;br&gt;egna krigsförbanden på uppdrag från högkvarteret och att leda ingripanden&lt;br&gt;mot kränkningar av svenskt territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsområdena motsvarar länen och det skall finnas en försvarsområ-&lt;br&gt;desbefälhavare för varje försvarsområde i fred. Norrbottens län bör dock,&lt;br&gt;liksom f.n., bestå av tre försvarsområden. I syfte att åstadkomma en be-&lt;br&gt;gränsning av resursanvändningen i fred, bör varje försvarsområdesstabs re-&lt;br&gt;surser anpassas till de uppgifter som oundgängligen behöver utföras. Detta&lt;br&gt;innebär att försvarsområdesstabernas omfattning kan variera starkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet marinkommandon i fred skall även fortsättningsvis vara fyra,&lt;br&gt;nämligen västkustens, sydkustens, ostkustens och norrlandskustens marin-&lt;br&gt;kommando (MKV, MKS, MKO och MKN). Militärområdet i södra Sverige&lt;br&gt;kommer således att innehålla två marinkommandon. Resurserna vid de fyra&lt;br&gt;marinkommandona måste anpassas till de uppgifter som oundgängligen be-&lt;br&gt;höver utföras i fred. Detta innebär att marinkommandonas omfattning kan&lt;br&gt;variera starkt. MKV och MKS bör även i fortsättningen fullgöra försvarsom-&lt;br&gt;rådesuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre flygkommandon bör finnas för att leda flygstridskrafterna. De nuva-&lt;br&gt;rande fyra luftförsvarssektorförbanden i landet skall ombildas till tre flyg-&lt;br&gt;kommandoförband med gränser som i stort överensstämmer med militärom-&lt;br&gt;rådenas. Organisatoriskt sker detta genom att de båda luftförsvarssektorför-&lt;br&gt;banden i Norrland läggs samman till ett flygkommandoförband. I avsnitt 2.5&lt;br&gt;Grundorganisationen återkommer regeringen till frågan om lokalisering av&lt;br&gt;flygkommandostaberna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gemensamma myndigheterna inom huvudprogram 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den sammanhållna försvarsmaktsmyndighet som föreslås bildad skall ingå&lt;br&gt;den verksamhet som bedrivs inom huvudprogram 1-4, dvs. arméförband,&lt;br&gt;marinförband, flygvapenförband och operativ ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gemensamma myndigheterna skall lyda direkt under regeringen. För-&lt;br&gt;svarsmaktens behov av produktion och stödverksamhet från de gemen-&lt;br&gt;samma myndigheterna bör styras med uppdrag från myndigheten försvars-&lt;br&gt;makten. Myndigheterna skall lyda direkt under regeringen. Instruktionsen-&lt;br&gt;liga uppgifter och även separata regeringsuppdrag kan bli aktuella i fråga om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss myndighetsutövning och tillsyn samt i fråga om annan verksamhet som&lt;br&gt;har särskild politisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens fortsatta arbete kommer de gemensamma myndigheternas&lt;br&gt;verksamhet att behandlas. Denna kommer då att delas in i sådan verksamhet&lt;br&gt;som måste ingå i den snävare avgränsningen försvarsmakten, sådan verk-&lt;br&gt;samhet som för försvarsmaktens räkning bör utföras av en särskild myndig-&lt;br&gt;het och sådan som kan tillgodoses av andra myndigheter och företag. Utred-&lt;br&gt;ningen kommer också att pröva om all verksamhet som för närvarande be-&lt;br&gt;drivs inom huvudprogram 1-4 behöver ingå i försvarsmakten. Regeringen&lt;br&gt;återkommer därför till riksdagen när det bl.a. gäller den verksamhet som&lt;br&gt;f.n. bedrivs vid de gemensamma myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens direktiv anges att utredningen skall pröva och redovisa konse-&lt;br&gt;kvenserna av sammantagna besparingar på central, högre regional och lägre&lt;br&gt;regional nivå om ca en tredjedel av nuvarande resursanvändning för ledning&lt;br&gt;i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att de resurser som för närvarande används för&lt;br&gt;ledningen i fred inom huvudprogram 1-4 uppgår budgetåret 1991/92 till ca 2&lt;br&gt;500 årsarbetskrafter till en kostnad av ca 1 500 miljoner kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens samlade bedömning är att förslagen, efter fullt genomfö-&lt;br&gt;rande, innebär besparingar i resursanvändningen för ledning i fred på ca 800&lt;br&gt;årsarbetskrafter eller ca 475 miljoner kr. per år. Till dessa omedelbara bespa-&lt;br&gt;ringar kommer att kostnaderna för teknisk utrustning för militärområdessta-&lt;br&gt;ber och för ledning av flygstridskrafter kan begränsas. Dessa kostnader kom-&lt;br&gt;mer i framtiden att bli alltmer betydande, varför det är viktigt att antalet&lt;br&gt;ledningsenheter begränsas så långt möjligt. Vidare bör, enligt utredningen,&lt;br&gt;besparingar kunna göras genom att anpassa materiel- och verkstadsförvalt-&lt;br&gt;ningarna till militärområdesindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dessutom utredningens uppfattning att effektivitetsvinster upp-&lt;br&gt;kommer genom att avvägningarna kan bli bättre, genom att produktionen i&lt;br&gt;försvarsmakten kan utföras rationellare och genom att verksamheten vid de&lt;br&gt;gemensamma myndigheterna bättre anpassas till behoven. Omfattningen av&lt;br&gt;dessa vinster säger sig dock utredningen för närvarande inte kunna bedöma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen tidigare har redovisat i detta avsnitt anser överbefälhava-&lt;br&gt;ren att besparingar skall och måste göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppfattning är att möjligheterna till besparingar, efter fullt&lt;br&gt;genomförande, i huvudsak är i den omfattning som utredningen bedömer.&lt;br&gt;Regeringen vill emellertid peka på att effekterna av de föreslagna åtgär-&lt;br&gt;derna kan realiseras först efter det att förslagen har genomförts. Regeringen&lt;br&gt;konstaterar dessutom att en del av besparingarna redan har inräknats i över-&lt;br&gt;befälhavarens underlag till regeringen. Förslagen innebär också att över-&lt;br&gt;gångskostnader kan komma att uppstå vid inrättandet av den nya myndighe-&lt;br&gt;ten. Enligt regeringens mening är det mot denna bakgrund inte möjligt att&lt;br&gt;nu bedöma de sammantagna nettobesparingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsplan för genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förslår att den nya indelningen med tre militärområden och or-&lt;br&gt;ganisationen på lägre regional nivå skall vara genomförd senast den 1 juli&lt;br&gt;1993. Förändringarna genomförs så att nuvarande berörda milo-myndighe-&lt;br&gt;ter läggs ned och de nya myndigheterna inrättas. Förändringen beträffande&lt;br&gt;ledningen av flygstridskrafterna genomförs så att nuvarande två luftförsvars-&lt;br&gt;sektorförband i Norrland läggs ned och ersätts av ett flygkommandoförband.&lt;br&gt;De övriga två luftförsvarssektorförbanden ombildas till flygkommandoför-&lt;br&gt;band. Flygkommandoförbanden övertar efterhand de uppgifter som nu ut-&lt;br&gt;förs av chefen för första flygeskadern. Det är regeringens avsikt att ge över-&lt;br&gt;befälhavaren i uppdrag att göra översyner av resursdimensioneringen av&lt;br&gt;verksamheten på högre och lägre regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av behovet av fortsatta överväganden beträffande högkvar-&lt;br&gt;terets organisation m.m. samt förberedelsearbete med författningar och in-&lt;br&gt;terna föreskrifter m.m., anser regeringen att den nya försvarsmaktsmyndig-&lt;br&gt;heten skall inrättas den 1 juli 1994. Samtidigt läggs de myndigheter ner som&lt;br&gt;ingår i huvudprogram 1-4. Överbefälhavaren bör efter framställan till rege-&lt;br&gt;ringen kunna vidta inledande åtgärder från hösten 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Läget inom försvarsmakten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens krigsorganisation omfattar för närvarande bl.a. följande&lt;br&gt;förband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Armén: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230 000 man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 000 man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marinen: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 000 man&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördelningsramar&lt;br&gt;fördelningshaubitsbataljoner&lt;br&gt;luftvärnsbataljoner varav&lt;br&gt;med medellång räckvidd&lt;br&gt;brigader varav&lt;br&gt;infanteribrigader&lt;br&gt;norrlandsbrigader&lt;br&gt;pansarbrigader&lt;br&gt;mekaniserad brigad&lt;br&gt;territorialförsvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemvärn&lt;br&gt;helikopterdivisioner&lt;br&gt;kustkorvettdivision&lt;br&gt;robotbåtdivisioner&lt;br&gt;patrullbåtsdivisioner&lt;br&gt;vedettbåtsdivisioner&lt;br&gt;undervattensbåtar&lt;br&gt;minkrigsavdelningar&lt;br&gt;spärrbataljoner&lt;br&gt;amfibie-/rörliga spärrbataljoner&lt;br&gt;tungt kustrobotbatteri&lt;br&gt;rörliga kustartillerbataljoner&lt;br&gt;territorialförsvar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygvapnet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;stridslednings- och luftbevakningsbatal-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;joner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flygdivisioner (20 fredsorganiserade)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jaktflygdivisioner (J 35 J)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;jaktflygdivisioner (JA 37)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;5,5 attackflygdivisioner (AJ 37)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;spaningsflygdivisioner (S 37)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(3 fredsorganiserade)&lt;br&gt;lätta attackflygdivisioner (SK 60)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(utnyttjas i fred som skolflygplan)&lt;br&gt;transportflygdivision (Tp 84)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;basbataljoner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000 man&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;territorialförsvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den operativa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;central ledning (högkvarteret)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ledningen om-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;militärområdesstaber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fattar bl.a.:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rörlig militärområdesförstärkningsstab&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;militärområdesunderhållsledningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Härutöver finns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försvarsområdesstaber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för ledning på&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;marinkommandostaber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;den regionala&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rörlig marin ledningsstab&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nivån bl.a.:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;marindistrikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flygeskaderstab&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;luftförsvarssektorstaber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning, som grundar sig på överbefälhavarens underlag, är&lt;br&gt;att det militära försvaret i flera avseenden har en god förmåga. Den anställda&lt;br&gt;personalen är kunnig och andan och motivationen hos de värnpliktiga är&lt;br&gt;god. Vidare har försvarsindustrin utvecklat och levererat materiel med hög&lt;br&gt;standard. Moderna vapen- och sambandssystem håller hög internationell&lt;br&gt;klass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill trots detta peka på ett antal faktorer som delvis ger en an-&lt;br&gt;nan bild av läget inom totalförsvarets militära del. Allt färre förband har&lt;br&gt;kunnat ges tillräckliga resurser för materiell förnyelse, utbildning och sam-&lt;br&gt;träning. Antalet moderna och välutbildade förband har fortsatt att minska.&lt;br&gt;Vid de förband där krigsdugligheten har eftersatts, varierar tiden för återtag-&lt;br&gt;ning av denna från någon vecka till flera månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora delar av arméförbanden samt vissa marinförband är begränsat an-&lt;br&gt;vändbara direkt efter mobilisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många fall är stridskrafternas uthållighet begränsad på grund av brister i&lt;br&gt;tillgången på ammunition och reservdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det underlag överbefälhavaren har lämnat inför försvarsbeslutet fram-&lt;br&gt;går att överbefälhavaren delar här gjorda bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisar regeringen en i huvudsak problemorienterad hu-&lt;br&gt;vudprogramvis gjord bedömning av stridskrafterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Arméstridskrafterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsdugligheten inom arméstridskrafterna varierar. De förband som är av-&lt;br&gt;sedda för strid vid bl.a. de viktigare infallsportarna har i huvudsak hög dug-&lt;br&gt;lighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt fler av arméns krigsförband kräver dock enligt regeringens uppfatt-&lt;br&gt;ning viss tid för att återfå stridsdugligheten för att kunna lösa uppgifter direkt&lt;br&gt;efter mobilisering. Behov av kompletterande utbildning m.m. är vid många&lt;br&gt;förband av den omfattningen att förbanden bedöms vara allsidigt använd-&lt;br&gt;bara först efter varierande tider, som i vissa fall kan uppgå till ett par måna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allvarligast är att många förband har brister i materiell kvalitet, vilket tar&lt;br&gt;flera år att rätta till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av ledningsförbanden har reducerad kapacitet bland annat på&lt;br&gt;grund av att befintlig sambandsmateriel är föråldrad och funktionen inte an-&lt;br&gt;passad till dagens telestridsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brigadernas förmåga till strid i mörker är låg då flera vapensystem saknar&lt;br&gt;eller har dålig mörkerkapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stridsfordonen uppfyller inte de kvalitativa krav som motiveras av tänk-&lt;br&gt;bara uppgifter i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående omorganisation av territorialförsvarsförbanden medför en&lt;br&gt;svacka i krigsdugligheten i avvaktan på att den nya organisationen intagits&lt;br&gt;och övats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalificerad artilleriammunition behöver fredsanskaffas för att artilleri-&lt;br&gt;förbanden skall kunna nå effekt även mot stridsfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mobiliseringstiderna kan i flera fall antas bli för långa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många förband med lokalt bundna uppgifter saknar ett tillräckligt fortifi-&lt;br&gt;katoriskt skydd för att, i ett tidigt krigsskede, kunna uppnå förväntad strids-&lt;br&gt;effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Marinstridskrafterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marinens krigsförband bedöms av regeringen kunna mobilisera inom anbe-&lt;br&gt;falld tid och de förband som är rustade i fred bedöms kunna lösa sina huvud-&lt;br&gt;uppgifter redan före genomförd mobilisering, men med begränsad uthållig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brister i samträning och samövning föreligger på grund av inställda eller&lt;br&gt;reducerade krigsförbandsövningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marinens basförband, vissa ledningsförband samt mindre delar av kustar-&lt;br&gt;tilleribrigaderna har begränsad krigsduglighet. För att lösa stridsuppgifter&lt;br&gt;krävs för dessa förband en till tre veckors kompletterande utbildning. Brister&lt;br&gt;föreligger beträffande fortifikatoriskt skydd för förband med skydds- och&lt;br&gt;försvarsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senareläggningar och reduceringar av materielanskaffningen har skett och&lt;br&gt;omsättning av äldre förband har skjutits på framtiden för att öka takten i&lt;br&gt;uppbyggnaden av ubåtsskyddet och för att höja incidentberedskapen. Un-&lt;br&gt;derhåll har begränsats av samma skäl. Sammantaget har därmed skapats ett&lt;br&gt;växande behov av underhåll inom befintliga system och av materiell för-&lt;br&gt;nyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Flygstridskrafterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av flygstridskrafterna kan enligt regeringens bedömning lösa&lt;br&gt;sin uppgift. Den omfattande satsningen på grundläggande utbildning inom&lt;br&gt;flygvapnet har dock medfört att den taktiska förmågan har blivit eftersatt.&lt;br&gt;Det ackumulerade taktiska utbildningsbehovet kan därför komma att nega-&lt;br&gt;tivt påverka initialeffekten i ett inledningsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av stridslednings- och luftbevakningsförbanden har en begränsad&lt;br&gt;förmåga att lösa sina huvuduppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den knappa tillgången på jaktrobotar och den försenade utbyggnaden av&lt;br&gt;flygbassystemet innebär begränsningar främst i luftförsvarets uthållighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Attackflygförbandens förmåga till insats mot markmål är begränsad på&lt;br&gt;grund av att vissa typer av attackvapen saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett utdraget kris- och neutralitetsskede kan tillgången på reservmate-&lt;br&gt;riel bli gränssättande för förmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristen på materiell kvalitet vid stora delar av basförbanden är allvarlig.&lt;br&gt;Den reducerar förbandens uthållighet och tar lång tid att åtgärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.5 Den operativa ledningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det operativa ledningssystemet har enligt regeringens mening sammantaget&lt;br&gt;en godtagbar förmåga. Svagheter inom vissa underrättelsesystem medför be-&lt;br&gt;gränsningar i möjligheterna att tidigt inhämta underrättelser i kris och krig.&lt;br&gt;Inom sambandssystemen föreligger materiella brister, vilket påverkar led-&lt;br&gt;ningssystemets uthållighet och flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.6 Operativ förmåga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens sammantagna förmåga gentemot kust- och gränsinvasion&lt;br&gt;då allmän mobilisering inte hunnit genomföras har, enligt överbefälhavaren,&lt;br&gt;minskat och är i dag och under de närmaste åren begränsad. Möjligheterna&lt;br&gt;att redan i kustzonen hejda ett angrepp är osäkra. Både materiellt och ut-&lt;br&gt;bildningsmässigt föreligger ett stort återtagningsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge försvarsmakten förmåga att genomföra en kontrollerad uthållig&lt;br&gt;försvarsoperation, då angriparens anfallskraft inte kunnat brytas kust-&lt;br&gt;respektive gränsnära, erfordras en återtagningstid längre än ett år. Främst&lt;br&gt;måste uthålligheten förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmågan att möta påfrestningar i fred och på låga konfliktnivåer har ökat&lt;br&gt;under 1980-talet. Brister finns dock i ubåtsskyddsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmågan att möta s.k. strategiska överfall är enligt överbefälhavaren i&lt;br&gt;huvudsak tillfyllest. Delar av sjö- och flygstridskrafterna har dock begräns-&lt;br&gt;ningar i sin uthållighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar utifrån överbefälhavarens redovisning att för-&lt;br&gt;svarsmaktens operativa förmåga, bedömd främst i relation till uppgifterna&lt;br&gt;enligt 1987 års försvarsbeslut och den i anslutning därtill föreliggande mili-&lt;br&gt;tära kapaciteten i omvärlden, uppvisar brister i såväl materiellt som utbild-&lt;br&gt;ningsmässigt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner dock samtidigt, att denna bedömning måste komplette-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras i olika avseenden för att kunna tjäna som utgångspunkt för försvarsmak-&lt;br&gt;tens långsiktiga utveckling. Följande förhållanden måste sålunda vägas in:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den genomgripande förändringen av den politiska och militära maktbalan-&lt;br&gt;sen i Europa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det politiska och militära sönderfallet inom det forna Sovjetunionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de av bl.a. denna omvärldsutveckling föranledda förändringarna av för-&lt;br&gt;svarsmaktens uppgifter, redovisade i avsnitt 1.8.3 ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner, att vissa av de av överbefälhavaren bedömda operativa&lt;br&gt;bristerna minskar i betydelse då ovanstående förhållanden vägs in. Bristerna&lt;br&gt;har dock oförändrad betydelse i samband med försvarets fortsatta utveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till stridskrafternas fortsatta utveckling som presenteras i det&lt;br&gt;följande grundar sig på den bedömning av läget inom försvarsmakten som&lt;br&gt;redovisas ovan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Stridskrafternas fortsatta utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Arméstridskrafterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att följande inriktning skall gälla beträffande armé-&lt;br&gt;stridskrafternas fortsatta utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste för arméstridskrafterna är att säkerställa den kvalitativa ut-&lt;br&gt;vecklingen, vilken av olika skäl under lång tid har måst eftersättas. Genom&lt;br&gt;följande förslag till krigsorganisation kan utrymme skapas för att åstad-&lt;br&gt;komma en materiell förnyelse och höjd kvalitet i utbildningen. Regeringen&lt;br&gt;anser att detta är möjligt genom ett visst resurstillskott men framförallt ge-&lt;br&gt;nom en fortsatt hård omstrukturering inom grundorganisationen. De grund-&lt;br&gt;organisatoriska konsekvenserna och förslagen, med hänsyn till krigsorgani-&lt;br&gt;sationsutvecklingen, redovisas i avsnitt 2.5.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsorganisationen bör enligt regeringens mening omfatta bl.a. 16 briga-&lt;br&gt;der. Dessa skall ges en på sikt tillräcklig kvalitet. Den eftersträvade kvalite-&lt;br&gt;ten skall avse både personal och materiel. Det är således avvikt att planering&lt;br&gt;genomförs så att en bra grundutbildning samt tillräcklig och regelbunden re-&lt;br&gt;petitionsutbildning kan genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i avsnitt 2.1 att antalet fördelningsstaber bör vara sex&lt;br&gt;under perioden. Dessa staber bör kaderbemannas i fred och ges ansvar för&lt;br&gt;förbandsproduktionen inom respektive område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningsstabernas ledningsförmåga bör förbättras bl.a. genom att ny&lt;br&gt;sambandsmateriel tillförs. För fördelningsförbanden bör i övrigt gälla bl.a.&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jägarförbanden bör bibehållas på i stort nuvarande nivå och ges förbättrad&lt;br&gt;förmåga främst avseende mörkerstrid. Pansarvärnsförmågan bör förbättras&lt;br&gt;bl.a. genom utökad mörkerkapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artilleriförbanden bör ges ökad förmåga genom att fördelningshaubitsba-&lt;br&gt;taljoner 77 B organiseras. Kvalificerad ammunition, bl.a. hårdmålsammuni-&lt;br&gt;tion, bör anskaffas. Artillerilokaliseringsradar bör utvecklas och om möjligt&lt;br&gt;anskaffas med början under första perioden. Antalet artilleribataljoner bör&lt;br&gt;kunna minskas något genom att antalet pjäser i några bataljoner utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftvärnsförbandens förmåga att verka i mörker förbättras i och med in-&lt;br&gt;förande av robotsystem 90. Nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd&lt;br&gt;bör anskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenjörförbanden bör ges en utveckling så att vissa nya typer av fördel-&lt;br&gt;nings- och norrlandsförband organiseras. Fördelningsunderhållsbataljoner&lt;br&gt;bör organiseras för att förbättra underhållsfunktionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fristående stridsvagnsbataljonerna för Övre Norrland inordnas i den&lt;br&gt;mekaniserade brigaden och tillförsel av nya stridsvagnar bör påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infanteribrigaderna, som för närvarande uppgår till tio, bör reduceras till&lt;br&gt;sex. Dessa bör ges en utveckling mot högre kvalitet såväl personellt som ma-&lt;br&gt;teriellt. Organisatoriskt sker tillförsel av en skyttebataljon per brigad från de&lt;br&gt;brigader som avvecklas genom detta och tidigare beslut. Vissa av brigaderna&lt;br&gt;bör ges ytterligare förmåga genom att en av bataljonerna utrustas med strids-&lt;br&gt;fordon 90. På sikt bör målet vara att samtliga brigader tillförs stridsfordon 90&lt;br&gt;till en bataljon. En betydande materiell förnyelse bör kunna åstadkommas&lt;br&gt;genom bl.a. nya vapensystem och modernisering av befintlig materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande fem norrlandsbrigaderna bör reduceras till fyra och ges en&lt;br&gt;kvalitetsutveckling motsvarande den för infanteribrigaderna. Stridsfordon&lt;br&gt;90 införs med prioritet vid norrlandsbrigaderna. Dessutom tillförs ytterligare&lt;br&gt;ett luftvärnskompani robot 70 till varje brigad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pansarbrigadernas antal bör vara två på sikt. Tillförsel av nya stridsvagnar&lt;br&gt;till en brigad påbörjas. Två av de nuvarande pansarbrigaderna bör tillföras&lt;br&gt;renoverade stridsvagnar och omorganiseras till mekaniserade brigader.&lt;br&gt;Stridsfordon 90 tillförs pansarbrigaderna, som dessutom förstärks i sin artil-&lt;br&gt;lerifunktion genom att haubitsbataljon 77 tillförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mekaniserade brigaderna bör utvecklas genom att haubitsbataljon 77,&lt;br&gt;pansarvärnsbataljon och luftvärnskompani robot 70 tillförs. Utöver den nu-&lt;br&gt;varande mekaniserade brigaden i Mellansverige, som tillförs renoverade&lt;br&gt;stridsvagnar, organiseras mekaniserade brigader i Skåne, på Gotland och i&lt;br&gt;Övre Norrland. I Övre Norrland sker detta bl.a. genom att fristående strids-&lt;br&gt;vagnsbataljoner och till mekaniserade bataljoner omorganiserade norr-&lt;br&gt;landsskyttebataljoner inordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga brigaders förmåga att genomföra mörkerstrid bör förbättras.&lt;br&gt;Även brigadernas pansarvärnsförmåga bör vidareutvecklas. Det personliga&lt;br&gt;skyddet förbättras genom anskaffning av kroppsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Territorialförsvaret bör organiseras i huvudsak av den volym värnpliktiga&lt;br&gt;som fältförbanden förmår att avkasta. Detta innebär totalt ca 165 000 man.&lt;br&gt;För dessa förband måste säkerställas en krigsduglighet som motsvarar upp-&lt;br&gt;gifterna. Prioriterade territorialförsvarsförband t.ex. försvarsområdesskyt-&lt;br&gt;tebataljoner, stadsskyttebataljoner och gränsbataljoner bör ges en materie-&lt;br&gt;lutveckling motsvarande den för skyttebataljon i infanteri- och norrlandsbri-&lt;br&gt;gaden. Detta gäller i synnerhet i fråga om pansarvärnsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemvärnet bör ges en utveckling mot en organisationsstyrka om ca&lt;br&gt;125 000 man. Det är enligt regeringens mening angeläget att ålderssamman-&lt;br&gt;sättning och befälskapacitet förbättras inom hemvärnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Marinstridskrafterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att följande inriktning skall gälla beträffande marinst-&lt;br&gt;ridskrafternas fortsatta utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kraftig reducering i marinens ledningsorganisation är nödvändig för att&lt;br&gt;balans mellan stridande och understödjande förband skall uppnås. Den re-&lt;br&gt;gionala bredden bör, i enlighet med vad som föreslås i avsnitt 2.1, bibehållas&lt;br&gt;genom att de fyra marinkommandona kvarstår men reduceras vad gäller per-&lt;br&gt;sonalinnehåll. Den rörliga marina ledningsorganisationen (RML) säkerstäl-&lt;br&gt;ler enligt regeringen ledningsförmågan i en kraftsamlingsriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helikopterorganisationen bör vidmakthållas under perioden. Regeringen&lt;br&gt;konstaterar att överbefälhavaren av främst ekonomiska skäl bedömmer att&lt;br&gt;ubåtsjaktflygplanet tidigt kan utgå. Regeringen gör ingen annan bedömning,&lt;br&gt;men anser att, innan en avveckling sker, möjligheterna bör ytterligare prövas&lt;br&gt;att genom samutnyttjande mellan marinen och kustbevakningen kunna be-&lt;br&gt;hålla denna funktion och därigenom kunna utnyttja redan gjorda investe-&lt;br&gt;ringar för ubåtsskyddsfunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge överbefälhavaren och kustbevakningen i uppdrag&lt;br&gt;att utreda denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av ytstridsförbanden har idag en hög insats- och incidentbe-&lt;br&gt;redskap under stor del av året. Den operativa tillgängligheten och förmågan&lt;br&gt;är hög. Regeringen anser att beredskap och rustningsgrad bör anpassas för&lt;br&gt;att möta uppkomna kriser i vårt närområde och hävda svenska intressen.&lt;br&gt;Ubåtsskyddsförmågan skall härvid prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens totala kapacitet för sjömålsbekämpning är god. För-&lt;br&gt;mågan kommer under 1990-talet vara fortsatt hög genom befintliga ytattack-&lt;br&gt;och ubåtssystem, nyanskaffade kustkorvetter, ubåtar och kustrobotssystem&lt;br&gt;samt att AJS 37-systemet får ökade möjligheter till insats mot sjömål. Rege-&lt;br&gt;ringen kan därför godta överbefälhavarens inriktning vilken innebär att&lt;br&gt;inom marinstridskrafterna de tre planerade ytstridsflottiljerna organiseras i&lt;br&gt;en något långsammare takt än vad som tidigare har avsetts. Det innebär att&lt;br&gt;serien om fyra stycken kustkorvetter typ Göteborg färdigställs, sex robot-&lt;br&gt;båtar typ Norrköping moderniseras, åtta patrullbåtar typ Hugin modernise-&lt;br&gt;ras, fyra patrullbåtar utgår tidigt och övriga robot- och patrullbåtar vidmakt-&lt;br&gt;hålls. Denna inriktning, tillsammans med övrig tillgång till fartygs- och&lt;br&gt;helikopterenheter, kommer att medge uppträdande i två insatssfyrkor för&lt;br&gt;främst ubåtsjakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att utvecklingen av nya allsidigt användbara ytstridsfar-&lt;br&gt;tyg skall fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till ubåtsförbandens betydelse såväl i invasionsförsvaret som&lt;br&gt;i ubåtsskyddsuppgifterna anser regeringen att inriktningen tills vidare bör&lt;br&gt;vara att vidmakthålla tolv ubåtar. Ubåt typ Gotland förses med tillsatsmaski-&lt;br&gt;neri, TILLMA. Ubåt typ 2000 bör enligt regeringen utvecklas för att efter&lt;br&gt;sekelskiftet kunna ersätta utgående ubåtar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minkrigsförbanden bör organiseras i tre minkrigsavdelningar. Förmågan&lt;br&gt;till minröjning utökas genom att äldre minsvepare typ Arkö utgår och ersätts&lt;br&gt;avytstridsfartyg, som förutom minröjning också har ubåtsjakt, minering och&lt;br&gt;övervakning som uppgifter. Regeringen delar överbefälhavarens bedöming&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ett minfartyg kan utgå tidigt varvid mineringsfunktionen på sikt övertas&lt;br&gt;av tillkommande fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organiserandet av amfibieförband bör enligt regeringens mening fullföl-&lt;br&gt;jas. Tre amfibiebataljoner bör under försvarsbeslutsperioden utrustats med&lt;br&gt;nya stridsbåtar och därigenom uppnå full taktisk och operativ rörlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska utrymmet ger inte möjlighet att bibehålla nuvarande 19&lt;br&gt;spärrbataljoner. Enligt regeringen bör därför tolv bataljoner bibehållas och&lt;br&gt;hotanpassas. Övriga bataljoner bör utgå ur krigsorganisationen. Gjorda in-&lt;br&gt;vesteringar bör dock tillvaratas så länge de är kostnadseffektiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att ett antal ledningsförband i form av kustartille-&lt;br&gt;ribrigadstaber även fortsättningsvis krävs för samordningen av områdesför-&lt;br&gt;svaret främst i Stockholms skärgård, Blekinge, Göteborgs skärgård samt på&lt;br&gt;Gotland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren föreslår att pågående studier och projektering av ett&lt;br&gt;nytt sjöfrontssystem som ersättning för utgående tunga fasta artilleriförband&lt;br&gt;skall avbrytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. gjorda utlandsåtaganden anser dock regeringen att&lt;br&gt;fortsatt utveckling bör ske. En fortsatt projektering av ett nytt sjöfrontssys-&lt;br&gt;tem, omfattande möjliga ersättningsalternativ till nuvarande fasta artilleri-&lt;br&gt;förband, säkerställer en fortsatt vidareutveckling för de mest prioriterade&lt;br&gt;bataljonsområdena. Härvid bör främst rörliga ersättningsalternativ prövas.&lt;br&gt;Beslut om eventuell anskaffning av ett nytt sjöfrontssystem kan däremot an-&lt;br&gt;stå till nästa försvarsbeslut. Regeringen delar i övrigt överbefälhavarens syn&lt;br&gt;på hur de prioriterade områdesförsvarsförbanden skall hotanpassas bl.a.&lt;br&gt;med luftvärn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den påbörjade robot- och torpedutvecklingen bör fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Flygstridskrafterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att följande inriktning skall gälla beträffande flygstrids-&lt;br&gt;krafternas fortsatta utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftförsvarsförmågan bör prioriteras. Flygstridskrafternas luftförsvars-&lt;br&gt;förmåga kommer under försvarsbeslutsperioden att ha sin tyngdpunkt i de&lt;br&gt;åtta jaktflygdivisionerna JA 37. Dessa kompletteras av J 35-divisionerna.&lt;br&gt;Det integrerade AJS 37-systemet får vidare en allt större förmåga inom luft-&lt;br&gt;försvaret. Mot slutet av perioden beräknas härutöver de första JAS 39-divi-&lt;br&gt;sionerna kunna tillföras krigsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de utökade resurserna för det militära försvaret som regeringen&lt;br&gt;föreslår ges även för flygstridskrafternas del utrymme för viktiga kvalitativa&lt;br&gt;förbättringar, främst på materielsidan. Detta innebär att Sverige - även om&lt;br&gt;flygstridskrafternas numerär kommer att minska - även framdeles kommer&lt;br&gt;att ha slagkraftiga och effektiva flygstridskrafter i fred, under kris och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygstridskrafternas förmåga till hög initialeffekt bör bibehållas och uthål-&lt;br&gt;ligheten så långt det är möjligt förbättras. Incidentberedskapen bör vidmakt-&lt;br&gt;hållas på i stort nuvarande nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För stridslednings- och luftbevakningsförbanden bör den tidigare beslu-&lt;br&gt;tade omsättningen av stridsledningscentralerna av typ stril 60 till StriC 90&lt;br&gt;fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya kvalificerade kommunikationssystemet för stridsledning m.m.&lt;br&gt;(RAS 90) bör anskaffas i en utformning anpassad till en framtida krigsmiljö.&lt;br&gt;Detta har betydelse för såväl stridslednings- och luftbevakningsförbanden&lt;br&gt;som JA 37-förbanden och senare kommande JAS 39-förband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mindre antal radargruppcentraler bör av besparingsskäl kunna av-&lt;br&gt;vecklas i förtid under den kommande försvarsbeslutsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höghöj dsradarsystemet PS 860 bör vidmakthållas och organiserandet av&lt;br&gt;låghöjdsradarsystemet PS 870 bör fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren slutredovisade i december 1991 sitt uppdrag i fråga om&lt;br&gt;flygburen spaningsradar. Regeringen anser att flygburen spaningsradar&lt;br&gt;skulle öka uthålligheten i stridslednings- och luftbevakningssystemet och att&lt;br&gt;det därför är angeläget att systemet anskaffas. Regeringen vill här betona att&lt;br&gt;systemet har stor betydelse för samtliga stridskrafter liksom för den civila&lt;br&gt;delen av totalförsvaret t.ex. vad avser tidigt underlag för varning av civilbe-&lt;br&gt;folkningen. Inriktningen bör vara att två grupper om vardera två till tre ra-&lt;br&gt;darsystem skall vara organiserade vid sekelskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan godta att dagens optiska luftbevakningssystem successivt&lt;br&gt;avvecklas. Investeringar i och underhåll av systemet bör därför kunna avbry-&lt;br&gt;tas den 1 juli 1992. Enligt regeringens mening bör övervägas att skapa en&lt;br&gt;förenklad form av optisk luftbevakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jaktflygförbanden är av grundläggande betydelse för luftförsvaret av det&lt;br&gt;militära försvarets mobilisering och operationsfrihet samt för totalförsvaret&lt;br&gt;i övrigt. Den höga materiella standarden hos JA 37-divisionerna bör stegvis&lt;br&gt;utvecklas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så långt det är möjligt bör anskaffningen av motmedel för JA 37 fullföljas&lt;br&gt;och en viss övrig modifiering genomföras. Vidare bör den för JAS 39 av-&lt;br&gt;sedda aktiva radarjaktroboten om möjligt integreras i JA 37-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J 35-systemet bör behållas tills vidare och under försvarsbeslutsperioden&lt;br&gt;omfatta minst två krigsflygdivisioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i avsnitt 2.4 att behandla JAS-projektet. Inrikt-&lt;br&gt;ningen bör vara att i slutet av försvarsbeslutsperioden kunna organisera två&lt;br&gt;krigsflygdivisioner JAS 39. Vidare bör en aktiv radaijaktrobot beställas. Re-&lt;br&gt;geringen har under hösten 1991 beslutat om anskaffning av bombkapsel till&lt;br&gt;JAS 39.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling och anskaffning av motmedel till JAS 39 bör fortsätta. Studier&lt;br&gt;och utveckling av spaningskapsel till JAS 39 bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom attackflygförbanden AJ 37 bör den minskning av antalet divisioner&lt;br&gt;som har planerats att äga rum i samband med införandet av JAS 39 i krigsor-&lt;br&gt;ganisationen genomföras redan nu. Antalet krigsflygdivisioner bör därefter&lt;br&gt;vara minst fyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AJ 37-förbanden har i övrigt en god utbildningsnivå och materielen en god&lt;br&gt;kvalitet. Den pågående modifieringen till AIS 37 bör fullföljas för att möjlig-&lt;br&gt;göra ett mer flexibelt utnyttjande av systemet. Attackkapaciteten ökas vä-&lt;br&gt;sentligt genom tillförandet av robot 15 F mot sjömål och bombkapseln mot&lt;br&gt;markmål. Vidare förbättras jakt- och spaningskapaciteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SK 60 bör bibehållas operativt som lätt attackflygplan och skolflygplan.&lt;br&gt;Under förutsättning av att en tvåsitsig version av flygplan JAS 39 anskaffas&lt;br&gt;utgår behovet av ett nytt avancerat skolflygplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvaliteten hos spaningsflygdivisionerna S 37 bör vidmakthållas. Modifie-&lt;br&gt;ringen till AJS 37 innebär för S 37 bl.a. att resultat av spaningsföretag snab-&lt;br&gt;bare och säkrare kan föras över för utvärdering. Vidare förbättras attack-&lt;br&gt;kapaciteten genom införandet av robot 15 F och robot 04 för sjömålsbe-&lt;br&gt;kämpning och jaktkapaciteten genom att fler jaktrobotar kan bäras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvaliteten hos transport- och helikopterflygförbanden bör vidmakthållas.&lt;br&gt;På vissa punkter, bl.a. utbildning i krigsuppgiften, bör förmågan förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsflygplan till signalspaningsflygförbanden (Tp 85) bör anskaf-&lt;br&gt;fas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet basbataljoner bör anpassas till antalet flygdivisioner. Nuvarande&lt;br&gt;30 basbataljoner bör reduceras för att vara 24 år 1997. Det är enligt regering-&lt;br&gt;ens mening viktigt att konstaterade brister inom basbataljonerna inte nega-&lt;br&gt;tivt påverkar flygstridskrafternas samlade möjligheter att fullgöra sina upp-&lt;br&gt;gifter. En inriktning bör vidare vara att utbyggnad av flygbassystemet Bas 90&lt;br&gt;med ytterligare några baser inleds under försvarsbeslutsperioden. Behovet&lt;br&gt;bör vara i stort sett täckt till utgången av den därpå kommande perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller lednings- och sambandsförbanden är det regeringens me-&lt;br&gt;ning - se avsnitt 2.1 - att de nuvarande fyra luftförsvarssektorsförbanden bör&lt;br&gt;ersättas med tre flygkommandoförband med geografiska ansvarsområden&lt;br&gt;som i stort sammanfaller med militärområdena. Flygkommandoförbanden&lt;br&gt;bör inrättas den 1 juli 1993 och efter hand överta de uppgifter som nu utförs&lt;br&gt;av chefen för första flygeskadern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets telenät (FTN) fyller i stort de krav som användarsystemen stäl-&lt;br&gt;ler idag. I den nya struktur för försvarsmakten som regeringen har föresla-&lt;br&gt;git - se avsnitt 2.1 - är det viktigt att sambandsfrågorna och där främst FTN&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Den operativa ledningen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att följande inriktning skall gälla beträffande den opera-&lt;br&gt;tiva ledningens m.m. fortsatta utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den operativa ledningen erfordras strukturella åtgärder för att er-&lt;br&gt;hålla balans mellan ledningsorganisation och ledningssystem samt mellan&lt;br&gt;ledningsorganisation och övriga stridskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden med anledning av ledningsutredningen har redovisats i av-&lt;br&gt;snitt 2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppfattning är att den centrala ledningens krigsorganisation&lt;br&gt;kan minskas. På den högre regionala nivån bör organisationen bestå av tre&lt;br&gt;militärområdesstaber samt en rörlig militärområdesförstärkningsstab.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapssystemet bör medge kontinuerlig ledning i olika konfliktlägen.&lt;br&gt;Av bl.a. denna anledning bör utbyggnaden av informationssystem komplet-&lt;br&gt;teras och anskaffade underrättelsesystem vidmakthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På alla konfliktnivåer bör kontinuerlig övervakning av territoriet kunna&lt;br&gt;upprätthållas och insatser kunna genomföras för att hävda den territoriella&lt;br&gt;integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inriktning bör, när det gäller underhållsorganisationen, vara att skapa&lt;br&gt;ökad överensstämmelse mellan ledningsansvar i krig och fred och därigenom&lt;br&gt;säkerställa ett tidigt understöd. Inom varje militärområde bör inriktningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt regeringens mening vara att ett underhållsregemente organiseras på&lt;br&gt;likartat sätt som i nuvarande övre Norrlands militärområde. Inom under-&lt;br&gt;hållsregementena bör underhållsförbanden sammanföras i allsidigt samman-&lt;br&gt;satta underhållsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Redovisning av JAS 39-projektet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr. 374)&lt;br&gt;i juni 1982 om riktlinjer för utveckling och anskaffning av JAS-systemet skall&lt;br&gt;regeringen årligen orientera riksdagen om läget inom JAS 39-projektet.&lt;br&gt;Grunden för JAS 39-projektets värdering är riksdagsbeslutet (prop.&lt;br&gt;1982/83:119, FöU 9, rskr. 271) om riktlinjer för JAS-projektet fram till år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2000.1 propositionen (prop. 1990/91:102 bil. 1, FöU 8, rskr. 285) om total-&lt;br&gt;försvarets fortsatta utveckling redovisades senast läget inom JAS 39-projek-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren, chefen för flygvapnet och försvarets materielverk har&lt;br&gt;den 1 oktober 1991 lämnat den årliga redovisningen till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk har dessutom den 29 april 1991 och den 1 oktober&lt;br&gt;1991 avrapporterat det tekniska projektläget. Materielverket har därefter&lt;br&gt;den 15 november 1991 redovisat sin värdering av Industrigruppen JAS AB&lt;br&gt;(IG JAS) offert avseende dels serieproduktion av 110 st flygplan JAS 39,&lt;br&gt;delserie 2, dels utveckling av den tvåsitsiga versionen JAS 39B och dels till-&lt;br&gt;hörande stödsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar sin syn på rapporterna i det följande under avsnitten&lt;br&gt;2.4.2., 2.4.3. och 2.4.4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 Teknisk värdering av JAS 39-projektet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförd flygutprovning stärker tidigare bedömning att de tekniska kra-&lt;br&gt;ven avseende prestanda och funktioner i allt väsentligt kommer att kunna&lt;br&gt;innehållas för delserie 1, efter införande av åtgärder i inplanerad modifie-&lt;br&gt;ringsomgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygutprovningen visar att JAS 39 i flera avseenden når bättre prestanda&lt;br&gt;än vad som har specificerats. Så är t.ex. luftmotståndet lägre vilket bidrar&lt;br&gt;till bättre svängförmåga, minskad bränsleförbrukning m.m. Dessutom har&lt;br&gt;motorn RM 12 genomgått ett avslutande driftprov med goda resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten från flygutprovningen ger en ökad säkerhet och stärker tidi-&lt;br&gt;gare bedömning att flygplankonfigurationen är riktig. Behov av konstruk-&lt;br&gt;tionsändringar förutses dock i vissa delsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrigruppen JAS AB eftersträvar att kunna leverera flygplan enligt&lt;br&gt;specificerade prestanda och status i slutet av år 1995. Försvarets materiel-&lt;br&gt;verks tidigare bedömning att sådan leverans blir möjlig tidigast ett år senare,&lt;br&gt;kvarstår dock. Flygplan med erforderlig status för inledande flygomskolning&lt;br&gt;i flygvapnet bedöms emellertid vara tillgängliga i slutet av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den situation som hade uppstått för JAS-projektet fram till hösten 1990&lt;br&gt;nödvändiggjorde vissa förändringar av projektarbetet. Detta har resulterat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i vissa organisatoriska förändringar inom såväl industrigruppen JAS som&lt;br&gt;inom materielverket och i gemensam översyn av återstående typarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av konstruktionsarbetet är genomfört men ännu återstår om-&lt;br&gt;fattande utprovnings- och verifieringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet genomförda provflygningar följer nu i stort den reviderade ut-&lt;br&gt;provningsplanen från hösten 1990. Utprovning av vissa funktioner och pres-&lt;br&gt;tanda har dock av praktiska skäl blivit senarelagda. Industrigruppen JAS har&lt;br&gt;vidtagit åtgärder för att höja tillgängligheten på provflygplanen samt för att&lt;br&gt;öka proveffektiviteten i övrigt. För närvarande utnyttjas fyra provflygplan&lt;br&gt;JAS 39. Det till provflyplan ombyggda serieflygplanet 39.101 planeras flyga&lt;br&gt;i mitten av år 1992. Fram till den 1 juli 1992 planerar Industrigruppen JAS&lt;br&gt;ha genomfört ca 600 provflygningar, av totalt de ca 2 200, som har inplane-&lt;br&gt;rats för verifiering av typarbetet. Finska flygvapnet har under hösten 1991&lt;br&gt;evaluerat JAS-projektet och två finska flygförare har provflugit JAS 39.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller JAS 39B (den tvåsitsiga versionen) har den tekniska säker-&lt;br&gt;heten ökat under det senaste året. Detta som ett resultat av genomfört tids-&lt;br&gt;kri tiskt arbete och återmatning från flygutprovning av JAS 39. Tekniken be-&lt;br&gt;döms inte komma att vara gränssättande för en eventuell beställning av ty-&lt;br&gt;putveckling av JAS 39B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller s.k. stödsystem (utrustningar m.m. som krävs för drift och&lt;br&gt;underhåll av JAS 39) har ett antal aktiviteter senarelagts på grund av förse-&lt;br&gt;ningarna i typarbetet. Detta till trots finns nu en ökad kunskap om under-&lt;br&gt;hållsförutsättningarna, vilket främst innebär större säkerhet i bedömningen&lt;br&gt;av kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första serieflygplanet i delserie 1 slutmonteras för närvarande. Vidare&lt;br&gt;pågår delsammanbyggnad av ytterligare fem flygplan. Sammanbyggnaden&lt;br&gt;av flygplan är dock fortfarande inne i ett så tidigt skede att det ännu är för&lt;br&gt;tidigt att förändra gjorda bedömningar av fortsatta leveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrigruppen JAS har anmält osäkerheter beträffande vissa underleve-&lt;br&gt;rantörer. Som en direkt följd av bl.a. minskande världsmarknad genomgår&lt;br&gt;flera av underleverantörerna för närvarande strukturrationaliseringar inom&lt;br&gt;företagen eller inom grupper av företag. Ändrade organisationer och perso-&lt;br&gt;nalminskningar kopplat till krav på minskade kostnader och ökad lönsamhet&lt;br&gt;är genomgående inslag. Leverantörsbyten kan bli aktuella av olika anled-&lt;br&gt;ningar - t.ex. ägarbyten. Varje sådant fall kan ge störningar i det löpande&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.3 De ekonomiska förutsättningarna för projektet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1982/83:119, FöU 9, rskr. 271) våren&lt;br&gt;1983 är planeringsramen fram till år 2000 för projektet 24,9 miljarder kronor&lt;br&gt;i prisläget februari 1981. JAS-projektet följer samma regler för priskompen-&lt;br&gt;sation som övrig materiel inom försvarsmakten. Riksdagens beslut (prop.&lt;br&gt;1983/84:112, FöU 20, rskr. 348) under våren 1984 om det militära försvarets&lt;br&gt;fortsatta utveckling m.m. innebar vissa förändringar för JAS-projektet,&lt;br&gt;främst i fråga om reglerna för att kompensera försvarskostnadernas utlands-&lt;br&gt;beroende. Försvarsbeslutet år 1987 tillförde, utanför planeringsramen, JAS-&lt;br&gt;projektet 500 miljoner kr. i prisläget februari 1986 under budgetåren&lt;br&gt;1987/88-1991/92 för komplettering av motmedelssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JAS-projektets planeringsram för budgetåren 1982/83-1999/00 var i 1982&lt;br&gt;års riksdagsbeslut 25,7 miljarder kronor i prisläget februari 1981. Riksdags-&lt;br&gt;beslutet 1983 innebar för JAS-projektet att planeringsramen skulle minskas&lt;br&gt;med 800 miljoner kr. till 24,9 miljarder kronor. De i överbefälhavarens årliga&lt;br&gt;rapport den 15 oktober 1991 redovisade kostnaderna utgår dock från mate-&lt;br&gt;rielinnehållet i 1982 års försvarsbeslut. Överbefälhavaren har i tidigare redo-&lt;br&gt;visning, år 1986, anmält att en kostnadsreducering som svarar mot 1983 års&lt;br&gt;riksdagsbeslut inte bör göras förrän en ökad säkerhet erhålls i projektet.&lt;br&gt;Den förra regeringen godtog denna inriktning. Riksdagen har tidigare inte&lt;br&gt;haft något att erinra däremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av överbefälhavarens årsredovisning framgår vidare att återstående pla-&lt;br&gt;neringsram för JAS-projektet exkl. prisreserver enligt gällande beräknings-&lt;br&gt;metoder uppgår till ca 31,4 miljarder kronor i prisläget februari 1991, perio-&lt;br&gt;den 1991/92-2000/2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.4 Läget i projektet inför försvarsbeslutet år 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska och tidsmässiga läget inom projektet hos industrigruppen&lt;br&gt;JAS är ansträngt. De verkliga upparbetade kostnaderna för typarbetet över-&lt;br&gt;stiger de förkalkylerade kostnaderna samtidigt som betydande förseningar&lt;br&gt;föreligger. Industrins kostnader för att genomföra projektet kommer att&lt;br&gt;överskrida förkalkylerad slutkostnad med miljardbelopp. Industrigruppen&lt;br&gt;har dock förklarat sig stå fast vid sina åtaganden för typarbete och delserie&lt;br&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningarna i projektet har medfört att de sista leveranserna av flygplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 delserie 2, med planering enligt ÖB 92 kommer att ske först under budget-&lt;br&gt;året 2001/02, dvs. ca två år senare än planerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beräknade kostnaderna för projektet enligt de ursprungliga förutsätt-&lt;br&gt;ningarna i JAS-avtalet och med huvudsakligt innehåll enligt systemplan 2,&lt;br&gt;dock med vissa senareläggningar, uppgår till 48,5 miljarder kronor i pris- och&lt;br&gt;valutaläge februari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnadsökningar som bedöms komma att uppstå som en följd av&lt;br&gt;industrigruppen JAS offert den 1 oktober 1991 på delserie 2, 39 B och stöd-&lt;br&gt;system uppgår till 9,3 miljarder kronor i pris- och valutaläge februari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beräknade kostnaderna för JAS 39-systemet med materielinnehåll i&lt;br&gt;huvudsak enligt systemplan 2 uppgår därmed till 57,8 miljarder kronor i pris-&lt;br&gt;och valutaläge februari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsbedömningarna grundar sig på ett fullföljande av delserie 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 (140 flygplan till år 2002, en produktionstakt av 20 flygplan/år samt utveck-&lt;br&gt;ling av JAS 39 B). Däri inkluderas också vapensystem, direktlevererade ut-&lt;br&gt;rustningar och stödsystemen. Fortsatta flygplanleveranser efter delserie 2&lt;br&gt;förutsätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsförbrukningen inom JAS 39-projektet fram till den 30 juni 1991&lt;br&gt;uppgår till ca 16,3 miljarder kronor i löpande pris- och valutanivå, varav ca&lt;br&gt;2,7 miljarder kronor under budgetåret 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.5 Vissa näringspolitiska aspekter på projektet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JAS-beslutet förutsatte ett svensktillverkat flygplan med en stor andel kom-&lt;br&gt;ponenter, apparater och delsystem köpta utomlands för att begränsa de to-&lt;br&gt;tala utvecklingskostnaderna. Ca 40 % av värdet av ett komplett JAS-flyg-&lt;br&gt;plan är utlandsberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att JAS-kontraktet slöts år 1982 lämnade industrigruppen&lt;br&gt;JAS vissa utfästelser beträffande sysselsättningsskapande åtgärder och tek-&lt;br&gt;nologiöverföring, som skulle genomföras under en femårsperiod, samt in-&lt;br&gt;dustriellt samarbete mellan utländska underleverantörer och svensk industri&lt;br&gt;i vissa fall ända fram till år 2004. Hittills har drygt 20 utländska underleveran-&lt;br&gt;törer till industrigruppen JAS åtagit sig industriell samverkan med svensk&lt;br&gt;industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har bakgrund och redogörelser lämnats för uppnådda resultat i&lt;br&gt;budgetpropositionerna 1981/82:102, 1984/85:100, 1985/86:100, 1986/87:95,&lt;br&gt;1987/88:100, 1988/89:100 och 1989/90:100 samt i propositionen 1990/91:102&lt;br&gt;om verksamhet och anslag inom totalförsvaret. Det slutliga utfallet av de sys-&lt;br&gt;selsättningsskapande åtgärderna och teknologiöverföringen redovisades i&lt;br&gt;budgetpropositionen 1987/88:100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppföljningen av industrigruppen JAS näringspolitiska utfästelser av-&lt;br&gt;seende industriellt samarbete finns sedan år 1986 en särskild arbetsgrupp i&lt;br&gt;näringsdepartementet. Arbetsgruppen, som består av representanter från&lt;br&gt;utrikes-, försvars-, arbetsmarknads-, och näringsdepartementen, analyserar&lt;br&gt;det av industrigruppen JAS redovisade materialet om genomfört industriellt&lt;br&gt;samarbete samt ställer det i relation till de utländska underleverantörernas&lt;br&gt;utfästelser mot industrigruppen JAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har av chefen för dåvarande industridepartementet erhållit&lt;br&gt;rapporter om uppnådda resultat t.o.m. halvårsskiftet 1991. Baserat på rap-&lt;br&gt;porterna har därvid industrisamverkan i enlighet med utfästelserna genom-&lt;br&gt;förts i den omfattning som framgår av nedanstående tabell. Av tabellen&lt;br&gt;framgår också de åtaganden som lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Underleverantörer till:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Åtaganden t.o.m. år 2000 i&lt;br&gt;1991 års nivå (miljoner)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Uppnådd indirekt industrisam-&lt;br&gt;verkan (miljoner)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30/6 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30/6 1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Volvo Flygmotor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;USD 300-400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;USD 271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;USD 326 •&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saab-Scania&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kr. 1610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kr. 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kr. 682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ericsson&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kr. 187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kr. 208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kr. 208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Uppnådd industrisamverkan i löpande priser. Dessutom tillkommer direkt industrisam-&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppnådd industrisamverkan och åtagande, under förutsättning att delserie 2 beställs, i&lt;br&gt;1981 års priser, omfattar indirekt samt även till viss del direkt industriell samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*** Uppnådd industrisamverkan och åtagande under förutsättning av att delserie 2 beställs.&lt;br&gt;Med direkt industrisamverkan avses beställningar som något av de svenska IG JAS-&lt;br&gt;företagen erhållit från de utländska underleverantörerna till JAS-projektet. Med indirekt&lt;br&gt;industrisamverkan avses beställningar m.m. som svensk industri erhållit från eller genom&lt;br&gt;de utländska underleverantörerna till JAS-projektet. Affärerna skall bygga på en kom-&lt;br&gt;mersiell grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet har således för perioden den 1 juli 1982 till den&lt;br&gt;30 juni 1991 kunnat konstatera en rapporterad uppnådd indirekt industriell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samverkan mellan industrigruppens JAS utländska underleverantörer och&lt;br&gt;svensk industri som sammanvägt motsvarar över 80 % av gjorda åtaganden.&lt;br&gt;Den uppnådda direkta industrisamverkan uppgår till ca 65 % av gjorda åta-&lt;br&gt;ganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Volvo Flygmotors underleverantör General Electric, som är den utan jäm-&lt;br&gt;förelse största underleverantören i projektet, har på mindre än halva tiden&lt;br&gt;uppfyllt sitt åtagande för indirekt industrisamarbete i löpande priser på den&lt;br&gt;lägre nivån, dvs. USD 300 miljoner. Vid en beräkning i fasta priser blir emel-&lt;br&gt;lertid nivån lägre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har General Electric ett långsiktigt avtal om direkt industrisam-&lt;br&gt;arbete med Volvo Flygmotor som omfattar USD 272 miljoner t.o.m. år&lt;br&gt;2004. Därvid har t.o.m. halvårsskiftet 1991 uppnåtts USD 105 miljoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;General Electrics åtagande omfattade industrisamverkan uppgående till&lt;br&gt;totalt USD 572 miljoner, ca 4 miljarder kronor, vid tidpunkten för JAS-avta-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Saab-Scanias underleverantörer uppgår den uppnådda industrisam-&lt;br&gt;verkan till 682 miljoner kronor räknat i 1981 års penningvärde, motsvarande&lt;br&gt;42 % av åtagandet. Därav är 17 % direkt industrisamverkan, motsvarande&lt;br&gt;177 miljoner kronor. Vid en jämförelse mellan de olika utländska underleve-&lt;br&gt;rantörerna till Saab-Scania framgår att resultatet är ojämnt fördelat. Tre av&lt;br&gt;totalt 18 leverantörer har med god marginal uppfyllt sitt åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Ericsson Radar Electronics två underleverantörer har näringdeparte-&lt;br&gt;mentet, baserat på rapporter t.o.m. halvårsskiftet 1989 kunnat konstatera en&lt;br&gt;uppnådd industrisamverkan på 208 miljoner kronor i löpande priser enligt&lt;br&gt;avtalet, motsvarande över 100 % av det totala åtagandet. Därefter har inga&lt;br&gt;rapporter ingivits från Ericssons båda underleverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ovan ackumulerade industrisamverkan uppgår till 6 130 miljoner kro-&lt;br&gt;nor i 1991 års priser och bedöms av industrigruppen JAS utgöra tecknade&lt;br&gt;beställningar i Sverige motsvarande över 7 000 årsarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att de hittillsvarande resultaten av industriell sam-&lt;br&gt;verkan mellan industrigruppen JAS utländska underleverantörer och svensk&lt;br&gt;industri väl kan anses motsvara de ursprungligen ställda förväntningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1991 var ca 3 300 personer sysselsatta med JAS-projektet inom&lt;br&gt;JAS-företagen i Sverige. Av dessa är ca hälften högskoleingenjörer. Projek-&lt;br&gt;tet bidrar dessutom till ett stort antal arbetstillfällen hos övrig svensk industri&lt;br&gt;i form av underleveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen inom industrigruppen JAS har bl.a. genom JAS-projektet kun-&lt;br&gt;nat generera en omfattande civil verksamhet. Saab 340 och Saab 2000, Erics-&lt;br&gt;sons mobiltelefoner och civila radartillämpningar samt Volvos civila motor-&lt;br&gt;program är några exempel. Skapande av ett superdatorcentrum och avance-&lt;br&gt;rad CAD/CAM-tillämpning är andra exempel på teknologisk kunskapsupp-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.6 Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 5 december 1991 om JAS 39-projektets fortsatta&lt;br&gt;inriktning och gav då försvarets materielverk i uppdrag att inleda förhand-&lt;br&gt;lingar med industrigruppen JAS om villkoren i de avtal som krävs för beställ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar av dels produktion av delserie 2, dels utveckling av JAS 39 B och dels&lt;br&gt;erforderliga stödsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att JAS-projektet är den hittills största statliga&lt;br&gt;satsningen på ett enskilt projekt. I regeringsförklaringen anges att JAS-pro-&lt;br&gt;jektet fullföljs. Ett avbrytande av JAS-projektet skulle förutom besvärande&lt;br&gt;konsekvenser för vår säkerhetspolitiska trovärdighet också medföra mycket&lt;br&gt;stora konsekvenser för såväl industri som högteknologisk forsknings- och ut-&lt;br&gt;bildningskompetens i landet. Så skulle exempelvis vissa utbildningslinjer för&lt;br&gt;högskoleingenjörer reduceras eller försvinna, liksom att den civila delen av&lt;br&gt;flygindustrin får svårt att ens fullfölja sina flygplanprojekt SAAB 340 och&lt;br&gt;SAAB 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att JAS-projektet för utvecklingen och de första&lt;br&gt;30 flygplanen i delserie 1, i stort följer de kostnadsramar som förutsattes i&lt;br&gt;grundbeslutet. Förseningarna i typarbetet påverkar således främst industrig-&lt;br&gt;ruppen JAS kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu föreliggande offerter kan vi för flygplanen i delserie 2 och för&lt;br&gt;den tvåsitsiga versionen av JAS 39 (JAS 39 B) konstatera att det krävs ytter-&lt;br&gt;ligare resurser för att fullfölja JAS-projektet enligt den ursprungliga målsätt-&lt;br&gt;ningen. Överbefälhavaren har vad avser JAS 39 B tidigare gjort jämförelser&lt;br&gt;mellan alternativa lösningar av utbildningsfrågan i JAS-systemet. Analys av&lt;br&gt;totalkostnaderna visar på i stort likvärdiga eller större kostnader för möjliga&lt;br&gt;alternativ. Överbefälhavaren har därför inplanerat anskaffning av JAS 39 B.&lt;br&gt;Begränsat tekniskt utvecklingsarbete för JAS 39 B har genomförts och ge-&lt;br&gt;nomförs fram till och med juni månad 1992 för att göra det möjligt för riksda-&lt;br&gt;gen att kunna ta ställning till JAS 39 B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala kostnaderna för JAS 39-projektet som nu har beräknats ryms&lt;br&gt;över tiden t.o.m. budgetåret 2000/01, d.v.s. grundavtalsperioden, inom i&lt;br&gt;ÖB 92 avdelade ekonomiska ramar. Fördelningen av betalningsmedel mel-&lt;br&gt;lan femårsperioderna avviker dock från medelsbehovet om offerterna följs.&lt;br&gt;I försvarsbeslutsperioden 1992-1997 indikerar offerterna - innan försvarets&lt;br&gt;materielverk har genomfört slutförhandlingar med industrigruppen JAS -&lt;br&gt;behov av ytterligare medel. I perioden 1997-2002 finns dock ett möjligt ut-&lt;br&gt;rymme för att möta ett sådant behov. Dessutom bedöms en eventuell export&lt;br&gt;av JAS 39 också ge ett ytterligare ökat utrymme. Det är därför regeringens&lt;br&gt;inriktning att utvecklingspotentialen i JAS 39 skall tillvaratas så att såväl&lt;br&gt;egna anpassningskrav som framtida eventuella exportkunders önskemål på&lt;br&gt;JAS 39-systemet kan tillgodoses. Den samlade bedömningen är att förhand-&lt;br&gt;lingarna mellan staten och industrigruppen JAS under år 1992 leder fram till&lt;br&gt;att för staten godtagbara affärsmässiga villkor kan uppnås beträffande nu&lt;br&gt;aktuella avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att fortlöpande låta riksdagens försvarsutskott bli infor-&lt;br&gt;merat om utvecklingen av JAS-projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Grundorganisationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.5.1 Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En ny militärbefälhavare i Kristianstad inrättas senast den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En ny militärbefälhavare i Boden inrättas senast den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Värmlands regemente (I 2/Fo 52) i Karlstad omlokaliseras senast&lt;br&gt;den 30 juni 1994 varvid etablissementet avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;I 2/Fo 52 samlokaliseras med Bergslagens artilleriregemente (A 9)&lt;br&gt;i Kristinehamn senast den 30 juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Norra Smålands regemente (I 12/Fo 17) samlokaliseras med Göta&lt;br&gt;ingenjörregemente (Ing 2) i Eksjö senast den 30 juni 1994 varvid&lt;br&gt;112/Fo 17 etablissement avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hälsinge regemente (I 14/Fo 21) i Gävle läggs ned senast den 30&lt;br&gt;juni 1994 och etablissementet avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Gävle försvarsområde (Fo 21) inrättas i Gävle senast den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Norra Skånska regementet (P 6/Fo 14) i Kristianstad läggs ned se-&lt;br&gt;nast den 30 juni 1994 och etablissementet avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kristianstad försvarsområde (Fo 14) inrättas i Hässleholm och&lt;br&gt;samlokaliseras med Skånska dragonregementet (P 2) i Hässleholm&lt;br&gt;senast den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Göta luftvärnsregemente (Lv 6) i Göteborg omlokaliseras senast&lt;br&gt;den 30 juni 1994 varvid etablissementet avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lv 6 samlokaliseras med Hallands regemente (116/Fo 31) i Halm-&lt;br&gt;stad senast den 30 juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Svea ingenjörregemente (Ing 1) i Södertälje läggs ned senast den&lt;br&gt;30 juni 1994 och etablissementet avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Wendes artilleriregemente (A 3) i Kristianstad omlokaliseras se-&lt;br&gt;nast den 30 juni 1994 varvid etablissementet avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- A 3 samlokaliseras med Skånska dragonregementet (P 2) i Hässle-&lt;br&gt;holm senast den 30 juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Västgöta flygflottilj (F 6) i Karlsborg läggs ned senast den 1 januari&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är nödvändigt att snarast genomföra strukturför-&lt;br&gt;ändringar med anledning av den minskade krigsorganisationen och det där-&lt;br&gt;igenom förändrade värnpliktsbehovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drifts- och produktionskostnader inom försvarsmakten har ökat under se-&lt;br&gt;nare år. Allt mindre del av det ekonomiska utrymmet har kunnat avdelas för&lt;br&gt;att höja den materiella kvaliteten. Det är nödvändigt att anpassa grundorga-&lt;br&gt;nisationen till i första hand krigsorganisationens behov och utveckling. Den&lt;br&gt;fredstida grundorganisationen skall utgöra stomme till krigsorganisationen.&lt;br&gt;Det skall vidare råda stor överensstämmelse mellan organisationen i fred&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och krig. Grundorganisationen skall i fred upprätthålla krigsförbandens&lt;br&gt;krigsduglighet och förbereda deras mobilisering. Vidare skall grundorgani-&lt;br&gt;sationen medge att anbefalld beredskap kan upprätthållas med tillräcklig&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under försvarsbeslutsperioden kommer enligt överbefälhavaren, i huvud-&lt;br&gt;sak till följd av förestående grundorganisationsförändringar, antalet yrkes-&lt;br&gt;officerare att minska med drygt 1 500 och antalet civilanställda med drygt&lt;br&gt;4 500. Regeringens bedömning i personalfrågorna redovisas i avsnitt 4. Per-&lt;br&gt;sonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren anger i sitt förslag att grundorganisationen snarast bör an-&lt;br&gt;passas till den värnpliktsvolym som erfordras för den reducerade krigsorga-&lt;br&gt;nisationen. För samtliga strukturförändringar förutsätts att beslut fattas se-&lt;br&gt;nast den 1 juli 1992 om att huvuddelen av förändringarna skall vara genom-&lt;br&gt;förda senast den 30 juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla infanteri- och pansarregementen (utom Lapplands jägarregemente&lt;br&gt;(I 22/Fo 66)) ges utbildningsansvaret för en brigad varvid utbildning av spe-&lt;br&gt;cialförband i största möjliga utsträckning bör lokaliseras till dessa regemen-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på samträning av stridande förband gör att alla typer av stödför-&lt;br&gt;bandsutbildning så långt möjligt bör genomföras i alla militärområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga truppslag har upprättats centrum för befälsutbildning samt&lt;br&gt;utveckling av stridsteknik, krigsorganisation och utbildningsmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning i rätt miljö är enligt överbefälhavaren viktig med hänsyn till&lt;br&gt;förbandens avsedda krigsanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en långtgående kaderorganisation stärks kopplingen mellan krigs-&lt;br&gt;förbanden och verksamheten i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att grundorganisationen skall spegla krigsorganisatio-&lt;br&gt;nen, därför skall grundorganisationen i största möjliga utsträckning krigsor-&lt;br&gt;ganiseras och kaderbemannas. Strävan skall vara att söka den mest kost-&lt;br&gt;nadseffektiva strukturen inom de av regeringen angivna ekonomiska ra-&lt;br&gt;marna. Regeringen delar de av överbefälhavaren redovisade motiven i stort.&lt;br&gt;Regeringen kan därför godta det av överbefälhavaren redovisade struktur-&lt;br&gt;förslaget till dess huvuddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsorganisationens 16 brigader bör produceras med utgångspunkt i mot-&lt;br&gt;svarande antal infanteri- och pansarregementen. Därutöver lokaliseras till&lt;br&gt;dessa regementen huvuddelen av det nuvarande utbildningsförbanden. Där-&lt;br&gt;utöver kan enstaka utbildningsförband behöva behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser brigadproduktionen anser regeringen att det av överbefälhava-&lt;br&gt;ren redovisade förslaget att avveckla Sollefteå garnison kan motiveras från&lt;br&gt;operativ och försvarsekonomisk utgångspunkt. Med hänsyn till de, främst,&lt;br&gt;regionalpolitiska konsekvenserna vid en avveckling av Sollefteå garnison&lt;br&gt;framstår dock förslaget som mindre lämpligt. Tidigare beslutad (prop.&lt;br&gt;1989/90:9, FöU 3, rskr. 87) samlokalisering av Västernorrlands regemente&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(I 21/Fo 23) och Norrlands trängregemente (T 3) i Sollefteå skall genomfö-&lt;br&gt;ras. Överbefälhavaren har lämnat alternativ till avveckling av Sollefteå gar-&lt;br&gt;nison. Regeringen anser i likhet med överbefälhavaren att Hälsinge rege-&lt;br&gt;mente (I 14/Fo 21) i Gävle bör läggas ner och etablissementet avvecklas.&lt;br&gt;Försvarsområdesfunktionen bör dock inte läggas ned. Regionen bedöms ha&lt;br&gt;bättre förutsättningar än Sollefteå att långsiktigt omhänderta de arbetmar-&lt;br&gt;knadsmässiga konsekvenserna av en nedläggning. Ekonomisk är förslagen&lt;br&gt;likvärdiga eftersom förslaget avseende Gävle ger utrymme för rationalise-&lt;br&gt;ringar i Östersund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå ytterligare rationalitet vid produktion av infanteribriga-&lt;br&gt;derna bör vissa samlokaliseringar ske. Således bör Värmlandsbrigaden som&lt;br&gt;för närvarande i huvudsak produceras vid Värmlands regemente (I 2/Fo 52)&lt;br&gt;i Karlstad fortsättningsvis produceras i Kristinehamn. I 2/Fo 52 bör således&lt;br&gt;omlokaliseras till Kristinehamn och där samlokaliseras med Bergslagens ar-&lt;br&gt;tilleriregemente (A 9). Etablissementet i Karlstad bör avvecklas. Vidare bör&lt;br&gt;Norra Smålands regemente (112/Fo 17) i Eksjö med ansvar för Kalmarbriga-&lt;br&gt;den samlokaliseras med Göta ingenjörregemente (Ing 2). 112/Fo 17 etablis-&lt;br&gt;sementet bör därvid avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionen av pansar- och mekaniserade brigader i södra Sverige kan&lt;br&gt;tillgodoses inom ramen för två regementen. Vid överväganden om produk-&lt;br&gt;tionens lokalisering har inverkande faktor främst varit utbildningsbetingel-&lt;br&gt;serna i form av bl.a. tillgången till övningsfält, utvecklingsmöjligheter samt&lt;br&gt;ekonomiska faktorer. Vid den samlade bedömningen har regeringen funnit&lt;br&gt;att Norra Skånska regementet (P 6/Fo 14) i Kristianstad bör läggas ner. För-&lt;br&gt;svarsområdesfunktionen omlokaliseras till Hässleholm och samlokaliseras&lt;br&gt;med Skånska dragonregementet (P 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser övrig produktion förordar regeringen följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artilleriutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För produktion av artilleriförband har organisationsstrukturen setts över.&lt;br&gt;Även här är, mot krigsorganisationens behov, vissa rationaliseringar möj-&lt;br&gt;liga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar överbefälhavarens uppfattning om lokaliseringen av ar-&lt;br&gt;tilleriförbanden. Detta innebär att Wendes artilleriregemente (A 3) i Kristi-&lt;br&gt;anstad bör omlokaliseras till Hässleholm och där samlokaliseras med P 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utbildning av artilleriförband för norrlandsförhållanden bör Norr-&lt;br&gt;lands artilleriregemente (A 4) i Östersund och Bodens artilleriregemente&lt;br&gt;(A 8/Fo 63) i Boden bibehållas. Till A 4 kasernområde respektive Jämtlands&lt;br&gt;fältjägarregemente (I 5/Fo 22) bör vidare samlokaliseras myndigheter i Ös-&lt;br&gt;tersund inom huvudprogrammen operativ ledning och gemensamma myn-&lt;br&gt;digheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftvärnsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens övergripande inriktning att mer koncentrera brigadernas&lt;br&gt;utbildning till ett antal infanteri- och pansarregementen har även luftvärns-&lt;br&gt;utbildningens lokalisering setts över. I syfte att nå ytterligare rationalitet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningen av krigsförband i Västsverige bör därför Göta luftvärnsrege-&lt;br&gt;mente (Lv 6) i Göteborg omlokaliseras till Halmstad och där samlokaliseras&lt;br&gt;med Hallands regemente (116/Fo 31). Lv 6 etablissement i Göteborg avveck-&lt;br&gt;las. Luftvärnets tekniska skola (LvTS), som nu är lokaliserad till Göteborg,&lt;br&gt;bör omlokaliseras till Östersund. I enlighet med tidigare av riksdagen fattade&lt;br&gt;beslut (prop. 1989/90:9, FöU 3, rskr. 87) omlokaliseras infanteriets officers-&lt;br&gt;högskola (InfOHS) från Halmstad till Linköping och luftvärnets officers-&lt;br&gt;högskola (LvOHS) från Göteborg till Norrtälje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenjörutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss ingenjörutbildning bör överföras till de för brigaderna ansvariga myn-&lt;br&gt;digheterna. Härmed förbättras möjligheterna till samövning och samträning&lt;br&gt;inom brigadsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av främst miljöutbildningsskäl bör ingenjörförband avsedda för Norrland&lt;br&gt;utbildas där. Bodens ingenjörregemente (Ing 3) i Boden bör därför behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta ingenjörregemente (Ing 2) i Eksjö bör behållas, då ingenjörtrupper-&lt;br&gt;nas truppslagscentrum inrättats i Eksjö samt att möjligheterna till samövning&lt;br&gt;och samträning i brigadssystemet bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea ingenjörregemente (Ing 1) i Södertälje bör läggas ned och etablisse-&lt;br&gt;mentet i Almnäs avvecklas. Viss ingenjörutbildning omlokaliseras därvid till&lt;br&gt;Södermanlands regemente (P 10/Fo 43) i Strängnäs. Försvarets FN-skola&lt;br&gt;(FNS) omlokaliseras till Upplands-Bro (Kungsängen) och slås samman med&lt;br&gt;FN-avdelningen hos chefen för armén till ett FN-centrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss underhållsutbildning bör överföras till brigadregementena. Därmed&lt;br&gt;förbättras även här möjligheterna till samövning och samträning i brigadsys-&lt;br&gt;temet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör utbildningen av militärområdes- och fördelningsunderhållsför-&lt;br&gt;band i Hässleholm omlokaliseras till Skövde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marinen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar överbefälhavarens uppfattning att det är nödvändigt att re-&lt;br&gt;ducera marinens lednings- och förvaltningsorganisation så att grundorgani-&lt;br&gt;sationen anpassas till den reducerade krigsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den minskade krigsorganisationen blir grundutbildningsbehovet&lt;br&gt;för norrlandskustens marina krigsorganisation från mitten av 1990-talet så&lt;br&gt;litet att överbefälhavaren anser att denna utbildning av rationalitetsskäl kan&lt;br&gt;överföras till andra marinkommandon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock att beslut i detta avseende inte behöver fattas re-&lt;br&gt;dan år 1992. Skälet till detta är främst att Norrlandskustens marinkomman-&lt;br&gt;dos utbildningskapacitet krävs för organiserandet av en amfibiebataljon av-&lt;br&gt;sedd för Norrlandsmiljö. Överbefälhavaren kommer senare att få i uppdrag&lt;br&gt;att redovisa hur utbildningen av förband till Norrlandskusten skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av marinens krigsorganisation medför att behovet av yrkes-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;officerare minskar med ca 550 och behovet av civilanställda reduceras med Prop. 1991/92:102&lt;br&gt;ca 1 000 helårsanställda. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygvapnet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren har i sin kompletterande programplan föreslagit att en av-&lt;br&gt;veckling av Bråvalla flygflottilj (F 13) i Norrköping inleds den 1 juli 1992.&lt;br&gt;Spaningsflygdivisionen med S 37 skulle, enligt förslaget, avvecklas och divi-&lt;br&gt;sions- och kompaniresurserna omfördelas till de övriga AJS 37-divisionerna&lt;br&gt;/kompanierna. JA 37-divisionen med tillhörande kompani skulle överföras&lt;br&gt;till Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala men detacheras övergångsvis vid&lt;br&gt;Bråvalla. Flygverksamheten på Bråvalla skulle sedan avvecklas när konces-&lt;br&gt;sion för utökad flygning vid flottiljerna föreligger. Inriktningen är enligt för-&lt;br&gt;slaget att F 16 detachement Bråvalla skall vara avvecklat senast den 30 juni&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den övergripande utgångspunkten - när det gäller&lt;br&gt;flygvapnet liksom övriga försvarsgrenar - skall vara att krigsorganisationen&lt;br&gt;och verksamheten i krig skall styra den samlade organisationen och dess&lt;br&gt;struktur i fred. På denna grund bör fortsatta rationaliseringar och andra be-&lt;br&gt;sparingar eftersträvas även inom flygvapnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På längre sikt bör flygdivisionerna i fred kunna koncentreras till något&lt;br&gt;färre men större flottiljer. Regeringen vill här framhålla vikten av att en så-&lt;br&gt;dan omstrukturering av flygvapnet genomförs i ett samlat sammanhang där&lt;br&gt;operativa och andra konsekvenser vägs in avseende såväl fredsverksamheten&lt;br&gt;som verksamheten under kriser och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att överbefälhavarens förslag under den över-&lt;br&gt;gångstid när Bråvalla avses utgöra ett detachement till F 16 får icke obetyd-&lt;br&gt;liga effekter på verksamheten såväl i fred som under kriser och i krig. Inget&lt;br&gt;talar för att den föreslagna - mångåriga - övergångslösningen skulle inne-&lt;br&gt;bära en effektivisering av verksamheten. Enligt regeringens mening uppvägs&lt;br&gt;dessa negativa konsekvenser inte av de - förhållandevis små - besparingar&lt;br&gt;förslaget medför. Förslaget bör därför inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att den eventuella merkostnad som uppstår genom&lt;br&gt;att F 13 behålls oförändrat ryms inom huvudprogrammets ram för försvars-&lt;br&gt;beslutsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under avsnitt 2.3.3 om inriktningen av flygstridskrafterna har regeringen&lt;br&gt;föreslagit en minskning av antalet flygdivisioner med AJ 37. Denna minsk-&lt;br&gt;ning gör det möjligt att åstadkomma besparingar redan i det korta perspekti-&lt;br&gt;vet genom att minska flygvapnets grundorganisation. Regeringen anser mot&lt;br&gt;denna bakgrund att Västgöta flygflottilj (F 6) i Karlsborg bör avvecklas med&lt;br&gt;början den 1 juli 1992. De två AJ 37-divisionerna bör avvecklas. Vid Häl-&lt;br&gt;singe flygflottilj (F 15) i Söderhamn bör från och med den 1 juli 1993 organi-&lt;br&gt;seras två AJ 37-divisioner i stället för som nu en division och en attackflyg-&lt;br&gt;grupp AJ 37. Flygverksamheten vid F 6 bör successivt minska och upphöra&lt;br&gt;senast den 30 juni 1993. Avvecklingen av F 6 bör sedan vara genomförd se-&lt;br&gt;nast den 30 juni 1994. Det kommer an på myndigheterna att överväga beho-&lt;br&gt;vet av att utnyttja bansystemet m.m. vid F 6 som krigsbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren har tidigare, som alternativ, föreslagit att Skånska flyg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flottiljen (F 10) i Ängelholm skall läggas ned. Regeringen bedömer att det&lt;br&gt;nyligen modifierade J 35-systemet, med dess allsidiga vapenutrustning,&lt;br&gt;kommer att utgöra en väsentlig komponent i Sveriges luftförsvarsförmåga&lt;br&gt;under större delen av 90-talet. All J 35-verksamhet är koncentrerad till F 10.&lt;br&gt;Viktigare är dock att en nedläggning av F 10 inte kan ske för närvarande med&lt;br&gt;hänsyn till de utlandsåtaganden som föreligger vad avser J 35-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren och chefen för flygvapnet bör fortsätta förberedelserna&lt;br&gt;för att kunna koncentrera flygdivisionerna till färre men större flottiljer,&lt;br&gt;bl.a. genom att ansöka om koncession att flyga med minst tre JAS 39 divisio-&lt;br&gt;ner m.m. vid samtliga flygflottiljer. Senast den 1 september 1995 bör till re-&lt;br&gt;geringen redovisas ett samlat underlag för flygvapnets fortsatta omstrukture-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör - som överbefälhavaren också har föresla-&lt;br&gt;git - stridslednings- och luftbevakningsenheten vid Skaraborgs flygflottilj&lt;br&gt;(F 7) i Såtenäs avvecklas den 1 juli 1992 och kvarvarande uppgifter övertas&lt;br&gt;av Skånska flygflottiljen (F 10/Se S) i Ängelholm. Vid samma tidpunkt bör&lt;br&gt;dagens optiska luftbevakningssystem avvecklas såtillvida att investeringar i&lt;br&gt;och underhåll av systemet upphör. Under försvarsbeslutsperioden bör även&lt;br&gt;fyra radargruppcentraler avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver anser regeringen att flygvapnets verksamhet vid Tullinge bör&lt;br&gt;avvecklas senast den 30 juni 1995. Funktioner och anläggningar som inte er-&lt;br&gt;fordras för basens krigsuppgift bör avyttras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom tidigare har redovisats är det regeringens mening att de fyra luftför-&lt;br&gt;svarssektorförbanden bör ersättas med tre flygkommandoförband vars geo-&lt;br&gt;grafiska ansvarsområden i stort sammanfaller med militärområdenas. Flyg-&lt;br&gt;kommandoförbanden bör inrättas den 1 juli 1993 och efter hand överta de&lt;br&gt;uppgifter som nu utförs av chefen för första flygeskadern. Lokaliseringen av&lt;br&gt;flygkommandostaberna bör övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Operativ ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren har i sitt underlag föreslagit att antalet militärområden&lt;br&gt;minskas till fyra, genom att nuvarande Södra och Västra militärområdena&lt;br&gt;slås samman. Överbefälhavaren föreslår vidare att staben för det nya sam-&lt;br&gt;manslagna militärområdet i grundorganisationen grupperas i Kristianstad&lt;br&gt;och inrättas den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden och förslag när det gäller indelning i militär-&lt;br&gt;områden framgår av avsnittet 2.1. Regeringen föreslår att tre militärbefälha-&lt;br&gt;vare inrättas senast den 1 juli 1993 med lokalisering, främst av operativa&lt;br&gt;skäl, i Kristiansstad, Strängnäs och Boden. Det ankommer på regeringen att&lt;br&gt;besluta om benämningen av de tre militärbefälhavarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 2.3.4 har berörts frågan om underhållsorganisationen på den&lt;br&gt;högre regionala nivån samt strävan att åstadkomma ökad överensstämmelse&lt;br&gt;mellan krigs- och grundorganisationerna härvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i samband med sitt beslut (prop. 1989/90:139, FöU 10, rskr.&lt;br&gt;312) att organisera Övre Norrlands militärområdes underhållsregemente be-&lt;br&gt;slutat att regeringen, innan den beslutar om ytterligare förändringar för un-&lt;br&gt;derhållsfunktionens utveckling, för riksdagen skall redovisa erfarenheterna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från omorganisationen i övre Norrland. Med anledning av att underlag för&lt;br&gt;en sådan redovisning av erfarenheter ännu inte föreligger, är regeringen inte&lt;br&gt;nu beredd föreslå några förändringar i grundorganisationen i detta av-&lt;br&gt;seende. Regeringen har dock den principiella uppfattningen att planeringen&lt;br&gt;för grundorganisationen bör bedrivas med samma inriktning som angetts för&lt;br&gt;krigsorganisationen, dvs. att på sikt ett underhållsregemente organiseras och&lt;br&gt;inrättas i varje militärområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den tremilostruktur som nu föreslås behöver frågan om&lt;br&gt;underhållsregementena övervägas ytterligare beträffande antal, lokalisering&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren har föreslagit att sex av fördelningsstaberna bör kader-&lt;br&gt;organiseras inom ramen för militärområdesstabernas grundorganisation.&lt;br&gt;Regeringen föreslår i avsnitt 2.1 att sådana kaderorganisationer i fred admi-&lt;br&gt;nistrativt bör knytas till lämplig militärområdesstab eller försvarsområdes-&lt;br&gt;stab.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till strukturförändringar som har redovisats ovan medför bety-&lt;br&gt;dande reella besparingar. Enligt de beräkningar som regeringen har inhäm-&lt;br&gt;tat från bl.a. överbefälhavaren kommer under försvarsbeslutsperioden ca&lt;br&gt;400 miljoner kr. inom främst flygvapnet att sparas. Fr.o.m. år 1997 kommer&lt;br&gt;ca 475 miljoner kr. att sparas per år. Skälet till att besparingar inom främst&lt;br&gt;armén inte faller ut i närtid är främst de omfattande investeringar som er-&lt;br&gt;fordras för att möjliggöra strukturförändringarna. Det krävs för detta ända-&lt;br&gt;mål investeringar på ca 500 miljoner kr. totalt under första perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att överbefälhavarens bedömning av kostnaderna för&lt;br&gt;omstruktureringarna inom grundorganisationen är något osäker. Rege-&lt;br&gt;ringen anser vidare att de besparingar som kommer att göras kan komma att&lt;br&gt;bli mindre än vad överbefälhavaren har redovisat. Skälet till detta är bl.a.&lt;br&gt;att överbefälhavarens beräkningar bygger på att avvecklingen av såväl mili-&lt;br&gt;tär som civil personal går att genomföra enligt planerna. Dessutom ingår inte&lt;br&gt;kostnaderna för avvecklingen av civil personal efter det att dessa övergår till&lt;br&gt;att omfattas av trygghetslagstiftningen. Tveksamhet råder, enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning, även i beräkningarna när det gäller kostnader för flyttningar och&lt;br&gt;sammanslagningar av förband samt kostnader för eventuella krav på att åter-&lt;br&gt;ställa mark i ursprungligt skick innan en avyttring kan genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personalreduceringar som föreslås, utöver de som är kopplade till ned-&lt;br&gt;läggningar och omflyttningar, är i ekonomiskt hänseende redan inplanerade&lt;br&gt;varför dessa inte medför några ytterligare besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i bedömningen av säkerheten i besparingarna kan hänvisas till&lt;br&gt;de beräkningar försvarets forskningsanstalt (FOA) har genomfört efter de&lt;br&gt;flyttningar och nedläggningar som genomfördes i enlighet med 1982 års för-&lt;br&gt;svarsbeslut. FOA konstaterar i en rapport (C 10275-M5) att de planerade&lt;br&gt;försvarsekonomiska besparingarna i februari 1986 hade uppnåtts eller skulle&lt;br&gt;komma att uppnås. Även samhällsekonomiskt hade förändringarna varit&lt;br&gt;lönsamma. Någon utvärdering av de förändringar som riksdagen beslutade&lt;br&gt;år 1989 (prop. 1989/90:9, FöU 3, rskr. 87) har ännu inte genomförts. Rege-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen har dock inhämtat överbefälhavarens bedömning vilken tyder på att&lt;br&gt;även dessa besparingar uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiska konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har analyserat arbetsmarknadsläget m.m. i kommuner och re-&lt;br&gt;gioner som genom förslagen förlorar arbetstillfällen. Analysen visar att det&lt;br&gt;främst är i Karlsborg som det på sikt kan uppstå regional- och arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska problem av betydande omfattning. I övriga fall är enligt rege-&lt;br&gt;ringens bedömning de beräknade sysselsättningseffekterna av förslagen inte&lt;br&gt;av sådan storlek att särskilda regionalpolitiska insatser är påkallade. Där-&lt;br&gt;emot är regeringen medveten om att arbetsmarknadsläget i flera av de ak-&lt;br&gt;tuella orterna/regionerna är ansträngt på grund av nu rådande konjunktur-&lt;br&gt;läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner förslaget till ledningsorganisation för försvarsmakten&lt;br&gt;och de riktlinjer som i övrigt har angivits (avsnitt 2.1.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner förslaget till fortsatt inriktning av arméstridskrafter-&lt;br&gt;nas utveckling (avsnitt 2.3.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner förslaget till fortsatt inriktning av marinstridskrafter-&lt;br&gt;nas utveckling (avsnitt 2.3.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänner förslaget till fortsatt inriktning av flygstridskrafternas&lt;br&gt;utveckling (avsnitt 2.3.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. godkänner förslaget till fortsatt inriktning av den operativa led-&lt;br&gt;ningens utveckling m.m. (avsnitt 2.3.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. godkänner förslaget till fortsatt inriktning av JAS-projektet,&lt;br&gt;samt bemyndigar regeringen att beställa delserie 2, inklusive utveck-&lt;br&gt;ling av JAS 39B och tillhörande stödsystem, i enlighet med vad som&lt;br&gt;har anförts (avsnitt 2.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. godkänner de föreslagna förändringarna i grundorganisationen&lt;br&gt;(avsnitt 2.5.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Försvarsindustrin&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Försvarsindustrin riskerar att genom underkritisk beläggning för-&lt;br&gt;lora sin förmåga att tillgodose försvarets behov inom flera väsent-&lt;br&gt;liga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Av säkerhetspolitiska och industripolitiska skäl önskar regeringen&lt;br&gt;bevara svensk förvarsindustri inom för Sverige viktiga teknikom-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Livslängder på materiel måste av ekonomiska skäl förlängas, vil-&lt;br&gt;ket medför att förmåga till renoveringar, modifieringar och under-&lt;br&gt;håll får allt större betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Omstruktureringar, rationaliseringar och anpassningsåtgärder&lt;br&gt;inom försvarsindustrin måste fortlöpande ske av industrin själv&lt;br&gt;och utgående från statsmakternas långsiktiga värderingar och för-&lt;br&gt;svarsmaktens planerade behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vikande internationell marknad för försvarsindustrin och om-&lt;br&gt;struktureringar i den internationella försvarsindustrin påverkar&lt;br&gt;möjligheterna till export och import av försvarsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Industriell hög kompetens bör vidmakthållas inom för Sverige spe-&lt;br&gt;ciellt viktiga områden även för att möjliggöra internationellt kun-&lt;br&gt;skapsutbyte och deltagande i projektsamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Viktigt är att svensk försvarsindustri bereds förbättrade möjlighe-&lt;br&gt;ter att samverka med framförallt europeisk försvarsindustri t.ex.&lt;br&gt;inom IEPG.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Svensk försvarsindustri&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan länge en inom många områden betydande försvarsindu-&lt;br&gt;stri. Den har vuxit fram inom ramen för en långsiktig inriktning av försvarets&lt;br&gt;beställningar, tillgång till en kvalificerad beställare och ur en bas i svensk&lt;br&gt;verkstadsindustri. Det är fortfarande få länder, som i likhet med Sverige har&lt;br&gt;förmåga att utveckla och producera avancerade vapensystem för de flesta&lt;br&gt;viktiga funktioner inom armé-, marin- och flygstridskrafterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska försvarsindustrin har, i internationell konkurrens, exporterat&lt;br&gt;en betydande del av sin produktion. Den har därigenom bevisat sig ha en&lt;br&gt;hög teknologisk nivå och en god konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt utvecklar och tillverkar försvarsindustrin materiel för ca 15 miljar-&lt;br&gt;der per år. Av denna produktion exporterades de senaste åren omkring&lt;br&gt;40 %. Efter en period med en relativt hög exportandel har denna nu kraftigt&lt;br&gt;sjunkit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inklusive underleverantörer har försvarsindustrin under senare år syssel-&lt;br&gt;satt ca 40 000 helårsanställda personer. Detta motsvarar ca 10 % av antalet&lt;br&gt;anställda inom svensk verkstadsindustri och en betydande andel högutbildad&lt;br&gt;personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samhällsekonomiska värdet - utöver sysselsättningseffekten - av det&lt;br&gt;kvalificerade tekniska utvecklingsarbete som sker inom försvarsindustrin&lt;br&gt;har på senare tid kunnat bättre beräknas än tidigare, bl.a. genom ekonomet-&lt;br&gt;riska beräkningar och studier av forsknings- och utvecklingseffekter. Dessa&lt;br&gt;studier tyder på en avsevärd samhällsekonomisk avkastning utöver värdet&lt;br&gt;för försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Internationella utvecklingstendenser inom&lt;br&gt;försvarsindustrin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den internationella avspänningen har föranlett en minskning av rustnings-&lt;br&gt;takten i omvärlden. Man kan dock notera att ett flertal större försvarspro-&lt;br&gt;jekt pågår och fullföljes enligt tidigare planering och att nya nationer har&lt;br&gt;tillkommit med egna projekt. Tendensen till samarbete över nationsgrän-&lt;br&gt;serna och samgående i större projekt är påtaglig. Stor vikt tillmäts utnytt-&lt;br&gt;jande av militärteknologins alla möjligheter vid införandet av nya generatio-&lt;br&gt;ner militära system. Trots att priset per enhet oftast har blivit högre anses&lt;br&gt;det kostnadseffektivt att successivt införa nya system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora satsningar sker fortfarande på forskning och utveckling bl.a inom&lt;br&gt;områden för avionik, kommunikations- och spaningsteknik samt motme-&lt;br&gt;delsteknik. Av besparingsskäl sker livstidsförlängning och uppdatering av&lt;br&gt;befintliga system i ökad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omstrukturering pågår som ger färre men större industriella enheter&lt;br&gt;med bredare teknikinnehåll och därutöver utpräglade nischföretag. Detta&lt;br&gt;påverkar möjligheterna för svensk försvarsindustri att konkurrera med euro-&lt;br&gt;peisk försvarsindustri och med USA:s. De nuvarande ansträngningarna att&lt;br&gt;skapa ett försvarsindustrielit samarbete i Europa bör på grund av den poli-&lt;br&gt;tiska utvecklingen ha större förutsättningar att bli framgångsrika under 1990-&lt;br&gt;talet än vad som har varit fallet under de föregående decennierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Export och import av olika produkter och inte minst av kunskap får en allt&lt;br&gt;större betydelse. Här måste även svårigheterna att kombinera ett affärsmäs-&lt;br&gt;sigt samarbete mellan svenska och utländska försvarsindustrier med den&lt;br&gt;svenska synen på krigsmaterielexport beaktas. Det är vidare väsentligt att&lt;br&gt;försvarsmaterielsamarbete med utlandet utformas med beaktande av de&lt;br&gt;krav, som den svenska säkerhetspolitiken ställer. Grunden för samarbete är&lt;br&gt;att behovet av ett visst eget kompetensområde kan reduceras och komplette-&lt;br&gt;ras av samarbetspartners, medan andra för oss viktiga kompetensområden&lt;br&gt;kan vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Behov av inhemsk försvarsindustri&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att prioritera den materiella förnyelsen i det svenska för-&lt;br&gt;svaret och att säkerställa att försvaret kan tillgodogöra sig den militärtek-&lt;br&gt;niska utvecklingen och ges en tillfredsställande modernitet. Väsentligt är&lt;br&gt;därför att försvarets myndigheter har god kompetens för att leda denna ut-&lt;br&gt;veckling. Vidare att denna i betydande utsträckning kan stödjas av svensk&lt;br&gt;industri. När det gäller myndigheternas tekniska kompetens och kapacitet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt inom forskningsområdet för stöd av materielanskaffningsprocessen så&lt;br&gt;utreds den f.n. av 1991 års försvarsforskningsutredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska försvarsindustrin är idag väsentligen en livskraftig industri&lt;br&gt;med internationell konkurrenskraft och förmåga att förse den svenska för-&lt;br&gt;svarsmakten med kvalificerad materiel. Försvarsindustrin har ett väl utveck-&lt;br&gt;lat systemkunnande, det vill säga en förmåga att med utnyttjande av svenska&lt;br&gt;och utländska delsystem skapa väl fungerande materielsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av främst ekonomiska skäl kan inte krigsförbandens materiel omsättas i&lt;br&gt;samma takt som tidigare. Livslängden på materielen måste i många fall ökas.&lt;br&gt;Därmed kommer möjligheterna till modifieringar och förbättringar att få allt&lt;br&gt;större betydelse och måste beaktas redan under utvecklingsfasen för ett ma-&lt;br&gt;terielsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett i vilken grad vi väljer att importera vår försvarsmateriel måste vi&lt;br&gt;självständigt kunna utnyttja och vidmakthålla materielen även under kriser&lt;br&gt;och i krig utan att vara beroende av löpande tillförsel från utlandet. Att vid-&lt;br&gt;makthålla materiel kräver dels kompetens och kapacitet för underhåll och&lt;br&gt;dels kompetens för renoveringar och modifieringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har idag ingen onödig försvarsindustrikompetens, men samma&lt;br&gt;kompetens finns i vissa fall hos mer än en industri. Det svenska försvaret&lt;br&gt;behöver även på sikt en viss försvarsindustri. Omstruktureringar och ratio-&lt;br&gt;naliseringar måste ske fortlöpande bl.a. utgående ifrån den tekniska utveck-&lt;br&gt;lingen och försvarsmaktens behov och finansieringsmöjlighet. Dessa bör ske&lt;br&gt;på industrins eget inititativ. Utgående från försvarsmaktens behov måste kri-&lt;br&gt;terier för en omstrukturering vara att Sverige skall kunna utnyttja och vid-&lt;br&gt;makthålla anskaffade system vid kris och krig utan att vara beroende av stöd&lt;br&gt;utifrån. Dessutom måste svenskt kunnande säkerställas inom områden som&lt;br&gt;andra länder omger med särskild sekretess och försörjning säkras i ett av-&lt;br&gt;spärrnings- eller krisläge och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör eftersträvas sådan kompetens inom valda områden att vi utgör&lt;br&gt;en för samarbete intressant part inom internationella samverkansprojekt&lt;br&gt;och att vi därigenom kan få tillgång till sådan teknologi som vi inte själva&lt;br&gt;förmår att utveckla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillräckliga underhållsresurser, förmåga att vidmakthålla befintlig mate-&lt;br&gt;riel och vissa delar av elektronikindustrin är resurser, som är nödvändiga&lt;br&gt;komponenter i alla framtida industristrukturer. Därutöver är industrier med&lt;br&gt;systemsammanhållande förmåga viktiga för såväl fortsatt svensk produktion&lt;br&gt;som för att upprätthålla en god beställarkompetens hos anskaffningsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Regeringens syn på behovet av kompetens inom olika&lt;br&gt;delområden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.4.1 Underhåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den underhållsförmåga som i fredstid medger drift av de militära systemen&lt;br&gt;måste även vid fall av kris och krig finnas organiserad så att den kan tillgo-&lt;br&gt;dose intensifierad operativ verksamhet. Detta innebär att i det fall den till-&lt;br&gt;verkande industrin eller underhållsindustrin inte kan tillgodose behoven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste dels en separat underhållsfunktion kunna fylla luckorna och dels re-&lt;br&gt;servdelslager finnas för kritiska komponenter. I samband med de industriella&lt;br&gt;strukturförändringar, som av ekonomiska eller tekniska skäl sker, måste för-&lt;br&gt;mågan att underhålla i krigsorganisationen befintliga system bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.2 Försvarselektronik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningssystem: Befintlig kompetens inom landet är hög och beräknas bibe-&lt;br&gt;hållas ett antal år genom beläggning med svenska och utländska beställ-&lt;br&gt;ningar. En omstrukturering har genomförts, som ökat möjligheten att be-&lt;br&gt;hålla utvecklingsförmågan. Även vid ogynnsam exportutveckling bedöms&lt;br&gt;förmåga till vidmakthållandenivån kunna behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sensorer: Kompetens på sensorområdet är av vital betydelse för moderni-&lt;br&gt;tet och prestanda vid ny- och vidareutveckling av såväl luft, sjö- och mark-&lt;br&gt;bundna spanings- och radarsystem som av målsökare i vapen. Kompetensni-&lt;br&gt;vån har också stor betydelse för förmågan till telekrigföring. Nuvarande in-&lt;br&gt;dustribeläggning tenderar att bli underkritisk för bibehållandet av nuva-&lt;br&gt;rande utvecklingskompetens och behov finns att ytterligare koncentrera in-&lt;br&gt;dustriresurserna. Egen kompetens på sensorområdet har också betydelse för&lt;br&gt;utveckling av och integrering med andra vapensystem både i närtid och på&lt;br&gt;lång sikt. Området fordrar egna goda kunskaper även för att kunna tillgo-&lt;br&gt;dose behovet med import. Industrin behöver nya projekt för att inte kun-&lt;br&gt;skapsnivån skall förloras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telekommunikation: God systemkompetens finns inom flertalet områden&lt;br&gt;för telekommunikation. Ambitionsnivån inom flygområdet avgör hur den&lt;br&gt;militära beläggningen blir vid de båda utvecklingsindustrierna, men den in-&lt;br&gt;tensiva civila utvecklingen på området gör att tillräcklig kompetens kan be-&lt;br&gt;hållas under överskådlig tid. Även anskaffning utifrån är möjlig, men egna&lt;br&gt;militära krav på signalskydd måste alltid beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telekrigföring: God förmåga till telekrigföring har fått mycket stor bety-&lt;br&gt;delse för utgången av strid med moderna vapen. Området är ett av de mest&lt;br&gt;sekretessomgärdade. Det är därför av stor vikt att svensk egen kompetens&lt;br&gt;kan behållas inom detta teknikområde. Detta kan endast ske om nya utveck-&lt;br&gt;lingsprojekt får avlösa de pågående. Då de båda industrierna - med delvis&lt;br&gt;samma kompetens - under perioden kan behöva anpassa sig till en lägre&lt;br&gt;nivå, kan kompetensen inom vissa delområden gå förlorad. Ett samgående&lt;br&gt;inom området bedöms därför vara angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.3 Stridsflygplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av system JAS-39 pågår ännu ett antal år med en betydande&lt;br&gt;kapacitet, som bl.a. innebär att omkring 3 500 till stor del högkvalificerade&lt;br&gt;personer är direkt engagerade i projektet. De omfattande forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsinvesteringar, som projektet innebär, har skapat en kompetens&lt;br&gt;och konkurrenskraft hos de deltagande industrierna, som bl.a. gjort det&lt;br&gt;möjligt att utveckla, producera och underhålla en kraftigt ökande andel civil&lt;br&gt;flygmateriel. Denna civila andel kan dock inte ensam vidmakthålla tillräck-&lt;br&gt;ligt hög kompetens på utvecklingsområdet för att tillgodose behovet av vida-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reutveckling och underhåll av de befintliga svenska flygsystemen. Detta för-&lt;br&gt;hållande kan i närtid mötas genom utvecklingen av JAS 39B (tvåsitsig ver-&lt;br&gt;sion). Mot slutet av 1990-talet förutsätts viss vidareutveckling ske av JAS&lt;br&gt;39 grundversionen genom utnyttjande av den inbyggda utvecklingspotential&lt;br&gt;som JAS-beslutet år 1982 innebar. En fortsatt kompetensutveckling torde&lt;br&gt;underlättas genom den kunskap som tillföres svensk industri i det ökande&lt;br&gt;internationella samarbetet på det flygtekniska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.4 Ostyrd ammunition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hitintills har viktiga delar av ammunitions- och explosivämnesindustrin ge-&lt;br&gt;nom svenska beställningar och en betydande export kunnat bibehållas på en&lt;br&gt;nivå, som har medgett en forcerad produktion i ett krisläge, s.k. beredskaps-&lt;br&gt;produktionsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att behålla denna möjlighet liksom förmåga att nyutveckla och att sä-&lt;br&gt;kerhetshantera ammunition fordras en fredsproduktion av en storlek, som&lt;br&gt;endast kan uppnås om en större del kan säljas på export. Om nu planerade&lt;br&gt;beställningar av grovkalibrig ammunition samt krut- och sprängämnen inte&lt;br&gt;kan ökas genom att finansiellt utrymme skapas, blir ammunitionsindustrins&lt;br&gt;överlevnad inom ett fåtal år problematisk, vilket kan innebära avveckling av&lt;br&gt;egna utvecklings- och produktionsresurser för försvarets ammunitionsför-&lt;br&gt;sörjning. Möjligheten till fortlevnad kan dock ökas genom någon form av&lt;br&gt;utländskt samarbete. Utan svensk industri måste ammunitionsbehovet till-&lt;br&gt;godoses med import och en beredskapslagring med åtföljande problem och&lt;br&gt;kostnader för säkerhet och förrådshållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.5 Robotar och styrd ammunition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Robotsystem innehåller en stor andel högteknologi, som är avgörande för&lt;br&gt;systemens effekt, men ofta svårtillgänglig och omgiven av sekretess. Senaste&lt;br&gt;krigserfarenheter, bl.a. från Gulfkriget, har bevisat kvalificerade robotsys-&lt;br&gt;tems stora operativa betydelse. Svensk robotindustri har framgångsrikt ut-&lt;br&gt;vecklat och för det svenska försvarets behov tillverkat ett antal robotsystem,&lt;br&gt;som även har haft internationell konkurrenskraft. Denna kompetens kan&lt;br&gt;emellertid inte behållas utan utvecklingsuppdrag till de berörda indu-&lt;br&gt;strierna, när nuvarande beställningar om några år har slutförts. Detta gäller&lt;br&gt;också om fortsatt omstrukturering genomföres. Höga utvecklingskostnader&lt;br&gt;för avancerade robotsystem innebär att ambitionen att kunna utveckla egna&lt;br&gt;system bedöms behöva överges. Även vid robotanskaffning från utlandet be-&lt;br&gt;hövs industriell kompetens för anpassning till svenska förhållanden, kart-&lt;br&gt;läggning av egenskaper för integrering i svenska system, vidmakthållande&lt;br&gt;och etablerande av underhållsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna för att behålla en svensk robotkompetens är i hög grad be-&lt;br&gt;roende av statsmakternas ställningstagande till utveckling och anskaffning&lt;br&gt;av ett luftvärnsrobotsystem med medellång räckvidd. Svensk industri har&lt;br&gt;tekniskt goda förutsättningar för att realisera ett sådant system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utvecklingskapaciteten inom denna del av robotområdet försvinner,&lt;br&gt;kan också renovering och modifiering äventyras för den stora mängd mate-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 199! 192. 1 saml. Nr 102&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riel som har inplanerats av försvarsmakten och andra kunder. Dessutom kan&lt;br&gt;förseningar och fördyringar till stora belopp uppkomma för ännu inte levere-&lt;br&gt;rade beställningar av ny materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom området styrd ammunition bedöms kompetensen kunna bibehållas&lt;br&gt;om en fortsatt utveckling och anskaffning av en måldetekterande artillerigra-&lt;br&gt;nat sker. Detta skulle förbättra villkoren för svensk ammunitionsindustris&lt;br&gt;fortlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att genom utlandssamarbete förbättra villkoren för den in-&lt;br&gt;hemska industrins fortlevnad förutsätter att medel för utvecklingsprogram&lt;br&gt;planeras in. Det är ändock nödvändigt att tillräcklig kompetens behålles för&lt;br&gt;vidmakthållande av befintliga system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.6 Torpeder och sjöminor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Torpeder: Sverige har idag förmåga att nyutveckla och producera torpeder.&lt;br&gt;Ett utlandssamarbete pågår på delsystemnivå. Flera internationella samar-&lt;br&gt;betsavtal ger kunskap om den internationella utvecklingen på området och&lt;br&gt;möjlighet till industrisamarbete. Projekt som kan utnyttja detta saknas f.n.&lt;br&gt;och nyutvecklingsförmågan bedöms endast kunna behållas ett fåtal år utan&lt;br&gt;nya objekt. Produktionsförmågan är i huvudsak säkerställd under 1990-ta-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöminor: Förmåga att utveckla och tillverka sjöminor finns idag i två&lt;br&gt;svenska företag. Nyutvecklings- och produktionsförmåga bedöms säker-&lt;br&gt;ställd större delen av 1990-talet, dock att det är tveksamt om underlag finns&lt;br&gt;för att upprätthålla kompetensen vid båda företagen. Eftersom den&lt;br&gt;sekretessomgärdade sensortekniken måste behärskas inom landet är min-&lt;br&gt;anskaffning från utlandet olämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av sekretesskäl och hänsyn till den speciella svenska marina miljön är det&lt;br&gt;angeläget att behålla en svensk kompetens åtminstone för vidareutveckling&lt;br&gt;och underhåll av torpeder och sjöminor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.7 Stridsfartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mest kvalificerade och svårtillgängliga kompetensen inom varvsindu-&lt;br&gt;strin ligger inom ubåtsområdet. Svensk industri har lyckats etablera sig i en&lt;br&gt;internationell nisch, som gör det möjligt att ha en hög kompetens av stort&lt;br&gt;värde för svenskt försvar. Det är därför angeläget att vi inom landet kan bi-&lt;br&gt;behålla nyutvecklingskapacitet för ubåtssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varvsindustrin bedöms kunna utveckla och tillverka ytfartyg under hela&lt;br&gt;1990-talet. Kompetensen att tillverka fartygskrov i plast bedöms kunna bibe-&lt;br&gt;hållas fram till omkring mitten av 1990-talet. Beroende på nästa fartygstyps&lt;br&gt;skrovmaterial kan denna förmåga bli reducerad eller utgå. Varvsindustrin&lt;br&gt;tvingas sannolikt under perioden till en fortsatt anpassning till en lägre nivå,&lt;br&gt;som är anpassad till den långsamma anskaffningen av fartyg, som marinen&lt;br&gt;har under 1990-talet. Det är dock angeläget att kompetens finns inom landet&lt;br&gt;för underhåll och vidmakthållande av befintliga fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.8 Pjäsindustrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom pjäsområdet har svensk industri visat betydande konkurrensförmåga&lt;br&gt;och har haft framgångar på exportmarknaden. Förmågan har grundats på&lt;br&gt;svenska försvarsbeställningar. I pågående försvarsplanering bedöms inte nya&lt;br&gt;utvecklingsprojekt inrymmas i en omfattning som medger bibehållande av&lt;br&gt;industrins utvecklingsresurser. Oavsett detta måste inom landet av operativa&lt;br&gt;och ekonomiska skäl behållas kompetens att vidmakthålla ett stort antal pjä-&lt;br&gt;ser. Om på grund av bristande beläggning pjäsindustrin avvecklas, tvingas&lt;br&gt;försvarsmakten bygga upp egna resurser för att säkra kompetensen för un-&lt;br&gt;derhållsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.9 Stridsfordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de båda industrier som i Sverige utvecklar stridsfordon omfattar den enas&lt;br&gt;kompetensområde tunga torn/pjäser och eldledning medan den andres är&lt;br&gt;chassier och lätta torn. Om den förras pjäskompetens försvinner kommer&lt;br&gt;kompetens att saknas på vapen, vapenverkan och eldledning för stridsfor-&lt;br&gt;don. Detta kan inträffa då utveckling av stridsfordon 90 är klar. Vidmakthål-&lt;br&gt;landenivå bedöms, om pjäskompetens kan upphandlas, kunna behållas till&lt;br&gt;senare delen av 1990-talet. Innan dess behövs alltså lämpliga utvecklingspro-&lt;br&gt;jekt för att säkerställa förmågan att efter sekelskiftet vidareutveckla strids-&lt;br&gt;fordonsbeståndet. Direktanskaffning av ny stridsvagn från utlandet kan&lt;br&gt;komma att öka möjligheterna till att behålla kompetensen vid svensk for-&lt;br&gt;donsindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.10 Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska företag, vilka direkt eller som underleverantörer levererar appara-&lt;br&gt;ter och komponenter till försvaret och försvarsindustrin berörs genom mins-&lt;br&gt;kad beläggning då försvarets beställningar begränsas till färre objekt. Då&lt;br&gt;den militära materielen ofta har en högre teknisk nivå än den civila, kan även&lt;br&gt;deras tekniska kompetens och konkurrenskraft påverkas. Tillfredsställande&lt;br&gt;kapacitet för nu kända behov bedöms dock kunna bibehållas. För företag&lt;br&gt;som levererar utbildningsmateriel, maskeringsutrustning m.m. förutses på-&lt;br&gt;gående strukturändringar inom försvaret medföra minskad beställningsvo-&lt;br&gt;lym.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Försvarsindustrins villkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.5.1 Relationer mellan staten och industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten beställer och finansierar större delen av den forskning och utveckling&lt;br&gt;av försvarsmateriel som produceras av den svenska försvarsindustrin. Den-&lt;br&gt;nas beroende av statsmakternas intentioner blir därför stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industripolitiska och säkerhetspolitiska motiv ger som ett nationellt mål&lt;br&gt;att bevara en inhemsk försvarsindustri. Ett annat försvarsindustrielit mål är&lt;br&gt;att bringa ner kostnaderna för nya vapensystem, bl.a. genom effektivare&lt;br&gt;produktion och större serier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att statsmakterna vid inriktningen av försvaret också be-&lt;br&gt;aktar försvarsindustrins möjligheter att verka. Likaså att försvarsindustrin&lt;br&gt;får en bild av möjlig marknad i form av planerad anskaffning och de värde-&lt;br&gt;ringar som denna grundas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att genom export få ökad produktion och bättre kostnads-&lt;br&gt;täckning är begränsade. Det råder f.n. en vikande efterfrågan på världs-&lt;br&gt;marknaden. Därutöver finns utrikespolitiska skäl som talar för en restriktiv&lt;br&gt;vapenexport. Samtidigt knyts numera export och annan samverkan med ut-&lt;br&gt;landet samman i olika gemensamma projekt i växande grad. Detta underlät-&lt;br&gt;tas av att gränserna mellan civil och militär teknologi blir allt mer diffusa.&lt;br&gt;Möjligheterna för svensk försvarsindustri att samverka med utlandet bör till-&lt;br&gt;mätas stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att i en tid av strukturomvandlingar skapa en överblick&lt;br&gt;över försvarets långsiktiga behov av kunskap och kompetens och att samut-&lt;br&gt;nyttja de satsningar på forskning, utveckling och kunskapsuppbyggnad som&lt;br&gt;görs, inte bara inom totalförsvaret utan även inom landet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.2 Villkor för internationell samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stark inhemsk kompetens på det högteknologiska området, inkl, för-&lt;br&gt;svarsteknologin, måste tillmätas stor säkerhetspolitisk betydelse. De områ-&lt;br&gt;den där Sverige vill behålla en hög kompetens kräver dock större marknad&lt;br&gt;än vad enbart den svenska kan erbjuda. I likhet med annan svensk industri&lt;br&gt;är därför försvarsindustrin beroende av internationellt teknologiutbyte och&lt;br&gt;behöver på olika sätt delta i det internationella tekniksamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förändringar, som sker på den internationella marknaden för för-&lt;br&gt;svarsmateriel, och de stora omstruktureringar som sker inom den internatio-&lt;br&gt;nella försvarsindustrin kommer sannolikt behovet av utlandssamverkan att&lt;br&gt;öka för att den svenska försvarsindustrin skall kunna upprätthålla en för-&lt;br&gt;måga att utveckla och tillverka materiel, som är av vikt för landets försvars-&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt försvarsindustrielit samarbete syftar väsentligen till att&lt;br&gt;minska kostnaderna för att utveckla och producera nya vapensystem, främst&lt;br&gt;genom längre serier och riskreducering. Svenska företag och myndigheter&lt;br&gt;har på senare år i ökad utsträckning visat intresse för deltagande i samarbets-&lt;br&gt;projekt. Erfarenheter har dock visat att samarbete mellan företag, även mel-&lt;br&gt;lan nationella sådana, är svårare att genomföra än projekt inom en och&lt;br&gt;samma organisation. Vid internationellt samarbete ökar nationella olikheter&lt;br&gt;svårighetsgraden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om försvarsindustrielit samarbete nästan uteslutande bedrivs mellan&lt;br&gt;företag initieras det ofta genom mellanstatliga överenskommelser eller&lt;br&gt;transnationella organ. På senare tid har det blivit vanligare att försvarsindu-&lt;br&gt;strin mera självständigt formar internationella koalitioner och konsortier,&lt;br&gt;som konkurrerar om kontrakten. Sådana samarbetsprojekt som uppstår i&lt;br&gt;anslutning till en upphandling av ett visst system förutsätter att de nationella&lt;br&gt;myndigheterna i ett tidigt skede har enats om gemensamma specifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utveckling mot ökat samarbete mellan en sannolikt mindre svensk för-&lt;br&gt;svarsindustri än i dag och företrädesvis europeisk industri måste accepteras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och understödjas, när det rör sig om samarbete för att tillgodose väsentliga&lt;br&gt;svenska försvars- och säkerhetspolitiska intressen och det sker i enlighet med&lt;br&gt;våra allmänna utrikespolitiska mål. Därigenom underlättas målet att bevara&lt;br&gt;inhemsk kompetens inom för Sverige viktiga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriella samarbetsavtal inom försvarsmaterielområdet bör understäl-&lt;br&gt;las regeringens prövning. Krigsmaterielexportutredningen har i sitt betän-&lt;br&gt;kande (SOU 1989:102 Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet) utförligt&lt;br&gt;behandlat denna fråga, och även lämnat förslag till riktlinjer för hur en sådan&lt;br&gt;prövning bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsmaterielexportutredningens betänkande är f.n. föremål för övervä-&lt;br&gt;ganden inom utrikesdepartementets handelsavdelning. Regeringen avser se-&lt;br&gt;nare i år återkomma till riksdagen med förslag till ny lag på krigsmaterielom-&lt;br&gt;rådet. Därvid kommer bl.a. frågan om statsmakternas kontroll av samarbete&lt;br&gt;mellan svensk och utländsk försvarsindustri att behandlas närmare. Från för-&lt;br&gt;svarspolitiska utgångspunkter är det viktigt att skapa sådana betingelser för&lt;br&gt;utlandssamarbetet på detta område att en livskraftig svensk försvarsindustri&lt;br&gt;kan bevaras inom de sektorer, som har angivits som prioriterade för det&lt;br&gt;svenska försvaret. Bedömningen av huruvida utlandssamverkan erfordras&lt;br&gt;för att i vid mening trygga tillhandahållandet av materiel eller kunnande för&lt;br&gt;den svenska försvarsmaktens behov bör därvid ske i ett brett säkerhetspoli-&lt;br&gt;tiskt och försvarsindustriellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna bedriva samarbete med andra länder erfordras i många fall&lt;br&gt;avtal och överenskommelser som reglerar förutsättningarna för samarbetet.&lt;br&gt;Detta gäller inte minst samarbete av olika slag på krigsmaterielområdet. Re-&lt;br&gt;geringen vill här erinra om behoven och önskvärdheten av att i vissa fall ingå&lt;br&gt;sekretess- och säkerhetsskyddsarrangemang liksom samarbetsavtal eller&lt;br&gt;överenskommelser om ett bredare militärtekniskt samarbete. Sådana avtal&lt;br&gt;eller överenskommelser på regerings- eller myndighetsnivå kan i många fall&lt;br&gt;utgöra lämpliga ramar för samarbetet mellan enskilda företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den snabba utvecklingen i Europa och det snabbt fort-&lt;br&gt;gående europeiska ekonomiska samarbetet, finns det särskild anledning att&lt;br&gt;överväga svenska relationer till existerande samarbetsorgan i Europa på det&lt;br&gt;försvarsindustriella området. I första hand till The Independent European&lt;br&gt;Programme Group (IEPG). IEPG, som bildats av de 13 europeiska NATO-&lt;br&gt;länderna utom Island, är ett forum för europeiskt samarbete om forskning,&lt;br&gt;utveckling och produktion för dessa länders försvarsmateriel. Sådant samar-&lt;br&gt;bete avses äga rum efter definition av gemensamma projekt i respektive ma-&lt;br&gt;terielplaner. Det är för svensk försvarsindustri väsentligt att den svenska&lt;br&gt;marknaden för försvarsmateriel fungerar på likartat sätt som marknaden i&lt;br&gt;IEPG-länderna och att svensk industri kan accepteras som samarbetspartner&lt;br&gt;till försvarsindustrin i dessa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Personal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens behov av anställd personal minskar till följd av de&lt;br&gt;föreslagna strukturförändringarna med drygt 1 500 yrkesofficerare,&lt;br&gt;drygt 4 500 civilanställda och ca 1 200 reservofficerare. Övertalig per-&lt;br&gt;sonal bör avvecklas inom ramen för det statliga trygghetssystemet och&lt;br&gt;med inriktningen att avvecklingen skall vara genomförd senast vid ut-&lt;br&gt;gången av år 1994. Det statliga trygghetssystemet har stor flexibilitet&lt;br&gt;och ger stora möjligheter till individuell anpassning. Det ankommer&lt;br&gt;på parterna på det statliga området att finna lämpliga åtgärder i övrigt&lt;br&gt;som kan komma att behövas för avvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersstrukturen hos yrkesofficerarna bör förändras och anpassas&lt;br&gt;för att bättre svara mot försvarsmaktens behov av yngre befäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av värnpliktiga minskar genom den nya försvarsmakts-&lt;br&gt;strukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagersättningen till de värnpliktiga bör höjas med fyra kronor till&lt;br&gt;38 kr. och den behovsprövade familjepenningens maximibelopp med&lt;br&gt;355 kr. per månad för hustru och med 177 kr. för barn till 3 285 resp.&lt;br&gt;1 642 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Anställda&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den förslagna omstruktureringen av försvarsmakten kommer i flera avseen-&lt;br&gt;den att få stor inverkan på personalområdet. Många anställda måste ges nya&lt;br&gt;arbetsuppgifter eller avvecklas. Ansvaret för att genomföra omställningen&lt;br&gt;på personalområdet vilar på försvarsmaktens myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till förestående förändringar bedömer regeringen att perso-&lt;br&gt;nalarbetet under försvarsbeslutsperioden måste koncentreras till främst av-&lt;br&gt;vecklingsfrågorna. Försvarsmaktens styrka och effektivitet är bl.a. beroende&lt;br&gt;av att behovet av militär och civil personal kan tillgodoses med avseende på&lt;br&gt;sammansättning och kompetens. Detta ställer krav på en väl utvecklad ar-&lt;br&gt;betsgivarpolitik. Åtgärder för en successiv förändring av åldersstrukturen&lt;br&gt;hos yrkesbefälet är därvid angelägna. Betydelsen av att förbättra ålders-&lt;br&gt;strukturen bör vägas in redan vid uppbyggnaden av den nya organisationen.&lt;br&gt;Konkurrensen på lång sikt om arbetskraften gör det angeläget att personalen&lt;br&gt;i försvarsmakten har intressanta och utvecklande uppgifter samt goda ar-&lt;br&gt;betsförhållanden i övrigt. Regeringen anser därför att försvarsmakten måste&lt;br&gt;ägna stor uppmärksamhet åt det personalpolitiska arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Omställningsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under försvarsbeslutsperioden kommer behovet av yrkesofficerare att&lt;br&gt;minska med drygt 1 500 och antalet civilanställda med drygt 4 500. Vidare&lt;br&gt;kommer behovet av reservofficerare att minska med ca 1 200.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det angeläget att snabbt etablera försvarsmaktens nya&lt;br&gt;organisationsstruktur. Avvecklingen av övertalig personal bör därför vara&lt;br&gt;genomförd senast vid utgången av år 1994. Med hänsyn till det omfattande&lt;br&gt;behovet av personalminskningar kan avvecklingen inte ske enbart genom&lt;br&gt;s.k. naturlig avgång och omplacering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att säga upp personal under hänvisning till arbets-&lt;br&gt;brist är beroende av anställningsformen i det enskilda fallet. Nästan undan-&lt;br&gt;tagslöst är den civila personalen anställd med förordnande tillsvidare. Detta&lt;br&gt;innebär att den enskilde kan sägas upp på grund av arbetsbrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesofficerarna är däremot till övervägande del anställda med fullmakt,&lt;br&gt;vilket ger dem ett starkare anställningsskydd. De kan således inte sägas upp&lt;br&gt;från sina tjänster, t.ex. på grund av arbetsbrist. En fullmaktshavare är dock&lt;br&gt;förflyttningsskyldig till en annan statlig anställning enligt lagen (1976:600)&lt;br&gt;om offentlig anställning och anställningsförordningen (1965:601).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överväger att ersätta fullmaktssystemet för yrkesofficerarna&lt;br&gt;med förordnanden av olika slag. En sådan åtgärd får dock ingen nämnvärd&lt;br&gt;betydelse för den nu aktuella omställningen, utan ger effekt först på längre&lt;br&gt;sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att i närtid minska antalet yrkesofficerare anställda med full-&lt;br&gt;makt före pensionsåldern kan således kräva särskilda åtgärder som stimule-&lt;br&gt;rar den enskilde att lämna sin anställning före tidpunkten för avgångsskyl-&lt;br&gt;dighet enligt pensionsbestämmelserna. Överbefälhavaren har aktualiserat&lt;br&gt;olika exempel på sådana instrument som behövs såsom avgångsvederlag och&lt;br&gt;tjänstledighet med lön. Vidare har överbefälhavaren begärt befogenhet att&lt;br&gt;besluta om förtida avgång med full pension för den som fyllt 55 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen, som inte här har anledning att ta ställning till enskildheter,&lt;br&gt;anser att det är nödvändigt att alla existerande möjligheter tas till vara för att&lt;br&gt;inriktningen för omstruktureringen av försvarsmakten skall kunna fullföljas.&lt;br&gt;Om existerande instrument inte är tillräckliga för den erforderliga personal-&lt;br&gt;avvecklingen, ankommer det på parterna att skyndsamt finna lämpliga åt-&lt;br&gt;gärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa försvarsanställda innebär förändringarna omställning till annat&lt;br&gt;arbete i försvarsmakten. Ansvaret för omplaceringsverksamheten och ut-&lt;br&gt;bildningsinsatserna vilar på anställningsmyndigheterna. Omplaceringsarbe-&lt;br&gt;tet bör bedrivas i samverkan med försvarets personalnämnd. För dem som&lt;br&gt;inte återanställs inom försvarsmakten, bör individuella åtgärder vidtas för&lt;br&gt;övergång till annat arbete utanför försvarsmakten. Detta bör ske inom ra-&lt;br&gt;men för det statliga trygghetssystemet, vilket bl.a. innebär arbetsmarknads-&lt;br&gt;myndigheternas och trygghetsstiftelsens medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att avveckla personal kan vara att erbjuda kompetensutveckling,&lt;br&gt;detta för att underlätta en övergång till andra uppgifter och en ny karriär.&lt;br&gt;Kompetensutveckling blir också nödvändig för dem som stannar kvar i för-&lt;br&gt;svarsmakten, eftersom kraven på personalen förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det minskade ianspråktagandet av reservofficerare innebär för många av&lt;br&gt;dem ändrade förutsättningar i anställningsförhållandet. Eftersom reservoffi-&lt;br&gt;cerarnas förmåner regleras i kollektivavtal, bör även frågan om villkoren för&lt;br&gt;avvecklingen av den berörda personalen i denna grupp bestämmas av par-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens samlade åtaganden kräver särskilda resurser för att omställnings-&lt;br&gt;arbetet skall kunna bedrivas effektivt. Behovet av sådana resurser har beak-&lt;br&gt;tats vid beräkningen av huvudprogrammens medelsbehov och vid beräk-&lt;br&gt;ningen av medelsbehovet för försvarets personalnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Yrkesofficerarnas åldersstruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder enligt regeringen ett samband mellan åldersstrukturen hos yrkes-&lt;br&gt;officerarna och personalens förutsättningar att klara sina uppgifter i främst&lt;br&gt;krigsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren framhåller i sitt kompletterande underlag inför årets&lt;br&gt;försvarsbeslut att det finns en brist på yrkesofficerare i rätt åldersläge i prio-&lt;br&gt;riterade krigsförband. Samtidigt finns det enligt överbefälhavaren ett bety-&lt;br&gt;dande antal yrkesofficerare i åldersintervallet 40-60 år för vilka krigsbefatt-&lt;br&gt;ningar saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att det är angeläget att sådana åt-&lt;br&gt;gärder vidtas som kan tillgodose det krigsorganisatoriska behovet av yngre&lt;br&gt;yrkesofficerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesofficerarnas åldersstruktur har kartlagts av den militära pensionsål-&lt;br&gt;dersutredningen i betänkandet (SOU 1991:87) Yrkesofficerarnas pensions-&lt;br&gt;ålder och åldersstruktur. Utredaren (generaldirektören Ingemar Mundebo)&lt;br&gt;har lämnat förslag som innebär bl.a. att yrkesofficerarnas pensionsålder höjs&lt;br&gt;från 60 till 65 år och att höjningen övergångsvis skall vara helt genomförd&lt;br&gt;år 2024. Överbefälhavaren har framhållit att en sådan åtgärd motverkar en&lt;br&gt;angelägen förbättring av åldersstrukturen och inte heller är lämplig av säker-&lt;br&gt;hetspolitiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i att förbättra åldersstrukturen hos yrkesofficerarna föreslår&lt;br&gt;utredaren att det träffas kollektivavtal som ger förutsättningar att stimulera&lt;br&gt;den enskilde att avgå före pensionsåldern. Vidare föreslår utredaren att det&lt;br&gt;genom avtal införs ytterligare möjligheter för myndigheterna att, med tids-&lt;br&gt;begränsade förordnanden under högst fyra år, anställa annan militär perso-&lt;br&gt;nal än yrkesofficerare, t.ex. reservofficerare och värnpliktiga officerare. Syf-&lt;br&gt;tet med detta skulle vara främst att tillgodose behovet av yngre befäl. Utre-&lt;br&gt;daren föreslår också att möjligheten att införa ett system med tidsbegränsad&lt;br&gt;anställning av yrkesofficerare utreds. Dessa förslag för att förbättra ålders-&lt;br&gt;strukturen hos yrkesofficerarna ställer sig överbefälhavaren däremot&lt;br&gt;bakom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom utredarens förslag rör frågor som skall regleras i avtal, har be-&lt;br&gt;tänkandet överlämnats till statens arbetsgivarverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 Kompetensutveckling inom den civila delen av totalförsvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet för kompetensuppbyggnad inom totalförsvarets civila del behöver&lt;br&gt;utvecklas. Kompetensutveckling kan vara ett sätt att effektivare inrikta verk-&lt;br&gt;samheten så att de långsiktiga målen kan uppnås. Detta får en ökad bety-&lt;br&gt;delse i en situation som präglas av begränsade möjligheter att få ökade resur-&lt;br&gt;ser. Ändrade säkerhetspolitiska förutsättningar medför också krav på kom-&lt;br&gt;petensutvecklande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap har ett lednings- och systemansvar för&lt;br&gt;utbildningen av personal inom den civila delen av totalförsvaret. Det är an-&lt;br&gt;geläget att överstyrelsen fortsätter arbetet med att kartlägga utbildningsbe-&lt;br&gt;hoven och utnyttjandet av befintliga utbildningsresurser samt att klarlägga&lt;br&gt;ansvarsförhållandena och precisera överstyrelsens egen roll. Så t.ex. behö-&lt;br&gt;ver vissa frågor vad gäller beställaransvaret och finansieringen av personal-&lt;br&gt;utbildningen utredas närmare. Enhetliga principer för hur kostnadsansvaret&lt;br&gt;för personalutbildningen bör fördelas behöver utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 Åtgärder för jämställdhet och mot mobbning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid tidigare tillfällen (prop. 1988/89:52, prop. 1989/90:100&lt;br&gt;bil. 6 och prop. 1990/91:102 bil. 1) informerat riksdagen om den verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs i syfte att öka jämställdheten mellan kvinnor och män och mot-&lt;br&gt;verka mobbning inom försvarsmakten. Som svar på regeringens uppdrag i&lt;br&gt;juni 1990 har överbefälhavaren överlämnat en redovisning av vilka åtgärder&lt;br&gt;som vidtagits på dessa områden vid försvarsmaktens myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren framhåller att medvetenheten om mobbning och social&lt;br&gt;utstötning ökat bland såväl anställda som värnpliktiga under de senaste åren.&lt;br&gt;Vidare ger överbefälhavaren exempel på en rad positiva åtgärder som initie-&lt;br&gt;rats för jämställdhet mellan kvinnor och män och mot mobbning inom för-&lt;br&gt;svarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att även fortsättningsvis noggrant följa utvecklingen på&lt;br&gt;dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Värnpliktiga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Krigsorganisationens behov av värnpliktiga minskar genom den nya för-&lt;br&gt;svarsmaktsstrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anledning härav lämnar regeringen denna dag, efter hörande av lagrå-&lt;br&gt;det, i en särskild proposition (prop. 1991/92:101) om värnpliktsutbildning&lt;br&gt;förslag till lagändringar, vilka medger ett minskat värnpliktsuttag. I den pro-&lt;br&gt;positionen föreslås också ändrade utbildningstider för såväl värnpliktiga som&lt;br&gt;vapenfria tjänstepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Utbildningsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet värnpliktiga som behövs årligen under försvarsbeslutsperioden be-&lt;br&gt;räknas uppgå till 35 000 - 38 000. Antalet understiger den årliga krigsdugliga&lt;br&gt;värnpliktskullen. Enligt värnpliktslagen (1941:967) skall alla krigsdugliga&lt;br&gt;värnpliktiga genomgå värnpliktsutbildning. I ovan nämnda proposition läggs&lt;br&gt;fast att endast de värnpliktiga som behövs i krigsorganisationen eller för den&lt;br&gt;fredstida beredskapen skall tas ut till värnpliktsutbildning. De värnpliktiga&lt;br&gt;som inte tas ut till utbildning föreslås ingå i en utbildningsreserv. Dessa värn-&lt;br&gt;pliktiga får enligt förslaget inte tas ut för utbildning i annat fall än efter rege-&lt;br&gt;ringens beslut för att höja krigsberedskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 14 november 1991 avbröt regeringen försöken med för-&lt;br&gt;kortad grundutbildning. Den nämnda propositionen innehåller även förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till lag om upphörande av försöken med förkortad grundutbildning. I lagen&lt;br&gt;föreslås att de värnpliktiga som omfattas av försöken och inte fullgjort&lt;br&gt;grundutbildningen skall tas ut till den nämnda utbildningsreserven. Proposi-&lt;br&gt;tionen om värnpliktsutbildning innehåller också förslag om förkortning av&lt;br&gt;grundutbildningstiden för vapenfria tjänstepliktiga med 50 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delgav i prop. 1989/90:9, Arméns utveckling och totalförsva-&lt;br&gt;rets planeringssystem, m.m. riksdagen sin uppfattning att värnpliktiga bör&lt;br&gt;kunna grundutbildas för krigsplacering i förråds- och verkstadsorganisatio-&lt;br&gt;nen. Riksdagen hade ingen erinran häremot (1989/90:FöU 3, rskr. 87).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om totalförsvarets personalförsörjning genom pliktsystem&lt;br&gt;skall enligt sina direktiv (dir. 1991:40) bl.a. undersöka hur värnpliktiga i&lt;br&gt;större utsträckning skall kunna utföra arbetsuppgifter i stödproduktion och&lt;br&gt;service, främst inom förråds- och förplägnadsområdet samt inom den mili-&lt;br&gt;tära administrationen. En utgångspunkt skall dock, enligt direktiven, vara&lt;br&gt;att utbildningen leder till en krigsbefattning inom resp, område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren har i sitt kompletterande underlag inför försvarsbeslu-&lt;br&gt;tet föreslagit att mobiliserings- och förplägnadsplutoner organiseras genom&lt;br&gt;utbildning av värnpliktiga. Chefen för armén har utrett förutsättningarna för&lt;br&gt;en sådan åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en förutsättning för att värnpliktsutbildning skall få&lt;br&gt;genomföras inom den fredstida stödproduktionen är att utbildningen leder&lt;br&gt;till en krigsplacering och att krigorganisationens personalförsörjning därige-&lt;br&gt;nom blir effektivare. Den utredning som chefen för armén har gjort visar&lt;br&gt;att det finns skäl att organisera mobiliserings- och förplägnadsförband med&lt;br&gt;värnpliktiga som utbildas inom stödproduktionen. Enligt chefen för armén&lt;br&gt;bör dessa värnpliktiga ha en grundutbildningstid om ca 270 dagar, vilket krä-&lt;br&gt;ver en ändring av värnpliktslagen. Förslag till en sådan lagändring läggs&lt;br&gt;också fram i propositionen om värnpliktsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen godkände våren 1988 vissa allmänna riktlinjer för vapenfriut-&lt;br&gt;bildningens utformning (prop. 1987/88:81, FöU 8, rskr. 215). I propositionen&lt;br&gt;föreslogs bl.a. att grundutbildningen skulle innehålla en basutbildning som&lt;br&gt;är lika för alla samt en befattningsutbildning. Den nya modellen skulle ge-&lt;br&gt;nomföras på försök och därefter utvärderas. Vapenfristyrelsen har i septem-&lt;br&gt;ber 1991 redovisat resultaten av försöksverksamheten. Enligt vapenfristyrel-&lt;br&gt;sen har resultaten varit godtagbara. Regeringen anser därför att försöken nu&lt;br&gt;kan avbrytas och att den nämnda basutbildningen bör vara en del av vapen-&lt;br&gt;friutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Värnpliktsförmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade år 1991 (prop. 1990/91:102, FöU 8, rskr. 285) om för-&lt;br&gt;ändringar vad gäller administration och regelsystem för familjebidrag till&lt;br&gt;värnpliktiga. Dessa förändringar medförde kostnadsbesparingar, vilka får&lt;br&gt;full genomslagskraft budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att under våren 1992 beluta om vissa inskränkningar i de&lt;br&gt;värnpliktigas rätt till fri tandvård. Detta kommer att medföra besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar att drygt 60 miljoner kronor kan avsättas för höjning&lt;br&gt;av förmåner till värnpliktiga för budgetåret 1992/93. Dagersättningen bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därvid höjas med 4 kr. till 38 kr. Vidare bör den behovsprövade familjepen-&lt;br&gt;ningens maximibelopp höjas med 355 kr. per månad för hustru och med 177&lt;br&gt;kr. per månad för barn till 3 285 resp. 1 642 kr. Till följd av höjda boende-&lt;br&gt;kostnader kommer kostnaderna för bostadsbidrag att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillämpliga delar bör nämnda förändringar också gälla andra som uppbär&lt;br&gt;ersättning enligt samma grunder som värnpliktiga, t.ex. vapenfria tjänste-&lt;br&gt;pliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nyss nämnda proposition anmäldes vissa förändringar i de värnpliktigas&lt;br&gt;reseförmåner. Bl.a. anfördes (s. 185) att rätten till s.k. avvikelseresor borde&lt;br&gt;tas bort och att sådana resor till annan ort än bostadsorten enbart borde&lt;br&gt;medges om resandet företogs regelbundet och avsåg besök hos nära anhörig.&lt;br&gt;Uppgift om detta skulle också anmälas till förbandet. Regeringen ändrade&lt;br&gt;värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008) i enlighet med det anförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa myndigheter och företrädare för de värnpliktiga har nu påtalat att&lt;br&gt;de nya reglerna har medfört ett ökat administrativt krångel. Regeringen&lt;br&gt;överväger därför att ändra reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på regeringen att utfärda de föreskrifter som krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Totalförsvarets civila del&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Närmare innebörd av uppgifterna för totalförsvarets&lt;br&gt;civila del&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1987 års försvarsbeslut angavs uppgiften för totalförsvarets civila del vara&lt;br&gt;att under kriser och i krig medverka i de samlade försvarsansträngningarna&lt;br&gt;och att säkerställa samhällets överlevnad (FöU 1987:11 s.87). Uppgiften ut-&lt;br&gt;trycktes på liknande sätt i 1984 års försvarskommittés slutbetänkande (SOU&lt;br&gt;1987:9) Det svenska totalförsvaret inför 90-talet (s.73) och i prop. 1987:95&lt;br&gt;om totalförsvarets fortsatta utveckling (s.95).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med underlagsarbetet inför det planerade totalförsvarsbeslutet&lt;br&gt;våren 1991 preciserades huvuduppgifterna och har från och med regeringens&lt;br&gt;planeringsanvisningar våren 1990 uttryckts i följande fyra punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Värna civilbefolkningen mot verkningarna av krigshandlingar genom att&lt;br&gt;bereda skydd, rädda nödlidande och ombesörja vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna under kriser och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Trygga en livsnödvändig försörjning under kriser och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Stödja försvarsmaktens krigsorganisation och försvarsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att huvuduppgifterna för totalförsvarets civila del bör ut-&lt;br&gt;tryckas på ett enklare och tydligare sätt genom att renodlas till att avse dels&lt;br&gt;skyddet i vid mening av civilbefolkningen, dels stödet till försvarsmakten.&lt;br&gt;De nuvarande första och tredje uppgifterna har likartad innebörd och bör&lt;br&gt;därför slås samman. Den nuvarande andra uppgiften, att upprätthålla de&lt;br&gt;viktigaste samhällsfunktionerna, är snarare ett väsentligt medel att klara de&lt;br&gt;båda huvuduppgifterna än ett medel i sig. Huvuduppgifterna bör sålunda&lt;br&gt;vara följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Värna civilbefolkningen mot verkningarna av krigshandlingar och under&lt;br&gt;kriser och i krig trygga en livsnödvändig försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Stödja försvarsmakten under kriser och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första huvuduppgiften, värnande av civilbefolkningen, avser såväl en si-&lt;br&gt;tuation då Sverige är indraget i krig som en säkerhetspolitisk kris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I krig är det fysiska skyddet av befolkningen av största betydelse. Rege-&lt;br&gt;ringen kommer i avsnitt 5.6.2 att redogöra för de prioriteringar som bör till-&lt;br&gt;lämpas i det fortsatta skyddsrumsbyggandet i syfte att begränsa riskerna för&lt;br&gt;befolkningen i de områden där hotet kan bedömas vara störst. Räddnings-&lt;br&gt;tjänsten, hälso- och sjukvården och den livsnödvändiga försörjningen är&lt;br&gt;andra verksamheter som har särskild betydelse i denna situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en säkerhetspolitisk kris, dvs. ett s.k. förkrigsskede eller en situation&lt;br&gt;med krig i omvärlden, träder försörjningsfrågorna inom livsmedels-, energi-&lt;br&gt;och industrivaruområdena i förgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra huvuduppgiften, att stödja försvarsmakten, har sin tyngdpunkt&lt;br&gt;i ett läge då Sverige är indraget i krig. Det gäller stöd dels i samband med&lt;br&gt;mobilisering under störda förhållanden, dels i ett fortsatt krigsförlopp. Sär-&lt;br&gt;skilda krav ställs här på funktionerna Transporter, Telekommunikationer,&lt;br&gt;Hälso- och sjukvård m.m., Psykologiskt försvar och på försörjningen med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drivmedel och vissa industrivaror. Regeringen återkommer i det följande&lt;br&gt;med en särskild redovisning av försvarsmaktens behov av stöd från totalför-&lt;br&gt;svarets civila del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att totalförsvarets civila del skall kunna lösa huvuduppgifterna under&lt;br&gt;kriser och i krig är det nödvändigt att samhällets infrastruktur i vid mening&lt;br&gt;fungerar på ett sådant sätt att svåra störningar och kaos kan undvikas och&lt;br&gt;försvarsvilja och motståndsanda kan upprätthållas. Det är särskilt angeläget&lt;br&gt;att vad som brukar benämnas vitala samhällsfunktioner, dvs. främst elför-&lt;br&gt;sörjning, telekommuniktioner och transporter, har en sådan robusthet och&lt;br&gt;kapacitet att grundläggande behov kan tillgodoses. Härutöver är ett funge-&lt;br&gt;rande ledningssystem och tryggande av informations- och nyhetsförmedling&lt;br&gt;viktiga förutsättningar för att uppgifterna skall kunna lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för totalförsvarets civila del är det fredstida samhället. De flesta&lt;br&gt;särskilda beredskapsåtgärder som planeras är, sett i detta perspektiv, av mar-&lt;br&gt;ginell natur även om de i sig ofta är av strategisk betydelse för kapaciteten&lt;br&gt;hos totalförsvarets civila del under kriser och i krig. I jämförelse med det&lt;br&gt;militära försvaret är totalförsvarets civila del mycket komplex, just mot bak-&lt;br&gt;grund av att den baserar sig på det fredstida samhället med dess komplice-&lt;br&gt;rade inbördes beroende mellan olika sektorer. Den mer konkreta ambitio-&lt;br&gt;nen för totalförsvarets civila del måste med hänsyn härtill uttryckas på nivån&lt;br&gt;samhällssektorer/funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Det militära försvarets beroende av totalförsvarets civila&lt;br&gt;del&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om det militära försvarets behov av stöd från den civila delen&lt;br&gt;av totalförsvaret måste ägnas väsentligt ökad och systematisk upp-&lt;br&gt;märksamhet inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av huvuduppgifterna för totalförsvarets civila del är således att stödja för-&lt;br&gt;svarsmakten under kriser och i krig. Denna uppgift har under senare år givits&lt;br&gt;ökad uppmärksamhet i planeringen. Skälen till detta är bl.a. samhällets&lt;br&gt;ökade komplexitet vilken medfört att försvarsmakten inte kan verka isolerat&lt;br&gt;utan kontinuerligt stöd från det övriga samhället. Detta förhållande för-&lt;br&gt;stärks av den ökade betoningen i planeringen av ett strategiskt angrepp som,&lt;br&gt;i ett läge av förhöjd politisk spänning i Europa, inleds med endast kort mili-&lt;br&gt;tär förvarning och riktas mot vitala funktioner i samhället. I ett sådant läge&lt;br&gt;är det av central betydelse att samhällets infrastruktur har en sådan robust-&lt;br&gt;het och flexibilitet att den trots störningar kan möjliggöra mobilisering av&lt;br&gt;försvarsmakten. De ekonomiska problemen inom försvarsmakten under se-&lt;br&gt;nare år har vidare medfört att åtgärder som syftat till att trygga underhållet&lt;br&gt;i vid mening i krig har skjutits i bakgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att frågan om det militära försvarets behov av stöd från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den civila delen av totalförsvaret måste ägnas väsentligt ökad och systema-&lt;br&gt;tisk uppmärksamhet inom totalförsvaret. Försvarsmaktens allt större bero-&lt;br&gt;ende av den civila delen av totalförsvaret på försörjningsområdena, och då i&lt;br&gt;första hand försörjningen med industrivaror, synes generellt inte grundad på&lt;br&gt;en riskanalys. De faktiska bristerna hos försvarsmakten förefaller inte heller&lt;br&gt;vara väl klarlagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör enligt regeringen sambandet mellan den opera-&lt;br&gt;tiva planeringen inom försvarsmakten och programplaneringen inom total-&lt;br&gt;försvaret förbättras. I programplanerna bör en ingående redovisning göras i&lt;br&gt;dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambitionen i samarbetet mellan försvarsmakten och de olika civila funk-&lt;br&gt;tionsansvariga myndigheterna är ojämn. Kunskaperna om å ena sidan för-&lt;br&gt;svarsmaktens behov och å andra sidan möjligheterna inom den civila delen&lt;br&gt;av totalförsvaret att tillgodose dessa behov är högst varierande på ömse håll.&lt;br&gt;Det bör ankomma på överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap&lt;br&gt;att tillse och verka för att kunskapsläget i dessa avseenden förbättras. Det är&lt;br&gt;vidare angeläget att var och en av de civila funktionsansvariga myndighe-&lt;br&gt;terna själv känner ansvar för att sätta sig in i det behov av stöd som försvars-&lt;br&gt;makten sannolikt skulle ha i krig på det aktuella området. Detta bör motsva-&lt;br&gt;ras av en ökad ambition inom det militära försvaret att tydliggöra sina behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra kunskapen om karaktären och omfattningen av det militära&lt;br&gt;försvarets behov av stöd från totalförsvarets civila del har en arbetsgrupp&lt;br&gt;inom försvarsdepartementet närmare studerat frågan. Därvid har bl.a. föl-&lt;br&gt;jande framkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karaktären av de militära kraven på totalförsvarets civila del är komplex&lt;br&gt;och måste analyseras ur olika infallsvinklar. De militära kraven är delvis av&lt;br&gt;direkt natur. Således måste t.ex. de militära förbanden i stort sett kontinuer-&lt;br&gt;ligt tillföras livsmedel och drivmedel och kunna tranporteras under ett kon-&lt;br&gt;centreringsskede. Det finns emellertid också indirekta krav på verksamheten&lt;br&gt;i samhället som i stort kan sammanfattas så att dessa måste fungera i en viss&lt;br&gt;minsta utsträckning för att det militära försvaret skall kunna upprätthållas.&lt;br&gt;Elförsörjningen är exempel på ett område vars direkta betydelse för för-&lt;br&gt;svarsmakten är relativt liten medan den indirekta betydelsen är mycket stor&lt;br&gt;genom att den är väsentlig för funktioner som försvarsmakten är mer direkt&lt;br&gt;beroende av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en del handlar det militära behovet om krav på den befintliga civila&lt;br&gt;infrastrukturen som t. ex. transportsystemen och telekommunikationer, ofta&lt;br&gt;nämnda som exempel på s.k. vitala funktioner. Försvarsmakten förväntar sig&lt;br&gt;att dessa funktioner har en tillräcklig kapacitet och i viss utsträckning kan&lt;br&gt;motstå en angripares bekämpning. Beredskapsåtgärderna har här till syfte&lt;br&gt;att öka robustheten och flexibiliteten hos systemen. Helt annan är karaktä-&lt;br&gt;ren på de militära kraven när det gäller de olika varuområdena (livsmedel,&lt;br&gt;drivmedel och industrivaror). Här rör det sig om att tillgångar dels genom&lt;br&gt;lagerhållning i förväg och/eller eventuellt genom produktion under ett för-&lt;br&gt;krigsskede skall finnas tillgängliga inom landet i tillräcklig omfattning, dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kunna transporteras dit behoven finns. Det militära behovet av säker&lt;br&gt;tillgänglighet av olika förnödenheter har stor betydelse för om kravet skall&lt;br&gt;tillgodoses genom militära eller civila planeringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan infallsvinkel är frågan i vilket skede de militära behoven upp-&lt;br&gt;kommer. En naturlig indelning är dels mobiliseringsskedet under störda för-&lt;br&gt;hållanden, dels fortsättningen av ett krigsskede. Under en mobilisering är&lt;br&gt;det kraven på transportsystemet som träder i förgrunden men även telekom-&lt;br&gt;munikationernas kapacitet har den största betydelse. För flertalet övriga&lt;br&gt;funktioner är de militära behoven störst i det fortsatta krigsskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen för totalförsvarets civila del att tillgodose de militära kraven är&lt;br&gt;mest påtagliga i Norrland. Skälen är en kombination av faktorer. Befolk-&lt;br&gt;ningstätheten särskilt i inlandet är låg vilket medfört en svag samhällelig in-&lt;br&gt;frastruktur. Vidare är avstånden stora till sydliga befolkningscentra med&lt;br&gt;långa och sårbara kommunikationslinjer som följd. Samtidigt är övre Norr-&lt;br&gt;land ett område som bedöms vara särskilt hotat i en krigssituation. I förhål-&lt;br&gt;lande till den befintliga folkmängden planeras ett stort antal militära förband&lt;br&gt;tillföras området. Flertalet av de svagheter som finns när det gäller försörj-&lt;br&gt;ningen av militära förband i Norrland kan hänföras till en fråga om trans-&lt;br&gt;portmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt kan sägas att problemen med stödet från den civila delen av to-&lt;br&gt;talförsvaret till försvarsmakten skiljer sig till sin karaktär i södra och norra&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapen inom den civila delen av totalförsvaret om det militära försva-&lt;br&gt;rets krav på det övriga samhället i krig och under ett förkrigsskede är ojämn.&lt;br&gt;För vissa funktioner finns sedan lång tid ett etablerat samarbete med motsva-&lt;br&gt;rande del av försvarsmakten vilket medfört att problemen är väl kända och&lt;br&gt;att i vissa fall långtgående åtgärder vidtagits för att minska dessa. På andra&lt;br&gt;områden är uppfattningen inom de civila funktionerna att försvarsmakten&lt;br&gt;inte har presterat ett tillräckligt underlag och att kunskapsläget inte är till-&lt;br&gt;fredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt är den militära kunskapen begränsad om det övriga&lt;br&gt;samhällets möjligheter att lämna stöd till försvarsmakten. Den situationen&lt;br&gt;uppstår lätt som innebär att man genom att anmäla ett behov som skall&lt;br&gt;täckas inom den civila delen av totalförsvaret föreställer sig att en behovs-&lt;br&gt;täckning också är säkrad i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena inom vissa funktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsplaneringen på transportområdet är väl genomarbetad med god&lt;br&gt;kännedom om de militära behoven av transporter. Beredskapsåtgärderna&lt;br&gt;har mot bakgrund av vad som ovan nämnts sin tyngdpunkt i Norrland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportsystemets robusthet och flexibilitet har avgörande betydelse för&lt;br&gt;försvarsmaktens inrycknings- och koncentreringstransporter liksom för för-&lt;br&gt;sörjningen i fortsättningen av ett krig och för fjärrsjuktransporter av ska-&lt;br&gt;dade. Även om betydande beredskapsåtgärder vidtagits är systemens inne-&lt;br&gt;boende sårbarhet framförallt när det gäller transporter till och inom Norr-&lt;br&gt;land så stor att denna sektor även i fortsättningen måste ägnas den största&lt;br&gt;uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det omfattande investeringsprogram i det fredsmässiga telekommunik-&lt;br&gt;tionssystemet som har pågått några år innebär att systemet har erhållit en&lt;br&gt;ökad flexibilitet även i krig. Härutöver har betydande beredskapsåtgärder&lt;br&gt;vidtagits för att möta både freds- och krigstida störningar. Särskilt i Norrland&lt;br&gt;är emellertid telekommunikationerna sårbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket svarar för ca 90 % av samhällets telekommunikationer. Sär-&lt;br&gt;skild betydelse härutöver har försvarsmaktens eget telekommunikationssys-&lt;br&gt;tem som främst betjänar det operativa ledningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På hälso- och sjukvårdsområdet finns en omfattande beredskapsplanering.&lt;br&gt;Den genomförs inom dels försvarets sjukvårdsstyrelse, dels socialstyrelsen&lt;br&gt;samt landstingskommuner och kommuner. Planläggningen på hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsområdet innebär att förbereda omstruktureringen av det befintliga&lt;br&gt;sjukvårds- och socialtjänstsystemet till krigets krav och att trygga tillgången&lt;br&gt;på förnödenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den granskning av sjukvårdens beredskapsläge samt utrednings- och pla-&lt;br&gt;neringsunderlaget som låg till grund för riksdagens ställningstaganden våren&lt;br&gt;1991 till inriktningen av planeringen och socialstyrelsens uppgifter på områ-&lt;br&gt;det (prop.1990/91:102, FöU 8, rskr. 285) har lett till slutsatsen att goda förut-&lt;br&gt;sättningar får anses föreligga för att bringa hälso- och sjukvården i balans&lt;br&gt;med det övriga totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som överstyrelsen för civil beredskap och socialstyrelsen framhåller i sina&lt;br&gt;programplaner hösten 1991 finns det dock vissa brister i fråga om läkemedel&lt;br&gt;för krigsskadade och då främst när det gäller infusionsvätskor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beredskapsplaneringen när det gäller försörjning med industrivaror för-&lt;br&gt;utsätts inte att försvarsmakten i ett krigsskede kan tillföras industriprodukter&lt;br&gt;från löpande produktion. Behoven måste således ha tillgodosetts genom an-&lt;br&gt;skaffning i fred och/eller under ett förkrigsskede. För det sistnämnda fallet&lt;br&gt;förutsätts ingen import kunna ske av s.k. strategiska varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundfrågan är avvägningen mellan hur stor del av försvarsmaktens krigs-&lt;br&gt;tida försörjningsbehov som skall finnas tillgängligt redan i fred och hur stor&lt;br&gt;del som bedöms kunna produceras under ett förkrigsskede. Denna fråga är&lt;br&gt;självfallet en fråga om riskvärdering. Något underlag som närmare belyser&lt;br&gt;denna fråga finns ännu inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den funktionsansvariga myndigheten, överstyrelsen för civil beredskap,&lt;br&gt;anser att underlaget från försvarsmakten på detta område generellt sett&lt;br&gt;måste förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Grundsyn för regionala mål- och riskanalyser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionala mål- och riskanalyserna skall gälla tills vidare och revi-&lt;br&gt;deras vart femte år eller när regeringen så beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I februari 1991 uppdrog regeringen åt överbefälhavaren och överstyrelsen&lt;br&gt;för civil beredskap att i samverkan med berörda myndigheter se över främst&lt;br&gt;de geografiska prioriteringarna i de tidigare genomförda regionala mål- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riskanalyserna. Översynen skulle ske mot bakgrund av de i regeringens pla-&lt;br&gt;neringsanvisningar angivna förändringarna av den säkerhetspolitiska miljön&lt;br&gt;i vår del av världen och målen för totalförsvaret m.m. Myndigheterna redo-&lt;br&gt;visade sin översyn i april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslog överbefälhavaren och överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap att de redan genomförda regionala mål- och riskanalyserna i hu-&lt;br&gt;vudsak skall gälla tills vidare. Som ett komplement utpekades s.k. infallspor-&lt;br&gt;tar som ytterligare prioriteringsgrund i markstridsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna föreslog även att det bör slås fast att den uppdelning i tre&lt;br&gt;olika risknivåer, som gjorts med hjälp av en värdering av olika typer av funk-&lt;br&gt;tionsmål och en geografisk prioritering, skall utgöra en grund för priorite-&lt;br&gt;ringar och avvägningar som kan behöva göras i olika sammanhang, bl.a. i&lt;br&gt;långsiktig planering och resursfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap redovisade också&lt;br&gt;ett förslag till hur analyserna skall tillämpas i samband med prioriteringar av&lt;br&gt;olika typer av beredskapsåtgärder. Förslaget innebär i korthet att när olika&lt;br&gt;typer av beredskapsåtgärder måste vidtas skall resurserna styras resp, priori-&lt;br&gt;teras till de mest riskutsatta delarna enligt risknivåindelningen och den an-&lt;br&gt;givna prioriteringsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett regeringsbeslut i maj 1991 godkände regeringen de av överbefälhava-&lt;br&gt;ren och överstyrelsen för civil beredskap föreslagna ändringarna i grunderna&lt;br&gt;för de regionala mål- och riskanalyserna. Beträffande tillämpningen av de&lt;br&gt;regionala mål- och riskanalyserna angavs att de av överbefälhavaren och&lt;br&gt;överstyrelsen för civil beredskap föreslagna principerna skall gälla. Dock an-&lt;br&gt;gavs särskilt, mot bakgrund av regeringens säkerhetspolitiska bedömning i&lt;br&gt;1991 års planeringsanvisningar, att Sydsverige skall prioriteras lägre än Östra&lt;br&gt;Mellansverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de regionala mål- och riskanalyserna skall gälla tills&lt;br&gt;vidare och tillämpas i den funktionsvisa planeringen. Analyserna skall revi-&lt;br&gt;deras vart femte år eller när regeringen så beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Mål. Beredskapsläge i stort&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett par år pågår inom överstyrelsen för civil beredskap ett arbete med&lt;br&gt;att utarbeta mål för funktionerna inom totalförsvarets civila del. Överstyrel-&lt;br&gt;sen har i november 1991 lämnat rapporten Preliminära sammanfattande mål&lt;br&gt;för funktionerna inom det civila försvaret. De föreslagna målen uttrycker&lt;br&gt;den önskvärda förmågan under kriser och i krig. Förmågan bestäms dels av&lt;br&gt;fredssamhällets inneboende kapacitet och flexibilitet, dels av vidtagna be-&lt;br&gt;redskapsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap har i augusti 1991 lämnat en rapport om&lt;br&gt;beredskapsläget för funktioner den 30 juni 1990. Rapporten är en aktualise-&lt;br&gt;ring av den rapport som lämnades till regeringen i maj 1990 och som avsåg&lt;br&gt;läget den 30 juni 1989. Rapporterna gäller väsentligen förmågan att uppnå&lt;br&gt;de ambitioner som kom till uttryck i 1987 års försvarsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att uttrycka mål och beredskapsläge för funktioner bör ses&lt;br&gt;som en process där successivt en ökad tydlighet, aktualitet och precision kan&lt;br&gt;uppnås. Avsikten är att redovisningen av beredskapsläget i större utsträck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning än hittills skall relateras till de aktuella målen och den aktuella plane-&lt;br&gt;ringsinriktningen för totalförsvarets civila del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar i de funktionsvisa avsnitten sin syn på mål för funk-&lt;br&gt;tionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslägesrapporten utgör också underlag för överstyrelsens be-&lt;br&gt;dömning i programplanen av förmågan hos totalförsvarets civila del att lösa&lt;br&gt;de hittillsvarande fyra huvuduppgifterna. Nedan redovisas överstyrelsens&lt;br&gt;bedömning, i vissa fall kompletterad med mer detaljerade uppgifter ur funk-&lt;br&gt;tionsansvariga myndigheters redovisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värna civilbefolkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skyddsrumsplatser anges att stora brister föreligger. Framförallt&lt;br&gt;gäller detta storstädernas innerområden. Stora delar av civilförsvarsmaterie-&lt;br&gt;len behöver föryngras. Den kommunala räddningstjänsten utgör en god&lt;br&gt;grundberedskap för första insats innan mobilisering genomförts. När det gäl-&lt;br&gt;ler sjukvården anges uthålligheten vara bristfällig för läkemedel och för-&lt;br&gt;brukningsmateriel. Sammanfattningsvis bedömer överstyrelsen beredska-&lt;br&gt;pen inte vara fullt tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsberedskapen anges vara i huvudsak godtagbar. Elförsörjning-&lt;br&gt;ens funktionssäkerhet under starkt störda förhållanden bedöms inte vara&lt;br&gt;godtagbar med hänsyn till dess betydelse för samhället. För telekommunika-&lt;br&gt;tionerna bedöms beredskapsläget vara i huvudsak godtagbart, medan funk-&lt;br&gt;tionssäkerheten inom flera ADB-system är otillfredsställande. I fråga om&lt;br&gt;transporter anges för landsvägstransporter brister för bl.a. reservbromate-&lt;br&gt;riel och för järnvägstransporterna framhålls sårbarheten för bekämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget är enligt överstyrelsen sårbarheten och den bristande funk-&lt;br&gt;tionssäkerheten inom vitala samhällsfunktioner inte acceptabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygga en livsnödvändig försörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen betonar att osäkerheten om det framtida näringslivets struk-&lt;br&gt;tur och egenskaper från beredskapssynpunkt f.n. är stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den industriella beredskapen har en otillfredsställande uthållighet. Inom&lt;br&gt;vissa delbranscher saknas tillräcklig egen produktionskapacitet. Lagertill-&lt;br&gt;gången i fråga om betydelsefulla insatsvaror är otillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödja försvarsmaktens krigorganisering och försvarsförmåga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsläget på industrivaruområdet betecknas som otillfredsställande,&lt;br&gt;främst när det gäller elektronik och kemikalier. I fråga om sjukvården fram-&lt;br&gt;hålls bl.a. brister i fråga om förbrukningsförnödenheter och läkemedel för&lt;br&gt;krigsskadade. För samverkan med totalförsvarets civila del anges brister i&lt;br&gt;fråga om skydd, uthållighet och samband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att slutsatserna i rapporten delvis är relaterade till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de förutsättningar och den ambition som gäller enligt 1987 års försvarsbe-&lt;br&gt;slut. Regeringen anser ändå att redovisningen är värdefull och att den efter&lt;br&gt;hänsynstagande till ändrade planeringsförutsättningar utgör ett viktigt un-&lt;br&gt;derlag för bedömning av nuvarande beredskapsläge.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Allmän inriktning och prioriteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förmågan hos totalförsvarets civila del grundas på det fredstida samhällets&lt;br&gt;resurser och dess handlingsberedskap och omställningsförmåga inför extra-&lt;br&gt;ordinära situationer. Ett starkt och allsidigt näringsliv tillsammans med ef-&lt;br&gt;fektiva, robusta och flexibla samhällsfunktioner i övrigt har härvidlag en av-&lt;br&gt;görande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för en verksamhet i fred innebär motsvarande ansvar i krig. Denna&lt;br&gt;ansvarsprincip innebär också ett ansvar för att beredskapsaspekterna beak-&lt;br&gt;tas vid planeringen av verksamheten i fred. Det är enligt regeringens mening&lt;br&gt;angeläget att medvetenheten om dessa frågor sprids i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill framhålla att de beredskapsåtgärder som vidtas inför kri-&lt;br&gt;ser och krig i många fall har samma karaktär som åtgärder mot skilda risker&lt;br&gt;i det fredstida samhället. Beredskapsverksamheten bör därför i högre grad&lt;br&gt;än hittills inriktas mot att omfatta hela hotskalan fred-kris-krig och i högre&lt;br&gt;grad ingå i de ordinarie driftsäkerhetsbedömningar respektive verksamhets-&lt;br&gt;utövare gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1987 års försvarsbeslut betonades vikten av att beredskapshänsyn tas i&lt;br&gt;planering och samhällsutveckling. Påtagliga effekter har uppnåtts på några&lt;br&gt;områden. Viktiga informations- och utbildningsaktiviteter har vidare initie-&lt;br&gt;rats av överstyrelsen för civil beredskap. Regeringen vill framhålla att sam-&lt;br&gt;hällets förmåga att möta störningar är en angelägenhet för alla och att det är&lt;br&gt;väsentligt att medvetenheten om dessa frågor sprids i samhället. Att i plane-&lt;br&gt;ring och samhällsutveckling tidigt ta hänsyn till sårbarhet och risker minskar&lt;br&gt;behovet av kostnadskrävande beredskapsåtgärder och ökar säkerheten i det&lt;br&gt;fredstida samhället. Vidare bör framhållas att på vissa områden, t.ex. el- och&lt;br&gt;teleområdena, har åtgärder som vidtas för att minska fredsmässiga risker en&lt;br&gt;rent affärsmässig betydelse samtidigt som de minskar sårbarheten i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingsberedskap och flexibilitet bör eftersträvas inom totalförsvarets&lt;br&gt;civila del. De gemensamma grunder som är en av utgångspunkterna för att&lt;br&gt;bedöma behovet av kostnadskrävande åtgärder skall inte tolkas så att plane-&lt;br&gt;ringen blir stel med ringa förmåga att hantera olikartade störningar. Tvärtom&lt;br&gt;eftersträvas ett stort mått av flexibilitet. Utbildning och övningar är viktiga&lt;br&gt;medel för att åstadkomma detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt med lokal förankring av beredskapsarbetet. Kommunerna&lt;br&gt;har i fred det dominerande ansvaret för människornas väl och ve. Därav föl-&lt;br&gt;jer att de också har viktiga beredskapsuppgifter. Kommunerna har ett sär-&lt;br&gt;skilt ansvar för att samhällsutvecklingen sker i medvetande om sårbarhet och&lt;br&gt;risker och med beaktande av totalförsvarets behov. Hemskyddet är av vital&lt;br&gt;betydelse under kriser och i krig då även socialtjänstens stora betydelse för&lt;br&gt;barn- och äldreomsorgen särskilt framträder. Fortsatta insatser bör göras för&lt;br&gt;att bygga upp, förankra och utbilda hemskyddsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 1.8 redogjort för de allmänna krav som bör ställas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på totalförsvarets civila del i kris- och krigssituationer. Dessa krav överens-&lt;br&gt;stämmer väsentligen med vad som uttalades av regeringen våren 1991 i an-&lt;br&gt;visningarna för programplaneringen och i särskilt beslut om planeringen av&lt;br&gt;uthållighet samt antaganden om kriser och krigs varaktighet, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att de förslag till inriktning av planeringen som&lt;br&gt;överstyrelsen för civil beredskap och funktionsansvariga myndigheter redo-&lt;br&gt;visat i programplanen för totalförsvarets civila del i stort är förenliga med&lt;br&gt;dessa förutsättningar för planeringen. Regeringen tillstyrker i allt väsentligt&lt;br&gt;den prioritering av uppgifter som överstyrelsen föreslagit och som grundar&lt;br&gt;sig på principen att prioritera en långsiktig satsning på skydd, ledningssys-&lt;br&gt;tem, tekniska beredskapsåtgärder, bevarad produktionskapacitet m.m. samt&lt;br&gt;utbildning och övning framför lagring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad regeringen anfört i avsnittet&lt;br&gt;om säkerhetspolitiska överväganden kan regeringen i huvudsak ställa sig&lt;br&gt;bakom överstyrelsens förslag till fördelning av den ekonomiska planerings-&lt;br&gt;ramen vid en resurstilldelning enligt nivå 1. När det gäller funktionerna Häl-&lt;br&gt;so- och sjukvård m.m., Energiförsörjning och Försörjning med industrivaror&lt;br&gt;förordar emellertid regeringen med hänsyn till beredskapsläget en något an-&lt;br&gt;nan resursfördelning i syfte att stärka dessa funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i kap. 11 om näringsdepartementets verksamhetsom-&lt;br&gt;råde att föreslå att de beredskapslager av oljeprodukter som är avsedda för&lt;br&gt;krig skall minskas. Härigenom blir det möjligt att bygga upp ett särskilt&lt;br&gt;fredskrislager för s.k. subcrisis. Härutöver kan genom utförsäljning av be-&lt;br&gt;redskapslagrad olja finansieras dels viss omstrukturering och modernisering&lt;br&gt;av oljelagringsanläggningar, dels vissa åtgärder inom totalförsvarets civila&lt;br&gt;del. Mot bakgrund av att de lagrade produkterna delvis har kvalitetsbrister&lt;br&gt;i fråga om svavel- och blyhalt är det f.n. inte möjligt att mer preciserat förut-&lt;br&gt;säga det ekonomiska utfallet av dessa försäljningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen hemställer i kap. 11 om näringsdepartementets ansvarsom-&lt;br&gt;råde om bemyndigande att utförsälja oljeprodukter som beredskapslagras&lt;br&gt;för krig. Av inkomsterna från utförsäljningen, avses engångsvis ett belopp&lt;br&gt;utöver ram som beräknas till högst 79 miljoner kr. för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;användas för vissa åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens uppdrag har civilbefälhavaren i dåvarande Östra samt civil-&lt;br&gt;befälhavarna i Västra och Södra civilområdena analyserat de särskilda sår-&lt;br&gt;barhetsproblem när det gäller försörjningen som kan föreligga i Stockholm,&lt;br&gt;Göteborg och Malmö och överstyrelsen för civil beredskap utrett vilka åtgär-&lt;br&gt;der som erfordras för att förbättra försöijningsläget i Norrland, på Gotland&lt;br&gt;och i storstadsområdena under kriser och i krig. Uppdragen har avrapporte-&lt;br&gt;rats till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rapporter som nu föreligger innehåller ett omfattande analysunderlag&lt;br&gt;och ett stort antal förslag avseende metoder för hur de regionala försörj-&lt;br&gt;ningsproblemen skall kunna minska. Regeringen anser att ett värdefullt un-&lt;br&gt;derlag nu finns för den fortsatta beredskapsplaneringen på de nämnda områ-&lt;br&gt;dena. Det bör ankomma på överstyrelsen för civil beredskap resp, berörda&lt;br&gt;civilbefälhavare att verka för att berörda funktionsansvariga och regionala&lt;br&gt;myndigheter beaktar förslagen i rapporterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Mål för och inriktning av vissa funktioner inom&lt;br&gt;totalförsvarets civila del, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.6.1 Funktionen Civil ledning och samordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap är ansvarig myndighet för funktionen Civil&lt;br&gt;ledning och samordning och har till uppgift att som central förvaltningmyn-&lt;br&gt;dighet i fred leda och samordna beredskapsförberedelserna vid övriga funk-&lt;br&gt;tionsansvariga myndigheter. Övriga myndigheter med uppgifter inom funk-&lt;br&gt;tionen är civilbefälhavarna och länsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledning skall kunna utövas i alla lägen. Ledningsorganisationen och dess&lt;br&gt;resurser skall därför flexibelt och med bibehållen kapacitet kunna anpassas&lt;br&gt;till olika hotsituationer. Ledning skall kunna utövas från såväl freds- som&lt;br&gt;krigsuppehållsplats. Förberedelser på krigsuppehållsplats skall vidtas tidigt.&lt;br&gt;Ledning skall i allt väsentligt kunna utövas omedelbart efter krigsorganise-&lt;br&gt;ring. På den regionala nivån skall krigsorganiseringen kunna genomföras på&lt;br&gt;ett dygn under förutsättning att förberedelser på krigsuppehållsplats är vid-&lt;br&gt;tagna. Där så krävs skall ledning kunna utövas i skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i sammanhanget betona det väsentliga i att viss ledning&lt;br&gt;skall kunna ske redan före krigsorganisering. Regeringen vill också fram-&lt;br&gt;hålla att ordet ”ledning” när det gäller den civila delen av totalförsvaret i&lt;br&gt;vissa avseenden kan leda tankarna fel och ge intryck av ledning i det militära&lt;br&gt;försvarets mening. Med ledning skall inom totalförsvarets civila del väsentli-&lt;br&gt;gen förstås sådana verksamheter som samordning, prioritering och informa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för funktionens verksamhet bedrivs också viss funktions-&lt;br&gt;övergripande samordning för vilken överstyrelsen i programplanen för funk-&lt;br&gt;tionen föreslår en allmän inriktning. Denna överensstämmer i stort med&lt;br&gt;överstyrelsens uppgifter på området enligt förordningen (1986:294) om led-&lt;br&gt;ning och samordning inom totalförsvarets civila del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap har i september 1991 lämnat rapporten&lt;br&gt;Skydd för civila myndigheters ledning på fredsuppehållsplatser i krig. I rap-&lt;br&gt;porten redovisas de principer och prioriteringar som bör gälla vid utbyggna-&lt;br&gt;den av skydd och samband vid centrala, regionala och lokala myndigheters&lt;br&gt;fredsuppehållsplatser. Ett utbyggnadsprogram för en period om 10-20 år&lt;br&gt;presenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av förslagen i rapporten bör enligt regeringen de centrala&lt;br&gt;beredskapsmyndigheter som är belägna i högriskområden förses med skydd&lt;br&gt;för personalen. För några av myndigheterna bör byggas skyddade lednings-&lt;br&gt;platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller civilbefälhavarna bör i avvaktan på den pågående översy-&lt;br&gt;nen av totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstrukturen inom&lt;br&gt;försvarsdepartementets verksamhetsområde (LEMO, Dir. 1991:44) någon&lt;br&gt;utbyggnad av ledningsplatser inte äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av verksamheten vid länsstyrelserna kommer i krig att bedri-&lt;br&gt;vas på fredsuppehållsplatserna. För flertalet av länsstyrelserna erfordras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddade ledningsplatser. 10 länsstyrelser har idag någon form av enklare&lt;br&gt;ledningsplats/ledningsutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en 10-årsperiod erfordras för skydd av ledningsplatser ca 20 miljoner&lt;br&gt;kr. för central nivå, 10 miljoner kr. för högre regional nivå och 90 miljoner&lt;br&gt;kr. för lägre regional nivå. Härtill kommer behov av skyddsrum för personal&lt;br&gt;i den mån myndigheterna finns inom högriskområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ledningsplatser på lokal nivå behandlas i avsnittet om kommu-&lt;br&gt;nal beredskap (avsnitt 5.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna är högsta civila totalförsvarsmyndighet på lägre regional&lt;br&gt;nivå. Överstyrelsen för civil beredskap har i särskild skrivelse till regeringen&lt;br&gt;i november 1990 redovisat sin syn på länsstyrelsernas fredstida uppgifter, or-&lt;br&gt;ganisation och kompetenskrav inom området civil försvarsberedskap och&lt;br&gt;räddningstjänst. I skrivelsen har överstyrelsen förtecknat de uppgifter som&lt;br&gt;bör ges hög prioritet av länsstyrelserna, nämligen att inrikta och samordna&lt;br&gt;det civila försvaret i länet, genomföra riskanalyser, verka för beredskapshän-&lt;br&gt;syn i samhällsplaneringen, ge kommunerna och andra stöd och underlag för&lt;br&gt;deras planering samt utöva tillsyn över räddningstjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att överstyrelsens förslag om länsstyrelsernas uppgifter&lt;br&gt;inom detta område i huvudsak överensstämmer med av regeringen i andra&lt;br&gt;sammanhang angivna uppgifter och arbetsformer hos länsstyrelserna. Det&lt;br&gt;är angeläget att länsstyrelsernas kompetens utvecklas för att kunna möta de&lt;br&gt;ökade krav som i framtiden kommer att ställas på länsstyrelsernas arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har viktiga beredskapsuppgifter inom funktionen och det är&lt;br&gt;viktigt att beredskapsplaneringen inom såväl denna funktion som övriga&lt;br&gt;funktioner i erforderlig utsträckning förankras lokalt och att utbildning och&lt;br&gt;övning genomförs i tillräcklig omfattning. Regeringen behandlar i avsnittet&lt;br&gt;om kommunal beredskap åtgärder för att motverka krigstida störningar i&lt;br&gt;kommunaltekniska system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6.2 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skador till följd av krigshandlingar på människor, i andra hand på egendom&lt;br&gt;och i miljön skall hindras och begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen och produktionen av befolkningsskydd i krig skall framför allt&lt;br&gt;koncentreras till de mest riskutsatta områdena i enlighet med de regionala&lt;br&gt;mål- och riskanalyserna. Fysiskt skydd skall som förebyggande åtgärd byg-&lt;br&gt;gas i riskområden med högsta eller hög prioritet. Hela befolkningen skall&lt;br&gt;med kort varsel kunna förses med andningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakterna mellan allmänheten och totalförsvarsmyndigheterna skall&lt;br&gt;förstärkas genom hemskyddsorganisationen som fullt utbyggd omfattar&lt;br&gt;25 000 hemskyddsgruppchefer och i krigstid omkring 100 000 hemskyddsom-&lt;br&gt;bud. Befolkningen skall kunna varnas genom rundradio och television. I om-&lt;br&gt;råden med farlig verksamhet eller riskområden skall utomhusvarning kunna&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrymning skall vara förberedd i fred. Den civila och militära planlägg-&lt;br&gt;ningen skall vara samordnad. Utrymningen skall kunna genomföras under&lt;br&gt;ordnade former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningstjänsten i krig skall bygga på den kommunala räddningstjäns-&lt;br&gt;ten och omfatta omkring 125 000 civilförsvarspliktiga. Den skall kunna mo-&lt;br&gt;biliseras med kort varsel samt vara utrustad och utbildad för insatser i områ-&lt;br&gt;den med oexploderad ammunition samt i radiologisk och kemisk miljö. Vid&lt;br&gt;företag och anläggningar som har stor betydelse för totalförsvaret skall verk-&lt;br&gt;skydd vara organiserat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begreppet befolkningsskydd avses de förebyggande åtgärder som vidtas&lt;br&gt;för att förhindra olyckor och för att begränsa skadan vid en olycka. Med&lt;br&gt;räddningstjänst avses de räddningsinsatser som staten eller kommunerna&lt;br&gt;skall svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändel-&lt;br&gt;ser för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller i&lt;br&gt;miljön. Befolkningsskyddet och räddningstjänsten i fredstid har samlats i ut-&lt;br&gt;trycket fredsräddningstjänst. Motsvarande verksamhet under civilförsvars-&lt;br&gt;beredskap kallas civilförsvarsverksamhet. I det följande behandlas både&lt;br&gt;fredsräddningstjänsten och de åtgärder som vidtas för att förbereda civilför-&lt;br&gt;svarsverksamheten. Vissa aktuella frågor för utvecklingen av fredsrädd-&lt;br&gt;ningstjänsten tas således upp förutom inriktningen av funktionen Befol-&lt;br&gt;kningsskydd och räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom fredsräddningstjänsten är uppgifterna fördelade på kommuner och&lt;br&gt;statliga myndigheter på olika nivåer. Statens räddningsverk påverkar inrikt-&lt;br&gt;ningen av den praktiska verksamheten genom sina insatser i fråga om sam-&lt;br&gt;ordning, utbildning och rådgivning. En överföring av det praktiska ansvaret&lt;br&gt;för civilförsvarsverksamheten från räddningsverket och länsstyrelserna till&lt;br&gt;kommunerna pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att vidta åtgärder för att vidareutveckla resultatstyr-&lt;br&gt;ningen av befolkningsskydds- och räddningstjänstverksamheten. Mål och re-&lt;br&gt;sultatmått för att förbättra såväl styrning som uppföljning av resultat, effek-&lt;br&gt;tivitet och produktivitet kommer att konkretiseras. Uppföljningen genom-&lt;br&gt;förs, under hänsynstagande till kommunernas roll i sammanhanget, inom ra-&lt;br&gt;men för utvecklade former för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att det är angeläget att det nu vidtas åtgärder för&lt;br&gt;fortsatt metodutveckling av riskhanteringen och dess tillämpning på central,&lt;br&gt;regional och lokal nivå. Riskhanteringen byggs upp genom riskanalyser av&lt;br&gt;befintliga och planerade riskkällor i kommunerna. Den skall i högre grad än&lt;br&gt;för närvarande kunna ligga till grund för utformningen och dimensione-&lt;br&gt;ringen av fredsräddningstjänsten på motsvarande sätt som de mål- och risk-&lt;br&gt;analyser som överbefälhavaren och överstyrelsen för civil beredskap har ge-&lt;br&gt;nomfört läggs till grund för beredskapen inom befolkningsskyddet och rädd-&lt;br&gt;ningstjänsten i krig. En målsättning bör vara att riskhanteringen samlat skall&lt;br&gt;kunna omfatta risker i såväl fred som krig. Vägledning om riskhanteringen&lt;br&gt;liksom om former för riskkommunikation med allmänheten kommer att&lt;br&gt;lämnas till kommunerna. Dessa frågor ägnas stort intresse i det internatio-&lt;br&gt;nella räddningstjänstsamarbetet, inte minst inom den Europeiska gemen-&lt;br&gt;skapen (EG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befolkningsskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att räddningsverket bör vidta åtgärder för att stärka den&lt;br&gt;enskildes förmåga att ta ansvar för den egna säkerheten och därmed före-&lt;br&gt;bygga olyckor och skador. Detta är betydelsefullt inte minst i t.ex. glesbygds-&lt;br&gt;områden där räddningstjänstens insatstid av naturliga skäl är lång. Informa-&lt;br&gt;tion om vilka olycksrisker som finns i samhället och hur man klarar sig på&lt;br&gt;bästa sätt i farliga situationer i fred och krig bör därför lämnas. Ett viktigt&lt;br&gt;komplement är den självskyddsutbildning som bedrivs av olika frivilligorga-&lt;br&gt;nisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas arbete med vägvalsstyrning i fråga om transporter av far-&lt;br&gt;ligt gods bör följas upp av räddningsverket. Regelsystemet för transporterna&lt;br&gt;bygger i hög grad på internationella överenskommelser. Insatser genomförs&lt;br&gt;i fråga om utbildningen av förare av transporter av farligt gods och av annan&lt;br&gt;berörd personal, om samordningen av tillsynen i syfte att effektivisera denna&lt;br&gt;och om utbyggnaden av det datoriserade informationssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet bränder per år ligger på en relativt konstant nivå, men de kost-&lt;br&gt;nadsmässiga konsekvenserna fortsätter att öka och uppskattades till 3,6 mil-&lt;br&gt;jarder kr. år 1990. En stor andel är anlagda bränder. Samtidigt bör det emel-&lt;br&gt;lertid understrykas att enskilda, företag och andra fastighetsägare samt för-&lt;br&gt;säkringsgivare har ett eget ansvar för att skyddsåtgärder genomförs. Statens&lt;br&gt;räddningsverk kan medverka genom statistik- och erfarenhetsinsamling&lt;br&gt;samt rådgivning. Detta bör ske i samverkan med andra myndigheter och or-&lt;br&gt;ganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningstjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utveckling som pågått inom räddningstjänsten mot en integration av&lt;br&gt;freds- och krigsräddningstjänsten bör enligt regeringen fortsätta. Därmed&lt;br&gt;ökar kommunernas roll i sammanhanget. En väl utvecklad och effektiv rädd-&lt;br&gt;ningstjänst i fred utgör en förutsättning för uppbyggnad av en fungerande&lt;br&gt;räddningstjänst i krig. Samtidigt kan de resurser som skapas för räddnings-&lt;br&gt;tjänsten i krig utformas och organiseras så att de också kan utgöra en resurs-&lt;br&gt;förstärkning vid omfattande olyckor i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att främja insatserna när det gäller utvecklingen av sam-&lt;br&gt;ordningen inom räddningstjänsten på olika nivåer. Samhällets räddnings-&lt;br&gt;tjänst utgör ett sammanhängande system även om ansvaret för verksamhe-&lt;br&gt;ten är uppdelat på statliga och kommunala myndigheter. Myndigheterna&lt;br&gt;måste kunna samordna sin verksamhet så att balans i systemet uppnås. Detta&lt;br&gt;ställer särskilda krav på de statliga myndigheterna där ansvaret är fördelat&lt;br&gt;på olika nivåer. Samordningen har stor betydelse för att uppnå ett bättre re-&lt;br&gt;sursutnyttjande och en effektivare räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen (FöU 5, rskr. 79) med anledning av propositionen&lt;br&gt;(1991/92:41) om samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor beslutat om en&lt;br&gt;förstärkning av länsstyrelsens roll inom räddningstjänsten. Förstärkningen&lt;br&gt;får betydelse för både fredsräddningstjänsten och civilförsvarsverksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varning till allmänheten i fred och krig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk har på regeringens uppdrag utrett systemen för var-&lt;br&gt;ning av allmänheten i fred och i krig. Uppdraget redovisades till regeringen&lt;br&gt;i september 1990 i en rapport ”Varning till allmänheten vid nödlägen i fred&lt;br&gt;och i krig”. Räddningsverket redovisar i rapporten förslag om varning ge-&lt;br&gt;nom radio och television, system för utomhusvarning, förvarningssystem i&lt;br&gt;krig m.m. Förslagen grundar sig på principen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ansvar, system och rutiner för varning av allmänheten i huvudsak bör&lt;br&gt;vara desamma vid nödlägen i fred och krig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- varning av allmänheten bör vara en del av räddningstjänsten samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rutinen för ”viktigt meddelande till allmänheten” (VMA) i ljudradio och&lt;br&gt;television bör utvecklas till att bli det grundläggande varnings- och infor-&lt;br&gt;mationssystemet såväl i fred som i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utomhusvarningen har räddningsverket föreslagit en ansvars-&lt;br&gt;fördelning som innebär att samtliga kostnader för ljudsändare i en indu-&lt;br&gt;strianläggnings riskområde skall bekostas av anläggningsinnehavaren medan&lt;br&gt;kostnaden för utbyggnaden av sändare utanför de fredstida riskområdena&lt;br&gt;skall bekostas av kommunen. Där särskilda risker endast föreligger i krig&lt;br&gt;skall staten stå för utbyggnaden. Räddningsverket har även föreslagit en&lt;br&gt;minskning av antalet ljudsignaler i systemet för utomhusvarning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att räddningstjänstlagen (1986:1102) ger möjlig-&lt;br&gt;het redan idag för kommunen att ålägga en anläggningsinnehavare att vidta&lt;br&gt;åtgärder för varning av de som kan komma att drabbas av exempelvis ett&lt;br&gt;utsläpp av farliga ämnen. Det är mot bakgrund av att riksdagen med anled-&lt;br&gt;ning av propositionen (1991/92:41) om samhällets åtgärder mot allvarliga&lt;br&gt;olyckor beslutat (FöU 5, rskr. 79) att kommunerna skall vara skyldiga att&lt;br&gt;planera för varning och information till allmänheten vid olyckshändelser i&lt;br&gt;fred och i krig angeläget att statens räddningsverk ger kommunerna ett ak-&lt;br&gt;tivt stöd i arbetet med uppbyggnaden av varningssystemen, t.ex. när det gäl-&lt;br&gt;ler möjligheterna att utlösa signalen VMA, samarbetet med radio och televi-&lt;br&gt;sion samt den fortsatta utbyggnaden av utomhusalarmeringen. Till skillnad&lt;br&gt;mot räddningsverket anser regeringen att kommunerna skall ha ansvar också&lt;br&gt;för utbyggnaden och driften av den del av utomhusalarmeringen som endast&lt;br&gt;tillgodoser ett krigsbehov. Räddningsverket bör därför överväga formerna&lt;br&gt;och kostnaderna för ett kommunalt övertagande av uppgifterna. Det är en&lt;br&gt;uppgift för regeringen att besluta om ett sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör också i fortsättningen svara för förvarningssystemet i krig samt&lt;br&gt;för forskning och teknisk utveckling av alarmeringssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att frågan om antalet ljudsignaler i systemet för utom-&lt;br&gt;husvarning bör utredas närmare och är därför inte beredd att nu ta ställning&lt;br&gt;till räddningsverkets förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De överväganden och principer som redovisas i räddningsverkets var-&lt;br&gt;ningsstudie bör i övriga delar ligga till grund för verkets fortsatta arbete med&lt;br&gt;frågor rörande varning av befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skydd av befolkningen i krig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen och produktionen av befolkningsskydd i krig skall inrik-&lt;br&gt;tas på de mest riskutsatta områdena i enlighet med de regionala mål-&lt;br&gt;och riskanalyserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befolkningsskyddskommittén och räddningsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988 års befolkningsskyddskommitté har i sitt betänkande (SOU 1989:17)&lt;br&gt;Risker och skydd för befolkningen lämnat förslag till en grundsyn för de re-&lt;br&gt;gionala mål- och riskanalyser som skall vara styrande för planeringen inom&lt;br&gt;totalförsvaret samt förslag till en samlad syn på befolkningens behov av&lt;br&gt;skydd i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt befolkningsskyddskommitténs förslag bör befolkningskyddet ses&lt;br&gt;som ett system av samverkande delar där framför allt fysiskt skydd, and-&lt;br&gt;ningsskydd, varning, information, hemskydd, utrymning och inkvartering&lt;br&gt;ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär även en indelning i tre skyddsnivåer som tillsammans&lt;br&gt;med de regionala mål- och riskanalyserna skall ligga till grund för utform-&lt;br&gt;ningen av bl.a. de fysiska skydden för befolkningen. Indelningen i skyddsni-&lt;br&gt;våer utgår från riskområden och tar hänsyn till indelningen i hemskyddsom-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innebär vidare att hela civilbefolkningen ges tillgång&lt;br&gt;till s.k. grundskydd inom tio år, att skyddsrumsproduktionen vid nyproduk-&lt;br&gt;tion inriktas på områden med särskilda risker samt att bristtäckningsproduk-&lt;br&gt;tion av skyddsrum i befintlig bebyggelse prioriteras till samhällsviktig verk-&lt;br&gt;samhet i riskområden med målet att dessa brister bör vara täckta inom tio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 februari 1991 gav regeringen statens räddningsverk i uppdrag att&lt;br&gt;med utgångspunkt i bl.a. befolkningsskyddskommitténs betänkande göra en&lt;br&gt;bedömning av skydds- och medelsbehovet för perioden 1991-96. Mot bak-&lt;br&gt;grund av uppdraget genomförde räddningsverket en studie av konsekven-&lt;br&gt;serna på befolkningsskyddets inriktning. Resultatet redovisades i en särskild&lt;br&gt;rapport i samband med räddningsverkets programplan för perioden 1991/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom räddningsverket har vidare en särskild rapport (Fysiskt skydd,&lt;br&gt;skyddsnivå 3) om s.k. grundskydd utarbetats. Rapporten överlämnades till&lt;br&gt;regeringen i december 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med befolkningsskyddskommittén anser regeringen att befolknings-&lt;br&gt;skyddet i krig bör ses som ett system av samverkande delar: fysiskt skydd,&lt;br&gt;andningsskydd, varning, information, hemskydd, utrymning och inkvarte-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När olika typer av beredskapsåtgärder måste vidtas skall dock resurserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styras resp, prioriteras till de mest riskutsatta delarna av landet, dvs. i förhål-&lt;br&gt;lande till fastställd risknivå enligt de regionala mål- och riskanalyserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att indelningen i områden med olika skyddsnivåer skall&lt;br&gt;utgå från riskområden enligt de regionala mål- och riskanalyserna och i nå-&lt;br&gt;gon mån ta hänsyn till hemskyddsområdesindelningen. Hemskyddsorganisa-&lt;br&gt;tionen bygger på en geografisk indelning av kommunerna i hemskyddsområ-&lt;br&gt;den. Olika skyddsnivåer måste emellertid kunna förekomma i samma hem-&lt;br&gt;skyddsområde, i synnerhet i glesbygdsområden och när bara en mycket liten&lt;br&gt;del av ett hemskyddsområde berörs av ett riskområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den indelning i tre skyddsnivåer som befolkningsskyddskommittén föror-&lt;br&gt;dar efter förslag från statens räddningsverk bör tillämpas flexibelt i den me-&lt;br&gt;ningen att möjligheterna till enklare skydd i större utsträckning bör prövas&lt;br&gt;även i riskområden som hittills ha ansetts motivera ett skydd motsvarande&lt;br&gt;t.ex. skyddsrum. Detta bör framför allt omfatta bristtäckning och produk-&lt;br&gt;tion i befintlig bebyggelse i storstädernas riskområden. Med en sådan flexibi-&lt;br&gt;litet kan ett större antal skyddsplatser skapas inom begränsade ekonomiska&lt;br&gt;ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lägsta skyddsnivån, (skyddsnivå 3), enligt räddningsverkets och be-&lt;br&gt;folkningsskyddskommitténs förslag, motsvarar ett grundskydd som alla före-&lt;br&gt;slås ha tillgång till. Grundskyddet är tänkt att omfatta främst fysiskt skydd&lt;br&gt;mot radiak och lättare splitter, andningsskydd samt varning och information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar inte befolkningsskyddskommitténs och räddningsver-&lt;br&gt;kets uppfattning att denna form av grundskydd bör omfatta hela befolk-&lt;br&gt;ningen. I de lägre prioriterade delarna av landet enligt de regionala mål- och&lt;br&gt;riskanalyserna skall inte skyddsproduktion som förebyggande åtgärd före-&lt;br&gt;komma. Däremot bör under en längre förvarningstid möjligheterna att&lt;br&gt;åstadkomma vissa skyddade utrymmen övervägas i de riskområden där&lt;br&gt;skyddsplatser saknas. Åtgärder för fysiskt skydd i de lägre prioriterade om-&lt;br&gt;rådena bör i fred därför begränsas till att omfatta övergripande planläggning&lt;br&gt;och inventering av lämpliga lokaler till grund för utbyggnad av skyddade ut-&lt;br&gt;rymmen under en längre förvarningsperiod. Med denna avgränsning kom-&lt;br&gt;mer befolkningsskyddet i de lägre prioriterade delarna av landet i första&lt;br&gt;hand bestå av varning och information, hemskydd, andningsskydd samt ut-&lt;br&gt;rymning och inkvartering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslog som målsättning att hela civilbefolkningen ges till-&lt;br&gt;gång till grundskydd inom tio år samt att bristtäckningsproduktionen av&lt;br&gt;skyddsrum i befintlig bebyggelse prioriteras till samhällsviktig verksamhet i&lt;br&gt;riskområden med målet att dessa brister bör vara täckta inom tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det inte rimligt att ange en sådan tidsmässig målsättning&lt;br&gt;för produktionen av fysiskt skydd. De främsta skälen är det statsfinansiella&lt;br&gt;läget och begränsade möjligheter att styra byggandet av bostäder och an-&lt;br&gt;läggningar vilket i sin tur påverkar möjligheterna att bygga skydd, framför&lt;br&gt;allt i form av nyproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att kostnaden för varje skyddsplats är betydligt lägre om&lt;br&gt;man bygger skydd i samband med nybyggnation än om man skulle bygga det&lt;br&gt;efteråt, är det dock angeläget att tillfällena att bygga skydd i samband med&lt;br&gt;nyproduktion tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att nyproduktionen skall koncentreras till riskområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med högsta prioritet och hög prioritet i enlighet med prioriteringsordningen&lt;br&gt;i grundsynen för de regionala mål- och riskanalyserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna prioriteteringsordning omfattar även övriga former av produktion.&lt;br&gt;Beträffande bristtäckningen bör dessutom i första hand storstädernas risk-&lt;br&gt;områden och de allvarligaste bristerna vid de för totalförsvaret mest ange-&lt;br&gt;lägna verksamheterna under krig täckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behoven av medel för skyddsproduktion varierar över tiden. Detta beror&lt;br&gt;på,'som nämnts ovan, att byggandet av bostäder och anläggningar varierar&lt;br&gt;från tid till annan. Systemet för produktion av skydd måste ha förmåga att&lt;br&gt;möta dessa förändringar. Om nyproduktionen vissa år inte uppgår till den&lt;br&gt;nivå som räddningsverket beräknat bör de medel som av den anledningen&lt;br&gt;inte används för nyproduktionen snarast överföras till bristtäckningsproduk-&lt;br&gt;tion. Ett sådant system förutsätter att räddningsverket planerar för verksam-&lt;br&gt;heten i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skyddsrum som redan finns bör bevaras och vårdas även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen. Modernisering av äldre skyddsrum bör dock endast ske i riskområ-&lt;br&gt;den med högsta prioritet och hög prioritet. Regeringen vill även betona be-&lt;br&gt;hovet av särskilda åtgärder i syfte att utnyttja t.ex. bergrum, tunnlar och tun-&lt;br&gt;nelbana som skydd för befolkningen. Dessa åtgärder kan till relativt låga&lt;br&gt;kostnader ge värdefulla tillskott på skyddsplatser i framför allt de större stä-&lt;br&gt;dernas riskområden, inte minst om man beaktar vad som anförts ovan om&lt;br&gt;större flexibilitet beträffande skyddsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredskap kommer hemskyddsorganisationen att fungera som en&lt;br&gt;lokal kontaktyta mellan befolkning och myndigheter. Organisationen består&lt;br&gt;av personal som tagits ut med plikt och av frivilliga som rekryterats av Sveri-&lt;br&gt;ges civilförsvarsförbund. Den har enligt regeringens mening många och vik-&lt;br&gt;tiga uppgifter vad gäller att förmedla kunskap och information till befolk-&lt;br&gt;ningen, inte minst vad gäller befolkningsskyddet. Uppbyggnaden av den del&lt;br&gt;av organisationen som rekryteras och utbildas med civilförsvarsplikt är i&lt;br&gt;stort slutförd. Fortsatta insatser bör göras för uppbyggnad och vidmakthål-&lt;br&gt;lande av en organisation för den frivilliga delen av organisationen om cirka&lt;br&gt;30 000 hemskyddsombud under perioden. Resurser bör också avsättas för&lt;br&gt;samövning av hemskyddsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffningen av andningsskydd till hela civilbefolkningen skall i enlighet&lt;br&gt;med tidigare planläggning vara genomförd under budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6.3 Funktionen Psykologiskt försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar är ansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En snabb och korrekt nyhetsförmedling samt en fri opinionsbildning och en&lt;br&gt;konkret och fullständig myndighetsinformation under såväl ostörda förhål-&lt;br&gt;landen som under kriser och i krig skall säkerställas, i syfte att stärka befolk-&lt;br&gt;ningens försvarsvilja och motståndsanda vid krigsfara och i krig. Åtgärder&lt;br&gt;skall vidtas som syftar till att minska en motståndares psykologiska mot-&lt;br&gt;ståndskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6.4 Funktionen Försörjning med industrivaror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil bereskap är ansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den industriella beredskapen har en otillfredställande uthållighet. Inom&lt;br&gt;vissa delbranscher saknas tillräcklig egen produktionskapacitet. Lagertill-&lt;br&gt;gången på betydelsefulla insatsvaror är otillräcklig. Planläggningen för indu-&lt;br&gt;strins utnyttjande under kriser släpar efter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att försörjningen med viktiga industrivaror skall kunna fungera på ett&lt;br&gt;någorlunda tillfredsställande sätt krävs kompletterande åtgärder, främst om-&lt;br&gt;ställning av produktionen och ett säkerställande av lager av strategiska va-&lt;br&gt;ror. Service-, reparations- och underhållskapacitet inom verkstadsindustrin&lt;br&gt;är inte helt kartlagd eller i förekommande fall planlagd, vilket medför lägre&lt;br&gt;beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten har under senare år i ökad utsträckning förlitat sig på stöd&lt;br&gt;i olika hänseenden från totalförsvarets civila del. Den möjligheten minskar&lt;br&gt;nu genom den utveckling som sker i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsläget inom funktionen är otillfredsställande främst avseende&lt;br&gt;elektronik-, verkstads- och kemikaliebranscherna. Metoder för att urskilja&lt;br&gt;och tillgodose behoven av strategiskt viktiga komponenter och specialkemi-&lt;br&gt;kalier måste utvecklas i samverkan med aktuella företag. Detta är grunden&lt;br&gt;för nödvändiga lagrings- och omsättningsavtal. Det osäkra beredskapsläget&lt;br&gt;inom verkstadsbranschen för service, reparation och underhåll inom den&lt;br&gt;egna branschen och inom övriga industribranscher samt samhällsfunktioner&lt;br&gt;är allvarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller beredskapsläget i övrigt är den organisatoriska och administra-&lt;br&gt;tiva beredskapen god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska planeringsramen för programplaneperioden är 464 mil-&lt;br&gt;joner kr. på nivå 1. För flertalet branscher inom funktionen kan behovet för&lt;br&gt;ett kort stormaktskrig då Sverige är indraget inte tillgodoses på denna nivå.&lt;br&gt;Försvarsmaktens behov för detta fall kan inte heller tillgodoses fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarig myndighet skall via industrin stödja sådana verksamheter inom öv-&lt;br&gt;riga funktioner som oundgängligen erfordras för att kunna upprätthålla&lt;br&gt;krigs- respektive neutralitetsstandard. Särskild vikt skall läggas vid stödet till&lt;br&gt;det militära försvaret samt service, underhåll och reparation. Exportindu-&lt;br&gt;strin skall därutöver så långt möjligt klara sina åtaganden mot kunder i andra&lt;br&gt;länder i syfte att skapa utrymme för nödvändig import.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under kriser och vid krig skall en försörjningskommission träda i verk-&lt;br&gt;samhet så att neutralitets- respektive krigsstandard kan upprätthållas. Reg-&lt;br&gt;lering skall kunna genomföras senast fyra veckor efter beslut och ransone-&lt;br&gt;ring senast efter åtta veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av funktionen bör vara att påbörja en förstärkning av funk-&lt;br&gt;tionen under programplaneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6.5 Funktionen Kyrklig beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen omfattar såväl svenska kyrkans som de fria trossamfundens&lt;br&gt;verksamhet. Överstyrelsen för civil beredskap är ansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl som talar för en förändring av funktionsansvaret för kyrklig&lt;br&gt;beredskap. Olika lösningar kan övervägas, varvid det kan vara naturligt att&lt;br&gt;jämföra med den kommunala beredskapen, för vilken förordningen&lt;br&gt;(1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del inte&lt;br&gt;anger någon funktionsansvarig statlig myndighet. Frågan kommer att ytterli-&lt;br&gt;gare övervägas i samband med beredningen av den s.k. CFL-utredningens&lt;br&gt;förslag till en ny lag om det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl kristna som icke kristna trossamfund skall kunna bedriva församlings-&lt;br&gt;vårdande verksamhet i krig liksom i fred. Särskilt själavård, diakonala insat-&lt;br&gt;ser och begravningsverksamhet skall kunna anpassas till de krav som ställs&lt;br&gt;under krigsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 2 under anslaget G 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil led-&lt;br&gt;ning och samordning för funktionen Kyrklig beredskap, har beräknats vissa&lt;br&gt;medel i enlighet med det förslag till inriktning som anges av överstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Konsekvenser för totalförsvarets civila del av ett svenskt&lt;br&gt;medlemskap i den Europeiska gemenskapen (EG) och en&lt;br&gt;anslutning till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens beslut den 28 februari 1991 om anvisningar för programplaner&lt;br&gt;m.m. för perioden 1992/93-1996/97 uppdrogs åt överstyrelsen för civil bered-&lt;br&gt;skap att i programplanen i samverkan med berörda myndigheter redovisa en&lt;br&gt;analys av vilka konsekvenser ett medlemskap i EG skulle kunna få för den&lt;br&gt;civila delen av totalförsvaret, främst beträffande konsekvenser för försörj-&lt;br&gt;ningsberedskapen. Överstyrelsen redovisade uppdraget i en rapport till re-&lt;br&gt;geringen i september 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rapporten framgår bl.a. att EG inte har någon försörjningsberedskap&lt;br&gt;enligt svensk modell. Det framgår också att nuvarande regler för försörj-&lt;br&gt;ningsberedskapen i Sverige sannolikt i delar strider mot det regelsystem som&lt;br&gt;EG skapat bl.a. för upprätthållande av konkurrensen. Det kan heller inte&lt;br&gt;uteslutas att vissa av de hittills vidtagna beredskapsåtgärderna kan visa sig&lt;br&gt;obehövliga. Dessa förhållanden leder till att nuvarande regelsystem för för-&lt;br&gt;sörjningsberedskapens upprätthållande bör ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 31 oktober 1991 att överstyrelsen skall fortsätta&lt;br&gt;studierna enligt rapportens förslag. Syftet är därvid att närmare analysera&lt;br&gt;handlingsmöjligheter och begränsningar för den civila delen av totalförsva-&lt;br&gt;ret inför ett svenskt medlemskap i EG och en anslutning till EES. Översty-&lt;br&gt;relsen skall fortsätta arbetet med att definiera svenska intressen och stånd-&lt;br&gt;punkter samt skapa ett underlag inför de förhandlingar som kommer att&lt;br&gt;föregå ett svenskt medlemskap i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rapport skall föreligga senast den 15 september 1992. Uppdraget skall&lt;br&gt;fullgöras efter samråd med kommerskollegium och övriga berörda myndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Ledningsfrågorna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1988/89:100 bil.6 redovisades överbefälhavarens och överstyrelsens&lt;br&gt;för civil beredskap rapport Totalförsvarets ledning under kriser och i krig. I&lt;br&gt;rapporten redogjordes för de krav som bör ställas på totalförsvarets led-&lt;br&gt;ningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande departementschefen anförde att han i huvudsak kunde&lt;br&gt;ställa sig bakom dessa krav på ledningssystemet men framhöll att ett slutligt&lt;br&gt;ställningstagande till ledningsfrågorna i de hänseenden som togs upp i pro-&lt;br&gt;positionen skulle ske vid behandlingen av förslagen från den s.k. CFL-utred-&lt;br&gt;ningen i betänkandet (SOU 1989:42) Det civila försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att de överväganden som gjorts i samband med&lt;br&gt;den pågående beredningen av förslag till lag om civilt försvar inte har föran-&lt;br&gt;lett någon ändring av ställningstagandet till principerna för utformningen av&lt;br&gt;totalförsvarets ledningssystem som gjordes i prop. 1989/90:100 bil.6. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund bör därför följande principer tillämpas i den fortsatta plane-&lt;br&gt;ringen av ledningssystemet inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningssystemet måste medge ledning över hela landet och påverkan på&lt;br&gt;all för totalförsvaret viktig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsförhållanden, samverkans-, lednings- och rapporteringslinjer&lt;br&gt;samt arbetsrutiner skall i största möjliga utsträckning sammanfalla i fred&lt;br&gt;med dem som gäller under kriser och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansbehoven mellan det militära försvaret och den civila delen av&lt;br&gt;totalförsvaret, såväl i övergripande frågor som inom vissa för det militära&lt;br&gt;försvaret särskilt viktiga funktioner, måste tillgodoses på alla nivåer och un-&lt;br&gt;der alla faser från fredstillstånd till totalt krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På alla ledningsnivåer inom totalförsvaret måste övergripande bedöm-&lt;br&gt;ningar kontinuerligt kunna göras av hot, läget i stort, händelseutveckling och&lt;br&gt;egna handlingsmöjligheter och leda till beslut i stort som kan ligga till grund&lt;br&gt;för verksamheten inom de olika totalförsvarsfunktionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefer och myndigheter på lägre nivåer måste, inom ramen för övergri-&lt;br&gt;pande beslut och inriktning, självständigt kunna samverka och fatta nödvän-&lt;br&gt;diga beslut samt genomföra dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det militära försvarets krav på stöd från samhällets civila delar måste&lt;br&gt;kunna tillgodoses redan vid måttliga beredskapshöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledning och samverkan måste kunna ske redan från fredsuppehållsplats.&lt;br&gt;Ledningssystemets beredskap och kapacitet samt ledningsorganens befogen-&lt;br&gt;heter måste smidigt och på ett balanserat och flexibelt sätt kunna anpassas&lt;br&gt;till händelseutvecklingens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningssystemets motståndskraft mot olika former av sabotage och be-&lt;br&gt;kämpning måste stärkas genom decentralisering, alternativa ledningsplatser&lt;br&gt;och ökad säkerhet (skydd, rörlighet, flexibilitet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter och verksamhet i krig skall för försvarsmakten vara grunden för&lt;br&gt;ledningsorganisationen i fred. För utformningen av ledningssystemet inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totalförsvarets civila del är däremot de ansvars- och ledningsförhållanden&lt;br&gt;som gäller i samhället i fred styrande. Det fredstida ledningssystemet kan&lt;br&gt;emellertid behöva ändras eller kompletteras med hänsyn till de särskilda&lt;br&gt;krav som kriget ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militär- och civilbefälhavarna bör ges stor frihet att inom vissa ramar ut-&lt;br&gt;forma ledningsorganisationen till de regionala förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop.1989/90:100 bil.6 redovisades också att överstyrelsen för civil be-&lt;br&gt;redskap till regeringen lämnat rapporten Ledningen av totalförsvarets civila&lt;br&gt;del under kriser och i krig, den s.k. funktionsstudierapporten. Rapporten&lt;br&gt;innehöll bl.a. överväganden och förslag avseende förhållandena inom den&lt;br&gt;civila delens av totalförsvaret olika funktioner och samspelet mellan den&lt;br&gt;operativa ledningen och funktionsledningen inom totalförsvarets civila del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande departementschefen framhöll det som angeläget att åtgär-&lt;br&gt;der snarast skulle vidtas för att förbättra ledningen inom totalförsvarets ci-&lt;br&gt;vila del under kriser och i krig och att de principer för ledning som redovisa-&lt;br&gt;des skulle utgöra en grund för myndigheternas fortsatta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med en förbättring av ledningssystemet inom den civila delen av&lt;br&gt;totalförsvaret har fortsatt. Överstyrelsen för civil beredskap lämnade i juni&lt;br&gt;1991 en rapport med förslag till vissa principer om centrala civila myndighe-&lt;br&gt;ters förberedelser för krigsorganisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grunder som för närvarande gäller för myndigheternas förberedelser&lt;br&gt;för beredskap och krigsförhållanden finns i förordningen (1977:55) om vissa&lt;br&gt;statliga myndigheters beredskap m.m. och i regeringens anvisningar från år&lt;br&gt;1978 och 1982 med anledning av förordningen. I anvisningarna regleras vilka&lt;br&gt;myndigheter som skall ha krigsuppgifter och vilka beredskapsförberedelser&lt;br&gt;som skall vidtas. Övriga myndigheter avses avveckla sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av förslagen i rapporten avser regeringen besluta att be-&lt;br&gt;greppet beredskapsmyndighet införs. Med beredskapsmyndighet skall för-&lt;br&gt;stås myndighet med uppgifter av stor betydelse då Sverige är i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i särskild ordning att besluta för vilka myndigheter&lt;br&gt;benämningen beredskapsmyndighet skall tillämpas. På regional nivå bör ci-&lt;br&gt;vilbefälhavare och länsstyrelser vara beredskapsmyndigheter. Det bör fram-&lt;br&gt;hållas att övriga myndigheter i krig inte automatiskt skall upphöra med sin&lt;br&gt;verksamhet utan bör fullfölja den i den utsträckning som det finns efterfrå-&lt;br&gt;gan på deras tjänster samt tillgängliga resurser och andra förhållanden med-&lt;br&gt;ger. Motsvarande bör gälla för de delar av beredskapsmyndigheter som inte&lt;br&gt;har prioriterade krigsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För planeringen av myndigheternas verksamhet i krig bör i övrigt följande&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Krigsuppgifter, som är av största betydelse för krigsansträngningarna och&lt;br&gt;samordningen av dessa på högsta och central nivå skall kunna lösas även&lt;br&gt;om fredsuppehållsplatsen inte kan utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Genomförda investeringar på fredsuppehållsplatser i lokaler, utrustning&lt;br&gt;och personal skall utnyttjas effektivt också för beredskaps- och krigsför-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Krigsuppehållsplatser planläggs och dimensioneras mot bakgrund av att&lt;br&gt;endast de viktigaste uppgifterna under ett krigsskede skall lösas från&lt;br&gt;dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Samutnyttjande av lokaler och utrustning eftersträvas mellan myndighe-&lt;br&gt;ter före uppbyggnad av särskilda resurser avsedda enbart för ett krigs-&lt;br&gt;läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vid framtida produktion av lokaler för beredskapsmyndigheter skall hän-&lt;br&gt;syn tas till möjligt utnyttjande vid beredskap och i krig, bl.a. skall skydds-&lt;br&gt;frågor beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 5.6 under funktionen Civil ledning och samordning&lt;br&gt;behandlat frågan om skydd och samband på beredskapsmyndigheters freds-&lt;br&gt;uppehållsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser återkomma till riksdagen med anledning av förslag som&lt;br&gt;utredningen om lednings- och myndighetsstrukturen (Dir.l991:41) senare&lt;br&gt;kommer att lämna om ledningen av totalförsvarets civila del.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Kommunal beredskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste decenniet har ett betydande reformarbete inom den civila&lt;br&gt;delen av totalförsvaret påbörjats, som inneburit att kommunerna övertagit&lt;br&gt;uppgifter från staten. Det har varit en allmän uppfattning att kvaliteten på&lt;br&gt;beredskapen därmed höjts och att möjligheterna att anpassa beredskapsåt-&lt;br&gt;gärderna till de verkliga behoven förbättrats. Således är kommunstyrelsen&lt;br&gt;sedan år 1986 högsta civila totalförsvarsmyndighet på lokal nivå, vilket bl.a.&lt;br&gt;innebär att kommunerna har ansvaret för att beredskapsåtgärderna hos&lt;br&gt;dem, landstingen, statliga myndigheter, organisationer och enskilda samord-&lt;br&gt;nas. Vidare har kommunstyrelsen ansvaret för ledningen av civilförsvars-&lt;br&gt;verksamheten på lokal nivå vid beredskap och i krig samt för den planlägg-&lt;br&gt;ning som sammanhänger med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen (FöU 5, rskr. 79) med anledning av propositionen&lt;br&gt;(1991/92:41) om samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor beslutat om en&lt;br&gt;ändring av räddningstjänstlagen (1986:1102), som innebär att kommunerna&lt;br&gt;är skyldiga att planera för varning och information till allmänheten vid&lt;br&gt;olyckshändelser. Skyldigheten, som träder i kraft den 1 juli 1992, gäller såväl&lt;br&gt;i fred som i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk har i samråd med överstyrelsen för civil beredskap&lt;br&gt;föreslagit att ytterligare uppgifter inom befolkningsskyddet och räddnings-&lt;br&gt;tjänsten överförs till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk har i sin programplan redovisat ett förslag om över-&lt;br&gt;gång till kommunal materielhantering, som innebär att kommunerna succes-&lt;br&gt;sivt fram till år 1996 tar över uppgiften att förrådshålla och vårda civilför-&lt;br&gt;svarsmaterielen. Kommunerna skall enligt förslaget, som bygger på en för-&lt;br&gt;söksverksamhet i ett antal kommuner, få rätt att utnyttja materielen i sin lö-&lt;br&gt;pande verksamhet i fred. Enligt räddningsverket kan frågan om ersättning&lt;br&gt;till kommunerna avgöras när erfarenhet vunnits om omfattningen av fredsut-&lt;br&gt;nyttjandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningsverket föreslår vidare att ansvaret för personalförsörjningen av&lt;br&gt;kommunens krigsorganisation i sin helhet skall åvila kommunen. Förslaget&lt;br&gt;innebär i denna del att de uppgifter, som i dag utförs av länsstyrelserna av-&lt;br&gt;seende inskrivning, krigsplacering, kallelse till utbildning etc. övertas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen senast den 1 juli 1994. Med reservation för personalawecklings-&lt;br&gt;kostnaderna vid länsstyrelserna anser räddningsverket att övertagandet i hu-&lt;br&gt;vudsak kan ske inom ramen för den nuvarande totala kostnaden för funktio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet har i sina yttranden över bl.a. dessa utred-&lt;br&gt;ningar framfört att de ekonomiska frågorna måste lösas på ett för kommu-&lt;br&gt;nerna tillfredsställande sätt innan nya uppgifter och ett utvidgat ansvar förs&lt;br&gt;över på kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör ansvaret för materielhanteringen och per-&lt;br&gt;sonalförsörjningen kunna överföras till kommunerna i huvudsak enligt rädd-&lt;br&gt;ningsverkets förslag. Det bör ankomma på verket att ange de riktlinjer som&lt;br&gt;av beredskapsskäl kan behövas för fredsutnyttjande av den statliga civilför-&lt;br&gt;svarsmaterielen. Regeringen anser att det, då ytterligare erfarenhet har vun-&lt;br&gt;nits av kommunal hantering och användning av civilförsvarsmateriel, bör&lt;br&gt;prövas om också äganderätten till materielen och de statliga civilförsvarsför-&lt;br&gt;råden liksom kontrakten för förhyrda förråd kan överföras till kommunerna.&lt;br&gt;Regeringen avser att uppdra till räddningsverket att utreda formerna och&lt;br&gt;konsekvenserna av ett sådant överförande. En naturlig följd av förslagen är&lt;br&gt;att all mobilisering av kommunens krigsorganisation och den planläggning&lt;br&gt;som sammanhänger med den också görs av kommunen själv. Regeringen an-&lt;br&gt;ser att ett samlat ansvar på den lokala nivån för genomförandet av befol-&lt;br&gt;kningsskyddet och räddningstjänsten är angeläget av flera olika skäl. Kom-&lt;br&gt;munerna har tillsammans med landstingen det huvudsakliga ansvaret för de&lt;br&gt;åtgärder som samhället vidtar i fred för medborgarnas skydd, vård och väl-&lt;br&gt;färd. De åtgärder som behövs för att dessa samhällsfunktioner skall kunna&lt;br&gt;upprätthållas också i krig bör i största möjliga utsträckning vidtas som kom-&lt;br&gt;pletteringar till de fredstida systemen. Därmed främjas också möjligheterna&lt;br&gt;till fredsnytta av beredskapsåtgärderna. En integrering av beredskapsåtgär-&lt;br&gt;derna inom befolkningsskyddet och räddningstjänsten med kommunernas&lt;br&gt;förebyggande och skadeavhjälpande verksamhet i fred bör enligt regering-&lt;br&gt;ens mening genomföras inom den närmaste femårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt överföring av uppgifter och ansvar till kommunerna enligt vad&lt;br&gt;som ovan föreslagits bör föregås av överläggningar med kommunerna om&lt;br&gt;den statliga ersättningen för kommunernas nya uppgifter och om tidpunkten&lt;br&gt;för överföringen. Regeringen återkommer nedan till finansieringsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilförsvarslagsutredningen, den s.k. CFL-utredningen, har överlämnat&lt;br&gt;sitt betänkande (SOU 1989:42) Det civila försvaret till regeringen. I betän-&lt;br&gt;kandet föreslås att uttrycket civilförsvarsverksamhet skall ersättas av be-&lt;br&gt;greppet befolkningsskydd och räddningstjänst och skall avse den verksam-&lt;br&gt;het som behövs för att under krigsförhållanden skydda och rädda civilbefolk-&lt;br&gt;ningen samt enskild egendom och civil allmän egendom. Enligt utredningen&lt;br&gt;bör kommunerna få ett större ansvar för och inflytande på uppbyggnaden av&lt;br&gt;de resurser som krävs för verksamheten i krig. Utredningen har förslagit att&lt;br&gt;kommunernas nya roll skall regleras rättsligt i en ny lag om civilt försvar,&lt;br&gt;vilken bl.a. avses ersätta den nuvarande civilförsvarslagen (1960:74). CFL-&lt;br&gt;utredningens betänkande bereds för närvarande inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om ett samlat ansvar för genomförandet av befolk-&lt;br&gt;ningsskyddet och räddningstjänsten hos kommunerna påverkar i hög grad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räddningsverkets och länsstyrelsernas framtida uppgifter och roller. På såväl&lt;br&gt;den centrala som den regionala nivån blir uppgifterna i större utsträckning&lt;br&gt;att utöva tillsyn och uppföljning samt att ge stöd till den lokala nivån och att&lt;br&gt;svara för den allmänna inriktningen och samordningen av beredskapsförbe-&lt;br&gt;redelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningsverket har i sin programplan föreslagit att nya ledningsplatser&lt;br&gt;för befolkningsskydd och räddningstjänst i första hand skall byggas i sam-&lt;br&gt;band med ny- eller tillbyggnad av brandstationer i landets kommuner. Detta&lt;br&gt;bör enligt räddningsverket ske i enlighet med det system som verket be-&lt;br&gt;nämnt Räddningscentral 90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det i många fall kan vara lämpligt att utnyttja de möj-&lt;br&gt;ligheter som nybyggnad och ombyggnad av brandstationer ger. Det får dock&lt;br&gt;inte medföra att andra ändamålsenliga lösningar inte prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vidare finnas skäl att påminna om vad som kan utläsas av grundsy-&lt;br&gt;nen för de regionala mål- och riskanalyserna, nämligen att lokalisering och&lt;br&gt;skydd av t.ex. ledningsplatser skall ske med utgångspunkt i de riskområden&lt;br&gt;som finns i kommunen. En ledningsplats bör således inte lokaliseras till ett&lt;br&gt;område med hög risk. Om detta inte är möjligt att undvika skall risknivån&lt;br&gt;och inte t.ex. stabsstorleken avgöra valet av skyddsnivå för ledningsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen övergår så till frågan om skydd och samband för kommunled-&lt;br&gt;ningen. Överstyrelsen för civil beredskap föreslår i samråd med statens rädd-&lt;br&gt;ningsverk att räddningsverket skall ha produktions- och finansieringsansvar&lt;br&gt;för ledningsplatser och sambandsmedel åt såväl räddningsledningen som&lt;br&gt;kommunledningen.Enligt överstyrelsen är målet att förverkliga utbyggna-&lt;br&gt;den av kommunal ledning inom 20 år. Överstyrelsen har likaså i samråd med&lt;br&gt;räddningsverket föreslagit att det genom en lagändring skall bli möjligt att&lt;br&gt;ta skyddsrum i anspråk för ledning av kommunen och andra viktiga sam-&lt;br&gt;hällsfunktioner under skärpt och högsta beredskap. Ärendet bereds för när-&lt;br&gt;varande inom försvarsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunledningen utövas i största möjliga utsträckning från fredsuppe-&lt;br&gt;hållsplats också vid beredskap och i krig. När larmtillstånd råder och befolk-&lt;br&gt;ningen befinner sig i skydd koncentreras intresset till räddningstjänstens be-&lt;br&gt;redskap och förmåga att ingripa när skador uppstår till följd av stridshand-&lt;br&gt;lingar. Kommunledningens uppgift är i detta skede i huvudsak av stödjande&lt;br&gt;karaktär, medan den operativa ledningen utövas av räddningsledningen dvs.&lt;br&gt;av räddningschefen. När larmtillstånd inte råder är kommunledningens roll&lt;br&gt;att samordna och prioritera kommunens samlade insatser samt att upprätt-&lt;br&gt;hålla samband med civila och militära myndigheter. När det gäller att be-&lt;br&gt;döma behovet av särskild ledningsplats för kommunledningen bör kommu-&lt;br&gt;nen enligt regeringens uppfattning själv ha ett avgörande inflytande. Rege-&lt;br&gt;ringen erinrar om möjligheten att i räddningscentralen tillhandahålla visst&lt;br&gt;utrymme också för samverkande personer ur kommunledningen. Det är an-&lt;br&gt;geläget att också åtgärder vidtas för ett förbättrat samband mellan kommun-&lt;br&gt;ledningen, räddningstjänsten och övriga delar av kommunens krigsorganisa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap har sedan år 1988 bedrivit en försöks-&lt;br&gt;verksamhet med finansiering av reservanordningar avsedda att öka funk-&lt;br&gt;tionssäkerheten i systemen i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen har i oktober 1991 lämnat en rapport med utvärdering av&lt;br&gt;försöksverksamheten. Av rapporten framgår att för ca 40 projekt har bevil-&lt;br&gt;jats 70 miljoner kr. Investeringar på ca 150 miljoner kr. har härigenom kun-&lt;br&gt;nat genomföras. Det totala investeringsbehovet bedöms av överstyrelsen&lt;br&gt;uppgå till ca 1 miljard kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen konstaterar att de olika systemen för kommunernas tek-&lt;br&gt;niska försörjning är starkt beroende av en ostörd elförsörjning och att för-&lt;br&gt;söksverksamheten därför syftar till att söka metoder för att minska konse-&lt;br&gt;kvenserna av detta beroende. Installerande av reservaggregat för elförsörj-&lt;br&gt;ning har ofta visat sig vara en naturlig åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med överstyrelsen att försöksverksamheten med&lt;br&gt;statlig medfinansiering av reservanordningar för den kommunaltekniska för-&lt;br&gt;sörjningen bör fortsätta under programplaneperioden. Efter periodens slut&lt;br&gt;bör emellertid förutsättas att krisförsörjningsaspekterna har vunnit insteg&lt;br&gt;när det gäller kommunernas reinvesteringar i de kommunaltekniska syste-&lt;br&gt;men. Den statliga medfinansieringen bör därför upphöra vid programplane-&lt;br&gt;periodens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill framhålla betydelsen av att mål- och riskanalyserna beak-&lt;br&gt;tas i försöksverksamheten och att samordning sker med de myndigheter och&lt;br&gt;organ som ansvarar för beredskapsplaneringen på elområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 Finansiering av totalförsvarets civila del&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De principer som nu gäller för finansieringen av totalförsvarets civila del&lt;br&gt;fastställdes i 1987 års försvarsbeslut. I korthet innebär de att den som skall&lt;br&gt;upprätthålla en verksamhet under kriser och i krig själv skall svara för de&lt;br&gt;administrativa kostnaderna, dvs. kostnaderna för planerings-, utbildnings-&lt;br&gt;och övningsverksamhet. För beredskapsinvesteringarna är huvudregeln att&lt;br&gt;staten ansvarar för kostnaderna med avdrag för vad som kan anses motsvara&lt;br&gt;fredsnyttan av investeringarna. När det gäller drift- och underhållskostna-&lt;br&gt;derna gäller att finansieringsansvaret skall avgöras från fall till fall. Även här&lt;br&gt;skall fredsnyttan ha betydelse för kostnadsfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas att staten enligt försvarsbeslutet och med avvikelse från&lt;br&gt;ovanstående principer tills vidare skulle svara för vissa administrativa kost-&lt;br&gt;nader som kommunerna och landstingen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalekonomiska kommittén har överlämnat sitt betänkande (SOU&lt;br&gt;1991:98) Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk balans - statsbidrag för&lt;br&gt;ökat handlingsutrymme och nya samarbetsformer till chefen för finansde-&lt;br&gt;partementet. I betänkandet framhåller kommittén att kommuner och lands-&lt;br&gt;ting måste få bästa möjliga förutsättningar för att effektivisera och förändra&lt;br&gt;sin verksamhet. Staten måste minska sin reglering av den kommunala verk-&lt;br&gt;samheten och låta kommuner och landsting fritt utforma och prioritera sin&lt;br&gt;verksamhet inom ramen för lagstiftningen. Staten skall inte ålägga kommu-&lt;br&gt;ner och landsting nya uppgifter utan att samtidigt anvisa finansieringsmöjlig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar vidare att ett generellt statsbidragssystem förstär-&lt;br&gt;ker den kommunala självstyrelsen och förbättrar kommunernas och lands-&lt;br&gt;tingens möjligheter att bedriva verksamheten. Kommittén anser att alla spe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cialdestinerade statsbidrag, som går till sådan verksamhet för vilken kommu-&lt;br&gt;ner eller landsting är ansvariga, bör slopas och i stället inordnas i ett generellt&lt;br&gt;och behovsrelaterat system. Ett sådant system bör förenas med ett system&lt;br&gt;för statens uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten.&lt;br&gt;Den statliga uppföljningen bör avse resultaten av verksamheterna och inte&lt;br&gt;metoderna för att uppnå resultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att de specialdestinerade statsbidrag som i dag utgår&lt;br&gt;för kommunernas och landstingens beredskapsplanläggning skall inordnas i&lt;br&gt;ett nytt generellt system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalekonomiska kommitténs betänkande remissbehandlas för när-&lt;br&gt;varande. Regeringen avser att i samband med den fortsatta beredningen av&lt;br&gt;ärendet pröva på vilket sätt som de specialdestinerade statsbidrag som i dag&lt;br&gt;utgår eller kommer att utgå för verksamhet inom totalförsvarets civila del&lt;br&gt;kan inordnas i ett generellt statsbidragssystem eller på annat sätt anpassas&lt;br&gt;till de principer för statens bidragsgivning till kommuner och landsting som&lt;br&gt;kommittén föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.9 Kommunal beredskap ovan har regeringen föreslagit överfö-&lt;br&gt;ring av vissa uppgifter från staten till kommunerna för att uppnå ett samlat&lt;br&gt;ansvar för genomförandet av befolkningsskyddet och räddningstjänsten hos&lt;br&gt;kommunerna. Genomförandet av dessa åtgärder bör samordnas med infö-&lt;br&gt;randet av ett nytt system för statens bidragsgivningssystcm för kommunernas&lt;br&gt;uppgifter inom totalförsvarets civila del. Utgångspunkten bör därvid vara att&lt;br&gt;kommunerna ges full kostnadstäckning för de nya uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket och statens vattenfallsverk har tidigare själva finansierat de in-&lt;br&gt;vesteringar som gjorts inom resp, områden för att öka robustheten och flexi-&lt;br&gt;biliteten i systemen i krig. Statens vattenfallsverk blev den 1 januari 1992&lt;br&gt;aktiebolag. Regeringen har i prop. 1991/92:100, bilaga 7 aviserat att telever-&lt;br&gt;ket och postverket skall bli aktiebolag den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner den fortsatta inriktningen som angetts för vissa funk-&lt;br&gt;tioner och fredsräddningstjänsten (avsnitt 5.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner principerna för den fortsatta planeringen av lednings-&lt;br&gt;systemet inom totalförsvaret (avsnitt 5.8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner inriktningen för den fortsatta utvecklingen av den&lt;br&gt;kommunala beredskapen (avsnitt 5.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Gemensamma frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Markanläggningar och lokaler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 Pågående utvecklingsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omfattande förnyelsearbete pågår för närvarande inom den statliga lo-&lt;br&gt;kalförsörjningen. Riksdagen har i anslutning till regeringens förslag i propo-&lt;br&gt;sition 1990/91:150, FiU 30, rskr. 386, godkänt vissa riktlinjer för den fort-&lt;br&gt;satta utvecklingen inom området. Riksdagens beslut innebär att myndighe-&lt;br&gt;ternas ansvar och befogenheter i fråga om lokalförsörjningen successivt&lt;br&gt;kommer att öka samt att de ges möjlighet att besluta om sin egen lokalför-&lt;br&gt;sörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har närmare beskrivit de nya riktlinjerna i proposition&lt;br&gt;1991/92:44, om riktlinjer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombild-&lt;br&gt;ningen av byggnadsstyrelsen m.m. Riktlinjerna innebär bl.a. att de lokalbru-&lt;br&gt;kande myndigheterna inte skall representera staten som ägare av fastigheter&lt;br&gt;och inte heller förvalta fastigheter. Fastighetsförvaltningen inom ett antal de-&lt;br&gt;partements områden kommer att samordnas och ges enhetliga krav på av-&lt;br&gt;kastning, redovisning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av byggnadsstyrelsen ombildas till en stabs-och servicemyndighet&lt;br&gt;som bl.a. efter uppdrag skall stödja regeringen och myndigheter inom lokal-&lt;br&gt;försöijningsområdet och inom det byggadministrativa området. Huvudde-&lt;br&gt;len av bygnadsstyrelsens fastighetsbestånd kommer i fortsättningen att för-&lt;br&gt;valtas i bolagsform. En ny statlig myndighet bildas som skall förvalta de delar&lt;br&gt;av fastighetsinnehavet som inte är lämpliga att föras över till ett bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsförvaltningen inom försvarsdepartementets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ovan nämnda allmänna riktlinjerna för fastighetsförvaltningen och lokal-&lt;br&gt;försörjningen skall enligt ovan nämnda proposition tillämpas även inom för-&lt;br&gt;svarsdepartementets område men måste preciseras och anpassas så att de&lt;br&gt;överensstämmer med utvecklingen av ansvars- och rollfördelningen inom&lt;br&gt;det militära försvaret. Utredningen om lednings- och myndighetsorganisa-&lt;br&gt;tionen för försvaret (LEMO) (Dir. 1991:44) kommer i det fortsatta arbetet&lt;br&gt;att behandla roll- och ansvarsfördelning beträffande lokalförsörjning och&lt;br&gt;fastighetsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att förändringsarbetet i syfte att effektivisera den&lt;br&gt;statliga fastighetsförvaltningen i huvudsak berör förvaltningen av statens fas-&lt;br&gt;tighetskapital, tillgångsredovisningen och en renodling av ägarfunktionen.&lt;br&gt;Ansvaret för den tekniska fastighetsförvaltningen, drift och underhåll, skall&lt;br&gt;även i fortsättningen kunna åvila myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fastigheter som inte är specifika för totalförsvaret kan kon-&lt;br&gt;stateras att de kommer att läggas under samma förvaltning som liknande fas-&lt;br&gt;tigheter inom den övriga statsförvaltningen. Till den kategorin hör kontors-&lt;br&gt;fastigheter, vissa byggnadsminnen utan militär användning, monument samt&lt;br&gt;viss mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 Lokalförsörjning för gemensamma myndigheter m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med budgetåret 1992/93 flyttas följande myndigheter ut ur försvars-&lt;br&gt;makten och den militära utgiftsramen: Försvarets civilförvaltning, försvarets&lt;br&gt;mediecenter, krigsarkivet, statens försvarshistoriska museer, försvarets&lt;br&gt;forskningsanstalt, försvarshögskolan, försvarets förvaltningshögskola och&lt;br&gt;kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De s.k. gemensamma myndigheterna inom försvarsmakten under littera&lt;br&gt;F. utgörs av försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen, försva-&lt;br&gt;rets materielverk, värnpliktsverket, militärhögskolan, försvarets radioan-&lt;br&gt;stalt och försvarets datacenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt är att dessa myndigheter (vad gäller s.k. generella lo-&lt;br&gt;kaler) tillsammans med de myndigheter som ligger inom den civila plane-&lt;br&gt;ringsramen och övriga myndigheter inom försvarsdepartementets område&lt;br&gt;skall lokalförsörjas enligt samma system som övriga statsförvaltningen i en-&lt;br&gt;lighet med årets finansplan, (proposition 1991/92:100, bil.l, avsnitt 4.3.8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad regeringen anfört om vissa fastigheter som ej är spe-&lt;br&gt;cifika för det militära försvaret föreslås att följande förändringar vidtas re-&lt;br&gt;dan från och med den 1 juli 1992. Kommande investeringar för ovannämnda&lt;br&gt;myndigheter lånefinansieras av byggnadsstyrelsen och redovisas under&lt;br&gt;sjunde huvudtiteln, finansdepartementet, avsnittet investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande anslag F 3. Anskaffning av anläggningar för gemensamma&lt;br&gt;myndigheter, I 2. Anläggningar för räddningsskolorna m.m. och F 6. An-&lt;br&gt;skaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt utgår från och med&lt;br&gt;budgetåret 1992/93. Inplanerade investeringar på dessa anslag för budget-&lt;br&gt;året 1992/93 uppgår till 136 852 000 kr. Anslagen kommer att föras bort från&lt;br&gt;statsbudgeten. Förändringarna kommer inte att påverka myndigheternas&lt;br&gt;kostnader under budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga byggnadsminnen inom försvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsförvaltningen har på överbefälhavarens uppdrag påbörjat ut-&lt;br&gt;redning avseende upprustningsbehov och härmed förenade kostnader m.m.&lt;br&gt;för fästningar som är eller föreslås bli statliga byggnadsminnen. Fortifika-&lt;br&gt;tionsförvaltningen har avgivit lägesrapport för 15 av totalt 32 statliga bygg-&lt;br&gt;nadsminnen inom det militära försvaret och konstaterat ett avsevärt medels-&lt;br&gt;behov för upprustning och vidmakthållande. Överbefälhavaren har i skri-&lt;br&gt;velse till regeringen föreslagit att byggnadsminnen utan eller med ringa mili-&lt;br&gt;tär användning skall överföras till annan statlig myndighet på grund av att&lt;br&gt;inplanerade medel är otillräckliga för att tillgodose ens de mest akuta beho-&lt;br&gt;ven. Överbefälhavaren avser att återkomma till regeringen med en samlad&lt;br&gt;redovisning när fortifikationsförvaltningen slutfört utredningsuppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i vad överbefälhavaren och fortifikationsförvalt-&lt;br&gt;ningen anfört beträffande det angelägna i att finna lämpligare former för för-&lt;br&gt;valtning av dessa speciella byggnadsverk. Regeringens inriktning är att för-&lt;br&gt;valtningen skall överföras till den fastighetsförvaltande myndighet som avses&lt;br&gt;bildas i samband med byggnadsstyrelsens ombildning, prop. 1991/92:44.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ett slutligt ställningstagande tagits i denna fråga svarar fortifika-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsförvaltningen liksom tidigare för att byggnaderna underhålls och vårdas&lt;br&gt;på ett sådant sätt att de ej förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverkets bolagisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverket kommer enligt riksdagsbeslut att ombildas från statligt affärs-&lt;br&gt;verk till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet att ombilda domänverket berör på olika sätt det militära försva-&lt;br&gt;rets intressen. Dessa intressen måste bevakas vid överlåtelsen. Problemom-&lt;br&gt;råden och konsekvenser för det militära försvaret har kartlagts och ett om-&lt;br&gt;fattande arbete pågår med att inventera aktuella fastigheter och de avtal&lt;br&gt;m.m. som föreligger för nyttjandet av marken. Främst berörs övnings- och&lt;br&gt;skjutfält, flygfält och flygbaser, befästningsanläggningar, ammunitions- och&lt;br&gt;mobiliseringsförråd samt drivmedelsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det militära försvaret disponerar totalt 235 000 ha mark som förvaltas av&lt;br&gt;domänverket. En stor del av marken har anskaffats med försvarsmedel.&lt;br&gt;Detta gäller också byggnader och anläggningar som är belägna på denna&lt;br&gt;mark. I det fortsatta arbetet inför bolagiseringen måste noga övervägas vil-&lt;br&gt;ken mark m.m. som skall överlåtas till bolaget och hur det militära försvaret&lt;br&gt;skall kompenseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.3 Ttillingeprojektet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen godkänner överbefälhavarens föreslagna ändrade inrikt-&lt;br&gt;ning för det s.k. Tullingeprojektet. Förslaget innebär följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ostkustens marinkommando stab m.m. lokaliseras till Muskö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- marinens helikopterdivision kvarstannar på Berga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kustbevakningens regionledning ost lokaliseras till Muskö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;mellersta värnpliktskontoret flyttar till Näsby Park och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- etablissementen Bagartorp och Tullinge samt ostkustens marin-&lt;br&gt;kommandos delar på Vaxön kan därigenom avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare beslutat att följande verksamheter skall lokaliseras&lt;br&gt;till Tullinge:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ostkustens marinkommando stab m.m., kustbevakningens regionledning&lt;br&gt;ost, helikopterdivisionen vid Berga och mellersta värnpliktskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har fortlöpande informerat riksdagen om ärendet bl.a. i pro-&lt;br&gt;position 1988/89:80, skrivelse 1989/90:80 samt i proposition 1990/91:102.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Tullinge finns i dag lokaliserat flygvapnets stridslednings- och luftbe-&lt;br&gt;vakningsskola samt krigsbasorganisation och helikopterbasskola ur mari-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelade den 24 okober 1991 i kompletterande anvisningar&lt;br&gt;för programplan 1992/93-1996/97 att Tullingeprojektet skulle omprövas.&lt;br&gt;Överbefälhavaren skulle vidare redovisa förslag till alternativ lokalisering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ostkustens marinkommando stab m.m., och konsekvenser i övrigt av redo-&lt;br&gt;visade förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren har i kompletterande underlag den 29 november 1991&lt;br&gt;föreslagit att Tullingeprojektet avbryts och att inriktningen istället blir att&lt;br&gt;Ostkustens marinkommando stab m.m. lokaliseras till Muskö samt att mari-&lt;br&gt;nens helikopterdivision kvarstannar på Berga. Tidigare beslut om avveck-&lt;br&gt;ling av Näsby Parketablissementet föreslås ändras. Överbefälhavarens för-&lt;br&gt;slag är att Näsby Park behålls och att mellersta värnpliktskontoret flyttas dit.&lt;br&gt;Kustartilleriets stridsskola och nuvarande konferensverksamhet blir kvar på&lt;br&gt;Näsby Park. Kustbevakningens regionledning kan lokaliseras till Muskö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullingeetablissementet och Bagartorp föreslås avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiv för överbefälhavarens förslag är bl.a. osäkerhet om den framtida&lt;br&gt;omfattningen av marinens regionala ledning och framtida helikopterpro-&lt;br&gt;gram. Det totala investeringsbehovet har jämfört med Tullingeprojektet be-&lt;br&gt;dömts minska med ca 280 miljoner kr. Minsta möjliga investeringar görs för&lt;br&gt;marinens helikopterverksamhet på Berga. Ostkustens marinkommando stab&lt;br&gt;m.m. kvarstannar på Muskö till lägsta kostnad. Genomförda investeringar&lt;br&gt;vid Näsby Park nyttjas för värnpliktsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att överbefälhavaren och chefen för marinen före-&lt;br&gt;slagit betydande ambitionssänkningar i förhållande till tidigare redovisat&lt;br&gt;Tullingeprojekt. De båda alternativen har olika lösningar vad avser bl.a.&lt;br&gt;kvaliteten. Med hänsyn till det svåra ekonomiska läget i närtid och ovan an-&lt;br&gt;givna oklarheter beträffande omfattningen av marinens regionala ledning&lt;br&gt;och framtida helikopterprogram godtar regeringen dock den av överbefälha-&lt;br&gt;varen föreslagna ändrade inriktningen. Erforderliga investeringar för kust-&lt;br&gt;bevakningens regionledning ost bör genomföras samordnat med nödvändiga&lt;br&gt;investeringar för ostkustens marinkommandostab m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Militära insatser i Förenta Nationernas och Europeiska&lt;br&gt;säkerhetskonferensens regi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fredsbevarande styrkor i Förenta Nationernas (FN) regi används i sin ur-&lt;br&gt;sprungliga betydelse för att upprätthålla en vapenvila och därmed skapa tid&lt;br&gt;för att förhandla om en varaktig fred i ett konfliktområde. Styrkorna utgörs&lt;br&gt;principiellt sett av dels kontingenter med beväpnad trupp och dels av obe-&lt;br&gt;väpnade observatörer. Observatörsstyrkor har organiserats sedan år 1948&lt;br&gt;och kontingenter med trupp sedan år 1956.1 några fall har även mindre en-&lt;br&gt;heter med civila poliser kunnat ingå i styrkorna. Sammanlagt har sedan år&lt;br&gt;1948 drygt 20 fredsbevarande styrkor organiserats av FN. Sverige har delta-&lt;br&gt;git i flertalet av dem. Del av beredskapsstyrkan för FN-tjänst har också kun-&lt;br&gt;nat utnyttjas för katastrofhjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fredsbevarande operationerna drabbas direkt av FNs bristande ekono-&lt;br&gt;miska resurser. Tydliga tecken på detta är bland annat bristande underhåll&lt;br&gt;och otillfredsställande transportresurser. Detta är särskilt markant när nya&lt;br&gt;operationer startas. Sverige har vid upprepade tillfällen understrukit bety-&lt;br&gt;delsen av att varje medlemsland fullgör sina ekonomiska förpliktelser mot&lt;br&gt;världsorganisationen. Detta är en förutsättning för att FN skall kunna full-&lt;br&gt;göra sina förpliktelser mot medlemsnationerna vad avser bland annat åter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalning av lån för insatser med fredsbevarande trupper. Ett annat problem&lt;br&gt;för FN och därmed för de truppbidragande länderna är att några av de stora&lt;br&gt;operationerna, till exempel i Libanon och på Cypern, förefaller bli perma-&lt;br&gt;nenta inslag i sina insatsområden utan att avgörande framsteg görs i förhand-&lt;br&gt;lingar mellan konfliktens parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avspänningen mellan stormakterna i FNs säkerhetsråd i kombination&lt;br&gt;med den internationella utvecklingen har gjort det möjligt att vidga arbets-&lt;br&gt;fältet för nya operationer till att omfatta även valövervakning, awäpning av&lt;br&gt;gerillarörelser, utväxling av krigsfångar etc. Detta har gjort operationerna&lt;br&gt;mer användbara men också mer komplexa. Enligt FNs officiella statistik del-&lt;br&gt;tog sammanlagt 9 665 personer från 23 länder i fem pågående fredsbeva-&lt;br&gt;rande operationer den 1 oktober 1984. Motsvarande tal för den 31 oktober&lt;br&gt;1991 var 10 983 personer från 58 länder i tio pågående operationer. En gläd-&lt;br&gt;jande tendens är att flera av de senaste årens insatser haft ett tidsmässigt&lt;br&gt;begränsat mandat inom vilket uppgiften har lösts. Exempel på detta är ope-&lt;br&gt;rationerna i Afghanistan/Pakistan 1988-90, Namibia 1989-90 och Angola&lt;br&gt;1988-91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en FN-operation är svårt att uttrycka objektivt i mätbara kvanti-&lt;br&gt;tativa eller kvalitativa termer. Den ovan beskrivna lyckosamma utgången av&lt;br&gt;flera av de senaste operationerna har emellertid - trots kostnaderna - ingju-&lt;br&gt;tit optimism och medfört en utökad efterfrågan på FN-insatser. För närva-&lt;br&gt;rande befinner sig stora operationer i Västra Sahara, Kambodja och Jugosla-&lt;br&gt;vien i ett inledande skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska bidragen till de fredsbevarande operationerna fortsätter att&lt;br&gt;röna stor uppskattning och det finns anledning att tro på en fortsatt efterfrå-&lt;br&gt;gan på såväl militära som civila svenska komponenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK) antog vid&lt;br&gt;det så kallade toppmötet i Paris i november 1990 ”Parisstadgan för ett nytt&lt;br&gt;Europa”. I denna fastslås en inriktning på såväl fortsatta förhandlingar inom&lt;br&gt;det militära säkerhetsområdet som breddade konsultationer och samarbete&lt;br&gt;för att om möjligt förhindra konflikter innan de får militära dimensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett viktigt medel för att uppnå detta mål beslöt toppmötet att för&lt;br&gt;första gången inrätta permanenta institutioner och fasta mötesordningar&lt;br&gt;inom ESK-området. Detta skedde dels i form av tre sekretariat i Prag, Wien&lt;br&gt;och Warszawa dels som regelbundna toppmöten, utrikesministermöten och&lt;br&gt;ämbetsmannamöten. I Wien inrättades ”the Conflict Prevention Center”&lt;br&gt;(CPC) med uppgift att biträda ministerrådet i dess strävan att reducera ris-&lt;br&gt;kerna för konflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesministermötet i Berlin i juni 1991 beslöt bl.a. att utreda hur CPCs&lt;br&gt;resurser och ställning skulle kunna stärkas. I de mandatkonsultationer som&lt;br&gt;pågår inför uppföljningsmötet i Helsingfors i mars 1992, är en viktig fråga&lt;br&gt;hur Europeiska säkerhetskonferensens förmåga att förebygga och hantera&lt;br&gt;kriser skall kunna stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Jugoslavien har länderna inom Europeiska Gemenskaperna (EG) och&lt;br&gt;vissa andra stater, däribland Sverige, satt in övervakare. Dessa är obeväp-&lt;br&gt;nade och har till uppgift att övervaka överenskommelser om eldupphör och&lt;br&gt;därigenom medverka till att på sikt finna en förhandlingslösning. Rege-&lt;br&gt;ringen uppdrog åt överbefälhavaren att samordna och administrera den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska insatsen av såväl militära som civila övervakare. Detta är den första&lt;br&gt;insatsen av detta slag. Europeiska säkerhetskonferensen har givit den sitt&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser av övervakare eller observatörer för hantering av olika kriser är&lt;br&gt;svåra att förutse till antal och omfattning. Dock framhålls alltmer vikten av&lt;br&gt;att Europeiska säkerhetskonferensen får en utökad förmåga både att före-&lt;br&gt;bygga och hantera kriser. Insatser av beväpnad trupp kan i framtiden inte&lt;br&gt;uteslutas. Detta kan då även ske inom ramen för EG eller västeuropeiska&lt;br&gt;unionen (WEU) men med stöd av Europeiska säkerhetskonferensen. Ris-&lt;br&gt;ken för framtida och fortsatta kriser inom olika delar av Europa är bety-&lt;br&gt;dande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den europeiska säkerhets- och samarbetskonferen-&lt;br&gt;sen spelar en viktig roll i arbetet att etablera en europeisk frihets- och samar-&lt;br&gt;betsordning som säkrar fred och utveckling under generationer framöver.&lt;br&gt;Sverige bör även fortsättningsvis aktivt delta i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Helikoptrar i totalförsvaret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förstärka sjuktransportkapaciteten i krig får chefen för armén&lt;br&gt;disponera 87 miljoner kr. av reserverade medel under femte huvudti-&lt;br&gt;teln för anskaffning av helikoptrar för sjuktransporter. En förutsätt-&lt;br&gt;ning är att chefen för armén bidrar med medel i motsvarande omfatt-&lt;br&gt;ning. Nära 175 miljoner kr. kan därmed användas för att förstärka&lt;br&gt;sjuktransportkapaciteten med helikopter såväl i krig som i fred. An-&lt;br&gt;skaffningen förutsätts göras efter hörande av sjukvårdshuvudmän-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i 1987 års försvarsbeslut (prop. 1986/87:95 bil. 1,&lt;br&gt;FöUll, rskr. 310) att sjuktransportkapaciteten med helikopter borde öka för&lt;br&gt;att tillgodose behoven i krig. Detta borde genomföras så att även behovet i&lt;br&gt;fred kunde tillgodoses. Sjuktransporter med helikopter borde organiseras i&lt;br&gt;landstingskommunal och statlig regi samordnat med försvarsmakten, rikspo-&lt;br&gt;lisstyrelsen, privata helikopterföretag m.fl. för att även tillgodose behoven&lt;br&gt;av sjuktransporter i fred. Statliga medel borde avsättas för ändamålet under&lt;br&gt;förutsättning att sjukvårdshuvudmännen var beredda att medverka i mot-&lt;br&gt;svarande omfattning. Ansvaret för akuta luftburna sjuktransporter skulle&lt;br&gt;samtidigt föras över från rikspolisstyrelsen till sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens beslut år 1990 (prop. 1989/90:100, bil. 7, SoU17, rskr.&lt;br&gt;172) fastställdes en statlig ram om 75 miljoner kr. i medelprisläge 1988/89 för&lt;br&gt;ändamålet. Av dessa medel anvisades 50 miljoner kr. under femte huvudti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telns reservationsanslag E 18. Beredskapslagring och utbildning m.m. för&lt;br&gt;hälso- och sjukvården i krig. Resterande del skulle täckas med reserverade&lt;br&gt;medel under ifrågavarande anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal försök har gjorts att genomföra de intentioner försvarsbeslutet&lt;br&gt;lade fast. År 1987 tillsatte chefen för socialdepartementet en arbetsgrupp för&lt;br&gt;att klargöra förutsättningarna för att förverkliga intentionerna i försvarsbe-&lt;br&gt;slutet. Arbetsgruppen - som redovisade sitt arbete i betänkandet (Ds&lt;br&gt;1988:9) Helikopter för sjuktransporter - fann ett varierande intresse bland&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen och konstaterade att det inte fanns underlag för att&lt;br&gt;på en gång bygga upp en heltäckande organisation över landet. Rikspolissty-&lt;br&gt;relsens, försvarsmaktens och de privata helikopterföretagens helikoptrar&lt;br&gt;och flygplan borde kunna användas i en gemensam organisation för luft-&lt;br&gt;burna transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut i december 1989 inrättade regeringen den s.k. helikopter-&lt;br&gt;delegationen. Denna leddes av f.d. landshövdingen Carl G. Persson och&lt;br&gt;hade som uppgift att förhandla och träffa avtal med sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;om helikoptrar för sjuktransporter enligt intentionerna i försvarsbeslutet.&lt;br&gt;Delegationen anmälde i en skrivelse till regeringen i juli 1991 att ett mindre&lt;br&gt;antal av sjukvårdshuvudmännen var intresserade av att medverka i helikop-&lt;br&gt;terverksamhet men också att den dittills inte hade kunnat sluta avtal med&lt;br&gt;någon sjukvårdshuvudman. Delegationen anmälde sin avsikt att fortsätta&lt;br&gt;sitt arbete under hösten 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 12 september 1991 beslutade regeringen att helikopterdelegationens&lt;br&gt;arbete var avslutat. Samtidigt beslutade regeringen att inrätta en arbets-&lt;br&gt;grupp med uppgift att gå igenom förutsättningarna för att genomföra inten-&lt;br&gt;tionerna i 1987 års försvarsbeslut vad avser luftburna akuta sjuktransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom 1988 års försvarskommitté redovisade i betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1990:108) 5 rapporter från 1988 års försvarskommitté sin syn på sjuk-&lt;br&gt;vården i kris och i krig. Arbetsgruppens slutsats var att helikopterdelegatio-&lt;br&gt;nens förhandlingsarbete borde vidgas till att avse en mer samlad behandling&lt;br&gt;av helikopterfrågan. Ett fredstida samordnat system borde eftersträvas där&lt;br&gt;både civila och militära helikopterresurser skulle utnyttjas effektivt för olika&lt;br&gt;behov i fred vad avser sjuktransporter, räddningstjänst och polisiär verksam-&lt;br&gt;het. Vidare borde den planerade militära helikopteranskaffningen tidigare-&lt;br&gt;läggas och utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren har i sin programplan ÖB 92 i juni 1991 redovisat beho-&lt;br&gt;vet av ambulanshelikoptrar i krig. Tillsammans med socialstyrelsen redovi-&lt;br&gt;sas även det samlade helikopterbeståndet i landet samt helikoptrarnas lämp-&lt;br&gt;lighet och tillgänglighet i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i sin programplan för 1992/93 -1996/97 anfört att - för&lt;br&gt;att hälso- och sjukvårdens mål i krig skall nås - en utgångspunkt i plane-&lt;br&gt;ringen har varit att helikopter för sjuktransporter i krig finns att tillgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har bl.a. riksdagens revisorer, statens räddningsverk och riks-&lt;br&gt;revisionsverket i olika sammanhang behandlat frågan om helikoptrar för&lt;br&gt;sjuktransporter. Sjukvårdshuvudmän, helikopterföretag och andra har läm-&lt;br&gt;nat synpunkter och förslag i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för akuta sjuktransporter med helikopter övergick - efter en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring (1991:424) i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) - den 1 januari i&lt;br&gt;år från rikspolisstyrelsen till sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens beslut om ändrat huvudmannaskap för sjukre-&lt;br&gt;sor (prop. 1990/91:135, SfU15, rskr. 264) överfördes den 1 januari i år de&lt;br&gt;medel för driftskostnader som tidigare hade anvisats till rikspolisstyrelsen till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att grunderna för 1987 års försvarsbeslut avseende sjuk-&lt;br&gt;transporter i krig med helikopter fortfarande bör gälla. Transportkapacite-&lt;br&gt;ten bör därför ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdshuvudmännen anser sig sakna ekonomiska förutsättningar för&lt;br&gt;att medverka till anskaffning av helikoptrar för sjuktransporter på det sätt&lt;br&gt;som förutsattes i 1987 års försvarsbeslut. En annan väg får därför sökas för&lt;br&gt;att kunna utöka transportkapaciteten. Enligt regeringens mening kan de av-&lt;br&gt;delade resurserna nu användas mest effektivt om de disponeras av chefen för&lt;br&gt;armén. I enlighet med försvarsbeslutets fördelningsprinciper bör chefen för&lt;br&gt;armén ur sin ram avsätta lika stora resurser som de regeringen anvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör efter uppräkning till prisläget februari 1991&lt;br&gt;de resurser som genom 1987 års försvarsbeslut och riksdagens beslut år 1990&lt;br&gt;(prop. 1989/90:100, bil. 7, SoU17, rskr. 172) anvisades för helikopteranskaff-&lt;br&gt;ning under femte huvudtiteln disponeras av chefen för armén. I prisläget feb-&lt;br&gt;ruari 1991 uppgår beloppet till 87 miljoner kr. Genom att chefen för armén&lt;br&gt;tillskjuter ett lika stort belopp bör fem till sex nya helikoptrar för sjuktrans-&lt;br&gt;porter kunna anskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgängliga resurser i samhället bör utnyttjas effektivt. Nya sjuktran-&lt;br&gt;sporthelikoptrar för krigsbruk bör därför så långt det är möjligt utnyttjas för&lt;br&gt;sjuktransporter i fred. I enlighet med detta bör sjukvårdshuvudmännen ges&lt;br&gt;möjlighet att teckna avtal med militär chef om användande av helikoptrar&lt;br&gt;för sjuktransporter i fred. Samma möjlighet bör finnas för annan viktig verk-&lt;br&gt;samhet, t.ex. polisens. Härutöver bör chefen för armén pröva möjligheten&lt;br&gt;att ytterligare öka helikopterkapaciteten genom gemensamma finansiella&lt;br&gt;lösningar med sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för armén bör mot denna bakgrund och efter hörande av sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen om helikopterval och fredsbasering svara för en anskaff-&lt;br&gt;ning som möjliggör en effektiv fredsanvändning. Det är i detta sammanhang&lt;br&gt;viktigt att prissättningen kan klargöras från konkurrenssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av regeringens förslag visar att genom den här redovi-&lt;br&gt;sade modellen - som har sin utgångspunkt i 1987 års försvarsbesluts grund-&lt;br&gt;tankar - sjuktransportkapaciteten i krig med helikopter ökar med fem till&lt;br&gt;sex helikoptrar som dessutom har viktiga fredsanvändningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Kustbevakningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningens ställning som civil myndighet direkt under regeringen får&lt;br&gt;från och med budgetåret 1992/93 en tydligare markering i planeringshän-&lt;br&gt;seende genom att kustbevakningens anslag inte längre skall ingå i den mili-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tära utgiftsramen. Därmed upphör även överbefälhavarens ansvar för pro-&lt;br&gt;gramplaneringen av kustbevakningens verksamhet. Regeringen bedömer att&lt;br&gt;denna förändring inte kommer att påverka de fortsatta möjligheterna till&lt;br&gt;samordning och effektivisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under planeringsperioden inriktas verksamheten på att åstadkomma&lt;br&gt;ökad närvaro till sjöss, förbättrad beredskap för sjöräddning samt minst bi-&lt;br&gt;behållen nivå för övrig serviceverksamhet. Detta kan åstadkommas genom&lt;br&gt;bland annat en ökad samverkan med andra myndigheter, ökad intäktsfinan-&lt;br&gt;siering och en effektivare användning av personal och materiel. Kustbevak-&lt;br&gt;ningen har påbörjat ett arbete med utveckling av mål och system för resultat-&lt;br&gt;uppföljning för såväl den samlade sjöövervakningen som för de olika verk-&lt;br&gt;samhetsgrenarna. Detta arbete bör slutföras senast under budgetåret&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i ett beslut den 30 januari 1992 behandlat frågan om fort-&lt;br&gt;satt samverkan mellan kustbevakningen och marinen. Det åligger de båda&lt;br&gt;myndigheterna gemensamt att fortlöpande verka för en utveckling av samar-&lt;br&gt;betet och att rapportera vidtagna åtgärder till regeringen i de årliga resultat-&lt;br&gt;redovisningarna. I beslutet erinrar regeringen om vikten av att kustbevak-&lt;br&gt;ningens särskilda karaktär och inriktning bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen beslutade i augusti 1991 om ny lokal organisation för sin&lt;br&gt;verksamhet. Den nya organisationen, som bland annat innebär en reduce-&lt;br&gt;ring av antalet kuststationer och fartyg, syftar till ett effektivare resursutnytt-&lt;br&gt;jande genom en ökad sjöövervakning och en höjd beredskap för räddnings-&lt;br&gt;tjänst inom nuvarande anslagsramar. Genomförandet sker fram till utgången&lt;br&gt;av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar i övrigt den inriktning av kustbevakningens verksam-&lt;br&gt;het som anges i myndighetens programplan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Underrättelse- och säkerhetstjänst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Underrättelsetjänsten spelar en viktig roll för utformningen av Sveriges för-&lt;br&gt;svars- och säkerhetspolitik. Underrättelseverksamheten förser regeringen,&lt;br&gt;försvarsmakten och vissa andra myndigheter med underlag för bedömningen&lt;br&gt;av den militära verksamheten i omvärlden och för bedömningen av den all-&lt;br&gt;männa utrikes- och säkerhetspolitiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god kunskap om främmande stridskrafters resurser, beredskap, orga-&lt;br&gt;nisation, taktik och utrustning m.m. är vidare en förutsättning för totalför-&lt;br&gt;svarets krigsplanläggning och för försvarsmaktens förbandsproduktion och&lt;br&gt;beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelsetjänstens verksamhet i fred syftar främst till att tillgodose&lt;br&gt;behovet av tidig förvarning om hot mot landet så att erforderliga beredskaps-&lt;br&gt;höjande åtgärder hinner vidtagas. Betydelsefulla förändringar i skeenden&lt;br&gt;och mönster i Sveriges omgivning måste därför kontinuerligt kunna registre-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att landets totalförsvar skall kunna lösa sina uppgifter är det därför&lt;br&gt;viktigt med en välorganiserad och effektiv underrättelse- och säkerhetstjänst&lt;br&gt;redan i fredstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1987 års försvarsbeslut anslogs extra medel för vissa, personella och ma-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teriella, förstärkningsinsatser inom underrättelsetjänstens område. Dessa&lt;br&gt;förstärkningsåtgärder är nu vidtagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nordeuropeiska och nordatlantiska områdets fortsatt stora säkerhets-&lt;br&gt;politiska och militärstrategiska betydelse innebär att underrättelsetjänsten&lt;br&gt;måste ges fortsatt hög prioritet inom det militära försvaret. Verksamheten&lt;br&gt;måste dock vara flexibel för att snabbt kunna anpassas till förändrade under-&lt;br&gt;rättelsebehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelsebehoven har emellertid avsevärt förändrats genom att de&lt;br&gt;militära styrkorna i Europa för närvarande omstruktureras och omgrupperas&lt;br&gt;i en omfattning som inte skett sedan andra världskrigets slut. Samtidigt pågår&lt;br&gt;en omfattande process inom det politiska säkerhetsskapande området vilken&lt;br&gt;kräver underlag och verifikation av internationella åtaganden och överens-&lt;br&gt;kommelser. Dessa förhållanden ställer nya krav på främst bearbetning och&lt;br&gt;kvalificerad långsiktig analys. Förmågan till en sådan måste därför förstärkas&lt;br&gt;inom underrättelseverksamhetens ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets underrättelsenämnd har i en rapport den 28 mars 1991 till che-&lt;br&gt;fen för försvarsdepartementet, om den svenska militära underrättelsetjäns-&lt;br&gt;tens samverkan med vissa andra länders underrättelsetjänster m.m., föresla-&lt;br&gt;git att det bör övervägas att utforma regeringens riktlinjer för utbyte av in-&lt;br&gt;formation med andra länders underrättelseorganisationer på ett formellt nå-&lt;br&gt;got fastare sätt, såsom sker när det gäller säkerhetspolisens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har redovisat samma uppfattning, (rskr. 1990/91:340). Konsti-&lt;br&gt;tutionsutskottet (1990/91:KU30, s.37) har vidare konstaterat att det kan fin-&lt;br&gt;nas anledning att låta översynen omfatta riktlinjerna i övrigt för den militära&lt;br&gt;underrättelse- och säkerhetstjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utbyte av information med vissa utländska underrättelseorganisatio-&lt;br&gt;ner är nödvändigt för att erhålla sådan information som landet behöver men&lt;br&gt;som kräver sådana särskilda resurser som Sverige saknar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av underrättelseverksamheten måste av uppenbara skäl omges med&lt;br&gt;särskilt hög sekretess. Med hänsyn till verksamhetens speciella karaktär är&lt;br&gt;det särskilt angeläget att verksamheten bedrivs i linje med statsmakternas&lt;br&gt;utrikes- och säkerhetspolitiska intentioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund avser regeringen utfärda särskilda riktlinjer för den&lt;br&gt;militära underrättelse- och säkerhetstjänstens verksamhet. Med hänsyn till&lt;br&gt;ärendets speciella karaktär bör en ytterligare redovisning inte fogas till rege-&lt;br&gt;ringsprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer därför att i särskild ordning informera riksdagens&lt;br&gt;försvarsutskott om riktlinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Skydd mot kärnvapen, biologiska stridsmedel och&lt;br&gt;kemiska hot&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den internationella utvecklingen innebär stora förändringar i förhållande till&lt;br&gt;den hotbild som rådde för några få år sedan. NATO-doktrinen har föränd-&lt;br&gt;rats så att kärnvapnens roll minskats - de blir allt mer ett yttersta maktme-&lt;br&gt;del. De markbaserade medeldistanskärnvapnen har dragits bort och för-&lt;br&gt;störts i enlighet med det s.k. INF-avtalet, och avtal har träffats mellan USA&lt;br&gt;och det dåvarande Sovjetunionen om reduktion av de strategiska kärnva-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;penstyrkorna med c:a 30 % (START-avtalet). Enligt ensidiga beslut tillkän-&lt;br&gt;nagivna av presidenterna Bush och Gorbatjov skall samtliga mark- och sjö-&lt;br&gt;baserade taktiska kärnvapnen dras tillbaka och delar av arsenalerna förstö-&lt;br&gt;ras. Osäkerhet råder om vem som kontrollerar och i framtiden kommer att&lt;br&gt;kontrollera det f.d. Sovjetunionens kärnvapen och om de beslutade ned-&lt;br&gt;dragningarna kan komma till stånd. Men även om alla aviserade föränd-&lt;br&gt;ringar skulle genomföras fullt ut kvarstår ändå mycket betydande vapenarse-&lt;br&gt;naler med allt ifrån taktiska till strategiska kärnvapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN-kommissionens undersökningar i Irak har avslöjat att landet trots an-&lt;br&gt;slutning till icke-spridningsavtalet (NPT) och trots övervakningsavtal med&lt;br&gt;det internationella atomenergiorganet (IAEA) kunnat bedriva ett avancerat&lt;br&gt;program för utveckling av egna kärnvapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risker finns att en kärnvapenanvändning initieras i något desperat läge i&lt;br&gt;en kris- eller krigssituation, genom en kombination av felbedömningar, miss-&lt;br&gt;tag och tekniska fel, eller som en följd av att kärnladdningar kommit i hän-&lt;br&gt;derna på terroristgrupper. Kraftfulla insatser är därför angelägna för att för-&lt;br&gt;hindra kärnvapnens spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingar syftande till ett totalförbud mot utveckling, anskaffning, in-&lt;br&gt;nehav och användning av kemiska stridsmedel pågår sedan flera år tillbaka&lt;br&gt;vid nedrustningskonferensen i Geneve. Parallellt med detta har USA och&lt;br&gt;och det dåvarande Sovjetunionen haft bilaterala förhandlingar om en redu-&lt;br&gt;cering av sina arsenaler av kemiska stridsmedel. Förhandlingarna resulte-&lt;br&gt;rade i en överenskommelse, som dock aldrig trädde i kraft. Ryssland uppges&lt;br&gt;nu ha kontrollen över alla f.d. sovjetiska kemiska vapen. Där finns-vilket är&lt;br&gt;avgörande för svensk försvarsplanering - tillräckliga resurser för en selektiv&lt;br&gt;användning i samband med ett storkrig. Till detta kommer att allt fler länder&lt;br&gt;skaffar sig egen C-vapenkapacitet. Utvecklingen av den biotekniska forsk-&lt;br&gt;ningen skapar förutsättningar för att storskaligt producera kemiska strids-&lt;br&gt;medel som är mycket giftigare än dagens nervgaser. Bioteknikbaserade va-&lt;br&gt;pen kan alltså i framtiden innebära nya, svårbedömda hot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen om totalförbud mot biologiska stridsmedel trädde i kraft&lt;br&gt;1975. Den har emellertid svagheten att den saknar kontroll- och verifika-&lt;br&gt;tionsprocedurer. Intresset att stärka B-vapenkonventionen har stigit under&lt;br&gt;de senaste åren mot bakgrund av möjligheterna att med hjälp av bioteknik&lt;br&gt;skräddarsy biologiska stridsmedel med helt nya egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att skyddet mot kärnvapen, biolo-&lt;br&gt;giska stridsmedel och kemiska hot skall ha följande allmänna inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedelser skall göras för att skydda oss mot effekterna av kärnvapen-&lt;br&gt;krig i vår omvärld. Därigenom kan konsekvenserna för vår del mildras avse-&lt;br&gt;värt. Våra skyddsåtgärder skall också syfta till att öka statsmakternas möjlig-&lt;br&gt;heter att stå emot hot om kärnvapeninsats mot Sverige. Om trots allt kärnva-&lt;br&gt;pen skulle sättas in mot Sverige skall befintliga resurser inom totalförsvaret&lt;br&gt;kunna kraftsamlas till att skydda och undsätta befolkningen och bereda de&lt;br&gt;skadade vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet i vad avser skyddet mot kemiska stridsmedel skall vara att ge de&lt;br&gt;väsentligaste funktionerna inom det svenska totalförsvaret en sådan skydds-&lt;br&gt;nivå, att en angripare inte kan nå stora militära fördelar genom att använda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana stridsmedel. Sådana skyddsåtgärder minskar värdet av och därmed&lt;br&gt;risken för insats av dessa stridsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet mot biologiska stridsmedel skall syfta till att försvåra att insatser&lt;br&gt;sörsdolt. Detta skulle som komplement till gällande internationella konven-&lt;br&gt;tioner verka i avhållande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna har i sina programplaner lämnat förslag till hur skyddet&lt;br&gt;skall kunna förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens planeringsinriktning innebär att ett långsiktigt pro-&lt;br&gt;gram för den enskildes skydd inplaneras liksom åtgärder för snabb och säker&lt;br&gt;C-indikering. Uppgiftsanknutet skydd inplaneras för förband med hög ini-&lt;br&gt;tialeffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap anger en planeringsinriktning som inne-&lt;br&gt;bär att hela civilbefolkningen kommer att ha tillgång till andningsskydd vid&lt;br&gt;utgången av budgetåret 1993/94. Skyddsorganisationen för indikering och&lt;br&gt;varning om A- och C-stridsmedel (radiakskyddsorganisationen) föreslås bli&lt;br&gt;vtterligare integrerad med den fredstida beredskapen mot kärnkrafts-&lt;br&gt;olyckor. Det uppgiftsanknutna skyddet föreslås byggas ut i anslutning till&lt;br&gt;riskområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för totalförsvaret gemensamma berednings- och referensgruppen för&lt;br&gt;ABC-skydd, vilken leds av försvarets forskningsanstalt, har utgående från&lt;br&gt;den internationella utvecklingen och det hittills uppbyggda skyddet inom&lt;br&gt;vårt totalförsvar granskat myndigheternas planer och lämnat förslag syf-&lt;br&gt;tande till att säkerställa inbördes sammanhang och funktionssäkerhet hos&lt;br&gt;skyddsåtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att mycket återstår innan ett balanserat skydd&lt;br&gt;mot kärnvapen, biologiska och kemiska stridsmedel uppnåtts inom totalför-&lt;br&gt;svaret. För den kommande planeringsperioden bör åtgärderna främst kon-&lt;br&gt;centreras till att avhjälpa de väsentligaste bristerna. Härvid skall skyddet&lt;br&gt;mot kemiska stridsmedel tillmätas särskild vikt och den initiala försvarsför-&lt;br&gt;mågan prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilbefolkningen bör få ett skydd för överlevnad vid sidoverkan av kärn-&lt;br&gt;vapen, vid utnyttjande av kemiska stridsmedel samt vid förtäckt insats av&lt;br&gt;biologiska stridsmedel. Påbörjade program för att anskaffa andningsskydd&lt;br&gt;för hela civilbefolkningen och personligt grundskydd till all militär personal&lt;br&gt;skall fullföljas. Skyddet bör finnas tillgängligt i ett tidigt skede av en konflikt&lt;br&gt;och vid mobilisering av totalförsvarspersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa utvalda, viktiga totalförsvarsfunktioner av betydelse för vår mobili-&lt;br&gt;sering och inledande försvarsförmåga skall ges ett uppgiftsanknutet skydd&lt;br&gt;som möjliggör att de kan lösa uppgifter även där C-stridsmedel utnyttjas.&lt;br&gt;Bevakning skall förberedas vid känsliga anläggningar för att försvåra insats&lt;br&gt;och öka risken för att en angripare avslöjas vid försök till biologisk krigfö-&lt;br&gt;ring. Prioriterade lednings- och informationsfunktioner skall kunna verka&lt;br&gt;även efter en elektromagnetisk puls från kärnvapen. Viktiga resurser för&lt;br&gt;omhändertagande och vård samt en del av räddningstjänstens krigsorganisa-&lt;br&gt;tion skall ges utrustning och förmåga att verka i radiak- och C-belagda områ-&lt;br&gt;den. Gemensamma resurser för indikering och sanering bör skapas för civila&lt;br&gt;totalförsvarsfunktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indikationerna på fortsatta förändringar i hotbilden samt framtida nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 102&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligheter till skyddsåtgärder gör en fortsatt kvalificerad forskning och en&lt;br&gt;bred kunskap angelägen för att dels skapa underlag för framtida ställningsta-&lt;br&gt;ganden, dels bidra till uppbyggnaden av ett balanserat skydd mot kärnva-&lt;br&gt;pen, kemiska och biologiska stridsmedel inom totalförsvaret. Berednings-&lt;br&gt;och referensgruppen för ABC-skydd inom totalförsvaret bör utnyttjas i detta&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna till samordning med den fredstida beredskapen mot allvar-&lt;br&gt;liga olyckor bör tillvaratas. Åtgärder bör därvid vidtas för att på ett bättre&lt;br&gt;sätt än hittills tillvarata effekten av tidigare anskaffad materiel och den kun-&lt;br&gt;skap som finns i olika delar av totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner förslaget till ändrad lokalförsörjning för gemen-&lt;br&gt;samma myndigheter m.fl. (avsnitt 6.1.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner riktlinjerna för skyddet inom totalförsvaret mot kärn-&lt;br&gt;vapen, biologiska stridsmedel och kemiska hot (avsnitt 6.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Utvecklingsfrågor och utvecklingsinsatser av&lt;br&gt;totalförsvaret i ett längre perspektiv&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Fortsatt utvecklingsarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Övergången till mål- och resultatstyrning av statsförvaltningen i dess helhet&lt;br&gt;samt de förslag rörande ledningssystem och ny organisation för försvarsmak-&lt;br&gt;ten som behandlas i avsnitt 2.1 förutsätter ett relativt omfattande arbete med&lt;br&gt;att utveckla styr- och ledningsinstrument, arbetsformer och organisation&lt;br&gt;inom försvarsdepartementets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet bör bedrivas dels inom försvarsdepartementet och dels inom myn-&lt;br&gt;digheterna, främst inom myndigheten försvarsmakten, för närvarande myn-&lt;br&gt;digheten överbefälhavaren. Även riksrevisionsverket bör delta i detta ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översiktligt kommer utvecklingsarbetet att bedrivas inom följande hu-&lt;br&gt;vudområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål- och resultatstyrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål- och resultatstyrning är det samlingsbegrepp som numera används för&lt;br&gt;styrningen av statsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I KP 1987/88:150 bil. 1 FiU 30 rskr. 394 redovisades riktlinjerna för ut-&lt;br&gt;vecklingsarbetet. I årets Finansplan (1991/92:100 bil. 1) intensifierar rege-&lt;br&gt;ringen arbetet med att utveckla mål- och resultatstyrningen ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål- och resultatstyrning kännetecknas av att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- statsmakterna styr myndigheternas verksamhet genom att sätta upp mål&lt;br&gt;och krav för verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- målen och kraven måste utformas på ett sådant sätt att någon form av&lt;br&gt;uppföljning är möjlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- myndigheterna får ökat ansvar för hur verksamheten bedrivs samtidigt&lt;br&gt;som kraven på redovisning och analys av vilka resultat som uppnås skärps&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den styrning som utvecklas måste vara myndighetsspecifik och anpassas&lt;br&gt;till förutsättningarna inom varje verksamhetsområde. Mål- och resultat-&lt;br&gt;styrning kommer alltså att se olika ut inom skilda verksamhetsområden&lt;br&gt;men basera sig på samma grundläggande synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens arbete med att utveckla och förbättra resultatstyrningen inom&lt;br&gt;försvarsdepartementets verksamhetsområde fortsätter. Utgångspunkten för&lt;br&gt;detta arbete är att statsmakterna formulerar de säkerhets- och försvarspoli-&lt;br&gt;tiska målen. Utifrån dessa mål - och med beaktande av de ekonomiska för-&lt;br&gt;utsättningarna - bör regeringen ställa upp mål och krav för den krigsorgani-&lt;br&gt;sation som skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regleringsbrevet för budgetåret 1991/92 angav regeringen under varje an-&lt;br&gt;slag resultatmål- och krav, samt i särskild bilaga kvanitativa och kvalitativa&lt;br&gt;mål för krigsförbanden. I fortsättningen kommer utvecklingsarbetet av reg-&lt;br&gt;leringsbreven (exklusive den särskilda bilagan) att koncentreras på att i&lt;br&gt;högre grad utveckla former för att uttrycka resultatmålen i uppföljningsbara&lt;br&gt;och mätbara termer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överbefälhavarens underlag inför 1992 års försvarsbeslut (ÖB 92) redo-&lt;br&gt;visas utgångspunkter för hur styrningen av försvarsmakten bör utformas.&lt;br&gt;Bl.a. redovisar överbefälhavaren hur formerna för uppdragsstyrning av de&lt;br&gt;gemensamma myndigheterna i huvudprogram 5 bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan i allt väsentligt ansluta sig till den utveckling av uppdrags-&lt;br&gt;styrning som överbefälhavaren redovisat i programplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret&lt;br&gt;föreslår i delbetänkandet Försvarsmaktens ledning (SOU 1991:112) att för-&lt;br&gt;svarsmaktens behov av produktion och stödverksamhet från de gemen-&lt;br&gt;samma myndigheterna i huvudprogram 5 bör styras med uppdrag från för-&lt;br&gt;svarsmakten. I utredningens fortsatta arbete kommer verksamheten vid och&lt;br&gt;styrningen av huvudprogram 5 myndigheterna närmare att behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer därför till riksdagen vid ett senare tillfälle för att&lt;br&gt;närmare redovisa formerna för uppdragsstyrning inom försvarsdepartemen-&lt;br&gt;tets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningsändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av de förslag som lämnas i avsnitt 2.1 Försvarsmaktens led-&lt;br&gt;ningsorganisation, kommer försvarsdepartementet att inleda en översyn av&lt;br&gt;de förordningar som reglerar verksamheten inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomistyrning, redovisning och revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1990 års kompletteringsproposition (1990/91:150 bil 11:12, s. 106-107) be-&lt;br&gt;reddes riksdagen tillfälle att ta del av de förändringar av myndigheternas lö-&lt;br&gt;pande och årliga redovisning samt revisionen av denna som genomförs från&lt;br&gt;och med budgetåret 1991/92. Förändringarna gäller för myndigheter som&lt;br&gt;lämnar anslagsframställning enligt budgetförordningen (1989:400). I korthet&lt;br&gt;innebär förändringarna att myndigheternas ledning beslutar om en samlad&lt;br&gt;årsredovisning och rapporterar till regeringen en gång om året. Årsredovis-&lt;br&gt;ningen skall i sin helhet revideras av riksrevisionsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utfärdade den 16 januari 1992 en förordning om ändring i To-&lt;br&gt;talförsvarets budgetförordning (1989:924). Ändringen, som träder i kraft&lt;br&gt;den 1 mars 1992 innebär att krav på årsredovisningar införts även för de&lt;br&gt;myndigheter som omfattas av Totalförsvarets budgetförordning. Detta är ett&lt;br&gt;led i regeringens strävan att undvika särlösningar inom försvarsdepartemen-&lt;br&gt;tets verksamhetsområde. Regeringen kommer således att årligen få en sam-&lt;br&gt;lad redovisning av verksamhetens resultat både i verksamhetsmässiga och&lt;br&gt;ekonomiska termer. I prop. 1991/92:100 (bil.8 s. 68) har regeringen föresla-&lt;br&gt;git att riksrevisionsverket tilldelas resurser för granskning av myndigheter-&lt;br&gt;nas årliga resultatredovisningar inom den civila statsförvaltningen. Rege-&lt;br&gt;ringen har därefter i ovan nämnda förordning beslutat att myndigheterna&lt;br&gt;inom försvarsdepartementets verksamhetsområde skall omfattas av motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelser. Riksrevisionsverkets granskning skall därför också&lt;br&gt;gälla försvarets myndigheter. Regeringen avser att återkomma till riksdagen&lt;br&gt;om eventuella resurser till riksrevisionsverket för denna granskning. Årsre-&lt;br&gt;dovisningar och revisionsberättelser blir därmed viktiga delar i resultatstyr-&lt;br&gt;ningen och budgetdialogen mellan regeringen och myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen skall bestå av två delar - en resultatredovisning och ett&lt;br&gt;sammandrag av årsbokslutet med viss komplettering och analys. I enlighet&lt;br&gt;med vad chefen för finansdepartementet anförde i budgetpropositionen&lt;br&gt;(1991/92:100, bil 1 s. 43) skall revisionsrapporterna överlämnas till rege-&lt;br&gt;ringen för ställningstagande i samband med höstens budgetberedning inom&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av årsredovisningar för myndigheterna inom försvarsdeparte-&lt;br&gt;mentets verksamhetsområde kräver ett omfattande utvecklingsarbete vid de&lt;br&gt;berörda myndigheterna med att ta fram relevanta resultatmått. Regeringen&lt;br&gt;anser att det är angeläget att myndigheterna bedriver utvecklingsarbetet&lt;br&gt;skyndsamt så att det faktiska innehållet i årsredovisningarna snarast motsva-&lt;br&gt;rar de krav som ställs i gällande förordningar. För att kunna lämna ett full-&lt;br&gt;ständigt bokslut med en fullständig tillgångsredovisning krävs vidare att&lt;br&gt;principer för kapitalvärdering av gjorda investeringar läggs fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översyn av anslags- och ramkonstruktioner kommer att ske i samband&lt;br&gt;med att den nya myndigheten försvarsmakten bildas. Ett första steg tas re-&lt;br&gt;dan budgetåret 1992/93 genom att ramanslag införs för flertalet myndigheter&lt;br&gt;inom försvarsdepartementets verksamhetsområde (se vidare avsnitt 8.6).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Pågående utredningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen 1991 (prop. 1990/91:150 del II, FiU37, rskr.&lt;br&gt;390) redovisade dåvarande försvarsministern (bilaga 11:3) utgångspunkterna&lt;br&gt;för förnyelsearbetet inom försvarsdepartementets verksamhetsområde samt&lt;br&gt;pågående och planerade översynsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen med detta arbete och med det åtgärder som presenterades&lt;br&gt;var att åtgärderna i allt väsentligt skulle genomföras under försvarsbeslutpe-&lt;br&gt;rioden. Sammantaget skulle åtgärderna leda till en minskning av den statliga&lt;br&gt;administrationen med 350 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare (avsnitt 2.1) redovisat förslag angående försvars-&lt;br&gt;maktens ledningsorganisation och de besparingar som följer där av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande ges en översikt över de utredningar som för närvarande ar-&lt;br&gt;betar inom försvarsdepartementets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 20 juni 1991 att tillkalla en särskild utredare för&lt;br&gt;att göra en översyn av dels ledningsorganisationen på central och regional&lt;br&gt;nivå inom totalförsvaret, dels myndighetsstrukturen inom försvarsdeparte-&lt;br&gt;mentets verksamhetsområde (dir. 1991:44).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall redovisa förslag till en uppgifts- och ansvarsfördelning&lt;br&gt;mellan olika myndigheter inom verksamhetsområdet. Utredningen skall re-&lt;br&gt;dovisa konsekvenserna av sammantagna besparingar om ca en tredjedel av&lt;br&gt;nuvarande resursanvändning för ledningen i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lämna förslag till uppgifter och organisation för försvarsmaktens ledning&lt;br&gt;i krig på central samt på högre och lägre regional nivå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lämna förslag till totalförsvarets ledningsorganisation på regional nivå,&lt;br&gt;bl.a. behovet av särskilda militärområden och ledningsstrukturen inom&lt;br&gt;funktionen Civil ledning och samordning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;överväga vilka uppgifter som skall ligga på överstyrelsen för civil bered-&lt;br&gt;skap som ansvarig myndighet för funktionen Civil ledning och samord-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall även lämna förslag om överbefälhavarens och försvars-&lt;br&gt;grenschefernas uppgifter och ansvarsfördelning samt de centrala stabernas&lt;br&gt;uppgifter och organisation i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av direktiven framgår vidare att utredningen skall lämna förslag till en&lt;br&gt;rationell och effektiv myndighetsstruktur för ledningsorganisationens freds-&lt;br&gt;verksamhet och stödmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1991 lämnade utredningen ett delbetänkande till regeringen&lt;br&gt;avseende förslag till uppgifts- och ansvarsfördelning mellan myndigheterna&lt;br&gt;inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Regeringen har tidigare&lt;br&gt;idag (avsnitt 2.1) behandlat utredningens förslag och lämnat förslag till riks-&lt;br&gt;dagen avseende lednings- och strukturfrågor för försvarsmakten i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens slutrapport beräknas komma att lämnas till regeringen i sep-&lt;br&gt;tember 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om forskning och utveckling för totalförsvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt den 30 maj 1991 om direktiv (dir. 1991:43) till en särskild&lt;br&gt;utredare att göra en översyn av forskning och utvecklingsarbete för totalför-&lt;br&gt;svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I november redovisade utredaren delbetänkandet (SOU 1991:91) Forsk-&lt;br&gt;ning och utveckling för totalförsvaret - Kartläggning och probleminvente-&lt;br&gt;ring. Regeringen utfärdade den 9 januari 1992 tilläggsdirektiv till utred-&lt;br&gt;ningen. Enligt dessa skall området för utredningen utvidgas till att utöver&lt;br&gt;forskning och icke objektbunden utveckling inom totalförsvaret även om-&lt;br&gt;fatta den tekniska kompetens och kapacitet i övrigt som stödjer materielans-&lt;br&gt;kaffningsprocessen. Utredningen skall vidare redovisa konsekvenserna av&lt;br&gt;att minska kostnaderna för verksamheten inom det berörda området med&lt;br&gt;10, 25 resp 40 %. Dessutom skall utredaren nära samverka med och lämna&lt;br&gt;underlag till utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget skall slutredovisas den 15 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivilligutredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1990 tillsatte regeringen en utredning (FÖ 1990:02) om frivillig&lt;br&gt;medverkan i totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens uppgift är att utreda den del av totalförsvarets personalför-&lt;br&gt;sörjning som sker genom medverkan av de frivilliga försvarsorganisatio-&lt;br&gt;nerna. I uppgiften ingår också att pröva organisationernas roll, uppgifter och&lt;br&gt;ansvar samt frågan om hur verksamheten skall finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven skulle utredaren redovisa resultatet av sitt arbete vid ut-&lt;br&gt;gången av år 1991. Till följd av att förutsättningarna för utredningens arbete&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrats har regeringen beslutat att utredningen skall redovisa sitt resultat&lt;br&gt;senast den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pliktutredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1991 tillsatte regeringen en parlamentarisk utredning (Fö 1991:02) om&lt;br&gt;totalförsvarets personalförsörjning genom pliktsystem. 1 proposition om&lt;br&gt;verksamhet och anslag inom totalförsvaret (prop. 1990/91:102, FöU 8 rskr.&lt;br&gt;285) redovisades de närmare motiven för tillsättandet av denna utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningsdirektiven anges att syftet är att dels skapa gemensamma ut-&lt;br&gt;gångspunkter för personalförsörjningen för det militära och civila försvaret,&lt;br&gt;dels rationellt utnyttja de personella resurserna och därigenom uppnå en&lt;br&gt;bättre försvarseffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 31 decem-&lt;br&gt;ber 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Den finansiella styrningen av totalförsvaret&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- priskompensationssystemet förändras för den militära utgiftsra-&lt;br&gt;men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- genomförandeprisbudgetering tillämpas inom den militära utgifts-&lt;br&gt;ramen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ramanslag införs inom försvarsdepartementets verksamhetsom-&lt;br&gt;råde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kapitalkostnader införs inom den militära utgiftsramen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i årets budgetproposition (bil. 1 kap. 4) lämnat en redogö-&lt;br&gt;relse för olika åtgärder som skall förbättra den finansiella hanteringen inom&lt;br&gt;statsförvaltningen. Regeringen har vidare i föregående avsnitt redovisat det&lt;br&gt;pågående utvecklingsarbetet inom totalförsvaret. Det finns ytterligare åtgär-&lt;br&gt;der, som regeringen kommer att redogöra för i detta avsnitt, vars syfte är att&lt;br&gt;utveckla den finansiella styrningen inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sist i detta avsnitt redovisas ekonomiska ramar samt dess omfattning för&lt;br&gt;den kommande försvarsbeslutsperioden. En redovisning lämnas av det eko-&lt;br&gt;nomiska utfallet för perioden 1987/88 - 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Priskompensationssystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid uppräkning av det militära försvarets ekonomiska ram används ett sam-&lt;br&gt;manvägt index som benämns försvarsprisindex (FPI). Sammanvägningen&lt;br&gt;görs med hjälp av olika indexserier. Indexserierna representerar var och en&lt;br&gt;prisutvecklingen inom olika verksamhetsområden. Innehållet i FPI har va-&lt;br&gt;rierat mellan försvarsbeslutsperioderna. Nuvarande innehåll infördes i sam-&lt;br&gt;band med 1987 års försvarsbeslut och är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delfaktor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk försvarsmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importerad försvarsmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljeprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delindex&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens arbetsgivarverks index&lt;br&gt;över löneutvecklingen för stats-&lt;br&gt;tjänstemän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB index över prisutvecklingen&lt;br&gt;för inom landet tillverkade och för-&lt;br&gt;sålda verkstadsvaror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB index över prisutvecklingen&lt;br&gt;för importerade verkstadsvaror,&lt;br&gt;korrigerat för försvarsimportens&lt;br&gt;större beroende av förändringar i&lt;br&gt;dollarkursen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB index över prisutvecklingen&lt;br&gt;för importerade oljeprodukter&lt;br&gt;Konsumentprisindex rensat för&lt;br&gt;prisutvecklingen på oljeprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den senaste försvarsbeslutsperioden har systemet för priskompensa-&lt;br&gt;tion utsatts för viss kritik. Utvecklingen för olika delindex har inte alltid varit&lt;br&gt;representativt för den pris- och löneutveckling som förekommit inom försva-&lt;br&gt;ret. I en rapport från en arbetsgrupp inom 1988 års försvarskommitté (SOU&lt;br&gt;1990:108) redovisas förslag till förändringar. Med utgångspunkt i denna rap-&lt;br&gt;port föreslår regeringen att FPI förändras enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;index för lönedelen ersätts med ett försvarsspecifikt löneindex som mäter&lt;br&gt;löneutvecklingen för tjänstemän inom totalförsvarets militära del. Index&lt;br&gt;skall omfatta centralt slutna avtal inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;index för inhemsk försvarsmateriel ersätts med ett faktorprisindex med&lt;br&gt;en lönedel (baserad på SCB arbetskostnadsindex för verkstadsindustrin)&lt;br&gt;och en insatsvarudel (baserad på SCB index för prisutvecklingen på verk-&lt;br&gt;stadsvaror försålda inom landet) samt en fast del som ger uttryck för ett&lt;br&gt;krav på produktivitetsutveckling. Denna sammansättning speglar den in-&lt;br&gt;dexsammansättning som ingår i försvarets kontrakt med inhemsk indu-&lt;br&gt;stri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;index för importerad försvarsmateriel behålls, men korrigeringen för dol-&lt;br&gt;larkursen förenklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ett nytt delindex införs för byggkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;index för övriga kostnader ersätts med nettoprisindex rensat för prisut-&lt;br&gt;vecklingen på oljeprodukter. Inom nuvarande FPI har en övergång från&lt;br&gt;konsumentprisindex rensat för oljeprodukter till nettoprisindex rensat&lt;br&gt;för oljeprodukter skett redan innevarande budgetår. Anledningen till&lt;br&gt;denna övergång är främst att statliga myndigheter numera budgeterar&lt;br&gt;och redovisar sina anslag exklusive mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens föreslag till förändrat FPI får då följande innehåll:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delfaktor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk försvarsmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importerad försvarsmaterial&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljeprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delindex&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsspecifikt löneindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sammanvägt faktorprisindex av&lt;br&gt;SCB arbetskraftsindex för verk-&lt;br&gt;stadsindustrin, SCB index för&lt;br&gt;verkstadsvaror försålda inom&lt;br&gt;landet samt en fast del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB index över prisutvecklingen&lt;br&gt;för importerade verkstadsvaror med&lt;br&gt;en förenklad korrektion för för-&lt;br&gt;ändringar i dollarkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB index över prisutvecklingen&lt;br&gt;för importerade oljeprodukter.&lt;br&gt;Byggnadsstyrelsens uppräknings-&lt;br&gt;tal för byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoprisindex rensat för prisut-&lt;br&gt;vecklingen på oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika delfaktorernas vikter kommer vid behov att omprövas av rege-&lt;br&gt;ringen. Vid bedömning av delfaktorernas vikter kommer hänsyn tas till en&lt;br&gt;anslagsvis viktning som summeras till totala FPI samt den fördelning som&lt;br&gt;redovisas i myndigheternas utfall från närmast föregående verksamhetsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De komponenter som ingår inom delindex för inhemsk försvarsmateriel&lt;br&gt;anser regeringen dock skall vara fasta under hela försvarsbeslutsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Genomförandeprisbudgetering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser övergå till budgetering i genomförandepris för den mili-&lt;br&gt;tära utgiftsramen fr.o.m. budgetåret 1992/93. Således är anslagen här beräk-&lt;br&gt;nade i bedömt genomförandeprisläge för samtliga myndigheter under fjärde&lt;br&gt;huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med genomförandeprisbudgetering, som idag tillämpas inom öv-&lt;br&gt;riga statsförsvaltningen, kan beskrivas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna tilldelas medel i ett av regeringen bedömt prisläge för ge-&lt;br&gt;nomförandeåret. Beräkningen görs i regeringskansliet under budgetarbetet.&lt;br&gt;Uppräkning sker för löner med hänsyn till senast ingångna centrala avtal, för&lt;br&gt;övriga kostnader på basis av innevarande års tilldelade medel som uppräknas&lt;br&gt;med den faktiska kostnadsutvecklingen under föregående budgetår och för&lt;br&gt;lokaler med kända lokalkostnader. Merutgifter (ramanslag) eller överskri-&lt;br&gt;danden (förslagsanslag) för löneökningar med hänsyn till centralt ingångna&lt;br&gt;avtal medges under budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att uppräkningen/kompensationen för förväntad kostnads-&lt;br&gt;utveckling sker i förväg under budgetarbetet för nästkommande budgetår.&lt;br&gt;Uppräkningen baseras på historiska värden istället för att en prognosticering&lt;br&gt;sker. Uppräkning av anslagen inom den militära utgiftsramen kommer att&lt;br&gt;ske med de delindex som i avsnitt 8.2 föreslagits ingå i det nya försvarprisin-&lt;br&gt;dex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1990/91:102 om verksamheter och anslag inom totalförsvaret&lt;br&gt;1991/92, anmälde dåvarande chefen för försvarsdepartementet att genom-&lt;br&gt;förandeprisbudgetering skulle införas som ett led i utvecklingen av den fi-&lt;br&gt;nansiella styrningen inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandeprisbudgetering var ett av flera förslag, tillsammans med&lt;br&gt;bl.a. ramanslag med kreditmöjligheter och införande av kapitalkostnader,&lt;br&gt;för att utveckla den finansiella styrningen av totalförsvaret. Åtgärderna före-&lt;br&gt;slogs i syfte att förbättra förutsättningarna för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;statsmakternas finansiella styrning inom totalförsvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;regeringens styrning och uppföljning av verksamheten inom totalförsva-&lt;br&gt;ret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den ekonomiska säkerheten i myndigheternas planering och genomfö-&lt;br&gt;rande av sin verksamhet samt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en fortsatt delegering till myndigheterna att besluta om genomförandet&lt;br&gt;av sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets finansplan (Prop 1991/92:100, bil 1 kap.4) redovisar regeringen hur&lt;br&gt;styrningen av statsförvaltningen och de finansiella förutsättningarna för&lt;br&gt;myndigheterna skall förändras och förbättras. De åtgärder och motiven här-&lt;br&gt;för som redovisas i finansplanen förstärker de tidigare angivna skälen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagsbehandlingen av prop 1990/91:102 ansåg inte försvarsutskot-&lt;br&gt;tet (FöU 1990/91:8) att frågan om en övergång till genomförandeprisbudge-&lt;br&gt;tering inom försvarsmakten var tillräckligt genomarbetad för att fatta beslut.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor som krävde ytterligare belysning var konsekvenserna av genom-&lt;br&gt;förandeprisbudgetering för säkerheten i försvarsplaneringen, för program-&lt;br&gt;myndigheternas ställning och awägningsansvar, för beställningsbemyndi-&lt;br&gt;gandenas ställning samt hur en övergång kan ske utan någon resursföränd-&lt;br&gt;ring för det militära försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom regeringskansliet har under våren 1991 utrett de frå-&lt;br&gt;geställningar som utskottet väckt. Den fortsatta beredningen av frågorna har&lt;br&gt;givit följande resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheten i planeringen kan avse såväl säkerhet i att inte överskrida av&lt;br&gt;statsmakterna anslagna resurser som säkerhet att kunna genomföra plane-&lt;br&gt;rad verksamhet. Med genomförandeprisbudgetering ökar säkerheten i att&lt;br&gt;inte överskrida anslagna resurser då hela resurstilldelningen för genomför-&lt;br&gt;andeåret är känd vid ingången av budgetåret och ramanslag införs för vissa&lt;br&gt;anslag. När det gäller säkerheten i att kunna genomföra planerad verksam-&lt;br&gt;het är inte skillnaderna mellan systemen av avgörande betydelse. Osäkerhe-&lt;br&gt;ten vid själva bytet av budgeteringsteknik, i och med att olika system hante-&lt;br&gt;ras olika och har olika utgångsvärden, är inte en fråga om säkerheten i plane-&lt;br&gt;ringen, utan om behovet av information och utbildning av berörd personal i&lt;br&gt;hanteringen av systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmyndigheternas ställning och awägningsansvar påverkas inte av&lt;br&gt;genomförandeprisbudgetering. Snarare ökar möjligheterna till interna om-&lt;br&gt;prioriteringar inom anslagen i och med att ramanslag införs. Mer omfattande&lt;br&gt;omprioriteringar som kräver regeringens ställningstagande kan, i likhet med&lt;br&gt;vad som sker idag, göras genom beslut i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller beställningsbemyndigandenas ställning så påverkas dessa&lt;br&gt;inte av en övergång till genomförandepris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag utrett hur en&lt;br&gt;övergång till genomförandeprisbudgetering skall kunna äga rum utan resurs-&lt;br&gt;förändringar för försvaret. RRV har presenterat en beräkningsmodell som&lt;br&gt;skall säkerställa detta. Regeringen har tillämpat denna modell, vilken i kort-&lt;br&gt;het innebär att nuvarande ekonomiska ram har omräknats från ett februari-&lt;br&gt;prisläge 1991 till ett beräknat genomförandeprisläge för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;med hjälp av ett prognosticerat försvarsprisindex (FPI) för denna period.&lt;br&gt;Lönerna har dock endast räknats upp med senast kända centrala löneavtal.&lt;br&gt;Under budgetarbetet hösten 1993 avses en uppföljning ske mot faktiskt FPI&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93. Vid uppföljningen kommer hänsyn tas till förändrat&lt;br&gt;FPI enligt avsnitt 8.2. Överskridanden/merutgifter för lönekostnader till&lt;br&gt;följd av centralt ingångna avtal kommer att medges i enlighet med vad som&lt;br&gt;gäller för statsförvaltningen i övrigt. Då avsikten med uppföljningen är att&lt;br&gt;säkerställa att inte omläggningen till genomförandeprisbudgetering medfört&lt;br&gt;att resurserna förändras bör justering av anslagen för både 1992/93 och&lt;br&gt;1993/94 ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det beredningsarbete som ägt rum har regeringskansliet haft konti-&lt;br&gt;nuerliga kontakter med myndighetsföreträdare och informerat om princi-&lt;br&gt;perna för genomförandeprisbudgetering och den modell för omräkning som&lt;br&gt;beskrivits ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Ramanslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad regeringen anför ovan om övergång till genomföran-&lt;br&gt;deprisbudgetering och vad som anförs i årets finansplan (1991/92:100 bil.l&lt;br&gt;sid 47) om införandet av ramar för förvaltningskostnader anser regeringen&lt;br&gt;att flertalet av myndigheterna inom försvarsdepartementets verksamhets-&lt;br&gt;område bör anvisas medel över ramanslag för sina förvaltningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramanslagets storlek skall vara ett uttryck för statsmakternas bedömning&lt;br&gt;om vilka resurser som för myndigheten står till buds för att uppfylla de verk-&lt;br&gt;samhetsmässiga målen under det aktuella budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramanslaget, med dess möjligheter till anslagssparande och anslagskre-&lt;br&gt;dit, ger samtidigt myndigheterna ökade förutsättningar för en finansiell sta-&lt;br&gt;bilitet och flexibilitet i genomförandet av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i kapitel 2 under respektive myndighet redovisa vilka&lt;br&gt;anslag som bör ändras från förslagsanslag till ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ramanslagen inom den militära utgiftsramen vill regeringen&lt;br&gt;anföra följande. Försvaret kommer under försvarsperioden att göra bety-&lt;br&gt;dande investeringar som ställer krav på en mycket god likviditet. Inom be-&lt;br&gt;fintliga ramar behövs en effektivare resursanvändning. För att möjliggöra&lt;br&gt;bl.a. detta behöver regeringen ett bemyndigande att vid behov omdisponera&lt;br&gt;de samlade resurser som anslagskrediterna som möjliggör.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Kapitalkostnader inom den militära utgiftsramen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen ställde sig vid behandling av propositionen om verksamhet och&lt;br&gt;anslag inom totalförsvaret (prop. 1990/91:102, FöU8, rskr.285) bakom för-&lt;br&gt;slaget att införa kapitalkostnader. Utskottet anförde dock att tidpunkten för&lt;br&gt;ett införande kunde behöva övervägas ytterligare samt att förslaget borde&lt;br&gt;införas i ett tempo som harmonierar med behovet att bearbeta, konkretisera&lt;br&gt;och öka förståelsen för förslaget. Särskilt ansågs roll- och ansvarsfördel-&lt;br&gt;ningen i ett sådant system behöva klarläggas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på arbetet med att lägga fram en proposition avseende riktlin-&lt;br&gt;jer för den statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnads-&lt;br&gt;styrelsen m.m. har frågan om kapitalkostnader vilat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det nu angeläget att fortsätta arbetet så att systemet med&lt;br&gt;kapitalkostnader kan införas fr.o.m. budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att närmare klarlägga myndigheternas roll- och ansvarsfördelning i&lt;br&gt;ett sådant kapitalkostnadssystem har regeringen funnit att dessa klarläggan-&lt;br&gt;den bör ske inom ramen för den pågående översynen av totalförsvarets led-&lt;br&gt;ningsorganisation och myndighetsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning av rationaliserings- och besparingskrav inom&lt;br&gt;försvarsdepartementets verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under fjärde huvudtiteln har 16 miljoner kr. dragits av som en besparing för&lt;br&gt;att delfinansiera en anslutning till Europeiska Ekonomiska samarbetsområ-&lt;br&gt;det (EES). Vidare har besparingar om 31 miljoner kronor genomförts inom&lt;br&gt;transfereringssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har inom huvudtiteln ett rationaliseringskrav tillämpats, varav&lt;br&gt;en del återförts till huvudtiteln för att finansiera reformer och åtgärda allvar-&lt;br&gt;liga brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den militära ramen har, förutom de inom ramen uppkomna rationalise-&lt;br&gt;ringsmedlen, tillförts 5,3 miljoner kronor från övrig verksamhet för att bl.a.&lt;br&gt;finansiera nödvändiga materielinvesteringar. Kvarvarande frigjorda medel&lt;br&gt;inom övrig verksamhet avses användas för att finansiera reformer inom&lt;br&gt;verksamhetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den civila planeringsramen avses de genom rationaliseringskravet&lt;br&gt;frigjorda medlen användas för att åtgärda brister inom funktionerna Hälso-&lt;br&gt;och sjukvård samt Försörjning av industrivaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjande av försäljningsintäkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att totalförsvaret har intäkter utöver de betalningsmedel&lt;br&gt;som har anvisats under fjärde huvudtiteln. Sådana intäkter kan häröra från&lt;br&gt;försäljning av fastigheter, mark och materiel. Det bör därför övervägas i&lt;br&gt;föreliggande planeringssituation om sådana intäkter under genomförande-&lt;br&gt;processen bör återföras till totalförsvaret för att stärka säkerheten i plane-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning är i linje med proposition 1990/91:102, bil. 7, vari rege-&lt;br&gt;ringen anmälde att inkomster från försäljning av fast egendom skulle kunna&lt;br&gt;utnyttjas för reinvesteringar fr.o.m. budgetåret 1991/92. Riksdagen hade&lt;br&gt;inget att erinra (FöU 1990/91:8, rskr. 285).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter visar att den tekniska utvecklingen för försvarsmateriel medför&lt;br&gt;ökade utgifter i förhållande till det som var känt vid beställningstillfället. För&lt;br&gt;att i rimlig omfattning säkerställa planerad materielanskaffning föreslår re-&lt;br&gt;geringen att anslagen för anskaffning av materiel räknas upp med en faktor&lt;br&gt;om 1,5 %, förutom kompensation enligt tidigare angivna försvarsprisindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 Ekonomiska ramar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets militära del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska ramen för totalförsvarets militära del finansierar verksam-&lt;br&gt;heter inom armén, marinen, flygvapnet, den operativa ledningen samt vissa&lt;br&gt;för försvaret gemensamma myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För perioden 1987/88 - 1990/91 har det militära försvarets ekonomiska ut-&lt;br&gt;fall varit följande (löpande priser):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetår 1987/88 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1988/89&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1989/90&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991/92'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljoner kr. 26 361 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28 793&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32 372&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35 319&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Beräknat utfall, exkl. mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att totalförsvarets militära del tilldelas 173 330 miljoner&lt;br&gt;kr. för perioden 1992/93 - 1996/97 (1992/93 års prisläge). I förslaget ingår en&lt;br&gt;ramhöjning med 4 500 miljoner kr. för perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsbeslutsperiodens årliga planeringsramar blir då följande (1992/93 Prop. 1991/92:102&lt;br&gt;års prisläge): &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetår 1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996/97&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1997/98-2001/02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljoner kr. 34 666 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34 666&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34 666&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34 666&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34 666&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;173 330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets civila del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det civila delen av totalförsvaret indelas i samhällssektorer eller funktioner&lt;br&gt;med en ansvarig myndighet för varje funktion. Funktionsindelningen, an-&lt;br&gt;svarig myndighet samt övriga myndigheter med uppgifter inom funktionen&lt;br&gt;regleras i förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom total-&lt;br&gt;försvarets civila del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de principer för finansiering av beredskapsåtgärder inom totalför-&lt;br&gt;svarets civila del som fastställdes genom 1987 års försvarsbeslut, skall föl-&lt;br&gt;jande funktioner tilldelas medel ur den gemensamma ekonomiska plane-&lt;br&gt;ringsramen nämligen Civil ledning och samordning, Befolkningsskydd och&lt;br&gt;räddningstjänst, Psykologiskt försvar, Hälso- och sjukvård m.m., Transpor-&lt;br&gt;ter, Socialförsäkring m.m., Arbetskraft, Energiförsörjning, Försörjning&lt;br&gt;med industrivaror och Kyrklig beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsförberedelser inom affärsverkens ansvarsområde finansieras&lt;br&gt;med egna medel. Undantag härifrån utgörs av statens järnvägar, sjöfartsver-&lt;br&gt;ket och luftfartsverket som finansierar sina beredskapsåtgärder med såväl&lt;br&gt;egna medel som anslagsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsförberedelser inom övriga funktioner finansieras inom ramen&lt;br&gt;för myndigheternas ordinarie förvaltningsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den verksamhet som bekostas av statliga verk och myndigheter be-&lt;br&gt;talas beredskapsförberedelser även av kommuner och landsting samt av nä-&lt;br&gt;ringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för beredskapsåtgärder som finansieras med medel ur den ekono-&lt;br&gt;miska planeringsramen är bl.a. investeringar och driftkostnader (exkl. olje-&lt;br&gt;lagringskostnader) samt förvaltningskostnader vid överstyrelsen för civil be-&lt;br&gt;redskap, statens räddningsverk, styrelsen för psykologiskt försvar, vapen-&lt;br&gt;fristyrelsen och civilbefälhavarna. Kapitalkostnader för beredskapslagring&lt;br&gt;omfattas inte av den ekonomiska planeringsramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap har i augusti 1991 lämnat en program-&lt;br&gt;plan för totalförsvarets civila del för perioden 1992/93-1996/97. I program-&lt;br&gt;planen lämnas förslag till fördelning av den ekonomiska planeringsramen&lt;br&gt;enligt de av regeringen i anvisningarna för programplaneringen givna alter-&lt;br&gt;nativen 1 965,5 (Nivå 1), 2 265,5 (Nivå 2) och 2 465,5 (Nivå 3) miljoner kr.&lt;br&gt;per år. Härutöver redovisar överstyrelsen ett eget förslag på 2 892 miljoner&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försvarsbeslutsperioden 1992/93 - 1996/97 bedöms de årliga plane- Prop. 1991/92:102&lt;br&gt;ringsramarna bli följande (1992/93 års prisläge): &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgetår &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992/93&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993/94&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994/95&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljoner kr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 079,8&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 079,8&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 079,8&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 079,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2079,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att ramen för budgetåret 1992/93 fördelas på funktioner&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;enligt följande:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Civil ledning och samordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Befolkningsskydd och räddningstjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Psykologiskt försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Socialförsäkringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Hälso- och sjukvård m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Transporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Livsmedelsförsörjning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Energiförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Försöijning med industrivaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1194,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 079,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner de i avsnitt 8.2 föreslagna förändringarna i priskom-&lt;br&gt;pensationssystemet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bemyndigar regeringen att inom den militära utgiftsramen be-&lt;br&gt;sluta om omdisponering av de anslagskrediter som möjliggörs genom&lt;br&gt;ramanslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner den i avsnitt 8.6. redovisade särskilda uppräkningen&lt;br&gt;av anslagen för anskaffning av materiel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fastställer planeringsramarna för totalförsvarets militära del för&lt;br&gt;perioderna 1992/93 - 1996/97 samt 1997/98 - 2001/02 i enlighet med&lt;br&gt;vad som anges ovan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fastställer planeringsramen för totalförsvarets civila del för perio-&lt;br&gt;den 1992/93 - 1996/97 i enlighet med vad som anges ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Kapitel 2.&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementets verksam-&lt;br&gt;hetsområde under budgetåret&lt;br&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:100 (bil. 5 s. 2) har regeringen föreslagit riksdagen att, i av-&lt;br&gt;vaktan på särskild proposition i ämnet, anslagen under fjärde huvudtiteln&lt;br&gt;(Försvarsdepartementet) för budgetåret 1992/93 skall beräknas med de be-&lt;br&gt;lopp som har anvisats av riksdagen för budgetåret 1991/92. Regeringen tar&lt;br&gt;nu upp dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till försvarsdepartementets verksamhetsområde hör totalförsvarets militära&lt;br&gt;del, totalförsvarets civila del, övrig verksamhet samt FN-styrkor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Ekonomiska frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De anslagsbelopp som regeringen föreslår för budgetåret 1992/93 är angivna&lt;br&gt;exklusive mervärdesskatt. Anslagsbeloppen för 1991/92 anges exklusive&lt;br&gt;mervärdesskatt. Anslagen för budgetåret 1992/93 har även reducerats med&lt;br&gt;de ej disponibla medel som närmare beskrivs i regeringens beslut den 30 maj&lt;br&gt;1991 Regleringsbrev avseende försvarsdepartementets verksamhetsområde.&lt;br&gt;Beloppen redovisas där under respektive anslag som ”ej disponibla medel”.&lt;br&gt;För fjärde huvudtiteln uppgår denna summa till sammanlagt drygt 72 miljo-&lt;br&gt;ner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga anslag inom den militära utgiftsramen samt de anslag under lit-&lt;br&gt;tera K som för budgetåret 1991/92 ingick i den militära utgiftsramen är an-&lt;br&gt;givna i ett bedömt genomförandepris för 1992/93. Motsvarande anslag för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 är angivna i prisläge februari 1990. Detta förklarar att&lt;br&gt;förändringar i anslagsnivåer mellan dessa budgetår är större än om budgete-&lt;br&gt;ring i fasta februariprislägen skulle ha tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;l. 1 Anslagsstrukturen och försvarsmaktsbegreppet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Dåvarande chefen för försvarsdepartementet redogjorde i prop. 1990/91:102&lt;br&gt;Om verksamhet och anslag inom totalförsvaret 1991/92 (avsnitt 2.4.2.), för&lt;br&gt;förändringar av begreppet försvarsmakten. Av redogörelsen framgår att re-&lt;br&gt;geringen anser att den militära utgiftsramen och begreppet försvarsmakten&lt;br&gt;i princip bör sammanfalla. Försvarsmakten bör omfatta enbart myndigheter&lt;br&gt;som har till huvuduppgift att medverka till att producera och vidmakthålla&lt;br&gt;krigsförband eller att upprätthålla den militära beredskapen. Ingen annan&lt;br&gt;statlig myndighet bör utföra motsvarande tjänster. Regeringen avsåg att låta&lt;br&gt;ändringen träda i kraft den 1 juli 1992. Vidare anfördes att det bör ankomma&lt;br&gt;på regeringen att besluta om försvarsmaktsbegreppets omfattning. Riksda-&lt;br&gt;gen hade inga erinringar (FöU8, rskr. 285).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsstrukturen under fjärde huvudtiteln föreslås nu få följande ut-&lt;br&gt;formning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom littera A. Försvarsdepartementet m.m. föreslås inga förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets militära del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom littera B. Arméförband, C. Marinförband, och E. Operativ ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m. föreslås inga förändringar ske. Inom littera D. tillkommer anslaget D&lt;br&gt;4. Flygvapenförband: JAS-systemet, betalningsförskjutningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under littera F. Gemensamma myndigheter m.m. inom försvarsmakten&lt;br&gt;bibehålls anslagen avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;försvarets sjukvårdsstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;fortifikationsförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;försvarets materielverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;försvarets radioanstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- värnpliktverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;militärhögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av totalförsvaret&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;försvarets datacenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom littera F behålls den del av försvarets civilförvaltnings anslag som avser&lt;br&gt;ersättningar för kroppsskador. Anslaget för anskaffning av anläggningar för&lt;br&gt;gemensamma myndigheter har förts bort från fjärde huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagen under nuvarande littera G. Gemensamma myndigheter m.m.&lt;br&gt;utanför försvarsmakten förs till littera K. Övrig verksamhet nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets civila del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till littera G. Civil ledning och samordning förs nuvarande anslagen under&lt;br&gt;littera H. med i några fall förändrade benämningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till littera H. Befolkningsskydd och räddningstjänst m.m. förs anslagen&lt;br&gt;under nuvarande littera I. med i några fall förändrade benämningar. Ansla-&lt;br&gt;get för anläggningar för räddningsskolorna m.m. har förts bort från fjärde&lt;br&gt;huvudtiteln. Nuvarande anslaget I 4. Identitetsbrickor har förts över från&lt;br&gt;försvars- till finansdepartementets verksamhetsområde. Detta framgår av&lt;br&gt;proposition 1991/92:100 bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till littera I. Psykologiskt försvar förs nuvarande anslag under littera J.&lt;br&gt;med motsvarande benämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till littera J. Försörjning med industrivaror förs nuvarande anslagen un-&lt;br&gt;der littera K. med motsvarande benämningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till littera K. Övrig verksamhet förs de anslag från nuvarande littera F. som&lt;br&gt;inte bör ingå i försvarsmakten. Hit förs också samtliga anslag under nuva-&lt;br&gt;rande littera G. och vissa av anslagen under nuvarande littera L. Övriga än-&lt;br&gt;damål. Anslaget för anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsan-&lt;br&gt;stalt har förts bort från fjärde huvudtiteln. Inom littera K uppförs anslag för&lt;br&gt;Utredning av allvarliga olyckor, Försvarets civilförvaltning: täckning av vissa&lt;br&gt;kostnader samt Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från nuvarande littera F. överförs följande anslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;försvarets civilförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;försvarets mediecenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;försvarets förvaltningshögskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;krigsarkivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;statens försvarshistoriska museer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från nuvarande littera G. överförs följande anslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- gemensam försvarsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kustbevakningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;anskaffning av materiel för kustbevakningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- försvarshögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vissa nämnder m.m. inom försvarsdepartementets område (sammanslag-&lt;br&gt;ning av nuvarande anslagen G 6. och L 7.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från nuvarande littera L. överförs följande anslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;försvarets forskningsanstalt: intäktsfinansierad verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- flygtekniska försöksanstalten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;flygtekniska försöksanstalten: intäktsfinansierad verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Littera L. får benämningen FN-styrkor m.m. och omfattar anslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kostnader i Sverige för FN-styrkor m.m. (tidigare anslaget Beredskaps-&lt;br&gt;styrka för FN-tjänst)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- FN-styrkors verksamhet utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Sveriges delegation vid NNSC i Korea (tidigare anslaget Övervaknings-&lt;br&gt;kontingenten i Korea)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Revisionen av verksamheten budgetåret 1990/91&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde har ett antal myndigheter&lt;br&gt;fått revisionsanmärkningar för budgetåret 1990/91. Myndigheterna är över-&lt;br&gt;befälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet,&lt;br&gt;fortifikationsförvaltningen och försvarets materielverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har bl.a. pekat på följande brister:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;I nuvarande ekonomisystem är det svårt att följa ekonomiska transaktio-&lt;br&gt;ner. Överensstämmelse saknas mellan redovisningen i olika försystem&lt;br&gt;och riksbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Vid totalredovisningar för koncernen saknas, i ekonomisystemet, vissa&lt;br&gt;funktioner för elimineringar av interna poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den ekonomiadministrativa kompetensen behöver på flera områden för-&lt;br&gt;stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan inte acceptera anmärkningar av detta slag. Regeringen av-&lt;br&gt;ser därför att uppmana berörda myndigheter att vidta erforderliga åtgärder&lt;br&gt;med anledning av revisionsanmärkningarna. För att tillgodose riksdagens&lt;br&gt;och regeringens krav på information samt för att möta de krav som ställs på&lt;br&gt;myndigheterna skall myndigheterna under budgetåret 1992/93 särskilt in-&lt;br&gt;rikta sig mot att förbättra ekonomisystem och medverka till att höja den eko-&lt;br&gt;nomiadministrativa kompetensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har vidare genomfört en förvaltningsrevision av mate-&lt;br&gt;rielförsörjningen i arméns krigsförband genom att granska resultatet av ge-&lt;br&gt;nomförd renovering och modifiering av stridsvagn 103 C. Riksrevisionsver-&lt;br&gt;ket har bl.a. kunnat konstatera att kraftiga kostnadsökningar lett till att en-&lt;br&gt;dast delar av renoveringsprogrammet kunnat genomföras. Berörda myndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter har i sina yttranden över granskningen bl.a. framfört att flera av de&lt;br&gt;synpunkter som framförts har beaktats i det förändringsarbete som genom-&lt;br&gt;förs. Vad avser riksrevisionsverkets förslag att beslutsformerna för den s.k.&lt;br&gt;steganskaffningsprocessen samt att anslagsutformningen bör förändras an-&lt;br&gt;ser regeringen att dessa frågor tas upp i samband med det fortsatta utveck-&lt;br&gt;lingsarbetet med försvarets planerings- och budgetsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Ekonomiskt utfall för budgetåret 1990/91&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets militära del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det militära försvarets budgeterade utgiftsram för budgetåret 1990/91 var&lt;br&gt;30 149,7 miljoner kr. i prisläge februari 1989. Regeringen bemyndigades att&lt;br&gt;justera utgiftsramen med hänsyn till pris- och löneutvecklingen enligt för-&lt;br&gt;svarsprisindex efter februari 1989 (prop. 1989/90:100 bil. 6, FöU 7, rskr.&lt;br&gt;226). Utgiftsramen har justerats enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensation för pris- och&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;löneökningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 233,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underutnyttjande av ramen för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;budgetåret 1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;428,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar för omlokaliseringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inom kustbevakningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kompensation för mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;på flygdrivmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av Haubits 77 B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medel till Tullingeprojektet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa justeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 046,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Disponibla medel för budgetåret 1990/91 blev därmed 35 196,3 miljoner kr.&lt;br&gt;Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning blev utfallet 35 318,6 miljoner&lt;br&gt;kr., vilket ger följande resultat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disponibla medel&lt;br&gt;Utfall&lt;br&gt;Överutnyttjande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 196,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 318,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 122,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer med stöd av riksdagens bemyndigande (prop.&lt;br&gt;1990/91:102, FöU 8, rskr. 285) att justera den ekonomiska ramen för budget-&lt;br&gt;året 1991/92 med överutnyttjandet 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets civila del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det civila försvarets ekonomiska planeringsram för budgetåret 1990/91 fast-&lt;br&gt;ställdes till 2 040,5 miljoner kr. i beräknat genomförandeprisläge 1990/91&lt;br&gt;(prop. 1989/90:100 bil. 6, FöU 7, rskr. 226) Ramen innehåller såväl förslags-&lt;br&gt;som reservationsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska utfallet för 1990/91 under anslag inom angiven ram redo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visas av överstyrelsen för civil beredskap i en skrivelse till regeringen i okto-&lt;br&gt;ber 1991. Av redovisningen framgår bland annat följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfallet under förslagsanslag visar att dessa sammantaget har överutnytt-&lt;br&gt;jats med 55 000 kr. under budgetåret 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgående reservationer på reservationsanslag budgetåret 1990/91 uppgår&lt;br&gt;till cirka 900 miljoner kr. Reservationerna, som disponeras av myndighe-&lt;br&gt;terna under kommande budgetår, har inplanerats för bland annat följande&lt;br&gt;ändamål. Till viss del har arbetet med överstyrelsens för civil beredskap&lt;br&gt;omorganisation och omlokalisering bidragit till att reservationerna inom&lt;br&gt;funktionerna försörjning med industrivaror har ökat. Vidare har utdragna&lt;br&gt;förhandlingar mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om kostnadsfördel-&lt;br&gt;ning inom hälso- och sjukvårdsområdet lett till att dessa reservationer har&lt;br&gt;ökat. Förhandlingarna har numera slutförts och reservationerna förväntas&lt;br&gt;därmed minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av reservationerna hänför sig cirka 80 miljoner kr. till kommunalteknisk&lt;br&gt;försörjning inom funktionen Civil ledning och samordning. Större delen av&lt;br&gt;detta belopp är bundet genom avtal med kommuner. Inom Funktionen för-&lt;br&gt;sörjning med industrivaror är av en total reservation på omkring 345 miljo-&lt;br&gt;ner kr. drygt 160 miljoner kr. bundna till följd av ingångna avtal och beslut&lt;br&gt;om beviljande av försörjningsberedskapsstöd. Överstyrelsen för civil bered-&lt;br&gt;skap har i programplanen för funktionen föreslagit att resterande reservatio-&lt;br&gt;ner används under programplaneperioden för finansiering av beredskapsåt-&lt;br&gt;gärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom hälso- och sjukvårdsområdet redovisas en reservation på ca 355 mil-&lt;br&gt;joner kr. varav drygt 285 miljoner kr. avses utnyttjas för utrustning och sjuk-&lt;br&gt;vårdsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Ekonomisk sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska förändringarna inom försvarsdepartementets verksamhets-&lt;br&gt;område i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 framgår av&lt;br&gt;följande sammanställning. Sammanställningen är gjord med den litterering&lt;br&gt;som avses gälla för budgetåret 1992/93. Som framgår av kapitel 2, avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 förs vissa anslag bort från fjärde huvudtiteln från och med 1 juli 1992.&lt;br&gt;Jämförbarheten på litteranivå mellan de båda budgetåren är därför inte full-&lt;br&gt;ständig. Summeringen av medel som anvisats för budgetåret 1991/92 under-&lt;br&gt;stiger av samma anledning det belopp som anges i regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:102 Verksamhet och anslag inom totalförsvaret 1991/92, s. 6. Ansla-&lt;br&gt;gen för budgetåret 1991/92 anges med de belopp som regeringen anvisat i&lt;br&gt;regleringsbrevet med tillägg av belopp som i förekommande fall anvisats på&lt;br&gt;tilläggsbudget. De för budgetåret 1991/92 anvisade beloppen för verksamhet&lt;br&gt;under littera B-F samt de anslag under littera K som tidigare ingått i den&lt;br&gt;militära utgiftsramen anges i prisläge februari 1990. De för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 föreslagna beloppen anges i bedömt genomförandeprisläge. Detta&lt;br&gt;medför att skillnaden i anslagsnivåer förefaller större än den reella föränd-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Anslagslittera&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;br&gt;1991/92&lt;br&gt;(tusentals&lt;br&gt;kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;br&gt;1992/93&lt;br&gt;(tusentals&lt;br&gt;kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;br&gt;(tusentals&lt;br&gt;kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A.l&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A 2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningar m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arméförband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arméförband: Ledning och&lt;br&gt;förbandsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 733 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 575 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;841 640&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arméförband: Anskaffning&lt;br&gt;av materiel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 467 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 283 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-184 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arméförband: Anskaffning&lt;br&gt;av anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;713 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marinförband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Cl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marinförband:Ledning och&lt;br&gt;förbandsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 674 910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 822 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147 090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C 2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marinförband: Anskaffning&lt;br&gt;av materiel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 408 749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 587 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178 251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C 3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marinförband: Anskaffning&lt;br&gt;av anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 785&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygvapenförband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygvapenförband:Ledning&lt;br&gt;och förbandsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 374 030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 103 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;728 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D 2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygvapenförband:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av materiel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 051913&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 503 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 451 087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D 3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygvapenförband:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;257 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D 4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygvapenförband:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÄS-systemet, betalnings-&lt;br&gt;förskjutningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Operativ ledning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Operativ ledning m.m.:Ledning&lt;br&gt;och förbandsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;888 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 035 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Operativ ledning m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av materiel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Operativ ledning m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18 910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Operativ ledning m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma myndigheter m.m.&lt;br&gt;inom försvarsmakten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets sjukvårdsstyrelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsförvaltningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 014 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 151 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136 780&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets radioanstalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;328 251&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;354 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 449&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168 299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 901&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F6.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Militärhögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F7.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frivilliga försvars-&lt;br&gt;organisationer inom den&lt;br&gt;militära delen av total-&lt;br&gt;försvaret m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F8.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets datacenter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F 9.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar för&lt;br&gt;kroppsskador&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa B - F (totalförsvarets&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;militära del)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 609 335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 604 803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 995 468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Civil ledning och samord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 1. Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap:Civil ledning och&lt;br&gt;samordning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 743&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Anslagslittera&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;br&gt;1991/92&lt;br&gt;(tusentals&lt;br&gt;kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;br&gt;1992/93&lt;br&gt;(tusentals&lt;br&gt;kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;br&gt;(tusentals&lt;br&gt;kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G 2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap:Tekniska åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i ledningssystemet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G 3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavarna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G 4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälh avarna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildnings- och övnings-&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befolkningsskydd och&lt;br&gt;räddningstjänst m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befolkningsskydd och&lt;br&gt;räddningstjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;592 327&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;653 417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H 2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyddsrum, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;496 906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9 346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H 3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för verksamhet&lt;br&gt;vid räddningstjänst m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H 4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frivilliga försvarsorganisa-&lt;br&gt;tioner inom den civila&lt;br&gt;delen av totalförsvaret m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H 5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 005&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;3 829&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;H 6.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsen:&lt;br&gt;vapenfria tjänstepliktiga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;141 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Psykologiskt försvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för psykologiskt&lt;br&gt;försvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;J.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Försörjning med industrivaror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;J 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap:Försörjning med&lt;br&gt;industrivaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 464&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;J 2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap:Industriella&lt;br&gt;åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-41 690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;J 3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap:Kapitalkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;J 4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap:Täckande av&lt;br&gt;förluster till följd av statliga&lt;br&gt;beredskapsgarantier m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Summa G - J (försvarsdepartementets&lt;br&gt;andel av totalförsvarets&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;civila del)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 788 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 833 161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K.&lt;br&gt;K 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets civilförvaltning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-117 932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K 2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gemensam försvarsforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;443 090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487 761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 671&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K 3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt:&lt;br&gt;Intäktsfinansierad uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K 4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295 698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 708&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K 5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av materiel&lt;br&gt;för kustbevakningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K 6.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 471&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 969&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;498&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K 7.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäktsfinansierad uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K 8.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets mediecenter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K 9.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets förvaltnings-&lt;br&gt;högskola&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 977&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K 10.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarshögskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 049&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 095&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 046&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K 11.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krigsarkivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 664&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslagslittera&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;br&gt;1991/92&lt;br&gt;(tusentals&lt;br&gt;kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;br&gt;1992/93&lt;br&gt;(tusentals&lt;br&gt;kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;br&gt;(tusentals&lt;br&gt;kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K 12. Statens försvarshistoriska&lt;br&gt;museer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 596&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K 13. Vissa nämnder m.m. inom&lt;br&gt;försvarsdepartementets&lt;br&gt;område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 306&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K 14. Utredning av allvarliga&lt;br&gt;olyckor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;910&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K 15. Försvarets civilförvaltning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täckning av vissa kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K 16. Stiftelsen Gällöfsta&lt;br&gt;kurscentrum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10912&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa K (Övrig verksamhet m.m.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;968 616&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;945 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23 006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;L. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FN-styrkor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 1. Kostnader i Sverige för&lt;br&gt;FN-styrkor m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;L 2. FN-styrkors verksamhet&lt;br&gt;utomlands&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247 713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19 897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;L 3. Sveriges delegation vid&lt;br&gt;NNSC i Korea&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 054&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa L (FN-styrkor m.m.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314 822&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;302 682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa för fjärde huvudtiteln&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 738 130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 744 841&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 006 711&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;En närmare presentation av fördelningen av medlen på olika ändamål görs&lt;br&gt;i anslutning till resursberäkningarna under de olika anslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till anslag för totalförsvaret under budgetåret 1992/93&lt;br&gt;omfattar totalt 39031778 miljoner kr. Medlen fördelar sig på följande sätt,&lt;br&gt;(tusentals kr.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Littera A. Försvarsdepartementet&lt;br&gt;Littera B - F. Militära utgiftsramen&lt;br&gt;Littera G-J. Civila planeringsramen&lt;br&gt;Vissa övriga anslag inom andra huvud-&lt;br&gt;titlar för totalförsvarets civila del&lt;br&gt;Littera K. Övrig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Littera L. FN-styrkor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58585&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 604 803&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1833161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1286937&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;945 610&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302682&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39031778&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Försvarsdepartementet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Al. Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 154 818&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 790 100&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats utifrån att förvaltningskostnader för statens haveri-&lt;br&gt;kommission budgetåret 1992/93 inte skall belasta anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 2. Utredningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 585 410&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 185 000&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 185 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reservation 3 247 299&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Varav 4 600 000 kr. på tilläggsbudget I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats utifrån den uppskattade omfattningen av utrednings-&lt;br&gt;verksamheten för nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Försvarsdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-&lt;br&gt;slagsanslag på 47 400 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reserva-&lt;br&gt;tionsanslag på 11 185 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Totalförsvarets militära del&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Arméförband&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av arméstridskrafterna för försvarsbeslutsperioden redo-&lt;br&gt;visas under avsnitt 2.3.1 i kapitel 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1992/93 skall grund- och repetionsutbildningen&lt;br&gt;samt den materiella förnyelsen prioriteras. Inriktningen bör därvid&lt;br&gt;vara att grundutbildning sker så att en begränsad förbandsomsättning&lt;br&gt;erhålls för samtliga brigader med tillhörande fördelningsförband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Repetitionsutbildning genomförs för att tillgodose de mest priorite-&lt;br&gt;rade förbandens behov med hänsyn till kraven på krigsduglighet och&lt;br&gt;beredskap. Den materiella förnyelsen skall omfatta fortsatt mekani-&lt;br&gt;sering av stridskrafterna där bl.a. pansarvärnsförmågan ytterligare&lt;br&gt;skall förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet, ramanslag&lt;br&gt;8 575 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel, ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 283 400 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden för materielbeställningar, m.m. 8 203 300 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar, reservationsanslag&lt;br&gt;713 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för armén är programmyndighet för huvudprogram 1. Arméför-&lt;br&gt;band. Han skall i denna egenskap bl.a. utarbeta underlag för beslut om av-&lt;br&gt;vägning inom programmet, lämna förslag till, följa och värdera produktio-&lt;br&gt;nen inom programmet, vid behov vidta åtgärder för att ändra produktionen&lt;br&gt;samt genomföra utredningar och studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för armén svarar vidare för produktionsledning och produktion&lt;br&gt;inom huvudprogrammet vad avser ledning och förbandsverksamhet, an-&lt;br&gt;skaffning av mark, anläggningar och lokaler samt för ledning och förbands-&lt;br&gt;verksamhet vad avser krigsförband inom huvudprogrammet Operativ led-&lt;br&gt;ning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990/91 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten har i huvudsak genomförts i enlighet med regeringens regle-&lt;br&gt;ringsbrev. Försök med förkortad grundutbildning av värnpliktiga för krigs-&lt;br&gt;placering i territorialförsvaret har genomförts. Resultaten har ej varit till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fredsställande varför regeringen i november 1991 beslutat om försökens&lt;br&gt;omedelbara upphörande. Av ekonomiska skäl har regeringen även medgivit&lt;br&gt;en väsentligt minskad repetitionsutbildningsnivå för budgetåret. Försvars-&lt;br&gt;maktsövning ”Nordanvind” genomfördes dock, med gott resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planerad materielanskaffning har i huvudsak kunnat genomföras och flera&lt;br&gt;viktiga materielsystem är nu under införande i krigsorganisationens förband.&lt;br&gt;Här kan nämnas haubits 77 B, pansarvärnsrobot 56 och fältuniformssystem&lt;br&gt;90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för armén har överutnyttjat sina anslag med totalt 111,2 miljoner&lt;br&gt;kr. Regeringen noterar att anslaget B 1. överskridits med 90,5 miljoner kr.&lt;br&gt;till följd av för chefen för armén delvis opåverkbara förhållanden och orsa-&lt;br&gt;ker bl.a. utfallet av RALS 89/90. Anslaget B 2. har överskridits med 23,1&lt;br&gt;miljoner kr. på grund av att inkomsterna blivit lägre än prognosticerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda inom armén omräknat i personår uppgick bugetåret&lt;br&gt;1990/91 till 15 675, varav 8 260 yrkesofficerare, 950 yrkesofficersaspiranter,&lt;br&gt;6 150 civila samt 315 frivilliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriterade förbandstyper är brigaderna och därtill hörande fördelningsför-&lt;br&gt;band.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom delprogrammet fördelningsförband skall bl.a. organisering av hau-&lt;br&gt;bitsbataljoner 77 B och televapenförband fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brigadernas personella och materiella kvalitet skall säkerställas. Hos in-&lt;br&gt;fanteri- och norrlandsbrigaderna ökas eldkraften genom tillförsel av nya&lt;br&gt;pansarvärnsvapen. För pansar-/mekbrigaderna skall planeringen för den&lt;br&gt;fortsatta mekaniseringen inklusive anskaffningsförberedelser för ny strids-&lt;br&gt;vagn fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omorganisationen av territorialförsvaret skall fortsätta. De mest priorite-&lt;br&gt;rade förbandens kvalitet skall därvid förbättras genom övertagande av mate-&lt;br&gt;riel från fältförband som avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 163 150 411&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 733 360 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 575 000 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990 exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under anslaget består av utbildning för och vidmakthållande&lt;br&gt;av arméns krigsförband samt upprätthållande av insats- och mobiliseringsbe-&lt;br&gt;redskap m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefens för armén yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för armén anser att inriktningen för budgetåret bör vara att genom&lt;br&gt;grund- och repetitionsutbildning bibehålla krigsdugligheten för prioriterade&lt;br&gt;krigsförband. Härigenom upprätthålls även erforderlig systemkunskap hos&lt;br&gt;huvuddelen av befälet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att genomföra de omfattande grundorganisationsförändring-&lt;br&gt;arna som försvarsbeslutet innebär får stor inverkan på budgetårets verksam-&lt;br&gt;het i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för armén hemställer att 8 229 miljoner kr.(prisläge februari 1991)&lt;br&gt;anvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 8 229 miljoner kr. (pris-&lt;br&gt;läge februari 1991)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av verksamheten under budgetåret har angivits ovan. Inrikt-&lt;br&gt;ningen överensstämmer i sina väsentliga delar med den som chefen för ar-&lt;br&gt;mén har föreslagit i sin anslagsframställning. Regeringen beräknar medels-&lt;br&gt;behovet till 8 575 000 000 kr. Anslaget föreslås fortsättningsvis vara ett ram-&lt;br&gt;anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 577 052 121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 467 970 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 283 400 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990 exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under anslaget omfattar materielunderhåll som inte är en di-&lt;br&gt;rekt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning av för-&lt;br&gt;banden, anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel&lt;br&gt;för fredsbruk samt utveckling av materiel för armén. Verksamheten inriktas&lt;br&gt;genom tilldelning av bemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och an-&lt;br&gt;skaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefens för armén yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget bör inom den av överbefälhavaren anvisade ramen för huvudpro-&lt;br&gt;grammet på en prolongerad ekonomisk nivå för försvarsmakten föras upp&lt;br&gt;med 2 941 miljoner kr. (prisläge februari 1991) och ett bemyndigande om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5566,2 miljoner kr. inhämtas. För att den materiella kvaliteten skall kunna&lt;br&gt;förbättras bör emellertid anslaget föras upp med 3 806 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kompletterande anslagsframställning begär chefen för armén att an-&lt;br&gt;slaget förs upp med 3 007 miljoner kr. och ett bemyndigande om 5 813 miljo-&lt;br&gt;ner kr. inhämtas. Vidare hemställs att på tilläggsrad medel avdelas långsik-&lt;br&gt;tigt för utveckling och anskaffning av luftvärnsroboten BAMSE.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den kompletterande anslagsframställningen kommer under året le-&lt;br&gt;veranser av bl.a. renoverade 15,5 cm haubits F, automatkarbin 5, pansar-&lt;br&gt;värnsrobotsystem 56 Bill, luftvärnsrobotsystem 90, fältuniformssystem 90,&lt;br&gt;kroppsskydd mot splitter och truppradiosystem 8000 att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigare planerad verksamhet under året är enligt den kompletterande&lt;br&gt;anslagsframställningen fortsatt utveckling av artillerilokaliseringsradar&lt;br&gt;(ARTHUR), specialversioner till stridsfordon 90, telesystem 9000 och för-&lt;br&gt;svarets gemensamma radiosystem 90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden som begärs enligt den kompletterande anslagsframställ-&lt;br&gt;ningen för budgetåret 1992/93 framgår av följande sammanställning (pris-&lt;br&gt;läge februari 1991; 1 000-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Objekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stegobjekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 845 500&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga objekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 672 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. luftvärnsrobotsystem 703 BAMSE på tilläggsrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har bemyndiganden om 1 795,1 miljoner kr. begärts för prisregle-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av chefen för armén genomförda planeringen på en prolongerad nivå&lt;br&gt;(2941 miljoner kr.,prisläge februari 1991) enligt programplanen tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens s.k. nivå A (5 060 miljoner kr.) enligt programplanen&lt;br&gt;bör dock utgöra grund för den försatta utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren tillstyrker chefens för armén kompletterande anslags-&lt;br&gt;framställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet&lt;br&gt;(exkl. mervärdesskatt) under anslaget framgår av sammanställningen över&lt;br&gt;bemyndiganden och anslagsmedel. Anslaget föreslås fortsättningsvis vara ett&lt;br&gt;ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden och anslagsmedel&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Chefen för armén&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemynd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslagsm.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemynd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslagsm.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemynd. /&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;uislagsm.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arméförband:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag för utveckling,&lt;br&gt;anskaffning och centralt&lt;br&gt;vidtaget materielunderhåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 173 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 204 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 518 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 829 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 908 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 057 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prisreglering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1 355 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+1 795 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1 795 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justering på grund av&lt;br&gt;- betalningsförskj utningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-233 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-322 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-322 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- teknisk utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 500'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 467 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 007 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 283 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandebehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 026 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 813 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 203 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; 2 500 avsedda för anslaget H 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1991 11 207 100 000&lt;br&gt;kr. För budgetåret 1991/92 har lämnats ett bemyndigande om 3 026,4 miljo-&lt;br&gt;ner kr. och anvisats ett anslag av 3 468 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1992&lt;br&gt;blir därmed (11 207 100 000 + 3 026 400 000 - 3 468 000 000) 10 765 500 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utnyttjande av de belopp som tagits upp i sammanställningen blir be-&lt;br&gt;myndigandeskulden den 30 juni 1993 (10 765 500 000 + 8 203 300 000 -&lt;br&gt;3 283 400 000) 15 685 400 000 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med&lt;br&gt;hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budget-&lt;br&gt;åren 1991/92 och 1992/93. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni&lt;br&gt;1993 blir därmed ca 14 000 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget har beräknats medel för anskaffning av helikoptrar för&lt;br&gt;sjuktransporter i enlighet med vad som anförs i avsnittet 6.3. Chefen för ar-&lt;br&gt;mén kommer att under budgetåret disponera 87 miljoner kr. av medel under&lt;br&gt;den femte huvudtiteln för denna anskaffning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för fortsatt utveckling och anskaffning av ett luftvärns-&lt;br&gt;robotsystem för medelång räckvidd och styrd artilleriammunition samt för&lt;br&gt;ammunitionsindustrins fortbestånd vad avser konventionell artilleri- och&lt;br&gt;granatkastarammunition har tidigare behandlats i avsnittet om försvarsindu-&lt;br&gt;strin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det föreligger starka operativa och försvarsindustri-&lt;br&gt;ella skäl att inom landet utveckla och producera ett nytt luftvärnsrobotsys-&lt;br&gt;tem. Vad avser s.k. styrd artilleriammunition avser regeringen att senare ta&lt;br&gt;slutlig ställning med hänsyn till finansieringsutrymmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ammunitionsindustrin anser regeringen att beställningar av grovkali-&lt;br&gt;brig ammunition samt krut- och sprängämnen bör läggas ut i mån av finan-&lt;br&gt;siellt utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget har därför beräknats bemyndiganden för fortsatt utveck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ling av robotsystem 703 BAMSE och artillerigranaten BONUS samt beställ-&lt;br&gt;ningar av grovkalibrig ammunition m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering i dessa fall kan ske förutom av under anslaget beräknade me-&lt;br&gt;del också genom omplanering och inom ramen för de åtgärder som redovisas&lt;br&gt;i avsnittet 8.6.2 Utnyttjande av försäljningsintäkter. Vidare kan finansiering&lt;br&gt;komma att ske med utnyttjande av anslagskrediter enligt vad som beskrivs&lt;br&gt;under avsnittet om ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ekonomiska förutsättningar ej skapas för båda ovan nämnda projekt&lt;br&gt;anser regeringen främst av operativa skäl att robotsystemen med medellång&lt;br&gt;räckvidd bör prioriteras före fortsatta satsningar inom artilleriammunitions-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka&lt;br&gt;anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som&lt;br&gt;riksdagen kan komma att lämna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 3. Armeförband: Anskaffning av anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;503 872 578&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;525 970 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;713 000 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990 exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m.m. av och centralt be-&lt;br&gt;slutade ombyggnads- och underhållsåtgärder avseende lokaler m.m. för ar-&lt;br&gt;mén. Vidare markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för armén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionen är planerad för att kunna tillgodose de byggnationsbehov som&lt;br&gt;krävs för att genomföra de grundorganisatoriska förändringar som redan är&lt;br&gt;beslutade. Beroende på försvarsbeslutets inriktning finns möjlighet att göra&lt;br&gt;viss omdisposition av de i övrigt inplanerade investeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för armén hemställer att 695 miljoner kr. anvisas anslaget, (pris-&lt;br&gt;läge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 695 miljoner kr. (pris-&lt;br&gt;läge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av verksamheten under budgetåret har angivits ovan. Rege-&lt;br&gt;ringen beräknar medelsbehovet för 1992/93 till 713 miljoner kr. Anslaget fö-&lt;br&gt;reslås fortsättningsvis vara ett reservationsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budget-&lt;br&gt;året 1992/93 anvisar ett ramanslag på 8 575 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Arméförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;anvisar ett ramanslag på 3 283 400 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel&lt;br&gt;m.m. och utvecklingsarbete för arméförband får läggas ut inom en&lt;br&gt;kostnadsram av 8 203 300 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 713 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Marinförband&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av marinstridskrafterna för försvarsbeslutsperioden re-&lt;br&gt;dovisas under avsnitt 2.3.2 i kapitel 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1992/93 skall ubåtsskyddsförmågan, organiseran-&lt;br&gt;det av amfibieförband samt upprätthållandet av ubåtsförbandens för-&lt;br&gt;måga prioriteras. Insats och incidentberedskapen bör vidmakhållas&lt;br&gt;på i stort nuvarande nivå. En anpassning av antalet krigsförband bör&lt;br&gt;inledas. Åtgärder för att förbättra den materiella kvaliteten och ho-&lt;br&gt;tanpassa krigsförbanden bör inledas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet, ramanslag&lt;br&gt;2 822000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel, ramanslag&lt;br&gt;2 587 000000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden för materielbeställningar, m.m. 4 600 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar, reservationsanslag&lt;br&gt;200 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ostkustens marinkommandos stab skall grupperas på Muskö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogram 2. Marinför-&lt;br&gt;band. Han skall i denna egenskap bl.a. utarbeta underlag för beslut om av-&lt;br&gt;vägning inom programmet, lämna förslag till, följa och värdera produktio-&lt;br&gt;nen inom programmet, vid behov vidta åtgärder för att ändra produktionen&lt;br&gt;samt genomföra utredningar och studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för marinen svarar vidare för produktionsledning och produktion&lt;br&gt;för i huvudprogrammet Marinförband vad avser ledning och förbandsverk-&lt;br&gt;samhet samt anskaffning av mark, anläggningar och lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990/91 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten har i allt väsentligt genomförts i enlighet med regeringens re-&lt;br&gt;gleringsbrev. Den anbefallda mobiliserings-, insats- och incidentberedska-&lt;br&gt;pen har upprätthållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för marinen har överutnyttjat sina anslag med 143,1 miljoner kr.,&lt;br&gt;främst på grund av löneökningar utöver plan, för vilka kompensation inte&lt;br&gt;har erhållits. Regeringen utgår från att åtgärder vidtas för att förbättra pro-&lt;br&gt;duktionen och produktionsledningen inom anslaget C 1. Marinförband:&lt;br&gt;Ledning och förbandsverksamhet. Anslaget C 2. Anskaffning av materiel&lt;br&gt;har underutnyttjats med 414 miljoner kr., främst på grund av eftersläpningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fakturering samt betalningsförskjutningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda inom marinen, omräknat i personår, uppgick budgetåret&lt;br&gt;1990/91 till 6 036 varav 3 126 yrkesofficerare, 350 yrkesofficersaspiranter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 560 civil personal (exkl. lönebidragsanställda). Därutöver var 2 550 reserv-&lt;br&gt;officerare anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ubåtsskyddsförmågan bör säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insats- och incidentberedskapen bör vidmakthållas på i stort nuvarande&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avsevärd minskning av ledningsorganisationens personal bör inledas.&lt;br&gt;Samordning av ledningen för kustbevakningsregion med marinkommando&lt;br&gt;bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet tunga helikoptrar bör vidmakthållas och införandet av till helikop-&lt;br&gt;terorganisation anpassad rörlig basorganisation bör fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rustning och utbildning av kustkorvettförband bör fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livstidsförlängning av sex robotbåtar och åtta patrullbåtar bör fortsätta.&lt;br&gt;Avveckling av fyra patrullbåtar bör påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livstidsförlängning av två ubåtar typ Sjöormen, modernisering av tre ubå-&lt;br&gt;tar typ Näcken samt byggnation av tre ubåtar typ Gotland bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studier och projektering inför ubåt 2 000, nytt mångsidigt ytstridsfartyg&lt;br&gt;och nytt sjöfrontssystem bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnad av fasta bevakningssystem för ubåtsskydd bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avveckling av krigsförband utanför de tolv prioriterade bataljonsområ-&lt;br&gt;dena bör påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 210 513 075&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 674 910&amp;nbsp;000'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 822 000&amp;nbsp;000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990 exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under anslaget består av utbildning för och vidmakthållande&lt;br&gt;av marinens krigsförband samt upprättande av insats- och mobiliseringsbe-&lt;br&gt;redskap m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefens för marinen yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för marinen anser att marinens utveckling på längre sikt bör inriktas&lt;br&gt;mot de operativa prioriteringar som framgår av överbefälhavarens nivå A.&lt;br&gt;Chefen för marinen anser dock att de uppgifter som långsiktigt kan ställas&lt;br&gt;(enligt avsnitt 2.3.2 i kapitel 1) till marinen, i stort kommer att vara i balans&lt;br&gt;med här föreslagen resurstilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för marinen hemställer att 2 924 miljoner kr. anvisas, (prisläge feb-&lt;br&gt;ruari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 2 714 miljoner kr. (pris-&lt;br&gt;läge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av verksamheten under budgetåret har angivits ovan. Inrikt-&lt;br&gt;ningen överensstämmer i sina väsentliga delar med den som chefen för mari-&lt;br&gt;nen har föreslagit i sin anslagsframställning. Regeringen beräknar medelsbe-&lt;br&gt;hovet till 2822000000 kr. Anslaget föreslås fortsättningsvis vara ett raman-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 061.075 336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 408 749 000'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 587 000 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990 exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under anslaget omfattar dels översyner av stridsfartyg och åt-&lt;br&gt;gärder på grund av haverier m.m., dels materielunderhåll som inte är en di-&lt;br&gt;rekt följ av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid för-&lt;br&gt;banden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationen av viss materiel&lt;br&gt;för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för marinen. Verksamheten&lt;br&gt;inriktas genom tilldelning av bemyndiganden medan anskaffningstidpunkt&lt;br&gt;och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefens för marinen yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget bör föras upp med 2 447 miljoner kr. (prisläge februari 1991) och&lt;br&gt;ett bemyndigande om 4 545,8 miljoner kr. bör inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandena är avsedda bl.a. för ytstridsfartyg, modernisering av&lt;br&gt;ubåt typ Näcken, amfibiebåtar, minor och nytt kustartillerisystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrks 2438,5&lt;br&gt;miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet un-&lt;br&gt;der anslaget framgår av sammanställningen över bemyndiganden och an-&lt;br&gt;slagsmedel. Anslaget föreslås fortsättningsvis vara ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primäruppdrag m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991/92&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planerat &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Chefen för marinen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemynd. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsm. Bemynd. Anslagsm.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bemynd. Anslagsm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marinförband:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av&lt;br&gt;materiel m. m.&lt;br&gt;för delprogram-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;men 2.1-2.10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 960 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 568 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 491 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 507 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 608 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 960 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 568 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 491 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 507 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 608 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prisreglering&lt;br&gt;Justering på grund av&lt;br&gt;-betalningsförs-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+1 038 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+1 094 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1 140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skjutningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-118 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 020 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 020 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- ej disponibla medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 851&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- teknisk utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 38 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 408 749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 447 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 587 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandebehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;998 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 543 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1991 6 870 053 277 kr.&lt;br&gt;För budgetåret 1991/92 har riksdagen lämnat ett bemyndigande om 3998,9&lt;br&gt;miljoner kr. och anvisat ett anslag om 2 408 749 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1992&lt;br&gt;blir därmed (6 870 053 277 + 3 998 900 000 - 2 408 749 000) 8 460 204 277 kr.&lt;br&gt;Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir&lt;br&gt;bemyndigandeskulden den 30 juni 1993 (8 460 204 277 + 4 600 000 000 -&lt;br&gt;2 587 000 000) 10 473 204 277 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med&lt;br&gt;hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budget-&lt;br&gt;åren 1991/92 och 1992/93. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni&lt;br&gt;1993 blir därmed ca 9 500 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka&lt;br&gt;anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som&lt;br&gt;riksdagen kan komma att lämna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224 494 132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 750 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990 exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m.m. av och centralt be-&lt;br&gt;slutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m.m. befästningar och&lt;br&gt;ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet. Anslaget omfattar även&lt;br&gt;markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefens för marinens yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inplanerade stora projekt är bl.a. Kustartilleriets fasta undervattensystem,&lt;br&gt;minstationer, motorområde etapp 1 Rindö och varmförråd vid Karlskrona&lt;br&gt;kustartilleriregemente.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande investeringsbehov i anledning av ändrad inriktning för framtida&lt;br&gt;lokalisering av ostkustens marinkommando stab och marinens helikpter-&lt;br&gt;verksamhet anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lokalisering av ostkustens marinkommando stab till Muskö redovisas&lt;br&gt;ett medelsbehov på 24,5 miljoner kr. under 1992/93. Behövliga investeringar&lt;br&gt;för ett bibehållande av helikopterverksamheten vid Berga erfordrar 20 mil-&lt;br&gt;joner kr. budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för marinen hemställer att totalt 201 miljoner kr. anvisas anslaget,&lt;br&gt;(prisläge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 201 miljoner kr. (pris-&lt;br&gt;läge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktning av verksamheten under budgetåret har angivits ovan. Regeringen&lt;br&gt;beräknar medelsbehovet för budgetåret 1992/93 till 200 miljoner kr. Ansla-&lt;br&gt;get föreslås fortsättningsvis vara ett reservationsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budget-&lt;br&gt;året 1992/93 anvisar ett ramananslag på 2 822 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Marinförband: Anskaffning av materiel för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisar ett ramanslag på 2 587 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel&lt;br&gt;m.m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en&lt;br&gt;kostnadsram av 4 600 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Flygvapenförband&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av flygstridskrafterna för försvarsbeslutsperioden redo-&lt;br&gt;visas under avsnitt 2.3.3 i kapitel 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1992/93 skall luftförsvarsförmågan prioriteras&lt;br&gt;och den kvalitativa standarden hos krigsförbanden vidmakthållas. In-&lt;br&gt;sats-, mobiliserings- och incidentberedskap bör vidmakthållas på i&lt;br&gt;stort nuvarande nivå. Viss förbättrad hotanpassning och materiell för-&lt;br&gt;nyelse bör förberedas och i en del fall inledas. Inom strilförbanden&lt;br&gt;bör vissa enheter kunna börja att avvecklas. Antalet AJ 37-divisioner&lt;br&gt;bör minskas till fyra. En avveckling av Västgöta flygflottilj (F 6) bör&lt;br&gt;inledas. En anpassning av antalet basbataljoner till antalet flygdivisio-&lt;br&gt;ner bör inledas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dl. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet, raman-&lt;br&gt;slag 5 103 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel, ramanslag&lt;br&gt;7503 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden för materielbeställningar m.m. 10 779 000 000 kr.&lt;br&gt;D3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar, reservations-&lt;br&gt;anslag 394 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D4. Flygvapenförband: JAS-systemet betalningsförskjutningar, för-&lt;br&gt;slagsanslag 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för flygvapnet är programmyndighet för huvudprogram 3. Flygva-&lt;br&gt;penförband. Han skall i denna egenskap bl.a. utarbeta underlag för beslut&lt;br&gt;om avvägning inom programmet, lämna förslag till, följa och värdera pro-&lt;br&gt;duktionen inom programmet, vid behov vidta åtgärder för att ändra produk-&lt;br&gt;tionen samt genomföra utredningar och studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för flygvapnet svarar vidare för produktionsledning och produk-&lt;br&gt;tion inom huvudprogrammet vad avser bl.a. ledning och förbandsverksam-&lt;br&gt;het, anskaffning av mark, anläggningar och lokaler samt för ledning och för-&lt;br&gt;bandsverksamhet vad avser krigsförband inom huvudprogrammet Operativ&lt;br&gt;ledning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990/91 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten har i allt väsentligt genomförts i enlighet med regeringens&lt;br&gt;regleringsbrev. Den anbefallda mobiliserings- och insatsberedskapen liksom&lt;br&gt;incidentberedskapen har upprätthållits. Chefen för flygvapnet har genom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fört utbildning och vidmakthållit kompetens för att de flygande förbanden&lt;br&gt;och bas- och verkstadsförbanden skall kunna lösa sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots en fortsatt utökad rekrytering av bl.a. flygande personal kvarstår&lt;br&gt;brister i detta avseende. Regeringen noterar bristerna och förutsätter att&lt;br&gt;chefen för flygvapnet fortsätter ansträngningarna att lösa problemen. Rege-&lt;br&gt;ringen kan godta att repetitionsutbildningen av resursskäl har blivit mindre&lt;br&gt;än planerat. Chefen för flygvapnet anför vidare att möjligheterna att återta&lt;br&gt;tidigare redovisade brister har varit begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för flygvapnet har överutnyttjat sina anslag med 143 miljoner kr.&lt;br&gt;(1,2%). Regeringen noterar att anslaget D 1. Flygvapenförband: Ledning&lt;br&gt;och förbandsverksamhet har överskridits med 114,1 miljoner kr. (2,3%) och&lt;br&gt;förutsätter att åtgärder vidtas för att förbättra möjligheterna att styra kost-&lt;br&gt;naderna för olika typer av underhåll. Överutnyttjandet av anslaget D 3.&lt;br&gt;Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar med 13,9 miljoner kr.&lt;br&gt;(3,2%) beror bl.a. på en mycket sen fakturering från lokal myndighets sida&lt;br&gt;samt felkalkylering avseende hyrverksamheten. Regeringen förutsätter att&lt;br&gt;åtgärder vidtas för att undvika ett upprepande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda inom flygvapnet, omräknat i personår, uppgick budget-&lt;br&gt;året 1990/91 till 7 824, varav 3 637 yrkesofficerare, 357 yrkesofficersaspiran-&lt;br&gt;ter och 3 660 civil personal (exkl. lönebidragsanställda).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftförsvarsförmågan bör fortsatt prioriteras. Insats-, mobiliserings- och in-&lt;br&gt;cidentberedskapen bör vidmakthållas på i stort nuvarande nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningen av stridsledningscentralerna av typ stril 60 till StriC 90 bör&lt;br&gt;fortsätta. Utvecklingen och anskaffningen av ett nytt kommunikationssys-&lt;br&gt;tem (RAS 90) bör inriktas mot att avse en utformning anpassad till en fram-&lt;br&gt;tida krigsmiljö. Avveckling av ett mindre antal radargruppcentraler bör inle-&lt;br&gt;das. Anskaffningen av låghöjdsradarsystem PS 870 bör fullföljas. Utveckling&lt;br&gt;av flygburen spaningsradar bör fortsätta. Avveckling av dagens optiska luft-&lt;br&gt;bevakningssystem bör inledas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom jaktflygförbandens J 35-system bör minst två flygdivisioner kunna&lt;br&gt;krigsorganiseras. Jaktflygförbandens förmåga förstärks genom en andra le-&lt;br&gt;verans av robot 74. Beställningsverksamheten inom motmedelsområdet bör&lt;br&gt;fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedelserna för omskolning till JAS 39 bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En och en halv division AJ 37 bör avvecklas ur krigsorganisationen. För&lt;br&gt;attack- och spaningsflygförbanden gäller i övrigt att integreringen till AJS 37&lt;br&gt;bör fortsätta, liksom seriearbetet med bombkapseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen bör fortsätta för att kunna omsätta flygplanen inom signalspa-&lt;br&gt;ningsflygförbanden (Tp 85).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anpassning av antalet basbataljoner till antalet flygdivisioner bör inle-&lt;br&gt;das med inriktningen att det nuvarande antalet 30 bataljoner budgetåret&lt;br&gt;1996/97 skall vara 24.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden av flygbassystemet till Bas 90 bör fortgå. En långsam ut-&lt;br&gt;byggnadstakt bör godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avveckling av Västgöta flygflottilj (F 6) i Karlsborg bör inledas den 1&lt;br&gt;juli 1992. De två AJ 37-divisionerna, med divisions- och kompaniresurser,&lt;br&gt;bör avvecklas. Vid Hälsinge flygflottilj (F15) i Söderhamn bör förberedelser&lt;br&gt;vidtas för att från och med den 1 juli 1993 kunna organisera två divisioner&lt;br&gt;AJ 37 i stället för som nu en division och en attackflyggrupp AJ 37. Flygverk-&lt;br&gt;samheten vid F 6 bör upphöra senast den 30 juni 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att fylla personalvakanserna bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 226 045 911&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 374 030 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 103 000 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990 exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under anslaget består av utbildning för och vidmakthållande&lt;br&gt;av flygvapnets krigsförband samt upprätthållande av insats- och mobilise-&lt;br&gt;ringsberedskap m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefens för flygvapnet yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för flygvapnet anser i sin kompletterande anslagsframställning att in-&lt;br&gt;riktningen för budgetåret bör vara att bibehålla stridsförmågan hos krigsför-&lt;br&gt;banden, fortsätta förberedelserna för anskaffning av JAS 39, fortsätta inte-&lt;br&gt;greringen till AJS 37 och att uppfylla förekommande personalvakanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret avses en fortsatt satsning bli gjord för att vidareutbilda&lt;br&gt;det under senare år stora antalet nyrekryterade yrkesofficerare. Rekryte-&lt;br&gt;ringen och grundutbildningen av yrkesofficerare beräknas bli mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för flygvapnet hemställer att 4 912 miljoner kr. anvisas, (prisläge&lt;br&gt;februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren föreslår i sin kompletterande programplan att anslaget&lt;br&gt;förs upp med 4 912 miljoner kr. (prisläge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av verksamheten under budgetåret har angivits ovan. Förutom&lt;br&gt;förändringarna avseende AJ 37-förbanden och nedläggningen av F 6 över-&lt;br&gt;ensstämmer inriktningen i sina väsentliga delar med den som chefen för flyg-&lt;br&gt;vapnet har föreslagit i sin kompletterande anslagsframställning. Regeringen&lt;br&gt;beräknar medelsbehovet till 5 103 000 000 kr. Anslaget föreslås fortsättnings-&lt;br&gt;vis vara ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 315 682 381&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 051 913 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 503 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;i*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990 exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under anslaget omfattar dels materielunderhåll, som inte är&lt;br&gt;en direkt följd av materielens förrådshållning eller utbildning och övning vid&lt;br&gt;förbanden, dels anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss&lt;br&gt;materiel för fredsbruk samt dels utveckling av materiel för flygvapnet. Verk-&lt;br&gt;samheten inriktas genom tilldelning av bemyndiganden medan anskaffnings-&lt;br&gt;tidpunkt och anskaffningstakt bestäms av anslagstilldelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefens för flygvapnet yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget bör föras upp med 8 306 miljoner kr. (prisläge februari 1991) och&lt;br&gt;ett bemyndigande om 10 779,3 miljoner kr. inhämtas. I en kompletterande&lt;br&gt;anslagsframställning begär chefen för flygvapnet 7 075 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandena är bl.a. avsedda för system JAS 39 och radiosystem 90&lt;br&gt;(RAS 90) samt för ersättning av signalspaningsflygplan (Tp 85).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren tillstyrker chefen för flygvapnets kompletterande anslags-&lt;br&gt;framställan och föreslår att anslaget förs upp med 7 066 miljoner kr. (prisläge&lt;br&gt;februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av verksamheten under budgetåret har angivits ovan. Rege-&lt;br&gt;ringens beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet (exkl.&lt;br&gt;mervärdesskatt) under anslaget framgår av sammanställningen över bemyn-&lt;br&gt;diganden och anslagsmedel. Anslaget föreslås fortsättningsvis vara ett ram-&lt;br&gt;anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande och anslagsmedel (1 000-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Primäruppdrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Chefen för flygvapnet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemynd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemynd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemynd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygvapenförband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 678 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 081 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 224 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 125 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 224 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7441900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prisreglering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 4 332 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 3 605 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 3 605 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justering på grund av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- betalningsför-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skjutningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-975 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-ej disponibla medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- teknisk utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 111 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 051 913&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 075 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 503 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandebehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 960 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 779 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 779 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;“ &amp;nbsp;&amp;nbsp;171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1991 30 594 414 609 kr.&lt;br&gt;För budgetåret 1991/92 har riksdagen lämnat ett bemyndigande om 16 960&lt;br&gt;miljoner kr. och anvisat ett anslag av 6 056,6 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1992&lt;br&gt;blir därmed (30 594 414 609 + 16 960 000 000 - 6 051 913 000) 41 502 501 609&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir&lt;br&gt;den sammanlagda Bemyndigandeskulden den 30 juni 1993 (41 502 501 609&lt;br&gt;+ 10 779 000 000 - 7 503 000 000) 44 778 501 609 kr. Detta belopp bör emel-&lt;br&gt;lertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisreglerings-&lt;br&gt;medel för budgetåren 1991/92 och 1992/93. Den beräknade bemyndigandes-&lt;br&gt;kulden den 30 juni 1993 blir därmed ca 42 000 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka&lt;br&gt;anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som&lt;br&gt;riksdagen kan komma att lämna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430 741 357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;257 490 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;394 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari exkl.mervärdesskatt och ej disp. medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av och centralt beslutade&lt;br&gt;ombyggnads- och underhållsåtgärder avseende flygfält, befästningar och lo-&lt;br&gt;kaler för flygvapnet samt markförvärv för dessa ändamål. Verksamheten&lt;br&gt;omfattar även kompletteringsarbeten m.m. på eller i anslutning till befintliga&lt;br&gt;flygbaser samt anläggningar för el och teleutrustning vid flygbaserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för flygvapnets yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom flygbassektorn planeras bl.a. färdigställande av en flygbas 90. Av be-&lt;br&gt;fästningar planeras färdigställande samt igångsättande av ett antal radarsta-&lt;br&gt;tioner. Andra större projekt som planeras att färdigställas under året är&lt;br&gt;räddningsstation vid F10 Ängelholm, och räddningskasern vid F 16 Uppsala.&lt;br&gt;Nya stora projekt som påbörjas är bl.a. utbildningsverkstad vid F 14 Halm-&lt;br&gt;stad, kanslihus vid F 21 Luleå samt aggregat- och fordonsverkstad vid F 16&lt;br&gt;Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för flygvapnet hemställer att 380 miljoner kr. anvisas anslaget,&lt;br&gt;(prisläge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 380 miljoner kr. (pris-&lt;br&gt;läge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av verksamheten har angivits ovan. Regeringens beräkning av&lt;br&gt;medelsbehovet för budgetåret 1992/93 är 394 miljoner kr. Anslaget föreslås&lt;br&gt;fortsättningsvis vara ett reservationsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 4. Flygvapenförband: JAS-systemet, betalningsförskjutningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet 2.4 Redovisning av JAS 39-projektet har redovisats att ytterligare&lt;br&gt;resurser inom försvarsbeslutsperioden 1992-1997 kan komma att behövas,&lt;br&gt;men att detta kan mötas genom omföring av resurser från den därpå kom-&lt;br&gt;mande perioden 1997 - 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget får därför belastas med eventuella utgifter till följd av betalnings-&lt;br&gt;förskjutningar för JAS-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eventuell belastning på anslaget kommer att hanteras som lån och skall&lt;br&gt;återbetalas. I det fall skulden inte är reglerad i och med utgången av budget-&lt;br&gt;året 1996/97 skall räntekostnaden samt amorteringstid fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare upplysningar kommer att lämnas till försvarsutskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 5 103 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisar ett ramanslag på 7 503 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel&lt;br&gt;m.m. och utvecklingsarbete för flygvapenförband får läggas ut inom&lt;br&gt;en kostnadsram av 10 779 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för budget-&lt;br&gt;året 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 394 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. till Flygvapenförband: JAS-systemet, betalningsförskjutningar för&lt;br&gt;budgetåret 1992/993 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Operativ ledning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av den operativa ledningen m.m. för försvarsbeslutspe-&lt;br&gt;rioden redovisas under avsnitt 2.3.4 i kapitel 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1992/93 skall pågående omorganisations- och&lt;br&gt;planläggningsarbeten fortsätta och i vissa fall slutföras. Materiel och&lt;br&gt;anläggningar anpassas efterhand till den tekniska utvecklingen. Ana-&lt;br&gt;lys och omsättning av försvarsbeslutet 1992 påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 1. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet, ram-&lt;br&gt;anslag 1 035 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E2. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av materiel, ramanslag&lt;br&gt;129 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden för materielbeställningar, m.m.: 37 650 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E3. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av anläggningar, reserva-&lt;br&gt;tionsanslag 54 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E4. Operativ ledning m.m.: Forskning och utveckling, ramanslag&lt;br&gt;141 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden för materielbeställningar, m.m.: 110 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren leder försvarsmakten och har uppsikt över dess verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren leder det militära försvaret av landet och har det ytter-&lt;br&gt;sta ansvaret för att försvarsmakten är krigsduglig samt svarar för att försvars-&lt;br&gt;makten har den beredskap som läget kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren är programmyndighet för huvudprogrammet 4. Opera-&lt;br&gt;tiv ledning m.m. och för delprogrammet Frivilliga försvarsorganisationer.&lt;br&gt;Han skall i denna egenskap bl.a. utarbeta underlag för beslut om avvägning&lt;br&gt;inom programmet, lämna förslag till, följa och värdera produktionen inom&lt;br&gt;programmet, vid behov vidta åtgärder för att ändra produktionen samt ge-&lt;br&gt;nomföra utredningar och studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren är också högsta programansvariga myndighet och skall&lt;br&gt;i denna egenskap bl.a. utarbeta underlag för statsmakternas beslut om må-&lt;br&gt;len för försvarsmaktens verksamhet och om försvarsmaktens utveckling&lt;br&gt;samt yttra sig över övriga programansvariga myndigheters förslag i anslags-&lt;br&gt;framställningar m.m. Överbefälhavaren skall också i sin egenskap som&lt;br&gt;högsta programansvariga myndighet i fråga om försvarsmakten i dess helhet&lt;br&gt;svara för de uppgifter som programansvariga myndigheterna har för sina re-&lt;br&gt;spektive program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren svarar vidare för produktionsledning och produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för huvudprogrammet Operativ ledning m.m. vad avser ledning och för-&lt;br&gt;bandsverksamhet samt anskaffning av mark, anläggningar och lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990/91 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regleringsbrevet angivna mål och inriktningar har enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning följts och planerad verksamhet i huvudsak genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergång till ny organisation inom myndigheten överbefälhavaren har&lt;br&gt;skett. Antalet militärområden reducerades den 30 juni 1991 till fem genom&lt;br&gt;att Bergslagens militärområde och Östra militärområdet sammanslogs till&lt;br&gt;Mellersta militärområdet. Materiel- och verkstadsförvaltningarna i Övre&lt;br&gt;Norrlands militärområde har i grundorganisationen på samma sätt som i&lt;br&gt;krigsorganisationen slagits samman till Övre Norrlands underhållsrege-&lt;br&gt;mente. Fördelningsstabskadrar har organiserats i militärområdesstaberna.&lt;br&gt;Militärområdesstaberna och militärområdesförvaltningarna har omorgani-&lt;br&gt;serats för att åstadkomma ökad överensstämmelse och en smidig övergång&lt;br&gt;mellan ledningsorganisation och ledningsprinciper i fred, kris och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planerad anskaffning av materiel och anläggningar har i stort genomförts&lt;br&gt;liksom planerad forskning och utveckling. Bl.a. har lednings- och kommuni-&lt;br&gt;kationsutrustningar anskaffats och installerats samt ombyggnad av miloverk-&lt;br&gt;stad Hässleholm skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överutnyttjande om ca 25 miljoner kr. för huvudprogrammet totalt&lt;br&gt;hänför sig huvudsakligen till merkostnader för insatser i samband med ubåts-&lt;br&gt;skyddsverksamhet m.m. samt ökade kostnader för forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda, omräknat i personår, uppgick budgetåret 1990/91 till&lt;br&gt;3559.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen av myndigheten överbefälhavarens framtida krigsorganisation&lt;br&gt;bör slutföras. Strävan skall vara att den centrala ledningens krigsorganisa-&lt;br&gt;tion minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det materiella och anläggningsmässiga innehållet vid stabsplatserna bör&lt;br&gt;anpassas efterhand till den tekniska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombyggnaden av Militärstabsbyggnaden bör slutföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analys och operativ omsättning av försvarsbeslutet 1992 skall påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsorganisationen bör vidareutvecklas för att med ökad överens-&lt;br&gt;stämmelse mellan ledningsansvar i krig och i fred säkerställa ett tidigt under-&lt;br&gt;stöd. Uppgifterna i krig bör därvid vara styrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny-, till- och ombyggnad av miloverkstäder med anledning av arméns om-&lt;br&gt;strukturering bör inledas för att ge bättre förutsättningar för kaderorganisa-&lt;br&gt;tionen och underhållet av krigsförbandens materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedelser bör vidtas för försvarsmaktsövningen hösten 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 1. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 065 154 515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;888 730 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 035 000 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990 exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet samt opera-&lt;br&gt;tiv och krigsorganisatorisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den operativa planläggningen skall anpassas mot det kommande försvarsbe-&lt;br&gt;slutet och överbefälhavarens operativa verk. Planläggningen inriktas mot en&lt;br&gt;övergång till en struktur med fyra militärområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapssystemet skall upprätthållas enligt överbefälhavarens opera-&lt;br&gt;tiva planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt utveckling av informationssystemstödet och en viss höjning av&lt;br&gt;kunskapsnivån inom telekrigsområdet skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten anmäler ett resursbehov om 976 miljoner kr. på den av rege-&lt;br&gt;ringen anvisade ekonomiska nivån (prisläge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren, i sin egenskap av högsta programansvariga myndighet,&lt;br&gt;föreslår att anslaget förs upp med 976 miljoner kr. (prisläge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av verksamheten under budgetåret har angivits ovan. Inrikt-&lt;br&gt;ningen överensstämmer i sina väsentliga delar med den som myndigheten&lt;br&gt;har föreslagit i sin anslagsframställning. Dock skall inriktningen beträffande&lt;br&gt;antalet militärområden vara tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar om uppdraget Beredskap m.m.: Särskild verksamhet kom-&lt;br&gt;mer att lämnas till riksdagens försvarsutskott i särtskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medelsbehovet till 1 035 000 000 kr. Anslaget före-&lt;br&gt;slås fortsättningsvis vara ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 2. Operativ ledning m.m.: Anskaffning av materiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;145 915&amp;nbsp;993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;143 925&amp;nbsp;000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;129 000&amp;nbsp;000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990 exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under anslaget omfattar bl.a. anskaffning av telemateriel för&lt;br&gt;försvarets gemensamma stabsplatser samt uppbyggnad av signalförbindel-&lt;br&gt;ser. Verksamheten inriktas genom tilldelning av bemyndiganden medan an-&lt;br&gt;skaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4&lt;br&gt;anfört att anslaget bör föras upp med 121 miljoner kr. (prisläge februari&lt;br&gt;1991) och att ett bemyndigande om 37,65 miljoner kr. inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I egenskap av högste programansvarige myndighet tillstyrker överbefälhava-&lt;br&gt;ren planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 121 miljoner kr. (pris-&lt;br&gt;läge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet&lt;br&gt;under anslaget framgår av sammanställningen över bemyndiganden och an-&lt;br&gt;slagsmedel. Anslaget föreslås fortsättningsvis vara ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inriktas främst mot en fortsatt anskaffning och installation&lt;br&gt;av sambandsmateriel för försvarsmaktens gemensamma staber.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka&lt;br&gt;anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som&lt;br&gt;riksdagen kan komma att lämna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandeskulden var under anslaget den 30 juni 1991 245 464 951 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1991/92 har riksdagen lämnat ett bemyndigande om&lt;br&gt;100 000 000 kr. och anvisat ett anslag om 143 925 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1992&lt;br&gt;blir därmed (245 464 951 + 100 000 000 - 143 925 000) 201 539 951 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primäruppdrag m.m. 1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planerat &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överbefälhavaren&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm. Bemynd. Anslagsm.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Operativ ledning&lt;br&gt;m.m.: Anskaffning&lt;br&gt;av materiel för&lt;br&gt;delprogrammen&lt;br&gt;4.1-4.99&lt;br&gt;Kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prisreglering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 34 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 11500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 11 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justering på&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;grund av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;betalningsförskjutningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 18 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+16 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-ej disponibla medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-teknisk utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143 925&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandebehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 3. Operativ ledning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;: Anskaffning av anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131 528 854&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 910 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 000 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990 exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m.m. av och centralt be-&lt;br&gt;slutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m.m. och befästningar&lt;br&gt;för huvudprogrammet Operativ ledning samt markförvärv för dessa ända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret planeras pågående ombyggnad av militärstabsbyggnaden&lt;br&gt;MSB, att färdigställas. Härigenom säkerställs beredskap och ledningsförmå-&lt;br&gt;gan i kris och krig. En miloverkstad färdigställs vilket ger bättre förutsätt-&lt;br&gt;ningar för kaderorganisationen att underhålla krigsförbandens materiel. I&lt;br&gt;övrigt planeras verksamheten med utgångspunkt från ovan angivna mål och&lt;br&gt;inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren föreslår att anslaget förs upp med 65 miljoner kr. (pris-&lt;br&gt;läge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av verksamheten under budgetåret har angivits ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beräkning av medelsbehovet för 1992/93 är 54 miljoner kr.&lt;br&gt;Regeringen har därvid beaktat att planerade investeringar för fortsatt om-&lt;br&gt;byggnad av militärstabsbyggnaden kommande budgetår skall belasta sjunde&lt;br&gt;huvudtiteln, finansdepartementet. Anslaget föreslås fortsättningsvis vara ett&lt;br&gt;reservationsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;E 4. Operativ ledning m.m.:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;: Forskning och utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 786 410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 695 000'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141 000 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990 exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under anslaget består dels av försvarsgemensamma system&lt;br&gt;och program, dels av för försvarsmakten gemensam forskning och utveck-&lt;br&gt;lingsverksamhet. Dessa omfattar bl.a. inledande system- och materielarbete&lt;br&gt;samt bevakning och utveckling av intressanta teknikområden. Verksamhe-&lt;br&gt;ten inriktas genom tilldelning av bemyndiganden medan anskaffningstid-&lt;br&gt;punkt och anskaffningstakt bestäms av medelstilldelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren har som programansvarig myndighet för huvudprogram 4&lt;br&gt;anfört att anslaget bör föras upp med 260 miljoner kr. (prisläge februari&lt;br&gt;1991) och att ett bemyndigande om 215 miljoner kr. inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I egenskap av högsta programansvarig myndighet tillstyrker överbefälhava&lt;br&gt;ren planeringen och föreslår att anslaget förs upp med 260 miljoner kr. (pris&lt;br&gt;läge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning av det totala bemyndigande- och medclsbehovet&lt;br&gt;under anslaget framgår av sammanställningen över bemyndiganden och an-&lt;br&gt;slagsmedel. I avvaktan på konkretisering av utvecklingsobjekt inom tele-&lt;br&gt;krigföringsområdet har medel reserverats för detta ändamål. Anslaget före-&lt;br&gt;slås fortsättningsvis vara ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilket&lt;br&gt;utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det bemyndigande som riks-&lt;br&gt;dagen kan komma att lämna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandeskulden var under anslaget den 30 juni 1991 159 337 672 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1991/92 har riksdagen lämnat ett bemyndigande om&lt;br&gt;120800000 kr. och anvisat ett anslag om 73 770 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1992&lt;br&gt;blir därmed (159 337 672 + 120 800 000 - 73 695 000) 206 442 672 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande och anslagsmedel (1 000-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primäruppdrag m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991/92&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planerat &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överbefälhavaren&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemynd. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsm.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bemynd. Anslagsm.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bemynd. Anslagsm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Operativ ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsarbete&lt;br&gt;för delprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;274 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till regeringens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;disposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 2 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;274 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prisreglering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 21 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 14 599&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justering på grund av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-betalningsförskjut-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningar m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-ej disponibla medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-teknisk utveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandebehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Operativ ledning: Ledning och förbandsverksamhet för bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 1 035 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Operativ ledning: Anskaffning av materiel för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisar ett ramanslag på 129 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel&lt;br&gt;m.m. för operativ ledning får läggas ut inom en kostnadsram av&lt;br&gt;37 650 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till Operativ ledning: Anskaffning av anläggningar för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 54 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. till Operativ ledning: Forskning och utveckling för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisar ett ramanslag på 141 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. bemyndigar regeringen att medge att beställningar av utveck-&lt;br&gt;lingsarbete för operativ ledning får läggas ut inom en kostnadsram av&lt;br&gt;110 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Gemensamma myndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.5.1 Försvarets sjukvårdsstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under budgetåret 1992/93 skall inriktas mot att säker-&lt;br&gt;ställa en effektiv krigssjukvård med försvarsmaktens och sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännens resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 1. Försvarets sjukvårdsstyrelse, ramanslag 44 700 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 2. FN-styrkors verksamhet utomlands, förslagsanslag 75 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdsstyrelsen har fackuppgifter och tillsynsansvar för försvarsmaktens&lt;br&gt;hälso- och sjukvård, miljö- och hälsoskydd, djurhälsovård, utbildning i sjuk-&lt;br&gt;vårdsstabstjänst och krigsplacering för viss personal. Sjukvårdsstyrelsen har&lt;br&gt;vidare produktionsansvar för anskaffning av sjukvårdsförnödenheter för för-&lt;br&gt;svarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990/91 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den redovisade verksamheten under budgetåret 1990/91 visar att denna på&lt;br&gt;ett godtagbart sätt fullgjorts i enlighet med regleringsbrevet. Verksamheten&lt;br&gt;har genomförts trots betydande uppgifter utöver dessa uppdrag, såsom eta-&lt;br&gt;blering och understöd av fältsjukhuset i Saudiarabien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda inom försvarets sjukvårdsstyrelse, omräknat till perso-&lt;br&gt;når, uppgick budgetåret 1990/91 till 60,6 varav 14,3 var militär personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets sjukvårdsstyrelses yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets sjukvårdsstyrelse anser att verksamhet och inriktning motsvarar&lt;br&gt;innevarande budgetårs nivå och föreslår att 44 519 000 kr. anvisas, (prisläge&lt;br&gt;februari 1991)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 bör inriktningen för sjukvårdsstyrelsen vara att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsätta pågående arbete med att försörja försvarsmaktens freds- och&lt;br&gt;krigsorganisation med rätt utbildad hälso- och sjukvårdspersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom studier, utveckling, försök, anskaffning samt vidmakthållandeåt-&lt;br&gt;gärder förse försvarsmaktens krigs- och grundorganisation med ändamålsen-&lt;br&gt;liga sjukvårdsförnödenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att säkerställa en effektiv krigssjuk-&lt;br&gt;vård inom given ekonomisk ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidareutveckla kompetensen inom ADB-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 1. Försvarets sjukvårdsstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 928 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 256 000'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 700 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990 exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp&lt;br&gt;med 44 519 000 kr (prisläge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av verksamheten under budgetåret har angivits ovan. Inrikt-&lt;br&gt;ningen överensstämmer i sina väsentliga delar med den som försvarets sjuk-&lt;br&gt;vårdsstyrelse har föreslagit i sin anslagsframställning. Regeringen beräknar&lt;br&gt;medelsbehovet till 44 700 000 kr. Anslaget föreslås fortsättningsvis vara ett&lt;br&gt;ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.2 Fortifikationsförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikations-och byggnadsverksamheten på alla nivåer inom det mi-&lt;br&gt;litära försvaret skall rationaliseras.En inriktning bör vara att minska&lt;br&gt;utnyttjandet av konsulter och i samband med detta satsa på ökad&lt;br&gt;egenprojektering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 2. Fortifikationsförvaltningen Förslagsanslag 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsförvaltningen är produktionsmyndighet för försvarsmakten&lt;br&gt;inom huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar, och har sak-&lt;br&gt;uppgifter inom sakområdet fastighetsförvaltning. Verksamheten skall bedri-&lt;br&gt;vas med full kostnadstäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsförvaltningen skall på uppdrag bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bedriva studier och utveckling inom verksamhetsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bedriva fortifikatorisk forskning inom ramen för anslaget G1 (del av)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Lämna produktionsstöd avseende fysisk planering, juridisk sevice, pro-&lt;br&gt;duktionsplanering, produktionsuppföljning och verksamhetsanalys,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Anskaffa,vidmakthålla och avyttra mark anlägningar och lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Stödja regeringen med stabsresurser inom verksamhetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten budgetåret 1990/91 och resultatbedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1990/91 är fortifikationsförvaltningens första år som intäktsfi-&lt;br&gt;nansierad myndighet. Förändringen har präglat verksamheten under året&lt;br&gt;och ett omfattande förändrings- och utvecklingsarbete har påbörjats inom&lt;br&gt;olika områden för att klara de nya förutsättningarna. Samtidigt har ett nytt&lt;br&gt;ekonomisystem införts, F/S LOKAL. En sådan omfattande förändring av&lt;br&gt;myndighetens verksamhet medför naturligtvis vissa omställningsproblem av&lt;br&gt;övergående natur. Fortifikationsförvaltningen har efter omständigheterna&lt;br&gt;klarat omställningen väl och utvecklar fortlöpande sin kompetens för att ef-&lt;br&gt;fektivisera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet under året redovisar ett underskott på 5,55 miljoner kr. be-&lt;br&gt;stående dels av ett underskott i rörelsen, dels av ett finansiellt räntekostnads-&lt;br&gt;underskott. Till viss del förklaras underskottet med svårigheter vid införan-&lt;br&gt;det av det nya ekonomisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa rekryteringssvårigheter har konstaterats. Antalet anställda omräk-&lt;br&gt;nat till personår var 668 mot planerade 700.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten har under innevarande budgetår i huvudsak haft samma in-&lt;br&gt;riktning och omfattning som föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att realisera ovan nämnda strukturförändringar har under året för-&lt;br&gt;ändringar av organisatorisk karaktär samt i sättet att styra verket vidtagits.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket har under året anmärkt på fortifikationsförvaltningens&lt;br&gt;bokslut 1990/91 samt påvisat brister av såväl redovisningsteknisk- som sy-&lt;br&gt;stemteknisk natur. Regeringen förutsätter att fortifikationsförvaltningen&lt;br&gt;vidtar nödvändiga åtgärder för att avhjälpa bristerna samt förstärker den&lt;br&gt;ekonomiadministrativa kompetensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 2. Fortifikationsförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;Utfall och budgetförslag (1000-tal kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fortf&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255 052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;252000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248 699&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255 052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;251 999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav anslaget G1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslagsmedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsförvaltningen begär för budgetåret 1992/93 ett förslagsanslag&lt;br&gt;på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortifikationsförvaltningen anmäler vidare sin avsikt att göra en utvärde-&lt;br&gt;ring av ekonomisystemet FS/LOKAL samt ta fram förslag till alternativt sy-&lt;br&gt;stem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen godtar vad fortifikationsförvaltningen har anfört om verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.3 Försvarets materielverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Fortsatt utveckling mot nytt arbetssätt i enlighet med försvarets ma-&lt;br&gt;terielverks förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Minska konsultanvändningen och höja den egna kompetensen.&lt;br&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 3. Försvarets materielverk, ramanslag 1 151 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande för förnödenheter till fredsutbildning: 700 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk har produktionsansvar för materielanskaffningen&lt;br&gt;inom försvarsmakten utom i fråga om viss sjukvårdsmateriel och fortifikato-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;risk materiel. Materielverket har även produktionsansvar för merparten av&lt;br&gt;kustbevakningens materielanskaffning samt större underhålls- och repara-&lt;br&gt;tionsarbeten på försvarets materiel. Verket har uppgifter att stödja produk-&lt;br&gt;tionsmyndigheterna inom områdena materielunderhåll, verkstadsdrift, re-&lt;br&gt;servmaterielförsörjningen, förplägnad och förrådsverksamhet. Verket sva-&lt;br&gt;rar vidare för uttagning av fordon för totalförsvaret och för planläggning av&lt;br&gt;motorreparationstjänsten i krig. Verksamheten under delprogrammet För-&lt;br&gt;svarets materielverk budgeteras på Allmän ledning och förbandsverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990/91 - 1991/92 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda omräknat till personår var 2895 under budgetåret 1990/91.&lt;br&gt;Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets materielverk och&lt;br&gt;genom intäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materielverket har i sitt utvecklingsprojekt FMV 90 överfört sina intentio-&lt;br&gt;ner i en dokumenterad verksamhetsidé och en utvecklingsplan. Den fort-&lt;br&gt;satta utvecklingen av verkets arbetssätt skall ha som målsättning att mate-&lt;br&gt;rielverket skall vara efterfrågat på grund av sin kompetens, vara uppdrags-&lt;br&gt;styrt och ha effektiva resultatenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med uppdragsstyrning har resulterat i att dialogerna med upp-&lt;br&gt;dragsgivarna givit tydliga överenskommelser om vad materielverket skall ge-&lt;br&gt;nomföra under 1992/93 och vilka resurser som krävs för att få balans mellan&lt;br&gt;uppgifter och resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med kvalitetshöjning avseende ekonomiadministration har resul-&lt;br&gt;terat i att ett flertal av de anmärkningar som riksrevisionsverket riktat mot&lt;br&gt;materielverket har kunnat åtgärdas. Åtgärderna har inneburit att många&lt;br&gt;ekonomiadministrativa rutiner har ändrats och verksamhetsanpassats för att&lt;br&gt;öka effektivitet och säkerhet i den ekonomiska redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En höjning av den ekonomiadministrativa kompetensen hos verkets per-&lt;br&gt;sonal har inletts genom de ekonomikurser som har börjat genomföras under&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En modell för ekonomisk styrning av verksamheten vid avdelningarna,&lt;br&gt;som ger förutsättningar för utökad decentralisering och ökat kostnadsmed-&lt;br&gt;vetande, har utarbetats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med FMV 90 fortsätter enligt gällande planer. Under 1991/92 be-&lt;br&gt;räknas uppdragssystemet kvalitetsmässigt ha utvecklats så långt att det utgör&lt;br&gt;ett effektivt instrument för extern och intern styrning av verket för 1992/93&lt;br&gt;och framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av verkets lednings- och stödsystem påbörjas inom ramen för&lt;br&gt;ADB-strategin med tillhörande handlingsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverks yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets materielverk äskar 1 081 247 000 kr.(prisläge februari 1991) vilket&lt;br&gt;innebär en ökning i förhållande till budgetåret 1991/92 med 65 847 000 kr.,&lt;br&gt;varav pris- och löneomräkningar utgör 56 210 000 kr. Resterande föränd-&lt;br&gt;ringar innefattar bl.a. överföring från andra anslag samt visst rekryteringsut-&lt;br&gt;rymme för kompetensuppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kompletterande anslagsframställning bör anslaget enligt verket föras&lt;br&gt;upp med ytterligare 27 500 000 kr. med hänsyn till den ytterligare verksam-&lt;br&gt;het försvarsgrenarna ålägger materielverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren tillstyrker i stort försvarets materielverk planering och fö-&lt;br&gt;reslår att anslaget förs upp med 1 108 747 000 kr. (prisläge februari 1991)&lt;br&gt;dvs. han tillstyrker den kompletterande framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten bör inriktas i huvudsak enligt försvarets materielverk förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar materielverkets uppfattning att det för försvarsmakten&lt;br&gt;totalt är kostnadsbesparande att minska konsultanvändningen och till verket&lt;br&gt;omfördela resurser från materielanslagen för konsultavlösning, kompetens-&lt;br&gt;höjning och för att återta vissa uppgifter från industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid försvarets materielverk pågår ett verksgemensamt projekt (FMV 90)&lt;br&gt;för utveckling av uppdragsstyrning, delegering och resultatansvar. Det är en-&lt;br&gt;ligt regeringens uppfattning nödvändigt att materielverket fortsätter utveck-&lt;br&gt;lingsarbetet för övergång till nytt arbetssätt. Utvecklingen skall successivt&lt;br&gt;bedrivas så att verket i mitten av 1990-talet kan tillhandahålla beslutsunder-&lt;br&gt;lag för kostnads- och effektstyrning av materielområdet oavsett finansie-&lt;br&gt;ringsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 124 577 595&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 014 720 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 151 500 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990 exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom föregående budgetår avser regeringen inhämta riksdagens bemyndi-&lt;br&gt;gande att medge att beställningar av förnödenheter för fredsutbildningen&lt;br&gt;inom det militära försvart får läggas ut inom en kostnadsram av 700 miljoner&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen&lt;br&gt;över kostnader och medelsbehov. Anslaget föreslås fortsättningsvis vara ett&lt;br&gt;ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets&lt;br&gt;materielver&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets&lt;br&gt;materielverk:&lt;br&gt;Allmän ledning och&lt;br&gt;förbandsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820 075&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 186 192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 055 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 151 847&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 194 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verkstäder inkl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 648 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 644 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 644 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underhållsregemente&lt;br&gt;Övre Norrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservmateriel-&lt;br&gt;försörjning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;903 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 045 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 045 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820 075&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 186 192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 606110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 840 847&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 883 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillkommer!a vgår:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkstäder inkl,&lt;br&gt;underhållsregemente&lt;br&gt;Övre Norrland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 648 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 644 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 644 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reservmateriel-&lt;br&gt;försörjning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-903 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 045 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 045 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av extern&lt;br&gt;provning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5 965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8 945&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6 873&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av förvalt-&lt;br&gt;ningskontoret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24 255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27 896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27 509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24 773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6 008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medgiven prisreglering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+136 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej disponibla&lt;br&gt;medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;922 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 124 578&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 014 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 108 747&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 151500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.4 Försvarets radioanstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning anges i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 4. Försvarets radioanstalt, ramanslag 354 700 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets radioanstalt svarar inom totalförsvaret för produktion av under-&lt;br&gt;rättelser grundade på information inhämtad genom signalspaning. Vidare&lt;br&gt;skall försvarets radioanstalt utveckla teknisk materiel och metoder som be-&lt;br&gt;hövs för att bedriva denna verksamhet. Verksamheten är av sådan natur att&lt;br&gt;närmare redogörelse i övrigt inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytter-&lt;br&gt;ligare upplysningar kommer att ges till riksdagens försvarsutskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990191 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den redovisade verksamheten under budgetåret 1990/91 visar att denna på&lt;br&gt;ett godtagbart sätt fullgjorts i enlighet med regleringsbrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets radioanstalts yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets radioanstalt hemställer att medel för verksamhetens genomfö-&lt;br&gt;rande anvisas med 363 567 000 kr. (prisläge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten är av sådan natur att närmare redogörelse i övrigt inte bör&lt;br&gt;lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar kommer att ges till&lt;br&gt;riksdagens försvarsutskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 4. Försvarets radioanstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364 271 507&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328 251 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;354 700 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990 exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren tillstyrker planeringen i stort och föreslår att anslaget förs&lt;br&gt;upp med 342 717 000 kr. (prisläge februari 1991)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets underrättelsenämnds yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets underrättelsenämnd tillstyrker anslagsframställningen inom den&lt;br&gt;av överbefälhavaren givna ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Signalspaning kommer att under överskådlig framtid ha en fortsatt viktig roll&lt;br&gt;vid underrättelseinhämtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av rådande instabilitet i vår omvärld ökar betydelsen av denna&lt;br&gt;verksamhet. Inriktningen överensstämmer i sina väsentliga delar med den&lt;br&gt;som försvarets radioanstalt har föreslagit i sin anslagsframställning. Rege-&lt;br&gt;ringen beräknar medelsbehovet till 354 700 000 kr. Anslaget föreslås fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis vara ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.5 Värnpliktsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktsverket skall inom sitt verksamhetsområde ge ökat stöd och&lt;br&gt;service åt lokala myndigheter och krigsförbandschefer samt samverka&lt;br&gt;med krigsplacerande myndigheter i bemanningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 5. Värnpliktsverket, ramanslag 204 200 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990/91 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktsverket har till en del utvecklat såväl organisation, kompetens som&lt;br&gt;arbetsmetoder för rationellare användning av insatta resurser. Huvuduppgif-&lt;br&gt;terna har lösts väl och effektivitetsvinster har erhållits. Värnpliktsverkets&lt;br&gt;uppgifter har fullgjorts på ett tillfredsställande sätt i enlighet med givna upp-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktsverkets yrkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktsverket har i sin anslagsframställning hemställt om medel för&lt;br&gt;ökade utgifter utöver pris- och löneomräkning med 27,915 miljoner kr. (pris-&lt;br&gt;läge februari 1991). Utgiftsökningen beror till större delen på bedömt behov&lt;br&gt;av investeringar i ADB- och informationssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren har tillstyrkt ett ökat medelsbehov för värnpliktsverket&lt;br&gt;med totalt 11,015 miljoner kr. (prisläge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktsverket skall ägna följande frågor särskild uppmärksamhet. Lokala&lt;br&gt;myndigheters anslutning till värnpliktsverkets informationssystem. Orsa-&lt;br&gt;kerna till avgångar vid inskrivningen, mellan inskrivningen och grundutbild-&lt;br&gt;ningen samt under tjänstgöringen. Behovet av förändrade rekryteringsom-&lt;br&gt;råden i syfte att minska kostnaderna för värnpliktsresorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 5. Värnpliktsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189 257 067&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168 299 000'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204 200 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990 exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats från i huvudsak följande utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Medel för ADB-system och säkerhetsinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utveckling av verkets informationssystem mot öppna system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ökade kostnader för porto och inskrivningsskyldigas resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Medel har överförts från annat anslag för fastighetsdrift (MAL-projek-&lt;br&gt;tet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget föreslås fortsättningsvis bli ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.6 Militärhögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärhögskolan skall bedriva utbildning av officerare för kvalifice-&lt;br&gt;rade befattningar i krig och fred samt bedriva metodikstudier och mi-&lt;br&gt;litärhistorisk forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 6. Militärhögskolan, ramanslag 83 600 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990/91 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärhögskolans utbildningsmål har nåtts och utbildningsresultatet be-&lt;br&gt;döms som gott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärhögskolans yrkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärhögskolan har i sin anslagsframställning hemställt om medel för&lt;br&gt;ökade utgifter utöver pris- och löneomräkning med 14,089 miljoner kr. (pris-&lt;br&gt;läge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsökningarna hänför sig i huvudsak till datorstöd i undervisningen,&lt;br&gt;utbildningskurs i telekrigföring samt ökade kostnader för fastighetsdrift&lt;br&gt;m.m. (MAL-projektet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren har tillstyrkt ett ökat medelsbehov för militärhögskolan&lt;br&gt;med totalt 9,309 miljoner kr. (prisläge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärhögskolan skall genomföra utbildning av yrkesofficerare vid allmänna&lt;br&gt;och högre kurser samt vid reservofficerskurser. Militärhögskolan får vidare&lt;br&gt;genomföra viss utbildning av tillträdande eller tillträdda myndighetschefer&lt;br&gt;och chefer för högre krigsförband samt i mån av behov och tillgång på resur-&lt;br&gt;ser övrig utbildning som faller inom ramen för uppgiften i verksamhetsför-&lt;br&gt;ordningen. Militärhögskolan skall därvid prioritera de obligatoriska kur-&lt;br&gt;serna inom ramen för utbildning till och av yrkesofficerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militärhögskolan skall även bedriva militärhistorisk forskning samt bi- Prop. 1991/92:102&lt;br&gt;träda delegationen för militärhistorisk forskning i administrativt hänseende Kapitel 2&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 6. Militärhögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 132 858&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 940 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83 600 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990 exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförande prisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats från i huvudsak följande utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utveckling och anskaffning av datorstöd i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Medel har överförts från annat anslag för kurs i telekrigföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Medel har överförts från andra anslag för fastighetsdrift (MAL-projek-&lt;br&gt;tet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av anslaget skall medel användas för grundforskning och ställas till förfo-&lt;br&gt;gande för delegationen för militärhistorisk forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget föreslås fortsättningsvis bli ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.7 Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av&lt;br&gt;totalförsvaret m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frivilliga försvarsorganisationerna skall bedriva försvarsupplys-&lt;br&gt;ning, rekrytering och utbildning av frivilligpersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F7. Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av to-&lt;br&gt;talförsvaret m.m., reservationsanslag 155 700 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990/91 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren redovisar att rekryteringen av medlemmar till de frivilliga&lt;br&gt;försvarsorganisationerna har minskat under senare tid. Detta innebär att&lt;br&gt;målen för verksamheten inte helt har uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska utfallet visar ett överskott av medel. Överskottet beror i&lt;br&gt;huvudsak på minskat bistånd från de militära myndigheterna. De i anslags-&lt;br&gt;framställningen redovisade intentionerna om att förbättra myndigheternas&lt;br&gt;och organisationernas uppföljning och utvärdering av verksamheten bör ge-&lt;br&gt;nomföras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yrkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren framhåller i anslagsframställningen att det krävs ett re-&lt;br&gt;surstillskott om 7 miljoner kr. för att bibehålla nuvarande inriktning av de&lt;br&gt;frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren begär 154 000 000 kr. (prisläge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning 1992193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inriktning som hittills gällt för verksamheten skall gälla också fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rationalisering av den interna administrationen bör eftersträvas i syfte&lt;br&gt;att utnyttja tilldelade medel på ett effektivt sätt. En uppföljning och utvärde-&lt;br&gt;ring av verksamheten ger en grund för planering av den fortsatta verksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 7. Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av totalförsva-&lt;br&gt;ret m.m.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144 774 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155 700 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats från följande utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsvolymen bestäms av de långsiktiga beredskapskraven. Rekry-&lt;br&gt;teringen av medlemmar till de frivilliga försvarsorganisationerna främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget föreslås fortsättningsvis vara ett reservationsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.8 Försvarets datacenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall inriktas mot att säkerställa en informationstekno-&lt;br&gt;logisk kompetens inom försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 8 Försvarets datacenter, förslagsanslag 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets datacenter skall på uppdrag utföra automatisk databehandling åt&lt;br&gt;främst myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, ge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användarstöd inom ADB-området främst till myndigheter inom försvarsde-&lt;br&gt;partementets verksamhetsområde. Försvarets datacenter skall vidare med-&lt;br&gt;verka vid utveckling, modifiering och ADB-teknisk förvaltning av datorba-&lt;br&gt;serade informationssystem främst hos myndigheter inom försvarsdeparte-&lt;br&gt;mentets verksamhetsområde. Verksamheten skall baseras på efterfrågan&lt;br&gt;och bedrivas med full kostnadstäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten budgetåret 1990/91 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den redovisade verksamheten under budgetåret visar på ett godtagbart re-&lt;br&gt;sultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda inom försvarets datacenter har ökat från 293 personer&lt;br&gt;till 308 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets datacenters yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets datacenter anser att verksamhet och inriktning motsvarar inneva-&lt;br&gt;rande budgetårs verksamhet och inriktning och hemställer härför att 1 000&lt;br&gt;kr. anvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 bör inriktningen för försvarets datacenter vara att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Utveckla, förvalta och stödja eller ansvara för driften av försvarsmaktens&lt;br&gt;informationssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tillgodose totalförsvarets efterfrågebehov av tjänster och produkter&lt;br&gt;inom ADB-området i fred, kris och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utveckla kompetensen inom affärsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsdata skall vidare tillföra ADB-kompetens för systemförvaltning, da-&lt;br&gt;tordrift m.m. i krigsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 8 Försvarets datacenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavarens yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överbefälhavaren tillstyrker planeringen och föreslår att anslaget förs upp&lt;br&gt;med 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktning av verksamheten under budgetåret har angivits ovan. Inrikt-&lt;br&gt;ningen överensstämmer i sina väsentliga delar med den som försvarets data-&lt;br&gt;center har föreslagit i sin anslagsframställan. Regeringen beräknar medels-&lt;br&gt;behov till 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.9 Ersättning för kroppsskador&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt anslag för ersättning för kroppsskador föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 9. Ersättning för kroppsskador, förslagsanslag 71 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets civilförvaltning har i sin anslagsframställning föreslagit att ett nytt&lt;br&gt;anslag inom den militära utgiftsramen inrättas avseende ersättning för&lt;br&gt;kroppsskador. Dessa medel har tidigare ingått som en del i anslaget Kl. För-&lt;br&gt;svarets civilförvaltning. Överbefälhavaren har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet för budgetåret 1992/93 har av civilförvaltningen beräknats från&lt;br&gt;1990/91 års faktiska utgift som prisomräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för kroppsskador bör lämpligen även fortsättningsvis anslagsfi-&lt;br&gt;nansieras. För att undvika fortsatt biandfinansiering av anslaget K1. Försva-&lt;br&gt;rets civilförvaltning bildas ett separat anslag för dessa medel. Då verksamhe-&lt;br&gt;ten är hänförlig till det militära försvaret bör anslaget ingå i den militära ut-&lt;br&gt;giftsramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 9. Ersättning för kroppsskador&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats utifrån en volymminskning motsvarande 1 miljon kr.&lt;br&gt;till följd av faktisk utgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåretåret 1992/93 anvi-&lt;br&gt;sar ett ramanslag på 44 700 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Fortifikationsförvaltningeniöx budgetåret 1992/93 anvisar ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till Försvarets materielverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett&lt;br&gt;ramanslag på 1 151 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bemyndigar regeringen att medge att Försvarets materielverk för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 får beställas förnödenheter för fredsutbildningen&lt;br&gt;så att vid varje tillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700 000 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1992/93 anvisar ett ram-&lt;br&gt;anslag på 354 700 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. till Värnpliktsverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag&lt;br&gt;på 204 200 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. till Militärhögskolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag&lt;br&gt;på 83 600 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. till Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av to-&lt;br&gt;talförsvaret m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsan-&lt;br&gt;slag på 155 700 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. till Försvarets datacenter för budgetåret 1992/93 anvisar ett för-&lt;br&gt;slagsanslag på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 till Ersättning för kroppsskador för budgetåret 1992/93 anvisar&lt;br&gt;ett förslagsanslag på 71 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6. Ekonomisk ram för totalförsvarets militära del&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 har regeringen i enlighet med vad som framgår ne-&lt;br&gt;dan beräknat utgiftsramen för totalförsvarets militära del till 34 604,8 miljo-&lt;br&gt;ner kr. i genomförandeprisläge 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 666,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgår:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resterande utgifter för fältsjukhuset&lt;br&gt;i Saudiarabien*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringsutgifter för byggnader och&lt;br&gt;anläggningar vid övergång till lånefinansiering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överföring till anslaget K 16. Stiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällöfsta kurscentrum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgiftsram 1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 604,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Detta belopp belastar anslagen för materielanskaffning och fördelas enligt&lt;br&gt;följande (miljoner kr.):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 2. Arméförband: Anskaffning av materiel &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 2. Marinförband: Anskaffning av materiel &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;- 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 2. Flygvapenförband: Anskaffning av materiel &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastställer utgiftsramen för totalförsvarets militära del för budget-&lt;br&gt;året 1992/93 till 34 604 803 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bemyndigar regeringen att justera den militära utgiftsramen för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 på grund av över- eller underutnyttjande av ut-&lt;br&gt;giftsramen för budgetåret 1991/92,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bemyndigar regeringen att justera lämnade beställningsbemyndi-&lt;br&gt;ganden med nettoprisindex,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 medge&lt;br&gt;överskridanden av den militära utgiftsramen och av lämnade beställ-&lt;br&gt;ningsbemyndiganden, om det behövs av beredskapsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4. Totalförsvarets civila del&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Funktionen Civil ledning och samordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen omfattar följande anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 1. Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civil ledning och samordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ramanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60 743 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 2. Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska åtgärder i ledningssystemet, m.m.&lt;br&gt;reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;91 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 3. Civilbefälhavarna: Förvaltningskostnader m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ramanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24 666 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 4. Civilbefälhavarna: Utbildnings- och övningsverksamhet&lt;br&gt;förslagsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11 800 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 201 921&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 758 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 743 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget omfattar centrala myndighetskostnader samt kostnader för utbild-&lt;br&gt;ning, utredningar m.m..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsens för civil beredskap yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap, som har tillämpat rationaliseringskravet&lt;br&gt;på myndigheten enligt regeringens anvisningar, framhåller i sin anslagsfram-&lt;br&gt;ställning vikten av balans mellan uppgifter och resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen har under september 1991 flyttat till en nyuppförd förvalt-&lt;br&gt;ningsbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av resultatredovisningen framgår bl.a. att överstyrelsen har haft svårighe-&lt;br&gt;ter att behålla och rekrytera personal. Ett särskilt utvecklingsprogram har&lt;br&gt;tagits fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten yrkar 60 320 000 kr. i nivå 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala medelsbehovet (exkl. mervärdesskatt) beräknas till 60 743 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagskonstruktionen ändras genom att vissa uppgifter under anslaget G&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet&lt;br&gt;m.m. överförs. Medel bör i fortsättningen tilldelas i form av ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är pris- och löneomräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssyste-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;met, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 047 100'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reservation 87 645 291&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 040 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; S:a hittillsvarande H 2. och H 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Anslag för ändamål enligt förslag för budgetåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget omfattar dels investeringar i teletekniska system (inkl, signals-&lt;br&gt;kydd) och skydd i ledningssystemet, dels ersättning till kommuner för den&lt;br&gt;planläggning som kommunerna ålagts att genomföra enligt 10b§ civilför-&lt;br&gt;svarslagen (1960:74) samt till kommuner, landstingskommuner och kyrkliga&lt;br&gt;kommuner för den planläggning, utbildning och övning samt de andra förbe-&lt;br&gt;redelser som de enligt länsstyrelsens förordnande enligt 6 och 7§§ lagen&lt;br&gt;(1964:63) om kommunal beredskap ålagts att genomföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ersättning för planläggningskostnaderna finns i 90 § ci-&lt;br&gt;vilförsvarskungörelsen (1960:377, omtryckt 1986:1046).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas också stöd till kommunerna med syfte att förbättra&lt;br&gt;funktionssäkerheten i krig i de kommunaltekniska försörjningssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 000-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;För 1992/93&lt;br&gt;beräknar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemynd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;br&gt;Bemynd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ledningssystemet,&lt;br&gt;anskaffning och underhåll&lt;br&gt;av signalskyddsmateriel 45 420 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 580 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 860 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunalt bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 640 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunalteknisk&lt;br&gt;försörjning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 240 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande- och&lt;br&gt;medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 420 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;380 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 040 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 500 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsens för civil beredskap yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förbättring av ledningssystemet för civil ledning inkl, skydd av lednings-&lt;br&gt;platser och för vidmakthållande och förnyelse av beredskapsabonnemang i&lt;br&gt;televerkets nät begärs 37 020 000 kr. i anslag och 64 500 000 kr. i bemyndi-&lt;br&gt;ganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ersättning till kommunerna för att enligt 90 § civilförsvarskungörelsen&lt;br&gt;(1960:377, omtryckt 1986:1046) hålla de kommunala beredskapsplanerna&lt;br&gt;aktuella erfordras 14 640 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fortsatt förbättrad funktionssäkerhet i de kommunaltekniska försöij-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningssystemen föreslås 18 000 000 kr. i anslag och 18 000 000 kr. i beställ- Prop. 1991/92:102&lt;br&gt;ningsbemyndiganden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av det totala medelsbehovet (exkl. mervärdesskatt) framgår av&lt;br&gt;sammanställningen ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagskonstruktionen ändras genom att vissa uppgifter överförs till an-&lt;br&gt;slaget G 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning&lt;br&gt;och vissa uppgifter tillförs från tidigare anslaget H 3. Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap: Signalskydd. Tidigare anslaget H 3. utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilbefalhavarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för civilbefälhavarnas uppgifter budgeteras under anslaget G 3. Civil-&lt;br&gt;befälhavarna: Förvaltningskostnader m. m. samt anslaget G 4. Civilbefälha-&lt;br&gt;varna: Utbildnings- och övningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 3. Civilbefälhavarna: Förvaltningskostnader, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 181 613&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 465 000'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 666 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Anslaget H 3. Civilbefälhavarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader m.m. (1000-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;För 1992/93 beräknar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndig-&lt;br&gt;heten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavaren i&lt;br&gt;Södra civilområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavaren i&lt;br&gt;Västra civilområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 723&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 883&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavaren i&lt;br&gt;Mellersta civilområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 664&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 947&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavaren i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 258&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nedre Norrlands civilområde&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavaren i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övre Norrlands civilområde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4449&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till regeringens disposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 465'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 707&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Civilbefälhavaren begär medel för ekonomiadministrativa merkostnader ( +&lt;br&gt;140 000 kr.) samt medel för hantering av signalskyddsnycklar (+ 40 000 kr.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavamas yrkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavärnas anslagsframställningar för budgetåret 1992/93 redovisar&lt;br&gt;en ökning med 1 242 000 kr. jämfört med innevarande års anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget G 3. föreslås fortsättningsvis bli ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till sammanställningen beräknar regeringen det samman-&lt;br&gt;lagda medelsbehovet (exkl. mervärdesskatt) för civilbefälhavarna till&lt;br&gt;24 666 000 kr. Förslaget är pris- och löneomräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 4. Civilbefälhavarna: Utbildnings- och övningsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 515 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 475 000'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildnings- och övningsverksamhet (1000-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;För 1992/93 beräknar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndig-&lt;br&gt;heten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavaren i&lt;br&gt;Södra civilområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1543&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 568&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 568&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavaren i&lt;br&gt;Västra civilområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 045&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavaren i&lt;br&gt;Mellersta civilområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavaren i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 357&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nedre Norrlands civilområde&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavaren i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 144&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övre Norrlands civilområde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 475'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavamas yrkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavarnas anslagsframställningar för budgetåret 1992/93 redovisar&lt;br&gt;en ökning med 4 325 000 kr. jämfört med innevarande års anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till sammanställningen beräknar regeringen det samman-&lt;br&gt;lagda medelsbehovet (exkl. mervärdesskatt) för civilbefälhavarna till 11 800&lt;br&gt;000 kr. I medelsbehovet har beräknats medel för hantering av signalskydds-&lt;br&gt;nycklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samord-&lt;br&gt;ning för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 60 743 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bemyndigar regeringen att medge att investeringar i tekniska led-&lt;br&gt;ningssystem m.m. får ske inom en kostnadsram av 118 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i lednings-&lt;br&gt;systemet m.m. anvisar ett reservationsanslag på 91 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till Civilbefälhavama: Förvaltningskostnader m.m. för budget-&lt;br&gt;året 1992/93 anvisar ett ramanslag på 24 666 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. till Civilbefälhavama: Utbildnings- och övningsverksamhet för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 11 800 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen omfattar följande anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H.l Befolkningsskydd och räddningstjänst,&lt;br&gt;ramanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H.2 Skyddsrum, m.m.,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H.3 Ersättning för verksamhet vid&lt;br&gt;räddningstjänst m.m.,&lt;br&gt;förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H.4 Frivilliga försvarsorganisationer inom&lt;br&gt;den civila delen av totalförsvaret m.m.,&lt;br&gt;reservationsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;653 417 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;487 560 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 790 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H 1. Befolkningsskydd och räddningstjänst&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;619 493 768&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;592 327 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;653 417 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandeskulden för anskaffning av materiel var den 30 juni 1991 355&lt;br&gt;165 000 kr. För budgetåret 1991/92 har riksdagen lämnat ett bemyndigande&lt;br&gt;om 190 550 000 kr. Ett anslag har anvisats om 230 243 000 kr. (inkl. moms).&lt;br&gt;Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1992 blir därmed&lt;br&gt;(355 165 000 + 190 550 000 - 230 243 000) 315 472 000 kr. (inkl. moms).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverks yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningsverket hemställer om ett anslag om 645 000 000 kr. (exkl. moms)&lt;br&gt;samt om beställningsbemyndigande för materielanskaffning om 252 650 000&lt;br&gt;kr. (inkl. moms).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningsverket yrkar härutöver som tilläggsyrkande 7 750 000 kr. för en-&lt;br&gt;gångsåtgärder i samband med förberedelser inför övergången till kommu-&lt;br&gt;nalt ansvar för materielhanteringen samt 16 000000 kr. för anskaffning av&lt;br&gt;Radio Data Systemutrustning (RDS) m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i kap. 1 under avsnittet 5.6 Mål för och inriktning av vissa&lt;br&gt;funktioner inom totalförsvarets civila del redogjort för den inriktning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten bör ha i fortsättningen. Regeringen föreslår att 653 417 000&lt;br&gt;kr. anslås för budgetåret 1992/93. Under anslaget har medel beräknats för&lt;br&gt;engångsåtgärder i samband med förberedelser inför övergången till kommu-&lt;br&gt;nalt ansvar för materielhanteringen samt medel för anskaffning av Radio&lt;br&gt;Data Systemutrustning (RDS) m.m. Anslaget bör i fortsättningen vara ett&lt;br&gt;ramanslag. Förslaget är pris- och löneomräknat. Regeringen bedömer att&lt;br&gt;bemyndigandesystemet för materielanskaffning kan utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H 2. Skyddsrum, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;619 960 699&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;496 906 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;487 560 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under anslaget (tidigare benämnt 13.) omfattar dels utbetal-&lt;br&gt;ning av ersättning m.m. för produktion av ledningsplatser m.m., dels utbe-&lt;br&gt;talning av ersättning m.m. för att anordna skydd för befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver anslaget bedöms för budgetåret 1991/92 40 miljoner kr. och för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 40 miljoner kr. komma att behöva utnyttjas från över-&lt;br&gt;förda outnyttjade anslagsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandeskulden för produktion av ledningsplatser var den 30 juni&lt;br&gt;1991 151 000 000 kr. För budgetåret 1991/92 har riksdagen lämnat ett bemyn-&lt;br&gt;digande om 160,2 miljoner kr. exklusive mervärdesskatt och anvisat ett an-&lt;br&gt;slag på 65,8 miljoner kr. exklusive mervärdesskatt Med utnyttjande av dessa&lt;br&gt;belopp blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1992 (151 000 000 + 160 200&lt;br&gt;000 - 65 840 000) 245 360 000 kr..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandeskulden för skyddsrumsbyggandet var den 30 juni 1991, 1&lt;br&gt;478 036 000 kr. För budgetåret 1991/92 har riksdagen lämnat ett bemyndi-&lt;br&gt;gande om 474,3 miljoner kr. exklusive mervärdesskatt och anvisat ett anslag&lt;br&gt;på 431 miljoner kr. exklusive mervärdesskatt. Härutöver beräknas 40 miljo-&lt;br&gt;ner kr. behöva tas i anspråk av outnyttjade anslagsmedel överförda från bud-&lt;br&gt;getåret 1990/91. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1992 blir&lt;br&gt;därmed (1 478 036 000 + 474 300 000 - 471 066 000 - 40 000 000) 1 441 270&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställningsbemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;För 1992/93 beräknar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;räddningsverk&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemynd.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemynd&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemynd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslags-&lt;br&gt;medel&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ledningsplatser m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124 661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överplanering&lt;br&gt;Prisreglering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 29 967&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-44 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 662&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyddsrum&lt;br&gt;Överförda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;471 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;359 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;447 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;outnyttjade&lt;br&gt;anslagsmedel&lt;br&gt;Prisreglering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+152 465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;518 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;431 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;507 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;511865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;407 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande- och&lt;br&gt;medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;685 1 00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;496 906&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;672 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;465 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;687 527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. pris- och löneomräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Inkl, pris- och löneomräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Inkl, mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverks yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsplatser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna producera ledningsplatser i samband med lämpligt byggande »&lt;br&gt;i kommunerna behövs för budgetåret 1992/93 bemyndiganden om 166 miljo-&lt;br&gt;ner kr. och anslagsmedel till ett belopp av 75 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen på objektgrupper av de bemyndiganden som begärs för bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93 framgår av följande sammanställning (genomförandepris&lt;br&gt;1991/92; 1 OOO-tal kr.).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Objektgrupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktion av räddningscentraler&lt;br&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillkommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisreglering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+15 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Skyddsrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganderamen har räknats upp till genomförandeprisläget 1991/92.&lt;br&gt;På grund av svårigheten att förutsäga anslagsmedelsutfallet bör möjligheten&lt;br&gt;att överföra outnyttjade anslagsmedel från ett budgetår till nästa bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 behövs bemyndiganden om 507 miljoner kr. och&lt;br&gt;anslagsmedel till ett belopp av 390 miljoner kr. Härutöver beräknas 40 miljo-&lt;br&gt;ner kr. av överförda outnyttjade anslagsmedel komma att behöva utnyttjas&lt;br&gt;under budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen på objektgrupper av de bemyndiganden som begärs för bud-&lt;br&gt;getåret 1991/92 framgår av följande sammanställning (genomförandepris&lt;br&gt;budgetåret 1991/92; 1 OOO-tal kr.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Objektgrupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nybehovsproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bristtäckningsproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underhållsbesiktning av skyddsrum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samt tillrättande av fel och brister, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Modernisering av stora skyddsrum,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utnyttjande av tunnlar och bergrum, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planering, förberedelser för skyddade utrymmen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillkommer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prisreglering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 107 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;507 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(I tilläggsyrkande tillkommer ytterligare 250 miljoner kr., vilket motsvarar&lt;br&gt;den s.k. ÖCB-nivån.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med tidigare år föreslår regeringen att anslagsbeloppet under ansla-&lt;br&gt;get H 2. Skyddsrum, m.m. för budgetåret 1992/93 får justeras på grund av&lt;br&gt;underutnyttjande av anslagbeloppet för budgetåret 1991/92. Regeringens&lt;br&gt;förslag till inriktning av verksamheten framgår av kap. 1 avsnitt 5. Förslaget&lt;br&gt;är prisomräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsplatser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beräkning av bemyndigande- och medelsbehov exklusive mer-&lt;br&gt;värdesskatt framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden&lt;br&gt;och anslagsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beräkning av bemyndigande- och medelsbehov exklusive mer-&lt;br&gt;värdesskatt framgår av sammanställningen över bemyndiganden och an-&lt;br&gt;slagsmedel. Beräkningen av bemyndiganderamen grundar sig därvid på den&lt;br&gt;faktiska prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utnyttjande av de redovisade beloppen blir bemyndigandeskulden&lt;br&gt;för ledningsplatser m.m. och för skyddsrumsbyggandet den 30 juni 1993 ca&lt;br&gt;341 miljoner kr. resp, ca 1 607 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H 3. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 355 428&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Enligt 36 § räddningstjänstlagen (1986:1102) är en kommun berättigad till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för kommunal räddningstjänst med anledning av oljeutflöde till&lt;br&gt;havs eller i vissa inre farvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har vidare enligt 37 § räddningstjänstlagen rätt till ersättning&lt;br&gt;av staten om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medfört be-&lt;br&gt;tydande kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommun haft kostnader för sanering med anledning av sådant ol-&lt;br&gt;jeutflöde som avses i 36 § räddningstjänstlagen har kommunen rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning enligt 65 § räddningstjänstförordningen (1986:1107).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen svarar enligt 27 § räddningstjänstlagen för räddnings-&lt;br&gt;tjänsten när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet inom&lt;br&gt;Sveriges sjöterritorium med undantag för vattendrag, kanaler, hamnar samt&lt;br&gt;andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. Enligt 43 § räddningstjänst-&lt;br&gt;förordningen svarar kustbevakningen även för räddningstjänstinsats utanför&lt;br&gt;Sveriges sjöterritorium i de delar av havet där uppgifter enligt internatio-&lt;br&gt;nella överenskommelser ankommer på svenska myndigheter. Från anslaget&lt;br&gt;betalas kostnaderna för bekämpningsoperationerna inkl, ersättningar till&lt;br&gt;utomstående, som deltar i räddningstjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare betalas kostnader i samband med biståndsinsatser enligt gällande&lt;br&gt;internationella överenskommelser och vid hjälpinsatser utomlands som re-&lt;br&gt;geringen beslutar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för statens haverikommissions utredning av andra olyckor än&lt;br&gt;luftfartsolyckor, civila sjöfartsolyckor och järnvägsolyckor skall täckas med&lt;br&gt;medel från försvarsdepartementets huvudtitel. Från anslagsposten Kostna-&lt;br&gt;der för utredning av allvarliga olyckor betalas de rörliga kostnaderna för&lt;br&gt;denna verksamhet. Anslagsposten är ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskottsmedel och annan återbetalning tas upp som uppbörd under an-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag m.m. (1 OOO-tal kr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 § räddningstjänstlagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 § räddningstjänstlagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 § räddningstjänstförordningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för bekämpningsoperationer till sjöss&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bistånd enl. internationella överenskommelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och hjälpinsatser utomlands&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för utredning av allvarliga olyckor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av&lt;br&gt;totalförsvaret m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frivilliga försvarsorganisationerna skall bedriva försvarsupplys-&lt;br&gt;ning, rekrytering och utbildning av frivillig personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H 4. Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av total-&lt;br&gt;försvaret m.m., reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;77 790 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990/91 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk redovisar att verksamheten genomförts som planerat,&lt;br&gt;bl.a. har projektet ”Självskydd för alla” avslutats under budgetåret. Projek-&lt;br&gt;tet som pågått under tre år har i största delen nått uppsatta mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare redovisar statens räddningsverk att antalet rekryterade hem-&lt;br&gt;skyddsombud i juni 1991 uppgick till 21 100. Målet är att det skall finnas&lt;br&gt;30 000 ombud den 30 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas yrkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk har i sin anslagsframställning föreslagit medel för&lt;br&gt;bl.a. samövning av hemskyddsorganisationen för befolkningsskydd och&lt;br&gt;räddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen begär medel för en ökad satsning på verksam-&lt;br&gt;het i övre Norrland samt repetitionsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning budgetåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inriktning som hittills gällt för verksamheten skall gälla också fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H 4. Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av totalförsvaret&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 502 015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 490 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 790 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats från följande utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Sträva efter att integrera verksamheten i fred och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Fortsätta rekryteringen av hemskyddsombud enligt fastlagda mål samt&lt;br&gt;samöva denna organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En prioritering av repetitionsutbildning av krigsplacerad personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget föreslås fortsättningsvis bli ett reservationsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vapenfristyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsens verksamhetsinriktning för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;skall liksom tidigare vara att pröva ärenden om tillstånd till vapenfri&lt;br&gt;tjänst samt svara för uttagning till tjänstgöring, registrering och redo-&lt;br&gt;visning av vapenfria tjänstepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppdelning av vapenfristyrelsens anslag i två separata anslag före-&lt;br&gt;slås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H5. Vapenfristyrelsen, ramanslag 13 101 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H6. Vapenfristyrelsen: Vapenfria tjänstepliktiga, förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141 733 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten budgetåret 1990/91 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej förutsedda resekostnadsökningar för de vapenfria medförde ett överskri-&lt;br&gt;dande av anslaget. De vapenfrias resande styrs i hög grad av regelsystem,&lt;br&gt;prisutveckling m.m., som är svårt att påverka för vapenfristyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsen har för budgetåret 1991/92 arbetat med att ta fram rele-&lt;br&gt;vanta resultatmått för sina verksamhetsområden, vilket kommer att inne-&lt;br&gt;bära förbättrade möjligheter att bedöma måluppfyllelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsens yrkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit en anslagstilldel-&lt;br&gt;ning om 152 129 000 kr. för att grundutbilda minst 1 400 vapenfria under&lt;br&gt;ca 440 000 tjänstgöringsdagar samt genomföra repetitionsutbildning under&lt;br&gt;15 000 tjänstgöringsdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har vapenfristyrelsen föreslagit att den lägsta grundutbildningsti-&lt;br&gt;den för vapenfria förkortas till 220 dagar. Anslagsbehovet blir då mindre och&lt;br&gt;det totala antalet tjänstgöringsdagar för grundutbildning beräknas till ca&lt;br&gt;416 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H 5. Vapenfristyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154 701 017&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151 005 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 101 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget omfattar vapenfristyrelsens förvaltningskostnader och föreslås&lt;br&gt;fortsättningsvis bli ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats från följande utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har pris- och löneomräknats. Det förenklade prövningsförfaran-&lt;br&gt;det för vapenfri tjänst medförde minskade kostnader för utredningsorgani-&lt;br&gt;sationen. Anslaget har reducerats med hänsyn till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H 6. Vapenfristyrelsen: Vapenfria tjänstepliktiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;141 733 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget omfattar förmåns- och utbildningskostnader till vapenfria tjänste-&lt;br&gt;pliktiga, varför anslaget föreslås bli ett förslagsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats från följande utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Anslaget har prisomräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Med beaktande av den föreslagna höjningen av förmånerna för de vapen-&lt;br&gt;fria tjänstepliktiga (jfr. avsnitt 4.2.2.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett övertagande av administration av vapenfria tillhörande kategorin&lt;br&gt;sjuk- och hälsovårdspersonal från socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den kortaste grundutbildningstiden sänks från 270 dagar till 220 dagar&lt;br&gt;enligt förslag i prop. 1991/92:101 om värnpliktsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;anvisar ett ramanslag på 653 417 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bemyndigar regeringen att medge att ersättning utgår för pro-&lt;br&gt;duktion av ledningsplatser m.m. inom en kostnadsram på 175 662 000&lt;br&gt;kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bemyndigar regeringen att medge att ersättning utgår för an-&lt;br&gt;skaffning av skyddsrum för befolkningen inom en kostnadsram på 511&lt;br&gt;865 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till Skyddsrum m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslags-&lt;br&gt;anslag på 487 560 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. för bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 6 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. till Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av total-&lt;br&gt;försvaret m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag&lt;br&gt;på 77 790 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. till Vapenfristyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag&lt;br&gt;på 13 101 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. till Vapenfristyrelsen: Vapenfria tjänstepliktiga för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 141 733 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Funktionen Psykologiskt försvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen omfattar följande anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1. Styrelsen för psykologiskt försvar, ramanslag 9 740 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Styrelsen för psykologiskt försvar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 193 209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 340 000*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 740 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget omfattar kostnader för styrelsens för psykologiskt försvar uppdrag&lt;br&gt;att bedriva verksamheter inom beredskapsplanläggning och utbildning,&lt;br&gt;forskning samt information om säkerhetspolitik och totalförsvar. Kostna-&lt;br&gt;derna innefattar även intern administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1992/93 avser myndigheten bl.a. att intensifiera den ut-&lt;br&gt;bildning av myndighetens krigsorganisation som påböljades under budget-&lt;br&gt;året 1988/89 samt att utöka informationen om säkerhetspolitik och totalför-&lt;br&gt;svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 begär myndigheten 10 266&lt;br&gt;000 kr. vilket innebär en utökning av innevarande års anslag med 886 000 kr.&lt;br&gt;för bestridande av kostnader för viss informationsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget föreslås fortsättningsvis bli ett ramanslag. Regeringens beräk-&lt;br&gt;ningar av det totala medelsbehovet (exkl. mervärdesskatt) framgår av rege-&lt;br&gt;ringens förslag. Förslaget är pris- och löneomräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1992/93 anvisar&lt;br&gt;ett ramanslag på 9 740 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Funktionen Försörjning med industrivaror&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Funktionen omfattar följande anslag:&lt;br&gt;J 1. Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;br&gt;Försörjning med industrivaror, ramanslag&lt;br&gt;J 2. Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 464 000 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriella åtgärder, reservationsanslag&lt;br&gt;J 3. Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 040 000 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkostnader, förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J 4. Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171 600 000 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckande av förluster till följd av statliga beredskaps&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;garantier m.m., förslagsanslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202 089 470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 260 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 464 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget omfattar drift- och förvaltningskostnader för beredskapslagring,&lt;br&gt;exkl. inlagringskostnader och centrala myndighetskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsens förslag grundas på nivå 1 enligt regeringens anvisningar.&lt;br&gt;Sammanlagt yrkar överstyrelsen 76 963 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagskonstruktionen ändras genom att vissa uppgifter överförs från ansla-&lt;br&gt;get J 2. Försörjning med industrivaror. Anslaget föreslås fortsättningsvis bli&lt;br&gt;ett ramanslag. Regeringen föreslår ett anslag (exkl. mervärdesskatt) på 78&lt;br&gt;464 000 kr. Förslaget är pris- och löneomräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J 2. Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 485 671 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reservation&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;345 050 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 730 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 040 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget omfattar samtliga industriella åtgärder och samtliga investeringar i&lt;br&gt;varor inkl, inlagringskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader och inedelsbehov 1 OOO-tal kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För 1992/93 beräknar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriella åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter från utförsäljning av&lt;br&gt;beredskapslager och buffertlager&lt;br&gt;Därav från reservationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det myndighetsförslag som presenteras grundar sig pä nivå 1 enligt anslags-&lt;br&gt;framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen hemställer om bemyndigande att ingå avtal om beredskaps-&lt;br&gt;lån med betalningsutfall under senare budgetår inom en ram av högst 100&lt;br&gt;miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagskonstruktionen ändras genom att vissa uppgifter flyttas till anslaget&lt;br&gt;J 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror. Rege-&lt;br&gt;ringen föreslår en höjning av anslaget J 2. Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;br&gt;Industriella åtgärder med 5 000 000 kr. Regeringen föreslår ett anslag (exkl.&lt;br&gt;mervärdesskatt) på 11 040 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har för innevarande budgetår beviljat en bemyndiganderam&lt;br&gt;för beredskapslån på 200 miljoner kr. Regeringen föreslår att bemyndigan-&lt;br&gt;deramen för budgetåret 1992/93 utgör 100 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J 3. Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;184 500 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;171 600 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget omfattar kapitalkostnader för beredskapslagringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen har yrkat 171 600 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 beräknar regeringen kapitalkostnaderna till&lt;br&gt;171 600 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J 4. Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster till följd av stat-&lt;br&gt;liga beredskapsgarantier m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas utgifter för infriande av statlig beredskapsgaranti enligt&lt;br&gt;förordningen (1982:517) om beredskapslån och beredskapsgaranti samt stat-&lt;br&gt;lig garanti enligt brev den 15 december 1972.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen hemställer att beredskapsgarantier får lämnas inom en enga-&lt;br&gt;gemangsram om 10 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1990/91:102, bil. 6, FöU 8, rskr. 285)&lt;br&gt;har för beredskapsgarantier beviljats en engagemangsram om 10 miljoner&lt;br&gt;kr. att gälla för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beredskapsgarantier bör beräknas en engagemangsram på 10 miljoner&lt;br&gt;kr. Anslaget bör tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Även förluster&lt;br&gt;på sådana garantier som har lämnats t.o.m. budgetåret 1990/91 gällande den&lt;br&gt;tidigare ramen om 73 miljoner kr. bör belasta anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industriva-&lt;br&gt;ror för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 78 464 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram av 100 000 000&lt;br&gt;kr. godkänna avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar&lt;br&gt;under senare budgetår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 040 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader för bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 171 600 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. till Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster till&lt;br&gt;följd av statliga beredskapsgarantier m. m. för budgetåret 1992/93 anvi-&lt;br&gt;sar ett förslagsanslag på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Ekonomisk planeringsram för totalförsvarets civila del&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 har regeringen i enlighet med vad som framgår ne-&lt;br&gt;dan beräknat den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del&lt;br&gt;till 2 079,8 miljoner kr. i genomförandeprisläge 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;miljoner kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk ram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(genomförandeprisläge 1991/92)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 993,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillkommer/avgår:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Mervärdesskatteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-Överföring av anslaget I 4. Identitetsbrickor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till sjunde huvudtiteln&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Livsmedelsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 33,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Sjöfartsverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 945,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Omräkning till genomförandeprisläge 1992/93&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;+161,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Justering av lönekostnadspålägget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;+7,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Andel av försvarets civilförvaltnings anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;+0,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Besparingskrav &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-1,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Överföring av anslag I 2. Anläggningar för räddningsskolorna m.m. till&lt;br&gt;sjunde huvudtiteln&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-33,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa ekonomisk planeringsram 1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 079,8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsfrågor för totalförsvarets civila del avseende budgetåret 1992/93 un-&lt;br&gt;der samtliga berörda huvudtitlar anmäls idag. Regeringen redovisar här en&lt;br&gt;sammanställning av dessa anslag. För budgetåret 1992/93 beräknas ett totalt&lt;br&gt;medelsbehov på ca 3 120,1 miljoner kr. för totalförsvarets civila del. I det&lt;br&gt;totala medelsbehovet ingår förutom den ekonomiska planeringsramen även&lt;br&gt;kapitalkostnader och övriga kostnader. Kapitalkostnader för beredskapslag-&lt;br&gt;ring beräknas till ca 697,8 miljoner kr. Övriga kostnader beräknas till 342,5&lt;br&gt;miljoner kr. Av det totala medelsbehovet för totalförsvarets civila del beräk-&lt;br&gt;nas 1 833,2 miljoner kr. under försvarsdepartementets huvudtitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag budgetåret 1992/93 (1 OOO-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departement Anslagsrubrik &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgeterat Kapital-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Littera &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inom&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kostnader kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ramen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Polisverksamheten rörande&lt;br&gt;brott mot rikets säkerhet m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;UDE 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium (del)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fö&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;br&gt;Civil ledning och samordning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 743&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 743&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;br&gt;Tekniska åtgärder i ledningssystemet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavama:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilbefälhavama: Utbildnings och&lt;br&gt;övningsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befolkningsskydd och räddningstjänst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;653 417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;653 417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyddsrum, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för verksamhet vid&lt;br&gt;räddningstjänst m. m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frivilliga försvarsorganisationer inom&lt;br&gt;den civila delen av totalförsvaret m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsen, vapenfria&lt;br&gt;tjänstepliktiga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;J 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försörjning med industrivaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 464&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 464&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;J2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;br&gt;Industriella åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;J3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;J 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap:&lt;br&gt;Täckande av förluster till följd av&lt;br&gt;statliga beredskapsgarantier m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (del)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen (del)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 275&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 275&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens bakteriologiska laboratorium:&lt;br&gt;Försvarsmedicinsk verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslagring och utbildning m. m.&lt;br&gt;för hälso- och sjukvård i krig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 786&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Driftkostnader för beredskapslagring m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 818&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 818&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägverket: Försvarsuppgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 452&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Banverket: Försvarsuppgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till sjöfartsverket för vissa&lt;br&gt;tjänster: Beredskap för civil sjöfart&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket: Beredskap för civil&lt;br&gt;luftfart&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kollektivtrafik m.m.: Åtgärder inom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;den civila delen av totalförsvaret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tullverket: Förvaltningskostnader (del)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionen (del)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens krigsförsäkringsnämnd m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jo&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inköp av livsmedel m.m. för&lt;br&gt;beredskapslagring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 959&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för beredskapslagring av&lt;br&gt;livsmedel m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsverket (del)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ku&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(del)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Drift av beredskapslager&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292 992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;366 888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslagring och industriella&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Departement Anslagsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Littera&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Budgeterat Kapital-&lt;br&gt;inom ramenkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;br&gt;kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda kostnader för lagring av olja,&lt;br&gt;motorbensin m. m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder inom delfunktionen Elkraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C D 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna m.m. (del)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens pris- och konkurrensverk (del)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;M E2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriet: Försvarsberedskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 079 791 &amp;nbsp;&amp;nbsp;697 842&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342 465&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 120 098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastställer att anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiska&lt;br&gt;ramen för totalförsvarets civila del för budgetåret 1992/93 förs upp&lt;br&gt;med sammanlagt 2 079 791 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bemyndigar regeringen att för budgetåret 1992/93 justera läm-&lt;br&gt;nande bemyndiganden med hänsyn till prisutvecklingen enligt netto-&lt;br&gt;prisindex efter juli 1991,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bemyndigar regeringen att merbelasta anslaget H 2. Skydds-&lt;br&gt;rum,m.m. för budgetåret 1992/93 på grund av underutnyttjande av&lt;br&gt;anslagsbeloppet för budgetåret 1991/92,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 medge&lt;br&gt;överskridande av anslagen inom den ekonomiska ramen för totalför-&lt;br&gt;svarets civila del samt av lämnade bemyndiganden om det behövs av&lt;br&gt;beredskapsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Övrig verksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Försvarets civilförvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 skall verksamheten inriktas på följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom den del som avser ersättning för kroppsskador skall den&lt;br&gt;verksamhet som försvarets civilförvaltning bedriver enligt sin instruk-&lt;br&gt;tion intäktsfinansieras. Civilförvaltningen skall på uppdrag och med&lt;br&gt;full kostnadstäckning biträda myndigheter främst inom men även&lt;br&gt;utanför försvarsdepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kl. Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K15. Försvarets civilförvaltning: Täckning av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader, anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990/91 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets civilförvaltning har genomfört sina uppgifter i enlighet med regle-&lt;br&gt;ringsbrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa fördröjningar avseende utveckling och drift av förmånssystem inne-&lt;br&gt;bar ett underskridande av anslagsposten ledning och förbandsverksamhet.&lt;br&gt;En större utgift än beräknat för skadeersättningar ledde till ett överskri-&lt;br&gt;dande av anslagsposten vissa ersättningar m.m. Totalt överskred försvarets&lt;br&gt;civilförvaltning sitt anslag budgetåret 1990/91 med 211 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inneburit vissa svårigheter att bedöma resultatet av verksamheten&lt;br&gt;eftersom varje program finansieras genom såväl intäkter som anslag. Den&lt;br&gt;anslags- respektive intäktsfinansierade verksamheten hålls inte helt isär i re-&lt;br&gt;dovisningen. Riksrevisionsverket har bl.a. i revisionsrapporten Intäktsfinan-&lt;br&gt;sierad verksamhet inom försvarsdepartementets område (Fg 1991:3) pekat&lt;br&gt;på de problem som kan uppstå vid myndigheter som är blandfinansierade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets civilförvaltning redovisar vissa produktivitetsmått såsom kost-&lt;br&gt;nad/ärende och kostnad/utbetalning, vilket bidrar till att en resultatbedöm-&lt;br&gt;ning kan göras. Resultatmått bör dock i framtiden anges för alla verksam-&lt;br&gt;hetsområden, för att måluppfyllelsen skall kunna bedömas på ett bättre sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets civilförvaltnings yrkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets civilförvaltning har i sin anslagsframställning föreslagit att myn-&lt;br&gt;dighetens verksamhet skall intäktsfinansieras fr.o.m. budgetåret 1992/93.&lt;br&gt;För budgetåret 1992/93 anger civilförvaltningen dock ett behov om 2 miljo-&lt;br&gt;ner kr. för reglering av trafikskador under 1992/93 hänförliga till tidigare&lt;br&gt;budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår civilförvaltningen att ett nytt anslag inom den militära ut-&lt;br&gt;giftsramen inrättas avseende Ersättning för kroppsskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom verksamheten är av affärsmässig karaktär och i huvudsak är efter-&lt;br&gt;frågestyrd bedömer regeringen att intäktsfinansiering är lämplig. Härige-&lt;br&gt;nom kan verksamheten dimensioneras efter behov och efterfrågan. Dess-&lt;br&gt;utom är det angeläget att prissätta de tjänster som utförs av försvarets civil-&lt;br&gt;förvaltning för att skapa ett ökat kostnadsmedvetande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är de problem som uppstår vid redovisning och resultatbedömning&lt;br&gt;av blandfinansierad verksamhet starka skäl för en renodling av finansierings-&lt;br&gt;formen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att Försvarets civilförvaltning kommer att intäktsfinan-&lt;br&gt;siera sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för trafikskadereglering som hänför sig till tidigare budgetår&lt;br&gt;bör inte i första hand tas ut genom avgifter budgetåret 1992/93. Därför be-&lt;br&gt;räknas medel för detta under särskilt anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av civilförvaltningens nuvarande anslag hänför sig till ersätt-&lt;br&gt;ning för kroppsskador. Denna del bör lämpligen även fortsättningsvis an-&lt;br&gt;slagsfinansieras. För att undvika fortsatt biandfinansiering bildas ett separat&lt;br&gt;anslag för dessa medel (se anslaget F 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resterande del av anslaget har i förslaget fördelats och tillförts anslagen&lt;br&gt;för de myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsområde som&lt;br&gt;utnyttjat civilförvaltningens tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 1. Försvarets civilförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134 943 184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117 933 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats från följande utgångspunkter. Verksamheten över-&lt;br&gt;går helt till intäktsfinansiering fr.o.m. 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av försvarets civilförvaltning beräknade omsättningen uppgår till&lt;br&gt;97 000 000 kr. under budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 15. Försvarets civilförvaltning: Täckning av vissa kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel har beräknats för skadereglering avseende trafikskador hänförliga till&lt;br&gt;tidigare budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Försvarets forskningsanstalt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa reduceringar görs inom humanvetenskaplig forskning och forsk-&lt;br&gt;ning avseende skydd mot A-stridsmedel. Frigjorda medel används en-&lt;br&gt;ligt försvarets forskningsanstalts förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa uppgifter övertas från det nedlagda försvarets rationalise-&lt;br&gt;ringsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 2. Gemensam försvarsforskning, ramanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;487 761 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 3. Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad&lt;br&gt;uppdragsverksamhet, förslagsanslag: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års försvarsforskningsutredning överlämnade i november 1991 delbe-&lt;br&gt;tänkandet Forskning och utveckling för totalförsvaret - Kartläggning och&lt;br&gt;probleminventering (SOU 1991:91). Regeringen har därefter utfärdat till-&lt;br&gt;läggsdirektiv. Utredningen skall slutredovisa uppdraget den 15 juni 1992.&lt;br&gt;Några mera omfattande förändringar av verksamheten bör därför inte göras&lt;br&gt;förrän regeringen har kunnat ta ställning till utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet Gemensam försvarsforskning omfattar tillämpad forskning och&lt;br&gt;viss grundforskning för totalförsvarsändamål främst inom de naturveten-&lt;br&gt;skapliga, tekniskt-vetenskapliga, medicinska och beteendevetenskapliga&lt;br&gt;forskningsgrenarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt har programansvar för programmet samt pro-&lt;br&gt;duktionsansvaret för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom pro-&lt;br&gt;grammet. Fortifikationsförvaltningen har produktionsansvaret för projekt-&lt;br&gt;området fortifikatoriskt skydd och försvarets materielverk har motsvarande&lt;br&gt;ansvar för projektområdet skepps-, flyg- och robotteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsanstalten utför också intäktsfinansierade forsknings-, utred-&lt;br&gt;nings- och utvecklingsuppgifter på uppdrag av myndigheterna inom totalför-&lt;br&gt;svaret, myndigheter utanför totalförsvaret, forskningsråd och företag.&lt;br&gt;Denna verksamhet skall vara ekonomiskt sjävbärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsanstalten utför också forsknings- och utredningsuppgifter rö-&lt;br&gt;rande rustningsbegränsningar för utrikesdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990191 och 1991/92 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt redovisar inom Gemensam försvarsforskning&lt;br&gt;tio forskningsprojekt där verksamheten har lett till värdefulla framsteg eller&lt;br&gt;intressanta resultat. Som exempel kan nämnas motmassekanon, hydroakus-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiskt informationssystem och laserradar med störfunktion. Fortsatt arbete&lt;br&gt;med dessa projekt bör enligt forskningsanstalten bedrivas som utvecklings-&lt;br&gt;arbete finansierat av försvarsmakten. Detta har anmälts till överbefälhava-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har överskridits med 1,047 miljoner kr. Detta beror bl.a. på det&lt;br&gt;garantibelopp på 5,463 miljoner kr. som forskningsanstalten betalat till QZ&lt;br&gt;Universitets Data AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten har i övrigt i stort sett genomförts enligt plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten för budgetåret 1991/92 har lagts fast i en verksamhetsplan.&lt;br&gt;Som en grund för denna plan har legat dialoger med överbefälhavaren, för-&lt;br&gt;svarsgrenscheferna och överstyrelsen för civil beredskap. Som ett resultat av&lt;br&gt;dessa dialoger har vissa reduceringar gjorts inom humanvetenskaplig forsk-&lt;br&gt;ning och forskning avseende skydd mot A-stridsmedel. Enligt forskningsan-&lt;br&gt;staltens bedömning ligger dessa reduceringar inom ramen för de av rege-&lt;br&gt;ringen givna uppdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den intäktsfinansierade delen av verksamheten har totalförsvaret i lik-&lt;br&gt;het med tidigare år utgjort den största uppdragsgivaren. De största insat-&lt;br&gt;serna har skett inom områdena vapen och skydd samt informationsteknik.&lt;br&gt;Även verksamheten inom huvudprojekten har förstärkts med s.k. sekundär-&lt;br&gt;uppdragsmedel. Omslutningen på anslaget var 85,585 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda, omräknat till personår, var under budgetåret 1990/91&lt;br&gt;1053.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen för budgetåret 1991/92 tyder på att de uppställda målen kan&lt;br&gt;nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalts yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt äskar för budgetåret 1992/93 473,815 miljoner&lt;br&gt;kr. (prisläge februari 1991) för Gemensam försvarsforskning vilket enligt re-&lt;br&gt;geringens direktiv motsvarar en prolongerad ekonomisk nivå. De ovan redo-&lt;br&gt;visade omavvägningarna bör enligt forskningsanstalten fortsätta under bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93 och kan därefter komma att gälla flera projektområden. Fri-&lt;br&gt;gjorda resurser bör enligt forskningsanstalten användas inom områden där&lt;br&gt;tekniken innebär helt nya former av hot och möjligheter, områden där det&lt;br&gt;är möjligt att bygga upp forskning som kan vara viktig i internationellt sam-&lt;br&gt;arbete samt områden där det finns särskild anledning att inom landet bedriva&lt;br&gt;egen försvarsforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den intäktsfinansierade verksamheten gör forskningsanstal-&lt;br&gt;ten en försiktig prognos för utvecklingen och räknar med att intäkterna skall&lt;br&gt;uppgå till 84,6 miljoner kr. Detta är en viss minskning jämfört med budget-&lt;br&gt;året 1991/92. Detta beror främst på den allmänna ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;och den förväntade minskade köpkraften hos kunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten bör inriktas i huvudsak enligt forskningsanstaltens förslag.&lt;br&gt;Ställningstagande till de reduktioner som forskningsanstalten föreslår bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom områdena humanvetenskaplig forskning och skydd mot A-stridsmedel&lt;br&gt;för tiden därefter bör anstå till regeringen har kunnat bereda de förslag som&lt;br&gt;1991 års försvarsforskningsutredning kommer att lämna senast den 15 juni&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalts beräkningar godtas i huvudsak. Regeringen&lt;br&gt;har dock beräknat pris- och löneomräkningen något lägre än forskningsan-&lt;br&gt;stalten. Dessutom har anslaget räknats upp till bedömt genomförandepris-&lt;br&gt;läge 1992/93. Övertagandet av viss personal från det nedlagda försvarets ra-&lt;br&gt;tionaliseringsinstitut medför att kostnaderna ökar med 6 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör bemyndiga regeringen att medge att beställningar av mate-&lt;br&gt;riel för forskningsändamål får läggas ut inom en kostnadsram om 11 miljoner&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den intäktsfinansierade delen av verksamheten godtar rege-&lt;br&gt;ringen forskningsanstaltens bedömning av verksamhetens omfattning och&lt;br&gt;förslag till inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 2. Gemensam försvarsforskning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;477 477115 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;443 090 000 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487 761 000 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990, exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförande prisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91_____________________1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992/93_______________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planerat &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utfall Planerat&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;FörsvaretsRegeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forsknings-&lt;br&gt;anstalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvarsforskning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning vid försvarets&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;forskningsanstalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;382 815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;451 878&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;420 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;449 195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;462 641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning vid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9146&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fortifikationsförvaltningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Forskning vid försvarets&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;materielverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;477 477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;443 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;473 815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487 761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillkommer/avgår:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medgiven prisreglering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 73 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej disponibla medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;476 430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;477 477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;443 090&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;473 815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;487 761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget föreslås fortsättningsvis vara ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;K 3. Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För 1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets&lt;br&gt;forsknings-&lt;br&gt;anstalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets forskningsanstalt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för forsknings- och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utvecklingsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgår:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 801&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av uppdragsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 600*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Kustbevakningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen är sedan den 1 juli 1988 en civil myndighet med upp-&lt;br&gt;gift att svara för sjöövervakning och sjöräddningstjänst enligt sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övrig information om myndighetens verksamhet hänvisas till&lt;br&gt;förordningen (1988:256) med instruktion för kustbevakningen.&lt;br&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 4. Kustbevakningen, ramanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;295 698 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 5. Anskaffning av materiel till kustbevakningen,&lt;br&gt;reservationsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51 800 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden för materielbeställningar m.m. 105 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningens verksamhet kommer inom ramen för tilldelade resurser&lt;br&gt;att i enlighet med myndighetens långsiktiga planering inriktas på en succes-&lt;br&gt;sivt ökad närvaro till sjöss i sjöövervakningen, förbättrad beredskap för&lt;br&gt;räddningstjänst och en minst bibehållen nivå beträffande övrig serviceverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetår kommer kustbevakningen att i linje med&lt;br&gt;denna inriktning påbörja genomförandet av ny lokal organisation. Detta ar-&lt;br&gt;bete beräknas pågå under hela budgetåret 1992/93 och vara avslutat vid ut-&lt;br&gt;gången av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 4. Kustbevakningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288 899 081&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272 990 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295 698 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990, exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningens yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen har hemställt att den föreslagna inriktningen av verksam-&lt;br&gt;heten godkänns samt att 285 140 000 kr. (prisläge februari 1991) anvisas un-&lt;br&gt;der anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar i allt väsentligt den inriktning av kustbevakningens&lt;br&gt;verksamhet som anges i myndighetens programplan. Det är angeläget att&lt;br&gt;den nya lokala organisationen snarast genomförs så att ett effektivare utnytt-&lt;br&gt;jande av personal och materiel kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget föreslås i fortsättningen vara ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag m. m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kustbevak-&lt;br&gt;ningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledning, drift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;288 899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295 698 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;288 899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285 140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;295 698 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 5. Anskaffning av materiel för kustbevakningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 878 240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 875 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 800 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990, exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under anslaget omfattar bl.a. utveckling, anskaffning och vid-&lt;br&gt;makthållande av bl.a. fartyg, båtar, elektronisk utrustning och annan mate-&lt;br&gt;riel för sjöövervakning och sjöräddningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inriktas genom tilldelning av bemyndiganden medan an-&lt;br&gt;skaffningstidpunkt och anskaffningstakt bestäms av anslagstilldelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningens yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget bör föras upp med 130 miljoner kr. (prisläge februari 1991) och ett&lt;br&gt;bemyndigande om 211,1 miljoner kr. inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet un-&lt;br&gt;der anslaget framgår av sammanställningen över bemyndiganden och an-&lt;br&gt;slagsmedel. Anslaget föreslås fortsättningsvis vara ett reservationsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden och anslagsmedel (1 OOO-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag m. m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemynd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Anslagsm.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemynd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslagsm.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemynd.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslagsm.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;materiel m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prisreglering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 29 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 39 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 24 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Justering p.g.a.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- betalningsförskjut-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 19 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-ej disponibla medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 000' -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandebehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1991 26 724 378 kr.&lt;br&gt;För budgetåret 1991/92 har riksdagen lämnat ett bemyndigande om 169,8&lt;br&gt;miljoner kr och anvisat ett anslag om 46 875 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräknade bemyndigandeskulden under anslaget den 30 juni 1992&lt;br&gt;blir därmed (26 724 378 + 169 800 000 - 46 875 000) 149 649 378 kr. Med&lt;br&gt;utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyn-&lt;br&gt;digandeskulden den 30 juni 1993 (149 649 378 + 105 000 000 - 51 800 000)&lt;br&gt;202 849 378 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den be-&lt;br&gt;räknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1991/92 och&lt;br&gt;1992/93. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1993 blir därmed&lt;br&gt;ca 180 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare bör det ankomma på regeringen att ta ställning till vilka&lt;br&gt;anskaffningar m.m. som bör ske inom ramen för det bemyndigande som&lt;br&gt;riksdagen kan komma att lämna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Flygtekniska försöksanstalten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten skall inriktas på att stödja dels utveck-&lt;br&gt;ling och genomförande av försvarets materielplaner dels den svenska&lt;br&gt;flygindustrins förmåga att utveckla och tillverka flygplan- och robot-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medverkan i utprovningen av system JAS 39 och utvecklingen av&lt;br&gt;det civila flygplan SAAB 2000 är prioriterade uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 6. Flygtekniska försöksanstalten, ramanslag: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9 969 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 7. Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfinansierad uppdragsverk-&lt;br&gt;samhet, förslagsanslag: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten har till uppgift att främja utvecklingen av flyg-&lt;br&gt;tekniken inom landet. Förutom den s.k. uppdragsforskningen bedriver för-&lt;br&gt;söksanstalten egen, främst kunskapsuppbyggande, forskning av allmän flyg-&lt;br&gt;teknisk karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda, omräknat till personår, var under budgetåret 1990/91&lt;br&gt;228.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990/91 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksanstaltens traditionella verksamhetsområden är aerodynamik och&lt;br&gt;hållfasthet (struktur och materialteknik). Dessa har under åren komplette-&lt;br&gt;rats med flygsystemteknik och akustik. Verksamhet riktad mot JAS 39 har&lt;br&gt;fortsatt. Forsknings- och försöksverksamhet riktad mot flygplanet Saab 2000&lt;br&gt;pågår inom flera forskningsområden. Skadetålighetsanlyser av flygplan 37&lt;br&gt;Viggen har fortsatt med inriktning mot en eventuell gångtidsförlängning.&lt;br&gt;Den beräkningsmässiga delen av aerodynamiken samt optimeringen av flyg-&lt;br&gt;planstrukturer och komposittillämpningar inom hållfasthetsområdet har&lt;br&gt;uppnått viktiga delresultat. Försöksanstalten medverkar i fyra projekt inom&lt;br&gt;det europeiska programmet EG-Aeronautics i dess första fas. Medverkan i&lt;br&gt;ESA’s rymdflygprojekt Hermes har varit betydande. Sverige har under år&lt;br&gt;1991 blivit fullvärdig medlem i den europeiska flygforskningsorganisationen&lt;br&gt;GARTEUR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den intäktsfinansierade uppdragsverksamheten vid försöksanstalten har,&lt;br&gt;efter att under två år visat underskott, för budgetåret givit ett överskott om&lt;br&gt;ca. 3 miljoner kr. I betänkandet Forskning och teknik för flyget. Granskning&lt;br&gt;av verksamheten vid flygtekniska försöksanstalten, som överlämnades till&lt;br&gt;regeringen i maj år 1991 anser utredningen det motiverat att stödja indu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strins teknologiförsörjning genom statligt stöd till flygteknisk forskning vid&lt;br&gt;ett särskilt institut. Inom den militära sektorn finns dessutom ett tungt motiv&lt;br&gt;för en fristående flygteknisk försöksanstalt som sammanhänger med behovet&lt;br&gt;av oberoende teknisk kompetens. Att den institutionella formen består&lt;br&gt;hindrar dock inte att ett antal åtgärder bör genomföras för att anpassa kost-&lt;br&gt;naderna till intäkterna och utveckla kompetens och former för styrning och&lt;br&gt;genomförande av verksamheten vid anstalten så att de svarar mot framtida&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser vidare att finansieringsformen och styrsystemet för an-&lt;br&gt;staltens verksamhet bör ses över för att, när nu försöksanstalten i större ut-&lt;br&gt;sträckning bör inriktas mot civila kunder och internationellt samarbete,&lt;br&gt;skapa enhetligare regler för finansiering av olika typer av verksamheter, ge&lt;br&gt;bättre förutsättningar för styrning av verksamheten och skapa villkor vid för-&lt;br&gt;söksanstalten, som liknar andra forskningsproducenters.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya principen borde innebära att anstalten ges ett större statligt an-&lt;br&gt;slag än idag för att täcka baskostnader för riktad grundforskning, för att ge&lt;br&gt;möjligheter till egenfinansiering av deltagande i internationellt samarbete&lt;br&gt;och för att ge visst oberoende så att anstalten bättre kan uppträda som ifråga-&lt;br&gt;sättande nydanare. Den industriellt orienterade och tillämpade forskningen&lt;br&gt;och teknologiutvecklingen borde finansieras av ett nyskapat kollektivt forsk-&lt;br&gt;ningsprogram vars inriktning och finansiering framförhandlas mellan flyg-&lt;br&gt;teknikens olika intressenter. För styrning och utvärdering av det kollektiva&lt;br&gt;programmets forskning och teknikutveckling borde ett särskilt fristående&lt;br&gt;programorgan inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksanstaltens nya finansieringssituation borde enligt utredningen&lt;br&gt;kunna uppnås dels genom en omfördelning av de medel, som finns inom de i&lt;br&gt;dag tillgängliga finansieringskällorna, främst från den militära sidan och dels&lt;br&gt;genom en ökning av långsiktiga kollektiva satsningar från industrin och sta-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen utgör också underlag till den av regeringen tillsatta Försvars-&lt;br&gt;forskningsutredningen som skall slutredovisa sitt uppdrag den 15 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt verksamhet med inriktning mot JAS 39 och Saab 2000 prioriteras.&lt;br&gt;En ny etapp av skadetålighetsanalys av flygplan 37 planeras. Under budget-&lt;br&gt;året kommer fortsatt marknadsföring att ske internationellt av den nya vind-&lt;br&gt;tunneln T1500 som togs i bruk under år 1990. Flygtekniskt forskningssamar-&lt;br&gt;bete inom den andra fasen av EG-Aeronautic påbörjas under budgetåret lik-&lt;br&gt;som deltagande i flera samrbetsprojekt inom GARTEUR. Forskningssam-&lt;br&gt;arbete inom det hypersoniska fartområdet kommer att genomföras inom ra-&lt;br&gt;men för det svensk-tyska samarbetet kring Sänger-projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstaltens yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten har i sin anslagsframställning lagt fram två al-&lt;br&gt;ternativa förslag till finansiering enligt nedanstående tabell:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anvisat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Altern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Altern.&lt;br&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän ledning och förbands&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillämpad forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 281&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej disponibla medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsuppbyggande forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till utrustning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ADB- och kommunikationssystem,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;komp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag K 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäktsfinansierad verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Intäkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag K 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativ A innebär i försöksanstaltens förslag att den kunskapsuppbyg-&lt;br&gt;gande forskningen, som idag huvudsakligen finansieras genom uppdrag från&lt;br&gt;statliga myndigheter såsom NUTEK, skall omfördelas på statsbudgeten. Al-&lt;br&gt;ternativ B är i huvudsak anslaget 1991/92 pris- och löneomräknat samt bidrag&lt;br&gt;till utrustning och kompensation för ADB- och kommunikationsutrust-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten bör i avvaktan på vad forskningsutredningen kommer fram&lt;br&gt;till i huvudsak inriktas enligt flygtekniska försöksanstaltens förslag enligt al-&lt;br&gt;ternativ B, innebärande bl.a. att förändringsarbetet fullföljes. Anslaget fö-&lt;br&gt;reslås fortsättningsvis vara ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 6. Flygtekniska försöksanstalten&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 960 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 471 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 969 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska&lt;br&gt;försöks-&lt;br&gt;anstalten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän ledning och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förbandsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillämpad forskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till utrustning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till ADB- och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommunikationsutrustning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ej disponibla medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 471*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 969&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exkl mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på försvarsforskningsutredningens förslag och regeringens ställ-&lt;br&gt;ningstagande till dessa har anslaget beräknats utifrån anslaget 1991/92 pris-&lt;br&gt;och löneomräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 7. Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 Utfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska&lt;br&gt;försöksanstalten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Flygtekniska försöksanstalten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(uppdragsverksamhet)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgår:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter av uppdragsverksamheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128 235&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 051&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Försvarets mediecenter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 bör verksamheten liksom tidigare i huvudsak&lt;br&gt;inriktas mot uppgiften att framställa publikationer och läromedel&lt;br&gt;främst åt myndigheter inom försvarsdepartementets verksamhetsom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 8. Försvarets mediecenter, förslagsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990/91 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990/91 har uppfyllt de ekonomiska krav som regeringen&lt;br&gt;ställt på den. Full kostnadstäckning har tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens omslutning har under året uppgått till 84,8 miljoner kr.,&lt;br&gt;vilket innebär en ökning med 8,8 miljoner kr. jämfört med föregående år.&lt;br&gt;Antalet anställda, omräknat i personår, har ökat från 91 till 94 personår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets mediecenters yrkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets mediecenter har i sin anslagsframställning föreslagit att verksam-&lt;br&gt;hetens inriktning i huvudsak skall vara oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets mediecenters verksamhet bör, inom ramen för dess instruktions-&lt;br&gt;mässiga verksamhetsområde, styras av kundernas efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 8. Försvarets mediecenter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Försvarets mediecenter är helt intäktsfinansierat, varför anslaget är ett&lt;br&gt;1 000-kronorsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av försvarets mediecenter planerade omsättningen 1992/93 uppgår till&lt;br&gt;90 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Försvarets förvaltningshögskola&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets förvaltningshögskola får i mån av behov och tillgång på re-&lt;br&gt;surser förutom de instruktionsenliga uppgifterna även genomföra ut-&lt;br&gt;bildning för övriga delar av statsförvaltningen, landstingen samt kom-&lt;br&gt;munerna. Sådan utbildning skall dock bedrivas med full kostnadstäck-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 9. Försvarets förvaltningshögskola, förslagsanslag 16 533 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990191 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets förvaltningshögskola har genomfört planerad verksamhet med&lt;br&gt;gott resultat. Förvaltningshögskolan har tagit fram vissa resultatmått som bi-&lt;br&gt;drar till att bedöma verksamheten. Bl.a. har den faktiska kostnaden för&lt;br&gt;varje utbildningspass minskat sedan budgetåret 1986/87. Utvärdering av de&lt;br&gt;olika kurserna har visat att utbildningsmålen uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets förvaltningshögskolas yrkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets förvaltningshögskola har i sin anslagsframställning föreslagit att&lt;br&gt;myndigheten skall öka den intäktsfinansierade delen av verksamheten. För-&lt;br&gt;ändringen innebär i korthet enligt skolan att endast grunddimensionering&lt;br&gt;och långsiktig utveckling finansieras via primäruppdrag (anslag), medan alla&lt;br&gt;kostnader som är direkt hänförbara till utbildningen finansieras via olika se-&lt;br&gt;kundäruppdrag och uppdrag direkt från lokala och regionala myndigheter.&lt;br&gt;Förslaget medför att skolans anslag kan minskas med ca 5,7 miljoner kr. Sko-&lt;br&gt;lan anger vidare att det är nödvändigt att förstärka skolans utvecklingsavdel-&lt;br&gt;ning till en ökad kostnad av 1,59 miljoner kr.(prisläge februari 1991). För-&lt;br&gt;valtningshögskolan hemställer att medel anvisas för verksamheten med&lt;br&gt;14,93 miljoner kr. (prisläge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning 1992193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom verksamheten i huvudsak är efterfrågestyrd anser regeringen att&lt;br&gt;en ökad affärsmässighet och därmed ökad grad av intäktsfinansiering är&lt;br&gt;lämplig. Överbefälhavaren har tillstyrkt förslaget i denna del. En inriktning&lt;br&gt;bör enligt regeringen vara att hela verksamheten bedrivs med full kostnads-&lt;br&gt;täckning så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan bör på sätt skolan föreslagit få öka den intäktsfinansierade delen av&lt;br&gt;sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 9. Försvarets förvaltningshögskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 320 078&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 977 500&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 533 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990, exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats från i huvudsak följande utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad intäktsfinansiering av verksamheten. Viss förstärkning av skolans&lt;br&gt;utvecklingsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Försvarshögskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 bör verksamheten liksom tidigare i huvudsak&lt;br&gt;inriktas på kurser för personal i ledande befattningar inom totalför-&lt;br&gt;svaret. En orienterande kurs genomförs med internationellt delta-&lt;br&gt;gande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 10. Försvarshögskolan, ramanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8 095 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990/91 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursernas innehåll har vad gäller inriktning varit oförändrat jämfört med&lt;br&gt;tidigare. Kursvärderingar, kursdeltagande m.m. visar att målen för verksam-&lt;br&gt;heten 1990/91 i stort sett har uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarshögskolans yrkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarshögskolan har begärt ett anslag om 7 711 000 kr. (prisläge februari&lt;br&gt;1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarshögskolan föreslår att förutom kurser för personal i ledande be-&lt;br&gt;fattningar inom totalförsvaret skall under 1992/93 anordnas en orienterande&lt;br&gt;kurs med internationellt deltagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarshögskolan skall under 1992/93 i huvudsak genomföra sådana kurser&lt;br&gt;som ryms inom huvuduppgiften. Det är också lämpligt att genomföra en kurs&lt;br&gt;med internationellt deltagande, vilket kan vara ett led i ett sådant informa-&lt;br&gt;tionsutbyte som bl.a. eftersträvas inom ESK-processens ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 10. Försvarshögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 431 295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 049 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 095 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990, exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats med utgångspunkt i att verksamheten är oförändrad&lt;br&gt;till sin omfattning. Medel avseende kostnader för fastighetsdrift (MAL-pro-&lt;br&gt;jektet) och viss service har överförts till anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget föreslås fortsättningsvis bli ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Krigsarkivet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under budgetåret 1992/93 skall särskilt inriktas mot att&lt;br&gt;säkerställa en god arkivvård i samband med den förestående omstruk-&lt;br&gt;tureringen inom försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kil. Krigsarkivet, ramanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11 664 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsarkivet har inom försvarsdepartementets verksamhetsområde produk-&lt;br&gt;tionsansvar för depåtjänsten och forskarservicen i Stockholm och för arkiv-&lt;br&gt;servicen till myndigheterna. Krigsarkivet är arkivmyndighet enligt arkivla-&lt;br&gt;gen (1990:782).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten budgetåret 1990191 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den redovisade verksamheten under budgetåret 1990/91 visar att denna i&lt;br&gt;stort sett genomförts på ett godtagbart sätt. Verksamheten har karaktärise-&lt;br&gt;rats av en kraftig ökning av leveranser på grund av omstruktureringar inom&lt;br&gt;försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda inom krigsarkivet omräknat till personår, uppgick bud-&lt;br&gt;getåret 1990/91 till 28, därutöver 2 externt intäktsfinansierade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsarkivets yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsarkivet anser att verksamheten måste tillföras resurser för att även i&lt;br&gt;fortsättningen kunna genomföra de uppgifter krigsarkivet ålagts. Krigsarki-&lt;br&gt;vet hemställer härför att 12 336 000 kr anvisas (prisläge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 bör inriktningen för krigsarkivet vara att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerställa att en god depåtjänst och forskarservice i Stockholm genom-&lt;br&gt;förs inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsarkivet skall särskilt uppmärksamma en väl fungerande myndighets-&lt;br&gt;service inom försvarsdepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kli. Krigsarkivet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11089 409 kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 461 000 kr'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11664 000 kr&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990, exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av verksamheten under budgetåret har angivits ovan. Inrikt-&lt;br&gt;ningen överensstämmer i sina väsentliga delar med de som krigsarkivet har&lt;br&gt;föreslagit i sin anslagsframställning. Regeringen beräknar medelsbehovet till&lt;br&gt;11 664 000 kr. Anslaget föreslås fortsättningsvis vara ett ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Statens försvarshistoriska museer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens försvarshistoriska museer skall verka för att kunskap om och&lt;br&gt;förståelse för det svenska försvarets verksamhet sprids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall särskilt inriktas mot att säkerställa en historisk&lt;br&gt;förståelse för svenskt försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 12. Statens försvarshistoriska museer, ramanslag 24 787 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens försvarshistoriska museer skall samla och bevara föremål av bety-&lt;br&gt;delse för kunskapen om det svenska försvarets verksamhet och utveckling&lt;br&gt;samt bearbeta anförtrodda samlingar. Statens försvarshistoriska museer&lt;br&gt;skall vidare verka för att information sprids om försvaret i äldre tider och om&lt;br&gt;dess roll i samhällsutvecklingen, främja studier och forskning i ämnen som&lt;br&gt;tillhör försvarsmuseernas verksamhetsområde. Statens försvarshistoriska&lt;br&gt;museer skall också stödja museer och samlingar av militär eller kulturhisto-&lt;br&gt;risk art inom försvaret och samlingar av militär art utanför försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten budgetåret 1990191 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak har verksamheten genomförts enligt regleringbrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anställda inom statens försvarshistoriska museer omräknat till&lt;br&gt;personår, uppgick budgetåret 1990/91 till 69,5 personår varav 20,5 lönebi-&lt;br&gt;dragsanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens försvarshistoriska museers yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens försvarshistoriska museer anser att verksamheten bör förstärkas och&lt;br&gt;därmed tillföras ytterligare resurser. Myndigheten hemställer härför att&lt;br&gt;30 634 000 kr anvisas (prisläge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 bör inriktningen för statens försvarshistoriska mu-&lt;br&gt;seer vara att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerställa att kunskapen om och förståelsen för det svenska försvarets&lt;br&gt;verksamhet och utveckling vidmakthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedriva en väl fungerande museiverksamhet inom de verksamhetsgrenar&lt;br&gt;som statens försvarshistoriska museer idag genomför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom studier och forskning i ämnen som tillhör försvarsmuseernas verk-&lt;br&gt;samhetsområde öka informationsspridningen om försvaret i äldre tider och&lt;br&gt;om dess roll i samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt stödja museer och samlingar av militär eller kulturhistorisk art&lt;br&gt;inom försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 12. Statens försvarshistoriska museer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 784 190 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 596 000 kr&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 787 000 kr&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Prisläge februari 1990, exkl. mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bedömt genomförandeprisläge 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av verksamheten under budgetåret har angivits ovan. Inrikt-&lt;br&gt;ningen överensstämmer i sina väsentliga delar med den som statens försvars-&lt;br&gt;historiska museer förslagit i sin anslagsframställan. Regeringen beräknar&lt;br&gt;medelsbehovet till 24 787 000 kr. Anslaget föreslås fortsättningsvis vara ett&lt;br&gt;ramanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 Vissa nämnder m.m. inom försvarsdepartementets&lt;br&gt;område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Att utveckla och skapa förutsättningar för efterforskningsverk-&lt;br&gt;samheten mot bakgrund av förändringar i omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Att försvarets personalnämnd möter de behov av åtgärder som&lt;br&gt;uppstår i samband med föreslagna strukturförändringar inom för-&lt;br&gt;svarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K13. Vissa nämnder m.m. inom försvarsdepartementets område, för-&lt;br&gt;slagsanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20 389 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten 1990/91 med resultatbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterforskningsdelegationens verksamhet bygger på ett från staten interna-&lt;br&gt;tionellt åtagande gällande efterforskningsverksamheten. Nuvarande rutiner&lt;br&gt;för efterforskningsverksamheten är inte tillräckligt utvecklade för att målen&lt;br&gt;för verksamheten skall kunna uppnås på ett effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd har genomfört verksamheten enligt&lt;br&gt;målen och har visat godtagbar effektivitet i ärendehandläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets personalnämnd har genomfört verksamheten i enlighet med&lt;br&gt;uppställda mål. Resultatmått för verksamheten behöver dock utvecklas för&lt;br&gt;att effektiviteten i verksamheten skall kunna bedömas på ett tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas yrkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets chefsnämnd, har i sin anslagsframställning redovisat behov&lt;br&gt;av ytterligare medel, i huvudsak beroende på ökade hyreskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen för planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet häv-&lt;br&gt;dar att en allvarligt menad satsning på efterforskningsverksamhet kräver re-&lt;br&gt;surstillskott. Därigenom möjliggörs bl.a. en planerad utveckling av datorstö-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska röda korset hemställer om medel utifrån det avtal som reglerar&lt;br&gt;deras understöd till efterforskningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen för icke-militärt motstånd förordar ett ekonomiskt tillskott&lt;br&gt;för att möjliggöra inrättande av ett permanent sekretariat. Vidare redovisas&lt;br&gt;behov av medel för fördyrade resekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralförbundet folk och försvar begär ett utökat bidrag mot bakgrund&lt;br&gt;av ett ackumulerat underskott samt en oviss lokalkostnadsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd föreslår ett oförändrat anslag för kom-&lt;br&gt;mande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets personalnämnd begär ökade anslag mot bakgrund av väntade&lt;br&gt;strukturförändringar inom försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga nämnder redovisar ett budgetförslag med sedvanlig uppräkning i&lt;br&gt;förhållande till kostnadsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt begär nämnderna 21 605 000 kr. (prisläge februari 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 13. Vissa nämnder m.m. inom försvarsdepartementets område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 901 713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 8 901 211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 177 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 8 994 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 389 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats från följande utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Upprustning av registerhanteringen för förberedelser för efterforsk-&lt;br&gt;ningsbyråns verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Försvarets personalnämnds uppgifter i samband med strukturföränd-&lt;br&gt;ringar inom försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Myndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets&lt;br&gt;tj änstepliktsnämnd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 966&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarets&lt;br&gt;personalnämnd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 217&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga nämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;617&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;chefsnämnd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;709&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delegationen för&lt;br&gt;efterforsknings-&lt;br&gt;byråns verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska röda korset&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 288&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 578&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delegationen för icke-&lt;br&gt;militärt motstånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;555&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civil övningsledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralförbundet Folk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och försvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 089&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Gällöfsta&lt;br&gt;kurscentrum&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 685&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 605&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.11 Utredning av allvarliga olyckor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt anslag för statens haverikomissions fasta kostnader för utred-&lt;br&gt;ning av andra olyckor än luftfartsolyckor, civila sjöfartsolyckor och&lt;br&gt;järnvägsolyckor skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 14. Utredning av allvarliga olyckor, förslagsanslag 910 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens haverikommission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens haverikommission (SHK) inrättades den 1 juli 1978 med uppgift att&lt;br&gt;utreda allvarliga civila och militära olyckor. Fr.o.m. den 1 juli 1990 utökades&lt;br&gt;haverikommissionens uppgifter. Kommissionen fick då ansvaret att från sä-&lt;br&gt;kerhetssynpunkt undersöka alla slags allvarliga olyckor och tillbud till&lt;br&gt;olyckor, oavsett om olyckan inträffat till sjöss, i luften eller någon annan-&lt;br&gt;stans. Haverikommissionen skall vidare följa den nationella och internatio-&lt;br&gt;nella utvecklingen på de områden som omfattas av kommissionens verksam-&lt;br&gt;het samt samarbeta med berörda säkerhetsmyndigheter i deras haveriföre-&lt;br&gt;byggande verksamhet. För vaije utredning utses en kommission med minst&lt;br&gt;två ledamöter. Till kommissionen knyts de experter som erfordras för utred-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haverikommissionens kostnader delas in i fasta kostnader och kostnader&lt;br&gt;för särskilda undersökningar, s.k. rörliga kostnader. Luftfartsverket, sjö-&lt;br&gt;fartsverket, banverket och chefen för flygvapnet betalar de fasta kostna-&lt;br&gt;derna med undantag för de fasta kostnader som hänför sig till andra olyckor&lt;br&gt;än luftfartsolyckor, civila sjöfartsolyckor och järnvägsolyckor som skall&lt;br&gt;täckas med medel från försvarsdepartementets fjärde huvudtitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rörliga kostnaderna skall bäras av de berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haverikommissionen har inte föreslagit någon driftstat men redovisar sina&lt;br&gt;kostnader för föregående år vilka uppgått till 7,6 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beräkning av de fasta kostnaderna för andra olyckor än luft-&lt;br&gt;fartsolyckor, civila sjöfartsolyckor och järnvägsolyckor uppgår till 910 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.12 Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin bidragsframställning för perioden 1992/93 - 1994/95 har Stiftelsen Gäl-&lt;br&gt;löfsta kurscentrum anmält att inriktningen för perioden är en successiv över-&lt;br&gt;gång till intäktsfinansiering av verksamheten och på sikt en ombildning till&lt;br&gt;bolag. Stiftelsen redovisar även behov av medel för upprustning av anlägg-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid stiftelsen Gällöfsta kurscentrum får för närvarande ett&lt;br&gt;statligt bidrag. I övrigt finansieras verksamheten genom intäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förutsätter att stiftelsen fr.o.m. budgetåret 1993/94 har full&lt;br&gt;kostnadstäckning för verksamheten. I syfte att avveckla den statliga bidrags-&lt;br&gt;givningen får stiftelsen ett engångsbelopp på 16 miljoner kr. för investeringar&lt;br&gt;och drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga bidragsgivningen upphör fr.o.m. budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;K 16. Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 120 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 088 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har beräknats från följande utgångspunkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum tillförs ett engångsbelopp på 16 miljoner&lt;br&gt;kr. för investeringar och drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1992/93 anvisar ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Försvarets civilförvaltning: Täckning av vissa kostnader anvi-&lt;br&gt;sar ett anslag på 2 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1992/93 anvisar&lt;br&gt;ett ramanslag på 487 761 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverk-&lt;br&gt;samhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 medge att&lt;br&gt;materiel för forskningsändamål under anslaget Gemensam försvars-&lt;br&gt;forskning får beställas för högst 11 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. till Kustbevakningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag&lt;br&gt;om 295 698 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. till Anskaffning av materiel för kustbevakningen för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 51 800 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel&lt;br&gt;m.m. för kustbevakningen får läggas ut inom en kostnadsram av&lt;br&gt;105 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1992/93 anvisar&lt;br&gt;ett ramanslag på 9 969 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. till Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfinansierad uppdrags-&lt;br&gt;dverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. till Försvarets mediecenter för budgetåret 1992/93 anvisar ett för-&lt;br&gt;slagsanslag på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. till Försvarets förvaltningshögskola för budgetåret 1992/93 anvi-&lt;br&gt;sar ett förslagsanslag på 16 533 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. till Försvarshögskolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett raman-&lt;br&gt;slag på 8 095 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. till Krigsarkivet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på&lt;br&gt;11 664 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1992/93 an-&lt;br&gt;visar ett ramanslag på 24 787 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. till Vissa nämnder m.m. inom försvarsdepartementets område&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 20 389 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. till Utredning av allvarliga olyckor anvisar ett förslagsanslag på&lt;br&gt;910 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum för budgetåret 1992/93 anvi-&lt;br&gt;sar ett reservationsanslag på 16 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.13 FN-styrkor, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall bedrivas så att förband ur försvarsmakten, som&lt;br&gt;enligt särskilda beslut ställs till Förenta Nationernas (FN) eller annan&lt;br&gt;ansvarig organisations förfogande för tjänstgöring utomlands i freds-&lt;br&gt;bevarande operationer, säkert och uthålligt kan lösa de uppgifter som&lt;br&gt;tilldelas dem. Förband som tjänstgör utomlands skall verka i enlighet&lt;br&gt;med de instruktioner FN, eller annan ansvarig organisation, utfärdat&lt;br&gt;för respektive operation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall uppfylla sina åtaganden enligt det s.k. Wiendokumentet&lt;br&gt;från 1990 inom den Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen&lt;br&gt;(ESK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 1. Kostnader i Sverige för FN-styrkor, m.m. förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 915 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 2. FN-styrkors verksamhet utomlands förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247 713 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 3. Sveriges delegation vid NNSC i Korea förslagsanslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 054 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna utomlands sker med stöd av regeringsformens tionde kapitel, § 9.&lt;br&gt;Grunderna för verksamheten anges i Lag om beredskapsstyrka för FN-&lt;br&gt;tjänst, SFS 1974:614. Närmare bestämmelser framgår av Förordning om be-&lt;br&gt;redskapsstyrkan för FN-tjänst, SFS 1984:309.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på&lt;br&gt;tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57. Sammanlagt har för den&lt;br&gt;svenska verksamheten utomlands t.o.m. budgetåret 1991/92 anvisats cirka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3,1 miljarder kr. (löpande priser).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN. Intill den 15 sep-&lt;br&gt;tember 1991 har från FN återbetalats 1 017 418 622 kr. Vid den tidpunkten&lt;br&gt;uppgick Sveriges återstående fordran hos FN enligt dittills framlagda krav&lt;br&gt;till 304 094 342 kr. Ersättningar från FN tillgodogörs statsbudgetens inkomst-&lt;br&gt;titel Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan budgetåret 1953/54 har riksdagen anvisat medel för en svensk dele-&lt;br&gt;gation vid Neutral Nations Supervisory Commission (NNSC) i Korea.&lt;br&gt;Denna organisation är en del av 1953 års vapenstilleståndsavtal mellan de&lt;br&gt;stridande parterna i Koreakriget. Övriga deltagande länder är Schweiz,&lt;br&gt;Tjeckoslovakien och Polen. Sammanlagt har för den svenska verksamheten&lt;br&gt;i Korea t.o.m. budgetåret 1991/92 anvisats cirka 73 miljoner kr. (löpande pri-&lt;br&gt;ser).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för armén är programmyndighet för de tre anslag inom vilka verk-&lt;br&gt;samheten budgeteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten budgetåren 1990/91 och 1991/92 samt resultatbedömning&lt;br&gt;Kostnader i Sverige för FN-styrkor, m.m (tidigare L 3. Beredskapsstyrka&lt;br&gt;för FN-tjänst)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arméstabens FN-avdelning har rekryterat personal för FN-tjänst. Utbild-&lt;br&gt;ningen av dem som rekryterats har huvudsakligen skett vid försvarets FN-&lt;br&gt;skola i Almnäs, Södertälje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två kontingenter om sammanlagt ca 1 300 man har under 1990/91 utbildats&lt;br&gt;för tjänstgöring i södra Libanon. Huvuddelen av kontingenterna utgörs av&lt;br&gt;personal vid underhållsbataljonen. Ungefär 50 man har utbildats för tjänst-&lt;br&gt;göring vid den svenska kontingenten på Cypern. 80 man har utbildats för att&lt;br&gt;ingå i FN:s observatörsstyrkor. Ungefär 140 kvinnor har givits förberedande&lt;br&gt;militär utbildning för att senare kunna delta i den allmänna FN-utbild-&lt;br&gt;ningen. Två beredskapskompanier för FN-tjänst om vardera 120 man har re-&lt;br&gt;kryterats och utbildats. Fem man har utbildats för att ingå i Sveriges delega-&lt;br&gt;tion vid NNSC i Korea.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom den planerade verksamheten har rekrytering och utbildning ge-&lt;br&gt;nomförts för de 525 personer som ingick i det fältsjukhus som under våren&lt;br&gt;1991 tjänstgjorde i Saudiarabien. Denna insats tog betydande delar av de&lt;br&gt;administrativa och personella resurserna i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1991/92 inleddes med rekrytering och utbildning av de 15 ob-&lt;br&gt;servatörer och 10 civila polismän som under sommaren avreste till Angola&lt;br&gt;för deltagande i en nyupprättad FN-operation där. Under september 1991&lt;br&gt;genomfördes Nordic UN Seminar i Danmark. Till följd av hemtagningen av&lt;br&gt;huvuddelen av sjukhuskompaniet i Libanon under hösten 1991 har den för-&lt;br&gt;beredande utbildningen för kvinnor reducerats. Anslagets utveckling är&lt;br&gt;knuten till FN-styrkornas verksamhet utomlands. Förändringar inom dessa&lt;br&gt;styrkors numerär påverkar den utbildnings- och förberedelseverksamhet&lt;br&gt;som bedrivs i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den planerade verksamheten har genomförts. Till följd av händelserna i&lt;br&gt;Gulfen har vissa delar av materielanskaffningen inom anslaget tidsmässigt&lt;br&gt;förskjutits. Utbildningsresultaten har generellt varit goda. Vissa svårigheter&lt;br&gt;att rekrytera till specialistbefattningar har konstaterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN-styrkors verksamhet utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den planerade verksamheten har genomförts under 1990/91. Till följd av&lt;br&gt;den akuta krisen i området kring Gulfen under perioden efter den 2 augusti&lt;br&gt;1990 har dock vissa förändringar skett i sammansättningen av de fredsbeva-&lt;br&gt;rande operationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har under 1990/91 och 1991/92 deltagit i följande militära FN-ope-&lt;br&gt;rationer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNTSO (United Nations Truce Supervision Organization) i Mellersta Ös-&lt;br&gt;tern med 35 observatörer (varav en är placerad som militär rådgivare i Office&lt;br&gt;of the Secretary General in Afghanistan and Pakistan, OSGAP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNIIMOG (United Nations Iran-Iraq Military Observer Group) med in-&lt;br&gt;ledningsvis 15 observatörer. Insatsen reducerades successivt och avvecklades&lt;br&gt;helt i februari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNMOGIP (United Nations Military Observer Group in India and Paki-&lt;br&gt;stan) i Kashmir med sju observatörer och en sjukvårdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNIKOM (United Nations Iraq-Kuwait Observation Mission) med sju&lt;br&gt;observatörer från och med april 1991. Under april och maj 1991 var ca 100&lt;br&gt;man ur den svenska kontingenten i UNIFIL överförda till UNIKOM för att&lt;br&gt;bidra till uppbyggnaden av denna operation. Under perioden maj-november&lt;br&gt;1991 deltog Sverige med en 30 man stark förrådsenhet i UNIKOM.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNFICYP (United Nations Peace-keeping Force in Cyprus) med 18 civil-&lt;br&gt;poliser, tre militärpoliser, fyra militära befattningshavare i styrkans högkvar-&lt;br&gt;ter samt en administrativ officer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UNIFIL (United Nations Interim Force in Lebanon) med en kontingent&lt;br&gt;bestående av fem kompanier i en underhållsbataljon, en militärpolisgrupp&lt;br&gt;och befattningshavare i styrkans högkvarter, sammanlagt ca 650 man. Sveri-&lt;br&gt;ges ansvar för sjukhuskompaniet i UNIFIL upphörde den 31 oktober 1991.&lt;br&gt;Kontingenten reducerades därmed med inledningsvis ca 80 personer. Hem-&lt;br&gt;tagningen av detta kompani, som Sverige haft ansvar för sedan 1980, beror&lt;br&gt;på de sedan länge betydande problemen att rekrytera läkare. De fyra övriga&lt;br&gt;kompanierna i UNIFIL påverkas inte av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ONUCA (United Nations Military Observer Group in Central America)&lt;br&gt;med inledningsvis 21 observatörer vilket under 1990/91 reducerades till 10&lt;br&gt;man. I januari 1992 avvecklades operationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den sista veckan av budgetåret 1990/91 beslöt regeringen att Sve-&lt;br&gt;rige skulle delta i United Nations Angolan Verification Mission II (UNA-&lt;br&gt;VEM II) i Angola med högst 15 observatörer och 10 civila polismän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltog i den FN-stödda koalitionen för Kuwaits befrielse med ett&lt;br&gt;525 man starkt fältsjukhus under februari - april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltog under perioden januari - oktober 1991 med en styrka ur&lt;br&gt;specialenheten för katastrofhjälp (ingående i beredskapsstyrkan för FN-&lt;br&gt;tjänst) i Liberia. Insatsen kraftsamlades till ledning och drift av ett fältsjuk-&lt;br&gt;hus som Norge ställt till förfogande. Som mest omfattade insatsen 37 perso-&lt;br&gt;ner jämte 155 lokalt anställda. Kostnaden, ca 15,3 miljoner kr., belastar an-&lt;br&gt;slag under statsbudgetens tredje huvudtitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget har överskridits med ca 20 miljoner kr. 1990/91. Överskridandet&lt;br&gt;hänför sig huvudsakligen till löneutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för deltagandet i ONUCA och UNAVEM II belastar anslag&lt;br&gt;under tredje huvudtiteln. Kostnaderna för fältsjukhuset i Saudiarabien be-&lt;br&gt;lastar inte anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges delegation vid NNSC i Korea (tidigare L 5.&lt;br&gt;Övervakningskontingenten i Korea)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spänningen mellan Nord- och Sydkorea har under 1991/92 avtagit och sam-&lt;br&gt;tal har inletts på hög nivå mellan parterna. I december 1991 slöts ett avtal&lt;br&gt;mellan Nord- och Sydkorea som ger förutsättningar för avspänning och fort-&lt;br&gt;satt fredlig utveckling av förbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska delegationen reducerades under hösten 1991 från sju till sex&lt;br&gt;officerare. Verksamheten anpassas efterhand till de ändrade relationerna&lt;br&gt;mellan Nord- och Sydkorea.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 1. Kostnader i Sverige för FN-styrkor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 204 898&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 922 500&lt;sup&gt;1,2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 915 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; L 3. Beredskapsstyrka för FN-tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; exklusive moms och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under anslaget består av rekrytering, organisation och utbild-&lt;br&gt;ning av personal till beredskapsstyrkan för för FN-tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för arméns yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för armén anger att omfattningen av verksamheten inom anslaget&lt;br&gt;beror på FN-styrkornas verksamhet utomlands. Om inte engagemanget&lt;br&gt;utomlands förändras föreslås en i huvudsak oförändrad inrikting och omfatt-&lt;br&gt;ning av anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut (prop. 1989/90:9 sid. 28-30, FöU 3, rskr. 87) skall&lt;br&gt;ett FN-centrum upprättas från och med 1 juli 1992 på Svea Livgardes område&lt;br&gt;i Kungsängen. Förberedelser för detta pågår. Medel för eventuella ombygg-&lt;br&gt;nader och flyttning budgeteras inom anslaget B 3. Arméförband: Anskaff-&lt;br&gt;ning av anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av verksamheten har angivits ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att medel för följande verksamhet överförs från ansla-&lt;br&gt;get B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- portokostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utökade hyreskostnader vid försvarets FN-skola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ökad intäktsfinansiering för försvarets civilförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att de medel som för närvarande budgeteras på&lt;br&gt;anslaget E 1. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet för&lt;br&gt;den militäre rådgivaren vid FN-delegationen i New York överförs till ansla-&lt;br&gt;get L 1. Kostnader i Sverige för FN-styrkor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den europeiska säkerhetskonferensen åligger det Sverige&lt;br&gt;att bl.a. mottaga och utföra inspektioner, observationer och utvärderingsbe-&lt;br&gt;sök. Medel för detta har t.o.m. 1991/92 budgeterats på anslag inom tredje&lt;br&gt;huvudtiteln. För 1992/93 beräknas 2 480 000 kr. för denna verksamhet. Med-&lt;br&gt;len bör budgeteras inom anslaget L 1. Kostnader i Sverige för FN-styrkor,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beräkning av medelsbehovet framgår av följande samman-&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov (1 OOO-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;För 1992/93 beräknar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Chefen&lt;br&gt;för armén&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 876&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 922&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 915 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 2. FN-styrkors verksamhet utomlands&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265 216 074&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267 610 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247 713 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Exklusive mervärdesskatt och ej disponibla medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under anslaget utgörs av löner, traktamenten, utrustning och&lt;br&gt;underhåll av den personal ur beredskapsstyrkan för FN-tjänst som enligt sär-&lt;br&gt;skilda beslut tjänstgör utomlands. I anslaget ingår även kostnader för utbild-&lt;br&gt;ning av den personal som omedelbart efter utbildningen vid försvarets FN-&lt;br&gt;skola avreser från Sverige till tjänstgöringsområdet. I december 1991 tjänst-&lt;br&gt;gjorde 660 svenskar utomlands i FN:s fredsbevarande styrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för arméns yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för armén avser att bedriva verksamheten med hittillsvarande inrikt-&lt;br&gt;ning. Genom en rationalisering av utbildnings- och rotationssystemen för&lt;br&gt;kontingenten i Libanon reduceras kostnaden under anslaget med ca 8 miljo-&lt;br&gt;ner kr. Till följd av avvecklingen av sjukhuskompaniet i Libanon under hös-&lt;br&gt;ten 1991 reduceras kostnaden för verksamheten med drygt 30 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av verksamheten har angivits ovan. Regeringen godtar i huvud-&lt;br&gt;sak vad chefen för armén har anfört om verksamheten under budgetåret&lt;br&gt;1992/93. Under anslaget anvisas 75 000 kr. för försvarets sjukvårdsstyrelse&lt;br&gt;för anskaffning av sjukvårdsmateriel och uttagning av medicinalpersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beräkning av medelsbehovet framgår av följande samman-&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag m. m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;För 1992/93 beräknar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Chefen&lt;br&gt;för armén&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;244 540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265 216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238 098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247 713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L 3. Sveriges delegation vid NNSC i Korea&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 862 198&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 290 000&lt;sup&gt;1,2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 054 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; L 5. Övervakningskontingenten i Korea&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Exkl mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten under anslaget består huvudsakligen av löner, traktamenten&lt;br&gt;och resor för personalen i Sveriges delegation vid NNSC i Korea.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för arméns yrkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för armén bedömer att verksamheten fortsätter i tidigare omfatt-&lt;br&gt;ning. Till följd av att kontingenten under 1991/92 minskades med en man har&lt;br&gt;medelsbehovet reducerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för närvarande inte bedöma konsekvenserna av den utveck-&lt;br&gt;ling som skett i relationen mellan Nord- och Sydkorea. NNSCs och den&lt;br&gt;svenska delgationens fortsatta verksamhet kan följaktligen inte heller bedö-&lt;br&gt;mas säkert. Medel för verksamheten bör emellertid anvisas för budgetåret&lt;br&gt;1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beräkning av medelsbehovet framgår av följande samman-&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag m. m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;För 1992/93 beräknar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utfall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Planerat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Chefen&lt;br&gt;för armén&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 862&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 973&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 054&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till Kostnader i Sverige för FN-styrkor m.m. för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 49 915 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till FN-styrkors verksamhet utomlands för budgetåret 1992/93 an-&lt;br&gt;visar ett förslagsanslag på 247 713 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till Sveriges delegation vid NNSC i Korea för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;anvisar ett förslagsanslag på 5 054 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anvisar anslagen under fjärde huvudtitelns Littera L vid sidan av&lt;br&gt;den militära utgiftsramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Kapitel 3.&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1. Funktionen Domstolsväsende m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Domstolsväsende m.m. omfattar domstolar och andra myndig-&lt;br&gt;heter inom domstolsverkets verksamhetsområde samt statens va-nämnd.&lt;br&gt;Domstolsverket är funktionsansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsväsendet m.m. skall under kriser och i krig kunna fortsätta sin&lt;br&gt;verksamhet även om förbindelserna mellan de lokala myndigheterna och&lt;br&gt;domstolsverket bryts. Beredskap att reducera eller utöka verksamheten el-&lt;br&gt;ler förlägga den på annan plats, beroende på utvecklingen, skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen skall vara att funktionen under programplaneperioden skall&lt;br&gt;uppnå uppställda mål.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2. Funktionen Kriminalvård&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen är funktionsansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvården skall under kriser och i krig kunna svara för straffverkställig-&lt;br&gt;heten för dem som döms till fängelsestraff. För sådana situationer viktiga&lt;br&gt;verksamheter skall prioriteras. Kriminalvården skall bedrivas i förminskad&lt;br&gt;omfattning och koncentreras till ett mindre antal kriminalvårdsanstalter.&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen utövar direkt ledning över de anstalter som blir kvar.&lt;br&gt;Huvudmannaskapet för samordnade häkten övergår till polisväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen skall vara att funktionen under programplaneperioden skall&lt;br&gt;uppnå uppställda mål.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3. Funktionen Ordning och säkerhet m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Ordning och säkerhet omfattar verksamhet som syftar till att&lt;br&gt;upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Rikspolisstyrelsen är funktions-&lt;br&gt;ansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till polisorganisationen hör statens kriminaltekniska laboratorium, som&lt;br&gt;också utgör en del av funktionen ordning och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till funktionen ordning och säkerhet hör vidare statens invandrarverk i&lt;br&gt;frågor som rör utlänningskontroll, åklagarväsendet och de bevakningsföre-&lt;br&gt;tag som är K-företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisväsendet skall också under kriser och i krig upprätthålla allmän ordning&lt;br&gt;och säkerhet i samhället, förebygga brott samt lämna allmänheten skydd och&lt;br&gt;hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid angrepp som inleds med kort militär förvarning eller vid strategiskt&lt;br&gt;överfall skall polisväsendet i samverkan med försvarsmakten skydda och un-&lt;br&gt;derstödja försvarsmaktens mobilisering samt förhindra eller försvåra sabota-&lt;br&gt;geverksamhet. Säkerhetspolisens verksamhet skall kunna utökas kraftigt.&lt;br&gt;Polisen skall vidare medverka i samordnad gränsövervakning och flykting-&lt;br&gt;mottagning. Beredskapspolisorganisationen skall kunna inkallas tidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna polisverksamheten bedrivs i fred på tre nivåer, centralt av&lt;br&gt;rikspolisstyrelsen, regionalt av länsstyrelserna (länspolismästare/länspolis-&lt;br&gt;chef) och lokalt av polismyndigheterna. Säkerhetspolisens verksamhet leds&lt;br&gt;av rikspolisstyrelsen och utövas på såväl central nivå som på regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna under kriser och i krig överensstämmer i stort med fredsupp-&lt;br&gt;gifterna, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- allmän polisverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;säkerhetspolisens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samordnad gränsövervakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medverkan i flyktingmottagning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utrymning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver tillkommer åtgärder mot sabotageverksamhet i samband med&lt;br&gt;bl.a. strategiskt överfall/angrepp med kort militär förvarning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en sådan situation skall polisen delta i det militära förvaret i första hand&lt;br&gt;innan försvarsmakten hunnit genomföra sin mobilisering. Polisväsendet ut-&lt;br&gt;gör därvid en betydande resurs på grund av dess spridning och höga bered-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna lösa sina försvarsuppgifter har polisen tilldelats försvarsut-&lt;br&gt;rustning. Polismän genomgår försvarsutbildning med cirka tre dagar vart&lt;br&gt;fjärde år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan skall äga rum på alla ledningsnivåer bl.a. med den militära sä-&lt;br&gt;kerhetstjänsten på resp. nivå. Samverkansbehov finns också i förhållande till&lt;br&gt;funktionerna Befolkningsskydd och räddningstjänst samt Flyktingverksam-&lt;br&gt;het. Beträffande kriminalvården gäller samverkansbehovet den samordning&lt;br&gt;av häktesverksamheten som äger rum mellan polisväsendet och kriminalvår-&lt;br&gt;den i krigsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisverksamheten på lokal nivå fullgörs av polismyndigheterna. Dessa&lt;br&gt;kan förstärkas med beredskapspolisen. Med stöd av civilförsvarslagen&lt;br&gt;(1960:74) kan beredskapspolismän inkallas till tjänstgöring då civilförsvars-&lt;br&gt;beredskap råder. Under vissa förutsättningar kan beredskapspolismän också&lt;br&gt;annars tas i anspråk under en begränsad tid om det är nödvändigt med hän-&lt;br&gt;syn till försvarsberedskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för beredskapspolisen ligger på de lokala polismyndigheterna.&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen har samordnande uppgifter. Vid varje polismyndighet&lt;br&gt;finns det en eller flera chefer - beredskapspolisledare - som svarar för admi-&lt;br&gt;nistration och utbildning av beredskapspolismännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner inriktningen av funktionerna inom verksamhetsområ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Kapitel 4.&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1. Oförutsedda fredsbevarande insatser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Anslagsfrågor för budgetåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag 40 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 1 avsnitt 6.2 redovisar regeringen hur fredsbevarande operationer&lt;br&gt;blivit ett allt effektivare instrument för främst Förenta Nationerna att dämpa&lt;br&gt;konflikter och bereda marken för förhandlingar mellan parterna i en kon-&lt;br&gt;flikt. Sådana operationer kan inledas när en konflikt är militärt, diplomatiskt&lt;br&gt;och politiskt mogen för insatsen. Tidpunkten för detta kan inte förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som också framgår av nämnda avsnitt i kapitel 1 är Sverige en uppskattad&lt;br&gt;och ofta anlitad truppbidragare i fredsbevarande operationer. Vår alliansfria&lt;br&gt;utrikespolitik har givit oss särskilda möjligheter att genom praktiska insatser&lt;br&gt;bidra till internationell konfliktlösning och fredligt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen anslår 40 miljoner kr. såsom finansiell&lt;br&gt;beredskap för att kunna möta kostnader som uppkommer om Sverige beslu-&lt;br&gt;tar delta med militär personal i framtida fredsbevarande operationer eller i&lt;br&gt;redan existerande operationer där Sverige inte tidigare deltagit. Medlen bör&lt;br&gt;stå till regeringens disposition och redovisas under ett nytt anslag (littera B).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2. Funktionen Utrikeshandel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Funktionen omfattar de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla den&lt;br&gt;import och export som behövs under kriser och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen har uppgifter främst i de skeden då utrikeshandeln alltjämt&lt;br&gt;har en betydande omfattning. Uppgifterna gäller bl.a. att samordna försötj-&lt;br&gt;ningsmyndigheternas och näringslivets prioriteringar och att lämna förslag&lt;br&gt;till regeringen om utrikeshandelns inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium är funktionsansvarig myndighet och samordnar verk-&lt;br&gt;samheten inom funktionen. Utöver kommerskollegium har tullverket och&lt;br&gt;statens jordbruksverk uppgifter inom funktionen. Riksbanken medverkar i&lt;br&gt;funktionens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den import och export som krävs för försvarsansträngningarna och befolk-&lt;br&gt;ningens försörjning under kriser och i krig skall säkerställas. Administration&lt;br&gt;och kontroll av utrikeshandelsregleringar skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten bör inriktas på de anspråk som kan komma att ställas på&lt;br&gt;funktionen relativt tidigt i ett krisskede. Bl.a. gäller detta sådana åtgärder,&lt;br&gt;som krävs för att styra utrikeshandeln vad gäller länder, branscher, enskilda&lt;br&gt;företag eller vissa varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I januari 1990 presenterades betänkandet (SOU 1989:107) Svensk utrikes-&lt;br&gt;handel i krislägen. I denna utredning görs en analys rörande tänkbara stör-&lt;br&gt;ningar i utrikeshandeln och beredskapen att möta dessa. De förslag som förs&lt;br&gt;fram gäller bl.a. exportkreditnämndens verksamhet i krislägen, att en avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kunna tas ut vid in-eller utförsel av varor samt förslag som gäller en&lt;br&gt;skärpt kontroll av godstrafiken i krislägen. När det gäller exportkreditnämn-&lt;br&gt;dens verksamhet är avsikten att nämnden skall ingå i funktionen Utrikeshan-&lt;br&gt;del. I övrigt bör utredningens förslag beredas ytterligare. Bl.a. måste konse-&lt;br&gt;kvenserna av ett framtida EG-medlemskap beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1991 redovisade överstyrelsen för civil beredskap en förstudie rö-&lt;br&gt;rande konsekvenser för försöijningsberedskapen av ett svenskt medlemskap&lt;br&gt;i EG. Vid samma tidpunkt redovisades också en studie angående faktorer&lt;br&gt;som påverkar utrikeshandelsnivåer i kris-och krigslägen av kommerskolle-&lt;br&gt;gium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därefter uppdragit åt kommerskollegium att, med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i nämnda utredning och studier, fördjupa analysen av konse-&lt;br&gt;kvenserna för funktionen Utrikeshandel av ett EES-avtal och av ett svenskt&lt;br&gt;medlemskap i EG. Uppdraget skall redovisas före sommaren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner inriktningen av funktionen Utrikeshandel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Oförutsedda fredsbevarande insatser för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;anvisar ett reservationsanslag på 40 000 000 kr. under tredje huvudti-&lt;br&gt;teln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Kapitel 5.&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Socialdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1. Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Hälso- och sjukvård är en central totalförsvarsfunktion. Ansva-&lt;br&gt;ret för huvuddelen av den kvalificerade hälso- och sjukvården i krig ligger&lt;br&gt;hos den civila hälso- och sjukvårdsorganisationen. Försvarsmaktens hälso-&lt;br&gt;och sjukvård är ett komplement till den civila hälso- och sjukvården och är&lt;br&gt;främst inriktad på akut omhändertagande av sjuka och skadade inom den&lt;br&gt;militära organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Hälso- och sjukvård m.m. omfattar förutom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård även socialtjänst samt miljö- och hälsoskydd. Socialstyrelsen är funk-&lt;br&gt;tionsansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvården skall verka för att varje skadad eller sjuk under kriser&lt;br&gt;och i krig kan ges en medicinskt acceptabel behandling och vård. Ambitio-&lt;br&gt;nen skall vara att hålla de medicinska behandlingsresultaten på fredstida&lt;br&gt;nivå för det stora flertalet patienter, trots att den allmänna vårdstandarden&lt;br&gt;inte kan vara densamma som i fred. Kapaciteten skall vara tillräcklig för att&lt;br&gt;tillgodose såväl de krigsskadade patienternas behandlingsbehov som sådan&lt;br&gt;fredsmässig sjukvård som inte kan anstå. En skadad skall kunna ges primär-&lt;br&gt;kirurgisk behandling inom sex timmar efter skadetillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänsten skall även under kriser och i krig medverka till att de grund-&lt;br&gt;läggande livsbetingelserna för samtliga civilpersoner som vistas inom kom-&lt;br&gt;munen tryggas även i situationer då kraftigt ökade krav har uppkommit på&lt;br&gt;grund av krigshandlingar inom kommunen, men också på grund av åtgärder&lt;br&gt;som kan bli nödvändiga, såsom tidig utskrivning av patienter, utökad barn-&lt;br&gt;omsorg, utrymning samt omhändertagande av flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddet skall medverka till att sådan hygien kan upprätt-&lt;br&gt;hållas även i krig att smittspridning och uppkomst av epidemier så långt möj-&lt;br&gt;ligt förebyggs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmän bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvård m.m. utgör en synnerligen betydelsefull del av totalför-&lt;br&gt;svaret. En god beredskap inom området förstärker trovärdigheten av våra&lt;br&gt;övriga försvarsansträngningar. Hälso- och sjukvården i krig skall ses som en&lt;br&gt;sammanhängande totalförsvarsfunktion bestående av civila och militära de-&lt;br&gt;lar. En helhetssyn skall prägla verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska hälso- och sjukvården kommer i krig att utsättas för stora&lt;br&gt;påfrestningar. Det innebär helt andra krav än dem som ställs på den fredstida&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. De förändringar i verksamheten som blir nödvändiga&lt;br&gt;betingas av dels ett stort antal skadade, oftast med i fred ovanliga skadety-&lt;br&gt;per, dels förändrad geografisk fördelning av sjukvårdsbelastningen med&lt;br&gt;stora variationer över tiden. Förbrukningen av vissa läkemedel och förbruk-&lt;br&gt;ningsartiklar beräknas under ett krig öka mycket kraftigt, samtidigt som&lt;br&gt;möjligheterna till import, inhemsk produktion och distribution allvarligt för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svåras. Allmänt kan konstateras att det är tillgången till läkemedel och för-&lt;br&gt;brukningsmateriel som begränsar hälso- och sjukvårdens uthållighet såväl&lt;br&gt;under kriser som i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar i hotbilden som regeringen redovisar får återverkningar&lt;br&gt;även för hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap. Möjligheterna till&lt;br&gt;förvarning inför ett angrepp påverkar behoven av beredskapslager, särskilt&lt;br&gt;vad avser produkter för vilka det inte finns en inhemsk produktionskapaci-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valet av beredskapsåtgärder bör förberedelser för inhemsk produk-&lt;br&gt;tion föredras framför beredskapslagring av färdigvaror. Det bör också över-&lt;br&gt;vägas om lagringsbehoven av färdiga läkemedel och förbrukningsartiklar för&lt;br&gt;krigsskadade kan reduceras i de delar där vi redan har inhemsk tillverkning&lt;br&gt;i viss omfattning och där lagringen till en del kan ersättas med produktions-&lt;br&gt;förberedelser. Möjligheterna till en sådan reduktion blir beroende av vilken&lt;br&gt;förvarning inför ett angrepp som kan förutsättas i planeringen. Viktigare im-&lt;br&gt;porterade läkemedel och förbrukningsartiklar som redan tidigt under en för-&lt;br&gt;sörjningskris kan bli svåråtkomliga på den internationella marknaden, bör&lt;br&gt;prioriteras vid uppbyggnaden av beredskapslagren. Så långt möjligt bör ar-&lt;br&gt;betet med anskaffning, lagring och omsättning samordnas mellan civila och&lt;br&gt;militära myndigheter. Balans måste så långt möjligt uppnås mellan läkeme-&lt;br&gt;del och sjukvårdsmateriel. Sortiment och volymer måste balanseras i förhål-&lt;br&gt;lande till olika typer av behandling och vård av ett bestämt antal patienter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principer för behandling och vård av krigsskadade och övriga sjuka och&lt;br&gt;skadade under kriser och i krig har utarbetats av försvarets sjukvårdsstyrelse&lt;br&gt;och socialstyrelsen. Behandlingsprinciperna ligger till grund för utbildning&lt;br&gt;och övning. Underlaget ger också normer för förbrukning av läkemedel och&lt;br&gt;sjukvårdsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande vårdprinciper för den kvarvarande fredsmässiga sjukvården&lt;br&gt;i krig bedriver socialstyrelsen ett angeläget arbete. De resultat som hittills&lt;br&gt;föreligger tyder på att betydande reduktioner kan ske av vårdinsatser och&lt;br&gt;resursförbrukning utan att behandlingsresultaten påtagligt försämras. Enligt&lt;br&gt;rapporten ( Socialstyrelsen redovisar 1986:3) Sluten kroppssjukvård i krig&lt;br&gt;kan antalet vårddygn inom somatisk korttidsvård för icke opererande specia-&lt;br&gt;liteter minska med omkring 75 %, för opererande specialiteter med omkring&lt;br&gt;65 %. Antalet operationer kan minska med omkring 35 % under en period&lt;br&gt;av några månader utan att de medicinska behandlingsresultaten försämras&lt;br&gt;nämnvärt för det stora flertalet patienter. Den ”fredsmässiga” verksamheten&lt;br&gt;inom primärvården kan likaså minskas med omkring 60 %, medan ett pa-&lt;br&gt;tienttillskott uppkommer, bestående främst av patienter som i förtid utskri-&lt;br&gt;vits från sjukhus (Allmänmedicinen inom primärvården i kris och krig, SoS&lt;br&gt;rapport 1990:18). Även inom andra områden som vård och omsorg om äldre&lt;br&gt;och handikappade och psykiatri kan verksamheterna behöva förändras.&lt;br&gt;Svåra yttre förhållanden kan t. ex. kräva tidig utrymning och övergång till&lt;br&gt;kollektivt boende. Enär ingen reduktion avses ske av resurserna för omsorg&lt;br&gt;om äldre, handikappade och psykiatri kan den sammantagna reduktionen av&lt;br&gt;den fredstida sjukvårdens volym som bedöms möjlig i krig uppskattas till&lt;br&gt;minst 15 % av vårddygnen inom sluten vård och till 55 % av läkarbesöken&lt;br&gt;inom öppen vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det angeläget att socialstyrelsens arbete med vårdprinci-&lt;br&gt;per för kris och krig snarast slutförs så att rekommendationer om förändrade&lt;br&gt;vårdprinciper kan sammanvägas med organisatoriska anvisningar rörande&lt;br&gt;såväl region- och länssjukvården som primärvården. Vårdprinciperna kan&lt;br&gt;utgöra underlag för hur den medicinska verksamheten skall genomföras,&lt;br&gt;men också ge möjligheter till att begränsa resursförbrukningen, bl.a. vad av-&lt;br&gt;ser läkemedel och sjukvårdsmateriel. Det är vidare viktigt att vårdprinci-&lt;br&gt;perna förankras bland sjukvårdens personal och tillämpas vid beredskapsut-&lt;br&gt;bildning och övning. Det senare bör också kunna höja sjukvårdsberedska-&lt;br&gt;pen inför fredstida katastrofsituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några system för reglering och ransonering med läkemedel och förbruk-&lt;br&gt;ningsmateriel inom sjukvården finns inte utvecklade idag. Det är angeläget&lt;br&gt;att socialstyrelsen inom ramen för programplanearbetet fullföljer och högt&lt;br&gt;prioriterar arbetet dels med vårdprinciper, dels med system för reglering och&lt;br&gt;ransonering inom sjukvårdens försörjning. I detta ingår också att vidta för-&lt;br&gt;fattningsmässiga, organisatoriska och administrativa åtgärder inför kris- och&lt;br&gt;beredskapslägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens beslut på grundval av propositionen Ansvaret för ser-&lt;br&gt;vice och vård till äldre och handikappade m.m. (prop.1990/91:14, SoU9,&lt;br&gt;rskr. 97) har kommunerna fr.o.m. den 1 januari 1992 ålagts ett samlat ansvar&lt;br&gt;för långvarig service och vård för äldre och handikappade. Reformen inne-&lt;br&gt;bär bl.a. att kommunerna har övertagit ansvaret från landstingen för driften&lt;br&gt;av sådana sjukhem och andra vårdinrättningar för somatisk långtidssjukård&lt;br&gt;som huvudsakligen har en kommun eller del av kommun som upptagnings-&lt;br&gt;område. Kommunerna har vidare fått en skyldighet att bedriva sjukvård i&lt;br&gt;särskilda boendeformer och i bostäder med särskild service. Reformen med-&lt;br&gt;för att kommunernas medverkan inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m.&lt;br&gt;ökar, bl.a. vad avser planläggning beträffande hälso- och sjukvårdspersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen av hälso- och sjukvården i krig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens uppgifter inom beredskapsområdet har nyligen lagts fast&lt;br&gt;(prop. 1990/91:150, bil.2, FöU8, rskr. 285). I socialstyrelsens uppgifter på be-&lt;br&gt;redskapsområdet ingår övergripande planering och tillsyn i frågor av riksin-&lt;br&gt;tresse. Socialstyrelsen har, som ett led i sitt funktionsansvar, under år 1991&lt;br&gt;utfärdat planeringsanvisningar till civilbefälhavama om statsmakternas krav&lt;br&gt;på den civila hälso- och sjukvården i krig. Frågor vid sidan av riksintresset&lt;br&gt;åvilar enligt totalförsvarets ansvarsprinciper dem som har verksamhetsan-&lt;br&gt;svaret, dvs. kommunerna och landstingen. Dessa har också ett ansvar för att&lt;br&gt;de nationella målen uppfylls. Socialstyrelsen har en viktig roll i att följa upp&lt;br&gt;och utvärdera dessa verksamheter i förhållande till de av statsmakterna upp-&lt;br&gt;satta målen för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdens försörjning under kriser och i krig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa brister inom hälso- och sjukvårdens beredskap anses föreligga främst&lt;br&gt;i fråga om försörjningen med läkemedel och sjukvårdsmateriel av förbruk-&lt;br&gt;ningskaraktär där beredskapen ligger på en för låg nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som grundläggande princip bör fortfarande gälla att en ökad lagring så långt&lt;br&gt;möjligt skall knyta an till den fredstida sjukvårdens behov samt till de kana-&lt;br&gt;ler och rutiner som gäller för läkemedelsförsöijningen i fred. Beredskapspla-&lt;br&gt;neringen för produktion och distribution av läkemedel kan anses vara förhål-&lt;br&gt;landevis god. Det finns betydande resurser i fredssamhället i form av kom-&lt;br&gt;mersiella läkemedelslager och inhemsk produktionskapacitet. Lösningar&lt;br&gt;bör därför i första hand sökas genom en fredstida lagerhållning, som kan&lt;br&gt;ske hos tillverkare, importörer och leverantörer, där befintliga resurser för&lt;br&gt;lagring, transporter och administration kan utnyttjas och naturliga vägar för&lt;br&gt;omsättning användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsproblemen vad avser den fortsatta fredssjukvårdens försörj-&lt;br&gt;ning under kriser och i krig utgörs främst av de svackor i lagerhållningen som&lt;br&gt;tidvis uppträder för vissa viktiga importerade läkemedel. Åtgärder bör i&lt;br&gt;första hand vidtas för att skapa en överblick av den fredstida lagerhållningen&lt;br&gt;av läkemedel. Det bör ankomma på socialstyrelsen att se till att en sådan&lt;br&gt;överblick och uppföljning av läkemedelsförsöijningen under kriser och i krig&lt;br&gt;kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda resurser behövs för riktade åtgärder i form av avtal med berörda&lt;br&gt;företag om en minsta lagernivå för viktiga importerade läkemedel i sådana&lt;br&gt;fall då den normala lagernivån är otillräcklig. Riktade åtgärder av detta slag&lt;br&gt;innebär i praktiken en höjning av fredstida säkerhetslager, vilket också inne-&lt;br&gt;bär en reducerad sårbarhet för störningar i försörjningen redan under fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fredstida lagren av läkemedel täcker krigsbehovet för den kvarvarande&lt;br&gt;fredsmässiga sjukvården. Behoven av läkemedel för krigsskadade är f.n.&lt;br&gt;inte uppfyllda. Denna uthållighet är inte tillfredsställande, särskilt som be-&lt;br&gt;hovet av läkemedel för krigsskadade kan bedömas kvarstå långt efter det att&lt;br&gt;krigshandlingarna har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbyggnaden av beredskapslagren av sjukvårdsmateriel av förbruknings-&lt;br&gt;karaktär pågår. Hittills fattade beslut innebär sammantaget att ca 270 miljo-&lt;br&gt;ner kr. av de till detta ändamål anvisade medlen är intecknade för anskaff-&lt;br&gt;ning av sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär, vilket innebär att beho-&lt;br&gt;vet för krigsskadade för visst antal månaders krig säkerställs. De fredstida&lt;br&gt;lagren av sjukvårdsmateriel täcker enligt socialstyrelsen behovet för den&lt;br&gt;kvarvarande fredsmässiga sjukvården under motsvarande tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vidgad statlig beredskapslagring utöver den som redan sker för det till-&lt;br&gt;kommande krigsbehovet bör inte genomföras. Lämpligare är att åstad-&lt;br&gt;komma en överlagring hos avnämarna, dvs. sjukvårdshuvudmännen, eller&lt;br&gt;hos producenter, importörer och leverantörer. Samtliga dessa har en lager-&lt;br&gt;hållning i fred som är anpassad till sjukvårdens efterfrågan. En konsumtions-&lt;br&gt;nära överlagring hos sjukvårdshuvudmännen har flera uppenbara fördelar.&lt;br&gt;Lagringen blir spridd och mindre sårbar om den sker hos användarna. Den&lt;br&gt;kan automatiskt anpassas till fredssjukvårdens förbrukning vad gäller såväl&lt;br&gt;produktval som förbrukningsvolymer. Överlagringen kan bygga på befint-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liga resurser i form av lager, transporter och administration. Ansvaret för&lt;br&gt;lagringen åvilar den som har genomförandeansvaret för sjukvården i såväl&lt;br&gt;fred som under kriser och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att den fortsatta fredssjukvårdens uthållighet&lt;br&gt;under kris och i krig bör förstärkas genom att en viss överlagring av förbruk-&lt;br&gt;ningsartiklar sker hos sjukvårdshuvudmännen för att säkerställa ett visst an-&lt;br&gt;tal månaders krig. Vissa principer bör gälla för överlagringen. Överlagringen&lt;br&gt;bör sålunda ske genom tillämpning av principen om minsta lagernivå, dvs. i&lt;br&gt;form av säkerhetslager för att täcka ett preciserat antal månaders förbruk-&lt;br&gt;ning för fredsmässig sjukvård. Behoven av överlagring för kris och krig skall&lt;br&gt;vidare främst vara hänförbara till de delar av ett krissortiment som inte kan&lt;br&gt;produceras inom landet. De artikelslag som behöver överlagras kan begrän-&lt;br&gt;sas till ett krissortiment som är anpassat till vårdprinciperna i kris och i krig.&lt;br&gt;Detta bör ske genom att staten med sjukvårdshuvudmännen tecknar avtal&lt;br&gt;om sådan överlagring. Det ankommer på funktionsansvarig myndighet att i&lt;br&gt;samråd med sjukvårdshuvudmännen ange vilka artikelslag som skall ingå i&lt;br&gt;huvudmännens överlagring. Genom att ett krigssortiment har fastställts av&lt;br&gt;utredningen (S 1987:05) om hälso- och sjukvårdens försöijningsberedskap&lt;br&gt;finns förutsättningar för en väl avvägd produktionsplanering. Den före-&lt;br&gt;slagna överlagringen bör vidare utgå från fredsjukvårdens behov. Sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen bör således själva få välja fabrikat etc. inom ramen för de arti-&lt;br&gt;kelslag som skall överlagras. Vid säkerhetspolitiska kriser bör lagren kunna&lt;br&gt;få tas i anspråk av sjukvårdshuvudmännen efter medgivande av regeringen.&lt;br&gt;Det bör ankomma på socialstyrelsen att se till att överlagringen sker på avta-&lt;br&gt;lat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöijningen med s.k. kostnadsfria förbrukningsartiklar bör regleras en-&lt;br&gt;ligt samma grunder som gäller för försörjningen med läkemedel och förbruk-&lt;br&gt;ningsmateriel. Apoteken lämnar ut s.k. kostnadsfria förbrukningsartiklar till&lt;br&gt;bl.a. diabetiker, stomipatienter och patienter med inkontinensbesvär till ett&lt;br&gt;värde av ca 600 miljoner kr. per år. Med tillämpning av vårdprinciperna för&lt;br&gt;krig bedömer socialstyrelsen att sortimentet kan begränsas till ungefär en&lt;br&gt;tredjedel av fredsförbrukningen. Regeringen anser att staten bör träffa avtal&lt;br&gt;med Apoteksbolaget AB om viss överlagring av viktigare, importerade s.k.&lt;br&gt;kostnadsfria sjukvårdsartiklar. Även i detta avseende bör åtgärder för att&lt;br&gt;möjliggöra inhemsk produktion tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infusionsvätskor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av infusionsvätskor i krig bedöms öka till ca 12 gånger fredsförbruk-&lt;br&gt;ningen. Infusionsvätskor är registrerade läkemedel som i huvudsak består av&lt;br&gt;destillerat vatten med tillsats av glukos eller olika salter. Det stora behovet&lt;br&gt;av infusionsvätskor i krig medför både lagrings- och distributionsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen godkände den 30 januari 1992 ett avtal om produktion av infu-&lt;br&gt;sionslösningar i krig som tecknats mellan överstyrelsen för civil beredskap&lt;br&gt;(ÖCB) och Kabi Pharmacia AB. Avtalet innebär att ca 40 % av dygnsbeho-&lt;br&gt;vet av infusionslösningar i krig blir täckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att behovet av infusionsvätskor i krig säkerställs. Det bör&lt;br&gt;ske med utgångspunkt i det utredningsarbete som genomförts av berörda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheter om förenklad tillverkning i krig av infusionsvätskor. För beho-&lt;br&gt;ven i t.ex. Övre Norrland kan man behöva planlägga en lokal produktion vid&lt;br&gt;sjukhusen. En annan utgångspunkt bör vara att lagring av färdiga infusions-&lt;br&gt;vätskor på kassationsbasis så långt möjligt skall minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvården i krig måste bygga på fredsjukvårdens resurser. Det&lt;br&gt;är därför nödvändigt att samhällets samlade sjukvårdsresurser, inte minst&lt;br&gt;den resurs som hälso- och sjukvårdspersonalen utgör, tas till vara och utnytt-&lt;br&gt;jas på effektivast möjliga sätt inom totalförsvarets hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samlade personaltillgångarna inom fredssjukvården bedöms kunna&lt;br&gt;räcka till även under ett konventionellt krig av stor omfattning och intensi-&lt;br&gt;tet. Genom det av socialstyrelsen i samverkan med sjukvårdshuvudmännen&lt;br&gt;utvecklade registret för personalförsörjningen, det s.k. Integer-systemet,&lt;br&gt;bör emellertid nuvarande brister i personalförsörjningen vad avser registre-&lt;br&gt;ring och krigsplacering av sjukvårdspersonal kunna avhjälpas bl.a. i de om-&lt;br&gt;råden där det i fred inte finns tillräckligt med personal för att kunna tillgo-&lt;br&gt;dose behoven i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tidigare försvarsbeslut har utbildningsverksamheten inom totalförsvarets&lt;br&gt;hälso- och sjukvård getts hög prioritet. Det är angeläget att utbildningsverk-&lt;br&gt;samheten även i fortsättningen prioriteras högt. Utbildningen ger även posi-&lt;br&gt;tiva effekter för den fredstida katastrofberedskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helikoptrar för sjuktransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Verksamhet och anslag inom totalförsvaret 1991/92&lt;br&gt;(prop. 1990/91:102, bil.2) redovisade föredragande statsråd att en särskild&lt;br&gt;förhandlingsdelegation (helikopterdelegationen) hade tillkallats i december&lt;br&gt;1989 med uppgift att träffa erforderliga avtal med sjukvårdshuvudmännen i&lt;br&gt;fråga om helikoptrar för sjuktransporter enligt intentionerna i 1987 års för-&lt;br&gt;svarsbeslut. På grundval av förslag i propositionen genomfördes en ändring&lt;br&gt;av 6 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) med hänsyn till att sjukvårdshu-&lt;br&gt;vudmännen från och med den 1 januari 1992 skulle ta över rikspolisstyrel-&lt;br&gt;sens ansvar för akuta luftburna sjuktransporter (FöU8, rskr. 285). Änd-&lt;br&gt;ringen angavs innebära att sjukvårdshuvudmännen fick ett fullständigt hu-&lt;br&gt;vudansvar för sjuktransporter inom hälso- och sjukvårdslagens bestämmel-&lt;br&gt;ser. Sjuktransporter inom ramen för räddningstjänsten enligt räddnings-&lt;br&gt;tjänstlagen (1986:1102) omfattades inte av lagändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att bl.a. sjukvårdshuvudmännen ansåg sig sakna ekonomiska för-&lt;br&gt;utsättningar för att medverka till en anskaffning av helikoptrar för sjuktrans-&lt;br&gt;porter på det sätt som förutsattes i 1987 års försvarsbeslut var det inte möjligt&lt;br&gt;för helikopterdelegationen att träffa avtal med den innebörd som avsågs i&lt;br&gt;1987 års beslut. Den 12 september 1991 beslöt regeringen att delegationens&lt;br&gt;arbete var avslutat. Samtidigt tillsattes en interdepartemental arbetsgrupp&lt;br&gt;för att bereda frågan vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns här anledning att understryka att en förutsättning för att hälso-&lt;br&gt;och sjukvården i krig skall fungera tillfredsställande är en väl fungerande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjuktransportorganisation, där helikoptern har en given plats. Regeringens&lt;br&gt;närmare ställningstaganden i fråga om helikoptrar för sjuktransporter fram-&lt;br&gt;går av det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänsten har en varierande och i vissa hänseenden alltför låg beredskap&lt;br&gt;för en utökad och förändrad verksamhet i krig enligt regeringens uppfatt-&lt;br&gt;ning. Såväl planläggning som utbildning bör intensifieras och ske med realis-&lt;br&gt;tiska förutsättningar och mål. En väsentlig uppgift är att följa upp och an-&lt;br&gt;passa beredskapsplaneringen till det ändrade huvudmannaskapet för service&lt;br&gt;och vård av äldre och handikappade som Ädel-reformen medför. Social-&lt;br&gt;tjänstpersonalens behov av kunskaper om ändrade arbetsförhållanden un-&lt;br&gt;der kriser och i krig inom framför allt barnomsorgen, äldreomsorgen och&lt;br&gt;omsorgen om handikappade bör uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1987 års försvarsbeslut lades vissa finansieringsprinciper fast för den&lt;br&gt;civila delen av totalförsvaret som innebar att den som upprätthåller en verk-&lt;br&gt;samhet under kriser och i krig också skall svara för de administrativa kostna-&lt;br&gt;derna, medan staten skall svara för kostnaderna för beredskapsinveste-&lt;br&gt;ringar. På hälso- och sjukvårdsområdet gällde dock att sjukvårdshuvudmän-&lt;br&gt;nen skulle svara för kostnaderna för den fredsmässiga hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;dens försörjningsuthållighet under ett förkrigsskede och under neutralitet el-&lt;br&gt;ler i krig, medan staten svarar för i krig tillkommande behov av sjukvård till&lt;br&gt;följd av krigsskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna principerna för finansieringen av beredskapsförberedelser&lt;br&gt;inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m. enligt 1987 års försvarsbeslut bör&lt;br&gt;ligga fast. Finansieringen av överlagringen hos sjukvårdshuvudmännen för&lt;br&gt;den kvarvarande fredsmässiga sjukvården bör ske enligt principen delat&lt;br&gt;kostnadsansvar. Staten bör därvid svara för de kapitalkostnader som en ut-&lt;br&gt;ökning av lagren medför, medan sjukvårdshuvudmännen bör ha kostnadsan-&lt;br&gt;svaret för drift inklusive lokaler och administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De under tidigare avsnitt redovisade förslagen om sjukvårdshuvudmän-&lt;br&gt;nens överlagring av viktigare importberoende sjukvårdsartiklar medför,&lt;br&gt;med tillämpning av nämnda finansieringsprinciper, att staten ger riktade bi-&lt;br&gt;drag till sjukvårdshuvudmännen, motsvarande kapitalkostnaderna för inve-&lt;br&gt;steringen i utökade lagervolymer, medan sjukvårdshuvudmännen skall svara&lt;br&gt;för drift och administration. Frågan om ett särskilt statligt bidrag för drift-&lt;br&gt;och administrationskostnader under en övergångsperiod, som redovisats i&lt;br&gt;propositionen (1990/91:102 bilaga 2) Verksamhet och anslag inom totalför-&lt;br&gt;svaret 1991/92, avser regeringen att pröva i samband med att ställning tas till&lt;br&gt;kommunalekonomiska kommitténs förslag (SOU 1991:98).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för att skapa en rimlig försörjningsuthållighet för den kvar-&lt;br&gt;varande fredsmässiga sjukvården under kriser och i krig kan begränsas. Ka-&lt;br&gt;pitalkostnaderna för överlagringsåtgärder för läkemedel och förbruknings-&lt;br&gt;materiel har beräknats till ca 10 miljoner kr. årligen för varje månads uthål-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lighet fördelade med ca hälften på vardera läkemedel och förbrukningsmate- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riel. Kostnader för lagring av importerade insatsvaror tillkommer. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitel 5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2. Funktionen Socialförsäkring m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket är funktionsansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska trygghetssystemen skall fungera under störda förhållanden&lt;br&gt;och i ett datorlöst tillstånd. Enskilda människor skall även då kunna få den&lt;br&gt;ersättning de är berättigade till. Socialförsäkringens och övriga förmåners&lt;br&gt;effekter skall svara mot statsmakternas intentioner och anpassas till ändrade&lt;br&gt;behov och förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar den av riksförsäkringsverket framförda uppfattningen&lt;br&gt;att beredskapsförberedelserna inom funktionen i princip är goda. För att sä-&lt;br&gt;kerställa datorstödet vid ett eventuellt avbrott i elförsörjningen eller vid&lt;br&gt;andra störningar i driften fordras dock vissa insatser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3. Anslagsfrågor för budgetåret 1992/93&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1991/92:100 (bil.6 ) vid anmälan av förslagsanslaget&lt;br&gt;B 1. Riksförsäkringsverket uttalat (s.33) att eventuella medel för bered-&lt;br&gt;skapsåtgärder kommer att beräknas i särskild proposition om anslag inom&lt;br&gt;försvarets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:100 (bil.6) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvak-&lt;br&gt;tan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1992/93 under reservati-&lt;br&gt;onsanslaget E 15. Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och&lt;br&gt;sjukvård i krig beräkna 55 190 000 kr. och under förslagsanslaget E16. Drift-&lt;br&gt;kostnader för beredskapslagring m.m. beräkna 69 470 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 1. Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad föredraganden anfört i prop. 1991/92:100, bil.6 om&lt;br&gt;att återkomma om medel för beredskapsåtgärder inom riksförsäkringsver-&lt;br&gt;kets verksamhetsområde, avseende bl.a. anskaffning av reservkraftsaggre-&lt;br&gt;gat, beräknar regeringen medelsbehovet härför (exkl. mervärdesskatt) till&lt;br&gt;4 238 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 15. Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjukvård i krig&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 959 000 Reservation 398 022 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 190 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 786 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget bekostas utgifter för investeringar i beredskapslager m.m. för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den civila hälso- och sjukvården i krig samt för utbildning av personal som&lt;br&gt;skall tjänstgöra inom den civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.&lt;br&gt;Anslaget ingår tillsammans med anslaget E 16. i planeringsramen för total-&lt;br&gt;försvarsfunktionen Hälso- och sjukvård m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsframställningen följer de intentioner som framlagts i programplan&lt;br&gt;1992/93 -1996/97 för funktionen hälso- och sjukvård, socialtjänst och miljö-&lt;br&gt;och hälsoskydd. Målet är i första hand att tillförsäkra kapacitet och uthållig-&lt;br&gt;het för ett kort stormaktskrig vari Sverige blir indraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen föreslår bl.a. att följande åtgärder vidtas nämligen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. färdigutrusta operationsannex i Övre Norrlands civilområde och på Got-&lt;br&gt;land med utnyttjande av reserverade medel. Vidare anskaffa läkemedel inkl,&lt;br&gt;infusionsvätskor för tillkommande krigsskadade samt anskaffa sjukvårdsma-&lt;br&gt;teriel för tillkommande krigsskadade och för fredssjukvårdens behov (127&lt;br&gt;miljoner kr.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genomföra utbildning m.m. av personal för den civila hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den, socialtjänsten och hälsoskyddet inför katastrofer och krig (14 miljoner&lt;br&gt;kr.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. genomföra analyser och bevilja statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen i&lt;br&gt;syfte att förbättra den tekniska försörjningen (60 miljoner kr.). Beställnings-&lt;br&gt;bemyndiganden för ifrågavarande ändamål erfordras enligt styrelsen med 15&lt;br&gt;miljoner kr. Vidare bör påbörjas anskaffning av ABC-skyddsmateriel till&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens krigsorganisation (20 miljoner kr.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fullfölja en uppbyggnad av sjukvårdsenhet 86 (12 miljoner kr.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bevilja bidrag till sjukvårdshuvudmännen för att förbättra sambandssyste-&lt;br&gt;men i krig (12 miljoner kr.). Beställningsbemyndigande erfordras enligt sty-&lt;br&gt;relsen med 10 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Beredskapslagring av förnödenheter för hälso-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och sjukvård i krig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 786 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Utbildning av personal för den civila hälso-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och sjukvårdens krigsorganisation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 350 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Hälso- och sjukvårdens säkerhet inkl. ABC-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skydd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Sjukvårdsenheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11040 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. Samband&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 190 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 786 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. ÖCB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoutgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 190 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 786 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prioriterade områden inom funktionen Hälso- och sjukvård m.m. är i första&lt;br&gt;hand att förbättra försöijningberedskapen vad avser läkemedel inkl, infu-&lt;br&gt;sionsvätskor och sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär. Under An-&lt;br&gt;slagsposten 1. Beredskapslagring av förnödenheter för hälso- och sjukvård i&lt;br&gt;krig har även beräknats investeringsbidrag m.m. till sjukvårdshuvudmän-&lt;br&gt;nen, i huvudsak motsvarande kapitalkostnaderna för investering i utökade&lt;br&gt;lagervolymer för den kvarvarande fredsmässiga sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av kapitel 1, avsnitt 6.3 föreslår regeringen att 87 miljoner&lt;br&gt;kr. av reserverade medel under ifrågavarande anslag skall få disponeras av&lt;br&gt;chefen för armén för inköp av helikoptrar för sjuktransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslagsposten 3. har medel beräknats för sjukvårdens skydd i krig&lt;br&gt;bl.a. vad avser Södersjukhuset, Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställningsbemyndiganden erfordras för hälso-och sjukvårdens säkerhet&lt;br&gt;och för att förbättra hälso- och sjukvårdens sambandssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till 96786000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 16. Driftkostnader för beredskapslagring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 940 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 470 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 818 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget bekostas förvaring och underhåll av beredskapsutrustning&lt;br&gt;samt drift av beredskapslager av läkemedel m.m. för den civila hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens krigsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen föreslår i sin framställning bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Drift och underhåll av beredskapslager bör innefatta bl.a. läkemedel, var-&lt;br&gt;aktig sjukvårdsutrustning och sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär.&lt;br&gt;Kostnaderna härför beräknas till 37,2 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ersättning till sjukvårdshuvudmännen bör utgå för s.k. administrativa&lt;br&gt;kostnader (28 miljoner kr.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För systemförvaltning av styrelsens personalförsörjningsregister för hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonal i krig (Integer) bör anvisas medel (2 miljoner kr.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Utbetalning bör ske av statsbidrag enligt kungörelsen (1970:301) om frivil-&lt;br&gt;lig försvarsverksamhet inom styrelsens verksamhetsområde (10 miljoner kr.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Drift och underhåll av beredskapslager m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 900 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 560 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Ersättning till sjukvårdshuvudmännen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Personalförsörjning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Vapenfria tjänstepliktiga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. Statsbidrag till frivilligorganisationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 600 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. Viss utredningsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;670 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;658 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 470 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 818 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driftkostnaderna för den civila hälso- och sjukvårdens försörjningsbered-&lt;br&gt;skap är beroende av de investeringar som görs under det föregående reserva-&lt;br&gt;tionsanslaget E 15. och har beräknats i enlighet med vad regeringen i övrigt&lt;br&gt;har uttalat om inriktningen av hälso- och sjukvården i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalekonomiska kommittén (dir. 1990:20) har föreslagit att del av&lt;br&gt;anslagsposten 2. Ersättning till sjukvårdshuvdmännen skall inordnas i ett&lt;br&gt;nytt generellt statsbidragssystem (SOU 1991:98). Kommitténs förslag re-&lt;br&gt;missbehandlas för närvarande. En proposition avses lämnas till riksdagen&lt;br&gt;under våren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens uppgift att placera vapenfria tjänstepliktiga inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvård övertas fr.om. budgetåret 1992/93 av Vapenfristyrelsen (prop.&lt;br&gt;1990/91:150, bil.11:4.1, FiU37, rskr.390) varför några medel för detta ända-&lt;br&gt;målet inte har beräknats under anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till sammanställningen beräknas anslaget till 71 818 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner inriktningen av funktionerna inom verksamhetsområ-&lt;br&gt;det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1992/93 anvisar&lt;br&gt;4 238 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop.1991/92:100 bil.6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bemyndigar regeringen att medge att åtgärder för sjukvårdens&lt;br&gt;säkerhet och ABC-skydd får vidtas inom en kostnadsram på&lt;br&gt;15 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bemyndigar regeringen att medge att åtgärder för sjukvårdens&lt;br&gt;samband får vidtas inom en kostnadsram på 10 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. till Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård i krig för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på&lt;br&gt;96 786 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. till Driftkostnader för beredskapslagring m.m. för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 71 818 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Kapitel 6.&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1. Funktionen Telekommunikationer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Telekommunikationer omfattar för totalförsvaret gemensamma&lt;br&gt;telekommunikationer som tillhandahålls genom det allmänna telenätet. Te-&lt;br&gt;leverket har i dag funktionsansvaret för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verkets försvarsförberedelser ingår att planera verksamheten och vidta&lt;br&gt;åtgärder så att skilda totalförsvarsgrenars oundgängliga behov av telekom-&lt;br&gt;munikationer under kriser och i krig kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser föreslå följande mål för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På telekommunikationsområdet skall så långt som möjligt tillhandahållas de&lt;br&gt;tjänster som finns i fred. Vissa system som är särskilt angelägna för totalför-&lt;br&gt;svaret skall redan i fred ges en ökad robusthet. Vid krigsutbrott skall total-&lt;br&gt;försvarsviktiga kunders teletrafik kunna ges prioritet inom ett dygn. Dessa&lt;br&gt;kunders teleanordningar skall kunna underhållas och repareras omedelbart.&lt;br&gt;Om inte annat överenskommits gäller detta teleanordningar för vilka tele-&lt;br&gt;verket har motsvarande fredsåtagande. Telekommunikationer för ledning&lt;br&gt;och operativ verksamhet skall säkerställas så att angelägen trafik kan åter-&lt;br&gt;upptas senast åtta timmar efter totalavbrott. Ljudradiosändningar skall&lt;br&gt;kunna nå större delen av befolkningen i berört täckningsområde kort tid ef-&lt;br&gt;ter skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden till den uthållighet i telenätet som behövs för att motsvara kra-&lt;br&gt;ven både under kriser och i krig läggs vid den utbyggnad av nätet som föran-&lt;br&gt;letts av kundernas krav på säkerhet och tillgänglighet i fred. Flexibiliteten i&lt;br&gt;telesystemet är god. Då kraven på telefunktionen under kriser och i krig är&lt;br&gt;högt ställda måste, trots hittills gjorda beredskaps- och säkerhetsinsatser,&lt;br&gt;fortsatta och konsekventa åtgärder för såväl driftsäkerhet som krigsuthållig-&lt;br&gt;het vidtas för att säkerställa de för totalförsvaret särskilt angelägna tjäns-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerkets programplan har inriktats mot en förstärkning av driftsäker-&lt;br&gt;het och krigsuthållighet vid verkets anläggningar. Regeringen godtar i hu-&lt;br&gt;vudsak televerkets förslag till inriktning av åtgärderna under programplane-&lt;br&gt;perioden. Regeringen anser att beredskapsåtgärder för funktionen under&lt;br&gt;perioden 1992-1996 bör vidtas som motsvarar grundalternativet i program-&lt;br&gt;planen så länge televerket har funktionsansvaret. Regeringen förordar såle-&lt;br&gt;des en investeringsnivå på i storleksordningen 102 miljoner kr. årligen i 1992&lt;br&gt;års prisnivå, med tillhörande driftskostnader i storleksordningen 119 miljo-&lt;br&gt;ner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1987 års försvarsbeslut skall televerket svara för finansiering av&lt;br&gt;samtliga sina beredskapsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt föreslås&lt;br&gt;att då staten ställer särskilda krav på televerket som inte kan rymmas inom&lt;br&gt;normala affärsmässiga hänsyn skall staten som beställare av en tjänst kom-&lt;br&gt;pensera verket ekonomiskt för detta. Det gäller bl.a. televerkets kostnader&lt;br&gt;för beredskapsåtgärder. Kompensationen kommer fr.o.m. verksamhetsåret&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 att ske genom att televerkets utdelning till staten justeras för telever-&lt;br&gt;kets kostnader för beredskapsåtgärderna. Riksdagen har ställt sig bakom&lt;br&gt;förslaget (TU28, rskr. 369).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att konkurrensen ökar snabbt och påtagligt på telekom-&lt;br&gt;munikationsmarknaden har regeringen i budgetpropositionen 1991/92:100,&lt;br&gt;bil.7 aviserat ett genomgripande översynsarbete av telekommunikationsom-&lt;br&gt;rådet. En av utgångspunkterna för översynen är att televerket kommer att&lt;br&gt;ombildas till aktiebolag den 1 januari 1993. För att säkerställa att telekom-&lt;br&gt;munikationerna är funktionella och för att fördelarna med konkurrens skall&lt;br&gt;kunna utnyttjas i full utsträckning har en särskild utredare tillkallats för att&lt;br&gt;utarbeta förslag till den lagstiftning och den ändrade reglering i övrigt som&lt;br&gt;behövs på telekommunikationsmarknaden (Dir. 1991:34). Utgångspunkten&lt;br&gt;för uppdraget är att televerkets återstående myndighetsutövning skall över-&lt;br&gt;föras till någon annan myndighet. I detta sammanhang skall de uppgifter av&lt;br&gt;myndighetskaraktär som televerket har inom totalförsvaret tas upp för sär-&lt;br&gt;skild översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller definitionen av det framtida ansvaret för funktionen Telekom-&lt;br&gt;munikationer samt var ansvaret skall ligga och hur detta skall finansieras av-&lt;br&gt;ser regeringen att återkomma till riksdagen. Först när dessa frågor utretts&lt;br&gt;finns möjlighet att ta ställning till framtida investerings- och driftnivåer. Ut-&lt;br&gt;redningsarbetet planeras vara slutfört under år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för en analys av hur totalförsvarets behov av tillförlitliga tele-&lt;br&gt;kommunikationer skall kunna tillgodoses har lämnats av överbefälhavaren&lt;br&gt;och överstyrelsen för civil beredskap i en gemensam skrivelse till regeringen&lt;br&gt;den 26 augusti 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I televerkets komplettering av programplanen för perioden 1992-1996 som&lt;br&gt;lämnades till regeringen i september 1991 konstaterar verket att programpla-&lt;br&gt;nen för perioden från augusti 1990 i allt väsentligt fortfarande gäller. Telever-&lt;br&gt;ket påpekar i kompletteringen till programplanen att den förändrade säker-&lt;br&gt;hetspolitiska situationen i vår omvärld inte föranleder verket att ompröva&lt;br&gt;behovet av fortsatta beredskapsåtgärder. Däremot accentueras behovet av&lt;br&gt;en ökad integration av dessa åtgärder för säkerhet i fred och katastrof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare pekar verket på att kvarvarande skillnader mellan transmission&lt;br&gt;och kopplingsteknik, radio och kabellösningar, lokalnät och riksnät samt tal&lt;br&gt;och datakommunikation kommer att minska kraftigt redan under den när-&lt;br&gt;maste programplaneperioden. Gemensam digital teknik i grunden, integre-&lt;br&gt;rade telesystem och generella drift- och underhållssystem verkar för detta.&lt;br&gt;Detta medför att konsekvenser av enstaka förändringar i integrerade telesys-&lt;br&gt;tem i allt högre utsträckning kan fortplanta sig långt bort både geografiskt&lt;br&gt;och funktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt verket förbättras telenätets driftsäkerhet genom introduktion av en&lt;br&gt;ny och säkrare teknik samt tåligare nätkonfigurationer. Belastningen ökar&lt;br&gt;dock kontinuerligt genom trafikvolymens tillväxt och genom att de nya&lt;br&gt;tjänsterna i telenätet har ett radikalt annorlunda trafikmönster än den tradi-&lt;br&gt;tionella telefonin. Massanrop och upprepade anrop är nya fenomen, som te-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lenätet inte från början var specificerat och dimensionerat för, och som krä-&lt;br&gt;ver nya teletekniska lösningar för att undvika trafikspärrning. Under kriser&lt;br&gt;och i krig kommer introduktionen av nya funktioner och utbyggnader inte&lt;br&gt;att genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket understryker att telenätets ökade programvaruberoende och&lt;br&gt;snabba föränderlighet innebär att telekommunikationssystem som avses an-&lt;br&gt;vändas under kriser och i krig bör vara inkopplade och kontinuerligt provade&lt;br&gt;redan i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket behandlar i kompletteringen till programplanen finansieringen&lt;br&gt;av verkets beredskapsåtgärder. Verket menar att metoden som innebär att&lt;br&gt;verket skall kompenseras för beredskapsåtgärder måste kompletteras med&lt;br&gt;att statens krav på vilken försvarsverksamhet som skall bedrivas preciseras&lt;br&gt;och klargörs i samråd med televerket samt att uppföljning sker. Principen&lt;br&gt;bör enligt verkets mening vara att verksamhet som är av egenintresse från&lt;br&gt;ekonomisk, teknisk och marknadsmässig synpunkt för televerket också fi-&lt;br&gt;nansieras av verket. Rena försvarsförberedelser torde i vissa fall vara moti-&lt;br&gt;verade av marknadsmässiga skäl medan andra inte är det. Här finns med&lt;br&gt;andra ord en gråzon som måste klarläggas. Verket utvecklar detta resone-&lt;br&gt;mang med ett förslag på hur kostnader för skadeförebyggande och skadebe-&lt;br&gt;gränsande åtgärder, som utgör väsentliga inslag i televerkets risk och skade-&lt;br&gt;hantering, kan betalas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2. Funktionen Postbefordran&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Postbefordran omfattar för totalförsvaret gemensamma post-&lt;br&gt;kommunikationer som tillhandahålls genom postverkets försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverket har funktionsansvaret för funktionen. Postverket har dessutom&lt;br&gt;uppgifter inom funktionen Betalningsväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets behov av postal kommunikation skall kunna tillgodoses även un-&lt;br&gt;der kriser och i krig. Organisationen skall kunna anpassa verksamheten till&lt;br&gt;förändrade förutsättningar. Vissa totalförsvarsviktiga försändelser och be-&lt;br&gt;talningar skall kunna ges särskild prioritet. En särskild sorteringsorganisa-&lt;br&gt;tion för fältpostadresserad post skall kunna skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvarets behov av att alla skall nå alla samt att säkerställa betal-&lt;br&gt;ningsförmedlingen bl.a. genom postgirot bygger i stor utsträckning på post-&lt;br&gt;verkets resurser. I postverkets funktionsansvar ingår att planera verksamhe-&lt;br&gt;ten och vidta åtgärder så att samhällets oundgängliga behov av postala tjäns-&lt;br&gt;ter kan tillgodoses även under kriser och i krig. Detta innebär att det åligger&lt;br&gt;postverket att i såväl fred som krig för totalförsvaret säkerställa postal drift&lt;br&gt;och i nödvändig omfattning upprätthålla driften vid sina anläggningar. Vi-&lt;br&gt;dare skall postverket arbeta för att omställningen från fredsförhållanden till&lt;br&gt;beredskaps- och krigstillstånd skall kunna genomföras snabbt och att uppgif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 102&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terna i största möjliga utsträckning skall kunna lösas även under omställ-&lt;br&gt;ningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1987 års försvarsbeslut skall postverket svara för finansiering av&lt;br&gt;samtliga sina beredskapsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att konkurrensen ökat påtagligt på postmarknaden avi-&lt;br&gt;serade den förra regeringen (prop. 1990/91:87) en översyn av förutsättning-&lt;br&gt;arna och formerna för postverkets verksamhet. I årets budgetproposition&lt;br&gt;(prop. 1991/92:100, bil. 7) redovisas delar av resultatet av översynen. Ett av&lt;br&gt;förslagen är att postverket skall bolagiseras. För att säkerställa fungerande&lt;br&gt;postservice även fortsättningsvis och för att fördelarna med konkurrens skall&lt;br&gt;kunna utnyttjas i full utsträckning avser regeringen att tillkalla en utredning&lt;br&gt;med uppgift att föreslå dels den lagreglering som behövs i en ny konkurrens-&lt;br&gt;situation, dels hur postverkets nuvarande myndighetsuppgifter bör hanteras&lt;br&gt;vid en avreglering. I detta sammanhang skall de uppgifter av myndighetska-&lt;br&gt;raktär som postverket har inom totalförsvaret tas upp för särskild översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen av den postala verksamheten som föranletts av kundernas&lt;br&gt;krav på säkerhet och tillgänglighet i fred utgör grunden till den uthållighet&lt;br&gt;som behövs för att motsvara kraven under kriser och i krig. Flexibiliteten i&lt;br&gt;den planerade verksamheten är god. Kraven på postbefordran, betalnings-&lt;br&gt;förmedling och penningmedelsförsöijning är högt ställda. Därför måste,&lt;br&gt;trots hittills gjorda beredskapsinsatser, fortsatta och konsekventa åtgärder&lt;br&gt;för att garantera att erforderlig funktionssäkerhet som krävs vidtas för att&lt;br&gt;säkerställa de för totalförsvaret särskilt angelägna tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör som beställare kompensera postverket ekonomiskt för den ut-&lt;br&gt;hållighet och säkerhet i postbefordran som krävs av verket och som inte kan&lt;br&gt;anses rymmas inom normala affärsmässiga hänsyn. Detta gäller bl.a. post-&lt;br&gt;verkets kostnader för beredskapsåtgärder. I departementspromemorian&lt;br&gt;(Ds 1991:44) Postens konkurrensförutsättningar har postverkets kostnader&lt;br&gt;för beredskapsplanering fastställts till 23 miljoner kr. i 1992 års prisnivå. Re-&lt;br&gt;geringen anser att postverket inom ramen för sociala uppgifter vidtar bered-&lt;br&gt;skapsåtgärder för funktionen under år 1992 som motsvarar 23 miljoner kr.&lt;br&gt;för investerings- och driftkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att flera aktörer uppträder på postbefordrings- och be-&lt;br&gt;talningsmarknaden måste formerna för hur totalförsvarets behov av tillför-&lt;br&gt;litlig postbefordran och betalningsförmedling skall kunna tillgodoses analy-&lt;br&gt;seras. Vad gäller definitionen av det framtida ansvaret för funktionen Post-&lt;br&gt;befordran samt var ansvaret skall ligga och hur detta skall finansieras avser&lt;br&gt;regeringen att återkomma till riksdagen. Först när dessa frågor utretts finns&lt;br&gt;möjlighet att ta ställning till framtida investerings- och driftnivåer. Utred-&lt;br&gt;ningsarbetet planeras vara slutfört under år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3. Funktionen Transporter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Transporter har som uppgift att tillgodose totalförsvarets behov&lt;br&gt;av transporter under kriser och i krig. Funktionen delas in i delfunktionerna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väghållning, järnvägstransporter, banhållning, sjötransporter, flygtranspor-&lt;br&gt;ter, landsvägstransporter och transportsamordning. Ansvaret för funktionen&lt;br&gt;Transporter och för delfunktionerna transportsamordning och landsvägs-&lt;br&gt;transporter överfördes den 1 september 1991 från transportrådet (TPR) till&lt;br&gt;överstyrelsen för civil beredskap. Vägverket, statens järnvägar, banverket,&lt;br&gt;sjöfartsverket och luftfartsverket svarar för de övriga delfunktionerna. Dess-&lt;br&gt;utom ingår statens räddningsverk i funktionen Transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En programplan har utarbetats av TPR för funktionen Transporter i sam-&lt;br&gt;råd med trafikverken. Den gäller för åren 1992/93-1996/97. I denna anges&lt;br&gt;mål, beredskapsläge och inriktning för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För totalförsvaret nödvändiga transporter skall kunna genomföras under&lt;br&gt;kriser och i krig och landets civila transportresurser i sådana situationer&lt;br&gt;kunna utnyttjas på ett för totalförsvaret effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fungerande transportsystem är av mycket stor betydelse för totalför-&lt;br&gt;svaret. Särskilt viktigt är att klara transporter under inledningen av ett krig&lt;br&gt;i samband med mobilisering. Det civila transportväsendet måste snabbt och&lt;br&gt;flexibelt kunna utnyttjas vid försvarsmaktens beredskapshöjningar, mobili-&lt;br&gt;sering, koncentrering och uppmarsch. Omfördelning av transporter mellan&lt;br&gt;trafiksätten skall kunna ske snabbt. Det är också angeläget att resurser som&lt;br&gt;finns i reserv snabbt kan börja utnyttjas. Det ställer bl.a. krav på en effektiv&lt;br&gt;ledningsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsvägstransporter och flygtransporter prioriteras före järnvägstrans-&lt;br&gt;porter på grund av järnvägens sårbarhet i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap skall dels samordna verksamheten inom&lt;br&gt;funktionen Transporter, dels samordna denna verksamhet med verksamhe-&lt;br&gt;ten vid andra berörda myndigheter inom totalförsvaret. Under kriser och i&lt;br&gt;krig skall överstyrelsen verka för att landets civila transportresurser utnyttjas&lt;br&gt;så att de transporter som är nödvändiga för totalförsvaret genomförs. Trans-&lt;br&gt;porterna skall samordnas i samverkan med försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delfunktionen Väghållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom delfunktionen skall tillgodose totalförsvarets krav på&lt;br&gt;väghållning vid krigsfara och i krig och den planläggning i fred som behövs&lt;br&gt;för detta. Vägverket är ansvarigt för beredskapsplaneringen inom delfunk-&lt;br&gt;tionen. Vägverket skall planlägga krigsorganisation, genomföra försvarsut-&lt;br&gt;bildning av i krigsorganisationen ingående personal samt organisera och ut-&lt;br&gt;bilda driftvärnet. En särskild utbildning av beredskapsplanläggare vid ver-&lt;br&gt;kets regionala enheter genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservbromateriel med full bärighet skall av vägverket tillsammans med&lt;br&gt;försvarsmakten finnas anskaffad för att vid en koncentrerad förbindelsebe-&lt;br&gt;kämpning kunna ersätta utslagna, permanenta broar en gång på fyra nord-&lt;br&gt;syd-gående vägar i Norrland samt på ett minsta huvudvägnät i landet i övrigt.&lt;br&gt;Denna målsättning kan enligt regeringens bedömning inte uppnås förrän un-&lt;br&gt;der nästkommande femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av investeringar inom delfunktionen Väghållning avser främst re-&lt;br&gt;servbromateriel och vissa reservdelar för vägverkets färjor, fordon och ma-&lt;br&gt;skiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nybyggnation av broar inom bedömda riskområden bör konstruktio-&lt;br&gt;nen för vissa broar göras extra motståndskraftig. Särskilda underhållsåtgär-&lt;br&gt;der kommer att vidtas avseende befintlig reservbromateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att planeringen inom delfunktionen i stort kan inriktas&lt;br&gt;mot vad som förordas i TPR:s programplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delfunktionerna Järnvägstransporter och Banhållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket är ansvarigt för beredskapsplaneringen inom delfunktionen Ban-&lt;br&gt;hållning och statens järnvägar för beredskapsplaneringen inom delfunktio-&lt;br&gt;nen Järnvägstransporter. Inryckningsresor på järnväg är av väsentlig bety-&lt;br&gt;delse för försvarsmaktens mobilisering. Härutöver utnyttjas järnvägen så&lt;br&gt;långt det är möjligt för förbandstransporter, förnödenhetstransporter och&lt;br&gt;sjuktransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen för planeringen är att järnvägstransporterna i ett krisskede i&lt;br&gt;princip skall fungera som under normala förhållanden. Kapaciteten skall un-&lt;br&gt;der ostörda förhållanden vara densamma som i fred. Under ett mobilise-&lt;br&gt;ringsskede skall ett något större kapacitetsuttag vara möjligt. Det skall också&lt;br&gt;vara möjligt att inom en tidsrymd av ett till två dygn avbryta pågående trans-&lt;br&gt;porter för att på så vis frigöra kapacitet för prioriterade transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även under störda förhållanden skall viss trafik vara möjlig. Detta inne-&lt;br&gt;bär att ej elberoende dragkraft skall kunna användas vid störningar i eltill-&lt;br&gt;förseln samt att reservelverk för drift av växlar och signalsystem skall finnas&lt;br&gt;tillgängliga. Banverket skall vidare kunna ersätta vissa broar. För att öka ut-&lt;br&gt;hålligheten i elförsörjningen till växlar, signaler, verkstäder m.m. bör an-&lt;br&gt;skaffningen av reservelverk fortsätta. Vidare bör anskaffning av reservdelar&lt;br&gt;samt av utrustning som delvis kan ersätta utslagna fjärrblockeringscentraler&lt;br&gt;genomföras. För vissa typer av anläggningar bör ett ökat fortifikatoriskt&lt;br&gt;skydd anordnas. För att klara elförsörjningen av sjuktransporttåg vid elav-&lt;br&gt;brott och vid trafik på icke elektrifierade banor bör särskilda reservelverk&lt;br&gt;anskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det gångna året har teleanordningar installerats på några krigsup-&lt;br&gt;pehållsplatser. Vidare har reservelverk och ABCskydd anskaffats och bered-&lt;br&gt;skapsförråd byggts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att planeringen inom delfunktionen i stort kan inriktas&lt;br&gt;mot vad som förordas i TPR:s programplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delfunktionen Sjötransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjötransporterna är av väsentlig betydelse för den civila beredskapen inför&lt;br&gt;kris och krig. I programplanen föreslås att målet för delfunktionen Sjötrans-&lt;br&gt;porter skall vara att det under ett krisskede skall finnas svenska och ut-&lt;br&gt;ländska fartyg tillgängliga i sådan omfattning att 100 % av det sjötransport-&lt;br&gt;arbete som normalt produceras i utrikeshandeln kan produceras. Utrikes-&lt;br&gt;handel antas vara av normal omfattning under större delen av ett krisskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett skede dä krig förs i vår omvärld men där Sverige inte är indraget är&lt;br&gt;målet att 60 % av det totala sjötransportarbetet i samband med vår utrikes-&lt;br&gt;handel kan produceras. Under krig där Sverige är indraget är motsvarande&lt;br&gt;mål 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare innebär målet att reservplatser för lastning och lossning skall finnas&lt;br&gt;förberedda i tillräckligt antal för att möjliggöra export och import om ordi-&lt;br&gt;narie hamnar inte kan utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TPR konstaterar i programplanen att målen för delfunktionen Sjötrans-&lt;br&gt;porter inte uppnåtts. Kapaciteten hos den svenskflaggade handelsflottan är&lt;br&gt;inte tillräcklig. Sverige är för sin utrikeshandel beroende av att också kunna&lt;br&gt;disponera utländska handelsfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i proposition (1991/92:38) om inriktningen av den ekono-&lt;br&gt;miska politiken aviserat nya sjöfartspolitiska åtgärder med sikte på att ge&lt;br&gt;den svenska sjöfartsnäringen fortsatta utvecklingsmöjligheter. Svenska re-&lt;br&gt;dare har dessutom stora beställningar av nya fartyg. Regeringen gör därför&lt;br&gt;bedömningen att beredskapsläget i framtiden kommer att förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att planeringen inom delfunktionen i stort kan inriktas&lt;br&gt;mot vad som förordas i TPR:s programplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga trafikverk tilldelas medel för beredskapsinvesteringarna från den&lt;br&gt;gemensamma ekonomiska planeringsramen för den civila delen av totalför-&lt;br&gt;svaret. I likhet med dem bör även sjöfartsverkets beredskapsåtgärder finan-&lt;br&gt;sieras utanför verkets ordinarie anslag. Sjöfartsverkets beredskapsåtgärder&lt;br&gt;bör därför fr.o.m. budgetåret 1992/93 finansieras med medel från den ge-&lt;br&gt;mensamma ekonomiska planeringsramen för den civila delen av totalförsva-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen 1992/93:100, bil.7 föreslogs att sjöfartsverkets be-&lt;br&gt;redskapsåtgärder fr.o.m. budgetåret 1992/93 skulle finansieras med medel&lt;br&gt;från den gemensamma ekonomiska planeringsramen för den civila delen av&lt;br&gt;totalförsvaret. I avvaktan på försvarspropositionen avsattes medel för detta&lt;br&gt;ändamål under anslag El. Föredraganden, chefen för kommunikationsde-&lt;br&gt;partementet, avsåg att i försvarsbeslutspropositionen återkomma till rege-&lt;br&gt;ringen i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delfunktionen Flygtransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket är ansvarigt för beredskapsplaneringen inom delfunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygtransporterna är av central betydelse för den civila beredskapen under&lt;br&gt;kriser och i krig. Flygtransporterna tillhör de prioriterade delarna inom&lt;br&gt;funktionen Transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett krisskede bör flygtransporter kunna transportera lika mycket av vår&lt;br&gt;utrikeshandel som normalt (för närvarande ca 80 000 ton per år), samt att&lt;br&gt;upprätthålla 20 % av normal utrikes persontrafik. Inrikes person- och gods-&lt;br&gt;transporter med flyg skall under ett krisskede kunna utföras i en omfattning&lt;br&gt;som motsvarar 65 % av transporterna under normala förhållanden. Krisske-&lt;br&gt;det antas här vara ett år. Under neutralitet och krig skall enligt målet för&lt;br&gt;delfunktionen möjlighet finnas att flygtransportera 20 % av den utrikeshan-&lt;br&gt;del som normalt flygtransporteras, samt att upprätthålla 45 % av normal in-&lt;br&gt;rikes person- och godstrafik med flyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB Aerotransports (ABA) och Linjeflyg AB:s flygplansflottor skall&lt;br&gt;kunna utnyttjas för att tillgodose behovet av inryckningsoch koncentrerings-&lt;br&gt;transporter. Särskilt viktigt är också att kunna tillgodose behovet av fjärr-&lt;br&gt;sjuktransporter, även under störda förhållanden. På sikt bör ca 30 flygplatser&lt;br&gt;vara möjliga att trafikera med tungt jetflyg och vara utbyggda med uppställ-&lt;br&gt;ningsplatser för flygplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar TPR:s syn på att flygtransporterna är centrala för den&lt;br&gt;civila beredskapen inför kris och krig, och har ingen synpunkt på de mål och&lt;br&gt;prioriteringar som föreslagits inom funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delfunktionerna Tbansportsamordning och Landsvägstransporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap är ansvarig för beredskapsplaneringen&lt;br&gt;inom delfunktionerna. Överstyrelsen för civil beredskap skall verka för att&lt;br&gt;landets civila transportresurser samordas och prioriteras inom funktionen&lt;br&gt;Transporter så att de uppfyller de mål som ställs på funktionen. Landsvägs-&lt;br&gt;transporter är en prioriterad del inom funktionen Transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen inom totalförsvaret inriktas mot att Sverige utsätts för ett an-&lt;br&gt;grepp med kort militär förvarning. Det ställer stora krav på flexibilitet och&lt;br&gt;samordning inom transportsektorn. Vid en mobilisering krävs stora insatser&lt;br&gt;på kort tid. För att kunna leda transporterna i Sverige under krig och i krissi-&lt;br&gt;tuationer på ett ändamålsenligt sätt bör en väl förberedd organisation fin-&lt;br&gt;nas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra samordningen genomförs utbildning och information till&lt;br&gt;beredskapshandläggare och krigsplacerad personal vid berörda myndighe-&lt;br&gt;ter. Vidare underhålls radioutrustning som tidigare anskaffats till länsstyrel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att planeringen inom delfunktionerna i stort kan inriktas&lt;br&gt;mot vad som förordas i TPR:s programplan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4. Anslagsfrågor för budgetåret 1992/93&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;B. Vägväsende m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 8. Vägverket: Försvarsuppgifter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 398 445&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 190 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 452 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation 20 959 324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas vägverkets kostnader för planering m.m. samt investe-&lt;br&gt;ringar vad gäller försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket bör genom ett lämpligt avvägt beställningsbemyndigande ges&lt;br&gt;möjlighet att anskaffa reservbromateriel så ekonomiskt som möjligt. Rege-&lt;br&gt;ringen anser därför att ett lämpligt beställningsbemyndigande för reservbro-&lt;br&gt;materiel för år 1993 avseende år 1994 är 10 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:100, bil.7 har regeringen föreslagit att, i avvaktan på sär-&lt;br&gt;skild proposition i ämnet, till Vägverket, Försvarsuppgifter beräkna ett oför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrat reservationsanslag på 49 190 000 kr. Regeringen återkommer nu i&lt;br&gt;denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medelsbehovet förbudgetåret 1992/93 till 41 452 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Järnvägstrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 5. Banverket: Försvarsuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 071 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation 23 758 781&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 950 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 281 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas vissa kostnader inom järnvägssektorn för utförandet&lt;br&gt;av uppgifter enligt programplanen för den civila delen av totalförsvaret.&lt;br&gt;Banverket disponerar anslaget och fördelar medel till SJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:100, bil.7 har regeringen föreslagit att, i avvaktan på sär-&lt;br&gt;skild proposition i ämnet, till Banverket: Försvarsuppgifter beräkna ett oför-&lt;br&gt;ändrat reservationsanslag på 33 950 000 kr. Regeringen återkommer nu i&lt;br&gt;denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1992/93 till 39 281 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. Sjöfart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 1. Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster: Beredskap för civil sjö-&lt;br&gt;fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Förslag 1 240 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket har till regeringen redovisat tre anslagsnivåer i enlighet med&lt;br&gt;programplanen för sjötransporter på 5, 95, 16,5 resp. 32,5 miljoner kr. av-&lt;br&gt;seende perioden 1992-97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:100, bil.7 har regeringen föreslagit att, i avvaktan på särskild&lt;br&gt;proposition i ämnet, till Sjöfartsverket: Ersättning till sjöfartsverket förvissa&lt;br&gt;tjänster, delposten Beredskap för civil sjöfart anslå 1 200 000 kr. Regeringen&lt;br&gt;återkommer nu till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1992/93 till 1 240 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F. Luftfart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F 1. Beredskap för civil luftfart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 Utgift 49 096 421 Reservation 180 315&lt;br&gt;1991/92 Anslag 56 080 000&lt;br&gt;1992/93 Förslag 62 849 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas drift och investeringar för att möjliggöra flygtranspor-&lt;br&gt;ter i kris- och krigsskeden. Verksamheten omfattar bl.a. anskaffning av re-&lt;br&gt;servdelar till den civila flygplansflottan, samt planläggning och förberedelser&lt;br&gt;för flygtransportledning, flygplatsdrift och flygtransportverksamhet under&lt;br&gt;sådana skeden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbyggnaden av beredskapslager för flygbolagen ABA och Linjeflyg avses&lt;br&gt;fortsätta under programplaneperioden. Inköp av reservdelar för regional-&lt;br&gt;flygplan och till viss del för helikoptrar påbörjas. Utbyggnaden av framför&lt;br&gt;allt marksystemet och ledningsfunktioner integreras med flygvapnets ut-&lt;br&gt;byggnader. Förskjutningar mellan de olika budgetåren kan därför före-&lt;br&gt;komma. Totalsumman under programplaneperioden 1992/93-1996/97 är den&lt;br&gt;styrande faktorn för inriktning av verksamheten och planerade investe-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:100, bil.7 har regeringen föreslagit att, i avvaktan på särskild&lt;br&gt;proposition i ämnet, till Luftfartsverket: Beredskap för civil luftfart beräkna&lt;br&gt;ett oförändrat reservationsanslag på 56 080 000 kr. Regeringen återkommer&lt;br&gt;nu till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1992/93 till 62 849 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G. Kollektivtrafik m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G4. Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 780 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 776 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget ges medel till den civila delen av totalförsvaret varav merpar-&lt;br&gt;ten avser anskaffning av skyddsmateriel för landsvägstransporter, informa-&lt;br&gt;tion och utbildning av ansvariga planerare och krigsplacerad personal vid&lt;br&gt;länsstyrelser och civilbefälhavarkanslier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap planerar att anskaffa skyddsutrustning för&lt;br&gt;ABC-stridsmedel. Dessutom kommer informationsdagar och funktionsut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildning för beredskapshandläggare resp, krigsplacerad personal vid länssty-&lt;br&gt;relser och civilbefälhavarnas kanslier att genomföras. Vidare kommer de åt-&lt;br&gt;gärder som anses nödvändiga för att upprätthålla en tillfredsställande hand-&lt;br&gt;lingsberedskap att genomföras tillsammans med länsstyrelser och övriga be-&lt;br&gt;rörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:100, bil.7 har regeringen föreslagit att, i avvaktan på särskild&lt;br&gt;proposition i ämnet, till Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom&lt;br&gt;den civila delen av totalförsvaret beräkna ett oförändrat reservationsanslag&lt;br&gt;på 4 780 000 kr. Regeringen återkommer nu till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1992/93 till 4 776 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner inriktningen av funktionerna inom verksamhetsområ-&lt;br&gt;det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Sjöfartsverket fr.o.m. budgetåret 1992/93 tilldelas medel för&lt;br&gt;beredskapsåtgärder från den gemensamma ekonomiska planeringsra-&lt;br&gt;men för totalförsvarets civila del,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1992/93 anvisar&lt;br&gt;ett reservationsanslag på 41 452 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. regeringen medges lämna vägverket det beställningsbemyndi-&lt;br&gt;gande som regeringen förordat i det föregående,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. till Banverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1992/93 anvisar&lt;br&gt;ett reservationsanslag på 39 281 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. till Sjöfartsverket: Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster,&lt;br&gt;delposten Beredskap för civil sjöfart för budgetåret 1992/93 anvisar ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 1 240 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. till Luftfartsverket: Beredskap för civil luftfart för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 62 849 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. till Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila de-&lt;br&gt;len av totalförsvaret för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsan-&lt;br&gt;slag på 4 776 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Kapitel 7.&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1. Funktionen Enskild försäkring m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Funktionen omfattar förutom det enskilda försäkringsväsendet även statlig&lt;br&gt;krigsförsäkring och statlig krigsskadeersättning. Finansinspektionen är an-&lt;br&gt;svarig myndighet för beredskapsplaneringen inom funktionen. Övriga myn-&lt;br&gt;digheter med uppgifter inom funktionen är statens krigsförsäkringsnämnd&lt;br&gt;och statens krigsskadenämnd. Försäkringsbranschens branschorgan och ca&lt;br&gt;70 krigsviktiga företag ingår också i funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsväsendet skall under kriser och i krig så långt möjligt svara för&lt;br&gt;gjorda åtaganden i försäkringsavtal m.m. Statens krigsförsäkringsnämnd&lt;br&gt;skall kunna krigsorganiseras och inleda sin verksamhet med kort varsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att efter krig kunna reglera krigsskadefall - statlig krigsskadeersätt-&lt;br&gt;ning - skall sådana skador kunna registreras och värderas när de inträffar.&lt;br&gt;En organisation för denna verksamhet skall vara förberedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till de olika delmålen bör i fråga om beredskapsåtgärder i fred&lt;br&gt;för respektive delmål gälla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delmålet att försäkringsväsendet under kriser och i krig så långt det är&lt;br&gt;möjligt skall kunna svara för gjorda åtaganden förutsätter att försäkringsbo-&lt;br&gt;lagen i fred har förberett sig genom olika planläggningsåtgärder. Försäk-&lt;br&gt;ringsbranschen har år 1990 i samråd med dåvarande försäkringsinspektionen&lt;br&gt;utarbetat riktlinjer för planläggningen. Finansinspektionen bör fortlöpande&lt;br&gt;vaka över att bolagen fullgör sin beredskapsplanläggning i enlighet med rikt-&lt;br&gt;linjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande krigsförsäkringsnämnden krävs att nämnden har förberett de&lt;br&gt;åtgärder som behövs för att den skall kunna krigsorganiseras med kort var-&lt;br&gt;sel. I förberedelserna ingår också att nämnden fortlöpande ser över behovet&lt;br&gt;av krigsutbrottsavtal och andra överenskommelser m.m. för att nämndens&lt;br&gt;verksamhet snabbt skall kunna komma igång i ett krisläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sista delmålet avser krigsskadenämndens verksamhet. Den fredstida&lt;br&gt;planläggningen måste här avse att nämnden i samarbete med försäkrings-&lt;br&gt;branschen förbereder en organisation, som kan svara för registrering och&lt;br&gt;värdering av inträffade krigsskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självfallet viktigt att de beredskapsåtgärder vidtas som behövs för&lt;br&gt;att målen för kris- och krigsförhållanden skall kunna uppfyllas. Det bör&lt;br&gt;emellertid i sammanhanget påpekas att den pågående översynen av krigsför-&lt;br&gt;säkringslagstiftningen i vissa avseenden kan leda till ändrade förutsättningar&lt;br&gt;för det fredstida planläggningsarbetet. Det får ankomma på finansinspektio-&lt;br&gt;nen att i samråd med försäkringsbranschens beredskapskommitté avgöra i&lt;br&gt;vad mån den nu aktuella planläggningen kan påverkas av den pågående&lt;br&gt;översynen av lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens roll i totalförsvaret innebär bl.a. ett ansvar för sam-&lt;br&gt;ordning av beredskapsåtgärder inom funktionen, samordning med andra&lt;br&gt;funktioner och myndigheter samt viss utbildning av personal med uppgifter&lt;br&gt;under kris och krig. Kostnaderna för beredskapsförberedelserna inom funk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen kan beräknas till 350 000 kr. per år. Kostnaderna bestrids utanför den&lt;br&gt;civila ekonomiska planeringsramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen om försäkringsväsendet i krig, statlig krigsförsäkring och&lt;br&gt;statlig krigsskadeersättning, är föråldrad och behöver anpassas till övrig lag-&lt;br&gt;stiftning och utveckling inom försäkringsväsendet och andra områden i sam-&lt;br&gt;hället. Regeringen beslutade den 21 februari 1991 att tillsätta en utredning,&lt;br&gt;krigsförsäkringsutredningen, med uppdrag att se över den aktuella lagstift-&lt;br&gt;ningen (Dir. 1991:12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2. Funktionen Skatte- och uppbördsväsende&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Funktionen omfattar den verksamhet som bedrivs inom skatteförvaltningen&lt;br&gt;och exekutionsväsendet, dvs. främst beskattning och folkbokföring samt&lt;br&gt;verkställighet enligt utsökningsbalken eller annan författning. Riksskatte-&lt;br&gt;verket svarar för den centrala ledningen av skatteförvaltningen och exeku-&lt;br&gt;tionsväsendet. Under riksskatteverket finns i varje län en skattemyndighet&lt;br&gt;och en kronofogdemyndighet. Riksskatteverket har vidare uppgifter som&lt;br&gt;central förvaltningsmyndighet för frågor om allmänna val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket ansvarar för beredskapsförberedelser inom funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skatter, tullar och arbetsgivaravgifter som riksdag och regering beslutar&lt;br&gt;att ta ut skall i största möjliga utsträckning betalas på rätt sätt samt folkbok-&lt;br&gt;föringssystemets vitala delar kunna upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två författningar reglerar beskattningsförfarandet m.m. under krig, näm-&lt;br&gt;ligen dels lagen (1957:686) om taxeringsväsendet under krigsförhållanden&lt;br&gt;m.m., dels kungörelsen (1958:388) med vissa bestämmelser rörande taxe-&lt;br&gt;ring, uppbörd och folkbokföring under krigsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan dessa författningars tillkomst har verksamhetens innehåll samt ar-&lt;br&gt;betsformer och organisation m.m. förändrats i så hög grad att författning-&lt;br&gt;arna inte kan tillämpas under dagens förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian (Ds B 1978:12) Beskattning och uppbörd un-&lt;br&gt;der krigsförhållanden lämnades ett principförslag till författningsändringar&lt;br&gt;samt riktlinjer för berörda myndigheters verksamhets- och organisationspla-&lt;br&gt;nering inför beredskaps- och krigsförhållanden. Den 15 april 1982 uppdrog&lt;br&gt;regeringen åt riksskatteverket att utarbeta en detaljplan för det fortsatta ut-&lt;br&gt;vecklingsarbetet i enlighet med förslagen i promemorian. Riksskatteverket&lt;br&gt;redovisade uppdraget den 22 juni 1983 i form av en projektplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 15 december 1988 uppdrog regeringen åt riksskatteverket att utreda&lt;br&gt;dels hur beskattningssystemet bör vara utformat under kriser och i krig, dels&lt;br&gt;hur skatteförvaltningen och exekutionsväsendet bör vara organiserade un-&lt;br&gt;der sådana förhållanden. I beslutet sägs vidare att verket bör lämna förslag&lt;br&gt;till de författningsändringar som kan behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med uppdraget har riksskatteverket nyligen till regeringen över-&lt;br&gt;lämnat en rapport med dels förslag till organisation för skatteförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kronofogdemyndigheterna under kriser och i krig, dels principförslag till&lt;br&gt;utformning av beskattningssystemet under sådana förhållanden. Vidare har&lt;br&gt;riksskatteverket anmält att verkets egen försvarsplanläggning i huvudsak&lt;br&gt;färdigställts under är 1991 och att verket föranstaltat om sådan planläggning&lt;br&gt;hos skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna. De handböcker&lt;br&gt;som har upprättats under detta arbete har överlämnats till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppdraget bör riksskatteverket också lämna förslag till de författ-&lt;br&gt;ningsändringar som kan behövas. Ett sådant förslag kommer enligt verket&lt;br&gt;att redovisas under första halvåret 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i ett senare sammanhang återkomma till riksdagen&lt;br&gt;med förslag i frågor som aktualiseras genom det utredningsarbete som nu&lt;br&gt;håller på att slutföras av riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3. Ekonomisk politik under kriser och i krig&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet har det övergripande ansvaret för Sveriges ekono-&lt;br&gt;miska politik. Under en säkerhetspolitisk kris ökar påfrestningarna för lan-&lt;br&gt;dets ekonomi och därmed också kraven för regeringens agerande för att sä-&lt;br&gt;kerställa landets försörjning och ekonomisk stabilitet. I detta arbete har&lt;br&gt;också riksbanken väsentliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande saknas en övergripande beredskapsplanering för den eko-&lt;br&gt;nomiska politiken. Detta skapar oklarhet beträffande ansvarsfördelningen&lt;br&gt;vad avser beredskapsplanering av samhällsekonomin. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;tillkallade chefen för finansdepartementet år 1989 en arbetsgrupp med upp-&lt;br&gt;gift att analysera utformningen av ekonomisk politik under kriser och i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven bör arbetsgruppen ta fram underlag för i första hand re-&lt;br&gt;geringens och riksbankens ekonomiska politik i olika krislägen. Utgångs-&lt;br&gt;punkten bör vara de antaganden om krisers och krigs karaktär och varaktig-&lt;br&gt;het som fastställts av regeringen som planeringsförutsättningar för totalför-&lt;br&gt;svarets militära och civila delar. Utifrån dessa planeringsförutsättningar bör&lt;br&gt;olika scenarier läggas upp omfattande perioden från förkrigsskedets början&lt;br&gt;(med ökad oro och begynnande störningar i utrikeshandeln) till neutralitets-&lt;br&gt;skedets slut (med krig i vår omvärld, total mobilisering i Sverige och utrikes-&lt;br&gt;handelns sammanbrott).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppen skall bedöma hur olika delar av vår ekonomi kan väntas reagera&lt;br&gt;på de störningar av samhällsekonomin som förutsätts inträffa i olika krislä-&lt;br&gt;gen och med vilka medel de icke önskvärda effekterna lämpligen kan mot-&lt;br&gt;verkas. För samtliga studerade skeden bör genomgången koncentreras till&lt;br&gt;de viktigaste delområdena av samhällsekonomin såsom produktion, syssel-&lt;br&gt;sättning, utrikeshandel, finans- och valutamarknader, konsumtion, priser,&lt;br&gt;inkomstfördelning och statsfinanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen väntas lägga fram sitt betänkande under våren 1992.1 sitt&lt;br&gt;arbete har gruppen också kommit att pröva behovet av att ge beredskapspla-&lt;br&gt;neringen på den ekonomiska politikens område en fast organisation. Denna&lt;br&gt;fråga har tidigare aktualiserats bl.a. i den ledningsstudie som överstyrelsen&lt;br&gt;för civil beredskap genomförde under åren 1988 och 1989. Därvid konstate-&lt;br&gt;rades att det inte finns någon central myndighet på vilken kan läggas ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;funktionsansvar för ett så brett område som ”samhällsekonomi” eller ”eko-&lt;br&gt;nomisk-politiska åtgärder”. Åtgärder inom detta fält ligger naturligen nära&lt;br&gt;regeringskansliet varför organisatoriska beredskapslösningar borde åter-&lt;br&gt;spegla detta förhållande. Därför ansågs det lämpligt att knyta en bered-&lt;br&gt;skapsdelegation till finansdepartementet med uppgift att samordna bered-&lt;br&gt;skapsförberedelserna på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en beredskapsdelegation för den ekonomiska politiken sam-&lt;br&gt;manhänger med de förslag som arbetsgruppen kommer att lägga fram av-&lt;br&gt;seende inriktningen av den ekonomiska politiken under kriser och i krig. Ef-&lt;br&gt;ter betänkandets publicering kommer regeringen att att ta ställning till in-&lt;br&gt;riktningen och de organisatoriska formerna för en beredskapsplanering på&lt;br&gt;den ekonomiska politikens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner inriktningen av funktionerna inom verksamhetsområ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Kapitel 8.&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;J ordbruksdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1. Funktionen Livsmedelsförsörjning m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Livsmedelsförsörjning m.m. omfattar försörjningen med livs-&lt;br&gt;medel inkl, vatten, reglerings- och ransoneringsätgärder avseende livsme-&lt;br&gt;del, livsmedelshygien och civil veterinärverksamhet. Med livsmedelsförsörj-&lt;br&gt;ning avses härvid all verksamhet från producent till konsument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk är funktionsansvarig myndighet. Vidare har statens&lt;br&gt;livsmedelsverk och statens naturvårdsverk uppgifter inom funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsförsörjningen grundas på de fredstida resurserna inom livsme-&lt;br&gt;delssektorn och dess förmåga till anpassning under kriser och i krig. Produk-&lt;br&gt;tion och distribution skall bedrivas på i stort sett samma sätt under kriser och&lt;br&gt;i krig som under normala förhållanden, dock med beaktande av att inrikt-&lt;br&gt;ningen inom jordbruket på olika grödor och animalieprodukter kan föränd-&lt;br&gt;ras beroende på bl.a. tillgången på olika importerade insatsvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för livsmedelsfunktionens verksamhet är att alla även under kriser&lt;br&gt;och i krig skall kunna konsumera tillräckligt med livsmedel med hänsyn till&lt;br&gt;energiinnehåll m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande genomsnittliga energitillförsel (2900 kcal per person och dygn)&lt;br&gt;bör kunna upprätthållas. En mindre varierad kost måste accepteras, och för&lt;br&gt;en kortare period kan en reducering accepteras för en stor del av befolk-&lt;br&gt;ningen. Avbrott i tillförseln till detaljhandeln på upp till en vecka kan accep-&lt;br&gt;teras. Tre till fem liter dricksvatten per person och dygn (överlevnadsbehov)&lt;br&gt;skall disponeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsransonering skall kunna införas senast fyra veckor efter beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De väsentligaste delarna av den enskilda djursjukvården skall kunna upp-&lt;br&gt;rätthållas i normal omfattning. En angripares möjlighet att genom sabotage&lt;br&gt;sprida främst biologiska organismer via dricksvatten och mjölk skall försvå-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsåtgärder inom funktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsberedskapen bygger i första hand på det jordbruk och fiske samt&lt;br&gt;den livsmedelsindustri och distribution m.m. som finns i fredstid. Målet är&lt;br&gt;att produktion, förädling och distribution skall bedrivas på i stort sett samma&lt;br&gt;sätt som under normala förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra hand vidtas olika beredskapsåtgärder. Dessa åtgärder består av&lt;br&gt;beredskapslagring och andra särskilda beredskapsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beredskapsåtgärder än lagring består av planläggningsåtgärder&lt;br&gt;inom olika områden för att ge en bättre anpassningsförmåga i en situation&lt;br&gt;av kris/krig. Arbetet med planläggning består av förberedelser för att resur-&lt;br&gt;ser skall kunna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utnyttjas på bästa sätt, t.ex. genom omställning av jordbruket (ändrad&lt;br&gt;produktionsinriktning) som bl.a. minskar behovet av olika insatsvaror,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fördelas optimalt, t.ex. genom uppskov för jordbrukare, begränsning av&lt;br&gt;uttagning av traktorer, regleringssystem för insatsvaror, ransoneringssys-&lt;br&gt;tem för dagligvaror samt planläggning av s.k. K-företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bevaras och om möjligt skapas, t.ex. genom skydd (undanförsel),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lokaliseras utifrån behoven, t.ex. genom förberedelser för en lagerupp-&lt;br&gt;byggnad i Norrland under ett krisskede och för krigsleveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslagringen är den dyraste åtgärden inom funktionen. Lagring sker&lt;br&gt;dels i form av insatsvaror för jordbruket för att kunna klara en situation med&lt;br&gt;minskad import, dels i form av färdiga livsmedel och livsmedelsråvaror för&lt;br&gt;att klara ett angrepp mot landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare väsentligt att olika åtgärder utformas som ger större möjlig-&lt;br&gt;heter till anpassning vid en kris så att handlingsfriheten och funktionssäker-&lt;br&gt;heten blir hög. Förutom nyligen nämnda åtgärder åstadkoms anpassning&lt;br&gt;också bl.a. genom administrativ beredskap (författningsberedskap och orga-&lt;br&gt;nisationsberedskap) och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om ny livsmedelspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en tid tillbaka är livsmedelspolitiken föremål för ett omfattande re-&lt;br&gt;formarbete. Riksdagen fattade våren 1990 beslut om en ny livsmedelspolitik&lt;br&gt;(prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327). Vidare kommer såväl ett EES-avtal,&lt;br&gt;GATT-förhandlingarna samt ett svenskt medlemskap i EG att påverka&lt;br&gt;svensk livsmedelssektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för den framtida livsmedelspolitiken skall enligt riks-&lt;br&gt;dagsbeslutet vara att jordbruket i princip skall vara underkastat samma vill-&lt;br&gt;kor som andra näringar. Jordbruket skall marknadsanpassas och successivt&lt;br&gt;avregleras. Producenterna skall endast ersättas för efterfrågade varor och&lt;br&gt;tjänster. I de fall efterfrågan gäller kollektiva varor och nyttigheter är offent-&lt;br&gt;liga ingripanden befogade. Dessa varor och tjänster skall då betalas med of-&lt;br&gt;fentliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelspolitikens mål vad gäller beredskapen skall enligt riksdagsbe-&lt;br&gt;slutet vara att trygga landets livsmedelsförsörjning under kriser och i krig.&lt;br&gt;Beredskapen skall grundas på de fredstida resurserna inom livsmedelssek-&lt;br&gt;torn och dess förmåga till omställning, kompletterad med särskilda bered-&lt;br&gt;skapsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åkerarealen kan enligt riksdagsbeslutet sjunka till en betydligt lägre nivå&lt;br&gt;än den vid tidpunkten för beslutet utan attförsörjningssäkerheten äventyras,&lt;br&gt;förutsatt att särskilda riktade åtgärder vidtas i form av ökad lagring. Antalet&lt;br&gt;mjölkkor kan också sjunka till en lägre nivå än den vid tidpunkten för beslu-&lt;br&gt;tet utan att det finns anledning till åtgärder föranledda av beredskapsskäl.&lt;br&gt;Statens jordbruksnämnd (numera statens jordbruksverk) skall enligt riks-&lt;br&gt;dagsbeslutet såväl vad gäller storleken på den brukade arealen som antalet&lt;br&gt;mjölkkor noga övervaka utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena i övre Norrland kräver enligt riksdagsbeslutet speciella åt-&lt;br&gt;gärder för att en fullgod beredskap skall kunna upprätthållas. Som en av åt-&lt;br&gt;gärderna för att uppnå detta skall enligt beslutet det särskilda prisstödet till&lt;br&gt;norra Sverige, som utbetalas i form av ett belopp per producerad enhet, bi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behållas. Beredskapsåtgärder i form av beredskapslagring skall utgöra kom-&lt;br&gt;plement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1985 års livsmedelspolitiska beslut översattes beredskapsmålet till ett an-&lt;br&gt;tal produktionsmål för olika produktionsgrenar. Enligt det livsmedelspoli-&lt;br&gt;tiska beslutet om livsmedelspolitiken är det emellertid olämpligt att relatera&lt;br&gt;beredskapsmål till fredstida produktion. Hänsyn måste nämligen bl.a. tas till&lt;br&gt;ändrat konsumtionsmönster och ändrad produktionsinriktning under kriser&lt;br&gt;och i krig. Exempelvis kan produktionen mätt i kalorier effektiviseras i krig.&lt;br&gt;Det är också möjligt att genom en variation av kriskosten och en större lag-&lt;br&gt;ring än tidigare av såväl insatsvaror som livsmedel uppfylla beredskapsmå-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från beredskapssynpunkt kan således enligt det livsmedelspolitiska beslu-&lt;br&gt;tet minskade resurser i jordbruket accepteras. För livsmedelsberedskapen är&lt;br&gt;det enligt beslutet samhällsekonomiskt fördelaktigt att i stället öka bered-&lt;br&gt;skapslagringen. I enlighet härmed har därför 100 miljoner kr. investerats i&lt;br&gt;uppbyggnad av lagren av livsmedel och insatsvaror redan under budgetåret&lt;br&gt;1990/91. Under budgetåret 1991/92 har ytterligare 43 miljoner kr. investerats&lt;br&gt;i lageruppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av det livsmedelspolitiska beslutet från beredskapssynpunkt&lt;br&gt;skall följas upp noga. Reformen innebär förändringar för hur fullgod försörj-&lt;br&gt;ningsberedskap skall kunna garanteras. Det är därför av stor vikt att kor-&lt;br&gt;rekta avvägningar görs mellan beredskapslagring och resurser inom livsme-&lt;br&gt;delssektorn avseende t.ex. storleken på den brukade arealen, antalet mjölk-&lt;br&gt;kor samt den geografiska spridningen av jordbruksproduktionen och föräd-&lt;br&gt;lingsindustrin. Jordbruksnämnden (numera statens jordbruksverk) har ge-&lt;br&gt;nom regeringsbeslut den 20 december 1990 fått i uppdrag att noga följa ut-&lt;br&gt;vecklingen i detta avseende. Vad gäller kriskosten måste beaktas dels att&lt;br&gt;denna måste anpassas till resursförändringen inom jordbruket, dels att&lt;br&gt;denna får återverkningar på livsmedelsproduktionen och konsumtionen i&lt;br&gt;fredstid. I uppdraget till jordbruksverket ingår också att noga följa produk-&lt;br&gt;tionsutvecklingen mot bakgrund härav. Om verket finner att det är risk för&lt;br&gt;att beredskapsmålet inte går att uppfylla, skall verket föreslå regeringen åt-&lt;br&gt;gärder för att motverka en oönskad utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktning under programplaneperioden 1992/93-1996197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksdagsbeslutet om en ny livsmedelspolitik våren 1990 förutsattes omställ-&lt;br&gt;ningen av jordbruket ske snabbt med minskade resurser i jordbruket som&lt;br&gt;följd. En snabb och kraftig lageruppbyggnad av insatsvaror och livsmedel&lt;br&gt;bedömdes därför som nödvändig för att kompensera resursminskningen i&lt;br&gt;jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagring av livsmedel syftar i första hand till att klara försörjningen under&lt;br&gt;ett krig medan lagring av insatsvaror är nödvändig för en sammanhängande&lt;br&gt;kris- och krigsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1991 att uppbyggnaden av lagren av livsmedel&lt;br&gt;och insatsvaror skall ske under en längre tidsperiod än vad det livsmedelspo-&lt;br&gt;litiska beslutet förutsatte (prop. 1990/91:102 bil. 4, FöU8, rskr.285). Bak-&lt;br&gt;grunden till detta beslut var att det var oklart hur snabbt omställningen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbruket skulle ske och därmed i vilken takt resurserna i jordbruket skulle&lt;br&gt;förändras. I avvaktan på att konsekvenserna av 1990 års livsmedelspolitiska&lt;br&gt;beslut skulle framträda tydligare beslutade riksdagen därför om en långsam-&lt;br&gt;mare lageruppbyggnad. Denna långsammare lageruppbyggnad innebar en&lt;br&gt;besparing med 100 miljoner kr. i förhållande till den lageruppbyggnadsplan&lt;br&gt;som det livsmedelspolitiska beslutet förutsatte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut våren 1991 innebar att 43 miljoner kr. tilldelades livs-&lt;br&gt;medelsfunktionen för lageruppbyggnad under budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den livsmedelspolitiska reformen kommer att leda till att resurserna i&lt;br&gt;jordbruket minskar. Effekterna av avregleringen, som påbörjades den 1 juli&lt;br&gt;1991, är emellertid till stor del av långsiktig karaktär. Omställningen av jord-&lt;br&gt;bruket till följd av den livsmedelspolitiska reformen har hittills, så långt det&lt;br&gt;i dagsläget går att bedöma, gått i avsedd riktning. På animaliesidan har i stort&lt;br&gt;sett balans uppnåtts. På vegetabiliesidan är dock överskotten mycket stora&lt;br&gt;trots att fler jordbrukare har anmält sig till omställningsåtgärderna jämfört&lt;br&gt;med det tidigare omställningsprogrammet Omställning -90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som komplement till programplanen har jordbruksverket redovisat kon-&lt;br&gt;sekvenserna av en långsammare lageruppbyggnad under förutsättning av en&lt;br&gt;ökning av den totala medelstilldelningen till funktionen om 30 miljoner kr.&lt;br&gt;per år under perioden 1992/93-1996/97 med utgångspunkt i de resurser som&lt;br&gt;ställts till funktionens förfogande budgetåret 1991/92, vilka uppgår till totalt&lt;br&gt;266 miljoner kr. Vid en sådan medelstilldelning bör enligt jordbruksverket&lt;br&gt;en prioritering av investeringarna göras genom att i första hand investeringar&lt;br&gt;i livsmedel för lageruppbyggnad i Norrland tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det alternativ till medelsförbrukning som jordbruksverket härvid&lt;br&gt;redovisat blir den totala medelstilldelningen således lägre än det förslag som&lt;br&gt;jordbruksverket förordar i programplanen och som vi återkommer till i det&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt vår mening svårt att i dagsläget bedöma hur snabbt omställ-&lt;br&gt;ningen av jordbruket kommer att ske och därmed i vilken takt resurserna i&lt;br&gt;jordbruket kommer att minska. Härtill är det vidare oklart vilka konsekven-&lt;br&gt;ser EES-avtalet, GATTförhandlingarna samt ett svenskt medlemskap i EG&lt;br&gt;kommer att få på svensk livsmedelssektor. Regeringens bedömning är därför&lt;br&gt;att lageruppbyggnaden av insatsvaror och livsmedel, i enlighet med riksdags-&lt;br&gt;beslutet våren 1991, bör ske under en längre tidsperiod. Lageruppbyggna-&lt;br&gt;den bör härvid givetvis inte avstanna utan fortgå, fast i långsammare takt. I&lt;br&gt;det här sammanhanget vill vi understryka nödvändigheten av en väl avvägd&lt;br&gt;balans - såväl av beredskapspolitiska som ekonomiska skäl - mellan bered-&lt;br&gt;skapslagring och olika resurser inom livsmedelssektorn. Jordbruksverket&lt;br&gt;har, som vi tidigare redovisat, fått i uppdrag att noga följa utvecklingen i&lt;br&gt;bl.a. detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den gemensamma programplanen för totalförsvarets civila del lämnar över-&lt;br&gt;styrelsen för civil beredskap, i samråd med bl.a. jordbruksverket, förslag till&lt;br&gt;årlig fördelning av de ekonomiska planeringsramarna under perioden&lt;br&gt;1992/93-1996/97. Livsmedelsfunktionen tilldelas därvid i samtliga ekono-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miska ramar totalt 75 miljoner kr. under perioden. 20 miljoner kr. föreslås&lt;br&gt;tilldelas funktionen vardera budgetåren 1992/93- 1994/95 och 15 miljoner kr.&lt;br&gt;budgetåret 1995/96. De 75 miljoner kr. som föreslås av överstyrelsen avser&lt;br&gt;endast nytillkomna uppgifter utöver de som föranleds av den livsmedelspoli-&lt;br&gt;tiska reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen föreslås utnyttjas för läkemedelsförsörjning m.m. inom den civila&lt;br&gt;veterinärverksamheten (15 miljoner kr.), anskaffning av kemikalier för att&lt;br&gt;säkerställa hygieniska krav inom vattenförsörjningen i en kris- och krigssi-&lt;br&gt;tuation (56 miljoner kr.) samt vissa begränsade åtgärder för ABC-skydd (4&lt;br&gt;miljoner kr.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsåtgärder föranledda av det livsmedelspolitiska beslutet ligger&lt;br&gt;utanför den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del och&lt;br&gt;behandlas i jordbruksverkets programplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen föreslår i sin programplan att samtliga beredskapsåtgärder&lt;br&gt;inom livsmedelsfunktionen lyfts in i den ekonomiska planeringsramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsförsörjningen är enligt jordbruksverket en central del i den livs-&lt;br&gt;nödvändiga försörjningen. Livsmedelsförsörjningen under kriser/krig måste&lt;br&gt;därför kunna klaras med hög säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkterna för jordbruksverkets förslag i programplanen är rege-&lt;br&gt;ringens planeringsanvisningar om krisers och krigs varaktighet samt de poli-&lt;br&gt;tiska beslut, och konsekvenserna därav, som fattas inom livsmedelspoliti-&lt;br&gt;kens område, i första hand det livsmedelspolitiska beslutet om en ny livsme-&lt;br&gt;delspolitik våren 1990. En annan utgångspunkt är målet att varje individ un-&lt;br&gt;der kriser och i krig liksom i fred bör kunna få ca 2 900 kcal per dygn mätt i&lt;br&gt;detaljhandelsledet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1990 års livsmedelspolitiska beslut kommer jordbrukets omfatt-&lt;br&gt;ning att minska till följd av att överskottsproduktionen faller bort. De pro-&lt;br&gt;duktionsgrenar som är särskilt viktiga från beredskapssynpunkt och som kan&lt;br&gt;komma att uppvisa större minskningar utgörs av odlingen av brödsäd samt&lt;br&gt;mjölkproduktionen. Även oljeväxtodlingen är viktig från beredskapssyn-&lt;br&gt;punkt. Förutom att produktionen i jordbruket totalt sett kommer att&lt;br&gt;minska, kommer enligt jordbruksverket en tyngdpunktsförskjutning av pro-&lt;br&gt;duktionen att ske söderut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av jordbruksproduktionen och förskjutningen söderut kom-&lt;br&gt;mer att medföra motsvarande utveckling inom livsmedelsindustrin. Den&lt;br&gt;överkapacitet som funnits väntas försvinna och koncentrationen till färre en-&lt;br&gt;heter väntas fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I programplanen har jordbruksverket bedömt utvecklingen fram till mit-&lt;br&gt;ten av 1990-talet. Den livsmedelspolitiska reformen väntas som nämnts&lt;br&gt;minska jordbruksproduktionen. För att klara försörjningen under en kris&lt;br&gt;måste en omställning ske av jordbruksproduktionen. Syftet med omställ-&lt;br&gt;ningen är att åstadkomma en sammansättning av kosten som är resurssnå-&lt;br&gt;lare i den meningen att förbrukningen av importerade insatsvaror i jordbru-&lt;br&gt;ket blir mindre. Genom att öka andelen vegetabilier i kosten på bekostnad&lt;br&gt;av animalier uppnås detta syfte. Omställningen av jordbruket under en kris&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär att odlingen av brödsäd, oljeväxter och potatis måste öka medan&lt;br&gt;produktionen av kött, fläsk och ägg kan minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skisserade omställningen leder till ett behov av brödsädsodling om&lt;br&gt;ca 300 000 ha och oljeväxtodling om ca 185 000 ha. Genom att jordbrukets&lt;br&gt;omfattning kommer att minska till följd av avregleringen, kan den ökning&lt;br&gt;som kommer att krävas i en kris bli stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de bedömningar om jordbrukets omfattning i mitten av&lt;br&gt;1990-talet som jordbruksverket har gjort kan det enligt verket bli nödvändigt&lt;br&gt;att vidta åtgärder för att upprätthålla produktionen på en så hög nivå att det&lt;br&gt;skall bli möjligt att från ett år till ett annat öka produktionen tillräckligt&lt;br&gt;mycket. Områden där sådana åtgärder kan komma att bli aktuella är bröd-&lt;br&gt;säds- och oljeväxtodlingen samt mjölkproduktionen. Vad gäller produktio-&lt;br&gt;nen av övriga animalier bedömer jordbruksverket att denna bör kunna&lt;br&gt;minska utan att det från beredskapssynpunkt behöver uppstå några pro-&lt;br&gt;blem. Inte heller bedöms några problem från beredskapssynpunkt uppstå&lt;br&gt;genom den minskning av den totala åkerarealen som kan förutses under de&lt;br&gt;närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För perioden 1992/93-1996/97 behövs enligt jordbruksverket totalt 2240,9&lt;br&gt;miljoner kr. för livsmedelsfunktionens beredskapsverksamhet, inkl, de 75&lt;br&gt;miljoner kr. inom den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del som&lt;br&gt;avser nya uppgifter för funktionen. Av det totala medelsbehovet avser 690,7&lt;br&gt;miljoner kr. investeringar i beredskapslager och 649,9 miljoner kr. drifts-&lt;br&gt;kostnader för denna lagring. Andra beredskapsåtgärder än lagring som tidi-&lt;br&gt;gare beskrivits står för 28,8 miljoner kr. Räntekostnaderna för investerat&lt;br&gt;statskapital uppgår till 796,5 miljoner kr. vid 12,25 % ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslagringen är den dyraste åtgärden inom funktionen. Den sva-&lt;br&gt;rar för 98 % av medelsbehovet. Lagringen sker dels i form av s.k. insatsvaror&lt;br&gt;till jordbruket (kvävegödselmedel, proteinfodermedel, bekämpningsmedel&lt;br&gt;och köksväxtfröer) för att klara en situation med minskad import, dels i form&lt;br&gt;av livsmedel och livsmedelsråvaror för att klara ett angrepp mot landet som&lt;br&gt;bl.a. kan innebära att mindre områden av landet blir isolerade, att den mili-&lt;br&gt;tära handlingsfriheten blir begränsad eller att transporter till Norrland&lt;br&gt;omöjliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket föreslår större investeringar av insatsvaror under de tre&lt;br&gt;första åren under programperioden med motiveringen att det är angeläget&lt;br&gt;att så snart som möjligt nå lagringsmålet för proteinfodermedel. Större inve-&lt;br&gt;steringar budgetåret 1992/93 föreslås också avseende livsmedel med motive-&lt;br&gt;ringen att det är angeläget att snabbt komma vidare med den redan påbör-&lt;br&gt;jade lageruppbyggnaden i Norrland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller beredskapslagringen av livsmedel föreslår jordbruksverket att&lt;br&gt;den omstrukturering av lagringen som inleddes budgetåret 1990/91 fortsät-&lt;br&gt;ter. Skälen till denna omstrukturering är dels att lagringen bör bli kostnads-&lt;br&gt;effektivare, dels att trygga försörjningen i Norrland. Successivt kommer lag-&lt;br&gt;ringen av brödsäd att öka och även nya produkter att införas i sortimentet&lt;br&gt;(vegetabiliskt fett, gröna linser och bruna bönor). Å andra sidan kommer&lt;br&gt;lagringen av bl.a. köttkonserver och mjölkpulver att minska. Lagringen av&lt;br&gt;råkaffe och margarinråvaror kommer att upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom medlen om 75 miljoner kr. från den ekonomiska planeringsramen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan en angelägen lagring av veterinära läkemedel och kemikalier för vatten-&lt;br&gt;verkens dricksvattenberedning påbörjas. Lagring av veterinära läkemedel är&lt;br&gt;angelägen för att kunna upprätthålla livsmedelsproduktionen med så lite&lt;br&gt;störningar av sjukdomar som möjligt. Målet vad gäller vattenförsörjningen&lt;br&gt;är främst att vid ett angrepp mot Sverige kunna säkerställa tillgången på&lt;br&gt;dricksvatten för konsumenternas överlevnadsbehov och minimibehovet för&lt;br&gt;andra prioriterade förbrukare såsom sjukvård och livsmedelsindustri. Den&lt;br&gt;mikrobiologiska kvaliteten hos dricksvattnet skall därvid kunna upprätthål-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom nämnda medel från den ekonomiska ramen föreslås vidare åtgär-&lt;br&gt;der inom ABC-området. Målet under programplaneperioden rörande skydd&lt;br&gt;mot ABC- stridsmedel är främst att bygga upp förmåga att undvika ned-&lt;br&gt;smittning, förmåga att upptäcka nedsmittning, förmåga att trygga livsme-&lt;br&gt;delsförsörjningen trots insatser av ABC-stridsmedel samt förmåga att värna&lt;br&gt;djuren. Kunskaperna om problemen inom livsmedelsförsörjningen vid ra-&lt;br&gt;dioaktivt nedfall och insatser med biologiska och kemiska stridsmedel är&lt;br&gt;bristfälliga. Under programplaneperioden skall kunskaperna inom dessa&lt;br&gt;områden byggas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller livsmedelsverkets arbete under programplaneperioden kom-&lt;br&gt;mer verket bl.a. att påbörja studier av hur livsmedelskontrollen kan anpas-&lt;br&gt;sas till utrikeshandelsstörningar och till ett angrepp mot Sverige. Vid dessa&lt;br&gt;studier skall bl.a. behovet av livsmedels- och vattenlaboratorier utredas. Vi-&lt;br&gt;dare kommer möjligheterna att analysera sådana kemikalier eller mikroor-&lt;br&gt;ganismer som kan tänkas få användning som stridsmedel t.ex. vid sabotage&lt;br&gt;att utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 8&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2. Anslagsfrågor för budgetåret 1992/93&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;H 4. Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 333 572&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 876 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83 959 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation 58 841 282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget anvisas medel för bruttoinvesteringar i beredskapslager av&lt;br&gt;insatsvaror i jordbruket och livsmedel. Medel som erhålls vid utförsäljning&lt;br&gt;av lager tas däremot upp som inkomst under anslaget Kostnader för bered-&lt;br&gt;skapslagring av livsmedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget anvisas medel för produktionsförberedelser, ABC-skydd&lt;br&gt;och ransoneringsförberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beredskapslagring av insatsvaror har jordbruksverket beräknat ett me-&lt;br&gt;delsbehov om 88,7 miljoner kr. under budgetåret 1992/93. Utgångspunkten&lt;br&gt;för jordbruksverkets förslag är en bedömning av utvecklingen av jordbruks-&lt;br&gt;produktionen fram till mitten av 1990-talet med beaktande av konsekven-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna av de beslut som fattats inom livsmedelspolitikens område, i första&lt;br&gt;hand det livsmedelspolitiska beslutet år 1990. Minskningen av jordbrukets&lt;br&gt;omfattning till följd av detta beslut medför att beredskapslagringen av han-&lt;br&gt;delsgödselkväve och foderprotein bör ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beredskapslagring av kemikalier till vattenverkens dricksvattenbered-&lt;br&gt;ning föreslår jordbruksverket investeringar motsvarande 19 miljoner kr. och&lt;br&gt;för ABC-skydd 1 miljon kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klara livsmedelsförsörjningen under ett angrepp mot Sverige som&lt;br&gt;bl.a. kan innebära att mindre områden av landet blir isolerade, att den mili-&lt;br&gt;tära handlingsfriheten blir begränsad, att transporter till Norrland omöjlig-&lt;br&gt;görs måste beredskapslager av livsmedel finnas tillgängliga. För beredskaps-&lt;br&gt;lagring av livsmedel har jordbruksverket beräknat ett medelsbehov om totalt&lt;br&gt;68,7 miljoner kr. under budgetåret 1992/93. Jordbruksverkets förslag av-&lt;br&gt;seende livsmedel innebär dels en kraftig omstrukturering av beredskapslag-&lt;br&gt;ringen för att göra den kostnadseffektivare, dels en utbyggnad för att trygga&lt;br&gt;försörjningen i Norrland. Omstruktureringen av lagren påbörjades redan&lt;br&gt;under budgetåret 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt beräknar jordbruksverket kostnaderna för Inköp av livsmedel m.m.&lt;br&gt;för beredskapslagring till 174 400 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ingången av budgetåret 1991/92 fanns en reservation under anslaget&lt;br&gt;om 58 841 282 kr. Denna reservation beror dels på att medel för ransone-&lt;br&gt;ringsförberedelser finns kvar från budgetåret 1990/91 eftersom det gamla sy-&lt;br&gt;stemet med person- och beredskapskort visat sig kunna bibehållas t.o.m. år&lt;br&gt;1993 trots att folkbokföringen fr.o.m. juli 1991 handhas av skattemyndighe-&lt;br&gt;terna i stället för av pastorsämbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har investeringsmedel avsedda för lagring av kalkammonsalpeter&lt;br&gt;inte kunnat utnyttjas under budgetåret 1990/91. Det reserverade beloppet&lt;br&gt;uppgår till ca 55 miljoner kr. Skälet till att reservationen har gjorts är att&lt;br&gt;den lagringsform (omsättningslager) som utnyttjats inte längre visar sig vara&lt;br&gt;möjlig att utnyttja av kostnadsskäl. Under våren 1991 har dåvarande jord-&lt;br&gt;bruksnämnden förberett en långtidslagring av kalkammonsalpeter till lägre&lt;br&gt;kostnader. Leveranser av kalkammonsalpeter för beredskapslagring har på-&lt;br&gt;böljats under november 1991. Vid utgången av budgetåret 1991/92 beräknas&lt;br&gt;ingen reservation på anslaget föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad vi tidigare anfört bör uppbyggnaden av beredskapslagren&lt;br&gt;till följd av det livsmedelspolitiska beslutet ske under en längre tidsperiod än&lt;br&gt;vad jordbruksverket föreslår i sin programplan. Enligt vår mening bör vidare&lt;br&gt;huvuddelen av anvisade medel under anslaget under budgetåret 1992/93 ut-&lt;br&gt;nyttjas för en fortsatt lageruppbyggnad av livsmedel i Norrland. För detta&lt;br&gt;ändamål har vi beräknat 62 703 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver bör 21 256 000 kr. ur den ekonomiska planeringsramen för to-&lt;br&gt;talförsvarets civila del tilldelas jordbruksverket. Av detta belopp bör 20 256&lt;br&gt;000 kr. investeras i lageruppbyggnad av kemikalier till vattenverkens drick-&lt;br&gt;svattenberedning och 1 000 000 kr. bör utnyttjas för ABC-skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1992/93 tilldelas således inga medel för ökad bered-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapslagring av insatsvaror. Regeringen vill i det här sammanhanget erinra&lt;br&gt;om att en omfattande uppbyggnad av lagren av insatsvaror har skett under&lt;br&gt;budgetåren 1990/91 och 1991/92, vilket innebär att inneliggande lager av in-&lt;br&gt;satsvaror i dagsläget har ett återanskaffningsvärde i storleksordningen 490&lt;br&gt;miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller ransoneringsförberedelser m.m. får jordbruksverket använda&lt;br&gt;de av verket reserverade medlen om 2 726 000 kr. för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget bör sammanlagt föras upp med 83 959 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H 5. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/92 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199 774 357&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223 007 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233 250 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas driftskostnaderna för beredskapslagring av livsmedel&lt;br&gt;m.m. samt kostnader för andra beredskapsåtgärder än lagring i form av pla-&lt;br&gt;nering m.m. Under anslaget Statens jordbruksverk anvisas medel för löne-&lt;br&gt;kostnader m.m. för viss personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av redan gjorda investeringar i beredskapslager samt de ökningar&lt;br&gt;som verket föreslår under budgetåret 1992/93 har jordbruksverket beräknat&lt;br&gt;kostnaderna för beredskapslagring till 245 144 000 kr.,varav 134 015 000 kr.&lt;br&gt;utgör räntekostnader. För planeringsåtgärder härverket beräknat medelsbe-&lt;br&gt;hovet till 3 746 000 kr. Sammanlagt bör anslaget enligt jordbruksverket föras&lt;br&gt;upp med 248 890 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av regeringens förslag om ökade investeringar beräknas kost-&lt;br&gt;naderna för beredskapslagring till 229 354 000 kr. För övergripande plane-&lt;br&gt;ring beräknas kostnaderna till 3 746 000 kr. Därutöver beräknar regeringen&lt;br&gt;150 000 kr. till statens livsmedelsverk för de deluppgifter inom funktionen&lt;br&gt;som verket fullgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget bör föras upp med sammanlagt 233 250 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner inriktningen av funktionen Livsmedelsförsörjning&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 83 959 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 233 250 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Kapitel 9.&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Funktionen Arbetskraft&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Funktionen omfattar arbetskraftsförsörjning, arbetsmarknadsutbildning,&lt;br&gt;vapenfriutbildning, arbetarskydd och arbetsmarknadstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen är funktionsansvarig myndighet för funktionen&lt;br&gt;Arbetskraft. Arbetsmarknadsstyrelsens uppgift är att i fred planera för den&lt;br&gt;krigsviktiga sektorn så att behovet av personal under kriser och i krig säker-&lt;br&gt;ställs. Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar behovet av medel för planlägg-&lt;br&gt;nings- och övningsverksamhet för arbetsmarknadsverkets del till 1,9 miljo-&lt;br&gt;ner kr. under budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsens förberedelser för att underlätta arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens anpassning till de varierande förutsättningarna under kris och i krig&lt;br&gt;fortskrider och arbetsmarknadsstyrelsen bedömer att satta mål kommer att&lt;br&gt;kunna uppnås under försvarsbeslutsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En till följd av kriser och krig kraftigt ökad rörlighet på arbetsmarknaden&lt;br&gt;skall kunna hanteras så att för totalförsvaret viktiga verksamheter kan upp-&lt;br&gt;rätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal pågående utredningar kommer att innebära förslag som påverkar&lt;br&gt;de personella resursernas utnyttjande inom totalförsvaret. Det gäller såväl&lt;br&gt;olika pliktlagar och författningsstöd för ianspråkstagande som former för ut-&lt;br&gt;tagning, utbildning och personalredovisning. Främst avses utredningen om&lt;br&gt;totalförsvarets personalförsörjning genom pliktsystem (Dir 1991:40), utred-&lt;br&gt;ningen om frivillig medverkan i totalförsvaret (Fö 1990:02), utredningen om&lt;br&gt;lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO) samt arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsens utredning om totalförsvarsverksamheten inom arbets-&lt;br&gt;marknadsverket. Inriktningen av arbetskraftsfunktionen kommer också att&lt;br&gt;påverkas av dessa pågående utredningar. Med stöd av olika ställningstagan-&lt;br&gt;den med anledning av dessa utredningar, och om så erfordras, torde en för-&lt;br&gt;ordning om totalförsvarets personalförsörjning senare kunna utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. CFL-utredningens förslag till en lag om civilt försvar (SOU&lt;br&gt;1989:42) innefattar bestämmelser som berör nuvarande regler om civilför-&lt;br&gt;svarsplikt. Förslaget bereds för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av funktionen bör vara att för det krigsomställda samhällets&lt;br&gt;personalförsörjning var och en bör utföra den verksamhet som han eller hon&lt;br&gt;är bäst skickad för genom sin fredstida utbildning och yrkeserfarenhet. Med&lt;br&gt;hänsyn till krigssamhällets krav och behov av arbetskraft måste personalför-&lt;br&gt;sörjningen dock förstärkas genom pliktlagar samt aktiv arbetsförmedling&lt;br&gt;och rörlighetsstimulerande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personer som genom pliktlag eller frivilligavtal blir uttagna, utbildade&lt;br&gt;och krigsplacerade för krigsuppgifter samt anställda i krigsviktig verksamhet&lt;br&gt;är medvetna om sina uppgifter i totalförsvaret men i det krigsomställda sam-&lt;br&gt;hället kommer att verka män och kvinnor, som i fred inte vet om att de kan&lt;br&gt;få viktiga uppgifter i totalförsvaret. Dessa måste genom lämplig information&lt;br&gt;och eventuell viss övningsverksamhet bli medvetna om sina totalförsvars-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter. Tanken om totalförsvaret som hela folkets angelägenhet skulle då&lt;br&gt;få ordentligt genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det i det krigsomställda samhället kan uppstå konkurrens om arbets-&lt;br&gt;kraft, speciellt nyckelpersoner, måste det klarläggas vem som har rätt att ta&lt;br&gt;ut, utbilda och krigsplacera dessa olika personer. F.n. ses detta över av en&lt;br&gt;särskild utredning (Fö 1991:02) om totalförsvarets personalförsörjning ge-&lt;br&gt;nom pliktsystem (dir 1991:40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:100 bil. 12 har regeringen föreslagit riksdagen att till ar-&lt;br&gt;betsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisa&lt;br&gt;ett ramanslag på 2 810 242 000 kr. Härav beräknas 1 800 000 kr. exkl. mer-&lt;br&gt;värdesskatt över den ekonomiska planeringsramen för den civila delen av&lt;br&gt;totalförsvaret för plan- och övningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner inriktningen av funktionen Arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Kapitel 10.&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Funktionen Flyktingverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Flyktingverksamhet som en funktion inom totalförsvarets civila del omfattar&lt;br&gt;dels uppgifter som motsvarar det mottagande av flyktingar och asylsökande&lt;br&gt;som reguljärt förekommer i fredstid, dels de uppgifter som tillkommer i&lt;br&gt;fråga om mottagande och omhändertagande av flyktingar och andra utlän-&lt;br&gt;ningar som under kriser och i krig kan komma att söka en fristad i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk har ansvaret för funktionen. Verket har i fredstid&lt;br&gt;en organisation för flyktingmottagandet med betydande kapacitet och flexi-&lt;br&gt;bilitet. Verket fick en regional organisation år 1989. En överarbetning av be-&lt;br&gt;redskapsplanerna pågår med anledning av den nya organisationen. Bl.a. är&lt;br&gt;det angeläget att klarlägga vissa gränsdragningsproblem i fråga om länssty-&lt;br&gt;relsernas och invandrarverkets ansvar på regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under kriser och i krig skall så långt som möjligt med hänsyn till bl.a. in-&lt;br&gt;strömningen av skyddssökande tillämpas i fredstid gällande principer för&lt;br&gt;mottagande och omhändertagande av flyktingar och asylsökande. Dessa&lt;br&gt;skall beredas nödvändig samhällsservice med beaktande av kris- och krigs-&lt;br&gt;miljöns särskilda krav. De flyktingar som behövs och som passar härför skall&lt;br&gt;utnyttjas på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av landets kommuner har byggt upp kunskap om och erfaren-&lt;br&gt;het av flyktingmottagande. Detta är värdefullt i en kris- eller krigssituation&lt;br&gt;eftersom det är kommunerna som svarar för det praktiska flyktingmottagan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarverket har utrett frågan om den framtida utformningen av be-&lt;br&gt;redskapen för mottagande och omhändertagande av flyktingar under kriser&lt;br&gt;och i krig och lämnat sina förslag till regeringen i maj 1987. Utredningen har&lt;br&gt;remissbehandlats. En del av förslagen har redan genomförts. Andra tas upp&lt;br&gt;i beredningen av CFL-utredningens betänkande (SOU 1989:42) Det civila&lt;br&gt;försvaret. Därefter avser regeringen ta ställning till om ytterligare författ-&lt;br&gt;ningsändringar bör initieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av 12 kap. 4 § utlänningslagen (1989:529) har regeringen bemyn-&lt;br&gt;digats att redan i fredstid utarbeta och ge offentlighet åt de regler som skall&lt;br&gt;gälla i krig, vid krigsfara eller sådana utomordentliga förhållanden som är&lt;br&gt;föranledda av krig eller krigsfara som Sverige har befunnit sig i och som rör&lt;br&gt;utlänningar. Bemyndigandet omfattar alltså även befogenheter att meddela&lt;br&gt;föreskrifter som rör flyktingar som redan tagits emot i Sverige och flyktingar&lt;br&gt;eller andra utlänningar som söker fristad i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner inriktningen av funktionen Flyktingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Kapitel 11.&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;N äringsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1. Funktionen Energiförsörjning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom funktionen Energiförsörjning syftar till att tillgodose&lt;br&gt;samhällets behov av energi under kriser och i krig. Närings- och teknikut-&lt;br&gt;vecklingsverket (NUTEK) är funktionsansvarig myndighet. Inom funktio-&lt;br&gt;nen har också statens kärnkraftinspektion uppgifter. Bränsle- och elförsöij-&lt;br&gt;ningsnämnderna träder i funktion efter särskilda regeringsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1. Mål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiberedskapen skall inriktas på att under kriser och i krig med hög sä-&lt;br&gt;kerhet trygga en tillräcklig energitillförsel för individens överlevnad och&lt;br&gt;samhällets fortbestånd. Beredskapsplaneringen skall utgå ifrån att Sverige i&lt;br&gt;händelse av en internationell försöijningskris eller en annan kris- eller krigs-&lt;br&gt;situation helt eller delvis kan bli beroende av inhemska försörjningsresurser.&lt;br&gt;I det fredstida arbetet skall tillräcklig hänsyn tas till beredskapsaspekterna.&lt;br&gt;Planeringen på beredskapsområdet skall vara flexibel för att kunna trygga&lt;br&gt;försörjningen under olika kris- eller krigssituationer. Ransoneringar och reg-&lt;br&gt;leringar skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor betydelse att samhällets behov av energi kan tillgodoses un-&lt;br&gt;der kriser och i krig. Beroendet av importerad olja är fortfarande ett av de&lt;br&gt;största problemen från beredskapssynpunkt. Även i fredstid kan störningar&lt;br&gt;i tillförseln allvarligt påverka levnadsstandard, sysselsättning och utrikes-&lt;br&gt;handel. Redan under normala förhållanden måste därför åtgärder vidtas för&lt;br&gt;att det skall bli möjligt att i krissituationer utnyttja tillgängliga resurser på&lt;br&gt;bästa sätt och därmed minska störningarnas effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna angav i 1987 års försvarsbeslut mål och inriktning för för-&lt;br&gt;sörjningsberedskapen inom energiområdet inför kriser och krig (prop.&lt;br&gt;1986/87:95, FöUll, rskr. 310). Våren 1991 beslöt riksdagen (prop.&lt;br&gt;1990/91:102, FöU8, rskr. 285) att denna inriktning av försörjnings- beredska-&lt;br&gt;pen i huvudsak skulle gälla även för verksamheten under budgetåret&lt;br&gt;1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i juni 1991 åt NUTEK att i samverkan med översty-&lt;br&gt;relsen för civil beredskap och andra berörda myndigheter, branschorganisa-&lt;br&gt;tioner, m.fl. klarlägga hur försörjningsberedskapen under programperioden&lt;br&gt;1992/93 - 1996/97 skall säkras inom bränsle- och drivmedelsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med programplanearbetet har NUTEK under hösten 1991 ut-&lt;br&gt;arbetat ett underlag för beslut om funktionens inriktning och resursåtgång&lt;br&gt;inför perioden 1992/93 -1996/97. Underlaget i form av en delrapport inläm-&lt;br&gt;nades till regeringen i september 1991. I november år 1991 slutredovisades&lt;br&gt;uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Försörjningsberedskapen på olje- och kolområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan flera decennier har en av huvuduppgifterna för energipolitiken varit&lt;br&gt;att minska oljeberoendet. En rad åtgärder har vidtagits från statsmakternas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sida för att minska användningen av energi och ersätta olja med andra ener-&lt;br&gt;gislag. Därvid har styrmedel av ekonomisk, administrativ och informativ ka-&lt;br&gt;raktär utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av Sveriges oljeberoende har gått mycket snabbt. Oljans an-&lt;br&gt;del av energiförsörjningen, som fortfarande vid 1970-talets slut låg på när-&lt;br&gt;mare 70 %, har i dag minskat till drygt 40 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållnings- och effektiviseringsinsatser har spelat en stor roll för det&lt;br&gt;minskade oljeberoendet. Som ett exempel kan nämnas att nettoenergiför-&lt;br&gt;brukningen per byggnadsytenhet har minskat med mer än 25 % sedan år&lt;br&gt;1973. Industrins energianvändning har minskat, trots en ökad produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljan har även ersatts av andra energislag som el, fasta bränslen och spill-&lt;br&gt;värme. Oljeersättningen är speciellt tydlig inom fjärrvärmen. Under 1970-&lt;br&gt;talet svarade oljan för över 90 % av den totala energitillförseln vid fjärrvär-&lt;br&gt;meproduktion. Oljans andel i fjärrvärmen har successivt minskat till om-&lt;br&gt;kring 10 % år 1990. Samtidigt har kolanvändningen ökat från en mycket låg&lt;br&gt;nivå till i dag drygt 20 % av energitillförseln. Naturgasens andel är mindre&lt;br&gt;än 5 %. Sammantaget svarar de importerade fossila bränslena för omkring&lt;br&gt;35 % av energitillförseln vid fjärrvärmeproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljeberoendet inom transportsektorn är dock fortfarande stort. Över&lt;br&gt;hälften av oljeprodukterna används inom transportsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammantaget kraftigt reducerade oljeberoendet under 1970- och&lt;br&gt;1980-talen innebär att behovet av beredskapslagring har minskat, speciellt&lt;br&gt;vad gäller lagring av olja för uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Beredskapslagring av olja for kriser och krig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag och bedömning: Staten skall även fortsättningsvis&lt;br&gt;svara för beredskapslagringen av olja för krigssituationer. Mot bak-&lt;br&gt;grund av bl.a. de antaganden om krisers och krigs karaktär som gäller&lt;br&gt;för planeringen inom totalförsvaret kan dock beredskapslagret mins-&lt;br&gt;kas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett minskat antal statliga basanläggningar för lagring av olja kombi-&lt;br&gt;nerat med statlig inlagring i oljehandelns depå- och detaljlager samt&lt;br&gt;etablering av slutanvändarlager bör kunna ersätta dagens system med&lt;br&gt;lagring i huvudsak i enbart statliga anläggningar. Frågan bör dock när-&lt;br&gt;mare övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK: Överensstämmer i princip med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: 1987 års försvarsbeslut innebär att staten&lt;br&gt;har det samlade ansvaret för de delar av oljelagren som är avsedda för neu-&lt;br&gt;tralitets- och krigsskedena. Beslutet innebär också att staten skall svara för&lt;br&gt;den samlade beredskapslagringen av flygdrivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK och överstyrelsen för civil beredskap har i programplanearbetet&lt;br&gt;analyserat frågor om beredskapslagrens storlek, uppbyggnad och organisa-&lt;br&gt;tion under programperioden. Enligt NUTEK:s och överstyrelsens bedöm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar kan dessa lager minskas utan att försörjningsberedskapen för kris-&lt;br&gt;och krigssituationer äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga lagringen sker till övervägande del i anläggningar som ägs och&lt;br&gt;drivs av staten. Många av dessa anläggningar är gamla och svarar enligt NU-&lt;br&gt;TEK inte mot dagens krav från miljö-, säkerhets- och tillgänglighetssyn-&lt;br&gt;punkt. Det finns således ett stort upprustningsbehov för de statliga bered-&lt;br&gt;skapslagren. Utöver detta behov finns också ett ökat framtida underhållsbe-&lt;br&gt;hov. NUTEK föreslår att antalet statliga lagringsanläggningar minskas sam-&lt;br&gt;tidigt som lagringen flyttas närmare marknaden genom anslutning till olje-&lt;br&gt;handelns depå- och detaljlager och genom etablering av slutanvändarlager&lt;br&gt;på bensinstationer och flygplatser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de antaganden om krisers och krigs karaktär som har&lt;br&gt;redovisats i det föregående bedömer regeringen att beredskapslagren kan&lt;br&gt;minskas. De medel som kan komma att frigöras vid en utförsäljning av delar&lt;br&gt;av de statliga beredskapslagren bör användas för investeringar i lagringsan-&lt;br&gt;läggningar. Influtna medel bör också kunna användas för att finansiera upp-&lt;br&gt;byggnaden av ett statligt fredskrislager (se avsnitt 2.2) och för att stärka&lt;br&gt;andra funktioner inom den civila delen av totalförsvaret. En försäljning av&lt;br&gt;de kvantiteter det här är fråga om kommer att behöva utsträckas över en&lt;br&gt;förhållandevis lång period. Osäkerheten är dessutom stor om de inkomster&lt;br&gt;som kan erhållas vid en utförsäljning av olja under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av NUTEK föreslagna lagringsstrategin skulle innebära bl.a. en för-&lt;br&gt;bättrad tillgänglighet i och med att lagringen kommer att ske närmare mark-&lt;br&gt;naden. Därigenom underlättas en ökad omsättning i lagren vilket medför att&lt;br&gt;bl.a. kapitalkostnaderna kan minskas genom att risken för inkurans elimine-&lt;br&gt;ras. Genom åtgärder på anläggningssidan kan på sikt ökade driftkostnader&lt;br&gt;undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att uppdra åt NUTEK att genomföra en utförsäljning av&lt;br&gt;delar av beredskapslagren till en lägre säkerhetspolitiskt motiverad lagrings-&lt;br&gt;nivå. Regeringen avser vidare att uppdra åt NUTEK att lämna förslag till en&lt;br&gt;plan för omläggning till en förändrad lagringsstrategi enligt de här redovi-&lt;br&gt;sade riktlinjerna. Kostnader för investeringar m.m. i beredskapslagren bör&lt;br&gt;kunna finansieras med medel från utförsäljningen av statlig olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Fredskrislagring av olja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett statligt buffertlager av olja läggs upp för&lt;br&gt;fredskrissituationer. Lageruppbyggnaden bör finansieras med de me-&lt;br&gt;del som frigörs vid en utförsäljning av olja som blir tillgänglig vid en&lt;br&gt;minskad lagervolym för krigssituationer. Totalt bedömer regeringen&lt;br&gt;att ca 200 000 - 300 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; olja, i första hand flygbränsle och dieselb-&lt;br&gt;rännolja, bör inlagras i den statliga fredskrisbufferten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Avbrott och störningar i importen av bräns-&lt;br&gt;len och drivmedel kan vid en internationell oljekris få allvarliga konsekven-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser på vår försörjningsförmåga. Redan under normala förhållanden måste&lt;br&gt;därför åtgärder vidtas för att begränsa störningarnas effekter i sådana krissi-&lt;br&gt;tuationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots en minskad andel olja i vår energiförsörjning är Sverige fortfarande&lt;br&gt;till stor del beroende av importerade bränslen. Beroendet av importerad olja&lt;br&gt;kommer att även fortsättningsvis vara ett av de största problemen från för-&lt;br&gt;sörj ningssy npunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, beslöt&lt;br&gt;år 1974 att upprätta ett internationellt energiorgan, International Energy&lt;br&gt;Agency (IEA), med uppgift att genomföra ett energiprogram, International&lt;br&gt;Energy Program (IEP). Programmet behandlar åtgärder vid krissituationer,&lt;br&gt;information om oljemarknaden, långsiktigt energisamarbete samt förhållan-&lt;br&gt;det till producentländer och andra konsumentländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med IEP-avtalet är bl.a. att främja en säker oljeförsörjning i&lt;br&gt;medlemsländerna på rättvisa villkor liksom ett på samarbete grundat förhål-&lt;br&gt;lande till oljeproducent- och andra konsumentländer. Medlemsländerna har&lt;br&gt;vidare i bl.a. IEA:s styrelse kommit överens om en ambition att aktivt vidta&lt;br&gt;åtgärder för att möta oljeförsörjningskriser. I avtalet har också uttalats en&lt;br&gt;beslutsamhet att minska oljeberoendet genom långsiktigt energisamarbete,&lt;br&gt;bl.a. genom en påskyndad utveckling av alternativa energikällor samt forsk-&lt;br&gt;ning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1975 beslöt riksdagen (prop. 1975:42, NU29, rskr. 180) att Sverige&lt;br&gt;skulle ansluta sig till detta program i enlighet med det s.k. IEP-avtalet och&lt;br&gt;att en fredskrisreserv av olja skulle byggas upp. Denna fredskrisreserv skall&lt;br&gt;motsvara 90 dagars nettoimport av olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1987 års försvarsbeslut innebar bl.a. att oljebranschen ålades att bered-&lt;br&gt;skapslagra olja för fredskriser. Avsikten är att oljebranschen i det längsta&lt;br&gt;skall fungera på normala företagsekonomiska villkor med så små krav som&lt;br&gt;möjligt på direkt statligt agerande inom raffinering, distribution, osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol och i förord-&lt;br&gt;ningen (1984:1050) om beredskapslagring av olja och koi finns föreskrifter&lt;br&gt;som reglerar bl.a. skyldigheten att beredskapslagra olja och kol. Lagrings-&lt;br&gt;skyldiga är bl.a. större säljare och förbrukare av olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska fredskrislagren disponeras av företagen. Staten hade under ol-&lt;br&gt;jekrisen år 1990 och 1991 i praktiken inga möjligheter att utnyttja dessa olje-&lt;br&gt;lager eller de kommersiella lager över 90-dagarsnivån som branschen håller.&lt;br&gt;Sverige skulle därför ha haft svårigheter att fullt ut delta i de samordnade&lt;br&gt;insatser som förbereddes inom IEA bl.a. där lageravtappning spelade en&lt;br&gt;central roll för att stabilisera oljemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bl.a. IEA:s ministermöte sommaren 1991 rekomenderades medlems-&lt;br&gt;länderna att hålla större lager än de stipulerade 90 dagarna. IEA:s styrelse&lt;br&gt;har uttryckt att den statliga kontrollen över lagren bör stärkas och att bered-&lt;br&gt;skapslagren bör ägas av staten. Syftet med IEA:s rekommendationer är att&lt;br&gt;länderna i första hand skall kunna utnyttja lager vid en tillförselstörning av&lt;br&gt;mindre omfattning och i andra hand sätta in förbrukningsdämpande åtgär-&lt;br&gt;der. Vid ett bortfall av olja inom IEA-området över 7% inträder IEA:s s.k.&lt;br&gt;fördelningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen att oljebranschen svarar för landets fredskris-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagring bör behållas. Branschens lagring för fredskrissituationer bör dock&lt;br&gt;kompletteras med statlig lagring för fredskriser. Erfarenheter från händelse-&lt;br&gt;utvecklingen i samband med kriget vid Persiska viken vintern 1991 talar för&lt;br&gt;en statlig lagring på 200 000 - 300 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; olja vilket motsvarar ungefär 7%&lt;br&gt;av nuvarande fredskrislager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående avsnittet redovisades förslaget att minska de strategiska&lt;br&gt;lagren. En sådan minskning skapar utrymme att inom de nuvarande ekono-&lt;br&gt;miska ramarna bygga upp en statlig oljereserv för fredskrissituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att efter riksdagens godkännade uppdra åt NUTEK att&lt;br&gt;genomföra en uppbyggnad av en statlig fredskrisreserv på det sätt som här&lt;br&gt;har föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Beredskapslagring av kol och gasol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör nuvarande ordning beträffande bered-&lt;br&gt;skapslagring av kol respektive gasol bibehållas. Fredskrislagring av kol be-&lt;br&gt;höver inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kol importeras från olika länder med skilda politiska och ekono-&lt;br&gt;miska system är risken för leveransstörningar små. Tillfälliga störningar kan&lt;br&gt;visserligen förekomma - så har också skett i fråga om import från f.d. Sovjet-&lt;br&gt;unionen det senaste året - men marknaden klarar normalt att balansera så-&lt;br&gt;dana situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid eventuella tillfälliga svårigheter att importera kol finns en flexibilitet&lt;br&gt;hos användarna. Det går att i betydande utsträckning snabbt ersätta kol med&lt;br&gt;olja och i viss omfattning också med inhemska bränslen. Kolet förväntas inte&lt;br&gt;få någon större andel i den svenska energibalansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol&lt;br&gt;tillgodoser väl beredskapsbehovet för gasol.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Försörjningsberedskapen på naturgasområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1984:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet föreskrivs&lt;br&gt;bl.a. att storförbrukare, säljare och distributörer av naturgas skall vidta be-&lt;br&gt;redskapsåtgärder. Dessa föreskrifter skall enligt riksdagens riktlinjer för be-&lt;br&gt;redskapsåtgärder på naturgasområdet (prop. 1986/87:95, FöUll, rskr.310)&lt;br&gt;gälla tills beredskapsfrågan har fått en permanent lösning. Detta förutsätts&lt;br&gt;kunna ske tidigast år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storförbrukare av naturgas med en årsförbrukning över 5 miljoner m3 och&lt;br&gt;säljare av naturgas är enligt lagen skyldiga att vidta nödvändiga beredskaps-&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För storförbrukare av naturgas innebär detta ett lagringsåläggande att&lt;br&gt;hålla lämpligt ersättningsbränsle för naturgas samt att ha sådan utrustning&lt;br&gt;tillgänglig som behövs för att ersättningsbränslet skall kunna användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För säljare eller distributörer av naturgas gäller att beredskapsåtgärder&lt;br&gt;skall vidtas som gör det möjligt att, om tillförseln av naturgas avbryts eller&lt;br&gt;försvåras, värma upp bostadsområden som annars uppvärms med naturgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i landets behov av beredskapslager bestämmer rege-&lt;br&gt;ringen för vaije slag av ersättningsbränsle hur stora mängder som skall be-&lt;br&gt;redskapslagras under lagringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i december 1989 åt dåvarande statens energiverk att&lt;br&gt;utreda vissa frågor och lämna förslag avseende försörjningsberedskapen på&lt;br&gt;naturgasområdet. Energiverket redovisade resultatet av sitt uppdrag för re-&lt;br&gt;geringen den 15 juni 1990. Ärendet har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK föreslår bl.a. att, som ett komplement till naturgaslagring, ett sy-&lt;br&gt;stem bör införas som innebär att gasol lagras på ett antal platser som förses&lt;br&gt;med utrustning för luftinblandning. Denna gasol/luft-blandning kan sedan&lt;br&gt;vid behov matas in i naturgasnäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom branschen pågår arbete med att finna permanenta lösningar på be-&lt;br&gt;redskapsfrågan. Det gäller att bl.a. utveckla tekniskt och ekonomiskt god-&lt;br&gt;tagbara metoder att lagra naturgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturgasintroduktionen har pågått under ett antal år utan att frågan om&lt;br&gt;försörjningsberedskapen har fått en permanent och godtagbar lösning. Om-&lt;br&gt;fattande utredningar har visat att alternativet gasol/luft-stationer har flera&lt;br&gt;fördelar framför alternativet med stora naturgaslager, inte minst kostnads-&lt;br&gt;mässigt. Regeringen anser därför att mycket talar för alternativet med gasol-&lt;br&gt;/luft-anläggningar. Det finns fördelar genom en geografisk spridning av lager&lt;br&gt;och inmatningsstationer intill naturgasnäten. Lösningen har dock vissa&lt;br&gt;driftsmässiga nackdelar och det kan ta viss tid att få igång krisförsöijningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har förutsättningarna för naturgasintroduktionen&lt;br&gt;förändrats. Osäkerheten är f.n. stor när det gäller naturgasens roll i det&lt;br&gt;svenska energisystemet. Från branschen har framförts farhågor att man bl.a.&lt;br&gt;kan tvingas ta på sig kostnader för beredskapsåtgärder som vid ett svenskt&lt;br&gt;medlemskap i EG kan komma att missgynna de svenska företagen gentemot&lt;br&gt;europeiska gasföretag på den svenska gasmarknaden. Detta skulle kunna&lt;br&gt;leda till en relativ merkostnad och konkurrensnackdel för de nuvarande&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om försörjningsberedskapen på naturgasområdet bör mot den här&lt;br&gt;redovisade bakgrunden övervägas ytterligare. Regeringen avser att åter-&lt;br&gt;komma med förslag i denna fråga när en förnyad bedömning kunnat ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Beredskapsåtgärder på elkraftsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Målet för beredskapsverksamheten inom elkraftsområdet är att trygga sam-&lt;br&gt;hällets behov av el under kriser och i krig. Kraftföretagen, kommunerna och&lt;br&gt;eldistributörerna skall stimuleras till en ökad beredskapshänsyn i sin freds-&lt;br&gt;tida planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1991 att verksamheten vid statens vattenfalls-&lt;br&gt;verk skulle bedrivas i aktiebolagsform (prop. 1990/91:87, NU38, rskr.318).&lt;br&gt;Regeringen har i samband därmed under hösten 1991 i proposition (prop.&lt;br&gt;1991/92:49, NU10, rskr.92) informerat riksdagen om vissa organisatoriska&lt;br&gt;förändringar på elkraftsområdet med anledning av bolagiseringen. Statens&lt;br&gt;vattenfallsverks ansvar för de myndighetsanknutna frågorna överfördes den&lt;br&gt;1 januari 1992 till NUTEK. Regeringen framhöll i propositionen att den&lt;br&gt;branschanknutna operativa beredskapsplaneringen bör kunna hanteras av&lt;br&gt;det av elbranschen organiserade och finansierade planeringskansliet vid&lt;br&gt;Kraftsam. Affärsverket Svenska kraftnät som från den 1 januari 1992 har&lt;br&gt;ansvaret för storkraftnätet inklusive de statligt ägda utlandsförbindelserna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarar på motsvarande sätt för beredskapsuppgiften på storkraftnätet. Nuva-&lt;br&gt;rande uppgifter på statens kärnkraftinspektion ligger kvar oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elförsörjningen är enligt regeringens uppfattning ett område som måste&lt;br&gt;ges hög prioritet i beredskapsarbetet. Resurser bör därför ställas till NU-&lt;br&gt;TEK:s förfogande för att stimulera Svenska kraftnät, kraftföretag, eldistri-&lt;br&gt;butörer m.fl. att i sin löpande verksamhet ytterligare stärka beredskapen ge-&lt;br&gt;nom bl.a. installationer av reservanordningar, särskilda åtgärder i distribu-&lt;br&gt;tionsnäten och insatser som möjliggör start och drift av separata system. Re-&lt;br&gt;geringen föreslår under anslagsposten H8. att medel för sådana riktade in-&lt;br&gt;satser anvisas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Fastbränslelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fastbränslelagen (1981:599) trädde i kraft den 1 januari 1982 som en del i&lt;br&gt;programmet för att ersätta olja (prop. 1980/81:90, NU60, rskr.381). Enligt&lt;br&gt;lagen skall en eldningsanläggning som inte är tillfällig uppföras eller installe-&lt;br&gt;ras så att den kan eldas med fast bränsle och därefter bibehållas i ett sådant&lt;br&gt;utförande så länge den är i bruk. År 1984 infördes i fastbränslelagen en ener-&lt;br&gt;gipolitisk prövning av nytillkommande koleldade anläggningar (prop.&lt;br&gt;1983/84:158, NU44, JoU28, rskr. 390). Prövningen avsågs bl.a. leda till att&lt;br&gt;koleldade anläggningar endast uppförs när det inte är tekniskt och ekono-&lt;br&gt;miskt rimligt att använda inhemska bränslen. Föreskrifter för tillämpningen&lt;br&gt;av lagen har meddelats i fastbränsleförordningen (1981:972).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastbränslelagen infördes som en del av det oljeersättningsprogram som&lt;br&gt;riksdagen beslutade om år 1981. Totalt bedömdes de då beslutade åtgär-&lt;br&gt;derna ge en oljeersättning om ca 9 miljoner ton (ca 10 miljoner m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;) olja år&lt;br&gt;1990. Detta mål har uppnåtts. Oljeanvändningen, som år 1980 uppgick till&lt;br&gt;ca 26 miljoner m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, hade år 1990 sjunkit till ca 16 miljoner m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dåvarande statens energiverk överlämnade den 18 juni 1991 till rege-&lt;br&gt;ringen en utvärdering av fastbränslelagstiftningen. Utredningen har remiss-&lt;br&gt;behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk ansåg bl.a. att de delar av fastbränslelagen som syftar&lt;br&gt;till oljeersättning har spelat ut sin roll och kan ersättas. Däremot framhöll&lt;br&gt;verket att de delar av fastbränslelagen som omfattar beredskap mot bräns-&lt;br&gt;lekriser bör ses över och kompletteras så att de blir lättare att förstå och till-&lt;br&gt;lämpa och så att efterlevnaden av lagens regler bättre kan följas upp än vad&lt;br&gt;som nu är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser instämmer i stort i energiverkets slutsatser och&lt;br&gt;tillstyrker den föreslagna översynen av reglerna gällande beredskap mot&lt;br&gt;bränslekriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl att nu överväga det fortsatta behovet av en lagstiftning vars&lt;br&gt;främsta syfte är en ökad oljeersättning. Regeringen är dock inte beredd att&lt;br&gt;på grundval av befintligt underlag föreslå ändringar i fastbränslelagstift-&lt;br&gt;ningen. Ytterligare överväganden behöver göras. Härvid bör särskilt upp-&lt;br&gt;märksammas behovet av beredskap mot bränslekriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2. Funktionen Prisreglering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Prisreglering omfattar administration av prisreglering samt pris-&lt;br&gt;övervakning under kriser och i krig i syfte att upprätthålla prisstabilitet som&lt;br&gt;ett medel för att uppnå en rättvis fördelning av knappa resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens pris- och konkurrensverk (SPK) är inom ramen för den civila de-&lt;br&gt;len av totalförsvaret funktionsansvarig myndighet för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under kriser och i krig skall prisreglering kunna administreras samt prisö-&lt;br&gt;vervakning i syfte att upprätthålla prisstabilitet som ett medel för att uppnå&lt;br&gt;en rättvis fördelning av knappa resurser kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller myndighetsansvaret för funktionen vill regeringen erinra&lt;br&gt;om vad som uttalas i prop. 1991/92: 100 bil. 13. Där föreslås att en ny myn-&lt;br&gt;dighet för konkurrensfrågor inrättas fr.o.m. den 1 juli 1992 samt att närings-&lt;br&gt;frihetsombudsmannen (NO) och SPK samtidigt avvecklas. Regeringen har&lt;br&gt;tillsatt en särskild utredare (N 1991:06) med uppgift att förbereda inrättan-&lt;br&gt;det av konkurrensmyndigheten. Utredaren skall bl.a. lämna förslag när det&lt;br&gt;gäller myndighetsansvaret för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3. Anslagsfrågor för budgetåret 1992/93&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1991/92:100 (bil. 13) har regeringen föreslagit riksdagen att i&lt;br&gt;avvaktan på särskild proposition i ämnet föra upp anslagen H5. - H8. med&lt;br&gt;oförändrade belopp. Regeringen återkommer nu i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H 5. Drift av beredskapslager&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;407 251 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;398 316 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;366 888 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Exkl. mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget innehåller drifts- och förvaltningskostnader för beredskapslagring&lt;br&gt;av bränslen och drivmedel. Anslaget omfattar även kapitalkostnader för&lt;br&gt;produkter och anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknad ändring 1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personalkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12139 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1243 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Driftkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 095 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;581&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;325 082 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 32 090 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398 316 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 31428 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;NUTEK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driftkostnaderna har för året 1992/93 beräknats till 73 234 000. Kostnaderna&lt;br&gt;för drift av anläggningar har av verket beräknats till 37 799 000. Kostnaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för hyror och omsättning av varulager har av verket uppskattats till&lt;br&gt;35 435 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkostnaderna för verkets anläggningar uppgår till totalt&lt;br&gt;292 992 000. Kostnaderna har minskat sedan föregående budgetår. Detta be-&lt;br&gt;ror bl.a. på att lagringsvolymen har minskat och anläggningar har avvecklats&lt;br&gt;i enlighet med riksdagens beslut år 1987 (prop. 1986/87:95, FöUll, rskr.&lt;br&gt;310). Kostnader för avskrivningar och ränteutgifter för anläggningar ingår i&lt;br&gt;de totala kapitalkostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar anslaget, exkl. mervärdesskatt för nästa budgetår till&lt;br&gt;366 888 000 kr. Samtliga personalkostnader för den regionala organisationen&lt;br&gt;inkl, deltids- och extrapersonal, beredskapsersättning m.m. har beräknats&lt;br&gt;under rubriken personalkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H 6. Beredskapslagring och industriella åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 270 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144 323 157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 636 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11076 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Exkl. mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anslaget är avsett för investeringar i produkter och anläggningar, industri-&lt;br&gt;ella åtgärder och för att vidmakthålla och utveckla handlingsberedskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något behov av medel för investeringar i produkter och anläggningar fram-&lt;br&gt;förs inte i verkets anslagsframställning. En ökad handlingsberedskap skall&lt;br&gt;kompensera de minskade beredskapslagren. Inriktningen bör omfatta förbe-&lt;br&gt;redda konsumtionsreglerande åtgärder och efterfrågestyrning till alternativa&lt;br&gt;bränslen och drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande arbetsuppgifter under budgetåret 1992/93 är drivmedels-&lt;br&gt;ransonering. Verket begär 2 000 000 kr. och 400 000 kr. för att upprätta nya&lt;br&gt;ransoneringsbevis och för att utveckla och ajourhålla ransoneringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn av ransoneringssystemen har inletts och kommer under inne-&lt;br&gt;varande budgetår att slutföras. Arbetet med kris- och krigsorganisationen&lt;br&gt;kommer att fullföljas. En effektivare kontroll av näringslivets beredskaps-&lt;br&gt;lagring genomförs sedan en tid tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begärda medel stämmer i princip överens med programplanen för det civila&lt;br&gt;försvaret 1992 -1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i denna proposition föreslagit bl.a. en uppbyggnad av en&lt;br&gt;statlig reserv för fredskrissituationer. En sådan lageruppbyggnad bedöms&lt;br&gt;inte belasta anslaget under budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ransoneringssystemen bör utvecklas och förbättras. Bl.a. bör kommuni-&lt;br&gt;kationssäkerheten vid hanteringen av ransoneringsbevisen ökas. Frågorna&lt;br&gt;handläggs av trafiksäkerhetsverket men finansieras över anslaget H6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingsberedskap och industriella åtgärder är exempel på åtgärder som&lt;br&gt;vid sidan av beredskapslagring och insatser på elkraftsområdet bör ges hög&lt;br&gt;prioritet i NUTEK:s arbete inom energiberedskapsområdet. Handlingsbe-&lt;br&gt;redskap innebär bl.a. att system upprättas för reglering och styrning av&lt;br&gt;energi i krissituationer och att kris- och krigsorganisationen utbildas och&lt;br&gt;övas. Industriella åtgärder omfattar bl.a. rutiner och system för att ersätta&lt;br&gt;importerade energiråvaror med inhemska alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en uppgift för NUTEK att efter samråd med berörda ansvariga&lt;br&gt;myndigheter utarbeta ett handlingsprogram för hur energikriser skall bemö-&lt;br&gt;tas under kommande programperiod. NUTEK bör vidare påskynda arbetet&lt;br&gt;med att skapa och bemanna en kris- och krigsorganisation. Denna organisa-&lt;br&gt;tion bör därefter snarast ges tillfälle att utbildas och övas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 beräknar regeringen kostnaderna för handlingsbe-&lt;br&gt;redskap och industriella åtgärder - inkl, civilt prisindex och exkl. mer-&lt;br&gt;värdesskatt - till sammanlagt 11 076 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H 7. Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 Utgift 55 236 000&lt;br&gt;1991/92 Anslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget som är ett förslagsanslag skall användas för oförutsedda kostnader&lt;br&gt;under reservationsanslaget H6. Anslaget står till regeringens disposition för&lt;br&gt;att täcka oförutsedda kostnader för beredskapslagring och industriella åtgär-&lt;br&gt;der i samband med lagring av olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget skall också användas för oförutsedda kostnader i samband med&lt;br&gt;den omstrukturering av beredskapslagren som riksdagen beslutade om år&lt;br&gt;1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK föreslår att oförändrat 1000 kr. anvisas under anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omfattande omstruktureringen av de statliga oljelagren, vilken innefat-&lt;br&gt;tar både utförsäljning av råolja och inköp av produkter, beräknas bli slutförd&lt;br&gt;under år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar att anslaget för nästa budgetår förs upp med oföränd-&lt;br&gt;rat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H 8. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 930 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40580 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 360 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 665 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Exkl. mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Medlen på detta reservationsanslag disponeras av NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget skall användas för att stimulera kraftföretag att vidta beredskapsåt-&lt;br&gt;gärder i den fredstida verksamheten. I de fall som fredsnyttan inte är tillräck-&lt;br&gt;ligt stor kan mellanskillnaden mellan investeringskostnad och fredsnytta&lt;br&gt;täckas av detta anslag. Till en för statsmakten begränsad kostnad kan där-&lt;br&gt;med betydande beredskapseffekter uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringen av anslagets användning måste ske i samklang med de en-&lt;br&gt;skilda kraftföretagens ordinarie investeringsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att anslaget skall kunna användas rationellt bör NUTEK från den 1&lt;br&gt;juli 1992 kunna besluta om långsiktiga åtgärder motsvarande hela anslagsbe-&lt;br&gt;loppet för budgetåren 1992/93 - 1994/95 samt med halva anslagsbeloppet för&lt;br&gt;budgetåren 1995/96 - 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall har planerat för en väsentligt ökad ambitionsnivå. Åtgärderna&lt;br&gt;skall syfta till att konsekvenserna av skador på elsystemet minskas. NUTEK&lt;br&gt;bör fullfölja denna ambitionsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen skall användas för att stimulera Affärsverket svenska kraftnät, kraft-&lt;br&gt;företag, eldistributörer m.fl. att i sin löpande verksamhet stärka beredska-&lt;br&gt;pen inom elkraftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens vattenfallsverk har finansierat beredskapsmotiverade investe-&lt;br&gt;ringar inom ramen för affärsverkets verksamhet. Som en följd av bolagise-&lt;br&gt;ringen av statens vattenfallsverk vid årsskiftet 1991/92 behövs medel från an-&lt;br&gt;slaget för bidrag till sådana investeringar hos Vattenfall AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare år medgivit att regeringen får bemyndiga statens&lt;br&gt;vattenfallsverk att ikläda staten förpliktelser för flera budgetår. År 1991 av-&lt;br&gt;såg medgivandet budgetåren 1990/91 - 1993/94 inom de ramar som angavs&lt;br&gt;för detta ändamål i programplanen för det civila försvaret. För att en långsik-&lt;br&gt;tig stabilitet skall uppnås på området är det angeläget att sådana stimulansåt-&lt;br&gt;gärder för beredskapsinsatser inom kraftindustrin ytterligare förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK bör därför få bemyndigande att besluta om långsiktiga stimulans-&lt;br&gt;åtgärder motsvarande hela beloppet för budgetåren 1992/93 - 1994/95 samt&lt;br&gt;halva anslagsbeloppet för budgetåren 1995/96 - 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1992/93 beräknar regeringen kostnaderna för åtgärder&lt;br&gt;inom delfunktionen Elkraft - exkl. mervärdesskatt - till sammanlagt&lt;br&gt;61 665 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänner inriktningen av funktionerna inom verksamhetsområ-&lt;br&gt;det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bemyndigar regeringen att få utförsälja olja från krigslagren och&lt;br&gt;få disponera influtna medel på det sätt som har redovisats i det före-&lt;br&gt;gående,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner de riktlinjer som regeringen förordat för beredskaps-&lt;br&gt;lagring av olja för kriser och krig (avsnitt 2.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänner de riktlinjer som regeringen förordat för fredskrislag-&lt;br&gt;ring av olja (avsnitt 2.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. till Drift av beredskapslager för budgetåret 1992/93 anvisar ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 366 888 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret&lt;br&gt;1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 076 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. till Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin m.m. för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft för budgetåret 1992/93&lt;br&gt;anvisar ett reservationsanslag på 61 665 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Kapitel 12.&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och naturresursdeparte-&lt;br&gt;mentets verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Funktionen Landskaps- och fastighetsinformation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Funktionen skall tillgodose totalförsvarets behov av landskapsinformation i&lt;br&gt;form av bl.a. kartor, sjökort, flygbilder och databaser samt geodetiska och&lt;br&gt;fotogrammetriska data. Funktionen skall vidare tillgodose totalförsvarets&lt;br&gt;behov av uppgifter om fastighetsförhållandena samt fastighetsjuridisk och&lt;br&gt;fastighetsekonomisk rådgivning. Funktionen omfattar också säkerhets-&lt;br&gt;skydd, bl.a. sekretessgranskning av kartor och flygbilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lantmäteriverk är funktionsansvarig myndighet. Andra myndighe-&lt;br&gt;ter med uppgifter inom funktionen är de övriga statliga lantmäterimyndighe-&lt;br&gt;terna, sjöfarsverket, Sveriges geologiska undersökning och centralnämnden&lt;br&gt;för fastighetsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser fastställa följande mål för funktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under kriser och i krig skall totalförsvaret tillhandahållas landskapsinforma-&lt;br&gt;tion, hydrografisk information, geologisk information och fastighetsinfor-&lt;br&gt;mation av erforderligt slag och i tillräcklig omfattning samt stöd lämnas till&lt;br&gt;totalförsvaret beträffande övriga produkter och tjänster inom funktionens&lt;br&gt;ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild beredskapsåtgärd skall vara att leda och utöva tillsyn över&lt;br&gt;krigstiyckningsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner inriktningen av funktionen Landskaps- och fastighetsin-&lt;br&gt;formation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,&lt;br&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,&lt;br&gt;Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsministern anmäler de allmänna utgångspunkterna lör säkerhetspolitiken&lt;br&gt;och totalförsvaret inför den förestående propositionen om totalförsvarets&lt;br&gt;fortsatta utveckling. Därefter anmäler statsråden Björck, Hellsvik, af Ugg-&lt;br&gt;las, Dinkelspiel, Könberg, Odell, Wibble, Olsson, Hörnlund, Friggebo,&lt;br&gt;P. Westerberg och Thurdin frågor om totalförsvarets utveckling till och med&lt;br&gt;budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om&lt;br&gt;totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för&lt;br&gt;budgetåret 1992/93 i enlighet med bilagan till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika kapitlen i propositionen har utarbetats inom regeringskansliet en-&lt;br&gt;ligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning Statsrådsberedningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1 och 2 Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 3 Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 4 Utrikesdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 5 Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6 Kommunikationsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 7 Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 8 Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 9 Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 10 Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 11 Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 12 Miljö- och naturresursdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll......................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsministerns inledning.................................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 1 Utvecklingen inom försvarsdepartementets verksamhets-&lt;br&gt;område till och med budgetåret 1996/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Säkerhetspolitiska överväganden......................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;Stora förändringar i den internationella miljön......... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Den framtida europeiska och nordatlantiska miljön ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Den europeiska säkerhetskonferensen (ESK).......... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 Sveriges nordeuropeiska närområde.................. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 Sveriges säkerhetspolitik............................ 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 Sveriges utrikespolitik.............................. 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7 Försvarspolitikens utgångspunkter och inriktning...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8 Mål för totalförsvaret............................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalförsvarets militära del.............................. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Försvarsmaktens ledningsorganisation................ 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Läget inom försvarsmakten......................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Stridskrafternas fortsatta utveckling.................. 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Redovisning av JAS 39-projektet.................... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Grundorganisationen............................... 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försvarsindustrin ...................................... 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Svensk försvarsindustri............................. 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Internationella utvecklingstendenser inom försvarsindu-&lt;br&gt;strin .............................................. 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Behov av inhemsk försvarsindustri................... 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Regeringens syn på behovet av kompetens inom olika del-&lt;br&gt;områden .......................................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Försvarsindustrins villkor........................... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Personal.............................................. 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Anställda......................................... 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Värnpliktiga ...................................... 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalförsvarets civila del................................ 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Närmare innebörd av uppgifterna för totalförsvarets civila&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del............................................... 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Det militära försvarets beroende av totalförsvarets civila&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del............................................... 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Grundsyn för regionala mål-&amp;nbsp;och&amp;nbsp;riskanalyser.......... 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Mål. Beredskapsläge i&amp;nbsp;stort......................... 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Allmän inriktning och&amp;nbsp;prioriteringar.................. 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Mål för inriktning av vissa funktioner inom totalförsvarets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;civila del, m.m..................................... 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Konsekvenser för totalförsvarets civila del av ett svenskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemskap i den Europeiska gemenskapen (EG) och en&lt;br&gt;anslutning till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES)............................................ 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 Ledningsfrågorna..................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 Kommunal beredskap..............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 Finansiering av totalförsvarets civila deL..............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen.......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Gemensamma frågor m.m...............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Mark, anläggningar och lokaler......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Militära insatser i Förenta Nationernas och Europeiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhetskonferensens regi..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Helikoptrar i totalförsvaret..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Kustbevakningen..................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Underrättelse- och säkerhetstjänst...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Skydd mot kärnvapen, biologiska stridsmedel och ke-&lt;br&gt;miska hot.........................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen.......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingsfrågor och utvecklingsinsatser av totalförsvaret i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längre perspektiv.......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Fortsatt utvecklingsarbete...........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Pågående utredningar..............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den finansiella styrningen av totalförsvaret................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Inledning.........................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Priskompensationssystemet .........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Genomförandeprisbudgetering ......................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Ramanslag........................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 Kapitalkostnader inom den militära utgiftsramen.......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 Övrigt............................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 Ekonomiska ramar.................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen.......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 2 Försvarsdepartementets verksamhetsområde under bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska frågor.....................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Anslagsstrukturen och försvarsmaktsbegreppet........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Revisionen av verksamheten budgetåret 1990/91.......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Ekonomiskt utfall för budgetåret 1990/91 .............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 Ekonomisk sammanfattning.........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försvarsdepartementet m.m.............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget A 1: Försvarsdepartementet.....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget A 2: Utredningar m.m..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen.......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalförsvarets militära del..............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111 Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Arméförband .....................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget B 1: Ledning och förbandsverksamhet............ 157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget B 2: Anskaffning av&amp;nbsp;materiel.................... 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget B 3: Anskaffning av&amp;nbsp;anläggningar................ 161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Marinförband..................................... 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget C 1: Ledning och förbandsverksamhet............ 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget C 2: Anskaffning av&amp;nbsp;materiel.................... 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget C 3: Anskaffning av&amp;nbsp;anläggningar................ 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen.......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Flygvapenförband..................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget D 1: Ledning och förbandsverksamhet...........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget D 2: Anskaffning av materiel....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget D 3: Anskaffning av anläggningar................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget D 4: SAS-systemet, betalningsförskjutningar......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen.......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Operativ ledning m.m..............................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget E 1: Ledning och förbandsverksamhet............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget E 2: Anskaffning av materiel....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget E 3: Anskaffning av anläggningar................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget E 4: Forskning och utveckling...................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen.......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Gemensamma myndigheter.........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget F 1: Försvarets sjukvårdsstyrelse.................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget F 2: Fortifikationsförvaltningen..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget F 3: Försvarets materielverk....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget F 4: Försvarets radioanstalt.....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget F 5: Värnpliktsverket...........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget F 6: Militärhögskolan..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget F 7: Frivilliga försvarsorganisationer inom den mili-&lt;br&gt;tära delen av totalförsvaret m.m..........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166 Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget F 8: Försvarets datacenter...................... 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget F 9: Ersättning för kroppsskador................. 193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Ekonomisk ram för totalförsvarets militära del........ 194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Totalförsvarets civila del................................ 196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Funktionen Civil ledning och samordning............. 196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget G 1: Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning&lt;br&gt;och samordning........................................ 196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget G 2: Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åt-&lt;br&gt;gärder i ledningssystemet m.m. m.m...................... 197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget G 3: Civilbefälhavarna: Förvaltningskostnader m.m. 198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget G 4: Civilbefälhavarna: Utbildnings- och övnings-&lt;br&gt;verksamhet ............................................ 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Funktionen Befolkningsskydd&amp;nbsp;och&amp;nbsp;räddningstjänst..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget H 1: Befolkningsskydd och räddningstjänst....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget H 2: Skyddsrum, m.m.......................... 201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget H 3: Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst&lt;br&gt;m.m.................................................. 203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Anslaget H 4: Frivilliga försvarsorganisationer inom den&lt;br&gt;civila delen av totalförsvaret m.m....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget H 5: Vapenfristyrelsen.......................... 206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget H 6: Vapenfristyrelsen: vapenfria tjänstepliktiga. . . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Funktionen Psykologiskt försvar..................... 208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget I 1: Styrelsen för psykologiskt försvar............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen.......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Funktionen Försörjning med industrivaror............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget J 1: Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning&lt;br&gt;med industrivaror......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget J 2: Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åt-&lt;br&gt;gärder ................................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget J 3: Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostna-&lt;br&gt;der ...................................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget J 4: Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av&lt;br&gt;förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen.......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Ekonomisk planeringsram för totalförsvarets civila del. .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen.......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Övrig verksamhet......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Anslaget K 1. Försvarets civilförvaltning..............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget K 15. Försvarets civilförvaltning: Täckning av vissa&lt;br&gt;kostnader.............................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208 &amp;nbsp;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Försvarets forskningsanstalt......................... 217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget K 2. Gemensam försvarsforskning............... 219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget K 3. Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Kustbevakningen.................................. 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget K 4. Kustbevakningen.......................... 221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget K 5. Anskaffning av materiel för kustbevakningen. 221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Flygtekniska försöksanstalten........................ 223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget K 6. Flygtekniska försöksanstalten............... 225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget K 7. Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfinansie-&lt;br&gt;rad uppdragsverksamhet................................ 226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Anslaget K 8. Försvarets mediecenter................ 227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Anslaget K 9. Försvarets förvaltningshögskola......... 228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Anslaget K 10. Försvarshögskolan................... 229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 Anslaget K 11. Krigsarkivet......................... 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 Anslaget K 12. Statens försvarshistoriska museer...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 Anslaget K 13. Vissa nämnder m.m. inom försvarsdepar-&lt;br&gt;tementets område.................................. 233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.11 Anslaget K 14. Utredning av allvarliga olyckor........ 235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.12 Anslaget K 16. Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.13 FN-styrkor, m.m................................... 238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget L 1. Kostnader i Sverige för FN-styrkor m.m...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget L 2. FN-styrkors verksamhet utomlands.......... 242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget L 3. Sveriges delegation vid NNSC i Korea....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 3 Justitiedepartementets verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Funktionen Domstolsväsende m.m................... 247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Funktionen Kriminalvård........................... 247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Funktionen Ordning och säkerhet m.m............... 247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 4 Utrikesdepartementets verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Oförutsedda fredsbevarande insatser.................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1991/92:102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Funktionen Utrikeshandel.......................... 253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 5 Socialdepartementets verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Funktionen Hälso- och sjukvård m.m................. 257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Funktionen Socialförsäkring m.m.................... 264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Anslagsfrågor för budgetåret 1992/93................. 264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6 Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Funktionen Telekommunikationer................... 271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Funktionen Postbefordran .......................... 273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Funktionen Transporter............................. 274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor för budgetåret&amp;nbsp;1992/93................. 278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 7 Finansdepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Funktionen Enskild försäkring m.m.................. 285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Funktionen Skatte- och uppbördsväsende............. 286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomisk politik under kriser och i&amp;nbsp;krig............. 287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 8 Jordbruksdepartementets verksamhetområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Funktionen Livsmedelförsörjning&amp;nbsp;m.m................ 291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor för budgetåret&amp;nbsp;1992/93................. 297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 9 Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Arbetskraft............................. 303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 10 Kulturdepartementets verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Flyktingverksamhet ..................... 307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen................................... 307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 11 Näringsdepartementets verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Funktionen&amp;nbsp;Energiförsörjning...................... 311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Funktionen&amp;nbsp;Prisreglering.......................... 318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Anslagsfrågor för budgetåret&amp;nbsp;1992/93 ............... 318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 12 Miljö- och naturresursdepartementets verksamhetsom&lt;br&gt;råde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen Landskaps- och fastighetsinformation...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet till riksdagen....................................... 325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 40574, Stockholm 1992&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av säkerhets- och utrikespolitiken (avsnitt 1.5-1.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av säkerhets- och utrikespolitiken (avsnitt 1.5-1.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av försvarspolitiken (avsnitt 1.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av försvarspolitiken (avsnitt 1.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer målen för totalförsvaret samt uppgifterna för försvarsmakten och den civila delen av totalförsvaret (avsnitt 1.8-1.8.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer målen för totalförsvaret samt uppgifterna för försvarsmakten och den civila delen av totalförsvaret (avsnitt 1.8-1.8.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om övriga utgångspunkter för planeringen (avsnitt 1.8.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om övriga utgångspunkter för planeringen (avsnitt 1.8.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till ledningsorganisation för försvarsmakten och de riktlinjer som i övrigt har angivits (avsnitt 2.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till ledningsorganisation för försvarsmakten och de riktlinjer som i övrigt har angivits (avsnitt 2.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till fortsatt inriktning av arméstridskrafternas utveckling (avsnitt 2.3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till fortsatt inriktning av arméstridskrafternas utveckling (avsnitt 2.3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till fortsatt inriktning av marinstridskrafternas utveckling (avsnitt 2.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till fortsatt inriktning av marinstridskrafternas utveckling (avsnitt 2.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till fortsatt inriktning av flygstridskrafternas utveckling (avsnitt 2.3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till fortsatt inriktning av flygstridskrafternas utveckling (avsnitt 2.3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till fortsatt inriktning av den operativa ledningens utveckling m.m. (avsnitt 2.3.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till fortsatt inriktning av den operativa ledningens utveckling m.m. (avsnitt 2.3.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till fortsatt inriktning av JAS-projektet, samt bemyndigar regeringen att beställa delserie 2, inklusive utveckling av JAS 39B och tillhörande stödsystem, i enlighet med vad som har anförts (avsnitt 2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till fortsatt inriktning av JAS-projektet, samt bemyndigar regeringen att beställa delserie 2, inklusive utveckling av JAS 39B och tillhörande stödsystem, i enlighet med vad som har anförts (avsnitt 2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna förändringarna i grundorganisationen (avsnitt 2.5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna förändringarna i grundorganisationen (avsnitt 2.5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10012</nummer>
<beteckning>10012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den fortsatta inriktningen som angetts för vissa funktioner och fredsräddningstjänsten (avsnitt 5.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10012</nummer>
<beteckning>10012</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den fortsatta inriktningen som angetts för vissa funktioner och fredsräddningstjänsten (avsnitt 5.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10013</nummer>
<beteckning>10013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner principerna för den fortsatta planeringen av ledningssystemet inom totalförsvaret (avsnitt 5.8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10013</nummer>
<beteckning>10013</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner principerna för den fortsatta planeringen av ledningssystemet inom totalförsvaret (avsnitt 5.8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10014</nummer>
<beteckning>10014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen för den fortsatta utvecklingen av den kommunala beredskapen (avsnitt 5.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10014</nummer>
<beteckning>10014</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen för den fortsatta utvecklingen av den kommunala beredskapen (avsnitt 5.9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10015</nummer>
<beteckning>10015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till ändrad lokalförsörjning för gemensamma myndigheter m.fl. (avsnitt 6.1.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10015</nummer>
<beteckning>10015</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner förslaget till ändrad lokalförsörjning för gemensamma myndigheter m.fl. (avsnitt 6.1.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10016</nummer>
<beteckning>10016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för skyddet inom totalförsvaret mot kärnvapen, biologiska stridsmedel och kemiska hot (avsnitt 6.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10016</nummer>
<beteckning>10016</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för skyddet inom totalförsvaret mot kärnvapen, biologiska stridsmedel och kemiska hot (avsnitt 6.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10017</nummer>
<beteckning>10017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de i avsnitt 8.2 föreslagna förändringarn i priskompensationssystemet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10017</nummer>
<beteckning>10017</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de i avsnitt 8.2 föreslagna förändringarn i priskompensationssystemet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10018</nummer>
<beteckning>10018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att inom den militära utgiftsramen besluta om omdisponering av de anslagskrediter som möjliggörs genom ramanslag</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10018</nummer>
<beteckning>10018</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att inom den militära utgiftsramen besluta om omdisponering av de anslagskrediter som möjliggörs genom ramanslag</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10019</nummer>
<beteckning>10019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den i avsnitt 8.6 redovisade särskilda uppräkningen av anslagen för anskaffning av materiel</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10019</nummer>
<beteckning>10019</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den i avsnitt 8.6 redovisade särskilda uppräkningen av anslagen för anskaffning av materiel</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10020</nummer>
<beteckning>10020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer planeringsramarna för totalförsvarets militära del för perioderna 1992/93 - 1996/97 samt 1997/98 - 2001/02 i enlighet med vad som anges ovan</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10020</nummer>
<beteckning>10020</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer planeringsramarna för totalförsvarets militära del för perioderna 1992/93 - 1996/97 samt 1997/98 - 2001/02 i enlighet med vad som anges ovan</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10021</nummer>
<beteckning>10021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer planeringsramen för totalförsvarets civila del för perioden 1992/93 - 1996/97 i enlighet med vad som anges ovan</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10021</nummer>
<beteckning>10021</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer planeringsramen för totalförsvarets civila del för perioden 1992/93 - 1996/97 i enlighet med vad som anges ovan</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10022</nummer>
<beteckning>10022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av funktionen Flyktingverksamhet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10022</nummer>
<beteckning>10022</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av funktionen Flyktingverksamhet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10023</nummer>
<beteckning>10023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av funktionerna inom verksamhetsområdet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10023</nummer>
<beteckning>10023</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av funktionerna inom verksamhetsområdet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10024</nummer>
<beteckning>10024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att få utförsälja olja från krigslagren och få disponera influtna medel på det sätt som har redovisats i det föregående</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10024</nummer>
<beteckning>10024</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att få utförsälja olja från krigslagren och få disponera influtna medel på det sätt som har redovisats i det föregående</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10025</nummer>
<beteckning>10025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som regeringen förordat för beredskapslagring av olja för kriser och krig (avsnitt 2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10025</nummer>
<beteckning>10025</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som regeringen förordat för beredskapslagring av olja för kriser och krig (avsnitt 2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10026</nummer>
<beteckning>10026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som regeringen förordat för fredskrislagring av olja (avsnitt 2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10026</nummer>
<beteckning>10026</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som regeringen förordat för fredskrislagring av olja (avsnitt 2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10027</nummer>
<beteckning>10027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Drift av beredskapslager för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 366 888 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10027</nummer>
<beteckning>10027</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Drift av beredskapslager för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 366 888 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10028</nummer>
<beteckning>10028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 976 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10028</nummer>
<beteckning>10028</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 976 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10029</nummer>
<beteckning>10029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10029</nummer>
<beteckning>10029</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10030</nummer>
<beteckning>10030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 61 665 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10030</nummer>
<beteckning>10030</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 61 665 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10031</nummer>
<beteckning>10031</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av funktionen Landskaps- och fastighetsinformation.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10031</nummer>
<beteckning>10031</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av funktionen Landskaps- och fastighetsinformation.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10032</nummer>
<beteckning>10032</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer utgiftsramen för totalförsvarets militära del för budgetåret 1992/93 till 34 604 803 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10032</nummer>
<beteckning>10032</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer utgiftsramen för totalförsvarets militära del för budgetåret 1992/93 till 34 604 803 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10033</nummer>
<beteckning>10033</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att justera den militära utgiftsramen för budgetåret 1992/93 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1991/92</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10033</nummer>
<beteckning>10033</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att justera den militära utgiftsramen för budgetåret 1992/93 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1991/92</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10034</nummer>
<beteckning>10034</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att justera lämnade beställningsbemyndiganden med nettoprisindex</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10034</nummer>
<beteckning>10034</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att justera lämnade beställningsbemyndiganden med nettoprisindex</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10035</nummer>
<beteckning>10035</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 medge överskridanden av den militära utgiftsramen och av lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av beredskapsskäl</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10035</nummer>
<beteckning>10035</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 medge överskridanden av den militära utgiftsramen och av lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av beredskapsskäl</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10036</nummer>
<beteckning>10036</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer att anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del för budgetåret 1992/93 förs upp med sammanlagt 2 079 791 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10036</nummer>
<beteckning>10036</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer att anslagen på statsbudgeten inom den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del för budgetåret 1992/93 förs upp med sammanlagt 2 079 791 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10037</nummer>
<beteckning>10037</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1992/93 justera lämnade bemyndiganden med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex efter juli 1991</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10037</nummer>
<beteckning>10037</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1992/93 justera lämnade bemyndiganden med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex efter juli 1991</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10038</nummer>
<beteckning>10038</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att merbelasta anslaget H 2. Skyddsrum, m.m. för budgetåret 1992/93 på grund av underutnyttjande av anslagsbeloppet för budgetåret 1991/92</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10038</nummer>
<beteckning>10038</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att merbelasta anslaget H 2. Skyddsrum, m.m. för budgetåret 1992/93 på grund av underutnyttjande av anslagsbeloppet för budgetåret 1991/92</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10039</nummer>
<beteckning>10039</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 medge överskridande av anslagen inom den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del samt av lämnade bemyndiganden om det behövs av beredskapsskäl.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10039</nummer>
<beteckning>10039</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 medge överskridande av anslagen inom den ekonomiska ramen för totalförsvarets civila del samt av lämnade bemyndiganden om det behövs av beredskapsskäl.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10040</nummer>
<beteckning>10040</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 47 400 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10040</nummer>
<beteckning>10040</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 47 400 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10041</nummer>
<beteckning>10041</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 185 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10041</nummer>
<beteckning>10041</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 185 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10042</nummer>
<beteckning>10042</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 8 575 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10042</nummer>
<beteckning>10042</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 8 575 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10043</nummer>
<beteckning>10043</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Arméförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 3 283 400 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10043</nummer>
<beteckning>10043</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Arméförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 3 283 400 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10044</nummer>
<beteckning>10044</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för arméförband få läggas ut inom en kostnadsram av 8 203 300 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10044</nummer>
<beteckning>10044</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för arméförband få läggas ut inom en kostnadsram av 8 203 300 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10045</nummer>
<beteckning>10045</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 713 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10045</nummer>
<beteckning>10045</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 713 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10046</nummer>
<beteckning>10046</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 2 822 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10046</nummer>
<beteckning>10046</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 2 822 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10047</nummer>
<beteckning>10047</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Marinförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 2 587 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10047</nummer>
<beteckning>10047</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Marinförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 2 587 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10048</nummer>
<beteckning>10048</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 4 600 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10048</nummer>
<beteckning>10048</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 4 600 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10049</nummer>
<beteckning>10049</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10049</nummer>
<beteckning>10049</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10050</nummer>
<beteckning>10050</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 5 103 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10050</nummer>
<beteckning>10050</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 5 103 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10051</nummer>
<beteckning>10051</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 7 503 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10051</nummer>
<beteckning>10051</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Flygvapenförband: Anskaffning av materiel för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 7 503 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10052</nummer>
<beteckning>10052</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 10 779 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10052</nummer>
<beteckning>10052</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. och utvecklingsarbete för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 10 779 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10053</nummer>
<beteckning>10053</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 394 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10053</nummer>
<beteckning>10053</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 394 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10054</nummer>
<beteckning>10054</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Flygvapenförband: JAS-systemet, betalningsförskjutningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10054</nummer>
<beteckning>10054</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Flygvapenförband: JAS-systemet, betalningsförskjutningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10055</nummer>
<beteckning>10055</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Operativ ledning: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 1 035 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10055</nummer>
<beteckning>10055</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Operativ ledning: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 1 035 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10056</nummer>
<beteckning>10056</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Operativ ledning: Anskaffning av materiel för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 129 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10056</nummer>
<beteckning>10056</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Operativ ledning: Anskaffning av materiel för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 129 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10057</nummer>
<beteckning>10057</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. för operativ ledning får läggas ut inom en kostnadsram av 37 650 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10057</nummer>
<beteckning>10057</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. för operativ ledning får läggas ut inom en kostnadsram av 37 650 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10058</nummer>
<beteckning>10058</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Operativ ledning: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 54 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10058</nummer>
<beteckning>10058</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Operativ ledning: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 54 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10059</nummer>
<beteckning>10059</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Operativ ledning: Forskning och utveckling för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 141 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10059</nummer>
<beteckning>10059</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Operativ ledning: Forskning och utveckling för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 141 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10060</nummer>
<beteckning>10060</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av utvecklingsarbete för operativ ledning får läggas ut inom en kostnadsram av 110 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10060</nummer>
<beteckning>10060</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av utvecklingsarbete för operativ ledning får läggas ut inom en kostnadsram av 110 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10061</nummer>
<beteckning>10061</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 44 700 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10061</nummer>
<beteckning>10061</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 44 700 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10062</nummer>
<beteckning>10062</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10062</nummer>
<beteckning>10062</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10063</nummer>
<beteckning>10063</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets materielverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 1 151 500 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10063</nummer>
<beteckning>10063</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets materielverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 1 151 500 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10064</nummer>
<beteckning>10064</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Försvarets materielverk för budgetåret 1992/93 får beställa förnödenheter för fredsutbildningen så att vid varje tillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10064</nummer>
<beteckning>10064</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Försvarets materielverk för budgetåret 1992/93 får beställa förnödenheter för fredsutbildningen så att vid varje tillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10065</nummer>
<beteckning>10065</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 354 700 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10065</nummer>
<beteckning>10065</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 354 700 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10066</nummer>
<beteckning>10066</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Värnpliktsverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 204 200 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10066</nummer>
<beteckning>10066</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Värnpliktsverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 204 200 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10067</nummer>
<beteckning>10067</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Militärhögskolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 83 600 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10067</nummer>
<beteckning>10067</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Militärhögskolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 83 600 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10068</nummer>
<beteckning>10068</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av totalförsvaret m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 155 700 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10068</nummer>
<beteckning>10068</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära delen av totalförsvaret m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 155 700 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10069</nummer>
<beteckning>10069</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets datacenter för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10069</nummer>
<beteckning>10069</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets datacenter för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10070</nummer>
<beteckning>10070</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Ersättning för kroppsskador för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 71 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10070</nummer>
<beteckning>10070</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Ersättning för kroppsskador för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 71 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10071</nummer>
<beteckning>10071</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 60 743 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10071</nummer>
<beteckning>10071</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Civil ledning och samordning för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 60 743 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10072</nummer>
<beteckning>10072</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att investeringar i tekniska ledningssystem m.m. får ske inom en kostnadsram av 118 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10072</nummer>
<beteckning>10072</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att investeringar i tekniska ledningssystem m.m. får ske inom en kostnadsram av 118 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10073</nummer>
<beteckning>10073</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. anvisar ett reservationsanslag på 91 500 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10073</nummer>
<beteckning>10073</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. anvisar ett reservationsanslag på 91 500 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10074</nummer>
<beteckning>10074</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Civilbefälhavarna: Förvaltningskostnader m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 24 666 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10074</nummer>
<beteckning>10074</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Civilbefälhavarna: Förvaltningskostnader m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 24 666 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10075</nummer>
<beteckning>10075</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Civilbefälhavarna: Utbildnings- och övningsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 11 800 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10075</nummer>
<beteckning>10075</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Civilbefälhavarna: Utbildnings- och övningsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 11 800 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10076</nummer>
<beteckning>10076</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 653 417 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10076</nummer>
<beteckning>10076</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Befolkningsskydd och räddningstjänst för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 653 417 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10077</nummer>
<beteckning>10077</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att ersättning utgår för produktion av ledningsplatser m.m. inom en kostnadsram på 175 662 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10077</nummer>
<beteckning>10077</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att ersättning utgår för produktion av ledningsplatser m.m. inom en kostnadsram på 175 662 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10078</nummer>
<beteckning>10078</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att ersättning utgår för anskaffning av skyddsrum för befolkningen inom en kostnadsram på 511 865 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10078</nummer>
<beteckning>10078</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att ersättning utgår för anskaffning av skyddsrum för befolkningen inom en kostnadsram på 511 865 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10079</nummer>
<beteckning>10079</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Skyddsrum m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 487 560 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10079</nummer>
<beteckning>10079</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Skyddsrum m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 487 560 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10080</nummer>
<beteckning>10080</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 6 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10080</nummer>
<beteckning>10080</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 6 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10081</nummer>
<beteckning>10081</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av totalförsvaret m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 77 790 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10081</nummer>
<beteckning>10081</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av totalförsvaret m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 77 790 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10082</nummer>
<beteckning>10082</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vapenfristyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 13 101 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10082</nummer>
<beteckning>10082</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vapenfristyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 13 101 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10083</nummer>
<beteckning>10083</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vapenfristyrelsen: Vapenfria tjänstepliktiga för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 141 733 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10083</nummer>
<beteckning>10083</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vapenfristyrelsen: Vapenfria tjänstepliktiga för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 141 733 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10084</nummer>
<beteckning>10084</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 9 740 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10084</nummer>
<beteckning>10084</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Styrelsen för psykologiskt försvar för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 9 740 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10085</nummer>
<beteckning>10085</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 78 464 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10085</nummer>
<beteckning>10085</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Försörjning med industrivaror för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 78 464 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10086</nummer>
<beteckning>10086</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram av 100 000 000 kr. godkänner avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar under senare budgetår</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10086</nummer>
<beteckning>10086</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram av 100 000 000 kr. godkänner avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar under senare budgetår</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10087</nummer>
<beteckning>10087</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap. Industriella åtgärder för budgeåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 040 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10087</nummer>
<beteckning>10087</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap. Industriella åtgärder för budgeåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 040 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10088</nummer>
<beteckning>10088</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 171 600 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10088</nummer>
<beteckning>10088</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Kapitalkostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 171 600 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10089</nummer>
<beteckning>10089</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10089</nummer>
<beteckning>10089</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Täckande av förluster till följd av statliga beredskapsgarantier m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10090</nummer>
<beteckning>10090</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10090</nummer>
<beteckning>10090</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10091</nummer>
<beteckning>10091</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets civilförvaltning: Täckning av vissa kostnader anvisar ett anslag på 2 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10091</nummer>
<beteckning>10091</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets civilförvaltning: Täckning av vissa kostnader anvisar ett anslag på 2 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10092</nummer>
<beteckning>10092</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 487 761 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10092</nummer>
<beteckning>10092</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 487 761 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10093</nummer>
<beteckning>10093</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10093</nummer>
<beteckning>10093</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10094</nummer>
<beteckning>10094</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 medge att materiel för forskningsändamål under anslaget Gemensam försvarsforskning får beställas för högst 11 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10094</nummer>
<beteckning>10094</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 medge att materiel för forskningsändamål under anslaget Gemensam försvarsforskning får beställas för högst 11 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10095</nummer>
<beteckning>10095</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Kustbevakningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag om 295 698 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10095</nummer>
<beteckning>10095</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Kustbevakningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag om 295 698 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10096</nummer>
<beteckning>10096</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Anskaffning av materiel för kustbevakningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 51 800 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10096</nummer>
<beteckning>10096</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Anskaffning av materiel för kustbevakningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 51 800 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10097</nummer>
<beteckning>10097</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. för kustbevakningen får läggas ut inom en kostnadsram av 105 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10097</nummer>
<beteckning>10097</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar av materiel m.m. för kustbevakningen får läggas ut inom en kostnadsram av 105 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10098</nummer>
<beteckning>10098</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 9 969 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10098</nummer>
<beteckning>10098</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 9 969 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10099</nummer>
<beteckning>10099</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10099</nummer>
<beteckning>10099</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10100</nummer>
<beteckning>10100</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets mediecenter för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10100</nummer>
<beteckning>10100</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets mediecenter för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10101</nummer>
<beteckning>10101</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets förvaltningshögskola för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 16 533 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10101</nummer>
<beteckning>10101</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarets förvaltningshögskola för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 16 533 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10102</nummer>
<beteckning>10102</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarshögskolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 8 095 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10102</nummer>
<beteckning>10102</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Försvarshögskolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 8 095 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10103</nummer>
<beteckning>10103</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Krigsarkivet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 11 664 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10103</nummer>
<beteckning>10103</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Krigsarkivet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 11 664 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10104</nummer>
<beteckning>10104</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 24 787 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10104</nummer>
<beteckning>10104</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 24 787 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10105</nummer>
<beteckning>10105</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vissa nämnder m.m. inom försvarsdepartementets område för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 20 389 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10105</nummer>
<beteckning>10105</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vissa nämnder m.m. inom försvarsdepartementets område för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 20 389 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10106</nummer>
<beteckning>10106</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Utredning av allvarliga olyckor anvisar ett förslagsanslag på 910 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10106</nummer>
<beteckning>10106</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Utredning av allvarliga olyckor anvisar ett förslagsanslag på 910 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10107</nummer>
<beteckning>10107</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10107</nummer>
<beteckning>10107</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10108</nummer>
<beteckning>10108</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Kostnader i Sverige för FN-styrkor m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 49 915 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10108</nummer>
<beteckning>10108</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Kostnader i Sverige för FN-styrkor m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 49 915 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10109</nummer>
<beteckning>10109</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till FN-styrkors verksamhet utomlands för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 247 713 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10109</nummer>
<beteckning>10109</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till FN-styrkors verksamhet utomlands för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 247 713 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10110</nummer>
<beteckning>10110</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Sveriges delegation vid NNSC i Korea för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 054 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10110</nummer>
<beteckning>10110</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Sveriges delegation vid NNSC i Korea för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 054 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10111</nummer>
<beteckning>10111</beteckning>
<lydelse>att riksdagen anvisar anslagen under fjärde huvudtitelns Littera L vid sidan av den militära utgiftsramen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10111</nummer>
<beteckning>10111</beteckning>
<lydelse>att riksdagen anvisar anslagen under fjärde huvudtitelns Littera L vid sidan av den militära utgiftsramen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10112</nummer>
<beteckning>10112</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av funktionen Utrikeshandel</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10112</nummer>
<beteckning>10112</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av funktionen Utrikeshandel</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10113</nummer>
<beteckning>10113</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Oförutsedda fredsbevarande insatser för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40 000 000 kr. under tredje huvudtiteln</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10113</nummer>
<beteckning>10113</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Oförutsedda fredsbevarande insatser för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40 000 000 kr. under tredje huvudtiteln</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10114</nummer>
<beteckning>10114</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1992/93 anvisar 4 238 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 6</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10114</nummer>
<beteckning>10114</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1992/93 anvisar 4 238 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1991/92:100 bil. 6</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10115</nummer>
<beteckning>10115</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att åtgärder för sjukvårdens säkerhet och ABC-skydd får vidtas inom en kostnadsram på 15 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10115</nummer>
<beteckning>10115</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att åtgärder för sjukvårdens säkerhet och ABC-skydd får vidtas inom en kostnadsram på 15 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10116</nummer>
<beteckning>10116</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att åtgärder för sjukvårdens samband får vidtas inom en kostnadsram på 10 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10116</nummer>
<beteckning>10116</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att åtgärder för sjukvårdens samband får vidtas inom en kostnadsram på 10 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10117</nummer>
<beteckning>10117</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjukvård i krig för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 96 786 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10117</nummer>
<beteckning>10117</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och sjukvård i krig för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 96 786 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10118</nummer>
<beteckning>10118</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Driftkostnader för beredskapslagring m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 71 818 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10118</nummer>
<beteckning>10118</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Driftkostnader för beredskapslagring m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 71 818 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10119</nummer>
<beteckning>10119</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Sjöfartsverket fr.o.m. budgetåret 1992/93 tilldelas medel för beredskapsåtgärder från den gemensamma ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10119</nummer>
<beteckning>10119</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Sjöfartsverket fr.o.m. budgetåret 1992/93 tilldelas medel för beredskapsåtgärder från den gemensamma ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10120</nummer>
<beteckning>10120</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 41 452 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10120</nummer>
<beteckning>10120</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 41 452 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10121</nummer>
<beteckning>10121</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger regeringen att lämna vägverket det beställningsbemyndigande som regeringen förordat i det föregående</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10121</nummer>
<beteckning>10121</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger regeringen att lämna vägverket det beställningsbemyndigande som regeringen förordat i det föregående</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10122</nummer>
<beteckning>10122</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Banverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 39 281 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10122</nummer>
<beteckning>10122</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Banverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 39 281 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10123</nummer>
<beteckning>10123</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Sjöfartsverket: Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster, delposten Beredskap för civil sjöfart för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 240 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10123</nummer>
<beteckning>10123</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Sjöfartsverket: Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster, delposten Beredskap för civil sjöfart för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 240 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10124</nummer>
<beteckning>10124</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Luftfartsverket: Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 62 849 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10124</nummer>
<beteckning>10124</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Luftfartsverket: Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 62 849 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10125</nummer>
<beteckning>10125</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4 776 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10125</nummer>
<beteckning>10125</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4 776 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10126</nummer>
<beteckning>10126</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av funktionen Livsmedelsförsörjning m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10126</nummer>
<beteckning>10126</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av funktionen Livsmedelsförsörjning m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10127</nummer>
<beteckning>10127</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 83 959 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10127</nummer>
<beteckning>10127</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 83 959 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10128</nummer>
<beteckning>10128</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 233 250 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10128</nummer>
<beteckning>10128</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 233 250 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10129</nummer>
<beteckning>10129</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av funktionen Arbetskraft</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:FöU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10129</nummer>
<beteckning>10129</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner inriktningen av funktionen Arbetskraft</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1992-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1992-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1992-02-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1992-03-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Ny demokrati</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:23:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GF03102</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:27:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Försvarsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:23:28</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GF03102</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199192__102.pdf</filnamn>
<filstorlek>12776699</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Totalförsvarets utveckling till och med budgeåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/89C9BD64-C280-4CF2-ADB4-71A2CF772880</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:FöU12</uppgift>
<ref_dok_id>GF01FöU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FöU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Totalförsvarets fortsatta utveckling 1992/93-1996/97</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Alf Wennerfors  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alf Wennerfors  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Persson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Persson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Harding Olson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Harding Olson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Kindbom  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Kindbom  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Rosén  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Rosén  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Rosén  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Rosén  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Carlsson  och Bengt Kindbom  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Carlsson  och Bengt Kindbom  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Börje Nilsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Börje Nilsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Ericsson i Kolmården  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Ericsson i Kolmården  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elving Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elving Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erling Bager  m.fl. (FP, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erling Bager  m.fl. (FP, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Fanny Rizell  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Fanny Rizell  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Norberg  m.fl. (FP, C, S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Norberg  m.fl. (FP, C, S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Göran Franck  och Ulla-Britt Åbark  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Göran Franck  och Ulla-Britt Åbark  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Lindblad  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Lindblad  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Holger Gustafsson  och Kjell Eldensjö  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Holger Gustafsson  och Kjell Eldensjö  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hugo Bergdahl  och Siw Persson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hugo Bergdahl  och Siw Persson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ian Wachtmeister  och Robert Jousma  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ian Wachtmeister  och Robert Jousma  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingbritt Irhammar  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingbritt Irhammar  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingegerd Sahlström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingegerd Sahlström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Eriksson  och Maud Ekendahl  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Eriksson  och Maud Ekendahl  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ivar Virgin  och Sten Svensson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ivar Virgin  och Sten Svensson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Starrin  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Starrin  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Stjernkvist  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Stjernkvist  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lena Boström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Boström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Magnus Persson  (S) och Gullan Lindblad  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Magnus Persson  (S) och Gullan Lindblad  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Magnus Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Magnus Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Winberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Winberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Olle Schmidt  och Margitta Edgren  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Olle Schmidt  och Margitta Edgren  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Pär Granstedt  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Pär Granstedt  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Pär Granstedt  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Pär Granstedt  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sinikka Bohlin  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sinikka Bohlin  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stefan Attefall  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stefan Attefall  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Söderberg  och Lars Andersson  (-)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Söderberg  och Lars Andersson  (-)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Eliasson  och Tage Påhlsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Eliasson  och Tage Påhlsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven-Gösta Signell  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven-Gösta Signell  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven-Olof Petersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven-Olof Petersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sören Lekberg  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sören Lekberg  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ylva Annerstedt  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ylva Annerstedt  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Yvonne Sandberg-Fries  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1991/92:102&lt;br/&gt;
Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag  för budgetåret 1992/93</uppgift>
<ref_dok_id>GF02Fö24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgetåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Sandberg-Fries  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>