2286744
GF03100
1991/92
100
prop
prop
prop
Proposition 1991/92:100
Proposition
Proposition
100
0
1991-12-19 00:00:00
2025-12-19 13:43:21
2008-08-22 16:43:09
med förslag till statsbudget för budgetåret 1992/93
digitaliserad
html
skarven
https://data.riksdagen.se/dokument/GF03100/text
https://data.riksdagen.se/dokument/GF03100
https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GF03100
<h2><a name="caption1"></a>Regeringens proposition<br>1991/92:100</h2>
<h3>med förslag till statsbudget för budgetåret<br>1992/93</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1991/92:100</p>
<p>Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag<br>ur regeringsprotokollet den 19 december 1991 för de åtgärder och de<br>ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.</p>
<p>På regeringens vägnar</p>
<p>Carl Bildt</p>
<p>Anne Wibble</p>
<h3>Propositionens huvudsakliga innehåll</h3>
<p>Det i 1992 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för<br>budgetåret 1992/93 visar en omslutning av 489 457 milj. kr. Detta<br>innebär en ökning i förhållande till vad som nu beräknas för innevarande<br>budgetår med 8 258 milj. kr. Budgetförslaget utvisar ett underskott på<br>70 783 milj. kr. Budgetsaldot i statsbudgeten för innevarande budgetår<br>är ett underskott på 5 475 milj.kr. Detta beräknas nu komma att uppgå<br>till 47 698 milj.kr.</p>
<p>I bilagorna till budgetpropositionen redovisas regeringens förslag<br>inkomster och utgifter i statsbudgeten. I bilaga 1 behandlas dels den<br>ekonomiska politiken mot bakgrund av den samhällsekonomiska<br>utvecklingen, dels budgetpolitiken och budgetförslaget.</p>
<p>1 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 100</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h3>Statsbudget för budgetåret 1992/93</h3>
<p>Inkomster:</p>
<p>Skatter</p>
<p>Inkomster av statens verksamhet</p>
<p>Inkomster av försåld egendom<br>Återbetalning av lån</p>
<p>Kalkylmässiga inkomster</p>
<p>Summa kr.</p>
<p>366 314 146 000</p>
<p>42 306 797 000</p>
<p>32 800 000</p>
<p>8 772 335 000</p>
<p>1 248 100 000</p>
<p>418 674 178 000</p>
<p>Underskott</p>
<p>Summa kr.</p>
<p>70 782 836 000</p>
<h5>489 457 014 000</h5>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Utgiftsanslag:</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Kungliga hov- och slottsstatema</p></td><td></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justitiedepartementet</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>849</p></td><td>
<p>379</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U trikesdepartementet</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>359</p></td><td>
<p>847</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F örsvarsdepartementet</p></td><td>
<p>36</p></td><td>
<p>754</p></td><td>
<p>756</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialdepartementet</p></td><td>
<p>135</p></td><td>
<p>498</p></td><td>
<p>518</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunikationsdepartementet</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>547</p></td><td>
<p>664</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansdepartementet</p></td><td>
<p>71</p></td><td>
<p>531</p></td><td>
<p>873</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildningsdepartementet</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>972</p></td><td>
<p>417</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruksdepartementet</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>965</p></td><td>
<p>721</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsdepartementet</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>749</p></td><td>
<p>417</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kulturdepartementet</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>553</p></td><td>
<p>920</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>N äringsdepartementet</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>303</p></td><td>
<p>728</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Civildepartementet</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>185</p></td><td>
<p>224</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljö- och naturresursdepartementet</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>914</p></td><td>
<p>458</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rikdsdagen och dess myndigheter m.m.</p></td><td></td><td>
<p>708</p></td><td>
<p>842</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor på statsskulden m.m.</p></td><td>
<p>70</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Oförutsedda utgifter</p></td><td></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Minskning av anslagsbehållningar<br>Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto</p>
<p>4 500 000 000</p>
<p>- 7 000 000 000</p>
<p>Summa kr.</p>
<p>491 957 014 000</p>
<p>4 500 000 000</p>
<p>- 7 000 000 000</p>
<h5>489 457 014 000</h5>
<h3>Specifikation av statsbudgetens inkomster 1992/93</h3>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1992 / 93</p></td><td colspan="2">
<p>Tusental kronor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1000 Skatter:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1100 Skatt på inkomst:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1110 Fysiska personers inkomstskatt:</p>
<p>1111 Fysiska personers inkomst-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>skatt</p></td><td>
<p>-4 715 000</p></td><td>
<p>-4 715 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1120 Juridiska personers inkomstskatt:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1121 Juridiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>25 176 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1122 Avskattning av företagens reserver</p>
<p>1123 Särskild skatt på tjänstegruppliv-</p></td><td>
<p>3 500 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>försäkringar</p></td><td>
<p>950 000</p></td><td>
<p>29 626 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1130 Ofördelbara inkomstskatter:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1131 Ofördelbara inkomstskatter</p></td><td>
<p>1 100 000</p></td><td>
<p>1 100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1140 Övriga inkomstskatter:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1141 Kupongskatt</p></td><td>
<p>435 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1143 Bevillningsavgift</p></td><td>
<p>5 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1144 Lotteriskatt</p></td><td>
<p>2 930 000</p></td><td>
<p>3 370 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1200 Lagstadgade socialavgifter:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1211 Folkpensionsavgift</p></td><td>
<p>53 279 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1221 Sjukförsäkringsavgift, netto</p></td><td>
<p>3 283 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1231 Bamomsorgsavgift</p></td><td>
<p>15 108 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1241 Utbildningsavgift</p></td><td>
<p>2 170 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1251 Övriga socialavgifter,netto</p>
<p>1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till</p></td><td>
<p>3 835 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>arbetarskyddsverkets och arbets-<br>miljöinsitutets verksamhet</p></td><td>
<p>550 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1281 Allmän löneavgift</p></td><td>
<p>231 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1291 Särskild löneskatt</p></td><td>
<p>7 968 000</p></td><td>
<p>86 424 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1300 Skatt på egendom:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1310 Skatt på fast egendom:</p>
<p>1311 Skogsvårdsavgifter</p></td><td>
<p>429 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1312 Fastighetsskatt</p></td><td>
<p>15 617 546</p></td><td>
<p>16 046 546</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1320 Förmögenhetsskatt:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>2 088 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>65 000</p></td><td>
<p>2 153 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1330 Arvsskatt och gåvoskatt:</p>
<p>1331 Arvsskatt</p></td><td>
<p>1 180 000</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>29 381 000</p>
<p>86 424 000</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>1992 / 93</p>
<p>1332 Gåvoskatt</p>
<p>1340 Övrig skatt på egendom:</p>
<p>1341 Stämpelskatt</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>350 000 1 530 000</p>
<p>9 100 000 9 100 000 28 829 546</p>
<p>1400 Skatt på varor och tjänster:</p>
<p>1410 Allmänna försäljningsskatter:</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1411 Mervärdeskatt</p></td><td>
<p>131 200 000 131 200 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1420, 1430 Skatt på specifika varor:</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1421 Bensinskatt</p></td><td>
<p>17 700 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1422 Särskilda varuskatter</p></td><td>
<p>665 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1423 Försäljningsskatt på motorfordon</p></td><td>
<p>1 660 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1424 Tobaksskatt</p></td><td>
<p>6 177 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1425 Skatt på spritdrycker</p></td><td>
<p>6 100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1426 Skatt på vin</p></td><td>
<p>3 160 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1427 Skatt på malt- och läskedrycker</p></td><td>
<p>2 675 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1428 Energiskatt</p></td><td>
<p>16 500 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1429 Särskild avgift på svavelhaltigt</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>bränsle</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1431 Särskild skatt på elektrisk kraft från</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>kärnkraftverk</p></td><td>
<p>141 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1432 Kassettskatt</p></td><td>
<p>106 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1433 Skatt på videobandspelare</p></td><td>
<p>82 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1434 Skatt på viss elektrisk kraft</p></td><td>
<p>946 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1435 Särskild skatt mot försurning</p></td><td>
<p>87 000 55 999 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1440 Överskott vid försäljning av varor<br>med statsmonopol:</p>
<p>1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>överskott</p></td><td>
<p>150 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1442 Systembolaget AB:s inlevererade</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>överskott</p></td><td>
<p>200 000 350 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1450 Skatt på tjänster:</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1451 Reseskatt</p></td><td>
<p>370 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1452 Skatt på annonser och reklam</p></td><td>
<p>1 018 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1454 Skatt på spel</p></td><td>
<p>100 000 1 488 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1460 Skatt på vägtrafik:</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1461 Fordonsskatt</p></td><td>
<p>4 100 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1462 Kilometerskatt</p></td><td>
<p>3 235 000 7 335 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1470 Skatt på import:</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1471 Tullmedel</p></td><td>
<p>5 282 000 5 282 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1480 Övriga skatter på varor och tjänster:</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1481 Övriga skatter på varor och tjänster</p></td><td>
<p>313 000 313 000 201 967 600</p></td></tr>
</table>
<p>1992 / 93</p>
<p>Tusental kronor</p>
<h5>1500 Avräkningsskatt:</h5>
<p>1511 Avräkningsskatt:</p>
<p>2000 Inkomster av statens verksamhet:</p>
<h5>2100 Rörelseöverskott:</h5>
<p>2110 Affärsverkens inlevererade överskott:</p>
<p>2111 Postverkets inlevererade överskott</p>
<p>2112 Televerkets inlevererade överskott</p>
<p>2113 Statens järnvägars inlevererade<br>överskott</p>
<p>2114 Luftfartsverkets inlevererade<br>överskott</p>
<p>2116 Affärsverkets svenska kraftsnäts<br>inlevererade utdelning</p>
<p>2118 Sjöfartsverkets inlevererade<br>överskott</p>
<p>2119 Affärsverket svenska kraftnäts<br>inleverans av motsvarighet till<br>statlig skatt</p>
<p>2120 Övriga myndigheters inlevererade<br>överskott:</p>
<p>2123 Inlevererat överskott av uthyrning av<br>ADB-utrustning</p>
<p>2124 Inlevererat överskott av riksgälds-<br>kontorets garantiverksamhet</p>
<p>2130 Riksbankens inlevererade överskott:</p>
<p>2131 Riksbankens inlevererade<br>överskott</p>
<p>2150 Överskott från spelverksamhet:</p>
<p>2151 Tipsmedel</p>
<p>2152 Lotterimedel</p>
<p>2200 Överskott av statens fastighets-</p>
<p>förvaltning:</p>
<p>2210 Överskott av fastighets-</p>
<p>förvalting:</p>
<p>2214 Överskott av byggnadsstyrelsens<br>verksamhet</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>19 712 000 19 712 000</p>
<p>19 712 000</p>
<p>Summa skatter</p>
<h5>366 314 146</h5>
<p>50 128</p>
<p>1 119 000</p>
<p>0</p>
<p>180 260</p>
<p>0</p>
<p>50 920</p>
<p>0</p>
<p>212 000</p>
<p>118 000</p>
<p>8 500 000</p>
<p>969 000</p>
<p>995 657</p>
<p>1 400 308</p>
<p>330 000</p>
<p>8 500 000</p>
<p>1 964 657</p>
<p>12 194 965</p>
<p>1 852 000 1 852 000</p>
<h5>1 852 000</h5>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>1992 / 93</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>2300 Ränteinkomster:</p>
<p>2310, 2320Räntor på näringslån:</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>2311 Räntor på lokaliseringslån</p></td><td colspan="2">
<p>116 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2314 Ränteinkomster på lån till fiskeri-<br>näringen</p></td><td>
<p>9 306</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån</p></td><td>
<p>93</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2318 Ränteinkomster på statens lån till<br>den mindre skeppsfarten</p></td><td>
<p>1 125</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2321 Ränteinkomster på skogsväglån</p></td><td>
<p>20</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2322 Räntor på övriga näringslån,<br>Kammarkollegiet</p></td><td>
<p>88 991</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2323 Räntor på övriga näringslån,<br>Statens jordbruksverk</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2324 Räntor på televerkets statslån</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2325 Räntor på postverkets statslån</p></td><td>
<p>50 060</p></td><td>
<p>266 695</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2330 Räntor på bostadslån:</p>
<p>2332 Ränteinkomster på lån för<br>bostadsbyggande</p></td><td>
<p>5 200 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2333 Ränteinkomster på lån för bostads-<br>försöijning för mindre bemedlade<br>bamrika femiljer</p></td><td>
<p>100</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2334 Räntor på övriga bostadslån,<br>Boverket</p></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>5 202 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2340 Räntor på studielån:</p>
<p>2341 Ränteinkomster på statens lån för<br>universitetsstudier och garantilån för<br>studerande</p></td><td>
<p>140</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2342 Ränteinkomster på allmänna studielån</p></td><td>
<p>18 500</p></td><td>
<p>18 640</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2350 Räntor på energisparlån:</p>
<p>2351 Räntor på energisparlån</p></td><td>
<p>250 000</p></td><td>
<p>250 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2360 Räntor på medel avsatta till pensioner:<br>2361 Räntor på medel avsatta till<br>folkpensionering</p></td><td>
<p>7 000</p></td><td>
<p>7 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2370 Räntor på beredskapslagring:</p>
<p>2371 Räntor på beredskapslagring och<br>förrådsanläggningar</p></td><td>
<p>585 786</p></td><td>
<p>585 786</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2380, 2390Övriga ränteinkomster:</p>
<p>2383 Ränteinkomster på statens<br>bosättningslån</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2385 Ränteinkomster på lån för student-<br>kårslokaler</p></td><td>
<p>80</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>1992 / 93</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>2386 Ränteinkomster på lån för allmänna<br>samlingslokaler</p>
<p>2389 Ränteinkomster på lån för inventarier<br>i vissa specialbostäder</p>
<p>2391 Ränteinkomster på markförvärv för<br>jordbrukets rationalisering</p>
<p>2392 Räntor på intressemedel</p>
<p>2394 Övriga ränteinkomster</p>
<p>2395 Räntor på särskilda räkningar</p>
<p>i riksbanken</p>
<p>2396 Ränteinkomster på det av byggnads-<br>styrelsen förvaltade kapitalet</p>
<h5>2400 Aktieutdelning:</h5>
<p>2410 Inkomster av statens aktier:</p>
<p>2411 Inkomster av statens aktier</p>
<p>9 500</p>
<p>40</p>
<p>1 100</p>
<p>10 000</p>
<p>70 000</p>
<p>425 000</p>
<p>0 575 720</p>
<p>2 676 000 2 676 000</p>
<p>6 845 941</p>
<h5>2 676 000</h5>
<h5>2500 Offentligrättsliga avgifter:</h5>
<p>2511 Expeditionsavgifter 858 105</p>
<p>2522 Avgifter för granskning av filmer</p>
<p>och videogram 6 000</p>
<p>2527 Avgifter för statskontroll av krigs-</p>
<p>materieltillverkningen 1</p>
<p>2528 Avgifter vid bergsstaten 3 136</p>
<p>2529 Avgifter vid patent- och</p>
<p>registreringsväsendet 7 555</p>
<p>2531 Avgifter för registrering</p>
<p>i förenings m.fl. register 35 043</p>
<p>2532 Utsökningsavgifter 0</p>
<p>2534 Vissa avgifter för registrering</p>
<p>av körkort och motorfordon 196 816</p>
<p>2535 Avgifter för statliga garantier 147 639</p>
<p>2536 Lotteriavgifter 1 260</p>
<p>2537 Miljöskyddsavgift 100 200</p>
<p>2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel</p>
<p>och handelsgödsel 181 877</p>
<p>2539 Täktavgift 25 000</p>
<p>2541 Avgifter vid tullverket 75 616</p>
<p>2542 Patientavgifter vid tandläkar-</p>
<p>utbildningen 3 500</p>
<p>2543 Skatteutjämningsavgift 13 488 000</p>
<p>2545 Närradioavgifter 4 250</p>
<p>1992 / 93</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>2547 Avgifter för statens telenämnds<br>verksamhet</p>
<p>2548 Avgifter för Finansinspektionens<br>verksamhet</p>
<p>2549 Avgifter för provning vid<br>riksprovplats</p></td><td>
<p>5 638</p>
<p>107 000</p>
<p>9 000</p></td><td>
<p>75 255 636</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2600 Försäljningsinkomster:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2611 Inkomster vid kriminlavården</p>
<p>2624 Inkomster av uppbörd av fel-</p></td><td>
<p>225 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>parkeringsavgifter</p></td><td>
<p>97 797</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2625 Utförsäljning av bered-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>skapslager</p></td><td>
<p>160 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2626 Inkomster vid banverket</p></td><td>
<p>775 000</p></td><td>
<p>1 257 797</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2700 Böter m.m.:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2711 Restavgifter</p></td><td>
<p>438 819</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2712 Bötesmedel</p></td><td>
<p>350 173</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2713 Vattenföroreningsavgift</p></td><td>
<p>68</p></td><td>
<p>789 060</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>15 255 636</p>
<p>1 257 797</p>
<p>789 060</p>
<p>2811 Övriga inkomster av statens</p>
<p>verksamhet 1 435 398 1 435 398</p>
<p>Summa inkomster av statens verksamhet:</p>
<p>1 435 398</p>
<p>42 306 797</p>
<p>3000 Inkomster av försåld egendom:</p>
<p>3100 Inkomster av försålda byggnader och<br>maskiner:</p>
<p>3110 Affärsverkens inkomster av försålda<br>fastigheter och maskiner:</p>
<p>3113 Statens järnvägars inkomster av</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>försålda fastigheter och maskiner</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3120 Statliga myndigheters inkomster av<br>försålda byggnader och maskiner:<br>3124 Statskontorets inkomster av försålda<br>datorer m.m.</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3200 Övriga inkomster av markförsäljning:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3211 Övriga inkomster av mark-<br>försäljning</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
</table>
<p>100</p>
<h5>1 000</h5>
<p>1992 / 93</p>
<p>__________________Prop.1991/92:100</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>3300 Övriga inkomster av försåld egendom:</p>
<p>3311 Inkomster av statens gruv-</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>egendom</p>
<p>3312 Övriga inkomster av försåld<br>egendom</p></td><td>
<p>31 700</p>
<p>0</p></td><td>
<p>31 700</p></td><td>
<p>31 700</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Summa inkomster av försåld egendom:</p></td><td>
<p>32 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4000 Återbetalning av lån:</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>4100 Återbetalning av näringslån:</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>4110 Återbetalning av industrilån:<br>4111 Återbetalning av lokal-<br>iseringslån</p></td><td>
<p>165 000</p></td><td>
<p>165 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>4120 Återbetalning av jordbrukslån:<br>4123 Återbetalning av lån till<br>fiskerinäringen</p></td><td>
<p>31 699</p></td><td>
<p>31 699</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>4130 Återbetalning av övriga näringslån:<br>4131 Återbetalning av vatten-<br>kraftslån</p>
<p>4133 Återbetalning av statens lån till<br>den mindre skeppsfarten</p>
<p>4135 Återbetalning av skogsväglån</p>
<p>4136 Återbetalning av övriga näringslån,<br>Kammarkollegiet</p>
<p>4137 Återbetalning av övriga näringslån,<br>Statens jordbruksverk</p>
<p>4138 Återbetalning av tidigare infriade<br>statliga garantier</p></td><td>
<p>253</p>
<p>2 645</p>
<p>50</p>
<p>92 728</p>
<p>800</p>
<p>1 000</p></td><td>
<p>97 476</p></td><td>
<p>294 175</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>4212 Återbetalning av lån för bostads-<br>byggande</p>
<p>4213 Återbetalning av lån för bostadsför-<br>sörjningen för mindre bemedlade<br>barnrika familjer</p>
<p>4214 Återbetalning av övriga bostadslån,<br>Boverket</p></td><td>
<p>5 600 000</p>
<p>380</p>
<p>1 900</p></td><td>
<p>5 602 280</p></td><td>
<p>5 602 280</p></td></tr>
</table>
<h5>4300 Återbetalning av studielån:</h5>
<p>4311 Återbetalning av statens lån för</p>
<p>universitetsstudier 110</p>
<p>10</p>
<p>1992 / 93</p>
<p>_______Prop. 1991/92:100</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>2 486 110</p>
<p>4312 Återbetalning av allmänna studielån</p>
<p>4313 Återbetalning av studiemedel</p>
<p>4 000</p>
<p>2 482 000 2 486 110</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>4400 Återbetalning av energisparlån:</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4411 Återbetalning av energisparlån</p></td><td>
<p>300 000</p></td><td>
<p>300 000</p></td><td>
<p>300 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4500 Återbetalning av övriga lån:</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>4514 Återbetalning av lån för studentkår-<br>lokaler</p>
<p>4515 Återbetalning av lån för allmänna<br>samlingslokaler</p>
<p>4516 Återbetalning av utgivna startlån och<br>bidrag</p>
<p>4517 Återbetalning från Portugalfonden</p>
<p>4519 Återbetalning av statens<br>bosättningslån</p>
<p>4521 Återbetalning av lån för inventarier i<br>vissa specialbostäder</p>
<p>4525 Återbetalning av lån för svenska<br>FN-styrkor</p>
<p>4526 Återbetalning av övriga lån</p></td><td>
<p>180</p>
<p>7 000</p>
<p>7 000</p>
<p>5 500</p>
<p>0</p>
<p>90</p>
<p>40 000</p>
<p>30 000</p></td><td>
<p>89 770</p></td><td>
<p>89 770</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa återbetalning</p></td><td>
<p>av lån:</p></td><td>
<p>8 772 335</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5000 Kalkylmässiga inkomster:</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5100 Avskrivningar och amorteringar:</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5110 Affärsverkens avskrivningar och<br>amorteringar:</p>
<p>5113 Statens järnvägars avskrivningar</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5130 Uppdragsmyndigheters komplement-<br>kostnader:</p>
<p>5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komp-</p>
<p>lementkostnader</p></td><td>
<p>90 000</p></td><td>
<p>90 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5140 Övriga avskrivningar:</p>
<p>5143 Avskrivningar på ADB-utrustning</p>
<p>5144 Avskrivningar på förråds-<br>anläggningar för civilt<br>totalförsvar</p></td><td>
<p>774 600</p>
<p>30 000</p></td><td>
<p>804 600</p></td><td>
<p>894 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5200 Statliga pensionsavgifter, netto:</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5211 Statliga pensionsavgifter, netto</p></td><td>
<p>302 000</p></td><td>
<p>302 000</p></td><td>
<p>302 000</p></td></tr>
</table>
<p>11</p>
<p>1992 / 93</p>
<p>______________Prop.1991/92:100</p>
<p>Tusental kronor</p>
<h5>5300 Statliga avgifter:</h5>
<p>5311 Avgifter för företagshälsovård 51 500 51 500 51 500</p>
<p>Summa kalkylmässiga inkomster: 1 248 100</p>
<p>STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER: 418 674 178</p>
<p>12</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h4>I. Kungliga hov- och slottsstaten</h4>
<h5>A Kungliga hovstaten</h5>
<p>1 Hans Maj:t Konungens och det Kungliga Husets<br>hovhållning, förslagsanslag</p>
<h5>B Kungliga slottsstaten</h5>
<p>23 500 000</p>
<p>23 500 000</p>
<p>1 De Kungliga slotten: Driftkostnader, förslagsanslag</p>
<p>2 Kungliga husgerådskammaren, förslagsanslag</p>
<p>26 150 000</p>
<p>10 600 000</p>
<p>36 750 000</p>
<p>Summa kr. 60 250 000</p>
<p>13</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h4>II. Justitiedepartementet</h4>
<h5>A Justitiedepartementet m.m.</h5>
<p>1 Statsrådsberedningen, förslagsanslag</p>
<p>2 Justitiedepartementet, förslagsanslag</p>
<p>3 Utredningar m.m., reservationsanslag</p>
<p>4 Framtidsstudier, långsiktig analys, m.m., reservationsanslag</p>
<h5>B Polisväsendet</h5>
<p>1 Rikspolisstyrelsen, ramanslag</p>
<p>2 Säkerhetspolisen, förslagsanslag</p>
<p>3 Polishögskolan,/örsZagsansZag</p>
<p>4 Statens kriminaltekniska laboratorium, ramanslag</p>
<p>5 Lokala polisorganisationen, ramanslag</p>
<h5>C Åklagarväsendet</h5>
<p>1 Riksåklagaren, ramanslag</p>
<p>2 Åklagarmyndigheterna, ramanslag</p>
<h5>D Domstolsväsendet m.m.</h5>
<p>1 Domstolsverket, ramanslag</p>
<p>2 Domstolarna m.m., ramanslag</p>
<p>3 Utrustning till domstolarna m.m., reservationsanslag</p>
<h5>E Kriminalvården</h5>
<p>1 Kriminalvårdsstyrelsen, förslagsanslag</p>
<p>2 Kriminalvårdsanstaltema, förslagsanslag</p>
<p>3 Frivården, förslagsanslag</p>
<p>4 Maskin- och verktygsutrustning m.m., reservationsanslag</p>
<p>5 Utrustning för kriminalvården, reservationsanslag</p>
<p>6 Utbildning av personal m.fl., reservationsanslag</p>
<h5>F Rättshjälp m.m.</h5>
<p>1 Rättshjälpskostnader, förslagsanslag</p>
<p>2 Rättshjälpsmyndigheten, ramanslag</p>
<p>39 109 000</p>
<p>54 562 000</p>
<p>30 200 000</p>
<p>12 432 000</p>
<p>136 303 000</p>
<p>558 630 000</p>
<p>400 000 000</p>
<p>1 000</p>
<p>38 923 000</p>
<p>9 256 527 000</p>
<p>10 254 081 000</p>
<p>23 015 000</p>
<p>506 575 000</p>
<p>529 590 000</p>
<p>61 932 000</p>
<p>2 378 759 000</p>
<p>26 000 000</p>
<p>2 466 691 000</p>
<p>97 680 000</p>
<p>2 699 511 000</p>
<p>401 318 000</p>
<p>25 000 000</p>
<p>57 428 000</p>
<p>31 335 000</p>
<p>3 312 272 000</p>
<p>649 400 000</p>
<p>10 714 000</p>
<p>14</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Allmänna advokatbyråer:</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Uppdragsverksamhet, förslagsanslag</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Driftbidrag, förslagsanslag</p></td><td>
<p>9 260 000</p></td><td>
<p>9 261 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Vissa domstolskostnader m.m., förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>247 125 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Diverse kostnader för rättsväsendet, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>22 100 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td>
<p>938 600 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>G</p></td><td>
<p>Vissa tillsynsmyndigheter m.m.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Justitiekanslem, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>6 571 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Datainspektionen, förslagsanslag</p>
<p>Brottsförebyggande rådet:</p></td><td></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>F örvaltningskostnader, förslagsanslag</p></td><td>
<p>14 361 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Utvecklingskostnader, reservationsanslag</p>
<p>Brottsskadenämnden:</p></td><td>
<p>4 823 000</p></td><td>
<p>19 184 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>F örvaltningskostnader, förslagsanslag</p></td><td>
<p>5 441 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Ersättning för skador på grund av brott,<br>förslagsanslag</p></td><td>
<p>25 000 000</p></td><td>
<p>30 441 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td>
<p>56 197 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>H</p></td><td>
<p>Diverse</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Svensk författningssamling, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>9 037 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td colspan="2">
<p>Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m.,</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>2 586 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Stöd till politiska partier, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>140 272 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Allmänna val, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>3 350 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td rowspan="2">
<p>Bidrag till Stiftelsen för utveckling av god<br>redovisningssed, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>400 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>155 645 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>Summa kr.</p></td><td>
<p>17 849 379 000</p></td></tr>
</table>
<p>15</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h4>III. Utrikesdepartementet</h4>
<h5>A Utrikesdepartementet m.m.</h5>
<p>1 Utrikesförvaltningen, förslagsanslag</p>
<p>2 Utlandstjänstemännens representation, reservationsanslag</p>
<p>3 Kursdifferenser, förslagsanslag</p>
<p>4 Honorärkonsuler, förslagsanslag</p>
<p>5 Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom<br>internationell organisation, förslagsanslag</p>
<p>6 Nordiskt samarbete, förslagsanslag</p>
<p>7 Utredningar m.m., reservationsanslag</p>
<p>8 Officiella besök m.m., förslagsanslag</p>
<p>9 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i<br>utlandet m.m., förslagsanslag</p>
<h5>B Bidrag till vissa internationella organisationer</h5>
<p>1 Förenta nationerna, förslagsanslag</p>
<p>2 Nordiska ministerrådet, förslagsanslag</p>
<p>3 Europarådet, förslagsanslag</p>
<p>4 Organisationen för ekonomiskt samarbete och<br>utveckling (OECD), förslagsanslag</p>
<p>5 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA),<br>förslagsanslag</p>
<p>6 Organisationen för internationell handel och<br>råvarusamarbete m.m., förslagsanslag</p>
<p>7 Internationell råvarulagring, förslagsanslag</p>
<p>8 Övriga internationella organisationer m.m.,<br>förslagsanslag</p>
<h5>C Internationellt utvecklingssamarbete</h5>
<p>1 Bidrag till internationella biståndsprogram,<br>reservationsanslag</p>
<p>2 Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsanslag</p>
<p>3 Andra biståndsprogram, reservationsanslag</p>
<p>4 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), ramanslag</p>
<p>5 Styrelsen för U-landsutbildning i Sandö</p>
<p>(Sandö U-centrum), ramanslag</p>
<p>6 Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), förslagsanslag</p>
<p>7 Nordisk afrikainstitutet, förslagsanslag</p>
<p>8 Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt<br>samarbete (BITS), ramanslag</p>
<p>1 425 327 000</p>
<p>20 690 000</p>
<p>1 000</p>
<p>14 170 000</p>
<p>58 451 000</p>
<p>1 783 000</p>
<p>13 252 000</p>
<p>9 693 000</p>
<p>3 635 000</p>
<p>1 547 002 000</p>
<p>242 232 000</p>
<p>250 000 000</p>
<p>28 240 000</p>
<p>20 000 000</p>
<p>110 000 000</p>
<p>9 278 000</p>
<p>2 000 000</p>
<p>3 638 000</p>
<p>665 388 000</p>
<p>3 566 147 000</p>
<p>7 517 000 000</p>
<p>2 114 500 000</p>
<p>293 758 000</p>
<p>23 014 000</p>
<p>25 405 000</p>
<p>6 013 000</p>
<p>18 745 000</p>
<p>16</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>9 Bidrag till Styrelsen för U-landsutbildning i Sandö,<br>(Sandö U-Centrum), förslagsanslag</p>
<p>10 Styrelsen för internationellt näringslivsbi stånd<br>(SWEDECORP), förslagsanslag</p>
<h5>D Information om Sverige i utlandet, m.m.</h5>
<p>1 Svenska institutet, reservationsanslag</p>
<p>2 Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet,<br>reservationsanslag</p>
<p>3 Övrig information om Sverige i utlandet,<br>reservationsanslag</p>
<h5>E Utrikeshandel och exportfrämjande</h5>
<p>1 Kommerskollegium, ramanslag</p>
<p>2 Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag</p>
<p>3 Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter<br>för skadeersättningar, förslagsanslag</p>
<p>4 Krigsmaterielinspektionen, m.m., förslagsanslag</p>
<p>5 Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet</p>
<p>6 Bidrag till ett institut för Japanstudier,<br>reservationsanslag</p>
<h5>F Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.</h5>
<p>1 Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska<br>området, reservationsanslag</p>
<p>2 Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK),<br>förslagsanslag</p>
<p>3 Information, studier och forskning om freds- och<br>nedrustningssträvanden m.m., reservationsanslag</p>
<p>4 Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings-<br>institut (SIPRI), reservationsanslag</p>
<p>5 Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och<br>nedrustning, förslagsanslag</p>
<p>6 Utrikespolitiska institutet, reservationsanslag</p>
<p>7 076 000</p>
<p>34 436 000</p>
<p>13 606 094 000</p>
<p>65 797 000</p>
<p>60 809 000</p>
<p>16 754 000</p>
<p>143 360 000</p>
<p>51 647 000</p>
<p>*259 815 000</p>
<p>1 000</p>
<p>100 000</p>
<p>2 250 000</p>
<p>3 000 000</p>
<p>316 813 000</p>
<p>5 529 000</p>
<p>10 000 000</p>
<p>23 982 000</p>
<p>21 310 000</p>
<p>15 840 000</p>
<p>10 028 000</p>
<p>86 689 000</p>
<p>* Beräknat belopp</p>
<p>2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100</p>
<p>17</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h5>G Samarbete med Central- och Östeuropa</h5>
<p>1 Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa,<br>reservationsanslag</p>
<p>2 Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga<br>garantier for stöd till länderna i Central- och Östeuropa,<br>förslagsanslag</p>
<p>994 500 000</p>
<p>1 000</p>
<p>994 501 000</p>
<p>Summa kr. 17 359 847 000</p>
<p>18</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h4>IV. Försvarsdepartementet</h4>
<h5>A Försvarsdepartementet m.m.</h5>
<p>1 Försvarsdepartementet, förslagsanslag</p>
<p>2 Utredningar m.m., reservationsanslag</p>
<h5>B Arméförband</h5>
<p>Armeförband:</p>
<p>1 Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag</p>
<p>2 Anskaffning av materiel, förslagsanslag</p>
<p>3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag</p>
<h5>C Marinförband</h5>
<p>Marinförband:</p>
<p>1 Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag</p>
<p>2 Anskaffning av materiel, förslagsanslag</p>
<p>3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag</p>
<h5>D Flygvapenförband</h5>
<p>Flygvapenförband:</p>
<p>1 Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag</p>
<p>2 Anskaffning av materiel, förslagsanslag</p>
<p>3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag</p>
<h5>E Operativ ledning m.m.</h5>
<p>Operativ ledning:</p>
<p>1 Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag</p>
<p>2 Anskaffning av materiel, förslagsanslag</p>
<p>3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag</p>
<p>4 Operativ ledning: Forskning och utveckling, förslagsanslag</p>
<h5>F Gemensamma myndigheter m.m. inom försvarsmakten</h5>
<p>1 Försvarets civilförvaltning, förslagsanslag</p>
<p>2 Försvarets sjukvårdsstyrelse, förslagsanslag</p>
<p>3 Anskaffning av anläggning för gemensamma myndigheter,<br>förslagsanslag</p>
<p>4 Fortifikationsförvaltningen, förslagsanslag</p>
<p>5 Försvarets materielverk, förslagsanslag</p>
<p>*45 790 000</p>
<p>*6 585 000</p>
<h5>52 375 000</h5>
<p>*7 733 360 000</p>
<p>*3 467 970 000</p>
<p>*525 970 000</p>
<h5>11 727 300 000</h5>
<p>*2 674 910 000</p>
<p>*2 408 749 000</p>
<p>*176 215 000</p>
<h5>5 259 874 000</h5>
<p>*4 374 030 000</p>
<p>*6 051 913 000</p>
<p>*257 490 000</p>
<h5>10 683 433 000</h5>
<p>*888 730 000</p>
<p>*143 925 000</p>
<p>*72 910 000</p>
<p>*73 695 000</p>
<h5>1 179 260 000</h5>
<p>*117 933 000</p>
<p>*40 256 000</p>
<p>*53 530 000</p>
<p>*1 000<br>*1 014 720 000</p>
<p>* Beräknat belopp</p>
<p>19</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>6 Anskaffning av anläggningar för försvarets<br>forskningsanstalt, förslagsanslag</p>
<p>7 Försvarets radioanstalt, förslagsanslag</p>
<p>8 Vämpliktsverket, förslagsanslag</p>
<p>9 Militärhögskolan, förslagsanslag</p>
<p>10 Försvarets förvaltningshögskola, förslagsanslag</p>
<p>11 Försvarets mediecenter, förslagsanslag</p>
<p>12 Krigsarkivet, förslagsanslag</p>
<p>13 Statens försvarshistoriska museer, förslagsanslag</p>
<p>14 Frivilliga försvarsorganisationer inom den militära<br>delen av totalförsvaret m.m., förslagsanslag</p>
<p>15 Försvarets datacenter, förslagsanslag</p>
<h5>G Gemensamma myndigheter m.m. utanför försvarsmakten</h5>
<p>1 Gemensam försvarsforskning, förslagsanslag</p>
<p>2 Avveckling av försvarets rationaliseringsinstitut,<br>förslagsanslag</p>
<p>3 Försvarshögskolan, förslagsanslag</p>
<p>4 Kustbevakningen, förslagsanslag</p>
<p>5 Anskaffning av materiel för kustbevakningen, förslagsanslag</p>
<p>6 Vissa nämnder m.m. inom det militära försvaret,<br>förslagsanslag</p>
<p>7 Regleringar av prisstegringar, förslagsanslag</p>
<h5>H Civil ledning och samordning</h5>
<p>Överstyrelsen för civil beredskap:</p>
<p>1 Civil ledning och samordning, förslagsanslag</p>
<p>2 Investeringar för civil beredskap, reservationsanslag</p>
<p>3 Signalskydd, reservationsanslag</p>
<p>4 Civilbefälhavama: Förvaltningskostnader m.m., förslagsanslag</p>
<p>5 Civilbefälhavama: Utbildning och övningsverksamhet,<br>förslagsanslag</p>
<h5>I Befolkningsskydd och räddningstjänst m.m.</h5>
<p>1 Befolkningsskydd och räddningstjänst, förslagsanslag</p>
<p>2 Anläggning för räddningsskoloma, m.m., förslagsanslag</p>
<p>3 Skyddsrum, m.m., förslagsanslag</p>
<p>4 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.,<br>förslagsanslag</p>
<p>5 Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen av<br>totalförsvaret m.m., förslagsanslag</p>
<p>*21 350 000</p>
<p>*328 251 000</p>
<p>*168 299 000</p>
<p>*67 940 000</p>
<p>*18 977 000</p>
<p>*1 000</p>
<p>*9 461 000</p>
<p>*21 596 000</p>
<p>*140 000 000</p>
<p>*1 000</p>
<p>2 002 316 000</p>
<p>*443 090 000</p>
<p>*20 254 000</p>
<p>*7 049 000</p>
<p>*272 990 000</p>
<p>*46 875 000</p>
<p>*8 994 000</p>
<p>*2 900 000 000</p>
<p>3 699 252 000</p>
<p>*52 758 000</p>
<p>*65 100 000</p>
<p>*7 020 000</p>
<p>*22 465 000</p>
<p>*7 475 000</p>
<p>154 818 000</p>
<p>*592 327 000</p>
<p>*26 088 000</p>
<p>*496 910 000</p>
<p>*5 000</p>
<p>*72 490 000</p>
<p>* Beräknat belopp</p>
<p>20</p>
<p>Vapenfristyrelsen, förslagsanslag</p>
<h5>Psykologiskt försvar</h5>
<p>Styrelsen för psykologiskt försvar, förslagsanslag</p>
<h5>Försörjning med industrivaror</h5>
<p>Försöijning med industrivaror, förslagsanslag<br>Industriella åtgärder, förslagsanslag<br>Kapitalkostnader, förslagsanslag</p>
<p>Täckande av förluster till följd av statliga<br>beredskapsgarantier m. m., förslagsanslag</p>
<h5>Övrig verksamhet</h5>
<p>Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad<br>uppdragsverksamhet, förslagsanslag</p>
<p>Flygtekniska försöksanstalten, förslagsanslag<br>Beredskapsstyrka för FN-tjänst, förslagsanslag<br>FN-styrkors verksamhet utomlands, förslagsanslag<br>Overvakningskontingenten i Korea, förslagsanslag</p>
<p>Vissa nämnder m.m. inom försvarsdepartementets område,<br>förslagsanslag</p>
<p>Flygtekniska försöksanstalten: Intäktsfinansierad<br>uppdragsverksamhet, förslagsanslag</p>
<p>* Beräknat belopp</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>*151 005 000</p>
<h5>1 338 825 000</h5>
<p>*9 340 000</p>
<h5>9 340 000</h5>
<p>*74 260 000</p>
<p>*52 730 000</p>
<p>*184 500 000</p>
<p>*1 000</p>
<p>311 491 000</p>
<p>*1 000</p>
<p>*9 471 000</p>
<p>*41 922 000</p>
<p>*267 610 000</p>
<p>*5 290 000</p>
<p>*12 177 000</p>
<p>*1 000</p>
<p>336 472 000</p>
<p>Summa kr. 36 754 756 000</p>
<p>21</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h4>V. Socialdepartementet</h4>
<h5>A Socialdepartementet m.m.</h5>
<p>1 Socialdepartementet, förslagsanslag</p>
<p>2 Utredningar m.m., reservationsanslag</p>
<p>3 Uppföljning, utvärdering m.m., reservationsanslag</p>
<p>4 Internationell samverkan, förslagsanslag</p>
<p>5 Socialvetenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag</p>
<p>6 Insatser mot aids, reservationsanslag</p>
<p>7 Avvecklingskostnader, förslagsanslag</p>
<h5>B Administration av socialförsäkring m.m.</h5>
<p>1 Riksförsäkringsverket, förslagsanslag</p>
<p>2 Allmänna försäkringskassor, förslagsanslag</p>
<h5>C Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m.</h5>
<p>1 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag</p>
<p>2 Bostadsbidrag, förslagsanslag</p>
<p>3 Bidrag till föräldraförsäkringen, förslagsanslag</p>
<p>4 Vårdbidrag för handikappade barn, förslagsanslag</p>
<p>5 Bidragsförskott, förslagsanslag</p>
<p>6 Barnpensioner, förslagsanslag</p>
<p>7 Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn, förslagsanslag</p>
<p>8 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner,<br>förslagsanslag</p>
<h5>D Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom m.m.</h5>
<p>1 Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag</p>
<p>2 Förtidspensioner, förslagsanslag</p>
<p>3 Handikappersättningar, förslagsanslag</p>
<p>4 Vissa yrkesskadeersättningar m.m., förslagsanslag</p>
<p>5 Bidrag till ersättning vid närståendevård, förslagsanslag</p>
<p>6 Ålderspensioner, förslagsanslag</p>
<p>7 Särskilt pensionstillägg, förslagsanslag</p>
<p>8 Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension,<br>förslagsanslag</p>
<p>9 Efterlevandepensioner till vuxna, förslagsanslag</p>
<p>47 862 000</p>
<p>30 905 000</p>
<p>25 870 000</p>
<p>39 162 000</p>
<p>79 175 000</p>
<p>192 720 000</p>
<p>35 000 000</p>
<p>450 694 000</p>
<p>442 684 000</p>
<p>643 880 000</p>
<p>1 086 564 000</p>
<p>17 645 000 000</p>
<p>2 300 000 000</p>
<p>*2 550 000 000</p>
<p>*870 000 000</p>
<p>3 085 000 000</p>
<p>278 000 000</p>
<p>8 250 000</p>
<p>22 000 000</p>
<p>26 758 250 000</p>
<p>5 767 000 000</p>
<p>13 920 000 000</p>
<p>905 000 000</p>
<p>3 200 000</p>
<p>3 000 000</p>
<p>52 880 000 000</p>
<p>*41 000 000</p>
<p>1 655 000 000</p>
<p>1 730 000 000</p>
<p>76 904 200 000</p>
<p>* Beräknat belopp</p>
<p>22</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h5>E Hälso- och sjukvård m.m.</h5>
<p>1</p>
<p>2</p>
<p>3</p>
<p>4</p>
<p>5</p>
<p>6</p>
<p>7</p>
<p>8</p>
<p>9</p>
<p>10</p>
<p>11</p>
<p>12</p>
<p>13</p>
<p>14</p>
<p>15</p>
<p>16</p>
<p>17</p>
<p>18</p>
<p>19</p>
<p>Socialstyrelsen, förslagsanslag</p>
<p>Läkemedelsverket, förslagsanslag</p>
<p>Rättsmedicinalverket, ramanslag</p>
<p>Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, förslagsanslag<br>WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar,<br>förslagsanslag</p>
<p>Statens institut för psykosocial miljömedicin, förslagsanslag</p>
<p>Statens bakteriologiska laboratorium:</p>
<p>Uppdragsverksamhet, förslagsanslag<br>Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag<br>Försvarsmedicinsk verksamhet, förslagsanslag<br>Utrustning, reservationsanslag</p>
<p>1 000</p>
<p>46 222 000</p>
<p>4 938 000</p>
<p>2 584 000</p>
<p>Epidemiberedskap m.m., förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings-<br>och rationaliseringsinstitut, förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till allmän sjukvård m.m., förslagsanslag<br>Specialistutbildning av läkare m.m., reservationsanslag<br>Beredskapslagring och utbildning m.m. för hälso- och<br>sjukvård i krig, reservationsanslag</p>
<p>Driftkostnader för beredskapslagring m.m., förslagsanslag<br>Statens folkhälsoinstitut, reservationsanslag</p>
<p>Särskilt statsbidrag för viss vårdgaranti, reservationsanslag<br>Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik,<br>reservationsanslag</p>
<h5>F Omsorg om barn och ungdom</h5>
<p>1 Bidrag till barnomsorg, förslagsanslag</p>
<p>2 Bidrag till invandrar- och flyktingbarn i förskolan</p>
<p>3 Bammiljörådet, förslagsanslag</p>
<p>4 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor,<br>ramanslag</p>
<h5>G Omsorg om äldre och handikappade</h5>
<p>1 Bidrag till service och vård, förslagsanslag</p>
<p>2 Bidrag till färdtjänst, servicelinjer m.m., förslagsanslag</p>
<p>3 Kostnader för viss omsorg om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,<br>reservationsanslag</p>
<p>4 Nämnden för vårdartjänst, förslagsanslag</p>
<p>5 Ersättning till televerket för texttelefoner, förslagsanslag</p>
<p>6 Ersättning till postverket för befordran av<br>blindskriftsförsändelser, förslagsanslag</p>
<p>* Beräknat belopp</p>
<p>205 744 000</p>
<p>1 000</p>
<p>161 444 000</p>
<p>12 692 000</p>
<p>2 479 000</p>
<p>5 741 000</p>
<p>53 745 000</p>
<p>16 036 000</p>
<p>30 375 000</p>
<p>3 495 682 000</p>
<p>30 443 000</p>
<p>*55 190 000</p>
<p>*69 470 000</p>
<p>106 883 000</p>
<p>250 000 000</p>
<p>11 408 000</p>
<h5>4 507 333 000</h5>
<p>13 690 000 000</p>
<p>40 000 000</p>
<p>5 199 000</p>
<p>5 828 000</p>
<h5>13 741 027 000</h5>
<p>7 976 000 000</p>
<p>797 000 000</p>
<p>45 521 000</p>
<p>122 328 000</p>
<p>74 600 000</p>
<p>46 169 000</p>
<p>23</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Prop. 1991/92:100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnad för viss verksamhet för handikappade,<br>reservationsanslag</p>
<p>Statens hundskola, förslagsanslag</p>
<p>Statens handikappråd, förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag</p>
<p>Bilstöd till handikappade, reservationsanslag</p>
<p>Bidrag till byggande av gruppbostäder och andra alternativa<br>boendeformer, reservationsanslag</p>
<p>Bidrag för viss ombyggnad av sjukhem m.m.,<br>reservationsanslag</p>
<p>Bidrag till kommunerna för medicinskt fårdigbehandlade<br>Utvecklingsmedel m.m., reservationsanslag<br>Bostadsanpassningsbidrag m.m., förslagsanslag</p></td><td>
<p>56 260 000</p>
<p>1 000</p>
<p>5 955 000</p>
<p>129 248 000</p>
<p>206 000 000</p>
<p>400 000 000</p>
<p>200 000 000</p>
<p>700 000 000</p>
<p>11 946 000</p>
<p>263 700 000</p>
<p>11 034 728 000</p></td></tr>
</table>
<p>Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN,<br>reservationsanslag</p>
<p>Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård, förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till organisationer, reservationsanslag</p>
<p>Utvecklings- och försöksverksamhet, reservationsanslag</p></td><td>
<p>7 964 000</p>
<p>950 000 000</p>
<p>28 755 000</p>
<p>29 003 000</p>
<p>1 015 722 000</p></td></tr>
</table>
<p>Summa kr. 135 498 518 000</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-2.png" style="width:14pt;height:9pt;"/>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h4>VI. Kommunikationsdepartementet</h4>
<h5>Kommunikationsdepartementet m.m.</h5>
<p>Kommunikationsdepartementet, förslagsanslag<br>Utredningar m.m., reservationsanslag<br>Viss internationell verksamhet, förslagsanslag<br>Särskilda awecklingskostnader, förslagsanslag</p>
<h5>Vägväsende m.m.</h5>
<p>Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m.m., förslagsanslag</p>
<p>Drift och underhåll av statliga vägar, reservationsanslag</p>
<p>Byggande av riksvägar, reservationsanslag</p>
<p>Byggande av länstrafikanläggningar, reservationsanslag</p>
<p>Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar,<br>reservationsanslag</p>
<p>Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar,<br>reservationsanslag</p>
<p>Vägverket:</p>
<p>Särskilda bärighetshöjande åtgärder,</p>
<p>reservationsanslag 707 300 000</p>
<p>Försvarsuppgifter, reservationsanslag *49 190 000</p>
<p>Trafiksäkerhet</p>
<p>Trafiksäkerhetsverket:</p>
<p>Samordning, Trafikmiljö, Fordon och Trafikant,<br>förslagsanslag 1 000</p>
<p>Bil- och körkortsregister m.m., förslagsanslag 1 000</p>
<p>Kostnader för visst värderingsförfarande,<br>förslagsanslag</p>
<h5>Järnväg</h5>
<p>Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar,<br>reservationsanslag</p>
<p>Nyinvesteringar i stomjämvägar, reservationsanslag<br>Ersättning till banverket för vissa kapitalkostnader,<br>förslagsanslag</p>
<p>J ämvägsinspektionen, förslagsanslag</p>
<p>Banverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag</p>
<p>Ersättningar till SJ i samband med utdelning från<br>AB SWEDCARRIER, förslagsanslag</p>
<p>* Beräknat belopp</p>
<p>34 823 000</p>
<p>5 710 000</p>
<p>4 651 000</p>
<p>326 000</p>
<h5>45 510 000</h5>
<p>8 921 000</p>
<p>5 908 300 000</p>
<p>1 556 500 000</p>
<p>1 037 400 000</p>
<p>835 700 000</p>
<p>648 500 000</p>
<p>756 490</p>
<h5>10 751 811 000</h5>
<p>2 000</p>
<p>1 000</p>
<h5>3 000</h5>
<p>2 949 522 000</p>
<p>1 392 087 000</p>
<p>368 000 000</p>
<p>14 089 000</p>
<p>*33 950 000</p>
<p>1 000</p>
<h5>4 757 649 000</h5>
<p>25</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h5>E Sjöfart</h5>
<p>Sjöfartsverket</p>
<p>1 Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster,<br>förslagsanslag</p>
<p>Övriga sjöfartsändamål</p>
<p>2 Transportstöd för Gotland, förslagsanslag</p>
<p>3 Handelsflottans pensionsanstalt, förslagsanslag</p>
<p>4 Handelsflottans kultur- och fritidsråd, förslagsanslag</p>
<p>5 Ersättning till viss kanaltrafik m.m., förslagsanslag</p>
<p>6 Bidrag till svenska rederier, förslagsanslag</p>
<h5>F Luftfart</h5>
<p>1 Luftfersverket: Beredskap för civil luftfart,<br>reservationsanslag</p>
<p>2 Bidrag till kommunala flygplatser m.m., reservationsanslag</p>
<p>3 Civil trafikflygarutbildning, reservationsanslag</p>
<h5>G Kollektivtrafik m.m.</h5>
<p>1 Riksfärdtjänst, förslagsanslag</p>
<p>2 Köp av interregional persontrafik på järnväg,<br>reservationsanslag</p>
<p>3 Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss<br>kollektivtrafik, reservationsanslag</p>
<p>4 Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret,<br>reservationsanslag</p>
<h5>H Transportforskning</h5>
<p>1 Statens väg- och trafikinstitut, förslagsanslag</p>
<p>2 Bidrag till statens väg- och trafikinstitut, reservationsanslag</p>
<p>3 Transportforskningberedningen, reservationsanslag</p>
<h5>I Övriga ändamål</h5>
<p>1 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,<br>förslagsanslag</p>
<p>2 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska<br>institut, reservationsanslag</p>
<p>3 Statens geotekniska institut, förslagsanslag</p>
<p>* Beräknat belopp</p>
<p>76 656 000</p>
<p>140 000 000</p>
<p>1 000</p>
<p>1 000</p>
<p>78 000 000</p>
<p>200 000 000</p>
<p>494 658 000</p>
<p>*56 080 000</p>
<p>15 200 000</p>
<p>25 400 000</p>
<p>96 680 000</p>
<p>113 300 000</p>
<p>549 000 000</p>
<p>183 000 000</p>
<p>*4 780 000</p>
<p>850 080 000</p>
<p>1 000</p>
<p>61 129 000</p>
<p>44 006 000</p>
<p>105 136 000</p>
<p>1 000</p>
<p>128 036 000</p>
<p>1 000</p>
<p>26</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bidrag till statens geotekniska institut, reservationsanslag</p></td><td>
<p>14 376 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Statens haverikommission, förslagsanslag</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>J</p></td><td>
<p>Telekommunikation</p></td><td>
<p>142 415 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens telenämnd, förslagsanslag</p></td><td>
<p>*3 722 000</p>
<p>3 722 000</p></td></tr>
</table>
<p>K Postväsende</p>
<p>1 Ersättning till postverket för rikstäckande<br>betalnings- och kassasservice, reservationsanslag</p>
<p>300 000 000</p>
<p>303 722 000</p>
<p>Summa kr. 17 547 664 000</p>
<p>* Beräknat belopp</p>
<p>27</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h4>VII. Finansdepartementet</h4>
<p>A Finansdepartementet m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1</p></td><td colspan="2">
<p>Finansdepartementet, förslagsanslag</p></td><td>
<p>121 037 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Ekonomiska råd, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>4 302 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Utredningar m.m., reservationsanslag</p></td><td></td><td>
<p>29 500 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Utvecklingsarbete, reservationsanslag</p></td><td></td><td>
<p>40 000 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td>
<p>194 839 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Skatteförvaltningen och exekutionsväsendet</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Riksskatteverket, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>995 439 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Skattemyndigheterna, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>3 508 878 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Kronofogdemyndigheterna, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>613 021 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Stämpelkostnader, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>2 500 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Fastighetstaxering, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>22 991 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Ersättning till postverket m.fl. för bestyret med<br>skatteuppbörd m.m., förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>57 380 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td>
<p>5 200 209 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C</p></td><td>
<p>Statlig lokalförsörjning och fastighetsförvaltning</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Stabs- och servicemyndigheten, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>70 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m.,<br>förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>60 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Fastighetsförvaltningsmyndigheten,/örsZagsan.yZug</p></td><td></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td rowspan="2">
<p>Vissa investeringar m.m., reservationsanslag</p></td><td></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>130 003 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D</p></td><td colspan="2">
<p>Riksgäldskontoret och kostnader för statsskuldens förvaltning</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Riksgäldskontoret:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Förvaltningskostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>72 355 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Kostnader för upplåning och låneförvaltning,<br>förslagsanslag</p></td><td>
<p>554 880 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Garantiverksamhet, förslagsanslag</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Uppdragsverksamhet, förslagsanslag</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>627 237 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td>
<p>627 237 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E</p></td><td>
<p>Vissa centrala myndigheter m.m.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Tullverket, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>1 173 912 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Konjunkturinstitutet, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>24 733 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Finansinspektionen, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>88 275 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Riksrevisionsverket, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>166 240 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Statskontoret, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>101 878 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Regeringskansliets förvaltningskontor, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>420 437 000</p></td></tr>
</table>
<p>28</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Inredning och utrustning m.m., reservationsanslag</p>
<p>Statistiska centralbyrån:</p>
<p>Statistik, register och prognoser, ramanslag 435 033 000</p></td><td>
<p>35 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet, förslagsanslag</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>435 034 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Folk- och bostadsräkningar, reservationsanslag</p></td><td></td><td>
<p>1 576 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>2 447 085 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga arbetsgivarfrågor</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens arbetsgivarverk, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>60 448 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens löne- och pensionsverk, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens arbetsmiljönämnd, förslagsanslag</p>
<p>Statens institut för personalutveckling:</p></td><td></td><td>
<p>2 992 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avvecklingskostnader,/ön7a^.yaw.s/a<sub>i</sub>g</p></td><td></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vissa avtalsstyrda anslag, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>23 274 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag till Statshälsan, förslagsanslag</p>
<p>Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m.,</p></td><td></td><td>
<p>345 280 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>1 200 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Trygghetsåtgärder för statsanställda, reservationsanslag</p></td><td></td><td>
<p>61 738 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>1 693 734 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadsväsendet</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Boverket:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Förvaltningskostnader, ramanslag 144 787 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppdragsverksamhet, förslagsanslag</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>144 788 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Länsbostadsnämnderna, ramanslag</p></td><td></td><td>
<p>126 066 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntebidrag m.m., förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>29 310 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringsbidrag för bostadsbyggande, förslagsanslag<br>Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsåtgärder</p></td><td></td><td>
<p>6 600 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>i hyres- och bostadsrättshus, förslagsanslag<br>Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda</p></td><td></td><td>
<p>220 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>lägenheter m.m., förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>25 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag till förbättring av boendemiljön, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>1 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vissa lån till bostadsbyggande, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>1 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens bostadskreditnämnd, förslagsanslag<br>Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffhingslån,</p></td><td></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bonusränta för ungdomsbosparande, förslagsanslag</p></td><td></td><td>
<p>2 000 000</p></td></tr>
</table>
<p>36 429 856 000</p>
<p>29</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h5>Bidrag och ersättningar till kommunerna</h5>
<p>Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m.,<br>förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av<br>den kommunala företagsbeskattningen, förslagsanslag</p>
<h5>Övriga ändamål</h5>
<p>23 100 000 000</p>
<p>879 172 000</p>
<p>23 979 172 000</p>
<p>Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon,<br>förslagsanslag</p>
<p>Exportkreditbidrag, förslagsanslag</p>
<p>Kostnader för vissa nämnder m.m., förslagsanslag<br>Bokföringsnämnden, förslagsanslag</p>
<p>Stöd till idrotten, reservationsanslag</p>
<p>Höjning av grundkapitalet i Nordiska<br>investeringsbanken, förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till EFTA:s fond för ekonomisk och social<br>utjämning, förslagsanslag</p>
<p>10 000 000</p>
<p>1 000</p>
<p>3 187 000</p>
<p>4 377 000</p>
<p>511 173 000</p>
<p>31 000 000</p>
<p>270 000 000</p>
<p>829 738 000</p>
<p>Summa kr. 71 531 873 000</p>
<p>30</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h4>VIII. Utbildningsdepartementet</h4>
<h5>A Utbildningsdepatementet m.m.</h5>
<p>1 Utbildningsdepartementet, förslagsanslag</p>
<p>2 Utredningar m.m., reservationsanslag</p>
<p>3 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.,<br>förslagsanslag</p>
<h5>B Det offentliga skolväsendet</h5>
<p>1 Statens skolverk, förslagsanslag</p>
<p>2 Statens institut för handikappfrågor i skolan, förslagsanslag</p>
<p>3 Utveckling och produktion av läromedel, reservationsanslag</p>
<p>4 Stöd för utveckling av skolväsendet, förslagsanslag</p>
<p>5 Forskning inom skolväsendet, reservationsanslag</p>
<p>6 Fortbildning m.m., reservationsanslag</p>
<p>7 Särskilda insatser på skolområdet, förslagsanslag</p>
<p>8 Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet,<br>förslagsanslag</p>
<p>9 Bidrag till driften av särskolor m.m., förslagsanslag</p>
<p>10 Bidrag till driften av särvux, förslagsanslag</p>
<p>11 Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket,<br>förslagsanslag</p>
<p>12 Sameskolor, förslagsanslag</p>
<p>13 Specialskolor m.m., förslagsanslag</p>
<p>14 Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader,<br>förslagsanslag</p>
<p>15 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.,<br>förslagsanslag</p>
<p>16 Bidrag till driften av fristående skolor, förslagsanslag</p>
<p>17 Utrustning för specialskolor m.m., reservationsanslag</p>
<p>18 Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m.,<br>reservationsanslag</p>
<h5>C Folkbildning</h5>
<p>1 Bidrag till folkbildningen, ramanslag</p>
<p>2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen,<br>ramanslag</p>
<p>3 Bidrag till kontakttolkutbildning, förslagsanslag</p>
<p>43 622 000</p>
<p>18 962 000</p>
<p>22 320 000</p>
<p>84 904 000</p>
<p>229 954 000</p>
<p>90 615 000</p>
<p>17 454 000</p>
<p>40 822 000</p>
<p>24 812 000</p>
<p>*185 093 000</p>
<p>177 988 000</p>
<p>31 550 906 000</p>
<p>999 978 000</p>
<p>53 703 000</p>
<p>278 652 000</p>
<p>28 940 000</p>
<p>320 804 000</p>
<p>29 065 000</p>
<p>53 931 000</p>
<p>189 716 000</p>
<p>7 355 000</p>
<p>5 061 000</p>
<p>34 284 849 000</p>
<p>1 842 344 000</p>
<p>44 991 000</p>
<p>7 594 000</p>
<p>1 894 929 000</p>
<p>* Beräknat belopp</p>
<p>31</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h5>D Grundläggande högskoleutbildning m.m.</h5>
<p>1 Utvärdering och kvalitetskontroll i högskolan,<br>reservationsanslag</p>
<p>2 Servicemyndigheten, förslagsanslag</p>
<p>3 Överklagandenämnden för högskolan, förslagsanslag</p>
<p>4 Kostnader för universitets- och högskoleämbetet,<br>forskningsrådsnämnden och utrustningsnämnden för<br>universitets och högskolors avvecklingsorganisation,<br>förslagsanslag</p>
<p>5 Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.,<br>reservationsanslag</p>
<p>6 Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna, förslagsanslag</p>
<p>7 Vissa tandvårdskostnader, reservationsanslag</p>
<p>8 Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag</p>
<p>9 Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken,<br>reservationsanslag</p>
<p>10 Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag</p>
<p>11 Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag</p>
<p>12 Utbildning för kultur- och informationsyrken,<br>reservationsanslag</p>
<p>13 Lokala och individuella linjer samt fristående kurser,<br>reservationsanslag</p>
<p>14 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.,<br>reservationsanslag</p>
<p>15 Europeisk utbildningssamverkan./öro/ugja/z^/ug</p>
<h5>E Forskning och forskarutbildning</h5>
<p>1 Humanistiska fakulteterna, reservationsanslag</p>
<p>2 Teologiska fakulteterna, reservationsanslag</p>
<p>3 Juridiska fakulteterna, reservationsanslag</p>
<p>4 Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m., reservationsanslag</p>
<p>5 Medicinska fakulteterna, reservationsanslag</p>
<p>6 Odontologiska fakulteterna, reservationsanslag</p>
<p>7 Farmaceutiska fakulteterna, reservationsanslag</p>
<p>8 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.,<br>reservationsanslag</p>
<p>9 Tekniska fakulteterna, reservationsanslag</p>
<p>10 Temaorienterad forskning, reservationsanslag</p>
<p>11 Konstnärligt utvecklingsarbete m.m., reservationsanslag</p>
<p>12 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål,<br>reservationsanslag</p>
<p>13 Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning m.m.,<br>förslagsanslag</p>
<p>19 800 000</p>
<p>77 178 000</p>
<p>2 500 000</p>
<p>1 000</p>
<p>40 659 000</p>
<p>2 355 097 000</p>
<p>61 949 000</p>
<p>1 618 454 000</p>
<p>594 089 000</p>
<p>586 000 000</p>
<p>*1 010 651 000</p>
<p>349 956 000</p>
<p>972 959 000</p>
<p>271 153 000</p>
<p>45 169 000</p>
<p>8 005 615 000</p>
<p>404 401 000</p>
<p>31 171 000</p>
<p>38 258 000</p>
<p>471 591 000</p>
<p>870 043 000</p>
<p>91 221 000</p>
<p>32 606 000</p>
<p>921 034 000</p>
<p>896 016 000</p>
<p>39 706 000</p>
<p>21 142 000</p>
<p>185 745 000</p>
<p>1 371 381 000</p>
<p>Beräknat belopp</p>
<p>32</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>14 Viss tvärvetenskaplig forskning, reservationsanslag</p>
<p>15 Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet,<br>reservationsanslag</p>
<p>16 Medicinska forskningsrådet, reservationsanslag</p>
<p>17 Naturvetenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag</p>
<p>18 Rymdforskning, reservationsanslag</p>
<p>19 Europeisk forskningssamverkan, förslagsanslag</p>
<p>20 Kungliga biblioteket, reservationsanslag</p>
<p>Arkivet för ljud och bild:</p>
<p>21 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 14 880 000</p>
<p>22 Insamlingsverksamhet m.m., reservationsanslag 429 000</p>
<p>23 Institutet för rymdfysik, reservationsanslag</p>
<p>24 Manne Siegbahninstitutet för fysik, reservationsanslag</p>
<p>25 Polarforskning, reservationsanslag</p>
<p>26 Vissa bidrag till forskningsverksamhet, reservationsanslag</p>
<p>73 141 000</p>
<p>194 275 000</p>
<p>340 855 000</p>
<p>464 176 000</p>
<p>32 257 000</p>
<p>352 360 000</p>
<p>84 477 000</p>
<p>15 309 000</p>
<p>36 422 000</p>
<p>23 221 000</p>
<p>19 825 000</p>
<p>32 325 000</p>
<h5>7 042 958 000</h5>
<h5>F Studiestöd m.m.</h5>
<p>1 Centrala studiestödsnämnden m.m., ramanslag</p>
<p>2 Studiehjälp m.m., förslagsanslag</p>
<p>3 Studiemedel m. m., förslagsanslag</p>
<p>4 Vuxenstudiestöd m.m., reservationsanslag</p>
<p>5 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, förslagsanslag</p>
<p>6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål, förslagsanslag</p>
<p>7 Utbildningsarvoden till studerande vid vissa lärarutbildningar,<br>förslagsanslag</p>
<p>149 977 000</p>
<p>2 331 335 000</p>
<p>4 686 000 000</p>
<p>1 341 300 000</p>
<p>68 500 000</p>
<p>*102 650 000</p>
<p>121 400 000</p>
<p>8 801 162 000</p>
<h5>G Kulturverksamhet m.m.</h5>
<p>1 Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>m.m., reservationsanslag</p></td><td>
<p>*858 000 000</p>
<p>858 000 000</p></td></tr>
</table>
<p>Summa kr. 60 972 417 000</p>
<p>* Beräknat belopp</p>
<p>3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100</p>
<p>33</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h4>IX. Jordbruksdepartementet</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>A</p></td><td colspan="2">
<p>Jordbruksdepartementet m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Jordbruksdepartementet, förslagsanslag</p></td><td>
<p>30 482 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Lantbruksråd, förslagsanslag</p></td><td>
<p>5 521 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Utredningar m.m., reservationsanslag</p></td><td>
<p>9 313 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.,<br>förslagsanslag</p></td><td>
<p>33 000 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>78 316 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B</p></td><td>
<p>Jordbruk och trädgårdsnäring</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statens jordbruksverk, ramanslag</p></td><td>
<p>127 045 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m., förslagsanslag</p></td><td>
<p>14 842 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Markförvärv för jordbrukets rationalisering,<br>reservationsanslag</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti,<br>förslagsanslag</p></td><td>
<p>19 928 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Stöd till skuldsatta jordbrukare, förslagsanslag</p></td><td>
<p>10 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Startstöd till jordbrukare, förslagsanslag</p></td><td>
<p>30 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Stöd till avbytarverksamhet m.m., förslagsanslag</p></td><td>
<p>435 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige,<br>förslagsanslag</p></td><td>
<p>*873 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.,<br>reservationsanslag</p></td><td>
<p>1 538 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Omställningsåtgärder i jordbruket m.m., förslagsanslag</p></td><td>
<p>2 335 502 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Rådgivning och utbildning, reservationsanslag</p></td><td>
<p>29 785 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m.m.,<br>förslagsanslag</p></td><td>
<p>24 500 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m.,<br>förslagsanslag</p></td><td>
<p>4 300 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>3 905 441 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C</p></td><td>
<p>Skogsbruk</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Skogsvårdsorganisationen,/ör.y/fl^.va«.s7<7^</p>
<p>Skogsvårdsorganisationen:</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Myndighetsuppgifter, ramanslag 310 080 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Frö- och plantverksamhet, förslagsanslag 1 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Bidrag till skogsvård m.m.. förslagsanslag 142 492 000</p></td><td>
<p>452 573 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Stöd till byggande av skogsvägar, förslagsanslag</p></td><td>
<p>39 962 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Främjande av skogsvård m.m., reservationsanslag</p></td><td>
<p>14 868 000</p></td></tr>
</table>
<p>507 404 000</p>
<p>Beräknat belopp</p>
<p>34</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h5>Fiske</h5>
<p>Fiskeriverket, förslagsanslag</p>
<p>Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag<br>Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag<br>Bidrag till fiskets rationalisering m.m., förslagsanslag<br>Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag<br>Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske,<br>förslagsanslag</p>
<p>Prisreglerande åtgärder på fiskets område, förslagsanslag<br>Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m.,<br>förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till fiskevård m.m., reservationsanslag</p>
<h5>Rennäring m.m.</h5>
<p>Främjande av rennäringen, reservationsanslag</p>
<p>Prisstöd till rennäringen, förslagsanslag</p>
<p>Ersättningar för viltskador m.m., förslagsanslag</p>
<h5>Djurskydd och djurhälsovård</h5>
<p>Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet,<br>förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt,<br>reservationsanslag</p>
<p>Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet,<br>förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, reservationsanslag</p>
<p>Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård,<br>förslagsanslag</p>
<p>Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder,<br>reservationsanslag</p>
<p>Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag</p>
<p>Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,<br>förslagsanslag</p>
<h5>Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor</h5>
<p>Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag</p>
<p>Statens växtsortnämnd, ramanslag</p>
<p>Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet,<br>förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag</p>
<p>55 816 000</p>
<p>4 541 000</p>
<p>1 000</p>
<p>9 388 000</p>
<p>40 000 000</p>
<p>1 000</p>
<p>1 000</p>
<p>1 000 000</p>
<p>4 174 000</p>
<p>114 922 000</p>
<p>11 017 000</p>
<p>*33 000 000</p>
<p>*12 320 000</p>
<p>56 337 000</p>
<p>1 000</p>
<p>65 293 000</p>
<p>1 000</p>
<p>74 637 000</p>
<p>2 217 000</p>
<p>30 357 000</p>
<p>5 370 000</p>
<p>51 766 000</p>
<p>229 642 000</p>
<p>1 000</p>
<p>3 223 000</p>
<p>628 000</p>
<p>1 000</p>
<p>7 268 000</p>
<p>* Beräknat belopp</p>
<p>35</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, reservationsanslag</p>
<p>Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag</p>
<h5>Livsmedel</h5>
<p>Statens livsmedelsverk, ramanslag</p>
<p>Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m.,<br>förslagsanslag</p>
<p>Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, ramanslag</p>
<p>Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring,<br>reservationsanslag</p>
<p>Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.,<br>förslagsanslag</p>
<p>Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m., förslagsanslag<br>Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall, förslagsanslag<br>Livsmedelsstatistik, förslagsanslag</p>
<h5>Utbildning och forskning</h5>
<p>Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag<br>Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet,<br>förslagsanslag</p>
<p>Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges<br>lantbruksuniversitet m.m., reservationsanslag<br>Skogs- och jordbrukets forskningsråd, reservationsanslag<br>Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag<br>Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag</p>
<h5>Biobränslen</h5>
<p>Bioenergiforskning, reservationsanslag</p>
<p>Bidrag för ny energiteknik, reservationsanslag</p>
<p>* Beräknat belopp</p>
<p>32 900 000</p>
<p>2 429 000</p>
<h5>46 450 000</h5>
<p>88 486 000</p>
<p>1 000</p>
<p>3 646 000</p>
<p>*42 876 000</p>
<p>*223 077 000</p>
<p>179 000 000</p>
<p>1 000</p>
<p>*13 229 000</p>
<h5>550 316 000</h5>
<p>627 275 000</p>
<p>295 336 000</p>
<p>33 700 000</p>
<p>169 680 000</p>
<p>101 200 000</p>
<p>772 000</p>
<h5>1 227 963 000</h5>
<p>48 930 000</p>
<p>200 000 000</p>
<p>248 930 000</p>
<p>Summa kr. 6 965 721 000</p>
<p>36</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h4>X. Arbetsmarknadsdepartementet</h4>
<h5>A Arbetsmarknadsdepartementet m.m.</h5>
<p>1 Arbetsmarknadsdepartementet, ramanslag</p>
<p>2 Utredningar m.m., reservationsanslag</p>
<p>3 Internationellt samarbete, förslagsanslag</p>
<p>4 Arbetsmarknadsråd, förslagsanslag</p>
<p>32 100 000</p>
<p>19 036 000</p>
<p>25 015 000</p>
<p>6 170 000</p>
<p>82 321 000</p>
<h5>B Arbetsmarknad m.m.</h5>
<p>1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag</p>
<p>2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, reservationsanslag<br>AMU-gruppen:</p>
<p>3 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag 1 000</p>
<p>4 Investeringar, förslagsanslag 1 000</p>
<p>5 Arbetsdomstolen, ramanslag</p>
<p>6 Statens förlikningsmannaexpedition, förslagsanslag</p>
<p>7 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag</p>
<p>8 Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar, förslagsanslag</p>
<p>9 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten,<br>reservationsanslag</p>
<p>2 810 242 000</p>
<p>19 606 575 000</p>
<p>2 000</p>
<p>13 212 000</p>
<p>1 534 000</p>
<p>77 000</p>
<p>1 000</p>
<p>5 500 000</p>
<h5>22 437 143 000</h5>
<h5>C Arbetslivsfrågor</h5>
<p>1 Arbetarskyddsverket, ramanslag</p>
<p>2 Arbetsmiljöinstitutet, ramanslag</p>
<p>3 Yrkesinriktad rehabilitering, ramanslag</p>
<p>4 Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag,<br>förslagsanslag</p>
<p>5 Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet,<br>förslagsanslag</p>
<p>6 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade,<br>reservationsanslag</p>
<p>1 Bidrag till Stiftelsen Samhall, förslagsanslag</p>
<h5>D Regional utveckling</h5>
<p>1 Lokaliseringsbidrag m.m., reservationsanslag</p>
<p>2 Regionala utvecklingsinsatser, reservationsanslag</p>
<p>3 Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till<br>företag i glesbygder m.m., förslagsanslag</p>
<p>4 Ersättning för nedsättning av socialavgifter, förslagsanslag</p>
<p>5 Sysselsättningsbidrag, förslagsanslag</p>
<p>* Beräknat belopp</p>
<p>384 259 000</p>
<p>172 252 000</p>
<p>764 153 000</p>
<p>506 470 000</p>
<p>1 000</p>
<p>6 208 318 000</p>
<p>*4 557 000 000</p>
<p>12 592 453 000</p>
<p>350 000 000</p>
<p>1 000 000 000</p>
<p>1 000</p>
<p>530 000 000</p>
<p>250 000 000</p>
<p>37</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>6 Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.,</p>
<p>reservationsanslag 180 500 000</p>
<p>7 Glesbygdsmyndigheten, reservationsanslag 16 399 000</p>
<p>8 Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU),</p>
<p>reservationsanslag 6 100 000</p>
<p>9 Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden,</p>
<p>förslagsanslag 4 200 000</p>
<p>10 Transportstöd, förslagsanslag 300 300 000</p>
<p>2 637 500 000</p>
<p>Summa kr. 37 749 417 000</p>
<p>38</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h4>XI. Kulturdepartementet</h4>
<h5>A Kulturdepartementet m.m.</h5>
<p>1 Kulturdepartementet, förslagsanslag</p>
<p>2 Utredningar m.m., reservationsanslag</p>
<p>3 Internationellt samarbete m.m., reservationsanslag</p>
<p>4 Internationell samverkan inom ramen för flykting- och<br>och migrationspolitiken m.m., reservationsanslag</p>
<p>5 Åtgärder mot främligsfientlighet och rasism,<br>reservationsanslag</p>
<h5>B Kulturverksamhet m.m.</h5>
<p>Allmän kulturverksamhet m.m.</p>
<p>1 Statens kulturråd, förslagsanslag</p>
<p>2 Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.,<br>reservationsanslag</p>
<p>3 Bidrag till samisk kultur, reservationsanslag</p>
<p>4 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, förslagsanslag</p>
<p>Ersättningar och bidrag till konstnärer</p>
<p>5 Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer</p>
<p>6 Bidrag till konstnärer, reservationsanslag</p>
<p>7 Inkomstgarantier för konstnärer m.m., förslagsanslag</p>
<p>8 Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk<br>genom bibliotek m.m., förslagsanslag</p>
<p>9 Ersättning till rättighetshavare på musikområdet</p>
<p>Teater, dans och musik</p>
<p>10 Bidrag till Svenska riksteatem, reservationsanslag</p>
<p>11 Bidrag till Operan, reservationsanslag</p>
<p>12 Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag</p>
<p>13 Bidrag till Svenska rikskonserter, reservationsanslag</p>
<p>14 Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter,<br>förslagsanslag</p>
<p>15 Bidrag till regional musikverksamhet, förslagsanslag</p>
<p>16 Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och<br>musikinstitutioner, förslagsanslag</p>
<p>17 Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m.,<br>reservationsanslag</p>
<p>18 Bidrag till Musikaliska akademien</p>
<p>Bibliotek</p>
<p>19 Bidrag till regional biblioteksverksamhet, förslagsanslag</p>
<p>40 526 000</p>
<p>16 000 000</p>
<p>1 345 000</p>
<p>3 000 000</p>
<p>10 000 000</p>
<h5>70 871 000</h5>
<p>23 852 000</p>
<p>113 744 000</p>
<p>6 872 000</p>
<p>50 000 000</p>
<p>56 785 000</p>
<p>31 624 000</p>
<p>17 757 000</p>
<p>77 773 000</p>
<p>3 375 000</p>
<p>212 677 000</p>
<p>251 644 000</p>
<p>145 790 000</p>
<p>71 526 000</p>
<p>1 000</p>
<p>218 510 000</p>
<p>365 473 000</p>
<p>62 066 000</p>
<p>2 826 000</p>
<p>34 364 000</p>
<p>39</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bildkonst, konsthantverk m.m.</p>
<p>Statens konstråd, förslagsanslag</p>
<p>Förvärv av konst för statens byggnader m.m., reservationsanslag</p>
<p>Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden,<br>förslagsanslag</p>
<p>Utställningar av nutida svensk konst i utlandet, reservationsanslag<br>Bidrag till akademien för de fria konsterna</p>
<p>Främjande av hemslöjden, förslagsanslag</p>
<p>Arkiv</p>
<p>Riksarkivet och landsarkiven, förslagsanslag</p>
<p>Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,<br>förslagsanslag</p>
<p>Svenskt biografiskt lexikon, förslagsanslag</p>
<p>Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och</p>
<p>materiel m.m., reservationsanslag</p>
<p>Kulturmiljövård</p>
<p>Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader,</p>
<p>förslagsanslag</p>
<p>Kulturmiljövård, reservationsanslag</p>
<p>Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag</p>
<p>Tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull<br>bebyggelse m.m., förslagsanslag</p>
<p>Museer och utställningar</p>
<p>Centrala museer: Förvaltningskostnader, förslagsanslag</p>
<p>Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och</p>
<p>samlingar m.m., reservationsanslag</p>
<p>Bidrag till Skansen, förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till vissa museer</p>
<p>Bidrag till regionala museer, förslagsanslag</p>
<p>Riksutställningar, reservationsanslag</p>
<p>Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag</p>
<p>Forskning</p>
<p>Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet,<br>reservationsanslag</p>
<p>Lokalförsörjning m.m.</p>
<p>Inredning och utrustning av lokaler för kulturändamål,<br>förslagsanslag</p>
<p>4 780 000</p>
<p>28 038 000</p>
<p>15 000 000</p>
<p>1 448 000</p>
<p>1 580 000</p>
<p>14 840 000</p>
<p>126 500 000</p>
<p>24 225 000</p>
<p>2 961 000</p>
<p>5 689 000</p>
<p>83 454 000</p>
<p>103 022 000</p>
<p>1 000</p>
<p>95 000 000</p>
<p>432 618 000</p>
<p>18 742 000</p>
<p>17 354 000</p>
<p>26 123 000</p>
<p>76 421 000</p>
<p>31 667 000</p>
<p>80 000</p>
<p>30 855 000</p>
<p>47 000 000</p>
<h5>2 934 057 000</h5>
<p>40</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h5>Massmedier m.m.</h5>
<p>Film m.m.</p>
<p>Statens biografbyrå, ramanslag</p>
<p>Filmstöd, reservationsanslag</p>
<p>Stöd till fonogram och musikalier, reservationsanslag</p>
<p>Dagspress och tidskrifter</p>
<p>Presstödsnämnden och taltidningsnämnden, förslagsanslag<br>Driftsstöd till dagspressen, förslagsanslag</p>
<p>Utvecklingsstöd till dagspressen, reservationsanslag</p>
<p>Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till<br>dagspressen, förslagsanslag</p>
<p>Distributionsstöd till dagspressen, förslagsanslag</p>
<p>Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag</p>
<p>Stöd till radio- och kassettidningar, förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation<br>och litteratur, reservationsanslag</p>
<p>7 470 000</p>
<p>65 513 000</p>
<p>11 377 000</p>
<p>4 394 000</p>
<p>416 000 000</p>
<p>13 800 000</p>
<p>1 000</p>
<p>81 000 000</p>
<p>21 450 000</p>
<p>90 238 000</p>
<p>8 168 000</p>
<p>Litteratur</p>
<p>Litteraturstöd, reservationsanslag</p>
<p>Kreditgarantier till bokförlag, förslagsanslag</p>
<p>Stöd till bokhandel, reservationsanslag</p>
<p>Lån för investeringar i bokhandel m.m., reservationsanslag</p>
<p>Talboks- och punktskriftsbiblioteket:</p>
<p>Förvaltningskostnader, förslagsanslag<br>Produktionskostnader, reservationsanslag<br>Bidrag till Svenska språknämnden och<br>Sverigefinska språknämnden, förslagsanslag</p>
<p>23 448 000</p>
<p>37 999 000</p>
<p>Radio och television</p>
<p>Sveriges Radio m.m.</p>
<p>Kabelnämnden:</p>
<p>Förvaltningskostnader, förslagsanslag 4 102 000</p>
<p>Stöd till lokal programverksamhet, reservationsanslag 1 250 000</p>
<p>Närradionämnden, förslagsanslag</p>
<p>Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland,<br>förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till<br>europeiskt mediesamarbete, reservationsanslag</p>
<p>39 064 000</p>
<p>1 000</p>
<p>6 960 000</p>
<p>2 382 000</p>
<p>61 447 000</p>
<p>3 041 000</p>
<p>5 352 000</p>
<p>4 608 000</p>
<p>26 243 000</p>
<p>8 387 000</p>
<p>886 896 000</p>
<p>41</p>
<p>4 Riksdagen 1991192. 1 samt. Nr 100</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h5>Invandring m.m.</h5>
<p>Statens invandrarverks förvaltningskostnader, förslagsanslag</p>
<p>F örläggningskostnader, förslagsanslag</p>
<p>Åtgärder för invandrare, reservationsanslag</p>
<p>Överföring av flyktingar m.m., förslagsanslag</p>
<p>Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.,<br>förslagsanslag</p>
<p>Statsbidrag till stiftelsen Invandrartidningen,<br>reservationsanslag</p>
<p>Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m.,<br>förslagsanslag</p>
<p>Lån till hemutrustning för flyktingar , förslagsanslag</p>
<p>Utlänningsnämnden, förslagsanslag</p>
<h5>Jämställdhetsfrågor</h5>
<p>Jämställdhetsombudsmannen m.m., förslagsanslag<br>Särskilda jämställdhetsåtgärder, reservationsanslag</p>
<p>444 329 000</p>
<p>1 603 100 000</p>
<p>22 426 000</p>
<p>22 500 000</p>
<p>4 426 000 000</p>
<p>15 589 000</p>
<p>3 520 000</p>
<p>84 030 000</p>
<p>34 000 000</p>
<h5>6 655 494 000</h5>
<p>6 046 000</p>
<p>10 556 000</p>
<p>16 602 000</p>
<p>Summa kr. 10 553 920 000</p>
<p>42</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h4>XII. Näringsdepartementet</h4>
<h5>Näringsdepartementet m.m.</h5>
<p>Näringsdepartementet, förslagsanslag<br>Industriråd/industriattaché, förslagsanslag<br>Utredningar m.m., reservationsanslag</p>
<p>Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling,<br>förslagsanslag</p>
<h5>Industri m.m.</h5>
<p>49 704 000</p>
<p>1 198 000</p>
<p>18 990 000</p>
<p>6 890 000</p>
<h5>76 782 000</h5>
<p>Sprängämnesinspektionen, förslagsanslag 1 000</p>
<p>Åtgärder för att främja industridesign, reservationsanslag 5 356 000</p>
<p>Stöd till turism, reservationsanslag 50 000 000</p>
<p>Särskilda avvecklingskostnader för Sveriges</p>
<p>turistråd, förslagsanslag 1 000</p>
<p>Småföretagsutveckling, reservationsanslag 163 594 000</p>
<p>Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.,</p>
<p>förslagsanslag ________5 000 000</p>
<p>223 952 000<br>Exportkrediter m.m.</p>
<p>Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom</p>
<p>AB Svensk Exportkredit, förslagsanslag</p>
<p>Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende<br>export av lärtyg m.m., förslagsanslag</p>
<p>Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning<br>till u-länder, förslagsanslag</p>
<p>Åtgärder för att främja utländska investeringar i</p>
<p>Sverige, reservationsanslag</p>
<h5>Mineralförsörjning m.m.</h5>
<p>Sveriges Geologiska undersökning:</p>
<p>Geologisk undersökningsverksamhet m.m.,<br>ramanslag</p>
<p>Geovetenskaplig forskning, reservationsanslag</p>
<p>118 085 000</p>
<p>5 000 000</p>
<p>Statens gruvegendom:</p>
<p>Prospektering m.m., reservationsanslag</p>
<p>Egendomsförvaltning m.m. förslagsanslag</p>
<p>1 000</p>
<p>1 000</p>
<p>70 000 000</p>
<p>4 500 000</p>
<h5>74 502 000</h5>
<p>123 085 000</p>
<p>10 000 000</p>
<p>7 671 000 17 671 000</p>
<h5>140 756 000</h5>
<p>43</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h5>Statsägda företag m.m.</h5>
<p>Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda<br>företag, m.m., förslagsanslag</p>
<p>Räntestöd m.m. till varvsindustrin, förslagsanslag</p>
<p>Infriande av pensionsgaranti för FFV AB, förslagsanslag</p>
<h5>Teknisk utveckling m.m.</h5>
<p>Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag<br>Materialteknisk forskning, reservationsanslag<br>Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga<br>attachéverksamhet, reservationsanslag<br>Teknikvetenskapliga forskningsrådet, reservationsanslag<br>Europeiskt rymdsamarbete m.m., förslagsanslag<br>Nationell rymdverksamhet, reservationsanslag<br>Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete,<br>reservationsanslag</p>
<p>Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet,<br>förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till statens provningsanstalt, reservationsanslag<br>Styrelsen för teknisk ackreditering:</p>
<p>1 000</p>
<p>130 000 000</p>
<p>80 000 000</p>
<h5>210 001 000</h5>
<p>750 908 000</p>
<p>36 150 000</p>
<p>35 630 000</p>
<p>184 966 000</p>
<p>447 439 000</p>
<p>58 287 000</p>
<p>211 000 000</p>
<p>1 000</p>
<p>51 722 000</p>
<p>Myndighetsverksamhet, reservationsanslag</p>
<p>Uppdragsverksamhet, förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till riksmätplatsverksamhet,<br>reservationsanslag</p>
<p>Bidrag till vissa internationella organisationer,<br>förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien</p>
<p>Bidrag till Standardiseringskommissionen</p>
<p>Patent- och registreringsverket:</p>
<p>Immaterialrätt m.m., förslagsanslag</p>
<p>Bolagsärenden, förslagsanslag</p>
<p>Patentbesvärsrätten, förslagsanslag</p>
<p>Forskning för ett avfellssnålt samhälle:</p>
<p>Miljöanpassad produktutveckling, reservationsanslag<br>Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer,<br>förslagsanslag</p>
<p>11 870 000</p>
<p>1 000</p>
<p>8 788 000</p>
<p>20 659 000</p>
<p>4 127 000</p>
<p>7 020 000</p>
<p>43 356 000</p>
<p>1 000</p>
<p>1 000</p>
<p>2 000</p>
<p>10 213 000</p>
<p>24 607 000</p>
<p>544 000</p>
<h5>1 886 631 000</h5>
<p>44</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h5>G Övrig näringspolitik</h5>
<p>Närings- och teknikutvecklingsverket:</p>
<p>1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag 181 625 000</p>
<p>2 Utredningar och information, reservationsanslag 25 570 000</p>
<p>3 Särskilda avvecklingskostnader för statens</p>
<p>industriverk, styrelsen för teknisk utveckling och</p>
<p>statens energiverk, förslagsanslag</p>
<p>207 195 000</p>
<p>1 000</p>
<p>207 196 000</p>
<h5>H Energi</h5>
<p>1 Elsäkerhet m.m., reservationsanslag</p>
<p>2 Statens elektriska inspektion, ramanslag</p>
<p>3 Täckande av förluster i anledning av statliga garantier</p>
<p>inom energiområdet, förslagsanslag</p>
<p>4 Energiforskning, reservationsanslag</p>
<p>5 Drift av beredskapslager, förslagsanslag</p>
<p>6 Beredskapslagring och industriella åtgärder,<br>reservationsanslag</p>
<p>7 Särskilda kostnader för lagring av olja, motorbensin m.m.,<br>förslagsanslag</p>
<p>8 Åtgärder inom delfunktionen Elkraft, reservationsanslag</p>
<p>9 Täckande av eventuella förluster i anledning av statens<br>vattenfellsverks borgensförbindelser, m.m., förslagsanslag</p>
<p>10 Vissa åtgärder för effektivare användning av energi,<br>reservationsanslag</p>
<p>11 Insatser för ny energiteknik, reservationsanslag</p>
<h5>I Marknads- och konkurrensfrågor</h5>
<p>1 Marknadsdomstolen, förslagsanslag</p>
<p>2 Konkurrensmyndighet, ramanslag</p>
<p>3 Särskilda utvecklings- och omställningskostnader, förslagsanslag</p>
<p>4 Särskilda avvecklingskostnader för näringsfrihetsombudsmannen<br>och statens pris- och konkurrensverk, förslagsanslag</p>
<h5>J Byggnadsforskning m.m.</h5>
<p>1 Byggnadsforskning, reservationsanslag</p>
<p>2 Stöd till experimentbyggande, reservationsanslag</p>
<p>3 Statens institut för byggnadsforskning, förslagsanslag</p>
<p>4 Bidrag till statens institut för byggnadsforskning,<br>reservationsanslag</p>
<p>1 000</p>
<p>14 421 000</p>
<p>1 000</p>
<p>280 764 000</p>
<p>*398 316 000</p>
<p>*7 636 000</p>
<p>*1 000</p>
<p>*32 360 000</p>
<p>1 000</p>
<p>150 000 000</p>
<p>170 000 000</p>
<h5>1 053 501 000</h5>
<p>5 270 000</p>
<p>61 000 000</p>
<p>1 500 000</p>
<p>1 000</p>
<h5>67 771 000</h5>
<p>178 200 000</p>
<p>10 000 000</p>
<p>1 000</p>
<p>53 625 000</p>
<p>* Beräknat belopp</p>
<p>45</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>5 Statens institut för byggnadsforsning: Utrustning,</p>
<p>reservationsanslag 810 000</p>
<p>6 Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador, förslagsanslag 100 000 000</p>
<p>7 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, förslagsanslag ________20 000 000</p>
<p>362 636 000</p>
<p>Summa kr. 4 303 728 000</p>
<p>46</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h4>XIII. Civildepartementet</h4>
<h5>A Civildepartementet m.m.</h5>
<p>1 Civildepartementet, förslagsanslag</p>
<p>2 Utredningar m.m., reservationsanslag</p>
<h5>B Länstyrelserna m.m.</h5>
<p>1 Länsstyrelserna m.m., ramanslag</p>
<p>2 Kammarkollegiet, förslagsanslag</p>
<h5>C Stöd till trossamfund m.m.</h5>
<p>1 Stöd till trossamfund m.m., reservationsanslag</p>
<h5>D Konsumentfrågor</h5>
<p>1 Konsumentverket, förslagsanslag</p>
<p>2 Allmänna reklamationsnämnden,/ör.vZtz^.va«.v/ag</p>
<p>3 Stöd till konsumentorganisationer,<br>reservationsanslag</p>
<p>4 Konsumentforskning, reservationsanslag</p>
<p>5 Bidrag till miljömärkning av produkter,<br>reservationsanslag</p>
<h5>E Ungdomsfrågor</h5>
<p>1 Statens ungdomsråd, förslagsanslag</p>
<p>2 Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m.,<br>reservationsanslag</p>
<p>3 Stöd till internationellt ungdomssamarbete,<br>reservationsanslag</p>
<h5>F Folkrörelsefrågor, kooperativa frågor, m.m.</h5>
<p>1 Lotterinämnden, ramanslag</p>
<p>2 Stöd till kooperativ utveckling, reservationsanslag</p>
<p>3 Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m., förslagsanslag</p>
<p>36 243 000</p>
<p>18 950 000</p>
<p>55 193 000</p>
<p>1 680 320 000</p>
<p>19 689 000</p>
<p>1 700 009 000</p>
<p>72 007 000</p>
<p>72 007 000</p>
<p>73 319 000</p>
<p>12 489 000</p>
<p>2 080 000</p>
<p>1 939 000</p>
<p>3 000 000</p>
<p>92 827 000</p>
<p>5 590 000</p>
<p>102 008 000</p>
<p>7 212 000</p>
<p>114 810 000</p>
<p>2 129 000</p>
<p>5 200 000</p>
<p>105 000 000</p>
<p>47</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>34 617 000</p>
<p>4 Bidrag till folkrörelserna, reservationsanslag</p>
<p>5 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet,</p>
<p>reservationsanslag ________3 432 000</p>
<p>150 378 000</p>
<p>Summa kr. 2 185 224 000</p>
<p>48</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h4>XIV. Miljö- och naturresursdepartementet</h4>
<h5>Miljö- och naturresursdepartementet m.m.</h5>
<p>Miljö- och naturresursdepartementet, förslagsanslag</p>
<p>Utredningar m.m., reservationsanslag</p>
<h5>Miljövård</h5>
<p>Statens naturvårdsverk, ramanslag</p>
<p>Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag</p>
<p>Investeringar på miljöområdet, reservationsanslag<br>Miljöforskning, reservationsanslag</p>
<p>Landskapsvårdande åtgärder, reservationsanslag</p>
<p>Sanering och återställning av milj oskadade<br>områden, reservationsanslag</p>
<p>Koncessionsnämnden för miljöskydd, ramanslag<br>Kemikalieinspektionen, förslagsanslag</p>
<p>Särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen,<br>reservationsanslag</p>
<p>Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond, förslagsanslag<br>Visst internationellt miljösamarbete, förslagsanslag<br>Stockholms internationella miljöinstitut, reservationsanslag<br>Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering,<br>reservationsanslag</p>
<p>Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter,<br>reservationsanslag</p>
<h5>Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.</h5>
<p>Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet,<br>förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till Statens strålskyddsinstitut, reservationsanslag</p>
<p>Statens kämkraftsinspektion:</p>
<p>Förvaltningskostnader, reservationsanslag *1 000</p>
<p>Kämsäkerhetsforskning, förslagsanslag *1 000</p>
<p>Statens kämbränslenämnd, reservationsanslag</p>
<p>Visst internationellt samarbete i fråga om</p>
<p>kärnsäkerhet m.m., förslagsanslag</p>
<h5>Fastighetsdataverksamheten</h5>
<p>Centralnämnden för fastighetsdata, förslagsanslag</p>
<p>* Beräknat belopp</p>
<p>48 994 000</p>
<p>16 143 000</p>
<h5>65 137 000</h5>
<p>416 301 000</p>
<p>204 484 000</p>
<p>135 445 000</p>
<p>151 783 000</p>
<p>247 250 000</p>
<p>19 880 000</p>
<p>18 155 000</p>
<p>1 000</p>
<p>10 426 000</p>
<p>22 000 000</p>
<p>16 507 000</p>
<p>25 000 000</p>
<p>17 199 000</p>
<p>7 300 000</p>
<h5>1 291 731 000</h5>
<p>*1 000</p>
<p>*32 823 000</p>
<p>2 000</p>
<p>*1 000</p>
<p>*19 573 000</p>
<h5>52 400 000</h5>
<p>95 155 000</p>
<h5>95 155 000</h5>
<p>49</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h5>E Lantmäteriet</h5>
<p>1 Lantmäteriet, förslagsanslag</p>
<p>2 Förvaltningskostnader för lantmäteriet, ramanslag</p>
<p>3 Bidrag enligt lantmäteritaxan, förslagsanslag</p>
<h5>F Övriga ändamål</h5>
<p>1 Bidrag till internationellt samarbete kring den<br>byggda miljön m.m., reservationsanslag</p>
<p>2 Statens va-nämnd, ramanslag</p>
<p>1 000</p>
<p>391 060 000</p>
<p>12 600 000</p>
<p>403 661 000</p>
<p>1 380 000</p>
<p>4 994 000</p>
<p>6 374 000</p>
<p>Summa kr. 1 914 458 000</p>
<p>50</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h4>XV. Riksdagen och dess myndigheter m.m.</h4>
<h5>Riksdagen</h5>
<p>Ersättning till riksdagens ledamöter m.m., förslagsanslag<br>Riksdagsutskottens resor utom Sverige, reservationsanslag<br>Bidrag till studieresor, förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till IPU, RIFO m.m., förslagsanslag</p>
<p>Bidrag till partigrupper, förslagsanslag</p>
<p>Riksdagen: Förvaltningskostnader, förslagsanslag<br>Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag<br>Riksdagens byggnader, reservationsanslag</p>
<p>Riksdagstryck, förslagsanslag</p>
<p>259 468 000</p>
<p>1 000</p>
<p>800 000</p>
<p>11 802 000</p>
<p>53 600 000</p>
<p>259 660 000</p>
<p>225 000</p>
<p>25 610 000</p>
<p>36 299 000</p>
<p>647 465 000</p>
<h5>Riksdagens myndigheter</h5>
<p>Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, ramanslag<br>Riksdagens revisorer och deras kansli, reservationsanslag<br>Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli,<br>förslagsanslag</p>
<p>Nordiska rådets svenska deligation och dess kansli:<br>Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet,<br>förslagsanslag</p>
<p>27 595 000</p>
<p>11 413 000</p>
<p>8 759 000</p>
<p>13 610 000</p>
<p>61 377 000</p>
<p>Summa kr.</p>
<p>708 842 000</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-3.png" style="width:13pt;height:9pt;"/>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h4>XVI.Räntor på statsskulden, m.m.</h4>
<p>1 Räntor på statsskulden m. m., förslagsanslag</p>
<p>70 000 000 000</p>
<p>52</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<h4>XVII. Oförutsedda utgifter</h4>
<p>1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag</p>
<p>1 000 000</p>
<p>53</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991</p>
<p>Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Wibble,</p>
<p>B. Westerberg, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af</p>
<p>Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Björck, Davidson, Könberg,<br>Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask</p>
<p>Föredragande: statsråden Wibble, Davidsson, Hellsvik, Laurén,</p>
<p>Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Björck, B. Westerberg, Könberg,</p>
<p>Odell, Lundgren, Unckel, Ask, Olsson, Hörnlund, P. Westerberg,<br>Johansson, Thurdin</p>
<h3>Proposition med förslag till statsbudget för<br>budgetåret 1992/93</h3>
<p>Statsråden föredrar inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa<br>budgetår samt de frågor om statens inkomster och utgifter m.m. som<br>skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1992/93.<br>Anförandena redovisas i underprotokollen för respektive departement.<br>Det antecknades att statsrådet Friggebo föredragit anmälan till budgetpro-<br>positionen 1991 såvitt avser kulturdepartementets område tidigare denna<br>dag.</p>
<p>Statsrådet Wibble anför:</p>
<p>Med beaktande av de föredragna förslagen har ett förslag till statsbud-<br>get för nästa budgetår med därtill hörande specifikationer av inkomster<br>och utgifter upprättats.</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet med det<br>upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1992/93.</p>
<p>Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar<br>att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört<br>för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.</p>
<p>54</p>
<p>Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i under- Prop. 1991/92:100<br>protokollen jämte i förekommande fäll översikter över förslagen skall<br>bifogas propositionen enligt följande:</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Finansplanen</p></td><td>
<p>Bilaga 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kungliga hov- och slottsstatema</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(första huvudtiteln)</p></td><td>
<p>Bilaga 2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justitiedepartementet</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(andra huvudtiteln)</p></td><td>
<p>Bilaga 3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U trikesdepartementet</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(tredje huvudtiteln)</p></td><td>
<p>Bilaga 4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F örsvarsdepartementet</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(fjärde huvudtiteln)</p></td><td>
<p>Bilaga 5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialdepartementet</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(femte huvudtiteln)</p></td><td>
<p>Bilaga 6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunikationsdepartementet</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(sjätte huvudtiteln)</p></td><td>
<p>Bilaga 7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansdepartementet</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(sjunde huvudtiteln)</p></td><td>
<p>Bilaga 8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildningsdepartementet</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(åttonde huvudtiteln)</p></td><td>
<p>Bilaga 9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruksdepartementet</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(nionde huvudtiteln)</p></td><td>
<p>Bilaga 10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsdepartementet</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(tionde huvudtiteln)</p></td><td>
<p>Bilaga 11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kulturdepartementet</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(elfte huvudtiteln)</p></td><td>
<p>Bilaga 12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsdepartementet</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(tolfte huvudtiteln)</p></td><td>
<p>Bilaga 13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Civildepartementet</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(trettonde huvudtiteln)</p></td><td>
<p>Bilaga 14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljö- och naturresursdepartementet</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(fjortonde huvudtiteln)</p></td><td>
<p>Bilaga 15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksdagen och dess myndigheter m.m.</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(femtonde huvudtiteln)</p></td><td>
<p>Bilaga 16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor på statsskulden, m.m.</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(sextonde huvudtiteln)</p></td><td>
<p>Bilaga 17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Oförutsedda utgifter</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(sjuttonde huvudtiteln)</p></td><td>
<p>Bilaga 18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beredskapsbudget för</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>totalförsvarets civila del Bilaga 19</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>55</p>
<p>gotab 40436, Stockholm 1991</p>
<h3>Bilaga 1 till budgetpropositionen 1992</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-4.png" style="width:34pt;height:31pt;"/>
<h2>Finansplanen</h2>
<h4>Prop.</h4>
<h4>1991/92:100</h4>
<h4>Bil. 1</h4>
<h3>Finansdepartementet</h3>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991</p>
<p>Föredragande: statsrådet Wibble</p>
<h3>Anmälan till budgetpropositionen 1992 såvitt avser<br>finansplanen</h3>
<h3>Finansplan</h3>
<h3>1 Mål för en ny politik</h3>
<p>Huvudmålet för regeringens ekonomiska politik är att bryta den ekono-<br>miska stagnationen, pressa ner arbetslösheten och återupprätta Sverige<br>som en tillväxt- och företagarnation med en stark och växande ekonomi.<br>Inflationen skall bekämpas, medborgarnas frihet och välfärd öka.</p>
<h4>1.1 Bakgrund</h4>
<p>Mycket talar för att 1990-talet kommer att räknas som ett av stora<br>omvandlingsdecenniema. Näringslivet står mitt uppe i en dramatisk<br>strukturomvandling efter en snabb teknologisk förnyelse under åttiotalet<br>och en ökande internationalisering av ekonomin. Samtidigt är den<br>ekonomiska integrationen mellan stater, handelsområden och marknader<br>både djupare och mer omfattande än i något tidigare historiskt skede.</p>
<p>I Västeuropa har den ekonomiska och politiska integrationen tagit ett<br>nytt stort steg i och med överenskommelsen i Maastricht som också<br>bereder marken för en ytterligare utvidgning av EG. I Ost- och Central-<br>europa liksom i det f.d. Sovjetunionen ersätts nu de kommunistiska<br>kommandoekonomiema med marknadshushållning, en process som<br>öppnar nya möjligheter för hundratals miljoner invånare. Sammantaget<br>innebär de senaste fem årens dramatiska förändringar i Europa nya<br>förutsättningar för ekonomiskt framåtskridande.</p>
<p>1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1</p>
<p>På de amerikanska kontinenterna fortsätter avregleringen och liberali-<br>seringen av handelsutbytet mellan länderna.</p>
<p>I Asien bidrar en rad nya tillväxtcentra till den ekonomiska expan-<br>sionen.</p>
<p>Denna omvandlingsprocess innebär stora möjligheter för alla att<br>tillgodogöra sig den internationella arbetsfördelningens vinster.</p>
<p>För Sverige innebär denna utveckling i grunden en mycket gynnsam<br>förändring av villkoren. Sverige tillhör med sin öppna ekonomi de länder<br>som skulle kunna gynnas mest av liberalisering och ekonomisk integra-<br>tion. Det är i vårt närområde som en viktig del av åttiotalets och<br>nittiotalets omvandling sker. Det gäller etableringen av EG:s inre<br>marknad och det åtföljande EES-avtalet, utvidgningen av den Europeiska<br>Gemenskapen och utvecklingen mot en Europeisk Union. Det gäller<br>också den dynamiska utveckling som på sikt kan förutses i våra östra<br>grannländer. Därtill kommer att flera av våra största företag är globalt<br>verksamma.</p>
<p>Det är i detta perspektiv som den svenska omvandlingen med en<br>omfattande strukturrationalisering i näringslivet och stora förändringar i<br>den offentliga sektorn skall ses. Det är en dynamisk process där den som<br>är mest flexibel och förmögen att växla in på nya spår lättast kan<br>övervinna omställningsproblemen och bäst utnyttja de nya möjligheterna.</p>
<p>I detta omvandlingsperspektiv måste också våra inhemska problem<br>betraktas. Den svenska stagnationen framstår som särskilt allvarlig när<br>vi beaktar den dynamiska utvecklingen i vår omvärld.</p>
<p>Grunden för 1970-talets och 1980-talets svårigheter är de välkända<br>långsiktiga strukturproblemen i vår ekonomi. Balansbristema har<br>förstärkts av upprepade ekonomisk-politiska missgrepp under perioden.</p>
<p>Misslyckandena har försenat och försvårat anpassningen till ändrade<br>konkurrensförhållanden i vår omvärld. Överbryggningspolitiken i mitten<br>av sjuttiotalet var ett försök att undvika konsekvenserna av oljeprissteg-<br>ringama och den åtföljande dramatiska förändringen av relativpriserna på<br>varor och tjänster. I efterhand har det visat sig att denna politik minskade<br>omvandlingstrycket i ekonomin och fördröjde en nödvändig strukturom-<br>vandling.</p>
<p>Industristödspolitiken i slutet av sjuttiotalet liksom devalveringspolitiken<br>var i detta hänseende även de misslyckade.</p>
<p>Näringslivets strukturomvandling sköts på framtiden och den anpass-<br>ning som borde ha skett inom stat och kommun försenades eller uteblev<br>helt. Sverige kom därigenom att fortsätta en politik med höga offentliga<br>utgifter och höjda skatter som befäste strukturproblemen i vår ekonomi.</p>
<p>Utvecklingen i Sverige har under lång tid präglats av en politik som<br>litat till kollektiva och storskaliga lösningar. Resultatet har blivit en<br>ekonomi med regleringar och bristande konkurrens, stigande skatter och<br>svag ekonomisk tillväxt. Sverige har halkat efter. Utrymmet för<br>individens krav och behov har krympt. Det kollektiva och institutionella<br>ägandet har ökat på bekostnad av det enskilda och spridda. Den<br>offentliga sektorns verksamheter har slukat ökande resurser samtidigt<br>som många människor inte har kunnat få den service och hjälp de har<br>rätt till.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>Huvudmålet för regeringens ekonomiska politik under de kommande<br>åren är att bryta den ekonomiska stagnationen, pressa ned arbetslösheten<br>och återupprätta Sverige som en tillväxt- och företagarnation med en<br>stark och växande ekonomi. Att åstadkomma detta är en långsiktig<br>uppgift som kräver åtskilliga år av omvandling och förnyelse.</p>
<p>Den ekonomiska politiken kan därför inte ses åtskild från de många<br>och omlättande reformer på politikens övriga områden som regeringen<br>har initierat och avser att föreslå under kommande år. Den ekonomiska<br>politiken är således en del i en samlad strategi för att återställa tillväxt-<br>kraften i svensk ekonomi.</p>
<p>Sverige behöver en ny, välståndsskapande politik. År av försummelser<br>av de drivkrafter i ekonomin som skapar tillväxt skall efterträdas av<br>stimulans av de välståndsbildande krafterna. Den tidigare nedvärderingen<br>av företagsamhet skall bytas i sin motsats med tilltro till företagande och<br>skapande. Den enskildes och familjens rörelsefrihet skall vidgas.</p>
<p>Syftet är att öka friheten och välfärden för medborgarna och ge Sverige<br>en stark ekonomi. Genom en politik som erbjuder bättre förutsättningar<br>för att skapa resurser läggs grunden för stigande sysselsättning och ökade<br>inkomster. Större utrymme skapas därmed för stöd till de svagaste och<br>socialt mest utsatta människorna i vårt land samt för egen växtkraft i<br>hela Sverige.</p>
<p>Regeringens ekonomisk-politiska strategi är en kombination av<br>strategiska skattesänkningar för att gynna sparande, investeringar och<br>företagande och av en stram finanspolitik som ger låg inflation och låg<br>ränta.</p>
<p>Hög ekonomisk tillväxt innebär omedelbara välfärdsvinster för<br>medborgarna. Fördelarna växer över tiden. I en ekonomi som växer<br>motverkas spänningar och motsättningar mellan olika grupper. Samhället<br>blir mera tolerant och öppet. Möjligheterna att skydda och förbättra<br>miljön är beroende av varaktig tillväxt.</p>
<p>Sverige skall i slutet av 1990-talet vara en nation där medboigama har<br>stor individuell frihet, där det lönar sig att arbeta och spara. Resurstill-<br>växten skapar utrymme för sociala reformer som ger ett mjukare och mer<br>solidariskt samhälle. Dessutom ges möjligheter att bedriva en ansvarsfull<br>miljöpolitik till gagn för kommande generationer. I dagens problem finns<br>morgondagens möjligheter till ökat välstånd.</p>
<h4>1.2 Grundläggande utgångspunkter</h4>
<p>Den ekonomiska politiken ställs under de kommande åren inför två<br>uppgifter.</p>
<p>En första uppgift är att öka tillväxt- och utvecklingskraften i den<br>svenska ekonomin.</p>
<p>En andra uppgift är att bedriva en långsiktig och trovärdig politik som<br>lägger grunden för en god konkurrenskraft och en varaktigt låg inflations-<br>takt. Denna inriktning bygger på en fäst valutapolitik och en stram<br>finanspolitik baserad på en mycket restriktiv prövning av de offentliga<br>utgifterna.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>Sverige måste under de närmaste åren klara den nödvändiga övergång- Prop. 1991/92:100<br>en från ett höginflationssamhälle till ett låginflationssamhälle utan att Bil. 1<br>hamna i en situation med permanent hög arbetslöshet. Den snabba ökning<br>av arbetslösheten som nu sker har sin grund i den tidigare förda<br>politikens oförmåga att angripa de grundläggande strukturproblemen i<br>svensk ekonomi. Arbetslöshet får aldrig bli ett medel i den ekonomiska<br>politiken. Sverige skall deltaga i det europeiska samarbetet, vilket skärper<br>kraven på låg inflation, mindre budgetunderskott och minskad statlig<br>upplåning. Den ekonomiska politiken skall skapa förtroende och respekt<br>för den festa växelkursen och för möjligheterna att klara de krav, reella<br>och formella, som ett medlemskap i EG medför.</p>
<p>Vårt välstånd bygger på öppenhet mot omvärlden. Att Sverige deltagit<br>i en fri och internationell handel och i den internationella arbetsfördel-<br>ningen har spelat — och kommer i framtiden att spela — en helt<br>avgörande roll för levnadsstandarden i vårt land. Ett svenskt medlemskap<br>i den Europeiska Gemenskapen har stor betydelse i detta sammanhang.<br>Medlemskap ger oss också bättre möjligheter att bidra till en fredlig<br>utveckling, globala miljöförbättringar och ökad samhörighetskänsla<br>mellan människor. Den styrka medlemskap och internationellt samarbete<br>ger, ökar våra möjligheter att bistå sämre lottade nationer och folk, såväl<br>i de tidigare förtryckta länderna i Baltikum samt Ost- och Centraleuropa<br>som i u-ländema.</p>
<p>Regeringens ekonomiska politik vilar på marknadsekonomins grund och<br>präglas av socialt ansvar, god resurshushållning och god miljö. Mark-<br>nadsekonomin sätter konsumenternas önskemål i centrum och bidrar till<br>att skapa resurser och allmän välfärd. Regeringens politik syftar till att<br>ge goda förutsättningar för näringsidkare i hela landet, men också till att<br>föra en generell välfärdspolitik som ger medborgarna ett ekonomiskt<br>grundskydd samt sätta upp ramar för att garantera en god miljö.</p>
<p>Privat ägande är en förutsättning för att marknadsekonomin skall<br>fungera. Regeringen kommer därför att lägga fram förslag om att stärka<br>äganderätten på olika områden. En parlamentarisk utredning har tillsatts<br>med uppgift att föreslå ett grundlagsfäst skydd för äganderätten. Ett etiskt<br>förhållningssätt hos ekonomins aktörer bör främjas. Hederlighet och<br>rättssäkerhet har ekonomiskt gynnsamma effekter.</p>
<p>Regeringen avser att uppmuntra det privata sparandet. Därigenom ökar<br>individernas oberoende. Ett ökat privat sparande krävs också för att få<br>ekonomisk tillväxt och innebär dessutom att inflatinsbekämpningen<br>underlättas.</p>
<p>Det är inte politiska beslut utan enskilda människor som skapar<br>resurser och välfärd. Regeringens politik bygger på denna grundläggande<br>insikt. Politiska beslut kan skapa förutsättningar för utveckling och<br>tillväxt men det är bara enskilda människors skapande som kan vända<br>stagnation till framåtskridande. Denna insikt har stor betydelse också i<br>synen på arbetslivet. Erferenhet, kompetens och initiativkraft bland de<br>anställda måste tillvaratas i växande utsträckning. Reformarbetet inom<br>den offentliga sektorn måste ha detta som en viktig utgångspunkt.</p>
<p>Den ekonomiska politiken skall främja en effektiv konkurrens. Stora Prop. 1991/92:100<br>förändringar krävs för att avskaffa konkurrenshinder, inom såväl det Bil. 1<br>privata näringslivet som den offentliga sektom. De offentliga monopolen<br>skall brytas.</p>
<p>En valfrihetsrevolution skall genomföras inom välfärdspolitiken.<br>Medboigama skall få möjlighet att själva fatta viktiga beslut om vård,<br>utbildning och omsoig. Stat och kommun skall koncentrera sig på de<br>uppgifter som ingen annan kan sköta.</p>
<p>Välfärdspolitiken skall vara generell. Skattefinansiering av viktiga<br>sociala tjänster skall kombineras med system där pengarna i stor<br>utsträckning följer de val den enskilde själv träffar.</p>
<p>Sverige skall återupprättas som industrination och den ekonomiska<br>stagnationen brytas. Tillväxt är nödvändig för att upprätthålla sysselsätt-<br>ning och välfärd. Regeringens politik syftar till att skapa en tillväxt i nivå<br>med jämförbara europeiska länders.</p>
<p>Bara en växande ekonomi skapar utrymme för att upprätthålla viktiga<br>offentliga åtaganden. Inga omfördelningsåtgärder i en krympande eller<br>stagnerande ekonomi kan ge samma utbyte för människor med låga<br>inkomster som god tillväxt. Utan tillväxt kan inte målet att hela Sverige<br>skall leva uppnås. Med en varaktig tillväxt skapas de resurser som krävs<br>för en effektiv miljöpolitik.</p>
<h4>1.3 Samarbetet i Europa</h4>
<p>Regeringens avsikt är att Sverige fullt ut skall deltaga i det europeiska<br>samarbetet. Den ekonomiska politiken måste skapa förtroende och<br>respekt för förmågan att klara de reella och formella krav som EG-<br>samarbetet medför.</p>
<p>EES-avtalet medför sannolikt att Sverige redan 1993 blir en del av en<br>europeisk marknad som omfattar 380 miljoner människor och som<br>präglas av betydande öppenhet.</p>
<p>Processen mot europeisk integration fullföljs för svensk del genom<br>ansökan om medlemskap i EG. Endast som medlem kan vi fullt utfå del<br>av integrationens fördelar och samtidigt aktivt bidra till och påverka<br>utvecklingen inom EG. Regeringens ambition är att Sverige skall bli<br>medlem i EG 1995. De omfattande kontakter som regeringen har haft<br>under hösten med EG-kommissionen och företrädare för medlemsländer-<br>nas regeringar bekräftar att den svenska tidsplanen är realistisk.</p>
<p>Deltagandet i den europeiska integrationen ställer stora krav på den<br>ekonomiska politiken. Finanspolitiken måste vara stram för att varaktigt<br>säkra en låg inflation och en låg räntenivå. Som medlemsland i EG,<br>deltagare i det europeiska monetära systemet, EMS, och i den framväx-<br>ande ekonomiska och monetära unionen, EMU, kommer Sverige att få<br>sin ekonomi granskad. Den svenska ekonomin måste utvecklas i linje<br>med de mest stabila ekonomierna inom EG för att Sverige skall kunna bli<br>fullvärdig medlem i EMU, vilket är innebörden av de s.k. konvergens-<br>kraven:</p>
<p>— inflationstakten skall vara etablerad på en låg nivå och får inte vara</p>
<p>mer än 1,5 procentenheter högre än i de tre EG-länder som har den<br>lägsta inflationstakten</p>
<p>— de långa räntorna skall vara etablerade på en låg nivå och får inte<br>vara mer än 2 procentenheter högre än i de tre EG-länder som har<br>den lägsta inflationstakten</p>
<p>— den konsoliderade offentliga sektorns underskott får utgöra högst 3<br>% av BNP</p>
<p>— den konsoliderade offentliga sektorns (brutto)skuldsättning får uppgå<br>till högst 60 % av BNP</p>
<p>— växelkursen skall ha hållits stabil, inom ramen för normala fluk-<br>tuationsmarginaler, under en period av minst 2 år</p>
<p>En viktig utgångspunkt för den ekonomiska politiken är att göra det<br>möjligt för Sverige att inträda i EG-samarbetet utifrån en så stark<br>position som möjligt. Den tidigare förda ekonomiska politiken ledde till<br>en alltför hög inflation och höga räntor och motverkade därmed<br>möjligheterna att uppfylla konveigensvillkoren. Även av detta skäl är en<br>omläggning av politiken således nödvändig.</p>
<p>Det bästa sättet för Sverige att kunna tillgodogöra sig vinsterna av den<br>fördjupade integrationen i Europa är att snabbt uppfylla de krav som den<br>ekonomiska och monetära unionen ställer på den ekonomiska utveckling-<br>en. Den dämpning av inflationen och det trendbrott i inflationsförvänt-<br>ningarna som kommer att ske under året är centrala.</p>
<h4>1.4 Det ekonomiska läget</h4>
<p>Den svenska ekonomin har både starka och svaga sidor. Sverige har<br>starka, internationellt framgångsrika företag, befolkningen är välutbildad<br>och samhället fungerar i många avseenden väl. Men utvecklingskraften<br>har försvagats genom många år med en felaktig politik — en process som<br>har förstärkts genom missriktade ekonomiska åtgärder.</p>
<p>Devalveringarna av den svenska kronan i bötjan av 1980-talet<br>medförde, tillsammans med en ihållande internationell högkonjunktur,<br>tillfälligt en period med hög tillväxt och sysselsättning. Devalveringspoli-<br>tiken dolde emellertid de underliggande strukturella problemen och<br>motverkade därmed långsiktigt nödvändiga förändringar. Den konkur-<br>rensutsatta sektorn ökade inte tillräckligt för att ge balans i utrikesbetal-<br>ningama. Finanspolitiken var inte tillräckligt stram genom att de<br>offentliga utgifterna inte hölls tillbaka. Avregleringen av kreditmarknaden<br>kombinerades inte heller med nödvändiga skattesänkningar för det privata<br>sparandet. Priser och löner ökade bl.a. därför betydligt snabbare än i<br>omvärlden. Den regionala obalansen med överhettning i vissa områden<br>bidrog till att driva upp inflationen och minskade konkurrenskraften. Vid<br>ingången till 1990-talet uteblev tillväxten och den samlade produktionen<br>av varor och tjänster t.o.m. minskade. De strukturella problemen blev<br>åter fullt synliga.</p>
<p>Problemen har under 1990 och 1991 manifesterats inom alla delar av<br>den svenska ekonomin. Industriproduktionen har under de senaste två<br>åren minskat med omkring 7,5 % medan den i EG-området under samma<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>period stigit med ca 1,5 % (se diagram 1). Ca 100 000 industrijobb har Prop. 1991/92:100<br>försvunnit, vilket är fler än som skapades under hela 1980-talet. Bil. 1<br>Lönsamheten i näringslivet har försämrats kraftigt och investeringarna<br>har rasat. Konkurserna har ökat dramatiskt. Det är uppenbart att den<br>konkurrensutsatta sektorn är alldeles för liten. Bytesbalansen visar<br>underskott trots en svag inhemsk efterfrågan. Den öppna arbetslösheten<br>har på ett år fördubblats.</p>
<p>Diagram 1.1 Industriproduktionen i Sverige och EG.</p>
<p>Säsongrensad volymutveckling</p>
<p>Index 1985=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-5.png" style="width:276pt;height:170pt;"/>
<p>Sammantaget kan konstateras att situationen i väsentliga avseenden är<br>allvarligare i dag än hösten 1982. Den tredje vägens ekonomiska politik<br>har, sett över en tioårsperiod, inneburit en allvarlig försvagning av<br>svensk ekonomi.</p>
<p>Denna utveckling skall nu brytas genom en omläggning av den<br>ekonomiska politiken.</p>
<h3>2 Den ekonomisk-politiska strategin</h3>
<p>En framgångsrik politik måste angripa problemen i rätt ordning.</p>
<p>Sveriges problem är till stor del strukturella. Kortsiktiga åtgärder måste<br>ligga i linje med den långsiktiga strategin. Det är viktigt att snabbt<br>komma igång med nödvändiga förändringar. Detta gäller inte minst<br>skattesänkningar och sanering av budgetens utgifter. Det gäller också<br>reformer inom de stora offentliga utgiftssystemen. Därmed förstärks<br>Sveriges möjligheter att få glädje av en framtida positiv internationell<br>utveckling.</p>
<p>Tillväxten måste ledas av de konkurrensutsatta företagen. Det höga<br>skattetrycket och den stora offentliga sektorn gör att utrymmet för<br>kortsiktiga ekonomisk-politiska åtgärder har minskat. Regeringen avvisar<br></p>
<p>därför tanken att stimulera verksamheten inom de sektorer av ekonomin Prop. 1991/92:100<br>som är skyddade från utländsk konkurrens. Det skulle förstärka dagens Bil. 1<br>obalanser och försvåra en kommande, långsiktigt hållbar, tillväxtprocess.</p>
<p>Den ekonomiska politiken måste inriktas på att genomföra övergången<br>från en höginflationsekonomi till en låginflationsekonomi. En bestående<br>låg inflation är avgörande för levnadsstandarden i vid bemärkelse.</p>
<h4>2.1 En långsiktig utgiftsstrategi</h4>
<p>Det höga skattetrycket i Sverige bidrar till ekonomins försämrade<br>utvecklingskraft. Höga skatter snedvrider användningen av resurser och<br>försvagar motiven för arbete och sparande. Ett viktigt skäl till att sänka<br>skatterna är att få ekonomin att fungera bättre. Ett annat är att den<br>internationella ekonomiska integrationen och det eftersträvade medlem-<br>skapet i EG gör det nödvändigt att sänka skattetrycket så att svenska<br>företag och svenska produkter kan konkurrera. Ett lägre skattetryck kan<br>också vidga den enskildes valmöjligheter.</p>
<p>Sveriges höga skattetryck är en viktig orsak till ekonomins försämrade<br>utvecklingskraft. Politiken skall därför inriktas på en successiv sänkning<br>av det totala skattetrycket. Sänkningarna skall ske på ett sådant sätt att<br>ekonomins utvecklingskraft och konkurrenskraft stärks. Preliminära<br>bedömningar tyder på skattesänkningsbehov av i storleksordningen 10<br>miljarder kr. per år fram till mitten av 1990-talet.</p>
<p>Riksdagen har godkänt att en långsiktig strategi för de offentliga<br>utgifterna läggs fäst. För att detta skall kunna ske krävs:</p>
<p>1. Att den långsiktiga utgiftsutvecklingen bedöms.</p>
<p>2. Att det totala utgiftsutrymmet fästställs och fördelas dels över tiden,<br>dels enligt politiska prioriteringar.</p>
<p>3. Att avstämningar görs vaije år för att bestämma utgiftsutrymmet för</p>
<p>en ny treårsperiod.</p>
<p>Det totala utgiftsutrymmet måste bestämmas mot bakgrund av vad som<br>krävs för att uppnå en eftersträvad ekonomisk utveckling på längre sikt.</p>
<p>Utvecklingen under 1980-talet har tydligt demonstrerat de strukturella<br>bristerna i de stora offentliga utgiftssystemen. Exempel på detta är<br>arbetsskade- och sjukförsäkringarna, där utgifterna ökat kraftigt utan att<br>man kan hävda att riskerna i arbetslivet eller befolkningens hälsotillstånd<br>samtidigt försämrats. Arbetslöshetsförsäkringen ger inte tillräckligt stöd<br>till en ansvarsfylld lönebildning. Pensionssystemet är inte tillräckligt<br>stabilt, eftersom det är starkt beroende av den ekonomiska tillväxten.<br>Den ekonomiska tillväxten och därmed den möjliga standardökningen är<br>samtidigt beroende av ett förbättrat sparande medan de offentliga<br>utgiftssystemen, och särskilt pensionssystemet, i dag inte är så utformade<br>att de ger tillräcklig stimulans till det nödvändiga sparandet.</p>
<p>En reformering av socialförsäkringssystemen måste ske enligt samma<br>huvudinriktning som gäller reformeringen av skattestrukturen. Det skall<br>löna sig att arbeta och spara. Den nuvarande utformningen av reglerna<br>innebär stora och växande utgifter samtidigt som den fördelningspolitiska</p>
<p>träffsäkerheten är otillfredsställande. Därför måste transfereringssystemen Prop. 1991/92:100<br>ändras så att arbetslinjen hävdas och motiven för sparande ökar. Bil. 1</p>
<p>I anslutning till långtidsbudgeten 1992 avser regeringen att återkomma<br>med en precisering av den långsiktiga utgiftsstrategin för hela nästa<br>treårsperiod. Det är emellertid redan nu uppenbart att den utgiftspolitik<br>som måste föras för att klara tillväxtmålen kräver vissa konkreta beslut:</p>
<p>1. Direkta politiska beslut krävs för att minska de offentliga utgifterna<br>som andel av BNP.</p>
<p>2. De skatte- och avgiftsfmansierade socialförsäkringssystemen måste<br>reformeras för att stärka individernas motiv för arbete och sparande.</p>
<p>3. Fördelningen av de skattefinansierade offentliga utgifterna måste<br>prioritera investeringar i infrastruktur, utbildning och forskning samt<br>miljöförbättrande åtgärder.</p>
<p>4. De offentliga konsumtionsutgifterna måste begränsas och insatser<br>prioriteras till viktiga men utgiftskrävande områden såsom vård,<br>utbildning och omsorg. Verksamheten måste utsättas för konkurrens.</p>
<p>De förslag till strukturella förändringar som presenteras i det följande<br>utgår från dessa principer för den långsiktiga utgiftsstrategin. De omfattar<br>närmare 15 miljarder kr. under budgetåret 1992/93 jämfört med vad som<br>följer av oförändrade regelsystem.</p>
<p>Regeringens sparmål var 10-15 miljarder kr. för budgetåret 1992/93 på<br>helår räknat. Det är regeringens bedömning att den långsiktiga utgiftsstra-<br>tegin under mandatperioden kommer att kräva fortlöpande beslut om<br>utgiftsminskningar i samma storleksordning.</p>
<h4>2.2 Inflationsbekämpningen i förgrunden</h4>
<p>Under det senaste året har det skett en markant dämpning av inflationen<br>i den svenska ekonomin. Detta beror främst på den ekonomiska<br>stagnationen. Den ekonomiska politiken måste nu inriktas på att<br>långsiktigt och varaktigt säkra en låg inflation. En stram finanspolitik<br>baserad på en mycket restriktiv prövning av de offentliga utgifterna är<br>avgörande för att inflationsbekämpningen skall bli långsiktigt framgångs-<br>rik. Ett viktigt bidrag till inflationsbekämpningen utgörs också av det<br>privata sparandets ökning, en utveckling som stimuleras av regeringens<br>politik och gör svensk ekonomi mindre inflationsbenägen.</p>
<p>Under 1991 försämrades de offentliga finanserna kraftigt. Ungefär<br>hälften av försämringen beror på den ekonomiska stagnationen. Utebliven<br>tillväxt innebär både att statens inkomster försvagas och att statens<br>utgifter ökar, bl.a. för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och arbetslöshets-<br>understöd. Därutöver sker en engångsvis försvagning av de offentliga<br>finanserna när inflationen sjunker. Inkomsterna ökar då endast med den<br>nya lägre inflationen, medan utgifterna ytterligare en tid växer i takt med<br>den tidigare högre inflationen. Slutligen ligger en orsak till försvagningen<br>i de strukturellt växande utgifterna i de olika transfereringssystemen.<br>Sammantaget innebär utvecklingen under 1991 att den tidigare förda<br>ekonomiska politiken helt misslyckats i fråga om budgetpolitik och<br></p>
<p>inflationsbekämpning. Sviterna av en alltför expansiv utgiftspolitik Prop. 1991/92:100<br>skärper kraven på en konsekvent omläggning av den ekonomiska Bil. 1<br>politiken.</p>
<p>En stram finanspolitik genom skattehöjningar är oacceptabel därför att<br>detta skulle försämra förutsättningarna för tillväxten. Den strama<br>finanspolitiken måste därför bygga på begränsningar i de offentliga<br>utgifterna.</p>
<p>En konsekvent politik för att säkerställa låga prisökningar kräver inte<br>bara en stram finanspolitik med minskade offentliga utgifter utan också<br>betydande förändringar inom lönebildningen och konkurrenspolitiken.<br>Förutsättningarna för en väl fungerande lönebildning har blivit bättre<br>genom låsningen av växelkursen till ecun. Förändringar förbereds också<br>av de institutionella förutsättningarna för lönebildningen, bl.a. utform-<br>ningen av arbetslöshetsförsäkringen och bötesbeloppet vid s.k. vilda<br>strejker.</p>
<p>En väl fungerande konkurrens förbättrar möjligheterna till låga<br>prisökningar. Regeringen kommer under våren att lägga fram förslag till<br>skärpt konkurrenslagstiftning inom det privata näringslivet samt<br>omfattande förändringar som möjliggör ökad konkurrens i produktionen<br>av offentliga tjänster.</p>
<p>En stram inhemsk efterfrågan i syfte att bidra till låg inflation och<br>investeringar i den konkurrensutsatta sektorn åstadkoms också genom<br>en ökning av det privata sparandet.</p>
<p>En varaktigt låg inflation är därutöver starkt beroende av att produk-<br>tiviteten i samhället ökar. De senaste decenniernas obalans mellan<br>produktivitetsökning och lönekostnadsökning är en viktig orsak till alltför<br>stora prisökningar. Den ekonomiska politiken måste därför angripa denna<br>obalans från båda utgångspunkterna. Det är viktigt att både skapa<br>förutsättningar för lägre lönekostnadsökningar och för en snabb produk-<br>tivitetsökning. Motivet att öka produktiviteten genomsyrar regeringens<br>ekonomisk-politiska åtgärder. Därmed skapas förutsättningar för framtida<br>reallöneökningar.</p>
<h4>2.3 Penningpolitik och kreditmarknad</h4>
<p>Det råder bred politisk enighet i Sverige om värdet av en fäst växelkurs.<br>Därmed är också förutsättningarna för penningpolitiken givna. Penning-<br>politikens, och därmed riksbankens, viktigaste uppgift är att upprätthålla<br>och bidra till att skapa förtroende för den fästa växelkursen. Erfären-<br>hetema visar att denna uppgift kan bli krävande om finanspolitiken inte<br>uppfättas som tillräckligt stram eller om möjligheterna att i riksdagen få<br>gehör för en stram utgiftspolitik inte uppfättas som goda.</p>
<p>Den svenska kreditmarknaden är i det närmaste helt integrerad med<br>omvärlden. Riksbankens penningpolitik har mot denna bakgrund alltmer<br>inriktats på att balansera valutaflödena genom anpassningar i den<br>inhemska räntenivån. Penningpolitiken kan därmed inte användas för att<br>påverka den inhemska efterfrågan. Finans- och strukturpolitiken bär<br>huvudansvaret för att skapa förutsättningar för låg inflation och stabil<br>tillväxt.</p>
<p>10</p>
<p>Normen att staten inte skall låna netto i utländsk valuta ligger fest.</p>
<p>Under åren framöver kommer integrationen med EG att kräva en<br>anpassning av den svenska ekonomiska politiken så att Sverige fullt ut<br>kan delta i det framväxande monetära samarbetet. Knytningen av kronan<br>till ecun i maj 1991 var ett viktigt första steg.</p>
<p>De beslut som fettades på EG-mötet i Maastricht i december 1991<br>innebär att medlemsländernas centralbanker i framtiden kommer att bli<br>en del av det europeiska centralbankssystemet. I de tilläggsdirektiv till<br>riksbanksutredningen som regeringen har beslutat om, betonas vikten av<br>att riksbankslagen anpassas till vad som krävs av en framtida medverkan<br>i en ekonomisk och monetär union.</p>
<p>Den svenska kreditmarknaden kännetecknas för närvarande av växande<br>kreditförluster och en stramare utlåningspolitik från kreditinstituten.</p>
<p>1980-talets inflationistiska ekonomi, avregleringen av kreditmarknaden<br>som skedde före sänkningen av marginalskatterna medförde en kraftig<br>värdestegring av bl.a. fastigheter.</p>
<p>Mot slutet av decenniet försvagades ekonomin, valutaregleringen<br>slopades och skattereformen genomfördes. Allt detta verkade dämpande<br>på fastighetsvärdena.</p>
<p>I takt med att inflationsförväntningarna dämpades, försvagades också<br>utsikterna till framtida värdestegringar, vilket ytterligare förvärrade<br>prisfellet på festigheter.</p>
<p>För att undvika allvarliga störningar på den svenska kreditmarknaden<br>bidrog staten under hösten 1991 till rekonstruktionen av Första Spar-<br>banken.</p>
<p>Det svenska banksystemet är i grunden stabilt. Regeringen avser<br>emellertid att föreslå att ett insättarskydd införs i syfte att säkra ett<br>fortsatt högt förtroende hos allmänheten.</p>
<p>En balanserande fektor är att utlåningen till hushållen har avtagit<br>markant, vilket speglar att stimulanserna av hushållssparandet bl.a.<br>genom lägre beskattning av sparandets avkastning nu böljar ge effekt.<br>Regeringens politik syftar till att ytterligare stimulera det privata<br>sparandet.</p>
<p>Regeringens omläggning av den ekonomiska politiken i syfte att<br>varaktigt säkra en låg inflationstakt skapar också förutsättningar för lägre<br>räntor i framtiden.</p>
<h4>2.4 Arbetsmarknaden och lönebildningen</h4>
<p>Den ekonomiska politiken måste bidra till att den nödvändiga omställ-<br>ningen från skyddad till konkurrensutsatt produktion kommer till stånd.<br>Produktionen i den offentliga sektorn kommer därför att dels hållas<br>tillbaka, dels öppnas för konkurrens.</p>
<p>För att den konkurrensutsatta sektorn skall kunna växa krävs både ett<br>gott företagsklimat och en väl fungerande arbetsmarknad. I det första<br>avseendet har regeringen lagt grunden genom höstens beslut om åtgärder.<br>Arbetsmarknadens sätt att fungera beror i första hand på lönebildningen.<br>Den måste fungera så att arbetsmarknadens omställning kan ske smidigt.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>11</p>
<p>Detta är i allt väsentligt ett ansvar som vilar på arbetsmarknadens parter.<br>Lönebildningen skall ske i fria förhandlingar mellan arbetsmarknadens<br>parter. Statsmakterna skall inrikta sig på att skapa goda förutsättningar<br>för en löneutveckling som är förenad med ekonomisk tillväxt och<br>samhällsekonomisk balans. Detta innebär bl.a. åtgärder för att stärka<br>parternas motiv för att sluta avtal som inte urholkar konkurrenskraften<br>och därmed driver upp arbetslösheten. Regeringen kommer inom kort att<br>tillsätta en utredning om utformningen av arbetslöshetsförsäkringen som<br>bl a utgår från detta.</p>
<p>En bättre fungerande arbetsmarknad leder i kombination med de<br>åtgärder som vidtas för att öka konkurrensen också till att produktiviteten<br>i den svenska ekonomin förbättras.</p>
<p>Erfarenheterna från andra länder som tidigare än Sverige pressat ner<br>sin inflation visar att det finns risk för en kraftig uppgång i arbetslöshet-<br>en. Inte minst utomlands har arbetslösheten dessutom haft en tendens att<br>bita sig fäst. En sådan utveckling är inte acceptabel. En aktiv arbetsmark-<br>nadspolitik som bygger på arbetslinjen är därför nödvändig. Den aktiva<br>arbetsmarknadspolitiken måste ges en utformning så att den motverkar<br>uppkomsten av långtidsarbetslöshet. De åtgärder som sätts in för att<br>kortsiktigt motverka arbetslösheten måste också vara utformade med<br>hänsyn till vad som är långsiktigt nödvändigt. Det innebär bl.a. att de<br>inte får medverka till att arbetskraft låses in i skyddade sektorer.</p>
<h3>3 Det första steget - åtgärder hösten 1991</h3>
<p>Regeringen lade under hösten 1991 fram en rad förslag som markerar en<br>ny inriktning på den ekonomiska politiken. Förslagen har i allt väsenligt<br>accepterats av riksdagen. De vägleds av en strävan att genom avregler-<br>ing, konkurrens och sparande skapa förutsättningar för företagande och<br>en väl fungerande marknadsekonomi.</p>
<p>Skattepolitiken har inriktats på en successiv sänkning av det totala<br>skattetrycket. Skattesänkningarna sker på ett sådant sätt att ekonomins<br>utvecklings- och konkurrenskraft stärks, och i enlighet med de krav som<br>den ekonomiska integrationen och EG-medlemskapet ställer på de<br>svenska skatterna. I propositionen om skattepolitik för tillväxt presentera-<br>des de första delarna av denna strategi och konkreta förslag lades fram<br>rörande framför allt kapitalbeskattningen.</p>
<p>Småföretagens förutsättningar att expandera och investera har<br>förbättrats genom att förmögenhetsskatten på arbetande kapital avskaffats<br>samtidigt som förmögenhetsskatten i övrigt successivt avskaffas och<br>arvsskatten sänks (prop. 1991/92:60). I propositionen om småföretag<br>(prop. 1991/92:51) framlades förslag om en ny näringspolitik för att<br>främja ny- och småföretagandet. Parallellt med skattesänkningarna<br>aviserades förslag om avveckling av många selektiva bransch- och<br>företagsstöd (prop. 1991/92:38). En utförlig strategi för den statliga<br>förmögenhetsförvaltningen redovisades.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>12</p>
<p>Mervärdeskatten på livsmedel, hotell- och restaurangtjänster samt Prop. 1991/92:100<br>inrikes persontransporter sänks från årsskiftet 1991/92 (prop. Bil. 1<br>1991/92:50). För servicenäringarna innebär dessa åtgärder en nödvändig<br>förbättring av konkurrenskraften. Sänkningen av mervärdeskatten ökar<br>köpkraften, inte minst för barnfamiljerna. Därmed skapas utrymme för<br>en nödvändig förändring av bostadsstödet.</p>
<p>I propositionen om inriktningen av den ekonomiska politiken (prop.<br>1991/92:38) lades förslag som sammantaget innebar minskade statliga<br>utgifter. De föreslagna åtgärderna rörde barnbidrag och studiebidrag,<br>arbetsskadeförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen samt branschstödet till<br>bostadsbyggande.</p>
<p>I propositionen fastlädes vidare riktlinjerna för en långsiktig utgifts-<br>strategi med avsikten att nedbringa statens utgifter för budgetåret 1992/93<br>med 10-15 miljarder kr. i helårseffekt. Åtgärderna under följande år bör<br>netto vara av samma storleksordning.</p>
<p>Åtgärder för att öka ägandespridningen och det enskilda sparandet<br>presenterades i propositionerna om privatisering av statliga företag (prop.<br>1991/92:69), om avveckling av löntagarfonderna (prop. 1991/92:36) och<br>om skattepolitik för tillväxt (prop. 1991/92:60). Den senare propositionen<br>innehöll bl.a. förslag om sänkt skatt på sparande och kapital.</p>
<p>Förslag om långtgående avreglering av byggsektorn presenterades i<br>propositionen om bostadsbyggandets finansiering (prop. 1991/92:56), där<br>bl a markvillkoret, den kommunala bostadsanvisningsrätten, produktions-<br>kostnadsprövningen, konkurrensvillkoret och areagränsen för småhus<br>avvecklas. Syftet med avregleringen är att pressa kostnaderna i byggpro-<br>duktionen genom förenklingar och ökad konkurrens. Som ett led i denna<br>avreglering har bostadsdepartementet avvecklats.</p>
<p>Propositionen om förvärvslagstiftningen (prop. 1991/92:71) innehöll<br>förslag om att möjliggöra för utländska medboigare och företag att äga<br>kommersiella fastigheter och företag. Förslag har också presenterats om<br>förenklingar i existerande regelsystem för bankrörelser (prop.<br>1991/92:37), om skattetillägg m.m. (prop. 1991/92:43) samt om vissa<br>justeringar i inkomstbeskattningen (prop. 1991/92:48).</p>
<p>Byggnadsstyrelsen och Xiittenfall görs mer marknadsanpassade i och<br>med förslagen i bolagiseringspropositionema (prop. 1991/92:44 resp.<br>49).</p>
<p>Regeringen presenterade under hösten också åtgärder (prop.<br>1991/92:25 och prop. 1991/92:38) för att minska effekterna av den<br>ökande arbetslösheten genom satsningar på infrastruktur och utbildning<br>och genom att ge AMS ökade resurser. Infrastrukturinvesteringama<br>utformas så att de stimulerar näringslivets tillväxt i hela landet.</p>
<p>Staten bidrog i egenskap av ägare till Nordbankens nyemission (prop.<br>1991/92:21) samt medverkade till en rekonstruktion av Första Spar-<br>banken (prop. 1991/92:63) för att undvika allvarliga störningar på<br>kreditmarknaden.</p>
<p>13</p>
<h3>4 Det andra steget - finansplanen 1992</h3>
<h4>4.1 Den ekonomiska politiken och förslaget till statsbudget<br>1992/93</h4>
<p>För att varaktigt säkra en låg inflation måste utgiftspolitiken vara stram.<br>Detta är nödvändigt för att på sikt värna sysselsättningen och välfärden.<br>Underskott i de offentliga finanserna över en konjunkturcykel är inte<br>acceptabla. Detta bör vara en norm i den ekonomiska politiken, som<br>inriktas på att avskaffa det strukturella underskottet. Den ekonomiska<br>politiken skall bidra till den omställning från skyddad till utlandskonkur-<br>rerande sektor som måste komma till stånd. Produktionen i den offentliga<br>sektorn måste därför hållas tillbaka.</p>
<p>Sänkningar av skattetrycket skall finansieras genom minskade utgifter.</p>
<p>Regeringen inledde under hösten arbetet med att lägga om den<br>ekonomiska politiken i en rad avseenden som jag tidigare redovisat.<br>Regeringen fortsätter nu detta arbete med utgångspunkt från de principer<br>som präglar den långsiktiga utgiftsstrategin.</p>
<p>En första princip är att reformera socialförsäkringssystemen med<br>utgångspunkt främst från önskemålet att uppmuntra arbete och sparande.</p>
<p>En andra princip är att prioritera åtgärder som stimulerar näringslivets<br>tillväxt i hela landet. Det innebär att offentliga utgifter för investeringar<br>i infrastruktur, utbildning och forskning samt miljöförbättringar prioriter-<br>as framför offentlig konsumtion.</p>
<p>En tredje princip är att bland offentliga konsumtionsutgifter prioritera<br>utgifter för vård och omsorg.</p>
<p>De mest betydelsefulla förändringar som nu föreslås är:</p>
<p>— Två karensdagar i kombination med högkostnadsskydd kommer att<br>införas från och med den 1 januari 1993. Eftersom sjuklön införts för<br>de första fjorton sjukdagarna minskar detta primärt arbetgivarnas<br>kostnader. Detta kan återtas genom motsvarande höjning av<br>arbetsgivaravgiften. Effekten beräknas till drygt 4,5 miljarder kr. på<br>helår eller drygt 2 miljarder kr. budgetåret 1992/93.</p>
<p>— Tandvårdsförsäkringen reformeras genom ändringar i ersättnings-<br>bestämmelserna. Effekten på statsbudgeten blir en minskad belastning<br>på ca 0,6 miljarder kr.</p>
<p>— Ett s.k. referensprissystem införs för läkemedel och egenavgiftema<br>förändras så att viss avgift erläggs för vaije läkemedel. Därigenom<br>minskar statens utgifter med drygt 0,5 miljarder kr.</p>
<p>— Förslag kommer att läggas fram om enhetligare regler och admini-<br>strativa förenklingar inom föräldraförsäkringen. Belastningen på<br>statsbudgeten minskar därigenom med 0,3 miljarder kr.</p>
<p>— En utredning skall tillsättas om den framtida arbetslöshetsförsäkring-<br>en. Denna bör utformas så att den omfattar alla och underlättar en<br>ansvarsfull lönebildning. Egenavgiften i försäkringen kommer att<br>tredubblas fr.o.m. januari 1993 i avvaktan på utredningens förslag.<br>Detta påverkar inte statsbudgeten direkt, men väl indirekt genom att<br>arbetsmarknadsfonden tillförs ytterligare medel, som annars skulle<br>belasta budgeten.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>14</p>
<p>Arbetsskadeförsäkringen tillhör ett av de områden där utgifterna vuxit Prop. 1991/92:100<br>mycket kraftigt under 1980-talet. Samtidigt har stark kritik riktats Bil. 1<br>mot försäkringen inte minst vad gäller möjligheterna till rehabiliter-<br>ing. En särskild utredare skall göra en översyn av arbetsskadeförsäk-<br>ringen. Uppgiften är att åstadkomma en tydligare avgränsning mellan<br>arbetsrelaterade och icke arbetsrelaterade skador. Utredaren skall<br>vidare undersöka förutsättningarna for en obligatorisk arbetsskadeför-<br>säkring som tecknas i valfritt försäkringsinstitut. Syftet är att öka<br>möjligheterna till rehabilitering och förbättra arbetsmiljön samtidigt<br>som belastningen på statsbudgeten minskas.</p>
<p>Regeringen avser att i en särskild proposition under våren 1992<br>föreslå att delpensionsförsäkringen skall avskaffas. Utgifterna för<br>budgetåret 1992/93 påverkas inte.</p>
<p>En parlamentarisk arbetsgrupp har tillsatts för att lägga förslag till<br>reformerat pensionssystem. Ett viktigt mål för denna reformering är<br>att pensionssystemet skall förändras så att arbete och långsiktigt<br>sparande i ekonomin ökar.</p>
<p>Det har länge stått klart att bostadsubventionemas tillväxt måste<br>hejdas, och bostadsektoms totala belastning på statsbudgeten minska.<br>En skyndsam översyn av det statliga bostadsfinansieringsstödet har<br>därför inletts. En omläggning skall ske i flera steg med böijan 1993.</p>
<p>Statens bostadssubventioner reduceras med ca 2 miljarder kr. den</p>
<p>1 januari 1993. Effekten på budgetåret 1992/93 är ca 1 miljard kr.</p>
<p>Betoningen på den konkurrensutsatta sektorn i den öveigripande<br>ekonomisk-politiska strategin innebär att den kommunala expansionen<br>hålls tillbaka.</p>
<p>Statsbidragen till kommunerna kommer att minska med 5-10<br>miljarder kr. för 1993. Beräkningsmässigt har antagits ca 7,5<br>miljarder kr. eller 3,8 miljarder kr. budgetåret 1992/93. Den<br>närmare utformningen kommer att redovisas i en proposition som<br>lämnas under vårriksdagen. Propositionen baseras på betänkanden<br>från den kommunalekonomiska kommittén samt konkurrenskommit-<br>tén, vilka för närvarande remissbehandlas.</p>
<p>Statsbidragen avskaffas till företagshälsovården, statsbidragen till<br>studieförbund, fackliga kurser mm. minskar.</p>
<p>Kvaliteten i utbildningen betonas genom att förlängningen av de<br>tvååriga yrkeslinjema och förändringarna av den studieföreberedande<br>utbildningen i gymnasieskolan får genomföras i den takt kommunerna<br>väljer. Belastningen på statsbudgeten beräknas därmed bli lägre under<br>det kommande budgetåret. Välbehövliga förstärkningar föreslås för<br>den högre utbildningen.</p>
<p>Utrymme har skapats för förstärkning av handikappolitiken. Förslag<br>läggs om höjt vårdbidrag för familjer med handikappade barn.</p>
<p>Utrymme har reserverats för fortsatta skattesänkningar som är<br>strategiska för näringslivets utveckling. De konkreta förslagen som<br>innefattar förbättringar för små och medelstora företag kommer<br>senare att lämnas till riksdagen.</p>
<p>Utrymme har vidare skapats för betydande ökningar av anslagen för<br>infrastruktur, utbildning och miljö.</p>
<p>15</p>
<p>— Samtidigt läggs förslag om vissa fortsatta minskningar i det selektiva<br>näringspolitiska stödet. Regionalpolitiken görs mera generell genom<br>att den lägre nivån på arbetsgivaravgifterna i Norrlands inland<br>kommer att omfatta flera näringar och utvidgas till att gälla ett större<br>geografiskt område.</p>
<p>— Trots den hårda budgetprövningen har det varit möjligt att bereda<br>utrymme för ökade insatser för fättiga länder, framför allt länderna<br>i Baltikum samt Ost- och Centraleuropa.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>Tabell 4.1 Åtgärder hösten 1991 samt i budgetpropositionen 1992<br>Miljarder kr.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Budgetåret 1992/93<br>Miljarder kr.</p></td><td>
<p>Helår 1993<br>Miljarder kr.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Karensdagar</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tandvård</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Läkemedel</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldraförsäkringen</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskade statsbidrag till</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>organisationer m.m.</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskade bostadssubventioner</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskade statsbidrag till kommunerna</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>7,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppskjuten höjning av barn- och</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>studiebidrag</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avskaffande av statsbidrag till</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>företagshälsovård</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat branschstöd</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minskat investeringsbidrag</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa effekt på statsbudgeten</p></td><td>
<p>12,5</p></td><td>
<p>23,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshetsförsäkringen'</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delpension<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Totalt ca 14</p></td><td>
<p>ca 27</p></td></tr>
</table>
<p>'ingår ej i statsbudgeten</p>
<p>De struktur- och utgiftspåverkande åtgärder som blir följden av<br>regeringens politik under hösten och i budgetpropositionen ligger således<br>väl inom intervallet 10-15 miljarder kr. som ett led i den långsiktiga<br>utgiftsstrategin. Vissa av dessa struktur- och utgiftspåverkande åtgärder<br>ligger utanför statsbudgeten.</p>
<p>Trots de åtgärder som vidtas sker en viss försvagning av både statens<br>budget och den offentliga sektorns finanser. Detta beror främst på att den<br>ekonomiska stagnationen, dvs. sviterna av en tidigare misslyckad<br>ekonomisk politik, försvagar statens inkomster.</p>
<p>16</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>Tabell 4.2 Statsfinansernas utveckling.<br>Miljarder kr.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>1992/93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>403,5</p></td><td>
<p>433,5</p></td><td>
<p>418,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter (exkl.</p>
<p>statsskuldsräntor)</p></td><td>
<p>377,0</p></td><td>
<p>419,3</p></td><td>
<p>419,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>61,0</p></td><td>
<p>61,9</p></td><td>
<p>70,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetsaldo</p></td><td>
<p>- 34,5</p></td><td>
<p>- 47,7</p></td><td>
<p>-70,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Underliggande budgetsaldo</p></td><td>
<p>- 32,5</p></td><td>
<p>- 65,2</p></td><td>
<p>- 93,6</p></td></tr>
</table>
<p>Effekten av den förda budgetpolitiken på samhällsekonomin kan bäst<br>avläsas om staten och socialförsäkringssektorn ses tillsammans. I tabell<br>4.3 visas förändringarna i statens och socialförsäkringssektorns samlade<br>finansiella sparande mellan kalenderåren som det beräknas i nationalbud-<br>geten.</p>
<p>Tabell 4.3 Förändring av statens och socialförsäkringssektorns finansiella<br>sparande 1991-1993.</p>
<p>Miljarder kr.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total förändring</p></td><td>
<p>- 75,6</p></td><td>
<p>- 17,9</p></td><td>
<p>- 12,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav konjunkturberoende</p></td><td>
<p>- 35,4</p></td><td>
<p>- 21,2</p></td><td>
<p>- 9,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>konjunkturrensat</p></td><td>
<p>- 40,2</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>-3,8</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Den konjunkturrensade förändringen beror främst av gällande regelsystem och<br>direkta politiska beslut</p>
<p>Den dominerande delen av försämringen av de offentliga finanserna<br>beror således av den ekonomiska stagnationen 1991 och 1992. Större<br>delen av denna försämring inträffade under 1991. Den konjunkturrensade<br>förändringen beror av gällande regelsystem (t.ex. för utbetalning av<br>kommunalskatt) och direkta politiska beslut. Finanspolitiken skulle<br>således kunna sägas ha varit expansiv under 1991, medan den 1992 och<br>1993, i jämförelse med den i tidigare nedgångar förda politiken, kan<br>betraktas som stram.</p>
<p>Inom den statliga verksamheten sker i hög grad en omsvängning för att<br>prioritera investeringarna. Som framgår av följande tablå sker redan 1992<br>betydande ökningar av affärsverkens och myndigheternas investeringar<br>medan den statliga konsumtionen hålls tillbaka. Här har inte tagits med<br>de investeringar i infrastrukturen som kan finansieras till följd av<br>försäljningar av statliga företag.</p>
<p>Konsumtion och investeringar i den statliga sektorn 1992-93<br>Procentuell volymförändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>15,9</p></td><td>
<p>8,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
</table>
<p>2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1</p>
<p>17</p>
<h4>4.2 Förändringsarbete</h4>
<p>Regeringen har på en rad områden inlett ett viktigt förändringsarbete.</p>
<p>På forskningens område kommer universitet och högskolor att ges<br>större frihet när det gäller organisation, utbildningsutbud och antagning.<br>Ett ökat ansvar för kvaliteten i verksamheten ställer ökade krav på<br>uppföljning och utvärdering. En förbättrad utbildning höjer kompetensen<br>hos de anställda.</p>
<p>Som ett led i strävan att avbyråkratisera kommer trettiotre myndigheter<br>att avskaffas. Ett sekretariat kommer att ha huvudansvaret för den<br>långsiktiga utvärderingen av högskolan. Men även från regering och<br>högskolor fristående organ kommer att genomföra utvärderingar.</p>
<p>Konsekvenserna av en avreglering av inrikesflyget skall utredas.<br>Avsikten är att inrikesflyget kommer att öppnas för konkurrens redan<br>sommaren 1992, vilket ger möjlighet för andra bolag att trafikera<br>inrikeslinjema. Även inom järnvägen kommer konkurrens att bli möjlig.</p>
<p>Regeringen har tidigare lagt förslag om privatisering av statliga bolag.</p>
<p>Regeringen har begärt riksdagens bemyndigande att helt eller delvis<br>försälja statens aktier i 35 angivna aktiebolag. Endast företag so.m<br>bedriver kommersiell verksamhet och som arbetar på konkurrensutsatta<br>marknader kommer att säljas. Tidpunkten för försäljning kommer att<br>väljas med omsorg. Försäljningen kommer att ta sikte på att ge allmän-<br>heten möjlighet att spara i aktier och bli delägare i dessa företag.</p>
<p>Förberedelserna för försäljningen kommer att skötas i samarbete med<br>de enskilda företagens styrelser. Frågan om försäljning m.m. bereds i<br>regeringskansliet och regeringen kommer att besluta i varje enskilt<br>försäljningsärende. En särskild kommission tillkallas för att bidra till att<br>tillgodose kravet på objektivitet och sakkunskap i fråga om försäljning av<br>statlig egendom.</p>
<p>I takt med att statliga bolag säljs kan investeringar i infrastruktur såsom<br>förbättrade vägar och järnvägar öka. Härigenom sker en förändring av<br>statens förmögenhet från bolag inom sektorer där det inte finns särskilda<br>motiv för offentligt ägd verksamhet till ägande av infrastruktur.</p>
<p>En hård konkurrens inom väsentliga delar av näringslivet har givit<br>invånarna i Sverige stora välfärdsvinster. Det är viktigt att konkurrensen<br>upprätthålls och vidgas till nya områden. Förslag framläggs under våren<br>om att inrätta en ny myndighet den 1 juli 1992 som ersätter SPK och NO<br>och som skall verka för ökad konkurrens inom såväl den privata som den<br>offentliga sektorn.</p>
<p>Den arbetsrättsliga lagstiftningen är föremål för översyn i syfte att<br>föreslå förändringar som lyfter fram småföretagens särskilda problem.</p>
<h3>5 Politiken på längre sikt</h3>
<p>Den helt avgörande frågan för svensk ekonomi är att få till stånd en<br>uthållig och långsiktig tillväxt. Huvuduppgiften för den ekonomiska<br>politiken är att skapa förutsättningar för en sådan tillväxt, dvs. att stärka<br>förutsättningarna för en långsiktigt stabil produktivitetsökning.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>18</p>
<p>På kort sikt måste konkurrenskraften inom den traditionellt konkurrens-<br>utsatta sektorn förbättras genom en dämpning av löne- och prisstegrings-<br>takten. Arbetskraftsresurser får inte låsas in i den offentliga sektorn som<br>har skett under de senaste decennierna. På lång sikt är en förbättrad<br>produktivitetstillväxt avgörande för välståndsutvecklingen. Ekonomins<br>utvecklingskraft måste stärkas.</p>
<p>På längre sikt kommer de förutsättningar som fästläggs genom EES-<br>avtalet och ett medlemskap i EG att leda till ökad konkurrens också inom<br>sektorer som i större eller mindre grad hittills varit skyddade. Det gäller<br>t ex inom bygg- och livsmedelssektorerna där de påböljade förändringar-<br>na minskar de internationellt sett höga svenska subventionerna till dessa<br>branscher. Genom att företagen redan nu kan förbereda sig för den<br>skärpta konkurrensen står de bättre rustade för framtiden. De mest<br>omfattande förändringarna för att åstadkomma konkurrens och avregler-<br>ing måste dock ske inom den offentliga sektorn.</p>
<p>Den ekonomiska politiken skall medverka till att skapa förutsättningar<br>för den konkurrensutsatta sektorn att växa. Genom att avreglera och<br>avskaffa monopol förskjuts den traditionella gränsen mellan konkurrensut-<br>satta och skyddade sektorer. Politiken syftar till att förbättra våra<br>internationella konkurrensförutsättningar, stärka svenska företag och öka<br>utländska investerares intresse att investera i Sverige.</p>
<h4>5.1 Skattepolitiken</h4>
<p>Huvuddragen i skattepolitiken bestäms inom ramen för den långsiktiga<br>utgiftsstrategi som jag tidigare redovisat huvudlinjerna för. Preliminära<br>bedömningar tyder på ett skattesänkningsbehov av i storleksordningen 10<br>miljarder kr. per år fram till mitten av 1990-talet.</p>
<p>Skattereformen innebar stora förbättringar av det svenska skattesystem-<br>et genom att skattesatserna sänktes och beskattningen gjordes väsentligt<br>mera likformig. Även efter skattereformen är den totala beskattningen av<br>en extra arbetsinsats fortfarande för hög i ett internationellt perspektiv.<br>Kapitalbeskattningen måste också lindras med hänsyn till uttaget i<br>omvärlden. Därför krävs successiva sänkningar av skattetrycket.</p>
<p>En betydande anpassning av kapitalbeskattningen sker redan nu genom<br>slopad förmögenhetsskatt på arbetande kapital redan år 1991, sänkning<br>av den maximala skattesatsen på arv och gåva från 60 % till 30 %<br>fr.o.m. år 1992, sänkning av kapitalinkomstskattesatsen och därmed det<br>skattemässiga värdet av ränteavdragen från 30 % till 25 % fr.o.m. 1993<br>samt genom slopande av hela förmögenhetsskatten från och med år 1994.</p>
<p>Ytterligare åtgärder kommer att aktualiseras för att göra Sverige mera<br>konkurrenskraftigt för investeringar och företagande, att ytterligare<br>stimulera det privata sparandet samt för att allmänt reducera samhällseko-<br>nomiskt skadliga skatteuttag.</p>
<p>Redan genom EES-avtalet ökar rörelsefriheten mellan EG- och EFTA-<br>ländema. När Sverige blir medlem i EG kommer den svenska mervärde-<br>skatten samt en lång rad indirekta skatter inte att kunna avvika alltför<br>mycket från nivåerna i andra EG-länder. Därtill kommer att högre</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>19</p>
<p>löneskatter än omvärlden riskerar att slå ut företag och branscher i Prop. 1991/92:100<br>Sverige. Skatteuttaget måste således anpassas i riktning mot vad som är Bil. 1<br>mera normalt i andra länder. Regeringen kommer att redovisa anpass-<br>ningsbehoven med hänsyn till EG inom bl.a. dessa områden senare i vår.</p>
<p>Enskilda näringsidkares kapitalavkastning inom näringsverksamhet<br>beskattas för närvarande hårdare än andra kapitalinkomster, samtidigt<br>som enskilda näringsidkare, till skillnad från aktiebolag, inte har<br>möjligheter att expandera med 30-procentigt beskattat kapital. Ett<br>utredningsförslag som undanröjer dessa brister har lämnats och bör kunna<br>utgöra underlaget för nya skatteregler för enskild näringsverksamhet från<br>och med år 1993. En sådan förändring skulle avsevärt förbättra<br>tillväxtmöjligheterna för många små och medelstora företag. Systemet för<br>företagsbeskattning bör även i övrigt utvecklas så att det blir så enkelt,<br>begripligt och överskådligt som möjligt. En annan viktig utgångspunkt är<br>att förutsättningarna för skilda organisationsformer för näringsverksamhet<br>som aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och enskild<br>näringsverksamhet skall bli så lika som möjligt. Socialförsäkringsavgifter<br>och förmåner kan knytas närmare samman så att avgifterna får allt<br>mindre karaktär av skatt. Sådana sociala avgifter som i praktiken är<br>skatter, dvs. saknar direkt koppling till en viss offentlig utgift kan<br>avskaffas. Exempel på sådana är den nyligen slopade allmänna löneavgif-<br>ten. Den sammanlagda beskattningen av en extra arbetsinsats kommer<br>härigenom att reduceras.</p>
<h4>5.2 Pensionerna</h4>
<p>Efter sekelskiftet ökar andelen barn och gamla. Detta är en av den<br>ekonomiska politikens största utmaningar. För att framgångsrikt möta den<br>har sparandet och pensionssystemens utformning avgörande betydelse.</p>
<p>De nuvarande pensionssystemen har allvarliga brister. Därför har<br>regeringen inbjudit alla riksdagens partier till överläggningar om hur<br>pensionssystemen skall utformas i framtiden. En första utgångspunkt för<br>beslut rörande pensionssystemen bör vara att dessa är långsiktiga och<br>stabila. Vidare bör det fortsatta reformarbetet på pensionsområdet vara<br>inriktat på att öka det långsiktiga sparandet. Förändringarna skall också<br>stimulera till ökat arbete och därmed till den ekonomiska tillväxt som är<br>nödvändig bl.a. för att finansiera pensionerna. Det finns starka skäl att<br>överväga en successiv återgång till den tidigare pensionsåldern på 67 år,<br>eller en mera flexibel pensionsålder, vilket skulle öka arbetskraftsutbudet.<br>Förändringarna bör slutligen förstärka sambandet mellan avgifter och<br>förmåner, eftersom detta är ett sätt att lindra det faktiska skattetrycket<br>och klara finansieringen av pensionsförmånerna. Regeringen eftersträvar<br>breda politiska lösningar och är öppen för olika förslag till hur pensions-<br>sparandet och äldre människors ekonomiska trygghet skall kunna stärkas.</p>
<h4>5.3 Miljöpolitiken</h4>
<p>Att skydda och förbättra miljön är en framtidsutmaning i allas intresse.<br>Ekonomisk tillväxt och teknisk utveckling skapar nödvändiga förutsätt-<br></p>
<p>20<br></p>
<p>ningar för omställningen till mindre resurskrävande och miljöbelastande Prop. 1991/92:100<br>produktions-, eneigi- och transportsystem. Miljöpolitiken skall bedrivas Bil. 1<br>med så kostnadseffekti va medel som möjligt.</p>
<p>Det är viktigt att den ekonomiska politiken präglas av en totalsyn på<br>människan och miljön. Förvaltning och utveckling av miljö, naturresur-<br>ser, kunnande, mänsklig arbetskraft och materiella resurser måste ske så<br>att en långsiktig utveckling av välfärden kan åstadkommas. Regeringen<br>avser att ta fram särskilda naturresursräkenskaper. Redovisningen av<br>traditionella ekonomiska data kompletteras med miljövärden.</p>
<p>Principen om förorenarens betalningsansvar skall hävdas. Det innebär<br>att förorenaren själv skall bära den samhällsekonomiska kostnad som<br>miljöförstöringen medför.</p>
<p>Därmed ökar förutsättningarna för en prissättning som respekterar de<br>verkliga kostnaderna. Även nya former av ekonomiska styrmedel<br>kommer att övervägas.</p>
<h3>6 Effekter av politiken</h3>
<p>Omläggningen av den ekonomiska politiken får genomgripande effekter.<br>Detta är den enda vägen att skapa förutsättningar för en god och<br>balanserad utveckling, med en tillväxt i paritet med de ekonomiskt<br>ledande länderna i Europa.</p>
<h4>6.1 Samhällsekonomin</h4>
<p>Nedgången i den svenska ekonomin är djup. Behovet av förnyelse och<br>omstrukturering av ekonomin är så stort och behovet av förändringar så<br>omfattande att det kommer att ta tid innan omläggningen av politiken<br>leder till påtagliga förbättringar i ekonomin. Sviterna av tidigare<br>misslyckanden kommer att vara kännbara för hushåll och företag även<br>under 1992. Under loppet av 1993 sker emellertid märkbara förbätt-<br>ringar.</p>
<p>Utvecklingen under 1970- och 1980-talen ger rikliga exempel på vilka<br>problem Sverige skulle kunna hamna i om strukturpolitiken inte sätts i<br>förgrunden eller om den ekonomiska politiken inte i övrigt ges en<br>tillräckligt stram inriktning via minskade offentliga utgifter och om<br>kampen mot inflationen inte blir framgångsrik. Situationen är emellertid<br>nu i centrala avseenden annorlunda. Devalveringsvägen är stängd. Ett för<br>högt kostnadsläge slår därmed obönhörligt på tillväxt och sysselsättning.</p>
<p>Den förbättring av företagsklimatet som omläggningen av den<br>ekonomiska politiken medför kommer att stimulera nyetableringar och<br>investeringar och därmed på sikt öka tillväxten. Inte minst skapar den<br>nya Europapolitiken förutsättningar för ökade investeringar.</p>
<p>De finanspolitiska åtgärderna är 1992 och 1993 åtstramande i<br>jämförelse med finanspolitiken i tidigare avmattningar. Samtidigt skapas<br>förbättrade incitament för arbete, sparande och risktagande. Detta ökar<br>förutsättningarna för att gradvis eliminera underskotten i statsbudgeten<br>och i bytesbalansen. I grunden kan detta bara ske genom en utbyggnad</p>
<p>21<br></p>
<p>av den konkurrensutsatta sektorn. De återkommande balansproblemen Prop. 1991/92:100<br>beror på att vi producerar for lite. Därför går vägen till balans via Bil. 1<br>stimulans av ekonomins utbudssida och en ökande ekonomisk tillväxt.</p>
<p>I ett längre perspektiv blir effekterna av de föreslagna åtgärderna<br>entydigt positiva. Sänkta skatter på arbetande kapital och på förmögen-<br>heter kommer att leda till ökade investeringar i näringslivet, särskilt i<br>småföretagen. Den sänkta skatten på kapitalinkomster och den därmed<br>sammanhängande begränsningen i avdragsrätten för skuldräntor gynnar<br>sparandet. En höjd sparkvot i den svenska ekonomin kommer att öka<br>utrymmet för den konkurrensutsatta sektorn. Därmed kan de nödvändiga<br>investeringarna finansieras med inhemska resurser och underskottet i<br>bytesbalansen elimineras.</p>
<p>En successiv minskning av subventionerna till boendet förbättrar<br>resursanvändningen i bostadsektom och ökar tillväxtutrymmet för andra<br>sektorer i ekonomin. Detsamma gäller åtgärderna för att öka effektivite-<br>ten i kommunerna och för att begränsa deras skattefmansierade tillväxt.</p>
<p>Genom att politiken stimulerar den konkurrensutsatta sektorn och en<br>modernisering av näringslivet kommer förutsättningarna för en god<br>produktivitetsutveckling att öka. I samma riktning verkar de konkurrens-<br>befrämjande åtgärder som genomförs och det ökade förändringsarbetet<br>i kommunerna. Därmed ökar tillväxten och kostnadstrycket dämpas.<br>Förutsättningar skapas for låg inflationstakt och därmed låga räntor.</p>
<p>Omläggningen av den ekonomiska politiken kommer på sikt att leda till<br>högre tillväxt, lägre inflationstakt, sundare statsfinanser och bättre extern<br>balans. Därmed kan arbetslösheten minska och välfärden bevaras och<br>stärkas. Sverige kan därigenom som fullvärdig partner delta i integra-<br>tionsarbetet i Europa.</p>
<h4>6.2 Fördelningen av välfärd och inkomster</h4>
<p>Regeringen lägger stor vikt vid en rättvis fördelning. Bara ekonomisk<br>tillväxt gör det i längden möjligt att bedriva en effektiv fördelningspolitik.<br>Sysselsättningen ökar inte i en stagnerande ekonomi och arbetslösheten<br>växer. Men det beror också på att de stora socialförsäkringssystemen<br>förutsätter ekonomisk tillväxt. Utan ett tillväxt på minst 2 % per år ställs<br>ATP-systemet inför stora problem. När ekonomin krymper eller stagnerar<br>skärps kampen om de tillgängliga resurserna. Erfarenheterna visar att de<br>starkare grupperna på arbetsmarknaden då vinner på de lägre avlönades<br>bekostnad. Utrymmet för insatser för särskilt utsatta grupper blir i<br>praktiken mindre.</p>
<p>Regeringens politik för produktion och företagande skapar nya jobb.<br>Det är en av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik<br>fördelningspolitik. Det största hotet mot en rättvis fördelning är hög och<br>långvarig arbetslöshet. De arbetslösa drabbas av inkomstbortfall,<br>kompetensförluster och ökade hälsoproblem. Arbetslösheten drabbar ofta<br>grupper som redan i dag har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden:<br>ungdomar, kvinnor, handikappade, invandrare och personer med kort<br>utbildning.</p>
<p>22</p>
<p>Erfarenheterna från de senaste decennierna visar att en hög inflation Prop. 1991/92:100<br>tillsammans med illa fungerande skatte- och transfereringssystem skapar Bil- 1<br>ökade inkomst- och förmögenhetsklyftor. Inflationen och brister i det<br>gamla skattesystemet innebar en stor förmögenhetsomfördelning. Brister<br>inom de sociala transfereringarna bidrog till en utslagning av människor<br>från arbetsmarknaden. Kraftigt ökade utgifter för transfereringar<br>minskade resurserna för utbildning, vård och infrastruktur.</p>
<p>En uthållig och kraftfull politik mot inflationen är därför avgörande för<br>en rättvis fördelningspolitik. Lika viktigt är att de sociala transfereringar-<br>na ändras så att de motverkar utslagning och stimulerar till arbete och<br>sparande.</p>
<p>Omläggningen av politiken och besparingarna inom de offentliga<br>utgifterna är utformade så att uppoffringarna skall bäras gemensamt av<br>de som har fasta jobb och är friska. En högre självrisk i arbetslöshetsför-<br>säkringen bärs av de som har arbete, inte av de arbetslösa. I förhållande<br>till konsekvenserna av en fortsatt höjd arbetslöshet och sämre ekonomisk<br>tillväxt, är följderna av de gemensamma uppoffringarna både små och<br>mera rättvist fördelade. Även i svåra tider måste utsatta och glömda<br>grupper värnas. Det ställer stora krav på förmågan att prioritera. Ett<br>viktigt inslag i regeringens politik är att ge förtur åt riktade insatser för<br>grupper som har särskilda behov.</p>
<p>Trots den mycket strama utgiftspolitiken sker omedelbara förbättringar<br>för särskilt utsatta hushåll, främst femiljer med handikappade barn och<br>ensamstående föräldrar med barn.</p>
<h3>7 Den ekonomiska utvecklingen 1991-1993</h3>
<p>Behovet av att förnya och modernisera Sverige är absolut. Att lyckas<br>med detta är nödvändigt för att lägga grunden för en varaktigt hög<br>tillväxt.</p>
<p>Den svenska ekonomin är starkt beroende av utvecklingen i omvärlden.<br>En snabb återhämtning i de för Sverige viktiga exportländerna påskyndar<br>förbättringen i den svenska ekonomin. Det räcker emellertid inte enbart<br>med att konjunkturen utomlands förbättras. I frånvaro av andra åtgärder<br>skulle en internationell uppgång snabbt leda fram till en ny period av<br>alltför stora pris- och lönestegringar utan att tillväxten nådde nivåerna i<br>omvärlden. Sverige skulle fortsätta att halka efter.</p>
<p>Regeringens strategi syftar till att Sverige i samband med nästa<br>internationella uppsving skall kunna haka på uppgången samtidigt som en<br>varaktigt lägre pris- och lönestegring säkerställs och en högre tillväxttakt<br>uppnås.</p>
<h4>7.1 Långsam internationell återhämtning</h4>
<p>Tillväxten i världsekonomin avtog under 1990. Flera OECD-länder fick<br>t.o.m. vidkännas en negativ tillväxt under sista kvartalet 1990 och första<br>kvartalet 1991. I stora länder såsom Förenta staterna, Storbritannien och<br>Kanada, tycks dock konjunkturen ha nått botten under första kvartalet</p>
<p>23</p>
<p>1991. Uppgången i den amerikanska ekonomin har emellertid hittills varit Prop. 1991/92:100<br>betydligt svagare än väntat. Samtidigt har tillväxten avmattats i vissa Bil. 1<br>andra länder. Den ekonomiska tillväxten i OECD-ländema totalt sett<br>stannar därför 1991 på strax över 1 %.</p>
<p>Under 1992 väntas ändå återhämtningen i Förenta staterna komma<br>igång, främst till följd av de låga räntor som nu råder. Samtidigt dämpas<br>dock tillväxten i Tyskland och Japan. Sammantaget beräknas tillväxten<br>i OECD-området bli ca 2 !4 % medan den 1993 uppskattas bli ca 3 %.<br>Konjunkturuppgången är både försenad och försvagad jämfört med de<br>bedömningar som gjordes så sent som hösten 1991.</p>
<p>Trots återhämtningen bedöms den internationella inflationen 1992 bli<br>något lägre än 1991, drygt 3,5 %. Detta sammanhänger med att<br>produktionen växer långsammare än ekonomiernas tillväxtpotential. Med<br>en fortsatt återhållsam penning- och finanspolitik finns förutsättningar för<br>att inflationstakten skall kunna ligga kvar på samma nivå 1993.</p>
<p>Det finns flera faktorer som kan leda till en svagare internationell<br>utveckling under de närmaste åren. Uppgången i den amerikanska<br>ekonomin kan dröja ytterligare om t.ex. konsumenter och företag blir<br>mer pessimistiska och avvaktar med större inköp och investeringar. I<br>Tyskland råder osäkerhet om inflationen och lönebildningen och därmed<br>om räntenivån. Realräntan är redan hög i Tyskland — och övriga Europa<br>följer i stor utsträckning den tyska räntepolitiken — och en fortsatt hög<br>räntenivå kan fördröja återhämtningen. Problemen i den finansiella<br>sektorn i ett flertal länder kan också leda till stark återhållsamhet i<br>kreditgivningen. Även om riden för en "credit crunch" inte skall<br>överdrivas kan det inte uteslu is att oron på de finansiella marknaderna<br>bidrar till att fördröja återhämningen.</p>
<h4>7.2 Den svenska ekonomin</h4>
<p>Produktionen i den svenska ekonomin minskade under 1991 med mer än</p>
<p>1 %. Minskningen var särskilt stor inom ekonomins konkurrensutsatta<br>delar. Men nedgången var tydlig också inom t.ex. tjänsteproduktionen.<br>Till detta kommer att den offentliga sektorns tillväxt — till skillnad från<br>vad som varit fallet vid tidigare konjunkturnedgångar — har begränsats.</p>
<p>Trots avsaknad av tillväxt i ekonomin och vikande sysselsättning har<br>arbetslösheten ökat i begränsad utsträckning. Det sammanhänger med ett<br>lägre arbetskraftsutbud och betydande arbetsmarknadspolitiska insatser.<br>Under 1991 beräknas arbetslösheten i genomsnitt ha uppgått till 2,7 %.<br>I slutet av året låg den på drygt 3 %.</p>
<p>En effekt av stagnationen är att nedväxlingen av löne- och prissteg-<br>ringstakten gått snabbt. Inflationsförväntningarna hos hushåll och företag<br>avtar nu dramatiskt. Sverige är på väg ned mot och troligen under den<br>inflation som råder i våra konkurrentländer (diagram 2). En annan effekt<br>av den låga inhemska aktiviteten är att importen fallit. Därmed har<br>handelsbalansen förbättrats markant och underskottet i bytesbalansen<br>krympt.</p>
<p>24</p>
<p>Diagram 7.1 Konsumentpriser.</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-6.png" style="width:277pt;height:194pt;"/>
<p>Ekonomin kommer också under 1992 att utvecklas mycket svagt.<br>Kapacitetsutnyttjandet avtar ytterligare, vilket hämmar investeringarna<br>och minskar efterfrågan på arbetskraft. Ett nedgång i de samlade<br>investeringarna och särskilt i bostadsinvesteringama ter sig sannolik. En<br>motverkande faktor är emellertid de stora insatser som görs för att<br>förbättra och bygga ut infrastrukturen.</p>
<p>Tabell 7.1 Försörjningsbalans</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kr. 1990</p></td><td colspan="4">
<p>Procentuell volymförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1 350,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>403,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-6,0</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillgång</p></td><td>
<p>1 753,4</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>699,0</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>366,5</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stat</p></td><td>
<p>104,9</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>261,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>279,9</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-8,5</p></td><td>
<p>-7,5</p></td><td>
<p>-1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>409,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Användning</p></td><td>
<p>1 753,4</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Förändring i procent av föregående års BNP.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Om den internationella konjunkturen förbättras bör exporten kunna öka<br>något nästa år. Draghjälpen utifrån verkar dock bli svagare än vad som<br>kunde förutses i höstas. En vändning i marknadsandelsutvecklingen är</p>
<p>25</p>
<p>emellertid att vänta. Förlusterna under de närmaste åren skulle sålunda Prop. 1991/92:100<br>kunna bli begränsade. Arbetskraftskostnaden per producerad enhet Bil. 1<br>sjunker 1992 och 1993 för första gången jämfört med konkurrentländer-<br>na, vilket förbättrar konkurrenskraften. Dessutom kan lagren väntas<br>minska i långsammare takt, vilket ger ett positivt bidrag till BNP.</p>
<p>Hushållens köpkraft fortsätter sannolikt att stiga markant. En mycket<br>osäker faktor är emellertid hushållens konsumtionsvilja. Den rådande<br>oron på finansmarknaden och osäkerheten om sysselsättningen kan<br>medföra att konsumtionen ökar mycket långsamt. Av detta följer att<br>hushållens sparande ökar. Sparkvoten beräknas öka till ca 4 %.</p>
<p>Tabell 7.2 Nyckeltal</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inflation, KPI dec.-dec. (%)</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst (%)</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparkvot (nivå, %)</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industriproduktion (%)</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-5,5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativ enhetsarbetskostnad (%)</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshet (nivå, %)</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelsbalans (mdr. kr.)</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>31,3</p></td><td>
<p>37,8</p></td><td>
<p>49,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans (mdr. kr.)</p></td><td>
<p>-35,1</p></td><td>
<p>-18,9</p></td><td>
<p>-17,5</p></td><td>
<p>-9,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans (% av BNP)</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt finansdepartementet.</p>
<p>Sammantaget väntas BNP fortsätta att fälla 1992. Osäkerheten är<br>emellertid betydande och risken stor att utvecklingen blir ännu sämre än<br>vad som nu kan anses vara det mest sannolika utfallet. Vid sidan av den<br>privata konsumtionen är investeringarna den mest svårbedömda kompo-<br>nenten. Likaså utgör utvecklingen på det finansiella området ett<br>orosmoment med fällande förmögenhetsvärden och omfättande kreditför-<br>luster i bankväsendet.</p>
<p>Arbetslösheten fortsätter att stiga. Betydande arbetsmarknadspolitiska<br>insatser väntas dock begränsa arbetslösheten till i genomsnitt drygt 4 %.<br>Konsumentpriserna beräknas stiga med endast 2 '6 % under loppet av<br>året och timlöneökningama stanna på en nivå under 5 %. Underskottet<br>i bytesbalansen krymper ytterligare.</p>
<p>För 1993 kan en viss tillväxt förväntas i den svenska ekonomin. En<br>gynnsammare internationell utveckling bör, tillsammans med ett<br>förmånligare kostnadsläge, ge bättre förutsättningar for företagsamheten<br>i Sverige och därmed främja exporten och näringslivets investeringar.<br>Även en viss konsumtionstillväxt ter sig sannolik mot bakgrund av att<br>hushållens ekonomiska ställning stärks genom den låga inflationstakten.<br>Dessutom har inköpen varit nedpressade under flera år, vilket troligen<br>har lett till uppdämda konsumtionsbehov. Däremot kommer bostadsinve-<br>steringama troligen att fortsätta falla även 1993.</p>
<p>BNP-tillväxten kan väntas bli 1 % eller något däröver 1993, vilket inte<br>är tillräckligt för att förhindra en ytterligare uppgång av arbetslösheten.<br>En rad fäktorer såsom marknadstillväxten, hushållens sparbeteende,<br>lageranpassningen och utvecklingen på finansmarknaden gör bedömning-<br>en av 1993 mycket osäker.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-7.png" style="width:14pt;height:11pt;"/>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>Tabell 7.3 Sparande</p>
<p>Procent av BNP i löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttosparande</p></td><td>
<p>18,0</p></td><td>
<p>16,6</p></td><td>
<p>15,4</p></td><td>
<p>15,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar inkl, lager</p></td><td>
<p>20,6</p></td><td>
<p>17,9</p></td><td>
<p>16,6</p></td><td>
<p>16,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p>
<p>därav:</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig sektor</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushåll</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företag</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-3,1</p></td><td>
<p>-1,0</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Den svaga ekonomiska utvecklingen under 1991-1993 innebär,<br>tillsammans med den snabba nedväxlingen av löne- och prisstegringstak-<br>ten, att statens finansiella sparande gradvis försämras. Den ekonomiska<br>stagnationen leder till att skattebaserna urholkas medan utgiftstrycket,<br>bl.a. via kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken och automatiken i<br>transfereringssystemen, fortfarande är högt. När tillväxten etablerats på<br>en högre nivå kommer statens och den konsoliderade offentliga sektorns<br>finanser att förbättras.</p>
<h3>8 Avslutning</h3>
<p>Genom regeringens politik läggs grunden för en ny period av tillväxt,<br>företagande och utveckling. Regeringen avser att göra det lönsamt att<br>arbeta, spara och driva företag.</p>
<p>Regeringen kommer att aktivt arbeta för ett fortsatt integrationsarbete<br>med den Europeiska Gemenskapen och genomföra de förändringar som<br>underlättar ett fullt svenskt medlemskap i EG fr.o.m. 1995. En valfri-<br>hetsrevolution skall genomföras inom välfärdspolitiken, en långsiktig<br>utveckling för bättre miljö skall påböijas.</p>
<p>Detta kräver en stabil ekonomisk tillväxt. Huvudmålet för regeringens<br>ekonomiska politik är att bryta den ekonomiska stagnationen, pressa ner<br>arbetslösheten och återupprätta Sverige som en tillväxt- och företagar-<br>nation med en stark och växande ekonomi. Inflationen skall bekämpas,<br>medborgarnas frihet och välfärd öka. Varaktigt låg inflation är avgörande<br>för att åstadkomma en ökning av levnadsstandarden och en rättvis<br>fördelningspolitik.</p>
<p>För att kampen mot inflationen skall vara framgångsrik måste<br>utgiftspolitiken vara stram.</p>
<p>De åtgärder som föreslås i denna budget är, tillsammans med den<br>under hösten 1991 förda politiken, nödvändiga steg för att säkra och<br>utveckla välfärden under resten av 1990-talet och in på nästa sekel.</p>
<p>27</p>
<p>Regeringens politik är en samlad och konsekvent strategi för en ny Prop. 1991/92:100<br>utveckling. Sammantaget lägger åtgärderna en grund för en återhämtning Bil. 1<br>i ekonomin och en framtida stabil tillväxt. Det kommer att ta tid innan<br>effekterna blir tydliga. Det finns ingen snabb väg — men heller ingen<br>annan väg till framgång.</p>
<p>Regeringens politik är den enda vägen.</p>
<p>28</p>
<h2>Statsbudgeten och särskilda frågor</h2>
<h3>1 Statsbudgeten budgetåren 1991/92 och 1992/93</h3>
<h4>1.1 Beräkningsförutsättningar</h4>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har den 17 december 1991 redovisat en<br>beräkning av statsbudgetens inkomster. De antaganden som görs om den<br>ekonomiska utvecklingen i samhället är en viktig utgångspunkt i dessa<br>beräkningar. En sammanfattning av beräkningen bör bifogas protokollet<br>i detta ärende som bilaga 1.2. De antaganden som RRV grundat sina<br>beräkningar på framgår av tabell 1.</p>
<p>Under slutskedet i arbetet med den preliminära nationalbudgeten har<br>bedömningen av den ekonomiska utvecklingen reviderats. Det gör att jag<br>nu räknar med något förändrade antaganden till grund för inkomst-<br>bedömningen. Dessa återfinns i tabell 1. I övrigt finns ingen anledning<br>att avvika från RRV:s beräkningsförutsättningar.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>Tabell 1. Antaganden om den ekonomiska utvecklingen<br>Procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991<br>RRV</p></td><td>
<p>Föredra-<br>ganden</p></td><td>
<p>1992</p>
<p>RRV</p></td><td>
<p>Föredra-<br>ganden</p></td><td>
<p>1993<br>RRV</p></td><td>
<p>Föredra-<br>ganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönesumma</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumentpriser,</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>årsgenomsnitt<sup>1</sup></p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion,</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>löpande priser</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
</table>
<p>innefattar effekt av skattereformen 1991, vilken höjer KPI med 3,7 procentenheter.</p>
<h4>1.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter under<br>budgetåret 1991/92</h4>
<p>RRV:s senaste beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1991/92 utgörs<br>av verkets budgetprognos nr 2/3 från den 17 december 1991. Beräkning-<br>arna av inkomsterna för budgetåret 1991/92 redovisas också i verkets<br>inkomstberäkning.</p>
<h5>Inkomster</h5>
<p>I sin inkomstberäkning har RRV för budgetåret 1991/92 beräknat<br>inkomsterna till 432 099 milj.kr.</p>
<p>Med anledning av ny information räknar jag upp inkomsttiteln Fysiska<br>personers inkomstskatt med 963 milj.kr. Av samma skäl räknar jag ner<br>inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt med 85 milj.kr.</p>
<p>Till följd av vad jag ovan anfört om lönesummans utveckling räknar<br>jag ner inkomsttiteln Folkpensionsavgift med 18 milj.kr. Jag räknar<br>vidare ner inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto med 706 milj.kr. till<br>följd av vad jag ovan anfört om lönesummans utveckling samt ny<br>information.</p>
<p>29</p>
<p>Med anledning av ny information räknar jag upp inkomsttiteln<br>Fastighetsskatt med 223 milj.kr. Jag gör en delvis annan bedömning<br>angående utecklingen av inkomsterna av arvsskatt och räknar därför upp<br>inkomsttiteln Arvsskatt med 305 milj.kr. Till följd av de förslag som<br>presenterats i proposition 1991/92:49 om vissa frågor vid överföringen<br>av verksamheten vid statens vattenfällsverk till aktiebolagsform räknar<br>jag upp inkomsttiteln Stämpelskatt med 1 000 milj.kr.</p>
<p>I enlighet med vad jag anfört om den privata konsumtionens utveck-<br>ling i löpande priser räknar jag upp inkomsterna på inkomsttiteln<br>Mervärdeskatt med 500 milj.kr. Jag räknar ner inkomsttiteln Energiskatt<br>med 100 milj.kr. med anledning av regeringens beslut 1991-12-05 om<br>nedsättning av allmän eneigiskatt och koldioxidskatt. Slutligen räknar jag<br>ner inkomsttiteln Televerkets inlevererade överskott med 680 milj.kr. med<br>anledning av regeringsbeslut 1991-12-19.</p>
<p>Sammantaget medför mina justeringar en beräknad ökning av inkom-<br>sterna med 1 402 milj.kr. jämfört med RRV:s beräkning. Ändringarna<br>framgår av tabell 2.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>Tabell 2. Ändringar i RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster<br>budgetåret 1991/92</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>RRVs<br>beräkning</p></td><td colspan="2">
<p>Förändring<br>enligt före-<br>draganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1111</p></td><td>
<p>Fysiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>17 000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>963</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1121</p></td><td>
<p>Juridiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>27 390</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>85</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1211</p></td><td>
<p>Folkpensionsavgift</p></td><td>
<p>49 331</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1221</p></td><td>
<p>Sjukförsäkringsavgift, netto</p></td><td>
<p>10 570</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>706</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1312</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt</p></td><td>
<p>8 300</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>223</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1331</p></td><td>
<p>Arvsskatt</p></td><td>
<p>1 125</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>305</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1341</p></td><td>
<p>Stämpelskatt</p></td><td>
<p>6 800</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1411</p></td><td>
<p>Mervärdeskatt</p></td><td>
<p>135 700</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1428</p></td><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>16 750</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2112</p></td><td>
<p>Televerkets inlevererade överskott</p></td><td>
<p>8 093</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>680</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa inkomster</p></td><td>
<p>432 099</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa förändringar enligt föredraganden</p></td><td></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>1 402</p></td></tr>
</table>
<p>RRV:s beräkningar föranleder i övrigt inte någon erinran från min<br>sida.</p>
<p>Sammantaget medför justeringarna av RRV:s beräkningar att jag<br>beräknar inkomsterna för budgetåret 1991/92 till 433 501 milj.kr.</p>
<h5>Utgifter</h5>
<p>I statsbudgeten för innevarande år uppgår utgifterna till 470 108 milj.kr.<br>RRV har i sin prognos beräknat de totala utgifterna till 482 739 milj.kr.<br>Verket har beaktat förslagen till tilläggsbudget I, där utgifterna uppgick<br>till 8 197 milj.kr.</p>
<p>30</p>
<p>RRV har beräknat belastningen på anslaget Räntor på statsskulden<br>m.m. till 63,4 miljarder kronor. Denna beräkning har utgått från den<br>räntenivå som observerades den 15 november 1991. I enlighet med<br>tidigare år har en ny beräkning gjorts den 19 december 1991. Denna<br>beräkning skulle emellertid bli missvisande for statsskuldväxlar eftersom<br>räntenivån i december var beroende av speciella internationella omstän-<br>digheter. Beräkningen av ränteutgifter för statsobligationer baseras på<br>sedvanligt sätt på gällande räntenivå. Detta beräkningsförferande har<br>tillämpas for såväl innevarande budgetår som budgetåret 1992/93. Jag<br>beräknar ränteutgifterna för budgetåret 1991/92 till 61,9 miljarder kr.</p>
<p>När det gäller den beräknade belastningen under övriga anslag räknar<br>jag ned anslagen Reglering av prisstegringar under försvarsdepartementet<br>med 475 milj.kr., Ålderspensionen med 158 milj.kr. och Studiemedel<br>m.m. med 290 milj.kr med anledning av ny information. Med anledning<br>av prop. 1991/92:81 Om kompensation till ensamföräldrar med anledning<br>av slopad skattereduktion räknar jag upp anslaget Bidragsförskott med<br>410 milj.kr. Vidare räknar jag upp anslagen Bidrag till sj utförs äkringen<br>med 123 milj.kr. och Förtidspensioner med 50 milj.kr. med hänsyn tagen<br>till ny information.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>Tabell 3. Räntor på statsskulden budgetåret 1991/92</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Beräkning till<br>grund för stats-<br>budgeten</p></td><td>
<p>Nuvarande<br>beräkning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor på inhemska lån m.m.</p></td><td>
<p>55,5</p></td><td>
<p>55,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor på utländska lån</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutaförluster, netto</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>60,0</p></td><td>
<p>61,9</p></td></tr>
</table>
<p>Enligt RRV kommer de totala anslagsbehållningarna på reserva-<br>tionsanslag under innevarande budgetår att öka med 5 168 milj.kr. och<br>uppgå till 35 889 milj.kr. Med anledning av beslut om indragning av<br>reservationsmedel, som följd av nettobudgetering av moms, beräknar jag<br>anslagsbehållningarna till 30,1 miljarder kr. vid utgången av budgetåret<br>1990/91 och till 35,3 miljarder kr. vid utgången av budgetåret 1991/92.<br>I tabell 4 redovisas utvecklingen av anslagsbehållningarna mellan<br>budgetåren 1990/91 och 1991/92.</p>
<p>31</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>Tabell 4. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1990/91 och<br>1991/92</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Huvudtitel</p></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utrikesdepartementet</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>7,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunikationsdepartementet</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>15,5</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>Arbetsmarknadsdepartementet</p>
<p>Näringsdepartementet<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga huvudtitlar</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>30,1</p></td><td>
<p>35,3</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Tidigare industridepartementet</p>
<p>Regeringen har genom utnyttjande av finansfullmakt den 19 december<br>1991 beslutat om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Med anledning av<br>detta beslut räknar jag upp anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>med 1 300 milj.kr.</p>
<p>Jag vill också nämna att RRV för Tillkommande utgiftsbehov, netto tar<br>upp 4 miljarder kronor. Jag beräknar dessa utgifter till 3 miljarder kr.</p>
<p>Sammantaget beräknar jag därmed utgifterna under budgetåret 1991/92<br>till 481 199 milj. kr.</p>
<p>Tabell 5. Statsbudgetens utgifter budgetåret 1991/92<br>Milj.kr.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Statsbudget</p></td><td>
<p>RRV</p></td><td>
<p>Föredraganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor</p></td><td>
<p>402 608</p></td><td>
<p>420 507</p></td><td>
<p>421 467</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldräntor</p></td><td>
<p>60 000</p></td><td>
<p>63 400</p></td><td>
<p>61 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändring i anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>- 3 500</p></td><td>
<p>- 5 168</p></td><td>
<p>- 5 168</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräknat tillkommande utgiftsbehov,</p></td><td>
<p>netto 11 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>470 108</p></td><td>
<p>482 739</p></td><td>
<p>481 199</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansfullmaktsutnyttjande</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>1 300</p></td></tr>
</table>
<h4>1.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter under budgetåret<br>1992/93</h4>
<h5>Inkomster</h5>
<p>RRV beräknar statsbudgetens totala inkomster till 403 353 milj.kr. för<br>budgetåret 1992/93. De skillnader i antaganden om pris- och löne-<br>utveckling som jag tidigare redovisat samt vissa förändringar som förs<br>fram i förslaget till statsbudget för nästa budgetår påverkar statsbudgetens<br>inkomster. I det följande redovisas de förändringar av RRVs beräkningar<br>som jag därmed funnit nödvändiga.</p>
<p>I enlighet med vad jag anfört om den ekonomiska utvecklingen och ny<br>information samt en delvis annan bedömning om utvecklingen av beskat-<br>tningsbara realisationsvinster räknar jag ned inkomsttiteln Fysiska<br>personers inkomstskatt med 130 milj.kr. och upp inkomstttiteln Juridiska</p>
<p>32</p>
<p>personers inkomstskatt med 293 milj.kr. Vidare räknar jag upp inkomst-<br>titeln Folkpensionsavgift med 2 033 milj.kr. med anledning av vad jag<br>anfört om lönesummans utveckling samt förslag om delpensionsfonden<br>som statsrådet Könberg senare idag kommer att framföra. Jag räknar ner<br>inkomsttiteln Barnomsorgsavgift med 24 milj.kr. med anledning av vad<br>jag anfört om lönesummans utveckling. Jag räknar upp inkomsttiteln<br>Sjukförsäkringsavgift, netto med 1 071 milj.kr. med anledning av förslag<br>om besparingar inom läkemedels- och tandvårdssubventionema som<br>statsrådet Könbeig senare i dag kommer att framföra. Jag räknar dock<br>ner samma inkomsttitel med 991 milj.kr. till följd av vad jag tidigare<br>framfört om lönesummans utveckling samt ny information.</p>
<p>Med anledning av förslag som chefen för socialdepartementet senare<br>idag kommer att framföra och vad jag ovan anfört om lönesummans<br>utveckling räknar jag upp inkomsttiteln Övriga socialavgifter, netto med<br>8 376 milj.kr. Till följd av vad jag anfört om lönesummans utveckling<br>samt förslag som chefen för arbetsmarknadsdepartementet senare idag<br>kommer att framföra räknar jag upp inkomsttiteln Inkomster av arbets-<br>givaravgifter till arbetarskyddsverket och arbetsmiljöinstitutets verksamhet<br>med 320 milj.kr.</p>
<p>Till följd av en delvis annan bedömning angående utvecklingen av<br>inkomsterna av arvsskatt räknar jag upp inkomsttiteln Arvsskatt med 380<br>milj.kr. Med anledning av de förslag som presenterats i proposition<br>1991/92:49 om vissa frågor vid överföringen av verksamheten vid statens<br>vattenfall sverk till aktiebolagsform räknar jag upp inkomsttiteln Stämpel-<br>skatt med 1 000 milj.kr. Med anledning av vad jag anfört beträffande den<br>privata konsumtionens utveckling räknar jag upp inkomsttiteln Mervärde-<br>skatt med 800 milj.kr. I enlighet med regeringens beslut 1991-12-05 om<br>nedsättning av allmän energiskatt och koldioxidskatt räknar jag ner<br>inkomsttiteln Energiskatt med 300 milj.kr.</p>
<p>Jag räknar vidare upp inkomsttiteln Avgifter för finansinspektionens<br>verksamhet med 107 milj.kr. till följd av förslag som statsrådet Lundgren<br>kommer att framföra senare idag och inkomsttiteln Avgifter för provning<br>vid riksprovplats med 9 milj.kr. med anledning av vad chefen för<br>näringsdepartementet kommer att framföra senare idag. Jag räknar även<br>upp inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet med 1 005<br>milj.kr. till följd av förslag som statsrådet Lundgren samt cheferna för<br>jordbruksdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet kommer att<br>framföra senare idag. Jag räknar upp inkomsttiteln Avskrivningar pä<br>ADB-utrustning med 300 milj.kr. i enlighet med förslag som jag senare<br>idag kommer att framföra. Jag räknar upp inkomsttiteln Statliga<br>pensionsavgifter, netto med 1 123 milj.kr. med anledning av förslag som<br>jag avser att framföra senare idag och slutligen räknar jag ner inkomst-<br>titeln Avgifter för företagshälsovård med 51 milj.kr. med anledning av<br>förslag som jag kommer att framföra senare idag.</p>
<p>Sammanlagt innebär avvikelserna från RRV:s beräkningar en upp-<br>skrivning av inkomsterna för budgetåret 1992/93 med 15 321 milj.kr. Jag<br>beräknar således statsbudgetens inkomster för budgetåret 1992/93 till<br>418 674 milj.kr. Förändringarna i förhållande till RRV:s beräkningar<br>framgår av tabell 6.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1</p>
<p>33</p>
<p>Tabell 6. Ändringar i RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster<br>budgetåret 1992/93</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>RRVs<br>beräkning</p></td><td colspan="2">
<p>Förändring<br>enligt före-<br>draganden</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Inkomsttitel</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1111</p></td><td>
<p>Fysiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>- 4 585</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>130</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1121</p></td><td>
<p>Juridiska personers skatt</p></td><td>
<p>24 883</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>293</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1211</p></td><td>
<p>Folkpensionsavgift</p></td><td>
<p>51 246</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>2 033</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1221</p></td><td>
<p>Sjukförsäkringsavgift, netto</p></td><td>
<p>3 203</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1231</p></td><td>
<p>Barnomsorgsavgift</p></td><td>
<p>15 132</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1251</p></td><td>
<p>Övriga socialavgifter, netto</p></td><td>
<p>- 4 541</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>8 376</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1271</p></td><td>
<p>Inkomster av arbetsgivaravgifter till<br>arbetarskyddsverket och arbetsmiljö-<br>institutets verksamhet</p></td><td>
<p>230</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>320</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1331</p></td><td>
<p>Arvsskatt</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>380</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1341</p></td><td>
<p>Stämpelskatt</p></td><td>
<p>8 100</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1411</p></td><td>
<p>Mervärdeskatt</p></td><td>
<p>130 400</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1428</p></td><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>16 800</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2548</p></td><td colspan="2">
<p>Avgifter för finansinspektionens verksamhet</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>107</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2549</p></td><td>
<p>Avgifter för provning vid riksprovplats</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2811</p></td><td>
<p>Övriga inkomster av statens verksamhet</p></td><td>
<p>430</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>1 005</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5143</p></td><td>
<p>Avskrivningar på ADB-utrustning</p></td><td>
<p>475</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5211</p></td><td>
<p>Statliga pensionsavgifter, netto</p></td><td>
<p>821</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>1 123</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5311</p></td><td>
<p>Avgifter för företagshälsovård</p></td><td>
<p>103</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>51</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa inkomster</p></td><td>
<p>403 353</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa förändringar enligt föredraganden</p></td><td></td><td colspan="2">
<p>+15 321</p></td></tr>
</table>
<p>Avslutningsvis vill jag redovisa förändringarna i indelningen av<br>statsbudgetens inkomster i förslaget till statsbudget för budget-<br>året 1992/93 (tabell 7).</p>
<p>34</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Tabell 7. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster <sub>n )</sub> .</p>
<p>för budgetåret 1992/93 *</p>
<p>Inkomsttitel/Inkomsthuvudgrupp/Inkomstgrupp</p>
<p>Förslag</p>
<p>1144</p>
<p>1241</p>
<p>1342</p>
<p>1453<br>2116<br>2117<br>2119</p>
<p>2121</p>
<p>2313</p>
<p>2323</p>
<p>2327</p>
<p>2381</p>
<p>2384</p>
<p>2523</p>
<p>2544</p>
<p>2548</p>
<p>2549</p>
<p>3122</p>
<p>3125</p>
<p>4122</p>
<p>4137</p>
<p>4511</p>
<p>4513</p>
<p>5116</p>
<p>5121</p>
<p>5141</p>
<p>Lotteriskatt<br>Utbildningsavgift<br>Skatt pä värdepapper<br>Total isatorskatt</p>
<p>Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade utdelning<br>Domänverkets inlevererade överskott</p>
<p>Affärsverket svenska kraftnäts inleverans av<br>motsvarigheten till statlig skatt<br>Vägverkets inlevererade överskott<br>Ränteinkomster på statens avdikningslån<br>Räntor på övriga näringslån, Statens<br>jordbruksverk<br>Räntor på statens vattenfallsverks statslån<br>Ränteinkomster på lån till personal inom<br>utrikesförvaltningen<br>Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv<br>Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning<br>inom skolväsendet<br>Avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar<br>Avgifter för finansinspektionens verksamhet<br>Avgifter för provning vid riksprovplats<br>Vägverkets inkomster av försålda byggnader<br>och maskiner<br>Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader<br>Återbetalning av statens avdikningslån<br>Återbetalning av övriga näringslån,<br>Statens Jordbruksverk _________</p>
<p>Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen Upphör<br>Återbetalning av lån för kommunala markförvärv Upphör</p>
<p>Statens vattenfallsverks amorteringar Upphör</p>
<p>Avskrivningar på fastigheter Upphör</p>
<p>Vägverkets avskrivningar Upphör</p>
<p>Namnändring<br>Namnändring<br>Upphör<br>Upphör</p>
<p>Namnändring<br>Upphör</p>
<p>Namnändring</p>
<p>Upphör</p>
<p>Upphör</p>
<p>Namnändring</p>
<p>Upphör</p>
<p>Upphör</p>
<p>Upphör</p>
<p>Upphör</p>
<p>Upphör</p>
<p>Ny inkomsttitel</p>
<p>Ny inkomsttitel</p>
<p>Upphör</p>
<p>Upphör</p>
<p>Upphör</p>
<p>Namnändring</p>
<h5>Utgifter</h5>
<p>I mitt förslag till statsbudget för budgetåret 1992/93 uppgår utgifterna<br>sammanlagt till 489 457 milj.kr. Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor<br>svarar då för 421 957 milj.kr.</p>
<p>Anslagsbehållningarna på reservationsanslag beräknas minska med<br>4 500 milj.kr. under budgetåret 1992/93.</p>
<p>I syfte att förslaget till statsbudget skall visa en realistisk budgetbelast-<br>ning förs på budgetens utgiftssida upp posten Beräknat tillkommande<br>utgiftsbehov, netto. Denna beräknas bli negativ och uppgå till - 7<br>miljarder kr. Vid beräkningen av denna post har en uppskattning gjorts<br>av sådana utgifts- och inkomstförändringar som inte redovisats på något<br>annat ställe i budgeten.</p>
<p>35</p>
<p>Tabell 8. Statsbudgetens utgifter budgetåret 1992/93<br>Milj.kr.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Förslag till<br>statsbudget</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor</p></td><td>
<p>421 957</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldräntor</p></td><td>
<p>70 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändring av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>4 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto</p></td><td>
<p>- 7 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>489 457</p></td></tr>
</table>
<h4>1.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1991/92 och<br>1992/93</h4>
<p>Med hänvisning till redovisningen i det föregående beräknas utfallet av<br>statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och<br>förslaget till statsbudget för budgetåret 1992/93 såsom framgår av<br>tabell 9 och tabell 10.</p>
<p>Sammanfattningsvis beräknas budgetunderskottet till - 47,7 miljarder<br>kronor för 1991/92 och till 70,8 miljarder kronor för 1992/93.</p>
<p>Tabell 9. Statsbudgeten budgetåren 1990/91-1992/93</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="3"></td><td>
<p>1990/91</p></td><td colspan="3">
<p>1991/92</p></td><td>
<p>1992/93</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>Utfall</p></td><td rowspan="2">
<p>Stats-<br>budget</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknat utfall</p></td><td rowspan="2">
<p>Förslag till<br>statsbudget</p></td></tr>
<tr><td>
<p>enligt<br>RRV</p></td><td>
<p>enligt<br>föredra-<br>ganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>403,5</p></td><td>
<p>464,6</p></td><td>
<p>432,1</p></td><td>
<p>433,5</p></td><td>
<p>418,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl.<br>statsskuldräntor</p></td><td>
<p>377,0</p></td><td>
<p>410,1</p></td><td>
<p>419,3</p></td><td>
<p>419,3</p></td><td>
<p>419,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldräntor</p></td><td>
<p>61,0</p></td><td>
<p>60,0</p></td><td>
<p>63,4</p></td><td>
<p>61,9</p></td><td>
<p>70,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Saldo</p></td><td>
<p>-34,5</p></td><td>
<p>- 5,5</p></td><td>
<p>- 50,6</p></td><td>
<p>- 47,7</p></td><td>
<p>- 70,8</p></td></tr>
</table>
<p>36</p>
<p>eq</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-8.png" style="width:11pt;height:42pt;"/>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-9.png" style="width:10pt;height:63pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-10.png" style="width:11pt;height:60pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-11.png" style="width:220pt;height:65pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-12.png" style="width:216pt;height:61pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-13.png" style="width:42pt;height:14pt;"/>
<p>'Or^Q^O<br>tt oon o<br>—-1"- oo cn —-</p>
<p>o (N (N oo<br>-”O</p>
<p>cn cn r- <N<br>on oo —«<br>O tT</p>
<p>cn</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-14.png" style="width:8pt;height:14pt;"/>
<p>oo</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-15.png" style="width:11pt;height:17pt;"/>
<p>oo</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-16.png" style="width:75pt;height:120pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-17.png" style="width:12pt;height:130pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-18.png" style="width:12pt;height:124pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-19.png" style="width:12pt;height:99pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-20.png" style="width:10pt;height:36pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-21.png" style="width:8pt;height:21pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-22.png" style="width:31pt;height:62pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-23.png" style="width:31pt;height:43pt;"/>
<p>37</p>
<h3>2 Underliggande budgetutveckling</h3>
<p>Den underliggande utvecklingen av statsbudgetens saldo erhålls när det<br>redovisade saldot korrigeras för effekter som är av tillfällig art eller<br>hänger samman med ändringar i redovisningsprinciperna. Som bas<br>används de förhållanden som skall gälla för budgetåret 1992/93. Detta<br>innebär att den underliggande budgetutvecklingen i ett budgetförslag inte<br>kan jämföras med den i ett tidigare.</p>
<p>Det bör betonas att det ofta är en bedömningsfråga om en enskild post<br>skall betraktas som en reguljär inkomst/utgift eller som en extraordinär<br>effekt. Trots att avgränsningama i det enskilda fallet inte är helt<br>självklara anser jag det ändå angeläget att redovisa en beräkning där de<br>extraordinära effekterna uteslutits, så att statsbudgetens underliggande<br>utveckling klargörs.</p>
<p>På inkomstsidan har bl.a. följande effekter betraktats som extra-<br>ordinära vid framräkning av det underliggande budgetsaldot:</p>
<p>— vissa engångsvisa höjningar/sänkningar av skatter eller avgifter</p>
<p>— tillfälliga extra inleveranser från affärsverk till statsbudgeten</p>
<p>— inkomster från sjukförsäkringsfonden och delpensionsfonden</p>
<p>På utgiftssidan har bl. a. följande effekter betraktats som extraordinära<br>vid framräkning av det underliggande budgetsaldot:</p>
<p>— valutaförluster/vinster som uppstår vid amortering av statens<br>utlandslån</p>
<p>— kapitaltillskott till Nordbanken</p>
<p>— engångsvisa besparingar</p>
<p>Tabell 11 visar statsbudgetens underliggande utveckling under perioden<br>1990/91-1992/93.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>Tabell 11. Underliggande budgetsaldo för budgetåren 1990/914992/93</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>1992/93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Underliggande budgetsaldo</p></td><td>
<p>- 33,2</p></td><td>
<p>- 65,2</p></td><td>
<p>- 93,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Som andel av BNP</p></td><td>
<p>- 2,4%</p></td><td>
<p>- 4,5%</p></td><td>
<p>- 6,2%</p></td></tr>
</table>
<h3>3 Budgetunderskott och statsskuld</h3>
<p>Statens budgetsaldo utgör den viktigaste förklaringen till statsskuldens<br>förändring och storlek. Förhållandet är emellertid inte så enkelt som att<br>statsskulden enbart är lika med de ackumulerade budgetunderskotten och<br>att statsskuldförändringen under en tidsperiod är lika med budgetunder-<br>skottet under samma tidsperiod.</p>
<p>Statsskuldförändringen under en given tidsperiod är i stället lika med<br>det totala, utifrån kommande lånebehov som staten har att finansiera samt<br></p>
<p>38</p>
<p>effekterna av de tillfälliga bokföringstransaktioner av dispositiv karaktär<br>som riksgäldskontoret vidtar och som påverkar statsskuldens storlek.</p>
<p>Riksgäldskontoret har till uppgift att låna för att finansiera utgifter som<br>beslutats av riksdagen och som inte täcks av statsinkomster. Budgetunder-<br>skottet utgör den viktigaste beståndsdelen i detta lånebehov (tabell 12).<br>Det är emellertid inte det redovisade budgetutfallet baserat på inkomst/ut-<br>giftsmässiga principer som är relevant i det här sammanhanget, utan i<br>stället dess kassamässiga motsvarighet som är utfallet på statsverkets<br>checkräkning i riksbanken. I tabellen är skillnaden mellan redovisat<br>budgetutfall och rörelserna på statsverkets checkräkning angivet som<br>kassamässiga korrigeringar. Dessa korrigeringar kan i allmänhet endast<br>göras i efterhand när utfallen är kända. I prognosperspektivet antas att de<br>kassamässiga flödena är lika med budgetsaldot.</p>
<p>Avskattningen av företagens reserver i samband med att det nya<br>skattesystemet trädde i kraft år 1991 skedde inledningsvis på ett sådant<br>sätt att de inbetalade medlen inte påverkade budgetsaldot utan enbart<br>lånebehovet. Från och med budgetåret 1991/92 sker dock inbetalningen<br>till budgeten.</p>
<p>I och med att Vattenfall ombildas till ett aktiebolag omvandlas verkets<br>statslån till ett lån i riksgäldskontoret. Detta sker genom att riksgälds-<br>kontoret övertar Vattenfalls statslån på 15.5 miljarder kronor och<br>avskriver detta lån. Riksgäldskontoret lämnar samtidigt ett lån på samma<br>belopp till Vattenfall. Transaktionerna netto påverkar varken budgetutfall<br>eller lånebehov.</p>
<p>Riksgäldkontoret har, förutom denna speciella långivning till Vattenfall,<br>en omfattande utlåning till affärsverk och myndigheter, bl.a. till CSN för<br>studielån. Riksgäldskontorets utlåning påverkar inte budgeten men väl<br>lånebehovet.</p>
<p>Statsskuldens förändring påverkas därutöver av transaktioner av<br>dispositiv karaktär som riksgäldskontoret gör. Dessa transaktioner, eller<br>skulddispositioner, är ofta betingade av tidsförskjutningar mellan de<br>kassamässiga betalningar statsskulden ger upphov till och redovisningen<br>av dessa. Som exempel kan nämnas utbetalningar och regleringar av<br>förskott för inlösen av obligationer och premieobligationsvinster.<br>Valutaomvärderingar utgör en annan betydelsefull del av skulddisposi-<br>tionerna. Valutaskulden värderas löpande till aktuella valutakurser<br>samtidigt som avräkningen mot statsbudgeten enbart avser de realiserade<br>valutadifferensema. Redovisningen av uppköpta obligationer sker däremot<br>numera på ett sätt som inte påverkar statsskuldens förändring. Prognosen<br>för skulddispositionerna innehåller enbart beräknade realiseringar av<br>valutadifferenser. Dessa utgör en del av förändringarna på valutaomvär-<br>deringskontot. De övriga skulddispositionerna kan inte prognostiseras.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>39</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>Tabell 12. Lånebehov och statsskuld<br>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>1992/93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetunderskott</p></td><td>
<p>34,5</p></td><td>
<p>47,7</p></td><td>
<p>70,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kassamässiga korrigeringar</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avskattning av företagens<br>reserver</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avskrivning av vattenfalls<br>statslån</p></td><td></td><td>
<p>-15,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utlåning</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>30,0</p></td><td>
<p>8,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lånebehov</p></td><td>
<p>43,9</p></td><td>
<p>62,2</p></td><td>
<p>78,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skulddispositioner</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-5,0</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldförändring</p></td><td>
<p>44,2</p></td><td>
<p>57,2</p></td><td>
<p>78,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld vid utgången<br>av resp, budgetår</p></td><td>
<p>626,7</p></td><td>
<p>683,9</p></td><td>
<p>762,3</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Inbetalning markeras med minustecken.</p>
<h3>4 Styrning av statsförvaltningen och de finansiella<br>förutsättningarna för myndigheterna</h3>
<p>En samlad och långsiktig strategi krävs för att få till stånd en begräns-<br>ning av de offentliga utgifterna. Den långsiktiga utgiftsstrategi för den<br>offentliga sektorn som regeringen föreslog i höstens budgetproposition<br>och som riksdagen godkänt (prop. 1991/92:38 FiUlO, rskr. 108) skapar<br>nya förutsättningar för det fortsatta arbetet.</p>
<p>Det arbete som jag kommer att presentera syftar till att lägga fest en<br>strategi för regeringens styrning av de verksamheter som skall fortsätta<br>att bedrivas under ett statligt huvudmannaskap. En renodling skall ske av<br>de verksamhetsformer i vilka statlig verksamhet bör bedrivas. Arbetet<br>med att delegera ansvar och befogenheter till myndigheterna skall<br>fortsätta. Regeringen skall styra verksamheterna genom att sätta upp mål<br>för verksamheterna, ställa tydliga krav på resultat samt analysera och<br>utvärdera de uppnådda resultaten. Delegering av ansvar kräver ett tydligt<br>regelverk som anger myndigheternas handlingsutrymme. Förutsättningar<br>skall skapas för myndigheterna att fetta rationella beslut. En sådan<br>styrning ställer stora krav på myndigheternas redovisning och förutsätter<br>en effektiv revision. Vidare måste myndighetsledningarnas och styrelser-<br>nas ansvar tydliggöras.</p>
<h4>4.1 Verksamhetsformer i staten</h4>
<p>En fråga som alltid skall prövas innan styrningen av en verksamhet läggs<br>fest är om verksamheten är en statlig angelägenhet.</p>
<p>För statlig verksamhet bör myndighetsformen tillämpas oavsett om<br>verksamheten genomförs av myndigheten själv eller på entreprenad.<br>Enligt min mening uppnås stor handlingsfrihet för myndigheterna inom</p>
<p>40</p>
<p>ramen för myndighetsformen genom den delegering av finansiellt ansvar Prop. 1991/92:100<br>och den förändrade styrning som är under införande. Myndighetsformen Bil. 1<br>bör tillämpas enligt väl definierade kriterier utifrån verksamhetens behov<br>av styrning och finansieringsformer. Jag kommer senare i dag att<br>redogöra för arbetet med att sätta upp ett generellt regelverk för<br>avgiftsfinansierad verksamhet i staten. Vad gäller konkurrensutsatt<br>verksamhet uttalade den tidigare regeringen (prop. 1990/91:100, bil.l.)<br>att sådan ej bör bedrivas i myndighetsform utan att i dessa fall bör<br>bolagsformen övervägas. I samband med sådana överväganden bör alltid<br>prövas om verksamheten bör bedrivas i statlig regi. Vidare framhölls att<br>det i normalfallet inte är lämpligt med bolag under myndigheter.<br>Riksrevisionsverket (RRV) fick i april 1991 ett uppdrag att utreda<br>konkurrensutsatt affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna. Vidare<br>uttalades i nämnda proposition en mycket restriktiv syn på statlig<br>verksamhet i stiftelseform.</p>
<p>Jag delar den grundsyn som tidigare presenterats. Jag vill dock gå<br>längre i arbetet med att klarlägga vilken verksamhet som staten bör<br>bedriva. Med anledning av den syn på konkurrensutsatt verksamhet som<br>regeringen redogjort för i prop. 1991/92:38 om inriktningen av den<br>ekonomiska politiken, kommer regeringen att överväga att ge riksrevi-<br>sionsverket tilläggsdirektiv. Konkurrensutsatt verksamhet bör, om inte<br>särskilda skäl talar för detta, ej bedrivas i myndighetsform och i<br>normalfallet ej av staten. Om riksrevisionsverkets utredning visar att kon-<br>kurrensutsatt verksamhet bedrivs hos myndigheterna bör regeringen<br>återkomma i nästa års budgetproposition med förslag till den fortsatta<br>hanteringen av dessa verksamheter.</p>
<p>Vid ombildning av statliga affärsverk och myndigheter till statligt ägda<br>aktiebolag är det angeläget att staten behåller den kompetens och den<br>kunskap om dessa verksamheter som byggts upp inom RRV. Detta avser<br>såväl redovisningsrevision som förvaltningsrevision. I dessa fall bör detta<br>ske genom att ägaren staten i bolagsordningen föreskriver att RRV utses<br>till revisor eller har rätt att utse revisor i bolagen. Även då staten<br>medverkar vid stiftelsebildningar bör RRV utses som statens revisor.</p>
<p>I budgetförordningen anges vilket underlag myndigheterna skall lämna<br>till regeringen inför budgetprövningen. I enlighet med den syn jag<br>redovisat på verksamhetsformer i statsförvaltningen bör i normalfallet<br>stiftelser eller andra juridiska personer, såsom partssammansatta oigan<br>och internationella oiganisationer, inte omfattas av budgetförordningen.</p>
<h4>4.2 Mål- och resultatstyrning</h4>
<h5>4.2.1 Den myndighetsinriktade mål- och resultatstyrningen</h5>
<p>Erfarenheterna från budgetcykel 1 och budgetcykel 2</p>
<p>I 1991 års budgetproposition anmälde dåvarande chefen för civildeparte-<br>mentet sina erfarenheter av den fördjupade prövningen av myndigheterna<br>i budgetcykel 1. Av de myndigheter som var föremål för fördjupad<br>prövning fick endast omkring hälften av myndigheterna ett s.k. tre-<br></p>
<p>41<br></p>
<p>årsbeslut. Anledningen var att statsmakterna av andra skäl hade fattat<br>beslut om översyn eller var i färd med att verkställa ett sådant beslut.<br>Föredraganden pekade också på att många myndigheter haft svårigheter<br>att redovisa verksamhetens resultat. Erfarenheterna visade att myndig-<br>heternas redovisning samt det redovisningstekniska stödet borde<br>vidareutvecklas och att arbetet med att finna relevanta resultatmått inom<br>vissa områden var mer tidskrävande än förutsett.</p>
<p>I budgetarbetet hösten 1991 har ca 40 myndigheter i budgetcykel 2<br>genomgått fördjupad prövning. I likhet med förra året kommer rege-<br>ringen för nära hälften av myndigheterna att lägga förslag om verk-<br>samhetens inriktning för en tre-års period. I likhet med förra året är den<br>främsta anledningen till att regeringen ej fattar ett tre-års beslut att<br>utredningar och särskilda översyner pågår. Även i övrigt är erfarenhe-<br>terna likartade dem som anmäldes i föregående års budgetproposition.</p>
<p>Av de bedömningar jag kunnat göra så är en generell iakttagelse - med<br>ett par undantag - att de fördjupade anslagsframställningarna i budget-<br>cykel 2 inte håller en högre kvalitet än den nivå som präglade budget-<br>cykel 1. Det saknas framförallt ett samband mellan analysen av de<br>resultat som uppnåtts och de argument för nya resurser som myndighe-<br>terna fört fram. Därmed har syftet med resultatstyrningen inte uppnåtts.</p>
<p>I rapporter från både statskontoret och RRV förmedlas erfarenheter<br>från arbetet med den nya budgetprocessen. Slutsatserna handlar dels om<br>regeringskansliets sätt att göra beställningar mot myndigheterna och de<br>direktiv och anvisningar som regeringen gett, dels om myndigheternas<br>sätt att uppfatta dessa styrsignaler och de analyser som myndigheterna<br>förmedlat till regeringen. Bl.a. har följande iakttagelser gjorts.</p>
<p>— Signalerna från regeringen har varit otydliga vad gäller den nya<br>budgetprocessen.</p>
<p>— Beställningarna i de myndighetsspecifika direktiven från regeringen<br>är många gånger otydligt uttryckta och för omfattande för att<br>möjliggöra för myndigheterna att leva upp till ställda krav.</p>
<p>— Det är svårt att få fram resultatmått och analyser av resultatet från<br>myndigheterna.</p>
<p>— Styrsignalerna från regeringen vad gäller resultatmål och resultatkrav<br>har inte blivit klart uttryckta i regleringsbreven.</p>
<p>Rapporterna visar också att regeringskansliets roll och ansvar i förhål-<br>lande till myndigheterna måste komma till uttryck på ett tydligare sätt.</p>
<p>De iakttagelser som gjorts överensstämmer med min uppfattning att en<br>rad åtgärder måste vidtas så att målsättningarna för den nya budgetpro-<br>cessen skall kunna fullföljas. I vissa hänseenden handlar det om insatser<br>som enbart berör regeringskansliet. Jag skall i det följande närmare<br>utveckla min syn på det fortsatta utvecklingsarbetet vad gäller resultat-<br>styrning.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>42</p>
<p>Inriktning av det fortsatta arbetet Prop. 1991/92:100</p>
<p>. Bil. 1</p>
<p>Jag anser det viktigt att markera att resultatstyrningen är stommen i<br>budgetprocessen. Men perspektivet på resultatstyrningen måste vidgas.<br>Enligt min uppfattning bör en ökad tonvikt läggas på sektorsövergripande<br>analyser och utvärdering. Regeringen har ett ansvar för att sådana<br>analyser fortlöpande kommer till stånd. På en sådan grund bör sedan den<br>myndighetsorienterade resultatstyrningen vila.</p>
<p>Resultatstyrningen måste fungera i hela styrkedjan; från regeringens<br>sätt att formulera mål för förvaltningen till styrningen inom den enskilda<br>myndigheten med uppsatta resultatkrav för de egna arbetsenheterna.<br>Arbetet har hittills varit försiktigt och pragmatiskt. Det finns nu, enligt<br>min mening, anledning att sätta målen för arbetet högre och att skärpa<br>de metodologiska kraven i resultatstyrningen.</p>
<p>Det finns efter denna inledande period en rad positiva inslag i det<br>pågående reformarbetet med den statliga budgetprocessen. Myndigheterna<br>ser fördelar i den långsiktighet och de möjligheter till framförhållning<br>som ett treårsperspektiv ger. Myndigheterna ser det också som en fördel<br>att få tillfälle att visa att verksamheten ger resultat och är nyttig för<br>samhället.</p>
<p>Hittillsvarande erfarenheter visar att det finns såväl brister som<br>svårigheter i sätten att formulera resultatmål och resultatmått.</p>
<p>Ökad metodologisk kompetens måste således utvecklas både i<br>regeringskansliet och i myndigheterna. För regeringskansliets del handlar<br>det om att utveckla mer sektorövergripande analysmetoder. Myndighe-<br>terna bör för sitt vidkommande utveckla verksamhetsanpassade resultat-<br>mått, utveckla sin resultatanalys och resultatredovisning samt stärka sin<br>ekonomiadministrativa kompetens.</p>
<p>Inriktningen har hittills varit alltför starkt fokuserad på treårs-indel-<br>ningen. På sikt bör cykelindelningen göras mer flexibel. Det är de<br>verksamhetsmässiga förutsättningarna som bör vara avgörande för den<br>planeringsperiod som myndigheterna skall verka inom. Dock kan ett<br>treårsperspektiv för de flesta verksamheter vara en lämplig avstämnings-<br>period. Detta behöver inte knytas till en fäst administrativ indelning i<br>budgetår. Vad som skall avgöra om och när ett dokument skall skrivas,<br>dess innehåll och omfång bör uteslutande vara verksamhetsmässiga<br>överväganden. De styr- och återrapporteringsdokument som har införts<br>i budgetprocessen bör behållas.</p>
<p>Tyngdpunkten i regeringens prövning av verksamheterna bör vara<br>bedömning av årsredovisning och löpande redovisning samt myndighetens<br>resultatanalys. Jag anser vidare att samtliga revisionsberättelser skall<br>överlämnas till regeringen för ställningstagande i samband med budget-<br>beredningen. Särskilda utredningsrapporter, rapporter från förvaltningsre-<br>visioner, översyner m.m. skall komplettera regeringens beslutsunderlag.</p>
<p>Jag vill också i detta sammanhang avisera att en översyn av budget-<br>förordningen bör göras och att RRV bör få ett uppdrag att successivt<br>revidera de vägledningar som styrt inriktningen av den treåriga budget-<br>processen. På sikt bör en ökad harmonisering uppnås mellan myndigheter</p>
<p>43</p>
<p>inom försvarsdepartementets verksamhetsområden och övrig statsförvalt-<br>ning. Vid en översyn av budgetförordningen bör därför möjligheten till<br>en samlad budgetförordning prövas.</p>
<p>Regeringskansliet bör utveckla sin beställarkompetens i syfte att erhålla<br>metoder för sektorsinriktad utvärdering och för ytterligare utveckling av<br>metodiken i resultatstyrningen. På motsvarande sätt bör myndigheterna<br>utveckla sig egen metodologiska kompetens.</p>
<h5>4.2.2 Budgetberedning med ramteknik</h5>
<p>I regeringens proposition (1991/92:38, FiU 10, rskr. 108) redogjorde jag<br>för behovet av en långsiktig utgiftsstrategi. En sådan strategi syftar till<br>att åstadkomma en systematisk och långsiktig plan för de offentliga<br>utgifternas storlek samt användningsområden. Regeringens ambition är<br>att minska de offentliga utgifterna som andel av BNP för att kunna sänka<br>skattetrycket. Ett viktigt ställningstagande i denna långsiktiga strategi är<br>att fastställa det totala utgiftsutrymmet och fördela detta över tiden samt<br>att fördela utgiftsutrymmet på olika samhällssektorer i enlighet med<br>regeringens politiska prioriteringar. Här inbegrips även utrymmet för<br>kommunernas verksamhet. För att klara detta åtagande krävs, enligt min<br>uppfattning, en förändrad budgetberedning i regeringskansliet.</p>
<p>Utgångspunkten är att skapa en besluts- och budgetprocess som är<br>ägnad att säkerställa att målen för budgetpolitiken och den långsiktiga<br>utgiftsstrategin uppnås. Budgetberedningen skall vara så uppbyggd att<br>överordnade politiska och ekonomiska mål över sektorsområden och<br>inom respektive sektorsområde får genomslag. Kort uttryckt handlar det<br>om att lyfta upp budgetprocessen till relevant nivå i regeringen och att<br>komma bort från marginalbudgetering.</p>
<p>Enligt min uppfattning är det viktigt att utveckla en budgetramsteknik<br>i beredningen vilken kan bidra till att skapa en effektivare och mer<br>kvalificerad budgetprocess. Ett viktigt inslag i en sådan budgetprocess är<br>— mot bakgrund av vad jag tidigare anfört — analyser av frågor av större<br>ekonomisk och principiell räckvidd. Inom regeringskansliet kan ett större<br>utrymme skapas för systematiska analyser av sådana större princiella<br>frågor genom förändringar i fördelningen av budgetansvar, införande av<br>budgetberedning på ramnivå och en ökad schablonisering av omräknings-<br>metoder. Sådana åtgärder ger ett klarare uttryck för respektive departe-<br>ments samlade ansvar, också det finansiella, för sina verksamheter.</p>
<p>Under innevarande budgetår pågår ett utvecklingsarbete med sikte på<br>att införa budgetramar som omfattar hela statsbudgetens utgiftssida fr.o.m<br>budgetåret 1993/94. En sådan övergång innebär att budgetarbetet i<br>regeringskansliet under kalenderåret 1992 kommer att genomgå en<br>väsentlig förändring.</p>
<h5>4.2.3 Organisatoriska konsekvenser för regeringskansliet</h5>
<p>Jag kan konstatera att de förändringar jag nu skisserat — en övergång till<br>mer systematiska budgetanalyser, en långsiktig utgiftstrategi och en<br>övergång till en budgetramteknik tillsammans med omvärldsförändringar<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>44</p>
<p>i övrigt — kommer att kräva en översyn av regeringskansliets organisa- Prop. 1991/92:100<br>tion, arbetsformer m.m.. Regeringen har för avsikt att ge uppdrag till en Bil. 1<br>särskild utredare att göra en sådan översyn.</p>
<h5>4.2.4 Budgetpropositionsutredningen</h5>
<p>En arbetgrupp bör tillsättas inom regeringskansliet för den fortsatta<br>beredningen av förslagen från den s.k. budgetpropositionsutredningen<br>(SOU 1990:83). Frågan om en tidmässig förskjutning av budgetperioden<br>kan inte lösas förrän regering och riksdag har tagit ställning till en<br>eventuell ändring av budgetåret till kalenderår. Denna fråga har väckts<br>i samband med arbetet med att förbereda ett svenskt EG-medlemskap.<br>Vissa delfrågor som utredningen har behandlat kommer jag dock att<br>beröra redan nu. Jag återkommer till dessa frågeställningar när jag skall<br>redogöra för en ny modell för lån till myndigheternas investeringar samt<br>för ett regelverk för avgiftsfinansierad verksamhet. Till de frågor som<br>behandlats av budgetpropositionsutredningen hör även chefens för<br>socialdepartementet anmälan senare denna dag av det pågående arbetet<br>med inriktning mot en bruttoredovisning av socialförsäkringens utgifter<br>och inkomster.</p>
<p>En interdepartemental arbetgrupp bör få i uppdrag att hålla samman<br>beredningen av utestående frågor så att regeringen kan återkomma till<br>riksdagen och ge en samlad redovisning av regeringens bedömning av<br>utredningen förslag.</p>
<h4>4.3 En effektiv medelshantering</h4>
<p>Jag kommer i det följande att presentera ett antal förändringar som<br>innebär att myndigheterna, inom ramen för de restriktioner som måste<br>gälla för staten som helhet, ges en betydande frihet att själva göra<br>avvägningar i finansiella frågor. Statsmaktsansvar och myndighetsansvar<br>skall åtskiljas. Utvecklingsarbetet inom detta område är inriktat på att<br>skapa så marknadslika och konkurrensneutrala förhållanden som möjligt<br>inom den statliga verksamheten. Statliga särlösningar som inte är<br>motiverade bör omprövas och så långt möjligt avvecklas. Förutsättningar<br>bör skapas för myndigheternas ledning att fatta rationella belut om hur<br>målen för verksamheten kan uppnås på mest effektivt sätt.</p>
<p>Det är vidare av stor vikt att få till stånd en tydligare redovisning än<br>för närvarande av statens kostnader. Som ett led i detta arbete bör<br>kostnader som idag förs upp gemensamt på statsbudgeten för samtliga<br>myndigheter istället föras ned och redovisas i anslutning till respektive<br>verksamhet.</p>
<p>Det ökade handlingsutrymmet för myndigheterna ställer höga krav på<br>ekonomisk kompetens och skärpt ansvar vid myndigheterna. Redovis-<br>ningskraven kommer därför att höjas avsevärt. Behovet av en väl<br>fungerande ekonomistyrning för den samlade statsförvaltningen accen-<br>tueras ytterligare. Jag kommer därför senare idag (bilaga 8) att föreslå<br>åtgärder för att höja kvaliteten på myndigheternas redovisning och även<br>att lägga fram förslag till hur stödet till regeringen och myndigheterna</p>
<p>45<br></p>
<p>skall organiseras inom detta område. Vidare måste, som jag tidigare Prop. 1991/92:100<br>berört, frågan om myndighetsledningarnas och styrelsernas ansvar ses Bil. 1<br>över. Regeringen har för avsikt att ge en särskild utredare i uppdrag att<br>göra en sådan översyn.</p>
<h5>4.3.1 Ramar för myndigheternas förvaltningskostnader</h5>
<p>Bakgrund</p>
<p>I budgetpropositionen 1989 redovisade regeringen erfarenheter av den<br>löneutgiftsram som tillämpats under 1988 (prop. 1988/89:100 bil. 1).<br>Samtidigt lämnade regeringen ett förslag till riksdagen om att en ny<br>utgiftsram — i enlighet med de budgetpolitiska riktlinjer som riksdagen<br>ställt sig bakom — skulle läggas fest för 1989. I samband med riks-<br>dagsbehandlingen av 1989 års budgetproposition avvisade dock riksdagen<br>förslaget (FiU 1988/89:FiU20). Finansutskottet framhöll samtidigt att ett<br>nytt system borde utvecklas som innebär att en ram för myndigheternas<br>samlade förvaltningsutgifter läggs fest. Ett system utan i förväg angivna<br>ekonomiska ramar för myndigheternas verksamhet förutsätter att<br>myndigheterna i efterhand ges kompensation för inträffede kostnadsök-<br>ningar. Därmed saknas incitament att bringa ned kostnadsutvecklingen.</p>
<p>Utskottet anförde även, som en förutsättning för att kunna förändra<br>styrningen av myndigheterna mot en minskad detaljreglering, att<br>statsmakterna klart anger ekonomiska ramar för myndigheternas<br>verksamhet. Därmed blir det också möjligt att ge myndigheterna ett ökat<br>inflytande på bl.a. lönebildningen. De produktivitetsvinster som kan<br>frigöras i verksamheten kan få disponeras av myndigheterna.</p>
<p>Frågan har anmälts i 1990 och 1991 års budgetpropositioner (bil. 1 s.<br>47 resp. s. 52). Som en viktig utgångspunkt för en ram för förvaltnings-<br>kostnader har därvid angetts att den måste utformas så att statsmakterna<br>undviker att genom budgetpolitik (utgiftsstyming) driva inkomstpolitik på<br>det statliga området.</p>
<p>Jag anser att statlig inkomstpolitik och ingripanden i avtalsrörelsen<br>måste undvikas. Det ankommer på arbetsmarknadens parter att själva<br>finna formerna för en lönebildning som främjar ökad produktivitet, bättre<br>konkurrenskraft och därmed höjd sysselsättning.</p>
<p>En mer marknadslik lönebildning i staten förutsätter dock att bl.a.<br>frågor om konsekvenserna av en eventuell ytterligare decentralisering av<br>rätten att teckna avtal och vidta konfliktåtgärder klarläggs ytterligare. Det<br>bör även klarläggas hur ett system med ramar för förvaltningskostnader<br>eventuellt behöver anpassas till innebörden i regeringsformen 9 kap. 11<br>§ om finansutskottets överläggning i förhandlingsfrågor rörande<br>anställningsvillkor.</p>
<p>Enligt min mening kan dock betydande incitament och ytterligare<br>handlingsutrymme skapas genom modifieringar inom ramen för nuvaran-<br>de stymingsformer, såväl den anslagsfinansierade som den avgiftsfinan-<br>sierade statliga verksamheten.</p>
<p>46</p>
<p>Införande av ramar för förvaltningskostnader</p>
<p>Flertalet statliga myndigheters förvaltningskostnader finansieras huvud-<br>sakligen genom utgiftsanslag på statsbudgeten. Från och med budgetåret<br>1993/94 kommer dessa myndigheter i normalfallet att anvisas medel över<br>ramanslag. Jag skall i det följande beskriva hur jag anser att ramar för<br>myndighetens förvaltningskostnader bör utformas för den anslagsfinan-<br>sierade verksamheten.</p>
<p>I ett framtida system med ramar skall ramanslaget vara ett uttryck för<br>statsmakternas bedömning av vilka resurser som sammantaget står till<br>buds för att de verksamhetsmässiga målen skall kunna uppfyllas under<br>det aktuella budgetåret. Myndigheterna ges därmed information om vilket<br>finansiellt handlingsutrymme som finns för att uppnå dessa mål.</p>
<p>Ramanslaget skall vara beräknat med beaktande av samtliga resursslag<br>och förväntade prisökningar. Inom anslaget skall ett utrymme beräknas<br>för lönekostnader, övriga förvaltningskostnader samt lokalkostnader.<br>Anslagsnivån blir därmed ett uttryck för det likviditetsutrymme som<br>myndigheterna har tillgång till under det löpande budgetåret. Merutgifter<br>eller överskridanden för löneökningar kommer därmed inte, som i dagens<br>system, att medges under budgetåret. För att kunna täcka denna typ av<br>merkostnader under verksamhetsåret kan myndigheterna i stället utnyttja<br>den möjlighet till anslagssparande eller anslagskredit som ramanslaget<br>medger. Frågan om korrigering för olika typer av kostnadsökningar som<br>inträffat under det aktuella budgetåret kommer att kunna prövas vid<br>efterföljande budgetreglering.</p>
<p>Utrymmet som motsvarar anslaget för täckning av merkostnader för<br>löner och pensioner m.m. som är uppfört under VII huvudtiteln kommer<br>därmed att i samband med förslag till budgetreglering för budgetåret<br>1993/94 i stället att beräknas inom resp, myndighets ramanslag. Ett<br>särskilt anslag för täckning av merkostnader för löner och pensioner<br>m.m. kommer därmed inte behövas beräknas med hänsyn till dessa<br>ändamål på statsbudgeten fr.o.m. budgetåret 1993/94.</p>
<p>Jag avser att föreslå regeringen att tillkalla en särskild utredare med<br>uppgift att föreslå hur nämnda uppräkning av ramanslaget - bl.a.<br>avseende korrigeringen av lönebasen - skall ske. Utredarens huvuduppgift<br>är dock att föreslå en modell för att fastställa delsektorer av övrig arbets-<br>marknad, till vilka myndighetsområden naturligt kan relateras och vilkas<br>löneutveckling regelmässigt bör beaktas i ett framtida system. Utredaren<br>skall vidare överväga hur den avgiftsfinansierade verksamheten som<br>nettoredovisas på statsbudgeten skall hanteras i detta sammanhang.</p>
<p>Sammanfattningsvis kommer ett sådant system med ramar att innebära<br>att myndighetens ramanslag motsvarar det likviditetsutrymme som<br>myndigheten totalt har att disponera. Samtliga löne- och prisökningar<br>skall finansieras inom denna ram samt det utrymme som anslagssparandet<br>resp, anslagskrediten medger. Korrigering för kostnadsökningar inklusive<br>löneökningar får prövas vid efterföljande budgetprövning.</p>
<p>En omläggning av detta slag medför en omfattande teknisk förändring<br>som påverkar samtliga förvaltningsanslag. Regeringen bör därför inhämta</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>47</p>
<p>riksdagens godkännande innan omläggningen genomfors och förslag till Prop. 1991/92:100<br>budgetreglering avseende budgetåret 1993/94 föreläggs riksdagen. Bil. 1</p>
<p>Den särskilde utredaren bör redovisa sitt uppdrag under våren 1992.<br>Förutsatt att riksdagen godkänner de riktlinjer som jag här redogjort för,<br>är det regeringens ambition att detta system med ramar för myndigheter-<br>nas förvaltningskostnader kan tillämpas från och med budgetåret 1993/94.</p>
<h5>4.3.2 Övriga arbetsgivarfrågor</h5>
<p>I det nuvarande systemet för finansiering av personalkostnader redovisas<br>samtliga personalomkostnader exkl. lön som en schablon — lönekostnads-<br>pålägg. Lönekostnadspålägget omfattar både lagstadgade socialför-<br>säkringsavgifter och avtalskostnader utöver lön. Samtliga personal-<br>omkostnader avräknas kollektivt från en inkomsttitel för samtliga<br>myndigheter.</p>
<p>Detta system innebär en särlösning för den statliga arbetsmarknaden i<br>förhållande till övrig arbetsmarknad. Systemet medför att myndigheternas<br>ledning i sin funktion som arbetsgivare inte ges något incitament att<br>påverka sina personalomkostnader som inte avser löner.</p>
<p>Jag anser att inriktningen bör vara att personalomkostnader inte skall<br>betalas som en schablon utan i stället avse de faktiska personalkost-<br>naderna för varje anställd. Myndigheten/arbetsgivaren bör således i<br>framtiden ges ett tydligare kostnadsansvar för samtliga personalomkost-<br>nader.</p>
<p>Mot bakgrund av det jag nu anfört avser jag att föreslå regeringen att<br>tillkalla en särskild utredare med uppgift att studera förutsättningarna för<br>att införa arbetsgivaravgifter även för statliga myndigheter. Syftet är både<br>att sträva mot att göra statlig arbetsmarknad jämförbar med övrig arbets-<br>marknad — avseende personalomkostnader — och att tydliggöra kostnads-<br>bilden för myndigheterna.</p>
<h5>4.3.3 Statlig kassahållning</h5>
<p>Principer för statlig kassahållning</p>
<p>Regeringen har ett övergripande ansvar för den statliga kassahållningen.<br>Vidare har riksgäldskontoret och riksrevisionsverket som särskilda<br>uppgifter att främja god kassahållning.</p>
<p>Följande principer bör vara vägledande vid prövning av tidpunkter för<br>in- och utbetalningar till staten.</p>
<p>In- och utbetalningstidpunkter bör väljas så att statens räntekostnader<br>minimeras. Utbetalning bör ej ske före den tidpunkt då betalningsmot-<br>tagaren skall erhålla medlen. Tidigareläggning av utbetalning för att<br>minska det aktuella bidraget eller utbetalningen bör därför inte tillämpas,<br>ej heller senareläggning av inbetalningar för att ge den betalningsskyldige<br>kompensation för administration av statliga betalningar. Som exempel kan<br>nämnas att RRV i en nyligen avslutad granskning konstaterat att det finns<br>möjligheter till förkortning av kredittiderna inom punktskatteområdet.</p>
<p>En översyn bör därför göras av nuvarande ut- och inbetalnings-<br></p>
<p>48</p>
<p>tidpunkter för de statliga betalningsflödena i syfte att pröva om nuva- Prop. 1991/92:100<br>rande tidpunkter är optimala för staten ur kassahållningssynpunkt. Bil. 1</p>
<p>Myndigheterna har vidare ett ansvar att bevaka att utbetalningar inte<br>sker för tidigt och att inbetalningar inte sker för sent i förhållande till<br>överenskomna betalningsvillkor.</p>
<p>Utredning om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden</p>
<p>Staten har kostnader för sin likviditet. Statens upplåningskostnader<br>redovisas idag samlat vid riksgäldskontoret. Dessa kostnader är i de<br>flesta fall inte kännbara för den myndighet som förbrukar statens medel.<br>För att öka kostnadsmedvetandet på myndighetsnivån bör, som jag<br>tidigare framhöll, kostnader som idag redovisas gemensamt på stats-<br>budgeten istället redovisas i anslutning till respektive verksamhet.</p>
<p>I föregående års finansplan redogjorde min företrädare för behovet av<br>att införa någon form av intemränta på de medel som myndigheterna<br>hanterar. Ett sådant system ger incitament till en god kassahållning och<br>likvitditetsplanering samt innebär att statens räntekostnader blir tydliga<br>för myndigheterna. Jag har för avsikt att återkomma till regeringen och<br>föreslå att frågan om generell räntebeläggning skall utredas. Utrednings-<br>arbetet bör leda fram till ett förslag till teknisk lösning för ett system med<br>generell räntebeläggning av statliga medelsflöden. En räntebeläggning av<br>de medel som myndigheterna disponerar i den egna verksamheten bör<br>införas fr.o.m den 1 juli 1993.</p>
<p>Förmedling av statliga betalningar</p>
<p>Jag kommer senare i dag (avsnitt 5) att lämna vissa förslag angående<br>avveckling av postgirots ensamrätt till förmedlingen av de statliga<br>betalningarna.</p>
<p>Bevakning av myndighets fordran</p>
<p>Den effektivisering av statliga myndigheters fordringsbevakning som<br>tidigare aviserats (prop. 1990/91:100, bil. 1.) bör nu genomföras.</p>
<p>Jag anser att myndigheterna bör ges ett ökat ansvar att själva bl.a.<br>bevaka och driva in sina fordringar. Myndigheterna bör också ges<br>möjlighet att överlämna fordringsindrivningen till ett inkassoföretag. RRV<br>bör få i uppdrag att utfärda föreskrifter som reglerar förfarandet vid<br>överlämnade av ärende för indrivning. Någon särskild statlig specialist-<br>funktion, vilket tidigare övervägts, bör således inte tillskapas inom detta<br>område. Jag kommer senare idag (bilaga 8) att beröra den fortsatta<br>beredningen av frågor som rör myndigheternas behov av stöd inom olika<br>områden. Jag har för avsikt att återkomma till regeringen med förslag till<br>förordning om myndighets fordringsbevakning.</p>
<p>4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1</p>
<p>49</p>
<h5>4.3.4 Lån till investeringar för förvaltningsmyndigheters Prop. 1991/92:100</h5>
<h5>anläggningstillgångar Bil. 1</h5>
<p>Inledning</p>
<p>I prop. 1989/90:100, bil. 1, föreslogs att den typ av investeringar som<br>enligt nuvarande ordning finansieras över myndigheternas förvaltnings-<br>kostnadsanslag eller genom särskilda utrustningsanslag, på sikt skall<br>finansieras genom att myndigheten får ta upp lån vid sidan av stats-<br>budgeten på marknadsmässiga villkor. Som ett första steg föreslogs att<br>vissa myndigheter på försök skulle få ta upp lån direkt i riksgälds-<br>kontoret för investeringar i ADB- och kommunikationsutrustning. Denna<br>försöksverksamhet inleddes 1990/91 med fem myndigheter och utökades<br>1991/92 med ytterligare två myndigheter.</p>
<p>Utökad tillämpning av lån för investeringar</p>
<p>Jag anser i likhet med budgetpropositionsutredningen (SOU 1990:83) att<br>lån för finansiering av investeringar för förvaltningsändamål i princip bör<br>kunna tillämpas på samtliga förvaltningsmyndigheter.</p>
<p>För att tillgodose myndigheternas och regeringens behov av uppföljning<br>och prövning av investeringsverksamheten bör det krävas att myndig-<br>heterna upprättar en fullständig tillgångsredovisning och upprättar bokslut<br>enligt bokföringsförordningen i dess lydelse fr.o.m. 1 juli 1991. En<br>samlad övergång till lån i riksgäldskontoret redan nu för samtliga<br>myndigheters investeringar är mot denna bakgrund inte lämplig, då flera<br>myndigheter inte kommer att kunna uppfylla dessa krav budgetåret<br>1992/93.</p>
<p>Tiden är dock mogen för att införa investeringsmodellen generellt för<br>investeringar i ADB- och kommunikationsutrustning för samtliga myndig-<br>heter fr.o.m. bugetåret 1992/93. De myndigheter som inte uppfyller<br>redovisningskraven får sina investeringsbehov i ADB- och kommunika-<br>tionsutrustning tillgodosedda genom engångsanvisningar som görs<br>amorterings- och räntebelagda genom justering av förvaltningsanslaget.<br>Det innebär att inga nya medel kommer att påföras anslaget för<br>anskaffning av ADB-utrustning fr.o.m. 1 juli 1992.</p>
<p>Några frågor återstår att ta ställning till inför ett generellt införande<br>av investeringsmodellen bl.a. frågan om hur bemyndigandet mellan<br>riksdag-regering och regering-myndighet bör utformas, liksom vilka krav<br>som bör ställas på utformningen av det underlag som måste finnas vid<br>myndigheten för den egna planeringen samt krav på underlag för rege-<br>ringens prövning. Jag har för avsikt att återkomma i nästa års budget-<br>proposition och presentera en generell lånemodell för lån till investe-<br>ringar för förvaltningsmyndigheters anläggningstillgångar.</p>
<p>För att samla erfarenheter till grund för ett ställningstagande till slutlig<br>utformning av investeringsmodellen inleds en ny försöksverksamhet, där<br>vissa myndigheter fr.o.m budgetåret 1992/93 får uppta lån i riksgälds-<br>kontoret för att finansiera samtliga investeringar i anläggningstillgångar<br>av icke-infrastrukturell art. De myndigheter som bör ingå i försöksverk-<br></p>
<p>50<br></p>
<p>samheten är skogsstyrelsen, lantmäteriverket, Sveriges meteorologiska Prop. 1991/92:100<br>och hydrologiska institut, statens väg- och trafikinstitut, Sveriges Bil. 1<br>geologiska undersökningar, strålskyddsinstitutet, finansinspektionen och<br>centralnämnden för fastighetsdata. Återstående kapitalskulder för redan<br>gjorda investeringar som dessa myndigheter finansierat genom lån via det<br>generella ADB-anslaget resp, utrustningsanslag löses med lån i riksgälds-<br>kontoret.</p>
<p>Bemyndiganden</p>
<p>Försöksmyndighetemas lånebehov för investeringar för budgetåret<br>1992/93 uppgår till 427 448 000 kr. Av detta belopp beräknas<br>258 309 000 kr. användas för att lösa återstående kapitalskulder till<br>statsverket för investeringar gjorda t.o.m. budgetåret 1991/92 samt<br>avveckling av statskapital med realvärdeskydd för strålskyddsinstitutets<br>räkning.</p>
<p>Det sammanlagda lånebehovet för övriga myndigheter som uppfyller<br>kraven för lån till investeringar i ADB- och kommunikationsutrustning<br>för budgetåret 1992/93 uppgår till 517 227 000 kr. 349 039 000 kr. av<br>detta belopp beräknas användas till att lösa återstående kapitalskuld till<br>statsverket för ianspråktagna medel över anslaget Anskaffning av ADB-<br>utrustning under trettonde huvudtiteln.</p>
<p>Det sammanlagda lånebehovet för budgetåret 1992/93 uppgår därmed<br>till 944 675 000 kr. (exkl. eventuellt lånebehov för myndigheter inom<br>försvarsdepartementets område vilka behandlas i kommande proposition).<br>Hur lånebehovet är fördelat mellan myndigheterna framgår av resp,<br>huvudtitelbilaga. Jag föreslår dock att regeringen begär riksdagens<br>bemyndigande att för budgetåret 1992/93 uppta lån i för investeringar<br>intill ett sammanlagt belopp av 990 milj.kr. samt att inom denna ram<br>besluta om rätt för myndigheter att ta upp lån i riksgäldskontoret.<br>Förslaget grundas på att det måste finnas en möjlighet att möta oförut-<br>sedda behov. Om riksdagen lämnar det begärda bemyndigandet kommer<br>jag att återkomma till regeringen med förslag om att riksgäldskontoret får<br>i uppdrag att ombesöija upplåningen.</p>
<h5>4.3.5 Tillämpning av leasing i statlig verksamhet</h5>
<p>Den tidigare (prop. 1990/91:100, bil.l.) aviserade utredningen om<br>leasing i statlig verksamhet har nyligen genomförts av RRV.<br>Utredningen visar att regelverket för leasing inom staten är otydligt.<br>Det finns ett stort behov av att sätta upp klara regler för myndigheter-<br>nas tillämpning av sådana finansieringslösningar.</p>
<p>Enligt RRV är leasing ofta ett dyrt alternativ eftersom leasingav-<br>gifterna >rutom avskrivning och ränta skall täcka administrativa<br>kostnader, finansiella risker och vinst för leasingbolaget. Om myn-<br>digheten har möjlighet att köpa utrustningen torde detta alternativ i de<br>flesta fall vara billigare för myndigheten. RRV hänvisar här till<br>införandet av lån i riksgäldskontoret och ramanslag.</p>
<p>51</p>
<p>RRV menar dock att leasing kan vara en lämplig finansieringsform Prop. 1991/92:100<br>om verksamheten kräver en fortlöpande anpassning av utrustningen Bil. 1<br>till modem teknik. Även när behovet av utrustning är begränsat i<br>tiden kan leasingalternativet vara fördelaktigt.</p>
<p>En del remissinstanser anser att RRV:s analys i allt väsentligt är<br>riktig medan andra har synpunkter bl.a. vad gäller kostnads- och<br>redovisningsaspektema.</p>
<p>Min bedöming är att leasing i statsförvaltningen bör ske under<br>reglerade former. Inom ramen för den ökade frihet att göra finansiella<br>avvägningar som delegeras till myndigheterna bör dessa kunna välja<br>leasing som alternativ till köp. Myndigheterna har därvid ett ansvar<br>för att pröva om leasing i det enskilda fallet ger en för myndigheterna<br>och statsverket mindre kostsam lösning än om utrustningen anskaffats<br>genom köp.</p>
<p>Följande principer för tillämpning av leasing i statsförvaltningen bör<br>gälla.</p>
<p>Leasing bör i normalfallet endast användas när behovet av utrust-<br>ning är begränsat i tiden. När den planerade användningstiden<br>sammanfaller med hela den förväntade ekonomiska livslängden bör<br>leasing i regel undvikas.</p>
<p>Användningen av s.k. sale-lease-back av lös egendom bör kräva<br>regeringens medgivande. Detsamma bör gälla s.k. investor leasing.<br>Leasing kontrakterad i utländsk valuta bör inte förekomma.</p>
<p>Leasing bör prövas i budgetprocessen på samma sätt som annan<br>finansiering, för att riksdag och regerings krav på inflytande skall<br>kunna tillgodoses. Vidare bör krav ställas på att myndigheterna skall<br>ange omfattningen av leasingåtaganden och dess kostnader i balans-<br>resp. resultaträkning</p>
<p>Jag har för avsikt att återkomma till regeringen med förslag till<br>regler för leasing i statlig verksamhet. Det bör ankomma på RRV att<br>utfärda närmare riktlinjer för myndigheternas tillämpning. Reglerna<br>bör träda i kraft snarast.</p>
<h5>4.3.6 Styrning av avgiftsfinansierad verksamhet</h5>
<p>Inledning</p>
<p>Ett viktigt inslag i arbetet med att renodla utformningen och tillämp-<br>ningen av de verksamhetsformer som används för statlig verksamhet är<br>att lägga fest riktlinjer och regelverk för avgiftsfinansierad verksamhet.</p>
<p>Idag saknas heltäckande och tydliga riktlinjer och regler för hur denna<br>verksamhet skall styras. De riktlinjer som finns på området har inte<br>heller kommit att tillämpas på ett enhetligt sätt. Jag anser det därför<br>angeläget att principer för styrningen av olika former av avgiftsfinan-<br>sierad verksamhet snarast slås fest. Detta bör ske inom ramen för ett<br>samlat regelverk.</p>
<p>Ett tydliggörande av reglerna för avgiftsfinansierad verksamhet under-<br>lättar också den prövning regeringen avser att göra av statens engage-<br>mang i konkurrensutsatt verksamhet som bedrivs i statlig regi.</p>
<p>52</p>
<p>Huvudprinciper för styrning av avgiftsfinansierad verksamhet Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>Följande huvudprinciper bör gälla som utgångspunkter för styrning av<br>avgiftsfinansierad verksamhet.</p>
<p>Full kostnadstäckning bör i normalfallet gälla som ekonomiskt mål.</p>
<p>I regeringens proposition (1991/92:38 FiU 10, rskr. 108) om inrikt-<br>ningen av den ekonomiska politiken anges att myndigheterna bör åsättas<br>ett sådant avkastningskrav på det disponerade kapitalet att en rättvisande<br>kostnadsbild erhålls. Avkastningskrav bör nu regelmässigt ställas och<br>ingå i underlaget för beräkningen av avgiften. Vid en lånefinansiering<br>motsvaras avkastningskravet av en räntekostnad som bör komma till<br>uttryck i myndighetens redovisning.</p>
<p>Bruttoredovisning på statsbudgeten bör i normalfallet tillämpas för<br>offentligrättsliga avgifter för reglerande verksamhet. Det ankommer på<br>riksdagen att ta ställning till omfattningen och inriktningen av verksam-<br>heten. Verksamheten bör budgeteras på sedvanligt sätt och tillföras medel<br>över ramanslag. Avgifterna redovisas på inkomsttitel på statsbudgeten.<br>För annan avgiftsfinansierad verksamhet som är efterfrågestyrd bör netto-<br>redovisning på statsbudgeten tillämpas. Detta överensstämmer med<br>budgetpropositionsutredningens förslag (SOU 1990:83, s. 97f).</p>
<p>En särskild styrform som kommit att utvecklas för myndigheter med<br>avgiftsfinansierad verksamhet är den s.k. uppdragsmodellen. Denna<br>tillämpas på myndigheter som i större omfattning bedriver avgifts-<br>finansierad verksamhet vilken förs upp i statsbudgeten med ett formellt<br>belopp (1000-kronorsanslag). Verksamheten redovisas endast i myndig-<br>hetens resultaträkning. Uppdragsmodellen bör fortsättningsvis tillämpas<br>endast på myndigheter som bedriver efterfrågestyrd verksamhet där stort<br>behov av effektiv anpassning till rådande efterfrågan föreligger.</p>
<p>Regeringen beslutar enligt grunder i regeringsformen om införande av<br>avgift för frivilligt efterfrågade varor och tjänster. Beslut om avgiftens<br>storlek bör i dessa fall regelmässigt delegeras till myndigheterna. Beslut<br>om att avgift får tas ut bör delegeras till myndigheterna endast när det är<br>fråga om sådan försäljningsverksamhet o.d. i begränsad omfattning som<br>sker inom ramen för myndighetens uppgifter.</p>
<p>Riksdagen beslutar om införande av offentligrättsliga avgifter. Av<br>praktiska skäl har riksdagen bemyndigat regeringen att besluta om<br>storleken på de flesta av de offentligrättsliga avgifterna med möjlighet att<br>efter riksdagens medgivande delegera denna rätt till myndigheterna.<br>Denna ordning bör också gälla framgent, vilket är i enlighet med vad<br>budgetpropositionsutredningen föreslår. Beslut om avgift skall föregås av<br>samråd med RRV.</p>
<p>Den förändrade styrningen av myndigheterna ställer höga krav på upp-<br>följning av den avgiftsfinansierade verksamhetens resultat. Redovis-<br>ningskraven behöver skärpas så att resultatet i normalfallet i form av<br>särredovisning av samtliga kostnader och intäkter som belastar resp,<br>verksamhetsområde, framgår av myndigheternas redovisning. Den nya<br>redovisningsmodellen som är under införande skapar bättre förutsätt-<br>ningar för att myndigheterna skall kunna motsvara detta krav.</p>
<p>5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1</p>
<p>53</p>
<p>Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till en förordning Prop. 1991/92:100<br>som baseras på de huvudprinciper jag nu redogjort för. Förordningen bör Bil. 1<br>utformas så att det är möjligt att genom särskilt beslut göra avsteg från<br>dessa huvudprinciper då särskilda skäl talar för detta. Undantag bör t.ex.<br>kunna göras från bruttoredovisningsprincipen för offentligrättslig<br>verksamhet i de fall verksamhetsvolymen är så svår att bedöma i förhand<br>att finansiering över anslag framstår som mindre ändamålsenlig.</p>
<p>I ersättningsförordningen (1991:354) och expeditionskungörelsen (1964:<br>618) meddelas vissa generella regler för myndigheternas uttag av<br>avgifter. Expeditionskungörelsen är för närvarande föremål för omarbet-<br>ning i enlighet med de riktlinjer riksdagen beslutat (prop. 1989/90:138,<br>FiU38, rskr. 289). För att åstadkomma ett samlat regelverk för all<br>avgiftsfinansierad verksamhet bör dessa regelverk inarbetas i den<br>aviserade förordningen. Det nya regelverket bör kunna tillämpas vid<br>regeringens prövning av myndigheternas verksamhet inför budgetåret<br>1993/94.</p>
<h5>4.3.7 Regelverk för myndigheters kapitalförsörjning</h5>
<p>De regelverk som styr kapitalförsörjningen för såväl anslagsfinansierade<br>som avgiftsfinansierade myndigheter är inte heltäckande.</p>
<p>RRV har nyligen överlämnat en promemoria till regeringen med förslag<br>till regelverk för myndigheter med uppdragsmodell. Syftet har varit att<br>lämna ett underlag för mer enhetliga regler för dessa myndigheters<br>kapitalförsörjning. RRV föreslår att reglerna fastställs i en förordning.<br>Verket har genom remissförfarande under arbetets gång inhämtat syn-<br>punkter från berörda myndigheter. Myndigheterna har med få undantag<br>ställt sig positiva till de förslag som framförs.</p>
<p>Förslagen innebär i korthet att myndigheter med uppdragsmodell ges<br>tillgång till lån i riksgäldskontoret för investeringar och räntekonto med<br>kredit för att tillgodose behovet av rörelsekapital. Myndigheterna föreslås<br>också upp till en viss nivå självständigt kunna balansera ev. över- eller<br>underskott till kommande år. RRV föreslår vidare att vissa myndigheter<br>med stöd av förordningen bör kunna ges ansvar för att själva konsolidera<br>det statskapital som disponeras i verksamheten.</p>
<p>Genom att bestämma regler för olika kapitalförsöijningsmodeller för<br>generell tillämpning på samtliga myndigheter med uppdragsmodell<br>underlättas regeringens styrning av dessa myndigheter, samtidigt som det<br>innebär att myndigheternas befogenheter och ansvar för finansieringen av<br>verksamheten och dess resultat inskärps. RRV:s förslag förefaller vara<br>väl motiverat. Jag anser därför att ett regelverk i linje med vad RRV<br>föreslagit bör tillskapas. Det finns även behov av att fastställa övriga<br>myndigheters tillgång till kapitalförsöijning vad gäller t.ex. lån i<br>riksgäldskontoret, leasing, behov av rörelsekapital och möjligheter att<br>balansera ev. över- eller underskott.</p>
<p>Införandet av ramanslag har enligt min mening redan på kort sikt gjort<br>det möjligt att tillgodose även andra avgiftsfinansierade myndigheters<br>behov av kapital. Behov av rörelsekapital och av att kunna hantera</p>
<p>54<br></p>
<p>eventuella över- eller underskott bör även för dessa myndigheter, som<br>tilldelas ramanslag, kunna tillgodoses över statsverkets checkräkning<br>genom anslagstypens möjligheter till sparande och utnyttjande av kredit.</p>
<p>De nuvarande reglerna för beräkning av anslagskreditens storlek<br>anmäldes i 1987 års finansplan. Där angavs att krediten får uppgå till<br>högst fem procent av anslagsbeloppet men att den i normalfallet bör<br>sättas lägre. Jag anser att detta sätt att beräkna kreditutrymmet i vissa fåll<br>begränsar möjligheterna att på ett flexibelt sätt kunna möta särskilda<br>behov som kan uppstå i en enskild myndighets verksamhet. Bl.a. är<br>tekniken inte anpassad till att ta hänsyn till eventuell avgiftsfinansierad<br>verksamhets behov eftersom denna ofta nettoredovisas under anslaget.<br>Mot denna bakgrund bör istället myndighetens totala beräknade utgifter<br>kunna tillämpas som bas for beräkning av krediten. I normalfallet bör<br>dock kreditens storlek uppgå till högst fem procent av anslagsbeloppet.</p>
<p>Jag har för avsikt att återkomma till regeringen med förslag till<br>generellt regelverk för myndigheters kapitalförsöijning.</p>
<h5>4.3.8 Myndigheternas ansvar för sin lokalförsörjning</h5>
<p>Riktlinjerna för den statliga lokalförsöijningen har lagts fäst av riksdagen<br>i anslutning till 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 9, s.<br>36-40, FiU26, rskr. 338). Innebörden är följande:</p>
<p>— statsmakterna och myndigheterna bör lägga ökad vikt vid lokalkostna-<br>derna och deras förändringar,</p>
<p>— verksamhet och lokalförsöijning bör prövas samlat,</p>
<p>— lokalförsöijning bör prövas långsiktigt,</p>
<p>— myndigheter bör ges ökade möjligheter att under kostnadsansvar<br>disponera resurser för lokaler,</p>
<p>— handläggningen av lokalförsöijningen bör i ökad utsträckning kunna<br>delegeras till myndigheterna.</p>
<p>För att fullfölja dessa riktlinjer lade riksdagen fäst i anslutning till 1991<br>års kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150 bil. 1:1, FiU30, rskr.<br>386) att de lokalbrukande myndigheternas ansvar och befogenheter vidgas<br>och att ges möjligheter att besluta om sin lokalförsöijning fullt ut. Detta<br>har skett som ett led i arbetet med att överföra gällande restriktioner i<br>fråga om dispositionen av statliga medel till myndigheterna i form av ett<br>utökat handlingsutrymme.</p>
<p>Riksdagen lade vidare fäst att byggnadsstyrelsens nuvarande monopol<br>som lokalhållare för statsförvaltningen skulle upphöra. Myndigheterna<br>bör genomgående vara lokalhållare för den egna verksamheten.</p>
<p>De lokalbrukande myndigheterna kommer successivt, fr.o.m. 1 juli<br>1992, att få befogenhet att besluta om sin egen lokalförsöijning.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>55</p>
<h4>4.4 Redovisning, revision och ekonomiadministration,<br>myndigheternas kompetens</h4>
<p>Av den rapport över det ekonomiadministrativa läget och iakttagelser från<br>årets revisionsarbete som RRV nyligen avlämnat till regeringen framgår<br>att antalet revisionsberättelser med invändningar har minskat. Detta bör<br>enligt RRV ses som ett uttryck för att antalet direkt otillfredsställande<br>förhållanden minskat. Däremot är detta inte ett uttryck för en genom-<br>gående förbättring av redovisningen. Enligt RRV har respekten för god<br>redovisningssed snarare minskat.</p>
<p>Jag anser att standarden på myndigheternas redovisning måste höjas.<br>De förändringar som nu införs innebär att myndigheterna måste ta ett<br>ökat ansvar för sin ekonomi. Detta förutsätter en hög standard på<br>myndigheternas redovisning. För att inte pågående arbete skall behöva<br>avbrytas eller försenas har regeringen för avsikt att genom vissa åtgärder<br>öka standarden på myndigheternas redovisning och ekonomiadministrativa<br>kompetens.</p>
<p>Regeringen har i årets prövning av myndigheternas resurser, i det<br>budgetförslag som lämnas till riksdagen, medgett att resurser som frigörs<br>inom ramen för det rationaliseringskrav som regeringen ställer får<br>disponeras av myndigheterna till förmån för åtgärder som kan öka<br>myndigheternas redovisningsstandard och ekonomiadministrativa kompe-<br>tens. Målet bör vara att samtliga myndigheter skall tillämpa den nya<br>redovisningsmodellen, som är under införande, senast den 1 juli 1993.<br>Jag kommer senare idag (bilaga 8) att föreslå att riksrevisionsverket får<br>utökade resurser för att stödja myndigheterna i deras övergång till den<br>nya redovisningsmodellen. Jag kommer också att föreslå vissa förstärk-<br>ningar inom riksrevisionsverket vad gäller arbetet med att utforma redo-<br>visningsföreskrifter och god redovisningssed i staten. Jag föreslår också<br>en resursmässig förstärkning av redovisningsrevisionen för bl.a. gransk-<br>ningen av de årliga resultatredovisningarna.</p>
<p>Dessa åtgärder är dock inte tillräckliga. Den ökade ekonomiska frihet<br>som regeringen medger myndigheterna ställer krav på en kontinuerlig<br>uppföljning av myndigheternas ekonomiadministrativa standard. Jag har<br>därför för avsikt att återkomma till regeringen med förslag att RRV får<br>i uppdrag att utforma ett s.k. ratingsystem för de statliga myndigheterna.<br>Ett sådant system skall bygga på ett antal väl definierade kriterier som<br>anger nivån på myndigheternas ekonomiadministration.</p>
<p>Vissa av myndigheternas finansiella befogenheter bör vara direkt<br>kopplade till skötseln av ekonomin. En myndighet som på grund av<br>uppkomna brister inte uppfyller ratingkraven bör med automatik förlora<br>vissa befogenheter. Det kan t.ex. gälla möjligheten att ta upp lån i<br>riksgäldskontoret eller att utnyttja sitt räntekonto. I ett utvecklat system<br>bör dessutom ett stopp för att dra ytterligare medel från statsverkets<br>checkräkning kunna inträda vid grov misskötsel.</p>
<p>Systemet skall administreras av RRV som också skall göra den löpande<br>prövningen av myndigheterna.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>56</p>
<h4>4.5 Stöd till regeringskansli och myndigheter</h4>
<p>De förändringar jag föreslagit avseende styrningen av statsförvaltningen<br>och de finansiella förutsättningarna för myndigheterna ställer krav på<br>effektivt stöd åt regeringskansli och myndigheter. Jag kommer senare i<br>dag (bilaga 8) att lämna vissa förslag vad gäller regeringskansliets och<br>myndigheternas stödfunktioner.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<h3>5 Statliga betalningar och postgirot</h3>
<p>Inledning</p>
<p>I prop,1990/91:87 om Näringspolitik för tillväxt aviserades en översyn<br>av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet. Denna är<br>nu i princip slutförd och ett flertal områden har utretts. Resultatet av<br>översynen presenteras i kommunikationsdepartementets bilaga. Jag<br>kommer att belysa de i detta sammanhang relevanta delarna av översynen<br>liksom resultatet av ett uppdrag som RRV har haft avseende alternativa<br>former för ersättning till postgirot för förmedlingen av statliga betal-<br>ningar.</p>
<p>Jag kommer i det följande att redogöra för några krav på det framtida<br>betalningssystemet. Dessa krav innebär att postgirots kvarvarande<br>ensamrätt till de statliga betalningarna skall avvecklas. Detta kan dock ej<br>ske med omedelbar verkan då utveckling måste ske av statens betalnings-<br>system så att betalningar från flera betalningsförmedlare kan hanteras på<br>ett effektivt sätt. Vidare bör postgirot och postverket ges möjlighet att<br>anpassa sina organisationer till de nya förutsättningar som kommer att<br>gälla under konkurrens.</p>
<p>För att möjliggöra en konkurrens om den statliga betalningsförmed-<br>lingen föreslår jag i det följande ett antal konkreta åtgärder. Jag kommer<br>att föreslå att RRV får i uppdrag att analysera hur det statliga betalnings-<br>systemet skall vara utformat för att uppfylla de krav som jag nämner<br>nedan. Uppdraget skall bedrivas skyndsamt. Vidare föreslår jag att RRV<br>får i uppdrag att teckna ett tidsbegränsat, marknadsmässigt avtal med<br>postgirot för hanteringen av de statliga betalningarna. En förutsättning<br>skall därvid vara att fördröjningen av statliga betalningar genom Cassa<br>Nova skall minskas ned till högst en arbetsdag. Avtalet skall skapa bättre<br>överrensstämmelse mellan prestation och avgifter för olika tjänster och<br>betalningsslag inom den statliga betalningsförmedlingen. Postverket<br>kommer att ersättas för upprätthållandet av rikstäckande betalnings- och<br>kassaservice genom ett anslag på statsbudgeten. Jag föreslår vidare att<br>postgirot skall ställas under tillsyn av finansinspektionen senast vid en<br>kommande bolagisering. Jag anmäler till slut att jag har för avsikt att<br>återkomma till regeringen i frågan om vilka förutsättningar som<br>säkerställer postgirots möjligheter att konkurrera på betalningsmarknaden.</p>
<p>57</p>
<p>Statliga betalningar — bakgrund Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>Statliga myndigheter är skyldiga att anlita postgirot eller riksbanken som<br>betalningsinstitut. Det krävs särskilt tillstånd av regeringen för att en<br>myndighet i stället skall få göra sina betalningar via annan betalningsför-<br>medlare.</p>
<p>Staten har ett koncemkontosystem i postgirot som kallas Cassa Nova.<br>Huvuddelen av de statliga in- och utbetalningarna slussas via Cassa Nova<br>till och från statens checkräkning i riksbanken. Interna betalningar mellan<br>myndigheter sker i Cassa Nova. Anslutet till Cassa Nova finns ett<br>koncemredovisningssystem som postgirot har utformat i samarbete med<br>RRV.</p>
<p>De statliga betalningarna uppgick totalt till 3 000 miljarder kr. under<br>budgetåret 1990/91, varav 1 800 miljarder kr. passerade postgirot.<br>Statens betalningar utgör ca 36% av det totala flödet av likvider i<br>postgirot och ca 13% av transaktionerna.</p>
<p>Frågan om den statliga betalningsförmedlingen har behandlats under en<br>följd av år. I prop. 1989/90:100 framhöll regeringen att, med vissa<br>förbehåll, det statliga betalningssystemet i princip bör vara utformat så<br>att det skapas valfrihet för allmänheten och myndigheterna att välja<br>betalningsförmedlare. Service och konkurrensskäl ansågs tala för detta.<br>Mot bakgrund av att postverket är ålagt att upprätthålla ett rikstäckande<br>kassanät, sågs en sådan förändring inte kunna genomföras utan att en mer<br>genomgripande analys av postverkets ekonomi och verksamhet i stort<br>gjordes. Därtill skulle bestämmelserna för postgirots verksamhet ses över<br>för att tillse att förutsättningar för konkurrens på lika villkor mellan<br>postgirot och bankerna tillskapas. En ytterligare förutsättning för en ökad<br>medverkan från bankerna i den statliga betalningsförmedlingen ansågs<br>vara att statens betalningsströmmar även framgent blir säkra och<br>överblickbara samt att en vidareutveckling av statens samlade kassahåll-<br>ning inte förhindrades eller fördröjdes.</p>
<p>Finansutskottet framhöll i sitt betänkande (1989/90:FiU24) att<br>betalningssystemet skall vara kostnadseffektivt, passa statens redovis-<br>ningssystem och tillgodose statens informationsbehov. Vidare sades att<br>en ökad medverkan från bankernas och bankgirots sida i den statliga<br>betalningsförmedlingen måste kombineras med vidgade verksamhetsramar<br>för postgirot. Utskottet uttalade även att frågan om alternativa ersätt-<br>ningsformer till den s.k. float som postgirot erhåller vid förmedlingen av<br>statliga betalningar borde utredas närmare.</p>
<p>I prop. 1990/91:150 återkom regeringen med förslag om ökade<br>möjligheter för banker att delta i förmedlingen av statliga betalningar och<br>föreslog dessutom ökad frihet för postgirot att bestämma om räntor på<br>postgirokonton och tillstånd att bevilja krediter i samband med postgirots<br>betalningsförmedling. Ytterligare förslag till undantag från postgirots<br>ensamrätt att förmedla betalningar fick anstå till dess den översyn av<br>förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet som aviserats<br>i prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt var slutförd. Avslutningsvis<br>orienterades riksdagen om ett uppdrag som regeringen hade för avsikt att</p>
<p>58<br></p>
<p>ge RRV där alternativa former for ersättning till postgirot for förmedling-<br>en av de statliga betalningarna skulle belysas.</p>
<p>Finansutskottet framförde i sitt betänkande (1990/91 :FiU34) att strävan<br>bör vara att utforma det statliga betalningssystemet så att betalningar till<br>och från staten kan ske på ett för allmänheten och näringslivet rationellt<br>sätt. Utskottet ansåg dock alltjämt att större förändringar i det statliga<br>betalningssystemet inte kan företas förrän frågan om ersättningsformerna<br>till postverket for att tillhandahålla en rikstäckande kassaservice har<br>utretts närmare.</p>
<p>Moderata samlingspartiet och folkpartiet liberalerna har tidigare i ett<br>antal olika motioner (bl.a. Fi701 (m) ooch Fi41 (fp)) framfört synpunkter<br>i detta ämne. Moderaterna och folkpartiet har ansett att att postgirots<br>gynnade ställning vid statliga betalningar bör upphävas. Denna typ av<br>banktjänst bör kunna upphandlas på samma villkor som övriga tjänster<br>inom statsförvaltningen, dvs med krav på affärsmässighet. Floaten<br>genom Cassa Nova bör minskas då detta ger räntevinster åt staten. Att<br>upprätthålla en betalnings-och kassatjänst i glesbygden, anses som viktigt<br>men finansieringen av denna bör lösas på annat sätt. Man har också<br>menat att bankverksamhet inom postgirot ej bör utvecklas. Först när<br>postgirots ensamrätt till de statliga betalningarna har upphört, borde<br>postgirot få rätt att sätta räntan fritt på juridiska personers konton och i<br>samband med betalningsförmedling lämna kredit.</p>
<p>Postgirot — bakgrund</p>
<p>Postgirot är en bankneutral och oberoende betalningsförmedlare. Därtill<br>erbjuder postgirot företagstjänster på betalningsmarknaden. Postgirot tar<br>emot medel på egna konton och skiljer sig därmed från konkurrenten<br>bankgirot, som enbart förmedlar betalningar mellan bankkonton.</p>
<p>Postgirot får fritt bestämma ränta på medel på juridiska personers<br>konton och till dessa bevilja kredit upp till 30 dagar i samband med<br>betalningsförmedling. Privatpersoner får inte erbjudas ränta på innestå-<br>ende medel och ej heller kredit. Postgirot står ej under finansinspektion-<br>ens tillsyn.</p>
<p>På marknaden för gireringar konkurrerar postgirot med bankerna och<br>det av bankerna ägda bankgirot. Av antalet gireringar som genomförs via<br>post- eller bankgiro, svarar postgirot i dag för ca 75 % av transaktioner-<br>na och ca 50 % av volymen i kronor.</p>
<p>Postgirot använder tillsammans med affärsområdena brev och lättgods<br>av det kontorsnät som affärsområdet bank & kassa ansvarar för. Postgirot<br>använder sig också av lantbrevbäramätet för betalningstransaktioner.<br>Bank & kassa köper lantbrevbäramätets produktion av betalnings- och<br>banktjänster från en enhet inom affärsområdet brev som benämns<br>postproduktion. Bank & kassas kostnader fördelas på postgirot och övriga<br>affärsområden efter utnyttjandegrad.</p>
<p>Postverkets kontorsnät utnyttjas till att distribuera såväl betalningar som<br>brev och paket. I den nu avslutade översynen av postverket konstateras<br>att trots denna möjlighet till samordnad produktion av flera tjänster</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>59</p>
<p>genomgår kontorsnätet en strukturkris då antalet transaktioner på<br>kontoren minskar. Denna strukturkris beror på flera faktorer, som har<br>medfört att nätet är överdimensionerat.</p>
<p>Kontorsnätet, framför allt i tätort, är utrustat för arbete med betalning-<br>ar. Detta har krävt investeringar i säkerhetssystem och kassaterminaler<br>som ökat kostnaden för kontorsnätet. Samtidigt söker sig affärsområdena<br>brev och lättgods andra vägar i främst tätort för att minska sina kost-<br>nader. För brev är det ofta mer rationellt att hantera post i enkla lokaler<br>i anslutning till utdelningsområden. För lättgods gäller det att hitta den<br>billigaste lösningen för postpaket (paket som lämnas in och hämtas ut på<br>postkontor) eftersom dessa minskar i volym. Företagspaket distribueras<br>dörr-till-dörr och passerar inte kontorsnätet. Företagspaket är den del av<br>lättgods verksamhet som uppvisar tillväxt. På grund av att alla tre<br>affärsområdena har minskat sitt utnyttjande av kontorsnätet måste bank<br>& kassas kostnader fördelas på ett minskat antal transaktioner.</p>
<p>I nuvarande omfattning är kontorsnätets finansiering mycket beroende<br>av postgirots lönsamhet. Postgirot svarar för en tredjedel av finansier-<br>ingen.</p>
<p>Staten ersätter postgirot dels för skötseln av statens betalningar och dels<br>för upprätthållandet, tillsammans med postverket, av en rikstäckande och<br>daglig betalnings- och kassaservice. För närvarande utgår ersättningen<br>genom direkt float, indirekt float och statliga anslag. Med float avses att<br>betalningsförmedlaren kan tillgodogöra sig ränta på betalningsmedlen<br>under viss tid. Direkt float förekommer i flertalet betalningstransaktioner.<br>I Sverige är floattiden normalt en dag, både i postgirot och i bankerna.<br>För inbetalningar till staten via postgirot är dock floattiden genom-<br>snittligt drygt två dagar. Utbetalningar från staten via postgirot sker helt<br>utan direkt float. Statliga utbetalningar via postgirot medför en indirekt<br>float genom att mottagaren inte kan disponera medlen för betalning till<br>tredje part utan att direkt float uppkommer i denna senare transaktion.<br>Statliga inbetalningar som förmedlas av bankgirot passerar för närvarande<br>postgirot innan dessa når statens checkräkning i riksbanken. Detta system<br>skulle kunna förenklas genom att bankgirot redovisar betalningen direkt<br>till riksbanken.</p>
<p>I RRVs redovisning av uppdraget att belysa alternativa ersättningsfor-<br>mer för statliga betalningar ('Postverkets arbete med de statliga betalning-<br>arna', 1991-10-31) framkommer att postgirots intäkter från de statliga<br>betalningarna uppgick under 1990/91 vid 13% ränta till 1,5 miljarder kr.<br>Den direkta floaten uppgick till 900 milj, kr, den indirekta till 300 milj,<br>kr. och avgifterna till 300 milj. kr. RRV beräknar att om den direkta<br>floaten genom postgirot för de statliga betalningarna minskas till en dag,<br>vilket är det affärsmässigt brukliga, skulle de direkta floatintäktema<br>minska med 500 milj. kr.</p>
<p>Om ersättningen till postgirot skulle vara helt transaktionskostnadsbase-<br>rad, skulle den uppgå till 600 milj. kr. Detta belopp motsvarar vad staten<br>skulle betala om kostnaden per transaktion för staten vore densamma som<br>den genomsnittliga kostnaden per transaktion för postgirots samtliga<br>betalningstransaktioner, inkl, viss vinst. Postverkets nettokostnad för att</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>60</p>
<p>upprätthålla en rikstäckande kassa- och betalningsservice har fästställts Prop. 1991/92:100<br>till ca 300 milj kr. Beloppet motsvarar vad det kostar postverket netto att Bil. 1<br>tillhandahålla kassaservice på orter som saknar annan kassaservice (i<br>bankkontor).</p>
<p>Postgirots intäkter till följd av ensamrätten till vissa statliga betalningar<br>är betydande. Denna särställning stärker även i övrigt postgirots<br>konkurrenskraft. Att betala till staten är i flera branscher ett starkt skäl<br>till att även i övrigt använda postgirot.</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Enligt min mening bör följande krav ställas på det statliga betalnings-<br>systemet.</p>
<p>— Förmedlingen av de statliga betalningarna bör ske på ett utifrån<br>ststens synvinkel kostnadseffektivt sätt. Ränteförluster skall mini-<br>meras och fördröjningar inom betalningssystemet skall undvikas.</p>
<p>— Det statliga betalningssystemet skall vara anpassat till statens redovis-<br>ningssystem och statens samlade informationsbehov. Det måste<br>vidare anpassas till det arbete som pågår med utvecklingen av den<br>finansiella styrningen av myndigheter.</p>
<p>— Det statliga betalningssystemet skall vara så utformat att det skapas<br>valfrihet för allmänheten och myndigheterna att välja den betalnings-<br>förmedlare som bäst passar betalningsavsändarens eller betalnings-<br>mottagarens behov. Valfriheten möjliggör konkurrens mellan olika<br>betalningsförmedlare och främjar den långsiktiga effektiviteten i<br>betalningsförmedlingen.</p>
<p>Mina krav innebär att postgirots kvarvarande ensamrätt till de statliga<br>betalningarna skall avvecklas. Bl.a. skall således inbetalning av skatt i<br>framtiden kunna göras via bank på samma villkor som via postgirot.<br>Avvecklingen kan dock ej ske med omedelbar verkan då utveckling måste<br>ske av statens betalningssystem så att betalningar från flera betalningsför-<br>medlare kan hanteras på ett effektivt sätt. Vidare bör postgirot och<br>postverket ges möjlighet att anpassa sina organisationer till de nya<br>förutsättningar som kommer att gälla under konkurrens. Det bör<br>ankomma på regeringen att besluta i vilken takt avvecklingen bör ske.</p>
<p>I den följande föreslår jag konkreta åtgärder som kommer att lägga en<br>grund för konkurrens om statliga betalningar.</p>
<p>Uppdrag till RRV att analysera hur det statliga betalningssystemet skall<br>vara utformat</p>
<p>Regeringen bör ge RRV i uppdrag att analysera och lämna förslag till hur<br>det statliga betalningssystemet skall vara utformat för att uppfylla de krav<br>som jag ställer upp. Att staten har ett effektivt betalningssystem och en<br>effektiv kassahållning är av stor vikt. Betalningar till och från staten skall<br>ske utan onödiga fördröjningar eller omvägar för att inte förorsaka<br>ränteförluster för staten. Det är samtidigt viktigt att informationen om<br>statens betalningar kan hållas samman för att statens redovisning och</p>
<p>6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1<br></p>
<p>61</p>
<p>prognosverksamhet skall kunna utföras på ett effektivt sätt. Statens Prop. 1991/92:100<br>betalnings-och redovisningssystem måste därför kunna hantera betalning- Bil. 1<br>ar och information från flera olika betalningsförmedlare. RRV bör pröva<br>om systemen bör vara så uppbyggda att de. kan hantera att information<br>och betalningar går olika vägar.</p>
<p>Friheten att välja betalningsförmedlare får ej innebära att staten som<br>koncern drar på sig ökade kostnader. RRV skall i sitt uppdrag belysa hur<br>detta på bästa sätt skall undvikas. RRV bör vidare beakta det pågående<br>arbetet med generell räntebeläggning av de medelsflöden som myndig-<br>heterna hanterar. RRV skall under arbetet med uppdraget samråda med<br>riksgäldskontoret och riksbanken. Arbetet skall bedrivas skyndsamt och<br>avrapportering bör ske senast den 1 juli 1992.</p>
<p>Dispenser från förordningen (1974:591) om skyldighet för myndighet att<br>anlita riksbanken eller postgirot skall beslutas av RRV</p>
<p>Regeringen prövar för närvarande frågor om dispens från förordningen<br>(1974:591) om skyldighet för myndighet att anlita riksbanken eller<br>postgirot vid betalningsförmedling. Jag anser att beslut i dessa frågor<br>bör kunna överföras till RRV. RRV har uppgiften att företräda och<br>kontrollera statsverkets checkräkning med anslutna postgirokonton och<br>det statliga betalningssystemet i Sverige. Detta innebär att dispensärenden<br>redan i dag tas av regeringen först efter att berörda myndigheter har<br>samrått med RRV. Dispens skall inte lämnas om det försvårar hantering-<br>en av statens betalnings- och redovisningssystem och ej heller tills vidare<br>om det har stor betydelse för postgirots ekonomi.</p>
<p>Uppdrag till RRV att utarbeta ett förslag till ett tidsbegränsat avtal<br>mellan staten och postgirot som reglerar ersättningen för att staten<br>utnyttjar postgirots betalningstjänster</p>
<p>Minskad floattid för betalningar till staten via postgirot</p>
<p>För att möjliggöra konkurrens på lika villkor om de statliga betalningarna<br>måste postgirot och postverket ges möjlighet att anpassa sina organisa-<br>tioner till de nya förutsättningar som kommer att gälla under fri<br>konkurrens.</p>
<p>En viktig åtgärd i denna anpassning är att förändra det sätt på vilket<br>postgirot ersätts för arbetet med de statliga betalningarna och upprätt-<br>hållandet av det rikstäckande betalnings- och kassanätet. För närvarande<br>är kopplingen mellan den ersättning som postgirot erhåller och de<br>kostnader som de statliga betalningarna förorsakar svag. Detta skapar<br>felaktiga styreffekter. Dessa styreffekter och den överkompensation som<br>ersättningen innebär gör att avgiftsstrukturen inom den statliga betal-<br>ningsförmedlingen och inom postgirots betalningsförmedling som helhet<br>blir skev. De små och transaktionsintensiva betalningarna subventioneras<br>av de stora och floatintensiva betalningarna. Om avgiften för att<br>genomföra en betalning oavsett belopp är låg eller obefintlig, samtidigt<br>som det finns betydande kostnader för betalningsförmedlaren, försämras<br>incitamenten för betalningsavsändare och betalningsmottagare att finna</p>
<p>62<br></p>
<p>nya former för sina betalningsrutiner och på så sätt effektivisera Prop. 1991/92:100<br>betalningsförmedlingen. Dessutom leder nuvarande ersättningsstruktur Bil. 1<br>med all sannolikhet till att icke-statliga betalningar subventioneras,<br>eftersom de statliga betalningarna i genomsnitt är mindre transaktions-<br>intensiva. Utan den höga ersättningen för statliga betalningar skulle andra<br>betalningar sannolikt kosta mer att få utförda. Jag anser därför att en<br>bättre överensstämmelse mellan avgift och kostnad är nödvändig för att<br>postgirot bättre skall klara en avreglering av ensamrätten till de statliga<br>betalningarna. En sådan förändring kan dessutom bidra till en bättre<br>ersättningsstruktur på betalningsmarknaden i stort. Det nuvarande<br>ersättningssättet orsakar dessutom högre kostnader för staten.</p>
<p>Jag föreslår att floattiden för inbetalningar till staten genom Cassa<br>Nova skall minskas ned till högst en arbetsdag. Detta bör genomföras per<br>den 1 juli 1992. Ersättningen till postverket för att de upprätthåller ett<br>rikstäckande betalningsnät får utgå genom ett anslag på statsbudgeten.<br>Regeringen bör, i avvaktan på avvecklingen av postgirots ensamrätt till<br>de statliga betalningarna, ge RRV i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett<br>tidsbegränsat, marknadsmässigt avtal som reglerar ersättningen för att<br>staten utnyttjar postgirots betalningstjänster. Avtalet skall skapa bättre<br>överrensstämmelse mellan prestation och avgifter för olika tjänster och<br>betalningsslag inom den statliga betalningsförmedlingen. RRV bör beakta<br>möjligheten att använda olika avgiftsformer som exempelvis mottagar-<br>avgifter och avgift för koncemkontotjänsten. Avtalet bör gälla fr.o.m.<br>den 1 juli 1992.</p>
<p>Postgirot bör ställas under tillsyn senast vid en bolagisering</p>
<p>Inom ramen för den översyn som genomförts har bl.a. den för postverket<br>mest lämpade associationsformen utretts. Denna utredning kommer att<br>fortsätta ännu ett tag inom kommunikationsdepartementet, men inriktning-<br>en är en bolagisering av bl.a. postgirot. Frågan behandlas i kommunika-<br>tionsdepartementets bilaga. Motivet för en bolagisering är den förändrade<br>konkurrenssituationen för postverket. Postverket är konkurrensutsatt på<br>alla sina marknader av aktörer som driver sin verksamhet i aktiebolags-<br>form.</p>
<p>Postverkets affärsområden är dock konkurrensutsatta i olika omfattning.<br>I samband med en bolagisering är det därför viktigt att tydliga gränser<br>skapas mellan affärsområdena brev, lättgods, bank & kassa samt<br>postgiro. Postverkets struktur blir då ett moderbolag och förslagsvis fyra<br>dotterbolag, varav Postgiro AB blir ett. Med denna struktur uppnås att<br>postgirots affärsförutsättningar tydliggörs och att interna debiteringar<br>ersätts av affärsmässiga förhandlingar. Vissa frågor kvarstår dock som<br>måste utredas innan en bolagisering kan föreslås, bl.a. säkerställandet<br>av regional och social service, frågan om postverkets pensionskuld och<br>moms på brevtjänster.</p>
<p>Jag bedömer det vara en fördel att postgirot kan komma att drivas i<br>bolagsform. Det gör det enklare att uppnå konkurrens på betalningsmark-<br>naden.</p>
<p>63</p>
<p>Postgirot står i dag inte under finansinspektionens tillsyn. Postgirot Prop. 1991/92:100<br>bedriver dock verksamhet som i flera avseenden liknar den som bedrivs Bil. 1<br>av företag som står under sådan tillsyn. Bl.a. tar postgirot emot medel<br>på konto från allmänheten och äger rätt att betala ränta på juridiska<br>personers postgirokonton. Det är annars i princip förbehållet banker att<br>mottaga inlåning på konto. För postgirots del finns det dock ett undantag<br>från denna princip i bankrörelselagen.</p>
<p>Postgirot äger också rätt att ge juridiska personer kredit upp till 30<br>dagar i samband med betalningsförmedlingen. Även kreditgivningen är<br>i princip förbehållen institut under finansinspektionens tillsyn när<br>kreditgivningen utövas yrkesmässigt och sker till allmänheten.</p>
<p>Postverket förvaltar de medel som finns på postgirokonton. Förvalt-<br>ningen sker enligt de regler som bestämts av regeringen i ett särskilt<br>placeringsreglemente.</p>
<p>Jag anser att de likheter som finns mellan postgirots verksamhet och<br>den verksamhet som bedrivs av institut som står under finansinspektion-<br>ens tillsyn motiverar att även postgirots verksamhet ställs under sådan<br>tillsyn. Detta skapar förutsättningar för att kraven på hur postgirot<br>bedriver sin verksamhet kan likställas med kraven på andra finansiella<br>institut i jämförbara delar. Det underlättar även regeringens arbete. Det<br>är inte lämpligt att upprätthålla ett substitut för finansinspektionens tillsyn<br>på så sätt att detaljerade regler för postgirots verksamhet upprättas inom<br>regeringskansliet.</p>
<p>Med dagens förutsättningar, då postgirot är en del av postverket, kan<br>finansinspektionens tillsyn avse endast hur verksamheten bedrivs.<br>Tillsynen blir därmed huvudsakligen funktionell till sin karaktär, vilket<br>i sig betyder att särskilda överväganden angående tillsynens utformning<br>måste göras. Vid en bolagisering av postgirot kan tillsynen göras mer<br>fullständig och avse även exempelvis kapitalstyrka och relationerna till<br>moderbolaget och systerbolagen. En bolagisering av postgirot underlättar<br>därför tillsynen. Jag anser därför att postgirot bör ställas under tillsyn av<br>finansinspektionen senast vid en bolagisering.</p>
<p>Postgirots verksamhetsområde</p>
<p>Enligt min mening har förekomsten av två konkurrerande betalnings-<br>system, postgirot och bankema/bankgirot, genom den konkurrens som<br>uppkommer i stor utsträckning bidragit till att det svenska betalnings-<br>systemet är mycket effektivt med internationella mått mätt. Det är<br>angeläget att denna konkurrens främjar utvecklingen av det svenska<br>betalningssystemet även i framtiden. Postgirots konkurrensförutsättningar<br>är därför av stor betydelse. En avreglering av den kvarvarande ensamrät-<br>ten på statliga betalningar bör därför göras på ett sätt som säkerställer en<br>sådan konkurrens.</p>
<p>Frågan om vilka förutsättningar som säkerställer postgirots möjligheter<br>att konkurrera på betalningsmarknaden behöver beredas ytterligare och<br>bli föremål för en samlad prövning. I detta sammanhang bör även<br>utformningen av den framtida tillsynen av postgirot behandlas. Jag avser<br>att återkomma till regeringen i dessa frågor inom kort.</p>
<p>64</p>
<p>Jag vill understryka att postgirots affärsidé och verksamhetsområde Prop. 1991/92:100<br>även i framtiden skall bestå av effektiv betalningsförmedling. Det Bil. 1<br>kommer således inte att bli aktuellt att postgirot skall fungera som en<br>bank i ordets mer breda och allmängiltiga betydelse.</p>
<h3>6 EES-avtal</h3>
<p>Den 22 oktober 1991 framförhandlades ett EES-avtal mellan EFTA-<br>ländema och EG. Avtalet innebär att en gemensam marknad skapas<br>mellan EG och EFTA där varor, kapital, tjänster och personer fritt skall<br>kunna röra sig över gränserna. Ett fästare strukturerat samarbete genom<br>gemensamma institutioner och beslutsfettande och ett breddat samarbete<br>på en rad områden, bl.a. forskning, miljö- och konsumentskydd<br>innefattas också i avtalet. När den judiciella frågan lösts avser regeringen<br>att under våren vända sig till riksdagen i fråga om avtalet.</p>
<p>EES-avtalet avses träda i kraft den 1 januari 1993. Detta innebär att<br>avtalet får budgetmässiga konsekvenser för budgetåret 1992/93.</p>
<p>Till de direkta utgiftsåtagandena hör kostnaderna för det ökade<br>programsamarbetet, kostnaderna för gemensamma institutioner samt<br>bidraget till EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning inom EES.<br>Till detta kommer indirekta kostnader på departement och myndigheter<br>för kompetensutveckling m.m.</p>
<p>Totalt beräknas kostnaderna för Europa-samarbetet uppgå till drygt<br>930 milj.kr. under budgetåret 1992/93, vilket innebär en ökning med ca<br>575 milj.kr. jämfört med föregående år. Finansiering sker genom<br>omprioriteringar inom statsbudgeten. Fördelningen av kostnaderna för<br>integrationsarbetet redovisas i tabellen nedan. Samtliga poster redovisas<br>förslagsvis. Beräkningarna är behäftade med vissa osäkerheter bl.a. på<br>grund av att vissa poster är beroende av detaljutformning inom del-<br>områden av avtalet (institutionerna och regionalfonden), andra av de<br>belopp som senare kommer att festställas i EG:s budget för aktiviteten i<br>fråga.</p>
<p>Fördelning av kostnaderna för integrationsarbetet</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Ökning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Program samarbete</p></td><td>
<p>219</p></td><td>
<p>451</p></td><td>
<p>+232</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Administrativa<br>kostnader</p></td><td>
<p>137</p></td><td>
<p>161</p></td><td>
<p>+24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionalfonden</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>270</p></td><td>
<p>+270</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Institutionerna</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>+50</p></td></tr>
</table>
<p>Det största området inom programsamarbetet är forskning och<br>utveckling (FoU). Totalt uppgår kostnaderna inom detta område till ca<br>360 milj.kr. under budgetåret 1992/93. De ökade kostnaderna inom detta<br>område till följd av EES-avtalet uppgår till ca 150 milj.kr. Program-<br>samarbetet inom FoU omfettar program inom närings-, utbildnings-,<br>jordbruks- och miljödepartementens områden. De programområden som<br></p>
<p>65</p>
<p>är aktuella under budgetåret 1992/93 är förtecknade i näringsdepartemen- Prop. 1991/92:100<br>tets bilaga. Samarbetet presenteras närmare i respektive departements Bil. 1<br>bilaga till budgetpropositionen.</p>
<p>Programsamarbetet inom utbildningsområdet omfattande programmen<br>Comett (samarbetsprogram för universitetet och näringsliv), Erasmus<br>(studentutbytesprogrem) och Tempus (utbildningssamarbete med<br>Östeuropa) uppgår 1992/93 till ca 45 milj.kr. Ökningen jämfört med<br>innevarande år uppgår till 32 milj.kr.</p>
<p>Övriga programområden, t.ex. media, informationsprogrammen<br>SPRINT och IMPACT samt ungdomsprogrammet Youth for Europé<br>uppgår tillsammans till en kostnad om ca 46 milj.kr. Dessa program-<br>områden presenteras i de berörda departementens bilagor i budget-<br>propositionen.</p>
<p>Beräkningarna av kostnaderna för Sveriges deltagande i program-<br>samarbetet utgår ifrån en modell som innebär att vi betalar en andel av<br>programkostnadema enligt EG:s budget. Denna andel festställs utifrån<br>relationen mellan Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) och EG-<br>ländemas samlade BNP. Denna s.k. proportionalitetsfektor festställs<br>årligen. I beräkningarna antas den uppgå till 3,5 % år 1993.</p>
<p>De administrativa kostnaderna för myndigheter och departement<br>förväntas öka med ca 24 milj.kr. Denna post avser även utredningar och<br>information. Kostnaderna redovisas under respektive huvudtitel.</p>
<p>Uppbyggnaden av EES-institutionema medför ökade kostnader om 50<br>milj.kr. under anslaget B5. Europeiska frihandelssammanslutningen<br>(EFTA). Anslaget behandlas senare i utrikesdepartementets bilaga.<br>Förutom de gemensamma EES-institutionema kommer ett särskilt EFTA-<br>organ för övervakning att upprättas. Övervakningsorganets uppgifter är<br>övervakning inom områdena konkurrens, statsstöd och offentlig<br>upphandling, samt allmän övervakning av EES-avtalets efterlevnad.<br>Vidare kommer utökade sekretariats- och understödsfunktioner för EES-<br>institutionema att behövas.</p>
<p>Fonden för ekonomisk och social utjämning inom EES (EFTA Finan-<br>cial Mechanism) utgör ett stöd från EFTA-ländema till EG:s mindre<br>välutvecklade regioner. Stödet har formen av s.k. mjuka lån med<br>räntesubventionering samt ett gåvoelement. Totalt omfettar fonden en<br>lånefecilitet om 1,5 miljarder ecu samt 500 miljoner ecu i gåvodel. Båda<br>åtagandena sträcker sig över fem år. För Sveriges del innebär detta ett<br>årligt budgetåtagande om ca 270 milj.kr. under fem år.</p>
<p>Utbetalningen av de svenska bidragen till EG kommer att ske inom<br>ramen för det statliga betalningssystemet i samråd med RRV.</p>
<p>66</p>
<h3>7 Redovisning av verksamheten med statliga<br>garantier m.m. för budgetåret 1990/91</h3>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>RRV har redovisat verksamheten med statliga kreditgarantier inkl,<br>grundfondsförbindelser. Uppgifterna bygger på myndigheternas rapporter<br>till RRV.</p>
<p>I det följande lämnas en sammanställning av och kortfattade kommen-<br>tarer till myndigheternas uppgifter. Uppgifterna avser, med undantag av<br>garantiramarna, garantistockens ställning per den 30 juni 1991. De<br>redovisade utgifterna och inkomsterna för verksamheten avser budgetåret<br>1990/91.</p>
<p>Garantier i utländska valutor redovisas till den kurs som gällde den 30<br>juni 1991. Hänsyn till senare kursfluktuationer har alltså inte tagits.<br>Riksbankens garanti på elva miljarder kr for Världsbanken redovisas i<br>år efter dollarkursen den 30 juni 1991.</p>
<p>Garantier för Forsmarks Kraftgrupp AB redovisas i sin helhet under<br>statens vattenfällsverk.</p>
<h5>Gällande garantiramar</h5>
<p>Gällande, av riksdag och regering tilldelade, garantiramar per den 1 juli<br>1991, uppgår till 169 miljarder kr.</p>
<p>Bland de ramar som ökat under det gångna året dominerar ramarna för<br>exportkreditnämndens garantier samt garantier till televerket och<br>riksgäldskontoret. Ramen för s.k. normalgarantier sänktes från 29 till 20<br>miljarder kr. För s.k. LT-garantier höjdes ramen från 29 till 40 miljarder<br>kr. En kraftig minskning har skett ifråga om ramarna till statens<br>järnvägar (SJ-invest).</p>
<h5>Gjorda garantiutfästelser</h5>
<p>Gjorda garantiutfästelser per den 30 juni 1991, uppgår till 138 miljarder<br>kr. Enligt gällande regler kan utfästelser för exportkreditgarantier lämnas<br>till belopp som överstiger de fastställda garantiramarna, eftersom endast<br>en del av det utfästa beloppet normalt resulterar i garanterad kapitalskuld.<br>Vid utgången av denna redovisningsperiod håller sig emellertid utfästel-<br>serna inom garantiramarna.</p>
<p>Större ökningar av utfästelserna kan noteras för exportkreditnämndens<br>garantier. Ett stort antal skogindustriprojekt, maskinleveranser, transport-<br>system, kommunikationsprojekt och anläggningsentreprenader ligger<br>bakom denna uppgång. Minskningar i utfästelserna förekommer bland<br>annat beträffande stöd till Forsmarks Kraftgrupp AB, varvsföretag<br>(riksgäldskontoret) och Teleinvest.</p>
<h5>Garanterad kapitalskuld</h5>
<p>Den garanterade kapitalskulden per den 30 juni 1991, var 105 miljarder<br>kr. Grundfondsförbindelser utgjorde 55 miljarder kr. Skillnaden mellan<br>den garanterade kapitalskulden och gjorda garantiutfästelser beror till<br></p>
<p>67</p>
<p>största delen på det faktiska utnyttjandet av exportkreditgarantiema. Prop. 1991/92:100<br>Den garanterade kapitalskulden har minskat med 3,0 miljarder kr. Bil- 1</p>
<p>sedan den 30 juni 1990. Minskningen av garanterad kapitalskuld per<br>samhällsområde har särskilt berört garantier till varv, energi och export.</p>
<p>Minskningar av den garanterade kapitalskulden gäller stöd till<br>varvsföretag, statens vattenfällsverk, televerket och lantbruksgarantier.</p>
<h5>Utgifter till följd av infriade garantier</h5>
<p>Utgifterna till följd av infriade garantier under budgetåret 1990/91<br>uppgår till 1,0 miljard kr. Utgifterna härrör främst från exportkredit-<br>nämndens garantier till Brasilien, Irak, Mexico och Egypten.</p>
<h5>Inkomster från lämnade garantier</h5>
<p>Inkomster från garantiavgifter under budgetåret 1990/91 uppgår till drygt<br>500 miljoner kr. Inkomsterna genereras främst av exportkreditgaran-<br>tiema. Garantiavgifterna har inte ökat sedan förra budgetåret.</p>
<p>Inkomster till följd av återbetalning av infriade garantier uppgår till</p>
<p>1 miljard kr. Dessa inkomster härrör främst från stöd till varvsföretag<br>och från exportkreditgarantiema. Betydande återbetalningar har gjorts<br>inom varvssektom. Stora återbetalningar har även gjorts inom export-<br>kreditsektom från bl.a. Egypten, Jugoslavien, Mexico, Aigentina och<br>Angola.</p>
<h5>Resultatet av verksamheten</h5>
<p>Summan av inkomsterna från garantiavgifter och återbetalningar för<br>tidigare infriade garantier har i förhållande till utgifterna för infriade<br>garantier resulterat i ett nettoöverskott på ca 450 miljoner kr. Detta är en<br>förbättring av resultatet jämfört med föregående budgetår med ca<br>410 miljoner kr. eftersom verksamheten för budgetåret 1989/90 redo-<br>visade ett nettoöverskott på ca 40 miljoner kr.</p>
<p>68</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-24.png" style="width:17pt;height:173pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-25.png" style="width:48pt;height:75pt;"/>
<p>SOjbO^D O/D O<br>00“ o” o o” o’ o* o’<br>SO<br>c-</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>SO</p></td><td>
<p>c></p></td><td>
<p>SO</p></td><td>
<p>c-</p></td><td>
<p>en</p></td><td>
<p>SO O</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>00</p></td><td>
<p>0”</p></td><td>
<p>00</p></td><td>
<p>00</p></td><td></td><td>
<p>00 0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>so</p></td><td></td><td>
<p>SO</p></td><td>
<p>CO</p></td><td></td><td>
<p>SO</p></td></tr>
<tr><td>
<p>r-</p></td><td></td><td>
<p>C"</p></td><td>
<p>cm</p></td><td></td><td>
<p>t'*</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-26.png" style="width:22pt;height:320pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-27.png" style="width:36pt;height:56pt;"/>
<p>«3<br>•s</p>
<p>u<</p>
<p>O</p>
<p><5*</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-28.png" style="width:26pt;height:50pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-29.png" style="width:36pt;height:52pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-30.png" style="width:10pt;height:47pt;"/>
<p>§</p>
<p>u.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>_O</p>
<p>« M JO -£></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>cm O O — en 0 00</p></td><td></td><td></td><td>
<p>en</p></td><td>
<p>CD</p></td><td>
<p>en</p></td><td>
<p>O —</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>0” en” r-” —” Os" 0” so”<br>»DSOfN >O V")</p></td><td>
<p>C-”</p></td><td>
<p>—?</p></td><td></td><td>
<p>—T</p></td><td rowspan="2">
<p>f</p></td><td>
<p>ir? Os</p></td></tr>
<tr><td>
<p>r-</p></td><td>
<p>CM</p></td><td></td><td>
<p>Os</p></td><td>
<p>c- cn</p></td></tr>
<tr><td>
<p>O cm 00 cm cn</p></td><td>
<p>r*</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>Os</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>Os V)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>so CM 00 —< CM</p></td><td>
<p>O</p></td><td></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td>
<p>*O</p></td><td>
<p>cm »n</p></td></tr>
<tr><td>
<p>cn — -«</p></td><td>
<p>r~-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>en</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>>n</p></td></tr>
</table><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-31.png" style="width:149pt;height:45pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-32.png" style="width:149pt;height:46pt;"/>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>CMOO-^^OO</p></td><td></td><td>
<p>en</p></td><td>
<p>■'fr</p></td><td>
<p>O</p></td><td></td><td>
<p>0-^</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>O en os</p>
<p>vr> so cm r~> 0</p></td><td>
<p>CM SO</p></td><td></td><td>
<p>00”</p></td><td>
<p>»n</p></td><td>
<p>vn</p></td><td rowspan="2">
<p>s</p></td><td>
<p>v? Os”</p></td></tr>
<tr><td>
<p>»n</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>cn</p></td><td rowspan="2">
<p>3</p></td><td>
<p>»n</p></td><td>
<p>S- en</p></td></tr>
<tr><td>
<p>O CM 00 cm cn</p></td><td></td><td>
<p>00</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>so</p></td><td>
<p>r*</p></td><td>
<p>Os »n</p></td></tr>
<tr><td>
<p>so CM 00 CM</p></td><td></td><td>
<p>CM</p></td><td></td><td>
<p>en</p></td><td rowspan="2">
<p>3</p></td><td>
<p>r*</p></td><td>
<p>cm «n</p></td></tr>
<tr><td>
<p>en —• —’</p></td><td></td><td>
<p>r-</p></td><td></td><td>
<p>r*</p></td><td>
<p>cn</p></td><td>
<p><n</p></td></tr>
</table><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-33.png" style="width:149pt;height:46pt;"/>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p><D</p></td><td></td><td>
<p>0</p></td><td></td><td>
<p>O en</p></td></tr>
<tr><td>
<p>00”</p>
<p>CM</p></td><td>
<p>so”<br>en</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>s</p></td><td>
<p>r^”oC<br>SO C'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>tT</p></td><td>
<p>00</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>TT</p></td><td>
<p>— so</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Os<br>SO</p></td><td>
<p>Os<br>SO</p></td><td>
<p>»n<br>— so</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-34.png" style="width:70pt;height:83pt;"/>
<p>« •- «<br>o > u<br>Q =O Q</p>
<p>o3 «3</p>
<p>£ E</p>
<p>a ao 3</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-35.png" style="width:49pt;height:109pt;"/>
<p>69</p>
<h3>8 Lönenivån i anslagsberäkningarna</h3>
<p>Lönerna för det stora flertalet statstjänstemän och för vissa andra<br>arbetstagare i offentligverksamhet bestäms genom förhandlingar mellan<br>statens abetsgivarverk (SAV) och de fackliga organisationerna på det<br>statliga avtalsområdet.</p>
<p>Den 15 mars 1991 träffade SAV avtal med Statsanställdas förbund och<br>SACO samt den 27 mars 1991 med TCO-OF/A, TCO-OF/C och TCO-<br>OF/F om slutlig reglering enligt ramavtal om löner för stats-tjänstemän<br>m.fl. avseende åren 1989 och 1990 (RALS 1989-90) m.m.. Vid samma<br>tillfälle träffade SAV ramavtal med ovan nämnda organisationer om löner<br>m.m. 1991-1993 för statstjänstemän m.fl. (RALS 1991-93).</p>
<p>Till grund för beräkningen av anslagen till löner och pensioner liksom<br>för anslag inom utgiftsramen för militärt försvar samt planeringsramen<br>för civilt försvar under budgetåret 1992/93 har lagts de i nämnda<br>kollektivavtal avtalade löner m.m., gällande fr.o.m. den 1 oktober 1990<br>resp, den 1 juli 1991.</p>
<p>I kompletteringspropositionen 1991 (prop. 1990/92:150, FiU 30,<br>rskr. 386) anmälde min företrädare att regeringen avsåg att återkomma i<br>frågan om konsekvenser för de statliga myndigheterna av införandet av<br>särskild löneskatt. Frågan var föranledd av att det som ett led i skatte-<br>reformen, infördes en särskild löneskatt på förvärvsinkomster, som inte<br>till någon del grundar rätt till socialförsäkringsförmåner (pensions-<br>utbetalningar). Förslaget om införande av särskild löneskatt behandlades<br>av riksdagen under våren 1991, varför effekterna av införandet av denna<br>skatt inte kunde beaktas i samband med budgetregleringen av myndighe-<br>ternas förvaltningsanslag för budgetåret 1991/92. Utgifterna har därför<br>övergångsvis belastat statsbudgetens inkomstsida. I anslagsberäkningen<br>för myndigheternas förvaltningsanslag avseende budgetåret 1992/93 har<br>utgifterna avseende den särskilda löneskatten beräknats inom resp, anslag<br>genom att lönekostnadspålägget höjts från 39% till 41,5%. Höjningen<br>avser kostnaden för inbetalning av den särskilda löneskatten.</p>
<p>I förhållande till det löneläge som låg till grund för beräkningen av<br>lönekostnaderna i budgetpropositionen 1991 har beaktats höjningen av<br>månadslönen med 1,2% fr.o.m. den 1 oktober 1990. Vidare har beräk-<br>nats en kompensation om 0,5 % för ett icke nivåhöjande utrymme (INU)<br>som har getts för individuella löner som en generell höjning av månads-<br>lönen fr.o.m. den 1 januari 1991.</p>
<p>Höjningarna av chefelöner den 1 oktober 1990 och den 1 januari 1991<br>med motsvarande komponenter har beaktats. Därutöver har också beak-<br>tats höjningen av månadslönen fr.o.m. den 1 juli 1991 för anställda med<br>månadslön under 14 201 kronor. I löneomräkningen har dessutom beak-<br>tats de belopp som avsattes i RALS 1989-90 för löneåtgärder främst för<br>marknadskänsliga grupper och för att trygga en långsiktig personalför-<br>söijning vid i första hand anslagsmyndigheter.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>70</p>
<p>I budgetförslaget har de olika avtalskomponentemas kostnadseffekt Prop. 1991/92:100<br>beräknats utifrån vaije myndighets faktiska löneprofil. Bil. 1</p>
<p>Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som bilagor:<br>Preliminär nationalbudget (Bilaga 1.1)</p>
<p>Utdrag ur riksrevisionsverkets inkomstberäkning (Bilaga 1.2)</p>
<p>Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen (Bilaga 1.3)<br>Fördelningseffekter (Bilaga 1.4)</p>
<p>Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken (Bilaga 1.5)</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag, att regeringen<br>dels föreslår riksdagen att</p>
<p>1. godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som<br>jag har förordat i det föregående,</p>
<p>2. godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som jag har<br>förordat i det föregående,</p>
<p>3. för budgetåret 1992/93, i avvaktan på slutliga förslag i komplette-<br>ringspropositionen och i enlighet med vad jag har förordat i det<br>föregående,</p>
<p>a) beräkna statsbudgetens inkomster,</p>
<p>b) beräkna förändringar i anslagsbehållningarna,</p>
<p>c) beräkna Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto,</p>
<p>4. godkänna riktlinjerna beträffande ramar för myndigheternas<br>förvaltningskostnader (avsnitt 4.3.1),</p>
<p>5. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1992/93, genom riks-<br>gäldskontoret ta upp lån för investeringar för förvaltningsändamål</p>
<p>intill ett sammanlagt belopp av 990 000 000 kr, (avsnitt 4.3.4),</p>
<p>6. godkänna att regeringen beslutar om avveckling av postgirots<br>ensamrätt till de statliga betalningarna (avsnitt 5),</p>
<p>7. godkänna riktlinjerna beträffande ekonomiska styrmedel i miljö-<br>politiken (Bilaga 1.5)</p>
<p>dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om</p>
<p>8. styrning av statsförvaltningen och de finansiella förutsättningarna<br>för myndigheterna (avsnitt 4),</p>
<p>9. det statliga betalningssystemet och statliga betalningar, finans-<br>inspektionens tillsyn av postgirot och postgirots verksamhetsområde<br>(avsnitt 5),</p>
<p>10. utbetalning av de svenska bidragen till EG (avsnitt 6),</p>
<p>11. statliga garantier (avsnitt 7),</p>
<p>12. lönenivån i anslagsberäkningarna (avsnitt 8).</p>
<p>71</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>Finansplanen</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1</p></td><td colspan="2">
<p>Mål för en ny politik</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>Bakgrund</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>Grundläggande utgångspunkter</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>Samarbetet i Europa</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1.4</p></td><td>
<p>Det ekonomiska läget</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td colspan="2">
<p>Den ekonomisk-politiska strategin</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>En långsiktig utgiftsstrategi</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>Inflationsbekämpningen i förgrunden</p></td><td>
<p>9</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>Penningpolitik och kreditmarknad</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>Arbetsmarknaden och lönebildningen</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td colspan="2">
<p>Det första steget - åtgärder hösten 1991</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td colspan="2">
<p>Det andra steget - finansplanen 1992</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>Den ekonomiska politiken och förslaget till<br>statsbudget 1992/93</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>F örändringsarbete</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td colspan="2">
<p>Politiken på längre sikt</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5.1</p></td><td>
<p>Skattepolitiken</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5.2</p></td><td>
<p>Pensionerna</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5.3</p></td><td>
<p>Miljöpolitiken</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td colspan="2">
<p>Effekter av politiken</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6.1</p></td><td>
<p>Samhällsekonomin</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6.2</p></td><td>
<p>Fördelningen av välfärd och inkomster</p></td><td>
<p>22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td colspan="2">
<p>Den ekonomiska utvecklingen 1991-1993</p></td><td>
<p>23</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>7.1</p></td><td>
<p>Långsam internationell återhämtning</p></td><td>
<p>23</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>7.2</p></td><td>
<p>Den svenska ekonomin</p></td><td>
<p>24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td colspan="2">
<p>Avslutning</p></td><td>
<p>27</p></td></tr>
</table>
<p>Statsbudgeten och särskilda frågor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1</p></td><td colspan="2">
<p>Statsbudgeten budgetåren 1991/92 och 1992/93</p></td><td>
<p>29</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>Beräkningsförutsättningar</p></td><td>
<p>29</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>Statsbudgetens inkomster och utgifter under<br>budgetåret 1991/92</p></td><td>
<p>29</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>Statsbudgetens inkomster och utgifter under<br>budgetåret 1992/93</p></td><td>
<p>32</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1.4</p></td><td>
<p>Statsbudgetens saldo för budgetåren 1991/92<br>och 1992/93</p></td><td>
<p>36</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td colspan="2">
<p>Underliggande budgetutveckling</p></td><td>
<p>38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td colspan="2">
<p>Budgetunderskott och statsskuld</p></td><td>
<p>38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td colspan="2">
<p>Styrning av statsförvaltningen och de finansiella<br>förutsättningarna för myndigheterna</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>Verksamhetsformer i staten</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>Mål- och resultatstyrning</p></td><td>
<p>41</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4.3</p></td><td>
<p>En effektiv medelshantering</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
</table>
<p>72</p>
<p>4.4 Redovisning, revision och ekonomiadministration,</p>
<p>myndigheternas kompetens 56</p>
<p>4.5 Stöd till regeringskansli och myndigheter 57</p>
<p>5 Statliga betalningar och postgirot 57</p>
<p>6 EES-avtal 65</p>
<p>7 Redovisning av verksamheten med statliga garantier m.m.</p>
<p>för budgetåret 1990/91 67</p>
<p>8 Lönenivån i anslagsberäkningarna 70</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<p>Hemställan</p>
<p>71</p>
<p>Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992</p>
<p>73</p>
<p>Bilaga 1.1</p>
<p>Preliminär nationalbudget<br>för 1992</p>
<h2>Preliminär Nationalbudget</h2>
<h3>Förord</h3>
<p>Den preliminära nationalbudget som härmed läggs fram, beskriver den<br>internationella och den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1993.</p>
<p>Nationalbudgeten bygger på material från läckdepartement och olika<br>verk och institutioner. För bedömningen av den internationella utveck-<br>lingen har material erhållits från bl.a. OECD. Beskrivningen av den<br>svenska ekonomin baseras främst på underlag från statistiska centralbyrån<br>och på den prognos för de kommande åren som konjunkturinstitutet<br>publicerade den 12 december 1991. Vidare har en grupp bransch- resp,<br>konjunkturexperter hörts. Ansvaret för de redovisade bedömningarna<br>åvilar dock helt finandepartementets ekonomiska avdelning.</p>
<p>Ansvarig för den preliminära nationalbudgeten är finansrådet Lars<br>Heikensten. Arbetet har letts av departementsrådet Anders Palmér.<br>Kalkylerna avslutades den 19 december 1991.</p>
<p>1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1.</p>
<h3>1 Sammanfattning</h3>
<p>Den svenska ekonomin utvecklas för närvarande mycket svagt. Efter-<br>frågan viker inom de flesta sektorer och produktionen fäller. Trots<br>omlättande arbetsmarknadspolitiska insatser ökar arbetslösheten succes-<br>sivt till en för svenska förhållanden mycket hög nivå.</p>
<p>Tillbakagången orsakas av en kombination av konjunkturella och<br>strukturella faktorer. Avmattningen i omvärlden har naturligtvis stor<br>betydelse, särskilt när länder som är viktiga för Sverige — USA, Stor-<br>britannien, Norge och Finland — drabbats hårt av lågkonjunkturen. Den<br>svenska exportens varusammansättning — med stark inriktning på bilar,<br>investeringsvaror och skogsprodukter — är också oförmånlig i rådande<br>fäs av den internationella konjunkturen.</p>
<p>Till övervägande del förklaras tillbakagången för svensk ekonomi av<br>inhemska fäktorer. Att Sverige haft en sämre utveckling än omvärlden<br>framgår av diagram 1. Efter devalveringarna i böljan av 1980-talet växte<br>industriproduktionen snabbt. Samtidigt skedde en gradvis urholkning av<br>företagens konkurrenskraft. Lönekostnaderna ökade mer än i omvärlden,<br>särskilt mot slutet av 1980-talet och under 1990. När produktivitetstill-<br>växten stagnerade, bl.a. till följd av överhettningen i ekonomin, blev<br>kostnadsläget allt oförmånligare och resulterade i fällande marknadsandel-<br>ar och försämrade vinstmarginaler.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Diagram 1:1 Industriproduktionen i EG och i Sverige 1980-1991</p>
<p>Index 1985=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-36.png" style="width:269pt;height:166pt;"/>
<p>Källor: OECD och statistiska centralbyrån.</p>
<p>Problemen accentueras också av den desinflationsprocess som<br>ekonomin nu går igenom. 1980-talets inflatoriska klimat karaktäriserades<br>av stigande förmögenhetsvärden. Finansiella transaktioner var ofta mer<br>lönsamma för näringslivet än satsningar på utbyggd produktions- och<br>distributionsapparat. Hushållen uppmuntrades till lånefinansierad<br></p>
<p>konsumtion. Stora obalanser och spänningar byggdes upp på olika Prop. 1991/92:100<br>tillgångsmarknader, där efterfrågan trissades upp av förväntningar om Bil. 1.1<br>fortsatta prisstegringar.</p>
<p>Den låga aktivitetsnivån i ekonomin medför att konsumentpriserna nu<br>stiger mycket långsamt. En rad andra priser har fallit eller är på väg att<br>bölja göra det. Det tydligaste exemplet gäller kommersiella fastigheter,<br>men även bostadsprisema har en svag utveckling. Många industriproduk-<br>ter får också känna av fällande priser.</p>
<p>Desinflationsprocessen innebär att vissa aktörer med högt belånade<br>tillgångar inte kan betala sina räntor. Stora kreditförluster uppstår hos<br>finansbolag och banker, vilket skapar oro och svårigheter för en del<br>låntagare att erhålla krediter. Vidare medför den låga inflationstakten i<br>kombination med det nya skattesystemet att det blivit allt dyrare för<br>hushållen att låna till konsumtionsändamål. Sparkvoten har stigit mycket<br>kraftigt, vilket hållit tillbaka den privata konsumtionen.</p>
<p>Den speciella omställningsfäs som den svenska ekonomin nu går<br>igenom gör utvecklingen mycket svårbedömd. Efter att BNP preliminärt<br>sjönk med drygt 1% 1991, bedöms nedgången i år stanna på 0,2%.<br>Huvudförklaringen till att fallet bromsas upp är det omslag i lagercykeln<br>som väntas ske. Under 1993 bör förbättrad internationell draghjälp och<br>en viss återhämtning av den inhemska efterfrågan leda till en uppgång av<br>BNP på drygt 1 %. Arbetslösheten stiger gradvis under prognosperioden<br>for att troligen nå en topp under 1993 på över 4 1/2%. Bytesbalansens<br>underskott krymper de närmaste åren, främst beroende på en allt starkare<br>handelsbalans.</p>
<h5>Internationella förutsättningar</h5>
<p>Konjunkturen inom OECD-området nådde sin botten i mitten av 1991.<br>För de länder som ligger tidigast i cykeln — USA, Storbritannien och<br>Canada — har därefter en uppgång noterats. Återhämtningen har dock<br>varit trög och fylld av bakslag. I dessa länder och i flertalet andra<br>industriländer väntas dock tillväxten fortsätta att tillta under loppet av<br>1992 och 1993.</p>
<p>De tyska och japanska ekonomierna är nu på väg in i en lugnare fas.<br>Efter en relativt kraftig avmattning under andra halvåret 1991 väntas en<br>stabilisering av dessa ekonomier från och med senare delen av 1992. Den<br>internationella återhämtningen blir dock sammantaget betydligt svagare<br>än under tidigare uppgångsfaser. För hela OECD-området bedöms BNP-<br>tillväxten stiga från 1% 1991 till ca 2 1/4% 1992 och till knappt 3%<br>1993.</p>
<p>Den viktigaste faktorn bakom konjunkturuppgången är den lättnad i<br>penningpolitiken som har genomförts i en rad länder, med Tyskland som<br>ett viktigt undantag. Räntenedgången väntas leda till en stimulans av den<br>privata konsumtionen och av investeringarna, främst inom bostadssek-<br>torn. Ännu har dock inte de lägre räntorna gett de positiva effekter på<br>ekonomierna som kunnat förväntas. Marginalerna mellan in- och<br>utlåningsräntoma har vidgats, vilket medfört att hushåll och företag inte<br></p>
<p>till fullo fått del av lättnaderna. I takt med att konjunkturen stärks i de Prop. 1991/92:100<br>anglosaxiska länderna kan en viss åtstramning av penningpolitiken Bil. 1.1<br>förväntas, medan det så småningom uppstår ett utrymme för lättnader i</p>
<p>Tyskland och Japan.</p>
<p>Tabell 1:1 Internationella förutsättningar</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP i OECI), %</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>2 1/4</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumentpriser i OECD</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4 1/4</p></td><td>
<p>3 1/2</p></td><td>
<p>3 1/2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(KPI årsgenomsnitt), %</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Råoljepris, dollar per fat</p></td><td>
<p>23,6</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dollarkurs i kr.</p></td><td>
<p>5,93</p></td><td>
<p>6,07</p></td><td>
<p>5,94</p></td><td>
<p>5,94</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: OECD och finansdepartementet.</p>
<p>Finanspolitiken i OECD-området hade under 1991 en svagt expansiv<br>inriktning, främst beroende på en kraftig ökning av de offentliga<br>utgifterna i västra Tyskland. Konjunkturavmattningen medförde också att<br>skattebaserna urholkades och att utgifterna för arbetslöshetsunderstöd<br>ökade i många länder, vilket försvagade statsfinanserna. En omläggning<br>av finanspolitiken i mindre expansiv riktning har inletts i Tyskland<br>genom såväl höjningar av skatter och sociala avgifter som neddragningar<br>av de offentliga utgifterna.</p>
<p>Den största osäkerheten i bedömningen gäller styrkan i den amerikan-<br>ska konjunkturuppgången. För att tillväxten ska ta fart i USA krävs att<br>konsumtionsefterfrågan expanderar och att investeringarna stärks. En<br>fortsatt restriktiv kreditgivning från bankerna kan försvåra nyinvestering-<br>ar för företagen. Vidare kan fortsatt osäkerhet om den framtida ekonomi-<br>ska utvecklingen resultera i att företag och hushåll blir obenägna att öka<br>sin skuldsättning ytterligare. Detta skulle kunna leda till att återhämtning-<br>en blir svagare än förutsatt.</p>
<p>En annan osäkerhet är förknippad med den tyska utvecklingen. Om<br>inflationstakten visar sig svår att bemästra kan penningpolitiken stramas<br>åt ytterligare. I så fall tvingas alla de länder som har sina valutor nära<br>kopplade till D-marken att följa med. En högre räntenivå i Europa skulle<br>försena återhämtningen.</p>
<p>En negativ faktor för Sverige är den svaga utvecklingen i Norden. Den<br>finska ekonomin har råkat ut för ett veritabelt ras, till stor del beroende<br>på östhandelns kollaps. Importen av bearbetade varor till Finland<br>beräknas preliminärt ha fallit med nära 20% 1991, vilket mycket starkt<br>bidragit till att marknadstillväxten för svensk export praktiskt taget<br>stagnerat. Även utvecklingen för den norska fastlandsekonomin har varit<br>dämpad. En återhämtning verkar ändå vara på väg i Norden, eftersom<br>anpassningen bort från de djupa obalanser som uppstått i ekonomierna nu<br>hunnit en bit på väg.</p>
<h5>Löner och konsumentpriser</h5>
<p>Avmattningen i den svenska ekonomin medför en markant nedväxling<br>av lönestegringstakten. Så gott som samtliga lönepåverkande faktorer<br>verkar åt samma håll. Arbetslösheten stiger, inflationstakten avtar,<br>vinsterna pressas, kapacitetsutnyttjandet fäller. Ökningen av timlönerna<br>mellan årsgenomsnitten för 1990 och 1991 blev ca 5,5%, inklusive<br>överhäng, löneglidning och kostnaderna för förlängd semester. Från 1991<br>till 1992 blir överhänget mindre, medan avtalen ligger på en högre nivå.<br>Det svaga arbetsmarknadsläget reducerar löneglidningen ytterligare,<br>varför den totala timlöneökningen för ekonomin väntas stanna på 4 1/2%<br>i år.</p>
<p>För merparten av 1993 finns ännu inga avtal, eftersom Rehnbeig-<br>överenskommelsen löper ut den 31 mars. Arbetslösheten väntas fortsätta<br>att stiga, åtminstone under första halvåret, och aktiviteten i ekonomin<br>förblir sannolikt relativt låg. Ekonometriska skattningar tyder på bestå-<br>ende låga löneökningar. Timförtjänsten bedöms stiga med ca 4%. Det<br>kan emellertid inte uteslutas att uppdämda lönekrav och spänningar<br>mellan olika grupper på arbetsmarkanden leder till ett högre utfall.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Tabell 1:2 Löner och priser</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön, kostnad</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI dec.-dec.</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI dec.-dec.</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
</table>
<p>ANM.: KPI = Konsumentprisindex</p>
<p>NPI = Nettoprisindex.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Inflationstakten avtar snabbt i Sverige. Under loppet av 1991 steg<br>konsumentpriserna med ca 8 1/2%, varav finansieringen av skatterefor-<br>men svarade för med 3,6 procentenheter. Under våren förutses prishöj-<br>ningarna dämpas till ca 3%. Det finns flera orsaker till den kraftiga<br>nedgången. Viktiga förklaringar är lönenedväxlingen och en gynnsam-<br>mare produktivitetsutveckling, som minskar kostnadstrycket. Dessutom<br>sänktes mervärdeskatten på livsmedel, inrikes transporter m.m. vid<br>årsskiftet 1991/92. Då fäller också skattereformens effekter på priserna<br>bort ur tolvmånaderstalen. Enligt de mätningar som görs har dessutom<br>inflationsförväntningarna radikalt dämpats, både hos hushåll och företag.</p>
<p>Konsumentpriserna bedöms öka under loppet av året med 2,4% 1992<br>och 3,5% 1993. Den underliggande inflationstakten — då effekterna av<br>förändringar i de indirekta skatterna är borttagna — fäller från ca 5 1/2%<br>1991 till ca 4% 1992 och 1993.</p>
<h5>Försörjningsbalans</h5>
<p>BNP föll preliminärt med 1,3% förra året. Aktiviteten var svag i stort<br>sett i alla delar av ekonomin. Nedgången var emellertid särskilt markerad<br>för festa investeringar och lagerinvesteringar. Att BNP inte utvecklades<br>ännu sämre berodde på att importen föll kraftigt. Sannolikt sker en<br>tillbakagång för ekonomin även i år, mycket beroende på det svaga<br>bostadsbyggandet som väntas ge ett negativt bidrag till BNP på nästan<br>1 %. En viss tillväxt — drygt 1 % — förutses för 1993, främst orsakad av<br>en återhämtning av exporten. Tillväxten blir dock inte tillräcklig för att<br>öka kapacitetsutnyttjandet i ekonomin.</p>
<p>Hushållens reala disponibla inkomster steg med ca 4 % förra året, trots<br>att lönerna ökade långsammare än priserna och att sysselsättningen föll.<br>Den viktigaste förklaringen till inkomstökningen är den kraftiga sänk-<br>ningen av de direkta skatterna till följd av skattereformen. Effekterna av<br>sysselsättningsminskningen neutraliseras också i stor utsträckning av ökat<br>arbetslöshetsunderstöd. Till detta kommer effekterna av det obligatoriska<br>tillfälliga sparandet, som spätt på hushållens köpkraft ytterligare.</p>
<p>Skattereformen — liksom avvecklingen av det tillfälliga sparandet — får<br>även i år vissa expansiva effekter på hushållens köpkraft, som dock stiger<br>långsammare än i fjol. Under 1993 försvagas inkomstutvecklingen.<br>Inkomstöverföringama till hushållen stiger realt sett mindre än under de<br>närmast föregående åren. Dessutom sker inga ytterligare återbetalningar<br>av det tillfälliga sparandet, vilket leder till en negativ effekt när det gäller<br>förändringen av köpkraften mellan 1992 och 1993.</p>
<p>Den privata konsumtionen steg obetydligt 1991. Efter en svag inledning<br>av året förstärktes dock efterfrågan gradvis, vilket medförde en gynnsam<br>utveckling för detaljhandeln. Därtill kom att fallet i bilförsäljningen<br>upphörde. Sparkvoten fortsatte att stiga kraftigt.</p>
<p>Bedömningen av sparkvotens utveckling utgör en av de mest osäkra<br>fektorema i prognosen över svensk ekonomi för 1992 och 1993. Den<br>kraftiga uppgång i hushåll ssparandet som inträffet under de senaste åren<br>kan till en del ses som en normalisering efter den utveckling som följde<br>under andra hälften av 1980-talet, efter avregleringen av kreditmarkna-<br>den. Dessutom ändrades skattesystemet i sparstimulerande riktning och<br>konjunkturläget försämrades. Oron på de finansiella marknaderna<br>påverkar också hushållens beteende, liksom krympande förmögenheter.</p>
<p>Även i år kan sparkvoten förväntas stiga. Sannolikt avstannar upp-<br>gången nästa år. I takt med att den ekonomiska utvecklingen gradvis blir<br>något bättre bör hushållens framtidförväntningar bli mindre pessimistiska.<br>Slutsatsen blir att den privata konsumtionen beräknas stiga med ca 1/2%<br>i år och något mer nästa år.</p>
<p>Den offentliga konsumtionen växte med drygt 1/2% 1991, beroende på<br>utvecklingen i kommunerna. I år förutses en nedgång för staten, medan<br>en större omfettning av sysselsättningsskapande åtgärder håller uppe<br>aktiviteten i kommunsektorn. Besparingar inom staten och indragningar<br>från kommunerna kan leda till stagnation eller tillbakagång under 1993.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Tabell 1:3 Försörjningsbalans</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kr. 1990</p></td><td colspan="4">
<p>Procentuell volymförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1 350,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>403,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-6,0</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillgång</p></td><td>
<p>1 753,4</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>699,0</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>366,5</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stat</p></td><td>
<p>104,9</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td>
<p>261,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>279,9</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-8,5</p></td><td>
<p>-7,5</p></td><td>
<p>-1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>409,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Användning</p></td><td>
<p>1 753,4</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Förändring i procent av föregående års BNP.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Den stora nedgången i bruttoinvesteringarna under fjolåret kan helt<br>hänföras till näringslivet. Svag efterfrågan, försämrad lönsamhet och<br>avtagande kapacitetsutnyttjande gjorde att industriinvesteringarna föll med<br>nästan 20 %. Inom gruppen övrigt näringsliv rasade fåstighetsinvestering-<br>ama. Bostadsinvesteringama hölls däremot väl uppe p.g.a. eftersläpnings-<br>effekter från den höga igångsättningen under senare delen av 1990 och<br>av att ombyggnadsinvesteringama kom igång.</p>
<p>För bruttoinvesteringarna totalt förutses en nästan lika stor nedgång i<br>år, knappt 8%, men med en delvis annan sammansättning. Övrigt<br>näringsliv, exklusive de expansiva affärsverken, fortsätter att minska i<br>nästan oförändrad takt, medan fallet för industrin dämpas. Däremot<br>verkar nedgången för bostadssektorn bli mycket kraftig, trots att<br>ombyggnadsverksamheten tilltar ytterligare. Nybyggnationen krymper<br>med ca en tredjedel. Sjunkande efterfrågan, pressade priser och minskade<br>subventioner till sektorn kommer att få en starkt hämmande inverkan på<br>igångsättningen av nya bostäder.</p>
<p>Den vikande tendensen för bostadsinvesteringama väntas hålla i sig<br>också under 1993. Fallet för industriinvesteringarna upphör troligen och<br>förbyts till en liten uppgång. Nedgången för övrigt näringsliv bromsas<br>upp. Sammantaget bedöms bruttoinvesteringarna minska något även nästa<br>år.</p>
<p>Även om lagrens betydelse för konjunkturmönstret allmänt sett avtagit<br>under det senaste decenniet, har ändå lagercykeln en central betydelse för<br>den makroekonomiska utvecklingen under prognosperioden. Den starka<br>lageravvecklingen under 1991 bidrog till att nedgången i BNP blev<br>betydande. Både 1992 och 1993 kännetecknas av rekyleffekter av de<br>stora lagerminskningama förra året. Trots fortsatta neddragningar ger<br>lagren tämligen stora positiva bidrag till BNP, eftersom förändringen i<br>lagerinvesteringama blir positiv efter de stora minustalen 1991.</p>
<p>Den försenade internationella konjunkturuppgången har fått betydande<br>negativa återverkningar på den svenska exporten. Tunga branscher inom<br>verkstads- och basindustrin har drabbats hårt. Läget har förvärrats av att<br></p>
<p>kostnadsnivån drevs upp under överhettningsåren, i förhållande till de Prop. 1991/92:100<br>utländska konkurrenterna. Svenska företag har fortsatt att tappa mark- Bil. 1.1<br>nadsandelar. Under 1991 föll exporten preliminärt med drygt 2%.</p>
<p>Under 1992 och 1993 väntas marknadstillväxten gradvis stärkas.<br>Dessutom förbättras det relativa kostnadsläget p.g.a. låga löneökningarna<br>och en gynnsam produktivitetsutveckling. För svensk industri viktiga<br>branscher som skog och transportmedel ligger normalt också tidigt i<br>konjunkturcykeln. Därför bör en successiv återhämtning för exporten<br>inträffa, även om ökningstalen blir lägre än under motsvarande uppgångs-<br>fäser under de senaste decennierna.</p>
<p>Det stora importfallet under fjolåret kan delvis förklaras av den mycket<br>svaga inhemska efterfrågan. Inte minst den kraftiga lageravvecklingen<br>och de fällande maskininvesteringama hade stor betydelse. En gradvis<br>återhämtning av den inhemska efterfrågan leder till att importen böljar<br>öka igen.</p>
<p>Tabell 1:4 Bidrag till BNP-tillväxten</p>
<p>Procent av föregående års BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig konsumtion</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoexport</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: P.g.a. avrundning summerar inte alltid delarna till totalen.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.</p>
<p>Sammantaget kan konstateras att konsumtionen och nettoexporten ger<br>positiva bidrag till BNP-tillväxten under prognosperioden. Bruttoinvester-<br>ingarna har en negativ inverkan som dock avtar. Lagerinvesteringama<br>har en stor inverkan på ekonomins utveckling.</p>
<h5>Bytesbalans</h5>
<p>Handelsbalansen visade under 1991 preliminärt ett överskott på drygt 31<br>miljarder kr., vilket var mer än dubbelt så mycket som 1990. Den vik-<br>tigaste förklaringen till denna utveckling var den kraftigt fällande import-<br>volymen. Eftersom exporten väntas stiga snabbare än importen framöver<br>stärks handelsbalansen ytterligare. För 1993 beräknas överskottet uppgå<br>till nära 50 miljarder kr. Det ökande överskottet i handelsbalansen ter sig<br>naturligt mot bakgrund av att marknadstillväxten för svensk export är<br>gynnsam samtidigt som den inhemska efterfrågan är fortsatt svag under<br>hela perioden.</p>
<p>Underskottet i bytesbalansen krymper gradvis, mycket beroende på<br>handelsbalansen. Den positiva utvecklingen för bytesbalansen beror också<br>på att de svenska direktinvesteringama utomlands dämpas samtidigt som<br>investeringarna från utlandet ökar. Den förutsedda förstärkningen av<br></p>
<p>näringslivets konkurrenskraft borde medföra en förbättring av företags- Prop. 1991/92:100<br>klimatet och därmed ytterligare stimulera utländska investeringar i Bil. 1.1</p>
<p>Sverige. Detta förhållande gör att räntenettot blir mindre negativt.</p>
<p>Bytesbalansens underskott väntas 1993 bli lägre än en procent av BNP.</p>
<p>Tabell 1:5 Nyckeltal</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst (%)</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparkvot (nivå, %)</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industriproduktion (%)</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-5,5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativ enhetsarbetskostnad (%)</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshet (nivå, %)</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelsbalans (mdr. kr.)</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>31,3</p></td><td>
<p>37,8</p></td><td>
<p>49,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans (mdr. kr.)</p></td><td>
<p>-35,1</p></td><td>
<p>-18,9</p></td><td>
<p>-17,5</p></td><td>
<p>-9,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans (% av BNP)</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet samt finansdepartementet.</p>
<h5>Arbetsmarknad</h5>
<p>Arbetslösheten steg successivt under loppet av 1991. Uppgången<br>begränsades dock av några olika faktorer. Dels sattes omfattande<br>arbetsmarknadspolitiska insatser in, dels dämpades utbudet genom att<br>många personer lämnade arbetsmarknaden. Årsgenomsnittet blev<br>preliminärt 2,7%, medan nivån i slutet av året stannade på ca 3 1/4%.</p>
<p>Det stora antalet varsel tyder på att arbetslösheten kommer att fortsätta<br>att öka under den närmaste tiden. Dessutom utvecklas produktionen<br>mycket svagt samtidigt som produktiviteten i ekonomin håller på att<br>förstärkas. Efterfrågan på arbetskraft kommer därför sannolikt att avta.<br>Den öppna arbetslösheten begränsas dock av arbetsmarknadspolitiska<br>insatser och av att utbudet sannolikt faller ytterligare. Arbetslösheten<br>väntas mot denna bakgrund hamna på knappt 4% i år och på ca 4 1/2%<br>1993, sett som årsgenomsnitt. En mycket osäker post i kalkylen är<br>bedömningen av produktivitetsutvecklingen.</p>
<h5>Finansiellt sparande</h5>
<p>Bruttosparandet i ekonomin föll 1991 med motsvarande 1 1/2% av BNP.<br>Det reala sparandet i form av investeringar i byggnader, maskiner och<br>lager sjönk ännu mer. Därmed förbättrades det finansiella sparandet,<br>vilket för hela ekonomin är identiskt med bytesbalansens saldo. För 1992<br>och 1993 väntas en fortsatt nedgång av investeringarnas andel av BNP,<br>medan en återhämtning av bruttosparandet sker under 1993. Det finan-<br>siella sparandet stiger successivt och underskottet i bytesbalansen<br>begränsas till drygt 1/2% av BNP 1993.</p>
<p>Sparandets fördelning på sektorer ändras radikalt under perioden.<br>Hushållens och företagens sparande stiger medan det offentliga sparandet<br>sjunker. I år väntas det privata sparandet bli positivt efter att ha visat<br>underskott sedan 1987. Under perioden 1987-1990 hade den offentliga<br>sektorn finansiella överskott samtidigt som bytesbalansen försämrades.<br></p>
<p>Bytesbalansen förbättras nu trots växande underskott i den offentliga<br>sektorn.</p>
<p>Den kraftiga försämringen av det offentliga sparandet 1991 beror till<br>övervägande delen på konjunkturnedgången och nedväxlingen av löne-<br>och prisstegringstakten. Även 1992 och 1993 drar den låga aktiviteten<br>i ekonomin ned det offentliga sparandet.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Tabell 1:6 Sparande</p>
<p>Procent av BNP i löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttosparande</p></td><td>
<p>18,0</p></td><td>
<p>16,6</p></td><td>
<p>15,4</p></td><td>
<p>15,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar inkl, lager</p></td><td>
<p>20,6</p></td><td>
<p>17,9</p></td><td>
<p>16,6</p></td><td>
<p>16,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p>
<p>därav:</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig sektor</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushåll</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företag</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-3,1</p></td><td>
<p>-1,0</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet</p>
<h5>Kapitalmarknad</h5>
<p>Under större delen av 1991 föll de svenska räntorna förhållandevis<br>kraftigt. Lägre omvärldsräntor, dämpade inflationsförväntningar och<br>kronans knytning till den europeiska valutaenheten — ecu — var huvudför-<br>klaringarna. Under slutet av året tvingades emellertid riksbanken att<br>strama åt penningpolitiken efter de stora valutautflöden som uppkom i<br>efterdyningarna av den finska devalveringen. Ränteuppgången visar att<br>Sverige alltjämt behöver en viss räntemarginal gentemot utlandet för att<br>säkerställa stabila valutaflöden.</p>
<p>Lågkonjunkturen i kombination med prisfall på fastighetsmarknaden<br>medförde att kreditinstitutens kreditförluster ökade i fjol. Marginalerna<br>mellan in- och utlåningsräntoma vidgades. De stora förlusterna har också<br>medfört att kreditgivningen blivit betydligt mer restriktiv. Bankernas<br>utlåningspolitik kännetecknas numera av noggrann prövning, där ökad<br>vikt läggs vid säkerheter och låntagares betalningsförmåga. Samtidigt har<br>också lågkonjunkturen medfört att efterfrågan på krediter minskat, både<br>från företagen och från hushållen. Det kan inte uteslutas att utvecklingen<br>på kreditmarknaden även fortsättningsvis får en negativ inverkan på<br>aktiviteten i ekonomin.</p>
<p>10</p>
<h3>2 Den internationella utvecklingen</h3>
<h4>2.1 Allmän översikt</h4>
<p>Avmattningen av produktionstillväxten inom OECD-området nådde sin<br>botten i mitten av 1991. I de länder som ligger tidigast i konjunktur-<br>cykeln och som i flera fell genomgått en regelrätt lågkonjunktur — USA,<br>Storbritannien och Canada — har produktionstillväxten därefter tilltagit,<br>I dessa länder samt i flertalet övriga industriländer förväntas tillväxten<br>fortsätta att stiga under loppet av 1992 och 1993. Den japanska och tyska<br>ekonomin förutses komma in i en lugnare fas. Efter en relativt kraftig<br>avmattning under andra halvåret 1991 väntas dessa ekonomier stabiliseras<br>under senare delen av 1992. Sammantaget blir emellertid återhämtningen<br>sannolikt förhållandevis svag jämfört med tidigare konjunkturcykler. För<br>hela OECD-området förutses BNP-tillväxten öka från 1% 1991 till 2<br>1/4% 1992 och 3% 1993.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder</p>
<p>Ärlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Andel av<br>OECD-<br>områdets<br>totala<br>BNP i %’</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>De sju stora länderna</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>37,0</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>- 3/4</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>3 1/2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Japan</p></td><td>
<p>15,4</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4 1/2</p></td><td>
<p>2 1/2</p></td><td>
<p>2 3/4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tyskland</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3 1/4</p></td><td>
<p>2 1/4</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frankrike</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>1 1/2</p></td><td>
<p>2 1/2</p></td><td>
<p>2 3/4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1 1/4</p></td><td>
<p>2 1/4</p></td><td>
<p>2 1/2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Canada</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>3 1/4</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Danmark</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2 1/2</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finland</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-5</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norge</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2 3/4</p></td><td>
<p>2 1/2</p></td><td>
<p>2 1/4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sverige</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-1 1/4</p></td><td>
<p>- 1/4</p></td><td>
<p>1 1/4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden<sup>2</sup></p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1/4</p></td><td>
<p>1 3/4</p></td><td>
<p>2 3/4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD-Europa</p></td><td>
<p>44,0</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>1 1/4</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2 1/2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD-totalt</p></td><td></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>2 1/4</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> 1987 års BNP</p>
<p><sup>2</sup> Exklusive Sverige</p>
<p>Källor: OECD och finansdepartementet.</p>
<p>Återhämtningen av produktionstillväxten liksom den förväntade<br>fortsatta uppgången kan till stor del tillskrivas den lättnad av penningpoli-<br>tiken som genomförts i en rad industriländer, framför allt de anglo-<br>saxiska. Även i Japan lättades penningpolitiken under senare delen av<br>1991. Det är endast i Tyskland som räntorna har förblivit höga.<br>Räntenedgången väntas stimulera framför allt privat konsumtion samt i<br>viss mån bostadsbyggandet. Effekterna begränsas dock av att de långa<br>räntorna, som i hög grad påverkar företagens investeringar samt</p>
<p>11</p>
<p>bankernas krediträntor till hushållen inte gått ned i lika hög grad som Prop. 1991/92:100<br>penningmarknadsräntoma. Återhämtningen av privat konsumtion och Bil. 1.1<br>bostadsbyggandet väntas tillsammans med förbättrad lönsamhet i<br>näringslivet i ett senare skede leda till en återhämtning också av<br>investeringarna. Förstärkningen av den inhemska efterfrågan i ett<br>växande antal länder lägger grunden för en exportorienterad fortsatt<br>gynnsam tillväxt under 1992 och 1993.</p>
<p>Finanspolitiken i OECD-området 1991 var, fortsatt, svagt expansiv,<br>främst p.g.a. en kraftig ökning av de offentliga utgifterna i västra<br>Tyskland. Budgetläget har dock försämrats i en rad länder, till följd av<br>att den avtagande tillväxten resulterat i lägre skatteintäkter och ökade<br>utgifter för bl.a. arbetslöshetsunderstöd.</p>
<p>I föreliggande bedömning förutsätts penningpolitiken även fortsättnings-<br>vis inriktas på inflationsbekämpning. Sålunda kan en omläggning i mer<br>åtstramande riktning så småningom förväntas i de anglosaxiska länderna,<br>samtidigt som ett visst utrymme för en penningpolitisk lättnad väntas<br>uppstå i Japan och Tyskland. Finanspolitiken förutses bli lätt restriktiv<br>i OECD-området som helhet. I Tyskland förutses en markant reduktion<br>av budgetunderskottet som ett resultat av redan genomförda och<br>planerade skattehöjningar.</p>
<p>I USA passerade sannolikt ekonomin botten i konjunkturcykeln under<br>våren 1991. Därefter pekade de flesta konjunkturindikatorer uppåt, men<br>under hösten gjorde sig ånyo svaghetstecken gällande i ökad utsträckning.<br>Den amerikanska ekonomin befann sig sålunda under senare delen av<br>1991 i ett svagt och ostadigt skede i återhämtningen. Den uppmjukning<br>av penningpolitiken som genomförts sedan våren 1989 väntas dock bidra<br>till att tillväxten — som genereras av den privata inhemska efterfrågan —<br>ökar i styrka under 1992 och 1993. Återhämtningen väntas dock bli<br>mycket beskedlig, jämfört med tidigare konjunkturvändningar. Tillväxten<br>förutses uppgå till endast 2% 1992 och öka till ca 3 1/2% 1993.</p>
<p>I Japan och Tyskland — som under de senaste åren fungerat som motor</p>
<p>i den internationella konjunkturen — har den långa expansionsfasen<br>resulterat i ett ökat pris- och kostnadstryck. Den åtstramning av den<br>ekonomiska politiken som har skett i dessa länder ledde till en dämpning<br>av den inhemska efterfrågan, främst investeringarna, under större delen<br>av 1991. Bägge länderna väntas dock undgå en regelrätt lågkonjunktur.<br>Efter en svag utveckling under böijan av 1992 väntas dessa ekonomier<br>under återstoden av prognosperioden återgå till en stabil icke-inflations-<br>drivande tillväxt.</p>
<p>Den svaga återhämtningen av produktionstillväxten leder till att<br>sysselsättningen ökar måttligt. Eftersom arbetskraften väntas växa i<br>ungefär samma takt, förutses därför arbetslösheten för OECD-området<br>totalt sett kvarstå på ca 7 procent under hela prognosperioden. I<br>Västeuropa väntas den ligga kvar på drygt 9 procent.</p>
<p>Världshandelns tillväxt ökade under loppet av 1991. Den främsta<br>drivkraften bakom denna utveckling var en fortsatt stark importökning i<br>Tyskland. Världshandeln väntas fortsätta att utvecklas gynnsamt, i takt<br>med att den ekonomiska aktiviteten i OECD-området tilltar.</p>
<p>12</p>
<p>Den förutsedda måttliga återhämtningen i produktionstillväxten väntas<br>leda till att inflationen dämpas under större delen av prognosperioden.<br>Till undantagen hör framför allt USA men även Storbritannien där<br>inflationen åter kan dra sig uppåt under 1993. BNP-tillväxten inom<br>OECD-området som helhet väntas inte nå upp till den potentiella<br>tillväxten. I kombination med den lediga kapacitet som f.n. finns inom<br>industrisektorn och på arbetsmarknaderna samt en förväntad begränsad<br>uppgång av råvaru- och oljepriserna väntas detta resultera i en avtagande<br>prisökningstakt. Lägre löneökningar till följd av den fortsatt relativt höga<br>arbetslösheten tillsammans med ökad produktivitetstillväxt bör samtidigt<br>resultera i en markant nedväxling av kostnadsutvecklingen. Sammantaget<br>förutses inflationen inom OECD-området dämpas från 4 1/2% 1991 till<br>drygt 3 1/2% både 1992 och 1993.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Tabell 2:2 Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>De sju stora länderna</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4 1/4</p></td><td>
<p>3 3/4</p></td><td>
<p>4 1/4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Japan</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2 1/2</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tyskland</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3 1/2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3 3/4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frankrike</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2 3/4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>3 1/4</p></td><td>
<p>3 1/2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6 1/2</p></td><td>
<p>5 1/2</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Canada</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>5 1/2</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Danmark</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3 1/2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finland</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5 1/2</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norge</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3 1/2</p></td><td>
<p>3 3/4</p></td><td>
<p>3 1/4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sverige</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>9 1/2</p></td><td>
<p>3 1/4</p></td><td>
<p>3 1/2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden<sup>1</sup></p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>3 1/2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD-Europa</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>4 1/2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3 3/4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD-totalt</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4 1/4</p></td><td>
<p>3 1/2</p></td><td>
<p>3 3/4</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Exklusive Sverige</p>
<p>Källor: OECD och finansdepartementet</p>
<p>Det kanske största osäkerhetsmomentet i bedömningen knyter sig till<br>styrkan i den amerikanska återhämtningen. Den fortsatt svaga penning-<br>mängdstillväxten och kreditökningen inger oro. Det bör dock noteras att<br>minskningen i kreditgivningen i första hand verkar vara ett resultat av<br>lägre efterfrågan på krediter till följd av lågkonjunkturen, snarare än en<br>överdriven restriktivitet i utlåningen från bankernas sida. Ytterligare en<br>faktor som kan försvaga återhämtningen är att hushållen och företagen<br>som en följd av ökad osäkerhet om den framtida ekonomiska utveckling-<br>en kan vara obenägna att öka sin skuldsättning ytterligare.</p>
<p>Å andra sidan kan det inte uteslutas att effekterna av de penningpoli-<br>tiska lättnader som genomförts i de länder som ligger först i konjunktur-<br>cykeln blir större än beräknat. I så fall kan tillväxten efter en tid bli<br>betydligt starkare än prognosticerat — med åtföljande konsekvenser för<br>inflationen på ett par års sikt.</p>
<p>13</p>
<p>En annan risk gäller utvecklingen i Japan och Tyskland. Den förväntade Prop. 1991/92:100<br>mycket "mjuka landningen" av dessa ekonomier kan visa sig vara allt för Bil. 1.1<br>optimistisk. Eventuellt har inte hela effekten av den penningpolitiska<br>åtstramning som ägt rum tidigare ännu slagit igenom fullt ut med<br>innebörden att den pågående avmattningen underskattats. Till detta kan<br>fogas att den underliggande inflationen i främst Tyskland ligger kvar på<br>hög nivå. Utrymmet för penningpolitiska lättnader bedöms därför vara<br>begränsat med hänsyn till den höga prioritet som ges åt inflationsbekämp-<br>ningen. Mot bakgrund av erfarenheterna av den oväntat djupa konjunk-<br>turnedgången i de anglosaxiska länderna kan därför antagandet om en<br>"mjuklandning" av de japanska och tyska ekonomierna visa sig vara<br>alltför optimistiskt. En fortsatt stram penningpolitik i Tyskland tvingar<br>sannolikt övriga länder anslutna till växelkurssamarbetet inom EMS att<br>följa med i denna penningpolitiska inriktning, vilket skulle kunna leda till<br>att återhämtningen i dessa länder blir svagare.</p>
<p>En utveckling med starkare tillväxt än förväntat i Förenta staterna och<br>en svagare tillväxt i Japan ökar risken för att de externa obalanserna,<br>som under de senaste åren reducerats markant, åter tilltar. Detta skulle<br>kunna resultera i ökad oro på de finansiella marknaderna samt ge ny<br>näring till de handelspolitiska friktioner som växte fram under 1980-<br>talet.</p>
<h4>2.2 Länderöversikter</h4>
<h5>Förenta staterna</h5>
<p>Vändpunkten i den amerikanska konjunkturen nåddes förra våren, då<br>lägre räntor, oljepriser och en ljusare tro på framtiden skapade bättre<br>tillväxtförutsättningar. Återhämtningen gick dock långsammare än vanligt<br>efter en recession och under hösten 1991 befarade många att den helt<br>kommit av sig. Det var framför allt den långsamma penningmängdstill-<br>växten och den åter försämrade framtidstron hos konsumenterna som<br>ingav oro. Sammantaget bedöms den totala produktionen ha fallit med<br>ungefär 3/4% 1991. Den svaga efterfrågan tillsammans med de lägre<br>oljepriserna innebar att inflationen dämpades till ca 4 1/4%.</p>
<p>Huvudscenariot i följande prognos är att svaghetstendensema under<br>hösten var av tillfällig art och att återhämtningen fortsätter.</p>
<p>Den viktigaste faktorn bakom återhämtningen är den gradvisa lättnad<br>av penningpolitiken som centralbanken genomfört sedan våren 1989 och<br>framför allt sedan slutet av 1990. Det tar dock tid innan lägre räntor får<br>effekt för investeringar samt konsumtion, och än så länge har de lägre<br>räntorna inte lett till en uppgång i kredigivningen. Det har funnits<br>farhågor för att detta skulle bero på att bankerna — också tyngda av<br>tidigare kreditförluster — har tvingats neka även kreditvärdiga företag och<br>hushåll nya lån för att kunna leva upp till de nya och strängare kapital-<br>täckningsreglema. Detta skulle kunna utgöra en broms för återhämtning-<br>en. Troligare är dock att företagen och hushållen inte ansett framtidsut-<br>sikterna tillräckligt goda för att vilja ta upp lån. Detta väntas dock ändras<br>i år och därmed stimulera såväl investeringar som konsumtion.</p>
<p>14</p>
<p>Om penningpolitiken gradvis har lagt grunden för en återhämtning,<br>gäller det motsatta för finanspolitiken. Den kraftiga ökningen av<br>budgetunderskottet under 1980-talet har gjort att finanspolitiken i<br>nuvarande skede inte kan användas i stabiliseringspolitiskt syfte. Hösten</p>
<p>1990 slöt kongressen och presidenten en budgetuppgörelse som innebar<br>att underskottet skulle vara utraderat i mitten av 1990-talet. Under förra<br>och innevarande budgetår fortsätter underskottet att öka framför allt<br>p.g.a. försämrade skatteintäkter, men från och med nästa budgetår väntas<br>utgiftsnedskämingar samt ökade skatteintäkter till följd av konjunkturupp-<br>gången leda till en minskning av underskottet. Ambitionen att uppnå<br>budgetbalans i mitten av 1990-talet har dock övergivits. Finanspolitiken<br>bedöms få en kontraktiv effekt på ekonomin både 1992 och 1993. Denna<br>förutses dock inte vara tillräckligt kraftig för att utgöra ett hot mot<br>återhämtningen i ekonomin.</p>
<p>Den viktigaste drivkraften bakom återhämtningen är den privata<br>konsumtionen, som står för hela 2/3 av totalefterfrågan. Uppgången i den<br>privata konsumtionen möjliggörs av en ökad disponibelinkomst orsakad<br>av såväl en bättre reallönetillväxt som högre sysselsättning. Investeringar-<br>na framför allt i bostäder men även i maskiner och anläggningar väntas<br>också ta lärt. Även här gäller dock att uppsvinget inte blir lika kraftigt<br>som efter tidigare recessioner.</p>
<p>Tesen att lagercykeln skulle ha spelat ut sin roll är sannolikt felaktig. I<br>motsats till förväntningarna var lageravvecklingen relativt kraftig under<br>recessionen, vilket innebar att lagren var mycket låga i slutet av 1991.<br>Den uppbyggnad av lagren som väntas ske både i år och nästa år ger<br>betydande bidrag till efterfrågetillväxten.</p>
<p>Nettoexporten väntas dock dra ned tillväxten betydligt 1992 då den<br>inhemska efterfrågetillväxten drar igång importen samtidigt som exporten<br>fortsätter att utvecklas relativt blygsamt. Det är först 1993 - då återhämt-<br>ningen i världsekonomin väntas ha kommit igång på allvar - som<br>exporten kommer upp i samma expansionstakt som importen. Dollarn är<br>i dagsläget mycket konkurrenskraftig och med nuvarande växelkurser<br>vinner USA sannolikt marknadsandelar både 1992 och 1993.</p>
<p>Sammantaget väntas tillväxten uppgå till omkring 2% 1992 och 3 1/2%<br>nästa år. Inflationen väntas dämpas till 3 3/4% i år för att nästa år åter<br>öka till 4 1/4%.</p>
<h5>Japan</h5>
<p>Efter en inledningsvis mycket stark BNP-tillväxt, mattades aktiviteten<br>markant under återstoden av 1991. Effekter av en relativt lång period av<br>ekonomisk-politisk stramhet samt en restriktiv kreditgivning från<br>bankerna resulterade i en avmattning av de privata investeringarna,<br>främst bostadsinvesteringar, som föll under loppet av året. För helåret</p>
<p>1991 dämpades tillväxten till preliminärt 4 1/2% från 5,6% 1990. Den<br>lägre ekonomiska aktiviteten väntas fortgå under större delen av 1992,<br>och först under slutet av året väntas ekonomin återgå till en stabil icke-<br>inflationsdrivande tillväxt på ca 3 1/2%.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>15</p>
<p>Pris- och kostnadstrycket i ekonomin avtog i takt med att aktiviteten<br>mattades. Även det tidigare ansträngda läget på arbetsmarknaden lättade<br>något, med resultatet att löneutvecklingen dämpades. Den lugnare<br>inhemska efterfrågetillväxten resulterade också i att handels- och<br>bytesbalansöverskottet ökade kraftigt under loppet av 1991. Under senare<br>delen av förra året stagnerade importen. Ytterligare bidragande orsaker<br>till denna utveckling var en förbättring av bytesförhållandet samt stora<br>vinsthemtagningar i böljan av året från japanska bolag i utlandet.</p>
<p>Penningpolitiken var fortsatt stram fram till mitten av 1991, då den<br>avtagande produktionstillväxten och inflationstrycket skapade utrymme<br>för en lättnad. Den dämpade tillväxten bidrar till en fortsatt avtagande<br>prisökningstakt under loppet av 1992 och 1993. Förutsättningar skapas<br>då för ytterligare lättnader av penningpolitiken, även om detta utrymme<br>bedöms vara begränsat. Fortfarande är läget på arbetsmarknaden relativt<br>stramt, varför en alltför kraftig penningpolitisk lättnad kan resultera i ett<br>förnyat inflationstryck. Sänkta räntor kan vidare resultera i en försvag-<br>ning av yenen och därmed ytterligare späda på det redan växande<br>överskottet i utrikeshandeln, vilket ur ett handelspolitiskt perspektiv inte<br>vore önskvärt för den japanska regeringen. Även inom finanspolitiken,<br>som under de senaste åren varit inriktad på att konsolidera de statliga<br>finanserna, är utrymmet relativt begränsat att stimulera ekonomin.</p>
<p>Flera faktorer talar för att ekonomin kommer fortsätta att utvecklas<br>svagt ytterligare en tid. Lönsamheten inom industrin försämrades<br>påtagligt under senare delen av 1991, och inga större förbättringar väntas<br>redan under innevarande år. Det tydliga sambandet i Japan mellan<br>näringslivets investeringar och företagens vinstutveckling talar således för<br>en fortsatt avmattning av investeringarna. Det försämrade vinstläget i<br>industrin medför sannolikt också att de för löneutvecklingen så viktiga<br>bonusutbetalningama kommer att reduceras. Detta i kombination med en<br>lägre sysselsättningstillväxt talar för att också den privata konsumtionen,<br>som står för ca 60 procent av totalefterfrågan, kommer att dämpas. Den<br>samlade inhemska efterfrågan väntas därför utvecklas svagt under 1992.</p>
<p>Nettoexporten väntas bidra till BNP-tillväxten under hela prognosperio-<br>den. Lägre inhemsk efterfrågan dämpar importtillväxten, samtidigt som<br>exporten gynnas av den inledda återhämtningen i de anglosaxiska<br>länderna samt en rad kontinentaleuropeiska länder. Under slutet av 1992<br>bör effekterna av redan genomförda och eventuellt ytterligare penning-<br>politiska lättnader resultera i en svag återhämtning av den privata<br>konsumtionen och investeringarna. Sammantaget innebär detta att BNP<br>beräknas växa med ca 2 1/2% i år och 2 3/4% 1993. Inflationen väntas<br>uppgå till 2 1/2% respektive 2% i år och nästa år.</p>
<h5>Västeuropa</h5>
<p>De flesta länder i Västeuropa — med undantag för Storbritannien, Finland<br>och Sverige — har erfarit en relativt mild konjunkturavmattning främst<br>beroende på en stark export till den tyska marknaden. Den positiva<br>handelseffekten har dock till viss del motverkats av att de länder som är</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>16</p>
<p>anslutna till växelkurssamarbetet inom EMS har tvingats ansluta sig till<br>den tyska centralbankens restriktiva penningpolitik. Under 1992 och 1993<br>förutses tillväxten återhämtas i de flesta europeiska länder. Den tidigare<br>starka draghjälpen från den tyska ekonomin minskar dock allt eftersom<br>aktiviteten i den tyska ekonomin avtar, vilket innebär att återhämtningen<br>blir relativt svag. För OECD-Europa förutses en BNP-tillväxt på drygt<br>2% 1992 och ca 2 1/2% 1993</p>
<p>Totalproduktionen i västra Tyskland beräknas ha ökat med drygt 3%</p>
<p>1991. Bakom den snabba tillväxten låg en kraftigt ökad efterfrågan från<br>östra Tyskland. Som ett resultat av den starka inhemska efterfrågan<br>ökade importen markant under året och tillsammans med en vikande<br>exporttillväxt ledde detta till att bytesbalansen — för första gången sedan<br>böljan av 1980-talet — uppvisade ett underskott.</p>
<p>Inflationen ökade till närmare 4,5% efter halvårsskiftet 1991 beroende<br>på högre indirekta skatter, men även därför att den underliggande<br>inflationen steg. Gällande löneavtal har inneburit genomsnittliga<br>lönehöjningar på ca 7%. Kraven inför de förestående avtalsförhandlingar<br>pekar mot fortsatt rätt betydande löneökningar.</p>
<p>Under sommarmånaderna och böijan av hösten 1991 visade allt fler<br>konjunkturindikatorer på att en avmattning var på väg i Tyskland.<br>Industriproduktionen växte långsammare och den inhemska orderingången<br>dämpades radikalt. Enkätundersökningar — som visar företagens förvänt-<br>ningar om den framtida ekonomiska utvecklingen — signalerade pessi-<br>mism. Exporten bromsades upp, framför allt p.g.a. konjunkturavmatt-<br>ningen i Europa. Under de sista månaderna 1991 ökade emellertid<br>orderingången till utlandet något.</p>
<p>I augusti 1991 höjde Bundesbank både diskontot och Lombardräntan.<br>Centralbanken fastställde under förra året också en snävare tillväxtram<br>för penningmängden (M3). Förra året uppgick statens nettoupplåning till<br>ca 65 miljarder D-mark, men regeringen avser att minska upplånings-<br>behovet till 50 miljarder D-mark 1992 och till 30 miljarder D-mark 1994.<br>I syfte att minska budgetunderskottet och för att anpassa sig till övriga<br>EG-länder har regeringen lagt fram förslag om att höja momsen från<br>14% till 15% den 1 januari 1993.</p>
<p>Sammantaget väntas den ekonomiska tillväxten att dämpas till drygt 2%<br>både 1992 och 1993. Ekonomin kommer fortsatt att belastas hårt av<br>kostnaderna för att bygga upp de östra delarna. Vidare får Tyskland inte<br>samma draghjälp från utlandet som under den internationella konjunktur-<br>uppgången i mitten av 1980-talet, beroende på att återhämtningen i<br>omvärlden blir svagare och på att investeringarna inte väntas öka lika<br>kraftigt som vid tidigare internationella konjunkturvändningar.</p>
<p>Inflationen beräknas att uppgå till ca 4% 1992 och 3 3/4% 1993.1 takt<br>med att konjunkturen dämpas är det troligt att lönutvecklingen kommer<br>att lugna ner sig. Å andra sidan innebär den föreslagna momshöj ningen<br>1993 en ökning av konsumentpriserna med 3/4 procentenhet.</p>
<p>I östra Tyskland beräknas bottenläget nu vara nått, även om en bred<br>återhämtning kan dröja. En faktor som skulle kunna försena återhämt-<br>ningen är att lönerna inte har någon realistisk koppling till produktivitet-</p>
<p>2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1.<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>17</p>
<p>en, vilket därmed försämrar konkurrenskraften. Detta kan försvåra Prop. 1991/92:100<br>omställningen av företagen och kommer sannolikt att öka arbetslösheten Bil. 1.1<br>ytterligare.</p>
<p>Den franska ekonomin återhämtade sig gradvis under 1991 efter<br>nedgången i samband med Gulf-krisen. Industriproduktionen har ökat<br>sedan andra kvartalet i fjol. Den ekonomiska tillväxten väntas fortsätta<br>att tillta under första hälften av 1992, varefter den förutses ha nått<br>potentiell nivå. Återhämtningen leds av en stark nettoexport samt en ökad<br>privat konsumtion. En fördelaktig utveckling av enhetsarbetskostnaden<br>bidrog under 1991 till stora marknadsandelsvinster för den konkurrensut-<br>satta sektorn och nettoexporten gav ett stort bidrag till BNP-tillväxten.<br>Denna utveckling antas fortsätta under första hälften av 1992. I takt med<br>att importefterfrågan i Tyskland avtar samtidigt som den inhemska<br>efterfrågan i Frankrike ökar kan bidraget från nettoexporten till efter-<br>frågetillväxten väntas avta. Den inhemska efterfrågan kommer att<br>stimuleras av stigande realinkomster i hushållen, en återhämtning av<br>sysselsättningen samt en uppgång av de privata investeringarna.</p>
<p>Det övergripande målet för den ekonomiska politiken har även i<br>lågkonjunkturen varit inflationsbekämpningen. Trots lågkonjunkturen<br>minskade underskottet i de offentliga finanserna under fjolåret till ca<br>1,5% av BNP. Både budgetunderskottet och statsskulden i relation till<br>BNP ligger under genomsnittet för OECD-ländema. Det penningpolitiska<br>manöverutrymmet begränsas av deltagandet i ERM. Trots att förtroendet<br>för den franska penningpolitiken ökat under senare år och inflationen är<br>bland de lägsta inom EG, tvingades Frankrike följa den tyska räntehöj-<br>ningen hösten 1991. Fortsatt höga realräntor utgör den viktigaste<br>hämmande faktorn för en återhämtning av de privata investeringarna.<br>Fortfarande är den höga arbetslösheten det överskuggande problemet i<br>fransk ekonomi. Konjunkturnedgången ledde snabbt till en ökning av<br>arbetslösheten från redan höga ca 9% till ca 10%. BNP väntas växa med<br>ungefär 2 1/2% 1992 och knappt 3% 1993. Konsumentpriserna antas<br>stiga med knappt 3 % per år under prognosperioden.</p>
<p>I Storbritannien har nedgången i totalproduktionen, som inleddes andra<br>halvåret 1990 och som fortsatte första halvåret 1991, planat ut. Den<br>förväntade återhämtningen har dragit ut på tiden men mot slutet av 1991<br>kunde en svag ökning av produktionen noteras. En stor del av återhämt-<br>ningen kan dock tillskrivas att oljeproduktionen — efter en tids stag-<br>nation — åter börjat expandera.</p>
<p>Sedan inträdet i ERM i oktober 1990 sänktes basräntan — det främsta<br>penningpolitiska instrumentet i Storbritannien — successivt från 15 % till<br>10,5% hösten 1991. Nedgången skedde i takt med att inflationen<br>dämpades. Penningpolitiken kan dock fortfarande anses vara stram.<br>Realräntan ligger kvar på en historiskt sett hög nivå. En hög realränta i<br>kombination med ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande i industrin samt en<br>fortsatt strävan bland företagen att minska sin höga skuldsättning antas<br>fortsätta att verka dämpande på de privata investeringarna. Dessa förutses<br>sålunda fälla ytterligare under första hälften av 1992 för att mot årets slut<br>åter bölja öka.</p>
<p>18</p>
<p>Återhämtningen av den ekonomiska tillväxten förutses vara ledd av den Prop. 1991/92:100<br>privata konsumtionen. Konsumtionen stimuleras av såväl en svag ökning Bil. 1.1<br>av hushållens realinkomst som en viss nedgång av sparkvoten. Under</p>
<p>1991 slöts löneavtal på successivt lägre nivåer inom alla sektorer i<br>ekonomin framför allt beroende på den snabbt försämrade situationen på<br>arbetsmarknaden samt den markanta dämpningen av inflationen. Också<br>pundets inträde i ERM bidrog troligen till förväntningar om lägre<br>framtida inflation. Löneökningarna väntas fortsätta dämpas 1992, dock<br>inte i samma omfattning som inflationen varför en real löneökning<br>förutses. Uppgången av hushållens reala inkomster begränsas emellertid<br>av att sysselsättningen sannolikt fortsätter att minska.</p>
<p>Styrkan i den konsumtionsledda återhämtningen hänger samman med<br>utvecklingen av hushållens sparkvot. Med en stabilisering av arbetsmark-<br>nadsläget minskar ett av de osäkerhetsmoment som bidrog till uppgången<br>i sparandet under perioden 1988-1991. Dessutom har räntenedgången<br>minskat hushållens skuldbörda. Sammantaget innebär detta att en viss<br>nedgång av sparkvoten sannolikt inträffar under prognosperioden.</p>
<p>Under 1991 gav nettoexporten ett positivt bidrag till efterfrågetillväxten<br>till följd av minskad import och svagt ökande export. I konjunkturåter-<br>hämtningen förutses detta slå om till ett negativt bidrag. Ökningen av<br>privat konsumtion består främst av en uppgång av konsumtionen av<br>varaktiga konsumtionsvaror för vilka importbenägenheten är hög. Vidare<br>torde den cykliska uppgången i varulager bidra till nettoimporten genom<br>sitt stora importinnehåll. Sammantaget väntas BNP öka med knappt 2%</p>
<p>1992 och ca 3% 1993. Inflationen, mätt i detaljhandelsledet, förväntas<br>uppgå till 3 - 3 1/2% under prognosperioden.</p>
<h5>Norden</h5>
<p>I de nordiska länderna är det utvecklingen i Finland som markant avviker<br>från övriga OECD-området. Recessionen har blivit betydligt kraftigare<br>än tidigare förutsett. Förra året föll BNP med ca 5 %. Under förutsättning<br>att tillväxten i OECD-området vänder uppåt som förväntat och med<br>beaktande av den devalvering av finska marken som har skett och de låga<br>löneavtal som träffats kan en exportledd återhämtning av konjunkturen<br>förutses i år och nästa år. I Danmark och Norge förutses en fortsatt<br>gynnsam produktionstillväxt, till vilken inhemsk efterfrågan bidrar i<br>ökande grad under prognosperioden.</p>
<p>I huvudsak ljusa utsikter gäller för den danska ekonomin fram till<br>1993. Efter flera år av fällande privat konsumtion och investeringar ökar<br>nu den inhemska efterfrågan. Utrikeshandeln fortsätter att bidra till<br>produktionsutvecklingen. Sammantaget väntas BNP växa med 2 1/2%</p>
<p>1992.</p>
<p>Industriinvesteringarna väntas öka med drygt 6% i år och ännu mer</p>
<p>1993. Även den privata konsumtionen förutses öka de närmaste åren.<br>Hushållssparandet fäller och kan rent av bli negativt 1993. Det samlade<br>privata sparandet sjunker däremot endast obetydligt.</p>
<p>Stora produktivitetsförbättringar medför att den ökande aktivitetsnivån</p>
<p>19<br></p>
<p>endast leder till en obetydlig ökning av sysselsättningen. Arbetslösheten<br>i Danmark förutses därmed ligga kvar på ca 10% av arbetsstyrkan.</p>
<p>Prisutvecklingen har varit gynnsam de senaste åren, och konsument-<br>priserna steg med endast 3% 1991. Denna utveckling väntas bestå under<br>prognosperioden och Danmark har fortsatt en av de lägsta inflationstak-<br>terna i västvärlden. En viktig orsak till detta är låga lönekostnadsökning-<br>ar, en stigande effektiv kronkurs och sänkta punktskatter. Resultatet är<br>en fortsatt förbättring av den internationella konkurrenskraften.</p>
<p>Det budgetförslag som lagts fram för 1992 innebär en stram finanspoli-<br>tik i syfte att minska budgetunderskottet, konsolidera överskottet i<br>bytesbalansen och hålla kostnadsökningarna lägre än i omvärlden. Såväl<br>offentlig konsumtion som investeringar fäller. Stor vikt fästs vid<br>ansträngningarna att åstadkomma förändringar i arbetslöshetsersättningen,<br>dagpengesystemet. Olika förslag finns för att genom reformer på detta<br>område bidra till större flexibilitet på arbetsmarknaden. I nuläget bedöms<br>inflationstakten böija stiga redan vid en arbetslöshet kring 8%. Bl.a. som<br>följd av den höga arbetslösheten uppvisar statsfinanserna fortsatt ett<br>underskott motsvarande 1% av BNP. Den samlade offentliga sektorns<br>underskott avtar emellertid och väntas bli eliminerat 1993.</p>
<p>Extembalansen fortsätter att förbättras. Danmarks starka exportfram-<br>gångar, framför allt på den tyska marknaden, ledde till att bytesbalansen<br>1990 uppvisade ett överskott för första gången sedan 1960-talet.<br>Överskottet i handels- och bytesbalansen väntas stiga ytterligare under<br>prognosperioden. Exporten förutses vinna marknadsandelar då konkur-<br>renskraften stärks genom den låga kostnadsutvecklingen och produktivi-<br>tetsförbättringar. Tillväxtbidraget från nettoexporten förutses dock minska<br>eftersom även importen ökar.</p>
<p>Danmark bedöms få en BNP-tillväxt på 3% nästa år, huvudsakligen<br>genererad av den inhemska efterfrågan. Arbetslösheten väntas böija avta<br>tidigast 1993.</p>
<p>Den finska ekonomin har på kort tid gått in i en djup recession.<br>Utvecklingen är en följd av den överhettning som rådde i slutet av 1980-<br>talet då efterfrågan vida översteg produktionen, extembalansen försämra-<br>des och räntenivån steg. Hela ekonomin drabbades av en rekyl efter den<br>tidigare kraftiga högkonjunkturen och totalproduktionen böljade fälla i<br>slutet av 1990. Utöver urholkad konkurrenskraft har Finlands export<br>dessutom kraftigt reducerats genom bortfallet av huvuddelen av sovjet-<br>exporten. Detta har väsentligt förstärkt recessionen. Den dramatiska<br>försämringen av det ekonomiska läget ledde under hösten 1991 — trots<br>den tidigare knytningen av marken till ecu — till ett försvagat förtroende<br>för den finska marken och stora valutautflöden. Den 15 november<br>devalverades marken med 12,3%. Därefter slöts ett inkomstpolitiskt avtal<br>som innebar en frysning av de nominella lönerna under 1992.</p>
<p>Inhemsk efterfrågan minskade 1991 med över 6%, med dramatiska fäll<br>både för privat konsumtion och investeringar. Sammantaget gav detta ett<br>fäll i BNP på 5%. Devalveringen och inkomstuppgörelsen stärker<br>väsentligt Finlands konkurrenskraft. I år väntas de inhemska efterfråge-<br>komponentema fortsätta att fälla, men en kraftig förbättring av netto-<br>exporten bidrar till att stoppa fallet i BNP.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>20</p>
<p>Sysselsättningsläget har försämrats lika dramatiskt som produktionen.<br>Minskningen har varit störst i tillverkningsindustrin och byggnadssektorn.<br>Efterfrågan på arbetskraft fortsätter att fälla även under 1992. Trots att<br>utbudet av arbetskraft sjunker något beräknas antalet arbetslösa i år till<br>i genomsnitt 250.000, motsvarande 10% av arbetskraften.</p>
<p>Regeringen Ahos ekonomiska politik riktas i stor utsträckning mot<br>strukturella problem. Den konkurrensutsatta sektorn ska stärkas för att<br>möta den europeiska integrationen. Effektiviteten på marknaderna ska<br>förbättras genom ökad konkurrens och minskade regleringar.</p>
<p>Finanspolitiken för 1991 hade en expansiv effekt. Statsfinanserna har<br>försämrats kraftigt och uppvisar stora underskott. Minskade skatteintäkter<br>och ökade utgifter för bl.a. arbetslöshetsskydd väntas i år leda till ett<br>nettofinansieringsbehov på 40 miljarder mark. För att begränsa budget-<br>underskottet ingår ett stort antal besparingsförslag samtidigt som<br>intäkterna ökas genom bl.a. höjning av miljöskatter och införande av<br>reseskatt.</p>
<p>Den låga aktivitetsnivån har avsevärt dämpat inflationstrycket i den<br>finska ekonomin. Att konsumentprisernas ökningstakt 1991 i genomsnitt<br>nådde 4% beror till viss del på avgiftsökningar. Som en följd av framför<br>allt höjda importpriser p.g.a. devalveringen väntas inflationstakten öka<br>till 5,5% 1992.</p>
<p>Minskningen av östexporten samt en nedgång i efterfrågan på viktiga<br>västmarknader medförde en volymnedgång på 8% för den finska<br>exporten 1991. Kraftigt minskad inhemsk efterfrågan på investeringsvaror<br>och varaktiga konsumtionsvaror har dock bidragit till ett ännu större fall<br>i importen, varför handelsbalansen visar ett överskott. Väsentligt<br>förbättrad konkurrenskraft i kombination med växande efterfrågan på<br>västmarknadema väntas leda till att varuexportens volym stiger med 7 %<br>1992 samtidigt som importen fortsätter att fälla.</p>
<p>1993 kommer förbättringen i konkurrenskraft att ge en exportledd<br>BNP-tillväxt på 3 %. En viss förbättring av sysselsättningsläget kan väntas<br>mot slutet av 1993.</p>
<p>Konjunkturen i Norge tog inte färt enligt förväntningarna. Visserligen<br>ökade totala BNP med omkring 2 3/4% 1991, men det var exporten från<br>och investeringar i olje- och skeppsnäringama som stod för merparten av<br>tillväxten. Trots en kraftig ökning av hushållens disponibla inkomst<br>stagnerade den privata konsumtionen. Hushållen använde pengarna till att<br>betala av sina skulder i stället för att konsumera. Den främsta anledning-<br>en till detta var troligen de försämrade avdragsmöjlighetema för<br>ränteutgifter i och med genomförandet av skattereformen i år. Tillsam-<br>mans med en svag investeringsefterfrågan ledde detta till att tillväxten i<br>fästlandsekonomin stannade vid ca 3/4% 1991.</p>
<p>Förväntningarna är nu att tillväxten i fästlandsekonomin ska komma i<br>fäs med den i "off-shore" under 1992 och uppgå till ungefär 2 1/2%.<br>Hushållens skuldkonsolidering väntas nu vara över och ökningen av<br>disponibelinkomsten kan åter användas till konsumtion. Försöken att med<br>hjälp av en kraftig expansion av finanspolitiken — som inleddes 1989 —<br>stimulera ekonomin förväntas slutligen få effekt. Den ekonomisk politiska<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>21</p>
<p>strategin har samtidigt lett till en kraftig ökning av budgetunderskottet,<br>vilket förutses uppgå till 24,5 mdr norska kronor 1992.</p>
<p>Nästa år väntas fästlandsekonomin expandera snabbare än den totala<br>BNP, 2 3/4% respektive 2 1/4%, beroende på en fortsatt hög privat<br>konsumtion och stora investeringar.</p>
<p>Den långa perioden av dämpad efterfrågan i fästlandsekonomin har<br>bidragit till en gradvis nedgång i inflationen. Förra året ökade konsu-<br>mentpriserna med ca 3 1/2%, vilket var mindre än for OECD-ländema<br>i genomsnitt. Efter en marginell uppgång till 3 3/4% 1992 väntas<br>inflationen åter sjunka till ca 3 1/4% 1993.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>22</p>
<h3>3 Utrikeshandel</h3>
<p>Den internationella lågkonjunkturen under förra året var särskilt djup på<br>några av Sveriges viktigaste exportmarknader. Detta bidrog till att den<br>svenska varuexporten minskade 1991. Tunga branscher inom svensk<br>verkstads- och basindustri har drabbats hårt. Industrins konkurrenskraft<br>förbättras emellertid i år och 1993 enligt prognoserna, vilket tillsammans<br>med en högre marknadstillväxt gör exportens framtidsutsikter ljusare.<br>Den inhemska lågkonjunkturen har lett till att importen minskat betydligt<br>kraftigare än exporten. Handelsbalansen har därmed förbättrats avsevärt.<br>Detta har också lett till en markant förbättring i bytesbalansen.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<h4>3.1 Exporten</h4>
<h5>Konkurrenskraft och marknadsandelar</h5>
<p>Exportföretagens konkurrenskraft försämrades påtagligt under andra<br>hälften av 1980-talet. Medan konkurrentländernas totala exportvolym för<br>bearbetade varor steg med drygt 34% under perioden 1985-1989 uppgick<br>motsvarande ökning för Sverige till knappt 20%. Exportpriset steg under<br>samma period ca 9% mer på svenska än på konkurrentländernas<br>produkter.</p>
<p>Marknadsandelsutvecklingen kan inte enbart förklaras av det relativa<br>prisläget. Strukturella faktorer som sammanhänger med exportens<br>produkt- och ländersammansättning inverkar också på utvecklingen.<br>Jämfört med konkurrentländerna har Sverige en större andel produkter<br>från basindustrin i exporten, 23 % jämfört med drygt 13 % för OECD.</p>
<p>Tabell 3:1 Varuexportens produkt- och ländersammansättning 1991</p>
<p>Andelar av total varuexport i procent</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Produktinriktning</p></td><td colspan="2">
<p>Länderinriktning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skogsvaror</p></td><td>
<p>18,8</p></td><td>
<p>Norden</p></td><td>
<p>21,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mineralvaror</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>EG exkl. Danmark</p></td><td>
<p>48,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kemivaror</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>Östeuropa</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energivaror</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>Nordamerika</p></td><td>
<p>9,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verkstadsvaror</p></td><td>
<p>47,2</p></td><td>
<p>Latinamerika</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td></td><td>
<p>DAEs i Sydostasien</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>metallvaror</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>Japan</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>maskiner</p></td><td>
<p>16,4</p></td><td>
<p>Mellanöstern</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>elektroprodukter</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>Afrika</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>vägfordon</p></td><td>
<p>12,6</p></td><td>
<p>Övriga länder</p></td><td>
<p>7,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga varor</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Med Sydostasiatiska DAEs avses här Hongkong, Singapore, Sydkorea och<br>Taiwan.</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån.</p>
<p>Den allt svagare efterfrågan under de senaste åren i USA, Storbritan-<br>nien och Norden har dragit ned den svenska exporten. Det faktum att en<br>stor del av vår export går till Norden har missgynnat Sverige. Ett motsatt<br>förhållande rådde åren 1985 och 1986 i samband med en relativt god<br>efterfrågetillväxt i Norden.</p>
<p>23</p>
<p>Marknadsandelsutvecklingen kan schematiskt fördelas på de tre ovan<br>nämnda faktorerna, dvs. bidraget från produkt- och länderinriktning samt<br>konkurrensläge. Konkurrensfaktorn kan beräknas som skillnaden mellan<br>den faktiska marknadsandelsutvecklingen och en tänkt utveckling där<br>både exportens länder- och produktinriktning varit lika med konkurrent-<br>ländernas. "Konkurrensfaktorn" blir därmed en restpost, som innehåller<br>övriga faktorer som påverkar marknadsandelen, dvs. kostnadsläge,<br>relativpriser, marknadsföring, produktutveckling, service m.m., men<br>även faktorer som påverkar utbudet. Exempelvis bidrog den överhettning<br>som uppstod i svensk ekonomi åren 1988 och 1989 till andelsförluster.</p>
<p>I diagram 3:1 sammanfattas Sveriges marknadsandelsutveckling under<br>1980-talet för tillverkningsindustrin på världsmarknaden. Marknadsan-<br>delen är beräknad som den svenska exportens värdeandel av 18 OECD-<br>länders exportvärde. Andelsförlustema 1988 förklaras främst av en<br>ogynnsam marknadsinriktning, medan både produktinriktning och<br>konkurrensfaktor gav ett positivt bidrag. 1989 bidrog samtliga faktorer<br>till ökade marknadsandelsförluster, men konkurrensfaktorn spelar störst<br>roll. Motsvarande beräkning för de följande åren saknas, men den<br>ogynsamma marknads- och produktinriktningen har fortsatt under<br>innevarande lågkonjunktur. Det negativa bidraget från konkurrensfaktorn<br>bör däremot ha avtagit eftersom relativprisökningen från 1984 upphörde<br>1990 och relativpriset väntas därefter minska ytterligare.</p>
<p>Diagram 3:1 Sveriges marknadsandel for tillverkningsindustrin på världsmark-<br>naden uppdelad på produkt- och länderinriktning samt övriga faktorer<br>(konkurrensläge m.m.)</p>
<p>Procent</p>
<p>5</p>
<p>4</p>
<p>3</p>
<p>2</p>
<p>1</p>
<p>0</p>
<p>-1</p>
<p>-2</p>
<p>-3</p>
<p>-4</p>
<p>-5</p>
<p>-6</p>
<p>1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-37.png" style="width:263pt;height:163pt;"/>
<p>Källa: SINDCOM (Närings- och teknikutvecklingsverkets databas).</p>
<p>24</p>
<p>Finansdepartementets prognos över Sveriges export av bearbetade varor<br>görs vanligtvis huvudsakligen utifrån uppgifter om importen av dessa<br>varor till de 14 OECD-länder som är våra viktigaste marknader.<br>Marknadstillväxten för bearbetade varor inom dessa 14 OECD-länder<br>beräknas bli endast ca 1% 1991. 1992 bedöms ökningstakten bli knappt<br>5% och 1993 drygt 6%, vilket kan sägas vara en relativt svag återhämt-<br>ning. Under högkonjunkturen 1984-1986 växte marknaden i genomsnitt<br>med drygt 10% per år.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Tabell 3:2 Exportmarknadstillväxt, relativa priser, marknadsandelar och<br>export av bearbetade varor</p>
<p>Procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Exportmarknadstillväxt</p>
<p>14 OECD-länder</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>6,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>6,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Priser</p>
<p>14 OECD-länders<br>importriser, SEK</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svenska exportpriser</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativpris</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Marknadsandelar, volym</p>
<p>14 OECD-länder</p></td><td>
<p>-5,2</p></td><td>
<p>-3,6</p></td><td>
<p>-4,3</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>-5,0</p></td><td>
<p>-4,1</p></td><td>
<p>-3,3</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Exportvolym</p>
<p>14 OECD-länder</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Exportmarknadstillväxt avser en sammanvägning av importökningen av<br>bearbetade varor i olika länder. Som vikter har använts ländernas andelar som<br>mottagare av svensk export av bearbetade varor. OECD-ländernas importpriser<br>vägs samman på motsvarande sätt.</p>
<p>Källor: OECD, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Mot bakgrund av den osäkerhet som råder om den internationella<br>utvecklingen finns det skäl att befara att marknadstillväxten för svensk<br>export kan bli betydligt lägre än prognosticerat. En sämre marknadstill-<br>växt skulle innebära att återhämtningen i svensk ekonomi skulle gå<br>långsammare, i synnerhet om uppgången i ekonomin väntas bli export-<br>ledd. Om marknadstillväxten för bearbetade varor i år blir en procenten-<br>het lägre än beräknat kan den totala varuexporten beräknas bli 0,6<br>procentenheter, varuimporten 0,3 procentenheter och BNP 0,2 procent-<br>enheter lägre.</p>
<p>Marknadstillväxten kan också beräknas som förändringen i OECD-<br>ländemas exportvolym för bearbetade varor till världsmarknaden. Om<br>Sveriges totala export av bearbetade varor sätts i relation till detta<br>marknadstillväxtmått erhålls ett alternativt mått på marknadsandelen, se<br>tabell 3:3. Med detta sätt att räkna växte de svenska marknadsandelarna<br>på världsmarknaden snabbare under perioden 1982-1984. Världsmark-<br>nadsandelsförlustema därefter var inte heller lika stora som förlusterna<br>på OECD-marknaden fram till 1987. Därefter uppstod med undantag för<br>1991 större andelsförluster räknat på världsmarknaden totalt än på</p>
<p>25</p>
<p>OECD-marknaden. Det ser alltså ut som om Sveriges exportprodukter Prop. 1991/92:100<br>fått allt svårare att hävda sig på världsmarknaden jämfört med exporten Bil. 1.1<br>från de största konkurrentländerna. Andelsförlustema på OECD-<br>marknaden 1991 var också betydande.</p>
<p>Tabell 3:3 Alternativ beräkning av exportmarknadstillväxt, marknadsandelar<br>och export av bearbetade varor</p>
<p>Procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Exportvolym totalt</p>
<p>14 OECD-länders export</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>7,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sveriges export</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Sveriges marknadsandel, volym</p>
<p>Andel av 14 OECD:s export -5,8</p></td><td>
<p>-3,9</p></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>-2,0</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Exportmarknadstillväxt avser en sammanvägning av 14 OECD-länders<br>exportökning för bearbetade varor totalt. Som vikter har använts ländernas<br>betydelse som konkurrenter till svensk export.</p>
<p>Källor: OECD, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<h5>Svensk varuexport</h5>
<p>Prognosen över den svenska varuexporten utgår från metoden att beräkna<br>marknadstillväxt, relativpriser, marknadsandelar och export enligt tabell<br>3:2. Den mycket svaga marknadstillväxten 1991 medförde att svensk<br>export av bearbetade varor minskade med nära 2% i volym. Marknads-<br>andelsförlustema blev totalt sett emellertid inte lika stora som under<br>1990.</p>
<p>Under de närmast följande åren beräknas marknadsandelsförlustema för<br>svensk exportindustri successivt avta. En viktig orsak till förbättringen<br>är att den tidigare uppgången i Sveriges exportpris relativt konkurrentlän-<br>derna under perioden 1984-1989 brutits. Förutom att exportindustrin<br>pressade sina priser under 1990 gynnades den av att konkurrentländernas<br>valutor effektivt apprecierades mot den svenska kronan med nära 2%,<br>främst till följd av dollarns nedgång och D-markens uppgång. 1991<br>deprecierades kronan konkurrensvägt med knappt 1 % (valutakurserna är<br>låsta rent tekniskt med genomsnittskursema för november 1991 under<br>resten av prognosperioden). Genomsnittskursema för bl.a. den kanaden-<br>siska och amerikanska dollarn samt japanska yenen steg 1991 jämfört<br>med 1990, medan ecu-relaterade valutor sjönk.</p>
<p>Från 1991 till 1992 beräknas Sveriges relativpris för bearbetade varor<br>minska något. En låg kostnadsökning i industrin ger möjlighet till en<br>återhållsam prisutveckling. Industrins vinstmaiginal väntas ändå öka.<br>Även 1993 bedöms exportpriset stiga relativt långsamt, i ungefär samma<br>takt som för konkurrentländerna. Vinstmarginalerna beräknas öka något<br>mer 1993 än 1992.</p>
<p>Den relativprissänkning som nu sker är betydligt mindre jämfört med<br>den som möjliggjordes genom devalveringarna i böljan av 1980-talet, då<br></p>
<p>26</p>
<p>det svenska exportpriset för bearbetade varor under åren 1982-1983 Prop. 1991/92:100<br>sänktes med sammanlagt drygt 8% i förhållande till importpriset till 14 Bil. 1.1<br>OECD-länder. Den kraftiga relativprissänkningen bidrog starkt till att<br>exportindustrin kunde vända de tidigare marknadsandelsförlustema till<br>vinster. Industrins marknadsandelar på OECD-marknaden ökade med<br>drygt 9% i volym under åren 1982-1983.</p>
<p>Diagram 3:2 Marknadsandel och relativpris för Sveriges export av bearbetade<br>varor till 14 OECD-länder</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-38.png" style="width:277pt;height:186pt;"/>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet</p>
<p>Sveriges totala varuexport minskade med 11/2% 1991. I år beräknas<br>varuexporten öka med knappt 2% och med nära 4 1/5% 1993. Förutom<br>en ökad marknadstillväxt, beror uppgången på stärkt konkurrenskraft och<br>därmed avtagande marknadsandelsförluster.</p>
<p>Tabell 3:4 Export av varor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Mdr<br>kr.</p>
<p>1990</p></td><td colspan="2">
<p>Volymutveckling<br>procent per år</p></td><td rowspan="2">
<p>1993</p></td><td colspan="3">
<p>Prisutveckling<br>procent per år</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bearbetade varor</p></td><td>
<p>283,9</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fartyg</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>-26,2</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>8,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Petroleumprodukter</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga råvaror</p></td><td>
<p>43,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-4,7</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>-9,5</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>9,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa varor</p></td><td>
<p>339,8</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Alternativ uppdelning:</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Basindustriprodukter</p></td><td>
<p>81,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>6,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verkstadsprodukter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>exkl. fartyg</p></td><td>
<p>170,0</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga varor</p></td><td>
<p>88,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Basindustri omfattar gruvor, sågverk, massa- och pappersindustri samt järn-, stål- och metallverk<br>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>27</p>
<p>Verkstadsindustrins export minskade kraftigt 1991, med ca 3 1/2% i Prop. 1991/92:100<br>volym. I år beräknas efterfrågan successivt förbättras och exportvolymen Bil. 1.1<br>för dessa varor öka med drygt 2 1/2%. Nästa år beräknas den ta lärt<br>ordentligt i samband med den snabbare marknadstillväxten och förbättra-<br>de konkurrenskraften, och öka med drygt 6%.</p>
<p>För basindustrin beräknas exportvolymen öka långsammare än för<br>verkstadsindustrin. Från en volymökning med knappt 1% förra året,<br>beräknas exporten stiga med drygt 1% i år och med knappt 3% 1993.</p>
<h4>3.2 Importen</h4>
<p>Mot slutet av 1989 dämpades den svenska varuimporten. Nedgången<br>förstärktes under 1990. Första halvåret 1991 minskade varuimporten med<br>nära 8% i volym jämfört med motsvarande period 1990. En nedgång<br>inträffade för i stort sett samtliga varukategorier, men särskilt för<br>investerings- och insatsvaror samt personbilar. Undantag utgör importen<br>av eneigivaror, dagligvaror samt fartyg, vilka ökade.</p>
<p>Importen av bearbetade varor föll 1991 betydligt kraftigare än vad den<br>slutliga efterfrågan indikerar. Detta hänger delvis samman med att den<br>kraftiga lageravveckling som gjordes under året höll tillbaka importen.<br>Denna förklaring är dock inte tillräcklig. Inte heller den importvägda<br>efterfrågan, med lagerförändringen inkluderad, tydde på att importfallet<br>skulle bli så stort. En förklaring kan då vara att importandelen under<br>överhettningsåren drevs upp till mycket höga nivåer genom de kapacitets-<br>restriktioner som förelåg för den inhemska produktionen. När dessa<br>restriktioner sedan bortföll i nedgångsfäsen återgick importandelen till<br>mer normala nivåer. I ett sådant skede skulle importen falla snabbare<br>än den importvägda efterfrågan. Under 1992 och 1993 väntas lageromsla-<br>get bli positivt och därmed istället bidra till en starkare importtillväxt.</p>
<p>Tabell 3:5 Import av varor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Mdr<br>kr.</p>
<p>1990</p></td><td colspan="2">
<p>Volymutveckling<br>procent per år</p></td><td colspan="4">
<p>Prisutveckling<br>procent per år</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bearbetade varor</p></td><td>
<p>255,4</p></td><td>
<p>-7,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fartyg</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>43,0</p></td><td>
<p>-35,4</p></td><td>
<p>-5,8</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>8,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Råolja</p></td><td>
<p>17,0</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-13,3</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Petroleumprodukter</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>-4,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga råvaror</p></td><td>
<p>36,6</p></td><td>
<p>-5,4</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa varor</p></td><td>
<p>323,7</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Alternativ uppdelning'.</p></td><td colspan="7"></td></tr>
<tr><td>
<p>Basindustriprodukter</p>
<p>Verkstadsprodukter</p></td><td>
<p>38,8</p></td><td>
<p>-4,4</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>-7,3</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>exkl. fartyg</p></td><td>
<p>148,9</p></td><td>
<p>-9,1</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga varor</p></td><td>
<p>136,0</p></td><td>
<p>-2,9</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Basindustri omfattar gruvor, sågverk, massa- och pappersindustri samt järn-, stål- och metallverk.<br>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>28</p>
<p>För helåret 1991 föll varuimporten med nära 6%. För i år och 1993 Prop. 1991/92:100<br>beräknas emellertid importen öka, med 1% resp, knappt 3%. Importen Bil. 1.1<br>av varor från basindustrin minskade med ca 4 1/2% 1991, varor från<br>verkstadsindustrin med ca 9% och från övrig industri med ca 3%.<br>Importen av verkstadsprodukter beräknas öka med 1% i år och med<br>drygt 3 % nästa år, i samband med framför allt stigande produktion och<br>export.</p>
<p>Importpriset för bearbetade varor steg svagt under 1991. Medan<br>importprisema på papper och papp resp, järn- och stålvaror minskade låg<br>importpriset för verkstadsprodukter i stort sett stilla. I år beräknas<br>importpriset för bearbetade varor stiga med nära 2%. Till uppgången<br>bidrar prishöjningar för så gott som samtliga bearbetade varor utom<br>papper och papp, som bedöms ligga ungefär stilla. Nästa år bedöms<br>importprisema för bearbetade varor stiga med ca 2 1/2%.</p>
<h4>3.3 Bytesbalansen</h4>
<p>Handelsbalansen för basindustri- samt verkstadsprodukter har varit positiv<br>under 1980-talet, medan den för övriga varor visat underskott. Basindu-<br>strin har ökat sitt positiva bidrag medan verkstadsindustrins bidrag<br>minskat. Förhållandet är annorlunda under prognosperioden 1992-1993,<br>då främst verkstadsindustrin beräknas bidra till en förbättring i handels-<br>balansen. Denna utveckling hör samman med basindustrins, inte minst<br>skogsindustrins, fortsatta problem med överkapacitet och ökad konkur-<br>rens.</p>
<p>Sveriges handelsbalans visade 1991 preliminärt ett överskott på drygt<br>31 miljarder kr. vilket är mer än dubbelt så mycket som för 1990.<br>Förbättringen hänför sig så gott som helt till volymutvecklingen. Den<br>förbättrade handelsbalansen medförde att underskottet i bytesbalansen<br>minskade från ca 35 miljarder kr. 1990 till knappt 19 miljarder kr. 1991.</p>
<p>Diagram 3:3 Sveriges handelsbalans uppdelad på bas- och verkstadsindustrins<br>produkter samt övriga varor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-39.png" style="width:215pt;height:148pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-40.png" style="width:216pt;height:137pt;"/>
<p>■ Basindustri</p>
<p>□ Verkstadsind.</p>
<p>□ övriga varor</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet</p>
<p>29</p>
<p>Utvecklingen i avkastningsnettot bidrog också starkt till en bättre Prop. 1991/92:100<br>utveckling i bytesbalansen. Kapitalavkastningen visar visserligen fortsatt Bil. 1.1<br>stort underskott, men det beräknas växa i avsevärt lägre takt, vilket<br>främst förklaras av utvecklingen i räntenettot. Detta försämrades med<br>drygt 13 miljarder kr. 1990 mot omkring 6 miljarder kr. 1991. Under-<br>skottet beräknas fortsätta att stiga under de närmaste åren, men i ännu<br>lägre takt. Det hör framför allt samman med att den räntebärande skulden<br>till utlandet inte ökar lika mycket som tidigare, vilket förklaras bl.a. av<br>att de svenska direktinvesteringama utomlands mattades betydligt under<br>1991. Visserligen beräknas räntenettot försämras ett par miljarder<br>snabbare 1993 än 1992, men detta kan delvis förklaras av att en<br>omläggning av lån skett till länder med högre räntenivå i samband med<br>att kronan knöts till ecun. Investeringarna kan också väntas öka, och<br>därmed ränteutgifterna, då konjunkturuppgången tar fart 1993.</p>
<p>Under första halvåret 1991 genererade de svenska direktinvesteringama<br>inkl, återinvesterade vinstmedel ett utflöde på 35 miljarder kr. netto,<br>varav hela 24 miljarder i januari. Under resten av året var utflödet<br>mycket mindre. Dessutom gjordes stora desinvesteringar, dvs. vissa<br>utländska dotterbolag eller produktionsenheter avyttrades och företagen<br>omstrukturerades. A andra sidan ökade de utländska direktinvesteringama<br>i Sverige kraftigt, och uppgick till nära 35 miljarder kr. netto under<br>första halvåret 1991, (vilket till stor del förklaras av Tetra Paks köp av<br>Alfä-Laval). Det här innebär att de utländska direktinvesteringama i<br>Sverige i stort sett balanserade det svenska direktinvesteringsutflödet.<br>Mönstret under de senaste åren då utlandsinvesteringarna genererade<br>betydande underskott bröts alltså 1991. 1990 uppgick nettoutflödet för<br>direktinvesteringama till ca 70 miljarder kr.</p>
<p>De lägre svenska direktinvesteringama utomlands kan förklaras av flera<br>faktorer, som den kraftigt försämrade lönsamheten i framför allt industrin<br>i Sverige, den internationella konjunkturnedgången, ränteutvecklingen<br>m.m. En betydligt lugnare investeringsfas tycks ha inletts globalt sett<br>förra året. Utländska direktinvesteringar i Sverige kan ändå komma att<br>öka de närmaste åren. Inflödet kan t.o.m. överstiga utflödet för<br>direktinvesteringar under de närmaste åren. För detta talar bl.a. att det<br>blir lättare för utländska företag att köpa svenska företag sedan den nya<br>förvärvslagstifiningen trädde i kraft 1 januari 1992. Den förutsedda<br>förstärkningen av näringslivets konkurrenskraft, genom lägre lönekost-<br>nadsökningar och högre produktivitetstillväxt, borde vidare medföra en<br>förbättring av näringsklimatet och därmed stimulera utländska investe-<br>ringar i Sverige.</p>
<p>Tjänstebalansen bidrog också till att förbättra bytesbalansen 1991.<br>Underskottet i resevalutanettot ökade inte lika mycket som tidigare,<br>mycket p.g.a. den kraftiga nedgången i resandet i början av året i<br>samband med kriget vid Persiska viken. Resandet har även generellt sett<br>dämpats jämfört med tidigare. Det hör samman med den svaga privata<br>konsumtionen och det växande sparandet, men sannolikt också med ökad<br>återhållsamhet med resekostnaderna inom näringslivet. Resevalutainkoms-<br>tema har minskat mycket kraftigt, vilket också hör samman med</p>
<p>30</p>
<p>lågkonjunkturen, men också med relativprishöjningen på svenska Prop. 1991/92:100<br>turisttjänster. I år och nästa år beräknas underskottet i resevalutanettot Bil. 1.1<br>försämras med knappt en miljard kr. per år. Underskottet i nettot för<br>övriga tjänster minskar också jämfört med 1990. Importen av provisions-<br>och försälj ningstjänster samt entreprenader föll kraftigt 1991 i samband<br>med den svaga inhemska efterfrågan. Med den något gynnsammare<br>konjunkturen i år och 1993 väntas utgifterna åter öka och nettot för<br>övriga tjänster försämras något.</p>
<p>Överskottet i handelsbalansen beräknas öka till drygt 49 miljarder kr.<br>1993. Förutom återhämtningen i varuexporten väntas en fortsatt relativt<br>svag uppgång i inhemsk efterfrågan bidra till ett högre överskott.<br>Underskottet i bytesbalansen minskar till drygt 9 miljarder kr. 1993,<br>vilket motsvarar ca 0,5 % av BNP.</p>
<p>Så sent som för ett år sedan visade prognosen över bytesbalansen för<br>1992 ett underskott uppgående till omkring 4% av BNP, dvs. omkring<br>-60 miljarder kr. Då beräknades överskottet i handelsbalansen bli<br>betydligt svagare, omkring 13 miljarder kr. Underskottet i tjänstebalansen<br>beräknades bli ca 7 miljarder kr. djupare, främst p.g.a. ett större<br>underskott i resevalutanettot. Avkastningsnettot beräknades bli drygt 12<br>miljarder kr. sämre. De stora prognosmissama var framför allt att den<br>kraftiga dämpningen i importen, utlandsresandet samt direktinvesteringar-<br>na utomlands inte förutsågs.</p>
<p>Tabell 3:6 Bytesbalans<br>Miljarder kr.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bearbetade varor</p></td><td>
<p>26,2</p></td><td>
<p>28,5</p></td><td>
<p>47,1</p></td><td>
<p>54,4</p></td><td>
<p>64,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Råolja och petroleumprodukter</p></td><td>
<p>-14,8</p></td><td>
<p>-18,8</p></td><td>
<p>-14,8</p></td><td>
<p>-15,8</p></td><td>
<p>-16,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga råvaror</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fartyg</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-3,1</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Korrigeringspost</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelsbalans</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>31,3</p></td><td>
<p>37,8</p></td><td>
<p>49,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjöfartsnetto</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>11,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transporter</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resevaluta</p></td><td>
<p>-15,6</p></td><td>
<p>-18,8</p></td><td>
<p>-20,0</p></td><td>
<p>-20,8</p></td><td>
<p>-21,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga tjänster</p></td><td>
<p>-4,4</p></td><td>
<p>-5,5</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-4,7</p></td><td>
<p>-5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänstebalans</p></td><td>
<p>-8,7</p></td><td>
<p>-13,2</p></td><td>
<p>-9,4</p></td><td>
<p>-12,0</p></td><td>
<p>-12,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avkastning på kapital<br>därav</p></td><td>
<p>-14,3</p></td><td>
<p>-23,2</p></td><td>
<p>-27,8</p></td><td>
<p>-28,0</p></td><td>
<p>-30,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>räntenetto<br>återinvesterade</p></td><td>
<p>-27,8</p></td><td>
<p>-41,2</p></td><td>
<p>-47,1</p></td><td>
<p>-49,0</p></td><td>
<p>-52,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>vinstmedel</p></td><td>
<p>11,4</p></td><td>
<p>12,2</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>13,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar</p></td><td>
<p>-13,2</p></td><td>
<p>-13,5</p></td><td>
<p>-13,0</p></td><td>
<p>-15,3</p></td><td>
<p>-16,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans</p></td><td>
<p>-21,5</p></td><td>
<p>-35,1</p></td><td>
<p>-18,9</p></td><td>
<p>-17,5</p></td><td>
<p>-9,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel av BNP</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: P.g.a. avrundning summerar inte alltid delarna till totalen.<br>Källor: Riksbanken, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>31</p>
<h3>4 Industrin</h3>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Den ekonomiska återhämtningen i omvärlden är svag, vilket i hög grad<br>drabbar industrin. Lagerawecklingen fortsätter i år och industriproduk-<br>tionen, som minskade med 5 1/2% 1991, väntas böija ta fart först under<br>andra halvåret i år. Lönsamheten i industrin nådde en bottennivå förra<br>året och beräknas nu förbättras successivt i samband med relativt låga<br>lönekostnadsökningar och stärkt produktivitet.</p>
<h4>4.1 Produktion och konkurrenskraft</h4>
<p>Industrins orderingång från exportmarknaden låg kvar på en låg nivå<br>under andra halvåret 1991 och väntas öka relativt långsamt under första<br>halvåret i år. Ännu syns ingen förbättring i orderingången från hemma-<br>marknaden. Drygt 90% av industriföretagen angav senast i september<br>1991 efterfrågeläget som främsta hindret till ökad produktion.</p>
<p>Förutom med den svaga efterfrågan hör den låga produktionen samman<br>med att industrin drar ned sina färdigvarulager. Drygt 40% av industri-<br>företagen bedömde sina färdigvarulager som för stora i september 1991.<br>Under första halvåret 1991 skedde en ofrivillig uppbyggnad av färdig-<br>varulagren, men under tredje kvartalet drogs lagren ned. Lageravveck-<br>lingen kommer senare än väntat, vilket också motverkar en uppgång i<br>produktionen. Först under andra halvåret i år väntas efterfrågan från<br>omvärlden leda till att produktionen tar fart.</p>
<p>Industriproduktionen minskade med drygt 10% från den senaste<br>toppnivån första kvartalet 1989 t.o.m. andra kvartalet 1991, enligt<br>industristatistiken. Nedgången är inte riktigt lika kraftig enligt national-<br>räkenskaperna, nära 9%. Prognoserna över industriproduktionen utgår<br>från nationalräkenskaperna, som är avstämda med beräkningar av BNP<br>från efterfrågesidan. Industriproduktionen beräknas ha minskat med 5<br>1/2% 1991. Den förutses minska med 1/2 % i år och öka med 3 %<br>1993.</p>
<p>Tabell 4:1 Industriproduktion</p>
<p>Procentuell volymförändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Basindustri</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verkstadsindustri</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>exkl. varv</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-7,0</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrig industri</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-5,0</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industrin totalt</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-5,5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Basindustri omfattar gruvor, sågverk, massaindustri, pappersindustri samt<br>järn-, stål- och metallverk.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Efter devalveringarna i böljan av 1980-talet och i samband med den<br>därpå följande internationella konjunkturuppgången steg industrins<br>kapacitetsutnyttjande från bottennivån på drygt 79 % 1982 till en toppnivå</p>
<p>32</p>
<p>första kvartalet 1989 på drygt 90%. Under samma period steg industri- Prop. 1991/92:100<br>produktionen med 26%. Det höga kapacitetsutnyttjandet mot slutet av Bil. 1.1<br>perioden och den till slut mycket stora bristen på arbetskraft och<br>produktionskapacitet ledde till överhettning - det gick inte längre att möta<br>all efterfrågan med ökad produktion. Överhettningen ledde i sin tur till<br>en snabbare lönekostnadsökning och prisutveckling än för de viktigaste<br>konkurrenterna i omvärlden, vilket till stor del förklarar industrins<br>växande marknadsandelsförluster mot slutet av 1980-talet.</p>
<p>Industrins kapacitetsutnyttjande minskade med ca 6 procentenheter från<br>toppnivån i böijan av 1989 till andra kvartalet 1991. Under den tidigare<br>nedgångsfasen från böijan av 1979 till bottennivån 1982 var motsvarande<br>nedgång ca 7 procentenheter. Industriproduktionen under samma period<br>föll med 9% - lika mycket som hittills under nuvarande nedgångsfas.<br>Den senaste nedgången i kapacitetsutnyttjandet ser alltså inte avvikande<br>ut, men den sker från en högre nivå. Industrins kapacitetsutnyttjande<br>andra kvartalet 1991 låg 5 procentenheter över bottennivån 1982.</p>
<p>Diagram 4:1 Industrins produktion och kapacitetsutnyttjande</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-41.png" style="width:276pt;height:178pt;"/>
<p>Anm.: Den vänstra skalan visar industrins kapacitetsutnyttjande och den högra<br>industriproduktionen.</p>
<p>Källor: Statistiskla centralbyrån och finansdepartementet</p>
<p>Fallet i kapacitetsutnyttjandet i verkstadsindustrin, som svarar för ca<br>45% av förädlingsvärdet i hela tillverkningsindustrin, från böijan av 1989<br>har varit kraftigare jämfört med nedgången under 1980-1982. Då<br>minskade kapacitetsutnyttjandet med 7 procentenheter, medan det minskat<br>med 8,6 procentenheter från första kvartalet 1989 t.o.m. andra kvartalet<br>1991. Den kraftiga nedgången tyder på att verkstadsindustrin till stor del<br>valt att behålla ledig kapacitet för att utnyttja vid kommande konjunktur-<br>uppgång. Någon omfattande nedläggning av kapacitet tycks alltså inte ha<br>skett. Däremot har sysselsättningen inom verkstadsindustrin minskat</p>
<p>3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1.</p>
<p>33</p>
<p>kraftigt under nuvarande lågkonjunktur. I år väntas produktiviteten i<br>verkstadsindustrin öka, medan antalet anställda fortsätter att minska.</p>
<p>Sysselsättningen inom industrin beräknas ha minskat med sammanlagt<br>hela 85 000 personer under åren 1990-1991. Nedgången fortsätter i år<br>och nästa år, med sammanlagt 58 000 personer enligt prognosen.<br>Samtidigt beräknas produktiviteten inom industrin öka med 3,6% resp.<br>4,5 % dessa år. Den förutsedda relativt svaga återhämtningen i efterfrågan<br>och produktion, ger också industriföretagen möjlighet att anpassa sin<br>kapacitet i takt med efterfrågetillväxten. Det starka sambandet mellan<br>industriproduktion och industrins kapacitetsutnyttjande talar för att<br>kapacitetsutnyttjandet kommer att följa med produktionen uppåt under de<br>närmaste åren, och i ungefär samma relativt långsamma takt.</p>
<p>Återhämtningen i industrin kommer att underlättas av att industrins<br>konkurrenskraft stärks. Under 1991 steg industrins lönekostnader (timlön<br>inkl, sociala avgifter) med knappt 7% jämfört med drygt 10 1/2% året<br>innan. Produktiviteten ökade med 1,1% 1991 jämfört med 0,8% 1990.<br>Följaktligen höjdes arbetskostnaderna per producerad enhet med 5,7 %<br>förra året. Motsvarande ökning i konkurrentländerna 1991 uppgick till<br>drygt 4 %. Kronans effektiva depreciering med knappt 1 % medförde att<br>ökningen av enhetsarbetskostnadema räknat i gemensam valuta blev 0,5<br>procentenhet högre än för konkurrentländerna.</p>
<p>Under 1992 beräknas industrins lönekostnader stiga med drygt 4%.<br>Den svaga efterfrågan och det växande överskottet på arbetskraft har<br>starkt bidragit till att bromsa löneökningstakten. Industrins produktivitet<br>beräknas öka med drygt 3 1/2%, vilket sammantaget ger en uppgång i<br>industrins enhetsarbetskostnader med knappt 1 %, att jämföra med ca 2<br>1/2% i konkurrentländerna. Även 1993 beräknas den relativa enhetsar-<br>betskostnaden minska, framför allt genom att produktivitetsökningen<br>beräknas bli över två procentenheter större än för konkurrentländerna.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Tabell 4:2 Nyckeltal för industrin</p>
<p>Procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönekostnad per timme</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Enhetsarbetskostnad, (ULC)</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet, 11 OECD-länder</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 OECD-länders ULC</p></td><td>
<p>L7</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 OECD-länders ULC, SEK</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Den finska devalveringen med drygt 12% i mitten av november 1991<br>bidrog starkt till att förbättra den finska industrins konkurrensläge. Som<br>konkurrent till svensk industri på exportmarknaden väger Finland relativt<br>lätt med en vikt på knappt 2%, enligt konjunkturinstitutet. Givet att det<br>finska relativpriset för bearbetade varor minskar med 6% skulle det<br>svenska exportpriset relativt konkurrentländerna öka med endast 0,1%,<br>vägt med KI:s vikter. Det skulle följaktligen innebära små marknads-<br></p>
<p>34</p>
<p>andelsförluster totalt sett till ett värde på under en miljard kr. på kort Prop. 1991/92:100<br>sikt. Därmed får den finska devalveringen en liten effekt på svensk Bil. 1.1<br>industris konkurrensläge som helhet. Däremot är effekten större på<br>konkurrensläget för svensk massa- och pappersindustri, som har den<br>finska skogsindustrin som största konkurrent, med en vikt på ca 17 % för<br>exporten av massa och papper till världsmarknaden. Den finska<br>skogsindustrin väntas i viss mån följa med i den väntade prisuppgången<br>för skogsprodukter för att förbättra sina pressade vinstmarginaler, men<br>kan komma att öka sina marknadsandelar genom lägre relativpriser.</p>
<p>Finlands skogsindustri har emellertid tappat marknadsandelar i större<br>utsträckning än Sveriges och det kan ta tid att återvinna dem.</p>
<h4>4.2 Lönsamhet</h4>
<p>Industrins vinstandel, dvs. driftsöverskottet brutto som andel av<br>förädlingsvärdet, låg på omkring 30% under åren 1983-1989. Under<br>andra halvåret 1989 började industriföretagens vinster falla. Industrins<br>insats- och lönekostnader per producerad enhet steg snabbare än<br>produktpriserna redan fr.o.m. 1987, och marginalerna, dvs. produktpri-<br>set dividerat med rörlig kostnad, pressades för att bromsa marknadsan-<br>delsförlustema.</p>
<p>Ar 1990 steg lönekostnaderna per producerad enhet ännu snabbare än<br>året innan, men uppgången i insatskostnadema mer än halverades.<br>Försäljningsprisernas ökningstakt drogs ned kraftigt och marginalerna<br>pressades ytterligare. Ar 1991 dämpades ökningstakten i både insats- och<br>lönekostnaderna, men produktpriserna steg ännu långsammare. Industrins<br>vinstandel beräknas ha nått en botten 1991, ungefär i nivå med 1982.</p>
<p>Delårsresultaten 1991 för de 600 största industriföretagen visar att<br>resultatet efter avskrivningar som andel av omsättningen försämrades med<br>drygt 30% och kom ned på lika låg nivå som bottennoteringen under<br>lågkonjunkturen i böijan av 1980-talet. Rörelsemaiginalen för de större<br>industriföretagen sjönk preliminärt med 1,5 procentenheter 1991.<br>Motsvarande nedgång för hela industrin 1990 uppgick till 2,6 procenten-<br>heter, vilket var lika mycket som för de största industriföretagen samma<br>år.</p>
<p>Avkastningen på totalt kapital i industrin sjönk 1990 från 8 % till 7,5 %.<br>Samtidigt steg den genomsnittliga skuldräntan från 5,6% 1989 till 6,1%<br>1990. En liknande utveckling 1991 skulle innebära att avkastningen på<br>totalt kapital och skuldräntan skulle närma sig ungefär samma nivå,<br>omkring 7%. Senast avkastningen på totalt kapital understeg den<br>genomsnittliga skuldräntan var 1981.</p>
<p>I år beräknas industrins vinstmarginal öka något och ytterligare<br>förstärkas 1993. Medan uppgången av insats- och lönekostnaderna blir<br>historiskt sett mycket låga bedöms ökningstakten i produktpriserna åter<br>stiga. Industrins vinstmarginal, dvs. produktpris dividerat med rörlig<br>kostnad, beräknas därmed i år öka med en halv procentenhet och med<br>ungefär det dubbla nästa år. Vinstandelen, dvs. driftsöverskottet brutto<br>som andel av förädlingsvärdet, väntas 1993 ändå ligga under 1989 års<br>nivå.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Tabell 4:3 Rörliga kostnader, produktpriser, marginaler per producerad<br>enhet samt bruttoöverskottsandel</p>
<p>Procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Insatskostnad</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönekostnad<sup>1</sup></p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa rörlig kostnad</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktpris</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Marginal</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoöverskottsandel<sup>2</sup></p></td><td>
<p>29,5</p></td><td>
<p>27,1</p></td><td>
<p>24,5</p></td><td>
<p>25,8</p></td><td>
<p>28,5</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Lönekostnad per producerad enhet.</p>
<p><sup>2</sup> Som andel av förädlingsvärdet till producentpris.</p>
<p>Anm.: Uppgifterna avser industri exkl. petroleumraffinaderier och varv.<br>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Utvecklingen av industrins lönsamhet under 1980-talet har avsevärt<br>skilj t sig åt mellan olika branscher. Efter en snabb uppgång i basindu-<br>strins vinstandel åren 1982-1984 sjönk vinsterna 1985-1986 för att åter<br>stiga under perioden 1987-1989, främst till följd av en kraftig vinstupp-<br>gång för skogsindustrin. Basindustrins vinstandel böljade falla 1990 och<br>väntas nå en bottennivå i år. Skogsindustrin har problem med överkapaci-<br>tet för både massa och papper. Medan efterfrågan på massa och papper<br>från exportmarknaden haft en tendens att öka, bidrog överkapaciteten till<br>att exportpriserna på massa sjönk 1991 med 22%. Vinstmarginalerna<br>minskade därmed mycket kraftigt. För järn-, stål- och metallverk föll<br>exportpriserna också under 1991 samtidigt som efterfrågan minskade,<br>både från hemma- och exportmarknaden. Den globala avmattningen för<br>investeringarna försämrar utsikterna för dessa delbranscher. Den väntat<br>gynnsammare lönekostnads- och produktivitetsutvecklingen kan möjligen<br>bidra till en successiv ljusning.</p>
<p>Basindustrins lönekostnad per producerad enhet beräknas i år stiga med<br>knappt 2% och de totala rörliga kostnaderna per producerad enhet med<br>endast lite över 1 %. Produktpriset beräknas stiga ännu långsammare och<br>vinstmarginalen för basindustrin sjunker därför något även i år. Först<br>nästa år väntas lönsamheten förbättras inom basindustrin, främst till följd<br>av en markant uppgång i försäljningspriserna. Vinstmarginalen väntas<br>stiga med omkring 2 1/2 procentenheter för basindustrin totalt och<br>vinstandelen öka från ca 24% 1992 till omkring 31% 1993.</p>
<p>För verkstadsindustrin föll produktionen med drygt 2% 1990 och med<br>preliminärt 7% 1991. Medan produktionen steg för elektroindustrin var<br>nedgången kraftig för maskin-, metallvaru- och transportmedelsindustrin.<br>Den svaga efterfrågeutvecklingen för bilar och investeringsvaror har<br>slagit hårt mot verkstadsindustrins export. Lönsamheten inom branschen<br>försämrades kraftigt 1991. Enligt Verkstadsföreningens prognos minskade<br>avkastningen på totalt kapital med tre procentenheter 1991 från föregåen-<br>de år, till 3,1 % 1991. Rörelsemaiginalen minskade med 2,5 procentenhe-<br>ter till 1,3%, vilket kan jämföras med nedgången med 1,5 procentenheter<br>för de 600 största industriföretagen enligt delårsresultaten för 1991.</p>
<p>36</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Diagram 4:2 Industrins bruttoöverskottsandel</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-42.png" style="width:277pt;height:169pt;"/>
<p>Anm.: Med "industrin" avses här industri exkl. petroleumraffinaderier och varv.<br>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Lönsamhetsnedgången inom verkstadsindustrin var förra året kraftigast<br>för de mindre företagen. En hög skuldsättningsgrad och hög genomsnitt-<br>lig skuldränta bidrog till att avkastningen på eget kapital var negativ för<br>företag med upp till 75 anställda.</p>
<p>Trots den stora nedgången för verkstadsindustrin finns nu vissa positiva<br>tecken. Exportorderingången till branschen som helhet tycks ha bottnat<br>och vara på väg uppåt, om än långsamt. De relativt låga lönekostnads-<br>ökningama, den ökade produktiviteten och den därmed stärkta konkur-<br>renskraften bidrar till en lönsamhetsförbättring. De rörliga kostnaderna<br>väntas stiga relativt långsamt, vilket ger utrymme för en viss uppgång i<br>vinstmarginalerna, trots fortsatt pressade produktpriser. Vinstandelen för<br>branschen som helhet väntas stiga i år, men kommer först nästa år upp<br>över 1990 års nivå.</p>
<p>37</p>
<h3>5 Arbetsmarknaden</h3>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Under 1990 avtog överhettningen på arbetsmarknaden. Efterfrågan och<br>bristen på arbetskraft minskade och under hösten och vintern böljade<br>arbetslösheten att stiga. Arbetsmarknadsläget fortsatte att försvagas i<br>snabb takt under 1991. Arbetslösheten steg starkt framför allt under det<br>första halvåret 1991 för att sedan kvarstå på drygt 3%, vilket är samma<br>nivå som under lågkonjunkturen i böijan av 1980-talet. Sysselsättningen<br>föll däremot betydligt mer än i tidigare konjunkturnedgångar. Det kan<br>tyda på att företagen i mindre utsträckning än tidigare håller kvar<br>arbetskraften i väntan på kommande konjunkturuppgång. Trycket på<br>effektiviseringar är också starkare bl.a. beroende på de krav som ställs<br>av närmandet till EG. Att även utbudet av arbetskraft sjönk starkare än<br>i motsvarande tidigare konjunkturläser bromsade uppgången i arbetslös-<br>heten. Det minskade utbudet beror dels på att antalet personer i<br>utbildning ökade, både i AMS regi och inom det reguljära utbildnings-<br>väsendet. De som utbildar sig ingår per definition inte i arbetskraften.<br>Dels anser sig allt fler, i takt med ett försämrat arbetsmarknadsläge, inte<br>ha några utsikter att få ett arbete och avstår därför från att söka.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-43.png" style="width:286pt;height:187pt;"/>
<p>Anm.: Sista kvartalet 1991 preliminärt, december prognosticerat.<br>Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.</p>
<p>Arbetslösheten förutses fortsätta att stiga. Ett tecken på detta är det<br>mycket stora antal varsel om uppsägningar som noterats fr.o.m. sista<br>kvartalet 1990. Ett problem är dock att förutsäga hur många av varslen<br>som verkligen verkställs. Ar 1992 beräknas arbetslösheten stiga med 1,1<br>procentenheter till 3,8% som årsgenomsnitt. Det innebär en nivå på över<br>4,5% i böijan av 1993. Först under andra halvåret 1993 bedöms en<br>mindre nedgång ske, eftersom arbetslösheten ligger sent i konjunktur-<br>låsen. Detta ger ett årsgenomsnitt på 4,5% 1993. Utbudet beräknas</p>
<p>38</p>
<p>fortsätta att minska 1992 och 1993 och därmed dämpa arbetslöshetsupp- Prop. 1991/92:100<br>gången. Det är således främst efterfrågan på arbetskraft som fortsätter att Bil. 1.1<br>sjunka. År 1992 blir sysselsättningsnedgången lika stark som i fjol medan<br>den bromsas upp betydligt 1993. Förbättringen av BNP-tillväxten 1992<br>och 1993 förutses således komma från en stigande produktivitet på i<br>storleksordningen 1,5% respektive 2%.</p>
<h4>5.1 Sysselsättning</h4>
<p>Efter den starka sysselsättningstillväxten under andra hälften av 1980-<br>talet inträffade en stagnation under loppet av 1990. I böijan av 1991<br>inleddes en nedgång som har fortsatt i en accelererande takt. I genomsnitt<br>under 1991 minskade antalet sysselsatta med 77 000 personer, eller med<br>1,7%, jämfört med 1990. Samtidigt minskade antalet arbetade timmar<br>med 1,9%, vilket innebär att medelarbetstiden sjönk något. Det är dock<br>främst en effekt av att antalet lagstadgade semesterdagar utökades med<br>två dagar för stor del av de sysselsatta.</p>
<p>Sysselsättningsnedgången bestod i huvudsak av ett fortsatt fäll inom<br>den konkurrensutsatta sektorn i ekonomin. Inom de privata och offentliga<br>konkurrensskyddade branscherna noterades en stagnation eller nedgång<br>under loppet av 1991.</p>
<p>Tabell 5:1 Arbetsmarknad</p>
<p>Tusental personer (i åldrarna 16-64 år)</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Nivå</p>
<p>1990</p></td><td colspan="4">
<p>Förändring från föregående år</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Jord- och skogsbruk</p></td><td>
<p>149</p></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>-6</p></td><td>
<p>-6</p></td><td>
<p>-3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>-25</p></td><td>
<p>-60</p></td><td>
<p>-43</p></td><td>
<p>-15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsverksamhet</p></td><td>
<p>313</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-22</p></td><td>
<p>-10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privata tjänster</p></td><td>
<p>1638</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>-14</p></td><td>
<p>-20</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal verksamhet</p></td><td>
<p>1199</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig verksamhet</p></td><td>
<p>203</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>-5</p></td><td>
<p>-8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>4508</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>-77</p></td><td>
<p>-81</p></td><td>
<p>-36</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraft, totalt</p></td><td>
<p>4577</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>-25</p></td><td>
<p>-31</p></td><td>
<p>-4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslösa</p></td><td>
<p>69</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>32</p></td></tr>
<tr><td>
<p>% av arbetskraften</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartementet.</p>
<p>Den långsiktiga trenden mot minskad sysselsättning inom jord- och<br>skogsbruk förutses fortsätta. Under 1991 sjönk antalet med 6 000<br>personer. År 1992 väntas antalet minska lika mycket, medan skogsbru-<br>kets förväntade produktionsuppgång bromsar nedgången 1993.</p>
<p>Inom industrin, som svarat för den avgjort största sysselsättningsned-<br>dragningen, fortsätter tillbakagången om än i något svagare takt. Jämfört<br>med föregående lågkonjunktur blir raset betydligt starkare. Under 1990<br>och 1991 föll sysselsättningen med över 80 000 personer, vilket är<br>ungefär lika mycket som under böijan av 1980-talet. Dessutom förutses</p>
<p>39</p>
<p>en ytterligare minskning med närmare 60 000 personer under åren 1992<br>och 1993. Produktiviteten ökar med 3,5% 1992 och med 4,5% 1993.<br>Bakom denna utveckling ligger delvis motverkande krafter. Trycket på<br>produktivitetsförbättrande åtgärder inom företagen ökar i takt med<br>insikten att konkurrenskraften denna gång måste återställas utan hjälp av<br>en devalvering. Denna insikt kommer bl.a. till uttryck i snabbare och<br>kraftigare neddragning av sysselsättningen. Därmed försvinner dock i<br>viss mån potentialen för snabba produktivitetsökningar när efterfrågan<br>tar färt, dvs. sådana produktivitetsvinster man tidigare kunnat tillgodo-<br>göra sig genom att ha en större arbetskraftsreserv. Detta synsätt<br>avspeglas i att produktiviteten växer nästan lika snabbt 1992 som 1993<br>trots en avsevärd skillnad i produktionsutveckling mellan åren.</p>
<p>Byggnadsverksamheten befinner sig sent i konjunkturfäsen och sys-<br>selsättningen böljade minska först mot slutet av 1991. Byggsysselsätt-<br>ningen ligger nivåmässigt mycket högt i ett historiskt perspektiv, på ca<br>310 000 personer. Nedgången beräknas bli starkare än under förra<br>lågkonjunkturen då sysselsättningen sjönk med 20 000 personer mellan<br>1981 och 1983. Bara under 1992 beräknas antalet falla med över 20 000<br>och med ytterligare ca 10 000 personer 1993. Denna nedgång är en<br>effekt både av konjunkturen och oron på de finansiella marknaderna samt<br>av en strukturell anpassning till högre boendekostnader och en mindre<br>subventionering av byggandet.</p>
<p>Den allmänna försvagningen av det ekonomiska läget slår igenom<br>också i den privata tjänstesektorn. Sysselsättningen avtog alltmer under<br>loppet av 1991. Det är främst utvecklingen inom handeln som verkar<br>neddragande. Under 1991 minskade antalet sysselsatta med i genomsnitt<br>0,9% och produktionen med 1/2%. Producenttjänstema som främst följer<br>industri- och byggsektorernas utveckling dämpades betydligt mer än<br>konsumenttjänsterna som närmast styrs av den privata konsumtionen.</p>
<p>Konjunkturinstitutet publicerar sedan hösten 1990 en konjunkturbaro-<br>meter också för delar av tjänstesektorn. Resultatet bör fortfarande tolkas<br>med viss försiktighet tills längre tidsserier finns. Barometern omfattar<br>detalj- och partihandel, åkerier och uppdragsverksamhet. Av september-<br>mätningen framgår att aktiviteten dämpats på ett dramatiskt sätt och att<br>lönsamheten har försämrats för samtliga delbranscher. Förväntningarna<br>för det närmaste halvåret tyder på en fortsatt generell försvagning av<br>konjunkturläget och inom alla delbranscher väntas antalet anställda<br>minska.</p>
<p>De förväntningar som framkommer i tjänstebarometem tillsammans<br>med bedömningen av industrins utveckling och den privata konsumtionen<br>indikerar en fortsatt relativt svag utveckling för främst producenttjänster-<br>na. För 1992 bedöms den totala produktionen stiga något, medan<br>timsysselsättningen minskar med 1,5%. Utvecklingen inom den del av<br>partihandeln som levererar till byggsektorn verkar neddragande. År 1993<br>beräknas produktionen stiga starkare, samtidigt som timsysselsättningen<br>förutses vara oförändrad. Prognosen innebär en produktivitetsökning med<br>ca 2% båda åren. Det bör dock betonas att mätningarna av produktivi-<br>teten inom tjänstesektorn är ytterst osäkra. Produktivitetsdelegationens<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>40</p>
<p>slutsats är att produktivitetsökningen i delar av tjänstesektorn sannolikt Prop. 1991/92:100<br>underskattas p.g.a. att statistiken inte förmår fånga in kvalitetshöjningar. Bil. 1.1</p>
<p>En stagnation av sysselsättningen inom den kommunala sektorn<br>inträffade under loppet av 1991. År 1992 förutses den kommunala<br>sysselsättningen stiga med 15 000 personer. Att expansionen beräknas bli<br>så pass stark beror på att antalet personer i beredskapsarbete och<br>inskolningsplatser i kommunal regi förutses stiga markant.</p>
<p>Sysselsättningen inom staten har enligt AKU böljat falla. Genom-<br>snittet för året steg ändå med ca 5 000 jämfört med 1990. Det beror dock<br>på statistiska mätfel. Den troliga utvecklingen är en oförändrad nivå<br>jämfört med 1990. Neddragningen av administrationen innebär att den<br>statliga sysselsättningen förutses minska 1992 och 1993.</p>
<p>Sammanfattningsvis fortsätter neddragningen av den totala sysselsätt-<br>ningen under 1992 och 1993. I stort sett samtliga branscher berörs av<br>tillbakagången. Nedgången bromsas under 1993, då en vändning i<br>produktionen förutses. Totalt sett beräknas sysselsättningen minska med<br>ca 80 000 personer 1992 och med ca 35 000 personer 1993. Nedgången<br>är ett resultat av såväl konjunkturläget som av ett strukturellt omvand-<br>lingstryck.</p>
<p>Tabell 5:2 Produktion och sysselsättning i timmar</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1987</p></td><td>
<p>1988</p></td><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p>
<p>Produktion</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri<br>Produktion</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-5,5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>-6,5</p></td><td>
<p>-4,0</p></td><td>
<p>-1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privata tjänster<br>Produktion</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga tjänster</p>
<p>Produktion</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p>
<p>Produktion</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Produktiviteten utvecklades svagt under 1990. Även 1991 var ett svagt<br>år i detta hänseende då produktiviteten steg med ca 0,5%. År 1992<br>förutses den öka med ca 1,5% och 1993 med ca 2%. Att utvecklingen<br>är relativt blygsam i ett historiskt perspektiv hänger som tidigare nämnts<br>samman med den starka sysselsättningsanpassningen. Därmed skulle<br>potentialen för ett uppsving i produktiviteten när produktionen väl<br>kommer igång också vara mindre än vid motsvarande konjunkturlägen</p>
<p>41<br></p>
<p>bakåt i tiden. Dessutom väntas efterfrågetillväxten bli relativt blygsam<br>framöver, vilket gör det svårare att frigöra en produktivitetspotential.</p>
<p>Medelarbetstidens utveckling är ytterligare en faktor som påverkar<br>sysselsättningen. Under 1991 sjönk medelarbetstiden, främst p.g.a. det<br>utökade antalet semesterdagar. År 1992 beräknas medelarbetstiden vara<br>oförändrad för att 1993 stiga något. Det svaga ekonomiska läget gör det<br>svårt att realisera den ökning av medelarbetstidema som skattereformen<br>uppmuntrar till på sikt. Ett ökat antal permitteringar med korttidsvecka<br>inverkar också, liksom en växande tendens till kortare deltidsarbete.<br>Utbildningsvikariatens införande verkar också neddragande i och med att<br>den ordinarie personal som ersätts av personer omfattade av utbildnings-<br>vikariat registreras som frånvarande. Det finns dock ett antal faktorer<br>som verkar i andra riktningen. Arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen<br>som införs fr.o.m. den 1 januari 1992, de ökade satsningarna på<br>rehabilitering inom sjukförsäkringsområdet samt det aviserade införandet<br>av två karensdagar den 1 januari 1993 är exempel på detta.</p>
<h4>5.2 Utbud av arbetskraft</h4>
<p>I takt med produktionsuppgången, och den därmed sammanhängande<br>starka efterfrågan på arbetskraft under senare delen av 1980-talet, steg<br>också antalet personer i arbetskraften markant. Under loppet av 1990<br>avtog ökningstakten och under 1991 inleddes en nedgång som gradvis<br>accelererade. Befolkningen ökade med 26 000 personer enligt AKU,<br>varför ett minskat arbetskraftsdeltagande svarade för hela nedgången.<br>Bakom nedgången av arbetskraftsdeltagandet ligger ett markant fäll bland<br>de yngre åldersgrupperna och särskilt då för unga kvinnor. Bland de<br>äldsta i arbetskraften noterades däremot en svag uppgång. Det totala<br>arbetskraftsutbudet dämpdes av flera skäl. Antalet personer i arbetsmark-<br>nadsutbildning steg samtidigt som antalet platser i det reguljära utbild-<br>ningsväsendet utökades. Därtill kommer ett minskat intresse för att aktivt<br>söka arbete då utsikterna att få ett arbete är små. Utvecklingen av antalet<br>latent arbetssökande enligt AKU bekräftar detta. Under 1991 nästan för-<br>dubblades antalet till ca 65 000 personer, varav de flesta är ungdomar.</p>
<p>I och med att arbetsmarknadsläget fortsätter att försämras väntas också<br>utbudet av arbetskraft minska, framförallt 1992, då också ökningen av<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder verkar neddragande. År 1992 beräknas<br>antalet personer i arbetskraften minska något mer än under 1991, med ca<br>30 000, medan en oförändrad nivå förutses 1993. År 1992 och 1993<br>beräknas befolkningen öka med ca 20 000 personer per år. Ett fortsatt<br>fäll i arbetskraftsdeltagandet orsakar således minskningen av antalet i<br>arbetskraften. År 1993 beräknas det relativa arbetskraftstalet ha fallit till<br>ca 82,5%. Det innebär en nedgång med över 2 procentenheter jämfört<br>med 1989, då deltagandet var som högst. Att arbetskraftsdeltagandet<br>överhuvudtaget sjunker, vilket det inte gjort i tidigare lågkonjunkturer,<br>hänger troligen samman med den historiskt mycket höga nivå som upp-<br>nåddes under föregående högkonjunktur. Dessutom har sannolikt trycket<br>från ett ökat arbetskraftsdeltagande bland kvinnor avtagit i och med att<br>kvinnornas arbetskraftsdeltagande närmat sig männens.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>42</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Tabell 5:3 Relativa arbetskraftstal för olika åldersgrupper</p>
<p>Årsmedeltal 1990 och förändring i procentenheter</p>
<p>Nivå Förändring från föregående år</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td colspan="2">
<p>1990</p></td><td>
<p>1988</p></td><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16-19 år,</p></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>47,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-3,8</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>kvinnor</p></td><td>
<p>50,5</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-6,8</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>20-24 år,</p></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>84,8</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>kvinnor</p></td><td>
<p>80,6</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>25-54 år,</p></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>95,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>kvinnor</p></td><td>
<p>91,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>55-64 år,</p></td><td>
<p>män</p></td><td>
<p>75,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>kvinnor</p></td><td>
<p>66,3</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td></td><td>
<p>84,8</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och finansdepartementet.</p>
<h4>5.3 Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder</h4>
<p>Arbetslösheten som böljade stiga under 1990, från en mycket låg<br>överhettningsnivå på 1,3% under första kvartalet, fortsatte uppåt under<br>första halvåret 1991. Under det andra halvåret låg den öppna arbetslöshe-<br>ten kvar på en i det närmaste oförändrad nivå, runt 3 %. Den genomsnitt-<br>liga arbetslösheten för 1991 uppgick till 2,7% eller ca 120 000 personer.<br>Det innebar en ökning med 1,2 procentenheter eller drygt 50 000<br>personer jämfört med 1990. Som tidigare nämnts bromsade nedgången<br>i utbudet, ökade arbetsmarknadspolitiska insatser samt en minskad<br>medelarbetstid uppgången i den öppna arbetslösheten.</p>
<p>De regionala skillnaderna i arbetslöshet minskade under föregående<br>högkonjunktur jämfört med tidigare högkonjunkturer. Relativt sett har<br>arbetslösheten stigit mer i storstadsområdena än i skogslänen under<br>innevarande lågkonjunktur. Från den mycket överhettade arbetsmarkna-<br>den mot slutet av 1990 fördubblades arbetslösheten i storstadslänen under<br>senare delen av 1991 till 2,7 %. I skogslänen var samtidigt arbetslösheten<br>4,1%, mot 2,4% året innan.</p>
<p>De som främst drabbades av arbetslösheten 1991 är de grupper som<br>traditionellt har en relativt svag ställning på arbetsmarknaden; ungdomar,<br>invandrare och arbetshandikappade. Jämfört med tidigare nedgångar<br>berörs också tjänstemän i större utsträckning. Bland ungdomarna uppgick<br>arbetslösheten till 7% hos 16 - 19-åringama och till 6% i åldersgruppen<br>20 - 24 år.</p>
<p>Efter en kontinuerlig nedgång under andra hälften av 1980-talet böljade<br>antalet långtidsarbetslösa att stiga i slutet av 1990. Uppgången fortsatte<br>1991 med en fördubbling jämfört med 1990 och uppgick därmed till ca<br>20 000 personer. Som mest var antalet långtidsarbetslösa under föregåen-<br>de lågkonjunktur närmare 40 000 personer.</p>
<p>Antalet personer som skulle vilja arbeta mer än de gör böljade stiga<br>redan under 1990. Uppgången har fortsatt under 1991 då närmare<br>250 000 personer, motsvarande över 5 % av de sysselsatta, uppgav att</p>
<p>43</p>
<p>de skulle vilja arbeta mer om arbetsmarknadsläget tillät det. Enligt AMS Prop. 1991/92:100<br>statistik över antalet deltidsarbetslösa består dessa till ca 80 % av kvinnor. Bil. 1.1</p>
<p>En stor del av de deltidsarbetslösa finns inom hälso- och sjukvården.</p>
<p>Tabell 5:4 Relativ arbetslöshet i olika åldrar</p>
<p>Procentandel av arbetskraften i respektive åldersgrupp</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1983</p></td><td>
<p>1984</p></td><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>1986</p></td><td>
<p>1987</p></td><td>
<p>1988</p></td><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16-19 år</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>6,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20-24 år</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25-54 år</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55-64 år</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Siffrorna för åren 1983-1986 har reviderats med hänsyn till omläggningen av<br>mätmetod i AKU.</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån.</p>
<p>Diagram 5:2 Arbetslösa ocb personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspoli-<br>tiska åtgärder 1985-1993</p>
<p>1 OOO-tal</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-44.png" style="width:272pt;height:166pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, arbetsmarknadsstyrelsen och finansdepartementet<br>(prognos 1991 till 1993).</p>
<p>Den vikande sysselsättningen innebär att arbetslösheten bedöms<br>fortsätta att stiga under 1992 för att kulminera under första halvåret 1993<br>och först därefter böija avta i långsam takt. Arbetslöshetsuppgången<br>bromsas av att utbudet faller. Arbetslösheten beräknas uppgå till 3,8%<br>i årsgenomsnitt 1992 och stiga ytterligare till 4,5 % 1993. Det innebär att<br>arbetslösheten ökar med 50 000 personer 1992 till ca 170 000 personer.<br>Ar 1993 stiger den med ytterligare ca 30 000 personer till totalt ca<br>200 000 arbetslösa. Jämfört med förra lågkonjunkturen innebär denna<br>prognos att antalet arbetslösa stiger markant. Då uppgick andelen öppet<br>arbetslösa plus andelen i konjunkturberoende åtgärder som mest till<br>närmare 5%. Det kan jämföras med de drygt 7,5% som förutses för<br>1993.</p>
<p>44</p>
<p>De senaste åren har arbetsmarknadspolitiken fokuserats på åtgärder for Prop. 1991/92:100<br>att underlätta anpassningen på arbetsmarknaden. Det innebär en Bil. 1.1<br>prioritering av utbildnings- och rehabiliteringsinsatser samt en förstärk-<br>ning av platsförmedlingen. Jämfört med 1984, då antalet personer i<br>sysselsättningsskapande åtgärder var som högst, har antalet kraftigt<br>reducerats samtidigt som antalet som befinner sig i utbildning varit<br>relativt oförändrat. Under 1991 förstärktes utvecklingen genom att antalet<br>personer i utbildning gick upp mycket starkt, medan antalet personer i<br>sysselsättningsskapande åtgärder steg i betydligt mindre omfattning. I<br>prognosen bedöms antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>öka med ca 50 000 personer 1992. Det totala antalet som befinner sig i<br>konjunkturberoende åtgärder uppgår då till ca 140 000 personer,<br>motsvarande drygt 3% av arbetskraften. För 1993 görs ett tekniskt<br>antagande om oförändrad nivå av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.</p>
<p>Tabell 5:5 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p>
<p>Tusental, genomsnitt per år</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1984</p></td><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>1986</p></td><td>
<p>1987</p></td><td>
<p>1988</p></td><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättnings-<br>skapande åtgärder</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- beredskapsarbete</p>
<p>- ungdomslag<sup>1</sup>/</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>särskild inskol-<br>ningsplats</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- avtalad inskol-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ningsplats</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- rekryteringsstöd<br>Arbetsmarknads-</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>utbildning (AMU)</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>33</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>36</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>38</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>58</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildningsvikariat</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagsutbildning<sup>2</sup></p>
<p>Åtgärder för arbets-</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>handikappade<sup>3</sup></p></td><td>
<p>68</p></td><td>
<p>72</p></td><td>
<p>79</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>84</p></td><td>
<p>86</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>175</p></td><td>
<p>170</p></td><td>
<p>162</p></td><td>
<p>158</p></td><td>
<p>147</p></td><td>
<p>146</p></td><td>
<p>177</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel av arbets-<br>kraften<sup>4</sup></p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p><sup>1</sup> Ungdomslagen avskaffandes den</p></td><td>
<p>1 juli</p></td><td>
<p>1989 och</p></td><td colspan="2">
<p>ersattes med</p></td><td>
<p>särskilda</p></td><td>
<p>inskol-</p></td></tr>
</table>
<p>ningsplatser.</p>
<p><sup>2</sup> Utbildning vid permitteringshot, flaskhalsutbildning m.m.</p>
<p><sup>3</sup> Samhall, lönebidrag, arbetsmarknadsinstitutet (AMI) och offentligt skyddat arbete.</p>
<p><sup>4</sup> Samtliga åtgärder exkl. arbetshandikappade.</p>
<p>Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).</p>
<p>45</p>
<h3>6 Löner och konsumentpriser</h3>
<p>Aktivitetsdämpningen i den svenska ekonomin har fört med sig en<br>betydande nedväxling av löneökningstakten. Skillnaden jämfört med<br>liknande tidigare konjunkturfaser är att i stort sett samtliga lönepåverkan-<br>de faktorer denna gång strävar åt ett och samma håll. Prognosen för<br>såväl innevarande år som för 1993 är att lönerna ökar med mindre än<br>5%. Detta medför att de svenska lönerna stiger långsammare än i våra<br>viktigaste konkurrentländer.</p>
<p>Prisökningstakten i konsumentledet avtar. Under den kommande våren<br>förutses prishöjningarna under de senaste 12 månaderna ha avtagit till<br>knappt 3 %, från att så sent som vid årsskiftet ha legat kring 8,5 %. Detta<br>ligger också väl i linje med hushållens egna förväntningar. Prognosen för<br>i år och nästa år innebär en ökning av konsumentpriserna med ca 2,5<br>resp. 3,5%. Den underliggande prisökningstakten fäller från knappt 6%<br>1991 till ca 4% 1993.</p>
<h4>6.1 Löner</h4>
<p>Den snabba löneökningstakten 1990 medförde omfattande överhäng inpå<br>1991. Låga avtalsmässiga höjningar och en kraftigt dämpad löneglidning<br>medförde ändå i det närmaste en halvering av löneökningstakten, från 10<br>till ca 5,5%. Det inkluderar också effekten av förlängd semester med<br>0,5%. De låga löneökningarna möjliggjordes genom en snabbt fällande<br>aktivitetsnivå i den svenska ekonomin. Arbetslösheten steg kraftigt,<br>vinster och priser föll och produktivitetsutvecklingen blev mycket<br>blygsam. Lönebikostnadema höjde emellertid, till följd av skatterefor-<br>men, arbetskraftskostnaden förra året med knappt 1,5%.</p>
<p>De senaste årens forskning inom lönebildningen tyder på att lönerna är<br>mycket känsliga för förändringar i framför allt arbetsmarknadsläget.<br>Andra viktiga förklaringsfäktorer är t. ex. vinster, inflation, inflationsför-<br>väntningar och produktivitet. I diagram 6:1 och tabell 6:2 illustreras hur<br>några av dessa variabler har utvecklats kring några olika konjunkturbott-<br>nar i den svenska ekonomin.</p>
<p>Prop 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>46</p>
<p>Prop 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Tabell 6:1 Timlöner och arbetskraftskostnader</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td colspan="3">
<p>Samtliga löntagare</p></td><td colspan="5">
<p>Industriarbetare</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>Löne-<br>glid-<br>ning</p></td><td>
<p>Timför-</p>
<p>tjänst</p></td><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>Löne-<br>glid-<br>ning</p></td><td>
<p>Timför-</p>
<p>tjänst</p></td><td>
<p>Sociala<br>kost-<br>nader</p></td><td>
<p>Arbets-<br>krafts-<br>kostnader</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1980</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>10,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1981</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>10,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1982</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>7,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1983</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>9,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1984</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>10,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>7,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1986</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>7,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1987</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td></td><td></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>7,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1988</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>8,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>10,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>10,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>6,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1993</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4,0</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4,0</p></td><td></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Uppgifterna för samtliga löntagare baseras på lönesummestatistik. Uppgifterna för industriarbetare<br>grundas på förtjänststatistik. Förtjänststatistiken har i förekommande fall kompletterats med engångsbelopp,<br>som ej ingår i SCB:s statistik. Avtalskonstruktionen för industriarbetare 1987 omöjliggör en meningsfull<br>uppdelning på avtal och löneglidning.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Det är slående hur förklaringsfaktorema i den nuvarande nedgången,<br>jämfört med andra konjunkturnedgångar, samverkar till att dämpa den<br>nominella löneökningstakten. Detta gör att nedväxlingen sker snabbt. I<br>absoluta tal har Sverige endast upplevt en lika kraftig förändring, mellan<br>åren 1975 och 1976. Ett par saker bör speciellt uppmärksammas. Den<br>avtagande produktivitetsökningen från mitten av 1970-talet medförde<br>tillsammans med kraftigt höjda arbetsgivaravgifter en markant ökning av<br>arbetskraftskostnaden, trots att löneökningstakten i sig avtog. Under i<br>huvudsak samma period kom också oljeprischockema. Resultatet blev<br>snabbt stigande priser. Detta hindrade emellertid inte att vinsterna rasade<br>i botten, eftersom reallönen (inkl, arbetsgivaravgifter) steg snabbare än<br>produktiviteten. Prisökningarna förblev höga fram till mitten av 1980-<br>talet och produktivitetsutrymmet användes till stor del till att förbättra<br>vinsterna. Konkurrenskraften stärktes under senare delen av 1970-talet<br>och under böj an av 1980-talet med hjälp av en serie devalveringar.<br>Därmed förhindrades en kraftig uppgång i arbetslösheten men också en<br>nedväxling av de nominella löneökningarna.</p>
<p>47</p>
<p>Diagram 6:1 Jämförelse av perioder med lågkonjunktur</p>
<p>Prop 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 1.1</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-45.png" style="width:174pt;height:123pt;"/>
<p>Vinstandel</p>
<p>Andel i %</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-46.png" style="width:172pt;height:104pt;"/>
<p>%</p>
<p>Producentpriser</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-47.png" style="width:174pt;height:105pt;"/>
<p>Produktivitet</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-48.png" style="width:172pt;height:104pt;"/>
<p>Arbetsgivaravgifter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-49.png" style="width:174pt;height:117pt;"/>
<p>Industriarbetarlön</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-50.png" style="width:172pt;height:117pt;"/>
<p>Anm.: Se tabell 6:2 för specificering av variablerna.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>48</p>
<p>Prop 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Tabell 6:2 Timlöner och dess viktigaste förklaringsvariabler</p>
<p>Utveckling under perioder med lågkonjunktur</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1966</p></td><td>
<p>1967</p></td><td>
<p>1968</p></td><td>
<p>1969</p></td><td>
<p>1971</p></td><td>
<p>1972</p></td><td>
<p>1973</p></td><td>
<p>1975</p></td><td>
<p>1976</p></td><td>
<p>1977</p></td><td>
<p>1978</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshet<br>Vinstandel inom</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>industrin</p></td><td>
<p>29,1</p></td><td>
<p>29,1</p></td><td>
<p>29,6</p></td><td>
<p>30,8</p></td><td>
<p>25,6</p></td><td>
<p>24,8</p></td><td>
<p>26,7</p></td><td>
<p>26,7</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>14,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>11,4</p></td><td>
<p>10,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>11,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>PPI</p>
<p>Produktivitet inom</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>6,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>industrin</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagstadgade arbets-<br>givaravgifter</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>11,1</p></td><td>
<p>13,3</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>15,6</p></td><td>
<p>24,3</p></td><td>
<p>28,3</p></td><td>
<p>32,1</p></td><td>
<p>31,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön</p>
<p>industriarbetare<br>industriarbetare exkl.</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>18,0</p></td><td>
<p>13,3</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>8,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>arbetstidsförkortning</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>17,7</p></td><td>
<p>12,5</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>5,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>hela ekonomin</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>14,9</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>11,0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1980</p></td><td>
<p>1981</p></td><td>
<p>1982</p></td><td>
<p>1983</p></td><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>1986</p></td><td>
<p>1987</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshet</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vinstandel inom<br>industrin</p></td><td>
<p>22,0</p></td><td>
<p>19,6</p></td><td>
<p>25,3</p></td><td>
<p>29,5</p></td><td>
<p>30,6</p></td><td>
<p>32,3</p></td><td>
<p>30,9</p></td><td>
<p>28,4</p></td><td>
<p>25,8</p></td><td>
<p>27,1</p></td><td>
<p>29,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>12,1</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI</p></td><td>
<p>12,3</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>PPI</p></td><td>
<p>13,4</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>12,1</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet inom<br>industrin</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagstadgade arbets-<br>givaravgifter</p></td><td>
<p>32,4</p></td><td>
<p>32,8</p></td><td>
<p>33,1</p></td><td>
<p>36,3</p></td><td>
<p>36,5</p></td><td>
<p>36,4</p></td><td>
<p>37,1</p></td><td>
<p>39,0</p></td><td>
<p>38,0</p></td><td>
<p>34,8</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön</p>
<p>industriarbetare</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>industriarbetare exkl.<br>arbetstidsförkortning</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>hela ekonomin</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: KPI är konsumentprisindex, NPI är nettoprisindex, PPI är producentprisindex. Arbetslöshetstalen är<br>nivåjusterade bakåt i tiden för att överensstämma med dagens definition. Serien bör därför tolkas med viss<br>försiktighet. Vinstandel är bruttoöverskottets andel av förädlingsvärdet. Skattereformen 1990 och 1991<br>medförde att underlaget för arbetsgivaravgifter breddades. Är 1992 tog arbetsgivarna över ansvaret för<br>sjukersättningen de två första veckorna, kostnadsökningen neutraliserades genom sänkt arbetsgivaravgift.<br>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Estimeringar av löneökningstakten indikerar en blygsam löneutveckling<br>såväl i år som 1993, se diagram 6:2. Dämpningen förklaras främst av<br>den kraftiga uppgången i den öppna arbetslösheten samt av den låga<br>prisökningstakten. Resultaten tyder också på att Rehnbeigavtalet, med<br>hjälp av konjunkturläget, lyckades få till stånd en något snabbare<br>lönedämpning 1991 än vad som annars troligen hade blivit fallet.<br>Samtidigt förefaller avtalet för 1992 ligga högt med avseende på det<br>ekonomiska läget.</p>
<p>4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1.</p>
<p>49</p>
<p>Prop 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Diagram 6:2 Industriarbetarlön, utfall och skattning</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<p>%</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-51.png" style="width:277pt;height:177pt;"/>
<p>Anm.: Industriarbetarlön exkl. arbetstidsförkortning.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Det svenska kostnadsläget är sannolikt för högt i förhållande till<br>produktiviteten, vilket bl.a. avspeglas i låga vinstnivåer. Företagen kan<br>inte längre övervältra höga löneökningar på produktpriserna utan att<br>riskera ökade marknadsandelsförluster. Detta skapar en press nedåt på<br>reallönerna. Totalt bedöms lönerna i år och nästa år öka med 4,5 resp.<br>4 %. Den allmänna löneavgiften slopades vid årsskiftet. Detta medför att<br>de totala lönekostnaderna i år ökar med ca 0,3 % mindre än timförtjänst-<br>en. Prognosen innebär att stora delar av produkti vi tetsutrymmet kommer<br>att tas i anspråk till återuppbyggnad av företagens vinster. Reallönerna<br>kommer ändå att kunna stiga både 1992 och 1993, såväl före som efter<br>skatt.</p>
<p>Alltsedan 1983 har nominallönema stigit snabbare i Sverige än<br>genomsnittet för industriländerna. Huvudförklaringen torde ligga i<br>skillnaderna i den förda ekonomiska politiken. I Sverige har full<br>sysselsättning haft en högre och inflationsbekämpning i realiteten en lägre<br>prioritet än i flertalet andra industriländer. Detta har manifesterats i flera<br>devalveringar under de senaste 15 åren. En sänkning av Sveriges relativa<br>kostnadsläge håller nu på att inträffa. Inom OECD-området ökade<br>lönerna 1991 med 6%. Löneökningstakten dämpas även internationellt<br>och förväntas i år och nästa år bli 5 resp, knappt 5%, vilket är något<br>högre än i Sverige, se diagram 6:3. En god produktivitetsutveckling inom<br>den svenska industrin medför att konkurrensläget avsevärt förbättras.</p>
<p>I böijan av nästa år löper de nuvarande avtalen på arbetsmarknaden ut.<br>En sannolik utveckling av lönekostnaderna har beskrivits ovan. Det kan<br>emellertid inte uteslutas att löneutvecklingen tar en annan bana. Det</p>
<p>50</p>
<p>kommer att finnas grupper med kompensationkrav för de låga nominella<br>löneökningarna 1991-1992. Därtill kommer att arbetsmarknadens parter<br>strävar åt olika håll vad gäller de framtida institutionella förutsättningarna<br>för lönebildningen. Kombinationen av kompensationskrav och förändring-<br>ar i den institutionella ramen kan medföra en besvärlig situation, som<br>inte bara präglas av de ekonomiska förutsättningarna utan också av<br>organisationspolitiska förhållanden.</p>
<p>Prop 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Diagram 6:3 Nominell timlön inom industrin</p>
<p>Årlig procentuell förändring, nationell valuta</p>
<p>%</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-52.png" style="width:276pt;height:178pt;"/>
<p>Anm.: OECD-länderna är sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent<br>till Sverige på världsmarknaden.</p>
<p>Källor: OECD, statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<h4>6.2 Konsumentpriser</h4>
<p>Under loppet av 1991 ökade KPI med ca 8,5%. Skattereformen, som<br>innebar en växling från direkt till indirekt beskattning, bidrog med 3,6<br>procentenheter. De underliggande priserna, NPI (konsumentprisindex<br>exkl. indirekta skatter och subventioner), steg betydligt mindre, med ca<br>5,5%.</p>
<p>Hushållen förväntar sig att priserna under 1992 kommer att utvecklas<br>långsamt, se diagram 6:4. Förväntningarna om allt högre prisökningar<br>bröts i böijan av 1991 och har sedan dess fortsatt att sjunka. Ett liknande<br>mönster återfinns också hos industriföretagen, där omsvängningen<br>emellertid kom tidigare, se diagram 6:5. Inflationsförväntningarnas<br>utveckling är väsentlig för samhällsekonomin på kort sikt. Prisförvänt-<br>ningama styr då beteenden t.ex. vad gäller inköpsmönster och konsum-<br>tionens fördelning över tiden, ränteutvecklingen på obligationsmarknaden<br>och lönsamhetsbedömningar. Detta påverkar i sin tur investeringsbeteen-</p>
<p>51</p>
<p>det hos ekonomins aktörer. Förväntningarna påverkar också nominal-<br>lönemas utveckling och därmed också kostnadstrycket. Sverige är nu<br>inne i en desinflationsprocess, dvs. en period med avta-gande prisök-<br>ningstakt. Inflationsförväntningarna tycks vara knäckta och därmed finns<br>också förutsättningar för en bestående nedgång i inflationstakten.</p>
<p>Diagram 6:4 Hushållens prisförväntningar de kommande 12 månaderna</p>
<p>%</p>
<p>Prop 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-53.png" style="width:278pt;height:181pt;"/>
<p>Källa: Konjunkturinstitutet</p>
<p>Diagram 6:5 Industrins prisförväntningar</p>
<p>Förändring i planerade prisökningar på hemmamarknaden</p>
<p>%—enheter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-54.png" style="width:278pt;height:175pt;"/>
<p>Anm.: Befinner sig kurvan ovanför nollinjen stiger antalet företag som avser höja<br>priserna i ökande (positiv lutning) eller avtagande (negativ lutning) takt. Det omvända<br>gäller när kurvan befinner sig under nollinjen.</p>
<p>Källa: Konjunkturinstitutet</p>
<p>Desinflationsprocessen ger upphov till en mängd effekter på den reala Prop 1991/92:100<br>ekonomin. Under nedväxlingsfasen förutses höga realräntor, vilket Bil. 1.1<br>skärper avkastningskraven. Oförändrade eller fallande priser på reala<br>tillgångar, t.ex. kommersiella fastigheter, har orsakat kreditförluster<br>vilket i sin tur leder till att kreditmarknaden stramas åt ytterligare. Lägre<br>priser på t.ex. fastigheter medför också att kostnadsgapet mellan att köpa<br>en befintlig anläggning och nyinvestering krymper. Tillsammans leder<br>detta till att investeringsutvecklingen hämmas och därmed också den<br>samlade tillväxten, åtminstone på kort sikt.</p>
<p>De reala kostnaderna för att hålla t.ex. lager ökar också. Effekten av<br>detta blir en svagare produktion. Ett mera utbrett prisfall kan förstärka<br>effekterna på samhällsekonomin. Konsumtionsinköp och investeringar<br>skjuts på framtiden i avvaktan på lägre priser. Den dämpade efterfrågan<br>tenderar sedan i sig att förstärka ett eventuellt prisfall.</p>
<p>Tabell 6:3 Konsumentpriser</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI dec.-dec.</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoprisindex</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Importpriser, totalt</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Oljeprodukter</p></td><td>
<p>-23,2</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder, totalt</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Flerfamiljshus</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Egnahem</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Indirekta skatter, bidrag i procentenheter</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diverse taxor</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>7,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konkurrensutsatt svensk produktion</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraftskostnad i näringslivet</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vinstmarginal, bidrag i procentenheter</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoprisindex</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Implicitprisindex</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Basbelopp</p></td><td>
<p>32 200</p></td><td>
<p>33 700</p></td><td>
<p>34 700</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Diverse taxor består av läkemedel, läkarvård, tandläkararvode, lotteri m.m.,<br>TV-licens, post och tele samt resor och transporter. Nettoprisindex är KPI exkl.<br>indirekta skatter och subventioner.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet, statens pris- och konkurrens-<br>verk samt finansdepartementet.</p>
<p>Konsumentprisprognosen för i år och nästa år återfinns i tabell 6:3.<br>Arbetskraftskostnaden, som är den enskilt viktigaste förklaringsvariabeln,<br>växer allt långsammare. Efter flera år av negativ utveckling förväntas<br>vinstmarginalerna kunna öka måttligt, i samband med att konsumtionstill-<br>växten åter blir positiv. Den första januari 1992 sänktes mervärdeskatten</p>
<p>53<br></p>
<p>för livsmedel, restaurang och hotell samt for inrikes persontransporter. Prop 1991/92:100<br>Detta bidrar till att väsentligt dämpa inflationen i år. Nästa år avskaffas Bil. 1.1<br>en rad olika punktskatter, på bl.a. läskedryck, konfektyr, kemisk-<br>tekniska preparat, kassettband och videoapparater. Samtidigt försvinner<br>den tillfälliga sänkningen av fastighetsskatten för småhus. Skattesatsen<br>ökar från 1,2 till 1,5% av taxeringsvärdet. Vidare föreslås nu bl.a. en<br>neddragning av subventionerna till läkemedel, tandvård och bostads-<br>räntor. Detta motsvarar en höjning av konsumentprisnivån totalt med<br>mindre än 1/2%, varav merparten infäller 1993. Den underliggande<br>prisökningstakten, NPI, fäller under prognosperioden.</p>
<p>Inom OECD-området avtar inflationstakten i år för att sedan stabilise-<br>ras 1993. Den svenska nedväxlingen sker snabbare och redan i år<br>förutses konsumentpriserna i Sverige öka långsammare än i industrilän-<br>derna i genomsnitt, se diagram 6:6.</p>
<p>Diagram 6:6 Konsumentpriser</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-55.png" style="width:277pt;height:194pt;"/>
<p>Anm.: OECD-länderna är sammanvägda efter varje lands betydelse som konkurrent<br>till Sverige på världsmarknaden.</p>
<p>Källor: OECD, statistiska centralbyrån och finansdepartementet</p>
<p>En implicit prisindex för privat konsumtion (IPI) framkommer ur<br>nationalräkenskapernas redovisning av den privata konsumtionen.<br>Vikterna i IPI speglar den aktuella konsumtionssammansättningen, till<br>skillnad från KPI som baseras på föregående års värden. Under såväl<br>1990 som 1991 resulterade skattereformen i omfättande relativprisföränd-<br>ringar i konsumentledet, vilket påverkade hushållens konsumtionsval. 1<br>år differentieras mervärdeskattesatsen. Detta tillsammans med andra<br>förskjutningar av konsumtionssammansättningen, t.ex. bilkonsumtionen,<br>och differensen mellan prisutvecklingen för lägenhets- och egnahemsbo-<br>ende i KPI förklarar de relativt stora skillnandema mellan IPI och KPI<br>såväl 1990, 1991 som 1992.</p>
<p>54</p>
<h3>7 Hushållens ekonomi och privat konsumtion <sup>Pro</sup>P- 1991/92:100</h3>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>De senaste två åren ökade hushållens realt disponibla inkomster starkt,<br>medan den privata konsumtionen stagnerade. Hushållens sparkvot steg<br>med inte mindre än 7 procentenheter mellan 1989 och 1991. Även 1992<br>beräknas hushållen få en relativt god inkomstutveckling trots sjunkande<br>sysselsättning och stigande arbetslöshet. Den privata konsumtionen<br>förväntas utvecklas i måttlig takt de närmaste två åren. Efter en<br>ytterligare uppgång av sparandet i år går sparkvoten ned något 1993, då<br>inkomstutvecklingen försvagas, se tabell 7:1.</p>
<p>Tabell 7:1 Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande</p>
<p>Miljarder kr. Procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löpande priser</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Löner</p></td><td>
<p>599,0</p></td><td>
<p>621,9</p></td><td>
<p>652,1</p></td><td>
<p>669,3</p></td><td>
<p>12,9</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagarinkomster</p></td><td>
<p>62,1</p></td><td>
<p>63,2</p></td><td>
<p>63,9</p></td><td>
<p>66,1</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor och utdelningar, netto</p></td><td>
<p>-31,1</p></td><td>
<p>-31,8</p></td><td>
<p>-30,4</p></td><td>
<p>-30,4</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstöverföringar från</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>offentlig sektor</p></td><td>
<p>277,1</p></td><td>
<p>318,5</p></td><td>
<p>327,1</p></td><td>
<p>345,0</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>14,9</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster, netto</p></td><td>
<p>88,8</p></td><td>
<p>108,7</p></td><td>
<p>118,4</p></td><td>
<p>122,3</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta skatter, avgifter m.m.</p></td><td>
<p>304,2</p></td><td>
<p>286,4</p></td><td>
<p>289,2</p></td><td>
<p>294,9</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst</p></td><td>
<p>691,7</p></td><td>
<p>794,2</p></td><td>
<p>841,9</p></td><td>
<p>877,3</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>699,0</p></td><td>
<p>773,3</p></td><td>
<p>806,7</p></td><td>
<p>842,4</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1985 års priser</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst</p></td><td>
<p>505,5</p></td><td>
<p>526,2</p></td><td>
<p>537,5</p></td><td>
<p>540,1</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>510,9</p></td><td>
<p>512,4</p></td><td>
<p>515,0</p></td><td>
<p>518,6</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparkvot, nivå i %</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet, och finansdepartementet.</p>
<h4>7.1 Hushållens inkomster</h4>
<p>Förra året steg de realt disponibla inkomsterna enligt preliminära<br>beräkningar med ca 4 % samtidigt som den reala lönesumman före skatt<br>minskade med drygt 5 %. Bakom den kraftiga inkomstökningen ligger i<br>huvudsak skattereformen. Sänkningen av inkomstskatten beräknas ge ett<br>bidrag med nära 6,5 procentenheter till hushållens reala inkomstökning<br>1991. Även transfereringarna från offentliga sektorn hade en expansiv<br>inverkan, eftersom det i skattereformen ingick höjningar av barn- och<br>bostadsbidragen samt pensionstillskotten. Även för 1992 medför<br>skattesänkningar och transfereringsökningar en relativt god inkomstut-<br>veckling för hushållen. Nedväxlingen av inflationen är en starkt<br>bidragande orsak till att de realt disponibla inkomsterna kan öka med ca<br>2 % i år, trots att reallönesumman inte ökar alls.</p>
<p>Det aviserade införandet av karensdagar vid sjukdom försvagar<br>inkomstutvecklingen 1993. Höjning av barnbidragen samt fortsatt positivt</p>
<p>55</p>
<p>bidrag från de direkta skatterna medför att de realt disponibla inkomster-<br>na ändå stiger med 0,5% 1993.</p>
<p>Att hushållen får en så positiv inkomtutveckling de närmaste åren, läst<br>arbetsmarknaden försvagas under hela perioden, beror också på att<br>bortfallet av löneinkomster till stor del kompenseras genom bidrag till<br>personer i arbetsmarknadsutbildning och till arbetslösa, se tabell 7:2.</p>
<p>Det tillfälliga sparandet drog ned hushållens köpkraft 1989 och 1990.<br>Vid redovisningen av disponibel inkomst i nationalräkenskaperna görs<br>inget avdrag för det tillfälliga sparandet. Hushållssektom tillskrivs inte<br>heller inkomster när sparandet återbetalas. Det tillfälliga sparandet under<br>1989 och 1990 ingår som en del av hushållens totala sparande och i den<br>utsträckning som återbetalningarna av sparandet konsumeras registreras<br>det som ett minskat hushållssparande. Förra året steg hushållens köpkraft<br>utöver de disponibla inkomsterna med 1,5 procentenheter, dels genom<br>att det tillfälliga sparandet upphörde och dels genom att 1989 års<br>sparande återbetalades i maj 1991. I februari 1992 återbetalas 1990 års<br>tillfälliga sparande, vilket bidrar till att öka hushållens köpkraft med<br>ytterligare 1/2 procentenhet. Nästa år minskar köpkraften totalt med ca<br>1/2% beroende på att jämförelsenivån 1992 innefattar återbetalning av det<br>tillfälliga sparandet.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Tabell 7:2 Hushållens inkomster</p>
<p>Miljarder kr.<br>Löpande priser</p>
<p>Procentuell utveckling<br>1985 års priser</p>
<p>Procentuellt bidrag till<br>realinkomstutveckl ingen</p>
<p>1990</p>
<p>1991 1992 1993</p>
<p>1991 1992 1993</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Lönesumma exkl. sjuklön</p></td><td>
<p>599,0</p></td><td>
<p>-5,2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-4,5</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav timlön</p></td><td></td><td>
<p>-3,8</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sysselsättning</p></td><td></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstöverföringar inkl, sjuklön</p></td><td>
<p>277,1</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner från offentlig sektor</p></td><td>
<p>153,8</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkring m.m. inkl, sjuklön</p></td><td>
<p>60,4</p></td><td>
<p>-7,9</p></td><td>
<p>-3,6</p></td><td>
<p>-11,2</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshetsbidrag m.m.</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>83,6</p></td><td>
<p>19,0</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>51,8</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>119,8</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta skatter</p></td><td>
<p>304,2</p></td><td>
<p>-14,0</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst</p></td><td>
<p>691,7</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillfälligt sparande</p></td><td>
<p>-7,4</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>-0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster inkl, tillfälligt sparande</p></td><td>
<p>684,3</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Lönesumma, inkomstöverföringar och skatter är deflaterade med konsumentprisindex (KPI). Disponibel<br>inkomst och tillfälligt sparande är deflaterade med implicit prisindex för privat konsumtion (IPI). Skillnaden<br>mellan KPI och IPI påverkar posten "övriga inkomster, netto".</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Som framgår av tabell 7:2 beräknas den reala timlönen före skatt stiga<br>med drygt 1 % i år och med 0,5 % nästa år. Den reala lönesumman<br>stagnerar dock till följd av sjunkande sysselsättning. Den fr.o.m. 1992</p>
<p>56<br></p>
<p>införda arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen innebär att arbetsgivaren Prop. 1991/92:100<br>övertar betalningarna för sjukersättningen under de första 14 dagarna av Bil. 1.1<br>en sjukdomsperiod. Denna ersättning registreras i tabell 7:1 som lön,<br>vilket drar upp lönesumman i år med ca 11,5 miljarder kr. Införande av<br>karensdagar 1993 beräknas dra ned lönesumman med ca 8 miljarder kr.</p>
<p>Inkomstöverföringama från den offentliga sektorn minskar realt med<br>0,5 % i år. Om konsekvenserna av arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen<br>exkluderas (när arbetsgivaren betalar sjuklön), stiger dock inkomstöver-<br>föringama realt med ca 3%. Nästa år beräknas inkomstöverföringama<br>öka med ca 2%. Utbetalningarna av bidrag till personer i arbetsmark-<br>nadsutbildning och till arbetslösa stiger kraftigt både i år och nästa år till<br>följd av det gradvis försämrade arbetsmarknadsläget. Barnbidragen höjs<br>med 1020 kr. per bam och år 1993, se tabell 7:3.</p>
<p>Över hälften av inkomstöverföringama utgörs av pensioner inkl,<br>bostadstillägg. Pensionerna räknas upp med basbeloppet och stiger<br>dessutom genom att nya pensionärer med höga ATP-poäng kommer in<br>i systemet. Basbeloppet uppgår till 33 700 kr. i år och beräknas för 1993<br>till 34 700 kr. Nedväxlingen av inflationen medför att basbeloppet ökar<br>realt med ca 1,5 % i år. Nästa år blir inflationen något högre än i år och<br>basbeloppet minskar realt med 0,5%. Volymökningen i pensionssystemen<br>leder dock till en fortsatt real ökning av de totala pensionsutbetalningar-<br>na.</p>
<p>Tabell 7:3 Inkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll</p>
<p>Miljarder kr., Procentuell förändring,</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td colspan="4">
<p>löpande priser</p></td><td colspan="3">
<p>1985 års priser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>153,8</p></td><td>
<p>172,6</p></td><td>
<p>184,9</p></td><td>
<p>194,3</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Folkpension inkl. KBT<br>och delpension</p></td><td>
<p>68,9</p></td><td>
<p>76,5</p></td><td>
<p>79,7</p></td><td>
<p>81,6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän tilläggspension</p></td><td>
<p>77,4</p></td><td>
<p>87,8</p></td><td>
<p>96,2</p></td><td>
<p>103,0</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänstepensioner</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkring m.m.</p></td><td>
<p>60.4</p></td><td>
<p>60,8</p></td><td>
<p>49,2</p></td><td>
<p>50,1</p></td><td>
<p>-7,9</p></td><td>
<p>-21,6</p></td><td>
<p>-1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkring</p></td><td>
<p>34,8</p></td><td>
<p>31,3</p></td><td>
<p>17,5</p></td><td>
<p>16,4</p></td><td>
<p>-17,9</p></td><td>
<p>-45,7</p></td><td>
<p>-9,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föräldraförsäkring</p></td><td>
<p>15,7</p></td><td>
<p>18,1</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>19,3</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsskadeförsäkring</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td>
<p>14,4</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>6,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshetsbidrag m.m.</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>27,6</p></td><td>
<p>32,4</p></td><td>
<p>83,6</p></td><td>
<p>19,0</p></td><td>
<p>13,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AMU-bidrag</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>72,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshetsförsäkring,</p>
<p>KAS och lönegaranti</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>15,7</p></td><td>
<p>20,3</p></td><td>
<p>24,8</p></td><td>
<p>89,0</p></td><td>
<p>25,5</p></td><td>
<p>18,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>51,8</p></td><td>
<p>62,6</p></td><td>
<p>65,3</p></td><td>
<p>68,2</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnbidrag</p></td><td>
<p>12,3</p></td><td>
<p>16,4</p></td><td>
<p>16,6</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>22,0</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>9,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Studiebidrag m.m.</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>20,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>28,7</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialbidrag m.m.</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>15,5</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>22,2</p></td><td>
<p>23,4</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td>
<p>24,7</p></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>-4,3</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa inkomstöverföringar 277,1</p></td><td>
<p>318,5</p></td><td>
<p>327,1</p></td><td>
<p>345,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Deflatering är gjord med konsumentprisindex.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>57</p>
<p>Ersättningsnivån i sjukförsäkringen sänktes från den 1 mars 1991 från<br>90 % till 65 % de tre första dagarna av en sjukperiod och till 80 % mellan<br>4 till 90 dagar. Ersättningsnivån för vård av sjukt barn sänktes till 80%<br>de första 14 dagarna per kalenderår. För 1992 medför den ovan nämnda<br>arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen sänkta utbetalningar från försäk-<br>ringen med ca 11,5 miljarder kr. Dessa regeländringar och det försämra-<br>de läget på arbetsmarknaden väntas medföra en en minskning av<br>sjukfrånvaron de närmaste åren.</p>
<p>Skattereformen 1991 innebar en genomgripande förändring av skatte-<br>systemet. Skatten på arbetsinkomster har sänkts kraftigt. Alla kapital-<br>inkomster sammanförs till ett inkomstslag och beskattas med en enhetlig<br>statlig skatt om 30 %. Skattesänkningen finansieras delvis inom inkomst-<br>skattesystemet genom basbreddningar och skärpning av kaptitalbeskatt-<br>ningen. I skattereformen ligger en årlig justering av skatteskalan.<br>Grundavdraget höjs i takt med basbeloppets ökning och skiktgränsen för<br>statsskatten räknas upp med ökningen av konsumentprisindex föregående<br>år (mellan oktober och oktober) plus 2 procentenheter. Det innebär för<br>1992 att grundavdraget höjts med ca 4,5% och skiktgränsen med ca<br>9,5%. Arbetsinkomster som uppgår till högst ca 200 000 kr. slipper i<br>stort sett statlig skatt. Genom att skatteskalan räknas upp med den<br>historiska inflationen uppkommer en real skattesänkning när löneökning-<br>arna och inflationen avtar. Med den förväntande utvecklingen av löner<br>och priser i år blir det en real skattesänkning 1992 på ca 4 miljarder kr.<br>Med real sänkning avses skattebortfallet vid en jämförelse med vad<br>skatteintäkterna kan beräknas till om skatteskalan for i år istället justerats<br>med 1992 års prisutveckling.</p>
<p>För 1992 har beslutats om vissa lindringar av kapitalbeskattningen och<br>för 1993 sänks skattesatsen för kapitalinkomster till 25%. Skattereduktio-<br>nen för fäckföreningsavgifter slopas fr.o.m. 1992. Sammantaget beräknas<br>skatteändringama ge en skattesänkning för hushållen med ca 3 miljarder<br>kr. jämfört med oförändrade regler.</p>
<h4>7.2 Hushållens sparande och privat konsumtion</h4>
<p>Under 1980-talets första år föll hushållens reala inkomster p.g.a. den<br>svaga ekonomiska utvecklingen. Hushållen drog ned sin konsumtion, men<br>minskade också sparandet för att "överbrygga" inkomstbortfallet. År<br>1984 böljade realinkomstema åter att öka och konsumtionen och<br>inkomsterna steg parallellt fram till kreditmarknadens avreglering hösten<br>1985. Den bidrog till att hushållen kunde realisera en uppdämd konsum-<br>tionsefterfrågan genom ökad upplåning. I genomsnitt expanderade<br>konsumtionen med drygt 4 % per år under perioden 1986 till 1988, delvis<br>beroende på en cyklisk uppgång av bilförsäljningen som kulminerade<br>1988. Som en följd av att konsumtionen översteg hushållens disponibla<br>inkomster under en följd av år ökade hushållens skulder med 60% och<br>sparkvoten (sparandet mätt som andel av disponibelinkomst) föll med 7<br>procentenheter mellan 1985 och 1988.</p>
<p>År 1989 dämpades konsumtionstillväxten något och 1990 registrerades<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>58</p>
<p>t.o.m. en svag tillbakagång. En stor del av nedgången hänger samman Prop. 1991/92:100<br>med det dramatiska fellet i bilinköpen som drog ned tillväxten med 0,7 Bil. 1.1<br>procentenheter under 1990. Med en ökning av de disponibla inkomsterna<br>på 3,2% förbättrades sparkvoten avsevärt under 1990. Trots den starka<br>uppgången var sparkvoten fortfarande negativ (-1,1 %), vilket innebär att<br>konsumtionsnivån fortsatte att överstiga inkomstnivån. Det tillfälliga<br>sparandet räknas per definition in i hushållens sparande, vilket kan sägas<br>överskatta hushållens egentliga egna sparande. "Tvångssparandet" bidrog<br>till att öka hushållssparandet med ca 1/2 procentenhet per år under 1989<br>och 1990.</p>
<p>Mellan de första tre kvartalen 1990 och 1991 sjönk konsumtionen med</p>
<p>0,1%, vilket främst förklaras av fortsatt fällande bilinköp, ett minskat<br>utlandsresande efter orolighetema kring Persiska viken och en sjunkande<br>efterfrågan på olika tjänster. Säsongrensat och jämfört med närmast<br>föregående kvartal steg dock konsumtionen under loppet av 1991. I<br>september-oktober ökade detaljhandelns försäljning volymmässigt med<br>4,5% jämfört med samma period föregående år. Hushållens bilinköp<br>under oktober-november steg med 12%. För hela 1991 beräknas<br>konsumtionen ha stigit svagt jämfört med 1990. Därmed förbättrades<br>sparkvoten kraftigt och beräknas uppgå till 2,6% 1991.</p>
<p>Diagram 7:1 Hushållens nettosparkvot</p>
<p>Sparande i procent av<br>disponibel inkomst</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-56.png" style="width:277pt;height:177pt;"/>
<p>Anm.: Den finansiella sparkvoten är beräknad exklusive kapitaltransfereringar 1986<br>och 1989.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Den dramatiska utvecklingen av sparkvoten under 1980-talets andra<br>hälft fram till dags dato framgår av diagrammet 7:1. En kraftig nedgång<br>i sparkvoten skedde under några år efter det att kreditmarknaden av-<br>reglerades vid mitten av 1980-talet. Därefter följde en snabb uppgång.</p>
<p>59</p>
<p>Fallet i hushållssparandet förklaras utöver, avreglering på kreditmarkna- Prop. 1991/92:100<br>den, av förmånliga avdragsmöjligheter i skattesystemet, relativt låga Bil. 1.1<br>realräntor och optimistiska framtidsförväntningar. Under den ovanligt<br>långa högkonjunkturen ökade tillgångar, såsom fastigheter och aktier,<br>kontinuerligt i värde. Värdeökningarna utgjorde ett stigande belånings-<br>underlag och kunde dessutom delvis ersätta eget sparande. Förbättringen<br>i sparandet de senaste åren kan ses som en normalisering som sedan<br>förstärktes av skattereformens effekter, oron på de finansiella marknader-<br>na och ett försämrat konjunkturläge. En internationell jämförelse visar att<br>de kraftiga svängningarna i sparkvoten inte är unika för Sverige, utan<br>liknande förlopp har observerats i bl.a. våra nordiska grannländer, se<br>diagram 7:2. Inte heller är det enbart i länder där en omfattande<br>avreglering skett, som sparandet föll under högkonjunkturen i mitten på<br>1980-talet.</p>
<p>Diagram 7:2 Sparkvoten i de nordiska länderna</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-57.png" style="width:276pt;height:194pt;"/>
<p>Anm.: För åren 1991-1992 (1993 i Danmark och Sveriges fall) svarar resp,<br>finansdepartementet för prognosen.</p>
<p>Källor: OECD, statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Hushållens totala sparande kan delas in i realt resp, finansiellt<br>sparande. Den kraftiga förändringarna i sparkvoten tidigare förklaras i<br>huvudsak av svängningar i det finansiella sparandet. De mest grundlägg-<br>ande sparmotiven hos hushållen är att trygga sin ålderdom, förbättra sitt<br>boende och ha en buffert för att klara oförutsedda händelser m.m. Ett<br>enskilt hushålls val mellan konsumtion och sparande beror främst på dess<br>förväntningar om den egna framtida inkomstutvecklingen, den ekono-<br>miska utvecklingen i Sverige samt hur förmögenheten förändras.<br>Skattesystemets konstruktion påverkar såväl sparandets nivå som vilken<br>typ av sparande ett hushåll väljer att göra.</p>
<p>60</p>
<p>Skattereformen, med sänkta marginalskatter och begränsade avdrags- Prop. 1991/92:100<br>möjligheter för ränteutgifter, bör under prognosperioden leda till ett ökat Bil. 1.1<br>sparande. Den mest fördelaktiga placeringen många hushåll kan göra idag<br>är att amortera av lån. Detta incitament förstärks av nedväxlingen i<br>inflationstakten, vilket förutses medföra högre realräntor. Enl. riksbank-<br>ens hushållsenkät har det dock inte skett någon nettoamortering under det<br>första halvåret 1991, men kapitalmarknadsstatistiken pekar på en kraftig<br>dämpning i nyutlåningstakten. Skattereformen medförde också att<br>kostnaderna för boendet ökade relativt annan konsumtion, vilket torde<br>missgynna det reala sparandet, som till stor del utgörs av investeringar<br>i egna hem. Skattereformen för sålunda med sig en förändring av<br>sparandets fördelning med ett ökat finansiellt sparande, medan det reala<br>sparandet minskar.</p>
<p>Orolighetema på de finansiella marknaderna — med stora kreditförlus-<br>ter — förde med sig en mer restriktiv kreditpolitik. Skärpningen av<br>kapitaltäckningsreglema från och med 1993 kan framtvinga en ytterligare<br>begränsning av en del instituts utlåningsmöjligheter. Förmögenhets-<br>effektema vid 1990-talets böijan är de omvända mot 1980-talets slut.<br>Börskurserna var vid Q olårets slut ca 30% lägre än de som rådde vid<br>1990 års ingång. Det finns också en oro för relativt stora fall i bostads-<br>prisema. När tillgångarna fäller i värde krymper belåningsunderlaget<br>samtidigt som hushållens sparande måste öka för att nettoförmögenheten<br>inte skall minska.</p>
<p>Diagram 7:3 Hushållens förväntningar</p>
<p>Nettoandel</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-58.png" style="width:277pt;height:174pt;"/>
<p>Anm.: Diagrammet visar skillnaden mellan andelen hushåll som tror på en förbättring<br>av den egna resp. Sveriges ekonomi och andelen som tror på en försämring de<br>närmaste 12 månaderna, säsongrensat.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.</p>
<p>61</p>
<p>En svagare ekonomisk utveckling med ökad arbetslöshet brukar leda Prop. 1991/92:100<br>till mer pessimistiska förväntningar hos hushållen. Enligt den senaste Bil. 1.1<br>undersökningen (okt. 1991) över hushållens inköpsplaner (HIP) är<br>förväntningsbilden inte så mörk som man kunde tro i nuvarande<br>konjunkturläge. Det är ungefär lika många hushåll som tror på en<br>förbättrad som de som tror på en försämrad utveckling av den egna<br>ekonomin det närmaste året, se diagram 7:3.</p>
<p>Mot bakgrund av den rådande lågkonjunkturen med ett svagt arbets-<br>marknadsläge och problem inom den finansiella sektorn bedöms<br>hushållen främst använda inkomstökningarna nästa år till ett ökat<br>sparande. En viss oro för pensionssystemets stabilitet kan också bidra till<br>att nivåhöjningen i sparkvoten blir bestående. Sparkvoten har dock<br>tidigare förändrats snabbt. Ar 1993 när tillväxten i ekonomin förbättras<br>och arbetslösheten inte längre stiger lika snabbt kan motiven för ett högt<br>hushållssparande avta, vilket kan hålla uppe konsumtionstillväxten, trots<br>den svagare inkomstökningen.</p>
<p>En del faktorer verkar också för en viss uppgång i konsumtionen. När<br>1990 års tillfälliga sparande återbetalas i februari 1992 finns möjlighet<br>för extra insättning i allemanssparandet med 5 000 kr. per person, men<br>utbetalningarna förväntas ändå generera en viss konsumtionsökning. Den<br>neddragande effekt som bilinköpen bidragit med på den totala konsumtion<br>under senare år förutses upphöra fr.o.m. 1992. Ovanligt varma vintrar<br>har medfört låga uppvärmningskostnader och en återgång till mer normal<br>temperatur skulle öka konsumtionen.</p>
<p>Tabell 7:4 Privat konsumtion</p>
<p>Miljader kr Procentuell förändring, 1985 års priser<br>löpande priser ----------------------------------------------------------</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1985-88</p></td><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa varor, varav:</p></td><td>
<p>403,8</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-bilar</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>-15,3</p></td><td>
<p>-28,2</p></td><td>
<p>-15,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>-sällanköpsvaror</p></td><td>
<p>131,2</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>-dagligvaror</p></td><td>
<p>143,9</p></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa tjänster,varav:</p></td><td>
<p>295,2</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-bostäder</p></td><td>
<p>140,3</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>-övriga tjänster</p></td><td>
<p>118,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Total privat konsumtion</p></td><td>
<p>699,0</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Indelningen är en omgruppering av nationalräkenskapernas klassificering av den privata konsumtionen.<br>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Att konsumtionen steg under loppet av 1991 medför en positiv över-<br>hängseffekt in i 1992. Återbetalning av det tillfälliga sparandet håller<br>uppe konsumtionen under 1992 års första kvartal, men därefter bedöms<br>att tillväxten mattas av under 1992, se diagram 7:4. Mellan årsgenom-<br>snitten 1991 och 1992 beräknas konsumtionen stiga med 0,5%. År 1993<br>när aktiviteten i ekonomin åter stärks påverkas också konsumtionen, som<br>bedöms öka med 0,7 %. För prognosperioden bedöms att såväl varu- som<br>tjänstekonsumtionen går upp, se tab 7:4. Sänkningen av mervärdeskatten<br>för vissa tjänster torde medföra att tjänstekonsumtionen exkl. bostäder</p>
<p>62<br></p>
<p>åter ökar, efter den kraftiga nedgången under 1990 och 1991. Med en Prop. 1991/92:100<br>uppgång av de disponibla inkomsterna med 2,1% i år och 0,5% nästa år Bil. 1.1<br>förbättras sparkvoten med knappt 11/2 procentenheter mellan 1991 och</p>
<p>1993. Sparkvoten har då nått en — för Sverige — hög nivå på 4%.</p>
<p>Diagram 7:4 Konsumtionsforlopp</p>
<p>1985 års priser, 1985 års priser,</p>
<p>tillväxt årstakt miljarder kr</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-59.png" style="width:264pt;height:168pt;"/>
<p>Anm.: Volymutvecklingen visar den procentuella förändringen mellan ett kvartal och<br>samma period föregående år mätt i fasta priser. Diagrammet visar också konsumtio-<br>nen per kvartal, säsongrensat.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>63</p>
<h3>8 Investeringar</h3>
<p>Efter den starka investeringstillväxten under senare hälften av 1980-talet<br>kulminerade nivån under slutet av 1989. Investeringarna böljade därefter<br>fälla i samband med minskad ekonomisk aktivitet, sjunkande kapacitetsut-<br>nyttjande samt ett högre ränteläge. Det tekniska överhänget från 1989<br>innebär dock att nedgången mellan årsgenomsnitten stannade vid knappt<br>1 % 1990. Under 1991 fortsatte nedgången, med ca 8,5%. För det största<br>fallet svarade näringslivet, som drog ned sina investeringar med ca 15%.<br>Bostadsinvesteringama utvecklades svagt positivt till följd av ett högt<br>igångsättande av nyproduktion 1990 tillsammans med en ökad volym av<br>ombyggnation. Även de offentliga investeringarna bidrog i positiv<br>riktning. Inom kommunerna skedde troligen en förskjutning av investe-<br>ringarna från 1990 till 1991 p.g.a. att mervärdeskatten då blev avdrags-<br>gill.</p>
<p>Tabell 8:1 Bruttoinvesteringar efter produktionssektor</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kr. 1990,<br>löpande<br>priser</p></td><td colspan="4">
<p>Årlig procentuell volymförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>172,5</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-14,8</p></td><td>
<p>-7,0</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga myndigheter</p></td><td>
<p>32,9</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>74,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>-16,5</p></td><td>
<p>-15,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>279,9</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-8,5</p></td><td>
<p>-7,5</p></td><td>
<p>-1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav maskiner</p></td><td>
<p>119,0</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-12,5</p></td><td>
<p>-6,0</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.</p>
<p>År 1992 beräknas förloppet av investeringsnedgången vara betydligt<br>lugnare än under 1991 genom att bl.a. fallet i näringslivet avtar.<br>Genomsnittet för året blir dock endast marginellt högre än under 1991,<br>-7,5%. År 1993 väntas endast en svag minskning, med ca 1,5%. Till<br>skillnad från 1991 då maskininvesteringama föll mest förutses byggnads-<br>investeringarna svara för större delen av nedgången 1992 och 1993.<br>Nybyggandet av bostäder förutses avta starkt både till följd av strukturel-<br>la faktorer och till följd av konjunkturläget. Nedgången, som 1992 beräk-<br>nas till 30% och till 26,5% 1993, kompenseras delvis av att ombyggan-<br>det av bostäder stiger 1992 och kvarstår på en oförändrad nivå 1993.<br>Inom näringslivet bromsas nedgången av att satsningarna på infrastruktur<br>böljar ge utslag samt att fallet inom industrin avtar 1992 och vänds i en<br>uppgång 1993. Infrastruktursatsningama verkar också uppdragande på de<br>offentliga investeringarna, främst 1992. Detta kompenserar dock inte det<br>allt svagare byggandet inom näringsliv och bostadssektor. Trots att en<br>tillväxt förutses inom anläggnings-, ombyggnads- och underhållssektor-<br>ema fäller byggnadsinvesteringarna med 9% i år och med 5% 1993.</p>
<p>64</p>
<h4>8.1 Näringslivets investeringar</h4>
<p>Efter flera års stark expansion minskade näringslivets investeringar med<br>närmare 2% 1990. År 1991 fortsatte fallet i snabb takt, med ca 15%.<br>Nedgången i industriinvesteringarna var då särskilt markant.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Diagram 8:1 Näringslivets investeringar.</p>
<p>Miljarder kr., 1985 års priser.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-60.png" style="width:277pt;height:175pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Tabell 8:2 Bruttoinvesteringar i näringslivet</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kr. 1990,<br>löpande<br>priser</p></td><td colspan="4">
<p>Årlig procentuell volymförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>51,0</p></td><td>
<p>-4,0</p></td><td>
<p>-19,0</p></td><td>
<p>-6,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Basindustri</p></td><td>
<p>12,9</p></td><td>
<p>-7,5</p></td><td>
<p>-35,0</p></td><td>
<p>-23,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verkstadsindustri</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-20,0</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrig industri</p></td><td>
<p>18,1</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>-6,5</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt näringsliv</p></td><td>
<p>121,4</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-13,0</p></td><td>
<p>-7,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>172,5</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-14,8</p></td><td>
<p>-7,0</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav byggnader</p></td><td>
<p>61,7</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-14,9</p></td><td>
<p>-6,8</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>maskiner</p></td><td>
<p>109,9</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>-14,9</p></td><td>
<p>-7,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.</p>
<p>Industriinvesteringarna minskade 1990 för första gången sedan 1982,<br>med 4%. År 1991 blev fallet hela 19%. Dålig lönsamhet, lägre kapaci-<br>tetsutnyttjande och produktion samt en kontinuerligt försämrad konkur-<br>renskraft sedan mitten av 1980-talet medverkade till ett betydligt mer<br>dämpat investeringsklimat. Nedgången var speciellt kraftig inom bas- och<br>verkstadsindustri. Inom s.k. övrig industri bromsades nedgången av den<br>positiva utvecklingen inom livsmedels- och petroleumindustrin. År 1992</p>
<p>5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1.<br></p>
<p>65</p>
<p>dämpas nedgången i industrins investeringar till 6%. Fallet inom Prop. 1991/92:100<br>basindustrin fortsätter medan minskningen inom verkstadsindustri Bil. 1.1<br>avstannar till följd av transportmedel sindustrins markant stigande<br>investeringar. Trots fällande industriinvesteringar tre år i rad överstiger<br>nivån på de totala investeringarna 1992 med god marginal den nivå som<br>rådde under föregående lågkonjunktur. När det gäller investeringskvoten,<br>som speglar investeringarnas nivå i förhållande till produktionen, är dock<br>skillnaden mot föregående lågkonjunktur något mindre.</p>
<p>Diagram 8:2 Investeringskvot i industrin.<br>Bruttoinvesteringar som andel av förädlingsvärde.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-61.png" style="width:277pt;height:174pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Investeringar inom övrigt näringsliv (exkl. affärsverken) följde<br>industrins mönster och minskade med 2% 1990 och med 16% 1991.<br>Samtliga branscher berördes av nedgången, men den var särskilt markant<br>inom finans- och fastighetsförvaltning samt inom byggbranschen. Även<br>1992 beräknas fallet inom näringslivet bli nästan lika stort. Det strama<br>kreditläget och förutsedda högre realräntor, vilka höjer avkastningskraven<br>på fastigheter, medverkar starkt till detta förlopp. De områden som<br>utvecklas gynnsamt relativt sett är varuhandel, hotell och restaurang samt<br>elbranschen. De statliga affärsverken ingår definitionsmässigt i övrigt<br>näringsliv. Till följd av satsningarna på infrastrukturinvesteringar förutses<br>starkt stigande investeringar inom denna sektor samt en fortsatt expansion<br>följande år, främst inom statens järnvägar och banverket. Det är också<br>infrastrukturinvesteringama som drar upp de statliga investeringarna.<br>Sammantaget förutses därmed investeringarna i övrigt näringsliv inkl,<br>statliga affärsverk fälla med 7% 1992 för att sedan stiga med ca 2%<br>1993. Näringslivets investeringar, sett som andel av BNP, beräknas<br>därmed ligga ca 3 procentenheter lägre 1992 jämfört med den högsta<br>nivån på 14,5 % som uppnåddes i slutet av 1980-talet.</p>
<p>66</p>
<p>Tabell 8:3 Offentliga investeringar</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kr. 1990,<br>löpande<br>priser</p></td><td colspan="4">
<p>Årlig procentuell volymförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga myndigheter</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga affärsverk</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>10,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>30,9</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>15,9</p></td><td>
<p>8,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala myndigheter</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>-8,7</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala affärsverk</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunerna</p></td><td>
<p>27,0</p></td><td>
<p>-7,5</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>-0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>57,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<h4>8.2 Bostadsinvesteringar</h4>
<p>Bostadsinvesteringama har legat på en mycket hög nivå de senaste åren.<br>Mellan 1986 och 1990 mer än fördubblades nybyggandet medan<br>ombyggnaderna minskades genom restriktioner. Även 1991 steg den<br>totala investeringsvolymen, med ca 4%. Orsaken är främst den höga<br>igångsättningen av nya lägenheter under 1990 som till viss del resulterade<br>i investeringsaktivitet under 1991. Dessutom ökade ombyggnaderna av<br>bostäder till följd av att regeringen i stor utsträckning använde sig av<br>möjligheten att av arbetsmarknadsskäl medge lägre s.k. garanterad ränta<br>för enskilda projekt.</p>
<p>Nybyggandet av bostäder nådde 1990 en rekordnivå då 69 000 lägen-<br>heter påbörjades. Nedgången av byggandet inom övriga sektorer bidrog<br>till att bostadsproduktionen inte längre hindrades av brist på arbetskraft.<br>Investeringsvolymen steg med närmare 12% 1990. Ar 1991 påböljades<br>ca 54 000 nya lägenheter, en minskning med över 20%. Tecken på en<br>sjunkande bostadsefterfrågan har noterats, t.ex. steg antalet lediga<br>lägenheter hos allmännyttiga bostadsföretag markant från ca 4 000 i<br>september 1990 till ca 11 000 i september 1991. Boverket uppskattar<br>det totala antalet lediga lägenheter till ca 20 000. Efterfrågan på bostäder<br>minskade framförallt utanför storstadsområdena.</p>
<p>67</p>
<p>Diagram 8:3 Antal outhyrda lägenheter respektive antal påbörjade lägenheter Prop. 1991/92:100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-62.png" style="width:278pt;height:168pt;"/>
<p>Anm: Antalet outhyrda lägenheter avser den 1 mars resp, år t.o.m. 1990 samt antalet<br>outhyrda lägenheter hos allmännyttan i september 1991. Antalet påbörjade lägenheter<br>omfattar både flerfamiljshus och småhus.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.</p>
<p>För de närmaste åren förutses en kraftig dämpning av nybyggandet av<br>bostäder, med 30% 1992 och 26,5% 1993. Orsaken är dels de effekter<br>konjunkturläget, med stigande arbetslöshet, får på efterfrågan och dels<br>strukturella förändringar. Breddningen av mervärdeskatten, höjda<br>fastighetsskatter, minskade räntebidrag, minskningen av ränteavdragens<br>värde, sänkta investeringsbidrag och förväntningar om höjda realräntor<br>innebär en relativprishöjning för boendet som dämpar efterfrågan.<br>Dessutom tillkommer ett stramare kreditläge samt en allmän osäkerhet<br>om hur stödet till bostadsproduktionen ska utformas efter 1992. Antalet<br>påbötjade lägenheter förutses avta 1992 till 37 000 och minska ytterligare<br>1993 till knappt 30 000, vilket ligger i linje med boverkets senaste<br>bedömningar.</p>
<p>Ombyggandet av bostäder minskade med hela 35 % mellan åren 1987<br>och 1990, vilket var en effekt av de regleringar som infördes successivt<br>från 1986 för att dämpa överhettningen på byggmarknaden. Under 1991<br>ökade ombyggnadsinvesteringama med i storleksordningen 6,5%.<br>Låneansökningama har stigit i samband med att en lägre s.k. garanterad<br>ränta medgivits, 3,4% mot tidigare 5,25%. Från den 1 januari 1992<br>permanentas den lägre nivån i samband med att vissa delar av ombyg-<br>gnadsverksamheten jämställs med nyproduktion vad gäller kapitalkost-<br>nadsregler. Samtidigt kommer dock en mindre andel av kostnaderna för<br>ombyggnaderna att berättiga till räntesubventioner. Detta är en av<br>orsakerna till den starka uppgången av ansökningar under 1991.<br>Investeringsuppgången beräknas fortsätta 1992, med ca 15%, för att<br>kvarstå på en oförändrad nivå 1993. Orsaken till uppgången är främst det<br>uppdämda behov som finns bl.a. inom 1960- och 1970-talets s.k.<br>miljonprogram.</p>
<p>68</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Diagram 8:4 Bostadsinvesteringar.</p>
<p>Miljarder kr., 1985 års priser.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-63.png" style="width:277pt;height:177pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.</p>
<p>Sammantaget är det totala bostadsbyggandet ovanligt svårförutsägbart.<br>Det finns ett antal faktorer som verkar neddragande. Samtidigt utvecklas<br>hushållens inkomster relativt gynnsamt, vilket dämpar fallet i efterfrågan<br>och kan förhindra ett ras. De totala bostadsinvesteringama förutses fälla<br>med 16,5% 1992 och med ytterligare 15,5% 1993. Bakom denna<br>nedgång döljer sig en omfördelning av byggandet från nybyggnad till<br>ombyggnad. Det föreligger sannolikt inte några större problem att<br>överföra arbetskraft från den ena sektom till den andra. Ombyggnadssek-<br>tom anses vara mer arbetskraftsintensiv och sysselsätta en större andel<br>hantverkare, vilket i någon mån motverkar uppgången i arbetslösheten.</p>
<p>Tabell 8:4 Bostadsinvesteringar</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kr. 1990,<br>löpande<br>priser</p></td><td colspan="4">
<p>Årlig procentuell volymförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nybyggnad</p></td><td>
<p>55,2</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>-30,0</p></td><td>
<p>-26,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Flerbostadshus</p></td><td>
<p>30,4</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>-25,0</p></td><td>
<p>-24,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småhus</p></td><td>
<p>24,9</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-36,8</p></td><td>
<p>-30,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ombyggnad</p></td><td>
<p>19,3</p></td><td>
<p>-13,0</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Flerbostadshus</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>-13,8</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>22,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småhus</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>-9,5</p></td><td>
<p>50,2</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>-7,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>74,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>-16,5</p></td><td>
<p>-15,5</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.</p>
<p>69</p>
<h4>8.3 Byggnadsverksamheten</h4>
<p>Aktiviteten inom byggnadsverksamheten, som böljade visa tecken på<br>avmattning under 1990, fortsatte att sjunka under 1991. Byggnads-<br>investeringarna började falla under andra halvåret 1990 och nedgången<br>fortsatte 1991, med ca 5%. Arbetslösheten bland byggnadsarbetare<br>uppnådde mot slutet av 1991 de nivåer som rådde under förra lågkon-<br>junkturen, ca 9% av kassamedlemmama. Arbetslösheten steg mest bland<br>personer utan yrkesutbildning. Det förefaller också vara svårigheter att<br>överhuvudtaget få fäste på arbetsmarknaden bland de nyutbildade som<br>ännu inte hunnit få någon yrkeserfarenhet. Det senare kan eventuellt vara<br>en delförklaring till varför den dramatiska arbetslöshetsutvecklingen inte<br>återspeglats tydligare i sysselsättningsutvecklingen inom byggbranschen<br>eftersom de nyutexaminerade aldrig registreras som sysselsatta. I SCB:s<br>statistik ingår också andra grupper inom byggsektorn än byggnadsar-<br>betare, som tjänstemän och olika typer av hantverkare. Dessa har<br>traditionellt en lägre arbetslöshet än byggnadsarbetare. Bristen på<br>arbetskraft har på två år helt försvunnit enligt konjunkturinstititutets<br>byggbarometer. Enligt denna räknar byggföretagen också med en fortsatt<br>försvagning av konjunkturen. Orderstockama väntas minska liksom<br>sysselsättningen.</p>
<p>Byggnadsinvesteringarna har reglerats i varierande grad sedan 1987 då<br>ramar för s.k. övrigt byggande (allt byggande utom bostadsbyggande)<br>och kvoter för ombyggnader av bostäder infördes. Syftet var att dämpa<br>efterfråge- och kostnadstrycket på byggmarknaden samt att frigöra<br>resurser till nybyggande av bostäder. Dessa regleringar avvecklades<br>under 1990 och 1991. Åtgärderna som var riktade mot ombyggnadsverk-<br>samheten medverkade till den kraftiga nedgång som inträffade t.o.m.<br>1990. Under 1991 noterades en uppgång som förutses fortsätta 1992 och<br>plana ut 1993.</p>
<p>Effekterna av regleringarna mot övrigt byggande, som utökades med<br>investeringsskatt år 1989 på s.k. oprioriterat byggande i storstäderna<br>(byggande exklusive bostadsbyggande och byggande för industrins<br>behov), är svårare att särskilja. Borttagandet av regleringarna väntas dock<br>inte få någon expansiv effekt på investeringarna med tanke på det allmänt<br>svaga efterfrågeläget i ekonomin. Inom särskilt industri, byggnadsindustri<br>och övrig fastighetsförvaltning väntas en fortsatt minskning.</p>
<p>Sammanfattningsvis avstannade ökningen av byggnadsinvesteringarna<br>totalt sett 1990 efter att ha stigit med närmare 20% sedan 1986. Under<br>andra hälften av 1990 böljade den nedgång som fortsatte 1991, då ett fall<br>på ca 5 % noterades. Främst bidrog näringslivets investeringar till denna<br>utveckling tillsammans med de kommunala investeringarna. Reparations-<br>och underhållssektom utvecklades dock relativt starkt, med närmare 5 %,<br>vilket bromsade nedgången i den totala byggnadsverksamheten till 2%.<br>År 1992 och 1993 är det främst nybyggande av bostäder som fäller,<br>förutom näringslivets investeringar. Det finns dock även faktorer som<br>verkar i positiv riktning. Hit hör ombyggnadsinvesteringamas expansion,<br>uppgången inom statliga affärsverk och myndigheter till följd av sats-</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>70</p>
<p>ningama på infrastruktur samt en fortsatt tillväxt inom underhålls- Prop. 1991/92:100<br>sektorn. Tillväxten av byggandet förutses således främst ske inom Bil. 1.1<br>anläggnings-, ombyggnads- och underhållssektorema. Totalt fäller bygg-<br>nadsinvesteringarna med ca 9% 1992 och med ca 5% 1993. Inräknas<br>också den expansiva reparations- och underhållssektom dämpas ned-</p>
<p>gången av byggnadsverksamheten till ca 5 resp, ca 3 %.</p>
<p>Tabell 8:5 Byggnadsverksamhet</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kr. 1990,<br>löpande<br>priser</p></td><td colspan="4">
<p>Årlig procentuell volymförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsinvesteringar</p></td><td>
<p>160,1</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-4,8</p></td><td>
<p>-8,8</p></td><td>
<p>-5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav näringslivet</p></td><td>
<p>61,7</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-14,9</p></td><td>
<p>-6,8</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>myndigheter</p></td><td>
<p>23,8</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>bostäder</p></td><td>
<p>74,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>-16,5</p></td><td>
<p>-15,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reparationer och</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>underhåll</p></td><td>
<p>59,3</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>219,4</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-5,1</p></td><td>
<p>-3,0</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och finansdepartementet.</p>
<h4>8.4 Lagerinvesteringar</h4>
<p>Hela 1980-talet kännetecknades av en kraftig och ihållande lageraweck-<br>ling. Totalt sett minskades lagren med ca 55 miljarder kr (1985 års<br>priser). Denna avveckling var koncentrerad till industrin och partihan-<br>deln. Industrins lagerkvot, dvs. kvoten mellan lager och produktion,<br>halverades i det närmaste under denna period. Inom partihandeln skedde<br>speciellt stora neddragningar av spannmålslagren samt av lagren av oljor<br>och bränsle.</p>
<p>Tabell 8:6 Lagervolymförändringar</p>
<p>Miljarder kr.; 1985 års priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1981-1990</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jord- och skogsbruk</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>-31,1</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>-4,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>El- och vattenverk</p></td><td>
<p>-4,5</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Partihandel</p></td><td>
<p>-20,4</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Detaljhandel</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>-54,9</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-12,8</p></td><td>
<p>-7,1</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>I takt med den successiva avmattningen av industrikonjunkturen skedde<br>en viss lageruppbyggnad i industrin. Sålunda ökade färdigvarulagren med<br>närmare 5 miljarder från 1989 t.o.m. första halvåret 1991. Denna<br>lageruppbyggnad var emellertid blygsam vid en jämförelse med<br>motsvarande fäs i tidigare konjunkturnedgångar. Produktionen anpassades</p>
<p>71</p>
<p>nu snabbare till den svagare efterfrågan än vad som varit fallet tidigare.<br>Både den strukturellt fällande lagerkvoten under 1980-talet samt det<br>produktionsmönster som tillämpats i den innevarande konjunktur-<br>nedgången illustrerar den nya syn på lager och lagerhållning som<br>etablerats på senare år. Lagertrimning och vaksamhet mot onödig<br>lagerhållning har sålunda fått hög prioritet. Samtidigt som industrilagren<br>steg under 1989 och 1990 fortsatte handelslagren att minska. De totala<br>lagerinvesteringama blev därmed negativa även dessa år. Härvidlag har<br>nationalräkenskaperna reviderats, eftersom det tidigare angavs att<br>lagerinvesteringama 1990 var positiva för första gången sedan 1980.</p>
<p>Lagemeddragningama 1991 var mycket kraftiga. Under l:a halvåret<br>1991 var minskningen över 10 miljarder kr. vilket innebar ett negativt<br>bidrag till BNP-utvecklingen med 2,2 procentenheter. Under andra<br>halvåret synes lagrens BNP-påverkan i stort sett ha varit neutral. Därmed<br>skulle bidraget under helåret 1991 ha varit 1,2 procentenheter, dvs.<br>nästan lika stort som den totala BNP-nedgången. Handelslagren minskade<br>kraftigt såväl inom parti- som detaljhandeln. För industrins del har stora<br>lagemeddragningar skett av insatsvaror och varor i arbete.</p>
<p>Industriproduktionen föll 1991 kraftigare än den slutliga varuefterfrågan<br>i ekonomin. Därmed borde förutsättningarna ha funnits för industrin att<br>dra ner sina stora färdigvarulager. Under första halvåret 1991 fortsatte<br>emellertid dessa lager att öka. Detta förhållande hänger samman med den<br>kraftiga lagemeddragningen i handelsledet, vilken har fördröjt industrins<br>lageravveckling av färdigvaror. Lageromdömen i bl. a. konjunkturinstitu-<br>tets industribarometer tyder på att industrin även andra halvåret 1991 haft<br>svårt att minska färdigvarulagren. Detta förhållande får viktiga konse-<br>kvenser för utsikterna för en uppgång i industriproduktionen. Denna kan<br>nu försenas då en tilltagande efterfrågan i första skedet kan mötas med<br>lagerminskningar.</p>
<p>Lagemeddragningar är att vänta också under 1992. Industrin kan då<br>böija avveckla sina färdigvarulager i en betydande utsträckning. Vissa<br>trimningar av lagren av insatsvaror och varor i arbete genomförs<br>sannolikt. Lagerrörelsema inom handeln väntas i år bli betydligt svagare<br>än under 1991. En viss ytterligare minskning sker dock såväl inom parti-<br>som detaljhandel. Även om lagerminskningama blir tämligen omfattande<br>även 1992 blir det positiva bidraget till BNP-tillväxten så stort som 0,6<br>procentenheter. 1993 bedöms lagren i huvudsak vara oförändrade. Enda<br>undantaget gäller industrins färdigvarulager som i ett förbättrat efterfråge-<br>läge fortsätter att sjunka. Det positiva BNP-bidraget blir även detta år<br>betydande.</p>
<p>Lagrens betydelse för konjunkturmönstret har allmänt sett minskat den<br>senaste tiden. Icke desto mindre har lagercykeln en central betydelse för<br>den makroekonomiska bilden innevarande prognosperiod. Den starka<br>lageravvecklingen under 1991 bidrog till att nedgången i BNP blev<br>tämligen kraftig. Samtidigt fanns ett intimt samband mellan lagemeddrag-<br>ningama och det stora importfallet. Detta i sin tur medförde betydande<br>förbättringar i handels- och bytesbalansen. För 1992 och 1993 förutses<br>rekyleffekter av de stora lagerminskningama förra året. Trots fortsatta<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>72</p>
<p>neddragningar ger lagren tämligen kraftiga positiva bidrag till BNP- Prop. 1991/92:100<br>tillväxten beroende på att förändringen i lagerinvesteringama är positiv Bil. 1.1<br>efter de stora minustalen 1991. Motsvarande rekyleffekt finns för<br>importutvecklingen 1992. Lagercykeln gör att importen ökar betydligt<br>snabbare i år än vad den slutliga efterfrågan indikerar. Detta är<br>förklaringen till att exportnettots bidrag till BNP-tillväxten i år beräknas<br>bli endast 0,2 procentenheter jämfört med 1,7 förra året trots att<br>skillnaden i relativt konjunkturläge mellan Sverige och omvärlden snarare<br>är större i år.</p>
<p>Diagram 8:5 BNP-utveckling och lagerbidrag.</p>
<p>Förändringar i procent av BNP föregående år, 1985 års priser.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-64.png" style="width:277pt;height:177pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och finansdepartementet.</p>
<p>73</p>
<h3>9 Den offentliga verksamheten</h3>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande försämrades med drygt 65<br>miljarder kr. 1991. Det finansiella sparandet visade ett underskott mot-<br>svarande 1 % av BNP, efter fyra år av överskott. Nedgången i sparandet<br>fortsätter 1992 och 1993, men i måttlig takt. Det är statens finanser som<br>försämras medan kommunernas ekonomi förbättras. Kalkyler av konjunk-<br>turnedgångens effekter på statens finanser visar att även rensat för<br>effekterna av tillbakagången i ekonomin föll sparandet 1991, vilket tyder<br>på att finanspolitiken var expansiv. Detta kommer också till uttryck i<br>förbättringen för kommuner och den starka inkomstökningen för hus-<br>hållen. För 1992 och 1993 beräknas det statliga sparandet vara i stort<br>sett oförändrat om man korrigerar för den onormalt låga BNP-tillväxten.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<h4>9.1 Den konsoliderade offentliga sektorn</h4>
<p>Diagram 9:1 Skatter och offentliga utgifter 1980-1990</p>
<p>Andel av BNP<br></p>
<p>%</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-65.png" style="width:278pt;height:172pt;"/>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån och finans-<br>departementet.</p>
<p>Den offentliga sektorns finanser förbättrades markant under 1980-<br>talet. Det finansiella sparandet gick från ett underskott motsvarande 4%<br>av BNP 1980 till ett överskott 1990 på knappt 4%. Av denna förbättring<br>på ca 8 procentenheter beror ca 7 procentenheter på en ökning av<br>skattekvoten (skatterna och socialavgifternas andel av BNP) medan<br>utgiftkvoten minskade med knappt 1/2 procentenhet, se diagram 9:1.<br>Jämfört med dess högsta värde 1982 har dock utgiftskvoten minskat med<br>5 procentenheter. Höga nominella löneökningar tillsammans med icke<br>indexreglerade skatteskalor bidrog till att driva upp skattekvoten. Den<br>reala resursförbrukningen inom den offentliga sektorn i form av</p>
<p>74</p>
<p>konsumtion och investeringar sjönk med ca 4 procentenheter som andel Prop. 1991/92:100<br>av BNP mellan 1980 och 1990. Transfereringarnas andel steg under Bil. 1.1<br>samma period med drygt 2 procentenheter och ränteutgifternas andel<br>ökade med 1,5 procentenheter.</p>
<p>Skattekvoten sjönk 1991 preliminärt med ca 2,5 procentenheter till<br>53,5% av BNP. För 1992 och 1993 beräknas en successiv fortsatt<br>nedgång av skattekvoten till drygt 52%, se tabell 9:1.</p>
<p>Skattekvoten beror dels på hur skatteunderlagen utvecklas i förhållande<br>till BNP, dels på förändringar i skatteuttagen. Även betalningsrutiner och<br>redovisningsprinciper påverkar skattekvoten. Mervärdeskatten på den<br>kommunala sektorns inköp av varor och tjänster lyfts av fr.o.m. 1 januari<br>och på den statliga sektorns inköp fr.o.m. 1 juli 1991. Dessa avlyft<br>bidrar till en minskning av skattekvoten med ca 1/2 procentenhet 1991<br>och ca 1/4 procentenhet 1992, efter beaktande av att även nominella BNP<br>reduceras till följd av avlyften. Avskattningen av skatteskulder på<br>företagens reserveringar bidrar till att höja skattekvoten med ca 1/4<br>procentenhet de närmaste åren.</p>
<p>Tabell 9:1 Skattekvoten</p>
<p>Procentandel av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta skatter</p></td><td>
<p>23,7</p></td><td>
<p>20,3</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>20,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushåll</p></td><td>
<p>21,6</p></td><td>
<p>19,1</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>18,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företag</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Indirekta skatter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>exkl. arbetsgivaravg.</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>15,7</p></td><td>
<p>15,4</p></td><td>
<p>14,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mervärdeskatt</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>8,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>6,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>17,3</p></td><td>
<p>17,5</p></td><td>
<p>16,6</p></td><td>
<p>16,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Social försäkringsavgifter</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>14,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>56,1</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>52,9</p></td><td>
<p>52,2</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån och<br>fnansdepartementet</p>
<p>En del större skatteändringar genomförs 1992 och 1993:</p>
<p>— Skatten på vissa kapitalinkomster har sänkts i år och den generella<br>skattesatsen på kapitalinkomster sänks 1993 till 25%.</p>
<p>— Skattereduktionen för fäckföreningsavgifter slopas fr.o.m. 1992.</p>
<p>— Mervärdeskattesatsen på livsmedel, inrikes resor samt på restaurang<br>och hotell sänktes 1 januari 1992 från 25% till 18%.</p>
<p>— Uttaget av arbetsgivaravgifter sänktes 1 januari 1992 med ca 2,5<br>procentenheter, som andel av avgiftsunderlaget. Därav är 2,3 procenten-<br>heter en kompensation för arbetsgivarnas kostnad för den i år införda<br>arbetsgivarperioden i sjukförsäkringen.</p>
<p>— Punktskatterna på en rad olika varor slopas fr.o.m. 1993.</p>
<p>75</p>
<p>De offentliga utgifternas andel av BNP steg preliminärt 1991 med ca Prop. 1991/92:100<br>2 procentenheter till knappt 64 %. Transfereringarna till hushåll ökade i Bil. 1.1<br>samband med skattereformen men också genom det försvagade läget på<br>arbetsmarknaden. Även transfereringarna till näringlivet ökade kraftigt<br>förra året, vilket avspeglar ökade räntesubventioner till bostäder,<br>investeringsbidrag till bostadsbyggande och omställningsstöd till<br>jordbruket, se tabell 9:2. Den i tabellen redovisade nedgången av den<br>offentliga konsumtionens andel av BNP 1991 beror helt på det ovan-<br>nämnda avlyftet av mervärdeskatt.</p>
<p>För 1992 och 1993 dämpas ökningen i transfereringarna. Arbetsgivar-<br>perioden i sjukförsäkringen bidrar till att dra ned utgiftskvoten (och<br>skattekvoten) med knappt 1 procentenhet fr.o.m. 1992. Investeringsbidra-<br>get till bostadsbyggandet sänktes i november 1991 från 9,3% till 3,1%<br>av byggnadskostnadema. Tidseftersläpning och övergångsregler gör att<br>besparingseffekten blir liten under prognosperioden. Subventioneringen<br>av läkemedel och tandvård dras ned. Kostnaderna for arbetsmarknads-<br>politiken och satsningar på infrastrukturinvesteringar gör dock att<br>utgiftskvoten fortsätter att stiga i år för att sedan vara i stort sett<br>oförändrad 1993.</p>
<p>Tabell 9:2 De offentliga utgifternas andel av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar till hushåll</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>22,1</p></td><td>
<p>22,2</p></td><td>
<p>22,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav arbetslöshetsbidrag m.m.</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Subventioner m.m.</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>27,1</p></td><td>
<p>26,7</p></td><td>
<p>26,8</p></td><td>
<p>26,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala utgifter</p></td><td>
<p>61,7</p></td><td>
<p>63,8</p></td><td>
<p>64,3</p></td><td>
<p>64,2</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.</p>
<p>Genom besparingar i den statliga administrationen och det kommunala<br>skattestoppet begränsas den offentliga konsumtionens volymtillväxt de<br>närmaste åren. Inkluderat ökning av sysselsättningsskapande åtgärder och<br>arbetsmarknadsutbilding beräknas konsumtionen öka med drygt 0,5%<br>1992 och sedan ligga kvar på oförändrad nivå 1993.</p>
<p>Skillnaden mellan skatter och utgifter med tillägg för den offentliga<br>sektorns övriga inkomster, som till 1/3 består av AP-fondens ränte-<br>inkomster, ger det finansiella sparandet. För 1991 beräknas detta uppgå<br>till -15 miljarder kr. Underskottet motsvarar 1 % av BNP. I år blir nivån<br>i stort sett oförändrad för att 1993 minska till nära 40 miljarder kr.,<br>motsvarande 2,5% av BNP, se tabell 9:3.</p>
<p>76</p>
<p>Tabell 9:3 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter<br>Löpande priser</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td colspan="4">
<p>Miljarder kr.</p></td><td colspan="4">
<p>Procentuell förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>884,5</p></td><td>
<p>902,7</p></td><td>
<p>932,5</p></td><td>
<p>953,1</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>558,8</p></td><td>
<p>551,8</p></td><td>
<p>566,3</p></td><td>
<p>579,1</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Social försäkringsavgifter</p></td><td>
<p>198,7</p></td><td>
<p>217,6</p></td><td>
<p>214,9</p></td><td>
<p>228,0</p></td><td>
<p>12,9</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>6,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>126,9</p></td><td>
<p>133,2</p></td><td>
<p>151,2</p></td><td>
<p>146,0</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>-3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>832,5</p></td><td>
<p>917,7</p></td><td>
<p>949,6</p></td><td>
<p>991,8</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar till hushåll</p></td><td>
<p>277,1</p></td><td>
<p>318,5</p></td><td>
<p>327,1</p></td><td>
<p>345,0</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>14,9</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>81,4</p></td><td>
<p>97,5</p></td><td>
<p>99,4</p></td><td>
<p>99,8</p></td><td>
<p>13,6</p></td><td>
<p>19,7</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>75,3</p></td><td>
<p>81,0</p></td><td>
<p>84,7</p></td><td>
<p>89,1</p></td><td>
<p>13,8</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>366,5</p></td><td>
<p>384,2</p></td><td>
<p>395,8</p></td><td>
<p>410,9</p></td><td>
<p>15,5</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar<sup>1</sup></p></td><td>
<p>32,2</p></td><td>
<p>36,5</p></td><td>
<p>42,7</p></td><td>
<p>47,1</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>13,4</p></td><td>
<p>17,0</p></td><td>
<p>10,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>52,0</p></td><td>
<p>-15,0</p></td><td>
<p>-17,1</p></td><td>
<p>-38,7</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>56,1</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>52,9</p></td><td>
<p>52,2</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>61,7</p></td><td>
<p>63,8</p></td><td>
<p>64,3</p></td><td>
<p>64,2</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> I investeringar ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar samt nettot av köp och försäljning<br>av fastigheter och mark.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och finansdepartementet.</p>
<h4>9.2 Staten inkl, socialförsäkringssektorns finanser</h4>
<p>Staten inkl, socialförsäkringarna omfattar, förutom den statliga sektorn,<br>även allmänna sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen samt allmänna<br>tilläggspensioneringen (AP-fonden). Sektorn är en konsolidering av<br>nationalräkenskapssektorema staten och socialförsäkringssektorn, där<br>transaktionerna mellan sektorerna eliminerats.</p>
<p>Tabell 9:4 Statens och socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter</p>
<p>Löpande priser. Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td colspan="2">
<p>Miljarder kr.,</p></td><td></td><td></td><td colspan="3">
<p>Procentuell förändring,</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>648,5</p></td><td>
<p>637,1</p></td><td>
<p>627,8</p></td><td>
<p>633,9</p></td><td rowspan="2">
<p>-1,8</p></td><td rowspan="2">
<p>-1,5</p></td><td rowspan="2">
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter exkl.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>318,7</p></td><td>
<p>285,0</p></td><td>
<p>266,9</p></td><td>
<p>266,1</p></td><td>
<p>-10,6</p></td><td>
<p>-6,3</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>234,0</p></td><td>
<p>251,8</p></td><td>
<p>244,9</p></td><td>
<p>259,0</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>95,9</p></td><td>
<p>100,3</p></td><td>
<p>116,0</p></td><td>
<p>108,8</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>15,6</p></td><td>
<p>-6,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>588,1</p></td><td>
<p>652,3</p></td><td>
<p>660,9</p></td><td>
<p>679,7</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>Transfereringar till hushåll</p>
<p>Bidrag till kommuner<sup>1</sup></p></td><td>
<p>251,6</p></td><td>
<p>290,0</p></td><td>
<p>297,5</p></td><td>
<p>314,6</p></td><td>
<p>15,3</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>82,1</p></td><td>
<p>83,1</p></td><td>
<p>78,5</p></td><td>
<p>68,1</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-5,6</p></td><td>
<p>-13,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>67,6</p></td><td>
<p>82,1</p></td><td>
<p>83,9</p></td><td>
<p>84,1</p></td><td>
<p>21,5</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>68,2</p></td><td>
<p>73,0</p></td><td>
<p>76,7</p></td><td>
<p>82,8</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>7,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>104,9</p></td><td>
<p>109,5</p></td><td>
<p>107,1</p></td><td>
<p>110,7</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>14,5</p></td><td>
<p>17,3</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>13,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>60,4</p></td><td>
<p>-15,2</p></td><td>
<p>-33,1</p></td><td>
<p>-45,8</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>därav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>staten</p></td><td>
<p>13,9</p></td><td>
<p>-59,7</p></td><td>
<p>-74,2</p></td><td>
<p>-83,6</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden</p></td><td>
<p>46,5</p></td><td>
<p>44,5</p></td><td>
<p>41,1</p></td><td>
<p>37,8</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> I bidrag till kommuner är avräkningsskatten bortdragen.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och finansdepartementet.</p>
<p>77</p>
<p>Bakom försämringen av den offentliga sektorns finanser 1991 ligger en<br>ännu kraftigare nedgång för statens finansiella sparande. Det minskade<br>med nästan 74 miljarder kr. och gick därmed från ett överskott på ca 14<br>miljarder kr. 1990 till ett underskott på ca 60 miljarder kr. 1991. Statens<br>finansiella sparande fortsätter att sjunka de närmaste två åren, men inte<br>alls i samma takt som 1991. AP-fondens överskott beräknas krympa med<br>ca 9 miljarder kr. mellan 1990 och 1993, se tabell 9:4.</p>
<p>Statens (inkl, socialförsäkringarna) inkomster och utgifter påverkas av<br>regelsystemen för t.ex. skatter och pensioner, konjunkturläget och av<br>vidtagna politiska åtgärder. Regelsystemen och de politiska åtgärderna<br>skulle kunna sägas utgöra finanspolitiken. För att kunna avgöra om<br>finanspolitiken är expansiv eller kon trakti v måste man isolera konjunktur-<br>ens inverkan på statens inkomster och utgifter. En indikator på finans-<br>politikens inriktning erhålls genom att beräkna förändringen av det BNP-<br>korrigerade finansiella sparandet för staten (inkl, socialförsäkringarna).<br>Indikatorn syftar inte till att beräkna vilken effekt finanspolitiken har på<br>ekonomin.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Tabell 9:5 BNP-förändringens inverkan på staten och socialförsäkrings-<br>sektorns finansiella sparande.</p>
<p>Miljarder kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>60,4</p></td><td>
<p>-15,2</p></td><td>
<p>-33,1</p></td><td>
<p>-45,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förändring</p></td><td></td><td>
<p>-75,6</p></td><td>
<p>-17,9</p></td><td>
<p>-12,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP-beroende</p></td><td></td><td>
<p>-35,4</p></td><td>
<p>-21,2</p></td><td>
<p>-9,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td></td><td>
<p>-23,7</p></td><td>
<p>-16,1</p></td><td>
<p>-5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td></td><td>
<p>11,7</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP-korrigerat</p></td><td></td><td>
<p>-40,2</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>-3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel av BNP i procent</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>-3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förändring<sup>1</sup></p></td><td></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP-beroende</p></td><td></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP-korrigerat</p></td><td></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
</table>
<p>'Beräknat på aktuellt års BNP-nivå.<br>Källa; Finansdepartementet.</p>
<p>Beräkningarna av konjunkturens inverkan på statens (inkl, socialförsäk-<br>ringarna) sparande bygger på en metod som utarbetats inom OECD.<br>Metoden är dock modifierad och anpassad efter svenska förhållanden.<br>Kalkylen visar hur statens (inkl, socialförsäkringarna) inkomster och<br>utgifter påverkas när den reala BNP-tillväxten avviker från 2 %, vilket i<br>stort sett motsvarar trenden under 1980-talet. Vidare bygger kalkylen på<br>att arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder ligger kvar på<br>föregående års nivå. Konjunkturens inverkan på löner och priser beaktas<br>ej. I kalkylen justeras företagens skattebetalningar endast för det reala<br>BNP-gapet. Detta medför att förändringen av det BNP-korrigerade</p>
<p>78</p>
<p>statliga sparandet överskattas vid variationer i företagens skattebetalning-<br>ar, som inte beror på utvecklingen av den reala ekonomin. Tidseftersläp-<br>ningar, extraordinära vinster och förluster m.m. gör att sambandet mellan<br>företagens skattebetalningar och BNP-tillväxten är svagt.</p>
<p>Beräkningarna visar att för 1991 hade skatteinkomsterna blivit ca 24<br>miljarder kr. större om BNP ökat med 2% i stället för att minska med<br>1,3%. Utgifterna för arbetsmarknadspolitiken och bidrag till arbetslösa<br>hade blivit ca 12 miljarder kr. lägre om arbetslösheten legat kvar på 1990<br>års nivå. Då BNP-tillväxten även för åren 1992 och 1993 ligger under<br>2% och arbetslösheten stiger ger konjunkturen ett negativt bidrag till<br>statens (inkl, socialförsäkringarna) finansiella sparande även de närmaste<br>två åren, se tabell 9:5.</p>
<p>Det BNP-korrigerade finansiella sparandet minskar 1991 med ca 40<br>miljarder kr., motsvarande knappt 3 % av BNP. Detta tyder på finanspoli-<br>tiken var expansiv förra året. För 1992 och 1993 visar beräkningarna att<br>finanspolitiken är i stort sett neutral, eftersom det BNP-korrigerade<br>sparandet är i det närmaste oförändrat.</p>
<p>Till nedgången av statens BNP-korrigerade sparande 1991 bidrog att<br>företagens skattebetalningar sjönk med ca 17 miljarder kr, utöver vad<br>som förklaras av fallet i BNP. Då företagens skattebetalningar 1992<br>återgår till en mer normal nivå dras det BNP-korrigerade sparandet upp.<br>Om företagens skattebetalningar legat på en för konjunkturen mer normal<br>nivå 1991 hade förändringen av det BNP-korrigerade sparandet i stället<br>blivit ca -23 miljarder kr. 1991, ca -8 miljarder kr. 1992 och ca -6<br>miljarder kr. 1993.</p>
<p>Som tidigare nämnts beaktas ej konjunkturens inverkan på löner och<br>priser. Nedväxlingen av löneökningstakten (till 5,5% 1991 från 10%<br>1989 och 1990) får, främst genom reglerna för utbetalningarna av<br>kommunala skattemedel, en mycket kraftig effekt på statens sparande<br>1991 och 1992. Skatteutbetalningarna till kommunerna stiger kraftigt</p>
<p>1991 och 1992 till följd av löneökningarna två år tidigare, medan de<br>totala skatteinkomsterna ökar svagare. Medan de totala skatteinkomster-<br>na BNP-justerat stiger med ca 4,5% 1991 och 3,5% 1992 så ökar<br>utbetalningarna av kommunalskatt (efter avdrag för avräkningskatt) med<br>ca 10% 1991 och ca 12% 1992. Om kommunalskatteutbetalningama ökat<br>i samma takt som de totala skatteinkomsterna samma år hade statens<br>sparande blivit ca 12 miljarder kr. bättre 1991 och ca 20 miljarder kr.<br>bättre 1992. A andra sidan hade nivån på statens sparande 1990 varit<br>lägre om kommunalskatteutbetalningama följt de totala skatteinkomsterna<br>de år då inflationen tilltog.</p>
<p>Pensionsutbetalningarna beror också, genom kopplingen till basbelop-<br>pet, på den historiska inflationen. I samband med skattereformens båda<br>steg 1990 och 1991 avräknades den del av prisuppgången, som var hän-<br>förlig till reformen. Basbeloppet steg dock med ca 3% mer än timlönen<br>1991. Om basbeloppet ökat som timlönen hade pensionsutbetalningarna<br>efter skatt blivit ca 3 miljarder kr. lägre 1991. För 1992 ökar basbeloppet<br>i stort sett i samma takt som timlönen och 1993 något mindre.</p>
<p>Att den fortsatt kraftiga ökningen av kommunalskatteutbetalningama</p>
<p>1992 inte får större genomslag på det BNP-korrigerade finansiella</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>sparandet beror på att det motverkas av andra faktorer: Företagsskatterna<br>stiger starkt efter fallet 1991. Inleveranser från statliga affärsverk ökar<br>tillfälligt. En tidigare beslutad indragning från kommunerna bidrar också<br>till att stärka statens finanser i år.</p>
<p>För 1993 aviseras dels ytterligare indragning från kommunerna, dels<br>införande av karensdagar vid sjukdom. Dessa åtgärder beräknas<br>sammantagna förstärka statens (inkl, socialförsäkringarna) finansiella<br>sparande med 10-15 miljarder kr.</p>
<p>Ovanstående diskussion, om bl.a. företagens skattebetalningar och<br>samspelet mellan regelsystemen för kommunalskatter, pensioner och den<br>ekonomiska utvecklingen i stort, visar på svårigheterna att renodla<br>konjunkturutvecklingens resp, finanspolitikens roll för de offentliga<br>finanserna. De beräkningar som redovisas i tabell 9:5 bör därför tolkas<br>med försiktighet. Avsikten är att i anslutning till det framtida arbetet med<br>nationalbudgetama vidareutveckla metodiken.</p>
<h4>9.3 Kommunernas finanser</h4>
<p>Den kommunala sektorn består av kommuner och landsting samt kyrko-<br>kommuner och kommunalförbund. Mellan 1985 och 1990 hade sektorn<br>ett negativt finansiellt sparande. Inkomsterna täckte de löpande utgifterna<br>medan en del av investeringarna finansierades med upplåning, försäljning<br>av tillgångar eller neddragning av rörelsekapitalet.</p>
<p>Ar 1991 förbättrades sektorns finanser och det finansiella sparandet<br>beräknas vara i balans. Inkomsterna ökade starkt medan utgifterna bl.a.<br>drogs ned av att kommunerna fr.o.m. förra året fick lyfta av mervärde-<br>skatten på sina inköp. Nedan används ordet kommuner som en beteck-<br>ning för hela sektorn.</p>
<p>För 1992 väntas en kraftig förbättring av den kommunala ekono-min<br>trots att kommunalskatten sänkts något och en tidigare beslutad indrag-<br>ning på ca 3 miljarder kr. från kommunerna. Det finansiella sparandet<br>beräknas uppgå till 16 miljarder kr. i år. För nästa år aviseras en<br>indragning från kommunerna på mellan 5-10 miljarder kr. Med en<br>indragning mitt i detta intervall minskar det finansiella överskottet till<br>ca 7 miljarder kr. 1993, se tabell 9:6. Det ska understrykas att beräk-<br>ningarna är osäkra med hänsyn till skattereformens och andra regel-<br>ändringars effekter på kommunernas ekonomi.</p>
<p>Den förbättrade finansiella situationen är huvudsakligen en följd av den<br>tvååriga eftersläpningen och avräkningsförfarandet vid utbetalningen av<br>kommunalskattemedel. Skatteinkomsterna 1991 och 1992 stiger kraftigt<br>till följd av de höga löneökningarna två år tidigare. Samtidigt leder den<br>förutsedda dämpningen av löneökningarna och inflationen till att de<br>kommunala utgifterna de närmaste två åren inte växer i samma snabba<br>takt.</p>
<p>Bidrag från staten och socialförsäkringssektorn stod för ca 25% av<br>kommunernas inkomster 1991. Statsbidragen består av allmänna och<br>specialdestinerade bidrag. Skatteutjämningsbidraget uppgick till 10,5<br>miljarder kr. netto och de specialdestinerade bidragen till 63 miljarder kr.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>80</p>
<p>1991. De specialdestinerade bidragen ökar med ca 10 miljarder kr. i år. Prop. 1991/92:100<br>Den kraftiga höjningen beror bl.a. på bidrag i samband med äldrerefor- Bil. 1.1<br>men och vårdgarantin samt bidrag till upprustning av skolor, för<br>sysselsättningsskapande åtgärder och ersättningar för mottagande av<br>flyktingar. Nästa år dämpas ökningen av de specialdestinerade bidragen<br>betydligt.</p>
<p>För att neutralisera skattereformens effekter på den kommunala<br>ekonomin har fr.o.m. 1991 dels bidraget till kommunerna avseende<br>garantibeskattningen avskaffats, dels en särskild skatt införts (avräknings-<br>skatt). Skatten baseras på kommunernas skatteunderlag och beräknas<br>uppgå till ca 6,5 miljarder kr. 1991, ca 15,5 miljarder kr. 1992 och till<br>ca 24 miljarder kr. 1993.1 tabellen har statsbidragen minskats med dessa<br>belopp.</p>
<p>Tabell 9:6 Kommunernas inkomster och utgifter</p>
<p>Löpande priser. Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td colspan="2">
<p>Miljarder kr.</p></td><td></td><td></td><td colspan="3">
<p>Procentuell utveckling</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>328,4</p></td><td>
<p>360,8</p></td><td>
<p>399,9</p></td><td>
<p>404,8</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>204,9</p></td><td>
<p>232,7</p></td><td>
<p>269,5</p></td><td>
<p>282,0</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>13,6</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag från staten och</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>socialförsäkringssektorn</p></td><td>
<p>82,1</p></td><td>
<p>83,1</p></td><td>
<p>78,5</p></td><td>
<p>68,1</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-5,6</p></td><td>
<p>-13,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>41,4</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>51,9</p></td><td>
<p>54,7</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>15,5</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>336,8</p></td><td>
<p>360,6</p></td><td>
<p>383,9</p></td><td>
<p>397,7</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar till hushåll</p></td><td>
<p>25,5</p></td><td>
<p>28,5</p></td><td>
<p>29,6</p></td><td>
<p>30,4</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>31,3</p></td><td>
<p>35,4</p></td><td>
<p>40,2</p></td><td>
<p>39,5</p></td><td>
<p>11,3</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>-1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>261,6</p></td><td>
<p>274,8</p></td><td>
<p>288,7</p></td><td>
<p>300,2</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>18,5</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>25,4</p></td><td>
<p>27,5</p></td><td>
<p>-9,5</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>15,9</p></td><td>
<p>8,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-8,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>16,0</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anm.I investeringar m.m. ingår förutom kommunala myndigheters investeringar även kommunala affärsverks<br>investeringar, investeringar i personalbostäder samt nettot av köp och försäljning av fastigheter och mark.<br>Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket och finansdepartementet.</p>
<p>De kommunala utgifterna består till 3/4 av konsumtion. Förra året steg<br>konsumtionen knappt 1,5% i volym. Konsumtionen drogs upp av att<br>inköpen av varor och tjänster ökade relativt starkt. Sysselsättningen i<br>kommunerna stagnerade, trots en viss uppgång av sysselsättningsskapan-<br>de åtgärder i kommunal regi.</p>
<p>I år talar bl.a. äldrereformen och vårdgarantin, och därmed förknip-<br>pade statsbidrag, för en viss ökning av den kommunala sysselsättningen.<br>Däremot väntas inte kommunernas förbättrade ekonomi i sig leda till<br>någon expansion av verksamheten. Förbättringen av kommunernas<br>finanser är nämligen tillfällig och regeringen har deklarerat att det inte<br>finns något samhällsekonomiskt utrymme för kommunal expansion.<br>Mot denna bakgrund beräknas den underliggande ökningen av konsum-<br>tionsvolymen begränsas till ca 1/4% i år. Växande antal i kommunala<br>sysselsättningsskapande åtgärder drar dock upp konsumtionen, som totalt<br>beräknas stiga med 1,3%. Nästa år väntas konsumtionen vara oförändrad.</p>
<p>6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1.</p>
<p>81</p>
<h3>10 Kapitalmarknaden</h3>
<p>Den fördröjda konjunkturåterhämtningen i världsekonomin återspeglades<br>under 1991 på de finansiella marknaderna. Räntorna har i flertalet länder<br>fallit betydligt efter bl.a. penningpolitiska lättnader. Intresset för köp av<br>aktier, som under böijan på året var betydande, har successivt avtagit.</p>
<p>Även de svenska räntorna har under året som helhet fallit betydligt.<br>Under slutet av året tvingades emellertid riksbanken att strama åt<br>penningpolitiken efter att stora valutautflöden uppkom under november.<br>Lågkonjunkturen i kombination med prisfall på fastighetsmarknaden<br>medförde att kreditinstitutens kreditförluster ökade kraftigt för andra året<br>i följd.</p>
<h4>10.1 Internationell ränte- och valutautveckling</h4>
<p>Under 1991 har den internationella räntenivån fallit. Undantaget är<br>Tyskland där räntorna hållits uppe av en stram penningpolitik. Räntened-<br>gången har varit särskilt tydlig i Förenta staterna, Japan och Storbritann-<br>ien. Sänkningen har föranletts av en svag konjunkturutveckling och<br>lättnader i penningpolitiken.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Diagram 10:1 6-månaders euromarknadsräntor 1990-1991</p>
<p>Enkla årsräntor</p>
<p>Procent<br></p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-66.png" style="width:278pt;height:178pt;"/>
<p>Anm.: Veckogenomsnitt. Sista observationen avser 16 december 1991.</p>
<p>Källa: Finansdepartementet.</p>
<p>Den amerikanska centralbanken, Federal reserve, har fört en expansiv<br>penningpolitik ända sedan slutet av år 1989. Räntan på sexmånaders<br>placeringar har sedan årsskiftet 1989/90 fallit med ca 4 procentenheter.<br>Effekterna på den reala ekonomin av de senaste årens räntesänkningar<br>förefaller ännu vara begränsade. En anledning är att den lättare penning-</p>
<p>82</p>
<p>politiken främst påverkat de korta räntorna medan de långa endast sjunkit Prop. 1991/92:100<br>något. Betydande kreditförluster i det amerikanska banksystemet medför Bil. 1.1<br>också att bankerna inte i full utsträckning har anpassat utlåningsräntoma<br>till de sänkta marknadsräntorna.</p>
<p>Under de senaste åren har priserna fallit på den amerikanska fastighets-<br>marknaden. Andelen outhyrda lokaler är betydande i viktiga större<br>städer. Kollapsen på fastighetsmarknaden i kombination med lågkonjunk-<br>turen har ökat kreditförlusterna i det amerikanska banksystemet. Den<br>amerikanska bankstrukturen, med relativt små och regionalt inriktade<br>banker, har förvärrat krisen. Generösa regler för inlåningsförsäkringen<br>har vidare medfört att den federala regeringen har tvingats tillskjuta<br>ansenliga mängder kapital. Kreditinstitutens restriktivare policy och<br>knappheten på riskvilligt kapital medför att de högt belånade företagen<br>och hushållen primärt söker minska skuldsättningen. De fortsatt höga<br>utlåningsräntoma och osäkerhet över ekonomins utveckling medför därför<br>att företag och konsumenter intar en avvaktande hållning. Konjunkturåter-<br>hämtningen under 1992 beräknas bli förhållandevis svag. Detta talar för<br>en förhållandevis låg räntenivå. En sådan politik underlättas av att<br>inflationstrycket i ekonomin f.n. är lågt.</p>
<p>Allt tydligare tecken på en avmattning i den japanska ekonomiska<br>aktiviteten har inneburit att centralbanken lättat på penningpolitiken under<br>det andra halvåret 1991. Marknadsräntorna har sammantaget fallit med<br>ca två procentenheter sedan årsskiftet 1990/91. Även i Japan har<br>kreditförlusterna ökat väsentligt i spåren av fallande priser på fastighets-<br>marknaden, kursfall på aktiebörsen och dämpad ekonomisk aktivitet. För<br>att dämpa oron på de finansiella marknaderna samt påskynda en<br>konjunkturåterhämtning beräknas de penningpolitiska lättnaderna bestå<br>även under 1992.</p>
<p>Under det senaste året har den tyska ekonomin präglats av hög aktivitet<br>och stigande inflation i spåren av återföreningsprocessen. För att dämpa<br>överhettningen har Bundesbank fört en restriktiv penningpolitik.<br>Omfettande bidrag till de östra delstaterna medför att underskottet i den<br>offentliga sektom är betydande, vilket accentuerat behovet av en stram<br>penningpolitik. Enligt de senaste prognoserna beräknas underskottet inom<br>den offentliga sektom under 1991 uppgå till 130 miljarder D-mark, eller<br>4,5 % av det enade Tysklands BNP. Vid tre tillfällen har Bundesbank höjt<br>diskontot med sammanlagt 2 procentenheter till 8 %. Räntan på sexmåna-<br>ders placeringar noterades i mitten på december till 9,6 %, vilket är något<br>högre än vid årsskiftet 1990/91. Den tyska penningpolitiken beräknas<br>förbli förhållandevis stram under prognosperioden. Den höga efterfrågan<br>i de östra delarna av Tyskland och den överhettade arbetsmarknaden i de<br>västra delarna har gett högre löne-och prisstegringstakt. Den nuvarande<br>inflationstakten på drygt 4% är med tyska mått mätt hög. En markant<br>reduktion av budgetunderskottet förutses som ett resultat av såväl<br>höjningar av skatter och sociala avgifter som reduceringar av de<br>offentliga utgifterna. Den offentliga sektorns lånebehov beräknas<br>emellertid alltjämt bli betydande under de kommande åren. Sammantaget<br>är utrymmet för lägre räntor, även vid en avmattning i konjunkturen,<br>begränsat.</p>
<p>83</p>
<p>Till skillnad från Tyskland har övriga Västeuropa en låg aktivitetsnivå.<br>Inflationstakten har fallit betydligt i flertalet EG-länder. Detta har<br>möjligjort en viss nedgång av räntorna. I Storbritannien har de korta<br>räntorna fallit med ca tre procentenheter medan nedgången i Frankrike,<br>Italien och Danmark har begränsats till mellan en halv och en procenten-<br>het. Den europeiska växelkursmekanismen, ERM, innebär att de<br>ingående valutornas förhållande till varandra endast får variera inom ett<br>smalt band. I praktiken innebär detta att penningpolitiken måste inriktas<br>på att klara den lasta växelkursen. Valutans ställning inom ERM-bandet<br>är avgörande för huruvida det finns utrymme för en ändrad penningpoli-<br>tik. Exempel på detta är Frankrike och Storbritannien, där önskemålet<br>om en expansivare penningpolitik av inhemska skäl under året kommit<br>i konflikt med kravet på en stabil växelkurs. Mot slutet av 1991 steg de<br>europeiska räntorna något bl.a. som en reaktion på den tyska räntehöj-<br>ningen i mitten på december och att den allt starkare D-marken ökade<br>spänningarna inom ERM. Sammantaget medför ränteutvecklingen i<br>Västeuropa att räntenivåerna i de skilda länderna närmat sig varandra<br>ytterligare under året.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Diagram 10:2 Växelkursen för USA-dolIar i D-mark och Yen 1990-1991.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-67.png" style="width:277pt;height:172pt;"/>
<p>Anm.: Veckogenomsnitt. Sista observationen avser 16 december 1991.<br>Källa: Finansdepartementet.</p>
<p>I samband med att avslutningen på Gulfkriget inleddes, under det första<br>halvåret i fjol, stärktes dollarn betydligt på valutamarknaderna. De allt<br>lägre räntorna i Förenta staterna innebar emellertid att intresset för<br>placeringar i valutor med högre avkastning, främst D-marksplaceringar,<br>steg. Skillnaden mellan amerikanska räntor å ena sidan och de tyska och<br>japanska räntorna å andra sidan vidgades ytterligare under året. I mitten<br>på december understeg de amerikanska räntorna de tyska med ca 5<br>procentenheter och de japanska med ca en procentenhet. Vid årsskiftet<br>1990/91 var motsvarande skillnader endast två respektive en halv</p>
<p>84</p>
<p>procentenhet. Den vidgade räntemaiginalen bidrog till att dollarn åter<br>försvagades under det andra halvåret, i synnerhet mot D-marken.</p>
<p>Under år 1990 föll de internationella aktiekurserna med i genomsnitt<br>ca 20%. Kurserna på flertalet aktiebörser återhämtade sig under 1991.<br>Fram till och med mitten på december hade kurserna i genomsnitt stigit<br>med 5%. Lägre räntor har framför allt gynnat kursutvecklingen på<br>börserna i New York och London. Även kurserna på Frankfurtbörsen har<br>stigit något. Köpintresset i Frankfurt har dock hållits tillbaka på grund av<br>osäkerhet om återföreningens kostnader och den osäkra utvecklingen i<br>Sovjetunionen. Aktiekurserna på Tokyobörsen fortsatte att sjunka under<br>1991 bl.a. mot bakgrund av fallande vinster i näringslivet.</p>
<p>Kursutvecklingen fluktuerade under året. Under det första halvåret var<br>köpintresset stort bl.a. som ett resultat av den snabba upplösningen av<br>konflikten vid Persiska viken samt förhoppningar om en snar konjunktur-<br>återhämtning. Under de sista månaderna av 1991 föll kurserna då några<br>påtagliga tecken på ett konjunkturomslag i världsekonomin ej kunde<br>skönjas. Investerarna reviderade därmed ned vinstförväntningama på<br>företagen. Kursnedgången blev särskilt påtaglig i New York och Tokyo.</p>
<p>Den finska ekonomin har under det senaste året kännetecknats av en<br>djup recession där kollapsen av öststatshandeln och betydande prisfall på<br>skogsprodukter varit särskilt kännbar. Förlusterna inom det finländska<br>näringslivet var avsevärda under 1991 vilket bl.a. resulterade i betydande<br>kursfall på Helsingforsbörsen. Den ekonomiska politiken försvårades av<br>att regeringen saknade majoritet för viktiga frågor i den finska riksdagen<br>samtidigt som diskussioner mellan arbetsmarknadens parter om ett<br>lönesänkningsavtal drog ut på tiden. Under sommaren knöts den finska<br>marken till den europeiska valutaenheten, ecu. Efter en längre tids<br>spekulation mot den finska valutan med stora valutautflöden och höga<br>räntor som följd valde den finska centralbanken att devalvera marken<br>med 12,3 % i mitten på november. Devalveringen i Finland demonstrerar<br>att en ensidig deklaration om en ecuanknytning inte ger absolut trovärdig-<br>het för den fästa växelkursen.</p>
<p>Den norska ekonomin har under de senaste åren genomgått en<br>besvärlig anpassningsprocess. Antiinflationspolitiken och den fästa<br>växelkurspolitiken har resulterat i betydande prisfäll på fästighetsmarkna-<br>den och en långvarig lågkonjunktur. Kreditförlusterna har under flera år<br>varit betydande hos de norska utlåningsinstituten. Förlusterna slog nya<br>rekord under 1991 då de ledande bankerna i praktiken urgröpt sitt egna<br>kapital och därmed var ur stånd att uppfylla kravet på eget kapital.<br>Regeringen tvingades till omfättande kapitalinjektioner för att restaurera<br>kreditinstituten samtidigt som den norska riksbanken beviljade likviditets-<br>stöd.</p>
<p>Sammanfättningsvis är bedömningen att de amerikanska och japanska<br>räntorna fortsätter att ligga på en låg nivå under 1992. Detta skulle kunna<br>möjliggöra även lägre räntor i Europa i takt med att överhettningen i<br>Tyskland mattas av. Den nuvarande förhållandevis höga tyska inflations-<br>takten begränsar emellertid utrymmet för räntesänkningar. Räntenedgång-<br>en i Europa beräknas därför bli måttlig.</p>
<p>7 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.1.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>85</p>
<h4>10.2 Räntor och valutaflöden i Sverige <sup>Pro</sup>P- 1991/92:100</h4>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Under större delen av 1991 föll de svenska räntorna förhållandevis<br>kraftigt. Lägre omvärldsräntor, lägre inflationsförväntningar och kronans<br>knytning till den europeiska valutaenheten, ecu, var huvudförklaringarna.<br>Ecu-anknytningen och ansökan om EG-medlemskap stärkte förtroendet<br>för den fästa växelkurspolitiken. Det ökade förtroendet för växelkurspoli-<br>tiken medförde att räntedifferensen gentemot omvärlden nedbringades<br>väsentligt.</p>
<p>Diagram 10:3 Ränteutvecklingen 1990-1991</p>
<p>Enkla årsräntor</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-68.png" style="width:278pt;height:179pt;"/>
<p>Anm.: 6 månaders statsskuldväxlar och 5 åriga statsobligationer. Veckogenomsnitt.<br>Sista observationen avser 16 december 1991.</p>
<p>Källa: Finansdepartementet.</p>
<p>Räntenedgången koncentrerades kring tidpunkten för kronans knytning<br>till ecun. Marknadsräntorna föll med mellan en och två procentenheter<br>under maj och juni. Räntenedgången kan tolkas som att kronans koppling<br>till den europeiska valutaenheten i mitten av maj, följt av ansökan om<br>EG-medlemskap i juni, minskade växelkursrisken väsentligt. Intresset<br>från utlandet för kronplaceringar var betydande under försommaren.<br>Under maj och juni uppgick valutainflödet till närmare 30 miljarder<br>kronor. Räntedifferensen, mätt på sex månaders placeringar mellan<br>statsskuldväxlar och ecuräntan(den valutakorgsvägda koigräntan före den<br>17 maj), föll med ca två procentenheter till en procentenhet direkt efter<br>kronans ecuknytning. Knytningen av kronan till ecun är visserligen<br>endast baserad på ett ensidigt svenskt åtagande men utgör i kombination<br>med ansökan om medlemskap i EG en tydlig signal att Sverige efter-<br>strävar att anpassa svensk ekonomi till de krav som EG-medlemskapet<br>ställer. Till dessa krav hör att sänka den svenska inflationstakten till<br>europeisk nivå.</p>
<p>86</p>
<p>Ur teknisk synvinkel innebar ecukopplingen att kronan knöts till en ny<br>valutakorg. Valutasammansättningen i ecu-korgen speglar, till skillnad<br>från den gamla valutakorgen, inte valutafördelningen i Sveriges utrikes-<br>handel. Dollarn, som hade en stor vikt i den tidigare valutakorgen, ingår<br>exempelvis inte i ecun. I ecun ingår EG-ländemas valutor med vikter<br>som speglar ländernas ekonomiska betydelse. Den tyska D-marken har<br>således den största vikten. Den nya växelkursregimen har medfört att<br>kronan varierat betydligt mindre än tidigare i förhållande till varje enskild<br>EG-valuta. Mot utanförstående valutor, exempelvis dollar, har svängning-<br>arna i stället blivit större.</p>
<p>Riktvärdet för kronans kurs gentemot ecu är ca 7,40 kronor. Variationer<br>runt riktvärdet inom ett band på + /- 1,5% tillåts. Det innebär att kronans<br>kurs hålls mellan ca 7,29 och 7,51 kronor per ecu.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>Diagram 10:4 Valutaflöden och räntedifferens mot utlandet 1990-1991</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-69.png" style="width:276pt;height:186pt;"/>
<p>Anm.: Valutaflödena avser rapportveckor (4 rapportveckor per månad). Sista<br>observationen avser 8-15 december 1991.</p>
<p>Källa: Riksbanken och finansdepartementet.</p>
<p>Under sommaren fortsatte räntenedgången trots ett registrerat valutaut-<br>flöde på ca 23 miljarder kronor under perioden juli t.o.m. september,<br>och i böijan på september noterades räntorna till drygt 10%. Någon<br>motsvarande räntenedgång förekom inte i Europa varför räntedifferensen<br>föll ytterligare, närmare bestämt till ca 0,5 procentenheter. Den allt lägre<br>räntedifferensen medförde att svenskars intresse för lån i utländsk valuta<br>minskade. Kronan försvagades successivt under sommaren. I böijan på<br>oktober hejdades räntenedgången. Riksbanken höjde bankernas marginal-<br>ränta vid upplåning i riksbanken med 0,5 procentenheter till 10,5% mot<br>bakgrund av valutautflöden, den svagare kronan och för att bryta<br>marknadens förväntningar om ett ytterligare räntefall. Räntedifferensen<br>steg därmed åter till ca en procentenhet.</p>
<p>87</p>
<p>Under oktober och i böijan av november stabiliserades valutaflödena.<br>Sexmånadersräntan noterades till strax under 11%. Fortsatt minskade<br>inflationsförväntningar medförde emellertid att obligationsräntorna föll<br>ytterligare. Räntan på femåriga statsobligationer noterades stundtals under<br>10%.</p>
<p>I mitten av november devalverades den finska marken. Detta förefaller<br>ha skapat viss osäkerhet om den svenska växelkurspolitiken hos en del<br>aktörer och resulterade i betydande valutautflöden. Under de sista tre<br>veckorna av november och den första veckan av december registrerades<br>ett valutautflöde på 31 miljarder kronor. Valutautflödet i slutet av<br>november var även ett uttryck för osäkerhet om stramheten i den politik<br>som skulle komma att presenteras i budgetpropositionen och budgetunder-<br>skottets storlek samt osäkerhet över huruvida företagen skulle välja att<br>förnya sina lån i utländsk valuta i samband med årsskiftet. Samtidigt steg<br>de europeiska räntorna med ca 0,5 procentenheter varvid räntedifferensen<br>åter hamnade under en procentenhet.</p>
<p>Det stora valutautflödet visade att ränteskillnaden mot utlandet var för<br>liten. I slutet av november och i böijan på december stramade riksbanken<br>åt penningpolitiken vid två tillfällen genom att höja marginalräntan för<br>bankernas upplåning i riksbanken. Vid det första tillfället höjdes<br>maiginalräntan från 10,5 till 11,5%. Fortsatta valutautflöden föranledde<br>riksbanken att i början på december höja maiginalräntan med ytterligare<br>6 procentenheter till 17,5%. Räntehöjningen avspeglade nödvändigheten<br>att tydligt klaigöra att den svenska växelkurspolitiken ligger fäst.<br>Marknadsräntorna steg betydligt. Uppgången understöddes av riksbanken<br>genom betydande försäljningar av statsskuldväxlar på penningmarknaden.<br>Den penningpolitiska åtstramningen medförde sammantaget att räntan<br>på sex månaders statsskuldväxlar steg med som mest ca 4,5 procentenhe-<br>ter till ca 15%. Räntedifferensen gentemot ecuräntan steg till ca 4,5<br>procentenheter. Vid denna höga räntenivå var köpintresset betydande.<br>Under den andra veckan i december vände valutautflödet till ett inflöde<br>motsvarande närmare 26 miljarder kronor. Det stora inflödet möjlig-<br>gjorde för riksbanken i mitten på december att sänka marginalräntan för<br>bankernas upplåning vid två tillfällen med 2,5 respektive en procentenhe-<br>ter till 14%. Samtidigt föll marknadsräntorna betydligt och i mitten på<br>december noterades räntan på sexmånaders statsskuldväxlar till 13,3%.<br>Även räntorna på obligationsmarknaden steg i böijan på december, om<br>än något mindre. I mitten på december noterades räntan på femåriga<br>statsobligationer till 10,3%. Räntedifferensen mot utlandet noterades i<br>mitten på december till ca 3 procentenheter gentemot ecuräntan och<br>knappt 4 procentenheter gentemot D-marksräntan. Kronans kurs<br>påverkades endast marginellt av räntehöjningen och noterades vid nämnda<br>tidpunkt till 7,44 kronor per ecu.</p>
<p>Sammantaget under året, fram t.o.m. mitten på december har räntan<br>på femåriga statsobligationer fallit med ca två procentenheter medan<br>räntan på sex månaders statsskuldväxlar sjunkit med knappt en procenten-<br>het.</p>
<p>Flödena in i och ut ur landet har under 1991 delvis ändrat karaktär.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>88</p>
<p>Flödena ut ur landet i form av bytebalansunderskott, direktinvesteringar Prop. 1991/92:100<br>och köp av utländska aktier har minskat betydligt. Lågkonjunkturen och Bil. 1.1<br>de ökade finansiella påfrestningarna för företagen medför att utrymmet<br>för direktinvesteringar i utlandet har minskat. Vidare kan ansökan om<br>medlemskap i EG ha medfört att svenska företags behov av anläggningar<br>utomlands avtagit.</p>
<p>Tabell 10:1 Betalningsbalansen<br>Miljarder kr.</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td colspan="2">
<p>Helåret</p></td><td colspan="2">
<p>12 mån t.o.m.</p></td><td colspan="2">
<p>Ackumulerat t.o.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>Okt</p>
<p>1991</p></td><td>
<p>Okt</p>
<p>1990</p></td><td>
<p>Okt</p>
<p>1991</p></td><td>
<p>Okt</p>
<p>1990</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans</p></td><td>
<p>-21,2</p></td><td>
<p>-34,5</p></td><td>
<p>-18,6</p></td><td>
<p>-36,9</p></td><td>
<p>-14,2</p></td><td>
<p>-29,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta investeringar</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>i utlandet</p></td><td>
<p>-62,3</p></td><td>
<p>-83,9</p></td><td>
<p>-54,2</p></td><td>
<p>-94,1</p></td><td>
<p>-49,5</p></td><td>
<p>-79,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>i Sverige</p></td><td>
<p>9,8</p></td><td>
<p>13,8</p></td><td>
<p>46,2</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>42,4</p></td><td>
<p>10,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handel med aktier</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Svenska aktier</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utländska aktier</p></td><td>
<p>-27,9</p></td><td>
<p>-19,8</p></td><td>
<p>-12,7</p></td><td>
<p>-23,8</p></td><td>
<p>-12,1</p></td><td>
<p>-19,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lån/obl. m.m. i kronor</p></td><td>
<p>38,2</p></td><td>
<p>69,5</p></td><td>
<p>57,7</p></td><td>
<p>57,9</p></td><td>
<p>38,8</p></td><td>
<p>50,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lån/obl. m.m. i uti valuta</p></td><td>
<p>123,5</p></td><td>
<p>117,5</p></td><td>
<p>-4,3</p></td><td>
<p>142,2</p></td><td>
<p>-12,3</p></td><td>
<p>109,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt inkl, restpost</p></td><td>
<p>-36,3</p></td><td>
<p>-6,3</p></td><td>
<p>14,1</p></td><td>
<p>-27,0</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>-6,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalbalans exkl. staten</p></td><td>
<p>43,1</p></td><td>
<p>92,0</p></td><td>
<p>57,6</p></td><td>
<p>67,3</p></td><td>
<p>32,3</p></td><td>
<p>65,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutaflöde</p></td><td>
<p>21,8</p></td><td>
<p>57,5</p></td><td>
<p>39,0</p></td><td>
<p>30,4</p></td><td>
<p>18,1</p></td><td>
<p>36,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens lån i uti. valuta</p></td><td>
<p>-13,5</p></td><td>
<p>-13,4</p></td><td>
<p>-16,4</p></td><td>
<p>-17,0</p></td><td>
<p>-14,8</p></td><td>
<p>-11,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutares. transförändringar</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>44,1</p></td><td>
<p>19,8</p></td><td>
<p>16,2</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>27,6</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Riksbanken.</p>
<p>Utländska placerares intresse för svenska aktier och räntebärande<br>kronpapper har varit betydande under 1991 som helhet. Betalningsbalan-<br>sen redovisas med en viss eftersläpning medan utfallet för valutaflödena<br>redovisas veckovis. De stora utflödena under november och i böijan på<br>december ingår därför inte i nyss nämnda statistik. Fram till och med<br>andra veckan av december redovisades ett valutainflöde på sammanlagt<br>13 miljarder kronor. Fram till och med oktober hade utländska placerare<br>förvärvat svenska aktier och räntebärande kronpapper för 49 miljarder<br>kronor. Handeln med aktier, såväl svenska som utländska, är i det<br>närmaste i balans. Den totala värdepappershandeln, i aktier och<br>räntebärande papper, gav under årets första tio månader upphov till ett<br>inflöde på 36 miljarder kronor. Under motsvarande period år 1990 gav<br>värdepappershandeln upphov till ett inflöde på drygt 8 miljarder kronor.<br>En förklaring till det ökade utländska intresset är att ecuanknytningen och<br>ansökan om medlemskap i EG har ökat förtroendet avseende Sveriges<br>intentioner av ett närmande till Europa och för den fästa växelkurspolitik-<br>en.</p>
<p>Den, fram t.o.m. oktober, allt lägre räntedifferensen gentemot utlandet<br>innebar att svenska placerares intresse för lån i utländsk valuta minskade.<br>Fram t.o.m. oktober minskade de utestående lånen med 12 miljarder<br>kronor jämfört med en ökning på 110 miljarder kronor under motsvaran-<br></p>
<p>89<br></p>
<p>e period år 1990. Sammanfattningsvis uppvisade kapitalbalansen ett Prop. 1991/92:100<br>överskott på 32 miljarder kronor fram t.o.m. oktober. Underskottet i Bil. 1.1<br>bytesbalansen har under samma period uppgått till 14 miljarder kronor<br>varför valutainflödet uppgick till 18 miljarder kronor. Staten amorterade<br>lån i utländsk valuta för 15 miljarder kronor.</p>
<p>Höstens ränteuppgång visar att Sverige alltjämt kan komma att behöva<br>en viss räntemarginal för att säkerställa stabila valutaflöden. Ändringen<br>i större placerares förmögenhetsportföljer mot en större andel tillgångar<br>i utländsk valuta, som inleddes i samband med valutaavregleringen, är<br>ännu inte avslutad. För att intressera utländska och svenska investerare<br>för räntebärande kronpapper krävs ännu en viss marginal mot den<br>genomsnittliga europeiska räntenivån.</p>
<h4>10.3 Läget på kreditmarknaden</h4>
<p>Under år 1991 steg kreditförlusterna hos utlåningsinstituten och<br>utlåningsexpansionen dämpades.</p>
<p>Orsaken till de ökade kreditförlusterna är i huvudsak prisfallet på<br>högbelånade fastigheter. En stor del av dessa förluster härrör från en<br>omfettande utlåning från finansbolagen som skett med ofta otillräckliga<br>säkerheter och bristfällig riskbedömning. Förlusterna sprider sig till<br>bankerna som direkt eller indirekt har finansierat finansbolagen eller<br>deras ägare. Även bankernas egen utlåningsverksamhet kännetecknas<br>emellertid av ökade kreditförluster. Bankerna påverkas av att lågkonjunk-<br>turen blivit kännbar för deras låntagare, i synnerhet inom näringslivet.<br>Antalet konkurser har ökat betydligt.</p>
<p>Kreditförlusterna uppskattas f.n. öka från ca 11 miljarder kronor år<br>1990 till minst 25 miljarder kronor år 1991. Denna nivå motsvarar<br>närmare tre procent av bankernas utlåning. Under perioden 1982-1989<br>uppgick kreditförlusterna i procent av utlåningen till ca 0,5 %. Bankernas<br>resultat före kreditförluster utvecklas alltjämt positivt vilket bidrar till att<br>dämpa effekterna av kreditförlusterna. Bankernas delårsrapporter<br>indikerar att den samlade banksektorns vinster under 1991 hamnade runt<br>noll. Utvecklingen avseende kreditförluster och vinster skiljer sig åt<br>betydligt mellan olika banker.</p>
<p>Även bostadsinstitutens kreditförluster ökade under 1991. Dessa ligger<br>emellertid alltjämt på en förhållandevis låg nivå. Det har dock inte<br>hindrat att ränteskillnaden mellan stats-och bostadsobligationer under det<br>andra halvåret har vidgats från ca 0,7 procentenheter till uppemot 1,5<br>procentenheter. Bostadsinstitutens rörelseresultat hålls uppe av vidgade<br>marginaler mellan in-och utlåningsräntoma.</p>
<p>De stora kreditförlusterna medför att kreditgivningen har blivit<br>betydligt försiktigare. Bankernas utlåningspolicy kännetecknas numera av<br>noggrann kreditprövning där ökad vikt läggs vid säkerheter och<br>låntagarens betalningsförmåga.</p>
<p>Efter internationella överenskommelser kommer kreditinstituten från<br>och med årsskiftet 1992/93 att åsättas ett kapitaltäckningskrav på 8%. I<br>genomsnitt är bankernas kapitaltäckningssituation för närvarande</p>
<p>90<br></p>
<p>tillfredställande. Några bankkoncemer har dock under 1991 behövt Prop. 1991/92:100<br>förbättra sin kapitalbas. Emissionerna i Nordbanken och Ostgöta Enskilda Bil. 1.1<br>Bank samt den aviserade emissionen i GOTA liksom den statliga<br>kreditgarantin till Första Sparbanken skall ses mot denna bakgrund. För<br>vissa institut kan de skärpta kapitaltäckningskraven i kombination med<br>osäkerhet om kreditförlusternas omfattning framtvinga en mer restriktiv<br>kreditpolicy än under normala omständigheter.</p>
<p>Den snabba ökningen av bankernas kreditförluster är inte unik för<br>Sverige utan i högsta grad en internationell företeelse. Utvecklingen har<br>varit särskilt bekymmersam i de anglosaxiska länderna, Japan samt i<br>Norden. Ett genomgående drag är att i samtliga dessa länder har mer<br>eller mindre kraftiga prisfåll på fastighetsmarknaden gått hand i hand<br>med en allmän konjunkturavmattning. Ur internationell synvinkel har de<br>svenska bankerna under 1980-talet haft en relativt hög lönsamhet, bl.a.<br>beroende på lägre kreditförluster. Under 1990 och 1991 har utvecklingen<br>vänt. De svenska bankerna redovisar nu förhållandevis stora kreditförlus-<br>ter samtidigt som vinsterna riskerar att helt utebli.</p>
<p>Bankernas verksamhet kännetecknas sålunda av en restriktiv utlåning.<br>Samtidigt har efterfrågan på krediter minskat. Lågkonjunkturen ökar<br>osäkerheten hos företag och hushåll samtidigt som skattereformen har<br>minskat ränteavdragens värde. Redan mot slutet av år 1989 märktes en<br>dämpad utlåningsökning till hushållen. Under 1991 har även nyutlåningen<br>till företagssektorn fallit betydligt. Företagen har framförallt minskat sin<br>efterfrågan på lån i utländsk valuta.</p>
<p>Diagram 10:5 Utlåning till allmänheten 1986-1991</p>
<p>Procent</p>
<p>12 —månaders förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-70.png" style="width:277pt;height:174pt;"/>
<p>Källa: Riksbanken.</p>
<p>För banker och inte minst för finansbolagen är det t.o.m. fråga om en<br>utlåningsminskning, dvs. att amorteringarna överstiger nyutlåningen.</p>
<p>91</p>
<p>Bostadinstitutens nettoutlåning har, åtminstone fram till i dag, fortsatt att Prop. 1991/92:100<br>expandera i hög takt. Bakom den fortsatta ökningen ligger bl.a de senaste Bil. 1.1<br>årens stora bostadsbyggande, hög omsättning på bostadsmarknaden samt<br>att bostadsinstituten numera kan erbjuda krediter till rörlig ränta som ofta<br>är lägre än de banker och finansbolag kan erbjuda.</p>
<p>Sammantaget har kreditexpansionen under det senaste året dämpats<br>från mellan 20-30% i ökningstakt till under 10% i ökningstakt. Realt sett,<br>dvs. med hänsyn till inflationen, är kreditvolymema i det närmaste<br>oförändrade. Det svaga konjunkturläget, hushållens osäkerhet över<br>arbetsmarknadsläget, försämrade ränteavdrag från år 1993 i kombination<br>med relativt höga utlåningsräntor talar för att kreditefterfrågan kommer<br>att falla ytterligare.</p>
<p>Kreditförlusterna kommer även under de närmaste åren att ligga på en<br>hög nivå. Under andra halvåret 1991 förefaller industrikonjunkturen ha<br>försämrats ytterligare med fällande vinster och försämrad finansiell<br>ställning som följd. Marknaden för kommersiella fastigheter karaktärise-<br>ras av fortsatt utbudsöverskott. Priserna på kommersiella fastigheter har<br>under de senaste två åren fallit med mellan 20 och 50%. Ytterligare<br>prisfall kan inte uteslutas. Sveriges fastighetsbestånd och byggsektor är<br>förhållandevis stora. Detta har varit möjligt tack vare omfettande<br>subventioner och regleringar. Lågkonjunkturen medför att efterfrågan på<br>kommersiella lokaler, såsom kontors- och industrilokaler, minskar, vilket<br>leder till att hyrorna feller. För detta talar också att den offentliga<br>sektorns innehav av fastigheter kommer att effektiviseras genom ett ökat<br>kostnadstänkande. Vakansgraden inom fastighetsbeståndet har stigit<br>betydligt.</p>
<p>Vid bedömning av de framtida kreditförlusterna utgör hushållen ett<br>särskilt osäkerhetsmoment. En fortsatt svag ekonomisk aktivitet och<br>stigande arbetslöshet talar för att kreditförlusterna från hushållen kommer<br>att öka. Relativt sett högre finansieringskostnader för kreditinstituten och<br>vidgade marginaler mellan in- och utlåningsräntor medför också att<br>låntagare inte i full utsträckning får del av den räntenedgång som noteras<br>på marknaden för räntebärande statspapper. Några mer omfettande och<br>påtagliga prisfell på bostadsmarknaden har ännu inte registrerats. En<br>dämpande faktor är att prisutvecklingen under 1980-talet jämfört med<br>många andra länder har varit återhållsam. Det står dock klart att<br>skattereformen i kombination med minskade bostadsubventioner gör<br>boendet relativt sett dyrare varvid efterfrågan kommer att fälla.</p>
<p>De totala kreditförlusterna kommer att bli betydande även under de<br>närmaste åren. Bedömningen är dock att det svenska kreditsystemet inte<br>står inför så allvarliga problem som för närvarande kännetecknar Norge.<br>De svenska kreditinstituten har i utgångsläget en starkare finansiell<br>ställning.</p>
<h4>10.4 Utvecklingen på aktiemarknaden</h4>
<p>Under 1990 föll aktiekurserna på Stockholms fondbörs med i genomsnitt<br>30%. Under det första halvåret 1991 återhämtade aktiemarknaden en stor<br></p>
<p>del av denna nedgång bl.a. under intryck av stigande internationella Prop. 1991/92:100<br>börser och fällande räntor. Under det andra halvåret vände kursutveck- Bil. 1.1</p>
<p>lingen då allt fler tecken tydde på att konjunkturutvecklingen hade<br>försämrats och att en återhämtning skjutits på framtiden. Delårsrapporter-<br>na under hösten var sämre än väntat och indikerade betydande vinstfäll.<br>Vinstförväntningama för 1992 har vidare reviderats ned. Under årets<br>avslutande månader förstärktes kursnedgången av fällande internationella<br>börser samt stigande räntor. Sedan årsskiftet och fram till och med mitten<br>av december hade aktiekurserna i genomsnitt stigit med 1 %. Kursutveck-<br>lingen i Stockholm, såväl för 1990 som 1991, har därmed varit sämre än<br>på flertalet internationella börser.</p>
<p>Diagram 10:6 Börsutvecklingen 1990-1991</p>
<p>Index ultimo 1989=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-71.png" style="width:277pt;height:175pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet.</p>
<p>En bidragande orsak till kursuppgången under första halvåret 1991 var<br>att det utländska intresset för svenska aktier ökade under året. Under<br>perioden januari t.o.m. oktober investerade utländska placerare i svenska<br>aktier för 10,5 miljarder kronor. Utlandets intresse riktades främst mot<br>de stora exportori en terade företagen. Detta kännetecknar kursutveckling-<br>en i allmänhet. Index för småbolagen, det s.k. OTC-index föll med ca<br>30 %. Kursutvecklingen har också varierat mellan olika branscher. Index<br>för verkstad, skog samt kemi-och läkemedel har under året stigit mer än<br>genomsnittet. Kursutvecklingen för de mer hemmaorienterade företagen<br>har dock varit betydligt sämre. Index för tjänsteföretag, fästighet och<br>bygg samt banker har fallit med mellan 20 och 30%.</p>
<p>Under perioden januari t.o.m. november uppgick börsomsättningen till<br>ca 111 miljarder kronor jämfört med 87 miljarder kronor för motsvaran-<br>de period år 1990. En bidragande orsak till ökningen var att omsättnings-<br>skatten på aktier halverades vid årsskiftet 1990/91. Den ökade omsätt-<br>ningen kom dock främst de större bolagen tillgodo.</p>
<p>93</p>
<p>Den 1 december slopades omsättningsskatten på aktier helt. Förhopp- Prop. 1991/92:100<br>ningen är att lägre transaktionskostnader skall öka omsättningen på Bil. 1.1<br>börsen i sin helhet. En likvidare andrahandsmarknad är en förutsättning<br>för att få till stånd en fungerande riskkapitalförsöijning till näringslivet.<br>Särskilt för de mindre och medelstora företagen är detta av stor<br>betydelse. En likvid marknad ökar möjligheterna att attrahera större<br>placerare som är beroende av att snabbt kunna omsätta sina innehav.</p>
<p>94</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 Sammanfattning 2</p>
<p>2 Den internationella utvecklingen 11</p>
<p>2.1 Allmän översikt 11</p>
<p>2.2 Länderöversikter 14</p>
<p>3 Utrikeshandeln 23</p>
<p>3.1 Exporten 23</p>
<p>3.2 Importen 28</p>
<p>3.3 Bytesbalansen 29</p>
<p>4 Industrin 32</p>
<p>4.1 Produktion och konkurrenskraft 32</p>
<p>4.2 Lönsamhet 35</p>
<p>5 Arbetsmarknaden 38</p>
<p>5.1 Sysselsättning 39</p>
<p>5.2 Utbud av arbetskraft 42</p>
<p>5.3 Arbetslöshet och arbetmarknadspolitiska åtgärder 43</p>
<p>6 Löner och konsumentpriser 46</p>
<p>6.1 Löner 46</p>
<p>6.2 Konsumentpriser 51</p>
<p>7 Hushållens ekonomi och privat konsumtion 55</p>
<p>7.1 Hushållens inkomster 55</p>
<p>7.2 Hushållens sparande och privat konsumtion 58</p>
<p>8 Investeringar 64</p>
<p>8.1 Näringslivets investeringar 65</p>
<p>8.2 Bostadsinvesteringar 67</p>
<p>8.3 Byggnadsverksamheten 70</p>
<p>8.4 Lagerinvesteringar 71</p>
<p>9 Den offentliga verksamheten 74</p>
<p>9.1 Den konsoliderade offentliga sektorn 74</p>
<p>9.2 Staten inkl, socialförsäkringssektorns finanser 77</p>
<p>9.3 Kommunernas finanser 80</p>
<p>10 Kapitalmarknaden 82</p>
<p>10.1 Internationell ränte- och valutautveckling 82</p>
<p>10.2 Räntor och valutaflöden i Sverige 86</p>
<p>10.3 Läget på kreditmarknaden 90</p>
<p>10.4 Utvecklingen på aktiemarknaden 92</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p>
<p>95</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Täbeller</p></td><td rowspan="2">
<p>4</p></td><td rowspan="2">
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:1</p></td><td>
<p>Internationella förutsättningar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1:2</p></td><td>
<p>Löner och priser</p></td><td>
<p>5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1:3</p></td><td>
<p>Försöijningsbalans</p></td><td>
<p>7</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1:4</p></td><td>
<p>Bidrag till BNP-tillväxten</p></td><td>
<p>8</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1:5</p></td><td>
<p>Nyckeltal</p></td><td>
<p>9</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1:6</p></td><td>
<p>Sparande</p></td><td>
<p>10</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2:1</p></td><td>
<p>Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder</p></td><td>
<p>11</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2:2</p></td><td>
<p>Konsumentprisernas utveckling i vissa OECD-länder</p></td><td>
<p>13</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3:1</p></td><td>
<p>Varuexportens produkt- och ländersammansättning 1991</p></td><td>
<p>23</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3:2</p></td><td>
<p>Exportmarknadstillväxt, relativa priser, marknadsandelar<br>och export av bearbetade varor</p></td><td>
<p>25</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3:3</p></td><td>
<p>Alternativ beräkning av exportmarknadstillväxt, mark-<br>nadsandelar och export av bearbetade varor</p></td><td>
<p>26</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3:4</p></td><td>
<p>Export av varor</p></td><td>
<p>27</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3:5</p></td><td>
<p>Import av varor</p></td><td>
<p>28</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3:6</p></td><td>
<p>Bytesbalans</p></td><td>
<p>31</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>4:1</p></td><td>
<p>Industriproduktion</p></td><td>
<p>32</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>4:2</p></td><td>
<p>Nyckeltal för industrin</p></td><td>
<p>34</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>4:3</p></td><td>
<p>Rörliga kostnader, produktpriser, marginaler per produ-<br>cerad enhet samt bruttoöverskottsandel</p></td><td>
<p>36</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5:1</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad</p></td><td>
<p>39</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5:2</p></td><td>
<p>Produktion och sysselsättning i timmar</p></td><td>
<p>41</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5:3</p></td><td>
<p>Relativa arbetskraftstal för olika åldersgupper</p></td><td>
<p>43</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5:4</p></td><td>
<p>Relativ arbetslöshet i olika åldrar</p></td><td>
<p>44</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5:5</p></td><td>
<p>Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p></td><td>
<p>45</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>6:1</p></td><td>
<p>Timlöner och arbetskraftskostnader</p></td><td>
<p>47</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>6:2</p></td><td>
<p>Timlöner och dess viktigaste förklaringsvariabler</p></td><td>
<p>49</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>6:3</p></td><td>
<p>Konsumentpriser</p></td><td>
<p>53</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>7:1</p></td><td>
<p>Hushållssektoms disponibla inkomster, konsumtion och<br>sparande</p></td><td>
<p>55</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>7:2</p></td><td>
<p>Hushållens inkomster</p></td><td>
<p>56</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>7:3</p></td><td>
<p>Inkomstöverföringar från offentlig sektor till hushåll</p></td><td>
<p>57</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>7:4</p></td><td>
<p>Privat konsumtion</p></td><td>
<p>62</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>8:1</p></td><td>
<p>Bruttoinvesteringar efter produktionssektor</p></td><td>
<p>64</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>8:2</p></td><td>
<p>Bruttoinvesteringar i näringslivet</p></td><td>
<p>65</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>8:3</p></td><td>
<p>Offentliga investeringar</p></td><td>
<p>67</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>8:4</p></td><td>
<p>Bostadsinvesteringar</p></td><td>
<p>69</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>8:5</p></td><td>
<p>Byggnadsverksamhet</p></td><td>
<p>71</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>8:6</p></td><td>
<p>Lagervolymförändringar</p></td><td>
<p>71</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>9:1</p></td><td>
<p>Skattekvoten</p></td><td>
<p>75</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>9:2</p></td><td>
<p>De offentliga utgifternas andel av BNP</p></td><td>
<p>76</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>9:3</p></td><td>
<p>Den offentliga sektorns inkomster och utgifter</p></td><td>
<p>77</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>9:4</p></td><td>
<p>Statens och socialförsäkringssektorns inkomster och<br>utgifter</p></td><td>
<p>77</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>9:5</p></td><td>
<p>Konjunkturens inverkan på staten och socialförsäkrings-<br>sektorns finansiella sparande</p></td><td>
<p>78</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>96</p>
<p>9:6 Kommunernas inkomster och utgifter</p>
<p>10:1 Betalningsbalansen</p>
<p>81 Prop. 1991/92:100</p>
<p>89 Bil. 1.1</p>
<h4>Diagram</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1:1</p></td><td>
<p>Industriproduktionen i EG och i Sverige 1980-1991</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3:1</p></td><td>
<p>Sveriges marknadsandel för tillverkningsindustrin på<br>världsmarknaden uppdelad på produkt- och länderinrikt-<br>ning samt övriga faktorer (konkurrensläge m.m.)</p></td><td>
<p>24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3:2</p></td><td>
<p>Marknadsandel och relativpris för Sveriges export av<br>bearbetade varor till 14 OECD-länder</p></td><td>
<p>27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3:3</p></td><td>
<p>Sveriges handelsbalans uppdelad på bas- och verkstads-<br>industrins produkter samt övriga varor</p></td><td>
<p>29</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:1</p></td><td>
<p>Industrins produktion och kapacitetsutnyttjande</p></td><td>
<p>33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4:2</p></td><td>
<p>Industrins bruttoöverskottsandel</p></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:1</p></td><td>
<p>Antal varsel om uppsägningar per kvartal</p></td><td>
<p>38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5:2</p></td><td>
<p>Arbetslösa och personer i konjunkturberoende arbetsmar-<br>nadspolitiska åtgärder 1985-1993</p></td><td>
<p>44</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:1</p></td><td>
<p>Jämförelse av perioder med lågkonjunktur</p></td><td>
<p>48</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:2</p></td><td>
<p>Industriarbetarlön, utfall och skattning</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:3</p></td><td>
<p>Nominell timlön inom industrin</p></td><td>
<p>51</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:4</p></td><td>
<p>Hushållens prisförväntningar de kommande 12 månandema</p></td><td>
<p>52</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:5</p></td><td>
<p>Industrins prisförväntningar</p></td><td>
<p>52</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6:6</p></td><td>
<p>Konsumentpriser</p></td><td>
<p>54</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7:1</p></td><td>
<p>Hushållens nettosparkvot</p></td><td>
<p>59</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7:2</p></td><td>
<p>Sparkvoten i de nordiska länderna</p></td><td>
<p>60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7:3</p></td><td>
<p>Hushållens förväntningar</p></td><td>
<p>61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7:4</p></td><td>
<p>Konsumtionsförlopp</p></td><td>
<p>63</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8:1</p></td><td>
<p>Näringslivets investeringar</p></td><td>
<p>65</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8:2</p></td><td>
<p>Investeringskvot i industrin</p></td><td>
<p>66</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8:3</p></td><td>
<p>Antal outhyrda lägenheter respektive antal påböljade<br>lägenheter</p></td><td>
<p>68</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8:4</p></td><td>
<p>Bostadsinvesteringar</p></td><td>
<p>69</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8:5</p></td><td>
<p>BNP-utveckling och lagerbidrag</p></td><td>
<p>73</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9:1</p></td><td>
<p>Skatter och offentliga utgifter 1980-1990</p></td><td>
<p>74</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10:1</p></td><td>
<p>6-månaders euromarknadsräntor 1990-1991</p></td><td>
<p>82</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10:2</p></td><td>
<p>Växelkursen för USA-dollar i D-mark och Yen 1990-1991</p></td><td>
<p>84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10:3</p></td><td>
<p>Ränteutvecklingen 1990-1991</p></td><td>
<p>86</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10:4</p></td><td>
<p>Valutaflöden och räntedifferens mot utlandet 1990-1991</p></td><td>
<p>87</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10:5</p></td><td>
<p>Utlåning till allmänheten 1986-1991</p></td><td>
<p>91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10:6</p></td><td>
<p>Börsutvecklingen 1990-1991</p></td><td>
<p>93</p></td></tr>
</table>
<p>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991</p>
<p>97</p>
<p>Bilaga 1.2</p>
<p>Utdrag ur riksrevisionsverkets<br>inkomstberäkning</p>
<h4>Regeringen</h4>
<h4>Finansdepartementet</h4>
<p>Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1992/93</p>
<p>Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV varje år till rege-<br>ringen lämna en beräkning av statsbudgetens inkomster för det kommande<br>budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkning i budgetproposi-<br>tionen.</p>
<p>RRV redovisar i denna skrivelse förslag till beräkning av statsbudgetens<br>inkomster för budgetåret 1992/93. Beräkningarna har gjorts för varje<br>inkomsttitel för sig. I anslutning till beräkningarna har bedömningar gjorts<br>även av det väntade utfallet för budgetåret 1991/92. Underlag för beräk-<br>ningarna har bl. a. hämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna<br>av inkomstskatterna har dessutom uppgifter från RRVs taxeringsstatisti-<br>ska undersökning och aktiebolagsenkät utnyttjats.</p>
<p>Här presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. 1 den av<br>RRV utgivna publikationen Inkomstberäkningen hösten 1991 redovisas<br>förutsättningar, antaganden och beräkningsresultat för de olika inkomst-<br>titlarna. För att underlätta en jämförelse med prognoserna i den prelimi-<br>nära nationalbudgeten presenteras i bilaga beräkningsresultaten kalender-<br>årsvis för åren 1991, 1992 och 1993.</p>
<p>Den av RRV utgivna Inkomstliggaren för budgetåret 1991/92 kan an-<br>vändas som komplement till RRVs inkomstberäkning. Inkomstliggaren<br>innehåller utförliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser<br>och vilka bestämmelser som gäller för dem.</p>
<p>Överdirektör Arne Gadd har beslutat i detta ärende i närvaro av direk-<br>tör Gert Jönsson, revisionsdirektör Georg Danielsson, avdelningsdirektör<br>Jörgen Hansson, byrådirektör Margareta Nöjd, revisor Peter Håkansson,<br>revisor Jens Swahn och föredragande, avdelningsdirektör Birgitta Arons-<br>son.</p>
<p>Stockholm den 17 december 1991</p>
<p>Arne Gadd</p>
<p>Birgitta Aronsson</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.2</p>
<p>1 Riksdagen 1991/92. 1 sand. Nr 100. Bilaga 1.2</p>
<h3>I. Sammanfattning</h3>
<p>Förutsättningar</p>
<p>RRVs förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret<br>1992/93 och den nu gjorda prognosen av inkomsterna under budgetåret<br>1991/92 har utförts under sedvanligt antagande om oförändrad ekonomisk<br>politik. Förändringar av ekonomiskpolitisk karaktär har beaktats i de fall<br>det föreligger beslut av statsmakterna eller förslag därom har lagts fram av<br>regeringen i propositioner offentliggjorda före den 22 november 1991. Till<br>grund for beräkningen ligger följande propositioner:</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.2</p>
<p>- 1991/92: 1</p>
<p>- 991/92:25</p>
<p>1991/92:34</p>
<p>1991/92:38</p>
<p>1991/92:40</p>
<p>1991/92:43</p>
<p>1991/92:44</p>
<p>1991/92:48</p>
<p>1991/92:50</p>
<p>1991/92:54</p>
<p>1991/92:60</p>
<p>1991/92:67</p>
<p>1991/92:69</p>
<p>1991/92:72</p>
<p>om lotteriskatt m. m.</p>
<p>med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för bud-<br>getåret 1991/92</p>
<p>om skatt på omsättning av vissa värdepapper<br>Inriktningen av den ekonomiska politiken<br>om vissa socialförsäkringsfrågor, m. m.</p>
<p>om vissa ändringar i bestämmelserna om skattetillägg,<br>preliminär B-skatt m. m.</p>
<p>om riktlinjer for den statliga fastighetsförvaltningen och<br>ombildningen av byggnadsstyrelsen, m. m.</p>
<p>om justeringar i beskattningen i inkomstslaget tjänst,<br>m. m.</p>
<p>om sänkning av mervärdeskatten på vissa varor och tjäns-<br>ter, m. m.</p>
<p>om reavinstbeskattning av bostadsrätter</p>
<p>Skattepolitik for tillväxt</p>
<p>om skatten på etanol, m. m.</p>
<p>om privatisering av statligt ägda företag, m. m.</p>
<p>om sänkt socialavgift till sjukförsäkringen</p>
<p>Förutom dessa förutsättningar är bedömningen av konjunkturutveckling-<br>en betydelsefull for beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedöm-<br>ning av det ekonomiska läget som presenterades i konjunkturinstitutets<br>höstrapport 1991 har utgjort det huvudsakliga underlaget för antagandena<br>om den samhällsekonomiska utvecklingen. RRV har också haft kontakter<br>med finansdepartementet under det där pågående arbetet med den preli-<br>minära nationalbudgeten för år 1992. På grundval härav har RRV utgått<br>från följande antaganden för beräkningarna:</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbetald lönesumma<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>inkl, sjuklön fr. o. m. 1992</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumentprisindex,<sup>1</sup> årsmedeltal</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion, volym'</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat konsumtion, pris'</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Basbelopp, kr.</p></td><td>
<p>32 200</p></td><td>
<p>33 700</p></td><td>
<p>34600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadsiåneränta, procent</p></td><td>
<p>13,9</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>10,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens avkastningsränta,<sup>2</sup> procent</p></td><td>
<p>12,25</p></td><td>
<p>12,18</p></td><td>
<p>—</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Driftöverskott, brutto'</p></td><td>
<p>- 3,0</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>6,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>exkl. egna hem</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>' Procentuell förändring från föregående år.</p>
<p><sup>2</sup> Avser budgetåren 1991/92 och 1992/93.</p>
<p>En av RRV genomförd enkätundersökning till nära 4000 svenska aktie- Prop. 1991/92:100<br>bolag, sparbanker och försäkringsbolag ligger även till grund för vissa Bil. 1.2<br>referensberäkningar av juridiska personers skatter. I denna enkät har det<br>bl. a. framkommit att skatteunderlaget för juridiska personer beräknas öka<br>med ca 6% mellan åren 1990 och 1991.</p>
<p>En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster<br>under budgetåren 1991/92 och 1992/93 framgår av tabell 3.</p>
<p>Statsbudgetens totala inkomster budgetåren 1991/92 och 1992/93</p>
<p>Enligt de nu redovisade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster<br>budgetåret 1991/92 till 432099 milj.kr. Det är 28612 milj.kr. eller 7,1%<br>mer än utfallet för budgetåret 1990/91.</p>
<p>STATSBUDGETENS INKOMSTER</p>
<p>Budgetåret 1992/93</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-72.png" style="width:313pt;height:147pt;"/>
<p>Övrig skatt på varor<br>18%</p>
<p>Totalt 403 miljarder kr.</p>
<p>För budgetåret 1992/93 beräknas statsbudgetens inkomster till 403353</p>
<p>milj. kr. Minskningen i förhållande till budgetåret 1991/92 blir 28 746</p>
<p>milj. kr. vilket motsvarar 6,7% i minskningsstakt.</p>
<p>Utveckling av inkomsterna</p>
<p>De beräknade förändringarna av inkomsterna på statsbudgeten på</p>
<p>+ 28612 milj.kr. resp. -28 746 milj.kr. mellan resp, budgetår har delats</p>
<p>upp i tabell 1 på några av de största inkomsttitlarna.</p>
<p>3</p>
<p>fl Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.2</p>
<p>De största förändringarna avser fysiska personers inkomstskatt, social-<br>försäkringsavgift, netto och mervärdeskatten. De beskrivs närmare i nästa<br>avsnitt.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.2</p>
<p>Tabell 1. Förändringar mellan budgetåren 1990/91 — 1991/92 och 1991/92 — 1992/93<br>(milj, kr.)</p>
<p>Inkomstgrupp/ 1990/91 till 1991/92 till</p>
<p>Inkomsttitel 1991/92 1992/93</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1111</p></td><td>
<p>Fysiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>-39732</p></td><td>
<p>—</p></td><td>
<p>21 585</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1121</p></td><td>
<p>Juridiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>+ 6819</p></td><td>
<p>—</p></td><td>
<p>1 167</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1122</p></td><td>
<p>Avskattning av företagens reserver</p></td><td>
<p>—</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>3 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1123</p></td><td>
<p>Beskattning av tjänstegruppliv</p></td><td>
<p>+ 1340</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>390</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1144</p></td><td>
<p>Lotterivinstskatt</p></td><td>
<p>+ 591</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>845</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1211</p></td><td>
<p>Folkpensionsavgift</p></td><td>
<p>+ 2 569</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>1915</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1221</p></td><td>
<p>Sjukförsäkringsavgift,netto</p></td><td>
<p>+ 14911</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>7 367</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1231</p></td><td>
<p>Barnomsorgsavgift</p></td><td>
<p>+ 866</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>569</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1251</p></td><td>
<p>Övriga socialavgifter, netto</p></td><td>
<p>+ 6483</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>5 124</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1281</p></td><td>
<p>Allmän löneavgift</p></td><td>
<p>- 3471</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>1476</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1291</p></td><td>
<p>Särskild löneskatt</p></td><td>
<p>+ 2 239</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>5 385</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1312</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt</p></td><td>
<p>+ 2316</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>7318</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1321</p></td><td>
<p>Fysiska personers förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>- 1729</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1341</p></td><td>
<p>Stämpelskatt</p></td><td>
<p>- 607</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>1 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1342</p></td><td>
<p>Skatt på värdepapper</p></td><td>
<p>- 2 895</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>2410</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1411</p></td><td>
<p>Mervärdeskatt</p></td><td>
<p>+ 12270</p></td><td>
<p>—</p></td><td>
<p>5 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1428</p></td><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>+ 1950</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1471</p></td><td>
<p>Tullmedel</p></td><td>
<p>+ 2 179</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>128</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1511</p></td><td>
<p>Avräkningsskatt</p></td><td>
<p>+ 7 803</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>8 696</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Inkomster av statens verksamhet</p></td><td>
<p>+ 14053</p></td><td>
<p>—</p></td><td>
<p>12676</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3000</p></td><td>
<p>Inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>+ 462</p></td><td>
<p>—</p></td><td>
<p>496</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4000</p></td><td>
<p>Återbetalning av lån</p></td><td>
<p>+ 1305</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>197</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>Kalkylmässiga inkomster</p></td><td>
<p>- 2319</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>646</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övrigt, netto</p></td><td>
<p>+ 1209</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>363</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa förändringar</p></td><td>
<p>+ 28612</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>28746</p></td></tr>
</table>
<p>Hur inkomsterna på statsbudgeten utvecklas i förhållande till tidigare<br>budgetår framgår av nedanstående diagram</p>
<p>STATSBUDGETENS INKOMSTER<br>Utveckling mellan åren</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-73.png" style="width:301pt;height:161pt;"/>
<p>84/85 85/86 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93<br>Kana rrv Budgetår</p>
<p>Av diagrammet framgåratt förändringen av statsbudgetinkomsterna var Prop. 1991/92:100<br>relativt stark för de flesta budgetåren under senare hälften av 1980-talet. Bil. 1.2<br>Det höga utvecklingstalet för budgetåren 1983/84—1984/85 förklaras till<br>en viss del av att en rad olika omläggningar fick positiva engångseffekter<br>som gynnade inkomstutvecklingen under denna period. Den svaga utveck-<br>lingen mellan budgetåren 1989/90 och 1990/91 beror främst på skattere-<br>formens effekter, t. ex. vad gäller fysiska personers inkomstskatt. Budget-<br>året 1991/92 är utvecklingen positiv och budgetåret 1992/93 negativ.<br>Detta beror bl. a. på vissa periodiseringseffekter som uppstår vid införan-<br>det av skattereformen.</p>
<p>I det följande redogörs för de större förändringarna i de beräknade<br>inkomsterna mellan budgetåren 1990/91 och 1991/92 resp. 1991/92 och<br>1992/93.</p>
<p>Fysiska personers inkomstskatt</p>
<p>Fysiska personers inkomstskatt beräknas minska med 39 732 milj. kr. mel-<br>lan budgetåren 1990/91 och 1991/92. Detta beror dels på skattereformen<br>1991 och dels på inflationsnedväxlingen.</p>
<p>För budgetåret 1992/93 beräknas titeln Fysiska personers inkomstskat-<br>ter till — 4 585 milj, kr., vilket är en minskning med 21 585 milj. kr. jämfört<br>med 1991/92.</p>
<p>Juridiska personers inkomstskatt</p>
<p>Nettot på titeln Juridiska personers inkomstskatt beräknas öka med 6 819<br>milj. kr. mellan budgetåren 1990/91 och 1991/92. Budgetåret 1991/92<br>beräknas titeln Juridiska personers inkomstskatt till 26050 milj. kr.</p>
<p>Mellan budgetåren 1991/92 och 1992/93 beräknas titeln Juridiska perso-<br>ners inkomstskatt minska med 1 167 milj. kr. Inkomsterna på titeln, främst<br>i form av preliminärskatt, ökar med 4 751 milj. kr. Ökningen beror främst<br>på att den slutliga B-skatten, inkomståret 1992, beräknas bli ca 14,5%<br>högre jämfört med inkomståret 1991. Ökningen kan hänföras till ökade<br>inkomster från fastighetsskatt, skatt på avkastning från pensionsfonder,<br>avskattning från företagens obeskattade reserver och särskild löneskatt.<br>Utgifterna på titeln ökar med 5 801 milj. kr. mellan budgetåren.</p>
<p>Budgetåret 1992/93 beräknas titeln Juridiska personers inkomstskatt till<br>24883 milj. kr.</p>
<p>Lagstadgade socialavgifter</p>
<p>Budgetåret 1991/92 beräknas inkomsterna från lagstadgade socialavgifter<br>till 81 287 milj. kr. Det är en ökning med 23 700 milj. kr. i förhållande till<br>budgetåret 1990/91. I detta belopp ingår 12418 milj.kr. som överförs<br>under budgetåret 1991/92 från sjukförsäkringsfonden och arbetsmark-<br>nadsfonden till statsbudgeten. Vidare beräknas den del av utgifterna för<br>sjukförsäkringen, som redovisas under inkomsttiteln Sjukförsäkringsav-<br>gift, netto minska med 12203 milj. kr. mellan budgetåren 1990/91 och</p>
<p>1991/92. Minskningen beror bl. a. på lägre sjukpenning och föräldrapen- Prop. 1991/92:100<br>ning från den 1 mars 1991 och att arbetsgivaren betalar sjuklön for de Bil. 1.2<br>första 14 dagarna av varje sjukdomsfall (sjuklöneperiod) från den 1 januari</p>
<p>1992.</p>
<p>För budgetåret 1992/93 beräknas inkomsterna från de lagstadgade soci-<br>alavgifterna till 75 639 milj. kr. vilket är en minskning med 5 648 milj. kr. i<br>förhållande till budgetåret 1991/92. Under budgetåret 1992/93 överförs<br>3 835 milj. kr. från arbetsmarknadsfonden till statsbudgeten. Inkomsterna<br>från sjukförsäkringsavgiften beräknas minska med 11 364 milj. kr. mellan<br>budgetåren 1991/92 och 1992/93. Det beror på den föreslagna sänkningen<br>av avgiftssatsen från 10,10% till 7,8% av avgiftsunderlaget från den 1<br>januari 1992. På detta sätt kompenseras arbetsgivarna för att de svarar för<br>kostnaderna för sjuklön under sjuklöneperioden.</p>
<p>Skatt på egendom</p>
<p>Fastighetsskatten för budgetåret 1991/92 beräknas till 8 300 milj, kr.,<br>vilket är en ökning med 2 316 milj. kr. jämfört med budgetåret 1990/91.<br>Detta beror till stor del på de nya taxeringsvärdena på småhus 1990 och på<br>ett höjt beräkningsunderlag för övriga fastigheter.</p>
<p>För budgetåret 1992/93 beräknas fastighetsskatten uppgå till 15 618<br>milj.kr., vilket är en ökning med 7318 milj.kr. jämfört med 1991/92.<br>Detta beror på den nya fastighetsbeskattning som trädde i kraft 1991.</p>
<p>Skatt på varor och tjänster</p>
<p>Inkomsten av mervärdeskatt, som netto är den största inkomsttiteln på<br>statsbudgeten, uppgick till 123430 milj.kr. budgetåret 1990/91. För bud-<br>getåren 1991/92 och 1992/93 beräknas nu inkomsterna till 135 700 milj. kr.<br>resp. 130400 milj. kr. Inkomstförändringarna beror bl. a. på breddning av<br>mervärdeskatteunderlaget till föjd av skattereformen. En tillfällig höjning<br>av mervärdeskatten, från 23,46% till 25%, infördes den 1 juli 1990 och<br>skall gälla till den 31 december 1991. Nu föreslås att denna höjning ska<br>fortsätta att gälla. Samtidigt föreslås att skatten sänks till 18% på vissa<br>varor och tjänster som t. ex. livsmedel, hotell- och restaurangtjänster samt<br>personbefordran. Fr.o.m. år 1991 får den offentliga sektorn i princip<br>kompensation för all ingående mervärdeskatt, statliga myndigheter från<br>den 1 juli 1991, vilket gör att utgifterna på titeln Mervärdeskatt kommer<br>att öka.</p>
<p>Antagandet om utvecklingen av privat konsumtion påverkar också be-<br>skattningsunderlaget för mervärdeskatt. Som tidigare har nämnts utgår<br>RRV från att den privata konsumtionen i löpande priser ökar med 10,4%<br>år 1991, 4,1 % år 1992 och med 4,4 % år 1993.</p>
<p>Inkomsterna av energiskatt uppgick till 14 800 milj. kr. budgetåret<br>1990/91. Förbudgetåren 1991/92 och 1992/93 beräknas inkomsterna till<br>16 750 milj. kr. resp. 16 800 milj. kr. Inkomsterna beräknas öka med 1 950<br>milj. kr. mellan budgetåren 1990/91 och 1991/92. Mellan budgetåren<br>1991/92 och 1992/93 beräknas inkomsterna öka med 50 milj. kr. Ök-</p>
<p>ningarna mellan budgetåren beror på att en koldioxidskatt på bränslen Prop. 1991/92:100<br>införs den 1 januari 1991. Bil. 1.2</p>
<p>A vräkningsskatt</p>
<p>Från den 1 januari 1991 skall landstingskommun och primärkommun<br>erlägga avräkningsskatt till staten. Syftet med denna skatt är att åstadkom-<br>ma ett budgetmässigt neutralt utfall av skattereformen mellan stat och<br>kommun. Detta innebär att visst belopp återförs till staten från kommu-<br>nerna. I annat fall skulle budgeteffekten av de sänkta statliga skattesatser-<br>na belasta staten medan en betydande del av budgetförstärkningen genom<br>basbreddningar skulle tillfalla kommunerna. För budgetåren 1991/92 och<br>1992/93 beräknas inkomsterna till 11 016 milj.kr. resp. 19712 milj.kr.</p>
<p>Övriga inkomster</p>
<p>Inkomsthuvudgruppen Inkomster av statens verksamhet beräknas öka<br>med 14053 milj. kr. mellan budgetåren 1990/91 och 1991/92 samt minska<br>med 12676 milj. kr. mellan budgetåren 1991/92 och 1992/93.</p>
<p>Enligt rskr. 1990/91:369 (prop. 1990/91:87) har beslut fattats om en<br>förändrad associationsform för televerket fr.o.m. den 1 juli 1992. Solidi-<br>tetskravet har fastställt till 30% fr.o.m. verksamhetsåret 1992. En sänkt<br>soliditetsnivå medför att televerket kan leverera in ca 7 miljarder kr. extra<br>på statsbudgeten budgetåret 1991/92. Televerket skall fr.o.m. 1991 även<br>leverera in en motsvarighet till bolagsskatt. På inkomsttitel 2112 Telever-<br>kets inlevererade överskott beräknas televerket inleverera 8093 milj. kr.<br>budgetåret 1991/92 och 1 119 milj. kr. budgetåret 1992/93. Inleverans av<br>ränta på inkomsttitel 2324 Ränta på televerkets statslån beräknas för<br>budgetåret 1991/92 till 401 milj. kr. Därefter kommer televerket inte att<br>leverera någon ränta till statsbudgeten.</p>
<p>Statens vattenfällsverk blir, enligt rskr. 1990/91:358, aktiebolag den 1<br>januari 1992. Detta innebär att någon inleverans av överskott, skatte-<br>motsvarighet, ränta på statslånet samt amortering inte kommer att ske<br>fr. o. m. budgetåret 1992/93. Statens vattenfällsverk kommer efter aktiebo-<br>lagsbildningen att inleverera aktieutdelning på inkomsttitel 2411 Inkoms-<br>ter av statens aktier samt skatt på inkomsttitel 1121 Juridiska personers<br>inkomstskatt. Statslånet förvaltas efter den 1 januari 1992 av riksgäldskon-<br>toret.</p>
<p>Enligt rskr. 1990/91:318 ombildas även domänverket till aktiebolag den</p>
<p>1 januari 1992. Beslutet innebär dessutom att en extra inleverans på 1450<br>milj. kr. skall göras under budgetåret 1991/92. Domänverkets inleverans<br>för budgetåret 1992/93 beräknas till 1 569 milj. kr. på inkomsttitel 2117<br>Domänverkets inlevererade överskott.</p>
<p>Byggnadsstyrelsens verksamhet föreslås enligt prop. 1991/92:44 om<br>riktlinjer för den statliga förvaltningen och ombildningen av byggnadssty-<br>relsen m.m. huvudsakligen ombildas till aktiebolag den 1 juli 1992. För<br>budgetåret 1991/92 beräknar byggnadsstyrelsen inleverera 620 milj. kr. på<br>inkomsttitel 2214 Överskott av byggnadsstyrelsens verksamhet. Inleveran- 7<br></p>
<p>sen avser överskottet för budgetåret 1989/90. Budgetåret 1992/93 beräk- Prop. 1991/92:100<br>nar byggnadsstyrelsen inleverera överskottet for såväl budgetåret 1990/91 Bil. 1.2<br>som 1991/92. Inleveranserna beräknas till 1 852 milj. kr.</p>
<p>Ränteinkomsterna beräknas minska med 1 827 milj. kr. mellan budget-<br>åren 1990/91 och 1991/92. Av denna minskning hänför sig 1 558 milj. kr.<br>till inkomsttiteln Räntor på särskilda räkningar i riksbanken. Mellan bud-<br>getåren 1991/92 och 1992/93 beräknas minskningen bli 6876 milj. kr. Av<br>denna minskning hänför sig 2 326 milj. kr. till räntor på statens vatten-<br>fallverks statslån, 1 505 milj. kr. till ränteinkomster på det av byggnadssty-<br>relsen förvaltade kapitalet, 1 700 milj. kr. till ränteinkomster på lån för<br>bostadsbyggande och 835 milj. kr. till räntor på särskilda räkningar i riks-<br>banken.</p>
<p>Inkomsterna från offentligrättsliga avgifter beräknas öka med 4087<br>milj. kr. mellan budgetåren 1990/91 och 1991/92 samt med 1 675 milj. kr.<br>mellan budgetåren 1991/92 och 1992/93. Ökningarna avser främst in-<br>komster från skatteutjämningsavgifter.</p>
<p>Inkomsthuvudgruppen Återbetalningar av lån beräknas öka med 1 305<br>milj. kr. mellan budgetåren 1990/91 och 1991/92. Ökningen beror bl. a. på<br>ökade återbetalningar, främst inlösen, av lån för bostadsbyggande. Mellan<br>budgetåren 1991/92 och 1992/93 beräknas inkomsthuvudgruppen återbe-<br>talningar av lån minska med 197 milj. kr.</p>
<p>Inom inkomsthuvudgruppen Kalkylmässiga inkomster beräknas av-<br>skrivningar och amorteringar minska med 34 milj. kr. mellan budgetåren<br>1990/91 och 1991/92. Mellan budgetåren 1991/92 och 1992/93 beräknas<br>inkomsterna minska med 1443 milj. kr. Statliga pensionsavgifter, netto<br>beräknas minska med 2344 milj.kr. mellan budgetåren 1990/91 och<br>1991/92. Av minskningen hänför sig 1 418 milj. kr. till särskild löneskatt<br>på statens pensionskostnader. Mellan budgetåren 1991/92 och 1992/93<br>beräknas nettoinkomsterna på denna inkomsttitel minska med 797<br>milj. kr.</p>
<p>Känslighetskalkyl</p>
<p>Storleken på förändringar för den totalt utbetalda lönesumman och den<br>privata konsumtionen har en avgörande betydelse för beräkningsresulta-<br>ten för flera inkomsttitlar. RRV har därför utfört en tentativ känslighets-<br>kalkyl för vissa inkomsttitlar.</p>
<p>Om utvecklingen av privat konsumtion och löner förändras med en<br>procentenhet i förhållande till vad som nu ligger som antagande för åren<br>1992 och 1993 kommer inkomsterna på statsbudgeten att utvecklas som i<br>nedanstående tablå (miljarder kr.).</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Statsbudgeten</p></td><td>
<p>1991/92</p>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>1992/93<br>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa inkomster</p></td><td>
<p>±1,5</p></td><td>
<p>±6,0</p></td></tr>
</table>
<p>Inkomsterna kommer enligt denna känslighetskalkyl att uppgå till 433,6<br>miljarder kr. för budgetåret 1991/92 och till 409,4 miljarder kr. för budget-</p>
<p>året 1992/93 om utvecklingen ökar. Till viss del återspeglar dessa föränd-<br>ringstal att endast en halvårseffekt uppkommer for budgetåret 1991/92 och<br>att ett nivålyft inträffar som blir utgångspunkt for budgetåret 1992/93.</p>
<p>Det bör framhållas att denna känslighetskalkyl utgår från den konjunk-<br>turbedömning som inkomstberäkningen grundas på. Av den anledningen<br>kan känslighetskalkylen endast appliceras på mindre förändringar av dessa<br>antaganden.</p>
<p>Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster</p>
<p>På de flesta inkomsttitlar på statsbudgeten redovisas endast inkomster. På<br>ett mindre antal titlar, men med betydande belopp, redovisas även utgif-<br>ter. För dessa titlar sker en nettoredovisning, dvs. saldot av inkomster och<br>utgifter tas upp på statsbudgetens inkomstsida. I tabell 2 görs en samman-<br>ställning av bruttobeloppen budgetåren 1990/91, 1991/92 och 1992/93. 1<br>RRVs prognosarbete ingår att bedöma utvecklingen av bruttobeloppen för<br>såväl inkomster som utgifter. En närmare redovisning av dessa belopp<br>finns i beskrivningen av resp, inkomsttitel.</p>
<p>Av tabell 2 framgår att bruttoinkomsterna för budgetåret 1992/93 beräk-<br>nas uppgå till 1 048 604 milj. kr. vilket är mer än dubbelt så mycket som<br>inkomsterna netto på statsbudgeten. Utgifterna på inkomsttitlarna beräk-<br>nas till 645 251 milj. kr. för samma budgetår.</p>
<p>Den största differensen mellan brutto- och nettoredovisningen finns på<br>inkomsttypen 1000 Skatter. Inkomsterna på huvudgruppen 1100 består till<br>största delen av preliminärskatter (statlig och kommunal inkomstskatt<br>m. m.). Utgifterna utgörs bl. a. av utbetalningar av kommunalskattemedel<br>och överskjutande skatt. För huvudgrupp 1100 beräknas bruttoinkomster-<br>na öka med 5,6% mellan budgetåren 1991/92 och 1992/93. Mellan samma<br>budgetår ökar bruttoutgifterna med 12,5%. Till följd härav minskar nettot<br>på inkomsthuvudgruppen med 38,2%.</p>
<p>Inkomsterna på huvudgruppen 1200 består i huvudsak av arbetsgivarav-<br>gifter. I bruttosammanställningen ingår såväl ATP-avgifter som de övriga<br>arbetsgivaravgifter som överförs till fonderade medel utanför statsbudge-<br>ten. Utgifterna utgörs av utbetalningar till ATPsystemet och till olika<br>fonderingar utanför statsbudgeten. Vidare utbetalas sjukförsäkringsavgif-<br>ternas andel av sjukförsäkringens kostnader. Bruttoinkomsterna för<br>huvudgruppen 1200 beräknas minska med 1,0% mellan budgetåren<br>1991/92 och 1992/93, medan bruttoutgifterna beräknas minska med 7,0%<br>mellan samma budgetår.</p>
<p>Bruttoinkomsterna på huvudgruppen 1400 beräknas till 315827 milj,<br>kr. för budgetåret 1991/92 och bruttoutgifterna till 108 767 milj. kr. för<br>samma år. Bruttoutgifterna utgör återbetalningar av mervärdeskatt och<br>den offentliga sektorns kompensation för i princip all ingående mervärde-<br>skatt. Bruttoinkomsterna minskar med 1,4% mellan budgetåren 1991/92<br>och 1992/93 medan utgifterna beräknas öka med 1,1% under samma<br>period.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.2</p>
<p>Omforingar mellan huvudgrupperna 1200 och 5200 av de statliga ar-<br>betsgivaravgifterna liksom omforingar mellan huvudgrupperna 1100,<br>1200 och 1300 av egenavgifter, förmögenhetsskatter etc. är exkluderade i<br>tabell 2.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.2</p>
<p>10</p>
<p>OD</p>
<p>•o</p>
<p>-O</p>
<p>CA</p>
<p>to</p>
<p>°C3<br>Q.</p>
<p>c/></p>
<p>s<br>o</p>
<p>c</p>
<p>’Sd</p>
<p>5</p>
<p><D</p>
<p>c/i</p>
<p>s<br>o</p>
<p>c</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-74.png" style="width:11pt;height:75pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-75.png" style="width:116pt;height:232pt;"/>
<p>e*-j<br>Os</p>
<p>cm<br>Os<br>Os</p>
<p>CM<br>Os</p>
<p>Os</p>
<p>Os</p>
<p>Os<br>O</p>
<p>OS</p>
<p>Os</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>r-</p></td><td>
<p>sO</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>oo</p></td><td>
<p>s/n</p></td><td>
<p>m</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>r-</p></td><td>
<p>OO</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>r-</p></td><td></td><td>
<p>o</p></td><td>
<p>so</p></td><td>
<p>00</p></td><td>
<p>m</p></td><td>
<p>(■"-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>O</p></td></tr>
<tr><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>—</p></td><td></td><td>
<p>Tt</p></td><td>
<p>—</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>so</p></td><td>
<p>SO</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sO</p></td><td></td><td>
<p>O</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>OO</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>_h</p></td><td>
<p>00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C-</p></td><td>
<p>sO</p></td><td>
<p>>z~></p></td><td>
<p>WX</p></td><td>
<p>’3’</p></td><td></td><td></td><td>
<p>cm</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>■'T</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Os</p></td><td>
<p>c*1</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>m</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>©</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>sO</p></td><td>
<p>O</p></td><td></td><td>
<p>r~</p></td><td>
<p>__</p></td><td>
<p>Os</p></td><td>
<p>OS</p></td><td>
<p>ST)</p></td><td>
<p>tt</p></td><td>
<p>©</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>sO</p></td><td>
<p>cm</p></td><td>
<p>sO</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>so</p></td><td>
<p>Os</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Os</p></td><td>
<p>sO</p></td><td>
<p>Os</p></td><td>
<p>oo</p></td><td>
<p>OO</p></td><td>
<p>«Z-></p></td><td>
<p>Os</p></td><td>
<p>o</p></td><td>
<p>Os</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>oo</p></td><td>
<p>r-</p></td><td>
<p>cm</p></td><td>
<p>«zs</p></td><td></td><td></td><td>
<p>OO</p></td><td></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>IT.</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>■<r</p></td><td>
<p>IT)</p></td><td></td><td>
<p>«zs</p></td><td></td><td></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>CM</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Os</p></td><td>
<p>r*l</p></td><td>
<p>cm</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>©</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>OO</p></td><td>
<p>oo</p></td><td>
<p>SO</p></td><td>
<p>so</p></td><td>
<p>Os</p></td><td>
<p>r-</p></td><td>
<p>■'T</p></td><td></td><td>
<p>•O</p></td><td>
<p>Os</p></td></tr>
<tr><td>
<p>o</p></td><td>
<p>'Z')</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>oo</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>SO</p></td><td>
<p>sO</p></td><td>
<p>«z~></p></td><td></td><td>
<p>Os</p></td></tr>
<tr><td>
<p>r*-></p></td><td>
<p>r~</p></td><td>
<p>r-</p></td><td>
<p>o</p></td><td>
<p>OO</p></td><td></td><td>
<p>sO</p></td><td>
<p>r-</p></td><td>
<p>sO</p></td><td>
<p>ir,</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sO</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>o</p></td><td></td><td>
<p>OS</p></td><td></td><td></td><td>
<p>m</p></td><td>
<p>WM</p></td><td>
<p>c-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Os</p></td><td>
<p>•^r</p></td><td>
<p>■'3-</p></td><td>
<p>oo</p></td><td>
<p>c*1</p></td><td></td><td></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>SO</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OO</p></td><td>
<p>c*“></p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>cm</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>Os</p></td></tr>
</table><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-76.png" style="width:103pt;height:145pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-77.png" style="width:87pt;height:141pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-78.png" style="width:12pt;height:185pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-79.png" style="width:12pt;height:18pt;"/>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.2</p>
<p>11</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.2</p>
<p>Tabell 3. Sammanställning av beräkningsresultatet för budgetåren 1991/92 och 1992/93 (tkr)</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Inkomsttitel</p></td><td rowspan="2">
<p>1990/91</p>
<p>Utfall</p></td><td rowspan="2">
<p>1991/92</p>
<p>Statsbudget</p></td><td rowspan="2">
<p>1991/92</p>
<p>Prognos</p></td><td rowspan="2">
<p>1992/93</p>
<p>Prognos</p></td><td colspan="2">
<p>Förändring<br>1991/92-1992/93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Belopp</p></td><td>
<p>Procent</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1000 Skatter:</p></td><td>
<p>353104915</p></td><td>
<p>401234600</p></td><td>
<p>368 216998</p></td><td>
<p>353486146</p></td><td>
<p>-14 730 852</p></td><td>
<p>-4,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1100 Skatt på inkomst:</p></td><td>
<p>76344077</p></td><td>
<p>57148000</p></td><td>
<p>47311800</p></td><td>
<p>29218000</p></td><td>
<p>-18093800</p></td><td>
<p>-38,24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1110 Fysiska personers inkomstskatt:</p></td><td>
<p>56 731592</p></td><td>
<p>21232000</p></td><td>
<p>17000000</p></td><td>
<p>— 4585000</p></td><td>
<p>-21585000-</p></td><td>
<p>-126,97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1111 Fysiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>56731 592</p></td><td>
<p>21232000</p></td><td>
<p>17000000</p></td><td>
<p>-4585000</p></td><td>
<p>-21 585000-</p></td><td>
<p>-126,97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1120 Juridiska personers inkomstskatt:</p></td><td>
<p>19231240</p></td><td>
<p>32807000</p></td><td>
<p>27390000</p></td><td>
<p>29333000</p></td><td>
<p>1943000</p></td><td>
<p>7,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1121 Juridiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>19231 240</p></td><td>
<p>31007000</p></td><td>
<p>26050000</p></td><td>
<p>24883000</p></td><td>
<p>-1 167000</p></td><td>
<p>-4,48</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1122 Avskattning av företagens<br>reserver</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>3500000</p></td><td>
<p>3 500000</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1123 Särskild skatt på tjänstegrupp-<br>livförsäkring</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1 800000</p></td><td>
<p>1 340000</p></td><td>
<p>950000</p></td><td>
<p>-390000</p></td><td>
<p>100,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1130 Ofördelbara inkomstskatter:</p></td><td>
<p>— 1441597</p></td><td>
<p>1100000</p></td><td>
<p>405 000</p></td><td>
<p>/ 100000</p></td><td>
<p>695000</p></td><td>
<p>171,60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1131 Ofördelbara inkomstskatter</p></td><td>
<p>-1441 597</p></td><td>
<p>1 100000</p></td><td>
<p>405000</p></td><td>
<p>1 100000</p></td><td>
<p>695000</p></td><td>
<p>171.60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1140 Övriga inkomstskatter:</p></td><td>
<p>1822842</p></td><td>
<p>2009000</p></td><td>
<p>2516800</p></td><td>
<p>3370000</p></td><td>
<p>853200</p></td><td>
<p>33,90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1141 Kupongskatt</p></td><td>
<p>289 194</p></td><td>
<p>445000</p></td><td>
<p>425000</p></td><td>
<p>435000</p></td><td>
<p>10000</p></td><td>
<p>2,35</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1142 Utskiftningsskatt och ersättnings-<br>skatt</p></td><td>
<p>36918</p></td><td>
<p>35000</p></td><td>
<p>1800</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1800-</p></td><td>
<p>-100,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1143 Bevillningsavgift</p></td><td>
<p>3083</p></td><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1144 Lotterivinstskatt</p></td><td>
<p>1493 647</p></td><td>
<p>1 524000</p></td><td>
<p>2085000</p></td><td>
<p>2930000</p></td><td>
<p>845000</p></td><td>
<p>40,53</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1200 Lagstadgade socialavgifter:</p></td><td>
<p>57586 543</p></td><td>
<p>85422700</p></td><td>
<p>81287000</p></td><td>
<p>75639000</p></td><td>
<p>-5648000</p></td><td>
<p>-6,95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1211 Folkpensionsavgift</p></td><td>
<p>46 762036</p></td><td>
<p>49 280000</p></td><td>
<p>49 331000</p></td><td>
<p>51 246000</p></td><td>
<p>1915000</p></td><td>
<p>3,88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1221 Sjukförsäkringsavgift, netto</p></td><td>
<p>-4 340705</p></td><td>
<p>9 780 700</p></td><td>
<p>10570000</p></td><td>
<p>3 203000</p></td><td>
<p>-7 367 000</p></td><td>
<p>1617,70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1231 Barnomsorgsavgift</p></td><td>
<p>13697 172</p></td><td>
<p>14552000</p></td><td>
<p>14563000</p></td><td>
<p>15 132000</p></td><td>
<p>569000</p></td><td>
<p>3,91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1241 Vuxenutbildningsavgift</p></td><td>
<p>1627010</p></td><td>
<p>1726000</p></td><td>
<p>1 729000</p></td><td>
<p>2170000</p></td><td>
<p>441000</p></td><td>
<p>25,51</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1251 Övriga socialavgifter,netto</p></td><td>
<p>-5900138</p></td><td>
<p>-545000</p></td><td>
<p>583000</p></td><td>
<p>-4 541000</p></td><td>
<p>-5 124000</p></td><td>
<p>-26,06</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter<br>till arbetarskyddsverkets och<br>arbetsmiljöinsitutets<br>verksamhet</p></td><td>
<p>219115</p></td><td>
<p>221000</p></td><td>
<p>221000</p></td><td>
<p>230000</p></td><td>
<p>9000</p></td><td>
<p>4,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1281 Allmän löneavgift</p></td><td>
<p>5 178479</p></td><td>
<p>1878000</p></td><td>
<p>1 707000</p></td><td>
<p>231000</p></td><td>
<p>-1476000</p></td><td>
<p>-86,47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1291 Särskild löneskatt</p></td><td>
<p>343 574</p></td><td>
<p>8 530000</p></td><td>
<p>2 583000</p></td><td>
<p>7 968000</p></td><td>
<p>5385000</p></td><td>
<p>208,48</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1300 Skatt på egendom:</p></td><td>
<p>24524613</p></td><td>
<p>23809400</p></td><td>
<p>21542698</p></td><td>
<p>27449 546</p></td><td>
<p>5906848</p></td><td>
<p>27,42</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1310 Skatt på fast egendom:</p></td><td>
<p>6407440</p></td><td>
<p>9005400</p></td><td>
<p>8 728698</p></td><td>
<p>16046546</p></td><td>
<p>7317848</p></td><td>
<p>83,84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1311 Skogsvårdsavgifter</p></td><td>
<p>423455</p></td><td>
<p>440000</p></td><td>
<p>429000</p></td><td>
<p>429000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1312 Fastighetsskatt</p></td><td>
<p>5 983985</p></td><td>
<p>8565 400</p></td><td>
<p>8 299698</p></td><td>
<p>15617546</p></td><td>
<p>7317848</p></td><td>
<p>88,17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1320 Förmögenhetsskatt:</p></td><td>
<p>3873222</p></td><td>
<p>3004000</p></td><td>
<p>2129000</p></td><td>
<p>2153000</p></td><td>
<p>24000</p></td><td>
<p>1.13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1321 Fysiska personers förmögenhets-<br>skatt</p></td><td>
<p>3 797 843</p></td><td>
<p>2 924000</p></td><td>
<p>2069000</p></td><td>
<p>2088000</p></td><td>
<p>19000</p></td><td>
<p>0,92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1322 Juridiska personers förmögen-<br>hetsskatt</p></td><td>
<p>75379</p></td><td>
<p>80000</p></td><td>
<p>60000</p></td><td>
<p>65000</p></td><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>8,33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1330 Arvsskatt och gåvoskatt:</p></td><td>
<p>1532832</p></td><td>
<p>1350 000</p></td><td>
<p>1475000</p></td><td>
<p>1150000</p></td><td>
<p>-325000</p></td><td>
<p>— 22,03</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1331 Arvsskatt</p></td><td>
<p>1 139 746</p></td><td>
<p>1000000</p></td><td>
<p>1 125000</p></td><td>
<p>800000</p></td><td>
<p>-325000</p></td><td>
<p>-28,89</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1332 Gåvoskatt</p></td><td>
<p>393086</p></td><td>
<p>350000</p></td><td>
<p>350000</p></td><td>
<p>350000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1340 Övrig skatt på egendom:</p></td><td>
<p>12 711119</p></td><td>
<p>10450000</p></td><td>
<p>9210000</p></td><td>
<p>8100000</p></td><td>
<p>-1110000</p></td><td>
<p>-12,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1341 Stämpelskatt</p></td><td>
<p>7406 505</p></td><td>
<p>7050000</p></td><td>
<p>6 800000</p></td><td>
<p>8 100000</p></td><td>
<p>1 300000</p></td><td>
<p>19,12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1342 Skatt på värdepapper</p></td><td>
<p>5304614</p></td><td>
<p>3400000</p></td><td>
<p>2410000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-2410000</p></td><td>
<p>-100,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1400 Skatt på varor och tjänster:</p></td><td>
<p>191436825</p></td><td>
<p>223922 500</p></td><td>
<p>207059500</p></td><td>
<p>201467600</p></td><td>
<p>-5 591900</p></td><td>
<p>-2,70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1410 Allmänna försäljningsskatter:</p></td><td>
<p>123429 712</p></td><td>
<p>149800000</p></td><td>
<p>135 700000</p></td><td>
<p>130400000</p></td><td>
<p>—5300000</p></td><td>
<p>— 3,91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1411 Mervärdeskatt</p></td><td>
<p>123429712</p></td><td>
<p>149800000</p></td><td>
<p>135 700000</p></td><td>
<p>130400000</p></td><td>
<p>-5300000</p></td><td>
<p>-3,91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1420.1430 Skatt på specifika varor:</p></td><td>
<p>54339 783</p></td><td>
<p>57942500</p></td><td>
<p>56450500</p></td><td>
<p>56299600</p></td><td>
<p>— 150900</p></td><td>
<p>— 0,27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1421 Bensinskatt</p></td><td>
<p>17 209 223</p></td><td>
<p>17600000</p></td><td>
<p>17600000</p></td><td>
<p>17 700000</p></td><td>
<p>100000</p></td><td>
<p>0,57</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1422 Särskilda varuskatter</p></td><td>
<p>1 128113</p></td><td>
<p>1 160000</p></td><td>
<p>1 116000</p></td><td>
<p>665000</p></td><td>
<p>-451000</p></td><td>
<p>-40,41</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1423 Försäljningsskatt på motorfordon</p></td><td>
<p>1637970</p></td><td>
<p>1630000</p></td><td>
<p>1 540000</p></td><td>
<p>1660000</p></td><td>
<p>120000</p></td><td>
<p>7,79</p></td></tr>
</table>
<p>12</p>
<p>Inkomsttitel</p>
<p>1424 Tobaksskatt</p>
<p>1425 Skatt på spritdrycker</p>
<p>1426 Skatt på vin</p>
<p>1427 Skatt på malt- och läskedrycker</p>
<p>1428 Energiskatt</p>
<p>1429 Särskild avgift på svavelhaltigt<br>bränsle</p>
<p>1431 Särskild skatt för oljeprodukter</p>
<p>m. m.</p>
<p>1432 Kassettskatt</p>
<p>1433 Skatt på videobandspelare</p>
<p>1434 Skatt på viss elektrisk kraft</p>
<p>1435 Särskild skatt mot försurning</p>
<p>1440 Överskott vid försäljning av varor<br>med statsmonopol:</p>
<p>1441 AB Vin- & Spritcentralens inleve-<br>rerade överskott</p>
<p>1442 Systembolaget AB:s inlevererade<br>överskott</p>
<p>1450 Skatt på tjänster:</p>
<p>1451 Reseskatt</p>
<p>1452 Skatt på annonser och reklam</p>
<p>1453 Totalisatorskatt</p>
<p>1454 Skatt på spel</p>
<p>1460 Skatt på vägtrafik:</p>
<p>1461 Fordonsskatt</p>
<p>1462 Kilometerskatt</p>
<p>1470 Skatt på import:</p>
<p>1471 Tullmedel</p>
<p>1480 Övriga skatter på varor och<br>tjänster:</p>
<p>1481 Övriga skatter på varor och<br>tjänster</p>
<p>1482 Tillfällig regional investerings-<br>skatt</p>
<p>1500 Avräkningsskatt</p>
<p>1511 Avräkningsskatt</p>
<p>2000 Inkomster av statens verksamhet:</p>
<p>2100 Rörelseöverskott:</p>
<p>2110 Affärsverkens inlevererade<br>överskott:</p>
<p>2111 Postverkets inlevererade<br>överskott</p>
<p>2112 Televerkets inlevererade<br>överskott</p>
<p>2113 Statens järnvägars inlevererade<br>överskott</p>
<p>2114 Luftfartsverkets inlevererade<br>överskott</p>
<p>2115 Affärsverket FFV:s inlevererade<br>överskott</p>
<p>2116 Statens vattenfallsverks inlevere-<br>rade utdelning</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.2</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förändring</p>
<p>1991/92-1992/93</p></td></tr>
</table>
<p>Utfall</p>
<p>Statsbudget Prognos</p>
<p>Prognos</p>
<p>Belopp Procent</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>5619619</p></td><td>
<p>5926000</p></td><td>
<p>5928000</p></td><td>
<p>6177000</p></td><td>
<p>249000</p></td><td>
<p>4,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6244815</p></td><td>
<p>6400000</p></td><td>
<p>6 200000</p></td><td>
<p>6100000</p></td><td>
<p>-100000</p></td><td>
<p>-1,61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3019 111</p></td><td>
<p>3430000</p></td><td>
<p>3100000</p></td><td>
<p>3160000</p></td><td>
<p>60000</p></td><td>
<p>1,94</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 652021</p></td><td>
<p>2664000</p></td><td>
<p>2685000</p></td><td>
<p>2675000</p></td><td>
<p>-10000</p></td><td>
<p>-0,37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14800037</p></td><td>
<p>17 600000</p></td><td>
<p>16750000</p></td><td>
<p>16800000</p></td><td>
<p>50000</p></td><td>
<p>0,30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>442</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>579827</p></td><td>
<p>148000</p></td><td>
<p>145000</p></td><td>
<p>141000</p></td><td>
<p>-4000</p></td><td>
<p>-2,76</p></td></tr>
<tr><td>
<p>200952</p></td><td>
<p>230000</p></td><td>
<p>180000</p></td><td>
<p>106000</p></td><td>
<p>-74000</p></td><td>
<p>-41,11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>196 546</p></td><td>
<p>196000</p></td><td>
<p>155000</p></td><td>
<p>82 100</p></td><td>
<p>-72 900</p></td><td>
<p>-47,03</p></td></tr>
<tr><td>
<p>984469</p></td><td>
<p>958000</p></td><td>
<p>965000</p></td><td>
<p>946000</p></td><td>
<p>-19000</p></td><td>
<p>-1,97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>66638</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>86000</p></td><td>
<p>87000</p></td><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>986 750</p></td><td>
<p>350000</p></td><td>
<p>350000</p></td><td>
<p>350000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>386 750</p></td><td>
<p>150000</p></td><td>
<p>150000</p></td><td>
<p>150000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>600000</p></td><td>
<p>200000</p></td><td>
<p>200000</p></td><td>
<p>200000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2155407</p></td><td>
<p>2320000</p></td><td>
<p>1812000</p></td><td>
<p>1488000</p></td><td>
<p>— 324000</p></td><td>
<p>— 17.88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>355650</p></td><td>
<p>390000</p></td><td>
<p>365000</p></td><td>
<p>370000</p></td><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>1,37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1073080</p></td><td>
<p>1 190000</p></td><td>
<p>992000</p></td><td>
<p>1018000</p></td><td>
<p>26000</p></td><td>
<p>2,62</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6341 16</p></td><td>
<p>650000</p></td><td>
<p>360000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>— 360000-</p></td><td>
<p>-100,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>92 561</p></td><td>
<p>90000</p></td><td>
<p>95 000</p></td><td>
<p>100000</p></td><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>5,26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7210194</p></td><td>
<p>7010000</p></td><td>
<p>7300000</p></td><td>
<p>7335000</p></td><td>
<p>35000</p></td><td>
<p>0,48</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4050304</p></td><td>
<p>4000000</p></td><td>
<p>4100000</p></td><td>
<p>4100000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 159890</p></td><td>
<p>3010000</p></td><td>
<p>3200000</p></td><td>
<p>3235000</p></td><td>
<p>35000</p></td><td>
<p>1,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2974852</p></td><td>
<p>5200000</p></td><td>
<p>5154000</p></td><td>
<p>5282000</p></td><td>
<p>128000</p></td><td>
<p>2.48</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 974852</p></td><td>
<p>5 200000</p></td><td>
<p>5154000</p></td><td>
<p>5282000</p></td><td>
<p>128000</p></td><td>
<p>2,48</p></td></tr>
<tr><td>
<p>340127</p></td><td>
<p>1300000</p></td><td>
<p>293 000</p></td><td>
<p>313000</p></td><td>
<p>20000</p></td><td>
<p>6.83</p></td></tr>
<tr><td>
<p>280272</p></td><td>
<p>1 300000</p></td><td>
<p>293000</p></td><td>
<p>313000</p></td><td>
<p>20000</p></td><td>
<p>6,83</p></td></tr>
<tr><td>
<p>59855</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3212857</p></td><td>
<p>10932000</p></td><td>
<p>11016000</p></td><td>
<p>19712000</p></td><td>
<p>8696000</p></td><td>
<p>78,94</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3212857</p></td><td>
<p>10932000</p></td><td>
<p>11016000</p></td><td>
<p>19712000</p></td><td>
<p>8696000</p></td><td>
<p>78,94</p></td></tr>
<tr><td>
<p>39808771</p></td><td>
<p>54795776</p></td><td>
<p>53861354</p></td><td>
<p>41185399</p></td><td>
<p>-12675955</p></td><td>
<p>-23,53</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11696403</p></td><td>
<p>22067630</p></td><td>
<p>22 599024</p></td><td>
<p>12194965</p></td><td>
<p>-10404059</p></td><td>
<p>-46,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2159852</p></td><td>
<p>11653436</p></td><td>
<p>12468288</p></td><td>
<p>1400308</p></td><td>
<p>— 11067980</p></td><td>
<p>— 88,77</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46 748</p></td><td>
<p>49 670</p></td><td>
<p>61 388</p></td><td>
<p>50128</p></td><td>
<p>-11260</p></td><td>
<p>-18,34</p></td></tr>
<tr><td>
<p>139 585</p></td><td>
<p>7412696</p></td><td>
<p>8093 000</p></td><td>
<p>1 119000</p></td><td>
<p>-6974000</p></td><td>
<p>-86,17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>290067</p></td><td>
<p>395 500</p></td><td>
<p>565 390</p></td><td>
<p>180260</p></td><td>
<p>-385 130</p></td><td>
<p>-68,12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>33 750</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>750000</p></td><td>
<p>1690000</p></td><td>
<p>1690000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1690000</p></td><td>
<p>-100,00</p></td></tr>
</table>
<p>13</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.2</p>
<p>1990/91 1991/92 1991/92 1992/93 Förändring</p>
<p>Inkomsttitel 1991/92-1992/93</p>
<p>Utfall Statsbudget Prognos Prognos Belopp Procent</p>
<p>2117 Domänverkets inlevererade<br>överskott</p>
<p>2118 Sjöfartsverkets inlevererade<br>överskott</p>
<p>2119 Statens vattenfallsverks inleve-<br>rans av motsvarighet till<br>statlig skatt</p>
<p>2120 Övriga myndigheters inlevererade<br>överskott:</p>
<p>2121 Vägverkets inlevererade<br>överskott</p>
<p>2123 Inlevererat överskott av<br>uthyrning av ADB-utrustning</p>
<p>2124 Inlevererat överskott av<br>riksgäldskontorets garanti-<br>verksamhet</p>
<p>2130 Riksbankens inlevererade<br>överskott:</p>
<p>2131 Riksbankens inlevererade<br>överskott</p>
<p>2150 Överskott från spel verksamhet:</p>
<p>2151 Tipsmedel</p>
<p>2152 Lotteri medel</p>
<p>2200 överskott av statens fastighets-<br>förvaltning:</p>
<p>2210 Överskott av fastighets-<br>Jorvalting:</p>
<p>2211 Överskott av kriminalvårdssyrel-<br>sens fastighetsförvaltning</p>
<p>2214 Överskott av byggnadsstyrelsens<br>verksamhet</p>
<p>2300 Ränteinkomster:</p>
<p>2310,2320 Räntor på näringslån:<br>2311 Räntor på lokaliseringslån</p>
<p>2313 Ränteinkomster på statens<br>avdikningslån</p>
<p>2314 Ränteinkomster på lån till<br>fiskerinäringen</p>
<p>2316 Ränteinkomster på vatten-<br>kraftslån</p>
<p>2317 Ränteinkomster på luftfartslån</p>
<p>2318 Ränteinkomster på statens lån till<br>den mindre skeppsfarten</p>
<p>2321 Ränteinkomster på skogsväglån</p>
<p>2322 Räntor på övriga näringslån,<br>Kammarkollegiet</p>
<p>2323 Räntor på övriga näringslån,<br>Lantbruksstyrelsen</p>
<p>2324 Räntor på televerkets statslån</p>
<p>2325 Räntor på postverkets statslån</p>
<p>2326 Räntor på affärverkets FFV:s<br>statslån</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>132281</p></td><td>
<p>1616000</p></td><td>
<p>1 569000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>47 421</p></td><td>
<p>49 570</p></td><td>
<p>49510</p></td></tr>
<tr><td>
<p>720000</p></td><td>
<p>440000</p></td><td>
<p>440000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>141607</p></td><td>
<p>215 000</p></td><td>
<p>553331</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>141 607</p></td><td>
<p>215000</p></td><td>
<p>190431</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>362 900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7000000</p></td><td>
<p>7500000</p></td><td>
<p>7500000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7000000</p></td><td>
<p>7 500000</p></td><td>
<p>7 500000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 394 944</p></td><td>
<p>2699194</p></td><td>
<p>2077405</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 326036</p></td><td>
<p>1 636970</p></td><td>
<p>1 105 270</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1068 908</p></td><td>
<p>1062 224</p></td><td>
<p>972 135</p></td></tr>
<tr><td>
<p>436614</p></td><td>
<p>975701</p></td><td>
<p>620000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>436614</p></td><td>
<p>975 701</p></td><td>
<p>620000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26 321</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>410293</p></td><td>
<p>975 701</p></td><td>
<p>620000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15 549040</p></td><td>
<p>14683390</p></td><td>
<p>13722079</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2656339</p></td><td>
<p>2 932 964</p></td><td>
<p>3042525</p></td></tr>
<tr><td>
<p>126098</p></td><td>
<p>130000</p></td><td>
<p>121000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9188</p></td><td>
<p>9 546</p></td><td>
<p>10585</p></td></tr>
<tr><td>
<p>145</p></td><td>
<p>132</p></td><td>
<p>103</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 830</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>1978</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>123042</p></td><td>
<p>1 13 229</p></td><td>
<p>95 749</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 952</p></td><td>
<p>2165</p></td><td>
<p>1000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>127 309</p></td><td>
<p>273 352</p></td><td>
<p>400686</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46934</p></td><td>
<p>50470</p></td><td>
<p>73976</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>11362</p></td></tr>
</table>
<p>0 -1569000-100,00</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>50920</p></td><td>
<p>1410</p></td><td>
<p>2,85</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-440000-</p></td><td>
<p>-100,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>330000</p></td><td>
<p>— 223331</p></td><td>
<p>— 40,36</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>212000</p></td><td>
<p>21569</p></td><td>
<p>11,33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>118000</p></td><td>
<p>-244900</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8500000</p></td><td>
<p>1000000</p></td><td>
<p>13,33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8 500000</p>
<p>1964657</p>
<p>969000</p>
<p>995657</p></td><td>
<p>1000000</p>
<p>— 112 748</p>
<p>-136270</p>
<p>23 522</p></td><td>
<p>13,33</p>
<p>-5,43<br>-12,33</p>
<p>2,42</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1852000</p></td><td>
<p>1232000</p></td><td>
<p>198,71</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1852000</p></td><td>
<p>1232000</p></td><td>
<p>198,71</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 852000</p></td><td colspan="2">
<p>1232000198,71</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6845941</p></td><td>
<p>-6876138</p></td><td>
<p>-50,11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>266695</p>
<p>116100</p></td><td>
<p>-2 775830</p>
<p>-4 900</p></td><td>
<p>— 91,23<br>-4,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1 -</p></td><td>
<p>-100,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9 306</p></td><td>
<p>-1279</p></td><td>
<p>-12,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>93</p>
<p>0</p></td><td>
<p>-10</p>
<p>0</p></td><td>
<p>-9,71</p>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 125</p>
<p>20</p></td><td>
<p>-853</p>
<p>0</p></td><td>
<p>-43,12</p>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>88 991</p></td><td>
<p>-6758</p></td><td>
<p>-7,06</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1000</p>
<p>0</p>
<p>50060</p></td><td>
<p>0</p>
<p>— 400686-<br>-23916</p></td><td>
<p>0,00<br>-100,00<br>-32,33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-11 362-</p></td><td>
<p>-100,00</p></td></tr>
</table>
<p>14</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.2</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomsttitel</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1991/92-1992/93</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>Statsbudget</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Belopp Procent</p></td></tr>
</table>
<p>2327 Räntor på statens vattenfallsverks</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>statslån</p></td><td>
<p>2218808</p></td><td>
<p>2 352035</p></td><td>
<p>2 326065</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-2 326065-100,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2330 Räntor på bostadslån:</p></td><td>
<p>7477801</p></td><td>
<p>7781240</p></td><td>
<p>6 902230</p></td><td>
<p>5202100</p></td><td>
<p>-1700130 — 24,63</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2332 Ränteinkomster på lån för<br>bostadsbyggande</p></td><td>
<p>7475 605</p></td><td>
<p>7 779000</p></td><td>
<p>6900000</p></td><td>
<p>5 200000</p></td><td>
<p>-1700000 -24,64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2333 Ränteinkomster på lån för<br>bostads försörjning för<br>mindre bemedlade<br>barnrika familjer</p></td><td>
<p>133</p></td><td>
<p>140</p></td><td>
<p>130</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>-30 -23,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2334 Räntor på övriga bostadslån,<br>Boverket</p></td><td>
<p>2063</p></td><td>
<p>2100</p></td><td>
<p>2 100</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>-100 -4,76</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2340 Räntor på studielån:</p></td><td>
<p>19310</p></td><td>
<p>5170</p></td><td>
<p>19140</p></td><td>
<p>18640</p></td><td>
<p>— 500 -2,61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2341 Ränteinkomster på statens lån för<br>universitetsstudier och garantilån<br>för studerande</p></td><td>
<p>96</p></td><td>
<p>170</p></td><td>
<p>140</p></td><td>
<p>140</p></td><td>
<p>0 0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2342 Ränteinkomster på allmänna<br>studielån</p></td><td>
<p>19214</p></td><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>19000</p></td><td>
<p>18 500</p></td><td>
<p>-500 -2,63</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2350 Räntor på energisparlån:</p></td><td>
<p>333827</p></td><td>
<p>430000</p></td><td>
<p>300000</p></td><td>
<p>250000</p></td><td>
<p>-50000 —16,67</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2351 Räntor på energisparlån</p></td><td>
<p>333827</p></td><td>
<p>430000</p></td><td>
<p>300000</p></td><td>
<p>250000</p></td><td>
<p>-50000 -16,67</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2360 Räntor på medel avsatta till<br>pensioner:</p></td><td>
<p>8444</p></td><td>
<p>6 000</p></td><td>
<p>7000</p></td><td>
<p>7000</p></td><td>
<p>0 0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2361 Räntor på medel avsatta till<br>folkpensionering</p></td><td>
<p>8444</p></td><td>
<p>6000</p></td><td>
<p>7000</p></td><td>
<p>7000</p></td><td>
<p>0 0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2370 Räntor på beredskapslagring:</p></td><td>
<p>597464</p></td><td>
<p>559000</p></td><td>
<p>573 270</p></td><td>
<p>585 786</p></td><td>
<p>12516 2,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2371 Räntor på beredskapslagring och<br>förrådsanläggningar</p></td><td>
<p>597464</p></td><td>
<p>559000</p></td><td>
<p>573270</p></td><td>
<p>585 786</p></td><td>
<p>12516 2,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2380,2390 Övriga ränteinkomster:</p></td><td>
<p>4455855</p></td><td>
<p>2969016</p></td><td>
<p>2877914</p></td><td>
<p>515 720</p></td><td>
<p>— 2362194 — 82,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2381 Ränteinkomster på lån till perso-<br>nal inom utrikesförvaltningen<br>m, m.</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0 0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2383 Ränteinkomster på statens<br>bosättningslån</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-50-100,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2384 Ränteinkomster på lån för<br>kommunala markförvärv</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-24-100,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2385 Ränteinkomster på lån för stu-<br>dentkårslokaler</p></td><td>
<p>108</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>-10 -11,11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2386 Ränteinkomster på lån för<br>allmänna samlingslokaler</p></td><td>
<p>11772</p></td><td>
<p>13000</p></td><td>
<p>10500</p></td><td>
<p>9 500</p></td><td>
<p>-1000 -9,52</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2389 Ränteinkomster på lån för<br>inventarier i vissa<br>specialbostäder</p></td><td>
<p>65</p></td><td>
<p>111</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>-10 -20,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2391 Ränteinkomster på markförvärv<br>för jordbrukets rationalisering</p></td><td>
<p>1 141</p></td><td>
<p>1200</p></td><td>
<p>1200</p></td><td>
<p>1 100</p></td><td>
<p>-100 -8,33</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2392 Räntor på intressemedel</p></td><td>
<p>12919</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>11000</p></td><td>
<p>10000</p></td><td>
<p>-1000 -9,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2394 Övriga ränteinkomster</p></td><td>
<p>107087</p></td><td>
<p>35 820</p></td><td>
<p>90000</p></td><td>
<p>70000</p></td><td>
<p>-20000 -22,22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2395 Räntor på särskilda räkningar i<br>riksbanken</p></td><td>
<p>2818106</p></td><td>
<p>1300000</p></td><td>
<p>1260000</p></td><td>
<p>425000</p></td><td>
<p>-835000 -66,27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2396 Ränteinkomster på det av<br>byggnadsstyrelsen förvaltade<br>kapitalet</p></td><td>
<p>1 504 346</p></td><td>
<p>1 616681</p></td><td>
<p>1505000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1505000-100,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2400 Aktieutdelning:</p></td><td>
<p>453137</p></td><td>
<p>1290072</p></td><td>
<p>1076000</p></td><td>
<p>2676000</p></td><td>
<p>1600000 148,70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2410 Inkomster av statens aktier:</p></td><td>
<p>453137</p></td><td>
<p>1290 072</p></td><td>
<p>1076 000</p></td><td>
<p>2676000</p></td><td>
<p>1600000 148,70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2411 Inkomster av statens aktier</p></td><td>
<p>453 137</p></td><td>
<p>1 290072</p></td><td>
<p>1076000</p></td><td>
<p>2676000</p></td><td>
<p>1600000 148,70</p></td></tr>
</table>
<p>15</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.2</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Inkomsttitel</p></td><td rowspan="2">
<p>1990/91</p>
<p>Utfall</p></td><td rowspan="2">
<p>1991/92</p>
<p>Statsbudget</p></td><td rowspan="2">
<p>1991/92</p>
<p>Prognos</p></td><td rowspan="2">
<p>1992/93</p>
<p>Prognos</p></td><td colspan="2">
<p>Förändring</p>
<p>1991/92-1992/93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Belopp</p></td><td>
<p>Procent</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2500 Offentligrättsliga avgifter:</p></td><td>
<p>9377481</p></td><td>
<p>13388958</p></td><td>
<p>13464941</p></td><td>
<p>15139636</p></td><td>
<p>1674695</p></td><td>
<p>12,44</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2511 Expeditionsavgifter</p></td><td>
<p>670035</p></td><td>
<p>851 766</p></td><td>
<p>850455</p></td><td>
<p>858105</p></td><td>
<p>7 650</p></td><td>
<p>0,90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2522 Avgifter for granskning av filmer<br>och videogram</p></td><td>
<p>6403</p></td><td>
<p>6000</p></td><td>
<p>6200</p></td><td>
<p>6000</p></td><td>
<p>-200</p></td><td>
<p>-3,23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2523 Avgifter for särskild prövning och<br>fyllnadsprövning inom<br>skolväsendet</p></td><td>
<p>1 711</p></td><td>
<p>1600</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2527 Avgifter för statskontroll av krigs-<br>materieltillverkningen</p></td><td>
<p>232</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2528 Avgifter vid bergsstaten</p></td><td>
<p>2910</p></td><td>
<p>3 183</p></td><td>
<p>3183</p></td><td>
<p>3136</p></td><td>
<p>-47</p></td><td>
<p>-1,48</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2529 Avgifter vid patent- och<br>registreringsväsendet</p></td><td>
<p>8 541</p></td><td>
<p>8814</p></td><td>
<p>8814</p></td><td>
<p>7 555</p></td><td>
<p>-1259</p></td><td>
<p>-14,28</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2531 Avgifter för registrering i<br>förenings m. fl. register</p></td><td>
<p>31 301</p></td><td>
<p>36043</p></td><td>
<p>35043</p></td><td>
<p>35043</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2532 Utsökningsavgifter</p></td><td>
<p>163022</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2534 Vissa avgifter for registrering av<br>körkort och motorfordon</p></td><td>
<p>179571</p></td><td>
<p>184948</p></td><td>
<p>187 238</p></td><td>
<p>196816</p></td><td>
<p>9578</p></td><td>
<p>5,12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2535 Avgifter for statliga garantier</p></td><td>
<p>177832</p></td><td>
<p>145703</p></td><td>
<p>155624</p></td><td>
<p>147 639</p></td><td>
<p>-7985</p></td><td>
<p>-5,13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2536 Lotteriavgifter</p></td><td>
<p>1 261</p></td><td>
<p>1205</p></td><td>
<p>1229</p></td><td>
<p>1260</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>2,52</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2537 Miljöskyddsavgift</p></td><td>
<p>96 891</p></td><td>
<p>85 200</p></td><td>
<p>97 200</p></td><td>
<p>100200</p></td><td>
<p>3000</p></td><td>
<p>3,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2538 Miljöavgift på bekämpnings-<br>medel och handelsgödsel</p></td><td>
<p>179 930</p></td><td>
<p>272 300</p></td><td>
<p>271 680</p></td><td>
<p>181877</p></td><td>
<p>-89 803</p></td><td>
<p>-33,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2539 Täktavgift</p></td><td>
<p>25 759</p></td><td>
<p>21000</p></td><td>
<p>25000</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2541 Avgifter vid tullverket</p></td><td>
<p>72 282</p></td><td>
<p>70000</p></td><td>
<p>72 222</p></td><td>
<p>75616</p></td><td>
<p>3 394</p></td><td>
<p>4,70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2542 Patientavgifter vid tandläkar-<br>utbildningen</p></td><td>
<p>3571</p></td><td>
<p>5 100</p></td><td>
<p>3 500</p></td><td>
<p>3 500</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2543 Skatteutjämningsavgift</p></td><td>
<p>7 726 849</p></td><td>
<p>11688000</p></td><td>
<p>11738000</p></td><td>
<p>13488000</p></td><td>
<p>1750000</p></td><td>
<p>14,91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2544 Avgifter i ärenden om lokala<br>kabelsändningar</p></td><td>
<p>11493</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2545 Närradioavgifter</p></td><td>
<p>4155</p></td><td>
<p>4250</p></td><td>
<p>4050</p></td><td>
<p>4250</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>4,94</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2546 Avgifter vid registrering av<br>fritidsbåtar</p></td><td>
<p>8 660</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2547 Avgifter for statens telenämnds<br>verksamhet</p></td><td>
<p>5072</p></td><td>
<p>3 845</p></td><td>
<p>5 502</p></td><td>
<p>5 638</p></td><td>
<p>136</p></td><td>
<p>2,47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2600 Försäljningsinkomster:</p></td><td>
<p>1176689</p></td><td>
<p>1166116</p></td><td>
<p>1188948</p></td><td>
<p>1257797</p></td><td>
<p>68849</p></td><td>
<p>5,79</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2611 Inkomster vid kriminlavården</p></td><td>
<p>201257</p></td><td>
<p>214000</p></td><td>
<p>214000</p></td><td>
<p>225000</p></td><td>
<p>11000</p></td><td>
<p>5,14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2612 Inkomster vid statens rätts-<br>kemiska laboratorium</p></td><td>
<p>15554</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2619 Inkomster vid riksantikvarie-<br>ämbetet</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2624 Inkomster av uppbörd av<br>felparkeringsavgifter</p></td><td>
<p>92 183</p></td><td>
<p>87116</p></td><td>
<p>94948</p></td><td>
<p>97 797</p></td><td>
<p>2 849</p></td><td>
<p>3,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2625 Utförsäljning av beredskapslager</p></td><td>
<p>155315</p></td><td>
<p>75000</p></td><td>
<p>160000</p></td><td>
<p>160000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2626 Inkomster vid banverket</p></td><td>
<p>712080</p></td><td>
<p>790000</p></td><td>
<p>720000</p></td><td>
<p>775000</p></td><td>
<p>55000</p></td><td>
<p>7,64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2700 Böter m. m.:</p></td><td>
<p>708688</p></td><td>
<p>723909</p></td><td>
<p>750362</p></td><td>
<p>789060</p></td><td>
<p>38698</p></td><td>
<p>5,16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2711 Restavgifter</p></td><td>
<p>411160</p></td><td>
<p>402 364</p></td><td>
<p>419944</p></td><td>
<p>438819</p></td><td>
<p>18875</p></td><td>
<p>4,49</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2712 Bötesmedel</p></td><td>
<p>297450</p></td><td>
<p>321 500</p></td><td>
<p>330352</p></td><td>
<p>350 173</p></td><td>
<p>19821</p></td><td>
<p>6,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2713 VattenfÖroreningsavgift</p></td><td>
<p>78</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>68</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>3,03</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2800 Övriga inkomster av statens<br>samhet:</p></td><td>
<p>410719</p></td><td>
<p>500000</p></td><td>
<p>440000</p></td><td>
<p>430000</p></td><td>
<p>-10000</p></td><td>
<p>-2,27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2811 Övriga inkomster av statens<br>verksamhet</p></td><td>
<p>410719</p></td><td>
<p>500000</p></td><td>
<p>440000</p></td><td>
<p>430000</p></td><td>
<p>-10000</p></td><td>
<p>-2,27</p></td></tr>
</table>
<p>16</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.2</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Inkomsttitel</p></td><td rowspan="2">
<p>1990/91</p>
<p>Utfall</p></td><td rowspan="2">
<p>1991/92</p>
<p>Statsbudget</p></td><td rowspan="2">
<p>1991/92</p>
<p>Prognos</p></td><td rowspan="2">
<p>1992/93</p>
<p>Prognos</p></td><td colspan="2">
<p>Förändring</p>
<p>1991/92-1992/93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Belopp</p></td><td>
<p>Procent</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3000 Inkomster av försåld egendom:</p></td><td>
<p>66746</p></td><td>
<p>596700</p></td><td>
<p>528624</p></td><td>
<p>32800</p></td><td>
<p>-495824</p></td><td>
<p>-93,80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3100 Inkomster av försålda byggnader<br>och maskiner:</p></td><td>
<p>13794</p></td><td>
<p>25000</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>-400</p></td><td>
<p>-80,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3110 Af årsverkens inkomster av<br>försålda fastigheter och<br>maskiner:</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0.00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3113 Statens järnvägars inkomster av<br>försålda fastigheter och maskiner</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3120 Statliga myndigheters inkomster<br>av försålda byggnader och<br>maskiner:</p></td><td>
<p>13 794</p></td><td>
<p>25000</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>— 400</p></td><td>
<p>-80,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3121 Kriminalvårdsstyrelsens<br>inkoms försålda byggnader<br>och maskiner</p></td><td>
<p>1423</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3122 Vägverkets inkomster av försålda<br>byggnader och maskiner</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3124 Statskontorets inkomster av<br>försålda datorer m. m.</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>-400</p></td><td>
<p>0.00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av<br>försålda byggnader</p></td><td>
<p>12 305</p></td><td>
<p>25000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3200 övriga inkomster av mark-<br>försäljning:</p></td><td>
<p>25222</p></td><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3211 Övriga inkomster av mark-<br>försäljning</p></td><td>
<p>25222</p></td><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3300 övriga inkomster av försåld<br>egendom:</p></td><td>
<p>27730</p></td><td>
<p>570 700</p></td><td>
<p>527124</p></td><td>
<p>31700</p></td><td>
<p>-495424</p></td><td>
<p>-93,99</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3311 Inkomster av statens gruv-<br>egendom</p></td><td>
<p>27 730</p></td><td>
<p>31 700</p></td><td>
<p>30500</p></td><td>
<p>31700</p></td><td>
<p>1200</p></td><td>
<p>3,93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3312 Övriga inkomster av försåld<br>egendom</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>539000</p></td><td>
<p>496624</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-496624</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4000 Återbetalning av lån:</p></td><td>
<p>7664163</p></td><td>
<p>7108041</p></td><td>
<p>8968922</p></td><td>
<p>8772335</p></td><td>
<p>-196587</p></td><td>
<p>-2,19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4100 Återbetalning av näringslån:</p></td><td>
<p>1289603</p></td><td>
<p>473 393</p></td><td>
<p>307862</p></td><td>
<p>294175</p></td><td>
<p>-13687</p></td><td>
<p>-4,45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4110 Återbetalning av industrilån:</p></td><td>
<p>183993</p></td><td>
<p>125000</p></td><td>
<p>175000</p></td><td>
<p>165000</p></td><td>
<p>-10000</p></td><td>
<p>—5,71</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4111 Återbetalning av lokaliseringslån</p></td><td>
<p>183993</p></td><td>
<p>125000</p></td><td>
<p>175000</p></td><td>
<p>165000</p></td><td>
<p>-10000</p></td><td>
<p>-5,71</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4120 Återbetalning av jordbrukslån:</p></td><td>
<p>24378</p></td><td>
<p>29038</p></td><td>
<p>30106</p></td><td>
<p>31699</p></td><td>
<p>1593</p></td><td>
<p>5,29</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4122 Återbetalning av statens<br>avdikningslån</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1 -</p></td><td>
<p>-100,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4123 Återbetalning av lån till<br>fiskerinäringen</p></td><td>
<p>24 375</p></td><td>
<p>29036</p></td><td>
<p>30105</p></td><td>
<p>31699</p></td><td>
<p>1 594</p></td><td>
<p>5,29</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4130 Återbetalning av övriga<br>näringslån:</p></td><td>
<p>1081232</p></td><td>
<p>319355</p></td><td>
<p>102 756</p></td><td>
<p>97476</p></td><td>
<p>—5280</p></td><td>
<p>—5,14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4131 Återbetalning av vattenkraftslån</p></td><td>
<p>277</p></td><td>
<p>248</p></td><td>
<p>242</p></td><td>
<p>253</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>4,55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4132 Återbetalning av luftfartslån</p></td><td>
<p>206</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4133 Återbetalning av statens lån till<br>den mindre skeppsfarten</p></td><td>
<p>10979</p></td><td>
<p>4200</p></td><td>
<p>8 882</p></td><td>
<p>2 645</p></td><td>
<p>-6237</p></td><td>
<p>-70,22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4135 Återbetalning av skogsväglån</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4136 Återbetalning av övriga närings-<br>lån, Kammarkollegiet</p></td><td>
<p>310332</p></td><td>
<p>102 600</p></td><td>
<p>91 782</p></td><td>
<p>92 728</p></td><td>
<p>946</p></td><td>
<p>1,03</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4137 Återbetalning av övriga närings-<br>lån, Lantbruksstyrelsen</p></td><td>
<p>2 648</p></td><td>
<p>950</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
</table>
<p>17</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.2</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomsttitel</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1991/92-1992/93</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>Statsbudget</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Belopp Procent</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>4138 Återbetalning av tidigare infriade</p></td></tr>
<tr><td>
<p>statliga garantier</p></td><td>
<p>756 736</p></td><td>
<p>211300</p></td><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0.00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:</p>
<p>4212 Återbetalning av lån för bostads-</p></td><td>
<p>3810166</p></td><td>
<p>4008467</p></td><td>
<p>5952 500</p></td><td>
<p>5602 280</p></td><td>
<p>-350 220</p></td><td>
<p>-5,88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>byggande</p></td><td>
<p>3 807 386</p></td><td>
<p>4000000</p></td><td>
<p>5 950000</p></td><td>
<p>5 600000</p></td><td>
<p>-350000</p></td><td rowspan="2">
<p>-5,88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4213 Återbetalning av lån för bostads-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>försörjningen för mindre bemed-<br>lade barnrika familjer</p></td><td>
<p>429</p></td><td>
<p>507</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>380</p></td><td>
<p>-20</p></td><td rowspan="2">
<p>-5,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4214 Återbetalning av övriga bostads-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>lån, Boverket</p></td><td>
<p>2351</p></td><td>
<p>7 960</p></td><td>
<p>2 100</p></td><td>
<p>1900</p></td><td>
<p>-200</p></td><td>
<p>-9,52</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4300 Återbetalning av studielån:</p>
<p>4311 Återbetalning av statens lån för</p></td><td>
<p>2133860</p></td><td>
<p>2197150</p></td><td>
<p>2318110</p></td><td>
<p>2 486110</p></td><td>
<p>168000</p></td><td>
<p>7,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>universitetsstudier</p></td><td>
<p>71</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>0</p></td><td rowspan="2">
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4312 Återbetalning av allmänna</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>studielån</p></td><td>
<p>3853</p></td><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>4000</p></td><td>
<p>4000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4313 Återbetalning av studiemedel</p></td><td>
<p>2129936</p></td><td>
<p>2 192000</p></td><td>
<p>2314000</p></td><td>
<p>2482000</p></td><td>
<p>168000</p></td><td>
<p>7,26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4400 Återbetalning av energisparlån:</p></td><td>
<p>302073</p></td><td>
<p>300000</p></td><td>
<p>300000</p></td><td>
<p>300000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4411 Återbetalning av energisparlån</p></td><td>
<p>302073</p></td><td>
<p>300000</p></td><td>
<p>300000</p></td><td>
<p>300000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4500 Återbetalning av övriga lån:</p>
<p>4511 Återbetalning av lån till personal</p></td><td>
<p>128461</p></td><td>
<p>129031</p></td><td>
<p>90450</p></td><td>
<p>89770</p></td><td>
<p>-680</p></td><td>
<p>-0,75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>inom utrikesförvaltningen m.m.</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td rowspan="2">
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4513 Återbetalning av lån för</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>kommunala markförvärv</p></td><td>
<p>128</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td rowspan="2">
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4514 Återbetalning av lån för</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>studentkår lokaler</p></td><td>
<p>227</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>700</p></td><td>
<p>180</p></td><td>
<p>-520</p></td><td rowspan="2">
<p>-74,29</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4515 Återbetalning av län för allmänna</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>samlingslokaler</p></td><td>
<p>6 699</p></td><td>
<p>6890</p></td><td>
<p>7000</p></td><td>
<p>7000</p></td><td>
<p>0</p></td><td rowspan="2">
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4516 Återbetalning av utgivna startlån</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>och bidrag</p></td><td>
<p>7113</p></td><td>
<p>9000</p></td><td>
<p>7000</p></td><td>
<p>7000</p></td><td>
<p>0</p></td><td rowspan="2">
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4517 Återbetalning från Portugal-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>fonden</p></td><td>
<p>5671</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>5 500</p></td><td>
<p>5 500</p></td><td>
<p>0</p></td><td rowspan="2">
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4519 Återbetalning av statens</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>bosättningslån</p></td><td>
<p>1406</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-150-</p></td><td rowspan="2">
<p>100,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4521 Återbetalning av lån för inventa-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>rier i vissa specialbostäder</p></td><td>
<p>158</p></td><td>
<p>318</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>-10</p></td><td rowspan="2">
<p>-10,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4525 Återbetalning av lån för svenska</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>FN-styrkor</p></td><td>
<p>39030</p></td><td>
<p>70000</p></td><td>
<p>40000</p></td><td>
<p>40000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4526 Återbetalning av övriga lån</p></td><td>
<p>68029</p></td><td>
<p>42 271</p></td><td>
<p>30000</p></td><td>
<p>30000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5000 Kalkylmässiga inkomster:</p></td><td>
<p>2 841998</p></td><td>
<p>897 300</p></td><td>
<p>523000</p></td><td>
<p>-123400</p></td><td>
<p>-646400-</p></td><td>
<p>123,59</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5100 Avskrivningar och amorteringar:</p>
<p>5110 Affärsverkens avskrivningar och</p></td><td>
<p>2071670</p></td><td>
<p>1963300</p></td><td>
<p>2038000</p></td><td>
<p>594600</p></td><td>
<p>-1443400</p></td><td>
<p>-70,82</p></td></tr>
<tr><td>
<p>amorteringar:</p></td><td>
<p>1231350</p></td><td>
<p>1035 000</p></td><td>
<p>1035 000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1035000-</p></td><td>
<p>100,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5113 Statens järnvägars avskrivningar</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5115 Affärsverket FFV.s amorteringar</p>
<p>5116 Statens vattenfallsverks</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>amorteringar</p></td><td>
<p>1231 350</p></td><td>
<p>1035000</p></td><td>
<p>1035000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1035000-</p></td><td>
<p>100,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5120 Avskrivningar på fastigheter:</p></td><td>
<p>356 472</p></td><td>
<p>361000</p></td><td>
<p>455000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-455000-</p></td><td>
<p>100,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5121 Avskrivningar på fastigheter</p>
<p>5130 Uppdragsmyndigheters</p></td><td>
<p>356472</p></td><td>
<p>361000</p></td><td>
<p>455000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-455000-</p></td><td>
<p>100,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>komplementkostnader:</p></td><td>
<p>84032</p></td><td>
<p>110000</p></td><td>
<p>85200</p></td><td>
<p>90000</p></td><td>
<p>4800</p></td><td>
<p>5,63</p></td></tr>
</table>
<p>18</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.2</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomsttitel</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1991/92-1992/93</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>Statsbudget</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Belopp Procent</p></td></tr>
</table>
<p>5131 Uppdragsmyndighetersm.fi.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>komplementkostnader</p></td><td>
<p>84032</p></td><td>
<p>110000</p></td><td>
<p>85 200</p></td><td>
<p>90000</p></td><td>
<p>4800</p></td><td>
<p>5,63</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5140 Övriga avskrivningar:</p></td><td>
<p>399816</p></td><td>
<p>457300</p></td><td>
<p>462800</p></td><td>
<p>504 600</p></td><td>
<p>41800</p></td><td>
<p>9,03</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5141 Vägverkets avskrivningar</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5143 Avskrivningar på ADB-utrust</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ning</p></td><td>
<p>381071</p></td><td>
<p>424000</p></td><td>
<p>432 800</p></td><td>
<p>474600</p></td><td>
<p>41 800</p></td><td>
<p>9,66</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5144 Avskrivningar på förrädsanlägg-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ningar for civilt totalförsvar</p></td><td>
<p>18 745</p></td><td>
<p>33 300</p></td><td>
<p>30000</p></td><td>
<p>30000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5200 Statliga pensionsavgifter, netto:</p></td><td>
<p>726006</p></td><td>
<p>-1169000</p></td><td>
<p>-1618000</p></td><td>
<p>-821000</p></td><td>
<p>797000</p></td><td>
<p>-49,26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5211 Statliga pensionsavgifter, netto</p></td><td>
<p>726006</p></td><td>
<p>-1 169000</p></td><td>
<p>-1 618000</p></td><td>
<p>-821000</p></td><td>
<p>797000</p></td><td>
<p>-49,26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5300 Statliga avgifter:</p></td><td>
<p>44322</p></td><td>
<p>103000</p></td><td>
<p>103000</p></td><td>
<p>103000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5311 Avgifter för företagshälsovård</p></td><td>
<p>44 322</p></td><td>
<p>103000</p></td><td>
<p>103000</p></td><td>
<p>103 000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SUMMA INKOMSTER</p></td><td>
<p>403 486 593</p></td><td>
<p>464632417</p></td><td>
<p>432098898</p></td><td>
<p>403353 280</p></td><td>
<p>-28745618</p></td><td>
<p>-6,65</p></td></tr>
</table>
<p>19</p>
<p>Bilaga 1.3</p>
<p>Vissa tabeller<br>rörande den statsfinansiella<br>utvecklingen, m.m.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-80.png" style="width:18pt;height:202pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-81.png" style="width:12pt;height:504pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-82.png" style="width:28pt;height:14pt;"/>
<p>K) IT) x$-</p>
<p>- —</p>
<p>wM</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-83.png" style="width:28pt;height:131pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-84.png" style="width:25pt;height:23pt;"/>
<p>TT Ox<br><S Q (N<br>r* oo oo</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-85.png" style="width:25pt;height:22pt;"/>
<p>f*> 00</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-86.png" style="width:24pt;height:18pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-87.png" style="width:28pt;height:25pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-88.png" style="width:28pt;height:26pt;"/>
<p>(N fH</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-89.png" style="width:15pt;height:15pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-90.png" style="width:19pt;height:22pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-91.png" style="width:15pt;height:17pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-92.png" style="width:19pt;height:29pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-93.png" style="width:16pt;height:26pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-94.png" style="width:16pt;height:26pt;"/>
<p><N <N<br>tt</p>
<p>+ *?</p>
<p>PS</p>
<p>78</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-95.png" style="width:16pt;height:21pt;"/>
<p>\O *D<br>r- o</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-96.png" style="width:19pt;height:14pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-97.png" style="width:19pt;height:24pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-98.png" style="width:19pt;height:24pt;"/>
<p>c</p>
<p>o</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-99.png" style="width:8pt;height:17pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-100.png" style="width:51pt;height:58pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-101.png" style="width:35pt;height:504pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-102.png" style="width:25pt;height:26pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-103.png" style="width:25pt;height:26pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-104.png" style="width:25pt;height:26pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-105.png" style="width:28pt;height:64pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-106.png" style="width:28pt;height:30pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-107.png" style="width:28pt;height:30pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-108.png" style="width:28pt;height:63pt;"/>
<p>£35</p>
<p>»C-N</p>
<p>3RS</p>
<p>cn m</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-109.png" style="width:28pt;height:30pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-110.png" style="width:25pt;height:27pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-111.png" style="width:33pt;height:157pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-112.png" style="width:16pt;height:55pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-113.png" style="width:19pt;height:28pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-114.png" style="width:17pt;height:92pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-115.png" style="width:19pt;height:29pt;"/>
<p>G</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-116.png" style="width:68pt;height:85pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-117.png" style="width:20pt;height:268pt;"/>
<h4>Prop. 1991/92:100</h4>
<h4>Bil. 1.3</h4>
<p>1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.3.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-118.png" style="width:11pt;height:30pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-119.png" style="width:11pt;height:31pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-120.png" style="width:11pt;height:31pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-121.png" style="width:13pt;height:31pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-122.png" style="width:10pt;height:31pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-123.png" style="width:10pt;height:31pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-124.png" style="width:11pt;height:31pt;"/>
<p>Tabell 2. Statsbudgetens realekonomiska utveckling 1980/81-1990/91</p>
<p>Milj, kr., löpande priser.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-125.png" style="width:11pt;height:31pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-126.png" style="width:11pt;height:31pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-127.png" style="width:11pt;height:31pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-128.png" style="width:10pt;height:22pt;"/>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Os C*1</p></td><td>
<p>sn</p></td><td>
<p>r*</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>»-< os</p></td><td></td><td rowspan="2">
<p>Q Os CM cr> 0 c*n 0</p>
<p>Os m r*^ 29 cn m</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>SO CM</p></td><td>
<p>Os</p></td><td></td><td colspan="2">
<p>rt o\</p></td><td>
<p>'O</p></td><td>
<p><0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>00 O</p></td><td>
<p>un</p></td><td>
<p>Os</p></td><td>
<p>t-</p></td><td>
<p>un -f</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>00 m 0 © 00 c*n 00</p></td><td>
<p>Os</p></td></tr>
<tr><td></td><td rowspan="2">
<p>85</p></td><td>
<p>m</p></td><td></td><td>
<p>un</p></td><td>
<p>sr» 0</p></td><td>
<p>Os</p></td><td>
<p>cm 00 00 —«r-</p></td><td>
<p>•*«<</p></td></tr>
<tr><td>
<p>o</p></td><td>
<p>sr»</p></td><td>
<p>Q</p></td><td></td><td>
<p>O —</p></td><td>
<p>un</p></td><td>
<p>00 un 'C un</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>rr</p></td><td>
<p>~f CM</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>CM</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>c*n</p></td><td>
<p>OS Tt</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>©</p></td><td>
<p>c*n</p></td><td>
<p>r* so</p></td><td>
<p>fn</p></td><td>
<p>un 'C 0 f-<sup>1</sup> un</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>in</p></td><td>
<p>so m</p></td><td>
<p>sr»</p></td><td></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>so m</p></td><td>
<p>tx</p></td><td>
<p>00 m- m- Os — un c*n</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>wn</p></td><td>
<p>un un</p></td><td>
<p>M<sup>-</sup></p></td><td></td><td>
<p>un</p></td><td>
<p>un os</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>t"> CM CM O - un 0</p></td><td>
<p>'O</p></td></tr>
<tr><td>
<p>©</p></td><td>
<p>O en<br>m <M</p></td><td>
<p>r><br>■^r</p></td><td>
<p>8</p></td><td colspan="2">
<p>88 =</p></td><td>
<p>O<br>CM</p></td><td>
<p>t- Os Os fn oo ti-</p>
<p>0 so 'o un</p></td><td>
<p><*n</p></td></tr>
<tr><td>
<p>■«r</p></td><td>
<p>— CM</p></td><td></td><td>
<p>cn</p></td><td></td><td></td><td>
<p><M</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>g</p></td><td>
<p>— cn</p></td><td>
<p>c*n</p></td><td></td><td>
<p>Os</p></td><td>
<p>00 —</p></td><td>
<p>un</p></td><td>
<p>cn so 0 Os Tt n -</p></td><td>
<p>tv</p></td></tr>
<tr><td>
<p>r* cm</p></td><td></td><td></td><td>
<p>m</p></td><td>
<p>— CM</p></td><td>
<p>cm</p></td><td rowspan="2">
<p>^-vnCMN^-CM<br>so 00 cm **< 0 m 00</p></td><td>
<p>yn</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>oo o</p></td><td>
<p>00</p></td><td>
<p>SO</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>un un</p></td><td>
<p>K</p></td><td>
<p>>c</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>CM —<</p></td><td>
<p>m</p></td><td>
<p>Os</p></td><td>
<p>00</p></td><td>
<p>Os 00</p></td><td rowspan="2">
<p>8</p></td><td>
<p>00 cm m f*n cm 00 cm</p></td><td>
<p><*n</p></td></tr>
<tr><td>
<p>s©</p></td><td>
<p>CM O</p></td><td></td><td>
<p>■V</p></td><td>
<p>00</p></td><td>
<p>r*</p></td><td rowspan="2">
<p>Osso-^un^</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>m</p></td><td>
<p>—• CM</p></td><td></td><td>
<p>C*)</p></td><td></td><td></td><td>
<p>CM</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>cm</p></td><td>
<p>OS CM</p></td><td></td><td>
<p>os</p></td><td></td><td>
<p>— 0</p></td><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>O -« 00 © c*n en<br>u"il O^OooN<br>00 so cn r- os</p></td><td>
<p>Os</p></td></tr>
<tr><td>
<p>un</p></td><td>
<p>r- r-<br>OO M-</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>«</p></td><td>
<p>CM<br>t*</p></td><td>
<p>O CM</p>
<p>Os 00</p></td><td>
<p>R</p></td></tr>
<tr><td>
<p>cm<br>m</p></td><td>
<p>Qs m<br>Os OS</p></td><td>
<p>Os</p>
<p>c*n</p></td><td>
<p>f?</p></td><td>
<p>Tt</p>
<p>00</p></td><td>
<p>CM f-<br>r- -f</p></td><td>
<p>S!</p></td><td>
<p>58828"'"</p></td><td>
<p>un</p></td></tr>
<tr><td>
<p>c*n</p></td><td></td><td></td><td>
<p>c*n</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td rowspan="2">
<p>38</p></td><td>
<p>[</p></td><td>
<p>jr*</p></td><td>
<p>00</p></td><td>
<p>c*n un</p></td><td></td><td>
<p>so r~ —< cm r-> r- oo</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>o</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>s©<br>CM</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>s</p>
<p>0©</p></td><td>
<p>cn c*n un cm cm<br>cm cn m °o —< 0 so</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>©</p></td><td rowspan="2">
<p>Q CO</p>
<p>Qs 00</p></td><td>
<p>SO</p></td><td></td><td colspan="2">
<p>CM O CM</p></td><td>
<p>T»</p></td><td>
<p>un 00 0 fn 0 O cn</p></td><td>
<p>un</p></td></tr>
<tr><td>
<p>cm</p></td><td>
<p>■^r</p></td><td>
<p>c*n</p></td><td>
<p>OO</p></td><td>
<p>r- ~</p></td><td>
<p>00</p></td><td>
<p>ooun-^-'Oun’—</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>c*n</p></td><td></td><td></td><td>
<p>cn</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>£</p></td><td>
<p>O sO<br>r~ —</p></td><td>
<p>m</p></td><td rowspan="2">
<p>£</p></td><td>
<p>Qs<br>SO</p></td><td>
<p>m SO<br>un —</p></td><td>
<p>a</p></td><td>
<p>r* 0 CM Q\ so r* so<br>F-* cm Os © un cn f*</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>©</p></td><td>
<p>un un</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>r*</p></td><td>
<p>cm un</p></td><td>
<p>F-1</p></td><td>
<p>cm r~ -f un f-h vn oo</p></td><td>
<p>V</p></td></tr>
<tr><td>
<p>r-</p></td><td>
<p>00 M-<br>sO sO</p></td><td>
<p>CM<br>^r</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>tT<br>r-</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>«5</p></td><td>
<p>r* t$- xr >o (sj so</p>
<p>r- wn ”t 'O rr</p></td><td>
<p>V</p></td></tr>
<tr><td>
<p>cm</p></td><td></td><td></td><td>
<p>c*n</p></td><td></td><td></td><td>
<p>F-X</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>s©</p></td><td>
<p>00 t"</p></td><td></td><td>
<p>r></p></td><td>
<p>r-</p></td><td>
<p>CM un</p></td><td></td><td rowspan="3">
<p>so Os so V so un cn<br>cm o c*n cn 0 C"* un<br>0 F-F CM CM Os 0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>OS</p></td><td>
<p>~ os</p></td><td>
<p>00</p></td><td>
<p>c*n</p></td><td rowspan="2">
<p>8</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>K</p></td><td rowspan="2"></td></tr>
<tr><td>
<p>»c</p></td><td>
<p>cn r*</p></td><td>
<p>Tt</p></td><td>
<p>fH</p></td><td>
<p>cm 'e</p></td><td>
<p>un</p></td></tr>
<tr><td>
<p>©</p></td><td>
<p>un so</p></td><td>
<p>OO</p></td><td>
<p>Os</p></td><td></td><td rowspan="2">
<p>8-</p></td><td rowspan="2">
<p>8</p></td><td>
<p>Os r~ cm un so cn un</p></td><td>
<p><*n</p></td></tr>
<tr><td>
<p>s©</p></td><td>
<p>r* -»t</p></td><td>
<p>cn</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>r-</p></td><td>
<p>so un xr K</p></td><td>
<p>**<</p></td></tr>
<tr><td>
<p>CM</p></td><td></td><td></td><td>
<p>cn</p></td><td></td><td></td><td>
<p>F-1</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Un</p></td><td>
<p>Un t"</p></td><td>
<p>m</p></td><td>
<p>un</p></td><td>
<p>m</p></td><td rowspan="2"></td><td>
<p>yn</p></td><td rowspan="2">
<p>0 CM CM K CM un Q</p>
<p>00 so SO 00 M- 0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>S©</p></td><td>
<p>r- cm</p></td><td>
<p>sO</p></td><td>
<p>s©</p></td><td>
<p>CO</p></td><td>
<p>©</p></td><td>
<p>Q\</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>O SO</p></td><td>
<p>■*r</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>00</p></td><td>
<p>r- -f</p></td><td>
<p>Os</p></td><td>
<p>cn cn -f en m- cm r*</p></td><td>
<p>©</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>cn tt</p></td><td>
<p>cn</p></td><td>
<p>00</p></td><td colspan="2">
<p>OSO^t</p></td><td>
<p>CM</p></td><td rowspan="2">
<p>c*n cm c-f © 0 cm<br>so un m 'C m- f-f</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>sn c*n</p></td><td>
<p>m</p></td><td>
<p>Os</p></td><td>
<p>r></p></td><td>
<p>un —•</p></td><td>
<p>un</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>CM</p></td><td></td><td></td><td>
<p>CM</p></td><td></td><td></td><td>
<p>**f</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>©</p></td><td colspan="2">
<p>OOO</p></td><td>
<p>©</p></td><td colspan="2">
<p>OOO</p></td><td>
<p>©</p></td><td rowspan="2">
<p>O Q O © O O O<br>un © -f © un -f</p></td><td>
<p>©</p></td></tr>
<tr><td>
<p>00</p></td><td>
<p>(M —«</p></td><td>
<p>un</p></td><td>
<p>0©</p></td><td>
<p>un</p></td><td>
<p>—' m<sup>-</sup></p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>F-«</p></td></tr>
<tr><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>00 so</p></td><td>
<p>00</p></td><td>
<p>00</p></td><td>
<p>M-</p></td><td>
<p>un O\</p></td><td></td><td>
<p>cMmun<MorF^</p></td><td>
<p>*F|</p></td></tr>
<tr><td>
<p>v-F</p></td><td>
<p>CM SO</p></td><td></td><td>
<p>C"</p></td><td>
<p>un</p></td><td>
<p>CM CM</p></td><td>
<p>tv</p></td><td>
<p>osr-oooTros^</p></td><td>
<p>tM</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Os</p></td><td>
<p>F-M</p></td><td>
<p>c*n</p></td><td>
<p>t-</p></td><td>
<p>so</p></td><td>
<p>un —*</p></td><td>
<p>V</p></td><td>
<p>sr» M- M- V m</p></td><td>
<p>F-1</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td>
<p>CM</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>©</p>
<p>c*n</p></td><td>
<p>Q O</p>
<p>Os 00</p></td><td>
<p>Q</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>O</p>
<p>(M</p></td><td>
<p>Q O</p>
<p>Os m</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Q O O © O Q O</p></td><td>
<p>§</p></td></tr>
<tr><td>
<p>rH</p></td><td>
<p>Os M-</p></td><td>
<p>05</p></td><td></td><td>
<p>00</p></td><td>
<p>0 r-</p></td><td></td><td>
<p>t</p></td><td>
<p>Os</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>OO F-F</p></td><td>
<p>so</p></td><td>
<p>•O</p></td><td rowspan="2">
<p>8</p></td><td>
<p>Os —</p></td><td></td><td>
<p>un un M-os t" f-i</p></td><td>
<p>Ff-I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>s©</p></td><td colspan="2">
<p>cn 0 cm</p></td><td>
<p>c*n</p></td><td>
<p>xr -f</p></td><td></td><td>
<p>un m- cn cm</p></td><td>
<p>Fff</p></td></tr>
<tr><td>
<p>fH</p></td><td></td><td></td><td>
<p>CM</p></td><td></td><td></td><td>
<p>F-<</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>£</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>©</p></td><td colspan="2">
<p>888</p></td><td>
<p>©<br><*n</p></td><td>
<p>Q Q O © O Q O</p>
<p>O O c*n m- © r*</p></td><td>
<p>i</p></td></tr>
<tr><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>M"</p></td><td>
<p>m-</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>-F</p></td><td>
<p>r- ti-</p></td><td>
<p><*n</p></td><td>
<p>00 00 Jm M- m os</p></td><td>
<p>Os</p></td></tr>
<tr><td>
<p>»O</p></td><td>
<p>SO 00</p></td><td>
<p>O</p></td><td>
<p>un</p></td><td>
<p>so</p></td><td>
<p>un 0</p></td><td>
<p>©</p></td><td>
<p>Osf^oO^OOtI-</p></td><td>
<p>V</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>m Os</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>v-H</p></td><td>
<p>un</p></td><td>
<p>M- —<</p></td><td>
<p>CM</p></td><td>
<p>M- M- CM CM —</p></td><td>
<p>FV</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td>
<p>CM</p></td><td></td><td></td><td>
<p>F-X</p></td><td></td><td></td></tr>
</table><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-129.png" style="width:201pt;height:85pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-130.png" style="width:18pt;height:451pt;"/>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.3</p>
<p>Tabell 3. Statsskulden vid slutet av budgetåren 1979/80 - 1990/91 m.m. (Milj.kr.)</p>
<p>I</p>
<p>I</p>
<p>I</p>
<p>+</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-131.png" style="width:297pt;height:488pt;"/>
<p>+ + +</p>
<p>r- t" cm oo oo —• r- oo<br>cn r» so r- oo os os cm</p>
<p>b</p>
<p>§</p>
<p>.S</p>
<p>£</p>
<p>oooooooooooooooooooo^^<br>OsQ^cMcn^rv^sot^ooosQ<br>Söooooooooooooooooooo^<br>CTxOvOsOsOsOsOsOsOxCsOs</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.3</p>
<p>Os</p>
<p>VI O xt<br>v> Os 00<br>+ ’ + + +</p>
<p>Os v> 00 — CM SO 00<br>VS >-• xt — vs Ös<br>t O CM SO r» xj- s©</p>
<p>OS CM SO<br>00 00 CM<br>vs vs so</p>
<p>cm so cm<br>cn xt s©</p>
<p>| rssOO<br>I vs —• f</p>
<p>VI Os Os</p>
<p>s© oo</p>
<p>ers vs rs<br>xt m v» o<br>O so so oo -- vs OS<br>—■ cm cn xt s© v» v»</p>
<p>«n oo r» m oo oo<br>oo r- 5 rs —« vs<br>cnooocncnxr</p>
<p>oo r- o — Os —■</p>
<p>ossoxtrJoooooso</p>
<p>(M — ^oscMCMC-x-r-mcMm<br>cMOcooovj — v^r~—« w> o ©<br>r-xtv-ioo-^sooor^oosooo</p>
<p>— —• —• cm cn — , —</p>
<p>+ + + + + + ' +</p>
<p>cn Os</p>
<p>-*osvs©—'CMvscn<br>++++++ ’ +</p>
<p>»nooosr^vicnriooososossp<br>xtOs0OOss©^0\ 00 00CMCMOs<br>OOxtsOxtxtsOc^WlxtxtOcn</p>
<p>—• t- cn cm xt vs —<br>+ + + + +' ' ' + + + 4-</p>
<p>xt cn »n cm v-><br>++++++</p>
<p>Q OO xf<br>xt S© 00</p>
<p>vs o Q vs \p oo</p>
<p>CM Q Q <M OS Xt Os<br>c*i ö » O-<sup>1</sup> r></p>
<p>CM CM 00 CM Os CM</p>
<p>Q Q Q Q vn vs<br>Q Q O O xt VS<br>o O r~ m en —<br>jqsooscnspg<br>++++++</p>
<p><M O</p>
<p>— CM CM t- 00 VI</p>
<p>Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992</p>
<p>Bilaga 1.4</p>
<p>F ör delningseffekter</p>
<h2>F ördelningseffekter</h2>
<p>I denna bilaga lämnas en redogörelse för de fördelningspolitiska effek-<br>terna av den ekonomiska utvecklingen och de förslag regeringen lagt<br>fram under hösten samt förslagen i budgetpropositionen.</p>
<h3>1 Utvecklingen under 1980-talet</h3>
<p>En utförlig redovisning av fördelningsutfället under 1980-talet kommer<br>inom kort att redovisas i en bilaga till långtidsutredningen. I det följande<br>redovisas i några punkter de viktigaste förändringarna i inkomst- och<br>förmögenhetsfördelningen under 1980-talet:</p>
<p>— Inkomstspridningen och antalet fattiga ökade i många OECD-länder,<br>bl.a. som följd av en högre arbetslöshet. Utvecklingen i Sverige<br>liknar den i andra länder.</p>
<p>— En betydande omfördelning har skett från yngre till äldre hushåll.</p>
<p>— De familjetyper som hade den lägsta standarden vid böijan av 1980-<br>talet har haft en svag utveckling, t.ex. ensamstående med bam, ung-<br>domar och ensamstående pensionärer.</p>
<p>— Lönespridningen har ökat, särskilt tydligt bland privattjänstemän.<br>Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har ökat.</p>
<p>— Efter decennier av utjämning av de disponibla inkomsterna, ökade<br>skillnaderna något under 1980-talet. Inkomsterna har ökat särskilt<br>påtagligt i de översta inkomstskikten.</p>
<p>— Trenden till en jämnare fördelning av förmögenhetema bröts och<br>fördelningen har blivit något ojämnare.</p>
<p>Ännu saknas en samlad analys av orsakerna bakom de nya trenderna.<br>Utvecklingen torde dock bero på många faktorer: förändringar inom<br>lönebildningen och överhettningen på arbetsmarknaden, förmögenhets-<br>uppbyggnaden via inflationen, skatteavdragen och uppgången på börsen,<br>den minskade utjämningen genom skatter och sociala transfereringar<br>m.m.</p>
<h3>2 Den samhällsekonomiska utvecklingen</h3>
<p>Den fördelningspolitiska diskussionen har under lång tid haft sin tyngd-<br>punkt på verkningarna av skatter och transfereringar. Omfördelning<br>genom dessa system har uppfattats som statsmakternas viktigaste verktyg<br>för att åstadkomma en rättvis fördelning. Detta synsätt har emellertid<br>visat sig vara alltför begränsat.</p>
<p>En mer fullständig analys av fördelningsfrågoma måste bygga på<br>insikten att den samhällsekonomiska utvecklingen har en avgörande<br>betydelse för fördelningen av inkomster och konsumtionsmöjligheter.</p>
<p>Den ekonomiska tillväxten bestämmer utrymmet för standardökningar.<br>Men den makroekonomiska utvecklingen har också andra effekter.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.4</p>
<p>1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.4.</p>
<p>Obalanser i ekonomin, som medför inflation, ökad arbetslöshet och höga<br>räntor, påverkar i hög grad hushållens ekonomiska situation. Dessa<br>effekter kan ha större betydelse för hushållen än konsekvenserna av<br>ändrade skatte- och bidragsregler. Nedan följer en diskussion om dessa<br>makroekonomiska faktorers roll för hushållens ekonomiska standard och<br>deras fördelningseffekter.</p>
<h5>Den ekonomiska tillväxten</h5>
<p>En god och varaktig ekonomisk tillväxt skapar resurser och utrymme för<br>en aktiv fördelningspolitik. När samhällets resurser växer kan förbätt-<br>ringar genomföras för utsatta grupper, utan att andra behöver få det<br>sämre. I flera fäll är en god ekonomisk tillväxt en inbyggd förutsättning<br>för fördelningssystemens funktion, t.ex. för ATP. I andra fäll sätter<br>skattetrycket och den ekonomiska tillväxten gränser för omfättningen av<br>sjukförsäkringen, det ekonomiska stödet till bamfämiljer osv.</p>
<p>Erfärenhetema av utvecklingen i Sverige under 1980-talet visar hur<br>viktig tillväxten är för hushållens ekonomiska standard. Den svaga eko-<br>nomiska tillväxten har inneburit låga reallöneökningar för vanliga lön-<br>tagare. I Sverige har de realt disponibla inkomsterna ökat med ca 19 %<br>åren 1982-1991. Sveriges BNP beräknas under denna period ha ökat med<br>18 %, medan genomsnittet för EG var 26 %. Om vi haft samma eko-<br>nomiska tillväxt i Sverige som i EG, skulle de disponibla inkomsterna ha<br>ökat betydligt mer under 1980-talet. Om man antar att ingen del av en<br>ökad tillväxt av lönesumman går till skatt, kan de disponibla inkomsterna<br>i Sverige, med EGs tillväxt, beräknas ha varit nära sex procent högre<br>efter perioden 1982-1991. Det motsvarar 9 600 kr. per hushåll i 1991 års<br>penningvärde. Beräkningen bygger på att den offentliga konsumtionen<br>inte ökas, att skattereglerna successivt anpassas och att produktivitets-<br>ökningen hamnar på EGs nivå.</p>
<p>Om den ekonomiska tillväxten 1992-1996 i Sverige skulle bli 2,5 %<br>per år i stället för en procent kommer, beräknat på samma sätt, hushål-<br>lens disponibla inkomster att öka ytterligare, eller med närmare sju<br>procent.</p>
<p>Den ekonomiska tillväxtens betydelse för hushållens köpkraft kan också<br>illustreras på följande sätt. Den realt disponibla inkomsten för konsu-<br>mentverkets olika typfämiljer, samtliga med två barn på fem resp. 13<br>år, beräknas ha ökat med 13-22 % under perioden 1983 till 1991 (tabell<br>1). Om Sverige i stället hade haft samma ekonomiska tillväxt som<br>genomsnittet i EG skulle enligt den tidigare beräkningen hushållens<br>disponibla inkomster ha ökat med ytterligare ca 6 %.</p>
<p>Den större ökningen av disponibel inkomst för typfamiljer med högre<br>inkomst beror på att skattereformens effekter endast beräknas efter<br>marginalskattens sänkning, medan följderna av finansieringen, t.ex.<br>beträffande basbreddningar, inte beaktas i konsumentverkets beräkningar.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.4</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.4</p>
<p>Tabell 1 Disponibel inkomst i konsumentverkets typfall 1983-1991</p>
<p>1991 års priser</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Typfall</p></td><td colspan="3">
<p>Disponibel inkomst</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1983</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>Ökning %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunalanställd +<br>industriarbetare</p></td><td>
<p>15 200</p></td><td>
<p>17 700</p></td><td>
<p>16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industritjänsteman +<br>industritjänsteman</p></td><td>
<p>17 200</p></td><td>
<p>21 000</p></td><td>
<p>22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamstående<br>kommunalanställd</p></td><td>
<p>12 400</p></td><td>
<p>14 000</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Konsumentverket och finansdepartementet</p>
<p>Inflationen</p>
<p>Inflationen påverkar hushållens ekonomiska standard och fördelningen av<br>välfärden på flera olika sätt. En hög inflation hämmar den ekonomiska<br>tillväxten och därigenom minskar utrymmet för standardökningar. Den<br>viktigaste effekten är att en hög inflation efter hand medför ökad arbets-<br>löshet, vilket indirekt påverkar fördelningen av välfärden. Inflationen<br>påverkar dessutom direkt hushållens köpkraft genom de sociala förmåner-<br>nas indexering, genom värdeförändringar av tillgångar m.m.</p>
<p>En hög inflation kan medföra omfattande omfördelningar av förmögen-<br>heter. Effekten uppstår i ett samspel mellan inflation, ränta och skattereg-<br>ler. Under 1980-talet var inflationen hög, räntorna tidvis låga samtidigt<br>som underskottsavdrag gav stora skattelättnader. I kombination med bl.a.<br>uppgången av fastighets- och aktievärdena medförde detta en omfattande<br>omfördelning från långivare till låntagare, från de som hyrde sina bo-<br>städer till de som ägde sin bostad. Hushållens inflationsvinster 1975-<br>1985 har beräknats till ca 185 miljarder kr.<sup>1</sup> Förlusterna för sparare m.fl.<br>var ca 90 miljarder kr. Olika beräkningar som gjorts tyder på att infla-<br>tionen systematiskt missgynnar låginkomsttagare och gynnar dem med<br>högre inkomster.<sup>2</sup></p>
<p>Det fåtal studier som gjorts av inflationens verkningar på fördelningen<br>av disponibla inkomster tyder emellertid på en på kort sikt obetydlig<br>inverkan.<sup>3</sup> Hög inflation leder ofta till sänkta reallöner för många lön-<br>tagare men de sociala förmånerna är i regel värdesäkrade.</p>
<p>Inflationens omfördelande verkningar är dock olika från tid till annan.<br>Under de senaste åren har realräntan ökat och inflationen minskat.<br>Genom skattereformen har värdet av underskottsavdragen sänkts. Det är<br>svårare att låna till finansiella placeringar och bygga upp en förmögenhet<br>via avdrag och inflationsvinster. Sänkt skatt på kapital gör det också mer<br>lönsamt att spara i bank. Inflationens inverkan är dock fortforande god-<br>tycklig och nyckfull och bestäms bl.a. av om prisökningarna är förvänta-<br>de eller inte.</p>
<p><sup>1</sup> Spänt, R (1986). Ta chansen - pressa ned inflationen. LO-tidningen 7/2 1986.</p>
<p><sup>2</sup> Real beskattning. SOU 1982:1</p>
<p><sup>3</sup> Se bl.a. Gustafsson, B (1987). Den offentliga sektorn - fördelningsaspekter:<br>Bilaga 20 till LU87. Stockholm. Allmänna förlaget.</p>
<p>De ekonomiska bedömningarna i bilaga 1.1 visar att inflationen under<br>de kommande två åren förväntas ligga på en för Sveriges del mycket låg<br>nivå. Kapitalinkomstskattesatsen sänks till 25 % år 1993, vilket innebär<br>minskade värden på underskottsavdrag. Det finns således goda förutsätt-<br>ningar att inflationens godtyckliga och omfattande omfördelande effekter<br>på inkomst- och förmögenhetsfördelningen skall kunna minskas kraftigt.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.4</p>
<h5>Arbetslösheten</h5>
<p>Arbetslöshetens effekter på fördelningen av ekonomiska resurser bestäms<br>av ett komplicerat samspel mellan ett flertal faktorer. Arbetslösheten<br>leder till direkta inkomstförluster, dels genom arbetslöshetsstödets regler<br>för kompensationsnivå och maximal ersättningstid, dels genom att ganska<br>många arbetslösa saknar rätt till ersättning. Okade utgifter för arbetslös-<br>het minskar indirekt de resurser som kan användas till stöd for andra<br>grupper i behov av sociala insatser. En hög arbetslöshet kan å andra<br>sidan pressa ned lönerna och bromsa snabba löneökningar for den mest<br>attraktiva arbetskraften. Arbetslösheten påverkar också inflationen, vilket<br>som nämnts kan ha betydelse för förmögenhetsfördelningen. Under<br>perioder med hög arbetslöshet sjunker ofta företagens vinster, vilket får<br>effekter bl.a. i högre inkomstskikt och för förmögenhetsfördelningen</p>
<p>Arbetslöshet medför en mycket kännbar försämring av den ekonomiska<br>standarden för en vanlig familj. Inkomstförlusten för en industriarbetare<br>som blir arbetslös i sex månader kan beräknas till ca 85 000 kr. (tabell<br>2). Om han har rätt till ersättning från arbetslöshetskassan utbetalas<br>ungefär 70 500 kr. som kompensation. Nettoförlusten efter skatt blir<br>närmare 10 000 kr. För en arbetare som inte är kassamedlem kan kontant<br>arbetsmarknadsstöd (KAS) beviljas med ca 24 000 kr. efter skatt. Efter<br>den maximala ersättningstiden, i regel 60 veckor för arbetslöshetskassa<br>och 30 veckor för KAS, blir bortfallet ännu större.</p>
<p>Tabell 2 Typexempel på inkomstförlust vid sex månaders arbetslöshet för<br>industriarbetare</p>
<p>1992 års skatteregler</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Förutsättningar:</p>
<p>Industriarbetare, årslön</p>
<p>Sjukvårdsbiträde, 80 % arbetstid, årslön<br>Kommunalskatt</p>
<p>Två barn 5 och 8 år</p>
<p>Villa, taxeringsvärde</p>
<p>Lån med 13 % ränta</p></td><td colspan="2">
<p>170 000</p>
<p>118 000</p>
<p>31,04</p>
<p>700 000</p>
<p>400 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat</p></td><td>
<p>Nu</p></td><td>
<p>Arbetslöshet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lön</p></td><td>
<p>288 000</p></td><td>
<p>203 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A-kasseersättning</p></td><td></td><td>
<p>70 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt</p></td><td>
<p>-70 165</p></td><td>
<p>-65 230</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnbidrag</p></td><td>
<p>18 000</p></td><td>
<p>18 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst</p></td><td>
<p>235 835</p></td><td>
<p>226 270</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstförlust</p></td><td></td><td>
<p>-9 565</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Vid beräkningen bortses från de tilläggsförsäkringar som kan förekomma.</p>
<p>En ökad arbetslöshet medför flera direkta fördelningseffekter. Främst<br>uppstår klyftor mellan arbetslösa och de som har arbeten. Inom gruppen<br>arbetslösa uppstår stora skillnader på grund av olika nivåer på arbets-<br>löshetsstödet. Möjligheten att återfå ett arbete varierar högst väsentligt<br>mellan individer beroende på ålder, utbildning, yrke och arbetslivser-<br>farenhet. Flera studier har visat att långvarig arbetslöshet leder till fram-<br>tida lönesänkningar.<sup>4</sup></p>
<p>AMS beräknar att arbetarna utgör ca 70 % av gruppen varslade arbets-<br>tagare för 1991 (tabell 3). Detta är tämligen typiskt för hur varslen bru-<br>kar vara fördelade mellan arbetare och tjänstemän i perioder av konjunk-<br>turavmattning, även om arbetslösheten bland tjänstemän har ökat särskilt<br>mycket under 1991. Vi vet också att andelen ungdomar utan arbete är<br>betydligt högre än för genomsnittet av befolkningen. Risken att bli<br>arbetslös är således ojämnt fördelad mellan arbetare och tjänstemän samt<br>mellan olika åldersgrupper. Arbetslösheten är regionalt betingad med<br>högre arbetslöshet i glesbygden än i storstadsområdena. Dessutom är<br>arbetslösheten olika hög i skilda yrkesgrupper.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.4</p>
<p>Tabell 3 Arbetslöshet och varsel fördelad efter kön och ålder</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Arbetare</p>
<p>Tjänstemän</p></td><td>
<p>Andel av varsel</p>
<p>68 %</p>
<p>32 %</p></td><td>
<p>Andel i arbetskraften</p>
<p>50 %</p>
<p>50 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel arbetslösa</p></td><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>Kvinnor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16 - 19 år</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20 - 24 år</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25 - 54 år</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55 - år</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Högst grundskola</p>
<p>20 - 24 år</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>7,7</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Beräkningar från AMS, månadsdata nov. 1991.</p>
<p>Anslutningen till arbetslöshetskassorna har ökat under en lång följd av<br>år. Trots detta visar statistiken att ca 25 % av alla arbetslösa, som är<br>anmälda till arbetsförmedlingen saknar rätt till ersättning. Bland arbets-<br>lösa ungdomar under 19 år saknar närmare 84 % vaije form av ersätt-<br>ning. Generellt avtar andelen utan ersättning och andelen med KAS högre<br>upp i åldersgrupperna, medan en högre andel blir berättigade till A-<br>kassa.</p>
<p>Flera ekonomiska studier av arbetslöshetens effekter på inkomstfördel-<br>ningen har gjorts på tidsseriedata. Amerikanska, engelska och kanaden-<br>siska undersökningar har tidigare visat att olikheterna i inkomster ökar<br>när arbetslösheten växer. I en nyligen presenterad studie avseende<br>Sverige har visats att en höjd arbetslöshet leder till en ojämnare</p>
<p><sup>4</sup>Björklund, A. (1990) i Persson, I. Generating Equality in the Welfare State.<br>Norwegian University Press. Oslo.</p>
<p>fördelning av bruttoinkomsterna.<sup>5</sup> För perioden 1975-1988 observerades<br>emellertid inga fördelningseffekter av högre arbetslöshetstal på hushållens<br>disponibla inkomster. Flera förklaringar kan finnas till att hushållens<br>inkomster inte tycks påverkas. Hushållen kan kompensera arbetslöshet<br>genom ökat arbete vid en annan tidpunkt eller för någon annan hushålls-<br>medlem. Arbetslöshetsstödet ger därtill en ganska effektiv kompensation<br>för för-lorad arbetsinkomst, särskilt efter skatt. Socialbidragen minskar<br>inkomst-förlusten för ytterligare ett antal hushåll.</p>
<p>Det tycks också finnas ett samband mellan arbetslösheten och antalet<br>människor som behöver socialbidrag. I regeringens kartläggning av<br>socialbidragen från 1987 (Ds S 1986:7) sammanställdes ett flertal forsk-<br>ningsresultat som påvisar detta samband.</p>
<p>Arbetslösheten medför välfärdsförluster på flera områden. En rad<br>undersökningar på svenska och utländska data visar att arbetslöshet leder<br>till ohälsa. I en nyligen presenterad doktorsavhandling har man försökt<br>mäta människors kroppsliga reaktion på lång arbetslöshet<sup>6</sup>. Studien visar<br>att långvarig arbetslöshet ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.<br>Långtidsarbetslösa får också osundare levnadsvanor. De röker betydligt<br>mer och motionerar mindre än andra grupper, vilket förhöjer risken för<br>sjukdomar.</p>
<p>Sedan 1989 har arbetslösheten ökat från 1,4 % till beräknat 2,8 % för<br>år 1991. För år 1992 bedöms i bilaga 1.1 att arbetslösheten kan komma<br>att nå 3,8 % som årsgenomsnitt. En kraftigt stigande arbetslöshet kom-<br>mer att beröra ett stort antal hushåll vaije år. En betydande del av den<br>ökade arbetslösheten kommer att bestå av längre arbetslöshetstider. Allt<br>fler arbetslösa riskerar att bli utförsäkrade. Både en högre arbetslöshets-<br>nivå och längre arbetslöshetstider skulle kunna medföra att arbetslösheten<br>får tydligare genomslag på inkomst- och förmögenhetsfördelningen än<br>vad tidigare studier visat. Behovet av socialbidrag kan komma att öka<br>betydligt.</p>
<h5>Ränteläget</h5>
<p>Ränteutvecklingen har under 1980-talet fått allt större betydelse för hus-<br>hållens ekonomi. Andelen hushåll med skulder har ökat från 53 % år<br>1975 till 67 % år 1989. År 1975 var hushållens sammanlagda brutto-<br>skulder ungefär lika stora som deras disponibla inkomster. År 1989 var<br>skulderna ca 40 % större än de disponibla inkomsterna. Enbart under<br>perioden 1983-1989 ökade hushållens nettoupplåning realt med ca 50 %.<br>Den ökade skuldsättningen motsvarades visserligen i stor utsträckning av<br>stigande värden på olika tillgångar. Avregleringen av kreditmarknaden<br>innebar att även hushåll med måttliga inkomster kunde belåna nära<br>100 % av värdet vid bostadsköp. Även tillgången på konsumtionskrediter</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.4</p>
<p><sup>5</sup> Björklund, A (1991). Unemployment and Income Distribution: Time-Series<br>Evidence from Sweden. Scand. J. of Economics 93 (3).</p>
<p><sup>6</sup>Janlert,U (1991). Work Deprivation and Health. Karolinska institutet. Sundby-<br>berg.</p>
<p>har ökat snabbt. Andelen med negativ förmögenhet har ökat från 15 %<br>till 20 % under 1980-talet.</p>
<p>Efter skattereformen får hushållen svara för en ökad andel av ränte-<br>utgifterna efter skatt. De direkta effekterna för hushållen av en långvarig<br>räntehöjning blir därför större. En barnfamilj beräknas använda cirka en<br>sjättedel av sin disponibla inkomst till ränteutgifter. Ett förenklat exempel<br>visar att för en vanlig familj med eget hem med ett taxeringsvärde på 700<br>000 kr. och ett rörligt lån på 400 000 kr. medför en långvarig ränte-<br>ökning från 13 % till 18 % ökade utgifter efter skatt på 14 000 kr. under<br>ett år, enbart för bostadslånen (tabell 4).</p>
<p>Tabell 4 Typexempel på inkomstförlust vid räntehöjning från 13 % till 18 %<br>1992 års skatteregler</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.4</p>
<p>Förutsättningar: (se tabell 2)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Resultat</p></td><td>
<p>Nu</p></td><td>
<p>Räntehöjning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lön</p></td><td>
<p>288 000</p></td><td>
<p>288 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteökning</p></td><td></td><td>
<p>-20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt</p></td><td>
<p>-70 165</p></td><td>
<p>-64 165</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnbidrag</p></td><td>
<p>18 000</p></td><td>
<p>18 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst</p></td><td>
<p>235 835</p></td><td>
<p>221 835</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstförlust</p></td><td></td><td>
<p>-14 000</p></td></tr>
</table>
<p>De direkta fördelningseffekterna av ett högt ränteläge bestäms främst<br>av hur nettoräntoma är fördelade på olika hushåll. Hög ränta gynnar<br>hushåll med banktillgångar men missgynnar hushåll med stora skulder.<br>Nettoräntan efter skatt i andel av den disponibla inkomsten är positiv<br>eller svagt negativ i de lägsta decilema (diagram 1). I decilema<br>rangordnas hushållen med hänsyn till disponibel inkomst efter försörj-<br>ningsbörda. Den första decilen innehåller den tiondel av hushållen som<br>har de lägsta disponibla inkomsterna i förhållande till försörjningsbördan<br>osv. Den använda beräkningen av konsumtionsenheter bygger på social-<br>styrelsens råd om socialbidrag. Genom denna s.k. ekvivalensskala<br>omräknas de disponibla inkomsterna så att hänsyn tas till hushållens olika<br>försörj ningssituation.</p>
<p>Barnfamiljer har högre nettoränteutgifter i förhållande till de disponibla<br>inkomsterna än andra grupper. Gifta med barn har exempelvis i genom-<br>snitt nettoränteutgifter som motsvarar 7-9 % av hushållens disponibla<br>inkomster, medan ensamstående utan barn har nettoränteutgifter mot-<br>svarande ca 3 % av inkomsten.</p>
<p>Den direkta effekten av en räntehöjning, om vi antar att fördelningen<br>av bundna resp, rörliga lån är jämn mellan olika inkomstgrupper, blir<br>därför att de disponibla inkomsterna sänks mest för familjer i mellan-<br>inkomstlägen och för familjer med högre inkomster. Barnfamiljer träffås<br>betydligt kraftigare än andra familjetyper. Likviditetsproblem kan uppstå<br>för hushåll med höga ränteutgifter i förhållande till de disponibla<br>inkomsterna. I den hälft av hushållen som har de lägsta disponibla<br>inkomsterna i förhållande till försöijningsbördan beräknas 1992 finnas<br>nära 120 000 hushåll där ränteutgifterna utgör mer än 20 % av den<br>disponibla inkomsten.</p>
<p>Diagram 1 Nettoränta (inkomstränta minus utgiftsränta efter skatt) i procent av<br>disponibel inkomst. Deciler efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet. 1992</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-132.png" style="width:274pt;height:178pt;"/>
<p>1 2 3 4 5 6 7 8 910 Deciler</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.4</p>
<p>De indirekta effekterna av en räntehöjning är svårare att förutse. Ett<br>fåtal ekonomiska studier av dessa effekter har genomförts. Ett högt<br>ränteläge kan leda till förluster för de mest förmögna hushållen, som<br>förlorar på sänkta aktievärden och fastighetspriser.<sup>7</sup> Sådana effekter har<br>emellertid mindre betydelse om ränteförändringarna är kortvariga, även<br>om högbelånade hushåll kan få betalningssvårigheter. Bestående ränte-<br>höjningar bör långsiktigt gynna kapitalägare. Ett högre kapitalavkast-<br>ningskrav minskar på sikt reallönerna.</p>
<p>Ränteläget får också omfattande indirekta fördelningseffekter via den<br>statliga budgeten och transfereringarna. Hushållen är nettolåntagare.<br>Höjda räntor torde leda till minskade skatteinkomster. En räntehöjning<br>leder dessutom till mer eller mindre automatiska ökningar av subvention-<br>er och transfereringar till hushållen, t.ex. höjda basbelopp och pensioner<br>och ökade räntesubventioner till bostäderna. På kort sikt kan detta leda<br>till en ökad utjämning, då exempelvis transfereringarna, med undantag<br>av räntesubventionerna, främst riktas till hushåll i lägre inkomstskikt.<br>Men statens utgifter för upplåning ökar. Genom försvagningen av de<br>offentliga finanserna minskar möjligheterna att bistå ekonomiskt svaga<br>hushåll.</p>
<p>Hushållen anpassar sig också hela tiden till ändrade förutsättningar,<br>t.ex. till höjda räntor. Dessa effekter måste också beaktas. Utvecklingen<br>under de senaste åren visar att sådana anpassningar kan bli omfattande.<br>Sedan 1989 har stora förändringar i hushållens sparande och skuldsätt-<br>ning inträffat, bl.a. som en följd av skattereformen och lågkonjunkturen.</p>
<p><sup>7</sup> Agell, J & Dillen, M (1988): Räntelägets fördelningseffekter. FIEF. Stockholm.<br></p>
<p>Nettoutlåningen till hushållen har minskat från 94 miljarder kr. 1988 till Prop. 1991/92:100<br>ca 15-20 miljarder kr. beräknat för 1991. Detta är främst en följd av att Bil. 1.4<br>allt fler hushåll nu väljer att återbetala sina lån.</p>
<p>Enligt den ekonomiska bedömningen i bilaga 1.1 medför bl.a. den<br>svenska kronans anknytning till ecun en stabilisering av ränteläget, men<br>utvecklingen under det senaste året visar att risker för tillfälliga ränte-<br>höjningar kvarstår. De sammanlagda direkta, indirekta och dynamiska<br>effekterna av en räntehöjning påverkar inte fördelningen av den ekono-<br>miska standarden på ett tydligt, systematiskt sätt. För många hushåll med<br>stora ränteutgifter för egna hem bestäms dock den ekonomiska standard-<br>utvecklingen de närmaste åren i hög grad av ränteutvecklingen. En kraf-<br>tig räntehöjning som blir bestående får allvarliga följder för ett stort<br>antal hushåll.</p>
<h3>3 Fördelningseffekter</h3>
<p>Metoderna för fördelningsanalyser av ändrade skatter och transfereringar<br>har utvecklats betydligt under de senaste fem åren. Nuvarande fördel-<br>ningsberäkningar beskriver dock endast de direkta effekterna av ändrade<br>regler. Vanligen jämförs hushållens ekonomiska standard, antingen<br>genom typexempel eller i statistiska urval, enligt tidigare regler med vad<br>som händer efter det att nya regler införs. Det underliggande antagandet<br>vid sådana statiska analyser är att inga andra ändringar av hushållens<br>beteende förväntas inträffa, oavsett om regler ändras eller inte. Man<br>antar dessutom att den ekonomiska utvecklingen är oförändrad eller<br>opåverkad av ändrade skatter eller transfereringar.</p>
<p>Detta är naturligtvis orealistiska antaganden. Normalt genomförs<br>åtgärder inom skatte- och transfereringssystemen just för att förändra<br>hushållens ekonomiska beteende eller för att påverka den allmänna sam-<br>hällsekonomiska utvecklingen. Skatteförändringar kan syfta till att t.ex.<br>öka hushållens sparande och därmed till att förbättra samhällsekonomins<br>funktionssätt.</p>
<p>Vid en dynamisk fördelningsanalys av skatte- och transfereringsförslag<br>skulle egentligen utgångsläget, dvs. förhållandena med nuvarande regler,<br>beskrivas med hänsyn till de samlade direkta, indirekta och dynamiska<br>effekterna på längre sikt av oförändrade regler. Konsekvenserna av<br>ändrade regler skulle på samma sätt beskrivas med de samlade effekterna<br>på längre sikt. Vilka förändringar kan då väntas inträffa beträffande<br>hushållens beteenden, obalanser i ekonomin eller den ekonomiska till-<br>växten och hur kan dessa förändringar, tillsammans med nya regler,<br>väntas påverka fördelningen av den ekonomiska välfärden? Skillnaderna<br>i utfall skulle då kunna visa de samlade direkta, indirekta och dynamiska<br>fördelningseffekterna av olika skatte- och bidragsregler.</p>
<p>Ännu finns det inte, såvitt känt, sådana komplexa modeller utvecklade,<br>vare sig i Sverige eller i andra länder, eftersom kunskaperna om hur<br>hushållen och samhällsekonomin anpassar sig till olika skatter och trans-<br>fereringar ännu är bristfälliga.</p>
<p>De förändringar av skatter och sociala transfereringar som nu är Prop. 1991/92:100<br>aktuella är relativt sett begränsade. De fördelningsmässiga effekterna av Bil. 1.4<br>åtgärderna motverkar delvis varandra. Sammantaget bör åtgärderna<br>således leda till mycket små förändringar i fördelningen av den ekono-<br>miska välfärden. Särskilt gäller det i förhållande till konsekvenserna av<br>den samhällsekonomiska utvecklingen i stort.</p>
<p>I det följande redovisas en bedömning av fördelningseffekter av<br>viktigare förändringar 1991-1993.</p>
<h5>Effekter av olika förslag</h5>
<p>De direkta fördelningseffekterna av en sänkt skatt på kapitalinkomster<br>beror på hur kapitalinkomsterna är fördelade mellan olika hushåll. Net-<br>toinkomster av kapital utgör en större del av inkomsten bland hushåll<br>med låg disponibel inkomst resp, bland hushåll med högst inkomster<br>jämfört med övriga grupper. Exempelvis finns det många pensionärer i<br>lägre inkomstskikt som gynnas av en skattesänkning. Det betyder att den<br>direkta fördelningseffekten blir ökade inkomster både för många ekono-<br>miskt svaga hushåll och för hushåll med högsta inkomster (diagram 2).</p>
<p>Om hänsyn tas också till förslaget att sänka räntebidragen, vilket höjer<br>bostadskostnaderna, får alla deciler utom den högsta sänkta disponibla<br>inkomster.</p>
<p>Sänkningen av skatter på värdepappersfonder, kapitalförsäkringar,<br>privata pensionsmedel m.m. gynnar främst företagare och höginkomst-<br>tagare. Innehavet av dessa tillgångar är koncentrerat till de högsta<br>inkomstskikten. Detsamma gäller sänkt förmögenhets-, arvs- och<br>gåvoskatt.</p>
<p>Diagram 2 Sänkt kapitalskattesats från 30 % till 25 %. Förändring av disponibel<br>inkomst per konsumtionsenhet i olika deciler. Procent</p>
<p>Procent</p>
<p>0,8 ..............................................................................................................................</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-133.png" style="width:278pt;height:138pt;"/>
<p>1 23456789 10 Deciler</p>
<p>10</p>
<p>Även om vissa åtgärder gynnar ett fåtal hushåll med stora tillgångar,<br>är det inte säkert att de samlade direkta effekterna på inkomstspridning-<br>en, totalt sett, kommer att bli särskilt omfettande. Förmögenhetsskatt<br>betalas av en ganska begränsad grupp. Skattebortfallet för hela förmögen-<br>hetsskatten på under tre miljarder kr. pekar på att totaleffekten av ett<br>borttagande blir relativt svag. Skatteanpassningama har dessutom varit<br>betydande, bl.a. genom flyttning av förmögenheter till lågskatteländer<br>och skatteplanering för att undgå arvs- och gåvoskatt osv. Om en sänkt<br>förmögenhetsskatt leder till att färre förmögna hushåll flyttar ut, kan<br>inkomstskatten från dessa hushåll delvis kompensera bortfellet av för-<br>mögenhetsskatt.</p>
<p>De indirekta effekterna är svårare att bedöma. Sänkta kapitalskattesat-<br>ser medför högre räntekostnader för boendet. Tillsammans med andra<br>ekonomiska fektorer kan detta innebära en ytterligare press nedåt på<br>priserna på egna hem och bostadsrätter. Mer gynnsamma skatteregler för<br>aktier m.m. kan leda till att värdet stiger på sådana tillgångar. För-<br>mögenhetsstrukturen bland hushållen kan innebära att nedskrivna värden<br>på realkapital resp, ökade värden på aktier m.m. leder till förändringar<br>i förmögenhetsfördelningen.</p>
<p>En bedömning av fördelningseffekterna måste också inkludera de<br>dynamiska effekter man avser att uppnå med förslagen. Sänkningen av<br>kapitalskatten syftar till att uppnå ett högre hushållssparande och en<br>förbättrad kapitalförsörjning. Om detta sker förbättras förutsättningarna<br>för en ökad ekonomisk tillväxt, fler arbeten, lägre inflation och stabilare<br>räntor. Som visats tidigare har detta stor betydelse för hushållens eko-<br>nomiska situation. Om nettosparandet ökar och vidgas till allt fler grup-<br>per, kan åtgärdernas direkta effekter ytterligare motverkas. Låg kapital-<br>beskattning gynnar fåtalet när kapitalinkomsterna är koncentrerade men<br>gynnar flertalet om sparandet breddas till stora grupper.</p>
<p>En sänkt moms på mat m.m. ger följande fördelningseffekter, enligt de<br>analyser som gjordes av kommittén för indirekta skatter.<sup>7</sup> Sänkt moms på<br>mat ger ungefär lika stort belopp till alla hushåll, oavsett inkomst.<br>Sänkningen i procent är emellertid större för låginkomsttagare än för<br>höginkomsttagare. Den största skillnaden uppstår mellan hushåll med<br>resp, utan barn. Hushåll med barn tjänar betydligt mer på en sänkt moms<br>på mat. Indirekta effekter kan uppstå om en prisanpassning sker, vilket<br>innebär att hela sänkningen inte når hushållen.</p>
<p>Den föreslagna ändringen av fmansieringsavgiften i arbetslöshetsförsäk-<br>ringen innebär att arbetslöshetskassorna måste höja sina medlemsavgif-<br>ter. Medlemsavgifterna torde knappast ha någon stark fördelningsprofil.<br>Nästan alla förvärvsarbetande (ca 80 %) är medlemmar i arbetslöshets-<br>kassan. Årsavgiften varierar i de stora kollektiven från ca 180 kr./år till<br>ca 350 kr./år. Den direkta effekten av en höjd egenavgift på fördelningen<br>av köpkraften kan väntas bli måttlig. Detsamma gäller effekten av slopad<br>skattereduktion för feckföreningsavgift.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.4</p>
<p><sup>7</sup> Reformerad mervärdeskatt m.m. SOU 1989:35.</p>
<p>11</p>
<p>Om de dynamiska effekterna blir att löneökningstakten och kostnadsut-<br>vecklingen bromsas kan detta leda till högre tillväxt och minskad<br>arbetslöshet. Om besparingarna dessutom används till arbetsmarknads-<br>politiska insatser m.m. kan den samlade effekten förväntas bli positiv.</p>
<p>Tidigare undersökningar av RFV och SCB har pekat på att karensdagar<br>kan missgynna bl.a. låginkomsttagare och kvinnor. Studier av korttids-<br>frånvaron, som redovisas av produktivitetsdelegationen, tyder emellertid<br>på att denna frånvaro är ganska jämnt fördelad i olika grupper.</p>
<p>Aktuella beräkningar tyder på att karensdagar får ganska svaga för-<br>delningseffekter. RFV och SCB har jämfört karensdagar med reglerna<br>före den sänkta kompensationsnivån till 65 % resp. 80 %, för individer<br>före skatt. Effekten torde bli avsevärt mindre när man jämför karens-<br>dagar med den nu gällande erättningsnivån och beräknar den efter skatt<br>(diagram 3). På hushållsnivå utjämnas effekten ytterligare bl.a. av att<br>män och kvinnor har olika korttidsfrånvaro.</p>
<p>Ett införande av karensdagar kan förväntas få positiva dynamiska<br>effekter genom att den omotiverade frånvaron minskar. Korttidsfrånvaron<br>har stor betydelse för företagens kostnader och en minskning kan därmed<br>bidra till en ekonomisk återhämtning.</p>
<p>Besparingar inom sjukförsäkringen kan missgynna individer som har<br>yrken med hög sjukfrånvaro. Besparingar samordnas dock med insatser<br>för att stärka incitamenten för förbättringar av arbetsmiljön. Genom<br>arbetsgivarperiod och satsningar på rehabiliteringsersättning gynnas direkt<br>de grupper som eventuellt drabbas av de statiska effekterna. Inkomstför-<br>lusten för den enskilde kommer också att begränsas genom det högkost-<br>nadsskydd som skall införas.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.4</p>
<p>Diagram 3 Två karensdagar i sjukförsäkringen. Förändring av disponibel<br>inkomst per konsumtionsenhet i olika deciler</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-134.png" style="width:278pt;height:185pt;"/>
<p>12</p>
<p>När de olika förslagen till ändrade skatter och transfereringar läggs Prop. 1991/92:100<br>samman, blir effekten att hushållens disponibla inkomster per konsum- Bil. 1.4<br>tionsenhet ökar med drygt 2% 1991-1993.</p>
<p>Sammanfattningsvis kan konstateras att sänkta arvs-, kapital- och<br>förmögenhetsskattesatser på kort sikt ökar den ekonomiska standarden i<br>det översta inkomstskiktet. Men även många hushåll med lägre ekono-<br>misk standard får ökade inkomster. De direkta effekterna av hittills<br>föreslagna eller aviserade åtgärder inom skatte- och transfererings-<br>systemen kan bli en något ökad inkomstspridning. Efter hand som<br>åtgärderna medför ytterligare ökat sparande, också bland hushåll i<br>vanliga inkomstlägen, kan denna effekt komma att reduceras.</p>
<p>Men ökad arbetslöshet, mindre resurser till offentliga åtaganden m.m.<br>träffer delvis samma grupper som minskade sociala transfereringar. En<br>kraftigt ökad arbetslöshet kan väntas få långt större negativa verkningar<br>för redan utsatta grupper än hittills diskuterade besparingar inom<br>transfereringarna.</p>
<p>Om därför åtgärderna ger effekter som lägre arbetslöshet, bättre<br>tillväxt, lägre räntor och prisstabilitet kan det dynamiska samspelet<br>mellan olika insatser, sett över några år, leda till både en jämnare<br>fördelning och bättre villkor för utsatta grupper, jämfört med vad som<br>skulle inträffe utan dessa åtgärder.</p>
<p>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991</p>
<p>13</p>
<p>Bilaga 1.5</p>
<p>Ekonomiska styrmedel<br>i miljöpolitiken</p>
<h2>Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken ^<sup>P</sup>i.i"<sup>1/92:1(X)</sup></h2>
<p>Miljöministern kommer senare denna dag att redogöra för den miljö-<br>politiska strategin som bl.a. innehåller följande utgångspunkter:</p>
<p>— Miljölagstiftningen skärps och sammanförs i en miljöbalk som tar<br>sig uttryck i vad naturen långsiktigt tål.</p>
<p>— Miljökonsekvenser skall redovisas före vaije beslut som ger större<br>miljöpåverkan.</p>
<p>— Ekonomiska styrmedel skall användas för att driva på utvecklingen<br>till ett bärkraftigt samhälle. Sverige skall även i internationella fora<br>verka för en ökad användning och samordning av ekonomiska<br>styrmedel.</p>
<p>— Principen är att den som förorenar miljön skall betala. Inriktningen<br>skall vara att vaije vara och verksamhet bär sina egna miljökost-<br>nader.</p>
<p>— Företagens och den enskildes ansvarstagande skall underlättas genom<br>miljömärkning, information och utbildning.</p>
<p>— Producenternas ansvar att ta fram varor, som i alla led är miljöan-<br>passade, skall hävdas.</p>
<p>— Återanvändning och återvinning skall främjas.</p>
<p>Miljöpolitiken är en av de fyra stora uppgifterna för regeringsarbetet<br>under mandatperioden. Ekonomiska styrmedel är ett viktigt instrument<br>i en ambitiös och offensiv miljöpolitik. För att underlätta användningen<br>av ekonomiska styrmedel anser regeringen det värdefullt att lägga fast ett<br>antal grundläggande principer för dessa. I denna bilaga avgränsas<br>diskussionen till principer för ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.<br>Utgångspunkten är att dessa i många fell bör användas i kombination<br>med regleringar och andra åtgärder. Ett viktigt komplement till styrmed-<br>len är information om sambanden mellan miljö och ekonomi. Mer<br>information om miljöproblem och samverkan mellan miljö och ekonomi<br>kan underlätta den enskildes ansvarstagande. Därför redovisas i bilagan<br>även åtgärder för att utveckla informationen.</p>
<h3>1 Sambandet mellan miljö och ekonomi</h3>
<p>Ett viktigt krav på den ekonomiska politiken är att den skall leda till en<br>långsiktigt hållbar utveckling. En långsiktig hållbar utveckling kan<br>beskrivas som en utveckling där framtida generationer får ta över en<br>nationalförmögenhet (inkl, miljö- och naturresurser) som är minst lika<br>stor som dagens. Det ekonomiska och sociala systemet måste således<br>byggas så att det är förenligt med grundläggande ekologiska och<br>naturvetenskapliga principer.</p>
<p>Produktion och konsumtion påverkar ofta miljön även för andra än de<br>direkt inblandade, vare sig de är företag eller hushåll. Utsläpp och annan<br>miljöförstöring orsakar samhällsekonomiska kostnader i form av sämre</p>
<p>1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.5.</p>
<p>miljö för människor och sämre förutsättningar för olika typer av<br>ekonomisk verksamhet.</p>
<p>Om enskilda företag och hushåll inte bär ett tillräckligt kostnadsansvar<br>för miljöeffekter de orsakar, leder detta till att konsekvenser för miljön<br>i alltför liten utsträckning vägs in i de faktiska besluten. En teoretiskt<br>ideal lösning är att vaije företag och hushåll själva får bära kostnaderna<br>för de miljöeffekter de orsakar på samma sätt som de får betala för de<br>varor och tjänster de tar i anspråk. För att uppnå största möjliga välfärd<br>behöver således prissystemet utvidgas och kompletteras så att det tar<br>hänsyn även till miljökostnader. Detta kan ske genom ekonomiska<br>styrmedel i form av miljöskatter som motsvarar miljökostnaderna.<br>Andra metoder att minska/förhindra skadliga miljöeffekter är direkta<br>förbud eller kvantitativa regleringar, information, utbildning eller andra<br>typer av ekonomiska styrmedel som miljösubventioner, pantsystem etc.<br>I många fäll kan det vara fördelaktigt att kombinera flera olika typer av<br>styrmedel för att nå ett visst miljömål.</p>
<p>I praktiken är det emellertid inte så lätt att sätta ett pris på miljön. Den<br>grundläggande naturvetenskapliga kunskapen är ofta bristfällig. Det kan<br>finnas problem med att mäta både utsläpp och konsekvenser. Detta är<br>något som komplicerar användningen av både ekonomiska styrmedel och<br>regleringar. Effekter på inkomstfördelningen och den internationella<br>konkurrenskraften liksom höga administrationskostnader måste beaktas<br>i samband med nya styrmedel.</p>
<h5>Skatt eller avgift</h5>
<p>En avgift i statsrättslig mening föreligger i princip endast i de fäll det<br>utgår ett specificerat vederlag för den erlagda penningprestationen. En<br>avgift föreligger även för det fäll penningprestationen tas ut i närings-<br>reglerande syfte och tillförs näringsgrenen i fråga enligt särskilda regler.<br>Exempel på sådana avgifter är de som tas ut som prisregleringsavgifter<br>inom jordbruket och fisket samt den nyligen införda kväveoxidavgiften<br>för större förbränningsanläggningar.</p>
<p>Det förekommer att beteckningen avgift används om en penningpålaga<br>som rätteligen är en skatt, t.ex. ifråga om vissa arbetsgivaravgifter inom<br>socialförsäkringsområdet. När nya pålagor införs skall dock den<br>statsrättligt korrekta beteckningen användas.</p>
<h5>Internationella aspekter</h5>
<p>Miljöproblemen kan i princip indelas i tre grupper efter dess geografiska<br>spridning:</p>
<p>— Globala miljöproblem, som exempelvis klimatförändringar, där<br>miljöeffekterna är helt oberoende av var utsläppen sker.</p>
<p>— Regionala miljöproblem, där utsläppen i vissa länder påverkar miljö-<br>situationen både i det egna landet samt i angränsande länder. I detta<br>fäll kan den marginella miljöskadan vara beroende av var utsläpps-<br>källan är belägen.</p>
<p>— Lokala miljöproblem som exempelvis utsläpp i en sjö eller buller.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.5</p>
<p>Det faktum att världens länder blir alltmer integrerade miljömässigt och<br>ekonomiskt medför att de internationella aspekterna blir allt mer<br>betydelsefulla även inom miljöpolitiken. Hur olika typer av miljöproblem<br>påverkas av det ökande internationella beroendet är naturligtvis i sin tur<br>beroende av om det rör sig om skadliga miljöeffekter på global-,<br>regional- eller lokalnivå.</p>
<p>När det gäller utsläpp i ett land som ger miljöskadliga effekter i ett<br>annat land finns dels utsläpp som exempelvis koldioxid och freon, där<br>skadeverkningarna for vaije enskilt land bestäms av de globala utsläppen,<br>dels utsläpp som exempelvis svavel och kväve som ger betydande<br>regionala skadeverkningar.</p>
<p>Internationell handel innebär att utsläpp av ett visst ämne i ett land ofta<br>bestäms av konsumtionen av varor inom landet som kan innehålla detta<br>ämne och inte av produktionen. I en del fäll är det av praktiska skäl<br>endast produktionen som kan beskattas. Får införandet av en skatt till<br>effekt att produktionen flyttar till ett annat land medan utsläppen från<br>konsumtionen av dessa varor i det egna landet blir oförändrad leder det<br>inte till att den önskvärda reduktionen uppnås.</p>
<p>Vidare sker produkt- och teknikutvecklingen i allt större utsträckning<br>i internationella företagsnät p.g.a. den ökade internationaliseringen av<br>världsekonomin.</p>
<p>Skatter som baseras på nettotillskott av koldioxid eller på utsläpp av<br>freon liksom allmänna olje- eller energiskatter som avser att minska<br>förbrukningen blir långt mer effektiva om de införs parallellt i en stor del<br>av världsekonomin. Sverige bör därför ta miljöpolitiska initiativ och vara<br>pådrivande i olika internationella sammanhang. Eftersom Sverige ligger<br>långt framme på miljöområdet kan vi bidra med värdefulla erfarenheter.</p>
<p>Hänvisningen till internationella aspekter och förhållanden får<br>emellertid inte motivera en allmänt passiv linje på det nationella området.<br>Användning av ekonomiska styrmedel kan i många fäll bidra till<br>väsentliga miljöförbättringar inom Sverige.</p>
<p>Sådana nationella effekter är dock mindre betydelsefulla då det gäller<br>att vidtaga åtgärder mot globalt verkande miljöproblem, som exempelvis<br>att begränsa utsläpp av freon eller nettotillskottet av koldioxid. Ett<br>argument för ensidiga åtgärder, som dock måste prövas mycket noga i<br>vaije enskilt fall, kan vara demonstrationseffekten.</p>
<p>Valet och dimensioneringen av de nationella åtgärderna, när det gäller<br>globala och regionala miljöproblem, måste anpassas med hänsyn till<br>internationella återverkningar. Sverige bör arbeta i internationella fora för<br>att miljöskatter eller andra miljöpolitiska åtgärder genomförs i interna-<br>tionellt samarbete. Därigenom förhindras att de miljöstörande aktiviteter-<br>na omlokaliseras till andra länder. I så fäll äventyras inte sysselsättning<br>och produktion i Sverige samtidigt som miljön sammantaget förbättras.</p>
<p>Ett exempel på detta gäller energibeskattningen där förutom miljömäs-<br>siga hänsyn även fördelningspolitiska och regionala konsekvenser måste<br>beaktas. De eneigiintensiva industrierna är till stor del lokaliserade i<br>Norrland och Beigslagen. Sverige har därför valt att särbehandla vissa<br>konkurrensutsatta verksamheter vid eneigibeskattningen.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.5</p>
<h5>Miljöskatter/avgifter eller regleringar</h5>
<p>Miljöskatter är ofta ett lämpligt medel för att förmå hushåll och företag<br>att beakta miljöeffekter. I en del fall kan dock miljöeffekten vara så<br>skadlig att exempelvis en viss typ av utsläpp helt bör förbjudas. I andra<br>fäll kan en kvantitativ reglering vara att föredra på grund av att den kan<br>vara förhållandevis enkel att kontrollera och administrera. I många fäll<br>kan dock miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel vara att föredra<br>som alternativ eller komplement till kvantitativa regleringar. Ekonomiska<br>styrmedel gör det möjligt att motverka miljöskador på ett kostnadseffek-<br>tivt sätt.</p>
<p>Principen om förorenarens betalningsansvar innebär att förorenaren<br>själv skall bära den samhällsekononomiska kostnad som miljöförstöringen<br>medför. En miljöskatt liksom förbud och kvantitativa regleringar skall<br>enligt denna princip belasta företag och hushåll utan att särskilda<br>kompensationer utgår.</p>
<p>Miljöskatter bör teoretiskt sett utformas så att de för t.ex. ett extra<br>utsläpp motsvarar de samhällsekonomiska kostnaderna för utsläppet.<br>Kostnader i form av miljöpåverkan beaktas då på samma sätt som övriga<br>produktionskostnader. Därmed skapas ekonomiska motiv att undvika<br>skadliga miljöeffekter vid val av produktionsinriktning och produktions-<br>metod. Även köpare av de produkter som belagts med miljöskatter under<br>tillverkningen får ekonomiska motiv att beakta miljökostnaderna eftersom<br>skatten påverkar produktens pris.</p>
<p>En fördel med miljöskatter jämfört med de flesta typer av kvantitativa<br>regleringar är att miljöskatterna verkar mera generellt. Om ett miljöskad-<br>ligt utsläpp skattebeläggs skapar detta ekonomiska motiv för reduktion av<br>utsläppet på alla möjliga sätt och inte bara på det eller de sätt som<br>föreskrivs i en viss kvantitativ reglering. Företagen får således incitament<br>att begränsa utsläppet bl.a. genom inställning och val av maskintyp,<br>genom utveckling av ny teknik för produktion av varan samt genom att<br>utveckla substitut till den aktuella varan. Om miljöskatter läggs på ett<br>visst utsläpp bör det idealt sett omfätta alla sektorer, både nationella och<br>internationella. Vid kvantitativa regleringar finns inga ekonomiska motiv<br>för reduktion av utsläppet under den fästlagda nivån, vilket är fallet om<br>man istället använder ekonomiska styrmedel.</p>
<p>Om man vill begränsa utsläppen, i en situation där tillämpningen av<br>miljöskatter kan vara komplicerad, diskuteras handel med överlåtbara<br>utsläppsrättigheter som ett alternativ till en direkt kvantitativ reglering.<br>Tanken är i princip att man fastställer ett tak för utsläppen inom en viss<br>region och att rättigheter ges ut som precis når upp till det tillåtna taket.<br>Fördelningen av utsläppsrättigheter sköts sedan på en marknad. Det har<br>i praktiken visat sig finnas informations- och administrationsproblem<br>förknippade med utsläppsrättigheter. En av de grundläggande svårigheter-<br>na är att frågan om hur rättigheterna initialt skall fördelas.</p>
<p>Svensk miljölagstiftning tillämpar inte utbytbarhet mellan emissionskäl-<br>lor, utan krav och normer fastställs normalt för vaije utsläppskälla.<br>Miljöskyddskommittén (ME1989:04) arbetar med en översyn av<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.5</p>
<p>miljölagstiftningen. Kommittén har bl.a. i uppdrag att pndersöka om det<br>finns möjlighet att for ett visst område komplettera gällande villkor med<br>riktvärden för miljökvalitet som kopplas till den totala utsläppsmängden<br>för vissa förekommande ämnen och för alla miljöfarliga verksamheter<br>inom området. Det är i detta sammanhang viktigt att kommittén belyser<br>hur utbytbarhet mellan emissionskällor kan tillämpas inom svensk<br>miljölagstiftning.</p>
<h5>Inkomster från miljöskatter</h5>
<p>En viktig del i regeringens ekonomisk-politiska strategi är att gradvis<br>sänka skattetrycket. Inkomster från miljöskatter skall användas för att<br>reducera skatter inom alla de områden där lägre skatter ger en bättre<br>samhällsekonomisk resursanvändning. Skatteuttaget kan därmed i högre<br>grad baseras på aktiviteter som bör dämpas, som skadliga miljöeffekter,<br>och i mindre grad på verksamhet som bör uppmuntras, som arbete och<br>sparande.</p>
<p>Detta gäller särskilt miljöskatter med ett varaktigt skatteunderlag, t. ex.<br>koldioxidskatt. Andra miljöskatter har införts i syfte att på sikt eliminera<br>den negativa miljöpåverkan varvid skatteintäkterna endast blir temporära<br>och därmed endast kan finansiera en temporär sänkning av andra skatter.</p>
<h5>Administrativa kostnader och krav</h5>
<p>Beskattning och ekonomiska styrmedel har i hittills i begränsad utsträck-<br>ning använts inom miljöområdet. Det är naturligt att problem av praktisk<br>och administrativ art uppkommer när skatter införs på nya områden som<br>nu på miljöområdet. För att miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel<br>skall utgöra ett fungerande och framgångsrikt inslag i miljöpolitiken<br>krävs för miljöskatter, liksom för alla andra skatter, att medlen kan<br>administreras och kontrolleras av de administrerande myndigheterna samt<br>uppfättas som rimliga.</p>
<p>En första förutsättning för en miljöskatt är att en lämplig grupp<br>skattskyldiga kan preciseras. Av förenklingsskäl är det önskvärt med ett<br>relativt begränsat antal skattskyldiga. Detta mål kan strida mot målet att<br>skatten skall vara så nära relaterad till den miljöskadliga effekten som<br>möjligt.</p>
<p>En andra förutsättning för en väl fungerande miljöskatt är att under-<br>laget kan preciseras på ett entydigt och ändamålsenligt sätt.</p>
<p>En tredje förutsättning för en miljöskatt är att underlaget kan redovisas<br>och kontrolleras på ett godtagbart sätt. Myndigheterna skall således,<br>liksom vid kvantitativa regleringar, ha möjlighet att kontrollera de<br>skattskyldigas uppgifter om t.ex. kvantiteter av aktuella utsläpp.</p>
<p>Miljöskatter kräver slutligen uppbördsregler som preciserar när och<br>hur skatterna skall betalas. Administrativa kostnader kan omöjliggöra<br>många i övrigt adekvata miljöskatter och kan i andra fäll leda till att<br>miljöskatten måste ges en utformning som framstår vara mindre effektiv<br>om man bortser från administrationskostnaden.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.5</p>
<p>Inför avskaffandet av gränshindren den 1 januari 1993 har inom EG Prop. 1991/92:100<br>ett omfattande arbete bedrivits med att samordna och förenkla de Bil. 1.5<br>indirekta skatterna. Samordningen omfattar skattesystemets utformning<br>såväl vad gäller skattebaser och nivåer som system för uppbörd, kontroll<br>m m. Dessa regler för skatter inom EG måste utgöra utgångspunkten<br>också för det svenska regelsystemets utformning inom bl.a. miljöområ-<br>det.</p>
<h3>2 Internationellt samarbete</h3>
<p>Sverige har sedan lång tid tillbaka arbetat med att minska miljöfarliga<br>utsläpp. Successivt har allt hårdare miljökrav ställts på nationell<br>produktion och konsumtion. Miljöskatter har införts. Detta har resulterat<br>i att, utsläpp i andra länder i vissa fäll, är ett större problem för Sverige<br>än de inhemska utsläppen.</p>
<p>Miljöpolitikens största utmaning är de regionala och globala gränsöver-<br>skridande miljöproblemen. Dessa problem styrs till stor del av tre<br>"strömmar": vattenströmmar, luftströmmar och handelsströmmar. Det<br>finns inga nationella gränser för vatten- och luftströmmar och målet är<br>att reducera det som finns kvar av gränser beträffande handel.</p>
<p>Det bör i detta sammanhang särskilt noteras, att det inom internationel-<br>la fora som OECD, UNCTAD och GATT pågår ett intensivt arbete med<br>att utveckla tolkningen av den allmänna undantagsklausulen i frihandels-<br>avtalet vad gäller skydd för yttre miljö och hälsa. Diskussionen syftar till<br>att ge större handlingsutrymme för legitima miljöåtgärder som påverkar<br>handelsflöden, samtidigt som dold protektionism i form av miljökrav kan<br>undvikas. Internationella miljöregler för handeln skall eftersträvas.</p>
<p>Integrationen av världsekonomin och miljöproblemens karaktär innebär<br>att flera miljömål och medel i miljöpolitiken bäst utformas gemensamt<br>med andra länder. Ökad internationell samordning av åtgärder är<br>nödvändig för att finna kostnadseffektiva lösningar av miljöproblemen<br>och medverka till att undvika konkurrenssnedvridningar inom internatio-<br>nellt konkurrensutsatta näringar. En viktig uppgift i svensk miljöpolitik<br>är därför att aktivt söka samarbeta med andra länder om en generellt hög<br>skyddsnivå för miljön vad gäller såväl farliga ämnen i produkter som<br>direkta utsläpp från produktion. I detta sammanhang erinras om<br>regeringsförklaringens uttalande att högsta tillämpade ambitionsnivå skall<br>gälla på miljöområdet.</p>
<h5>Principiellt om kostnadseffektiva internationella miljöavtal</h5>
<p>Även om alla länder använder kostnadseffektiva styrmedel nationellt för<br>att nå miljömålen leder inte detta nödvändigtvis till en internationellt<br>kostnadseffektiv lösning. För att uppnå detta måste utsläppsreduktioner<br>etc vara störst i de länder där kostnaderna för dessa är låga. Teoretiskt<br>bör marginalkostnaderna för att reducera utsläpp med globalt verkande<br>miljöeffekter (växthusgaser och ozonuttunnande substanser) vara lika i<br></p>
<p>alla länder och motsvara den marginella miljöskadan. I praktiken torde<br>dock detta vara svårt att uppnå.</p>
<p>Kostnaderna för att reducera miljöskadliga utsläpp varierar i mycket<br>hög grad mellan olika länder. Detta gäller även länder på samma<br>"utvecklingsnivå", t.ex. OECD-ländema. Sverige har, enligt OECD-<br>studier, tillsammans med Noige och Schweiz, världens högsta maiginal-<br>kostnader för att reducera koldioxidutsläpp. Orsaken till skillnaden i<br>marginalkostnader är, i detta fall, framför allt att energisystemen och<br>flexibiliteten inom/mellan dessa varierar men också att åtgärder redan<br>genomförts i olika utstäckning. Det är ofta så att de länder som investerat<br>mest i att reducera miljöskadliga utsläpp från t. ex. energisektorn, har de<br>högsta marginalkostnaderna för framtiden.</p>
<p>Flera internationella miljöavtal Sverige ingått innebär att alla deltagan-<br>de länder förpliktigar sig att reducera sina utsläpp procentuellt lika<br>mycket i förhållande till utsläppen ett visst basår. Dessa avtal är oftast<br>inte kostnadseffektiva dels på grund av att kostnader för utsläppsreduktio-<br>ner varierar mellan olika länder, dels på grund av att miljövinsterna är<br>avhängiga av var utsläppsreduktioner sker d.v.s länder påverkas olika till<br>följd av bl.a. luftströmmar samtidigt som naturen har olika kritiska<br>belastningsgränser i skilda regioner. Målet med avtalen har varit att<br>"komma igång" med åtgärder. När avtalen skall revideras och nya<br>förhandlas fram är det viktigt att de leder till kostnadseffektiva och<br>flexibla lösningar. Om så inte sker kan det bli problem för länder, med<br>en utvecklad miljöpolitik, att kunna ratificera konventioner och andra<br>internationella miljöavtal på grund av de höga kostnaderna.</p>
<p>Forskning och internationellt arbete inom bl. a. OECD har de senaste<br>åren visat på möjligheter att åstadkomma mer kostnadseffektiva miljöav-<br>tal. Studier har visat på en stor potential för kostnadsbesparingar, om<br>ökat utrymme för marknadstänkande ges i miljöpolitiken. Det är<br>nödvändigt att ge förorenaren större flexibilitet i valet mellan olika<br>åtgärder för att nå miljökraven.</p>
<p>En särskild aktionsgrupp inom Helsingforskommissionen (HELCOM)<br>upprättades av statsministrarna kring Östersjön vid ett möte i Ronneby<br>i september 1990. Aktionsgruppen skall i april redovisa ett samlat<br>åtgärdsprogram för att rena Östersjön. Gruppen kommer att identifiera<br>de 100 värsta utsläppskälloma och komma med förslag om kostnadseffek-<br>tiva lösningar. Sverige bör vid behandlingen av rapporten och i det<br>fortsatta HELCOM-arbetet aktivt verka för att kostnadseffektiva<br>styrmedel används.</p>
<h5>EG och miljöpolitiska styrmedel</h5>
<p>Den nyligen genomförda skattereformen innebär att vissa av de punkt-<br>skatter som inte är förenliga med EG-principema slopas. De återstående<br>punktskatterna som inte är förenliga med EG:s principer slopas i<br>samband med ett medlemskap, med hänsyn till eventuella övergångsreg-<br>ler. Utöver anpassningen till EG är huvudmotivet för detta en strävan att<br>förenkla skattesystemet.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.5</p>
<p>EG-kommissionen har utformat konkreta förslag till miljöpolitiska<br>styrmedel.</p>
<p>En viktig slutsats man kan dra av detta arbete är att man måste skilja<br>på miljöskatter avseende produkter respektive miljöskatter på utsläpp.</p>
<p>Vidare innebär EG:s arbete att punktskatter får inte hindra det fria<br>varuflödet eller innebära att skattemässiga gränser mellan länderna<br>bibehålls. De punktskatter som förutsätts kunna behållas är endast sådana<br>som är utformade så att de inte kräver gränskontroll eller på annat sätt<br>stör varuhandeln enligt EG:s regler. Utsläpp av föroreningar, liksom i<br>viss utsträckning konsumtionsvaror, bör däremot kunna beskattas på<br>nationell basis under förutsättning att det kan ske utan gränskontroller.</p>
<p>I överensstämmelse, med den ordning som lagts fäst inom EG för de<br>indirekta skatterna, bör för svensk del inriktningen på miljöområdet<br>därför vara att inte införa sådana punktskatter på produkter som innebär<br>att skatt debiteras vid import eller avlyfts vid export eller på annat sätt<br>ger upphov till gränskontroller. Inriktningen bör istället vara en<br>produktbeskattning harmoniserad med EG-reglema eller också att införa<br>utsläppsrelaterade skatter eller avgifter, förutsatt att dessa ger avsedd<br>effekt på miljön och är praktiskt genomförbara. Vid utformningen av<br>utsläppsrelaterade punktskatter bör särskild hänsyn tas till internationellt<br>konkurrensutsatta sektorer. Sverige skall spela en pådrivande roll i det<br>europeiska miljövårdsarbetet.</p>
<h3>3 Viktigare ekonomiska styrmedel i Sverige</h3>
<p>En mer målmedveten miljöaktivitet på skatteområdet började på allvar<br>under 1980-talet. Energiskatterna på olika energislag höjdes med hänsyn<br>tagen till bl.a. miljöskadligheten.</p>
<p>1984 infördes vissa avgifter på gödselmedel och bekämpningsmedel.<br>Syftet med dessa avgifter var delvis milj obetingade.</p>
<p>1986 differentierades bensinskatten så att oblyad bensin fick en lägre<br>skatt än blyad. Därigenom skapades motiv till att dels gå över till oblyad<br>bensin för bilar som kan drivas med båda kvaliteterna, dels till att<br>tidigare byta till bil som drivs med blyfri bensin.</p>
<p>För att uppmuntra till en förtida övergång till katalytisk avgasrening<br>reducerades bilaccisen för nya bilar av 1987 och 1988 års modeller om<br>dessa var försedda med katalytisk avgasrening. Från och med 1989 års<br>modeller är katalytisk avgasrening obligatorisk. Detta är ett exempel på<br>hur ett förbud kan kompletteras med ett ekonomiskt styrmedel i form av<br>en subvention för att tidigarelägga och därmed förstärka effekten.</p>
<p>Sedan 1989 finns en miljöskatt på inrikes flygtrajik som utgår med 12<br>kr. per kg kväveoxider och kolväten. Skatten har bidragit till att<br>Linjeflyg bytt brännkammare i Fokker F 28-motorema, vilket minskat<br>kolväteutsläppen med ca 90 %. Utsläppen av koloxid har minskat med<br>närmare 75 %.</p>
<p>I samband med skattereformen infördes mervärdeskatt på energi.<br>Punktskatterna sänktes med 50 % och ersattes delvis av koldioxidskatt<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.5</p>
<p>och svavelskatt. Samtidigt beslutades om en differentiering av energiskat-<br>ten på oljeprodukter i syfte att framför allt stimulera användningen av ur<br>miljösynpunkt bättre dieselkvaliteter. Dessa miljöskatter infördes i<br>huvudsak den 1 januari 1991. Koldioxidskatten tas ut på olja, kol,<br>naturgas, gasol och bensin och motsvarar 25 öre per kg utsläppt<br>koldioxid. En motsvarande skatt på koldioxid har integrerats i miljöskat-<br>ten på flyg.</p>
<p>Svavelskatten tas ut med 30 kr. per kg svavel i kol och torv och med<br>27 kr per m<sup>3</sup> olja för vaije tiondels viktprocent svavel i oljan.</p>
<p>Den höjda energibeskattningen ökar intresset för olika typer av energi-<br>sparande. Koldioxidskatten ger motiv för att gå över till eneigislag med<br>låga utsläpp av koldioxid. Svavelskatten leder till övergång från<br>högsvavliga till mer lågsvavliga kvaliteter av olja och andra energislag<br>liksom till reningsåtgärder. Det kan nämnas att sedan förslaget om<br>svavelskatt presenterats har utbudet av lågsvavliga oljor ökat så att det<br>nu också finns tjockolja i kvaliteter med mycket låga svavelhalter.</p>
<p>Riksdagen har också beslutat om en miljöavgift på utsläpp av kväve-<br>oxider från större förbränningsanläggningar som infördes den 1 januari<br>1992. Samtliga dessa miljöskatter/avgifter har ett styrande syfte.</p>
<p>Den avgift på utsläpp av kväveoxider från energianläggningar som<br>gäller från och med den 1 januari 1992 blir den första avgift i Sverige<br>som baseras på mätning av de faktiska utsläppen. Eftersom installation<br>av mätutrustning inte kan krävas för mindre energianläggningar är<br>avgiften begränsad till de totalt ca 200 anläggningar som har en tillförd<br>effekt på minst 10 megawatt och en energiproduktion som överstiger 50<br>gigawattimmer per år. Avgiften uppgår till 40 kr. per kg utsläpp räknat<br>som kvävedioxid. För att inte snedvrida konkurrensen återförs intäkterna<br>från avgiften till kollektivet av betalningsskyldiga. Därmed missgynnas<br>inte stora anläggningar, vilka ur miljösynpunkt oftast är att föredra då de<br>är energieffektivare och klarar högre reningskrav. Aterföringen sker på<br>basis av producerad energimängd. Detta system ger incitament dels till<br>en effektivisering av energiproduktionen, dels till en minimering av<br>kväveoxidutsläppen.</p>
<p>Från och med 1993 års modeller kommer nya personbilar, lastbilar<br>och bussar att indelas i tre miljöklasser. De personbilar som uppfyller<br>särskilda miljökrav erhåller en rabatt på försäljningsskatten medan<br>personbilar som enbart uppfyller baskraven får höjd försäljningsskatt.<br>Avsikten är att på detta sätt stödja introduktionen av teknik som ger lägre<br>avgasutsläpp. För tunga lastbilar och bussar införs försäljningsskatt, utom<br>för de fordon som uppfyller kraven för den bästa miljöklassen.</p>
<p>För närvarande tas bensinskatt ut med 80 öre per liter för sådan etanol<br>som är avsedd för motordrift. I syfte att möjliggöra försöksverksamhet<br>i tillräckligt stor utstäckning — framför allt etanoldrivna bussar i<br>storstadstrafik — har skatten slopats på oblandad etanol som används för<br>drift av motorfordon.</p>
<p>Energiskatt tas idag inte ut för elproduktionsanläggningar med mindre<br>än 100 kW installerad effekt såvida inte producenten yrkesmässigt<br>distribuerar elkraften. Vindkraftverk producerar mindre elenergi än</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.5</p>
<p>vattenkraftverk med samma generatoreffekt. För att inte missgynna<br>vindkraftproduktionen höjdes skattepliktsgränsen till 500 kW för<br>vindkraftverk från 1 januari 1992.</p>
<h3>4 Riktlinjer för ekonomiska styrmedel inom<br>miljöpolitiken</h3>
<p>En långsiktigt hållbar utveckling är ett viktigt mål för regeringens politik.<br>Miljöhänsyn måste prägla samhällets utveckling. Samtidigt är det<br>nödvändigt att avväga miljöpolitikens faktiska inriktning och åtgärdernas<br>utformning mot andra politiska mål.</p>
<p>Regeringen eftersträvar en politik som gör det möjligt att nå miljö-<br>målen på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.</p>
<p>De miljöskatter och avgifter som införts i Sverige har haft som syfte<br>att bidra till långsiktiga förändringar för att förbättra miljön. Flera av<br>styrmedlen har inriktats på de globala och gränsöverskridande förorening-<br>arna, där Sverige ingått internationella avtal. Regeringen anser att<br>ytterligare steg i förändringsprocessen bör ske genom att Sverige i<br>kommande internationella förhandlingar aktivt skall verka för flexibla<br>överenskommelser, baserade på kostnadseffektiva utsläppsbegränsningar<br>globalt och regionalt.</p>
<p>Genom skattereformen lades grunden till en mera miljöanpassad<br>inriktning av skattesystemet. Skatteuttaget kom att i högre mån baseras<br>på aktiviteter som man vill reducera, t.ex. skadliga miljöeffekter, i syfte<br>att minska beskattningen av aktiviteter som bör främjas som arbete och<br>sparande. Regeringen skall så långt det är möjligt ta vara på möjligheter-<br>na att ytterligare ändra beskattningen i denna riktning.</p>
<p>Det är regeringens uppfattning att miljöräkenskapsutredningens arbete<br>lagt en god grund för att vidareutveckla informationen om sambanden<br>mellan miljö och ekonomi. Regeringen anser att förbättrad information<br>bidrar till att förverkliga de miljöpolitiska målen och till att vidtagna<br>åtgärder kan utvärderas på ett effektivt sätt.</p>
<p>Miljöskatter, andra ekonomiska styrmedel samt regleringar skall<br>avvägas så att företag och hushåll beaktar miljökostnaderna på samma<br>sätt som övriga kostnader. En utvärdering av redan införda ekonomiska<br>styrmedel skall göras. Regeringen avser att återkomma i 1992 års<br>kompletteringsproposition med en mer preciserad helhetsstrategi avseende<br>ekonomiska styrmedels praktiska användning i miljöpolitken.</p>
<h5>Grundläggande principer</h5>
<p>Användningen av ekonomiska styrmedel skall genomföras utifrån de<br>principer som här diskuterats och som sammanfattningsvis innebär:</p>
<p>— Den konkreta tillämpningen av miljöpolitiken och åtgärderna skall<br>regelbundet utvärderas och omprövas utifrån förbättrad kunskap om<br>bl.a. sambanden mellan miljö och ekonomi.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.5</p>
<p>10</p>
<p>— I den utsträckning som miljöskatter medför ökade inkomster till<br>staten, skall detta ske inom ramen för ett sänkt skattetryck.</p>
<p>— Sverige bör engagera sig aktivt i det internationella miljösamarbetet<br>och fortsätta att vara pådrivande vad gäller införandet av effektiva<br>styrmedel i syfte att motverka utsläpp som leder till globala och<br>regionala miljöproblem. Sverige bör vidare verka för att de<br>internationella avtalen ges en sådan utformning att åtgärder genom-<br>förs där de är mest kostnadseffektiva.</p>
<p>Bland de åtgärder som regeringen avser att vidta kan nämnas följande:</p>
<p>Mi ljöräkenskaper</p>
<p>Under 1990 tillsattes miljöräkenskapsutredningen (MIR) för att undersöka<br>möjligheterna att komplettera nationalräkenskaperna med miljö- och<br>naturresursräkenskaper. Utredningen redovisades i maj 1991 och<br>förslagen gäller i huvudsak:</p>
<p>— Fysiska räkenskaper. Uppdrag till statistiska centralbyrån (SCB) att<br>utveckla fysiska räkenskaper, samt att förbättra och komplettera<br>miljöstatistiken.</p>
<p>— Monetära räkenskaper. Uppdrag till konjunkturinstitutet (Kl) att<br>redovisa de viktigaste sambanden mellan miljö och ekonomi, samt att<br>ansvara för forskning och utveckling kring monetära räkenskaper.</p>
<p>Utredningen har fått synpunkter från ett femtiotal remissinstanser,<br>varav de flesta har en positiv syn på utredningens analys och grundläg-<br>gande förslag. Flera instanser vill dock utvidga räkenskaperna till fler<br>områden än de utredningen föreslagit. Några instanser är tveksamma till<br>de monetära räkenskaperna.</p>
<p>Regeringen avser att ge konjunkturinstitutet uppdraget att utveckla<br>metoder och modeller för att redovisa de viktigaste sambanden mellan<br>miljö och ekonomi. En särskild samarbetsgrupp bör bildas med uppgift<br>att stödja och påverka arbetet. Statistiska centralbyrån bör få ansvar för<br>att utveckla miljöräkenskaper, samt att förbättra och komplettera<br>miljöstatistiken.</p>
<p>Möjligheter till ytterligare ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet</p>
<p>Det är angeläget att utforma effektiva styrmedel för att minska avfälls-<br>volymema och avfallets miljöfarliga innehåll. Samtidigt bör principen om<br>förorenarens ansvar stärkas.</p>
<p>En särskild arbetsgrupp kommer att klarlägga effekterna av en införd<br>avfällsskatt och därvid pröva dess lämplighet som kostnadseffektivt<br>styrmedel för att minska avfällsvolymema och främja avfällssortering.</p>
<p>Arbetsgruppen skall beakta de åtgärder som redan har genomförts eller<br>kommer att genomföras i kommunerna. Regeringen kommer under våren<br>att behandla förslagen från förpackningsutredningen (SOU 1991:76).<br>Även detta skall beaktas.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1.5</p>
<p>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991</p>
<p>11</p>
<p>Innehållsförteckning</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>Finansplanen</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 1</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Mål för en ny politik</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Den ekonomisk-politiska strategin</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Det första steget - åtgärder hösten 1991</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Det andra steget - finansplanen 1992</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Politiken på längre sikt</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Effekter av politiken</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Den ekonomiska utvecklingen 1991-1993</p></td><td>
<p>23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Avslutning</p></td><td>
<p>27</p></td></tr>
</table>
<p>Statsbudgeten och särskilda frågor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Statsbudgeten budgetåren 1991/92 och 1992/93</p></td><td>
<p>29</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Underliggande budgetutveckling</p></td><td>
<p>38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Budgetunderskott och statsskuld</p></td><td>
<p>38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Styrning av statsförvaltningen och de finansiella<br>förutsättningarna for myndigheterna</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Statliga betalningar och postgirot</p></td><td>
<p>57</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>EES-avtal</p></td><td>
<p>65</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Redovisning av verksamheten med statliga garantier m.m.<br>för budgetåret 1990/91</p></td><td>
<p>67</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Lönenivån i anslagsberäkningarna</p></td><td>
<p>70</p></td></tr>
</table>
<p>Hemställan</p>
<p>71</p>
<h5>Bilagor</h5>
<p>Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget</p>
<p>Bilaga 1.2 Utdrag ur riksrevisionsverkets inkomstberäkning</p>
<p>Bilaga 1.3 Vissa tabeller rörande den statsfinansiella<br>utvecklingen m.m.</p>
<p>Bilaga 1.4 Fördelningseffekter</p>
<p>Bilaga 1.5 Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken</p>
<p>Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992</p>
<p>1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1. Innehåll</p>
<h3>Bilaga 2 till budgetpropositionen 1992</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-135.png" style="width:36pt;height:20pt;"/>
<h2>Kungliga hov- och slottsstaterna</h2>
<h3>(första huvudtiteln)</h3>
<p>Prop.</p>
<p>1991/92:100</p>
<p>Bil. 2</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991</p>
<p>Föredragande: statsrådet Davidson</p>
<h3>Anmälan till budgetpropositionen 1992</h3>
<h3>A. Kungliga hovstaten</h3>
<h4>A 1. Hans Maj:t Konungens och det Kungliga Husets hovhåll-<br>ning</h4>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>18475000</p>
<p>20450000</p>
<p>23500000</p>
<p>Från anslaget bekostas statschefens officiella funktioner. Bl.a. avlönas ca<br>45 anställda inom hovförvaltningen.</p>
<p>Utöver det på statsbudgeten upptagna anslagsbeloppet har regeringen i<br>regleringsbrev medgivit att anslaget får överskridas med 3 milj.kr. under<br>budgetåret 1991/92 med hänsyn till den planerade omfattningen av stats-<br>besök m.m.</p>
<p>Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår till 23,5 milj.kr.</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga Husets hovhållning<br>för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 23 500 000 kr.</p>
<p>1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 2</p>
<h3>B. Kungliga slottsstaten</h3>
<h4>B 1. De Kungliga slotten: Driftkostnader</h4>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 2</p>
<p>1990/91</p>
<p>1991/92</p>
<p>1991/92</p>
<p>1992/93</p>
<p>Utgift</p>
<p>Anslag</p>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdesskatt</p>
<p>Förslag</p>
<p>29268000</p>
<p>23212000</p>
<p>23179000</p>
<p>26150000</p>
<p>De kungliga slotten räknas till Sveriges förnämsta kulturminnesobjekt.</p>
<p>Stockholms slott används av kungen och inrymmer representationslokaler<br>och kontor. 1 Stockholms slott finns bl.a. riksmarskalksämbetet, ståthålla-<br>rämbetet, husgerådskammaren och Bernadottebiblioteket. Vissa delar av<br>slottet visas även för allmänheten. En del av Drottningholms slott används<br>av kungen och hans familj som bostad och en annan del visas för allmän-<br>heten. Ulriksdals slott har delvis upplåtits till kansli för Världsnaturfonden<br>men har även öppnats för allmänheten och används för utställningar. I<br>anslutning till slottet finns en utställningslokal för drottning Kristinas krö-<br>ningsvagn och i det s.k. Orangeriet finns ett skulpturmuseum. Haga slott<br>används av regeringen som bostad för prominenta gäster från utlandet.<br>Gripsholms slott utnyttjas som museum och för utställning av en del av<br>svenska statens porträttsamling. Strömsholms slott visas för allmänheten.<br>För användningen av hela Strömsholms kronoegendom finns en samarbets-<br>grupp, tillkallad av länsstyrelsen i Västmanlands län med representanter för<br>bl.a. byggnadsstyrelsen, domänverket, kommunen och landstinget samt<br>Ridfrämjandet. Rosersbergs slott disponeras till större delen av statens rädd-<br>ningsverk. De två övervåningarna i slottet har dock fått behålla sin ur-<br>sprungliga karaktär och visas för allmänheten. Tullgarns slott är upplåtet för<br>visning.</p>
<p>Från detta anslag avlönas ca 75 anställda, varav ca 25 i park- och träd-<br>gårdsvård och tolv för lokalvård. Härtill kommer drygt 25 personer med<br>uppdrag av deltids- och bisysslekaraktär. Från anslaget betalas även andra<br>driftkostnader för de kungliga slotten utom rent fastighetsunderhåll.</p>
<p>Riksmarskalksämbetet har — i anslutning till en framställning från ståt-<br>hållarämbetet — hemställt att 28 325 000 kr. anvisas för driften av de<br>kungliga slotten under nästa budgetår. Installation och underhåll av larman-<br>läggningar liksom skyddet av den kungliga familjen medför ökade kostna-<br>der. Även i övrigt ökar kostnaderna för verksamheten. Ståthållarämbetet<br>anser det rimligt att detta anslag budgeteras på ett sätt som motsvarar fak-<br>tiska behov och faktisk förbrukning.</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har under året lämnat synpunkter på redovis-<br>ningen av verksamheten inom ståthållarämbetets verksamhetsområde.<br>Ståthållarämbetet avser att under innevarande budgetår ta initiativ till en<br>mera samlad redovisning i linje med de synpunkter som RRV lämnat.</p>
<p>Sammanställning</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 2</p>
<p>1991/92 Beräknad ändring</p>
<p>exkl. 1992/93</p>
<p>mervärdesskatt --------------------</p>
<p>Föredraganden</p>
<p>Anslag</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>21 331000</p></td><td>
<p>+ 2 971000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(därav lönekostnader)</p></td><td>
<p>(18 700000)</p></td><td>
<p>( + 2721000)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokalkostnader</p></td><td>
<p>3 183000</p></td><td>
<p>—</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter</p></td><td>
<p>24514000</p></td><td>
<p>+ 2 971000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgår:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppbördsmedel</p></td><td>
<p>1 335000</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa anslag</p></td><td>
<p>23179000</p></td><td>
<p>+ 2971000</p></td></tr>
</table>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Mitt förslag till medelsberäkning framgår av sammanställningen. Den in-<br>nebär att jag har gjort en pris- och löneomräkning av anslaget. Vidare har jag<br>räknat upp anslaget med 2 milj.kr. med hänsyn till att ståthållarämbetet från<br>byggnadsstyrelsen tar över kostnadsansvaret för verksamhetsanknutna lo-<br>kalåtgärder m.m. samt för vissa säkerhetshöjande åtgärder. Jag har också<br>med tillfredsställelse noterat ståthållarämbetets initiativ med anledning av<br>RRV:s synpunkter.</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till De Kungliga slotten: Driftkostnader för budgetåret 1992/93<br>anvisa ett förslagsanslag på 26 150 000 kr.</p>
<h4>B 2. Kungliga husgerådskammaren</h4>
<p>1990/91 Utgift 8 847000</p>
<p>1991/92 Anslag 9059000</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.</p>
<p>mervärdesskatt 9049000</p>
<p>1992/93 Förslag 10600000</p>
<p>Husgerådskammarens uppgift är att svara för underhåll och vård av de<br>konstverk, möbler och andra inventarier i de kungliga slotten som tillhör<br>staten men disponeras av kungen, att vetenskapligt bearbeta samlingarna<br>samt att genom skrifter och visningsverksamhet presentera samlingarna för<br>allmänhet och forskare. Dessutom förvaltar husgerådskammaren de Berna-<br>dotteska familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthantverk<br>samt administrerar Bernadottebiblioteket. Slutligen hjälper husgerådskam-<br>maren till vid tillfällig möblering för representation o.dyl.</p>
<p>Av medel från detta anslag avlönas ca 30 anställda.</p>
<p>I samband med anslagsframställningen for budgetåret 1989/90 lade hus-<br>gerådskammaren fram en långtidsplan för en upprustning under perioden<br>1989-1999, som skulle ge kammaren möjlighet att hålla en godtagbar kon-<br>troll över samlingarnas kondition och resurser för de mer akuta vårdinsat-<br>serna. Husgerådskammaren har därefter tillförts ökade resurser för detta<br>ändamål.</p>
<p>I anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 begär nu husgerådskam-<br>maren inom ramen för långtidsplaneringen ytterligare resursförstärkningar.<br>Vidare föreslår husgerådskammaren att särskilda medel anvisas för nyan-<br>skaffning av möbler, textilier m.m. samt för förbättrade vårdinsatser av de<br>Bernadotteska familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthant-<br>verk.</p>
<p>Riksmarskalksämbetet tillstyrker husgerådskammarens framställning<br>om ett anslag för budgetåret 1992/93 på 13 189 000 kr., varav 900 000 kr. i<br>engångsanslag.</p>
<p>Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Bil. 2</p>
<p>Sammanställning</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>1991/92<br>exkl.<br>mervärdesskatt</p></td><td>
<p>Beräknad ändring<br>1992/93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föredraganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td colspan="2"></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>9145000</p></td><td>
<p>+ 1551000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(därav lönekostnader)</p></td><td>
<p>(8051000)</p></td><td>
<p>(+1451000)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgår:</p></td><td colspan="2"></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppbördsmedel</p></td><td>
<p>96000</p></td><td>
<p>—</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa anslag</p></td><td>
<p>9049000</p></td><td>
<p>+ 1551000</p></td></tr>
</table>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Min bedömning av medelsbehovet framgår av sammanställningen i det<br>föregående. Utöver pris- och löneomräkning beräknar jag en ökning av<br>anslaget med 0,8 milj.kr. Det får ankomma på husgerådskammaren att<br>närmare avgöra hur de ökade resurserna bäst skall användas. När det gäller<br>vården av de Bernadotteska familjestiftelsernas samlingar är jag inte beredd<br>att föreslå några ändrade finansieringsformer.</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Kungliga husgerådskammaren för budgetåret 1992/93 an-<br>visa ett förslagsanslag på 10 600 000 kr.</p>
<p>Register</p>
<p>Sid.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 2</p>
<p>Anslag kr.</p>
<p>A. Kungliga hovstaten</p>
<p>1. Hans Maj :t Konungens och det<br>Kungliga Husets hovhållning</p>
<p>B. Kungliga slottsstaten</p>
<p>2. De Kungliga slotten:<br>Driftkostnader</p>
<p>3. Kungliga husgerådskammaren</p>
<p>23 500000</p>
<p>26150000</p>
<p>10600000</p>
<p>36750000</p>
<p>Totalt för Kungliga hov- och slottsstaterna</p>
<p>60250000</p>
<p>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991</p>
<h3>Bilaga 3 till budgetpropositionen 1992</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-136.png" style="width:44pt;height:19pt;"/>
<h2>Justitiedepartementet</h2>
<h4>(andra huvudtiteln)</h4><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-137.png" style="width:38pt;height:22pt;"/>
<h4>Prop.</h4>
<h4>1991/92:100</h4>
<h4>Bilaga 3</h4>
<p>ÖVERSIKT</p>
<p>Justitiedepartementet svarar för beredning av lagstiftningsärenden på<br>många områden. Den 1 december 1991 överfördes hyreslagstiftningen till<br>justitiedepartementet från det dåvarande bostadsdepartementet.</p>
<p>Till justitiedepartementet hör huvudparten av domstolsväsendet samt<br>åklagarväsendet, rättshjälpen, de allmänna advokatbyråerna och kriminal-<br>vården. Sedan den 1 december 1991 hör aven polisen till departementets<br>verksamhetsområde. Inom departementets område faller också den<br>verksamhet som utövas av justitiekanslem, datainspektionen,<br>brottsförebyggande rådet och brottsskadenämnden. Bokföringsnämnden<br>är också en myndighet som hör till justitiedepartementets område, men<br>frågor om anslag till nämnden redovisas numera under VII:e huvudtiteln<br>(finansdepartementet).</p>
<p>Utgifterna inom justitiedepartementets område beräknas under<br>budgetåret 1992/93 komma att öka med 2 024,1 milj.kr. till 17 849,4<br>milj. kr.</p>
<h5>Utvecklingen inom rättsväsendet</h5>
<p>Huvuddelen av verksamheten på justitiedepartementets område avser<br>uppgifter som direkt eller indirekt regleras genom lagstiftning.<br>Domstolarna och myndigheterna har begränsade möjligheter att själva<br>påverka verksamhetens omfattning.</p>
<p>Den verksamhet som avser samhällets åtgärder mot brott och som tar<br>en betydande del av rättsväsendets resurser i anspråk bestäms till stor del<br>av brottsutvecklingen och inom de olika delområdena av sådana faktorer<br>som antalet anmälda brott, mängden mål och deras svårighetsgrad samt</p>
<p>1 Riksdagen 199H92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 3</p>
<p>inom kriminalvården av antalet utdömda frihetsstraff och strafftidernas<br>längd. Arbetet inom rättsväsendet hänger på detta område mycket intimt<br>samman. I huvudsak kan det sägas gå en rak linje när det gäller åtgärder<br>mot brott från polis, via åklagare och domstolar till kriminalvård.<br>Brottsutvecklingen är stigande och arbetsbelastningen ökar. Motsvarande<br>gäller för domstolarnas del mål och ärenden från de många områden som<br>faller utanför lagföringen av brott.</p>
<h5>Domstolsväsendet</h5>
<p>Domstolsverket har under år 1991 gett in fördjupad anslagsframställning<br>avseende budgetperioden 1992/93 - 1994/95. Med hänsyn till förväntade<br>förändringar i domstolsverksamheten, bl.a. till följd av domstolsutred-<br>ningens arbete, får domstolsväsendet nu en endast tvåårig budgetram.<br>Domstolsväsendet tillförs medel som kompensation för vissa<br>ofmansierade kostnader och för volymförändringar.</p>
<h5>Åklagarväsendet</h5>
<p>Åklagarväsendet går in i det andra året i den pågående treåriga budget-<br>perioden. Ytterligare medel tillförs som kompensation för ofinansierade<br>kostnader.</p>
<h5>Polisen</h5>
<p>En mål- och resultatorienterad styrning införs successivt för polisens del.<br>Intagningen av aspiranter på polishögskolan ökas.</p>
<h5>Kriminalvården</h5>
<p>Rationaliseringar inom kriminalvården beräknas uppgå till drygt 31 milj,<br>kr. Omkring 20 milj. kr. återförs till kriminalvården för effek-<br>tivetetsbefrämjande åtgärder inom ekonomiadministrationen och<br>utbyggnad av behandlingsprogram för narkotikamissbrukare på krimi-<br>nalvårdsanstaltema. Det återförda beloppet skall vidare tas i anspråk för<br>en utvidgning av försöket med samhällstjänst till hela landet och för<br>frivårdens arbete med kontraktsvård.</p>
<h5>Rättshjälpen</h5>
<p>Åtgärder aviseras för att begränsa rättshjälpskostnadema.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>Sammanfattning</h5>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Förändringarna inom justitiedepartementets område i förhållande till<br>budgetåret 1991/92 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges<br>i milj. kr.</p>
<p>Anvisat<sup>1</sup> Förslag Förändr.</p>
<p>1991/92 1992/93</p>
<p>Andra huvudtiteln</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>A. Justitiedepartementet m.m.</p></td><td>
<p>124,2</p></td><td>
<p>136,3</p></td><td>
<p>12,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B. Polisväsendet</p></td><td>
<p>8 938,2<sup>2</sup></p></td><td>
<p>10 254,1</p></td><td>
<p>1 315,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C. Åklagarväsendet</p></td><td>
<p>496,4</p></td><td>
<p>529,6</p></td><td>
<p>33,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D. Domstolsväsendet</p></td><td>
<p>2 229,3</p></td><td>
<p>2 466,7</p></td><td>
<p>237,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E. Kriminalvården</p></td><td>
<p>2 941,8<sup>3</sup></p></td><td>
<p>3 312,3</p></td><td>
<p>370,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F. Rättshjälp m.m.</p></td><td>
<p>772,5</p></td><td>
<p>938,6</p></td><td>
<p>166,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>G. Övriga myndigheter</p></td><td>
<p>50,9</p></td><td>
<p>56,2</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>H. Diverse</p></td><td>
<p>272,0</p></td><td>
<p>155,6</p></td><td>
<p>- 116,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa för justitiedepar-</p></td><td>
<p>15 8'/5,3</p></td><td>
<p>17 849,4</p></td><td>
<p>2 024,1</p></td></tr>
</table>
<p>tementet</p>
<p>'Beloppen i denna kolumn är momsreducerade.</p>
<p><sup>2</sup>Beloppet avser anslag till polisväsendet under XIII:e huvudtiteln (civildepartementet).<br>Beloppet innfattar inte vad som har anvisats på tilläggsbudget I för budgetåret<br>1991/92.</p>
<p>^Beloppet innefattar inte vad som har anvisats på tilläggsbudget I för budgetåret<br>1991/92.</p>
<h4>Justitiedepartementet</h4>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991</p>
<p>Föredragande: statsrådet Hellsvik och, såvitt avser frågorna under<br>punkterna 3 och 4, statsrådet Laurén.</p>
<h4>Anmälan till budgetpropositionen 1992</h4>
<h4>1 Allmänt</h4>
<p>1.1 Mål för verksamheten</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Rättssamhället skall befästas och stärkas ytterligare.</p>
<p>- Genom olika åtgärder på kortare och längre sikt skall det skapas<br>förutsättningar för en effektivare verksamhet vid domstolarna<br>och åklagarmyndigheterna.</p>
<p>- Utvecklingen mot allt fler brott skall brytas.</p>
<p>- Polisens verksamhet skall i ökad utsträckning inriktas på före-<br>byggande av brott, och i brottsbekämpningen skall våldsbrott<br>och narkotikabrott prioriteras.</p>
<p>- Kriminalvårdsanstalter skall ha hög säkerhet. Anstaltsvistelser<br>skall utnyttjas för att förbereda ett lagenligt liv ute i samhället.<br>Narkotikamissbruk på anstalter skall bekämpas.</p>
<p>- Arbetet med att rationalisera och effektivisera verksamheten hos<br>myndigheterna inom justitiedepartementets område skall fort-<br>sätta.</p>
<p>- Brottsoffrens ställning skall stärkas.</p>
<p>Justitiedepartementet bereder lagstiftningsärenden på många områden.<br>Först och främst bör grundlagarna nämnas. Departementet handlägger<br>också viktiga delar av den lagstiftning som reglerar de enskilda medbor-<br>garnas förhållande till staten och andra offentliga organ. Hit hör bl.a.<br>strafflagstiftningen, de regler som styr polisens och åklagarnas verksam-<br>het samt reglerna om förfarandet vid våra domstolar. Ett annat betydel-<br>sefullt område är lagregler om enskildas inbördes förhållanden, t.ex.<br>inom familjerätten, köprätten och bolagsrätten.</p>
<p>Till justitiedepartementets verksamhetsområde hör bl.a. domstolsvä-<br>sendet, åklagarväsendet, polisen och kriminalvården.</p>
<p>Verksamheten på justitiedepartementets område har central betydelse<br>för den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Det är samhällets<br>uppgift att tillgodose den enskildes rättmätiga krav på trygghet för liv,<br>hälsa, integritet och personlig egendom. För att det skall kunna ske krävs<br>ett effektivt rättsväsende som har stöd för sitt arbete i en fungerande</p>
<p>lagstiftning. Prop. 1991/92:100</p>
<p>Domstolarna utgör i det sammanhanget en särskilt viktig faktor. Ett fritt Bilaga 3</p>
<p>och självständigt domstolsväsende är rättssamhällets grundval. Det är<br>viktigt att på olika sätt verka för att rättssamhället ytterligare befästs och<br>stärks. Frågan om den s.k. lagprövningsrätten och om vidgade möjlighe-<br>ter till domstolskontroll av beslut fattade inom den statliga förvaltningen<br>är här av särskilt intresse.</p>
<p>Det är av yttersta vikt att vi har domare och åklagare som tillgodoser<br>högt ställda krav. Domstolarnas och åklagarmyndigheternas arbetsläge<br>är ansträngt, och arbetsvillkoren måste förbättras. Bl.a. i detta syfte har<br>tillsatts två utredningar, domstolsutredningen och åklagarutredningen -<br>90, för att se över bl.a. uppgifter och arbetssätt inom respektive<br>verksamhetsområde.</p>
<p>Det är angeläget att man tar till vara alla möjligheter att rationalisera<br>och effektivisera verksamheten inom rättsväsendet samtidigt som rättssä-<br>kerheten och medborgarnas anspråk på hjälp från de rättsvårdande<br>myndigheterna tryggas. Inom justitiedepartementets område granskas<br>domstolarna och förvaltningsmyndigheterna successivt med sikte på att<br>öka effektiviteten i deras verksamhet.</p>
<p>Polisen har väsentliga uppgifter inom rättsväsendet. Målen för<br>polisverksamheten skall vara att minska brottsligheten och öka<br>människors trygghet i samhället. Som ett uttryck för detta bör det ske en<br>ökad inriktning mot förebyggande polisverksamhet. Till arbetet med att<br>minska brottsligheten och öka tryggheten hör självfallet också polisens<br>brottsutredande verksamhet.</p>
<p>Inom polisen pågår ett omfattande reformarbete med syfte att göra<br>verksamheten effektivare. Bl.a. har regeringen nyligen förelagt riksdagen<br>en proposition (prop. 1991/92:52) med förslag till en enhetlig regional<br>ledningsorganisation som bygger på den s.k. länspolismästarmodellen.<br>Nu föreslås en förnyelse av polisens budgetsystem där mål- och<br>resultatstyrning samt en långt gående delegering av ekonomiansvaret<br>utgör viktiga inslag. Såväl den regionala reformen som budgetreformen<br>avses träda i kraft den 1 juli 1992. Också när det gäller polisens<br>arbetsmetoder pågår det en betydelsefull utveckling.</p>
<p>Verksamheten inom kriminalvårdsanstaltema skall bedrivas med hög<br>säkerhet, samtidigt som anstaltstiden bör utnyttjas för att på bästa sätt<br>förbereda den dömde till lagenligt liv ute i samhället. Arbetet på att<br>bekämpa narkotikamissbruket på anstalterna tillmäts ökad vikt.</p>
<p>Genom en övergång till resultatorienterad styrning beräknas statsmak-<br>terna få bättre redovisningar och bedömningar av uppnådda resultat. En<br>resultatinriktad styrning, med mindre inslag av detalj- och regelstyrning,<br>ger samtidigt utrymme för betydande delegering till regional och lokal<br>nivå och uppmuntrar och underlättar initiativ till effektivisering och<br>rationalisering på dessa nivåer. De centrala myndigheternas storlek och<br>uppgift måste anpassas till denna utveckling.</p>
<p>Att bryta utvecklingen mot allt fler brott är en avgörande fråga för allas<br>trygghet i samhället. Brottsligheten måste bekämpas med kraft.<br>Brottsbekämpning är en central uppgift för rättsväsendet men också för</p>
<p>andra myndigheter. Till de grundläggande målen hör tryggheten för liv,<br>hälsa, integritet och personlig egendom. All brottsbekämpning har stor<br>betydelse, men kampen mot vålds- och narkotikabrott måste tillmätas<br>högsta prioritet. Kampen mot den ekonomiska brottsligheten står också<br>i föigrunden. Det finns i sammanhanget anledning att också erinra om<br>att en långsiktigt framgångsrik kriminalpolitik måste bygga på ett väl<br>utvecklat brottsförebyggande arbete.</p>
<p>För rättsväsendet viktiga uppgifter utförs även av bl.a. socialtjänsten<br>och den psykiatriska vården. Föreningslivet och frivilliga sammanslut-<br>ningar uträttar också ett värdefullt arbete. Frågor på dessa områden<br>ankommer huvudsakligen på andra ledamöter av regeringen.</p>
<p>Av särskild betydelse är vidare att stärka brottsoffrens ställning. Arbete<br>med denna fråga sker i en nyligen tillsatt arbetsgrupp i departementet.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1.2 Internationellt samarbete</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Rättssystemet förändras inför EES- och EG-samarbete.</p>
<p>- Sverige lämnar bidrag till utvecklingen i Central- och Östeuropa<br>på det rättsliga området.</p>
<p>- Samarbetet inom Norden, Europarådet, FN m.fl. internationella<br>organ fortsätter.</p>
<p>Utvecklingen på det internationella området har under senare år fått en<br>allt större betydelse för svenskt rättsväsende och svensk lagstiftning. En<br>huvuduppgift under den närmaste framtiden är att fullfölja det arbete som<br>pågått för att göra de förändringar i vårt rättssystem som föranleds av<br>förhandlingarna mellan EFTA-ländema och EG om ett europeiskt<br>ekonomiskt samarbetsområde (EES). Också de förändringar som kan<br>föranledas av ett eventuellt svenskt medlemskap i EG har stor aktualitet<br>på grund av Sveriges ansökan om ett sådant. Bl.a. arbetar sedan någon<br>tid den parlamentariskt sammansatta utredningen (Ju 1991:03) om<br>grundlagsfrågor inför EG med att utreda behovet av grundlagsändringar<br>inför ett svenskt medlemskap i EG samt att föreslå sådana ändringar.</p>
<p>Sverige har en viktig roll att fylla när det gäller att bidra till utveck-<br>lingen i Central- och Östeuropa. Inom justitiedepartementets område har<br>svenska bidrag till utvecklingen i dessa delar av Europa kunnat lämnas<br>framför allt genom att man från svensk sida kunnat redovisa erfarenheter<br>av olika rättsliga regelsystem. Dessa erfarenheter har sedan kunnat ingå<br>i det underlag som olika länder i Central- och Östeuropa har behövt för<br>att själva kunna ta ställning till uppbyggnaden av de nya rättsliga system<br>som den politiska och ekonomiska utvecklingen i dessa länder gjort<br>nödvändig.</p>
<p>Samverkan av detta slag har framför allt ägt rum med de baltiska<br></p>
<p>staterna. I och med deras självständighet har möjligheterna till svenskt Prop. 1991/92:100<br>bistånd på det rättsliga området fått en ny dimension. Bl.a. har rege- Bilaga 3<br>ringen givit domstolsverket i uppdrag att ingå en överenskommelse med<br>justitiedepartementet i Republiken Estland gällande stöd till det estniska<br>rättsväsendet. En sådan överenskommelse har nu ingåtts. Den avser<br>bistånd i form av praktiktjänstgöring för estniska domare i svenska<br>domstolar, undervisning av nyckelpersonal i Estland och medverkan i det<br>estniska lagstiftningsarbetet. Vidare förbereds i nordiskt samarbete en<br>aktion för att lämna bistånd med juridisk litteratur till de baltiska<br>staterna.</p>
<p>Det samarbete inom Europa som för vår del fått nya dimensioner<br>genom EES och ett eventuellt EG-medlemskap samt utvecklingen i<br>Central- och Östeuropa skall inte undanskymma betydelsen av fortsatt<br>internationell samverkan på det rättsliga området också i mera hävdvunna<br>sammanhang.</p>
<p>Stora delar av lagstiftningen på centrala rättsområden, t.ex. inom<br>familjerätten och på det köp- och avtalsrättsliga området, har tillkommit<br>i nordiskt samarbete. Detta har resulterat i att vi på flera områden har<br>överensstämmande lagregler i de nordiska länderna. Denna rättslikhet är<br>enligt min uppfattning av stort värde. Det finns därför anledning att<br>vidmakthålla ett nära nordiskt samarbete på lagstiftningsområdet.</p>
<p>Nordiska överläggningar i olika lagstiftningsärenden pågår fortlöpande<br>på flera områden, t.ex. beträffande familjerätt, immaterialrätt och<br>transporträtt. Nyligen har också överläggningar som syftar till ändringar<br>i den samnordiska verkställighetslagstiftningen inletts. Ändringarna är<br>bl.a. föranledda av den s.k. Luganokonventionen som de nordiska<br>länderna avser att tillträda inom kort (jfr avsnitt 2.2).</p>
<p>På samma sätt som det nordiska lagstiftningssamarbetet har kommit<br>att bli ett naturligt och självklart inslag i beredningen av lagstiftnings-<br>ärenden inom justitiedepartementets ansvarsområde har Sveriges<br>medverkan i andra former av internationellt lagstiftningssamarbete fått en<br>ökad betydelse. Det gäller inte bara samarbetet inom Europarådet utan<br>även det arbete på att åstadkomma enhetlig lagstiftning som sker inom<br>olika organisationer inom FN-systemet, exempelvis IAEA (atomansvarig-<br>het), 1MO (sjörätt), UNCITRAL (handelsrätt) och WIPO (immaterial-<br>rätt). Sådant samarbete sker vidare i stor omfattning inom andra mel-<br>lanstatliga organisationer, såsom Haagkonferensen för internationell<br>privaträtt, OECD (atomansvarighet m.m.) och Unidroit (civilrätt).</p>
<p>Det internationella samarbete som nu har nämnts har framför allt avsett<br>civilrättsliga frågor. Men också i fråga om straffrätten har det inter-<br>nationella samarbetet varit intensivt under de senaste åren. Under år 1991<br>har Sverige bl.a. deltagit i en arbetsgrupp med uppgift att lägga fram ett<br>förslag till ändrade former för och en ny inriktning av FNs arbete på det<br>kriminalpolitiska området. Avsikten har bl.a. varit att stärka med-<br>lemsländernas ansvar för och roll i arbetet samt att ge arbetet en mer<br>konkret och praktisk inriktning. Arbetsgruppens förslag har under hösten<br>1991 behandlats av ett ministermöte i Paris som i allt väsentligt ställt sig<br>bakom förslaget. Även inom Europarådet har Sverige deltagit aktivt bl.a.<br></p>
<p>när det gäller arbete angående alternativ till frihetsstraff, principer för Prop. 1991/92:100<br>påföljdsbestämning och skyddet för barn och kvinnor mot sexuellt Bilaga 3<br>utnyttjande.</p>
<p>2 Domstolsväsendet och processrätten</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>2.1 Domstolsväsendet</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Domstolarnas organisation ses över utifrån ett brett perspektiv.</p>
<p>- Domstolsverkets roll övervägs bl.a. mot bakgrund av resultatet<br>av översynen av domstolsorganisationen.</p>
<p>- Försäkringsrätterna läggs ner den 1 juli 1992.</p>
<p>- Utvärderingen av den reformerade domarbanan visar att refor-<br>men haft effekt.</p>
<p>- Domstolsväsendet ges en tvåårig budgetram.</p>
<p>Sedan flera år pågår ett målmedvetet arbete för att komma till rätta med<br>domstolarnas svårigheter, som har yttrat sig i en växande arbetsbörda<br>och tilltagande personalförsörjningsproblem. Som nämnts i 1990 års<br>budgetproposition påbörjades inom ramen för justitiedepartementets verk-<br>samhetsplanering under år 1988 en förutsättningslös och framtidsinriktad<br>diskussion om domstolsväsendet. Som ett led i diskussionen utarbetades<br>och remissbehandlades promemorian (Ds 1989:2) Domstolarna i<br>framtiden - en idéskiss. Diskussionen utmynnade i att en parlamentariskt<br>sammansatt kommitté tillsattes i slutet av år 1989 för att se över<br>domstolarnas uppgifter, arbetssätt och organisation. Kommittén, som<br>antagit namnet domstolsutredningen (Ju 1989:06), avslutar sitt arbete i<br>dagarna och redovisar sitt uppdrag inom ett par veckor.</p>
<p>Genom regeringsbeslut den 7 november 1991 återkallade regeringen<br>domstolsutredningens uppdrag såvitt avser överväganden rörande<br>domstolarnas organisation. Dessa frågor bearbetas nu i stället inom<br>justitiedepartementet. Arbetet bedrivs utifrån ett brett perspektiv och med<br>delvis andra utgångspunkter än som följde av domstolsutredningens<br>direktiv. Bl.a. tas frågan om specialdomstolama upp på ett mera direkt<br>sätt. Målet är ett effektivt och slagkraftigt organiserat domstolsväsende.</p>
<p>Nära samband med domstolsutredningens arbete och övervägandena<br>rörande domstolarnas organisation har frågan om domstolsverkets<br>framtida ställning och arbetsuppgifter. Verket redovisade under våren<br>1991 resultatet av vissa överväganden som gjorts inom verket angående<br>dess roll, arbetsuppgifter och organisation i framtiden. Av redovisningen<br>framgick bl.a. att det finns förutsättningar att successivt ytterligare<br>decentralisera personal- och ekonomiadministrativa uppgifter inom<br>domstolsväsendet. Verket fick därefter i uppdrag att till hösten 1991<br>komma med förslag om hur besparingar vid verket i storleksordningen<br>15 milj. kr. skall kunna åstadkommas genom åtgärder av bl.a. detta slag.<br>Verket har i sin redovisning av uppdraget i oktober 1991 beskrivit hur<br></p>
<p>besparingar på 13,9 milj, kr skulle kunna ske fr.o.m. den 1 juli 1994. Ett Prop. 1991/92:100<br>ställningstagande till domstolsverkets framtida uppgifter och organisation Bilaga 3<br>bör anstå till dess att man tar ställning till frågan om domstolarnas<br>framtida organisation. Frågan om verkets framtid bereds nu inom<br>departementet i samma ordning som organisationsfrågorna för<br>domstolsväsendet.</p>
<p>Ett annat ämne som har samband med de nämnda frågorna gäller den<br>administrativa beslutsprocessen i domstolarna. Även denna fråga tas upp<br>i anslutning till övervägandena om domstolarnas organisation.</p>
<p>Efter förslag av regeringen (prop. 1990/91:80) beslöt riksdagen under<br>våren 1991 att tillskapa en ny instansordning för rättskipningen i<br>socialförsäkringsmål (JuU18, rskr. 216). Den nya ordningen trädde i<br>kraft den 1 juli 1991. Den innebär att en allmän försäkringskassas eller<br>riksförsäkringsverkets beslut i ärenden om socialförsäkring numera<br>överklagas till länsrätten och att länsrättens avgörande överklagas till<br>kammarrätten. Försäkringsöverdomstolen finns kvar som högsta<br>domstolsinstans för socialförsäkringsmål. De tre försäkringsrätterna finns<br>övergångsvis kvar för att avgöra inneliggande mål enligt den äldre<br>ordningen. Avsikten är att försäkringsrätterna skall läggas ner den 1 juli<br>1992.</p>
<p>Våren 1990 godkände riksdagen efter förslag av regeringen (prop.<br>1989/90:79) riktlinjer för en reformerad domarbana m.m. (JuU 25, rskr.<br>193). Den nya ordningen, som började tillämpas den 1 juli 1990, innebär<br>bl.a. att alla ordinarie domartjänster skall tillsättas efter en<br>skicklighetsbedömning och att domarutbildningen skall koncentreras och<br>fullgöras i ett sammanhang. Reformen har utvärderats av domstolsverket<br>under år 1991.</p>
<p>Utvärderingen visar att i ungefär hälften av fellen en till tjänsteåren<br>yngre sökande har utnämnts därför att denne ansetts vara skickligare än<br>en äldre sökande. Det nya meritvärderingssystemet har alltså inneburit<br>stora förändringar jämfört med den tidigare gällande s.k.<br>börjedagsprincipen, som byggde på en tjänsteårsberäkning. För en mera<br>definitiv bedömning av det nya meritvärderingssystemet krävs dock en<br>längre tids erfarenheter.</p>
<p>När det gäller domarutbildningen visar domstolsverkets rapport att<br>domstolarna lyckats relativt väl med att förkorta utbildningstiden. Målet<br>som sattes upp var att den sammanlagda tjänstgöringstiden, räknat från<br>börjedag i överrätt till assessorsförordnande, inte skulle vara längre än<br>tre år. Överrättema har nu, med ett par undantag, en genomströmningstid<br>som ligger mellan tre och fyra år. Detta är mycket glädjande. Systemet<br>förutsätter att underrätterna, särskilt de större, ställer fiskalsplatser till<br>förfogande. Här ligger ett särskilt ansvar på de större domstolarna. Det<br>krävs också att domstolarna tar ansvar för och hänsyn till<br>utbildningsinslaget i de yngre domarnas tjänstgöring.</p>
<p>Domstolsväsendet är nu inne på tredje året i ett system med treåriga<br>budgetramar. Härigenom har möjligheterna till långsiktig planering och<br>smidigare användning av anslagsmedlen ökat, något som är särskilt<br>betydelsefullt med hänsyn till den växande arbetsbördan. Tanken var att</p>
<p>10<br></p>
<p>domstolsväsendet fr.o.m. budgetåret 1992/93 skulle gå in i en ny treårig<br>budgetperiod. Med hänsyn till de förändringar som kan förväntas till<br>följd av bl.a. domstolsutredningens arbete bör emellertid nu, som jag<br>strax återkommer till, ställningstagandet till domstolsväsendets<br>medelsbehov inskränkas till de två närmaste budgetåren.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>2.2 Rättegångsförfarandet</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Arbetet med att renodla domstolarnas arbetsuppgifter fortsätter.</p>
<p>- Rättshjälpens effektivitet ses över.</p>
<p>- Möjligheterna att införa regler om grupptalan i svensk rätt<br>utreds.</p>
<p>Reglerna i rättegångsbalken (RB) om förfarandet vid de allmänna<br>domstolarna har under det senaste årtiondet varit föremål för ett<br>omfattande reformarbete. Bestämmelserna om rättegången vid tingsrät-<br>terna har moderniserats och effektiviserats genom en reform som trädde<br>i kraft den 1 januari 1988. Under år 1989 reviderades reglerna för högsta<br>domstolens verksamhet varigenom högsta domstolens roll som<br>prejudikatinstans har stärkts. Vidare genomfördes under år 1989 en hel<br>del ändringar i förfarandereglema för hovrätterna. Ytterligare ändringar<br>i det processuella regelsystemet främst för de allmänna domstolarna<br>gjordes under år 1990.</p>
<p>Ett viktigt steg mot en renodling av domstolarna togs på försommaren<br>1990 när riksdagen beslutade att den summariska processen skall flyttas<br>över från tingsrätterna till kronofogdemyndigheterna. Reformen träder<br>som planerat i kraft den 1 januari 1992.</p>
<p>En stor del av reformarbetet på den centrala processrättens område är<br>för den närmaste framtiden knuten till domstolsutredningen. En av dess<br>huvuduppgifter är att se till att domstolsverksamheten renodlas och<br>koncentreras på de dömande uppgifterna. En viktig uppgift för den<br>utredningen har också varit att se över förval tningsprocesslagen<br>(1971:291) som styr förfarandet vid förvaltningsdomstolarna. Vidare har<br>utredningen sett över de förtaranderegler för de allmänna domstolarna<br>som inte direkt angår tvistemål och brottmål. Det gäller för tingsrätternas<br>del lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden och för<br>hovrätternas och högsta domstolens del reglerna i RB om besvär. Också<br>frågor om hur överrättemas resurser bättre skall kunna inriktas på de<br>mera svårbedömda målen har övervägts av utredningen.</p>
<p>En viktig del i reformarbetet beträffande domstolarna är strävandena<br>mot en renodling av domarrollen. Olika författningsändringar har därför<br>gjorts under årens lopp för att öka möjligheterna att delegera arbets-<br></p>
<p>11</p>
<p>uppgifter från domarpersonal till annan personal. För närvarande pågår Prop. 1991/92:100<br>två försöksprojekt i domstolarna, ett i tingsrätt och ett i hovrätt, och Bilaga 3<br>domstolsverket har aviserat att verket under innevarande budgetår avser<br>att starta ett projekt om en utvidgad försöksverksamhet. Förslag till nya<br>delegeringsbara uppgifter har också i olika sammanhang framförts till<br>justitiedepartementet.</p>
<p>Ett av dessa är ett förslag av domstolsverket att beslutanderätten i vissa<br>mål om äktenskapsskillnad och om vårdnad om barn skall kunna<br>delegeras till biträdespersonal. Förslaget har remissbehandlats och fått ett<br>övervägande negativt mottagande. Enligt min mening ställer de nu<br>aktuella måltypema sådana krav på juridisk kompetens hos beslutsfattaren<br>att det inte är lämpligt att genomföra verkets förslag i denna del. Verket<br>har också föreslagit delegering av vissa familjerättsliga ärenden som hör<br>till boupptecknings- och avhandlingsprotokollen. I likhet med flertalet<br>remissinstanser delar jag i och för sig bedömningen att sådana ärenden<br>kan handläggas av icke lagfaren personal. Mycket talar emellertid för att<br>domstolsutredningen kommer att föreslå att handläggningen av dessa<br>ärenden inte längre skall ankomma på domstol. Det är därför inte<br>lämpligt att nu utvidga behörigheten i den delen. Sedan en samlad<br>bedömning av domstolsutredningens förslag har gjorts bör en naturlig<br>följd vara att generellt ta ställning till fördelningen av göromålen i<br>domstolarna.</p>
<p>Betydelsefull i detta sammanhang är frågan om ansvaret för delegerade<br>arbetsuppgifter. Frågan har utretts av domstolsverket med anledning av<br>en skrivelse från riksdagens ombudsmän (JO). Domstolsverket fenn i<br>första hand att det inte var motiverat med en författningsändring för att<br>reglera ansvarsfördelningen mellan domarna och annan personal<br>beträffande delegerade uppgifter. Domstolsverkets utredning har<br>remissbehandlats. Flertalet remissinstanser delar verkets bedömning.<br>Ingen av dem har uppfattningen att domarens ansvar för delegerade<br>arbetsuppgifter skall utvidgas i förhållande till vad som gäller redan i<br>dag. Jag delar den uppfattningen.</p>
<p>Delegering av arbetsuppgifter i domstol sker genom förordnanden till<br>enskilda personer i enlighet med domstolsinstruktionemas bestämmelser.<br>Den enskilde blir härigenom behörig att på eget ansvar utföra vissa<br>göromål. Men detta innebär inte att det ansvar som kan åvila andra för<br>att göromålen fullgörs på rätt sätt upphör helt. Den som förordnar,<br>normalt domstolschefen, måste förvissa sig om att personen i fråga har<br>tillräcklig kunskap och erfarenhet för att klara arbetsuppgiften.<br>Rotel innehavaren har att ge underställd personal tydliga instruktioner,<br>att i lämplig omfattning följa upp givna förordnanden och att ingripa om<br>någon inte fullgör sina uppgifter tillfredsställande. Vad som kan krävas<br>av rotelinnehavaren för att denne skall undgå ansvar för felaktigheter som<br>begåtts av annan personal varierar avsevärt mellan olika situationer. Att<br>heltäckande reglera rotelinnehavarens övergripande ansvar får därför<br>mycket vaga bestämmelser till resultat. En författningsreglering skulle<br>alltså inte komma att klargöra var gränsen mellan domarens ansvar och<br>annan personals ansvar går. Som flertalet remissinstanser delar jag därför</p>
<p>12<br></p>
<p>domstolsverkets bedömning. Liksom remissinstanserna är jag inte heller Prop. 1991/92:100<br>beredd att utvidga rotelinnehavarens ansvar för delegerade Bilaga 3<br>arbetsuppgifter. Enligt min mening ligger det i sakens natur att ansvar i<br>första hand måste kunna utkrävas av den som utför göromålen och<br>därigenom ibland också står för myndighetsutövningen. I annat fäll<br>förfelas tanken bakom renodlingen av domarrollen. Om göromål och<br>ansvar inte följs åt är det snarast ett tecken på att göromålen inte är<br>lämpliga att delegera.</p>
<p>Viktiga frågor med processuell anknytning övervägs av åklagarut-<br>redningen -90. Jag tänker då dels på frågor om vilken plats instituten<br>åtalsunderlåtelse, strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot bör<br>ha i vårt rättsväsende, dels på frågor om förundersökningens bedrivande,<br>särskilt med inriktning på att förenkla rutiner m.m. så att tiden mellan<br>brott och åtalsbeslut kan förkortas. En annan central fråga är den om<br>förundersökningsledningen.</p>
<p>Europadomstolen har nyligen meddelat dom i tre mål mot Sverige som<br>gällde rätten till muntlig förhandling i hovrätt. I ett av målen, som gällde<br>ett enskilt åtal för förtal, ansåg Europadomstolen att Sverige hade brutit<br>mot Europakonventionens artikel 6 genom att målet hade avgjorts utan<br>muntlig förhandling. Europadomstolen konstaterade därvid bl.a. att det<br>förelåg motstridiga uppfattningar om de omständigheter som var föremål<br>för hovrättens bedömning och att kärandens yrkesmässiga anseende och<br>karriär stod på spel, varför hovrätten hade bort hålla muntlig förhandling<br>i målet. I de två övriga målen ansågs någon kränkning inte föreligga.</p>
<p>Europadomstolen gör i de tre domarna bl.a. det principiella uttalandet<br>att artikel 6 i Europakonventionen inte kan tolkas så att en muntlig<br>förhandling alltid måste hållas oavsett målets karaktär. De omständig-<br>heter som skall beaktas vid valet av handläggningsform är enligt Europa-<br>domstolen bl.a. vad slags frågor som är uppe till bedömning i hovrätten,<br>brottets svårhetsgrad och om det råder förbud mot s.k. reformatio in<br>pejus eller inte. Dessa tre avgöranden kan, liksom Europadomstolens<br>avgörande i Ekbatanimålet (jfr NJA 1988 s. 572), tjäna som vägledning<br>för hovrätterna i deras framtida tolkning och tillämpning av regeln om<br>parts rätt till muntlig förhandling i 51 kap. 21 § RB. Av denna<br>bestämmelse framgår numera bl.a. att en huvudförhandling skall hållas<br>om en part har begärt det och det inte är uppenbart obehövligt. Denna<br>regel lades till genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 1984,<br>dvs. efter det att hovrätten hade meddelat dom i det mål som enligt<br>Europadomstolen borde ha företagits till muntlig förhandling. En<br>skärpning av kravet på muntlig förhandling har alltså redan skett. De<br>principer som Europadomstolens domar ger uttryck för kan beaktas inom<br>ramen för den gällande lydelsen av 51 kap. 21 § RB och någon ytter-<br>ligare ändring av lagrummet behövs därför inte.</p>
<p>När det gäller rättshjälpsområdet vill jag erinra om de omfattande<br>förändringar av såväl materiell som organisatorisk natur som ägt rum de<br>senaste åren. Betydelsefulla materiella förändringar gjordes den 1 juli<br>1988 på grundval av prop. 1987/88:73 om förbättringar inom rättshjälps-<br>systemet. Och i organisatoriskt hänseende trädde en helt ny organisation</p>
<p>13</p>
<p>av rättshjälpsadministrationen i funktion den 1 januari 1991.</p>
<p>Många av de lagändringar som har genomförts sedan rättshjälpsrefor-<br>men trädde i kraft har syftat till att nedbringa statens kostnader för<br>rättshjälpen. Reformerna har också varit kostnadsdämpande, framför allt<br>när det gäller den allmänna rättshjälpen. Däremot har kostnaderna för<br>offentlig försvarare och offentligt biträde ökat. Reformerna har inte på<br>något avgörande sätt kunnat bromsa ökningarna av statens kostnader för<br>rättshjälpen i stort. Mot denna bakgrund har justitiedepartementet, såsom<br>aviserades i 1991 års budgetproposition, uppdragit åt riksrevisionsverket<br>att analysera kostnadsutvecklingen och fastställa dess orsaker. En grund-<br>läggande fråga är därvid om de allmänna medel som satsas på<br>rättshjälpen hamnar rätt och riktas mot de fäll där behovet av rättsligt<br>bistånd är störst. I uppdraget ingår även att utvärdera 1988 års reform av<br>rättshjälpslagstiftningen och de organisatoriska förändringar som trädde<br>i kraft den 1 januari 1991. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars<br>1992. Jag återkommer i anslutning till att jag behandlar frågan om anslag<br>till rättshjälpen till frågan hur utvecklingen i fråga om rättshjälps-<br>kostnadema skall kunna brytas.</p>
<p>I 1991 års budgetproposition konstaterades att det för närvarande inte<br>behövdes några lagändringar när det gäller rättshjälp vid bodelning efter<br>äktenskapsskillnad, sedan en stabilisering av rättspraxis syntes ha ägt<br>rum. Justitiedepartementet bevakar fortlöpande utvecklingen. I avbidan<br>på riksrevisionsverkets utredning är några initiativ i ämnet inte påkallade.</p>
<p>Det bör i detta sammanhang också nämnas att frågan om rättsligt<br>bistånd till offer för brott som begåtts utomlands övervägs inom<br>justitiedepartementet (se härom vidare i avsnitt 5.7).</p>
<p>Diskrimineringsombudsmannen har i en framställning hos justitiedepar-<br>tementet begärt vissa ändringar när det gäller rättshjälp för invandrare.<br>Bl.a. föreslås att beslutanderätten om rättshjälp i invandrarärenden skall<br>flyttas från statens invandrarverk till rättshjälpsmyndigheten och att<br>reglerna om allmän rättshjälp i vissa hänseenden skall göras generösare<br>för utlänningar. Förslagen har remissbehandlats. Remissinstanserna är till<br>övervägande delen negativa till förslagen. Bl.a. anförs från flera<br>remissinstanser att de utvidgningar i den allmänna rättshjälpen som<br>föreslås redan ryms inom gällande bestämmelser. Mot den bakgrunden<br>avser jag inte att initiera några lagstiftningsåtgärder med anledning av<br>diskrimineringsombudsmannens framställan.</p>
<p>Jag kan i detta sammanhang nämna att offentliga biträden har fått bättre<br>möjligheter att få förskott i ärenden enligt utlänningslagen (1989:529)<br>genom en ändring i rättshjälpsförordningen (1979:938) som trädde i kraft<br>den 1 augusti 1991.</p>
<p>Den förra regeringens beslut att per den 1 januari 1991 tills vidare dra<br>in bemyndigandet för domstolsverket att fastställa vissa taxor har<br>modifierats på så att regeringen hösten 1991 har bemyndigat<br>domstolsverket att fastställa taxorna enligt rättshjälpsförordningen<br>(1979:938) och konkursförordningen (1987:916) på grundval av en<br>timkostnadsnorm som beslutas av regeringen.</p>
<p>Jag återkommer till rättshjälpsfrågoma när jag behandlar frågan om</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>14</p>
<p>anslag till rättshjälpen.</p>
<p>Den fortsatta behandlingen av lagstiftningsärendet rörande begräns-<br>ningar i målsäganderätten som anmälts i tidigare budgetpropositioner<br>liksom problematiken kring massmediabevakningen av uppmärksammade<br>rättegångar bör anstå i avbidan på ytterligare erfarenheter från vissa<br>pågående rättegångar.</p>
<p>Av samma skäl har något slutligt ställningstagande ännu inte tagits till<br>frågan om - och i så fall hur - hemlig teknisk avlyssning skall lagregleras,<br>liksom vilka regler som skall gälla vid användning av övervakningskame-<br>ra i den brottsutredande verksamheten. SÄPO-kommitténs förslag till<br>lagstiftning i slutbetänkandet (SOU 1990:51) fick ett blandat mottagande<br>under remissbehandlingen och kräver ytterligare överväganden.</p>
<p>Reglerna i 28 kap. 5 § RB om polismans rätt att på egen hand besluta<br>om husrannsakan ändrades som nämndes i förra årets budgetproposition<br>den 1 juli 1990 på så sätt att beslutsbefogenheten inskränktes till sådana<br>fall då det är fara i dröjsmål. De nya reglerna har nu utvärderats. Av<br>utvärderingen framgår att den nya beslutsordningen har orsakat en del<br>problem, framför allt när det gäller kontakterna mellan polismannen på<br>fältet och beslutsfattaren. De synpunkter som har framförts av riksåkla-<br>garen och rikspolisstyrelsen ger mig dock inte tillräcklig anledning att nu<br>överväga en återgång till de regler som gällde före den 1 juli 1990. Det<br>kan dock finnas anledning för justitiedepartementet att se närmare på<br>vissa av de problem som påtalats.</p>
<p>Justitiedepartementet har under hösten 1991 remitterat en depar-<br>tementspromemoria med förslag till ändringar i reglerna om<br>kroppsvisitation och kroppsbesiktning (Ds 1991:56). Syftet är bl.a. att<br>klargöra vilka åtgärder som får företas med stöd av de centrala reglerna<br>om kroppsvisitation resp, kroppsbesiktning i RB. I promemorian<br>behandlas också frågan om kroppsvisitation för att söka efter<br>klotterutrustning (jfr avsnitt 5.2).</p>
<p>I 1991 års budgetproposition aviserades en utredning om möjligheterna<br>att införa grupptalan i svensk rätt. En särskild utredare har nu fått i<br>uppdrag att utreda frågan (Ju 1991:04; dir. 1991:59). Syftet med<br>utredningen är att förbättra möjligheterna att i domstol driva anspråk som<br>är gemensamma eller likartade för en större grupp människor. Enligt<br>direktiven skall frågan om ett förbättrat rättsskydd i dessa hänseenden<br>särskilt övervägas för konsument- och miljörättsområdena, men det står<br>utredaren fritt att föreslå en reglering som omfattar även andra<br>rättsområden. Frågan har diskuterats vid nordiska överläggningar också<br>under våren 1991 och den har aktualiserats inom Nordiska rådet.</p>
<p>Från den internationella processrättens område kan nämnas att frågan<br>om ett svenskt tillträde till 1988 års EG/EFTA-konvention om domstols<br>behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område - den<br>s.k. Luganokonventionen - har tagits upp i en inom justitiedepartementet<br>upprättad promemoria (Ds 1991:54) som under hösten 1991 varit föremål<br>för remissbehandling. En proposition i ämnet planeras till våren 1992.</p>
<p>Från det internationella fältet kan också erinras om att riksdagen under<br>våren 1991 efter förslag i prop. 1990/91:131 beslutat vissa lagändringar</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>15</p>
<p>som innebär att svenska myndigheter skall efterkomma villkor som en<br>främmande stat ställer upp när det gäller hur överlämnad information och<br>överlämnat bevismaterial får användas i Sverige. Genom de nya reglerna<br>- som tagits in i en ny lag (1991:435) med vissa bestämmelser om inter-<br>nationellt samarbete på brottmålsområdet - förbättras Sveriges möjlig-<br>heter att delta i det internationella samarbetet som gäller inbördes<br>rättshjälp i brottmål. Riksdagen har vidare under hösten 1991 behandlat<br>regeringens förslag i prop. 1991/92:46 med regler som skall göra det<br>möjligt för Sverige att bistå utländska brottsutredande myndigheter genom<br>att överföra frihetsberövade personer till främmande stat för vittnesförhör<br>m.m. i samband med brottsutredning eller rättegång, liksom att Sverige<br>på motsvarande sätt skall kunna få bistånd från främmande stat.<br>Regeringens förslag i dessa delar är ett led i en översyn av den svenska<br>lagstiftningen om internationella straffprocessuella frågor. Översynen<br>syftar till en mer enhetlig och modem lagstiftning som bättre svarar mot<br>de krav som det internationella samarbetet ställer i dag.</p>
<p>Jag vill också nämna att lagen (1929:145) om skiljemän kommer att<br>ses över bl.a. på grundval av en framställning från Stockholms<br>Handelskammares skiljedomsinstitut.</p>
<p>2.3 Konkursrätt och utsökningsrätt</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Frågan om skuldsanering övervägs.</p>
<p>- Insolvensutredningen utreder frågor om rekonstruktion av<br>företag i kris.</p>
<p>- Utsökningsbalken ses över.</p>
<p>Insolvensutredningen (Ju 1988:02) lade i oktober 1990 fram<br>delbetänkandet (SOU 1990:74) Skuldsaneringslag. Där föreslås att det i<br>vårt land införs en möjlighet för fysiska personer med övermäktig<br>skuldbörda att få skulder helt eller delvis avskrivna efter beslut av<br>domstol. Förslaget har remissbehandlats och övervägs i justitie-<br>departementet.</p>
<p>Insolvensutredningen har nu gripit sig an vad som främst rör rekon-<br>struktion av företag som råkat i kris. Utredningsuppdraget har genom<br>tilläggsdirektiv (dir. 1990:74 och dir. 1991:93) dels avgränsats bl.a.<br>gentemot en av industriministern tillkallad kommitté som skall undersöka<br>möjligheterna att förebygga konkurser på ett mer allmänt plan dels<br>kompletterats såvitt gäller utredningens arbete med reglerna om statlig<br>lönegaranti vid konkurs. Insolvensutredningens arbete skall vara avslutat<br>under hösten 1992. Vissa frågor på konkursrättens område som har<br>internationell anknytning övervägs av en särskild utredare. Det arbetet<br>skall vara slutfört vid halvårsskiftet 1992.</p>
<p>16</p>
<p>Utsökningsbalken ses för närvarande över genom riksskatteverkets Prop. 1991/92:100<br>försoig. En första delrapport har föranlett vissa lagändringar (se prop. Bilaga 3<br>1990/91:126). En andra delrapport har remissbehandlats och övervägs för<br>närvarande inom justitiedepartementet. En slutrapport, som bl.a. kommer<br>att behandla reglerna om löneexekution, väntas i böijan av år 1992. Efter<br>en framställning från riksskatteverket har riksdagen på grundval av prop.<br>1991/92:24 beslutat att redan nu, från den 1 januari 1992, höja<br>förbehållsbeloppen vid införsel.</p>
<p>2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 3</p>
<p>17</p>
<h4>3 Offentlig rätt</h4>
<p>3.1 Grundlagsfrågor m.m.</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Den nya yttrandefrihetsgrundlagen träder i kraft den 1 januari<br>1992.</p>
<p>- Frågan om en s.k. parallellinstruktion som komplement till<br>tryckfrihetsförordningen och den nya yttrandefrihetsgrundlagen<br>bereds.</p>
<p>- Utredningsarbetet beträffande behovet av grundlagsändringar<br>inför EG fortsätter.</p>
<p>- En parlamentarisk kommitté skall utreda frågan om utvidgat<br>skydd för grundläggande fri- och rättigheter samt ökade<br>möjligheter till domstolskontroll av normbeslut och</p>
<p>förval tningsbeslut.</p>
<p>- Frågorna om ökat inslag av personval i valsystemet och den fria<br>nomineringsrätten skall övervägas av en parlamentarisk<br>kommitté.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Riksdagen har nyligen fattat ett andra beslut om en yttran-<br>defrihetsgrundlag (prop. 1990/91:64, KU21, rskr. 254, 1991/92:KU1,<br>rskr. 2, SFS 1991:1469). Den träder i kraft den 1 januari 1992. Den nya<br>grundlagen reglerar skyddet för yttrandefriheten i radio, television,<br>filmer, videogram och ljudupptagningar m.m. och bygger på samma<br>grundsatser som tryckfrihetsförordningen (TF). Det innebär bl.a. att<br>principerna om censurförbud och etableringsfrihet blir gällande för hela<br>det moderna massmedieområdet. Enighet har dock rått om att det<br>begränsade frekvensutrymmet för etersänd radio och TV inte tillåter<br>någon etableringsfrihet för dessa medieformer utan att det behövs någon<br>form av tillståndssystem för att fördela frekvenserna. Detta framgår nu<br>uttryckligen av yttrandefrihetsgrundlagen. Däremot lämnas det öppet hur<br>ett sådant system skall utformas genom vanlig lag, men det markeras att<br>det allmänna skall eftersträva att radiofrekvensema tas i anspråk på ett<br>sätt som leder till vidaste möjliga yttrande- och informationsfrihet. Vidare<br>kan förhandsgranskning av filmer och videogram som skall visas<br>offentligt förekomma även i fortsättningen. I övrigt genomförs de<br>tryckfrihetsrättsliga principerna om ensamansvar och källskydd, begräns-<br>ning av möjligheterna till kriminalisering samt särskild rättegångsordning<br>med tillgång till jury.</p>
<p>Samtidigt har beslut fattats om vissa förtydliganden av TFs föreskrifter<br>om anonymitetskydd och en förstärkning av skyddet för dem som</p>
<p>18</p>
<p>meddelar eller anskaffar uppgifter för offentliggörande i skrifter som Prop. 1991/92:100<br>trycks utomlands. Bilaga 3</p>
<p>I TF finns en bestämmelse om det förhållningssätt som domstolar skall<br>inta vid tillämpningen av TF, den s.k. instruktionen. Riksdagen har<br>beslutat att en liknande bestämmelse skall tas in i yttrandefrihetsgrundla-<br>gen när det gäller tillämpningen av den nya grundlagen. I samband med<br>den första riksdagsbehandlingen av förslaget till yttrandefrihetsgrundlag<br>diskuterades utförligt frågan om att utvidga tillämpningsområdet för<br>instruktionen till att även gälla utanför grundlagarna (1990/91:KU21).<br>Riksdagen gav i det sammanhanget regeringen till känna att det borde<br>övervägas att införa bestämmelser i brottsbalken till stöd för yttran-<br>defrihetsintressena i vanliga brottmål. Ett sådant arbete pågår för<br>närvarande inom justitiedepartementet. En departementspromemoria har<br>nyligen remitterats (se avsnitt 5.4).</p>
<p>I samband med behandlingen av förslaget till yttrandefrihetsgrundlag<br>har riksdagen antagit regeringens förslag till följdlagstiftning till yttran-<br>defrihetsgrundlagen (prop. 1990/91:179, 1991/92:KU7, rskr. 37, SFS<br>1991:1559). Förslaget innebär att ansvarighetslagarna på det radio-<br>rättsliga området upphävs och att följdlagstiftningen ersätter vissa andra<br>lagar.</p>
<p>Riksdagen har nyligen också fattat ett andra beslut om ändringar i<br>tryckfrihetsförordningens bestämmelser om sådana allmänna handlingar<br>som utgörs av ADB-upptagningar (prop. 1990/91:60, KU11, rskr. 160,<br>1991/92:KU2, rskr. 3, SFS 1991:1500). I samma proposition behandlade<br>förslag till ändringar i sekretesslagen och datalagen antogs av riksdagen<br>våren 1991. Förslagen behandlas under avsnitt 3.2. och 3.3.</p>
<p>Riksdagen har slutligen tagit ett andra beslut om ytterligare två<br>ändringar i RF. Den ena innebär att det uttryckligen skall framgå av<br>lagtexten att som ledamot i HD och regeringsrätten kan tjänstgöra inte<br>bara den som är utan också den som har varit ordinarie domare i<br>domstolen (prop. 1990/91:66, KU23, rskr. 178, 1991/92:KU2, rskr. 3,<br>SFS 1991:1502). Den andra innebär att begreppet "lagen om svenska<br>kyrkan” skall utmönstras i övergångsbestämmelserna till RF (prop.<br>1990/91:67, KU24, rskr. 117, 1991/92:KU2, rskr. 3, SFS 1991:1503).</p>
<p>Riksdagen fattade under våren 1991 ett första beslut om ändring i<br>regeringsformen med anledning av EES. Ändringen innebar att en ny<br>paragraf om s.k. tolkningsbesked skulle tas in i grundlagen (prop.<br>1990/91:65, KU22, rskr. 180). Sedan regeringen hos riksdagen anmält<br>ändrade förutsättningar beträffande grundlagsändringen därför att<br>förhandlingarna om EES-avtalet gett vid handen att någon<br>grundlagsändring inte längre behövdes (skr. 1991/92:58), har riksdagen<br>förkastat grundlagsförslaget (1991/92:KU 13, rskr. 66).</p>
<p>Samerättsutredningen, som bl.a. föreslagit att samemas särskilda<br>ställning skall markeras i regeringsformen, behandlas i avsnitt 3.4.</p>
<p>Den 7 mars 1991 tillsattes vallagsutredningen (Dir. 1991:13) med<br>uppdrag att se över valförfarandet från administrativ och teknisk<br>synpunkt. Utredningens arbete beräknas vara slutfört den 1 juli 1993.</p>
<p>Sedan i juni 1991 arbetar en parlamentarisk kommitté med att utreda</p>
<p>19<br></p>
<p>behovet av grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i EG (se<br>Dir. 1991:24). Kommittén (Ju 1991:03) har antagit namnet Grund-<br>lagsutredningen inför EG och beräknas kunna slutföra sitt arbete under<br>hösten 1992.</p>
<p>Regeringen har i dag tillkallat en parlamentariskt sammansatt kommitté<br>för att utreda frågan om grundlagsskydd för bl.a. äganderätten, närings-<br>och yrkesfriheten samt den negativa föreningsrätten. Kommittén skall<br>också överväga frågor om den s.k. lagprövningsrätten och om vidgade<br>möjligheter till domstolsprövning av normbeslut och förvaltningsbeslut.<br>Avsikten är att förslagen om grundlagsskydd för äganderätten m.m. skall<br>läggas fram i sådan tid att riksdagen ges möjlighet att fatta ett första<br>beslut om grundlagsändringarna under innevarande mandatperiod.</p>
<p>Regeringen har i dag också tillkallat en kommitté med uppdrag att lägga<br>fram förslag som medför ett ökat inslag av personval till riksdagen och<br>kommunala beslutande församlingar. Den skall också se över den fria<br>nomineringsrätten. Även denna kommitté skall vara parlamentariskt<br>sammansatt.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>3.2 Offentlighet och sekretess</h5>
<p>- Ändringar i sekretesslagen övervägs bl.a. i fråga om<br>tjänstetillsättningsärenden och barns tillgång till uppgifter om<br>biologiska föräldrar.</p>
<p>Nära samband med yttrandefriheten har principen om allmänna hand-<br>lingars offentlighet. Offentlighetsprincipen begränsas genom regler om<br>sekretess. Sekretesslagen (1980:100) antogs av riksdagen år 1980. Lagen<br>innefattar en samlad reglering av sekretess för allmänna handlingar och<br>tystnadsplikt för offentliga funktionärer. Lagens tillämpning följs med<br>stor uppmärksamhet från justitiedepartementets sida. Förslag till<br>ändringar i sekretesslagen läggs fram fortlöpande i mån av behov. Flera<br>ändringar har trätt i kraft också under år 1991. Bl.a. har vissa ändringar<br>gjorts i sekretesslagen för att möjliggöra att uppgifter om barn och<br>ungdomar samt missbrukare skall kunna lämnas mellan olika vårdmyn-<br>digheter, om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård,<br>behandling eller annat stöd.</p>
<p>Med anledning av bl.a. riksdagens begäran (1990/91 :KU10, rskr. 30)<br>utarbetas för närvarande inom justitiedepartementet en promemoria om<br>sekretess för uppgifter i anmälan till hälso- och sjukvårdens ansvars-<br>nämnd (HSAN). I promemorian kommer också vissa andra frågor att<br>behandlas, bl.a. frågan om sekretess i tjänstetillsättningsärenden. Vidare<br>behandlas frågor om barns tillgång till sekretessbelagt material rörande<br></p>
<p>20</p>
<p>biologiska föräldrar (1989/90:KU8y, 1989/90:SoU28 och 1990/91:KU10 Prop. 1991/92:100<br>p. 11) och om konkursförvaltares rätt att få ta del av revisionspromemo- Bilaga 3<br>rior som upprättats inom skatteförvaltningen beträffande konkurs-<br>gäldenärer. Avsikten är att promemorian skall remissbehandlas under<br>vintern och att en remiss skall överlämnas till lagrådet våren 1992.</p>
<p>Med anledning av bl.a. uttalanden om sekretessfrågor i anslutning till<br>riksdagens behandling av frågan om en ny kommunallag (1990/91:KU38)<br>övervägs inom regeringskansliet för närvarande vissa ytterligare<br>utredningsinsatser.</p>
<p>I sitt första delbetänkande (SOU 1986:24) Integritetsskyddet i infor-<br>mationssamhället 1. behandlade data- och offentlighetskommittén (DOK)<br>bl.a. frågan om tillgängligheten till patientuppgifter i olika ADB-register<br>inom hälso- och sjukvården. Denna fråga har nu reglerats genom bl.a.<br>en ändring i sekretesslagen som trätt i kraft den 1 juli 1991 som avser<br>uppgiftslämnandet mellan olika vårdmyndigheter för forskning, statistik<br>och administration.</p>
<p>Offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar har under<br>senare år gett upphov till en del såväl teoretiska som praktiska problem<br>som utretts av DOK. Riksdagen har som jag nämnt mot den bakgrunden<br>nyligen fattat ett andra beslut om ändringar i TF som innebär att rätten<br>att ta del av ADB-upptagningar preciseras till att avse de handlingar som<br>myndigheten kan framställa med datorutrustning som myndigheten själv<br>utnyttjar. Det skall inte längre vara möjligt för den enskilde att ställa<br>datorkapacitet till en myndighets förfogande och begära bearbetningar<br>med hjälp av denna under åberopande av offentlighetsprincipen. Inte<br>heller skall en enskild på motsvarande sätt kunna begära att ett eget<br>datorprogram används av myndigheten. En annan ändring i TF innebär<br>att den s.k. biblioteksregeln ändras så att det klarare framgår att den<br>omfattar även ADB-upptagningar i register som en myndighet har tillgång<br>till genom avtal med enskild.</p>
<p>Våren 1991 antog riksdagen i samma proposition lämnade förslag till<br>ändringar i sekretesslagen. Ändringarna innebär preciseringar av det krav<br>på "god offentlighetsstruktur" som gäller myndigheternas ADB-verksam-<br>het. Ändringarna i TF och sekretesslagen träder i kraft den 1 januari<br>1992 (SFS 1991:187-188).</p>
<p>Jag återkommer i avsnitt 3.3 till andra förslag i propositionen som<br>riksdagen antagit våren 1991.</p>
<p>21</p>
<p>3.3 Datalagsfrågor m.m.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>- Datalagsutredningens arbete fortsätter under parlamentarisk<br>medverkan. Bl.a. skall frågan om EG-anpassning behandlas.</p>
<p>Riksdagen har som tidigare nämnts antagit de förslag i prop. 1990/91:60<br>om offentlighet, integritet och ADB som avser ändringar i datalagen.<br>Ändringarna innebär att vissa förtydliganden görs i datalagen vilka syftar<br>till en uppstramning av myndigheternas försäljning av personuppgifter.<br>Det slås fast att myndigheter inte får sälja personuppgifter utan stöd i lag,<br>förordning eller särskilt beslut av regeringen. Vissa ändringar görs också<br>för att underlätta allmänhetens möjligheter att få information om när<br>myndigheter får sälja uppgifter ur personregister. Vidare ändras i<br>datalagen i syfte att reglera och begränsa användningen av person-<br>nummer. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 1992 (SFS<br>1991:187).</p>
<p>År 1989 tillkallade dåvarande chefen för justitiedepartementet efter<br>regeringens bemyndigande en särskild utredare för att göra en översyn<br>av datalagen från såväl saklig som lagteknisk synpunkt (dir. 1989:26).<br>Utredningen, som har antagit namnet datalagsutredningen (Ju 1989:02),<br>avlämnade sommaren 1990 ett delbetänkande (SOU 1990:61) Skärpt<br>tillsyn — huvuddragen i en reformerad datalag. I detta har redovisats<br>vissa principiella överväganden om utgångspunkter för en framtida<br>datalag. Avsikten med betänkandet var att redovisningen skall kunna<br>tjäna som riktlinjer för det fortsatta arbetet i senare etapper. Våren 1991<br>avlämnade utredningen delbetänkandet (SOU 1991:21) Personregistrering<br>inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieområdena. Ytterligare ett<br>delbetänkande (SOU 1991:62) Vissa särskilda frågor beträffande<br>integritetsskyddet på ADB-området överlämnades i oktober 1991. De två<br>förstnämnda betänkandena har remissbehandlats, det sistnämnda är för<br>närvarande ute på remiss. Utredningen fortsätter nu sitt arbete med att<br>i en avslutande etapp utarbeta och redovisa ett förslag till en ny datalag.<br>En fråga som därvid är aktuell är anpassning till eventuellt kommande<br>EG-direktiv i ämnet. Detta arbete sker under parlamentarisk medverkan<br>med sikte på att bli slutfört under år 1992.</p>
<p>22</p>
<p>3.4 Förvaltningsrätt</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Några huvudpunkter:</p>
<p>- Rättsprövningslagen ses över av den kommitté som skall utreda<br>frågan om utvidgat skydd för grundläggande fri- och rättigheter<br>samt ökade möjligheter till domstolsprövning av normbeslut och<br>förval tningsbeslut.</p>
<p>- JKs arbetsuppgifter ses över med inriktning på konflikter som<br>kan uppstå mellan de olika arbetsuppgifterna.</p>
<p>Den 1 juni 1988 trädde lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa<br>förvaltningsbeslut i kraft (prop. 1987/88:69, KU 38, rskr. 189). Genom<br>lagen har regeringsrätten fått rätt att i vissa fall undanröja ett beslut i ett<br>förvaltningsärende som rör tillämpningen av civilrättsliga normer eller<br>ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. En<br>förutsättning är att den rättstillämpning som ligger till grund för beslutet<br>strider mot gällande rättsregler.</p>
<p>I väntan på erfarenheter från tillämpningen har lagen gjorts tidsbegrän-<br>sad. Den skulle ursprungligen tillämpas på beslut som meddelades under<br>tiden den 1 juni 1988 — den 31 december 1991. Riksdagen har emellertid<br>nyligen antagit ett förslag (prop. 1990/91:176) om att lagen - med<br>samma tillämpningsområde som i dag - skall fortsätta att gälla under<br>ytterligare tre år i avvaktan på en slutlig utvärdering av dess tillämpning.<br>Dessutom har några justeringar gjorts i lagens regler om förfärandet i<br>regeringsrätten (1991/92:KU12, rskr. 51). Enligt propositionen är det nu<br>för tidigt att definitivt ta ställning till om lagen i dess nuvarande form<br>skall permanentas eftersom Europadomstolen ännu inte prövat något<br>klagomål över beslut som meddelats med stöd av lagen. Till detta<br>kommer att departementens arbete, under samordning av<br>statsrådsberedningen, med översynen av instansordningen i de ärende-<br>grupper lagen omfattar ännu inte är avslutat. Det kan här också nämnas<br>att en övergång till domstolsprövning i flera ärendegrupper kan komma<br>att aktualiseras också för att Sverige skall anpassa sig till krav som<br>uppställs i vissa EG-direktiv. Som jag redan nämnt ingår frågan om<br>vidgade möjligheter till domstolsprövning av normbeslut och<br>förvaltningsbeslut bland de frågor som skall utredas.</p>
<p>Riksdagen har i skrivelse (1989/90:KU15, rskr. 109) som sin mening<br>gett regeringen till känna att en översyn av JK-ämbetet bör ske i den<br>form regeringen finner lämplig. Enligt riksdagens beslut bör översynen<br>vara inriktad särskilt på de konflikter som kan uppkomma emellan JKs<br>olika arbetsuppgifter och även innefatta en renodling av verksamheten.<br>Frågan om en översyn av JK-ämbetet har beretts inom justitiedepar-<br>tementet. Den 5 december 1991 beslutade regeringen att tillkalla en<br>särskild utredare för en sådan översyn.</p>
<p>23</p>
<p>Samerättsutredningen överlämnade på försommaren 1989 sitt huvud- Prop. 1991/92:100<br>betänkande (SOU 1989:41) Samerätt och sameting. I betänkandet föreslås Bilaga 3<br>bl.a. att samemas särskilda ställning som etnisk minoritet och urbefolk-<br>ning skall markeras i regeringsformen. Vidare föreslås en särskild<br>samelag som innebär bl.a. att ett folkvalt samiskt organ, ett sameting,<br>skall inrättas. Utredningen lade också fram vissa förslag för att stärka<br>rennäringens rättsliga ställning. Ett tidigare betänkande (SOU 1986:36)<br>Samemas folkrättsliga ställning har utgjort underlag för utredningens<br>ställningstaganden. Utredningens förslag i huvudbetänkandet om<br>stärkande av rennäringens rättsliga ställning lades tillsammans med annat<br>utredningsmaterial till grund för regeringens propositioner om skogsbru-<br>ket i fjällnära skogar (prop. 1990/91:3) och om ändringar i rennäringsla-<br>gen (1971:437), m.m. (prop. 1990/91:4). Riksdagen beslöt den 28<br>november 1990 att avslå den sistnämnda propositionen och gav rege-<br>ringen till känna det angelägna i att regeringen så snart det är möjligt<br>återkommer till riksdagen med ett samlat förslag angående samefrågorna.</p>
<p>Utredningen avlämnade den 21 november 1990 sitt slutbetänkande<br>(SOU 1990:91) Samerätt och samiskt språk. Betänkandet har remiss-<br>behandlats.</p>
<p>Chefen för utbildningsdepartementet är inom regeringen ansvarig för<br>samordningen av samefrågor. Justitiedepartementet har överlämnat<br>flertalet av utredningens förslag till utbildningsdepartementet.</p>
<p>24</p>
<h4>4 Civilrätt</h4>
<p>4.1 Familjerätt</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Reformarbetet på familjerättens område koncentreras nu på den<br>internationellt privaträttsliga regleringen.</p>
<p>- Reformarbetet på förmynderskapsrättens område fortsätter.</p>
<p>- Även vissa adoptionsfrågor kommer att behandlas i det fortsatta<br>reformarbetet.</p>
<p>Det omfattande reformarbete som sedan länge har pågått på famil-<br>jerättens område börjar nu närma sig sitt slut såvitt gäller den nationella<br>lagstiftningen.</p>
<p>I fråga om äktenskaps- och arvsrätt har reformarbetet resulterat i en<br>äktenskapsbalk, viktiga ändringar i ärvdabalken beträffande makars och<br>bröstarvingars arvsrätt och en lag om sambors gemensamma hem.</p>
<p>På förmynderskapsrättens område trädde en reform i kraft den 1 januari<br>1989. Institutet omyndigförklaring avskaffades då och ersattes av en<br>utbyggd form av godmanskap som kallas förvaltarskap. Det fortsatta<br>reformarbetet på detta område avser reglerna om förvaltning av omyn-<br>digas egendom. Ett av förmynderskapsutredningen avlämnat betänkande<br>(SOU 1988:40) i denna fråga har remissbehandlats och saken övervägs<br>för närvarande inom justitiedepartementet.</p>
<p>Den 1 mars 1991 trädde ändringar i föräldrabalkens regler om vårdnad<br>och umgänge i kraft. De nya reglerna syftar bl.a. till att förebygga och<br>lindra konflikter mellan föräldrar i frågor rörande barnet samt ökar<br>möjligheterna att låta föräldrarna få gemensam vårdnad om barnet.</p>
<p>Också reglerna om adoption har setts över. Det arbetet har utförts av<br>förmynderskapsutredningen som i början av år 1990 lade fram ett<br>betänkande i saken (SOU 1989:100). Betänkandet har remissbehandlats<br>och övervägs nu i justitiedepartementet.</p>
<p>Den 1 januari 1992 träder nya regler om förverkande av rätt att ta arv<br>m.m. i kraft. De nya reglerna innebär att rätten att ta arv eller testamente<br>förverkas, inte som tidigare bara för den som uppsåtligen har dödat<br>arvlåtaren, utan även för den som armars har gjort sig skyldig till ett<br>allvarligt våldsbrott mot arvlåtaren, om detta har lett till arvlåtarens död.<br>Det tidigare undantaget från förverkanderegeln i fråga om psykiskt störda<br>gärningsmän har inskränkts. Ändringarna gäller på motsvarande sätt även<br>i fråga om rätt till försäkringsersättning.</p>
<p>I en departementspromemoria som kommer ut inom kort läggs fram<br>förslag till regler som gör det möjligt att åstadkomma enskild egendom</p>
<p>25</p>
<p>genom ett förmånstagarförordnande i försäkring. Prop. 1991/92:100</p>
<p>Under våren 1991 tillsattes en parlamentarisk kommitté (dir. 1991:6) Bilaga 3</p>
<p>med uppdrag att dels utvärdera lagen om homosexuella sambor, dels<br>överväga en lagstiftning om s.k. registrerat partnerskap.</p>
<p>Reformarbetet på familjerättens område koncentreras nu i övrigt på den<br>internationellt privaträttsliga regleringen.</p>
<p>En ny lag om vissa internationella frågor rörande makars förmögen-<br>hetsförhållanden trädde i kraft den 1 juli 1990. Den bygger på delar av<br>familjelagssakkunnigas slutbetänkande (SOU 1987:18) Internationella<br>familjerättsfrågor som också innehåller förslag om nya internationellt<br>privaträttsliga regler om äktenskap, underhållsbidrag och arv. Återstående<br>delar av detta betänkande övervägs nu i justitiedepartementet tillsammans<br>med ett annat utredningsförslag om nya internationellt privaträttsliga<br>regler på förmynderskapsrättens område (SOU 1987:73). I samman-<br>hanget behandlas också vissa internationella adoptions- och vårdnadsfrå-<br>gor som tagits upp av förmynderskapsutredningen (se SOU 1989:100).<br>I anslutning härtill kan nämnas att det pågår ett nordiskt samarbete<br>rörande en översyn av den intemordiska regleringen av äktenskap,<br>vårdnad, adoption och förmynderskap.</p>
<p>4.2 Konsumenträtt</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Förslag om en ny konsumentkreditlag kommer att läggas fram.</p>
<p>- Hemförsäljningslagen anpassas till EG:s regelverk.</p>
<p>- Ny lagstiftning om konsumentskydd vid s.k. paketresor (säll-<br>skapsresor) förbereds.</p>
<p>- Översyn av fastighetsmäklarlagen pågår.</p>
<p>Flera viktiga områden av betydelse för konsumenterna regleras genom<br>särskild lagstiftning. Som exempel kan nämnas marknadsföringslagen,<br>lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, konsumentköplagen,<br>konsumentkreditlagen, konsumentförsäkringslagen, hemförsäljningslagen<br>och konsumenttjänstlagen. På flera av dessa områden är det nu aktuellt<br>med lagändringar i syfte att förbättra konsumenternas ställning.</p>
<p>En ny konsumentköplag trädde i kraft den 1 januari 1991. Genom den<br>nya lagen förstärktes konsumentskyddet vid köp, bl.a. genom nya regler<br>om påföljder vid säljarens kontraktsbrott. Samtidigt har det gjorts<br>ändringar i konsumenttjänstlagen. Dessa har syftat till att bl.a. ge ett<br>bättre konsumentskydd vid småhusentreprenader. Också när det gäller<br>förvärv av nyproducerade småhus har konsumentskyddet förstärkts<br>genom ändringar i jordabalken som trädde i kraft den 1 januari 1991.</p>
<p>En proposition om en ny konsumentkreditlag kommer att överlämnas<br>till riksdagen inom kort. Syftet med förslaget är att anpassa den svenska<br>lagstiftningen på detta område till motsvarande regler inom EG och att</p>
<p>26</p>
<p>stärka konsumentskyddet.</p>
<p>Även på andra områden anpassas de svenska reglerna till EG-rätten.<br>Departementspromemorian (Ds 1991:68) Den svenska hemförsäljnings-<br>lagens anpassning till EG:s regelverk skickades ut på remiss i oktober<br>1991. I promemorian föreslås bl.a. att hemförsäljningslagens tillämp-<br>ningsområde utvidgas till de flesta slag av konsumenttjänster. Vidare<br>förbereds i justitiedepartementet lagstiftning som motsvarar EGs direktiv<br>om konsumentskydd vid paketresor.</p>
<p>I september 1990 anordnade justitiedepartementet en hearing angående<br>lagen om fastighetsmäklare. Syftet med hearingen var att berörda<br>myndigheter och organisationer skulle få tillfälle att lämna synpunkter på<br>hur lagen fungerar och reformbehovet. Inom justitiedepartementet pågår<br>nu arbete med en översyn av lagen på grundval av vad som kom fram<br>vid hearingen.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>4.3 Kommersiell kontraktsrätt</p>
<h5>Ett par huvudpunkter:</h5>
<p>- Ny lag om handelsagentur träder i kraft den 1 januari 1992.</p>
<p>- Översyn av kreditupplysningslagen har inletts.</p>
<p>På den allmänna köprättens område har sedan länge bedrivits ett<br>omfattande nordiskt lagstiftningssamarbete. Detta arbete har nu avsatt<br>resultat. I Finland har en köplag trätt i kraft den 1 januari 1988, och i<br>Norge har en ny köplag trätt i kraft den 1 januari 1989. I Sverige trädde<br>en ny köplag i kraft den 1 januari 1991. Även i Danmark pågår arbete<br>på en ny köplag. I samtliga dessa nordiska länder finns numera också<br>särskilda lagar om internationella köp. I Sverige trädde en sådan lag i<br>kraft den 1 januari 1989.</p>
<p>En ny lag om handelsagentur träder i kraft den 1 januari 1992. Lagen,<br>som är förenlig med ett EG-direktiv om handelsagentur, har tillkommit<br>i nordiskt samarbete. Huvudsyftet med lagen är att förstärka agentens<br>ställning gentemot huvudmannen bl.a. när det gäller uppsägningstid och<br>avgångsvederlag. Lagen bygger på ett betänkande av kommissionslags-<br>kommittén (SOU 1984:85). Ett slutbetänkande av kommittén (se SOU<br>1988:63) om bl.a. frågor om kommissionärsbolag har remissbehandlats<br>och övervägs för närvarande inom justitiedepartementet.</p>
<p>En annan utredning överväger frågor om leasing av lös egendom m.m.<br>(se avsnitt 4.6).</p>
<p>Slutligen kan här nämnas att en särskild utredare tillkallades hösten<br>1991 för att se över kreditupplysningslagen (Dir. 1991:69). Utredarens<br>huvuduppgifter är att klarlägga dels hur intresset av en effektiv kredit-<br>upplysning kan främjas utan att kravet på personlig integritet och<br>sekretess träds för när, dels hur den svenska lagstiftningen skall anpassas<br>till EGs regler och därutöver i vilken utsträckning som utländska företag</p>
<p>27</p>
<p>bör ges möjlighet att bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige.<br>Utredaren skall också undersöka i vad mån utvecklingen i fråga om da-<br>ta- och informationsteknik påkallar ändringar i kreditupplysningslagen.<br>Uppdraget skall vara slutfört före den 1 juli 1993.</p>
<p>4.4 Ersättningsrätt</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Frågor om ersättning för s.k. ideell skada utreds. Ett delförslag<br>kommer våren 1992.</p>
<p>- Svensk produktansvarsrätt anpassas till EGs regelverk.</p>
<p>- Reglerna om det allmännas skadeståndsansvar ses över.</p>
<p>- Ansvaret for atomskador skärps.</p>
<p>På det skadeståndsrättsliga området går utvecklingen i riktning mot att<br>ge de skadelidande ökade möjligheter att få ersättning för sina skador.<br>Bl.a. undersöker en kommitté (Ju 1989:01, dir. 1988:76) möjligheterna<br>till att förbättra ersättningen för ideell skada. I kommitténs uppdrag ingår<br>att diskutera bl.a. ersättningsnivån, ersättningsprinciper och metoder för<br>att bestämma ersättningen. Kommittén avser att under våren 1992 lägga<br>fram ett delförslag om ersättning för lidande som någon tillfogar annan<br>genom brott mot den personliga friheten eller annat integritetskränkande<br>brott.</p>
<p>En produktansvarslag skall enligt beslut av riksdagen träda i kraft den<br>1 januari 1993. Den nya lagen bygger på ett EG-direktiv om pro-<br>duktansvar och innebär att tillverkare och importörer får ett strikt ansvar<br>för produktskador.</p>
<p>Sedan hösten 1989 arbetar en parlamentarisk kommitté med uppgift att<br>göra en allmän översyn av reglerna om det allmännas skadeståndsansvar<br>(Ju 1989:03, dir. 1989:52).</p>
<p>Beträffande skador som uppkommer vid transport av farligt gods deltar<br>Sverige i det internationella arbetet i olika FN-organ för att förbättra de<br>skadelidandes situation vid olyckor av större omfattning. Arbetet har lett<br>till bl.a. att en konvention om ansvar för skador i samband med transport<br>av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar har utarbetats inom<br>FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE). Frågan om ett svenskt<br>tillträde till konventionen bereds för närvarande inom justitiedepar-<br>tementet.</p>
<p>Inom FNs sjöfartsorganisation, IMO, bedrivs for närvarande ett arbete<br>på en konvention om skadeståndsansvar vid sjötransport av farligt gods.</p>
<p>När det gäller ansvar för atomskador har riksdagen nyligen beslutat att<br>Sverige skall ratificera det 1988 inom FNs atomenergiorgan IAEA<br>upprättade s.k. gemensamma protokollet rörande tillämpningen av Wien-<br>och Pariskonventionema. Protokollet länkar samman de båda konven-<br>tionssystemen och innebär för svensk del en ökad möjlighet för svenska<br>skadelidande att få ersättning i händelse av en atomolycka i en stat som<br></p>
<p>28</p>
<p>har tillträtt Wienkonventionen och protokollet. Riksdagen har samtidigt<br>beslutat att höja det högsta ansvarsbeloppet för en innehavare av en<br>atomanläggning till 1200 milj. kr.</p>
<p>Under våren 1989 anordnade justitiedepartementet en hearing för att<br>göra en allmän utvärdering av trafikskadelagen. De synpunkter som<br>framfördes vid hearingen övervägs nu inom departementet. Samtidigt<br>undersöks om några lagstiftningsåtgärder behöver vidtas för att de<br>svenska reglerna skall överensstämma med de EG-direktiv som finns på<br>trafikskadeområdet.</p>
<p>På försäkringsrättens område pågår sedan länge ett omfattande nordiskt<br>reformarbete. Till grund for arbetet i Sverige ligger försäkringsrätts-<br>kommitténs båda betänkanden (SOU 1986:56) Personförsäkringslag och<br>(SOU 1989:88) Skadeförsäkringslag. Även på detta område finns EG-<br>regler som måste beaktas.</p>
<p>Slutligen kan här nämnas att frågan om en obligatorisk ansvarsför-<br>säkring för fritidsbåtar övervägs i justitiedepartementet. Frågan har<br>diskuterats vid nordiska överläggningar senast i april 1990.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>4.5 Transporträtt</p>
<h5>Två huvudpunkter:</h5>
<p>- En sjölagsreform förbereds i nordiskt samarbete.</p>
<p>- Det internationella arbetet rörande en översyn av reglerna om<br>oljeskador till sjöss fortsätter.</p>
<p>Sjölagsutredningen har sett över sjölagen i olika avseenden. Utred-<br>ningen avlämnade i februari 1990 sitt slutbetänkande (SOU 1990:13). I<br>betänkandet föreslås en revision av sjölagens bestämmelser om godsbe-<br>fordran. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med motsvarande<br>utredningar i Danmark, Finland och Norge. Betänkandet remiss-<br>behandlades under hösten 1990 och lagstiftningsfrågan bereds nu inom<br>justitiedepartementet i nordiskt samarbete.</p>
<p>På sjörättens område kan vidare nämnas att Sverige 1990 underteck-<br>nade den år 1989 antagna nya konventionen om bärgning. Inom<br>justitiedepartementet bereds i nordiskt samarbete förslag till de lagstift-<br>ningsåtgärder som föranleds av ett eventuellt tillträde till konventionen.<br>Under 1990 antogs vidare ett ändringsprotokoll till 1974 års Aténkonven-<br>tion om befordran till sjöss av passagerare och deras resgods. Ändrings-<br>protokollet innebär bl.a. en revision av ansvarsgränserna i konventionen.<br>Inom justitiedepartementet bereds i nordiskt samarbete frågan om ett<br>eventuellt tillträde till ändringsprotokollet. Arbetet med dessa instrument<br>på transporträttens område har bedrivits inom FNs sjöfartsorganisation,<br>IMO. Arbetet inom IMO på regler om skadeståndsansvar vid sjötransport<br>av farligt gods fortsätter.</p>
<p>29</p>
<p>En fråga som fortfarande är aktuell är ansvaret för oljeskador till sjöss.<br>Som har nämnts i 1989 års budgetproposition har i justitiedepartementet<br>pågått ett arbete på en departementspromemoria med förslag till den<br>lagstiftning som kunde föranledas av ett tillträde till 1984 års ändrings-<br>protokoll till det internationella ersättningssystemet på området.<br>Protokollet innebär bl.a. en höjning av det högsta ersättningsbeloppet.<br>Frågan har nu kommit i ett delvis annat läge. Avgörande för om denna<br>lagstiftning borde genomföras var att protokollen i fråga kunde förväntas<br>träda i kraft. Som bestämmelserna i protokollen om ikraftträdande har<br>utformats var ett tillträde av USA i princip en förutsättning för att så<br>skulle ske. Under år 1990 beslöt emellertid USA att inte tillträda det<br>internationella ansvarighetssystemet för oljeskador. En arbetsgrupp bland<br>medlemsstaterna inom den internationella oljeskadefonden har under 1991<br>arbetat fram ett nytt förslag som bl.a. tar upp frågan hur det högsta<br>ersättningsbeloppet skall kunna höjas. Frågan kommer att behandlas vid<br>en diplomatkonferens år 1992.</p>
<p>De i 1990 års budgetproposition nämnda s.k. Montrealprotokollen nr<br>3 och nr 4 har ännu inte trätt i kraft. Den lagstiftning som bygger på<br>dessa överenskommelser har därför ännu inte kunnat sättas i kraft i sin<br>helhet.</p>
<p>Jag vill vidare nämna att ansträngningarna på att få till stånd ett särskilt<br>försäkringssystem med en obligatorisk passagerarförsäkring för flygtrafik<br>fortsätter.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>4.6 Fastighetsrätt</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Utlänningar får rätt att förvärva fastigheter i Sverige.</p>
<p>- Tomträttshavare likställs med fastighetsägare i grannelagsrätts-<br>liga förhållanden.</p>
<p>- Ett förslag till lagstiftning om fastighetsleasing remissbehandlas<br>för närvarande.</p>
<p>Sveriges närmande till EG föranleder en omfattande avreglering av<br>utländska medborgares förvärv av fast egendom här i landet. En inom<br>justitiedepartementet upprättad departementspromemoria (Ds 1991:76)<br>med förslag till lagändringar i ämnet remissbehandlas för närvarande.<br>Sedan lång tid pågår ett omfattande reformarbete på fastighets-<br>bildningsområdet. Lagstiftningen har reformerats i flera steg, senast ge-<br>nom nya regler om fastighetsbildning för landsbygdens behov, vilka<br>trädde i kraft den 1 januari 1991. Återstående frågor behandlas i en<br>lagrådsremiss, som inom kort överlämnas till lagrådet. I remissen tas<br>främst upp frågor som berörts i departementspromemorian (Ds Ju<br>1988:41) Ersättning vid fastighetsreglering samt lantmäteriverkets rap-<br></p>
<p>30</p>
<p>port (1988:28) Markåtkomst och ersättning. I lagrådsremissen behandlas<br>även fästighetsbildningsutredningens förslag om plangenomförande genom<br>förrättning (SOU 1984:72).</p>
<p>Småhusköpsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1988:66) be-<br>handlat bl.a. frågor om överlåtelseförbud som köpevillkor vid fastig-<br>hetsköp och om rättsverkningarna av att köpeskillingen har angetts<br>felaktigt i köpehandlingen. En lagrådsremiss på grundval av kommitténs<br>betänkande i dessa delar har nyligen lagts fram.</p>
<p>Frågan om ett registerpantsystem for byggnader på annans mark (SOU<br>1984:22) övervägs alltjämt i justitiedepartementet.</p>
<p>Inom justitiedepartementet har utarbetats en departementspromemoria<br>om tomträttshavares ställning i grannelagsrättsliga förhållanden<br>(Ds 1991:69). Promemorian är för närvarande föremål för remissbe-<br>handling.</p>
<p>Inom finansmarknaden har utvecklats en avtalstyp som kallas fastig-<br>hetsleasing eller fästighetsrenting. Denna avtalstyp, som brukar ka-<br>rakteriseras som ett mellanting mellan köp och hyra, har behandlats i ett<br>delbetänkande som nyligen har avlämnats av leasingutredningen (jfr<br>avsnitt 4.3). Betänkandet remissbehandlas för närvarande.</p>
<p>Arrendekommittén har nyligen avlämnat ett delbetänkande (SOU<br>1991:85) med förslag till regler som ger en arrendator vid s.k. historiskt<br>arrende rätt att friköpa arrendestället. Kommittén arbetar nu vidare med<br>uppgiften att utarbeta förslag till regler om skydd för en<br>jordbruksarrendators investeringar på arrendestället.</p>
<p>År 1990 tillkallades en särskild utredare med uppgift att undersöka om<br>det finns skäl att införa ett nytt panträttssystem på fastighetsrättens<br>område (Ju 1990:05, dir. 1990:35). Om så är fallet skall utredaren<br>utarbeta förslag till utformning av det nya systemet. Detta skulle inne-<br>bära att pantbreven avskaffas, att panträtten uppkommer genom en<br>registrering i inskrivningsregistret och att registrering av inteckning och<br>panträtt normalt kan utföras av banker och andra kreditinstitut. Avsikten<br>är att utredaren skall ha slutfört sin uppgift under hösten 1992.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>4.7 Bolagsrätt och annan associationsrätt</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Svensk aktiebolagsrätt anpassas till EGs regelverk.</p>
<p>- En lagrådsremiss med förslag till lagstiftning om stiftelser läggs<br>fram under våren 1992.</p>
<p>- Redovisningslagstiftningen ses över.</p>
<p>Den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen har tillkommit i nordiskt samarbete<br>under åren 1973-1978. De nordiska lagarna har därefter ändrats vid olika<br>tillfallen.</p>
<p>31</p>
<p>Som ett led i de europeiska integrationssträvandena har ändringar i<br>aktiebolagslagen genomförts som innebär att det inte längre krävs svenskt<br>medborgarskap för styrelseledamöter m.fl. funktionärer i aktiebolag.<br>Även kraven på bosättning i Sverige i fråga om styrelseledamöter m.fl.<br>har mjukats upp. Motsvarande lagändringar har skett när det gäller andra<br>företagsformer. Dessa lagändringar trädde i kraft den 1 januari 1991.</p>
<p>Riksdagen har nyligen på grundval av en proposition, prop.<br>1990/91:198, beslutat om vissa ändringar i aktiebolagslagen. Ändringarna<br>innebär skärpningar av aktiebolagslagens regler om upprättande av<br>kontrollbalansräkning i likvidationssituationer. De innehåller också att en<br>styrelseledamot eller verkställande direktör som har försummat sin<br>skyldighet att inge årsredovisningshandlingar till patent- och registrerings-<br>verket i vissa fall skall kunna bli personligen betalningsansvarig för<br>förpliktelser som uppkommer för bolaget.</p>
<p>Under hösten 1990 tillsattes en kommitté som i samråd med motsva-<br>rande kommittéer i Finland och Norge skall se över aktiebolagslagen..<br>Kommittén skall föreslå de lagändringar som erfordras med hänsyn till<br>den pågående europeiska integrationen samt överväga frågor som rör<br>aktiebolagets kapital och finansiella instrument, aktiebolagets organisation<br>och aktieägarnas minoritetsskydd. Kommittén behandlar frågan om en<br>anpassning av den svenska lagstiftningen på aktiebolagsrättens område till<br>EGs regelverk med förtur och planerar att under våren 1992 lämna ett<br>delbetänkande om detta. Kommittén har genom tilläggsdirektiv under<br>hösten 1991 fått i uppgift att överväga om det finns skäl att modifiera<br>förbudet för ett aktiebolag att förvärva egna aktier. Däremot skall<br>kommittén enligt de direktiv som nu gäller för dess verksamhet inte<br>syssla med frågan om s.k. ansvarsgenombrott.</p>
<p>I justitiedepartementet övervägs vidare ett förslag om vissa restriktioner<br>när det gäller aktiebolags rätt att välja firma (riksskatteverkets rapport<br>1987:8).</p>
<p>Riksdagen antog redan år 1989 en lagstiftning om papperslös kon-<br>tobaserad hantering av aktier och vissa skuldförbindelser. Under våren<br>1991 antog riksdagen vidare lagen (1991:195) om penningmarknadskon-<br>ton, vilken ännu inte har trätt i kraff. Lagen möjliggör en papperslös<br>kontobaserad hantering av vissa skuldförbindelser på framför allt<br>penningmarknaden. Sedan de organisatoriska förutsättningar som låg till<br>grund för lagen i viss mån ändrats kommer justitie- och finansdepar-<br>tementen att på nytt överväga vilka lagstiftningsåtgärder m.m. som<br>behövs för att möjliggöra en kontobaserad hantering av skuldförbindelser<br>på penningmarknaden.</p>
<p>På handelsbolagsrättens område övervägs i justitiedepartementet<br>gränsdragningen mellan handelsbolag och enkla bolag samt frågan om en<br>ändrad definition av handelsbolaget så att en enskild person ges möjlighet<br>att bilda och driva handelsbolag (se SOU 1989:34, prop. 1989/90:110<br>och departementspromemoria 1989-10-27 om enmanshandelsbolag).</p>
<p>En lagrådsremiss med förslag till en lag öm stiftelser läggs fram under<br>våren 1992. En proposition i ämnet kommer att avlämnas senare under<br>året.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>32</p>
<p>En kommitté (Ju 1991:07, dir. 1991:71) har nyligen tillkallats för att<br>göra en allmän översyn av redovisningslagstiftningen. I uppdraget ingår<br>att överväga om det finns anledning att ompröva sambandet mellan<br>redovisning och beskattning. Kommittén skall också överväga bl.a. vilka<br>principer som bör gälla för sådan kompletterande normgivning som sker<br>genom rekommendationer av olika expertorgan på redovisningsområdet.<br>Inom kort kommer kommittén också att få tilläggsdirektiv som innebär<br>att kommittén skall utreda frågan om bokföringsnämndens ställning med<br>inriktning på att avveckla nämnden.</p>
<p>4.8 Immaterialrätt</p>
<h5>Ett par huvudpunkter:</h5>
<p>- Svensk immaterialrätt anpassas till EGs regelverk.</p>
<p>- Förslag från genteknikberedningen läggs fram 1992.</p>
<p>Det blivande EES-avtalet mellan EFTA och EG innehåller bestämmelser<br>om immaterialrätt. Till en början innebär avtalet att Sverige förpliktar sig<br>att anta de rättsregler på detta område som är en följd av tillämpningen<br>av artiklarna 30-36 i Rom-fördraget. Det gäller främst frågan om<br>konsumtion av bl.a. patent där Sverige får övergå från s.k. nationell<br>konsumtion till EEA-vid komsumtion. Vidare förpliktar sig Sverige att<br>överta reglerna i de EG-direktiv som gäller skydd för kretsmönster i<br>halvledare, varumärken och datorprogram. När det gäller avtalet om<br>gemenskapspatent åtar sig Sverige att när detta trätt i kraft förhandla om<br>deltagande i det. EFTA-ländema åtar sig vidare i EES-avtalet att inom<br>viss tid ansluta sig till vissa centrala internationella överenskommelser på<br>immaterialrättens område. Sverige har redan tillträtt alla dessa överens-<br>kommelser utom 1989 års Madrid-protokoll om internationell registrering<br>av varumärken. Inom justitiedepartementet förbereds en departementspro-<br>memoria med förslag till de lagändringar som EES-avtalet kan föranleda.<br>Promemorian kommer att remitteras inom kort.</p>
<p>EES-avtalet innebär att framtida EG-lagstiftning kan komma att bli<br>gällande även för Sverige. Detta kommer att bli föremål för övervägande<br>och förhandlingar från fall till fall. För närvarande pågår arbete i EG på<br>olika lagstiftningsprojekt inom bl.a. upphovsrätten och mönsterrätten.</p>
<p>Upphovsrättsutredningen har under år 1990 avlämnat sitt slutbetänkan-<br>de. I detta behandlas bl.a. frågor om inskränkningar i upphovsrätten och<br>lämnas ett förslag om fotografirättens integration i upphovsrättslagen.<br>Betänkandet har remissbehandlats och övervägs nu inom justitiedepar-<br>tementet. Arbetet bedrivs i nordiskt samarbete.</p>
<p>Inom WIPO (World Intellectual Property Oiganization) pågår sedan<br>flera år arbete på att harmonisera patentlagstiftningen i världen. Ett stort</p>
<p>3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 3<br></p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>33</p>
<p>antal frågor behandlas och arbetet syftar främst till att avskaffa skillna- Prop. 1991/92:100<br>derna i patentsystemen i Europa, USA och Japan. En inledande diplo- Bilaga 3<br>matkonferens för att ta ställning till ett konventionsförslag i ämnet hölls<br>sommaren 1991.</p>
<p>Det internationella arbetet rörande åtgärder för att komma till rätta med<br>piratåtgärder med bl.a. upphovs- och varumärkesrättsligt skyddade<br>produkter har också under år 1991 varit omfattande. Sverige har tagit<br>aktiv del i de överläggningar i ämnet och om andra immaterialrättsliga<br>frågor som under hösten 1991 har hållits inom ramen för GATT-<br>förhandlingama (Uruguayrundan).</p>
<p>Hösten 1989 tillsattes en utredning (Ju 1990:01, dir. 1989:62) med<br>uppgift att undersöka behovet av att införa ett immaterialrättsligt skydd<br>för enklare tekniska idéer (ett s.k. bruksmönsterskydd). Utredningen<br>avslutade våren 1991 sitt arbete med att anmäla att den bedömde att det<br>för närvarande inte fanns behov av ett bruksmönsterskydd i Sverige.</p>
<p>Inom justitiedepartementet övervägs möjligheterna att skapa effektivare<br>och enhetliga sanktioner inom området för industriellt rättsskydd. En<br>departementspromemoria i ämnet kommer att färdigställas under 1992.</p>
<p>Mikrobiologin, och särskilt gentekniken, har fått allt större betydelse<br>inom så vitt skilda områden som livs- och läkemedelsproduktion,<br>djuravel, växtförädling och miljövård. Samtidigt väcker teknikens<br>tillämpning betänkligheter bl.a. från etisk synpunkt. För att få ett antal<br>frågor med anknytning till gentekniken belysta tillsattes år 1990 en<br>parlamentarisk beredning för frågor rörande användning av gentekniken<br>(Ju 1990:03, dir. 1990:16). Översynen skall främst omfatta riskvärde-<br>ring, etiska aspekter, kontrollåtgärder och övergripande immaterialrätts-<br>liga frågor. Beredningen skall enligt direktiven ha slutfört sitt arbete före<br>utgången av mars 1992.</p>
<p>I mars 1991 antogs en reviderad text till den internationella växtför-<br>ädlarrättskonventionen. Inom justitiedepartementet övervägs för närva-<br>rande vilka lagstiftningsåtgärder som en ratifikation av den nya texten<br>kommer att kräva. Inom ramen för GATT-förhandlingama har frågor om<br>immaterialrättsligt skydd för biotekniska uppfinningar intagit en<br>framträdande roll. Också i andra internationella organisationer i vilka<br>Sverige är medlem diskuteras dessa spörsmål, bl.a. i arbetet på en<br>blivande FN-konvention om biologisk mångfald. Nordiska ministerrådet<br>har tillsatt en arbetsgrupp som bland sina uppgifter har att söka samordna<br>de nordiska ländernas ståndpunkter inför de pågående internationella<br>förhandlingarna.</p>
<p>Frågan om ett svenskt tillträde till 1989 års tilläggsprotokoll till 1891<br>års Madridöverenskommelse om internationell registrering av varumärken<br>bereds för närvarande inom justitiedepartementet.</p>
<p>34</p>
<h4>5 Brott och påföljder</h4>
<p>5.1 Brottsutveckling och brottsbekämpning</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Utvecklingen mot allt fler brott skall brytas.</p>
<p>- Ett brett spektrum av åtgärder krävs på såväl lång som kort sikt.</p>
<p>- Okad satsning på brottsförebyggande åtgärder.</p>
<p>- All brottsbekämpning har stor betydelse.</p>
<p>- Åtgärder mot våldsbrott och narkotikabrott prioriteras särskilt.</p>
<p>Under lång tid har antalet polisanmälda brott ökat mycket kraftigt. Sedan<br>år 1950 har antalet mer än femdubblats och uppgår nu till långt mer än<br>en miljon brott vaije år. Härtill kommer ett mycket stort antal brott som<br>aldrig kommer till polisens kännedom. Även grovt våld anmäls endast i<br>knappt ett av tre fall och egendomsbrott anmäls bara i drygt hälften av<br>samtliga fall. Samtidigt har också andelen uppklarade brott minskat<br>väsentligt.</p>
<p>Den omfattande brottsligheten innebär att många enskilda drabbas av<br>olika former av skador och förmögenhetsförluster. Men även för dem<br>som inte själva utsatts för brott skapar den ofta otrygghet och rädsla. Det<br>är därför nu nödvändigt att bekämpa brottsligheten med kraft. Att bryta<br>utvecklingen mot allt fler brott är en avgörande fråga för allas trygghet<br>i samhället.</p>
<p>Samtidigt är det nödvändigt att inse att detta inte är någon lätt uppgift.<br>För att lyckas kommer det att krävas ett brett spektrum av åtgärder på<br>såväl kort som lång sikt.</p>
<p>Brottsutvecklingen beror inte endast på hur vi utformar de traditionella<br>kriminalpolitiska åtgärderna inom rättsväsendets ram. Dessa består främst<br>av ingripanden och reaktioner mot redan begångna brott. I en mening kan<br>alla dessa åtgärder sägas vara ett uttryck för ett misslyckande i den<br>grundläggande ambitionen att förebygga och förhindra brott. Den<br>förebyggande effekten av ett straffsystem som är fest och konsekvent<br>utformat och tillämpat skall visserligen inte undervärderas. Av avgörande<br>betydelse för att motverka brottslighet är emellertid också att vi skapar<br>möjligheter för samhället att utvecklas så att människor kan växa i<br>mognad, ansvar och ömsesidigt hänsynstagande. Särskilt viktigt är detta<br>när det gäller barn och ungdomar. Att stärka familjens ställning och ta<br>tillvara skolans möjligheter som fostrare är viktigt i sig men också när<br>det gäller att på sikt motverka brottslighet.</p>
<p>Men vi måste också prioritera direkt brottsförebyggande åtgärder. Även<br>när det gäller detta område är det nödvändigt att ta tillvara enskilda<br>människors engagemang och deltagande. Centrala direktiv kan aldrig<br>ersätta insatser som bygger på kunskap och omsoig om den egna lokala</p>
<p>35</p>
<p>miljön. På många håll bedrivs det på den grunden ett värdefullt lokalt<br>brottsförebyggande arbete. Statsmakterna har ett ansvar för att skapa<br>goda förutsättningar för och ge ett aktivt stöd till det arbetet.</p>
<p>Men också insatser inom rättsväsendets ram är nödvändiga och viktiga<br>i arbetet med att vända broflsutvecklingen. Vi måste, utan att ge avkall<br>på kraven på rättssäkerhet och humanitet, vara beredda att med kraft och<br>tydlighet hävda de normer för samlevnad i vårt samhälle som kommer<br>till uttryck i strafflagstiftningen. En av statsmakternas mest grundläg-<br>gande och viktiga uppgifter är att upprätthålla och främja respekten för<br>andras liv och egendom. Regeringen kommer därför att tillmäta all<br>brottsbekämpning stor betydelse.</p>
<p>Av särskild vikt är det med ökade insatser mot vålds- och narkotika-<br>brottsligheten. Trygghet till liv och hälsa är av avgörande betydelse för<br>varje civiliserat samhälle. Tendenser till ökat och grövre våld måste<br>därför ses med särskilt allvar. Narkotikan leder inte bara till personliga<br>och sociala tragedier för dem som fastnar i missbruk och deras familjer.<br>Missbruket är också en viktig drivkraft för en omfattande brottslighet av<br>annat slag.</p>
<p>Även annan brottslighet måste dock ses med stort allvar. Det gäller inte<br>minst olika former av ekonomisk brottslighet. Dess omfattning inger oro<br>och utgör ett hot mot spelreglerna för en fri konkurrens och fungerande<br>marknadsekonomi. Många gånger drabbar den också oersättliga värden<br>i vår gemensamma miljö och våra levnadsbetingelser i övrigt.</p>
<p>Viktiga insatser mot brottsligheten har under senare år blivit åsidosatta.<br>Problemen har sin bakgrund i dels vissa brister i lagstiftningens<br>utformning, dels att otillräckliga resurser ställts till rättsväsendets<br>förfogande. Resurserna måste byggas ut så att myndigheterna inom<br>rättsväsendet kan leva upp till de krav som lagstiftningen utgår från.<br>Bristerna är särskilt tydliga inom polisväsendet. Antagningen till<br>polishögskolan utökas därför. Även domstolarna och åklagarväsendet<br>måste tillförsäkras tillräckliga resurser. En förnyelse av rättsväsendet<br>måste dock ske successivt. Inte minst mot bakgrund av det allmänna<br>samhällsekonomiska läget är det också nödvändigt att pröva olika vägar<br>för en rationalisering och omprioritering av olika uppgifter inom<br>rättsväsendets ram.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>36</p>
<p>5.2 Brottsförebyggande arbete</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Kunskaper om och erfarenheter av brottsförebyggande arbete<br>skall utvecklas och spridas.</p>
<p>- Polisens arbete inriktas i ökad utsträckning på brottsförebyggan-<br>de arbete.</p>
<p>- En arbetsgrupp inom regeringskansliet har till uppgift att främja<br>det lokala brottsförebyggande arbetet.</p>
<p>- Uppdrag att kartlägga och föreslå åtgärder mot bilbrottsligheten<br>har getts.</p>
<p>Den centrala kriminalpolitiska uppgiften är att förebygga brott.<br>Brottslighetens omfattning och former sammanhänger emellertid mindre<br>med de omedelbara kriminalpolitiska åtgärderna än med samhällsutveck-<br>lingen i stort. Familj, skola, arbete, boende och andra sociala<br>förhållanden är av stor betydelse för brottsutvecklingen liksom olika<br>former av drogmissbruk. Av särskild betydelse är familjen. Familjens<br>roll för barns och ungas utveckling till mogna och ansvarstagande<br>samhällsmedborgare kan aldrig ersättas. En politik som bygger på stöd<br>till och förtroende för de enskilda familjernas förmåga att ta ansvar för<br>och utveckla sina egna förutsättningar är därför nödvändig även när det<br>gäller att motverka brottslighet och andra former av sociala problem.</p>
<p>Vid sidan av samhällspolitiska insatser med ett mer allmänt syfte är det<br>emellertid också nödvändigt att vi utvecklar och stöder insatser som har<br>ett mer omedelbart brottsförebyggande syfte. Det är dock viktigt att vi<br>inser att även sådana insatser kan sträcka sig över olika områden. De<br>kräver därför ofta en nära samverkan mellan enskilda och olika<br>myndigheter och organisationer.</p>
<p>Ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete förutsätter att kunskaper<br>och erfarenheter på området utvecklas och sprids. Brottsförebyggande<br>rådet (BRÅ) har för närvarande viktiga uppgifter i det sammanhanget.<br>Rådet tillfördes ökade resurser till följd av 1990 års forskningsproposition<br>(prop. 1989/90:90). Inom rådet bedrivs ett omfattande forsknings- och<br>utvecklingsarbete. BRÅ är också en kunskapsbank bl.a. när det gäller<br>internationella frågor. BRÅ utnyttjas vidare när det gäller att följa upp<br>och utvärdera olika lagstiftningsåtgärder.</p>
<p>Också andra centrala myndigheter utför viktiga uppgifter på detta<br>område av det brottsförebyggande arbetet. Dit hör kriminalvårdsstyrelsen<br>och rikspolisstyrelsen. Utanför rättsväsendets område kan nämnas<br>socialstyrelsen. Minst lika betydelsefullt är det arbete med att förebygga<br>brott som bedrivs på det lokala planet av olika frivilliga organisationer<br>och berörda myndigheter.</p>
<p>En central roll i det sammanhanget har de lokala polismyndigheterna.<br>Inom polisen har det sedan lång tid bedrivits ett omfattande brotts-</p>
<p>37</p>
<p>förebyggande arbete. Sedan hösten 1990 gäller, enligt vad riksdagen Prop. 1991/92:100<br>beslutat, att polisens arbete i ökad utsträckning skall inriktas på brotts- Bilaga 3<br>förebyggande och brottsförhindrande åtgärder (se prop. 1989/90:150,<br>1990/91:JuU, rskr.l, prop. 1990/91:100 bil. 15, JuU23, rskr. 219).</p>
<p>Detta kommer jag att beröra ytterligare under avsnitt 5.9.</p>
<p>En särskild form av brottslighet som under senare år tilldragit sig stor<br>uppmärksamhet är skadegörelse i form av s.k. klotter. Bl.a. har denna<br>fråga uppmärksammats i ett lagstiftningsärende om förverkande vid<br>skadegörelse (prop. 1987/88:143, 1988/89:JuU13, rskr. 145). Som jag<br>tidigare redovisat har den av justitieutskottet i det sammanhanget<br>uppmärksammade frågan om kroppsvisitation för att söka efter klotter-<br>utrustning tagits upp i en nyligen remissbehandlad departements-<br>promemoria. Utskottet tog emellertid också upp frågan om andra åtgärder<br>i syfte att förebygga klotter. Utvecklingen av sådana åtgärder har under<br>hösten tagits upp i en särskild hearing som jag kallat till. Vid hearingen<br>deltog företrädare för berörda myndigheter och organisationer. Allmänt<br>sett förefaller problemen ha minskat något under senare år även om vissa<br>deltagare ansåg att det nu finns tecken på att problemen kunde öka. Från<br>många håll redovisades olika ambitiösa förebyggande åtgärder som<br>vidtagits av såväl myndigheter som företag och andra som varit särskilt<br>utsatta för klotter. Med hänsyn till vad som framkom vid hearingen anser<br>jag för egen del att det på just detta område för närvarande inte finns<br>anledning till ytterligare särskilda åtgärder från regeringens sida.</p>
<p>Däremot är det angeläget att allmänt söka främja och utveckla det<br>brottsförebyggande arbetet i samhället. Genom ett särskilt regeringsbeslut<br>har en arbetsgrupp som har detta syfte tillkallats. Gruppen leds av<br>statssekreteraren i justitiedepartementet och består vidare av företrädare<br>för statsrådsberedningen, justitie-, social- och civildepartementen, BRÅ,<br>rikspolisstyrelsen (RPS) och socialstyrelsen.</p>
<p>Uppgifterna för arbetsgruppen är att</p>
<p>- genom ett antal samordande åtgärder inspirera det lokala brotts-<br>förebyggande arbetet och främja utvecklingen av passande metoder för<br>den utvecklingen,</p>
<p>- inventera och skapa överblick över skilda centralt initierade insatser<br>som har brottsförebyggande betydelse,</p>
<p>- studera och presentera remissvaren på våldskommissionens betänkande<br>(SOU 1990:92) Våld och brottsoffer,</p>
<p>- överväga om och hur man i Sverige kan tillgodogöra sig erfarenheter<br>från andra länder som framgångsrikt arbetar med lokal brotts-<br>förebyggande verksamhet,</p>
<p>- lämna en preliminär utvärdering av de lokala pilotprojekt som bedrivs<br>under medverkan av BRA och RPS.</p>
<p>På fem orter - Stockholm, Malmö, Linköping, Karlskoga och Östersund</p>
<p>- stödjer sålunda BRÅ och RPS i projektform bildandet av lokala<br>brottsförebyggande organ. BRÅ tillhandahåller utbildning främst om hur<br>man på orterna skall kartlägga problem och resurser, med vilka metoder<br>man kan angripa problemen samt hur man utvärderar effekten av sina<br>insatser och eventuellt korrigerar metoderna. Syftet med dessa s.k.</p>
<p>38<br></p>
<p>pilotprojekt är att erfarenheterna sedan skall kunna användas i resten av<br>landet.</p>
<p>BRA har vidare fått i uppdrag att efter samråd med RPS kartlägga och<br>analysera bilbrottsligheten och föreslå förebyggande åtgärder mot den.<br>Resultatet skall redovisas för regeringen före utgången av april 1992.<br>Därvid skall förslag lämnas på hur resultatet av arbetet skall kunna<br>tillgodogöras hela landet.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>5.3 Våldskommissionen</h5>
<p>- Våldskommissionens förslag kommer att behandlas i de olika<br>sammanhang där frågorna hör hemma.</p>
<p>Våldskommissionen hade främst i uppdrag att samordna och intensifiera<br>arbetet mot våldsbrotten och förbättra stödet åt brottsoffren. En huvud-<br>uppgift för kommissionen var att fånga upp och stötta det breda<br>engagemanget mot våldet och för brottsoffren. En viktig uppgift var att<br>sprida kännedom om och stimulera lokala initiativ och uppslag.</p>
<p>Inom ramen för sitt uppdrag deltog våldskommissionen i olika<br>konferenser och andra sammankomster där kommissionens arbete kunde<br>presenteras. Kommissionen tog också själv initiativ till möten på olika<br>platser i landet. Vid mötena har bl.a. kommissionen presenterat sitt<br>arbete. Vidare har kommissionen deltagit i olika ungdomsaktiviteter.<br>Företrädare för myndigheter och organisationer och föreningar som<br>kommissionen har sammanträffat med har presenterat sin verksamhet i<br>frågor om våld och brottsoffer. Kommissionen har också sammanträffat<br>med olika försäkringsbolags brottsförebyggande enheter.</p>
<p>I sitt slutbetänkande (SOU 1990:92) Våld och brottsoffer presenterar<br>våldskommissionen ett stort antal förslag och överväganden. Till<br>betänkandet är också fogat promemorior om alkohol och gatuvåld samt<br>om ungdomar och brott. Kommissionens förslag och överväganden<br>spänner över flera samhällsområden och angår även frågor som<br>handläggs inom andra departement än justitiedepartementet. Jag har i<br>sådana frågor samrått med andra berörda statsråd.</p>
<p>Förslagen och övervägandena tar sikte på några huvudområden som på<br>olika sätt berör barn och ungdomar, frågor om lokalt brottsförebyggande<br>verksamhet och vissa särskilt brottsförebyggande åtgärder. Kommissionen<br>har vidare tagit upp frågor som gäller påföljder, stöd till brottsofferjourer<br>samt ett par ytterligare frågor.</p>
<p>Betänkandet och remissbehandlingen har gett underlag för vissa<br>bedömningar och ställningstaganden. Jag avser att nu redovisa behand-<br>lingen av frågorna. När det gäller brottsofferfrågor vill jag dock hänvisa<br>till avsnitt 5.7.</p>
<p>39</p>
<p>Barn och ungdomar</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Kommissionen har föreslagit att 6 kap. 2 § föräldrabalken skall ändras<br>så att det klarare framgår att det är föräldrarnas ansvar att skydda och<br>stödja sina barn. Ändringsförslaget syftar inte till någon ändring i sak.<br>Sådana ändringar kan enligt min mening generellt sägas vara av mindre<br>värde. Frågan har emellertid sakligt samband med ett annat lagstift-<br>ningsärende inom justitiedepartementet och statsrådet Laurén avser att i<br>det sammanhanget ta ställning till om det finns skäl för en ändring i<br>enlighet med förslaget.</p>
<p>Kommissionen har vidare uttalat sig för införande av en sådan<br>utvidgning av vårdnadshavares skadeståndsansvar som en arbetsgrupp<br>inom BRÅ har föreslagit. Detta förslag har remissbehandlats och är nu<br>föremål för beredning inom justitiedepartementet. Statsrådet Laurén<br>avser att ta ställning till denna fråga senare.</p>
<p>Kommissionen har vidare föreslagit att polislagen kompletteras med en<br>bestämmelse som ger polisen befogenhet att lämna information till<br>vårdnadshavare om deras barn vistas i olämpliga miljöer samt att<br>vårdnadshavare alltid skall underrättas av domstolen när brottmålsför-<br>handling rörande en omyndig skall äga rum. Bägge de berörda frågorna<br>är av det slaget att de ryms inom ramen för direktiven till ungdoms-<br>brottskommittén (dir. 1990:53, Ju 1990:07). Det kan därför finnas<br>anledning att återkomma till dem i samband med beredningen av<br>kommitténs kommande betänkande.</p>
<p>Kommissionen har vidare tagit upp frågan om de särskilda ung-<br>domshemmen som tidigare benämndes § 12-hem och föreslagit att det<br>skall inrättas ett centralt hem med hela landet som upptagningsområde.<br>Denna fråga övervägs av den tillsatta utredningen (S 1991:09) om<br>institutioner inom ungdomsvården och missbrukarvården (dir. 1991:55).<br>Chefen för socialdepartement kommer därför att återkomma till denna<br>fråga. Kommissionen föreslår vidare att intagning i ett sådant hem skall<br>beslutas av allmän domstol. I denna fråga ankommer det på den tidigare<br>nämnda ungdomsbrottskommittén att lämna förslag. Jag återkommer<br>därför till denna fråga.</p>
<p>Socialtjänsten bör enligt våldskommissionen inrätta ett bamombud.<br>Frågan bereds i regeringskansliet inom ramen för betänkandet (SOU<br>1991:70) Ombudsman för barn och ungdomar. Betänkandet remissbe-<br>handlas för närvarande och chefen för socialdepartementet återkommer<br>därför till denna fråga.</p>
<p>Lokalt brottsförebyggande arbete m.m.</p>
<p>Kommissionens förslag om lokala brottsförebyggande oigan under<br>polisens ledning ligger väl i linje med de tankegångar som allmänt<br>uppfattas som mest givande för att förebygga brott. Som jag tidigare<br>nämnt pågår ett antal projekt på lokal nivå i syfte att kartlägga och<br>utvärdera effekter av lokala brottsförebyggande insatser i syfte att senare<br>allmänt sprida kunskap om fruktbara tillvägagångssätt. Arbetet med</p>
<p>40</p>
<p>projekten följs av regeringen genom den särskilda arbetsgruppen för<br>brottsförebyggande åtgärder. Frågan är således redan föremål för<br>överväganden. Efter en första utvärdering av dessa projekt avser jag att<br>närmare överväga på vilket sätt resultatet från projekten kan tillgodogöras<br>hela landet.</p>
<p>I samband med remissbehandlingen av kommissionens betänkande<br>ombads remissinstanserna också att redovisa exempel på lokalt<br>brottsförebyggande arbete. De inkomna redovisningarna har genom den<br>nyss nämnda arbetsgruppen sammanställts i en departementspromemoria<br>som kommer att spridas till olika kommuner, myndigheter och<br>organisationer som arbetar med dessa frågor.</p>
<p>Alkohol och gatuvåld</p>
<p>I syfte att förebygga brott i anslutning till lokaler som serverar alkohol<br>föreslår kommissionen att den som har ett tillstånd enligt lagen<br>(1977:293) om handel med drycker skall svara för att ordning råder i och<br>utanför serveringslokalen. Denna fråga övervägs i samband med ett<br>förslag till en ny ordningslag som jag planerar föreslå regeringen att<br>förelägga riksdagen under innevarande riksmöte.</p>
<p>Kommissionen föreslår att det av straffbestämmelsen i 16 kap. 16 §<br>brottsbalken om förargelseväckande beteende tydligare skall framgå att<br>störande yttringar till följd av alkoholförtäring i form av skrän eller<br>antastande av okända faller inom brottsbeskrivningen. Denna fråga kräver<br>enligt min mening ytterligare överväganden vilka jag räknar med kan<br>ske inom ramen för en departementspromemoria om regleringen av ringa<br>narkotikabrott som bör kunna remitteras inom en nära framtid.</p>
<p>Straff- och processrättsliga frågor</p>
<p>Kommissionen har föreslagit ändringar i brottsbalken när det gäller<br>övergrepp i rättssak och påföljd för misshandel. Dessa frågor avser jag<br>att återkomma till i samband med ett förslag om vissa straffskalor.</p>
<p>Vidare har kommissionen förespråkat längre fängelsestraff vid återfall<br>i grov våldsbrottslighet. Kommissionen har också - inom ramen för<br>villkorlig frigivning - förordat ett system med successiv frigivning från<br>anstalt. - Dessa frågor kommer att beredas vidare inom en planerad<br>utredning som bl.a. kommer att få till uppgift att överväga hur<br>regleringen vid återfall i brott skall utformas. Jag får därför anledning att<br>senare återkomma till denna fråga.</p>
<p>Invandrares kriminalitet m.m.</p>
<p>Kommissionen anser det angeläget med förbättrad statistik om invand-<br>rares kriminalitet och forskning om orsakerna till invandrares krimi-<br>nalitet. - BRA bedriver i samarbete med Centrum för invandrarforskning<br>ett projekt om invandrares kriminalitet. Projektet skall avslutas år 1995<br>och resultatet av detta bör avvaktas innan ytterligare åtgärder vidtas.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>41</p>
<p>När det gäller kommissionens förslag om en översyn av utlänningslagen Prop. 1991/92:100<br>och möjligheten att upphäva svenskt medboigarskap som erhållits på Bilaga 3<br>falska uppgifter har dessa frågor redan tagits upp av riksdagen genom<br>1990/91: SfU14, rskr. 336 och 1990/91:SfU3, rskr. 25</p>
<p>5.4 Strafflagstiftningen</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Höga krav skall ställas på strafflagstiftningens klarhet, tydlighet<br>och konsekvens.</p>
<p>- Skärpt lagstiftning mot tvätt av svarta pengar.</p>
<p>- Förslag om strängare regler för ringa narkotikabrott.</p>
<p>- Snabb utredning om strängare regler för grova rattfylleribrott.</p>
<p>- Förslag läggs fram om åtgärder mot den ekonomiska brottslig-<br>heten.</p>
<p>Straffbestämmelserna och deras utformning är frågor som är av<br>grundläggande betydelse för varje rättsstat. Hänsynen till de enskildas<br>rättssäkerhet gör att det måste ställas höga krav på klarhet, tydlighet och<br>konsekvens. Det är också viktigt att undvika överkriminalisering. Endast<br>förfaranden som innefattar klara kränkningar av viktiga enskilda eller<br>allmänna intressen bör omfattas av kriminalisering. Det är när det<br>bestäms vad som skall vara straffbart och hur stränga straff som skall<br>kunna följa på olika brott som de grundläggande kriminalpolitiska<br>prioriteringarna görs. Det är en viktig uppgift att kontinuerligt arbeta för<br>att anpassa strafflagstiftningen till nutida värderingar i dessa avseenden.</p>
<p>Kampen mot narkotikabrottsligheten är en av de mest angelägna<br>kriminalpolitiska uppgifterna. Vid en av FN anordnad diplomatkonferens<br>i Wien antogs i december 1988 en ny konvention mot illegal narkotika-<br>hantering. Konventionen innehåller viktiga bestämmelser om bl.a. straff<br>för befattning med tillgångar som härrör från narkotikahandel, s.k.<br>tvättning av svarta pengar, och om internationellt samarbete när det<br>gäller förverkande av vinning av narkotikabrott.</p>
<p>Sedan riksdagen beslutat om ny lagstiftning (prop. 1990/91:127, JuU32,<br>rskr. 323) som trädde i kraft den 1 juli 1991 har Sverige ratificerat<br>konventionen. Den ändrade lagstiftningen innebär bl.a. att<br>häleribestämmelsema i brottsbalken kompletterats på ett sådant sätt att de<br>också omfattar olika former av befattning med tillgångar som härrör från<br>brottslig verksamhet. De nya bestämmelserna är inte begränsade till<br>vinning av narkotikabrott utan gäller alla former av brottslig verksamhet.</p>
<p>Inom Europarådet har en konvention utarbetats som bl.a. gäller<br>förverkande av vinning av brott. Frågan om lagändring med anledning<br>av konventionen bereds för närvarande.</p>
<p>42</p>
<p>Det är viktigt att vi har effektiva bestämmelser som riktar sig mot<br>narkotikahandelns profitörer och finansiärer. Det är också nödvändigt att<br>vi genom strafflagstiftningen tydligt markerar att användning av narkotika<br>inte accepteras i vårt samhälle. För närvarande gäller vid ringa narkotika-<br>brott en särskild lägre straffskala för brott som endast består av eget<br>bruk av narkotika. Bl.a. mot den bakgrunden har regeringen i regerings-<br>förklaringen utlovat förslag om att straffskalan för ringa narkotikabrott<br>skall skärpas. Syftet med en sådan ändring är att förbättra möjligheterna<br>att stoppa missbruket på ett tidigt stadium och att nå missbrukare med<br>behandlingsinsatser. Jag räknar med att inom kort kunna remittera en<br>departementspromemoria där de frågor som jag nu berört kommer att tas<br>upp.</p>
<p>Personer som har särskilda svårigheter att värja sig bör ha ett speciellt<br>starkt straffrättsligt skydd. Detta har kommit till uttryck bl.a. i reglerna<br>om sexualbrott som såsom ett grundläggande syfte har att skydda barn<br>och ungdomar mot att bli utnyttjade i sexuella sammanhang. Behovet av<br>skydd gör sig naturligtvis särskilt gällande beträffande mindre barn. I en<br>proposition som under hösten 1991 överlämnats till riksdagen (prop.<br>1991/92:35) har regeringen föreslagit olika ändringar av bestämmelserna<br>om sexualbrott som syftar till att ytterligare markera det allvar med vilket<br>man måste se på sexuella övergrepp mot barn. Propositionen behandlas<br>för närvarande i riksdagen.</p>
<p>En liknande problematik finns när det gäller olika former av brott som<br>har sin bakgrund i rasistiska motiv. Även här finns det ett särskilt behov<br>av att markera samhällets avståndstagande. Problem som rör denna typ<br>av brottslighet har behandlas i delbetänkandet Organiserad rasism (SOU<br>1991:75) som lämnats av utredningen för åtgärder mot etnisk dis-<br>kriminering. Betänkandet är nu föremål för remissbehandling.</p>
<p>Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 1990 ändrades<br>bestämmelserna om trafiknykterhetsbrott. Bl. a. sänktes straffbar-<br>hetsgränsen från 0,5 till 0,2 promille. I samband med lagändringarna<br>uttalade sig regering och riksdag för ändrade principer för påföljdsval vid<br>grovt rattfylleri. Lagändringarna har bl.a. fått till följd att andelen<br>fängelsedomar minskat samtidigt som antalet villkorliga domar ökat<br>kraftigt. I den delen har reformen mött en kraftig kritik. Bl.a. mot<br>bakgrund härav har regeringen i dag beslutat att tillkalla en parlamen-<br>tariskt sammansatt utredning med uppgift att snabbt se över reglerna om<br>grovt rattfylleri med inriktning på en sänkt promillegräns och skärpta<br>straff samt en ökad enhetlighet i tillämpningen.</p>
<p>Den vanligaste formen av brott i vårt samhälle är egendomsbrott och<br>då särskilt stöldbrott. En förutsättning för en stor del av stöldbrottslighe-<br>ten är att det går att omsätta stöldgodset. Den som köper eller tar<br>befattning med stöldgods gör sig skyldig till häleri. Ett problem med<br>häleribrottsligheten har emellertid varit att det många gånger varit svårt<br>att bevisa brott eftersom egendomen inte kunnat bindas vid ett visst för-<br>brott. Mot den bakgrunden infördes det år 1980 en kriminalisering av<br>den som vid utövning av näringsverksamhet eller som ett led i en<br>verksamhet som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning<br></p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>43</p>
<p>förvärvar eller mottar något som skäligen kan antas vara frånhänt annan Prop. 1991/92:100<br>genom brott. För dessa fall eftergavs med andra ord kravet på styrkt Bilaga 3<br>förbrott. Samtidigt som häleribestämmelsema utvidgades för olika former<br>av tvättning av svarta pengar slopades kravet på styrkt förbrott<br>beträffande alla former av förvärv och mottagande av misstänkt<br>stöldgods. En samtidig ändring i stöldgodslagen (1974:1065) innebär att<br>den som förvärvat eller mottagit sådant gods inte får behålla egendomen.</p>
<p>Utvecklingen av vårt samhälle har medfört ökande problem med s.k.<br>ekonomisk brottslighet. Denna kriminalitet rör ofta stora ekonomiska<br>värden och motverkar en sådan fri och lika konkurrens som är en<br>förutsättning för en sund marknadsekonomisk utveckling. Det råder en<br>stor politisk enighet om vikten av att motverka den ekonomiska<br>brottsligheten även om uppfattningarna skiftat om hur detta lämpligen bör<br>ske. Trots de betydande satsningar som gjorts mot den ekonomiska<br>brottsligheten är det emellertid uppenbart att dessa inte förmått att<br>motsvara de förväntningar som ställts på dem. Mot den bakgrunden har<br>RPS och RÅ fått i uppdrag att i samråd kartlägga problemen och föreslå<br>åtgärder på kort och lång sikt. Jag räknar med att kartläggningen och<br>förslagen till åtgärder kommer att överlämnas till regeringen inom kort.</p>
<p>Narkotikabrottsligheten och trafiknykterhetsbrotten hör till de domine-<br>rande kriminalpolitiska problemen. Trots detta finns straffbestämmelserna<br>på dessa områden inte i brottsbalken utan i den s.k. specialstraffrättsliga<br>lagstiftningen. Över huvud taget har samhällsutvecklingen medfört att<br>specialstraffrätten fått allt större praktisk betydelse i förhållande till<br>brottsbalken. Liksom narkotika- och trafiknykterhetsbrottsligheten är även<br>t.ex. miljöbrotten och den moderna ekonomiska kriminaliteten till stor del<br>nya fenomen som regleras utanför den centrala strafflagen.</p>
<p>Mot bakgrund av specialstraffrättens växande betydelse finns det<br>anledning att från generella utgångspunkter överväga både förhållandet<br>mellan brottsbalken och specialstraffrätten och grunderna och principerna<br>för utformningen av den specialstraffrättsliga lagstiftningen. Systematiska<br>skäl talar för att sådana brott som har högt straffvärde eller som är<br>vanligt förekommande skall vara samlade i brottsbalken. En sådan<br>ordning skulle också bl.a. vara ägnad att göra relationen mellan<br>straffbestämmelserna och mellan de olika brottens straffvärden tydligare<br>vilket i sin tur skulle kunna erbjuda fördelar både från lagteknisk<br>synpunkt och för rättstillämpningen. På vissa områden kan det dock<br>finnas mera praktiskt betingade motskäl som givetvis också måste<br>beaktas. Även i sådana fall bör det emellertid i många fall övervägas om<br>det inte är möjligt att uppnå en bättre systematik.</p>
<p>Problem av de slag som jag nu berört är på intet sätt unika för Sverige.<br>Tvärtom torde de utgöra en väsentlig orsak till att det i flera länder, bl.a.<br>Finland och Norge, pågår omfattande strafflagprojekt. För svenskt<br>vidkommande finns knappt behov att påbörja arbete med en total<br>strafflagsreform. Det får emellertid anses angeläget att de problem som<br>jag nu har antytt beaktas inom ramen för både det fortlöpande reformar-<br>betet och den mera långsiktiga planeringen.</p>
<p>Viktiga frågor som rör både brottsbalken och specialstraffrätten har</p>
<p>44<br></p>
<p>behandlats i fangelsestraffkommitténs slutbetänkande (SOU 1988:7) Prop. 1991/92:100<br>Frihet från ansvar. Kommittén har i betänkandet föreslagit att ett Bilaga 3<br>uttryckligt förbud mot analogisk tillämpning av straffbud skall ställas upp<br>samt att tillämpningen av brottsbalkens medverkansregler inom special-<br>straffrätten skall regleras i lag. När det gäller de allmänna reglerna om<br>ansvarsfrihet föreslår kommittén att särskilda bestämmelser om samtycke<br>och rättsvillfarelse skall tas in i lagstiftningen samt att tillämpningsområ-<br>det för bestämmelsen om nöd skall utvidgas. Förslagen har remiss-<br>behandlats och bereds för närvarande inom justitiedepartementet.</p>
<p>En fråga som har ett nära samband med de frågor som behandlas i<br>betänkandet är möjligheterna att i vanliga brottmål beakta yttran-<br>defrihetsrättsliga intressen. En tanke som här förts fram är att efter<br>mönster från tryckfrihetsförordningen och den nya yttran-<br>defrihetsgrundlagen införa en särskild s.k. parallellinstruktion enligt<br>vilken dessa intressen skall beaktas även i vanliga brottmål. Frågan har<br>som redan nämnts (avsnitt 3.1) behandlats i en nyligen remitterad<br>departementspromemoria (Ds 1991:78) Parallellinstruktion. Sedan<br>remissbehandlingen är avslutad är det min avsikt att ta ställning i den<br>frågan i samband med att jag tar upp förslagen i betänkandet till<br>behandling.</p>
<p>5.5 Påföljdssystemet</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Ordningen med obligatorisk halvtidsfrigivning avskaffas.</p>
<p>- Samhällstjänst införs i hela landet.</p>
<p>- En iffiiredning tillsätts om påföljdssystemets uppbyggnad med<br>uppgifter bl.a. att utveckla alternativa påföljder.</p>
<p>Debatten om det straffrättsliga påföljdssystemet har under senare år<br>dominerats av en fråga - den villkorliga frigivningen. Ar 1983 ändrades<br>reglerna om villkorlig frigivning på så sätt att obligatorisk halvtidsfrigiv-<br>ning infördes för den stora majoriteten av de intagna som omfattas av<br>reglerna. Redan i samband med att reformen genomfördes restes från<br>många håll kritiska röster mot reformen. Bl.a. framfördes farhågor för<br>att den stora skillnaden mellan utmätt straff och faktisk anstaltstid skulle<br>vara svårbegriplig för allmänheten och därmed rubba förtroendet för<br>rättsväsendet. Farhågorna har besannats och det finns nu en bred politisk<br>enighet om att systemet bör avskaffas.</p>
<p>Frågan om den framtida utformningen av den villkorliga frigivningen<br>har behandlats i fangelsestraffkommitténs huvudbetänkande (SOU<br>1986:13-15) Påföljd för brott. Kommittén föreslog där en övergång till<br>obligatorisk frigivning efter två tredjedelar av avtjänad strafftid. Förslaget<br>kombinerades med förslag om sänkta straffskalor i syfte att motverka att</p>
<p>45</p>
<p>de ändrade reglerna skulle leda till generellt längre anstaltstider för de Prop. 1991/92:100<br>dömda. Bilaga 3</p>
<p>Enligt min mening är kommitténs förslag inte ägnade att läggas till<br>grund för en långsiktig och varaktig lösning av den villkorliga frigiv-<br>ningen. De föreslagna straffskaleändringama har mött en betydande kritik<br>under remissförfarandet och är uppbyggda på ett sådant sätt att jag<br>bedömer att ett genomförande av förslagen skulle medföra en betydande<br>risk för en oenhetlig och inkonsekvent tillämpning. Härtill kommer att<br>det finns starka skäl som talar för att ett system med villkorlig frigivning,<br>såsom är fallet i nästan alla andra länder, bör innehålla fakultativa<br>moment som gör det möjligt att ta hänsyn till olika faktorer, som<br>exempelvis skötsamhet under anstaltsvistelsen, vid bestämmande av<br>frigivningstidpunkten. Kommitténs förslag ger inte underlag för en<br>bedömning av hur ett sådant system lämpligen bör utformas. Jag vill här<br>tillägga att jag för egen del kan ha förståelse för dem som hävdar att man<br>långsiktigt bör sträva efter att avskaffa den villkorliga frigivningen så att<br>den utdömda strafftiden i princip alltid skall avtjänas i sin helhet.</p>
<p>Mot denna bakgrund är det min avsikt att inom kort föreslå regeringen<br>att en utredning skall tillkallas som bl.a. skall ha till uppgift att ta fram<br>underlag för och lämna förslag till hur frågan om den villkorliga<br>frigivningen bör lösas på sikt.</p>
<p>Det är emellertid samtidigt min bestämda uppfattning att det inte är<br>möjligt att bibehålla de nuvarande reglerna i avvaktan på utredningens<br>förslag och beredningen av dessa. Det är därför min avsikt att redan<br>under våren 1992 lägga fram förslag som i princip innebär en återgång<br>till den reglering som gällde innan halvtidsreformen genomfördes år<br>1983. Reglerna var då fakultativa och för de flesta intagna var riktpunk-<br>ten för villkorlig frigivning att frigivning inte medgavs innan två<br>tredjedelar av den utmätta strafftiden hade avtjänats i anstalt.</p>
<p>Regeringen har i regeringsförklaringen utlovat att alternativa påföljder<br>såsom samhällstjänst och kontraktsvård skall utvecklas ytterligare. När<br>det gäller samhällstjänst räknar jag med att inom kort kunna lämna<br>förslag att den nuvarande lokalt begränsade försöksverksamheten skall<br>utvidgas till att omfatta hela landet. Frågan om hur samhällstjänsten på<br>sikt bör utformas och avgränsas och inpassas i brottsbalkens påföljds-<br>system bör emellertid bli föremål för ytterligare överväganden. Den<br>uppgiften bör ankomma på den utredning som jag nyss nämnt i samband<br>med den villkorliga frigivningen. Utredningen bör också få till uppgift att<br>lämna förslag till hur kontraktsvården och andra alternativa påföljder<br>lämpligen kan utvecklas. Det finns här en rad olika tänkbara alternativ<br>som förtjänar att övervägas närmare. Ett, som bl.a. diskuterats i<br>BRA-rapporten (1977:7) Nytt straffsystem, är någon form av inten-<br>sivövervakning. Den tekniska utvecklingen har här inneburit att<br>möjligheter för ett genomförande av en sådan öppnats som inte var<br>aktuella när frågan diskuterats tidigare.</p>
<p>Allmänt sett är jag av den uppfattningen att det är en fördel om det<br>finns ett rikt urval av alternativ inom ramen för det straffrättsliga<br>sanktionssystemet så att påföljdens innehåll kan anpassas efter förhållan-<br></p>
<p>46</p>
<p>dena i de särskilda fållen. Samtidigt är det angeläget att påföljdssystemet<br>är klart och överskådligt uppbyggt. En tanke värd att pröva i det<br>sammanhanget är att begränsa påföljderna till böter, fängelse och<br>villkorligt fängelse. Ett sådant system skulle i så fäll förutsätta att de inte<br>frihetsberövande påföljdsaltemativen, utom böter, inordnades under<br>påföljden villkorligt fängelse.</p>
<p>Vid årsskiftet träder ny lagstiftning i kraft på två viktiga områden av<br>det straffrättsliga påföljdssystemet. Det gäller bötesstraffet och behand-<br>lingen av psykiskt störda lagöverträdare.</p>
<p>När det gäller bötesstraffet är det fråga om en allmän uppstramning av<br>påföljden och en förändrad gränsdragning mellan penningböter och<br>dagsböter. Maximum för penningböter höjs från 1 000 kr till 2 000 kr.<br>Samtidigt höjs lägsta antalet dagsböter från en till 30 och det lägsta dags-<br>botsbeloppet från 10 kr till 30 kr. Det blir vidare möjligt att bestämma<br>straffet till penningböter även om endast böter är föreskrivet i straff-<br>skalan. Förutsättningen är att brottet bör föranleda ett lägre straff än 30<br>dagsböter.</p>
<p>Frågan om behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare har länge<br>varit föremål för debatt. Stark kritik har riktats mot hur det nuvarande<br>systemet har fungerat i praktiken. Den ändrade ordning som träder i kraft<br>vid årsskiftet bör i vissa hänseenden kunna bidra till en bättre ordning.<br>Principerna för reformen har emellertid varit föremål för kritik samtidigt<br>som farhågor uttryckts för att det nya systemet inte kommer att motsvara<br>de förväntningar som ligger bakom lagstiftningen. Jag kommer därför att<br>noga följa utvecklingen på området och vid behov ta de initiativ som den<br>kan ge anledning till.</p>
<p>Slutligen vill jag nämna att riksdagen nyligen beslutat om en ny lag om<br>särskild personutredning i brottmål (prop. 1991/92:2, JuU4, rskr. 24).<br>Den nya lagen, som kommer att träda i kraft den 1 juli 1992, syftar till<br>att åstadkomma ett mer flexibelt förfärande för att inhämta<br>personutredning i brottmål. De nuvarande personundersökningama ersätts<br>med yttranden från fri vårdsmyndigheten. Avsikten är att yttrandena på<br>ett bättre sätt än de nuvarande undersökningarna skall kunna anpassas<br>efter behoven i varje särskilt fäll. Inte minst när det gäller rattfyllerimål<br>bör den nya ordningen kunna bidra till att det skapas bättre förutsätt-<br>ningar för en praxis som är anpassad till de principer för påföljdsvalet<br>som lagstiftaren ställt sig bakom.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>47</p>
<h5>5.6 De unga lagöverträdarna</h5>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>- Ungdomsbrottskommittén fortsätter arbetet med sin översyn av<br>ingripanden mot unga lagöverträdare i vilken bl.a.<br>samordningen mellan socialtjänsten och rättsväsendet är en<br>huvudfråga.</p>
<p>I dagens samhälle är det en självklarhet att det allmänna, vid sidan av<br>det ansvar som åvilar föräldrar och familjer i övrigt, aktivt bör verka för<br>att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden.<br>Sålunda bör socialtjänsten, skolan och andra berörda myndigheter i<br>samarbete med hemmen sörja för att de unga som riskerar att utvecklas<br>ogynnsamt får det stöd som de behöver. Barn och unga som har gjort sig<br>skyldiga till brott tillhör ofta den grupp som har ett särskilt behov av stöd<br>och hjälp. Samtidigt är det viktigt att även gentemot unga upprätthålla<br>och hävda de grundläggande värden som skyddas genom straffrättsliga<br>regler. Det allmänna har således en dubbel uppgift när det gäller de unga<br>lagöverträdarna. När det gäller unga lagöverträdare finns det ett särskild<br>behov av samordning mellan socialtjänsten och de olika myndigheterna<br>inom rättsväsendet.</p>
<p>Den 1 januari 1982 trädde socialtjänstlagen (1980:620) i kraft. Huvud-<br>principen i socialtjänstlagen är att socialtjänstens insatser skall vara<br>Frivilliga. Detta gäller också vården av barn och unga. Genom lagen<br>(1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, som den<br>1 juli 1990 ersattes med en ny lag (1990:52) med samma namn, har<br>emellertid undantag från frivillighetsprincipen gjorts under vissa<br>förutsättningar.</p>
<p>Även om det alltså också efter socialtjänstreformen finns utrymme för<br>tvångsingripanden mot unga som har begått brott, är det uppenbart att<br>reformen har inneburit en viktig förskjutning av den avvägning mellan<br>det allmännas och den enskildes intressen som regleringen i bamavårdsla-<br>gen utgick ifrån. De ändringar av den socialrättsliga vårdlagstiftningen<br>som därefter skett, bl.a. införandet av det s.k. öppenvårdstvånget år 1985<br>och de möjligheter att ingripa tidigare i de s.k. beteendefallen som<br>infördes år 1990, rubbar inte de grundläggande principer som lades fast<br>genom socialtjänstreformen.</p>
<p>Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 1988 (prop.<br>1987/88:135, JuU36, rskr. 403, SFS 1988:820 ff.) förbättrades<br>möjligheterna till ett snabbt och effektivt ingripande mot de unga<br>lagöverträdarna. Samtidigt tog regeringen genom en särskild förordning<br>initiativ till en försöksverksamhet med enklare och smidigare samar-<br>betsformer mellan myndigheterna i ärenden som rör unga lagöverträdare<br>(SFS 1988:217). Den nya lagstiftningen och försöksverksamheten har på<br>regeringens uppdrag utvärderats av BRÅ.</p>
<p>Även efter dessa ändringar har det emellertid varit uppenbart att det</p>
<p>48</p>
<p>finns behov av en bred och förutsättningslös genomgång av hur reaktions-<br>systemet bör vara utformat i fråga om brott av unga. Det är en uppgift<br>som nu ankommer på ungdomsbrottskommittén (Ju 1990:07, dir.<br>1990:53). Kommittén har i uppdrag att genomföra en samlad utvärdering<br>av socialtjänstreformens betydelse för behandlingen av unga lagöverträ-<br>dare och att i samband med detta också förutsättningslöst överväga i vilka<br>former och på vilket sätt det allmänna bör ingripa när unga begår brott.<br>Huvuduppgiften skall vara att undersöka om den nuvarande fördelningen<br>av uppgifter mellan socialtjänsten och rättsväsendet är väl avvägd när det<br>gäller unga lagöverträdare och om samordningen mellan myndigheter kan<br>förbättras.</p>
<p>Kommittén kommer i det sammanhanget bl.a. att inventera olika<br>tänkbara för ungdomar anpassade reaktioner och bedöma i vad mån dessa<br>kan antas vara lämpliga i syfte att motverka fortsatt brottslighet. Bland<br>de reaktioner som diskuterats i detta sammanhang kan bl.a. nämnas<br>s.k.veckoslutsfängelse, medling och förbud att vid vissa tidpunkter vistas<br>på vissa platser.</p>
<p>Kommittén kommer också att ta upp frågan om särskilda regler bör<br>gälla för handläggningen av ungdomsbrottmål. Diskussionen har här<br>bl.a. gällt behovet och lämpligheten av någon form av särskilda jour-<br>eller ungdomsdomstolar.</p>
<p>Andra frågor som kommittén kommer att behandla är bl.a. frågan om<br>behovet av särskilda regler för akuta omhändertaganden av unga och<br>allmän domstols befattning med den form av frihetsberövanden som i dag<br>sker med stöd av socialtjänstlagstiftningen.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>5.7 Brottsoffren</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Brottsoffrens ställning skall stärkas.</p>
<p>- Brottsofferfrågoma bereds inom en arbetsgrupp i<br>justitiedepartementet.</p>
<p>- Reglerna om rättsligt bistånd vid brott som begåtts utomlands<br>ses över.</p>
<p>- En försöksverksamhet med livvakt för hotade kvinnor förbereds.</p>
<p>Uppföljningen av 1988 års särskilda program för att stärka brottsoffrens<br>ställning har fortsatt under år 1991 (jfr prop. 1988/89:100 bil. 4 s. 32<br>f, prop. 1989/90:100 bil. 4 s. 36 f och prop. 1990/91:100 bil. 4 s. 35<br>f). Brottsofferfrågoma kommer att beredas vidare i en nyligen tillsatt<br>arbetsgrupp i departementet.</p>
<p>När det gäller möjligheterna till rättsligt bistånd för dem som utsatts<br>för brott utvidgades från den 1 januari 1991 möjligheterna att få<br>målsägandebiträde. Ändringarna innebär att rätt till målsägandebiträde</p>
<p>4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 3<br></p>
<p>49</p>
<p>i princip alltid skall finnas i mål om sexualbrott samtidigt som reglerna<br>blivit mer generösa också vid andra brott där målsägandebiträde kan<br>komma i fråga. Riksdagen gav under våren 1991 (1990/91:JuU21, rskr.<br>217) regeringen i uppdrag att göra förnyade överväganden när det gäller<br>en utvidgad rätt till målsägandebiträde och att i samband därmed ta upp<br>också frågan om målsägandebiträdets processuella ställning och ansvars-<br>fördelningen mellan åklagaren och målsägandebiträdet i fråga om<br>skadeståndstalan. Frågorna kommer att behandlas i en departementspro-<br>memoria som för närvarande utarbetas i justitiedepartementet.</p>
<p>I 1991 års budgetproposition anmäldes att justitiedepartementet hållit en<br>hearing angående behovet av och möjligheterna till rättsligt bistånd till<br>offer för brott som begåtts utomlands. 1 november 1990 gav riksdagen<br>med bifall till en reservation (m, fp, c och v) regeringen i uppdrag att<br>utreda situationen för offer för grova våldsbrott utomlands för att de i<br>görligaste mån skall tillförsäkras samma stöd som en målsägande vid<br>svensk domstol (1990/91:JuU4, rskr. 16). Det gäller bl.a. ersättning for<br>egen inställelse vid domstol utomlands och advokathjälp eller annat stöd<br>vid den utländska rättegången, liksom rättshjälp för en målsägande som<br>för talan utomlands. Våren 1991 beslutade riksdagen ge regeringen<br>tillkänna att hittills vidtagna mått och steg såvitt gäller frågor om stöd till<br>offer för våldsbrott utomlands inte är tillräckliga och att det är nödvän-<br>digt att fortsatta åtgärder vidtas utan dröjsmål (1990/91 :JuU27, rskr.<br>260). Frågan har beretts vidare inom justitiedepartementet under år 1991<br>i samarbete med andra departement bl.a. genom en inventering vid de<br>svenska utlandsmyndigheterna. Resultatet bör kunna redovisas i en<br>departementspromemoria inom kort.</p>
<p>Lagen (1988:688) om besöksförbud, som trädde i kraft den 1 juli 1988,<br>har inneburit ett förbättrat skydd for kvinnor som utsätts för våld, hot<br>och trakasserier. Enligt en ändring i lagen, som trätt i kraft den 1 april<br>1990, har bl.a. straffmaximum för överträdelse av ett besöksförbud<br>skärpts till fängelse högst ett år. BRÅ har fått i uppdrag att göra en<br>studie av besöksförbudslagen. Studien, som skall göras inom ramen för<br>ett inom rådet pågående projekt om familjevåld, skall bl.a. innehålla en<br>utvärdering av 1990 års straffskärpning.</p>
<p>I 1991 års budgetproposition (bil. 15) beräknades totalt 5 milj, kr för<br>anskaffning av larm m.m. för akut skydd mot olika former av våldsbrott<br>för utsatta kvinnor. RPSs arbete med att ta fram sådan skyddsutrustning<br>har resulterat i att specialutrustade väskor med mobiltelefon,<br>skrikanordning m.m. har gjorts i ordning. Dessa specialväskor kommer<br>att finnas i samtliga län i början av år 1992. I sammanhanget bör också<br>nämnas att en försöksverksamhet med livvakt för hotade kvinnor<br>förbereds inom regeringskansliet.</p>
<p>Riksdagen har bifallit den proposition (1990/91:58) med bl.a. förslag<br>till en lag om rättspsykiatrisk vård som nämndes i 1990 års budget-<br>proposition. Lagen träder i kraft den 1 januari 1992 och innebär att<br>skyddsaspekterna blir bättre tillgodosedda än hittills bl.a. genom att<br>åklagare skall medverka i förfärandet vid utevistelse och utskrivning av<br>personer som bedöms som farliga. Åklagaren ges också möjlighet att<br></p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>50</p>
<p>överklaga vissa sådana beslut. Brottsoffret får också möjlighet till<br>information från sjukhuset om när lagöverträdaren ges tillstånd till<br>utevistelse eller skrivs ut. Enligt förslag i prop. 1991/92:59 skall<br>brottsoffret underrättas om lagöverträdaren rymmer från en<br>rättspsykiatrisk klinik eller inte kommer tillbaka från en permission.</p>
<p>Nya bestämmelser som syftar till att förhindra att uppgifter i folkbolfö-<br>ringen används för att leta rätt på personer i syfte att utöva våld, hot<br>eller trakasserier trädde i kraft den 1 juli 1991.</p>
<p>Domstolsverket har i en framställning till justitiedepartementet<br>aktualiserat frågan om bättre sekretesskydd för uppgifter om offentligt<br>anställda.Y tågan kommer att behandlas i en departementspromemoria<br>som för närvarande utarbetas inom departementet. Avsikten är att<br>promemorian skall remissbehandlas under vintern och att en remiss skall<br>överlämnas till lagrådet våren 1992.</p>
<p>Som tidigare nämnts (avsnitt 5.3) hade våldskommissionen i uppdrag<br>att motverka våldet och förbättra stödet till brottsoffren. I kommissionens<br>uppdrag låg bl.a. att utvärdera de hittills vidtagna åtgärderna inom ramen<br>för brottsofferprogrammet och inventera vad som ytterligare kan göras.<br>Det kan i detta sammanhang nämnas att kommissionen anser att det<br>fortsatta arbetet för brottsoffer bör följa de linjer som redan har lagts fäst<br>och föreslår att polisens, socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens<br>insatser utvecklas ytterligare.</p>
<p>Kommissionen uppmärksammar särskilt de kvinnojourer och brottsoffer-<br>jourer som växt fram under senare år som ett komplement till samhällets<br>åtgärder och som drivs på frivillig och ideell basis. Det är uppenbart,<br>menar kommissionen, att de fyller ett stort och viktigt behov. Kommis-<br>sionen föreslår att jourerna skall få stöd genom bidrag av staten och att<br>primärkommuner och landstingskommuner skall stödja jourerna genom<br>ekonomiska bidrag och genom hjälp med t.ex. lokal- och bostadsanskaff-<br>ning. Det kan nämnas att kvinnojourernas riksförbund och<br>invandrarorganisationer som stöder misshandlade kvinnor genom förra<br>årets budgetproposition fick ett organisationsbidrag av regeringen på 2<br>milj. kr. Stödet till kvinnojourerna bör emellertid stärkas ytterligare.<br>Chefen för socialdepartementet kommer senare i dag att föreslå<br>ytterligare medel för stödinsatser i kvinnojourernas lokala arbete.</p>
<p>Frågan om brottsoffeijourer har uppmärksammats också på andra sätt.<br>Rikspolisstyrelsens rapport (RPS rapport 1989:1) Brottsoffeijourer - En<br>handledning för polisens medverkan i brottsofferverksamhet, har<br>utarbetats i syfte att främja tillkomsten av brottsofferjourer. För<br>närvarande finns ett femtiotal brottsofferjourer runt om i landet. Ett<br>tjugotal nya jourer växer fram varje år. Målet är att det skall finnas en<br>brottsofferjour i vaije polisdistrikt, dvs. 117 stycken. Regeringen<br>beslutade i augusti 1991 om ett bidrag på 1 milj. kr. till Brottsoffer-<br>jourernas Riksförbund. Bidraget är avsett att till övervägande del<br>användas till uppbyggande av lokala brottsoffeijourer. Jag återkommer<br>till frågan om ett nytt bidrag vid behandling av anslagen till<br>brottsskadenämnden.</p>
<p>Som redovisades i 1991 års budgetproposition har våldskommissionen</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>51</p>
<p>också uppmärksammat frågan om hot mot parter och vittnen i samband<br>med rättegångar m.m. liksom frågan om samhällets stöd till barn som<br>utsätts för övergrepp.</p>
<p>Arbetsgruppen för frågor om våld mot kvinnor, med företrädare för<br>justitie-, social- och civildepartementen, avlämnade i februari 1991 en<br>rapport med förslag till åtgärder. Av rapporten framgår bl.a. att de<br>anmälda fållen av våldsbrott mot kvinnor ökat och att det dolda våldet<br>torde vara omfattande. I prop. 1990/91:113 (Au 17, rskr. 288) om en ny<br>jämställdhetslag, m.m. redovisas förslag till åtgärder som syftar till att<br>motverka våld mot kvinnor. Rikspolisstyrelsen har i september 1991 fått<br>i uppdrag att tillsammans med socialstyrelsen, domstolsverket och<br>riksåklagaren genomföra fortbildning av berörda yrkesgrupper inom<br>rättsväsendet liksom inom socialtjänsten samt hälso- och sjukvården.<br>Syftet med fortbildningen är att genom ökad kunskap om våldet, dess<br>effekter och orsaker förbättra stödet till de kvinnor som utsätts för<br>våldsbrott och få till stånd mer effektiva förundersökningar m.m. på<br>området. Arbetet med att se över handboken "Misshandel och övergrepp<br>mot kvinnor och barn", som riktar sig främst till dem som i sitt arbete<br>kommer i kontakt med offer för misshandels- och sexualbrott, är numera<br>klart. Socialstyrelsen har fått 5 milj, kr för att bedriva utvecklingsarbete<br>i frågor som rör våld mot kvinnor. Avsikten är att få fram metoder och<br>modeller för ett förbättrat samarbete mellan myndigheter inom<br>rättsväsendet, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården liksom mellan<br>dessa myndigheter och frivilliga oiganisationer. I enlighet med<br>arbetsgruppens förslag har regeringen givit justitiekanslem i uppdrag att<br>se över reglerna om s.k. våldspornografi i 16 kap 10 b § brottsbalken.<br>Uppdraget skall vara slutfört senast den 1 juli 1992.</p>
<p>När det gäller skadestånd till dem som utsatts för brott bör erinras om<br>att kommittén om ideell skada (se avsnitt 4.4) enligt sina direktiv skall<br>se över reglerna om ersättning för ideell skada i samband med<br>personskada m.m. Huvuduppgifterna är att överväga om den nuvarande<br>ersättningsnivån bör höjas, vilka ersättningsprinciper som bör tillämpas<br>och hur normer för att bestämma ersättningen bör fastställas. Enligt<br>tilläggsdirektiv (Dir. 1990:66) skall utredningen också överväga en<br>förändring av ersättningsnivån och regelverket vid skadestånd till<br>våldtäktsoffer och offer för andra våldsbrott som ger utrymme för inte<br>bara kompensation för lidandet utan också hjälp till en förändring av<br>livssituationen. Kommittén beräknas under våren 1992 lägga fram ett<br>delbetänkande om ersättning för lidande som någon tillfogar annan<br>genom brott mot den personliga friheten eller annat integritetskränkande<br>brott.</p>
<p>I en promemoria från BRA, Barnens brott och föräldrarnas ansvar<br>(BRA-PM 1990:1), har föreslagits bl.a. att det i skadeståndslagen införs<br>en regel som utvidgar föräldrars skadeståndsansvar. Den föreslagna<br>regeln innebär att föräldrar och andra som har vårdnaden om en<br>underårig ansvarar för skador som den underårige vållar. Ansvaret är<br>begränsat till högst en femtedel av basbeloppet och gäller vid sidan av<br>den underåriges eget skadeståndsansvar. Promemorian har remiss-</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>52</p>
<p>behandlats och förslaget övervägs för närvarande i justitiedepartementet. Prop. 1991/92:100<br>Bilaga 3</p>
<h5>5.8 Brottsregistreringen</h5>
<p>Det allmänna kriminalregistret innehåller uppgifter om personer som är<br>dömda till andra påföljder än enbart böter. För registret gäller<br>bestämmelserna i lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister<br>(kriminalregisterlagen). RPS och polismyndigheterna ute i landet för olika<br>slag av polisregister. För dessa gäller bestämmelserna i lagen (1965:94)<br>om polisregister m.m. (polisregisterlagen).</p>
<p>År 1971 fördes det allmänna kriminalregistret över från kriminalvårds-<br>styrelsen till RPS. I samband med överföringen fördes kriminalregistret<br>samman med det centrala personregister som RPS då förde och som<br>innehöll såväl uppgifter om påföljder som misstankar om brott. Det<br>samordnade registret, som förs med hjälp av ADB, kallas person- och<br>belastningsregistret (PBR). För de olika delarna av PBR gäller skilda<br>regelkomplex. Innehållet i den del som gäller kriminalregistret regleras<br>av kriminalregisterlagen. För PBR i övrigt gäller polisregisterlagen.</p>
<p>PBR ingår som ett delsystem i BROTTSRI som i sin tur utgör en del<br>av rättsväsendets informationssystem. Rättsväsendets informationssystem<br>består inte av en databank på en och samma anläggning utan en rad från<br>varandra fristående men begreppsmässigt och tekniskt samordnade rutiner<br>på olika anläggningar. Syftet med rättsväsendets informationssystem är<br>bl.a. att förenkla och förbättra informationsutbytet mellan myndigheterna<br>i rättsväsendet. Projektet leds av samarbetsorganet för rättsväsendets<br>informationssystem (SARI).</p>
<p>I BROTTSRI ingår system med rutiner i brottsmålsförfarandet i vid<br>mening hos polis, åklagare och de allmänna domstolarna samt system för<br>förfarandet inom kriminalvården. Förutom PBR omfattar BROTTSRI<br>bl.a. system för ordningsbot och för strafföreläggande och för register<br>över påföljder som har betydelse för körkortsfrågor.</p>
<p>Frågan om den centrala brottsregistreringen i framtiden behandlades i<br>proposition 1987/88:122 om ändringar i kriminal- och polisregister-<br>lagarna m.m. I propositionen konstaterades att det nuvarande PBR var<br>föråldrat och komplicerat såväl i tekniskt avseende som när det gällde<br>den rättsliga regleringen och att det behövdes genomgripande föränd-<br>ringar i fråga om den registrering som för närvarande görs i PBR. Vid<br>en teknisk översyn borde man enligt propositionen i första hand överväga<br>en lösning som innebär att belastnings- och misstankeuppgifter skall<br>finnas i skilda register. Ett nytt system borde också vara mer flexibelt än<br>det nuvarande så att ändringar i fråga om registerinnehåll och register-<br>utdrag kan göras utan stora kostnader. Enligt propositionen borde vidare<br>registreringen av påföljder av betydelse för körkortsfrågor integreras med<br>den registrering som för närvarande sker i PBR. Dessa uttalanden<br>godtogs under riksdagsbehandlingen (JuU 1987/88:34, rskr. 283).</p>
<p>1 en skrivelse till regeringen den 30 mars 1990 (jfr SARI rapport<br>1989:2) har SARI föreslagit att den registrering som för närvarande görs</p>
<p>53<br></p>
<p>i PBR och registret över påföljder som har betydelse för körkortsfrågor Prop. 1991/92:100<br>i framtiden skall göras i två olika register. I det ena registret - av SARI Bilaga 3<br>kallat kriminalregistret - skall antecknas sådana påföljdsuppgifter som<br>gäller bl.a. domar och slutliga beslut i brottmål, godkända ord-<br>ningsförelägganden och strafförelägganden, regeringsbeslut om nåd och<br>påföljder av betydelse för körkortsfrågor. I det andra registret - av SARI<br>kallat misstankeregistret - bör antecknas kortfattade uppgifter om bl.a.<br>brottsanmälningar, åklagarinträde, delgivning av misstanke om brott och<br>beslut att väcka åtal. De båda registren bör enligt SARI regleras i skilda<br>författningar. För andra register inom polisen, såväl ADB-register som<br>manuella register, bör det enligt SARI fortfarande finnas en polis-<br>registerlag. Både kriminalregistret och misstankeregistret bör enligt<br>SARI:s skrivelse förläggas till RPSs enhet i Kiruna.</p>
<p>Vid anmälan av datalagsfrågor m.m. i 1991 års budgetproposition<br>(prop. 1990/91:100 bil. 4 s. 16 - 17) tog föredragande departements-<br>chefen upp frågan om den framtida utformningen av brottsregistreringen.<br>Departementschefen sade sig i stort ansluta sig till SARIs förslag till<br>förändring av lagstiftningen om brottsregister samt att det fortsatta<br>tekniska utvecklingsarbetet på brottsregistreringen borde ske efter de<br>riktlinjer som SARI föreslagit. Departementschefen anmälde samtidigt att<br>en promemoria med förslag till ny brottsregisterlagstiftning var under<br>utarbetande i justitiedepartementet.</p>
<p>Även jag kan ansluta mig till de överväganden som tidigare har gjorts</p>
<p>i ärendet. Uppbyggnaden av brottsregistreringen bör således utformas<br>efter de linjer SARI har föreslagit. I justitiedepartementet pågår arbetet<br>med utformningen av förslag till ny brottsregisterlagstiftning. Utgångs-<br>punkten för det arbetet är de förslag till kriminal- och misstankeregister<br>som SARI har lagt fram. Vad gäller innehållet är inriktningen att de nya<br>registren i huvudsak bör motsvara vad som i dag registreras i PBR och<br>registret över påföljder som har betydelse i körkortsfrågor. Förslagen<br>kommer att skickas ut på remiss inom kort.</p>
<p>RÅ och RPS utvecklar nu nya rutiner för strafföreläggande resp,<br>ordningsforeläggande med sikte på att de skall kunna tas i bruk under år<br>1992. RPSs enhet i Kiruna skall ombesörja viss databehandling i de nya<br>rutinerna men också ha självständiga uppgifter när det gäller uppbörd av<br>böter i ordningsforeläggande och strafföreläggande och maskinell<br>framställning av olika meddelanden. Enheten i Kiruna avses få nu<br>aktuella uppgifter redan när de nya rutinerna för ordningsforeläggande<br>och strafföreläggande tas i bruk.</p>
<p>SARI har utrett två alternativ för en uppbyggnad av misstankeregistret<br>och kriminalregistret vid enheten i Kiruna (se SARI rapport 1989:2). På<br>uppdrag av SARI gör nu statskontoret en utredning av säkerhetsfrågor<br>m.m. vid datakommunikation mellan rättsväsendets myndigheter och<br>enheten. De riktlinjer för lagstiftningen om brottsregistreringen som jag<br>nu har dragit upp gör det möjligt att utvidga det tekniska arbetet för<br>misstankeregistret och kriminalregistret och inleda konstruktionsfasen<br>för de bägge registren. Alternativen behöver dock detalj studeras, det<br>gäller i synnerhet hur och när PBR och registret över påföljder som har</p>
<p>54</p>
<p>betydelse i körkortsfrågor kan avvecklas. Alternativen måste vidare<br>tidsplaneras och kostnadsberäknas. I arbetet bör också utredas om inte<br>kriminalregistret kan byggas upp successivt av de uppgifter i de nya<br>rutinerna för strafföreläggande och ordningsforeläggande som skall<br>antecknas i det nya kriminalregistret. Detsamma gäller uppgifter ur den<br>nya rutinen för domar i brottmål som domstolsverket utvecklar. En sådan<br>uppbyggnad bör kunna kombineras med att motsvarande delar i PBR och<br>i registret över påföljder som har betydelse i körkortsfrågor därefter inte<br>förs. De bägge registren skulle därmed kunna avvecklas successivt.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att</p>
<p>ta del av vad jag har anfört om riktlinjerna för uppbyggnaden<br>av ett nytt kriminalregister och ett nytt misstankeregister.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>5.9 Polisen</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Polisens arbete inriktas i ökad utsträckning mot förebyggande<br>verksamhet.</p>
<p>- Kampen mot våldsbrott och narkotikabrott prioriteras.</p>
<p>- Ramstyming med en ny anslagsstruktur införs för polisen.</p>
<p>- En försöksverksamhet inleds med livvaktsskydd för hotade<br>kvinnor.</p>
<p>- Polisbristen bör vara avhjälpt år 1995.</p>
<p>Polisen har huvudansvaret för att bekämpa brottsligheten och att skapa<br>ett tryggare samhälle från kriminalpolitisk synpunkt. Mot bakgrund härav<br>har polisens möjligheter att utföra sitt arbete på ett effektivt och<br>rättssäkert sätt tilldragit sig ett ökande intresse från statsmakterna sida.</p>
<p>Under 1980-talet genomfördes stegvis en reformering av polisväsendet<br>på grundval av förslag från 1975 års polisutredning och 1981 års<br>polisberedning. Denna reform gick bl.a. ut på att effektivisera polisen<br>genom att minska detaljstyrningen och öka det lokala självbestämmandet.</p>
<p>Ar 1990 föreläde den dåvarande regeringen riksdagen en proposition<br>om förnyelse inom polisen (prop. 1989/90:155). Propositionen innehöll<br>riktlinjer för det fortsatta reformarbetet på polisens område. Bl.a.<br>behandlades frågor om införande av mål- och resultatstyrning samt en<br>ökad inriktning mot förebyggande polisarbete. Riksdagen hade ingen<br>erinran mot de redovisade riktlinjerna (1990/9l:JuUl, rskr. 1).</p>
<p>Sedan den 1 december 1991 hör polisen åter till justitiedepartementets<br>område efter att ha hört under civildepartementet sedan den 1 januari</p>
<p>55</p>
<p>1989.</p>
<p>Ett förslag till förändringar i fråga om polisens regionala organisation<br>förelädes nyligen riksdagen i proposition 1991/92:52 Regional<br>ledningsorganisation inom polisen. Förslaget innebär att den s.k.<br>länspolismästarmodellen införs generellt den 1 juli 1992. Reformen<br>innebär ingen ändring av länsstyrelsens ställning som högsta polisorgan<br>i länet.</p>
<p>Efter framställning från länsstyrelsen i Stockholms län har regeringen<br>beslutat om att polismyndigheten i Danderyd den 1 januari 1992 skall gå<br>upp i polismyndigheten i Täby. Sammanslagningen gör det möjligt att<br>rationalisera verksamheten och att frigöra polismän för egentligt<br>polisarbete.</p>
<p>Det organisatoriska reformarbetet inom polisen går nu vidare. Det finns<br>goda skäl att fullfölja den översyn av polisens organisationsstruktur, som<br>bedrivits inom civildepartementet (jfr. prop. 1990/91:100, bil. 15, s. 63)<br>och som legat till grund för den nyss nämnda propositionen om regional<br>ledningsorganisation. Närmast på tur för en översyn bör enligt min<br>mening vara den centrala polisorganisationen. Ett mål bör därvid vara att<br>så långt det är möjligt delegera ansvar och uppgifter till lokal och<br>regional nivå, samtidigt som rikspolisstyrelsen ges bättre organisatoriska<br>förutsättningar att lösa de uppgifter i fråga om utvecklingsarbete,<br>internationellt polissamarbete m.m., som av olika skäl bör ligga centralt<br>inom polisväsendet. Också det organisatoriska sambandet mellan RPS och<br>statens kriminaltekniska laboratorium hör till det som bör ses över. Jag<br>avser att återkomma till regeringen beträffende formerna för den fortsatta<br>översynen.</p>
<p>Som redan framgått har riksdagen godtagit riktlinjer för polisen som<br>bl.a. innebär en ökad inriktning mot förebyggande polisarbete (prop.<br>1989/90:155, 1990/91:JuU 1, rekr. 1; prop. 1990/91:100 bil. 15, JuU23,<br>rskr. 214). Ett arbete med att utveckla polisarbetet i den angivna<br>riktningen pågår nu på många håll inom polisorganisationen. Arbetet är<br>i huvudsak lokalt förankrat och går bl.a. ut på ett nära samarbete mellan<br>å ena sidan polisen och å andra sidan skola, socialtjänst och andra<br>myndigheter, företag, ideella organisationer, sammanslutningar av<br>boende, osv. Också organ på central nivå, främst RPS och BRÅ, har en<br>roll exempelvis när det gäller utvärdering och förmedling av erfarenheter<br>av det nya arbetssättet.</p>
<p>Som ett led i det brottsförebyggande arbetet har RPS år 1991 utgivit ett<br>manifest benämnt "Rakt på brottsligheten". Där framhålls vikten av en<br>förändrad polisroll. Den går bl.a. ut på att orsakerna till kriminaliteten<br>åtgärdas innan symtomen böijar märkas. Det gäller för polisen att mer<br>än hittills förebygga brott och ordningsstömingar. Att förutse, förebygga<br>och förhindra brott blir därmed, i enlighet med vad som anförs i<br>manifestet, en mycket viktig uppgift för svensk polis i framtiden.</p>
<p>Som tidigare nämnts finns sedan en tid tillbaka inom regeringskansliet<br>en arbetsgrupp under ordförandeskap av statssekreteraren i<br>justitiedepartementet med uppgift att samordna utvecklingsarbetet när det<br>gäller brottsförebyggande arbete på fem orter i landet, nämligen</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>56</p>
<p>Stockholm, Malmö, Linköping, Karlskoga och Östersund. Avsikten är att Prop. 1991/92:100<br>stimulera metodutvecklingsarbetet på dessa orter så att erfarenheterna Bilaga 3<br>skall komma till nytta i det brottsförebyggande arbetet i övriga delar av<br>landet (jfr avsnitt 5.2).</p>
<p>Som redan anförts förbereds inom regeringskansliet en försöksverksam-<br>het med livvaktsskydd för hotade kvinnor.</p>
<p>En utveckling pågår mot en mer allmänt inriktad polisiär yrkesroll som<br>bl.a. innebär att skillnaderna mellan ordningspolis, kriminalpolis osv.<br>minskar. Därigenom kan polisen användas på ett mera flexibelt sätt, allt<br>efter hur behoven skiftar. Det är ägnat att öka effektiviteten hos den<br>samlade polisverksamheten. I linje med denna utveckling har polismyn-<br>digheterna sedan den 1 juli 1990 befogenhet att bestämma om sin egen<br>organisation. Detta har exempelvis vid några myndigheter lett till att ord-<br>ningsavdelningen och kriminalavdelningen har förts samman till en<br>operativ avdelning.</p>
<p>Den nu skisserade utvecklingen när det gäller arbetsmetoder, orga-<br>nisation och yrkesroller påverkar givetvis kraven på polisutbildningen.<br>Inom rikspolisstyrelsen pågår mot denna bakgrund en översyn av<br>utbildningen inom polisväsendet. I den mån arbetet leder fram till mera<br>genomgripande reformförslag krävs för genomförande ändringar i<br>förordningen (1985:751) om utbildning och forskning inom polisväsendet.</p>
<p>Antagningen av polisaspiranter ökar redan innevarande budgetår. Jag<br>räknar med att polisbristen skall vara avhjälpt senast år 1995.</p>
<p>I sammanhanget kan nämnas att tjänsten som professor i polisforskning<br>vid polishögskolan under år 1991 har fått sin första innehavare.</p>
<p>Under år 1991 har två utredningar inom kommittéväsendets ram tillsatts<br>på polisens område. Den ena, Trafikpolisutredningen, ser över ar-<br>betsmetoder och organisation beträffande polisens trafikövervakning med<br>syfte att göra denna mer effektiv. Särskild utredare är f.d.<br>landshövdingen Göte Fridh. Utredningens arbete skall redovisas före<br>utgången av september 1992. Den andra utredningen skall se över<br>sjöpolisens organisation och uppgifter (jfr bet. 1990/91:JuU23).<br>Utredningen arbetar under namnet Sjöpolisutredningen och skall redovisa<br>sitt arbete före utgången av juni 1992. Särskild utredare är f.d.<br>överdirektören Ulf Waldau.</p>
<p>SÄPO-kommitténs slutbetänkande (SOU 1990:51) bereds inom<br>justitiedepartementet med sikte på att utarbeta en lagrådsremiss om<br>personalkontroll.</p>
<p>Ett omfattande förberedelsearbete har bedrivits främst inom RPS inför<br>en förändring av polisens budgetsystem. Arbetet har redovisats bl.a. i en<br>särskild rapport i april 1992 och i den fördjupade anslagsframställningen<br>för polisväsendet inför budgetåren 1992/93 - 1994/95. Det nya budget-<br>systemet bygger bl.a. på mål- och resultatstyrning och på att huvuddelen<br>av medlen för polisväsendet anvisas över ramanslag. Viktiga inslag i<br>reformen är stärkta krav på uppföljning och utvärdering samt att<br>verksamhetsansvar och ekonomiansvar i princip skall följas åt. Det<br>innebär att den regionala och lokala nivån inom polisorganisationen ges<br>ett ökat ansvar i ekonomiadministrativt hänseende. Genom den reform i</p>
<p>57</p>
<p>fråga om polisens regionala ledningsorganisation, som nyss berörts,<br>skapas de organisatoriska förutsättningarna för en sådan decentralisering<br>av befogenheter och ansvar.</p>
<p>I det följande föreslås att polisen inledningsvis tilldelas en ettårig<br>budgetram. Som ett övergripande mål för polisverksamheten bör anges<br>att minska brottsligheten och öka människors trygghet i samhället.<br>Brottsbekämpningen bör i ökad utsträckning inriktas mot våldsbrott och<br>narkotikabrottsl ighet.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>5.10 Åklagarväsendet</p>
<h5>Några huvudpunkter:</h5>
<p>- Åklagarväsendets uppgifter, arbetssätt och organisation ses över<br>av åklagarutredningen-90</p>
<p>- Åklagarväsendet får nu medel för det andra året i den pågående<br>treåriga budgetperioden.</p>
<p>Arbetsbördan inom åklagarväsendet har ökat kontinuerligt de senaste<br>åren. Det har tidvis varit svårt att rekrytera och behålla främst yngre<br>jurister. För närvarande råder emellertid inga särskilda rekryteringssvå-<br>righeter.</p>
<p>Efter mönster av det framstidsinriktade arbete som pågår beträffande<br>domstolsväsendet har också på åklagarväsendets område tillkallats en<br>parlamentariskt sammansatt kommitté med ett sektorsövergripande<br>uppdrag, nämligen åklagarutredningen-90 (Ju 1990:04). Utredningens<br>uppgift är att se över åklagarverksamheten och reglerna om förundersök-<br>ning. Utredningen skall överväga möjligheterna att ytterligare renodla<br>åklagarnas arbetsuppgifter, bl.a. genom att åklagarna befrias från<br>uppgifter som kan skötas av annan personal eller andra myndigheter.<br>Andra viktiga frågor rör ett effektivare förundersökningsförfarande och<br>utvidgad användning av ordningsbot och strafföreläggande samt frågor<br>om avkriminalisering. Även organisatoriska frågor omfattas av utred-<br>ningens uppdrag, som skall vara slutfört före utgången av juni 1992.</p>
<p>RÅ har i juni 1991 fått i uppdrag att senast den 1 april 1992 redovisa<br>hur arbetet med decentralisering av beslutsbefogenheter och budgetansvar<br>bedrivs och vad man räknar med att kunna åstadkomma under en<br>treårsperiod. RÅ har vidare fått i uppdrag att till hösten 1991 komma<br>med förslag till hur besparingar om 1 milj. kr. skall kunna uppnås inom<br>den centrala administrationen genom decentralisering av personal- och<br>ekonomiadministrativa uppgifter. RÅ har i sin redovisning av uppdraget<br>i oktober 1991 föreslagit vissa åtgärder i detta avseende. Förslagen bör<br>vidare utvecklas av RÅ inom ramen för det fortsatta förnyelsearbetet.</p>
<p>Åklagarväsendet går budgetåret 1992/93 in i andra året i den pågående</p>
<p>58</p>
<p>treåriga budgetperioden. Systemet med treåriga budgetramar ökar Prop. 1991/92:100<br>möjligheterna till långsiktig planering och bidrar till ett smidigare Bilaga 3<br>utnyttjande av anslagsmedlen.</p>
<p>5.11 Kriminalvården</p>
<h5>Ett par huvudpunkter:</h5>
<p>- 1974 års kriminalvårdsreform utvärderas av en parlamentariskt<br>sammansatt kommitté. Därvid skall bl.a. den s.k. närhetsprinci-<br>pen och differentieringsbehoven övervägas.</p>
<p>- Behovet av anstaltsplatser vid en övergång till<br>tvåtredjedelsfrigivning övervägs i särskild ordning.</p>
<p>5.11.1 1974 års kriminalvårdsreform</p>
<p>Arbetet inom kriminalvården består i att verkställa fängelsestraffen och<br>att ansvara för övervakningen av skyddstillsynsdömda och villkorligt<br>frigivna samt för verksamheten vid landets häkten. Kriminalvårdslagstift-<br>ningen vilar i allt väsentligt på de principer som slogs fäst genom 1974<br>års kriminalvårdsreform. Dessa principer går ut på att, så långt det är<br>möjligt med hänsyn till kravet på samhällsskydd och differientiering,<br>underlätta de dömdas anpassning till samhället och motverka de skadliga<br>följderna av frihetsberövandet.</p>
<p>I reformen betonades att kriminalvårdens tjänstemän skall ha en nära<br>samverkan med andra samhällsorgan på den dömdes hemort och verka<br>för att han får del av samhällets resurser och service på samma sätt som<br>andra medborgare. Enligt denna tanke, som brukar kallas normaliserings-<br>principen, skall kriminalvården inte bygga upp egna resurser i konkur-<br>rens med andra samhällsorgan. Kriminalvården skall i stället verka för<br>att den dömde kommer i åtnjutande av den samhällsservice som han<br>enligt de generella regler som gäller är berättigad till.</p>
<p>Normaliseringsprincipen hänger nära samman med en annan princip<br>som låg till grund för nämnda reform, nämligen den s.k närhetsprin-<br>cipen. Denna princip innebär att den dömde, så långt det är möjligt, skall<br>undergå fängelse i eller i närheten av sin hemort för att kunna hålla nära<br>kontakter med personer och myndigheter på den ort där han kommer att<br>vistas efter frigivningen. Närhetsprincipen är således en praktisk<br>förutsättning för att normaliseringsprincipen skall kunna tillämpas så bra<br>som möjligt. Syftet är att underlätta den intagnes anpassning i samhället<br>efter anstaltsvistelsen.</p>
<p>Genom reformen antogs också riktlinjer i fråga om utformningen av<br>kriminalvårdens anstalter. Det fortsatta anstaltsbyggandet skulle inriktas<br>på uppförande av mindre lokalanstalter som främst skulle utnyttjas för<br>utslussning av intagna i samhällslivet i enlighet med principerna om<br>normalisering och närhet. År 1980 antog riksdagen ett principprogram</p>
<p>59<br></p>
<p>för det framtida anstaltssystemet, som i allt väsentligt byggde på<br>principerna i kriminalvårdsreformen. Totalt 21 lokalanstalter har<br>tillkommit på grundval av programmet. Principprogrammet har i<br>betydande utsträckning kunnat genomföras.</p>
<p>5.11.2 Utvecklingen på kriminalvårdsanstalterna</p>
<p>Närheten till den dömdes hemort skall således enligt nu gällande<br>lagstiftning så långt möjligt bilda en utgångspunkt för lokalanstaltsplace-<br>ringen. Riksanstaltema har emellertid hela landet som upptagningsområ-<br>de. Under senare år har det skett en utveckling mot en ökad specialise-<br>ring inom anstaltsorganisationen när det gäller verksamhetens inriktning.<br>Den kan emellertid av helt naturliga skäl försvåra tillämpningen av<br>närhetsprincipen och därmed också av normaliseringsprincipen. Speciali-<br>seringen har hittills främst inriktats på narkotikamissbrukarna. Det finns<br>numera särskilda motivations- och behandlingsavdelningar liksom<br>särskilda avdelningar för intagna som inte missbrukar narkotika vid ett<br>25-tal riks- och lokalanstalter. Tidigare har sådana avdelningar, på något<br>undantag när, saknats vid lokalanstaltema. Inom kriminalvården bedrivs<br>vidare verksamhet vid några anstalter i syfte att finna behandlingsmetoder<br>för män som gjort sig skyldiga till kvinnomisshandel och sexualbrott.<br>Även i övrigt är strävan att anpassa verksamheten vid riks- och lokal-<br>anstaltema för olika kategorier av intagna. Bl.a. bedrivs s.k. rattfälle-<br>verksamhet vid ett tiotal anstalter. Inom Stockholmsregionen finns<br>numera en lokalanstalt som används enbart för kvinnliga intagna. Vidare<br>har kriminalvårdsmyndighetema i ökad utsträckning koncentrerat<br>placeringen av kvinnliga intagna till en viss eller vissa lokalanstalter även<br>inom andra regioner än Stockholmsregionen.</p>
<p>Till grund för denna utveckling ligger bl.a. de krav på en ökad<br>differentiering av de intagna som statsmakterna uttalat under senare år.<br>Riksdagen har vid flera tillfällen erinrat om att självklara riktmärken för<br>narkotikapolitiken på kriminalvårdens område måste vara bl.a. att intagna<br>utan narkotikaproblem och sådana som vill bli av med sitt missbruk inte<br>skall behöva komma i kontakt med narkotika under anstaltsvistelsen, att<br>missbrukare avskärs från tillförsel av droger och att intagna förhindras<br>att bedriva narkotikahandel inom anstalterna och ute i samhället.</p>
<p>Våren 1991 gav riksdagen regeringen till känna att den verksamhet med<br>behandling av personer, dömda för sexualbrott och våldsbrott, som<br>bedrivs inom kriminalvården bör utökas och intensifieras ytterligare.<br>Målet måste enligt riksdagen vara att de intagna som vill och har behov<br>av det skall kunna erhålla en sådan behandling.</p>
<p>Vad gäller kvinnor på lokalanstalt har riksdagen upprepade gånger<br>uttalat det angelägna i dels att alla kvinnor som så önskar kan genomföra<br>sin anstaltsvistelse skilda från manliga intagna, dels att intagna kvinnors<br>behov kan tillgodoses också på anstalter med både manliga och kvinnliga<br>intagna.</p>
<p>Jag anser att det ligger ett stort värde i att det sker en fortsatt ut-<br></p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>60</p>
<p>veckling inom anstalterna när det gäller verksamhetens inriktning. Som<br>framhålls i regeringsförklaringen bör kriminalvårdens brottsförebyggande<br>och sociala aspekter tillmätas ökad betydelse liksom arbetet med att<br>bekämpa narkotikamissbruket på anstalterna. I detta ingår bl.a. att öka<br>antalet anstalter och avdelningar på anstalter som arbetar med särskilda<br>motivations- och behandlingsprogram för narkotikamissbrukare.</p>
<p>5.11.3 Kriminalvårdsreformen bör nu utvärderas</p>
<p>Innehållet i en anstaltsvistelse bör naturligtvis vara så bra som möjligt.<br>Det är självfallet viktigt att det under anstaltsvistelsen finns förutsätt-<br>ningar för den intagne att ha nära kontakter med de personer och<br>myndigheter som kan underlätta hans övergång till ett liv i frihet.<br>Samtidigt framstår det som ofrånkomligt att utvecklingen mot en ökad<br>specialisering av verksamheten på kriminalvårdsanstaltema kan komma<br>att medföra placeringar av intagna i strid med närhetsprincipen. Jag anser<br>dock att intresset att hindra spridningen av narkotikamissbruket och att<br>kunna erbjuda möjligheter till rehabilitering även på lokalanstaltema<br>väger så tungt att det kan motivera att den dömde placeras på en annan<br>anstalt än den som ligger närmast hemorten. Avståndet till hemorten bör<br>emellertid inte vara längre än att det går att upprätthålla de kontakter som<br>jag tidigare nämnt på ett rimligt sätt.</p>
<p>Det har i huvudsak rått politisk enighet om att Sverige skall slå vakt om<br>den kriminalpolitik som kriminalvårdsreformen var ett uttryck för.<br>Utvecklingen i samhället har emellertid varit en annan än vad det fanns<br>anledning att förutse i början av 1970-talet när kriminalvårdsreformen<br>utformades. Inte minst narkotikaproblemen har kommit att försvåra<br>genomförandet av en del av ambitionerna i reformen. En genomgripande<br>utvärdering av kriminalvårdsreformen bör därför äga rum. Jag kommer<br>att föreslå regeringen att en parlamentariskt sammansatt kommitté<br>tillkallas med uppgift att överväga om de hittillsvarande målen i alla<br>avseenden skall gälla och om de medel som står till förfogande är de<br>riktiga. I det sammanhanget bör bl.a. övervägas om den s.k. närhetsprin-<br>cipen skall ha samma styrande effekt vid placeringen i anstalt som i dag.<br>Vidare bör utredningen överväga formerna för att i större utsträckning<br>än i dag differentiera olika kategorier av intagna på olika avdelningar<br>resp, anstalter, bl.a. med hänsyn till behoven av olika former av stöd och<br>behandling under och efter anstaltsvistelsen. I det sammanhanget bör<br>övervägas vilka regler som bör finnas för placeringar på slutna resp,<br>öppna riks- och lokalanstalter, bl.a. med avseende på dels de dömdas<br>behov, dels krav på säkerhet m.m. Därvid finns det också anledning att<br>gå in på om den nuvarande kategoriuppdelningen i riks- och<br>lokalanstalter är ändamålsenlig.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>61</p>
<p>5.11.4 Behovet av anstaltsplatser</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>En arbetsgrupp inom regeringskansliet gör for närvarande en översyn av<br>hur det framtida anstaltsbyggandet bör ske. Därvid är det en viktig<br>uppgift att på grundval av en analys av effekterna av en reform av den<br>villkorliga frigivningen (avsnitt 5.5) undersöka i vilken utsträckning<br>behov av ytterligare anstaltsplatser kan tillgodoses genom den typ av<br>kompletteringar av den nuvarande anstaltsorganisationen som jag redo-<br>visar under littera E, rubriken Lokalförsörjningen inom kriminalvården<br>m.m.</p>
<h5>6 Den nya budgetprocessen</h5>
<p>Den nya budgetprocessen bygger på redovisning av resultat av den<br>statliga verksamheten. Omkring en tredjedel av myndigheterna och<br>verksamheterna skall genomgå en fördjupad verksamhetsprövning vart<br>tredje år, då medelsramar och inriktningsbeslut normalt skall omfatta en<br>kommande treårsperiod. Såväl åklagarväsendet som domstolsväsendet har<br>ingått i den försöksverksamhet som påbörjades 1985. Den generella<br>övergången till en förändrad budgetprocess påbörjades för<br>justitiedepartementets del genom att en fördjupad verksamhetsprövning<br>av åklagarväsendet skedde inför budgetåret 1991/92. Inför budgetåret<br>1992/93, då ytterligare en grupp myndigheter introduceras i systemet, var<br>avsikten att bl.a. domstolsväsendet och polisväsendet skulle genomgå en<br>fördjupad prövning. För domstolsväsendets del har det emellertid, med<br>tanke på de stora förändringar av verksamheten som förestår, endast<br>varit möjligt att nu göra en fördjupad prövning för två år framåt i tiden.<br>För polisväsendet har det ej varit möjligt att genomföra en fördjupad<br>prövning. Regeringen avser därför att besluta om myndighetsspecifika<br>direktiv för polisväsendet.</p>
<p>Den sista gruppen av myndigheter tillhörande justitiedepartementet<br>slussas in i systemet med treårsprövning budgetåret 1993/94. Det gäller<br>t.ex. kriminalvårdsstyrelsen, justitiekanslem och datainspektionen. Dessa<br>myndigheter har under våren 1991 fått särskilda direktiv från regeringen<br>angående arbetet med och utformningen av den fördjupade anslags-<br>framställningen.</p>
<p>Bokföringsnämnden är också en myndighet som hör till justitie-<br>departementets område men frågor om anslag till nämnden redovisas<br>numera under VII:e huvudtiteln (finansdepartementet).</p>
<p>62</p>
<h5>7 Lokalförsörjningen</h5>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Riksdagens beslut om riktlinjer för den statliga lokalförsörjningen<br>(prop. 1990/91:150, FiU30, rskr 386) innebär att myndigheternas ansvar<br>och befogenheter i fråga om lokalförsörjningen successivt kommer att<br>vidgas och att de ges möjligheter att besluta om sin egen<br>lokalförsöijning. Myndigheterna kommer således att överta<br>byggnadsstyrelsens nuvarande uppgift att svara för lokalförsörjningen.<br>Förändringen innebär att myndighetens helhetsansvar för verksamheten<br>också innefattar ett krav på att lokalförsörjningsfrågoma hanteras på ett<br>effektivt och ekonomiskt sätt.</p>
<p>Myndigheterna inom justitiedepartementets område disponerar knappt<br>två miljoner kvadratmeter, varav</p>
<p>Milj. kr.</p>
<p>Kvadratmeter</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Polisväsendet</p></td><td>
<p>993 000</p></td><td>
<p>776</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Åklagarväsendet</p></td><td>
<p>48 800</p></td><td>
<p>54</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Domstolsväsendet</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>och rättshjälpen</p></td><td>
<p>365 000</p></td><td>
<p>354</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kriminalvården</p></td><td>
<p>490 000</p></td><td>
<p>225</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga</p></td><td>
<p>3 700</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
</table>
<p>63</p>
<h3>A. JUSTITIEDEPARTEMENTET M.M.</h3>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>A 1. Statsrådsberedningen</h5>
<p>34 991 230</p>
<p>33 363 000</p>
<p>32 502 000</p>
<p>39 109 000</p>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991/92<br>exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>Beräknad ändring<br>1992/93<br>Föredraganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>+ 14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>31 919 000</p></td><td>
<p>+ 7 190 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(därav lönekostnader)</p></td><td>
<p>(28 766 000)</p></td><td>
<p>(+ 7 190 000)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>31 919 000</p></td><td>
<p>+ 7 190 000</p></td></tr>
</table>
<p>Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till<br>39 109 000 kr.</p>
<p>Vid medelsberäkningen har jag beaktat att uppgifter som gäller<br>samordning av forskningsfrågor m.m. har överförts från statsrådsbered-<br>ningen till utbildningsdepartementet.</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Statsrådsberedningen för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>förslagsanslag på 39 109 000 kr.</p>
<p>64</p>
<h4>A 2. Justitiedepartementet</h4>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>47 082 495</p>
<p>51 649 000</p>
<p>50 365 000</p>
<p>54 562 000</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991/92<br>exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>Beräknad ändring</p>
<p>1992/93<br>Föredraganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>+ 9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningskostnader</p>
<p>(därav lönekostnader)</p></td><td>
<p>52 416 000<br>(+ 46 240 000)</p></td><td>
<p>+ 2 146 000</p>
<p>(+ 2 146 000)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>52 416 000</p></td><td>
<p>+ 2 146 000</p></td></tr>
</table>
<p>Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till<br>54 562 000 kr. Vid medelsberäkningen har jag beaktat att uppgifter som<br>gäller polisväsendet och fastighetsrätt har överförts från civildepartemen-<br>tet resp, bostadsdepartementet.</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Justitiedepartementet för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-<br>slagsanslag på 54 562 000 kr.</p>
<p>5 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 100. Bilaga 3</p>
<p>65</p>
<h4>A 3. Utredningar m.m.</h4>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.</p>
<p>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>24 864 241 Reservation 7 810 583<sup>1</sup></p>
<p>30 287 000</p>
<p>28 904 000</p>
<p>30 200 000</p>
<p>'exkl. mervärdeskatt</p>
<p>Elva nya kommittéer har tillsatts under år 1991, nämligen kommittén<br>om registrerat partnerskap, vallagsutredningen, grundlagsutredningen<br>inför EG, grupptalanutredningen, utredningen med uppdrag att göra en<br>översyn av den rättsliga regleringen av polisens befogenheter, utred-<br>ningen om översyn av kreditupplysningslagen, kommittén om översyn av<br>redovisningslagstiftningen, utredningen om översyn av justitiekanslems<br>arbetsuppgifter, utredningen om översyn av bestämmelserna om rattfylleri<br>och sjöfylleri, utredningen om utvidgat skydd för grundläggande fri- och<br>rättigheter samt ökade möjligheter till domstolsprövning av normbeslut<br>och förvaltningsbeslut och utredningen om ökat inslag av personval<br>m.m..</p>
<p>Två kommittéer har överförts från civildepartementet, nämligen<br>utredningen om översyn av polisens trafikövervakning och utredningen<br>om sjöpolisens verksamhet.</p>
<p>Två kommittéer har överförts från bostadsdepartementet, nämligen<br>kommittén för översyn av hyreslagstiftningen och kommittén för<br>utveckling av försöksverksamheten med kooperativ hyresrätt.</p>
<p>Under år 1991 har tre kommittéer avslutat sina uppdrag, nämligen<br>våldskommissionen, bruksmönsterutredningen och påföljdsutredningen.</p>
<p>Under budgetåret 1992/93 har utöver medel för befintliga kommittéer<br>beräknats medel för bl.a. utredningar om fri vårdspåföljder och kriminal-<br>vården.</p>
<p>Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten<br>bör anslaget uppgå till 30 200 000 kr. under nästa budgetår.</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>reservationsanslag på 30 200 000 kr.</p>
<p>66</p>
<h4>A 4. Framtidsstudier, långsiktig analys m.m.</h4>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>11 728 000</p>
<p>12 432 000</p>
<p>12 432 000</p>
<p>Reservation</p>
<p>Från anslaget betalas bidrag till den verksamhet som bedrivs av Stiftelsen<br>Institutet för framtidsstudier. Stiftelsen, vars styrelse är utsedd av rege-<br>ringen, skall enligt sina stadgar bl.a. i egen regi eller i samarbete med<br>andra bedriva framtidsstudier samt långsiktig analys och därmed<br>sammanhängande verksamhet för att stimulera till en öppen och bred<br>diskussion om framtida hot och möjligheter i samhällsutvecklingen.<br>Stiftelsens verksamhet leds under styrelsen av en chef. 2 milj kr har<br>tidigare avsatts som stiftelsekapital.</p>
<p>Institutets forskning har sedan dess verksamheten började i oktober<br>1987 varit koncentrerad till tvärvetenskapliga problemområden. De hittills<br>igångsatta forskningsprojekten berör ämnesområdena miljö och hälsa,<br>svenskt arbete och liv samt internationell och global utveckling. Under<br>budgetåret 1989/90 har två nya projekt initierats, nämligen "Vår framtida<br>kulturhistoria" och "Den privata sektorn i de nya nätverkens samhälle”.<br>Dessutom har ett preliminärt projektarbete "Den offentliga sektorn i de<br>nya nätverkens samhälle" pågått. Institutet har därmed initierat samtliga<br>de projekt som förutsågs bli igångsatta under perioden 1988-1990 enligt<br>den forskningsplan som bestämdes i maj 1988.</p>
<p>Enligt institutets forskningsplan kommer flera av de nu pågående<br>projekten att sträcka sig fram till år 1994. Detta medför att endast fyra<br>nya projekt kan påbörjas under den kommande treårsperioden. Bland<br>dessa projekt ingår bl.a. "Differentieringens, segregationens och<br>diskrimineringens Sverige" samt "Rörlighet, familjestruktur och social<br>kontroll".</p>
<p>Jag förordar att anslaget för budgetåret 1992/93 bör vara oförändrat.</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Framtidsstudier, långsiktig analys m.m för budgetåret<br>1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 12 432 000 kr.</p>
<p>67</p>
<h3>B. POLISVÄSENDET</h3>
<h5>1. Polisens uppgifter och organisation</h5>
<p>Polisens verksamhet syftar till att upprätthålla allmän ordning och<br>säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp<br>(1 § polislagen, 1984:387). En huvuduppgift för polisen är att bekämpa<br>brottsligheten.</p>
<p>Polisens brottsbekämpande arbete sker främst genom övervakning,<br>spaning och utredning. En central uppgift inom brottsbekämpningen är<br>att förebygga och förhindra att brott begås. En viktig uppgift för polisen<br>är också att säkra grundvalarna för ett demokratiskt samhälle.</p>
<p>Den lokala polisorganisationen utgör basen i polisväsendet. Sedan<br>polismyndigheten i Danderyd den 1 januari 1992 gått upp i polismyn-<br>digheten i Täby ingår 117 polismyndigheter i den lokala polisor-<br>ganisationen. Antalet tjänster är totalt ca 24 000, varav omkring 16 700<br>polistjänster.</p>
<p>Länsstyrelsen är högsta polisoigan i länet. Den ansvarar för polis-<br>verksamheten där och har tillsyn över den verksamhet som bedrivs av de<br>lokala polismyndigheterna. Länsstyrelsen förfogar inte över egna<br>operativa polisresurser men kan i speciella situationer ta över ledningen<br>av polisverksamheten i länet. Regional polischef är en länspolischef eller,<br>i vissa län, en länspolismästare. I proposition 1991/92:52 Regional<br>ledningsorganisation inom polisen har regeringen föreslagit övergång till<br>en organisation med länspolismästare i alla län fr.o.m. den 1 juli 1992.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet.<br>Som sådan svarar myndigheten för personal- och ekonomiadministra-<br>tion, visst utvecklingsarbete, tillsyn m.m. Till rikspolisstyrelsen hör<br>polishögskolan. Säkerhetspolisen och rikskriminalpolisen är operativa<br>polisenheter knutna till rikspolisstyrelsen.</p>
<p>Till polisväsendet hör statens kriminaltekniska laboratorium, som är en<br>myndighet under rikspolisstyrelsen. Dess huvuduppgift är att utföra<br>kriminaltekniska undersökningar åt främst polis- och åklagarmyndigheter<br>samt att bedriva självständig forskning inom sitt verksamhetsområde.</p>
<h5>2. Bakgrund</h5>
<p>Mrksamhetens resultat</p>
<p>I den fördjupade anslagsframställningen har rikspolisstyrelsen redovisat<br>utvecklingen under de senaste fem åren av ett antal faktorer som är av<br>intresse när det gäller att bedöma resultatet av polisens arbete. Viktigast<br>i detta sammanhang är enligt rikspolisstyrelsen den fortgående ökningen<br>av brottsligheten, som innebär att efterfrågan på polisiär verksamhet<br>ökar. Jag har behandlat brottsutvecklingen i samhället närmare i det<br>föregående.</p>
<p>Antalet inkomna utredningsärenden har under femårsperioden ökat<br>enligt följande:</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>68</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>- ekonomiska brott</p></td><td>
<p>28</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- narkotikabrott</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- våldsbrott</p></td><td>
<p>24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- tillgreppsbrott</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- bedrägeribrott</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- övriga kriminalbrott</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
</table>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Den lokala polisorganisationens resurser har, i ekonomiska termer, ökat<br>med 6 % i fasta priser under femårsperioden. Personalresurserna har<br>dock minskat med 3 %, vilket skall ses mot bakgrund av bl.a. vakanslä-<br>get när det gäller polismän. Detta har föranlett omfördelningar mellan<br>olika aktiviteter. Sålunda har kvarterspolisverksamheten minskat med<br>22 % och fotpatrulleringen med 43 %, till förmån för den resurskrävande<br>utryckningsverksamheten som ökat med 6 %.</p>
<p>På det hela taget synes polisens mätbara prestationer ha gått ned under<br>femårsperioden. Antalet ingripanden och utryckningar har visserligen<br>ökat (5 %), men inte i proportion till brottsutvecklingen. Antalet gripna<br>har minskat med 11 %. I förhållande till antalet inkomna ärenden har<br>andelen ärenden som redovisats till åklagare minskat enligt följande.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Ärendekategori</p></td><td>
<p>Redovisat</p></td><td>
<p>Redovisat</p></td><td>
<p>Skillnad</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1986 %</p></td><td>
<p>1990 %</p></td><td>
<p>%</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Ekonomiska brott</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>- 16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Narkotikabrott</p></td><td>
<p>88</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>- 8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Våldsbrott</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>- 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillgreppsbrott</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>- 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bedrägeribrott</p></td><td>
<p>68</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>- 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga kriminalbrott</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>- 5</p></td></tr>
</table>
<p>Däremot har produktiviteten ökat genom att antalet tjll åklagare<br>redovisade ärenden i förhållande till antalet nedlagda arbetstimmar har<br>blivit högre.</p>
<p>Statens kriminaltekniska laboratorium har ökat sin produktivitet. Med<br>en resursökning på 6 % har laboratoriet under perioden mött en ökning<br>av antalet inkomna ärenden på 44 %. En utveckling av tekniken på<br>DNA-området har inletts vid laboratoriet.</p>
<p>Under de senaste åren har ett tämligen omfattande arbete bedrivits inom<br>polisen när det gäller att rationalisera verksamheten. Till en del har<br>arbetet samband med det rationaliseringsavtal som slöts på polisområdet<br>i 1989-90 års avtalsrörelse. Genom effektiviseringama har polismän i<br>ökad utsträckning kunnat tas i anspråk för egentligt polisarbete.<br>Rikspolisstyrelsen har på grundval av de uppgifter som myndigheterna</p>
<p>69</p>
<p>redovisat beräknat att de sammantagna vinsterna motsvarar omkring 900 Prop. 1991/92:100<br>årsarbetskrafter för polismän. Bilaga 3</p>
<p>Personalsituationen</p>
<p>Polisverksamheten är personalintensiv. För bara några år sedan fanns ett<br>överskott på färdigutbildade poliser. Under de senaste åren har det dock<br>inte varit möjligt att besätta alla fasta polistjänster, med följd att<br>vakanserna ökat.</p>
<p>En av orsakerna till utvecklingen i fråga om vakanser har varit den låga<br>intagningen av polisaspiranter på polishögskolan under några år under<br>1980-talet. Aspirantintagningen har nu emellertid ökats. I samband med<br>förra årets budgetbehandling bestämdes att 600 polisaspiranter skulle tas<br>in under budgetåret 1991/92. Efter regeringsskiftet hösten 1991<br>beslutades att ytterligare 100 polisaspiranter skulle antas till polishögsko-<br>lan under innevarande budgetår. Antalet polisaspiranter som tas in under<br>budgetåret 1991/92 är därmed totalt 700.</p>
<p>Det tar omkring tre år innan en ökning av aspirantintagningen kan ge<br>utslag i form av färdigutbildade poliser. Det betyder att vakansläget inom<br>polisen fortfarande är bekymmersamt. För närvarande uppgår antalet<br>vakanser till ca 900.</p>
<p>Asylutredningar</p>
<p>Antalet asylsökande ökade dramatiskt under 1980-talet. Budgetåret<br>1989/90 uppgick antalet till drygt 38 000. Därefter minskade antalet<br>asylsökande till ca 20 800 under budgetåret 1990/91. Från och med juli<br>1991 ökade antalet asylsökande återigen kraftigt, sannolikt till följd av<br>händelserna i Europa. Den mest markanta ökningen har skett i antalet<br>asylsökande från Jugoslavien. Polisen och andra berörda myndigheter har<br>gjort stora ansträngningar för att hantera det ökande antalet asylansök-<br>ningar på ett tillfredsställande sätt.</p>
<p>Regeringen uppdrog i maj 1991 åt statens invandrarverk att i samråd<br>med rikspolisstyrelsen och berörda polismyndigheter genomföra en<br>överföring av utredningsansvaret i asylärenden från polismyndigheterna<br>till invandrarverket per den 1 juli 1992. Polisen skall dock fortfarande<br>göra en s.k. grundutredning i direkt samband med att en utlänning begär<br>asyl. Uppdraget omfattar också överföring av ansvaret för förvarslokaler<br>vid utredningsslussama. Uppdraget skall genomföras med utgångspunkt<br>i statskontorets rapport (1990:23) Utredningar i asylärenden.</p>
<p>I regleringsbrevet för polisväsendet avseende innevarande budgetår har<br>regeringen framhållit vikten av att handläggningen av asylutredningar<br>hos polismyndigheterna måste bedrivas i sådan takt att samhällets<br>kostnader för flyktingsverksamheten så långt möjligt begränsas och att de<br>asylsökandes berättigade krav på snabb handläggning av en asylansökan<br>tillgodoses. Som riktmärke för utredningsverksamheten hos polisen vid<br>utredningsslussama har regeringen angett att en fullständig asylutredning<br>skall kunna genomföras inom högst två veckor från ansökningstillfället.</p>
<p>70<br></p>
<p>I regleringsbrevet har också slagits fest att det i fråga om övriga<br>polismyndigheter finns ett starkt intresse av att handläggningstiden i<br>asylärenden inte överstiger två veckor.</p>
<p>Som utgångspunkt för den nya ordningen i asylutredningsärenden har<br>regeringen uttalat att balanserna av asylärenden hos polismyndigheterna<br>den 30 juni 1992 bör vara sådana att de står i överensstämmelse med<br>målet att en asylutredning normalt skall genomföras inom två veckor från<br>ansökan.</p>
<p>Flygplatssäkerhet</p>
<p>Under senare år har den internationella och nationella flygtrafikens<br>expansion i förening med utvecklingen av den internationella terrorismen<br>ställt ökande krav på säkerhetsåtgärder, såväl kvantitativt som i fråga om<br>åtgärdernas tillförlitlighet. I 1990 års budgetproposition uttalades att<br>polisens alltmer ökade resursbehov för säkerhetskontroller på flygplatser<br>i framtiden knappast kan tillgodoses via statsbudgeten. Det var därför<br>nödvändigt att undersöka alternativa möjligheter for att tillgodose<br>resursbehovet, och då närmast särskilda avgifter från flygplats-<br>huvudmännen. Riksdagen hade ingen erinran mot vad som sålunda<br>anförts.</p>
<p>Mot bakgrund av dessa uttalanden i budgetpropositionen har frågan om<br>verksamhets- och kostnadsansvaret för flygplatskontrollen beretts vidare<br>av rikspolisstyrelsen och luftfartsverket.</p>
<p>Efter slutfört utredningsarbete har rikspolisstyrelsen och luftfartsver-<br>ket förelagt regeringen ett förslag till lösning i form av en mellan myn-<br>digheterna träffad överenskommelse den 7 december 1990 rörande<br>verksamhetsansvar och därtill kopplat kostnads- och finansieringsansvar<br>för förebyggande av brott mot den civila luftfartens säkerhet. Regeringen<br>beslöt den 27 juli 1991 att godkänna överenskommelsen och uppdrog åt<br>myndigheterna att inom sina resp, ansvarsområden vidta de åtgärder som<br>är nödvändiga för överenskommelsens genomförande senast den 1 april<br>1992. Lösningen innebär att flygplatshållare får ett ökat ansvar för denna<br>verksamhet och att därmed förbundna kostnader i större utsträckning än<br>hittills får bäras av luftfarten.</p>
<p>Polisen skall också i det nya systemet svara för hotbildsvärdering och<br>ledning av flygplatskontrollanter i enlighet med vad som föreskrivs i<br>lagen (1970:926) om särskild kontroll på flygplats.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>71</p>
<h5>3. Rikspolisstyrelsens yrkanden</h5>
<p>Rikspolisstyrelsen har i den fördjupade anslagsframställningen yrkat<br>medel för polisväsendet med 10 527 641 000 kr. för budgetåret 1992/93.<br>För budgetperioden 1992/93 - 1994/95 har rikspolisstyrelsen föreslagit<br>en budgetram om totalt 33 312 487 000 kr. I yrkandet för budgetåret<br>1992/93 ligger dels en omräkning av nuvarande anslag mot bakgrund av<br>verksamhetens faktiska omfattning och den av statsmakterna beslutade<br>organisationen, dels yrkanden om sammanlagt ca 200 milj. kr. för<br>särskilda satsningar. De särskilda satsningarna avser bl.a. en ökning av<br>antalet polisaspiranter, inrättande av s.k. finanspolis, fri uniform,<br>satsning på EG-arbete, stöd till kriminalpolitiskt utvecklingsarbete inom<br>polisen samt personalförstärkningar till databyrån. I den föreslagna<br>budgetramen ligger en uppräkning av anslagen med 4 % per år fr.o.m.<br>budgetåret 1993/94 med hänsyn till brottsutvecklingen.</p>
<p>Inför öveigången till ett budgetsystem grundat på mål- och resul-<br>tatstyrning har rikspolisstyrelsen redovisat ett förslag till ny anslagsstruk-<br>tur för polisväsendet. Förslaget bygger på att medel för polisväsendet<br>anvisas över ramanslag. Förslagsanslag bör dock, enligt rikspolisstyrel-<br>sen, tillämpas när det gäller medel för brottsutredningskostnader.</p>
<p>I en särskild rapport har rikspolisstyrelsen redovisat förslag till ett<br>planerings- och uppföljningssystem för polisväsendet som bygger på mål-<br>och resultatstyrning.</p>
<p>När det gäller den allmänna inriktningen av polisverksamheten har riks-<br>polisstyrelsen förordat en ökad satsning på förebyggande polisverksam-<br>het.</p>
<p>Härutöver har rikspolisstyrelsen redovisat förslag om vissa lagändringar<br>m.m., som får behandlas i ett annat sammanhang.</p>
<p>4. Allmänna överväganden</p>
<h5>4.1 Bedömning av verksamhetens resultat</h5>
<p>Polisens verksamhet spänner över stora områden. Kraven på polisen<br>grundas väsentligen på faktorer som polisen själv har begränsade<br>möjligheter att påverka. Hit hör bl.a. brottslighetens omfattning och<br>karaktär. Också utvecklingen när det gäller vägtrafiken och antalet<br>asylsökande som kommer till Sverige är viktiga faktorer i sammanhanget.</p>
<p>Under en lång följd av år har polisen haft att arbeta mot en ökande<br>brottslighet. Brottsutvecklingen är inte unik för Sverige utan har sin<br>motsvarighet i åtskilliga andra jämförbara länder.</p>
<p>Under de senaste åren har personalsituationen inom polisen varit<br>bekymmersam. Det beror bl.a. på att intagningen av polisaspiranter till<br>polishögskolan har varit alltför låg. En annan omständighet av betydelse<br>är att antalet polismän som lämnat sin tjänst för att gå över till annan<br>verksamhet har varit högre än vad som beräknats, bl.a. beroende på den<br>överhettade arbetsmarknadssituation som då rådde. Det stora antalet<br>polisvakanser har naturligtvis minskat polisens möjligheter att möta den<br></p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>72</p>
<p>ökande brottsligheten på ett effektivt sätt och att ge allmänheten den<br>service som efterfrågas. Även om personalsituationen inom polisen nu<br>synes vara på väg att bli bättre, är antalet vakanta polistjänster fortfaran-<br>de oacceptabelt.</p>
<p>Mitt intryck är att polisen har en hög ambition när det gäller att lösa<br>sina viktiga uppgifter. Såväl utbildningsmässigt som när det gäller<br>utrustningen står den svenska polisen på en hög nivå. Trots detta är<br>resultatet av de senaste årens polisverksamhet inte alltigenom tillfredsstäl-<br>lande. Det beror emellertid väsentligen på sådana faktorer som nyss<br>berörts och som ligger utanför polisens egen kontroll.</p>
<p>Den allvarligaste bristen när det gäller polisverksamheten är enligt min<br>mening att polisen inte i tillräckligt hög grad är synlig ute bland<br>människor. På detta område har polisbristen slagit hårt mot sådana inslag<br>i polisverksamheten som fotpatrullering och kvarterspolisverksamhet.<br>Detta minskar polisens möjlighet att verka brottsförebyggande och leder<br>också till att människor känner sig otrygga på gator och torg. Också när<br>det gäller den brottsutredande verksamheten har polisen haft svårt att<br>hålla jämna steg med brottsutvecklingen.</p>
<p>Däremot har polisen genom bl.a. omprioriteringar lyckats upprätthålla<br>en allmänt sett god utryckningsberedskap.</p>
<p>Också trafikövervakningen synes fungera väl med hänsyn till de förut-<br>sättningar som nu gäller. Det finns dock skäl att avvakta resultatet av den<br>översyn av polisens trafikövervakning, som för närvarande görs inom<br>ramen för kommittéväsendet, innan trafikpolisens arbete blir föremål för<br>en utvärdering från regeringens sida.</p>
<p>Statens kriminaltekniska laboratorium har lyckats öka sin produktivitet<br>på ett mycket tillfredsställande sätt och har därigenom kunnat upprätthålla<br>en god service i förhållande till polismyndigheterna.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har i ökad omfattning koncentrerat verksamheten på<br>utvecklingsfrågor såsom polisverksamhetens inriktning och den framtida<br>polisutbildningen. Detta är enligt min mening en riktig satsning.</p>
<p>De ekonomiadministrativa systemen inom polisen har uppvisat brister.<br>Bristerna gäller såväl planering som uppföljning. En förnyelse på detta<br>område har dock inletts inför övergången till nytt budgetsystem.</p>
<p>Läget när det gäller polisens utrustning får generellt sett anses vara<br>gott. Polisens verksamhet är personalintensiv (ca 80 % av de totala kost-<br>naderna för polisverksamheten utgörs av löner och andra personalkostna-<br>der) och det behövs en hel del utrustning för att verksamheten skall<br>kunna bedrivas rättssäkert och effektivt. Det handlar om fordon, ADB-<br>utrustning, sambandsutrustning, skyddsutrustning m.m., för att inte<br>nämna inventarier till polisens lokaler. Utrustningen förnyas fortlöpande.<br>För närvarande pågår exempelvis en modernisering av radiosystemen,<br>varigenom det i huvuddelen av landet använda radiosystem 70 får en<br>betydligt bättre användbarhet än tidigare. ADB-stödet byggs ut efter<br>hand. Nyligen har sålunda den datoriserade anmälningsrutinen RAR efter<br>ett omfattande förberedelsearbete tagits i drift vid polismyndigheten i<br>Huddinge. En utbyggnad för resten av landet är planerad.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>73</p>
<h5>4.2 Polisverksamheten i framtiden</h5>
<p>Utgångspunkter</p>
<p>Att upprätthålla lag och ordning så att människor kan känna sig trygga<br>i samhället hör till rättsstatens viktigaste uppgifter.</p>
<p>Brottsligheten befinner sig i dag på en nivå som inte kan accepteras.<br>Att minska brottsligheten och öka människors trygghet mot brott måste<br>därför vara ett huvudmål för kriminalpolitiken.</p>
<p>Det behövs naturligtvis åtgärder på många områden för att åstadkomma<br>detta. Förutom kriminalpolitiken i snäv mening berörs bl.a. social-<br>politiken och arbetsmarknadspolitiken. Det är emellertid ingen tvekan om<br>att polisen intar en särställning i kampen mot brottsligheten. Ett<br>målmedvetet och effektivt arbete från polisens sida är en förutsättning för<br>att komma till rätta med brottsligheten.</p>
<p>Av vad jag anfört i det föregående framgår att polisen i dag inte fullt<br>ut förmår förhindra och ingripa mot brott i den utsträckning som vore<br>önskvärd. En viktig faktor i det sammanhanget är att antalet polismän är<br>för litet, bl.a. till följd av ett bekymmersamt vakansläge. Det finns också<br>ett behov av förnyelse i fråga om viss utrustning, särskilt ADB-utrust-<br>ning.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har i den fördjupade anslagsframställningen begärt<br>medel för bl.a. vissa ambitionshöjande åtgärder. Det är emellertid en ut-<br>gångspunkt för regeringens budgetförslag att reformer måste finansieras<br>inom befintliga ekonomiska ramar. Detta måste i huvudsak gälla också<br>inom polisens område. Det statsfinansiella läget gör det nödvändigt att<br>även för polisens del tillämpa en relativt stram budget.</p>
<p>Det innebär att polisen i princip själv måste skapa ett utrymme för en<br>förnyelse av verksamheten genom omprioriteringar, rationaliseringar och<br>effektiviseringar. Sådana åtgärder måste också genomföras för att<br>åstadkomma besparingar inom polisens område på samma sätt som inom<br>andra delar av den offentliga verksamheten. Besparingarna får självfallet<br>inte leda till att polisens möjlighet att upprätthålla allmän ordning och<br>säkerhet försämras.</p>
<p>Som framgått har polisen redan genomfört rationaliseringar av olika<br>slag, bl.a. inom ramen för det rationaliseringsavtal som slöts på polisens<br>område i 1989-90 års avtalsrörelse. Av de medel som tillskjuts från<br>arbetsgivaren enligt avtalet skall hälften finansieras av polisorganisationen<br>inom det utrymme som skapats genom rationaliseringarna. En särskild<br>medelsuppräkning för rationaliseringsavtalet i enlighet med vad rikspolis-<br>styrelsen begärt bör därför inte ske.</p>
<p>Vid beräkning av medel skall också beaktas riksdagens beslut i<br>anledning av 1991 års kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150, Del<br>II, s. 111) om besparingar inom polisen på 130 milj. kr. Besparingarna<br>bör tas ut successivt under en treårsperiod.</p>
<p>Övergången till mål- och resultatstyrning kommer att ge polisen de<br>organisatoriska förutsättningarna för att ytterligare effektivisera och i<br>andra avseenden utveckla sin verksamhet. De nya styrformerna bör</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>74</p>
<p>införas efter hand i enlighet med vad jag kommer att utveckla i det Prop. 1991/92:100<br>följande (avsnitt 6). Bilaga 3</p>
<p>Personalförstärkning</p>
<p>Ett gott resultat av polisverksamheten förutsätter att det råder balans<br>mellan olika slag av resurser, såsom personal med eller utan polisutbild-<br>ning samt utrustning för tekniskt stöd. På personalsidan är det viktigt att<br>polismän kan frigöras för egentligt polisarbete genom att avlastas arbete<br>av annan, stödjande personal. I dag råder en obalans mellan olika slag<br>av resurser i det avseendet att antalet polismän är för litet till följd av att<br>antalet vakanta polistjänster har ökat under ett antal år.</p>
<p>Det är angeläget att polisbristen i landet snarast blir avhjälpt. Däri-<br>genom skapas möjlighet att i ökad utsträckning satsa på kvarters- eller<br>områdespolisverksamhet och andra förebyggande och trygghetsskapande<br>åtgärder. Att öka antalet utbildade polismän är en förutsättning för att<br>polisen skall kunna uppfylla de kriminalpolitiska målen att minska<br>brottsligheten och öka tryggheten i samhället.</p>
<p>Övergången till en mål- och resultatorienterad styrning inom polisen<br>innebär att regering och riksdag inte längre bör detalj reglera antalet<br>polistjänster eller intagningen av aspiranter på polishögskolan. Jag<br>kommer att behandla dessa frågor i det följande (avsnitt 6). Redan nu vill<br>jag dock säga att jag anser att regeringen bör sätta som mål att antalet<br>utbildade polismän i landet senast år 1995 bör motsvara nuvarande antal<br>fasta polistjänster, eller ca 16 700.</p>
<p>Förebyggande polisverksamhet</p>
<p>Erfarenheterna både från Sverige och från andra länder visar på<br>svårigheter när det gäller att påverka brottsligheten på ett avgörande sätt<br>med enbart polisarbete av traditionellt slag. Det är naturligtvis mycket<br>viktigt att polisen patrullerar på gator och torg, rycker ut vid larm och<br>utreder brott. Man skall emellertid inte förvänta sig att man ens med en<br>betydande resursförstärkning till denna traditionella polisverksamhet<br>skulle kunna uppnå kriminalpolitiska framgångar som står i proportion<br>till resurstillskottet.</p>
<p>Mot denna bakgrund finns det skäl att uppmärksamma delvis nya<br>former för den brottsförebyggande polisverksamheten, som har böljat<br>prövas i ett antal polisdistrikt under de senaste åren. Arbetsmetoden, som<br>också benämns problemorienterad polisverksamhet, går bl.a. ut på att den<br>brottsförebyggande verksamheten inriktas på personer, miljöer och<br>företeelser som utgör särskilda problem från kriminalpolitisk synpunkt.<br>Arbetet bedrivs i nära samverkan med andra berörda myndigheter och<br>institutioner och innefattar en bred kontaktskapande verksamhet gentemot<br>allmänheten. I många fäll tar polisen initiativ till brottsförebyggande<br>åtgärder bland allmänheten eller andra som kan beröras av kriminalitet,<br>exempelvis genom att organisera grannsamverkan till förebyggande av<br>bostadsinbrott. Brottsförebyggande arbete av detta slag kombineras på</p>
<p>75</p>
<p>flera håll med att övervakningsverksamheten i ökad utsträckning inriktas<br>på fotpatrullering och kvarterspolisverksamhet.</p>
<p>Den nu redovisade formen av brottsförebyggande polisverksamhet<br>befinner sig ännu i böijan av sin utveckling. Redan nu kan emellertid<br>konstateras att metoden inger goda förhoppningar när det gäller att<br>angripa brottsutvecklingen på ett verksamt sätt. Goda resultat har<br>rapporterats, låt vara än så länge på ett lokalt plan och beträffande<br>avgränsade typer av kriminalitet och ordningsstömingar.</p>
<p>Riksdagen har år 1990 fastställt riktlinjer för polisverksamheten som<br>innebär att en ökad vikt läggs vid det förebyggande arbetet (prop.<br>1989/90:155, 1990/91:JuUl, rskr. 1). Enligt min mening bör denna linje<br>fullföljas med ökad kraft. Också på central nivå bör ett brottsföre-<br>byggande arbete med problemorienterad inriktning kunna bedrivas genom<br>rikspolisstyrelsens försorg. Exempelvis bör rikspolisstyrelsen i lämpliga<br>former kunna verka for att branschrutiner och standardavtalsvillkor<br>utformas så att de försvårar eller i vaije fäll inte inbjuder till brott.</p>
<h5>5. Riktlinjer för resursanvändningen inom polisväsendet</h5>
<p>I den av riksdagen antagna propositionen om polisens arbetsformer på<br>lokal och regional nivå, utbildning och rekrytering har förutsatts att<br>regering och riksdag i samband med budgetbehandlingen lägger fäst<br>riktlinjer för resursanvändning och resursfördelning inom polisor-<br>ganisationen (prop. 1984/85:81, JuU18, rskr. 164). Det successiva<br>införandet av en ny form av styrning, som nu föreslås, innebär ett<br>ytterligare steg mot en målstyrning av polisverksamheten från regeringens<br>och riksdagens sida.</p>
<p>Mot bakgrund av de allmänna överväganden som redovisats i det<br>föregående anser jag att följande mål och riktlinjer bör gälla för polisen<br>under budgetåret 1992/93.</p>
<p>Kriminalpolitiska mål</p>
<p>Målen för polisverksamheten skall vara att minska brottsligheten och öka<br>människors trygghet i samhället.</p>
<p>Polisverksamhet i allmänhet</p>
<p>Polisverksamheten skall i ökad utsträckning inriktas mot brotts-<br>förebyggande åtgärder i vid mening och mot brottsförhindrande åtgärder<br>(brottsförebyggande polisverksamhet). I polisens metodutvecklingsarbete<br>skall utvecklandet av den brottsförebyggande polisverksamheten ges en<br>framskjuten plats. En viktig del i detta arbete bör vara att integrera<br>brottsförebyggande åtgärder med annan polisverksamhet, såsom över-<br>vakningsverksamhet, kvarters- och områdespolisverksamhet och vissa<br>former av brottsutredningsverksamhet. I detta ligger också att fot-<br>patrulleringen bör öka och att polisen måste bli mera synlig i samhället.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>76</p>
<p>I den förebyggande polisverksamheten bör särskild uppmärksamhet Prop. 1991/92:100<br>ägnas åt ungdomar som är i riskzonen för att dras in i kriminalitet samt Bilaga 3<br>åt vaneförbrytare och andra som svarar för en förhållandevis stor del av<br>brottsligheten.</p>
<p>Det som nu anförts utgör inte något avsteg från principen om att det<br>är en av huvuduppgifterna för polisen att utreda brott som hör under<br>allmänt åtal. Det är självfallet nödvändigt att tillräckliga resurser även i<br>fortsättningen avdelas för denna verksamhet. Den ökade betoningen av<br>den förebyggande polisverksamheten bör dock förenas med en utveckling<br>av arbetsmetoder och samarbetsformer när det gäller brottsutredningar.<br>Det är angeläget att alla möjligheter tas till vara när det gäller att<br>effektivisera utredningsverksamheten och därigenom öka andelen<br>uppklarade brott.</p>
<p>Samarbetet mellan polis och åklagare när det gäller förundersökningar<br>bör utvecklas med syfte att utnyttja myndigheternas samlade resurser<br>effektivare i utredningsarbetet.</p>
<p>När det gäller inriktning mot olika slag av brottslighet är det i första<br>hand en uppgift för polismyndigheterna att själva göra prioriteringar med<br>utgångspunkt från brottens straffskalor och andra omständigheter av<br>betydelse, exempelvis lokala förhållanden. En ökad inriktning bör dock<br>göras mot våldsbrott och narkotikabrott med hänsyn till den stora<br>betydelsen för den enskilde som dessa brottstyper har.</p>
<p>Brottsoffer</p>
<p>De enskilda personer som utsätts för brott skall sättas i centrum för<br>polisens uppmärksamhet och omsorg. Samarbetet med brottsoffeijourer<br>bör utvecklas.</p>
<p>Personer som utsätts för akut brottshot måste skyddas. Behovet av akut<br>skydd för utsatta kvinnor mot olika former av våldsbrott måste därvid<br>särskilt beaktas. Som redan anförts kommer regeringen att ta initiativ till<br>en försöksverksamhet med livvaktsskydd för hotade kvinnor.</p>
<p>Trafiken</p>
<p>Huvudmålet för trafikövervakningen skall vara att öka trafiksäkerheten.<br>Därvid skall kontrollen av trafiknykterheten och fordonshastigheten ges<br>en framskjuten plats.</p>
<p>Europaintegrationen</p>
<p>Sveriges närmande till EG kommer att ställa delvis nya krav när det<br>gäller internationellt polissamarbete och andra metodfrågor. Parallellt<br>härmed kan den internationella brottsligheten med anknytning till andra<br>delav av Europa antas komma att öka. Detta måste uppmärksammas i det<br>långsiktiga utvecklingsarbetet inom polisen.</p>
<p>77</p>
<p>Rekrytering m.m.</p>
<p>När det gäller antalet polismän och rekrytering av polisaspiranter finns<br>riktlinjer i avsnitt 6.</p>
<p>Ett väl fungerande samspel mellan polisen och allmänheten är av stor<br>betydelse for framgången i polisarbetet. En målmedveten satsning bör<br>göras på att rekrytera fler personer med invandrarbakgrund till polisyr-<br>ket.</p>
<p>Effektivisering</p>
<p>Myndigheter på alla nivåer inom polisväsendet skall bedriva ett målmed-<br>vetet effektiviseringsarbete. Därvid skall bl.a. eftersträvas ett nära<br>samarbete över polisdistriktsgränsema och länsgränsema för att tillvarata<br>polisväsendets samlade resurser bättre. Också samarbete med myn-<br>digheter och institutioner utanför polisväsendet är viktigt. Genom<br>effektiviseringar och rationaliseringar skall säkerställas att polisverksam-<br>heten kan bedrivas på ett önskvärt sätt.</p>
<p>Utvecklandet av metoder för styrning och uppföljning och andra rutiner<br>inom ramen för det nya budgetsystemet skall också ges en framträdande<br>plats i utvecklingsarbetet inom polisen.</p>
<h5>6. En förändrad styrning</h5>
<p>Inom polisen pågår sedan ett par år ett omfattande arbete med att<br>förbereda övergången till en ny form för styrning i likhet med vad som<br>efter hand införs vid flertalet andra myndigheter inom statsförvaltningen.<br>Detta styrsystem bygger bl.a. på mål- och resultatstyrning och på att<br>medel för verksamheten anvisas över ramanslag. Enligt de planer som<br>regering och riksdag har lagt fest skall nya styrformer införas för<br>polisens del fr.o.m. budgetåret 1992/93 (se prop. 1989/90:155 s. 61).</p>
<p>En sådan förändring av budgetprocessen inom polisen kommer att öka<br>polisens möjligheter att bedriva en effektiv polisverksamhet till rimliga<br>kostnader. Polismyndigheterna kommer att kunna planera sin verksamhet<br>och göra egna resursprioriteringar på ett helt annat sätt än i dag.<br>Möjligheterna ökar också att anpassa verksamheten efter skiftande lokala<br>förhållande. Genom den flexibilitet som ligger i det nya systemet<br>underlättas också den ökade inriktning mot förebyggande polisverksam-<br>het, som förordats i det föregående.</p>
<p>Den förestående budgetreformen avser inte säkerhetspolisen. Förutsätt-<br>ningarna för dess verksamhet skiljer sig alltför mycket från vad som<br>gäller i fråga om polisverksamhet i allmänhet för att en reform av<br>budgetsystemet skall kunna genomföras i detta sammanhang.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>78</p>
<p>Grunder för anslagskonstruktionen</p>
<p>En utgångspunkt för anslagskonstruktionen bör vara att de medel som<br>statsmakterna anvisar för den lokala polisorganisationens behov i så stor<br>utsträckning som är möjligt skall ställas till de lokala polismyndigheter-<br>nas förfogande.</p>
<p>Samtidigt är det klart att vissa medel även i fortsättningen måste<br>hanteras på central eller regional nivå inom organisationen, även om de<br>ytterst är avsedda för den lokala organisationens behov. Sålunda bör<br>rikspolisstyrelsen även i fortsättningen svara för större investeringar,<br>t.ex. när det gäller centrala polisregister eller fasta radioinstallationer<br>samt disponera medel för vissa andra gemensamma behov, såsom<br>oförutsedda händelser. Också på regional nivå kan det finnas behov av<br>medel för gemensamma behov inom länets polisorganisation.</p>
<p>Anslagskonstruktionen för polisväsendet måste alltså utformas med<br>hänsyn bl.a. till de särskilda förutsättningarna för polisens verksamhet.<br>Det innebär exempelvis att polisen måste ha möjligheter att bemästra<br>oförutsedda händelser och andra situationer som kräver extraordinära<br>polisinsatser eller som av annan anledning inte kan beaktas i verksam-<br>hetsplaneringen.</p>
<p>Den möjlighet som myndigheterna själva har att inom ett ramanslag<br>använda anslagskredit eller anslagssparande skapar enligt min mening<br>goda förutsättningar för polisen att bemästra tillfälliga variationer i<br>arbetsbelastningen. Inom länets ram bör länsstyrelsen kunna utjämna<br>variationer i fråga om myndigheternas belastning exempelvis genom att<br>använda medel som hålls i reserv inom länet eller, i sista hand, genom<br>att omfördela medlen mellan myndigheterna. Vissa medel bör också<br>kunna disponeras centralt av rikspolisstyrelsen för oförutsedda händelser<br>o.d.</p>
<p>Uppgifter och befogenheter</p>
<p>En utgångspunkt bör alltså vara att uppgifter och befogenheter i det nya<br>budgetsystemet bör decentraliseras så långt som möjligt. Det är också<br>viktigt att verksamhetsansvar och ekonomiansvar följs åt. Detta är en av<br>grundprinciperna i det nya statliga budgetsystemet. Därigenom skapas<br>bättre förutsättningar för att bedriva verksamheten på ett effektivt sätt och<br>med en god hushållning i fråga om resurserna.</p>
<p>På det organisatoriska planet skapas delvis nya förutsättningar genom<br>den reform i fråga om den regionala polisorganisationen, som föreslås i<br>regeringens proposition (1991/92:52) Regional ledningsorganisation inom<br>polisen. Reformen innebär, om den godtas av riksdagen, att det i vaije<br>län kommer att finnas en länspolismästare som på länsstyrelsens vägnar<br>utövar uppgifterna som regional polischef i länet. Organisatoriska förut-<br>sättningar skapas genom reformen för att förbättra samordningen av<br>polisverksamheten inom länen och för att länsstyrelsen, i första hand<br>genom försorg av länspolismästaren, skall kunna fullgöra sina uppgifter</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>79</p>
<p>som högsta polisorgan i länet också inom ramen för det nya budgetsyste- Prop. 1991/92:100<br>met. Den nya organisationen föreslås träda i kraft den 1 juli 1992. Bilaga 3</p>
<p>Som jag framhållit redan i propositionen om den regionala ledningsor-<br>ganisationen bör tyngdpunkten i polisverksamheten också i fortsättningen<br>ligga på lokal nivå. Förstärkningen av den regionala organisationen gör<br>det dock möjligt att delegera uppgifter från statsmakterna och rikspolis-<br>styrelsen till främst länsnivå. Detta är ett viktigt steg i den decentralise-<br>ring av uppgifter och befogenheter inom polisen, som inleddes genom<br>polisreformen i mitten av 1980-talet. I sammanhanget kan nämnas att<br>rikspolisstyrelsen nyligen har tagit initiativ till en vidareutveckling av den<br>ekonomiadministrativa kompetensen på regional nivå inom polisen.<br>Rikspolisstyrelsen kommer också att ge de regionala polischeferna det<br>stöd i ekonomiadministrativa frågor som behövs, särskilt under budget-<br>systemets igångsättningsskede.</p>
<p>Den nya organisationen gör det möjligt att förena verksamhetsansvar<br>och ekonomiansvar på regional nivå inom polisorganisationen och därmed<br>också ge den regionala chefen ansvar för uppföljning och utvärdering.<br>Länsstyrelsen har redan i dag det yttersta ansvaret för polisverksamheten<br>i länet (jfr 6 § polislagen, 1984:387). I fortsättningen bör länsstyrelsen<br>också ha ett motsvarande ansvar för de medel med vilka polisverksam-<br>heten i länet bedrivs. Det bör sålunda vara länsstyrelsen som fördelar<br>medel till polismyndigheterna och som bestämmer i vad mån medel skall<br>hanteras regionalt for gemensamma behov inom länet.</p>
<p>På det lokala planet inom polisen sammanfaller verksamhetsansvar och<br>ekonomiansvar till viss del redan i dag. Ekonomiansvaret är dock i<br>praktiken kringskuret i olika avseenden. Bl.a. är det regeringen som<br>bestämmer antalet polistjänster vid vaije polismyndighet och därigenom<br>indirekt kostnaderna för polismanslöner m.m. vid myndigheten. I<br>fortsättningen bör polismyndigheterna få en ökad frihet att bestämma hur<br>de använder de medel som de tilldelats. Det gäller bl.a. fördelningen av<br>medel på olika slag av resurser, såsom polismän, annan personal och<br>utrustning.</p>
<p>Det bör också i fortsättningen vara en sak för den lokala polismyn-<br>digheten att bestämma om sin egen verksamhet. Som jag framhållit i<br>propositionen om den regionala ledningsorganisationen bör länsstyrelsen<br>normalt inte utfärda bestämmelser om sådant som det ankommer på<br>polismyndigheterna att själva bestämma om. Däremot skall, som anförs<br>i propositionen, länspolismästaren på länsstyrelsens vägnar verka för<br>samordning av polisverksamheten inom länet och mellan länen samt<br>utöva tillsyn över verksamheten.</p>
<p>Länspolismästaren kommer också att ha uppgifter inom ramen för det<br>system för planering och uppföljning, som behandlas närmare i det<br>följande.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen bör i det nya budgetsystemet ha åtskilliga viktiga<br>uppgifter. Som en av de viktigaste framstår att följa upp och utvärdera<br>polisverksamheten i länen och att ge regering och riksdag underlag och<br>förslag till de åtgärder som utvärderingen kan föranleda. Det bör vara<br>rikspolisstyrelsens uppgift att svara för anslagsframställningen för</p>
<p>80<br></p>
<p>polisväsendet. Nära sammanhängande med uppföljningen av polis-<br>verksamheten är rikspolisstyrelsens uppgift som central tillsynsmyndig-<br>het (se 7 § polislagen och 2 a § förordningen, 1988:762, med instruktion<br>för rikspolisstyrelsen).</p>
<p>Givetvis bör rikspolisstyrelsen också i fortsättningen utfärda de<br>föreskrifter för ekonomiadministrationen inom polisväsendet, som kan<br>behövas. Som redan anförts bör rikspolisstyrelsen också disponera<br>centrala medel inom polisväsendet för bl.a. större investeringar.</p>
<p>Ramstyrning</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har föreslagit att polisväsendet tilldelas en treårig<br>budgetram. Enligt min mening är det emellertid nödvändigt att ta fram<br>ytterligare underlag för en fördjupad prövning inför en flerårig budget-<br>period. Redan nu bör dock polisen tilldelas medel över ramanslag. Syftet<br>är att åstadkomma att ansvar för verksamhet och resursprioriteringar följs<br>åt och att dämpa kostnadsutvecklingen. Jag vill särskild understryka att<br>ramanslag är avsedda att inte överskridas och att det är myndigheternas<br>ansvar att prioritera resurser inom de givna ramarna.</p>
<p>Med hänsyn härtill anser jag inte att polisen nu bör tilldelas en flerårig<br>budgetram. Fastän ramen är ettårig bör s.k. anslagskredit kunna<br>tillämpas. Jag avser att senare återkomma till regeringen med direktiv till<br>rikspolisstyrelsen i fråga om den fördjupade prövningen inför en längre<br>budgetperiod.</p>
<p>Inrättande av polistjänster m.m.</p>
<p>För statsförvaltningen i allmänhet gäller numera att myndigheterna själva,<br>med vissa undantag, bestämmer vilka tjänster som skall finnas vid<br>myndigheten (se inrättandeförordningen 1991:1749). För polisväsendet<br>gäller detta endast i fråga om andra tjänster än polistjänster. Polistjänster<br>inrättas däremot av regeringen, som också bestämmer hur många<br>polistjänster i olika grader som skall finnas vid vaije polismyndighet, s.k.<br>tablåtjänster (2 kap. 5 och 7 §§ polisförordningen 1984:730). Antalet<br>polistjänster är för närvarande 16 678. Därutöver finns ett antal polismän<br>som ännu inte erhållit tablåtjänst. Antalet sådana polismän (s.k. extra<br>polisassistenter) och antalet polisaspiranter följer av regeringens och<br>riksdagens beslut om aspirantutbildningens volym.</p>
<p>Den nuvarande ordningen när det gäller att inrätta polistjänster kan<br>knappast behållas utan förändringar i ett system med ramanslag för<br>polisväsendet. Det är uppenbart att polismyndigheternas möjlighet att<br>själva bestämma om hur medlen inom ramanslaget skall användas skulle<br>bli mycket begränsad i praktiken, om antalet polismän vid resp, myn-<br>dighet också i fortsättningen skulle bestämmas av regeringen. Det finns<br>dock, med hänsyn till polisverksamhetens särskilda beskaffenhet, skäl för<br>regering och riksdag att på ett övergripande plan behålla kontrollen över<br>poliskårens storlek.</p>
<p>6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 3</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>81</p>
<p>Enligt min mening bör polismyndigheterna i fortsättningen själva<br>bestämma hur många polistjänster det skall finnas vid resp, myndighet.<br>Det innebär att en polismyndighet i princip själv får inrätta eller dra in<br>en polistjänst eller hålla tjänsten vakant under en tid. Detta medför bl.a.<br>att uppdelningen i tablåtjänster och tjänster som extra polisassistent<br>försvinner. Befogenheten att inrätts polistjänster bör inte gälla i fråga om<br>tjänster i polischefskarriären.</p>
<p>Antalet polistjänster i landet som helhet bör regleras genom målstyrning<br>från regeringens och riksdagens sida. En lämplig ordning bör kunna vara<br>att i samband med budgetprocessen fastställa en övre och en nedre gräns<br>för antalet utbildade polismän i riket. Det bör sedan vara en uppgift för<br>rikspolisstyrelsen att följa utvecklingen och jämföra den med det<br>uppställda målet samt redovisa resultatet för regeringen i den årliga<br>resultatredovisningen för polisväsendet. Om antalet polismän utvecklas<br>på ett sätt som inte är önskvärt, bör rikspolisstyrelsen i första hand söka<br>åstadkomma rättelse genom att tillse att länsstyrelserna förmår polismyn-<br>digheterna att öka eller minska antalet polistjänster. I sista hand kan<br>givetvis regeringen gripa in och besluta om de förändringar i fråga om<br>polisorganisationens storlek som kan behövas.</p>
<p>För det kommande budgetåret bör gälla att antalet polistjänster<br>(exklusive polisaspiranter) inte överstiger det nuvarande antalet fasta<br>polistjänster eller ca 16 700. Någon nedre gräns för antalet polistjänster<br>bör dock inte läggas fast för det kommande budgetåret. I stället bör den<br>nuvarande polisbristen avhjälpas genom att regeringen uppställer ett mål<br>i fråga om ökning av antalet utbildade polismän i enlighet med vad jag<br>redovisar närmare i det följande.</p>
<p>Polisaspiranter</p>
<p>I dag tillämpas ett system som innebär att statsmakterna årligen i<br>budgetprocessen tar direkt ställning till hur många polisaspiranter som<br>skall antas. Denna ordning medför att en långsiktig planering av<br>personalförsöijningen försvåras, dels genom att polismyndigheterna i<br>princip får ändrade planeringsförutsättningar varje år, dels genom att<br>besluten styrs inte bara av verksamhetens behov utan även av politiska<br>och statsfinansiella bedömningar.</p>
<p>För framtiden bör istället väljas ett system som underlättar en långsiktig<br>planering av polisresursema. Det nya systemet bör i princip bygga på att<br>det är de lokala polismyndigheternas efterfrågan på nya polisaspiranter<br>som styr rekryteringen. På grundval av polismyndigheternas behovs-<br>anmälan bör länsstyrelsen beställa utbildningsplatser vid polishögskolan.<br>Det bör vara länsstyrelsen som, i egenskap av högsta polisorgan i länet,<br>har det slutliga ansvaret för hur många aspiranter som beställs. Be-<br>ställningarna bör ske med utgångspunkt från fleråriga planeringsperioder.</p>
<p>Polishögskolan planerar och genomför utbildningen med utgångspunkt<br>från givna beställningar. En viss omfördelning mellan åren av det<br>beställda aspirantantalet bör kunna göras om det är nödvändigt för att</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>82</p>
<p>undvika en alltför ojämn belastning på skolan. Efter godkänd utbildning Prop. 1991/92:100<br>placeras polismannen vid den myndighet som rekryterat honom. Bilaga 3</p>
<p>Aspirantutbildningen bör finansieras genom att de beställande länsstyrel-</p>
<p>serna betalar kostnaderna för löner m.m. för aspirantema samt en ut-<br>bildningsavgift till polishögskolan från länsramen. För att undvika en<br>ojämn kostnadsbelastning skall länsstyrelserna särskilt beakta utgifterna<br>för aspirantutbildningen när länsstyrelsen fördelar medelsramama inom<br>länet.</p>
<p>Det nya systemet för aspirantförsörjning bör träda i kraft först inför<br>budgetåret 1993/94. Förbudgetåret 1992/93 har rekryteringsarbetet inför<br>intagningen till polishögskolan hösten 1992 redan startat samtidigt som<br>tiden fram till budgetårets början är alltför kort för polisväsendet att<br>fastställa behovet av aspiranter redan till detta budgetår. Övergångsvis<br>bör därför antalet aspiranter till polishögskolan för budgetåret 1992/93<br>fastställas, som hitills, av statsmakterna.</p>
<p>Jag tar i detta sammanhang också upp frågan om dimensioneringen av<br>aspirantutbildningen under de närmaste åren. Med hänsyn till intresset av<br>en långsiktig planering tar det jag nu anför sikte på hela perioden<br>1992/93 - 1994/95, trots att polisen - enligt vad jag tidigare förordat -<br>erhåller en budgetram endast för budgetåret 1992/93.</p>
<p>Som jag redan har framhållit är det angeläget att den nuvarande<br>polisbristen snarast blir avhjälpt. I ett system med mål- och resultatstyr-<br>ning inom polisen bör detta ske med utgångspunkt från ett mål i fråga om<br>antalet utbildade polismän, som slås fast av regering och riksdag.</p>
<p>Med hänsyn härtill föreslår jag att som mål skall gälla, att antalet<br>utbildade polismän senast år 1995 bör motsvara nuvarande antal fasta<br>polistjänster, eller ca 16 700.</p>
<p>För att möjliggöra detta bör antalet polisaspiranter som tas in på<br>polishögskolan under budgetåret 1992/93 vara 700.</p>
<p>Från och med budgetåret 1993/94 är det en uppgift för polisor-<br>ganisationen att själva bestämma antalet polisaspiranter i enlighet med<br>den ordning för personalförsörjning som jag nyss har förordat. Myn-<br>digheterna skall därvid planera sin personalförsörjning med utgångspunkt<br>från det uppställda målet i fråga om antalet utbildade polismän. Det är<br>en uppgift för rikspolisstyrelsen att verka för och följa upp att detta mål<br>- liksom andra mål för polisen - uppfylls.</p>
<p>Planerings- och uppföljningssystem</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har på regeringens uppdrag redovisat ett förslag till<br>nytt planeringssystem för polisväsendet.</p>
<p>En tyngdpunkt i det arbete som rikspolisstyrelsen utfört har varit att<br>skapa ett nytt system för resultatanalys och resultatredovisning för<br>polisväsendet. Enligt rikspolisstyrelsens förslag skall styrelsen, så snart<br>som möjligt efter det att regeringens budgetproposition har offentlig-<br>gjorts, besluta om en preliminär fördelning av medel mellan länen och<br>meddela de direktiv för budgetarbetet som i övrigt kan behövas. Därefter<br>beslutar länsstyrelsen om direktiv för polismyndigheternas planerings-<br></p>
<p>83</p>
<p>arbete. Direktiven bör utformas efter samråd med polismyndigheterna Prop.1991/92:100<br>och med regionåklagarmyndigheten. Bilaga 3</p>
<p>Polismyndigheten har vid sin planering att beakta dels de direktiv som<br>rikspolisstyrelsen och länsstyrelsen har utfärdat, dels de lokala förhållan-<br>den som kan påverka planeringen. Planeringen skall bygga på målstyr-<br>ning och inte, som i det gamla planeringssystemet, på en detaljreglering<br>av de personalresurser som skall avsättas för olika aktiviteter. Visserligen<br>bör initialt göras en bedömning av vilka resurser som behövs för att<br>uppnå målen, men denna bedömning måste kunna ändras med hänsyn till<br>förändrade förutsättningar.</p>
<p>Planeringen bör enligt rikspolisstyrelsens förslag omfatta budgetår. Den<br>skall göras dels varje år i ettårsperspektiv, dels i treårsperspektiv.<br>Samråd skall ske med åklagarmyndigheten. Verksamhetsplanen bör<br>fastställas av polisstyrelsen. Den ges in till länsstyrelsen men inte till<br>rikspolisstyrelsen.</p>
<p>Liksom hittills bör, enligt förslaget, planeringssystemet innehålla en<br>aktivitetsindelning som en ”stomme" för planering och uppföljning.<br>Därigenom blir det också möjligt att bygga vidare på det redan välut-<br>vecklade system för statistikproduktion som finns inom polisväsendet.<br>Den nuvarande aktivitetsindelningen bör dock förenklas och föras i<br>närmare överensstämmelse med den målbeskrivning för polisverksam-<br>heten som ligger i polislagens beskrivning av polisens uppgifter.</p>
<p>Regeringen har i planeringsdirektiv för rikspolisstyrelsen den 31<br>oktober 1991 beslutat att styrelsen skall svara för att ett nytt system för<br>planering och uppföljning införs i huvudsaklig överensstämmelse med det<br>nu redovisade förslaget. När det gäller frågan om fördelning av medel<br>mellan länen bör dock väljas en ordning som innebär att regeringen, och<br>inte rikspolisstyrelsen, beslutar om fördelning av medel (se under<br>anslaget B 5 i det följande).</p>
<p>7. Tidsbegränsade chefsförordnanden</p>
<p>Riksdagen har i samband med dess behandling av propositionen<br>(prop. 1989/90:155, 1990/91:JuUl, rskr. 1) om förnyelse inom polisen<br>tagit del av de överväganden som där redovisades i fråga om att införa<br>tidsbegränsade chefsförordnanden för högre chefer inom polisen. För ett<br>införande av tidbegränsade chefsförordnanden talar, enlig vad som anförs<br>i propositionen, det väsentligt utökade chefsansvar som följer med<br>införande av det nya budgetsystemet inom polisen och de vidgade krav<br>på myndigheternas förmåga att genom olika ledningsåtgärder öka<br>effektiviteten inom olika verksamhetsområden. Det anförda bygger på<br>principer om ökad chefsrörlighet som lades fäst i samband med behand-<br>lingen av verksledningspropositionen (prop. 1986/87:99, KU 29, rskr.<br>226).</p>
<p>I sammanhanget bör också uppmärksammas att statens arbetsgivarverk<br>och TCO-S i anslutning till 1989-90 års avtalsrörelse träffat ett särskilt<br>rationaliseringsavtal för polisväsendet. Som en av flera generellt verkande<br>åtgärder enligt avtalet överenskom parterna om ett partsuttalande till stöd</p>
<p>84<br></p>
<p>för att visstidsförordnanden införs i någon form för myndighetschefer och<br>viss annan polischefspersonal.</p>
<p>Mot bakgrund av det nu anförda har inom civildepartementet, till vilket<br>polisen då hörde, utarbetats en promemoria med förslag till en ordning<br>med tidsbegränsade chefsförordnanden inom polisväsendet. I promemo-<br>rian föreslås att systemet skall omfatta polisöverintendenter, polismästare,<br>biträdande länspolismästare och länspolismästare samt vissa befatt-<br>ningshavare inom rikspolisstyrelsen.</p>
<p>Förslaget bygger på att de berörda tjänstemännen skall ha tillsvidarean-<br>ställning med placering för en begränsad tid i en viss chefsbefattning.<br>Före utgången av förordnandetiden i chefsfunktionen prövas om<br>förordnandet skall förlängas eller om chefskapet skall upphöra. Det kan<br>ske t.ex. genom att tjänstemannen placeras på en annan chefsbefattning,<br>placeras i en stabsfunktion eller får andra kvalificerade uppgifter. Tiden<br>för placering i en viss chefsfunktion bör enligt förslaget vara sex år eller,<br>särskilt vid omförordnande, kortare tid, exempelvis tre år.</p>
<p>Huvudsyftet med det föreslagna systemet är att stimulera till och<br>underlätta ökad rörlighet i chefsbefattningar. Den prövning som skall ske<br>vid förordnandetidens utgång skall göras med hänsyn både till behovet<br>av chefskompetens i verksamheten och till tjänstemannens utveck-<br>lingsbehov och önskemål.</p>
<p>Promemorian har remitterats till berörda fackliga organisationer för<br>yttrande. Organisationerna har i princip anslutit sig till förslagen.</p>
<p>I den under hösten 1991 avlämnade propositionen (prop. 1991/92:52)<br>Regional ledningsorganisation inom polisen, redovisas regeringens<br>överväganden i denna fråga vad avser tjänsterna som länspolismästare<br>och biträdande länspolismästare. Jag anförde i det sammanhanget att<br>tidsbegränsade chefsförordnanden bör införas för dessa tjänster, vilket<br>innebär att länspolismästare och biträdande länspolismästare kommer att<br>förordnas tills vidare på sin tjänst med placering för viss tid i chefefunk-<br>tionen. Tidsbegränsningen kommer alltså att avse själva chefsfunktionen,<br>dvs. utövandet av de befogenheter som ankommer på en länspolismästare<br>resp, en biträdande länspolismästare enligt polisförordningen eller andra<br>bestämmelser.</p>
<p>Mot bakgrund av de överväganden som härefter gjorts har jag funnit att<br>en lösning med tidsbegränsade chefsförordnanden även för cheferna för<br>de lokala polismyndigheterna - polismästarna - skulle verka utvecklande<br>och vitaliserande för såväl verksamhet som de enskilda cheferna. De<br>stora förändringar som polisväsendet står inför den 1 juli 1992 innebär<br>också ett väsentligt utökat ansvar för dessa chefer.</p>
<p>Jag har därför funnit att det i samband med införandet av en enhetlig<br>regional ledningsorganisation inom polisen och införandet av nytt<br>budgetsystem bör införas ett system med tidsbegränsade chefsförordnan-<br>den även för polismästarna.</p>
<p>Ett sådant system bör, för att uppnå den eftersträvade rörligheten,<br>bygga på förutsättningen att den som förordnas ges en "grundtjänst" i<br>polisorganisationen. Tjänsten bör vara inrättad vid den polismyndighet<br>där länspolismästaren är chef och med utgångspunkt från den tjänsten bör</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>85</p>
<p>tjänstemannen ges ett förordnande för viss tid som chef för någon av de Prop. 1991/92:100<br>lokala polismyndigheterna i länet. Bilaga 3</p>
<p>Vad jag nu anfört bör i princip även gälla i fråga om tjänster som polis-<br>överintendent. För dessa, som i de flesta fall är chefer för avdelning vid<br>de tre största polismyndigheterna, erfordras emellertid inte att regeringen<br>bestämmer om placering för viss tid i chefsfunktionen. I stället bör det<br>vara en sak för polismyndigheten att se till att det förekommer en lämplig<br>rotation bland de polisöverintendenter som finns vid myndigheten. En<br>lämplig ordning bör i många fall kunna vara att myndigheten placerar<br>vederbörande för viss tid i en viss chefsfunktion.</p>
<h5>8. Lokalförsörjningen för polisväsendet m.m.</h5>
<p>Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för polisväsendet. Många av de<br>byggnader som polisen disponerar tas i anspråk också av åklagarväsen-<br>det. Lokalbeståndet uppgår till ca 1 milj. m<sup>2</sup>. Polisväsendet och<br>åklagarväsendet disponerar för innevarande budgetår ca 800 milj. kr. för<br>lokalkostnader. Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsom-<br>råde redovisas i form av en rullande treårsplan (prop. 1987/88:100, bil.</p>
<p>9, FiU 26, rskr. 338). Inom ramen för treårsplanen beslutar regeringen<br>om genomförande av enskilda byggnadsprojekt.</p>
<p>För närvarande pågår två större nybyggnadsprojekt, nämligen nybygg-<br>nad av förvaltningsbyggnad i Malmö, etapp I samt nybyggnad av<br>förvaltningsbyggnad i Karlskrona. Lokalerna i Malmö är avsedda för<br>polismyndigheten, tingsrätten och häktet och beräknas vara färdigställda<br>i oktober 1993. Förvaltningsbyggnaden i Karlskrona beräknas vara<br>färdigställd i april 1992. Nybyggnaden är avsedd för polismyndigheten,<br>åklagarmyndigheten och häktet.</p>
<p>I tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 (prop.<br>1991/92:25, FiU06, rskr. 105) har medel beräknats för följande objekt.</p>
<p>Gällivare</p>
<p>Nybyggnad av förvaltningsbyggnad i kvarteret Alkan i Gällivare.<br>Lokalerna är avsedda för polismyndigheten. Kostnaderna har beräknats<br>till 56 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1991. Byggstarten är planerad<br>till slutet av mars 1992 och byggtiden är beräknad till 18 månader.</p>
<p>Wtlanda</p>
<p>Nybyggnad av förvaltningsbyggnad i kvarteret Balder i Vetlanda.<br>Kostnaderna har beräknats till 24 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1991.<br>Byggstarten sker nu i början på år 1992 och byggtiden beräknas till<br>11 månader.</p>
<p>Medel för följande projekt har tidigare tillförts treårsplanen, men<br>byggnadsuppdrag har ännu inte lämnats av regeringen.</p>
<p>86</p>
<p>Huddinge</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Lokalerna är avsedda för polismyndigheten, åklagarmyndigheten och<br>häktet. Mot bakgrund av kraftigt förändrade planeringsförutsättningar<br>beträffande både häktet och polisen avser byggnadsstyrelsen att under<br>våren 1992 redovisa ett reviderat byggnadsprogram till regeringen<br>(prop. 1988/89:100 bil. 9, FiU26, rskr. 245 och bil. 15, JuU15, rskr.<br>187; prop. 1989/90:100 bil. 9, FiU26, rskr. 266 och bil. 15, JuU27,<br>rskr. 211; prop. 1990/91:100 bil. 9, FiU26, rskr. 239 och bil. 15,<br>JuU23, rskr. 214).</p>
<p>Solna</p>
<p>Ursprungligen avsåg projektet en om- och tillbyggnad av det befintliga<br>polishuset i kvarteret Charlottenburg. Lokalerna är avsedda för polismyn-<br>digheten. Utredning pågår om ny lokalisering till kvarteret Tegen.<br>Byggnadsstyrelsen avser att under budgetåret 1991/92 redovisa projektet<br>för regeringen (prop. 1988/89:100 bil. 9, FiU26, rskr. 245 och bil. 15,<br>JuU15, rskr. 187; prop. 1989/90:100 bil. 9, FiU26, rskr. 266 och<br>bil. 15, JuU27, rskr. 211; prop. 1990/91:100 bil. 9, FiU26, rskr. 239<br>och bil. 15, JuU23, rskr. 214).</p>
<p>Örebro</p>
<p>Byggnadsstyrelsen har till regeringen den 12 november 1985 redovisat<br>byggnadsprogram avseende om- och tillbyggnad i kvarteret Repslagaren<br>i Örebro. Lokalerna är avsedda för polismyndigheten, åklagarmyn-<br>digheten och häktet. En alternativ lösning av lokalbehovet, genom en<br>nybyggnad i kvarteret Lantmätaren, har utretts av byggnadsstyrelsen.<br>Styrelsen har till regeringen i mitten på december 1991 redovisat<br>systemhandlingar och hemställt om bygguppdrag. Jag har för avsikt att<br>återkomma till regeringen om genomförande av projektet. Kostnaden<br>beräknas till 172 milj. kr. i prisläget de 1 januari 1991 (prop.<br>1989/90:100 bil. 9, FiU26, rskr. 266 och bil. 15, JuU27, rskr. 211;<br>prop. 1990/91:100 bil. 9, FiU26, rskr. 239 och bil. 15, JuU23,<br>rskr. 214).</p>
<p>Byggnadsstyrelsen har tillsammans med rikspolisstyrelsen redovisat en<br>lokalförsörjningsplan för polis- och åklagarväsendet för den kommande<br>treårsperioden. Enligt rikspolisstyrelsen är en ombyggnad av polishögsko-<br>lan i Solna, etapp II och III det mest angelägna projektet. Vidare<br>prioriterar rikspolisstyrelsen större byggnadsprojekt för de närmaste åren<br>i följande ordning: Vetlanda, Uddevalla, Halmstad, Vänersborg,<br>Gällivare, ett s.k. teknikhus i kvarteret Kronoberg samt vissa projekt för<br>polismyndigheterna i Stockholm och Göteborg.</p>
<p>Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning redovisat bl.a. följande<br>projekt som mest angelägna och med en planerad byggstart under<br>budgetåren 1991/92 - 1994/95, nämligen ombyggnad av polishögskolan<br>i Solna avseende etapp II och III, två mindre projekt inom kvarteret</p>
<p>87</p>
<p>Kronoberg i Stockholm, nämligen en ny transformatorstation och Prop. 1991/92:100<br>ombyggnad av entré vid Bergsgatan 52, en nybyggnad för polisområde 3 Bilaga 3<br>vid polismyndigheten i Stockholm samt nybyggnad av förvaltnings-<br>byggnader för polismyndigheterna i Vetlanda och Uddevalla. Bygg-<br>nadsstyrelsen har i detta sammanhang även tagit upp förvaltningsbyggnad<br>i Solna. I övrigt hänvisas till anslagsframställningen.</p>
<p>Beträffande förvaltningsbyggnaden i Solna får jag hänvisa till vad som<br>nyss sagts och vad beträffar förvaltningsbyggnadema i Gällivare och<br>Vetlanda får jag hänvisa till tilläggsbudget I (prop. 1991/92:25) samt<br>även till vad som nyss sagts.</p>
<p>Uddevalla</p>
<p>Chefen för finansdepartementet kommer senare i dag att föreslå att en ny<br>förvaltningsbyggnad i Uddevalla för polis, åklagare och häkte kommer<br>till utförande under den kommande treårsperioden.</p>
<p>Polishögskolan</p>
<p>Byggnadsstyrelsen har till regeringen under hösten 1991 redovisat ett<br>reviderat byggnadsprogram för polishögskolan avseende en om- och<br>tillbyggnad för fysisk träning. Detta projekt utgör en del av etapp II.<br>Lokalerna för fysisk träning har på grund av ett intensivt utnyttjande<br>blivit hårt slitna. Lokalerna är också otillräckliga och av så låg teknisk<br>standard att det medför stora problem att genomföra undervisningen på<br>ett tillfredsställande sätt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Solna har<br>funnit lokalerna klart undermåliga. Jag har för avsikt att återkomma till<br>regeringen med förslag att projektet, som skall utföras i etapper, kan<br>börja byggas under hösten 1992. Kostnaden har beräknats till 33,4 milj,<br>kr. i prisläget den 1 januari 1991.</p>
<p>Kvarteret Kronoberg</p>
<p>På grund av ökad datorisering och komplettering av elnäten inom<br>kvarteret Kronoberg måste elförsörjningssystemen bytas och för att bl.a.<br>säkra elförsörjningen till Stockholms tingsrätt i kvarteret Fruktkorgen<br>måste en ny transformatorstation uppföras. Jag har för avsikt att<br>återkomma till regeringen om genomförande av projektet nu under våren<br>1992. Kostnaden har beräknats till 13,6 milj. kr. i prisläget den 1 januari<br>1991.</p>
<p>Medel för dessa investeringar beräknas under sjunde huvudtiteln,<br>avsnittet Investeringar m.m.</p>
<p>88</p>
<h4>B 1. Rikspolisstyrelsen</h4>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.</p>
<p>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>857 860 723<sup>1</sup></p>
<p>906 214 OOO<sup>1</sup>-<sup>2</sup><br></p>
<p>882 239 508<sup>1,2</sup></p>
<p>558 630 000</p>
<p><sup>1</sup> Trettonde huvudtiteln, anslaget E 1. Rikspolisstyrelsen.</p>
<p><sup>2</sup> Därutöver har 19 000 000 kr. anvisats genom tilläggsbudget I till<br>statsbudgeten för budgetåret 1991/92 (prop. 1991/92:25, bet. JuUll, rskr. 55).</p>
<h5>Rikspolisstyrelsen</h5>
<p>1. Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget räknas upp med ca 17 milj.kr.<br>för kompensation av hittillsvarande underbudgeteringar av anslagsmedlen<br>avseende datorbearbetning samt att ytterligare medel för sju nya tjänster<br>vid databyrån tillförs styrelsen.</p>
<p>2. Rikspolisstyrelsen föreslår att medel för uppbyggnad av en s.k.<br>finanspolis vid rikskriminalpolisen tillförs styrelsen.</p>
<p>3. Rikspolisstyrelsen föreslår att medel för polisiära sambandsmän i<br>ytterligare fyra länder tillförs styrelsen.</p>
<p>4. För övriga yrkanden hänvisas till anslagsframställningen.</p>
<h5>Föredraganden</h5>
<p>Under anslaget har beräknats medel för rikspolisstyrelsen i dess funktion<br>som central förvaltningsmyndighet samt för dess operativa verksamhet<br>vid rikskriminalpolisen. Hit hör kostnaderna för personal av olika<br>kategorier, utrustning, investeringar, lokaler m.m. Under anslaget har<br>också beräknats lönekostnader för polismän som tjänstgör vid rikspolis-<br>styrelsen (utom säkerhetspolisen) eller har kommenderats från lokal<br>polismyndighet för tjänstgöring vid styrelsen.</p>
<p>För rikskriminalpolisens del har en särskild rampost beräknats för de<br>kostnader i form av löner, utrustning, investeringar, lokaler m.m. som<br>belastar den verksamheten.</p>
<p>För ytterligare investering i ADB-projektet om rationell brottsanmälan<br>(RAR), i kommunikationsnätutbyggnad och i investeringar för ersätt-<br>ningar och kompletteringar av centrala utslitna system har beräknats 80<br>milj. kr. engångsvis inom ramanslaget med en finansiering motsvarande<br>de låneformer som anvisas via riksgäldskontoret. Engångsanvisningen<br>kommer att ersättas med lån i riksgäldskontoret det budgetår riks-<br>polisstyrelsen tillgodoser redovisningskraven enligt bokförings-<br>förordningen i dess lydelse fr.o.m. den 1 juli 1991.</p>
<p>Under anslaget har medel beräknats för den gemensamma kontorsdrif-<br>ten m.m. inom kvarteret Kronoberg. Kostnaderna skall liksom tidigare<br>betalas av de olika lokalnyttjama. Verksamheten blir härigenom en egen<br>resultatenhet inom anslaget.</p>
<p>89</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>ramanslag på 558 630 000 kr.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h4>B 2. Säkerhetspolisen</h4>
<p>1991/92 Anslag 360 000 000<sup>1</sup></p>
<p>1992/93 Förslag 400 000 000</p>
<p><sup>1</sup> Trettonde huvudtiteln, anslaget E 2. Säkerhetspolisen.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 439 005 000 kr.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Säkerhetspolisen för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>förslagsanslag på 400 000 000 kr.</p>
<h4>B 3. Polishögskolan<sup>1</sup></h4>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.</p>
<p>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag 1 000</p>
<p><sup>1</sup> Anslaget är nytt. Se vidare vad som redovisats under avsnitt 6.</p>
<h5>Rikspolisstyrelsen</h5>
<p>Rikspolisstyrelsen yrkar medel dels för en intagning till polishögskolan<br>av 800 polisaspiranter per år för de tre år anslagsframställningen avser,<br>dels medel för ytterligare investeringar och för utvidgad forskningsverk-<br>samhet vid skolan. För övriga yrkanden hänvisas till rikspolisstyrelsens<br>anslagsframställning.</p>
<h5>Föredraganden</h5>
<p>Under anslaget har medel beräknats för polishögskolans verksamhet<br>såsom löner till lärare, instruktörer och annan personal, andra förvalt-<br>ningskostnader, lokalkostnader, forskningsverksamhet m.m. Medlen<br>tillförs anslaget på det sätt som redovisats i avsnitt 6. Anslaget förs upp<br>i statsbudgeten med ett formellt belopp av 1 000 kr. Anslagskonstruk-<br></p>
<p>90</p>
<p>tionen innebär att all utbildning, både grundutbildning och vidareutbild-<br>ning, blir efterfrågestyrd och betalas av medel inom anslaget B 5. Lokala<br>polisorganisationen. Detta möjliggör att skolan framdeles kan verka som<br>en avgränsad resultatenhet inom rikspolisstyrelsen med efterfrågestyming<br>och intäktsfinansiering. För forskningsverksamheten tillförs medel från<br>centrala medel under anslaget B 5.</p>
<p>Antalet polisaspiranter budgetåret 1992/93 avses bli 700 enligt<br>överväganden under avsnitt 6. Polishögskolan bör få ta upp en rörlig<br>kredit i riksgäldskontoret med ett belopp på 8 milj. kr.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Polishögskolan för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslags-<br>anslag på 1 000 kr.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h4>B 4. Statens kriminaltekniska laboratorium</h4>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag<br></p>
<p>36 916 774*</p>
<p>34 244 000<sup>1</sup></p>
<p>33 240 683<sup>1</sup></p>
<p>38 923 000</p>
<p><sup>1</sup> Trettonde huvudtiteln, anslaget E 3. Statens kriminaltekniska laboratorium.</p>
<h5>Rikspolisstyrelsen</h5>
<p>Rikspolisstyrelsen yrkar att statens kriminaltekniska laboratorium (SKL)<br>inom ett treårigt ramanslag dels anvisas medel för kompensation av<br>hittillsvarande underbudgetering dels medel för bl.a. forskning och nya<br>tjänster.</p>
<p>För övriga yrkanden hänvisas till rikspolisstyrelsens anslagsframställ-<br>ning.</p>
<h5>Föredraganden</h5>
<p>SKL har en central roll inom polisens verksamhet. Det är viktigt att<br>verksamheten, trots det ansträngda statsfinansiella läget, kan drivas och<br>utvecklas utan inskränkningar i fråga om kvalitet eller omfattning.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret<br>1992/93 anvisa ett ramanslag på 38 923 000 kr.</p>
<p>91</p>
<h4>B 5. Lokala polisorganisationen</h4>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.</p>
<p>8 248 936 757<sup>1</sup></p>
<p>7 381 700 000<sup>1</sup></p>
<p>mervärdeskatt</p>
<p>992/93 Förslag</p>
<p>7 320 145 726<sup>1</sup></p>
<p>9 256 527 OOO<sup>2</sup></p>
<p><sup>1</sup> Trettonde huvudtiteln, anslaget E 6. Lokala polisorganisationen.</p>
<p><sup>2</sup> Anslaget är ombildat i huvudsak genom en sammanslagning av följande anslag<br>under trettonde huvudtiteln. E 1. Rikspolisstyrelsen, anslagspost 3, Löner och<br>utrustning till polisaspiranter m.fl., E 4. Lokala polisorganisationen, E 5. Utrustning<br>m.m. för polisväsendet, E 6. Underhåll och drift av motorfordon m.m. och E 8.<br>Diverse utgifter.</p>
<h5>Rikspolisstyrelsen</h5>
<p>1. Medel bör enligt rikspolisstyrelsen anvisas motsvarande lönekost-<br>naderna för den av regering och riksdag beslutade polisorganisationen,<br>16 678 polistjänster. De medel som motsvarar obesatta tjänster, ca 679<br>milj, kr., bör användas för nyinvesteringar i ADB-utrustning, för<br>administrativa resurser och kompetens samt för teknik och kommunika-<br>tion.</p>
<p>2. Rikspolisstyrelsen begär att brottsutredningskostnader även fortsätt-<br>ningsvis skall beräknas på ett förslagsanslag. Vidare begärs en upp-<br>räkning av medel motsvarande de faktiska förvaltningskostnaderna och<br>kostnaderna för passformulär.</p>
<p>3. För ett fortsatt utvecklingsarbete inom områden för bekämpning av<br>narkotika, yrkeskriminalitet, ungdomskriminalitet och på det brotts-<br>förebyggande området begärs 25 milj kr.</p>
<p>4. För övriga yrkanden hänvisas till anslagsframställningen.</p>
<h5>Föredraganden</h5>
<p>Under anslaget har beräknats huvuddelen av de medel som behövs för<br>verksamheten vid polismyndigheterna. Hit hör bl.a. medel för sådan<br>verksamhet som i dag faller under anslaget E 4. Lokala polisor-<br>ganisationen, såsom lönekostnader för polispersonal, andra förvaltnings-<br>kostnader, lokalkostnader, ersättningar till sakkunniga, vissa kostnader<br>för förundersökning, forpassning, passformulär m.m. samt bidrag till<br>kostnader för gemensam kontorsdrift i kvarteret Kronoberg. Under<br>anslaget faller också huvuddelen av medlen under de tidigare anslagen<br>E 5. Utrustning m.m. för polisväsendet, E 6. Underhåll och drift av<br>motorfordon m.m. samt E 8. Diverse utgifter.</p>
<p>För att möjliggöra en önskad effektivitetshöjning föreslår jag vissa<br>besparingar och omfördelningar av medel inom anslagen för polisväsen-<br>det. Det gäller framför allt på anslaget för den lokala polisorganisationen.</p>
<p>92</p>
<p>De medel som därmed frigörs omfördelas i huvudsak inom detta anslag Prop. 1991/92:100<br>för angelägna satsningar inom det ekonomiadministrativa området. Bilaga 3</p>
<p>Huvuddelen av medlen under anslaget förutsätts av regeringen fördelas<br>på 24 anslagsposter ("länsramar"), som hanteras av länsstyrelserna. Vid<br>sidan därav förutsätts rikspolisstyrelsen disponera centrala medel inom<br>anslaget för gemensamma behov inom polisorganisationen.</p>
<p>De regionala ramarna</p>
<p>Medel har beräknats för det antal polismän som kommer att finnas<br>inom polisorganisationen under budgetåret 1992/93.</p>
<p>Mot bakgrund av arbetsbelastningen och personalsituationen inom<br>polisväsendet har regeringen för innevarande budgetår beslutat att<br>polismyndigheterna får ta i anspråk vissa lönemedel för de polistjänster<br>som är vakanta för att anställa personal som frigör polismän för egentligt<br>polisarbete. Jag har beräknat medel under ramanslaget med hänsyn till<br>att det kommer att finnas behov av sådan förstärkningspersonal också<br>under nästa budgetår.</p>
<p>Kostnader för löner har tidigare varit svåra att beräkna. Vid en<br>övergång till ramanslag är det av väsentlig betydelse att lönebelastningen<br>beräknas korrekt. Rikspolisstyrelsen har därför på regeringens uppdrag<br>genomfört en ny sådan beräkning. Den utgör tillsammans med övriga<br>överväganden grund för beräkningen av lönekostnaderna.</p>
<p>Jag har under länsstyrelsernas ramposter beräknat medel för 16 nya<br>länspolismästartjänster samt medel för överförande av vissa polisuppgifter<br>och administrativa uppgifter från länspolischefsexpeditionema till resp,<br>berörd polismyndighet.</p>
<p>Under rampostema har jag beräknat medel för ekonomiadministrativ<br>kompetensökning. Vidare har 10 milj. kr. beräknats för en försöks-<br>verksamhet med livvakt åt hotade kvinnor.</p>
<p>Jag har under rampostema beräknat medel för anskaffandet av bl.a.<br>motorfordon, persondatorutrustning, inventarier och för lokalkostnader.<br>Vidare har beräknats medel för underhåll av motorfordon.</p>
<p>Som redovisats under anslaget B 3. Polishögskolan har medel beräknats<br>under nu förevarande anslag för polisaspirantutbildning och all övrig<br>utbildning för personal inom den lokala polisorganisationen. Vidare har<br>medel beräknats för löner till polisaspiranterna.</p>
<p>Större investeringar m.m.</p>
<p>Centrala medel under anslaget bör användas för större investeringar<br>såsom radiosystem och infrastrukturella åtgärder samt utrustning som<br>endast finns på ett fåtal platser och lämpligen inte kan anskaffas på annat<br>sätt. Rikspolisstyrelsen bör också disponera medel som kan användas som<br>reserv, för särskilda satsningar o.d. Jag har i detta hänseende bl.a.<br>beräknat 10 milj. kr. för att ytterligare förstärka insatserna på narkotika-<br>området och möjliggöra en fortsatt offensiv mot bl.a. nyrekrytering av<br>narkotikamissbrukare. Medel har här också beräknats för den forsknings-<br></p>
<p>93<br></p>
<p>verksamhet som bedrivs vid polishögskolan och som lämpligen inte kan Prop. 1991/92:100<br>ingå i det system för efterfrågestyming som i övrigt föreslås för Bilaga 3<br>polishögskolans del (se avsnitt 6).</p>
<p>Brottsutredningskostnader m. m.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har föreslagit att medel för brottsutredningskostnader<br>m.m. skall anvisas över ett särskilt förslagsanslag med hänsyn till att<br>polismyndigheterna i princip saknar möjlighet att bestämma över<br>storleken av dessa kostnader. Hit hör vissa förundersökningskostnader,<br>tolkarvoden, förpassningar m.m.</p>
<p>Jag instämmer i att polismyndigheterna måste förfoga över medel för<br>detta ändamål utan den begränsning som följer av en för den enskilda<br>myndigheten bestämd kostnadsram. Jag förordar dock att medel för<br>ändamålet beräknas på en särskild rampost under ramanslaget för den<br>lokala polisorganisationen. Medlen bör disponera av rikspolisstyrelsen på<br>så sätt att de direkt kan användas av polismyndigheterna. Genom en<br>sådan budgetteknik kan man bemästra variationer i fråga om belastningen<br>för den enskilda myndigheten.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisa</p>
<p>ett ramanslag på 9 256 527 000 kr.</p>
<p>94</p>
<h3>C. ÅKLAGARVÄSENDET</h3>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Som jag nämnde i inledningen (avsnitt 5.10) arbetar för närvarande en<br>parlamentariskt sammansatt kommitté, åklagarutredningen -90, med en<br>översyn av åklagarverksamheten och förundersökningsreglema. Det är<br>ett omfattande arbete som bedrivs och det finns enligt min uppfattning<br>anledning att ha stora förväntningar på resultatet av kommitténs arbete.</p>
<p>I inledningen redogjorde jag också för det uppdrag som riksåklagaren<br>fått rörande decentralisering av beslutsbefogenheter och budgetansvar.</p>
<p>Jag vill även här nämna att riksåklagaren i oktober 1991 redovisat ett<br>uppdrag angående decentralisering av personal- och ekonomiadmini-<br>strativa uppgifter. Enligt min mening bör förslagen vidareutvecklas av<br>riksåklagaren inom ramen för det fortsatta förnyelsearbetet. Det är i detta<br>sammanhang viktigt att understryka att en utgångspunkt i det fortsatta<br>arbetet måste vara att verksamhetsansvar och ekonomiskt ansvar följs åt.<br>Åklagarväsendets framtida organisation är också en fråga som måste<br>beaktas.</p>
<p>Åklagarväsendet har sedan budgetåret 1991/92 en ny treårig bud-<br>getram. Detta innebär att verksamhetens inriktning och medelstilldel-<br>ningen för åklagarväsendet i princip har lagts fast för budgetperioden<br>1991/92 - 1993/94. Beslutet om resurstilldelning bör nu omprövas för att<br>undvika att underskott uppstår i verksamheten.</p>
<p>För hela statsförvaltningen gäller i princip ett generellt rationaliserings-<br>krav på 1,5 % av en myndighets anslag. Som ett uttalat produktivitets-<br>krav på verksamheten skall 0,5 % av anslaget dras in till statskassan som<br>en besparing. Resterande belopp får återläggas för åtgärder i syfte att<br>höja effektiviteten och produktiviteten på olika sätt. Med hänsyn till<br>verksamhetens art bör ett modifierat rationaliseringskrav komma i fråga<br>när det gäller åklagarväsendet.</p>
<h4>C 1. Riksåklagaren</h4>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag<br>1991/92 Anslag exkl.</p>
<p>mervärdeskatt<br></p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>20 410 287</p>
<p>22 378 000</p>
<p>22 095 000</p>
<p>23 015 000</p>
<p>Riksåklagaren är under regeringen högste åklagare och leder åklagar-<br>verksamheten i riket. Riksåklagaren är också central förvaltningsmyndig-<br>het för åklagarväsendet. Riksåklagarens kansli är organiserat på två<br>byråer, kanslibyrån och tillsynsbyrån. Härutöver finns personal för<br>riksåklagarens åklagarverksamhet i högsta domstolen.</p>
<p>95</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991/92<br>exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>Beräknad ändring</p>
<p>1992/93</p>
<p>Föredraganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>51</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningskostnader<br>(därav lönekostnader)<br>Lokalkostnader</p></td><td>
<p>18 476 000</p>
<p>(14 974 000)</p>
<p>3 619 000</p></td><td>
<p>+ 724 000</p>
<p>(+ 620 000)</p>
<p>+ 196 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>22 095 000</p></td><td>
<p>+ 920 000</p></td></tr>
</table>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Riksåklagaren</p>
<p>Riksåklagaren begär att ramen förstärks med 100 000 kr. för kostnader<br>som föranleds av åklagarväsendets ökade internationella samarbete.</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Den resultatorienterade styrningen ställer stora krav på de centrala<br>förvaltningsmyndigheterna. Riksåklagaren måste därför ha en pådrivande<br>roll i det fortsatta förnyelsearbetet. Jag ser det som ytterst angeläget att<br>ett kraftfullt och målinriktat arbete bedrivs i detta avseende. Det gäller<br>t.ex. arbetet med decentralisering av beslutsbefogenheter och budget-<br>ansvar, ADB-utbyggnaden och chefsutvecklingen.</p>
<p>Mot bakgrund av det jag tidigare sagt föreslår jag att ett modifierat<br>rationaliseringskrav - 170 000 kr - tillämpas på riksåklagaren. Samtidigt<br>är det angeläget att satsningar görs för att höja verksamhetens ekonomi-<br>administrativa standard. Av den anledningen återförs 115 000 kr till<br>anslaget. Härutöver bör anslaget tillföras 55 000 kr med anledning av det<br>ökade internationella informationsutbytet.</p>
<p>Under återstoden av den treåriga budgetperioden innebär detta - med<br>utgångspunkt från anslaget exkl. mervärdeskatt för budgetåret 1991/92 -<br>att anslaget bör uppgå till följande.</p>
<p>96</p>
<p>Budgetåret 1992/93 Budgetåret 1993/94</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>23 015 000 kr. 23 015 000 kr.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Riksåklagaren för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>ramanslag på 23 015 000 kr.</p>
<h4>C 2. Åklagarmyndigheterna</h4>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>478 781 543</p>
<p>475 863 000</p>
<p>474 352 000</p>
<p>506 575 000</p>
<p>För åklagarverksamheten är landet indelat i 13 regioner. Vid de regionala<br>myndigheterna, som var och en leds av en överåklagare, tjänstgör<br>statsåklagare och distriktsåklagare som handlägger vissa typer av mål,<br>främst sådana som rör ekonomisk brottslighet. Överåklagaren skall<br>handlägga mål som är särskilt krävande och utövar dessutom ledningen<br>över åklagarverksamheten inom sin region.</p>
<p>Riket är indelat i 86 åklagardistrikt. Åklagarmyndigheterna i 83 av<br>dessa distrikt lyder under regionåklagarmyndighetema och leds av chefs-<br>åklagare. Åklagarmyndigheterna i Stockholm, Göteboig och Malmö, som<br>var och en leds av en överåklagare, står utanför den regionala<br>åklagarorganisationen. Överåklagarna i dessa tre distrikt fullgör i princip<br>samma uppgifter som överåklagarna vid regionåklagarmyndighetema.</p>
<p>Härutöver finns en statsåklagarmyndighet för speciella mål, ledd av en<br>överåklagare. Åklagarna vid den myndigheten handlägger mål i hela<br>riket, i första hand särskilt omfattande mål eller mål som berör flera<br>regioner.</p>
<p>7 Riksdagen 1991192. 1 samt. Nr 100. Bilaga 3</p>
<p>97</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991/92<br>exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>Beräknad ändring</p>
<p>1992/93</p>
<p>Föredraganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 215</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningskostnader<br>(därav lönekostnader)<br>Lokalkostnader</p></td><td>
<p>415 695 000</p>
<p>(386 085 000)</p>
<p>46 696 000</p></td><td>
<p>+ 28 860 000</p>
<p>(+ 25 472 000)</p>
<p>+ 3 363 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>474 352 000</p></td><td>
<p>+ 32 223 000</p></td></tr>
</table>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>Riksåklagaren</h5>
<p>Riksåklagaren begär att ramen räknas upp med sammanlagt 18 milj. kr.<br>avseende kostnadskonsekvenser av löneavtal, notarielöner, ut-<br>bildningskostnader samt smärre ADB-investeringar m.m.</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Arbetsbelastningen vid åklagarmyndigheterna har fortsatt att öka. Någon<br>lättnad i arbetsbördan torde inte kunna förväntas under de närmaste åren.<br>Samtidigt har det visat sig föreligga en bristande överensstämmelse<br>mellan resurserna enligt den nuvarande ramen och det faktiska kost-<br>nadsläget. Detta har huvudsakligen sin grund i faktorer som åklagarvä-<br>sendet inte kunnat påverka. För att ramen inte skall urholkas ser jag det<br>därför som nödvändigt att anslaget förstärks med drygt 10 milj. kr.<br>Härigenom skapas åter ett sådant handlingsutrymme som systemet med<br>treåriga budgetramar förutsätter.</p>
<p>I enlighet med vad jag sagt inledningsvis föreslår jag att ett rationalise-<br>ringskrav tillämpas även på åklagarmyndigheterna. Rationaliseringskravet<br>bör dock med hänsyn till verksamhetens art begränsas till 1,5 milj. kr.<br>Samtidigt är det ytterst angeläget att satsningar görs på ADB-området.<br>Jag föreslår därför att 1 milj. kr. återförs till anslaget för detta ändamål.</p>
<p>Under återstoden av den treåriga budgetperioden innebär detta - med<br>utgångspunkt från anslaget exkl. mervärdeskatt för budgetåret 1991/92 -<br></p>
<p>98</p>
<p>att anslaget bör uppgå till följande.</p>
<p>Budgetåret 1992/93 Budgetåret 1993/94</p>
<p>506 575 OOO kr. 506 575 OOO kr.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>ramanslag på 506 575 000 kr.</p>
<p>99</p>
<h3>D. DOMSTOLSVÄSENDET M.M.</h3>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Pågående reformarbete</p>
<p>Som jag nämnde i inledningen (avsnitt 2.1) har en parlamentariskt<br>sammansatt kommitté, donistolsutredningen, under de senaste två åren<br>gjort en översyn av domstolarnas uppgifter och arbetssätt med inriktning<br>på att åstadkomma ett effektivare domstolsväsende.</p>
<p>I direktiven för donistolsutredningen (dir. 1989:56) uttalade min<br>företrädare (s. 6 ff) att domstolarna framfor allt under senare år har<br>utsatts för stora påfrestningar. Ett väsentligt skäl är den allt större ar-<br>betsbelastningen. Målen och ärendena har blivit fler och mera komplice-<br>rade. Från en situation där man i allmänhet haft goda möjligheter att<br>lägga ned erforderlig tid och omsorg på varje arbetsuppgift har man,<br>trots ett fortlöpande rationaliseringsarbete, på sina håll hamnat i en<br>situation som med fog kan beskrivas som besvärlig.</p>
<p>Det står av flera skäl klart att det krävs även andra åtgärder än tillskott<br>av resurser för att svårigheterna skall kunna undanröjas. Mot den<br>bakgrunden har det varit en huvuduppgift för donistolsutredningen att se<br>till att domstolarna i princip tilldelas enbart sådana arbetsuppgifter som<br>verkligen kräver domstolsprövning. Med andra ord bör verksamheten i<br>domstolarna renodlas. I linje med det har det varit en annan huvud-<br>uppgift för utredningen att se till att måltypema är ändamålsenligt<br>fördelade mellan olika domstol skategorier. Kommittén har också sett över<br>instansordningen i skilda hänseenden. Vägledande här är att tyngdpunk-<br>ten i rättskipningen skall ligga i första instans. Också förfaranderegler-<br>na ses i vissa hänseenden över av utredningen.</p>
<p>1 domstolsutredningens uppdrag ingick ursprungligen även att se över<br>domstolsväsendets organisation. Genom regeringsbeslut den 7 november<br>1991 återkallade regeringen emellertid uppdraget såvitt avser den frågan.<br>Den övervägs nu i stället inom justitiedepartementet. Arbetet bedrivs<br>utifrån ett brett perspektiv och med delvis andra utgångspunkter än som<br>följde av domstolsutredningens direktiv. Bl.a. ingår nu i arbetet även<br>frågan om i vad mån specialdomstolar av olika slag skall finnas kvar i<br>framtiden. Målet för översynen är ett effektivt och slagkraftigt or-<br>ganiserat domstolsväsende.</p>
<p>En viktig fråga för domstolsväsendet är hur de administrativa<br>beslutsbefogenheterna bör vara fördelade mellan central och lokal nivå.<br>Den frågan är beroende av vilken organisation man har, och den får<br>alltså övervägas mot bakgrund av vad man kommer fram till när det<br>gäller domstolsorganisationen. Det medför i sin tur att frågan om vilken<br>roll domstolsverket skall spela i framtiden - en fråga som aktualiserats<br>bl.a. genom utredningar som gjorts av verket på eget initiativ och efter<br>uppdrag av regeringen - bör lösas i nära samband med oiganisations-<br>frågan.</p>
<p>Detsamma gäller frågan om den interna beslutsprocessen i administ-</p>
<p>100</p>
<p>rativa frågor vid domstolarna. I samband med att den dåvarande Prop. 1991/92:100<br>regeringen våren 1991 beslutade om en ny organisation for Stockholms Bilaga 3<br>tingsrätt avskaffades plenum och kollegium som beslutande organ i<br>administrativa frågor vid tingsrätten. Reformen innebär att lagmannen<br>själv fattar beslut i de administrativa frågor som tidigare avgjordes i<br>plenum eller kollegium. Frågan gäller nu om man bör gå vidare på denna<br>väg eller om man bör behålla - eller kanske tvärtom förstärka - de<br>kollegiala organens roll i beslutsprocessen. Även denna fråga är föremål<br>för överväganden i justitiedepartementet.</p>
<p>Den reform av rättskipningen pä socialförsäkringsområdet som nämnts<br>i 1990 och 1991 års budgetpropositioner är nu på väg att slutföras. Sedan<br>den 1 juli 1991 gäller en ny instansordning för socialförsäkringsmål, som<br>innebär att förvaltningsbeslut i social försäkringsärenden inte längre<br>överklagas till försäkringsrätten utan till länsrätten. Länsrättens beslut kan<br>överklagas till kammarrätten och vidare till försäkringsöverdomstolen.<br>Försäkringsrätterna finns övergångsvis kvar för att avarbeta inneliggande<br>målbalanser. Avsikten är att försäkringsrätterna skall upphöra den 1 juli<br>1992 och att återstående mål då skall överföras till kammarrätterna.</p>
<p>När det gäller delegering av arbetsuppgifter från domare till annan<br>personal går reformarbetet vidare. Flera försöksprojekt pågår för<br>närvarande, och domstolsverket har nyligen inlett ett större projekt om<br>ändrade arbetsformer i underrätt och överrätt, där en väsentlig fråga är<br>just möjligheterna att delegera arbetsuppgifter från domarpersonal.</p>
<h5>En tvåårig budgetram</h5>
<p>Domstolsväsendet har ingått i en försöksverksamhet med treåriga<br>budgetramar avseende budgetperioden 1989/90 - 1991/92. Domstolsver-<br>ket avgav hösten 1991 en fördjupad anslagsframställning avseende<br>budgetperioden 1992/93 - 1994/95. Med hänsyn till de förändringar i<br>fråga om domstolsverksamhetens innehåll och domstolsorganisationen<br>som kan förväntas som ett resultat av det pågående översynsarbete som<br>jag redovisat i det föregående bedömer jag det som olämpligt att nu ta<br>ställning till domstolsväsendets medelsbehov för hela treårsperioden. I<br>stället förordar jag att medelsbehovet för domstolsväsendet i princip nu<br>läggs fäst för den kommande tvåårsperioden, dvs. för budgetåren<br>1992/93 och 1993/94.</p>
<h5>Lokalförsörjningen inom domstolsväsendet</h5>
<p>Byggnadsstyrelsen är fram till den 1 juli 1992 lokalhållare för domstols-<br>väsendet och rättshjälpsmyndigheten. Lokalytorna uppgår för närvarande<br>till ca 365 000 kvadratmeter. Under innevarande budgetår disponeras ca<br>354 milj. kr. för lokalkostnader.</p>
<p>101</p>
<h4>D 1. Domstolsverket</h4>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1990/91</p>
<p>1991/92</p>
<p>1991/92</p>
<p>Utgift</p>
<p>Anslag<br>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p>
<p>62 338 700</p>
<p>60 875 000</p>
<p>58 061 000</p>
<p>1992/93</p>
<p>Förslag</p>
<p>61 932 000</p>
<p>Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna dom-<br>stolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen,<br>arrende-och hyresnämnderna, försäkringsdomstolama, rättshjälpsmyndig-<br>heten och de allmänna advokatbyråerna. Domstolsverket har också till<br>uppgift att på det allmännas vägnar föra talan mot beslut i rättshjälpsfrå-<br>gor.</p>
<p>Chef för domstolsverket är en generaldirektör. Inom verket finns en<br>organisationsenhet, en ekonomienhet, en personalenhet och en juridisk<br>enhet. Dessutom finns ett sekretariat och en personalansvarsnämnd.</p>
<p>Från anslaget betalas också kostnaderna för verksamheten vid notarie-<br>nämnden och tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991/92<br>exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>Beräknad ändring<br>1992/93<br>Föredraganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>144<sup>1</sup></p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>58 061 000</p></td><td>
<p>+ 3 871 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(därav lönekostnader)</p></td><td>
<p>(33 658 000)</p></td><td>
<p>(+ 1 353 000)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>58 061 000</p></td><td>
<p>+ 3 871 000</p></td></tr>
</table>
<p>'Årsarbetskrafter</p>
<p>102</p>
<h5>Domstolsverket</h5>
<p>Domstolsverket yrkar att anslaget för budgetåret 1992/93 skall minskas<br>med 1,6 milj. kr. i förhållande till föregående budgetår. Enligt verket<br>bör bl.a. medel föras från anslaget till domstolarna för att ge dessa<br>möjlighet att välja mellan att själva utföra vissa administrativa uppgifter,<br>som domstolsverket i dag utför åt dem utan kostnad för domstolarna,<br>och att köpa administrativa tjänster av domstolsverket.</p>
<p>Domstolsverket yrkar i förhållande till det anslag som begärs för<br>budgetåret 1992/93 att anslaget skall reduceras med 5 milj. kr. för<br>budgetåret 1993/94.</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Domstolsverkets framtida roll och arbetsuppgifter har behandlats i flera<br>olika sammanhang under innevarande budgetår. Bl.a. har domstolsverket<br>på eget initiativ och med anlitande av extern konsulthjälp sett över sina<br>arbetsuppgifter och sin organisation (DV-rapport 1991:5). Senast belystes<br>denna fråga av domstolsverket i en redovisning av ett regeringsuppdrag<br>angående omställning och minskning av den statliga administrationen<br>inom domstolsväsendet (DV-rapport 1991:9). En gemensam utgångspunkt<br>i de båda rapporterna har varit att söka lösningar som gör det möjligt att<br>minska kostnaderna för de löpande administrativa uppgifter som<br>domstolsverket utför åt domstolarna. Utifrån denna målsättning har<br>domstolsverket föreslagit att medel skall föras över från verkets anslag<br>till domstolarna för att ge dessa möjlighet att välja mellan att själva ta<br>över vissa adminstrativa arbetsuppgifter eller att köpa motsvarande<br>administrativa tjänster av domstolsverket. Av domstolsverkets redovisning<br>av nämnda regeringsuppdrag framgår det att en sådan decentralisering<br>kräver betydande investeringar. Bl.a. behöver ett nät för datakom-<br>munikation mellan domstolarna och verket byggas upp. Vidare måste<br>domstolarnas administrativa kompetens förbättras och ADB-stödet vid<br>domstolarna byggas ut. I detta sammanhang vill jag framhålla att det är<br>viktigt att domstolarna i den utsträckning det är praktiskt lämpligt ges<br>möjlighet att själva ta ansvar för driften och utvecklingen av det lokala<br>ADB-stödet.</p>
<p>Frågan om domstolsverkets framtida roll och organisation är natur-<br>ligtvis i högsta grad förknippad med vilken domstolsorganisation vi har<br>i framtiden. Som jag nämnt inledningsvis är domstolarnas organisation<br>föremål för överväganden inom justitiedepartementet. Mot denna<br>bakgrund anser jag att mera omfattande förändringar av domstolsverkets<br>och domstolarnas arbetsuppgifter i adminstrativt hänseende bör prövas<br>först i samband med att man tar ställning till domstolsorganisationen.<br>Någon överföring av medel från domstolsverkets anslag till domstolarna<br>bör därför inte ske under den tvåriga budgetperioden. Under denna<br>period bör dock domstolsverket inrikta sin verksamhet på att göra det<br>möjligt för de stora och medelstora domstolarna att under budgetåret<br>1994/95 ta över ansvaret för de löpande personal- och</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>103</p>
<p>ekonomiadminstrativa uppgifter som i dag handhas av verket. Vidare bör<br>domstolsverket fullfölja sina planer att successivt föra ut budgetansvaret<br>till allt fler domstolar.</p>
<p>Jag föreslår att anslaget skall beräknas med utgångspunkt från vad som<br>har anvisats for budgetåret 1991/92. Vid min beräkning av anslaget har<br>jag beaktat att det skall vara möjligt for domstolsverket att lämna ett visst<br>bidrag till kostnaderna för att bygga upp ett domstolsväsendets informa-<br>tionscentrum i Jönköping.</p>
<p>Liksom föregående år bör ett rationaliseringskrav tillämpas på<br>domstolsverket. Rationaliseringskravet uppgår till 1,5 % av anslaget. Av<br>detta bör 0,5 % dras in till statskassan. Resterande belopp bör återläggas<br>till anslaget och i huvudsak användas för att höja verksamhetens<br>ekonomiadministrativa standard.</p>
<p>Med hänsyn till det anförda bör anslaget under den tvååriga budget-<br>perioden uppgå till följande.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Budgetåret 1992/93<br>61 932 000 kr.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Budgetåret 1993/94</p>
<p>61 932 000 kr.</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Domstolsverket för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>ramanslag på 61 932 000 kr</p>
<h4>D 2. Domstolarna m.m.</h4>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>2 157 570 555</p>
<p>2 164 214 000</p>
<p>2 145 611 000</p>
<p>2 378 759 000</p>
<p>Allmänna domstolar är tingsrätterna, hovrätterna och högsta domstolen.<br>Tingsrätterna är allmänna underrätter. Det finns 97 tingsrätter.</p>
<p>Hovrätterna är överrätter i de mål som överklagas från tingsrätterna.<br>Det finns 6 hovrätter: Svea hovrätt (15 avdelningar, varav 13 för<br>allmänna mål och 2 för vatten- och fästighetsmål), Göta hovrätt (4<br>avdelningar), hovrätten över Skåne och Blekinge (5 avdelningar),<br>hovrätten för Västra Sverige (6 avdelningar), hovrätten för Nedre<br>Norrland (2 avdelningar) och hovrätten för Övre Norrland (2 avdel-<br>ningar).</p>
<p>Högsta domstolen är överrätt i de mål som överklagas från hovrätterna.<br>Domstolen är indelad i tre avdelningar. I domstolen finns 24 justitieråd.<br>tre av dessa tjänstgör för närvarande i lagrådet. För högsta domstolen<br>finns ett särskilt kansli till vilket revisionssekreterare är knutna.</p>
<p>104</p>
<p>Allmänna förvaltningsdomstolar är länsrätterna, kammarrätterna och<br>regeringsrätten.</p>
<p>Länsrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under kammar-<br>rätterna. Det finns 24 länsrätter.</p>
<p>Kammarrätterna är bl.a. överrätter i de mål som överklagas från läns-<br>rätterna. Det finns fyra kammarrätter: kammarrätten i Stockholm (7<br>avdelningar), kammarrätten i Göteborg (7 avdelningar), kammarrätten i<br>Sundsvall (4 avdelningar) och kammarrätten i Jönköping (4 avdelningar,<br>varav en extra avdelning).</p>
<p>Regeringsrätten är högsta allmänna förvaltningsdomstol. Regerings-<br>rätten är överrätt i de mål som överklagas från kammarrätterna.<br>Regeringsrätten avgör mål om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut.<br>Domstolen är indelad i tre avdelningar. I domstolen finns 20 regerings-<br>råd. Två av dessa tjänstgör för närvarande i lagrådet. För regeringsrätten<br>finns ett särskilt kansli till vilket regeringsrättssekreterare är knutna.</p>
<p>Försäkringsdomstolarär försäkringsrätterna och försäkringsöverdomsto-<br>len.</p>
<p>Försäkringsrätterna är tre, en för Mellansverige (hittills 6 avdelningar,<br>varav en extra avdelning), en för Södra Sverige (5 avdelningar) och en<br>för Norra Sverige (2 avdelningar). Försäkringsrätterna prövar överkla-<br>gade ärenden från försäkringskassorna som gäller socialförsäkringen.<br>Försäkringsrätten för Mellansverige prövar dessutom vissa ärenden från<br>riksförsäkringsverket. Som tidigare nämnts är försäkringsrätternas<br>verksamhet under avveckling, och deras funktion övertas av länsrätterna<br>och kammarrätterna.</p>
<p>Försäkringsöverdomstolen prövar mål som överklagas från försäkrings-<br>rätterna - fr.o.m. den 1 juli 1991 även försäkringsmål som överklagas<br>från kammarrätterna - och arbetsmarknadsstyrelsen eller som styrelsen<br>underställer domstolens prövning. Domstolen har 11 lagfarna och 10<br>andra ledamöter.</p>
<p>Hyresnämnderna har bl.a. till uppgift att medla och vara skiljenämnd<br>i hyrestvister samt avgöra vissa typer av sådana tvister. Arrendenämn-<br>derna har motsvarande uppgift i arrendetvister. Flertalet av nämnderna<br>har två eller tre län som verksamhetsområde. Hyresnämnderna har<br>gemensamt kansli med arrendenämnderna. Sådana kanslier finns på 12<br>orter.</p>
<p>Bostadsdomstolen är över- och slutinstans i de ärenden som avgörs av<br>hyresnämnderna.</p>
<p>Från anslaget betalas också kostnaderna för de kansligöroinål för<br>statens ansvarsnämnd som fullgörs av Svea hovrätt.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>105</p>
<p>1991/92<br>exkl.<br>mervärdeskatt</p>
<p>Beräknad ändring</p>
<p>1992/93</p>
<p>Föredraganden</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Personal</p>
<p>Summa</p>
<p>Anslag</p>
<p>Förvaltningskostnader<br>(därav lönekostnader)<br>Lokalkostnader</p>
<p>5 878<sup>1</sup></p>
<p>Summa</p>
<p>1 791 151 000</p>
<p>(1 631 248 000)</p>
<p>354 460 000</p>
<p>2 145 611 000</p>
<p>+ 158 590 000</p>
<p>(+ 137 480 000)</p>
<p>+ 74 558 000</p>
<p>+ 233 148 000</p>
<p>'Årsarbetskrafter</p>
<h5>Domstolsverket</h5>
<p>Domstolsverket yrkar att anslaget för budgetåret 1992/93 - i förhållande<br>till vad som tidigare har anvisats och med beaktande av de personalför-<br>ändringar som blir följden av att den summariska processen fr.o.m.<br>årsskiftet 1991/92 flyttas från tingsrätterna till kronofogdemyndigheterna<br>- räknas upp med sammanlagt 66 milj. kr. Ökningen avser främst ökade<br>lönekostnader med anledning av den nya domarbanan och med anledning<br>av vissa centralt träffade löneavtal, personalförstärkningar med anledning<br>av inträffade volymförändringar i verksamheten, ökade utbildnings- och<br>ADB-kostnader, upprustning av domstolarnas lokaler, andra lokalkostna-<br>der samt portokostnader. Också de nytillkomna målen om psykiatrisk<br>tvångsvård ligger till grund för domstolsverkets yrkande.</p>
<p>När det gäller ADB-investeringar yrkar domstolsverket att en inves-<br>teringsram om 60 milj. kr. läggs fest for den kommande treårsperioden.</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>De allmänna domstolarna m.m.</p>
<p>Under de senaste åren har arbetsläget vid de allmänna domstolarna varit<br>pressat, framför allt beroende på en fortgående ökad tillströmning av mål<br>och ärenden. I synnerhet har detta gällt hovrätterna och de större<br></p>
<p>106</p>
<p>tingsrätterna.</p>
<p>Antalet inkomna brottmål i tingsrätterna (exklusive notariemål) ökade<br>med 3,3 % mellan år 1989 och 1990. Ökningen innebär att trenden från<br>tidigare år håller i sig, och det finns inget som pekar på att något<br>trendbrott kan förväntas under de närmaste åren. Även när det gäller<br>tvistemålen (exklusive mål angående gemensam ansökan om äktenskaps-<br>skillnad) har en markant ökning av antalet inkomna mål skett mellan år<br>1989 och 1990. Ökningen har uppgått till 8,6 %.</p>
<p>För konkurser har en fortsatt kraftig ökning skett, en ökning som<br>självfallet i hög grad påverkats av kostnadsutvecklingen och den vikande<br>konjunkturen. Sammantaget har antalet inkomna konkursärenden första<br>halvåret 1991 jämfört med motsvarande period år 1990 ökat med 150 %.<br>Det finns inga tecken till avmattning i den höga tillströmningstakten.</p>
<p>När det gäller inskrivnings- och bouppteckningsärenden är situationen<br>alltjämt mycket besvärlig. Vid vissa tingsrätter är väntetiderna för att få<br>sådana ärenden handlagda oacceptabelt långa. Detta innebär självfallet<br>nackdelar inte bara för enskilda personer utan också för myndigheter och<br>kreditinrättningar.</p>
<p>Jag vill erinra om den reform av den summariska processen som<br>riksdagen beslutade våren 1990 och som träder i kraft den 1 januari 1992<br>(prop. 1989/90:85, JuU31, rskr. 311). Den medför att medel bör överfö-<br>ras från domstolsväsendet till exekutionsväsendet för budgetåret 1992/93.</p>
<p>Antalet mål i hovrätterna har ökat kraftigt de senaste åren. Ökningen<br>uppgick mellan åren 1989 och 1990 till 2,7 %. Det skall nämnas att den<br>totala ökningen mellan åren 1986 och 1990 uppgick till 19,6 %.<br>Hovrätterna har under den sistnämnda perioden ökat sin målavverkning<br>med 16,7 %, men målbalansema har ändå ökat med ca 50 %.</p>
<p>I början av år 1991 uppdrog den dåvarande regeringen åt statskontoret<br>att göra en organisatorisk översyn av Svea hovrätt. Uppdraget skall vara<br>slutfört senast den 30 juni 1992. En av tankarna bakom uppdraget var att<br>Svea hovrätt borde få en lättnad i arbetsbördan och att statskontoret<br>skulle överväga om detta kunde ske genom en förändring av hovrätternas<br>domkretsindelning. Enligt min mening talar flera skäl för att man snarast<br>genomför en justering av domkretsindelningen så att Örebro län, som nu<br>hör under Svea hovrätt, förs över till Göta hovrätt. Jag är närmast inne<br>på att en sådan omreglering bör ske redan per den 1 juli 1992 och avser<br>därför att så snart som möjligt återkomma till regeringen i denna fråga.</p>
<p>1 högsta domstolen har arbetsläget förbättrats under senare år och får<br>nu anses vara tillfredsställande. Det bör därför vara möjligt att på sikt<br>minska antalet justitieråd (se även prop. 1990/91:66). I högsta domstolen<br>har skett en kraftfull satsning på ADB-stöd som inom kort kommer att<br>vara fullt genomförd. Det kan i sammanhanget nämnas att regeringen<br>nyligen beslutat införa tidsbegränsade förordnanden för föredragandena<br>i de båda högsta domstolsinstansema. Den ordningen ligger väl i linje<br>med de nya principer för meritvärdering och domarutbildning som<br>infördes den 1 juli 1990 och bör bidra till en effektivisering av resurs-<br>utnyttjandet vid dessa domstolars kanslier.</p>
<p>Antalet ärenden i hyresnämnderna fortsätter att öka. Under år 1989 var<br></p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>107</p>
<p>ökningen - om man bortser från ärenden enligt hyresförhandlingslagen -<br>knappt 5 % jämfört med år 1988. För bostadsdomstolen har den<br>minskning av antalet inkomna mål som skedde under år 1989 fortsatt<br>under år 1990.</p>
<p>De allmänna förvaltningsdomstolarna</p>
<p>Jämfört med år 1989 har antalet inkomna skattemål i länsrätterna ökat<br>något under år 1990. Över en femårsperiod har dock antalet inkomna<br>skattemål minskat. Minskningen beror delvis på ändrade skatteregler men<br>också på en ändrad inriktning av taxeringsarbetet. De mål som fallit bort<br>har i allmänhet varit de mindre komplicerade. Samtidigt har nya tyngre<br>mål tillkommit. Under senare tid har det bl.a. varit de s.k. skal-<br>bolagsmålen som kommit i blickpunkten.</p>
<p>De avgjorda skattemålens genomsnittliga omloppstid låg år 1990 på<br>cirka 20 månader.</p>
<p>Samtidigt som skattemålen antalsmässigt har minskat har andra<br>måltyper ökat. Under första delen av 1980-talet kom det in i genomsnitt<br>drygt 30 000 körkortsmål om året. Sedan år 1986 har denna måltyp ökat<br>successivt. Ar 1990 kom det in cirka 48 000 körkortsmål till länsrät-<br>terna.</p>
<p>Den nya taxeringslagen (1990:324) tillämpades första gången vid 1991<br>års taxering. Lagen innebär omfattande förändringar och förenklingar i<br>taxeringsförfärandet. Det nya taxeringsförfärandet kan på sikt leda till att<br>antalet skattemål i länsrätterna minskar ytterligare men de närmare<br>effekterna är osäkra.</p>
<p>En ny instansordning för rättskipning i socialförsäkringsmål och i mål<br>om psykiatriskt tvångsvård trädde i kraft den 1 juli 1991 resp, träder i<br>kraft den 1 januari 1992. Målen handläggs enligt den nya ordningen i de<br>allmänna förvaltningsdomstolarna med länsrätten som första instans,<br>kammarrätten som andra instans och försäkringsöverdomstolen resp,<br>regeringsrätten som sista instans. Reformerna påverkar givetvis måltill-<br>strömningen och arbetsbelastningen i samtliga nämnda instanser.</p>
<p>Arbetssituationen i kammarrätterna är fortfarande besvärlig. Antalet<br>inkomna mål minskade fram till år 1990. Under detta år inträffade en<br>ökning av antalet inkomna mål med drygt 10 %. I samband med<br>reformeringen av rättskipningen i socialförsäkringsmålen tog min<br>företrädare upp frågan om en förändring av domkretsindelningen för<br>kammarrätterna i Göteborg och Jönköping (prop. 1990/91:80 s. 56 f).<br>Jag avser att under våren 1992 föreslå regeringen en ändring av<br>förordningen om kammarrätternas domkretsar så att Skaraboigs län, som<br>nu hör under kammarrätten i Göteborg, kan föras över till kammarrätten<br>i Jönköping.</p>
<p>Arbetssituationen i regeringsrätten är i stort sett tillfredsställande.<br>Antalet inkomna mål ökade något under år 1990, samtidigt som antalet<br>avgjorda mål understeg antalet inkomna. Detta medförde en ökning av<br>målbalansen under år 1990.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>108</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Försäkringsdomstolarna</p>
<p>Som jag nämnt i det föregående har en ny instansordning för rättskip-<br>ningen i socialförsäkringsmål införts fr.o.m. den 1 juli 1991. Den har<br>medfört att några nya mål inte inkommit till försäkringsrätterna sedan<br>dess. Den avarbetning av målbalanser som nu sker i försäkringsrätterna<br>under den kvarstående tiden av deras verksamhet har hittills gett ett gott<br>resultat. Balanserna har mellan den 1 juli och 1 december 1991 minskat<br>från ca 14.800 mål till ca 11.300 mål. Det kan emellertid antas att<br>awerkningstakten kommer att minska under våren 1992, eftersom en stor<br>del av personalen i försäkringsrätterna då kommer att tillträda nya<br>tjänster. Domstolsverket har beräknat att antalet kvarstående mål den 1<br>juli 1992 kommer att uppgå till ca 7.500. Dessa mål kommer att<br>överflyttas till kammarrätterna.</p>
<p>Måltillströmningen till försäkringsöverdomstolen fortsätter att öka.<br>Detta har för hösten 1991 delvis sin förklaring i att antalet mål som<br>avgjorts i försäkringsrätterna varit större än tidigare. Den nya instans-<br>ordningens effekt på flödet av mål till domstolen kan ännu inte utläsas.</p>
<p>Medelstilldelning</p>
<p>Överflyttningen av den summariska processen från tingsrätterna till<br>kronofogdemyndigheterna bör föranleda att medelstilldelningen för<br>budgetåret 1992/93 minskar med 60 milj. kr. I detta belopp ingår även<br>medel för portokostnader.</p>
<p>För att täcka portokostnadema för verksamheten i övrigt behöver<br>anslaget förstärkas med 14 milj. kr.</p>
<p>De allmänna förvaltningsdomstolarna har under budgetåret 1991/92<br>tillförts 13 milj. kr. för de nya målen om psykiatrisk tvångsvård. För<br>omräkning av denna anslagsförstärkning till helår erfordras ytterligare 15<br>milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1992/93.</p>
<p>Den under lång tid successivt ökande mål- och ärendetillströmningen<br>till i första hand hovrätterna och tingsrätterna måste - i avvaktan på<br>resultatet av domstolsutredningens arbete - mötas med en tillfällig<br>förstärkning av personalresurserna i dessa domstolar. Anslaget bör därför<br>tillföras ett engångsbelopp på 29 milj. kr. för vart och ett av budgetåren<br>1992/93 och 1993/94.</p>
<p>Domstolarnas löneanslag har urholkats på grund av faktorer som<br>domstolsväsendet inte kunnat påverka. En viss anpassning av<br>organisationen med hänsyn härtill har redan skett. För att ytterligare<br>personalminskningar skall kunna undvikas i ett ansträngt arbetsläge måste<br>anslaget tillföras ytterligare medel. Det bör ske dels i form av en<br>engångsanvisning om 41 milj, kr., dels genom en permanent förstärk-<br>ning av anslaget med 18 milj. kr. fr.o.m. 1992/93.</p>
<p>För investeringar i ADB-utrustning har jag beräknat 20 milj. kr.</p>
<p>109</p>
<p>engångsvis for budgetåret 1992/93. Engångsanvisningen kommer att<br>ersättas med lån i riksgäldskontoret det budgetår domstolarna tillgodoser<br>redovisningskraven enligt bokforingsförordningen i dess lydelse fr.o.m.<br>den 1 juli 1991.</p>
<p>Jag anser att ett rationaliseringskrav bör tillämpas även på domsto-<br>larnas verksamhet. Med hänsyn till verksamhetens art och det ansträngda<br>arbetsläget är det dock nödvändigt att modifiera det generella rationali-<br>seringskravet. Det bör ske på så sätt att att rationaliseringskravet om</p>
<p>1,5 % beräknas på en femtedel av anslaget. Av det sålunda framräknade<br>beloppet (6 437 000 kr.) skall 1 % (4 291 000 kr.) återföras till anslaget<br>och användas för effektivitetshöjande åtgärder.</p>
<p>Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bör anslaget under den tvååriga<br>budgetperioden uppgå till följande.</p>
<p>Budgetåret 1992/93</p>
<p>2 378 759 OOO kr.</p>
<p>Budgetåret 1993/94</p>
<p>2 33 7 759 000 kr.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Domstolarna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>ramanslag på 2 378 759 000 kr.</p>
<h4>D 3. Utrustning till domstolar m.m.</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91 Utgift</p></td><td>
<p>25 019 164</p></td><td>
<p>Reservationsanslag 7 852 059</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92 Anslag</p></td><td>
<p>29 000 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92 Anslag exkl.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>25 669 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93 Förslag</p></td><td>
<p>26 000 000</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>'exkl. mervärdeskatt.</p>
<p>Från anslaget betalas kostnader för inköp av utrustning och inventarier<br>för myndigheterna inom domstolsverkets förvaltningsområde (med undan-<br>tag av de allmänna advokatbyråerna) och konsultkostnader i samband<br>med sådana inköp samt kostnader för flyttning.</p>
<h5>Domstolsverket</h5>
<p>Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1992/93 till<br>52 milj. kr.</p>
<p>110</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Jag anser att anslagsbehovet bör beräknas till 26 milj. kr.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Utrustning till domstolar m.m. för budgetåret 1992/93<br>anvisa ett reservationsanslag på 26 000 000 kr.</p>
<p>111</p>
<h3>E. KRIMINALVÅRDEN</h3>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>Lokalförsörjningen inom kriminalvården m.m.</h5>
<p>Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för häktena och kriminalvårds-<br>anstaltema samt för kriminalvårdsstyrelsen, regionmyndighetema och<br>frivårdsmyndighetema. Kriminalvårdsstyrelsen svarar dock för drift och<br>löpande underhåll av anstalterna. Kriminalvårdens lokalbestånd uppgår<br>till 490 100 kvadratmeter. Under innevarande budgetår disponeras ca<br>225,1 milj, kr för lokalkostnader.</p>
<p>Medel för investeringar i byggnader för kriminalvården beräknas under<br>sjunde huvudtiteln, avsnittet Investeringar m.m.</p>
<p>I gällande investeringsplan för kriminalvården har kostnadsramar om</p>
<p>368,4 milj. kr. beräknats för pågående och redan beslutade objekt.</p>
<p>I budgetproposition 1991 och i tilläggsbudget I för innevarande<br>budgetår har medel beräknats för följande byggnadsobjekt: en ny<br>lokalanstalt i Vänersborg, om- och tillbyggnad vid kriminalvårdsanstalten<br>Skogome (sjuk- och psykiatriska vårdplatser, ytterligare bostadsram, kök,<br>matsal och centralvakt), ombyggnad av kriminalvårdsanstalten Härnösand<br>(renovering av bostadavdelningar), allmän upprustning av kriminalvårds-<br>anstalten Roxtuna, tillbyggnad av paviljonger med vardera ca 25 platser<br>vid kriminalvårdsanstaltema Karlskoga, Storboda och Gävle, uppförande<br>av en ny mekanisk verkstad vid kriminalvårdsanstalten Mäshult,<br>säkerhetshöjande åtgärder vid bl.a. kriminalvårdsanstaltema Tidaholm,<br>Hällby och Norrtälje samt ombyggnad vid häktet i Härnösand.</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsens lokalförsörjningsplan för anstalts- och<br>häktesorganisationen omfattar, förutom nämnda redan beslutade objekt,<br>ombyggnadsåtgärder vid kriminalvårdsanstaltema Hall och Haparanda.</p>
<p>Styrelsen har redovisat behovet av nya häkten i Huddinge (120 platser),<br>Örebro (57 platser), Uddevalla (40 platser), Halmstad (40 platser) och<br>Helsingborg (80 platser). Om- och tillbyggnader föreslås vid häktena i<br>Härnösand, Jönköping, Norrköping, Umeå och Östersund.</p>
<p>För projekt med kostnadsramar upp till 10 milj, kr yrkar kriminalvårds-<br>styrelsen 35 milj. kr. för nästa budgetår.</p>
<p>Byggnadsstyrelsens lokalförsöijningsplan upptar samtliga byggnads-<br>objekt som kriminalvårdsstyrelsen för fram. De planerade häktena i<br>Halmstad och Helsingborg ingår inte bland de projekt som har priori-<br>terats under planeringsperioden.</p>
<p>I enlighet med ett förslag av kriminalvårdsstyrelsen bör kriminalvårds-<br>anstalten Hudiksvall med 25 platser, som togs i brak år 1869, läggas<br>ned. Bortfallet av anstaltsplatser kompenseras genom den i tilläggs-<br>budgeten planerade tillbyggnaden vid kriminalvårdsanstalten Gävle.<br>Genom lokalbytet kan dritftkostnadema sänkas betydligt.</p>
<p>Enligt riksdagens beslut med anledning av 1991 års budgetproposition<br>skall kriminalvårdsanstaltema Härianda och Karlskrona läggas ned. Skäl<br>att göra ändringar i dessa beslut finns för närvarande inte enligt min<br>mening.</p>
<p>112</p>
<p>Chefen för finansdepartementet kommer senare i dag att föreslå att en Prop. 1991/92:100<br>ny förvaltningsbyggnad i Uddevalla för polis, åklagare och häkte kommer Bilaga 3<br>till utförande under den kommande treårsperioden.</p>
<p>Frågan om hur det framtida anstaltsbyggandet skall ske behandlas av<br>en arbetsgrupp inom regeringskansliet i samarbete med kriminalvårds-<br>styrelsen och byggnadsstyrelsen. Arbetsgruppen skall också överväga hur<br>man skall kunna möta behov av ytterligare anstaltsplatser till följd av den<br>aviserade ändringen av reglerna för villkorlig frigivning.</p>
<p>För byggnadsobjekt inom anstalts- och häktesorganisationen med<br>kostnadsramar om högst 10 milj. kr. har jag för budgetåret 1992/93<br>beräknat 30 milj. kr.</p>
<h5>Styrning av ekonomi och resursutnyttjande</h5>
<p>Kriminalvårdsverket fick en ny organisation den 1 januari 1991. Ansvar<br>och befogenheter, bl.a. för den klientinriktade verksamheten, har förts<br>ut till de nya regionmyndighetema och till de lokala myndigheterna. Som<br>ett led i förnyelsearbetet har även systemet med ettåriga s.k. rambudgetar<br>för förvaltningskostnader prövats inom frivården och vid vissa andra<br>myndigheter. Erfarenheterna av försöksverksamheten är goda. Den 1<br>juli 1991 har styrelsen infört rambudgetar vid samtliga myndigheter inom<br>kriminalvårdsverket.</p>
<p>Inom kriminalvårdsstyrelsen pågår vidare ett utvecklingsarbete i syfte<br>att åtstadkomma en mer effektiv styrning, uppföljning och kostnads-<br>kontroll av ekonomi och resursutnyttjande inom verket. I detta arbete<br>deltar riksrevisionsverket på begäran av kriminalvårdsstyrelsen.<br>Kriminalvårdsverket tillhör de myndigheter som skall lämna en för-<br>djupad anslagsframställning för perioden 1993/94 - 1995/96. Regeringen<br>beslutade i juni 1991 om de särskilda direktiv som skall gälla för<br>kriminalvårdsstyrelsen i arbetet med och utformningen av den fördjupade<br>anslagsframställningen.</p>
<h5>Rationaliseringsarbetet inom kriminalvårdsverket</h5>
<p>I 1991 års budgetproposition (bil. 4, s. 69) föreslogs att en rationalise-<br>ringsplan skulle läggas fast för kriminalvårdsverket för budgetåren<br>1991/92 - 1995/96. Förslaget i budgetpropositionen följdes upp med ett<br>särskilt regeringsuppdrag till kriminalvårdsstyrelsen den 24 januari 1991.<br>I det regeringsbeslutet angavs de närmare riktlinjerna för rationaliserings-<br>arbetet. Av budgetpropositionen och regeringsbeslutet framgår bl.a. att<br>rationaliseringen årligen bör uppgå till minst 1,5 % räknat på förvalt-<br>ningskostnader och administrativa lokalkostnader. Av de medel som<br>frigörs skall 1/3 dras in till statskassan som besparing medan 2/3 skall<br>kunna användas inom den egna verksamheten för att höja kvalitet eller<br>minska kostnader i framtiden. Riksdagen hade inga erinringar mot<br>förslaget i budgetpropositionen (JuU 17, rskr. 154).</p>
<p>113</p>
<p>8 Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 100. Bilaga 3</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsens organisation och kriminalvårdsverkets Prop. 1991/92:100<br>transportorganisation omfettas inte av den ovan beskrivna rationalise- Bilaga 3<br>ringsplanen. Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag gjort<br>en översyn av transportorganisationen i enlighet med ett regeringsbeslut<br>i maj 1991. Uppdraget redovisades den 2 december 1991. Vidare<br>föreslogs en särskild rationaliseringplan för kriminalvårdsstyrelsen i 1991<br>års kompletteringspropositon (regeringens proposition 1990/91:150 med<br>förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92,<br>m.m. del II, s. 16). Där framgår att kriminalvårdsstyrelsen bör lämna<br>förslag till besparingar på minst 10 milj. kr. under anslaget E 1.<br>Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåren 1991/92 - 1993/94. Riksdagen<br>hade inga erinringar mot förslaget (FiU 37, rskr. 390). Riksdagsbeslutet<br>följdes upp med ett regeringsuppdrag till kriminalvårdsstyrelsen den 20<br>juni 1991.</p>
<p>Jag anser att rationaliseringsarbetet bör fullföljas i enlighet med<br>förslagen i 1991 års budgetproposition och 1991 års kompletterings-<br>proposition.</p>
<p>Rationaliseringen under anslaget E 1. Kriminalvårdsstyrelsen för<br>budgetåret 1992/93 bör uppgå till 1,3 milj. kr.</p>
<p>Den sammanlagda rationaliseringen inom kriminalvårdsverket i övrigt<br>bör uppgå till drygt 30 milj, kr under budgetåret 1992/93. Jag förordar<br>att besparingarna görs under anslagen E 2. Kriminalvårdsanstaltema,<br>E 3. Frivården och E 6. Utbildning av personal m.fl. Av de resurser<br>som frigörs genom rationaliseringen under det nu aktuella budgetåret bör<br>enligt min mening 2/3 återföras till kriminalvården för åtgärder för att<br>höja verkets ekonomiadministrativa standard samt för effektivitets-<br>främjande åtgärder på anstalterna och inom frivården. Jag förordar att<br>anslagen E 2, E 3 och E 6 tillförs sammanlagt omkring 20 milj. kr. Jag<br>redogör närmare under anslagen för hur rationaliseringarna har beräknats<br>och hur de medel som kan återföras bör användas.</p>
<h4>E 1. Kriminalvårdsstyrelsen</h4>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>116 054 899</p>
<p>109 286 000</p>
<p>108 342 000</p>
<p>97 680 000</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för kriminal-<br>vården. Styrelsen är chefsmyndighet för regionmyndighetema, kriminal-<br>vårdsanstaltema, häktena och frivårdsmyndighetema. I administrativt<br>hänseende är styrelsen huvudman för kriminalvårdsnämnden och<br>övervakningsnämndema.</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen leds av en generaldirektör. Vid kriminalvårds-<br>styrelsen finns också en styrelse. Inom kriminalvårdsstyrelsen finns ett<br>planeringssekretariat och fem enheter. Styrelsen bestämmer vilka</p>
<p>114</p>
<p>uppgifter som enheterna skall ha. Prop. 1991/92:100</p>
<p>Från anslaget betalas kostnaderna för kriminal vårdsnämndens verk- Bilaga 3<br>samhet.</p>
<p>1991/92</p>
<p>exkl.</p>
<p>mervärdeskatt</p>
<p>Beräknad ändring<br>1992/93<br>Föredraganden</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Personal</p></td><td>
<p>240</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>96 651 000</p></td><td>
<p>- 10 971 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(därav lönekostnader</p></td><td>
<p>(71 258 000)</p></td><td>
<p>(+ 2 809 000)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokalkostnader</p></td><td>
<p>11 691 000</p></td><td>
<p>+ 309 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>108 342 000</p></td><td>
<p>- 10 662 000</p></td></tr>
</table>
<h5>Kriminalvårdsstyrelsen</h5>
<p>För insatser mot AIDS har under anslaget anvisats 14 milj, kr för<br>innevarande budgetår. Styrelsen yrkar ett oförändrat belopp för budget-<br>året 1992/93 och föreslår att medlen anvisas under E 2- och E 3-<br>anslagen. Ytterligare medel begärs för klientelundersökningar</p>
<p>(+ 1 500 000 kr.), omvärldsanalyser (+ 1 500 000 kr.) samt åtgärder<br>för förbättring av arbetsmiljön (+ 3 000 000 kr.).</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Kriminalvårdsstyrelsens organisation</p>
<p>Kriminalvårdsverket fick en ny organisation den 1 januari 1991. De<br>förändrade arbetsuppgifter som jag tidigare redogjort för medför att<br>behovet av personal vid kriminalvårdsstyrelsen minskar. Under budget-<br>året 1990/91 minskades antalet tjänster vid styrelsen från omkring 320<br>till omkring 230. I 1991 års kompletteringsproposition föreslogs att<br>anslaget E 1. Kriminalvårdsstyrelsen skulle minskas med ytterligare minst<br>10 milj. kr. under budgetåren 1991/92 - 1993/94. Riksdagen hade inga<br>erinringar mot förslaget.</p>
<p>Regeringen uppdrog i juni 1991 till kriminalvårdsstyrelsen att i<br>anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 redovisa förslag till<br>besparingar på minst 10 milj. kr. under ovan nämnda anslag för<br>treårsperioden.</p>
<p>115</p>
<p>Av kriminalvårdsstyrelsens anslagsframställning framgår att styrelsen<br>har påbörjat ett arbete med att forma en ny organisation för den centrala<br>administrationen där resurserna skall minskas med 10 milj. kr. under den<br>aktuella treårsperioden. Omorganisationen kommer att genomföras i sina<br>huvuddrag under budgetåret 1992/93 men kommer enligt styrelsen inte<br>att ge full ekonomisk effekt förrän år tre, dvs. budgetåret 1993/94. Jag<br>beräknar, i likhet med kriminalvårdsstyrelsen, den samlade besparingen<br>under anslaget till 1,3 milj. kr. under budgetåret 1992/93.</p>
<p>Insatser mot AIDS</p>
<p>Sedan budgetåret 1986/87 har särskilda medel anvisats för bekämpningen<br>av AIDS, bl.a. för åtgärder inom kriminalvården för att begränsa<br>smittspridningen bland narkotikamissbrukare. Medlen disponerades av<br>socialdepartementet t.o.m. budgetåret 1989/90. Fr.o.m. budgetåret<br>1990/91 har 14 milj. kr. för insatser inom kriminalvården beräknats<br>under anslaget E 1. Kriminalvårdsstyrelsen. Särskilda medel för att bl.a.<br>förbättra samarbetet mellan socialtjänst och kriminalvård har från samma<br>tidpunkt tilldelats socialstyrelsen. För att insatserna inom kriminalvården<br>skall bli så effektiva som möjligt utformas dessa i samarbete med<br>socialstyrelsen.</p>
<p>Även för budgetåret 1992/93 har jag beräknat 14 milj. kr. för fortsatta<br>insatser mot aids inom kriminalvården. Dessa medel bör emellertid<br>fr.o.m. nästa budgetår föras över till anslagen E 2. Kriminalvårds-<br>anstaltema resp. E 3. Frivården. Jag förordar att 10 milj. kr. beräknas<br>under anslaget E 2. och 4 milj. kr. under anslaget E 3. Insatserna<br>kommer dock att ha samma inriktning som under innevarande budgetår.</p>
<p>Jag beräknar anslaget till 97 680 000 kr.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>förslagsanslag på 97 680 000 kr.</p>
<p>116</p>
<h4>E 2. Kriminalvårdsanstaltema</h4>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag<br>1991/92 Anslag exkl.</p>
<p>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>2 597 588 313</p>
<p>2 479 803 000</p>
<p>2 438 384 000</p>
<p>2 699 511 000</p>
<p>Den 1 oktober 1991 fanns inom kriminalvården 19 riksanstalter med<br>1 339 slutna och 561 öppna platser, 61 lokalanstalter med 1 352 slutna<br>och 1 076 öppna platser samt 29 häkten med 1 344 platser. Riksan-<br>staltema, lokalanstaltema, häktena och frivårdsdistrikten är organiserade<br>i sju regioner. I ledningen för varje regionmyndighet finns en kriminal-<br>vårdsdirektör.</p>
<p>1991/92</p>
<p>exkl.</p>
<p>mervärdeskatt</p>
<p>Beräknad ändring<br>1992/93<br>Föredraganden</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Personal</p></td><td></td><td></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>i 812</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>651</p></td><td>
<p>388</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>154</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(därav lönekostnader)</p></td><td>
<p>(1</p></td><td>
<p>564</p></td><td>
<p>742</p></td><td>
<p>000)</p></td><td>
<p>(+</p></td><td>
<p>59</p></td><td>
<p>111</p></td><td>
<p>000)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokalkostnader</p></td><td></td><td>
<p>295</p></td><td>
<p>482</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>69</p></td><td>
<p>811</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gemensamma funktioner i</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>kvarteret Kronoberg</p></td><td></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>922</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td></td><td>
<p>374</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårdkostnader</p></td><td></td><td>
<p>254</p></td><td>
<p>757</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>73</p></td><td>
<p>758</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbets- och studieer-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>sättningar</p></td><td></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>160</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>541</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Råvaror m.fl. utgifter</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>för sysselsättning av</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>de intagna</p></td><td></td><td>
<p>122</p></td><td>
<p>482</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>034</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildning av intagna</p></td><td></td><td>
<p>38</p></td><td>
<p>662</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>148</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diverse utgifter</p></td><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>531</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td></td><td>
<p>307</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>438</p></td><td>
<p>384</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>261</p></td><td>
<p>127</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>'Genom den rationalisering som föreslås kommer ett antal tjänster, som inte nu kan<br>redovisas, att dras in.</p>
<p>Intäkter inom arbetsdriften redovisas på statsbudgetens inkomstsida under<br>Försäljningsinkomster, Inkomster vid kriminalvården.</p>
<p>117</p>
<h5>Kriminalvårdsstyrelsen</h5>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>För insatser mot AIDS har under anslaget anvisats 14 milj, kr för<br>innevarande budgetår. Styrelsen föreslår ett oförändrat belopp för<br>budgetåret 1992/93, varav 10 milj. kr. beräknas under förevarande anslag<br>och 4 milj. kr. under E 3-anslaget. Ytterligare medel begärs för<br>utveckling av klientverksamhet (+ 1 500 000 kr.), åtgärder för förbätt-<br>ring av arbetsmiljön (+ 3 000 000 kr.) samt för information</p>
<p>(+ 2 200 000 kr.). För drift och utveckling av ADB-system beräknas<br>ytterligare 8 830 000 kr. En uppräkning yrkas av anslagsposten<br>Vårdkostnader med hänsyn till utgiftsutvecklingen, främst för transporter<br>och § 34-verksamhet (+ 65 000 000 kr.).</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Utnyttjandet av anstalts- och häktesorganisationen m.m.</p>
<p>Antalet fangelsedömda som togs in i anstalt var under åren 1986-1990<br>14 188, 14 980, 16 098, 15 467 resp 15 883.</p>
<p>Aren 1987 och 1988 ökade beläggningen vid kriminalvårdsanstaltema<br>med sammanlagt 13 % och vid häktena med sammanlagt 25 %. Därefter<br>har beläggningsnivån vid anstalter och häkten varit i stort sett oför-<br>ändrad. Beläggningen på de slutna riksanstaltema har under senare år<br>legat högt. Antalet långtidsdömda ökar stadigt sedan slutet av 1970-talet.<br>Av de intagna den 1 mars åren 1987-1991 var 435, 406, 420, 470 resp.<br>528 dömda till fängelse fem år eller mer. För övriga anstaltstyper är<br>situationen tillfredsställande.</p>
<p>Beläggningsläget vid de slutna lokalanstaltema har under de senaste<br>åren varit lägre än för övriga anstaltstyper. Nya slutna lokalanstalter har<br>under år 1990 tagits i bruk i Halmstad och Göteborg. Den tidigare slutna<br>riksanstalten Roxtuna, som under en tid har använts som öppen<br>riksanstalt, kommer att omvandlas till sluten lokalanstalt. Även efter en<br>nedläggning av kriminalvårdsanstalten Karlskrona bedömer jag att till-<br>gången på slutna lokalanstaltsplatser är god.</p>
<p>Rationaliseringskrav</p>
<p>I det föregående har jag förordat att den rationaliseringplan som<br>riksdagen lade fast för kriminalvårdsverket efter förslag från den förra<br>regeringen i 1991 års budgetproposition fullföljs. De närmare riktlinjerna<br>för rationaliseringsarbetet angavs i ett regeringsuppdrag till kriminal-<br>vårdsstyrelsen den 24 januari 1991.</p>
<p>Rationaliseringskravet under anslaget E 2. Kriminalvårdsanstaltema för<br>budgetåret 1992/93 uppgår till 28,3 milj. kr. Rationaliseringen har<br>beräknats på förvaltningskostnader och kostnader för administrativa<br>lokaler.</p>
<p>118</p>
<p>Kostnader för personal vid häkten</p>
<p>Justitieutskottet har i sitt betänkande (JuU 1984/85:37) om vissa<br>kostnader för häktade m.m. med anledning av vissa förslag från riks-<br>dagens revisorer anfört att det finns goda skäl att företa en mera<br>fördjupad analys och förbättrad uppföljning av utvecklingen beträffande<br>personalkostnaderna vid häktena. Enligt utskottets mening finns det ett<br>intresse för riksdagen att få ta del av uppföljningsarbetet på området.<br>Riksdagen har givit regeringen till känna vad utskottet har anfört i detta<br>hänseende (rskr. 1984/85:343).</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen har ålagts att minska kostnaderna inom anstalts-<br>och häktesorganisationen med sammanlagt omkring 150 milj. kr. under<br>femårsperioden 1991/92 - 1995/96. En rationalisering av denna omfatt-<br>ning förutsätter, som kriminalvårdsstyrelsen har framfört i sin anslags-<br>framställning, att olika delar av organisationen blir föremål för en mer<br>genomgripande översyn och analys. Styrelsen utarbetar för närvarande<br>nyckeltal och principer som skall ligga till grund för den framtida<br>fördelningen av personal till anstalter och häkten. En utgångspunkt är<br>därvid att de ojämnheter som kan finnas i fråga om lönekostnader mellan<br>t.ex. olika häkten, och som inte beror på skillnader i storlek, byggnads-<br>mässig utformning etc. skall rättas till i samband med rationaliserings-<br>arbetet i enlighet med riksdagens önskemål.</p>
<p>Klientinriktad verksamhet</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen fick år 1989 i uppdrag av regeringen att ta<br>initiativ till att samtliga kriminalvårdsanstalter skulle upprätta och<br>genomföra handlingsplaner för verksamhetens innehåll. Enligt riktlinjerna<br>för uppdraget skulle varje anstalt utforma mål och metoder anpassade till<br>anstaltens särskilda förutsättningar, bl.a. i fråga om klientel och andra<br>lokala förutsättningar. På anstalter med en hög andel narkotika-<br>missbrukare skulle inriktningen vara att upprätta och genomföra lokala<br>handlingsplaner mot narkotika.</p>
<p>Uppdraget har redovisats i delrapporter i augusti 1989 och 1990 och<br>i en slutrapport i september 1991.</p>
<p>Av redovisningarna framgår bl.a. att lokala handlingsprogram har<br>upprättats vid de flesta anstalter. Förutom olika åtgärder för att förhindra<br>införsel av narkotika försöker man på olika sätt motivera narkotika-<br>missbrukare till behandling. På de flesta anstalter förekommer t.ex.<br>informationsinsatser i form av temadagar och liknande. Vid ett tiotal<br>anstalter pågår olika drogkurser efter en pedagogisk modell som<br>inspirerats av de s.k. rattfällekursema.</p>
<p>Vid omkring 25 anstalter har inrättats motivationsavdelningar som<br>arbetar med särskilda påverkansprogram. Ytterligare anstaltsplatser med<br>denna inriktning planeras.</p>
<p>En förutsättning för att de åtgärder som påbörjas under anstaltstiden<br>skall kunna fortsätta efter frigivningen är ett väl utvecklat samarbete med</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>119</p>
<p>utomstående myndigheter och organisationer. Handlingsprogrammen Prop.1991/92:100<br>poängterar också vikten av att detta samarbete utvecklas och effektivi- Bilaga 3<br>seras. Av särskild betydelse är ett väl fungerande samarbete mellan<br>kriminalvården och socialtjänsten samt behandlingshemmen. Av stor vikt<br>är också de insatser som arbetsförmedling och AMU gör för kriminal-<br>vårdens klienter. Kriminalvårdsverket och arbetsmarknadsverket har i<br>början av år 1990 enats om ett gemensamt handlingsprogram i syfte att<br>förbättra samverkan mellan de båda myndigheterna.</p>
<p>Det är enligt min mening viktigt att utöka och effektivisera de insatser<br>som syftar till att få narkotikamissbrukare att påbörja en adekvat<br>behandling under den tid de avtjänar fängelsestraff. Som ett led i detta<br>bör antalet platser vid anstalter som arbetar med särskilda motivations-<br>och behandlingsprogram för narkotikamissbrukare utökas. Detta kan till<br>stor del ske inom ramen för tillgängliga medel. Jag förordar dock att<br>kriminalvårdsverket tillförs 3 milj. kr. för att underlätta och påskynda<br>utbyggnaden av sådana program. Insatserna finansieras med medel som<br>frigörs genom rationaliseringar inom kriminalvården.</p>
<p>Transportorgan isa ti o nen</p>
<p>Kriminalvården utför ett stort antal transporter. Dessa sker såväl för den<br>egna verksamheten som för vissa andra myndigheters verksamhet.<br>Polismyndigheten ansvarar t.ex. för verkställande av avvisningsbeslut i<br>asylärenden, men förpassningen ombesörjs oftast av kriminalvårdsverket.<br>En liknande uppgiftsfördelning gäller när polismyndigheten skall lämna<br>handräckning vid transporter som genomförs med stöd av bl.a. lagen<br>(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen (1990:52)<br>med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen (1966:<br>293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV).<br>Kriminalvårdsverket har i allmänhet kostnadsansvaret även i fråga om de<br>transporter som utförs åt andra samhällsorgan. Verkets möjligheter att<br>styra planeringen av dessa transporter är emellertid begränsade.</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag gjort en översyn<br>av kriminalvårdsverkets transportorganisation. Uppdraget redovisades till<br>regeringen den 2 december 1991. I uppdraget har ingått att bedöma om<br>nuvarande organisation är ändamålsenlig samt om administrationen,<br>styrningen, samordningen och uppföljningen är tillräckligt effektiv.<br>Vidare har i uppdraget ingått att överväga om förutsättningarna för<br>kriminalvårdsverkets huvudmannaskap för de transporter som utförs åt<br>andra samhällsorgan bör omprövas.</p>
<p>Av RRVs rapport (Fu 1991:10) framgår bl.a. att kostnaden för<br>kriminalvårdsverkets transportverksamhet uppgick till drygt 223 milj. kr.<br>budgetåret 1990/91. Detta är en ökning av kostnaderna med 114 % i<br>fasta priser från budgetåret 1985/86. Närmare hälften av kriminalvårds-<br>verkets transportkostnader avser utlandstransporter. Vid utlands-<br>transporter genom kriminalvårdens försorg har antalet transporterade<br>personer ökat från ca 3 100 budgetåret 1987/88 till ca 10 200 budgetåret</p>
<p>120<br></p>
<p>1990/91. Prognosen för budgetåret 1992/93 är att mellan 15 000 och<br>18 000 personer kommer att transporteras till utlandet genom kriminal-<br>vårdsverkets transportorganisation.</p>
<p>RRV har i granskningen av transportverksamheten funnit problem bl.a.<br>i fråga om ansvarsfördelningen mellan kriminalvårdsverket och andra<br>myndigheter. Detta hänger samman med att verksamhets- och kostnads-<br>ansvar är delat, vilket medför bristande kostnadseffektivitet. Det gäller<br>bl.a. transporter som sker med stöd av utlänningslagen (1989:529) samt<br>transporter som sker med stöd av LVM, LVU och LSPV. RRV anser att<br>det bör övervägas om kriminalvårdsverket fortsättningsvis skall utföra<br>sådana transporter som sker med stöd av nämnda lagar på grund av de<br>negativa konsekvenser som transporterna medför för vård- och behand-<br>lingsarbetet inom kriminalvården. Vidare lämnas en rad förslag till<br>åtgärder som kan förbättra statsmakternas styrning av verksamheten inom<br>ramen för ett oförändat huvudmannaskap för transport verksamheten.</p>
<p>RRVs rapport skall remissbehandlas. Jag återkommer till frågan om<br>hur transportverksamheten kan organiseras i framtiden i 1993 års<br>budgetproposition.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>ADB-stöd för klientadministrationen (KLAS)</p>
<p>Inom kriminalvårdsverket pågår sedan budgetåret 1991/92 en utveckling<br>av ett delsystem för ett nytt klientadministrativt system (KLAS) på så sätt<br>som angetts i 1990 års budgetproposition (bil. 4, s. 97 f). Delssystemet<br>skall ersätta ADB-stödet i det föråldrade KUM/SÖK-systemet och<br>utformas så att det kan utgöra en första fristående etapp av KLAS. Fullt<br>utbyggt omfattar det planerade systemet flera delsystem som saknar<br>motsvarighet i nuvarande system, bl.a. platsbokningssystem, system för<br>häkten samt vissa rutiner inom anstalts- och fri vårdsverksamheten.</p>
<p>Medel har beräknats för budgetåret 1992/93 i enlighet med planen. För<br>investeringar i ADB-utrustning har jag beräknat 24 milj. kr. engångsvis<br>för detta budgetår. Vidare har av medel som frigörs genom rationali-<br>sering beräknats 5 milj. kr. för att täcka ytterligare kostnader för KLAS<br>samt för en viss allmän ADB-utbyggnad vid kriminalvårdsanstaltema i<br>samband med utvecklingen av KLAS, i första hand för att de ekonomi-<br>administrativa systemen inom verket skall kunna förbättras.</p>
<p>Övriga frågor</p>
<p>Jag har räknat upp anslagsposten Vårdkostnader med 40 milj. kr. med<br>hänsyn till utgiftsutvecklingen för s.k. § 34-verksamhet, hälso- och<br>sjukvård m.m. I avvaktan på regeringens slutliga ställning till hur<br>transportorganisationen skall utformas i framtiden har jag vid upp-<br>räkningen av posten inte beaktat kostnadsökningen för transport-<br>verksamheten.</p>
<p>Jag beräknar anslaget till 2 699 511 000 kr.</p>
<p>121</p>
<p>Hemställan Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Kriminalvårds anstalterna för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>förslagsanslag på 2 699 511 000 kr.</p>
<h4>E 3. Fri vården</h4>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>336 792 437</p>
<p>324 368 000</p>
<p>322 616 000</p>
<p>401 318 000</p>
<p>Från anslaget betalas kostnaderna för 60 frivårdsmyndigheter och 30<br>övervakningsnämnder samt ersättningar till övervakare.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991/92</p>
<p>exkl.</p>
<p>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>Beräknad ändring</p>
<p>1992/93</p>
<p>Föredraganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal</p></td><td>
<p>748</p></td><td>
<p>+ 16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>227 648 000</p></td><td>
<p>+ 54 943 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(därav lönekostnader</p></td><td>
<p>(210 771 000)</p></td><td>
<p>(+ 46 722 000)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ersättning åt ledamöter m.fl.</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>i övervakningsnämnderna</p></td><td>
<p>4 710000</p></td><td>
<p>+ 146 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokalkostnader</p></td><td>
<p>31 120 000</p></td><td>
<p>4- 7 689 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårdkostnader</p></td><td>
<p>44 487 000</p></td><td>
<p>+ 15 338 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag till enskild frivårds-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>verksamhet</p></td><td>
<p>14 651 000</p></td><td>
<p>+ 586 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>322 616 000</p></td><td>
<p>+ 78 702 000</p></td></tr>
</table>
<h5>Kriminalvårdsstyrelsen</h5>
<p>För insatser mot AIDS har under anslaget anvisats 14 milj, kr för<br>innevarande budgetår. Styrelsen föreslår ett oförändrat belopp för<br>budgetåret 1992/93, varav 4 milj. kr. beräknas under förevarande anslag</p>
<p>122<br></p>
<p>och 10 milj. kr. under E 2-anslaget. En uppräkning yrkas av anslags- Prop. 1991/92:100<br>posten Vårdkostnader med hänsyn till utgiftsutvecklingen för kontrakts- Bilaga 3<br>vård (+ 20 000 000 kr.). Ytterligare medel begärs för bidrag till<br>Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (+ 115 000 kr.).</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Översyn av frivårdens arbetsformer och resurser</p>
<p>Sedan hösten 1989 har innehållet i verkställigheten av frivårdspåföljden<br>setts över. Översynen har bedrivits av en arbetsgrupp inom regerings-<br>kansliet i samarbete med kriminalvårdsstyrelsen. Arbetsgruppen<br>avlämnade våren 1991 promemorian (Ds 1991:10) Frivårdens arbets-<br>former och resurser, vilken har remissbehandlats.</p>
<p>En sammanställning av remissyttrandena har gjorts och finns tillgänglig<br>i justitiedepartementet (dnr 89-2553). Promemorian har fått ett övervä-<br>gande positivt mottagande. Flera remissinstanser påtalar dock svårig-<br>heterna att tillämpa normaliseringsprincipen och är mot den bakgrunden<br>kritiska till förslag om att aveckla ett frivårdshotell och två inackorde-<br>ringshem.</p>
<p>Jag behandlar i det följande några av de frågor som arbetsgruppen tar<br>upp i promemorian.</p>
<p>I likhet med arbetsgruppen och flertalet remissinstanser anser jag att<br>det saknas anledning att nu förorda några grundläggande förändringar<br>beträffande frivårdens arbetsuppgifter. Frivården bör även i fortsättningen<br>ha den dubbla uppgiften att kontrollera och stödja den dömde.</p>
<p>Jag delar också arbetsgruppens uppfattning att det är angeläget att<br>formerna för verkställigheten av skyddstillsyn stramas upp i olika<br>avseenden och att övervakningen får en lastare struktur än vad den nu<br>har i normalfallet, bl.a. i syfte att öka effektiviteten hos och därmed<br>tilltron till påföljden. Det pågående arbetet med att utveckla olika former<br>av strukturerade åtgärdsprogram för olika klientkategorier i samverkan<br>med socialtjänsten, arbetsmarknadsmyndigheterna och andra samhälls-<br>organ bör således fortsätta och intensifieras.</p>
<p>En sådan inriktning ligger också i linje med den tidigare nämnda<br>personundersökningsreformen som träder i kraft den 1 juli 1992.<br>Reformen innebär bl.a. att de nuvarande personundersökningama ersätts<br>med yttranden från frivårdsmyndigheten. Avsikten är att yttrandena på<br>ett bättre sätt än de nuvarande undersökningarna skall kunna anpassas<br>efter behoven i varje särskilt fall. Därmed kan frivårdsmyndighetema<br>redan på utredningsstadiet planera vilka åtgärder som kan genomföras<br>under övervakningstiden och meddela detta till domstolen. Reformen<br>innebär en ökad arbetsbelastning för frivården. För att frivården skall<br>klara av de nya arbetsuppgifterna bör de medel som i dag avsätts för<br>personundersökningar föras över från domstolsverket till kriminalvården.<br>Jag har beräknat närmare 29 milj. kr. för ändamålet under anslaget.</p>
<p>Ar 1983 fastställde riksdagen en norm som innebär att frivårds-<br></p>
<p>123<br></p>
<p>resurserna skall beräknas med utgångspunkt från att vaije frivårdshand- Prop. 1991/92:100<br>läggare bör ha högst 30 övervakningsärenden. I den budgetproposition Bilaga 3<br>(1982/83:100, bil. 4) som låg till grund för riksdagens ställningstagande<br>sägs att normen är en måttstock som kan användas för dimensioneringen<br>av det totala antalet tjänster inom frivården. Ärendenormen är således en<br>"riksnorm" som tillkom för att resurserna inom frivården successivt<br>skulle kunna anpassas till förändringar i ärendetillströmningen.</p>
<p>I likhet med arbetsgruppen anser jag att det är angeläget att kunna<br>tillämpa den nuvarande ärendenormen. Så länge den ligger fast ger den<br>uttryck för principen att frivården bör få kompensation om ärende-<br>tillströmningen ökar totalt sett, vilket i sin tur är en garanti för att<br>kvaliteten i frivårdsarbetet kan upprätthållas. I konsekvens med detta bör<br>således resurserna på motsvarande sätt minskas om ärendetillströmningen<br>minskar. Antalet klienter inom frivården har ökat från 12 500 till 13 000,<br>vilket medfört att normen överskridits. För att återställa normnivån krävs<br>att frivården tillförs medel motsvarande ytterligare 16 tjänster. Jag har<br>beräknat medel för detta under anslaget. Åtgärden har delfinansierats<br>med medel som frigörs genom nedläggningar av frivårdsinstitutionema<br>Ekbacken och Luthagsgården, som det inom frivården inte längre finns<br>något behov av.</p>
<p>Jag vill i sammanhanget erinra om att arbetsgruppen framhåller att<br>avsikten inte har varit att ärendenormen skulle ligga till grund för<br>resursfördelningen på regional och lokal nivå. Arbetsgruppen förordar ett<br>mer flexibelt system för fördelningen av resurserna inom regionerna och<br>frivårdsdistrikten. Även jag vill understryka vikten av att resurserna inom<br>frivården används så effektivt som möjligt. Det är angeläget att utveckla<br>mer ändamålsenliga principer för resursfördelningen inom regionerna och<br>frivårdsdistrikten. Bl.a. finns det särskilt i storstadsregionerna behov av<br>att utveckla distriktsövergripande åtgärdsprogram för olika klient-<br>kategorier i samverkan med andra samhällsorgan. Detta förutsätter att det<br>finns ett utrymme för en viss specialisering inom frivården och att<br>resurser för genomförandet av programmen kan avsättas inom ramen för<br>tillgängliga medel för löner och utvecklingsarbete.</p>
<p>I det föregående har jag framhållit att resurserna för handläggartjänster<br>bör anpassas till den s.k. 30-normen i syfte att upprätthålla kvaliteten i<br>övervakningsarbetet. Frivården bör emellertid inte helt undantas från<br>rationaliseringskrav. Rationaliseringen under anslaget bör beräknas till</p>
<p>1,5 milj. kr. under budgetåret 1992/93. Jag förordar i likhet med<br>kriminalvårdsstyrelsen att rationaliseringsarbetet inriktas på admini-<br>strationen inom frivården.</p>
<p>Flera av de förslag till utvecklingsarbete i syfte att effektivisera<br>frivårdspåföljden som arbetsgruppen förordar kräver ytterligare resurs-<br>tillskott. Jag delar arbetsgruppens bedömning. Frivården disponerar under<br>innevarande budgetår närmare 6 milj. kr. för behandlings- och stöd-<br>åtgärder. Anslaget används i stor utsträckning till olika former av<br>utvecklingsarbete men också för andra ändamål, t.ex. för vissa verk-<br>ställ ighetskostnader och till stöd till enskilda klienter. Jag anser att<br>utvecklingsarbetet inom frivården bör ges en något högre prioritet i</p>
<p>124<br></p>
<p>fortsättningen när dessa medel fördelas. Enligt min mening bör 5 milj. Prop. 1991/92:100<br>kr. av de medel som beräknats för behandlings- och stödåtgärder Bilaga 3<br>användas för det ändamålet under nästa budgetår. För att underlätta<br>tillämpningen av normaliseringsprincipen bör utvecklingsarbetet inriktas<br>på åtgärder som förbättrar samarbetet med utomstående myndigheter och<br>organisationer. Syftet bör vara att få till stånd särskilda åtgärdsprogram<br>för vissa klientgrupper, exempelvis s.k. KrAmi-verksamhet samt olika<br>former av drogkurser och andra brottsrelaterade program. I enlighet med<br>arbetsgruppens förslag bör det också enligt min mening utvecklas nya<br>metoder för lekmannaövervakamas medverkan i frivårdsarbetet. Jag delar<br>vidare arbetsgruppens uppfattning att det är viktigt att utvecklingsprojekt<br>struktureras på ett bra sätt samt att verksamheten följs upp och utvärderas<br>i lämpliga former så att resultaten kan bedömas och nyttiggöras.</p>
<p>Arbetsgruppens förslag om en översyn av verksamheten vid frivårdens<br>behandlingscentrai i Stockholm har resulterat i ett regeringsuppdrag till<br>kriminalvårdsstyrelsen den 12 december 1991. Enligt uppdraget skall<br>kriminalvårdsstyrelsen i samråd med Stockholms läns landsting och<br>berörda kommuner undersöka förutsättningarna för ett utvecklat<br>samarbete i syfte att effektivisera behandlingsinsatserna för psykiskt<br>störda personer som står under övervakning inom frivården.</p>
<p>Samhällstjänst och kontraktsvård</p>
<p>En försöksverksamhet med samhällstjänst bedrivs sedan den 1 januari<br>1990 på fem platser i landet. Antalet domar där samhällstjänst ålagts har<br>fram till den 1 april 1991 varit 107. De åtta frivårdsdistrikt som omfattas<br>av försöket har under innevarande budgetår tillförts medel för projekt-<br>ledare m.m. för genomförandet av försöksverksamheten. Som jag tidigare<br>nämnt har regeringen i regeringsförklaringen utlovat att alternativa<br>påföljder som samhällstjänst och kontraktsvård skall utvecklas ytterligare.<br>När det gäller samhällstjänst räknar jag med att inom kort kunna föreslå<br>att den nuvarande försöksverksamheten skall utvidgas till hela landet<br>fr.o.m. den 1 januari 1993. Jag har mot den bakgrunden beräknat<br>ytterligare 8 milj. kr. under anslaget för budgetåret 1992/93. Anslags-<br>förstärkningen finansieras med medel som frigörs genom rationaliseringar<br>inom kriminalvården.</p>
<p>Frågan om hur samhällstjänsten på sikt bör utformas och inpassas i<br>brottsbalkens påföljdssystem bör ankomma på den utredning som jag<br>tidigare redogjort för. Den utredningen bör också få till uppgift att lämna<br>förslag till hur kontraktsvården och andra alternativa påföljder lämpligen<br>kan utvecklas.</p>
<p>Möjligheten att döma till kontraktsvård infördes den 1 januari 1988.<br>Sedan påföljdsvarianten infördes har omkring 370 personer årligen dömts<br>till kontraktsvård. Frivården har tidigare inte tillförts några resurser för<br>arbetet med kontraktsvårdsutredningar och uppföljningen av de personer<br>som dömts till kontraktsvård. Jag anser att frivården nu bör tillföras<br>medel i syfte att få till stånd en vidgad användning av påföljden och har</p>
<p>125</p>
<p>beräknat 2 milj. kr. för ändamålet. Anslagsförstärkningen finansieras med<br>medel som frigörs genom rationaliseringar inom kriminalvården. Jag har<br>vidare räknat upp vårdkostnadsposten med 10 milj. kr. med hänsyn till<br>utgifterna för kontraktsvård.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Jag beräknar anslaget till 401 318 000 kr.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Frivården för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag<br>på 401 318 000 kr.</p>
<h4>E 4. Maskin- och verktygsutrustning m.m.</h4>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.</p>
<p>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>18 881 661</p>
<p>20 000 000</p>
<p>20 000 000</p>
<p>25 000 000</p>
<p>Reservation 1 175 909<sup>1</sup></p>
<p>'exkl. mervärdeskatt.</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen yrkar att anslaget förs upp med 26 000 000 kr.</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Jag beräknar anslaget till 25 000 000 kr.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Maskin- och verktygsutrustning m.m. för budgetåret 1992/93<br>anvisa ett reservationsanslag på 25 000 000 kr.</p>
<p>126</p>
<h4>E 5. Utrustning för kriminalvården</h4>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.</p>
<p>31 153 762<sup>1</sup></p>
<p>28 300 OOO<sup>2</sup></p>
<p>Reservation 629 809<sup>1</sup></p>
<p>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>24 928 000</p>
<p>57 428 OOO</p>
<p>'Anslaget Engångsanskaffning av inventarier m.m. Reservation exkl. mervärdeskatt.<br><sup>2</sup>Dessutom har 6 milj. kr. anvisats på tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92.</p>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen yrkar att anslaget förs upp med 33 OOO OOO kr.</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Anslaget bör vara dimensionerat så att utrustningsbehov för en<br>byggnadsverksamhet i normal omfattning kan täckas utan att ytterligare<br>medel skall behöva tillföras anslaget för varje objekt.</p>
<p>På tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 har anvisats<br>6 milj. kr. för bevakningsteknisk utrustning och inredning till en<br>säkerhetsanläggning vid kriminalvårdsanstalten Kumla. Hela kostnaden<br>för utrustningen uppgår till 11 milj. kr. Jag har av medel som frigjorts<br>genom rationaliseringar under innevarande budgetår beräknat 5 milj, kr<br>för den återstående kostnaden för projektet.</p>
<p>I budgetpropositionen 1991 och i tilläggsbudget I för budgetåret<br>1991/92 har beslut tagits om en ombyggnad vid kriminalvårdsanstalten<br>Skogome samt utbyggnad med paviljonger vid lokalanstaltema Storboda<br>och Karlskoga och vid den planerade lokalanstalten i Vänersborg. Genom<br>den beslutade nedläggningen av kriminalvårdsanstalten Härianda kan bl.a.<br>byggnads- och utrustningskostnader för dessa objekt finansieras. För<br>utgifter för utrustning har jag under förevarande anslag beräknat 18,5<br>milj. kr.</p>
<p>Jag beräknar anslaget till 57 428 000 kr.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Utrustning för kriminalvården för budgetåret 1992/93<br>anvisa ett reservationsanslag på 57 428 000 kr.</p>
<p>127</p>
<h4>E 6. Utbildning av personal m.fl.</h4>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.</p>
<p>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag<br></p>
<p>25 207 931</p>
<p>30 245 000</p>
<p>Reservation 1 203 894</p>
<p>27 482 000</p>
<p>31 335 000</p>
<p>'exkl. mervärdeskatt.</p>
<p>Från anslaget betalas vissa utgifter för utbildning av kriminalvårdsverkets<br>personal, personundersökare och övervakare samt utgifter för praktik-<br>centra för studerande vid högskoleenhet.</p>
<h5>Kriminalvårdsstyrelsen</h5>
<p>Ytterligare medel yrkas för chefsutbildning och chefsutveckling<br>(+ 1 000 000 kr.), för utbildningsinsatser med hänsyn till att vård- och<br>tillsynspersonalens arbetsuppgifter förändras (+ 3 000 000 kr.) samt för<br>genomförandet av det planerade utvecklings- och rationaliseringsarbetet<br>(+ 1 000 000 kr.).</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Förnyelsearbetet inom kriminalvården är, som framgått av vad jag<br>tidigare har sagt omfattande. Väsentliga förändringar genomförs<br>successivt i fråga om decentralisering och delegering, styrning av<br>ekonomi och resursutnyttjande, behandlingsmetoder i klientarbetet m.m.</p>
<p>Under de två senaste budgetåren har en rad utbildningsinsatser<br>genomförts i syfte att ge personalen kunskaper och kompetens att arbeta<br>och fungera i en förändrad organisation och i nya roller. Detta har<br>möjliggjorts genom de höjningar av anslaget som föreslogs i 1990 och<br>1991 års budgetpropositioner.</p>
<p>I sammanhanget vill jag erinra om att kriminalvårdsstyrelsen har fått<br>i uppdrag att analysera personalutbildningen inom verket i de särskilda<br>direktiven för den fördjupade anslagsframställningen för budgetperioden<br>1993/94 - 1995/96. Styrelsen skall bl.a. redovisa en bedömning av hur<br>arbetet med personalförsörjning och kompetensutveckling bör bedrivas<br>mot bakgrund av den pågående decentraliseringen inom kriminalvården.<br>Härvid bör styrelsen göra en bedömning av utbildnings- och utveck-<br>lingsbehoven i framtiden samt hur dessa kan tillgodoses inom ramen för<br>tillgängliga resurser. Uppdraget skall redovisas i anslagsframställningen<br>nästa år. Jag får således anledning att återkomma till frågan om<br>resurstilldelningen för personalutbildning i 1993 års budgetproposition.<br>I avvaktan på det underlag som skall ligga till grund för den fördjupade<br>prövningen av anslagsnivån inför budgetåren 1993/94 - 1995/96 förordar</p>
<p>128</p>
<p>jag en mindre uppräkning av anslaget under nästa budgetår. Prop. 1991/92:100</p>
<p>Efter förslag i 1990 års budgetproposition anvisades 1,5 milj. kr. for Bilaga 3<br>utbildning med anledning av kriminalvårdsverkets omorganisation<br>budgetåret 1990/91 resp. 1991/92. Jag förordar att anslaget räknas ned<br>med motsvarande belopp för budgetåret 1992/93. Jag anser vidare att det<br>är motiverat att nu ställa krav på rationaliseringar i fråga om utbild-<br>ningsverksamheten. Rationaliseringen under anslaget bör uppgå till drygt<br>400 000 kr. eller 1,5 % av anslaget.</p>
<p>Jag har vidare beräknat drygt 1,8 milj. kr. för utbildning inom ramen<br>för den tidigare beslutade utbyggnaden av ADB-systemen för arbets-<br>driften och klientsystemet (KLAS).</p>
<p>De nya former för styrning av ekonomi och resursutnyttjande, som<br>bl.a. innefattar rambudgetering på regional och lokal nivå och som har<br>införts inom kriminalvårdsverket, kräver omfattande utbildningsinsatser<br>på olika nivåer i organisationen. Det gäller också övergången till<br>treårsbudgetering. I 1991 års budgetproposition beräknades drygt 1,1<br>milj. kr. för här avsedd utbildning för chefer inom verket. Enligt min<br>mening krävs det ytterligare utbildningsinsatser för att höja den admini-<br>strativa kompetensen och förbättra de ekonomiadministrativa systemen<br>inom verket. Jag har beräknat 2 milj. kr. för ändamålet. Åtgärden<br>finansieras med medel som frigörs genom rationaliseringar inom<br>kriminalvården.</p>
<p>Jag beräknar anslaget till 31 335 000 kr.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Utbildning av personal m.fl. för budgetåret 1992/93 anvisa</p>
<p>ett reservationsanslag på 31 335 000 kr.</p>
<p>9 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 3</p>
<p>129</p>
<h3>F. RÄTTSHJÄLP M.M.</h3>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h4>F 1. Rättshjälpskostnader</h4>
<p>1990/91</p>
<p>1991/92</p>
<p>1991/92</p>
<p>Utgift</p>
<p>Anslag<br>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p>
<p>671 938 414</p>
<p>645 000 000</p>
<p>520 000 000</p>
<p>1992/93</p>
<p>Förslag</p>
<p>649 400 000</p>
<p>Från anslaget betalas de kostnader som enligt rättshjälpslagen (1972:429;<br>omtryckt 1983:487) och lagen (1988:609) om målsägandebiträde skall<br>betalas av allmänna medel. Rättshjälp enligt rättshjälpslagen omfattar<br>allmän rättshjälp, rättshjälp åt misstänkt i brottmål (bl.a. offentlig<br>försvarare), rättshjälp genom offentligt biträde samt rådgivning.</p>
<h5>Domstolsverket</h5>
<p>Domstolsverket beräknar att medelsbehovet för budgetåret 1992/93<br>uppgår till 689 400 000 kr. I beloppet ingår medel som statens invandrar-<br>verk har beräknat för rättshjälp genom offentligt biträde i ärenden enligt<br>utlänningslagen (1989:529).</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Allmän rättshjälp</p>
<p>Rättshjälpslagen (1972:429), som trädde i kraft den 1 juli 1973, hade till<br>syfte att tillgodose enskildas behov av ekonomiskt bistånd i rättsliga<br>angelägenheter (prop. 1972:4, JuU 12, rskr. 205). Den reform som rätts-<br>hjälpslagen innebar var ett led i arbetet att skapa ökad jämlikhet mellan<br>medborgarna. Två grundläggande krav ställdes upp för rättshjälpen. Det<br>ena var att rättshjälp skulle utgå i varje rättslig angelägenhet där behov<br>av rättshjälp föreligger, vare sig det gällde ett ärende som behandlades<br>av domstol eller av förvaltningsmyndighet eller fråga var om rådgivning<br>eller biträde i övrigt. Det andra kravet var att rättshjälp skulle ges i sådan<br>utsträckning att ingen av ekonomiska skäl skulle vara förhindrad att ta till<br>vara sina rättsliga intressen, men den rättssökande skulle i allmänhet<br>bidra till kostnaderna efter förmåga.</p>
<p>Under den tid som rättshjälpslagen har varit i kraft har den ändrats<br>åtskilliga gånger. Under första hälften av 1980-talet vidtogs en rad<br>lagändringar som hade det gemensamma syftet att minska statens kostna-<br>der för rättshjälpen. Ändringarna ledde också till kostnadsminskningar för<br>den allmänna rättshjälpen som inte var obetydliga. Besparingarna ledde<br>emellertid samtidigt till att den allmänna rättshjälpen kom att urholkas på</p>
<p>130</p>
<p>ett olyckligt sätt.</p>
<p>Den 1 juli 1988 trädde omfattande ändringar i rättshjälpslagen i kraft<br>(prop. 1987/88:73, JuU 21, rskr. 193). Ändringarna innebar bl.a. att<br>möjligheterna att få allmän rättshjälp utvidgades genom att inkomstgrän-<br>sen höjdes. Vidare sänktes rättshjälpsavgiftema, dvs. den avgift som den<br>enskilde själv skall bidra med. Samtidigt begränsades möjligheterna att<br>få allmän rättshjälp i vissa särskilt kostnadskrävande ärendegrupper, bl.a.<br>sådana där man kunde räkna med att behovet av juridiskt biträde kunde<br>tillgodoses med försäkringar.</p>
<p>Avsikten med 1988 års reform var inte att ytterligare skära ner kostna-<br>derna för den allmänna rättshjälpen. Reformen skulle vara kostnads-<br>neutral, och de grundläggande målsättningarna för samhällets rättshjälp<br>skulle stå fast. Tanken var att de begränsade resurser som står till buds<br>för statligt rättsskydd skulle koncentreras till de områden där de bäst<br>behövs.</p>
<p>Kostnaderna för den allmänna rättshjälpen har ökat under de tre senaste<br>budgetåren. Till en del förklaras den ökningen av att äldre ärenden - som<br>sedan den 1 juli 1988 är borttagna från rättshjälpsområdet - har avslutats<br>under dessa år samtidigt som det har tillkommit nya, mindre kostnadskrä-<br>vande ärenden, som både har hunnit påbörjas och avslutas.</p>
<p>Det är dock inte möjligt att av tillgänglig statistik dra några säkra<br>slutsatser om kostnadseffekterna av 1988 års reform. Bl.a. mot den<br>bakgrunden gav den förra regeringen i maj 1991 riksrevisionsverket i<br>uppdrag att utvärdera reformens effekter. I uppdraget ingår inte bara att<br>analysera kostnadsutvecklingen utan också att göra en utvärdering av<br>hur reformens syfte - att förbättra den enskildes möjligheter att få tillgång<br>till juridisk hjälp i rättsliga frågor - har uppfyllts. Uppdraget omfattar<br>vidare att analysera möjligheterna att nedbringa samhällets kostnader för<br>rättshjälpen. Uppdraget skall redovisas i mars 1992.</p>
<p>Rättshjälpskostnaderna har nu stigit till en nivå som i rådande samhälls-<br>ekonomiska situation inte ter sig försvarlig. För att få till stånd en<br>minskning av kostnaderna avser jag att efter årsskiftet snarast föreslå<br>regeringen att förelägga riksdagen en proposition med förslag till<br>sänkning av den övre inkomstgränsen för rätt till allmän rättshjälp.<br>Genom att koncentrera rättshjälpsresursema till lägre inkomstskikt bör<br>antalet rättshjälpsfall kunna minskas utan att rättshjälpens grundläggande<br>syften går förlorade.</p>
<p>En ytterligare fråga som jag avser att aktualisera med skyndsamhet är<br>om den enskilde rättssökande kan bära en större andel av kostnaderna för<br>rättshjälpen. Här gäller det också att hitta ett system som kan bidra till<br>en ökad kostnadsmedvetenhet hos den enskilde rättssökande. I denna del<br>bör riksrevisionsverkets analys kunna ge värdefulla uppslag.</p>
<p>Övriga rättshj älpsformer</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Kostnaderna för offentlig försvarare styrs främst av brottsutvecklingen.<br>Också dessa kostnader har ökat något de senaste två budgetåren. Detta<br>kan till en del förklaras av de nya reglerna om anhållande och häktning</p>
<p>131</p>
<p>som trädde i kraft i april 1988 och som bl.a. har medfört ett ökat antal Prop.1991/92:100<br>häktningsförhandlingar. Bilaga 3</p>
<p>Även kostnaderna för offentligt biträde har ökat under budgetåret<br>1989/90. Främst beror det på ett ökat antal asylsökande under denna<br>period.</p>
<p>Mål om psykiatrisk tvångsvård skall fr.o.m. den 1 januari 1992<br>handläggas vid de allmänna förvaltningsdomstolarna, med länsrätterna<br>som första domstolsinstans, i stället för som nu vid utskriv-<br>ningsnämndema. Kostnaderna för offentligt biträde kan förväntas öka<br>som en följd av den reformen.</p>
<p>Taxor inom rättshjälpsområdet</p>
<p>I förarbetena till rättshjälpslagen (prop. 1972:4 s. 273 ff) förutsätts att<br>ersättning till biträde och offentlig försvarare i betydande utsträckning<br>skall regleras med hjälp av taxor. För närvarande finns två taxor: en taxa<br>för ersättning till offentlig försvarare i vissa brottmål i tingsrätt och<br>hovrätt och en taxa för ersättning till biträde i mål om äktenskapsskillnad<br>efter gemensam ansökan (DVFS 1991:17 resp. 18). Enligt den först-<br>nämnda taxan bestäms ersättningen bl.a. av förhandlingstidens längd.<br>Ersättningen enligt den senare taxan beräknas i huvudsak efter en i taxan<br>angiven summa för allt arbete i målet. Fr.o.m. år 1988 baseras de båda<br>taxorna på en gemensam timkostnadsnorm (se prop. 1987/88:73 s. 45).</p>
<p>Timkostnadsnormen grundas på självkostnaden vid de allmänna<br>advokatbyråerna. I rättstillämpningen har timkostnadsnormen blivit<br>normgivande vid bestämmande av biträdesersättningen inom rättshjälps-<br>området.</p>
<p>Regeringen beslutade i november 1990 att återta domstolsverkets<br>beslutanderätt beträffande vissa rättshj älpstaxor. Anledningen var, såsom<br>redovisades i föregående års budgetproposition, att regeringen i det då<br>rådande samhällsekonomiska läget inte ville vara betagen möjligheten att<br>kontrollera den del av statens utgifter som består i ersättning till bl.a.<br>biträden i ärenden med allmän rättshjälp och offentliga försvarare. Dessa<br>förhållanden kvarstår alltjämt, men regeringens medverkan har när det<br>gäller 1992 års taxor ansetts kunna koncentreras till den för det<br>ekonomiska utfallet viktigaste komponenten i taxesystemet, nämligen<br>timkostnadsnormen. Genom ändringar i rättshjälpsförordningen<br>(1979:938) och konkursförordningen (1987:916) bemyndigade regeringen<br>under hösten 1991 därför domstolsverket att fastställa taxor enligt de nyss<br>nämnda förordningarna på grundval av en timkostnadsnorm som beslutas<br>av regeringen. I beslut den 21 november 1991 bestämde regeringen<br>härefter timkostnadsnormen till 712 kronor exkl. mervärdeskatt (890<br>kronor inkl, mervärdeskatt) för år 1992.</p>
<p>Det ingår även i riksrevisionsverkets uppdrag att analysera orsakerna<br>till kostnadsutvecklingen för biträdesersättningen i rättshjälpssystemet.<br>Denna fråga bör angripas snarast. Målsättningen bör vara att skapa en<br>bättre ordning för att bestämma advokattaxoma och att hitta ett</p>
<p>132</p>
<p>effektivare system för att undvika s.k. taxeglidning. Jag avser att efter Prop. 1991/92:100<br>årsskiftet ta initiativ till överläggningar med Sveriges Advokatsamfund Bilaga 3<br>i denna fråga.</p>
<h5>Medelsbehovet</h5>
<p>Domstolsverket har beräknat anslagsbelastningen för budgetåret 1992/93<br>till 689 400 000 kr. Enligt min mening bör, med hänsyn till de<br>besparingar som kan följa av de åtgärder i fråga om inkomstgränser vid<br>allmän rättshjälp, rättshj älpsavgifter och taxor som jag har redovisat i det<br>föregående, anslaget minskas med 40 000 000 kr i förhållande till<br>domstolsverkets beräkningar.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Rättshjcilpskostnader för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>förslagsanslag på 649 400 000 kr.</p>
<h4>F 2. Rättshjälpsmyndigheten</h4>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.</p>
<p>15 149 908</p>
<p>10 453 000</p>
<p>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>10 219 000</p>
<p>10 714 000</p>
<p>Rättshjälpsmyndigheten handlägger ärenden om rättshjälp. Från anslaget<br>betalas även kostnaderna för verksamheten vid rättshjälpsnämnden.</p>
<p>133</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1991/92 Beräknad ändring</p>
<p>exkl. 1992/93</p>
<p>mervärdeskatt Föredraganden</p>
<p>Personal</p>
<p>Summa</p>
<p>Anslag</p>
<p>Förvaltningkostnader<br>(därav lönekostnader)</p>
<p>Summa</p>
<p>10 219 000</p>
<p>(7 455 000)</p>
<p>10 219 000</p>
<p>495 000</p>
<p>(+ 344 000)</p>
<p>495 000</p>
<p><sup>1</sup> Antal anställda</p>
<h5>Domstolsverket</h5>
<p>Domstolsverket yrkar att anslaget för budgetåret 1992/93 - i förhållande<br>till vad som har anvisats för budgetåret 1991/92 - skall räknas upp med<br>0,5 milj. kr. för att göra det möjligt att utveckla en ADB-baserad<br>uppföljnings- och utvärderingsrutin för kostnaderna inom<br>rättshj älpsområdet.</p>
<p>För budgetåret 1993/94 yrkar domstolsverket att anslaget skall<br>bestämmas med utgångspunkt från vad som har anvisats för budgetåret<br>1991/92.</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Rättshjälpsmyndigheten inledde sin verksamhet den 1 januari 1991 och<br>övertog då de fyra rättshjälpsnämndemas arbetsuppgifter samt vissa<br>uppgifter som utfördes i domstolarna. Målsättningen för den<br>omorganisation av rättshjälpsadministrationen som ledde fram till<br>bildandet av rättshjälpsmyndigheten var att få till stånd en mer rationell<br>hantering av rättshjälpsärendena. Praktiskt taget all verksamhet vid<br>rättshjälpsmyndigheten sker därför med hjälp av datorstöd och den<br>interna administrationen har minimerats. Som ett mått på den nya<br>myndighetens produktivitet bör nämnas att antalet anställda inom<br>rättshjälpsorganisationen har kunnat reduceras till hälften.</p>
<p>Regeringen har för budgetåret 1990/91 givit rättshjälpsmyndigheten<br>rätt att överskrida sitt anslag med 3 milj. kr. Med beaktande av detta</p>
<p>134</p>
<p>resurstillskott anser jag att kostnaden för att utveckla den ovan angivna<br>ADB-rutinen bör rymmas inom ramen för givna resurser. Jag föreslår<br>därför att anslaget för vart och ett av budgetåren 1992/93 och 1993/94<br>bör beräknas med utgångspunkt från vad som har anvisats för budgetåret<br>1991/92. Det är lämpligt att rättshjälpsmyndigheten nu tilldelas medel i<br>form av ett ramanslag.</p>
<p>Även för rättshjälpsmyndighetens del bör ett rationaliseringskrav om</p>
<p>1,5 % av anslaget tillämpas. Ett belopp som svarar mot 1 % av anslaget<br>bör återläggas för att höja verksamhetens ekonomiadminstrativa standard.</p>
<p>Under den tvåriga budgetperioden bör anslaget uppgå till följande.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Budgetåret 1992/93 Budgetåret 1993/94</p>
<p>10 714 000 10 714 OOO</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>ramanslag på 10 714 000 kr.</p>
<h4>F 3. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet</h4>
<p>1990/91 Utgift o</p>
<p>1991/92 Anslag 1 000</p>
<p>1992/93 Förslag 1 000</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>1991/92</p>
<p>Beräknat</p></td><td colspan="2">
<p>1992/93</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Domstols-</p>
<p>verket</p></td><td>
<p>Domstols-</p>
<p>verket</p></td><td>
<p>Föredraganden</p></td></tr>
</table>
<p>Resultat</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Intäkter</p></td><td>
<p>96 600 000</p></td><td>
<p>116 100 000</p></td><td>
<p>116 000 000</p></td><td>
<p>116 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnader</p></td><td>
<p>91 200 000</p></td><td>
<p>105 500 000</p></td><td>
<p>105 500 000</p></td><td>
<p>105 500 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat</p></td><td>
<p>5 400 000</p></td><td>
<p>10 600 000</p></td><td>
<p>10 500 000</p></td><td>
<p>10 500 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Driftbidrag</p></td><td>
<p>4 105 000</p></td><td>
<p>5 580 000</p></td><td>
<p>9 260 000</p></td><td>
<p>9 260 000</p></td></tr>
</table>
<p>135</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>De allmänna advokatbyråernas främsta uppgift är att lämna biträde och Bilaga 3<br>rådgivning enligt rättshjälpslagen. Om det kan ske utan hinder för den<br>verksamhet som bedrivs enligt rättshjälpslagen, skall byråerna även<br>lämna annat biträde i rättsliga angelägenheter. I princip skall de allmänna<br>advokatbyråerna vara självbärande och konkurrera på lika villkor med<br>enskilda advokatbyråer. Varje byrå utgör en självständig resultatenhet.<br>Verksamheten vid Norra allmänna advokatbyrån i Stockholm har på<br>grund av bristande lönsamhet avvecklats per den 31 december 1990 (jfr<br>prop. 1990/91:100 bil. 4 s. 86).</p>
<p>Regeringen gav den 8 maj 1991 domstolsverket i uppdrag att göra en<br>uppföljning av verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Upp-<br>draget gavs bl.a. mot bakgrund av att flera byråer fortfarande har<br>lönsamhetsproblem. Domstolsverket skall bl.a. redovisa vilka byråer som<br>är olönsamma, som är kraftigt skuldsatta eller som har ekonomiska<br>problem av annat slag samt beskriva vari problemen ligger för varje<br>sådan byrå. Domstolsverket skall vidare utvärdera hur de ökade<br>befogenheterna för byråerna har påverkat verksamheten samt vidta eller<br>föreslå åtgärder för att fullfölja tankarna på ett fullständigt ansvar för<br>byråerna för den egna verksamheten. Uppdraget skall redovisas före<br>utgången av mars 1992.</p>
<p>Det finns 28 byråer, varav en har ett filialkontor på annan ort. Bud-<br>getåret 1990/91 var det totala antalet årsarbetskrafter vid byråerna i<br>genomsnitt 189, varav 109 jurister och 80 sekreterare. I jämförelse med<br>budgetåret 1989/90 innebär det en minskning med en jurist och åtta<br>sekreterare.</p>
<p>Anslaget Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet är ett förslags-<br>anslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget<br>redovisas kostnader och intäkter för verksamheten vid de allmänna<br>advokatbyråerna. För att klara likviditeten i uppdragsverksamheten<br>förfogar de allmänna advokatbyråerna över en rörlig kredit i riksgälds-<br>kontoret. Fr.o.m. den 1 juli 1991 omfattas de allmänna advokatbyråerna<br>av rutinen räntekonto med rörlig kredit. Kreditgränsen är oförändrad<br>mot tidigare, dvs. 26 milj.kr.</p>
<h5>Domstolsverket</h5>
<p>De allmänna advokatbyråerna har sammantagna sedan budgetåret 1987/88<br>haft en god resultatutveckling med full kostnadstäckning och uppfyllande<br>av självfinansieringsmålet. För budgetåret 1990/91 blev den totala<br>kostnadstäckningen 109 % mot 107 % budgetåret 1989/90. De senaste<br>årens goda resultat beror enligt domstolsverket bl.a. på att byråernas<br>verksamhet har anpassats till marknaden genom nedläggningar och<br>rekonstruktioner samt på det bonuslönesystem som infördes för några år<br>sedan. Domstolsverket pekar också på att den förändrade beslutsbe-<br>fogenheten för cheferna vid byråerna och satsningen på chefsutveckling<br>har bidragit till den förbättrade lönsamheten.</p>
<p>136</p>
<p>Antalet inkomna ärenden har ökat något under budgetåret 1990/91 i<br>jämförelse med 1989/90. Arendegruppen offentligt biträde har ökat med<br>ca 40 %. Uppdrag som likvidator, god man eller liknade enligt 3 §<br>instruktionen (1980:548) för de allmänna advokatbyråerna har ökat med<br>ca 90 %. Antalet rådgivningar och uppdrag som offentlig försvarare har<br>däremot minskat.</p>
<p>ADB utnyttjas vid byråerna dels för ärenderedovisning, dels för<br>ordbehandling. Ett ärenderedovisningssystem finns numera installerat vid<br>samtliga byråer. 75 % av byråerna har ADB-stöd för sin ordbehandling.</p>
<p>Domstolsverket bedömer att den hittillsvarande goda lönsamhetstrenden<br>för byråerna kommer att bestå även under den kommande treårsperioden<br>och beräknar kostnadstäckningsgraden under perioden till ca 110 %.</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Jag ser det som nödvändigt och angeläget att de allmänna advokat-<br>byråerna i princip drivs på samma villkor som enskilda advokatbyråer.<br>Mot bakgrund av att lönsamheten vid de allmänna advokatbyråerna<br>sammantagna har förbättrats under de senaste åren och med hänsyn till<br>det uppdrag som domstolsverket arbetar med är jag för närvarande inte<br>beredd att ta initiativ till någon mer genomgripande förändring av<br>systemet med allmänna advokatbyråer. Detta hindrar självklart inte att<br>byråer som saknar förutsättningar att drivas vidare kan komma att läggas<br>ned. Samtidigt är det viktigt att minska byråernas behov av den rörliga<br>krediten i riksgäldskontoret. Byråerna bör kunna uppnå en sådan<br>lönsamhet och likviditet så att detta behov kan minimeras.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budget-<br>året 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.</p>
<h4>F 4. Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag</h4>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>10 922 178</p>
<p>5 580 000</p>
<p>9 260 000</p>
<p>Från anslaget utgår driftbidrag till de allmänna advokatbyråerna, framför<br>allt för vissa prestationer som byråerna utför av sociala skäl.</p>
<p>Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1992/93 till</p>
<p>9 260 000 kr. Den ökade belastningen är bl.a. en följd av den kraftiga</p>
<p>137</p>
<p>tillströmningen av uppdrag som likvidator.</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen<br>att till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret<br>1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 9 260 000 kr.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h4>F 5. Vissa domstolskostnader m.m.</h4>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.</p>
<p>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>246 769 177</p>
<p>228 830 000</p>
<p>213 377 000</p>
<p>247 125 000</p>
<p>Från anslaget betalas vissa kostnader för rättegångsväsendet vid de<br>allmänna domstolarna, bostadsdomstolen, arrende- och hyresnämnderna,<br>de allmänna förvaltningsdomstolarna och försäkringsöverdomstolen.<br>Bland dessa kostnader kan nämnas ersättning för resekostnader och<br>ersättning till nämndemän, vittnen, sakkunniga, målsägande, tolkar,<br>personundersökare och konkursförvaltare.</p>
<h5>Domstolsverket</h5>
<p>Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1992/93 till<br>273 600 000 kr.</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Enligt regeringens proposition 1991/92:2 om lag om särskild person-<br>utredning i brottmål, m.m. skall personutredning fr.o.m. den 1 juli 1992<br>utföras inom frivårdsmyndigheten. De medel som disponeras av<br>domstolarna för ersättning till personundersökare (28 900 000 kr) bör<br>därför föras över till kriminalvården, anslaget E 3. Frivården fr.o.m.<br>budgetåret 1992/93. I övrigt godtar jag i huvudsak domstolsverkets<br>medelsberäkning.</p>
<p>När det gäller ersättning till nämndemän vill jag i det här samman-<br>hanget nämna att regeringen i november 1991 gav domstolsverket i<br>uppdrag att se över ersättningsnormema för nämndemän. Översynen skall<br>redovisas senast den 1 juni 1992.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Vissa domstolskostnader m.m. förbudgetåret 1992/93<br>anvisa ett förslagsanslag på 247 125 000 kr.</p>
<p>138</p>
<h4>F 6. Diverse kostnader för rättsväsendet</h4>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag</p></td><td>
<p>22 092 018</p>
<p>24 200 000</p>
<p>23 327 000</p>
<p>22 100 000</p></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget betalas en rad kostnader för rättegångsväsendet i den mån<br>de inte hör under anslaget F 5. Vissa domstolskostnader m.m. I vissa fall<br>betalas från anslaget utgifter för rättegångar där staten är part.</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Diverse kostnader för rättsväsendet för budgetåret 1992/93<br>anvisa ett förslagsanslag på 22 100 000 kr.</p>
<p>139</p>
<h3>G. ÖVRIGA MYNDIGHETER</h3>
<p>Anslagen till Justitiekanslem och Datainspektionen som innevarande<br>budgetår redovisas under littera B, upptas nu under littera G. Tidigare<br>anslag under G har samtidigt numrerats om. Anslaget till<br>Bokföringsnämnden har utgått. Verksamheten skall finansieras från<br>anslag under VII:e huvudtiteln.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h4>G 1. Justitiekanslem<sup>1</sup></h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>5 712 666</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>6 085 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>6 002 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>6 571 000</p></td></tr>
</table>
<p>'Tidigare anslaget B 1. Justitiekanslem</p>
<p>Justitiekanslem (JK) är regeringens juridiske ombudsman, bevakar statens<br>rätt och har tillsyn över dem som utövar offentlig verksamhet. Han<br>fullgör också vissa uppgifter enligt bl.a. tryckfrihetsförordningen,<br>yttrandefrihetsgrundlagen, 8 kap. rättegångsbalken, datalagen (1973:289)<br>och lagen (1990:484) om övervakningskameror m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991/92<br>exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>Beräknad ändring</p>
<p>1992/93</p>
<p>Föredraganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltnings-<br>kostnader</p></td><td>
<p>5 024 000</p></td><td>
<p>+ 466 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(därav löne-<br>kostnader)</p></td><td>
<p>(4 711 000)</p></td><td>
<p>(+ 454 000)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokalkostnader</p></td><td>
<p>978 000</p></td><td>
<p>+ 103 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>6 002 000</p></td><td>
<p>+ 569 000</p></td></tr>
</table>
<p>140</p>
<h5>JK</h5>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Antalet inkomna ärenden till JK ökade under år 1990 i förhållande till<br>år 1989. Balansläget bedöms som tillfredsställande. Arbetet med att<br>förenkla och effektivisera myndighetens handläggning av vissa ärendety-<br>per och rutiner har fortsatt. Av stor betydelse är därvid det datorstöd i<br>verksamheten som byggts upp under de senaste budgetåren.</p>
<p>JKs arbetsuppgifter är till övervägande del bestämda i författning.<br>Omfattningen av JKs arbete kan därför endast i ringa grad påverkas av<br>JK själv. Detta i förening med myndighetens ringa storlek gör att JK<br>bedömer att någon real anslagsminskning för budgetåret 1992/93 inte bör<br>genomföras. JK begär för nästa budgetår ett reellt resurstillskott på<br>sammanlagt 243 000 kr. varav 100 000 kr. för inspektionsverksamhet.</p>
<p>För att bl.a. uppnå en naturligare personalstruktur bör, enligt JK, en<br>av byråchefstjänstema bytas ut mot en tjänst som föredragande. JK<br>föreslår att det friställda löneutrymmet får behållas.</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Med hänsyn till JKs balansläge m.m. och det fortgående rationa-<br>liseringsarbetet bör medelsbehovet för JK för budgetåret 1992/93<br>beräknas med utgångspunkt från en resurstilldelning som realt motsvarar</p>
<p>99,5 % av föregående års anslag exkl. mervärdeskatt. Jag delar JKs<br>uppfattning om den ändrade personalstrukturen. Anslaget bör dock<br>reduceras med ett belopp som motsvarar lönedifferensen.</p>
<p>Som tidigare nämnts har regeringen beslutat tillkalla en särskild utre-<br>dare med uppdrag att göra en översyn av JKs uppgifter (Dir. 1991:110).<br>Resultatet av översynen kan komma att ha betydelse för den framtida<br>resurstilldelningen till JK.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Justitiekanslem för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslags-<br>anslag på 6 571 000 kr.</p>
<p>141</p>
<h4>G 2. Datainspektionen</h4>
<p>Tidigare anslag B 2. Datainspektionen</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1990/91 Utgift 1 000</p>
<p>1991/92 Anslag 1 000</p>
<p>1992/93 Förslag 1 000</p>
<p>Datainspektionen prövar frågor om tillstånd och utövar tillsyn enligt<br>datalagen (1973:289), kreditupplysningslagen (1973:1173) och<br>inkassolagen (1974:182) samt utfärdar licens enligt datalagen. Inspek-<br>tionen utövar dessutom tillsyn enligt lagen (1987:1231) om automatisk<br>databehandling vid taxeringsrevision m.m.</p>
<p>Inspektionen skall verka för att automatisk databehandling av person-<br>uppgifter inte medför otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet<br>och att god sed iakttas i kreditupplysnings- och inkassoverksamhet.</p>
<p>Chef för inspektionen är en generaldirektör. Inom inspektionen finns<br>två sakenheter. Den ena svarar för inspektionens uppgifter i fråga om<br>offentlig verksamhet och den andra for inspektionens uppgifter i fråga om<br>enskild verksamhet. Dessutom finns en teknisk och en administrativ<br>enhet.</p>
<p>1990/91 1991/92 Beräknad ändring</p>
<p>Utfall 1992/93</p>
<p>Föredraganden</p>
<p>Personal</p>
<p>Summa</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>34</p></td><td colspan="2">
<p>36</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnader<br>Kostnader för<br>datainspektionens<br>verksamhet</p></td><td>
<p>19 844 000</p></td><td>
<p>19 164 000</p></td><td>
<p>+ 1 148 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Intäkter<br>Inkomster vid<br>datainspek-<br>tionen</p></td><td>
<p>- 20 394 000</p></td><td>
<p>- 19 163 000</p></td><td>
<p>-1 148 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoutgift</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>142</p>
<h5>Datainspektionen</h5>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Datainspektionen fastställde år 1989 en verksamhetsplan för budgetåren<br>1989/90-1991/92. Verksamheten under planens två första budgetår har<br>präglats av en ökad ärendetillströmning som mötts med olika rationalise-<br>ringsåtgärder. Inspektionen har kunnat öka antalet behandlade tillstånds-<br>ärenden, bl.a. genom ett förenklat prövningsförfarande i vissa fäll. Trots<br>detta ökar antalet oavgjorda ärenden. Inspektionen har hittills inte lyckats<br>med att nå upp till planens mål för tillsynsverksamheten. Informations-<br>verksamheten har hållits på en planerad nivå. Inspektionens regel-<br>givningsarbete har ökat och inspektionens verksamhetsmål med full<br>kostnadstäckning av hela verksamheten har hittills uppfyllts.</p>
<p>Inspektionen har fastställt en ny verksamhetsplan för budgetåren<br>1992/93 - 1993/94. I denna utgår inspektionen från att datalagstiftningen<br>under den tid som planen omfattar kommer att vara oförändrad och att<br>tillståndsärendena kommer att öka. Inspektionens arbete med att ta fram<br>förenklade rutiner för tillståndsärenden skall ges hög prioritet. ADB-<br>teknikens utveckling och användning av denna teknik kommer även i<br>fortsättningen att ställa ökade krav på inspektionen.</p>
<p>Inspektionen har hemställt att få använda medel motsvarande det<br>generella besparingskrav om 1,5 % som gäller för budgetåret 1992/93 för<br>ett fortsatt arbete med att rationalisera handläggningen av vissa tillstånds-<br>ärenden enligt datalagen. Vidare föreslår inspektionen att utgiftsramen för<br>budgetåret 1992/93 höjs med 1 230 000 kr avseende i huvudsak<br>kostnader för tre handläggare och för lokaler.</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>En förändring av datainspektionens verksamhet i framtiden kan förväntas<br>bl.a. som en följd av vad som kan komma att föreslås av datalagsutred-<br>ningen (Ju 1989:02). Med hänsyn till det generella kravet på återhållsam-<br>het med nya utgiftsåtaganden samt till det forändringsarbete i fråga om<br>inriktningen av datainspektionens arbete som sålunda pågår och som kan<br>väntas finns det inte tillräckligt starka skäl att nu ge utrymme för att<br>inrätta några nya tjänster vid inspektionen. Utgiftsramen för inspektionen<br>bör beräknas med utgångspunkt i en resurstilldelning som realt motsvarar</p>
<p>99,5 % av föregående års utgiftsram.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen<br>hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Datainspektionen för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslags-<br>anslag på 1 000 kr.</p>
<p>143</p>
<h4>G 3. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader</h4>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p>
<p>13 485 878</p>
<p>13 005 000</p>
<p>12 844 000</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>14 361 000</p>
<p>Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har till uppgift att främja brotts-<br>förebyggande insatser inom olika områden av samhällsverksamheten<br>samt att verka för en samordning av samhällets och enskildas insatser<br>mot brott.</p>
<p>BRÅ leds av en överdirektör. Vid rådet finns också en styrelse. Under<br>överdirektören ansvarar byråchefer för forskning, utredning och<br>information. Till rådet är knutna tre rådgivande organ: en samverkans-<br>delegation, en vetenskaplig delegation och en informationsdelegation.</p>
<p>1991/92</p>
<p>exkl.</p>
<p>mervärdeskatt</p>
<p>Beräknad ändring</p>
<p>1992/93</p>
<p>Föredraganden</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Personal</p></td><td>
<p>19</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p>
<p>Förvaltningskostnader</p>
<p>(därav lönekostnader)</p>
<p>Lokalkostnader</p></td><td>
<p>10 615 000</p>
<p>(8 638 000)</p>
<p>2 229 000</p></td><td>
<p>+ 885 000<br>(+ 925 000)</p>
<p>+ 632 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>12 844 000</p></td><td>
<p>+ 1 517 000</p></td></tr>
</table>
<h5>Brottsförebyggande rådet</h5>
<p>Anslaget förslår inte för att täcka utgifterna för den nuvarande personal-<br>organisationen och verksamhetsnivån. Ytterligare medel begärs för löner<br>(+ 600 000 kr.) samt för frankering, inventarier m.m. (+ 400 000 kr.).</p>
<p>Medel yrkas för kompetensutveckling (+ 100 000 kr.) och administrativa<br>kostnader för samverkanprojekt med andra myndigheter (-1- 100 000 kr.).<br>Tre professurer föreslås bli inrättade vid rådet.</p>
<p>144</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete förutsätter att kunskaper<br>och erfarenheter på området kan utvecklas och spridas. BRÅ har för<br>närvarande viktiga uppgifter i det sammanhanget. Inom rådet bedrivs ett<br>omfattande forsknings- och utvecklingsarbete. BRÅ är också en<br>kunskapsbank, bl.a. när det gäller internationella kriminalpolitiska frågor,<br>och utnyttjas vidare när det gäller att följa upp och utvärdera olika<br>lagstiftningsåtgärder. Rådet tillfördes ökade resurser till följd av 1990 års<br>forskningsproposition (prop. 1989/90.90)). I forskningspropositionen gavs<br>också riktlinjer för BRÅs arbete under treårsperioden 1990/91-1992/93.</p>
<p>BRÅ tillhör de myndigheter som skall lämna en fördjupad anslags-<br>framställning för perioden 1993/94 - 1995/96. Regeringen beslutade i<br>juni 1991 om de särskilda direktiv som skall gälla för rådet i arbetet med<br>och utformningen av anslagsframställningen. Denna anslagsframställning<br>kommer att utgöra ett av regeringens underlag bl.a. i fråga om vilka<br>prioriteringar som bör göras under den aktuella treårsperioden.</p>
<p>Som ett led i förberedelserna inför 1993 års forskningsproposition<br>kommer inom regeringskansliet att analyseras bl.a. hur de resurser för<br>forskning som nu disponeras av BRÅ bäst kan utnyttjas för en verk-<br>samhet av hög vetenskaplig kvalitet. En utgångspunkt för det berednings-<br>arbetet är att behovet av kriminologisk och kriminalpolitisk forskning bör<br>ses i ett övergripande nationellt perspektiv och innefatta såväl den<br>forskning som bedrivs vid BRÅ, kriminalvårdsstyrelsen och polis-<br>högskolan liksom den forskning som bedrivs vid universiteten med<br>resurser som fördelas av forskningsråden inom utbildningsdepartementets<br>verksamhetsområde. En avsikt med översynen är att belysa hur den<br>aktuella forskningen kan förstärkas, bl.a. genom en bättre samordning.</p>
<p>Jag har av medel som frigörs genom rationaliseringar under anslaget<br>beräknat vissa medel för ekonomiadministrativa åtgärder.</p>
<p>Jag beräknar anslaget till 14 361 000 kr.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för<br>budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 14 361 000 kr.</p>
<p>10 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 3</p>
<p>145</p>
<h4>G 4. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader</h4>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.</p>
<p>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>3 235 267</p>
<p>4 825 000</p>
<p>4 578 000</p>
<p>4 823 000</p>
<p>Reservation 866 321'</p>
<p>'exkl. mervärdeskatt.</p>
<p>Från anslaget betalas kostnader för utrednings- och utvecklingsarbete<br>samt för information.</p>
<h5>Brottsförebyggande rådet</h5>
<p>Ytterligare medel yrkas för forsknings- och utvecklingsprojekt</p>
<p>(+ 3 974 000 kr.), bidrag till enskilda forskare (+ 1 200 000 kr.) samt<br>besök av gästforskare (+ 500 000 kr.). Medel begärs dessutom för<br>fortsatt ADB-utveckling (+ 480 000 kr.) och för översättningar av BRÅ-<br>rapporter (+ 300 000 kr.).</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Jag beräknar anslaget till 4 823 000 kr.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för<br>budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 4 823 000 kr.</p>
<h4>G 5. Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader</h4>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.</p>
<p>mervärdeskatt</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>4 846 776</p>
<p>4 580 000</p>
<p>4 529 000</p>
<p>5 441 000</p>
<p>Brottsskadenämnden har till uppgift att pröva ärenden enligt brotts-<br>skadelagen (1978:413) om ersättning för skador på grund av brott.<br>Nämnden består av en ordförande, två vice ordförande och tre andra<br>ledamöter. Nämnden biträds av ett kansli.</p>
<p>146</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991/92</p>
<p>exkl.</p>
<p>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>Beräknad ändring<br>1992/93<br>Föredraganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p>
<p>Förvaltningskostnader<br>(därav lönekostnader)</p>
<p>Lokalkostnader</p></td><td>
<p>4 035 000</p>
<p>(3 106 000)</p>
<p>494 000</p></td><td>
<p>+ 368 000</p>
<p>(+ 590 000)</p>
<p>+ 544 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4 529 000</p></td><td>
<p>+ 912 000</p></td></tr>
</table>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>Brottsskadenämnden</h5>
<p>Ytterligare medel begärs för arvoden, frankering, telefon m.m.<br>(+ 110 000 kr.).</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Jag har av medel som frigörs genom rationaliseringar under anslaget<br>beräknat vissa medel for ekonomiadministrativa åtgärder.</p>
<p>Jag beräknar anslaget till 5 441 000 kr.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret<br>1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 5 441 000 kr.</p>
<p>147</p>
<h4>G 6. Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund Prop. 1991/92:100<br>av brott Bilaga 3</h4>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.</p>
<p>21 234 437</p>
<p>19 000 000</p>
<p>mervärdeskatt</p>
<p>19 000 000</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>25 000 000</p>
<p>Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligt brottsskadelagen<br>(1978:413) for skador på grund av brott. Dessutom har från anslaget<br>utgått bidrag till Brottsofferjouremas riksförbund för innevarande<br>budgetår med 1 milj. kr.</p>
<p>Brottsskadenämnden yrkar en höjning av anslaget med 6 milj. kr.</p>
<h5>Föredragandens överväganden</h5>
<p>Med hänsyn till utgiftsutvecklingen under budgetåret 1990/91 beräknar<br>jag anslaget till 25 000 000 kr. I beloppet ingår 1 milj. kr. till Brotts-<br>offeijouremas riksförbund.</p>
<h5>Hemställan</h5>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund<br>av brott för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på<br>25 000 000 kr.</p>
<p>148</p>
<h3>H. DIVERSE</h3>
<h4>H 1. Svensk författningssamling</h4>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1990/91 Utgift 10 631 641</p>
<p>1991/92 Anslag 11 304 000</p>
<p>1991/92 Anslag exkl.</p>
<p>mervärdeskatt 9 037 000</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>9 037 000</p>
<p>Från anslaget betalas kostnaderna för bl.a. tryckning och distribution av<br>Svensk författningssamling.</p>
<p>Med hänsyn till den beräknade anslagsbelastningen under budgetåret<br>1991/92 bör anslagsbeloppet för nästa budgetår vara oförändrat.</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Svensk författningssamling för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>förslagsanslag på 9 037 000 kr.</p>
<h4>H 2. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m.</h4>
<p>2 060 879</p>
<p>2 586 000</p>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1992/93 Förslag 2 586 000</p>
<p>Från anslaget utgår bidrag till Världsorganisationen för den intellektuella<br>äganderätten, till internationella institutet i Rom för unifiering av<br>privaträtten och till permanenta byrån för Haagkonferensen för inter-<br>nationell privaträtt.</p>
<p>Från anslaget utgår vidare medel till Sveriges bidrag till kostnaderna för<br>Nordiska samarbetsrådet för kriminologi samt medel till ett svenskt<br>bidrag till det FN-anknutna kriminalpolitiska institutet i Helsingfors<br>(HEUNI) och till vissa andra internationella sammanslutningar med<br>anknytning till justitiedepartementets ansvarsområde.</p>
<p>Anslagsbeloppet bör under nästa budgetår vara oförändrat.</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m. för<br>budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 2 586 000 kr.</p>
<p>149</p>
<h4>H 3. Stöd till politiska partier</h4>
<p>1990/91 Utgift 132 107 316</p>
<p>1991/92 Anslag 132 200 000</p>
<p>1992/93 Förslag 140 272 000</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Medelstilldelning sker enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till<br>politiska partier.</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Stöd till politiska partier för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>förslagsanslag på 140 272 000 kr.</p>
<h4>H 4. Allmänna val</h4>
<p>40 450 000</p>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag 127 813 000</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>3 350 000</p>
<p>Från anslaget betalas statsverkets kostnader för valsedlar, valkuvert och<br>andra valtillbehör samt betalas ersättning till vissa myndigheter och verk<br>för biträde i samband med allmänna val.</p>
<p>Budgetåret 1992/93 utgör ett s.k. mellanvalsår, vilket innebär att<br>anslaget i huvudsak belastas med kostnader för upprättande av röstläng-<br>der, lagerhållning av valmaterial och övriga kostnader för att upprätthålla<br>erforderlig beredskap inför extraval.</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Allmänna val för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslags-<br>anslag på 3 350 000 kr.</p>
<h4>H 5. Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovis-<br>ningssed</h4>
<p>1990/91 Utgift 400 000</p>
<p>1991/92 Anslag 400 000</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>400 000</p>
<p>Från anslaget betalas bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god<br>redovisningssed. Stiftelsen bildades under hösten 1989 gemensamt av<br>staten genom bokföringsnämnden (jfr under anslaget G 3. Bokförings-<br>nämnden), Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Sveriges<br>Industriförbund. Stiftelsekapitalet uppgår till 150 000 kr. och har betalats<br>med en tredjedel av varje stiftare. Stiftelsen har till ändamål att främja<br>god redovisningssed. Stiftelsens styrelse, som består av representanter för<br>de tre stiftarna, har utsett ordförande och åtta övriga ledamöter i ett</p>
<p>150</p>
<p>särskilt råd (redovisningsrådet). Rådet utgör ett expertorgan med<br>huvudsaklig uppgift att utarbeta och utfärda rekommendationer om god<br>redovisningssed i börsföretag och andra större bolag, s.k. publika<br>företag.</p>
<p>Redovisningsrådet böljade sin egentliga verksamhet först i mars 1990.<br>Rådet har organiserat sig i olika projektgrupper med extern experthjälp<br>och arbetar nu med flera stora redovisningsrekommendationer. Den mest<br>omfattande behandlar koncernredovisning och rådet har under hösten<br>1991 utarbetat en rekommendation för sådan redovisning. Rådet arbetar<br>också med rekommendationer för redovisning av varulager, materiella<br>anläggningstillgångar, aktier och andelar, leasing, värdering av fordringar<br>och skulder med hänsyn till räntevillkoren och pensionskostnader.</p>
<p>Det statliga bidraget bör för budgetåret 1992/93 beräknas till oförändrat<br>belopp.</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed<br>for budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 400 000 kr.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>151</p>
<p>Underbilaga 3.1 Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h3>Statistiska uppgifter om brottsutvecklingen samt om<br>verksamheten inom polisväsendet, åklagarväsendet,<br>domstolarna och kriminalvården m.m.</h3>
<h4>1 Brottsutvecklingen</h4>
<p>Det antal brott mot brottsbalken som har kommit till polisens kännedom<br>har ökat under hela efterkrigstiden. År 1980 uppgick antalet brott mot<br>brottsbalken till nära 761 000 medan antalet år 1990 uppgick till drygt<br>1 076 000, d.v.s. en ökning med 41 procent under tioårsperioden.<br>Antalet anmälda brott mot annan lagstiftning har också ökat under större<br>delen av denna tid. Av brotten år 1990 mot arman lagstiftning svarar<br>trafikbrotten för 52 procent och narkotikabrotten för 20 procent. De<br>registrerade trafik- och narkotikabrotten under år 1990 uppgick till<br>102 000.</p>
<p>Antal anmälda brott (i miljoner)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-138.png" style="width:268pt;height:186pt;"/>
<p>O Brottsbalksbrott [TTTTl Brott mot annan lagstiftning</p>
<p><sup>1</sup> Värdena för 1991 har beräknats på grundval av utvecklingen</p>
<p>t.o.m. oktober 1991</p>
<p>Brott mot brottsbalken har under den senaste tioårsperioden ökat med</p>
<p>i genomsnitt 3,5 procent per år medan brott mot annan lagstiftning ökade</p>
<p>152</p>
<p>i början av tioårsperioden för att därefter minska från ett högsta antal på<br>drygt 178 000 år 1982 till drygt 142 000 år 1990. För 1991 tycks det<br>antalet sjunka ytterligare till omkring 130 000. För antalet registrerade<br>brott mot lagstiftning utanför brottsbalken kan således mycket starka<br>variationer iakttas mellan olika år.</p>
<p>I följande tabell ges en översikt av den genomsnittliga årliga föränd-<br>ringen i antalet anmälda brott mot brottsbalken under perioderna 1980 -<br>1985 resp. 1986 - 1990.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Årlig förändring i genomsnitt</p>
<p>1980 -</p>
<p>1986 -</p>
<p>1985</p>
<p>1990</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Våldsbrott</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>%</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>6,2 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav misshandel</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>%</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>5,5 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav rån</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>%</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>11,9 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>våldtäkt</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>%</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>7,8 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillgreppsbrott</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>%</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>2,6 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav bostadsinbrott</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>%</p></td><td></td><td>
<p>0,8 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav inbrott i vind, källare</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>%</p></td><td></td><td>
<p>4,6 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav biltillgrepp</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>%</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>6,6 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bedrägeribrott</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>%</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>0,9 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga brottsbalksbrott</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>%</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>4,4 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav skadegörelsebrott</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>%</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>4,9 %</p></td></tr>
</table>
<p>BRÅ utarbetar årligen en rapport över brottsutvecklingen. I denna<br>rapport ges bl.a. en översikt över utvecklingen under senare år i fråga<br>om olika brott som har kommit till polisens kännedom. Rapporten in-<br>nehåller däremot inte några prognoser över antalet brott som kan väntas<br>komma till polisens kännedom under de närmaste åren. Hänsyn har tagits<br>till BRÅ-rapport 1991:6 i den följande redogörelsen.</p>
<p>Sekretariatet för analys- och resultatutvärdering (SAR) inom justitie-<br>departementet följer utvecklingstendenserna vad gäller brottmålsprocessen<br>i vid mening. Uppgifter från denna uppföljning ingår också i framställ-<br>ningen.</p>
<p>I det följande kommenteras utvecklingen för olika grupper av brott,<br>bl.a. brottsbalksbrott samt trafiknykterhetsbrott och narkotikabrott. I<br>diagram och tabeller redovisas uppgifter om brott anmälda år 1980 och<br>senare. Siffrorna för perioden 1980 - 1990 är tagna direkt ur statistiska<br>centralbyråns (SCB:s) definitiva årsstatistik. De siffror som anges för år<br>1991 är preliminära beräkningar som bygger på SCB:s statistik för tiden<br>januari - oktober 1991.</p>
<p>153</p>
<h5>1.1 Våldsbrott</h5>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Totalt antal anmälda våldsbrott (i tusental)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-139.png" style="width:265pt;height:186pt;"/>
<p>År</p>
<p>Rån Misshandel</p>
<p>Våldtäkt</p>
<p>Mord och dråp samt miss-<br>handel med dödlig utgång</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1980</p></td><td>
<p>3 427</p></td><td>
<p>24 668</p></td><td>
<p>885</p></td><td>
<p>135</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1981</p></td><td>
<p>3 228</p></td><td>
<p>24 313</p></td><td>
<p>865</p></td><td>
<p>146</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1982</p></td><td>
<p>3 530</p></td><td>
<p>28 197</p></td><td>
<p>941</p></td><td>
<p>125</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1983</p></td><td>
<p>3 473</p></td><td>
<p>29 218</p></td><td>
<p>923</p></td><td>
<p>121</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1984</p></td><td>
<p>3 681</p></td><td>
<p>30 784</p></td><td>
<p>995</p></td><td>
<p>116</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>3 851</p></td><td>
<p>31 995</p></td><td>
<p>1 035</p></td><td>
<p>126</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1986</p></td><td>
<p>3 806</p></td><td>
<p>32 805</p></td><td>
<p>1 046</p></td><td>
<p>147</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1987</p></td><td>
<p>3 939</p></td><td>
<p>34 757</p></td><td>
<p>1 114</p></td><td>
<p>134</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1988</p></td><td>
<p>4 177</p></td><td>
<p>37 511</p></td><td>
<p>1 332</p></td><td>
<p>146</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>5 211</p></td><td>
<p>39 641</p></td><td>
<p>1 462</p></td><td>
<p>150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>5 967</p></td><td>
<p>40 690</p></td><td>
<p>1 410</p></td><td>
<p>121</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991<sup>1</sup></p></td><td>
<p>6 020</p></td><td>
<p>38 833</p></td><td>
<p>1 255</p></td><td>
<p>128</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Värdena för 1991 har beräknats på grundval av utvecklingen</p>
<p>t.o.m. oktober 1991</p>
<p>154</p>
<p>Till våldsbrott räknas, som i den officiella statistiken, fullbordade<br>mord, dråp, misshandel med dödlig utgång, försök till mord och dråp,<br>bamadråp, misshandel utan dödlig utgång, rån och våldtäkt.</p>
<p>Våldsbrotten har uppvisat en relativt jämn ökningstakt under åren 1980<br>till 1990. Ar 1990 utgjorde dessa nästan 5 procent av de registrerade<br>brottsbalksbrotten.</p>
<p>Särskilt om rån</p>
<p>Antalet anmälda rånbrott 1990 var närmare 6 000 och det är en ökning<br>med 15 % sedan 1989. Av rånbrotten är de flesta rån mot person<br>(86 %). Gaturån är den dominerande formen av rån.</p>
<p>Bank- och postrånen är få i förhållande till övriga rån. Under 1990 var<br>dessa 222. De förorsakar ofta mycket stora förluster och är även i övrigt<br>allvarliga eftersom de ofta begås med hjälp av skjutvapen.</p>
<p>Särskilt om misshandel</p>
<p>Antalet misshandelsbrott har ökat under 1980-talet. Sedan år 1980 uppgår<br>den genomsnittliga ökningen till ungefär 5 procent per år.</p>
<p>De vanligaste formerna för misshandel är våld inom familjen, våld<br>inom grupper av kriminellt aktiva och missbrukare samt våld i samband<br>med nöjeslivsaktiviteter.</p>
<p>Antalet fall av misshandel utomhus där offret inte tidigare har träffat<br>eller på annat sätt känt den som utförde misshandeln har ökat kraftigt<br>under senare år. Den övervägande delen av våld mellan främlingar sker<br>i nöjeslivet.</p>
<p>Antalet fall av misshandel utomhus där gärningsmannen är okänd för<br>offret är högst i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.</p>
<p>Särskilt om våldtäkt</p>
<p>Antalet anmälda våldtäktsbrott har ökat kontinuerligt under åren 1975 -<br>1990. Det är till största delen de anmälda fullbordade våldtäkterna<br>inomhus som styrt den ökningen.</p>
<p>Under samma period var antalet våldtäkter utomhus konstant med<br>undantag för en kraftig ökning de tre senaste åren 1987 - 1990.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>155</p>
<h5>1.2 Tillgreppsbrott</h5>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Totalt antal anmälda tillgreppsbrott (i tusental)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-140.png" style="width:270pt;height:188pt;"/>
<table border="1">
<tr><td>
<p>År</p></td><td>
<p>Inbrotts- Därav</p></td><td>
<p>Därav</p></td><td>
<p>Biltillgrepp</p></td><td>
<p>Stöld ur</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>stöld Inbrott i</p></td><td>
<p>Inbrott i</p></td><td>
<p>(fullbordat)</p></td><td>
<p>motorfordon</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>lägenhet</p></td><td>
<p>vind eller</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>eller villa</p></td><td>
<p>källare</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1980</p></td><td>
<p>139 944</p></td><td>
<p>20 385</p></td><td>
<p>22 516</p></td><td>
<p>24 398</p></td><td>
<p>100 588</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1981</p></td><td>
<p>137 168</p></td><td>
<p>20 012</p></td><td>
<p>22 845</p></td><td>
<p>22 979</p></td><td>
<p>93 970</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1982</p></td><td>
<p>139 168</p></td><td>
<p>21 063</p></td><td>
<p>25 096</p></td><td>
<p>25 182</p></td><td>
<p>101 305</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1983</p></td><td>
<p>139 789</p></td><td>
<p>23 865</p></td><td>
<p>22 931</p></td><td>
<p>24 858</p></td><td>
<p>100 925</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1984</p></td><td>
<p>142 555</p></td><td>
<p>24 647</p></td><td>
<p>25 716</p></td><td>
<p>27 209</p></td><td>
<p>112 859</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>144 571</p></td><td>
<p>24 298</p></td><td>
<p>28 129</p></td><td>
<p>31 823</p></td><td>
<p>125 231</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1986</p></td><td>
<p>151 881</p></td><td>
<p>23 260</p></td><td>
<p>27 625</p></td><td>
<p>39 541</p></td><td>
<p>152 221</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1987</p></td><td>
<p>142 331</p></td><td>
<p>20 351</p></td><td>
<p>28 443</p></td><td>
<p>41 580</p></td><td>
<p>156 972</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1988</p></td><td>
<p>130 923</p></td><td>
<p>20 155</p></td><td>
<p>23 938</p></td><td>
<p>42 387</p></td><td>
<p>149 172</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>137 195</p></td><td>
<p>21 329</p></td><td>
<p>22 267</p></td><td>
<p>47 781</p></td><td>
<p>155 091</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>154 030</p></td><td>
<p>22 446</p></td><td>
<p>22 911</p></td><td>
<p>51 064</p></td><td>
<p>157 626</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991<sup>1</sup></p></td><td>
<p>152 602</p></td><td>
<p>21 125</p></td><td>
<p>23 245</p></td><td>
<p>48 653</p></td><td>
<p>145 079</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Värdena för 1991 har beräknats på grundval av utvecklingen</p>
<p>t.o.m. oktober 1991</p>
<p>156</p>
<p>Tillgreppsbrotten utgör nästan 70 procent av samtliga polisanmälda<br>brottsbalksbrott. Förutom de i tabellen redovisade brottsgruppema ingår<br>en mängd olika former av stöldbrott som inte rubriceras som inbrott,<br>t.ex. snatteri.</p>
<p>Särskilt om inbrott</p>
<p>Inbrotten uppgår till knappt en sjundedel av samtliga registrerade brotts-<br>balksbrott. Förutom villa- och lägenhetsinbrott och inbrott i vind eller<br>källare ingår i här redovisade siffror även inbrottsstöld i butiker, kiosker<br>och skolor m.m.</p>
<p>Under 1970-talet uppvisade antalet inbrottsstölder stora svängningar<br>men har under åren 1980 - 1990 legat på en nivå runt 140 000, men<br>ökade markant till 154 000 år 1990.</p>
<p>Särskilt om motorfordonstillgrepp</p>
<p>I tabellen redovisas enbart fullbordade biltillgrepp.</p>
<p>Antalet fullbordade bilstölder var 1990 109 % fler än år 1980. Den<br>markanta ökningen tog sin färt under andra halvan av 1980-talet. Under<br>perioden 1980-1985 stals i genomsnitt 26 000 bilar per år. Perioden 1986<br>- 1990 var motsvarande siffra drygt 44 000 per år.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-141.png" style="width:269pt;height:228pt;"/>
<p><sup>1</sup> Värdena för 1991 har beräknats på grundval av utvecklingen<br>t.o.m. oktober 1991</p>
<p>157</p>
<p>Av bedrägeribrotten svarar checkbedrägerierna idag för omkring 15 Prop. 1991/92:100<br>procent. Bilaga 3</p>
<p>Under 1980-talet tilldrog sig bedrägerier som begås med hjälp av<br>konto- och kreditkort särskilt intresse. Fr.o.m. år 1979 särredovisas<br>dessa i statistiken. Dessa bedrägeribrott tredubblades från år 1979 till år<br>1982 och utgör numera den största enskilda gruppen bland bedrägeri-<br>brotten (20 procent). Antalet kredit- och kontokortsbedrägerier år<br>1990 var 16 699. Det är en minskning med 15 %. Den preliminära<br>siffran för 1991 pekar på en ytterligare minskning i antalet anmälda<br>bedrägeribrott.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>År</p></td><td>
<p>Check-<br>bedrägeri</p></td><td>
<p>Konto- och<br>kreditkort</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1980</p></td><td>
<p>10 867</p></td><td>
<p>16 089</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1981</p></td><td>
<p>10 685</p></td><td>
<p>18 721</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1982</p></td><td>
<p>10 117</p></td><td>
<p>21 638</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1983</p></td><td>
<p>11 680</p></td><td>
<p>16 721</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1984</p></td><td>
<p>13 369</p></td><td>
<p>13 960</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>13 036</p></td><td>
<p>22 246</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1986</p></td><td>
<p>15 195</p></td><td>
<p>22 057</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1987</p></td><td>
<p>15 757</p></td><td>
<p>19 681</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1988</p></td><td>
<p>17 063</p></td><td>
<p>20 312</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>12 794</p></td><td>
<p>19 678</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>14 760</p></td><td>
<p>16 699</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991<sup>1</sup></p></td><td>
<p>11 530</p></td><td>
<p>13 146</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Värdena för 1991 har beräknats på grundval av utvecklingen</p>
<p>t.o.m. oktober 1991</p>
<p>158</p>
<p>1.4 Övriga brottsbalksbrott</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-142.png" style="width:274pt;height:191pt;"/>
<p>O Skadegörelsebrott HUD Övriga BrB-brott</p>
<p>Antal anmälda övriga brottsbalksbrott (i tusental)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-143.png" style="width:267pt;height:187pt;"/>
<p>'Värdena för 1991 har beräknats på grundval av utvecklingen</p>
<p>t.o.m. oktober 1991</p>
<p>Till övriga brottsbalksbrott räknas förutom skadegörelsebrott ett stort<br>antal olika grupper av brottsliga beteenden som inte faller inom någon av<br>de tidigare berörda kategorierna.</p>
<p>Särskilt om skadegörelse</p>
<p>Skadegörelsebrotten är den brottskategori, som förutom rån, uppvisar<br>den kraftigaste ökningstakten av samtliga brottsbalksbrott. Under 1980-<br>talets senare hälft har skadegörelsebrotten ökat markant. Jämfört med<br>1985 var de 31 % fler under 1990. En mycket stor andel av dem som<br>döms för skadegörelsebrott är tonåringar.</p>
<p>Av skadegörelsebrotten avser 36 % skadegörelse på motorfordon och<br>14 % drabbar stat, landsting och kommuner. Denna form av skade-<br>görelser orsakar samhället betydande kostnader.</p>
<p>159</p>
<h5>1.5 Narkotikabrott</h5>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Totalt antal anmälda narkotikabrott (i tusental)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-144.png" style="width:266pt;height:185pt;"/>
<p>'Värdena för 1991 har beräknats på grundval av utvecklingen</p>
<p>t.o.m. oktober 1991</p>
<p>Diagrammet avser brott mot narkotikastrafflagen (1968:64) och<br>narkotikabrott enligt varusmugglingslagen (1960:418).</p>
<p>Antalet anmälda narkotikabrott låg på en relativt stabil nivå under hela<br>1970-talet. År 1980 ökade antalet anmälda brott kraftigt. Enligt BRÅ<br>tycks riksåklagarens anvisningar för användning av åtalsunderlåtelser vid<br>narkotikabrott samt den ökade serieuppklaringen (antal brott per miss-<br>tänkt) vara de faktorer som spelat en avgörande roll för denna ökning.<br>En annan förklaring till ökningen är troligen polisens insatser mot den<br>s.k. gatulangningen under åren 1981 och 1982. Enligt BRÅ betyder den<br>starka ökningen av antalet anmälda brott mellan åren 1980 och 1982<br>knappast att narkotikasituationen förvärrades.</p>
<p>Antalet personer som lagförts för narkotikabrott har dock varit i stort<br>sätt oförändrat under 1980-talet.</p>
<h5>Antal personer som lagförts för narkotikabrott.</h5>
<p>1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990</p>
<p>8196 8173 7074 6149 6067 6401 6208 6850 7014 7349</p>
<p>160</p>
<p>1.6 Trafiknykterhetsbrott</p>
<p>Följande diagram avser brott enligt 4 § lagen (1951:649) om straff för<br>vissa trafikbrott (TBL).</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Totalt antal anmälda trafiknykterhetsbrott (i tusental)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-145.png" style="width:266pt;height:186pt;"/>
<p>Värdena för 1991 har beräknats på grundval av utvecklingen</p>
<p>t.o.m oktober 1991. Ändrad lagstiftning den 1 juli 1990.</p>
<p>Den 1 juli 1990 ändrades TBL. I diagrammet i det följande görs en<br>jämförelse mellan antalet domar avseende grovt rattfylleri under första<br>halvåret 1990 och första halvåret 1991 (4 § 1 mom TBL i dess lydelse<br>före den 1 juli 1990 och 4 a § nu gällande TBL). Siffrorna till diagram-<br>met har under hösten 1991 hämtats ur körkortsregistrets belastningsdel<br>(KKBEL).</p>
<p>11 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 100. Bilaga 3</p>
<p>161</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Domar avseende grovt rattfylleri</p>
<p>Antal (i tusental)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-146.png" style="width:253pt;height:212pt;"/>
<p>□ 1 :a halvåret -90 S 1 :a halvåret -91</p>
<h5>1.7 Modern brottslighet</h5>
<p>SCB har i promemorian (1990:6) Modem brottslighet och specialstraff-<br>rätt i ljuset av kriminalistiken beskrivit den modema brottslighetens<br>utveckling under 1980-talet.</p>
<p>En genomgång av samtliga specialstraffrättsliga författningar som<br>redovisas i brottsstatistiken under 1980-talet visar enligt SCB att antalet<br>anmälda brott i flertalet fall minskar. Den utvecklingen står enligt SCB<br>i klar kontrast till den rapporterade utvecklingen av den traditionella<br>brottsligheten i form av exempelvis stöld- och misshandelsbrott.</p>
<p>Av tio särskilt redovisade specialstraffrättsliga brottsgrupper har endast<br>narkotikabrotten och brott mot vapenlagen/-förordningen ökat under<br>1980-talet. De övriga brottsgruppemas trender är stabila eller sjunkande.<br>Däremot ökar antalet registrerade brott mot brottsbalkens 9:e, 10:e, 1 l:e<br>och 14:e kapitel, dvs bedrägeribrott, förskingring m m, brott mot<br>boigenärer samt förfalskningsbrott. Dessa straffbestämmelser avser till<br>viss del brott som kan betecknas som modema ekonomiska brott.</p>
<p>BRA har behandlat den ekonomiska brottsligheten i tre rapporter,<br>nämligen Kampen mot eko-brotten, del I Polisen (BRÅ forskning<br>1986:3), Eko-brott, Eko-lagar och Eko-domstolar (BRÅ forskning<br>1988:3) samt Den brottslige företagaren, Myt eller sanning (BRÅ<br>rapport 1990:2).</p>
<p>162</p>
<h4>2 Verksamheten inom rättsväsendet</h4>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Arbetet inom rättsväsendet i fråga om brott hänger mycket intimt<br>samman. I huvudsak går det när det gäller åtgärder mot brott i praktiken<br>en rak linje från polis, via åklagare och domstolar till kriminalvård.</p>
<p>Brott och uppklaring</p>
<p>Antalet brott som anmäls till polisen är som tidigare nämnts drygt 1,1<br>milj, per år. Den siffran omfattar inte brott för vilka polisen direkt<br>utfärdar ordningsförelägganden. Antalet sådana förelägganden utgjorde<br>202 648 år 1990 (208 570 år 1989).</p>
<p>Endast en del av de brott som anmäls till polisen klaras upp. Ar 1990<br>blev drygt 360 000 brott uppklarade. För dessa fall svarade knappt<br>101 000 misstänkta personer. De allra flesta uppklarade brotten (omkring<br>90 procent) hade begåtts av en gärningsman. Andelen uppklarade brott<br>varierar med olika brottstyper. Uppklaringen växlar även mellan skilda<br>delar av landet.</p>
<p>För misshandel och andra våldsbrott uppgår andelen uppklarade fall till<br>knappt 50 procent, medan mindre än 10 procent av inbrottsstöldema<br>klaras upp. Ar 1990 klarades 19 procent upp av det årets anmälda rån.<br>Av bedrägeribrotten blev 58 procent uppklarade.</p>
<p>Ungefär vart femte rån och tre av fem bedrägeribrott blir uppklarade.</p>
<p>Antalet uppklarade brottsbalksbrott har ökat från drygt 213 000 år<br>1980 till över 244 000 år 1990 (245 000 år 1989). Antalet uppklarade<br>brott mot såväl brottsbalken som specialstraffrättslig lagstiftning har ökat<br>från runt 250 000 år 1986 till över 360 000 år 1990. Det är en ökning<br>med 44 procent.</p>
<p>Beslut av åklagare</p>
<p>Åklagarna fattar beslut om åtal mot cirka 80 000 personer årligen. Till<br>detta kommer nästan 90 000 strafförelägganden per år. Åklagarna<br>beslutar om åtalsunderlåtelser i cirka 20 000 fall per år. Antalet avskriv-<br>na och nedlagda mål är omkring 50 000 per år.</p>
<p>Skyddstillsyn, villkorlig dom och böter</p>
<p>År 1990 dömdes omkring 6 700 personer till skyddstillsyn. För 687 eller<br>10 procent av dessa kombinerades skyddstillsynen med fängelsestraff.</p>
<p>Nära 12 300 personer dömdes till villkorlig dom år 1990. Under<br>samma år har totalt 110 452 personer bötfällts. 30 653 har dömts till<br>böter och 79 801 har godkänt strafförelägganden.</p>
<p>Fängelse</p>
<p>Från mitten av 1970-talet och fram till år 1982 ökade antalet personer<br>som dömdes till fängelse. Den nedåtgående trend som därefter följde</p>
<p>163</p>
<p>bröts år 1986 då antalet personer som dömdes till fängelse åter böljade<br>öka.</p>
<p>År 1990 dömdes 15 527 (1989 dömdes 16 635) personer till fängelse<br>som huvudpåföljd och antalet fängelsedömda har därmed ökat med<br>sammanlagt knappt 1 600 personer sedan år 1985. Hälften av fängelse-<br>domama omfattar högst två månader.</p>
<p>Andelen frihetsstraff varierar starkt mellan olika brottstyper. Ungefär<br>hälften av dem som dömdes till fängelse dömdes för brott mot brotts-<br>balken. Stöldbrotten utgör merparten. Det enskilda brott som dominerar<br>är rattfylleri.</p>
<p>4 procent av dem som under 1990 dömdes till fängelse ådömdes en<br>strafftid på två år eller längre. Av dessa dominerar de som dömdes for<br>narkotikabrottslighet.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>2.1 Polisväsendet</h5>
<p>Antalet ingripanden och utryckningar inom polisväsendet framgår av<br>statistiken över de s.k. ingripandemeddelandena (IM). Den utgör ett<br>komplement till siffrorna för antalet anmälda brott när det gäller att<br>bedöma arbetsbelastningen inom polisväsendet, och då främst inom<br>övervakningsverksamheten. IM utfärdas så snart ett polisingripande sker.<br>Hur antalet ingripanden och gripna har utvecklats sedan år 1980 framgår<br>av följande diagram.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-147.png" style="width:254pt;height:198pt;"/>
<p>□ Ingripandemed. E3 Gripna</p>
<p>164</p>
<h5>2.2 Åklagarväsendet</h5>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Arbetsbelastningen vid åklagarmyndigheterna och de allmänna dom-<br>stolarna påverkas av antalet anmälda brott och andelen därav som klaras<br>upp. Den är vidare beroende av bl.a. målens svårighetsgrad och föränd-<br>ringar i lagstiftningen. Till belysning av arbetsbelastningen hos åklagarna<br>anges i följande tabell antalet misstänkta personer i mål hos åklagare<br>under de senaste åren. Antalet mål i utgående balans har ökat stadigt<br>sedan år 1985.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Period</p></td><td>
<p>Antal personer i</p></td><td>
<p>Antal mål i utgående</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>balans</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Mål om brott<br>på vilket<br>fängelse<br>kan följa</p></td><td>
<p>Övriga<br>mål</p></td><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>Därav mål om<br>brott på vil-<br>ket fängelse<br>kan följa</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1982</p></td><td>
<p>172 100</p></td><td>
<p>118 000</p></td><td>
<p>64 600</p></td><td>
<p>48 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1983</p></td><td>
<p>169 800</p></td><td>
<p>114 400</p></td><td>
<p>59 400</p></td><td>
<p>43 700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1984</p></td><td>
<p>167 498</p></td><td>
<p>101 700</p></td><td>
<p>35 208</p></td><td>
<p>28 087</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>170 699</p></td><td>
<p>96 200</p></td><td>
<p>53 082</p></td><td>
<p>41 027</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1986</p></td><td>
<p>172 938</p></td><td>
<p>90 700</p></td><td>
<p>55 943</p></td><td>
<p>43 129</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1987</p></td><td>
<p>170 538</p></td><td>
<p>92 800</p></td><td>
<p>56 931</p></td><td>
<p>44 222</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1988</p></td><td>
<p>177 032</p></td><td>
<p>92 108</p></td><td>
<p>58 659</p></td><td>
<p>47 047</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>179 348</p></td><td>
<p>91 884</p></td><td>
<p>62 707</p></td><td>
<p>49 958</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>192 702</p></td><td>
<p>89 651</p></td><td>
<p>64 581</p></td><td>
<p>53 978</p></td></tr>
</table>
<p>Som ytterliggare belysning av arbetsbelastningen vid åklagarmyndig-<br>heterna anges i följande tabell användningen av tvångsmedel.</p>
<p>12 Riksdagen 199U92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 3</p>
<p>165</p>
<p>År</p>
<p>Tvångsmedel</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Anhållna</p></td><td>
<p>Häktnings-<br>framställningar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1982</p></td><td>
<p>30 368</p></td><td>
<p>9 918</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1983</p></td><td>
<p>28 747</p></td><td>
<p>9 455</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1984</p></td><td>
<p>26 388</p></td><td>
<p>8 855</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>25 448</p></td><td>
<p>8 720</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1986</p></td><td>
<p>26 177</p></td><td>
<p>8 401</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1987</p></td><td>
<p>26 648</p></td><td>
<p>9 275</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1988</p></td><td>
<p>26 264</p></td><td>
<p>11 546</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>25 943</p></td><td>
<p>11 959</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>27 221</p></td><td>
<p>12 135</p></td></tr>
</table>
<h5>2.3 Domstolsväsendet</h5>
<p>2.3.1 Domstolarnas arbetsläge</p>
<p>1988 1989 1990 90-01-01 91-01-01</p>
<p>-06-30 -06-30</p>
<p>Allmänna domstolarna</p>
<p>Högsta domstolen</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Inkomna mål<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3 736</p></td><td>
<p>3 410</p></td><td>
<p>3 687</p></td><td>
<p>1 921</p></td><td>
<p>2 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgjorda mål<sup>2</sup></p></td><td>
<p>3 833</p></td><td>
<p>3 748</p></td><td>
<p>3 544</p></td><td>
<p>1 879</p></td><td>
<p>1 920</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående balans</p></td><td>
<p>1 272</p></td><td>
<p>918</p></td><td>
<p>1 044</p></td><td>
<p>956</p></td><td>
<p>1 224</p></td></tr>
</table>
<p>Hovrätterna</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Inkomna mål</p></td><td>
<p>19 269</p></td><td>
<p>20 168</p></td><td>
<p>20 705</p></td><td>
<p>10 791</p></td><td>
<p>11 290</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgjorda mål</p></td><td>
<p>18 211</p></td><td>
<p>18 967</p></td><td>
<p>20 421</p></td><td>
<p>10 519</p></td><td>
<p>11 443</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående balans</p></td><td>
<p>7 528</p></td><td>
<p>8 695</p></td><td>
<p>8 989</p></td><td>
<p>9 024</p></td><td>
<p>8 678</p></td></tr>
</table>
<p>'inkl, skrifter</p>
<p><sup>2</sup>Utan ksrifter</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>166</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>________________________________________________________________ Bilaga 3</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1988</p></td><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>90-01-01</p>
<p>—06-30</p></td><td>
<p>91-01-01</p>
<p>-06-30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tingsrätterna</p>
<p>Inkomna tvistemål</p>
<p>och brottmål 135 645</p></td><td>
<p>138 243</p></td><td>
<p>143 192</p></td><td>
<p>72 190</p></td><td>
<p>81 671</p></td></tr>
</table>
<p>Avgjorda tvistemål</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>och brottmål</p></td><td>
<p>133 856</p></td><td>
<p>136 075</p></td><td>
<p>139 900</p></td><td>
<p>72 222</p></td><td>
<p>76 664</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående balans</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>tvistemål och<br>brottmål</p></td><td>
<p>60 932</p></td><td>
<p>63 596</p></td><td>
<p>65 321</p></td><td>
<p>64 993</p></td><td>
<p>69 710</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomna fastig-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>hctsmål</p></td><td>
<p>7 587</p></td><td>
<p>7 103</p></td><td>
<p>7 229</p></td><td>
<p>3 381</p></td><td>
<p>721</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgjorda fastig-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>hetsmål</p></td><td>
<p>7 871</p></td><td>
<p>7 655</p></td><td>
<p>8 245</p></td><td>
<p>4 259</p></td><td>
<p>2 563</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående balans<br>fastighetsmål<br>Inkomna mål om</p></td><td>
<p>5 809</p></td><td>
<p>5 309</p></td><td>
<p>4 154</p></td><td>
<p>4 512</p></td><td>
<p>2 253</p></td></tr>
<tr><td>
<p>lagsökning</p>
<p>Inkomna mål om</p></td><td>
<p>115 277</p></td><td>
<p>111 893</p></td><td>
<p>125 077</p></td><td>
<p>56 077</p></td><td>
<p>74 563</p></td></tr>
<tr><td>
<p>betalningsföre-<br>läggande</p></td><td>
<p>447 071</p></td><td>
<p>490 811</p></td><td>
<p>520 422</p></td><td>
<p>244 364</p></td><td>
<p>304 892</p></td></tr>
</table>
<p>Inkomna domstols-</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ärenden 22 199</p></td><td>
<p>23 547</p></td><td>
<p>23 123</p></td><td>
<p>11 754</p></td><td>
<p>12 226</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgjorda domstols-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ärenden 21 198</p></td><td>
<p>23 227</p></td><td>
<p>22 062</p></td><td>
<p>11 833</p></td><td>
<p>12 785</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående balans</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>domstolsärenden 14 035</p></td><td>
<p>14 276</p></td><td>
<p>15 082</p></td><td>
<p>14 254</p></td><td>
<p>14 231</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inskrivnings-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ärenden 2 139 133</p></td><td>
<p>2 206 343</p></td><td>
<p>1 984 350</p></td><td>
<p>903 778</p></td><td>
<p>1 108 750</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gravations- och</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>äganderätts-</p>
<p>bevis 493 627</p></td><td>
<p>468 195</p></td><td>
<p>393 676</p></td><td>
<p>179 569</p></td><td>
<p>179 997</p></td></tr>
</table>
<p>167</p>
<p>____________________________________________________________________ Bilaga 3</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>1988 1989</p>
<p>1990</p>
<p>90-01-01 91-01-01</p>
<p>-06-30 -06-30</p>
<p>Allmänna förvaltningsdomstolarna</p>
<p>Regeringsrätten</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Inkomna mål</p></td><td>
<p>5 703</p></td><td>
<p>5 226</p></td><td>
<p>5 437</p></td><td>
<p>2 908</p></td><td>
<p>3 076</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgjorda mål</p></td><td>
<p>6 302</p></td><td>
<p>5 289</p></td><td>
<p>4 088</p></td><td>
<p>2 837</p></td><td>
<p>2 756</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående balans</p></td><td>
<p>3 650</p></td><td>
<p>3 692</p></td><td>
<p>4 088</p></td><td>
<p>3 720</p></td><td>
<p>4 398</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kammarrätterna</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomna mål</p></td><td>
<p>25 650</p></td><td>
<p>23 650</p></td><td>
<p>26 299</p></td><td>
<p>13 867</p></td><td>
<p>14 317</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgjorda mål</p></td><td>
<p>26 378</p></td><td>
<p>25 034</p></td><td>
<p>27 736</p></td><td>
<p>14 490</p></td><td>
<p>14 726</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående balans</p></td><td>
<p>20 305</p></td><td>
<p>18 975</p></td><td>
<p>17 571</p></td><td>
<p>18 374</p></td><td>
<p>17 159</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Länsrätterna</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomna mål</p></td><td>
<p>124 783</p></td><td>
<p>135 354</p></td><td>
<p>136 287</p></td><td>
<p>87 064</p></td><td>
<p>101 415</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgjorda mål</p></td><td>
<p>139 811</p></td><td>
<p>135 638</p></td><td>
<p>135 698</p></td><td>
<p>71 653</p></td><td>
<p>69 415</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående balans</p></td><td>
<p>128 786</p></td><td>
<p>127 895</p></td><td>
<p>128 221</p></td><td>
<p>143 147</p></td><td>
<p>160 284</p></td></tr>
</table>
<p>1988</p>
<p>1989</p>
<p>1990 90-01-01 91-01-01</p>
<p>-06-30 —06-30</p>
<p>Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m.</p>
<p>Bostadsdomstolen</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Inkomna mål</p></td><td>
<p>754</p></td><td>
<p>714</p></td><td>
<p>662</p></td><td>
<p>349</p></td><td>
<p>303</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgjorda mål</p></td><td>
<p>761</p></td><td>
<p>707</p></td><td>
<p>699</p></td><td>
<p>385</p></td><td>
<p>339</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående balans</p></td><td>
<p>342</p></td><td>
<p>348</p></td><td>
<p>310</p></td><td>
<p>311</p></td><td>
<p>273</p></td></tr>
</table>
<p>Hyresnämnderna</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Inkomna ärenden 43 597</p></td><td>
<p>50 577</p></td><td>
<p>51 185</p></td><td>
<p>29 095</p></td><td>
<p>29 554</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgjorda ärenden 42 958</p></td><td>
<p>43 043</p></td><td>
<p>54 779</p></td><td>
<p>22 064</p></td><td>
<p>23 582</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående balans 12 464</p></td><td>
<p>19 999</p></td><td>
<p>16 300</p></td><td>
<p>27 030</p></td><td>
<p>22 272</p></td></tr>
</table>
<p>Arrendenämnderna</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Inkomna ärenden</p></td><td>
<p>1 681</p></td><td>
<p>1 680</p></td><td>
<p>2 567</p></td><td>
<p>1 938</p></td><td>
<p>1 025</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgjorda ärenden</p></td><td>
<p>1 426</p></td><td>
<p>1 535</p></td><td>
<p>2 598</p></td><td>
<p>883</p></td><td>
<p>861</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående balans</p></td><td>
<p>684</p></td><td>
<p>829</p></td><td>
<p>735</p></td><td>
<p>1 821</p></td><td>
<p>899</p></td></tr>
</table>
<p>168</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>___Bilaga 3</p>
<p>1988 1989 1990 90-01-01 91-01-01</p>
<p>—06-30 —06-30</p>
<p>Försäkringsöverdomstolen och försäkringsrätterna</p>
<p>Försäkringsöverdomstolen</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Inkomna mål</p></td><td>
<p>2 158</p></td><td>
<p>2 728</p></td><td>
<p>2 940</p></td><td>
<p>1 483</p></td><td>
<p>1 747</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgjorda mål</p></td><td>
<p>2 222</p></td><td>
<p>2 231</p></td><td>
<p>2 800</p></td><td>
<p>1 114</p></td><td>
<p>1 349</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående balans</p></td><td>
<p>3 199</p></td><td>
<p>3 696</p></td><td>
<p>3 836</p></td><td>
<p>4 065</p></td><td>
<p>4 230</p></td></tr>
</table>
<p>Försäkringsrätterna</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Inkomna mål</p></td><td>
<p>7 825</p></td><td>
<p>9 503</p></td><td>
<p>10 376</p></td><td>
<p>5 154</p></td><td>
<p>6 196</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgjorda mål</p></td><td>
<p>7 735</p></td><td>
<p>7 924</p></td><td>
<p>8 035</p></td><td>
<p>4 042</p></td><td>
<p>4 514</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående balans</p></td><td>
<p>9 273</p></td><td>
<p>10 843</p></td><td>
<p>13 176</p></td><td>
<p>11 955</p></td><td>
<p>14 850</p></td></tr>
</table>
<p>2.3.2 Särskilt om brottmålen</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Period</p></td><td colspan="3">
<p>Tingsrätterna</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal brott-<br>mål i balans</p></td><td>
<p>Inkomna<br>brottmål</p></td><td>
<p>därav mål som<br>får handläggas<br>av notarie</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1984</p></td><td>
<p>23 951</p></td><td>
<p>72 702</p></td><td>
<p>12 450</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>23 976</p></td><td>
<p>68 700</p></td><td>
<p>10 212</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1986</p></td><td>
<p>25 456</p></td><td>
<p>69 847</p></td><td>
<p>11 118</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1987</p></td><td>
<p>24 679</p></td><td>
<p>67 856</p></td><td>
<p>10 203</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1988</p></td><td>
<p>24 984</p></td><td>
<p>70 798</p></td><td>
<p>10 113</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>25 604</p></td><td>
<p>72 370</p></td><td>
<p>10 396</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>24 535</p></td><td>
<p>72 969</p></td><td>
<p>8 937</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990 första</p></td><td>
<p>24 937</p></td><td>
<p>37 329</p></td><td>
<p>5 014</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991 halvåret</p></td><td>
<p>24 968</p></td><td>
<p>39 837</p></td><td>
<p>4 834</p></td></tr>
</table>
<p>Av tabellen framgår att antalet inkomna brottmål vid tingsrätterna fort-<br>sätter att öka. Statistiken för första halvåret 1991 tyder på en fortsatt<br>ökning. Antalet brottmål som fullföljs till hovrätt minskade under åren<br>1984-1986 men visade en ökning under åren 1987 och 1988. Under år<br>1989 minskade antalet mål något, men år 1990 steg åter antalet. En</p>
<p>169</p>
<p>knapp nedgång kan noteras för första halvåret 1991.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Ar</p></td><td>
<p>Hovrätterna<br>Inkomna brottmål</p></td><td>
<p>Antal brottmål i<br>balans</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1984</p></td><td>
<p>7 103</p></td><td>
<p>2 541</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>6 838</p></td><td>
<p>2 520</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1986</p></td><td>
<p>6 690</p></td><td>
<p>2 491</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1987</p></td><td>
<p>7 326</p></td><td>
<p>2 904</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1988</p></td><td>
<p>7 745</p></td><td>
<p>3 145</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>7 465</p></td><td>
<p>3 390</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>7 952</p></td><td>
<p>3 671</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990 första</p></td><td>
<p>4 413</p></td><td>
<p>3 866</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991 halvåret</p></td><td>
<p>4 129</p></td><td>
<p>3 727</p></td></tr>
</table>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h5>2.4 Kriminalvården</h5>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Är</p></td><td colspan="2">
<p>Kriminal vård san stal ter</p></td><td rowspan="2">
<p>Häkten</p>
<p>Högsta<br>beläggning</p></td><td rowspan="2">
<p>Frivård</p>
<p>Antal klienter<br>den 1 okt.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ny intagna<br>under året</p></td><td>
<p>Högsta<br>beläggning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1982</p></td><td>
<p>13 835</p></td><td>
<p>3 783</p></td><td>
<p>1 108</p></td><td>
<p>17 767</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1983</p></td><td>
<p>15 177</p></td><td>
<p>4 137</p></td><td>
<p>1 102</p></td><td>
<p>14 092</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1984</p></td><td>
<p>14 647</p></td><td>
<p>3 669</p></td><td>
<p>916</p></td><td>
<p>12 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>13 535</p></td><td>
<p>3 655</p></td><td>
<p>981</p></td><td>
<p>11 677</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1986</p></td><td>
<p>14 188</p></td><td>
<p>3 655</p></td><td>
<p>1 026</p></td><td>
<p>11 933</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1987</p></td><td>
<p>14 980</p></td><td>
<p>3 744</p></td><td>
<p>1 086</p></td><td>
<p>12 334</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1988</p></td><td>
<p>16 098</p></td><td>
<p>4 049</p></td><td>
<p>1 200</p></td><td>
<p>12 369</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>15 467</p></td><td>
<p>3 904</p></td><td>
<p>1 131</p></td><td>
<p>12 642</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>15 833</p></td><td>
<p>3 878</p></td><td>
<p>1 213</p></td><td>
<p>12 369</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991</p></td><td></td><td>
<p>3 867</p></td><td>
<p>1 198</p></td><td>
<p>13 033</p></td></tr>
</table>
<p>Antalet intagningar i anstalt ökade kraftigt i början av 1980-talet för att<br>därefter plana ut på en högre nivå år 1983. När det gäller antalet<br>klienter i frivården har en stabilisering skett under senare delen av 1980-<br>talet.</p>
<p>Av de 15 833 personer som togs in i fängelse under år 1990 var 4 425<br>dömda för rattfylleri, 3 704 för tillgreppsbrott och 3 650 för våldsbrott.</p>
<p>Under tiden den 1 oktober 1990 - den 1 oktober 1991 har andelen<br>inskrivna med strafftider mindre än eller lika med två månader minskat<br>med 5,3 procentenheter, medan andelen med strafftid på två år eller mer</p>
<p>170</p>
<p>har ökat med 3,6 procentenheter.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Strafftider</p></td><td>
<p>Antal ny-<br>intagna<br>1990</p></td><td>
<p>Absolut</p>
<p>förändring</p>
<p>1989-1990</p></td><td>
<p>Procentuell<br>förändring<br>1989-1990</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Två månader<br>eller mindre</p></td><td>
<p>8 088</p></td><td>
<p>- 14</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mer än två tom</p>
<p>sex månader</p></td><td>
<p>3 677</p></td><td>
<p>+ 193</p></td><td>
<p>+ 5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mer än sex tom<br>tolv månader</p></td><td>
<p>2 259</p></td><td>
<p>+ 83</p></td><td>
<p>+ 3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mer än tolv<br>månader</p></td><td>
<p>1 809</p></td><td>
<p>+ 104</p></td><td>
<p>+ 7,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>15 833</p></td><td>
<p>+366</p></td><td>
<p>+ 2,4</p></td></tr>
</table>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Den genomsnittlliga vistelsetiden i anstalt framgår av följande tabell.</p>
<p>Genomsnittlig vistelsetid 1965 1970 1975 1980 1985 1990</p>
<p>i månader 4,9 4,5 3,7 3,5 3,2 3,0</p>
<p>Belastningen på anstalts- och häktesoi^anisationen framgår av föränd-<br>ringar i medelbeläggningen.</p>
<p>171</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Budgetår</p>
<p>Häkten<br>medelbeläggning %</p>
<p>Anstalter<br>medelbeläggning %<br>årets tio tyngst<br>belastade månader</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1984/85</p></td><td>
<p>3 264</p></td><td>
<p>80.2</p></td><td>
<p>818</p></td><td>
<p>67</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1985/86</p></td><td>
<p>3 259</p></td><td>
<p>82.4</p></td><td>
<p>817</p></td><td>
<p>67</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1986/87</p></td><td>
<p>3 367</p></td><td>
<p>84.8</p></td><td>
<p>866</p></td><td>
<p>72</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1987/88</p></td><td>
<p>3 573</p></td><td>
<p>90.0</p></td><td>
<p>995</p></td><td>
<p>82</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1988/89</p></td><td>
<p>3 677</p></td><td>
<p>90.6</p></td><td>
<p>1 046</p></td><td>
<p>84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1989/90</p></td><td>
<p>3 666</p></td><td>
<p>87.9</p></td><td>
<p>1 050</p></td><td>
<p>84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>3 727</p></td><td>
<p>88,8</p></td><td>
<p>1 106</p></td><td>
<p>84</p></td></tr>
</table>
<p>I slutet av 1970-talet och början av 1980-talet ökade medelbelägg-<br>ningen på anstalterna med några hundra per år. Den 1 juli 1983 genom-<br>fördes den s.k halvtidsreformen, vilket medförde en minskning av<br>medelbeläggningen med ca 350 intagna under budgetåret 1983/84<br>jämfört med föregående budgetår. Därefter har medelbeläggningen ökat<br>till samma nivå som före halvtidsreformen.</p>
<p>Under budgetåret 1990/91 har medelantalet övervakade klienter varit<br>13 293 vilket är 160 fler än budgetåret 1989/90. Av dessa övervakade<br>klienter var i medeltal 7 915 dömda till skyddstillsyn, 3 994 var vill-<br>korligt frigivna och 1 384 i anstalt med övervakare.</p>
<p>Under budgetåret 1990/91 dömdes 89 personer till s.k. samhällstjänst.</p>
<p>172</p>
<h4>3 Rättsväsendets resurser för åtgärder mot brott</h4>
<h5>3.1 Olika typer av åtgärder</h5>
<p>Samhällets åtgärder mot brott kan indelas på olika sätt beroende på syftet<br>med indelningen. För en beskrivning av hur resurserna fördelas mellan<br>olika ändamål kan en gruppering göras på följande sätt.</p>
<p>Förebyggande åtgärder riktade mot personer som inte är föremål för<br>rättsväsendets åtgärder på grund av brott. Det är här fråga även om<br>sådana åtgärder som är avsedda att förbättra miljön i samhället i före-<br>byggande syfte. Åtgärder av detta slag ankommer främst på andra än<br>rättsväsendets myndigheter, bl.a. skolväsendet och socialtjänst- och<br>arbetsmarknadsmyndigheterna.</p>
<p>Övervakning av regelefterlevnaden. Den syftar till att dels förhindra<br>brott, dels upptäcka brott. Hit hör polisens övervakande verksamhet.<br>Gruppen omfattar även exempelvis tull- och beskattningsmyndighetemas<br>kontroll av att straffsanktionerade bestämmelser inom deras resp, verk-<br>samhetsområden efterlevs.</p>
<p>Brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet som krävs<br>för att fatta beslut om reaktion mot brott.</p>
<p>Xbrkställandet av påföljder. Åtgärder av detta slag hör hemma i<br>kriminalvården. Även andra organ har uppgifter på området, t.ex.<br>exekutionsväsendet i fråga om böter.</p>
<p>Rehabiliterande åtgärder. Härmed avses åtgärder som syftar till att ge<br>personer som har begått brott bättre förutsättningar för anpassning i<br>samhället. Åtgärder av detta slag vidtas av kriminalvårdsmyndighetema<br>och av organ inom socialvårds-, arbetsmarknads- och utbildningsom-<br>rådena.</p>
<p>Utvecklingsarbete som är direkt målinriktat mot problem som rör<br>åtgärder mot brott.</p>
<p>Samhället satsar stora belopp på åtgärder mot brott. Det är dock inte<br>möjligt att presentera en fullständig beräkning av kostnaderna för<br>åtgärder av detta slag. Förutom inom justitiedepartementets område<br>satsas stora resurser inom annan statlig verksamhet som, åtminstone<br>delvis, har till syfte att förebygga och bekämpa brott. Även polisväsen-<br>det, kommuner, landsting och näringsliv lägger ut avsevärda belopp<br>årligen för ändamålet.</p>
<p>Kostnaderna för åtgärder mot brott inom rättsväsendet, dvs. i första<br>hand inom polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och<br>kriminalvården, har emellertid kunnat beräknas.</p>
<p>De har fördelats på de tidigare berörda åtgärdsgruppema. I vissa fall<br>har schabloner använts eftersom beräkningsunderlaget är osäkert.</p>
<p>All polisverksamhet utom den som har samband med tillståndsgivning,<br>passärenden och andra uppgifter av servicekaraktär kan ses som ett led<br>i samhällets åtgärder mot brott. Hit hör också åklagarväsendets och<br>kriminalvårdens funktioner liksom den del av domstolsväsendets verk-<br>samhet som rör brottmål. Den del av anslagen inom rättsväsendet som<br>är avsedd för åtgärder mot brott uppgår till exkl. moms 10,5 miljarder</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>173</p>
<p>kr. for budgetåret 1991/92. I figuren är detta belopp fördelat på åtgärds-<br>grupper. Beloppet omfattar inte medel som förbrukas inom departe-<br>mentet och statliga kommittéer eller anslag för byggnadsverksamhet.</p>
<p>Som framgår av figuren uppgår kostnaderna för förebyggande åtgärder<br>till cirka 99 milj. kr. Största posten utgör kostnaderna för polisens<br>undervisning i skolorna i lag och rätt samt i trafik. Hit hör också BRA:s<br>verksamhet utom den rena forskningen och utvecklingen. I detta<br>sammanhang bör framhållas att kostnaderna för brottsskadenämnden inte<br>till någon del har medräknats.</p>
<p>Övervakningen av regelefterlevnaden avser polisens övervakningsverk-<br>samhet och beräknas kosta 3 942 milj. kr.</p>
<p>Det redovisade beloppet för brottsutredning och andra åtgärder i brott-<br>målsförfarandet omfattar åtgärder inom polis- och åklagarväsendet samt<br>domstolarna. Av beloppet 3 568 milj. kr. fäller 2 230 milj, kr på polis-<br>väsendet, 475 milj. kr. på åklagarväsendet och 863 milj, kr på domstols-<br>väsendet, inklusive rättshjälpskostnader.</p>
<p>Kriminalvården svarar för de kostnader som i figuren har redovisats<br>som verkställandet av påföljder. Denna grupp av kostnader beräknas till<br>2 868 milj. kr.</p>
<p>Det utvecklingsarbete inom departementets område som tar sikte på<br>åtgärder mot brott beräknas till sammanlagt 25 milj, kr., varav omkring<br>16 milj, kr avser anslag till BRÅ:s verksamhet. I beloppet ingår inte den<br>forskning eller annat utvecklingsarbete som bedrivs i departementets<br>kommittéer.</p>
<p>I jämförelse med föregående budgetår har kostnaderna för rättsväsen-<br>dets åtgärder mot brott ökat med 16 procent.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<h3>Kostnader för åtgärder mot brott</h3>
<p>inom justitiedepartementets område (milj, kr)</p>
<p>övervakning</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-148.png" style="width:282pt;height:213pt;"/>
<p>174</p>
<h5>3.2 Personalresurserna</h5>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Antalet tjänster inom polisväsendet är totalt ca 24 000. Av detta antal är<br>omkring 16 700 polistjänster.</p>
<p>Antalet tjänster inom åklagarväsendet uppgår till drygt 1 250 varav ca<br>650 är åklagartjänster.</p>
<p>När det gäller de allmänna domstolarna saknas en löpande redovisning<br>som visar hur stor del av personalresurserna som tas i anspråk för brott-<br>målen. Stickprovsundersökningar har emellertid lett fram till att denna<br>andel är omkring 35 procent. Även om uppgifter saknas om hur andelen<br>har förändrats under de senaste tio åren är det sannolikt att variationerna<br>inte har varit särskilt stora. Antalet anställda (inklusive deltidsanställda)<br>vid de allmänna domstolarna är nu omkring 5 000, varav omkring 670<br>ordinarie domare.</p>
<p>Kriminalvården har nu drygt 6 000 tjänster. Av dessa är nästan<br>5 000 placerade vid kriminalvårdsanstaltema och drygt 760 inom fri-<br>vården. Antalet lekmannaövervakare inom fri vården uppgår för<br>närvarande till omkring 5 000.</p>
<p>175</p>
<h4>Register</h4>
<p>Sid.</p>
<p>1 Översikt</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>ANDRA HUVUDTITELN</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>1</p></td><td colspan="2">
<p>Allmänt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td></td><td>
<p>1.1</p></td><td>
<p>Mål för verksamheten</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>Internationellt samarbete</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>2</p></td><td colspan="2">
<p>Domstolsväsendet och processrätten</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td></td><td>
<p>2.1</p></td><td>
<p>Domstolsväsendet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td></td><td>
<p>2.2</p></td><td>
<p>Rättegångsförfarandet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>Konkursrätt och utsökningsrätt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Offentlig</p></td><td>
<p>rätt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>Grundlagsfrågor m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td></td><td>
<p>3.2</p></td><td>
<p>Offentlighet och sekretess</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>Datalagsfrågor m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>Förvaltningsrätt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Civilrätt</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td></td><td>
<p>4.1</p></td><td>
<p>Familjerätt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>Konsumenträtt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td></td><td>
<p>4.3</p></td><td>
<p>Kommersiell kontraktsrätt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>28</p></td><td></td><td>
<p>4.4</p></td><td>
<p>Ersättningsrätt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>29</p></td><td></td><td>
<p>4.5</p></td><td>
<p>Transporträtt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>30</p></td><td></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>Fastighetsrätt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>31</p></td><td></td><td>
<p>4.7</p></td><td>
<p>Bolagsrätt och annan<br>associationsrätt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>33</p></td><td></td><td>
<p>4.8</p></td><td>
<p>Immaterialrätt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35</p></td><td>
<p>5</p></td><td colspan="2">
<p>Brott och påföljder</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35</p></td><td></td><td>
<p>5.1</p></td><td>
<p>Brottsutveckling och<br>brottsbekämpning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>37</p></td><td></td><td>
<p>5.2</p></td><td>
<p>Brottsförebyggande arbete</p></td></tr>
<tr><td>
<p>39</p></td><td></td><td>
<p>5.3</p></td><td>
<p>Våldskommissionen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>42</p></td><td></td><td>
<p>5.4</p></td><td>
<p>Strafflagstiftningen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45</p></td><td></td><td>
<p>5.5</p></td><td>
<p>På följ d ssystemet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>48</p></td><td></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>De unga lagöverträdarna</p></td></tr>
<tr><td>
<p>49</p></td><td></td><td>
<p>5.7</p></td><td>
<p>Brottsoffren</p></td></tr>
<tr><td>
<p>53</p></td><td></td><td>
<p>5.8</p></td><td>
<p>Brottsregistreringen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55</p></td><td></td><td>
<p>5.9</p></td><td>
<p>Polisen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>58</p></td><td></td><td>
<p>5.10</p></td><td>
<p>Åklagarväsendet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>59</p></td><td></td><td>
<p>5.11</p></td><td>
<p>Kriminalvården</p></td></tr>
<tr><td>
<p>62</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Den nya</p></td><td>
<p>budgetprocessen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>63</p></td><td>
<p>7</p></td><td colspan="2">
<p>Lokalförsörj ningen</p></td></tr>
</table>
<p>Anslag</p>
<p>176</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td colspan="3">
<p>Prop.1991/92:100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A.</p></td><td colspan="2">
<p>Justitiedepartementet m.m.</p></td><td></td><td>
<p>Bilaga 3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Statsrådsberedningen</p></td><td>
<p>39 109 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Justitiedepartementet</p></td><td>
<p>54 562 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Utredningar m.m.</p></td><td>
<p>30 200 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Framstudier, långsiktig analys m.m.</p></td><td>
<p>12 432 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>136 303 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>B.</p></td><td colspan="2">
<p>Polisväsendet</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>Polisens uppgifter och organisation</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>Bakgrund</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Rikspolisstyrelsens yrkanden</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Allmänna överväganden</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5</p></td><td colspan="2">
<p>Riktlinjer för resursanvändningen inom polisväsendet</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>En förändrad styrning</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Tidsbegränsade chefsförordnanden</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>8</p></td><td colspan="2">
<p>Lokalförsörjningen for polisväsendet m.m.</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>Rikspolisstyrelsen</p></td><td>
<p>558 630 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>Säkerhetspolisen</p></td><td>
<p>400 000 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>Polishögskolan</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B4</p></td><td>
<p>Statens kriminaltekniska laboratorium</p></td><td>
<p>38 923 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B5</p></td><td>
<p>Lokala polisorganisation</p></td><td>
<p>9 256 527 000</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Summa 10 254 081 000</p>
<p>C. Åklagarväsendet</p>
<p>C1 Riksåklagaren</p>
<p>C2 Åklagarmyndigheterna</p>
<p>23 015 OOO</p>
<p>506 575 000</p>
<h5>Summa 529 590 000</h5>
<p>177</p>
<h5>100 D. Domstolsväsendet m.m.</h5>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>100</p>
<p>101</p>
<p>101</p>
<p>Pågående reformarbete</p>
<p>En tvåårig budgetram</p>
<p>Lokalförsörjningen inom domstolsväsendet</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Dl</p></td><td>
<p>Domstolsverket</p></td><td>
<p>61 932 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D2</p></td><td>
<p>Domstolarna m.m.</p></td><td>
<p>2 378 759 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D3</p></td><td>
<p>Utrustning till domstolar m.m.</p></td><td>
<p>26 000 000</p></td></tr>
</table>
<p>Summa 2 466 691 000</p>
<h5>112E. Kriminalvården</h5>
<p>112</p>
<p>113</p>
<p>113</p>
<p>Lokalförsörjningen inom kriminalvården<br>Styrning av ekonomi och resurs-<br>utnyttjande</p>
<p>Rationaliseringsarbetet inom<br>kriminalvårdsverket</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>El</p></td><td>
<p>Kriminalvårdsstyrelsen</p></td><td>
<p>97 680 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E2</p></td><td>
<p>Kriminalvårdsanstaltema</p></td><td>
<p>2 699 511 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E3</p></td><td>
<p>Frivården</p></td><td>
<p>401 318 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E4</p></td><td>
<p>Maskin- och verktygsutrustning m.m.</p></td><td>
<p>25 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E5</p></td><td>
<p>Utrustning för kriminalvården</p></td><td>
<p>57 428 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E6</p></td><td>
<p>Utbildning av personal m.fl.</p></td><td>
<p>31 335 000</p></td></tr>
</table>
<p>Summa 3 312 272 000</p>
<p>130 F. Rättshjälp m.m.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fl</p></td><td>
<p>Rättshjälpskostnader</p></td><td>
<p>649 400 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F2</p></td><td>
<p>Rättshjälpsmyndigheten</p></td><td>
<p>10 714 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F3</p></td><td>
<p>Allmänna advokatbyråer:</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>U ppd ragsverksamhet</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F4</p></td><td>
<p>Driftbidrag</p></td><td>
<p>9 260 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F5</p></td><td>
<p>Vissa domstolskostnader m.m.</p></td><td>
<p>247 125 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F6</p></td><td>
<p>Diverse kostnader för rättsväsendet</p></td><td>
<p>22 100 000</p></td></tr>
</table>
<p>Summa 938 600 000</p>
<p>178</p>
<h5>140 G. Övriga myndigheter</h5>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bilaga 3</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>G1</p></td><td>
<p>Justitiekansliem</p></td><td>
<p>6 571 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>G2</p></td><td>
<p>Datainspektionen</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>G3</p></td><td>
<p>Brottsförebyggande rådet:</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>14 361 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>G4</p></td><td>
<p>U tveckl ingskostnader</p></td><td>
<p>4 823 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>G5</p></td><td>
<p>B rot tsskadenämnden:</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>F örval tningskostnader</p></td><td>
<p>5 441 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>G6</p></td><td>
<p>Ersättning för skador<br>på grund av brott</p></td><td>
<p>25 000 000</p></td></tr>
</table>
<p>Summa 56 197 000</p>
<p>149 H. Diverse</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Hl</p></td><td>
<p>Svensk författningssamling</p></td><td>
<p>9 037 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>H2</p></td><td>
<p>Bidrag till vissa internationella</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>sammanslutningar m.m.</p></td><td>
<p>2 586 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>H3</p></td><td>
<p>Stöd till politiska partier</p></td><td>
<p>140 272 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>H4</p></td><td>
<p>Allmänna val</p></td><td>
<p>3 350 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>H5</p></td><td>
<p>Bidrag till stiftelsen för utvecklande av</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>god redovisningssed</p></td><td>
<p>400 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>155 645 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa för justitiedepartementet</p></td><td>
<p>17 849 379 000</p></td></tr>
</table>
<p>Underbilaga 3.1</p>
<p>Statistiska uppgifter om<br>brottsutvecklingen samt<br>om verksamheten inom<br>polisväsendet, åklagar-<br>väsendet, domstolarna och<br>kriminalvården</p>
<p>179</p>
<p>gotab 40432, Stockholm 1991</p>
<h1><a name="caption2"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>1991/92: 100 Bilaga 4</h1>
<p>Utrikesdepartementet</p>
<p>(tredje huvudtiteln)</p>
<p>».♦.4</p>
<p>1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<h3>Bilaga 4 till budgetpropositionen 1992</h3>
<h2>Utrikesdepartementet</h2>
<h3>(tredje huvudtiteln)</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-149.png" style="width:35pt;height:34pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<h3>Översikt</h3>
<p>Utrikesdepartementets verksamhetsområde omfattar ärenden som rör för-<br>hållandet till och överenskommelser med andra stater, utrikeshandel och<br>exportfrämjande, Sveriges deltagande i Förenta nationerna (FN) och and-<br>ra internationella organisationer, svenska insatser i det internationella<br>utvecklingssamarbetet, nedrustningsfrågor, nordiskt samarbete, kontroll<br>av tillverkning och utförsel av krigsmateriel, information om Sverige i<br>utlandet, kulturutbyte samt skydd av svenska medborgares intressen i<br>främmande länder. Dessa ärenden spänner över ämnesområden av all-<br>mänpolitisk, handelspolitisk, biståndspolitisk, ekonomisk, kommersiell,<br>rättslig, social, humanitär, kulturell och ekologisk natur.</p>
<p>Till utrikesdepartementet hör utrikesrepresentationen med 118 lönade<br>utlandsmyndigheter, s. k. karriärmyndigheter med Wien-konventionens<br>terminologi (ambassader, delegationer och konsulat) och 425 honorärkon-<br>sulat. Under departementet sorterar bl.a. styrelsen för internationell ut-<br>veckling (SIDA), styrelsen för u-landsforskning (SAREC), beredningen för<br>internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), styrelsen för inter-<br>nationellt näringslivsbistånd (SWEDECORP), Swedfund International<br>AB, Sandö U-centrum, nordiska afrikainstitutet, kommerskollegium<br>(KK), exportkreditnämnden (EKN), Sveriges exportråd och handelssekre-<br>terarna, Svenska institutet (SI) samt en mindre del av verksamheten vid<br>försvarets forskningsanstalt (FOA). Statsunderstödda organ såsom Stock-<br>holms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Utrikespolitiska<br>Institutet (UI) erhåller också anslag under tredje huvudtiteln (utrikesde-<br>partementet) liksom Sveriges Radio AB för sin programverksamhet i ut-<br>landet.</p>
<p>Utrikespolitik m.m.</p>
<p>De senaste årens genomgripande omvälvningar har lett till ett i grunden<br>förändrat säkerhetspolitiskt läge i Europa. En ny europeisk säkerhetsord-<br>ning håller på att byggas upp. Sverige har ett starkt nationellt intresse av<br>att delta i detta arbete. Genom det kalla krigets slut har nya förutsättningar<br>skapats, inte bara för Europas utveckling, utan också för internationell<br>politik i stort.</p>
<p>De dramatiska världspolitiska förändringarna under de senaste åren gör</p>
<p>det nödvändigt att anpassa vår utrikes-och säkerhetspolitik till de nya Prop. 1991/92: 100<br>europeiska realiteterna. Bil. 4</p>
<p>Tre slutsatser kan i det sammanhanget dras.</p>
<p>För det första är det uppenbart att termen ”neutralitetspolitik” inte<br>längre kan användas som en adekvat övergripande beskrivning av den<br>utrikes- och säkerhetspolitik vi önskar föra inom den europeiska ramen.<br>Sverige skall föra en politik med en klar europeisk identitet.</p>
<p>Den andra slutsatsen är att Sverige har ett lika stort intresse som andra<br>europeiska nationer av att en ny säkerhetsstruktur byggs upp i Europa för<br>att hantera, bemästra och lösa de säkerhetspolitiska hot och spänningar<br>som vi med all sannolikhet kommer att möta i framtiden. Sverige är redo<br>att delta i en konstruktiv dialog om hur vi kan medverka till detta.</p>
<p>Den tredje slutsatsen är att detta inte i något avseende befriar oss från<br>vårt ansvar för att på egen hand försvara vårt stora luftrum och vårt<br>vidsträckta land- och sjöterritorium med dess strategiska läge mellan<br>Nordatlanten och nordvästra Ryssland. För att säkerställa detta avser<br>regeringen att realt höja försvarsutgiftema under den kommande femåriga<br>förs varsbeslutsperioden.</p>
<p>Den svenska utrikespolitiken skall vara en klar röst för mänskliga rättig-<br>heter, frihet och demokrati i alla världens delar. Omsorgen om dessa<br>principer är en integrerad del av vår utrikespolitik. Samarbetet med såväl<br>Central- och Östeuropa som utvecklingsländerna inriktas på ett starkare<br>stöd för demokrati och marknadsekonomi.</p>
<p>Upplösningen av strukturerna i Central- och Östeuropa sammanfaller<br>med allt starkare integrationssträvanden i Västeuropa. För att den re-<br>formprocess som inletts i öst skall bli framgångsrik måste de nya demokra-<br>tierna inlemmas i det europeiska samarbetet. Endast härigenom kan förut-<br>sättningar skapas för en varaktig stabilitet och säkerhet i hela Europa.</p>
<p>I den europeiska säkerhetsstruktur som nu växer fram spelar den Euro-<br>peiska Gemenskapen (EG) den centrala rollen som politisk aktör och<br>stabiliserande faktor. Konferensen om Säkerhet och Samarbete i Europa<br>(ESK) söker effektivisera och bygga ut sina mekanismer på säkerhets- och<br>samarbetsområdet. NATO består, men dess militära uppgifter omformule-<br>ras och den politiska dimensionen förstärks.</p>
<p>Det misslyckade kuppförsöket i Moskva i augusti 1991 utgjorde slut-<br>punkten för mer än 70 års kommunistiskt styre i Sovjetunionen. Estland,<br>Lettland och Litauen har återvunnit sin självständighet och snabbt fått ett<br>brett internationellt erkännande. Omedelbart efter självständigheten upp-<br>rättade Sverige ambassader i vart och ett av de tre länderna. Sverige<br>erkände den 19 december 1991 Ryssland, Ukraina och Vitryssland som<br>självständiga stater. Den snabba utveckling som pågår innehåller många<br>krisartade och oroväckande drag, men skapar samtidigt möjligheter till<br>demokratiska framsteg och ekonomisk utveckling.</p>
<p>Även om risken för ett storkrig i Europa av det slag man fruktade under<br>det kalla kriget i dag framstår som mycket begränsad finns, som t. ex. Jugo-<br>slavienkrisen visar, en betydande risk för lokala konflikter. De internatio-<br>nella ansträngningarna att lösa konflikten i Jugoslavien har letts av EG<br>med stöd av ESK, främst genom medlingsverksamhet och observatörer</p>
<p>med bl. a. svensk medverkan. Även FN agerar nu för att söka nå en lösning Prop. 1991/92:100<br>på konflikten. Bil. 4</p>
<p>Sverige kommer att kraftigt bygga ut sitt samarbete med hela Central-<br>och Östeuropa. Förutom den bilaterala hjälpen till Estland, Lettland och<br>Litauen genomförs och planeras också insatser i det ryska närområdet och<br>Polen. Stödet till reformarbetet i denna region är av betydande svenskt<br>utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse. Detsamma gäller vår strävan att<br>bidra till ett konkret och praktiskt inriktat samarbete mellan länderna<br>kring Östersjön.</p>
<p>Integrationen i Västeuropa fortsätter. Den Europeiska Gemenskapen<br>spelar en nyckelroll i utformningen av Europas framtida arkitektur.</p>
<p>Genom EGs beslut i Maastricht att upprätta en ekonomisk och monetär<br>union liksom en politisk union, har viktiga steg tagits mot att förverkliga<br>Gemenskapens mål att skapa ett ständigt allt närmare förbund mellan<br>Europas länder och folk.</p>
<p>Regeringen verkar med kraft för att Sverige snarast möjligt skall bli<br>fullvärdig medlem av EG. Ansträngningarna att underlätta medlem-<br>skapsprocessen kommer att ställa starkt ökade krav på utrikesförvaltning-<br>en och dess personal. En gradvis anpassning till EGs samarbetsformer<br>kommer också att äga rum.</p>
<p>Uppgörelsen mellan EFTA och EG om ett europeiskt ekonomiskt sam-<br>arbetsområde (EES-avtalet), som träffades i oktober förra året, utgör för<br>oss ett betydelsefullt steg på vägen till medlemskap.</p>
<p>Europarådet har blivit en viktig mötesplats för länderna i Västeuropa<br>och de nya demokratierna i Central- och Östeuropa. Organisationen har,<br>bl. a. under svenskt ordförandeskap, ökat sin mångskiftande verksamhet i<br>syfte att främja demokratiska principer och respekt för mänskliga rättighe-<br>ter, inte minst i Central- och Östeuropa.</p>
<p>Det nordiska samarbetet förblir angeläget för Sverige och det kommer<br>att ges nya impulser. Samarbetsformema måste omprövas och stärkas mot<br>bakgrund av de nya förutsättningar som de senaste årens utveckling i<br>Europa skapat.</p>
<p>Det internationella nedrustningsarbetet bedrivs i en ny atmosfär. Verk-<br>lig nedrustning har inletts på områden där utsikterna till framgång endast<br>för några år sedan tedde sig små. Det är i denna förändrade miljö som den<br>svenska nedrustningspolitiken nu skall verka. Den ställs inför nya frågor<br>och nya utmaningar. Det ställer höga krav på kunskaper och analys. Jag<br>har mot denna bakgrund tillsatt en expertgrupp inom utrikesdepartemen-<br>tet som skall granska nedrustningspolitiken och utforma rekommendatio-<br>ner för resten av 1990-talet.</p>
<p>Irak-Kuwaitkriget kom att sätta icke-spridningsfrågan i fokus när det<br>gäller nukleära och konventionella massförstörelsevapen. I det sönderfal-<br>lande Sovjetunionen är det av yttersta vikt att såväl strategiska som<br>taktiska kärnvapen förblir under tillfredsställande kontroll.</p>
<p>Förenta nationerna förblir en hörnsten i den svenska utrikespolitiken.</p>
<p>Sverige arbetar tillsammans med de andra nordiska länderna för att<br>ytterligare utveckla FNs fredsskapande och fredsbevarande verksamhet.</p>
<p>Sverige kandiderar också för en plats i säkerhetsrådet under mandatperio- 5</p>
<p>den 1993-94.</p>
<p>Den ökande efterfrågan på fredsbevarande och fredsskapande insatser, Prop. 1991/92: 100<br>särskilt inom FNs ram, motiverar ökad svensk beredskap för deltagande i Bil. 4<br>sådana aktioner.</p>
<p>Mänskligheten står inför problem och utmaningar som inte kan bemäst-<br>ras av vaije land för sig utan måste angripas globalt. På miljöns område<br>framstår det ömsesidiga beroendet särskilt tydligt. FNs konferens om<br>miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992 utgör därför ett viktigt<br>forum, där frågor av avgörande betydelse för vår överlevnad kommer att<br>diskuteras.</p>
<p>Sverige verkar kraftfullt i internationella fora och bilaterala kontakter<br>för att respekten för de mänskliga rättigheterna skall upprätthållas och<br>kränkningar av dessa påtalas.</p>
<p>Kampen mot miljöförstöring, terrorism och narkotikahandel samt mig-<br>rationsfrågan är andra områden där Sverige kommer att verka för ett<br>vidgat internationellt samarbete.</p>
<p>Gulfkonflikten har fått omfattande politiska, ekonomiska och humani-<br>tära återverkningar i Mellanöstern. I dess spår har förhoppningarna om en<br>fredlig lösning av Mellanöstemkonflikten ökat. Av Förenta Staterna initi-<br>erade fredssamtal inleddes i Madrid i november 1991.</p>
<p>Sydafrikas omvandling utgör en dynamisk och i sina huvuddrag löftes-<br>rik process. Den har hittills lett till att apartheidsystemets grundläggande<br>rasåtskiljande lagar har avskaffats. Även om den konstitution som förväg-<br>rar befolkningsmajoriteten rösträtt fortfarande är i kraft, kan utvecklingen<br>leda till en förändring av Sveriges hittillsvarande politik. Regeringen har<br>beslutat sända en parlamentarikerdelegation till Sydafrika för att undersö-<br>ka förutsättningarna härför.</p>
<p>Sverige följer noga utvecklingen av konflikter som i Kambodja, Afgha-<br>nistan, Västra Sahara, Afrikas Hom, södra Afrika, Centralamerika, på<br>Cypern och på Östra Timor. Genom insatser från FNs sida har i flera av<br>dessa fall framsteg gjorts mot en lösning.</p>
<p>En grundläggande förutsättning för att Sverige skall kunna slå vakt om<br>sina intressen och bedriva en effektiv utrikespolitik är att vi har en utrikes-<br>förvaltning med goda kunskaper om den internationella utvecklingen,<br>analytisk kapacitet samt hög diplomatisk kompetens. Breddningen av vår<br>internationella kontaktyta och den tilltagande globaliseringen av politiska<br>och ekonomiska frågor har starkt ökat kraven i detta hänseende.</p>
<p>Handelspolitik</p>
<p>Den 1 juli 1991 ansökte Sverige om medlemskap i EG. I oktober framför-<br>handlades det s. k. EES-avtalet mellan EG och EFTA-ländema.</p>
<p>Avtalet innebär att svenska medborgare, institutioner och företag i allt<br>väsentligt kommer att kunna åtnjuta samma fördelar avseende fri rörlighet<br>för varor, tjänster, kapital och personer som gäller inom EG.</p>
<p>Så snart återstående judiciella problem fardigförhandlats avses, under<br>våren 1992 en proposition föreläggas riksdagen om EES-avtalet. Detta<br>avses träda i kraft den 1 januari 1993 samtidigt som EGs s. k. inre mark-<br>nad.</p>
<p>Även om ett EES-avtal ger Sverige stora vinster kan det inte ersätta ett<br></p>
<p>svenskt medlemskap i EG. Regeringen kommer därför med all kraft att Prop. 1991/92: 100<br>verka för att Sverige snarast möjligt blir fullvärdig medlem av den Europé- Bil. 4<br>iska Gemenskapen.</p>
<p>Förändringarna i Central- och Östeuropa skapar nya förutsättningar för<br>ett utökat ekonomiskt samarbete mellan Sverige och dessa länder. Undan-<br>röjandet av handelshinder spelar en viktig roll för att få till stånd en positiv<br>utveckling i denna del av Europa. Sveriges beslut att avveckla de kvantita-<br>tiva restriktionerna mot importen från bl. a. dessa länder av tekovaror den<br>1 augusti 1991 och skor den 1 januari 1992 är exempel på detta.</p>
<p>Regeringen kommer att fortsätta att aktivt verka för en fri världshandel.<br>Ett huvudmål för år 1992 är att de pågående multilaterala handelsförhand-<br>lingarna inom GATT, den s. k. Uruguay-rundan, framgångsrikt avslutas.<br>Ett lyckat slutresultat skulle innebära en värdefull stimulans för världseko-<br>nomin.</p>
<p>Som angavs i prop. 1991/92:38 om inriktningen i den ekonomiska<br>politiken kommer statens bidrag att väsentligt minskas inom det export-<br>främjande området. En proposition härom kommer att föreläggas vårriks-<br>dagen.</p>
<p>Samarbetet med Central- och Östeuropa</p>
<p>Det är endast genom en fortsatt reformprocess i Central- och Östeuropa<br>som en varaktig stabilitet och säkerhet i hela Europa kan åstadkommas.<br>Det är av ett betydande utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse för Sverige<br>att det i vår omgivning finns länder som präglas av stabil demokrati,<br>marknadsekonomi samt socialt och miljömässigt ansvar. Sverige kommer<br>därför att kraftigt förstärka samarbetet med regionen och aktivt försöka<br>främja den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i denna.</p>
<p>Stödet och samarbetet skall i första hand riktas mot Estland, Lettland<br>och Litauen, men även mot Polen och det ryska närområdet. Där har<br>Sverige, liksom övriga nordiska länder, av geografiska och historiska skäl<br>en särskild roll att spela. Målet är att genom främst kunskapsöverföring<br>bistå de baltiska länderna att bygga demokratiska institutioner och att<br>utveckla marknadsekonomiska strukturer. För övriga länder i Central- och<br>Östeuropa kommer det svenska stödet huvudsakligen att ges multilateralt.</p>
<p>Behovet av internationella stödinsatser är mycket stort. Regeringen<br>föreslår därför att ett nytt treårsprogram om totalt tre miljarder kronor<br>upprättas för samarbetet med Central- och Östeuropa. För detta samarbe-<br>te inrättas ett särskilt anslag.</p>
<p>Utrikesförvaltningen</p>
<p>Inom utrikesförvaltningen pågår ett översynsarbete i syfte dels att frigöra<br>medel för nya utrikespolitiska satsningar, dels möta de krav som ställs på<br>besparingar inom den statliga förvaltningen, dels att kunna genomföra<br>nödvändiga investeringar på kommunikations- och ADB-området.</p>
<p>Fyra lönade utlandsmyndigheter kommer att läggas ned under budget-<br>året 1992/93, nämligen ambassaden i Quito och ambassadkansliet i Muscat<br></p>
<p>samt karriärkonsulaten i Las Palmas och Marseille. Som aviserades i Prop. 1991/92:100<br>föregående års budgetproposition omvandlades de lönade konsulaten i Bil. 4<br>Vancouver och Rio de Janeiro under våren 1991 till honorärkonsulat. Vi-<br>dare har informationsverksamheten i Förenta Staterna setts över. Från<br>och med den ljuli 1992 kommer informationskontoret för Nordamerika<br>(SIS) att inordnas i generalkonsulatet i New York. Omorganisationen<br>innebär neddragningar vid SIS, generalkonsulatet i New York, generalkon-<br>sulatet i Los Angeles samt ambassaden i Washington.</p>
<p>För närvarande undersöks hur berörda utlandsmyndigheters befattning<br>med kvarlåtenskapsärenden bäst kan avvecklas. Målet är att en avveckling<br>skall kunna ske per den 1 mars 1992. Generalkonsulatet i New York har<br>tidigare i stor utsträckning berörts av denna typ av ärenden.</p>
<p>För att möta de behov som finns av ytterligare besparingar och möjliggö-<br>ra nya omprioriteringar finns beredskap att stänga ytterligare tre-fyra<br>utlandsmyndigheter under budgetåret 1993/94.</p>
<p>Nya ambassader har upprättats i Tallinn, Riga och Vilnius. Dessutom<br>har beslut fattats om att Sveriges ambassadör vid Den Heliga Stolen<br>permanent skall placeras i Rom. Vidare har under året ett generalkonsulat<br>öppnats i Jerusalem.</p>
<p>Ambassaderna i Bagdad och Kinshasa är tills vidare obemannade.</p>
<p>Sverige-information och kulturutbyte</p>
<p>För information om Sverige i utlandet och för kulturutbyte anvisas medel<br>för verksamhet som bedrivs av utrikesdepartementet, Svenska institutet<br>och Sveriges Riksradios utlandssändningar (Radio Sweden).</p>
<p>Internationellt utvecklingssamarbete</p>
<p>Biståndsramen föreslås uppgå till en procent av den för kalenderåret 1992<br>beräknade bruttonationalinkomsten (BNI). De senaste åren har finansi-<br>ering skett av annan verksamhet än bistånd till u-ländema inom 1 %-ra-<br>men. Genom att samarbetet med Central- och Östeuropa finanseras över<br>ett särskilt anslag utanför biståndsramen och avräkningen för asylkostna-<br>der minskas, ökar biståndet till u-ländema avsevärt.</p>
<p>De ekonomiska klyftorna ökar på många håll i världen liksom antalet<br>mycket fattiga människor. Resursflödet till u-ländema har minskat under<br>1980-talet och för de fattigaste u-ländema är biståndet den viktigaste<br>källan till utländskt kapital. För kommande budgetår föreslås stöd för<br>ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder få en ökad medels-<br>tilldelning. Som en betydelsefull hjälp till självhjälp prioriteras sådana<br>åtgärder som stimulerar den marknadsekonomiska tillväxten. Det svenska<br>biståndet vid sidan av de statliga organen bör som ett led i denna strävan<br>mer inriktas till organisationer och institutioner utanför den offentliga<br>sektom i mottagarländerna. I linje med detta föreslås stödet till det bi-<br>ståndsarbete som utförs av olika enskilda organisationer, kyrkor och mis-<br>sioner ökas väsentligt. Omsorgen om miljön och barnens utsatta situation<br>är andra prioriterade områden för biståndsinsatser.</p>
<p>Beredskapen för effektivt ingripande vid katastrofer bör stärkas och Prop. 1991/92:100<br>ökad medelstilldelning föreslås. FN måste snabbt och effektivt kunna Bil. 4<br>ingripa vid katastrofer, däribland sådana som orsakats av krig och konflik-<br>ter. Stöd för FN och de multilaterala utvecklingsorganisationema är ett<br>centralt inslag i det svenska utvecklingssamarbetet.</p>
<p>Ännu tydligare än hittills inriktas det svenska biståndet på åtgärder som<br>främjar utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter. Anslagna<br>medel för detta föreslås öka betydligt. I beräkningen av landramama till<br>Sveriges programländer har stor vikt fästs vid respekt för mänskliga rättig-<br>heter och hur strävan till demokratisering ter sig i olika länder. Samman-<br>lagt föreslås en minskning av landramarna.</p>
<p>SIDA och BITS har inför årets budgetarbete utfört fördjupade analyser<br>av sin verksamhet. Båda myndigheterna föreslås få treåriga ramanslag för<br>sina administrationskostnader.</p>
<p>Sammanställning</p>
<p>Förändringarna inom utrikesdepartementets verksamhetsområde i förhål-<br>lande till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 framgår av följande sam-<br>manställning. Beloppen har avrundats och anges i milj. kr.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td colspan="2">
<p>Anvisat</p>
<p>1991/92</p></td><td colspan="2">
<p>Förslag</p>
<p>1992/93</p></td><td colspan="2">
<p>Förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A. Utrikesdepartementet m.</p></td><td>
<p>m. 1</p></td><td>
<p>431,3</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>547,0</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>115,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>B. Bidrag till vissa<br>internationella<br>organisationer</p></td><td></td><td>
<p>492,0</p></td><td></td><td>
<p>665,4</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>173,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C. Internationellt ut-<br>vecklingssamarbete</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>965,0 (1)</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>606,1 (1)</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>641,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>D. Information om Sverige<br>i utlandet m. m.</p></td><td></td><td>
<p>133,0</p></td><td></td><td>
<p>143,3</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>10,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>E. Utrikeshandel och<br>exportfrämjande</p></td><td></td><td>
<p>325,6</p></td><td></td><td>
<p>316,8</p></td><td>
<p>—</p></td><td>
<p>8,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>F. Nedrustnings- och<br>säkerhetspolitiska<br>frågor m. m.</p></td><td></td><td>
<p>80,5</p></td><td></td><td>
<p>86,7</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>6,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>G. Samarbete med</p>
<p>Central- och Östeuropa</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>994,5</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>994,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt för utrikes-<br>departementet</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>427,4</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>359,8</p></td><td>
<p>+1</p></td><td>
<p>932,4</p></td></tr>
</table>
<p>(1) Exkl. avräkningar 906,0 milj.kr. för budgetåret 1991/92 och 853,9 milj.kr.<br>för budgetåret 1992/93 för blståndsändamål under andra anslag och huvudtitlar.</p>
<h3>Utrikesdepartementet Prop. 1991/92:100</h3>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1991</p>
<p>Föredragande: statsrådet af Ugglas i frågorna under littera A punkterna<br>1 — 5, 7 — 9, B punkterna 1, 3, och 8, D, F och G;</p>
<p>statsrådet Johansson i frågor under littera A punkt 6 och B<br>punkt 2;</p>
<p>statsrådet Svensson i frågor under littera C;</p>
<p>statsrådet Dinkelspiel i frågor under littera B punkterna<br>4 — 7 och E.</p>
<h3>Anmälan till budgetpropositionen 1992</h3>
<p>Statsrådet af Ugglas anför</p>
<h4>Utrikespolitik</h4>
<p>De senaste årens genomgripande omvälvningar har lett till ett i grunden<br>förändrat säkerhetspolitiskt läge i Europa. En ny europeisk säkerhetsord-<br>ning håller på att byggas upp. Sverige har ett starkt nationellt intresse av<br>att delta i detta arbete. Genom att utvecklingen inte längre domineras av<br>ideologiska och säkerhetspolitiska motsättningar mellan två rivaliserande<br>maktblock har nya förutsättningar skapats inte bara för Europas utveck-<br>ling utan också för internationell politik i stort.</p>
<p>De dramatiska världspolitiska förändringarna under de senaste åren gör<br>det nödvändigt att anpassa vår utrikes- och säkerhetspolitik till de nya<br>europeiska realiteterna.</p>
<p>Tre slutsatser kan i det sammanhanget dras.</p>
<p>För det första är det uppenbart att termen ”neutralitetspolitik” inte<br>längre kan användas som en adekvat övergripande beskrivning av den<br>utrikes- och säkerhetspolitik vi önskar föra inom den europeiska ramen.<br>Sverige skall föra en politik med en klar europeisk identitet.</p>
<p>Den andra slutsatsen är att Sverige har ett lika stort intresse som andra<br>europeiska nationer av att en ny säkerhetsstruktur byggs upp i Europa för<br>att hantera, bemästra och lösa de säkerhetspolitiska hot och spänningar<br>som vi med all sannolikhet kommer att möta i framtiden. Sverige är redo<br>att delta i en konstruktiv dialog om hur vi kan medverka till detta.</p>
<p>Den tredje slutsatsen är att detta inte i något avseende befriar oss från<br>vårt ansvar för att på egen hand försvara vårt stora luftrum och vårt<br>vidsträckta land- och sjöterritorium med dess strategiska läge mellan<br>Nordatlanten och nordvästra Ryssland. För att säkerställa detta avser<br>regeringen att realt höja försvarsutgiftema under den kommande femåriga<br>försvarsbeslutsperioden.</p>
<p>Den svenska utrikespolitiken skall vara en klar röst för mänskliga rättig-<br>heter, frihet och demokrati i alla världens delar. Omsorgen om dessa<br></p>
<p>10</p>
<p>principer är en integrerad del av vår utrikespolitik. Samarbetet med såväl Prop. 1991/92: 100<br>Central- och Östeuropa som utvecklingsländerna inriktas på ett starkare Bil. 4<br>stöd för demokrati och marknadsekonomi.</p>
<p>Upplösningen av strukturerna i Central- och Östeuropa sammanfaller<br>med allt starkare integrationssträvanden i Västeuropa. För att den re-<br>formprocess som inletts i öst skall bli framgångsrik måste de nya demokra-<br>tierna inlemmas i det europeiska samarbetet. Endast härigenom kan förut-<br>sättningar skapas för en varaktig stabilitet och säkerhet i hela Europa.</p>
<p>I den europeiska säkerhetsstruktur som nu växer fram spelar den Euro-<br>peiska Gemenskapen (EG) en central roll som politisk aktör och stabilise-<br>rande faktor. Konferensen om Säkerhet och Samarbete i Europa (ESK)<br>söker effektivisera och bygga ut sina mekanismer på säkerhets- och samar-<br>betsområdet. NATO består, men dess militära uppgifter omformuleras<br>och den politiska dimensionen förstärks.</p>
<p>Det misslyckade kuppförsöket i Moskva i augusti 1991 utgjorde slut-<br>punkten för mer än 70 års kommunistiskt styre i Sovjetunionen. Statsbild-<br>ningen har upplösts. Sverige erkände den 19 december 1991 Ryssland,<br>Ukraina och Vitryssland som självständiga stater. Den snabba utveckling<br>som pågår innehåller många krisartade och oroväckande drag, men skapar<br>samtidigt möjligheter till demokratiska framsteg och ekonomisk utveck-<br>ling.</p>
<p>De förutvarande Warszawapaktsmedlemmama har blivit ett antal alli-<br>ansfria stater utan närmare definierad säkerhetspolitisk förankring. Ge-<br>nom att bygga upp ett nätverk av förbindelser på alla plan försöker de nu<br>inlemma sig i den västeuropeiska och transatlantiska gemenskapen. Ge-<br>nom tillkomsten av det nordatlantiska samarbetsrådet (NACC) har länken<br>till NATO konkretiserats och institutionaliserats, men det är ännu oklart<br>vilken effekt detta kommer att få på Europas säkerhetspolitiska strukturer.</p>
<p>Den europeiska integrationen fortskrider, och flera tidigare förtryckta<br>stater i Central- och Östeuropa är nu, med återvunnen frihet, inbegripna i<br>denna process. Samtidigt gör sig tydliga splittringstendenser gällande.<br>Etniska motsättningar har åter kommit i dagen, ibland med väpnad kon-<br>flikt i sina spår.</p>
<p>Även om risken för ett storkrig i Europa av det slag man fruktade under<br>det kalla kriget i dag framstår som mycket begränsad finns, som t. ex. Jugo-<br>slavienkrisen visar, en betydande risk för lokala konflikter. På grund av de<br>starka etniska motsättningarna har efterkrigstidens federala statsbildning i<br>Jugoslavien i praktiken upplösts. Försöken att lösa dessa med våld har lett<br>till stort mänskligt lidande och omfattande materiell förstörelse. Kriget har<br>även fått verkningar utanför landets gränser. Regeringen kommer den 15<br>januari 1992 att erkänna Slovenien och Kroatien som självständiga stater.<br>Regeringen förväntar sig att de båda republikerna före denna tidpunkt har<br>tillkännagivit sin avsikt att respektera ESK-kraven i Helsingfors- och Pa-<br>risdokumenten.</p>
<p>De internationella ansträngningarna att lösa konflikten i Jugoslavien har<br>letts av EG med stöd av ESK, främst genom medlingsverksamhet och<br>observatörer med bl.a. svensk medverkan. FNs säkerhetsråd har beslutat<br>om ett internationellt vapenembargo mot landet i sin helhet och verkar för<br></p>
<p>11</p>
<p>att få ett slut på stridigheterna. I likhet med EGs medlemsländer har Prop. 1991/92: 100<br>Sverige vidtagit ekonomiska åtgärder mot Jugoslavien i syfte att förmå Bil. 4<br>parterna att uppnå en fredlig lösning som kan accepteras av alla inblanda-<br>de.</p>
<p>Estland, Lettland och Litauen har återvunnit sin självständighet och<br>blivit upptagna som medlemmar i bl.a. FN och ESK. Omedelbart efter<br>självständigheten upprättade Sverige ambassader i vart och ett av de tre<br>länderna. De baltiska länderna har inlett ett intensivt reformarbete i syfte<br>att bygga upp en modem demokrati och marknadsekonomi efter ett halvt<br>sekels ofrihet. Det finns en utbredd vilja i vårt land att hjälpa dem i detta<br>arbete.</p>
<p>Sverige kommer att kraftigt bygga ut sitt samarbete med hela Central-<br>och Östeuropa. Förutom den bilaterala hjälpen till Estland, Lettland och<br>Litauen genomförs och planeras också insatser i det ryska närområdet och<br>Polen. Stödet till reformarbetet i denna region är av betydande svenskt<br>utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse. Detsamma gäller vår strävan att<br>bidra till ett konkret och praktiskt inriktat samarbete mellan länderna<br>kring Östersjön.</p>
<p>Integrationen i Västeuropa fortsätter. Den Europeiska Gemenskapen<br>spelar en nyckelroll i utformningen av Europas framtida arkitektur.</p>
<p>Genom EGs beslut i Maastricht att upprätta en ekonomisk och monetär<br>union liksom en politisk union har viktiga steg tagits mot att förverkliga<br>Gemenskapens mål att skapa ett ständigt allt närmare förbund mellan<br>Europas länder och folk.</p>
<p>EGs ekonomiska samordning utvidgas och en gemensam valuta kom-<br>mer på sikt att införas. Även det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbe-<br>tet utökas och steg tas mot ett försvarspolitiskt samarbete med ett gemen-<br>samt försvar som långsiktigt mål. Den västeuropeiska unionen (VEU)<br>kommer att vara kopplad både till NATO och den politiska unionen och<br>får till uppgift att genomföra EG-beslut med försvarspolitiska implika-<br>tioner. I Maastricht-överenskommelsen framhålls bl. a. att särskild hänsyn<br>kommer att tas till den speciella karaktären hos medlemsstaternas<br>försvarspolitik, vilket syftar på t. ex. Irlands alliansfrihet.</p>
<p>Det ligger en särskild dynamik i EGs fortsatta integrationsprocess. En ny<br>regeringskonferens skall enligt planerna genomföras under senare delen av<br>nittiotalet.</p>
<p>Regeringen verkar med kraft för att Sverige snarast möjligt skall bli<br>fullvärdig medlem av den Europeiska Gemenskapen. Efter riksdagens<br>beslut i frågan i december 1990 inlämnades vår ansökan i juli förra året.<br>Vårt mål är att Sverige upptas i den Europeiska Gemenskapen fr. o. m. år<br>1995. Ett brett stöd i riksdagen är av stor betydelse för de förestående<br>medlemskapsförhandlingama. Ansträngningarna att underlätta medlem-<br>skapsprocessen kommer att ställa starkt ökade krav på utrikesförvaltning-<br>en och dess personal.</p>
<p>Uppgörelsen mellan EFTA och EG om ett europeiskt ekonomiskt sam-<br>arbetsområde (EES-avtalet), som träffades i oktober 1991, utgör för oss ett<br>betydelsefullt steg på vägen till medlemskap. Därmed tillförsäkras vi i allt<br>väsentligt fullt tillträde till EGs inre marknad och angränsande områden 12</p>
<p>såsom forskning, utbildning, miljöpolitik och sociala frågor.</p>
<p>På det utrikespolitiska området kommer en gradvis anpassning till EGs Prop. 1991/92:100<br>samarbetsformer att äga rum. Detta hindrar inte Sverige från att fortsätta Bil. 4<br>att driva för vårt land angelägna frågor i FN och andra internationella fora.<br>En ökad samordning med EG-ländema kommer att äga rum.</p>
<p>EG kommer att spela en huvudroll i utformningen av Europas nya<br>frihets- och samarbetsordning. Sverige önskar delta aktivt i detta arbete.<br>Våra möjligheter att påverka den fortsatta politiska, sociala och ekonomis-<br>ka utvecklingen i Europa kommer att avsevärt förbättras genom medlem-<br>skap i Gemenskapen.</p>
<p>Samtidigt som vi söker medlemskap i EG fortsätter vi att arbeta för ett<br>enat Europa med samarbetsordningar som också inkluderar demokratier-<br>na i Central- och Östeuropa. Vi vill verka för ett Europa som är öppet mot<br>omvärlden och som kan fungera som en motor i det internationella arbe-<br>tet.</p>
<p>Europarådet har blivit en viktig mötesplats för länderna i Västeuropa<br>och de nya demokratierna i Central- och Östeuropa. Sverige har under sex<br>månader år 1991 innehaft ordförandeskapet i organisationen. Under den-<br>na period har den ökat sin mångskiftande verksamhet i syfte att främja<br>demokratiska principer och respekt för mänskliga rättigheter i Central-<br>och Östeuropa.</p>
<p>Betoningen av den europeiska identiteten i Sveriges utrikespolitik inne-<br>bär inte att det nordiska samarbetet blir mindre angeläget. Tvärtom kom-<br>mer detta att ges nya impulser. Samarbetsformema måste omprövas och<br>stärkas mot bakgrund av de nya förutsättningar som de senaste årens<br>utveckling i Europa skapat.</p>
<p>ESK är också ett centralt forum för diskussionerna om Europas framtida<br>säkerhets- och samarbetsstruktur. Genom ”Parisstadgan för ett nytt Euro-<br>pa”, som ESK antog i november 1990, bekräftades den alleuropeiska<br>värdegemenskapen som en stabil grund för det framtida samarbetet. För<br>närvarande pågår inom organisationen ett intensivt arbete för att utveckla<br>de olika förtroende- och säkerhetsskapande regimer som tidigare framför-<br>handlats. Sverige deltar aktivt i dessa ansträngningar.</p>
<p>Efter kalla krigets slut bedrivs det internationella nedrustningsarbetet i<br>en ny atmosfär. Verklig nedrustning har inletts på områden där utsikterna<br>till framgång endast för några år sedan tedde sig små. START-avtalet<br>mellan Sovjetunionen och Förenta Staterna om betydande reduktioner i<br>de strategiska arsenalerna, liksom genombrottet i förhandlingarna om<br>kemiska vapen, kan tjäna som exempel på utvecklingen i olika förhand-<br>lingsfora under år 1991. Genom avtalet om konventionella rustningsbe-<br>gränsningar i Europa (CFE-avtalet), som ingicks i november 1990, kom-<br>mer också de offensiva konventionella stridskrafterna att kraftigt begrän-<br>sas. Till detta skall läggas de omfattande unilaterala åtgärder som presi-<br>denterna Bush och Gorbatjov tillkännagav i höstas. De innebär bl. a. att de<br>landbaserade taktiska kärnvapnen på sikt kommer att försvinna från Euro-<br>pa.</p>
<p>Det är i denna förändrade miljö som den svenska nedrustningspolitiken<br>nu skall verka. Den ställs inför nya frågor och nya utmaningar. Det ställer<br>höga krav på kunskaper och analys. Förslag och åtgärder måste värderas</p>
<p>13</p>
<p>mot svenska säkerhetspolitiska intressen, mot utvecklingen i vårt närom- Prop. 1991/92: 100<br>råde och mot den europeiska integrationsprocessen. Bil. 4</p>
<p>I internationella fora har frågor om icke-spridning av vapen och vapen-<br>system kommit i förgrunden. Sverige kommer att arbeta för en förlängning<br>och ett stärkande av icke-spridningsavtalet för kärnvapen (NPT), för en<br>effektivisering av kontrollsystemet inom det Internationella atomenergior-<br>ganet (IAEA) och för ett totalförbud för kemiska vapen inom ramen för<br>nedrustningskonferensen i Geneve. I andra organ deltar vi också i an-<br>strängningarna att etablera en internationell kontroll av handeln med<br>högteknologiska vapen.</p>
<p>Irak-Kuwaitkriget kom att sätta icke-spridningsfrågan i fokus både när<br>det gäller nukleära och konventionella massförstörelsevapen. I det sönder-<br>fallande Sovjetunionen finns ett stort antal strategiska och taktiska kärn-<br>vapen spridda till flera republiker. Det är av yttersta vikt att dessa kärnva-<br>pen förblir under tillfredsställande kontroll.</p>
<p>Inom ramen för ESK-förhandlingarna har betydande framsteg gjorts i<br>fråga om nedrustning av konventionella stridskrafter. Sverige fäster stor<br>vikt vid att avtalet om konventionella rustningsbegränsningar i Europa<br>(CFE-avtalet) från år 1990 omgående ratificeras. Konsultationer pågår för<br>närvarande om ett mandat för en sammanhållen militärförhandling röran-<br>de förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder efter ESKs uppföljnings-<br>möte i Helsingfors år 1992, som skall vara öppen för samtliga medlemsta-<br>ter.</p>
<p>Den svenska nedrustningspolitiken bedrivs i ett systematiskt samråd<br>mellan olika myndigheter. Vid de internationella nedrustningsförhand-<br>lingama stödjer sig utrikesdepartementet i stor utsträckning på expertis<br>från försvarets forskningsanstalt (FOA).</p>
<p>Mot bakgrund av den snabba utvecklingen i världen och i vår region har<br>jag tillsatt en expertgrupp inom utrikesdepartementet för att granska ned-<br>rustningspolitiken och utforma rekommendationer inför resten av<br>1990-talet. Gruppen skall presentera sina slutsatser i mitten av januari<br>1992.</p>
<p>Förenta nationerna förblir en hörnsten i den svenska utrikespolitiken.</p>
<p>På grund av att blockbildningen upphört har FN fått större möjlighet att<br>upprätthålla internationell fred och säkerhet samt att handskas med mera<br>långsiktiga globala frågor, som miljövård, utvecklingsbistånd och nedrust-<br>ning.</p>
<p>Säkerhetsrådets beslutsamma uppträdande under kriget vid Persiska<br>viken inger förhoppningar om att både folkrätten och FNs förmåga att<br>hantera politiska kriser har stärkts. Verksamheten i FNs säkerhetsråd har<br>präglats av en samarbetsanda, som gjort det möjligt för FN att verksamt<br>bidra till att lösa ett antal långvariga regionala konflikter. Sverige kandi-<br>derar för en plats i säkerhetsrådet under mandatperioden 1993 — 94.</p>
<p>Sverige arbetar tillsammans med de andra nordiska länderna för att<br>ytterligare utveckla FNs fredsskapande och fredsbevarande verksamhet.<br>Under den gångna hösten presenterade de nordiska länderna i generalför-<br>samlingen konkreta förslag på detta område, med tonvikt på förebyggande<br>åtgärder i syfte att förhindra att väpnade konflikter bryter ut.</p>
<p>14</p>
<p>Den ökande efterfrågan på fredsbevarande och fredsskapande insatser, Prop. 1991/92:100<br>särskilt inom FNs ram, motiverar ökad svensk beredskap for deltagande i Bil. 4<br>sådana aktioner.</p>
<p>1980-talet innebar ett allvarligt bakslag för de allra fattigaste länderna.<br>Mer än en miljard människor lever för närvarade i absolut fattigdom. De<br>växande flyktingströmmarna i världen har ofta komplexa orsaker. Det är<br>vår strävan att stödja en utveckling i en demokratisk och marknadsekono-<br>misk riktning i de fattigaste länderna.</p>
<p>Mänskligheten står inför problem och utmaningar som inte kan bemäst-<br>ras av varje land för sig utan måste angripas globalt. Mot denna bakgrund<br>har Förenta nationerna med sitt världsvida medlemskap en central uppgift<br>att styra utvecklingen i positiv riktning.</p>
<p>På miljöns område framstår det ömsesidiga beroendet särskilt tydligt.<br>Lokala, regionala och globala miljöproblem måste lösas i mellanstatligt<br>samarbete. FNs konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år<br>1992 utgör därför ett viktigt forum, där frågor av avgörande betydelse för<br>vår överlevnad kommer att diskuteras.</p>
<p>Sverige verkar kraftfullt i internationella fora och bilaterala kontakter<br>för att respekten för de mänskliga rättigheterna skall upprätthållas och<br>kränkningar av dessa påtalas.</p>
<p>Narkotikahandelns allt vidare spridning och förödande konsekvenser<br>har under de senaste åren tilldragit sig växande uppmärksamhet. Sverige<br>var en av initiativtagarna till FNs globala handlingsprogram mot narkoti-<br>ka och är en av de största bidragsgivarna till FNs program för narkotika-<br>kontroll.</p>
<p>Kampen mot terrorism är ett annat område, där Sverige kommer att<br>verka för ett vidgat internationellt samarbete.</p>
<p>Gulfkonflikten har fått omfattande politiska, ekonomiska och humani-<br>tära återverkningar i Mellanöstern. I dess spår har förhoppningarna om en<br>fredlig lösning av Mellanösternkonflikten ökat. Av Förenta Staterna initi-<br>erade fredssamtal inleddes i Madrid i november 1991. En lång och svår<br>förhandlingsprocess ligger framför parterna.</p>
<p>Utan en lösning av den palestinska frågan med beaktande av alla parters<br>legitima intressen och av relevanta FN-beslut kommer oron och instabili-<br>teten att bestå i detta område med internationella följdverkningar. Den<br>israeliska bosättningspolitiken i de ockuperade områdena utgör ett allvar-<br>ligt hinder på vägen mot fred i området. Även den arabiska handelsbojkot-<br>ten mot Israel är ett hinder för den fredliga utvecklingen i regionen.</p>
<p>Sydafrikas omvandling utgör en dynamisk och i sina huvuddrag löftes-<br>rik process. Den har hittills lett till att apartheidsystemets grundläggande<br>rasåtskiljande lagar har avskaffats. Emellertid är den konstitution som<br>förvägrar befolkningsmajoriteten rösträtt fortfarande i kraft. De krav på<br>djupgående och oåterkalleliga förändringar som FN ställt har sålunda<br>ännu inte uppfyllts. Överläggningar om en ny, demokratisk författning för<br>Sydafrika inleddes i december 1991. Ett allvarligt hinder för den sydafri-<br>kanska reformprocessen utgör det utbredda våldet, som under år 1991<br>krävde tusentals offer.</p>
<p>Sverige fortsätter att följa utvecklingen noga. I det syftet har regeringen<br></p>
<p>15</p>
<p>beslutat sända en parlamentarikerdelegation till Sydafrika med uppgift att Prop. 1991/92:100<br>ge regeringen ett fördjupat underlag för bedömningen av om och när Bil. 4<br>förändringar av den svenska Sydafrikapolitiken kan och bör göras. Efter<br>sitt besök i Sydafrika kommer delegationen att avge en rapport till rege-<br>ringen med rekommendationer om lämpliga åtgärder.</p>
<p>För länderna på Afrikas Hom har det gångna året inneburit historiska<br>omvälvningar. Efter trettio års inbördeskrig råder fred i Etiopien och<br>Eritrea. Ett massivt internationellt stöd är nödvändigt för att länderna på<br>Afrikas Hom skall kunna övervinna den akuta nöden och vända utveck-<br>lingen i en demokratisk riktning.</p>
<p>De omfattande internationella och regionala ansträngningarna att nå en<br>fredlig lösning på konflikten i Kambodja har rönt viss framgång. I höstas<br>undertecknades en fredsöverenskommelse mellan partema varefter ett<br>nationellt råd installerades i den kambodjanska huvudstaden. FN spelar<br>en viktig roll i det fortsatta arbetet för att skapa fred och demokrati i<br>Kambodja.</p>
<p>Sverige följer även noga utvecklingen av andra konflikter som t.ex. i<br>Afghanistan, Västra Sahara, Centralamerika, på Cypern och på Östra<br>Timor. Genom insatser från FNs sida har i flera av dessa fall framsteg<br>gjorts mot en lösning. Det förbättrade internationella klimatet har ökat<br>förhoppningarna om att även de mest långdragna av dessa konflikter skall<br>kunna avvecklas på fredlig väg.</p>
<p>En grundläggande förutsättning för att Sverige skall kunna slå vakt om<br>sina intressen och bedriva en effektiv utrikespolitik är att vi har en utrikes-<br>förvaltning med goda kunskaper om den internationella utvecklingen,<br>analytisk kapacitet samt hög diplomatisk kompetens. Breddningen av vår<br>internationella kontaktyta och den tilltagande globaliseringen av politiska<br>och ekonomiska frågor har starkt ökat kraven i detta hänseende.</p>
<h4>Rättsfrågor</h4>
<p>Folkrätten, dess tillämpning och utveckling, intar en betydelsefull plats i<br>svensk utrikespolitik. Ett centralt inslag inom detta område gäller, som jag<br>redan betonat, skyddet för de mänskliga rättigheterna. Sverige arbetar i<br>olika internationella fora för att förstärka det internationella skyddet för<br>mänskliga rättigheter och verkar för att dödsstraffet skall avskaffas. Ett<br>viktigt inslag i dessa strävanden är att utarbeta och följa upp efterlevnaden<br>av internationella normer för individens skydd.</p>
<p>Det finns för närvarande sex FN-konventioner med tillhörande över-<br>vakningsmekanismer inom området för mänskliga rättigheter. Den senas-<br>te är konventionen om barnets rättigheter. En konvention om migrerande<br>arbetares rättigheter antogs av FN hösten 1990 men har ännu inte trätt i<br>kraft. Vidare bör nämnas den europeiska konventionen om skydd för de<br>mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som gradvis har<br>utökats med skydd för nya rättigheter, samt Europarådets konvention mot<br>tortyr.</p>
<p>Andra viktiga folkrättsliga ämnen är havsrätten med tillhörande av-<br>gränsningsfrågor. De internationella miljörättsliga frågorna har kommit<br></p>
<p>16</p>
<p>att inta en alltmer framträdande plats i departementets arbete. Rättsliga Prop. 1991/92: 100<br>frågor med anknytning till polarområdena och rymden är ytterligare exem- Bil. 4<br>pel. Arbetet med att träffa investeringsskyddsavtal med andra länder är ett<br>viktigt inslag i verksamheten. Från och med den 1 juli 1989 har departe-<br>mentet medel för stipendier för folkrättslig forskning av särskild relevans<br>för utrikesförvaltningens verksamhet och kunskapsbehov. För närvarande<br>står medel till förfogande för stipendier till fyra doktorander i fyra år. Den<br>vid rättsavdelningen placerade folkrättsrådgivaren fungerar som en länk<br>mellan utrikesdepartementet och universiteten.</p>
<p>Sverige ingår årligen ett antal avtal, fördrag och internationella konven-<br>tioner med främmande makter. Förhandlingsarbetet kräver i betydande<br>omfattning en traktaträttslig medverkan. För att rationalisera verksamhe-<br>ten pågår en datorisering av departementets traktatregister.</p>
<p>Inom ramen för det internationella samarbetet på det straffrättsliga<br>området visar Sverige också ett stort engagemang. Det rör sig här om<br>utlämningsfrågor och annat biträde åt domstolar och andra myndigheter i<br>brottmål. Stora insatser görs för att svenskar som har dömts till fängelse-<br>straff utomlands skall kunna tas hem för att avtjäna straffet i Sverige.<br>Genom utredningar om utländsk rätt och genom bistånd i bl.a. under-<br>hållsärenden får svenska medborgare stöd att hävda sin rätt i utlandet.<br>Ärenden som rör bortförda barn är en annan viktig arbetsuppgift.</p>
<p>Utrikesförvaltningen bistår även svenskar som hamnat i nödsituationer<br>utomlands, t. ex. sedan de råkat ut för olycksfall, sjukdom eller frihetsbe-<br>rövanden. Dessa frågor har blivit alltmera komplicerade i och med att<br>svenska medborgare numera i större utsträckning förlägger sina utlandsre-<br>sor utanför de traditionella turistmålen. En försvårande omständighet är<br>även att huvuddelen av de frihetsberövade anklagats för narkotikabrott.<br>Det kan förutses att utrikesförvaltningen under det närmaste året kommer<br>att tilldelas ett ökat ansvar för bistånd även till svenska brottsoffer utom-<br>lands.</p>
<p>Handläggningen av ärenden som rör utlänningar är synnerligen resurs-<br>krävande. Utlandsmyndigheternas befattning med sådana ärenden under<br>åren 1987—1990 framgår av följande uppställning:</p>
<p>Uppehålls- och</p>
<p>År arbetstillstånd Viseringar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1987</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>145</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1988</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>180</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1989</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>236</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>275</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Ökningen av viseringsärenden har under år 1991 varit särskilt påtaglig i de<br>baltiska staterna och f. d. Sovjetunionen. Ett tilltagande antal utlandsmyn-<br>digheter i tredje världens flyktinggenererande regioner har samtidigt ut-<br>satts för stadigt växande arbetsbelastning genom anhopning av ärenden<br>som gäller anknytningsinvandring. Ansträngningar har gjorts för att för-<br>bättra handläggningsrutinema. Behovet av ytterligare resurser kan likväl<br>väntas bestå. Fjolårets delegering till utlandsmyndigheterna av beslutande-</p>
<p>2 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<p>rätt i vissa ärenden om arbets-och uppehållstillstånd har bidragit till Prop. 1991/92:100<br>effektivisering av verksamheten. Bil. 4</p>
<p>Statsrådet Dinkelspiel anför</p>
<h4>Handelspolitik</h4>
<p>Utrikeshandeln är av avgörande betydelse för Sveriges ekonomi. Fri han-<br>del med omvärlden är för ett litet land en förutsättning för att kunna<br>upprätthålla och utveckla välfärden.</p>
<p>Europa</p>
<p>Europa är i stark förändring. Historien accelererar och det är vår skyldig-<br>het att ta till vara de nya möjligheter som utvecklingen skapar.</p>
<p>De första efterkrigsårtiondenas integrationsarbete i Västeuropa syftade<br>till att säkra freden i ett Europa som sargats av två världskrig. Integra-<br>tionen har utvecklats till ett alltmer framgångsrikt och fördjupat samarbe-<br>te för att säkra frihet, demokrati och ekonomiska framsteg i allt större<br>delar av Europa.</p>
<p>Sammanbrottet för de socialistiska diktaturerna och planekonomierna i<br>Central- och Östeuropa innebär en historisk möjlighet att etablera en<br>europeisk frihets- och samarbetsordning som säkrar fred och utveckling<br>under generationer framöver.</p>
<p>I detta arbete är den Europeiska Gemenskapen den självskrivna kärnan.<br>Men också arbete inom Europarådet och inom ramen för den europeiska<br>säkerhets- och samarbetskonferensen spelar en viktig roll.</p>
<p>Det föreligger bred enighet i riksdagen om den strävan efter medlem-<br>skap som kom till uttryck i Sveriges ansökan till den Europeiska Gemen-<br>skapen. Regeringen avser under de kommande åren att bygga vidare på<br>denna breda enighet — och söka ett så brett samförstånd som möjligt kring<br>Sveriges politik i denna fråga.</p>
<p>EES-avtalet</p>
<p>Avtalet innebär att svenska medborgare, institutioner och företag i allt<br>väsentligt kommer att kunna åtnjuta samma fördelar avseende fri rörlighet<br>för varor (utom jordbruk), tjänster, kapital och personer (de ”fyra friheter-<br>na”) som kommer att gälla inom EG när den inre marknaden fullbordas.</p>
<p>Förutom de fyra friheterna omfattar avtalet ett utvecklat och breddat<br>samarbete inom de s. k. angränsande politikområdena (bolagsrätt, sociala<br>frågor, miljö, konsumentskydd, forskning och utveckling, utbildning, små<br>och medelstora företag, turism, medborgarnas Europa, räddningstjänst,<br>statistik samt ekonomisk och social utjämning mellan regioner). Avtalet<br>innebär vidare gemensamma, skärpta regler på konkurrensområdet. Sam-<br>arbetet bygger på ett gemensamt beslutsfattande i ett gemensamt EES-or-<br></p>
<p>18</p>
<p>gan (EES-kommittén) som även förvaltar avtalet. Härutöver inrättas ett Prop. 1991/92: 100<br>gemensamt EES-råd på ministernivå. Det är alltjämt oklart hur den judici- Bil. 4<br>ella mekanismen skall utformas mot bakgrund av EG-domstolens negativa<br>yttrande i fråga om en EES-domstol. EGs ministerråd har dock bekräftat<br>att EES-avtalet skall undertecknas före utgången av februari 1992 för att<br>träda i kraft den 1 januari 1993.</p>
<p>Arbetet med den västeuropeiska integrationen har under flera år bedri-<br>vits inom såväl myndigheter som regeringskansli. Under budgetåret<br>1991/92 avsattes för detta ändamål ca 356 milj. kr. i statsbudgeten. Dessa<br>resurser avsåg bl. a. bilateralt deltagande i vissa EG-program på projekt-<br>nivå, förhandlingar och olika administrativa kostnader för integrationsar-<br>betet.</p>
<p>EES-avtalet innebär att samarbetet utvidgas ytterligare och institutiona-<br>liseras. Utvidgningen avser både områden där vi redan i dag har visst<br>samarbete och områden där vi hittills inte kunnat delta.</p>
<p>Totalt beräknas kostnaderna inom statsbudgeten för den västeuropeiska<br>integrationen uppgå till drygt 930 milj. kr. budgetåret 1992/93. Det utvid-<br>gade samarbetet medför för budgetåret 1992/93 ökade kostnader över<br>statsbudgeten uppgående till ca 575 milj. kr. Av denna ökning (575<br>milj.kr.) svarar samarbetet inom EGs program inom de s.k. angränsande<br>områdena och administrativa kostnader inom myndigheter och regerings-<br>kansli för ca 256 milj. kr. Dessa två poster ökar därmed från 356 milj. kr.<br>till ca 612 milj. kr. budgetåret 1992/93. EFTA-fonden för ekonomisk och<br>social utjämning inom EES svarar för ca 270 milj. kr. Ökningen för EES-<br>och EFTA-institutionema uppgår till ca 50 milj. kr. (tillsammans med re-<br>surser avsatta för EFTA-sekretariatet innevarande budgetår uppgår kost-<br>naderna till totalt 110 milj. kr.).</p>
<p>Samtliga poster redovisas förslagsvis. Beräkningarna är behäftade med<br>vissa osäkerheter bl. a. på grund av att vissa poster är beroende av detaljut-<br>formning inom delområden av avtalet (institutionerna och regionalfon-<br>den), andra av de belopp som senare kommer att fastställas i EGs budget<br>för aktiviteten i fråga (programsamarbetet). De budgetmässiga konsekven-<br>serna av EES-avtalet beskrivs i budgetpropositionens avsnitt om särskilda<br>frågor.</p>
<p>Det största området inom programsamarbetet är forskning och utveck-<br>ling (FoU). Totalt uppgår kostnaderna inom detta område till ca 360<br>milj. kr. under budgetåret 1992/93. De ökade kostnaderna till följd av<br>EES-avtalet uppgår till 150 milj. kr. Samarbetet presenteras närmare i<br>resp, departements (närings-, utbildnings-, jordbruks- samt miljö- och<br>resursdepartementen) bilaga till budgetpropositionen.</p>
<p>Programsamarbetet inom utbildningsområdet uppgår budgetåret<br>1992/93 till ca 45 milj. kr. Ökningen jämfört med innevarande år uppgår<br>till 45 milj. kr.</p>
<p>Övriga programområden, t.ex. media, information och ungdomspro-<br>gram uppgår tillsammans till ca 47 milj. kr. Dessa programområden pre-<br>senteras i social-, utbildnings-, finans- och civildepartementens bilagor till<br>budgetpropositionen.</p>
<p>19</p>
<p>De administrativa kostnaderna för myndigheter och departement för- Prop. 1991/92: 100<br>väntas öka med ca 24 milj. kr. Denna post avser även utredningar och Bil. 4<br>information. Kostnaderna redovisas under resp, huvudtitel.</p>
<p>Uppbyggnaden av EES-institutionema medför ökade kostnader om 50<br>milj. kr. under tredje huvudtitelns anslag B 5. Europeiska frihandelssam-<br>manslutningen (EFTA). Förutom EES-institutionema kommer ett särskilt<br>EFTA-organ för övervakning att upprättas. Övervakningsorganets uppgif-<br>ter är övervakning inom områdena konkurrens, statsstöd och offentlig<br>upphandling samt allmän övervakning av EES-avtalets efterlevnad. Vida-<br>re kommer utökade sekretariats- och understödsfunktioner för EES-insti-<br>tutionerna att behövas.</p>
<p>Fonden för ekonomisk och social utjämning mellan regioner inom EES<br>utgör ett stöd från EFTA-ländema till EGs mindre välutvecklade regioner.<br>Stödet har formen av s. k. mjuka lån med gåvoelement. Totalt omfattar<br>fonden en lånefacilitet om 1,5 miljarder ecu över fem år samt 500 milj, ecu<br>i gåvodel. För Sveriges del innebär detta ett årligt budgetåtagande om<br>270 milj. kr. under fem år. Kostnaderna för fonden redovisas av finansmi-<br>nistern.</p>
<p>EES-avtalet beräknas träda i kraft den 1 januari 1993. Under våren<br>1992 avses en proposition att föreläggas riksdagen. Inom regeringskansliet<br>har berörda departement påbörjat det lagstiftningsarbete som krävs för<br>avtalets genomförande.</p>
<p>Integrationsarbetet kommer att ställa stora krav på den svenska statsför-<br>valtningen. Regeringen har ansvaret för ett svenskt deltagande i bered-<br>nings- och beslutsprocessen i EES och senare i ett EG-medlemskap. Kravet<br>på ett samlat svenskt uppträdande föranleder en utvidgning och anpass-<br>ning av delegationen i Bryssel. Betydelsefulla insatser inte bara från depar-<br>tementens utan också från myndigheternas sida kommer att krävas. Tjäns-<br>temän vid myndigheterna kommer att — inom sina resp, områden —<br>medverka som experter eller representanter i ett mycket stort antal kom-<br>mittéer och arbetsgrupper. Beredningsarbetet måste börja redan nu, dvs.<br>under den interimistiska fasen som sträcker sig från EES-avtalets under-<br>tecknande fram till dess ikraftträdande.</p>
<p>Myndigheternas medverkan krävs också när det gäller regelgivning på<br>myndighetsnivå i samband med att EES-avtalet skall införlivas i svensk<br>rätt. Efter avtalets ikraftträdande ankommer det på myndigheterna att<br>svara för en stor del av regeltillämpningen. Det förutsätts att myndigheter-<br>na organiserar och planerar sitt arbete så att dessa krav kan mötas.</p>
<p>Behovet av åtgärder i form av kompetensutveckling, utbildning och<br>information kommer att öka. Detta gäller inte minst kunskaper om EES<br>och EGs regelverk på olika områden, förhandlingsvana och förstärkta<br>språkkunskaper.</p>
<p>Myndigheterna måste själva ta ansvaret för utvecklingen av sin kompe-<br>tens, både när det gäller tillämpningen av de nya reglerna och deltagandet i<br>beslutsprocessen. Detta måste ske inom ramen för tillgängliga resurser.<br>För att uppfylla detta ansvar kan omprioriteringar bli nödvändiga.</p>
<p>20</p>
<p>Förberedelser för ett svenskt EG-medlemskap Prop. 1991/92:100</p>
<p>Även om ett EES-avtal ger Sverige stora vinster, kan det inte ersätta ett<br>svenskt medlemskap i EG. Efter Sveriges EG-ansökan år 1991 förbereder<br>EG-kommissionen nu på sedvanligt sätt ett utlåtande om förutsättningar-<br>na och möjligheterna för Sverige att påta sig de förpliktelser som följer av<br>ett medlemskap. Detta utlåtande kommer att ligga till grund för ett råds-<br>beslut om att inleda förhandlingar med Sverige.</p>
<p>Förutom de områden som omfattas av EES tillkommer vid medlem-<br>skapsförhandlingarna områden som gemensam handelspolitik, tullunion,<br>ekonomisk och monetär union (EMU), skatter, kol- och stålunionen,<br>EURATOM, biståndssamarbete, jordbruk och fiske och den politiska<br>unionen (EPU) samt budgetära och institutionella frågor. I fråga om EMU<br>och EPU påverkas förhandlingarna av de resultat som uppnåddes vid EGs<br>regeringskonferenser i Maastricht den 9—10 december 1991.</p>
<p>Innebörden av medlemskapsförhandlingama är att Sverige tar över EGs<br>regelverk med möjlighet till tekniska övergångsperioder på vissa områden.<br>Innan ett svenskt medlemskap är möjligt förestår, förutom själva förhand-<br>lingarna, parlamentarisk behandling och folkomröstning i frågan.</p>
<p>En av de stora uppgifter som kommer att dominera regeringens arbete är<br>att fullt ut föra Sverige in i det europeiska samarbetet genom förhandling-<br>arna om medlemskap i EG. Ansökan om medlemskap grundas på insikten<br>att Sverige måste ansluta sig till alla delar av samarbetet och godta de<br>förändringar som följer av regeringskonferenserna om EPU och EMU.</p>
<p>Många myndigheter berörs av EES-avtalet och ett EG-medlemskap. På<br>det handelspolitiska området har kommerskollegium en central roll, vilket<br>redovisas närmare under anslaget E 1.</p>
<p>Ett EG-medlemskap medför att den stickprovsmässiga gränskontrollen<br>mer eller mindre kommer att försvinna. I stället inriktas kontrollen vid<br>interntrafik på högriskobjekt, dvs. misstänkta personer och transportme-<br>del. Regeringen avser tillsätta en särskild utredning för att analysera hur<br>nödvändiga kontrollfunktioner skall hanteras i en situation där gränskon-<br>trollen gentemot EG-länderna försvinner.</p>
<p>GATT/Uruguay-rundan och övriga multilaterala handelsfrågor</p>
<p>Regeringen kommer att fortsätta att aktivt verka för en fri världshandel.<br>Som ett litet och starkt utrikeshandelsberoende land har Sverige ett stort<br>behov av internationella regler som styr världshandeln och undanröjer de<br>handelshinder som finns eller uppstår. Ett fungerande och respekterat<br>multilateralt regelsystem är nödvändigt för att motverka de protektionisti-<br>ska krafterna.</p>
<p>De globala handelsförhandlingarna i GATT, den s. k. Uruguay-rundan,<br>har efter diverse avbrott åter kommit igång och väntas avslutas under<br>första hälften av år 1992.</p>
<p>Rundan har tre övergripande mål: att ytterligare liberalisera världshan-<br>deln för både jordbruks- och industrivaror, att utvidga det Allmänna Tull-<br>och Handelsavtalet (GATT) med regler på nya områden som immaterial-<br>rätt, investeringar och handeln med tjänster samt att stärka GATTs regel-<br>system och dess efterlevnad. Regeringen kommer att på alla sätt försöka</p>
<p>bidra till att dessa mål realiseras. En framgång for Uruguay-rundan skulle Prop. 1991/92: 100<br>innebära en värdefull stimulans för världsekonomin. Bil. 4</p>
<p>OECD har en mycket stor betydelse som samrådsorgan mellan de ut-<br>vecklade marknadsekonomierna i världen. Särskilt viktiga under de kom-<br>mande åren är ansträngningarna att åstadkomma en fortsatt avreglering på<br>jordbrukets område och att minska de snedvridande effekter på handeln<br>som kan uppstå på grund av subventionerade exportkrediter och bundna<br>u-krediter. År 1991 träffades en ny viktig överenskommelse inom ramen<br>för den s. k. consensus-överenskommelsen. Den innebär att subventione-<br>rade räntor endast tillåts vid export till de fattigaste länderna. Även denna<br>subvention kan komma att avskaffas om några år. Vidare skärptes reglerna<br>för bundna u-krediter, där vissa typer i princip blir förbjudna.</p>
<p>UNCTAD kommer att hålla sin åttonde konferens (UNCTAD VIII) i<br>Cartagena de Indias, Colombia, den 8 — 25 februari 1992. Huvudämnen<br>för konferensen blir resurser för utveckling, internationell handel, teknolo-<br>gi, tjänster och råvaror. Stort intresse knyts till frågan om UNCTADs<br>framtid, dess arbetsuppgifter och arbetsformer.</p>
<p>Frågan om sambandet mellan handel och miljö behandlas i såväl GATT<br>som OECD och UNCTAD. Regeringen avser att fortsatt verka för en bred<br>diskussion om internationella miljöregler för handeln.</p>
<p>Det internationella samarbetet på det för u-ländema centrala råvaruom-<br>rådet har under senare år förskjutits från prisstabiliserande avtal mot<br>andra samarbetsformer såsom studiegrupper. Sverige bör stödja en utveck-<br>ling i huvudsaklig riktning bort från försök att reglera råvarumarknadema.</p>
<p>Bilaterala handelsförbindelser</p>
<p>Regeringen strävar efter att fördjupa och utöka handelskontakterna också<br>med utomeuropeiska länder. Detta gäller inte minst USA och Japan, våra<br>två viktigaste handelspartners utanför Europa.</p>
<p>I Nordamerika utvecklas planenligt frihandelsavtalet mellan USA och<br>Canada. Förhandlingar om ett utvidgat frihandelsavtal innefattande även<br>Mexico pågår och beräknas slutföras under år 1992. Härmed skapas i den<br>nordamerikanska hemisfären ett frihandelsområde som i storlek motsva-<br>rar det västeuropeiska frihandelsområdet.</p>
<p>De mest expansiva marknaderna finns för närvarande i Ostasien. Japan,<br>Sydkorea, Taiwan och Thailand har under senare år väsentligt ökat sina<br>andelar av den svenska utrikeshandeln.</p>
<p>Exportfrämjande</p>
<p>Jag avser föreslå regeringen att i februari 1992 förelägga riksdagen en<br>särskild proposition med förslag om hur statens roll i exportfrämjandet<br>genom Sveriges exportråd skall utformas. Förslagen kommer att baseras<br>bl.a. på Exportfrämjandeutredningens betänkande (SOU 1991:3) Statens<br>roll vid främjande av export. Ett reviderat avtal mellan de två huvudmän-<br>nen för rådet kommer att presenteras liksom anslagsmedel för det kom-<br>mande budgetåret.</p>
<p>Exportkreditnämnden (EKN) har till uppgift att genom garantier skydda 22</p>
<p>företagen mot vissa typer av förlustrisker i samband med exportaffarer. En<br>närmare redovisning av nämndens verksamhet lämnas under anslaget E 3.</p>
<p>Avveckling av handelsregleringar Prop. 1991/92:100</p>
<p>Den 1 januari 1992 kommer exportrestriktionerna för kopparskrot att av-<br>vecklas. Sverige kommer därmed att ha uppfyllt avvecklingen av export-<br>restriktionerna för icke jämhaltigt metallskrot som inleddes den 1 januari<br>1990 enligt överenskommelse mellan EFTA-ländema och EG.</p>
<p>Regeringen uttalade i proposition 1988/89:47 bl.a. att en fullständig<br>avveckling av de kvantitativa restriktionerna på beklädnadsområdet borde<br>genomföras. Riksdagen ställde sig bakom detta (1988/89:FiU10, rskr. 94).<br>Avvecklingen har nu genomförts. Från och med den 1 augusti 1991 gäller<br>inte några begränsningar av tekoimporten. Även licenskravet för import<br>av tekovaror har avvecklats. Förändringarna berör inte tullsatsema vid<br>import av tekoprodukter.</p>
<p>Den 1 januari 1992 avvecklas även återstående kvantitativa restriktio-<br>ner mot importen av skor från ett antal länder i främst Central- och<br>Östeuropa, ett år tidigare än vad som ursprungligen planerades.</p>
<p>Sanktioner</p>
<p>En kommitté med uppgift att utreda tjänstehandeln mellan Sverige och<br>Sydafrika framlade sitt betänkande (SOU 1990:6) i mars 1990. Däri<br>föreslogs att förbudet mot varuhandel med Sydafrika skulle omfatta även<br>handel med vissa tjänster. Mot bakgrund av den positiva utvecklingen i<br>Sydafrika har ingen åtgärd hittills föreslagits med anledning av utredning-<br>en. Som utrikesministern påpekat kan dock utvecklingen i Sydafrika med-<br>föra att sanktionerna stegvis upphävs.</p>
<p>Genom förordningen (1990:885) om vissa sanktioner mot Irak och<br>Kuwait, som trädde i kraft den 7 augusti 1990, var Sverige ett av de första<br>länderna som införde ekonomiska sanktioner mot Irak och det ockuperade<br>Kuwait. Sedan Kuwait befriats har ändringar i de svenska föreskrifterna<br>vidtagits enligt FNs resolutioner. Kravet på särskilt beslut om dispens för<br>läkemedels- och livsmedelsleveranser till Irak samt för varor för humani-<br>tära ändamål har senare tagits bort. Utförsel av dessa varuslag från Sverige<br>kräver emellertid fortfarande exportlicens. Vidare måste FNs sanktions-<br>kommitté i förtid aviseras om sådana leveranser till Irak.</p>
<p>Regeringen beslutade i november 1991 om vissa ekonomiska åtgärder<br>mot Jugoslavien med anledning av den nuvarande krisen. Åtgärderna<br>omfattade uppsägning av handelsavtal, avtal om ekonomiskt samarbete<br>och upphävande av tullfrihetsförmåner. I ljuset av utvecklingen har senare<br>vissa lättnader beslutats.</p>
<p>Krigsmateriel- och annan exportkontroll</p>
<p>Jag avser föreslå regeringen att under år 1992 förelägga riksdagen förslag<br>om en ny lag rörande krigsmateriel. I detta förslag kommer betänkandena<br>(SOU 1989:102) Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet och (SOU<br>1989:66) Begreppet krigsmateriel att behandlas.</p>
<p>Genom lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa produkter<br>som kan användas i massförstörelsesyfte m.m., som trädde i kraft den<br></p>
<p>23</p>
<p>1 juli 1991, regleras utförsel av missilteknologiprodukter, utrustning som Prop. 1991/92: 100<br>kan användas för tillverkning av biologiska eller kemiska stridsmedel samt Bil. 4<br>kemiska produkter som kan användas för tillverkning av kemiska strids-<br>medel (kemiska prekursorer).</p>
<p>Regeringen har efter lagens ikraftträdande beslutat om svensk anslut-<br>ning till den internationella kontrollregimen på missilteknologiområdet<br>(MTCR) samt till Australien-gruppen för internationellt samarbete mot<br>spridning av kemiska och biologiska stridsmedel m. m.</p>
<p>Från USA och ett antal med USA samverkande länders sida är exporten<br>av högteknologi föremål för kontroll av säkerhetspolitiska skäl och för att<br>motverka sådan export som kan bidra till spridningen av käm- och andra<br>massförstörelsevapen. Denna kontroll har under år 1991 koncentrerats till<br>ett antal särskilt känsliga varor. Vi har intresse av att Sverige inte utnyttjas<br>för att kringgå andra länders exportbestämmelser. För detta ändamål och<br>för att underlätta den fortsatta svenska importen av högteknologi från<br>USA och med USA samverkande länder, avser regeringen att år 1992<br>besluta om vissa ändringar av gällande svenska bestämmelser.</p>
<p>Statsrådet Johansson anför</p>
<h4>Nordiskt samarbete</h4>
<p>Det nordiska samarbetet inriktas för närvarande främst på framtida ut-<br>vecklingsfrågor, särskilt i relation till den västeuropeiska integrationen.</p>
<p>Vid de nordiska statsministrarnas möte i Mariehamn i november 1991<br>antogs en deklaration om det framtida nordiska samarbetet. Statsminist-<br>rarna tillsatte en grupp av personliga representanter som ska göra en ny<br>värdering av det nordiska samarbetet mot bakgrund av utvecklingen i<br>Norden och omvärlden. De bör bl. a. studera hur det nordiska samarbetet<br>kan utvecklas i en situation där flera eller samtliga av de nordiska länderna<br>blivit medlemmar i EG. Statsministrarna skall sedan hålla en konferens<br>om frågan under år 1992.</p>
<p>Nordiska ministerrådet kommer att till Nordiska rådets session år 1992<br>lägga fram ett program för det nordiska samarbetet efter år 1992. Det<br>kommer att behandla dels konsekvenserna av EES-avtalet, dels ge rikt-<br>linjer för en förenklad organisation av samarbetet. Programmet kommer<br>också att utgöra ett underlag för den grupp som statsministrarna har<br>tillsatt.</p>
<p>Statsrådet af Ugglas anför</p>
<h4>Samarbetet med Central- och Östeuropa</h4>
<p>De senaste årens omvälvningar i Central- och Östeuropa har känneteck-<br>nats av att folken förkastat det kommunistiska enpartisystemet. Demokra-<br>tiska val har genomförts. Folkvalda ledare har börjat riva ned de gamla<br>strukturerna och bygga upp nya samhällen grundade på demokrati, mark-<br></p>
<p>24</p>
<p>nadsekonomi och respekt for mänskliga rättigheter. De tre baltiska stater- Prop. 1991/92: 100<br>na har lämnat en lång period av ofrihet bakom sig och återvunnit sin Bil. 4<br>suveränitet.</p>
<p>Erfarenheten av demokratiska strukturer är dock begränsad i alla de<br>central- och östeuropeiska länderna. Kunskap saknas om hur ett mark-<br>nadsekonomiskt system fungerar. Den inledda ekonomiska reformproces-<br>sen är både tidskrävande och mödosam. De yttre spåren från den kommu-<br>nistiska tiden är också förskräckande, inte minst vad gäller miljön. Pro-<br>duktionen kännetecknas av slöseri och ineffektivitet.</p>
<p>I den rådande situationen finns en risk att känslor av apati och hopplös-<br>het kan breda ut sig, något som i sin tur kan leda till politisk och social<br>instabilitet.</p>
<p>Det är av ett betydande utrikes- och säkerhetspolitiskt intresse för Sveri-<br>ge att det i vår omgivning finns länder som präglas av stabil demokrati,<br>marknadsekonomi, socialt och miljömässigt ansvar. Härav följer att stödet<br>till och samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa har en särskild<br>karaktär.</p>
<p>Därför menar jag att det är ytterst angeläget att Sverige försöker främja<br>den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i Central- och Öst-<br>europa. Vi måste sikta på att i första hand genom kunskapsöverföring<br>stödja skapandet av demokratiska institutioner och införandet av mark-<br>nadsekonomi, upprättandet av rättssystem, väl fungerande förvaltningar,<br>utbildningssystem och annat som utmärker ett demokratiskt samhällsbyg-<br>ge i vår tid. Dessutom bör stödet utformas så att det leder till att dessa<br>samhällen kan utvecklas av egen kraft. För att underlätta en sådan kun-<br>skapsöverföring avser regeringen avdela en stor del av anslaget att utnytt-<br>jas såsom en kunskapsfond. För att på ett snabbt sätt omsätta regeringens<br>intentioner på detta område kommer en särskild beredning att inrättas<br>inom regeringskansliet. Allt detta måste kompletteras med materiellt bi-<br>stånd.</p>
<p>Vi skall i samarbetet ge prioritet åt i första hand våra baltiska grannlän-<br>der och i andra hand Polen och det ryska närområdet. Där har vi, liksom<br>övriga nordiska länder, av geografiska och historiska skäl, en särskild roll<br>att spela. Vi skall därvid ta tillvara det breda folkliga engagemang som<br>finns i Sverige för kontakter med folken på andra sidan Östersjön. När det<br>gäller mer avlägsna länder kommer samarbetet i huvudsak att ske genom<br>de multilaterala kanalerna.</p>
<p>Samhandel och investeringar spelar också en central roll i förändrings-<br>processen. Det är därför viktigt att undanröja kvarvarande handelshinder<br>för att förbättra tillträdet till de västeuropeiska marknaderna. Sverige<br>arbetar aktivt for detta inom bl. a. EFTAs ram. Avvecklingen av de kvanti-<br>tativa importrestriktionerna för teko och skor är exempel på bilaterala<br>åtgärder som är till fordel for dessa länder.</p>
<p>Frihandelsarrangemang med länderna i Central- och Östeuropa bidrar<br>också till ett vidgat marknadstillträde. Med Polen, Tjeckoslovakien och<br>Ungern har EFTA framförhandlat frihandelsavtal, som förväntas kunna<br>undertecknas inom kort. Med Bulgarien och Rumänien liksom med de tre<br>baltiska staterna kunde EFTA i december 1991 underteckna samarbets- 25</p>
<p>deklarationer. I dessa deklarationer finns en klausul som förutskickar<br></p>
<p>kommande förhandlingar om frihandelsarrangemang också med dessa Prop. 1991/92:100<br>länder. Överläggningar om bilaterala frihandelsavtal med de tre baltiska Bil. 4<br>staterna kommer att upptas inom kort.</p>
<p>Investeringar i de central- och östeuropeiska länderna kan också spela<br>en central roll i reformprocessen. I syfte att främja svenska investeringar<br>har Sverige tecknat bilaterala investeringsskyddsavtal med Polen, Ungern<br>och Tjeckoslovakien. Förhandlingar pågår med Bulgarien och Rumänien<br>och förväntas inom kort också kunna inledas med de tre baltiska staterna.</p>
<p>Den förutvarande regeringen anslog en miljard kronor, fördelat på tre<br>år, för stöd till Central-och Östeuropa. Den nuvarande regeringen har<br>tidigare förklarat att biståndet till Central- och Östeuropa skall ökas. För<br>nästa budgetår föreslår jag att ett nytt treårsprogram för samarbete med<br>Central- och Östeuropa utarbetas. Programmet redovisas under ett nytt<br>littera G. Samarbete med Central- och Östeuropa. Jag föreslår att totalt en<br>miljard kronor satsas under budgetåret 1992/93. Belopp av motsvarande<br>storlek förutses även för budgetåren 1993/94 och 1994/95.</p>
<h4>Utrikesförvaltningen</h4>
<p>Som framgår av vad jag nyss sagt kommer utrikesförvaltningens resurser<br>bl. a. att tas i anspråk för att följa den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt<br>närområde, för att vidareutveckla kontakterna med Baltikum och för det<br>fortsatta arbetet i samband med ikraftträdandet av EES-avtalet samt för-<br>handlingar om svenskt EG-medlemskap. Den fortsatta utvecklingen i<br>Central- och Östeuropa fordrar ökad uppmärksamhet, liksom arbetet<br>inom ESK och FN.</p>
<p>För att möta de krav som ställs på besparingar inom den statliga förvalt-<br>ningen och för att motsvara de behov av ökade resurser som uppstått till<br>följd av utvecklingen i Central- och Östeuropa kommer, som aviserades i<br>kompletteringspropositionen (prop 1990/91:150, bil 11:2, FiU 37, rskr.<br>390) fyra lönade utlandsmyndigheter att behöva läggas ned under budget-<br>året 1992/93. Jag föreslår därför att ambassaden i Quito och ambassad-<br>kansliet i Muscat stängs. Avsikten är att honorärkonsulat skall upprättas<br>på dessa platser. Karriärkonsulaten i Las Palmas och Marseille kommer att<br>omvandlas till honorärkonsulat. Som ett ytterligare led i besparingspro-<br>grammet har Sveriges informationsverksamhet i Förenta Staterna setts<br>över. Informationskontoret för Nordamerika (SIS) kommer från den 1 juli<br>1992 att inordnas i generalkonsulatet i New York. I samband därmed<br>kommer sammanlagt sju heltidstjänster, varav fyra utsända, att dras in.<br>De myndigheter som berörs av neddragningarna är SIS och generalkonsu-<br>latet i New York, generalkonsulatet i Los Angeles samt ambassaden i<br>Washington.</p>
<p>En ärendekategori som tidigare i stor utsträckning berört generalkonsu-<br>latet i New York är kvarlåtenskapsärendena. Som nämndes i 1991 års<br>kompletteringsproposition (s. 20) står det klart att sådana ärenden i framti-<br>den bör kunna skötas utan departementets medverkan. För närvarande<br>undersöks hur berörda utlandsmyndigheters befattning med kvarlåten-<br>skapsärendena lämpligen bör avvecklas. Målsättningen är därvid att detta<br></p>
<p>26</p>
<p>skall kunna ske per den 1 mars 1992. Inga nya ärenden skulle således tas Prop. 1991/92: 100<br>emot av utrikesförvaltningen efter denna tidpunkt om inte annat beslutas Bil. 4<br>av departementet i enskilda fall. Tillsammans med de besparingar som jag<br>senare i dag kommer att redovisa avseende Svenska institutet och de<br>rationaliseringar i biståndsadministrationen som statsrådet Svensson<br>kommer att redogöra för har departementet uppfyllt de åtaganden som<br>gjorts för budgetåret 1992/93 med anledning av regeringens program för<br>omställning och minskning av den statliga administrationen.</p>
<p>Som förutskickades i 1990/91 års budgetproposition (propp.<br>1990/91:100 bil. 5, UU14, rskr. 163) har regeringen tillsatt en utredning<br>för att ta fram underlag för en vidare omprioritering och anpassning av<br>utrikesförvaltningens verksamhet. Utredningen har särskilt att beakta vad<br>som anförs i kompletteringspropositionen (s. 18 — 19) om alternativa for-<br>mer för utrikesrepresentationen. Utredningen skall också studera rationa-<br>liseringsmöjligheter vid några större och medelstora utlandsmyndigheter.<br>Vidare bör den analysera frågor rörande debitering av vissa tjänster i<br>utrikesrepresentationen. Utredningsarbetet skall vara slutfört hösten<br>1992.</p>
<p>Jag vill i detta sammanhang erinra om att alternativa former för utrikes-<br>representationen redan i dag förekommer. Genom ett ökat utnyttjande<br>och utveckling av sådana former bör dock en ytterligare minskning av<br>kostnaderna kunna ske. För en kort redogörelse av vad som hittills gjorts<br>på detta område får jag hänvisa till kompletteringspropositionen (s. 18 —<br>19).</p>
<p>Besparingsarbetet, liksom behovet av omprioritering av utrikesförvalt-<br>ningens resurser, nödvändiggör beredskap för nedläggning av ytterligare<br>tre till fyra utlandsmyndigheter under budgetåret 1993/94.</p>
<p>Under året har statskontorets tjänster utnyttjats för att bl.a. se över<br>departementets verksamhetsplanering avseende utlandsmyndigheterna.<br>Statskontoret har överlämnat en första delrapport efter att ha besökt<br>ambassaderna i Belgrad, Bonn och Dar es Salaam. Rapporten, som nyligen<br>har remissbehandlats, innehåller ett antal konkreta förslag. Samarbetet<br>med statskontoret förutsätts fortsätta. Jag har bl.a. gett statskontoret i<br>uppdrag att genomföra studier av ytterligare tre utlandsmyndigheter, näm-<br>ligen de båda delegationerna i Geneve och generalkonsulatet i Hamburg.<br>Statskontoret har därmed studerat en stor västambassad av stort bilateralt<br>intresse, en ambassad med integrerat biståndskontor där betoningen av<br>arbetet ligger på biståndsfrågor, en ambassad i Centraleuropa med omfat-<br>tande konsulära uppgifter och stor viseringsverksamhet, två delegationer<br>med multilateralt arbete av olika karaktär samt ett konsulat med stort<br>inslag av konsulär verksamhet. Avrapportering från de två senare besöken<br>skall ske successivt under våren 1992, dock senast den 1 juni 1992.</p>
<p>Utrikesdepartementet avser att i samråd med övriga berörda departe-<br>ment planera en samordnad och successiv anpassning av delegationen i<br>Bryssel. Arbetet inom EES, och kommande förhandlingar om EG-med-<br>lemskap accentuerar kravet på ett samlat svenskt uppträdande gentemot<br>EGs institutioner.</p>
<p>27</p>
<p>Med hänvisning till riksdagens beslut (1989/90: UU14, rskr. 191) vill jag Prop. 1991/92: 100<br>meddela att miljöattachéerna har forordnats vid EG-delegationen i Bryssel Bil. 4<br>och vid ambassaden i Bonn. Vidare har en översyn inletts av hur utlands-<br>myndigheterna på ett effektivare sätt kan användas i miljöarbetet. Rege-<br>ringen avser återkomma till riksdagen i denna fråga.</p>
<p>Den under år 1990 gjorda översynen av UD-makarnas situation följs nu<br>upp. I enlighet med utredningens förslag har, genom omprioritering, en<br>särskild tjänst för handläggning av medföljandefrågor tillsatts. Vidare har<br>arbetet med att få till stånd bilaterala diskussioner om arbetstillstånd för<br>UD-makar intensifierats. Andra förslag kräver emellertid ytterligare be-<br>redning.</p>
<p>En arbetsgrupp bestående av representanter för utrikesdepartementet,<br>kulturdepartementet och invandrarverket kommer under våren 1992 att se<br>över styrning och kostnadsansvar för utlänningsärendena vid utlandsmyn-<br>digheterna.</p>
<h4>Sverige-information och kulturutbyte</h4>
<p>De internationella kontakterna är betydelsefulla för det svenska samhället.<br>Detta gäller inte minst kulturlivet och forskningen som behöver ständiga<br>impulser utifrån för att inte stagnera. Det faktum att Sverige tillhör ett litet<br>språkområde och geografiskt är beläget i Europas utkant skapar emellertid<br>särskilda svårigheter. Staten kan dock med olika medel främja ett aktivt<br>svenskt deltagande i utbyte med andra länder och kulturer. Detta utbyte<br>anser jag emellertid måste ske i enlighet med de deltagandes egna priorite-<br>ringar och önskemål. Jag menar därför att de statliga insatserna i huvudsak<br>bör inskränkas till ekonomiskt stöd och, vid behov, till kontaktförmedling<br>och praktiskt bistånd.</p>
<p>Den statligt finansierade Sverige-informationen skall syfta till att sprida<br>kännedom om det svenska samhället samt väcka intresse och förståelse för<br>den svenska synen på olika samhällsfrågor. Därmed underlättas Sveriges<br>deltagande i det internationella utbytet. Det är också ett utrikespolitiskt<br>intresse att svenska synpunkter blir kända och får gehör i utlandet. Infor-<br>mationen om Sverige i utlandet kan därutöver ha betydelse för våra<br>ekonomiska förbindelser och främja såväl export som turism.</p>
<p>Avsikten med den statliga Sverige-informationen skall inte vara att<br>förmedla en tillrättalagd och glättad bild av vårt land. Sverige-bilden<br>utomlands bestäms i första hand av faktiska förhållanden. Men den inter-<br>nationella nyhetsförmedlingen uppmärksammar ofta endast enstaka hän-<br>delser och utvecklingsdrag. De statliga informationsinsatserna bör därför,<br>enligt min mening, söka komplettera bilden genom att särskilt belysa<br>utvecklingen inom sektorer av det svenska samhället som annars kanske<br>skulle hamna i skymundan — högteknologisk industri, forskning och ut-<br>veckling, miljösatsningar, arbetsmarknadspolitiska lösningar, det mångfa-<br>setterade kulturlivet m. m. En avveckling av statens engagemang i turistrå-<br>det kan komma att medföra en förändring av Svenska institutets uppgifter.<br>Jag förutsätter att frågan bereds särskilt. Därvid bör en förutsättning vara<br>att de statliga insatserna skall ge en samlad presentation av Sverige som 28</p>
<p>omfattar såväl kulturella, samhällspolitiska, ekonomiska som turistaspek-<br></p>
<p>ter. Jag avser senare presentera ett förslag, baserat på beredningsarbetet, Prop. 1991/92: 100<br>om inriktningen och omfattningen av Svenska institutets verksamhet vad Bil. 4<br>gäller turistfrämjandet. Därvid kan ytterligare resurser komma att tillfö-<br>ras.</p>
<p>Beträffande den geografiska inriktningen av de statliga insatserna avse-<br>ende kultur- och erfarenhetsutbyte motiverar den snabba omvandlingen i<br>Europa att detta område prioriteras och får utökade resurser, medan<br>insatser i övriga delar av världen huvudsakligen bör bibehållas på nuva-<br>rande nivå. De regeringsbeslut som fattats under år 1990 rörande utveck-<br>lingssamarbetet med Central- och Östeuropa medför ett ökat kultur- och<br>erfarenhetsutbyte med denna del av Europa med särskild prioritering av<br>utbytet med Baltikum, Ryssland, Polen, Ungern och Tjeckoslovakien.<br>Mot bakgrund av Sveriges ansökan under år 1991 om medlemskap i EG<br>finner jag det vidare angeläget att intensifiera informationen om det svens-<br>ka samhället i ett antal av EGs nuvarande medlemsländer. Utrikesdeparte-<br>mentet ökar samtidigt informationen om EG i Sverige.</p>
<p>Statsrådet Svensson anför</p>
<h4>Internationellt utvecklingssamarbete</h4>
<p>U-landsbiståndet har under de gångna åren uppvisat både positiva och<br>negativa resultat. De biståndspolitiska målen ligger fast. Erfarenheterna<br>och insikten om vad som är framgångsrik utvecklingspolitik och därmed<br>hur biståndsmålen bäst kan främjas har ökat. Detta börjar nu i ett interna-<br>tionellt perspektiv ge resultat i form av återupprättad tillväxt och växande<br>inkomster i många u-länder.</p>
<p>Trots detta är behovet av fortsatt utvecklingsbistånd mycket stort i ett<br>flertal länder. De ekonomiska klyftorna ökar på många håll i världen<br>liksom antalet mycket fattiga människor. Resursflödet till u-länderna har<br>också minskat under 1980-talet. Den skuldkris som drabbat ett flertal<br>u-länder har ökat behovet av internationellt bistånd. För de fattigaste<br>u-länderna är biståndet den viktigaste källan till utländskt kapital.</p>
<p>Ett av de största orosmomenten i världen är risken för att klyftan mellan<br>nord och syd, mellan de rika i-länderna och de fattiga u-länderna, vidgas<br>och fördjupas. Man kan inte räkna med att en majoritet av jordens befolk-<br>ning hur länge som helst ska acceptera att minoriteten blir allt rikare,<br>medan de egna villkoren utarmas. För allas skull måste i-länderna bidra<br>till att kraftfullt bekämpa fattigdomen i u-länderna. Den utgör ett problem<br>med omfattande konsekvenser. Misslyckas kampen mot fattigdomen kom-<br>mer vi alla, och våra barn, att få betala ett högt pris.</p>
<p>Ett annat stort orosmoment är flyktingsituationen i världen. Det finns<br>för närvarande ca 17 milj, flyktingar, de flesta av dem i redan hårt an-<br>strängda länder. Till detta kommer omkring 24 milj, internflyktingar.<br>Många av dessa människor lever under olidliga förhållanden, och deras<br>situation avspeglar samtidigt svåra olösta konflikter, som kräver interna-<br>tionella insatser för att lösas.</p>
<p>29</p>
<p>Jag avser att tydligare än hittills inrikta det svenska biståndet på åtgär- Prop. 1991/92:100<br>der, som främjar utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter. För Bil. 4<br>att betona denna inriktning av biståndet kommer under budgetåret<br>1992/93 ett symposium om mänskliga rättigheter, med deltagande från<br>samarbetsländerna och annan internationell expertis, att anordnas. En<br>betydande uppräkning föreslås av medlen för demokratinsatser.</p>
<p>En viktig utgångspunkt för det svenska biståndsarbetet är övertygelsen<br>om alla människors lika värde och varje persons unika värde. Biståndet<br>måste som mål ha de enskilda människornas förbättrade levnadsstandard<br>på alla plan. Den demokrati, som vi önskar stimulera genom våra stödin-<br>satser, ska ses som mer än en styrelseform. Den är snarare en princip, som<br>i alla sammanhang syftar till att slå vakt om den enskilda människans<br>värde, möjligheter och rättigheter oberoende av ras, kön, ålder, religion,<br>handikapp eller andra särskiljande faktorer.</p>
<p>Denna inriktning innebär att biståndets omfattning kommer att påver-<br>kas i de fall där samarbetsländer inte visar tydlig vilja till demokratisering<br>eller där påtagliga framsteg i sådan riktning uteblir. Samtidigt som ingen<br>tvekan skall råda om denna princip kommer dock hänsyn att tas till de<br>olika ekonomiska, politiska och sociala faktorer, som kan utgöra svårbe-<br>mästrade men temporära hinder för framväxten av ett trovärdigt demo-<br>kratiskt samhällsskick.</p>
<p>Som ett annat vägledande synsätt i det svenska biståndet kan subsidiari-<br>tetsprincipen ses. Enligt denna skall de mindre enheter i samhället, som<br>kan fungera självständigt utan statlig inblandning, också tillåtas göra det.<br>Det innebär att det svenska biståndet vid sidan av de statliga organen<br>också skall riktas till organisationer och institutioner utanför den offentliga<br>sektorn i mottagarländerna. Kooperationer, fackföreningsrörelser, kvin-<br>noorganisationer, hjälporganisationer och kyrkor är exempel på sådana<br>samhällsenheter som verksamt kan bidra till att främja den demokratiska<br>processen och som också genom sin nära kontakt med människornas<br>situation på den lokala nivån på ett effektivt och förtroendeskapande sätt<br>kan förmedla viktigt utvecklingsbistånd. Som en betydelsefull hjälp till<br>självhjälp skall också sådana åtgärder prioriteras som stimulerar den<br>marknadsekonomiska tillväxten.</p>
<p>I linje med dessa insatser ligger en ökning av stödet till det biståndsarbe-<br>te som utförs av olika enskilda organisationer, kyrkor och missioner. Det<br>hjälparbete som dessa organisationer utför är dokumenterat väl fungeran-<br>de och har varit en föregångare till det statliga biståndet. Dessa organisa-<br>tioner arbetar i nära kontakt med u-ländernas fattigaste människor och har<br>lång erfarenhet av levnadsvillkor liksom av religiösa och kulturella tradi-<br>tioner i olika delar av världen. Organisationerna arbetar oftast på idéell<br>basis och med stort personligt engagemang, vilket gör deras biståndsinsat-<br>ser adekvata och kostnadseffektiva. Genom sin förankring i en kristen<br>och/eller humanistisk människosyn bidrar de också till att främja respek-<br>ten för de mänskliga rättigheterna och skapa en grogrund för en demokra-<br>tisk samhällsutveckling.</p>
<p>Vid fördelningen av biståndsmedel har vikt fästs vid mottagarländernas<br>satsning på militärutgifter i förhållande till utgifterna för hälsa och utbild-<br></p>
<p>30</p>
<p>ning. Ökade satsningar på utbildning och hälsa skall ses som investeringar Prop. 1991/92: 100<br>i en bättre framtid för människorna och därmed i en mer positiv social och Bil. 4<br>ekonomisk utveckling. Militärutgifter tär på resurser men ges ändå ofta<br>större utrymme än många länders säkerhetssituation rimligen kan motive-<br>ra.</p>
<p>Barnens situation i världen måste mer än hittills ställas i fokus. Sverige<br>har aktivt engagerat sig för att FNs barnkonvention skall bli allmänt<br>ratificerad och tillämpad. Särskilda åtgärder för att ge världens 30 milj,<br>gatubarn en människovärdig framtid skall prioriteras för stöd.</p>
<p>Det kalla krigets upphörande och framväxten av förbättrade relationer<br>mellan öst och väst har stärkt FNs inflytande. Dessa förändringar har<br>också ökat FNs möjligheter till insatser på det ekonomiska och sociala<br>området. Samtidigt har FNs splittrade organisationsstruktur och bristen<br>på koordinering mellan olika FN-organ gjort det svårare för FN att spela<br>en ledande utvecklingspolitisk roll. Sverige skall verka för att effektivisera<br>FNs verksamhet. FN måste också genomgå organisatoriska förändringar<br>för att snabbare och effektivare kunna ingripa vid katastrofer, däribland<br>sådana som orsakats av krig och konflikter. FN och de multilaterala<br>utvecklingsorganisationerna är och förblir centrala delar i det svenska<br>utvecklingssamarbetet.</p>
<p>Fler och fler frågor kräver i dag ett effektivt internationellt samarbete.<br>Omsorgen om miljön förutsätter samverkan mellan alla länder. U-länder-<br>na måste få stöd för att lösa sina ofta fattigdomsrelaterade miljöproblem.<br>För att de skall förmås delta i aktioner för att avvälja hotande globala<br>miljökatastrofer behövs särskilda bidrag.</p>
<p>I enlighet med regeringsförklaringen föreslås biståndsramen till en pro-<br>cent av den beräknade bruttonationalinkomsten. De senaste åren har<br>finansiering skett av annan verksamhet än bistånd till u-länderna inom<br>1 %-ramen. Genom att samarbetet med Central- och Östeuropa finansie-<br>ras över ett särskilt anslag utanför biståndsramen och genom att avräk-<br>ningen för asylkostnader minskas innebär förslaget en kraftig ökning av<br>biståndet till u-ländema. En i huvudsak oförändrad andel mellan de stora<br>verksamhetsanslagen inom biståndet föreslås. Relativt omfattande föränd-<br>ringar föreslås dock inom anslagen.</p>
<p>I beräkningen av landramarna har stor vikt fästs vid respekt för mänskli-<br>ga rättigheter och hur strävanden till demokratisering ter sig i olika länder.<br>Behoven och effektiviteten i användningen av biståndet har också självfal-<br>let varit viktiga faktorer. Sammanlagt förslås en minskning av landramar-<br>na.</p>
<p>Inom anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA görs stora upp-<br>räkningar enligt prioriteringarna ovan av posterna för demokrati, mänskli-<br>ga rättigheter och humanitärt bistånd samt för bidrag genom enskilda<br>organisationer. Riskerna för oro och katastrofer fortsätter att vara stora<br>och katastrofmedlen har räknats upp ytterligare.</p>
<p>Inom anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram förstärks<br>profilen mot fattigdomsbekämpning, både vad gäller bidragen till interna-<br>tionella finansiella organisationer och FNs biståndsorgan. Befolkningsfrå-<br>gor, katastrof och flyktingbistånd ges de största ökningarna.</p>
<p>31</p>
<p>Anslaget C 3. Andra biståndsprogram upptar bl.a. medel för BITS, Prop. 1991/92:100</p>
<p>SARECs och SWEDECORPs verksamhet. SWEDECORP som efter orga- Bil. 4<br>nisationsbildningen är berett att utöka verksamheten föreslås få en relativt<br>kraftig uppräkning av sitt sakanslag. En betydande ökning föreslås även av<br>medlen för stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnads-<br>åtgärder.</p>
<p>SIDA och BITS har inför årets budgetarbete inkommit med fördjupade<br>anslagsframställningar. Såväl SIDA som BITS föreslås få treåriga raman-<br>slag för administrationen.</p>
<p>En fråga som har prioriterats i behandlingen av anslaget till SIDA är<br>informationen i Sverige om förhållandena i u-länderna. Den bör förbättras<br>och intensifieras för att öka förståelsen för främmande länder och kulturer,<br>för att motverka tendenser till växande rasism och för att öka engagemang-<br>et för u-landsbiståndet.</p>
<p>32</p>
<h3>A. Utrikesdepartementet m. m.</h3>
<h4>A 1. Utrikesförvaltningen</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>262</p></td><td>
<p>976</p></td><td>
<p>966</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>321</p></td><td>
<p>450</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>311</p></td><td>
<p>386</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>425</p></td><td>
<p>327</p></td><td>
<p>000(1)</p></td></tr>
</table>
<p>(1) Varav engångsanvisning för ADB- och kommunikationsinvestering<br>20 000 000 kr.</p>
<p>Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt ackrediteringar för de Stock-<br>holmsbaserade ambassadörerna redovisas i förteckning som bifogas proto-<br>kollet i detta ärende som bilaga 4.2.</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Beräknad</p></td></tr>
<tr><td>
<p>exkl. mervärde-</p></td><td>
<p>ändring 1992/93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skatt</p></td><td>
<p>Föredraganden</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Årsarbetskrafter</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>193</p></td><td>
<p>- 16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>1 176 633</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+106 294 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>— lönekostnader</p></td><td>
<p>(524 982</p></td><td>
<p>000)</p></td><td>
<p>(+ 38 574 000)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>— kanslilokaler och</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>chefsbostäder)</p></td><td>
<p>(214 400</p></td><td>
<p>000)</p></td><td>
<p>(+ 18 200 000)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personalbostäder</p></td><td>
<p>134 753</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+ 7 647 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 311 386</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+113 941 000</p></td></tr>
</table>
<p>Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till<br>1 425 327 000 kr.</p>
<p>UDs förvaltningsanslag belastades under budgetåret 1990/91 med direk-<br>ta merkostnader till följd av Mellanöstern-krisen på mer än 5 milj, kr.,<br>varav den största enskilda delposten avsåg investeringar i beredskapsut-<br>rustning. Summan inkluderar inte de kostnader som uppstått efter krisen i<br>form av nyinvesteringar vid ambassaderna i Kuwait och Bagdad för kom-<br>munikationsutrustning, inventarier, fordon och kontorsmaskiner, eller för<br>ommålning, reparationer m.m. I enlighet med riksdagens beslut (prop.<br>1990/91:100 bil. 5,' UU14, rskr. 163) har under budgetåret 2,5 milj. kr.<br>omfördelats från anslaget A 4. Honorärkonsuler till anslaget A 1. Utrikes-<br>förvaltningen för att täcka delar av dessa kostnader. Åtgärden har bl. a.<br>medfört att servicen och informationen till honorärkonsulema begränsats<br>och att antalet konsulskonferenser under året minskats.</p>
<p>I likhet med föregående år föreslås att utrikesförvaltningen ges möjlighet<br>att vid behov omdisponera 5 milj. kr. mellan anslagen A 1. Utrikesförvalt-<br>ningen, A 2. Utlandstjänstemännens representation, A 4. Honorärkonsu-<br>ler samt D 3. Övrig information om Sverige i utlandet.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>33</p>
<p>3 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<p>Utrikesförvaltningens organisation Prop. 1991/92:100</p>
<p>Som aviserades i föregående års budgetproposition (prop. 1990/91:100<br>bil. 5, UU14, rskr. 163) omvandlades de lönade konsulaten i Vancouver<br>och i Rio de Janeiro under våren 1991 till honorärkonsulat. I Rio de<br>Janeiro delar det nya honorärkonsulatet lokaler med Norges lönade konsu-<br>lat och med Finlands honorärkonsulat.</p>
<p>Nya ambassader har upprättats i Tallinn, Riga och Vilnius. Den Stock-<br>holmsbaserade ambassadören vid Den Heliga Stolen har sedan år 1989<br>försöksvis haft sin verksamhet förlagd till Rom. En utvärdering av verk-<br>samheten har gjorts och slutsatsen blir att Vatikanambassaden permanent<br>skall placeras i Rom. Ett lönat generalkonsulat har öppnats i Jerusalem.</p>
<p>Ambassaderna i Bagdad och Kinshasa kommer tills vidare att vara<br>obemannade.</p>
<p>Per den 1 januari 1992 har utrikesdepartementets handelsavdelning<br>omorganiserats. Integrationssekretariatet har gått upp i enhet 1 (Europa-<br>enheten). Enheterna 3 och 4 har slagits samman (Exportfrämjande m.m.<br>samt bilaterala handelsförbindelser med länder i Asien, Afrika och Latin-<br>amerika). Transportsektionen inom enhet 5 har lagts ned. Departementets<br>handläggning av internationella transportärenden fördelas på de berörda<br>handelsenheterna. Planerings- och rättssekretariatet har delats upp på ett<br>rättssekretariat och ett administrativt sekretariat. Vidare förutses enligt<br>vad som redovisas under anslaget El. Kommerskollegium, en viss omför-<br>delning av resurser mellan handelsavdelningen och kommerskollegium.</p>
<p>Arbete pågår även med en omorganisation av den politiska avdelningen<br>i syfte att bl.a. stärka ledningskapaciteten, öka flexibiliteten och anpassa<br>organisationen till det förändrade världspolitiska läget.</p>
<p>En särskild analysgrupp bestående av tre tjänstemän har inrättats och<br>knutits till mitt kansli. Vidare har jag utsett en tjänsteman att ha ansvar för<br>samarbetet med Central- och Östeuropa. Denne har till sitt förfogande ett<br>stabsorgan för samordning av detta samarbete (ÖSEK).</p>
<p>På viseringssidan medför den omfattande flyktinginvandringen en fort-<br>satt hög arbetsbelastning främst i form av besöksviseringar eller invand-<br>ring av anhöriga till dem som fått uppehållstillstånd. Även lättnaderna för<br>medborgarna i Sovjetunionen och de baltiska staterna att resa utomlands<br>avspeglas i en fortsatt ökning av viseringsansökningar i dessa länder. För<br>att inte låta väntetiderna för erhållande av viseringar bli oacceptabelt<br>långa föreslår jag personalförstärkningar vid ett antal utlandsmyndigheter.</p>
<p>Informationshantering och rationalisering</p>
<p>Den snabba tekniska utvecklingen har inneburit att radio-, telex-, telefax-<br>och kryptoteknik alltmer integrerats med ADB-tekniken. Följaktligen<br>måste framtida tekniklösningar för UD bygga på en helhetssyn på ADB<br>och kommunikation. Så kommer också att ske i samband med att den<br>snart 20-åriga radioutrustningen på utlandsmyndigheterna successivt byts<br>ut. Den nya utrustningen innebär att ett helt nytt kommunikationssystem<br>installeras, med större automation och effektivitet. Det nya kommunika-<br>tionssystemet kommer, förutom radioutrustning, att innehålla enheter<br></p>
<p>som kan utföra merparten av det arbete som i dag utförs av operatörer Prop. 1991/92:100<br>inklusive att välja alternativa sambandsvägar till radiokommunikation. Bil. 4</p>
<p>Allteftersom det nya systemet installeras räknar jag med att kostnaderna<br>minskar för underhåll och reparationer samt för förmedling av meddelan-<br>den. Därutöver bör en minskning av antalet operatörer kunna genomföras.</p>
<p>För att få full effekt bör övergången till ett nytt kommunikationssystem<br>ske samtidigt med en fortsatt datorisering av utlandsmyndigheterna. Den-<br>na bör ske så skyndsamt som möjligt men är, i likhet med radio- och<br>kommunikationsinvesteringen, avhängig av finansiering. Detsamma gäl-<br>ler utbytet av äldre datorutrustning hemma och vid de utlandsmyndighe-<br>ter som i dag är datoriserade.</p>
<p>Av utrikesförvaltningens 118 utlandsmyndigheter har, med några få un-<br>dantag, samtliga utrustats med minst en persondator, att användas bl. a.<br>för datoriserad redovisning. Sammanlagt har hittills ca 760 arbetsplatser<br>utomlands och 710 i Stockholm försetts med persondatorer och minidato-<br>rer.</p>
<p>Som framgått av vad jag nu sagt står departementet inför avsevärda<br>investeringar. Under den senaste åttaårsperioden har UD sammanlagt<br>satsat omkring 160 milj. kr. på ADB-investeringar. Driftskostnaderna har<br>under samma period uppgått till ca 30 milj. kr. Satsningen har helt och<br>hållet finansierats över departementets förvaltningsanslag. Eftersom detta<br>inte är möjligt i framtiden anser jag att departementet för budgetåret<br>1992/93 bör tillföras en engångsanvisning. Denna bör omvandlas till lån i<br>riksgäldskontoret så snart kravet på tillgångsredovisning i UD tillgodo-<br>setts. Målsättningen är att under perioden 1993/94 — 96/97 finansiera<br>ADB- och kommunikationsinvesteringar genom lån i riksgäldskontoret.</p>
<p>Lokalförsöijning</p>
<p>Lokalförsöijningen på det statliga området omfattar i huvudsak utrikes-<br>och biståndsförvaltningarna. Investeringar m. m. redovisas fr. o. m budget-<br>året 1988/89 i form av en treårsplan. Medel för investeringar beräknas<br>under avsnittet Investeringar m.m. under sjunde huvudtiteln (finansde-<br>partementet).</p>
<p>Byggnadsstyrelsen är lokalhållare för utrikesförvaltningen. Lokalbestån-<br>det uppgår till ca 310 000 m<sup>2</sup> bostads- och lokalarea.</p>
<p>Utrikesförvaltningen disponerar innevarande budgetår ca 350 milj. kr.<br>för lokalkostnader i utlandet, varav ca 135 milj. kr. utgör kostnader för<br>personalbostäder. Lokalkostnaderna i Sverige redovisas under trettonde<br>huvudtiteln (civildepartementet).</p>
<p>Som tidigare meddelats riksdagen (prop. 1990/91:100, s. 27) ingår kost-<br>naden för kanslier och chefsbostäder fr. o. m. budgetåret 1991 /92 i utrikes-<br>departementets förvaltningsanslag.</p>
<p>Under föregående respektive innevarande budgetår har inköp gjorts av<br>chefsbostäder i Lusaka och Singapore samt personalbostäder i Washing-<br>ton, Canberra, Wellington och Lusaka. En tomt har köpts i Seoul i syfte att<br>bebyggas med en chefsbostad. I Kapstaden har en bostadsrätt upphand-<br>lats.</p>
<p>35</p>
<p>För kommande treårsperiod har medel avsatts för inköp av och nybygg- Prop. 1991/92: 100<br>nad av kansli i Washington samt for byggnation av kansli och chefsbostad i Bil. 4<br>Tallinn i den byggnad som nyligen förhyrts av Estland på minst 60 år. En<br>chefsbostad behöver snarast införskaffas i Riga.</p>
<p>En utredning om nybyggnad av ett samnordiskt kansliprojekt pågår i<br>New York. Ett kanslibygge i Dar es Salaam bereds. I Bryssel har Sverige<br>köpt en centralt belägen kontorsfastighet som skall byggas om för att<br>rymma kansli för EG-delegation och ambassad. I Moskva utreds förutsätt-<br>ningarna att bygga ett ytterligare bostadshus inom en utökad anläggning. I<br>Prag pågår förhandlingar att köpa ambassadfastigheten som för närvaran-<br>de hyrs med långtidskontrakt.</p>
<p>En arbetsgrupp som haft i uppdrag att utreda den framtida svenska<br>diplomatiska och konsulära representationen i det enade Tyskland har år<br>1991 avgett sin rapport. I denna konstateras bl.a. att införskaffande av<br>lämpliga fastigheter för en framtida svensk ambassad respektive chefsbo-<br>stad måste ges synnerligen hög prioritet under de närmaste åren.</p>
<p>För andra mindre objekt finns vissa medel disponibla under avsnittet<br>Investeringar m. m. under sjunde huvudtiteln (finansdepartementet).</p>
<p>De redovisade projekten representerar en fortsatt ambition att genom<br>ökat statligt ägande finna mer rationella och på längre sikt mer stabila och<br>mindre kostnadskrävande former för utrikesrepresentationens lokalför-<br>sörjning utomlands.</p>
<p>Statlig kreditgaranti</p>
<p>I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1984/85:100 bil.5, UU8, rskr. 168)<br>har för utrikesförvaltningen beviljats en engagemangsram om 50 milj. kr.<br>Kreditgarantin avser lån till utrikesförvaltningens personal i samband med<br>omstationering.</p>
<p>Till och med budgetåret 1990/91 har ca 11,7 milj. kr. tagits i anspråk av<br>engagemangsramen. Under året har inga förluster uppkommit.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår<br>riksdagen att</p>
<p>1. godkänna möjligheterna till omdisponering av medel mellan<br>anslagen Al. Utrikesförvaltningen, A 2. Utlandstjänstemännens<br>representation, A 4. Honorärkonsuler och D 3. Övrig information<br>om Sverige i utlandet,</p>
<p>2. till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-<br>slagsanslag på 1 425 327 000 kr.</p>
<p>36</p>
<h4>A 2. Utlandstjänstemännens representation</h4>
<p>Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>18 444 547</p></td><td>
<p>Reservation 2 643 932</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>19 778 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>20 690 000</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anslaget påverkas inte av förändringarna i det statliga mervärdeskattesys-<br>temet.</p>
<p>Från anslaget betalas kostnaderna för den kontaktskapande verksamhet,<br>som bedrivs av utomlands stationerade tjänstemän i utrikesförvaltningen<br>och av tjänstemän i utrikesdepartementet som, utan att omstationeras, tas<br>i anspråk för tjänstgöring utomlands.</p>
<p>Jag beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1992/93 till 20 690 000 kr.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret<br>1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 20 690 000 kr.</p>
<h4>A 3. Kursdifferenser</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>4 110 590</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
</table>
<p>I samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning uppkommer<br>kursförluster och kursvinster som redovisas under detta anslag. Anslaget<br>bör föras upp med ett formellt belopp på 1 000 kr.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Kursdifferenser för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslags-<br>anslag på 1 000 kr.</p>
<h4>A 4. Honorärkonsuler</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>996</p></td><td>
<p>283</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>806</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>586</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>170</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget används för s. k. kontorskostnadsbidrag till vissa honorärkonsu-<br>ler samt för anskaffning av utrustning som enligt författningar och praxis<br>skall finnas på svenska honorärkonsulat. Från anslaget betalas även tjäns-<br>teutgifter som honorärkonsulema har i fullgörandet av sina uppgifter samt<br>kostnader för konsulskonferenser.</p>
<p>Anslaget bör räknas upp med 584 000 kr.</p>
<p>37</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Honorärkonsuler för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-<br>slagsanslag på 14 170 000 kr.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<h4>A 5. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom<br>internationell organisation</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>65</p></td><td>
<p>005</p></td><td>
<p>741</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>448</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>389</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>58</p></td><td>
<p>451</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget används för att betala kostnader för förhandlingar med andra<br>stater och svenskt deltagande i internationella konferenser och möten.<br>Anslaget administreras och disponeras av utrikesdepartementet för hela<br>regeringskansliets räkning.</p>
<p>Jag har beräknat en ökning av anslaget med 8 062 000 kr.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom interna-<br>tionell organisation för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag<br>på 58 451 000 kr.</p>
<h4>A 6. Nordiskt samarbete</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>463</p></td><td>
<p>089</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>792</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>783</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>783</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget betalas kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom<br>ramen för Nordiska ministerrådet (samarbetsministrama) och Nordiska<br>ministerrådets ställföreträdarkommitté m. fl. samarbetsorgan samt för del-<br>tagande i vissa andra former av nordiskt samarbete, däribland det svensk-<br>norska samarbetet.</p>
<p>Jag föreslår att anslaget blir oförändrat under nästa budgetår.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Nordiskt samarbete för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-<br>slagsanslag på 1 783 000 kr.</p>
<p>38</p>
<h4>A 7. Utredningar m. m.</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>337</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>955</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>773</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>252</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>1) Exkl. mervärdeskatt</p>
<p>Reservation 2 055 898(1)</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Medel anvisas över anslaget for en ny beredning för samarbetet med<br>länderna i Central- och Östeuropa.</p>
<p>Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamhe-<br>ten bör anslaget uppgå till 13 252 000 kr. under nästa budgetår.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Utredningar m. m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reser-<br>vationsanslag på 13 252 000 kr.</p>
<h4>A 8. Officiella besök m. m.</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>159</p></td><td>
<p>067</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>388</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>975</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>693</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget utnyttjas för kostnader i samband med besök i Sverige av stats-<br>chefer, regeringsmedlemmar och andra personer, som bör visas uppmärk-<br>samhet och gästfrihet från officiellt svenskt håll. Anslaget används även i<br>samband med motsvarande svenska officiella besök i utlandet och i sam-<br>band med representation med svenskt deltagande i vissa förhandlingar<br>utomlands. Jag föreslår att anslaget ökas med 718 000 kr.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Officiella besök m. m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>förslagsanslag på 9 693 000 kr.</p>
<h4>A 9. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet<br>m. m.</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>106</p></td><td>
<p>149</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>740</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>735</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>635</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget används huvudsakligen för periodiskt understöd till vissa i utlan-<br>det, främst i Sydamerika, bosatta svenska medborgare. Därutöver betalas<br>från anslaget eftergifter och jämkning av fordringar för utgivet tillfälligt</p>
<p>39</p>
<p>ekonomiskt bistånd åt nödställda samt för bistånd i brottmål och kostna- Prop. 1991/92: 100<br>der vid dödsfall. Bil. 4</p>
<p>1 anslaget finns en medelsram på 50 000 kr. för särskilda informations-<br>insatser riktade till utlandsresenärer, främst ungdomar, för att belastning-<br>en på utrikesförvaltningens konsulära resurser inte skall öka.</p>
<p>Från anslaget betalas också kostnader för expertgruppen för identifi-<br>ering av katastroffall utomlands samt kostnader i sjöfartsfrågor.</p>
<p>Anslaget minskas med 100 000 kr. som en del av besparingen i de<br>statliga utgifterna.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet</p>
<p>m. m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på</p>
<p>3 635 000 kr.</p>
<p>40</p>
<h3>B. Bidrag till vissa internationella organisationer</h3>
<h4>B 1. Förenta nationerna</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>768</p></td><td>
<p>173</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>122</p></td><td>
<p>608</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>242</p></td><td>
<p>232</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget påverkas inte av förändringarna i det statliga mervärdeskattesys-<br>temet.</p>
<p>Förenta nationernas reguljära budget för tvåårsperioden 1990 — 91 upp-<br>gick, efter revidering, till ca 2 134 072 100 dollar. Sveriges bidrag uppgick<br>till 62,5 milj. kr. kalenderåret 1991 — budgetåret 1990/91. Generalsekrete-<br>raren har för tvåårsperioden 1992 — 93 lagt fram ett budgetförslag på<br>sammanlagt 2 362 977 700 dollar. Med utgångspunkt från föreliggande<br>förslag och med en svensk bidragsandel om 1,21 % kan det svenska bidra-<br>get för kalenderåret 1992 — budgetåret 1991/92 — uppgå till 88,6 milj, kr.,<br>med reservation för framtida revideringar. För kalenderåret 1993 — bud-<br>getåret 1992/93 — kan det svenska bidraget beräknas uppgå till samma<br>belopp, dvs. 88,6 milj. kr.</p>
<p>Kostnaderna för den vaktstyrka (UNDOF) på Golanhöjdema mellan<br>Israel och Syrien, som FNs säkerhetsråd beslutade upprätta år 1974, har<br>för kalenderåret 1992 preliminärt beräknats till 43 milj, dollar. Under<br>förutsättning att styrkans mandat fortsätter att förlängas och Sveriges<br>bidragsandel på 1,21 % förblir oförändrad kan Sveriges bidrag för budget-<br>året 1992/93 beräknas till ca 3 milj. kr.</p>
<p>År 1978 beslutade säkerhetsrådet att sända en fredsstyrka till södra<br>Libanon (Unifil). Kostnaden för denna under kalenderåret 1992 uppskat-<br>tas till 159 milj, dollar. Under samma förutsättningar som nämnts tidigare<br>kan det svenska obligatoriska bidraget för budgetåret 1992/93 beräknas till<br>12 milj. kr.</p>
<p>Säkerhetsrådet beslutade år 1989 att upprätta en observatörsstyrka för<br>Centralamerika (Onuca), vars budget för år 1992 beräknas till 29 milj,<br>dollar. Under förutsättning av förlängt mandat och oförändrad svensk<br>bidragsandel kan en kostnad på ca 2 milj. kr. under budgetåret 1992/93<br>förutses.</p>
<p>Till skillnad från andra fredsbevarande FN-operationer finansieras<br>FN-styrkan på Cypern (Unficyp) inte genom uttaxering av obligatoriska<br>bidrag från medlemsstaterna utan genom frivilliga bidrag. Dessa har emel-<br>lertid visat sig otillräckliga, och truppbidragarländema har därför fått bära<br>en oproportionerligt stor andel av kostnaden för Unficyp. Försök att ändra<br>finansieringsformen har hittills stupat på motstånd från vissa av säkerhets-<br>rådets ständiga medlemmar. För budgetåret 1992/93 förutses ett oföränd-<br>rat svenskt frivilligt bidrag på 0,45 milj, dollar, motsvarande ca 3 milj. kr.<br>Bidraget avräknas mot Sveriges utestående krav på FN för kostnader<br>avseende den svenska kontingentens medverkan i Unficyp.</p>
<p>Under år 1991 inleddes tre nya fredsbevarande FN-operationer.</p>
<p>— I april, efter kriget vid Persiska viken, beslöt säkerhetsrådet att<br>upprätta en militär observatörsstyrka på gränsen mellan Irak och Kuwait<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>41</p>
<p>(Unikom). Kostnaden för Unikom under kalenderåret 1992 beräknas till Prop. 1991/92: 100<br>ca 80 milj, dollar. Under förutsättning av förlängt mandat och oförändrad Bil. 4<br>svensk bidragsandel kan en kostnad på 6 milj. kr. förutses budgetåret<br>1992/93.</p>
<p>— I maj upprättades, likaledes genom beslut av säkerhetsrådet, en<br>blandad militär-civil styrka i Angola (Unavem II) med uppgift att bl.a.<br>övervaka efterlevnaden av överenskommelsen om vapenvila i inbördeskri-<br>get mellan regeringsarmén och Unita-gerillan. Enligt planerna skall denna<br>FN-operation avslutas i samband med att allmänna val hålls i Angola i<br>slutet av år 1992. Kostnaden för Unavem II under perioden 1 januari —<br>31 oktober 1992 beräknas till 63 milj, dollar. För budgetåret 1992/93 för-<br>utses ett svenskt bidrag på ca 2 milj. kr.</p>
<p>— I maj upprättades också en huvudsakligen civil observatörsstyrka i El<br>Salvador (Onusal), vars uppgift till en böijan är att övervaka efterlevnaden<br>av det avtal om mänskliga rättigheter, som ingåtts mellan landets regering<br>och FMLN-gerillan. Ytterligare uppgifter kan tillkomma senare; den totala<br>kostnaden för kalenderåret 1992 kan därmed komma att bli 40 milj,<br>dollar. Sveriges obligatoriska bidrag till Onusal for budgetåret 1992/93<br>kan, under förutsättning av förlängt mandat och oförändrad svensk bi-<br>dragsandel, beräknas till ca 3 milj. kr.</p>
<p>Inom FN pågår planläggning for en stor fredsbevarande operation i<br>Kambodja, som har arbetsnamnet UNTAC (United Nations Transitional<br>Authority in Cambodia). Dess huvudsyfte är att förbereda och genomföra<br>fria och rättvisa val i Kambodja. UNTAC kommer att bestå av såväl<br>militär som civil personal. Storlek och kostnader for UNTAC kan ännu<br>inte anges. En preliminär uppskattning tyder på att ett belopp på ca<br>50 milj. kr. bör reserveras for Sveriges obligatoriska bidrag under budget-<br>året 1992/93.</p>
<p>De senaste årens gynnsamma politiska utveckling i världen har öppnat<br>möjligheter for FN att på ett konkret sätt medverka till biläggandet av ett<br>antal långvariga regionala konflikter. De starkt ökande anspråken på FNs<br>fredsskapande och fredsbevarande insatser har föranlett Sverige att hålla<br>en budgetär beredskap avseende obligatoriska bidrag till finansieringen av<br>nya sådana operationer. Det föreslås att, liksom under föregående budget-<br>år, ett belopp på 12 milj. kr. avsätts för detta ändamål. Från detta belopp<br>finansieras även undantagsvis kostnaderna för fortsatt svenskt deltagande<br>med militära observatörer i Unavem II under perioden 1 juli — 31 oktober<br>1992 (ca 2,5 milj, kr.)</p>
<p>För budgetåret 1992/93 utgör 60 milj. kr. av anslaget stöd till u-ländema<br>for att bidraga till att möjliggöra åtaganden från deras sida till följd av FNs<br>konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992.</p>
<p>Från och med budgetåret 1984/85 har inom anslaget avsatts en medels-<br>ram att användas for värdefulla insatser till stöd for det allmänna FN-arbe-<br>te, som bedrivs av enskilda organisationer, läroanstalter m. fl. Dessa insat-<br>ser kan gälla områden som det internationella miljösamarbetet, mänskliga<br>rättighetsfrågor i ett FN-perspektiv, nationella förberedelser och bidrag till<br>genomförande av seminarier, utredningar m. m.</p>
<p>42</p>
<p>Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslås att en medelsram om Prop. 1991/92: 100</p>
<p>632 000 kr. avsätts för nämnda verksamhet. I denna ram ingår 87 000 kr. Bil. 4<br>för täckande av resekostnader för stipendiater från Sverige som utses av<br>Förenta nationerna i Geneve och New York.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Förenta nationerna för budgetåret 1992/93 anvisa ett för-<br>slagsanslag på 242 232 000 kr.</p>
<h4>B 2. Nordiska ministerrådet</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>257 332 416</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>250 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>250 000 000</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget påverkas inte av förändringarna i det statliga mervärdeskattesys-<br>temet.</p>
<p>Från anslaget betalas kostnader för Sveriges andel till Nordiska minis-<br>terrådets budget inklusive bidraget till Nordiska hälsovårdshögskolan.</p>
<p>Nordiska ministerrådets budgetår sammanfaller med kalenderåret.</p>
<p>Efter behandling i Nordiska rådets organ fastställde Nordiska minister-<br>rådet i november 1991 Nordiska ministerrådets budget för år 1992. Budge-<br>ten uppgår till totalt 701 483 000 danska kronor. Härutöver tillkommer<br>anslaget till Nordiska hälsovårdshögskolan, som uppgår till 37 603 000 kr.<br>Sveriges andel av Nordiska ministerrådets budget för verksamhetsåret<br>1992 beräknas till 37,7% enligt den fördelningsnyckel som tillämpas. Den<br>svenska andelen av 1992 års budget uppgår till ca 248 000 000 kr. Till<br>detta kommer det svenska bidraget till Nordiska hälsovårdshögskolan,<br>som uppgår till ca 14 500 000 kr.</p>
<p>Nordiska ministerrådets budget för år 1993 kommer att fastställas först i<br>november 1992.</p>
<p>Bland annat mot bakgrund av den beräknade anslagsbelastningen för<br>verksamhetsåret 1992 föreslår jag ett oförändrat anslag nästa budgetår.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>förslagsanslag på 250 000 000 kr.</p>
<h4>B 3. Europarådet</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>178</p></td><td>
<p>727</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>045</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>240</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget påverkas inte av förändringarna i det statliga mervärdeskattesys-<br>temet.</p>
<p>43</p>
<p>Det svenska bidraget till Europarådets ordinarie budget kan beräknas Prop. 1991/92:100<br>till ca 21,5 milj. kr. för budgetåret 1992/93. Sveriges andel av den ordina- Bil. 4<br>rie budgeten är 2,88 %.</p>
<p>Förutom bidrag till Europarådets ordinarie budget tillkommer kostna-<br>der på ca 6,7 milj. kr. för pensionsbudgeten, amortering av byggnadslån,<br>obligatoriska och frivilliga bidrag till europeiska ungdomsfonden, det eu-<br>ropeiska farmakopésamarbetet (i bidraget till detta samarbete ingår ett<br>obligatoriskt engångsbelopp på ca 1,5 milj. kr. för nya lokaler), administra-<br>tiva kostnader för Sveriges deltagande i särskilda avtal inom hälsovårds-<br>kommitténs ansvarsområde, årligen löpande kostnader för deltagande i<br>fonden för social utveckling, deltagande i kommissionen för demokrati<br>genom lag samt för bidrag till den s. k. Pompidougruppen för narkotikabe-<br>kämpning.</p>
<p>Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 28 240 000 kr.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Europarådet för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsan-<br>slag på 28 240 000 kr.</p>
<h4>B 4. Organisationen för ekonomiskt samarbete och<br>utveckling (OECD)</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>206</p></td><td>
<p>801</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget påverkas inte av förändringarna i det statliga mervärdeskattesys-<br>temet.</p>
<p>Bland väsentliga nytillkomna uppgifter på handelsområdet för Organi-<br>sationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) kan nämnas<br>det kraftigt utökade och komplexa samarbetet med Central- och Östeuro-<br>pa, de senaste årens dialog med de s. k. dynamiska asiatiska ekonomierna<br>(DAE) och ett intensifierat arbete med olika miljöfrågor, bl. a. handel och<br>miljö. Denna gradvisa utvidgning av OECDs verksamhet får givetvis<br>konsekvenser för organisationens arbete samt budget, som till största<br>delen bygger på medlemsländernas bidrag.</p>
<p>Huvuddelen av OECDs budget avser kostnaderna för sekretariatet och<br>verksamheten i dess olika kommittéer, såsom kommittén för ekonomisk<br>politik, handelskommittén, miljökommittén, industrikommittén och<br>jordbrukskommittén. Till detta kommer kostnader för det av OECD upp-<br>rättade centret för östfrågor (Centre for Co-operation with European Eco-<br>nomies in Transition, CCEET) samt för det särskilda programmet ”Part-<br>ners in Transition” (PIT) som antagits för vissa länder i Östeuropa. Dess-<br>utom tillkommer kostnader för regelbundna möten med de s.k. DAEs.<br>Samtliga medlemsländer bidrar till finansieringen av denna del efter en<br>skala framräknad på basis av bl. a. BNP under föregående treårsperiod.</p>
<p>44</p>
<p>OECDs budgetår löper per kalenderår, och för år 1991 var den svenska Prop. 1991/92: 100<br>andelen 1,43%. Bil. 4</p>
<p>Resterande del av OECD-budgeten gäller frivilligt samarbete inom till<br>OECD anslutna samarbetsorgan såsom det internationella energiorganet<br>(IEA), OECDs utvecklingsinstitut (Development Centre), atomenergiorga-<br>net (NEA) samt dess programbibliotek och centrum för sammanställning<br>av neutrondata; centret för utbildningsforskning (CERI), europeiska trans-<br>portministerkonferensen (ECMT) samt vissa program, såsom det speciella<br>programmet för kemikaliekontroll, stålprogrammet, programmet för loka-<br>la sysselsättningsinitiativ, vägforskningsprogrammet samt den år 1991<br>inrättade Financial Action Task Force on Money Laundering (FATF).<br>Beroende bl. a. på antalet deltagande länder, varierade Sveriges andel av<br>bidragen till dessa organ under år 1991 mellan 1,42% och 3,15%.</p>
<p>Sveriges totala bidrag under budgetåret 1991/92 har beräknats till</p>
<p>17,3 milj. kr. Då budgeten för OECDs verksamhetsår 1993 fastställs först i<br>december 1992, är beräkningsgrunden oviss vad gäller bidragets storlek för<br>budgetåret 1992/93. Med ledning av tillgängligt underlag torde anslaget<br>beräknas till 20 milj. kr.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling<br>(OECD) för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på<br>20 000 000 kr.</p>
<h4>B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>33</p></td><td>
<p>660</p></td><td>
<p>129</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget påverkas inte av förändringarna i det statliga mervärdeskattesys-<br>temet.</p>
<p>Sveriges bidrag till EFTAs budget under innevarande år har enligt<br>EFTAs huvudbudget och tilläggsbudget fastställts till 11 957 864 schwei-<br>ziska francs (ca 50 milj. kr.). Detta motsvarar en svensk andel på 25,09%<br>för perioden juli-augusti 1991 (innan Liechtenstein blev medlem i EFTA<br>den 1 september 1991) respektive 24,94% för perioden september<br>1991-juni 1992. Ett EES-avtal kommer att medföra att ytterligare en<br>tilläggsbudget kommer att presenteras. Den totala omslutningen för EFTA<br>budgetåret 1991/92 beräknas därför bli strax under 60 miljoner schweizi-<br>ska francs, vilket innebär en svensk andel på ca 60 milj. kr.</p>
<p>EFTA-sekretariatet lägger fram sitt budgetförslag för budgetåret<br>1992/93 i april 1992. Enligt sekretariatets preliminära beräkningar kom-<br>mer kostnaderna för nästa budgetår att uppgå till ca 113 miljoner schwei-<br>ziska francs. Fastställandet av budgeten sker i juni 1992. Beräkningsunder-<br>laget baseras på de ekonomiska konsekvenser som det avtal som framför-<br></p>
<p>45</p>
<p>handlats mellan EFTA-ländema och EG om ett europeiskt ekonomiskt Prop. 1991/92: 100<br>samarbetsområde (EES) medför samt att avtalet träder i kraft den 1 janua- Bil. 4<br>ri 1993. Med anledning av detta finner jag att anslaget för budgetåret<br>1992/93 bör räknas upp med 50 milj. kr. till 110 milj. kr.</p>
<p>Inför kommande implementering av EES-avtalet är det nödvändigt att<br>ytterligare förstärka EFTA-organisationen. Utökade understödsfunktioner<br>behövs för de gemensamma EES-institutionema. EFTA-sekretariatet be-<br>höver därför nya resurser främst inom de områden där EFTA tidigare<br>saknat kompetens, som t.ex. personers rörlighet, tjänstesektorn, flanke-<br>rande områden, m. m. Inom EES-ramen tillkommer även kostnaderna för<br>EFTAs gemensamma och fristående övervakningsorgan, vars tyngsta ar-<br>betsområde kommer att vara konkurrensområdet men som även kommer<br>att avse statsstöd, offentlig upphandling och allmän övervakning av till-<br>lämpningen av EES-avtalet.</p>
<p>Förutom de utökade arbetsuppgifter som EES-avtalet medför, förutses<br>även EFTA-tredjelandssamarbetet öka i omfattning. EFTA har i december<br>1991 undertecknat ett frihandelsavtal med Turkiet. Med Polen, Ungern<br>och Tjeckoslovakien väntas frihandelsavtal undertecknas kring årsskiftet<br>och med Israel pågår förhandlingar om frihandelsavtal. Samarbetsdeklara-<br>tioner med Bulgarien och Rumänien har i december 1991 undertecknats,<br>vilka på sikt kan leda till frihandelsavtal. Deklarationer om samarbete har<br>likaså undertecknats med de baltiska staterna, med vilka utökat samarbete<br>förutses på olika områden. Sonderande samtal med GCC förestår om<br>inledande av frihandelsförhandlingar.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för bud-</p>
<p>getåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 110 000 000 kr.</p>
<h4>B 6. Organisationer for internationell handel och<br>råvarusamarbete m. m.</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>140</p></td><td>
<p>105</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>253</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>278</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget påverkas inte av förändringarna i det statliga mervärdeskattesys-<br>temet.</p>
<p>Från anslaget erläggs bidrag för Sveriges deltagande i vissa internationel-<br>la organ. För budgetåret 1992/93 torde medel beräknas enligt följande.</p>
<p>46</p>
<p>1991/92</p>
<p>Beräknad ändring</p>
<p>1992/93</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1. GATT-organisationen</p></td><td>
<p>7 000 000</p></td><td>
<p>of</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2. Internationella rådet för<br>samarbete på tullområdet</p></td><td>
<p>635 000</p></td><td>
<p>+ 5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3. Internationella tulltariffbyrån</p></td><td>
<p>220 000</p></td><td>
<p>+20 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4. Internationella kaffeorganisa-<br>tionen (ICO) (prop. 1982/83:142)</p></td><td>
<p>460 000</p></td><td>
<p>of</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5. Internationella kakaoorganisa-<br>tionen (ICCO) (prop. 1986/87:41)</p></td><td>
<p>86 000</p></td><td>
<p>of</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6. Internationella juteorganisa-<br>tionen (IJO) (prop. 1990/91:13)</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>of</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7. Internationella organisationen<br>för tropiskt timmer (ITTO)<br>(prop. 1983/84:121)</p></td><td>
<p>128 000</p></td><td>
<p>of</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8. Internationella naturgummi-<br>organisationen (INRO) (prop.<br>1988/89:19)</p></td><td>
<p>30 000</p></td><td>
<p>of</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9. Internationella rådgivande<br>bomulIskommittén (ICAC) (prop.<br>1951:47)</p></td><td>
<p>77 000</p></td><td>
<p>of</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10. Internationella gummistudie-<br>gruppen (IRSG) (prop. 1966:1<br>bil.12 s.168)</p></td><td>
<p>115 000</p></td><td>
<p>of</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11. Internationella bly- och<br>zinkstudiegruppen (ILZSG)<br>(prop. 1960:1 bil.12 s.284)</p></td><td>
<p>135 000</p></td><td>
<p>of</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12. Internationella nickelstudie-<br>gruppen (INSG) (prop. 1985/86:100<br>bil.5 s.31)</p></td><td>
<p>130 000</p></td><td>
<p>of</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13. Internationella kopparstudie-<br>gruppen (ICSG) (prop. 1986/87:100<br>bil.5 s.34)</p></td><td>
<p>80 000</p></td><td>
<p>of</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14. Internationella tennstudie-<br>gruppen (ITSG) (prop. 1986/87:100<br>bil.5 s.34)</p></td><td>
<p>70 000</p></td><td>
<p>of</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15. Internationella byrån i Paris<br>för utställningar (prop. 1947:1<br>bil.12 s.156)</p></td><td>
<p>57 000</p></td><td>
<p>of</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16. Övrigt</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>of</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>9 253 000</p></td><td>
<p>+25 000</p></td></tr>
</table>
<p>GATT (Allmänna tull- och handelsavtalet) är ett regelverk för den inter-<br>nationella handeln. GATT är också ett förhandlingsforum. Den åttonde<br>internationella tull- och handelsförhandlingen den s.k. Uruguay-rundan,<br>som pågått sedan år 1986, beräknas kunna slutföras under första halvåret<br>1992.</p>
<p>47</p>
<p>Ordinarie arbete under GATT omfattar tillämpning och uttolkning av Prop. 1991/92: 100<br>regelverket t. ex. antidumpning, tullvärde, skyddsåtgärder, subventioner Bil. 4<br>och tvistlösning. Sedan år 1989 bedrivs även en granskning av enskilda<br>länders handelspolitik, den s. k. Trade Policy Review Mechanism</p>
<p>(TPRM).</p>
<p>Tunga poster i GATTs budget är, förutom sekretariatskostnader och<br>Uruguay-rundan, bidraget till International Trade Centre UNCTAD/<br>GATT (ITC) samt TPRM. När Uruguay-rundan är klar och man etablerat<br>stabila former för verksamheten kommer detta sannolikt att medföra ett<br>behov av permanent förstärkning av organisationen. Bidragen till GATT<br>bygger på medlemsländernas andel av världshandeln under de senaste tre<br>åren. För år 1992 beräknas Sveriges andel till 1,83%.</p>
<p>De internationella prisstabiliserande avtalen på råvaruområdet har,<br>utom för naturgummi, fungerat mindre väl och de ekonomiska klausuler-<br>na i såväl kalfe- som kakaoavtalet har försatts ur kraft. Intresset har i<br>stället riktats mot utvecklingsavtal och studiegrupper utan prisstabilise-<br>rande funktioner. Dessa former för multilateralt samarbete har, icke desto<br>mindre, en betydelse för de råvaruberoende utvecklingsländerna.</p>
<p>Våren 1991 ratificerade Sverige 1989 års internationella avtal om jute<br>och juteprodukter. Liksom avtalet för tropiskt timmer är detta ett utveck-<br>lingsavtal. Genom organisationens arbete fyller det tropiska timmeravtalet<br>ytterligare en funktion, nämligen i kampen mot förstörelsen av de tropiska<br>regnskogarna.</p>
<p>I budgetpropositionen för budgetåret 1987/88 (prop. 1986/87:100) an-<br>mäldes preliminärt att studiegrupper skulle kunna komma att upprättas<br>för tenn resp, koppar. Förhandlingarna om mandaten för dessa studie-<br>grupper fullföljdes under budgetåret 1988/89. Ännu har inte tillräckligt<br>många länder anslutit sig för att studiegrupperna skall kunna träda i kraft.<br>Förhoppningsvis kan så ske under år 1992. Svenskt deltagande övervägs i<br>båda studiegrupperna.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen före-<br>slår riksdagen</p>
<p>att till Organisationer för internationell handel och råvarusamar-<br>bete m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på<br>9 278 000 kr.</p>
<h4>B 7. Internationell råvarulagring</h4>
<p>1990/91 Utgift 0</p>
<p>1991/92 Anslag 2 000 000</p>
<p>1992/93 Förslag 2 000 000</p>
<p>Anslaget påverkas inte av förändringarna i det statliga mervärdeskattesys-<br>temtet.</p>
<p>Kostnader avseende råvarulagring under 1987 års internationella natur-<br>gummiavtal belastar anslaget. 48</p>
<p>Det första naturgummiavtalet, 1979 års internationella naturgummiav- Prop. 1991/92: 100<br>tal, skulle ha löpt ut år 1985, men förlängdes med två år till oktober 1987. Bil. 4</p>
<p>Ett nytt avtal, 1987 års internationella naturgummiavtal (prop.<br>1988/89:19, NU4, rskr. 72), framförhandlades inom UNCTADs ram vå-<br>ren 1987 och trädde definitivt i kraft den 3 april 1989. Sammanlagt har<br>Sverige bidragit med ca 9 milj. kr. till buffertlagerkontot enligt 1979 års<br>och 1987 års avtal, varav 420 000 kr. som initialbidrag till det sistnämnda.<br>På grund av prisutvecklingen för naturgummi kunde buffertlagret under<br>en följd av år dras ner och den övervägande delen av medlemsländernas<br>bidrag återbetalas. För Sverige har detta hittills inneburit omkring<br>8 milj. kr. i återbetalade medel under de två avtalen.</p>
<p>Våren 1990 uppmanades medlemsländerna på nytt att bidra med medel<br>för stödköp i enlighet med avtalets bestämmelser. Sveriges andel uppgick<br>till 737 750 kr. vilket belastade anslaget för budgetåret 1989/90. Om pris-<br>utvecklingen ger anledning härtill kan ytterligare bidragsinbetalningar till<br>avtalets buffertlager komma att aktualiseras. Sveriges bidragsandel för<br>budgetåret 1992/93 kan beräknas uppgå till 2 milj. kr.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Internationell råvarulagring för budgetåret 1992/93 anvisa</p>
<p>ett förslagsanslag på 2 000 000 kr.</p>
<h4>B 8. Övriga internationella organisationer m. m.</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>665</p></td><td>
<p>891</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>795</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>638</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget påverkas inte av förändringarna i det statliga mervärdeskattesys-<br>temet.</p>
<p>Under detta anslag beräknas bidrag till verksamheter och organisationer<br>av delvis helt olika karaktär.</p>
<p>Bidrag lämnas till organisationer och institutioner som i sin ordinarie<br>verksamhet eller genom olika specialaktiviteter verkar för att främja de<br>mänskliga rättigheterna, såsom det internationella institutet för mänskliga<br>rättigheter i Strasbourg (Fondation René Cassin) och den internationella<br>juristkommissionen i Geneve. Från detta anslag lämnas också bidrag till<br>den verksamhet som bedrivs av FNs tortyrkommitté och FNs rasdiskrimi-<br>neringskommitté (CERD). Medel — 1 622 000 kr. — anslås också till<br>Raoul Wallenberg-institutet i Lund. Ramen för övriga bidrag till organisa-<br>tioner och institutioner föreslås öka med 112 000 kr. för budgetåret<br>1992/93 varför det totala beloppet för bidrag till ovan nämnda organisatio-<br>ner och institutioner beräknas uppgå till 2 681 000 kr.</p>
<p>Härutöver beräknas bidrag till den Permanenta skiljedomstolens inter-<br>nationella byrå i Haag och Haag-akademien för internationell rätt samt det<br>internationella institutet för humanitär rätt i San Remo. Dessa tre bidrag<br>kan beräknas till 97 000 kr.</p>
<p>4 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<p>Sedan budgetåret 1977/78 har över detta anslag även anvisats medel att Prop. 1991/92: 100<br>användas för ekonomiskt stöd till vissa internationella, icke-statliga orga- Bil. 4<br>nisationer (NGO) samt forsknings- och studiegrupper m. m. (jfr prop.<br>1976/77:100 bil. 6, s. 14). Stödet går i första hand till enskilda organisatio-<br>ner och rörelser som företrädesvis verkar för mänskliga rättigheter, fred,<br>nedrustning och andra humanitära frågor. Jag förordar en ökning av me-<br>delsramen med 27 000 kr. till 706 000 kr. för budgetåret 1992/93.</p>
<p>Från och med budgetåret 1989/90 skall kostnader som uppstår för<br>skattejustering av pensioner redovisas under detta anslag. Justeringen sker<br>i enlighet med det pensionssystem som upprättats för personalen inom de<br>s. k. koordinerade organisationerna (t. ex. OECD, Europarådet). Normer-<br>na för denna justering är konkret anpassade till skattesystemet i det land<br>där pensionären är bosatt (artikel 42). Skattejusteringsbeloppet betalas ut<br>av den organisation som betalar pensionen men återkrävs sedan från<br>bosättningslandet. För närvarande har Sverige endast en pensionerad<br>tjänsteman som berörs av skattejusteringen. Skattejusteringsbidraget för<br>budgetåret 1992/93 beräknas uppgå till 154 000 kr.</p>
<p>Anslagsposterna för Cost och Eureka redovisas från och med budgetåret<br>1992/93 över näringsdepartementets huvudtitel.</p>
<p>Jag har beräknat en minskning av anslaget med 1 157 000 kr.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Övriga internationella organisationer m. m. för budgetåret</p>
<p>1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 3 638 000 kr.</p>
<p>50</p>
<h3>C. Internationellt utvecklingssamarbete</h3>
<h3>U-länderna i världen</h3>
<p>Av världens befolkning lever 80% i u-länder. Över en miljard människor,<br>var femte individ, lever i djup fattigdom. 180 miljoner barn lider av<br>undernäring. En och en halv miljard människor saknar tillgång till den<br>enklaste hälso- och sjukvård. De utvecklingsproblem som u-ländema står<br>inför är en krävande utmaning för hela världen. Sett över en längre period<br>har ändå betydande ekonomiska och sociala framsteg gjorts i många län-<br>der. Den förväntade livslängden i u-ländema har ökat från 46 år, år 1960,<br>till 63 år, år 1990. Andelen läskunniga har ökat från 43% år 1970 till 60%<br>år 1985. Flera u-länder har fördubblat sin BNP/capita under en period av<br>10—15 år. Ur ett historiskt perspektiv är detta en mycket snabb utveck-<br>ling. Möjligheterna att genom ökat internationellt samarbete ta itu med de<br>stora utvecklingsfrågorna ter sig idag större än någonsin. Avspänningen<br>och de politiska omvälvningarna har skapat nya förutsättningar för att på<br>allvar börja angripa fattigdomsproblemen.</p>
<p>Stora skillnader har präglat den ekonomiska utvecklingen i enskilda<br>länder och regioner under det senaste decenniet. I Asien har många länder<br>haft en stark tillväxt och kommit att spela en allt mer betydelsefull roll i<br>världsekonomin. Stora delar av Afrika och Latinamerika arbetar fortfa-<br>rande med att ta sig ur den djupa ekonomiska kris som dessa länder gick in<br>i under 1980-talet. Krisen har sitt ursprung främst i den förda ekonomiska<br>politiken men också i en försämrad ekonomisk omgivning med höjda<br>realräntor och sjunkande råvarupriser. Den tunga skuldbördan i många<br>länder utgör ett allvarligt hinder för återhämtning. Den ekonomiska krisen<br>har inneburit ytterligare påfrestningar för de fattiga befolkningsmajorite-<br>terna genom att inkomsterna drastiskt minskat och tillgången till häl-<br>sovård och utbildning har försämrats. Fattigdomen medför stora påfrest-<br>ningar på miljön.</p>
<p>På de flesta håll i världen pågår en omprövning av tidigare utvecklings-<br>politik. Omfattande ekonomiska återhämtningsprogram och strukturella<br>reformer genomförs i en lång rad länder. Erfarenheterna och insikterna om<br>vad som är en hållbar utvecklingspolitik har ökat. Detta innebär bl. a. en<br>omprövning av statens roll. Allt större insikt råder om behovet av att<br>klarare avgränsa statens roll till att skapa den för en fungerande marknads-<br>ekonomi så viktiga fysiska, legala och sociala infrastrukturen. Inte minst<br>omfattar det statens ansvar för investeringar i människors utbildning och<br>hälsa.</p>
<p>De ekonomiska reformerna börjar nu visa resultat i form av återupprät-<br>tad tillväxt och växande inkomster. Även på det politiska planet märks<br>stora förändringar. På många håll har det skett en utveckling i riktning mot<br>demokrati och flerpartisystem. De rådande politiska strukturerna, som<br>ofta etablerades i samband med självständigheten, har visat sig oförmögna<br>att finna vägar ur den ekonomiska krisen. För en framgångsrik utveck-<br>lingspolitik krävs politisk pluralism och ett målmedvetet arbete för att slå<br>vakt om de mänskliga rättigheterna samt ett brett deltagande i utvecklings-<br>processen.</p>
<p>Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>51</p>
<h4>Ekonomisk utveckling i olika delar av u-världen</h4>
<p>Världsekonomin</p>
<p>Den internationella ekonomiska omgivningen har stor betydelse för u-län-<br>demas utsikter till ekonomisk utveckling. I-ländemas ekonomiska politik<br>och tillväxt påverkar u-ländemas möjligheter att dra nytta av världshan-<br>deln och de internationella finansiella flödena. Den långa perioden av<br>stadig tillväxt i i-ländema under 1980-talet och den snabba utvecklingen<br>av världshandeln har varit gynnsam även för många u-länder. Samtidigt<br>innebär u-ländemas ökade integration i världsekonomin att känsligheten<br>för störningar ökar. Krisen vid Persiska viken fick kännbara ekonomiska<br>effekter för ett antal u-länder.</p>
<p>Efter 1980-talets långa period av hög tillväxt i i-länderna ägde en av-<br>mattning i världsekonomin rum under åren 1990 och 1991. Flera stora<br>industriländer gick in i en lågkonjunktur. Tillväxten i världshandeln av-<br>tog. Realräntorna är fortsatt höga trots en viss nedgång under senare delen<br>av år 1991. Detta utgör ett problem för många u-länder, särskilt för vissa<br>skuldtyngda medelinkomstländer som har stora skulder till rörlig ränta. En<br>bidragande orsak till denna situation har varit den ekonomiska politik som<br>vissa större i-länder fört för att möta egna ekonomiska svårigheter orsaka-<br>de bl. a. av ett lågt sparande. Särskilt gäller detta Förenta Staterna som inte<br>kommit till rätta med de stora budget- och bytesbalansunderskotten. För<br>u-länderna är det viktigt att i-ländema för en rationell och samordnad<br>ekonomisk politik för balans och tillväxt.</p>
<p>U-ländemas möjligheter att delta i världshandeln har avgörande bety-<br>delse för deras förmåga att skapa egna resurser för sin utveckling och för<br>att komma ur den ekonomiska krisen. Protektionismen på vissa områden<br>utgör ett allvarligt hinder för u-ländemas exportansträngningar. Av sär-<br>skild betydelse för u-länderna är därför att man når framgång i de pågåen-<br>de förhandlingarna inom ramen för GATT om ytterligare liberalisering av<br>världshandeln. U-länderna har en stor potential för tillväxt och ett ökat<br>deltagande i den internationella handeln skulle leda till välståndsökningar<br>i såväl i- som u-länder.</p>
<p>Asien</p>
<p>Den ekonomiska utvecklingen i Asien har under en längre tid varit dyna-<br>misk. Den genomsnittliga tillväxten har även under åren 1990 och 1991<br>varit relativt hög, trots att krisen vid Persiska viken innebar stora påfrest-<br>ningar för ett antal asiatiska länder. Samtidigt lever en majoritet av värl-<br>dens fattiga i Asien och inkomstfördelningen är på sina håll mycket ojämn.<br>Sociala och politiska spänningar har vuxit i flera länder och skapat en<br>grogrund för konflikter. Miljöproblemen är på sina håll överhängande.</p>
<p>En hög investeringsnivå och snabbt ökad industrivaruexport i framför<br>allt Öst- och Sydostasien har bidragit till en hög tillväxttakt. Den ekono-<br>miska politiken har inriktats på att åstadkomma makroekonomisk stabili-<br>sering, integrera ekonomierna med omvärlden och skapa ett gynnsamt<br>klimat för privata investeringar. Japans växande import och investeringar<br></p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>52</p>
<p>har utgjort en drivkraft for utvecklingen i regionen. Republiken Korea, Prop. 1991/92: 100<br>Malaysia och Thailand har under flera år nått tillväxttal på omkring 10% Bil. 4<br>per år. I Indonesien har det ekonomiska reformprogrammet lett till en<br>kraftig ökning av de privata investeringarna och ökad tillväxt. Filippiner-<br>na, vars ekonomi präglas av strukturella obalanser inledde under år 1991<br>ett nytt ekonomiskt stabiliseringsprogram.</p>
<p>Även flera av de folkrika låginkomstländerna i Sydasien har under ett<br>antal år haft en tillväxt i ekonomin som överstigit befolkningstillväxten.<br>Särskilt Indien har under 1980-talet haft en god tillväxt, som möjliggjort<br>förbättrade levnadsvillkor for en del av de fattiga grupperna. En försämrad<br>ekonomisk situation under år 1990 och år 1991 har lett till att Indien inlett<br>ett ekonomiskt reformprogram, som bl.a. öppnat landet för utländsk<br>konkurrens.</p>
<p>Kinas snabba utveckling under 1980-talet var resultatet av en genomgri-<br>pande reformering av landets ekonomiska politik och ett öppnande mot<br>omvärlden. Bl. a. har omfattande privatiseringar skett i jordbruket. Lan-<br>dets BNP per capita fördubblades mellan åren 1977 och 1987. Den ekono-<br>miska isolering som drabbade Kina, efter att kraven på demokrati brutalt<br>slagits ned under försommaren 1989, böljar nu brytas. Någon ljusning har<br>dock inte skett när det gäller den politiska situationen.</p>
<p>I Vietnam har ekonomiska reformer lett till ökad tillväxt under senare<br>år. Även på det politiska planet märks en viss öppenhet. Västvärldens<br>intresse for landet har ökat och allt fler givarländer inleder eller återupptar<br>ett biståndssamarbete med landet. Ett EG-bistånd är under uppbyggnad<br>och flera länder, däribland Finland, Australien och Danmark, förbereder<br>ett återupptagande av biståndssamarbetet.</p>
<p>Den snabba tillväxten i många asiatiska länder, särskilt i Öst- och<br>Sydostasien, har inneburit förbättrad levnadsstandard för en stor del av<br>befolkningen. En viktig orsak har varit satsningen på en sysselsättningsin-<br>tensiv exportledd tillväxt. I flera länder har betydande satsningar gjorts på<br>hälsovård och utbildning. Stora framsteg har uppnåtts när det gäller mins-<br>kad spädbarnsdödlighet, höjd medellivslängd och läskunnighet. Samtidigt<br>lever en stor del av befolkningen i Asien i djup fattigdom. Särskilt i<br>Sydasien är inkomstskillnaderna stora och den genomsnittliga läskunnig-<br>heten är där endast 42 %. Stora skillnader i social utveckling förekommer<br>mellan länder på ungefär samma inkomstnivå. Vissa länder, t. ex. Paki-<br>stan, har trots god tillväxt under 1980-talet endast åstadkommit marginel-<br>la sociala framsteg, medan andra, t. ex. Sri Lanka, har haft en påtaglig<br>social utveckling.</p>
<p>I många länder är kvinnornas situation särskilt utsatt. Ett uttryck for<br>detta är den högre dödligheten för flickor jämfört med pojkar i delar av<br>Asien, främst i Sydasien och i Kina. UNDP uppskattar att andelen kvin-<br>nor i befolkningen är ca 12% lägre än vad som borde ha varit fallet om<br>flickor och pojkar hade fått samma omvårdnad och möjligheter från<br>födseln. Endast i Kina innebär detta att ca 44 miljoner kvinnor ”saknas”.</p>
<p>Stora ansträngningar kommer att krävas av de asiatiska länderna for att<br>den ekonomiska utvecklingen skall komma det stora flertalet människor<br>till godo.</p>
<p>53</p>
<p>Afrika Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Många afrikanska länder har gjort stora ansträngningar att ta sig ur<br>1980-talets djupa kris. Den nödvändiga omläggningen av den ekonomiska<br>politiken har börjat ge resultat. Flera länder kan nu se tillbaka på ett antal<br>år med en ekonomisk tillväxt i nivå med eller överstigande befolkningstill-<br>växten, i många fall efter mer än ett decennium av snabbt fallande per<br>capitainkomster. Detta är ett resultat både av omprövning av tidigare<br>utvecklingspolitik och av ett ökat och samordnat internationellt bistånd.</p>
<p>Gamla politiska strukturer ifrågasätts efter år av ekonomisk stagnation,<br>oförmåga att finna vägar ur krisen och utbredd korruption. Trots föränd-<br>ringarna är Afrikas situation fortsatt svår. I flera länder fortgår det ekono-<br>miska sönderfallet på grund av interna konflikter. Den utbredda fattigdo-<br>men bidrar till stora påfrestningar på miljön.</p>
<p>Krisen i de afrikanska ländernas utveckling innebar snabbt sjunkande<br>inkomster från slutet av 1970-talet. BNP per capita beräknas idag vara<br>15 % lägre än vid decenniets böijan. De fattigas antal har ökat och uppgår<br>idag till närmare 300 miljoner, två tredjedelar av de ca 480 miljoner invå-<br>narna i de afrikanska länderna söder om Sahara. 100 miljoner människor<br>uppskattas vara arbetslösa. Vart femte barn dör före fem års ålder. Den<br>ekonomiska krisen och den snabba befolkningsutvecklingen har inneburit<br>att tillgången till undervisning, hälsovård och andra sociala tjänster allvar-<br>ligt försämrats. Samtidigt har spridningen av AIDS medfört nya stora<br>hälsoproblem med vittgående sociala och ekonomiska konsekvenser. Sär-<br>skilt drabbade är flera länder i Central- och Östafrika, där ca 10 — 20% av<br>den vuxna befolkningen uppskattas vara smittad. Inbördes konflikter och<br>svältkatastrofer har lett till att miljoner människor befinner sig på flykt.<br>De långsiktiga konsekvenserna av detta för Afrikas utveckling hotar att bli<br>djupgående.</p>
<p>De flesta afrikanska länder har mött krisen med omfattande ekonomiska<br>återhämtningsprogram. Dessa s.k. strukturanpassningsprogram är oftast<br>utformade med stöd av Internationella Valutafonden och Världsbanken.<br>Programmen syftar till att minska budgetunderskotten och genom olika<br>reformer skapa förutsättningar för tillväxt i ekonomin. Viktiga inslag är<br>privatisering av jordbruket, avskaffande av statlig priskontroll samt stimu-<br>lans för småföretagarverksamhet. Till stöd för programmen har det inter-<br>nationella biståndet till Afrika ökat. Inom ramen för det av Världsbanken<br>samordnade särskilda programmet för Afrika (SPA — Special Programme<br>of Assistance) har ett extraordinärt stöd kunnat mobiliseras från givarlän-<br>dema till ett tjugotal av de fattigaste länderna. Genom betalningsbalans-<br>stöd, varubistånd och skuldlättnadsåtgärder, har de flesta av dessa länder<br>kunnat tillförsäkras en importnivå som möjliggjort en återhämtning av<br>den ekonomiska tillväxten. Det tjugotal länder som ingår i SPA-samarbe-<br>tet har haft en genomsnittlig tillväxt på över 4% per år under åren 1988 —<br>90. Exportvolymen har under perioden vuxit med ca 6% per år, en för-<br>dubbling jämfört med åren 1985 — 87. I de länder som står utanför<br>SPA-samarbetet växte BNP med endast 1,5% under åren 1988 — 90. SPA<br>har också blivit ett viktigt forum för bredare diskussioner om bl. a. fattig-<br>domsbekämpning och mottagarländernas budgetpolitik.</p>
<p>De afrikanska ländernas ansträngningar försvåras av en ogynnsam ex- Prop. 1991/92: 100<br>tem miljö. De flesta länders export utgörs i mycket hög grad av ett fåtal Bil. 4<br>råvaror. Många råvarupriser har under en längre period sjunkit till rekord-<br>låga nivåer. Utlandsskulden, som uppgår till mer än tre gånger den årliga<br>exporten, fortsätter att utgöra ett allvarligt hinder för Afrikas återhämt-<br>ning och tillväxt.</p>
<p>För att den begynnande återhämtningen skall bestå och leda till förbätt-<br>rade levnadsförhållanden för de fattiga krävs att en fortsatt strukturan-<br>passning inkluderande bl. a. privatisering av jordbruket och stimulering av<br>småföretagarverksamhet kombineras med långsiktiga satsningar på en rad<br>områden: investeringar i infrastruktur, ökat sparande, satsningar på<br>grundläggande utbildning och hälsovård, på miljöförbättringar och på att<br>stärka kvinnans ställning. Inte minst viktigt är att utveckla de afrikanska<br>ländernas förvaltningar och samhällsinstitutioner för att dessa skall vara i<br>stånd att ta itu med de stora utmaningarna. Löner långt under existensmi-<br>nimum för de offentligt anställda har lett till ineffektivitet och omfattande<br>korruption. Förvaltningarna försvagas också av att ett relativt stort antal<br>högutbildade afrikaner har lämnat kontinenten.</p>
<p>Hur de stora utvecklingsproblemen hanteras är avgörande för om åter-<br>hämtningen skall bli bestående och komma de fattiga till godo. Den ökade<br>politiska pluralismen i många afrikanska länder har skapat förutsättningar<br>för ett bredare deltagande i utvecklingsprocessen.</p>
<p>Latinamerika</p>
<p>Ett antal latinamerikanska länder har under senare år inlett genomgripan-<br>de ekonomiska reformer för att ta sig ur den djupa ekonomiska kris som<br>kännetecknat 1980-talet. Krisen har lett till att regionens BNP per capita<br>idag är 10% lägre än år 1980 och har inneburit stora påfrestningar för<br>Latinamerikas många fattiga. Att ta sig ur denna situation är en svår<br>utmaning för länder där demokratin fått fäste först under de allra senaste<br>åren.</p>
<p>Tillväxten har varit svag trots att regionens exportinkomster nått re-<br>kordnivåer. Många länder har haft svårt att omvandla det stora handels-<br>överskottet i ökad nationalinkomst. De stora räntebetalningarna på ut-<br>landsskulden har tagit en stor del av exportöverskottet i anspråk. Vidare<br>har den ekonomiska politiken varit svag i många länder och saknat trovär-<br>dighet. Inhemskt sparande har därför inte kunnat mobiliseras i tillräckligt<br>hög utsträckning och kapitalflykten har fortsatt. Denna situation har lett<br>till att investeringarna har legat på en alltför låg nivå för att bereda vägen<br>för ekonomisk återhämtning och tillväxt. Stora budgetunderskott har lett<br>till mycket hög inflation, negativa realräntor och en betungande inhemsk<br>statsskuld.</p>
<p>Samtidigt tyder flera rapporter på att länderna i Latinamerika står inför<br>en positivare ekonomisk och social utveckling under 1990-talet. En rad<br>länder har under ett antal år genomfört långtgående ekonomiska reform-<br>program, bland dem Bolivia, Chile, Costa Rica, Ecuador, Jamaica, Mexi-<br>co och Venezuela. I dessa länder är utsikterna idag avsevärt bättre. Även i<br></p>
<p>55</p>
<p>Argentina har betydande framsteg gjorts vad gäller ekonomisk stabilise- Prop. 1991/92:100<br>ring. I Brasilien, Nicaragua och Peru, vars ekonomier präglas av stora Bil. 4<br>obalanser och djupgående strukturella problem, har också omfattande<br>ekonomiska reformer inletts. Det råder idag en utbredd enighet om beho-<br>vet av denna typ av reformer.</p>
<p>Flera länder har haft fördel av betydelsefulla skuldlättnadsåtgärder,<br>bland dem Mexico, Venezuela, Uruguay och Costa Rica. Utländskt riskka-<br>pital har böljat vända åter och flera länder har delvis lyckats återupprätta<br>kreditvärdigheten på de internationella kapitalmarknaderna. För att åter-<br>hämtningsprogrammen skall lyckas är det viktigt att ytterligare skuldlätt-<br>nad kommer till stånd, framför allt avseende skulder till de privata banker-<br>na.</p>
<p>Reformarbetet äger emellertid rum mot en bakgrund av svikna sociala<br>förväntningar. Inkomstfördelningen är därtill mycket skev, vilket skapar<br>stora fickor av prekär fattigdom. På landsbygden och i de växande slum-<br>områdena lever många människor i svår fattigdom och i en omgivning där<br>miljöproblemen ofta är stora. Andelen latinamerikaner som klassificeras<br>som fattiga har ökat från 41 % år 1980 till 44% år 1989. Vid sidan av de<br>marknadsekonomiska reformprogrammen krävs åtgärder för att stärka<br>och bredda det sociala skyddsnätet. Den illegala narkotikaproduktionen<br>och den växande narkotikakonsumtionen har alarmerande sociala, ekono-<br>miska och politiska konsekvenser för den demokratiska samhällsutveck-<br>lingen.</p>
<p>Av största betydelse för Latinamerikas möjligheter att möta de svåra<br>utvecklingspolitiska utmaningarna är det demokratiska genombrott som<br>ägt rum i nästan samtliga latinamerikanska länder. Särskilt under 1980-ta-<br>lets sista år skedde demokratiska förändringar i en lång rad länder. Val har<br>hållits och respekten för de mänskliga rättigheterna har stärkts i de flesta<br>länderna.</p>
<p>Med ett förstärkt reformarbete, med ett ökat internationellt stöd i form<br>av bl.a. skuldlättnad och ett fortsatt stöd för att främja demokratin, är<br>latinamerikas utsikter för 1990-talet avsevärt ljusare.</p>
<h4>Resurser för utveckling</h4>
<p>Efter ett decennium av stagnerande resursflöden till u-ländema kan man<br>nu se tecken på att trenden har vänt. Med ett bättre samarbetsklimat<br>mellan världens länder och omprövad utvecklingspolitik i många u-länder<br>har förutsättningar skapats för ett ökat resursflöde till u-ländema. Samti-<br>digt ökar resursbehoven. Reformprocessen i Central- och Östeuropa har<br>lett till krav på ökade resursflöden till dessa länder, inte minst i form av<br>gåvobistånd. Resursbehoven har också ökat i många u-länder till följd av<br>katastrofer, inhemska och regionala konflikter och ökad migration. I flera<br>länder ställer lösningar på långa konflikter krav på omfattande resurser för<br>återuppbyggnad. Samtidigt finns en risk att avmattningen i världsekono-<br>min skapar en mindre gynnsam ekonomisk omgivning för u-ländema.</p>
<p>För att 1990-talet skall bli ett årtionde av tillväxt i u-ländema krävs en<br>mer utvecklingsfrämjande politik i dessa länder. Politisk pluralism och<br></p>
<p>56</p>
<p>marknadsekonomi, i kombination med förbättrade exportmöjligheter, för- Prop. 1991/92:100<br>bättrar u-ländemas möjligheter att mobilisera egna resurser. Denna politik Bil. 4<br>bör stödjas med ett ökat internationellt bistånd.</p>
<p>Handel och råvarupriser</p>
<p>Den snabba ökningstakten i världshandelns volym under större delen av<br>1980-talet avtog under år 1990 till ca 5 %. U-ländemas exportvolym växte<br>dock snabbare än världshandeln och särskilt stark var exportutvecklingen i<br>de industrivaruexporterande asiatiska medelinkomstländema. Sett över<br>en längre period har u-ländema som grupp avsevärt stärkt sin position på<br>världsmarknaden. Deras andel av världshandeln har ökat, liksom andelen<br>industrivaror i deras export.</p>
<p>De fattiga afrikanska länderna blev under 1980-talet emellertid allt<br>svagare på världsmarknaden. Afrikas exportvolym sjönk med i genomsnitt<br>0,3% per år under perioden 1980 — 89. Ett skäl till fallande exportandelar i<br>Afrika söder om Sahara är att den ekonomiska politiken i flertalet länder<br>under lång tid missgynnat exporten. Vändpunkten i denna trend av fallan-<br>de export ser emellertid ut att vara nådd. Både under år 1989 och år 1990<br>ökade Afrika söder om Sahara sin exportvolym mer än världsgenomsnit-<br>tet. Den återhämtning i exporten som inletts tyder på att de ekonomiska<br>återhämtningsprogram som genomförs i många krisdrabbade u-länder nu<br>börjar ge resultat.</p>
<p>De fattigaste ländernas svårigheter är också ett resultat av deras beroen-<br>de av ett fåtal råvaror för sin export. De flesta råvarupriser har fallit under<br>1980-talet samtidigt som priserna fluktuerat kraftigt från år till år. Under<br>år 1990 sjönk de reala priserna på andra råvaror än olja med i genomsnitt<br>12 %. Även priserna på metaller och mineraler, som återhämtat sig under<br>de senaste åren, har åter sjunkit. Tillsammans med de kraftigt ökade<br>oljepriserna under krisen vid Persiska viken, har detta skapat stora svårig-<br>heter för de icke oljeproducerande u-ländemas återhämtning.</p>
<p>Utrikeshandeln är u-ländernas viktigaste resurskälla och dess betydelse<br>för tillväxt, investeringar och teknologiöverföring är stor. De flesta u-län-<br>der har genomfört reformer i riktning mot en mer öppen handelspolitik.<br>Samtidigt skapar i-ländemas handelshinder på vissa områden stora svårig-<br>heter för u-länderna. Under 1980-talet har uppmärksamheten vuxit kring<br>problemen med andra handelshinder än tullar. Världsbanken har uppskat-<br>tat att u-ländernas uteblivna exportinkomster till följd av i-ländemas<br>protektionism uppgår till mer än 100 miljarder US dollar per år, vilket är<br>nästan dubbelt så mycket som det totala internationella biståndet. Därför<br>har de pågående förhandlingarna i GATT om liberalisering av den interna-<br>tionella handeln, den s. k. Uruguay-rundan, stor betydelse. Särskilt stora<br>vinster för u-länderna finns att göra på jordbruks- och textilområdena,<br>men även andra frågor av betydelse för u-ländema, bl. a. tjänstehandel och<br>immaterialrätt, diskuteras. Enligt en studie som gjorts på området skulle<br>u-ländernas export av textil- och jordbruksprodukter i det närmaste kunna<br>fördubblas om OECD-ländema avskaffade sina importrestriktioner. Svå-<br>righeter att nå enighet i bl. a. jordbruksfrågan har emellertid lett till att<br>GATT-förhandlingarna har dragit ut på tiden.</p>
<p>57</p>
<p>Resursflöden och skuldlättnadsåtgärder Prop. 1991/92:100</p>
<p>Den tunga skuldbördan i många u-länder utgör ett allvarligt hinder för<br>ekonomisk och social utveckling. För att u-ländema skall ta sig ur skuld-<br>krisen och förbättra tillväxten krävs en kraftfull reformpolitik och stöd för<br>införandet av marknadsekonomi. De länder som inlett en sådan omvand-<br>ling bör stödjas genom olika typer av skuldlättnadsåtgärder. Jag anser det<br>dock ytterst angeläget att tydliga krav ställs på de länder som får skuldlätt-<br>nader.</p>
<p>U-ländemas totala utlandsskuld beräknades uppgå till ca 1 340 miljar-<br>der US dollar i slutet av år 1990, vilket är en fördubbling i nominella<br>termer sedan år 1980. I analyser av skuldsituation och resursflöden skiljer<br>man vanligtvis på medelinkomstländer (huvudsakligen latinamerikanska<br>länder) och låginkomstländer (huvudsakligen afrikanska länder). Skuld-<br>sättningen och resursflödet ser olika ut i dessa länderkategorier.</p>
<p>Större delen av 1980-talet kännetecknades av fallande eller stagnerande<br>resursflöden till u-länderna. Det är främst de privata bankernas utlåning<br>som minskat kraftigt till följd av skuldkrisen. Detta har framför allt drab-<br>bat medelinkomstländerna, för vilka privat utlåning är den främsta kapi-<br>talkällan. De samlade nettotransfereringama till dessa länder — långfristig<br>offentlig och privat nettoutlåning, bistånd och utländska direktinveste-<br>ringar minus räntebetalningar och hemtagna vinster på utländskt kapital</p>
<p>— har varit kraftigt negativa sedan början av 1980-talet. Låginkomstlän-<br>dernas främsta resurskällor är bistånd och offentlig utlåning på mjuka<br>villkor. De samlade nettotransfereringama till denna ländergrupp har<br>varit positiva under hela 1980-talet. Dock utgör begränsad tillgång till<br>kommersiella externa resurser och det i många fall kraftiga biståndsbero-<br>endet ett allvarligt problem, inte minst för de skuldtyngda fattigaste län-<br>derna.</p>
<p>Skuldkrisen och de privata bankernas kraftigt minskade utlåning har<br>inneburit att beroendet av utlåning från offentliga institutioner, ofta på<br>mjuka villkor, i vissa fall har ökat. T.ex. har ett antal låg- och lägre<br>medelinkomstländer som tidigare haft för god kreditvärdighet för att få<br>tillgång till IDA-lån, Världsbankens utlåning på mjuka villkor, nu blivit<br>behöriga för dessa krediter.</p>
<p>Det finns nu tecken på att trenden av minskade resursflöden till u-län-<br>derna har vänt. Det samlade långfristiga nettoresursflödet till u-ländema</p>
<p>— offentlig och privat nettoutlåning, bistånd och direktinvesteringar —<br>uppskattades enligt Världsbanken ha ökat till ca 71 miljarder US dollar år<br>1990 från som lägst 46 miljarder US dollar år 1987. Detta är främst ett<br>resultat av ökat gåvobistånd och ökad offentlig, främst multilateral utlå-<br>ning. Denna positiva utveckling gäller även om hänsyn tas till återflödet av<br>räntor och vinster på utländska investeringar. De samlade nettotransfere-<br>ringama till u-ländema var år 1990 positiva för första gången sedan år<br>1983 och beräknades uppgå till ca 9 miljarder US dollar.</p>
<p>Insikten har vuxit om behovet av skuldlättnadsåtgärder som ett komple-<br>ment till andra insatser för att öka resursflödet till u-ländema. På lång sikt<br>kan, som en aspekt av flera, skuldavskrivningar ha en katalytisk effekt på 58</p>
<p>tillgången till kommersiella kapitalflöden. För att ett ökat resursflöde skall<br></p>
<p>åstadkommas på kort sikt förutsätts emellertid att skuldminskningen inte Prop. 1991/92: 100<br>finansieras med resurser som ändå skulle ha kommit u-ländema till godo. Bil. 4<br>Avgörande för om skuldlättnadsåtgärder skall kunna bidra till en beståen-<br>de återhämtning är att de samtidigt åtföljs av ekonomiska reformer. Detta<br>är nödvändigt för att makroekonomiska och strukturella obalanser skall<br>kunna avhjälpas och en grund skapas för en bärkraftig utveckling. Skuld-<br>lättnadsåtgärder bör därför ges i kombination med att de skuldtyngda<br>länderna genomför ekonomiska återhämtningsprogram.</p>
<p>De svårt skuldsatta medelinkomsländema hade vid utgången av år 1990<br>en utestående skuld på ca 588 miljarder US dollar, huvudsakligen till<br>kommersiella banker i utlandet. För de privata fordringarna finns en<br>andrahandsmarknad där fordringar köps och säljs. De ofta låga andra-<br>handsvärdena ger en uppfattning om ländernas svårigheter att klara skuld-<br>tjänsten. Under år 1990 minskade de skuldtyngda medelinkomstländemas<br>skuldtjänst i förhållande till exporten till ca 26% från nivåer kring 35 —<br>40% under större delen av 1980-talet. En orsak till denna positiva utveck-<br>ling är de genombrott som uppnåtts vad gäller skuldlättnadsåtgärder för<br>denna ländergrupp. Nya metoder har utvecklats som innebär att frivilliga<br>överenskommelser om skuld- eller skuldtjänstminskning ingås mellan län-<br>derna och banker. Internationella valutafonden, Världsbanken och Inter-<br>amerikanska utvecklingsbanken sätter av särskilda resurser för att stödja<br>sådana operationer. Även enskilda givarländer, främst Japan, har bidragit.<br>Omförhandlingar med de kommersiella bankerna på grundval av denna<br>strategi har hittills genomförts av Mexico, Filippinerna, Costa Rica, Ve-<br>nezuela och Uruguay. Ekonomiska reformer och skuldlättnader har lett till<br>att ett växande antal latinamerikanska länder åter blivit kreditvärdiga.</p>
<p>Ett antal svårt skuldtyngda s. k. lägre medelinkomstländer har även en<br>betungande skuld till offentliga bilaterala kreditorer. Sådana skulder, hu-<br>vudsakligen statsgaranterade exportkrediter, omförhandlas i den s.k. Pa-<br>risklubben. I september 1990 kom Parisklubben överens om längre återbe-<br>talningsperioder vid skuldomförhandlingar med de lägre medelinkomst-<br>länderna. Under våren 1991 beslutade Parisklubben om långtgående<br>skuldminskning för Polen och Egypten. Överenskommelsen, som innebär<br>en skuldminskning med 50% i nu värdestermer, var den mest långtgående<br>skuldminskningen som Parisklubben dittills beviljat något land. För andra<br>medelinkomstländer finns också behov av långtgående skuldlättnader.</p>
<p>De svårt skuldtyngda låginkomstländerna, främst afrikanska länder,<br>hade vid utgången av år 1990 en utlandsskuld på ca 116 miljarder US<br>dollar. Sammansättningen av skulden skiljer sig från medelinkomstländer-<br>nas genom att andelen skulder till offentliga fordringsägare är hög. I<br>förhållande till u-ländemas totala utlandsskuld ter sig skulden liten, men i<br>förhållande till dessa länders betalningsförmåga är den betungande. Detta<br>illustreras av att skulden överstiger dessa länders samlade BNP och uppgår<br>i genomsnitt till ca fem gånger värdet av dessa länders årliga export.<br>Medan länderna har en kontraktsenlig skuldtjänst på mer än 50% av<br>exporten är de faktiska betalningarna i genomsnitt mindre än hälften.</p>
<p>För det fattigaste länderna har ett antal skuldlättnadsinitiativ tagits<br>under de senaste åren. Sverige har varit pådrivande i detta arbete. Redan<br>år 1978 skrev Sverige av biståndskreditema till dessa länder. Sverige har<br></p>
<p>också verkat for mjukare villkor vid dessa länders omförhandlingar i Prop. 1991/92: 100<br>Parisklubben bl. a. genom förslag om betydande utvidgning av de konces- Bil. 4<br>sionella omforhandlingsvillkor som tillämpas sedan år 1988, de s.k. To-<br>rontovillkoren. Hösten 1990 inledde Parisklubben en översyn av de fatti-<br>gaste ländernas omforhandlingsvillkor på basis av ett brittiskt initiativ vid<br>Commonwealth-mötet på Trinidad och Tobago i september 1990. Försla-<br>get syftade till 2/3 avskrivning av de fattigaste ländernas skulder till<br>bilaterala långivare. Sverige har i detta sammanhang föreslagit skuldav-<br>skrivningar på upp till 80% för de allra fattigaste och mest skuldtyngda<br>länderna. Den provisoriska lösning som Parisklubben nyligen börjat till-<br>lämpa, innebärande 50% skuldminskning, är mindre långtgående men<br>utgör ett steg på vägen.</p>
<p>Även när det gäller de fattigaste ländernas skuld till kommersiella<br>långivare har framsteg gjorts, framför allt genom s. k. skuldåterköp, som<br>innebär att andrahandsmarknadens låga värdering av fordringar utnyttjas.<br>Genom ett svenskt förslag har också en viss skuldlättnad åstadkommits<br>när det gäller de fattigaste ländernas skulder till Världsbanken.</p>
<p>Innan de krisdrabbade länderna har återvunnit sin kreditvärdighet är<br>det de multilaterala organisationerna och biståndsgivarna som är de fatti-<br>ga ländernas huvudsakliga källa till nya resurser. Ett ökat samordnat<br>internationellt bistånd är av stor betydelse for dessa länders utveckling.</p>
<p>Det internationella biståndet</p>
<p>Det minskade totala resursflödet till u-länderna har inneburit att biståndet<br>kommit att utgöra en allt större andel, närmare hälften av det totala flödet<br>år 1990, jämfört med en tredjedel tio år tidigare. För låginkomstländema<br>är andelen bistånd i resursflödet ännu högre, ca två tredjedelar. Världens<br>bistånd till u-länderna stagnerade i reala termer under 1980-talet. Bistån-<br>det till u-ländema ökade enligt OECD under år 1990 till ca 64 miljarder<br>US dollar från ca 54 miljarder US dollar år 1989. En viktig förklaring till<br>ökningen är att dollarns depreciering under år 1990 ökade biståndets<br>värde i andra valutor. I reala termer ökade biståndet ändå med ca 6 %. En<br>förklaring är den kraftiga ökningen i arabländemas bistånd i samband med<br>krisen vid Persiska viken.</p>
<p>Biståndet från de länder som är medlemmar i OECDs biståndskommitté<br>(Development Assistance Committee, DAC) ökade år 1990 till 54 miljar-<br>der US dollar från 47 miljarder US dollar år 1989, en real ökning med 4%.<br>Biståndet i proportion till DAC-medlemmamas BNI steg från 0,34% år<br>1989 till i genomsnitt 0,35% av BNI år 1990. Under det gångna årtiondet<br>har nivån legat kring 0,35 %.</p>
<p>År 1970 antogs i samband med deklarationen om FNs andra utveck-<br>lingsårtionde 0,7-procentmålet för utbetalningar av offentligt bistånd. Sve-<br>rige uppnådde detta redan år 1974. Ännu idag har endast tre andra<br>OECD-länder — Norge, Nederländerna och Danmark — uppnått målet.<br>De svenska biståndsutbetalningama uppgick år 1990 till 0,90% av BNI.</p>
<p>60</p>
<p>Tabell 1. Biståndsutbetalningar år 1990 Prop. 1991/92:100</p>
<p>_____________________________________________________________________________ Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Biståndets</p></td><td>
<p>Biståndets</p></td></tr>
<tr><td>
<p>andel av</p></td><td>
<p>BNI ( %)</p></td><td>
<p>storlek</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>(milj. USD)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(1990)</p></td><td>
<p>(1989)</p></td><td>
<p>(1990)</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>DAC-länder totalt (1)</p></td><td>
<p>0,35</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>54 077 (3)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norge</p></td><td>
<p>1,17</p></td><td>
<p>1,05</p></td><td>
<p>1 207</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Danmark</p></td><td>
<p>0,93</p></td><td>
<p>0,93</p></td><td>
<p>1 171</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nederländerna</p></td><td>
<p>0,93</p></td><td>
<p>0,94</p></td><td>
<p>2 580</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sverige</p></td><td>
<p>0,90</p></td><td>
<p>0,96</p></td><td>
<p>2 007</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finland</p></td><td>
<p>0,64</p></td><td>
<p>0,63</p></td><td>
<p>846</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frankrike (2)</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>6 277</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Belgien</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>891</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Canada</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>2 470</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tyskland</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,41</p></td><td>
<p>6 320</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Australien</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,38</p></td><td>
<p>955</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>3 395</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Japan</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>9 054</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Schweiz</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>750</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>2 639</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Österrike</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>389</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nya Zeeland</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta Staterna (3)</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>10 166</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Irland</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>57</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga OECD-länder</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>990</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arabiska länder</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>6 312</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andra u-länder</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>495</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sovjetunionen och Östeuropa</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>2 150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Världens totala bistånd</p></td><td></td><td></td><td>
<p>64 024</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>(1) DAC (Development Assistance Committee)</p></td><td>
<p>är OECDs</p></td><td>
<p>biståndskommitté.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medlemsländerna är de som anges</p></td><td>
<p>i tabellen</p></td><td>
<p>samt fr.</p></td><td>
<p>o. m. december 191</p></td></tr>
</table>
<p>Spanien och Portugal.</p>
<p>(2) Exklusive Frankrikes bistånd till departement och territorier<br>utanför landets gränser (s. k. D0M/T0M). Det biståndet på 2 810 milj.<br>US dollar ingår dock i totalbeloppet för DAC-länderna.</p>
<p>(3) Från Förenta Staternas bistånd har exkluderats 1 200 milj. US dollar i<br>avskrivning av militära krediter.</p>
<p>(Källa: OECDs biståndskommitté DAC 1990)</p>
<p>Ökningen av DAC-ländemas biståndsvolym under år 1990 beror främst<br>på ökat bistånd från Förenta Staterna, Japan och Frankrike. Förenta<br>Staternas bistånd ökade från 0,15% av BNI år 1989 till 0,19% av BNI år<br>1990. I ökningen ingår inte Förenta Staternas avskrivningar av militära<br>krediter. Förenta Staterna blev återigen världens största biståndsgivare<br>med drygt 10 miljarder US dollar i bistånd. Japan, som under 1980-talet<br>har ökat sina biståndsansträngningar, har kommit att bli en allt viktigare<br>partner i det internationella utvecklingssamarbetet. Förutom ökad volym,<br>har Japans bistånd kännetecknats av ökad avbindning och en vidare<br>geografisk spridning. Bland de länder som minskade sitt bistånd i procent 61</p>
<p>av BNI märks Australien, Italien och Storbritannien. Spanien, som nyligen</p>
<p>blivit medlem av DAC, har ökat sitt bistånd väsentligt under de två Prop. 1991/92: 100<br>senaste åren. Bil. 4</p>
<p>En generell regel för DACs biståndsstatistik är att gåvobistånd eller<br>mjuka krediter for militära ändamål inte får räknas som bistånd. I DAC<br>pågår for närvarande en diskussion om avskrivningar av militära krediter<br>skall kunna inkluderas i biståndsstatistiken, föranledd av att Förenta<br>Staterna rapporterat avskrivning av militära krediter till Egypten som<br>bistånd. Andra länder, däribland de nordiska länderna och Japan, har<br>bestämt motsatt sig detta. Mot denna bakgrund gör DAC en översyn av<br>hur skuldlättnader relaterade till såväl militärutgifter som exportkrediter<br>skall rapporteras. 1 ovanstående tabell ingår inte avskrivningar av militära<br>krediter eller exportkrediter.</p>
<p>Biståndet från andra länder än OECD-ländema har under 1980-talet<br>genomgått stora förändringar. De arabiska länderna minskade sitt bistånd<br>avsevärt under hela 1980-talet. År 1990 skedde dock en markant ökning i<br>biståndet, framför allt från Saudiarabien, Kuwait och Förenade Arabemi-<br>raten. Huvudförklaringen är de extraordinära behov som orsakades av<br>krisen vid Persiska viken. Egypten utgjorde den största mottagaren av det<br>arabiska biståndet. Några tidigare u-länder, däribland Republiken Korea<br>och Taiwan ökade sitt bistånd väsentligt under år 1990. De nyindustriali-<br>serade ländernas bistånd kan förväntas få växande betydelse under<br>1990-talet.</p>
<p>Omvälvningarna i Sovjetunionen och de central- och östeuropeiska<br>länderna innebär stora förändringar i det bistånd som dessa länder har<br>givit. Biståndet minskade markant under år 1990 och kan förväntas fort-<br>sätta att minska. För vissa mottagarländer, särskilt de som fått ett betydan-<br>de sovjetiskt stöd, har minskningen av biståndet blivit kännbar. Samtidigt<br>torde biståndet med dess ofta ideologiska och säkerhetspolitiska inriktning<br>ha haft en begränsad utvecklingseffekt. Kvaliteten i det sovjetiska bistån-<br>det bedöms i allmänhet ha varit låg. Valet av mottagare har huvudsakligen<br>styrts av ideologiska faktorer och dominerats av militärt bistånd, prefe-<br>rensarrangemang för handeln och stöd till tung industri.</p>
<h3>Nya krav och förutsättningar för det internationella<br>samarbetet</h3>
<h4>Ömsesidigt beroende och internationellt samarbete</h4>
<p>Ett av de största hindren för en fredlig utveckling är fattigdomen i världen<br>och klyftan mellan nord och syd. Avsaknaden av ekonomisk tillväxt för-<br>stärker problemen.</p>
<p>Begreppet nord och syd kan visserligen ifrågasättas. Både nord och syd<br>består av sinsemellan olika regioner och länder, där avståndet mellan<br>medlemmar i den egna gruppen kan vara väl så stort som mellan vissa<br>länder i vardera kretsen. Denna tendens har också förstärkts under senare<br>år. Likväl kan termen nord och syd alltjämt användas som samlande<br>benämning på skillnader som handlar om människors grundläggande livs- 62</p>
<p>villkor.</p>
<p>Världens länder har blivit alltmer beroende av varandra. Handeln har Prop. 1991/92: 100<br>vuxit som andel av världens samlade produktion. Finansiella strömmar Bil. 4<br>rör sig allt snabbare mellan olika länder och världsdelar. Informationsflö-<br>det har genom ny teknologi blivit snabbare och allt mer universellt och<br>momentant. Kunskapen om andra länders situation har skapat en gemen-<br>sam referensram. De globala miljöhoten är kanske det påtagligaste uttryc-<br>ket för de gemensamma utmaningarna. Narkotika och AIDS är också<br>tydliga exempel på problem inget land kan klara på egen hand. Allt detta<br>kräver internationellt samarbete.</p>
<p>Samtidigt som utvecklingen fört länderna alltmer samman, riskerar de<br>svåra bakslagen i de fattigaste ländernas utveckling under 1980-talet att<br>leda till att dessa länder alltmer marginaliseras. I många länder riskerar<br>dessutom de fattigaste människorna att bli alltmer fångade i fattigdomens<br>onda cirklar. Ju längre detta får fortsätta, desto svårare blir det att knyta<br>gemensamma band och upprätta en hållbar utveckling. Den rika världen<br>kommer inte heller att bli opåverkad. Migration och flyktingkriser har<br>ökat den ekonomiska och politiska spänningen i många regioner.</p>
<p>De globala problemen gäller i hög grad relationen mellan nord och syd.<br>Därför kommer spänningen mellan nord och syd att framstå som det stora,<br>ännu olösta politiska frågekomplexet i vår tid. Ännu är den hanterlig.<br>Ännu kan nord och syd mötas utan våld.</p>
<p>Redan i dag framstår dock nord-syd-dramat tydligare genom ett ökat<br>tryck av flyktingar. Flykten från krig, förtryck och fattigdom kommer att<br>tillta i takt med att levnadsvillkoren inte förbättras tillräckligt snabbt eller<br>att de t. o. m. försämras i flyktingarnas hemländer. Det är därför angeläget<br>att biståndet bidrar till att undanröja orsaker till att människor tvingas fly.<br>tvingas fly.</p>
<p>Misslyckas kampen mot fattigdomen, så blir priset högt och något som<br>vi alla — och våra barn — får betala. Obalansen föder mänskliga tragedier<br>i form av misär och flyktingproblem, och miljöförstöring i form av skövla-<br>de skogar, sinande grundvatten och utarmade jordar — allt mänskligt<br>oacceptabelt, moraliskt förkastligt och politiskt farligt. Risken finns att<br>växande problem föder frustration. Konflikter kan underblåsas och våldet<br>öka.</p>
<p>Samtidigt som de nya öst/västrelationema möjliggjort att flera konflik-<br>ter i syd minskar och att en hoppingivande fredsprocess inletts har regio-<br>nala och nationella, tidigare undertryckta konflikter lyfts fram. Europa har<br>under året sett exempel på detta, bl. a. i Jugoslavien. Det kurdiska flykting-<br>dramat i Gulfkrigets spår är ytterligare en sådan företeelse. Mellanöstern<br>är alltjämt fyllt av spänningar.</p>
<p>Längre bort från vårt närområde är skeendena i Liberia, Zaire, på<br>Afrikas Horn, i södra Afrika, Afghanistan och Kambodja påminnelser om<br>att vi alltjämt lever i en värld i oro.</p>
<p>Det går att möta dessa hot mot framtiden. I ett läge när militärutgifterna<br>skärs ner, kan resurser frigöras. Dessa kan användas till fredliga ändamål.<br>Beräkningar har visat att en nedskärning av i-ländernas försvarsutgifter<br>med 20% skulle frigöra USD 90 miljarder. Om länder med en högre<br>rustningsnivå än det globala genomsnittet på 4,5% av BNP skar ner den<br></p>
<p>63</p>
<p>till medeltalet, skulle USD 140 miljarder finnas att tillgå. Detta illustrerar Prop. 1991/92:100<br>den potential för fredlig utveckling som ligger i en omfördelning av mili- Bil. 4<br>tärutgifter. Siffrorna skall ställas mot det totala biståndet i världen på USD<br>60 miljarder. En slutsats av detta är att Sverige i alla relevanta fora bör<br>verka för en sådan, nu möjlig omläggning av resurserna. Det bör starkt<br>understrykas att rustningsnivån i många u-länder ligger på en alltför hög<br>nivå. En viktig del i en utvecklingsfrämjande politik måste därför vara att<br>sänka dessa utgifter till förmån för bl.a. investeringar, utbildning och<br>hälsovård.</p>
<p>Med den omfattning dagens ömsesidiga beroenden har kan global säker-<br>het, ekonomisk stabilitet och hållbar utveckling bara uppnås genom hela<br>världens aktiva deltagande. Det är min uppfattning att det verkligt gemen-<br>samma intresse i en ny samarbetsordning som finns bör motivera nationer<br>att bygga ett starkare system av globalt samarbete.</p>
<p>De internationella organisationerna, bland dem särskilt FN-organisatio-<br>nerna och de finansiella institutionerna, har fått allt större uppgifter.<br>I-ländemas gemensamma organisationer och ekonomiska samarbete har<br>också avsevärt förstärkts. Likaså har regionalt samarbete i övriga delar av<br>världen fördjupats. Globaliseringen och ett allt mer komplext ömsesidigt<br>beroende fordrar emellertid ett samarbete som fullt ut svarar upp mot de<br>nya utmaningarna.</p>
<p>Förenta Nationerna intar här en särställning. Sverige, Norden och en<br>lång rad andra länder har med stigande oro noterat tendenser till försvag-<br>ning av FNs möjligheter och förmåga att spela en central roll i globala<br>ekonomiska och sociala frågor. För biståndets vidkommande är reformer i<br>FNs arbete på det ekonomiska och sociala området särskilt angelägna.<br>Uppföljningen av det Nordiska FN-projektet drivs kraftfullt av de nordis-<br>ka länderna.</p>
<p>Jag kan dock härtill konstatera att glädjande nog en samsyn håller på att<br>växa fram internationellt på utvecklingsområdet. Grundelementen i en<br>hållbar och utvecklingsinriktad ekonomisk politik är allmänt erkända.<br>Samtidigt blir även uppslutningen kring de sociala sektorernas viktiga roll<br>i utvecklingsprocessen allt större. De människonära behoven, som utbild-<br>ning, hälsovård, rent vatten och en dräglig bostad, är nu erkända som<br>centrala. Ekonomisk tillväxt förutsätter att analfabetismen trängs tillbaka,<br>att det finns rimligt fungerande skolor och universitet och att hälsovården<br>når alla. Insikten om detta gör det nu möjligt att lyfta fram den sociala<br>dimensionen i utvecklingen såsom en av de viktigare faktorerna för för-<br>ändring av u-ländemas situation ekonomiskt, politiskt och socialt. Det<br>som förr sågs som en värdering företrädd av några är nu en utvecklingssan-<br>ning accepterad av alla. I Valutafonden och Världsbanken, som tidigare<br>anklagats för att ställa krav utan hänsyn till sociala konsekvenser, ägnas nu<br>stor uppmärksamhet såväl åt fattigdomsbekämpning som åt behov av<br>ekonomiska och administrativa reformer.</p>
<p>64</p>
<h4>Från katastrof till utveckling</h4>
<p>I spåren av de politiska omvälvningarna ökar antalet katastrofer. De<br>drabbade människorna behöver snabb, humanitär hjälp for att överleva.<br>Katastroferna har emellertid ändrat karaktär. Det ligger nära till hands att<br>främst tänka på stora och ödeläggande naturkatastrofer, som jordbävning-<br>ar och översvämningar. Denna typ av katastrofer, som i sig är svåra nog att<br>bemästra, uppträder med viss regelbundenhet. Att antalet katastrofer på<br>jorden ökar beror emellertid främst på människan. Fattigdom och under-<br>utveckling leder i sig människor att tära för hårt på befintliga resurser, med<br>dramatiska konsekvenser såsom svält, sociala spänningar och konflikter.<br>Därtill kommer att politiska och militära konflikter inklusive förtryck<br>driver människor på flykt för att överleva. Ofta tvingas de kvar under<br>längre tid i primitiva flyktingläger. Bland offren finns svaga grupper,<br>kvinnor och barn. Det är vår moraliska skyldighet att bistå i sådana<br>situationer, för att rädda liv.</p>
<p>Det som särskilt kännetecknat de senaste årens stora katastrofer, som de<br>i Mellanöstern, Afrikas Hom, Kambodja, Afghanistan och Liberia är att<br>dessa krävt stora och snabba hjälpinsatser samt att de är politiskt känsliga<br>och har skapat svåra och i vissa fall långvariga flyktingsituationer. Även i<br>Central- och Östeuropa har katastrofliknande förhållanden uppstått på<br>flera håll. Storleken på hjälpinsatserna i kombination med att dessa varit<br>politiskt känsliga har lett till att FNs roll som samordnare av biståndet<br>kommit i fokus. FN-systemet har, trots förtjänstfulla insatser av dess<br>personal under svåra och ofta farliga förhållanden, inte helt kunnat leva<br>upp till de krav världssamfundet haft anledning att ställa. Frågan om<br>organisationen av FNs katastrofbistånd har därför stått i fokus i olika<br>FN-fora under året, inte minst under höstens generalförsamling. Sverige<br>har vid dessa tillfällen spelat en ledande roll i arbetet med att förbättra<br>FNs och dess biståndsorgans möjligheter att agera. Detta arbete är också<br>ett viktigt element för att förbättra vår egen beredskap att bistå. Jag avser<br>fortsatt driva dessa frågor i internationella sammanhang.</p>
<p>I dag är det flyktingsituationen i världen som inger störst oro. Man<br>räknar f. n. med att 17 miljoner människor tvingats fly från sina hemlän-<br>der. Merparten av dessa finns i fattiga länder, som Pakistan, Iran, Thai-<br>land, Malawi, länderna på Afrikas Hom, Liberias grannländer. De redan<br>hårt ansträngda ekonomierna i flera länder gör att de inte har tllräckliga<br>resurser för att integrera flyktingar eller återvändande. Kraven på FNs<br>flyktingkommissarie (UNHCR) har ökat. De stora grupper av flyktingar<br>som det här gäller gör också att det ställs ökade krav på internationellt<br>samordnade insatser. Till detta kommer den stora mängden intemflyk-<br>tingar som ökat mycket hastigt de senaste åren. Dessa människor lever<br>som flyktingar i sitt eget land, exempelvis på Afrikas Horn, i Mozambique,<br>Angola, Irak, Afghanistan, Liberia. Denna grupp beräknas idag uppgå till<br>ca 24 miljoner människor. De omfattas inte av gällande konventioner om<br>flyktingar och åtnjuter således inte internationellt skydd. FN måste här<br>spela en särskild roll. FNs flyktingkommissarie, UNHCR, vars mandat<br>inte omfattar denna grupp, söker finna särskilda lösningar som tillgodoser</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>65</p>
<p>5 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4<br></p>
<p>internflyktingarnas behov av att få sina mänskliga rättigheter respektera- Prop. 1991/92: 100<br>de. FNs utvecklingsprogram, UNDP, har ett självklart ansvar i arbetet Bil. 4<br>med integreringen av dessa grupper. Jag avser att noga följa utvecklingen<br>av det internationella samfundets arbete med att finna vägar att bistå<br>också dessa grupper.</p>
<p>Den bild jag gett ovan av det växande antalet katastrofer och dessas<br>politiska orsaker pekar också på vikten av att söka finna politiska lösning-<br>ar som förhindrar människomas fortsatta lidanden. Jag finner det själv-<br>klart att regeringarna har ett huvudansvar for sina medborgares välfärd<br>och skydd. När människor flyr, antingen inom sitt land eller från det, är<br>det ofta ett tecken på att staten misslyckats i sin uppgift. Katastrofbistånd,<br>som syftar till människors omedelbara överlevnad i situationer som orsa-<br>kats av krig och konflikter, måste också kompletteras med insatser som<br>riktas mot att undanröja orsakerna till katastroferna. Dessa frågor får<br>därmed ett nära samband med frågorna kring demokrati och mänskliga<br>rättigheter. Jag återkommer mer utförligt till dessa frågor. Jag vill dock här<br>peka på att riskerna for krig och konflikter, som leder till behov av<br>katastrofbistånd, är mindre mellan och inom demokratier. Samtidigt har<br>nödvändiga liberaliseringar i länder med auktoritära regimer visat sig<br>kunna utlösa etniska konflikter, som kan leda till behov av stora humanitä-<br>ra insatser.</p>
<p>Det är ett väl känt faktum att det i krissituationer alltid är de fattigaste<br>människorna som drabbas värst. Dessa människors marginaler för över-<br>levnad är så knappa att varje rubbning av livsbetingelserna utgör ett<br>allvarligt hot. Det är insikten om de bakomliggande faktorernas påverkan<br>på fattigdomens konsekvenser som i hög grad styrt och fortsättningsvis bör<br>styra vårt bistånd. För att angripa fattigdomens kärna bör man också se<br>katastrofbistånd som tillfällig stödåtgärd som kompletterar det reguljära<br>utvecklingssamarbetet med våra samarbetsländer. I länder som drabbats<br>av långvariga katastrofsituationer eller som befinner sig i riskzonen för<br>upprepade naturkatastrofer är det angeläget att bygga upp en nationell<br>kapacitet for att kunna agera. Där finns ett nära samband mellan katastrof-<br>bistånd och utvecklingssamarbete. I hela vårt bistånd bör en beredskap<br>finnas att stötta samarbetsländers egna strävanden att höja beredskapen<br>för katastrofer och att förebygga katastrofer. På så sätt kan mottagarlän-<br>dernas sårbarhet vid naturkatastrofer och behov av akut nödhjälp minska.</p>
<p>1 vissa länder och områden, som Kambodja, Etiopien och Västra Saha-<br>ra, har utvecklingen lett till att hopp nu finns om att utdragna konflikt- och<br>flyktingsituationer skall kunna gå mot en lösning. Arbetet med återupp-<br>byggnad är mödosamt och tidskrävande, men utomordentligt angeläget,<br>inte minst för att ge drabbade människor förnyat hopp och framtidstro.<br>Endast med den enskilda människans aktiva medverkan kan återuppbygg-<br>nadsarbetet lyckas. I sådana situationer spelar FN återigen en central roll.<br>Sverige bör ha en hög beredskap för deltagande i sådana internationellt<br>samordnade insatser. Särskilda medel beräknas for detta i budgetförslaget<br>under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.</p>
<p>Katastrofanslaget har under budgetåret 1990/91 kommit att utnyttjas<br>fullt ut för i första hand akut nödhjälp i områden som Afrikas Hom och</p>
<p>66</p>
<p>Mellanöstern. Omfördelning från andra anslag har varit nödvändig, vartill Prop. 1991/92: 100<br>kommer att riksdagen tog initiativ till extra insatser våren 1991. Utrym- Bil. 4<br>met inom anslaget för insatser av mer katastrofförebyggande karaktär eller<br>för katastrofberedskapsåtgärder har av uppenbara skäl varit mycket be-<br>gränsat. Som jag redovisat ovan ser jag det som angeläget att anslaget<br>används på ett brett sätt och att Sverige även i fortsättningen engagerar sig<br>för de katastrofdrabbade. Detta förutsätter ökande medel till akut<br>nödhjälp, till förebyggande katastrofinsatser och till återuppbyggnadsin-<br>satser.</p>
<h4>Demokrati och mänskliga rättigheter</h4>
<p>I många u-länder har fattigdomen kombinerats med omfattande förtryck<br>av mänskliga rättigheter. En stark drivkraft i regeringens engagemang för<br>demokrati och mänskliga rättigheter i de fattiga länderna är oro över de<br>övergrepp som förekommer och brister på demokratisk utveckling på<br>många håll. På senare år har bilden ljusnat i en del länder bl. a. i Latiname-<br>rika och Afrika. Men bristerna är ändå i åtskilliga fall överväldigande.</p>
<p>Demokratimålet har en central roll i utvecklingssamarbetet. Att värna<br>om de mänskliga rättigheterna är att vägledas av principen om människors<br>lika värde och om vaije människas inneboende värdighet, och det alldeles<br>oavsett ras, kön, språk eller religion. Svenskt bistånd lämnas som ett<br>uttryck för vårt åtagande om att bidra till det världsomspännande ”fram-<br>tidsmålet med fria människor, som åtnjuter medborgerliga och politiska<br>rättigheter samt frihet från fruktan och nöd” (1966 års konventioner om<br>mänskliga rättigheter).</p>
<p>De internationella FN-normema om de mänskliga rättigheterna utgör<br>en grundval för vårt åtagande att bistå fattiga människor i fattiga länder.<br>Utvecklingssamarbetets överordnade mål om att höja de fattiga folkens<br>levnadsnivå är ett ställningstagande för de ekonomiska, sociala och kultu-<br>rella rättigheterna.</p>
<p>Respekt för de mänskliga rättigheterna är viktigt för fred och utveckling.<br>FN stadgan — grunddokumentet kring vilket världens stater anslutit sig<br>vad gäller internationellt samarbete fastslår vikten av samarbete för fred,<br>utveckling och respekt för mänskliga rättigheter. Den synen är också en<br>utgångspunkt för svensk biståndsverksamhet. Frågan om ett lands utveck-<br>ling kan inte skiljas från den om människors åtnjutande av sina mänskliga<br>rättigheter. Förtryck och djupa orättvisor tenderar att bilda en våldets<br>spiral och föröda ett lands utveckling. Bristande skydd för bl.a. ägan-<br>de- och avtalsrätt utgör allvarliga hinder för en ekonomisk utveckling i<br>många länder. En fredlig samlevnad mellan världens folk förutsätter i<br>längden att de stora klyftorna mellan rika och fattiga länder övervinns.</p>
<p>Demokratimålet syftar mer uttalat till att stödja människors ansträng-<br>ningar i fattiga länder att fritt och utan fruktan få forma sitt samhälle. Den<br>bärande idén om vaije människas rätt att utan vaije form av repressalier<br>kunna påverka det egna samhället är tillämplig oavsett utvecklingsnivå.<br>De mänskliga rättigheterna har tillkommit för att skydda den enskilde i<br>förhållande till statsmakten.</p>
<p>67</p>
<p>Att åberopa ett lands fattigdom som hinder för de politiska rättigheterna Prop. 1991/92: 100<br>riskerar i praktiken att bli en förevändning för förtryck av oliktänkande Bil. 4<br>och åtgärder mot dem som har det sämre ställt och som vill sluta sig<br>samman och göra sina röster hörda. Rätten att påverka sin livsmiljö, säga<br>sin mening och kräva sin rätt att i allmänna och fria val utse sina makt-<br>havare kan aldrig vara en lyx. Särskilt för de fattigaste grupperna som inte<br>kan få sina krav uppmärksammade genom ekonomisk makt eller speciella<br>kontakter är denna frihet en central fråga. Det bör starkt understrykas att<br>idéerna om rättsstaten, yttrandefrihet och politisk pluralism inklusive<br>flerpartisystem är allmängiltiga. De är lika relevanta i fattiga som rika<br>länder.</p>
<p>De internationella normerna avseende politiska och medborgerliga rät-<br>tigheter anger de grundläggande regler som skall gälla i vaije samhälle<br>oavsett vilken politik landet i övrigt bedriver. Ett demokratiskt styrelse-<br>skick förutsätter att statsmakten respekterar grundläggande politiska och<br>civila rättigheter.</p>
<p>Erfarenheterna visar att bristande respekt för grundläggande fri- och<br>rättigheter tenderar att återverka på samhället i stort. Att bannlysa obero-<br>ende media är att undanröja granskning av ett lands förvaltning. Bruk av<br>tortyr och bristfälliga rättegångar underminerar respekten för rättsväsen-<br>det och fräter sönder samhället.</p>
<p>Att fritt välja sitt lands styresmän tillhör de rättigheter som främjar ett<br>ansvarsfullt utövande av statsmakten. Genom allmänna val ges medbor-<br>garna tillfälle att hålla sin regering ansvarig för landets politik. Med all-<br>männa val skaffar sig regeringar den legitimitet som ofta är nödvändig för<br>att genomföra krävande ekonomiska reformer. Möjligheten att sittande<br>makthavare kan tvingas avgå efter att ha förlorat i fria val är ett viktigt<br>korrektiv mot maktmissbruk och utvecklingspolitiska misslyckanden. En<br>dålig regering skall kunna avsättas. Det kräver en fri press. Det kräver<br>också rätt att bilda partier som kan konkurrera med det som är statsbäran-<br>de. Mot den bakgrunden vill jag understryka vikten av att Sverige med de<br>metoder som står oss till buds aktivt verkar för flerpartisystem i de länder<br>som ännu inte har infört detta.</p>
<p>Avveckling av förstelnade enpartisystem är visserligen inte en tillräcklig<br>förutsättning för att en livskraftig demokrati skall kunna utvecklas. I<br>grunden handlar denna process om långt mer komplicerade samband —<br>inte minst att centrala demokratiska värden som tolerans och rättsstat får<br>en bred förankring i samhället. Men där rätten att bilda konkurrerande<br>partier förvägras människor kan ingen demokrati värd namnet fungera. På<br>denna punkt får ingen tvekan råda.</p>
<p>Den kraftiga betoningen på att värna de mänskliga rättigheterna vilar<br>inte endast på en principiell syn på utveckling. Den återspeglar också det<br>faktum att krav om politiska friheter och demokrati nu höjs i många<br>u-länder, varav flera ingår i kretsen av svenska programländer. Det kan<br>idag med fog hävdas att den ideologiska skiljelinjen i världen går mellan<br>diktatur och demokrati.</p>
<p>En ny förändringens vind märks runtom i Afrika. Den afrikanska socia-<br>■>en har urholkats. Demokrati och pluralism sprider sig. Apartheidpoli-<br></p>
<p>68</p>
<p>tikens gradvisa sammanbrott i Sydafrika är ett faktum. Nu väntar den Prop. 1991/92: 100<br>mödosamma vägen mot ett demokratiskt samhälle. I det självständiga Bil. 4<br>Namibia styr en demokratiskt vald regering utifrån en författning med<br>långtgående rättighetsgarantier. Botswana har upprätthållit politisk plura-<br>lism alltsedan dess självständighet. I Etiopien skedde under år 1991 ett<br>militärt avgörande och den politiska process som därefter vidtagit inger<br>hopp om fred och ett mer öppet politiskt klimat. Kap Verde och Sao Tomé<br>e Principe har avskaffat enpartistyre och hållit allmänna val. Båda länder-<br>na styrs idag av nya ledare. De första valen i Zambia på tjugo år hölls i<br>oktober 1991 och ledde till ett maktskifte. Trots ett förödande krig har<br>Mozambique tagit viktiga steg mot flerpartisystem och grundlagsfästa<br>rättigheter. I Angola har en politisk liberalisering ägt rum och allmänna val<br>skall hållas som ett led i den pågående fredsprocessen.</p>
<p>I andra afrikanska länder, med vilka Sverige bedriver biståndssamarbe-<br>te, kan man skönja demokratiska strävanden. Guinea Bissaus styrande<br>parti har aviserat reformer mot ökad politisk pluralism. Zimbabwes rege-<br>ring valde inte såsom många befarade ett enpartisystem. I Uganda söker<br>ledningen en folklig förankring kring en ny författning. I Tanzania har<br>presidenten till följd av krav på flerpartisystem inlett ett omfattande<br>rådslag om befolkningens syn på dessa frågor. Läget i Kenya har inneburit<br>att det internationella givarsamfundet öppet uttryckt sin oro genom krav<br>på politiska och ekonomiska reformer. Alltfler röster inom landet har<br>ifrågasatt enpartistyret och riktat kritik mot korruption. Landets ledning<br>har fått ge vika för kritiken och accepterat kraven på politisk pluralism,<br>bl. a. genom att tillåta politiska partier och aviserandet av allmänna val.</p>
<p>Även i kretsen av programländer utanför Afrika har demokratiska val<br>hållits. Violeta Chamorro leder i Nicaragua en koalitionsregering efter<br>valsegern år 1990.1 Asien styrs Indien sedan länge av en demokratiskt vald<br>regering. Våld och konflikter har dock lett till att läget för mänskliga<br>rättigheter i delar av landet är oroväckande. I Sri Lanka präglas situatio-<br>nen av grava problem i fråga om rättssäkerhet och statens förmåga att<br>beskydda människors liv. Oppositionens framgångar i de senaste valen i<br>Bangladesh har gjutit nytt liv i landets parlament. I Vietnam och Laos har<br>reformer i riktning mot ökad marknadsekonomi inletts. Detta kan främja<br>ökad öppenhet och pluralism. Alltjämt saknas dock tydliga tecken på en<br>politisk demokratisering.</p>
<p>Självfallet är en omvandling av dessa länders politiska system fylld av<br>svårigheter och endast i begränsad utsträckning möjlig att påverka med<br>bistånd. Reformer och politiska system måste förankras i egna erfarenhe-<br>ter och traditioner för att bli legitima och hållbara. Men de möjligheter<br>som otvivelaktigt finns måste beslutsamt tas tillvara. Sverige bör som<br>biståndsgivare föra en aktiv dialog om demokratifrågoma med våra sam-<br>arbetsländer. Det är angeläget att denna process rymmer klara budskap<br>och tydliga signaler. Biståndsdialogen måste bli ett mer verkningsfullt<br>instrument för att främja pluralism, flerpartisystem och mänskliga rättig-<br>heter. Det bör stå klart för samarbetsländer som inte visar en tydlig vilja<br>att driva demokratiseringsprocessen framåt att detta påverkar bistånds-<br>samarbetets framtida omfattning och inriktning. Den dialog som förs med</p>
<p>69</p>
<p>våra mottagarländer bör som utgångspunkt ha den utvecklingspotential Prop. 1991/92: 100<br>som ökad demokratisk frihet medför på alla plan i samhället. Bil. 4</p>
<p>Mot den bakgrund som här redovisats är det enligt min mening angelä-<br>get att svenskt utvecklingssamarbete mer aktivt än hittills understödjer<br>vad som nu görs för att befasta demokratins landvinningar och för att på<br>andra håll vinna demokratiska genombrott. Demokrati växer fram under-<br>ifrån genom medborgarnas politiska engagemang, utifrån insikten om<br>människovärdets okränkbarhet och varje lands särskilda förutsättningar.<br>Bistånd kan inte i sig skapa utveckling. Dess uppgift blir att stödja proces-<br>ser mot demokrati.</p>
<p>Politiska och medborgerliga rättigheter definierar den enskildes rätt och<br>skydd gentemot statsmakten. Ekonomiska, sociala och kulturella rättighe-<br>ter anvisar å sin sida normer för hur ett samhälles resurser bör komma den<br>enskilde till del. Efterlevnaden av denna senare kategori rättigheter blir<br>därför av nödvändighet delvis beroende av tillgängliga resurser. Ett lands<br>utvecklingsnivå spelar givetvis en viktig roll härvidlag liksom vad som<br>erbjuds genom internationellt samarbete. Biståndsmålen syftar till att<br>främja såväl politiska och medborgerliga rättigheter som ekonomiska,<br>sociala och kulturella rättigheter. Dessa två kategorier av rättigheter är<br>olika till sin karaktär. Det går inte att rangordna deras betydelse. Det är en<br>falsk föreställning att rätten till hälsa och utbildning måste sättas före<br>rätten att sluta sig samman och uttrycka sin åsikt. Omvänt är det svårt att<br>hävda att bistånd bör inskränkas till att endast främja ekonomiska och<br>sociala rättigheter för de människor som har förmånen att leva i en<br>demokrati.</p>
<p>Brott mot de mänskliga rättigheterna och brist på demokrati kan där-<br>emot utgöra tydliga hinder för att biståndet skall kunna uppfylla sina mål.<br>Möjligheterna att framgångsrikt bedriva bistånd i en miljö präglad av<br>politisk ofrihet är begränsade varför frågor måste ställas om förutsättning-<br>ar finns att nå avsedda syften med biståndsinsatsen.</p>
<p>Det finns här särskild anledning att uppmärksamma de insatser som<br>visar på givarens förtroende för en mottagarregerings politik. Beslut om<br>sådana insatser, till vilka hör programbistånd i olika former som import-<br>stöd och betalningsbalansstöd och även i viss mån u-krediter, fattas utifrån<br>en bedömning av i vad mån mottagarlandet för en ”utvecklingsfrämjande<br>politik”. Det är min uppfattning att man vid sådana huvudsakligen ekono-<br>miska bedömningar även bör ta hänsyn till mottagarregeringens demokra-<br>tiska förankring och visade respekt för mänskliga rättigheter. Moraliska<br>skäl talar för detta men också det faktum att legitimitet och demokratisk<br>förankring är viktigt för långsiktig framgång även med ekonomiska re-<br>formprogram. Dessa aspekter får sägas ingå i frågeställningen huruvida ett<br>land bedriver en utvecklingsfrämjande politik.</p>
<p>Jag vill i anslutning till detta peka på några faktorer som bör beaktas när<br>läget avseende de mänskliga rättigheterna bedöms. Det åvilar statsmakten<br>att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna och att stå till<br>svars inför det internationella samfundet när kränkningar av de mänskliga<br>rättigheterna påtalas. Särskilt i länder i vilka väpnade konflikter pågår kan<br>det vara svårt att avgöra statsmaktens grad av inblandning i de övergrepp<br></p>
<p>70</p>
<p>som förövas. Det kan gälla i vad mån övergrepp mot civila är en av Prop. 1991/92:100<br>statsledningen sanktionerad politik eller mer ett resultat av en svårkontrol- Bil. 4<br>lerbar våldskultur i samhället.</p>
<p>Av särskild betydelse är vilken politisk tendens som kan urskiljas. Vid-<br>tar statsmakten genuina ansträngningar för att stävja allvarliga brott mot<br>de mänskliga rättigheterna, kan ett riktat bistånd väl fylla funktionen av<br>att stödja sådana strävanden. Visar statsmakten ringa intresse för att<br>komma till rätta med allvarliga kränkningar, måste bistånd av ”förtroen-<br>dekaraktär” ifrågasättas. Här krävs att bedömningar görs i vaije enskilt<br>fall.</p>
<p>Den ökade betoningen av biståndets demokratimål sammanfaller med<br>ett växande intresse för mänskliga rättigheter i allt fler länder. Inom flera<br>områden som exempelvis valfrågor, insyn och möjlighet till granskning av<br>statsförvaltning, ett samhälles rättsgarantier, har likartade erfarenheter<br>vuxit fram i våra samarbetsländer. Det är angeläget att fånga upp och<br>understödja detta intresse. Jag finner det önskvärt att också bredda dialo-<br>gen och ge möjlighet till åsikts- och erfarenhetsutbyte mellan tongivande<br>aktörer i våra samarbetsländer. Mot bl.a. den bakgrunden avser jag att<br>ordna ett symposium om mänskliga rättigheter att hållas i Sverige under<br>kommande budgetår. Inrättandet av ett MR-institut bör på sikt övervägas.</p>
<p>Demokratifrågoma inom biståndet skall präglas av en aktiv och kon-<br>struktiv hållning såväl i samarbetet med enskilda länder som i multilatera-<br>la fora. Vaije biståndsmyndighet skall fortlöpande pröva hur demokrati-<br>målet kan främjas inom ramen för myndighetens mandat. Det svenska<br>agerandet inom det internationella samarbetet skall vara aktivt i syfte att<br>lyfta fram FNs egna normer om de mänskliga rättigheterna. Frågan om<br>biståndets roll för att bidra till efterlevnaden av dessa normer, t ex konven-<br>tionen om barnets rättigheter, bör särskilt uppmärksammas.</p>
<p>Barnen är vår framtid. Och ändå blir barn ofta de som drabbas värst när<br>våld och orättvisor sätter sin prägel på ett samhälle. Fattigdom och sociala<br>missförhållanden tvingar miljontals barn att bli självförsörjande i tidig<br>ålder. Många söker sin utkomst som gatuförsäljare eller i prostitution. Som<br>sådana möts de ofta av samhällets förakt och utsätts för myndigheters<br>förföljelse. Rapporter om hur så kallade ”utrotningsgrupper” i Brasiliens<br>och andra länders storstäder mördar barn och ungdomar, reser frågor om<br>myndigheters och aflarsidkares inblandning. Sociala problem bekämpas<br>med rasism och människoförakt i stället för med ansvarsfulla humana<br>åtgärder.</p>
<p>FNs konvention om barnets rättigheter har givit världssamfundet vikti-<br>ga normer för att säkerställa barnets rätt till försörjning, skydd och delta-<br>gande i samhället. Att samhället — och däri inbegrips såväl stat, grannskap<br>som föräldrar — har särskilda förpliktelser gentemot de minsta och att<br>dessa regleras i internationell rätt har i sig en radikal innebörd. Men det<br>räcker inte med att påtala missförhållanden. Det internationella samfun-<br>det har även ett ansvar att bistå länder i deras ansträngningar att förbättra<br>barns villkor. Konventionen anvisar härvidlag vägar till konstruktivt för-<br>farande. Jag anser det angeläget att frågan om barnets rättigheter inbegrips<br>i demokratimålet och jag avser att aktivt följa och stödja vad som görs för ? <sup>1</sup></p>
<p>att följa upp konventionens övervakning med praktiska insatser.</p>
<p>UNDP och Världsbanken har i sina rapporter påtalat sambandet mellan Prop. 1991/92: 100<br>utveckling och mänskliga rättigheter. En slutsats är att ett öppet samhälle Bil. 4<br>är mer benäget att genomfora ekonomiska strukturreformer än totalitära<br>samhällen vilka domineras av intressen att bibehålla en befintlig ordning.<br>Världsbanken och UNDP vill inom sina mandat främja vad som benämns<br>”good governance” — d. v. s. gott ledarskap och god förvaltning. Vad som<br>här görs för att uppmärksamma dessa frågor, inklusive metodutveckling,<br>förtjänar ett aktivt svenskt stöd.</p>
<p>Inom ramen för det utvecklingssamarbete Sverige bedriver med pro-<br>gamländerna ges rikliga tillfällen att i konstruktiv anda uppmärksamma<br>frågor rörande demokrati och rättssäkerhet. En rad insatser har gjorts och<br>kontakter har nyttjats för samtal kring demokratifrågor. Jag vill understry-<br>ka vikten av att gå vidare i detta arbete och förutser en fördjupad dialog<br>kring de mänskliga rättigheterna.</p>
<p>Flera länder med vilka Sverige bedriver långsiktigt utvecklingssamarbe-<br>te har anslutit sig till de internationella konventionerna om politiska och<br>medborgerliga rättigheter respektive ekonomiska, sociala och kulturella<br>rättigheter. Jag avser att inom ramen för de instruktioner som tas fram<br>inför förhandlingar om nya samarbetsavtal initiera en diskussion om vad<br>som görs för att följa upp dessa konventioners efterlevnad. I de fall<br>ratificering ej skett, bör samtal föras om angelägenheten av att ratifice-<br>ringsprocessen fullföljs.</p>
<p>Det direkt demokratiuppbyggande biståndet måste få kraftigt ökat ut-<br>rymme — både inom landramama och med stöd av det särskilda demo-<br>kratianslaget. Specifika demokratiinsatser måste kunna ske även utanför<br>programlandskretsen då detta bedöms möjligt.</p>
<p>I Afrika och annorstädes växer behovet av stöd för utveckling av sam-<br>hällsinstitutioner nödvändiga för rättsstatens upprätthållande och därmed<br>för att den enskildes medborgerliga rättigheter ska garanteras. Insatser<br>inom landprogrammen för långsiktigt stöd till rättsvårdande myndigheter<br>skall ytterligare utvecklas.</p>
<p>Den särskilda anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och hu-<br>manitärt bistånd som inrättades under budgetåret 1991/92 har hög utnytt-<br>jandegrad och har stimulerat till nya typer av insatser. Bl. a. har man från<br>svensk sida kunnat tillmötesgå en stor efterfrågan på stöd i samband med<br>allmänna val.</p>
<p>Behovet av internationell opartisk valövervakning gör sig alltmer gällan-<br>de. Medan intresset är stort kan det konstateras att den institutionella<br>kompetensen på området är relativt begränsad. FN har en naturlig roll när<br>val ingår som ett led i en mer övergripande fredsprocess. Vid övervakning<br>mer allmänt av medlemsstaters interna val kan FN:s roll vara tveksam<br>eftersom organisationen kan stå inför att ta ställning i komplicerade inri-<br>kespolitiska skeenden. Flera skäl talar för att pröva möjligheten att stärka<br>oberoende internationella institutioner vilka kan påta sig att övervaka<br>länders efterlevnad av demokratiska regler och principer, särskilt i sam-<br>band med val. Denna fråga utreds för närvarande inom utrikesdeparte-<br>mentet.</p>
<p>72</p>
<p>Mångfald hör till demokratins väsen. Detta återspeglas i den bredd som Prop. 1991/92: 100<br>demokratibiståndet uppvisar. SIDA, BITS och SAREC är alla engagerade i Bil. 4<br>en rad insatser för demokrati och mänskliga rättigheter. De särskilda<br>programmen för kvinnor, kultur och massmedia är dessutom viktiga ur<br>demokratisynpunkt. De svenska enskilda organisationerna gör omfattande<br>insatser på området. Regeringen avser att med kraft driva arbetet för<br>demokrati och mänskliga rättigheter framåt på alla dessa områden och i<br>samverkan med andra multilaterala organ. Sverige bör vidare i ökad<br>utsträckning välja kanaler för biståndet som inte har anknytning till motta-<br>garländernas myndigheter och regeringar. Jag anser att frågan om statens<br>roll i u-ländema, särskilt i de afrikanska krisländema, har central betydelse<br>i det förändringsarbete som måste bedrivas i biståndet under de närmaste<br>åren. Jag avser därför att ta initiativ till ett utvecklingsarbete på detta<br>område, där kompletterande kanaler för biståndet övervägs. Regeringen<br>avser att ge demokratimålet en central roll i de kommande årens föränd-<br>ringsarbete inom det svenska u-landsbiståndet. Jag vill starkt understryka<br>denna inriktning.</p>
<p>Biståndssamarbete via stiftelser och liknande organ knutna till politiska<br>partier förekommer i viss utsträckning i svenskt bistånd. Det finns skäl att<br>närmare studera om denna biståndsform skulle kunna utvecklas ytterligare<br>bl.a. med tanke på den demokratisering som nu sker på många håll i<br>u-ländema. Förslag i denna riktning har också under flera år väckts i<br>riksdagen. Jag avser att ta initiativ till en snabb översyn av denna fråga.</p>
<p>Det är angeläget att debatten i dessa frågor grundas på fakta om situatio-<br>nen i de berörda länderna. Mot den bakgrunden avser regeringen att i<br>fortsättningen mer utförligt än hittills redovisa läget beträffande demokra-<br>ti och mänskliga rättigheter i de länder som tar emot svenskt utvecklings-<br>bistånd. Möjligheterna att avge en särskild rapport om detta övervägs.<br>Demokratins innebörd är att makten inte uteslutande och permanent<br>tillkommer ett privilegierat fåtal.</p>
<p>Därför är det också naturligt att det svenska biståndet har en koppling<br>till demokratiseringssträvandena i samarbetsländema. Vårt bidrag till den<br>demokratiska utvecklingen i dessa länder kan ges inte bara genom vår<br>samverkan med regeringar och myndigheter utan också genom ökat stöd<br>till folkrörelser och enskilda organisationer, som med sin lokalt förankrade<br>verksamhet kan bidra till en fördjupad demokratisk utveckling.</p>
<h4>Miljö och utveckling</h4>
<p>Miljöförstöring i enskilda u-länder kan, förutom att vara förödande för de<br>direkt drabbade människorna, leda till dramatiska konsekvenser regionalt<br>och globalt. Det finns allt fler exempel på de potentiellt katastrofala<br>samband som råder mellan fattigdom, miljö- och naturresursförstöring<br>och social och politisk oro. Det är därför av ömsesidigt intresse både för<br>i- och u-länder att u-ländema bedriver en politik som främjar en långsik-<br>tigt hållbar utveckling, bekämpar fattigdomen och minskar påfrestningar-<br>na på miljön.</p>
<p>73</p>
<p>I juni 1991 presenterade SIDA en utredning om miljö och fattigdom. De Prop. 1991/92: 100<br>riktlinjer som ges i denna utredning har sedermera slagits fast och blivit Bil. 4<br>vägledande for det bilaterala biståndet genom SIDA. Tankarna har även<br>sammanfattats i en rapport som överlämnats till sekretariatet för FNs<br>konferens om miljö och utveckling och delgivits samtliga länder som<br>deltar i förberedelserna inför konferensen.</p>
<p>Utredningen visar att miljöförstöringen i betydande omfattning med-<br>verkar till att öka fattigdomen i u-ländema genom att den bidrar till<br>minskad produktivitet hos mark och vattenresurser. Jorderosion, avskog-<br>ning, överbetning, marin miljöförstöring, artutrotning, förorening av<br>mark, vatten och luft, etc, är alla exempel på miljöproblem som begränsar<br>produktionspotentialen hos de naturresurser som de fattiga oftast är direkt<br>beroende av. Fattigdomen bidrar direkt till miljöförstöringen genom att<br>mycket fattiga människor helt enkelt inte har, eller kan avstå, de resuser<br>som ofta krävs för att skydda miljön. Fattigdomen bidrar indirekt till<br>miljöförstöringen genom att fattigdomen tenderar att föra med sig en rad<br>andra problem, såsom begränsad kunskap, brist på mark, höga födelsetal<br>samt en förstärkt tendens till kortsiktigt tänkande.</p>
<p>Utredningen visar emellertid att ett undanröjande av fattigdomen i sig<br>inte är ett tillräckligt villkor för att lösa miljöproblem. Fattigdomen<br>samverkar med en rad andra faktorer i skapandet av den miljöförstöring vi<br>observerar i u-länderna. Dessa faktorer innefattar framför allt:</p>
<p>— Den höga befolkningstillväxten</p>
<p>— Brister i ägande- och utnyttjanderätter till naturresurser</p>
<p>— Felaktig ekonomisk politik</p>
<p>— Bristande kunskap</p>
<p>— Frånvaro av demokratiska kontrollinstrument</p>
<p>Det är endast genom omorienteringar av politiken i u-ländema som<br>miljöförstöringen i dessa länder kan hejdas. Det är de enskilda länderna<br>som måste föra en politik som på ett medvetet sätt angriper fattigdomen<br>och de därmed sammanhängande andra orsakerna. Därigenom kan miljö-<br>förstöringen hejdas och en framsynt utveckling främjas. Biståndet kan<br>härvid spela en viktig katalytisk roll i att bidra till kunskap och till att<br>bygga upp institutioner i u-ländema så att de får ökade möjligheter att föra<br>en framsynt politik för skydd av miljön och för hushållning med naturre-<br>surser.</p>
<p>Det ömsesidiga beroendet mellan världens länder på miljöområdet har<br>lett till att det internationella miljöarbetet intensifierats alltmer. I-länder<br>och u-länder har ett gemensamt ansvar och intresse av att värna den<br>globala miljön.</p>
<p>Sverige har inom ramen för det multilaterala biståndet aktivt verkat för<br>att de internationella organisationerna, FN-systemet och de internationel-<br>la utvecklingsbankerna i ökad utsträckning beaktar miljöaspekter i sin<br>verksamhet. De flesta FN-organisationer och internationella utvecklings-<br>banker har fattat formella beslut om ett integrerat miljöhänsynstagande<br>och arbetar nu med att genomföra detta i konkret handling. Världsbanken<br>har under senare år väsentligt förstärkt sin kompetens på miljöområdet.<br>Alla projektförslag som kan ha betydande negativa effekter på miljön<br></p>
<p>74</p>
<p>måste genomgå miljökonsekvensbedömningar innan de kan komma ifråga Prop. 1991/92: 100<br>för finansiering genom banken. Banken har vidare bidragit till utarbetan- Bil. 4<br>det av nationella miljöplaner i flera u-länder som fastställer nationella<br>prioriteringar vad gäller miljö och naturresurshållning.</p>
<p>Den globala miljöfonden (GEF) påbörjade sin verksamhet den 1 juli<br>1991. Fonden som är ett samarbete mellan FNs utvecklingsprogram,<br>Världsbanken och FNs miljöprogram uppgår under en treårig försökspe-<br>riod till drygt en miljard US dollar. Från fonden finansieras projekt som<br>på grund av sin globala karaktär inte kan finansieras genom existerande<br>institutioner. GEF har goda förutsättningar att utvecklas till en samman-<br>hållen multilateral mekanism för kostnadseffektiva insatser mot miljöpro-<br>blem i u-ländema med global räckvidd.</p>
<p>Inför FNs konferens om miljö och utveckling verkar Sverige för konkre-<br>ta beslut om ett ökat internationellt samarbete mellan u-länder och i-län-<br>der för att åtgärda de stora miljöproblem som direkt hotar den bas som<br>u-ländemas utveckling måste vila på. Detta förutsätter bl. a. att alla i-län-<br>der tar sitt ansvar och når upp till en biståndsvolym som åtminstone<br>motsvarar FNs 0,7-procentmål.</p>
<p>Huvuddelen av källorna när det gäller vissa globala miljöproblem som<br>t.ex. uttunningen av ozonlagret och växthuseffekten finns i i-ländema.<br>I-ländema har därför ett särskilt ansvar för att åtgärda dessa problem.</p>
<p>Enligt svensk mening kommer det att krävas ökade resursöverföringar<br>för miljöinsatser i u-länder av åtminstone två slag, principiellt åtskilda,<br>men ömsesidigt förstärkande:</p>
<p>— För det första måste ett ökat samarbete ske med u-ländema för att bistå</p>
<p>dem att lösa de direkt fattigdomsrelaterade miljöproblemen.</p>
<p>— För det andra måste ett ökat samarbete ske med u-ländema för att de<br>skall kunna delta i globala miljöåtgärder, t ex åtgärder mot klimatför-<br>ändringar och åtgärder mot uttunning av ozonskiktet.</p>
<p>I båda fallen måste samarbetet integreras med den övergripande utveck-<br>lingspolitiken i de enskilda u-ländema för att bli verkningsfullt.</p>
<h4>Befolkningsfrågor</h4>
<p>Världens befolkning uppgår i dag till närmare 5,4 miljarder människor.<br>Den ökar med en takt som saknar motstycke i historien och kommer att<br>vara uppe i 6,4 miljarder om tio år. Ca 90% av ökningen sker i u-ländema,<br>särskilt de fattigaste. Befolkningsökningen kan emellertid inte betraktas<br>som en separat företeelse utan måste ses i samband med andra globala<br>utvecklingsfrågor såsom fattigdom, miljö, för låg satsning på social utveck-<br>ling, utbildning och hälsovård samt låg tillgång på livsmedel och energi.<br>Kulturella faktorer har också betydelse.</p>
<p>Den växande befolkningen ökar trycket på de redan hårt ansträngda<br>naturresurserna. Miljöförstöringen som drabbar mark, skog och vatten på<br>grund av alltför intensiva och skoningslösa brukningsmetoder försämrar<br>hälsa och utkomstmöjligheter för de drabbade människorna. Många och<br>täta graviditeter tär hårt på kvinnornas hälsa samtidigt som möjligheterna<br>minskar att söija för barnens överlevnad.</p>
<p>75</p>
<p>Bristen på ekonomisk utveckling, på utbildning för kvinnor och bristan- Prop. 1991/92: 100<br>de tillgång till mödra- och barnavård är faktorer som håller födelsetalet Bil. 4<br>uppe på en oacceptabelt hög nivå. Utbildning och läskunnighet för kvin-<br>nor har mycket starka samband med minskat barnafödande och sänkt<br>bamadödlighet. Bamafödandet är också lägre i länder där ekonomin för-<br>bättrats mer stadigvarande.</p>
<p>Sverige har ända sedan sextiotalet i internationella fora hävdat betydel-<br>sen av befolkningsfrågorna i biståndet. Perspektivet var då att utifrån ett<br>tekniskt-medicinskt synsätt stödja insatser för att begränsa befolkningstill-<br>växten genom familjeplaneringsinsatser.</p>
<p>Insikten om att befolkningsfrågan måste ses utifrån ett brett perspektiv<br>och utifrån individens behov har vuxit sig allt starkare under senare år.<br>Svenskt bistånd bör därför fortsätta att lämnas som en integrerad del av<br>insatser som syftar till att bidra till en balans mellan befolkning och<br>resurser. Detta bör ske genom en aktiv dialog med mottagarländerna kring<br>befolkningsfrågans betydelse. Även specifika familjeplaneringsinsatser bör<br>givetvis genomföras där det bedöms vara effektivt. Regeringens avsikt är<br>att höja ambitionen i fråga om bistånd på befolkningsområdet.</p>
<p>Behovet av att stödja internationell metodutveckling, kunskapssprid-<br>ning och erfarenhetsutbyte har under det gångna året uppmärksammats i<br>hög grad. Detta arbete bör drivas vidare.</p>
<p>De enskilda organisationernas unika möjligheter att inom detta område<br>göra insatser bör understrykas. Insatser för familjeplanering bör, liksom i<br>andra sammanhang, integreras med stöd till utbildning, mödra- och barna-<br>vård. Jag avser därför att ytterligare stödja och förstärka svenska och<br>lokala enskilda organisationers verksamhet på befolkningsområdet.</p>
<p>Stöd till svensk och internationell forskning är en mycket viktig del av<br>vårt bistånd på befolkningsområdet. En tvärvetenskaplig ansats är central<br>för att nå ökad kunskap beträffande de komplexa samband som styr<br>befolkningsutvecklingen. Den svårbedömda frågan om AIDS påverkan på<br>befolkningsökningen bör särskilt uppmärksammas.</p>
<p>De internationella organisationernas roll som stöd till nationella insatser<br>för att bygga upp en egen kapacitet på befolkningsområdet har stor bety-<br>delse. FNs befolkningsfond är den viktigaste aktören som samordnare av<br>övriga organisationers verksamhet inom samma och relaterade intressesfä-<br>rer. Jag anser att FN:s barnfond UNICEF och Världshälsoorganisationen<br>bör samverka med UNFPA för att nå ett gott resultat. Frågor som rör<br>flyktingar och den höga urbaniseringstakten har också ett nära samband<br>med befolkningsområdet. Både Världsbanken och de regionala utveck-<br>lingsbankerna har börjat integrera insatser för att begränsa befolkningstill-<br>växten i sina hälsoprojekt och program. Frågorna behandlas också i de<br>landstrategier som bankerna utarbetar för sina låntagarländer.</p>
<p>Tjugo år efter FN:s första befolkningskonferens kommer 1994 en tredje<br>internationell befolkningskonferens att hållas. Syftet är att granska och<br>följa upp de tidigare konferenserna samt att ytterligare förstärka åtgärder<br>på befolkningsområdet. Konferensen skall också anta rekommendationer<br>för det kommande decenniet samt verka för en ökad resursmobilisering.</p>
<p>De internationella organisationerna och främst FN:s befolkningsfond</p>
<p>76</p>
<p>UNFPA kommer att få en betydelsefull roll inför konferensen och för att Prop. 1991/92: 100<br>genomföra dess beslut. Sverige faster stort avseende vid att förberedelser- Bil. 4<br>na för konferensen genomförs på ett tillfredsställande sätt, både internatio-<br>nellt, regionalt och nationellt. Jag kommer därför att aktivt bidra till<br>förberedelsearbetet och därvid särskilt främja ett brett u-landsdeltagande.</p>
<p>De svenska förberedelserna för konferensen kommer att inriktas på att<br>få till stånd en bred dialog inför svenska ställningstaganden med företräda-<br>re för parlamentariker, enskilda organisationer, forskare och myndigheter.</p>
<h4>En ny roll för FN</h4>
<p>De dramatiska förändringarna i de internationella relationerna och då<br>särskilt de förbättrade öst/väst-relationerna har stärkt FNs roll på det<br>säkerhetspolitiska området. Dessa förändringar har även ökat FNs möjlig-<br>heter att gripa sig an de globala utmaningar på det ekonomiska och sociala<br>området som bara kan lösas genom nära internationell samverkan. Det<br>innebär också en ny roll för FN i 1990-talets världsordning. I tidigare<br>avsnitt har jag visat att stabil fred och säkerhet bara uppnås om det<br>internationella samarbetet mer kraftfullt griper sig an världens fattig-<br>domsfrågor, den globala miljöförstöringen, mänskliga rättighets- och de-<br>mokratifrågor. Samtidigt kan konstateras att senare decenniers ökande<br>ömsesidiga internationella beroenden inte sammanfallit med en motsva-<br>rande förstärkning av de multilaterala institutionerna. Tvärtom har Sveri-<br>ge, Norden och en lång rad andra länder med stigande oro noterat tenden-<br>ser till försvagning av FNs möjligheter och förmåga att spela en central roll<br>i globala ekonomiska och sociala frågor.</p>
<p>Nya möjligheter och nya krav på Världsorganisationen ställer samtidigt<br>krav på reformer av FN-systemet. Klyftan mellan omfattningen av de<br>uppgifter som påläggs FN och de resurser som ställs till dess förfogande<br>måste minska. Den splittrade organisationsstrukturen har lett till växande<br>svårigheter för medlemmarna att styra FN-systemet och medfört svårighe-<br>ter att upprätthålla en tillfredsställande effektivitet.</p>
<p>Världsbanken och regionalbankerna har kommit att spela en allt viktiga-<br>re roll i utvecklingsarbetet, såväl när det gäller policyskapande som pro-<br>jektutförande. Utvecklingsbankerna är idag inte bara de största multilate-<br>rala källorna för kapitalbistånd utan även för tekniskt bistånd. Detta reser<br>viktiga frågor om rollfördelning och relationer mellan utvecklingsbanker-<br>na och FN-systemet.</p>
<p>1990-talet kommer att ställa krav på större finansiella resurser för multi-<br>lateral verksamhet. Det gäller inte minst på områden jag tidigare berört: på<br>katastrof, flykting-, miljö- och befolkningsområdena. Ett starkare och mer<br>effektivt FN måste i högre grad än nu bygga på ett gemensamt finansiellt<br>ansvarstagande. Det är angeläget att nå fram till en ökad samsyn om vilka<br>principer som skall styra bidragsfördelningen i framtiden. Medvetenheten<br>måste också stärkas om att det är ett gemensamt givar- och mottagarintres-<br>se att tillgängliga resurser utnyttjas mer effektivt.</p>
<p>Idag kanaliseras mer än två tredjedelar av FNs årliga resurser om ca<br>5 miljarder US dollar till bistånd. FNs organisation på detta område har<br></p>
<p>77</p>
<p>växt fram som resultat av successivt identifierade behov. Den splittrade Prop. 1991/92:100<br>organisationsstrukturen, överlappning av många FN-organs mandat och Bil. 4<br>bristen på koordinering har på många områden lett till att FN saknar<br>kritisk massa för att kraftfullt kunna spela en ledande utvecklingspolitisk<br>roll. Samtidigt med denna inre försvagning av FN-systemet påläggs organi-<br>sationen utifrån hela tiden nya och vidgade uppgifter utan en samtidig<br>förstärkning av dess politiska auktoritet och finansiella resurser.</p>
<p>Glädjande nog finns en växande insikt i det internationella samfundet<br>om behovet av reformer inom FN, särskilt på de ekonomiska och sociala<br>områdena. Inte på decennier har reformfrågorna i FN stått så i fokus som<br>nu. Även om problemen i FN är många är således en hoppfull utveckling<br>på väg. Sveriges och Nordens strävan är att skapa en så bred förankring<br>som möjligt bland medlemsländerna för konstruktiva reformer så att FN<br>bättre kan möta 1990-talets utmaningar och problem. Jag återkommer i ett<br>senare avsnitt till detta reformarbete.</p>
<h4>Kvinnoinriktat bistånd</h4>
<p>Fattigdomens bördor fördelas mycket ojämnt i tredje världen. Detta gäller<br>inte bara mellan olika länder, regioner och samhällsklasser, utan i hög grad<br>också mellan kvinnor och män. Kvinnans situation är i många fattiga<br>länder väsentligt mer utsatt än mannens.</p>
<p>Kvinnans roll i utvecklingen är inte endast en fråga om jämställdhet och<br>rättvisa. Det finns t. ex. ett fastställt samband mellan kvinnors utbildning<br>och befolkningstillväxt — bättre utbildade kvinnor föder ofta färre barn.<br>Vidare är kvinnor i minst lika hög utsträckning som män delaktiga i<br>produktionen. Ofta rör sig emellertid kvinnors arbete om produktion för<br>självhushåll eller den informella marknaden, vilket bidrar till att göra<br>detta mindre synligt än mäns. Betydelsen är dock inte alls mindre. Tvärt-<br>om är denna typ av produktion avgörande för fattiga hushålls försörjning<br>och möjligheter att förbättra sin situation.</p>
<p>Uppmärksamheten i dessa frågor har på senare år fokuserats på den<br>afrikanska kvinnans situation. Detta är naturligt givet den svåra situation<br>som råder generellt i Afrika, och att den tyngsta bördan otvivelaktigt faller<br>på kvinnan. Den ökade insikten hos många biståndsgivare, och även<br>afrikanska regeringar, har bidragit till att öka medvetenheten om kvinnor-<br>nas roll i utvecklingsprocessen inom biståndsarbetet.</p>
<p>Situationen i Asien ter sig något annorlunda, men inte nödvändigtvis<br>bättre för kvinnorna. Trots ekonomiska framsteg visar undersökningar att<br>ojämlikheten inom hushållen på många håll tilltar. Det faktum att den<br>förväntade livslängden på många håll i Asien är väsentligt lägre för kvin-<br>nor än för män har uppmärksammats upprörande lite såväl i berörda<br>länder som internationellt. Beräkningar visar att det skulle finnas ungefar<br>100 miljoner kvinnor mer i Asien om kvinnor kunde leva lika väl som<br>män.</p>
<p>Biståndet kan spela en viktig roll för att förbättra de asiatiska kvinnor-<br>nas situation, både genom särskilt riktade insatser och genom att bidra till<br>en attitydförändring. I sina asiatiska samarbetsländer bör de svenska bi-<br>ståndsmyndighetema därför öka ansträngningarna för att även kvinnor<br></p>
<p>skall få lika tillgång till utbildning och på annat sätt bli delaktiga i den Prop. 1991/92: 100<br>ekonomiska utvecklingen. Denna strävan bör självfallet prägla hela det Bil. 4<br>svenska utvecklingssamarbetet.</p>
<p>SIDA har aktivt arbetat för att synliggöra kvinnors roll i utvecklingen.<br>Ansträngningarna har medvetet varit koncentrerade mot att integrera<br>kvinnofrågor i hela det bistånd som ges till programländerna. I detta<br>arbete har kvinnoenheten och kvinnohandläggama på biståndskontoren<br>en initierande och drivande roll. Frågan om kvinnohandläggama skall<br>vara lokalanställd eller utsänd personal har tagits upp av riksdagen (UU15,<br>rskr 242). Jag vill i detta sammanhang peka på de goda resultat som<br>uppnåtts med nuvarande förfarande. Det är dock SIDAs uppgift att, i<br>samråd med respektive mottagarland, avgöra prioriteringar av detta slag.</p>
<p>Sverige kommer också i fortsättningen att aktivt verka för att kvinnofrå-<br>gorna skall uppmärksammas internationellt. Detta gäller inte minst i det<br>multilaterala arbetet inom FN. Även om mycket återstår att göra kan på<br>senare år noteras en ökad medvetenhet hos flera FN-organ om betydelsen<br>av att främja kvinnors roll i hela utvecklingsprocessen. Världsbanken har<br>t. ex. på nordiskt initiativ avsevärt ökat sina ansträngningar i detta avseen-<br>de.</p>
<p>FNs generalförsamling har beslutat att en ny världskvinnokonferens<br>skall äga rum år 1995. Detta innebär en viktig markering av kvinnofrågor-<br>nas betydelse inom FN-systemet och för FNs medlemsländer. Vid konfe-<br>rensen skall en handlingsplan antas om bl. a. kvinnor i utvecklingsländer.<br>Formerna för det svenska förberedelsearbetet inför kvinnokonferensen<br>bereds inom regeringskansliet.</p>
<h4>U-lands- och biståndsinformation</h4>
<p>Biståndsmyndigheter, folkrörelser och enskilda organisationer som arbe-<br>tar med biståndsverksamhet ägnar sig samtliga aktivt åt information och<br>opinionsbildning i Sverige. Informationsarbetet bidrar till att skapa för-<br>ståelse och engagemang i Sverige för u-ländemas situation och det svenska<br>utvecklingssamarbetet.</p>
<p>Omvälvningarna i Central- och Östeuropa, kriget vid Persiska viken<br>samt fokuseringen på EG i samband med EES-avtalet och ett eventuellt<br>svenskt medlemskap är omvälvande internationella skeenden som natur-<br>ligen kommit i fokus för massmedias och allmänhetens intresse. Intresset<br>för u-ländema och utvecklingssamarbete har kommit i skymundan. Frå-<br>gorna kring nyttan med biståndet ställs också alltmer. Inte sällan förmed-<br>las negativa stämningar. Hungerkatastrofer, ökade flyktingströmmar och<br>u-ländemas skuldproblem har fått mindre uppmärksamhet i massmedia<br>och lett till att problemen lätt glöms bort. Men problemen finns där<br>alltjämt och i många länder och regioner är situationen till och med värre.<br>Mot denna bakgrund är det desto viktigare att öka satsningarna på infor-<br>mationsverksamhet och söka ge en så bred bild som möjligt av situationen<br>i u-länderna och resultaten av svenskt bistånd och utvecklingssamarbete.<br>Information om förhållandena i u-ländema och ansträngningarna som<br>görs där för att förbättra människomas situation kan bidra till att öka<br></p>
<p>79</p>
<p>förståelsen för problem och sammanhang och därmed kanske också till att Prop. 1991/92: 100<br>minska tendenser till främlingsfientlighet i det svenska samhället. Ett Bil. 4<br>viktigt syfte bör vara att främja ett konstruktivt samtal i det svenska<br>samhället som grundar sig på fakta och kan bidra till att biståndet föränd-<br>ras så att det i ännu högre grad kan förbättra livsvillkoren för världens<br>fattiga.</p>
<p>Under 1987 gav riksdagen regeringen i uppdrag att göra en översyn av<br>den statligt finansierade informationen om u-länder och utvecklingssam-<br>arbete. Regeringen tillsatte en utredning som överlämnade sitt betänkande<br>”U-lands- och biståndsinformation” (SOU 1988:19) i april 1988. Utred-<br>ningen underströk betydelsen av informations- och opinionsarbetet i bi-<br>ståndssamarbetet för att möjliggöra ett fortsatt stort och ändamålsenligt<br>bistånd. Det är ytterst angeläget att dessa ansträngningar ökas. Bistånds-<br>myndigheter, folkrörelser samt enskilda organisationer bör därmed ges<br>utökade resurser. Under anslagsposterna Bistånd genom folkrörelser och<br>andra enskilda organisationer samt Information genom SIDA har jag<br>redovisat mina överväganden vad gäller målsättning och medelstilldelning<br>rörande informationsverksamheten.</p>
<p>Utrikesdepartementet, biståndsmyndigheterna, folkbildningsorgan,<br>folkrörelser och enskilda organisationer som bedriver biståndsverksamhet<br>bör också ansvara för information och utbildning om denna verksamhet.<br>För att få en så heltäckande och effektiv information som möjligt bör<br>samtliga aktörer på informationsområdet utbyta erfarenheter och fortlö-<br>pande samråda om sina respektive informationsverksamheter.</p>
<p>Informationssatsningar av det slag som informations- och debattdagar-<br>na Biståndet Behövs utgör finner jag mycket angelägna och medel för detta<br>ändamål bör finnas tillgängliga. Denna typ av arrangemang bör vara ett<br>kontinuerligt inslag vartannat år för att samla myndigheter, folkrörelser,<br>enskilda organisationer, näringsliv, skolor och andra intresserade som är<br>engagerade i biståndsverksamhet. Biståndsmässan är också ett utmärkt<br>tillfälle att nå ut till en bred allmänhet.</p>
<h3>Mottagarländernas ansvar — givarnas stöd</h3>
<p>Ansvaret för utvecklingen i ett land måste alltid ligga på landet självt, dess<br>regering och folk. Biståndet har likväl en viktig uppgift att i samverkan<br>med länderna skapa förutsättningar för långsiktig utveckling. Framgång är<br>nödvändig om levnadsvillkoren skall förbättras för de fattiga befolknings-<br>majoriteterna. I detta arbete finns inga enkla lösningar. Ekonomisk tillväxt<br>och en rättvisare inkomstfördelning förutsätter en utvecklingspolitik som i<br>högre grad än hittills bygger på deltagande och inflytande från den breda<br>befolkningsmajoriteten.</p>
<p>Stora förväntningar ställs härvid på u-ländema. Den egna befolkningen<br>kräver mer inflytande och att regeringen kan främja socialt och ekono-<br>miskt välbefinnande. Biståndsgivarna vill se resultat av de satsningar som<br>görs inom olika områden och kraven på mottagarländernas regeringar<br>skärps. Frågor om samhällets organisation lyfts fram. Möjligheter för<br>privata initiativ, deltagande och inflytande på samhällsutvecklingen måste</p>
<p>80</p>
<p>skapas och frågor om ansvarstagande och effektivitet i ledarskapet kräver Prop. 1991/92:100<br>svar. Bil. 4</p>
<p>Särskilt for länder som under lång tid befunnit sig i ekonomisk kris<br>ställer dessa ökade krav och förväntningar de politiska problemen i fokus.<br>Inflytande, rättvisa och långsiktig hållbarhet kräver en helhetssyn i utveck-<br>lingspolitiken, en utveckling som integrerar tillväxt och välfärd och som<br>tar tillvara och vidgar möjligheterna för enskilda och grupper att utnyttja<br>sina resurser.</p>
<p>Svårigheterna med att åstadkomma en sådan utveckling, som också blir<br>märkbar, har rubbat tillförsikten och minskat förtroendet för den politiska<br>ledningen i många länder. Brister i ekonomiskt och politiskt ansvarstagan-<br>de har lett till ökad ineffektivitet i olika sektorer av ekonomin och inte<br>sällan korruption. Fallande levnadsstandard, arbetslöshet och ökad infla-<br>tion har skapat missnöje.</p>
<p>Många länder behöver en bättre utvecklingspolitik, vilket främst inne-<br>bär ekonomisk-politiska reformer för att skapa en mer stabil och gynnsam<br>miljö för produktion och större inflytande och delaktighet i besluten.<br>Samma regimer, som med starkt folkligt stöd förde kolonierna till själv-<br>ständighet, har förlorat sin legitimitet. I takt med att oförmågan att effek-<br>tivt ta itu med de nu uppenbara ekonomiska problemen tilltar missnöjet.</p>
<p>Mottagarlandets ansvar måste återupprättas. Ansvaret gentemot den<br>egna befolkningen måste bli tydligt och rollfördelningen mellan bistånds-<br>givarna och mottagarländerna måste klarläggas.</p>
<p>Erfarenheterna från det senaste decenniets insatser visar att endast en<br>utveckling som är väl förankrad i inhemska förhållanden och politik har<br>möjligheter att lyckas. Omvärldens bidrag till förändringar är viktiga.<br>Avgörande är ändå inhemskt initierade förändringar. Därför måste ansvar<br>utkrävas och förändringar genomföras inom länderna. Demokratisering,<br>respekt för mänskliga rättigheter och social mobilisering framstår allt<br>tydligare som förutsättningar för en hållbar politik.</p>
<p>Det svenska biståndet har anpassats till de förändrade förutsättningar-<br>na. Riksdagen antog år 1989 riktlinjer för biståndet till Afrika på 1990-ta-<br>let. Ett omfattande analysarbete låg till grund för detta beslut. Huvudfrå-<br>gan gällde hur inriktning, organisation och arbetssätt inom biståndet kun-<br>de utvecklas och effektiviseras för att ta tillvara möjligheter i utvecklings-<br>samarbetet och möta nya krav. Riksdagen fastslog att huvudmålet för<br>svenskt utvecklingssamarbete med Afrika under 1990-talet är att främja en<br>långsiktig utveckling som förmår höja de fattiga folkens levnadsnivå.<br>Biståndet skall främja en politik för en mer öppen och decentraliserad<br>ekonomi kombinerat med ett stärkt socialt ansvar. Stöd till bättre hushåll-<br>ning med naturresurserna, rehabilitering av infrastrukturen och kunskaps-<br>utveckling och institutionell kapacitetsförstärkning är andra centrala ele-<br>ment.</p>
<p>SIDA följde upp dessa riktlinjer med att klargöra rollerna gentemot<br>mottagarna i det praktiska biståndsarbetet. Mottagarländernas ökade an-<br>svar för insatserna poängteras liksom vikten av koncentration i SIDAs<br>stöd. Andra viktiga slutsatser gäller fortsatt utveckling av SIDAs roller<br>inom upphandling, styrning och uppföljning. Till detta förändrade arbets- 8<sup>1</sup></p>
<p>6 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4<br></p>
<p>sätt hör också ambitionen att få en bättre och effektivare samordning med Prop. 1991/92:100<br>andra givare i mottagarlandet. Regering och riksdag ställde sig bakom de Bil. 4<br>föreslagna förändringarna.</p>
<p>Jag menar att detta reformarbete med klargörande av rollfördelning och<br>med kapacitetsbyggande måste fortsätta. Det skall baseras på en realistisk<br>analys av de faktiska förutsättningarna i de enskilda länderna för en ny<br>rollfördelning. Riskerna for korruption och ineffektivt utnyttjande av bi-<br>ståndet måste minimeras. I många länder behövs en bättre utvecklingspo-<br>litik. Framfor allt i de fattigaste länderna kan biståndet spela en viktig roll<br>i denna process. Ekonomisk återhämtning kräver resurser. Investeringar<br>inom undervisning, hälsovård och vattenförsöijning är avgörande for de<br>fattigas levnadsvillkor. Det är framfor allt viktigt for att de fattiga själva<br>skall kunna driva utvecklingen framåt. Att stärka kvinnornas ställning är<br>en förutsättning for att nå varaktiva resultat i kampen mot fattigdomen.</p>
<p>Hållbara lösningar på dessa utvecklingsfrågor är enligt min mening<br>beroende av en demokratisk samhällsutveckling. Den politiska utveckling-<br>en i länderna är central liksom mer folkligt förankrade och demokratiska<br>styrformer. Många länder försöker nu utforma en effektivare och rättvisa-<br>re utvecklingspolitik. För detta krävs fungerande marknadsekonomi, ef-<br>fektiva sociala och politiska institutioner, investeringar i infrastruktur och<br>anpassad teknologi. Kraven på ansvar och öppenhet ställs av givarna.<br>Ännu viktigare är att de framförs med växande styrka från ländernas egen<br>befolkning. Biståndet har en viktig roll att spela i denna process. Inte minst<br>folkrörelserna och enskilda organisationer kan genom att stärka en plura-<br>listisk samhällsutveckling verka pådrivande.</p>
<p>Som biståndsgivare skall vi kunna samarbeta med regeringar som på ett<br>ansvarsfullt och brett sätt representerar sitt lands befolkning. Om vi tar<br>detta på allvar innebär det att krav också gentemot givarna på anpassning<br>av biståndet måste accepteras. Det är viktigt att biståndet utformas så att<br>det underlättar en mobilisering av landets egna resurser. Det gäller såväl<br>finansiella resurser som teknisk och mänsklig kapacitet. Biståndets huvud-<br>syfte måste vara hjälp till självhjälp, att så långt det är möjligt främja det<br>produktiva utnyttjandet och utvecklingen av de resurser som redan finns i<br>mottagarländerna, exempelvis stöd till familjejordbruk, privatisering av<br>statliga kreditinstitut, avskaffande av priskontroll, etc. På så sätt byggs den<br>solida bas upp som är en förutsättning för den sociala välfärden.</p>
<p>För hållbara lösningar på de ekonomiska och sociala problemen måste<br>givarna i sitt bistånd till de fattigaste länderna undvika att genom for<br>många och för stora projekt som kräver stora resurser för genomförande<br>och drift snedvrida resursallokeringen. Syftet måste i första hand vara att<br>främja en verksamhet som höjer produktiviteten i ett bredare perspektiv.</p>
<p>För att skapa förutsättningar for en ökad produktion med ett brett<br>deltagande är den makroekonomiska politiken central. Framför allt måste<br>produktiviteten i jordbruket höjas inte minst for de länder som befinner<br>sig i kris. Jordbruket är ryggraden i de flesta fattiga ländernas ekonomier<br>och av central betydelse for de fattigas försörjning. Bönder och andra<br>småföretagare behöver inte bara få en skälig ersättning for sina produkter.<br>De behöver också tillgång till krediter och investeringsvaror om de skall</p>
<p>82</p>
<p>kunna höja sin produktivitet. Avsättning för produkterna måste säkerstäl- Prop. 1991/92:100<br>las genom skapande av fungerande marknader baserad på normala mark- Bil. 4<br>nadsekonomiska principer.</p>
<p>Därför måste länderna på ett bättre sätt hushålla med sina resurser och<br>satsa tillgängliga medel på områden som ger hållbara resultat som kommer<br>folkflertalet tillgodo. Man kan inte fortsätta att av knappa resurser subven-<br>tionera olönsamma företag. Det medför bl. a. att man tar viktiga resurser<br>från områden som skulle ge bättre resultat. Inte sällan har ett givarstyrt,<br>projektinriktat bistånd främjat sådana prioriteringar som resulterat i en<br>snedvriden investeringspolitik.</p>
<p>Viljan och ansträngningarna i u-landssamhällena själva är avgörande för<br>om en utveckling mot en mer öppen och dencentraliserad ekonomi och ett<br>starkare socialt ansvar skall komma till stånd. Det gäller inte bara behoven<br>av en gynnsam ekonomisk politik utan också av investeringar i infrastruk-<br>tur och sociala sektorer. Det innefattar behovet av en ansvarsfull offentlig<br>sektor som ges klara mandat för sin verksamhet. Sammantaget utgör detta<br>viktiga förutsättningar för att människors kunskaper och förmåga skall<br>komma till sin rätt.</p>
<p>Biståndet har en viktig roll att spela för de fattigare ländernas möjlighe-<br>ter att genomföra en sådan politik. Jag vill betona vikten av övergång till<br>marknadsekonomi. Marknaden är en viktig utvecklingskraft men den är<br>ensam inte lösningen på u-ländernas problem. Ansvarsfulla satsningar på<br>social utveckling är också betydelsefulla liksom utveckling och uppbygg-<br>nad av samhälleliga institutioner som sätter ramar och fastställer spelreg-<br>ler. Rättsstaten måste värnas. Jag anser att vi bör bidra till att skapa en<br>utvecklingsfrämjande miljö för produktion och som kan se till att den<br>fattige får del av utvecklingen.</p>
<p>Bekämpande av fattigdomen måste inta en central plats i biståndet. Det<br>krävs fördjupade satsningar på utbildning och hälsovård. Det är framför<br>allt viktigt att främja kvinnornas deltagande i utvecklingsprocessen. Det<br>gäller inte bara utbildning och mödravård utan också frågor som lagstift-<br>ning, tillgång till produktiva resurser och möjligheter att delta i de poli-<br>tiska processerna.</p>
<p>Attityder, regler och institutionella förhållanden inom ett land utgör<br>avgörande förutsättningar för utvecklingen. Förvaltnings- och institutions-<br>utveckling måste därför även i fortsättningen ha en central plats i bistån-<br>det. Det gäller såväl utveckling av människomas egna resurser genom<br>utbildning och hälsa som att bönder och mindre företagare skall ges reella<br>möjligheter att öka sin produktivitet, inte bara genom ekonomiska incita-<br>ment utan också genom att nödvändig lagstiftning och infrastruktur byggs<br>upp.</p>
<p>Ett allvarligt problem som på senare tid rönt allt större uppmärksamhet<br>gäller effekterna på mottagarländerna av ett omfattande projektbistånd.<br>Administrationen blir i sådana fall hårt ansträngd, vilket måste uppmärk-<br>sammas mera. Jag vill i detta sammanhang framhålla programbiståndets<br>betydelse. Programstöd ges som ett generellt stöd till ett mottagarland för<br>att underlätta genomförandet av ett reformprogram för ekonomin som<br>helhet eller inom en viss sektor. Oftast, men inte alltid, antar det formen<br></p>
<p>83</p>
<p>av snabbutbetalbart importstöd. Programbistånd på makro- och sektor- Prop. 1991/92: 100<br>nivå kopplat med tekniskt bistånd till kapacitetsuppbyggnad av nyckel- Bil. 4<br>funktioner kan i vissa fall vara ett medel för att stärka mottagarlandets<br>förmåga att föra en utvecklingsfrämjande politik.</p>
<p>Programbistånd förutsätter dock att mottagaren har vilja, kapacitet och<br>förmåga att fördela de ekonomiska resurserna på ett effektivt och utveck-<br>lingsfrämjande sätt. I de flesta fall förutsätts ett strukturanpassningspro-<br>gram med stöd av Världsbanken, Internationella Valutafonden och givar-<br>samfundet. Med dessa förutsättningar uppfyllda, anser jag att programbi-<br>stånd är en effektiv biståndsform för långsiktig utveckling. Det kan bidra<br>till att utländsk valuta finns tillgängligt genom banksystemet för en verk-<br>stadsägare, en jordbrukare eller en skola som behöver bättre utrustning för<br>produktion och utbildning. Programbiståndet kan möjliggöra såväl import<br>av nödvändiga varor för konsumtion som för inhemska aktörers investe-<br>ringar. Båda dessa komponenter är vitala för att uppnå tillväxt och en<br>hållbar utveckling.</p>
<p>Biståndsgivarna kan tillsammans med mottagarna skapa och utveckla<br>sådana institutioner och processer som främjar den önskvärda utveckling-<br>en. Jag anser att dessa frågor måste ha en central plats i dialogen med<br>mottagarna. Det kan röra mycket konkreta frågor om hur landet priori-<br>terar sina offentliga resurser, subventionering av verksamhet som har ringa<br>betydelse för utvecklingen, satsningar på utbildning och hälsovård. Den<br>globala avspänningen och den internationella nedrustningen bör också få<br>konsekvenser i u-ländemas militära budgetar. Jag menar att biståndsgiva-<br>ren har ett berättigat intresse av att närmare kunna diskutera sådana<br>avvägningar med mottagaren. Inom ramen för SPA har analyser av och en<br>dialog mellan mottagarlandet och givarna om utgifts- och budgetpolitik<br>inletts. Jag välkomnar detta initiativ som kan bidra till ett mer förtroende-<br>fullt samarbete mellan givare och mottagare byggt på ömsesidig respekt<br>och ansvar. Speciella krav och administrativa rutiner för uppföljning av<br>givarnas stöd kan bli ett stort problem för mottagarlandets finansdeparte-<br>ment, som har ansvaret att göra en realistisk budget och att föra en<br>ansvarsfull utvecklingspolitik. I arbetet med budgetanalyser är det därför<br>också väsentligt att givarnas betydelse på gott och ont belyses.</p>
<p>I vissa länder och situationer kommer det även fortsättningsvis att<br>krävas satsningar på större projekt. Det viktiga, som jag vill betona, är att<br>biståndet sätts in i sitt rätta sammanhang och svarar mot klart uttalade<br>behov hos en ansvarsfull mottagare. Verksamheten måste vara förankrad i<br>mottagarsamhället. Insatserna måste vara utformade så att de tillför län-<br>derna kunskap och hjälp till institutionsbyggande och så att de inhemska<br>resurserna mobiliseras på ett effektivare sätt. För att detta skall lyckas<br>krävs inte bara ansvarsfulla mottagare utan också ansvarsfulla givare.<br>Endast så kan biståndet bli den hjälp till självhjälp som är dess yttersta<br>syfte.</p>
<p>Detta innebär också att rollfördelningen mellan olika aktörer måste<br>kartläggas och att effektiva beslutsprocesser utformas. Inom det svenska<br>biståndet har frågor om hur biståndet skall kunna administreras och<br>04<br>bedrivas på ett effektivt sätt belysts i offentliga utredningar. Det bilaterala<br>biståndets organisation och arbetsformer behandlades av riksdagen i sam-<br></p>
<p>band med ställningstagande till förra årets proposition. I vissa fall finns Prop. 1991/92: 100<br>dock behov av en klarare fördelning av ansvar mellan SIDA och övriga Bil. 4<br>biståndsmyndigheter samt mellan myndigheterna och regeringskansliet.<br>Jag avser därför att genom fortsatt översyn av styrnings- och samverkans-<br>formerna ytterligare effektivisera utvecklingssamarbetet. Slutsatser röran-<br>de det multilaterala biståndet presenteras för riksdagens ställningstagande<br>i årets proposition.</p>
<p>Som jag tidigare visat spelar beslutsprocessen hos givarna en roll och det<br>är viktigt att vår förmåga att förutse och ta hänsyn till olika faktorer<br>förbättras. Utvärderingar av satsningar på projekt- och sektomivå genom-<br>förs kontinuerligt inom alla biståndsmyndighetema. Såväl SIDA som<br>BITS har inkommit med sina fördjupade anslagsframställningar som mer<br>utförligt diskuterar och redovisar resultaten i biståndet. Angreppssätten<br>med redovisningar av teman och delprogram ger värdefull information.<br>De mer översiktliga redovisningarna visar också på att underlaget i form<br>av utvärderingar och resultattänkande är ojämnt. Ett arbete för att främja<br>ökad systematik i myndigheternas utvärderingar och lärande behövs. Bl. a.<br>behöver kostnadseffektiviteten behandlas mer systematiskt i utvärdering-<br>arna. Jag återkommer även till förslaget om att inrätta ett särskilt sekreta-<br>riat för mer övergripande utvärderingar och resultatanalys i bistånds- och<br>u-landspolitiska frågor.</p>
<h3>Utvärderingssekretariatet</h3>
<p>Ett analysarbete om effektiviteten i det svenska biståndet resulterade i<br>rapporten Bra beslut, Ds 1990:63. Utredningen finner bl. a. att det finns<br>brister i det beslutsunderlag som lämnas till departement, regering och<br>riksdag. Viss kritik framförs för att denna inte tillräckligt belyst behov av<br>kompetensuppbyggnad inom nuvarande organisationer.</p>
<p>Flertalet remissinstanser är positiva till förslaget om att inrätta ett<br>fristående sekretariat för utvärdering. SIDA framhåller vikten av att ett<br>sådant sekretariat får uppgifter som kompletterar den utvärderingsverk-<br>samhet som redan existerar inom biståndet. BITS ser en sådan funktion<br>som viktig för ett fortsatt tillvaratagande av erfarenheterna från biståndet<br>och utvecklingsprocessen. SAREC instämmer i behovet av en självständig<br>organisation för utvärderingar men menar att utredningen inte ger något<br>bra underlag för att överväga alternativa former att förstärka utvärderings-<br>verksamheten. Statskontoret anser att behovet av övergripande utvärde-<br>ringar borde kunna tillgodoses inom det befintliga utredningsväsendet.<br>Även RRV anmäler tveksamhet till förslaget att inrätta en särskild utvär-<br>deringsorganisation.</p>
<p>Frågan om inrättandet av ett separat utvärderingssekretariat diskutera-<br>des i utrikesutskottet på grundval av regeringens proposition 1990/91:100<br>Bilaga 5 och en särskild motion i frågan. Utskottet konstaterade att det kan<br>finnas fördelar med en fristående utvärderingsfunktion för att komplettera<br>det arbete som görs inom de enskilda biståndsorganen, i enlighet med<br>förslaget i utredningen och uttalade sig intresserat av att få ta del av<br></p>
<p>85</p>
<p>kommande förslag. Regeringen återkom i kompletteringspropositionen Prop. 1991/92: 100<br>1990/91:150 med förslag om att ett sekretariat skall inrättas. Förslaget fick Bil. 4<br>en positiv behandling i riksdagen.</p>
<p>I enlighet med riksdagens beslut avser regeringen inrätta en tidsbe-<br>gränsad försöksverksamhet med ett sekretariat för utvecklingspolitiska<br>utredningar. Uppgiften är att ta fram analyser och utvärderingar gällande<br>bistånd och utvecklingsfrågor och internationellt utvecklingssamarbete i<br>syfte att ge regeringen ett bättre underlag för effektiviseringen av det<br>svenska utvecklingssamarbetet. Sekretariatet bör organiseras som en kom-<br>mitté under utrikesdepartementet med ett tvåårigt mandat. Därefter bör<br>organisationsformen prövas på nytt. Sekretariatet skall lägga ut, hålla<br>samman och i viss utsträckning självt delta i olika studier. Sekretariatet<br>skall presentera sina slutsatser till utrikesdepartementet och samarbeta<br>med biståndsmyndighetema i utvärderingsfrågor. Kostnaderna för den<br>nya organisationen beräknas första året uppgå till 5 milj. kr. Finansiering<br>sker genom resurser som finns avsatta inom biståndsramen för utredning-<br>ar m.m.</p>
<p>Försöksverksamheten med ett utvärderingssekretariat ersätter dock inte<br>behovet av att i högre grad och i mer systematiska former integrera<br>resultatbedömningar och utvärderingar i myndigheternas och utrikesde-<br>partementets/regeringens löpande arbete, såsom påpekats i rapporten.</p>
<h3>Biståndet och EG</h3>
<p>Sverige ansökte den 1 juli 1991 om medlemskap i EG. Det svenska<br>biståndet kommer inte att på något generellt sätt beröras av Sveriges<br>närmande till EG genom avtalet om det europeiska ekonomiska samar-<br>betsområdet (EES). Med ansökan om ett medlemskap i EG har även<br>biståndet blivit en fråga inom Europapolitiken.</p>
<p>EG är i sig själv en stor och viktig biståndsgivare. Som medlem i EG<br>kommer Sverige att bidra till ett relativt omfattande bistånd som går till de<br>flesta av världens u-länder med tyngdpunkten i Afrika. En annan fråge-<br>ställning som biståndet ställs inför är huruvida ett medlemskap i EG<br>innebär åtaganden som påverkar det bistånd Sverige redan bedriver.</p>
<p>Under våren 1991 bildades inom utrikesdepartementet en arbetsgrupp<br>med uppgift att söka klarlägga vilka konsekvenser och frågeställningar<br>utsikten om ett medlemskap i EG ställer biståndet inför. I arbetsgruppen<br>har berörda delar av regeringskansliet och företrädare för biståndsmyndig-<br>heterna deltagit. Till arbetet har också en referensgrupp varit knuten, med<br>en bred representation från folkrörelser, forskning, näringsliv och annan<br>expertis på utvecklingsområdet. Under hösten 1991 har utrikesdeparte-<br>mentet färdigställt informationsskrifter om biståndet inför en EG-anslut-<br>ning i serierna ”Fakta Europa” och ”Aktuellt i biståndspolitiken”.</p>
<p>Bistånd har funnits med som en del av EGs politik ända sedan gemen-<br>skapens tillkomst 1957. Till en början var biståndet begränsat till olika<br>former av stöd och samarbete med 18 av de ursprungliga EEC-statemas<br>f. d. kolonier. Biståndsverksamheten har sedan dess kommit att utsträckas<br></p>
<p>86</p>
<p>till flertalet utvecklingsländer i tredje världen och biståndet är idag en Prop. 1991/92: 100<br>integrerad del av gemenskapens utrikes- och handelspolitik. Idag kanalise- Bil. 4<br>ras 14% av medlemsländernas samlade bistånd genom EG-kommissionen.</p>
<p>Den största och viktigaste delen av EGs bistånd ges inom den s.k.<br>Lomé-konventionen. Denna är ett vitt omspännande avtal mellan EGs<br>medlemsstater och 69 länder i Afrika (samtliga söder om Sahara utom<br>Sydafrika), Karibien och Stillahavsområdet. Den nu gällande Lomé IV<br>reglerar handel, bistånd och krediter under perioden 1990 — 2000. För de<br>fem första åren har EG förbundit sig att ställa sammanlagt 12 miljarder<br>ECU till förfogande för bistånd (90%) och krediter (10%).</p>
<p>Inte minst Storbritanniens och senare Portugals och Spaniens inträden<br>föranledde gemenskapen att inleda biståndssamarbete även med andra<br>delar av världen. Idag mottar de flesta länderna i Latinamerika och Asien<br>bistånd från kommissionen, i former som är flexiblare än för Lomé-länder-<br>na. Målsättning och biståndsform kan variera från land till land, beroende<br>på bl. a. utvecklingsnivå och EGs egna intressen i samarbetet.</p>
<p>När det gäller katastrofinsatser har EG-kommissionen de senaste åren<br>tagit på sig en allt viktigare koordinerande roll, vilket visades bl.a. vid<br>översvämningskatastrofen i Bangladesh 1991 och efter kurdernas flykt i<br>norra Irak samma år. Vidare har EG-kommissionen också tagit ett flertal<br>initiativ för bistånd till Central- och Östeuropa och leder givarkoordine-<br>ringen inom den s. k. G-24 gruppen. På dessa områden har EG-kommis-<br>sionen visat en avsevärd snabbhet och flexibilitet, och till viss del kommit<br>att ersätta medlemsländernas bilaterala insatser.</p>
<p>En fråga av central betydelse är till vilken grad de svenska biståndsmå-<br>len överensstämmer med inriktningen av EGs biståndsprogram. Det är<br>min bedömning att det inte finns några avgörande skillnader mellan EGs<br>biståndspolitik och den svenska. Den största delen av EGs bistånd går till<br>de fattigaste länderna, särskilt de afrikanska inom Lomé-konventionen.<br>Inriktningen mot fattigdomsbekämpning är tydlig även i samarbetet med<br>andra länder.</p>
<p>Med åtagandet att vara med och finansiera EGs bistånd följer naturligen<br>vissa möjligheter att påverka dess mål och inriktning. För biståndsfrågor<br>bildar Danmark, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland en sam-<br>rådsgrupp som möts på flera nivåer, inklusive ministernivå inför rådets<br>möten. Denna grupp har ett avgörande inflytande på beslutsfattandet i<br>biståndsfrågor. Då Sverige i allmänhet har en betydande samsyn med en<br>del av dessa länder i biståndsfrågor verkar det troligt att Sverige vid ett<br>medlemskap kan samarbeta med denna grupp.</p>
<p>När det gäller det bilaterala biståndet är EGs inflytande på medlemslän-<br>dernas agerande relativt begränsat. Det enda fall där EGs beslut har direkt<br>inflytande över medlemsländerna är vid beslut om bindande sanktioner<br>mot tredje land. Detta skedde t.ex. under en period mot Kina efter<br>händelserna på Himmelska Fridens Torg i juni 1989. Detta vapen har dock<br>används mycket sparsamt. Sverige har på egen hand fattat liknande beslut<br>i dessa fall.</p>
<p>Det är alltså min bedömning att en anslutning till EG inte kommer att<br>föranleda någon omläggning av kursen för den svenska biståndspolitiken.</p>
<p>87</p>
<p>Att kanalisera en del av biståndet genom EG är förenligt med Sveriges Prop. 1991/92:100<br>nuvarande mål på biståndsområdet, och i hög grad jämförbart med det Bil. 4<br>multilaterala bistånd vi idag medverkar i. Det övriga svenska biståndet<br>kommer, som EG ser ut idag, att påverkas endast i mindre grad.</p>
<p>En viss anpassning i biståndsbudgeten kommer att bli nödvändig. Givet<br>enprocentmålet kommer i den svenska biståndsbudgeten plats att få bere-<br>das för ca 1 miljard SEK eller ca 7% av den totala budgeten. Detta behö-<br>ver dock inte betyda en minskad svensk biståndsinsats. Aktörer som idag<br>bidrar till svenskt bistånds genomförande kommer genom ett medlemskap<br>att ges nya möjligheter att verka inom EGs bistånd.</p>
<p>I det perspektivet är det angeläget att aktörer inom det svenska biståndet<br>på olika sätt förbereder sig för ett medlemskap. EES-avtalet erbjuder redan<br>en möjlighet för svensk u-landsforskning att deltaga i EGs program Sci-<br>ence and Technology for Development (STD). Jag finner det önskvärt att<br>även andra möjligheter till samverkan med EG på biståndsområdet redan<br>före ett medlemsskap tas tillvara.</p>
<p>Ett medlemskap kan ge det svenska biståndet nya möjligheter. EG har<br>stor betydelse för u-länderna, inte minst för Afrika, och har relativt sett<br>mer utvecklade ekonomiska förbindelser med u-ländema än Sverige. Att<br>vara med och forma EGs handels- och biståndpolitik kan innebära att den<br>samlade betydelsen av Sveriges politik gentemot u-ländema ökar.</p>
<h3>Aktuella utredningar m. m.</h3>
<h4>Översyn av det multilaterala biståndet</h4>
<p>Regeringen tillsatte 1989 en parlamentariskt sammansatt kommitté för en<br>översyn av svenskt multilateralt utvecklingssamarbete. Kommitténs be-<br>tänkande Bistånd genom Internationella Organisationer (SOU 1991:48)<br>framlades i juni 1991 och har remitterats till ett stort antal myndigheter<br>och organisationer.<sup>1</sup></p>
<p>Betänkandet</p>
<p>Betänkandet är övervägande beskrivande till sin natur och innehåller en<br>mycket grundlig översyn av Sveriges engagemang i FN-systemets och de<br>internationella finansieringsorganens utvecklingsverksamhet. Kommittén<br>gör också en genomgång av de enskilda organisationernas roll och multibi-<br>biståndet. I ett särskilt avsnitt berörs stöd till strukturanpassning och de<br>ekonomiska anpassningsprogrammen som en viktig del av det multilatera-<br>la biståndet. Effektivitet och utvärderingssystem behandlas relativt utför-<br>ligt liksom några strukturproblem inom det multilaterala biståndssyste-</p>
<p><sup>1</sup> Utredningens ordförande var f. d. vice riksbankschefen Hans Lundström. Övriga<br>kommittéledamöter var riksdagsledamöterna Karl-Göran Biörsmark, Birgitta<br>Hambraeus, Evert Svensson och Kristina Svensson. En sammanställning av re-<br>missvar på kommitténs betänkande finns tillgänglig på avdelningen för internatio-<br>nellt utvecklingssamarbete och mänskliga rättigheter.</p>
<p>88</p>
<p>met. Slutligen diskuteras frågor som gäller de svenska beredningsresurser- Prop. 1991/92:100<br>na för multilateralt bistånd. Bil. 4</p>
<p>Ur kommitténs översyn av de internationella organisationerna är följan-<br>de särskilt värt att notera:</p>
<p>Världsbanken/IDA är den viktigaste kanalen för både det totala och det<br>svenska multilaterala biståndet och har även en betydande roll som koor-<br>dinator för bilateralt bistånd. Världsbanken har anseende som en av de<br>effektivaste biståndsgivande organisationerna. Det hindrar inte att felbe-<br>dömningar förekommit. Dessa skiljer sig inte nämnvärt från andra bi-<br>ståndsgivares. Konsekvenserna av en felbedömning från Världsbankens<br>sida förstoras emellertid genom omfattningen av bankens verksamhet och<br>den centrala roll som banken spelar *i den internationella biståndsgivning-<br>en. Detta understryker vikten av att länder som låter en stor del av sitt<br>multilaterala bistånd gå genom IDA — och dit hör Sverige — ger hög<br>prioritet åt styrning och uppföljning av Världsbankens policy och verk-<br>samhet.</p>
<p>De regionala utvecklingsbankerna och -fonderna utvecklas i en från<br>svensk biståndspolitisk synpunkt positiv riktning. Denna utveckling är<br>väsentlig vid en bedömning av regionalbankema och deras potential.<br>Kommittén har en i princip positiv inställning till dessa banker och till<br>förslag som är ägnade att stärka dem och deras verksamhet. Kommittén<br>ser regionalbankema inte bara som ett komplement utan också som ett i<br>vissa avseenden värdefullt alternativ till Världsbanken. I förhållande till<br>denna har de fördelen av en stark regional förankring. Möjligen kan en<br>kompetensförstärkning främjas genom viss arbetsfördelning och speciali-<br>sering. Ökat erfarenhetsutbyte och samarbete regionalbankema emellan<br>bör understödjas. Regionalbankemas möjligheter att i vissa fall fungera<br>som brobyggare mellan Bretton Woods-institutionema och låntagarlän-<br>derna bör också utnyttjas och utvecklas. Det är också väsentligt att främja<br>svenska företags möjligheter att medverka i projekt som finansieras av<br>utvecklingsbankerna.</p>
<p>UNDPs roll som FNs centrala organ för biståndskoordinering har un-<br>dergrävts av bristande resurser. Även trepartssamarbetet (UNDP, motta-<br>garlandet, genomförande organisation) har inneburit begränsningar. Verk-<br>samheten har inte kunnat hållas samman. UNDPs breda mandat, utbygg-<br>da fältorganisation och centrala roll vid samordningen av multilateralt<br>bistånd på ländemivå är emellertid tillgångar som motiverar en diskussion<br>av möjligheterna att stärka UNDP. Kommittén delar helt Nordiska<br>FN-projektets uppfattning vad gäller effektivare strukturer och styrformer<br>för UNDP liksom generellt för FN-systemets biståndsverksamhet. Ett<br>antal synpunkter lämnas på områden där UNDPs verksamhet bör förstär-<br>kas, bl. a. att UNDP bör förses med en exekutivstyrelse som kan styra och<br>följa verksamheten och att UNDP bör koncentrera sin verksamhet till<br>tekniskt bistånd för utveckling av mänskliga resurser. Nya modeller för<br>bidragsgivningen liknande dem som används i utvecklingsbankerna bör<br>också prövas.</p>
<p>UNICEFs, FNs barnfonds, verksamhet och målsättning överensstäm-<br>mer mycket väl med de svenska biståndspolitiska målen. UNICEFs fattig-<br></p>
<p>89</p>
<p>domsinriktning kommer till uttryck i fördelningen både mellan länderna Prop. 1991/92: 100<br>och inom länderna. Satsningen på de sociala sektorerna och på de svaga Bil. 4<br>grupperna kvinnor och barn ligger helt i linje med de svenska biståndsmå-<br>len. Sverige har genom åren lyckats väl med att påverka UNICEF i flera<br>angelägna frågor. Storleken av de svenska bidragen (för närvarande mer än<br>10% av samtliga länders bidrag) och det samlade nordiska bidraget (för<br>närvarande 30%) har givetvis förstärkt Sveriges och Nordens inflytande i<br>UNICEF. Den aktiva svenska UNICEF-politiken bör enligt kommitténs<br>uppfattning ge Sverige goda möjligheter att även fortsättningsvis påverka<br>UNICEFs verksamhet.</p>
<p>Flyktingorganisationerna spelar en allt viktigare roll mot bakgrund av<br>den förvärrade flyktingsituationen i världen. Flykting- och migrations-<br>problemen kommer av allt att döma att höra till de stora utmaningar som<br>det internationella samfundet ställs inför under 1990-talet. Vad FN-orga-<br>nisationema kan uppnå med sina flyktinginsatser måste ses i förhållande<br>till de resurser som står till deras förfogande. UNHCR bistår direkt drygt<br>sju miljoner flyktingar med resurser motsvarande ungefar 1,17 kr. per<br>flykting och dag. Motsvarande resurser uppskattas för WFP till ca 40 öre<br>och för UNRWA till ca 1,55 kr. per flykting och dag. FN-organens insatser<br>på flyktingområdet överensstämmer väl med de svenska biståndspolitiska<br>målen. Målgruppen utgörs av fattiga människor som flyr undan konflikter<br>och förtryck. Mellan 80% och 90% är kvinnor och barn. Biståndet är<br>inriktat på att tillfredsställa basbehov och att förbättra de grundläggande<br>levnadsvillkoren. Kommittén lämnar en rad rekommendationer för det<br>fortsatta svenska arbetet på flyktingområdet.</p>
<p>Beträffande FNs jordbruks- och livsmedelsorgan konstaterar kommit-<br>tén att de brottas med problem som Sverige bör aktivt verka för att lösa i<br>linje med Nordiska FN-projektets rekommendationer. Det gäller främst<br>att åstadkomma en bättre ansvarsfördelning och samordning mellan orga-<br>nen, skapa en bättre styrning av och insyn i deras verksamhet och att<br>tydliggöra deras respektive roller.</p>
<p>Internationella handelscentrets (ITCs) relationer till moderorganen<br>GATT och UNCTAD, till givarländerna och till UNDP bör också ses över<br>med sikte på väsentligt tydligare mål- och strategiformuleringar samt mer<br>preciserade prioriteringar.</p>
<p>Samarbetet mellan multilaterala biståndsgivande organisationer och en-<br>skilda organisationer ökar, speciellt där det kan stimulera och stödja<br>folkligt deltagande i olika projekt och i utvecklingsprocessen. Kommittén<br>välkomnar denna utveckling. Den delar uppfattningen att ekonomisk och<br>social utveckling förutsätter ett brett folkligt engagemang och att de enskil-<br>da organisationerna här har en viktig roll att fylla. De svenska enskilda<br>organisationerna har ett stort kunnande om förhållandena i många u-län-<br>der och har en betydande förmåga att nå och aktivera de människor vilkas<br>behov det ytterst gäller och vilkas engagemang är en avgörande förutsätt-<br>ning för utveckling. Organisationerna står dessutom i nära förbindelse<br>med de människor och rörelser som i Sverige till stor del bär upp bistånds-<br>opinionen. Det är därför viktigt både att det multilaterala biståndet kan<br>dra nytta av enskilda organisationers kunnande och erfarenhet och att<br></p>
<p>90</p>
<p>dessa organisationer får goda möjligheter att påverka det multilaterala Prop. 1991/92:100<br>biståndet. Mot denna bakgrund skulle kommittén gärna se att åtminstone Bil. 4<br>de större svenska enskilda organisationerna engagerade sig i en samverkan<br>med och påverkan av de multilaterala organisationerna. De svenska en-<br>skilda organisationernas något reserverade inställning härvidlag kan delvis<br>bero på brister i information och administrativa resurser. Kommittén<br>utgår från att berörda myndigheter gör vad de kan for att vara organisatio-<br>nerna behjälpliga i dessa avseenden.</p>
<p>Multibi-biståndet är det bistånd som kanaliseras genom multilaterala<br>organisationer för ett visst ändamål och på basis av ett särskilt avtal mellan<br>en bilateral givare och en multilateral organisation. Detta är en relativt<br>ouppmärksammad del av det multilaterala samarbetet och är både inter-<br>nationellt som nationellt otillfredsställande redovisat. Kommitténs under-<br>sökningar tyder på att ca 30% av det multilaterala biståndet finansieras<br>genom olika former av särarrangemang av multibi-karaktär. Såväl interna-<br>tionellt som för svensk del är det önskvärt att sådana arrangemang mins-<br>kar till formån för reguljära bidrag till de multilaterala organisationerna.<br>Floran av villkor inom multibi-biståndet medför nämligen betydande<br>olägenheter, speciellt för möjligheterna att styra och prioritera inom de<br>multilaterala organisationernas arbete. Kommittén lämnar en rad rekom-<br>mendationer som är avsedda att begränsa omfattningen av multibi-bi-<br>stånd och olägenheterna med vissa typer av sådant bistånd.</p>
<p>Strukturanpassning och anpassningsprogram har under senare år spelat<br>en allt viktigare roll i det multilaterala biståndet och i samordningen av<br>multilateralt och bilateralt bistånd. Behovet av strukturanpassning under-<br>stryks allmänt både av givarländer och mottagarländer. Det betyder inte<br>att kritiken av de av Världsbanken och Valutafonden stödda programmen<br>varit obefogad. Programmen tog till en början alltför liten hänsyn till<br>kortsiktiga sociala effekter, underskattade ofta politiska problem i genom-<br>förandet och tenderade att ha en dogmatisk syn på den offentliga sektorns<br>roll. Kommittén noterar att både institutioner och länder dragit lärdom av<br>kritik och erfarenheter. Programmen har gradvis breddats och integrerats i<br>en långsiktig utvecklingsstrategi, samtidigt som den sociala dimensionen<br>blivit mer framträdande. Denna utveckling bör enligt kommitténs uppfatt-<br>ning drivas vidare. Särskilt angeläget är det att största möjliga hänsyn tas<br>till anpassningspolitikens effekter på de mest utsatta befolkningsgrupperna<br>och att sådana hänsynstaganden byggs in i programmen. Vad gäller an-<br>passningsprogrammens långsiktiga effekter har kommittén noterat att län-<br>der som under en längre period genomfört sådana program har fått se sin<br>export, bytesbalans och ekonomiska tillväxt förbättrad, medan investe-<br>ringarna till en böijan försvagats.</p>
<p>Vad gäller det multilaterala biståndets effektivitet bör vi, enligt kommit-<br>téns uppfattning, från svensk sida mer aktivt delta i det arbete som<br>bedrivs, både i många givarländer och multilateralt i syfte att förstärka<br>utvärderingsverksamheten och samarbetet kring denna. I detta arbete är<br>det angeläget att samverkan sker med mottagarländerna och att deras egen<br>utvärderingskapacitet förstärks. Ett mer aktivt deltagande i den multilate-<br>rala utvärderingsverksamheten torde förutsätta en viss förstärkning av de<br></p>
<p>91</p>
<p>personalresurser som disponeras för detta ändamål. Här bör det föreslagna Prop. 1991 /92: 100<br>utvärderingssekretariatet för biståndsfrågor kunna spela en viktig roll. Bil. 4</p>
<p>Kommittén konstaterar i ett av sina slutliga kapitel att ”de resurser som<br>är disponibla för beredning av multilaterala biståndsärenden och multila-<br>teral biståndspolitik är hårt ansträngda. Redan i nuläget verkar en viss<br>förstärkning motiverad. Behovet av en sådan förstärkning ökar i den mån<br>man vill ytterligare höja ambitionsnivån när det gäller de svenska insatser-<br>na på detta område. En förstärkning av de multilaterala beredningsresur-<br>serna kan ske både genom ett effektivare utnyttjande av befintliga resurser<br>och genom en utökning av dem”.</p>
<p>Sammanfattning av kommitténs överväganden</p>
<p>I kommitténs överväganden dras ett antal slutsatser med avseende på de<br>centrala frågor som direktiven innehåller.</p>
<p>Måluppfyllelse</p>
<p>Det konstateras allmänt att ”det multilaterala biståndet står sig väl ur<br>måluppfyllelsesynpunkt”. Det konstateras också att vart och ett av de fem<br>biståndspolitiska målen, om inte formellt så i realiteten, faller inom ramen<br>för en eller flera av de multilaterala biståndsorganisationernas verksam-<br>het. Den utvecklingsstrategi som de stora multilaterala biståndsgivarna<br>följer, såsom UNDP, UNICEF och Världsbanken, stämmer överens både<br>med det överordnade målet att höja de fattiga folkens levnadsnivå och<br>med de värderingar som ligger bakom de fem delmålen.</p>
<p>Effektivitet</p>
<p>Komftiitténs allmänna slutsats är att ”det multilaterala biståndet inte är<br>underlägset det bilaterala från effektivitetssynpunkt”. Slutsatsen baseras<br>på ett stort antal utvärderingsstudier, främst Robert Cassen’s ”Does Aid<br>Work”, som samtliga konstaterar att det inte finns någon väsentlig och<br>genomgående skillnad ur effektivitetshänseende mellan multilateralt och<br>bilateralt bistånd. Något försök att från effektivitetssynpunkt jämföra<br>multilateralt bistånd med svenskt bilateralt bistånd har kommittén inte<br>gjort.</p>
<p>Inflytande</p>
<p>Kommittén delar den uppfattning som framförs i det Nordiska FN-projek-<br>tet att ”det kan finnas utrymme för ett längre gående utnyttjande av<br>Nordens inflytandemöjligheter i FN-organen — och i det multilaterala<br>systemet överhuvudtaget”. Den nordiska brobyggarrollen är en viktig fak-<br>tor när det gäller möjligheterna att utöva inflytande. Man kan möjligen<br>invända att det svenska inflytandet — även det nordiska — aldrig kan bli<br>annat än marginellt i stora multilaterala organisationer som röstmässigt<br>eller i praktiken domineras av ett fåtal tunga givarländer med USA i<br></p>
<p>92</p>
<p>spetsen. Detta må vara riktigt, men även marginella förändringar kan vara Prop. 1991/92:100<br>av stor betydelse i organisationer med en så omfattande biståndsgivning Bil. 4<br>som t.ex. Världsbanken/IDA och UNDP. Just denna potentiella ”multi-<br>plikatoreffekt” är ett viktigt argument för en förstärkt nordisk aktivitet i<br>de multilaterala organisationerna.</p>
<p>Kapacitet</p>
<p>En förstärkt aktivitet kräver ökad kapacitet när det gäller att bereda,<br>formulera och driva svensk multilateral biståndspolitik. Kommitténs be-<br>dömning är att kapacitetsproblemet är av avgörande betydelse vid en<br>diskussion av många av de frågor som direktiven ställer. Särskilt gäller<br>detta frågor rörande måluppfyllelse, effektivitet och inflytande. Kommit-<br>téns allmänna intryck är att ”de resurser som i departement och bistånds-<br>organ disponeras för frågor rörande multilateralt bistånd och multilaterala<br>biståndsorganisationer är små i förhållande till det svenska multilaterala<br>biståndets omfattning”. Det gäller givetvis i än högre grad om vår ambi-<br>tionsnivå på detta område skulle höjas, såsom kommittén föreslår. ”En<br>kapacitetsförstärkning på det multilaterala området framstår alltså som<br>önskvärd”. Den torde vara en förutsättning för att det svenska multilatera-<br>la biståndets ”policy-potential”, inte minst när det gäller att förstärka<br>FN-systemet, skall kunna utnyttjas till fullo.</p>
<p>Det multilaterala biståndets storlek</p>
<p>Sedan mitten av 1970-talet uppgår det svenska multilaterala biståndet till<br>en tredjedel av det totala svenska biståndet. Kommittén har noterat att det<br>multilaterala biståndets andel av det totala biståndet ligger omkring 40% i<br>våra nordiska grannländer. ”Frågan om detta skulle vara en lämplig rikt-<br>punkt för det svenska multilaterala biståndets utveckling kräver övervä-<br>ganden som ligger utanför kommitténs uppdrag. Avvägningen mellan mul-<br>tilateralt och bilateralt bistånd måste dessutom bli beroende av utveckling-<br>en av biståndsbehoven och av olika biståndsformers och organisationers<br>lämplighet och förmåga när det gäller att möta dessa behov.”</p>
<p>Det multilaterala biståndets fördelning</p>
<p>Avslutningsvis berör kommittén fördelningen av det svenska multilaterala<br>biståndet mellan olika internationella organisationer på grundval av de tre<br>viktigaste kriterierna måluppfyllelse, effektivitet och inflytande. De orga-<br>nisationer som särskilt nämns med beaktande av dessa kriterier och som<br>man följaktligen anser mest intressanta ur svensk synpunkt av olika skäl är<br>IDA, UNDP, UNICEF, UNHCR och UNFPA. Samtidigt konstateras att<br>Sveriges bidragsandel redan är hög i UNDP och UNICEF, medan<br>UNFPA, UNHCR och IDA har svenska bidragsandelar under 10%, vilket<br>också bör beaktas vid en bedömning av de svenska insatserna.</p>
<p>Kommittén konkluderar ”att det i kretsen av multilaterala organisatio-<br>ner finns tillräckligt många och goda biståndsförmedlare för att det multi-<br></p>
<p>93</p>
<p>laterala biståndet skall kunna ökas väsentligt. Att en sådan ökning är Prop. 1991/92: 100<br>motiverad är enligt kommitténs uppfattning uppenbart”. Den pågående Bil. 4<br>utvecklingen ställer det internationella samfundet inför utmaningar som<br>inte kan mötas utan växande multilaterala insatser.</p>
<p>Remissinstanserna</p>
<p>Remissinstansernas allmänna uppfattning är att multibiståndskommitténs<br>betänkande innehåller en värdefull redovisning av de multilaterala organi-<br>sationerna och det multilaterala biståndet och en diskussion om dessas<br>relevans i förhållande till de svenska biståndspolitiska målen. På grund av<br>ämnets bredd och svårighetsgrad har inte alla frågeställningar kunnat<br>besvaras eller analyseras. Betänkandet utgör dock ett mycket intressant<br>underlag för fortsatta bedömningar.</p>
<p>De allmänna kommentarerna om det multilaterala biståndet gäller<br>främst måluppfyllelse och effektivitet samt Sveriges inflytande och beho-<br>vet av förstärkt kapacitet för att öka detta inflytande i det multilaterala<br>samarbetet.</p>
<p>Flertalet remissinstanser anser att måluppfyllelse och effektivitet hör<br>nära samman i det multilaterala biståndet och att det är mycket svårt att<br>mäta, om ens meningsfullt och möjligt, när det gäller multibiståndet i<br>allmänhet. Effektiv måluppfyllelse kan bara bedömas organisation för<br>organisation. Man konstaterar därför att insatserna måste öka för att<br>utvärdera multilateral verksamhet, dels i organisationerna själva, dels<br>genom svenska utvärderingar främst i organisationer där vi spelar en<br>viktig roll och dit vi lämnar betydande bidrag. SIDA m. fl. påpekar att<br>deras erfarenheter bättre bör tas tillvara i denna utvärdering.</p>
<p>En genomgående uppfattning är att delar av FN-systemet, inkl. UNDP,<br>har brister, ibland stora, som måste undanröjas för att det multilaterala<br>systemet skall fungera effektivt. En stor och svår fråga är också samord-<br>ningen av FN-organens verksamhet och deras rollfördelning. Flera remiss-<br>instanser nämner särskilt FNs katastrofbistånd och jordbruks- och livsme-<br>delssektorn som två akuta problemområden. Sveriges insatser, bl. a. base-<br>rade på det Nordiska FN-projektet på t.ex. katastrofområdet, förväntas<br>medföra en förbättring. Både Genéve-delegationen och Rom-ambassaden<br>m. fl. pekar på behovet av rationalisering av organisationerna på jord-<br>bruks- och livsmedelsområdet. Man anser att Sverige bör engagera sig<br>aktivt i det förändringsarbete som går in på rollfördelningen i FN-systemet<br>främst genom fördjupade konsultationer i huvudstäderna världen över.</p>
<p>Vad gäller utvecklingsbankerna noteras allmänt att de förstärkt sin roll<br>och att närmare samarbete äger rum främst mellan Världsbanken och<br>biståndsmyndigheterna. SIDAs uppfattning är att denna ”dialog” mellan<br>det multilaterala och bilaterala biståndet helt förbisetts i kommitténs<br>bedömning av det multilaterala biståndets måluppfyllelse och effektivitet.<br>Denna dialog begränsar sig inte till enbart IBRD/IDA men den har varit<br>särskilt betydelsefull i takt med att de makroekonomiska problemen i<br>flertalet svenska mottagarländer fördjupats. De enskilda organisationerna<br>ser genomgående kritiskt på Världsbankens alltför mäktiga ställning och<br></p>
<p>94</p>
<p>bristen på insyn i dess verksamhet. SIDA och övriga biståndsmyndigheter Prop. 1991/92: 100<br>instämmer i kommitténs förslag om att intensifiera samarbetet med de Bil. 4<br>regionala utvecklingsbankerna, vilka börjat spela en allt viktigare roll som<br>utvecklingsinstrument. BITS påpekar speciellt vikten av att utnyttja svens-<br>ka experter för att överfora svenskt kunnande och svenska erfarenheter till<br>internationella organ och mottagarländer. SWEDECORP anser att kom-<br>mittén inte i tillräcklig utsträckning berört betydelsen av näringslivsbi-<br>stånd inkl, den del av Världsbanken, IFC, som är och bör vara ett centralt<br>organ för utveckling av den privata sektorn i u-ländema.</p>
<p>Remissinstanserna framhåller genomgående liksom kommittén behovet<br>av att förstärka Sveriges och Nordens inflytande i de internationella orga-<br>nisationerna främst genom ökad styrning av organisationernas policy och<br>verksamhetsinriktning. OECD-delegationen konstaterar i sammanhanget<br>att det hade varit intressant om utredningen diskuterat var det svensk/nor-<br>diska inflytandet har störst genomslag, i FN-systemet med en stat-en röst<br>eller i organisationer som utvecklingsbankerna med vägda röstetal.</p>
<p>En höjd ambitionsnivå förutsätter enligt flera remissinstanser en för-<br>stärkning av de multilaterala beredningsresursema. Detta bör främst ske<br>genom förbättrade samordningsforfaranden, ökat utnyttjande av SIDAs<br>och andra svenska biståndsorgans erfarenheter, förstärkning av personal-<br>resurserna på u-avdelningen och genom utnyttjande av ett utvärderings-<br>sekretariat på biståndsområdet. Det väsentliga är att resurserna utnyttjas<br>så att mer tid skapas for framåtblickande, analyserande och utvärderande<br>arbete vid sidan av det omfattande löpande arbetet med de normativa och<br>operativa multilaterala frågorna.</p>
<p>Sammanfattningsvis är det flera remissinstansers uppfattning att kom-<br>mittén for alltför allmänna resonemang om fördelar med multilateralt<br>bistånd utan en närmare analys av den faktiska verkligheten och utan en<br>jämförande analys av det multilaterala resp, det bilaterala biståndets för-<br>delar och deras kompletterande roller. Det betonas också att Sverige i det<br>internationella samarbetet bör verka for höjda bidrag från andra bidragsgi-<br>vare.</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Det multilaterala biståndet spelar traditionellt en viktig roll i den svenska<br>bistånds- och utrikespolitiken. De internationella organisationer genom<br>vilka det multilaterala biståndet kanaliseras är en integrerad del av det<br>multilaterala systemet. Dess uppgifter sträcker sig vida utöver de ekono-<br>miska och sociala u-landsproblem som utvecklingsbiståndet är inriktat på.<br>Det har blivit alltmer uppenbart att dessa problem betingar - och beting-<br>as av — många av de utmaningar av global räckvidd som nu världssamfun-<br>det står infor. Det utgör också en del av vårt totala utvecklingsbistånd. Det<br>multilaterala biståndet ges i princip i obunden form. Det är emellertid<br>väsentligt att på lämpligt sätt främja svenska företags möjligheter att på<br>lika villkor medverka i projekt som finansieras av de multilaterala bi-<br>ståndsorganen. Jag förutser en fortsatt hög multilateral andel av det svens-<br>ka biståndet och ett aktivt svenskt engagemang i det multilaterala samar-<br>betet.</p>
<p>95</p>
<p>Det ökande ömsesidiga beroendet i världen, som jag berört i inlednings- Prop. 1991/92:100<br>avsnittet, ökar behovet av nya samarbetsformer och internationell samver- Bil. 4<br>kan. Problem av global karaktär, såsom den växande ekologiska krisen,<br>ökande flyktingströmmar, narkotikaproblemen och AIDS-spridningen<br>kräver internationella lösningar. Internationell samverkan är också nöd-<br>vändigt när det gäller katastrofbistånd, inte minst ur samordningssyn-<br>punkt. Det fortsatta behovet av ekonomisk-politiska reformer i u-ländema<br>och omstruktureringen av de östeuropeiska ländernas ekonomier är så<br>omfattande att det kräver internationell resursmobilisering och nära sam-<br>verkan för att kunna hanteras. Detsamma gäller de akuta skuldproblemen<br>i många länder. De multilaterala organen bör också spela en viktig roll i<br>främjandet av mänskliga rättigheter och en demokratisk utveckling inom<br>ramen för sina respektive mandat. Det multilaterala systemets kompara-<br>tiva fördelar bör utnyttjas effektivt på dessa och andra näraliggande områ-<br>den.</p>
<p>Samtidigt som behoven av multilaterala insatser ökat har förutsättning-<br>arna ökat för ett närmare och mer konstruktivt samarbete mellan multila-<br>terala organisationer och bilaterala givare. De erfarenheter som dragits av<br>lång tids biståndsverksamhet har lett till en internationell samsyn på de<br>utvecklingsprioriteringar som bör gälla i biståndet. Denna internationella<br>samsyn tar sig speciellt tydligt uttryck i de senaste årens rapporter från<br>UNDP och Världsbanken som drar i stort sett enstämmiga slutsatser om<br>behovet av en mer integrerad utvecklingsstrategi, där hörnstenarna är<br>ekonomisk tillväxt med en rättvisare fördelning och fattigdomsbekämp-<br>ning, en rimlig balans mellan en ansvarstagande offentlig sektor och en<br>effektivt fungerande dynamisk privat sektor samt en miljömässigt sund<br>utvecklingspolitik. Denna internationella utvecklingsstrategi har vunnit<br>starkt gehör samtidigt som ett allt närmare operationellt samarbete har<br>börjat växa fram mellan t.ex. SIDA och Världsbanken, där man drar på<br>varandras erfarenheter. Jag delar multibiståndskommitténs uppfattning<br>att en närmare samordning och samverkan bör ske mellan det svenska<br>multilaterala och bilaterala biståndsarbetet, mellan UD och biståndsmyn-<br>digheterna. I detta sammanhang är det också viktigt att analysera det<br>bilaterala och multilaterala biståndets för- och nackdelar samt deras kom-<br>pletterande roller.</p>
<p>Sammantaget motiverar den internationella utveckling som äger rum<br>och de ökade integrations- och samarbetssträvandena ett fortsatt starkt<br>stöd för ett multilateralt synsätt och ett effektivt fungerande multilateralt<br>system, där FN fortsatt bör spela en central roll. Kopplingen mellan ett<br>omfattande och effektivt FN-bistånd och ett starkt fredsarbete inom FN<br>bör särskilt understrykas.</p>
<p>Multibiståndskommittén har liksom det Nordiska FN-projektet, vilket<br>redovisas i ett särskilt avsnitt nedan, konstaterat att det finns brister och<br>strukturella problem i det multilaterala systemet. Detta gör att dess poten-<br>tial inte realiseras till fullo. Speciellt FN-systemet har utvecklats till ett<br>fragmenterat system med en flora av olika, delvis duplicerande mindre<br>organ som är svåra att överblicka. Flera av remissinstanserna pekar också<br>på att FN-organen har ett tungrott, centraliserat och administrativt kost-<br></p>
<p>96</p>
<p>samt arbetssätt och en bristande förmåga att utveckla en klart definierad Prop. 1991/92: 100<br>strategisk roll. Sverige bör, enligt min uppfattning, aktivt verka för att Bil. 4<br>genomföra förbättringar och reformer i syfte att uppnå ett effektivt funge-<br>rande multilateralt system. Både multibiståndskommitténs betänkande<br>och det Nordiska FN-projektets slutrapport med dess förslag utgör ett<br>viktigt underlag för Sveriges fortsatta agerande på detta område.</p>
<p>Inom FN-systemet, genom vilket ca 2/3 av det svenska multilaterala<br>biståndet kanaliseras, krävs en tydligare ansvarsfördelning och bättre prio-<br>ritering, effektivisering av administrationerna, bättre styrformer och ett<br>effektivt fungerande budget- och finansieringssystem. Ett starkare och mer<br>effektivt FN måste i högre grad än nu bygga på ett gemensamt finansiellt<br>ansvarstagande. De stora givarländerna måste söka uppnå en ökad samsyn<br>om vilka principer som skall gälla för bidragsfördelningen i framtiden.<br>Reformbehoven beskrivs närmare i det härpå följande avsnittet om Nor-<br>diska FN-projektet.</p>
<p>De multilaterala utvecklingsbankerna — Världsbanken/IDA och de re-<br>gionala utvecklingsbankerna — genom vilka ca 1/3 av det multilaterala<br>svenska biståndet kanaliseras fungerar administrativt bättre och har en<br>mer strategiskt utvecklad målinriktad verksamhet. Utvecklingsbankerna<br>har därmed kommit att spela en allt viktigare roll inte bara resursmässigt<br>— de kanaliserar ca 3/4 av DAC-ländemas multilaterala bistånd — utan<br>också på det normativa området och i förmedlingen av tekniskt bistånd<br>och s.k. policyrådgivning, som blivit en allt viktigare del av deras verk-<br>samhet. De förmedlar därmed en kombination av kapital och kunskap.<br>Bl. a. genom brister i FN-systemet har Världsbanken kommit att få spela<br>en dominerande roll och ta på sig alltför många uppgifter, vilket skapat en<br>skev ansvarsfördelning i det multilaterala systemet. Som kommittén och<br>flera remissinstanser påpekar har de regionala utvecklingsbankerna fått<br>allt större betydelse på grund av att de förstärkt sin kompetens på utveck-<br>lingsområdet. Jag välkomnar denna utveckling. Vi bör från svensk sida<br>fortsätta värna om en hög svensk och nordisk profil i utvecklingsbankerna,<br>där Sverige trots sina relativt sett små bidragsandelar fått gehör för svens-<br>ka utvecklingspolitiska prioriteringar. Vi bör fortsätta ge hög prioritet åt<br>styrning och uppföljning av bankernas policy och verksamhet och aktivt<br>verka för en integrerad utvecklingssyn i dessa finansinstitutioner med<br>ökad hänsyn till de sociala aspekterna av utveckling.</p>
<p>Vad gäller kommitténs speciella överväganden och förslag vill jag anföra<br>följande:</p>
<p>Måluppfyllelsen i det multilaterala biståndet som helhet är mycket svår-<br>bedömd och uppvisar stora variationer från organisation till organisation,<br>från verksamhet till verksamhet. Det underlag som utredningen lämnar är,<br>enligt min mening, inte tillräckligt för att det ska vara möjligt att dra några<br>generella slutsatser. Däremot förefaller det utan tvekan vara så att två av<br>de största mottagarna av svenskt multilateralt bistånd, UNICEF och IDA,<br>är organisationer som i sin målinriktning och verksamhet i stort överens-<br>stämmer väl med de svenska biståndspolitiska målen. Ett fortsatt starkt<br>svenskt stöd och engagemang i dessa organisationer är därför naturligt.</p>
<p>Effektiviteten i det multilaterala biståndet är också svår att bedöma i 97</p>
<p>7 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4<br></p>
<p>generella termer. Multilateralt bistånd innehåller liksom bilateralt bistånd Prop. 1991/92:100<br>stora skillnader i kvalitet. Jag ser det dock som angeläget att vi från svensk Bil. 4<br>sida förstärker våra insatser för att höja effektiviteten i det multilaterala<br>biståndet, dels genom att arbeta aktivare för en effektivare ansvarsfördel-<br>ning i systemet som helhet och en förstärkning av organisationernas inre<br>effektivitet i administration och styrformer, dels genom att arbeta för<br>bättre kvalitet och effektivitet i själva projekt- och programverksamheten.<br>Detta kan, som jag ser det, bäst ske på tre olika sätt: 1) genom att verka för<br>förstärkta utvärderingsfunktioner i organisationerna och ta bättre del av<br>deras resultat, 2) genom att bättre utnyttja internationella utvärderingar<br>av multilateral verksamhet, 3) genom att verkställa egna utvärderingar av<br>olika organisationer där även SIDAs falterfarenheter tas tillvara. Det<br>föreslagna utvärderingssekretariatet för biståndsfrågor, som jag tidigare<br>omnämnt, bör kunna spela en viktig roll på detta område.</p>
<p>Inflytande är av avgörande betydelse för ett meningsfullt deltagande i<br>det multilaterala samarbetet. Jag delar helt kommitténs och flertalet re-<br>missinstansers uppfattning, att det finns utrymme för ett bättre utnyttjan-<br>de av Sveriges och Nordens inflytandemöjligheter i FN-organen och i det<br>multilaterala systemet överhuvudtaget. UDs u-avdelnings primära roll är<br>att tillhandahålla basbudgetstöd till organisationerna och att på basis av<br>detta aktivt delta i styrning av policy- och verksamhetsinriktning. Den<br>strategiskt inriktade och policyformulerande delen av verksamheten bör<br>prioriteras och förstärkas. Sverige har hittills agerat relativt framgångsrikt<br>på normativa områden, såsom att betona fattigdoms- och miljöfrågorna<br>och kvinnans roll i utvecklingsprocessen. Vi bör också aktivera oss i<br>styrningen av den operationella verksamhetens policy och inriktning. Jag<br>vill särskilt understryka betydelsen av ett nära och konstruktivt nordiskt<br>samarbete för att stärka vårt inflytande.</p>
<p>Ett förstärkt inflytande kräver förstärkt kapacitet för formulering och<br>drivande av multilateral svensk biståndspolitik. Detta bör framför allt ske<br>genom prioritering och en effektivare samordning med SIDA och övriga<br>biståndsmyndigheter, eventuell förstärkning av personalresurserna på<br>u-avdelningen samt genom utnyttjande av ett utvärderingssekretariat på<br>biståndsområdet. Kommittén har enligt min mening bidragit med ett<br>värdefullt underlag för en närmare översyn av beredningsresursema och<br>ev. behov av förstärkning, vilket jag avser att ta närmare ställning till.</p>
<p>Kommittén berör även frågan om ansvarsfördelningen för Världs-<br>banksfrågor mellan finansdepartementet och utrikesdepartementet. Den-<br>na fråga kommer att beredas.</p>
<p>Det multilaterala biståndets storlek och fördelning berörs i kommitténs<br>avslutande överväganden dock utan att några klara slutsatser dras. Jag<br>konstaterar att Sverige har ett starkt intresse av att aktivt delta i och<br>påverka det multilaterala samarbetet och därför bör bidra med en fortsatt<br>stor andel av sitt bistånd multilateralt. Fördelningen bör ske på de organi-<br>sationer och verksamheter som ger bäst utvecklingseffekt och där verk-<br>samheten utvecklas i en enligt svensk uppfattning önskad riktning. Det<br>multilaterala biståndet ges i princip i obunden form. Det är emellertid<br></p>
<p>98</p>
<p>väsentligt att på lämpligt sätt främja svenska företags möjligheter att på Prop. 1991/92:100<br>lika villkor medverka i projekt som finansieras av de multilaterala bi- Bil- 4<br>ståndsorganen.</p>
<p>Jag önskar avslutningsvis beröra några mer specifika frågor i kommit-<br>téns betänkande som är av väsentlig betydelse i det svenska multilaterala<br>biståndet.</p>
<p>Multibi-biståndet utgör en mycket stor del, ca 30%, av det totala multi-<br>laterala biståndet. Den generella uppfattningen både i kommittén och hos<br>flera remissinstanser är att denna form av bistånd bör minska till förmån<br>för basbudgetstöd. Floran av villkor och särarrangemang inom multibi-<br>biståndet medför problem speciellt för möjligheterna styra inriktningen av<br>de multilaterala organisationernas verksamhet. En bättre redovisning och<br>översyn av multibi-biståndet krävs både på svensk sida och i organisatio-<br>nerna. De administrativa fördelarna med multibi-bistånd som ofta fram-<br>hävs kan ifrågasättas. Kommittén har lämnat en rad viktiga rekommenda-<br>tioner avsedda att begränsa omfattningen av multibi-biståndet och dess<br>problem. Jag avser att på basis av dessa rekommendationer och i samråd<br>med biståndsmyndighetema se över multibi-biståndets omfattning och<br>inriktning.</p>
<p>Kommittén förordar en ökad samverkan mellan de enskilda organisatio-<br>nerna i Sverige och de multilaterala organen. Jag noterar samtidigt den<br>reserverade och tidvis kritiska inställning till bl. a. Världsbanken som flera<br>enskilda organisationer givit uttryck för i sina remissvar. Detta trots att<br>Världsbanken, bl. a. på grund av svensk och nordisk påverkan, förändrats i<br>en riktning som stämmer väl med svenska utvecklingspolitiska priorite-<br>ringar. Jag önskar stimulera en bättre samverkan med enskilda organisa-<br>tioner på det multilaterala området och förstärka våra informationsinsat-<br>ser för att bredda insynen i och dialogen med de multilaterala organens<br>verksamhet. Jag vill slutligen understryka vikten av en breddad informa-<br>tion överhuvudtaget om det multilaterala biståndet. Multibiståndskom-<br>mitténs betänkande i sig utgör ett mycket värdefullt underlag, som bör<br>utnyttjas aktivt för faktaspridning och diskussion.</p>
<p>Jag har ovan redovisat mina principiella synpunkter på kommitténs<br>betänkande. Ett flertal synpunkter och förslag som framkommit i betän-<br>kandet är av en sådan karaktär att de kräver en närmare bearbetning och<br>analys som underlag för mer specifika ställningstaganden. Jag avser därför<br>att återkomma till dessa frågor i nästa års budgetproposition.</p>
<h4>Nordiska FN-projektet</h4>
<p>Det Nordiska FN-projektet har bedrivits av ett sekretariat i Stockholm<br>under ledning av en styrgrupp bestående av statssekreterarna för bistånd i<br>de nordiska länderna. Projektet har finansierats genom en särskild nordisk<br>projektbudget. En kontaktgrupp på tjänstemannanivå från de nordiska<br>utrikesdepartementen har samordnat arbetet. I Sverige knöts en referens-<br>grupp till projektet med riksdagsledamöter från flera partier, representan-<br>ter från Utrikespolitiska institutet, den akademiska världen, etc.</p>
<p>99</p>
<p>Nordiska FN-projektets syfte var att formulera förslag till förändringar Prop. 1991/92: 100<br>som kan stärka och effektivisera FNs verksamhet på utvecklings- och Bil. 4<br>katastrofområdet. Som underlag för statssekreterarnas överväganden har<br>sekretariatet tagit fram ett omfattande analytiskt bakgrundsmaterial i<br>form av ett 20-tal expertstudier om reformer av FN. Dessa studier har<br>givits en mycket bred internationell spridning.</p>
<p>De inledande konsultstudiema värderade FN-systemets insatser och<br>brister på fältet i form av fallstudier i åtta u-länder som visar mottagarlän-<br>dernas syn på biståndet från FN. På denna grund har projektet därefter<br>fokuserat på olika systemfrågor i FN, med studier av bl. a. fackorganens<br>roll inom FN-systemet, nya finansieringslösningar för att nå högre re-<br>sursvolym, stabilare bidrag och jämnare bördefördelning mellan givarna.<br>En särskild studie har granskat FNs bristande samordning av katastrofbi-<br>ståndet. Vidare har studier genomförts om globala framtidsfrågor basera-<br>de på internationella framtidsstudier, FNs roll på området kvinnor och<br>utveckling, nordiskt inflytande i FN, relationerna mellan FN och Bretton<br>Woods-institutionerna, FN-systemets roll för bärkraftig utveckling m. fl.<br>Inom projektets ram har vidare en rad seminarier och konferenser arrange-<br>rats med inriktning på FNs roll i utvecklingsarbetet, inklusive katastroffrå-<br>gor.</p>
<p>I maj 1991 överlämnades till FNs generalsekreterare slutrapporten från<br>projektet, ”The United Nations in Development: Reform Issues in the<br>Economic and Social Fields, A Nordic Perspective, Final Report by the<br>Nordic UN Project”.</p>
<p>Slutsatserna av Nordiska FN-projektet</p>
<p>I slutrapporten från Nordiska FN-projektet sammanfattas förslag på re-<br>formåtgärder som befunnits vara av hög politisk relevans och prioritet;<br>bl. a. medlemsländernas förmåga och möjligheter till styrning av FN-syste-<br>met genom ett nytt International Development Council och mindre<br>exekutivstyrelser. Jag delar det synsätt som redovisas i slutrapporten.</p>
<p>Nordiska FN-projektets förslag tar fasta på den grundläggande skillnad<br>som råder mellan FNs funktion som viktig ”politisk mötesplats” och dess<br>funktion som stor multilateral biståndsorganisation. Denna skillnad har<br>konsekvenser för de tillämpade formerna för styrning, ledarskap och fi-<br>nansiering. Inget organ inom FN, inklusive generalförsamlingen och det<br>ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC) förmår idag på ett tillfredsstäl-<br>lande sätt ge dessa olika aktiviteter sammanhållna och entydiga riktlinjer.<br>Det sker istället isolerat, organisation för organisation, inom särskilda<br>kommittéer etc.</p>
<p>Förslaget om att upprätta ett internationellt utvecklingsråd (IDC) syftar<br>till att årligen samla alla medlemsstaters ministrar för utvecklingsfrågor till<br>ett möte där de övergripande riktlinjerna för FNs biståndsverksamhet<br>diskuteras och läggs fast. Detta kan eventuellt bli en del av ett reformerat<br>ECOSOC.</p>
<p>100</p>
<p>Som komplement till detta utvecklingsråd förslås inrättande av mindre Prop. 1991/92: 100<br>styrelser för vart och ett av FNs olika biståndsorganisationer. Dessa exeku- Bil. 4<br>tiva organ skall löpande styra organisationernas verksamhet utifrån ut-<br>vecklingsrådets riktlinjer. Utgångspunkten är att dessa organ skall förena<br>universalitet och representativitet med effektivitet. Detta kan t. ex. uppnås<br>genom att medlemsstaterna inom valgrupper utser representanter till dessa<br>exekutiva organ.</p>
<p>FN-projektet konstaterar vidare att styrningen av och effektiviteten i<br>FNs operationella aktiviteter är nära sammanvävda med finansieringsfrå-<br>gorna. Som det nu är finansieras FNs biståndsaktiviteter till helt övervä-<br>gande del av frivilliga bidrag. Det sker vanligtvis vid årliga bidragsmöten. I<br>förhållande till de uppgifter FN påläggs av medlemsstaterna är systemet<br>underfinansierat. Resurstillförseln på årlig basis ger även bristande stabili-<br>tet och förutsägbarhet för en verksamhet som kräver mer långsiktig plane-<br>ring och långsiktiga åtaganden. Det här bidragssystemet har även lett till<br>en alltmer ojämn fördelning av bidragsbördan mellan de stora givarna. De<br>nordiska länderna har i många FN-organisationer kommit att bli mycket<br>dominerande bidragsgivare. Av de totala bidragen till organisationer som<br>FNs utvecklingsprogram UNDP och barnfonden UNICEF står Norden för<br>upp till 30%. En sådan koncentration av bidrag från ett fåtal givare<br>tenderar att undergräva dessa organs multilaterala karaktär.</p>
<p>I slutrapporten från FN-projektet presenteras förslag till ett nytt finansi-<br>eringssystem med en kombination av tre former av bidrag till FNs bi-<br>ståndsverksamhet. Den första formen utgörs av reguljära bidrag från alla<br>medlemmar. Fördelningen av bidragsbördan skall ske efter betalningsför-<br>måga och blir därmed mycket begränsad för fattigare länder. Dessa bidrag<br>skall främst betraktas som en form av medlemsavgift och understryka<br>principen om att alla medlemmar har både skyldigheter och rättigheter.<br>Idag finns en tendens till ”klientförhållande” hos många mottagare snarare<br>än ett gemensamt ansvarstagande.</p>
<p>Den andra formen av bidrag skall ske i form av förhandlade bidrag.<br>Dessa skall svara för den huvudsakliga finansieringen av verksamheten.<br>Tanken är att vaije organisations aktiviteter över en viss tidsperiod skall<br>kostnadsbestämmas i förhållande till specificerade behov. Givarna får<br>därigenom i ett sammanhang ta ställning till både den totala bidragsvoly-<br>men som krävs under de kommande åren och hur den skall finansieras,<br>dvs. hur bidragsbördan skall fördelas mellan givarna. Denna form av<br>bidrag har drag av de påfyllnadsförhandlingar som sker för utvecklingsfon-<br>derna inom Världsbanken och regionalbankema. Syftet är främst att kom-<br>ma ifrån det nuvarande sk. ”fripassagerar-problemet”, dvs. att vissa bi-<br>dragsgivare åker snålskjuts på andra mer bidragsvilliga givare. Förhandla-<br>de bidrag skulle också understryka principen om ett gemensamt ansvarsta-<br>gande bland givarna för FN-organens verksamhet.</p>
<p>Den tredje formen av bidrag skall, som nu, utgöras av frivilliga bidrag på<br>toppen av de två föregående bidragsformerna. Ett bidragssystem av det<br>slag som föreslås skulle också ha större möjlighet dra till sig additionella</p>
<p>resurser.</p>
<p>101</p>
<p>FN-projektets slutrapport behandlar även en lång rad andra frågor av Prop. 1991/92: 100<br>systemkaraktär. Det gäller fackorganens roll och ställning i systemet, fram- Bil. 4<br>för allt en förstärkning av deras fackkompetens i syfte att stärka dessas<br>”centre of excellence”-funktion i det globala systemet. Detta bör priorite-<br>ras snarare än att förstärka deras biståndsroll.</p>
<p>En annan fråga gäller katastrofområdet, där FN genom organisatoriska<br>förändringar måste stärkas för att snabbare och bättre koordinerat kunna<br>gripa sig an det växande antalet katastrofer och då särskilt katastrofer<br>orsakade av krig och konflikter. De senaste årens stora katastrofer har<br>bidragit till att en gemensam grundsyn på behovet av reformer växt fram<br>bland FNs medlemsländer. Katastroffrågorna och FNs katastroforganisa-<br>tion har därför behandlats under 1991 års sommar-ECOSOC och därefter i<br>generalförsamlingen. En viktig process har därmed kommit igång. Sverige<br>har en ledande roll i detta arbete.</p>
<p>Det är också angeläget att se på FNs personalfrågor, inklusive löner och<br>andra förmåner, med inriktning på att generellt stärka kompetensen bland<br>personalen.</p>
<p>Sammanfattningsvis finner jag att slutsatserna i det Nordiska<br>FN-projektet har hög relevans för arbetet på de ekonomiska och sociala<br>områdena i FN. Projektets förslag får därför stor betydelse för det svenska<br>agerandet i FN på dessa områden.</p>
<p>Det fortsatta reformarbetet</p>
<p>Det Nordiska FN-projektet har planenligt upplösts sedan själva utred-<br>ningsfasen är över. Det är angeläget att de principiella slutsatserna som<br>dras i det Nordiska FN-projektet operationaliseras på alla nivåer i det<br>multilaterala arbetet. Därför har en aktiv uppföljningsfas inletts. Samti-<br>digt har en viss temporär personell förstärkning skett inom de nordiska<br>utrikesdepartementen för att ansvara för reformfrågorna.</p>
<p>FN kan reformeras endast genom dess medlemsländers aktiva medver-<br>kan. Nordiska ambassader har därför vid särskild uppvaktning presenterat<br>och överlämnat slutrapporten till sina värdländers regeringar. Vid ett möte<br>i Stockholm i mitten på september 1991 deltog regeringsrepresentanter på<br>hög nivå från ett drygt 20-tal i- och u-länder. Dessa representerade länder<br>som på olika sätt visat särskilt intresse för FNs reformfrågor på det<br>ekonomiska och sociala området. Strävan från de nordiska länderna var<br>vidare att få en god regional sammansättning av intresserade länder. Detta<br>möte blev det första tillfallet att på ett samlat sätt diskutera de nordiska<br>reformtankarna och ledde till en bred enighet och uppslutning kring slut-<br>rapportens analys och diagnos av FN-systemets brister på det ekonomiska<br>och sociala området. Däremot förelåg olika uppfattningar om slutrappor-<br>tens konkreta förslag angående ändrade styr- och finansieringsformer. De<br>nordiska länderna uppmanades att snabbt och kraftfullt följa upp reform-<br>frågorna i FN på grundval av slutrapportens analys och riktlinjer, dels i<br>olika FN-fora och dels genom informella konsultationer i huvudstäder,<br>kontakter med olika regionala grupper m. m.</p>
<p>102</p>
<p>I flera anföranden under höstens generalförsamling har de nordiska Prop. 1991/92: 100<br>länderna enskilt eller gemensamt tagit upp reformfrågorna på det ekono- Bil. 4<br>miska och sociala området. Vidare tog generalförsamlingen på nordiskt<br>initiativ beslut om att en fördjupad substansbehandling skall ske av dessa<br>frågor vid det ekonomiska och sociala rådets möte (ECOSOC) i juli 1992.<br>Detta beslut innehåller också en uppmaning till Generalsekreteraren att<br>förbereda en rapport till ECOSOCs möte där olika reforminitiativ sam-<br>manfattas, inklusive det nordiska.</p>
<p>Parallellt med uppföljningsarbetet i olika FN-fora bedrivs för närvaran-<br>de bilaterala konsultationer i olika huvudstäder samt med regionala grup-<br>per.</p>
<p>Samtidigt med uppföljningen av de reformfrågor som belysts av Nordis-<br>ka FN-projektet har särskilt under det senaste året en rad andra reformfrå-<br>gor aktualiserats i FN, bl. a. FN-sekretariatets organisationsstruktur.</p>
<p>Relationerna mellan generalförsamlingen och ECOSOC samt i synner-<br>het ECOSOCs roll är en annan fråga som för närvarande är under behand-<br>ling i FN, vid bl. a. en extra session med generalförsamlingen våren 1991.<br>En rad länder har pekat på ECOSOCs oförmåga att koordinera FNs<br>aktiviteter inom det ekonomiska och sociala området. Besluten innebär<br>bl. a. reformering av utskottens arbete och ämnesinriktade högnivåmöten.<br>De syftar till att vitalisera ECOSOC. Denna reformprocess avser framför<br>allt FNs normativa arbete och synes på detta stadium inte innebära att<br>former skapats för den typ av styrning som ett International Development<br>Council skulle kunna ge, men innebär ändå ett viktigt steg i rätt riktning.<br>Det är angeläget att fortsatt följa och stödja denna process.</p>
<p>Inom en rad operativa organ diskuteras och förhandlas sedan en tid<br>olika reformer. Även här står styr- och finansieringsformer i fokus. Exem-<br>pel på FN-organ där reformfrågor initierats, ofta på svenskt/nordiskt initi-<br>ativ, är följande:</p>
<p>— FNs flyktingkommissariat (UNHCR)</p>
<p>— UNCTAD/GATTs Internationella handelscentrum (ITC)</p>
<p>— Världslivsmedelsprogrammet (WFP)</p>
<p>— Internationella Jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)</p>
<p>— FNs nyligen sammanslagna narkotikaprogram (UNDCP)</p>
<p>FNs konferens i juni 1992 om miljö och utveckling (UNCED) väntas i<br>många avseenden bli ett test på FN-systemets förmåga att kraftfullt gripa<br>sig an högt prioriterade frågor. I de intensiva förberedelserna har, i ett<br>multilateralt systemperspektiv, koordinationen inom FN och samarbetet<br>med utvecklingsbankerna samt olika finansieringslösningar fått stor upp-<br>märksamhet.</p>
<p>I FNs utvecklingsprogram (UNDP), som är FNs centrala organ för<br>utvecklingsfrågor, har reformfrågor hittills ägnats mer marginellt intresse.<br>UNDPs centrala roll motiverar att reformfrågorna ges en helt annan<br>uppmärksamhet.</p>
<p>Sammantaget kan sägas att reformfrågorna i FN inte på decennier stått<br>så i fokus som nu. Jag avser att med kraft driva dessa frågor i relevanta<br>fora.</p>
<p>103</p>
<h4>Kreditbiståndsutredningen Prop. 1991/92:100</h4>
<p>Utredningen överlämnade sitt betänkande under hösten 1991. Betänkan-<br>det kommer att remissbehandlas under vintern.</p>
<h4>Statistikprojektet</h4>
<p>Under budgetåret 1990/91 inleddes ett projekt för utveckling och förbätt-<br>ring av svensk biståndsstatistik och för förbättring av tillgängligheten till<br>internationell bistånds- och u-landsstatistik. Statistiska centralbyrån, SCB,<br>står som projektledare. Projektet sker i samarbete med samtliga bistånds-<br>myndigheter och utrikesdepartementets avdelning för internationellt ut-<br>vecklingssamarbete. Till projektet är också knutet en referensgrupp. I<br>projektarbetet ingår bl.a. att utarbeta en biståndsstatistisk årsbok och<br>bygga upp en biståndsstatistisk databas med svensk och internationell<br>statistik på området. Projektet löper på tre år.</p>
<h4>Åtgärder med anledning av regeringens program för<br>omställning och minskning av den statliga administrationen</h4>
<p>Nedan redovisas en uppföljning av de riktlinjer som angavs i regeringens<br>program för omställning och minskning av den statliga administrationen<br>(prop. 1990/91: 150 del II, Fiu37, rskr.390).</p>
<p>Tillskapandet av den nya myndigheten för näringslivsutveckling har<br>möjligjort viss rationalisering av administration. I kompletteringsproposi-<br>tionen beräknades rationaliseringen till totalt 10% över en treårsperiod<br>eller 3 —5 milj. kr. Enligt planerna kunde halva rationaliseringen verkstäl-<br>las i samband med att myndigheten bildades. Resterande skall fördelas på<br>budgetåren 1992/93 och 1993/94 med 1,5% resp 3,5%. Dessutom har en<br>ny byrå för förvaltningsbistånd inrättats på SIDA. Genom rationalisering-<br>ar har medel frigjorts av redan befintliga administrativa resurser och<br>omdisponerats för byråns bildande.</p>
<p>En annan möjlig rationalisering som togs upp i kopletteringsproposi-<br>tionen var samlokalisering av vissa biståndsmyndigheter genom skapandet<br>av ”Biståndets hus”. Enligt regeringsbeslut av 1991-06-06 har statskonto-<br>ret fått uppdraget att i samråd och samarbete med BITS, SIDA, SAREC<br>och SWEDECORP pröva möjligheten till samlokalisering och uppskatta<br>vilka vinster som kan uppnås. Resultatet skall redovisas till regeringen<br>senast 1 mars 1992.</p>
<p>104</p>
<h3>Biståndsanslagen m. m. <sup>Pr</sup>°P- 1991/92:100</h3>
<p>Bil. 4</p>
<p>Jag föreslår att biståndsramen för budgetåret 1992/93 fastställs till<br>14 460 milj, kr., vilket motsvarar en procent av den beräknade bruttona-<br>tionalinkomsten för kalenderåret 1992. Beloppet utgör en ökning med<br>589 milj, kr., i jämförelse med innevarande budgetår. Ökningen hänför sig<br>dels till beräknad tillväxt av BNI till marknadspris dels till att BNI beräk-<br>nats på ett nytt sätt, där hänsyn tas till icke hemtagen avkastning på<br>svenska företags direktinvesteringar i utlandet.</p>
<p>Ökningen av ramen är i huvudsak jämnt fördelad över de olika ansla-<br>gen. Rationaliseringsuttag har gjorts på samtliga myndigheter samtidigt<br>som vissa angelägna reformer medgetts.</p>
<p>De multilaterala bidragen under anslaget C 1. Bidrag till internationella<br>biståndsprogram föreslås öka med 247 milj. kr. och uppgå till totalt 3<br>566 milj. kr. Det totala multilaterala biståndet är dock större eftersom<br>stora bidrag till internationella organisationer även ges från de andra<br>anslagen inom biståndsramen. Sammantaget uppgår de svenska multilate-<br>rala bidragen till ca en tredjedel av biståndsramen.</p>
<p>Inom anslaget används ökningen främst for multilaterala organisationer<br>med stark fattigdomsinriktning, såsom IDA (Internationella utvecklings-<br>fonden) och UNICEF samt med inriktning på flykting- och katastroffrå-<br>gor, såsom UNHCR och WFP/IEFR. Vidare beräknas en större ökning av<br>medel for miljö- och befolkningsfrågor.</p>
<p>Av outbetalda medel på 4,6 miljarder kronor under anslaget C 1. Bidrag<br>till internationella biståndsprogram utgör drygt 4,4 miljarder kr. skuld-<br>sedlar deponerade i Sveriges Riksbank for täckande av Sveriges åtaganden<br>gentemot internationella organisationer och utvecklingsbanker. Av den<br>ingående reservationen på ca 200 milj. kr. har ca 35 milj. kr. reserverats<br>för fördröjda inbetalningar och påfyllnader av utfasta belopp till interna-<br>tionella organisationer. Ca 50 milj. kr. har budgeterats för att främja en<br>effektivare verksamhet i linje med de svenska biståndspolitiska målen<br>inom UNDP. Inom stödet till de regionala utvecklingsbankerna finns<br>outnyttjade medel om ca 20 milj. kr. för förinvesteringsstudier, expertfi-<br>nansiering m. m. Inom delposten for miljöinsatser finns reserverade medel<br>avsedda bl.a. för ett utökat engagemang och som uppföljning av FNs<br>konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992. Av medlen<br>som SIDA disponerar under anslaget C 1. Bidrag till internationella bi-<br>ståndsprogram utestår knappt 80 milj. kr. i reservationer. Dessa medel är<br>redan utfasta for bl a livsmedelsbistånd via internationella organisationer,<br>stöd till FNs familjeplaneringsfederation, och internationella sjöfartsuni-<br>versitetet. Förslag presenteras i propositionen om att ointecknade reserva-<br>tioner under anslagsposten 10. Andra multilaterala bidrag, delposten B.<br>Övriga insatser skall göras tillgängliga för bidrag till finansiering av civila<br>insatser i samband med FN-aktioner for fred och återuppbyggnad. Av<br>medlen som budgeterats under tidigare år som täckning for skuldsedlar<br>som utfärdats för IDAs räkning men ännu ej utbetalats har regeringen<br>under budgetåret 1990/91 beslutat att disponera 125 milj. kr. för multilate-<br>rala insatser i Central- och Östeuropa samt 220 milj. kr. for katastrofin-</p>
<p>105</p>
<p>satser, utan att Sveriges åtaganden gentemot IDA inskränkts. Av medlen Prop. 1991/92: 100<br>som disponerats på detta sätt har 260 milj. kr. utbetalats. Bil. 4</p>
<p>Anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA beräknas sammanlagt<br>till 7 517 milj. kr. vilket är en ökning med 217 milj. kr. jämfört med inne-<br>varande budgetår.</p>
<p>I regeringsdeklarationen anges prioriteringar för biståndets fördelning<br>på olika anslagsposter. Dessa återspeglas i att anslagsposterna för demo-<br>krati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd samt för bistånd ge-<br>nom folkrörelser och andra enskilda organisationer höjs väsentligt. För<br>anslagsposten katastrofer och återuppbyggnad m. m. föreslås en ökning<br>mot bakgrund av de förväntat stora behoven av katastrof- och flykting-<br>hjälp. Medel för civila insatser i samband med FN-aktioner för fred och<br>återuppbyggnad har beräknats under anslaget C 1. Bidrag till internatio-<br>nella biståndsprogram, anslagsposten 10. Andra multilaterala bidrag, del-<br>posten B. Övriga insatser.</p>
<p>De outbetalade medlen under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete ge-<br>nom SIDA uppgår till ca 1,6 miljarder kr. Hela denna totala reservation<br>utom ca 50 milj. kr. är intecknad genom utfästelser och avtal för olika<br>projekt och program. Av reservationerna hänförs ca 1,3 miljarder till<br>landramarna och regionala stöd (inkl humanitärt bistånd). För dessa an-<br>slagsposter medges en rätt att utfasta belopp på upp till tre gånger anslagna<br>medel för ett år. Denna budgeteringsteknik skapar förutsättningar för<br>långsiktighet i landsamarbetet och för att utbetalningarna skall kunna<br>verkställas i takt med att medel behövs för genomförande av olika projekt<br>och program. Reservationerna under landprogrammen motsvarar drygt ett<br>kvartals förskjutning mellan det att medlen blir tillgängliga och till att de<br>utbetalas. Detta får anses tillfredsställande.</p>
<p>Inom anslaget C 3. Andra biståndsprogram är det framförallt medel för<br>stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder som har<br>räknats upp. För budgetåret 1992/93 beräknas 700 milj. kr. för särskilda<br>insatser i skuldtyngda u-länder, en ökning med 200 milj. kr. jämfört med<br>innevarande budgetår. Inom anslaget beräknas vidare ökningar för forsk-<br>ningsprogram genom SAREC, stöd till näringslivsutveckling genom SWE-<br>DECORP samt tekniskt samarbete och u-krediter genom BITS. Till an-<br>slagsposten för stöd till näringslivsutveckling genom SWEDECORP har<br>medel för industribistånd överförts från landramama för Mocambique,<br>Tanzania, Zambia och Indien under anslaget C. 2 Utvecklingssamarbete<br>genom SIDA. Anslagsposten projektbistånd till vissa länder har minskats<br>genom att bistånd till Central- och Östeuropa redovisas under ett särskilt<br>anslag. Under anslagsposten har för budgetåret 1992/93 medel beräknats<br>bl.a för utveckling av samarbete i nya former med programländerna<br>Botswana, Namibia och Zimbabwe. Landramama för dessa länder har<br>anpassats i motsvarandé mån. Totalt ökar anslaget C 3. Andra bistånds-<br>program med 141,5 milj. kr. till 2 114,5 milj. kr.</p>
<p>Den totala reservationen under C 3. Andra biståndsprogram uppgår till<br>knappt 1,6 miljarder kr. U-landsforskningen via SAREC uppvisar en<br>reservation på ca 120 milj. kr. där allt utom knappt 40 milj. kr. är utfast för<br>olika projekt och program. Reservationerna för BITS uppgår till drygt 100<br></p>
<p>106</p>
<p>milj, kr för det tekniska samarbetet (allt är intecknat) och ca 460 milj. kr. Prop. 1991/92:100<br>för u-krediter (med ca. 300 milj. kr. redan intecknat). Jag anser att den Bil. 4<br>ointecknade reservationen för u-krediter är rimlig för att tjäna som buffert<br>mot svängningar i anslagsbelastningen. Under anslaget projektbistånd till<br>vissa länder anslogs under budgetåret medel för det bilaterala stödet till<br>Central- och Östeuropa. Reservationerna under denna anslagspost är<br>drygt 100 milj. kr. och allting är intecknat. Den största reservationen upp-<br>visar anslagsposten 7. Särskilda insatser i skuldtyngda länder. Av reserva-<br>tionerna på ca 700 milj. kr. är dock ca 550 milj. kr. utfasta som betalnings-<br>balansstöd och skuldlättnader. Takten i medelsutnyttjandet under denna<br>anslagspost är särskilt svår att förutse då utfästelser görs i samband med<br>internationellt samordnade aktioner för länder som genomför ekonomiska<br>reform- och återhämtningsprogram. Behovet av insatser i fattiga skuld-<br>tyngda länder är fortsatt mycket stort och det är angeläget att en beredskap<br>för ökat stöd finns.</p>
<p>Följande förändringar av anslagsteknisk natur för budgetåret 1992/93<br>föreslås: Medel för Sveriges bidrag till NDF (Nordic Development Fund),<br>som tidigare redovisats under anslaget C 1. Bidrag till internationella<br>biståndsprogram, anslagsposten 10. Andra multilaterala bidrag, delposten<br>B, Övriga insatser, redovisas nu i anslutning till övriga internationella<br>finansieringsorgan under anslagsposten 5. Regionala utvecklingsbanker,<br>som en ny delpost. Under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom<br>SIDA föreslås anslagsposterna Katastrofer m.m. och Stöd till återupp-<br>byggnad sammanföras till en anslagspost under namnet Katastrofer, stöd<br>till återuppbyggnad m.m. Under samma anslag föreslås anslagsposten<br>Regionala insatser i Centralamerika i forsättningen heta Utvecklingssa-<br>marbete med Centralamerika och anslagsposten Projektbistånd till Latin-<br>amerika heta Utvecklingssamarbete med Sydamerika. Under anslaget C 3.<br>Andra biståndsprogram uppdelas anslagsposten 9. Styrelsen för internatio-<br>nellt näringslivsbistånd (SWEDECORP) till en anslagspost med namnet<br>näringslivsbistånd och en anslagspost med namnet Swedefund Internatio-<br>nal AB. Samtidigt inrättas ett nytt anslag C 10. Styrelsen för internationellt<br>näringslivsbistånd (SWEDECORP) där förvaltningskostnaderna anslås.</p>
<p>Vissa utgifter för biståndsverksamhet, som i statsbudgeten belastar and-<br>ra anslag än biståndsanslagen bör liksom tidigare budgetår räknas av mot<br>biståndsramen. Kommande budgetår görs även avräkningar mot anslaget<br>för samarbete med Central- och Östeuropa av administrationskostnader<br>som redovisas under BITS förvaltningsanslag. För budgetåret 1992/93<br>uppgår nettot av dessa avräkningar till 854 milj. kr. varav 665 milj. kr.<br>hänför sig till avräkning för vissa asylkostnader. I jämförelse med inneva-<br>rande budgetår har asylavräkningama minskats med 35 milj. kr.</p>
<p>Planeringsramarna för utvecklingssamarbete under budgetåren 1993/94<br>och 1994/95 bör i förhållande till budgetåret 1992/93 utgöra oförändrade<br>andelar av bruttonationalinkomsten.</p>
<p>Anslagsbelopp och anslagsbenämningar framgår av nedanstående<br>sammanfattande tabell.</p>
<p>107</p>
<p>Tabell 2 Biståndsanslagen 1989/90—1992/93 (milj, kr.)</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Anvisat Anvisat Anvisat Förslag Förändring<br>1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 1991/92-</p>
<p>-1992/93</p>
<p>C 1. Bidrag till inter-<br>nationella bistånds-</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>program</p></td><td colspan="2">
<p>3 333,5</p></td><td colspan="2">
<p>3 566,2</p></td><td colspan="2">
<p>3 319,4</p></td><td colspan="2">
<p>3 566,1</p></td><td>
<p>246,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C 2. Utvecklings-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>samarbete genom SIDA</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>190,0</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>787,0</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>300,0</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>517,0</p></td><td>
<p>217,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C 3. Andra bistånds-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>program</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>647,3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>117,0</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>973,0</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>114,5</p></td><td>
<p>141,5</p></td></tr>
</table>
<p>C 4. Styrelsen för<br>internationell</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>utveckling (SIDA) (1)</p></td><td>
<p>222,0</p></td><td>
<p>246,0</p></td><td>
<p>269,6</p></td><td>
<p>293,8</p></td><td>
<p>24,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C 5. Styrelsen för<br>u-landsutbildning i<br>Sandö</p>
<p>(Sandö U-centrum) (1)</p></td><td>
<p>21,8</p></td><td>
<p>49,9</p></td><td>
<p>54,9</p></td><td>
<p>23,0</p></td><td>
<p>- 31,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C 6. Styrelsen för<br>u-landsforskning<br>(SAREC) (1)</p></td><td>
<p>11,1</p></td><td>
<p>15,4</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>25,4</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C 7. Nordiska afrika-<br>institutet</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C 8. Beredningen för<br>internationellt teknisk-<br>ekonomiskt samarbete<br>(BITS) (1)</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>C 9. Bidrag till<br>styrelsen för u-lands-<br>utbildning i Sandö<br>(Sandö U-centrum)</p></td><td></td><td></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>CIO. Styrelsen för inter-<br>nationellt näringslivs-<br>bistånd (SWEDECORP) (2)</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>34,4</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Biståndskostnader som<br>finansieras över andra<br>huvudtitlar eller anslag</p></td><td>
<p>193,7</p></td><td>
<p>202,6</p></td><td>
<p>206,0</p></td><td>
<p>188,9</p></td><td>
<p>- 17,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avräkning för vissa<br>asylkostnader</p></td><td></td><td></td><td>
<p>700,0</p></td><td>
<p>665,0</p></td><td>
<p>- 35,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TOTALT:</p></td><td>
<p>11 660,9 13</p></td><td>
<p>000,0 13</p></td><td>
<p>871,0 14</p></td><td>
<p>460,0</p></td><td>
<p>589,0</p></td></tr>
</table>
<p>(1) Enligt nytt beräkningssätt redovisas anslagen exklusive moms från<br>och med budgetåret 1992/93. För budgetåret 1991/92 är däremot anslagen<br>redovisade inklusive moms</p>
<p>(2) Medel under detta nya anslag har för budgetåret 1991/92 anslagits<br>under C 3. Andra biståndsprogram.</p>
<p>108</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att<br>godkänna vad jag förordat under rubriken Biståndsanslagen<br>m. m.</p>
<h4>C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift<br>Utestående</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>766</p></td><td>
<p>740</p></td><td>
<p>830 Reservation</p></td><td>
<p>243 598 645</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>skuldsedlar</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>433</p></td><td>
<p>354</p></td><td>
<p>136</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>319</p></td><td>
<p>379</p></td><td>
<p>000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>566</p></td><td>
<p>147</p></td><td>
<p>000</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Behoven av internationell resursmobilisering och samverkan ökar</p>
<p>Grunden för utveckling ligger i en god nationell ekonomisk politik och<br>intern resursmobilisering. Om detta råder allmän enighet. Biståndet spelar<br>härvid en kompletterande roll. Inte minst viktig är internationell resurs-<br>mobilisering för att lösa problem som är av sådan karaktär att de inte<br>enbart kan hanteras nationellt. Den fortsatta reformprocessen i u-länderna<br>och omstruktureringen i Östeuropa, miljöförstöringen och de växande<br>flyktingproblemen, bekämpningen av narkotika och AIDS liksom det öka-<br>de behovet av katastrofinsatser är exempel på områden där internationell<br>samordning är en förutsättning för att nå goda resultat. Åtgärder för att<br>hantera skuldproblemen måste baseras på internationella överenskommel-<br>ser och kräver också betydande multilaterala insatser. Därtill kommer ett<br>ökat behov av multilateralt bistånd på mjuka villkor på grund av att ett<br>antal tidigare medelinkomstländers ekonomiska situation försämrats så<br>att de nu kvalificerar sig för lån från Världsbankens fond för räntefria lån<br>(IDA). Förhandlingarna om en ny påfyllnad av IDAs resurser, som nyligen<br>inletts, är en viktig del av den internationella resursmobiliseringen.</p>
<p>Samtidigt som behoven av multilateralt stöd växer har förutsättningar-<br>na för ett mer effektivt internationellt biståndssamarbete ökat. En interna-<br>tionell samsyn om vilken utvecklingsstrategi och vilka utvecklingspriorite-<br>ringar som bör gälla på 90-talet har vuxit fram och fått ett brett gehör både<br>på det multilaterala området och bland de bilaterala givarna. Samarbetet<br>mellan multilaterala institutioner och bilaterala givare har förstärkts och<br>samordning av multilateralt och bilateralt bistånd blir allt vanligare och<br>effektivare.</p>
<p>Allt detta ställer krav på ett väl fungerande multilateralt system med en<br>klar och rationell ansvarsfördelning både inom det multilaterala systemet<br>och mellan det multilaterala och bilaterala biståndet. Det ställer också<br>krav på prioriteringar i institutioner och givarländer. Mot denna bakgrund<br>är de båda utredningar som företagits om det multilaterala biståndet,<br>multibiståndskommittén (SOU 1991:48) och Nordiska FN-projektet, som<br>närmare beskrivs och kommenteras under avsnittet. Aktuella utredningar<br>m. m., av speciellt värde. Utredningarnas förslag och synsätt utgör viktigt<br>underlag för ett förstärkt svenskt agerande på det multilaterala området.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>109</p>
<p>Multilaterala biståndet i förhållande till det totala biståndet Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Det totala biståndsflödet från OECD-länderna för 1990 beräknades av<br>OECD:s biståndskommitté (DAC) till 54 miljarder US dollar. Av detta<br>belopp gick drygt 15 miljarder US dollar till multilateralt samarbete, dvs.<br>drygt 28% av det totala biståndet från OECD-länderna. OECD-ländemas<br>bidrag till multilateral verksamhet präglas av stora variationer. Under<br>1980-talet har dock andelen totalt sett varit i stort sett oförändrad. De<br>nordiska länderna bidrar tillsammans med ca 13% av det multilaterala<br>biståndet.</p>
<p>Det svenska multilaterala biståndet redovisas huvudsakligen under an-<br>slaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. Därutöver utgår<br>bidrag till FNs verksamhet från övriga anslag. Det gäller främst bidrag till<br>FNs humanitära verksamhet och vid katastrofsituationer, men även vissa<br>långsiktiga utvecklingsinsatser, regionala program och stöd till internatio-<br>nella forskningsprogram. Därmed utgör bidrag genom det multilaterala<br>systemet ca en tredjedel av det totala biståndet. Anslagsnivån för C 1.<br>Bidrag till internationella biståndsprogram föreslås öka med 246,7 milj,<br>kr.</p>
<p>Tabell 3. Bidrag till internationella biståndsprogram budgetåret 1991/92<br>och 1992/93 fördelat på organisationer (milj, kr.)</p>
<p>Anvisat Förslag Föränd-</p>
<p>1991/92 1992/93 ring</p>
<p>FNs OPERATIVA VERKSAMHET</p>
<p>FNs utvecklingsprogram (UNDP)<br>varav</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>- ordinarie bidrag</p></td><td>
<p>650,0</p></td><td>
<p>670,0</p></td><td>
<p>20,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- FN:s kapitalutvecklingsfond</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(UNCDF)</p></td><td>
<p>55,0</p></td><td>
<p>55,0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FNs befolkningsfond (UNFPA)</p></td><td>
<p>135,0</p></td><td>
<p>145,0</p></td><td>
<p>10,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FNs barnfond (UNICEF)</p></td><td>
<p>370,0</p></td><td>
<p>395,0</p></td><td>
<p>25,0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1 210,0</p></td><td>
<p>1 265,0</p></td><td colspan="2">
<p>55,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>INTERNATIONELLA FINANSIERINGSORGAN</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Världsbanksgruppen</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- Internationella utvecklings-<br>fonden (IDA)</p>
<p>- Internationella finansierings-</p></td><td>
<p>432,0</p></td><td>
<p>515,0</p></td><td>
<p>83,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>bolaget (IFC)</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>16,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionala utvecklingsbanker</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- Afrikanska utvecklings-<br>banken (AfDB)</p>
<p>- Afrikanska utvecklingsfonden</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(AfDF)</p></td><td>
<p>289,2</p></td><td>
<p>270,0</p></td><td>
<p>19,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- Asiatiska utvecklingsbanken<br>(AsDB)</p>
<p>- Asiatiska utvecklingsfonden</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>(AsDF)</p></td><td>
<p>160,0</p></td><td>
<p>90,0</p></td><td>
<p>70,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- Interamerikanska utveck-<br>lingsbanken (IDB)</p>
<p>- Nordiska utvecklingsfonden</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>110</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(NDF)</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>62,0</p></td><td>
<p>62,0(1)</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>926,2</p></td><td>
<p>964,0</p></td><td>
<p>37,8</p></td><td></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>INTERNATIONELLT LIVSMEDELSBISTÅND OCH JORDBRUKSUTVECKLING</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Internationellt livsmedelsbistånd<br>varav</p>
<p>- Världslivsmedelsprogrammet</p>
<p>(WFP)</p></td><td>
<p>122,0</p></td><td>
<p>127,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>— Livsmedelshjälps-<br>konventionen (FAC)</p></td><td>
<p>55,0</p></td><td>
<p>50,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Internationella katastroflagret<br>för livsmedel (IEFR/PRO)</p></td><td>
<p>95,0</p></td><td>
<p>105,0</p></td><td>
<p>10,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruksutveckling</p>
<p>- Internationella jordbruks-<br>utvecklingsfonden (IFAD)</p></td><td>
<p>36,0</p></td><td>
<p>60,0</p></td><td>
<p>24,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>308,0</p></td><td>
<p>342,0</p></td><td>
<p>34,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FLYKTINGBISTÅND</p>
<p>Flyktingbistånd genom FN<br>varav</p>
<p>- FNs hjälporganisation för<br>palestinaflyktingar (UNRWA)</p></td><td>
<p>140,0</p></td><td>
<p>146,0</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- FNs flyktingkommissarie (UNHCR)</p></td><td>
<p>215,0</p></td><td>
<p>235,0</p></td><td>
<p>20,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>355,0</p></td><td>
<p>381,0</p></td><td>
<p>26,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ÖVRIGT</p>
<p>Övriga organisationer<br>varav</p>
<p>- Internationella familje-</p>
<p>planeringsfederationen (IPPF)</p></td><td>
<p>90,0</p></td><td>
<p>96,0</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- UNCTAD/GATT:s internationella<br>handel scentrum (ITC)</p></td><td>
<p>22,0</p></td><td>
<p>23,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- FNs narkotikaprogram (UNDCP)<br>och annan narkotikabekämpning</p></td><td>
<p>55,0</p></td><td>
<p>58,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Internationella sjöfarts-<br>universitetet</p></td><td>
<p>18,0</p></td><td>
<p>19,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andra multilaterala bidrag<br>varav</p>
<p>— Miljöinsatser</p></td><td>
<p>125,0</p></td><td>
<p>155,0</p></td><td>
<p>30,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Övriga insatser</p></td><td>
<p>153,1</p></td><td>
<p>201,1(2)</p></td><td>
<p>48,0(</p></td></tr>
<tr><td>
<p>— Multilaterala</p>
<p>biträdande experter m.m.</p></td><td>
<p>57,0</p></td><td>
<p>62,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
</table>
<p>520,1 614,1 94,0</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>SUMMA 3 319,3 3 566,1 246,8</p>
<p>(1) Bidrag till Nordic Development Fund (NDF), som tidigare<br>redovisats under anslagsposten, Andra multilaterala bidrag, delposten,<br>övriga insatser, utgör fr. o. m. 1992/93 en egen delpost under<br>anslagsposten Regionala utvecklingsbanker.</p>
<p>(2) Inom denna post jämte ingående ointecknade reservationer kan<br>medel intill ett belopp om 150 milj. kr. disponeras för civila<br>insatser i samband med FN-aktloner för fred och återuppbyggnad</p>
<p>111</p>
<p>FNs utvecklingsprogram (UNDP)</p>
<p>Budgetåret 1991/92</p>
<p>Budgetåret 1992/93</p>
<p>varav</p>
<p>Ordinarie bidrag till UNDP</p>
<p>FNs kapitalutvecklingsfond (UNCDF)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>705</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>725</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>670</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>FNs utvecklingsprogram (UNDP) är FN-systemets centrala organ för<br>finansiering av tekniskt bistånd. Eftersom de UNDP-finansierade projek-<br>ten för närvarande i huvudsak utförs av FNs fackorgan, är samarbetet<br>mellan dem, UNDP och mottagarlandet ytterst väsentligt. UNDP har ett<br>världsomfattande program i omkring 150 länder och territorier. Dess<br>resurser är emellertid blygsamma jämfört med många andra biståndsor-<br>gans. De ursprungliga intentionerna med UNDP som samordnare av<br>FN-systemets tekniska bistånd har därför inte kunnat infrias. En annan<br>orsak är att en stor del av detta bistånd inte finansieras av UNDP utan<br>direkt genom fackorganen.</p>
<p>UNDP har dock en viktig och central roll i FNs biståndsverksamhet.<br>UNDP ger u-ländema råd och kan finansiera insatser inom alla utveck-<br>lingssektorer. UNDP prioriterar också i allt högre utsträckning de fattigas-<br>te u-länderna. 87% av landprogramresursema är under den femte pro-<br>gramperioden 1992 — 97 reserverade för länder med en BNP per capita på<br>högst 750 US dollar.</p>
<p>UNDP behöver en solid resursbas för att fullgöra sina uppgifter. Den<br>bör byggas upp genom ökade bidrag från allt fler givarländer. De nordiska<br>länderna svarar för närvarande för en tredjedel av bidragen till UNDP.<br>1990 var Sverige UNDPs näst största givare totalt sett. Det behövs en<br>rimligare bördefördelning. Jag kommer därför att fortsätta att verka för ett<br>större och bredare ansvarstagande bland givarna för tilldelning av resurser<br>till UNDP.</p>
<p>Världsbanken/IDA har kommit att spela en framträdande roll på det<br>utvecklingsstrategiska och biståndspolitiska området och som samordnare<br>av såväl multilateralt som bilateralt bistånd. Kommittén för översyn av<br>svenskt multilateralt utvecklingssamarbete uppmärksammar detta i sitt<br>betänkande. Jag vill särskilt betona vikten av att en klarare ansvarsuppdel-<br>ning görs mellan UNDP, fackorganen och Världsbanken/IDA. UNDPs<br>analytiska roll bör renodlas och i högre utsträckning stödja kapacitets-<br>utveckling i utvecklingsländerna. Jag delar också kommitténs uppfattning<br>att det krävs en reformering inte bara av UNDP utan också av andra delar<br>av FN-strukturen inom biståndsområdet. Kommittén pekar på de förslag<br>som Nordiska FN-projektet presenterat och som jag tidigare har redovisat.<br>Kommittén pekar särskilt på vikten att UNDPs styrelseform förbättras för<br>att medlemsländerna skall kunna följa och styra verksamheten effektivare.<br>Kommittén uppmärksammar också UNDPs årsrapport om mänsklig<br>uveckling (Human Development Report) och menar att rapporten kan<br>utgöra en viktig grund för den framtida inriktningen av UNDPs arbete.<br>Inom UNDP pågår diskussioner om att initiera insatser i Central- och<br>Östeuropa. Här bör dock UNDP spela en rådgivande roll och koncentrera<br>sina insatser på att stödja länderna till en ökad kapacitetsutveckling.</p>
<p>112</p>
<p>Frågor om att reformera UNDP har hittills ägnats begränsat intresse. Prop. 1991/92:100<br>UNDPs centrala roll motiverar att reformfrågor ges en helt annan upp- Bil. 4<br>märksamhet. Detta kräver dock ett betydande och omfattande förarbete.<br>Jag avser att i samarbete med främst övriga nordiska länder aktivt arbeta<br>för att fä till stånd en nödvändig reformering av UNDP.</p>
<p>En nödvändig ökning av UNDPs resurser bör i första hand ske genom<br>ökade anslag från allt fler givarländer. Den vikt Sverige tillskriver UNDP<br>motiverar dock en viss höjning av det svenska bidraget.</p>
<p>Jag förordar att Sveriges bidrag till UNDP för budgetåret 1992/93 ökar<br>med 20 milj. kr. till 670 milj. kr.</p>
<p>FNs kapitalutvecklingsfond (UNCDF) ger finansiellt och tekniskt bistånd<br>till småskaliga investeringsprojekt som gynnar den lokala företagsamheten<br>i de minst utvecklade länderna. Fondens verksamhet har visat sig vara ett<br>värdefullt komplement till UNDPs tekniska bistånd och till de större<br>projekt som utvecklingsbankerna stödjer. Sverige är för närvarande fon-<br>dens största bidragsgivare. Fonden stödjer i första hand småskaliga projekt<br>som till stor del är inriktade på att stödja utveckling av kvinnors situation.<br>Verksamheten är också inriktad på att stödja marknadsekonomisk utveck-<br>ling. Jag beräknar ett oförändrat bidrag om 55 milj. kr. för budgetåret<br>1992/93.</p>
<p>FNs befolkningsfond (UNFPA)</p>
<p>Budgetåret 1991/92 135 000 000</p>
<p>Budgetåret 1992/93 145 000 000</p>
<p>Världens befolkning uppgår idag till ca 5,4 miljarder människor. Den ökar<br>med ca 90 miljoner årligen. Ökningstakten är framför allt hög i många av<br>de fattigaste u-ländema som finner det allt svårare att nå en balans mellan<br>befolkning och resurser. Utbredd fattigdom och överexploaterad miljö är<br>uttryck för en sådan obalans. Insatser för utbildning och hälsa försvåras.<br>Ökande migration från landsbygd till stad och mellan länder är männi-<br>skors utväg att söka nya möjligheter.</p>
<p>Demografiska data som är grundläggande i utvecklingsplanering är<br>bristfälliga i många länder. Tillgången på service för modern familjeplane-<br>ring motsvarar inte enskilda människors efterfrågan. Ett antal länder har<br>nu utformat riktlinjer för att arbeta på befolkningsområdet.</p>
<p>Jag anser att Sverige bör fortsätta att verka för ökade insatser på områ-<br>det. Det svenska biståndet bör fortsätta att lämnas dels som en integrerad<br>del av bilaterala hälso- och förvaltningsprogram, dels genom multilaterala<br>program som FNs befolkningsfond (UNFPA). Enskilda organisationers<br>verksamhet inom detta område utgör, enligt min mening, också en mycket<br>väsentlig del av vårt bistånd inom befolkningsområdet. Internationella<br>familjeplaneringsfederationen, IPPF, (se nedan) är den största represen-<br>tanten för detta bistånd.</p>
<p>UNFPA har en central uppgift som finansieringsorgan och global koor-<br>dinator för insatser inom ramen för FNs utvecklingssamarbete på befolk-<br>ningsområdet. UNFPAs roll är att stödja ländernas ansträngningar att<br>bygga upp sin egen kapacitet för effektiva program på befolkningsområdet. 113</p>
<p>8 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<p>En tredje internationell befolkningskonferens kommer att äga rum 1994. Prop. 1991/92: 100<br>UNFPA:s exekutivdirektör har utsetts till generalsekreterare for konferen- Bil. 4<br>sen. UNFPA har dessutom i beslutet om konferensen givits en särskild roll<br>med tanke på dess mandat inom FN-systemet. Både regionala konferenser<br>och expertmöten kommer att anordnas som en förberedelse för konferen-<br>sen. Jag faster stor vikt vid förberedelsearbetet på såväl nationell som<br>internationell basis och kommer att verka for att detta bedrivs så brett som<br>möjligt.</p>
<p>Jag föreslår att bidraget till UNFPA ökar med 10 milj. kr. till<br>145 milj. kr. Därutöver förutser jag under annat anslag beredskap för<br>förberedelsearbetet inför konferensen.</p>
<p>FNs barnfond (UNICEF)</p>
<p>Budgetåret 1991/92 370 000 000</p>
<p>Budgetåret 1992/93 395 000 000</p>
<p>Enligt UNICEF lever 45 % av barnen under fem år i u-länderna i absolut<br>fattigdom (Kina undantaget). 1 dag finns det kunskap och enkla och billiga<br>medel för att förhindra den höga dödligheten och funktionsnedsättningar-<br>na hos barn. I UNICEFs verksamhet ingår både att fora fram detta<br>budskap och att praktiskt arbeta for att kunskap och medel görs tillgängli-<br>ga och kommer alla barn tillgodo. UNICEFs mandat och verksamhetsom-<br>råde är brett.</p>
<p>UNICEFs information om barns situation och om nödvändiga och<br>möjliga insatser för att åstadkomma en positiv förändring har stor genom-<br>slagskraft. Den har inspirerat såväl andra organisationer som enskilda<br>länder att intensifiera sitt arbete inom områden som har betydelse för<br>barns överlevnad, skydd och utveckling. För att stimulera dessa processer<br>och fasta uppmärksamheten på effekter for barns villkor av politiska<br>beslut var Sverige en av de sex initiativtagarna till ett toppmöte om barn,<br>där UNICEF fick i uppdrag att fungera som sekretariat.</p>
<p>UNICEF har en särskild funktion som katalysator för regeringarnas<br>egna insatser i de 128 länder som fonden samarbetar med. Inte minst i<br>arbetet med att länder skall kunna uppfylla bestämmelserna i FNs barn-<br>konvention, som antogs år 1989, samt målsättningen i deklarationen från<br>bamtoppmötet, förutser jag en betydande roll for UNICEFs arbete for<br>gatubarn, flyktingbarn, barnprostituerade och andra särskilt utsatta barn-<br>grupper. UNICEF ger också på det makro-ekonomiska planet underlag till<br>den internationella debatten om sociala effekter av ekonomisk strukturan-<br>passning, resursfördelning m. m. De politiska och ekonomiska förändring-<br>arna i Central- och Östeuropa har gjort oss uppmärksamma på barnens<br>stora umbäranden i regionen. UNICEF har under året, på ad hoc basis,<br>stött enstaka program i regionen. Här anser jag dock att UNICEF med sin<br>kompetens främst bör fylla en rådgivande roll som kan leda till förbättring-<br>ar av barnens situation. En därutöver utvidgad verksamhet bör finansieras<br>med extra medel som inte belastar ordinarie verksamhet i u-länder.</p>
<p>UNICEFs programverksamhet är mest omfattande i de länder där fat- I</p>
<p>tigdomen är mest utbredd, där det föds flest barn och där bamadödlighe-</p>
<p>ten är högst. Flera av dessa länder är utsatta för väpnade konflikter. Prop. 1991/92: 100<br>Fleråriga landprogram omfattar främst hälso- och sjukvård, nutrition, vat- Bil. 4<br>tenförsörjning och utbildning. Programmen bygger på en omfattande ana-<br>lys av kvinnors och barns situation i det land eller område där verksamhe-<br>ten bedrivs. Insatserna omfattar ofta flera sektorer. Utbildnings- och fa-<br>miljeplaneringsinsatserna avses att ökas. Effekterna av HIV-infektion och<br>AIDS drabbar barnen allt hårdare. Deras hälsa undermineras. Möjlighe-<br>terna att hitta nya vårdnadshavare när den traditionella familjen är borta<br>minskar. Jag välkomnar att UNICEFs insatser på detta område kommer<br>att intensifieras.</p>
<p>Barnfondens landprogram kompletteras av projekt finansierade med<br>särskilda bidrag. UNICEF deltar aktivt i gemensamma FN-insatser i ka-<br>tastrofsituationer, för rehabilitering och återuppbyggnad i katastrofers och<br>väpnade konflikters spår, t. ex. i Afrikas Hom och i samband med den<br>kurdiska flyktingvågen. Sverige bidrog, genom SIDA, förra året med ca<br>264 milj. kr. till UNICEFs tilläggsfinansierade projekt.</p>
<p>Det är min förhoppning att den uppmärksamhet som frågor om barn<br>under året rönt även skall ge andra länder anledning att öka sina bidrag till<br>UNICEF. Sveriges sammanlagda bidrag utgör ca 10% av organisationens<br>budget. De svenska statliga bidragen är de största från ett enskilt land. Mot<br>bakgrund av det goda resultat UNICEFs insatser medfört för världens<br>barn och för det förtroende vi hyser för organisationens arbete beräknar<br>jag en höjning av anslaget med 25 milj. kr. till 395 milj. kr. för 1992/93.</p>
<p>Världsbanksgruppen</p>
<p>Budgetåret 1991/92</p>
<p>Budgetåret 1992/93</p>
<p>varav</p>
<p>Internationella utvecklings-<br>fonden (IDA)</p>
<p>Internationella finansierings-<br>bolaget (IFC)</p>
<p>447 000 000</p>
<p>531 000 000</p>
<p>515 000 000</p>
<p>16 000 000</p>
<p>Världsbanken (IBRD)</p>
<p>Världsbanksgruppen har under lång tid utgjort en av de viktigaste finansie-<br>ringskällorna för u-ländema. I gruppen ingår Världsbanken (IBRD), Inter-<br>nationella utvecklingsfonden (IDA), Internationella finansieringsbolaget<br>(IFC) och Multilaterala investeringsgarantiorganet (MIGA). Som en följd<br>bl. a. av skuldkrisen på 1980-talet och u-ländemas växande svårigheter att<br>få kommersiella lån har gruppens betydelse förstärkts ytterligare. Den<br>utökade verksamheten utgörs dels av långivning; dels av omfattande råd-<br>givning i anslutning till ekonomiska reformer i låntagarländema. Dessa<br>uppgifter i kombination med bankens centrala roll för mobilisering och<br>samordning av finansiellt bistånd har lett till nära samarbete mellan ban-<br>ken och svenska biståndsorgan, särskilt i Afrika.</p>
<p>IBRDs utlåning finansieras huvudsakligen genom upplåning på de inter-<br>nationella kapitalmarknaderna med medlemsländernas kapitalinsatser<br></p>
<p>115</p>
<p>som säkerhet. Banken har mycket god kreditvärdighet och kan låna på Prop. 1991/92: 100<br>fordelaktiga villkor. Utlåningen kan i sin tur ske till lägre ränta än vad Bil. 4<br>låntagarländerna själva skulle kunnat få. IBRD ger långfristiga lån till<br>medelinkomstländer som t. ex. Indonesien, Mexico och Turkiet, men ock-<br>så till kreditvärdiga låginkomstländer som Indien. IBRD erhåller sitt<br>grundkapital genom att samtliga medlemsländer tecknar andelar i banken<br>i förhållande till sin ekonomiska styrka. Efter en allmän kapitalhöjning<br>1988 kan bankens kapital maximalt uppgå till 171,4 miljarder US dollar,<br>det s. k. auktoriserade kapitalet. Av detta hade medlemsländerna tecknat<br>knappt 140 miljarder US dollar per den 30 juni 1991. Sveriges kapitalin-<br>sats i banken uppgår till 1,8 miljarder US dollar, vilket för närvarade<br>motsvarar en röstandel på 1,30%. Av den senaste kaptialhöjningen inbeta-<br>las endast 3 %, medan resten har formen av garantiåtaganden för bankens<br>förpliktelser gentemot sina kreditorer. I Sverige är det riksbanken som står<br>för kapitalinsatsen i IBRD. Regeringen har lämnat riksbanken garanti för<br>täckning av förluster som kan uppkomma på kapitalinsatsen.</p>
<p>Internationella utvecklingsfonden (IDA)</p>
<p>IDA är Världsbanksgruppens fond för utlåning på särskilt förmånliga<br>villkor till de fattigaste u-länderna. Dessa villkor innebär räntefrihet och<br>lång återbetalningstid. Budgetåret 1990/91 uppgick IDAs nya utlånings-<br>åtaganden till ett belopp motsvarande 6,3 miljarder US dollar.</p>
<p>Av IDAs utlåning går ungefär 85% till de allra fattigaste länderna, dvs.<br>länder med högst 580 US dollar i BNP per invånare. Utlåningen är inrik-<br>tad på landsbygdsutveckling, utbildning, hälsovård, vattenförsörjning och<br>stöd för ekonomiska reformer som syftar till ett mer effektivt resursutnytt-<br>jande (s. k. strukturanpassningsprogram). Med sin betoning på de fattigas-<br>te länderna samt på social utveckling och fattigdomsbegränsning överens-<br>stämmer IDA-utlåningen väl med de svenska biståndspolitiska målen.</p>
<p>Utlåningen via IDA finansieras genom bidrag från medlemsländerna,<br>vilka i förhandlingar normalt vart tredje år beslutar om förstärkning av<br>IDAs resurser. Den nionde s. k. påfyllnaden (IDA 9) slutfördes år 1989 och<br>omfattade ca 15 miljarder US dollar. Förhandlingar om en tionde påfyll-<br>nad pågår och avses bli slutförda före utgången av år 1992. En av huvud-<br>frågorna blir att ta ställning till hur man skall hantera den kraftigt ökade<br>efterfrågan på IDAs resurser som har sin grund i att BNP per invånare<br>sjunkit i ett antal medlemsländer till en nivå som ger möjlighet till<br>IDA-lån.</p>
<p>Sveriges andel av den senaste påfyllnaden är 2,62%. Detta innebär ett<br>bidrag motsvarande 2 528 milj, kr över tre år. I enlighet med önskemål<br>från IDA har Sverige åtagit sig att betala 25% av vaije årsbidrag kontant<br>och erlägga resten som skuldsedlar vilka deponeras i riksbanken.</p>
<p>Från och med budgetåret 1991/92 har systemet för anslagsgivning till<br>IDA ändrats. Det tidigare systemet för budgetering av de svenska bidragen<br>innebar att det i budgeten för vaije år anslogs en summa motsvarande det<br>på skuldsedeln angivna svenska årsbidraget. IDAs dragningar från skuld-<br>sedlar sker emellertid i takt med att fonden behöver resurser för utbetal-<br></p>
<p>116</p>
<p>ningar till godkända projekt vilket kan sträckas ut över en betydligt längre Prop. 1991/92: 100<br>tid, upp till tio år. Detta system fick till konsekvens att relativt stora Bil. 4<br>outnyttjade medel samlades under denna anslagspost.</p>
<p>Det nya budgeteringssystemet innebär att man i stället anslår summan<br>av kontantbidraget och IDAs beräknade dragningar från skuldsedlarna<br>under det aktuella året. Detta system har den grundläggande fördelen att<br>inga nya reserver byggs upp. Samtidigt minskar outnyttjade medel i takt<br>med att dragningarna från tidigare fondpåfyllnader fortsätter. Dessutom<br>ger det en sannare bild av den faktiska resursöverföringen till u-ländema,<br>och ligger därmed i linje med den allmänna strävan att inom biståndet<br>avpassa tilldelningen av medel till behov och utnyttjande.</p>
<p>Det är viktigt att understryka att man med detta system, vilket alltså<br>innebär ett oförändrat svenskt åtagande, fördelar anslagen till IDA 9 över<br>ett större antal år. Medel till påfyllnaden måste därför anslås under ett<br>antal år efter det att själva påfyllnadsperioden är avslutad, dvs. så länge<br>som IDA:s dragningar pågår (ca 7 år efter avslutad period). Vid beslut om<br>svenskt deltagande i framtida påfyllnader kommer man därigenom att<br>behöva anslå medel för utbetalningar från flera påfyllnader samtidigt.</p>
<p>Under budgetåret 1991/92 förväntas dragningar på skuldsedeln uppgå<br>till minst 205 milj. kr. Kontantinsatsen är 210,7 milj. kr. För budgetåret<br>1992/93 beräknas medelsbehovet till 515 milj. kr. — förväntade dragning-<br>ar om 288,0 milj. kr. och 210,7 milj. kr. i kontantinsats samt erforderlig<br>reserv. Regeringen föreslår att ett särskilt anslag inrättas för bistånd till<br>Central- och Östeuropa. Därmed blir det inte aktuellt att för Central- och<br>Östeuropa ta i anspråk några medel från de belopp som reserverats för att<br>täcka skuldsedlar under budgetåret 1992/93.</p>
<p>Internationella jinansieringsbolaget (IFC)</p>
<p>IFCs syfte är att främja ekonomisk utveckling i u-länder genom att under-<br>stödja privata investeringar.</p>
<p>Ökad betoning av de privata investeringarnas roll för länders utveckling<br>har lett till att IFCs verksamhet expanderat betydligt. En ny kapitalökning<br>med 1 mrd US dollar till totalt 2,3 mrd US dollar beslöts i juni 1991. Med<br>en oförändrad svensk kapitalandel om 1,26% kommer ett svenskt bidrag<br>till kapitalhöjningen att uppgå till 12,6 milj. US dollar att inbetalas under<br>5 år. Jag beräknar således medelsbehovet för budgetåret 1992/93 till<br>16 milj. kr.</p>
<p>117</p>
<p>Regionala utvecklingsbanker</p>
<p>Budgetåret 1991/92</p>
<p>Budgetåret 1992/93<br>varav</p>
<p>479 200 000</p>
<p>433 000 000</p>
<p>Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB)<br>Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF)<br>Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB)<br>Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF)<br>Interamerikanska utvecklings-</p>
<p>0</p>
<p>270 000 000</p>
<p>0</p>
<p>90 000 000</p>
<p>banken/Fonden för särskild<br>verksamhet (IDB/FSO)<br>Nordiska utvecklingsfonden (NDF)</p>
<p>11 000 000</p>
<p>62 000 000</p>
<p>De regionala utvecklingsbankerna i Afrika, Asien och Latinamerika, och<br>de till dessa banker knutna utvecklingsfonderna, svarar för en betydande<br>del av utvecklingsfinansieringen i sina respektive regioner, och har kom-<br>mit att spela en allt viktigare roll i utvecklingssamarbetet överhuvudtaget.<br>Detta har tagit sig uttryck i en ökad utlåning och en mer aktiv roll vad<br>gäller rådgivning till stöd för ekonomiska reformer i låntagarländema.<br>Vidare kan man konstatera att den breddning av bankernas verksamhet<br>som ägt rum under senare år, vilken inneburit en ökad satsning inom<br>sådana områden som fattigdomsbekämpning, miljö, kvinnan i utveck-<br>lingsprocessen, utbildning och hälsovård, har förstärkt bankernas karaktär<br>av utvecklingsinstitutioner i förhållande till den mer traditionella rollen<br>som finansieringsorgan. Därmed har deras verksamhet i hög grad kommit<br>att ligga i linje med svenska biståndspolitiska prioriteringar.</p>
<p>Sverige deltar aktivt i det arbete som syftar till att ytterligare förstärka<br>dessa bankers institutionella och operationella kapacitet. Detta sker fram-<br>för allt genom den svenska representationen i bankernas styrelser och<br>under de förhandlingar som förs i samband med kapitalhöjningar och<br>påfyllnader av resurser i utvecklingsfonderna.</p>
<p>Budgetåret 1989/90 avsattes 25 milj. kr. för svenskt finansiellt stöd till<br>utvecklingsbankerna utöver det stöd som ges till kapitalhöjningar och<br>fondpåfyllnader i dessa institutioner. Av de för detta ändamål avsatta<br>medlen har 10 milj. kr. använts för upprättandet av en av BITS hanterad<br>konsultfond i AfDB. Vidare har medel under innevarande budgetår tagits i<br>anspråk för finansiering av svensk expertis i AfDB och för bidrag till en av<br>AfDB initierad studie av förutsättningarna för ekonomisk integration i<br>södra Afrika. Under budgetåret 1992/93 förväntas ytterligare medel an-<br>vändas för kapacitetsförstärkningar i utvecklingsbankerna inkl. Världs-<br>banken.</p>
<p>Fyra allmänna kapitalökningar har genomförts i den Afrikanska utveck-<br>lingsbanken (AfDB) sedan den grundades 1963. Överenskommelsen om<br>den senaste trädde i kraft i juni 1987 och innebar att bankens kapital under<br>femårsperioden 1987 — 1991 ökades kraftigt. Idag uppgår kapitalet till ca<br>21 miljarder US dollar. Av dessa resurser har ca 2,5 miljarder US dollar<br>inbetalats av medlemsländerna, medan återstoden utgör garantiåtagan-<br>den. Sveriges andel av bankens totala kapital är 1,4%. Erläggandet av<br>Sveriges andel av den fjärde kapitalökningen skedde i form av fem årsvisa<br>inbetalningar budgetåren 1987/88 till 1991/92, sammanlagt uppgående till</p>
<p>118</p>
<p>71.2 milj. kr. För ändamålet anslogs under perioden totalt 75 milj, kr., där Prop. 1991/92:100<br>differensen mellan anslagna och utbetalda medel har utgjorts av en säker- Bil. 4<br>hetsmarginal för växelkursförändringar. De på detta sätt skapade reserva-<br>tionerna, liksom de reservationer som härrör från under tidigare budgetår<br>anvisade generella bidrag till AfDB, kommer i första hand att användas för<br>åtgärder syftande till kapacitetsuppbyggnad i banken. För budgetåret<br>1992/93 föreligger inget medelsbehov under denna delpost.</p>
<p>Förhandlingarna om en sjätte påfyllnad av resurser i den Afrikanska<br>utvecklingsfonden (AfDF) slutfördes i februari 1991. Påfyllnaden, vilken<br>avses täcka fondens resursbehov under treårsperioden 1991—93, uppgår<br>till 3,5 miljarder US dollar. Sverige har åtagit sig att bidra med en andel<br>om 4,5 % av den totala påfyllnaden, vilket motsvarar ett svenskt bidrag på</p>
<p>880.2 milj. kr. under treårsperioden. Såsom redovisades i budgetproposi-<br>tionen för budgetåret 1991/92 skall detta omfattande stöd till fondens<br>verksamhet ses mot bakgrund av en från svensk sida positiv bedömning av<br>utlåningens kvalitet och allmänna inriktning. Sålunda utmynnade påfyll-<br>nadsförhandlingama i en stark betoning av fattigdomsbekämpningens fun-<br>damentala betydelse i fondens hela utlåningsverksamhet samt betydelsen<br>av insatser i de sociala sektorerna och på miljöområdet. Speciell uppmärk-<br>samhet ägnades också åt fondens roll vad gäller främjande av ”good<br>govemance”, dvs gott ledarskap och sund förvaltning, på alla samhälls-<br>nivåer. Det svenska bidraget till fondpåfyllnaden fördelas över tre årsbi-<br>drag, varav det första lämnades budgetåret 1991/92. För budgetåret<br>1992/93 är årsbidraget 290,5 milj. kr. Mot bakgrund av att den slutliga<br>fondpåfyllnaden blev mindre än vad som kunde förutses i budgetproposi-<br>tionen för budgetåret 1991/92, och att därmed anslagna medel översteg det<br>slutliga svenska bidraget för det året, beräknar jag medelsbehovet för<br>budgetåret 1992/93 till 270 milj. kr.</p>
<p>Den tredje, och senaste, kapitalökningen i Asiatiska utvecklingsbanken<br>(AsDB), genomfördes under perioden 1983—1987. Bankens kapital upp-<br>går för närvarande till ca 23 miljarder US dollar, varav 2,8 miljarder US<br>dollar har inbetalats av bankens medlemmar och återstoden utgör garanti-<br>åtaganden. Sveriges andel av bankens kapital var ursprungligen 0,41 %,<br>men denna andel sjönk senare till 0,15% då Sverige inte deltog i den första<br>kapitalökningen år 1971. I syfte att höja den svenska kapitalandelen till<br>den ursprungliga nivån beslöts i september 1988 om en särskild svensk<br>kapitalökning på omkring 28 milj. kr. Avsättningar för den särskilda kapi-<br>talökningen gjordes budgetåren 1983/84 och 1989/90 med 10,3 resp.</p>
<p>17,7 milj. kr. Utbetalningen av dessa medel beräknas kunna verkställas<br>under 1992. Förhandlingar om en ny allmän kapitalökning i AsDB förvän-<br>tas påböijas under 1992. Det är emellertid inte troligt att dessa kommer att<br>vara avslutade vid en sådan tidpunkt att behov av medel under budgetåret<br>1992/93 uppstår.</p>
<p>Förhandlingarna om en femte påfyllnad av resurser i den Asiatiska<br>utvecklingsfonden (AsDF) påböljades under 1990 och slutfördes i decem-<br>ber 1991. Påfyllnaden avsågs ursprungligen täcka fondens resursbehov för<br>perioden 1991—94, men då det under förhandlingarnas gång framkom att<br>fondens tillgängliga medel var större än beräknat ändrades påfyllnadspe-<br></p>
<p>119</p>
<p>rioden till att omfatta åren 1992 — 95. Såsom angavs i budgetpropositionen Prop. 1991/92:100<br>för budgetåret 1991/92 har man i den förhandlingsprocess som förts inför Bil. 4<br>påfyllnaden överenskommit om riktlinjer för användning av fondmedlen<br>som väl överensstämmer med svenska biståndspolitiska prioriteringar.<br>Fattigdomsbekämpning, miljöinsatser, främjande av kvinnans roll i ut-<br>vecklingsprocessen samt befolkningsfrågor har därvid betonats som sär-<br>skilt viktiga områden för fondens verksamhet. Mot denna bakgrund anser<br>jag det vara motiverat att höja den förhållandevis låga svenska andelen<br>från 1,37% till 2%. Med en total påfyllnadsvolym uppgående till</p>
<p>4,2 miljarder US dollar kommer det svenska bidraget att uppgå till<br>477 milj. kr. under fyraårsperioden 1992 — 95. Det första årsbidraget be-<br>räknas erläggas under år 1992, för vilket ändamål 160 milj. kr. avsattes i<br>budgetpropositionen för budgetåret 1991/92. Då den slutliga påfyllnaden<br>blev avsevärt mindre än vad som kunde förutses i böijan av förhandlings-<br>processen kan delar av de för det första årsbidraget avsatta medlen använ-<br>das för det andra årsbidraget. Jag beräknar därför att ett belopp om<br>90 milj. kr. behöver anvisas för budgetåret 1992/93.</p>
<p>De förhandlingar om en sjunde allmän kapitalökning i Interamerikans-<br>ka utvecklingsbanken (IDB) som påbörjades år 1986 kunde slutföras i mars<br>1989. Överenskommelse nåddes därmed om en ökning av bankens kapital<br>till totalt 61 miljarder US dollar. Samtidigt träffades en överenskommelse<br>om påfyllnad av resurser i fonden för särskild utlåning på mjukare villkor<br>(FSO) uppgående till 200 milj. US dollar. Sveriges andel av kapitalhöj-<br>ningen, är 0,17%, vilket motsvarar ca 43 milj. US dollar. Av denna summa<br>skall 2,5%, eller ca 1,1 milj. US dollar, betalas in under fyraårsperioden<br>1990 — 93. De första två årsinbetalningama gjordes budgetåren 1990/91<br>och 1991/92. Sveriges bidrag till FSO uppgår till något mindre än 8 milj, kr<br>under motsvarande period. Även detta bidrag erläggs i form av fyra årsvisa<br>inbetalningar, varav den första skedde budgetåret 1990/91. Då IDB/FSO<br>under senare tid valt att senarelägga tidtabellen för utnyttjandet av de<br>svenska bidragen har en mindre reservation under denna delpost kommit<br>att byggas upp. Denna förutses emellertid till största delen tas i anspråk för<br>inbetalningar under innevarande budgetår. På grundval av tidigare gjorda<br>åtaganden gentemot banken och fonden i samband med den sjätte kapita-<br>lökningen, och med hänsyn till ovan redovisade bidrag till den sjunde<br>kapitalökningen beräknar jag medelsbehovet för budgetåret 1992/93 under<br>denna delpost till 11 milj. kr.</p>
<p>Nordiska utvecklingsfonden (NDF)</p>
<p>NDF är en samnordisk biståndsinstitution som påbörjade sin verksamhet<br>1988. Fonden ger lån i samfinansiering med andra internationella institu-<br>tioner på förmånliga villkor till fattiga länder för högt prioriterade projekt<br>som främjar ekonomisk och social utveckling. Särskild vikt läggs vid<br>projekt med positiva miljöeffekter. Projekten skall vara av nordiskt intres-<br>se.</p>
<p>Sveriges åtagande i fonden uppgår till ca 310 milj. kr. under fem år. Den<br>första inbetalningen om ca 62 milj. kr. till fonden gjordes budgetåret<br></p>
<p>120</p>
<p>1988/89. Medel har hittills anvisats under delposten Andra multilaterala Prop. 1991/92: 100<br>bidrag men ges från och med budgetåret 1992/93 under egen delpost. Jag Bil. 4<br>beräknar ett bidrag om 62 milj. kr. under budgetåret 1992/93.</p>
<p>Nordiska ministerrådet har under 1991 låtit genomfora en utvärdering<br>av NDF. Utvärderingen rekommenderar att fondens verksamhet fortsät-<br>ter efter den femåriga försöksperiodens utgång. Nordiska ministerrådet<br>avser att lägga fram förslag om NDFs fortsatta verksamhet vid Nordiska<br>Rådets 40:e session i mars 1992. Jag ser positivt på att verksamheten<br>fortsätter och utvecklas.</p>
<p>Internationellt livsmedelsbistånd</p>
<p>Budgetåret 1991/92</p>
<p>Budgetåret 1992/93<br>varav</p>
<p>Världslivsmedelsprogrammet (WFP)<br>Li vsmede 1 sh j ä 1 pskonvent i onen (FAC)<br>Internationella katastroflagret<br>för livsmedel (IEFR) och utdragna<br>flyktingsituationer (PRO)</p>
<p>272 000 000</p>
<p>282 000 000</p>
<p>127 000 000</p>
<p>50 000 000</p>
<p>105 000 000</p>
<p>Världslivsmedelsprogrammet (WFP)</p>
<p>WFP har en betydelsefull roll vid samordning av livsmedelsleveranser i<br>internationella hjälpprogram. Under 1990 fick drygt 50 miljoner männi-<br>skor livsmedelsbistånd genom WFPs försorg. Ca 35 miljoner människor<br>fick det i samband med utvecklingsprojekt och 8 miljoner i anslutning till<br>katastrofbistånd. Av världens 17 miljoner flyktingar fick omkring 9 miljo-<br>ner livsmedelsbistånd från WFP. Ca 80% av det totala stödet går till de<br>fattigaste u-länderna.</p>
<p>Sverige verkar för att en ökad andel av världens sammanlagda livsme-<br>delsbistånd skall gå genom WFP och för att WFP skall kunna spela en mer<br>aktiv roll för att lindra verkningarna av katastrofer av olika slag. Två<br>tredjedelar av Sveriges ordinarie bidrag till WFP är bundet till upphand-<br>ling av livsmedel i u-länder med exportproduktion eller i Sverige. Den<br>övriga tredjedelen utgör ett stadgeenligt kontantbidrag till transportkost-<br>nader, administration och arbetskapital. Utöver det ordinarie bidraget<br>kanaliserar Sverige även extraordinärt livsmedelsbistånd till flyktingar och<br>katastrofhjälp genom WFP.</p>
<p>WFPs har för tvåårsperiodema 1991 — 1992 respektive för 1993 — 94<br>redovisat ett medelsbehov av 1 500 milj. US dollar för respektive period.</p>
<p>WFPs mottagarländer skall normalt svara för kostnader för lagring,<br>transporter och övrig utrustning i anslutning till projektverksamheten.<br>Enligt WFPs regler får dessa kostnader inte finansieras med reguljära<br>bidrag. Om mottagarlandet inte kan möta dessa kostnader måste WFP<br>förlita sig på särskilda bidrag. Sverige har sedan budgetåret 1982/83 ansla-<br>git medel för dessa ändamål. De har huvudsakligen använts till inköp av<br>transportmedel i en del av de fattigaste länderna.</p>
<p>Jag föreslår ett totalt bidrag till WFP om 127 milj, kr., varav<br></p>
<p>121</p>
<p>105 milj. kr. som bidrag till WFPs ordinarie resurser for utvecklingsinsat- Prop. 1991/92: 100<br>ser och 22 milj. kr. som ett särskilt bidrag för lagring, transporter och övrig Bil. 4<br>utrustning.</p>
<p>Konventionen för livsmedelshjälp (FAC)</p>
<p>Inom ramen för 1986 års konvention för livsmedelshjälp har medlemslän-<br>derna åtagit sig att ge bidrag som sammanlagt motsvarar 7,5 miljoner ton<br>spannmål per år. Konventionen är treårig. Det svenska årsbidraget mot-<br>svarar 40 000 ton vete.</p>
<p>I enlighet med gällande FAC-regler, kan dessa medel användas för<br>utvecklingsinsatser, katastrofhjälp eller flyktingbistånd, beroende på beho-<br>ven under året.</p>
<p>Det svenska bidraget är beräknat till 50 milj, kr för budgetåret 1992/93<br>och föreslås liksom tidigare lämnas genom WFP. Beloppet innefattar även<br>frakt- och administrationskostnader.</p>
<p>Internationella katastroflagret för livsmedel (International Emergency</p>
<p>Food Reserve, IEFR) och långvariga flyktingprogram (Protracted Refugee</p>
<p>Operations, PRO)</p>
<p>Det Internationella katastroflagret för livsmedel (IEFR) skapades för att<br>snabbt och effektivt kunna ge bistånd i samband med akuta katastrofsitua-<br>tioner. Sverige har bidragit till lagret, som administreras av WFP, alltse-<br>dan dess tillkomst år 1975. IEFR-lagret används för att tillhandahålla<br>livsmedel till särskilt utsatta grupper. Vidare har en särskild fond (PRO)<br>upprättats för långvariga flyktingsituationer inom WFP:s reguljära pro-<br>gram fr.o.m. år 1990.</p>
<p>De bidrag som ges inom ramen för FAC, IEFR och WFPs nya fond för<br>långvariga flyktingsituationer kräver största möjliga finansiella flexibilitet<br>för att möjliggöra den mest tids- och kostnadseffektiva upphandlingen.<br>Det svenska bidraget kan av detta skäl användas för upphandling av<br>livsmedel i u-länder med exportproduktion eller i Sverige. Det avgörande<br>kriteriet skall vara kostnadseffektivitet. Sverige ger WFP ersättning även<br>för fraktkostnader.</p>
<p>Jag avser att särskilt följa utvecklingen av den verksamhet som avses<br>finansieras från WFPs särskilda fond för långvariga flyktingsituationer.<br>Jag föreslår att 105 milj. kr. anslås för IEFR/PRO. Det svenska bidraget<br>motsvarar ca 50 000 ton spannmål och 3 500 ton vegetabilisk olja.</p>
<p>122</p>
<p>Jordbruksutveckling</p>
<p>Budgetåret 1991/92</p>
<p>Budgetåret 1992/93<br>varav</p>
<p>Internationella jordbruks<br>utvecklingsfonden (IFAD)</p>
<p>36 000 000</p>
<p>60 000 000</p>
<p>60 000 000</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)</p>
<p>IFAD erhåller sina finansiella resurser dels i form av påfyllnad till det<br>reguljära programmet, dels i form av frivilliga bidrag till särskilda pro-<br>gram, t.ex. Afrikaprogrammet. Överenskommmelse om en tredje påfyll-<br>nad av fonden för perioden 1990—1992 nåddes i juni 1989. Påfyllnaden<br>uppgår till 562 milj. US dollar varav OECD-länderna svarar för 375 milj.,<br>OPEC-ländema för 124 milj, och u-ländema för 63 milj. US dollar. Upp-<br>görelsen bygger dels på bördefördelning mellan OECD- och OPEC-länder-<br>na med 60% respektive 40%, dels på ett nytt element där OECD-länderna<br>också förbundit sig att tillskjuta tre gånger det belopp som u-ländema<br>bidrar med. Om man därtill lägger de frivilliga bidragen, som huvudsakli-<br>gen kommer från i-ländema, har den ursprungliga bördefördelningen mel-<br>lan OECD- och OPEC-ländema avsevärt förändrats. Vissa omfördelning-<br>ar av bidragen inom OECD-kretsen har medfört att Sveriges andel, som<br>uppgår till 140 milj.kr., har ökat till 3,9% av den totala påfyllnaden.</p>
<p>Under våren 1992 beräknas förhandlingar inledas om en fjärde finansi-<br>ell påfyllnad för perioden 1992—1994. Då diskussioner samtidigt skall<br>föras om IFADs framtida organisation och finansiella struktur är det svårt<br>att förutse när påfyllnadsförhandlingama skall vara avslutade. Med ut-<br>gångspunkt i en bibehållen svensk procentandel i påfyllnaden, beräknar<br>jag ett belopp om 60 milj. kr. för budgetåret 1992/93.</p>
<p>Flyktingbistånd genom FN</p>
<p>Budgetåret 1991/92</p>
<p>Budgetåret 1992/93</p>
<p>varav</p>
<p>FN:s hjälporganisation<br>för palestinaflyktingar (UNRWA)</p>
<p>FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)</p>
<p>355 000 000</p>
<p>381 000 000</p>
<p>146 000 000</p>
<p>235 000 000</p>
<p>FNs hjälporganisation för palestinajlyktingar (UNRWA)</p>
<p>”Intifadan”, dvs. det palestinska upproret på de ockuperade områdena,<br>går nu in på sitt fjärde år. Den ekonomiska aktiviteten i de ockuperade<br>områdena har sedan intifadans böijan gått kraftigt tillbaka och medfört en<br>allt svårare ekonomisk situation för befolkningen. Allt färre palestinier får<br>möjlighet att arbeta i Israel. Alltfler palestinier som tidigare varit självför-<br>sörjande har nu tvingats att söka bistånd från UNRWA. Situationen har<br>ytterligare förvärrats av krisen i Mellanöstern och de minskade pen-<br>ningöverföringarna från palestinier som arbetat i Kuwait och Irak. Ett<br>stort antal palestinier, som tidigare varit bosatta i Kuwait, har under det</p>
<p>123</p>
<p>senaste året tvingats återvända till regionen. En del av dessa tvingas förlita Prop. 1991/92: 100<br>sig på hjälp genom UNRWA. Sammanlagt bistår UNRWA 2,5 miljoner Bil. 4<br>palestinier.</p>
<p>Denna situation ställer ökade krav på UNRWA i dess arbete for de<br>palestinska flyktingarna i regionen. UNRWA beräknar medelsbehovet for<br>verksamhetsåret 1992 till 277 milj. US dollar for det reguljära program-<br>met, vilket skall jämföras med 1991 års budget på 254 milj. US dollar.</p>
<p>Ökad belastning på UNRWAs hälso-, sjukvårds- och socialhjälpspro-<br>gram, behov av fler skolor, UNRWAs insatser for strandsatta personer i<br>Jordanien samt allmänna kostnadsökningar har medfört att UNRWAs<br>totala utgifter och behov av ytterligare resurser ökat.</p>
<p>Jag föreslår att Sveriges reguljära bidrag till UNRWA höjs med</p>
<p>6 milj.kr. till 146 milj.kr. förbudgetåret 1992/93.</p>
<p>FNs flyktingkommissarie (UNHCR)</p>
<p>UNHCR har till uppgift att lämna rättsligt skydd och materiellt bistånd till<br>flyktingar. Under sina 40 år har organisationen bistått ca 28 miljoner<br>flyktingar. Under den senaste 10-årsperioden har antalet flyktingar i värl-<br>den fördubblats från 8,5 miljoner till 17 miljoner.</p>
<p>UNHCRs bidrag har normalt legat på drygt 500 milj. US dollar per år. I<br>slutet av 1989 drabbades UNHCR av en finansiell kris, som samtidigt var<br>en förtroendekris, vilket ledde till den dåvarande flyktingkommissariens<br>avgång. Förtroendet har därefter återställts efter ett intensivt arbete inom<br>exekutivkommittén. Detta arbete har inneburit en effektivisering av verk-<br>samheten genom organisationsförändringar och nerskämingar av perso-<br>nal. Under det senaste året, präglat av flyktingkatastrofer i världen, har<br>behoven av UNHCRs verksamhet kommit att utökas dramatiskt. Bidra-<br>gen for 1991 uppgår till ca 850 milj. US dollar.</p>
<p>Sverige har aktivt medverkat i UNHCRs exekutivkommitté i syfte att<br>förbättra organisationens möjlighet att utveckla det internationella flyk-<br>tingarbetet och bl.a. verkat for en breddning av bidragsgivningen. Sverige<br>har särskilt bevakat de internationella skyddsfrågorna och frågan om en<br>bättre samordning av internationella flyktinginsatser. När det gäller att<br>stärka UNHCRs katastrofberedskap, har ett långsiktigt samarbete inletts<br>med Sverige genom Statens Räddningsverk.</p>
<p>Numerärt sett är den afganska flyktingsituationen i Pakistan och Iran<br>fortfarande den mest omfattande trots att en lösning skymtas genom<br>repatriering och lokal integrering. Under den senaste tiden har flyktingka-<br>tastroferna i Afrikas Horn blivit alltmer akuta. Nya flyktingar har behov<br>av hjälp samtidigt som ett stort antal återvändande får hjälp. Framtiden<br>for liberianska flyktingar i angränsande länder är oviss. Lösningar på en<br>del långvariga flyktingsituationer kan komma att ske genom omfattande<br>repatrieringar under de närmaste åren. I Afrika gäller det Sydafrika, Mo-<br>zambique och Angola. I Asien, förutom Afganistan, öppnar sig möjlighe-<br>terna i Vietnam, Laos och Kambodja. Liksom vad gäller centralameri-<br>kanska flyktingar kommer stödet för återvändande flyktingar att ges inom<br>ramen for ett utvecklingsinriktat bistånd. Detta kommer att kräva stora 124</p>
<p>insatser.</p>
<p>UNHCRs budget for 1992 års reguljära program uppgår till Prop. 1991/92:100<br>372 milj. US dollar. Därutöver kommer kostnaden för särskilda flykting- Bil. 4<br>program som kommer att ligga på samma nivå som under 1991.</p>
<p>Budgetåret 1991/92 uppgår det reguljära svenska bidraget till UNHCR<br>till 215 milj. kr. Under 1991 har dessutom sammanlagt 172 milj. kr. från<br>andra anslag utbetalats till UNHCR för katastrofinsatser i bl. a. Afrikas<br>Horn och Mellersta Östern. Sverige är den tredje största bidragsgivande<br>nation till UNHCR, efter USA och Japan.</p>
<p>Med hänsyn till att UNHCRs verksamhet har utökats väsentligt under<br>det senaste året är det angeläget att det svenska bidraget höjs. Det reguljära<br>bidraget bör kunna användas flexibelt av UNHCR for att täcka både<br>reguljära programkostnader och särskilda program.</p>
<p>Jag föreslår att Sveriges reguljära bidrag till UNHCR höjs med</p>
<p>20 milj. kr. till 235 milj. kr. för budgetåret 1992/93.</p>
<p>övriga organisationer</p>
<p>Budgetåret 1991/92 185 000 000</p>
<p>Budgetåret 1992/93 196 000 000</p>
<p>varav</p>
<p>Internationella familjeplanerings-</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>federationen (IPPF)</p></td><td>
<p>96</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UNCTAD/GATTs internationella</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>handelscentrum (ITC)</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FN:s narkotikaprogram (UNDCP)</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>och annan narkotikabekämpning</p></td><td>
<p>58</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Internationella sjöfarts-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>universitetet</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF)</p>
<p>Jag har i tidigare avsnitt pekat på den vikt jag faster vid insatser på<br>befolkningsområdet. Av särskild betydelse är det arbete som utförs av<br>enskilda organisationer. Internationella familjeplaneringsfederationen<br>IPPF är en sådan global organisation bestående av nationella familjeplane-<br>ringsorganisationer. Detta innebär bl.a. att federationens biståndspro-<br>gram genomförs med aktivt lokalt deltagande. Efterfrågan på IPPFs med-<br>verkan i det internationella utvecklingssamarbetet på befolkningsområdet<br>är stor. IPPF samarbetar också aktivt med FNs befolkningsfond UNFPA.</p>
<p>Sveriges bidrag till IPPF är det näst största av elva nationers bidrag och<br>utgör ca 20% av IPPFs totala inkomster under året. Användningen av det<br>svenska bidraget, som i år uppgår till 90 milj, kr., regleras genom avtal<br>mellan SIDA och IPPF. Jag föreslår att Sveriges bidrag till IPPF höjs med<br>6 milj. kr. till 96 milj. kr. förbudgetåret 1992/93.</p>
<p>UNCTAD/GATTs internationella handelscentrum (ITC)</p>
<p>ITC är FN-systemets centrala organ för handelsfrämjande åtgärder och har<br>som huvuduppgift att stödja u-länderna på utrikeshandelns område. Det<br></p>
<p>125</p>
<p>erhåller sina finansiella resurser dels från UNCTAD och GATT för den Prop. 1991/92: 100<br>administrativa budgeten, dels från UNDP och enskilda bidragsgivare som Bil. 4</p>
<p>1 huvudsak öronmärkt sina bidrag för särskilda projekt. Sverige har tradi-<br>tionellt varit den störste enskilde bidragsgivaren till ITC. Under inneva-<br>rande budgetår uppgår det svenska bidraget till 22 milj. kr. varav</p>
<p>2 milj. kr. för ITCs råvaruprogram. Styrelsen för internationellt närings-<br>livsbistånd (SWEDECORP) har getts det samordnande ansvaret för bered-<br>ning och uppföljning av de projektmedel som Sverige årligen ställer till<br>ITCs förfogande. Därutöver lämnar SIDA särskilt stöd till ITC-projekt i<br>svenska programländer.</p>
<p>För att stärka verksamheten och minska andelen öronmärkta bidrag<br>pågår en diskussion inom ITC om dess framtida struktur och organisation.<br>Ett svenskt förslag om inrättandet av en rådgivande kommitté för bättre<br>styrning av verksamheten och etablerandet av en global bidragsfond har<br>behandlats i en särskild arbetsgrupp, som i princip kunnat enas om en<br>rekommendation till ITCs beslutande organ att inrätta en fond och en<br>kommitté.</p>
<p>För budgetåret 1992/93 föreslår jag ett bidrag till ITC om 23 milj. kr.</p>
<p>FNs program för kontroll av beroendeframkallande medel (UNDCP) och<br>annan narkotikabekämpning</p>
<p>UNDCP är ett nytt narkotikaprogram under FNs generalsekreterare, som<br>integrerar narkotikakommissionens sekretariatsfunktioner, forskning<br>samt hela den operativa verksamheten (tidigare UNFDAC). Programmet<br>bedriver sin verksamhet i narkotikaproducerande länder, främst i Asien<br>samt Latinamerika och Karibien, men även i Afrika och Mellanöstern. I<br>samarbete med dessa länders regeringar söker programmet bekämpa den<br>illegala odlingen, produktionen, handeln och konsumtionen av narkotiska<br>och psykotropa droger. Bl.a. söker man åstadkomma en övergång från<br>odling av narkotiska växter som kokabuskar och opiumvallmo till andra<br>grödor. Förutom bistånd till landsbygdsutvecklingsprojekt lämnar<br>UNDCP stöd till förebyggande verksamhet, vård av missbrukare och till<br>uppbyggnad av rättsväsendet. UNDCP spelar därutöver en aktiv roll i det<br>europeiska samarbetet på narkotikaområdet i syfte att komma till rätta<br>med narkotikatrafiken genom ”Balkanvägen”. Samarbetet är inriktat på<br>en förbättring av gränsövervakningen mellan de berörda länderna.</p>
<p>Det normbildande arbetet inom programmet finansieras genom FNs<br>reguljära budget. Den operativa verksamheten finansieras på frivillig väg.<br>Sverige tillhör idag UNDCPs största bidragsgivare. De svenska bidragen<br>har främst avsett integrerad landsbygdsutveckling, med möjligheter till<br>nya inkomstbringande aktiviteter samt förebyggande insatser och vård av<br>missbrukare.</p>
<p>Budgetåret 1991/92 avsattes 55 milj. kr. till UNDCPs operativa verk-<br>samhet i utvecklingsländer.</p>
<p>På grund av den allt allvarligare narkotikasituationen i världen, föreslår<br>jag ett bidrag till den internationella narkotikabekämpningen för budget-<br>året 1992/93 på 58 milj, kr för insatser i utvecklingsländer. Bidraget till</p>
<p>126</p>
<p>UNDCP bör vara på samma nivå som for innevarande budgetår. Samti- Prop. 1991/92: 100<br>digt bör det finnas möjlighet att ge ett stöd till WHOs globala program mot Bil. 4<br>alkohol och droger.</p>
<p>Internationella sjöfartsuniversitetet</p>
<p>Internationella sjöfartsuniversitetet, som är beläget i Malmö, drivs i den<br>internationella sjöfartsorganisationens (IMO) regi. Universitetet ger högre<br>utbildning på sjöfartsområdet till personer som i sina hemländer är syssel-<br>satta inom sjöfart och hamnadministration. Dessa verksamheter känne-<br>tecknas av en alltmer avancerad teknisk utveckling.</p>
<p>Universitetet kompletterar de regionala utbildningscentra som finns i en<br>rad u-länder. Hittills har ca 500 studeranden utexaminerats. Sverige är en<br>av universitetets största bidragsgivare. Förbudgetåret 1992/93 föreslår jag<br>ett svenskt bidrag om 19 milj. kr.</p>
<p>Andra multilaterala bidrag</p>
<p>Budgetåret 1991/92</p>
<p>Budgetåret 1992/93<br></p>
<p>varav</p>
<p>Miljöinsatser</p>
<p>Övriga insatser</p>
<p>Multilaterala biträdande experter</p>
<p>335 179 000</p>
<p>418 147 000</p>
<p>155 000 000</p>
<p>201 147 000</p>
<p>62 000 000</p>
<p>Miljöinsatser</p>
<p>U-ländemas naturresurser är tillräckliga för att ge tredje världens befolk-<br>ningar en tryggad forsöijning. Genom fattigdom och därav följande miss-<br>hushållning hotas emellertid många u-länders naturresursbas och miljö av<br>utarmning och förstörelse. Det är angeläget att kraftfulla insatser sätts in<br>för att avvärja dessa hot som på sikt riskerar själva grunden för u-länder-<br>nas utveckling. En förbättring av miljösituationen och naturresurshåll-<br>ningen i u-ländema måste främst komma till stånd inom ramen for en<br>nationell politik som främjar ekonomisk utveckling och bekämpar fattig-<br>domen. En sådan politik i u-ländema bör stödjas genom ett utökat utveck-<br>lingssamarbete med i-ländema.</p>
<p>Sverige verkar aktivt for att beslut om ett ökat utvecklingssamarbete<br>med u-ländema blir en central del i det handlingsprogram som FNs konfe-<br>rens om miljö och utveckling skall anta i juni 1992. Sverige har beredskap<br>att delta i internationella insatser med rimlig bördefordelning på miljöom-<br>rådet som konferensen kan komma att besluta eller rekommendera.</p>
<p>Förutom stöd från i-ländema for att bidra till en allmän ekonomisk<br>utveckling och bekämpning av fattigdomen behövs på miljöområdet dess-<br>utom olika riktade stödinsatser. Det behövs särskilt bistånd för att u-län-<br>dema skall kunna delta i globala åtgärdsprogram. Vidare behövs riktade<br>biståndsinsatser inom sådana enskilda miljöområden som u-ländema sär-<br>skilt prioriterar.</p>
<p>De internationella förhandlingarna om en avveckling av produktion och<br>användning av ozonnedbrytande ämnen, det s.k. Montrealprotokollet,<br></p>
<p>127</p>
<p>avslutades under 1990. En fond för att finansiera u-ländemas deltagande i Prop. 1991/92: 100<br>avvecklingsprogrammet har upprättats. Det svenska bidraget till denna Bil. 4<br>fond uppgår för 1992/93 till ca 6,5 milj. kr. och lämnas via denna anslags-<br>post.</p>
<p>Under 1992 påbörjade den globala miljöfonden (GEF) sin verksamhet.<br>Fonden finansierar insatser inom Världsbanken, UNDP och UNEP med<br>syfte att angripa globala miljöproblem. Det svenska bidraget till fonden<br>uppgår för 1992/93 till ca 65 milj. kr. och lämnas via denna anslagspost.</p>
<p>SIDA bereder under budgetåret 1991/92 inom ramen för detta anslag<br>insatser om totalt 42 milj. kr. för stöd till olika internationella organisatio-<br>ners miljöarbete i u-ländema, bl.a. stödet till Mekongkommittén. Jag<br>förutser även under 1992/93 beredning av en del av anslaget på detta sätt.</p>
<p>För att möta de ovan redovisade behoven av insatser inom multilateralt<br>bistånd och mot bakgrund av att en särskild beredskap bör finnas för att<br>regeringen skall kunna verka för och delta i det utvidgade och förstärkta<br>internationella samarbetet med u-ländema som FNs konferens om miljö<br>och utveckling bör leda till, föreslår jag att anslaget för särskilda multilate-<br>rala miljöinsatser höjs från 125 milj. kr. till 155 milj.kr. för budgetåret<br>1992/93.</p>
<p>Övriga insatser</p>
<p>Under delposten Övriga insatser finansieras bidrag till ett stort antal<br>organisationer, program, seminarier och andra internationella aktiviteter<br>som främjar internationell samverkan och utveckling.</p>
<p>Extra insatser genom internationella organisationer kan av en rad olika<br>skäl visa sig vara angelägna under pågående budgetår. Under denna an-<br>slagspost medges ett visst utrymme för att möta sådana behov. Under<br>andra anslagsposter redovisas beräknade anslag för vissa organisationer.<br>Ibland kan det av förhandlingstekniska skäl vara svårt eller olämpligt att<br>på förhand bestämma det svenska bidraget. I andra situationer råder<br>faktisk osäkerhet om storlek och tidpunkt för ett eventuellt kommande<br>svenska bidrag. I sådana fall kan delposten Övriga insatser utnyttjas.</p>
<p>På senare tid har FNs fredsbevarande operationer haft ökade inslag av<br>återuppbyggnadsåtgärder och insatser för att få igång civil förvaltning och<br>demokratisering. Dessa civila insatser i samband med FNs arbete för fred<br>och återuppbyggnad spelar en avgörande roll för att möjliggöra långsiktig<br>utveckling. För budgetåret 1992/93 beräknar jag att medel inklusive ingå-<br>ende ointecknad reservation intill ett belopp om 150 milj. kr. skall kunna<br>utnyttjas för sådana insatser.</p>
<p>Vidare utgår under denna delpost återkommande bidrag till vissa inter-<br>nationella organisationer som bedriver en angelägen verksamhet men där<br>beloppen är relativt blygsamma. Under budgetåret 1992/93 räknar jag<br>med bidrag till bl. a. följande organisationer.</p>
<p>Internationella rödakorskommittén (ICRC) arbetar efter de principer<br>som nedlagts i Genéve-konventionema. ICRCs arbete omfattar skydd och<br>bistånd till krigsfångar och civila internerade, efterforskning av saknade<br>personer, förmedling av familjemeddelanden samt informationsspridning<br></p>
<p>128</p>
<p>om Genéve-konventionema och numera också materiellt bistånd till nöd- Prop. 1991/92:100<br>lidande. För budgetåret 1991/92 utgår ett organisationsstöd om 8 milj. kr. Bil. 4</p>
<p>Genom FNs boende- och bebyggelsecenter (HABITAT) ges stöd till<br>teknisk biståndsverksamhet i u-länder. Verksamheten skall medverka till<br>förbättrad mobilisering av u-ländemas egna resurser till boende- och be-<br>byggelseåtgärder och till främjande av en allmän förbättring av boende-<br>miljön. HABITAT har mandat att beakta den urbana dimensionen i det<br>allmänna miljöarbetet med särskild inriktning på FNs konferens om miljö<br>och utveckling. Arbetet koncentrerar sig till att möta behoven för de mest<br>utsatta grupperna i storstadsområden. I ljuset av den snabbt tilltagande<br>urbaniseringen i utvecklingsländerna är det angeläget att förstärka insat-<br>serna på boendeområdet, med en fortsatt inriktning på de fattigas boende-<br>miljö i urbana slumområden. Under budgetåret 1991/92 uppgick det<br>svenska stödet till HABITATs tekniska biståndsverksamhet till 5 milj. kr.<br>Jag förutser fortsatt svenskt stöd.</p>
<p>FNs utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM) syftar till att stärka kvin-<br>nors delaktighet i utvecklingsprocessen genom att särskilt stärka kvinnors<br>tillgång till utbildning, krediter, marknader, information och teknologi.<br>Budgetåret 1991/92 uppgick det svenska bidraget till UNIFEM till<br>4 milj. kr. Organisationens viktiga roll och framgångsrika arbete motiverar<br>ett fortsatt stöd till fonden.</p>
<p>Budgetåret 1991/92 gavs ett bidrag om 500 000 kr. till Internationella<br>forsknings- och utbildningsinstitutet för kvinnors utveckling (INSTRAW).<br>Sverige bör bibehålla sitt stöd på ungefär samma nivå under budgetåret<br>1992/93.</p>
<p>IPDC är UNESCOs biståndsprogram för kommunikationsutveckling.<br>Det har till huvuduppgift att genom mediautveckling i u-länderna främja<br>läskunnighet, vetenskapligt och kulturellt informationsutbyte samt kun-<br>skapsöverföring. Jag räknar med fortsatt stöd.</p>
<p>1 mars 1990 höll FN en världskonferens med temat utbildning för alla.<br>Jag räknar fortsatt med bidrag för vissa punktinsatser i det uppföljningsar-<br>bete som inletts världen över för att initiera arbetet med att nå det<br>uppsatta målet: att utrota analfabetismen fram till sekelskiftet.</p>
<p>För budgetåret 1992/93 beräknas även behov av medel för internatio-<br>nellt handikappbistånd. SIDA har under det gångna året ansvarat för<br>beredning och uppföljning av vissa multilaterala handikappinsatser. Jag<br>förutser ett liknande förfarande för att förstärka särskilda handikappin-<br>satser. Övriga multilaterala insatser bör integreras i den reguljära budgeten<br>för respektive organisation.</p>
<p>Som jag pekade på ovan bör det finnas utrymme under denna anslags-<br>post för ett svenskt stöd till förberedelsearbetet inför FNs befolkningskon-<br>ferens 1994. Ett sådant stöd bör bl.a. innefatta insatser för att säkerställa<br>u-landsdeltagande i förberedelsearbetet.</p>
<p>Avtalet om den Gemensamma fonden för råvaror upprättades redan<br>1980, men trädde i kraft först 1989. Fonden är uppbyggd av två s.k.<br>konton, varav det första skall finansiera lagerhållning inom ramen för<br>internationella råvaruavtal och det andra finansiera åtgärder för att för-<br>bättra den långsiktiga utvecklingen och marknadsbetingelsema för de en- 129</p>
<p>9 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4<br></p>
<p>skilda råvarorna, genom t ex forskning och utveckling, produktivitetsför- Prop. 1991/92: 100<br>bättringar, marknadsföring och vidareförädling. Fondens sekretariat är Bil. 4<br>förlagt till Amsterdam.</p>
<p>För det första kontot var Sveriges reguljära bidrag ca 15 milj. kr. Dessa<br>medel har utbetalats i tre delposter.</p>
<p>För det andra kontot föreslår jag för budgetåret 1992/93 ett bidrag om</p>
<p>8 milj. kr.</p>
<p>Genom tekniskt bistånd från bl.a. UNCTAD har u-ländernas deltagan-<br>de i de multilaterala handelsförhandlingarna, den s.k. Uruguayrundan<br>inom GATT, underlättats. Vissa organisationer arbetar med att stödja<br>u-ländernas ansträngningar att få ökad avsättning för sin produktion.<br>Dessa och vissa andra handelsrelaterade åtgärder belastar delposten.</p>
<p>Extra bidrag till studier och utredningar som bedrivs i internationella<br>organisationer och som bedöms som angelägna finansieras över delposten.<br>Stöd till olika organisationer och fonder som verkar för förbättrat interna-<br>tionellt samarbete anslås också under denna delpost. Bl. a. lämnas bidrag<br>till Society for International Development (SID), stiftelsen Dag Hammar-<br>skjölds Minnesfond och Europarådets nord/sydcenter.</p>
<p>Nordiska afrikainstitutet fortsätter sitt arbete med särskilda forsknings-<br>program avseende Afrika med inriktning på bl. a. Södra Afrika, utveckling<br>och förändring av Afrikas landsbygd samt människors situation och över-<br>levnadsmöjligheter i områden som drabbats av torkkatastrofer. Program-<br>men har fått ökat stöd från övriga nordiska länder. Det svenska bidraget<br>finansieras under denna delpost. Även medel för del av de gemensamt<br>nordiskt finansierade tjänsterna belastar delposten. Jag har också beräknat<br>medel för delar av institutets verksamhet såsom publikationsverksamhet,<br>seminarier och resestipendieprogram. Institutets förvaltningskostander fi-<br>nansieras med medel under anslaget C 7. Nordiska afrikainstitutet.</p>
<p>Svenska institutet kommer under delposten att erhålla medel för perso-<br>nal- och administrationskostnader i samband med att FN-stipendiater tas<br>emot i Sverige.</p>
<p>Från delposten kommer även bidrag att ges till svenska FN-förbundets<br>information om det multilaterala utvecklingssamarbetet.</p>
<p>Bidrag för erforderliga uppföljningsinsatser till Nordiska FN-projektet<br>belastar delposten.</p>
<p>Den statliga stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén finansierar sin<br>verksamhet till största delen genom försäljning av UNICEF-produkter<br>men behöver statligt stöd för att säkerställa bas och kontinuitet i arbetet.<br>Kommittén bedriver informationsverksamhet och medverkar i det svens-<br>ka stödet till och samarbetet med UNICEF. Kommittén är engagerad i den<br>svenska uppföljningen av barnkonventionen och av den deklaration och<br>handlingsplan som antogs vid toppmötet för barn.</p>
<p>I november 1990 träffades överenskommelse mellan Världsbanken,<br>UNDP, Afrikanska utvecklingsbanken och bilaterala givare om att upprät-<br>ta en fond för kapacitetsbyggande i Afrika. Sverige har en representant i<br>fondens styrelse. Syftet med fondens verksamhet är att förstärka de afri-<br>kanska ländernas kapacitet vad gäller ekonomisk analys och ekonomisk-<br>politiskt ledarskap. Detta ska främst ske genom uppbyggnad av selektivt<br></p>
<p>130</p>
<p>utvalda nationella och regionala institutioner samt genom stöd till de Prop. 1991/92: 100<br>myndigheter som ansvarar för den ekonomiska politiken. Sverige har Bil. 4<br>utfäst ett bidrag till fonden med 33 milj. kr. att inbetalas under budgetåren<br>1991/92 — 94/95. Den andra inbetalningen om 8,25 milj. kr. kommer att<br>verkställas under budgetåret 1992/93.</p>
<p>Mot bakgrund av vad jag ovan redovisat samt med hänsyn tagen till<br>ingående ointecknad reservation beräknar jag medelsbehovet under del-<br>posten Övriga insatser till 201,147 milj. kr. under budgetåret 1992/93.</p>
<p>Multilaterala biträdande experter m. m.</p>
<p>Anslagsposten utnyttjas främst för rekrytering, utbildning och finansiering<br>av ca 100 biträdande experter och Junior Professional Officers (JPOs)<br>inom internationella organisationer, främst FN-systemet. Tjänstgöringen<br>kan ske såväl i fält som vid huvudkontor. Vidare finansieras ett antal<br>tjänster genom FN:s volontärprogram (UNV). Möjlighet ges också för<br>kortare tids anställning av återvändande experter för att ge möjlighet till<br>återföring av deras erfarenheter till svenska biståndsorgan.</p>
<p>De som rekryteras erbjuds möjlighet till arbete i en internationell organi-<br>sation under två till fyra år. Fördelningen av tjänster på organisation och<br>geografiskt område fastställs i samråd mellan UD och SIDA.</p>
<p>Biträdande experter och volontärer utgör en viktig resurs för biståndet.<br>De har efter sin internationella tjänstgöring en djupare förståelse för<br>utvecklingsfrågor och den multilaterala rollen och dess arbetsformer. Ett<br>antal av dessa personer har, efter sin tjänstgöringstid, rekryterats till arbete<br>inom FN eller inom annan biståndsverksamhet.</p>
<p>Vidare föreslår jag att vissa FN-organ ges möjligheten att rekrytera<br>biträdande experter, JPOs och volontärer från u-länder med svensk finan-<br>siering. Det är angeläget att även u-länder på detta sätt ges möjlighet att<br>utveckla sin resursbas.</p>
<p>En mindre del av anslagsposten ställs till förfogande för universitet och<br>institutioner i Sverige. Medlen används för s.k. Minor Field Studies<br>(MFS) och erbjuder studenter möjligheten att i fält studera utvecklingsfrå-<br>gor förknippade med det multilaterala samarbetet.</p>
<p>Under en försöksperiod bör en förstärkning av SIDAs kapacitet för<br>rekrytering av svenskar till tjänstgöring i internationella organisationer<br>medges.</p>
<p>Jag förordar att 62 milj. kr. avsätts för anslagsposten Multilaterala biträ-<br>dande experter.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>1. godkänna de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete,<br>som jag har förordat i det föregående,</p>
<p>2. godkänna de gjorda utfästelser som jag angivit i det föregående,</p>
<p>3. bemyndiga regeringen att göra de utfästelser, åtaganden och<br>utbetalningar som jag härutöver har föreslagit i det föregående,</p>
<p>4. till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 131</p>
<p>1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 3 566 147 000 kr.</p>
<h3>Bilateralt utvecklingssamarbete <sup>Pr</sup>°P-1991/92:100</h3>
<p>Bil. 4</p>
<p>Det svenska bilaterala biståndet har nått en betydande omfattning och<br>mångfald. Det har kommit att omfatta allt fler länder, ändamål och samar-<br>betsformer. Den del av biståndet som går utanför landramama har vuxit<br>snabbt. SIDA anger i sin anslagsframställning att andelen landramspro-<br>grammerat bistånd sjönk mellan budgetåren 1983/84 och 1990/91 från<br>73 % till 53 % av C 2-anslaget. Det totala svenska biståndet till programlän-<br>derna är avsevärt större än landramama. En allt större del av biståndet<br>lämnas som katastrofbistånd, regionala insatser, demokratifrämjande och<br>humanitärt bistånd eller som stöd genom enskilda organisationer. Särskilt<br>stöd utgår också till skuldlättnader och strukturanpassning. BITS, SAREC<br>och SWEDECORP förstärker bredden och mångfalden i biståndet. Denna<br>utveckling ställer allt högre krav på helhetssyn, samordning och klar roll-<br>fördelning mellan de olika aktörerna.</p>
<p>Utredningen om organisation och arbetsformer i det bilaterala biståndet<br>(SOU 1990:17), som presenterades år 1990, har angivit förslag till hur<br>biståndet skall kunna administreras och bedrivas på ett effektivt sätt.<br>Regeringens slutsatser presenterades för riksdagen i förra årets budgetpro-<br>position. Riksdagen fastslog därvid att huvuddelen av de svenska bi-<br>ståndsinsatserna även i fortsättningen koncentreras till ett begränsat antal<br>fattiga samarbetsländer, men att Sverige även bör vara verksamt i en<br>vidare krets av länder.</p>
<p>Forskning samt näringsliv och handel är så speciella till sin karaktär och<br>så viktiga i utvecklingen att särskilda samarbetsorgan, SAREC och<br>SWEDECORP, finns inrättade på dessa områden. Biståndet genom SIDA<br>gäller långsiktigt utvecklingssamarbete inom programländerna och djup-<br>gående och långsiktigt engagemang i en vidare krets av främst fattiga<br>u-länder. Vidare omfattar det stöd genom enskilda organisationer, kata-<br>strofbistånd, regionalt stöd, demokratistöd och humanitärt bistånd samt<br>medverkan i genomförandet av särskilda miljöinsatser och särskilda pro-<br>gram.</p>
<p>BITS särskilda roll är att främja samarbete med medelinkomstländer<br>och låginkomstländer som nått en viss industrialiseringsnivå, genom att<br>göra kompetens och teknologi i det svenska samhället tillgänglig för dessa<br>länders utvecklingsansträngningar. BITS arbetssätt är avpassat till motta-<br>garländer som i större utsträckning än de fattigaste länderna har egen<br>kompetens och egna resurser för samhällsuppbyggnaden. Insatser och<br>projekt som stöds av BITS är därför utformade som ett samarbete mellan<br>parter i samarbetslandet och kompetenta och konkurrenskraftiga svenska<br>institutioner och företag.</p>
<p>Den arbetsfördelning mellan SIDA och BITS som blivit följden genom<br>att SIDAs arbetssätt är mer inriktat på att svara mot behoven i de fattigas-<br>te länderna och BITS i en något vidare krets länder, hindrar inte att det för<br>specifika ändamål i ett enskilt land, kan finnas anledning för båda myndig-<br>heterna att vara verksamma. I vissa av de fattiga länderna kan det finnas<br>en efterfrågan på begränsad men strategisk kunskapsöverföring från Sveri-<br>ge som kan tillgodoses genom BITS arbetssätt. BITS bör kunna verka med<br></p>
<p>132</p>
<p>det tekniska samarbetet i programländer där goda förutsättningar för Prop. 1991/92:100<br>strategisk kunskapsöverföring från Sverige finns. Sådana insatser genom Bil. 4<br>BITS bör emellertid komma ifråga inom andra områden och för andra<br>ändamål än de som omfattas av SIDAs landramsbistånd. BITS-stödda<br>insatser i vissa programländer bör bl. a. ta sikte på samverkan med multi-<br>laterala finansieringsinstitutioner för uppföljningsinvesteringar.</p>
<p>Det svenska samarbetet med enskilda länder kan således omfatta många<br>olika typer av bistånd och förutsättningar finns i biståndsorganisationerna<br>för att på ett flexibelt sätt möta olika typer av krav och behov. Ansvars-<br>fördelningen mellan SIDA och övriga biståndsmyndigheter samt mellan<br>myndigheterna och regeringskansliet kan i vissa fall behöva förändras eller<br>klargöras. Jag avser därför att genom fortsatt översyn bl.a. av styrnings-<br>och samverkansformema ytterligare effektivisera utvecklingssamarbetet.</p>
<p>Landramar som programmeringsmetod bör också i fortsättningen vara<br>det centrala planeringsinstrumentet i de fattigaste u-ländema, där bistån-<br>det svarar för en betydande del av resurserna för utveckling och där<br>behovet av långsiktighet och samordning av biståndet är särskilt uttalat.<br>En allt större andel av biståndet har kommit att ligga utanför landramama.<br>Likväl har sådant stöd i betydande utsträckning kommit att beredas i<br>landprogramliknande former i den bemärkelsen att det sätts in i ett hel-<br>hetssammanhang efter nära dialog med mottagaren. Detta gäller inte<br>minst katastrofinsatser i länder som befinner sig i mer permanent kristill-<br>stånd samt betalningsbalansstöd och skuldlättnader som alltid är avhängi-<br>ga av att ekonomiska strukturanpassningsprogram genomförs.</p>
<p>Tabell 4. Utbetalningar till de 10 största icke—programländerna<br>budgetåret 1990/91</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Land</p></td><td rowspan="2">
<p>Belopp<br>(milj, kr.)</p></td><td colspan="7">
<p>Typ av bistånd</p></td><td rowspan="2">
<p>8</p></td><td rowspan="2">
<p>9</p></td><td rowspan="2">
<p>10 11</p></td><td rowspan="2">
<p>12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kina</p></td><td>
<p>203,8</p></td><td></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Chile</p></td><td>
<p>101,8</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td>
<p>X</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sudan</p></td><td>
<p>91,5</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordanien</p></td><td>
<p>80,0</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Afghanistan 1)</p></td><td>
<p>76,1</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Costa Rica</p></td><td>
<p>64,7</p></td><td></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bolivia</p></td><td>
<p>54,5</p></td><td></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Thailand</p></td><td>
<p>53,7</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Tunisien</p></td><td>
<p>50,9</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Pakistan</p></td><td>
<p>47,4</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td>
<p>X</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>824,4</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>l)Inkluderar insatser för afghanska flyktingar utanför Afghanistan</p>
<p>Typ av bistånd</p>
<p>1 Katastrofbistånd</p>
<p>2 Bistånd genom folkrörelser och enskilda organisationer</p>
<p>3 Särskilda program och regionala insatser</p>
<p>4 Humanitärt bistånd</p>
<p>5 Livsmedelsbistånd</p>
<p>6 Forskningsbistånd genom SAREC</p>
<p>7 Tekniskt samarbete genom BITS</p>
<p>8 U-krediter genom BITS</p>
<p>9 IMPODs bistånd</p>
<p>10 Swedfunds bistånd</p>
<p>11 Skuldlättnadsåtgärder</p>
<p>12 Projektbistånd till vissa u-länder</p>
<p>133</p>
<p>Tabell 4 visar på utbetalningar till de största icke-programländema för Prop. 1991/92: 100<br>budgetåret 1990/91. Vissa av dessa ligger således högre i totalvolym än Bil. 4<br>landramama för några länder. Det finns behov av en mer samlad syn på<br>biståndet till de största mottagarna av svenskt bistånd utanför program-<br>landskresten. Arbetet med sådana översyner, s.k. landprofiler, vilket an-<br>mäldes i föregående års proposition, pågår för olika länder. Sådana profi-<br>ler har hittills utarbetats för Chile, Costa Rica, Bolivia och Filippinerna.<br>Andra aktuella länder är Kambodja, Sydafrika och Tunisien. Arbetet<br>syftar till att klargöra lämplig framtida inriktning och omfattning av sam-<br>arbetet samt rollfördelning mellan myndigheterna.</p>
<p>Den här redovisade utvecklingen innebär också att skillnaderna i bistån-<br>det till programländer och andra större mottagare av svenskt bistånd i<br>huvudsak blir en fråga om verksamhets- och avtalsformer samt inriktning.<br>För vissa landramsländer finns skäl att särskilt främja ett samarbete i<br>andra former. Med ökad mångfald i biståndet, förändringar i dess sam-<br>mansättning och med en förbättrad, eller utsikter till förbättrad ekonomi i<br>vissa mottagarländer finns behov av att också anpassa samarbetsformema.<br>I sådana länder kan gåvobiståndet genom SIDA gradvis minska och suc-<br>cessivt ersättas med bistånd förmedlat genom de andra myndigheterna.<br>Inom utrikesdepartementet pågår ett utvecklingsarbete för att klarlägga<br>hur man i sådana specifika fall kan hantera övergångar från landramsstöd<br>till mer projektbaserat samarbete.</p>
<p>Mångfalden är betydelsefull i biståndet. Folkrörelser och enskilda orga-<br>nisationer har en viktig roll att spela i utformning och genomförande av<br>biståndet. Organisationerna svarar för ett betydelsefullt arbete genom sina<br>egna utvecklingsprojekt och som kanaler för särskilda stödinsatser t. ex. i<br>katastrofsituationer. De fungerar också som viktiga opinionsbildare för<br>bistånd till fattiga länder. Organisationerna har genom nära kontakter med<br>behövande människor gjort stora insatser för att främja social och ekono-<br>misk utveckling. De är också viktiga instrument för främjandet av en<br>demokratisk samhällsutveckling.</p>
<p>Tekniskt samarbetet genom konsulter och institutionssamarbeten bidrar<br>också till att bredda kontaktytorna mellan länder. Inom svenska företag<br>och inom den svenska resursbasen i övrigt finns mycket av det kunnande<br>som behövs för att bygga upp näringsliv och infrastruktur i u-länder.</p>
<p>Afrika</p>
<p>1990-talet har för Afrikas del inletts med att flera hoppingivande tenden-<br>ser kan skönjas.</p>
<p>Demokratiska val har genomförts i flera länder och förberedelser för<br>sådana pågår i andra. I ett flertal regionala fora och samarbetsorganisa-<br>tioner diskuteras och förhandlas om gemensamma åtgärder för att främja<br>ökad pluralism och folkligt inflytande. Avgörande fredsansträngningar<br>pågår i länder som under årtionden varit hemsökta av krigshandlingar. I<br>Sydafrika har påtagliga steg mot en avveckling av apartheid genomförts.</p>
<p>134</p>
<p>Trots dessa ljuspunkter måste konstateras att fattigdomen består och i Prop. 1991/92:100<br>många fall fördjupas. Många länder fortsätter och intensifierar ansträng- Bil. 4<br>ningarna att komma över den ekonomiska krisen med långtgående ekono-<br>miska reformprogram. Kriserna på Afrikas Hom och i andra områden som<br>präglas av politiskt kaos och inbördesstrider är djupa och människor<br>drabbas hårt.</p>
<p>Kraftigt nationellt såväl som internationellt stöd är nödvändigt både för<br>att lindra nöd och för långsiktig utveckling. I syfte att bistå i den ömtåliga<br>men nödvändiga ekonomiska reformprocessen och medverka i utveckling-<br>en mot demokrati är det väsentligt att bibehålla ett omfattande svenskt<br>utvecklingssamarbete i Afrika.</p>
<p>Det svenska bilaterala stödet omfattar framför allt länderna i södra</p>
<p>Afrika. Det är emellertid glädjande att utvecklingssamarbetet med det<br>fransktalande Afrika kunnat vidareutvecklas. Detta arbete kommer att<br>fortsätta under de kommande åren.</p>
<p>Angola</p>
<p>Närmare trettio år av väpnad konflikt har förorsakat oerhörda umbäran-<br>den för befolkningen i Angola. Inbördeskriget, som under lång tid under-<br>stöddes av utländska krafter, beräknas ha dödat eller lemlästat hundratu-<br>sentalet människor och tvingat över en miljon angolaner på flykt. Närmare<br>vart tredje barn dör före fem års ålder. Den materiella förödelsen har<br>lamslagit jordbruk, transporter och hälsovård. Situationen i landet har<br>förvärrats av ekonomisk vanskötsel och ett i långa stycken korrumperat<br>politiskt styre.</p>
<p>Angola befinner sig i en politisk brytningsperiod. Fredsöverenskommel-<br>sen i maj 1991 mellan landets regering och motståndsrörelsen Unita har<br>skapat hopp om nationell försoning, återuppbyggnad och nya möjligheter<br>för näringslivet. Avtalen föreskriver demobilisering av soldater, en sam-<br>manslagning av styrkor på ömse sidor till en nationell armé och att allmän-<br>na val hålls senast november 1992. Sverige bidrar med observatörer och<br>civila polismän till den FN styrka som av säkerhetsrådet fått mandat att<br>övervaka fredsprocessen.</p>
<p>Redan före fredsavtalet hade öppenheten och pluralismen i Angola<br>stegvis ökat. Den nya författningen har avskaffat MPLA:s roll som statsbä-<br>rande parti, bildandet av nya partier tillåts och domstolsväsendet har<br>erhållit en mer oberoende ställning. Allmänna val skall hållas nästa år som<br>ett led i fredsprocessen. Den ekonomiska politiken kan alltjämt beteck-<br>nas som utvecklingshämmande. Förklaringen är att söka i bristande kom-<br>petens och politisk vilja att förändra. Internationella valutafondens och<br>Världsbankens nyligen inledda program för att bygga upp en makroekono-<br>misk kompetens inom statsförvaltningen kan få stor betydelse för landets<br>förmåga att inleda och genomföra nödvändiga reformer.</p>
<p>Mot denna bakgrund är det min uppfattning att biståndssamarbetet med<br>Angola står inför nya möjligheter samtidigt som påtagliga restriktioner<br>föreligger på det ekonomiska området och en betydande politisk osäkerhet<br>kan förväntas råda i landet under det närmaste året.</p>
<p>135</p>
<p>Biståndet till Angola är enligt min mening ett långsiktigt åtagande vars Prop. 1991/92: 100<br>motiv är den grundläggande tanken om att stödja människors strävan ut ur BiL 4<br>fattigdom och social misär. Utvecklingssamarbetets syfte under komman-<br>de år blir att stödja en påböljad samhällsomdaning i demokratisk riktning<br>för nationell konsolidering samt social och ekonomisk utveckling.</p>
<p>Fredsavtalen har givit förutsättningar för att möta landets stora behov<br>av återuppbyggnad. För dessa ändamål bör landets egna inkomster från<br>olja komma till användning, vilket understryker vikten av ekonomiska<br>reformer. Ett stort behov av insatser från omvärlden är likväl påkallat.<br>Betydande medel ur landramen inklusive utgående reservation 1990/91<br>bör därför även fortsättningsvis kunna utnyttjas för insatser av återupp-<br>byggnadskaraktär. Utbredd social misär gör det angeläget att stärka insat-<br>serna inom hälsoområdet.</p>
<p>Förutsättningar för bistånd till produktiva sektorer är starkt begränsade<br>så länge ekonomiska reformer uteblir. Detta gav som resultat att varubi-<br>ståndet upphörde under år 1991. Stödet till exempelvis hantverksfisket<br>bör begränsas. Ett fortsatt institutionellt stöd till telesektom görs vid<br>avtalets utgång avhängig förverkligandet av aviserade reformer inom sek-<br>torn. Åtgärderna att i ökad utsträckning anställa angolansk personal vid<br>fiskeskolan Cefopescas bör innebära att vid avtalets utgång år 1994 en<br>ansenlig nedtrappning av denna insats kan ske.</p>
<p>Möjligheter att stödja rättsväsendet och uppbyggande av juridisk kun-<br>skap bör undersökas aktivt liksom andra insatser avsedda att främja<br>mänskliga rättigheter. Inom ramen för en internationellt samordnad insats<br>kan svenskt valtekniskt bistånd bli aktuellt.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 154,8 milj. kr. Den utgåen-<br>de reservationen uppgick till 49,7 milj. kr. Reservationen har uppstått på<br>grund av att importstödet upphört. Utrymmet kommer att användas för<br>katastrof- och återuppbyggnadsinsatser.</p>
<p>Med hänsyn till ökade möjligheter att stödja landets återuppbyggnad<br>samt ökad räckvidd för hälsobiståndet, föreslår jag en ökning av landra-<br>men med 10 milj. kr. till 210 milj. kr. för 1992/93.</p>
<p>Botswana</p>
<p>Botswanas beroende av Sydafrika har utgjort huvudmotivet till utveck-<br>lingssamarbetet. Det faktum att landet trots det stora beroendet har kun-<br>nat föra en fast politik visavi Sydafrika, är delvis en följd av det kraftiga<br>internationella stöd landet åtnjutit bl. a. från Sverige. Liksom för många<br>andra av frontstatema är förutsättningarna för den framtida utvecklingen i<br>hög grad beroende av förändringsprocessen i Sydafrika.</p>
<p>Botswana bedriver en positiv utvecklingspolitik, upprätthåller sin de-<br>mokratiska tradition med flerpartisystem, lokal demokrati och rättssäker-<br>het. Pragmatism och marknadsanpassning är ledstjärnor i den ekonomiska<br>politiken. Den ekonomiska utvecklingen är positiv, även om försämringen<br>senaste året och budgetunderskottet påvisar att ekonomin är sårbar. Den<br>allt skevare inkomstfördelningen och ökande arbetslöshet är andra pro-<br>blem som kräver krafttag.</p>
<p>136</p>
<p>Erfarenheterna från biståndsarbetet är goda. Vattenprogrammet har Prop. 1991/92: 100<br>gynnat främst kvinnor och barn och hälsotillståndet har sannolikt förbätt- Bil. 4<br>rats for hushåll som fått tillgång till vatten. Undervisningsstödet har inrik-<br>tats mer på kunskaps- och institutionsbyggande. Landets tämligen goda<br>ekonomiska situation utgör en viktig förutsättning för att biståndets effek-<br>ter skall upprätthållas.</p>
<p>Utöver att bidra till att göra landet mindre sårbart för sydafrikanska<br>aktioner syftar biståndssamarbetet till ekonomisk och social utveckling<br>med tonvikt på landsbygden. Landramsbiståndet kommer att koncentre-<br>ras på insatser inom distriktsutveckling och undervisning, medan investe-<br>ringar i dricksvattenförsöijning fasas ut. Planerade insatser inom miljö-<br>området, bl. a. miljöutbildning, är positivt och lovvärt. Dessa bör ges ökad<br>prioritet liksom insatser för att förbättra kvinnors situation.</p>
<p>Mot bakgrund av den positiva ekonomiska utvecklingen och i överens-<br>stämmelse med SIDA:s förslag bör det traditionella landramssamarbetet<br>kompletteras med insatser genom SWEDECORP och BITS. Landramen<br>bör följaktligen reduceras med 5 milj. kr. och ett motsvarande belopp görs<br>tillgängligt på anslagsposten C.3., Projektbistånd till vissa länder. BITS<br>och SWEDECORP förutses bedriva samarbete med Botswana i enlighet<br>med respektive myndighets principer för den reguljära verksamheten.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 89,1 milj. kr. Den utgåen-<br>de reservationen uppgick till 14,9 milj. kr.</p>
<p>Med bakgrund av de prioriteringar jag angivit och avsikten att bredda<br>samarbetet med Botswana avsätts 90 milj. kr. som landramsmedel genom<br>SIDA och 5 milj. kr. förs till C 3, Projektbistånd till vissa länder.</p>
<p>Etiopien</p>
<p>I och med Mengistu-regimens fall i slutet av år 1991 har ett nytt skede<br>inletts i Etiopiens historia. Landet styrs nu av en övergångsregering. Ett<br>nationellt råd har inrättats för att verka som landets högsta beslutande<br>organ och dess lagstiftande församling. Rådet har även till uppgift att<br>utarbeta ett förslag till ny konstitution samt förbereda allmänna val till en<br>nationalförsamling.</p>
<p>Sedan kriget avgjordes militärt har krigshandlingarna praktiskt taget<br>avslutats i hela landet. Men oroshärdar finns bland annat i de östra och<br>södra delarna.</p>
<p>Det långvariga inbördeskriget har lämnat efter sig en söndertrasad eko-<br>nomi, som det kommer att ta mycket lång tid att rekonstruera. Ett ekono-<br>miskt reformprogram innebärande liberalisering och avreglering har redan<br>antagits. Det kommer att följas upp med ytterligare reformer genom det<br>strukturanpassningsprogram, som nu förbereds i samarbete med Världs-<br>banken. Bristen på utländsk valuta är emellertid akut och utan ett omfat-<br>tande inflöde av kapital kan ekonomin knappast komma igång.</p>
<p>Det svenska biståndssamarbetet med Etiopien har de senaste åren an-<br>passats till den besvärliga politiska situationen och krigsläget och avtal<br>utformats så att största möjliga flexibilitet erhållits. Det ettåriga samar-<br>betsavtalet löpte ut vid budgetårsskiftet i år och något nytt samarbetsavtal<br></p>
<p>137</p>
<p>har inte ingåtts med den nya övergångsregeringen. Av landramsmedlen Prop. 1991/92:100<br>har ca en tredjedel tagits i anspråk för olika katastrofinsatser bl. a. genom Bil. 4<br>etiopiska Röda Korset och WFP. Ett betydande katastrofbistånd inklusive<br>livsmedelsbistånd ges även utanför landramen.</p>
<p>Det svenska biståndet har försvårats av kriget och av den tidigare förda<br>etiopiska utvecklingspolitiken. Projekt framför allt inom jordbrukssektorn<br>har avbrutits. Stödet till undervisningssektorn har bidragit till att en tred-<br>jedel av de etiopiska barnen idag går i primärskolan. Underhållet av<br>investeringar i skolbyggnader är dock eftersatt. Utbildade skogstekniker<br>inom skogsprogrammet väntas få nyckelroller i den etiopiska skogsbruks-<br>politiken. Exempel på lyckosamma institutionssamarbeten är samarbetet<br>mellan det etiopiska kartverket och Lantmäteriverket i Sverige. Utvärde-<br>ring visar att det svenska stödet utnyttjats väl och att man byggt upp ett av<br>de mest effektiva kartverken i Afrika.</p>
<p>Den nya regeringens uttalade ambitioner att utveckla landet i demokra-<br>tisk riktning innebär enligt min mening att samarbetet kommit in i ett<br>nytt, positivt skede. Den förändrade ekonomiska politiken med inriktning<br>på ökad öppenhet och marknadsekonomi bör uppmuntras. Fred och poli-<br>tisk stabilitet innebär också att inte endast katastrof- och återuppbygg-<br>nadsinsatser utan även att insatser av mer långsiktig karaktär kan inledas.<br>Ett nytt, utvidgat och flerårigt samarbetsprogram, som tar hänsyn till de<br>mest angelägna utvecklingsbehoven på olika områden och som är fattig-<br>domsinriktat, kommer att behöva förberedas. Mot bakgrund av att Etiopi-<br>en är ett av världens fattigaste länder måste stora resurser till för att få till<br>stånd en bärkraftig ekonomisk utveckling. Dessa stora behov, som måste<br>täckas genom bl. a. bistånd, kräver internationell samordning. Där kan FN<br>spela en viktig roll. Dessutom kommer även i fortsättningen stora kata-<br>strofinsatser att behövas för att bistå intemflyktingar och återvändande<br>och för att bidra till att underlätta det fortsatt mycket besvärliga försörj-<br>ningsläget. För att komma ifrån det närmast permanenta underskottet i<br>livsmedelsproduktionen krävs bl.a. insatser för att bevara marken för<br>framtida jordbruksproduktion.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 115,4 milj. kr. Den utgåen-<br>de reservationen uppgick till 44 milj. kr. Svårigheter att bedriva bistånd i<br>Etiopien medförde att reservationen ökade under året. Reservationen blev<br>mycket större än beräknat beroende på att i princip all verksamhet avstan-<br>nade i landet under de kritiska veckorna vid budgetårets slut.</p>
<p>Jag föreslår en ökning av medelsramen med 50 milj. kr. till 150 milj. kr.</p>
<p>Relationerna mellan Etiopien och Eritrea regleras i ett dokument, ”Prin-<br>ciples of Cooperation between the Transitional Government of Ethiopia<br>and the Provisional Government of Eritrea”, vilket antogs av den natio-<br>nella konferensen i juli 1991.1 detta fastslås det eritreanska folkets rätt att<br>självt besluta om sin framtid i en folkomröstning. För att möjliggöra<br>stabilitet under den förestående återuppbyggnads- och försoningsproces-<br>sen uppsköts dock denna folkomröstning i två år.</p>
<p>Sveriges förbindelser med Eritrea grundar sig på samma principer. Det<br>är angeläget att svenskt bistånd under interimsperioden lämnas till Eritrea.</p>
<p>138</p>
<p>Detta bör dock tills vidare kanaliseras genom enskilda organisationer samt Prop. 1991/92:100<br>genom FN-systemet. Till skillnad från vad som hittills gällt, bör de enskil- Bil. 4<br>da organisationerna nu kunna engagera sig i utvecklingsinriktade projekt<br>och inte endast förmedla humanitärt bistånd.</p>
<p>Guinea-Bissau</p>
<p>Guinea-Bissau är ett av världens fattigaste och mest skuldtyngda länder.<br>Utvecklingen sedan självständigheten har inom flera sektorer gått lång-<br>samt och landet är i hög grad beroende av utländskt bistånd. År 1987<br>antogs ett ekonomiskt strukturanpassningsprogram i samarbete med<br>Världsbanken och IMF. Programmet har delvis varit framgångsrikt men<br>makroekonomiska obalanser består. De största problemen hänger sam-<br>man med regeringens expansiva och okontrollerade kreditgivningspolitik.<br>Tillväxten sjönk under år 1990 från 5% till 3,5%.</p>
<p>Enpartisystemet har avskaffats i Guinea-Bissau och en ny konstitution<br>är under utarbetande. Ett flertal rättighetskränkande lagar har avskaffats,<br>bl. a. angående yttrande- och tryckfrihet. Svenskt stöd till rättsutveckling-<br>en har inletts och jag ser med tillförsikt fram mot en fortsatt demokratisk<br>utveckling i landet.</p>
<p>Det är viktigt att Guinea-Bissaus regering tar ansvar för att bistånds-<br>medlen allokeras i enlighet med väl grundade prioriteringar i den guinean-<br>ska budgeten. För att möjliggöra detta krävs att landets ekonomiska poli-<br>tik stramas upp.</p>
<p>Resultaten av det svenska biståndet visar att insatserna i flertalet fall<br>uppnått produktionsmålen men med begränsad utvecklingseffekt. I t.ex.<br>undervisningsstödet pekar utvärderingar på en gedigen svensk insats i en<br>produktionskedja, där andra länkar förblir svaga. Programmet för lands-<br>bygdsutveckling visar att man når produktionsmålen men till höga kostna-<br>der. För att effektivisera insatserna inom fiskesektom måste de kommersi-<br>ella aktiviteterna privatiseras och biståndet koncentreras till utbildning<br>och institutionellt stöd.</p>
<p>Resultaten av de svenska biståndsinsatserna är således avhängiga en<br>gynnsam makroekonomisk utveckling. Sverige bör därför i lämplig form<br>fortsätta att stödja Guinea-Bissaus ansträngningar att genomföra struktur-<br>anpassningsprogrammet. Det bör samtidigt koordineras bättre med övriga<br>givare. Ett fortsatt stöd till de sociala sektorerna, särskilt utbildning, är av<br>stor betydelse. Biståndet måste nå ut till de fattiga grupperna. Sverige bör<br>också stödja uppbyggnad och förstärkning av den inhemska kompetensen<br>inom olika offentliga förvaltningsorgan och institutioner. En motsvarande<br>inriktning av samarbetet inom de kommersiella sektorerna är lämplig i<br>syfte att skapa goda institutionella förutsättningar för näringslivets anpass-<br>ning till marknadsekonomi.</p>
<p>Under budgetåret 1990/91 utbetalades inom landramen 63,7 milj. kr.<br>Den utgående reservationen uppgick till 39,4 milj. kr. och bestod till 75%<br>av medel för vilka utbetalningsplaner saknats.</p>
<p>139</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 93,5 milj. kr. Utöver landramen Prop. 1991/92:100<br>lämnade Sverige stöd via enskilda organisationer, SAREC och SWED- Bil. 4<br>FUND samt i form av skuldlättnadsåtgärder.</p>
<p>Med hänvisning till reservationen och med hänsyn till behovet av en<br>mer målinriktad inhemsk reformvilja förslår jag en sänkning av medelsra-<br>men med 10 milj. kr. till 85 milj.</p>
<p>Kap Verde</p>
<p>Under år 1991 hölls för första gången demokratiska parlaments- och<br>presidentval i Kap Verde. Resultatet blev i båda fallen att oppositionspar-<br>tiet MPD med en övertygande majoritet besegrade det tidigare enda tillåt-<br>na partiet PAICV. Sverige lämnade finansiellt stöd till valprocessema.<br>Den nya regeringen betonar sin avsikt att främja demokrati, frihet, rättvi-<br>sa och utveckling. En omfattande liberalisering av landets ekonomi och<br>handel har inletts.</p>
<p>En mycket svag resursbas med brist på naturtillgångar och jordbrukspo-<br>tential begränsar Kap Verdes utvecklingsmöjligheter. För sin försörjning<br>är landet därför starkt beroende av utländskt bistånd. Importen består till<br>stor del av livsmedel och kostnaderna täcks endast till ringa del av export-<br>inkomsterna. En svag produktiv bas har i kombination med befolknings-<br>tillväxten lett till en omfattande undersysselsättning. Kap Verdes ekonomi<br>är dock att betrakta som välskött och den genererade tillväxten har tillåtit<br>ökade satsningar inom de sociala sektorerna.</p>
<p>Inom landramen utbetalades under budgetåret 1990/91 48,4 milj, kr.,<br>merparten i form av importstöd. Den utgående reservationen om</p>
<p>63,4 milj. kr. förklaras av att Kap Verde planerar sin upphandling efter<br>kalenderår. Utvärdering visar att importstödet kommer till god använd-<br>ning för de ändamål man kommit överens om. Det finns dock behov av att<br>höja kompetensen i Kap Verde inom upphandlingsområdet. Ett sådant<br>utbildningsprogram har påböljats.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 57 milj. kr. Utöver landramen läm-<br>nades stöd via enskilda organisationer, SAREC och SWEDFUND samt i<br>form av förvaltningsbistånd och en miljöinsats.</p>
<p>Kap Verde kommer under de närmaste åren att behöva internationellt<br>stöd för omläggningsprocessen från plan- till marknadsekonomi. Tonvik-<br>ten i det svenska biståndet föreslås även fortsättningsvis ligga vid ett<br>obundet importstöd med komplettering av en mindre personal- och kon-<br>sultfond. Importstödet syftar till att på ett effektivt och flexibelt sätt stödja<br>regeringens ekonomiska reformpolitik. Personal- och konsultfonden bör,<br>eventuellt i kombination med ett utökat förvaltningsstöd, kunna användas<br>för att bygga upp och höja kompetensen inom de ekonomiska institutioner<br>och förvaltningsorgan som främst berörs av det ekonomiska och politiska<br>systemskiftet.</p>
<p>Det svenska stödet har god utvecklingseffekt och Kap Verdes förmåga<br>att tillgodogöra sig och effektivt allokera det svenska importstödet är god.</p>
<p>Jag föreslår därför en ökning av medelsramen med 5 milj. kr. till<br>80 milj. kr.</p>
<p>140</p>
<p>Kenya</p>
<p>Prop. 1991/92:100<br>Kenya tillhör med en BNP/capita om 360 US dollar gruppen minst utveck-<br>lade länder. Landet genomför sedan flera år ett strukturanpassningspro-<br>gram med stöd av Internationella Valutafonden och Världsbanken. An-<br>passningsåtgärdema har inkluderat liberalisering av marknader och priser,<br>begränsning av kreditgivningen, minskning av budgetunderskott, gradvisa<br>devalveringar, exportdiversifiering och ökade incitament för småbönder.<br>Aviserade reformer av offentlig förvaltning och rationalisering av statliga<br>företag har däremot dröjt. Befolkningsökningen har minskat något från<br>över 4 till 3,5% men är fortsatt hög. Dess konsekvenser för sysselsättning<br>och miljö framstår som ett centralt utvecklingsproblem i Kenya. Ett stort<br>bekymmer är korruption i förvaltningen som undergräver reformpolitik<br>och samhällsmoral samt utländskt förtroende för regeringens utvecklings-<br>ansträngningar.</p>
<p>Tillväxten i den kenyanska ekonomin har de senaste åren varit god. Den<br>årliga BNP-tillväxten har uppgått till 5% under andra hälften av 1980-ta-<br>let, vilket möjliggjort en ökning av inkomsten per invånare. Samtidigt har<br>dock betalningsbalansen försämrats de senaste åren, bl.a. på grund av<br>lägre kaffepriser. Trots en stor skuldbörda med en skuldtjänstkvot på 30%<br>har Kenya hittills skött sina skuldtjänstbetalningar.</p>
<p>Situationen vad avser mänskliga rättigheter har under senare år givit<br>anledning till oro. Bristande tolerans mot politiskt oliktänkande har kän-<br>netecknat det politiska livet. Arresteringar på politiska grunder förekom-<br>mer och myndighetsövergrepp rapporteras. Den offentliga debatten om de<br>politiska reformbehoven och kraven på flerpartisystem har lett till ökade<br>motsättningar och bemötts med maktspråk från president och regering.<br>Mot bakgrund av växande kritik mot missförhållanden beslöt landets<br>ledning i december 1991 att avskaffa enpartistyret. I den mån Kenya<br>framöver går mot politisk pluralism, bör demokratiinriktat stöd utöver<br>landramen övervägas.</p>
<p>Det svenska utvecklingssamarbetet med Kenya koncentreras på att för-<br>bättra förhållandena för den fattiga landsbygdsbefolkningen. SIDA beslöt<br>hösten 1991 att inställa utbetalningar och ompröva fortsatt stöd till en<br>landsbygdsutvecklingsfond, sedan ekonomiska missförhållanden inom<br>fonden påvisats. Biståndet har en tydlig fattigdomsinriktning och innefat-<br>tar ett stort element av kunskapsuppbyggnad, självhjälp och folkligt delta-<br>gande. Miljö-, fördelnings- och kvinnofrågor ges prioritet. Jag anser att<br>biståndet även i fortsättningen bör ha en tydlig fattigdomsinriktning med<br>betoning på miljö- och markvård, vattenförsörjning och hälsovård med<br>familjeplanering. Samarbetet har i dessa delar varit i linje med landets<br>utvecklingspolitik och goda resultat har redovisats.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 126,7 milj. kr. Den utgåen-<br>de reservationen uppgick till 26,4 milj. kr.</p>
<p>Jag föreslår en sänkning av medelsramen med 20 milj. kr. till</p>
<p>115 milj. kr.</p>
<p>141</p>
<p>Lesotho</p>
<p>Prop. 1991/92:100<br>Genom sitt geografiska läge är Lesotho i hög grad beroende av utveckling-<br>en i Sydafrika. Reformarbetet där får således en avgörande betydelse även<br>för Lesotho.</p>
<p>Landets militärregering har utfäst sig att genomfora fria val under 1992<br>och lämna över makten till en civil regering och ett folkvalt parlament.<br>Politiska partier tillåts numera verka i landet. Svenskt stöd har utlovats till<br>valförberedelser. Jag finner det angeläget att inom biståndet ha beredskap<br>för ytterligare stöd till demokratiseringsprocessen i Lesotho.</p>
<p>Lesotho har betydande ekonomiska problem. Migrantarbetare tvingas<br>återvända till Lesotho från Sydafrika. Förutom att landets redan stora<br>arbetslöshet ökar, blir effekten därav minskade statsinkomster samt soci-<br>ala spänningar. Det strukturanpassningsprogram, som inleddes för ett par<br>år sedan, har varit framgångsrikt och resulterat i ett minskat budgetunder-<br>skott. Samtidigt har levnadsstandarden sjunkit till följd av att lönerna inte<br>följt prisutvecklingen. Hälsovård och undervisning är i kris.</p>
<p>Det svenska biståndet syftar till att minska landets beroende av Sydafri-<br>ka samt stödja ekonomisk tillväxt. Insatserna inriktar sig på förbättrad<br>markvård for att öka produktionsförmågan inom jordbruket, arbetsinten-<br>siva metoder inom vägbygge samt metoder for att effektivisera förvalt-<br>ningen. Verksamhetens inriktning gör att effekter kan skönjas först på<br>längre sikt. Uppställda mål har nåtts, men bristen på kvalificerad lokal<br>personal har försenat genomförandet. Kunskapsuppbyggnad och institu-<br>tionsbyggande ges numera hög prioritet.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 36,1 milj. kr. Den utgåen-<br>de reservationen uppgick till 3,4 milj. kr.</p>
<p>Mot bakgrund av det osäkra inrikespolitiska läget och förändringarna i<br>Sydafrika, förutser jag inte några större förändringar av pågående bi-<br>ståndssamarbete. En oförändrad medelsram om 35 milj. kr. bör därför<br>anslås. Förutsättningarna for biståndssamarbetet med Lesotho när Syd-<br>afrika får ett majoritetsstyre avser jag få återkomma till när så blir aktuellt.</p>
<p>Mozambique</p>
<p>Mozambique är enligt Världsbankens beräkningar världens fattigaste land,<br>med en bruttonationalinkomst per invånare som motsvarar 500 kronor<br>per år. Mozambique har under tio år häijats av krig och terror, med<br>ofattbara lidanden för civilbefolkningen som följd. Rebellrörelsen Rena-<br>mos härjningar har medfört att hälften av landsbygdens skolor och mer än<br>en tredjdel av dess sjukstugor förstörts. FN:s barnfond, UNICEF, beräk-<br>nar att vart tredje barn dör före fem års ålder. Miljoner människor lever<br>som flyktingar inom och utanför landets gränser.</p>
<p>Under dessa svåra omständigheter genomför Mozambique sedan fem år<br>ett ekonomiskt reformprogram, med inriktning på marknadsekonomi.<br>Även om tillväxten i ekonomin är måttlig och ännu inte håller jämna steg<br>med befolkningsökningen, har den negativa trenden i ekonomin i viss mån<br>brutits. Reformprogrammet, som genomförs i samarbete med Världsban-<br>ken, har fått omfattande internationellt stöd.</p>
<p>Trots att en process mot ökad politisk öppenhet och rättssäkerhet har Prop. 1991/92:100<br>inletts finns fortfarande oroande tecken på bristande respekt för mänskliga Bil. 4<br>fri- och rättigheter. Det är positivt att en ny konstitution garanterar infö-<br>randet av flerpartisystem, allmänna och hemliga val till nationalförsam-<br>ling och presidentämbete samt att mänskliga rättigheter fått en grundlags-<br>fäst ställning. Rättsväsendet har också reformerats och dödsstraffet av-<br>skaffats. Men från svensk sida är det angeläget att följa tillämpningen av<br>dessa reformer.</p>
<p>Fredsförhandlingar mellan Mozambiques regering och Renamo pågår<br>sedan sommaren 1989, men framstegen har hittills varit begränsade. Ett<br>stopp på den väpnade konflikten och kraftigt minskade militärutgifter är<br>en förutsättning för bärkraftig utveckling i Mozambique.</p>
<p>Sverige är den största bilaterala givaren i Mozambique. Mozambiques<br>svåra kris har försvårat genomförandet av svenska biståndsinsatser. Den<br>samnordiska satsningen på lantbrukssektom (MONAP) visar att de stora<br>investeringar som gjorts inte resulterat i förväntad ekonomisk avkastning.<br>Stödet till insatser för industrirehabilitering är under utfasning. Stödet till<br>undervisningssektorn har delvis koncentrerats till produktion och distri-<br>bution av läroböcker till primärskolan. Det svenska biståndet har kontinu-<br>erligt anpassats till landets besvärliga läge, bland annat genom att vissa<br>katastrofinsatser finansieras inom landramen, och kompletteras av särskilt<br>katastrofbistånd, främst via FN och enskilda organisationer. Totalt erhöll<br>Mozambique över 250 milj. kr. under 1990/91 för katastroflindrande in-<br>satser. Mozambiques svåra kris medför att landets exportintäkter är ytterst<br>begränsade. För att bidra till landets försöijning av insatsvaror till bland<br>annat jordbruk och industri, men även sociala sektorer som undervisning<br>och hälsovård ger Sverige ett obundet importstöd, vilket under 1990/91<br>totalt uppgick till 215 milj. kr. Vidare lämnas särskilt betalningsbalansstöd<br>och särskilda skuldlättnadsåtgärder. Detta stöd ges för att bistå landet i<br>den ekonomiska strukturanpassningsprocessen.</p>
<p>Under det gångna året har ett flertal rapporter inkommit om tilltagande<br>korruption i förvaltningen och ekonomiska oegentligheter inom det inter-<br>nationella biståndssamarbetet. Detta har bidragit till att ökad tonvikt<br>måste läggas vid revision och uppföljning av det svenska biståndet till<br>Mozambique. Detta gäller inte minst importstödet. Det svenska biståndet<br>till Mozambique bör utgöra en kombination av insatser för att lindra den<br>akuta krisen och främja långsiktiga utvecklingsinsatser. Detta kan ske<br>genom stöd till det ekonomiska reformprogrammet och genom stöd till<br>kapacitetsuppbyggnad inom undervisning, förvaltning, lantbruk, energi<br>och småskalig infrastruktur. Industrisamarbetet rörande bl. a. småindustri<br>och företagarutbildning förs från SIDA till SWEDECORP. Fortsatt sär-<br>skild uppmärksamhet bör ges åt de sociala konsekvenserna för de allra<br>fattigaste av den ekonomiska krisen och omställningarna som reformpro-<br>grammet leder till.</p>
<p>Totalt utbetalades budgetåret 1990/91 485,7 milj. kr. Den utgående re-<br>servationen uppgick till 29,3 milj. kr. och beror på fördröjningar i det<br>administrativa systemet för uppköp och utbetalningar i varubiståndet från<br>föregående år.</p>
<p>143</p>
<p>Jag finner att Mozambiques svåra kris motiverar ett fortsatt omfattande Prop. 1991/92: 100<br>bistånd. Med hänsyn till den ökande osäkerheten om Mozambiques möj- Bil. 4<br>lighet att genomfora den fastlagda utvecklingspolitiken samt till att indu-<br>strisamarbetet förs till anslaget C 3, föreslår jag en landram om<br>395 milj. kr. Härutöver bör finnas beredskap för katastrof- och<br>återuppbyggnadsbistånd, skuldlättnadsåtgärder och demokratiinsatser.</p>
<p>Namibia</p>
<p>Nationellt såväl som internationellt var förhoppningarna stora när den<br>tidigare befrielserörelsen SWAPO efter flerpartival år 1990 bildade det<br>självständiga Namibias första regering.</p>
<p>Jag noterar med tillfredsställelse att förhoppningarna i betydande ut-<br>sträckning har infriats. Regeringen för en pragmatisk politik med en klar<br>strävan till nationell försoning.</p>
<p>Strävan efter att upprätthålla ett demokratiskt samhällsskick och re-<br>spekt för de mänskliga rättigheterna genomsyrar den politiska verksamhe-<br>ten och återspeglas i landets konstitution. Svenska biståndsmedel används<br>direkt i syfte att till befolkningen föra ut kunskap om konstitutionen.</p>
<p>De historiska banden och den geografiska närheten medför att Namibia<br>står i ett beroendeförhållande till Sydafrika. Förändringarna i Sydafrika<br>kommer därför att i hög utsträckning påverka utvecklingen i Namibia. Det<br>bör dock påpekas att biståndssamarbetet utformats så att det inte påverkas<br>negativt av politiska förändringar i Sydafrika.</p>
<p>Den ekonomiska politiken präglas av marknadsekonomisk inriktning<br>med socialt ansvar, samtidigt som betydande försiktighet beträffande bud-<br>getbalansen tillämpas.</p>
<p>Det självständiga Namibia fick ärva svåra strukturella problem, bl. a. en<br>mycket ojämn inkomstfördelning, skev jorduppdelning och hög arbetslös-<br>het. Kraven och förväntningarna från befolkningen är stora på att befriel-<br>sen nu skall bära frukt.</p>
<p>För att kunna genomföra de förändringar som är nödvändiga för att<br>skapa social och ekonomisk utveckling spelar det internationella biståndet<br>en viktig roll.</p>
<p>Biståndssamarbetet mellan Namibia och Sverige syftar till att stödja<br>Namibias strävanden att uppnå ökad social och ekonomisk utjämning,<br>minskad nationell sårbarhet och stärkande av den demokratiska utveck-<br>lingen i landet. Verksamheten inriktas på stöd till undervisning, kommu-<br>nikationer och förvaltning. Efter ett år är det ännu för tidigt att bedöma<br>biståndets resultat.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 44,1 milj. kr. Den utgåen-<br>de reservationen uppgick till 55,9 milj. kr.</p>
<p>Mot bakgrund av att Namibia tillhör de programländer som har en<br>tämligen god ekonomisk bas bör också ett samarbete i andra former med<br>bredare inriktning främjas. Ett sådant samarbete innebär att andra myn-<br>digheter bör spela en mer aktiv roll. Jag föreslår en oförändrad landram<br>om 110 milj. kr. men avsätter därutöver 5 milj.kr. till anslaget C 3.<br>Projektbistånd till vissa länder, att användas av BITS och SWEDECORP i 144</p>
<p>samarbetet med Namibia.</p>
<p>Tanzania</p>
<p>Prop. 1991/92: 100<br>Tanzania är ett av världens absolut fattigaste länder, med den tredje lägsta<br>bruttonationalprodukten per invånare, 130 US dollar för år 1989. Den<br>ekonomiska krisen blev mer och mer uttalad under början av 1980-talet<br>och kännetecknades av stagnerande produktion, nedsliten infrastruktur<br>och en försämring av den sociala servicen. För att komma till rätta med<br>den makroekonomiska obalansen och stimulera en ökad produktion och<br>efifektivisering av samtliga sektorer i ekonomin påbörjades år 1986 ett<br>ekonomiskt strukturanpassningsprogram med stöd av Internationella Va-<br>lutafonden, Världsbanken och givarsamfundet. Reformerna har hittills<br>varit koncentrerade till det makroekonomiska planet med kraftiga<br>devalveringar, avskaffande av subventioner, liberalisering av utrikes- och<br>inrikeshandeln och kreditåtstramning. Ekonomin har utvecklats mer posi-<br>tivt de senaste fem åren, bl. a. har BNP ökat med drygt 4% årligen, vilket<br>inneburit att inkomsten per invånare ökat.</p>
<p>De planerade reformerna mot marknadsekonomi omfattar fortsatt libe-<br>ralisering och effektivisering av den finansiella sektorn samt effektivise-<br>ring och omstrukturering inklusive privatisering av statliga företag, upp-<br>rustning av infrastruktur och social service. Själva implementeringen av<br>dessa reformer går dock långsamt. Ett fortsatt omfattande internationellt<br>bistånd, som också inkluderar skuldlättnader, är nödvändigt för att struk-<br>turanpassningsprogrammet skall kunna fullföljas och en stabil ekonomisk<br>tillväxt uppnås.</p>
<p>Tanzania är en enpartistat som präglas av politisk stabilitet, med en<br>regering som för en socialt inriktad utvecklingspolitik. Läget beträffande<br>mänskliga rättigheter är jämförelsevis gott. Utrymmet for den politiska<br>oppositionen att komma till tals har dock varit begränsat. Regeringen har<br>det senaste året tillsatt en kommission för att studera enparti-kontra fler-<br>partisystem som skall avge en rekommendation for Tanzanias framtida<br>politiska system i mars 1992. I samband härmed har debatten avseende<br>politiska förändringar blivit öppnare. Nya oberoende tidningar och tid-<br>skrifter har etablerats.</p>
<p>Det är angeläget att Tanzania ges stöd till det pågående ekonomiska<br>reformprogrammet, som är en förutsättning för en positiv ekonomisk<br>utveckling i landet. Jag anser att ett fortsatt omfattande importstöd till<br>Tanzania är nödvändigt för att intensifiera och fullfölja de ekonomiska<br>reformerna och därmed förstärka den ekonomiska tillväxten. Importstö-<br>det har huvudsakligen använts för att importera olja och nödvändiga<br>insatsvaror i industrin samt reservdelar.</p>
<p>Utvecklingssamarbetet med Tanzania präglas av de problem som sam-<br>manhänger med att mottagaren befinner sig i ekonomisk kris. Den admini-<br>strativa mottagarkapaciteten i Tanzania är svag. Dessa svagheter har varit<br>tydligast inom industristödet och hälsostödet. Stödet till industrisektorn<br>har ofta uppvisat låg kostnadseffektivitet, och genomförandet av hälsoin-<br>satser är trögt. Det relativt omfattande svenska stödet till undervisnings-<br>sektorn fyller en viktig funktion genom att upprätthålla social service,<br>främst till de svaga grupperna i samhället. Även detta stöd , som omfattar</p>
<p>10 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4<br></p>
<p>läromedelsförsörjning, lärarutbildning och institutionellt stöd, har mött Prop. 1991/92: 100<br>problem, t. ex. när det gäller distribution av läromedel. Insatserna inom Bil. 4<br>sektorerna vatten, sanitet och hälsa i det integrerade landsbygdsutveck-<br>lingsprogrammet bidrar, förutom till förbättrad vattenförsöijning, aktivt<br>till kunskapsuppbyggnad, decentralisering och ett folkligt deltagande. Pro-<br>grammet bygger på enkel teknik, aktiv medverkan av användarna och<br>lokal finansiering av driftskostnader.</p>
<p>Utöver landramen lämnades under budgetåret 1990/91 ett betalningsba-<br>lansstöd om 100 milj. kr. till Tanzania för att dels underlätta landets<br>skuldtjänstbetalningar till Världsbanken och dels bidra till finansiering av<br>nödvändig import. Sverige har vidare, genom demokratianslaget, finansi-<br>erat ett seminarium om flerpartisystem i Tanzania och flera tanzanska<br>besök i Sverige för att upprätthålla en dialog om demokratisering och<br>pluralism. Inom ramen för regionala insatser tilldelades Tanzania<br>57 milj. kr. för budgetåret 1990/91 för upprustning av Tazarajärnvägen<br>och hamnen i Dar es Salaam. Sverige är den störste biståndsgivaren till<br>Tanzania och landramen har successivt växt till att bli Sveriges största.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 533,7 milj. kr. Den utgåen-<br>de reservationen uppgick till 82,5 milj. kr.</p>
<p>Jag föreslår en landram om 530 milj.kr. bl.a. med hänsyn till överfö-<br>ringen av industrisamarbetet till anslaget C 3. Därutöver är det av största<br>vikt att såväl fortsatt betalningsbalansstöd som fortsatt stöd för att främja<br>en demokratisk utveckling lämnas.</p>
<p>Uganda</p>
<p>Femton års krig och terror förstörde stora delar av Ugandas sociala infra-<br>struktur och ekonomi. Den nuvarande regeringen har satt nationell förso-<br>ning och återuppbyggnad i förgrunden för sitt arbete. Idag råder stabilitet i<br>större delen av landet men oroligheter och brott mot mänskliga rättigheter<br>förekommer alltjämt i vissa områden. Uganda genomför sedan år 1987 ett<br>ekonomiskt anpassningsprogram i samarbete med Världsbanken och IMF.<br>Trots att det låga världsmarknadspriset på kaffe har slagit mycket hårt mot<br>landet har tillväxten de senaste åren varit god. Flera framgångar har<br>noterats i strävandena att uppnå inre och yttre balans i ekonomin. Ugan-<br>das stora utlandsskuld, underskotten i statsbudgeten med höga försvarsut-<br>gifter samt tilltagande korruption inom förvaltningen verkar hämmande<br>på utvecklingen. Den dramatiska ökningen av HIV-smittade personer,<br>främst bland unga, ställer landet inför mycket svåra problem i framtiden.</p>
<p>Regeringen visar intresse av att stävja brott mot mänskliga rättigheter<br>och komma till rätta med bristande rättssäkerhet. Rapporter om tillgrepp<br>har i huvudsak kommit från de delar av landet där väpnad konflikt<br>alltjämt fortgår, bl. a. har Amnesty International påtalat svåra övergrepp<br>och brott mot de mänskliga rättigheterna. En långsamt fungerande civil<br>rättsapparat och militärens ovilja att underordna sig densamma bidrar till<br>problemen. Trots att regeringen infört en sträng uppförandekod för armén<br>uppträder denna ofta odisciplinerat. Regeringen arbetar med att återupp-<br>bygga den civila rättsapparaten och poliskåren för att återta civila funktio-</p>
<p>146</p>
<p>ner som idag utförs av armén. Ett förhållandevis stort mått av yttrande- Prop. 1991/92: 100<br>och pressfrihet råder i Uganda. En kommission har tillsatts för att utarbeta. Bil. 4<br>ett förslag till ny konstitution, vars syfte blir att lägga grunden för ett<br>demokratiskt samhällssystem. Jag avser att noga följa utvecklingen av de<br>mänskliga fri- och rättigheterna i Uganda.</p>
<p>Riksdagen beslutade våren 1991 att ge Uganda en egen anslagspost med<br>en landram om 110 milj. kr. Det svenska samarbetet med Uganda syftar<br>till att stödja en långsiktig ekonomisk och demokratisk utveckling. Bistån-<br>det kanaliseras främst genom enskilda och internationella organisationer<br>och är inriktat på rehabilitering och återuppbyggnad av de sociala sekto-<br>rerna och infrastrukturen, stöd till kooperationen, demokrati- och mänsk-<br>liga rättigheter samt betalningsbalansstöd.</p>
<p>Genom det svenska stödet har bl.a. vattenförsöij ningen förbättrats för<br>600 000 människor i sydvästra Uganda. Underhållssystem baserat på lo-<br>kalt ansvar har byggts upp och hälsovårdsprogram har utvecklats. Inom<br>programmet för bekämpning av AIDS har bra resultat åstadkommits med<br>utbildning av hälsoupplysare. Nya kursplaner och läroböcker har utarbe-<br>tats och de används nu över hela landet. Programmet, som drivs genom<br>UNICEF, skulle enligt utvärderingar kunna utgöra en modell för andra<br>hälsoprogram i Afrika. Utvecklingen i Uganda och de fortsatta erfarenhe-<br>terna från programsamarbetet kommer att ligga till grund för den fortsatta<br>inriktningen av det svenska biståndet. Under innevarande budgetår skall<br>stödet till kooperationen utvärderas. Några nya större insatser är för<br>närvarande inte under beredning.</p>
<p>Jag föreslår en medelsram på 110 milj. kr.</p>
<p>Zambia</p>
<p>Zambia är ett av världens mest skuldtyngda länder i relation till folk-<br>mängd och BNP. En stor del av skulden är till multilaterala institutioner<br>och kan ej avskrivas eller omförhandlas. Skuldtyngdheten tillsammans<br>med det faktum att kopparintäktema står för 85% av exportinkomsterna<br>är de viktigaste externa orsakerna till den ekonomiska krisen. Mot bak-<br>grund av ovanstående påbörjades år 1990 ett strukturanpassningsprogram<br>med stöd av Internationella Valutafonden (IMF), Världsbanken och<br>givarsamfundet. Reformerna har hittills inkluderat devalvering av valu-<br>tan, avreglering av alla priser utom de för majsmjöl, som utgör basfödan<br>samt en minskning av budgetunderskott och penningmängdstillväxt. Fort-<br>satta reformer för att uppnå makroekonomisk balans och en effektiv<br>ekonomisk struktur är nödvändiga. Planerna för framtiden innebär fort-<br>satta steg mot marknadsekonomi och inkluderar avreglering av majspriser,<br>privatisering av de flesta statliga företag, diversifiering bort från kopparbe-<br>roendet genom ökad satsning på intensifiering och effektivisering av jord-<br>bruket och ökad satsning på sociala sektorer. För att kunna intensifiera<br>och utvidga anpassningsprogrammet krävs dock extraordinära insatser<br>från det internationella givarsamfundet inklusive skuldlättnadsåtgärder.</p>
<p>Läget avseende mänskliga rättigheter i Zambia är förhållandevis gott.<br>Den demokratiska utvecklingen de senaste åren har varit mycket snabb. I<br></p>
<p>147</p>
<p>takt med de ekonomiska reformerna kom under år 1990 ökade krav på Prop. 1991/92: 100<br>politiska reformer. I slutet av år 1990 återinfördes flerpartisystem efter Bil. 4<br>arton år av enpartistyre. Den 31 oktober 1991 genomfördes fria presi-<br>dents- och parlamentsval. Valen som genomfördes på ett lugnt och värdigt<br>sätt resulterade i en jordskredsseger för oppositionspartiet MMD och dess<br>ledare Frederick Chiluba. Den fredliga demokratiska övergången i Zambia<br>får nu tjäna som ett exempel för grannländer som fortfarande har enparti-<br>system och planerar en övergång till flerpartisystem.</p>
<p>Utvärderingar visar att det svenska biståndet är relevant och värdefullt.<br>De problem som kännetecknat Zambias ekonomiska politik har påverkat<br>biståndet negativt, inte minst inom jordbrukssektorn. Senare års koncen-<br>tration av stödet har dock medfört god måluppfyllelse. Även resultaten<br>inom hälso- och undervisningsstöden har bedömts positiva. Kostnadsef-<br>fektiviteten i hälsoprogrammet anses vara relativt hög. Avgörande för<br>möjligheterna att upprätthålla social service är den ekonomiska utveck-<br>lingen och de prioriteringar som den nya regeringen måste vidta.</p>
<p>Den nuvarande inriktningen av det svenska utvecklingssamarbetet på<br>jordbruk, hälsa och undervisning bör bibehållas. Tyngdpunkten bör även<br>fortsättningsvis ligga på jordbruket med hänsyn till den huvudroll för<br>Zambias framtida utveckling och ekonomiska diversifiering som sektorn<br>spelar. Det svenska jordbruksstödet har bl. a. bidragit till en ökad jord-<br>bruksproduktion och till att Zambia idag har en fungerande produktion av<br>högkvalitativt utsäde. För framtiden behövs svenska insatser inom mark-<br>nadsföring, distribution, institutionsbyggande samt jordbruksforskning.<br>Sektorstöden till undervisning och hälsa bör fortsätta att inriktas på att<br>skydda de svaga grupperna i samhället. Jag anser att ett fortsatt omfat-<br>tande importstöd är nödvändigt för att bistå Zambia att genomföra den<br>nödvändiga strukturanpassningen som bidrar till ekonomisk återhämtning<br>och tillväxt. Villkoret för att ett fritt och obundet importstöd kan ges är att<br>Zambia genomför de reformer som överenskommits med IMF, Världsban-<br>ken och givarsamfundet. Det svenska förvaltningsstödet i form av makro-<br>ekonomisk rådgivning och stöd till centralbanken är centralt för att stödja<br>Zambias ekonomiska reformer.</p>
<p>Zambia erhöll under 1990/91 100 milj. kr. i betalningsbalansstöd utan-<br>för landramen för att dels underlätta landets skuldtjänstbetalningar till<br>Världsbanken och dels bidra till finansiering av nödvändig import, fram-<br>för allt olja. Under år 1991 har 5 milj. kr. ur demokratianslaget tilldelats<br>Zambia för valövervakning och tekniskt valstöd. Ett omfattande besöksut-<br>byte och livlig dialog har förts under perioden som ledde fram till valen om<br>vikten av ökad pluralism och fria, demokratiska val.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 362,3 milj. kr. Den utgåen-<br>de reservationen uppgick till 8,8 milj. kr.</p>
<p>Jag föreslår en höjning av medelsramen med 15 milj. kr. till 275 milj. kr.<br>Stöd till industrisamarbete förs till anslaget C 3. Vid ett fortsatt genomfö-<br>rande av det ekonomiska anpassningsprogrammet bör betalningsbalans-<br>stöd utanför landramen komma i fråga. Därutöver bör beredskap finnas<br>för additionellt stöd för att främja demokratin i landet.</p>
<p>148</p>
<p>Zimbabwe</p>
<p>Prop. 1991/92:100<br>Det inrikespolitiska läget i Zimbabwe har under 1990/91 genomgått stora<br>förändringar. Regeringspartiet har i handling ställt sig bakom en genom-<br>gripande liberalisering av ekonomin. Tanken på införande av enpartistat<br>har avförts från dagordningen, det 25 år gamla undantagstillståndet har<br>upphävts, rättssäkerheten och MR-situationen har förbättrats. Zimbabwe<br>eftersträvar intern stabilitet och det internationella engagemanget har<br>ökat.</p>
<p>Det ekonomiska reformprogram Zimbabwe antog i mars 1991 bygger på<br>avreglering och ökad marknadsorientering. Produktionsapparaten är för-<br>sliten och tyngdpunkten i reformprogrammet ligger på ökade investeringar<br>i produktiv verksamhet medan kostnader för försvar, offentlig förvaltning<br>och sociala sektorer hålls tillbaka. Budgetunderskottet skall nedbringas,<br>bl. a. genom avveckling av subventioner till statliga företag, minskning av<br>antalet statstjänstemän och höjda skolavgifter. Den utländska valutan<br>skall fördelas genom ett nytt system med öppna importlicenser.</p>
<p>Regeringspartiet har beslutat att inte lägga fram förslag om införande av<br>enpartistat. Därmed förbättras förutsättningarna för en pluralistisk sam-<br>hällsutveckling. Upphävandet av undantagstillståndet bör enligt min me-<br>ning skapa förutsättningar för ett öppnare samhällsklimat med färre över-<br>grepp mot oppositionella som artikulerar folkligt missnöje mot allvarliga<br>problem som arbetslöshet och korruption.</p>
<p>Sveriges bistånd till Zimbabwe har sedan självständigheten en tydlig<br>social profil och är riktat mot landsbygden. Demokratimålet har varit<br>centralt för landprogrammets utformning. Avsikten är att nå de mest<br>eftersatta grupperna på landsbygden genom insatser inom hälsovård, un-<br>dervisning och transporter. Bidrag ges genom förvaltningsutbildning bl.a.<br>till stärkande av kommunal kompetens. Varubistånd och betalningsba-<br>lansstöd ges för att medverka till ekonomisk tillväxt i anslutning till<br>strukturanpassningsprogrammet. De svenska insatserna inom utbildning<br>och hälsovård har bidragit bl. a. till höjd läskunnighet och kraftigt sänkt<br>bamadödlighet.</p>
<p>Zimbabwe tillhör den grupp av programländer som har förutsättningar<br>att utveckla ett samarbete med Sverige i andra former varför jag förutsät-<br>ter att möjligheterna härtill utnyttjas.</p>
<p>Utanför landramen utgår stöd för kvinnoinsatser, miljö, kultur och<br>demokrati/MR. I Zimbabwe verkar tjugotalet enskilda svenska organisa-<br>tioner, flera med volontärer. Svenska bidrag till regionala insatser genom<br>SADCC på transport- och teleområdet kommer Zimbabwe till del. Gåvo-<br>biståndet genom SIDA kompletteras med stöd för utveckling av Zim-<br>babwes näringsliv genom att BITS, SWEDECORP, SUKAB och NOR-<br>SAD-fonden är verksamma i landet.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 151,4 milj. kr. Den utgåen-<br>de reservationen uppgick till 79,7 milj. kr. Reservationen beror på fördröj-<br>ningar i det administrativa systemet för uppköp och utbetalningar i varu-<br>biståndet.</p>
<p>Jag föreslår en oförändrad landram om 220 milj. kr. men avsätter därut-<br></p>
<p>149</p>
<p>över 10 milj. kr. till anslaget C 3, anslagsposten Projektbistånd till vissa Prop. 1991/92:100<br>länder, att användas av BITS och SWEDECORP i samarbetet med Zim- Bil. 4<br>babwe.</p>
<p>Regionala insatser i Afrika</p>
<p>Anslagsposten används för stöd till samarbetsorganisationen i södra Afri-<br>ka, Southern Africa Development Coordination Conference (SADCC), för<br>Östafrikanska utvecklingsbanken (EADB) och för samarbetsorganisa-<br>tionen på Afrikas Hom, Intergovernmental Authority on Drought and<br>Development (IGADD).</p>
<p>Under det gångna året har osäkerheten om SADCCs framtida roll i ett<br>södra Afrika efter apartheid tilltagit. En viktig grund för tillkomsten av,<br>och verksamheten inom, SADCC har varit sammanhållningen mot apart-<br>heid och sydafrikansk destabilisering. I ljuset av de snabba politiska för-<br>ändringarna i Sydafrika har frågan om organisationens framtida roll kom-<br>mit att bli allt mer central. Det återstår att se om ett demokratiskt Sydafri-<br>ka blir motorn i regionens utveckling, och i så fall vilken roll SADCC som<br>organisation kommer att spela.</p>
<p>En väl fungerande handel och intensifierat ekonomiskt samarbete inom<br>SADCC är behäftat med stora svårigheter genom ländernas olika ekono-<br>miska struktur och inbördes konkurrens. För en regional integration krävs<br>bestämda åtaganden från medlemsstaterna att samordna ekonomisk poli-<br>tik t.ex. tullar, valutor och skatter. Hittills har resultaten inom detta<br>område varit begränsade.</p>
<p>Det svenska biståndet är koncentrerat till transporter, kommunikatio-<br>ner och energiförsöijning. Jag finner det riktigt att upprustning, drift och<br>underhåll ges försteg framför större nyinvesteringar. Fortsatta krav måste<br>ställas på att SADCC-projekt följs upp på ett bättre sätt och integreras med<br>utbildningsinsatser och med nationellt ansvarstagande för effektiv led-<br>ning.</p>
<p>Inom det bredare ekonomiska och kulturella samarbetet mellan Norden<br>och SADCC ställer jag mig bakom krav på koncentration och på effektiva<br>samarbetsformer. Ett handlingsprogram för perioden 1991—95 fastslogs i<br>samband med SADCCs rådgivande konferens i Windhoek i januari/febru-<br>ari 1991.</p>
<p>Samarbetet mellan näringslivet i Sverige och i södra Afrika finner jag<br>värdefullt och väl värt fortsatt stöd. Ett meningsfullt bredare samarbete<br>kräver för att ge långsiktiga resultat att icke-statliga aktörer finner gemen-<br>samma intressen och samverkansformer. Detta gäller näringslivets organi-<br>sationer likväl som folkrörelser inom kulturområdet.</p>
<p>Avtalade insatser uppgår till ca 650 milj. kr. Genom den femåriga plane-<br>ringsramen finns utrymme för ytterligare åtaganden. Jag finner i likhet<br>med SIDA att även en oförändrad ram för SADCC ger utrymme för<br>angelägna uppföljningsinsatser och nya projekt som t. ex. kan komma den<br>nya medlemmen Namibia till del.</p>
<p>Östafrikanska utvecklingsbanken, EADB, har under nära 15 år erhållit<br>stöd från Sverige. För perioden 1990/91 —1991/92 gäller ett avtal omfat-<br></p>
<p>150</p>
<p>tande 40 milj. kr. Ett eventuellt fortsatt stöd till EADB är avhängigt en Prop. 1991/92:100<br>utvärdering som planeras genomföras under år 1992. Sverige stödjer sedan Bil. 4<br>1987/88 organisationen för naturresursfrågor i nordöstra Afrika, IGADD.</p>
<p>Organisationen har betydelse för det regionala samarbetet på Afrikas</p>
<p>Horn.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 252,7 milj. kr. Den utgåen-<br>de reservationen uppgick till 251,5 milj. kr. Den stora reservationen beror<br>på fördröjningar i genomförandet av infrastrukturinvesteringar inom<br>SADCC samt långsam utbetalningstakt av krediter inom EADB.</p>
<p>Med hänsyn till att medel för NORSAD-fonden och handelsfrämjande<br>verksamhet överförs till anslaget C 3, föreslår jag en medelsram för regio-<br>nala insatser i Afrika uppgående till 165 milj, kr., varav 140 milj. kr. avser<br>regionala insatser inom SADCC.</p>
<p>Reguljärt samarbete genom BITS, SAREC eller SWEDECORP bedrivs<br>med följande länder i Afrika och Mellanöstern:</p>
<p>Algeriet, Botswana, Egypten, Etiopien, Ghana, Jordanien, Guinea-Bissau,<br>Kap Verde, Kenya, Mauritius, Mocambique, Namibia, Tanzania, Tunisi-<br>en, Uganda, Zimbabwe</p>
<p>Asien</p>
<p>Många av Asiens länder genomgår en snabb och dynamisk utveckling.<br>Ekonomisk tillväxt och ökad demokrati i flera länder utgör viktiga föränd-<br>ringar. I Laos, Vietnam och Kambodja sker en successiv omläggning av<br>den ekonomiska politiken. Man söker sig bort från planhushållning och<br>centralstyrning för att övergå till mer marknadsekonomiska system. Ut-<br>vecklingen i flera av de asiatiska länderna har nått en sådan nivå att det<br>finns förutsättningar för ett samarbete med Sverige i andra former vid<br>sidan av det traditionella biståndet.</p>
<p>Trots den positiva utvecklingen, har det totala antalet fattiga människor<br>i regionen ökat. Även om trenden tycks peka på förbättringar, medför<br>regionala obalanser och en ökning av klyftan mellan fattiga och rika att det<br>i många länder framför allt i Sydasien finns skäl att fortsätta med det<br>fattigdomsinriktade stödet. Jag anser vidare att insatser inom miljöområ-<br>det lämpar sig väl för ett ökat svenskt stöd.</p>
<p>Ett analysarbete rörande utvecklingssamarbetet i Asien under 1990-talet<br>har påbörjats. Arbetet går ut på att dra lärdomar från utvecklingen i olika<br>delar av Asien och skapa en grund för ett fortsatt strategiskt arbete i<br>regionen, omfattande såväl bilateralt som multilateralt samarbete. Detta<br>översiktliga arbete kan därvid också kopplas till det fortlöpande, landspe-<br>cifika arbetet med s. k. landprofiler.</p>
<p>Det svenska stödet till Asien karakteriseras av mångfald såväl vad gäller<br>innehåll som form. Jag förutser även fortsättningsvis ett betydande bi-<br>stånd till regionen.</p>
<p>151</p>
<p>Bangladesh Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bangladesh är ett tätbefolkat land med många fattiga och en skev inkomst-<br>fördelning. Mer än hälften av befolkningen lever under den s.k. fattig-<br>domsgränsen. Landet drabbas av återkommande översvämmningar och<br>cykloner, vilka vanligtvis leder till många döda och skadade och omfattan-<br>de materiell förödelse. Jordbruket står för 50% av BNP och 60% av<br>sysselsättningen. Omkring 90% av befolkningen bor på landsbygden.</p>
<p>Bangladesh påbörjade år 1990 ett ekonomiskt reformprogram i samar-<br>bete med Världsbanken och IMF. Den under 1991 valda regeringen avise-<br>rade vid sitt tillträde att man ämnade ta krafttag för att vända landets<br>ekonomiska utveckling till det bättre genom att bekämpa korruptionen,<br>minska handels- och valutaregleringarna och införa en mer effektiv admi-<br>nistration. Ännu har inte mycket skett. Det krävs stora insatser för att<br>åstadkomma en varaktig och konstruktiv förändring av landets ekonomis-<br>ka struktur.</p>
<p>Beroendet av bistånd är mycket stort. Mellan 50 och 70% av brutto-<br>investeringarna i landet finansieras av utländska bidrag och lån. Den<br>nationella resursmobiliseringen och därmed inhemska delfinansieringen<br>av utvecklingsprojekt är ofta mycket liten. Många givare, däribland Sveri-<br>ge, har krävt större nationellt ansvarstagande.</p>
<p>Regeringen med president Ershad tvingades avgå år 1990. Allmänna<br>demonstrationer, s. k hartaler, samt generalstrejker är vanliga medel för att<br>visa sitt missnöje med regeringspolitiken. Oppositionen verkar öppet och<br>aktivt. Detta ledde till en återgång till parlamentarisk demokrati baserad<br>på fria val.</p>
<p>Det svenska biståndet inriktas främst på att genom sysselsättningsska-<br>pande och medvetandegörande projekt förbättra levnadsförhållandena för<br>fattiga på landsbygden. Svårigheten att nå målgrupperna är dock betydan-<br>de och den svaga inhemska resursmobiliseringen bidrar till ett lågt utnytt-<br>jande av de internationella biståndsmedel som står till buds. För Sveriges<br>del innebär detta att innestående medel ackumuleras inom landramen.<br>Det svenska biståndet omfattar förutom landsbygdsutveckling även häl-<br>sostöd och stöd till undervisningssektorn. Varubiståndet har avvecklats.</p>
<p>Flera svenska insatser har trots problemen varit framgångsrika. Särskilt<br>gäller detta stödet till Grameen Banks tränings- och kreditverksamhet för<br>800 000 av de fattigaste, till övervägande del kvinnor. Det nationella<br>immuniseringsprogrammet, där Sverige är en viktig bidragsgivare, har<br>resulterat i att 80% av alla barn har vaccinerats mot de vanligaste barn-<br>sjukdomarna. Programmet är, enligt UNICEF, det mest kostnadseffektiva<br>i Sydasien. Att öka den lokala resursmobiliseringen och skapa effektivare<br>system för drift och underhåll är de stora problem som Bangladesh måste<br>finna långsiktiga lösningar på.</p>
<p>Samarbetet med enskilda organisationer ger ett gott resultat. Då denna<br>typ av samarbete bedöms som effektivt bör det prioriteras högt i samarbe-<br>tet med Bangladesh. Vidare bör landramsmedel kunna användas flexibelt<br>vid katastrofsituationer.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 85,6 milj. kr. Den utgåen-<br></p>
<p>152</p>
<p>de reservationen uppgick till 90,7 milj. kr. Den stora reservationen beror Prop. 1991/92:100<br>främst på stor politisk orolighet i landet under året samt svag inhemsk Bil. 4<br>delfinansiering.</p>
<p>Jag föreslår en medelsram om 140 milj. kr. för budgetåret 1992/93.</p>
<p>Indien</p>
<p>Åttiotalet har ekonomiskt varit framgångsrikt för Indien. Tillväxten har i<br>genomsnitt uppgått till 5% per år, Tillväxten har varit starkast i industrin<br>och den offentliga sektorn. Indien är självförsörjande på livsmedel, men<br>klyftorna är stora i landet och en stor del av befolkningen svälter eller lider<br>av undernäring.</p>
<p>Åttiotalets ekonomiska framgångar har dock uppnåtts genom en ohåll-<br>bar ekonomisk politik. Den har delvis finansierats genom ökad upplåning<br>utomlands och allt större underskott i budgeten. Den utländska skuldbör-<br>dan uppgår idag till drygt 70 miljarder USD och skuldtjänstkvoten till<br>nära 30%. Dessa obalanser har förstärkts under de senaste årens svaga<br>regeringar och av kriget i Persiska viken. Valutareserven var under 1991<br>nere på bottennivåer, motsvarande två veckors import. Indien har fått se<br>sin kreditvärdighet sjunka och tillgången till kommersiella krediter är låg.<br>Även om det ekonomiska läget under samma tid har stabiliserats något så<br>är den indiska ekonomin fortfarande sårbar.</p>
<p>Landets stora resurser fördelas ojämnt. Enligt officiella uppgifter har<br>antalet fattiga ökat, samtidigt som deras andel av befolkningen sjunkit.<br>Fortfarande beräknas över en tredjedel av världens absolut fattigaste bo i<br>Indien.</p>
<p>Indien är en demokrati som ger utrymme för fri debatt vilket dock inte<br>hindrar att de fattigas medborgerliga rättigheter ofta kränks. Lokala kon-<br>flikter grundade på etniska eller religiösa skäl förekommer över hela lan-<br>det. Andelen kvinnor i förhållande till män av befolkningen är 929/1000.</p>
<p>Det svenska biståndet till Indien inriktas sedan flera år tillbaka på<br>skogsbruk med mark- och miljövård, hälsovård, dricksvatten på landsbyg-<br>den och energi.</p>
<p>Det svenska stödet för byars vattenförsörjning, för hälsovård och för<br>skogsplantering har givit påtagliga resultat. Det integrerade vatten- och<br>hälsoprogrammet i Rajastan har kommit att stå som förebild även för det<br>nationella programmet. Inom hälsosektom får bl.a. mer än en miljon<br>leprasjuka behandling genom det svenska stödet. Programmet har skapat<br>en större allmän medvetenhet och kunskap om sjukdomen, vilket under-<br>lättar social och ekonomisk utveckling för tidigare leprapatienter. Skogs-<br>programmen har fast uppmärksamheten på ägarförhållanden och andra<br>institutionella frågor som måste lösas. Insatserna har bidragit till att påtag-<br>ligt stärka den indiska medvetenheten om den tilltagande nedslitningen av<br>naturresurser som skog, mark och vatten.</p>
<p>Fattigdomsinriktningen av landramsbiståndet bör fortsätta. Undervis-<br>ning bör få en ökad roll i det framtida samarbetet. Miljöstödet bör kon-<br>centreras till mark- och skogsvård, medan de mer industriellt betonade<br>miljöinsatserna bör gå via BITS och Swedecorp. Stödet till vattenkraft-<br></p>
<p>153</p>
<p>projektet Uri har medfört att den tidigare stora reservationen inom landra- Prop. 1991/92: 100<br>men tagits i anspråk. Stödet till Uri över landramen beräknas under de Bil. 4<br>närmast följande budgetåren uppgå till ca 50 milj. kr. per år.</p>
<p>En stor del av det svenska biståndet till Indien går utanför landramen.<br>Indien är en stor mottagare av svenska u-krediter, och tillhör de länder där<br>BITS bör kunna verka även med tekniskt samarbete. SAREC stöder forsk-<br>ningssamarbete och några enskilda organisationer är etablerade.</p>
<p>Jag anser att planeringen av det framtida landramsbiståndet till Indien<br>främst skall inriktas på insatser som syftar till att stärka de fattigas ställ-<br>ning.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 315 milj. kr. Den utgående<br>reservationen uppgick till 108,9 milj.kr. vilket är en följd dels av att<br>verksamheten i Uri försenats av oroligheterna i området, dels av förse-<br>ningar av övriga program och dels av en devalvering av rupien.</p>
<p>Jag föreslår en ökning av medelsramen med 15 milj. kr. till 415 milj. kr.<br>Industrisamarbetet förs till anslaget C 3.</p>
<p>Laos</p>
<p>I Laos har den ekonomiska politiken under senare hälften av 1980-talet<br>förändrats i riktning mot marknadsekonomi. Åtgärderna har lett till en<br>realistisk växelkurs, fri prissättning och liberalisering av handeln. Avskaf-<br>fande av statliga subventioner, privatisering av den statliga produktions-<br>sektorn och en skattereform är andra positiva förändringar. En tydligare<br>rollfördelning mellan staten och det privata näringslivet är andra föränd-<br>ringar.</p>
<p>Den nya konstitutionen stadfäster den marknadsekonomiska inriktning-<br>en och vikten av privata initiativ. På det politiska området går ansträng-<br>ningarna mot pluralism och demokrati endast långsamt, även om en ökad<br>öppenhet och tolerans gentemot oliktänkande har konstaterats under sena-<br>re år. Landet är dock fortfarande en enpartistat, där det laotiska folkets<br>revolutionära parti är kärnan. Läget beträffande de mänskliga rättigheter-<br>na har förbättrats, även om den samlade bilden alltjämt är svårtolkad och<br>stundtals motsägelsefull.</p>
<p>Utvecklingssamarbetet med Laos är koncentrerat till skogs-, transport-<br>och elkraftssektorerna. Utvärdering av biståndet inom skogssektorn visa-<br>de bl.a. på svagheter i institutions- och kunskapsuppbyggnad liksom i<br>kostnadseffektivitet. Stödet till skogsskötsel har i huvudsak uppnått upp-<br>satta mål och här föreslås utvidgningar. Vägstödet har haft tekniska bris-<br>ter. Kunskapsutveckling och institutionsuppbyggnad genomsyrar det<br>svenska biståndet, vars inriktning ligger väl i linje med den förda reform-<br>politiken. Då landet har brist på personer med kunskaper om ekonomisk<br>politik och företagsledning, föreslår jag att större vikt läggs vid kunskaps-<br>överföring på dessa områden.</p>
<p>Samarbete är under uppbyggnad inom kultur-,massmedia- och förvalt-<br>ningsområdena. Vad beträffar stödet till skogssektorn, anser jag att detta<br>även fortsättningsvis bör koncentreras till miljöinsatser. Jag förutser fort-<br>satt stöd till hälsovården, FNs narkotikaprogram (UNDCP) för bekämp-</p>
<p>154</p>
<p>ning av opiumproduktion och till särskilda insatser till förmån för de Prop. 1991/92: 100<br>laotiska kvinnorna. Bil. 4</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 103,7 milj. kr. Den utgåen-<br>de reservationen uppgick till 6,8 milj. kr.</p>
<p>Jag föreslår en oförändrad medelsram om 110 milj. kr.</p>
<p>Sri Lanka</p>
<p>Sri Lanka är en demokrati med högt utvecklad social service. Landet<br>rankas högt i UNDP:s rapport om mänsklig utveckling (Human Develop-<br>ment Report). Läskunnigheten uppgår till 87% och den förväntade livs-<br>längden är 71 år. Utvecklingsnivån varierar dock för olika delar av landet<br>och kostnaderna för inbördeskriget har medfört en urholkning av sats-<br>ningarna på sociala sektorer. De inbördes striderna har satt djupa spår.<br>Under den väpnade konflikten mellan tamilska separatister och regerings-<br>styrkor förekommer brutalt våld och omfattande kränkningar av mänskli-<br>ga rättigheter. Dessa kränkningar utförs av bägge sidor i konflikten. Sam-<br>hällslivet har lamslagits i vissa delar av landet. Omkring en miljon männi-<br>skor beräknas ha flytt från sina hem - till flyktingläger i landet eller till<br>södra Indien. Med ökad stabilitet i landets södra delar har den ekonomiska<br>utvecklingen vänts i positiv riktning. Turismen återkommer och teexpor-<br>ten har varit god. Strukturanpassningsprogrammet under IMF implemen-<br>teras programenligt.</p>
<p>Det svenska biståndet utgör en kombination av insatser för att främja<br>långsiktig utveckling inom undervisning, landsbygdsutveckling och häl-<br>sovård och insatser för att lindra krigets verkningar. Biståndet vänder sig<br>främst till de fattigaste och mest utsatta grupperna. Reservationen är hög<br>som följd av den interna konflikten och åtföljande svårigheter att genom-<br>föra planerade insatser.</p>
<p>Satsningen på de sociala sektorerna har givit positiva resultat. Svenskt<br>stöd till korrespondensstudier för lärarna har gett hög måluppfyllelse och<br>genomförts med mycket god kostnadseffektivitet. Vaccineringar av barn<br>mot de vanliga barnsjukdomarna har resulterat i mätbara minskningar av<br>dödligheten. Utvärdering av Kotmalekraftverket konstaterar att kraftver-<br>ket är av mycket god kvalitet. I ekonomiska termer ger kraftverket en<br>positiv avkastning, men den är låg i förhållande till investerat kapital, bl. a.<br>beroende på brister i planeringen.</p>
<p>Jag menar att det långsiktiga fattigdomsinriktade biståndet bör fortsätta<br>och att Sverige bör öka sitt engagemang för att stödja de människor som på<br>olika sätt drabbas av den interna konflikten. Detta kan ske på olika sätt,<br>bl. a. genom humanitärt stöd, genom långsiktiga insatser inom landsbygds-<br>utveckling och genom demokratifrämjande insatser. Av de tillgängliga<br>medlen bör en betydande del användas för speciellt akuta humanitära<br>behov och som stöd till internationellt samordnade aktioner för särskilt<br>utsatta grupper. Sådant stöd kan med fördel lämnas via FN och enskilda<br>organisationer.</p>
<p>Ännu kan man inte se lösningar på den interna konflikten. Det svenska<br>biståndet bör därför ha stor flexibilitet. Landet har stora förutsättningar</p>
<p>155</p>
<p>att fortsätta sin färd mot att bli en utvecklad, marknadsekonomisk demo- Prop. 1991/92:100<br>krati. Bil. 4</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 69,3 milj. kr. Den utgåen-<br>de reservationen uppgick till 94,8 milj. kr. Den stora reservationen beror<br>på svårigheter att genomfora projekt i landet på grund av kriget.</p>
<p>Jag föreslår en medelstilldelning om 35 milj. kr. för budgetåret 1992/93.</p>
<p>Vietnam</p>
<p>I Vietnam har under de senaste åren skett en förändring i riktning mot ett<br>alltmer öppet ekonomiskt system med ett växande utrymme för enskilda<br>initiativ. Den politiska reformprocessen fortgår dock dessvärre endast<br>långsamt och kommunistpartiet sitter säkert i sadeln. Utvecklingen i Öst-<br>europa har dock påverkat och det råder nu ett friare diskussionsklimat<br>inom partiet och en ökad öppenhet inom massmedia och kulturliv. Situa-<br>tionen är emellertid klart otillfredställande vad beträffar de mänskliga<br>rättigheterna och ett stort antal människor hålls för närvarande fängslade<br>för sina politiska åsikter. Ett par av dem, som utgjorde särskilt omnämnda<br>fall, har dock på senare tid frigivits efter vädjanden från bl. a. Sverige.</p>
<p>På det ekonomiska området har omläggningen av politiken bidragit<br>bl.a. till en sänkning av inflationen och en växelkursstabilisering. Syste-<br>met med prisregleringar är i stort sett avvecklat. De ökade satsningarna på<br>privat jordbruk har inneburit en kraftigt växande produktivitet inom<br>jordbrukssektorn. Vietnam är likväl ett av världens fattigaste länder.</p>
<p>Trots tillbakadragandet i september 1989 av de vietnamesiska trupperna<br>från Kambodja har en fortsatt amerikansk blockering försvårat den<br>nödvändiga normaliseringen av Vietnams ekonomiska förhållanden. Det-<br>ta gäller bl.a. landets relationer till IMF. Nödvändiga förberedelser har<br>gjorts för att få till stånd en normalisering, men en överenskommelse har<br>omöjliggjorts huvudsakligen p.g.a av USAs motstånd. En rad västländer,<br>däribland Sverige, verkar i olika fora för att blockeringen av Vietnam<br>hävs. Dessa länder är beredda att delta i en internationell stödinsats för<br>reformering av den vietnamesiska ekonomin. Det tidigare så stora bistån-<br>det från östblocket har nu praktiskt taget upphört.</p>
<p>Genombrottet i Kambodjafrågan innebär att processen mot en normali-<br>sering av de amerikansk-vietnamesiska relationerna är på väg. Härigenom<br>synes i det medellånga tidsperspektivet reella förutsättningar kunna skapas<br>för normala handels- och biståndsrelationer med OECD-ländergruppen<br>och för ett aktivt engagemang i Vietnams utveckling från utvecklingsban-<br>kernas sida.</p>
<p>Det svenska biståndssamarbetet syftar till att stödja demokratifrämjan-<br>de politiska och ekonomiska reformer. För närvarande görs kunskaps-<br>utvecklande insatser inom skogsindustri, makro- och företagsekonomi,<br>hälsovård, rättsväsende och skatteförvaltning m. m.</p>
<p>Hälsoprogrammet har uppnått avsevärda resultat i form av upprustade<br>sjukhus, hälsokliniker och utbildning. Det har också resulterat i tydliga<br>förbättringar i diagnos och behandlingsmetoder. Bai-Bang projektet har<br>avslutats. Målet, att färdigställa en pappersmassefabrik, är uppfyllt, men</p>
<p>156</p>
<p>med mycket låg kostnadseffektivitet. Skogsprojektet har inriktats på stöd Prop. 1991/92: 100<br>till enskilda skogsbrukare. Bil. 4</p>
<p>Det ekonomiska reformprogrammet bör hälsas med tillfredsställelse.<br>Det kräver internationellt stöd. Landramsmedel bör säkerställas för att<br>kunna genomföra långsiktig projektverksamhet. Beredskap bör finnas for<br>att ge stöd till insatser som har direkt betydelse för den pågående reform-<br>processen.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 354,8 milj. kr. Den utgående re-<br>servationen uppgick till 82,4 milj. kr. Den utgående reservationen hänför<br>sig huvudsakligen till importstöd och till hälsovårdsprogrammet, där an-<br>slagna medel inte fullt har kunnat utnyttjas.</p>
<p>Mot bakgrund av den tveksamhet man på vietnamesisk sida fortfarande<br>visat vad beträffar demokratifrämjande politiska reformer samt det klart<br>otillfredställandet läget vad beträffar de mänskliga rättigheterna i landet,<br>föreslår jag en sänkning av landramen med 100 milj. kr. till 225 milj. kr.</p>
<p>Filippinerna</p>
<p>President Aquino har satt ambitiösa mål för den filippinska utvecklingspo-<br>litiken. För att hjälpa den tredjedel av landets befolkning som lever i djup<br>fattigdom krävs bl.a. jordreformer och förbättrad social service. Pro-<br>blemen att genomföra sådana reformer är många.</p>
<p>President Aquinos tillträde år 1986 medförde stora förväntningar på en<br>förbättring av läget för de mänskliga rättigheterna. Vissa förbättringar har<br>också skett, men förväntningarna är långt ifrån infriade. Den förbättring i<br>ekonomin som noterades i slutet av 1980-talet har förbytts i en konjunk-<br>turnedgång som ännu inte har nått botten. Inflationen och arbetslösheten<br>fortsätter att stiga och i år beräknas nolltillväxt i ekonomin. Tillsammans<br>med IMF och Världsbanken genomför Filippinerna ett ekonomiskt stabili-<br>seringsprogram.</p>
<p>Jag förutser ett ökat stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och fattig-<br>domsbekämpning. Redan nu kanaliseras en betydande del av det svenska<br>biståndet via folkrörelser. Ökade insatser av detta slag förutses, både för<br>utveckling och skydd av utsatta befolkningsgrupper, och för katastrof-<br>hjälp. Svenska folkrörelser uträttar ett värdefullt och uppskattat arbete i<br>Filippinerna.</p>
<p>BITS ger tekniskt bistånd inom en rad sektorer angelägna för landets<br>utveckling: energi, miljö, inklusive fysisk planering och skogsvård. Detta<br>bistånd förutsätts öka väsentligt. SWEDECORPS exportfrämjande verk-<br>samhet fortsätter.</p>
<p>Det samlade biståndet uppgick 1989/90 till 8,6 milj. kr. och 1990/91 till<br>nära 22 milj. kr.</p>
<p>Jag avser att noga följa utvecklingen i Filippinerna för att undersöka<br>möjligheterna att tillgodose olika behov, när institutionella och demokra-<br>tiska förhållanden medger ett effektivt bistånd. Demokratin i landet för-<br>blir bräcklig. De pågående konflikterna med insats av militär inger oro,<br>liksom de stora klyftorna mellan å ena sidan rikedom och inflytande, å<br>andra sidan fattigdom och utsatthet.</p>
<p>157</p>
<p>Afghanistan Prop. 1991/92:100</p>
<p>Konflikterna i det splittrade Afghanistan och de stora flyktingskarorna i<br>angränsande länder fortfar att prägla situationen. Svenska Afghanistan-<br>kommittén har kanaliserat ett omfattande bistånd till nödlidande grupper<br>innefattande bl. a. utbildning. Det är angeläget att Svenska Afghanistan-<br>kommitténs (SAK) kompetens utnyttjas även av andra givare. Regeringen<br>har givit SIDA i uppdrag att utreda framtida svenskt bistånd till Afghanis-<br>tan. Detta sker i ljuset av SAKs beslut om sin framtida roll, den stora vikt<br>Sverige tillmäter FN-systemet i bistånd till Afghanistan samt att regering-<br>en f n inte planerar en bilateralisering av svenskt Afghanistanbistånd.</p>
<p>Sverige verkar också, tillsammans med andra givare, för en effektivisering<br>av FN-biståndet till landet, bl. a genom stöd till bättre samordning. Även<br>här kan SAKs kompetens spela en viktig roll.</p>
<p>Kambodja</p>
<p>Efter gångna decenniers stormaktspel om Kambodja, Pol-pottidens folk-<br>mord, vietnamesisk ockupation och internationell isolering, har nu en<br>internationell fredsöverenskommelse nåtts, enligt vilken FN i en gigantisk<br>och komplicerad insats skall leda landet fram mot allmänna val år 1993.<br>Under FN skall i ett högsta nationellt råd (SNC) de fyra hittills inbördes<br>stridande parterna under prins Sihanouks ledning söka samarbeta.</p>
<p>Det socialistiska statsskicket har nu officiellt avskaffats och redan innan<br>fredsavtalet undertecknats hade Phnom Penh-regimen kungjort att landet<br>snarast möjligt skulle omvandlas till en liberal marknadsekonomisk demo-<br>krati. Ett ekonomiskt reformprogram har med viss framgång drivits under<br>senare år, vilket å ena sidan lett till en uppblomstrande privat företagsam-<br>het, men där avigsidor som smuggling och vidgade sociala klyftor har<br>blivit allt tydligare.</p>
<p>Kambodja står nu inför stora akuta problem. Ett sådant rör repatriering-<br>en av det stora antal flyktingar, som finns såväl inom som utanför landets<br>gränser — ca 350 000 i Thailand samt uppemot 200 000 s.k. internflyk-<br>tingar, vilka pga det uppblossande inbördeskriget efter vietnamesernas<br>militära reträtt år 1989 har tvingats till en flyktingliknande tillvaro inne i<br>landet. En närrelaterad fråga rör minröjning, som är en förutsättning för<br>den planerade repatrieringen. Dessutom krävs omedelbara och resoluta<br>åtgärder för att genomföra FN-planens aviserade avväpning och sociala<br>återanpassning av ca 100 000 soldater.</p>
<p>Mänskliga lidanden, och den omfattande ödeläggelsen av landets infra-<br>struktur innebär stora biståndsbehov.</p>
<p>Behov och möjligheter inom olika samhällssektorer har studerats av FN.<br>För att effektivt genomföra föreslagna insatser måste åtgärder snabbt<br>vidtagas för att höja den extremt låga mottagningskapaciteten på kam-<br>bodjansk sida. En annan fråga av hög prioritet blir hur man bäst hanterar<br>samordningen i det internationella hjälparbetet. Jag förutser ett kraftigt<br>ökat svenskt stöd till Kambodja, främst i form av humanitära insatser,<br>men också avseende rehabilitering av infrastrukturen i landet samt till<br></p>
<p>158</p>
<p>kapacitetshöjande insatser inom den kambodjanska förvaltningen. Detta Prop. 1991/92: 100<br>stöd kommer att lämnas i första hand genom FN, bl. a. inom ramen för Bil. 4<br>FN:s Kambodja-operation UNTAC (United Nations Transitional Autho-<br>rity in Cambodia), samt genom enskilda organisationer.</p>
<p>Regionala insatser i Asien</p>
<p>Sveriges stöd till Mekongkommittén omfattar främst miljövårdsinsatser.<br>Gällande avtal löper väl. Kambodjafrågan, som nu är på väg att lösas,<br>kommer att aktualisera ett ökat stöd till Mekongkommittén. Behovet av<br>insatser är stort i Kambodja, som nu är på väg att återuppta sitt medlem-<br>skap i organisationen. Miljörelaterat stöd till Mekongkommittén lämnas<br>från anslaget C 1, andra multilaterala bidrag, Miljöinsatser. Fortsatt stöd<br>till Asian Institute of Technology lämnas också via C 1-anslaget. Annat<br>stöd till Mekongkommittén och övrigt regionalt samarbete inklusive stöd<br>till utveckling av hantverksfisket i Bengaliska bukten lämnas från C 2-an-<br>slaget.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 16,1 milj. kr. Den utgåen-<br>de reservationen uppgick till 31 milj. kr. beroende på planering för insatser<br>i Kambodja som ej kunnat genomföras. Med hänsyn till den stora reserva-<br>tionen föreslår jag ingen ytterligare medelstilldelning till denna anslagspost<br>förbudgetåret 1992/93.</p>
<p>Reguljärt samarbete genom BITS, SAREC eller SWEDECORP bedrivs<br>med följande länder i Asien:</p>
<p>Filippinerna, Indien, Malaysia, Pakistan, Sri Lanka, Thailand</p>
<p>Latinamerika</p>
<p>Efter mer än ett årtionde av ekonomisk, social och politisk kris tycks<br>flertalet av de 25 länderna i Syd- och Mellanamerika samt Karibien stå<br>inför en gynnsammare utveckling under 90-talet. På det politiska planet<br>uppfattas demokratiseringen som en förutsättning för framsteg också på de<br>ekonomiska och sociala områdena. Skuldkrisen fortsätter dock att prägla<br>situationen för ett stort antal länder i Latinamerika, liksom en ojämn<br>inkomstfördelning mellan och inom länderna.</p>
<p>Det svenska biståndet till Latinamerika har ökat snabbt under senare år<br>och omfattar förutom projekt och programsamarbete även tekniskt bi-<br>stånd och forskningssamarbete. Det bistånd som förmedlas genom enskil-<br>da organisationer är relativt sett mer omfattande i Latinamerika än på<br>andra kontinenter. Det svenska biståndet har visat sig ändamålsenligt i det<br>skede av stora förändringar som åttiotalet inneburit i Latinamerika. Be-<br>räknade utbetalningar till insatser i Latinamerika budgetåret 1991/92<br>kommer att uppgå till drygt 830 milj. kr.</p>
<p>159</p>
<p>Utvecklingssamarbete med Sydamerika Prop. 1991 /92:100</p>
<p>Utvecklingen i Sydamerika i böijan av 1990-talet känntecknas av de<br>ambitiösa program som flera länder inlett for att nå balans i ekonomin och<br>modernisera en tungrodd statsförvaltning. Dessa reformer mot en mer<br>öppen marknadsekonomi äger rum mot bakgrund av 1980-talets ekono-<br>miska stagnation och skuldproblem. Reformprogrammen kan förhopp-<br>ningsvis lägga grund till en utveckling av länderna och innebära att den<br>trend bryts som fört regionen ut i periferin av den internationella ekono-<br>min.</p>
<p>Stora sociala uppoffringar följer i krisens och reformernas spår, vilka<br>skall bemästras samtidigt som länderna har att försöka fullgöra sina skuld-<br>betalningar till omvärlden. Förmågan att fullfölja dessa reformsträvanden<br>kommer att avgöra i vad mån demokratin kan befastas i de sydamerikan-<br>ska länderna.</p>
<p>Utvecklingssamarbetet med Sydamerika syftar till att stödja demokra-<br>tiska regeringars ansträngningar att upprätthålla en social rättvisepolitik i<br>ett skede av ekonomiska reformer. Socialt inriktade insatser till stöd för<br>utsatta grupper utgör här en viktig komponent i biståndet. Flera sydameri-<br>kanska länder har under de allra senaste åren visat prov på att vilja<br>ompröva statens roll i näringslivet och ge ökad uppmärksamhet åt sociala<br>frågor.</p>
<p>Insatser för att motverka ekologisk ödeläggelse är ett annat prioriterat<br>område.</p>
<p>Verksamheten baseras på de erfarenheter och resultat som vuxit fram<br>genom det humanitära biståndet vad gäller att stödja projekt, där plane-<br>ring och utförande åvilar mottagaren. Insatserna har ofta karaktären av att<br>främja lokala organisationer hos grupper som erfar politisk maktlöshet.<br>Biståndsformen är till sin karaktär flexibel. Bolivia, som sedan flera år<br>bedriver en målmedveten och nydanande utvecklingspolitik, ges prioritet<br>inom anslagsposten.</p>
<p>Stödet till sociala sektorer i Chile lämnas under en övergångsperiod och<br>enligt särskilda riktlinjer för utvecklingssamarbetet med Chile. Inga nya<br>åtaganden inom den sociala sektorn förutses utöver redan ingångna avtal.<br>Det fortsatta stödet till Chile inriktas på kultur och kvinnofrämjande<br>insatser.</p>
<p>Jag förutser även att väl avgränsade insatser i andra länder, exempelvis<br>Paraguay, liksom insatser av regional karaktär kan bli aktuella.</p>
<p>Med hänsyn till förslag på annan plats om att medel för insatser i Costa<br>Rica förs över till anslagsposten Utvecklingssamarbete med Centralameri-<br>ka, föreslår jag att anslagsposten Utvecklingssamarbete med Sydamerika<br>uppgår till 135 milj. kr.</p>
<p>Utvecklingssamarbete med Centralamerika</p>
<p>Freds- och demokratiseringsprocessen i Centralamerika fortsätter att ut-<br>vecklas positivt. Övergreppen i Guatemala och El Salvador avseende de<br>mänskliga rättigheterna utgör dock betydande hinder för fredsprocesserna<br></p>
<p>160</p>
<p>i båda dessa länder. Länderna själva liksom omvärlden står infor uppgif- Prop. 1991/92: 100<br>ten att befasta freden med sådana ekonomiska och sociala reformer som Bil. 4<br>samtidigt främjar övergången till fred och demokrati och undanröjer de<br>underliggande konfliktorsakerna. Regionens presidenter och ett antal äm-<br>betsmannakommittéer möts regelbundet för att utveckla det regionala<br>samarbetet. De flesta av de sju länderna i Centralamerika är mellanin-<br>komstländer. Den sociala och ekonomiska situationen har dock försämrats<br>till följd av våldet under 1980-talet och svårigheterna på världsmarknaden<br>för landets traditionella exportprodukter som kaffe, socker och bananer.</p>
<p>Ett hinder mot det eftersträvade samarbetet i regionen är att länderna<br>kommit olika långt ifråga om ekonomiska anpassningsåtgärder och inte-<br>gration i världshandeln.</p>
<p>De svenska insatserna i Centralamerika syftar till att stödja integra-<br>tionen. Stommen i samarbetet, som omfattar samtliga länder från Panama<br>i söder till Belize i norr, består av stöd till regionala institutioner och<br>bilaterala insatser med relevans för den regionala utvecklingen. Det svens-<br>ka biståndet till Centralamerika, som sammanlagt uppgår till omkring<br>600 milj, kr., anknyter väl till de för latinamerikabiståndet anvisade rikt-<br>linjerna. Det syftar å ena sidan till att främja fredssträvanden, demokrati-<br>sering och respekt för mänskliga rättigheter. Detta sker bland annat genom<br>folkligt förankrade utvecklingsprojekt, institutionsuppbyggnad, flykting-<br>bistånd, demobilisering av soldater samt kultur- och massmediastöd. Å<br>andra sidan stöds insatser med inriktning på ekonomisk återhämtning och<br>samarbetet mellan länderna i regionen. Detta sker främst genom ökat<br>utbyte och kunskapsutveckling inom viktiga samhällsområden som hälsa-<br>och vattenförsörjning, energi, kooperation och stöd till småföretag, bostä-<br>der, miljövård, utbildning och offentlig förvaltning. Insatsernas målupp-<br>fyllelse och eventuella varaktiga effekter är till stor del beroende av den<br>centralamerikanska freds- och demokratiseringsprocessens fortsatta ut-<br>veckling. Dock kan sägas att de svenska insatserna, genom incitament till<br>ökade kontakter och samarbete, bör ha lämnat ett positivt bidrag till<br>fredsprocessen. Katastrofförebyggande insatser, stöd till utbildning och<br>forskning, hälsoinsatser, nutritionsinsatser, vattenförsörjning och stöd till<br>kooperativa insatser har utvärderats. Resultaten är gynnsamma. Resulta-<br>ten av dessa utvärderingar, andra erfarenheter och ökade kunskaper ger<br>goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av det svenska stödet till<br>regionen. Medelsutnyttjandet är högt.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 67,5 milj. kr. Den utgåen-<br>de reservationen uppgick till 27,2 milj. kr. Reservationen beror på att<br>anslaget är relativt nytt och har ökat kraftigt. En del stora avtal underteck-<br>nades under budgetårets senare del varför även utbetalningarna försenats.<br>Planeringsutrymmet är väl intecknat.</p>
<p>För att följa upp redan gjorda åtaganden genom den nuvarande anslags-<br>posten Regionala insatser i Centralamerika och för att ge utrymme för<br>fortsatta flyktinginsatser samt insatser med anknytning till pågående<br>fredsprocesser, anser jag det motiverat med en ökning av anslagsposten<br>med 55 milj kr.</p>
<p>161</p>
<p>11 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<p>Därutöver finner jag det mest ändamålsenligt att överfora 40 milj. kr. Prop. 1991/92: 100<br>till denna anslagspost för de insatser i Costa Rica som för närvarande Bil. 4<br>belastar anslagsposten Projektbistånd i Latinamerika och jag föreslår i<br>anslutning därtill att anslagsposten Regionala insatser i Centralamerika<br>fortsättningsvis benämns Utvecklingssamarbete med Centralamerika.</p>
<p>Jag föreslår att anslagsposten Utvecklingssamarbete med Centralameri-<br>ka skall uppgå till 165 milj. kr.</p>
<p>Nicaragua</p>
<p>Den nya regeringen i Nicaragua under president Violetta Chamorro har<br>konsoliderat sin ställning. Den ekonomiska krisen är djup och statsbudge-<br>ten uppvisar ett kraftigt underskott. Utlandsskulden är den största i Latin-<br>amerika. Därtill kommer en stor och växande arbetslöshet, försämrad<br>hälsovård och undervisning. Trots en bräcklig regeringskoalition och tid-<br>vis mycket hårda motsättningar har såväl regering som opposition lyckats<br>utveckla en samförståndspolitik på det ekonomiska området.</p>
<p>Den långvariga handelsblockaden och isoleringen har upphört. Nicara-<br>gua har nu integrerats i det regionala samarbetet. Relationerna till Världs-<br>banken, Internationella valutafonden och Interamerikanska utvecklings-<br>banken har normaliserats och en överenskommelse har träffats om ett<br>ekonomiskt reformprogram. Allt fler länder har engagerat sig i det bilatera-<br>la biståndet. Inflationen har dämpats avsevärt, valutan har stabiliserats,<br>handeln har liberaliserats och näringslivet privatiserats. Valutan är emel-<br>lertid fortfarande övervärderad och nya devalveringar synes ofrånkomliga.<br>Yttrandefriheten och respekten för de mänskliga rättigheterna har stärkts.<br>Markfrågan förblir dock en konfliktpunkt och atlantkusten är alltjämt en<br>eftersatt region. Contras har demobiliserats och armén har reducerats med<br>tre fjärdedelar.</p>
<p>Flera utvärderingar pekar på att det svenska biståndet har hög relevans<br>utifrån de riktlinjer som antagits för det svenska samarbetet med Latin-<br>amerika. Konsultstudier av varubiståndet visar en hög grad av måluppfyl-<br>lelse vad gäller ambitionen att genom krediter till exportindustrin förse<br>den med utländsk valuta för insatsvaror. Fortsatta insatser inom skogs-<br>bruk och energiproduktion och annan infrastruktur bedöms angelägna.<br>Möjligheten till stöd för import av angelägna insatsvaror bör enligt min<br>mening även i fortsättningen vara ett av instrumenten för de svenska<br>ansträngningarna att stödja den ekonomiska reformprocessen. Det är vi-<br>dare angeläget med insatser för att mildra de sociala konsekvenserna av<br>åtstramningarna genom sysselsättningsskapande program och stöd till sär-<br>skilt utsatta grupper.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 218,6 milj. kr. Den utgåen-<br>de reservationen uppgick till 41 milj. kr. Reservationen har uppstått till<br>följd av tillfälliga osäkerheter om reformprogrammets genomförande och<br>periodisering av utbetalningar av importstödet.</p>
<p>Till följd av tillfälligt begränsad mottagningskapacitet för att genomföra<br>ett sektorinriktat programbistånd och att genomförandet av planerade<br>energiinsatser försenats, föreslår jag en oförändrad landram om<br>280 milj. kr.</p>
<p>162</p>
<p>Bolivia</p>
<p>Prop.1991/92:100<br>Bolivia, som är ett av Latinamerikas fattigaste länder, har under senare år<br>bedrivit en långtgående ekonomisk reformpolitik. Landet har lyckats upp-<br>nå makroekonomisk stabilitet och igångsatt en rad betydelsefulla struktur-<br>reformer inom bl.a. offentlig förvaltning och finans-och kreditväsende.<br>Regeringen har betonat vikten av sociala satsningar. Svenskt samarbete<br>syftar till att bistå Bolivia att fullfölja sin utvecklingsstrategi i ett skede när<br>landets demokratiska institutioner behöver stärkas. Att lindra människors<br>sociala umbäranden blir dels ett mål i sig, dels ett bidrag till en politisk och<br>ekonomisk omdaning av samhället. Svenska bidrag har lämnats till den<br>sociala investeringsfonden och dess föregångare, vilka givit prov på inno-<br>vativa insatser för att mildra sociala effekter av reformprogrammet. Via<br>FN:s narkotikaprogram stöder Sverige ansträngningarna att finna alterna-<br>tiva utkomster till kokainodlingar. Regeringen beslutade i oktober 1991<br>om särskilda riktlinjer vad avser utvecklingssamarbete med Bolivia. Jag<br>anser det angeläget att svenskt bistånd på ett brett och integrerat sätt kan<br>stödja Bolivias lovvärda utvecklingspolitik. Ett sådant stöd som inlemmas<br>i Bolivias utvecklingspolitik understryker vikten av att stödet planeras och<br>följs upp på ett grannlaga sätt. Det svenska stödet inriktas på sociala<br>sektorer och miljösektom.</p>
<p>Chile</p>
<p>I Chile hänger demokratins befästande samman med landets förmåga att<br>förbättra villkoren för den stora grupp chilenare gentemot vilka diktaturen<br>ådrog sig en ”social skuld”. Sverige lämnar under en övergångsperiod ett<br>omfattande stöd till landets sociala sektorer. Chiles relativt höga BNP/ca-<br>pita innebär att landet framöver har förmåga att utifrån egna resurser<br>bidra till en social rättvisepolitik. Sveriges bidrag i något längre perspektiv<br>blir därför av mer kvalitativt än kvantitativt slag. En satsning på kunskaps-<br>överförande insatser förmedlade genom BITS och SAREC förutses ske<br>inom ramen för i huvudsak chilensk-finansierade reformer. Det mångåriga<br>och vittförgrenade humanitära stödet har av många i Chile omvittnats<br>som betydelsefullt för de demokratiska strävandena i landet. Med demo-<br>kratins införande i Chile avslutas det humanitära biståndet i och med<br>1991/92.</p>
<p>Reguljärt samarbete genom BITS, SAREC eller SWEDECORP bedrivs<br>med följande länder i Latinamerika:</p>
<p>Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Costa Rica, Cuba*, Dominikanska<br>republiken, Ecuador, Jamaica, Mexico, Nicaragua, Peru, Uruguay</p>
<p>* Samarbetet genom BITS och SAREC är under avveckling.</p>
<p>163</p>
<h4>C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>6 597 171 662</p></td><td>
<p>Reservation</p></td><td>
<p>1 640 475 959</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>7 300 000 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>7 517 000 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>SIDA</p>
<p>SIDA har lämnat sin fördjupade anslagsframställning for budgetåren<br>1992/93—1994/95. Utöver anslagsframställningen med verksamhetsberät-<br>telsen för 1990/91 redovisar SIDA verksamheten på ett övergripande plan<br>samt anslag för anslag.</p>
<p>I framställningens resultatanalysdel granskas erfarenheterna av snart 30<br>års bistånd. Under denna period har uppfattningarna om hur man åstad-<br>kommer bra och framgångsrikt bistånd växlat. Den rådande tidsandan och<br>de dominerande idéströmningarna har givetvis påverkat utformningen av<br>biståndet.</p>
<p>1 framställningen redovisas erfarenheter av biståndet och effektiviteten i<br>biståndsadministrationen. SIDA visar också hur man lär sig av erfarenhe-<br>terna. Sektorutvärderingar systematiseras till sektorstrategier, erfarenheter<br>av metoder samlas systematiskt i handböcker, kunskaper sprids genom<br>kurser och seminarier.</p>
<p>Biståndet har anpassats efter ändrade förutsättningar. SIDA framhåller<br>det landprogrammerade biståndets betydelse. Det landramsbundna bi-<br>ståndet innefattar en väl utvecklad arbetsmetodik som är anpassad för<br>bistånd till fattigare länder.</p>
<p>För stödet till enskilda organisationer avser SIDA ytterligare effektivise-<br>ra administrationen genom att låta en växande del av anslagsposten utgå<br>som rambidrag. Tonvikten förskjuts från granskning av enskilda projekt<br>till kapacitetsstudier av organisationer och till uppföljning. SIDA påpekar<br>att ökat bistånd till områden som mänskliga rättigheter och demokratisk<br>utveckling förutsätter ökad samverkan med enskilda organisationer.</p>
<p>Kunskap och kompetens hos mottagaren är viktiga förutsättningar för<br>att bistånd skall resultera i varaktiga förbättringar. Genom etablerandet av<br>en ny byrå för förvaltningsbistånd har SIDA bättre möjligheter att förstär-<br>ka arbetet med kunskapsutveckling och institutionsbyggande.</p>
<p>I enlighet med riksdagens beslut och regeringens direktiv arbetar SIDA<br>huvudsakligen i de fattigaste u-ländema. SIDA anger därvid följande<br>prioriteringar i verksamheten: fortsatt stöd till ekonomiska strukturrefor-<br>mer, stöd till bekämpande av fattigdomen genom social utveckling och<br>större satsningar på familjeplanering, insatser för att främja utveckling<br>mot demokrati och respekt för mänskliga rättigheter, kompetens- och<br>institutionsbyggande, miljösatsningar, öka kvinnors deltagande i utveck-<br>lingsprocessen. För att fullgöra detta kommer tyngdpunkten i SIDAs arbe-<br>te att ligga mer på analys, planering, styrning, uppföljning och utvärdering.</p>
<p>I anslagsframställningen diskuteras frågor om effektivitet i biståndet och<br>svårigheter att mäta resultat av biståndsverksamheten. SIDA pekar på<br>svårigheterna att mäta i vilken utsträckning man når de övergripande<br>biståndspolitiska målen. För att mäta måluppfyllelsen i en verksamhet<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>164</p>
<p>som utvecklingsbiståndet, krävs ofta ett långsiktigt perspektiv. Man kan Prop. 1991/92:100<br>visa att biståndet går till rätt saker. På projekt och programnivå menar Bil. 4<br>SIDA att biståndet når sina mål.</p>
<p>De metodfrågor man ser som viktiga i det fortsatta arbetet gäller bl. a.<br>rollfördelningen. Här poängteras mottagarländernas ökade ansvar för in-<br>satserna liksom vikten av koncentration i SIDA-stödet samt att SIDAs<br>roller gentemot olika uppdragstagare klarare definieras och begränsas till<br>upphandling, styrning och uppföljning. Mottagarländernas kapacitet att<br>själva upphandla såväl konsulter som varor måste stärkas. I dialogen med<br>mottagarländerna kommer SIDA att sträva efter att uppnå en klarare<br>rollfördelning i bägge parters intresse. Till detta förändrade arbetssätt hör<br>också ambitionen att få en bättre och effektivare samordning med andra<br>givare i mottagarlandet.</p>
<p>Kunskapsutveckling är ett annat nyckelområde som prioriteras. Det är<br>ett villkor för att säkerställa att resultatet av biståndet blir varaktigt. För<br>varubistånd pågår en utredning som kommer att ge underlag för SIDAs<br>riktlinjer inom området.</p>
<p>I sin framtidsanalys belyser SIDA u-ländemas situation ur olika per-<br>spektiv som alla har inre samband: politisk förändring, ekonomi, fattig-<br>dom, befolkningsökning och ekologi. En öppen handel för u-världen,<br>radikal skuldavskrivning och ökat bistånd anges som utomordentligt ange-<br>lägna åtgärder.</p>
<p>SIDA framhåller att en av de viktigaste uppgifterna som måste lösas för<br>att få till stånd en varaktig förbättring i u-ländema är att kunna förena<br>politisk demokrati med ekonomisk tillväxt och social rättvisa. Bistånds-<br>givarna har ett stort ansvar genom att aktivt verka för att frågor rörande<br>demokrati lyfts fram i biståndet och i dialogen med de länder som erhåller<br>bistånd. Miljön är en annan framtidsfråga som under de kommande åren<br>får en alltmer framträdande plats.</p>
<p>Inför utarbetandet av den fördjupade anslagsframställningen har SIDA<br>också sammanställt ett antal särskilda rapporter som behandlar dessa för<br>världssamfundet så avgörande frågor. Här kan nämnas ”Miljö och fattig-<br>dom”, ”Befolkningsfrågan” och ”1 krisens spår — förändrat bistånd till de<br>fattigaste länderna i Afrika”</p>
<p>Under den period anslagsframställningen avser kan ett svenskt medlem-<br>skap i EG komma att aktualiseras. SIDA konstaterar att EGs biståndspoli-<br>tik överensstämmer i huvudsak med Sveriges vad gäller mål och inrikt-<br>ning. Medlemsländerna fastställer tillsammans EGs gemensamma bi-<br>ståndspolitik, samtidigt som medlemsländerna kan behålla mycket stor<br>självständighet avseende sitt eget bilaterala bistånd.</p>
<p>En ständigt föränderlig värld ställer kontinuerliga krav på anpassning av<br>biståndet. En fortsatt koncentration av biståndet till Afrika söder om<br>Sahara förutses. Studien om biståndet till de fattigaste länderna i Afrika<br>ligger till grund för SIDAs strategi för bistånd till de krisdrabbade länder-<br>na. Den tar framför allt upp frågan om rollfördelning mellan givare och<br>mottagare. Utifrån målet att höja de fattiga folkens levnadsnivå satsas mer<br>specifikt på fattigdomsbekämpning, demokratiseringsinsatser, effektivise-<br>ring av den offentliga sektorn och genomförandet av ekonomiska struktur- 165</p>
<p>reformer och skuldlättnader.</p>
<p>I den fördjupade anslagsframställningens resursanalysdel redogör SIDA Prop. 1991/92:100<br>för biståndsanslagens utveckling under 1980-talet. Antalet mottagarländer Bil. 4<br>ökade kraftigt under denna tid. Totalt beräknar SIDA att utbetalningarna<br>budgetåret 1989/90 till programländerna uppgick till nära 70% av det<br>totalt utbetalda bilaterala biståndet, administrerat av SIDA.</p>
<p>SIDA har beräknat sina äskanden enligt preliminära prognoser om<br>BNl-utvecklingen vid tidpunkten för anslagsframställningens överlämnan-<br>de till regeringen. En procent av BNI motsvarade då 14 637 milj. kr. SIDA<br>har i sin fördjupade anslagframställning räknat med att BNI för budget-<br>åren 1993/94 och 1994/95 kommer att öka med 3% årligen i nominella<br>termer. Myndigheten avser återkomma i de förenklade anslagsframställ-<br>ningarna med mer preciserade äskanden för dessa två budgetår.</p>
<p>SIDA anser att den av riksdagen beslutade finansieringen av vissa flyk-<br>tingskostnader liksom det framtida stödet till den politiska och ekonomis-<br>ka utvecklingen i Central- och Östeuropa inte bör belasta biståndsramen.</p>
<p>SIDA föreslår att biståndsanslaget C 2 för budgetåret 1992/93 ökar till<br>sammantaget 8 100 milj. kr. Därtill föreslås en ökning av särskilda insatser<br>i skuldtyngda länder till 700 milj. kr. och övriga av SIDA administrerade<br>poster på anslagen C 1 och C 3 till 198 milj. kr.</p>
<p>För flertalet länder och områden föreslås en real försiktig uppskrivning<br>av anslagsramarna. En fortsatt koncentration föreslås för Afrika, liksom<br>fortsatt stöd till ekonomiska och politiska reformprogram. Förutom land-<br>programmen föreslås ökade medel till framför allt katastrofinsatser, demo-<br>kratifrämjande verksamhet, stöd till enskilda organisationer och miljö.<br>Inom anslagsposten ”Särskilda program” föreslås en kraftfull satsning på<br>befolkningsfrågorna.</p>
<p>SIDA föreslår i sin anslagsframställning olika åtgärder för ökad effek-<br>tivisering av biståndshandläggningen. Medel för katastrofinsatser och<br>återuppbyggnad återförs till en anslagspost. Erfarenheten har visat att det<br>är svårt att göra en adekvat fördelning mellan anslagsposterna och det<br>budgetmässiga åtskiljandet skapar onödig administration. Man anhåller<br>vidare om rättigheten att inom C 2-anslaget överskrida enskilda anslags-<br>poster med maximalt 5%, så länge det totala utnyttjandet ryms inom<br>anslaget. Eventuella överskridanden av enskilda anslagsposter regleras<br>mot motsvarande anslagspost nästföljande år.</p>
<p>SIDA anhåller vidare om bemyndigande att besluta om insatsavtal inom<br>ramen för ett av regeringen ingånget samarbetsavtal. På basis av riktlinjer i<br>regleringsbrevet föreslår SIDA att myndigheten bemyndigas att besluta om<br>insatser inom anslagsposterna för särskilda program, särskilda miljöinsat-<br>ser samt demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd.</p>
<p>SIDA föreslår att SADCC-samarbetets inriktning och omfattning anges i<br>särskild skrivelse och att SIDA, baserat på denna skrivelse, i reglerings-<br>brevet bemyndigas fatta beslut om föreslagna insatser inom ett angivet<br>högsta belopp.</p>
<p>166</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>SIDAs resultatredovisning är inte fullständig för biståndets alla delar utan</p>
<p>har skett genom ett urval ur verksamheten. I bedömningen av biståndets<br>resultat gör SIDA ett urval av tre typer av insatser i olika länder och visar<br>hur man kan dra slutsatser vad gäller relevans, måluppfyllelse, kostnadsef-<br>fektivitet och varaktiga effekter. Man följer härvid den modell som ut-<br>vecklades under förra året. Redovisningen ger en inblick i hur SIDA<br>arbetar med olika mål och den ger också underlag för att kunna bedöma<br>om biståndet går till rätt saker. För landavsnitten är redovisningen ojämn.<br>För vissa länder sker redovisning enligt ovan, men i övriga fall redovisas<br>endast resultat av enskilda insatser.</p>
<p>Kvaliteten bör successivt kunna höjas och göras jämnare genom att mål-<br>och resultatstyrningen ges fullt genomslag i verksamheten generellt. När<br>det gäller redovisning av resultat i olika länder, och slutsatser som kan dras<br>för den fortsatta verksamheten, förutsätts detta ske mer fullständigt i<br>samband med att nya samarbetsprogram behandlas. Dessa redovisningar<br>skall ligga till grund för regeringens speciella direktiv beträffande biståndet<br>till enskilda länder.</p>
<p>I likhet med erfarenheterna från den tidigare utredningen om effektivi-<br>tet, som presenterades för riksdagen förra året, visar SIDAs FAF att<br>kostnadseffektiviteten ägnas mycket liten uppmärksamhet. Frågan om<br>kostnadseffektivitet måste uppmärksammas mer systematiskt än vad som<br>skett i det hittillsvarande biståndsarbetet. Jag anser att sådana bedömning-<br>ar skall ingå i den resultatanalys som skall utgöra beslutsunderlag för<br>regeringen. SIDA bör därför utveckla metoder för en bättre redovisning på<br>detta område.</p>
<p>Det är angeläget att SIDAs arbete med att förtydliga rollerna i bistånds-<br>processen fortsätter, men att hänsyn därvid tas till de faktiska förutsätt-<br>ningarna i olika länder. Jag anser vidare att arbetet med att utveckla<br>sambanden mellan utvärderingar och ökad effektivitet skall drivas med<br>kraft. Strävan till ökad koncentration i biståndet innebär också att SIDA<br>måste arbeta mer aktivt med frågor om hur man avslutar insatser och<br>verksamheter.</p>
<p>De prioriteringar som görs i SIDAs anslagsframställning ligger enligt<br>min mening väl i linje med riksdagens och regeringens direktiv. I rege-<br>ringsdeklarationen poängteras vikten av ökat stöd till demokratifrämjande<br>verksamhet och till insatser som främjar utvecklingen av fungerande<br>marknadsekonomier. Dessa frågor har en framträdande plats i SIDAs<br>anslagsframställning. Ökade satsningar på ekonomiska strukturreformer<br>för att bygga upp fungerande marknadsekonomier, främjandet av demo-<br>krati och mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning, kunskaps- och<br>institutionsuppbyggnad, miljösatsningar och kvinnors deltagande i ut-<br>vecklingsprocessen är centrala delar i biståndet. Det är väsentligt att<br>biståndet, så långt det är möjligt, främjar tillkomsten av en miljö som tar<br>tillvara och uppmuntrar inhemska initiativ till ökad produktion. Fortsatta<br>satsningar på infrastruktur spelar därvid en betydelsefull roll.</p>
<p>Jag har i tidigare avsnitt betonat mottagarländernas ansvar att föra en<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>167</p>
<p>utvecklingsfrämjande politik, där ekonomiska reformer för marknadseko- Prop. 1991/92:100<br>nomi, respekten för mänskliga rättigheter och demokratisering utgör cen- Bil. 4<br>trala element. De särskilda anslagen för skuldlättnader och för demokrati-<br>främjande insatser utgör viktiga instrument för att ännu starkare kunna<br>påskynda de positiva förändringar som pågår inte minst i våra större<br>samarbetsländer.</p>
<p>För ett effektivt genomförande krävs också ansvarsfulla givare. Det är<br>väsentligt att biståndet utformas så att de resurser som finns hos mottagare<br>och givare i form av kapital, teknik och kunnande uttnyttjas på mest<br>effektiva sätt och så att biståndet når fram till dem man vill hjälpa. Jag<br>välkomnar SIDAs fortsatta arbete med dessa frågor. Satsningar på kun-<br>skaps- och kompetensutveckling är viktiga förutsättningar för att biståndet<br>skall resultera i varaktiga förbättringar. Jag vill i det sammanhanget po-<br>ängtera vikten av att förbättra system och rutiner för att så långt det är<br>möjligt säkerställa att biståndsmedel används för avsedda ändamål och att<br>institutioner och system som kan motverka korruption i enskilda länder<br>utvecklas.</p>
<p>Jag delar SIDAs uppfattning om vikten av att biståndet i större utsträck-<br>ning inriktas på fattigdomsbekämpning i bred mening. Fattigdomsinrikt-<br>ningen och prioriteringen av demokratisk utveckling, miljö och sociala<br>sektorer utgör tyngdpunkten i SIDAs verksamhet. Fördjupad satsning på<br>utbildning och hälsovård är väsentligt liksom insatser för att främja kvin-<br>nors deltagande i utvecklingsprocessen. Frivilligorganisationerna spelar en<br>viktig roll i detta arbete.</p>
<p>Jag menar att SIDAs informatörsroll i biståndet är av mycket stor<br>betydelse. Informationen om förhållandena i de fattiga länderna, bistån-<br>dets villkor och resultat är ett centralt instrument för att kunna fördjupa<br>engagemanget för Sveriges internationella solidaritetspolitik. Skolan är<br>härvid en särskilt viktig målgrupp. Medier och materialproduktion är<br>viktiga redskap.</p>
<p>Jag vill särskilt framhålla det personliga engagemangets betydelse i bi-<br>ståndet. Det gäller både det opinionsbildande arbetet i Sverige och bistån-<br>dets genomförande ute i fält. Insatser för att bekämpa invandringsfientlig-<br>het är en integrerad del i detta arbete.</p>
<p>SIDA samverkar såväl inom landsamarbetet som i andra program med<br>olika multilaterala organ såsom Världsbanken, UNICEF, UNHCR m. fl.<br>Det sker bl. a. inom hälso-, utbildning- och jordbrukssektorn samt inom<br>katastrofbiståndet. Sådant s.k. multibi-bistånd diskuteras av multibi-<br>ståndskommitten, vars betänkande redovisas i inledningen under rubriken<br>utredningar m m. Denna typ av samverkan torde vara till ömsesidig nytta<br>men kan i vissa fall medföra problem, nämligen när multibi-insatsema blir<br>av en sådan storleksordning i ett FN-organ att de generella styrmekanis-<br>merna i organet i fråga sätts ur spel. SIDA har därför ett ansvar för att den<br>del av biståndet genom SIDA som går till FN-organisationema inte får<br>sådana konsekvenser. Det skall poängteras att SIDA genom denna typ av<br>samverkan förvärvat betydelsefulla erfarenheter av de multilaterala orga-<br>nens verksamhet. Det är angeläget att dessa erfarenheter på ett mer syste-<br>matiskt sätt förs in i beredningen av det multilaterala utvecklingsbistån-<br></p>
<p>168</p>
<p>det. Beredning av s. k. multibi-biständ som skett på avdelningen för inter- Prop. 1991/92: 100<br>nationellt utvecklingssamarbete, har under senare år i allt väsentligt kun- Bil. 4<br>nat föras över till SIDA. Jag avser fullfölja denna utveckling.</p>
<p>För vissa programländer finns skäl att särskilt främja ett samarbete där<br>fler biståndsmyndigheter får en ökad roll. Med ökad mångfald i biståndet,<br>förändringar i dess sammansättning och med en förbättrad, eller utsikter<br>till förbättrad ekonomi i vissa mottagarländer finns behov av att också<br>anpassa samarbetsformema. Särskilda medel har anslagits inom anslaget<br>C 3, anslagsposten projektbistånd till vissa länder, för att främja samarbe-<br>te i andra former.</p>
<p>Det tillgängliga utrymmet for nya biståndsinsatser genom SIDA blir<br>mindre än det som ligger till grund for SIDAs beräkningar. Krishärdama i<br>världen, men också möjligheter till återuppbyggnad i t.ex. Kambodja,<br>kräver fortsatt hög beredskap och resurser för sådana insatser. Regeringens<br>tonvikt på stöd till demokrati och marknadsekonomi återspeglas också i<br>mina förslag till prioriteringar i enskilda anslagsposter. Ökade resurser ges<br>till demokratifrämjande verksamhet och till stöd för ekonomiska refor-<br>mer, miljö och skuldlättnader.</p>
<p>En grundläggande förutsättning för långsiktig utveckling är att de resur-<br>ser som finns satsas på angelägna projekt inom ramen för en utvecklings-<br>främjande ekonomisk politik. Lösningen ligger inte alltid i mer resurser<br>utan framför allt i att de används på ett ansvarsfullt sätt. Jag har i<br>bedömningen av olika anslagsramar försökt säkerställa att redan gjorda<br>utfästelser inom det långsiktiga samarbetet med enskilda länder skall<br>kunna genomföras som planerat. Vissa industriinsatser i Indien, Mozam-<br>bique, Tanzania och Zambia kommer att överföras till SWEDECORP för<br>att genomföras enligt den nya organisationens mandat och arbetssätt.<br>Landramama har anpassats för sådan omläggningar. Jag vill i detta sam-<br>manhang påpeka att många programländer erhåller betydande bidrag<br>utanför landramarna.</p>
<p>Jag tillstyrker SIDAs förslag till delegering av beslutanderätt då det<br>ligger i linje med syftet med resultatstyrning. Jag föreslår att SIDA bemyn-<br>digas besluta om insatser inom ramen för ett av regeringen ingånget<br>samarbetsavtal, i vilket anges inriktningen för biståndet och fördelningen<br>på sektorer. I regeringsskrivelse avseende sådant samarbetsavtal skall en<br>samlad redovisning ske av resultaten i biståndet samt slutsatser för den<br>fortsatta verksamheten. I fråga om särskilda program, särskilda miljöin-<br>satser samt demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd samt<br>det regionala SADCC-samarbetet har SIDA att i en särskild regeringssk-<br>rivelse klargöra inriktning och omfattning av verksamheten inför utfor-<br>mandet av riktlinjer i regleringsbrevet. Ovanstående förslags genomföran-<br>de förväntas effektivisera handläggningen av ärenden inom av regeringen<br>fastlagda prioriteringar.</p>
<p>Uppdelningen av anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA<br>framgår av tabell 5.</p>
<p>169</p>
<p>Tabell 5. Utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåren 1991/92- Prop. 1991/92:100</p>
<p>1992/93 (milj, kr.) Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Anvisat</p>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Förslag</p>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AFRIKA</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Angola</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>210</p></td><td>
<p>+ 10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Botswana</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>- 5 (1)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Etiopien</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>+ 50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Guinea Bissau</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>85</p></td><td>
<p>- 10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kap Verde</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>4- 5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kenya</p></td><td>
<p>135</p></td><td>
<p>115</p></td><td>
<p>- 20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lesotho</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>35</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Mozambique</p></td><td>
<p>475</p></td><td>
<p>395</p></td><td>
<p>- 80 (2)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Namibia</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>(1)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tanzania</p></td><td>
<p>585</p></td><td>
<p>530</p></td><td>
<p>- 55 (2)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uganda</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>110</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Zambia</p></td><td>
<p>260</p></td><td>
<p>275</p></td><td>
<p>+ 15 (2)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Zimbabwe</p></td><td>
<p>220</p></td><td>
<p>220</p></td><td>
<p>(1)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionala insatser</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>i Afrika</p></td><td>
<p>205</p></td><td>
<p>165</p></td><td>
<p>- 40 (3)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ASIEN</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Bangladesh</p></td><td>
<p>145</p></td><td>
<p>140</p></td><td>
<p>- 5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Indien</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>415</p></td><td>
<p>+ 15 (2)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Laos</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>110</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sri Lanka</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>4- 35 (4)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vietnam</p></td><td>
<p>325</p></td><td>
<p>225</p></td><td>
<p>-100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionala insatser</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>i Asien</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>- 15 (5)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>LATINAMERIKA</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nicaragua</p></td><td>
<p>280</p></td><td>
<p>280</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utvecklingssamarbete</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>med Centralamerika</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>165</p></td><td>
<p>4- 55 (6)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utvecklingssamarbete</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>med Sydamerika</p></td><td>
<p>155</p></td><td>
<p>135</p></td><td>
<p>- 20 (6)</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>4 240</p></td><td>
<p>4 075</p></td><td>
<p>-165</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ÖVRIGT</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Demokrati.mänskliga</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>rättigheter och humani-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>tärt bist.</p></td><td>
<p>550</p></td><td>
<p>700</p></td><td>
<p>+ 150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Katastrofer mm.</p></td><td>
<p>1 060</p></td><td>
<p>1 115</p></td><td>
<p>+ 55 (7)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stöd till återuppbyggnad</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Bistånd genom folk-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>rörelser o. vissa andra</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>organisationer</p></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>875</p></td><td>
<p>+125</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskilda miljöinsatser</p></td><td>
<p>235</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>4- 15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskilda program</p></td><td>
<p>350</p></td><td>
<p>380</p></td><td>
<p>+ 30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rekrytering o. utbildning</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>av fältpersonal</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>+ 6 (8)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vissa landprogramkostn.</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>- 8 (9)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Information genom SIDA</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>4- 9</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>3 060</p></td><td>
<p>3 442</p></td><td>
<p>+382</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SUNWA:</p></td><td>
<p>7 300</p></td><td>
<p>7 517</p></td><td>
<p>+217</p></td></tr>
</table>
<p>(1) För Botswana och Namibia avsätts därutöver 5 milj. kr. vardera till<br>anslaget C 3. Andra biståndsprogram, anslagsposten. Projektbistånd till vissa<br>länder. För Zimbabwe avsätts 10 milj. kr. till samma anslagspost.</p>
<p>(2) Medel för industriutveckling har överförts till anslaget C 3. Andra<br>biståndsprogram, anslagsposten. Näringslivsutveckling</p>
<p>(3) Medel för NORSAD-fonden och handelsfrämjande verksamhet överförs<br>till C 3. Andra biståndsprogram, anslagsposten Näringslivsutveckling</p>
<p>(4) Budgetåret 1991/92 anvisades inga nya medel p. g. a. den stora<br>reservationen.</p>
<p>170</p>
<p>Bilateralt utvecklingssamarbete utöver landprogrammen Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd</p>
<p>Målet att främja mänskliga rättigheter och en demokratisk samhälls-<br>utveckling ges en central ställning i utvecklingssamarbetet. Anslagsposten<br>Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd ger möjligheter<br>till att specifikt stödja demokratimålet.</p>
<p>Demokratimålet syftar till att stödja människors ansträngningar i fattiga<br>länder att utan fruktan fritt få forma sitt samhälle. Ett viktigt arbete gäller<br>att stödja framväxten av samhällsinstitutioner, som är avgörande for<br>rättsstatens upprätthållande och därmed for att den enskildes medborgerli-<br>ga rättigheter ska garanteras.</p>
<p>Biståndet skall främja samhällsprocesser som kan leda fram till ett<br>demokratiskt styrelseskick. Vikten av erfarenhetsutbyte mellan olika sam-<br>hällsaktörer och möjlighet till dialog kring demokratifrågor skall inte un-<br>derskattas. Goda erfarenheter har vunnits när stöd lämnats till bland<br>annat afrikanska seminarier för diskussion om politisk pluralism och<br>rättsäkerhet. Stöd till olika former av kommissionsarbete och annan verk-<br>samhet, vilka syftar till att stärka rättsordning och demokrati kan också bli<br>aktuellt. Jag förutser fler initiativ och ökade insatser inom dessa områden.</p>
<p>Allmänna val utgör ofta ett kritiskt inslag i övergången från diktatur till<br>demokrati. Jag menar att förutsättningar måste skapas så att val kan hållas<br>i ordnade former och på hederlig väg. Till ett av de viktigare demokratibe-<br>främjande insatserna hör därför att genom olika arrangemang bidra till att<br>möta den ökade efterfrågan på valteknisk assistans.</p>
<p>Det hittillsvarande humanitära biståndet till Södra Afrika kan förväntas<br>minska till följd av pågående förändringar i Sydafrika. Däremot kommer<br>ett ökat stöd för processen mot demokratisering i landet att bli aktuellt. En<br>fortsatt markant satsning för södra Afrika och Sydafrika är därför berätti-<br>gad.</p>
<p>Sammantaget förutser jag att en stor del av anslagsposten används till att<br>stödja redan igångsatta processer mot demokrati och stärka respekten för<br>de mänskliga rättigheterna.</p>
<p>Fortsatta och utökade insatser bör göras för att värna respekt för grund-<br>läggande rättigheter i lägen där väpnade interna konflikter eller politiskt<br>förtryck hotar att allvarligt åsidosätta människors frihet, personliga säker-<br>het och integritet. Det kan gälla länder där regeringar valt att tillgripa våld</p>
<p>(5) Mi 1jörelaterade insatser inom Mekong-kommittén finansieras över<br>anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram, anslagsposten Andra<br>multilaterala bidrag. Delposten. Miljöinsatser. Reservationen täcker övriga<br>budgeterade insatser.</p>
<p>(6) Medel för Costa Rica om 40 milj. kr. överförs från anslagsposten<br>Utvecklingssamarbete med Sydamerika (för 1991/92 benämnt Projektbistånd<br>till Latinamerika) till anslaget Utvecklingssamarbete med</p>
<p>Centralamerika.</p>
<p>7) Civila insatser i samband med FNs arbete för fred och återuppbyggnad<br>finansieras från anslaget Cl. Bidrag till internationella biståndsprogram ,<br>anslagsposten Andra multilaterala bidrag, delposten övriga insatser.</p>
<p>(8) Multilaterala biträdande experter finansieras från anslaget C 1. Bidrag<br>till internationella biståndsprogram, anslagsposten. Andra multilaterala<br>bidrag, delposten. Multilaterala biträdande experter.</p>
<p>(9) Vissa administrativa kostnader har överförts till anslaget C 4. Styrelsen<br>för internationell utveckling (SIDA).<br></p>
<p>för att tilltvinga sig tystnad eller fall där statsmakten inte förmår att Prop. 1991/92:100<br>fullgöra sina åtaganden att upprätthålla respekten för mänskliga rättighe- Bil. 4<br>ter.</p>
<p>Jag vill i detta sammanhang särskilt fästa uppmärksamheten på det<br>djupt bekymmersamma läget i en rad asiatiska länder inklusive flera<br>demokratier. Det är angeläget med en aktiv hållning kring frågan hur stöd<br>kan lämnas till värn för mänskliga rättigheter i denna del av världen. Trots<br>demokratiska landvinningar i Latinamerika gör bristande respekt för<br>mänskliga rättigheter det motiverat med fortsatta och utökade insatser i<br>den andinska regionen. I Centralamerika kommer det humanitära bistån-<br>det även fortsättningsvis att ha en viktig roll för att främja och befästa den<br>pågående freds- och demokratiseringsprocessen. På andra håll i Latiname-<br>rika avslutas ett mångårigt humanitärt bistånd i och med budgetåret<br>1991/92.</p>
<p>Humanitärt bistånd och stöd till människorättsorganisationer är påkal-<br>lat för att lindra palestiniers svåra situation inom de av Israel ockuperade<br>områdena. Sådana insatser motiveras utifrån en omsorg om den enskildes<br>väl.</p>
<p>Ett angeläget område för insatser utgör stöd till fristående internationel-<br>la och regionala organisationer verksamma för mänskliga rättigheter. Des-<br>sa organisationer spelar en viktig roll för att övervaka respekten av mänsk-<br>liga rättigheter samt bidra till ökad kunskap och förståelese för denna del<br>av folkrätten. Ett utökat stöd kan förutses till FNs tekniska rådgivning för<br>mänskliga rättigheter i takt med att nya riktlinjer för verksamheten börjar<br>tillämpas.</p>
<p>Från anslagsposten kan stöd lämnas till väl avgränsade, målinriktade<br>förhandlingar mellan parter inblandade i konflikter med allvarliga huma-<br>nitära konsekvenser. En förutsättning är att Sverige har ett humanitärt<br>engagemang i området och att FN ej ålagts att övervaka fredsprocessen.</p>
<p>I en lång rad av våra samarbetsländer har likartade erfarenheter vuxit<br>fram vad avser frågor om valförfarande, insyn och granskning av statsför-<br>valtning och rättsgarantier. Jag anser det angeläget att fånga upp dessa<br>erfarenheter och ge möjlighet till ett åsikts- och erfarenhetsutbyte mellan<br>nyckelaktörer i våra samarbetsländer. Mot bl a den bakgrunden avser jag<br>att ordna ett symposium för mänskliga rättigheter i Sverige under kom-<br>mande budgetår. Medel för denna konferens bör ställas till regeringens<br>disposition och belasta anslaget C2. Utvecklingssamarbete genom SIDA,<br>anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd.</p>
<p>Betydelsen av demokratibefrämjande insater låter sig inte alltid lätt<br>bedömas. Vad man vid en tillbakablick kan konstatera är att det humani-<br>tära biståndet till Latinamerika och södra Afrika vunnit erkännande som<br>ett väsentligt bidrag till demokratiska krafters förmåga att överleva under<br>perioder av politiskt mörker. På samma vis är det min mening att en<br>kraftfull och initiativrik användning av anslagsposten kan visa sig bli<br>betydelsefull för att vinna genomslag med kraven om mänskliga rättighe-<br>ter.</p>
<p>Jag förordar en medelsram om 700 milj. kr. för anslagsposten Demokra-<br>ti, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd.</p>
<p>172</p>
<p>Katastrofer, stöd till återuppbyggnad m. m.</p>
<p>Katastrofbistånd lämnas i första hand som hjälp till människor i u-länder<br>som drabbats av naturkatastrofer eller väpnade och politiska konflikter.<br>Ett tredje användningsområde utgörs av olika förebyggande åtgärder i<br>syfte att förbättra katastrofberedskapen. Stöd till återuppbyggnad kan<br>sägas vara ett fjärde användningsområde. Behoven av bistånd för rehabili-<br>tering är mycket stora i samband med de fredsprocesser som nu inletts i<br>många länder i södra Afrika, i Afghanistan, Kambodja och Afrikas Hom.</p>
<p>Under det gångna året har den politiska händelseutvecklingen i världen<br>medfört att katastrofanslaget alltmer kommit att utnyttjas för insatser<br>inriktade på att underlätta situationen för människor som flytt från krigs-<br>områden och från övergrepp och terror. En relativt stor andel av katastrof-<br>medlen har tagits i anspråk för insatser föranledda av Irak-konflikten. Den<br>närmast kroniskt svåra försörjningssituationen i Afrikas Hom har förvär-<br>rats av de inbördes stridigheterna i Somalia, och många människor har<br>tvingats på flykt i sökandet efter mat eller för att undkomma oroligheter.<br>Stora flyktinggrupper finns i gränsområdena mot Sudan och Kenya. I<br>Etiopien verkar läget ha förbättrats i och med det nya fredsavtalet. Bidrag<br>behövs dock för att underlätta för internflyktingama att återvända till sina<br>hembyar. Ett annat problem i samband med att fred återställs i land efter<br>land är det stora antalet soldater, som måste få hjälp med att integreras i<br>samhället. Det blir i dessa fall närmast fråga om särskilda insatser för<br>återuppbyggnad och rehabilitering. Betydande svenska insatser förutses<br>för den nyligen inledda FN-operationen i Kambodja samt för den samord-<br>nade FN-insatsen i Afrikas Horn (UN Special Emergency Programme för<br>the Horn of Africa, SEPHA). Hundratusentals flyktingar förväntas åter-<br>vända till Kambodja från läger i Thailand. Situationen i Afghanistan<br>kräver fortsatta katastrofinsatser.</p>
<p>Katastrofbistånd lämnas dels direkt till drabbade länder, dels som bi-<br>drag till enskilda organisationers insatser och som svar på olika FN-organi-<br>sationers appeller. Under det gångna året har bidragen till de sistnämnda<br>ökat. Medel för civila insatser i anslutning till särskilda FN-aktioner för<br>fred och återuppbyggnad budgeteras under anslaget III Cl, Bidrag till<br>Internationella biståndsprogram, medan de humanitära insatserna be-<br>lastar katastrofanslaget.</p>
<p>Jag har i inledningsavsnittet konstaterat att en löftesrik utveckling mot<br>fredliga lösningar på politiska konflikter inletts i många länder. FN spelar i<br>dessa sammanhang en avgörande roll för att föra fredsarbetet framåt.<br>Betydande och internationellt samordnade biståndsinsatser för akut hjälp,<br>katastrofförebyggande åtgärder och återuppbyggnad behövs för att i dessa<br>länder skapa en ekonomisk bas att bygga fredsarbetet på. I det biståndsar-<br>bete som inryms i utvecklingsprocessen från krig till fred, återfinns således<br>insatser av skiftande karaktär. Jag finner mot denna bakgrund och i linje<br>med vad SIDA föreslagit det inte längre motiverat att ha en särskild<br>anslagspost för återuppbyggnad och föreslår att denna post slås samman<br>med anslagsposten Katastrofer m. m.</p>
<p>Jag föreslår att anslagsposten Katastrofer, stöd till återuppbyggnad<br>m.m. ökar med 55 milj. kr. till 1115 milj. kr.</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>173</p>
<p>Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer</p>
<p>Omkring 20% av det totala biståndet genom SIDA avser insatser med<br>anknytning till enskilda organisationer såsom kyrkor, folkrörelser och<br>hjälporganisationer. Organisationernas kompetens är väl dokumenterad<br>genom kapacitetsstudier, utvärderingar, besök och andra former av syste-<br>matisk uppföljning. Många människor i Sverige engageras genom de en-<br>skilda organisationerna aktivt i utvecklingssamarbetet. Effektiva bistånds-<br>insatser genomfors till förmån for de fattigaste och mest sårbara grupperna<br>i mottagarländerna. Genom verksamheternas uppläggning stöds framväx-<br>ten av folkliga rörelser varigenom även mänskliga rättigheter och en demo-<br>kratisk samhällsutveckling främjas. De enskilda organisationerna utgör<br>därför en betydelsefull bas for det svenska biståndet och de kommer att<br>spela en fortsatt viktig roll inom biståndsverksamheten. Jämsides med ett<br>ökat internationellt samarbete mellan regeringar och inom näringsliv be-<br>hövs uppbyggnaden av ett fungerande internationellt kontaktnät mellan<br>enskilda organisationer från olika länder. Svenska folkrörelser har i detta<br>sammanhang en viktig uppgift.</p>
<p>Totalt utbetalades från denna anslagspost under budgetåret 1990/91</p>
<p>698.4 milj. kr. Den utgående reservationen uppgick till 16,1 milj. kr. Me-<br>delsutnyttjandet är fortsatt mycket högt. Genom fortsatta ökningar av<br>denna anslagspost skapas förutsättningar for att i planerade former tillmö-<br>tesgå möjligheterna till expansion inom såväl projekt- som informations-<br>verksamheterna. Ett system med ramavtal och andra administrativa för-<br>enklingar genomförs successivt. Detta ger SIDA möjlighet att lägga ökad<br>tonvikt på resultatanalys och utvärderingar samt kapacitetsstudier.</p>
<p>Utöver denna anslagspost ansvarar enskilda organisationer för betydan-<br>de medel från anslagen for katastrofer och humanitära insatser. Enskilda<br>organisationer har vidare en huvudroll i det särskilda bistånd som ges för<br>att främja mänskliga rättigheter och demokrati. Sammanlagt ansvarar de<br>enskilda organisationerna på detta sätt for hanteringen av omkring</p>
<p>1.4 miljarder kronor, av det totala biståndet via SIDA. Kyrkornas och<br>folkrörelsernas folkbildningsinsatser i Sverige med anknytning till bistån-<br>det understryks.</p>
<p>Jag föreslår att anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och andra<br>enskilda organisationer höjs med 125 milj, kr., till 875 milj. kr. Medel<br>avseende samordning, information och erfarenhetsutbyte i anslutning till<br>organisationernas biståndsinsatser skall bestridas från anslagsposten, lik-<br>som kostnaderna för organisationernas del av mer omfattande informa-<br>tionskampanjer. Hänsyn bör tas till organisationernas behov av plane-<br>ringstrygghet och framförhållning i såväl projekt- som informationsverk-<br>samheten. Genom ökat stöd till innovativa insatser på bl. a. folkbildnings-<br>området kan en fördjupad kontakt mellan kulturer och befolkningsgrupper<br>också i vårt svenska samhälle främjas. Därvidlag skall ungdomens särskil-<br>da roll som bärare av information och engagemang i frågor som rör miljö,<br>överlevnad och utveckling tas till vara. Ungdomens intresse och delaktig-<br>het utgör i sin förlängning en förutsättning for en fortsatt bred och engage-<br>rad uppslutning kring biståndet.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>174</p>
<p>Särskilda miljöinsatser Prop. 1991/92:100</p>
<p>Sambandet mellan miljöförstöring och fattigdom i u-ländema blir allt mer<br>uppenbart och miljöfrågorna kommer att få ökad uppmärksamhet genom<br>1992 års FN-konferens om miljön. Miljömålet har fått en allt viktigare roll<br>som komplement och förstärkning i förhållande till de övriga målen för det<br>svenska utvecklingssamarbetet. Miljöaspekterna måste integreras i allt<br>utvecklingssamarbete som påverkar miljön och miljöhänsyn måste bere-<br>das betydande utrymme inom det landprogrammerade utvecklingssamar-<br>betet. Möjligheterna ett bedöma mottagarländernas behov och lämpliga<br>former för miljöinsatser ökar successivt genom de miljöprofiler som utar-<br>betas för vart och ett av länderna.</p>
<p>Insatser med en klar fattigdomsinriktning inom markvårds- och by-<br>skogsområdet bör även fortsättningsvis ges hög prioritet, liksom hushåll-<br>ningen med vattenresurserna och skyddet av den biologiska mångfalden.<br>Ökad uppmärksamhet bör ägnas den moderna sektorns miljöproblem,<br>såsom industriell avloppsrening, spilloljehantering samt användnings-<br>kontroll av freoner och bekämpningsmedel.</p>
<p>Det särskilda miljöbiståndet bör användas strategiskt och koncentreras<br>till lämpliga problemområden för att kunna hanteras inom ramen för<br>begränsade administrativa resurser. De största miljöinsatserna bör göras<br>inom ramen för landprogrammen. Då miljöfrågorna ofta berör fler än ett<br>land bör möjligheter till regionala insatser tillvaratas.</p>
<p>I de flesta u-länder krävs förstärkning av kapacitet att planera och<br>genomföra insatserna och effektivare utnyttja knappa resurser. För att<br>stärka miljömedvetande och miljökunnande krävs såväl stöd till forskning<br>och utbildning som förbättrad information. Jag vill i detta sammanhang<br>betona vikten av nära samarbete mellan regeringen, SIDA, BITS och<br>SAREC, inte minst när det gäller insatser genom internationella organisa-<br>tioner.</p>
<p>Människors möjligheter till deltagande och inflytande i den politiska<br>beslutsprocessen är en annan viktig faktor för framgång. I detta arbete kan<br>ökade satsningar på miljöundervisning och miljöutbildning spela en viktig<br>roll, liksom enskilda organisationers arbete för att stärka miljöopinionen i<br>u-länderna. Svenska enskilda organisationer har i ökad utsträckning enga-<br>gerat sig i miljöarbetet. Inom anslagsposten för folkrörelser och enskilda<br>organisationer kan stöd utgå även för miljöinsatser. Därutöver beviljas<br>medel till internationella organisationer och i några fall även direkt till<br>vissa organisationer i våra huvudmottagarländer.</p>
<p>Jag vill också framhålla vikten av att utnyttja kompetens och kapacitet<br>på miljöteknikområdet inom den svenska resursbasen.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 198 milj. kr. Den utgående<br>reservationen uppgick till 66,6 milj. kr. främst beroende på förseningar i<br>industriella miljöinsatser.</p>
<p>Formerna för verksamheten inom den relativt nya anslagsposten gör den<br>till ett värdefullt komplement till övrigt bistånd. Resultaten av flera insat-<br>ser tyder på att dessa är väl valda. Jag föreslår därför att anslaget till<br>Särskilda miljöinsatser höjs med 15 milj. kr. till 250 milj. kr.</p>
<p>175</p>
<p>Särskilda program Prop. 1991 /92:100</p>
<p>Anslagsposten Särskilda program är avsedd att vara ett komplement till i 4<br>första hand det övriga biståndet genom SIDA. Syftet är dels att särskilt<br>uppmärksamma ämnesområden där initiativ och utökade insatser är spe-<br>ciellt angelägna, dels att främja metodutveckling for biståndsverksamhe-<br>ten. Från anslagsposten finaniseras även insatsförberedelser och resul-<br>tatvärdering. Medlen bör kunna användas for särskilda initiativ såväl i<br>enskilda länder som i regioner och i internationella sammanhang.</p>
<p>Följande områden ingår i Särskilda program: energi, hälsovård, handi-<br>kapp, AIDS-bekämpning, befolkningsfrågor, kvinnofrågor, kultur och<br>massmedia, försöksverksamhet och metodutveckling samt insatsforbere-<br>delser och resultatvärdering. Verksamheten inom de ämnesinriktade del-<br>posterna bör omfatta insatser med anknytning till det långsiktiga utveck-<br>lingssamarbetet, såväl bilateralt som multilateralt.</p>
<p>Världen över växer insikten om att befolkningsökningen utgör ett stort<br>hinder för de fattigaste ländernas utveckling. På många håll i tredje värl-<br>den blir följden överbelastning på miljö och naturresurser. De närmaste<br>decennierna kommer att innebära ytterligare befolkningstillväxt med till-<br>tagande följdverkningar.</p>
<p>Eftersom hög befolkningsökning både är orsak till och resultat av fattig-<br>dom måste problemet angripas både som en integrerad del i olika utveck-<br>lingssatsningar och genom särskilda insatser. En tredubbling av anslagstill-<br>delningen till delposten befolkningsfrågor har möjliggjort en rad nya insat-<br>ser. För budgetåret 1992/93 föreslår jag att beloppet höjs ytterligare.</p>
<p>HIV-AIDS håller i vissa delar av Afrika på att utveckla sig till det största<br>hindret for utveckling. Det oerhörda mänskliga lidandet växer, detta i<br>länder som redan är hårt prövade av fattigdom och krig. SIDA har under<br>en följd av år givit högsta prioritet åt AIDS-bekämpning. Stöd ges på flera<br>olika nivåer och genom en mängd olika kanaler. Under Särskilda program<br>finaniseras en rad insatser, från forskning for att förbättra testmetoder till<br>enskilda organisationers sociala arbete i drabbade regioner. Stödet till<br>Världshälsoorganisationens (WHO) globala AIDS-program är den största<br>enskilda insatsen under Särskilda program.</p>
<p>Under rubriken hälsovård finansieras olika insatser i samarbete med<br>svenska och internationella organisationer. Även här pågår viktiga samar-<br>beten med WHO, bl. a. stödjer SIDA de särskilda programmen for primär-<br>hälsovård och läromedelsproduktion.</p>
<p>Att handikapp getts en egen rubrik är ett led i en strävan att synliggöra<br>behovet av särskilda insatser for handikappade i tredje världen. Beräk-<br>ningar finns om att 350 miljoner människor i tredje världen lever med<br>någon slags handikapp. Endast ca 2 % av dessa kommer i åtnjutande av<br>rehabilitering i någon form. Under Särskilda program ges sedan 1980 stöd<br>till WHO:s omfattande program for bybaserad rehabilitering. Över för-<br>söksverksamhet och metodutveckling ges också stöd till specialundervis-<br>ning av handikappade.</p>
<p>I världens fattiga länder är det ofta kvinnorna som bär den tyngsta<br>bördan. SIDA:s strävan är att hänsyn till kvinnornas situation skall finnas<br>med i hela det landprogrammerade biståndet.</p>
<p>Delposten Försöksverksamhet och metodutveckling möjliggör projekt Prop. 1991/92: 100<br>av mer experimentell karaktär. Målsättningen är att identifiera, utveckla Bil. 4<br>och sprida kunskap om lämpliga metoder och tekniker inom olika sektorer<br>som prioriteras inom det svenska biståndet. Stöd bör i första hand ges för<br>insatser i SIDA:s programländer.</p>
<p>Jag välkomnar den rationalisering av verksamheten som SIDA eftersträ-<br>var bl. a. genom att koncentrera verksamheten till större sammanhållna<br>program. Ett nära samarbete med SAREC och BITS är av största vikt<br>eftersom insatserna gränsar till både forskning och utbildning.</p>
<p>Ett betydande antal av pågående projekt genomförs i samarbete med<br>olika FN-organ. Mot bakgrund av Sveriges aktiva engagemang för förbätt-<br>ringar av de internationella organisationernas verksamhet inom och utom<br>FN-systemet finner jag det motiverat att insatser genom olika FN-organ<br>bedöms även i detta perspektiv. Denna aspekt bör bevakas i samråd med<br>utrikesdepartementet.</p>
<p>Jag beräknar medelsbehovet under Särskilda program till 380 milj. kr.<br>under budgetåret 1992/93.</p>
<p>Rekrytering och utbildning av fältpersonal</p>
<p>Antalet kontraktsanställda genom SIDA förutses minska. Personalbistånd<br>har i ökad utsträckning kommit att bedrivas av personal i av SIDA upp-<br>handlade konsultföretag, myndigheter etc. Vid sidan av dessa kategorier<br>finns bl. a. bilaterala — och multilaterala biträdande experter samt kort-<br>tidsanställd personal. Över 200 studenter vid ett 30-tal institutioner har<br>inom ramen för det särskilda resursbasprogrammet fått möjlighet att utfö-<br>ra projektarbeten i u-länder. SIDA arbetar för att förstärka mottagarlän-<br>dernas resurser att själv handla upp och anställa utländsk personal. Avtal<br>har ingåtts med Botswana. Namibia och Zimbabwe är andra länder där<br>denna modell kan prövas.</p>
<p>Personalbiståndet fortsätter att vara en viktig resurs i utvecklingssamar-<br>betet. Jag anser det angeläget att erfarenheterna från de olika personalkate-<br>gorieras arbete i u-länderna systematiskt återförs i utvecklingssamarbetet.<br>Utveckling och stärkande av mottagarländernas egen rekryteringsverk-<br>samhet och insatser för att föryngra biståndsarbetarkåren är andra ange-<br>lägna områden.</p>
<p>Riksrevisionsverket (RRV) har på utrikesdepartementets uppdrag<br>granskat ekonomi och arbetsfördelning mellan SIDAs förberedande ut-<br>bildning av biståndspersonal och utbildningen vid Sandö U-centrum. Ut-<br>redningen konstaterar att SIDA måste klargöra sin roll i förberedelseut-<br>bildningen tydligare. SIDA bör enligt utredningen koncentrera sig på att<br>genomföra strategiskt väsentliga delar och i övrigt utveckla sin kompetens<br>som beställare av biståndsutbildning. RRV påpekar att den ekonomiska<br>redovisningen och uppföljningen måste förbättras. Utredningen har skic-<br>kats på remiss för synpunkter från en vidare krets.</p>
<p>Rapporten och synpunkter från remissförfarandet förväntas ge underlag<br>för ett mer samlat ställningstagande till utbildningsfrågorna inom bistån-<br>det. Ett ställningstagande till SIDA:s förslag om att alla utbildningskostna- 1 TI</p>
<p>12 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<p>der för personal skall redovisas under ett anslag snarare än under olika Prop. 1991/92: 100<br>projekt får därför också anstå. Bil. 4</p>
<p>Jag förordar att 45 milj. kr. avsätts för anslagsposten Rekrytering och<br>utbildning av faltpersonal. Rekrytering och utbildning inom multilaterala<br>området redovisas under anslaget C 1. Bidrag till internationella bi-<br>ståndsprogram.</p>
<p>Vissa landprogramkostnader</p>
<p>Denna anslagspost upptar bl a skatter och sociala avgifter för faltpersonal<br>som erläggs i Sverige samt vissa övriga kostnader för faltpersonal. Kostna-<br>der för tidsbegränsad handläggning av säkerhetsfrågor (konsultarvoden<br>och en temporär förstärkning för södra Afrika) får även finansieras från<br>anslagsposten. Vidare får kostnader för säkerhetsarrangemang m. m. be-<br>stridas från anslagsposten intill ett belopp om 500 000 kr. Det totala<br>medelsbehovet för budgetåret 1992/93 beräknas därmed till 52 milj. kr.</p>
<p>Information genom SIDA</p>
<p>För att skapa förståelse och engagemang för u-ländemas situation krävs att<br>en bred och omfattande u-lands- och biståndsinformation bedrivs. Det av<br>riksdagen angivna målet för u-landsinformationen om ”att utveckla män-<br>niskors kunskaper om och intresse för u-ländemas utveckling. Därmed<br>kan engagemanget för Sveriges internationella solidaritetspolitik fördju-<br>pas” ligger fast. Inte minst är det viktigt att idag nå ut med u-landsinfor-<br>mation när Sveriges ekonomi präglas av problem och intresset för omvärl-<br>den i hög grad koncentreras till de omvälvande händelserna i Europa<br>liksom till den europeiska integrationen. SIDA har en huvuduppgift att<br>informera om de insatser som görs på biståndsområdet men också att söka<br>förstärka förståelsen för u-ländema och deras situation. De övriga bi-<br>ståndsmyndigheterna, SAREC, BITS och SWEDECORP har också en<br>viktig uppgift att fylla i detta avseende, inte minst när det gäller informa-<br>tion om deras egen verksamhet. Nordiska afrikainstitutet har särskilt<br>mandat att forska och sprida kunskap om Afrika. Sandö U-centrum fullgör<br>en viktig utbildningsinsats inom biståndet. Även folkrörelser och enskilda<br>organisationer har centrala roller i informationsarbetet på u-lands- och<br>biståndsområdet. Information om andra länder och kulturer är också ett<br>verksamt medel mot tendenser till främlingsfientlighet och rasism i vårt<br>samhälle.</p>
<p>Vad gäller SIDAs informationsverksamhet bör den främst avse informa-<br>tion om SIDAs utvecklingssamarbete men också om förhållandena i u-län-<br>derna. Den inriktning av informationsarbetet som SIDA presenterar i sin<br>fördjupade anslagsframställning för treårsperioden finner jag riktig. Sko-<br>lorna är en unik möjlighet att få ut det internationella budskapet och få ett<br>tidigt engagemang för utvecklingsfrågor. Jag välkomnar därför SIDAs<br>initiativ till en treårig försöksverksamhet med åtta regionansvariga för<br>internationaliseringen av undervisningen. Men jag vill också understryka<br>vikten av att söka sprida intresset även till andra grupper i samhället och</p>
<p>178</p>
<p>öka deras u-landsintresse och grundlägga ett kanske livslångt u-landsenga- Prop. 1991/92: 100<br>gemang. Jag vill därför understryka SIDAs strävan att med olika typer av Bil. 4<br>insatser också nå ut till dessa grupper som t ex journalister, lärare, biblio-<br>teksfolk m. fl. Det är också angeläget att SIDA i sin informationsverksam-<br>het anpassar metoderna till de förändringar som sker i sättet att nå ut med<br>budskap i ett samhälle där konkurrensen om uppmärksamhet, engage-<br>mang och tid blir allt starkare.</p>
<p>Jag finner det värdefullt att SIDA, övriga biståndsmyndigheter, folkrö-<br>relser och enskilda organisationer fortlöpande samråder och utbyter erfa-<br>renheter om informationsverksamheten. Under anslagsposten för stöd till<br>folkrörelser och andra enskilda organisationer har jag redovisat mina<br>överväganden vad gäller medelstilldelning och målsättning för dessa orga-<br>nisationer.</p>
<p>Jag förordar att 25 milj. kr. avsätts för anslagsposten Information genom<br>SIDA varav 5 milj. kr. avsätts till regeringens disposition för särskilda<br>informationssatsningar.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>1. godkänna de riktlinjer och bidrag för utvecklingssamarbete<br>genom SIDA som jag förordat i det föregående.</p>
<p>2. bemyndiga regeringen att göra de utfästelser och åtaganden<br>som jag föreslagit i det föregående,</p>
<p>3. till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1992/93<br>anvisa ett reservationsanslag på 7 517 000000 kr.</p>
<h4>C 3. Andra biståndsprogram</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>793</p></td><td>
<p>014</p></td><td>
<p>784</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>973</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>972</p></td><td>
<p>350</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>114</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Reservation</p>
<p>1 560 500 000</p>
<p>Under anslaget anvisas medel för u-landsforskning genom styrelsen för<br>u-landsforskning (SAREC), tekniskt samarbete och u-krediter genom be-<br>redningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS),<br>gäststipendie- och utbytesprogram genom Svenska institutet, stöd till nä-<br>ringslivsutveckling genom SWEDECORP och Swedfund International<br>AB, projektbistånd till vissa länder, särskilda insatser i skuldtyngda u-län-<br>der samt utredningar m. m.</p>
<p>179</p>
<p>Tabell 6. Andra biståndsprogram budgetåren 1991/92 — 1992/93 (milj, kr.) Prop. 1991/92: 100</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Anvisat</p>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Förslag</p>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förändring</p>
<p>1992/93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U-landsforskning</p></td><td>
<p>395,0</p></td><td>
<p>425,0</p></td><td>
<p>30,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BITS verksamhet, därav<br>Tekniskt samarbete</p></td><td>
<p>315,0</p></td><td>
<p>324,5</p></td><td>
<p>9,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U-krediter</p></td><td>
<p>400,0</p></td><td>
<p>420,0</p></td><td>
<p>20,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gäststipendie- och utbytes-<br>program genom Svenska<br>Instituet</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>10,0 1)</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivsbistånd</p></td><td>
<p>49,5</p></td><td>
<p>160,0 2)</p></td><td>
<p>110,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Swedfund International AB</p></td><td>
<p>100,0</p></td><td>
<p>25,0</p></td><td>
<p>-75,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Projektbistånd till vissa<br>länder</p></td><td>
<p>30,0</p></td><td>
<p>40,0</p></td><td>
<p>10,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Central- och Östeuropa</p></td><td>
<p>170,0</p></td><td></td><td>
<p>-170,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stöd till ekonomiska reform-<br>program och skuldlättnads-<br>åtgärder</p></td><td>
<p>500,0</p></td><td>
<p>700,0</p></td><td>
<p>200,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utredningar m. m.</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 973,0</p></td><td>
<p>2 114,5</p></td><td>
<p>141,5</p></td></tr>
</table>
<p>1) expertutbytet om 4,5 milj. kr. har tidigare anvisats under<br>delposten för tekniskt samarbete genom BITS</p>
<p>2) inkluderar även medel för bistånd för näringslivsutveckling som<br>tidigare finansierats under anslaget III C 2. Utvecklingsbistånd<br>genom SIDA inom såväl landramar som inom anslagsposten för regionala<br>insatser i Afrika. Dessutom har medel som tidigare anvisats under<br>delposten tekniskt samarbete genom BITS beräknats under denna anslagspost.</p>
<p>U-landsforskning</p>
<p>SAREC</p>
<p>SARECs verksamhet innefattar stöd till forskning i och forskarsamarbete<br>med länder i Afrika, Asien och Latinamerika, bidrag till internationella<br>forskningsprogram samt stöd till svensk u-landsforskning. SAREC föreslår<br>att 480 milj. kr. anvisas for verksamheten budgetåret 1992/93.</p>
<p>Efter att ha ökat snabbt under ett antal år växte SARECs anslag endast<br>måttligt budgetåret 1991/92. SAREC söker innevarande budgetår konsoli-<br>dera verksamheten och i detta syfte genomfors bl. a. en intern omorganisa-<br>tion. I forskningsprogrammet ger SAREC fortsatt prioritet åt det bilaterala<br>forskningsstödet. Denna samarbetsform är nu något större än stödet till<br>internationella forskningsprogram, som dock även i fortsättningen kom-<br>mer att spela en viktig roll i forskningen om utvecklingsproblem. Sedan ett<br>antal år utgör stödet till svensk u-landsforskning knappt 10% av SARECrs</p>
<p>180</p>
<p>budget. SAREC anser att en god balans mellan de olika stödformerna Prop. 1991/92: 100<br>råder. Bil. 4</p>
<p>Den viktigaste målsättningen vid utformningen av det bilaterala forsk-<br>ningssamarbetet är utveckling av nationell forskningskapacitet i mottagar-<br>länderna. I detta arbete engageras i hög utsträckning svenska institutioner<br>vid universitet och högskolor. SAREC:s erfarenheter från denna typ av<br>samarbete är i huvudsak goda, och antalet samarbetsavtal mellan svenska<br>forskningsinstitutioner och u-landsinstitutioner uppgår nu till drygt 140.<br>Som ett led i strävan att rationalisera verksamheten avser SAREC att<br>något minska antalet enskilda insatser.</p>
<p>Stödet till internationella forskningsprogram avser främst stöd till forsk-<br>ning inom områdena hälsa och jordbruk. Våren 1991 fattade regeringen<br>beslut om fortsatt stöd i tre år till Världshälsoorganisationens (WHO) tre<br>program för forskning om tropiska sjukdomar, mänsklig reproduktion och<br>primärhälsovård. Vidare stödjer SAREC genom den konsultativa gruppen<br>för jordbruksforskning (CGIAR) ett tiotal forskningsinstitut på jordbruks-<br>området.</p>
<p>SAREC ser det som en viktig uppgift att samordna och skapa en lämplig<br>balans mellan de olika stödformerna till svensk u-landsforskning. SAREC<br>fortsätter att ge projektstöd och stöd till forskningsmiljöer. SAREC har<br>även arbetat vidare med tillsättningen av de högre forskartjänsterna vid de<br>svenska universiteten. Fyra professurer och två forskartjänster har tillsatts<br>inom miljöområdet, utvecklingsekonomi och statskunskap.</p>
<p>Som ett komplement till det ordinarie internationella och bilaterala<br>stödet tillfördes SAREC 60 milj. kr. till ett särskilt program för forskning<br>om H1V/AIDS för treårsperioden 1988/89— 1990/91. Riksdagen beslutade<br>våren 1991 att ge programmet en fortsättning på två år och anslog till detta<br>ändamål ytterligare 30 milj. kr. Inom programmet har uppmärksammade<br>resultat presenterats bl.a. rörande vaccin mot HIV-2. Förutom det särskil-<br>da programmet, som främst är inriktat mot att nå snabba forskningsresul-<br>tat, ingår forskning om HIV/AIDS och dess följder i flera av SAREC:s<br>bilaterala forskningsprogram.</p>
<p>Biståndsinsatser inom miljöområdet kan inte separeras från andra ut-<br>vecklingsinsatser. I det strategidokument för landsbygdsutveckling och<br>miljö som SAREC utarbetat utgör denna koppling också ett grundtema.<br>Vidare har SAREC nyligen inrättat en forskarsekreterartjänst med övergri-<br>pande ansvar för miljöforskning. Ett antal av SAREC:s insatser är också<br>speciellt riktade mot forskning om en miljömässigt bärkraftig utveckling.<br>Stora delar av det femåriga särskilda skog- och miljöprogrammet som<br>avslutades 1990/91 är numera integrerat i SARECs ordinarie verksamhet.</p>
<p>SAREC finner det angeläget att stimulera forskningspluralism för att ge<br>utrymme för skilda vetenskapliga synsätt och för att understödja en veten-<br>skaplig och samhällelig debatt. Därför har man utanför de ordinarie bilate-<br>rala samarbetsprogrammen utformat särskilda stödformer för samhällsve-<br>tenskaplig forskning i Latinamerika och Afrika. Tonvikten ligger främst på<br>nationalekonomiska och statsvetenskapliga frågor, med anknytning till<br>strukturanpassning och skuldkris respektive demokratiseringsprocesser.</p>
<p>SAREC fortsätter att prioritera det svenska forskningsstödet till Afrika<br></p>
<p>181</p>
<p>söder om Sahara. Detta motiveras av fortsatt stora behov. Den ekonomis- Prop. 1991/92:100<br>ka krisen drabbar länderna hårt och lämnar litet utrymme for nationell Bil. 4<br>finansiering av forskning. Stöd till institutionsuppbyggnad utgör ett viktigt<br>mål i stödet till Afrika. Samarbete med den nyblivna självständiga staten<br>Namibia har tett sig naturligt för SAREC. Ett brett samarbete är sedan<br>länge etablerat med de övriga länderna i regionen. SAREC har även gett<br>stöd till ”post apartheid-forskning” till sydafrikanska forskare i exil. Un-<br>der de senaste åren har vissa av dessa forskare kunnat återvända till<br>Sydafrika för att fortsätta sin verksamhet.</p>
<p>Sedan sommaren år 1988 har SAREC ett regionkontor för södra Afrika i<br>Harare. Under våren 1991 fattade regeringen beslut om att kontoret skall<br>vara inrättat tills vidare.</p>
<p>Stödet till Latinamerika, som vuxit snabbt de senaste åren, har en något<br>annorlunda inriktning. Flera av samarbetsländema är s. k. medelinkomst-<br>länder. Prioritet ges till projekt av mer allmänt u-landsintresse och till<br>områden där Sverige kan erbjuda särskild kompetens. SAREC bedriver<br>även forskningssamarbete med flera asiatiska länder, främst inom områ-<br>dena hälsa och näring samt landsbygdsutveckling och miljö.</p>
<p>SAREC lägger stor vikt vid metodfrågor och resultatutvärdering av<br>forskningsbiståndet. Att inriktningen mot att bygga upp nationell forsk-<br>ningskapacitet är mycket långsiktig innebär ingen motsättning till högt<br>ställda krav på synliga resultat. SAREC publicerar regelbundet resultat-<br>utvärderingar som en del av informationsverksamheten. Arbetet med den<br>fördjupade anslagsframställningen 1993/94—1995/96 kommer också att<br>föranleda ytterligare ansträngningar på detta område.</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Forskning och uppbyggnad av forskningskapacitet är av stor betydelse för<br>u-ländernas möjligheter att lösa grundläggande utvecklingsproblem. En<br>central uppgift för SAREC är att bidra till att bygga upp och stärka<br>forskningskapaciteten i enskilda u-länder, vilket sker bl. a. genom samar-<br>bete mellan forskningsinstitutioner i Sverige och institutioner i u-länder.<br>Genom att bidra till att stärka forskningsmiljöer och högre utbildning i<br>u-ländema kan forskarflykt motverkas.</p>
<p>SARECs verksamhet är desto viktigare då den ekonomiska krisen har<br>drabbat forskningen hårt i många u-länder. Akuta problem har i många fall<br>tvingat länder att koncentrera sina begränsade resurser på mera omedelba-<br>ra behov, vilket fört med sig att forskningens bas har försvagats. Forsk-<br>ningens och universitetens kapacitetskris är särskilt framträdande i Afrika.<br>Det är därför naturligt att SAREC, liksom övriga biståndsmyndigheter, ger<br>Afrika fortsatt hög prioritet i sin verksamhet.</p>
<p>Det är regeringens strävan att biståndet i ökad utsträckning skall bidra<br>till en demokratisk samhällsutveckling och ökad respekt för mänskliga<br>rättigheter. SAREC har sedan flera år väl fungerande program för sam-<br>hällsvetenskaplig forskning i både Afrika och Latinamerika. Resultaten av<br>programmen synes vara goda. Inte minst Latinamerikaprogrammet har<br>visat vilken betydelse kompetens inom samhällsvetenskapliga vetenskaper 182</p>
<p>har för och vid en övergång till demokrati.</p>
<p>Sannolikt står nu stora delar av Afrika inför djupgående förändringar Prop. 1991/92: 100<br>mot demokrati och ökad pluralism. Nationellt kunnande på de juridiska, Bil. 4<br>statsvetenskapliga och ekonomiska områdena kommer för dessa länder att<br>vara av stor betydelse. SAREC bör utnyttja sina förutsättningar för att<br>stödja denna förändringsprocess och jag vill därför framhålla betydelsen<br>av att SAREC ger ökad prioritet för forskning relaterad till demokrati och<br>mänskliga rättigheter.</p>
<p>Personutbyte med u-länder inom högre utbildning och forskning är ett<br>viktigt inslag i strävandena att stärka forskningskapacitet i u-länder. Även<br>personutbyte kan vara ett instrument för att främja demokrati och stärka<br>ömsesidig förståelse.</p>
<p>Frågor rörande miljöförstöring, avskogning och ökenspridning är kom-<br>plicerade. Biståndsinsatser inom miljöområdet kan inte separeras från<br>andra utvecklingsinsatser. Därför är det av stor vikt att denna aspekt<br>beaktas i hela SARECs program.</p>
<p>Jag noterar med tillfredsställelse SIDAs och SARECs växande samarbe-<br>te avseende forskning och övrigt utvecklingssamarbete. Stödet till svensk<br>u-landsforskning bör fortsätta i syfte att genom forskning i Sverige bidra<br>till förståelsen av u-ländemas problem och för Sveriges roll i ett internatio-<br>nellt utbyte. U-landsforskningen i Sverige är även viktig för utvecklingen<br>av resursbasen för utvecklingssamarbetet.</p>
<p>Vid ingången av budgetåret 1991/92 fanns en ointecknad reservation på<br>knappt 38 milj, kr, varav 20 milj. kr. hänförde sig till de särskilda pro-<br>grammen för forskning om AIDS samt skog och miljö. För budgetåret<br>1992/93 föreslår jag att 425 milj. kr. anvisas för u-landsforskning.</p>
<p>Medel för SARECs förvaltningskostnader tas upp under anslaget<br>C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC).</p>
<p>Tekniskt samarbete och u-krediter</p>
<p>BITS</p>
<p>BITS har inkommit med en fördjupad anslagsframställning för budgetpe-<br>rioden 1992/93- 1994/95.</p>
<p>Resultatanalysen avser, i enlighet med direktiven, väsentligen det tek-<br>niska samarbetet och den internationella kursverksamheten.</p>
<p>Insatser inom det tekniska samarbetet förutsätter en begäran från sam-<br>arbetslandet och en positiv bedömning av insatsens förväntade bidrag till<br>mottagarlandets utvecklingsansträngningar. BITS roll är att som kon-<br>traktsfinansiär av sådana projekt bidra till kunskapsöverföring och kom-<br>petensutveckling. Det tekniska samarbetet är ett stöd till en verksamhet<br>som samarbetslandet själv svarar för. Stor vikt läggs vid att insatsen är<br>prioriterad och kopplad till lokala ansträngningar. BITS strävan är att nå<br>så stor kostnadseffektivitet som möjligt i de insatser man finansierar.</p>
<p>BITS anser att kontraktsfinansieringen visat sig ändamålsenlig när det<br>gäller att säkerställa kostnadseffektivitet i beslutade insatser och konkre-<br>tion i de åtgärder som skall vidtas för att uppnå angivna resultat. BITS<br>krav på kostnadsdelning har ibland i länder med svag betalningsförmåga<br></p>
<p>183</p>
<p>ansetts betungande. Erfarenheten är dock att kravet på kostnadsdelning Prop. 1991/92: 100<br>inte generellt verkar återhållande på ansökningar till högprioriterade pro- Bil. 4<br>jekt eller inom sakområden där svenskt kunnande är känt, respekterat och<br>eftertraktat.</p>
<p>BITS konstaterar att samarbetets effektivitet måste ses i forhållande till<br>kostnader, kvalitet och samhällsnytta. Vägledande for BITS projekt-<br>granskning är att insatserna skall kunna härledas till användbara resultat.<br>Mer komplicerade insatser uppdelas därför i prestationsangivna etapper.<br>BITS anser att denna metod stimulerar den lokale partens engagemang och<br>leder till ökad kvalitet och kostnadsbesparingar. Metoden utgör ett hjälp-<br>medel for att bedöma det tekniska samarbetets inre effektivitet — dvs. att<br>insatserna görs på rätt sätt.</p>
<p>När det gäller den yttre effektiviteten — dvs. att rätt insatser görs —<br>vägleds verksamheten av delmål. Dessa är — institutionsuppbyggnad, —<br>förbättrat investerings- och beslutsunderlag, — metod och systemutveck-<br>ling, — höjd teknikkompetens, effektivisering av produktionsprocesser.</p>
<p>Inom det tekniska samarbetet är det lätt att ange omedelbara resultat av<br>en insats. Avsedda resultat finns inskrivna i de kontrakt man finansierar<br>(ett antal personer skall utbildas, en studie skall genomföras etc). När<br>slutbetalning görs har, i princip, insatsen utfallit till kundens belåtenhet.</p>
<p>Betydligt svårare att värdera är insatsens bidrag till uppfyllandet av de<br>biståndspolitiska målen. Verksamhetens karaktär av kunskapsöverföring<br>gör att det är först när kunskapen omsätts i utvecklingsinriktad handling<br>som effektiviteten kan mätas. BITS har i sin utvärdering av stöd till<br>exempelvis Jamaica och Ecuador kunnat konstatera att utvecklingseffek-<br>ten ofta uppkommer lång tid efter insatsens genomförande. Andra fall har<br>visat att även insatser med hög kostnadseffektivitet och tekniskt hög<br>standard kan ha tveksam utvecklingseffekt.</p>
<p>BITS redovisar en successiv ökning av antalet sektorer for tekniskt<br>samarbete. BITS strävar efter att beakta miljöaspekter i alla insatser där så<br>är befogat. Omkring 10% av det tekniska samarbetet går till insatser vars<br>huvudmål är att tillgodose miljöintressen. Tunisien utgör exempel på ett<br>land där miljösamarbetet givits stor tonvikt. Programmet har utvärderats<br>under sommaren 1990. Utvärderingen visade på ett positivt resultat av<br>programmet och utmynnade i en rekommendation om fortsatt engage-<br>mang inom sektorn.</p>
<p>Förutom genom det prestationsstyrda betalningsförfarandet sker BITS<br>uppföljning av insatsernas effektivitet vid regelbundna genomgångar med<br>samarbetsländema och genom särskilda utvärderingar. Under 1990/91<br>gjordes en översyn av samarbetet med Jamaica, Ecuador, Dominikanska<br>Republiken, Costa Rica och Mauritius.</p>
<p>Under budgetåret 1990/91 har sju större utvärderingar genomförts. Ut-<br>värderingarna har tjänat som underlag for utformningen av framtida stöd<br>inom respektive verksamhet eller sektor. Utvärderingarna har ibland re-<br>sulterat i att mottagarparten gjort vissa omprioriteringar av den egna<br>verksamheten. I något fall har resultatet blivit att BITS har avbrutit<br>samarbetet då man funnit att förutsättningar saknats for att stödet skulle<br>få önskade utvecklingseffekter. BITS framhåller att utvärderingarna är ett</p>
<p>184</p>
<p>viktigt verktyg för myndighetens lärande och därför ingår som en naturlig Prop. 1991/92: 100<br>del i verksamheten. Bil. 4</p>
<p>BITS menar att ett effektivt utvecklingssamarbete måste bygga på an-<br>svarsfördelning och kostnadsdelning. Särskilt viktigt är det att samarbets-<br>landet har en plan för hur erforderligt investeringskapital kan mobiliseras<br>för att vidta de åtgärder som föranleds t ex av en utredning inom det<br>tekniska samarbetet. Erfarenheterna är goda i detta avseende.</p>
<p>BITS redovisar inom samtliga verksamhetsgrenar ett utökat samarbete<br>med internationella organisationer. Särskilt omfattande är samarbetet<br>med Världsbanken. Flera fall redovisas där finansieringsunderlag framta-<br>get inom BITS tekniska samarbete legat till grund för världsbankslån.<br>BITS förutser ett fördjupat samarbete med Världsbanken när det gäller<br>kopplingen mellan tekniskt samarbete och uppföljningsfinansiering. Inom<br>det tekniska samarbetet har BITS en konsultfond på 25 milj. kr. i Världs-<br>banken. Sammanlagt 117 insatser med svenska experter har finansierats<br>genom fonden. Världsbanken har med få undantag uttryckt uppskattning<br>av de svenska insatserna. BITS bedömning är att konsultfonden väl fyller<br>sitt syfte och har lett till värdefulla kontakter och konkreta projektsamar-<br>beten.</p>
<p>I januari 1990 ingick BITS och Världsbanken en överenskommelse om<br>en miljökonsultfond på 32 milj. kr. Per den 30 juni 1991 hade 12 insatser<br>finansierats med medel ur denna fond. Sedan hösten 1990 förvaltar BITS<br>också en konsultfond för Öst- och Centraleuropa hos Världsbanken. Kon-<br>sultfonder finns också i IFC och Afrikanska utvecklingsbanken. BITS<br>redovisar goda erfarenheter inte minst från samarbetet med IFC.</p>
<p>BITS internationella kursverksamhet inriktades till en början nästan<br>enbart mot tekniska områden men har successivt utvidgats till att omfatta<br>andra biståndsmål än resurstillväxt. BITS har låtit genomföra en utvärde-<br>ring av sin internationella kursverksamhet för att bedöma dess effektivitet<br>som metod för kunskapsöverföring, kunskapens nytta, kursernas kost-<br>nadseffektivitet och ändamålsenlighet i förhållande till de biståndspoliti-<br>ska målen. Utvärderingen drar slutsatsen att kurserna varit kostnadseffek-<br>tiva samtidigt som de fungerat väl som instrument för kunskapsöverfö-<br>ring. Flera exempel ges på att kursdeltagare kunnat omsätta erfarenheter<br>från kurserna i reformer i hemlandet.</p>
<p>BITS äskar för det tekniska samarbetet (exkl. internationella kurser,<br>stöd till Swedfundprojekt och expertutbytesprogrammet) 230 milj. kr. al-<br>ternativt 250 milj. kr. Det lägre alternativet innebär en i stort sett oföränd-<br>rad omfattning på verksamheten i redan etablerade samarbetsländer me-<br>dan det högre alternativet ger utrymme för en breddning av länderkretsen.<br>I det senare alternativet skulle samarbetet desutom kunna utvecklas till<br>nya sektorer och fördjupas framförallt inom miljöområdet.</p>
<p>BITS föreslår att ansvaret för och dispositionen av medel för det s. k.<br>expertutbytesprogrammet överförs till Svenska Institutet.</p>
<p>För den internationella kursverksamheten (exklusive expertutbytespro-<br>grammet) föreslår BITS 93 milj. kr. alternativt 100 milj. kr. för budgetåret<br>1992/93. Det lägre alternativet skulle skapa utrymme för en ökning med<br>1 — 2 kurser per år medan det högre alternativet innebär en ökning med 2 —</p>
<p>185</p>
<p>4 kurser per år samtidigt som utrymmet för bidrag till seminarier och Prop. 1991/92: 100<br>stipendier ökar. Bil. 4</p>
<p>Den föreslagna ökningen av medelsramen för tekniskt samarbete och<br>den internationella kursverksamheten motiveras med att BITS förutser en<br>fortsatt hög efterfrågan samtidigt som kraven på att tillgodose andra mål<br>än tillväxtmålet ökar och miljöhänsyn integreras i biståndet.</p>
<p>I Asien förväntas ett utökat samarbete med Thailand, Filippinerna och<br>Pakistan. Om politiska förutsättningar finns anser BITS att samarbetet<br>med Indonesien kan öka på miljöområdet. I Afrika räknar man med en<br>ökning av samarbetet i Egypten, Tunisien och Ghana. Nya samarbetslän-<br>der är Senegal och Marocko. Samtidigt förutses en utfasning av det begrän-<br>sade samarbetet med Sudan och Somalia. I Latinamerika räknar man med<br>ökade insatser i Chile och Ecuador medan samarbetet med Cuba avslutas.</p>
<p>U-kreditgivningen har i hög grad inriktats på projekt för att utveckla<br>u-ländemas infrastruktur. Flertalet projekt har genomförts utan nämnvär-<br>da problem och anläggningarna har tagits i drift inom rimlig tid. Framför-<br>allt inom industrisektorn har vissa projekt dock stött på svårigheter.</p>
<p>För u-kreditgivningen föreslår BITS att 500 milj. kr. alternativt<br>550 milj. kr. anvisas för budgetåret 1992/93. Anslagsutnyttjandet har för<br>de tre senaste åren överstigit anslagna medel. Den utestående reserva-<br>tionen har därmed minskat från 1 022 milj. kr. den 1 juli 1988 till<br>461 milj. kr. den 1 juli 1991. Av dessa medel har utfästelser gjorts om<br>krediter med ett sammanlagt belopp på 293 milj. kr. BITS anser att re-<br>servationen har en lämplig storlek för att tjäna som buffert mot svängning-<br>ar i anslagsbelastningen. BITS motiverar den föreslagna anslagshöjningen<br>med att efterfrågan på förmånlig finansiering för uppbyggande av infra-<br>strukturen i u-länderna kommer att vara fortsatt hög. Därtill kommer<br>efterfrågan på miljöinvesteringar att öka. BITS utgår i sitt förslag från att<br>u-krediter skall kunna komma i fråga för Kina samt föreslår viss kreditgiv-<br>ning till Indonesien. Det högre alternativet skulle dessutom möjliggöra ett<br>utvidgat samarbete med internationella samfinansieringsorgan samt möj-<br>liggöra kreditgivning till angelägna projekt i betalningssvaga länder som<br>genomför målinriktade reformer inom ramen för internationellt stödda<br>strukturanpassningsprogram.</p>
<p>Under årens lopp har BITS beviljat u-krediter till sammanlagt 30 länder.<br>Drygt 60% av den totala kreditgivningen har beviljats till låginkomstlän-<br>der.</p>
<p>BITS har sedan budgetåret 1989/90 haft möjlighet att lämna u-krediter<br>till utvecklingsbanker i u-länder. Hittills har sådana krediter lämnats eller<br>erbjudits till fem länder.</p>
<p>Genom s. k. biståndsgarantier försäkras u-krediter mot eventuella för-<br>luster när låntagare eller köpare inte fullgör sina förpliktelser. En säker-<br>hetsreserv har byggts upp genom särskilda avsättningar från biståndsan-<br>slagen och erlagda premier. Säkerhetsreserven ökade under budgetåret<br>1990/91 med 65 milj. kr. till totalt 436 milj. kr. Detta motsvarade 7% av<br>utestående garantiengagemang. Skadefallen i u-kreditsystemet har varit<br>förhållandevis begränsade. BITS anser därför inte att det finns något<br>behov av att under budgetåret 1992/93 överföra medel från u-kreditansla-<br></p>
<p>186</p>
<p>get till skadereserven. BITS totala engagemang i form av garantiåtgärder Prop. 1991/92:100<br>uppgick 1991—06 — 30 till 6 246 milj. kr. Indien, Kina och Algeriet står for Bil. 4<br>de största beloppen med 2 282 milj, kr., 1 304 milj. kr. respektive 653<br>milj. kr.</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Förslag</p>
<p>Verksamhetens inriktning:</p>
<p>Det tekniska samarbetet och u-kreditgivningen genom BITS bör<br>också framgent vara i huvudsak efterfrågestyrda samtidigt som en<br>breddning av verksamheten skall eftersträvas för att tillgodose också<br>andra biståndsmål än tillväxtmålet. Miljöaspekter skall beaktas i<br>alla insatser där så är befogat. I avvaktan på nya riktlinjer som en<br>följd av kreditbiståndsutredningen och överenskommelsen i OECD<br>om bundna u-krediter bör BITS vara återhållsam med u-krediter<br>inom industrisektorn.</p>
<p>Resurser m. m.:</p>
<p>Anslag 1992/93:</p>
<p>Tekniskt samarbete 324 500 000 kr.<br>U-krediter 420 000 000 kr.</p>
<p>Ansvaret för och dispositionen av medel för expertutbytesprogram-<br>met skall överföras till Svenska Institutet.</p>
<p>BITS uppgift är att inom ramen för den svenska biståndsverksamheten<br>främja ekonomisk och social utveckling i u-länder och i länder i Central-<br>och Östeuropa samt utvidga och stärka Sveriges relationer med dessa<br>länder genom insatser i samarbete med svenska institutioner och företag.</p>
<p>Det tekniska samarbetet genom BITS är ett flexibelt instrument som<br>möjliggör insatser i olika former anpassade efter mottagarländernas behov<br>och utvecklingsnivå. I kretsen av samarbetsländer ingår främst länder med<br>vilka Sverige ingått samarbetsavtal, men också några tidigare programlän-<br>der för SIDA och andra länder som av statsmakterna bedömts som lämpli-<br>ga för samarbete genom BITS. Mer reguljärt samarbete i olika former<br>genom BITS har omfattat bl. a. Algeriet, Bolivia, Costa Rica, Chile, Cuba,<br>Dominikanska republiken, Ecuador, Egypten, Filippinerna, Ghana, Ja-<br>maica, Jordanien, Kina, Malaysia, Mauritius, Mexico, Nigeria, Pakistan,<br>Peru, Thailand, Tunisien och Uruguay. Under innevarande budgetår har<br>beslut fattats om att avsluta biståndssamarbetet med Cuba. BITS kan<br>besluta om enstaka insatser i andra länder än de som omfattas av det<br>reguljära samarbetet.</p>
<p>BITS tekniska samarbete utgör en viktig kanal för överföring av svenskt<br>kunnande till u-ländema. Medelstilldelningen till denna anslagspost har<br>ökat kraftigt under de senaste åren. Under innevarande budgetår uppgår<br></p>
<p>187</p>
<p>anslagsposten till 315 milj.kr. (inkl. 20 milj.kr. för det s.k. utbildnings- Prop. 1991/92: 100<br>och rådgivningsstödet i Swedfundprojekt samt 4 milj. kr. för expertutby- Bil. 4<br>tesprogrammet genom Svenska institutet).</p>
<p>Jag förutser en fortsatt ökad efterfrågan på BITS tekniska samarbete.<br>Ökningen beror dels på att verksamheten kontinuerligt breddas för att<br>tillgodose också andra mål än tillväxtmålet, dels på tillkomsten av nya<br>samarbetsländer. Samtidigt innebär målsättningen att minska det finan-<br>siella stödets omfattning till förmån för ren kunskapsöverföring en viss<br>dämpning i volymtillväxten. För budgetåret 1992/93 föreslår jag att<br>325 milj. kr. anvisas för BITS tekniska samarbetet. I beloppet ingår ej<br>medel för utbildnings- och rådgivningsstöd i Swedfund projekt och ej<br>heller medel för expertutbytesprogrammet genom Svenska institutet. I<br>enlighet med riksdagens bemyndigande får BITS utfasta två gånger bud-<br>getårets anslag för tekniskt samarbete (prop. 1987/88: 100, bil.5, UU 20,<br>rskr. 226) Insatser i Central- och Östeuropa redovisas under ett nytt<br>reservationsanslag G 2. Samarbete med länderna i Central- och Östeuro-<br>pa.</p>
<p>Inom ramen för det tekniska samarbetet har t. o. m. innevarande budget-<br>år inkluderats medel för expertutbyte genom Svenska institutet. BITS<br>föreslår att ansvaret för och dispositionen av medel för expertutbytespro-<br>grammet överförs direkt till Svenska institutet. Jag delar BITS uppfattning<br>härvidlag och föreslår att 4,5 milj. kr. anvisas för budetåret 1992/93.</p>
<p>Jag noterar att BITS i samband med arbetet med den fördjupade an-<br>slagsframställning lagt ned stora resurser på en analys av genomförda<br>insatser. Det är väsentligt att metoder för fortlöpande utvärdering och<br>analys skapas. Samtidigt behöver utrymme skapas för planering, metod-<br>utveckling och analys på ett mer övergripande plan av verksamhetens<br>utveckling, inriktning och relevans för uppfyllandet av de biståndspoliti-<br>ska målen. BITS behöver också i ökad omfattning delta i samråd om det<br>svenska stödet till olika länder och koordinering med andra givare. Detta<br>gäller inte minst stödet till Central- och Östeuropa. BITS planer på att<br>inrätta en särskild planeringsenhet skulle därvid fylla en viktig funktion.</p>
<p>Inom BITS internationella kursverksamhet har antalet kurser under<br>senare hälften av åttiotalet ökat från 23 till 37. Den internationella kurs-<br>verksamheten har visat sig vara ett värdefullt instrument för kunskaps-<br>överföring. Jag välkomnar den breddning av kursutbudet utanför industri-<br>och infrastrukturområdet som skett och noterar de positiva resultat som<br>uppnåtts när kursinnehållet omsatts i praktisk handling i mottagarlandet.<br>Jag vill särskilt betona att dessa kurser kan spela en viktig roll i det<br>demokratifrämjande biståndet. Sådana kurser bör därför anordnas i ökad<br>utsträckning.</p>
<p>Genom u-krediter överförs finansiella resurser på förmånliga villkor för<br>att finansiera svenska varor och tjänster i projekt som prioriteras av<br>låntagarlandet och som av BITS bedöms få betydande utvecklingseffekter<br>för landet. Projektgranskning ligger till grund för beslut om utfästelse om<br>u-kredit. Krediten kan utnyttjas först när ett kontrakt vunnits i internatio-<br>nell konkurrens.</p>
<p>188</p>
<p>Omfattningen och inriktningen på BITS kreditgivning är i hög grad Prop. 1991/92: 100<br>efterfrågestyrd. Omkring 3/4 av den totala kreditvolymen har gått till Bil. 4<br>energi-, telekommunikation och energisektorerna, medan 15 % avsett till-<br>verkningsindustrin. Min bedömning är att infrastrukturinvesteringar ock-<br>så i framtiden kommer att dominera efterfrågan på u-krediter. Inte minst<br>mot bakgrund av behoven i u-länderna anser jag att det är rimligt att<br>tyngdpunkten fortsätter att ligga på dessa sektorer. Jag välkomnar BITS<br>strävan att öka andelen miljörelaterade projekt. Beträffande krediter till<br>industrisektorn visar BITS resultatanalys att sådana projekt uppvisat säm-<br>re resultat än projekt inom andra sektorer. Detta tillsammans med den<br>nyligen träffade internationella överenskommelsen om en strängare disci-<br>plin för koncessionell finansiering av kommersiellt bärkraftiga projekt gör<br>att jag anser att u-kreditgivningen till industrisektorn bör begränsas. Väg-<br>ledande för det svenska biståndssamarbetet inom näringslivsområdet bör<br>vara att insatser på företagsnivå skall ges i former som är förenliga med<br>den kommersiella verklighet företagen skall verka i. Subventioner direkt<br>till företag skall i princip undvikas.</p>
<p>BITS framhåller att nya länder kan bli aktuella för kreditgivning under<br>planeringsperioden. Man anser t. ex. att u-krediter bör kunna lämnas i viss<br>utsträckning till Indonesien. Jag delar BITS bedömning att nya samarbets-<br>länder kan aktualiseras men anser inte att det under den närmaste tiden är<br>aktuellt att bevilja Indonesien någon u-kredit.</p>
<p>Anslagsbelastningen för u-krediter uppvisar stora variationer kring en<br>stigande tendens. Detta gör att det är svårt att programmera och förutse<br>medelsbehoven för enskilda år. En reservation som buffert mot variatio-<br>ner i anslagsbelastningen är därför nödvändig. Anslagsutnyttjandet för de<br>tre senaste åren har överstigit anslagna medel. Den utgående reservationen<br>under u-kreditanslaget uppgick den 30 juni 1991 till 461 milj. kr. Av totalt<br>tillgängliga 861 milj.kr. per den 1 juli 1991 var 293 milj.kr. intecknade<br>för utestående utfästelser. Jag anser att reservationens storlek är rimlig.<br>Min bedömning är att efterfrågan på u-krediter kommer att fortsätta att<br>stiga och att anslaget därför bör höjas i förhållande till innevarande bud-<br>getår.</p>
<p>Jag föreslår att 420 milj. kr. anvisas för gåvoelementet i u-krediter under<br>budgetåret 1992/93.</p>
<p>Jag delar BITS bedömning att det inte finns behov av att under budget-<br>året 1992/93 avsätta medel från u-kreditsanslaget till säkerhetsreserven.</p>
<p>Som jag tidigare redovisat har utredningen om kreditinstrumentets roll i<br>biståndet överlämnat sitt betänkande (SOU 1991:74). Betänkandet är<br>föremål för remissbehandling. Jag avser föreslå regeringen att återkomma<br>till riksdagen med eventuella förslag om ändringar av det nuvarande<br>u-kreditsystemet.</p>
<p>Medel för BITS förvaltningskostnader tas upp under anslaget C 8. Be-<br>redningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete.</p>
<p>189</p>
<p>Gäststipendier och utbytesprogram Prop. 1991/92:100</p>
<p>Den del av Svenska institutets gäststipendier som rör stipendiater från 8’1 • 4<br>u-länderna finansieras med medel från detta anslag. För innevarande<br>budgetår har över biståndsbudgeten 5,5 milj. kr. anvisats för dessa stipen-<br>dier.</p>
<p>Jag föreslår att gäststipendieprogrammet anvisas oförändrat 5,5 milj. kr.<br>under budgetåret 1992/93. Vidare föreslår jag att 4,5 milj. kr. som Svenska<br>Institutet tidigare fått stöd för från BITS anslag för expertutbytesprogram<br>för u-länder direkt anvisas Svenska Institutet.</p>
<p>Svenska institutets verksamhet behandlas i sin helhet under anslaget</p>
<p>D 1. Svenska institutet.</p>
<p>Näringslivsbistånd genom Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd<br>(SWEDECORP) och Swedfund International AB</p>
<p>Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd bildades den 1 juli 1991,<br>samtidigt som Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) samt<br>SIDAs industribyrå upphörde och Fonden för industriellt samarbete med<br>u-länder (SWEDEFUND) omvandlades från självständig stiftelse till ak-<br>tiebolag.</p>
<p>Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SWEDECORP) föreslår<br>att 200 milj. kr. anvisas för myndighetens verksamhet under budgetåret<br>1992/93. SWEDECORP begär bemyndigande att få utfästa medel motsva-<br>rande tre gånger tillgängliga anslagsmedel samt att utfästelserna för<br>IMPOD garantin höjs till 6 milj. kr. SWEDECORP föreslår vidare att<br>Swedfund International AB tillförs 100 milj. kr. varav 50 milj. kr. för in-<br>satser i Central- och Östeuropa samt att ansvar och medelstilldelning för<br>metod och försöksverksamhet inom näringslivssektom för industriell mil-<br>jö och för näringslivsinriktade insatser inom SADCC-regionen överförs<br>från SIDA till SWEDECORP.</p>
<p>SWEDECORP skall inom ramen för de biståndspolitiska målen bidra<br>till utvecklingen av näringslivet i u-ländema. Genom kunskapsöverföring<br>till företag och näringslivsorganisationer skall verksamheten bidra till att<br>skapa gynnsamma förutsättningar för investeringar och företagande i mot-<br>tagarländerna. SWEDECORP skall också främja mottagarländernas han-<br>del, svara för information och rådgivning om avsättningsmöjligheter på<br>den svenska marknaden samt i samverkan med Swedfund International<br>AB bidra till utveckling av bärkraftiga företag i mottagarländerna genom<br>riskkapitalsatsningar, främst i samarbete med svenskt näringsliv. SWEDE-<br>CORP skall inom sitt verksamhetsområde främja framsynt hushållning<br>med naturresurser och omsorg om miljön.</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Bildandet av styrelsen för internationellt näringslivsbistånd innebär ökade<br>möjligheter för Sverige att erbjuda ett effektivt biståndssamarbete inom<br>näringslivsområdet. SWEDECORPs verksamhet kommer att präglas av en<br></p>
<p>190</p>
<p>avvägning mellan kontinuitet och förnyelse. Verksamheter som tidigare Prop. 1991/92: 100<br>låg på IMPOD och SWEDFUND kommer, liksom en del av de insatser Bil. 4<br>som genomfördes av SIDAs industribyrå, att drivas av SWEDECORP.<br>Samtidigt skapas förutsättningar för en breddning och fördjupning av<br>samarbetet för kunskapsöverföring och teknikutveckling på företagsnivå<br>och till direkt näringslivsstödjande institutioner. På handelsområdet har<br>verksamheten breddats till att omfatta marknadsföring och exportfräm-<br>jande ur ett generellt u-landsperspektiv i tillägg till IMPODs roll som<br>främjare av import av u-landsprodukter till den svenska marknaden.</p>
<p>Såväl SWEDFUND som IMPOD har mött en ökad efterfrågan på<br>samarbete under åttiotalets senare år. Jag bedömer att denna tendens<br>kommer att förstärkas i SWEDECORPs verksamhet genom den ökade<br>slagkraft som samordningen av de olika biståndsorganisationerna förvän-<br>tas ge det svenska näringslivsbiståndet. Vid fastställandet av anslag bör<br>hänsyn dock tas till att verksamheten bör byggas upp succesivt i takt med<br>erfarenheterna och inriktas på kunskapsöverföring som kan främja in-<br>hemsk resursmobilisering och kommersiellt tänkande. Stora resurskrävan-<br>de program bör undvikas.</p>
<p>För budgetåret 1992/93 föreslår jag att 160 milj. kr. anvisas för SWEDE-<br>CORPs verksamhet. Ansvaret för metod och försöksverksamhet inom<br>näringslivssektom för industriell miljö och näringslivsinriktade insatser<br>inom SADCC-regionen (inkl, insatser inom det s.k. Norden/SADCC-<br>initiativet) överförs från SIDA till SWEDECORP. Vidare föreslår jag att<br>SWEDECORP bemyndigas att göra utfästelser om två gånger budgetårets<br>anslag och att garantier för marknadsföringsinsatser genom den s. k. IM-<br>POD-garantin höjs till 6 milj. kr. Medel kan komma att tillföras SWEDE-<br>CORP även för kunskapsöverföring till Central- och Östeuropa från ansla-<br>get G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa.</p>
<p>Swedfund International AB</p>
<p>Stiftelsen SWEDEFUND (Fonden för industriellt samarbete med u-län-<br>der) ombildades år 1991 till Swedfund International AB. Bolagets huvud-<br>uppgifter är att på industriområdet förmedla kontakter mellan svenska<br>företag och intressenter i u-länder och Central- och Östeuropa, bidra till<br>förinvesteringsstudier samt medverka i etableringen av samägda företag,<br>s. k. joint-ventures genom insatser i form av aktiekapital, lån- och garanti-<br>givning.</p>
<p>Under budgetåret 1990/91 bedrevs verksamheten i stiftelseform. Fon-<br>dens grundkapital uppgick till 250 milj. kr. Fonden hade dessutom ett<br>bemyndigande att med statsgarati låna upp medel inom en ram motsva-<br>rande högst tre gånger det inbetalda kapitalet.</p>
<p>Under budgetåret 1990/91 fattade fonden styrelsebeslut om åtaganden<br>till ett belopp om 59,5 milj. kr. i tretton nya projekt. (Motsvarande siffror<br>för budgetåret 1989/90 var 38,7 milj. kr. i sex nya projekt.) Sex av de nya<br>projekten återfinns i Afrika, fyra i Asien och tre i Latinamerika. I länder-<br>kretsen inkluderades därmed fyra nya samarbetsländer Benin, Ghana,<br>Malaysia och Uruguay.</p>
<p>191</p>
<p>Fonden uppvisade ett rörelseresultat for budgetåret 1990/91 på minus Prop. 1991/92: 100<br>2 milj. kr. vilket var en försämring med 5,3 milj. kr. jämfört med föregåen- Bil. 4<br>de budgetår. Till viss del förklaras resultatförsämringen av extraordinära<br>kostnader för flyttning m. m. i samband med omorganisationen och bo-<br>lagsbildningen. Efter av- och nedskrivningar visade årsbokslutet en förlust<br>på 18,7 milj. kr. jämfört med 3,9 milj. kr. budgetåret 1989/90.</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Beträffande SWEDFUNDs verksamhet noterar jag med tillfredsställelse<br>att fondens verksamhetsvolym ökade under budgetåret 1989/90 samt att<br>omsättning och resultat i företag i drift förbättrades avsevärt. Mindre<br>tillfredsställande är att den volym- och resultatmässiga uppgången i före-<br>tag i drift åtföljdes av en resultatförsämring för SWEDFUND. Till viss del<br>förklaras denna av kostnader av extraordinära slag i samband med<br>organisationsförändringen samt en stor nedskrivning av ett relativt stort<br>enskilt projekt. Jag vill ändå understryka betydelsen av att fondens<br>projektdeltagande skall ske på affärsmässiga grunder vilket bl.a. innebär<br>att målet bör vara att nå så hög grad av kostnadstäckning som möjligt i<br>verksamheten. Jag förväntar mig att de stora nedskrivningar som företogs<br>i Swedfunds investeringsportfölj under budgetåret 1990/91 medför att<br>behovet av nedskrivningar under kommande budgetår väsentligt reduce-<br>ras.</p>
<p>För budgetåret 1992/93 förutser jag en fortsatt hög nivå på samarbetet i<br>u-länder och en kraftigt ökad efterfrågan på Swedfundinsatser från länder i<br>Central- och Östeuropa. Jag anser att Swedfund International ABs eget<br>kapital bör ökas successivt i enlighet med intentionerna i föregående års<br>budgetproposition. Jag föreslår ett kapitaltillskott på 85 milj. kr. varav<br>60 milj. kr. för insatser i Central- och Östeuropa. De senare medlen bör<br>finansieras från det särskilda anslaget för samarbete med denna region.</p>
<p>Projektbistånd till vissa länder</p>
<p>Våren 1988 beslutade riksdagen (prop. 1987/88:100,bil.5, UU 20, rskr.<br>226) att inrätta anslagsposten Projektbistånd till vissa u-länder. Avsikten<br>med anslagsposten var att möjliggöra insatser till länder som befinner sig i<br>ett kritiskt skede där utgången kan bli avgörande för landets framtida<br>utvecklingsmöjligheter. Stödet under anslagsposten har avsett väl definie-<br>rade insatser av projektkaraktär i ett initialskede av svenskt biståndssam-<br>arbete med landet. Från anslagsposten har insatser finansierats i Costa<br>Rica, Chile, Uganda, Filippinerna, Bolivia, Ecuador, Polen och övriga<br>Central-och Östeuropa. Sedan budgetåret 1991/92 finansieras biståndet<br>till Uganda, Bolivia, Chile och Costa Rica över myndigheternas ordinarie<br>anslag. Från och med kommande budgetår finansieras stödet till Polen och<br>övriga Central- och Östeuropa under anslaget G 1. Samarbete med länder-<br>na i Central- och Östeuropa.</p>
<p>Inom ramen för det svenska biståndssamarbetet med Filippinerna fort-</p>
<p>sätter biståndsinsatser att finansieras med medel från denna anslagspost. 192</p>
<p>Projekt som främjar en demokratisk utveckling och god miljö prioriteras.</p>
<p>Insatser har gjorts inom områdena skog, miljö, energi, gruvor, offentlig Prop. 1991/92: 100<br>förvaltning samt utbytes- och stipendieprogram. Bl. a. har BITS, i samar- Bil. 4<br>bete med Världsbanken, lämnat stöd till en omfattande insats avseende<br>kartering av naturresurser och miljöpåverkan. Jag förutser ett fortsatt och<br>ökat stöd finansierat över denna anslagspost bl. a. genom det uppdrag som<br>SWEDECORP och BITS har att bereda insatser i Filippinerna.</p>
<p>Inom anslagsposten finns viss beredskap för oförutsedda insatser i andra<br>länder. Jag finner det lämpligt att över anslagsposten även ge möjlighet åt<br>andra myndigheter än SIDA till samarbete i nya former med några av de<br>mer utvecklade programländerna. I enlighet med detta har landramarna<br>för Botswana och Namibia minskats med 5 milj. kr. vardera samt för<br>Zimbabwe med 10 milj. kr. Samtidigt har 20 milj. kr. tillförts denna an-<br>slagspost för att bl a BITS och SWEDECORP skall kunna utveckla ett<br>samarbete i nya former med dessa länder.</p>
<p>Mot bakgrund av vad jag ovan anfört föreslår jag att 40 milj. kr. beräk-<br>nas för Projektbistånd till vissa länder under budgetåret 1992/93. En del<br>av insatserna som finansieras under anslagsposten är av flerårig karaktär.<br>Jag föreslår att regeringen begär riksdagens bemyndigande att få göra<br>utfästelse om högst två gånger anslagsbeloppet.</p>
<p>Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Tunga skuldbördor har sedan början av 1980-talet undergrävt den ekono-<br>miska och sociala utvecklingen i många u-länder. Skuldkrisen utgör ett<br>allvarligt hinder för ländernas möjligheter att mobilisera de resurser som<br>behövs för att de skall kunna åstadkomma ekonomisk och social återhämt-<br>ning och lägga grunden för en långsiktigt hållbar utveckling. Särskilt utsat-<br>ta är de fattigaste, skuldtyngda länderna i Afrika. För många medelin-<br>komstländer, främst i Latinamerika, utgör skuldkrisen också ett allvarligt<br>utvecklingshinder.</p>
<p>För att de skuldtyngda u-ländema skall kunna återupprätta tillväxten<br>och komma ur den ekonomiska krisen är det nödvändigt att ekonomiska<br>reformprogram genomförs. Dessa s. k. strukturanpassningsprogram syftar<br>till att skapa en grund för en stabil tillväxt genom att åstadkomma makro-<br>ekonomisk balans och en tillväxtvänlig miljö. I många u-länder hämmas<br>tillväxten av bl. a. ineffektiva regleringar, övervärderade växelkurser, väx-<br>ande budgetunderskott och en felaktig jordbrukspolitik. Programmen om-<br>fattar reformer i marknadsekonomisk riktning såsom avregleringar av<br>priser och handel, mer realistiska växelkurser och räntor, institutionella<br>förändringar och åtgärder för att minska budgetunderskotten. För att<br>anpassningen skall bli framgångsrik krävs dock att den åtföljs av såväl<br>särskilda åtgärder för skuldlättnad som ökade resursflöden. Ansträngning-<br>arna att öka biståndsflödet till de fattigaste länderna är därför en viktig del<br>av skuldstrategin. För att skuldlättnadsåtgärder skall kunna bidra till att<br>länderna på sikt återvinner kreditvärdighet krävs att de utformas med<br>hänsyn till situationen i olika länder och till att olika typer av skuld måste 193</p>
<p>13 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<p>behandlas olika. En rimlig bördefördelning bör åstadkommas mellan de Prop. 1991/92: 100<br>inblandade parterna. Bil. 4</p>
<p>Under de senaste åren har framsteg gjorts med att åstadkomma sådana<br>skuldlättnadsåtgärder. Sverige kommer även fortsättningsvis att spela en<br>aktiv roll i att driva dessa frågor vad gäller de fattigaste och mest skuld-<br>tyngda länderna. Genom att särskilda medel avsätts i biståndsbudgeten<br>kan Sverige bidra till att samordnade aktioner kommer till stånd. Sådana<br>insatser har varit ett betydelsefullt stöd för u-ländemas ansträngningar,<br>men ytterligare åtgärder kommer att bli nödvändiga under många år<br>framöver.</p>
<p>Innan ett betalningsbalansstöd infördes under budgetåret 1985/86 hade<br>Sverige redan år 1978, i enlighet med en resolution i UNCTAD, avskrivit<br>de minst utvecklade ländernas skulder till Sverige, vilka härrörde från det<br>tidigare systemet med biståndskrediter. År 1986 gjordes motsvarande för<br>Zambia. Totalt har på detta sätt fordringar på närmare 1,2 miljarder<br>kronor omvandlats till gåvor. Under de senaste åren har flera andra<br>i-länder beslutat att vidta liknande åtgärder.</p>
<p>Under loppet av 1980-talet har biståndet till de skuldkrisdrabbade län-<br>derna kontinuerligt förändrats i syfte att utgöra ett stöd till ekonomisk<br>anpassning och strukturella reformer. Biståndet genom landramarna —<br>importstödet liksom sektor- och projektstöden — har anpassats till de<br>förändrade behoven i programländerna. Betalningsbalansstöd utgör ett<br>viktigt komplement.</p>
<p>Anslaget Stöd till ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder<br>används i internationellt samordnade aktioner till stöd för länder som<br>tillhör de fattigaste och mest skuldtyngda och som genomför ekonomiska<br>reform- och återhämtningsprogram. De särskilda insatserna består anting-<br>en av ett resurstillskott, oftast i form av obundet importstöd, eller av mer<br>direkta skuldlättnadsåtgärder.</p>
<p>Stöd till återhämtningsprogram, huvudsakligen i form av importstöd,<br>har varit den viktigaste formen för betalningsbalansstöd. Världsbanken<br>har kommit att spela en viktig roll i att stödja utformningen och finansi-<br>eringen av många skuldtyngda länders ekonomiska återhämtningspro-<br>gram. Under slutet av år 1987 tog Världsbanken initiativ till att öka och<br>förbättra biståndsflödet till stöd för de fattigaste afrikanska ländernas<br>strukturanpassning. Det resulterade i det s.k. särskilda programmet för<br>Afrika (SPA), som utvecklats till en mycket betydelsefull multilateral<br>insats. Programmets syfte är att mobilisera ökade resursflöden för att<br>hjälpa länderna uppnå den nödvändiga importökning som är en förutsätt-<br>ning för varaktig tillväxt. Programmet omfattar ökade resurser från<br>Världsbanken, bilaterala givare och Internationella valutafonden (IMF),<br>samt olika typer av skuldlättnad. Därvid läggs stor vikt vid biståndssam-<br>ordning och att de bilaterala givarna ökar sitt betalningsbalansstöd, mins-<br>kar bindningsgraden i biståndet och åstadkommer tidiga utbetalningar.</p>
<p>Sverige har i denna samordnade internationella aktion bidragit med<br>såväl importstöd inom landramama som särskilda insatser under den nu<br>behandlade anslagsposten. Från anslaget har bidrag lämnats under de fyra<br>senaste budgetåren: under budgetåret 1987/88 med 150 milj, kr., 1988/89<br></p>
<p>194</p>
<p>med 225 milj, kr., 1989/90 med 365 milj. kr. och 1990/91 med 400 milj. kr. Prop. 1991/92: 100<br>Medlen har använts till stöd för de berörda ländernas ekonomiska åter- Bil. 4<br>hämtning, samt som bidrag till återbetalning av viss Världsbanksskuld. De<br>afrikanska länder som t. o. m. budgetåret 1990/91 på detta sätt fått stöd är<br>Tanzania, Mozambique, Uganda, Guinea-Bissau, Ghana, Kenya, Zambia,<br>Madagaskar, Senegal och Säo Tomé och Principe.</p>
<p>Under hösten 1990 träffades en överenskommelse om ett nytt SPA-sam-<br>arbete för treårsperioden 1991 —1993. Erfarenheterna visar att samarbetet<br>inneburit betydande additionell finansiering för de länder som omfattas av<br>SPA. Strukturanpassningsprogrammen i de länder som omfattas av SPA<br>är i det närmaste fullt finansierade, tack vare att givarna har mobiliserat<br>snabbt stöd och medgivit skuldlättnader. SPA har ökat förståelsen för<br>betalningsbalansstöd i givarländema, minskat bindningsgraden och lett till<br>förbättrad givarsamordning. För vissa länder har dock utbetalningstakten<br>för samfinansieringsprogrammen varit låg.</p>
<p>Under det gångna året har behovet av extraordinära insatser varit stort i<br>flera lägre medelinkomstländer. Kriget vid Persiska viken fick allvarliga<br>ekonomiska följder för flera länder i regionen. För att mildra effekterna<br>lämnades, inom ramen för en internationellt samordnad aktion, ett bidrag<br>på 120 milj. kr. från anslaget för insatser i Egypten och Jordanien i samfi-<br>nansiering med Världsbanken. Turkiet fick en tidigare beviljad, men ald-<br>rig utnyttjad, biståndskredit omvandlad till gåva. Beloppet om 20 milj. kr.<br>belastar inte anslaget.</p>
<p>Utöver nya resurser krävs ofta olika former av skuldlättnad för att<br>hjälpa de skuldtyngda länderna. Till skillnad från andra skulder kan skul-<br>derna till de internationella finansiella institutionerna inte omförhandlas.<br>Deras ställning som prioriterade fordringsägare är en förutsättning för att<br>utlåningsverksamheten på sikt skall kunna upprätthållas. Ett annat viktigt<br>skäl till att dessa skulder måste honoreras är att förluster för institutioner-<br>na går ut över andra medlemsländer. När ett u-land inte förmår sköta sina<br>betalningar till t. ex. Världsbanken och IMF stoppas enligt stadgarna utbe-<br>talningarna under alla nya lån. Det är därför angeläget för u-ländema att<br>löpande kunna betala räntor och amorteringar på dessa lån. För att under-<br>lätta de fattiga ländernas återbetalning av viss Världsbanksskuld tog Sveri-<br>ge under år 1987 ett särskilt initiativ i Världsbanken. Det gäller den ofta<br>betungande skuld som de länder som i dag endast kan låna till Världsban-<br>kens mjuka villkor, s. k. IDA-villkor, har som en följd av tidigare lån på<br>Världsbankens marknadsmässiga villkor, s.k. IBRD-villkor. Under år<br>1988 fattade Världsbanken beslut om att använda en del av IDAs resurser<br>för att underlätta betalningen av dessa länders IBRD-lån. Dessa resurser<br>räcker emellertid inte till för att klara denna skuldbörda. För de afrikanska<br>länderna har Sverige därför bidragit med särskilda insatser inom ramen<br>för det ovan redovisade SPA-programmet. Bidrag har även lämnats för<br>samma ändamål för Nicaragua och med mindre belopp för Bolivia, Sri<br>Lanka och Bangladesh.</p>
<p>Internationella valutafonden spelar en huvudroll när det gäller utfor-<br>mandet av de makroekonomiska delarna av strukturanpassningsprogram-<br>men. Fondens ordinarie resurser består av medel som inräknas i medlems-<br></p>
<p>195</p>
<p>ländernas valutareserver och som därför kan användas enbart for tempo- Prop. 1991/92: 100<br>rärt betalningsbalansstöd. För att kunna hjälpa de fattigaste länderna på Bil. 4<br>mjukare villkor än annars vore möjligt inrättades år 1987 den särskilda<br>s. k. utvidgade fonden for strukturanpassning (ESAF). Denna specialfond<br>finansieras i huvudsak genom gåvobidrag och lån på förmånliga villkor<br>från medlemsländerna. Sverige har bidragit med 150 milj. kr. per år under<br>perioden 1988— 1991 for subventioner av kreditvillkoren. Medlen har inte<br>utnyttjats i den takt som förväntades.</p>
<p>Ett antal länder har stora betalningseftersläpningar till IMF, Världsban-<br>ken eller de regionala utvecklingsbankerna, vilket utestänger dem från ny<br>långivning. Särskilda insatser måste till för att hjälpa de länder som är<br>beredda att samarbeta med institutionerna för sitt återhämtningsprogram.<br>Genom att bilda en s.k. stödgrupp kan nödvändigt finansiellt stöd for<br>reformprogrammen mobiliseras. Sverige deltog i en första stödgrupp for<br>Guyana under år 1989 och har utfäst ett bidrag inom ramen för en<br>stödgrupp for Peru. För att hjälpa länder med exceptionellt stora betal-<br>ningseftersläpningar utvecklades, bl. a. med hjälp av nordiskt engagemang<br>ett nytt sätt att försöka lösa denna typ av problem. Denna metod, som<br>prövas för Zambia och Peru, innebär att länderna under ett IMF-överva-<br>kat program återupptar de löpande återbetalningarna till IMF och samti-<br>digt intjänar rättigheter att utnyttja IMFs resurser när väl betalningsefter-<br>släpningarna avvecklats. Den ackumulerade skulden regleras med hjälp av<br>ett s. k. överbryggningslån. Samtidigt mobiliseras ett ökat stöd från bilate-<br>rala givare. Även Världsbanken har infört en motsvarighet. De betalnings-<br>eftersläpningar som Zambia ånyo har till de internationella finansiella<br>institutionerna visar dock på svårigheten att varaktigt hjälpa de fattiga<br>länder som har en stor skuldbörda till de multilaterala institutionerna.</p>
<p>De fattigaste länderna har en betydande andel skulder till bilaterala<br>långivare. I den s.k. Parisklubben omförhandlas u-landsskulder som är<br>offentliga eller offentligt garanterade i långivarländema, främst bistånds-<br>och exportkrediter. Sedan Sverige skrivit av de tidigare biståndskreditema<br>till de fattigaste länderna är det i dag for svensk del huvudsakligen export-<br>krediter på kommersiella villkor och u-krediter som kommer upp till<br>omförhandling. Dessa krediter har garanterats av exportkreditnämnden<br>(EKN) respektive BITS. Skillnaden mellan u-krediter och de tidigare bi-<br>ståndskrediterna är att biståndskreditema i sin helhet var anslagsfinansie-<br>rade medan u-kreditema består dels av en anslagsfinansierad gåva, dels av<br>en kredit från marknaden. Betalningsbalansstöd har tidigare använts for<br>att betala kapital- och ränteforfall på Sveriges offentligt garanterade ford-<br>ringar på ett antal av de fattigaste länderna. Den totala skuldlättnaden som<br>på detta sätt åstadkoms uppgick till ca 500 milj. kr. Ett viktigt genombrott<br>uppnåddes i skuldstrategin for de fattigaste länderna i Afrika sedan samtli-<br>ga långivarländer i Parisklubben under år 1988 accepterat att ge koncessio-<br>nella konsolideringsvillkor. Även dessa mjukare villkor är emellertid allt-<br>för betungande for de fattigaste skuldtyngda länderna. Jag finner därför<br>den översyn av omforhandlingsvillkoren som nu görs i Parisklubben yt-<br>terst angelägen. Diskussioner fors utifrån ett brittiskt förslag att avskriva<br>två tredjedelar av de fattigaste skuldtyngda ländernas skulder till bilaterala '<br></p>
<p>kreditorer. I vissa fall kan det vara nödvändigt att gå ännu längre och ge Prop. 1991/92: 100<br>skuldlättnader upp till 80%. Sverige driver aktivt denna fråga. Min för- Bil. 4<br>hoppning är att den provisoriska lösning som nyligen böljat tillämpas —<br>som visserligen är mindre långtgående, men som utgör ett viktigt steg<br>framåt — skall följas av en generell uppgörelse om mer realistiska villkor<br>inom en snar framtid.</p>
<p>Sverige har drivit skuldlättnadsfrågor också när det gäller de fattigaste<br>u-ländemas skulder till privata kreditorer, s. k. kommersiell skuld. Sådana<br>fordringar säljs idag på andrahandsmarknader till priser långt under skul-<br>dernas nominella värden. Olika metoder prövas nu för att hjälpa u-länder-<br>na att tillgodogöra sig marknadens nedskrivning av skuldernas värde. Det<br>handlar om olika former av återköp och byten av fordringar (”debt<br>buy-backs” och ”debt swaps”). På längre sikt kan sådana operationer<br>underlätta återupprättandet av normala relationer mellan låntagare och<br>kommersiella långivare, vilket är särskilt betydelsefullt för u-ländernas<br>handel. Sverige stöder sådan marknadsbaserad skuldlättnad och har i en<br>internationell insats avseende Bolivia bidragit med sammanlagt<br>20 milj, kr., vilket lett till att landets statsskuld till privata långivare kraf-<br>tigt minskats till en kostnad av cirka en tiondel av skuldernas nominella<br>värde. Liknande åtgärder förbereds också för andra länder. På bl.a.<br>svenskt initiativ har en möjlighet inrättats inom SPA för bilaterala givare<br>att samfinansiera sådana skuldåterköp.</p>
<p>Sverige har i olika internationella sammanhang understrukit skuldkri-<br>sens allvar och sökt främja internationellt samordnade aktioner för de<br>fattigaste länderna. Sverige bör fortsätta att spela en aktiv roll i detta<br>arbete. Våra möjligheter att själva utfasta bidrag är viktiga för att få<br>sådana aktioner till stånd. I dag har formerna för det internationella<br>samarbetet utvecklats, liksom möjligheterna att utnyttja de medel som<br>anvisats för betalningsbalansstöd. Användningen av medlen är beroende<br>av hur reformprogrammen i länderna utvecklas samt av hur det internatio-<br>nella samarbetet utformas. En betydande grad av flexibilitet behövs.</p>
<p>Alltfler skuldtyngda fattiga länder genomför marknadsekonomiska re-<br>former. Jag finner det angeläget att dessa länder får det nödvändiga stödet<br>i sina ansträngningar. Mot bakgrund av att de tidigare relativt stora reser-<br>vationerna under anslaget minskats kraftigt och att behovet av insatser<br>vuxit bedömer jag att anslaget bör höjas för budgetåret 1992/93.</p>
<p>Jag föreslår att 700 milj. kr. anslås för budgetåret 1992/93 för stöd till<br>ekonomiska reformprogram och skuldlättnadsåtgärder.</p>
<p>Utredningar m. m.</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>För utredningar m.m. beräknar jag 10 milj. kr. under bugetåret 1992/93.<br>Av dessa medel beräknar jag 1 milj. kr. för fortsatt utvecklande av ett<br>statistikprogram på biståndsområdet. Arbetet sker i samarbete med statis-<br>tiska centralbyrån (SCB), biståndsmyndigheterna och avdelningen för in-<br>ternationellt utvecklingssamarbete. Från posten skall även det nya utvär-<br>deringssekretariatet finansieras. 197</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>1. godkänna de riktlinjer och bidrag jag förordat i det föregående<br>under rubriken Andra biståndsprogram,</p>
<p>2. bemyndiga regeringen att göra de utfästelser och åtaganden<br>som jag föreslagit i det föregående,</p>
<p>3. till andra biståndsprogram för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>reservationsanslag på 2 114 500 000 kr.</p>
<h4>C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>280</p></td><td>
<p>819</p></td><td>
<p>632</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>269</p></td><td>
<p>588</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>265</p></td><td>
<p>756</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>293</p></td><td>
<p>758</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>1991/92 Beräknad ändring 1992/93</p>
<p>exkl.</p>
<p>mervärdeskatt -------------------------</p>
<p>Föredraganden</p>
<p>Ramanslag 265 756 000 + 28 002 000 1)<br></p>
<p>1) varav merutgift 5 000 000 kr.</p>
<p>SIDA framhåller i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren<br>1992/93—1994/95 att många och ökande krav har ställts och kommer att<br>ställas på SIDA. Biståndet blir alltmer komplext med nya krav både vad<br>gäller kvalitet och kvantitet.</p>
<p>Betoning på ökad medverkan i det multilaterala samarbetet, ökade<br>insatser på makro-strukturella problemområden, ökat behov av kontinuer-<br>lig dialog med Världsbanken, liksom samarbete med nya länder är några<br>exempel på områden som tillkommit. Ett annat och för SIDA allt viktigare<br>samarbetsområde är institutionsuppbyggnad och kunskapsutveckling.<br>Detta ställer krav på delvis annan kompetens, speciellt som SIDA i allt<br>samarbete understryker mottagarländernas ansvar och arbetar för att för-<br>stärka deras kapacitet. Till de verksamheter, som under den kommande<br>treårsperioden ställer ökade resurs- och kunskapskrav hör även områdena<br>miljö och befolkningstillväxt, demokrati och mänskliga rättigheter, bar-<br>nens förhållanden samt bekämpning av AIDS.</p>
<p>Med hänvisning till detta begär SIDA i sin anslagsframställning<br>10 milj. kr. i engångsanvisning för att utveckla personalens kompetens.</p>
<p>SIDA aviserar också att planeringssystemet och kunskapsutvecklingen<br>inom det administrativa området skall ägnas större uppmärksamhet. Upp-<br>följning av planer och budgetar kommer att göras mer systematiskt och<br>kopplingen mellan verksamhetens inriktning och administrativa kostna-<br>der skall klargöras. Ersättningsinvesteringar i SIDAs datorsystem kommer<br>att aktualiseras.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>198</p>
<p>I regleringsbrevet finns vissa medel avsatta under anslaget C 2. Utveck- Prop. 1991/92: 100<br>lingssamarbete genom SIDA som avser administrationskostnader. En del Bil. 4<br>av dessa har kommit att avse fortlöpande verksamhet. Myndigheten före-<br>slår att dessa medel överfors till förvaltningsanslaget C 4. Styrelsen för<br>internationell utveckling (SIDA).</p>
<p>SIDA aviserar också behov av medel (i form av engångsanvisningar) för<br>att rusta upp kanslilokaler och biståndskontorstjänstemännens bostäder.</p>
<p>SIDA bedömer det möjligt att fullfölja nu planerad verksamhet med i<br>stort oförändrade administrativa resurser under förutsättning att äskade<br>engångsanvisningar beviljas.</p>
<p>Föredraganden</p>
<p>Förslag</p>
<p>Övergripande mål:</p>
<p>SIDA skall:</p>
<p>— med tilldelning av medel på en nivå som i huvudsak är oföränd-<br>rad från budgetåret 1990/91 genomföra ett bistånd i enlighet med<br>den övergripande inriktning på länder och verksamheter som riks-<br>dagen fastställer och de riktlinjer som anges nedan.</p>
<p>— förbättra metoder och system för redovisning av resultat mot<br>uppställda mål på program-, sektor- och projektnivå vad avser bi-<br>ståndets alla verksamheter. Framför allt skall metoder att utvärdera<br>kostnadseffektivitet förbättras.</p>
<p>— upprätta metoder och system för att kunna redovisa administra-<br>tionskostnader i en mer systematiserad form för olika typer av<br>insatser och verksamhetsgrenar.</p>
<p>— utveckla personalens och organisationens kompetens för att mot-<br>svara de krav på arbetssätt som följer bl. a. av SIDAs egen utredning<br>om myndighetens roll i förhållande till såväl mottagarland som<br>uppdragstagare.</p>
<p>— förbättra system och rutiner för att säkerställa att biståndsmed-<br>len används för avsedda ändamål och så att möjligheter till korrup-<br>tion motverkas.</p>
<p>Resurser m. m.:</p>
<p>Ramanslag 1992/93 293 758 000 kr.<sup>1</sup></p>
<p><sup>1</sup> varav merutgift på 5 000 000 kr. för kompetensutveckling och ADB- och<br>kommunikationsinvesteringar</p>
<p>Övrigt</p>
<p>SIDA disponerar medel för sin verksamhet huvudsakligen under<br>anslag C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA men även under<br>anslagen C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram och C 3.<br>Andra biståndsprogram.</p>
<p>199</p>
<p>Planeringsram: Prop. 1991/92:100</p>
<p>Planeringsramen för perioden 1992/93—1994/95 beräknas till<br>846 061 000 kr.</p>
<p>Resultatbedömning och Fördjupad prövning:</p>
<p>Min bedömning av SIDAs verksamhet redovisas under anslaget III C 2.<br>Utvecklingssamarbete genom SIDA. Där konstateras, liksom i studien om<br>effektiviteten i biståndet (Bra beslut), problemen med att utvärdera resul-<br>tatet på en övergripande nivå. Resultatbedömningar kan och bör dock<br>göras fortlöpande på program-, sektor- och projektnivå.</p>
<p>SIDA har redan nu ett etablerat system for fördelning av administrativa<br>resurser utifrån verksamhetens behov och krav. Man har dessutom visat<br>prov på rationaliseringar av både arbetssätt och intern organisation. I<br>samband med utarbetandet av den fördjupade anslagsframställningen har<br>SIDA påvisat en potential att vidareutveckla systemet för planering och<br>uppföljning. Redovisningen av administrativ resursåtgång för olika typer<br>av insatser är otillräcklig och utgör inte ett effektivt hjälpmedel vid resul-<br>tatuppföljning.</p>
<p>Det finns utrymme för vidareutveckling och förbättring av utvärderings-<br>verksamheten i systematiserad form så att resultat kan analyseras löpande<br>med avseende på att rätt saker görs och kostnadseffektivitet uppnås.</p>
<p>Nya arbetsområden har tillkommit och SIDA har ställts inför behov av<br>kompetens för att motsvara de ändrade krav som ställs i biståndet. Perso-<br>nalens åldersstruktur i kombination med låg extern rörlighet utgör dock<br>hämmande faktorer för att på ett flexibelt sätt kunna anpassa kompetens-<br>profilen efter de nya behoven. Min uppfattning är att det behövs ett arbete<br>med kompetensutveckling inom SIDA.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Kvaliteten på resultatanalysen av biståndet är ojämn. Jag menar att redo-<br>visningen av resultaten i olika länder och slutsatser som kan dras för det<br>framtida biståndet till det aktuella landet bör göras mer fullständig i<br>samband med att nya samarbetsprogram behandlas. På samma sätt bör en<br>förbättrad resultatredovisning ligga till grund för regeringens speciella<br>direktiv beträffande övriga delprogram inom biståndet genom SIDA. En<br>utveckling av utvärderingsverksamheten behövs så att resultat kan analy-<br>seras löpande i syfte att kunna bedöma att rätt saker görs och kostnadsef-<br>fektivitet uppnås. Att förbättra redovisning och analys av kostnadseffek-<br>tiviteten är ett led i strävandena att uppnå ett effektivare bistånd.</p>
<p>SIDA skall vidare upprätta metoder och system för att tydligare kunna<br>redovisa användningen av administrationsmedel för olika typer av insat-<br>ser och verksamhetsgrenar i en mer systematiserad form än vad som sker<br>idag.</p>
<p>Jag menar liksom SIDA att kompetensutveckling är angeläget för myn-<br>digheten och avsätter för budgetåret 1992/93 via en engångsanvisning om<br></p>
<p>200</p>
<p>3 000 000 kr. medel för detta ändamål. SIDA skall före den 1 juli 1992 Prop. 1991/92: 100<br>inkomma med en plan för hur medlen skall användas. Personalutveckling- Bil. 4<br>en bör inriktas till att motsvara de krav på arbetssätt som följer av SIDAs<br>egna utredningar om sin roll i förhållande till såväl mottagarlandet som<br>uppdragstagaren. Ett särskilt område för kompetensutveckling är i enlighet<br>med ovan att utveckla metoder för en kvalitativ förbättring av utvärde-<br>ringsverksamheten inom hela organisationen, framför allt avseende kost-<br>nadseffektiviteten. Den bör också utformas för att stimulera till en ökad<br>extern rörlighet så att även en viss nyrekrytering kan ske. Jag avser åter-<br>komma i nästa budgetproposition med eventuell förlängning av de särskil-<br>da åtgärderna för kompetensutveckling.</p>
<p>I beräkningen av ramanslaget har medel för finansiering av vissa tjänster<br>med uppgift att arbeta med SADCC och vissa tjänster vid myndigheten<br>SIDA som handlägger säkerhetsfrågor överförts från sakanslaget C 2. Ut-<br>vecklingssamarbete genom SIDA till förvaltningsanslaget C 4. Styrelsen<br>för internationell utveckling (SIDA). Utvecklingen har inneburit att beho-<br>vet av dessa tjänster har permanentats. Endast tjänster eller kostnader som<br>är av tillfällig natur och avser särskilda avgränsade uppgifter skall kunna<br>sakanslagfinansieras. Beträffande sakanslagsfinansierade tjänster vid<br>SIDAs kursgård skall ställningstagande ske i samband med översynen av<br>utbildningsverksamheten i biståndet.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budgetåret<br>1992/93 anvisa ett ramanslag på 293 758 000 kr.</p>
<h4>C 5. Styrelsen for u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-<br>centrum)</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>658</p></td><td>
<p>715</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>906</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>172</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>014</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>1991/92 Beräknad ändring 1992/93</p>
<p>exkl.</p>
<p>mervärdeskatt -----------------------</p>
<p>Föredraganden</p>
<p>Ramanslag 53 172 000 (1) — 30 158 000<br></p>
<p>(l)Inkl. 32 442 000 kr. merutgift för om- och tillbyggnad av Sandö<br>U-centrums förläggningslokaler</p>
<p>Sandö U-centrum</p>
<p>I sin förenklade anslagsframställning för budgetåret 1992/93 aviserar<br>Sandö U-centrum en hyreshöjning som en följd av den pågående om- och<br>tillbyggnaden av Sandös förläggningslokaler.</p>
<p>201</p>
<p>Föredraganden</p>
<p>Förslag:</p>
<p>Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Övergripande mål:</p>
<p>Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som<br>gäller treårsperioden 1991/92— 1993/94.</p>
<p>Resurser:</p>
<p>Ramanslag 1992/93 23 014 000 kr.</p>
<p>Slutsatser:</p>
<p>I förra årets budgetproposition föreslog föredragande statsråd att en<br>granskning skulle göras av Sandö U-centrums och SIDAs roller inom<br>förberedelseutbildningen samt finansierings- och debiteringsfrågorna.<br>Riksrevisionsverket (RRV) har överlämnat sitt uppdrag till regeringen.<br>RRV rekommenderar bl.a. att Sandö U-centrum bör satsa mer på att<br>utveckla konsultrollen inom språkutbildning och u-landskunskap. Den<br>huvudsakliga inriktningen av arbetet vid Sandö U-centrum fastställdes i<br>förra årets budgetproposition; att tillhandahålla utbildning som efterfrågas<br>av olika personalkategorier i utvecklingssamarbetet. Rapporten har sänts<br>ut till myndigheter/organisationer för yttrande. Efter avslutad remissom-<br>gång avser regeringen ta ställning till olika frågor om hur utbildningsbe-<br>hoven i biståndet skall kunna tillgodoses.</p>
<p>Sandö U-centrums målsättning för avgiftsbelagd utbildning inom språk<br>och u-landkunskap är, för perioden 1991/92—1993/94, att höja självkost-<br>nadstäckningsgraden med 3 procentenheter, från 75% till 78%. Bokslutet<br>för budgetåret 1990/91 visar en täckningsgrad på 97 %. Den stora differen-<br>sen i täckningsgrad beror på att SIDA anlitade Sandö för en tvåterminers<br>kurs för deltagare från ANC. Därutöver noterades en viss ökning av<br>språkutbildningen, totalt 100 elevdagar. Innevarande budgetårs resultat<br>torde visa på ett resultat enligt fastställt mål. Sandö U-centrums redovisa-<br>de resultat för budgetåret 1990/91 har inte givit mig anledning att föreslå<br>någon förändring av den redan fastställda inriktningen.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum för<br>budgetåret 1992/93 anvisa ett ramanslag på 23 014 000 kr.</p>
<p>202</p>
<h4>C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>271</p></td><td>
<p>141</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>027</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>481</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>405</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>1991/92<br>exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>Beräknad ändring 1992/93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föredraganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>15 244 000</p></td><td>
<p>+ 4 087 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav lönekostnader)</p></td><td>
<p>(9 881 000)</p></td><td>
<p>(+ 1 942 000)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokalkostnader</p></td><td>
<p>5 037 000</p></td><td>
<p>+ 937 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Engångsanvisning</p></td><td>
<p>200 000</p></td><td>
<p>100 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>20 481 000</p></td><td>
<p>+ 4 924 000</p></td></tr>
</table>
<p>SAREC</p>
<p>Den kraftiga expansion som forskningsbiståndet haft har medfört behov<br>av förändring och anpassning av SARECs verksamhetsformer och organi-<br>sation. SAREC har under innevarande budgetår inrättat sektorschefstjäns-<br>ter, i syfte att uppnå ökad delegering och klarare ansvarsfördelning.<br>SAREC framhåller att ambitionen finns att fortsätta rationalisera och<br>effektivisera förvaltningen.</p>
<p>SAREC har sedan 1988 ett regionkontor i Harare. En utvärdering av<br>kontorets verksamhet underströk behovet av en stark fältrepresentation.<br>Regeringen beslutade våren 1991 att kontoret skall vara inrättat tills vida-<br>re. Vidare vill SAREC finna en lösning med SIDA om formerna för att<br>reglera de tjänster från SIDAs biståndskontor som utnyttjas av SAREC.</p>
<p>Regeringen har lämnat särskilda direktiv inför SARECs arbete med den<br>fördjupade anslagsframställningen för budgetåren 1993/94—1995/96. I<br>direktiven ombeds SAREC bl a att presentera förslag på fördjupad resul-<br>tatuppföljning av verksamheten.</p>
<p>För budgetåret 1992/93 har SAREC äskat medel under förvaltningsan-<br>slaget för att finansiera en informationstjänst som hitintills finansierats<br>över sakanslaget.</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>SAREC har under den snabba ökningen av forskningsbiståndet successivt<br>ökat organisationens effektivitet. Förvaltningsanslaget har därmed inte<br>behövt höjas i samma takt som sakanslaget. För SAREC, liksom för den<br>övriga statsförvaltningen, är det dock nödvändigt att ytterligare söka ratio-<br>nalisera verksamheten. Jag välkomnar de åtgärder och avsikter som myn-<br>digheten redovisat i detta syfte.</p>
<p>Jag föreslår att SAREC tillförs 25 405 000 kr. för ökade lönekostnader<br>och övriga förvaltningskostnader. Av ökningen avser 231 000 kr. en över-<br></p>
<p>Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>203</p>
<p>föring från anslaget C 3. Andra biståndsprogram, anslagsposten U-lands- Prop. 1991/92: 100<br>forskning for finansiering av en tjänst som informatör. Vidare har en Bil. 4<br>omföring med 2 250 000 kr. gjorts från samma anslagspost för finansiering<br>av SARECs regionkontor i Harare och for tjänsteresor. I samband med ett<br>nytt system för interndebitering mellan SIDA och SAREC för bistånds-<br>kontorens tjänster har en överföring från anslaget C 4. Styrelsen för inter-<br>nationellt utvecklingssamarbete utförts. Dessutom avsätter jag 100 000 kr.</p>
<p>i engångsanvisning för SARECs kompetensutveckling.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret</p>
<p>1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 25 405 000 kr.</p>
<h4>C 7. Nordiska afrikainstitutet</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>730</p></td><td>
<p>956</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>739</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>013</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Beräknad ändring 1992/93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föredraganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>5 125 000</p></td><td>
<p>+ 212 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(varav lönekostnader)</p></td><td>
<p>(3 002 000)</p></td><td>
<p>(+ 140 000)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokalkostnader</p></td><td>
<p>514 000</p></td><td>
<p>+ 62 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Engångsanvisning</p></td><td>
<p>100 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>5 739 000</p></td><td>
<p>+ 274 000</p></td></tr>
</table>
<p>Institutet</p>
<p>Nordiska afrikainstitutet har de senaste åren kunnat konstatera ett ökande<br>nordiskt intresse och stöd för verksamheten. Institutets administration<br>finansieras dock av svenska medel, och institutet framhåller vikten av att<br>man bereds möjlighet att möta den ökande efterfrågan för institutets<br>tjänster. Institutet har äskat medel för två nya halvtidstjänster, en assi-<br>stenttjänst vid kansliet samt en ny bibliotekarietjänst. Institutet tilldelades<br>för innevarande budgetår 100 000 kr. för stöldmärkning och datorisering<br>av biblioteket. Institutet äskar för budgetåret 1992/93 ytterligare<br>100 000 kr. för att fullfölja satsningen.</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Institutet har de senaste åren befäst sin ställning som ett nordiskt centrum<br>för forskning och dokumentation om Afrika. Då Afrika fortsätter att stå i<br></p>
<p>204</p>
<p>fokus för det nordiska biståndet fyller institutet här en för biståndet viktig Prop. 1991/92: 100<br>funktion. Forskningsprogrammen, seminarieverksamheten och informa- Bil. 4<br>tionsverksamheten har samtliga hög relevans för biståndet. Biblioteket hör<br>till Europas största när det gäller samlingar av litteratur om Afrika.</p>
<p>Jag föreslår att Nordiska afrikainstitutet tillförs 100 000 kr. som en<br>engångsanvisning för stöldmärkning av böcker och för datorisering.</p>
<p>Jag har under anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram,<br>anslagsposten Andra multilaterala bidrag beräknat medel för Sveriges<br>bidrag till den gemensamt nordiskt finansierade program- och forsknings-<br>verksamheten.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>till Nordiska afrikainstitutet för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>förslagsanslag om 6 013 000 kr.</p>
<h4>C 8. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt<br>samarbete (BITS)</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>688</p></td><td>
<p>455</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>071</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>745</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>1991/92 Beräknad ändring 1992/93</p>
<p>exkl.</p>
<p>mervärdeskatt</p>
<p>Föredraganden</p>
<p>Ramanslag 14 071 000 +4 674 000 1)</p>
<p>1) varav merutgift 1 000 000 kr.</p>
<p>BITS verksamhet har under åttiotalet ökat kraftigt och blivit alltmer<br>di versifierad. Sedan budgetåret 1990/91 har Central- och Östeuropa till-<br>kommit som arbetsområde.</p>
<p>BITS har inkommit med en fördjupad anslagsframställning för budget-<br>perioden 1992/93—1994/95. Förslag avseende verksamhetens omfattning<br>och inriktning redovisas under anslaget III C 3. Andra biståndsprogram.</p>
<p>Enligt BITS är de administrativa resurserna ej tillräckliga för att klara<br>verksamheten på ett tillfredställande sätt. BITS engagemang i Central- och<br>Östeuropa har kraftigt ökat kraven på BITS personella resurser. Efterfrå-<br>gan från allmänhetens sida på information om och insyn i verksamheten<br>har ökat samtidigt som ett växande nätverk nationellt och internationellt<br>medfört ökade krav på deltagande från BITS sida i samordning och över-<br>läggningar av skilda slag. Utredningar, metod- och systemutvecklingsfrå-<br>gor, internationella kontakter, avtal om och uppföljning av samfmansie-<br></p>
<p>205</p>
<p>ringar, fördjupat landkunnande samt kompetenshöjande insatser för per- Prop. 1991/92: 100<br>sonalen är områden där BITS ej anser sig ha kunnat svara mot behoven. Bil. 4</p>
<p>BITS föreslår att en budget- och planeringsenhet inrättas för att stärka<br>organisationen. BITS äskar för budgetåret 1991/92 20,1 milj. kr. för täc-<br>kande av förvaltningskostnader. För treårsperioden 1992/93-1994/95 fö-<br>reslås en budgetram på 64,3 milj. kr.</p>
<p>Föredraganden</p>
<p>Förslag:</p>
<p>Verksamhetens inriktning:</p>
<p>BITS bör under treårsperioden 1992/93— 1994/95 utveckla sin orga-<br>nisation. Kapacitet för planering, uppföljning och utvärdering bör<br>byggas upp samtidigt som arbetsmetoden också fortsättningsvis bör<br>vara kontraktsfinansiering.</p>
<p>BITS bör som hittills främst vara en efterfrågestyrd organisation<br>men skall också i större utsträckning delta i prioriteringsarbete vad<br>gäller landstöd, koordinering med andra givare etc.</p>
<p>Med bibehållen inriktning på kostnadsdelning och krav på kost-<br>nadseffektivitet bör BITS söka förenklingar i samverkansformer<br>med parter i det svenska samhället bl. a. så att dessa ges möjlighet<br>att ta på sig ett större ansvar.</p>
<p>Inom u-kreditverksamheten behövs fortlöpande kontakt med andra<br>parter för bedömning av projekt, internationell samordning och<br>metodutveckling.</p>
<p>Resurser m. m.:</p>
<p>Ramanslag 1992/93 18 745 000 kr.'</p>
<p><sup>1</sup> varav merutgift på 1 000 000 kr. för kompetensutveckling</p>
<p>Övrigt</p>
<p>BITS disponerar medel för sin verksamhet under anslaget C 3.<br>Andra biståndsprogram</p>
<p>Planeringsram:</p>
<p>Planeringsramen för perioden 1992/93-1994/95 har beräknats till</p>
<p>51 993 000 kr.</p>
<p>Resul tatbedöm n i ng:</p>
<p>Min bedömning av BITS verksamhet redovisas under anslaget III C 3.</p>
<p>Andra biståndsprogram. I denna konstaterar jag att BITS verksamhet på 206<br></p>
<p>ett värdefullt sätt har bidragit till att uppfylla de svenska biståndspolitiska Prop. 1991/92:100<br>målen. Arbetsmetoden som kontraktsfinansiär erbjuder en flexibilitet i Bil. 4<br>samarbetet samtidigt som principen om kostnadsdelning med mottagar-<br>landet bidrar till hög kostnadseffektivitet och till att endast av mottagar-<br>landet prioriterade insatser finansieras.</p>
<p>De till såväl volym som innehåll växande arbetsuppgifterna har innebu-<br>rit att BITS ursprungliga karaktär av beredning för enstaka insatser är<br>otillräcklig.</p>
<p>Fördjupad prövning</p>
<p>De resultat som BITS redovisat beträffande beredning, uppföljning, utvär-<br>dering och administration av sin verksamhet visar att beredningen behö-<br>ver vidareutveckla sina arbetsformer. Det arbete på metodutveckling,<br>utvärdering etc som lagts ned inom ramen for den fördjupade anslags-<br>framställningen utgör en god grund for en utveckling av BITS organisa-<br>tion. BITS bör under treårsperioden utveckla resultat- och effekti vitets-<br>mått for beredning och utvärdering inom det tekniska samarbetet. Beträf-<br>fande administrationen av u-kreditgivningen avser jag att under våren<br>1992 återkomma till riksdagen med förslag med anledning av den nyligen<br>genomförda kreditbiståndsutredningen (SOU 1991: 74). Utredningen är<br>för närvarande föremål for remissbehandling.</p>
<p>Jag bedömer att efterfrågan på BITS tekniska samarbete och u-krediter<br>kommer att vara fortsatt hög under budgetperioden 1992/93 - 1994/95.</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>BITS behöver under den kommande treårsperioden utveckla sin organisa-<br>tion. BITS bör som hittills främst vara en efterfrågestyrd organisation men<br>bör också i större utsträckning delta i prioriteringsarbete vad gäller land-<br>stöd, koordinering med andra givare etc. BITS planer på att inrätta en<br>särskild planeringsenhet skulle därvid fylla en viktig funktion. Jag har<br>beräknat medel för en förstärkning av BITS organisation. En större flex-<br>ibiltet bör utvecklas i samverkansformerna med den svenska resursbasen.<br>För att förstärka BITS arbete med att utveckla metoder och kompetens<br>föreslår jag for budgetåret 1992/93 en engångsanvisning om 1 000 000 kr.</p>
<p>BITS bör i samråd med Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd<br>utveckla formerna for finansiellt stöd till industriutveckling.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>till Beredningen för tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) for<br>budgetåret 1992/93 anvisa ett ramanlag på 18 745 000 kr.</p>
<p>207</p>
<h4>C 9. Bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö Prop. 1991/92:100</h4>
<h4>(Sandö U-centrum) Bil. 4</h4>
<p>1991/92 Anslag 6 804 000</p>
<p>1992/93 Förslag 7 076 000</p>
<p>1991/92 Beräknad ändring 1992/93</p>
<p>Föredraganden</p>
<p>Anslag 6 804 000 + 272 000</p>
<p>Anslaget för elevförmåner är avsett att täcka kostnader för förmåner för<br>terminskursens deltagare enligt gängse vämpliktsförmåner.</p>
<p>Utbildningsbidraget avser kostnader för dels volontärkursen, dels ut-<br>bildningskostnaderna för kursdeltagare från frivilligorganisationer berätti-<br>gade till volontärbidrag från SIDA.</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Jag har för budgetåret 1992/93 räknat upp anslaget med gällande bidrags-<br>procent.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>till Bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö<br>U-centrum) för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på<br>7 076 000 kr.</p>
<h4>C 10. Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd<br>(SWEDECORP)</h4>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1992/93 Förslag<br></p>
<p>32 740 000 (1)</p>
<p>34 436 000</p>
<p>(1) Anvisat under anslagsposterna III C 3.5, III C 3.9 samt III C 3.4</p>
<p>SWEDECORP inledde sin verksamhet den 1 juli 1991. Under inneva-<br>rande år har medel för täckande av SWEDECORPs förvaltningskostnader<br>anvisats under anslaget III C 3. Andra biståndsprogram och anslaget<br>III C4. Styrelsen för internationell utveckling.</p>
<p>Enligt SWEDECORP har verksamheten under de inledande månaderna<br>visat på en obalans mellan handläggande och operativ personal. SWEDE-<br>CORP anser att den administrativa sidan behöver förstärkas och anmäler<br>samtidigt att det finns skäl att se över behovet av fältorganisation i syfte att<br>kunna upprätta kontor under budgetåret 1992/93. För att uppfylla de<br>rationaliseringskrav som ställdes på SWEDECORP i samband med dess<br>bildande räknar SWEDECORP med en rationalisering på 1,5 % på förvalt-<br></p>
<p>208</p>
<p>ningsanslaget under budgetåret 1992/93. SWEDECORP anser att den Prop. 1991/92: 100<br>enda möjligheten att med beaktande av rationaliseringskravet uppnå en Bil. 4<br>bättre balans mellan administrativ- och operativ personal är en minskning<br>med en handläggartjänst på den operativa sidan.</p>
<p>SWEDECORPs anslagsframställning baserades på erfarenheter under<br>myndighetens första verksamhetsmånad. I november 1991 har SWEDE-<br>CORP i skrivelse till regeringen inkommit med en begäran om tilläggsan-<br>slag för 1991/92 och 1992/93. SWEDECORP begär för innevarande bud-<br>getår en tilläggsanvisning på 1 123 000 kr. För budgetåret 1992/93 beräk-<br>nar man medelsbehovet till 38 360 000 kr. Det ökade medelsbehovet<br>motiveras med en mycket stor arbetsbelastning vad gäller samarbetet med<br>Central- och Östeuropa.</p>
<p>Föredraganden</p>
<p>SWEDECORP skall genom kunskapsöverföring till företag och närings-<br>livsorganisationer bidra till utvecklingen av näringslivet i mottagarländer-<br>na. Verksamheten sker på gåvobasis. För att särskilja den gåvofmansiera-<br>de verksamheten från de kommersiellt baserade riskkapitalsatsningarna<br>förvaltas de senare i Swedfund International AB som är ett helägt statligt<br>bolag utan egen personal. Handläggningen av riskkapitalsatsningarna ut-<br>förs av SWEDECORP i enlighet med ett uppdragsavtal mellan myndighe-<br>ten och bolaget.</p>
<p>Såväl IMPOD som SWEDFUND har upplevt en ökad efterfrågan på<br>samarbete under åttiotalets senare år. Jag bedömer att denna tendens<br>kommer att fortsätta. Samtidigt har uppgiften att för Swedfund Internatio-<br>nal ABs räkning förvalta riskkapitalsatsningar i Central- och Östeuropa<br>inneburit att kretsen av samarbetsländer utvidgats i förhållande till den<br>verksamhet som tidigare bedrevs av de enheter som fördes samman till<br>SWEDECORP. Vid bedömningen av behov av administrativ kapacitet<br>bör även hänsyn tas till att verksamheten bör byggas upp successivt i takt<br>med att nya erfarenheter vinns.</p>
<p>Vid beräkningen av anslagsbehovet har hänsyn ej tagits till den ökade<br>arbetsbelastning som är att vänta med anledning av att Swedfund Interna-<br>tional AB föreslås anvisas ytterligare 60 milj. kr. för insatser i Central- och<br>Östeuropa. För detta finns dock möjligheten att utnyttja avkastningen på<br>kapitalet (inledningsvis ränta på likviditet) för att täcka förvaltningskost-<br>nader. System och arbetsmetoder behöver vidareutvecklas för att effektivi-<br>sera handläggningen av olika insatser. Den nuvarande associationsrättsli-<br>ga uppdelningen mellan riskkapital- och gåvodelen har visat sig medföra<br>många praktiska problem. Jag avser att under innevarande budgetår analy-<br>sera alternativa associationformer för verksamheten i syfte att finna en<br>organisatorisk lösning som på ett bättre sätt svarar mot intentionerna med<br>skapandet av en ny organisation för stöd för näringslivsutveckling och som<br>löser de problem som SWEDECORP idag möter. Jag kommer att pröva<br>förutsättningarna för att i aktiebolagsform bedriva samtliga SWEDE-<br>CORPs och Swedfund International ABs verksamheter. Jag avser att åter-<br>komma till riksdagen med förslag i denna fråga. 209</p>
<p>14 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>att till Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd för budget-<br>året 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 34 436 000 kr.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>210</p>
<h3>D. Information om Sverige i utlandet</h3>
<h4>D 1. Svenska institutet</h4>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>56 561 713</p></td><td>
<p>Reservation</p></td><td>
<p>1 235 679</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>64 439 000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>65 797 000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Medel till Svenska institutet är budgeterade inkl, mervärdeskatt.</p>
<p>Anslaget har minskats med 400 000 kr. till följd av besparingar i de<br>statliga utgifterna. Anslaget har vidare beräknats med utgångspunkt i ett<br>rationaliseringskrav motsvarande 0,5%.</p>
<p>Svenska institutet är en statligt finansierad stiftelse med uppgift att<br>främja kultur- och erfarenhetsutbyte med andra länder, att förmedla kun-<br>skap om svenskt samhälls- och kulturliv genom informationsverksamhet i<br>utlandet samt att svara för verksamheten vid det svenska kulturhuset i<br>Paris (Centre Culturel Suédois).</p>
<p>Institutet bidrar till informationen om det svenska samhället genom<br>publikationer, filmer och utställningar samt genom dokumentationstjänst<br>och besöksservice i Sverige. Kulturutbytet främjas genom publikationer,<br>filmvisningar, utställningar, seminarier och personutbyte. Studier och<br>forskning stöds genom stipendier, personutbyte, kurser och konferenser<br>samt bidrag till undervisning i svenska vid utländska läroanstalter. Institu-<br>tet får inom sitt verksamhetsområde mot ersättning utföra uppdrag och<br>tillhandahålla produkter och tjänster. Institutet har fått ansvar för pro-<br>gram som syftar till att öka kontakterna mellan det svenska samhället och<br>länderna i tredje världen genom person- och erfarenhetsutbyte samt kul-<br>turutbyte.</p>
<p>Institutets verksamhet ingår i regeringens program för omställning och<br>minskning av den statliga administrationen (prop. 1990/91:150, del II,<br>FiU37, rskr. 390). Sammanlagt uppgår besparingen för Svenska institutet<br>till 3,7 milj, kr., fördelade med 0,75, 1,5 resp. 1,45 milj. kr. under treårspe-<br>rioden. För budgetåret 1991/92 har omställningen inneburit att en ändring<br>av utställningsverksamhetens omfattning och inriktning påbörjats, såtill-<br>vida att medel för informationsutställningar minskat. Därutöver har den<br>allmänna uppräkningen av medel för övriga delområden av institutets<br>verksamhet varit låg, samtidigt som uppkomna vakanser inte återbesatts.</p>
<p>För budgetåret 1992/93 räknar Svenska institutet med att utställnings-<br>verksamheten kommer att reduceras ytterligare. Minskningen omfattar<br>både verksamhetsmedel och administrativa resurser. För året kommer<br>även de centrala administrativa resurserna att reduceras, samtidigt som<br>pensionsavgångar och vakanser inte kommer att återbesättas.</p>
<p>211</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td colspan="2">
<p>1991/92</p></td><td></td><td colspan="4">
<p>Beräknad ändring<br>1992/93<br>Föredraganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal (1)</p></td><td>
<p>103</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>- 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningskostnader (2)</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>123</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>590</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(därav lönekostnader)</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>764</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>(+</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>172</p></td><td>
<p>000)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokalkostnader</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>566</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td></td><td>
<p>518</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ej disponibla medel</p></td><td></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>000</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>64</p></td><td>
<p>439</p></td><td>
<p>000</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav disponibelt</p></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>689</p></td><td>
<p>OOO</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>108</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>(1) Inkluderar även anställda vid det svenska kulturhuset i Paris</p>
<p>(2) Inklusive informationsverksamhet</p>
<p>Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Svenska institutet</p>
<p>Svenska institutet begär under anslaget D 1. för budgetåret 1992/93 ett<br>anslag på 68 689 000 kr. (+ 5 000 000) exklusive pris- och löneomräk-<br>ning.</p>
<p>Därutöver begärs 6 843 000 kr. under littera C. Internationellt utveck-<br>lingssamarbete samt 28 637 000 kr. under åttonde huvudtiteln (utbild-<br>ningsdepartementet).</p>
<p>Institutet begär följande höjningar under anslaget D 1.:</p>
<p>1. Ökade insatser i Europa, Sverigeinformation</p>
<p>2. Ökade insater i Europa, Internationellt<br>utbildnings- och forskningsutbyte</p>
<p>3. Ökade medel till svenskundervisning</p>
<p>3 500 000</p>
<p>1 000 000</p>
<p>500 000</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Avspänningen mellan öst och väst, förstärkningen av Europa-samarbetet<br>liksom Sveriges ansökan om medlemskap i EG har lett till ett starkt ökat<br>intresse i Sverige för Europa i dess helhet. I syfte att tillvarata de möjlighe-<br>ter som erbjuds i de europeiska länderna anser jag i likhet med Svenska<br>institutet att detta bör föranleda en särskild satsning på Europa. Denna<br>bör dock ske genom omprioriteringar inom SIs anslag. Vad gäller insatser i<br>Central- och Östeuropa vill jag hänvisa till inrättandet av ett särskilt<br>anslag för detta ändamål under littera G. SI förutsätts även i fortsättningen<br>vara en viktig kanal för förmedling av stöd till länderna i Central- och<br>Östeuropa.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>till Svenska institutet för budgetåret 1992/93 anvisa ett reserva-<br>tionsanslag på 65 797 000 kr.</p>
<p>212</p>
<h4>D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet</h4>
<p>1990/91</p>
<p>1991/92</p>
<p>1992/93</p>
<p>Utgift</p>
<p>Anslag<br>Förslag</p>
<p>47 610 210 Reservation 22 130 540</p>
<p>59 022 000 (1) (2)</p>
<p>60 809 000 (3)</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>(1) Inkl, tilläggsbudget på 6 772 000 kr. för fortsatta sändningar på<br>baltiska språk samt kompensation för mervärdeskatt.</p>
<p>(2) Varav engångsanslag 2 000 000 kr.</p>
<p>(3) Varav engångsanslag 6 500 000 kr.</p>
<p>Medel till Sveriges Riksradios programverksamhet for utlandet är budge-<br>terade inkl, mervärdeskatt.</p>
<p>En minskning av anslaget har skett med 2,3 milj. kr. till följd av bespa-<br>ringar i de statliga utgifterna.</p>
<p>Radio Sweden (f. d. Utlandsprogrammet) är den enhet inom Sveriges<br>Riksradio AB som svarar för programverksamheten för utlandet. Radio<br>Sweden skall enligt avtalet mellan staten och Sveriges Riksradio AB sända<br>ljudradioprogram avsedda för mottagning i utlandet. Programmen skall ge<br>utländsk publik och särskilt utlandssvenskar möjlighet att få information<br>om och upprätthålla kontakt med Sverige. Radions sändningar till utlan-<br>det sker för närvarande på åtta språk och riktar sig till alla världsdelar.</p>
<p>1991/92 (1) Beräknad ändring<br>1992/93 (2)<br>Föredraganden</p>
<p>Radio Swedens<br>verksamhet</p>
<p>varav engångsanslag</p>
<p>59 022 000</p>
<p>- 8 772 000</p>
<p>50 250 000</p>
<p>+10 559 000 (3)</p>
<p>(1) Avser kalenderåret 1992.</p>
<p>(2) Avser kalenderåret 1993. För Sveriges Radio-koncernen<br>sammanfaller räkenskapsår med kalenderår.</p>
<p>(3) Varav engångsanslag 6 500 000 kr.</p>
<p>Sveriges Radio AB</p>
<p>Sveriges Radio AB begär för kalenderåret 1993 att anslaget för Radio<br>Swedens verksamhet utökas med 3 milj. kr. till 39 226 000 kr. i 1991 års<br>prisnivå. Sveriges Radio AB hemställer vidare om att Radio Sweden bör<br>erhålla kostnadskompensation på samma sätt som övriga delar av Sveriges<br>Radio-koncernen. För programinsamling och programutsändning begär<br>Sveriges Radio AB att Radio Sweden ersätts med 23 735 000 kr. Av belop-<br>pet utgör 14 024 000 kr. sändningskostnader, 6 500 000 kr. engångsanslag<br>avsett att användas för kostnader i samband med inköp av de tre nya<br>sändare, som enligt beslut (prop. 1989/90:100 bil. 5, UU14, rskr. 191)<br>skall installeras under åren 1991 — 1994 samt 3 211 000 kr. kostnader för<br>ingående mervärdeskatt på programinsamlings- och programdistribu-<br>tionstjänster.</p>
<p>213</p>
<p>De begärda ökningarna i förhållande till kalenderåret 1992 avser följan- Prop. 1991/92: 100</p>
<p>de. Bil. 4</p>
<p>Sverige Radio AB</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1. Fortsatta sändningar<br>på baltiska språk</p></td><td>
<p>3 000 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2. Ingående mervärdeskatt för program-<br>insamling och programutsändning</p></td><td>
<p>3 211 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3. Kostnader i samband med</p></td><td>
<p>6 500 000 (1)(2)</p></td></tr>
</table>
<p>sändarbyten m.m.</p>
<p>(1) Engångsanvisning</p>
<p>(2) Preliminärt beräknat belopp</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Riksdagen beslöt så sent som våren 1991 att Radio Sweden skulle få ett<br>reservationsanslag med sedvanlig pris- och löneomräkning. Jag är därför<br>inte beredd att tillmötesgå Sveriges Radios begäran om en återgång till ett<br>reservationsanslag med indexreglering. Radio Sweden preciserade i en<br>skrivelse den 8 juli 1991 medelsbehovet för baltiska sändningar under år</p>
<p>1992 till 1 105 000 kr. Sistnämnda belopp togs upp i höstens tilläggsbudget<br>(prop. 1991/92:25, bil. 2) vad avser Radio Swedens verksamhet under<br>kalenderåret 1992. Genom att Radio Sweden i tilläggsbudget erhållit det<br>anslag man begärt för år 1992 torde goda möjligheter finnas att genom<br>omprioriteringar inom verksamheten och rationaliseringar bl.a. genom<br>ökat samarbete med andra redaktioner inom Sveriges Radio-koncernen,<br>inrymma de baltiska sändningarna inom det ordinarie anslaget under år</p>
<p>1993 och framöver. Jag är av den anledningen inte beredd att förorda en<br>ökning av Radio Swedens anslag med 3 milj. kr.</p>
<p>I budgetpropositionen 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 5, UU14, rskr. 191)<br>redovisades att kostnaderna för utbyte av kortvågssändaren i Karlsborg<br>och de båda sändarna i Hörby borde belasta förevarande anslag. Enligt de<br>ursprungliga planerna skall utbytet av sändarna äga rum åren 1991 — 94.<br>Finansiering sker internt genom televerkets försorg. Kostnaderna,<br>45 milj. kr. i 1991 års priser, beräknas belasta statsbudgeten under sam-<br>manlagt tolv år motsvarande budgetåren 1990/91 — 2001/02. För förbere-<br>dande investeringar anslogs budgetåret 1990/91 1 milj. kr. för ändamålet<br>och under budgetåret 1991/92 2 milj. kr.</p>
<p>Nuvarande avtal mellan staten och företagen inom Sveriges Radio-kon-<br>cernen löper ut den 31 december 1992. I en proposition om radio-och<br>TV-frågor våren 1991 redovisade chefen för utbildningsdepartementet<br>riktlinjer för Sveriges Radio-koncernens uppdrag, organisation och finan-<br>siering under en ny avtalsperiod omfattande åren 1992—1998. Vidare<br>aviserades att mer detaljerade förslag till villkor för verksamheten under<br>denna period skulle föreläggas riksdagen våren 1992 (prop. 1990/91:149,<br>KU39, rskr. 370).</p>
<p>Chefen för kulturdepartementet avser att senare föreslå regeringen att<br></p>
<p>214</p>
<p>för riksdagen vid 1991/92 års riksmöte lägga fram en särskild proposition Prop. 1991/92:100<br>om Sveriges Radio-koncernens verksamhet m. m. Bland annat kommer Bil. 4<br>frågan om bildandet av ett särskilt bolag for programinsamling och pro-<br>gramutsändning för radio och TV att behandlas i propositionen (jfr. prop.</p>
<p>1990/91:149, s. 182— 186). De ekonomiska relationerna mellan program-<br>företagen och sändamätet måste därvid fastställas.</p>
<p>1 den mån förslagen i den särskilda propositionen får ytterligare konse-<br>kvenser för Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet avser jag<br>anmäla dessa där. Jag har i denna fråga samrått med chefen för kulturde-<br>partementet.</p>
<p>Mot denna bakgrund har anslaget till Radio Sweden och dess sändnings-<br>verksamhet för år 1993 begärts enbart av Sveriges Radio AB. I avvaktan<br>på en särskild proposition om Sveriges Radio-koncernens verksamhet<br>m. m. bör Sveriges Radio AB anvisas samtliga medel för verksamheten.<br>Beträffande investeringen i de nya kortvågssändama kan det emellertid<br>finnas goda skäl att särskilja detta belopp från sändningskostnaderna. Det<br>belopp som behövs för att säkerställa investeringen i nya kortvågssändare<br>bör därför, liksom hittills skett, särredovisas som engångsanvisning. Radio<br>Sweden undgår därmed också att behöva betala investeringen med medel<br>avsedda för driftskostnader. För budgetåret 1992/93 beräknas investe-<br>ringsbeloppet uppgå till 6,5 milj. kr. (inkl. moms).</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>1. godkänna riktlinjerna för investeringarna i nya kortvågssända-</p>
<p>re under budgetåren 1990/91—2001/02,</p>
<p>2. till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för<br>budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 60 809 000 kr.</p>
<h4>D 3. Övrig information om Sverige i utlandet</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>001</p></td><td>
<p>283</p></td><td>
<p>Reservation</p></td><td>
<p>1 812 668(1)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>274</p></td><td>
<p>000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>775</p></td><td>
<p>000</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>754</p></td><td>
<p>000</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>(1) Exkl. mervärdeskatt</p>
<p>Anslaget har minskats med 200 000 kr. till följd av besparingar i de statliga<br>utgifterna.</p>
<p>Från anslaget finansieras sådant informations- och erfarenhetsutbyte<br>som samordnas av utrikesdepartementets press- och informationsenhet<br>samt bidrag till Svensk-internationella Pressbyrån (SIP) och Ingenjörsve-<br>tenskapsakademien (IVA).</p>
<p>215</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Beräknad ändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>exkl. mer-</p></td><td>
<p>1992/93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>värdeskatt</p></td><td>
<p>Föredraganden</p></td></tr>
</table>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1.</p></td><td>
<p>Samordnad informationsverksamhet</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>742</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>872</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.</p></td><td>
<p>Bidrag till Svensk-<br>internationella Pressbyrån</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>445</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.</p></td><td>
<p>Bidrag till Ingenjörs-<br>vetenskapsakademien</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>588</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>775</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>979</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Från anslaget finansieras informationsinsatser och kulturutbyte via de<br>svenska utlandsmyndigheterna. Medlen används för personutbyte, semi-<br>narier, lokala kostnader i samband med film- och utställningsverksamhet<br>m. m., utländska joumalistbesök, informations- och kulturinsatser i an-<br>slutning till konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) samt<br>tidskriftsstöd. Medel ställs även till Svenska institutets förfogande för<br>särskilda uppdrag av intresse för utrikesdepartementet. Departementets<br>press- och informationsenhet svarar härutöver för information i utrikespo-<br>litiska frågor genom trycksaker, föredrag m. m.</p>
<p>SIP distribuerar nyhetsbulletiner till ca 7 000 mottagare inom massme-<br>diesektom i 150 länder. Bulletinerna innehåller dels nyheter inom de<br>industriella, tekniska och vetenskapliga sektorerna i Sverige, dels nyheter<br>om svenska politiska, samhälleliga och ekonomiska frågor. Vidare produ-<br>ceras särskilt material på engelska och tyska för specialiserad fackpress,<br>forskningsinstitutioner, branschföreningar etc. SIP begär för budgetåret<br>1992/93 ett bidrag på 2 625 000 kr.</p>
<p>IVA begär ett bidrag på 1 975 000 kr. för avtalsbundet teknisk-veten-<br>skapligt samarbete, främst forskarutbyte, mellan IVA och teknisk-veten-<br>skapliga organisationer i Östeuropa och Kina. Utbytet syftar bl. a. till att<br>initiera direkt och långsiktigt samarbete mellan berörda forskare och insti-<br>tutioner. Avtalet med Sovjetunionen administreras gemensamt av IVA<br>och Kungliga Vetenskapsakademien (KVA).</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Det råder bred enighet om behovet av intensifierade kontakter med hela<br>Europa. Informationsverksamhet och kulturutbyte har därvid en väsentlig<br>roll att spela. Jag förordar att särskilda insatser i Europa prioriteras, såsom<br>person- och joumalistinbjudningar samt seminarieserier.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret<br>1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 16 754 000 kr.</p>
<p>216</p>
<h4>E 1. Kommerskollegium</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>518</p></td><td>
<p>292</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>487</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>339</p></td><td>
<p>118</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>647</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Inkomster vid kommerskollegium, som redovisas på statsbudgetens in-<br>komstsida under inkomsttitel, beräknas till sammanlagt ca 5 milj. kr. for<br>budgetåret 1992/93 (1990/91 ca 11,3 milj. kr.).</p>
<p>Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift att<br>handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor i<br>samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel. Kollegiets<br>generaldirektör är chef för myndigheten och ordförande i dess styrelse.<br>Kommerskollegium har ca 130 anställda.</p>
<p>Det övergripande målet för kommerskollegiets handelspolitiska verk-<br>samhet är att med frihandel som grundprincip bidra till att Sveriges<br>intressen i handeln med omvärlden tas till vara. På det näringsrättsliga<br>området är det kollegiets uppgift att inom sitt ansvarsområde upprätthålla<br>erforderliga regler och normer.</p>
<p>Kommerskollegium har infor budgetåret 1992/93 lämnat en förenklad<br>anslagsframställning. Inga förändringar föreslås i förhållande till den tre-<br>årsram som har beslutats för kollegiets verksamhet under perioden<br>1991/92-1993/94.</p>
<p>Föredraganden</p>
<p>Förslag:</p>
<p>Övergripande mål:</p>
<p>Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som<br>gäller treårsperioden 1991/92— 1993/94.</p>
<p>Resurser:</p>
<p>Ramanslag 1992/93 51 647 000 kr.</p>
<p>Slutsatser:</p>
<p>Den inriktning av kollegiets verksamhet som fastställts för verksamheten<br>för perioden 1991/92— 1993/94 bör gälla i sina huvuddrag.</p>
<p>Jag anser dock att förändringar i omvärlden, både vad gäller den inter-<br>nationella bilden och förhållandena i Sverige, ger anledning att klarare<br>precisera kollegiets roll och uppgifter. Enligt min mening leder dessa<br>förändringar dels till slutsatsen att kollegiet bör renodlas som handelspoli-<br>tisk myndighet, dels att arbetsformerna och arbetsfördelningen mellan<br>kollegiet och utrikesdepartementets handelsavdelning bör ses över på vissa<br></p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>217</p>
<p>områden. Samtidigt bör noteras att kollegiets roll och ställning givetvis i Prop. 1991/92: 100<br>hög grad kommer att förändras vid ett medlemskap i EG. Jag avser att Bil. 4<br>återkomma till denna fråga inför kommande budgetpropositioner.</p>
<p>En av kommerskollegiets huvuduppgifter är att förse utrikesdeparte-<br>mentet och regeringen med beslutsunderlag och utredningar på det han-<br>delspolitiska området. Kollegiet har under lång tid spelat en viktig roll i<br>detta avseende genom sin expertis och genom sin kontinuitet i kompetens-<br>hänseende. I internationella handelspolitiska förhandlingar är tillgång till<br>den kompetens som finns hos kollegiet i frågor rörande det internationella<br>handelspolitiska regelverket oundgänglig. För regeringskansliet kommer<br>även i fortsättningen stödet från handelspolitiska specialister vid en obero-<br>ende instans som kollegiet att vara av stor betydelse inför handelspolitiska<br>beslut och förhandlingar. Av särskild betydelse är kollegiets roll vad gäller<br>att inhämta och väga samman synpunkter från näringslivet i handelspoli-<br>tiska frågor.</p>
<p>Enligt min mening bör kollegiets resurser vad gäller internationell han-<br>delspolitik under de närmaste åren koncentreras på tillämpningen av ett<br>EES-avtal, utvecklingen av den inre marknaden, stöd i medlemskapsför-<br>handlingama, utvecklingen av EGs handelspolitik, samarbetet och utveck-<br>lingen inom EFTA, EFTAs relationer till tredje land, samt till frågor<br>rörande GATT och det multilaterala handelssystemets utveckling och<br>framtid. På området europeisk ekonomisk integration har kollegiet centra-<br>la uppgifter när det gäller övervakningen av den västeuropeiska inre mark-<br>naden inom sådana områden som handelshinder i allmänhet, tekniska<br>handelshinder, statsstöd och offentlig upphandling, liksom när det gäller<br>ursprungsregler och gränskontroller.</p>
<p>På några av dessa områden finns viktiga beröringspunkter med verk-<br>samheten inom den nya konkurrensmyndighet, vilken chefen för närings-<br>departementet föreslår skall inrättas den 1 juli 1992. Det är därför angelä-<br>get att nödvändig samordning kommer till stånd genom ett mer ingående<br>samrådsförfarande.</p>
<p>Kollegiets kompetens vad gäller EGs tredjelandspolitik är av särskild<br>betydelse i förberedelserna och genomförandet av förhandlingarna om<br>medlemskap i EG. Därmed är det också väsentligt att kollegiet upprätthål-<br>ler och utvecklar kompetensen när det gäller det multilaterala handelspoli-<br>tiska regelverket inom GATT och när det gäller handelsrelationerna mel-<br>lan de stora aktörerna i världsekonomin. Mot denna bakgrund är det också<br>viktigt att kollegiet nära följer utvecklingen av amerikansk och japansk<br>handelspolitik samt utvecklingen mot regionala frihandelsarrangemang på<br>många håll i världen.</p>
<p>Kollegiet har också en viktig roll att spela när det gäller mer långsiktiga<br>och problemorienterade utredningar i internationella handelspolitiska frå-<br>gor.</p>
<p>Inom kollegiet finns sedan våren 1991 en särskild enhet för Europa-in-<br>formationsfrågor. Enligt min mening bör kollegiet vara en instans till<br>vilken myndigheter, organisationer och enskilda kan vända sig för att få<br>information om EG-regelverket och tillhörande frågor, eller hänvisning till<br>var dylik information kan erhållas. I uppdraget till kollegiet på detta<br></p>
<p>218</p>
<p>område ingår givetvis att vidmakthålla, uppdatera och systematisera infor- Prop. 1991/92: 100<br>mationen och att ha ansvar för nödvändigt översättningsarbete. Enligt min Bil. 4<br>mening bör kollegiet därmed utvecklas till ett ”Europa-informationscent-<br>rum”.</p>
<p>Under perioden fram till ett medlemskap i EG förutser jag inga föränd-<br>ringar i kollegiets mer specifika myndighetsroll på utrikeshandelsområdet<br>(dumpningsundersökningar, import- och exportregleringar, beredskaps-<br>frågor).</p>
<p>Inom kollegiet behandlas en rad bilaterala frågor. Dessa arbetsuppgifter<br>är delvis av annan karaktär än de handelspolitiska uppgifterna inom<br>EG/EFTA och GATT-området. Landkompetens och landanalysfunktion<br>finns idag till viss del både inom kollegiet och inom utrikesdepartementets<br>handelsavdelning. Dessutom har enhetens arbetsuppgifter påverkats av<br>förändringar i Sveriges officiella ekonomiska relationer med flera av de<br>aktuella länderna.</p>
<p>Jag anser mot denna bakgrund att det vore ändamålsenligt att koncen-<br>trera resurserna på vissa av de aktuella områdena till utrikesdepartemen-<br>tets handelsavdelning och avser under våren ta ställning till en klarare<br>uppdelning av resurserna, inkl, omföring av medel.</p>
<p>I linje med vad jag tidigare har framhållit om önskvärdheten att renodla<br>kollegiet som handelspolitisk myndighet avser jag också undersöka möjlig-<br>heterna att överföra de uppgifter som kommerskollegium nu har på det<br>näringsrättsliga området till andra myndigheter.</p>
<p>Anslaget:</p>
<p>Anslaget har beräknats i enlighet med den fastlagda treårsplanen. Efter<br>pris- och löneomräkning med 2 823 000 kr. har anslaget reducerats med<br>1 %, dvs. 515 000 kr. Därutöver bör anslaget således reduceras, och ansla-<br>get A 1. Utrikesförvaltningen räknas upp, med ett belopp motsvarande en<br>eventuell nedragning av den bilaterala verksamheten inom kollegiet.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>till Kommerskollegium för budgetåret 1992/93 anvisa ett raman-<br>slag på 51 647 000 kr.</p>
<h4>E 2. Exportfrämjande verksamhet</h4>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik<br>anvisats ett reservationsanslag på 259 815 000 kr.</p>
<p>Jag avser föreslå regeringen att i en särskild proposition våren 1992<br>redovisa förslag till åtgärder inom det exportfrämjande området. Anslaget<br>bör i avvaktan på en sådan proposition föras upp med oförändrat belopp.</p>
<p>219</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret<br>1992/93 till Exportfrämjande verksamhet beräkna ett reservations-<br>anslag på 259 815 000 kr.</p>
<h4>E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för<br>skadeersättningar</h4>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1992/93 Förslag<br></p>
<p>370 789 851(1)</p>
<p>1 000</p>
<p>1 000</p>
<p>(1) 116 008 424 kr. hänför sig till utgifter under budgetåret<br>1989/90. 110 013 000 kr. som avser budgetåret 1990/91 kommer att<br>belasta anslaget budgetåret 1991/92. Av tidigare ianspråktagna<br>medel återbetalade Exportkreditnämnden 469 000 kr. under budgetåret<br>1990/91.</p>
<p>Exportkreditnämden (EKN) har till uppgift att genom utfärdande av ga-<br>rantier främja svensk export. EKNs garanti utgör en försäkring som<br>skyddar svenska företag mot vissa förluster vid exportafiarer och i sam-<br>band med investeringar i utlandet. Garantigivningen sker efter beslut av<br>riksdagen våren 1990 inom två system: ett n-system (normalgarantisys-<br>tem) och ett LT-system (Long Term) i vilket särskild vikt skall läggas vid<br>det svenska samhällsintresset av garantigivningen.</p>
<p>EKNs skrivelse om verksamheten m. m.</p>
<p>EKN har med skrivelse den 10 oktober 1991 inkommit med underlag för<br>en bedömning av verksamhetens omfattning och inriktning. Skrivelsen<br>innehåller även en redogörelse för det europeiska integrationsarbetets och<br>EES-avtalets möjliga konsekvenser för EKN.</p>
<p>Den av riksdagen fastställda totala ramen för exportkreditgarantier upp-<br>går till 70 000 milj, kr., varav 25 000 milj. kr. har reserverats för n-garanti-<br>er och 45 000 milj. kr. för LT-garantier. Ramutnyttjandet uppgick den<br>30 juni 1991 till ca 12 300 milj. kr. för n-garantier och ca 24 900 milj. kr.<br>för LT-garantier. EKN bedömer att rambeloppet och fördelningen mellan<br>systemen kommer att täcka verksamhetens behov t.o.m. budgetåret<br>1992/93. Av rambeloppet föreslår EKN att regeringen, i likhet med inne-<br>varande budgetår, bemyndigar nämnden att disponera 20 000 milj. kr. för<br>n-garantier och 40 000 milj. kr. för LT-garantier. Utöver ram för export-<br>kreditgarantier finns en särskild ram för investeringsgarantier som också<br>föreslås förbli oförändrad, dvs. 2 000 milj. kr.</p>
<p>För garantigivningen före den 1 juli 1990 föreslås att 1 160 milj. kr. av<br>nuvarande upplåning löses in genom en anvisning budgetåret 1992/93<br>över anslaget E 3. Exportkreditnämnden, med anledning av överenskom-<br>melse i Parisklubben om skuldlättnader för Polen och Egypten. EKN<br>föreslår vidare att nämnden får räntekompensation för hela upplåningsbe-<br>hovet för garantigivningen före den 1 juli 1990, för att nämnden inte ska<br></p>
<p>Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>220</p>
<p>behöva frångå den av statsmakterna godkända principen för EKNs pre- Prop. 1991/92: 100<br>miesättning. Detta skulle medföra räntekompensation för verksamhets- Bil. 4<br>året 1991/92 för en upplåning av upp till 3 700 milj. kr. och för budgetåret<br>1992/93 upp till 2 700 milj, kr., under förutsättning att 1 160 milj. kr. av<br>EKNs upplåning i riksgäldskontoret löses in.</p>
<p>De av statsmakterna fastställda reglerna för finansiering av EKNs verk-<br>samhet har resulterat i att verksamheten i finansiellt hänseende delats upp<br>i garantigivning före den 1 juli 1990 (de gamla systemen) och garantigiv-<br>ning efter den 30 juni 1990 (de nya systemen). Som en följd därav föreslås<br>EKN få separata kreditramar i riksgäldskontoret för respektive garantigiv-<br>ning. Beslutar statsmakterna enligt de redovisade förslagen bedöms EKNs<br>behov av rörlig kredit i riksgäldskontoret för upplåning i svenska kronor<br>för verksamhetsåret 1991/92 uppgå till 4 000 milj. kr. varav 200 milj. kr.<br>för garantigivningen efter den 30 juni 1990. För verksamhetsåret 1992/93<br>skulle under de angivna förutsättningarna behovet minska till 3 000<br>milj. kr. varav 200 milj. kr. för garantigivningen efter den 30 juni 1990.<br>EKNs behov av ram för upplåning i utländsk valuta bedöms för perioden<br>t.o.m. verksamhetsåret 1992/93 uppgå till motvärdet av 1 000 milj.kr.<br>varav 200 milj. kr. för de nya systemen.</p>
<p>Under budgetåret 1990/91 resulterade EKNs verksamhet i ett totalt<br>underskott om 427 milj. kr. varav de gamla systemen gav ett underskott av<br>479 milj. kr. och de nya systemen ett överskott av 52 milj. kr. Det ackumu-<br>lerade kassamässiga underskottet av de gamla systemen uppgick den<br>30 juni 1991 till 3 021 milj. kr. Det slutliga resultatet av denna verksamhet<br>kan fastställas först när de gamla garantierna och fordringarna har slutreg-<br>lerats, vilket dröjer många år. EKN beräknar detta resultat till en slutlig<br>förlust om knappt 2 000 milj, kr., men påpekar samtidigt att beräkningen<br>är grundad på mycket osäkra bedömningar av såväl fordringarnas värde<br>som förlustrisker i utestående engagemang.</p>
<p>De gamla systemen beräknas enligt normalprognosen ge upphov till<br>kassamässiga underskott om totalt ca 550 milj.kr. för budgetåret 1991/92<br>och ca 200 milj. kr. för budgetåret 1992/93 liksom för budgetåret 1993/94.<br>Osäkerheten om utfallet är dock stor, bl.a. på grund av risken för nya<br>skadefall på länder där EKN har betydande engagemang. Detta illustreras<br>av att underskotten enligt ett av EKN redovisat pessimistiskt alternativ<br>skulle öka kraftigt, till ca 1 700 milj. kr. för innevarande år och till<br>ca 2 450 resp, ca 2 050 milj. kr. för de två följande åren. Ett optimistiskt<br>alternativ pekar däremot att det totala underskottet stannar vid ca<br>250 milj. kr. för budgetåret 1991/92 och därefter vänds till överskott om<br>ca 200 — 400 milj. kr. för budgetåren 1992/93 och 1993/94. EKN har vid<br>sina beräkningar antagit att nämnden kommer att erhålla räntekompensa-<br>tion för hela sin upplåning i riksgäldskontoret för de gamla systemen.</p>
<p>För de nya systemen förutses enligt såväl normalprognosen som det<br>optimistiska alternativet kassamässiga överskott (inklusive räntor) om<br>ca 150 — 200 milj. kr. för vart och ett av de tre närmaste åren. Det pessi-<br>mistiska alternativet, som utgår från en skadefrekvens för nya åtaganden<br>av liknande omfattning som 1980-talets, medför överskott om ca<br>150 milj. kr. budgetåret 1991/92, ungefärlig balans budgetåret 1992/93 221</p>
<p>samt underskott om ca 150 — 200 milj. kr. budgetåret 1993/94.</p>
<p>De svenska företagens exportkontrakt omfattar i ökande utsträckning Prop. 1991/92:100<br>både svenska och utländska leveranser. En översyn som gjorts av EKN har Bil. 4<br>givit vid handen att de svenska företagens behov av täckning för utländska<br>andelar i exportkontrakt är stort och växande. EKNs nuvarande möjlighe-<br>ter att täcka utländska andelar är relativt goda när det gäller medel- och<br>långfristiga exportaffarer. Möjligheterna att täcka utländska andelar i<br>framför allt kortfristiga afiarer är däremot begränsade. Därmed försvåras<br>en växande andel av den svenska exporten liksom EKNs möjligheter att<br>medverka till en ökad export från Sverige. En internationell jämförelse<br>visar att EKN har sämre möjligheter än flera andra europeiska institut att<br>täcka utländska andelar i exportförsäljningen särskilt vid försäljning på<br>kort kredittid.</p>
<p>En ändring av reglerna för garantitäckning av utländska varor och<br>tjänster är enligt EKNs uppfattning nödvändig för att anpassa garantigiv-<br>ningen till de förändringar som skett i exportens sammansättning. Detta<br>gäller speciellt för den korta garantigivningen. Enligt förordningen<br>(1990:113) om exportkreditgaranti krävs för närvarande särskilda skäl för<br>att bevilja garanti i såväl n-systemet som LT-systemet för varor och tjäns-<br>ter som inte är svenska. EKN hemställer om regeringens medgivande att i<br>garantigivningen i n-systemet kunna ge garanti för varor och tjänster som<br>inte är svenska men som ingår i svenska exportaffärer, även om särskilda<br>skäl inte föreligger. EKN föreslår att nämndens riskbedömning i stället ska<br>vara avgörande för hur stora utländska andelar som kan täckas i enskilda<br>afiarer. För garantigivningen i LT-systemet föreslås ingen ändring. An-<br>passningen till förändringarna i exportmönstren kan åstadkommas inom<br>ramen för nuvarande bestämmelser.</p>
<p>Den 1 maj 1990 införde EKN ett nytt rembursgarantisystem. EKN<br>föreslår en ändring i förordningen om exportkreditgarantier så att nämn-<br>den ges möjlighet att täcka remburser med en kredittid upp till tolv<br>månader i stället för sex månader som gäller i dag. Den totala risktiden<br>föreslås bli oförändrad, dvs. 18 månader.</p>
<p>Inom Parisklubben — de offentliga kreditoremas forum för omförhand-<br>lingar av gäldenärsländemas skulder — har under senare år skuldlättnader<br>genomförts, dels för de fattigaste och mest skuldtyngda länderna, dels för<br>Polen och Egypten. En förändring av villkoren för de allra fattigaste och<br>mest skuldtyngda länderna diskuteras för närvarande i Parisklubben, då<br>de nuvarande villkoren inte visat sig vara tillräckliga för att åstadkomma<br>den åsyftade lättnaden i ländernas betalningsbörda. Ett troligt resultat av<br>pågående diskussioner är att kreditorerna för denna kategori av länder<br>kommer överens om skuldlättnader som uppgår till mellan 50 och 80% av<br>deras skuldstock enligt bedömning från fall för fall.</p>
<p>EKNs utestående fordringar på de fattigaste och mest skuldtyngda län-<br>derna uppgår per den 30 juni 1991 till ca 850 milj. kr. En eventuell avskriv-<br>ning skulle för EKNs del med ovan angivna utgångspunkter ligga i in-<br>tervallet 425 — 675 milj. kr. Till detta kan komma ytterligare avskrivnings-<br>behov till följd av ännu inte förfallna betalningar.</p>
<p>Under våren 1991 har överenskommelser slutits med Polen och Egypten<br>om 50-procentig skuldlättnad, räknat i nuvärdestermer i relation till hela<br></p>
<p>222</p>
<p>den utestående skuldstocken. Skuldnedskrivningama kommer att genom- Prop. 1991/92: 100<br>föras i två respektive tre steg, där de senare stegen är villkorade av att Bil. 4<br>länderna följer de med IMF överenskomna strukturanpassningsprogram-<br>men.</p>
<p>För EKNs del berörs fordringar på ca 3 000 milj. kr. när det gäller Polen<br>och ca 700 milj. kr. när det gäller Egypten. En fullt genomförd skuldlättnad<br>innebär med andra ord att EKN måste efterge ca 1 500 resp, ca<br>350 milj. kr. på dessa länder.</p>
<p>I riktlinjerna för EKNs verksamhet anges att garantivillkoren — inom<br>ramen för de begränsningar som uppställts för garantigivningen — så långt<br>som möjligt bör anpassas till vad som erbjuds i viktigare konkurrentlän-<br>der. Den jämförelse mellan EKNs och nio andra garantiinstituts premier<br>och andra villkor som EKN genomförde förra året ledde till slutsatsen att<br>EKN sammantaget inte kunde anses erbjuda sämre villkor än vad andra<br>institut genomsnittligt erbjöd sina kunder.</p>
<p>De förändringar som genomförts under det senaste året i andra länders<br>premiesystem, t. ex. i Storbritannien, Japan och Österrike, har inneburit<br>ytterligare anpassningar till bedömda risknivåer. Samtidigt förekommer<br>emellertid fortfarande från vissa länder en politisk betingad garantigivning<br>med kreditramar och enstaka krediter till vissa länder med för mottagarna<br>mycket förmånliga premier, som EKN inte anser sig kunna erbjuda, inom<br>ramen för de av statsmakterna fastställda riktlinjerna för verksamheten.</p>
<p>Premiefrågan har med aktiv svensk medverkan tagits upp inom OECD,<br>dels i förhandlingarna om förstärkning av den s. k. consensus-överenskom-<br>melsen, dels i OECDs särskilda grupp för exportkrediter. Denna grupp har<br>initierat en detaljerad studie av medlemsländernas premier för medellånga<br>och långa garantier. EKN har därför inte gjort någon egen studie i år.</p>
<p>Arbetet inom EG med att utjämna konkurrensförutsättningarna mellan<br>medlemsländerna och därvid ta bort eventuellt förekommande öppna och<br>dolda subventioner på exportkredit- och garantiområdet kan förväntas<br>leda till förbättrad konkurrensneutralitet också vad gäller EKNs medel-<br>långa och långa garantigivning. EGs harmoniseringsarbete på detta områ-<br>de avses leda till resultat under budgetåret 1992/93.</p>
<p>Skillnad görs inom EG mellan å ena sidan den verksamhet som drivs i<br>konkurrens med privata kreditförsäkrare inom främst den korta garanti-<br>givningen och å den andra sidan den medellånga och långa garantigivning-<br>en där konkurrens från den privata marknaden saknas.</p>
<p>Inom EG diskuteras nu införande av regler som förbjuder medlemssta-<br>terna att t. ex. återförsäkra försäkringar inom det konkurrensutsatta områ-<br>det eller att staten på annat sätt garanterar sådana åtaganden. Vidare<br>diskuteras att låta försäkringsdirektiven bli giltiga för den konkurrensut-<br>satta verksamheten för att därigenom försäkra sig om att samma regler<br>skall gälla såväl för statligt ägda som för privata kreditförsäkrare. EES-av-<br>talet innebär att EGs eventuella riktlinjer på detta område också kan<br>komma att aktualiseras för hela EFTA-området.</p>
<p>Flertalet institut inom EG har genomfört ändringar eller fattat beslut<br>som leder till att den konkurrensutsatta korta verksamheten i huvudsak<br>kommer att drivas på samma villkor som gäller för de privata kreditförsäk- 223</p>
<p>ringsföretagen.</p>
<p>Samtidigt behålls möjligheter for garantiinstituten i samtliga länder att Prop. 1991/92: 100<br>även i fortsättningen lämna garantier å statens vägnar for affärer som i Bil. 4<br>princip ligger inom det konkurrensutsatta området men som ändå inte kan<br>återförsäkras på den privata marknaden.</p>
<p>Inom den icke-konkurrensutsatta garantigivningen pågår diskussioner<br>om att minska eventuellt statligt stöd och att harmonisera premier och<br>andra villkor mellan garantiinstituten inom EG. Diskussionen gäller även<br>införande av regler som förbjuder subventioner av räntor på krediter.<br>Eventuella regler avses gälla såväl den interna EG-handeln som tredje-<br>lands-exporten. Genom EES-avtalet kan dessa eventuella framtida regler<br>komma att gälla även EKN.</p>
<p>EKN analyserar därför för närvarande konsekvenserna för nämnden av<br>utvecklingen inom EG och kommer utifrån denna analys att utarbeta<br>förslag till ändringar i verksamheten. Nämnden kommer för regeringen att<br>redovisa resultatet av detta arbete.</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Riktlinjerna för EKNs verksamhet förändrades den 1 juli 1990 genom<br>riksdagens godkännande i maj 1990 av propositionen (prop. 1989/90:44,<br>NU19, rskr. 153) om statlig medverkan av finansiering av export m. m. En<br>precisering av riktlinjerna gjordes då riksdagen godkände kompletterings-<br>propositionen för budgetåret 1990/91 (prop. 1990/91:150 Del I bil. 1:2,<br>FiU30, rskr. 386). Härigenom har en grund lagts för garantiverksamheten<br>och dess finansiering.</p>
<p>Jag delar EKNs bedömning att de av riksdagen fastställda ramarna för<br>exportgaranti- och investeringsgarantiverksamheten bör vara oförändra-<br>de. Under förutsättning att riksdagen godkänner ramarna bör EKN av<br>regeringen medges rätt att disponera 60 000 milj. kr. av exportkreditgaran-<br>tiramen, varav 40 000 milj. kr. för LT-garantier.</p>
<p>Med anledning av överenskommelse i Parisklubben om en 50-procentig<br>skuldlättnad för Polen och Egypten avser regeringen under innevarande<br>budgetår att över anslaget E 3. bevilja EKN 464 milj, kr., vilket är förenligt<br>med de villkor som riksdagen tidigare har uppställt för utnyttjande av<br>anslaget. Vad beträffar Egypten anser jag att EKN under budgetåret<br>1992/93 bör beviljas 63 milj. kr. under anslaget E 3. Detta förutsätter att<br>riksdagen godkänner att anslaget E 3. fr.o.m. budgetåret 1992/93 får<br>användas för beviljande av ersättning till EKN med anledning av skuld-<br>lättnader som har överenskommits i Parisklubben även för sådan garanti-<br>givning som ej i särskild ordning har bemyndigats av regeringen. Såsom<br>hittills bör anslaget också kunna användas för att EKN skall kunna fullgöra<br>de förpliktelser som nämnden iklätt sig på statens vägnar och för att medge<br>EKN räntekompensation för upplåning i riksgäldskontoret. De medel<br>regeringen avser bevilja EKN med anledning av nedskrivningar av ford-<br>ringar på Polen och Egypten avses användas för amortering av EKNs<br>rörliga kredit i riksgäldskontoret. Beloppen är beräknade utifrån den upp-<br>låning i riksgäldskontoret som hänför sig till EKNs fordringar på Polen<br>respektive Egypten. För Polen går upplåningen entydigt att fastställa. För</p>
<p>224</p>
<p>Egypten har en schablonmetod använts. Vidare har medlen beräknats Prop. 1991/92:100<br>utifrån det första steget i Polen-nedskrivningen och de två första stegen i Bil. 4<br>Egypten-nedskrivningen. EKN bör beviljas medel för de återstående<br>stegen när dessa genomförs, vilket planeras ske under budgetåret 1993/94.</p>
<p>Beträffande nämndens hemställan om räntekompensation för hela upp-<br>låningsbehovet i riksgäldskontoret för de gamla systemen under budget-<br>åren 1991/92 och 1992/93 anser jag att nivån på kompensationen bör utgå<br>ifrån EKNs likviditetsbehov inom dessa system. I likhet med vad som var<br>fallet under budgetåret 1990/91 bör regeringen vid lämplig tidpunkt beslu-<br>ta om räntekompensation under anslaget E 3.</p>
<p>Under nyss nämnda förutsättningar rörande amorteringar i riksgälds-<br>kontoret och räntekompensation för upplåning hänförlig till de gamla<br>systemen kan ramen för EKNs rörliga kredit i riksgäldskontoret fastställas<br>till 3 700 milj. kr. budgetåret 1992/93 för de gamla systemen och till<br>200 milj. kr. för de nya systemen. Jag delar EKNs bedömning om behovet<br>av upplåning i utländsk valuta. Vad beträffar ramen för den rörliga kredi-<br>ten i riksgäldskontoret för budgetåret 1991/92, bedömer jag att den nuva-<br>rande ramen är tillräcklig mot bakgrund av de medel EKN kommer att<br>beviljas för skuldlättnaden för Polen.</p>
<p>Genom att EKN tillförs medel för avskrivningen av fordringarna på<br>Polen och Egypten så kan nämndens skuldsättning i riksgäldskontoret<br>amorteras ned. Därmed minskar behovet av årliga anslag till EKN för<br>kompensation av nämndens räntekostnader.</p>
<p>Jag vill också understryka att de medel till EKN för skuldnedskriv-<br>ningama på Polen och Egypten som jag har föreslagit inte återspeglar dessa<br>fordringars marknadsvärde.</p>
<p>Det slutliga resultatet av de gamla systemen är inte möjligt att fastställa<br>förrän de härtill hörande garantierna och fordringarna har slutreglerats.<br>Jag vill emellertid fasta riksdagens uppmärksamhet på att detta resultat<br>sannolikt kommer att innebära en betydande förlust.</p>
<p>Vad beträffar de nya systemen vill jag i detta sammanhang ånyo under-<br>stryka vikten av att garantiverksamheten inom n-systemet skall vara själv-<br>bärande och inom LT-systemet självbärande på sikt.</p>
<p>I propositionen om statlig medverkan vid finansiering av export m. m.,<br>vilken jag tidigare nämnde, ansåg föredraganden att EKN direkt skulle<br>kunna garantera utländska underleveranser om garanti bedömdes som<br>nödvändig för att leveransen skulle komma till stånd och om det med<br>beaktande av riskbilden bedömdes vara ett samhällsintresse att så skedde.<br>Riksdagen delade denna uppfattning. Den omfattande och ökande inter-<br>nationaliseringen av svenska företag och förändrade mönster i internatio-<br>nell handel har föranlett EKN att se över principerna och reglerna för<br>garantitäckning av utländska varor och tjänster. EKN har därvid funnit att<br>en ändring av reglerna är nödvändiga för att anpassa garantigivningen till<br>de förändringar som skett i exportens sammansättning. Jag delar EKNs<br>uppfattning. Under förutsättning att riksdagen inte har några invändning-<br>ar, avser regeringen bifalla EKNs hemställan att i garantigivningen i n-sys-<br>temet kunna ge garanti för varor och tjänster som inte är svenska men som<br>ingår i svenska exportaffärer, även om särskilda skäl inte föreligger. 225</p>
<p>15 Riksdagen 1991/92. I saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<p>Nämndens riskbedömning bör istället vara avgörande för hur stora ut- Prop. 1991/92: 100<br>ländska andelar som kan täckas i enskilda afiarer. Bil. 4</p>
<p>Regeringen har nyligen fattat beslut om den av EKN föreslagna ändring-<br>en av rembursgarantisystemet. En ändring i förordningen (1990:113) om<br>exportkreditgaranti träder i kraft den 1 februari 1992.</p>
<p>1 enlighet med riksdagens önskemål har Sverige inom OECDs ram aktivt<br>arbetat för att åstadkomma ökad transparens och harmonisering vad gäller<br>exportkreditgarantigivningen i syfte att reducera de snedvridningar som<br>för närvarande kan uppstå till följd av vissa garantiinstituts premiepolitik.<br>Arbetet har givit följande resultat. I samband med den nyligen ingångna<br>överenskommelsen om en skärpning av reglerna i den s. k. consensus-över-<br>enskommelsen har ett avsnitt om premier införts, vilket avspeglar innehål-<br>let i GATTs subventionskod. Vidare har OECDs exportkreditgrupp beslu-<br>tat genomföra en analys av berörda garantiinstituts politik för premie-<br>sättning m.m. Analysen avses vara färdig under våren 1992. Sveriges<br>ambition är att analysen skall följas av upprättande av gemensamma<br>normer för premiesättning och andra garantivillkor.</p>
<p>Som framgått av vad jag anfört om EKNs skrivelse pågår en motsvaran-<br>de diskussion inom EG, vilken kan komma att leda till större konkurrens-<br>neutralitet mellan garantiinstituten i EG- och EFTA-ländema. Det är<br>mycket angeläget att EKN noga följer utvecklingen i EG vad beträffar<br>exportkrediter och exportkreditgarantier. När nämnden har redovisat sin<br>analys av utvecklingen inom EG och föreslagit eventuella ändringar i<br>nämndens verksamhet avser jag återkomma till riksdagen härom.</p>
<p>Jag vill framhålla att det för närvarande inte alltid är möjligt för EKN att<br>både erbjuda svenska företag villkor som motsvarar garantiinstitutens i<br>våra viktigaste konkurrentländer och få garantiverksamheten att gå ihop.<br>Denna målkonflikt bör dock kunna försvinna om det internationella arbe-<br>tet och EGs diskussioner leder till en harmonisering av garantivillkoren.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>1. medge att det av riksdagen medgivna högsta betalningsansvaret<br>för exportkreditgarantier fastställs till 25 000 000 000 kr. för n-ga-<br>rantier och till 45 000 000 000 kr. för LT-garantier,</p>
<p>2. medge att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsga-<br>ranti för investeringar i utlandet till ett belopp av högst</p>
<p>2 000 000 000 kr.,</p>
<p>3. godkänna att den rörliga kredit som ställts till EKNs förfogande<br>budgetåret 1992/93 hos riksgäldskontoret får uppgå till</p>
<p>3 700 000 000 kr. för de gamla systemen och till 200 000 000 kr. för<br>de nya systemen,</p>
<p>4. bemyndiga regeringen att medge att EKN från budgetåret<br>1992/93 och tills vidare får uppta lån i utländsk valuta till ett<br>mot värde av högst 1 000 000 000 kr., varav 200 000 000 kr. för de<br>nya systemen,</p>
<p>226</p>
<p>5 .till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeer- Prop. 1991/92: 100<br>sättningar under budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på Bil. 4</p>
<p>1 000 kr enligt de riktlinjer jag förordat,</p>
<p>6. ta del av vad jag anfört om garantigivning i n-systemet för varor<br>och tjänster som inte är svenska, men som ingår i svenska exportaf-<br>färer.</p>
<h4>E 4. Krigsmaterielinspektionen m. m.</h4>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1992/93 Förslag<br></p>
<p>4 163 657(1)</p>
<p>96 000</p>
<p>100 000</p>
<p>(1) Av utgifterna hänför sig 64 379 kr. från KMIs nämnder.</p>
<p>Krigsmaterielinspektionen</p>
<p>Krigsmaterielinspektionen (KMI) utövar kontroll över tillverkningen av<br>krigsmateriel och handlägger ärenden rörande tillstånd till export och viss<br>import av sådan materiel. Inspektionen handlägger även ärenden rörande<br>tillstånd till utförsel enligt lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av<br>vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte m. m.</p>
<p>Vid årsskiftet 1990/91 hade 150 enskilda tillverkare regeringens tillstånd<br>att tillverka krigsmateriel.</p>
<p>Under år 1991 har ca 1 500 ansökningar om utförsel behandlats. Värdet<br>av de under året beviljade utförseltillstånden, som i vissa fall också avser<br>export under flera följande år, uppgick till ca 2 600 milj, kr., jämfört med<br>ca 3 000 milj. kr. år 1990.</p>
<p>Kostnaderna för krigsmaterielinspektionens organisation och verksam-<br>het som kontrollmyndighet bestrids dels genom avgifter från tillverkare av<br>krigsmateriel, dels av expeditionsavgifter för tillstånd att utföra krigsmate-<br>riel från riket.</p>
<p>En översyn av existerande datasystem pågår.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Beräknad ändring</p>
<p>1992/93</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Föredraganden</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Förvaltnings-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>kostnader</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>632</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>181</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>(därav löne-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>kostnader)</p></td><td>
<p>(2</p></td><td>
<p>827</p></td><td>
<p>000)</p></td><td>
<p>(+</p></td><td>
<p>124</p></td><td>
<p>000)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokalkostnader</p></td><td></td><td>
<p>311</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>943</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>227</p>
<p>Krigsmaterielinspektionens nämnder Prop. 1991/92:100</p>
<p>Anslaget används för att betala kostnaderna för det tekniskt-vetenskapliga<br>rådet samt den rådgivande nämnden i krigsmaterielexportfrågor.</p>
<p>Det tekniskt-vetenskapliga rådet, som bistår krigsmaterielinspektören<br>vid bedömningen av frågor om avgränsning mellan civil och militär mate-<br>riel, tillsattes av regeringen år 1984.</p>
<p>Den parlamentariskt sammansatta rådgivande nämnden för krigsmate-<br>rielexportfrågor tillsattes av riksdagen år 1984 för att öka insynen och<br>samrådet i frågor som rör krigsmaterielexport.</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Beräknad ändring</p>
<p>1992/93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föredraganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KMIs nämnder</p></td><td>
<p>96 000</p></td><td>
<p>+ 4 000</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget har pris- och löneomräknats i vanlig ordning.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1992/93<br>anvisa ett förslagsanslag på 100 000 kr.</p>
<h4>E 5. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>2 080 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>2 163 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>2 250 000</p></td></tr>
</table>
<p>Stiftelsen östekonomiska Institutet</p>
<p>Stiftelsen Östekonomiska Institutet bildades den 15 juni 1989 sedan avtal<br>träffats mellan staten och ett antal intressenter från näringslivet. Stiftelsen<br>har som syfte att främja kunnandet i Sverige om de ekonomiska förhållan-<br>dena i Sovjetunionen och övriga Östeuropa. Verksamheten vid Stiftelsen<br>Östekonomiska Institutet igångsattes hösten 1989.</p>
<p>I samband med att Stiftelsen Östekonomiska Institutet bildades godkän-<br>de regeringen upplösning av den tidigare Stiftelsen Öst Ekonomiska By-<br>rån. Det tidigare avtalet mellan staten och Stiftelsen Öst Ekonomiska<br>Byrån har därför upphört att gälla från utgången av juni 1989.</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Genom det nämnda avtalet åtar sig staten och övriga stiftare att under en<br>femårsperiod lämna årliga bidrag till täckande av stiftelsens kostnader.<br></p>
<p>228</p>
<p>Därmed ges garanti for stabilitet och långsiktighet i verksamheten. Bidra- Prop. 1991/92: 100<br>gen skall uppgå till 2 milj. kr. årligen från vardera staten å ena sidan och Bil. 4<br>övriga intressenter (näringslivet) å den andra sidan. Beloppen skall räknas<br>upp med hänsyn till pris- och löneutvecklingen.</p>
<p>Jag föreslår att statens andel av utgifterna for Östekonomiska Institutets<br>verksamhet i enlighet med avtalet for budgetåret 1992/93 räknas upp med<br>4%, vilket motsvarar det av regeringen fastställda omräkningstalet for<br>bidragsuppräkning. I enlighet med avtalet mellan staten och övriga intres-<br>senter skall därvid näringslivets bidrag räknas upp med samma omräk-<br>ningstal.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Stiftelsen Östekonomiska Institutet for budgetåret 1992/93<br>anvisa ett anslag på 2 250 000 kr.</p>
<h4>E 6. Bidrag till ett institut för Japanstudier</h4>
<p>1991/92 Anslag 3 000 000 Reservation 3 000 000</p>
<p>1992/93 Förslag 3 000 000</p>
<p>Medlen disponeras av utrikesdepartementet enligt de riktlinjer som finns<br>angivna i prop. 1989/90:90 om forskning, avsnitt 12.3.2 (s. 118 — 119).</p>
<p>Villkoren enligt riktlinjerna är dels att 50 milj. kr. kan samlas in från<br>svensk sida, dels att staten och övriga bidragsgivare gör bedömningen, att<br>de japanska bidrag, som en fondering om 100 milj. kr. förutsätter, kan<br>komma till stånd.</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>På svensk sida är insamlingsmålet i princip uppnått. Insamlingen i Japan i<br>regi av en kommitté under ordförandeskap av förre utrikesministern Okita<br>har nått goda resultat. Gjorda och utlovade donationer uppskattas vid<br>månadsskiftet november/december 1991 till närmare 500 miljoner yen<br>vilket motsvarar ca 23 milj. kr. Över hundra japanska företag har utlovat<br>stöd vilket tyder på att projektet mottagits väl och att ett svenskt<br>Japan-institut skulie ha tillgång till ett betydande nätverk. Även den ja-<br>panska staten stöder projektet genom att ha beviljat avdragsrätt vid be-<br>skattning for gåvor. För uppnående av insamlingsmålet krävs att den<br>japanska kommittén aktivt upprätthåller det insamlingsarbete som speci-<br>ellt under senhösten 1991 burit frukt. Då det är utomordentligt angeläget<br>att bygga upp en god kompetens for att bl. a. kunna hävda svenska intres-<br>sen i världens mest expansiva region, är det av stor vikt att detta institut<br>kommer till stånd. Under förutsättning att insamlingsarbetet i Japan fort-<br>sätter att inbringa erforderliga belopp, kan det bli möjligt att inleda verk-<br>samheten under budgetåret 1992/93. 229</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Bidrag till ett institut för Japanstudier för budgetåret<br>1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>230</p>
<h3>F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor<br>m. m.</h3>
<p>Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<h4>F 1. Utredningar inom det nedrustnings- och<br>säkerhetspolitiska området</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>226</p></td><td>
<p>927</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>358</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>316</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>529</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>1) Exkl. mervärdeskatt</p>
<p>Reservation 441 274(1)</p>
<p>Anslaget används för att betala utredningar och andra insatser på nedrust-<br>ningsområdet bl.a. inom FN, forskningsverksamhet av särskild utrikes-<br>och säkerhetspolitisk betydelse samt kostnader för nedrustningsdelega-<br>tionen och för beredningsgruppen för information om freds- och nedrust-<br>ningssträvanden.</p>
<p>Under budgetåret 1990/91 beviljades bidrag till försvarets forsknings-<br>anstalt (FOA) för internationellt seismiskt datasamarbete inom FN syftan-<br>de till att verifiera kärnvapenprov. Medel anslogs också till en FN-studie<br>om marin nedrustning genom Unidir, FNs institut för nedrustningsforsk-<br>ning. Ytterligare bidrag till FN utgick för FNs nedrustningskampanj, för<br>tidskriften Disarmament Times och för kostnader vid besök av FNs ned-<br>rustningsstipendiater. Därutöver erhöll institutionen för freds- och kon-<br>fliktforskning vid Uppsala universitet bidrag för en kunskapsbank rörande<br>omställning från militär till civil produktion och Stockholms internatio-<br>nella fredsforskningsinstitut (SIPRI) fick bidrag för en studie om europe-<br>isk säkerhet.</p>
<p>Ungefar en tredjedel av anslaget avser forskningsverksamhet av särskild<br>utrikes- och säkerhetspolitisk relevans. Medel har anslagits bl. a. för forsk-<br>ning om säkerhetsfrågor i Norden/Baltikum, om legala frågor rörande<br>Antarktis, försvar i Europa, Norden och det nya Europa samt massmedias<br>bevakning av svensk utrikes- och säkerhetspolitik.</p>
<p>Nya initiativ till studier på det nedrustnings- och säkerhetspolitiska<br>området beräknas aktualiseras med anledning av de senaste årens drama-<br>tiska politiska förändringar, inte minst vad avser relationerna mellan<br>Förenta Staterna och det forna Sovjetunionen samt förändringarna i östra<br>Europa. Ingående analyser krävs av konsekvenserna av dessa förändringar<br>bl.a. som en fördjupning av den översyn av svensk nedrustningspolitik<br>som avses färdigställas i böijan av år 1992. De studier som torde bli<br>aktuella kan bl. a. komma att innebära forskningssamarbete med Utrikes-<br>politiska Institutet, FOA, SIPRI och universitetsvärlden.</p>
<p>Anslag kommer också att krävas för nationella åtaganden i samband<br>med den konvention om kemiska vapen som förväntas antas år 1992.</p>
<p>Jag har beräknat anslaget till 5 529 000 kr.</p>
<p>231</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska<br>området för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på<br>5 529 000 kr.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<h4>F 2. Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>957</p></td><td>
<p>689</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>950</p></td><td>
<p>000(1)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>875</p></td><td>
<p>000(1)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>(1) Inkl, tilläggsbudget på 2 200 000 kr.</p>
<p>Den europeiska säkerhets- och samarbetskonferensens förhandlingar har<br>alltsedan Slutaktens tillkomst år 1975 bedrivits i form av uppföljningsmö-<br>ten och expertmöten på olika områden. Nästa förhandlingsomgång som<br>avser hela ESKs verksamhetsområde, inleds i Helsingfors i mars 1992 och<br>beräknas pågå i tre månader.</p>
<p>Genom den i november 1990 antagna Parisstadgan för ett nytt Europa<br>beslöts för första gången att inrätta permanenta strukturer inom ESK-om-<br>rådet, såväl i form av tre sekretariat i Prag, Wien och Warszawa som<br>regelbundna toppmöten, utrikesministermöten, och ämbetsmannamöten<br>inom ESKs ram. Beslut om en utökning av de institutionella resurserna<br>kan förväntas under år 1992.</p>
<p>Anslaget används för att betala Sveriges obligatoriska bidrag till ESKs<br>mötesverksamhet och institutioner, inklusive ESKs kommunikationssys-<br>tem.</p>
<p>Jag beräknar det sammanlagda medelsbehovet till 10 000 000 kr.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för<br>budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.</p>
<h4>F 3. Information, studier och forskning om freds- och<br>nedrustningssträvanden m.m.</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>473</p></td><td>
<p>174</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>982</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>982</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>1) Exkl. mervärdeskatt</p>
<p>Reservation 567 556(1)</p>
<p>Anslaget har minskats med 2 milj. kr. med anledning av regeringens beslut<br>att minska de statliga utgifterna.</p>
<p>232</p>
<p>Utrikesdepartementet beviljar från detta anslag dels grundbidrag till Prop. 1991/92: 100<br>enskilda svenska organisationer som bedriver informationsverksamhet Bil. 4<br>och opinionsbildning i utrikespolitiska frågor, dels projektbidrag för infor-<br>mationsverksamhet, studier och forskning om freds- och nedrustnings-<br>strävanden.</p>
<p>Projektstödet är avsett för folkrörelser, andra ideella organisationer och<br>stiftelser.</p>
<p>Regeringen fattar beslut om fördelning av grundbidragen. Prövningen</p>
<p>av ansökningar avseende projektstöd gällande information, studier och<br>forskning sker inom en särskild beredningsgrupp där representanter från<br>såväl folkrörelser som utrikesdepartementet ingår.</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>En välinformerad opinion spelar en betydelsefull roll i kontakter mellan<br>länder och folkgrupper. Ett brett intresse för internationella frågor är en<br>viktig bas för en väl förankrad svensk utrikespolitik.</p>
<p>De senaste årens utveckling i Europa och i Sovjetunionen har förändrat<br>förutsättningarna för säkerhets- och nedrustningspolitiken. Utvecklingen<br>ger anledning till nya överväganden också vad avser fredsbefrämjande<br>insatser.</p>
<p>Regeringens översyn av nedrustningspolitiken omfattar bl. a. en prelimi-<br>när bedömning av F 3-anslagets utnyttjande och en diskussion om princi-<br>per för anslagsfördelning och redovisning vad avser erhållna bidrag.</p>
<p>Regeringen avser i vår fatta beslut om fördelningen av grundbidragen.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Information, studier och forskning om freds- och nedrust-<br>ningssträvanden m. m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reserva-<br>tionsanslag om 23 982 000 kr.</p>
<h4>F 4. Bidrag till Stockholms internationella<br>fredsforskningsinstitut (SIPRI)</h4>
<p>1990/91 Utgift 18 266 000 Reservation —</p>
<p>1991/92 Anslag 20 692 000(1)</p>
<p>1992/93 Förslag 21 310 000</p>
<p>1) Varav 733 000 kr. i engångsanvisning.</p>
<p>Medel till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) är<br>budgeterade inkl, mervärdeskatt.</p>
<p>Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) upprättades<br>som en stiftelse år 1966. Stiftelsen har till ändamål att i enlighet med de<br>grunder för bidrag som riksdagen godkänt (prop. 1966:76, SU88, rskr.<br>203, prop. 1979/80: 106, UU21, SKU48, rskr. 304) bedriva forskning i</p>
<p>233</p>
<p>konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse for internationell fred och sä- Prop. 1991/92:100<br>kerhet. Bil. 4</p>
<p>En utredning om SIPRIs verksamhet företogs budgetåret 1979/80 och<br>resulterade bl. a. i att en stadga för institutet fastställdes av regeringen den<br>12juni 1980.</p>
<p>Våren 1990 tillsatte regeringen en ny SIPRI-utredning med uppgift att<br>pröva institutets finansiella och administrativa villkor.</p>
<p>Utredningens betänkande SIPRI 90 — om SIPRIs finansiering och<br>arbetsformer (SOU 1990:69), som presenterades i augusti 1990, gav en<br>värdefull redovisning av institutets villkor.</p>
<p>Utredningsmannen förordade en breddning av SIPRIs verksamhet så att<br>den också skulle täcka bl. a. konfliktorsaker i tredje världen och nationella<br>motsättningar i Central- och Östeuropa. För att möjliggöra en sådan ambi-<br>tionshöjning föreslogs att anslaget till SIPRI borde höjas med 3,5 milj. kr.</p>
<p>I en efterföljande remissomgång stödde flera remissinstanser förslaget<br>om en anslagshöjning för SIPRI. Många, särskilt universiteten, förordade<br>dock att SIPRI i ökad utsträckning också borde söka extern finansiering<br>för enskilda delar av verksamheten bl.a. för att få en uppfattning om<br>omvärldens värdering av institutets forskning.</p>
<p>Delvis som uppföljning till utredningen utfärdade regeringen sommaren<br>1991 direktiv om bl.a. SIPRIs finansiering med anledning av institutets<br>fördjupade anslagsframställning för treårsperioden 1993/94 — 1995/96.</p>
<p>Beträffande SIPRIs administrativa villkor presenterade utredningen en<br>värdefull analys av bl. a. styrelsens och det vetenskapliga rådets roll. Ut-<br>redningsmannen kommenterar också posten som biträdande direktör som<br>hittills innehafts av svenska medborgare.</p>
<p>Utredningsmannen föreslår att styrelsen utvidgas från sex till åtta leda-<br>möter utöver ordföranden och direktören i syfte att få en ökad geografisk<br>och politisk representation i styrelsen. Enligt SIPRIs stadgar fattar rege-<br>ringen beslut om tillsättning av biträdande direktör. Utredningsmannen<br>föreslår en stadgeändring som innebär att beslutsrätten härom förs över på<br>SIPRIs styrelse.</p>
<p>SIPRIs stadga reglerar bl. a. sammansättning och mötesfrekvens för det<br>vetenskapliga rådet. Utredningsmannen föreslår att föreskrifter om det<br>vetenskapliga rådet utgår ur stadgan.</p>
<p>Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)</p>
<p>I sin anslagsframställning för budgetåret 1992/93 har SIPRI begärt<br>22 960 446 kr. vilket beräknas medge en bibehållen ambitionsnivå. Belop-<br>pet är baserat på budgetutfallet för budgetåret 1990/91.</p>
<p>SIPRI hemställer i sin anslagsbegäran om 1 milj. kr. för inköp av datorer<br>som skulle medge en effektivare databas och en förenklad hantering av<br>biblioteket som nu omfattar ca 15 000 volymer. En modernisering av<br>SIPRIs utrustning skulle också medge bättre lay-out-möjligheter för insti-<br>tutets omfattande publikationsverksamhet.</p>
<p>SIPRI påpekar att institutet behöver ökade anslag för att bredda sin</p>
<p>234</p>
<p>verksamhet till att studera stabilitet och instabilitet i Central-och Östeuro- Prop. 1991/92: 100<br>pa och för att ägna ökad forskning åt säkerhet i Mellanöstern. Bil. 4</p>
<p>SIPRI framhåller i sin anslagsframställning bl. a. att fundamentala för-<br>ändringar i världspolitiken avsevärt ökat möjligheterna för och behoven<br>av forskning på nedrustningsområdet. Vidare framhålls att institutet bör<br>säkras en solid, inflationsskyddad basfinansiering då mycket tid och resur-<br>ser krävs för att söka annan finansiering från bl. a. utländska källor. SIPRI<br>betonar att institutet drabbas av väsentliga merkostnader till följd av att<br>det är beroende av den internationella löneutvecklingen för forskare.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Föredragandens överväganden</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1991/92<br>inkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td colspan="2">
<p>Beräknad ändring<br>1992/93<br>Föredraganden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönekostnader<br>Administrativa och andra</p></td><td>
<p>12 947 000</p></td><td>
<p>+ 618 000</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>institutionella kostnader</p></td><td>
<p>7 745 000</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>20 692 000(1)</p></td><td>
<p>+ 618 000</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>1) Varav 733 000 kr. i engångsanvisning.</p>
<p>Jag ställer mig bakom utredningsmannens förslag vad avser en utvidgning<br>av styrelsen, beslut avseende tillsättande av biträdande direktören och<br>föreskrifter rörande det vetenskapliga rådet för SIPRI. Jag förordar att<br>SIPRIs stadgar ändras i enlighet härmed.</p>
<p>För nästa budgetår beräknar jag anslaget till 21 310 000 kr.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinsti-<br>tut (SIPRI) för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på<br>21 310 000 kr.</p>
<h4>F 5. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och<br>nedrustning</h4>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Utgift</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>439</p></td><td>
<p>374</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>016</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1991/92</p></td><td>
<p>Anslag exkl.<br>mervärdeskatt</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>026</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>Förslag</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>840</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Anslaget har beräknats med utgångspunkt i ett rationaliseringskrav mot-<br>svarande 0,5%.</p>
<p>Anslaget bekostar ett verksamhetsprogram vid försvarets forskningsan-<br>stalt (FOA) som syftar till att stödja utrikesdepartementets deltagande i<br></p>
<p>235</p>
<p>internationella förhandlingar om rustningsbegränsning och nedrustning. Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Av följande tabell framgår fördelning av anslaget på olika programdelar Bil. 4<br>förbudgetåret 1991/92.</p>
<p>1. Kärnvapenområdet</p>
<p>varav</p>
<p>1.1 Seismologisk multipelstation<br>och internationell datacentral</p>
<p>1.2 Insamling och analys av<br>luftburen radioaktivitet</p>
<p>1.3 Kärnvapen och kärnteknik</p>
<p>8 300 000</p>
<p>1 700 000</p>
<p>800 000</p>
<p>2.</p>
<p>B- och C-vapenområdet</p>
<p>3.</p>
<p>Europeisk säkerhet</p>
<p>4.</p>
<p>Rymdområdet</p>
<p>10 800 000</p>
<p>1 826 000</p>
<p>1 735 000</p>
<p>665 000</p>
<p>Summa</p>
<p>15 026 000</p>
<p>Försvarets forskningsanstalt</p>
<p>Försvarets forskningsanstalt, FOA, erhåller via anslaget 15 026 000 kr.<br>under budgetåret 1991/92 för forskning rörande nedrustning och rust-<br>ningskontroll. I sin framställning för budgetåret 1992/93 ansöker FOA om<br>16 826 000 kr.</p>
<p>Anslagsframställningen avser en oförändrad ambitionsnivå med täckan-<br>de av kostnader för avskrivningar för inköp av utrustning, främst för<br>seismiska mätningar och datautbyte inom ramen för ett internationellt<br>samarbete som avser att verifiera provstopps- och icke-spridningsavtal.</p>
<p>UD finansierar ca 3% av FOAs verksamhet. Detta innebär kostnads-<br>täckning för 22 personår av vilka ca 15 inriktas på kärnvapenområdet.</p>
<p>För budgetåret 1992/93 föreslår FOA i sin anslagsframställning att anbe-<br>fallda nedskärningar tas inom den seismiska verksamheten.</p>
<p>Forskningssamarbetet mellan UD och FOA faller i huvudsak inom fyra<br>delområden.</p>
<p>1. Under rubriken kärnvapenområdet, och då huvudsakligen inom del-<br>området provstoppsövervakning, föreslås fortsatt stöd för att analysera<br>och förmedla seismiska data från Hagfors-stationen. Vidare begärs stöd<br>för fortsatt begränsad verksamhet vid den central som under de senaste<br>fem åren byggts upp till en kostnad av drygt 20 milj. kr.</p>
<p>Liknande centraler har byggts upp i Förenta Staterna, Sovjetunionen<br>och Australien. Tillsammans utgör dessa viktiga länkar i ett globalt seis-<br>mologiskt övervakningssystem. En diskussion pågår om att ersätta de fyra<br>centralerna med en enda.</p>
<p>Totalt ansöker FOA om 8 075 000 kr. för seismisk provstoppsövervak-<br>ning. Under huvudrubriken kärnvapen begärs också 1 700 000 kr. för<br>analys av luftburen radioaktivitet och 800 000 kr. för övervakning rörande<br>icke-spridning av kärnvapen, exportkontrollfrågor m.m.</p>
<p>2. Under rubriken B- och C-vapenområdet ansöker FOA om<br></p>
<p>236</p>
<p>1 826 OOO kr. för bl.a. verifikation av kemisk produktion och bidrag för Prop. 1991/92:100<br>förbättrade undersökningsmetoder vid påstådd C-vapenanvändning. Bil. 4</p>
<p>3. Under rubriken europeisk säkerhet föreslås fortsatta forskningsinsats-<br>er kring en europeisk verifikationsregim för konventionella rustningsbe-<br>gränsningar till en kostnad av 1 735 000 kr. Forskningen avses också om-<br>fatta ett långsiktigt projekt om marin rustningskontroll samt studier av<br>den militära utvecklingen i Europa.</p>
<p>4. Rymdområdet föreslås bl. a. inriktas på att upprätta en databas omfat-<br>tande satellitscener från Landsat och SPOT. Vidare föreslås en fortsatt<br>verksamhet kring satellitverifikation. Kostnaderna uppskattas till<br>665 000 kr.</p>
<p>5. Under rubriken allmänt underhåll av utrustning föreslås anslag om</p>
<p>1 800 000 kr. för att medge nyanskaffning och modernisering av mätut-<br>rustning och datorer för den seismiska verksamheten och för analys av<br>luftburen radioaktivitet. FOA ansöker vidare om 225 000 kr. för att analy-<br>sera kopplingen mellan olika nedrustningsåtgärder och framtida behov av<br>teknisk-vetenskaplig kompetens för nedrustning och rustningskontroll.</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>1991/92<br>exkl.<br>mervärdeskatt</p>
<p>Beräknad ändring</p>
<p>1992/93<br>Föredragande</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Förvaltningskostnader</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>959</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>690</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokalkostnader</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>067</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>124</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>026</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>+</p></td><td>
<p>814</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>En dialog mellan UD och FOA om forskningssamarbetets innehåll pågår<br>sedan en längre tid. I denna diskuteras bl. a. i vad mån politiska föränd-<br>ringar på det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området under senare<br>år i Europa, det forna Sovjetunionen och mellan kämvapenmakterna<br>föranleder omprövningar av forskningssamarbetet.</p>
<p>Regeringen utfärdade i juni 1991 direktiv för FOAs fördjupade anslags-<br>framställning för budgetåren 1993/94 — 1995/96, i vilka efterfrågades<br>förslag och alternativa nivåer beträffande berörda forskningsprogram.</p>
<p>Jag anser att det bör finnas utrymme för omprioriteringar inom anslaget<br>under löpande budgetår. Anslagen för delprogrammen kärnvapen, B- och<br>C-vapen etc. skall därför endast ses som indikativa.</p>
<p>Verksamheten inom FOAs program ger tillgång till en kvalificerad tek-<br>nisk kompetens för UD och utgör ett viktigt underlag för det svenska<br>förhandlingsarbetet på nedrustningsområdet. För svensk nedrustningspo-<br>litik är det därför angeläget att FOA kan vidmakthålla och utveckla ett<br>kvalificerat kunnande.</p>
<p>Sverige har uttryckt intresse för att aktivt delta i utvecklingsarbetet kring<br>seismiska kontrollmetoder i nedrustningskonferensen i Geneve, bl. a. ge-<br>nom en svensk datacentral.</p>
<p>237</p>
<p>Ett avtal om fullständigt provstopp ter sig för närvarande tämligen Prop. 1991/92:100<br>avlägset. Om ett sådant avtal skulle komma till stånd ställs emellertid Bil. 4<br>ytterligare krav på seismisk verifikation.</p>
<p>Jag föreslår tills vidare, som indikativ siffra för den seismiska prov-<br>stoppsövervakningen 7 575 000 kr.</p>
<p>Verksamheten inom området luftburen radioaktivitet innebär att kon-<br>centrationen av aerosolbundna radionuklider följs kontinuerligt inom det<br>svenska stationsnätet och att våra möjligheter att detektera brott mot 1963<br>års provstoppsavtal upprätthålls.</p>
<p>Verifikation rörande förekomst av luftburen radioaktivitet har intresse<br>långt utanför kämvapenområdet eftersom den även kan avslöja radioakti-<br>vitet som förekommer på grund av kärnkraftsolyckor.</p>
<p>Jag föreslår att 1 700 000 kr. anslås för analysarbetet och 814 000 kr. för<br>andra insatser rörande kärnvapen och kärnteknik.</p>
<p>Förhandlingarna i nedrustningskonferensen i Geneve har nu kommit så<br>långt att ett avtal om en konvention mot kemiska vapen synes vara inom<br>räckhåll år 1992, även om viktiga frågor särskilt på verifikationsområdet<br>kvarstår att lösa. En fortsatt aktiv svensk medverkan kräver bl. a. tekniskt<br>underlag och experthjälp vid förhandlingarna, särskilt vad avser verifika-<br>tion. Fortsatt utveckling bör ske av kemisk-analytiska metoder för påvis-<br>ning av eventuell användning av kemiska vapen. Sverige bör också vara<br>berett att liksom år 1991 ställa experter till förfogande för FNs specialkom-<br>mission för Irak.</p>
<p>Jag föreslår ett indikativt anslag om 1 826 000 kr. totalt för både B- och<br>C-vapenfrågor.</p>
<p>Jag finner det vidare angeläget att FOA fortsätter sin forskning kring en<br>europeisk verifikationsregim för konventionella rustningsbegränsningar,<br>liksom kring marin rustningskontroll och den militära utvecklingen i Euro-<br>pa. Under år 1992 kommer också nya militära förhandlingar om nedrust-<br>ning och förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder att igångsättas i<br>Wien med Sverige som deltagare. Detta ställer stora krav på målinriktad<br>utredningsverksamhet för att förbereda och underbygga svenska förslag.</p>
<p>Jag beräknar det sammanlagda medelsbehovet under rubriken europeisk<br>säkerhet till 1 735 000 kr.</p>
<p>Inom rymdområdet anser jag det särskilt angeläget att stödja analysarbe-<br>tet kring satellitbilder.</p>
<p>Inom rymdområdet förordar jag totalt 665 000 kr.</p>
<p>Jag finner det motiverat att bevilja anslag till FOA för underhåll av<br>mätutrustning m.m. Mot bakgrund av att beslut ännu inte fattats om<br>omfattningen på den framtida seismiska verksamheten bör större inköp<br>inte göras på detta område. Kostnaden för underhåll och vissa inköp bör<br>därmed kunna begränsas till 800 000 kr.</p>
<p>För att ge ett bredare underlag för de diskussioner som nu pågår om<br>forskningssamarbetets allmänna inriktning är det angeläget att FOA gör<br>den analys som föreslås i anslagsframställningen om de olika nedrustnings-<br>åtgärder och den tekniskt-vetenskapliga kompetens som krävs för förhand-<br>lingar om nedrustning och rustningskontroll. För att genomföra sådana<br>analyser föreslår jag ett anslag om 725 000 kr.</p>
<p>238</p>
<p>Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>FOA 1992/93</p>
<p>Begärt Föredragande</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1.</p></td><td>
<p>Seismisk provstoppsöver-<br>vakning</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>075</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>575</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.</p></td><td>
<p>Luftburen radioaktivitet</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>700</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>700</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.</p></td><td>
<p>Kärnteknik</p></td><td></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>000</p></td><td></td><td>
<p>814</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4.</p></td><td>
<p>B- och C-vapen</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>826</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>826</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5.</p></td><td>
<p>Europeisk säkerhet</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>735</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>735</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6.</p></td><td>
<p>Rymden</p></td><td></td><td>
<p>665</p></td><td>
<p>000</p></td><td></td><td>
<p>665</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7.</p></td><td>
<p>Mätutrustning</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>000</p></td><td></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8.</p></td><td>
<p>Övergripande analys</p></td><td></td><td>
<p>225</p></td><td>
<p>000</p></td><td></td><td>
<p>725</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Summa</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>826</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>840</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
</table>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och ned-<br>rustning för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på<br>15 840 000 kr.</p>
<h4>F 6. Utrikespolitiska Institutet (UI)</h4>
<p>1990/91 Utgift</p>
<p>1991/92 Anslag</p>
<p>1992/93 Förslag</p>
<p>7 932 000</p>
<p>8 719 000(1)</p>
<p>10 028 000</p>
<p>Reservation</p>
<p>1) Varav 470 000 kr. engångsanvisning.</p>
<p>Anslaget är budgeterat inkl, mervärdeskatt.</p>
<p>Utrikespolitiska Institutet (UI), som drivs av Utrikespolitiska samfun-<br>det, har enligt stadgarna till uppgift att främja intresset för internationella<br>frågor samt att vidga kunskaperna och stödja forskning om sådana frågor.<br>Detta sker genom att UI publicerar tidskrifter, böcker, skrifter och bro-<br>schyrer om aktuella utrikespolitiska frågor, anordnar seminarier och före-<br>läsningar samt förser massmedia med information och dokumentation.</p>
<p>Vidare bedriver UI kvalificerad forskning i internationell politik. Inom<br>forskningen, som utförs av fast anställda forskare med docent- eller profes-<br>sorskompetens samt ett varierande antal av UI oavlönade gästforskare,<br>prioriteras bl.a. det europeiska närområdet.</p>
<p>Utrikespolitiska Institutet vänder sig till en vid målgrupp, från specialis-<br>ter till allmänhet. Publikationer och programverksamhet sprids via biblio-<br>tek, universitet och vetenskapliga institutioner, skolor, tidningar, bild-<br>ningsförbund samt enskilda prenumeranter. I nära anslutning till forsk-<br>ningsverksamheten arbetar studiegrupper med att genomföra kortsiktiga<br>projekt kring avgränsade temata. Seminarie- och konferensverksamheten<br>spelar en viktig roll inom UIs forskningsverksamhet. Den samordnas<br>också med den övriga program- och föreläsningsverksamheten. Institutet<br>bedriver vidare en omfattande internationell kontaktverksamhet.</p>
<p>239</p>
<p>Regeringen utfärdade i juni 1991 direktiv för UIs fördjupade anslags- Prop. 1991/92: 100<br>framställning för de tre budgetåren 1993/94 — 1995/96. Med anledning av Bil. 4<br>detta meddelar UI i sin framställning för budgetåret 1992/93 att institutet<br>avser göra en utredning om verksamheten.</p>
<p>Genom föredrag, seminarier och konferenser och genom sin centrala<br>belägenhet i Gamla stan, kan institutet ofta utnyttjas i anslutning till<br>utländska besök vid bl. a. utrikesdepartementet, riksdagen och SIDA.</p>
<p>UI har under hela 1980-talet tvingats till rationaliseringar för att med<br>realt minskade anslag fortsätta att bedriva en verksamhet av god kvalitet.</p>
<p>Således har UI under 1980-talet minskat sin personal från 40 till 30<br>personer.</p>
<p>UI har under de senaste åren fått kraftigt höjda hyreskostnader. Hyran<br>tar i dag i anspråk ungefar 30% av UIs totala utgifter.</p>
<p>Regeringen aviserade i budgetpropositionen till riksmötet budgetåret<br>1990/91 sin avsikt att utreda frågan om UIs hyreskostnader i syfte att<br>åstadkomma en mer långsiktig lösning på lokalfrågan. I avvaktan på denna<br>utredning medgavs UI ett engångsanslag budgetåret 1991/92 för att täcka<br>extra hyreshöjningar under innevarande budgetår.</p>
<p>Den utredning som företagits under år 1991 av utrikesdepartementet i<br>samarbete med byggnadsstyrelsen visar att det är svårt att finna lämpliga<br>lokaler eftersom Institutet bör vara beläget i Stockholms centrala delar där<br>lokalerna kan utnyttjas både för representation, biblioteksverksamhet,<br>föredrag och forskning.</p>
<p>Utrikespolitiska Institutet</p>
<p>Utrikespolitiska Institutet (UI) har begärt totalt 10 140 000 kr. Äskandet<br>innefattar kostnadsuppräkningar för löner och inköp till biblioteket (4%)<br>och lokalhyra (6 %).</p>
<p>Framställningen innebär en ambitionshöjning genom att UI söker medel<br>för en och en halv forskartjänst som förstärkning till de nu tre och en halv<br>fasta forskartjänsterna. UI framhåller dock att en av dessa tjänster innebär<br>återställande av tidigare forskningskapacitet. De forskartjänster UI söker<br>medel för skall inriktas på de nya statsbildningarna i det forna Sovjetunio-<br>nen/Östeuropa och Västeuropa.</p>
<p>UI söker vidare extra anslag om 200 000 kr. för inköp av ny datautrust-<br>ning (desk-top m. m.).</p>
<p>Föredragandens överväganden</p>
<p>Utrikespolitiska Institutets verksamhet är av stor vikt både vad avser<br>kort- och långsiktig forskning om utrikes- och säkerhetspolitik och infor-<br>mationsverksamhet med en bred intressentkrets.</p>
<p>Mot bakgrund av behovet av fördjupad analys av förändringarna i<br>Europa och Sovjetunionen förordas en anslagshöjning som medger en<br>breddning av denna forskning och en modernisering av UIs datautrust-<br>ning.</p>
<p>Jag förordar att UI beviljas en anslagshöjning med 1 309 000 kr. för<br></p>
<p>240</p>
<p>budgetåret 1992/93. Vidare föreslås att UIs anslag i fortsättningen beräk- Prop. 1991/92: 100<br>nas enligt de regler som gäller för forskningsmyndigheter. Totalt föreslår Bil. 4<br>jag att UI för budgetåret 1992/93 erhåller 10 028 000 kr.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</p>
<p>att till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1992/93 anvisa ett<br>reservationsanslag om 10 028 000 kr.</p>
<p>241</p>
<p>16 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<h3>G. Samarbete med Central- och Östeuropa</h3>
<h4>G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa</h4>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>1992/93 Nytt anslag (förslag) 994 500 000</p>
<p>För samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa föreslås att ett nytt<br>anslag inrättas. Under detta anslag kommer insatser av olika karaktär att<br>finansieras. Detta utesluter inte att Östeuropa-orienterad verksamhet kan<br>komma att finansieras även över andra anslag. Så är fallet t. ex. vad gäller<br>bidrag till stiftelsen Östekonomiska Institutet som redovisas under ansla-<br>get E 5. Administrationen av Central- och Östeuropasamarbetet belastar<br>anslagen A 1. Utrikesförvaltningen respektive A 7. Utredningar m.m.<br>Erfarenheterna av samarbete med länderna i Central- och Östeuropa är<br>hittills begränsade såväl vad avser samarbetets innehåll som vad avser<br>vilka kanaler som kan utnyttjas mest effektivt. Det är därför angeläget att<br>bibehålla en viss flexibilitet vad avser anslagets utnyttjande. Förändringar<br>i omvärlden och uppkomsten av icke förutsedda behov måste finnas med i<br>planeringen.</p>
<p>östsamarbetets karaktär</p>
<p>Samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa har en särskild karak-<br>tär. Syftet är att stödja dessa länder att bygga demokratiska institutioner<br>och att utveckla marknadsekonomiska strukturer, för de baltiska staterna<br>även att bistå dessa att befasta sin nationella suveränitet. Samtidigt finns<br>betydande svenska utrikes- och säkerhetspolitiska, näringspolitiska och<br>kommersiella intressen att tillgodose. De offentligt finansierade insatserna<br>kommer att utformas i detta perspektiv.</p>
<p>Redan i dag finns omfattande kontakter mellan myndigheter, organisa-<br>tioner, kommuner och företag i Sverige å ena sidan och länderna i Central-<br>och Östeuropa å den andra sidan. Dessa kontakter har kunnat etableras<br>såväl med som utan särskild finansiering med offentliga medel. Vid ut-<br>formningen av de offentligt finansierade insatserna, skall de kontakter som<br>redan finns tas till vara och nya instrument vara sådana att det breda<br>samhällsintresset kan utnyttjas.</p>
<p>Länderfördelning</p>
<p>Stödet till Central- och Östeuropa bör även i fortsättningen vara öppet för<br>samtliga länder i regionen. Vårt närområde med tonvikt på Baltikum bör<br>prioriteras i det bilaterala samarbetet.</p>
<p>Därmed sker en anslutning till det mönster som håller på att utvecklas<br>för samarbetet med Central- och Östeuropa, varvid de västeuropeiska<br>länderna i sitt bilaterala stöd i första hand engagerar sig i det egna närom-<br>rådet och/eller i de central- och östeuropeiska stater med vilka man har de<br>tätaste kontakterna. Med mottagarländer längre bort löper samarbetet till<br>största delen via multilaterala kanaler.</p>
<p>Denna uppläggning bidrar till att ett brett stöd kan erbjudas samtliga 242</p>
<p>central- och östeuropeiska länder, vilket har en positiv effekt även på det Prop. 1991/92: 100<br>säkerhetspolitiska läget i regionen. Bil. 4</p>
<p>För svenskt vidkommande innebär denna fordelningsprincip att de stör-<br>sta bilaterala satsningarna i första hand görs på de baltiska länderna, i<br>andra hand på det ryska närområdet samt Polen. Stödet till de två återstå-<br>ende reformstaterna Tjeckoslovakien och Ungern samt till Bulgarien, Ru-<br>mänien och Albanien bör i huvudsak vara av multilateral natur. Visst<br>bilateralt samarbete även med dessa länder är dock motiverat, bl. a. mot<br>bakgrund av ett växande intresse från det svenska näringslivet. Albanien<br>är också Europas utan jämförelse fattigaste stat. Ett eventuellt stöd till<br>Jugoslaviens regioner måste göras avhängigt den fortsatta händelseutveck-<br>lingen i dessa.</p>
<p>Samarbetsformer</p>
<p>Kunskapsöverföring på i stort sett alla områden är den stödform som<br>under många år framöver kommer att ges högsta prioritet i Baltikum och i<br>övrigt i närområdet. Kunskapsöverföring kan och bör ske inom samtliga<br>samhällsområden, på många olika nivåer och i många olika former, t. ex.</p>
<p>— konsultinsatser för förinvesteringsstudier</p>
<p>— rådgivning och förvaltningsstöd</p>
<p>— institutionssamarbete</p>
<p>— besök, kontakter, dialog, stipendier</p>
<p>Verksamheten kan avse utbildningsområdet, hälso- och sjukvårdssek-<br>torn, jordbruksområdet, miljöområdet, kulturområdet, rättsväsendet, nä-<br>ringslivet, administrationen, den kommunala demokratin och förvaltning-<br>en m. m.</p>
<p>I anslutning till det tekniska samarbetet kan stöd utgå även för finansi-<br>ering av viktiga insatsvaror, teknisk utrustning m. m.</p>
<p>Med stöd av statligt riskkapital i s. k. joint ventures eller samriskföretag<br>kan svenska företag stimuleras att satsa egna resurser i ett långsiktigt<br>samarbete med länderna i Central- och Östeuropa.</p>
<p>Multilaterala stödformer kommer även fortsättningsvis att spela en cen-<br>tral roll. Det är uppenbart att behoven av kapital för investeringar i<br>industri, infrastruktur och miljöförbättringar i Central- och Östeuropa<br>framöver kommer att vara mycket stora. Kapitalbehoven för sådana inves-<br>teringar måste framför allt tillgodoses genom de internationella och regio-<br>nala finansiella institutionerna och genom privata investerare. Sveriges<br>roll måste i första hand vara att på olika sätt underlätta för dessa institutio-<br>ner att snarast möjligt engagera sig i bl. a. de baltiska staterna. Härför kan<br>det krävas initiativ till och bidrag till särskilda tekniska biståndsfonder i<br>dessa institutioner och/eller bidrag till för ändamålet öronmärkt aktiekapi-<br>tal. Tekniska biståndsfonder har redan etablerats hos bl.a. Världsbanken<br>och den Europeiska utvecklingsbanken. Multilateralt stöd kommer gene-<br>rellt sett att ges hög prioritet, inte minst för att främja en effektiv samord-<br>ning av stödet till Central- och Östeuropa. När det gäller kunskapsöverfö-<br>ring finns det anledning att i viss utsträckning koppla bilaterala insatser till<br>multilaterala program. 243</p>
<p>För de baltiska staterna kan förutses behov av extraordinära finansiella Prop. 1991/92: 100<br>insatser under åren 1992 och 1993. Att exakt uppskatta behoven är omöj- Bil. 4<br>ligt av hänsyn till den oklarhet som råder vad gäller ett antal centrala<br>faktorer såsom t. ex. villkoren för och omfattningen av det framtida han-<br>delsutbytet med republikerna i Sovjetunionen. Sverige kan självfallet inte<br>svara för mer än en del av dessa finansiella behov, men bör spela en<br>pådrivande roll i ansträngningarna att mobilisera erforderliga resurser. Ett<br>svenskt stöd bör således ges dels i form av ett betalningsbalansstöd som ett<br>led i internationella åtaganden under G24 (motsvarande den tilläggsfinan-<br>siering som Tjeckoslovakien, Ungern, Bulgarien och Rumänien erhållit<br>under år 1991), dels som ett rent valutastöd med syfte att underlätta<br>införandet av egna baltiska valutor, som är åtminstone partiellt konvertib-<br>la (motsvarande den stabiliseringsfond för Polen, som etablerades år<br>1990). Nya utfästelser om fortsatt betalningsbalansstöd till några av de<br>övriga länderna i Central- och Östeuropa kan också förutses.</p>
<p>Med hänsyn till den utomordentligt prekära ekonomiska situationen i<br>flera länder och regioner i Central- och Östeuropa är det angeläget med<br>hög beredskap för humanitära insatser och katastrofbistånd.</p>
<p>Kanaler för samarbetet</p>
<p>Av hänsyn till den särskilda karaktären i östsamarbetet är erfarenheterna<br>från biståndsarbetet i u-länder relevant endast till viss del. För vissa typer<br>av insatser finns dock myndigheter med huvudsaklig inriktning på u-land,<br>som kan utnyttjas även i samarbetet med länderna i Central- och Östeuro-<br>pa. Detta gäller i första hand BITS, SWEDECORP och SIDA (den senare<br>vad avser stöd via enskilda organisationer och katastrofbistånd). Dessa<br>myndigheter har redan engagerats i samarbetet och den erfarenhet de<br>därvid byggt upp bör tas tillvara. Till samma kategori hör Svenska institu-<br>tet, vars verksamhet i Central- och Östeuropa delvis finansierats via BITS.<br>Samtliga dessa myndigheter har äskat nya medel för sin verksamhet.<br>Kompetens- och ärendefördelningen mellan myndigheterna kommer yt-<br>terligare att utredas.</p>
<p>Regeringskansliet och de centrala myndigheterna bör också spela en<br>viktig roll i samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa. Några av<br>dessa myndigheter har redan tidigare varit engagerade i samarbetet och<br>har äskat medel för ytterligare insatser. Min avsikt är att engagera myndig-<br>heter med relevanta erfarenheter i samarbetet med Central- och Östeuro-<br>pa.</p>
<p>Ett mål i samarbetet med Central- och Östeuropa är att engagera hela<br>det svenska samhället. Förutsättningarna att i direkta kontakter mellan<br>organisationer, företag, utbildningsförbund etc. överföra kunskap är myc-<br>ket goda. För att skapa en effektiv ordning för detta bör en särskild fond<br>för kunskapsöverföring inrättas. En motsvarande fond finns i Storbritan-<br>nien.</p>
<p>244</p>
<p>Föredraganden</p>
<p>Program for Central- och Östeuropa</p>
<p>Förslag</p>
<p>1992/93<br>Föredraganden</p>
<p>Till regeringens disposition<br>Multilateralt stöd</p>
<p>SWEDECORP (joint ventures)<br>Polsk stabiliseringsfond<br>Valutastöd Baltikum<br>Katastrofbistånd, m.m.<br>Förlustrisker</p>
<p>Betalningsbalansstöd</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>430</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000(1)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>60</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>65</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>300</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>50</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>50</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000</p></td><td>
<p>000(1)</p></td></tr>
</table>
<p>1) Från programmet avräknas 5 500 000 kr. för administration av<br>samarbetet.</p>
<p>Vissa myndigheter med huvudsaklig inriktning på u-land har tidigare<br>engagerats i östsamarbetet. Således har för kunskapsöverföring genom<br>BITS för treårsperioden 1990/91 — 1992/93 anslagits 420 milj. kr. inom<br>ramen för det av riksdagen år 1990 beslutade s. k. miljardprogrammet. För<br>budgetåret 1992/93 återstår 120 milj. kr. att budgetera. BITS har därut-<br>över äskat 300 milj. kr. per år under tre år med böijan budgetåret 1992/93<br>samt begärt administrativ förstärkning. SIDA ansvarar för stödet till insat-<br>ser genom folkrörelser och enskilda organisationer samt vissa insatser på<br>kulturområdet. Totalt 90 milj. kr. har i miljardprogrammet avsatts för<br>dessa ändamål. Därav återstår 20 milj. kr. att budgetera för budgetåret<br>1992/93. SIDA har äskat ytterligare 15 milj. kr. Svenska institutet (SI) har<br>hittills via BITS och SIDA fått medel för studiebesök, stipendier och<br>kultursamarbete. SI har begärt att de 3 milj. kr. som förutsetts för budget-<br>året 1992/93 ställs till institutets disposition, samt äskat ytterligare<br>0,5 milj. kr. för svenskundervisning i Östeuropa.</p>
<p>En mycket viktig del av det svenska stödet till Central- och Östeuropa<br>måste utgöras av kunskapsöverföring. På många olika samhällsområden<br>har de nya demokratierna behov att tillgodogöra sig sådan kunskap som<br>finns inom olika delar av det svenska samhället. Således avses inte bara<br>tekniskt kunnande utan t. ex. även kunskap inom bl. a. handel, vetenskap,<br>undervisningsväsende, förvaltning, rättskipning, hälsovård och miljövård.<br>För att underlätta en sådan kunskapsöverföring avser regeringen avdela en<br>stor del av anslaget att nyttjas såsom en kunskapsfond. Denna kunskaps-<br>fond skall stödja verksamhet i hela regionen men prioritet bör ges till stöd<br>inom vårt närområde, dvs Estland, Lettland, Litauen, Polen och de nära-<br>liggande delarna av Ryssland.</p>
<p>För att på ett snabbt sätt kunna omsätta regeringens intentioner om<br>inriktning och utformning av stödet till kunskapsöverföring kommer en<br>särskild beredning att inrättas inom regeringskansliet. De närmare former-<br>na för denna kunskapsöverföring är föremål för överväganden inom rege-<br>ringskansliet. Därvid prövas såväl hur den kompetens som finns vid bl. a.</p>
<p>Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>245</p>
<p>BITS kan utnyttjas som de erfarenheter som finns av motsvarande arran- Prop. 1991/92: 100<br>gemang i andra länder. Bil. 4</p>
<p>Till regeringens disposition for kunskapsöverföring m. m. förordar jag<br>att 430 milj. kr. anslås. Jag avser återkomma med förslag om fördelning av<br>dessa medel mellan de olika slag av insatser som redovisats ovan. De<br>medel som av den förutvarande regeringen utfösts för kunskapsöverföring<br>genom BITS och för stöd till enskilda organisationer m. m. genom SIDA<br>under budgetåret 1992/93, 120 resp. 20 milj, kr., bör dock redan nu re-<br>serveras för dessa myndigheters medelsbehov.</p>
<p>Ett viktigt element i det svenska östsamarbetet är uppbyggandet av<br>demokratiska institutioner. Därvid är en väl fungerande administration av<br>grundläggande betydelse. De medel som engångsvis anvisats budgetåret<br>1991/92 för kontakter med Central-och Östeuropa (anslaget E 7.) har<br>verksamt bidragit till en ökning och fördjupning av kontakterna mellan<br>förvaltningarna i Sverige och Central- och Östeuropa och därmed utgjort<br>ett viktigt första steg för utvecklingen av fortsatt samarbete på en rad olika<br>områden. Vid sidan av den allmänna kontaktverksamheten förutser jag att<br>medel också skall kunna anslås genom olika departement för särskilda<br>projekt inom respektive fackområde. Sådana projekt kan effektivt bidra<br>till kunskapsuppbyggnaden i länderna i Central- och Östeuropa. Hit hör<br>t. ex. särskilda insatser för stödordningar genom de internationella finansi-<br>ella institutionerna.</p>
<p>Multilaterala organ som FNs fackorgan, OECD, EFTA, Europarådet<br>m.fl. har inom sina respektive kompetensområden under senaste året<br>utvecklat verksamheter och program med särskild inriktning på de central-<br>och östeuropeiska ländernas behov. I vissa fall kan det vara angeläget att<br>Sverige genom öronmärkta bidrag till dessa organisationer kan fungera<br>som katalysator och därmed främja ett fördjupat internationellt engage-<br>mang i t. ex. de baltiska staterna eller inom fackområden som har särskild<br>betydelse för reformprocessen i Central- och Östeuropa. Ett av flera exem-<br>pel på sådana områden är regional och lokal förvaltning, där svenska organ<br>kan bidra med relevant sakkunskap och erfarenhet. I andra fall kan multi-<br>laterala bidrag göra det möjligt för Sverige att på viktiga områden delta i<br>stöd till länder i Central- och Östeuropa med vilka vi inte utvecklat ett<br>bilateralt samarbete. Jag förordar att 45 milj. kr. ställs till regeringens<br>förfogande för insatser i Central- och Östeuropa genom dessa multilaterala<br>kanaler.</p>
<p>Swedfund International AB har under budgetåret 1991/92 fått<br>50 milj. kr. som tillskott till sitt kapital för satsningar i Central- och Öst-<br>europa. Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd, SWEDECORP,<br>har dels äskat ytterligare 75 milj. kr. som kapitaltillskott, dels medel för<br>”främjandeinsatser” (utveckling av näringslivsinstitutioner, handelsfräm-<br>jande, utbildning och rådgivning). Efterfrågan på medel för riskkapital-<br>satsningar är mycket stor. Jag förordar en ökning med 60 milj. kr. av<br>Swedfunds kapital.</p>
<p>För att stödja Polens ekonomiska reformprogram och stabiliseringen av<br>den polska valutan skapades år 1990 en särskild stabiliseringsfond. Denna<br>finansieras med lån ellqr gåvobistånd från ett stort antal OECD-länder och<br></p>
<p>246</p>
<p>administreras av IMF. Sverige har bidragit med 65 milj, kr., vilka lånats Prop. 1991/92: 100<br>från det bilaterala anslaget för samarbete med Polen under miljardpro- Bil. 4<br>grammet. Fonden var ursprungligen ettårig, men har förlängts för år 1991.<br>Polen har nu begärt att fonden skall förlängas ytterligare ett år. Begäran<br>har mött ett brett stöd från bidragsgivarna. Sverige har anslutit sig till<br>förlängningen. För detta ändamål bör 65 milj. kr. anslås under budgetåret<br>1992/93. Medlen skall enligt överenskommelsen om förlängningen återbe-<br>talas i januari 1993, såvida inte ytterligare förlängning av stabiliseringsfon-<br>den blir aktuell.</p>
<p>För de baltiska staterna kommer under åren 1992 och 1993 att uppstå<br>behov av extraordinära finansiella insatser. Att exakt uppskatta behoven<br>är omöjligt av hänsyn till den oklarhet som råder vad gäller ett antal<br>centrala faktorer såsom villkoren för och omfattningen av det framtida<br>handelsutbytet med republikerna i Sovjetunionen, kommande skuldtjänst-<br>förpliktelser på grund av övertagande av andel i Sovjetunionens utlands-<br>skuld, principer för valutaomräkning etc. Ett svenskt stöd bör ske dels i<br>form av ett betalningsbalansstöd som ett led i internationella åtaganden<br>under G24 (redovisas under G 2), dels som ett rent valutastöd vilket också<br>bör lämnas inom ramen för en internationell aktion. Valutastödet skall<br>syfta till att underlätta införandet av egna baltiska valutor, som är åtmins-<br>tone partiellt konvertibla (motsvarande den stabiliseringsfond för Polen,<br>som etablerades år 1990). Jag förordar att 300 milj. kr. anslås för detta<br>ändamål.</p>
<p>Med hänsyn till den utomordentligt prekära ekonomiska situationen i<br>flera länder och regioner i Central- och Östeuropa bör hög beredskap<br>finnas för humanitära insatser och katastrofbistånd. Jag förordar att<br>50 milj. kr. anslås för detta ändamål.</p>
<p>Med stöd av riksdagens medgivande (prop. 1990/91:150, FiU30, rskr.<br>386) har regeringen beslutat om lån till Tjeckoslovakien, Ungern, Bulgari-<br>en och Rumänien. Under anslaget G 2. Täckande av eventuella förluster i<br>anledning av statliga garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och<br>Östeuropa hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga<br>regeringen att ikläda staten ett betalningsansvar i form av ytterligare<br>statsgaranti för utlåning till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp<br>om högst 800 milj. kr. Jag förordar att för täckning av eventuella förluster i<br>samband härmed 50 milj. kr. anslås för budgetåret 1992/93.</p>
<p>En del av insatserna som finansieras inom anslaget är av flerårig karak-<br>tär. Jag föreslår därför att regeringen begär riksdagens bemyndigande att få<br>göra utfästelser om högst tre gånger anslagsbeloppet.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>1. godkänna de riktlinjer för samarbetet med Central- och Öst-<br>europa som jag förordat i det föregående,</p>
<p>2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1992/93 få göra<br>utfästelser intill ett belopp om högst 2 900 000 000 kr.,</p>
<p>3. till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för bud- 247</p>
<p>getåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag på 994 500 000 kr.</p>
<h4>G 2. Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga Prop. 1991/92:100<br>garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Bil. 4</h4>
<h4>Östeuropa</h4>
<p>1992/93 Nytt anslag (förslag) 1 000 kr.</p>
<p>OECD-länderna samverkar i den s. k. G24-gruppen for att ge finansiellt<br>och annat stöd till länder i Central- och Östeuropa. Finansiellt stöd genom<br>garantiåtaganden for krediter har under år 1991 lämnats i anslutning till<br>överenskommelser om reformprogram mellan de berörda länderna och<br>Internationella valutafonden.</p>
<p>Riksdagen har i juni 1991 beslutat medge att staten ikläder sig betal-<br>ningsansvar bl. a. för kreditgivning till länder i Central- och Östeuropa till<br>ett belopp av högst 800 milj. kr. Större delen av detta belopp har inteck-<br>nats genom regeringsbeslut som avser finansiellt stöd till Tjeckoslovakien,<br>Ungern, Bulgarien och Rumänien.</p>
<p>Inom ramen för G24 har diskuterats behovet av fortsatt exceptionell<br>finansiering. De länder som för närvarande förutses kunna bli föremål för<br>sådan finansiering under år 1992 är Bulgarien, Rumänien, Albanien och<br>de baltiska staterna. I linje med Sveriges åtaganden inom G24 bör finnas<br>en beredskap att delta även i kommande betalningsbalanslån. Med hänsyn<br>till det särskilda svenska intresset att stödja de baltiska staterna kan en<br>högre svensk andel än hittills bli aktuell i stödet för dessa länder. Det är<br>svårt att bedöma exakt vilka åtaganden som kan bli aktuella under budget-<br>året 1992/93. Den uppskattning som nu kan göras innebär ett totalbelopp<br>för svensk del om 800 milj. kr. utöver de 300 milj. kr. som under anslaget<br>G 1. avsatts för valutastöd till de baltiska staterna.</p>
<p>För de statliga garantiåtagandena föreslås för budgetåret 1992/93 en ram<br>om ytterligare 800 milj. kr. Eventuella skadefall som överstiger det belopp<br>som avsätts inom anslaget G 1. för täckning av förlustrisker vid statliga<br>garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa (50 milj,<br>kr. budgetåret 1992/93) skall finansieras genom omfördelning inom stats-<br>budgeten. Jag beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1992/93 till 1 000<br>kr.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</p>
<p>1. medge att staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsga-<br>ranti för kreditgivning till länder i Central- och Östeuropa till ett<br>belopp om högst 800 000 000 kr. under budgetåret 1992/93,</p>
<p>2. till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga<br>garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa för<br>budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.</p>
<p>248</p>
<p>Bilaga till</p>
<p>Regeringens proposition</p>
<p>1991/92:100 Bilaga 4</p>
<p>Utrikesdepartementet</p>
<p>Fakta om Sveriges<br>bistånd — 1990/91</p>
<p>17 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<p>Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<h2>FAKTA OM SVERIGES<br>BISTÅND</h2>
<p>— Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd</p>
<p>— Internationella utvecklingsprogram</p>
<p>— Bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA</p>
<p>— Andra biståndsprogram</p>
<p>— Nordiskt biståndssamarbete</p>
<p>— Biståndet fördelat på enskilda länder</p>
<p>— Vissa förkortningar</p>
<p>18 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<p>INNEHÅLLSFÖRTECKNING Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd</p>
<p>UD:s avdelning för internationellt utvecklingssamarbete ........255</p>
<p>Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)................. 255</p>
<p>Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)..................... 255</p>
<p>Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete</p>
<p>(BITS).............................................. 256</p>
<p>Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SWEDECORP) . . . 256</p>
<p>Swedfund International AB ..............................257</p>
<p>Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) ......257</p>
<p>Nordiska afrikainstitutet ................................ 258</p>
<p>Internationella utvecklingsprogram</p>
<p>Bistånd genom det multilaterala systemet</p>
<p>FNs biståndsverksamhet</p>
<p>FNs utvecklingsprogram (UNDP) ......................... 261</p>
<p>FNs kapitalutvecklingsfond (UNCDF)...................... 264</p>
<p>FNs befolkningsfond (UNFPA) ........................... 265</p>
<p>FNs fackorgan (ILO, UNESCO, FAO, WHO, UNIDO) .........266</p>
<p>FNs barnfond (UNICEF)................................ 269</p>
<p>Internationella finansieringsorgan</p>
<p>Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna i Afrika</p>
<p>och Asien ........................................... 272</p>
<p>Internationella finansieringsbolaget (IFC).................... 280</p>
<p>Multilateral Investment Guarantee Agency (MIGA) ............281</p>
<p>Nordic Development Fund (NDF)......................... 282</p>
<p>Internationellt livsmedelsbistånd och jordbruksutveckling</p>
<p>FN:s världslivsmedelsprogram (WFP) inkl. Internationella bered-</p>
<p>skapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (IEFR) ........... 283</p>
<p>1986 års livsmedelshjälpskonvention (FAC).................. 285</p>
<p>Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) ............ 286</p>
<p>Flyktingbistånd</p>
<p>FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) ....................... 289</p>
<p>FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar (UNRWA)........290</p>
<p>Övriga organisationer</p>
<p>252</p>
<p>FN:s program för kontroll av beroendeframkallande medel (UNDCP) 292</p>
<p>Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF) ........... 293 Prop. 1991/92: 100</p>
<p>UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC)........ 294 Bil. 4</p>
<p>Globala Miljöfonden (GEF)..............................295</p>
<p>Mekongkommittén .................................... 296</p>
<p>Montrealprotokollets interimsfond för u-länder ...............296</p>
<p>Bilateralt utvecklingssamarbete</p>
<p>Biståndet till enskilda programländer</p>
<p>Angola..............................................298</p>
<p>Bangladesh .......................................... 303</p>
<p>Botswana............................................ 307</p>
<p>Etiopien ............................................ 311</p>
<p>Guinea Bissau ........................................ 315</p>
<p>Indien .............................................. 320</p>
<p>Kap Verde........................................... 325</p>
<p>Kenya .............................................. 329</p>
<p>Laos ............................................... 333</p>
<p>Lesotho............................................. 337</p>
<p>Mozambique......................................... 341</p>
<p>Namibia ............................................ 346</p>
<p>Nicaragua ........................................... 351</p>
<p>Sri Lanka............................................ 357</p>
<p>Tanzania ............................................ 361</p>
<p>Uganda ............................................. 366</p>
<p>Vietnam ............................................ 371</p>
<p>Zambia ............................................. 376</p>
<p>Zimbabwe........................................... 381</p>
<p>Bilateralt bistånd till icke-programländer</p>
<p>Afrika .............................................. 387</p>
<p>Asien............................................... 393</p>
<p>Latinamerika......................................... 398</p>
<p>Andra anslagsposter</p>
<p>Regionalt ekonomiskt samarbete i södra Afrika (SADCC)........ 403</p>
<p>Regionala insatser i Asien ............................... 404</p>
<p>Regionala insatser i Centralamerika........................ 405</p>
<p>Humanitärt bistånd till södra Afrika ....................... 406</p>
<p>Humanitärt bistånd i Latinamerika ........................ 407</p>
<p>Katastrofbistånd m.m.................................. 408</p>
<p>Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer..... 411</p>
<p>Särskilda program m.m................................. 414</p>
<p>253</p>
<h3>Andra biståndsprogram</h3>
<p>U-landsforskning......................................419</p>
<p>Tekniskt samarbete och u-krediter ......................... 420</p>
<p>Swedfund International AB ..............................423</p>
<p>Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd ................424</p>
<p>Projektbistånd till vissa länder............................424</p>
<p>Särskilda insatser i skuldtyngda länder...................... 427</p>
<p>Nordiskt biståndssamarbete ............................434</p>
<p>Biståndet fördelat på enskilda länder..................... 435</p>
<p>Vissa förkortningar...................................442</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>254</p>
<h3>STATLIGA MYNDIGHETER OCH ORGAN Prop. 1991/92:100<br>FÖR SVERIGES BISTÅND <sup>BiL 4</sup></h3>
<h4>UD:s avdelning för internationellt utvecklingssamarbete</h4>
<p>Utrikesdepartementets avdelning för internationellt utvecklingssamarbe-<br>te, i dagligt tal ”u-avdelningen”, ansvarar inom regeringskansliet för det<br>svenska utvecklingssamarbetet.</p>
<p>Avdelningen är organiserad på tre enheter (första enheten ansvarar för<br>det multilaterala biståndet, andra enheten för det bilaterala biståndet och<br>tredje enheten ansvarar för budgetfrågor, allmän u-landsekonomiska frå-<br>gor, handläggning av bistånd till Central-och Östeuropa samt andra bi-<br>ståndsprogram). Avdelningen har totalt omkring 60 tjänstemän och leds<br>av ett statsråd och en statssekreterare.</p>
<h4>Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)</h4>
<p>SIDA, som inrättades år 1965, är ett centralt ämbetsverk under regeringen.<br>SIDA har till uppgift att planera, genomföra och administrera det direkta<br>utvecklingssamarbetet med u-ländema. Detta bistånd omfattar dels sam-<br>arbetet med 19 programländer, dels andra typer av bistånd, t. ex. katastrof-<br>insatser, bidrag till utvecklingsprojekt via enskilda svenska organisationer,<br>bistånd till flyktingar och befrielserörelser, miljöinsatser samt humanitärt<br>bistånd och insatser för demokrati.</p>
<p>SIDA leds av en styrelse, som utses av regeringen. Den består av SIDA:s<br>generaldirektör, som är ordförande, och elva andra ledamöter, varav fem<br>representerar riksdagspartier.</p>
<p>SIDA är organiserat på fyra avdelningar med regionalt ansvar, en avdel-<br>ning för sektorbyråerna och en administrativ avdelning. Därutöver finns<br>ett planeringssekretariat och ett informationssekretariat som är direkt<br>underställda verksledningen. SIDA har biståndskontor, som är knutna till<br>den svenska ambassaden, i 17 mottagarländer. På SIDA finns ca 560<br>anställda, varav drygt 95 vid biståndskontoren.</p>
<h4>Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)</h4>
<p>Beredningen för u-landsforskning som inrättades år 1975 ombildades år<br>1979 till en självständig myndighet — styrelsen för u-landsforskning<br>(SAREC).</p>
<p>SAREC har till uppgift att främja forskning som kan underlätta för<br>u-ländema att utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk<br>och social rättvisa. Det åligger SAREC att</p>
<p>— främja forskning och bevaka forskningsfrågor inom områden som är<br>betydelsefulla för u-ländema och för utvecklingssamarbetet,</p>
<p>— handlägga frågor rörande samarbete med och biståndsfinansierat stöd<br>till u-ländema på forskningens område samt stöd till u-landsinriktade<br>internationella forskningsprogram,</p>
<p>— fördela anslag för u-landsforskning i Sverige, och</p>
<p>255</p>
<p>— ta initiativ till forskningsinsatser inom områden for u-landsforskning. Prop. 1991/92: 100<br>SAREC administrerar fr.o.m. budgetåret 1988/89 ett särskilt stöd till Bil. 4<br>forskning om AIDS och tropiska sjukdomar.</p>
<p>Vid SAREC:s kansli arbetar ett 40-tal anställda.</p>
<h4>Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt<br>samarbete (BITS)</h4>
<p>Beredningen for internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) in-<br>rättades år 1975 under namnet utbildningsberedningen och fick år 1979<br>ställning som självständig myndighet under utrikesdepartementet.</p>
<p>Beredningen har som uppgift att inom ramen för den svenska bi-<br>ståndsverksamheten främja ekonomisk och social utveckling i enskilda<br>utvecklingsländer samt utvidga och stärka Sveriges relationer med dessa<br>länder genom insatser i samarbete med svenska institutioner och företag.<br>BITS medverkar i planering och finansiering av olika projekt. Verksamhe-<br>ten omfattar tekniskt samarbete, genom bl. a. konsultinsatser och interna-<br>tionella kurser i Sverige samt u-krediter.</p>
<p>Det tekniska samarbetet skall huvudsakligen ske med u-länder utanför<br>kretsen av programländer för det bilaterala biståndet. Det syftar i första<br>hand till teknologiöverföring inom områden där Sverige har särskilda<br>förutsättningar i fråga om kunnande och kapacitet. Sedan budgetåret<br>1989/90 har BITS ett huvudansvar för genomförandet av det svenska<br>biståndsfinansierade samarbetet med Central- och Östeuropa.</p>
<p>U-krediter kan beviljas kreditvärdiga länder bland programländerna för<br>svenskt bilateralt bistånd, u-länder med vilka Sverige bedriver tekniskt<br>samarbete eller andra länder vars utvecklingspolitik ligger i linje med de<br>svenska biståndspolitiska målen.</p>
<p>U-krediterna används till finansiering av svenska varor och tjänster i<br>projekt som har utvecklingsfrämjande effekt i u-ländema.</p>
<p>BITS leds av en styrelse som utses av regeringen. Bland dess 11 ledamö-<br>ter ingår bl. a. två företrädare för riksdagspartier.</p>
<p>Vid BITS finns ca 25 anställda.</p>
<h4>Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd<br>(SWEDECORP)</h4>
<p>Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd bildades år 1991 samtidigt<br>som importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD), fonden för industri-<br>ellt samarbete med u-länder (SWEDFUND) och SIDAs industribyrå upp-<br>hörde i sina dåvarande former.</p>
<p>SWEDECORP skall, inom ramen för de generella målen för det svenska<br>biståndet, bidra till en utveckling av näringslivet i u-länder. Genom kun-<br>skapsöverföring till näringsliv och näringslivsorganisationer skall<br>SWEDECORP verka för att gynnsamma förutsättningar skapas för inves-<br>teringar och företagande i mottagarländerna samt främja dessa länders<br>handel bl. a. genom att svara för information och rådgivning ifråga om av-<br>sättningsmöjligheter på den svenska marknaden. Genom samverkan med</p>
<p>256</p>
<p>Swedfund International AB skall SWEDECORP bidra till utvecklingen av Prop. 1991/92: 100<br>bärkraftiga foretag i mottagarländerna. Bil. 4</p>
<p>SWEDECORP har till uppgift att vara svensk kontaktpunkt för<br>UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) i konkreta frå-<br>gor som bl. a. rör avsättning av u-landsprodukter på den svenska markna-<br>den.</p>
<p>SWEDECORP leds av en styrelse, som utses av regeringen. Kontoret<br>har ca 50 anställda.</p>
<h4>Swedfund International AB</h4>
<p>Swedfund International AB tillkom år 1991 genom en ombildning av<br>stiftelsen SWEDFUND (Fonden för industriellt samarbete med u-länder).<br>Bolagets huvuduppgifter är att på industriområdet förmedla kontakter<br>mellan svenska företag och intressenter i u-länder och Central- och Öst-<br>europa, bidra till förinvesteringsstudier samt medverka i etablering av<br>samägda företag, s. k. joint ventures, genom insatser i form av aktiekapital,<br>lån- och garantigivning.</p>
<p>Bolaget är ett helägt statlig aktiebolag utan egen personal. Handläggning-<br>en av bolagets projektportfölj sköts, i enlighet med ett uppdragsavtal, av<br>styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SWEDECORP).</p>
<h4>Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)</h4>
<p>Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö fick sin nuvarande inriktning i juli<br>1987. Sandö U-centrum har till huvuduppgift — att vid Sandöskolan i<br>Kramfors bedriva utbildning i språk och u-landsutbildning som förbere-<br>delse för uppdrag i u-land. Styrelsen skall bl. a. samarbeta med myndighe-<br>ter, organisationer och företag när det gäller förberedelseutbildning för<br>u-landsuppdrag.</p>
<p>Styrelsen skall</p>
<p>— anordna allmänna enterminskurser i u-landskunskap,</p>
<p>— ge förberedelseutbildning för fredskårsdeltagare,</p>
<p>— anordna språkutbildning som förberedelse för uppdrag i u-länder,</p>
<p>— anordna speciella kurser i u-landsfrågor och språk,</p>
<p>— i samarbete med SIDA bistå myndigheter och andra med information<br>och rådgivning om förberedelse- och språkutbildning inför uppdrag i<br>u-länder, samt</p>
<p>— upprätta register över personer som vid Sandö-skolan genomgått den<br>allmänna utbildningen för uppdrag i u-länder.</p>
<p>Enterminskursen som Sandö U-centrum erbjuder är avgiftsfri. Övrig<br>utbildning är avgiftsbelagd.</p>
<p>Sandö U-centrum gick fr. o. m. budgetåret 1991/92 in i det första året av<br>den treåriga budgetcykeln. Under perioden skall målsättningen för avgifts-<br>belagd utbildning inom språk och u-landskunskap vara att höja självkost-<br>nadstäckningsgraden med 3 procentenheter, från 75% till 78%.</p>
<p>RRV har på regeringens uppdrag granskat Sandö U-centrums och</p>
<p>257</p>
<p>SIDAs roller inom förberedelseutbildningen samt finansierings- och debi- Prop. 1991/92: 100<br>teringsfrågor. Översynen kommer att remissbehandlas. Bil. 4</p>
<p>Sandö U-centrum leds av en styrelse, som utses av regeringen.</p>
<p>En rektor är chef för skolan som har drygt 60 anställda.</p>
<h4>Nordiska afrikainstitutet</h4>
<p>Nordiska afrikainstitutet tillkom år 1962 på initiativ av Nordiska rådet.<br>Institutet är beläget i Uppsala.</p>
<p>Institutet har till uppgift att i Norden främja studier av och information<br>om afrikanska förhållanden genom att:</p>
<p>— främja och driva vetenskaplig forskning om Afrika,</p>
<p>— främja samarbete och kontakter mellan nordiska och afrikanska forska-<br>re,</p>
<p>— utgöra ett dokumentationscentrum för forskning och studier om Afrika,</p>
<p>— informera om afrikaforskning och aktuella afrikanska förhållanden.</p>
<p>Verksamheten leds av en styrelse samt ett program- och forskningsråd,<br>som utses av regeringen. I program- och forskningsrådet ingår represen-<br>tanter för de övriga nordiska länderna. Vid institutet finns ett trettiotal<br>anställda, varav 13 tjänster finansieras över förvaltningsanslag inom bi-<br>ståndsramen.</p>
<p>258</p>
<h3>INTERNATIONELLA</h3>
<h3>UTVECKLINGSPROGRAM</h3>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<h3>Bistånd genom det multilaterala systemet</h3>
<p>Det multilaterala systememt består dels av FN-systemet, dels av några<br>fristående internationella finansieringsorgan.</p>
<p>FN-systemet innefattar ett stort antal institutioner med varierande sta-<br>tus och skilda verksamhetsområden. På det ekonomiska och sociala områ-<br>det som behandlas i denna faktabilaga förekommer både en betydande<br>förhandlingsverksamhet och ett vittomfattande bistånd. Såväl detta bi-<br>stånd som förhandlingsverksamheten (den normativa verksamheten) be-<br>handlas i FN:s ekonomiska och sociala råd, ECOSOC, samt i FN-syste-<br>mets centrala organ, generalförsamlingen.</p>
<p>FN:s olika organ och övriga organisationer inom FN-systemet bedriver<br>en omfattande biståndsverksamhet. Denna finansieras från organisatio-<br>nernas reguljära budgetar, UNDP, Världsbanken samt medlemsländernas<br>frivilliga direkta bidrag. För Sveriges del härrör de frivilliga direkta bidra-<br>gen dels från UD:s anslag, dels från styrelsen för internationell utveckling<br>(SIDA), styrelsen för u-landsforskning (SAREC), BITS och Swedecorp.</p>
<p>Inom FN:s biståndsverksamhet har UNDP en central ställning som<br>samordnare och kanal för en stor del av FN:s tekniska bistånd. I samarbete<br>med värdlandet utarbetar UNDP landprogram som löper på mellan tre<br>och fem år. På fältet genomförs biståndsprojekten i ökande utsträckning<br>av mottagarländernas regeringar men — än så länge — oftast av olika<br>fack- eller specialorgan. En av FN utsedd lokal samordnare — oftast<br>UNDP:s representant — ansvarar för sammanhållningen av FN-biståndet.<br>Varje organ opererar dock självständigt inom sitt mandat. De organ som<br>har en större verksamhet har i allmänhet egen fältrepresentation.</p>
<p>De internationella fmansieringsorganen, som behandlas i ett särskilt<br>avsnitt i faktabilagan, är de största förmedlarna av krediter i det multilate-<br>rala biståndssystemet. Till fmansieringsorganen hör Världsbanksgruppen<br>och de regionala utvecklingsbankerna. Dessa organ svarar för ca 60% av<br>det totala multilaterala biståndet, varav Världsbanken ca 40%. Dessa<br>siffror anger enbart den koncessionella ”mjuka” utlåningen (dvs på myc-<br>ket lång tid och till mycket låg kostnad), som finansieras av bidrag av<br>gåvokaraktär från medlemsländerna. Om man därtill lägger den bankmäs-<br>siga utlåningen blir deras ställning som utvecklingsfinansiärer än viktiga-<br>re. Ca tre fjärdedelar av de medel som DAC-ländema under 70- och<br>80-talen inbetalat till multilaterala biståndsgivande institutioner har gått<br>till utvecklingsbankerna och deras fonder. Världsbanken har formellt sta-<br>tus som expertorgan inom FN-familjen medan regionalbankema inte har<br>någon koppling till FN-systemet.</p>
<p>Vidstående organogram ger en översiktlig bild av FN-systemet, inkl.<br>Världsbanken och IMF. De organ som i större omfattning är verksamma<br>på biståndsområdet är markerade med asterisk.</p>
<p>259</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-150.png" style="width:65pt;height:43pt;"/>
<p>FN-SYSTEMET</p>
<p>Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>UNRWA* ♦</p>
<p>Permanenta<br>kommittéer</p>
<p>Huvud-<br>kommittéer</p>
<p>Andra<br>biträdande<br>organ</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-151.png" style="width:260pt;height:240pt;"/>
<p>Sekretariat</p>
<p>IAEA</p>
<p>nternationella</p>
<p>domstolen</p>
<p>General</p>
<p>forsamlingen</p>
<p>Ekonomiska</p>
<p>och sociala</p>
<p>radet</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>| Förvaltar- 1</p></td><td>
<p>f Säkerhets- 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 skapsrådet 1</p></td><td>
<p>1 rådet 1</p></td></tr>
</table>
<p>UNCTAD ®—<br>UNICEF* •—<br>UNHCR* •—<br>WFP’ •</p>
<p>UNITAR •—<br>UNDP* •—<br>UNEP* •—<br>UNU •—<br>FN :s specialfonder * •—<br>Världslivsmedelsrådet •—<br>HABITAT* •—<br>UNFPA* •—</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-152.png" style="width:24pt;height:23pt;"/>
<p>Regionala<br>kommissioner<br>Ämbets-<br>kommissioner<br>Andra<br>kommittéer</p>
<p>-O<br>-o<br>o<br>o<br>-o</p>
<p>FNs huvudorgan</p>
<p>• Andra FN-organ</p>
<p>_ Specialorgan och andra självständiga<br>organisationer inom systemet</p>
<p>ILO*</p>
<p>FAO*<br>UNESCO *<br>WHO*</p>
<p>IMF r-O</p>
<p>--O</p>
<p>—O ICAO^<sup>1</sup>—O</p>
<h3>-O UPU</h3>
<h3>—O ITU</h3>
<p>—O WMO</p>
<h3>—O IMO</h3>
<p>—O wipo</p>
<p>~o FAD*</p>
<p>—O UNIDO*</p>
<p>“--■O GATT</p>
<p>IDA*</p>
<p>IBRD</p>
<p>IFC *</p>
<p>260</p>
<h3>FN:s biståndsverksamhet</h3>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Till FN:s frivilligt finansierade operativa verksamhet räknas i första hand<br>UNDP, UNFPA, UNICEF, WFP och IFAD. Nedan redovisas först FN:s<br>samordnande organ inom tekniskt bistånd, UNDP samt UNCDF och<br>UNFPA, vilka formellt är fonder inom UNDP. Därefter redovisas de<br>fackorgan som alltjämt oftast genomför UNDP:s program, samt UNICEF<br>(FN:s barnfond). I separata avsnitt längre fram redovisas några av de<br>större frivilligt finansierade FN-organen såsom WFP och UNHCR samt<br>vissa bidrag inom bl. a. befolknings- och miljöområdet.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-153.png" style="width:47pt;height:50pt;"/>
<h4>FN:s utvecklingsprogram (UNDP)</h4>
<p>FN:s utvecklingsprogram (UNDP), som bildades 1966 då två mindre<br>biståndsfonder slogs samman, har som mål att vara FN-systemets centrala<br>fond för finansiering av tekniskt bistånd. Hittills har projekten genomförts<br>främst av FN:s fackorgan (ILO, WHO, FAO m.fl.) men avsikten är att<br>u-länderna i ökande utsträckning själva skall ta över genomförandet (s. k.<br>national execution) och att fackorganen skall få en rådgivande roll. UNDP<br>har också ansvar för att FN:s samlade biståndsverksamhet samordnas i<br>samverkan med mottagarländerna.</p>
<p>Verksamhet</p>
<p>UNDP:s uppgift är att främja mottagarländernas utveckling genom olika<br>former av kunskapsöverföring och förinvesteringsstudier. Detta s. k. tek-<br>niska bistånd sker i huvudsak i form av expertrådgivning, stipendier,<br>mindre utrustningsleveranser och konsulttjänster. Expertbiståndet domi-<br>nerar. Verksamheten omfattar för närvarande omkring 5 900 projekt i 156<br>länder och områden.</p>
<p>UNDP:s verksamhet bygger i huvudsak på landprogrammering. Denna<br>innebär att man för vaije mottagarland fastställer hur mycket bistånd från<br>UNDP landet kan räkna med under en femårsperiod. I samarbete mellan<br>mottagarlandet och UNDP:s fältkontorschef utarbetas sedan ett landpro-<br>gram för hur medlen skall utnyttjas. Detta program fastställs av UNDP:s<br>styrelse.</p>
<p>Storleken på vaije mottagarlands program bestäms främst av bruttona-<br>tionalinkomsten per capita och befolkningens storlek. Vart femte år fast-<br>ställs fördelningen för nästkommande programperiod (”femårsplan”).</p>
<p>De fattigaste u-ländema — med en bruttonationalinkomst per capita på<br>högst 750 dollar i 1983 års siffror — fick under programperioden 1987 —<br>91 80% av UNDP:s länderfördelade resurser.</p>
<p>261</p>
<p>Under den femte programperioden 1992 — 96 kommer denna politik att Prop. 1991/92: 100<br>fortsätta och förstärkas. 87% av UNDP:s länderfördelade resurser skall då Bil. 4<br>gå till länder med en per capita—inkomst under 750 dollar i 1989 års<br>siffror och 13% till övriga länder. 55% av de länderfördelade resurserna<br>skall tillfalla de minst utvecklade länderna. Biståndet till u-länder med<br>relativt hög BNP/capita trappas gradvis av för att helt upphöra efter en per<br>capita inkomst över 6 000 dollar.</p>
<p>UNDP har sedan 1972 ett särskilt program för de minst utvecklade<br>länderna. Under 1990 uppgick bidragen till detta särskilda program till</p>
<p>12,8 milj, dollar. Fr. o. m. 1991 kommer dessa bidrag i stort sett att upphö-<br>ra. Bidragsgivarna anser att man når bättre de minst utvecklade länderna<br>genom UNDP:s allmänna resurser än genom denna relativt begränsade<br>fond. Utbetalningarna från UNDP:s allmänna resurser till de 42 minst<br>utvecklade länderna var 1990 ca 340 milj, dollar. Som nämnts ovan kom-<br>mer 55% av UNDP:s länderfördelade resurser att tillfalla dessa länder<br>fr. o. m. 1992.</p>
<p>1990 presenterade UNDP för första gången Human Development Re-<br>port, som väckt uppmärksamhet genom sitt nya sätt att mäta mänsklig och<br>social utveckling. I Human Development Report 1990 presenterades ett<br>utvecklingsindex (Human Development Index) som komplement till<br>BNP/capita för att mäta länders utvecklingsnivå. Indexet beräknades ge-<br>nom att väga samman varje lands statistik för förväntad levnadslängd,<br>alfabetiseringsgrad och köpkraft per capita. I Human Development Re-<br>port för 1991 kompletteras detta index med ett mått på medborgarnas<br>frihet i respektive land (Freedom Development Index). Beräkningen sker<br>genom att respekten för 40 olika individuella fri- och rättigheter studeras.<br>UNDP understryker i sin analys av materialet att detta visar att politisk<br>vilja mer än ekonomisk utvecklingsnivå är avgörande för sociala framsteg.</p>
<p>Introducerandet av ett ”frihetsindex” i Human Development Report<br>har kritiserats starkt av många u-länder för att vara ett uttryck för väster-<br>ländska värderingar. Viss kritik har vidare riktats mot det statistiska<br>underlaget, som anses bristfälligt. Sverige har, i likhet med andra i- och<br>vissa u-länder, välkomnat att UNDP med Human Development Report<br>lagt grunden för ett analysinstrument som på ett flerdimensionellt sätt kan<br>mäta begreppet utveckling. Sverige har också bidragit till finansieringen av<br>Human Development Report med 1,4 milj. kr.</p>
<p>Organisation</p>
<p>UNDP:s högsta beslutande organ är styrelsen (Goveming Council), som<br>har 48 medlemmar. Av dessa representerar 27 u-länder, 17 västliga i-län-<br>der och 4 östeuropeiska länder. Sverige var senast medlem i styrelsen<br>1989-91 och kommer enligt nordisk rotationsordning att söka inträde på<br>nytt under perioden 1993 — 96. Styrelsen bestämmer bl. a. fördelningen av<br>UNDP:s resurser och fastställer landprogrammen.</p>
<p>UNDP:s styrelse är också beslutande organ för FN-sekretariatets teknis-<br>ka biståndsprogram (Department of Technical Cooperation for Develop-<br>ment, DTCD), FN:s kapitalutvecklingsfond, FN:s befolkningsfond, FN:s</p>
<p>262</p>
<p>Sahel-kontor (UNSO), FN:s kvinnofond, FN:s fond for vetenskap och Prop. 1991/92: 100<br>teknik, FN:s naturresursfond samt en rad andra specialfonder. Bil. 4</p>
<p>UNDP:s sekretariat ligger i New York och har för närvarande omkring</p>
<p>610 fast anställda. Det leds av administratom William H. Dräper III från<br>USA.</p>
<p>Under 1970-talet ägde en omfattande decentralisering av UNDP:s verk-<br>samhet rum. Tyngdpunkten i arbetet med att förbereda och genomföra<br>landprogrammen förlädes till 115 — nu 113 — fältkontor med för närva-<br>rande omkring 3 500 anställda. Fältkontoren leds av s. k. ”resident repre-<br>sentatives” (fältkontorschefer), som även har till uppgift att samordna<br>andra FN-organs biståndsverksamhet i landet. De är oftast också FN:s<br>fasta representant i respektive land och fungerar som FN:s ”ambassadör” i<br>landet.</p>
<p>Finansiering</p>
<p>UNDP:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. De uppgick 1972<br>till 268 milj, dollar och 1980 till 693 milj, dollar. Ökningen var således<br>ganska snabb. För programperioden 1982—1986 förutsattes UNDP:s ock-<br>så öka med 14% per år och sammanlagt nå upp till 6,7 miljarder dollar.<br>Resurserna minskade emellertid under böijan av åttiotalet så att det blev<br>nödvändigt att skära ner verksamheten till 55% av den ursprungligen<br>planerade. Denna utveckling svängde under 1980-talets senare hälft. Un-<br>der 1990 var bidragen till UNDP ca 1049 milj dollar mot ca 650 milj,<br>dollar 1984. Under programperioderna 1987 — 91 och 1992 — 96 räknar<br>man med en årlig tillväxt av bidragen på 8% i stället för 14% som tidigare.</p>
<p>UNDP:s verksamhet försvåras av att programmet i praktiken gör fem-<br>åriga biståndsutfastelser gentemot mottagarländerna medan givarländer-<br>na, med få undantag, endast lämnar ettåriga bidragsutfästelser. Sverige har<br>därför sedan länge verkat för att alla bidragsgivare, liksom Sverige, skall<br>lämna fleråriga utfästelser.</p>
<p>De största enskilda bidragsgivarna till UNDP är för närvarande USA,<br>Sverige, Danmark, Japan och Nederländerna. Norge och Tyskland ger<br>också stora bidrag. De fyra nordiska länderna svarade 1990 gemensamt för<br>ca 33% av de ordinarie bidragen till UNDP.</p>
<p>Sverige har kalenderåret 1991 lämnat ett ordinarie bidrag på 600 milj,<br>kr. till UNDP. Ytterligare 50 milj. kr. har avsatts särskilt för insatser som<br>syftar till att ytterligare främja en effektiv verksamhet inom UNDP i linje<br>med de svenska biståndspolitiska målen. Det svenska bidraget utgjorde ca<br>10% av UNDP:s resurser.</p>
<p>Vidare har Sverige för kalenderåret 1991 lämnat ett bidrag på<br>25 milj. kr. till FN:s Sahel-kontor (UNSO). UNSO, som tillkom 1974 som<br>en fond under UNDP, har till uppgift att hindra markförstöring och<br>förbättra naturresurshushållningen i torrområden i Sahel. UNSO har en<br>budget på ca 25 milj. US dollar. Den svenska andelen av budgeten mot-<br>svarar 16%.</p>
<p>263</p>
<p>Reformplaner inom FN:s biståndsverksamhet Prop. 1991/92:100</p>
<p>FN:s biståndsverksamhet och arbetsfördelningen mellan dess olika aktörer<br>har diskuterats åtskilligt de senaste åren. Tiden är mogen för reformer. Det<br>råder enighet om att UNDP inte har kunnat spela den roll som central<br>finansiär och samordnare av FN-systemets tekniska bistånd som tanken<br>var när riktlinjerna för det nuvarande systemet drogs upp 1970. Från att<br>ha finansierat knappt två tredjedelar av FN-systemets tekniska bistånd i<br>böijan av 1970-talet svarar UNDP numera endast för cirka en tredjedel.<br>Världsbanken dominerar, inte bara när det gäller investeringar utan även<br>beträffande tekniskt bistånd. Kunskapsöverföring med hjälp av lång-<br>tidsexperter är inte längre relevant för de flesta u-länder. De bör själva ta<br>över ansvaret för projektgenomförande och samordning av biståndet (s. k.<br>”national execution”). FN-biståndets uppgift bör vara att bistå länderna<br>att bygga upp förmågan att göra detta. Fackorganens roll bör vara rådgi-<br>vande snarare än projektgenomförande. De bör tillhandahålla kvalificerad<br>teknisk expertis under korta perioder. Projektbistånd bör ersättas av pro-<br>grambistånd.</p>
<p>På sikt måste FN-systemets biståndsverksamhet reformeras på detta sätt<br>för att ha relevans för u-länderna. UNDP har böljat på förändringens väg<br>genom att införa ett nytt system att betala fackorganen och andra projekt-<br>genomförare. Enligt det nuvarande systemet som gäller t. o. m. 1991 beta-<br>lar UNDP 13% av projektkostnaderna i avgift till dem som utför<br>UNDP-projekten, vare sig kostnaderna är högre eller lägre. I det nya<br>systemet skall ansvaret för projektgenomförande gradvis skall övergå till<br>mottagarländerna (”national execution”) och fackorganens uppgifter blir<br>mer tekniska än administrativa.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-154.png" style="width:46pt;height:41pt;"/>
<h4>FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF)</h4>
<p>FN:s kapitalutvecklingsfond tillkom 1966 med uppgift att ge gåvobistånd<br>eller lån på förmånliga villkor till småskaliga investeringsprojekt i u-län-<br>derna.</p>
<p>Hösten 1973 beslöt generalförsamlingen att kapitalutvecklingsfonden i<br>fortsättningen endast skulle finansiera projekt i de minst utvecklade u-län-<br>derna, inriktade på folkflertalets basbehov (bostad, kläder, mat, undervis-<br>ning och grundläggande hälsovård). 1985 bestämdes att fonden skulle<br>börja använda sina möjligheter att ge lån på förmånliga villkor, en möjlig-<br>het som dittills inte utnyttjats.</p>
<p>Verksamhet</p>
<p>Fondens projekt skall enligt målsättningen nå de fattigaste människorna i<br>de fattigaste u-ländema. Fonden arbetar också i några få länder utöver de<br></p>
<p>264</p>
<p>minst utvecklade länderna. Projekten skall utformas så att befolkningen Prop. 1991/92:100<br>aktivt deltar i deras genomförande. Fonden kan ta hand om projekt som Bil. 4<br>andra givare bedömer vara för små. Den har ett tak på 5 milj, dollar för<br>enskilda projekt. Fonden finansierar för närvarande omkring 240 projekt i<br>47 länder till ett värde av 445 milj, dollar. Under fondens 20 första<br>verksamhetsår har de viktigaste områdena varit jordbruk, vatten och<br>transporter, men man har också ägnat sig åt småindustrier, hälso- och<br>sjukvård, energi, bostäder och utbildning.</p>
<p>Organisation</p>
<p>Fonden är underställd UNDP:s styrelse och arbetar i huvudsak genom<br>UNDP:s fältorganisation. Ny chef 1991 är tysken R. Helmke.</p>
<p>Finansiering</p>
<p>Fonden finansieras genom frivilliga bidrag. Bidragen för 1990 beräknas till<br>ca 40,8 milj, dollar jämfört med drygt 28 milj, dollar under år 1980. De<br>största bidragsgivarna är några mindre industriländer, men 27 av de 40<br>länder som bidrog 1989 var u-länder. Sveriges bidrag under kalenderåret<br>1991 uppgick till 55 milj, kr, vilket innebär en andel om ca 21%. Sverige<br>och Nederländerna är de största bidragsgivarna.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-155.png" style="width:47pt;height:41pt;"/>
<h4>FN:s befolkningsfond (UNFPA)</h4>
<p>Efter beslut av generalförsamlingen inrättades år 1967 en särskild fond för<br>FN:s insatser på befolkningsområdet. Fondens operativa verksamhet har<br>pågått sedan år 1969.</p>
<p>Verksamhet</p>
<p>Fondens funktion är finansiell och rådgivande. Sedan år 1973 är fondens<br>övergripande uppgift att leda och samordna FN-systemets insatser på<br>befolkningsområdet. Fonden sammankallar även till internationella be-<br>folkningskonferenser som t. ex. International Forum on Population i Am-<br>sterdam hösten 1989. FN:s generalsekreterare har utnämnt fondens exeku-<br>tiv direktör till generalsekreterare för en FN-konferens om befolkningsfrå-<br>gor 1994, en uppföljning av befolkningskonferensema 1974 och 1984.</p>
<p>Fondens verksamhetsområden är familjeplanering, befolkningsstatistik,<br>folkbokföringssystem, utbildning, forskning och information. Fonden<br>samarbetar t.ex. med WHO:s globala AIDS-program och liknande pro-<br>gram. En växande andel av projekten genomförs av mottagarländerna<br>själva med stöd av fonden.</p>
<p>265</p>
<p>Ca 75% av programresurserna avsattes år 1990 för projekt i 56 priorite- Prop. 1991/92: 100<br>rade länder. Av dessa länder ligger 31 i Afrika. Familjeplaneringsinsatser Bil. 4<br>fortsätter att vara fondens mest centrala område. Fonden samarbetar med<br>givarsamfundet, inklusive det amerikanska biståndsorganet US-AID, för<br>att öka och säkerställa tillgången på familjeplaneringsservice i u-ländema.<br>Befolkningsfrågornas direkta samband med miljöfrågorna präglar fondens<br>policy och verksamhetsprofil. Kvinnors villkor, status och delaktighet i<br>samhällslivet genomsyrar likaledes fondens arbete.</p>
<p>Organisation</p>
<p>Fonden är underställd UNDP:s styrelse, som godkänner det långsiktiga<br>arbetsprogrammet, budget och finansplan samt landprogram. Chef för<br>UNFPA är sedan april 1987 Nafis Sadik (Pakistan). Fondens huvudkontor<br>ligger i New York. På ett femtiotal av UNDP:s landkontor leds UNFPA-<br>arbetet av en faltrepresentant för fonden. Ca en tredjedel av personalen är<br>verksam vid fältkontoren.</p>
<p>Finansiering</p>
<p>UNFPA:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. För år 1990<br>uppgick regeringsbidragen från ett 100-tal länder till 205,8 milj. US dollar,<br>en ökning med drygt 26 miljoner från föregående år. De sju största bi-<br>dragsgivarna var Japan, Nederländerna, Tyskland, Norge, Sverige, Fin-<br>land och Danmark. USA, som tidigare bidrog med ca en fjärdedel av<br>UNFPA:s inkomster, har sedan år 1986 helt dragit in sitt bidrag med<br>hänvisning till fondens insatser i Kina, vilka USA uppfattar som stöd till<br>abort som påtvingat preventivmedel. Dock samarbetar UNFPA och det<br>amerikanska biståndsorganet US-AID, som har en större budget för be-<br>folkningsinsatser än fonden.</p>
<p>UNFPA har kritiserats av FN:s revisorer för onödigt omfattande re-<br>servationer. Från 1989 har projektanslagen ökat och en större del av<br>reserverade medel kunnat tas i bruk. Projektanslagen uppgick 1990 till<br>totalt 210,9 milj. US dollar, medan inkomsterna för samma år uppgick<br>enligt preliminära beräkningar till 212,4 milj. US dollar.</p>
<p>Det svenska bidraget under budgetåret 1990/91 var 125 milj.kr., en<br>ökning om 10 milj. kr. sedan budgetåret 1989/90. Det svenska bidraget<br>utgör därmed drygt 9 % av UNFPAs budget.</p>
<p>FN:s fackorgan</p>
<p>Grundprincipen för FN:s tekniska bistånd och kunskapsöverföring är att<br>detta skall samlas till och samordnas av UNDP, som också ska stå för<br>fältnärvaron och garantera att u-ländemas egna prioriteringar sätts i främ-<br>sta rummet. Hittills har gällt att UNDP främst bör utnyttja olika fackor-<br>gan som genomförare av projekt inom sina kompetensområden. Samtidigt<br>lämnas även tekniskt bistånd i fackorganens egen regi. Fackorganen är ju<br>självständiga FN-organ inom sina ansvarsområden med egna styrelser,<br></p>
<p>266</p>
<p>årskonferenser etc. Detta har gjort arbetsfördelningen inom FN-systemet Prop. 1991/92: 100<br>oklar. Enligt beslut i UNDP 1990 och 1991 skall dess tekniska bistånd i allt Bil. 4<br>högre utsträckning användas av mottagarländerna som på ett friare sätt<br>skall bestämma hur UNDP-finansierat bistånd skall genomföras (s. k. ”na-<br>tional execution”). Vidare skall fackorganen i högre grad bistå med exper-<br>tis och i mindre utsträckning engagera sig i förvaltningen av hela bistånds-<br>projekt. Det nordiska FN-projektet har studerat frågeställningen och läm-<br>nat värdefulla bidrag till att effektivisera FN:s tekniska bistånd. Därige-<br>nom skulle fackorganens roll av ”center of excellence” betonas. Hur ett<br>sådant system skall se ut är ännu inte fastställt i detalj. Fackorganens<br>reguljära budget finansieras genom medlemsavgifter. Därutöver har flerta-<br>let fackorgan en frivilligt finansierad budget till vilken givarna ger öron-<br>märkta bidrag. I vissa fall är den frivilligt finansierade budgeten större än<br>den reguljära.</p>
<p>I tabell 1 redovisas de svenska frivilliga bidragen till FN-organ, vilka<br>inte behandlas på annat ställe under anslaget C 1.</p>
<p>Internationella arbetsorganisationen (ILO)</p>
<p>ILO, som är en av de äldsta medlemmarna i FN-familjen, har som övergri-<br>pande målsättning att verka för varaktig fred grundad på social rättvisa.<br>ILO skiljer sig från övriga FN-organ genom sin trepartsstruktur — såväl<br>regeringar som arbetsgivare och arbetstagare är representerade. ILO har<br>150 medlemmar. ILO:s generaldirektör är sedan mars 1989 belgaren Mi-<br>chel Hansenne. ILO:s biståndsverksamhet är i huvudsak inriktad på ut-<br>veckling och utbildning av arbetskraft. Afrika är huvudmottagare. Sverige<br>ger förutom ett reguljärt bidrag även frivilliga bidrag. Dessa är i första<br>hand koncentrerade till två regionala projekt i Afrika med sysselsättnings-<br>främjande inriktning, projektet ”Se om Ditt företag”, ett av Sveriges<br>Arbetsgivareförening utarbetat utbildningspaket samt några sysselsätt-<br>ningsinsatser på vägbyggnads- och transportområdena. Arbetsmarknads-<br>departementet har inom regeringskansliet huvudansvaret för Sveriges<br>medlemskap i ILO.</p>
<p>FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO)</p>
<p>UNESCO bildades år 1945 och bidrar till fred och säkerhet genom att<br>främja samarbete mellan nationerna på de kulturella, utbildningsmässiga<br>och vetenskapliga områdena. Respekten för mänskliga rättigheter och<br>allmän rättvisa utan hänsyn till ras, kön, språk eller religion är viktiga<br>målsättningar. En annan är att utrota analfabetismen fram till sekelskiftet.<br>Det svenska biståndet till UNESCO består dels av ett reguljärt bidrag, dels<br>av frivilliga bidrag. UNESCO genomgick en förtroendekris i böijan av<br>1980-talet, som bl.a. ledde till att USA och Storbritannien lämnade orga-<br>nisationen. UNESCO:s generaldirektör är sedan år 1987 spanjoren Frede-<br>rico Mayor. Utbildningsdepartementet har huvudansvaret för Sveriges<br>medlemskap i UNESCO, som har 158 medlemmar.</p>
<p>267</p>
<p>19 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<p>FN:s livsmedels-och jordbruksorganisation (FAO) Prop. 1991/92:100</p>
<p>FAO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, bildades år 1945 och är<br>FN:s största fackorgan. FAO är FN-systemets fackorgan för det internatio-<br>nella samarbetet inom jordbruks-, skogsbruks- och fiskesektorema. Inom<br>organisationen finns en omfattande statistik- och databas. Det bör noteras<br>att Sovjetunionen och några andra öststater inte tillhör de 158 medlem-<br>marna av FAO. Generaldirektören för FAO är sedan år 1976 libanesen<br>Edouard Saouma.</p>
<p>FAO har utöver sitt reguljära program ett fåltprogram finansierat genom<br>UNDP och frivilliga bidrag, som huvudsakligen är förlagt till u-ländema.<br>Det reguljära programmet uppgår idag till något mindre än hälften av den<br>totala budgeten. Fältprogrammet syftar framför allt till att genom tekniskt<br>bistånd förbättra förutsättningarna för livsmedelsproduktionen inom<br>u-ländema. Sverige har gett visst stöd till fältprogrammet genom SIDA,<br>främst då det gäller projekt av försöks- och metodutvecklingskaraktär.<br>Under senare år har Sverige och flera andra länder riktat omfattande kritik<br>mot FAO:s ledning och styrformer samtidigt som organisationens tekniska<br>kompetens delvis ifrågasatts. Jordbruksdepartementet har huvudansvaret<br>för Sveriges medlemskap i FAO.</p>
<p>Världshälsoorganisationen (WHO)</p>
<p>WHO grundades år 1946. Idag är 166 länder medlemmar. Generalsekrete-<br>rare är sedan år 1988 japanen Nakajima. Organisationens huvudmålsätt-<br>ning är att genom normativt arbete och bistånd förbättra hälsotillståndet.</p>
<p>Den normativa verksamheten påverkar hälso- och sjukvårdens villkor<br>inom ett brett spektrum från hälsoupplysning till sofistikerad diagnostik<br>och behandling.</p>
<p>WHO:s biståndsinriktade verksamhet bygger på begreppet primärhäl-<br>sovård. Strategin för att genom främst primärhälsovården uppnå målet<br>hälsa för alla år 2000 formulerades först i Alma Ata år 1978.</p>
<p>Sverige har genom åren initierat och varit en av de största bidragsgivar-<br>na till WHO:s centrala program som står de svenska biståndspolitiska<br>målen nära.</p>
<p>Socialdepartementet har huvudansvaret för det svenska medlemskapet i<br>WHO. SIDA, SAREC och UD samarbetar nära med WHO i biståndsfrå-<br>gor.</p>
<p>FN:s organisation för industriell utveckling (UNIDO)</p>
<p>År 1967 påböijades UNIDOrs verksamhet efter beslut av FN:s generalför-<br>samling. 1986 fick UNIDO ställning som självständigt fackorgan. 150<br>länder är medlemmar. Generaldirektör är Domingo Siazon Jr., Filippiner-<br>na.</p>
<p>UNIDO:s uppgift är att genom tekniskt bistånd, kurser, seminarier,<br>studier och hjälp till finansiering främja u-ländemas industrialisering.<br>Särskild vikt fästs vid strukturomvandlings-, rehabiliterings- och utbild-</p>
<p>268</p>
<p>ningsfrågor. Inom ramen för ett system med branschkonsultationer möts Prop. 1991/92: 100<br>företrädare för regeringar och näringsliv. Bil. 4</p>
<p>UNIDO:s tekniska biståndsverksamhet bekostas till stor del av UNDP<br>och faltrepresentationen tillhör UNDP-kontoren. Från svensk sida ges<br>förutom det reguljära bidraget även frivilliga bidrag. Dessa är i första hand<br>inriktade på miljöområdet.</p>
<p>Industridepartementet har huvudansvaret för Sveriges medlemskap i<br>UNIDO.</p>
<p>Tabell 1: Bidrag år 1990 till vissa FN-organs biståndsbudget enligt FN:s<br>statistik (miljoner US dollar)</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Samtliga län-<br>ders frivilliga<br>bidrag</p></td><td>
<p>Sveriges fri-<br>villiga bidrag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ILO</p></td><td>
<p>51,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UNIDO</p></td><td>
<p>52,4</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UNESCO</p></td><td>
<p>29,9</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>WHO</p></td><td>
<p>161,9</p></td><td>
<p>29,4</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Samtliga länders<br>bidrag via den<br>reguljära budgeten</p></td><td>
<p>Sveriges bidrag<br>via den regul-<br>jära budgeten</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ILO</p></td><td>
<p>177,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UNIDO</p></td><td>
<p>89,1</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UNESCO</p></td><td>
<p>141,7</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>WHO</p></td><td>
<p>335,6</p></td><td>
<p>3,7</p></td></tr>
</table>
<h3>FN:s frivilliga fonder</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-156.png" style="width:46pt;height:46pt;"/>
<h4>FN:s barnfond (UNICEF)</h4>
<p>UNICEF upprättades av FN:s generalförsamling år 1946. Fondens uppgift<br>var då att lämna katastrofhjälp till barn och mödrar i det krigshärjade<br>Europa. Mandatet ändrades senare till att främst omfatta långsiktig ut-<br>vecklingshjälp till barn och mödrar i u-länder. UNICEF samarbetar idag<br>med över 120 länder, främst genom fleråriga landprogram för utveckling.<br>Programnivån och inriktningen styrs av dödligheten bland barn under fem<br>år, barntäthet och antal födda barn samt BNP per capita. UNICEF arbetar<br>för att sociala indikatorer skall tas med som komplement till de ekonomis-<br>ka och vara vägledande för uppföljning av utvecklingen.</p>
<p>269</p>
<p>Verksamhet</p>
<p>UNICEF bygger sin verksamhet på en stark fältorganisation och politisk<br>mobilisering till aktivt deltagande. Ett resultat av denna målsättning var<br>bamtoppmötet 1990 vars syfte var att föra upp barnens situation på såväl<br>de nationella som internationella politiska dagordningarna. De långsiktiga<br>landprogrammen har ökat UNICEF:s engagemang i utvecklingsfrågor som<br>t ex strukturanpassning, utbildning, vattenförsörjning, kvinnors situation<br>och AIDS-epidemins sociala och ekonomiska effekter på barn. UNICEF<br>fortsätter att förstärka sin kapacitet i Afrika och att öka insatserna i t. ex.<br>Latinamerikas slumområden. UNICEF ansvarar dessutom för betydande<br>insatser i katastrofsammanhang.</p>
<p>Fonden samarbetar med andra FN-organ samt med frivilligorganisa-<br>tioner; med världshälsoorganisationen, WHO, för att bygga ut primärhäl-<br>sovården, med UNESCO för särskilt flickors och kvinnors läskunnighet,<br>med UNFPA inom familjeplanering etc. Inom ramen för FN:s samordna-<br>de katastrofinsatser ansvarar UNICEF tillsammans med t. ex. WHO ofta<br>för hälsovård och vattenförsörjning.</p>
<p>En viktig uppgift för UNICEF är att finna nya vägar för att tillgängliga<br>resurser skall komma nödlidande barn runt om i världen till godo. Ett<br>arbetssätt är att föra fram enkla och billiga metoder för att radikalt minska<br>dödligheten i barnsjukdomar och diarréer. Målet är att halvera bamadöd-<br>ligheten och därmed också på sikt medverka till en begränsning av födelse-<br>talen. De långsiktiga insatserna inom hälso- och sjukvård, vattenförsörj-<br>ning, utbildning, kvinnors delaktighet i utvecklingsarbetet, nutrition och<br>familjeplanering kompletteras med kampanjer. Hjälp till barn i särskilt<br>svåra omständigheter; barn i väpnade konflikter särskilt i Mellanöstern<br>och södra Afrika, barn som utsätts för övergrepp och gatubarn är en<br>växande verksamhet. FN-konventionen om barnets rätt kommer att inne-<br>bära ökade krav på UNICEF för att göra det möjligt för u-länder att leva<br>upp till konventionen. Den deklaration och handlingsplan som antogs vid<br>toppmötet för barn innebär också åtaganden för barns överlevnad och<br>utveckling som u-länder kommer att söka UNICEF:s stöd till.</p>
<p>Organisation</p>
<p>UNICEF:s styrelse (Executive Board) består av representanter för 41 sta-<br>ter med en majoritet för u-länder. Styrelsen sammanträder årligen. Den<br>granskar och drar upp riktlinjer för verksamheten och fördelar medel till<br>fondens program.</p>
<p>James Grant, USA, är utsedd till exekutivdirektör för en tredje ämbets-<br>period till år 1995. UNICEF:s huvudkontor är förlagt till New York.<br>Dessutom finns ett Europa-kontor i Genéve samt UNICEF:s leverans-<br>central, UNIPAC, i Köpenhamn. Närmare 80% av personalen arbetar i<br>fält, fördelade på drygt 200 platser.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>270</p>
<p>Finansiering Prop. 1991/92:100</p>
<p>UNICEF:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag, huvudsakligen<br>från regeringar. De sammanlagda inkomsterna uppgick år 1989 till</p>
<p>667 milj. US dollar, 1990 till 821 milj. US dollar och beräknas 1991 öka<br>till 858 milj. US dollar. Regeringsbidragen utgjorde år 1989 ca 75% av<br>fondens resurser. Nationalkommittéer och andra enskilda bidragsgivare<br>svarar för återstoden. Bidragen från nationalkommittéer finansieras<br>främst genom försäljningen av UNICEF-kort. Den reguljära landpro-<br>gramverksamheten (ca 63%) finansieras av ordinarie bidrag. UNICEF:s<br>särskilda insatser, både katastrofhjälp och vissa långsiktiga projekt, finan-<br>sieras genom tilläggsbidrag.</p>
<p>Det svenska ordinarie bidraget för budgetåret 1990/91 uppgår till</p>
<p>340 milj. kr. Via SIDA lämnas därutöver bidrag för särskilda insatser och<br>katastrofhjälp, ca 335 milj. kr. under verksamhetsåret 1990/91. Sverige är<br>den största enskilda givaren när man slår ihop såväl ordinarie som särskil-<br>da bidrag. Andra stora bidragsgivare är USA, Italien, Norge och Canada.</p>
<p>271</p>
<h3>Internationella finansieringsorgan</h3>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-157.png" style="width:39pt;height:39pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-158.png" style="width:43pt;height:39pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-159.png" style="width:148pt;height:45pt;"/>
<h4>Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna i<br>Afrika, Asien och Latinamerika</h4>
<p>De internationella utvecklingsbankerna och -fondema lämnar finansiellt<br>bistånd främst i form av förmånliga lån. Dessutom lämnar de tekniskt<br>bistånd. Den äldsta och största utvecklingsbanken är Världsbanken<br>(IBRD), som även utgjort modell för uppbyggnaden av övriga utvecklings-<br>banker. Medan Världsbanken är verksam i alla världsdelar arbetar den<br>Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) i Afrika inkl. Nordafrika, Asiatiska<br>utvecklingsbanken (AsDB) i Asien och Oceanien och Interamerikanska<br>utvecklingsbanken (IDB) i Latinamerika och Karibien. Totalt uppgår utlå-<br>ningen från utvecklingsbankerna och deras fonder till drygt 30 miljarder<br>US dollar per år.</p>
<p>Tabell 2: Fakta om de internationella utvecklingsbankerna och -fonderna</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Tillkom<br>år</p></td><td>
<p>Antal med-<br>lemsländer</p></td><td>
<p>Antal<br>anställda</p></td><td>
<p>Huvudkontor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Världsbanken<br>(IBRD)</p></td><td>
<p>1946</p></td><td>
<p>155</p></td><td>
<p>6 597</p></td><td>
<p>Washington</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Internationella<br>utvecklingsfonden<br>(IDA)</p></td><td>
<p>1960</p></td><td>
<p>139</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Afrikanska ut-<br>vecklingsbanken<br>(AfDB)</p></td><td>
<p>1963</p></td><td>
<p>76</p></td><td>
<p>1 030</p></td><td>
<p>Abidjan</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Afrikanska ut-</p></td><td>
<p>1972</p></td><td>
<p>26</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>vecklingsfonden</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>(AfDF)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Asiatiska ut-<br>vecklingsbanken<br>(AsDB)</p></td><td>
<p>1966</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>1 668</p></td><td>
<p>Manila</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Asiatiska ut-</p></td><td>
<p>1974</p></td><td>
<p>52</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>vecklingsfonden</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>(AsDF)</p>
<p>272</p>
<p>Tillkom Antal med- Antal Huvudkontor</p>
<p>år lemsländer anställda</p>
<p>Interamerikanska 1959 44</p>
<p>utvecklingsbanken</p>
<p>(IDB)</p>
<p>1 742 Washington</p>
<p>Fonden för sär-<br>skild verksamhet<br>(FSO)</p>
<p>1959</p>
<p>44</p>
<p>Utvecklingsbankerna fungerar som ett mellanled mellan den internationel-<br>la kapitalmarknaden och u-ländema. Bankerna lånar upp och vidareför-<br>medlar lån på villkor som är förmånligare än vad de allra flesta u-länder på<br>andra sätt skulle kunna få. Detta beror på att medlemsländerna fungerar<br>som garanter för utvecklingsbankernas eget kapital.</p>
<p>Många av de fattigare u-ländema saknar emellertid den nödvändiga<br>återbetalningsförmågan även när det gäller utvecklingsbankernas relativt<br>förmånliga lån. För att kunna bistå också dessa länder har som ett komple-<br>ment till banklånen krediter från utvecklingsfonderna tillkommit. Fonder-<br>na lämnar lån på mycket förmånliga villkor. Krediterna från IDA, AfDF<br>och AsDF löper utan ränta och har en lång löptid med en avsevärd<br>amorteringsfri period. I IDB/FSO tas en ränta ut uppgående till 1—4%,<br>men även där är villkoren i övrigt mycket gynnsamma. Gåvoelementet i<br>fondernas långivning blir härigenom ca 75%.</p>
<p>Organisation</p>
<p>Bankernas/fondemas högsta beslutande organ är guvernörsstyrelsen<br>(Board of Governors). Den är sammansatt av regeringsrepresentanter för<br>samtliga medlemsländer. Styrelsen möts en gång per år. Däremellan hand-<br>has det löpande arbetet av en direktörsstyrelse (Board of Directors) som<br>möts en eller flera gånger i veckan (i AfDB en gång i månaden). Eftersom<br>antalet medlemsländer överstiger antalet platser i direktörsstyrelsen ingår<br>de flesta länder i röstgrupper. En direktör representerar således i regel flera<br>länder.</p>
<p>De nordiska länderna ingår i samtliga banker i samma röstgrupp (Island<br>är dock inte medlem i de regionala utvecklingsbankerna). De bildar i<br>världsbanksgruppen en egen röstgrupp men är i AfDB/AfDF sammanför-<br>da med Schweiz och Indien, i AsDB/AsDF med Canada och Nederländer-<br>na och i IDB/FSO med Belgien, Italien, Nederländerna, Storbritannien<br>och Tyskland.</p>
<p>I världsbanksgruppen är för närvarande den nordiske direktören från<br>Norge. Vid hans kontor tjänstgör en svensk som rådgivare. I AfDB/AfDF<br>företräds röstgruppen för närvarande av Norge, med en svensk som biträ-<br>dande direktör. Röstgruppen i AsDB/AsDF företräds av en kanadensisk<br>direktör och en norsk biträdande direktör. I IDB/FSO är en italienare och<br>en holländska för närvarande röstgruppens representanter i styrelsen.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>273</p>
<p>Rösträtten är i princip vägd i förhållande till andel tecknat kapital resp. Prop. 1991/92: 100<br>lämnade bidrag. För att ge de många små och fattiga länderna ett större Bil. 4<br>inflytande tilldelas varje medlemsland också ett visst antal röster, oberoen-<br>de av landets kapital- och bidragsandelar. Det senare gäller dock inte<br>IDB/FSO. De svenska andelarna framgår av tabellerna 4 och 5.</p>
<p>U-länderna har störst röststyrka i Afrikabanken och -fonden med 63%<br>resp. 50% av röststyrkan. I IDB/FSO är siffran 54%. I IBRD/IDA och<br>AsDB/AsDF ligger motsvarande siffra för u-ländema i intervallet 37 —<br>45%.</p>
<p>Enligt en mer eller mindre uttalad regel har chefskapet i Världsbanken<br>alltid tillfallit en amerikan, i AsDB alltid en japan, i AfDB en afrikan och i<br>IDB en latinamerikan. Lewis T. Preston är nyutnämnd chef för Världsban-<br>ken, Babacar N’Diaye från Senegal är AfDB:s president sedan 1985 och<br>Kimimasa Tarumizu tillträdde chefsposten i AsDB i november 1989.<br>Uruguayanen Enrique Iglesias är president i IDB sedan 1988.</p>
<p>Finansiering och lånevillkor</p>
<p>Utvecklingsbankernas utlåningsverksamhet sker till helt övervägande del<br>med medel upplånade på den internationella kapitalmarknaden. Av med-<br>lemsländernas kapitalinsatser inbetalas endast en mindre del medan reste-<br>rande andel utställs som garanti för utvecklingsbankernas upplåning. Ut-<br>vecklingsbankernas utlåningsvillkor bestäms i huvudsak av de upplånings-<br>villkor de kan uppnå.</p>
<p>Tabell 3: Utvecklingsbankernas utlåningsvillkor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Bank</p></td><td>
<p>Löptid</p></td><td>
<p>Ränta per 1 juni 1990</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IBRD</p></td><td>
<p>15-20 år</p></td><td>
<p>7,73 % 1)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AfDB</p></td><td>
<p>12-20 år</p></td><td>
<p>7,93 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AsDB</p></td><td>
<p>10-30 år</p></td><td>
<p>6,50 %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IDB</p></td><td>
<p>15-30 år</p></td><td>
<p>7,69 %</p></td></tr>
</table>
<p>1) Avser per den 30 juni 1991</p>
<p>Skillnaden i löptid för enskilda lån beror på olikheter beträffande låntagar-<br>ländemas utvecklingsnivå och/eller projektets karaktär.</p>
<p>274</p>
<p>Tabell 4: Utvecklingsbankernas tecknade kapital och utestående upplåning Prop. 1991/92: 100<br>per den 31 december 1990 Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>IBRD (1)</p></td><td>
<p>AfDB</p></td><td>
<p>AsDB</p></td><td>
<p>IDB</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tecknat kapital<br>(miljoner US dollar)</p></td><td>
<p>139 120</p></td><td>
<p>21 246</p></td><td>
<p>22 884</p></td><td>
<p>40 994</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inbetalt kapital</p></td><td>
<p>9 393</p></td><td>
<p>2 503</p></td><td>
<p>2 763</p></td><td>
<p>2 836</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utestående</p>
<p>upplåning</p>
<p>(miljoner US dollar)</p></td><td>
<p>84 797</p></td><td>
<p>5 064</p></td><td>
<p>8 215</p></td><td>
<p>17 273</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sveriges andel av<br>tecknade kapitalet<br>(procent)</p></td><td>
<p>1,30</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sveriges röstandel<br>(procent)</p></td><td>
<p>1,28</p></td><td>
<p>1,41</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,17</p></td></tr>
</table>
<p>1) Avser per den 30 juni 1991.</p>
<p>Till skillnad från bankerna finansieras fondernas verksamhet genom gåvo-<br>bidrag från i första hand i-ländemas regeringar. Sedan mitten av 1970-ta-<br>let har också vissa OPEC-länder och andra rikare u-länder tillkommit som<br>bidragsgivare. Bidragens storlek fastställs för en period av tre till fyra år i<br>taget i samband med s. k. påfyllnadsförhandlingar där även ingående dis-<br>kussioner kring fondernas policyinriktning och användning av medel äger<br>mm. IDA har vidare under en rad år tillförts en del av IBRD:s nettoin-<br>komst. AfDB lämnar bidrag till AfDF i samband med resurspåfyllnader.</p>
<p>Utlåningen från fondema sker på mycket förmånliga villkor. IDA läm-<br>nar utvecklingskrediter med en löptid på 35 eller 40 år. IDA:s krediter är<br>räntefria med en administrationsavgift på 0,75%. AfDF lämnar räntefria<br>utvecklingskrediter och med en löptid på 50 år med en administrationsav-<br>gift på 0,75 %. AsDF:s räntefria utvecklingskrediter löper på 40 år med en<br>avgift på 1 % för de länder som enbart lånar från fonden. För de länder<br>som får låna både från AsDB och AsDF gäller 35 år. De tio första åren är<br>amorteringsfria vid lån från IDA, AfDF och AsDF. Vid utlåning från<br>IDB:s fond för särskild verksamhet gäller en ränta på 1 —4%, en admini-<br>strationsavgift på 0,5%, 20—40 års löptid och en amorteringsfri period på<br>5-10 år.</p>
<p>275</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tabell 5: Inbetalda bidrag till utvecklingsfonderna per den 31 december<br>1990</p></td><td>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p></td></tr>
</table>
<p>IDA (1) AfDF AsDF FSO</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Ackumulerade totala bi-<br>drag (miljoner US dollar)</p></td><td>
<p>68 861</p></td><td>
<p>7 872</p></td><td>
<p>13 865</p></td><td>
<p>8 702</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ackumulerade svenska bidrag<br>(miljoner US dollar)</p></td><td>
<p>1 911</p></td><td>
<p>389</p></td><td>
<p>136</p></td><td>
<p>31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sveriges bidragsandel under<br>innevarande påfyllnadsperiod<br>(procent)</p></td><td>
<p>2,62</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>1,37</p></td><td>
<p>0,35</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sveriges röstandel under<br>innevarande påfyllnadsperiod</p></td><td>
<p>2,05</p></td><td>
<p>2,56</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,17</p></td></tr>
</table>
<p>(procent)</p>
<p>1) Avser per den 30 juni 1991.</p>
<p>Utlåningsvolym</p>
<p>Storleken på det tecknade kapitalet i respektive utvecklingsbank och på<br>bidragen till respektive utvecklingsfond avspeglar deras utlåningskapaci-<br>tet.</p>
<p>Tabell 6: Utvecklingsbankernas och -fondernas utlåningsvolym</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Total ackumulerad<br>utlåning t. o. m.</p>
<p>31 december 1990<br>(miljoner US dollar)</p></td><td>
<p>Utlåning år 1990<br>(miljoner US dollar)</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>IBRD</p>
<p>IDA</p>
<p>IBRD/IDA</p></td><td>
<p>203 054(1)</p>
<p>64 515(1)</p>
<p>267 569(1)</p></td><td>
<p>16 392(2)</p>
<p>6 293(2)</p>
<p>22 685(2)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AfDB</p></td><td>
<p>11 613</p></td><td>
<p>2 158</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AfDF</p></td><td>
<p>7 050</p></td><td>
<p>1 093</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AfDB/AfDF</p></td><td>
<p>18 663</p></td><td>
<p>3 251</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AsDB</p></td><td>
<p>21 507</p></td><td>
<p>2 492</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AsDF</p></td><td>
<p>11 062</p></td><td>
<p>1 480</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AsDB/AsDF</p></td><td>
<p>32 569</p></td><td>
<p>3 972</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IDB</p></td><td>
<p>35 021</p></td><td>
<p>3 315</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FSO</p></td><td>
<p>10 475</p></td><td>
<p>517</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IDB/FSO</p></td><td>
<p>45 496</p></td><td>
<p>3 832</p></td></tr>
</table>
<p>1) Avser per den 30 juni 1991.</p>
<p>2) Avser 1 juli 1990-30 juni 1991</p>
<p>Fördelning av utlåningen på länder</p>
<p>Utvecklingsbankerna och -fonderna riktar sig till mottagarländer som be-<br>finner sig på olika utvecklingsnivåer och har varierande kreditvärdighet.<br>Det finns dock en strävan vilken särskilt utmärker utvecklingsfonderna att<br>bistå de fattigare länderna, dvs. de med en lägre bruttonationalinkomst per<br></p>
<p>276</p>
<p>capita. Sålunda går ca 85% av IDA:s utlåning till länder med en BNI per Prop. 1991/92:100<br>capita under 580 US dollar (1989 års penningvärde). Även IBRD:s utlå- Bil. 4<br>ning till denna grupp har blivit relativt sett större under det senaste<br>årtiondet.</p>
<p>För att förstärka resursbasen för världsbanksgruppens utlåning till de<br>fattigaste länderna i Afrika söder om Sahara upprättades under perioden<br>1985— 1987 Världsbankens särskilda Afrikafacilitet. Till denna fond, som<br>administrerats av IDA, bidrog ett antal givarländer med totalt 1,5 miljar-<br>der US dollar (motsvarande omkring 10 miljarder kronor). Sverige utfäste<br>ett bidrag på 440 milj. kr. Hösten 1987 tog Världsbanken initiativ till ett<br>särskilt handlingsprogram för vilket man sökt givarnas stöd för de struk-<br>turanpassningsprogram som nu pågår i ett drygt tjugotal skuldtyngda<br>länder i Afrika söder om Sahara. Sverige lämnar bidrag till detta program.</p>
<p>Även i regionalbankema och -fondema finns en stark strävan att bistå<br>de fattigaste medlemsländerna och gynna låginkomstgrupper. Längst i<br>detta avseende har IDB kommit. Man har i denna bank en fastlagd<br>målsättning att minst 50% av bankens resurser skall inriktas på projekt<br>som särskilt gynnar fattiga befolkningsgrupper. De fem största låntagar-<br>ländernas andel av bankernas och fondernas totala utlåning t. o. m. år 1990<br>(som framgår i tabell 6) redovisas i tabell 7:</p>
<p>Tabell 7: Utvecklingsbankernas och -fondernas fem största låntagarländer<br>per den 31 december 1990 (miljoner US dollar)</p>
<p>Dessa länders pro-<br>centuella andel av<br>totala utlåningen</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>IBRD(1)</p></td><td>
<p>Indien</p></td><td>
<p>15 589</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Mexico</p></td><td>
<p>14 389</p></td><td>
<p>46 %</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Indonesien</p></td><td>
<p>14 087</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Brasilien</p></td><td>
<p>12 711</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Turkiet</p></td><td>
<p>8 821</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>IDA(1)</p></td><td>
<p>Indien</p></td><td>
<p>18 056</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Bangladesh</p></td><td>
<p>5 697</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Kina</p></td><td>
<p>5 169</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Pakistan</p></td><td>
<p>3 470</p></td><td>
<p>52 %</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Ghana</p></td><td>
<p>1 983</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>AfDB</p></td><td>
<p>Marocko</p></td><td>
<p>1 300</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Nigeria</p></td><td>
<p>1 027</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Elfenbenskusten</p></td><td>
<p>941</p></td><td>
<p>42 %</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Tunisien</p></td><td>
<p>813</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Zaire</p></td><td>
<p>798</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>AfDF</p></td><td>
<p>Etiopien</p></td><td>
<p>558</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Zaire</p></td><td>
<p>409</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Mali</p></td><td>
<p>332</p></td><td>
<p>27 %</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Sudan</p></td><td>
<p>304</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Tanzania</p></td><td>
<p>269</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>AsDB</p></td><td>
<p>Indonesien</p></td><td>
<p>6 027</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Filippinerna</p></td><td>
<p>3 423</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Pakistan</p></td><td>
<p>2 682</p></td><td>
<p>78 %</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Indien</p></td><td>
<p>2 361</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Sydkorea</p></td><td>
<p>2 320</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>277</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Dessa länders pro-<br>centuella andel av<br>totala utlåningen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AsDF</p></td><td>
<p>Pakistan</p></td><td>
<p>3 161</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Bangladesh</p></td><td>
<p>3 143</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Sri Lanka</p></td><td>
<p>1 093</p></td><td>
<p>82 %</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Nepal</p></td><td>
<p>981</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Fi1ippinerna</p></td><td>
<p>679</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>IDB</p></td><td>
<p>Brasilien</p></td><td>
<p>6 078</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Mexico</p></td><td>
<p>5 843</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Argentina</p></td><td>
<p>3 847</p></td><td>
<p>66 %</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Chile</p></td><td>
<p>3 771</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Colombia</p></td><td>
<p>3 714</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>FSO</p></td><td>
<p>Brasilien</p></td><td>
<p>1 229</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Ecuador</p></td><td>
<p>919</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Bolivia</p></td><td>
<p>847</p></td><td>
<p>42 %</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Honduras</p></td><td>
<p>712</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Colombia</p></td><td>
<p>696</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>1) Avser per den 30 juni 1991.</p>
<p>Fördelning av utlåningen på sektorer</p>
<p>Utvecklingsbankernas och -fondernas totala utlåning fördelad på olika<br>sektorer framgår av tabell 8. Även här kan konstateras att utvecklingsfon-<br>derna har en klarare fattigdomsinriktad profil på sin utlåning. De har<br>strävat efter att låta utlåningen i första hand gå till sådana samhällssekto-<br>rer där resurserna mera direkt kommer de fattigaste befolkningsgrupperna<br>till godo. Detta har skett genom satsning på jordbruks- och landsbygds-<br>utveckling samt socialt inriktade projekt inom utbildning, hälsovård, be-<br>folkning, stadsutveckling och vattenförsörjning.</p>
<p>Satsningen på jordbruks- och landsbygdsutveckling och på socialt inrik-<br>tade projekt grundas på insikten om dessa sektorers betydelse för utveck-<br>lingen och att det inte föreligger en motsättning mellan satsningen på<br>basbehov, som i hög grad tillfredställs genom sociala projekt, och ekono-<br>misk tillväxt.</p>
<p>För en allsidig utveckling krävs emellertid även en satsning på ekono-<br>misk och samhällelig infrastruktur såsom energi, transport, kommunika-<br>tion och industri. Utvecklingsbankernas utlåning har koncentrerats till<br>dessa sektorer.</p>
<p>Traditionellt har den helt övervägande delen av utvecklingbankemas<br>och -fondernas utlåning inriktats på enskilda projekt. För att bistå u-länder<br>vid genomförandet av nödvändiga ekonomisk-politiska reformprogram<br>har såväl IBRD som IDA under de senaste åren dock starkt ökat långiv-<br>ningen till s. k. struktur- och sektoranpassning. Anpassningslånen svarade<br>under verksamhetsåret 1990/91 för 25% av IBRD:s/IDA:s totala långiv-<br>ning. Även i AfDB/AfDF uppgick denna typ av utlåning under året till ca<br>25% medan den i AsDB/AsDF begränsades till under 15%. Fr o m 1990<br>har även IDB börjat ge sektoranpassningslån. Denna utlåning får högst<br>uppgå till 25% av den årliga utlåningen. Struktur- och sektoranpassnings-<br>lån är inte knutna till specifika projekt utan utformas så att de kan stödja<br></p>
<p>278</p>
<p>låntagarlandets ekonomisk-politiska åtgärder inom ramen för ett avtalat Prop. 1991/92: 100<br>ekonomiskt program som syftar till att åstadkomma ekonomisk återhämt- Bil. 4<br>ning och tillväxt.</p>
<p>Utvecklingsbankerna har under senare delen av 1980-talet ägnat miljö-<br>frågor en allt större uppmärksamhet. Bankerna försöker i sitt forskningsar-<br>bete utarbeta analyser och förslag på miljöområdet parallellt med att<br>ansträngningarna att integrera miljöfrågorna i det löpande arbetet fortsät-<br>ter. Avsikten är att samtliga lån som förväntas ha effekter på miljön —<br>även strukturanpassningslån — skall behandlas av bankernas miljöavdel-<br>ningar innan förslagen föreläggs respektive styrelse. Inom Världsbanken<br>används nu omkring tio procent av den totala arbetsinsatsen för miljörela-<br>terade frågor.</p>
<p>Världsbanken har spelat en central roll för att, i samråd med enskilda<br>u-länder, upprätta grupper för biståndssamverkan, s.k. konsortier och<br>konsultativa grupper. Det finns för närvarande ett tjugotal sådana grupper<br>under ordförandeskap av representanter för Världsbanken. Sverige är<br>medlem i de grupper som berör länder som mottar svenskt bilateralt<br>bistånd. (Jfr ovan UNDP:s rundabordsmöten). Världsbanken leder också<br>den konsultativa gruppen för internationell jordbruksforskning (CGIAR).</p>
<p>Tabell 8: Procentuella fördelningen av utvecklingsbankernas och -fondernas<br>ackumulerade utlåning på sektorer per den den 31 december 1990</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Sektor</p></td><td>
<p>IBRD(1)</p></td><td>
<p>IDA(1)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruks— och<br>landsbygdsutveckling</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>35</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sociala sektorer(2)</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ekonomisk infrastruktur<br>(Energi, transporter,<br>tele inkl, turism och<br>tekniskt bistånd)</p></td><td>
<p>38</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri och nationella<br>utvecklingsbolag</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Icke projektbundna</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
</table>
<p>1) Avser per den 30 juni 1991.</p>
<p>2) Avser här utbildning, hälsovård, befolkning, stadsutveckling,<br>vattenförsörjning och offentlig sektor.</p>
<p>279</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Sektor</p></td><td>
<p>AfDB</p></td><td>
<p>AfDF</p></td><td>
<p>AsDB</p></td><td>
<p>AsDF</p></td><td>
<p>IDB/FSO</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruk</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildning, hälsovård</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transport</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga nyttigheter<br>(inkl vattenförsörjning,<br>energi och tele-<br>kommunikationer)</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>32</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
</table>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-160.png" style="width:40pt;height:39pt;"/>
<h4>Internationella finansieringsbolaget (IFC)</h4>
<p>Internationella finansieringsbolaget, som upprättades år 1956, är medlem<br>i Världsbanksgruppen. IFCs syfte är att främja ekonomisk utveckling i<br>u-länder genom att medverka till upprättande av privata foretag och<br>främjande av produktiva privata investeringar i u-länder.</p>
<p>För medlemskap i IFC krävs att man är medlem i Världsbanken<br>(IBRD). IFC har 142 medlemsländer. Guvernörs- och direktörsstyrelserna<br>är organiserade på samma sätt för IFC som för Världsbanken. Världsban-<br>kens chef fungerar som ordförande också i IFC:s direktörsstyrelse. Verk-<br>samheten leds av en verkställande vice-president, för närvarande engels-<br>mannen Sir William Ryrie. Antalet anställda uppgår till nära 650. Rösträt-<br>ten är liksom i Världsbanken vägd i förhållande till andelen tecknat kapi-<br>tal.</p>
<p>IFC:s kapital uppgår för närvarande till 1,3 miljarder US dollar. Sveri-<br>ges kapitalandel utgör 1,33% och uppgår till 15,2 miljoner US dollar.<br>Förutom av kapitalet finansieras IFCs verksamhet genom ackumulerade<br>vinster och genom lån från IBRD. IFCs styrelse beslöt i juni 1991 att<br>rekommendera en ökning av IFCs kapital till 2,3 miljarder US dollar.<br>Ökningen väntas bli effektiv före utgången av 1991.</p>
<p>IFCs investeringar sker i allmänhet i form av en kombination av aktie-<br>teckning och långfristiga lån. Investeringsobjekt skall enligt stadgan vara<br>privata företag. Statligt delägande utesluts inte men företaget skall drivas<br>affärsmässigt och inte vara regeringskontrollerat. Varje investering måste<br>uppfylla de två grundläggande kraven att bidra till utvecklingen av ekono-<br>min i mottagarlandet samt med hög sannolikhet vara vinstgivande.</p>
<p>280</p>
<p>Under 1990/91 godkände IFC sammanlagt 152 investeringar i 46 länder, Prop. 1991/92: 100<br>till ett värde av 2,8 miljarder US dollar. De totala kostnaderna for de Bil. 4<br>investeringar i vilka IFC deltog uppgick till 10,7 miljarder US dollar,<br>varav de resterande medlen kom från andra finansieringskällor, i första<br>hand privata banker.</p>
<p>Under budgetåret 1990/91 har Östeuropa framträtt som ett område av<br>allt större betydelse i IFC:s aktiviteter, men tyngdpunkten i investerings-<br>volymen ligger fortfarande i Asien och Sydamerika. Av den totala volymen<br>utgör investeringar i låginkomstländer 53%. Investeringsobjekten åter-<br>finns inom snart sagt alla produktiva sektorer. IFC arbetar för övrigt aktivt<br>med att söka uppnå en hög grad av diversifiering såväl vad gäller land- som<br>sektorfördelning.</p>
<p>Någon motsvarighet till IFC finns inte i Afrikanska resp. Asiatiska<br>utvecklingsbankerna. AsDB kan emellertid i begränsad omfattning med-<br>verka i investeringar med riskvilligt kapital inom ramen for den ordinarie<br>utlåningen. Förutom denna verksamhet for att stödja den privata sektorn<br>inom bankens ram ingår AsDB som större aktieägare i Asian Finance and<br>Investment Corporation (AFIC) som upprättades i september 1989. AFIC<br>ägs i övrigt av ett konsortium av privata affärsbanker från Japan, Korea,<br>Taiwan, USA, Frankrike, Nederländerna m.fl. 1 AfDB har nyligen en<br>speciell enhet for privatsektorstöd upprättats, men verksamheten är ännu<br>av begränsad omfattning.</p>
<p>Inom ramen för IDB skapades 1988 Interamerican Investment Corpora-<br>tion (IIC) efter mönster av IFC. Tillsammans med privat kapital ska IIC<br>medverka till etablering, expansion och modernisering av privata företag,<br>bl a genom tillskjutande av aktiekapital. Man ska också bistå företag med<br>teknisk och administrativ rådgivning. IIC ingår i IDB:s struktur men är ett<br>självständigt organ med separat kapitaltäckning och administration. De<br>nordiska länderna är inte medlemmar i IIC.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-161.png" style="width:40pt;height:40pt;"/>
<h4>Multilateral Investment Guarantee Agency (MIGA)</h4>
<p>Det multilaterala investeringsorganet (MIGA) inledde sin verksamhet un-<br>der år 1988. MIGA är medlem i världsbanksgruppen. Guvernörs-och<br>direktörsstyrelserna är organiserade på samma sätt för MIGA som för<br>Världsbanken och IDA. Världsbankens chef fungerar som ordförande<br>också i MIGA:s styrelse. För närvarande är den svenska röstandelen<br>1,45%.</p>
<p>MlGA:s totala aktiekapital skall uppgå till 1,082 miljarder US dollar.<br>Den svenska kapitalandelen är 11,35 miljoner US dollar, motsvarande en<br>kapitalandel om 1,05%, varav enligt stadgarna 10% har inbetalats och<br>10% lagts i ett skuldbevis utfärdat av riksgäldskontoret på MIGA. Återsto-<br>den av kapitalandelen är en garantidel som utbetalas endast om så behövs<br>for att MIGA skall kunna uppfylla sina förpliktelser.</p>
<p>281</p>
<p>MIGA:s uppgift är att utfärda garantier mot icke-kommersiella risker Prop. 1991/92: 100<br>för investering i u-länder och därigenom stimulera flödet av resurser för Bil. 4<br>produktiva ändamål till dessa länder.</p>
<h4>Nordic Development Fund (NDF)</h4>
<p>NDF, som inledde sin verksamhet i februari 1989, är ett nordiskt organ för<br>finansiering av angelägna utvecklingsprojekt i u-länder. Fonden ger kredi-<br>ter i samfinansiering med andra internationella finansieringsorgan till<br>projekt som bidrar till social och ekonomisk utveckling i mottagarlandet.<br>Projekten skall vara av nordiskt intresse. Särskild vikt läggs vid projekt<br>med positiva miljöeffekter.</p>
<p>NDF finansieras helt genom bidrag från de fem nordiska länderna.<br>Fonden har ett grundkapital på 100 milj. SDR. Utlåningen sker på mycket<br>förmånliga villkor. Krediterna är räntefria och har en löptid på 40 år med<br>en administrationsavgift på 0,75%. Utlåningsvillkoren motsvarar de som<br>erbjuds av IDA.</p>
<p>NDF prioriterar långivning till fattigare länder och ger endast undan-<br>tagsvis lån till andra än låg- och lägre medelinkomstländer. Vid utgången<br>av år 1990 hade NDF undertecknat kreditavtal till ett sammanlagt belopp<br>om 20,9 milj. SDR. Krediterna, vars storlek varierar mellan 0,8 och 4,4<br>milj. SDR avsåg Mozambique, Uganda, Botswana, Mauritius, Zimbabve<br>och Indonesien.</p>
<p>NDF är lokaliserat till Helsingfors och har en stab på sex personer under<br>ledning av svensken Carl-Ivar Öhman.</p>
<p>282</p>
<h3>Internationellt livsmedelsbistånd och<br>jordbruksutveckling</h3>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-162.png" style="width:34pt;height:40pt;"/>
<h4>FN:s världslivsmedelsprogram (WFP)</h4>
<p>Efter andra världskriget använde vissa länder, främst USA, sina stora<br>spannmålsöverskott för bilateral livsmedelshjälp i vida större omfattning<br>än för närvarande. Efterhand växte krav fram på ett internationellt kom-<br>plement till den bilaterala hjälpen. År 1963 inrättades WFP som en multi-<br>lateral kanal för livsmedelshjälp, underställd FN och FAO, med högkvar-<br>ter i Rom. I falt är UNDP-representanten även WFPs representant.</p>
<p>Verksamhet</p>
<p>Genom åren har WFP:s verksamhet växt betydligt och omfattar nu ca 20%<br>av all livsmedelshjälp; för vissa produkter närmare 40 procent. Verksam-<br>hetsvolymen, inklusive WFP:s hantering av bilateral livsmedelshjälp, har<br>gjort WFP till det största av alla FN-organ. I takt därmed har behovet av<br>en diskussion om livsmedelsbiståndets framtid och om organisationens<br>roll och samarbete med andra utvecklingsorgan, t. ex. UNDP, ökat betyd-<br>ligt. Sverige deltar aktivt i denna dialog.</p>
<p>Under 1990/91 arbetade styrelsen, Committee on Food Aid Policies and<br>Programmes (CFA), med förändringar i stadgarna. De delar av WFP-pro-<br>grammet som låg direkt under ansvaret för FAO:s generaldirektör — vissa<br>finansiella frågor och katastrofbeslut — underställs CFA:s ansvar. De nya<br>stadgarna träder i kraft 1 januari 1992. I och med att styrelsen får ett ökat<br>ansvar, så ökas även antalet u-länder som är medlemmar i styrelsen.</p>
<p>WFP bedriver dels utvecklingsbistånd, dels katastrof- och flyktingbi-<br>stånd.</p>
<p>Utvecklingsbistånd</p>
<p>WFP lämnar bistånd i form av livsmedel, där matransoner delas ut till de<br>anställda vid anläggningsarbeten, s.k. Food-for-Work-projekt. WFP ger<br>också hjälp till från näringssynpunkt särskilt behövande grupper, t.ex.<br>kvinnor, spädbarn och skolbarn. I vissa fall säljs livsmedlen på den lokala<br>marknaden för att med inkomsterna finansiera kommunitära projekt.<br>Verksamheten är inriktad på de allra fattigaste u-länderna, som mottar<br>drygt 80% av WFP:s utvecklingshjälp.</p>
<p>WFP förmedlar också alltmer livsmedelshjälp från bilaterala givare. År<br>1990 förmedlade WFP ca 900 000 ton bilateral livsmedelshjälp till ett<br>värde av över 200 milj. US dollar. WFP utnyttjas också i s. k. triangelaffä-<br>rer. WFP bidrar i dessa fall med livsmedel till ett u-land i utbyte mot<br>överskottsproduktion av en annan vara, som sedan ges som bistånd till ett 283</p>
<p>tredje land.</p>
<p>20 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 100. Bilaga 4</p>
<p>Katastrof-och flyktingbistånd Prop. 1991/92:100</p>
<p>Inom ramen för WFP:s verksamhet skapades 1976 en mekanism för att ha<br>tillgång till livsmedel vid katastrofsituationer: Internationella beredskaps-<br>lagret för katastrofinsatser (IEFR). Vidare, fr.o.m. 1990 etablerades en<br>liknande mekanism för långvariga flyktingsituationer (PRO).</p>
<p>Omkring hälften av WFP:s totala resursmobilisering under 1990 och<br>1991 gäller katastrofbistånd och flyktingar, en starkt ökande andel i förhål-<br>lande till utvecklingsbistånd. WFP har utvecklat ett mycket nära samarbe-<br>te med UNHCR, efter förslag från styrelserna i respektive organisation.<br>Ett samarbetsavtal har underställts givarna och träder i kraft fr.o.m.<br>1 januari 1992 om det godkänns av WFP:s styrelse i december 1991. Det<br>skulle innebära att WFP tar ansvar för att från givare söka de nödvändiga<br>resurserna och för att leverera livsmedelsbiståndet ända fram till flykting-<br>arnas vistelseort.</p>
<p>Givarna till WFP:s IEFR har senaste åren ökat varubindningens andel<br>till över 70%. Det har fört med sig stora svårigheter för livsmedelsbistån-<br>det att nå fram i tid. Skall WFP kunna agera snabbt krävs vid katastrofsi-<br>tuationer en rad åtgärder, såsom minskad bindning av bidragen till livsme-<br>del och finansiella reserver som obundet kan användas för lokala/regionala<br>uppköp samt transport- och leveransrelaterade kostnader. Sverige deltar<br>aktivt i debatten i denna fråga. Det svenska bidraget kan användas för<br>uppköp i Sverige eller i u-länder med exportproduktion.</p>
<p>Organisation</p>
<p>WFP:s styrande organ Committee on Food Aid Policies and Programmes<br>(CFA) består fr.o.m. 1 januari 1992 av 42 medlemsländer, varav 62%<br>från u-länder. Kommittén sammanträder två gånger per år i Rom, där<br>WFP har sitt högkvarter. CFA skall, utöver sin styrelsefunktion för WFP,<br>vara ett forum för debatt och ge rekommendationer om biståndsmetoder<br>och biståndspolitik på livsmedelsområdet. I 82 mottagarländer finns om-<br>kring 200 WFP-handläggare och drygt 800 lokalt anställda. Vid huvudkon-<br>toret i Rom arbetar 160 handläggare och 250 övrig personal. Chef för<br>programmet är James C. Ingram, Australien, vars mandatperiod löper ut i<br>mars 1992.</p>
<p>Finansiering</p>
<p>WFP finansieras med frivilliga bidrag, dels i form av livsmedel, dels i form<br>av kontantbidrag avsedda att täcka kostnader för administration, frakter<br>och försäkringar. Enligt stadgarna skall en tredjedel av reguljära bidragen<br>ges i kontanta medel för att finansiera den administrativa budgeten. Ge-<br>nomsnittliga andelen av bidrag i kontanta medel ligger dock på drygt 20%,<br>vilket har medfört underskott i likvida medel under en rad år. Huvuddelen<br>av den reguljära budgeten används för transportkostnader. WFP:s admini-<br>stration utgör 6% av totala omslutningen.</p>
<p>WFP har sedan år 1982 årligen levererat ca 2 miljoner ton livsmedel,<br></p>
<p>284</p>
<p>dvs. mellan 20 och 25% av den globala livsmedelshjälpen. År 1988 omfat- Prop. 1991/92: 100<br>tade dock WFP:s totala leveranser 3,1 miljoner ton, en ökning med 28% Bil. 4<br>jämfört med år 1987, som också var ett rekordår. Av dessa 3,1 miljoner<br>ton gick omkring 2,3 miljoner ton till utvecklingsbistånd. Resterande<br>0,8 miljoner ton gick till katastrofinsatser, vilket i stort sett var oförändrat<br>jämfört med år 1987. Under 1989 och 1990 har totala värdet legat oför-<br>ändrat i förhållande till 1988, men katastrof- och flyktingbiståndets andel<br>har däremot ökat i förhållande till resurser för utvecklingsbistånd. Det<br>utgör nu närmare hälften av totala resursmobiliseringen.</p>
<p>År 1991 och 1992 beräknas kontantbidragen uppgå till drygt 200 miljo-<br>ner US dollar. Huvuddelen av dessa medel, sjuttio procent, används för<br>transportkostnader.</p>
<p>Under budgetåren 1989/90 och 1990/91 har Sverige lämnat ett årligt<br>reguljärt bidrag på 100 milj, kr, varav en tredjedel för den administrativa<br>budgeten. Utöver det reguljära bidraget har Sverige under de senaste<br>budgetåren ställt medel till WFP:s förfogande — 22 milj. kr. budgetåret<br>1990/91 — för att täcka vissa andra kostnader i samband med<br>WFP-projekt. Dessa bidrag har till största delen använts för upphandling<br>av transportmedel och lagerhållningsutrustning.</p>
<p>Därtill kommer bidragen till beredskapslagret (IEFR) och för långvariga<br>flyktingoperationer (PRO) som kalenderåret 1991 uppgår till 95 milj. kr.<br>Det svenska åtagandet under 1986 års livsmedelskonvention (FAC), be-<br>räknat till 55 milj. kr. för 1991/92, kanaliseras helt genom WFP och får<br>användas för utvecklings-, katastrof- eller flyktinginsatser.</p>
<p>Bidragsmålet för WFP:s reguljära resurser för utvecklingsinsatser är 1,5<br>miljarder US dollar för tvåårsperioden 1991 —1992. Den totala resursmo-<br>biliseringen, som även inkluderar katastrof- och flyktinginsatser, kommer<br>under 1992 att uppgå till ca 1,2 miljarder US dollar. De största bidragsgi-<br>varna är USA, Canada och EG-kommissionen. Den svenska andelen av<br>WFP-medlen uppgår till ca 3 %.</p>
<p>WFP har även fått en framträdande roll vid större katastrofsituationer<br>där FN utkommit med samordnade appeller om bistånd. Vid dessa situa-<br>tioner, såsom Gulfen, Afrikas Hom, Västafrika, Angola, har Sverige bidra-<br>git med ytterligare medel från katastrofanslaget.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-163.png" style="width:34pt;height:40pt;"/>
<h4>Livsmedelshjälpskonvention (FAC)</h4>
<p>Livsmedelshjälpskonventionen Food Aid Convention (FAC) är en del av<br>det gällande internationella veteavtalet. Konventionen tillkom för att<br>komplettera detta avtal med ett bidrag till u-ländemas livsmedelstrygghet<br>genom en särskild biståndskonvention med åtaganden om livsme-<br>delshjälp.</p>
<p>285</p>
<p>Den tidigare överenskommelsen från år 1980 förlängdes i flera omgång- Prop. 1991/92: 100<br>ar, men har nu ersatts av 1986 års konvention som efter senaste förläng- Bil. 4<br>ningen i juni 1991 löper fram till juni 1993.</p>
<p>Syftet med 1986 års konvention är liksom tidigare att bidra till att nå det<br>mål på 10 miljoner ton spannmålsbistånd per år, som uppställdes av 1974<br>års världslivsmedelskonferens.</p>
<p>Finansiering</p>
<p>De 11 medlemmarna, varav EG är en, har åtagit sig att under 1986 års<br>konvention göra utfästelser motsvarande minst 7,5 miljoner ton per år. De<br>största andelarna faller på USA, EG, Canada, Australien och Japan vilka<br>tillsammans svarar for nära tre fjärdedelar av de totala åtagandena. Sveri-<br>ge har utfäst ett årligt bidrag motsvarande 40 000 ton, uppskattat till ett<br>värde av 50 milj. kr. för budgetåret 1991/92, inklusive transportkostnader.</p>
<p>Bidragen utgår i form av livsmedelsleveranser, främst spannmål eller<br>kontantbidrag, omräknade efter världsmarknadspris. Leveranserna sker<br>som gåva eller med förmånliga lånevillkor, bilateralt eller multilateralt<br>enligt givarens bestämmande.</p>
<p>Det svenska bidraget kanaliseras i sin helhet genom WFP (som även får<br>fraktbidrag) enligt samma principer som för IEFR enligt ovan, det vill säga<br>kontantbidrag för uppköp företrädesvis i u-länder med exportproduktion.</p>
<p>Styrande organ</p>
<p>Det Internationella veterådets sekretariat och en under konventionen upp-<br>rättad kommitté för livsmedelshjälp (Food Aid Committee) är ansvariga<br>för konventionens tillämpning. Alla elva medlemmar/givare ingår i kom-<br>mittén.</p>
<p>IFAD</p>
<p>INTERNATIONAL<br>FUND FOR<br>AGRICULTURAL<br>DEVELOPMENT</p>
<h4>Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)</h4>
<p>Den internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) är ett FN-organ<br>och upprättades år 1977 efter en rekommendation antagen av världslivs-<br>medelskonferensen år 1974. IFAD:s uppgift är att stödja projekt och<br>utvecklingsprogram för livsmedelsproduktion och livsmedelshantering i<br>u-länderna. I synnerhet uppmärksammas de fattigaste u-ländema med<br>livsmedelsbrist och u-länder med goda förutsättningar att öka livsmedels-<br>produktionen. Särskild vikt skall läggas vid näringsstandard och livsvillkor<br>för de fattigaste befolkningsgrupperna.</p>
<p>Verksamhet</p>
<p>Under åren 1978 — 1988 beviljade IFAD 245 lån till 91 länder på samman-<br>lagt omkring 2 238 miljoner SDR (Special Drawing Rights). Av dessa lån<br></p>
<p>286</p>
<p>gavs 64% på synnerligen mjuka villkor till de fattigaste u-ländema. Räntan Prop. 1991/92: 100<br>på dessa lån är 1 % och amorteringstiden femtio år, varav de första tio åren Bil. 4<br>är amorteringsfria. Av de lån som har givits på de mest gynnsamma<br>villkoren har huvuddelen gått till länder med en per capita-inkomst på<br>300 US dollar eller mindre i 1976 års priser. Omkring 37% av IFAD:s<br>resurser gick till kategorin minst utvecklade länder. Av de totala resurser-<br>na har ungefär 39% gått till asiatiska u-länder, 30% till afrikanska, 14% till<br>latinamerikanska länder och 17 % till länder i Mellanöstern och Nordafri-<br>ka. Under det särskilda Afrikaprogrammet, som inleddes år 1986, har<br>IFAD hittills beviljat lån och bidrag om sammanlagt 120 milj. SDR till 16<br>länder. Utöver lån lämnar IFAD även tekniskt bistånd som hittills uppgått<br>till ca 115 milj. SDR. Av IFAD:s projekt har 61 % utarbetats av fonden,<br>medan övriga utarbetats i samarbete med andra internationella utveck-<br>lingsorgan, främst Intemationalla utvecklingsfonden IDA.</p>
<p>Organisation</p>
<p>IFAD:s medlemsländer — för närvarande 143 — är indelade i tre katego-<br>rier: OECD-länder, OPEC-länder och mottagarländer. Samtliga länder<br>ingår i en styrande församling. Vaije kategori har 600 röster. Inom de<br>bidragsgivande kategorierna fördelas rösträtten i huvudsak i relation till<br>bidragsandel.</p>
<p>IFAD:s styrelse består av 18 medlemmar, sex från vaije kategori. Styrel-<br>sen väljs för tre år. Norge är fr. o. m. år 1990 ordinarie styrelsemedlem för<br>de nordiska länderna med Sverige som suppleant. Sekretariatet, som har<br>knappt 200 anställda, leds sedan år 1984 av algerien Idriss Jazairy.</p>
<p>Finansiering</p>
<p>Fonden hade för sin första verksamhetsperiod (1977—1981) 1 061 miljo-<br>ner US dollar till sitt förfogande, varav 57% kom från OECD-länderna<br>och 43 % från OPEC-ländema. Sveriges bidrag under perioden uppgick till<br>sammanlagt 115 milj. kr. Detta utgjorde 2,5% av den totala summan.</p>
<p>Den första påfyllnaden om 1 100 miljoner US dollar omfattade treårs-<br>perioden 1981 — 1983. OECD-ländemas bidrag under påfyllnaden var<br>620 miljoner US dollar, OPEC-ländemas 450 miljoner US dollar medan<br>övriga u-länder på frivillig basis svarade för 30 miljoner US dollar. Sverige<br>bidrog under perioden med 148,3 milj.kr. vilket var 3,1% av det totala<br>påfyllnadsbeloppet. Inbetalningen till den första påfyllnaden gick långsam-<br>mare än väntat och IFAD tvingades därför att skära ned utlåningen.</p>
<p>Den andra påfyllnaden för perioden 1985—1987 innebar att bördeför-<br>delningen förändrades mellan de båda bidragsgivande kategorierna från<br>58-42% till 60-40%.</p>
<p>Som en följd av Afrikas svåra situation utarbetade IFAD år 1986 ett<br>särskilt program för länder i Afrika söder om Sahara, vilka drabbats av<br>torka och ökenutbredning. Programmet syftar till att förbättra jordbruks-<br>produktionen genom att främja traditionella grödor, förbättra småskaliga<br>bevattningsanläggningar och vidta miljövårdande åtgärder. Drygt 300 mil-</p>
<p>287</p>
<p>joner US dollar inbetalades for perioden 1986—1988. Sveriges bidrag Prop. 1991/92:100<br>uppgick till 131,7 milj. kr. för hela perioden. Bil. 4</p>
<p>Överenskommelse om den tredje påfyllnaden av IFAD:s finansiella<br>resurser för tvåårsperioden 1990—1992 nåddes i juni 1989. Den uppgår<br>till 562 miljoner US dollar varav OECD-länderna svarar för 375 miljoner<br>US dollar, OPEC-ländema för endast 124 miljoner US dollar och, som en<br>nyhet denna gång, u-ländema för 63 miljoner US dollar. Därmed har<br>bördefördelningen mellan de två traditionella givarkategoriema i prakti-<br>ken förändrats i än högre grad än vid de tidigare påfyllnadema. De svåra<br>påfyllnadsförhandlingama om IFAD:s finansiering har lett till att diskus-<br>sioner påbörjats om vilken finansieringsmodell som bäst kan tillföra IFAD<br>medel.</p>
<p>Sveriges andel har ökat till 3,9% av den totala påfyllnaden. Den uppgår<br>därmed till 143,9 milj. kr.</p>
<p>288</p>
<h3>Flyktingbistånd</h3>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-164.png" style="width:48pt;height:40pt;"/>
<h4>FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)</h4>
<p>Syfte och verksamhet</p>
<p>FN:s flyktingkommissarie inledde sin verksamhet år 1951. UNHCR:s<br>uppgift är att ge rättsligt skydd och bistånd åt flyktingar enligt FN:s<br>flyktingkonvention av 1951 och 1967 års tilläggsprotokoll. Definitionen av<br>flyktingar har breddats i Afrika och Centralamerika till att omfatta de som<br>flyr på grund av konflikter som inte nödvändigtvis är riktade mot enskilda<br>personer. En viktig del av UNHCR:s arbete är inriktat på att genom<br>internationella avtal och nationell lagstiftning främja flyktingars rättighe-<br>ter, samt övervaka att dessa tillämpas av de enskilda staterna. Enligt FN:s<br>uppgifter finns idag ca 17 miljoner flyktingar utöver 2,3 miljoner under<br>mandatet för FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar (UNRWA).<br>Detta innebar en snabb ökning från böijan av 1980-talet, då antalet<br>flyktingar beräknades till 8,5 miljoner.</p>
<p>Som en följd av kraftigt ökade flyktingströmmar, i synnerhet mellan<br>u-länder, sedan mitten av 1970-talet har UNHCR:s verksamhet haft en<br>mycket snabb tillväxt och kommit att domineras av stora biståndspro-<br>gram.</p>
<p>I en akut massflyktingsituation söker UNHCR i första hand tillhanda-<br>hålla hjälp för överlevnad. Hjälpen kan omfatta i första hand livsmedel, i<br>nära samarbete med WFP, vattenförsöijning, hälsovård, utbildning och<br>bostäder. Redan på ett tidigt stadium söker UNHCR finna varaktiga<br>lösningar för flyktingarna. Frivillig repatriering till hemlandet är den bästa<br>lösningen. Alternativt kan lokal integration i regionen eller omplacering i<br>tredje land komma ifråga. Utöver sitt reguljära program bistår UNHCR,<br>på generalförsamlingens uppdrag, flyktingar efter återkomsten till hemlan-<br>det.</p>
<p>Organisation</p>
<p>UNHCR:s verksamhet granskas av en rådgivande kommitté, den s.k.<br>exekutivkommittén. Kommittén har 45 medlemmar. Sverige är medlem<br>sedan år 1958.</p>
<p>Kommittén sammanträder en gång per år i Geneve där flyktingkommis-<br>sarien har sitt säte. Därutöver äger informella möten med den rådgivande<br>kommittén rum två gånger per år. Fr.o.m. år 1991 är Sadako Ogata,<br>Japan, flyktingkommissarie.</p>
<p>289</p>
<p>Finansiering</p>
<p>Flyktingkommissariens verksamhet finansieras nästan helt genom frivilli-<br>ga bidrag. Endast ca 4 — 5% av budgeten finansieras över FN:s reguljära<br>budget.</p>
<p>UNHCR:s budget för 1990 års reguljära program uppgår till<br>379 milj. US dollar. Inklusive de särskilda programmen beräknas de totala<br>bidragen för 1991 överstiga 850 milj. US dollar. Detta ska jämföras med<br>nettoinkomsten för 1990, 583 milj. US dollar, vilket var UNHCR:s dittills<br>högsta.</p>
<p>De största bidragsgivarna år 1990 var USA, Japan, EG, Sverige, Tysk-<br>land, och Storbritannien. Sveriges reguljära bidrag under budgetåret<br>1990/91 uppgick till 190 milj.kr. Därutöver gavs extra bidrag från bl.a.<br>anslagsposten Katastrofer, stöd till återuppbyggnad, m.m. Sveriges re-<br>guljära bidrag för budgetåret 1991/92 (verksamhetsåret 1991) uppgår till<br>215 milj. kr.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-165.png" style="width:44pt;height:39pt;"/>
<h4>FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar (UNRWA)</h4>
<p>FN:s hjälporganisation för palestinaflyktingar inledde sin verksamhet år<br>1950. UNRWA bistår de flyktingar som år 1948 lämnade Palestina vid<br>staten Israels tillkomst samt de som blev flyktingar efter junikriget år 1967.<br>I dag är ca 2,3 miljoner palestinier registrerade hos UNRWA i Jordanien,<br>Libanon, Syrien samt i Gazaområdet och på Västbanken. Ungefar en<br>tredjedel av dessa befinner sig i läger.</p>
<p>Verksamhet</p>
<p>Programmet för palestinaflyktingar omfattar utbildning, hälsovård och<br>livsmedelshjälp. Genom utbildningsprogrammet, vilket omfattar drygt<br>hälften av budgeten, utbildas drygt 350 000 palestinska barn i 635 skolor.<br>Omkring 10 000 lärare, nästan samtliga palestinska flyktingar, arbetar<br>inom utbildningsprogrammet. På grund av den försämrade säkerhetssitua-<br>tionen på Västbanken/Gaza har UNRWA även kommit att utveckla en<br>skyddsfunktion för flyktingarna. Krisen i Persiska Viken har på olika sätt<br>inneburit påfrestningar på verksamheten, bl. a. genom en omfattande pa-<br>lestinsk invandring från Kuwait.</p>
<p>Organisation</p>
<p>UNRWA:s chef, med titel generalkommissarie, rapporterar till generalför-<br>samlingen om organisationens verksamhet. I böijan av 1991 tillträdde<br>liter Tiirkmen från Turkiet som generalkommissarie. En rådgivande kom-</p>
<p>290</p>
<p>mitté bestående av tio medlemsländer finns för planering av organisatio- Prop. 1991/92: 100<br>nens verksamhet. Bil. 4</p>
<p>Finansiering</p>
<p>1991 års utgifter beräknas till ca 254 milj. US dollar. År 1986 införde<br>UNRWA ett nytt budgetsystem med rullande treårsplanering som innebär<br>att det belopp som budgeteras är ett absolut minimum för genomförande<br>av planerade insatser. Nedskärningar i denna budget skulle leda till allvar-<br>liga konsekvenser för UNRWA:s program och flyktingarnas undervisning,<br>hälsovård m. m.</p>
<p>De största bidragsgivarna till UNRWA är USA, EG, Sverige, Italien och<br>Norge. Det svenska bidraget för budgetåret 1990/91 (verksamhetsåret<br>1991) uppgick till 130 milj, kr, vilket innebär en andel om ca 8 %.</p>
<p>övrigt</p>
<p>Utöver biståndet till UNHCR och UNRWA, så bidrar Sverige till flyk-<br>tinginsatser genom FNs livsmedelsprogram, WFP. Dessa bidrag redovisas<br>under avsnittet ”Internationellt livsmedelsbistånd och jordbruksutveck-<br>ling”.</p>
<p>291</p>
<h3>Övriga organisationer</h3>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-166.png" style="width:44pt;height:38pt;"/>
<h4>FN:s program for kontroll av beroendeframkallande medel<br>(UNDCP)</h4>
<p>Under våren 1991 tillkom FN:s program for kontroll av beroendeframkal-<br>lande medel (UNDCP), som utgör en sammanslagning av de tre narkotika-<br>berörda FN-sekretariaten DND, INCB:s sekretariat, och UNFDAC (FN:s<br>fond för kontroll av beroendeframkallande medel). Det nya narkotika-<br>programmet har ytterligare befäst FN-systemets centrala och samordnan-<br>de roll i den internationella narkotikabekämpningen. Sverige har sedan<br>1977 stött insatser mot de växande narkotikaproblemen genom stöd till<br>UNFDACs verksamhet. Bakgrunden var den kraftiga ökningen av narko-<br>tikamissbruk i världen i slutet av 1960-talet.</p>
<p>Verksamheten</p>
<p>Målet för narkotikaprogrammets verksamhet är att angripa narkotika-<br>problemet genom att minska både tillgången och efterfrågan på illegal<br>narkotika samt att bekämpa den illegala handeln. De viktigaste arbetsom-<br>rådena är: bistånd till alternativ odling eller annan inkomstbringande<br>verksamhet som avser ersätta odling av narkotikagrödor, behandling, re-<br>habilitering och social återanpassning av missbrukare, utbildning och in-<br>formation om de skadliga verkningarna av narkotikamissbruk, utbildning<br>i tillämpning av narkotikalagar, laboratorieutbildning for narkotikaanaly-<br>ser, forskning samt stöd till kontrollinsatser.</p>
<p>Fram till böijan av 1980-talet arbetade UNFDAC med s.k. pilotprojekt,<br>som syftade till att tjäna som katalysatorer for framtida projekt i större<br>skala. Sedan år 1982 arbetar organisationen med övergripande land och<br>regionprogram som söker att integrera alla aspekter av narkotikaproble-<br>matiken i landet respektive regionen. Narkotikaprogrammets projekt ge-<br>nomförs av UNDP, FN:s narkotikadivision, fackorgan som FAO, WHO,<br>ILO och UNESCO, av enskilda organisationer samt av mottagarländerna<br>själva.</p>
<p>På initiativ av statsminister Ingvar Carlsson föreslog Sverige hösten<br>1989 att Förenta Nationerna skulle ta initiativ till ett globalt handlings-<br>program mot narkotikan. Vid den extra genaralförsamling som hölls i<br>februari 1990 antogs ett globalt aktionsprogram som rekommenderar ge-<br>mensamma aktioner genom FN. FN:s ledande roll i den internationella<br>narkotikabekämpningen har därmed ytterligare förstärkts.</p>
<p>Organisation</p>
<p>I det nya narkotikaprogrammet har man slagit samman sekretariatsfunk-<br>tioner, forskning, legala och normgivande funktioner samt hela den opera-<br></p>
<p>292</p>
<p>tiva verksamheten under ledningen av undergeneralsekreterare Giorgio Prop. 1991/92: 100<br>Giacomelli, Italien. Denne har ett övergripande ansvar for programmet Bil. 4<br>och är direkt underställd FN:s generalsekreterare. UNDCP har ingen<br>styrelse. De största givarländema, dit Sverige hör, samlas två gånger<br>årligen tillsammans med ledningen för programmet till informella möten<br>för diskussioner kring verksamheten, nya projekt etc. Sverige driver myc-<br>ket aktivt behovet av att tillsätta en styrelse som mer löpande kan följa<br>organisationens verksamhet.</p>
<p>Finansiering</p>
<p>Sekretariatsfunktionerna finansieras genom FN:s reguljära budget.<br>UNDCP:s operativa verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. Bi-<br>drag har lämnats av ett 50-tal länder. Programverksamhet pågår i 67<br>länder. Fonden har år 1991 en budget på ca 70 milj. US dollar. Budgetåret<br>1991/92 utbetalade Sverige 55 milj. kr. till programmets operativa verk-<br>samhet. Sverige finansierar därmed drygt 12 % av den operativa verksam-<br>heten.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-167.png" style="width:45pt;height:31pt;"/>
<h4>Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF)</h4>
<p>Familjeplanering har i många länder startats genom initiativ av frivilliga<br>organisationer. IPPF, den internationella familjeplaneringsfederationen<br>bildades 1952. Föreningen i Sverige hörde till federationens grundare.<br>IPPF länkar nu samman lokala organisationer i över 150 länder. IPPF har<br>konsultativ status i ECOSOC och har ett formaliserat samarbete med FN:s<br>befolkningsfond, UNFPA.</p>
<p>Verksamhet</p>
<p>Det övergripande målet för IPPF:s verksamhet är att främja familjeplane-<br>ring och ansvarsfullt föräldraskap, dvs. att människor själva skall kunna<br>besluta om när de vill ha och kan ta hand om ett barn. Federationen verkar<br>för att öka medvetenheten om befolkningsfrågornas betydelse i nationell<br>och internationell utvecklingsplanering och för att utveckla och förbättra<br>tillgången till familjeplaneringsservice. Särskilda ansträngningar görs för<br>att förändra attityderna till familjeplanering hos männen. Genom att<br>vidga samarbetet med andra enskilda och mellanstatliga organisationer,<br>söker IPPF bredda och intensifiera sin verksamhet. Federationen samar-<br>betar nära med WHO och UNFPA i frågor som rör sexualundervisning,<br>nutrition och familjeplaneringsservice, och med UNICEF i program som<br>länkar familjeplanering till UNICEF:s bamöverlevnadsprogram. Safe<br></p>
<p>293</p>
<p>Motherhood-initiativet, i vilket federationen engagerar sig tillsammans Prop. 1991/92: 100<br>med dessa organ och Världsbanken är ytterligare ett exempel på insatser Bil. 4<br>for kvinnors och barns hälsa och utveckling. Efterfrågan på IPPF:s insatser<br>ökar.</p>
<p>Organisation</p>
<p>I federationen finns 107 organisationer. Representanter för samtliga med-<br>lemsorganisationer sammankallas vart tredje år till medlemsförsamlingen<br>för att bl a fastställa den tre-åriga arbetsplanen. Verksamheten leds i övrigt<br>av styrelsen, Central Council, som består av representanter för medlems-<br>organisationerna, s. k. volontärer, valda på regional basis. Representanter<br>för bidragsgivande länder deltar i årliga överläggningar med sekretariatet.<br>Samarbetet mellan bidragsgivare och styrelsen i bl. a. budgeteringsfrågor<br>behöver utvecklas.</p>
<p>Generalsekreterare är sedan april 1989 dansken Halfdan Mahler, tidiga-<br>re generaldirektör för WHO. Federationens sekretariat finns i London.</p>
<p>Finansiering</p>
<p>IPPF:s verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag från regeringar<br>(93 %), organisationer och privata bidragsgivare. Därtill kommer s. k. loka-<br>la inkomster från medlemsavgifter, försäljning av preventivmedel och<br>bidrag från statliga och privata källor vilka direkt tillfaller medlemsorgani-<br>sationerna. Federationen har ett litet antal bidragsgivare och inkomsterna<br>ökar endast marginellt. År 1989 var den totala inkomsten 68,4 milj. US<br>dollar, år 1990 74,8 milj. US dollar och prognosen för år 1991 är</p>
<p>76,5 milj. US dollar.</p>
<p>Japan, Sverige, Storbritannien, Norge och Canada är största bidragsgi-<br>vare och svarar tillsammans för ca 80% av federationens inkomster. USA<br>beslöt år 1985 att inte ge fortsatt statligt bidrag till IPPF. Den amerikanska<br>uppfattningen är att federationen förespråkar aborter som en familjeplane-<br>ringsmetod. IPPF har å sin sida beslutat att medlemsorganisationerna<br>själva avgör möjligheterna att stödja laglig abortrelaterad verksamhet.<br>USA:s familjeplaneringsförening ingår i federationens medlemskrets och<br>federationen har ett regionalt kontor i New York.</p>
<p>Det svenska bidraget för budgetåret 1990/91 uppgår till 85 milj. kr. Det<br>motsvarar ca 20% av organisationens totala inkomster.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-168.png" style="width:46pt;height:41pt;"/>
<h4>UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC)</h4>
<p>ITC bildades år 1964 med syfte att bl. a. främja u-ländernas export genom<br>medverkan i marknadsundersökningar, utveckling av nya produkter,<br>marknadsföring och uppbyggnad av nya institutioner för export. Även<br></p>
<p>294</p>
<p>importrelaterade projekt förekommer. I enlighet med nordiska rekom- Prop. 1991/92:100<br>mendationer har ITC i högre grad uppmärksammat de minst utvecklade Bil. 4<br>länderna, SADCC-regionen samt råvarusektom.</p>
<p>Organisation</p>
<p>Riktlinjerna för ITCs verksamhet fastställs av de beslutande organen i<br>UNCTAD och GATT på grundval av rekommendationer från en rådgi-<br>vande grupp ”Joint Advisory Group on ITC”, i vilken alla FN:s och<br>GATT:s medlemsländer kan delta.</p>
<p>För den löpande verksamheten svarar ett sekretariat i Geneve med ca</p>
<p>250 anställda, vartill kommer ca 800 expertkonsultuppdrag i ITCis samar-<br>betsländer. Sedan maj 1981 är svensken Göran Engblom exekutivdirektör<br>för ITC.</p>
<p>Finansiering</p>
<p>ITCis omsättning fortsatte att stiga under år 1990 till drygt 35 milj. US<br>dollar (en ökning med 20% jämfört med år 1987). ITCs tekniska samar-<br>betsprogram finansieras genom UNDP-bidrag och frivilliga bidrag. Sveri-<br>ge är den störste enskilde bidragsgivaren. Det svenska bidraget uppgår<br>budgetåret 1991/92 till 22 milj.kr., varav 2 milj.kr. till ITCs råvarupro-<br>gram. Dessutom samarbetar Sverige med ITC inom ramen för det bilatera-<br>la utvecklingssamarbetet. Ett svenskt förslag om förändrade former för<br>finansiering och styrning av biståndet inom ITC har varit föremål för<br>konsultationer i en särskilt tillsatt arbetsgrupp.</p>
<h4>Globala miljöfonden (GEF)</h4>
<p>Den globala miljöfonden (GEF) inledde sin verksamhet under 1991 och<br>administreras i samarbete mellan FN:s miljöprogram (UNEP), FN:s ut-<br>vecklingsprogram (UNDP) och Världsbanken.</p>
<p>Verksamhet</p>
<p>Fonden har etablerats för en treårig försöksperiod och syftar till att finansi-<br>era insatser inom sådana miljöområden som har påtaglig global karaktär.<br>Den är inriktad på insatser i u-länderna för att upprätthålla biologisk<br>artrikedom, begränsa utsläpp av klimatpåverkande gaser och minska havs-<br>föroreningar.</p>
<p>Organisation</p>
<p>Miljöfondens verksamhet granskas av en rådgivande kommitté bestående<br>av samtliga bidragsgivare till fonden. Den rådgivande kommittén sam-<br>manträder två gånger per år. Den närmare utformningen av berednings-<br>och beslutsmekanismen kommer att utformas under 1992.</p>
<p>295</p>
<p>Finansiering Prop. 1991/92:100</p>
<p>Fonden har hittills fått bidrag om drygt 1 miljard US dollar från 21 länder,<br>varav 7 u-länder. Det svenska bidraget för treårsperioden 1991—93 mot-<br>svarar 24,5 milj. US dollar. Den svenska andelen motsvarar 2,62 %.</p>
<h4>Mekongkommittén</h4>
<p>Mekongkommittén (The Committee for Coordination of investigations of<br>the Lower Mekong Basin) etablerades 1957 av FN med Kambodja, Laos,<br>Thailand och Vietnam som medlemmar.</p>
<p>Organisation</p>
<p>I väntan på kambodjafrågans lösning har kommittén en interimsstyrelse<br>bestående av Laos, Thailand och Vietnam. Kommitténs verksamhet leds<br>av kanadensaren Chuck Lankester, som har titeln exekutivagent.</p>
<p>Verksamhet</p>
<p>Mekongkommittén har som uppgift att få till stånd ett uthålligt utnyttjan-<br>de av vatten och andra relaterade resurser i de lägre delarna av Mekongs<br>vattenområde. Kommittén arbetar speciellt med områdena vattenkraft,<br>bevattning, flodkontroll och strandskydd, jordbruk, skog, fiske, skötsel av<br>flodens upprinningsområden samt flodtransporter.</p>
<p>Finansiering</p>
<p>Mekongkommittén hade under 1990 totala bidrag på drygt 12 milj. US<br>dollar. Det svenska bidraget motsvarade 1,9 milj. US dollar.</p>
<h4>Montrealprotokollets interimsfond för u-länder</h4>
<p>Montrealprotokollet om ozonnedbrytande ämnen är ett internationellt<br>avtal som förbinder dess parter att genomföra en avveckling av använd-<br>ningen av ozonnedbrytande ämnen. De i-länder som är anslutna till proto-<br>kollet har att avveckla sin användning före år 2000 medan u-landspartema<br>åtar sig att göra en utfasning före år 2010. För att underlätta avvecklingen i<br>u-ländema har en s. k. interimsfond upprättats inom ramen för FN.</p>
<p>Verksamhet</p>
<p>Interimsfonden skall huvudsakligen användas för att täcka sådana mer-<br>kostnader som uppkommer i u-ländema i samband med övergång till<br>teknik som inte baseras på användning av ozonnedbrytande ämnen.</p>
<p>296</p>
<p>Organisation Prop. 1991/92:100</p>
<p>Montrealprotokollets parter har etablerat en exekutivkommitté för att<br>överse och besluta om medelanvändningen inom interimsfonden. Kom-<br>mittén består av representanter från sju i-länder och sju u-länder. Merpar-<br>ten av fondmedlen kommer att användas för investeringar i ny teknik i<br>u-ländema och verkställas av Världsbanken efter beslut i exekutivkommit-<br>tén. Exekutivkommittén har ett litet sekreteriat av beredande karaktär,<br>lokaliserat till Montreal.</p>
<p>Finansiering</p>
<p>Interimsfonden finansieras genom bidrag från i-landsparterna i Montreal-<br>protokollet enligt en framförhandlad skala. Under 1991 omfattade de<br>totala bidragen 53,3 milj. US dollar. Det svenska bidraget till fonden för<br>1991 motsvarade ca 760000 US dollar.</p>
<p>297</p>
<h3>BILATERALT UTVECKLINGSSAMARBETE</h3>
<h4>Biståndet till enskilda programländer</h4>
<h3>ANGOLA</h3>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-169.png" style="width:295pt;height:304pt;"/>
<p>Befolkning</p>
<p>Befolkningsti1lväxt/år</p>
<p>BNP/invånare</p>
<p>9,7 milj. kr. (1989)</p>
<p>3 % (1980-89)</p>
<p>610 US dollar (1989)</p>
<p>Offentligt nettobistånd/person</p>
<p>- totalt (exkl. östländer)</p>
<p>- Sverige</p>
<p>93 kr (1989)</p>
<p>24 kr (1989)</p>
<p>298</p>
<h4>Ekonomisk och social utveckling Prop. 1991/92:100</h4>
<p>Bil. 4</p>
<p>En utbredd och djup social misär präglar livet i Angola. Trots rika natur-<br>tillgångar och betydande oljeinkomster uppvisar landet i socialt hänseende<br>alarmerande siffror.</p>
<p>Närmare vart tredje barn dör före fem års ålder. De allra flesta angola-<br>ner, särskilt de bosatta på landsbygden, saknar dricksvatten och tillgång<br>till hälsovård. Av tio angolaner saknar sex förmåga att läsa och skriva.</p>
<p>Ett långvarigt krig har dödat eller lemlästat hundratusentalet människor<br>och tvingat över en miljon personer på flykt. Materiell förödelse har<br>lamslagit jordbruk, transporter och hälsovård. Omkring en fjärdedel av<br>landets alla kliniker och sjukhus beräknas ha förstörts.</p>
<p>Angola har under sin tid av självständighet inte förmått att avhända sig<br>ett betungande kolonialt arv. Landets huvudsakliga inkomstkälla - oljan -<br>har till stor del använts till krigsutgifter, täckande av en improduktiv och<br>okontrollerad statsbudget och import av konsumtionsvaror. Sedan rege-<br>ringen misslyckats att honorera sina åtaganden inom ramen för Parisklub-<br>ben är landet i praktiken stängt för utländska krediter.</p>
<p>Ekonomin präglas av vanskötsel och förvridna prisstrukturer, vilket lett<br>till framväxten av en stor parallellmarknad. I flödet mellan den officiella<br>ekonomin och parallellmarknaden ges otaliga tillfallen till spekulation och<br>korruption.</p>
<p>Under det senaste året har vissa försök gjorts att komma till rätta med<br>ekonomins problem. Sedan landet inträtt som medlem i Internationella<br>valutafonden och Världsbanken har åtgärder vidtagits i samarbete med<br>dessa organ för att stärka kompetens och kapacitet inom vitala delar av<br>statsförvaltningen. Ett uppenbart bekymmer är avsaknaden av statistiska<br>uppgifter, vilka i långa stycken omöjliggjort en sund finans- och penning-<br>politik.</p>
<p>Sammantaget har den ekonomiska politiken varit utvecklingshämman-<br>de. Förklaringen är att söka dels i bristande kompetens dels i politisk<br>tröghet att vilja förändra.</p>
<h4>Politisk utveckling</h4>
<p>Angola befinner sig nu i en politisk brytningsperiod. En överenskommelse<br>om fred undertecknades i maj 1991 mellan regeringen och UNITA. Där-<br>med synes ett slut vara nått på de inbördes strider som, med stöd av<br>utlandet, pågått alltsedan landet vann sin självständighet år 1975.</p>
<p>Avtalen, som förhandlats fram under medling av Portugal med USA och<br>Sovjets aktiva stöd, föreskriver vapenvila, en sammanslagning av<br>UNITA:s och regeringens väpnade styrkor till en nationell armé samt att<br>allmänna val skall hållas senast i oktober 1992. Partsammansatta kommis-<br>sioner har bildats för att överenskomma om åtgärder för avtalens efterlev-<br>nad.</p>
<p>FN:s säkerhetsråd beslöt att ge FNs övervakningsgrupp, U N Angolan</p>
<p>Verification Mission, UNAVEM, förlängt mandat för att på plats överva- 299</p>
<p>21 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4<br></p>
<p>ka vapenvilan och demobiliseringen av uppemot 100000 soldater. Sverige Prop. 1991/92:100<br>har bidragit med 15 observatörer och sju civilpoliser till FN styrkan. Bil. 4</p>
<p>UNAVEM bildades i december 1988 som ett led i överenskommelsen<br>om ett fritt Namibia och med uppgift att övervaka att kubanska soldater<br>lämnade Angola. Det kubanska hemtagandet rapporterades vara slutfört i<br>maj 1991.</p>
<p>Jämsides med fredsprocessen fortsatte Angolas regering en linje av ökad<br>politisk pluralism och öppenhet i samhället. En ny författning är under<br>utarbetande med radikala ändringar till följd. I april 1991 beslöt folkför-<br>samlingen om införande av flerpartisystem och om att MPLA ska upphöra<br>som statsbärande parti. Flera nya partier är också på väg att bildas. Olika<br>politiska uppfattningar torgförs numera i landet och en ökad kritisk ny-<br>hetsrapportering kan konstateras. I juni 1991 höll UNITA sin första poli-<br>tiska manifestation i Luanda.</p>
<p>MPLAs partiväsende har reformerats och partiet betecknar sig numera<br>som ”oberoende progressivt”. Större osäkerhet råder om UNITAs styrel-<br>sesätt.</p>
<p>Fredsavtalen har skapat förutsättningar för ökad respekt för mänskliga<br>rättigheter och humanitär rätt, vilka länge har varit undergrävda till följd<br>av den väpnade konflikten. Folkförsamlingen har under senaste året fattat<br>beslut ägnade att skapa ökat rättskydd och givit rättsväsendet en mer<br>fristående ställning gentemot den verkställande makten. Vad som finns av<br>rättsligt godtycke kan till en del förklaras av brist på kvalificerad personal<br>inom polis och domstolsväsende.</p>
<p>Politiska fängslanden har i huvudsak drabbat misstänkta UNITA-sym-<br>patisörer. Den amnestilag som infördes på två år bekräftades ånyo i<br>samband med fredsavtalet och frigivningar är att vänta av de hundratals<br>personer som rapporteras hållas fängslade av regeringen. Den internatio-<br>nella Rödakorskommittén har träffat avtal med regeringen om insyn i<br>fängelserna.</p>
<p>Som ett led i revideringen av landets författning diskuteras för närvaran-<br>de ett avskaffande av dödsstraffet.</p>
<p>Trovärdiga uppgifter har lämnats om att UNITA höll tusentals männi-<br>skor fångna. Fångarnas levdnadsförhållanden är oklara liksom vad freds-<br>avtalet kan komma att innebära för dem. Anklagelser har framförts också<br>om att UNITAs ledning tillgrep politiska mord för att undanröja oliktän-<br>kande inom sina led.</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>Målet för Sveriges utvecklingssamarbete med Angola är att stödja en<br>påbörjad samhällsomdaning i demokratisk riktning för nationell konsoli-<br>dering samt social och ekonomisk utveckling. Samarbetet bedrivs inom<br>ramen för ett 1-årigt avtal om 200 milj, kr., vilket löper ut den 30 juni<br>1992.</p>
<p>Viktiga och traditionella områden för samarbetet är hälsa och fiske. I<br>juni 1991 nåddes vidare överenskommelse om ett långsiktigt stöd till<br>institutions- och kompetensuppbyggande inom telesektorn. Medel avsat-</p>
<p>300</p>
<p>tes också inom ramen för SADCC-samarbetet i syfte att rehabilitera lokala Prop. 1991 /92: 100<br>telenät i Benguela och Lobito. Bil. 4</p>
<p>Betydande medel har avsatts inom gällande landram för att möta de<br>behov av återuppbyggnad som följer på fredsöverenskommelsen. Dessa<br>insatser genomförs i samarbete med multilaterala organ.</p>
<p>Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj, kr.)</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landram</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>49,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>204,5</p></td><td>
<p>249,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fördelning</p></td><td>
<p>Utbetalt</p>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Planerat</p>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fiskeriundersökningar inkl koordinator</p></td><td>
<p>19,2</p></td><td>
<p>17,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fiskeskola</p></td><td>
<p>19,4</p></td><td>
<p>18,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hälsostöd</p></td><td>
<p>35,8</p></td><td>
<p>51,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Importstöd</p></td><td>
<p>31,5</p></td><td>
<p>12,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Importutbildning (ITC)</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Telesektorn</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>24,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal- och konsultfond</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>12,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fältarbetarbostäder</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eldistribution</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>16,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gasturbiner</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fordonsrehabi1 itering</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>24,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Katastrofplan och återuppbyggnad</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>45,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>154,6</p></td><td>
<p>226,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>49,9</p></td><td>
<p>23,9</p></td></tr>
</table>
<p>Importstöd</p>
<p>Ett mångårigt importstöd avslutades i juni 1991. Ett förnyat importstöd<br>kan bli aktuellt först i samband med genuina ekonomiska reformer.</p>
<p>Personalbistånd</p>
<p>Bristen på utbildad angolansk personal har lett till ett stort svenskt perso-<br>nalbistånd. SIDA finansierar direkt eller indirekt ett drygt hundratal<br>svenska personer i Angola.</p>
<p>Katastrofbistånd</p>
<p>Vid sidan av landramen har ett omfattande katastrofbistånd lämnats för<br>att bl. a. lindra den nöd som följt på torka och krig i de centrala och södra<br>delarna av Angola. Sådant bistånd lämnades bland annat inom ramen för<br>en samordnad FN-insats.</p>
<p>Hälsovård</p>
<p>Stödet till hälsosektom består av tio delprogram med inriktning på pri-<br></p>
<p>301</p>
<p>märvård. Det innefattar mödravård, vaccinationer, hälsoupplysning och Prop. 1991/92: 100<br>bekämpning av tuberkulos, malaria och sömnsjuka. Programmet regleras i Bil. 4<br>ett avtal över fyra år till ett totalt belopp om 160 milj. kr.</p>
<p>Fiskenäringen</p>
<p>Bistånd till fiskenäringen lämnas i syfte att bidra till ökad produktion och<br>ökat nationellt oberoende. Fisket har under åren av krig vuxit fram som en<br>viktig näringskälla vid sidan av jordbruket.</p>
<p>Huvuddelen av stödet till sektorn går till fiskeskolan CEFOPESCAS där<br>utbildning sker av angolansk personal for den moderna fiskeflottan. Ut-<br>bildningen har under senare år även kompletterats med kortkurser för att<br>nå yrkeskategorier redan verksamma inom näringen. Stödet regleras ge-<br>nom att avtal om 3 1/2 år till ett totalt belopp av 60 milj. kr.</p>
<p>Stöd lämnas även till det kustnära fisket norr om Luanda. Det omfattar</p>
<p>bl. a. utbildning, inköp av båtar och utstrustning till fiskeföreningar. Det<br>kustnära fisket tillhör en näringsgren där regeringen lämnat ökat utrymme<br>för privata initiativ.</p>
<p>Stöd lämnas även till ett fiskeundersökningsprogram, för att förbättra<br>kunskaperna om fisketillgången i Angolas vatten. Stödet är koncentrerat<br>till ett forskningsfartyg Goa.</p>
<p>Katastrojbistånd</p>
<p>Inför hotet av hungersnöd i södra och centrala delarna av Angola, lansera-<br>de FN en särskild vädjan om katastrofhjälp till landet. Sverige beslöt att<br>bidra med 40 milj, kr., varav 20 milj. kr. ur landramen. Stödet lämnades<br>huvudsakligen genom FN:s barnfond, UNICEF och FN:s livsmedelspro-<br>gram, WFP. Svenskt katastrofbistånd utgick även som svar på andra<br>appeller från internationella och svenska enskilda organisationer. Afrika-<br>gruppernas Rekryteringsorganisation (ARO) erhöll ca 20 milj. kr. för sin<br>verksamhet i Angola.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 225,1 milj. kr. till Angola.</p>
<p>302</p>
<h3>BANGLADESH</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-170.png" style="width:296pt;height:402pt;"/>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Befolkning</p>
<p>Befolkningstillväxt/år</p>
<p>BNP/invånare</p>
<p>Offentligt nettoblstånd/person</p>
<p>- totalt</p>
<p>- Sverige</p>
<p>111 milj. (1989)</p>
<p>2,6 % (1980-89)</p>
<p>180 US dollar (1989)</p>
<p>104 kr. (1989)</p>
<p>1,95 kr. (1989)</p>
<p>303</p>
<h4>Ekonomisk och social utveckling Prop. 1991/92:100</h4>
<p>Bil. 4</p>
<p>Bangladesh är ett jordbruksberoende land. Jordbruket svarar för drygt<br>hälften av BNP, mer än tre fjärdedelar av sysselsättningen och en domine-<br>rande andel av exporten.</p>
<p>Orkaner, översvämningar och andra naturkatastrofer drabbar nästan<br>varje år landet med stor förödelse som följd. Ett ständigt ökande befolk-<br>ningstryck skapar allt större krav på livsmedelsproduktion, arbetstillfällen<br>och samhällsservice. Jordfördelningen i landet är mycket skev.</p>
<p>Industrin svarar för omkring 10% av BNP. Förutom den stora export-<br>produkten jute är konfektion och skaldjur viktiga exportprodukter.</p>
<p>Fattigdomen är omfattande. Ca 60% av befolkningen lever under den<br>s.k. fattigdomsgränsen och nära hälften av denna grupp kan betecknas<br>som ”absolut fattiga”. Befolkningstillväxten är omkring 2,7%. Spädbarns-<br>dödligheten är mycket hög och läskunnigheten stagnerar.</p>
<p>Kritiken av Bangladeshs ekonomiska politik, bl.a. från Världsbanken<br>och IMF, har lett till en omläggning av landets ekonomi. Devalveringar<br>och åtstramningar syftar till en höjd tillväxt. En BNP-ökning med 5,2%<br>per år under de närmaste 5 åren kan enligt prognoserna bli möjlig om<br>Bangladesh tar krafttag med sin ekonomi.</p>
<p>Kriget i Persiska viken resulterade för Bangladeshs del i höjda oljenotor,<br>minskade exportinkomster och transfereringar och en ström av hemvän-<br>dande bangladeshiska gästarbetare vilka saknar försöijningsmöjligheter i<br>hemlandet. Allt detta innebar påfrestningar på en redan komplicerad<br>ekonomisk situation.</p>
<h4>Politisk utveckling</h4>
<p>I februari 1991 hölls parlamentsval i Bangladesh, efter det att president<br>Ershad och hans regering tvingats avgå. Trots inslag av våld hölls valen på<br>ett korrekt sätt enligt samstämmiga observatörer. Valen vanns med knapp<br>marginal av Bangladesh National Party (BNP), ledd av Begum Khaleda<br>Zia, änka efter den mördade presidenten Ziaur Rahman. Valutgången<br>innebär att landets parlament för första gången på länge kan komma att<br>inta en mer oberoende ställning gentemot presidenten.</p>
<p>Bangladesh är en demokrati med ett antal oppositionspartier. En svag<br>administration har dock svårt att kontrollera att de lagar efterföljs som ger<br>skydd åt mänskliga rättigheter. Flera oberoende organisationer för mänsk-<br>liga rättigheter är verksamma i landet. Rättsäkerheten är bristfällig och gör<br>sig särskilt påmind för det fattiga flertalet som saknar vägar till inflytande.</p>
<p>Minoritetsfolk i Chittagong Hill Tracts liksom garo-folket i norra Bang-<br>ladesh är i ständig konflikt med myndigheterna. Brott mot de mänskliga<br>rättigheterna rapporteras från dessa områden liksom från andra delar av<br>landet.</p>
<p>304</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>Sveriges utvecklingssamarbete med Bangladesh regleras av ett tvåårigt<br>samarbetsavtal för budgetåren 1991/92—1992/93, omfattande 145 milj,<br>kr. per år. Sedan det svenska biståndssamarbetet med Bangladesh inleddes<br>år 1971 har ca 2,4 miljarder kronor utbetalats.</p>
<p>Bangladesh mottar omfattande internationellt bistånd. De största givar-<br>na är Världsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken och Japan, följda av<br>USA och Canada. Biståndsmedel står för ca 10% av landets BNP. Sveriges<br>andel av det totala biståndet till landet är endast 1 %.</p>
<p>Det svenska biståndet är numera helt koncentrerat till landsbygds-<br>utveckling med delkomponenterna sysselsättning, undervisning och hälsa.</p>
<p>Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj, kr.)</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landram</p></td><td>
<p>145</p></td><td>
<p>145</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation<br>Summa</p></td><td>
<p>31</p>
<p>176</p></td><td>
<p>95</p>
<p>240</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fördelning</p></td><td>
<p>Utbetalt</p>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Planerat</p>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsbygdsutveckling</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>124</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hälsovård</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>51</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildning</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Importstöd, obundet</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsul tfond</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>193</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>47</p></td></tr>
</table>
<p>Biståndet är inriktat på att förbättra livsvillkoren för fattiga människor.<br>Den låga inhemska resursmobiliseringen bidrar dock till ett lågt utnyttjan-<br>de av biståndsmedlen. Samverkan med såväl svenska som bangladeshiska<br>enskilda organisationer förekommer inom och utom landramsbiståndet.</p>
<p>Landsbygdsutveckling</p>
<p>Det mest kända och framgångsrika projektet inom landsbygdsutveckling-<br>en i Bangladesh är Grameen Bank, som stöds av Sverige, Norge, Canada<br>och Internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD). Grameen<br>Bank ger krediter till fattiga människor. Av en dryg halv miljon låntagare<br>är 80% kvinnor. Projektet har bidragit till att låntagarna fått säkrare<br>inkomster, bättre hälsostandard och ett förbättrat inflytande över sin<br>levnadssituation och sin framtid. Grameen Bank har rönt stort intresse<br>internationellt och andra u-länder är intresserade att starta liknande pro-<br>jekt.</p>
<p>Sverige stöder vidare satsningar på infrastruktur, vattenregleringar, in-<br>vallningar av risfalt och sysselsättningsskapande aktiviteter.</p>
<p>305</p>
<p>Hälsovård</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Svenskt bistånd lämnas till ett UNICEF-samordnat immuniseringspro-<br>gram och satsningar på försöijning av basläkemedel till primärhälsovår-<br>den. Sverige stöder även en klinik för familjeplanering.</p>
<p>Undervisning</p>
<p>Sverige stöder i samfmansiering med Världsbanken ett projekt för att öka<br>intagningen till och höja kvaliteten på primärskolan med särskild inrikt-<br>ning på att öka flickornas deltagande. Ett femårigt avtal har ingåtts under<br>förutsättningen att Bangladesh kontinuerligt ökar den egna medelstilldel-<br>ningen till primärskolan.</p>
<p>Bistånd utanför landramen</p>
<p>Utanför landramen stöds ett antal svenska och bangladeshiska enskilda<br>organisationer, vilka bedriver fattigdomsbekämpande insatser och kvin-<br>noprogram. Totalt rör det sig om drygt 30 milj. kr. Bland de största svens-<br>ka organisationerna verksamma i Bangladesh kan nämnas Diakonia, Sva-<br>lorna, Pingstmissionen, Lutherhjälpen och Rädda Barnen.</p>
<p>SWEDFUND bedriver viss verksamhet i landet avseende tändstickspro-<br>duktion. Aktiekapitalet uppgick 1989/90 1,2 milj. kr.</p>
<p>Totalt utbetaldes under budgetåret 1990/91 ca 148,7 milj. kr. till Bangla-<br>desh.</p>
<p>306</p>
<h3>BOTSWANA</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-171.png" style="width:296pt;height:286pt;"/>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Befolkning</p>
<p>Befolkningstillväxt/år</p>
<p>BNP/invånare</p>
<p>1.2 milj. (1989)</p>
<p>3,4 % (1980-89)</p>
<p>1600 US dollar (1989)</p>
<p>Offentligt nettobistånd/person</p>
<p>- totalt (exkl. östländer)</p>
<p>- Sverige</p>
<p>858 kr. (1989)</p>
<p>103 kr (1989)</p>
<p>307</p>
<h4>Ekonomisk och social utveckling</h4>
<p>Botswana har en gynnsam ekonomisk utveckling präglad av hög real<br>tillväxt. Denna baseras framfor allt på stora mineraltillgångar och ekono-<br>misk måttfullhet. Under år 1990 skedde dock en viss försämring i ekono-<br>min. Exportintäkterna gick ned, som en följd av minskad diamantexport.</p>
<p>Vattenbrist, överbetning, snabb befolkningstillväxt och det ensidiga be-<br>roendet av diamantexporten utgör långsiktiga problem för en fortsatt<br>positiv utveckling av ekonomin. Den botswanska ekonomin är nära knu-<br>ten till Sydafrika, inte minst inom gruvindustrin och transportsektorn.<br>Händelseutvecklingen i Sydafrika kommer således att vara central för<br>Botswanas framtida ekonomiska utveckling.</p>
<p>Politisk stabilitet har präglat Botswana alltsedan självständigheten år<br>1966. Landet är en pluralistisk demokrati med en fri press och obereonde<br>domstolar. Fria och hemliga val hålls vart femte år. Några påtagliga<br>religiösa eller etniska motsättningar finns inte. Det parlamentariska syste-<br>met synes vara väl förankrat i landet. De senaste åren har förhållandet till<br>Sydafrika präglats av avspänning. Förbindelserna med Namibia byggs nu<br>ut i snabb takt.</p>
<p>De största bilaterala biståndsgivarna är USA, Norge och Sverige.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>Sedan biståndssamarbetet inleddes år 1966 har 1 150 milj kronor utbeta-<br>lats. Samarbetsavtalet för budgetåren 1988/89 och 1989/90 har förlängts<br>två gånger och gäller t.o.m. juni 1991.</p>
<p>Det svenska biståndet syftar främst till att minska Botswanas beroende<br>av Sydafrika samt till ekonomisk och social utveckling och utjämning. Det<br>är koncentrerat på landsbygdens behov och omfattar insatser för<br>dricksvattenförsörjning, utbildning och distriktsutveckling. Personalbi-<br>ståndet omfattar för närvarande ett fyrtiotal personer. Ett avtal för direkt-<br>rekrytering undertecknades i september 1990. Direktsamarbete mellan<br>botswanska och svenska institutioner och organisationer har vuxit fram<br>samtidigt som samarbetsrelationerna har breddats utanför gåvobiståndets<br>ram.</p>
<p>Det svenska biståndet är inriktat på kunskaps- och kompetensutveck-<br>ling. Särskilda ansträngningar görs på miljöområdet och för att nå kvin-<br>nor.</p>
<p>308</p>
<p>Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj, kr.):</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Disponibelt</p></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>104</p></td><td>
<p>102</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fördelning</p></td><td>
<p>Utbetalt</p>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Planerat</p>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Undervisning</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vattenförsörjning</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Distriktsutveckling</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>26</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal- och konsultfond</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Järnväg</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>97</p></td><td>
<p>90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
</table>
<p>Undervisning</p>
<p>Huvudmålet för svenskt stöd till sektorn är att ge basutbildning för barn<br>och vuxna. Stödet utformas så att det når särskilt utsatta grupper. Ett<br>fyraårigt avtal ingicks år 1988 med inriktning på att höja kvalitén i under-<br>visningen. Detta sker genom kunskapsutveckling och institutionsuppbygg-<br>nad. Stöd för byggnation avvecklades under 1990/91. Utbildningsradion<br>och Folkens museum deltar i samarbetet. En undersökning pågår om<br>möjligheten att öka deltagandet i primärskoleutbildningen till att omfatta<br>alla barn. Ett försöksprogram för utbildning av fattiga kvinnor i grönsaks-<br>odling har givit goda resultat. Grundläggande arbetsmarknadsutbildning<br>ingår även i programmet, liksom fortsatt stöd till alfabetiseringsprogram-<br>met.</p>
<p>Vattenförsörjning</p>
<p>Det svenska biståndet har bidragit till att ett stort antal byar har fått<br>tillgång till rinnande vatten på ett rimligt gångavstånd. Vattenanlägg-<br>ningama fungerar bra. En undersökning av de undeijordiska vattenresur-<br>serna görs inom ramen för en ”National Water Master Plan”. I program-<br>met ingår ett stort personalbistånd och bundet bistånd till ett värde av<br>minst 10 milj. kr. per år. Sektorstödet kommer fasas ut 1992/93. Till dess<br>inriktas stödet på drift och underhåll av existerande vattenanläggningar,<br>hygienutbildning och sanitet.</p>
<p>Distriktsutveckling</p>
<p>Programmet avser stärka de kommunala myndigheternas kompetens och<br>kapacitet att överta ett större ansvar från centrala instanser. Stödet är i<br>första hand inriktat på utbildning av tjänstemän på olika nivåer. Program-<br>met har medverkat till att höja kompetensnivån hos tjänstemän. Andra<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>309</p>
<p>delinsatser är stöd till arbetsintensiva verksamheter på landsbygden och Prop. 1991/92: 100<br>uppbyggnad av underhållsenheter for vattenanläggningar i distrikten. En Bil. 4<br>insats avser stöd till fysisk planering på distriktsnivå. Ett avtal ingicks i juli<br>1990 om fortsatt stöd under tre år med 75 milj. kr.</p>
<p>Personal- och konsultfonden</p>
<p>Personalbiståndet omfattar för närvarande ca 20 kontraktsanställda, ca 10<br>personer anställda av Botswana, samt ca tio botswaner som får fortbild-<br>ning. Konsultfonden har vidare använts bl.a. for fortsatt stöd till ett<br>trafiksäkerhetsprogram, ett jämvägsprojekt, en studie av flygledning och<br>till insatser som kan bana väg för ett bredare samarbete. Ett avtal för<br>direktrekrytering slöts hösten 1990, där Botswana självt svarar för rekryte-<br>ring av personal. Fonden kommer att utnyttjas för olika initiativ och<br>insatser i syfte att bredda samarbetet.</p>
<p>Bistånd utanför landramen</p>
<p>Utanför landramen utgår svenska bidrag till regionalt samarbete inom<br>SADCC för att modernisera järnvägens signal- och telesystem. 20 milj. kr.<br>har reserverats från katastrofanslaget som delfinansiering av reparationer<br>av vägen till Zambia.</p>
<p>SAREC utvidgar samarbetet på forskningsområdet till att bl. a. omfatta<br>forskarutbildning inom miljö- och vattenområdena. Stöd utgår även till<br>enskilda organisationer, flyktingar, kvinnor och kultursamarbete. Inom<br>miljö- och markvårdsområdet bidrar Sverige till studier i fysisk planering<br>för Gaborone-regionen och Ngamiland. Förslaget till en nationell na-<br>turvårdsstrategi, har utarbetats med svenskt stöd genom Internationella<br>naturvårdsunionen (IUCN).</p>
<p>Totalt utbetaldes under budgetåret 1990/91 116,7 milj. kr. till Botswana.</p>
<p>310</p>
<h3>ETIOPIEN</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-172.png" style="width:297pt;height:312pt;"/>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Befolkning</p>
<p>Befolkningstillväxt</p>
<p>BNP/invånare</p>
<p>Offentligt nettobistånd/person</p>
<p>- totalt (exkl. östländer)</p>
<p>- Sverige</p>
<p>49,5 mili.</p>
<p>3,0 %</p>
<p>120 US dollar</p>
<p>(1989)<br>(1980-89)</p>
<p>(1989)</p>
<p>92 kr.</p>
<p>6,5 kr.</p>
<p>(1989)</p>
<p>(1989)</p>
<p>311</p>
<h4>Ekonomisk och politisk utveckling Prop. 1991/92:100</h4>
<p>Bil. 4</p>
<p>Läget i Etiopien har under år 1991 undergått en dramatisk förändring. I<br>slutet av maj flydde president Mengistu landet och en ny provisorisk<br>regering under ledarskap av EPRDF tog makten. Den grundläggande<br>deklaration, som antogs vid den etiopiska folkkonferensen i juli, innehål-<br>ler de demokratiska riktlinjer som den nuvarande övergångsregeringen har<br>att följa fram till dess allmänna val hålls i landet inom två år efter<br>folkkonferensen. Deklarationen fastslår att fri- och rättigheter samt själv-<br>bestämmande för alla etiopiska folkslag skall utgöra rättesnöret för över-<br>gångsregeringens politik. Respekten för mänskliga rättigheter skall således<br>utgöra en av hörnpelarna för den nya regeringens politik. Många års<br>inbördeskrig skapar stora problem, som det kan ta tid att överkomma. Ett<br>antal före detta partimedlemmar och andra representanter hålls fortfaran-<br>de fängslade i avvaktan på åtal. Merparten av de drygt 200 000 soldater,<br>som hållits samlade i olika läger är på väg att repatrieras till sina hembyar.<br>Även om kriget är slut förekommer enskilda oroligheter. Eritreas framtid<br>skall avgöras vid en folkomröstning inom två år. För närvarande styrs<br>regionen av den EPLF-ledda provisoriska regeringen.</p>
<p>Med en BNP per invånare på 120 US dollar tillhör Etiopien ett av<br>världens fattigaste länder. De militära utgifterna har under lång tid svarat<br>för över hälften av statsbudgeten och därmed undergrävt möjligheterna att<br>ge stöd till de produktiva sektorerna såsom jordbrukssektorn, som drab-<br>bats hårt av krig och naturkatastrofer. Skuldbördan är mycket stor och<br>bristen på utländsk valuta akut. Landet har dessutom fått vidkännas ett<br>avbrott av de subventionerade oljeleveransema från Sovjetunionen. Kon-<br>stant varubrist och lågt kapacitetsutnyttjande inom industrin har resul-<br>terat i kraftiga prisökningar. Det reformprogram som inleddes år 1990 och<br>som syftar till en liberalisering av ekonomin har haft viss, om än begrän-<br>sad, framgång i jordbrukssektorn. Den nya regeringen har förklarat att<br>man kommer att fullfölja reformprogrammet med förhöjd energi. Syftet är<br>att införa biandekonomi och ett ökat privat ägande.</p>
<p>Etiopien tillhör de u-länder som mottar ett begränsat internationellt<br>bistånd. Största bilaterala givare är Italien och Sverige. Världsbanken är<br>störste multilaterala givare av utvecklingsbistånd. Totalt, inklusive kata-<br>strofbistånd, är EG störst.</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>Sedan Sverige inledde utvecklingssamarbete med Etiopien på 1950-talet<br>har t.o.m. budgetåret 1989/90 ca 2,7 miljarder kr. betalats ut. En fjärdedel<br>därav har utgått i form av katastrofbistånd. Över 100 milj. kr. har gått till<br>enskilda organisationers utvecklingsprojekt. Biståndet har starkt påver-<br>kats av den instabila politiska situationen i landet. Trots de problem som<br>biståndet varit förknippat med har det fungerat väl.</p>
<p>Utvecklingssamarbetet med Etiopien regleras efter den 31 juni 1991<br>genom insatsavtal på sammanlagt 40 milj. kr. Något samarbetsavtal har<br>inte ingåtts med övergångsregeringen. En ytterligare förlängning av insats-<br></p>
<p>312</p>
<p>avtalen till den 1 juli 1992 planeras till ett sammanlagt belopp av 60 milj. Prop. 1991/92: 100<br>kr. Inför ett nytt samarbetsavtal kommer ett mer omfattande berednings- Bil. 4<br>arbete att inledas. Det kommer att anpassas till de stora behoven av<br>rehabiliterande insatser, som finns inom infrastruktur och jordbruk. Även<br>framöver förväntas katastrofbehoven vara stora.</p>
<p>Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj, kr.):</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Disponibelt</p></td><td></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td></td><td>
<p>145</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation</p></td><td></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>43</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>159</p></td><td>
<p>143</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fördelning</p></td><td>
<p>Utbetalt</p>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Planerat</p>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Undervisning</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hälsovård</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vattenförsörjning</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skog</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt (personal och konsult-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>fond mm)</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>17</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bistånd via enskilda organisa-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>tioner</p></td><td>
<p>50</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>116</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>43</p></td></tr>
</table>
<p>Undervisning</p>
<p>Genom det svenska stödet till undervisningssektorn har sedan starten<br>byggts 7 500 primärskolor, som bidragit till att en tredjedel av barnen idag<br>går i primärskolan. Ett skolbokstryckeri har byggts och utrustats. Under-<br>hållsaspekterna har hittills släpat efter men annars anses stödet vara bra.<br>Stödet till vuxenutbildning bör fortsätta. I insatsen ingår även samarbete<br>mellan universitet.</p>
<p>Hälsa</p>
<p>Utbildning är den viktigaste komponenten inom hälsostödet. Utrustning<br>ges också i begränsad omfattning. I övrigt omfattar hälsostödet mödra- och<br>barnavård, omgivningshygien och ett stöd till Etiopiens AIDS-program.</p>
<p>Sfco#</p>
<p>Inom skogsprogrammet har ca 600 skogstekniker utbildats.</p>
<p>Vattenförsörjning</p>
<p>Stödet till vattenförsöijning motiveras i första hand ur katastrofsynpunkt<br>och utgår i de områden som drabbats hårdats av långvarig torka.</p>
<p>313</p>
<p>Övrigt Prop. 1991/92:100</p>
<p>Personal- och konsultfonden har omfattat många insatser men skall nu<br>koncentreras till stipendiering, stöd till den etiopiska statistikmyndigheten<br>samt till en fond for konsultstudier.</p>
<p>Bistånd utanför landramen</p>
<p>Katastrofbistånd och bistånd via enskilda organisationer skall ses som<br>delar av det totala biståndet till Etiopien. Dessa insatser kommer framöver<br>att behövas för rehabiliteringsinsatser inom transportområdet och för<br>förebyggande insatser via enskilda organisationer inom livsmedelsförsörj-<br>ningen. Under 1990/91 har för olika humanitära insatser utbetalats</p>
<p>43,5 milj. kr.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 ca 365 milj. kr. till Etio-<br>pien.</p>
<p>314</p>
<h3>GUINEA-BISSAU</h3>
<p>Prop.1991/92: 100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-173.png" style="width:322pt;height:239pt;"/>
<p>Befolkning</p>
<p>Befolkningstillväxt/år<br>BNP/invånare</p>
<p>Offentligt nettobistånd/person</p>
<p>- totalt (exkl. östländer)</p>
<p>- Sverige</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>0,96 mi 1 i.</p>
<p>1.9 %</p>
<p>180 US dollar</p></td><td>
<p>(1989)</p>
<p>(1980-1989)</p>
<p>(1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>633 kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>75 kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
</table>
<p>315</p>
<p>22 Riksdagen 1991/92. 1 samt. Nr 100. Bilaga 4</p>
<h4>Ekonomisk och social utveckling</h4>
<p>Guinea-Bissau är med en BNP på 180 US dollar per capita ett av världens<br>fattigaste länder. Jordbrukssektorn svarar for drygt hälften av BNP och for<br>90% av sysselsättningen. En stor del av befolkningen lever på självhushåll-<br>ning. Ägarfördelningen av jorden är jämn, vilket medför att inkomstskill-<br>naderna på landsbygden inte är särskilt stora.</p>
<p>Den sociala situationen i landet är otillfredsställande. Analfabetismen<br>uppskattas till 84 % och medellivslängden är endast 39 år, en av de lägsta i<br>världen.</p>
<p>Efter en lång period av ekonomisk stagnation slöt Guinea-Bissau år<br>1987 avtal om strukturanpassningsprogram med IMF och Världsbanken.<br>Sedan dess har den ekonomiska politiken gått mot ökad liberalisering,<br>vilket fått vissa positiva resultat. Bl.a. har fria valutakurser införts och<br>prisregleringar till stor del avskaffats. Detaljhandelns privatisering och en<br>friare prissättning har gjort att varuutbudet ökat. Den ekonomiska tillväx-<br>ten har sedan år 1987 varit i genomsnitt 5% per år, under år 1990 endast<br>3,5%.</p>
<p>Den ekonomiska tillväxten har emellertid inte lett till att landets skuld-<br>situation förbättrats. Långsiktiga investeringar i produktiva sektorer har<br>varit blygsamma medan framförallt en generös och okontrollerad kredit-<br>givning gett landet stora problem i form av bl.a. hög inflation och en<br>övervärderad valuta följda av underskott i budget och bytesbalans. Under<br>1980-talets böijan växte utlandsskulden mycket snabbt och uppgår idag till<br>drygt 530 miljoner US dollar (eller ca 300% av BNP). Skuldtjänsten före<br>och efter omförhandling beräknas till 180% respektive 35% av exportvär-<br>det. Landet klarar inte att betala ens en bråkdel av skulden. För att<br>Guinea-Bissau skall kunna få kontroll över sin ekonomi i framtiden krävs<br>därför avsevärda skuldlättnader.</p>
<p>Strukturanpassningsprogrammet har bl. a. som mål att öka tillväxten i<br>ekonomin, att minska inflationen och att nedbringa underskottet i betal-<br>ningsbalansen till en acceptabel nivå. Sverige har, utanför landramen, via<br>SPA (Världsbankens särskilda program för Afrika) stött programmet med<br>20 milj, kr., och vidare lämnat 20 milj. kr. till Världsbankens sociala och<br>infrastrukturella biståndsprogram (SIRP), vars målsättning är att tillföra<br>landet resurser för att möta de negativa sociala effekterna av strukturan-<br>passningen.</p>
<p>Kraven på Guinea-Bissau att vidta kraftigare åtgärder för att komma till<br>rätta med landets ekonomiska obalanser har skärpts från Världsbankens<br>och IMF:s sida. Nya utbetalningar av strukturanpassningslån har därför<br>blockerats.</p>
<h4>Politisk utveckling</h4>
<p>Vid PAIGC:s (Partido Africano da Independencia da Guiné e Cabo Ver-<br>de) extra partikongress i böijan av år 1991 fattades beslut om att revidera<br>konstitutionen. I maj avskaffade nationalförsamlingen den lag som tillför-<br>säkrat PAIGC rollen som enda statsbärande parti, och 4 — 5 politiska<br>grupperingar håller nu på att organisera sig som partier.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>316</p>
<p>Val till nationalförsamlingen med möjlighet för flera partier att delta Prop. 1991/92:100<br>samt till presidentposten skall hållas senast i januari 1993. En stärkt roll Bil. 4<br>för premiärministern förutses. Nationalförsamlingen fattade vidare i okto-<br>ber beslut om införande av bl. a. press-, yttrande- och föreningsfrihet.</p>
<p>Guinea-Bissau har lagstadgad religionsfrihet, och toleransen är förhål-<br>landevis stor mellan landets olika etniska grupper. Dödsstraff i fredstid<br>avskaffades i maj 1991.</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>Guinea-Bissau erhåller ett omfattande internationellt bistånd. År 1989<br>uppgick det till ca 100 miljoner US dollar, av vilket 30% var krediter och<br>resten gåvor. Denna siffra kan jämföras med exporten som år 1989 upp-<br>gick till 20 milj. US dollar. Sverige svarar ensamt för ca 30% av det<br>bilaterala biståndet och ca 15 % av det totala biståndet till Guinea-Bissau.<br>IDA och Afrikanska Utvecklingsbanken är tillsammans med Sverige, Tai-<br>wan och Nederländerna landets största biståndsgivare.</p>
<p>Sedan utvecklingssamarbetet inleddes år 1975 har 957 milj. kr. utbeta-<br>lats t. o. m. juli 1990. Det nuvarande samarbetsavtalet avser kalenderåren<br>1992 och 1993. Det svenska biståndet lämnas huvudsakligen till lands-<br>bygdsutveckling, fiske, undervisning, industri, en personal- och konsult-<br>fond samt i form av importstöd.</p>
<p>Målsättningen för det svenska biståndet är främst att söka bidra till att<br>ge landet en bättre resurstillväxt, både vad gäller ekonomisk utveckling<br>och materiella och mänskliga resurser. Tyngdpunkten i det svenska bistån-<br>det har sedan slutet av 1980-talet förskjutits från stöd till produktiva<br>verksamheter till strategiska insatser för kompetensutveckling och institu-<br>tionsuppbyggnad.</p>
<p>Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj, kr.):</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Disponibelt</p></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>90,0</p></td><td>
<p>95,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>39,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>103,1</p></td><td>
<p>134,6</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fördelning</p></td><td>
<p>Utbetalt</p>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Planerat</p>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsbygdsutveckling</p></td><td>
<p>21,8</p></td><td>
<p>20,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruksskola</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruksforskning</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hantverksfiske</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>7,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>18,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Undervisning</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>13,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hälsovårdslab.</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>«</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Importstöd</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>12,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Imp. stöd hälsa</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>9,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pk-f ond</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>63,5</p></td><td>
<p>95,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>39,6</p></td><td>
<p>38,7</p></td></tr>
</table>
<p>(• Beroende på resultatet av utvärderingen.)</p>
<p>317</p>
<p>Landsbygdsutveckling Prop. 1991/92:100</p>
<p>Det svenska stödet syftar till att utveckla och skapa tillväxt inom lantbru-<br>ket. Under 1980-talet avsattes ca 180 milj. kr. av landramsmedel för ett<br>landsbygdsutvecklingsprojekt i landets norra delar. Programmet har om-<br>fattat bl. a. försöksodling, vattenförsörjning, rådgivningsverksamhet, bas-<br>hälsovård och krediter för inköp av redskap. Idag är stödet omformat till<br>ett nationellt program fokuserat på institutionella förhållanden samt råd-<br>och kreditgivning.</p>
<p>SCB och jordbruksministeriets planeringsenhet, GAPLA, samarbetar<br>kring framtagande av tillförlitlig jordbruksstatistik. Två ytterligare natio-<br>nella program, en lantbruksskola och ett för forskning och försöksverksam-<br>het, planeras.</p>
<p>Småindustri</p>
<p>Industrisamarbetet har gradvis inriktats på åtgärder som syftar till att<br>förbättra de allmänna förutsättningarna för industriell utveckling, i form<br>av utbildning av företagsledare och inrättandet av en industrifond. I övrigt<br>är stödet inriktat på att konsolidera vissa pågående insatser avseende<br>statliga industriföretag. Produktion och lönsamhet vid reparationsvarvet<br>Guinave, gjuteriet Fundicao och vid ett tegelbruk har utvecklats i positiv<br>riktning. Stödet till ensklida industrier är under avveckling, och kommer<br>att ersättas med en utvecklingsfond administrerad av Swedecorp.</p>
<p>Hantverksfiske</p>
<p>Hantverksfiskeprojektet i Bijagos-arkipelagen har pågått i drygt tio år.<br>Områdets fiskare levererar ungefar ett tusen ton fisk per år till huvudsta-<br>den. De statligt reglerade priserna på hantverksfisk som tidigare varit ett<br>hinder för den kommersiella delen av projektet avskaffades under år 1991.<br>Fiskestödet har omformats och inriktas nu mer mot stärkande av hant-<br>verksfiskemyndigheten DGFPA, utbildning, rådgivning och viss småska-<br>lig kreditgivning.</p>
<p>Importstöd</p>
<p>Importstödet, syftar till att förstärka Guinea-Bissaus strukturanpassnings-<br>program och bidra till en ökad produktion. Stödet medför vissa krav på<br>landets ekonomiska politik. Det utgörs huvudsakligen av insats- och inci-<br>tamentsvaror för landsbygdsbefolkningen. En utvärdering genomförs un-<br>der 1992.</p>
<p>Undervisning</p>
<p>Stödet till undervisningssektorn är under utbyggnad. Under de senaste<br>fem åren har det främst syftat till att höja kvaliteten på undervisningen i<br>primärskolan genom stöd till skolmaterial, produktion av läromedel, lärar-<br></p>
<p>318</p>
<p>fortutbildning och undervisningsforskning. En viktig målsättning är också Prop. 1991/92: 100<br>att öka antalet utexaminerade elever. Undervisningsstödet kommer även Bil. 4<br>framledes att omfatta t. ex. decentralisering av skoladministrationen.</p>
<p>Övrigt</p>
<p>Hälsosektom stöds bl. a. genom ett vaccinationsprogram och ett hälsolabo-<br>ratorium som diagnostiserar och kartlägger främst tropiska sjukdomar.<br>Varubiståndet till hälsosektorn administreras av UNICEF/WHO, och om-<br>fattar import av läkemedel och sjuk vårdsmaterial. Ett pågående basläke-<br>medelsprogram utvärderas under år 1991. Personal-och konsultfonden<br>finansierar experter som staten rekryterar till sin förvaltning. Via särskilda<br>program stöds landets AIDS-program.</p>
<p>Bistånd utanför landramen</p>
<p>Under en treårsperiod 1987—1989 beviljades landet 3x20 milj. kr. i betal-<br>ningsbalansstöd. 16 milj. kr. har ännu ej utbetalats, och under 1990/91<br>lämnades inget ytterligare stöd. 1,4 milj. kr. i biståndsmedel användes<br>under budgetåret 1990/91 for betalning av vissa skulder garanterade av<br>EKN.</p>
<p>Sex personer har under perioden 1986 till 1991 deltagit i BITS interna-<br>tionella kurser.</p>
<p>Under år 1991 inleddes ett direkt stöd till kvinnor i form av inköp av<br>arbets- och tidsbesparande jordbruksredskap.</p>
<p>SWEDEFUND har haft ett joint-venture, FOLBI, för tillverkning av<br>fanér och plywood, och SAREC har stött en forskningsinstitution.</p>
<p>En insats för stöd till utveckling av rättsväsendet och mänskliga rättighe-<br>ter i Guinea-Bissau är under utredning.</p>
<p>Afrikagruppernas rekryteringsorganisation, ARO, har gjort insatser<br>inom bl. a. utbildning och hälsovård. Rädda Barnen stöder ett program<br>med tonvikt på barnens rätt där ett nationellt mödra- och bamavårdspro-<br>gram även ingår. Varbergs Guinea-Bissauforening har stött tillkomsten av<br>ett daghem.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 ca. 96,1 milj. kr. till Gui-<br>nea-Bissau.</p>
<p>319</p>
<h3>INDIEN</h3>
<p>Arabiska</p>
<p>Bengaliska</p>
<p>bukten</p>
<p>INDISKA</p>
<p>' »Hyderabad<br>ftndhra Pradesh</p>
<p>Gujarat</p>
<p>Ahmad</p>
<p>iangaloré' \</p>
<p>Rajasthan</p>
<p>K.. :(</p>
<p>* »Patna / X.</p>
<p><sup>8,har</sup> X OHAKA X<br><sub>!</sub>„.-Westf * Q?<br>\ yQalcutt^j ,Yys</p>
<p>öhabanesway BANGLADESH‘</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Befolkning</p>
<p>Befolkningsti 11växt/år</p>
<p>BNP/invånare</p>
<p>Offentligt nettobistånd/person</p>
<p>- totalt</p>
<p>- Sverige</p>
<p>832 milj.</p>
<p>2,1 %</p>
<p>340 US dollar</p>
<p>(1989)<br>(1980-89)<br>1989</p>
<p>15 kr. (1989)</p>
<p>1,30 kr. (1989)</p>
<p>320</p>
<h4>Ekonomisk och social utveckling</h4>
<p>Under det gångna året har Indiens ekonomiska läge allvarligt förvärrats.<br>Den instabila politiska situationen och de svaga centralregeringarna har<br>bidragit till att de redan tidigare märkbara obalanserna i ekonomin ytterli-<br>gare ökat. Höjningarna av oljepriset och förlusten av remissor från indiska<br>gästarbetare i samband med kriget i Persiska viken fick allvarliga följder<br>för Indiens skuldsituation. Inflationstakten är tvåsiffrig, valutareserven<br>sjönk som lägst till ett värde motsvarande 2 veckors import och budgetun-<br>derskottet låg 1989/90 på 9.1 % av BNP. För 1991/92 är regeringens mål<br>att få ned budgetunderskottet till 6.5% av BNP. Utlandsskulden uppgår<br>till omkring 71 miljarder US dollar och skuldtjänstkvoten ligger kring 30%<br>av BNP. Landets kortfristiga skulder har beräknats uppgå till 5 miljarder<br>dollar i mitten av år 1991. När dessa skulder förfaller utgör de en stor<br>påfrestning på landets betalningsbalans.</p>
<p>Indien upptog för första gången på 10 år ett IMF-lån omfattande ca 10<br>miljarder kronor i böijan av år 1991. Ytterligare lån torde bli nödvändiga<br>under året och man kommer troligen att anta ett strukturanpassningspro-<br>gram inom ramen för IMF. Den nya regeringen har vidtagit genomgripan-<br>de åtgärder för att få bukt med landets prekära ekonomiska situation och<br>den ekonomiska politiken innebär en klar brytning med den tidigare förda.</p>
<p>Indien är en regional stormakt med hög teknologisk kompetens, samti-<br>digt som man har en stor grupp mycket fattiga. Jordbruket är den domine-<br>rande sektorn i ekonomin med omkring 60% av sysselsättningen, men<br>bara 30% av BNP. Den kraftiga befolkningsökningen utgör på sina håll ett<br>hårt tryck på naturresurserna och leder till allvarliga miljöproblem.</p>
<p>Industrisektorn som svarar för 30% av BNP har expanderat kraftigt på<br>senare år. Tillväxten har dock inte varit tillräckligt stark för att kunna ge<br>sysselsättning åt den snabbt växande arbetskraften. Resurserna fördelas<br>dessutom ojämnt. Regeringen söker genom liberalisering och infrastruk-<br>tursatsningar stimulera industri och jordbruk. Under den senaste tiden har<br>kraftiga liberaliseringar på handels- och exportområdet skett.</p>
<h4>Politisk utveckling</h4>
<p>Allmänna val hölls i juni 1991 efter en valkampanj med många våldsinslag<br>under vilken ledaren för Kongresspartiet, Rajiv Gandhi, föll offer för ett<br>attentat. Valen ledde till att Kongresspartiet formade en minoritetsrege-<br>ring. Andra viktiga partier är Janatha Dal och det hinduiska Bharatiya<br>Janatur-partiet. Dessutom förekommer flera andra partier vilka mer ut-<br>präglat företräder olika särintressen. Inom ramen för landets demokrati<br>råder yttrandefrihet och möjlighet till politisk organisering.</p>
<p>Indien är en kontinent präglad av en mängd konflikter mellan olika<br>etniska, religiösa och politiska grupper. Trots domstolsväsendets oberoen-<br>de är rättssäkerheten i flera avseenden urgröpt. Med stöd av speciella<br>säkerhetslagar mot bl. a. terrorism, hölls tiotusentals människor fangslade<br>av politiska skäl. Omfattande fängslanden, tortyr och våldsamma sam-<br>manstötningar rapporterades bl.a. från Jammu och Kashmir. I denna och</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>321</p>
<p>andra delstater hade direktstyre av centralregeringen inforts sedan del- Prop. 1991/92: 100<br>statsforsamlingama upplösts. Bil. 4</p>
<p>En oroväckande utveckling mot alltfler brott mot mänskliga rättigheter<br>kan noteras under de senaste åren. Det sker mot bakgrund av ökade<br>separationssträvanden ofta knutna till terrorism i vissa delstater, samt<br>skärpta motsättningar på grundval av främst religion och kasttillhörighet.</p>
<p>Det djupt rotade kastsystemet bidrar till att göra Indien till ett hierar-<br>kiskt samhälle. Till detta kommer att kvinnans ställning är svag, bl.a. har<br>Indien en överdödlighet bland kvinnor.</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>Indien får förhållandevis lite utvecklingsbistånd per invånare trots att<br>landet har en av världens lägsta inkomster per capita. De multilaterala<br>organisationerna är de största givarna. Sverige står för en ringa del av<br>Indiens bistånd, och i reala termer har det svenska biståndet minskat<br>under 1980-talet.</p>
<p>Sveriges utvecklingssamarbete med Indien regleras av ett treårigt samar-<br>betsavtal för budgetåren 1989/90- 1991/92. Landramen uppgår till<br>400 mkr. per år. Biståndssamarbetet inleddes år 1953 och år 1972 tillkom<br>det första samarbetsavtalet. Till och med budgetåret 1990/91 har omkring<br>6 313 milj. kr. betalats ut.</p>
<p>Det svenska samarbetet är främst inriktat på landsbygdens fattiga grup-<br>per, genom hälso- och utbildningsprojekt, skogs- och markvård och miljö-<br>satsningar. Dessutom finns det ett samarbete på energiområdet. Indien är<br>ett mycket stort land med stark men tung byråkrati. Projekt tar därför lång<br>tid att bereda, men de blir å andra sidan väl genomarbetade och genomför-<br>da.</p>
<p>Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj, kr.):</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Disponibelt</p></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>113</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>424</p></td><td>
<p>513</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fördelning</p></td><td>
<p>Utbetalt</p>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Planerat</p>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skogsbruk med markvård</p></td><td>
<p>97</p></td><td>
<p>169</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hälsovård</p></td><td>
<p>123</p></td><td>
<p>89</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dricksvatten</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>75</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Föroreningskontrol1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energisamarbete</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>62</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Exportfrämjande</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Undervisning</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsultfond</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>311</p></td><td>
<p>432</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>113</p></td><td>
<p>81</p></td></tr>
</table>
<p>Reservationen för 1990/91 uppgår till 109 milj. kr. vilket främst är en följd<br>av att verksamheten i Uri försenats av oroligheterna i området.</p>
<p>322</p>
<p>Skogs-och markvård Prop. 1991/92:100</p>
<p>Samarbetet inom skogs- och markvård avser främst stöd till byskogsbruk i<br>delstaterna Bihar, Orissa och Tamil Nadu. Under året påböijas även en<br>insats i Rajasthan. Arbetsintensiva former av plantering och skogsbruk är<br>en del av stödet och ansträngningar görs för att få ökat kvinnligt deltagan-<br>de i projektet.</p>
<p>Miljö</p>
<p>Förutom insatser av miljö- och markvårdskaraktär inom skogs- och<br>dricksvattenprogrammen har en insats avtalats avseende industriella luft-<br>och vattenföroreningar med inriktning på utbildning av miljöinspektörer.</p>
<p>Hälsa</p>
<p>Inom hälsosektom stöds immuniseringsprogram för mödrar och barn via<br>UNICEF och WHO, samt de nationella lepra- och tuberkulosprogram-<br>men.</p>
<p>UNICEF leder även dricksvattenprojekt, vilka stöds av Sverige. Det rör<br>dels ett nationellt program för dricksvatten med omgivningshygien, dels<br>ett integrerat projekt (SWACH) i Rajastan med betoning på vattenburna<br>sjukdomar.</p>
<p>Undervisning</p>
<p>Undervisning stöds genom ett innovativt primärutbildningsprojekt med<br>inslag av informell undervisning i stamområdena i Rajasthan. Undervis-<br>ning avses få ökad betydelse i det framtida samarbetet och ett nytt stort<br>program avseende primärutbildningen i hela Rajasthan är under bered-<br>ning.</p>
<p>Energisamarbetet</p>
<p>Energisamarbetet med Indien domineras av Uri-kraftverket i Kashmir,<br>vilket avtalades hösten 1989. Förutom 715 milj. kr. av landramsmedel<br>ingår SEK- och BITS-krediter på 1 300 resp 1 400 milj. kr. samt en kredit<br>från nordiska investeringsbanken och brittiskt bistånd. Vattenkraftverket<br>som planeras få en installerad effekt på 480 MW och beräknas kosta ca<br>6 miljarder kronor genomföres under svensk ledning av ett konsortium.<br>Störningar i genomförandet på grund av säkerhetsproblem har uppträtt<br>under våren och sommaren 1991. Arbetet nedlades då två svenska ingenjö-<br>rer knutna till projektet kidnappades under våren 1991 och återupptas inte<br>förrän byggkonsortiet ansett sig ha nått en tillfredsställande lösning av<br>säkerhetsfrågorna i samarbete med de indiska myndigheterna.</p>
<p>Stöd till kraftöverföringsprojekt, minikraftverk och energisparande ut-<br>gör de övriga delarna i energisamarbetet.</p>
<p>Utanför landramen får svenska enskilda organisationer SIDA-bidrag om<br></p>
<p>323</p>
<p>ca 20 milj. kr. per år. Ett fyrtiotal indiska organisationer som driver pro- Prop. 1991/92:100<br>gram för utveckling av kvinnornas situation erhåller direktstöd om totalt Bil. 4</p>
<p>ca 5 milj. kr. per år. Direktstöd utgår också till ett antal indiska organisa-<br>tioner för landramsanknutna insatser avseende byskogsbruk, dricksvatten<br>och miljöaktiviteter.</p>
<p>Indien är dessutom en av de största mottagarna av u-krediter.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 ca 388,9 milj. kr. till Indi-</p>
<p>en.</p>
<p>324</p>
<h3>KAP VERDE</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-174.png" style="width:297pt;height:320pt;"/>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Befolkning</p></td><td>
<p>0,36 milj.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Befolkningsti1lväxt/år</p></td><td>
<p>2,5 %</p></td><td>
<p>(1980-89)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP/invånare</p></td><td>
<p>780 US dollar</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentligt nettobistånd/person</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- totalt (exkl. östländer)</p></td><td>
<p>1219 kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Sverige</p></td><td>
<p>120 kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
</table>
<p>325</p>
<h4>Ekonomisk och social utveckling</h4>
<p>Under de senaste tio åren har Kap Verde periodvis drabbats av allvarlig<br>torka och självförsörjningsgraden for jordbruksprodukter har sjunkit till<br>5 — 10%. För sin överlevnad är landet starkt beroende av livsmedelsim-<br>port. Skördarna skulle inte ens under de mest gynnsamma väderleksförhål-<br>landen kunna täcka mer än ca 40% av befolkningens behov eftersom<br>landets jordbrukspotential är synnerligen begränsad.</p>
<p>Landets egen produktion svarar för drygt hälften av de samlade ekono-<br>miska resurserna, och täcker i princip utgifterna för offentlig och privat<br>konsumtion. Investeringar finansieras till en tredjedel med emigrantremis-<br>sor och till två tredjedelar med internationella lån och gåvobistånd. Trots<br>en svag resursbas och ett stort utlandsberoende uppgår tillväxten till ca 5 %<br>årligen, och i enlighet med Världsbankens normer klassas Kap Verde, med<br>en BNP per capita på ca 780 US dollar, inte längre som ett av världens<br>fattigaste länder.</p>
<p>Skuldtjänstkvoten uppgick år 1989 till ca 12%.</p>
<p>Den nya regeringen prioriterar investeringar inom fiske, turism, tjänste-<br>sektorn och industrin. Varuexporten består främst av bananer, fisk och<br>skaldjur, och importen av livsmedel, drivmedel, maskiner och verkstads-<br>produkter.</p>
<p>Ett stort problem för landet är bristen på sysselsättning. Endast hälften<br>av den arbetsföra befolkningen är fullt eller delvis sysselsatt, medan de<br>övriga helt saknar arbete. De är för sitt upphälle beroende av stöd från<br>familjemedlemmar, hemma eller i utlandet. Kvinnorna drabbas hårdast<br>av undersysselsättningen.</p>
<p>Trots att ca 15 % av befolkningen, som idag uppgår till 360 000, har<br>utvandrat under de senaste 20 åren är befolkningstillväxten för närvaran-<br>de 2,7%. Regeringen planerar att söka reducera tillväxten till 1,7% år<br>2000. UNFPA har inlett ett omfattande befolkningsprogram i landet.</p>
<h4>Politisk utveckling</h4>
<p>Kap Verde höll i januari 1991 sina första demokratiska parlaments- och<br>presidentval sedan självständigheten år 1975. Oppositionspartiet MPD<br>(Movimento para a democracia) vann en förkrossande seger över PAICV<br>(Partido Africano de Independencia de Cabo Verde), det tidigare enda<br>tillåtna partiet. Till ny president valdes Antonio Mascarenhas Monteiros.<br>Regeringsskiftet innebar en stegrad utveckling mot ökad liberalisering och<br>privatisering av näringslivet. Vikten av demokrati och respekt för mänskli-<br>ga rättigheter betonas.</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>Det internationella biståndet till Kap Verde är av största vikt för landets<br>överlevnad. Det internationella biståndet uppgick år 1989 till 77 milj. US<br>dollar. Sverige svarar för ca 20% av det bilaterala biståndet. EG och dess<br>medlemsstater, främst Holland, Italien och Tyskland, spelar en avgörande<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>326</p>
<p>roll vad gäller biståndet inom jordbrukssektorn. Andra givare, som USA Prop. 1991/92: 100<br>och Japan, stödjer enskilda investeringar. FN-organ, Världsbanksgruppen, Bil. 4<br>och Afrikanska utvecklingsbanken ger också betydande bistånd. Livsme-<br>delbiståndet utgör nära en fjärdedel av det totala biståndet.</p>
<p>Det svenska utvecklingssamarbetet med Kap Verde inleddes år 1975.</p>
<p>Fram t.o.m. budgetåret 1990/91 hade totalt 605 milj.kr. utbetalats. För<br>närvarande gäller ett treårsavtal för åren 1992 till 1994. Samarbetet är<br>inriktat på insatser för att trygga den kapverdiska befolkningens överlev-<br>nad samt att i övrigt bredda basen för produktiv verksamhet och därige-<br>nom på sikt öka möjligheterna till självförsörjning. 90% av det svenska<br>stödet utgår i form av importstöd. Något sektorstöd administrerat av<br>SIDA förekommer inte och verksamheten följs direkt från Stockholm.<br>Samarbetet fungerar mycket bra.</p>
<p>Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj, kr.):</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Disponibelt</p></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>70,0</p></td><td>
<p>75,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation</p></td><td>
<p>41,8</p></td><td>
<p>63,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>111,8</p></td><td>
<p>138,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fördelning</p></td><td>
<p>Utbetalt</p></td><td>
<p>Planerat</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Importstöd</p></td><td>
<p>35,6</p></td><td>
<p>128,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal- och konsultfond</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>10,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>48,4</p></td><td>
<p>138,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>63,4</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Importstöd</p>
<p>Importstödet består huvudsakligen av basfömödenheter, insatsvaror, for-<br>don och reservdelar. Från och med år 1991 lämnas stödet obundet. I<br>kunskapsöverförande syfte sköts upphandlingen i allt större utsträckning<br>av kapverdiska myndigheter med endast en begränsad inblandning från<br>SIDA:s inköpsbyrå. De varor som köps upp används främst för sysselsätt-<br>ningsskapande beredskapsarbeten såsom vägbyggen, markvårdsprogram<br>etc., vilka bedrivs i kapverdisk regi.</p>
<p>Personal- och konsultfonden</p>
<p>Fonden finansierar främst rekrytering av utländsk expertis och vissa<br>projekteringsarbeten. Ett flertal insatser har syftat till att stärka förvalt-<br>ningen och de statliga företagens kompetens. Vidare har bl. a. studier om<br>tillverkning av matolja, konstbevattning samt kursplaner för lantmäteri-<br>tekniker bekostats ur fonden.</p>
<p>327</p>
<p>Bistånd utanför landramen Prop. 1991/92:100</p>
<p>I samarbete med ett brasilianskt konsultföretag har SIDA stött regionala<br>förvaltningskurser för de portgisisktalande länderna i Afrika. Fem kurser<br>har genomförts och programmet väntas fortsätta.</p>
<p>Direktstöd har givits till en kvinnoorgnaisation för alfabetisering och<br>daghem. Kursdeltagandet har varit omfattande och resultatet gott. Ett<br>kvinnocentrum på ön Maio har också uppförts.</p>
<p>De enskilda organisationernas arbete på Kap Verde utgör en viktig del i<br>biståndssamarbetet och kommer även framledes att uppmuntras. Afrika-<br>gruppemas rekryteringsorganisation (ARO) och Rädda Barnen är verk-<br>samma i landet. Rädda Barnen bedriver sedan år 1977 bl. a. ett mödra- och<br>bamavårdsprojekt, med familjeplanering som ett viktigt inslag. Detta<br>projekt kommer att lämnas över till lokal organisation under år 1992. Ett<br>tiotal fältarbetare från ARO arbetar inom bl. a. sjukvård, undervisning och<br>stadsplanering. ARO:s slumsaneringsinsats på ön Mindelo betraktas som<br>ett pilotprojekt.</p>
<p>SWEDFUND har tillsammans med kapverdisk och svensk medverkan<br>grundat ett företag (Metalcave) som tillverkar hushållsutrustning.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 ca 57,1 milj. kr. till Kap<br>Verde.</p>
<p>328</p>
<h3>KENYA</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-175.png" style="width:3pt;height:216pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-176.png" style="width:295pt;height:342pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-177.png" style="width:3pt;height:221pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-178.png" style="width:192pt;height:3pt;"/>
<p>Befolkning</p>
<p>Befolkningstillväxt/år</p>
<p>BNP/invånare</p>
<p>23,5 milj.</p>
<p>3,9 %</p>
<p>360 US dollar</p>
<p>(1989)<br>(1980-89)</p>
<p>(1989)</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Offentligt nettobistånd/person</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- totalt (exkl. östländer)</p></td><td>
<p>295 kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Sverige</p></td><td>
<p>9 kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
</table>
<p>329</p>
<h4>Ekonomisk och social utveckling</h4>
<p>Kenyas makroekonomiska politik har varit relativt framgångsrik och styrs<br>av ett strukturanpassningsprogram i enlighet med de riktlinjer som föror-<br>das av Världsbanken och Internationella Valutafonden (IMF). Anpass-<br>ningsåtgärdema har inkluderat exportdiversifiering, begränsad kreditgiv-<br>ning, minskat budgetunderskott, liberalisering av den finansiella markna-<br>den, en fortsatt marknadsanpassning av valutan och ökade incitament för<br>småbönderna.</p>
<p>Resultatet har varit en årlig BNP tillväxt på 5 % under andra hälften av<br>1980-talet. Samtidigt har den höga befolkningstillväxten minskat från över<br>4 till 3,6%, vilket resulterat i en ökning av per capita inkomsten under<br>samma period. Ansträngningar med att diversifiera exporten har lett till<br>att det ensidiga beroendet av kaffe har minskat. De största exportinkoms-<br>terna kommer numera från turism och te. Kraftigt sänkta kaffepriser har<br>dock inneburit att bytesbalansen utvecklats negativt under senare år.<br>Gulfkriget förvärrade under några månader situationen ytterligare, genom<br>höjda oljepriser och minskad turism. Oroande är också att inflationen ökat<br>på senare år.</p>
<p>Trots att skuldbördan växte under 1980-talet har Kenya skött sina ränte-<br>och återbetalningar på utlandslånen. I ljuset av en fortsatt försämrad<br>betalningsbalans är Kenya beroende av fortsatt omfattande bistånd för att<br>klara skuldtjänstbetalningarna och utvidga reformprogrammet.</p>
<p>Kenyas största problem på sikt utgörs av den höga befolkningsökningen<br>och påfrestningarna på miljön som följer av denna. 80% av befolkningen<br>lever av jordbruk trots att endast 18% av landets yta är odlingsbar.<br>Arbetslösheten är hög. Den kenyanska inkomstfördelningen liksom jord-<br>fördelningen är skev. 80-talets goda tillväxt synes dock ha medfört en viss<br>omfördelning till de fattigare gruppernas fördel.</p>
<h4>Politisk utveckling</h4>
<p>Kenya är sedan år 1982 en enpartistat. Under senare år har den politiska<br>makten alltmer koncentrerats till presidentämbetet. Toleransen mot poli-<br>tiskt oliktänkande är fortsatt begränsad. Regeringen har möjlighet att<br>fängsla personer på obestämd tid utan rättegång och dom. Under senare<br>tid har de politiska motsättningarna skärpts. Krav på ökad demokrati har<br>bemötts med arresteringar och trakasserier. Flera politiskt oppositionella<br>har dömts för högförräderi och uppvigling. Samtidigt har andra politiska<br>fångar släppts under det gångna året. Anklagelser har riktats mot regering-<br>en om tortyr och missförhållanden i fängelser.</p>
<p>Till de positiva inslagen hör att presidenten tillsatte en kommission som<br>utredde de politiska reformbehoven hösten 1990. Kommissionsarbetet<br>ledde till att det tidigare kritiserade kösystemet vid nominering till lokala<br>val avskaffades och valhemligheten återinfördes. Högsta domstolens ställ-<br>ning har förstärkts genom återinförandet av domares oavsättlighet. Ytt-<br>rande- och mediafriheten är, med vissa begränsningar, förhållandevis om-<br>fattande i Kenya.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>330</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>De största biståndsgivarna till Kenya är Världsbanken, Japan, USA, Stor-<br>britannien, Tyskland och Nederländerna. Det svenska biståndet utgör<br>numera drygt 3 % av det totala biståndet.</p>
<p>Utvecklingssamarbetet med Kenya regleras av ett tvåårigt avtal för<br>budgetåren 1990/91 och 1991/92 omfattande totalt 285 milj. kr. Sedan det<br>svenska biståndet inleddes år 1965 har ca 2,1 miljarder kronor utbetalats.</p>
<p>Samarbetet är koncentrerat till landsbygdsutveckling inom sektorerna<br>markvård, vattenförsörjning och hälsovård med familjeplanering. Därut-<br>över har stöd lämnats till en landsbygdsutvecklingsfond, till lands-<br>bygdsvägar och till en personal- och konsultfond. Miljö- och fördelnings-<br>frågor samt en tonvikt på kvinnans situation prioriteras i biståndet till<br>Kenya.</p>
<p>Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj, kr.):</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Disponibelt</p></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>135</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>153</p></td><td>
<p>162</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fördelning</p></td><td>
<p>Utbetalt</p>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Planerat</p>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hälsovård och familjeplanering</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>46</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Markvård/jordbruk</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>28</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vattenförsörjning</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsbygdsvägar</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>23</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsbygdsutvecklingsfond</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal- och konsultfond</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>126</p></td><td>
<p>156</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
</table>
<p>Markvård</p>
<p>Jordbruket är Kenyas viktigaste ekonomiska sektor och försörjer huvudde-<br>len av befolkningen. Den snabba befolkningsökningen har lett till att<br>utnyttjandet av odlingsbar jord och betesmark ökat markant. Allt inten-<br>sivare jordbruk samt uppodling av erosionskänsliga sluttningar och margi-<br>nellajordar ökar risken för jordförstöring. Det är därför av största vikt att<br>värna om förutsättningarna för en växande och långsiktigt uthållig jord-<br>bruksproduktion.</p>
<p>Sverige har stött det nationella markvårdsprogrammet sedan år 1974.<br>Idag är stödet landsomfattande och väl fungerande. Huvuddelen av mark-<br>vårdsinsatserna genomförs av bönderna själva. Uppskattningsvis har<br>drygt 800 000 småbrukare, motsvarande 1/4 av landets småbruk, nu ge-<br>nomfört markvårdsåtgärder på sina gårdar. Insatsen bygger på rådgivning<br>och kunskapsuppbyggande om markvårdsåtgärder, t. ex. terassodling, av-<br>ledningsdiken, växeljordbruk och förbättrad jordbruksteknik. Resultatet<br>av insatserna är t. ex. att majsskördarna ökat med 30% medan avkastning-</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>331</p>
<p>23 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4<br></p>
<p>en på produktion av fodergräs och fruktträd ökat med 50%. En utvidgning Prop. 1991/92: 100<br>av projektet till de torra och halvtorra delarna av landet sker nu. Förutom Bil. 4<br>stöd till jordbruksministeriets markvårdsenhet ges också stöd till KENGO<br>(Kenya Energy and Environment Non-Governmental Organisation) for<br>trädplantering, stöd till framställning av utbildnings- och rådgivningsma-<br>terial, samt stöd till försöksverksamhet inom mark- och vattenvård.</p>
<p>Vattenförsörjning</p>
<p>Stödet till landsbygdens vattenförsöijning bygger på uppbyggnad av lokal<br>kunskap och kapacitet, folkligt deltagande och enkel teknik. Syftet är att<br>underlätta förhållanden for kvinnor och barn. Det svenska stödet är inrik-<br>tat på drift och underhåll samt upprustning av befintliga aiiaggningar.</p>
<p>Hälsovård</p>
<p>Målet med det svenska stödet till hälsosektom är en förbättrad folkhälsa<br>hos den fattiga landsbygdsbefolkningen. Stödet är inriktat på utbildning<br>och kunskapsutveckling med betoning på förebyggande hälsovård och<br>familjeplanering.</p>
<p>Landsbygdsvägar och landsbygdsutvecklingsfond</p>
<p>Det svenska stödet till landsbygdsvägar omfattar underhåll och ombygg-<br>nad av mindre vägar i de tättbefolkade jordbruksområdena. Insatserna<br>baseras på en hög andel manuell arbetskraft. Genom stödet till landsbygds-<br>utvecklingsfonden har projekt finaniserats för självhjälp och sysselsättning<br>på by- eller distriktsnivå.</p>
<p>Personal- och konsultfond</p>
<p>Personal- och konsultfonden används till största delen för stöd till datori-<br>sering i centralbanken. Andra exempel på användning av fonden är perso-<br>nalbistånd för bl. a. skuldhantering.</p>
<p>Bistånd utanför landramen</p>
<p>Flera enskilda organisationer är verksamma i Kenya, främst inom koope-<br>ration, hälsovård och skog.</p>
<p>Sverige har genom BITS ställt tre u-krediter om sammanlagt 428 milj,<br>kr. till Kenyas förfogande. Krediterna har främst gått till kraftsektom.<br>Totalt har drygt hundra kenyaner deltagit i BITS’ internationella kurser.</p>
<p>IMPOD har genomfört en studie av potentiella exportföretag, huvud-<br>sakligen inom livsmedels-, textil-, konfektions- och hantverksområdena.<br>Ett visst stöd har även givits till inköpsresor och marknadsföring av<br>hantverksprodukter.</p>
<p>SAREC ger stöd till högre utbildning i markvård vid universitetet i<br>Nairobi.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 ca 169,2 milj. kr. till Ke-<br>nya.</p>
<p>332</p>
<h3>LAOS</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-179.png" style="width:297pt;height:415pt;"/>
<p>Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Befolkning</p>
<p>Befolkningstillväxt</p>
<p>BNP/invånare</p>
<p>4,1 milj. (1989)</p>
<p>2,7 % (1980-89)</p>
<p>180 US dollar (1989)</p>
<p>Offentligt nettobistånd/person</p>
<p>- Totalt (exklusive östländer)</p>
<p>- Sverige</p>
<p>225 kr. (1989)</p>
<p>20 kr. (1989)</p>
<p>333</p>
<h4>Ekonomisk och social utveckling</h4>
<p>Laos är ett litet, kustlöst och glesbefolkat land med en av de lägsta inkoms-<br>terna i världen per invånare. Den helt övervägande delen av befolkningen<br>är sysselsatt i självhushållningsjordbruk. Landets moderna sektor är liten,<br>förvaltningen svag och bristen på utbildad arbetskraft stor. De besvärliga<br>kommunikationerna isolerar landets olika delar från varandra. De naturli-<br>ga förbindelserna går ofta till Thailand. Laos har efter hand anpassat sin<br>politik efter dessa faktorer.</p>
<p>Svedjebruk är alltjämt vanligt, inte bara i avlägsna bergstrakter utan<br>över hela landet. Svedjebruk är det stora miljöhotet i Laos. Det är emeller-<br>tid nära förbundet med levnadssättet, särskilt för minoritetsfolken. Detta<br>gör det svårt att snabbt minska omfattningen.</p>
<p>Den sedan år 1986 påbörjade liberaliseringen av ekonomin fortsätter.<br>Det reformprogram som genomförs är omfattande och innebär bl. a. priva-<br>tisering av statliga företag, beskattning av inkomster, avskaffande av statli-<br>ga subventioner, fri prissättning, liberalisering av handeln, modernisering<br>av bankväsendet, införande av marknadsmässiga växelkurser samt upp-<br>muntrande av privat företagsamhet. Flera påtagliga resultat har uppnåtts,<br>men bristande kapacietet i förvaltningen och avsaknaden av företagsledare<br>med erfarenhet av marknadsekonomiska förhållanden utgör flaskhalsar i<br>processen.</p>
<p>För att attrahera utländskt kapital antogs år 1988 en lag om utländska<br>investeringar. På grund av otillräcklig lagstiftning, svagt utvecklad infra-<br>struktur och långa avstånd till andra marknader har emellertid det utländs-<br>ka intresset hittills varit relativt begränsat och koncentrerat till thailändska<br>företag.</p>
<p>Tillväxten i ekonomin har under de gångna två åren varit god, framför<br>allt beroende på stora risskördar. BNP har ökat med 8 — 9% per år. Tack<br>vare en fortsatt åtstramning av kreditgivningen och en stabil växelkurs<br>beräknas inflationen i år uppgå till högst 20%. Utrikeshandeln fortsätter<br>att uppvisa en kraftig och växande negativ balans. Ökningen av den<br>officiella exporten sedan reformprogrammet inleddes har varit mycket<br>blygsam; från 45 till 63 milj. US dollar mellan år 1986 och år 1990.<br>Importen har däremot fortsatt att öka i snabb takt; från 116 till 185 milj.<br>US dollar under samma period.</p>
<p>Biståndet finansierar detta stora och växande importöverskott. Som en<br>följd härav har utlandsskulden ökat och uppgår i dag till över 500 milj.<br>US dollar. Merparten utgörs av mjuka lån varför skuldtjänstkvoten är låg,<br>ca 15%.</p>
<p>Medan biståndet från öststaterna, främst Sovjet, dominerade under<br>1980-talet, tycks det nu som om biståndet från västliga länder och de<br>internationella kreditinstitutionema kommer att dominera under 1990-ta-<br>let. De västliga givarna svarar redan i dag för merparten av det samlade<br>biståndet. De sex största är Världsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken,<br>Japan, Sverige, UNDP och Australien.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>334</p>
<h4>Politisk utveckling Prop. 1991/92:100</h4>
<p>Bil. 4</p>
<p>De starka banden med Vietnam består, även om antalet militära och civila<br>rådgivare minskat kraftigt under andra hälften av 1980-talet. Relationerna<br>med Kina har påtagligt förbättrats de senaste åren. Kontakterna med<br>Thailand upprätthålls på hög civil och militär nivå och relationerna är i<br>dag mycket goda, även om vissa spänningar kvarstår</p>
<p>Den ekonomiska liberaliseringen har bidragit till att det politiska klima-<br>tet förbättrats. Flyktingströmmen till Thailand har minskat. Tillkomsten<br>av landets första författning år 1991 och andra legala reformer ger förut-<br>sättningar för ökad rättsäkerhet, vilket har betydelse för fullföljandet av<br>ekonomiska reformer. 1 författningen finns dock enpartiväsendet bibehål-<br>let och inga särskilda garantier för yttrandefrihet finns inkluderade.</p>
<p>Fortfarande finns över 60 000 laotiska flyktingar i läger i Thailand. Det<br>antal som repatrieras i UNHCRs regi tycks nu öka för varje år. En spontan<br>återflyttning till Laos äger dessutom rum.</p>
<p>Intresset är stort för fortsatta och utökade kontakter med västliga län-<br>der. Förtroendet för Sverige är mycket stort och delegationer inom olika<br>områden har besökt Sverige. Diskussioner har också förts med Laos om<br>särskilda insatser från svensk sida för att stödja det pågående reformpro-<br>grammet</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>Utvecklingssamarbetet med Laos regleras i ett samarbetsavtal för budget-<br>åren 1991/92 - 1992/93. Samarbetet med Laos inleddes i mitten av<br>1970-talet. År 1977 blev Laos programland. Till och med budgetåret<br>1990/91 har ca 900 milj. kr. utbetalats</p>
<p>Medelsfördelningen frjmgår av följande tabell (milj, kr.):</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Disponibelt</p></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>100,0</p></td><td>
<p>110,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>11,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>111,0</p></td><td>
<p>121,2</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fördelning</p></td><td>
<p>Utbetalt</p>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Planerat</p>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skogssektorn</p></td><td>
<p>18,3</p></td><td>
<p>30,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vägsektorn</p></td><td>
<p>27,7</p></td><td>
<p>50,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verkstad Km 14</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Xeset m. m.</p></td><td>
<p>42,1</p></td><td>
<p>14,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stöd till EdL</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hälsosektorn</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsultfond</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningsbistånd</p></td><td></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kultursamarbete</p></td><td></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>99,8</p></td><td>
<p>110,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>11,2</p></td></tr>
</table>
<p>335</p>
<p>Kunskapsutveckling och institutionsuppbyggnad genomsyrar det svens- Prop. 1991/92: 100<br>ka biståndet vars inriktning ligger väl i linje med den förda reformpoliti- Bil. 4<br>ken. Två långsiktiga mål för samarbetet är att bygga upp och konsolidera<br>institutioner och företag som skall utveckla skog och markvård samt rusta<br>upp och underhålla vägar. Stödet till hälsosektorn inklusive dricksvatten-<br>försörjning skall expandera och utgör en viktig komponent för att göra<br>samarbetet mer fattigdomsorienterat. Stödet till vattenkraftverket Xeset<br>upphör i år.</p>
<p>Skogssektorn</p>
<p>Stödet till skogssektorn är inriktat på kunskaps- och institutionsuppbygg-<br>nad inom områden som skogsinventering, utbildning och skogsskötsel. I<br>det fortsatta samarbetet planeras ett ökat stöd till miljö- och markvård,<br>uppbyggnad av en skoglig fältorganisation samt rådgivning till jordbruks-<br>och skogsministeriet för planering och genomförande av ett skogsbruk<br>inriktat på ett uthålligt utnyttjande av naturresurser.</p>
<p>Vägsektorn</p>
<p>Vägsektorstödet syftar till att öka Laos kapacietet att planera, bygga och<br>underhålla vägar. Vägunderhåll ges särskild tyngd i det fortsatta stödet.<br>Förutom upprustning av landets riksväg på en sträcka om 17 mil ingår i<br>den svenska insatsen en omfattande utbildning av personal samt rådgiv-<br>ning till transportministeriet.</p>
<p>Hälsosektorn</p>
<p>Stödet till hälsosektorn är under uppbyggnad. Förutom fortsatt och utökat<br>stöd till mödra- och barnavård i samarbete med UNICEF, planeras en<br>insats på dricksvattenområdet jämte förValtningsstöd till hälsoministeriet.</p>
<p>I utvecklingssamarbetet ingår också *en rådgivningsinsats till elkrafts-<br>myndigheten, en konsultfond, miljö- och förvaltningsbistånd samt kultur-<br>samarbete. Sedan 1989/90 utgår också direktstöd till den laotiska kvinno-<br>organisationen.</p>
<p>Landramen för Laos är väl intecknad. Ett fortsatt högt landramsutnytt-<br>jande förutses. Den utgående reservationen från 1990/91 uppgick till 6,8<br>milj. kr.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 ca 114,4 milj. kr. till Laos.</p>
<p>336</p>
<h3>LESOTHO</h3>
<p>iloemfontein</p>
<p>Mokhotlong</p>
<p>SYDAFRIKANSKA</p>
<p>REPUBLIKEN</p>
<p>/( . •/ . •*</p>
<p>XlTeyateyane^f' /<br>J .■ ■'</p>
<p>1ASERU ’<</p>
<p>7**^~V**^'l • ? .</p>
<p>■lomaT* >•». <_ ; ( • -</p>
<p>*d</p>
<p><sub>r</sub></p>
<p>--- väg</p>
<p>— järnväg</p>
<p>0 50</p>
<p>/ km</p>
<p>'*X*</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Befolkning</p>
<p>Befolkningstillväxt/år</p>
<p>BNP/invånare</p>
<p>Offentligt nettobistånd/person</p>
<p>- totalt (exkl. östländer)</p>
<p>— Sverige</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>1.7 milj.</p>
<p>2.7 %</p>
<p>470 US dollars</p></td><td>
<p>(1989)<br>(1980-89)</p>
<p>(1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>442 kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>34 kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
</table>
<p>337</p>
<h4>Ekonomisk och social utveckling</h4>
<p>Lesotho är helt omslutet av Sydafrika. Landet är därför i de flesta avseen-<br>den mycket beroende av den mäktige grannen. Inkomster från tullunionen<br>med Sydafrika utgör den största inkomstkällan. Praktiskt taget all import<br>kommer från Sydafrika. Arbetslöshet och undersysselsättning utgör stora<br>problem. Hälften av alla lönearbetande män arbetar i Sydafrika. Bl. a. som<br>följd av migrantarbete är jordbruket mycket eftersatt och lågproduktivt.<br>Den odlingsbara arealen är liten och minskar bl. a. genom en omfattande<br>jorderosion.</p>
<p>Den nuvarande regimen för en politik där politiska motsättningar gent-<br>emot Sydafrika tonas ned och gemensamma intressen lyfts fram. Sedan år<br>1988 genomför Lesotho*i samråd med IMF och Världsbanken ett struktur-<br>anpassningsprogram. Den ekonomiska situationen har förbättrats och<br>budgetunderskottet har halverats. Men samtidigt har arbetslösheten och<br>inflationen medfört svåra påfrestningar. Lesotho styrs sedan år 1986 av en<br>militärregering. Den tidigare statschefen general Lekhanya avsattes i maj<br>1991 av överste Ramaema. Denne har lovat fullfölja den demokratise-<br>ringsprocess som har inletts och deklarerat att demokratiska val skall<br>hållas senast juni 1992.Det tidigare förbudet mot partipolitisk verksamhet<br>har upphävts och ett antal politiska partier har bildats. Alltjämt kvarstår<br>betydande brister vad gäller mänskliga rättigheter i Lesotho. Den utlovade<br>demokratiseringen och den allt öppnare samhällsdebatten utgör dock posi-<br>tiva inslag. I och med förändringarna i Sydafrika har Lesothos tidigare<br>kärva förhållande till bl. a. ANC något förbättras.</p>
<p>USA är den största bilaterala biståndsgivaren. Därefter kommer Tysk-<br>land, Sverige, Storbritannien, Irland och Canada. Världsbanken (IDA),<br>Världslivsmedelsprogrammet (WFP) och EG är störst inom det multilate-<br>rala biståndet.</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>Det svenska biståndet till Lesotho inleddes år 1967, året efter landets<br>självständighet. T.o.m. budgetåret 1990/91 har drygt 330 milj.kr. utbeta-<br>lats. Nu gällande samarbetsavtal gäller fram till 30 juni 1992. Det svenska<br>biståndet till Lesotho har växt fram som en del av det ökade engagemanget<br>i södra Afrika. Det syftar i första hand till att stödja landets strävan att<br>bevara sin självständighet. Utvecklingssamarbetet är koncentrerat till<br>förvaltningsutveckling, markvård och sysselsättningsskapande åtgärder.</p>
<p>Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj, kr.):</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>338</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Disponibelt</p></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>35,0</p></td><td>
<p>35,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>39,4</p></td><td>
<p>38,8</p></td></tr>
</table>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fördelning</p></td><td>
<p>Utbetalt</p>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Planerat</p>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningsbistånd</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>12,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Markvård/Skogsutbildning</p></td><td>
<p>12,2</p></td><td>
<p>15,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättningsskapande åtgärder</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>7,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal- och konsultfond</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Civil luftfart</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Återuppbyggnad av vägar</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>och broar</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>35,5</p></td><td>
<p>37,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
</table>
<p>Förvaltningsbistånd</p>
<p>Förvaltningsbiståndet syftar till att höja kompetensnivån i den centrala<br>statsförvaltningen. Verksamheten är inriktad på utbildning och metod-<br>utveckling. Den svenska insatsen består av organisations- och lednings-<br>utveckling samt finansförvaltning för att förbättra planering, styrning och<br>kontroll av statliga resurser. Vidare ges stöd för rådgivning och utbildning<br>på statistikområdet. Insatser för effektivare fysisk planering omfattar råd-<br>givning till plankontoret samt genomförandet av olika planeringsuppdrag.<br>Flertalet insatser sker med medverkan av svenska institutioner.</p>
<p>Markvård, markanvändning och skogsutbildning</p>
<p>Biståndet på markvårdsområdet avser att förbättra levnadsstandarden för<br>landsbygdsbefolkningen genom ökad jordbruksproduktion.Det har lett till<br>utarbetande av former för att få byborna engagerade i miljövård som<br>bygger på gemensamma bybeslut, böndernas egen teknik och arbetsinten-<br>siva metoder. Produktionen av säd, grönsaker och frukt har ökat i projekt-<br>området.</p>
<p>Systematisk trädplantering i det nästan trädlösa Lesotho utgör en viktig<br>del av stödet för att bekämpa jorderosion. Betydande ansträngningar görs<br>för att programmet skall ha så bred folklig förankring som möjligt. Sektor-<br>avtalet löper ut i juni 1992.</p>
<p>Arbetsintensiva metoder</p>
<p>Programmet för sysselsättningsfrämjande åtgärder ger arbete till i medeltal<br>2 000 personer per år, framför allt vid vägbyggen på landsbygden. Det har<br>dock varit svårare att skapa sysselsättning inom andra sektorer. Det vidare<br>syftet är att ge migrantarbetare i Sydafrika möjligheter till arbete i sitt eget<br>land. Det nu gällande treåriga insatsavtalet löper ut i december 1992.</p>
<p>339</p>
<p>Bistånd utanför landramen Prop. 1991/92:100</p>
<p>Utanför landramen lämnas stöd till SADDC:s markvårdssekretariat i Ma-<br>seru. Tyngdpunkten i programmet ligger på utbildning. Stöd också läm-<br>nats till demokrati- och kvinnoinsatser, kulturprojekt och enskilda organi-<br>sationer.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 ca 53,4 milj. kr. till Leso-<br>tho.</p>
<p>340</p>
<p>MOZAMBIQUE £op 1991/92:100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-180.png" style="width:296pt;height:413pt;"/>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Befolkning</p></td><td>
<p>15,3</p></td><td>
<p>; milj.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Befolkningstillväxt/år</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>%</p></td><td>
<p>(1980-1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP/invånare</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>US dollar</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skuldtjänstkvot</p></td><td>
<p>240</p></td><td>
<p>%</p></td><td>
<p>(1988)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentligt bistånd/person</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- totalt</p></td><td>
<p>320</p></td><td>
<p>kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>— Sverige</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
</table>
<p>341</p>
<h4>Ekonomisk och social utveckling Prop. 1991/92:100</h4>
<p>Bil. 4</p>
<p>Mozambique är ett av världens absolut fattigaste länder. Landet ligger i<br>spillror efter nära tio år av terrorkrig på landsbygden. Kriget fortsätter och<br>en fredlig lösning på konflikten är starkt avhängig utvecklingen i regionen,<br>i synnerhet i Sydafrika. Produktion och distribution inom jordbruk, indu-<br>stri och handel har försvårats, och inom vissa områden helt lamslagits av<br>Renamo-gerillans sabotage och terrorverksamhet. Det mänskliga lidandet<br>har fått oerhörda dimensioner. FN beräknar att kriget direkt eller indirekt<br>har skördat 900 000 dödsoffer och förorsakat svält på landsbygden i stor<br>omfattning. En miljon mozambikier lever i landsflykt i grannländerna.<br>Ytterligare över två miljoner lever som intemflyktingar i sitt eget land. En<br>tredjedel av landets befolkning är beroende av livsmedelsbistånd för att<br>överleva.</p>
<p>Sedan år 1987 genomför Mozambique ett ekonomiskt och socialt struk-<br>turomvandlingsprogram i samverkan med Världsbanken, IMF, och med<br>omfattande stöd av övriga givare. Programmet gav under sina första tre år<br>(1987 — 89) önskad ekonomisk effekt. Från en tidigare negativ tillväxt<br>ökade BNP med 4 % årligen under denna period. År 1990 sjönk tillväxt-<br>takten (ca 1,5 %) och inflationen ökade (nära 50 %). Några av orsakerna<br>till detta är dåliga skördar, fortsatta sabotage från Renamo (MNR) samt<br>höjda oljepriser bland annat orsakade av gulfkriget. Krisen och struktur-<br>omvandlingsprogrammets inledande konsekvenser har medfört problem<br>inom de sociala sektorerna. Statens budgetrestriktioner har medfört dras-<br>tiska försämringar av levnadsvillkoren för de allra fattigaste. Världsban-<br>ken har under det gågna året uppmärksammat dessa problem och vidtagit<br>åtgärder för att lägga större vikt vid fattigdomsbekämpning.</p>
<p>Skuldtjänsten uppgick år 1988 till 240%. Det står klart att skuldfrågan,<br>trots omförhandlingar av utlandsskulden, kommer att vara ett stort pro-<br>blem för lång tid framåt. Likaså kommer behovet av katastrofbistånd att<br>vara stort under överskådlig tid.</p>
<h4>Politisk utveckling</h4>
<p>Den 30 november 1990 antogs en ny konstitution innebärande att Mozam-<br>bique formellt beslutat att införa en demokratisk flerpartistat. Författning-<br>en ger ökat skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna, samtidigt<br>som dödsstraffet avskaffades. Allmänna, hemliga val skall hållas efter det<br>att fred uppnåtts, en vallag har antagits och politiska partier etablerats.<br>Det hittills statsbärande partiet, FREL1MO, har helt lämnat sin marxist -<br>leninistiska linje. Vid partikongressen i augusti 1991 definierades FRELI-<br>MO som ett demokratiskt parti med stärkande av den mozambikiska<br>nationen som viktigaste uppgift.</p>
<p>Försök till en fredsuppgörelse har gjorts under det gångna året, främst<br>genom förhandlingarna i Rom mellan FRELIMO och MNR. Några direkt<br>hoppingivande resultat av dessa förhandlingar har ännu inte nåtts.</p>
<p>Respekten för mänskliga rättigheter och humanitär rätt är undergrävd<br>till följd av krigssituationen. Det är i första hand MNR-gerillan som står 342</p>
<p>ansvarig för svåra och grova övergrepp mot civilbefolkningen.</p>
<h4>Sveriges bistånd Prop. 1991/92:100</h4>
<p>Mozambique erhåller bistånd från ett stort antal länder i både öst och väst,<br>utvecklingsbanker och enskilda organisationer. Gåvobiståndet år 1989<br>uppgick till ca 760 miljoner US dollar. Största biståndsgivare är Sverige,<br>Nederländerna, EG, Norge, USA och utvecklingsbankerna.</p>
<p>Biståndssamarbetet med Mozambique regleras av ett ettårigt avtal för<br>budgetåret 1991/92 på 475 milj. kr. Totalt har ca 3 500 milj. kr. utbetalats<br>i landramsbistånd sedan det första avtalet budgetåret 1975/76.</p>
<p>Utvecklingssamarbetet med Mozambique var från starten år 1975 i<br>första hand inriktat på att åstadkomma ekonomisk utveckling och resurs-<br>tillväxt samt att minska landets beroende av Sydafrika. Biståndet har<br>successivt anpassats till det besvärliga läget i landet. Detta innebär att<br>utformningen av pågående insatser har påverkats av såväl krigssituationen<br>som av den ekonomiska krisen och strukturanpassningsprogrammet. Den<br>fördjupade krisen har inneburit att biståndet i hög grad fått inriktas på<br>rena överlevnadsinsatser. Samarbetsprogrammet genomgår för närvaran-<br>de en omformning, innebärande att samarbetet i framtiden kan komma att<br>koncentreras till tre huvudområden; fattigdomsbekämpning, institutions-<br>uppbyggnad och betalningsbalansstöd/importstöd.</p>
<p>Medelsutnyttjandet inom det svenska stödet till Mozambique är högt.<br>Under budgetåret 1990/91 uppgår reservationen till ca 16 milj. kr. Den<br>största andelen utbetalningar faller på importstödet, som utgör ett direkt<br>stöd till strukturanpassningsprogrammet, men som också innehåller stöd<br>till katastrofinsatser.</p>
<p>Det svenska biståndet är koncentrerat till undervisningssektorn, förvalt-<br>ning, lantbruk och energi. Härtill kommer insatser av mer begränsad<br>karaktär avseende skogsindustri och telekommunikationer. Med den dju-<br>pa krisen i landets ekonomi har tillskott till betalningsbalansen blivit allt<br>viktigare.</p>
<p>Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj, kr.):</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Disponibelt</p></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>445,0</p></td><td>
<p>475,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation</p></td><td>
<p>70,0</p></td><td>
<p>16,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>515,0</p></td><td>
<p>491,4</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fördelning</p></td><td>
<p>Utbetalt</p>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Planerat</p>
<p>1991/92v/</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Importstöd</p></td><td>
<p>274,0</p></td><td>
<p>160,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsul tfond</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>10,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personalfond</p></td><td>
<p>33,5</p></td><td>
<p>35,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Undervisning</p></td><td>
<p>31,0</p></td><td>
<p>70,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltning</p></td><td>
<p>27,0</p></td><td>
<p>30,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lantbruk</p></td><td>
<p>33,0</p></td><td>
<p>35,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Marknadsf jordbruksprod</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>10,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ifloma</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industristöd</p></td><td>
<p>17,5</p></td><td>
<p>20,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Telestöd</p></td><td>
<p>17,0</p></td><td>
<p>17,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energi stöd</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>36,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rehabi1 itering</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>10,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Katastrofrelaterat</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>63,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>498,6</p></td><td>
<p>496</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>16,4</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
</table>
<p>343</p>
<p>Importstöd Prop. 1991/92:100</p>
<p>En ökande andel av det bistånd som har utbetalats över landramen utgörs<br>av importstöd. Under budgetåret 1990/91 uppgick utbetalningarna inom<br>importstödet till 274 milj, kr., dvs. 55% av utbetada medel från landra-<br>men. Importstödet är ett viktigt bidrag till att hålla delar av industripro-<br>duktion och transporter igång. Stödet koncentreras till mediciner, reserv-<br>delar och vissa råvaror till industrin. Upphandlingen görs av det mo<?am-<br>bikanska handelsministeriet. Importstödets framtida omfattning och in-<br>riktning utreds för närvarande. Under 1991/92 har 160 milj. kr. avsatts for<br>importstödet inom landramen.</p>
<p>Jordbrukssektorn</p>
<p>Det svenska stödet till jordbrukssektorn har starkt påverkats av kriget på<br>landsbygden. Det nordiska MONAP-programmet avslutades definitivt år<br>1990. Det svenska stödet till jordbrukssektorn har övergått till ett bilate-<br>ralt program delvis inriktat på institutionellt samarbete avseende stöd till<br>jordbrukets planeringsenhet och till lantmäteriverksamhet.</p>
<p>Industrisektorn</p>
<p>Industristödet är, i sin nuvarande form, under utfasning. Det direkta<br>stödet till enskilda industrirehabiliteringar kommer att upphöra efter år<br>1992. Det framtida svenska stödet till industrisektorn kommer att hante-<br>ras av Swedecorp. Stödet till träindustriföretaget IFLOMA avslutades<br>definitivt år 1991.</p>
<p>Energi</p>
<p>Stödet till energiområdet är koncentrerat till projekt avseende transmis-<br>sion och distribution av elenergi. Ökad tonvikt läggs vid administrativ<br>utveckling, kunskapsöverföring och utbildning. Ett eventuellt fortsatt stöd<br>till energisektorn kommer att helt koncentreras kring dessa områden.</p>
<p>Telekommunikationer</p>
<p>Stödet till telesektorn är koncentrerat till utbildning och administrativ<br>utveckling i samband med upprustning och utbyggnad av landets telenät.<br>Ett eventuellt fortsatt stöd till telesektorn efter år 1993 kommer helt att<br>inriktas på utbildning och administration.</p>
<p>Undervisning</p>
<p>Stödet till undervisningssektorn ökar markant under de kommande åren.<br>Samarbetet kommer att ha samma inriktning som tidigare, varvid produk-<br>tion och distribution av läromedel och skolmateriel för primärskolan utgör<br>en viktig komponent. Det utökade stödet går även till att höja kapaciteten<br></p>
<p>344</p>
<p>for planering och administration. Yrkesutbildning, alfabetisering och vux- Prop. 1991/92: 100<br>enutbildning är andra samarbetsområden. Även stöd till universitetet i Bil. 4<br>Maputo kommer att ges under de kommande åren.</p>
<p>Personalfond</p>
<p>Personalfonden ger Mozambique möjlighet att med svensk finansiering<br>själv rekrytera utländsk personal till prioriterade sektorer. Denna bi-<br>ståndsform är mycket viktig i Mozambique då bristen på kvalificerad<br>personal inom de flesta områden är akut.</p>
<p>Förvaltningsstöd</p>
<p>Förvaltningsstödet har ökat i betydelse och syftar till att bygga upp och<br>stärka landets statsförvaltning. Stödet innefattar utbildning av högre stats-<br>tjänstemän, direkt stöd till vissa departement och samarbete mellan stä-<br>derna Göteborg och Beira.</p>
<p>Bistånd utanför landramen</p>
<p>Det svenska stödet till Mozambique omfattar betydande insatser utanför<br>landramen. Det regionala samarbetet med SADCC utgör ett viktigt kom-<br>plement med betydande insatser inom de strategiska transport- och energi-<br>sektorerna. Under budgetåret 1990/91 utbetalades ca 100 milj. kr. till re-<br>gionala projekt i Mozambique.</p>
<p>Mozambique har beviljats särskilt betalningsbalansstöd för det ekono-<br>miska rehabiliteringsprogrammet. Under budgetåret 1990/91 utbetalades<br>80 milj. kr.</p>
<p>Katastrofbiståndet har successivt ökat och uppgick budgetåret 1990/91<br>till ca 185 milj. kr. varav ca 60% bilateralt och resterande via FN-organ<br>och enskilda organisationer. Stödet är inriktat på de genom kriget och<br>torkan mest utsatta grupperna och består av läkemedel och medicinsk<br>utrustning, livsmedel samt konsumtions- och insatsvaror till småbrukare.<br>En ökad koncentration av katastrofbiståndet till transportsektorn förutses<br>då detta är av strategisk betydelse för att nödhjälpssändningar skall nå<br>fram till de behövande. Katastrofbiståndet samordnas i ökad utsträckning<br>med landramen, under budgetåret 1991/92 har 63 milj. kr. avsatts ur land-<br>ramen för direkt katastroflindrande insatser genom Mozambiques kata-<br>strofmyndighet DPCCN.</p>
<p>Stöd via enskilda organisationer utgör en viktig del av det totala bistån-<br>det, där Afrikagruppernas organisation, ARO, utgör den största. En stor<br>del av katastrofbiståndet kanaliseras genom organisationerna. Det reguljä-<br>ra stödet går framför allt till hälsosektorn men även insamling och distri-<br>bution av kläder är en viktig del.</p>
<p>SAREC lämnar stöd till forskningsverksamheten vid universitet i Mapu-<br>to med målet att vidmakthålla och förstärka forskningskapaciteten inom<br>för landet viktiga områden, t. ex. marinbiologi och samhällsvetenskaplig<br>forskning.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 ca 831,7 milj. kr. till Mo-<br>zambique.</p>
<p>345</p>
<h3>NAMIBIA</h3>
<p>'Katima Muiil</p>
<p>»Ondangua</p>
<p>Oftopoho*</p>
<p>Jsumeb</p>
<p>"btjiwarongo</p>
<p>Okanandja</p>
<p>Hentiesbaal’</p>
<p>Stampriet</p>
<p>'Mariental</p>
<p>järnväg</p>
<p>•Keetmanshcop</p>
<p>SYDAFRIKANSKA</p>
<p>Elosha</p>
<p>Rrn</p>
<p>JLRehoöat</p>
<p>' <;.z</p>
<p>-‘■'Kanbib "</p>
<p>WINDHOFK'</p>
<p>’Gfoottontetn _ . •</p>
<p>sumKwe</p>
<p>Swatopmund r?</p>
<p>Walvis Bay &</p>
<p>SYDAFRIKANSKA'<br>REPUBLIKEN i</p>
<p>Ruacano</p>
<p>Hills</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Befolkning</p>
<p>Befolkningst i 11växt/år</p>
<p>BNP/invånare</p>
<p>Offentligt nettobistånd/person</p>
<p>- totalt(exkl. östländer)</p>
<p>- Sverige</p>
<p>1,7 milj. (1989)</p>
<p>3,1 % (1980-89)</p>
<p>1 030 US dollar (1989)</p>
<p>164 kr (1989)</p>
<p>37 kr (1989)</p>
<p>346</p>
<p>Efter att FN-övervakade val hållits och en konstitution utarbetats blev Prop. 1991/92:100<br>Namibia, efter många års befrielsekamp, självständigt den 21 mars 1990. Bil. 4</p>
<p>Viljan till politisk försoning präglade i hög utsträckning det nuvarande<br>regeringspartiet SWAPO:s agerande under självständighetsprocessen.<br>Denna vilja genomsyrar fortfarande det politiska och ekonomiska livet i<br>Namibia. Försoningspolitiken har bidragit till att en flykt från landet av<br>kapital och välutbildade människor kunnat undvikas. Samtidigt krävs<br>stora förändringar för att tillgodose befolkningsmajoritetens förväntningar<br>på social rättvisa och ekonomisk utjämning.</p>
<h4>Ekonomisk utveckling</h4>
<p>Namibia ärvde en ekonomi med stora kontraster. Den genomsnittliga per<br>capitainkomsten är en av de högsta i Afrika och placerar Namibia i<br>kategorin medelinkomstländer. Samtidigt har landet en av de mest sneda<br>inkomstfördelningarna i Afrika.</p>
<p>Under den koloniala tiden infördes ett samhällssystem som i sina grund-<br>läggande drag var en kopia av apartheidsystemet. Ett resultat härav blev<br>att det namibiska samhället uppdelades i två skilda system; en traditionell<br>självhushållningssektor där uppskattningsvis 55% av befolkningen åter-<br>finns samt en modem marknadsekonomisk sektor. Inom den senare har de<br>5 % vita en genomsnittlig per capitainkomst som är 200 gånger högre än<br>medelinkomsten inom den traditionella sektom.</p>
<p>Den namibiska ekonomin är extremt beroende av Sydafrika. Som med-<br>lem i SACU (Southern Africa Customs Union) är Namibia bundet till<br>Sydafrikas handels- och tullpolitik. Vam- och tjänsteströmmar är fria och<br>oreglerade. Ekonomin domineras av utländska — främst sydafrikanska —<br>storföretag. Merparten av landets livsmedel, konsumtionsvaror, kapitalva-<br>ror till industrin m. m. importeras från Sydafrika, som också är den klart<br>dominerande exportmarknaden.</p>
<p>Sedan böijan av 1980-talet har Namibia också drabbats av ekonomisk<br>stagnation. Kombinationen av en stadig befolkningstillväxt och ekono-<br>misk tillbakagång ledde till att per capitainkomsten år 1989 var 23% lägre<br>än år 1980. Samtidigt ökade de offentliga utgifterna och budgetstödet från<br>Sydafrika minskade. Den överdimensionerade förvaltningsapparaten,<br>som Namibia övertog vid självständigheten, utgör ett stort problem. Det<br>ökade antalet förvaltningsanställda under 1980-talets senare hälft bidrog<br>till att sysselsättningen steg snabbare än produktionen och att produktivi-<br>teten därmed minskade. Trots den ökade sysselsättningen uppskattas den<br>officiella arbetslösheten uppgå till 30 %.</p>
<p>Regeringens politik går ut på att genom ökad tillväxt skapa arbetstillfäl-<br>len och utrymme för en ökning av majoritetens levnadsstandard. Ett led i<br>detta är skapandet av ett förmånligt investeringsklimat i landet. En sär-<br>skild lag som främjar utländska investeringar antogs för ett år sedan. En av<br>regeringens främsta uppgifter är att minska inkomstklyftorna. Förvänt-<br>ningarna är stora och uppgiften svår. Några drastiska omläggningar avise-<br>rades inte i budgeten för 1991/92, men vissa skatteförändringar, bl.a. att 347</p>
<p>24 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4<br></p>
<p>vissa basmatvaror befrias från skatt, går i inkomstutjämnande riktning. Prop. 1991/92:100</p>
<p>Den hittills förda ekonomiska politiken förefaller ge positiv utdelning, Bil. 4<br>under år 1990 registrerades en BNP-tillväxt på 2,7%.</p>
<h4>Politisk utveckling</h4>
<p>Efter att ha erhållit ca 57 % av rösterna vid valet till den grundlagsförsam-<br>ling som vid självständigheten omvandlades till landets nationalförsam-<br>ling, bildade befrielserörelsen SWAPO Namibias första regering. Utöver<br>SWAPO finns sex partier representerade i nationalförsamlingen. Med<br>26,5% av rösterna i valet är DTA (Democratic Tumhale Alliance) det<br>största oppositionspartiet. DTA är den politiska allians som dominerade i<br>den av Sydafrika utsedda s. k. övergångsregeringen före genomförandet av<br>FN:s resolution 435.</p>
<p>Den politiska utvecklingen i Namibia har under år 1991 varit förhållan-<br>devis lugn. Regeringen står fast vid sin försoningspolitik som utgjort en<br>hörnpelare alltsedan självständigheten. Förhållandet till Sydafrika kan<br>betraktas som pragmatiskt och behärskat. Man genomför för närvarande<br>ett flertal förhandlingar i syfte att minska sitt beroende till Sydafrika. Det<br>gäller bl. a. den sydafrikanska tullunionen, den ekonomiska skuld Nambia<br>fick ärva och om enklaven Walvis Bay’s framtida status.</p>
<p>Den namibiska konstitutionen ger ett mycket gott skydd för de mänskli-<br>ga rättigheterna. Dessa frågor ges också stor uppmärksamhet i den poli-<br>tiska debatten i massmedia och nationalförsamlingen. Bl. a. har polisens<br>agerande och behov av utbildning varit föremål för omfattande debatt<br>sedan självständigheten. Regeringen har genomgående varit mycket ly-<br>hörd för kritik och påtryckningar i dessa frågor och den faktiska efterlev-<br>naden av konstitutionens skydd för mänskliga rättigheter är god. Reforme-<br>ringen av lagstiftningen är i full gång. Konstitutionens efterlevnad har<br>ännu inte trängt igenom i hela samhället, bl. a. kvarlever betydande delar<br>av den traditionella rättskipningen på landsbygden</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>Det bilaterala biståndssamarbetet med den självständiga staten Namibia<br>inleddes 20 oktober 1990. Under 1990/91 utbetalades 65 milj. kr. Nuva-<br>rande tvååriga samarbetsavtal gäller t. o. m. 30 juni 1993.</p>
<p>Fram till självständigheten beräknas totalt ca 750 milj. kr. ha utbetalts i<br>bistånd till SWAPO/Namibia. Huvuddelen avsåg insatser inom ramen för<br>det humanitära biståndet till SWAPO. Härtill kommer bidrag till FN:s<br>Namibiafond, till olika FN-organ och enskilda organisationer samt till det<br>särskilda FN-organ — UNTAG — som skapades för att övervaka genom-<br>förandet av självständighetsprocessen i enlighet med säkerhetsrådets reso-<br>lution 435.</p>
<p>Biståndssamarbetet syftar till att stödja Namibias strävanden att främja<br>ekonomisk och social utjämning, öka den ekonomiska tillväxten samt<br>nationella oberoende liksom medverka till att stärka den demokratiska<br>utvecklingen.</p>
<p>348</p>
<p>Medelsförbrukningen framgår av följande tabell (milj, kr.):</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Disponibelt</p></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>100,0</p></td><td>
<p>110,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>37,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>100,0</p></td><td>
<p>147,9</p></td></tr>
</table>
<p>Fördelning</p>
<p>Utbetalt Planerat</p>
<p>1990/91 1991/92</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Transport/kommunikation</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>33,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Undervisningssektorn</p></td><td>
<p>14,0</p></td><td>
<p>43,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningsstöd</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>18,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetstöd</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>30,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal- och konsultfond</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tredjelandsstipendiering</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>62,1</p></td><td>
<p>129,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>37,9</p></td><td>
<p>18,4</p></td></tr>
</table>
<p>Transport- och kommunikationssektorn</p>
<p>Detta stöd har koncentrerats till Ovamboland som är ett eftersatt område<br>där nära hälften av den namibiska befolkningen bor. Biståndet avser<br>upprustning av vägar, studier över vägnätet och arbetsintensiva metoder<br>samt transportrådgivning. Stöd ges också på central nivå till ministeriet<br>och till teleförvaltningen.</p>
<p>Undervisn i ngssektorn</p>
<p>Biståndet till denna sektor syftar främst till att förbättra basutbildningen.<br>Detta sker genom stöd till utvecklingen och reformer av utbildningssyste-<br>met samt till alfabetisering och vuxenundervisning. Lärarutbildning är en<br>annan viktig komponent i samarbetet. Vissa insatser som inleddes inom<br>det humanitära biståndssamarbetet med SWAPO avses fasas ut under<br>avtalsperioden t. o. m. 1992/93.</p>
<p>Förvaltn i ngsstöd</p>
<p>Förvaltningstödet har avsett stöd till uppbyggnad och förstärkning av det<br>namibiska centralbankssystemet.</p>
<p>Budgetstöd</p>
<p>Budgetstödet 1990/91 avsåg främst projekt i landsbygdsområden i Nami-<br>bias fattigare delar, inom sektorerna hälsovård, undervisning, jordbruk<br>och bostäder.</p>
<p>349</p>
<p>Bistånd utanför landramen Prop. 1991/92:100</p>
<p>Forskningssamarbete genomfors med SAREC och planering sker för sam-</p>
<p>arbete med BITS och SWEDECORP. Ett stort antal enskilda organisatio-<br>ner bedriver samarbete i Namibia, bl. a. Afrikagrupperna, Lutherhjälpen<br>och Röda Korset. Stöd har också utgått till betydande och uppmärksam-<br>made insatser inom kultur-, miljö- och demokratiområdena</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 62,8 milj. kr. till Namibia.</p>
<p>350</p>
<h3>NICARAGUA</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-181.png" style="width:296pt;height:287pt;"/>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Befolkning</p>
<p>Befolkningstillväxt/år</p>
<p>BNP/invånare</p>
<p>Offentligt bistånd/person</p>
<p>— totalt</p>
<p>- Sverige</p>
<p>3,7 milj (1989)</p>
<p>3,4 % (1980-89)</p>
<p>360 US dollar (1989)</p>
<p>392 kr. (1989)</p>
<p>112 kr. (1989)</p>
<p>351</p>
<h4>Ekonomisk och social utveckling</h4>
<p>Det ekonomiska stabiliseringsprogram som inleddes i mars 1991, har<br>större förutsättningar att lyckas än tidigare stabiliseringsförsök. Inflatio-<br>nen har bringats under kontroll och nedskärningarna i statsbudgeten har<br>lett till ökad balans i ekonomin. Trots en kraftig devalvering är valutan<br>emellertid fortfarande övervärderad och nya devalveringar är ofrånkomli-<br>ga. Ett antal strukturella reformer har inletts, utrikeshandeln har öppnats<br>för privata företag och tillgången till utländsk valuta för näringslivet har<br>ökat. En lag som möjliggör öppnandet av privatägda banker har antagits<br>och ett lagförslag för privatisering av statliga företag förbereds.</p>
<p>En uppgörelse om finansiering av utestående räntebetalningar till<br>Världsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken nåddes i maj<br>1991. Nicaraguas eftersläpningar till Världsbanken och IDB har reglerats,<br>bland annat med ett bidrag från Sverige på 10 milj. US dollar. Det är inte<br>att vänta att strukturanpassningsprogrammet skall kunna genomföras utan<br>bakslag. Det ökande trycket på kreditgivningen är en destabiliserande<br>faktor liksom förvaltningens bristande kapacitet att följa och kontrollera<br>processen. Uppdämda behov av kompensation för sänkta reallöner är en<br>annan orosfaktor. Den reaktivering av ekonomin som måste följa på<br>stabiliseringsfasen ställer även fortsättningsvis krav på betydande externa<br>resurser.</p>
<h4>Politisk utveckling</h4>
<p>Den nya regering som tillträdde under våren 1991 inledde sin period vid<br>makten med ett stort internationellt förtroendekapital. Regeringen stöds<br>av en bräcklig koalition av partier. Inledningsvis stördes regeringens arbe-<br>te av betydande interna motsättningar och svåra motsättningar mellan<br>regeringen, den fackliga rörelsen och den sandinistiska oppositionen. Efter<br>hand uppnåddes dock en bräcklig borgfred som ledde till samförståndsav-<br>tal med den sandinsitiska oppositionen kring i första hand den ekonomis-<br>ka politiken. Betydande framsteg gjordes beträffande respekten för de<br>mänskliga rättigheterna. Personer dömda för kontrarevolutionär verksam-<br>het frigavs. Press- och yttrandefriheten vidgades. Demobilisering av con-<br>trasstyrkor genomfördes och en drastisk nedskärning av armén pågår.</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>Utvecklingssamarbetet med Nicaragua inleddes år 1979 och sedan år 1982<br>tillhör landet kretsen av SIDAs programländer. Samarbetet regleras av ett<br>tvåårsavtal för budgetåren 1990/91 — 1991/92 men avtalet har förlängts till<br>och med kalenderåret 1992 för att följa det nicaraguanska budgetåret.<br>Sedan det svenska biståndet inleddes år 1979 har totalt 1 837 milj. kr.<br>utbetalats t.o.m. budgetåret 1990/91. Med insatser inom och utanför<br>landramssamarbetet uppgick det totala svenska biståndet till Nicaragua<br>under 1989/90 till sammanlagt 300 milj. kr.</p>
<p>Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>352</p>
<p>Det svenska biståndet utgår i form av ett omfattande importstöd och Prop. 1991/92:100<br>stöd till utveckling av sektorerna gruvor, skog och energi. Bidrag lämnas Bil. 4<br>även för sociala insatser. Biståndet har alltmer kommit att utformas som<br>ett stöd till strukturanpassningen.</p>
<p>En växande del av landramen utnyttjas för importstöd för att reaktivera<br>industri och jordbruk. Stöd lämnas även till insatser inom mineral-<br>utvinning, skogsbruk och energiproduktion. Sverige har också bidragit till<br>makroekonomisk rådgivning liksom med extra medel för betalningsba-<br>lansstöd. Sektorstödet går till insatser inom mineralutvinning, skogsbruk,<br>energiproduktion och lantbrukskooperation. Därutöver lämnas ett snabbt<br>ökande bistånd för sociala insatser. Mindre bidrag lämnas för kultursam-<br>arbete och kvinnoinsatser. Sektorstödet har i hög grad påverkats av de<br>omfattande makroekonomiska förändringarna under år 1991 med ned-<br>skärningar i statsbudgeten och ett de facto investeringsstopp för nya ut-<br>vecklingsprojekt.</p>
<p>Den nicaraguanska regeringen har understrukit det angelägna i ett fort-<br>satt svenskt stöd till ekonomisk tillväxt på kort och medellång sikt. Under<br>rådande ekonomiska förhållanden måste det bilaterala samarbetet ställas<br>om från traditionellt utvecklingsarbete till ett mer betalningsbalansorien-<br>terat bistånd till stöd för strukturanpassningsprogrammet.</p>
<p>Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj, kr.):</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Disponibelt</p></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>270,0</p></td><td>
<p>280,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation</p></td><td>
<p>-10,5</p></td><td>
<p>46,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>259,5</p></td><td>
<p>326,5</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fördelning</p></td><td>
<p>Utbetalt</p>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Planerat</p>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mineralinsatser</p></td><td>
<p>29,8</p></td><td>
<p>20,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Soc. insatser vid gruvor</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sociala projekt</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>30,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skogsbruk</p></td><td>
<p>33,2</p></td><td>
<p>30,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energ i produktion</p></td><td>
<p>12,1</p></td><td>
<p>46,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal- och konsultfond</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>5,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Importstöd</p></td><td>
<p>99,0</p></td><td>
<p>170,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lantbrukskooperation</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>20,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kultursamarbete</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnoinsatser</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>213</p></td><td>
<p>326,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>46,5</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Utgående reservation per den 30 juni 1991 uppgår till 46,5 milj. kr. Den<br>hänför sig främst till varubiståndet och är av teknisk karaktär.</p>
<p>Sociala projekt</p>
<p>Under 1990/91 avsattes 40 milj. kr. av landramen för sociala projekt och<br>inköp av varor för hälsosektorn. Dessutom utnyttjades 15 milj. kr. ur<br></p>
<p>353</p>
<p>katatrofanslaget för sociala insatser på bl.a. landsbygden och till stöd för Prop. 1991/92:100<br>demobilisering. Inom varubiståndet utnyttjades medel för import av sjuk- Bil. 4<br>husutrustning och sjuk vårdsmaterial. Likaså inom varubiståndet har<br>12 milj. kr. avsatts för inköp av utrustning till mödra- och barnavårdsklini-<br>ker. En studie för att identifiera sociala projekt genomfördes i samverkan<br>med övriga nordiska biståndsorgan.</p>
<p>Mineralsektorn</p>
<p>Stödet till mineralsektom är den största enskilda svenska biståndsinsatsen<br>i Nicaragua. Under de tio år insatsen pågått har sammanlagt 350 milj. kr.<br>avsatts. Genom insatsen har malmreserver för fortsatt drift säkerställts<br>och investeringar i anrikningsanläggningar möjliggjort en ökning av guld-<br>utvinningen. Förutsättningarna för en uthållig gruvproduktion är nu goda<br>och intresse från utländska investerare har manifesterats. Mineralstödet<br>regleras i ett treårigt insatsavtal som löper till den 30 juni 1992 då insatsen<br>enligt planerna kommer att avslutas.</p>
<p>Skogssektorn</p>
<p>Biståndet syftar till att utveckla ett långsiktigt och uthålligt skogsbruk i ett<br>land där skogsbruk traditionellt likställts med avverkning. Stöd utgår till<br>uppbyggnad av centrala skogsmyndigheter, utbildning och återbeskogning<br>genom ett bondeskogsprogram. Totalt har hittils 261 milj. kr. avsatts, var-<br>av 30 milj. kr. utbetalades under 1990/91. I Nicaragua finns en utomor-<br>dentlig utvecklingspotential för skogsbruk som på sikt kan bli en inkomst-<br>källa för små och medelstora bönder samt bidra till en diversifiering av<br>ekonomin och ökade exportintäkter.</p>
<p>Energiproduktion</p>
<p>Samarbetet med energisektorn inleddes år 1982 med studier och detaljpla-<br>nering på vattenkraftssidan. År 1986 tecknades ett tvåårigt avtal med<br>inriktning på minikraftverk samt ett mindre projekt för bio-energi. Sedan<br>dess har sammanlagt 148 milj. kr. avsatts. En första fas i rehabiliteringen<br>av landets största oljekraftverk, Planta Nicaragua, avslutades under bud-<br>getåret och en andra fas inleddes. Upprustning av energiproduktionen har<br>av Världsbanken angetts som prioriterat för den ekonomiska reaktivering<br>som skall följa på stabiliseringsprogrammet. De varaktiga effekterna av<br>samarbetet anses betydande genom säkrande av kontinuerlig elförsörjning<br>de kommande åren. Gällande insatsavtal löper till juni 1993. Under<br>1990/91 utbetalades 12 milj. kr.</p>
<p>Personal- och konsultfond</p>
<p>Inom ramen för detta anslag har Sverige finansierat makroekonomisk<br>rådgivning till den nicaraguanska regeringen. För det kommande året<br>förutses fortsatt rådgivning för ekonomisk planering och studier av struk-<br></p>
<p>354</p>
<p>turanpassningsprogrammets effekter. Under 1990/91 utnyttjades drygt Prop. 1991/92: 100</p>
<p>2 milj. kr. för makroekonomisk rådgivning till fackministerier och medel Bil. 4<br>avsattes till förestående privatiseringsstudier.</p>
<p>Import stöd</p>
<p>Samarbetet med Nicaragua har alltmer inriktats på stöd till Nicaraguas<br>stabiliseringsansträngningar med ett omfattande betalningsbalansstöd i<br>form av importstöd för import av angelägna insatsvaror till industrin och<br>jordbruket. En mindre del har utnyttjats för inköp av reservdelar till<br>transport- och energisektorn. Efter orkanen Joans härjningar avsattes<br>3 milj. kr. för upprustning av sågverk på Atlantkusten. Importstödet an-<br>vänds som ett flexibelt komplement till strukturanpassningslån och korta<br>krediter från Världsbanken och IMF.</p>
<p>SIDA genomför regelbundet studier av importstödets makroekonomi-<br>ska effekter för att successivt få underlag för det fortsatta utnyttjandet av<br>importstödet. Studierna visar på en hög grad av måluppfyllelse.</p>
<p>Lantbrukskooperationen</p>
<p>Stödet till lantbrukskooperationen inom landramen inleddes år 1987. Till<br>och med 1989/90 har 145 milj. kr. anvisats, varav 26 milj. kr. som kata-<br>strofbistånd. Insatsen genomförs genom Swedish Co-operative Centre<br>(SCC) och syftar främst till att stödja etableringen av en kooperativ organi-<br>sation, ECODEPA (Empresa de Cooperativas de Productores Agropecun-<br>nos), på affärsmässig och demokratisk grund för förbättrad försörjning av<br>insats- och konsumtionsvaror till små och mellanstora bönder samt upp-<br>handling och marknadsföring av deras produkter. Genom ECODEPA<br>förmedlades dessutom varor, till återvändande nicaraguaner från Hondu-<br>ras. Den makroekonomiska situationen har medfört förändrade förutsätt-<br>ningar för lantbrukskooperationens verksamhet. Böndernas köpkraft och<br>efterfrågan på insatsvaror har minskat. Privatiseringen har lett till ökad<br>konkurrens för kooperationens försäljningsställen men innebär samtidigt<br>nya utvecklingsmöjligheter, bl.a. inom förädling och export av jord-<br>bruksprodukter.</p>
<p>Kultursamarbete</p>
<p>Kultursamarbetet inom landramen inleddes budgetåret 1987/88 och har<br>hittills sammanlagt uppgått till totalt 6,9 milj. kr. Samarbetet omfattar tre<br>delsektorer. Museiväsendet stöds genom utbildningsinsatser, förbättrade<br>lokaler, utställningsarbete och omfattande renovering av en historisk klos-<br>terbyggnad. På bibliotekssidan ges stöd till upprustning av nationalbiblio-<br>teket, boksamlingar och utbildning. Vidare har landets nationalteater re-<br>noverats och stöd utgår också för teaterproduktion och publikarbete. Sam-<br>arbetet har byggt på omfattande delegering av insatsansvaret till svenska<br>institutioner och organisationer, bl. a. Statens historiska muséum, Kungli-<br>ga biblioteket och organisationen Tältprojektet. Kultursamarbetet har</p>
<p>355</p>
<p>trots den svåra ekonomiska situation kunnat vidareutvecklas och fördju- Prop. 1991/92: 100<br>pas. Bil. 4</p>
<p>Miljöinsatser</p>
<p>Från svensk sida har intresset för miljösatsningar betonats i biståndsdia-<br>logen och ett kraftigt ökat intresse för miljöinsatser förmärkts i Nicaragua.<br>Arbete med att rädda resterande naturskog pågår i de södra delarna av<br>landet. För 1990/91 anslogs 6,5 milj. kr. av det särskilda miljöanslaget för<br>insatser i Nicaragua och för 1991/92 väntas stödet växa till 9 milj. kr.</p>
<p>Kvinnobistånd</p>
<p>SIDA stöder fortsatt integreringen av kvinnor inom de olika sektorer som<br>mottar svenskt bistånd. Särskild uppmärksamhet ägnas kvinnornas situa-<br>tion till följd av det ekonomiska stabiliseringsprogrammet och vilka möj-<br>ligheter som finns att mildra effekterna för särskilt utsatta kvinnor.</p>
<p>Bistånd utanför landramen</p>
<p>Inom forskningssamarbetet med SAREC ges stöd till forskning, som<br>är relaterad till det övriga samarbetet inom gruv-, skogs- och energisekto-<br>rerna samt på jordbruksområdet kring växtodling. Samarbetet med<br>SAREC inleddes år 1981 och regleras av ett tvåårigt avtal för budgetåren<br>1989/90—1990/91, omfattande 23 milj. kr.</p>
<p>Ett 30-tal svenska enskilda organisationer genomförde under budgetåret<br>1990/91 insatser i Nicaragua om totalt 35 milj. kr. De största bidragen gick<br>till Swedish Co-operative Centre (SCC), Arbetarrörelsens internationella<br>centrum (AIC), Utbildning för biståndsverksamhet (UBV), Svensk volon-<br>tärsamverkan (SVS) och Diakonia. En omorientering av verksamheten<br>från samarbete med statliga myndigheter till samverkan med framväxande<br>nya enskilda organisationer pågår.</p>
<p>Katastrofbistånd utgick under budgetåret 1990/91 med 25 milj. kr. till<br>lantbrukskooperationen, valförberedelser samt repatriering av nicar-<br>guaner från Honduras.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 ca 282,3 milj. kr. till Nica-<br>ragua.</p>
<p>356</p>
<h3>SRI LANKA</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-182.png" style="width:298pt;height:407pt;"/>
<p>Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Befolkning</p>
<p>Befolkningstil 1växt/år</p>
<p>BNP/invånare</p>
<p>Offentligt nettobistånd/person</p>
<p>- totalt</p>
<p>- Sverige</p>
<p>16,8 milj. (1989)</p>
<p>2,5 % (1980-89)</p>
<p>430 US dollar (1989)</p>
<p>214 kr.</p>
<p>3 kr.</p>
<p>(1989)</p>
<p>(1989)</p>
<p>357</p>
<h4>Ekonomisk och social utveckling Prop. 1991/92:100</h4>
<p>Bil. 4</p>
<p>Sri Lanka har länge fört en politik med social inriktning. Trots en låg BNP<br>per capita är medellivslängden hög, 69 år, och andelen läs- och skrivkunni-<br>ga 88,6%. Sjukvård och utbildning är kostnadsfri. Ca 90% av barnen<br>börjar primärskolan.</p>
<p>Regeringen söker stimulera tillverkningsindustrin genom ekonomiska<br>lättnader i syfte att öka produktionen. Tillverkningsindustrin motsvarar<br>15% av BNP.</p>
<p>Textilexporten har kommit att spela en allt viktigare roll och det tradi-<br>tionella beroendet av export av te, gummi och kokos har minskat.</p>
<p>Omkring 100 000 lankesiska gästarbetare fanns fram till kriget i länder<br>kring Persiska viken , främst i Kuwait. Deras överföringar till hemlandet<br>utgjorde den 3:e största exportinkomsten med ca 90 miljoner kronor.<br>Bortfallet av dessa remissor har negativt påverkat den lankesiska betal-<br>ningsbalansen.</p>
<p>Den öppna arbetslösheten uppgår till 20 %. Borttagna subventioner och<br>hög inflation har försämrat de fattigas och lågavlönades levnadsnivå. Ett<br>långvarigt internt krig belastar landets resurser. Ekonomin visade under<br>böijan av 1980-talet en tillväxt på 5% men var år 1989 endast 2,3% med<br>en inflation på 14%. För år 1990 uppges tillväxten uppgå till 4,8%.<br>Ökningen beror främst på återupptagen turism, stigande tepriser och ökad<br>teproduktion.</p>
<h4>Politisk utveckling</h4>
<p>Utvecklingen i Sri Lanka präglas fortfarande av den allvarliga väpnade<br>konfliken i de norra och östra delarna av landet. Sedan juni 1990 har<br>strider återigen pågått mellan den tamilska organisationen befrielsetigrar-<br>na (LTTE) och regeringsstyrkor. Grova övergrepp på civilbefolkningen har<br>rapporterats från båda sidor. Våldet är mycket omfattande. Dokumenta-<br>tion och information om övergrepp mot de mänskliga rättigheterna är<br>förenat med stora risker för de inblandade. Internationella Röda korskom-<br>mittén, ICRC, bedriver verksamhet i landet. Deras uppgift är bl.a. att<br>besöka intemeringsläger och fängelser för att registrera internerade som<br>fängslats i kraft av undantagstillståndet. Under år 1990 uppskattade ICRC<br>antalet internerade i polis- och arméläger till ca 14000. Amnesty Interna-<br>tional besökte i juni 1991 Sri Lanka för första gången sedan år 1982.</p>
<p>Direkta samtal har förekommit mellan den lankesiska regeringen och<br>den dominerande tamilska separatistorganisationen LTTE, men ännu fö-<br>refaller det vara långt till en fredlig, politisk lösning av konflikten. De<br>indiska trupperna lämnade Sri Lanka i mars 1990 och ett vänskapsavtal<br>har slutits mellan länderna.</p>
<p>I de södra delarna av landet har våldet mellan den singhalesiska extre-<br>mistiska nationaliströrelsen JVP (Folkets Befrielsefront) och regeringen<br>klingat av om dock ej helt upphört.</p>
<p>Under våren 1990 beslutade regeringen om etnisk kvotering vid anställ-<br>ning inom det statliga förvaltningens alla områden, inklusive polis och<br></p>
<p>358</p>
<p>armé. För polisen gäller att manskapets etniska sammansättning skall vara Prop. 1991/92: 100<br>densamma som för befolkningen i området. Etnisk kvotering tillämpas Bil. 4<br>även vid intagning till universiteten.</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>Utvecklingssamarbetet med Sri Lanka regleras av ett tvåårigt samarbets-<br>avtal för perioden 1988/89—1989/90, vilket förlängts att även gälla bud-<br>getåren 1990/91 och 1991/92. Sedan biståndssamarbetet med Sri Lanka<br>inleddes år 1958 har ca 1,9 miljarder kronor utbetalats. Samarbetet har<br>dominerats av Kotmalekraftverket. Samarbetsavtalet för 1990/91 omfat-<br>tade 70 milj. kr. För budgetåret 1991/92 allokerades inga nya landrams-<br>medel, då reservationerna på anslaget var mycket höga.</p>
<p>Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken har vid sidan av flera<br>givarländer utföst bistånd till Sri Lanka för återuppbyggnad i landets<br>konfliktdrabbade delar, så snart konflikten upphört. Biståndet spelar en<br>viktig roll för Sri Lankas utveckling. Världsbanken är landets största<br>biståndsgivare medan de ledande bilaterala givarna är Japan, USA, Stor-<br>britannien, Tyskland och Kanada. Samtliga bilaterala givare har uttryckt<br>oro vad gäller utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i landet, och<br>flera av dem har påtagligt minskat sitt bistånd.</p>
<p>Sverige har finansierat en stor del av vattenkraftprojektet i Kotmale, ett<br>av tre stora kraftverk inom Mahaweliprogrammet. Det svenska stödet till<br>Kotmale uppgick till 1 395 miljoner kronor och den sista utbetalningen<br>gjordes 1987/88. 85% av stödet har varit bundet till upphandling i Sverige.<br>Elproduktionen har varit i gång sedan december 1987. Kraftverksbygget<br>har genomförts på ett effektivt och professionellt sätt och blev fördigt före<br>tidsplanen.</p>
<p>Sedan Kotmale-projektet har avslutats koncentreras det svenska bistån-<br>det till landsbygdsutveckling, hälsovård och utbildning. Reservationen har<br>ökat under senare år, främst beroende på det starkt försämrade säkerhets-<br>läget.</p>
<p>Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj, kr.)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Disponibelt</p></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>70</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation</p></td><td>
<p>94</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>164</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fördelning</p></td><td>
<p>Utbetalt</p>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Planerat</p>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsbygdsutveck1 i ng</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infrastruktur Kotmale</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infrastruktur Matara</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Undervisning</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Immuni sering</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsultfond</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Signalutrustning</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Katastrofbistånd/humanitärt stöd</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>69</p></td><td>
<p>60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>35</p></td></tr>
</table>
<p>359</p>
<p>Landsbygdsutveckling Prop. 1991/92:100</p>
<p>Det svenska stödet till landsbygdsutveckling avser två distrikt. Program-<br>met påbörjades år 1979 och präglas av en medveten strävan att nå fattiga<br>befolkningsgrupper. I Matara-distriktet stöder man främst integrerad by-<br>utveckling, skapandet av arbetstillfällen och social infrastruktur. I hög-<br>landsdistriktet Badulla stöder Sverige ett liknande landsbygdsutvecklings-<br>program, där främst insatser inom hälsovård och undervisning pågår.<br>Detta projekt riktar sig i första hand till plantagearbetare i eftersatta<br>områden, och innehåller även markvårdsinsatser bland svedjebrukare.</p>
<p>Undervisning</p>
<p>Stödet till undervisningssektorn syftar i första hand till att höja undervis-<br>ningens kvalitet i plantageskolor och eftersatta primärskolor på landsbyg-<br>den.</p>
<p>Immunisering</p>
<p>Sverige stöder sedan år 1987 ett program som UNICEF och den lankesiska<br>regeringen driver. Detta program syftar till att ge samtliga barn upp till 3<br>års ålder ett fullgott skydd mot epidemiska sjukdomar samt att vaccinera<br>kvinnor i fertil ålder mot stelkramp. Trots att säkerhetsläget gör det svårt<br>att nå vissa delar av landet har programmet enligt uppgift redan nått en<br>täckningsgrad på ca 80 %.</p>
<p>Bistånd utanför landramen</p>
<p>Humanitära insatser om 24 milj. kr. har under 1990/91 finansierats via<br>landramen, bl. a. en repatriering av gästarbetare från Mellersta Östern. Ett<br>tiotal svenska enskilda organisationer erhåller stöd från SIDA om totalt</p>
<p>9,8 milj. kr. för sin verksamhet i landet. Därutöver ges direktstöd till olika<br>lankesiska kvinnoorganisationer.</p>
<p>SAREC har sedan år 1976 stött forskning i Sri Lanka, under 1990/91<br>med ca 7,5 milj. kr. Målet är att vidmakthålla och stärka forskningskapaci-<br>teten i landet. Verksamheten avser bl.a. forskning om vattenbufflar och<br>jordbruk, samt marin forskning.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 ca 92,6 milj. kr. till Sri<br>Lanka.</p>
<p>360</p>
<h3>TANZANIA</h3>
<p>INDISKA</p>
<p>OODOMJ</p>
<p>ES SALAAM</p>
<p>väg<br>järnväg</p>
<p>•A" J</p>
<p>0 100 200 300</p>
<p><'r</p>
<p>>•</p>
<p>Knairobi</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>LA</p></td><td>
<p>*</p>
<p>.......rr<sup>1</sup>-'......</p></td><td></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>8ay</p></td><td>
<p>TundUfU Z,</p></td></tr>
<tr><td>
<p>j.........Sa</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Prop. 1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Befolkning</p>
<p>Befolkningstillväxt/år</p>
<p>BNP/invånare</p></td><td>
<p>23,8 milj.</p>
<p>3,1 %</p>
<p>130 US dollar</p></td><td>
<p>(1989)<br>(1980-89)</p>
<p>(1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentligt nettobistånd/person</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- totalt (exkl. östländer)</p></td><td>
<p>248 kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Sverige</p></td><td>
<p>38 kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
</table>
<p>361</p>
<h4>Ekonomisk och social utveckling</h4>
<p>Jordbruk och boskapsskötsel sysselsätter ca 85% av befolkningen och<br>utgör därmed de dominerande sektorerna i Tanzanias ekonomi. Industri-<br>utvecklingen har varit svag och många foretag arbetar idag långt under sin<br>kapacitet. Den svaga infrastrukturen på alla områden har bidragit till att<br>reformförsöken går långsamt. Den ekonomiska krisen har inneburit en<br>försämring inom de sociala sektorerna, främst utbildning och hälsovård.<br>Utlandsskulden är mycket hög, och den teoretiska skuldtjänstkvoten for år<br>1990 beräknas uppgå till 71 %. Den faktiskt erlagda skuldtjänsten uppgår<br>dock till 16 % av exportintäkterna.</p>
<p>Tanzania genomfor sedan år 1986 ett ekonomiskt strukturanpassnings-<br>program i överensstämmelse med de policyriktlinjer som förordas av<br>Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken. Reformerna har<br>hittills inkluderat liberalisering av utrikes- och inrikeshandeln, kraftig<br>nedskrivning av valutan, avskaffande av subventioner, begränsning av<br>kreditexpansionen och den statliga upplåningen samt uppjustering av rän-<br>tenivån.</p>
<p>Den ekonomiska utvecklingen har varit mer positiv än tidigare, bl. a.<br>har BNP ökat med drygt 4 % årligen de senaste fem åren. BNP per capita<br>har ökat för första gången sedan år 1980. Vidare har den negativa utveck-<br>lingen av export och industriproduktion vänts. Reformbehoven är dock<br>fortsatt stora. Nödvändiga åtgärder inkluderar rehabilitering av den fysis-<br>ka och sociala infrastrukturen, effektivisering av den offentliga sektorn,<br>privatisering av flertalet statliga företag och en dämpning av inflationstak-<br>ten. De sociala sektorerna skall ägnas ökad vikt liksom ansträngningar att<br>öka de offentliganställdas löner, vilka urholkats kraftigt. För att kunna<br>fullfölja strukturanpassningsprogrammet är Tanzania beroende av att bi-<br>ståndsflödet upprätthålls på en fortsatt hög nivå.</p>
<h4>Politisk utveckling</h4>
<p>Tanzania är en enpartistat, och partiet är överordnat parlament och rege-<br>ring. Val till parlamentet, som senast hölls i oktober 1990, medger dock i<br>praktiken viss pluralism inom enpartisystemets ram. I augusti 1990 valdes<br>president Mwinyi till partiordförande efter Nyerere. Regeringen har till-<br>satt en kommission för att studera enparti- kontra flerpartisystem.</p>
<p>Tanzania präglas av politisk stabilitet och en socialt inriktad utveck-<br>lingspolitik. Generellt är läget avseende mänskliga rättigheter förhållande-<br>vis gott. Rapporter om missförhållanden förekommer dock, i första hand<br>från polishäkten. Politiskt frihetsberövande rapporteras, främst från<br>Zanzibar. Yttrande- och mediafriheten är relativt omfattande men viss<br>självcensur förekommer.</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>Sverige svarar för ca 12% av det totala biståndet till Tanzania och är det<br>största bilaterala givarlandet. Andra stora givare är Nederländerna, Cana-<br>da, Tyskland, Danmark, Norge, Storbritannien och EG.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>362</p>
<p>Utvecklingssamarbetet med Tanzania regleras av ett tvåårigt avtal för Prop. 1991/92: 100<br>budgetåren 1989/90—1990/91, omfattande totalt 1 080 milj, kr som har Bil. 4<br>förlängts till att gälla även ett tredje år, budgetåret 1991/92, med<br>585 milj.kr. Sedan det svenska biståndet inleddes år 1961 har t.o.m.<br>budgetåret 1990/91 sammanlagt ca 7 miljarder kronor utbetalats (i löpan-<br>de priser).</p>
<p>Huvudmålet för det svenska biståndet under de senaste åren har varit<br>att medverka till strukturanpassningsåtgärder som bidrar till ekonomisk<br>återhämtning och tillväxt. Genom biståndssamarbetet skapas också förut-<br>sättningar för att upprätthålla standarden inom de sociala sektorerna, t. ex.<br>i fråga om hälsovård och undervisning. Huvudsektorema för samarbetet<br>är importstöd, industri, undervisning, landsbygdens vattenförsörjning<br>(HESAWA), skogs- och markvård, förvaltningsutveckling, telekommuni-<br>kation och energi. Inom biståndet ges ökad vikt åt åtgärder som främjar<br>decentralisering och ökat folkligt deltagande samt insatser som värnar om<br>miljön.</p>
<p>Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj, kr.):</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Disponibelt</p></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landram</p></td><td>
<p>550</p></td><td>
<p>585</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>86</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>616</p></td><td>
<p>671</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fördelning</p></td><td>
<p>Utbetalt</p>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Planerat</p>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Importstöd</p></td><td>
<p>185</p></td><td>
<p>180</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industrisektorn, inkl Mufindi</p></td><td>
<p>114</p></td><td>
<p>105</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Undervisning</p></td><td>
<p>74</p></td><td>
<p>80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsbygdens vattenförsörjning (HESAWA)</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skogs— och markvård</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningsutveckling</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>28</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hälsosektorn</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnostöd</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Te1ekommun i kat i oner</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>72</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsultfond</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hamnen, Dar es Salaam</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>528</p></td><td>
<p>604</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>86</p></td><td>
<p>67</p></td></tr>
</table>
<p>Landsbygdens vattenförsörjning (HESAWA)</p>
<p>Svenskt stöd till vattenförsörjning på Tanzanias landsbygd har lämnats<br>sedan år 1965. Under 1980-talet har insatsen utvecklats till ett integrerat<br>program omfattande vattenförsörjning, hälsoupplysning och omgivnings-<br>hygien (HESAWA, Health, Sanitation and Water). Stödet är koncentrerat<br>till tre regioner vid Victoria-sjön. HESAWA-programmet bygger på ett<br>aktivt deltagande av nyttjama, som till största delen är kvinnor, samt<br>tekniska lösningar som är baserade på lokalsamhällets resurser och kun- 363</p>
<p>25 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4<br></p>
<p>skap. Sedan år 1985 har mer än 400 000 människor fått förbättrad vatten- Prop. 1991/92: 100<br>försörjning genom programmets försorg. Erfarenheterna visar att byborna Bil. 4<br>har haft förmåga och vilja att planera och driva sin egen utveckling, att<br>utbildningsaktiviteterna har utvecklat människors kompetens och kapaci-<br>tet, att framsteg har gjorts i utveckling av anpassad teknik inom vatten-<br>och sanitetsområdet samt att genomförandekapaciteten växer successivt.<br>Programmet har på flera sätt haft ett positivt inflytande på omgivningshy-<br>gien och folkligt deltagande.</p>
<p>Industri</p>
<p>Industrisektorstödet ges främst till småindustri, exportfrämjande insatser,<br>industriella institutioner och till rehabilitering av en cementfabrik och en<br>förpackningsindustri. Sverige är delfinansiär av pappers- och massafabri-<br>ken i Mufindi.</p>
<p>Undervisning</p>
<p>Den ekonomiska krisen har lett till en försämring av utbildningskvaliteten.<br>Biståndet till undervisning syftar till att motverka denna försämring bl. a.<br>genom produktion av läroböcker och undervisningsmaterial, rehabilite-<br>ring av skolbyggnader och utbildning av lärare. Stödet riktas till primär-<br>och vuxenutbildning samt yrkesutbildning.</p>
<p>Importstöd</p>
<p>En betydande del av biståndssamarbetet utgörs av importstöd för att<br>säkerställa den import som är nödvändig för den ekonomiska återhämt-<br>ningen. Från och med år 1990 ges den största delen av importstödet till det<br>icke-administrativa valutafördelningssystemet Open General Licensing<br>(OGL), som inrättades år 1988.</p>
<p>Övrigt</p>
<p>Biståndet till utveckling av förvaltningen avser främst åtgärder för att bistå<br>finans- och planeringsministeriet bl.a. i fråga om skuldhantering, förvalt-<br>ning, beskattning, statistik och revision.</p>
<p>Skogssektorstödet inriktas på byskogsbruk, mark- och miljövård och ges</p>
<p>i form av utbildning, utrustning och institutionellt stöd.</p>
<p>Samarbetet inom hälsosektorn avser ett nutritionsinstitut samt ett pro-<br>gram för familjeplanering och AIDS-kontroll.</p>
<p>Bistånd utanför landramen</p>
<p>Tanzania är den största mottagaren av bistånd genom svenska enskilda<br>organisationer. Ett trettiotal organisationer är engagerade i projekt inom<br>bl. a. hälsovård, undervisning och landsbygdsutveckling.</p>
<p>Under år 1991 har Sverige, genom SIDAs demokratianslag, finansierat<br></p>
<p>364</p>
<p>insatser som syftar till att främja demokratiutvecklingen i Tanzania. Bi- Prop. 1991/92: 100<br>drag har bl. a. givits till seminarium om flerpartisystem i Tanzania och en Bil. 4<br>av presidenten tillsatt kommission om flerpartisystem/enpartisytem har<br>besökt Sverige for att studera svensk demokrati, partiväsende och sam-<br>hällsstruktur. Representanter för Tanzanias regering och opposition be-<br>sökte vidare Sverige under de svenska valen i september 1991.</p>
<p>Genom SAREC lämnas stöd till tanzanska forskningsinstitutioner, hu-<br>vudsakligen för forskning inom medicin, jord- och skogsbruk.</p>
<p>Inom SADCC-samarbetet pågår två större projekt avseende rehabilite-<br>ring av Dar es Salaams hamn och upprustning av TAZARA-jämvägen.<br>Utbetalningar till dessa projekt beräknades till 57 milj. kr. under 1990/91.</p>
<p>Under budgetåret 1990/91 har Sverige givit särskilt betalningsbalans-<br>stöd till Tanzania om totalt 100 milj. kr. Av detta gavs 50 milj. kr. till<br>OGL-systemet, medan 50 milj. kr. användes för att underlätta skuldtjänst -<br>betalningar på äldre icke-koncessionella lån till Världsbanken.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 ca 750,2 milj. kr. till Tan-<br>zania.</p>
<p>365</p>
<h3>UGANDA</h3>
<p>•Apa c</p>
<p>H. l</p>
<p>Lywen<br>KAMPAl!</p>
<p>BndA~</p>
<p>UGAN</p>
<p>**"“ Victoria-</p>
<p>g^gpANZANIA</p>
<p>■ ■" .<-■</p>
<p>i ' - <?'</p>
<p><sup>V</sup> I<br>ZAIRE 1</p>
<p>KENYA</p>
<p><sup>;</sup>«Sk*</p>
<p>I</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Befolkning</p>
<p>Befolkningstillväxt/år</p>
<p>BNP/invånare</p></td><td colspan="2">
<p>16,8 milj.</p></td><td rowspan="2">
<p>(1989)</p>
<p>(1980-1989)</p>
<p>(1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3,2</p>
<p>250</p></td><td>
<p>%</p>
<p>US dollar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentligt nettobistånd/person</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- totalt</p></td><td>
<p>337</p></td><td>
<p>kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Sverige</p></td><td>
<p>62</p></td><td>
<p>kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
</table>
<p>366</p>
<h4>Ekonomisk och social utveckling</h4>
<p>Sedan Yoweri Museveni bildat en samlingsregering i januari 1986 har<br>nationell försoning och återuppbyggnad satts i förgrunden efter ett ter-<br>rorvälde som under femton år förstörde stora delar av landets ekonomi<br>och infrastruktur. Med en BNP per capita på endast 250 US dollar är<br>Uganda är ett av världens fattigaste länder. Regeringen har de senaste åren<br>kommit långt i sin strävan att uppnå makroekonomisk balans, men en rad<br>svåra ekonomiska problem återstår att lösa.</p>
<p>Sedan år 1987 genomför Uganda med hjälp av Världsbanken och IMF<br>ett strukturanpassnings- och återuppbyggnadsprogram. Den ekonomiska<br>tillväxten har de senaste åren legat kring 6 — 7 procent. Producentpriserna<br>för bl. a. kaffe, som svarar för 95 procent av exporten, har ökat, inflationen<br>minskat och den offentliga växelkursen i stort sett anpassats till markna-<br>den. Ett omfattande program för rehabilitering av infrastrukturen genom-<br>förs med stöd av utländska givare. Statens begränsade förmåga att genere-<br>ra inkomster har medverkat till stora underskott i statens budget. En<br>oroande faktor är den stora armén och de höga militärutgifterna.</p>
<p>Det sjunkande världsmarknadspriset på kaffe har slagit mycket hårt mot<br>Uganda. Trots ökad produktion har exportintäkterna de senaste åren mer<br>än halverats. För år 1991 beräknas värdet av kaffeexporten till endast<br>125 milj. US dollar. Staten är helt beroende av bidrag från utländska<br>givare för att klara betalningarna på den stora utlandsskulden.</p>
<p>Det största samhällsproblemet i Uganda idag är den dramatiska ökning-<br>en av AIDS bland befolkningen. För närvarande uppskattas att över en<br>miljon ugandier bär på HIV, av vilka över 25 000 är barn under femton år.<br>Om smittospridningen inte minskar riskerar landets befolkningstillväxt att<br>stagnera i framtiden. Regeringen är mycket medveten om problemets<br>omfattning och har i sin kamp mot sjukdomen rönt positiv uppskattning<br>både i internationell press och från givarsamfundet.</p>
<h4>Politisk utveckling</h4>
<p>Fred och stabilitet har uppnåtts och oroligheter förekommer nu endast i<br>vissa distrikt. Respekten för mänskliga rättigheter har klart förbättrats<br>sedan Amin- och Oboteregimema. Allvarliga brott har dock begåtts av<br>rebellgrupper liksom av militära förband i de områden där strider fortfa-<br>rande förekommer. Juridiska och humanitära övergrepp, delvis beroende<br>på bristande resurser inom polisen och rättsväsendet, förekommer bl. a. i<br>form av långa häktningstider utan rättegång. Regeringen har hittills visat<br>stor öppenhet att diskutera dessa frågor.</p>
<p>Politiska partier registrerade i Uganda är alltjämt förbjudna att driva<br>offentlig partipolitisk propaganda. En kommission arbetar för närvarande<br>med en ny konstitution som beräknas vara klar år 1994. Yttrande och<br>pressfriheten i Uganda är för afrikanska förhållanden tämligen stor. Kriti-<br>ska rapporter av bland annat Amnesty International citeras i lokala media<br>utan repressalier och myndigheterna visar stor öppenhet för att diskutera<br>frågor om mänskliga rättigheter.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>367</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Riksdagen beslöt år 1991 att göra Uganda till Sveriges nittonde program-<br>land med en landram om 110 milj. kr. Sedan i mitten på åttiotalet har det<br>svenska biståndet till landet utvecklats från ett renodlat katastrofbistånd<br>till ett långsiktigt stöd för återuppbyggnad. Förhandlingar om ett tvåårigt<br>avtal om utvecklingssamarbete genomfördes under hösten. Biståndet till<br>Uganda kanaliseras främst genom enskilda och internationella organisa-<br>tioner och är inriktat på rehabilitering och återuppbyggnad inom främst de<br>sociala sektorerna, stöd till kooperationen, betalningsbalansstöd samt in-<br>satser för demokrati och mänskliga rättigheter. Ett flertal mindre insatser<br>finansieras utanför landramen.</p>
<p>Medelsfördelningen inom landramen framgår av följande tabell<br>(milj, kr.):</p>
<p>Disponibelt 1991/92</p>
<p>Anslag 110</p>
<p>Ingående reservation 0</p>
<p>Summa 110</p>
<p>Fördelning Utbetalt</p>
<p>1990/91</p>
<p>Hälsovård (Världsbanken, UNICEF, WHO/UNFPA) 20<br>Vatten (UNICEF) 34<br>Kooperationen (SCC) 30<br>PAPSCA (Världsbanken) 10<br>Owen Falls vattenkraftverk (BITS) 13<br>Katastrofsamordnare (UNDP) 1<br>Konsultfond 2</p>
<p>Summa 110</p>
<p>Hälsovård genom Världsbanken, UNICEF, WHO och UNFPA</p>
<p>Stödet till hälsosektorn avser i första hand rehabilitering och uppbyggnad<br>av primärhälsovården och utgår i form av samfinansiering av ett antal<br>insatser genom ovan nämnda organisationer. Den exakta fördelningen<br>mellan organisationerna har ännu inte beslutats. Hälsostödet består av en<br>förlängning av två insatser: AIDS-kontroll genom WHO och hälso- och<br>AIDS-upplysningsprogram genom UNICEF och WHO. Tre nya avtal pla-<br>neras avseende immunisering genom UNICEF, distriktshälsovård genom<br>UNICEF, mödravård- och familjeplanering genom UNFPA/WHO samt<br>ett avslutande stöd till Världsbankens hälsoprogram.</p>
<p>Integrerat vattenprojekt genom UNICEF</p>
<p>Sedan år 1987 stödjer Sverige UNICEFs integrerade vatten- och hälso-<br>program. Programmet har gradvis ändrat karaktär från renodlad vatten-<br>försörjning till utveckling av lokalsamhället i ett bredare hälsoperspektiv.</p>
<p>368</p>
<p>Bland resultaten kan nämnas bättre vattenförsöijning åt ca 600 000 män- Prop. 1991/92: 100<br>niskor i sydvästra Uganda, uppbyggnad av lokalt anpassade underhållssy- Bil. 4<br>stem for vattenanläggningar och utveckling av lokalanpassade hälsovårds-<br>program.</p>
<p>Jordbrukskooperationen</p>
<p>Genom en rehabilitering och förstärkning av jordbrukskooperationen gyn-<br>nas småböndernas produktion och försäljning. Jordbrukskooperationen<br>har traditionellt spelat en stor roll i Uganda. Sverige har sedan år 1982<br>genom SCC lämnat stöd till jordbrukskooperationen i Uganda med totalt<br>180 milj. kr. Aktuella insatser avser utveckling av den kooperativa banken<br>och transportorganisationen, exportservice, återuppbyggnad av jordbruks-<br>kooperationen i norra Uganda samt spridning av handredskap och utsäde<br>till kvinnliga familjeförsörjare. Under en första fas koncentrerades insat-<br>serna på återuppbyggnad av kooperationen i Luwero-området. En sprid-<br>ning av stödet till andra delar av landet förutses. Insatserna kommer under<br>1991/92 att utvärderas.</p>
<p>PAPSCA</p>
<p>1 samarbete med Världsbanken ges svenskt stöd i form av samfinansiering<br>till ett socialt katastrofprogram, det s. k. PAPSCA-programmet. Program-<br>met omfattar aktiviteter riktade mot fattiga grupper samt de som på kort<br>sikt påverkas negativt av strukturanpassningsprogrammet.</p>
<p>Rehabilitering av Owen Falls kraftverk</p>
<p>Behovet av ökad inhemsk energiproduktion är stort i Uganda och har hög<br>prioritet hos de ugandiska myndigheterna. Medel från landramen har<br>därför avsatts för samfinansiering med BITS av ett världsbanksprojekt<br>som syftar till rehabilitering av vattenkraftverket Owen Falls.</p>
<p>Katastrofsamordnare</p>
<p>Genom UNDP finansierar Sverige en nationell samordnare av katastrof-<br>bistånd.</p>
<p>Konsultfond</p>
<p>En ny insats i samband med att Uganda blivit svenskt programland är<br>inrättandet av en konsultfond som skall användas för bl. a. projektstudier<br>inom av Sverige och Uganda prioriterade områden.</p>
<p>Bistånd utanför landramen</p>
<p>Stöd för mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling är en viktig<br>komponent i det hittillsvarande och framtida biståndet. Stöd har hittills 369<br></p>
<p>lämnats till Inspector General of Government, som är ombudsman för att Prop. 1991/92: 100<br>komma till rätta med korruption och rättsröta inom förvaltningen. Stöd Bil. 4<br>ges också till en kommission för mänskliga rättigheter och till åklagarmyn-<br>digheten.</p>
<p>Kvinnobistånd ges i form av direktstöd till kvinnoorganisationer i<br>Uganda och över miljöanslaget bidrar Sverige till skydd och utveckling av<br>Lake Mburo National Park.</p>
<p>Hittills har ca 215 milj. kr. allokerats i valutastöd till Uganda. Medlen<br>har använts för samfinansiering av importstöd genom Världsbanken samt<br>bidrag till återbetalning av gamla Världsbankslån. Sverige har också givit<br>20 milj. kr. i importstöd till Östafrikanska Utvecklingsbanken, EADB, för<br>vidare utlåning till den ugandiska industrin. Sedan år 1972 har dessutom<br>sju krediter lämnats till den Östafrikanska Utvecklingsbanken på sam-<br>manlagt 190 milj, kr., som delvis tillfaller Uganda. Drygt 100 ugandier<br>har medverkat i BITS internationella kurser. BITS har även för avsikt att<br>lämna en kombinationskredit för rehabiliteringen av vattenkraftverket<br>Owen Falls.</p>
<p>Genom SAREC lämnas stöd till kvinno-, AIDS- och samhällsvetenskap-<br>lig forskning. SAREC planerar att öka forskningssamarbetet med Uganda<br>främst genom ökat stöd till Makerere-universitetet.</p>
<p>Flera svenska enskilda organisationer är verksamma i Uganda. Bl.a.<br>arbetar Lutherhjälpen med vattenförsörjning i en av provinserna och<br>Pingstmissionens u-landshjälp med rehabilitering av flyktingar.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 ca. 207,5 milj. kr. till<br>Uganda.</p>
<p>370</p>
<h3>VIETNAM</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-183.png" style="width:298pt;height:442pt;"/>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Befolkning</p>
<p>Befolkningsti 11växt/år</p>
<p>BNP/invånare</p>
<p>Offentligt nettobistånd/person</p>
<p>— Totalt (exkl. östländer)</p>
<p>- Sverige</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>64,8 milj.</p></td><td rowspan="2">
<p>(1989)<br>(1980-89)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>L %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
</table>
<p>371</p>
<h4>Ekonomisk och social utveckling</h4>
<p>Vietnam är mycket tättbefolkat, särskilt i de bördiga slättområdena. Be-<br>folkningstillväxten utgör ett stort problem. Miljön utsätts for svåra påfrest-<br>ningar på grund av svedjebruk och skogsavverkning, främst for brännved.<br>De infrastrukturella effekterna av kriget är alltjämt stora, särskilt i delar av<br>södra Vietnam.</p>
<p>1989 och en stor del av 1990 var år som innebar en vändpunkt i<br>Vietnams reformpolitik med betydande ekonomiska framsteg; inflationen<br>sjönk kraftigt, växelkurserna stabiliserades, prisregleringarna i stort sett<br>eliminerades, jordbruksproduktionen ökade kraftigt etc. Detta uppnåddes<br>som följd av kraftfulla stabiliseringsåtgärder och en ökad satsning på<br>familjebaserat jordbruk i kombination med goda väderleksförhållanden.</p>
<p>Vietnam befinner sig nu i en situation där finansieringen av det höga<br>budgetunderskottet (ca 10% av BNP) ytterligare har försvårats av ned-<br>dragningen av det sovjetiska biståndet. Fr.o.m. 1 januari 1991 har all<br>handel med Sovjetunionen skett i konvertibel valuta. Gulfkrisen har vida-<br>re medfört påfrestningar genom högre oljepriser och återvändande gästar-<br>betare. Den vietnamesiska reformpolitiken lovordades i samband med<br>IMFs styrelsemöte i oktober 1990, men inget klartecken gavs till förbere-<br>delser till tecknande av avtal med Vietnam. Genombrottet i den kam-<br>bodjanska fredsprocessen har dock ändrat förutsättningarna för ett sådant<br>i positiv riktning. USA, å sin sida, har förklarat sig villigt att i detta nya<br>läge inleda en dialog mot en normalisering av relationerna med Vietnam,<br>varför ett avbrytande av det amerikanska handelsembargot inte osannolikt<br>kan komma att aktualiseras framöver.</p>
<p>Att hantera det stora budetunderskottet och klara balansgången mellan<br>den stigande inflationen och den ökande arbetslösheten är nu viktiga<br>uppgifter för den vietnamesiska regeringen.</p>
<h4>Politisk utveckling</h4>
<p>Det vietnamesiska militära tillbakadragandet från Kambodja ledde inte<br>omedelbart till de politiska öppningar i Kambodjakonflikten, som den<br>vietnamesiska regeringen hoppades på. Den fortsatta fredsprocessen i<br>Kambodja påverkar emellertid Vietnams internationella situation och har<br>underlättat den normalisering av relationerna till Kina som nu pågår.<br>Utvecklingen i Östeuropa och framför allt Sovjetunionen påverkar såväl<br>den interna politiken som de externa relationerna i en mer öppen riktning.<br>Samtidigt kan noteras att en generationsväxling nu synes på gång i det<br>vietnamesiska ledarskapet.</p>
<p>Läget vad avser mänskliga rättigheter är otillfredställande trots refor-<br>mer, som alltsedan år 1986 i ”doi moi-anda” uppges ha genomförts till<br>skydd för de mänskliga rättigheterna. Alltjämt hålls människor fängslade<br>för sina åsikters skull.</p>
<p>Den öppning av ekonomin som reformpolitiken inneburit ger större<br>utrymme för privata initiativ. Rättsområdet är ett uttalat viktigt område<br>där faktiska förbättringar har skett. Under år 1990 har flera viktiga lagar<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>372</p>
<p>bl.a. inom skatteområdet utfärdats. Emellertid kvarstår den mycket svåra Prop. 1991/92:100<br>implementeringsfasen. En ny företagslagstiftning som tillåter att privat- Bil. 4<br>personer och olika typer av organisationer investerar i och etablerar aktie-<br>bolag, trädde i kraft 15 april 1991. Ett stort problem i den fortsatta<br>reformpolitiken är bristen inom många områden på marknadsorienterade<br>institutioner.</p>
<p>Intresset för Vietnam bland utländska företag har ökat markant, även<br>om man fortfarande är något avvaktande. Fram t.o.m. år 1990 har Viet-<br>nam ingått drygt 200 avtal med utländska företag.</p>
<p>Inom de sociala sektorerna är svårigheterna stora. Provinserna förvän-<br>tas i allt större utsträckning själva klara finansieringen av t. ex. undervis-<br>ning och sjukvård. Avgiftsbeläggning är då ett måste.</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>Biståndet till Vietnam som inleddes 1970/71 regleras i ett samarbetsavtal<br>förbudgetåren 1990/91 och 1991/92. Till och med budgetåret 1990/91 har<br>5 881 milj, kr utbetalats</p>
<p>Det nuvarande biståndet omfattar främst stöd till skogsindustrin, häl-<br>sovård och industrirehabilitering samt importstöd.</p>
<p>Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj, kr.):</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Disponibelt</p></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>300,0</p></td><td>
<p>325,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation</p></td><td>
<p>137,0</p></td><td>
<p>84,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>437,0</p></td><td>
<p>409,5</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fördelning</p></td><td>
<p>Utbetalt</p></td><td>
<p>Planerat</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bai Bang-projektet</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Yrkesskolan</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transport</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skogssektorn</p></td><td>
<p>24,2</p></td><td>
<p>46,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energisektorn</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>42,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industrstöd</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>16,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hälsosektorn</p></td><td>
<p>41,4</p></td><td>
<p>68,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Importstöd</p></td><td>
<p>252,5</p></td><td>
<p>195,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsultfond</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningsbistånd</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förnyelse av konsultbostäder</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>352,5</p></td><td>
<p>403,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>84,5</p></td><td>
<p>6,5</p></td></tr>
</table>
<p>Det svensk-vietnamesiska samarbetet har i första hand syftat till att stödja<br>de ekonomiska reformerna och återhämtningen i Vietnam och därmed<br>skapa förutsättningar för utveckling baserad på en marknadsekonomisk<br>grund. Importstödet, industristödet, energistödet och stöd till ekonomisk<br>administration utgör viktiga komponenter. Vidare är stöd till skog- och<br></p>
<p>373</p>
<p>markvård och hälsosektorn betydande beståndsdelar i samarbetet. De- Prop. 1991/92: 100<br>mokratifrågan har en framskjutande plats i dialogen med Vietnam. Ett Bil. 4<br>samarbete på rättsväsendets område har inletts.</p>
<p>Importstöd</p>
<p>Genom ett fortsatt stort importstöd tillförs Vietnam utländsk valuta för<br>import som är viktigt för att genomföra den ekonomiska reformpolitiken.<br>Denna biståndsform är av fortsatt betydelse under de närmaste åren. När<br>en IMF-uppgörelse nåtts och samarbete med Världsbanken, Asiatiska<br>utvecklingsbanken m.fl. inletts kommer den att minska till förmån för<br>ökat stöd till de traditionella samarbetsområdena.</p>
<p>Förvaltningsbistånd</p>
<p>Förvaltningsbiståndet utgör en annan viktig del av stödet till reformpro-<br>cessen och inriktas på samarbete inom skatteområdet samt utbildning och<br>rådgivning inom det makroekonomiska området. Företagsledarutbildning<br>och bankstöd inkluderas i stödet till industrisektorn.</p>
<p>Skogssektorn</p>
<p>Stödet till skogssektorn fortsätter med ökad tonvikt på markvård och<br>familjebaserat skogsbruk. Insatserna bidrar till Vinh Phus råvarutförsöij-<br>ning. Yrkesskola- och transportinsatsema i anslutning till Vinh Phu har<br>förlängts i syfte att möjliggöra att planerad verksamhet avslutas.</p>
<p>Det svenska stödet till massa- och pappersfabriken Vinh Phu avslutades<br>när avtalen löpte ut den 30 juni 1990. Vietnam övertog då fullt ansvar för<br>anläggningen. Hittills har detta fungerat tillfredsställande.</p>
<p>Industrisektorn</p>
<p>Stödet till industrisektorn, som hittills omfattat upprustning av åtta små<br>eller medelstora industrier, har givit goda resultat.</p>
<p>Energisektorn</p>
<p>Ett begränsat stöd till energisektorn lämnas inom ramen för ett treårsavtal.</p>
<p>Hälsosektorn</p>
<p>Stödet till hälsosektorn är ett centralt inslag i samarbetet. För perioden<br>1990/91 -92/93 har ett avtal på 175 milj. kr. ingåtts. Tyngdpunkten i<br>programmet ligger på primärvård, inklusive familjeplanering. Budgetår-<br>stramning, privatisering och avgiftsbeläggning ställer stora krav på löpan-<br>de analys av sektorns utveckling.</p>
<p>Miljöaspekter bevakas inom pågående program, framförallt inom<br>skogsprogrammet.</p>
<p>374</p>
<p>Samarbete inom kultur- och lagstiftningsområdet planeras i samarbete Prop. 1991/92: 100<br>med svenska institutioner. Bil. 4</p>
<p>Bistånd utanför landramen</p>
<p>SARECs samarbete med Vietnam påböljades år 1977. Till och med bud-<br>getåret 1990/91 har samarbetet stötts med totalt 37,8 milj. kr.</p>
<p>Ett nytt tvåårsavtal gäller for budgetåren 1991/92 och 1992/93 och<br>omfattar samarbete om 8 respektive 9 milj. kr. per år. Det pågående pro-<br>grammet är huvudsakligen koncentrerat till medicin och jordbruksforsk-<br>ning. Nya områden är makroekonomisk stabiliseringspolitik och primär-<br>hälsovård.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 ca. 384,8 milj. kr. till Viet-</p>
<p>nam.</p>
<p>375</p>
<h3>ZAMBIA</h3>
<p>Prop. 1991/92: 100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-184.png" style="width:322pt;height:230pt;"/>
<p>Befolkning</p>
<p>Befolkningstillväxt/år</p>
<p>BNP/Invånare</p>
<p>7,8 milj. (1989)</p>
<p>3,7 % (1980-89)</p>
<p>390 US dollar (1989)</p>
<p>Offentligt nettobistånd/person</p>
<p>- totalt</p>
<p>— Sverige</p>
<p>320 kr. (1989)</p>
<p>34 kr. (1989)</p>
<p>376</p>
<h4>Ekonomisk och social utveckling</h4>
<p>Zambia är ett av världens mest skuldtyngda länder, mätt i forhållande till<br>BNP och folkmängd. En stor del av skulden är till multilaterala institutio-<br>ner. Den typen av skuld kan ej omförhandlas eller avskrivas. 85% av<br>Zambias exportinkomster kommer från en enda produkt, koppar, vilket<br>utgör en huvudförklaring till den ekonomiska krisen. Världsmarknadspri-<br>set på koppar har under de senaste 15 åren sjunkit kraftigt och väntas<br>fortsätta dala, samtidigt som kopparresursen förväntas vara uttömd för<br>landet inom de närmaste decennierna. BNP per capita har under 1980-ta-<br>let halverats och uppgår nu endast till 40% av nivån år 1976. Statsförvalt-<br>ningen genomgår en kris med svag administrativ kapacitet.</p>
<p>Det är mot bakgrund av ovanstående som Zambia nu genomför ett<br>strukturanpassningsprogram godkänt av Världsbanken och Internationella<br>Valutafonden (IMF). Grunden för programmet lades fast i mitten av år<br>1989 och omfattar kraftiga devalveringar, avreglering av priser och han-<br>del, inflationsbekämpning, minskat budgetunderskott, rationaliseringar<br>inom och privatisering av statsföretagen samt en skattereform. Därutöver<br>planeras ett socialt åtgärdsprogram för att mildra de negativa effekterna på<br>sårbara grupper.</p>
<p>Hittills har Zambia genomfört en rad åtgärder inom anpassningspro-<br>grammet. Valutan har devalverats gradvis, budgetunderskottet har mins-<br>kat, icke-traditionell export har ökat och de flesta priser har avreglerats.<br>Många svåra reformer återstår dock. För det första måste ytterligare stabi-<br>liseringsåtgärder vidtas för att uppnå makroekonomisk balans. Därutöver<br>är strukturella reformer nödvändiga inom jordbruket, industrin, gruvsek-<br>torn, de statsägda företagen, transportsektorn, sociala sektorn samt vad<br>gäller de offentliga utgifterna. En förutsättning för att anpassningspro-<br>grammet skall kunna intensifieras och utvidgas är att det internationella<br>givarsamfundet bistår med extraordinära insatser. Vidare krävs lättnader i<br>den mycket tunga skuldbörda som landet nu bär på.</p>
<p>De hittills vidtagna och nödvändiga ekonomiska åtgärderna har ound-<br>vikligen drabbat utsatta grupper i städerna, bl. a. genom högre priser på<br>livsmedel. Krisen har också medfört att arbetslöshet och undersysselsätt-<br>ning ökat. Inkomstfördelningen är skev och klyftorna tenderar snarare att<br>öka än att minska. Samtidigt har den förändrade politiken gynnat breda<br>lager på landsbygden. De sociala sektorerna har dock drabbats hårt av<br>nedskärningar i statens budget och insatser på dessa områden planeras nu<br>av regeringen.</p>
<h4>Politisk utveckling</h4>
<p>Utvecklingen mot ökad pluralism och demokratisering har varit snabb de<br>senaste åren. I takt med de ekonomiska reformerna kom under år 1990<br>ökade krav på politiska reformer. I slutet av år 1990 återinfördes flerparti-<br>system efter arton år av enpartistyre. Den 31 oktober 1991 genomfördes<br>fria presidents- och parlamentsval. Valen genomfördes på ett lugnt och<br>värdigt sätt, övervakat av både nationella och internationella valobserva-<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>377</p>
<p>törer. Valet resulterade i en jordskredsseger för oppositionspartiet MMD Prop. 1991/92:100<br>(Movement for Multiparty Democracy) och dess ledare Frederick Chiluba. Bil. 4</p>
<p>Zambias nye president, den f. d. fackföreningsledaren Frederick Chiluba,<br>svor presidenteden den 2 november 1991. 6 dagar senare upphävde den<br>nye presidenten, det tidigare kritiserade, undantagstillståndet.</p>
<p>Generellt är läget vad gäller mänskliga rättigheter gott. Yttrandefrihe-<br>ten, som varit förhållandevis omfattande har genom återinförandet av<br>flerpartisystem ökat. Debattklimatet är sedan ett år tillbaka mycket öppet.</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>Sverige svarar för ca 10% av det samlade biståndet till Zambia. Andra<br>stora biståndsgivare är USA, Japan, Italien, Västtyskland och EG.</p>
<p>Utvecklingssamarbetet med Zambia regleras av ett tvåårigt avtal för<br>åren 1990—91 omfattande 480 milj. kr. Samarbetet påbörjades år 1965<br>efter självständigheten och sedan dess har t.o.m. budgetåret 1989/90<br>sammanlagt ca 2,7 miljarder kronor utbetalats (i löpande priser). Huvud-<br>områden för samarbetet är sektorstöden till jordbruk, undervisning och<br>hälsovård. Härtill kommer importstöd samt en personal- och konsultfond.<br>Merparten av Sveriges bistånd till Zambia är inordnat inom eller relaterat<br>till strukturanpassningsprogrammet.</p>
<p>Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj, kr.):</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Disponibelt</p></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>240</p></td><td>
<p>260</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation</p></td><td>
<p>131</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>371</p></td><td>
<p>272</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fördelning</p></td><td>
<p>Utbetalt</p>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Planerat</p>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruk</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Importstöd</p></td><td>
<p>174</p></td><td>
<p>80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Undervisning</p></td><td>
<p>29</p></td><td>
<p>42</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hälsovård</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal- och konsultfond</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rehab Kafue Gorge</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>359</p></td><td>
<p>260</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
</table>
<p>Jordbruk</p>
<p>Jordbruket är den sektor som prioriteras i strukturanpassningsprogram-<br>met. Ett väl fungerande jordbruk är avgörande för att få Zambia ur krisen.<br>Inom jordbrukssektorstödet är de största insatserna stöd till integrerad<br>landsbygdsutveckling, kooperation samt ett utsädes- och forskningspro-<br>gram. Insatser för småbönder och kvinnor på landsbygden är en viktig<br>komponent i jordbruksstödet. Det svenska stödet har bidragit till en ökad<br></p>
<p>378</p>
<p>jordbruksproduktion och till en fungerande produktion av högkvalitativt Prop. 1991/92:100<br>utsäde. I stödet till jordbrukssektorn ingår en insats för miljö- och mark- Bil. 4<br>vård.</p>
<p>Hälsovård</p>
<p>Samarbetet omfattar insatser för läkemedelsdistribution till landsbygden,<br>utbildning av personal inom primärhälsovården, ett program för övervak-<br>ning av kost- och näringsfrågor, stöd till ministeriets transportfunktioner,<br>underhåll och rehabilitering av hälsovårdscentraler samt stöd till Zambias<br>AIDS-plan.</p>
<p>Undervisning</p>
<p>Större delen av stödet går till produktion av skolmöbler och läromedel för<br>primärskolorna, lärarutbildning i praktiskt inriktade ämnen, utbildnings-<br>planering, handikapputbildning samt stöd till universitetets institutioner<br>för lantmäteri och elektronik.</p>
<p>Importstöd</p>
<p>Importstödet har ökat kraftigt under de senaste två åren till följd av<br>Zambias genomförda reformer för strukturanpassning. Detta stöd väntas<br>bli fortsatt betydande så länge landet genomför ekonomiska åtgärder i<br>enlighet med anpassningsprogrammet. Importstödet har det senaste året<br>huvudsakligen fördelats fritt till det icke-administrativa valutafördelnings-<br>systemet, Open General Licensing System (OGL).</p>
<p>Personal- och konsultfond</p>
<p>Huvuddelen av stödet inom personal- och konsultfonden inriktas på om-<br>råden vilka är centrala för utformningen och genomförandet av Zambias<br>ekonomiska politik. Det ekonomiska reformprogrammet kräver en mycket<br>aktiv och väl samordnad penning- och valutapolitik. Under budgetåret<br>1988/89 samfinansierade Sverige studier av Zambias växelkurs-och<br>skuldpolitik. Dessa studier bidrog till en omprövning av den ekonomiska<br>politiken och till att en dialog om strukturanpassningsprogram återupp-<br>togs med IMF och Världsbanken.</p>
<p>Sverige bidrar fr.o.m. år 1991 till finansiering av en makroekonomisk<br>grupp i Lusaka bestående av experter från Harvard Institute for Interna-<br>tional Development. Rådgivarna har som huvuduppgift att stärka Zambi-<br>as kapacitet att hantera de makroekonomiska aspekterna av anpassnings-<br>programmet såväl som relaterade sektor-, budget-, finansiella och skuld-<br>skötselfrågor.</p>
<p>Sverige stöder vidare Centralbanken, vars betydelse i reformprocessen<br>är avgörande. En svensk konsultfirma har för Centralbanken presenterat<br>förslag på åtgärder för att förbättra informationsflödet och införa ett<br>användaranpassat datastystem. Det finns för regionen ovanligt många</p>
<p>379</p>
<p>26 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4<br></p>
<p>privatbanker i Zambia och därmed ett behov av en kontrollerande myn- Prop. 1991/92: 100<br>dighet. Svenskt bidrag till bankinspektionen i Zambia ges med stöd av den Bil. 4<br>svenska motsvarande myndigheten. Slutligen ges svenskt stöd till en rådgi-<br>vare i centralbanken for koordinering av givarinsatser.</p>
<p>Inom personal- och konsultfonden ges även stöd till en revisorstjänst vid<br>det zambiska finansministeriet samt till vattenkraftverket Kafue Gorge.</p>
<p>Bistånd utanför landramen</p>
<p>Utanför landramen berörs Zambia av det svenska SADCC-samarbetet,<br>främst rehabiliteringen av Kafue Gorge och insatser längs Tazara-jäm-<br>vägen.</p>
<p>Under anslagsposten Särskilda program finansieras ett industrisamarbe-<br>te mellan zambiska och svenska småföretagare.</p>
<p>Sverige lämnar även omfattande humanitärt bistånd till flyktingar i<br>landet.</p>
<p>Flera insatser har de senaste två åren finansierats ur SIDAs demokrati-<br>anslag. Delegationer från Zambias regeringsparti, opposition och författ-<br>ningskommission har besökt Sverige för att studera svensk demokrati,<br>samhällsstruktur och rättsväsende. Sverige deltog i den internationella<br>valövervakningsinsats som anordnades i samband med Zambias flerpar-<br>tival i oktober 1991. Förutom valövervakning bidrog också Sverige med<br>tekniskt valstöd. Det totala svenska stödet till de zambiska valen uppgick<br>till 5 milj. kr.</p>
<p>Under budgetåret 1990/91 har Sverige givit Zambia ett särskilt betal-<br>ningsbalansstöd om 100 milj. kr. inom ramen för Världsbankens särskilda<br>program för Afrika (SPA). Bidraget är ett stöd till landets strukturanpass-<br>ningsprogram. 50 milj. kr. har använts för import genom OGL-systemet<br>och 50 milj. kr. till att underlätta Zambias betalningar på gamla Världs-<br>bankslån.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 ca 572,3 milj. kr. till Zam-</p>
<p>bia.</p>
<p>380</p>
<h3>ZIMBABWE</h3><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-185.png" style="width:295pt;height:270pt;"/>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Befolkning</p></td><td>
<p>9,5 milj.</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Befolkningstillväxt/år</p></td><td>
<p>3,5 %</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP/invånare</p></td><td>
<p>650 US dollar</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentligt nettobistånd/person</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>- totalt (exkl. östländer)</p></td><td>
<p>180 kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Sverige</p></td><td>
<p>21 kr.</p></td><td>
<p>(1989)</p></td></tr>
</table>
<p>381</p>
<h4>Ekonomisk och social utveckling</h4>
<p>Den zimbabwiska ekonomin har djupgående strukturella problem. Inte<br>desto mindre uppgick tillväxten för budgetåret 1989 till ca 4%. Främst<br>beror detta på produktionsökningar i jordbruket och till viss del även inom<br>tillverkningsindustrin och gruvnäringen. Budgetunderskottet motsvarar<br>9% av BNP. Skuldtjänsten uppgår till knappt 30% och Zimbabwe har<br>skött sina utlandslån utan anmärkning. Ett strukturanpassningsprogram<br>har utarbetats av Zimbabwe i samarbete med Världsbanken. Programmet<br>presenterades i mars 1991. Programmet innebär i korthet att regeringen<br>under den första hälften av 1990-talet kommer att satsa på en halvering av<br>budgetunderskottet genom avveckling av statligt stödda afFärsdrivande<br>verk, minskning av antalet statstjänstemän samt höjning av skolavgifter.<br>Vidare kommer omfattande handelsliberalisering, ekonomisk avreglering<br>och investeringsfrämjande åtgärder att vidtas. Den planerade genomföran-<br>detakten av programmet är hög, men de strukturella problemen i ekono-<br>min kräver snabba åtgärder. Den redan stora arbetslösheten växer och<br>utgör ett allt svårare politiskt och socialt problem.</p>
<p>På grund av sitt geopolitiska läge upprätthåller Zimbabwe ekonomiska<br>förbindelser med Sydafrika. I enlighet med regeringens strategi har expor-<br>ten till Sydafrika reducerats. Sydafrikanska intressen har ett stort inflytan-<br>de i Zimbabwes näringsliv.</p>
<p>Inom de sociala områdena kan en viss positiv utveckling noteras. Späd-<br>barnsdödligheten har minskat med 45% under 1980-talet samtidigt som<br>primär och sekundärundervisningen expanderat och nu når flertalet barn<br>på landsbygden där 70% av befolkningen lever.</p>
<h4>Politisk utveckling</h4>
<p>Zimbabwe är enligt konstitutionen en flerpartistat. Efter sammanslagning-<br>en år 1989 av de två största partierna, ZANU (PF) och ZAPU har ZANU<br>(PF):s dominerande ställning ytterligare stärkts. Partiet vann stort i parla-<br>mentsvalet i mars 1990. Valdeltagandet var 65%.</p>
<p>Beslutet från ZANU (PF)-kongressen att upprätta en enpartistat med<br>marxist-leninistiska förtecken har avförts från den politiska dagordningen.<br>Den nya ekonomiska politiken med sin klara marknadsorientering anses<br>inte förenlig med en marxist-leninistisk politik.</p>
<p>Undantagstillståndet som varit i kraft sedan år 1965 upphävdes i juli<br>1990. Därmed upphörde möjligheten att internera personer på obestämd<br>tid utan rättegång. En amnesti ledde till frigivande av ett 50-tal regerings-<br>motståndare som i böijan av 1980-talet dömts till döden för våldsaktioner<br>i främst Matabeleland. Regimkritiska studenter, fackliga ledare, journalis-<br>ter och oppositionspartiet Zimbabwe Unity Movement (ZUM) har under<br>senaste året utsatts för trakasserier och fangslanden från regeringens sida.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>382</p>
<h4>Sveriges bistånd</h4>
<p>De största biståndsgivarna till Zimbabwe är vid sidan om Sverige, Tysk-<br>land, Nederländerna, Storbritannien, Canada, Norge och Världsbanken.<br>USA har återupptagit ett mindre bilateralt bistånd efter några års avbrott<br>av politiska skäl.</p>
<p>Det humanitära svenska stödet till befrielserörelsema ZANU och ZAPU<br>övergick efter självständigheten år 1980 i återuppbyggnads-och utveck-<br>lingsbistånd till Zimbabwe. Totalt har t.o.m. budgetåret 1990/91 1 350<br>milj. kr. utbetalats inom ramen för det bilaterala utvecklingssamarbetet.<br>Ett tvåårigt samarbetsavtal ingicks i juni 1990.</p>
<p>Zimbabwes mottagningskapacitet är god.</p>
<p>Huvudmålen för biståndssamarbetet är att understödja Zimbabwes strä-<br>van till social och ekonomisk utjämning samt att minska det ekonomiska<br>beroendet av Sydafrika. Sektorstöden avseende undervisning, hälsovård,<br>förvaltningsutveckling och transport inriktas på landsbygdsutveckling. Im-<br>portstödet och personal- och konsultfonden svarar främst mot bistånds-<br>målen oberoende och tillväxt.</p>
<p>Svenskt stöd ges till demokratiseringsreformer inom förvaltningen och<br>till insatser med folkligt deltagande på lokal nivå. I flera insatser utgör<br>kvinnor målgruppen. För den utsatta gruppen lantarbetare och deras fa-<br>miljer görs speciella satsningar inom undervisning och hälsovård.<br>Samarbetet har under de senaste åren befunnit sig i en konsolideringsfas.<br>De justeringar av programmet som kan bli aktuella under 1990-talets<br>första hälft kommer att styras av Zimbabwes kommande ekonomiska<br>reformer.</p>
<p>Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj, kr.):</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Disponibelt</p></td><td>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>220</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ingående reservation</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>231</p></td><td>
<p>304</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Fördelning</p></td><td>
<p>Utbetalt</p>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Planerat</p>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hälsovård</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>25,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Undervisning</p></td><td>
<p>54,5</p></td><td>
<p>55,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förvaltningsbistånd</p></td><td>
<p>28,1</p></td><td>
<p>30,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Personal- och konsultfond</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transport</p></td><td>
<p>33,0</p></td><td>
<p>40,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Importstöd</p></td><td>
<p>12,5</p></td><td>
<p>65,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>147,0</p></td><td>
<p>220,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation</p></td><td>
<p>84,0</p></td><td>
<p>84,0</p></td></tr>
</table>
<p>Hälsovård</p>
<p>Stora framsteg har gjorts inom primärhälsovården i Zimbabwe med stöd<br>från bl. a. Sverige. Den nationella vaccinationskampanjen har förbättrat<br></p>
<p>Prop.1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>383</p>
<p>hälsoläget hos bam särskilt vad gäller mässling och polio. Samarbetet med Prop. 1991/92:100<br>hälsoministeriet har vunnit stadga. I sektorprogrammet ingår förvaltnings- Bil. 4<br>utbildning och byggande av en vårdskola. Delinsatser görs för vatten och<br>sanitet i Manicaland, mödravård, nutrition, personalutbildning och han-<br>dikapprehabilitering. Särskilt stöd går till det nationella programmet för<br>bekämpande av AIDS.</p>
<p>Undervisning</p>
<p>Undervisningssektorn har under lång tid fått stora svenska bidrag. Stödet<br>har gått till att bygga och utrusta primärskolor på landsbygden. För sekun-<br>därskolan har lokalt anpassade läromedel utvecklats och lärarna har utbil-<br>dats i tekniska ämnen. Ett av de största projekten är byggande av primär-<br>skolor i eftersatta områden, där föräldrar deltar i arbetet på självhjälpsba-<br>sis. I stort sett alla bam går nu i primärskola jämfört med hälften före<br>självständigheten.</p>
<p>Förvaltningsbistånd</p>
<p>Förvaltningssektom har från budgetåret 1985/86 gjorts till en separat<br>samarbetssektor. Stödet avser organisationsutveckling, forvaltningsutbild-<br>ning och statistiksamarbete. Insatser görs bl. a. för att stärka folkligt delta-<br>gande på lokal nivå och kvinnoinriktade verksamheter. Svenska institutio-<br>ner har engagerats aktivt i genomförandet av olika delprogram bl. a. SIPU,<br>SCB, RRV, Boverket och Kommunförbundet. Stödet genom KommufÖr-<br>bundet går till förberedelser och genomförande av kommunreformer och<br>till fysisk planering.</p>
<p>Personal- och konsultfond</p>
<p>PK-fondens utbetalningar avser lönepåslag for svensk personal som rekry-<br>teras av Zimbabwe, s. k. direktanställning, för närvarande ett tiotal perso-<br>ner. En insats för att stärka den centrala finansförvaltningen ingår.</p>
<p>Transporter</p>
<p>Transportstödet påböljades 1987/88 och utgår i stor utsträckning genom<br>svenska institutioner och transportföretag. Det omfattar tekniskt bistånd<br>för vägunderhåll, utbildning och bilbesiktning samt övervakning/kontroll<br>av vägbyggen. En delinsats avser byggande av landsbygdsvägar med ar-<br>betsintensiva metoder.</p>
<p>Importstöd</p>
<p>Stödformen motiveras av Zimbabwes stora brist på utländsk valuta och<br>landets ekonomiska beroende av Sydafrika. Det svenska importstödet<br>utgör endast en halv procent av Zimbabwes import. Av varorna inom<br>importstödet upphandlas tre fjärdedelar i Sverige. Inom stödet till den<br></p>
<p>384</p>
<p>offentliga sektorn har Zimbabwe prioriterat lastbilar, vattenborrar, trycke- Prop. 1991/92:100<br>riutrustning, papper och kullager. För den privata sektorn har införsel Bil. 4<br>skett av stål, papper och kemiska produkter. Beslut har även fattats om<br>import av utrustning för landsbygdselektrifiering. Hanteringen av stödet<br>har förenklats och håller på att effektiviseras ytterligare genom avskaffan-<br>det av det tungrodda systemet för administrativ valutatilldelning och<br>införande av ett icke-administrativt fördelningssystem, ett så kallat Open<br>General Import Licence-system.</p>
<p>Bistånd utanför landramen</p>
<p>Ett betydande bistånd går till Zimbabwe utanför landramen, såsom<br>SADCC-insatser, forskningsstöd, flyktingbistånd, stöd till kvinno- och<br>kulturprojekt samt via enskilda organisationer. Inom det regionala<br>SADCC-stödet är insatserna avseende den s. k. Beira-korridoren av bety-<br>dande zimbabwiskt intresse. Såväl BITS som Swedecorp är engagerade i<br>projekt i Zimbabwe. Swedecorp har tillsammans med de nordiska import-<br>kontoren etablerat ett kontor för SADCC-regionen i Harare; BITS finansi-<br>erar bl. a. ett projekt för strategisk oljelagring.</p>
<p>Totalt utbetalades under budgetåret 1990/91 ca 303,2 milj. kr. till Zim-<br>babwe.</p>
<p>385</p>
<h3>Bilateralt bistånd till icke-programländer</h3>
<p>En växande andel av det bilaterala biståndet går till länder utanför kretsen<br>av de 19 programländerna. Formerna för detta bistånd varierar. Bistånd<br>ges via t. ex. katastrofinsatser eller enskilda organisationer. Men bilateralt<br>bistånd kanaliseras även genom andra biståndsorgan än SIDA, främst<br>BITS, SAREC, IMPOD och SWEDFUND. (De två sistnämnda nuvarande<br>SWEDECORP). Detta bistånd utanför programlandskretsen går för närva-<br>rande till ett sextiotal länder och områden.</p>
<p>Nedan ges en sammanfattning av några av de större insatserna i länder<br>som inte är programländer, men som ändå erhåller bilateralt bistånd. För<br>vaije land ges en kort beskrivning av de olika insatserna.</p>
<p>Avgränsningar</p>
<p>I sammanställningen som följer ingår insatser kanaliserade genom<br>SAREC, BITS, IMPOD och SWEDFUND. Vidare ingår betalningsbalans-<br>stöd, katastrofbistånd, livsmedelsbistånd samt stöd via enskilda organisa-<br>tioner.</p>
<p>I flertalet fall redovisas inte regionala insatser. Det innebär t.ex. att<br>medel från anslagsposterna Särskilda program m. m., endast tas upp då de<br>klart kan hänföras till enskilda länder. De angivna beloppen avser utbetal-<br>ningar.</p>
<p>Det livsmedelsbistånd som redovisas har normalt kanaliserats via olika<br>multilaterala program. Trots detta redovisas biståndet som bilaterala in-<br>satser, eftersom det har varit möjligt att knyta de olika bidragen till<br>respektive länder. Under enskilda organisationer presenteras endast verk-<br>samheter som ges stöd från SIDA.</p>
<p>Den sammanfattning som följer är inte heltäckande. Endast inriktning-<br>en i vissa projekt redovisas.</p>
<p>För en komplett sammanfattning hänvisas till tabellen Biståndet förde-<br>lat på enskilda länder där samtliga insatser och länder redovisas. Följande<br>länder och områden har medtagits i redogörelsen nedan:</p>
<p>AFRIKA</p>
<p>Algeriet, Burkina Faso, Egypten, Ghana, Marocko, Mauritius, Rwanda,<br>Senegal, Somalia, Sudan, Tunisien, Västra Sahara, Zaire.</p>
<p>ASIEN</p>
<p>Afghanistan, Filippinerna, Jordanien, Kambodja, Kina, Libanon, Malay-<br>sia, Pakistan, Thailand, Västbanken/Gaza.</p>
<p>LATINAMERIKA</p>
<p>Bolivia, Chile, Costa Rica, Cuba, Uruguay.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>386</p>
<p>AFRIKA Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Algeriet</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91 8,1 milj. kr.</p>
<p>Algeriet var samarbetsland för nämnden för internationellt bistånd<br>(NIB) på 1960-talet, och är BITS äldsta samarbetsland. Den första u-kredi-<br>ten beviljades år 1982. Det totala gåvobiståndet genom BITS tekniska<br>samarbete och u-krediter uppgår hittills till ca en halv miljard kronor.<br>Insatserna har i huvudsak riktats till kraft- och telesektorema.</p>
<p>Den totala u-kreditvolymen till Algeriet uppgår till 1,122 milj, kr., vilket<br>gör landet till det tredje största mottagarlandet för denna biståndsform.<br>Telesektorn dominerar samarbetet. BITS har beviljat fem krediter om ca<br>670 milj. kr. till telekommunikationsprojekt bl.a. i städerna Alger, Oran<br>och Blida. Inom ramen för det tekniska samarbetet har BITS kompletterat<br>u-kreditfinansierad utrustning med teleutbildning för algeriska telemyn-<br>digheten PTTs personal. Inom kraftsektom har u-krediter om ca 245 milj,<br>kr. lämnats till bl. a. ett ställkraftverk i södra Algeriet samt till tre mobila<br>gasturbiner för kraftgenerering i områden som ej täcks av det nationella<br>elnätet. Genom u-krediter har BITS även finansierat två mejerier och en<br>margarinfabrik. Med anledning av bl. a. Algeriets relativt höga BNP per<br>capita och den omfattande kreditvolymen är BITS återhållsam vad gäller<br>u-krediter till Algeriet. Under budgetåret 1990/91 beviljades landet inga<br>nya krediter.</p>
<p>BITS tekniska samarbete har dominerats av insatser inom industri- och<br>miljösektom. Totalt ca 45 milj. kr. har hittills utbetalats. 42 personer har<br>deltagit i det internationella kursprogrammet, framförallt inom telekom-<br>munikation.</p>
<p>Även IMPOD har i olika sammanhang varit verksamt i Algeriet.</p>
<p>Burkina Faso</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 7,3 milj. kr.</p>
<p>Burkina Faso utvecklas i demokratisk riktning och Sverige har lämnat<br>bidrag om 1,2 milj. kr. till genomförande av president- och parlamentsval.</p>
<p>I samarbetar med UNSO (United Nations Sudano-Sahelian Office) stö-<br>der Sverige ett markvårdsprojekt som omfattar Burkina Faso, Niger och<br>Senegal.</p>
<p>Ett antal svenska enskilda organisationer är verksamma i Burkina Faso,<br>bl. a. Diakonia och Pingstmissionens u-landshjälp (PMU). Diakonia arbe-<br>tar t.ex. med byutveckling och miljövårdsinsatser och PMU driver ett<br>skolprojekt i form av en flickskola.</p>
<p>IMPOD bevakade under det gångna budgetåret den hantverksmässa<br>som årligen hålls i landet.</p>
<p>Under budgetåret 1990/91 bidrog Sverige med livsmedelsbistånd genom<br>FN om ca 2 milj. kr. samt med katastrofbistånd för spannmålsinköp om</p>
<p>2,5 milj. kr.</p>
<p>387</p>
<p>Egypten Prop. 1991/92:100</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 8,9 milj. kr.</p>
<p>Med anledning av Gulfkrisen beslöt den svenska regeringen i slutet av år<br>1990 att lämna ett särskilt bidrag om 60 milj. kr. till samfinansiering av ett<br>Världsbanksstött socialt fondprojekt. Projektet syftar bl. a. till sysselssätt-<br>ningsskapande aktiviteter för utsatta grupper.</p>
<p>Egypten har länge erhållit svenskt projektbistånd. BITS har bedrivit<br>tekniskt samarbete med Egypten inom energisektorn i drygt tio år. Närma-<br>re 59 milj. kr. har hittills utbetalats till ett fyrtiotal insatser. Samarbetet har<br>framför allt gällt energisektorn, som svarar för närmare två tredjedelar av<br>samarbetet. Härutöver finansieras insatser avseende industri, miljö, jord-<br>bruk, telekommunikationer och förvaltning.</p>
<p>Egypten har erhållit u-krediter till ett totalt belopp om 422 milj. kr. Flera<br>projekt är genomförda eller under genomförande. Världens största sam-<br>manhängande havsnavigationssystem har installerats i Suezbukten med<br>u-kreditfinansiering. I samband med att Egypten införde lagar som förbjöd<br>användning av bördig och hårt utnyttjad lera från Nilen för tegeltillverk-<br>ning, beslutade det egyptiska bostadsministeriet att uppföra 12 nya pro-<br>duktionslinjer för lättbetong. U-kreditfinansiering beviljades för fyra av<br>dessa. Sverige finansierar även en genomgripande renovering och upprust-<br>ning av ett ångkraftverk. På miljöområdet genomförs bl. a. en studie av<br>avfallshantering vid sju livsmedelsfabriker med syfte att minska avfalls-<br>mängder och rena utsläppen i Nilen från fabrikerna. Sedan mitten av<br>åttiotalet har 114 egyptier delatgit i BITS internationella kurser.</p>
<p>Nya Swedfund International AB tar över fyra tidigare SWEDEFUND-<br>projekt avseende tillverkning av svetselektroder, rostfria vaskar och disk-<br>bänkar, framställning av aluminiumfosfat för vattenrening samt pappers-<br>produktion.</p>
<p>Rädda Barnen arbetar i Egypten med projekt mot kvinnlig omskärelse,<br>och Svenska Alliansmissionen stödjer bl. a. ett utvecklingsprogram för ett<br>slumområde i Kairo.</p>
<p>Ghana</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 10,4 milj. kr.</p>
<p>BITS bedriver samarbete med Ghana sedan år 1986. Ett fortsatt tekniskt<br>samarbete inom skogs- och trävaruindustrisektom planeras. En u-kredit<br>om 28 milj. kr. har beviljats för processutrustning till ett gruvprojekt i<br>sydvästra Ghana. Vidare lämnas stöd till en studie för lokal tillverkning av<br>handpumpar samt till planering av eldistribution till 44 städer och byar i<br>landets centrala delar.</p>
<p>Genom FN bidrog Sverige under budgetåret 1990/91 med ca 6 milj. kr. i<br>livsmedelsbistånd till Ghana.</p>
<p>IMPOD har tidigare undersökt landets förutsättningarna för export av<br>tropiskt virke. SWEDFUND har inlett diskussioner om deltagande i<br>privatisering av pappersmassaindustrin.</p>
<p>Inom ramen för Världsbankens särskilda program för fattiga och skuld-<br></p>
<p>388</p>
<p>tyngda länder i Afrika bidrog Sverige under budgetåret 1990/91 med 10 Prop. 1991/92: 100<br>milj. kr. i betalningsbalansstöd. Tidigare har Sverige bidragit med 40 milj. Bil. 4<br>kr. till programmet.</p>
<p>Sverige lämnade också visst bistånd via Diakonia, LO/TCO:s bistånds-<br>nämnd och Svenska Missionsrådet.</p>
<p>Marocko</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 7,1 milj. kr.</p>
<p>Biståndet till Marocko har i huvudsak varit begränsat till vissa insatser<br>genom BITS. Sammanlagt 27 marockaner har sedan böijan på åttiotalet<br>deltagit i BITS internationella kurser. Under budgetåret 1988/89 lämnades<br>en första u-kredit om 100 milj. kr. till Marocko för finansiering av ett<br>större telekommunikationsprojekt. En andra kredit har lämnats för reha-<br>bilitering av en i en brand förstörd telestation i Casablanca. Därefter har<br>en utfästelse gjorts om en kredit om 39 milj. kr. för upprättande av en<br>internationell telestation och ytterligare en kreditansökan avseende tele-<br>sektom föreligger. Den totala kredit volymen uppgår till ca 195 milj. kr.</p>
<p>Mauritius</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 13,8 milj. kr.</p>
<p>BITS bedriver sedan år 1985 tekniskt samarbete med Mauritius och<br>hittills gjorda utbetalningar uppgår till 10,5 milj. kr. Telesektorn domine-<br>rar samarbetet. I form av studier och konsultrådgivning har BITS bl.a.<br>bidragit till uppbyggnad av en nationell teleförvaltning samt engagerat sig i<br>det nystartade bolag som handhar teletrafiken. En u-kredit på 107 milj, kr<br>lämnades år 1989 för arbeten med utbyggnad av det lokala telenätet.<br>Hittills har 14 personer deltagit i internationella kurser framförallt inom<br>telesektorn. SWEDFUND är part i ett joint-venture inom tillverkning av<br>verktygskomponenter. IMPOD har tagit flera initiativ för att främja im-<br>porten från Mauritius.</p>
<p>Under budgetåret 1990/91 lämnades ca 300 000 kronor i livsmedelsbi-<br>stånd genom FN.</p>
<p>Rwanda</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 13,2 milj. kr.</p>
<p>SWEDFUND stödjer ett joint-venture mellan Swedish Match AB och<br>rwandiska staten för fabrikstillverkning av tändstickor. BITS har lämnat<br>en u-kredit om 13 milj. kr. till projektet. Det till Världsbanken knutna<br>International Finance Corporation (IFC), deltar också i projektet och<br>garanterar u-krediten.</p>
<p>Mer än hälften av Sveriges bistånd till Rwanda kanaliseras genom en-<br>skilda organisationer. Pingstmissionens u-landshjälp är störst i landet, och<br>arbetar med grundskolor och vattenprojekt samt, till följd av orolighetema<br>i norra delen av landet, livsmedelsdistribution och flyktingstöd. Sjunde-<br>dagsadventistsamfundet arbetar med yrkesutbildning i landet. 389</p>
<p>Ca 1,6 milj. kr. lämnades under budgetåret i form av livsmedelsbistånd.</p>
<p>Senegal Prop. 1991/92:100</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 10,4 milj. kr.</p>
<p>I mars 1991 arrangerade IMPOD i samarbete med exportrådet i Senegal<br>och Senegals ambassad i Stockholm ett studiebesök för att studera förut-<br>sättningar för export av fisk, frukt och grönsaker till Sverige. Besöket<br>följdes upp då en delegation bestående av senegalesiska exportörer i juni<br>besökte Sverige.</p>
<p>Inom ramen för Världsbankens särskilda program för fattiga och skuld-<br>tyngda länder i Afrika lämnade Sverige under perioden 10 milj. kr. i<br>betalningsbalansstöd.</p>
<p>Senegal är ett av de tre länder som omfattas av Sveriges Sahel-program<br>för bekämpande av markförstöring och ökenspridning. Stöd lämnas via<br>UNSO.</p>
<p>Diakonia stöder ungdomsorganisationen AJED som arbetar för en bätt-<br>re arbetssituation för kvinnorna samt sysselsättning för ungdomar. Stöd<br>utgår även till brunnsbyggande och grönsaksodlingar.</p>
<p>Caritas och Svenska Missionsrådets biståndsnämnd stöder ett projekt<br>för undervisning för kvinnor, bl. a. i näringslära, hygien och hälsovård.</p>
<p>Genom FN har under budgetåret 1990/91 ca 9 milj. kr. utbetalats i<br>livsmedelsbistånd.</p>
<p>Somalia</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 31,6 milj. kr.</p>
<p>Den politiska situationen i Somalia har under året varit oklar, vilket har<br>försvårat biståndssamarbetet. Inbördes stridigheter pågår och landets nor-<br>ra del, Somaliland, har förklarat sig självständig.</p>
<p>Svenskt stöd lämnas via BITS och Swedfund. Tillsammans med Världs-<br>banken finansierar BITS en uppbyggnad av en statistisk centralbyrå i<br>landet. Swedfund är delägare i ett fiskebåtsprojekt. Båda insatserna har<br>allvarligt tagit skada av de politiska våldshandlingarna i Somalia och<br>förväntas avvecklas.</p>
<p>SAREC inledde ett forskningssamarbete med Somalia år 1980. Tillsam-<br>mans med Somalias vetenskapsakademi lämnas stöd till forskning om<br>kamelskötsel, medicinsk forskning om bl. a. primärhälsovård, jordbruk,<br>arkeologi, samt till forskning kring somaliska kvinnors livsvillkor. Till<br>följd av orolighetema i landet har programmet under budgetåret 1990/91<br>varit koncentrerat till viss teoretisk utbildning i Sverige. SAREC har för<br>avsikt att inom ett par år fasa ut samarbetet.</p>
<p>Få enskilda organisationer har haft möjlighet att verka i landet det<br>senaste året. Bidrag till katastrofhjälp har lämnats till Internationella Rö-<br>dakorskommittén, Medecins sans Frontieres (MSF), SOS Barnbyar samt<br>Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS). Via bl.a. UNICEF, ICRC och<br>SOS Barnbyar har landet erhållit ca 26 milj. kr. i katastrofbistånd. MSF är<br>en belgisk organisation som erhöll ett engångsstöd för organisation av<br>medicinsk verksamhet i landet. SOS Barnbyar verkade före inbördeskriget<br>i Somalia och omorganiserade under år 1990 sin klinik och skola i huvud-<br>staden Mogadishu till fältsjukhus.</p>
<p>390</p>
<p>Sudan</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 91,6 milj. kr.</p>
<p>Det tekniska samarbetet med BITS har sedan det inleddes år 1981<br>omfattat ett tjugo-tal insatser, huvudsakligen inriktade på kompetenshöj-<br>ning inom energi- och hälsovårdssektorema. Hittills har 24,2 milj, kr<br>utbetalts. 88 personer har deltagit i BITS internationella kurser främst<br>inom områdena jordbruk, miljö och företagsledning. På grund av de<br>politiska orolighetema i landet förutser BITS ett framtida stöd endast i<br>syfte att befasta resultat av redan genomförda insatser.</p>
<p>SWEDFUND stödjer sedan år 1982 ett mejeriprojekt i Khartoum.</p>
<p>Sudan har tidigare beviljats ett betalningsbalansstöd på 114 milj, kr., för<br>betalning av vissa skulder till svenska staten.</p>
<p>Katastrofbistånd och livsmedelsbistånd har givits bl. a. i samband med<br>nödsituationen under de långa och ihållande regnen och hanteringen av<br>regionens flyktingströmmar. Livsmedelsbiståndet uppgick till 3,4 milj. kr.<br>och katastrofbiståndet till sammanlagt 62 milj. kr. under budgetåret<br>1990/91.</p>
<p>En rad olika enskilda organisationer arbetar i Sudan. Bidrag till flyk-<br>tingarbetet har utgått till Röda korset, EFS, PMU, Lutherhjälpen, Rädda<br>Barnen samt organisationen International Aid Sweden som verkar i södra<br>Sudan. Svensk-sudanska föreningen arbetar med ett byprojekt i landet och<br>Rädda Barnen med hjälp till flyktingbarn samt med ett informationspro-<br>gram mot kvinnlig omskärelse.</p>
<p>Tunisien</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 50,9 milj. kr.</p>
<p>Tunisien är ett av BITS äldsta samarbetsländer. Genom det tekniska<br>samarbetet har bidrag lämnats om 37,2 milj. kr. och u-krediter om sam-<br>manlagt ca 590 milj. kr. har beviljats för ett femtontal projekt. De viktigas-<br>te sektorerna för samarbete med Tunisien är miljövård, telekommunika-<br>tion och fysisk planering.</p>
<p>På miljöområdet har BITS genom det tekniska samarbetet bl.a. arbetat<br>med projektering av avloppsreningsverk och utbildning av drifts- och<br>teknisk personal. U-krediter om sammanlagt 25 milj. kr. lämnades under<br>åren 1989 och 1990 för anläggning av avloppsreningsverk i fyra städer, och<br>principbeslut om finansiering av ytterligare ett fattades under budgetåret<br>1990/91. Fyra u-krcditer har lämnats för olika teleprojekt. Inom det tek-<br>niska samarbetet finansieras utbildning i drift och underhåll av telesta-<br>tioner samt konsultinsatser avseende förstärkning av den tunisiska tele-<br>förvaltningen. Huvuddelan av kreditgivningen för budgetåret, 41,4 milj,<br>kr., utgjordes av en utvecklingsbankskredit om ca 30 milj. kr. 88 personer<br>har deltagit i BITS internationella kurser.</p>
<p>Under året besöktes Sveriges riksbank och riksgäldskontoret av repre-<br>sentanter för Tunisiens centralbank. Temat för diskussionerna var skuld-<br>administration och uppföljning kommer att ske i form av ett seminarium<br>arrangerat av Tunisiens riksgäldskontor.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>391</p>
<p>SWEDFUND har ett institutionellt samarbete med det tunisiska indu- Prop. 1991/92: 100<br>striforbundet API som innefattar samverkan med att finna lämpliga Bil. 4<br>svensk-tunisiska joint-venture projekt. Under perioden inleddes ett pro-<br>jekt for tillverkning av komponenter för bilindustrin. IMPOD har ett<br>samarbetsavtal med den tunisiska exportorganisationen CETEX.</p>
<p>Under budgetåret 1989/90 beslöt Sverige att avskriva de närmaste fem<br>årens återbetalningar på biståndskrediter som beviljades under sextio- och<br>sjuttiotalen. Som motprestation investerar Tunisien inom ramen for en i<br>juni 1991 upprättad svensk-tunisisk miljöfond motvärdet i tunisiska dina-<br>rer inom miljösektom. Motvärdet uppgår till ca 40 milj. kr. över fem år.<br>Vid fondens första styrelsemöte belutades om användning av ca 8,6 milj,<br>kr. till byggandet av ett reningsverk.</p>
<p>Genom SIDA finansieras sedan böijan av åttiotalet en markvårdsinsats<br>i Sidi Bouzid-provinsen i centrala Tunisien. Stödet uppgår till</p>
<p>16,5 milj, kr. över budgetåren 1989—1991/92.</p>
<p>Svenskt stöd ges via Örebromissionen som medverkar i projekt for<br>yrkesutbildning av flickor och snickeriproduktion av pedagogiska leksaker<br>for handikappade. Örebromissionen stödjer också två hälsocentraler i Sidi<br>Bouzid provinsen med bl. a. volontärer. SADEL (Swedish Association for<br>Development of Low-Cost Housing) genomför självbyggeriprojekt på den<br>tunisiska landsbygden.</p>
<p>Under perioden lämnade Sverige 3 milj. kr. i återuppbyggnadsbistånd<br>till Tunisien efter att landet drabbats av översvämningar.</p>
<p>Västra Sahara</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 21,3 milj. kr.</p>
<p>Ett avgörande om Västra Saharas framtid är alltjämt aktuellt. År 1991<br>godkände FN:s säkerhetsråd generalsekreterarens plan for att lösa konflik-<br>ten om territoriet och i enlighet med denna inrättades en observatörsstyr-<br>ka, MINURSO. Styrkan har ansvaret for att det eld-upphör som trädde i<br>kraft i september år 1991 respekteras. En folkomröstning som avgör Väst-<br>ra Saharas självständighet eller integrering med Marocko kommer att äga<br>rum. Sverige har under budgetåret 1990/91 beviljat 10 milj. kr. till en<br>repatrieringsinsats inom ramen for FN:s fredsplan samt erbjudit sig att<br>ställa upp med valövervakare.</p>
<p>Det svenska biståndet till de västsaharier som lever i flyktingläger i<br>Tindouf i Algeriet kanaliseras via ett antal svenska enskilda organisatio-<br>ner. Totalt har Sverige hittills bidragit med uppskattningsvis 120 milj. kr.<br>Rädda Barnen arbetar sedan år 1975 med stöd till de västsahariska flyk-<br>tingarna och är den största förmedlaren av svenskt bistånd. Insatserna<br>inriktas framför allt på situationen för kvinnor och bam. Stöd har utgått i<br>form av livsmedel, fordon, reservdelar, tält och kläder m.m. Insatsen<br>avser också utbildning av ansvariga för livsmedelsdistribution, nutritions-<br>utbildning av daghemspersonal, uppodling av obrukad mark m. m. Social-<br>demokratiska kvinnoförbundet har byggt en skola i Tindouf och Förening-<br>en Västsahara har bidragit med diverse utrustning och skolmaterial till<br>befolkningen. Vidare har Praktisk Solidaritet svarat för flera sändningar</p>
<p>392</p>
<p>av kläder och andra förnödenheter och Folkpartiets kvinnoförbund i Gno- Prop. 1991/92:100<br>sjö bidragit till en skola och ett sjukhus i Tindouf. Bil. 4</p>
<p>Sverige lämnade under budgetåret drygt 900 000 kronor i livsmedelsbi-<br>stånd till flyktinglägren i Tindouf.</p>
<p>Zaire</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 37,3 milj. kr.</p>
<p>En rad enskilda organisationer arbetar sedan lång tid i landet. Svenskt<br>stöd har under budgetåret kanaliserats främst genom Diakonia och Svens-<br>ka Missionsrådet (SMR).</p>
<p>PMU arbetar bl. a. med ett vattenprojekt på landsbygden, byutveckling,<br>upprustning av hälso- och sjukvårdsanläggningar, utbildning samt träd-<br>plantering. SMR lämnar stöd till Svenska Baptistsamfundet och Svenska<br>Missionsförbundet. Missionsorganisationema arbetar inom undervis-<br>nings- hälso- och landsbygdssektorema bl. a. genom ett fyrtiotal svenska<br>volontärer. Även ett antal kvinnoprojekt erhåller stöd.</p>
<p>Missionärernas verksamhet i Zaire blockerades av politiska oroligheter<br>under hösten år 1991.</p>
<p>Sverige bidrog under budgetåret 1990/91 med ca 4 milj. kr. i livsmedels-<br>bistånd genom WFP.</p>
<p>ASIEN</p>
<p>Afghanistan</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 76,1 milj. kr.</p>
<p>Biståndet, som främst bestått av katastrofhjälp, har gått till UNOCA,<br>vilket är FN:s hjälpverksamhet till förmån för Afghanistan och till Svenska<br>Afghanistankommiittén, som arbetar med hälso- och sjukvård samt livs-<br>medelsdistribution i och utanför Afghanistan. Även Pingstmissionen har<br>bedrivit verksamhet i landet under perioden.</p>
<p>Hjälp till Afghanistan går både till återuppbyggnadsarbete och repatrie-<br>ringsverksamhet inne i landet, och till stöd åt de afghanska flyktingar som<br>befinner sig i läger i Pakistan.</p>
<p>Filippinerna</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 22 milj, kr</p>
<p>Det tekniska samarbetet via BITS, som inleddes budgetåret 1986/87 är<br>under uppbyggnad. Hittills har 34,7 milj, kr utbetalats för insatser huvud-<br>sakligen koncentrerade till områdena miljövård och energi. I samarbete<br>med Världsbanken har Sverige exempelvis lämnat stöd till kartläggning av<br>naturresurser och miljöpåverkan med hjälp av satellitbilder. På energisi-<br>dan har insatserna främst gällt produktion och transmission av elkraft<br>samt energibesparande åtgärder. Dessutom pågår en metodutvecklingsin-<br>sats på lantmäteriområdet inom ramen för Filippinernas jordreform<br>CARP.</p>
<p>IMPOD stöder bl. a ett projekt för utveckling av landets möbelindustri.</p>
<p>393</p>
<p>Svensk möbelindustri har visat intresse för projektet och har inom ramen Prop. 1991/92: 100<br>för detsamma börjat flytta ut tillverkningen till Filippinerna. Dessutom Bil. 4<br>stöder IMPOD ett samarbete på dataområdet med filippinska programe-<br>ringsföretag.</p>
<p>Bland enskilda organisationer verksamma i landet kan nämnas Diako-<br>nia, Röda korset, LO-TCO:s biståndsnämnd och flera svenska missions-<br>organisationer. Diakonia arbetar med hälsovårds-och jordbruksprojekt<br>och LO-TCO:s biståndsnämnd med facklig utbildning. Även kata-<br>strofbistånd har lämnats till Filippinerna.</p>
<p>Jordanien</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 80,1 milj. kr.</p>
<p>Gulfkrisen har drabbat den jordanska ekonomin mycket hårt. I slutet av<br>år 1990 beslöt den svenska regeringen att bidra med 60 milj. kr. till<br>samfinansiering av ett världsbanksstött socialt nödhjälpslån som bl.a.<br>syftar till sysselsättningsskapande åtgärder.</p>
<p>Jordanien har sedan år 1984 erhållit u-krediter och stöd till tekniskt<br>samarbete genom BITS. Fyra U-krediter om totalt ca 110 milj. kr. har<br>hittills lämnats. En kredit har avsett utrustning för en driftsledningscentral<br>för elkraftmyndigheten i landet. En u-kredit har lämnats för en omfattande<br>konsultförstärkning av det nationella telebolaget. Detta projekt har dock<br>avbrutits på grund av de akuta ekonomiska svårigheter som drabbat Jorda-<br>nien. Det tekniska samarbetet genom BITS uppgår till ca 10 milj. kr. Inom<br>miljösektom har BITS lämnat stöd till en studie för som underlag för<br>utveckling av en miljöstrategi i två jordanska städer. Stöd har givits till<br>institutionssamarbete i samband med en arkeologisk utgrävning av en<br>bronsåldersfyndighet. Genom BITS internationella kurser har 121 deltaga-<br>re från Jordanien sedan 1980/81 erhållit utbildning i Sverige.</p>
<p>Huvuddelen av det svenska stödet genom enskilda organisationer kana-<br>liseras genom Individuell Människohjälp till stöd för ett habiliteringscen-<br>ter i Sweileh utanför Amman. Projektet omfattar ett barnhem för ca 150<br>gravt utvecklingsstörda bam, grundskola, träningsskola och yrkesutbild-<br>ning. Rädda Barnen har bl.a. etablerat ett bamhälsocenter i Amman.<br>Centret, som invigdes år 1989, har dock ej erhållit svenska statliga medel.<br>Sverige bidrar också indirekt till Jordanien genom stora bidrag till UNDP,<br>UNICEF och UNRWA. I samband med Gulfkrisen har Sverige också<br>finansierat transporter av ett betydande antal drabbade gästarbetare från<br>läger i Jordanien till respektive hemländer.</p>
<p>Kambodja</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 24,4 milj, kr</p>
<p>Sverige har lämnat bistånd till Kambodja sedan år 1979, dvs. lika länge<br>som FN har haft en samordnad verksamhet där. Det svenska bidraget har<br>huvudsakligen gått till humanitära insatser samt katastrofinsatser inne i<br>landet.</p>
<p>Biståndet har främst kanaliserats genom FN:s barnfond (UNICEF) för<br></p>
<p>394</p>
<p>stöd till landets primärskolor, hälsovård och dricksvattensförsöijning. Prop. 1991/92: 100<br>Andra FN-organisationer, som beviljats bidrag är UNHCR, WFP, m. fl. Bil. 4<br>År 1990 utbetalades vidare bidrag till FNs center för mänskliga rättigheter<br>samt till ett s. k. US-Indochina Reconciliation Project för exilkambodjaner<br>och befolkningsgrupper inne i landet. Stöd har vidare givits till enskilda<br>organisationer däribland Röda korset för uppförande av ett provinssjuk-<br>hus samt till Diakonia, som bidragit med stöd till protesverkstäder, en<br>bandagefabrik m. m. Dessutom har SIDA inrättat en konsultfond att an-<br>vändas när omständigheterna så medger.</p>
<p>Kina</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 203,8 milj. kr.</p>
<p>Efter händelserna i Kina i juni 1989 beslöt regeringen att icke avtals-<br>bundna biståndsprojekt tills vidare skulle frysas, men att ingångna avtal<br>skulle honoreras. En mindre del av de frysta u-kreditema har därefter<br>frisläppts.</p>
<p>Det tekniska samarbetet med Kina inleddes år 1979 och u-krediter om<br>sammanlagt 2,3 miljarder har lämnats sedan år 1983. U-kreditgivningen<br>har i väsentliga delar avsett en utbyggnad av Kinas telekommunikations-<br>system i två provinser. Utbildningsinsatser avseende drift och underhålls-<br>centra för uppföljning av dessa projekt samt för uppbyggnad av ett utveck-<br>lingscenter på teleområdet har finansierats inom det tekniska samarbetet.</p>
<p>Samarbetet på industriområdet har varit koncentrerat till pappers- och<br>skogsindustrin. U-krediter har lämnats för anläggning av spån- respektive<br>fiberskivefabriker samt för modernisering av pappers- och massafabriker.<br>Moderniseringen av massaindustrin har medfört positiva effekter på mil-<br>jön. U-krediter har vidare lämnats för flera projekt inom livsmedelssek-<br>torn. Dessutom har BITS under flera år lämnat bidrag till ett utbildnings-<br>center för mejerinäringen.</p>
<p>På energiområdet har u-krediter lämnats för ett mindre vattenkraftverk<br>samt ett projekt för tillverkning av kolvattenbränsle. Därtill har bidrag<br>lämnats för en konsultinsats i samband med ett underjordsbyggande av ett<br>pumpkraftverk samt till utbildningsinsatser avseende högspänd likström.</p>
<p>För 1990/90 utbetalades totalt 112 000 kr. i bistånd från IMPOD, vilket<br>avsåg bevakning av Kina-mässor i Sverige, utgivning av exportguider om<br>svenska företag på kinesiska samt hållande av exportseminarier för kine-<br>ser.</p>
<p>Kina är det land som genom åren haft flest deltagare i BITS internatio-<br>nella kurser och antalet överstiger för närvarande 350 personer.</p>
<p>SARECs samarbete med Kina inleddes år 1977. T.o.m. budgetåret<br>1988/89 hade detta samarbete, vilket koncentrerats till medicinsk forsk-<br>ning och lantbruksstudier, stötts med 28,8 milj. kr.</p>
<p>SWEDFUND deltar i två fabriksprojekt, som avser produktion av läke-<br>medel respektive värmetråd.</p>
<p>Svenska kyrkans mission (SKM) stödjer ombyggnaden av ett service-<br>centrum.</p>
<p>395</p>
<p>27 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<p>Libanon</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 14,1 milj. kr.</p>
<p>Efter sexton års inbördeskrig har förhållandena i landet stabiliserats och<br>en nationell försoningsprocess har inletts grundad på den s. k. Tait-över-<br>enskommelsen. De olika lokala miliserna har i stort sett avväpnats och den<br>nationella libanesiska armén upprätthåller ordningen med stöd av syriska<br>trupper. En författningsreform har genomförts som syftat till att justera<br>maktförhållandena mellan landets befolkningsgrupper.</p>
<p>Libanon erhöll under budgetåret drygt 4,5 milj. kr. i katastrofbistånd<br>genom svenska enskilda organisationer. Diakonia är den enda svenska<br>organisationen med verksamhet i Libanon. Hjälpinsatserna koncentreras<br>till inköp och distribution av mediciner samt yrkesutbildning och bedrivs i<br>en mycket besvärlig miljö. Ytterligare svenska organisationer har på andra<br>sätt bistått utsatta grupper i landet. Bland dessa kan nämnas Svenska Röda<br>korset som lämnat bidrag till Internationella Röda korskommitténs pro-<br>gram i Libanon, Caritas som lämnat stöd för rehabilitering av bostäder och<br>skolor, Rädda Barnen och Kungsbacka FN-förening.</p>
<p>Ca 1 milj. kr. lämnades under budgetåret i form av livsmedelsbistånd.</p>
<p>Malaysia</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 16,8 milj. kr.</p>
<p>Samarbetet med Malaysia, som inleddes år 1985, har gradvis ökat i<br>omfattning. Totalt har 50,8 milj, kr utbetalats inom det tekniska samarbe-<br>tet. Flertalet av insatserna avser energisektorn med stöd för utbildning,<br>upphandling- och installationshjälp samt lönsamhetsstudier. U-krediter,<br>som totalt uppgår till 116 milj, kr har beviljats för elektrifierings- och<br>transmissionsprojekt samt för anläggning av transformatorstationer. Dess-<br>utom pågår samarbete inom områdena vattenrening, miljö och förvalt-<br>ning.</p>
<p>IMPOD har bl.a kartlagt den malaysiska fruktmarknaden och beviljat<br>stöd till landets möbelindustri.</p>
<p>En rad enskilda organisationer är verksamma i landet, bl.a. Svenska<br>kyrkans mission (SKM), Amningshjälpen och LO-TCO:s biståndsnämnd.<br>SKM medverkar i ett vattenförsörjningsprojekt, medan LO-TCO:s bi-<br>ståndsnämnd arbetar med facklig utbildning.</p>
<p>Pakistan</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 47,4 milj. kr.</p>
<p>Pakistan erhöll budgetåret 1990/91 7,8 milj. kr. över anslagsposterna i<br>katastrofbistånd och bistånd genom enskilda organisationer.</p>
<p>Dessutom utbetalades i samband med olika BITS-insatser 28,7 milj. kr.<br>BITS tekniska samarbete med Pakistan inleddes år 1983 och idag förelig-<br>ger tre avtal om u-krediter på ett totalt belopp om 180 milj. kr. Samarbetet<br>är till stor del inriktat på infrastruktur och industriutveckling. Under<br>1989/90 har avtal ingåtts om en u-kredit på 60 milj. kr. till en pakistansk</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>396</p>
<p>utvecklingsbank för vidareutlåning till små och medelstora industri-och Prop. 1991/92:100<br>infrastrukturprojekt. Bil. 4</p>
<p>SWEDFUND har i landet samarbete med en fabrik för framställande av<br>infusionslösningar. 5 milj. kr. utbetalades i form av aktier under 1990/91.</p>
<p>Genom SAREC stödjer Sverige ett forskningsprojekt kring infektions-<br>sjukdomar och näringsproblem hos mödrar och bam. Detta projekt är ett<br>samarbete mellan institutionen för pediatrik vid King Edward Medical<br>College i Lahore och olika sjukhus och institutioner i Sverige.</p>
<p>Bland de enskilda organisationer som verkar i Pakistan kan nämnas<br>Rädda Barnen, Pingstmissionen och Lutherhjälpen. Huvuddelen av deras<br>verksamhet i landet inriktar sig på hjälp till afghanska flyktingar.</p>
<p>Thailand</p>
<p>Totalt utbetalt under budgetåret 1990/91: 53,7 milj. kr.</p>
<p>Biståndsinsatserna i Thailand har hittills huvudsakligen ägnats energi-<br>sektorn, men stödet till miljövård, transportväsende, jordbruk m. m. har<br>gradvis ökat i betydelse. BITS har bedrivit tekniskt samarbete med Thai-<br>land sedan år 1984. De totala utbetalningarna uppgår för närvarande till</p>
<p>13,8 milj. kr. BITS har stött flera av Världsbanken initierade eller finansi-<br>erade projekt som t.ex. ett nationellt och regionalt driftledningssystem<br>(upphandling och installation), åtgärder ägnade att effektivisera EGATs<br>(Electricity Generating Authority of Thailand) organisation, trafiksäker-<br>hetsforskning m. m. Sammanlagt har 246 personer under årens lopp delta-<br>git i de av BITS anordnade internationella kursersema. Två u-krediter på<br>sammanlagt 106 milj, kr har beviljats för en avloppsanläggning i anslut-<br>ning till en pappers- och massafabrik samt för en inhemsk utvecklings-<br>bank.</p>
<p>Inom ramen för IMPOD-samarbetet har kartlagts exportmöjlighetema<br>för tre inhemska produkter, nämligen leksaker, biltillbehör samt träd-<br>gårdsverktyg.</p>
<p>Genom Diakonia lämnas stöd över katastrofanslaget till flyktingar.<br>Svenska Baptistsamfundet arbetar bl.a. med by- och hälsovårdsprojekt<br>och via Svenska Missionsrådet kanaliseras biståndsmedel till olika lands-<br>bygdsprojekt.</p>
<p>Västbanken och Gaza</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 24,9 milj. kr.</p>
<p>Sverige är efter EG en av de största biståndsgivarna till den palestinska<br>befolkningen på Västbanken och Gaza. Utöver det reguljära bidraget till<br>FN:s hjälporganisation förpalestinaflyktingar (UNRWA), som förbudget-<br>året 1991/92 uppgår till 140 milj. kr. (inklusive 30 milj. kr. till UNRWA:s<br>katastrofprogram för Västbanken och Gaza), ges även bistånd genom<br>svenska enskilda organisationer. Sverige stöder också internationella Rö-<br>dakorskommitténs arbete på de ockuperade områden.</p>
<p>Som svar på en regeringsskrivelse från SIDA hösten 1990 om det huma-<br>nitära biståndet till det palestinska folket fattade regeringen ett antal beslut<br></p>
<p>397</p>
<p>av principiell karaktär. Bl. a. angavs att målen för det svenska biståndet till Prop. 1991/92:100<br>de ockuperade områdena skall vara att minska den palestinska befolkning- Bil. 4<br>ens lidande och misär, att bidra till att skapa förutsättningar för en sam-<br>hällsstruktur till grund för ett framtida fritt och demokratiskt Palestina, att<br>bidra till ökad ekonomisk verksamhet, sysselsättning och välfärd samt att<br>bidra till en förbättrad situation vad avser mänskliga rättigheter. Vidare<br>beslutade regeringen att det bilaterala biståndet bör uppgå till minst nuva-<br>rande nivå, dvs. 20 milj. kr. per år. Regeringen uppdrog vidare åt SIDA att<br>bereda och fatta beslut om ett mindre stöd på försöksbasis till lokala<br>palestinska organisationer samt om ett fortsatt brett stöd till organisatio-<br>ner inom området mänskliga rättigheter.</p>
<p>Genom enskilda organisationer lämnades under budgetåret drygt 22<br>milj. kr. i bistånd till Västbanken och Gaza. De svenska insatserna är<br>framför allt koncentrerade till hälsosektorn. Diakonia svarar för den be-<br>loppsmässigt största insatsen. I Ramallah på Västbanken har ett rehabilite-<br>ringscenter av mycket hög kvalitet färdigställts. Organisationen bidrar<br>även med personal till en ortopedverkstad i Jerusalem. Diakonia arbeter<br>numera med långsiktigt utformat stöd till s. k. Community Based Rehabili-<br>tation (lokalanpassad rehabilitering). Under budgetåret kanaliserades 10<br>milj. kr. genom Diakonia i extraordinärt katastrofbistånd för stöd till av<br>Gulfkrisen hårt drabbade institutioner inom hälsosektorn.</p>
<p>Även Palestinagruppema har länge varit verksamma på de ockuperade<br>områdena. Under budgetåret beslutades om ett treårigt stöd till hälsosek-<br>torn om ca 10 milj. kr.</p>
<p>Bland övriga organisationer märks Individuell Människohjälp (IM) som<br>verkat på de ockuperade områdena sedan år 1966. Idag driver IM ett<br>daghem för gravt utvecklingsstörda och en yrkesskola för utvecklingsstör-<br>da. Praktisk Solidaritet, Svenska Kyrkans mission svarar för mindre insat-<br>ser. Från anslaget Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bi-<br>stånd har medel avsatts för en rättshjälpsinsats av den svenska avdelning-<br>en av den internationella juristkommissionen.</p>
<p>Under året lämnades ytterligare katastrofbistånd om 15 milj. kr. med<br>anledning av Gulfkrisen i form av livsmedelsbistånd och katastrofinsatser<br>genom UNRWA.</p>
<p>LATINAMERIKA</p>
<p>Bolivia</p>
<p>Totalt utbetalt under budgetåret 1990/91: 54,5 milj. kr.</p>
<p>BITS har under många år lämnat tekniskt bistånd till Bolivia. Inom<br>ramen för ett Världsbanksprojekt lämnar BITS sedan år 1990 tekniskt stöd<br>för en omstrukturering av gruvnäringen. Det tre-åriga avtalet uppgår till<br>30 milj. kr. BITS stöder också energiföretaget ENDE med teknisk rådgiv-<br>ning och materiel till ett belopp om 12 milj. kr. Stödet avser bl. a. inköp av<br>ett ställverk.</p>
<p>Samarbetet genom BITS har även inkluderat deltagande i internationel-<br>la kurser.</p>
<p>398</p>
<p>Ett bidrag om 26 milj. kr. utbetalades genom SIDA till landets sociala Prop. 1991/92: 100<br>investeringsfond med inriktning på hälsa och utbildning. SIDA gav även Bil. 4<br>stöd till UNICEFs PROANDES-program i Bolivia till ett belopp om 15<br>milj . kr. under en tre-års period. Ett bidrag lämnades även till FNs befolk-<br>ningsfond, UNFPA, om 4 milj, kr över två år för genomförande av en<br>folkräkning i landet.</p>
<p>Inom ramen för den nya anslagsposten Projektbistånd till Latinamerika,<br>bereder SIDA insatser i Bolivia med inriktning på sociala frågor, miljö-,<br>kvinno och kulturområdena.</p>
<p>Medel lämnades genom SIDA till svenska enskilda organisationer verk-<br>samma i Bolivia. Stödet gavs till främst Pingstmissionen, Diakonia, Röda<br>korset och Utbildning för biståndsverksamhet (UBV), vilka var engagera-<br>de i ett 15-tal skilda projekt för sjukvård, undervisning och andra humani-<br>tära insatser. Diakonia erhöll även bidrag från SIDA för insatser inom i<br>huvudsak folkbildningsområdet samt till stöd för ett kreditinstitut med<br>inriktning mot småföretag inom den s. k. informella sektorn.</p>
<p>SAREC stöder två forskningscentra i Bolivia inom ramen för sitt Latin-<br>amerikaprogram för samhällsforskning.</p>
<p>Som bidragsgivare till FNs narkotikaprogram UNDCP i Bolivia är<br>Sverige en av de större givarna.</p>
<p>Chile</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 101,8 milj. kr.</p>
<p>Det bilaterala samarbetet med Chile fortsatte under 1990/91. Regering-<br>en antog i maj 1991 riktlinjer avseende utvecklingssamarbetet med Chile.<br>Flera avtal om specifika biståndsinsatser undertecknades.</p>
<p>SIDA stöder ett projekt om socialt bostadsbyggande till ett belopp om</p>
<p>86,5 milj. kr. för en tre-årsperiod. Projektet syftar till att avhjälpa den<br>värsta bostadsbristen i några chilenska kommuner och projektet förutses<br>genomföras i nära samarbete med lokala grannskapsföreningar.</p>
<p>Stöd lämnades till ett chilenskt program för upprustning av eftersatta<br>skolor. Ett ursprungligt bidrag om 32 milj, kr utökades med 10 milj,<br>kr. Avtal undertecknades om stöd till kultur och kvinno-inriktade insat-<br>ser. Bidraget till kvinnoprogrammet uppgår till 18 milj, kr för en treårspe-<br>riod medan kulturstödet är till ett belopp om 12 milj, kr över tre år. Ett<br>forskningssamarbete har inletts genom SARECs försorg. Stödet uppgick<br>till 5 milj. kr. för 1990/91 och samarbetet är inriktat på hälsa och näring.<br>SAREC gav även stöd till fristående institut verksamma med samhällsve-<br>tenskaplig forskning.</p>
<p>Arbetsmarknad och miljöskydd är två områden aktuella för BITS insat-<br>ser. En första u-kredit beviljades till utvecklingsbanken Bance de Estado<br>att användas som lånemedel för små och medelstora företagsprojekt</p>
<p>SWEDFUND och därefter SWEDECORP har tagit initiativ till ett<br>näringslivssamarbete mellan Sverige och Chile.</p>
<p>Svenska och internationella organisationer erhöll medel från det huma-<br>nitära biståndet för stöd till chilenska organisationer. Stödet riktades till<br>projekt inom folkbildning, bevakning av mänskliga rättighetersfrågor och 399</p>
<p>för återvändande av exilchilenare.</p>
<p>Costa Rica</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 64,7 milj. kr.</p>
<p>Trots det relativt gynnsamma utgångläget, har Costa Rica inte lämnats<br>oberört av 80-talets kriser i Latinamerika. Men de senaste åren har myn-<br>digheterna i Costa Rica genomfort ett flertal betydelsefulla ekonomiska<br>åtgärder under strukturanpassningsprogrammet. Beslutsamma åtgärder<br>inom handelspolitiken, kreditpolitiken och jordbrukspolitiken har genom-<br>forts. Trots det har den ekonomiska och finansiella situationen försämras<br>snabbt, vilket kan underminera anpassningsprogrammets tilltänkta fram-<br>gångar. Detta utgör ett orosmoment inte bara for Costa Rica utan for hela<br>Centralamerika.</p>
<p>Erfarenheterna av Costa Rica som samarbetsland är mycket goda. Det<br>är ett fredligt, stabilt och demokratiskt medelinkomstland med uttalade<br>ambitioner att åstadkomma tillväxt, en rimlig social och ekonomisk för-<br>delningspolitik och att respektera de mänskliga rättigheterna. Landet har<br>en utvecklad resursbas som möjliggör ett effektivt utnyttjande av bistån-<br>det.</p>
<p>Sedan det bilaterala samarbetet med Costa Rica genom SIDA inleddes<br>år 1988 har totalt 32,4 milj. kr. utbetalats for socialt bostadsbyggande samt<br>22 milj. kr. för naturvårdsinsatser. Avtalen för budgetåren 1990/91 -<br>1992/93 omfattar sammanlagt 110 milj. kr. Rapporter tyder på att insat-<br>serna väl svarar mot Costa Ricas ambitioner inom det sociala området och<br>målsättningen att värna om naturtillgångarna. Bostadsprogrammet är in-<br>riktat på resurssvaga familjer som är villiga att delta i organiserat självbyg-<br>geri och betala för bostadskrediter. Insatsen bidrar även till demokratise-<br>ringen genom att organisera sluminnevånama. Inom miljöområdet stöder<br>SIDA fortsatta insatser för att rädda naturskogsområden genom bevaran-<br>deprojekt innefattande naturvård, uthålligt skogsbruk, undervisning och<br>forskning.</p>
<p>Insatserna genomförs av lokala eller regionala organisationer, utan med-<br>verkan av svenska företag eller biståndspersonal. Erfarenheterna av denna<br>biståndsform är positiva.</p>
<p>Inom det regionala stödet till Centralamerika omfattas Costa Rica av<br>flera insatser, innefattande katastrofförebyggande insatser, mänskliga rät-<br>tigheter, miljövård och forskning</p>
<p>BITS inledde tekniskt samarbete med Costa Rica år 1980. Det tekniska<br>samarbetet har hittills föranlett utbetalningar om 55 milj. kr. och fungerar<br>väl. Energisektorn svarar för drygt 60% av det tekniska samarbetet med<br>Costa Rica. Sverige ger bl. a. stöd till landets el- och telemyndighet för<br>utveckling, drift och underhåll av kraftnätet. Andra samarbetsområden är<br>telekommunikationer, industri, bostäder, förvaltning, fysisk planering och<br>skogsutveckling. För närvarande ligger tonvikten på insatser som rör ener-<br>gi, telekommunikationer, samt skogsbruk och skogsindustri.</p>
<p>BITS utbildar också costarikansk personal, som i sin tur skall leda den<br>regionala utbildning som landets teleförvaltning kommer att erbjuda per-<br>sonal från de centralamerikanska teleförvaltningarna. 59 deltagare från<br>Costa Rica har deltagit i BITS internationella kurser, varav 10 under<br>1989/90. Huvudintresset gäller el, tele och management.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>400</p>
<p>SWEDEFUND stödjer sedan år 1986 ett möbelfabrikprojekt i Costa Prop. 1991/92:100<br>Rica. Avtalet omfattar 2,4 milj kr. I samband med en kartläggning av den Bil. 4<br>svenska marknaden, genomfördes en fact-finding mission till Costa Rica<br>för blommor, gröna växter, frukt och grönsaker. Stöd har också lämnats<br>stöd till upprättandet av en costarikansk marknadsföringsorganisation.</p>
<p>Vidare har bidrag lämnats till Costa Ricas deltagande i en svensk turist-<br>mässa.</p>
<p>SAREC inledde år 1988 bilateralt forskningssamarbete med Costa Rica.</p>
<p>För samarbetsprojekt t.o.m 1989/90 anslogs 3,5 milj. kr. Forskningssam-<br>arbetet är koncentrerat till medicin och veterinärmedicin. Under 1990/91<br>utvidgas samarbetet till att omfatta projekt inom arbetsmiljöfrågor, na-<br>turprodukter samt marinbiologi. Totalt budgeteras samarbetet under<br>1990/91 till 5 milj. kr. och för 1991/92 till 7 milj. kr.</p>
<p>Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och Föreningen Barnens regn-<br>skog beviljades 3,5 milj. kr. för naturskyddsinsatsr och Swedish Coopera-<br>tive Centre, SCC, beviljades 1 milj. kr. för samarbete med den konsument-<br>kooperativa rörelsen i Costa Rica.</p>
<p>Under 1990/91 utbetalades 22,3 milj. kr. i humanitärt bistånd till Costa</p>
<p>Rica genom UNHCR och Diakonia.</p>
<p>Under 1988/89 lämnades drygt 3,8 milj. kr. i katastrofhjälp för uppbygg-<br>nad av bostäder som förstörts efter orkanen Joan. Smärre bidrag lämnades<br>till insatser efter den jordbävning som drabbade Costa Rica i april 1991.</p>
<p>Cuba</p>
<p>Totalt utbetalat under budgetåret 1990/91: 15,2 milj. kr.</p>
<p>Förhållandena på Cuba präglades av landets ökande politiska isolering<br>och en allt svårare ekonomisk situation till följd av en fortsatt amerikansk<br>blockad och ett sammanbrott i det ekonomiska samarbetet med Sovjetuni-<br>onen och socialiststatema i före detta Östeuropa. De mänskliga rättighe-<br>terna uppmärksammades i FNs kommission för mänskliga rättigheter<br>varvid allvarliga inskränkningar på olika områden påtalades. Någon poli-<br>tisk liberalisering i riktning mot flerpartisystem kan inte skönjas.</p>
<p>Sveriges utvecklingssamarbete med Cuba inleddes 1969/70. Riksdagen<br>beslöt år 1976 att genomföra en successiv avveckling av SIDA-biståndet<br>till Cuba, samtidigt som ett bredare samarbete genom BITS skulle inledas.<br>I och med utgången av budgetåret 1979/80 upphörde Cuba att vara pro-<br>gramland.</p>
<p>Genom BITS har totalt t.o.m. budgetåret 1990/91 ca 130 milj.kr utbe-<br>talats till olika insatser varav drygt hälften avsett finansiellt stöd till i<br>första hand livsmedelsindustrin. I genomsnitt har det tekniska biståndet<br>till Cuba uppgått till 10 milj. kr. per år. I februari 1991 avslutades det<br>finansiella stödet. Cuba meddelades att endast kompetensutvecklande<br>stöd med inriktning på ekonomiska eller andra reformer kunde fortsätta.<br>Utbetalningarna under 1990/91 uppgick till sex milj. kr.</p>
<p>Det finansiella stödet användes främst till inköp av reservdelar till den<br>utrustning som upphandlades i Sverige under 1970-talet. Detta program<br>upphörde från och med budgetåret 1990/91 som ett resultat av den över-<br></p>
<p>401</p>
<p>syn som under året gjordes av biståndssamarbetet mellan Sverige och Prop. 1991/92:100<br>Cuba. Sverige har också medverkat i upprustningen av ett mejeri samt Bil. 4<br>bidragit med konsulthjälp för rening av utsläpp från pappersindustrin<br>samt för studier rörande energibesparing och kemikalieåtervinning.</p>
<p>Cuba har sedan 1979/80 haft ett stort antal deltagare i BITS internatio-<br>nella kurser. Totalt har 154 personer deltagit i kurser främst inom industri-<br>ellt underhåll, projektledning och kvalitetskontroll.</p>
<p>SAREC har sedan år 1978 medverkat till att stärka forskningssamarbe-<br>tet mellan svenska och kubanska forskningsinstitutioner. Utbetalningar<br>till och med budgetåret 1990/91 uppgår till 42,4 milj. kr. Löpande avtal<br>avser perioden 1990/91 - 1992/93, omfattar 20,7 milj. kr. och inriktas på<br>medicin, mikrobiologi, bioteknologi, biologi, och veterinärmedicin.</p>
<p>Uruguay</p>
<p>Totalt utbetalt under budgetåret 1990/91: 19,8 milj. kr.</p>
<p>Därutöver har till SAREC 33,6 milj, kr anslagits för en treårsperiod för<br>forskningssamarbete i Uruguay/Argentina under samma period.</p>
<p>BITS bedriver ett tekniskt samarbete med Uruguay sedan år 1986.<br>Energisparande inom industrin har varit det volymmässigt största insats-<br>området. Stöd har lämnats inom miljöområdet, bland annat för rehabilite-<br>ring av Montevideos huvudvattenledning och för algbekämpning i<br>dricksvattenreservoarer. En förstudie gjordes om förutsättningar för eta-<br>blering av ett vedeldat kraftverk, vilket rönte stor uppmärksamhet. Ett<br>trettiotal deltagare från Uruguay medverkade vid BITS internationella<br>kurser.</p>
<p>SAREC har under lång tid varit verksam i Uruguay, till en böijan genom<br>stöd åt ett antal samhällsvetenskapliga institutioner. Nuvarande forsk-<br>ningssamarbete mellan Sverige och Uruguay regleras genom avtal från år<br>1990. De viktigaste sektorerna för samarbetet är jordbruk, medicin och<br>hälsa, miljö-och bioteknik. För budgetåret 1990/91 har 12,7 milj, kr<br>avsatts för samarbetet.</p>
<p>Cirka 7,4 milj. kr. lämnades i biståndsmedel genom SIDA till svenska<br>enskilda organisationers insatser i Uruguay. Swedish Cooperative Centre<br>var engagerad i kooperativ verksamhet i landet. Diakonia stödde bl.a.<br>projekt för återvändande och gav stöd åt människorättsorganisationen<br>SERPAJ.</p>
<p>SIDA understödde med 305 000 kr. det kulturella utbytet med Uruguay<br>under åren 1990/91.</p>
<p>402</p>
<h3>Andra anslagsposter <sup>Pr</sup>°P- 1991/92:100</h3>
<h4>Bil. 4<br>Regionalt ekonomiskt samarbete i södra Afrika (SADCC)</h4>
<p>Under anslagsposten har under budgetåret 1990/91 utbetalats 205 milj. kr.</p>
<p>Southern African Development Coordination Conference (SADCC) bil-<br>dades år 1980 for att minska beroendet av Sydafrika och främja ekono-<br>misk tillväxt och samarbete i regionen. Medlemmarna i SADCC — Ango-<br>la, Botswana, Lesotho, Malawi, Mozambique, Swaziland, Tanzania, Zam-<br>bia, Zimbabwe och sedan år 1990 det självständiga Namibia — har satt<br>som främsta prioritet att stärka transporter och kommunikationer mellan<br>länderna. Sverige har tillsammans med de övriga nordiska länderna enga-<br>gerat sig särskilt starkt i denna sektor. Därutöver ges bistånd inom främst<br>energisektorn. Sverige har sedan 1981/82 fram till kalenderårsskiftet<br>1990/91 gjort åtaganden om sammanlagt 1 670 milj. kr. De svenska med-<br>len har främst använts för upprustning av transportsystemen genom Mo-<br>zambique, Zambia och Tanzania, samt till uppbyggnad av regionens tele-<br>nät. De politiska förändringarna i Sydafrika kan starkt komma att påverka<br>SADCC-samarbetet. Ett majoritetsstyrt Sydafrika kan komma att innebä-<br>ra att grunderna för SADCC-samarbetet antingen försvagas eller förstärks<br>i så hög grad att formerna för stödet och samarbetet måste omprövas.</p>
<p>För att stärka SADCCis förmåga att bereda och genomföra projekt har<br>stöd givits i form av finansiering av personal och annat tekniskt bistånd till<br>transport- och kommunikationskommissionen i Maputo, till industri- och<br>handelssekretariatet i Dar es Salaam och till miljö- och markvårdssekreta-<br>riatet i Maseru. En konsultfond har knutits till SADCC-sekretariatet i<br>Gaborone. Sverige och Finland ger stöd till gruvsekretariatet i Lusaka.</p>
<p>Inom telekommunikationsområdet deltar Sverige tillsammans med<br>Norge i finansieringen av tre mikrovågslänkar mellan Botswana, Zambia<br>och Zimbabwe; mellan Malawi, Mozambique och Zimbabwe samt mellan<br>Malawi och Tanzania. Ytterligare stöd ges för installation av en internatio-<br>nell televäxel i Mozambique. Teletrafiken i regionen har inneburit ett stort<br>steg mot oberoende från Sydafrika.</p>
<p>På järnvägsområdet levereras tele- och signalutrustning till järnvägen i<br>Botswana. För TAZARA-jämvägen har järnvägsvagnar levererats från<br>företag i Zimbabwe. I Beira-korridoren och i hamnen i Beira pågår stora<br>upprustningsarbeten, liksom i Dar es Salaams hamn. Arbetena omfattar<br>reparation av hamnanläggningar, banvallar, spår och väg. Planer finns för<br>rehabilitering av Lobito-korridoren när säkerhetssituationen tillåter. Lom-<br>popo-järnvägen har öppnats för trafik.</p>
<p>På energiområdet har studier gjorts om kraftöverföring från Mozam-<br>bique till Malawi och om underhåll av kraftverk.</p>
<p>SADCC arbetar på ett pragmatiskt sätt som är väl anpassat till den<br>rådande situationen i södra Afrika och som har vunnit respekt inom det<br>internationella samfundet. I första hand inriktas verksamheten på upp-<br>rustning och/eller utbyggnad av befintliga anläggningar. Behovet av utbil-<br>dad arbetskraft i SADCC-ländema har blivit en fråga med allt större<br>betydelse i takt med att investerings- och rehabiliteringsarbeten slutförs</p>
<p>403</p>
<p>och att underhåll och effektiv drift av anläggningar och transportsystem Prop. 1991/92:100<br>blir viktigare. En ökad, effektiv produktion och godstrafik inom SADCC Bil. 4<br>kräver förbättrad kapacitet hos SADCC-ländema att själva driva och<br>underhålla de investeringar som gjorts.</p>
<p>Nya former för nordisk samverkan har prövats inom ramen för SADCC-<br>biståndet. Betydande resursbesparingar och bättre utbud har därmed ska-<br>pats.</p>
<p>De nordiska länderna svarar för en tredjedel av det bilaterala biståndet<br>till SADCC-området. Sverige är den största givaren. Andra stora givare är<br>EG, Canada, USA, Tyskland och Nederländerna. Ett visst samarbete har<br>kommit igång med FN och Världsbanken. Den alliansfria rörelsens Afrika-<br>fond mobiliserar resurser för SADCC-ländema och befrielserörelsema i<br>Sydafrika. Svenska bidrag till fonden avser finansiering av järnvägsvagnar<br>till TAZARA-jämvägen och transporter inom ramen för projektet<br>TRANSCARGA i Mozambique.</p>
<p>Det bredare samarbetet mellan Norden och SADCC fastlades i den s.k.<br>Harare-deklarationen år 1986. Syftet är att finna nya samarbetsområden<br>som komplement till det reguljära biståndet, särskilt inom handel, investe-<br>ringar och kultur. Efter ett omfattande inventerings- och studiearbete har<br>flera insatser tagit form. Avtal har tecknats för motköpsaffarer mellan<br>Norden och SADCC och inom SADCC-regionen. Ökade ansträngningar<br>görs för att främja export från SADCC-ländema genom Swedecorp. NOR-<br>SAD-fonden syftar till att stödja joint ventures mellan företag i Norden<br>och SADCC-regionen. Nordiskt stöd utgår för upprättande av en genbank<br>i SADCC-området. Tidskriften Southern African Economist har fått ett<br>positivt mottagande. Under år 1991 har ett SADCC-sekretariat för kultu-<br>rellt samarbete inrättats i Maputo.</p>
<p>Sverige fungerade som nordisk samordnare för det nordiska initiativet<br>under en tvåårsperiod fram till SADCC-konferensen i Lusaka månadsskif-<br>tet januari/februari år 1990, varefter Danmark övertog ansvaret. I februari<br>1992 förväntas Finland överta ansvaret för perioden 1992 — 94. En över-<br>syn av Norden/SADCC initiativet har utförts av Michelsen-Institutet i<br>Norge, som grund för utarbetandet av ett nytt ramprogram för perioden<br>1991-95. Ett flertal organisationer och institutioner har dragits in i det<br>bredare samarbetet såsom banker, standardiseringsinstitutioner, ung-<br>domsorganisationer, industriinstitutioner m. fl.</p>
<h4>Regionala insatser i Asien</h4>
<p>Mekongkommittén är en regional sammanslutning av de länder som ut-<br>nyttjar Mekongflodens nedre lopp. Bildad år 1957 består kommittén för<br>närvarande av Laos, Thailand och Vietnam. Kambodja står sedan år 1975<br>av politiska skäl utanför. Kommittén skapar ett forum för diskussion och<br>samarbete över gränserna.</p>
<p>Sveriges stöd till Mekongkommittén inleddes år 1981 och innehåller<br>miljövård, en konsultfond för olika förstudier och personalbistånd till<br>kommitténs sekretariat. Utbetalningarna för 1990/91 uppgick till 8,5<br>milj. kr. Samarbetet fungerar väl. SIDA förutser ett ökande samarbete med</p>
<p>404</p>
<p>Mekongkommittén med inriktning på framfor allt regionala miljöproblem Prop. 1991/92: 100<br>relaterade till utnyttjandet av floden och aktiviteter i flodens upprinnings- Bil. 4<br>områden. När Kambodjafrågan lösts kan kommittén förväntas komma att<br>spela en större roll och utökade insatser kan då bli aktuella. Redan nu har<br>vissa initiativ tagits från kommitténs sida för att förbereda sådana insat-<br>ser. Programdiskussioner genomfördes av SIDA med kommittén i maj<br>1991. Ambitionen är att söka utveckla ett långsiktigt programstöd till<br>kommittén. Under diskussionerna överenskoms att sikta mot ett sådant<br>samarbete från budgetåret 1992/93 och att samarbetet skulle fokuseras på<br>miljöfrågor och på kompetensuppbyggnad i Laos och Vietnam. Som ett<br>första steg i beredningen skall en så kallad ”strategic review” liknande den<br>SIDA finansierade avseende IUCN (International Union for the Con-<br>servation of Nature and Natural Resources) genomföras.</p>
<p>Avtal har ingåtts om ett stöd till Asian Institute of Technology i Thai-<br>land för stipendiering av laotier och vietnameser inom områden som<br>teknologi, vatten, miljö och management. Avtalet löper från 1989/90 och<br>fyra år framåt.</p>
<p>Ett program för hantverksfiske i Bengaliska bukten som omfattar samtli-<br>ga länder runt Bengalisak bukten löper t. o. m. december 1992. Det genom-<br>förs av FAO och målgruppen är fiskebefolkningar i området. Ett fortsatt<br>stöd beror av en utvärdering som kommer att genomföras tillsammans<br>med DANIDA.</p>
<h4>Regionala insatser i Centralamerika</h4>
<p>Fredsprocessen har inneburit positiva förändringar i regionen som helhet,<br>men särskilt i Nicaragua där contras-kriget har bringats till ett slut, i El<br>Salvador där förhandlingar mellan regeringen och FMLN pågår under FNs<br>ledning samt i Guatemala där kontakterna intensifierats mellan regeringen<br>och gerillans förenade organisation, URNG.</p>
<p>Generellt uppvisar regionen ett försämrat läge när det gäller de ekono-<br>miska och sociala rättigheterna. Den ekonomiska krisen under 80-talet har<br>inneburit en ekonomisk tillbakagång i samtliga länder. Den ekonomiska<br>strukturanpassningen utsätter samtliga länder för mycket stora politiska<br>påfrestningar. Budgetnedskärningar har framför allt omfattat de sociala<br>sektorerna, vilket i synnerhet drabbar dem som redan lever under fattig-<br>domsnivån. Vad avser de politiska och medborgerliga rättigheterna är<br>människorna alltjämt mycket hårt drabbade i El Salvador och Guatemala.</p>
<p>Syftet med stödet till regionala insatser i Centralamerika är att främja<br>fredssträvandena i regionen och stödja ansträngningarna att öka samarbe-<br>tet mellan länderna. Det svenska stödet skall ses i ljuset av den särskilda<br>plan för regionens återhämtning, som utarbetades av de centralamerikans-<br>ka länderna i samarbete med FN. I denna sökar man gemensamt angripa<br>centrala utvecklingsfrågor och sociala problem, bland annat flyktingpro-<br>blematiken.</p>
<p>Medlen har utnyttjats för stöd till sociala program såsom primärhäl-<br>sovård och malariaförebyggande åtgärder genom den allamerikanska häl-<br>sovårdsorganisationen (PAHO) och vattenförsöijning genom UNICEF.</p>
<p>405</p>
<p>Fortsatt stöd har utgått till den centralamerikanska kooperativa konfede- Prop. 1991/92:100<br>rationen (CCC-CA), till den centralamerikanska universitetskonfedera- Bil. 4<br>tionen (CSUCA) och till insatser på miljövårdsområdet bl. a. genom ut-<br>bildningscentret för tropiskt jordbruk (CATIE). Stöd har också utgått till<br>Interamerikanska institutet för mänskliga rättigheter (IIDH) och för regio-<br>nal samordning mellan kvinnoorganisationer. Samarbetet med Interame-<br>rikanska institutet för jordbrukssamarbete har fortsatt liksom med den<br>Centralamerikanska banken för ekonomisk integration (CABEI) och Ak-<br>tionskommittén för stöd till Centralamerika (CADESCA). En insats för att<br>förebygga naturkatastrofer har byggts upp i CEPREDENAC (Centro Re-<br>gional de Coordinacion para la Prevencion de desastre naturales en Ameri-<br>ca Central). De första erfarenheterna av stöd till utbildning inom offentlig<br>förvaltning, genom ICAP, och företagsadministration, genom INCAE, har<br>varit positiva och utvecklas nu till ett långsiktigare stöd. I programmet<br>ingår också flyktinginsatser genom UNHCR.</p>
<p>Sedan anslaget inrättades budgetåret 1986/87 har en snabb ökning skett<br>och för budgetåret 1990/91 anvisades 90 milj. kr. Utbetalningsnivån har<br>genomgående varit hög liksom mottagningskapaciteten hos de regionala<br>organisationerna. Sedan budgetåret 1986/87 har åtaganden för över fyrtio<br>insatser, på totalt 279 milj. kr. gjorts. Inom Norden äger ett kontinuerligt<br>samråd rum. Flera av insatserna finansieras och följs upp gemensamt.</p>
<h4>Humanitärt bistånd till södra Afrika</h4>
<p>Under år 1991 har ytterligare steg tagits mot förverkligandet av ett Sydafri-<br>ka utan apartheid. Den formella grunden för apartheid avskaffades när<br>apartheidlagama upphävdes vid halvårsskiftet. Överläggningar och samtal<br>förs mellan apartheidmotståndama, främst ANC, och regeringen. ANC<br>riktar skarp kritik mot regeringen för att den går för långsamt fram och för<br>att den enligt ANC inte infriat sina åtaganden. Den i somras uppdagade<br>s. k. Inkatha-gate skandalen, där det avslöjades att regeringen gett hemliga<br>ekonomiska bidrag till zulu-organisationen Inkatha, hotade allvarligt att<br>störa processen. Emellertid torde skandalen och ANC:s framgångsrika<br>kongress ha stärkt ANC samtidigt som händelserna i motsvarande grad<br>försvagat regeringens position. ANC har därefter med större tryck kunnat<br>driva kravet på inrättandet av en interimsregering.</p>
<p>President de Klerk har rönt framgång och uppskattning i omvärlden<br>genom att hålla sitt löfte att avskaffa apartheidlagama. Förhoppningarna<br>är stora att reella förhandlingar om en ny författning skall förverkligas.<br>Vad som kanske är mest oroande och hotande för framsteg i processen mot<br>avskaffande av apartheid är det fortsatta våldet. Mellan augusti 1990 och<br>1991 krävde detta våld ca 2 000 dödsoffer bara i de svarta förstäderna runt<br>Johannesburg. Ett stort antal kontakter, samtal och formella överläggning-<br>ar har ägt rum mellan berörda organisationer och mellan dem och rege-<br>ringen i strävan att minska våldet.I september undertecknade ett stort<br>antal organisationer ett särskilt fredsavtal.</p>
<p>Trots överenskommelserna mellan regeringen och ANC och trots de</p>
<p>reformer som genomförts, har alltjämt inte majoriteten av sydafrikaner 406</p>
<p>rätt att delta i fria allmänna val.</p>
<p>Svenskt bistånd</p>
<p>Prop.1991/92:100<br>Det humanitära biståndet i södra Afrika utgör ett stöd till offer för och<br>motståndare till apartheidsystemet. Syftet är att stödja en utveckling mot<br>ett fritt, icke-rasistiskt och demokratiskt Sydafrika. Biståndet omfattar<br>bl. a. stöd till uppbyggnad av folkliga organisationer såsom fackföreningar<br>och kyrkor, rättshjälp och försöijningsbidrag till fängslade apartheidmot-<br>ståndare och deras familjer, flyktinghjälp, stipendier, utbildningsinsatser<br>samt information och forskning. Bidrag lämnas dels som direkta bidrag till<br>den humanitära verksamheten inom ANC, dels till FN samt svenska och<br>internationella enskilda organisationer.</p>
<p>ANC har erhållit svenskt bilateralt bistånd i 18 år, främst för försörjning<br>av flyktingar som är spridda i länderna i södra Afrika. Samarbetet omfat-<br>tar även projekt inom jordbruk, utbildning, kultur och hälsovård. Bistån-<br>det innefattar även bidrag till administration, information och transpor-<br>ter.</p>
<p>De sydafrikanska kyrkorna har en stark ställning i landet och inom<br>apartheidmotståndet. Stöd ges till olika kyrkliga aktiviteter, bl. a. genom<br>Diakonia, Frikyrkan hjälper, Lutherhjälpen, Svenska ekumeniska nämn-<br>den och Svenska kyrkans mission.</p>
<p>Medel ställs också till förfogande för rättshjälp och för hjälp till de<br>fängslades anhöriga. Svenskt bistånd utgår också för repatrieringen och<br>återanpassandet av sydafrikanska flyktingar, främst genom FN:s flykting-<br>kommissarie. Fackföreningsrörelsen har under senare år blivit en allt<br>viktigare faktor i antiapartheidrörelsen. Spridning av information och<br>forskningsrön om situationen i Sydafrika är viktig för att öka medvetenhe-<br>ten om apartheidsystemet. Därför stöds informationsverksamhet såväl i<br>som utanför Sydafrika.</p>
<h4>Humanitärt bistånd i Latinamerika</h4>
<p>Under anslagsposten Humanitära insatser i Latinamerika utbetalades 201<br>milj. kr. under budgetåret 1990/91. Utöver det anslagna beloppet på 190<br>milj. kr. disponerades en ingående reservation på ca 35 milj. kr.</p>
<p>Det humanitära biståndet i Latinamerika inleddes efter militärkuppen i<br>Chile år 1973, i form av katastrofbistånd till flyktingar och offer för<br>förtrycket i Chile. Från budgetåret 1976/77 inrättades en särskild anslags-<br>post ur vilken sammanlagt 1 304 milj. kr. utbetalats till och med budget-<br>året 1989/90. Riksdagen beslöt på basis av statsverkspropositionen<br>1987/88 att anta reviderade riktlinjer för det humanitära biståndet i Latin-<br>amerika med inriktning på tre huvudsakliga ändamål: stöd till människor<br>som fallit offer för förtryck och väpnade konflikter; stöd till återuppbygg-<br>nad och utveckling av demokratiska institutioner; stöd till utvecklingspro-<br>jekt med inriktning på de mest eftersatta grupperna. I takt med demokrati-<br>seringsprocessen i Sydamerika har tyngdpunkten i huvudsak förskjutits<br>mot insatser till stöd för demokratin. I Centralamerika är insatserna fortfa-<br>rande riktade till flyktingar, återvändande, intemflyktingar, och till krafter<br>som verkar för fred och demokrati.</p>
<p>407</p>
<p>Det humanitära biståndet till Latinamerika har från 1991/92 tillforts Prop. 1991/92: 100<br>anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd. Bil. 4<br>En ny beredning för demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt<br>bistånd har tillkallats med mandat att bereda insatser i Afrika, Asien och<br>Latinamerika.</p>
<p>Det allvarliga läget i flera länder i Centralamerika liksom i Peru och<br>Colombia motiverar där fortsatta insatser av humanitär karaktär och till<br>skydd för mänskliga rättigheter. Under det senaste året har stöd i ökande<br>utsträckning utgått till flyktingar i Centralamerika som återvänt till hem-<br>landet. Bidrag har utgått till grupper som dokumenterar och påtalar brott<br>mot mänskliga rättigheter. Bistånd har lämnats till insatser för att utveckla<br>demokratiska strukturer, t. ex. genom bidrag till folkbildningsverksamhet<br>och kooperation. Sysselsättningsprojekt i form av verkstäder och daghem<br>för krigsdrabbade bam har varit andra aktuella områden. Likaså utgår<br>stöd till särskilt utsatta grupper, t. ex. kvinnor och s. k. gatubarn.</p>
<p>Det humanitära biståndet har lämnats av svenska folkrörelser och andra<br>svenska och internationella enskilda organisationer. Bland dessa organisa-<br>tioner kan nämnas Arbetarrörelsens internationella centrum, Diakonia,<br>Kyrkornas världsråd, LO/TCO:s biståndsnämnd, Lutherhjälpen, Rädda<br>Barnen, Svenska röda korset, Svenska Caritas, Svalorna, Svenska kyrkans<br>mission och World University Service. Stöd har även förmedlats via<br>multilaterala organisationer såsom Internationella utvecklingsfonden<br>(IDA), FN:s barnfond (UNICEF) och FN:s flyktingkommissarie<br>(UNHCR).</p>
<p>Med stöd av den inom utrikesdepartementet genomförda översynen av<br>biståndet till Latinamerika konstateras att humanitärt bistånd varit en<br>flexibel anslagsform som smidigt kunnat anpassas efter en föränderlig<br>situation. Fokus har förskjutits från avgränsade projekt till processer.<br>Målgrupperna har dominerats av fattiga och utsatta människor. Aktörer i<br>biståndet har i första hand varit lokala organisationer. Biståndet har<br>aktivit bidragit till överföring av erfarenheter mellan svenska, internatio-<br>nella och lokala enskilda organisationer, bidragit till en breddad resursbas<br>samt medverkat till att bygga upp nätverk mellan organisationer och<br>länder i Latinamerika.</p>
<h4>Katastrofer, stöd till återuppbyggnad m. m.</h4>
<p>Anslagsposten Katastrofer, stöd till återuppbyggnad m. m. uppgick under<br>budgetåret 1990/91 till 1088 milj. kr. jämte intecknad reservation från<br>föregående budgetår. Under budgetåret inträffade ett flertal mycket om-<br>fattande katastrofer vilket medförde ett fullständigt medelsutnyttjande.<br>Moi slutet av budgetåret bemyndigade riksdagen regeringen att ta i an-<br>språk ytterligare medel för humanitära insatser. Efter omfördelningar i<br>budgeten beslutade regeringen i juni 1991 om ytterligare 220 milj. kr. i<br>katastrofbistånd till Afrikas Hom och Mellanöstern.</p>
<p>Budgetåret kännetecknas som ett av de värsta katastrofåren någonsin.<br>En allt större andel av katastrofanslaget utnyttjas för insatser för flykting-<br>ar, internflyktingar och i krigsområden. Andelen beräknas till drygt 80%.</p>
<p>408</p>
<p>Omfattande humanitära tragedier i Mellanöstern, Afrikas Hom, Bangla- Prop. 1991/92:100<br>desh, Mozambique och Angola ställde stora krav på katastrofbiståndet. Bil. 4<br>Drygt hälften av anslagsposten utnyttjades för insatser i Afrika och om-<br>kring en tredjedel för insatser i Asien och Mellanöstern. Katastrofbistån-<br>det till Latinamerika har till övervägande del inriktats på bekämpningen<br>av koleraepidemin.</p>
<p>Ett omfattande humanitärt bistånd utgick till Mellanöstern med anled-<br>ning av Gulfkrisen. Utöver 150 milj. kr. från katastrofanslaget finansiera-<br>des humanitära insatser över Cl. anslaget. Gulfkrisrelaterade insatser<br>belastade även anlsaget Särskilda insatser i skuldtyngda länder. Om dessa<br>anslagsposter inkluderas uppgår stödet till utsatta grupper i Mellanöstern<br>till närmare en halv miljard kronor.</p>
<p>Humanitär hjälp till afghanska flyktingar, den palestinska befolkningen<br>på Västbanken och Gaza, flyktingar från Kambodja samt cyklonoffer i<br>Bangladesh svarade för de tyngsta posterna. Katastrofbiståndet till Latin-<br>amerika har till övervägande del inriktats på bekämpningen av koleraepi-<br>demin.</p>
<p>Närmare 60% av beviljade medel kanaliserades genom svenska enskilda<br>organisationer, varav hälften genom Svenska Röda korset. Bland de större<br>svenska mottagarna av katastrofbistånd märks även Svenska Afghanistan-<br>kommittén, Praktisk Solidaritet, Diakonia, Evangeliska Fosterlandsstiftel-<br>sen, Rädda Barnen och Lutherhjälpen. Ca en tredjedel av medlen gick via<br>internationella organisationer (FN-organ) och återstoden genom enskilda<br>regeringar och utländska enskilda organisationer.</p>
<p>409</p>
<p>Beslutade insatser</p>
<p>(milj, kr.)</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>Budgetåret</p>
<p>Destination 1990/91</p>
<p>AFRIKA</p>
<p>Angola 49,3</p>
<p>Botswana 14,6</p>
<p>Burkina Faso 0,9</p>
<p>Etiopien 176,2</p>
<p>Guinea 2,0</p>
<p>Kenya —</p>
<p>Lesotho -</p>
<p>Liberia 0,6</p>
<p>Malawi 1,6</p>
<p>Mauretanien 2,8</p>
<p>Mozambique 110,3</p>
<p>Namibia 6,7</p>
<p>Rwanda 4,8</p>
<p>Somalia 22,1</p>
<p>Sudan 68,2</p>
<p>Tanzania -</p>
<p>Tchad 0,7</p>
<p>Tunisien 3,0</p>
<p>Uganda 41,3</p>
<p>Västra Sahara 21,3</p>
<p>Zimbabwe 5,5</p>
<p>Övriga regionala insatser 69,5</p>
<p>Sunna 601,4</p>
<p>AS I EN/MELLANÖSTERN</p>
<p>Afghanlstan/Pakistan 75,0</p>
<p>Bangladesh 15,0</p>
<p>Burma —</p>
<p>Filippinerna 4,6</p>
<p>Indien 3,3</p>
<p>Irak 4,0</p>
<p>Iran 26,1</p>
<p>Israel 5,0</p>
<p>Jordanien 42,0</p>
<p>Kambodja 23,3</p>
<p>Libanon 8,9</p>
<p>Pakistan 4,4</p>
<p>Sri Lanka 0,2</p>
<p>Thailand 6,0</p>
<p>Turkiet -</p>
<p>Vietnam -</p>
<p>Västbanken/Gaza 20,8</p>
<p>Övriga regionala insatser 96,7</p>
<p>Summa 335,3</p>
<p>LATINAMERIKA</p>
<p>Costa Rica -</p>
<p>El Salvador —</p>
<p>Haiti 0,3</p>
<p>Nicaragua 10,2</p>
<p>Peru 11,2</p>
<p>Summa 21,7</p>
<p>ÖVRIGT</p>
<p>Ej länderfördelat 9,0</p>
<p>Rumänien 5,1</p>
<p>TOTALT 972,5</p>
<p>410</p>
<h4>Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda Prop. 1991/92:100</h4>
<h4>organisationer Bil. 4</h4>
<p>Anslagsposten for utvecklingsprojekt genom folkrörelser och andra enskil-<br>da organisationer har flerdubblats sedan budgetåret 1974/75. Från och<br>med budgetåret 1990/91 inkluderar anslagsposten även medel som lämnas<br>till svenska organisationers informationsverksamhet i Sverige.</p>
<p>Under 1990/91 utbetalades sammanlagt 698 milj. kr. Utöver av riksda-<br>gen beviljade medel på 675 milj, kr., fanns en intecknad reservation från<br>föregående budgetår på 39 milj. kr. Den nu intecknade utgående reserva-<br>tionen från 1990/91 minskade därför till 16 milj. kr.</p>
<p>Bidrag lämnades budgetåret 1990/91 till projekt i ca 90 u-länder, inklusi-<br>ve programländerna. Biståndet till projekt i de tio största mottagarländer-<br>na framgår av följande uppställning:</p>
<p>1990/91<br>milj. kr.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Tanzania</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>151</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bangladesh</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>737</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Zaire</p></td><td>
<p>33</p></td><td>
<p>287</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Indien</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>244</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nicaragua</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>157</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kenya</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>657</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Etiopien</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>179</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Zimbabwe</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>172</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sudan</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>163</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pakistan</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>366</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uganda</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>848</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Brasilien</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>654</p></td></tr>
</table>
<p>De kristna organisationerna mottog den största delen av bidragen,<br>291 milj, kr., motsvarande 42 % av utbetalade medel. Bidragen till fackli-<br>ga respektive kooperativa insatser var 59 resp. 51 milj. kr.</p>
<p>Liksom tidigare år har stödet i stor utsräckning använts till utbildnings-,<br>hälsovårds- och landsbygdsutvecklingsprojekt. Bidragen avser investe-<br>ringar-, drifts- och underhållskostnader i lokal valuta.</p>
<p>Under åren har stora summor avsatts för kapitalkrävande byggnads-<br>verksamhet och investeringar. Härvidlag kan en viss ändrad inriktning<br>skönjas mot bakgrund av de svårigheter som har uppstått vid avvecklandet<br>av det egna stödet och överlämnande av driftsansvaret till lokala samar-<br>betspartners. Insatserna idag baseras därför mer på lokala behov och större<br>hänsyn tas till förutsättningarna att uppnå varaktiga resultat. Sådana insat-<br>ser är ofta svåra att planera och genomföra, samtidigt som de normalt är<br>mindre kostnadskrävande.</p>
<p>För att bättre klargöra de enskilda organisationernas förmåga att kanali-<br>sera de snabbt ökande bidragen samt att se över samarbetsformema mel-<br>lan SIDA och organisationerna påböljades under budgetåret 90/91 en<br>översyn av biståndsformerna inklusive volontär- och administrationsbi-<br>dragen. Utrednigen förväntas ge ett underlag för beslut om det långsiktiga<br>samarbetet med de enskilda organisationerna.</p>
<p>28 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<p>Efter några års konsolidering har nu efterfrågan på statlig finansiering av Prop. 1991/92: 100<br>insatser genom enskilda organisationer på nytt ökat. Detta är särskilt Bil. 4<br>tydligt vad avser de s.k. ramorganisationema. Övriga organisationers<br>ansökningar håller en relativt konstant nivå - något sjunkande på sikt -<br>såväl till antal som sökt belopp.</p>
<p>Svenska enskilda organisationer förmedlar bistånd även över anslags-<br>posterna katastrofhjälp, humanitärt bistånd, projektbistånd till vissa län-<br>der m fl anslag. De sammanlagda utbetalningarna uppgick till cirka</p>
<p>1,4 miljarder kronor.</p>
<p>Genom det av regeringen under hösten 1986 tillkallade särskilda folkrö-<br>relserådet har ett instrument skapats for fördjupat samråd, erfarenhetsut-<br>byte och diskussion kring organisationernas egna biståndsprojekt, samti-<br>digt som organisationerna kan lämna synpunkter på det totala svenska<br>biståndets innehåll och utformning. Ett ingående samråd och erfarenhets-<br>utbyte äger också rum mellan SIDA och organisationerna. Det sker vid<br>årsgenomgångar, konferenser och seminarier, gemensamma faltbesök,<br>uppföljningar och utvärderingar.</p>
<p>Ramavtal</p>
<p>Ramavtal om biståndsinsatser har ingåtts mellan SIDA och följande tolv<br>organisationer, som tillsammans representerar ett åttiotal medlemsorgani-<br>sationer: Afrikagruppemas rekryteringsorganisation (ARO), Arbetarrörel-<br>sens internationella centrum (AIC), Diakonia, LO/TCO, Handikapprörel-<br>sens internationella biståndsstiftelse (SHIA), Pingstmissionens u-lands-<br>hjälp (PMU), Rädda Barnen, Swedish Co-operative Centre (SCC), Svens-<br>ka missionsrådet (SMR), Svensk volontärsamverkan (SVS) samt Utbild-<br>ning för volontärverksamhet (UBV), samt Svenska Röda Korset. Av med-<br>len under anslagsposten går omkring 85 % till dessa organisationer. Samar-<br>betet med ramorganisationema regleras av femårsavtal. Rambidragen be-<br>viljas dock på basis av ettåriga eller tvååriga framställningar, medan indi-<br>kativa rambelopp fastställs för ytterligare två år för att underlätta organisa-<br>tionernas planering. SIDA medverkar till att samtliga ramorganisationer<br>gjort eller gör kapacitetsstudier. De sista genomförs under budgetåret<br>1991/92.</p>
<p>Volontärbidrag</p>
<p>Genom stödet till volontärer, som arbetar för enskilda organisationer, får<br>ett stort antal svenskar möjlighet till praktisk erfarenhet av arbete i u-land.<br>Antalet volontärer med SIDA-bidrag under budgetåret 1990/91 var ca 800.<br>För varje volontär utgår ett schablonmässigt bestämt bidrag. Fr.o.m.<br>budgetåret 1989/90 är bidraget 130 000 kr. per år. Volontärbidragen sva-<br>rar för ca 15% av anslagsposten. Bidragen uppgår till över 100 milj. kr.</p>
<p>412</p>
<p>Direktstöd till organisationer i mottagarländerna Prop. 1991/92:100</p>
<p>Stöd har lämnats direkt till kvinnoorganisationer i u-länder. År 1982<br>reviderades riktlinjerna for detta stöd, så att biståndet begränsas till pro-<br>gramländerna. Biståndskontoren ansvarar för beredning och uppföljning<br>av insatserna. Under budgetåret 1990/91 uppgick detta stöd till 18,4<br>milj. kr. fördelade på de 19 programländerna.</p>
<p>Sedan budgetåret 1985/86 lämnas även direkt stöd till enskilda organisa-<br>tioner i u-länder för projektverksamhet i anslutning till landramsfmansie-<br>rade program. Organisationer i Bangladesh, Indien och Sri Lanka har fått<br>direktstöd. Verksamheten har uppvisat goda resultat under året. Budget-<br>året 1990/91 uppgick stödet till 25,0 milj. kr.</p>
<p>Internationella enskilda organisationer</p>
<p>Tre internationella enskilda organisationer — Kyrkornas världsråd, Inter-<br>nationella kooperativa alliansen och Disabled People’s International — får<br>bidrag från anslagsposten för sin verksamhet.</p>
<p>Kulturbistånd till Central- och Östeuropa</p>
<p>Från budgetåret 1989/90 förvaltar SIDA också ett bistånd via enskilda<br>organisationer till Polen. Uppdraget utvidgades från budgetåret 1990/91<br>till övriga Central- och Östeuropa. Kriterierna för dessa nya bidrag skiljer<br>sig i viss mån från det traditionella u-landsbiståndets. Biståndet till Cen-<br>tral- och Östeuropa utgör ett stöd till demokratiseringsprocessen, underlät-<br>ta övergången till marknadsekonomi samt bidraga till förbättring av mil-<br>jön. Många för SIDA nya organisationer har sökt bidrag och uttryckt<br>intresse för att göra det.</p>
<p>Informationsverksamhet</p>
<p>1990/91 fördelades 23 milj. kr. för informationsinsatser enligt de nya<br>riktlinjer, som beslutades av riksdagen. 90% av anslaget fördelades till ett<br>20-tal större organisationer. SIDA hade under året en rad överläggningar<br>med organisationerna i syfte att underlätta omställningen till de nya rikt-<br>linjerna.</p>
<p>Särskilda miljöinsatser</p>
<p>Anslagsposten för Särskilda miljöinsatser har för 1991/92 anvisats 235<br>milj. kr. De särskilda miljöinsatserna skall ge förutsättningar för en ytterli-<br>gare förstärkning av miljösatsningarna i utvecklingssamarbetet och utgöra<br>ett komplement till övriga biståndsmedel.</p>
<p>Miljömålet som ett av biståndsmålen innebär att miljöaspekten skall<br>beaktas i all biståndsverksamhet. Det särskilda miljöbiståndet avser bl. a.<br>att komplettera det landramsanknutna biståndet. Uthålligt resursutnytt-<br>jande, kunskaps-och kompetensuppbyggnad och policy- och metod-<br>utveckling utgör strategiska områden.</p>
<p>Det särskilda miljöbiståndet har koncentrerats och konsoliderats. Uthål- Prop. 1991/92: 100<br>ligt resursutnyttjande inom bl. a. jord- och skogsbruk, förbättrad naturre- Bil. 4<br>surshantering och marina och farskvattenprojekt har erhållit merparten av<br>anslagna medel. Bevarandet av biologisk mångfald är ytterligare ett områ-<br>de där insatserna utvecklats. Stora insatser i markvårds- och byskogspro-<br>grammet i Sahelområdet och markvårdsprogrammet i Östafrika är en del<br>av ett långsiktigt stöd till dessa regioner. Till Nicaragua, Vietnam och Laos<br>ges sammanhållna miljöstöd i programform. I Laos omfattar detta stöd<br>bl. a. skydd av skogsreservat, stabilisering av skogsbruk och förvaltning av<br>känsliga ekosystem.</p>
<p>Viktiga insatser inom anslagsposten gäller fortsatt samarbete med uni-<br>versitet och institutioner i och utom Sverige avseende metodutveckling<br>och probleminventering. Kunskapsöverföring ingår här som en viktig del.<br>Genom bl. a. Naturvårdsverket ges stöd till enskilda miljöorganisationer i<br>tredje världen.</p>
<p>Att stärka förståelse i skolor och massmedia för miljöfrågor och hushåll-<br>ningen med naturresurser är ett annat viktigt område. Det gäller satsningar<br>på utbildning av u-landsjoumalister, utveckling av miljövårdsmoment i<br>läroplaner och miljöutbildning för yrkesverksamma.</p>
<p>En stor del av miljöinsatserna kanaliseras genom internationella organi-<br>sationer. Bl.a. anslås 30 milj.kr. för Sahelprojektet via IUCN (Internatio-<br>nal Union for the Conservation of Nature). Andra insatser administreras<br>direkt av SIDA inom ramen för bilaterala avtal med länderna.</p>
<h4>Särskilda program m. m.</h4>
<p>Under budgetåret innefattar anslagsposten Särskilda program m. m. del-<br>posterna energi, befolkningsfrågor, hälsovård, handikapp, AIDS-bekämp-<br>ning, kvinnofrågor, kultur och massmedia, försöksverksamhet och metod-<br>utveckling samt insatsförberedelser och resultatvärdering. Avsikten med<br>verksamheten under de ämnesinriktade delposterna är att tillgodose behov<br>i u-ländema inom särskilt prioriterade områden samt att utveckla nya<br>angreppssätt och metoder. Insatserna bör främst ha anknytning till det<br>reguljära utvecklingssamarbetet med programländerna, men kan också<br>omfatta verksamhet i andra utvecklingsländer. Insatserna genomförs i<br>flera fall i samarbete med FN-organ eller andra internationella organisatio-<br>ner.</p>
<p>414</p>
<p>Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj, kr.):</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Delpost</p></td><td>
<p>Utbetalat</p>
<p>1990/91</p></td><td>
<p>Anvisat</p>
<p>1991/92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>20,4</p></td><td>
<p>18,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Befolkningsfrågor</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>30,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hälsovård</p></td><td>
<p>16,2</p></td><td>
<p>12,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handikapp</p></td><td>
<p>(1)</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AIDS-bekämpning</p></td><td>
<p>99,0(2)</p></td><td>
<p>105,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnofrågor</p></td><td>
<p>11,3</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kultur och massmedia</p></td><td>
<p>23,9</p></td><td>
<p>28,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mänskliga rättigheter<br>och demokratisk<br>utveckling</p></td><td>
<p>50,9</p></td><td>
<p>(3)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Försöksverksamhet och<br>metodutveckling</p></td><td>
<p>93,0</p></td><td>
<p>93,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Insatsförberedelser och<br>resultatvärdering</p></td><td>
<p>44,2</p></td><td>
<p>45,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa Särskilda program m. m.</p></td><td>
<p>368,8</p></td><td>
<p>350,0</p></td></tr>
</table>
<p>(1) Handikappinsatser finansierades t. o. m. budgetåret 1990/91 över<br>budgetposten hälsovård</p>
<p>(2) Varav 20 milj. kr. till forskning om AIDS och tropiska<br>sjukdomar att administreras av SAREC.</p>
<p>(3) Insatser för mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling<br>finansieras fr. o. m. budgetåret 1991/92 över en egen<br>anslagspost:</p>
<p>Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd.</p>
<p>Energi</p>
<p>Insatserna inom energiområdet syftar till att identifiera angelägna och<br>eftersatta områden i främst programländernas energiförsöijning, samt att<br>utvärdera och dokumentera erfarenheter av nya energitekniker och -sy-<br>stem. Viktigt är även att sprida information och medverka i introduk-<br>tionen av lämpliga tekniker och system i u-länder.</p>
<p>Den största insatsen är ett programsamarbete med Stockholm Environ-<br>ment Institute (SEI). Till verksamhetsområdena hör energiförsöijning i<br>städer och på landsbygden, hushållsenergi och energiplanering. Arbetet<br>bedrivs i nära samarbete med u-landsmyndigheter i framför allt Tanzania<br>och Zambia.</p>
<p>Vidare ges sedan år 1987 stöd till UNDP/Världsbankens energiprogram<br>Energy Sector Management Assistance Programme (ESMAP). Program-<br>met syftar till att kartlägga energisektorn i olika u-länder och identifiera<br>angelägna investeringar. Genom förbättrad energiplanering kan bättre<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>415</p>
<p>hushållning med såväl traditionella som moderna energiresurser uppnås. Prop. 1991/92: 100</p>
<p>SIDAs stöd har främst används till kartläggningar och projekt i SIDAs Bil. 4<br>programländer.</p>
<p>Befolkn i ngsfrågor</p>
<p>Uppmärksamheten för befolknings- och familjeplaneringsfrågor har på<br>senare år ökat betydligt. Bakgrunden är den växande insikten om att den<br>snabba befolkningstillväxten bidrar till fattigdomen i många u-länder.<br>Snabbt växande befolkningar för i många u-länder också med sig påfrest-<br>ningar på miljön.</p>
<p>SIDA fastställde i november 1990 nya riktlinjer för stödet på befolk-<br>ningsområdet. Målsättningen är att bidra till balans mellan befolkning och<br>resurser, att förbättra kvinnors status och situation samt att öka medveten-<br>heten om befolkningsökningens orsaker och konsekvenser. Riktlinjerna<br>utgör underlag för ökade insatser inom såväl landramar som inom Särskil-<br>da program.</p>
<p>Anslagna 30 milj. kr. under anslagsposten Särskilda program budgetåret<br>1991/92 innebar en tredubbling jämfört med föregående budgetår. En stor<br>del av stödet går till multilaterala organisationer (UNFPA, WHO, Världs-<br>banken m.fl.) för metodutveckling eller särskilda insatser i SIDAs samar-<br>betsländer. Andra internationella och regionala organisationer får stöd för<br>metodutveckling, utbildning och erfarenhetsutbyte. Även stöd till lokala<br>enskilda organisationer kan under ett inledningsskede finansieras över<br>Särskilda program, medan målsättningen på sikt är finansiering inom<br>landramen.</p>
<p>Hälsovård</p>
<p>Inom området hälsovård ges stöd till löpande metodutveckling med ton-<br>vikt på primärhälsovårdens behov. Insatserna innefattar även spridning<br>av dess resultat genom kurser, seminarier m m, främst som komplement<br>till SIDAs stöd till programländerna.</p>
<p>Sedan flera år ges stöd till två program som bedrivs av Världshälsoorga-<br>nisationen (WHO). Tillsammans med SAREC ges stöd till WHOs program<br>för primärhälsovård, och medel ges också till ett program för läromedels-<br>produktion för hälsopersonal. Flera svenska institutioner bereds också<br>tillfälle att delta i WHOs program.</p>
<p>Stöd ges även till internationella enskilda organisationer och utveckling<br>av den svenska resursbasen. Ett prioriterat område är här hälsoplanering<br>och hälsoekonomi.</p>
<p>Handikapp</p>
<p>Rubriken handikapp är ny för budgetåret 1991/92. Detta skall ses som ett<br>utryck för en vilja att synliggöra de särskilda insatser som görs för att<br>förbättra situationen för den stora gruppen människor i u-ländema med<br>någon form av handikapp.</p>
<p>416</p>
<p>Insatserna syftar till att utveckla metoder för att förebygga funktions- Prop. 1991/92:100<br>nedsättningar och rehabilitera funktionshindrade människor. En viktig Bil. 4<br>uppgift är också att åstadkomma attitydförändringar hos ansvariga inom<br>olika samhällsektorer i u-länder. En stor del av insatserna avser stöd till<br>WHO:s program för bybaserad rehabilitering. Även på detta område stö-<br>der SIDA svenska institutioners samarbete med WHO i u-länder.</p>
<p>AIDS-bekämpning</p>
<p>De enorma sociala och ekonomiska konsekvenserna av den fortsatta sprid-<br>ningen av HIV/AIDS framträder allt tydligare. Förutom det lidande som<br>drabbar de direkt berörda håller AIDS på att utveckla sig till ett av de<br>största hindren för ekonomisk utveckling i flera afrikanska länder.</p>
<p>SIDAs strategi för AIDS-insatser är att ge stöd på flera olika nivåer och<br>genom en mängd olika kanaler. Detta gäller globalt för smittövervakning,<br>metodutveckling och samordning, nationellt för utvecklande av informa-<br>tions- och utbildningsplaner samt införskaffande av utrustning. På den<br>lokala nivån görs insatser för att stödja direkt drabbade.</p>
<p>Sedan programmets start år 1987 ges stöd till WHOs globala AIDS-pro-<br>gram. Bidraget, beloppsmässigt den största enskilda insatsen under Sär-<br>skilda program, uppgår budgetåret 1991/92 till 50 milj. kr. Under år 1990<br>påbörjades också ett stöd till UNICEFs interegionala AIDS-fond för bam<br>och mödrar.</p>
<p>För treårsperioden 1988/89 - 1990/91 avsattes efter beslut av regeringen<br>sammanlagt 60 milj. kr. för ett särskilt forskningsprogram under ledning<br>av SAREC. Riksdagen beslutade våren 1991 att programmet skall fortsätta<br>ytterligare två år. Programmet kommer fortsättningsvis att finansieras<br>över SARECs anslag.</p>
<p>Kvinnofrågor</p>
<p>SIDAs målsättning är att integrera ett hänsynstagande till kvinnors ställ-<br>ning och situation i hela biståndsverksamheten. I denna pågående process<br>arbetar man idag i första hand för att integrera kvinnoaspektema i det<br>landprogrammerade biståndet inom sektorerna hälsa, undervisning,<br>landsbygdsutveckling och industri. I det pågående integrationsarbetet har<br>SIDAs särskilda kvinnoenhet en initierande roll.</p>
<p>Vidare består en del av verksamheten av riktade insatser, med kvinnor<br>som viktigaste målgrupp. Dessa kan genom att vara innovativa främja<br>kvinnors tillgång till och kontroll över ekonomiska resurser. De kan också<br>medverka till att göra kvinnors betydelse för och delaktighet i samhället<br>mer synliga.</p>
<p>Kultur och massmedia</p>
<p>Över delposten finansieras stöd till lokala initiativ på kultur- och massme-<br>diaområdet, främst i länder som mottar bistånd i andra former från SIDA.<br>Avsikten är att kultursamarbetet skall bidra till att mottagarländerna till-<br></p>
<p>417</p>
<p>varatar och utvecklar sina kultuarv. Vidare kan en vitalisering på kultur- Prop. 1991/92: 100<br>och massmediaområdena spela en positiv roll för de demokratiseringspro- Bil. 4<br>cesser som många av SIDAs mottagarländer befinner sig i.</p>
<p>Medel ges bl. a. till ett kulturutbytesprogram som administeras av Svens-<br>ka Institutet. Genom utbytet främjas kontakter mellan kulturinstitutioner<br>i Sverige och systerinstitutioner i u-länder. Tonvikten på kulturstödet<br>ligger på insatser i SADCC-regionen även om Östafrika och Latinamerika<br>också erhåller stöd.</p>
<p>Stödet till massmedia skall ses som bidrag till uppbyggandet och utveck-<br>lingen av främst press och radio men även nyhetsbyråer, i u-länder. Till<br>insatserna hör bl. a. programstöd till IPS, tredje världens nyhetsbyrå och<br>ACCE, en afrikansk mediaorganisation.</p>
<p>Försöksverksamhet och metodutveckling</p>
<p>Försöksverksamhet och metodutveckling (FoM) är inriktad på experimen-<br>tell och nyskapande verksamhet inom områden som är särskilt angelägna i<br>utvecklingssamarbetet. Insatserna syftar till att finna metoder för att angri-<br>pa olika utvecklingsproblem för att på sikt förbättra situationen för den<br>fattigare delen av befolkningen. Därigenom stödjer och kompletterar in-<br>satserna den landprogrammerade bilaterala verksamheten. Viktiga insat-<br>ser görs bl. a. inom områdena lantbruk och livsmedelsförsöijning, utveck-<br>lingsstudier, undervisning samt infrastruktur. Samarbete bedrivs med<br>FN-organ, andra mellanstatliga organ samt institutioner och företag i<br>Sverige.</p>
<p>Inom FoM ges medel för bl.a. planering av åtgärder för att förbättra<br>arbetsmiljön för människor sysselsatta i svenskstödda projekt i skogssek-<br>torn, utveckling av småindustri i Afrika, integrering av industriell<br>miljövård i industriprojekt, utveckling av utbildningsmetoder inom cen-<br>trala områden i det bilaterala samarbetet, stöd till mottagarländernas<br>administrativa reformarbete, studier för analys av olika u-länders utveck-<br>lingsmöjligheter, ett multilateralt program kring metoder för att öka hän-<br>synen till de sociala aspekterna vid utformningen av ekonomiska åter-<br>hämtningsåtgärder i Afrika.</p>
<p>Insatsförberedelser och resultatvärdering</p>
<p>Under delposten Insatsförberedelser och resultatvärdering (IRV) anslås<br>medel för förberedelse, uppföljning och utvärdering av projekt, program<br>och andra aktiviteter som finansierats med svenska biståndsmedel.</p>
<p>Främst används medlen till undersökningar och utredningar som skall<br>ligga till grund för den svenska beslutsprocessen eller ge information till<br>SIDA, statsmakterna och allmänheten om biståndsmedlens användning.<br>För utredningarna anlitas specialister inom olika områden, såsom indu-<br>striell teknik, energi, undervisningsplanering, medicin, jordbruks- och vat-<br>tenfrågor. Utvärderingar av större allmänintresse publiceras i serien ”Bi-<br>stånd utvärderat”.</p>
<p>418</p>
<h3>ANDRA BISTÅNDSPROGRAM</h3>
<h4>U-landsforskning</h4>
<p>Forskning och uppbyggnad av forskningskapacitet är av stor betydelse för<br>u-länders möjlighet att lösa grundläggande utvecklingsproblem. SARECs<br>huvudinriktning är att stödja u-länders strävan att bygga upp bestående<br>nationell kapacitet inom forskning, vetenskap och teknik.</p>
<p>SARECs verksamhet kan uppdelas enligt följande.</p>
<p>— stöd till internationella forskningsprogram,</p>
<p>— direkt stöd till regionalt forskningssamarbete och till enskilda u-län-<br>der,</p>
<p>— stöd till svensk u-landsforskning.</p>
<p>Stödet till internationella forskningsprogram har tidigare utgjort<br>SARECs största enskilda anslagspost. Numera uppgår dess andel av SA-<br>RECs samlade program till drygt en tredjedel, och i stället är andelen<br>större för de bilaterala och regionala forskningsprogramen. Stödet till<br>svensk u-landsforskning uppgår sedan ett antal år till ca 10% av SAREC<br>anslag.</p>
<p>I det bilaterala samarbetet är kunskapsöverföring och nationell kapaci-<br>tetsuppbyggnad de viktigaste målen. I detta arbete har ett ökande antal<br>institutioner från svenska universitet och högskolor engagerats. Inrikt-<br>ningen mot nationell kapacitetsuppbyggnad, som har varit SARECs ar-<br>betssätt sedan dess tillkomst, har under senare år rönt allt större uppmärk-<br>samhet och fått efterföljare bland andra biståndsgivare.</p>
<p>SARECs program för stöd till svensk u-landsforskning domineras av<br>långsiktigt stöd till institutioner/forskargrupper och fleråriga projektstöd.<br>Vidare har ett antal högre forskartjänster inrättats inom områdena miljö,<br>statskunskap och utvecklingsekonomi.</p>
<p>SAREC ger sedan länge ett omfattande stöd till olika internationella<br>forskningsprogram. Största mottagare är WHOs forskningsprogram och<br>den konsultativa gruppen för jordbruksforskning, CGIAR, genom vilken<br>ett tiotal forskningscentra erhåller stöd. De internationella programmens<br>andel i SARECs budget har sjunkit, men eftersom detta har skett under en<br>tid av snabb expansion av den samlade verksamheten har stödens storlek<br>varit i stort sett oförändrade de senaste åren.</p>
<p>År 1986 anvisade regeringen 100 milj. kr. genom SAREC för ett fem-<br>årigt forskningsprogram om skog och miljö. Resultat från programmet<br>läggs bl.a. fram vid en konferens som SAREC anordnar hösten 1991. En<br>stor del av programmet kommer sedan att integreras i SARECs ordinarie<br>program.</p>
<p>Budgetåret 1990/91 löpte SARECs treåriga särskilda program för stöd<br>till forskning om HIV/AIDS ut. Programmet, som kompletterar bilaterala<br>insatser, har varit särskilt inriktat mot att uppnå snabba forskningsresul-<br>tat. Uppmärksammade resultat har också presenterats, bl. a. på vaccinom-<br>rådet. Riksdagen beslutade våren 1991 att programmet skall förlängas med<br>ytterligare två år och tilldelade för detta 30 milj. kr.</p>
<p>För budgetåret 1991/92 anvisades anslaget C 3. Andra biståndsprogram<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>419</p>
<p>395 milj. kr. for u-landsforskning. Under budgetåret 1990/91 uppgick de Prop. 1991/92: 100<br>totala utbetalningarna till 378 milj. kr. motsvarande en ökning med 11% Bil. 4<br>jämfört med föregående år. Den ingående reservationen budgetåret<br>1991/92 uppgick till 159,6 milj. kr. varav 146,9 milj. kr. var intecknat ge-<br>nom åtaganden för olika insatser.</p>
<h4>Tekniskt samarbete och u-krediter</h4>
<p>BITS uppgift är att inom ramen för den svenska biståndsverksamheten<br>främja ekonomisk och social utveckling i u-länder och länder i Central-<br>och Östeuropa samt att utvidga och stärka Sveriges relationer med dessa<br>länder genom insatser i samarbete med svenska institutioner och företag.</p>
<p>Verksamheten omfattar bidrag till tekniskt samarbete med u-länder<br>inklusive internationella kurser i Sverige samt u-kreditfinansiering av<br>utvecklingsprojekt i u-länder. Sedan budgetåret 1989/90 har BITS ett<br>huvudansvar för genomförandet av det svenska biståndsfinansierade sam-<br>arbetet med Central- och Östeuropa. BITS insatser förutsätter att samar-<br>betsländema har kapacitet att planera och ansvara för genomförandet av<br>de projekt som erhåller stöd, att projekten är prioriterade i ländernas<br>utvecklingsplaner samt att en kostnadsdelning sker mellan parterna. Hu-<br>vuddelen av BITS verksamhet är inriktad på energiförsöijning, transpor-<br>ter, kommunikationer och industri. Under senare år har också insatser för<br>miljöskydd ökat markant.</p>
<p>BITS samarbetar med låg- och medelinkomstländer. En stor del av<br>verksamheten avser låginkomstländer med en BNP per capita kring<br>480 US dollar. Drygt 60% av BITS beviljade u-krediter avser denna kate-<br>gori. Inom det tekniska samarbetet ligger tyngdpunkten på lägre medelin-<br>komstländer.</p>
<p>BITS verksamhet har expanderat kraftigt under 1980-talet. Under bud-<br>getåret 1990/91 utbetalades 699 milj, kr., varav 298 milj. kr. för tekniskt<br>samarbete (inkl, insatser i Central- och Östeuropa) och 401 milj. kr. för<br>u-krediter. Den ackumulerade reservationen för u-krediter vid utgången<br>av budgetåret 1990/91 uppgick till 461 milj. kr. Av totalt tillgängliga medel<br>om 861 milj. kr. per den 1 juli 1991 var 293 milj. kr. intecknade för utestå-<br>ende utfästelser.</p>
<p>Tekniskt samarbete</p>
<p>Det tekniska samarbetet syftar till att överföra kunnande från Sverige till<br>samarbetsländema. Detta inbegriper skapandet av kontakter, planering av<br>projekt samt utbildning inom områden där Sverige har god kompetens och<br>kapacitet. BITS medverkan i det tekniska samarbetet utgörs av bidrag till<br>konsultinsatser, utbildning för personer från enskilda länder, institutions-<br>samarbete, finansiellt stöd, försöksutrustning och internationella kurser.<br>Vidare ingår ett samarbete med Svenska institutet som avser person- och<br>expertutbyte.</p>
<p>Tyngdpunkten i BITS tekniska samarbete ligger inom sektorerna indu-<br>stri och energi. Flera av de internationella kurserna behandlar dessa sekto-<br></p>
<p>420</p>
<p>rer. En vidgning av kursutbudet mot t.ex. mer allmänt förvaltningskun- Prop. 1991/92:100<br>nande pågår. Stöd till konsultinsatser, som är den största verksamhetsfor- Bil. 4<br>men, har i växande utsträckning avsett insatser för att effektivisera utnytt-<br>jandet av befintlig industri och infrastruktur, t. ex. genom energisparande<br>åtgärder. Begränsat finansiellt stöd på gåvobasis, for inköp av utrustning,<br>kan ges som komplement till det tekniska samarbetet. Stöd ges främst for<br>underhålls- och rehabiliteringsinsatser. Under åttiotalet har antalet sekto-<br>rer som omfattas av BITS tekniska samarbete successivt ökat.</p>
<p>Tekniskt samarbete bedrivs med drygt 20 u-länder och ingår bl. a. som<br>en del i genomförandet av de samarbetsavtal som Sverige ingått med vissa<br>u-länder. Samarbete sker även med förutvarande programländer. I län-<br>derkretsen har bl. a. Algeriet, Argentina, Bolivia, Costa Rica, Cuba, Domi-<br>nikanska Republiken, Ecuador, Egypten, Filippinerna, Ghana, Jamaica,<br>Jordanien, Kina, Kuba, Malaysia, Mexico, Nigeria, Pakistan, Peru, Soma-<br>lia, Sudan, Thailand, Tunisien och Uruguay ingått.</p>
<p>Under budgetåret 1989/90 inleddes tekniskt samarbete med Polen och<br>under påföljande budgetår med övriga Central- och Östeuropa med ton-<br>vikt på Sveriges närområde samt Tjeckoslovakien och Ungern.</p>
<p>U-krediter</p>
<p>U-krediter är statsstödda krediter som med hjälp av biståndsmedel kan ges<br>på förmånliga villkor för att finansiera svenska varor och tjänster i projekt<br>som främjar u-ländemas ekonomiska och sociala utveckling. U-krediter<br>kan beviljas u-länder vilkas utvecklingspolitik är förenlig med målen för<br>svenskt bistånd och vilka bedöms ha en tillfredsställande kreditvärdighet.</p>
<p>U-kreditgivningen har till övervägande del inriktats på programländer<br>för svenskt bistånd och de u-länder med vilka BITS bedriver tekniskt<br>samarbete. De beviljade och aktuella krediterna fördelar sig på 27 länder.<br>Större mottagarländer har varit Algeriet, Angola, Egypten, Indien, Jorda-<br>nien, Kenya, Kina, Pakistan, Tunisien och Zimbabwe. Samtliga utom<br>Algeriet, Jordanien och Malaysia är låg- eller lägre medelinkomstländer.<br>För många u-länder begränsas möjligheterna att tillgodogöra sig u-krediter<br>av skuldproblem och åtföljande brist på kreditvärdighet.</p>
<p>U-krediter lämnas för finansiering av enskilda projekt eller via utveck-<br>lingsbank. Kreditgivningen har främst inriktats på projekt inom sektorer-<br>na energi, transport och telekommunikationer samt industri. Närmare<br>hälften av den beviljade kreditvolymen avser energisektorn. Krediter via<br>utvecklingsbank har hittills lämnats eller erbjudits till fem länder, varav<br>den största, till Chile beslutades under år 1990.</p>
<p>I vissa programländer ges u-krediter till projekt i samarbete med SIDA.<br>Exempel på detta är ett större elektrifieringsprojekt i Angola, ett projekt<br>för kraftöverföring i Indien och senast URI-kraftverket i Indien.</p>
<p>BITS har i flera fall av parallellfinansiering medverkat med u-krediter i<br>projekt där Världsbanken eller en regional utvecklingsbank är huvudfinan-<br>siär. U-krediter har även beviljats projekt där Nordiska investeringsban-<br>ken eller arabiska utvecklingsfonder är engagerade i finansieringen.</p>
<p>I enlighet med en internationell överenskommelse inom OECD, som<br></p>
<p>421</p>
<p>Sverige biträtt, ges u-krediter sedan juli 1988 med en förmånlighetsgrad på Prop. 1991/92: 100<br>35% respektive 50%. Det högre gåvoelementet gäller for de s.k. minst Bil. 4<br>utvecklade länderna.</p>
<p>U-krediter ges normalt i en integrerad transaktion där biståndsmedlen<br>används för att subventionera kreditvillkoren. I vissa fall, främst till de<br>minst utvecklade länderna, kan s. k. kombinationskrediter lämnas. Dessa<br>består dels av en gåva, dels av en exportkredit.</p>
<p>För att tillgodose att priserna blir så förmånliga som möjligt för motta-<br>garländerna erfordras som regel i u-kreditsystemet att upphandling sker i<br>internationell konkurrens.</p>
<p>Den totala kreditvolymen för beviljade och aktuella krediter uppgick vid<br>utgången av budgetåret 1990/91 till 10 523 milj. kr. med en beräknad<br>biståndsdel på 3 490 milj. kr. Av de 156 krediter som var aktuella vid<br>budgetårsskiftet hade 148 krediter lett till åtaganden med en total lånevo-<br>lym på 9 731 milj. kr. Av detta hänfördes 3 197 milj. kr. till biståndet.</p>
<p>I det modifierade u-kreditsystemet som infördes år 1985 garanteras<br>samtliga u-krediter över biståndsanslagen. Det totala garantiengagemanget<br>under s. k. biståndsgarantier uppgick den 30 juni 1991 till 6 247 milj. kr.</p>
<p>En säkerhetsreserv som uppbär garantipremier för u-kreditema har<br>upprättats. Till reserven har tidigare även förts medel från biståndsansla-<br>get. Reserven utökades under budgetåret 1990/91 med 65 milj. kr. till<br>totalt 436 milj. kr. Detta motsvarade 7% av utestående garantiengage-<br>mang. Vid skadefall under lämnade u-krediter utnyttjas reserven. Under<br>budgetåret 1990/91 uppgick utbetalningarna för skadefall till 51 milj. kr.<br>Återvinningar under samma period uppgick till 12 milj. kr. Skadereserven<br>administreras av exportkreditnämnden (EKN).</p>
<p>Exporteffekter</p>
<p>Genom att anslagsmedlen för BITS verksamhet används för upphandling<br>av svenska varor och tjänster erhålls en direkt effekt på svensk export.<br>Genom att kunskaperna om och erfarenheterna av de svenska resurserna<br>ökar uppnås också en indirekt exporteffekt t. ex. genom det tekniska sam-<br>arbetet.</p>
<p>Den totala export som biståndet genom BITS direkt medverkar till kan<br>uppskattas till ungefar tre gånger utbetalningarna.</p>
<p>Internationella riktlinjer för blandade krediter</p>
<p>S. k. blandade krediter och biståndskrediter utgör ofta konkurrensmedel<br>på en rad utlandsmarknader. Risken för kapplöpning med subventioner<br>och urgröpning av biståndets kvalitet har lett till att användningen av<br>blandade krediter ägnats stor uppmärksamhet i internationella fora.<br>OECDs biståndskommitté (DAC) antog år 1987 reviderade riktlinjer för<br>utnyttjande av offentligt bistånd i kombination med exportkreditgivning<br>och reviderade riktlinjer för annat bundet bistånd. Riktlinjerna syftar bl. a.<br>till att skärpa biståndskriteriema och begränsa den kommersiellt motive-<br>rade konkurrensen med sådan kreditgivning.</p>
<p>422</p>
<p>Reglerna för blandade krediter skärptes vidare genom en överenskom- Prop. 1991/92:100<br>melse inom OECD, som ingicks våren 1987 och som Sverige biträtt, om en Bil. 4<br>höjning av den lägsta, tillåtna förmånlighetsgraden i blandade krediter.<br>Även om det är för tidigt att värdera erfarenheterna från detta arrange-<br>mang tyder mycket på att kreditvärdiga u-länder i dag lyckas finansiera en<br>stor del av sina investeringsprojekt med blandade krediter och att dessa<br>fortsätter att vara ett konkurrensmedel.</p>
<h4>Swedfund International AB</h4>
<p>Swedfund International AB tillkom år 1991 genom ombildning av stiftel-<br>sen SWEDFUND (Fonden för industriellt samarbete med u-länder).<br>Swedfunds verksamhet skall bidra till industriell utveckling i u-länder.<br>Bolagets uppgift är att genom en relativt begränsad insats med statliga<br>medel stimulera svenska företag till långsiktigt samarbete i u-länder och att<br>satsa egna resurser i samarbetet. Swedfund söker inrikta sin verksamhet på<br>låg- och lägre medelinkomstländer vilka tidigare endast i begränsad ut-<br>sträckning engagerat svenska företag i industrisatsningar.</p>
<p>Swedfund är ett helägt statligt aktiebolag som skall förmedla kontakter,<br>medverka till och finansiera förinvesteringsstudier och medverka i lång-<br>siktiga samverkansprojekt. En huvudform för detta är aktiesatsningar<br>samt lån och garantier.</p>
<p>Under budgetåret 1990/91 bedrevs verksamheten i stiftelseform. Fon-<br>dens grundkapital uppgick till 250 milj. kr. Fonden hade därtill ett bemyn-<br>digande att med statsgaranti låna upp medel inom en ram motsvarande<br>högst tre gånger det vid vaije tillfälle inbetalda kapitalet. De totala utbetal-<br>ningarna för utestående kontrakterade åtagandena för aktiesatsningar och<br>lånegarantigivning uppgick den 30 juni 1991 till 215 milj. kr. Under bud-<br>getåret 1990/91 utbetalades 44 milj.kr. jämfört med 11 milj.kr. året in-<br>nan. Fondens löpande kostnader täcktes t.o.m. budgetåret 1984/85 i<br>huvudsak av avkastning från det egna grundkapitalet och vissa administra-<br>tiva bidrag från statsbudgeten under verksamhetens tre första år. Sedan<br>budgetåret 1985/86 redovisar fonden ett underskott. Detta sammanhänger<br>med att det försämrade ekonomiska läget i många u-länder haft en ogynn-<br>sam inverkan på fondens verksamhet. Fondens arbetsinsatser och behovet<br>av särskilda stödåtgärder i projektens inledande fas har blivit större än<br>som kunde förutses när fonden etablerades. Vidare har fonden tvingats till<br>att aktivt medverka i rekonstruktion av ett flertal företag. En följd har<br>varit betydande av- och nedskrivningar i investeringsportföljen. En vänd-<br>ning när det gäller möjligheterna till att satsa i nya Swedfund-projekt kan<br>nu skönjas. En större andel av projekten i drift ger vinst. Av fondens tolv<br>projekt i Afrika redovisade nio vinst under verksamhetsåret 1990/91.<br>SWEDFUNDs resultat var dock fortfarande negativt för budgetåret<br>1990/91. Resultatet efter nedskrivningar blev en förlust på 18,8 milj. kr.<br>vilket var en försämring i förhållande till föregående verksamhetsår.</p>
<p>SWEDFUND medverkade finansiellt per 30 juni 1990 i sammanlagt 58<br>projekt inkl, förstudier i 29 u-länder. Projekten finns i nuvarande eller<br>tidigare programländer samt i u-länder med vilka Sverige önskar utveckla 423</p>
<p>ett bredare samarbete.</p>
<p>Verksamheten inriktas på projekt där tillverkningen baseras på lokala Prop. 1991/92: 100<br>råvaror och resurser. Ansträngningar görs for att utveckla projekt med en Bil. 4<br>produktionsteknik som kan fungera i länder med svagt utvecklad infra-<br>struktur och med liten tillgång till service- och underhållstjänster. Samti-<br>digt uppmärksammas projekt som medför att ny och något mer avancerad<br>teknik än vad som tidigare funnits, introduceras i landet.</p>
<p>Både stora och små foretag, statliga, kooperativa och privata förekom-<br>mer som svenska parter i samarbetet genom SWEDFUND.</p>
<h4>Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd</h4>
<p>Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SWEDECORP) bildades<br>år 1991 samtidigt som importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD),<br>fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND) samt<br>SIDAs industribyrå upphörde i sina dåvarande former.</p>
<p>SWEDECORP har till uppgift att främja och direkt medverka i utveck-<br>lingen av näringsliv i u-länder samt i Central- och Östeuropa enligt särskil-<br>da riktlinjer. Verksamheten skall inriktas på kunskapsöverföring och tek-<br>nikutveckling på företagsnivå och till direkt näringslivsstödjande institu-<br>tioner. Insatserna skall ha en affärsmässig prägel där målsättningen skall<br>vara att främja uppkomsten av företag som kan överleva och verka i<br>kommersiella former. Utbildningsinsatser, managementstöd och aktiv<br>samverkan med finansieringsinstitut i u-länderna utgör viktiga samarbets-<br>former. Vidare skall SWEDECORP främja mottagarländernas handel<br>bl.a. genom att svara för information och rådgivning ifråga om avsätt-<br>ningsmöjligheter på den svenska marknaden.</p>
<h4>Projektbistånd till vissa länder</h4>
<p>Anslagsposten</p>
<p>Våren 1988 beslutade riksdagen (prop. 1987/88:100, bil. 5, UU 20, rskr<br>226) om inrättande av en ny anslagspost Projektbistånd till vissa u-länder.<br>Under 1988/89 anslogs 50 milj. kr. under 1989/90 70 milj. kr. och under<br>1990/91 390 milj. kr. Anslagsposten motiverades med att det kan finnas<br>behov av att från svensk sida gå in med särskilda insatser i vissa u-länder<br>för att markera vårt stöd till ett land i ett kritiskt skede där utgången kan<br>bli avgörande för landets framtida utvecklingsmöjligheter. Svenska insat-<br>ser kan t. ex. verksamhet bidra till att främja en utveckling i demokratisk<br>riktning. Hittills har beslut fattas om stöd till bostadsbyggande samt till<br>miljö- och markvårdsprogram i Costa Rica, utvecklingssamarbete genom<br>SIDA med Uganda, bidrag till östafrikanska utvecklingsbankens verksam-<br>het i Uganda, stöd till forskningssamarbete med Costa Rica och Chile,<br>bidrag till IMPOD:s verksamhet i Filippinerna och Costa Rica, stöd till<br>socialt bostadsbyggande och skolor i Chile, bidrag för beredning av BITS-<br>insatser i Filippinerna samt utvecklingssamarbete med Polen och övriga<br>Central- och Östeuropa. Med undantag för insaster i Filippinerna samt<br>Central- och Östeuropa har finansieringen av projekt i andra länder förts 424</p>
<p>över till respektive myndigheters anslag.</p>
<p>Det biståndsfinansierade samarbetet med Central- och Östeuropa Prop. 1991/92:100</p>
<p>Anslagsposten används även för att finansiera bilateralt utvecklingssamar- Bil. 4<br>bete med Central- och Östeuropa. Nedan ges en översikt över Sveriges<br>biståndsfinansierade samarbete med dessa länder.</p>
<p>I december 1989 presenterade statsministern ett program för svenskt<br>stöd till den djupgående samhällsomvandlingen som pågår i Central- och<br>Östeuropa. Under våren 1990 beslutade riksdagen (prop. 1990/91:100,<br>bil. 5, UU) om en ram på 1 miljard kronor över tre år (1990/91 — 1992/93),<br>varav 900 milj. kr. skall finansieras över biståndsanslaget. Under våren<br>1991 beslutade riksdagen att härutöver anslå 50 milj. kr. till ett kapital för<br>SWEDFUND International AB att användas för rikskapitalsatsningar i<br>Central- och Östeuropa. Riksdagen fastslog också att katastrofbiståndsan-<br>slaget skulle kunna utnyttjas för akuta insatser i dessa länder. Fram till<br>hösten 1991 har sammanlagt 23 milj. kr. tagits i anspråk.</p>
<p>En lång rad insatser till stöd för Central- och Östeuropa faller under<br>andra huvudtitlar än biståndet, t. ex. den svenska andelen av Europeiska<br>utvecklingsbankens kapital, statsgarantier för kreditgivning, forsknings-<br>samarbete, handelsfrämjande åtgärder, kontakter mellan myndigheter<br>m.m. Det biståndsfinansierade samarbetet med Central- och Östeuropa<br>fördelas på såväl multilaterala som bilaterala insatser. De multilaterala<br>insatserna finansieras under anslaget C 1. Tabellen ger en bild över hur det<br>svenska biståndet fördelas.</p>
<p>Tabell: Samarbete med Central- och Östeuropa 1990/91 — 1992/93</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td colspan="2">
<p>Anvisat budgetåren</p>
<p>1990/91 - 1992/93</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Polen</p></td><td>
<p>300 milj, kr.</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljöinsatser och annan</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>kunskapsutveckling</p></td><td>
<p>270</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Folkrörelser</p></td><td>
<p>30</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga Central- och Östeuropa</p></td><td>
<p>225 milj, kr.</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kunskapsutvecklande insatser</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>till stöd för reformer</p></td><td>
<p>105</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Bilateralt miljösamarbete</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>främst närområdet</p></td><td>
<p>45</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Folkrörelsestöd och kultursam-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>arbete</p></td><td>
<p>60</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Andra bilaterala insatser</p></td><td>
<p>15</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Multilaterala insatser</p></td><td>
<p>375</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav:</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>EFTA-fond för Jugoslavien<br>under 5 år (senare återkallad)<br>Nordiska miljöfinansieringsbolaget</p></td><td>
<p>160</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>under 6 år</p></td><td>
<p>110</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsultfond i samarbete med</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Världsbanken</p></td><td>
<p>15</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsultfond för samarbete med Världs-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>banken avseende Östersjöns miljö</p></td><td>
<p>8</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsultfond för samarbete med</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Europeiska utvecklingsbanken</p></td><td>
<p>15</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kärnsäkerhetssamarbete i Östersjö-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>regionen</p></td><td>
<p>15</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Europarådets demokrat iprojekt,</p></td><td></td><td rowspan="2">
<p>425</p></td></tr>
<tr><td>
<p>””Demosthenes””</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ofördelat</p></td><td>
<p>50,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Insatser från andra anslag</p></td><td>
<p>100 milj. kr.</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 000 milj. kr.</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Det svenska biståndet inriktas på att vara ett strategiskt stöd för att stärka Prop. 1991/92: 100<br>ländernas förmåga att genomföra reformer och klara de påfrestningar som Bil. 4<br>länderna nu möter. Insatser äger rum inom en rad samhällsområden i<br>första hand i form av erfarenfhetsutbyte och kunskapsutveckling. Förbätt-<br>ringar av miljön är ett prioriterat område. Ett omfattande samarbete har<br>initierats på en rad samhällsområden mellan myndigheter, högskolor,<br>organisationer, företag och enskilda i Sverige och parter i Central- och<br>Östeuropa. Insatserna möjliggör ett nära erfarenhetsutbyte och en bred<br>kunskapsutveckling.</p>
<p>BITS har av regeringen fått huvudansvaret för handläggningen av Öst-<br>europabiståndet. BITS har utarbetat beredningsplaner bl.a. för förvalt-<br>ningsutveckling och annat tekniskt bistånd, samt för miljöbistånd. BITS-<br>medel kanaliseras via Svenska Institutet för bl. a. stipendiering, informa-<br>tion och expertutbyte. Vidare samverkar BITS och Svenska Kommunför-<br>bundet för att främja vänortssamarbete mellan kommuner i Sverige och i<br>Central- och Östeuropa.</p>
<p>Det BITS-hanterade biståndet till Polen uppgår till 270 milj. kr. Vid<br>budgetårsskiftet uppgick beslutade insatser till 120 milj. kr. och utfästelser<br>och insatser under beredning till 150 milj. kr. 65% av ramen beräknas gå<br>till miljöprojekt. Exempel på insatser är projektering av reningsverk, stöd<br>till utbyggnad av fjärrvärmenät i den gamla staden Torun, näringslivs-<br>utveckling och stöd för uppbyggnad av regionala arbetsförmedlingar. Av<br>de sammanlagt 150 milj. kr. som avsatts för BITS-finansierat samarbete<br>med övriga Central- och Östeuropa kommer merparten att användas för<br>insatser i de baltiska staterna. Minst 45 milj. kr. skall användas för miljö-<br>insatser. Bland insatserna kan nämnas utbildning i kommunal förvaltning,<br>stöd till reningsverk på Ösel och i Kaunas och studier av miljöföroreningar<br>och planering av åtgärder. BITS disponerar även över totalt 38 milj. kr. att<br>användas för svenska expertinsatser i samarbete med Världsbanken och<br>Europeiska Utvecklingsbanken.</p>
<p>Många enskilda organisationer genomför projekt i Central- och Östeuro-<br>pa. SIDA förfogar över 90 milj. kr. över treårsperioden för stöd till folkrö-<br>relsernas insatser i Central- och Östeuropa. Ca 10 milj. kr. av detta belopp<br>kan användas för kultursamarbete. SIDA har slutit ramavtal med några<br>större organisationer för projekt i flera länder rörande bl. a. miljösamarbe-<br>te, facklig utbildning och stöd till familjeordbruk.</p>
<p>375 milj. kr. har avsatts för multilaterala insatser. För EFTAs planerade<br>utvecklingsfond för Jugoslavien utfäste Sverige budgetåret 1989/90 ett<br>bidrag om 160 milj. kr. Mot bakgrund av konflikten i Jugoslavien och de<br>ekonomiska sanktioner som beslutats återkallade regeringen i november<br>1991 sin utfästelse om svenskt bidrag till fonden. Det nordiska miljöfinan-<br>sieringsbolaget NEFCO är knutet till den nordiska investeringsbanken<br>NIB och har nyligen påböljat sin verksamhet. NEFCO skall med kapital<br>investera i företag som producerar miljöteknologi. Det svenska bidraget<br>uppgår till totalt 110 milj. kr. under fem år. Bland övriga insatser bör<br>nämnas stöd till kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete med Östersjöre-<br>gionen och då särskilt med de baltiska staterna. Sverige har anslagit 15<br>milj. kr. för en inledande fas.</p>
<p>426</p>
<p>I flera östeurpeiska länder finns ett behov av humanitära insatser. Utan- Prop. 1991/92:100<br>för miljardramen beslutade regeringen i december 1989 om 20 milj. kr. för Bil. 4<br>humanitära insatser i Rumänien efter Ceausescus fall. För insatser i Alba-<br>nien har Sverige bidragit med ca 3 milj. kr. till bl.a. UNICEF och Röda<br>Korset.</p>
<h4>Särskilda insatser i skuldtyngda länder</h4>
<p>Anslagspostens utnyttjande</p>
<p>Budgetåret 1985/86 inrättades en anslagspost för särskilda insatser i skuld-<br>tyngda länder, då kallad betalningsbalansstöd. Budgetåret 1991/92 anvisa-<br>des 500 milj. kr. under anslagsposten Särskilda insatser i skuldtyngda län-<br>der under anslaget C 3. Andra biståndsprogram. Totalt under de sex<br>föregående budgetåren har 3 010 milj. kr. anvisats.</p>
<p>Behovet av särskilda biståndsinsatser för att stödja ekonomisk åter-<br>hämtning och för att mildra u-ländemas skuldbörda har vuxit under<br>1980-talet i takt med att den ekonomiska krisen förvärrats i många länder.<br>Biståndet har företrädesvis givits inom ramen för internationellt samord-<br>nade insatser till stöd för ett lands ansträngningar att genomföra ekono-<br>miska återhämtningsprogram. Härigenom uppnås ett starkare stöd för<br>ekonomisk-politiska reformer i syfte att återupprätta tillväxt och utveck-<br>ling. Återhämtningsprogrammen utarbetas oftast i samarbete med Världs-<br>banken och Internationella valutafonden (IMF). En förutsättning för att<br>reformansträngningama skall vara hållbara är att ett tillräckligt externt<br>resursflöde kommer till stånd. Att med biståndet delta i internationellt<br>samordnade aktioner har också till syfte att påverka andra givare att ge<br>ökat bistånd och ytterligare skuldlättnad.</p>
<p>Behovet av särskilda insatser framstod klart redan i mitten av åttiotalet,<br>då emellertid formerna för att hantera skuldkrisen endast var svagt utveck-<br>lade. Inrättandet av en anslagspost ökade möjligheterna för Sverige att<br>agera internationellt för att främja nya och mer effektiva former för sådant<br>stöd. Anslagsposten användes inledningsvis enbart för att reglera vissa<br>u-länders skuldtjänst till svenska staten. När det internationella samarbe-<br>tet utvecklades, bl.a. genom svenska initiativ, utfästes medel från detta<br>anslag för internationellt samordnade aktioner.</p>
<p>I vidstående tabell redovisas anslagspostens användning under budget-<br>åren 1985/86—1990/91. Insatserna redovisas under det år då beslut fat-<br>tats.</p>
<p>427</p>
<p>29 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<p>Tabell: Särskilda insatser i skuldtyngda länder: anslagspostens användning Prop. 1991/92: 100<br>under budgetåren 1985/86 — 1990/91 (i milj. kr.). Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Budgetår</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td colspan="3">
<p>Beslutat Ändamål<br>belopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1985/86</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>365,8</p></td><td>
<p>Betalning av skuld till svenska<br>staten: Tanzania (165,4),<br>Mozambique (134,1), Zambia (45,9),<br>Vietnam (2,2), Nicaragua (18,2).</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1986/87</p></td><td>
<p>400</p></td><td>
<p>62,4<br>varav:</p>
<p>50,0</p></td><td>
<p>Stöd till återhämtningsprogram:<br>Tanzania.</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>12,4</p></td><td>
<p>Betalning av skuld till svenska<br>staten: Guinea-Bissau.</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1987/88</p></td><td>
<p>460</p></td><td>
<p>627,6<br>varav:<br>117,4</p></td><td>
<p>Betalning av skuld till svenska<br>staten: Sudan.</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>200,0</p></td><td>
<p>Stöd till återhämtningsprogram:<br>Mopambique (100), Tanzania (90),<br>Uganda (10).</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>Reglering av viss del av<br>Guinea-Bissaus skuld till Sverige.</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>150,0</p></td><td>
<p>Stöd till återhämtningsprogram (i<br>anslutning till det särskilda programmet<br>för Afrika, SPA 1988): Tanzania (48),<br>Mozambique (42), Ghana (20),<br>Guinea-Bissau (20), Uganda (20).</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>150,0</p></td><td>
<p>IMF: Räntesubventioner till den<br>utvidgade strukturanpassnings-<br>facillteten ESAF.</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>Skuldåterköp: Bolivia.</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>1988/89</p></td><td>
<p>470</p></td><td>
<p>461,3<br>varav:<br>225,0</p></td><td>
<p>Stöd till återhämtningsprogram<br>(SPA 1989):</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td>
<p>120 milj. kr. för samfinansiering i<br>Mozambique (60), Uganda (30),<br>Guinea-Bissau (20) och Säo Tomé<br>och Principe (10);</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td></td><td>
<p>105 milj. kr. för att underlätta<br>betalning av vissa Världsbanksskulder<br>som innehas av Tanzania (65), Ghana (10)<br>och Uganda (15), samt för sanna ändamål<br>utanför Afrika, Bangladesh (5),<br>Bolivia (5) och Sri Lanka (5).</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>Stöd till Guyanas återhämtnings-<br>program.</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>150,0</p></td><td>
<p>IMF: Räntesubventioner till ESAF.</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>65,0</p></td><td>
<p>Stöd till Nicaraguas återhämtnings-<br>program.</p></td><td>
<p>428</p></td></tr>
</table>
<p>14,9 Reglering av viss del av<br>Mozambiques skuld till Sverige.</p>
<p>Budgetår Anslag Beslutat Ändamål<br>belopp</p>
<p>1989/90 640 525,0</p>
<p>varav:</p>
<p>10,0 Skuldåterköp: Bolivia</p>
<p>265,0 Stöd till återhämtningsprogram</p>
<p>(SPA 1990):</p>
<p>135 milj. kr. för samfinansiering<br>i Mozambique (80), Uganda (30),<br>Guinea-Bissau (20) och Säo Tomé<br>och Principe (5);</p>
<p>130 milj. kr. för att underlätta<br>betalning av vissa Världsbanksskulder<br>som innehas av Tanzania (70), Kenya<br>(30), Uganda (20) och Ghana (10).</p>
<p>100,0 Stöd till återhämtningsprogram inom<br>ramen för SPA: Zambia</p>
<p>150,0 IMF: Räntesubventioner till ESAF</p>
<p>1990/91 640 810,1</p>
<p>varav:</p>
<p>77,3 Reglering av viss skuld till Sverige:<br>Mozambique (28,0), Madagaskar (21,6)<br>Tanzania (18,5), Togo (7,8), Guinea-<br>Bissau (1,4).</p>
<p>400,0 Stöd till återhämtningsprogram</p>
<p>(SPA 1991):</p>
<p>250 milj. kr. för sam- och parallell-<br>finansiering i Mozambique (100),<br>Tanzania (50), Uganda (50) och Zambia<br>(50);</p>
<p>150 milj. kr. för att underlätta<br>betalning av vissa Världsbanksskulder<br>som innehas av Tanzania (50), Zambia<br>(50), Uganda (20), Ghana (10),<br>Madagaskar (10) och Senegal (10).</p>
<p>120,0 Samfinanlsering med Världsbanken i</p>
<p>Egypten (60) och Jordanien (60).</p>
<p>150,0 IMF: Räntesubventioner till ESAF.<br>•(Beslut i aug. 1991.)</p>
<p>62,8 Nicaragua för betalning av vissa<br>skulder till Världsbanken, IDA och<br>IDB. (Beslut 1 juli 1991.)</p>
<p>Summa 3 010 2 852,2 Ej utfästa medel 157,8 milj. kr.</p>
<p>Stöd till ekonomiska återhämtningsprogram</p>
<p>Den övervägande delen av betalningsbalansstödet ges som varubistånd till<br>stöd för återhämtningsprogram. Den första insatsen av detta slag gjordes<br>budgetåret 1986/87 när Tanzania just hade antagit ett ekonomiskt åter-<br></p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>429</p>
<p>hämtningsprogram och slutit ett avtal med IMF. Det svenska stödet upp- Prop. 1991/92:100<br>gick då till 50 milj. kr. Under följande budgetår fattades beslut om ytterli- Bil. 4<br>gare sammanlagt 200 milj. kr. till Mozambique, Tanzania och Uganda,<br>även det i samband med internationella aktioner för att stödja återhämt-<br>ningsprogram.</p>
<p>Sedan de multilaterala formerna utvecklats för denna typ av stöd har<br>regeringen gjort ytterligare insatser. Sverige har företrädesvis lämnat stöd<br>inom ramen för Världsbankens särskilda program för Afrika (Special Pro-<br>gram of Assistance, SPA). Detta program initierades av Världsbanken i<br>slutet av år 1987 i syfte att mobilisera mer bistånd från givarländema till<br>stöd för de fattiga och skuldtyngda afrikanska ländernas återhämtning.<br>Sverige har under åren 1988 till 1991 bidragit med över 1 miljard kr. från<br>anslaget till SPA-samarbetet. De länder som erhållit stöd och de aktuella<br>beloppen framgår av tabellen. Bidragen lämnas oftast som sam- eller<br>parallellfinansiering med Världsbanken. Av de 400 milj. kr. för SPA 1991<br>utgick 250 milj, kr., i denna form. Bidragen kan finansiera angelägen im-<br>port generellt, men kan också knytas till särskilda rehabiliteringsprogram<br>för t. ex. industrisektorn, infrastruktur eller sociala ändamål.</p>
<p>Av bidragen till SPA används också en betydande del för att underlätta<br>återbetalning av viss Världsbanksskuld. En stor del av de fattigaste u-län-<br>demas skuldbörda består av räntor på lån till Världsbanken. Dessa skulder<br>är s. k. prioriterade skulder, vilket innebär att de inte kan bli föremål för<br>omförhandling. För att Världsbanken skall kunna fortsätta att låna ut till<br>u-ländema krävs att dessa länder fullföljer sina återbetalningar. I annat fall<br>tvingas banken ställa in såväl planerad som pågående utlåning. Därmed<br>skulle ländernas återhämtningsprogram sannolikt inte kunna fullföljas och<br>möjligheterna att få additionellt bistånd från bilaterala givare minska.<br>Tidigare har de flesta av dessa länder kunnat ta lån från Världsbanken<br>både på dess marknadsmässiga villkor, s. k. IBRD-lån, och på dess mjuka,<br>av biståndsgivare subventionerade, villkor, s. k. IDA-lån. Sedan det eko-<br>nomiska läget försämrats kan många av länderna nu enbart ta IDA-lån.<br>Återbetalningarna på IBRD-lånen utgör dock en stor del av ländernas<br>skuldtjänst. För att underlätta dessa betalningar har Världsbanken beslutat<br>att en del av de återbetalningar som vaije år görs på tidigare IDA-lån från<br>och med år 1988 skall lånas ut till dessa s. k. IDA-only länder i proportion<br>till deras utestående skuldtjänst avseende IBRD-lånen. Bidraget från IDA-<br>återflödet är emellertid inte tillräckligt för att klara av ländernas betal-<br>ningsförpliktelser på IBRD-lån. Efter ett förslag från de nordiska länderna<br>har det gjorts möjligt även för enskilda givarländer att ge bidrag i detta<br>syfte som en del av SPA-programmet. Sverige har hittills bidragit med<br>385 milj. kr. till denna form av skuldlättnad.</p>
<p>Internationella valutafondens resurser spelar en viktig roll i de skuld-<br>tyngda ländernas återhämtningsprogram, eftersom dessa resurser är villko-<br>rade till förändringar i den ekonomiska politiken. För att stödja fattiga<br>länders strukturanpassning har en särskild facilitet, dvs. en särskild möjlig-<br>het att få tillfällig tillgång till resurser från fonden, inrättats, IMF:s s. k.<br>utvidgade strukturanpassningsfacilitet (Enhanced Structural Adjustment<br>Facility, ESAF). Denna har ökat fondens möjligheter att ge lån på mjuka<br></p>
<p>430</p>
<p>villkor. För att upprätta fonden har flera länder bidragit med kapital eller Prop. 1991/92: 100<br>räntesubventioner. Sverige har bidragit med sammanlagt 600 milj. kr. till Bil. 4<br>ESAF under åren 1988— 1991 att användas till räntesubventioner.</p>
<p>Ett antal länder har stora betalningseftersläpningar till IMF, Världsban-<br>ken eller regionala utvecklingsbanker. Detta har utgjort allvarliga problem<br>for såväl länderna som institutionerna. Bland de länder som under senare<br>år haft betydande betalningseftersläpningar märks Nicaragua, Vietnam,<br>Zambia och Peru. För länderna innebär detta en svår situation, eftersom<br>de därmed är uteslutna från tillgång till nya resurser från institutionerna.<br>Särskilda insatser måste till för att hjälpa de länder som har for avsikt att<br>genomfora tillräckligt djupgående strukturanpassningsprogram och klara<br>ut problemen med betalningseftersläpningama. Under år 1989 bildades en<br>första s. k. stödgrupp for att bistå Guyanas reformprogram och för att lösa<br>landets skulder till internationella finansiella institutioner. Sverige bidrog<br>med 1 miljon US dollar som obundet varubistånd. Under år 1991 forbe-<br>reddes en liknande stödgruppsaktion for Peru.</p>
<p>Under år 1990 nådde även Zambia en uppgörelse om sitt ekonomiska<br>reformprogram. För att hjälpa landet hantera de exceptionellt stora betal-<br>ningseftersläpningama till IMF och Världsbanken utvecklades sedan un-<br>der år 1991, bl.a. med hjälp av svenskt engagemang, ett nytt sätt att<br>forsöka lösa denna typ av problem. Detta innebär vad gäller relationen till<br>IMF bl.a. att Zambia under ett IMF-övervakat program återupptar de<br>löpande återbetalningarna, medan den ackumulerade skulden i praktiken<br>refinansieras vid ett senare tillfälle. Samtidigt mobiliseras även ett ökat<br>stöd från bilaterala givare. Sverige gav i detta sammanhang 100 milj. kr. i<br>form av obundet importstöd. Zambia har sedan juni 1991 hamnat i en ny<br>dröjsmålssituation. Detta visar på svårigheten att finna varaktiga lösning-<br>ar på de problem som sammanhänger med en stor skuldbörda till de<br>multilaterala institutionerna.</p>
<p>Nicaragua inledde under år 1988 ett omfattande ekonomiskt återhämt-<br>ningsprogram. Sverige har stött utarbetandet av reformprogrammet bl. a.<br>genom att finansiera studier och rådgivning. År 1989 beslutade Sverige i<br>en internationellt samordnad aktion, om ett bidrag om 65 milj. kr. for<br>programmet i form av obundet importstöd. År 1991 bidrog Sverige med<br>ytterligare 63 milj. kr. till Nicaraguas skuldtjänst på lån till Världsbanken,<br>Internationella Utvecklingsfonden (IDA) och Interamerikanska Utveck-<br>lingsbanken (IDB) i samband med att en internationell lösning av landets<br>betalningseftersläpningar till dessa institutioner kunde nås.</p>
<p>Internationella politiska händelser får ofta direkta ekonomiska konse-<br>kvenser. Kriget vid Persiska viken fick allvarliga ekonomiska och sociala<br>följder i flera länder i regionen. För att mildra dessa effekter beslutade<br>Sverige om bidrag på 140 milj. kr. för drabbade länder i regionen. Ett<br>bidrag på 60 milj. kr. har givits till en Världsbanksstödd social fond for<br>sysselsättningsskapande insatser i Egypten. Sverige bidrog vidare med<br>60 milj. kr. för samfinansiering med Världsbanken av ett nödhjälpslån till<br>Jordanien. I detta sammanhang beslutades även att Turkiet skulle få en<br>tidigare beviljad, men aldrig utnyttjad, biståndskredit omvandlad till<br>gåva. Beloppet om 20 milj. kr. belastar inte anslaget.</p>
<p>431</p>
<p>Hanteringen av u-länders skuld till svenska staten Prop. 1991/92:100</p>
<p>En stor del av de fattigaste ländernas skuld gäller av långivarlandet offent-<br>lig eller offentligt garanterad skuld, främst bistånds- och exportkrediter. I<br>enlighet med en resolution i UNCTAD, skrev Sverige år 1978 av de<br>biståndskrediter som under 1960-och 1970-talen gavs till de fattigaste<br>länderna. År 1986 gjordes samma sak för Zambia. Totalt avskrevs ca<br>1 185 milj. kr. Detta har inte belastat anslaget.</p>
<p>De fordringar som svenska staten i dag har på u-länder är främst ex-<br>portkrediter och u-krediter. Av betalningsbalansstödet har sammanlagt<br>496 milj. kr. använts för betalning av skuld till svenska staten enligt den<br>modell som beslutades år 1986. Sju länder — Guinea-Bissau, Mozam-<br>bique, Nicaragua, Sudan, Tanzania, Vietnam och Zambia — har på detta<br>sätt fått förfallna skulder till svenska staten reglerade. Beloppen för de<br>enskilda länderna framgår av tabellen. De reglerade skulderna har upp-<br>kommit genom skadereglering hos exportkreditnämnden (EKN) eller<br>SWEDFUND (endast mindre belopp). Skulderna omfattar såväl kapital-<br>förfall som ursprunglig låneränta.</p>
<p>Sedan Sverige tog det första beslutet om betalning av skuld till svenska<br>staten har de multilaterala formerna för reglering av denna typ av skuld<br>utvecklats. Det är inom den s. k. Parisklubben som skuldtyngda länder kan<br>omförhandla betalningsförpliktelser under offentlig eller i långivarländer-<br>na offentligt garanterad skuld. Efter att ha uppnått en principöverenskom-<br>melse i Parisklubben ingår skuldlandet bilaterala avtal med långivarlän-<br>dema. Vid de sju stora industriländernas möte i Toronto år 1988 uppnåd-<br>des ett viktigt genombrott i denna fråga. Denna s. k. Toronto-överenskom-<br>melse ger tre möjligheter till koncessionella, dvs. mjuka, villkor för de<br>fattigaste länderna: avskrivning av en del av kapitalförfallen, förlängd<br>återbetalningstid och sänkt konsolideringsränta.</p>
<p>För många u-länder är även dessa mjukare villkor alltför betungande.<br>Sverige har därför drivit frågan om ytterligare skuldlättnad för de fattigas-<br>te länderna. Genom att använda betalningsbalansstödet har regeringen<br>beslutat att ge en rad länder full betalningsfrihet när skulderna omförhand-<br>las. Biståndet används för att täcka samtliga räntebetalningar som skall<br>erläggas i enlighet med skuldkonsolideringsavtalen. Biståndet ger alltså en<br>additionell skuldlättnad utöver vad som överenskommits internationellt. I<br>september 1990 beslutades om additionelit bistånd uppgående till ca<br>78 milj. kr. till Guinea-Bissau, Madagaskar, Mocambique, Tanzania och<br>Togo. Även vid några tidigare tillfallen har anslaget använts för liknande<br>ändamål.</p>
<p>Stöd för reglering av u-länders kommersiella skuld</p>
<p>Utöver skuld till internationella finansiella institutioner och skuld till<br>bilaterala offentliga långivare har u-ländema en betydande skuld till priva-<br>ta långivare i andra länder. Detta är skuld som inte är offentligt garanterad<br>i långivarlandet. Eftersom de mest skuldtyngda u-ländema har svårt att<br>betala räntor och amorteringar på denna skuld, säljs sådana skuldsedlar i<br></p>
<p>432</p>
<p>dag mellan fordringsägare på en andrahandsmarknad till priser som ofta Prop. 1991/92:100<br>ligger på en nivå långt under skuldsedlarnas nominella värden, for vissa Bil. 4<br>länder så lågt som 5 — 20% av det nominella värdet. Olika metoder har<br>tillämpats för att hjälpa u-ländema att tillgodogöra sig marknadens dis-<br>kontering av fordringarnas värde.</p>
<p>Sverige har främjat sådan marknadsbaserad skuldlättnad på olika sätt.<br>Om skuldsedlar köps upp på andrahandsmarknaden av tredje part och<br>överlämnas till skuldlandet uppstår ett s.k. skuldåterköp (eng. debt<br>buy-back). I ett första brett internationellt organiserat skuldåterköp bidrog<br>ett antal biståndsgivare till en fond för uppköp av Bolivias skulder till<br>privata långivare. Fonden administrerades av IMF. Till ett pris av 11 % av<br>skuldernas nominella värde kunde hälften av Bolivias skuld av detta slag<br>återköpas och annulleras. Sverige bidrog med 10 milj. kr. och har senare<br>bidragit med ytterligare 10 milj. kr. Liknande skuldåterköp planeras för<br>andra länder.</p>
<p>Om skuldsedlar köps upp på andrahandsmarknaden och överlämnas till<br>skuldlandet i utbyte mot någonting, t. ex. lokalvaluta för ett biståndspro-<br>jekt, uppstår s. k. skuldbyten (även kallade skuldomvandlingar eller skuld-<br>konverteringar, eng. debt swaps). Sverige genomförde ett sådant skuldbyte<br>till förmån för Costa Rica under budgetåret 1988/89. Då användes<br>21 milj. kr. (från andra anslagsposter) för uppköp av costaricanska ford-<br>ringar till i genomsnitt 13,6% av det nominella värdet. Skuldsedlarna<br>överlämnades till Costa Rica i utbyte mot att landet ställde lokalvaluta<br>motsvarande skuldsedlarnas nominella värde till förfogande för ett na-<br>turvårdsprojekt i landet. På så sätt fick projektet mer lokalvaluta än det<br>skulle ha fått om den utländska valutan hade växlats på normalt sätt i<br>bank. Till skillnad från skuldåterköpen ökar skuldbyten oftast belastning-<br>en på landets budget. Särskild hänsyn måste därför tas till den makroeko-<br>nomiska situationen när skuldbyten genomförs.</p>
<p>433</p>
<h3>NORDISKT BISTÅNDSSAMARBETE</h3>
<p>De nordiska länderna har sedan böijan av 1960-talet samarbetat på bi-<br>ståndsområdet. Formerna för samarbetet regleras genom en konvention<br>som undertecknades i mars 1981. Enligt denna skall ärenden av principiell<br>karaktär, såsom utvidgning, förlängning och revision av insatser, beslutas<br>av det Nordiska ministerrådet som även fastställer de ekonomiska ramar-<br>na. Den löpande granskningen av biståndsprojekten sker genom en s.k.<br>ämbetsmannakommitté för biståndsfrågor (EKB) bestående av de ansvari-<br>ga ämbetsmännen i de nordiska biståndsadministrationema. Genom kon-<br>ventionen upprättades även en rådgivande kommitté för lekmannarepre-<br>sentation (RKB). I september 1990 enade sig de nordiska biståndsmini-<br>strarna att pröva nya former för parlamentarisk medverkan i det nordiska<br>samarbetet på biståndsområdet. RKB lades ner och istället skall de nordis-<br>ka länderna enligt ett rullande schema arrangera ett årligt seminarium där<br>parlamentariker och andra biståndsintresserade får möjlighet att diskutera<br>biståndspolitiska frågor av gemensamt intresse. Finland stod som värd för<br>det första seminariet år 1991.</p>
<p>Inom EKB bereds gemensamma nordiska projekt, samt diskuteras bi-<br>ståndsfrågor av nordiskt intresse. Kommittén är ett viktigt forum för bl. a.<br>diskussioner om samordnade ställningstaganden i olika internationella<br>organisationer. Arbetsgrupper av ad-hoc karaktär tillsätts för att diskutera<br>och bereda aktuella frågor. Nordiska utredningar initieras för att ge under-<br>lag till biståndspolitiska ställningstaganden.</p>
<p>De nordiska biståndsministrarna lägger stor vikt vid ett nära samarbete i<br>biståndspolitiska frågor och har därför beslutat formalisera en ordning<br>med regelmässiga möten två gånger per år. Diskussioner om att formellt<br>konstituera sig som ett fackministerråd under nordiska rådet pågår.</p>
<p>I samband med den volymaktion som de nordiska länderna drev under<br>år 1989 inleddes även ett fastare samarbete med Nederländerna. Återkom-<br></p>
<p>mande möten hålls nu mellan biståndsministrarna i Norden och Nederlän<br></p>
<p>derna.</p>
<p>Det nordiska samarbetet i biståndsärenden omfattar också informella<br>överläggningar, t. ex. i anslutning till internationella möten, där de nordis-<br>ka länderna ofta uppträder som en enhet. De nordiska länderna har även<br>en gemensam representation i Världsbanken, de regionala utvecklingsban-<br>kerna och den internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD).</p>
<p>Tyngdpunkten i det nordiska samarbetet har successivt kommit att<br>förskjutas från de traditionella samfinansierade projekten mot samarbete<br>präglat av stor flexibilitet såväl till formen som i valet av samarbetsobjekt.<br>De nordiska länderna antog år 1988 ett särskilt program för nordiskt<br>samarbete på biståndsområdet. Ett nytt inslag i det nordiska samarbetet är<br>beslutet om en nordisk fond för kreditgivning på koncessionella villkor.</p>
<p>Mot bakgrund av utvecklingen i Central- och Östeuropa och Baltikum<br>har de nordiska länderna påböijat samarbete om ett nordiskt arbetspro-<br>gram. En stipendieordning har inrättats och informationskontor upprät-<br>tats m. m. Finansiering sker över Nordiska ministerrådets budget.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>434</p>
<h3>BISTÅNDET FÖRDELAT PÅ ENSKILDA <sup>Pr</sup><>P 1991/92:100</h3>
<h3>LÄNDER <sup>B,</sup>‘ <sup>4</sup></h3>
<p>Den följande statistiken avser de utbetalningar (i tkr) som gjorts budget-<br>året 1990/91 av biståndsorganen SIDA, SAREC, BITS, IMPOD och<br>SWEDFUND. Utbetalningar som inte kunnat länderfördelas har förts till<br>posterna ej länderfördelat eller ej kontinentfördelat. Utbetalningarna för<br>u-krediter avser avräkningar mot biståndsanslaget för gåvoelement för<br>kreditförbindelser som utfärdats under budgetåret 1990/91. Utgifterna för<br>SIDAs centrala administration, inklusive biståndskontoren, redovisas i<br>separat kolumn. Övriga utgifter för den centrala biståndsadministrationen<br>har utelämnats. Med hänsyn till IMPODs arbetssätt ingår dock i dess<br>utbetalningar lönekostnader för personal med undantag av chefen för<br>kontoret samt viss administrativ personal. Det multilaterala biståndet<br>(under anslaget Cl) ingår, förutom livsmedelsbiståndet, inte i statistiken<br>då det inte är möjligt att på ett rättvisande sätt fördela det biståndet på<br>enskilda länder.</p>
<p>435</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-186.png" style="width:243pt;height:561pt;"/>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-187.png" style="width:381pt;height:562pt;"/>
<p>436</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-188.png" style="width:8pt;height:20pt;"/>
<p>Os</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-189.png" style="width:31pt;height:42pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-190.png" style="width:18pt;height:27pt;"/>
<p>$</p>
<p>...</p>
<p>p</p>
<p>1</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-191.png" style="width:67pt;height:90pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-192.png" style="width:92pt;height:23pt;"/>
<p>Os</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-193.png" style="width:89pt;height:41pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-194.png" style="width:12pt;height:10pt;"/>
<p>OO —</p>
<p>SO</p>
<p>Os</p>
<p>Os</p>
<p>r-><br>Os</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-195.png" style="width:9pt;height:72pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-196.png" style="width:9pt;height:10pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-197.png" style="width:9pt;height:17pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-198.png" style="width:9pt;height:22pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-199.png" style="width:9pt;height:21pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-200.png" style="width:9pt;height:21pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-201.png" style="width:9pt;height:18pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-202.png" style="width:9pt;height:18pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-203.png" style="width:9pt;height:45pt;"/>
<p>C4</p>
<p>so<br>Os</p>
<p><S~><br>rr<br>»o</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-204.png" style="width:9pt;height:5pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-205.png" style="width:9pt;height:21pt;"/>
<p>S©<br>oo</p>
<p>CN</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-206.png" style="width:36pt;height:39pt;"/>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-207.png" style="width:12pt;height:20pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-208.png" style="width:7pt;height:23pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-209.png" style="width:15pt;height:16pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-210.png" style="width:44pt;height:26pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-211.png" style="width:31pt;height:27pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-212.png" style="width:96pt;height:11pt;"/>
<p>so</p>
<p>■»T</p>
<p>Os TJ-</p>
<p>oo</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-213.png" style="width:9pt;height:13pt;"/>
<p>so o<br></■> r—</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-214.png" style="width:18pt;height:23pt;"/>
<p>— C"</p>
<p>— '/-><br><*></p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-215.png" style="width:31pt;height:22pt;"/>
<p>H") O O OO —. — — O O >n 'O 't<br>— t"-moo<br>r*l m <N so es| Os</p>
<p>— — r«-><br>r~ m o<br>O OO SO</p>
<p>Prop.1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-216.png" style="width:32pt;height:25pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-217.png" style="width:194pt;height:19pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-218.png" style="width:64pt;height:27pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-219.png" style="width:76pt;height:79pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-220.png" style="width:6pt;height:21pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-221.png" style="width:73pt;height:31pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-222.png" style="width:67pt;height:79pt;"/>
<p>438</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-223.png" style="width:140pt;height:563pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-224.png" style="width:16pt;height:24pt;"/>
<p>g35S =</p>
<p>— m m -o<br></■> ©</p>
<p><Nosr'Sor~mooooo\<br>o>en<Nr^ooo\r~Tj--*<br>«» cn oo —■ Tf oo O 't</p>
<p>sO —<br>m</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-225.png" style="width:21pt;height:18pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-226.png" style="width:132pt;height:79pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-227.png" style="width:21pt;height:11pt;"/>
<p>T</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-228.png" style="width:24pt;height:18pt;"/>
<p>O<br>r-</p>
<p>W-></p>
<p>O<br>O\</p>
<p>oo</p>
<p>m o\ rj m<br>m O' -o</p>
<p>— t z> cj<br>n</p>
<p>00 T</p>
<p>TT Ch</p>
<p>sO —</p>
<p>sO v-></p>
<p>Prop.1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>439</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-229.png" style="width:2pt;height:565pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-230.png" style="width:288pt;height:562pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-231.png" style="width:3pt;height:408pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-232.png" style="width:108pt;height:3pt;"/>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>440</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-233.png" style="width:68pt;height:502pt;"/>
<p>c</p>
<p>.3</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GF03100/prop_199192__100-234.png" style="width:162pt;height:562pt;"/>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>441</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<h3>VISSA FÖRKORTNINGAR</h3>
<p>ACCE</p>
<p>AfDB</p>
<p>AfDF</p>
<p>AFIC</p>
<p>AIC</p>
<p>ANC</p>
<p>ARO</p>
<p>AsDB</p>
<p>AsDF</p>
<p>BITS</p>
<p>CABEI</p>
<p>CADESCA</p>
<p>CATIE</p>
<p>CCC-CA</p>
<p>CDB</p>
<p>CFA</p>
<p>CFC</p>
<p>CGIAR</p>
<p>CILSS</p>
<p>CND</p>
<p>CSUCA</p>
<p>CTC</p>
<p>DAC</p>
<p>African Council on<br>Communications Education<br>African Development Bank<br>African Development Fund<br>Asian Finance and Investment<br>Corporation</p>
<p>International Centre of<br>the Swedish Labour Movement<br>African National Congress<br>Africa Groups of Sweden,<br>Recruitment Organization<br>Asian Development Bank<br>Asian Development Fund<br>Swedish Agency for<br>International Technical and<br>Economic Co-operation<br>Central American Bank for<br>Economic Integration<br>Comite de Accion de Apoyo al<br>Desarrollo Economico y Social<br>Centro Agronomico Tropical de<br>Investigacion y Ensenanza<br>Confederacion de Cooperativas<br>del Caribe y Centro America<br>Caribbean Development Bank<br>Committee on Food Aid<br>Policies and Programmes<br>Common Fund for Commodity<br>Consultative Group on<br>International Agricultural<br>Research</p>
<p>Committé Inter-Estats de<br>Lutte contre la Sécheresse<br>au Sahel</p>
<p>Commission on Narcotic Drugs<br>Confederacion Universitaria<br>Centroamericana</p>
<p>United Nations Centre for<br>Transnational Corporations<br>Development Assistance<br>Committee</p>
<p>Afrikanska rådet för<br>massmedieutbildning<br>Afrikanska utvecklingsbanken<br>Afrikanska utvecklingsfonden</p>
<p>Arbetarrörelsens<br>Internationella Centrum<br>Afrikanska nationalkongressen<br>Afrikagruppemas<br>Rekryteringsorganisation<br>Asiatiska utvecklingsbanken<br>Asiatiska utvecklingsfonden<br>Beredningen för<br>internationellt<br>tekniskt-ekonomiskt samarbete<br>Centralamerikanska banken för<br>ekonomisk integration<br>Aktionskommittén för central-<br>amerikanskt samarbete<br>utbildningscentrat för tropiskt<br>jordbruk<br>Kooperativa federationen för<br>Karibien och Centralamerika<br>Karibiska utvecklingsbanken<br>Kommittén för<br>livsmedelsbistånd<br>Gemensamma fonden för råvaror<br>Konsultativa gruppen för<br>internationell<br>jordbruksforskning<br>Koordinerande kommittén för<br>utveckling i Sahelområdet</p>
<p>Narkotikakommissionen<br>Centralamerikanska universitets-<br>federationen</p>
<p>FN:s center för<br>transnationella företag<br>OECD:s kommitté för<br>biståndsfrågor</p>
<p>442</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>DCI</p></td><td colspan="2">
<p>Defense for Children<br>International</p></td></tr>
<tr><td>
<p>DND</p></td><td>
<p>Division on Narcotic Drugs</p></td><td>
<p>Narkotikakommissionens<br>sekretariat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>DTCD</p></td><td>
<p>Department of Technical</p></td><td>
<p>FN-sekretariatets tekniska</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Cooperation for Development</p></td><td>
<p>biståndsprogram</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EADB</p></td><td>
<p>East African Development Bank</p></td><td>
<p>Östafrikanska utvecklingsbanken</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EBRD</p></td><td>
<p>European Bank for</p></td><td>
<p>Europeiska återuppbyggnads- och</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Reconstruction and Development</p></td><td>
<p>utvecklingsbanken</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ECOSOC</p></td><td>
<p>Economic and Social Council</p></td><td>
<p>FN:s ekonomiska och sociala</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>of the United Nations</p></td><td>
<p>råd</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EFS</p></td><td></td><td>
<p>Evangeliska fosterlandsstiftelsen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EG</p></td><td>
<p>European Community</p></td><td>
<p>De europeiska gemenskaperna</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EKN</p></td><td>
<p>Swedish Export Credits</p>
<p>Guarantee Board</p></td><td>
<p>Exportkreditnämnden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ESAF</p></td><td>
<p>Enhanced Structural-Adjust-</p></td><td>
<p>Utvidgade strukturanpassnings-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>ment Facility</p></td><td>
<p>faciliteten</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FAC</p></td><td>
<p>Food Aid Convention</p></td><td>
<p>Livsmedelshjälps-<br>konventionen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FAO</p></td><td>
<p>Food and Agricultural</p></td><td>
<p>FN:s livsmedels- och</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Organization</p></td><td>
<p>jordbruksorganisation</p></td></tr>
<tr><td>
<p>FSO</p></td><td>
<p>Fund for Special Operations</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>GATT</p></td><td>
<p>General Agreement on Tariffs<br>and Trade handelsavtalet</p></td><td>
<p>Allmänna tull- och</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HABITAT</p></td><td>
<p>United Nations Center for</p></td><td>
<p>FN:s boende- och</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Human Settlements</p></td><td>
<p>bebyggelsecenter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IAEA</p></td><td>
<p>International Atomic Energy</p></td><td>
<p>Internationella</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Agency</p></td><td>
<p>atomenergiorganet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IBRD</p></td><td>
<p>International Bank for</p>
<p>Reconstruction and Development</p></td><td>
<p>Världsbanken</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ICA</p></td><td>
<p>International Co-operative</p></td><td>
<p>Internationella kooperativa</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Alliance</p></td><td>
<p>alliansen (IKA)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ICAP</p></td><td>
<p>Instituto Centroamericano de</p></td><td>
<p>Centralamerikanska institutet för</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Administracion Publica</p></td><td>
<p>offentlig förvaltning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ICJ</p></td><td>
<p>International Commission</p></td><td>
<p>Internationella</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>of Jurists</p></td><td>
<p>J uristkommissionen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ICRC</p></td><td>
<p>International Committee of<br>the Red Cross</p></td><td>
<p>Internationella rödakorskommittén</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IDA</p></td><td>
<p>International Development</p></td><td>
<p>Internationella</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Association</p></td><td>
<p>utvecklingsfonden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IDB</p></td><td>
<p>Interamerican Development</p></td><td>
<p>I nteramerikanska</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Bank</p></td><td>
<p>utvecklingsbanken</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IEA</p></td><td>
<p>International Energy Agency</p></td><td>
<p>Internationella<br>energimyndigheten</p></td></tr>
</table>
<p>443</p>
<p>30 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4</p>
<p>Prop.1991/92: 100</p>
<p>Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>IEFR</p></td><td>
<p>International Emergency Food<br>Reserve</p></td><td>
<p>Internationella<br>katastroflagret för livsmedel</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IFAD</p></td><td>
<p>International Fund for<br>Agricultural Development</p></td><td>
<p>Internationella</p>
<p>jordbruksutvecklingsfonden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IFC</p></td><td>
<p>International Finance<br>Corporation</p></td><td>
<p>Internationella<br>finansieringsbolaget</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IFS</p></td><td>
<p>International Foundation for<br>Science</p></td><td>
<p>Internationella stiftelsen för<br>vetenskap</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IGADD</p></td><td>
<p>Intergovernmental Authority<br>on Drought and Development</p></td><td>
<p>Mellanstatliga myndigheten<br>ansvarig för torka och<br>utveckling</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IICA</p></td><td>
<p>Instituto Interamericano de<br>Cooperacion para la<br>Agricultura</p></td><td>
<p>Interamerikanska institutet för<br>jordbrukssamarbete</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IIDH</p></td><td>
<p>Interamerican Institute of</p>
<p>Human Rights</p></td><td>
<p>Interamerikanska institutet för<br>mänskliga rättigheter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>I1ED</p></td><td>
<p>International Institute for<br>Environment and Development</p></td><td>
<p>Internationella institutet<br>för miljö och utveckling</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ILO</p></td><td>
<p>International Labour</p>
<p>Organization</p></td><td>
<p>Internationella<br>arbetsorganisationen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IMF</p></td><td>
<p>International Monetary Fund</p></td><td>
<p>Internationella valutafonden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IMO</p></td><td>
<p>International Maritime</p>
<p>Organization</p></td><td>
<p>Internationella<br>sjöfartsorganisationen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IMPOD</p></td><td>
<p>Import Promotion Office for<br>Products from Developing<br>Countries</p></td><td>
<p>Importkontoret för<br>u-landsprodukter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>INCAE</p></td><td>
<p>Instituto Centroamericano de<br>Administracion de Empresas</p></td><td>
<p>Centralamerikanska institutet för<br>företagsledarutbildning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>INCB</p></td><td>
<p>International Narcotic Control</p>
<p>Board</p></td><td>
<p>Internationella Narkotika-<br>kontrollstyrelsen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>INSTRAW</p></td><td>
<p>United Nations International</p>
<p>Research and Training<br>Institute for the</p>
<p>Advancement of Women</p></td><td>
<p>Internationella forsknings- och<br>utbildningsinstitutet för<br>kvinnors utveckling</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IPDC</p></td><td>
<p>International Programme for<br>the Development of<br>Communication</p></td><td>
<p>Internationella program för<br>kommunikationsutveckling</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IPPF</p>
<p>IPS</p></td><td>
<p>International Planned<br>Parenthood Federation<br>Inter Press Service</p></td><td>
<p>Internationella</p>
<p>familj eplaneringsfederationen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ISO</p></td><td>
<p>International Standardization</p>
<p>Organization</p></td><td>
<p>Internationella<br>standardiseringsorganisationen</p></td></tr>
</table>
<p>444</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>ITC</p></td><td>
<p>International Trade Centre</p></td><td>
<p>UNCTAD/GATT:s internationella<br>handelscentrum</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ITTO</p></td><td></td><td>
<p>Internationella Tropiska</p>
<p>T immerorganisationen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IUCN</p></td><td>
<p>International Union for the<br>Conservation of Nature and<br>Natural Resources</p></td><td>
<p>Internationella Naturvårds-<br>unionen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>MIGA</p></td><td>
<p>Multilateral Investment</p>
<p>Guarantee Agency</p></td><td>
<p>Multilaterala organet för<br>investeringsgarantier</p></td></tr>
<tr><td>
<p>MONAP</p></td><td>
<p>Mozambique Nordic</p>
<p>Agricultural Programme</p></td><td>
<p>Det nordiska<br>jordbruksprogrammet för<br>Mozambique</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NDF</p></td><td>
<p>Nordic Development Fund</p></td><td>
<p>Nordiska utvecklingsfonden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NEFCO</p></td><td>
<p>Nordic Environment Finance</p>
<p>Corporation</p></td><td>
<p>Nordiska Miljöfinansierings-<br>bolaget</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NIB</p></td><td>
<p>Nordic Investment Bank</p></td><td>
<p>Nordiska Investeringsbanken</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OECD</p></td><td>
<p>Organization for Economic<br>Co-operation and Developement</p></td><td>
<p>Organisationen för ekonomiskt<br>samarbete och utveckling</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OEOA</p></td><td>
<p>Office for Emergency</p>
<p>Operations in Africa</p></td><td>
<p>FN:s katastrofkontor för</p>
<p>Afrika</p></td></tr>
<tr><td>
<p>OPEC</p></td><td>
<p>Organization of Petroleum<br>Exporting Countries</p></td><td>
<p>De oljeexporterande ländernas<br>organisation</p></td></tr>
<tr><td>
<p>PAHO</p>
<p>PMU</p></td><td>
<p>Pan American Health</p>
<p>Organization</p></td><td>
<p>Allamerikanska hälsovårds-<br>organisationen<br>Pingstmissionens u-landshjälp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SADCC</p>
<p>SAK</p></td><td>
<p>Southern African Development<br>Coordination Conference</p></td><td>
<p>Konferensen för samordnad<br>utveckling i södra Afrika<br>Svenska Afghanistankommittén</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SAREC</p></td><td>
<p>Swedish Agency for Research<br>Co-operation with Developing<br>Countries</p></td><td>
<p>Styrelsen för<br>u-landsforskning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SATCC</p></td><td>
<p>Southern African Transport<br>and Communications Commission</p></td><td>
<p>Kommissionen för transporter och<br>kommunikationer i södra Afrika</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SDR</p></td><td>
<p>Special Drawing Rights</p></td><td>
<p>Särskilda dragningsrätter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SEK</p></td><td>
<p>Swedish Export Credit<br>Corporation</p></td><td>
<p>AB Svensk Exportkredit</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SHIA</p></td><td>
<p>Swedish Organization of the<br>Handicapped International<br>Aid Foundation</p></td><td>
<p>Svenska handikapporganisa-<br>tionernas internationella<br>biståndsstiftelse</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SIDA</p></td><td>
<p>Swedish International</p>
<p>Development Authority</p></td><td>
<p>Styrelsen för internationell<br>utveckling</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SLU</p></td><td>
<p>Swedish University of<br>Agricultural Siences</p></td><td>
<p>Sveriges Lantbruksuniversitet</p></td></tr>
</table>
<p>445</p>
<p>SWEDFUND</p>
<p>SVS</p>
<p>TIB</p>
<p>UBV</p>
<p>UNCDF</p>
<p>UNCSTD</p>
<p>UNCTAD</p>
<p>UNCTC</p>
<p>UNDP</p>
<p>UNDRO</p>
<p>UNEP</p>
<p>UNESCO</p>
<p>UNFDAC</p>
<p>UNFPA</p>
<p>UNHCR</p>
<p>UNICEF</p>
<p>UNIDO</p>
<p>SPA World Bank Special Program</p>
<p>of Assistance</p>
<p>SWAPO South West Africa People’s</p>
<p>Organization</p>
<p>SWEDECORP Swedish International<br>Enterprise Development<br>Corporation<br>Swedish Fund for Industrial<br>Co-operation with Developing<br>Countries</p>
<p>Swedish Volunteer Service<br>Tanzania Industrial Bank</p>
<p>Training for Development<br>Assistance</p>
<p>United Nations Capital<br>Development Fund<br>United Nations Centre for<br>Science and Technology for<br>Development</p>
<p>United Nations Conference on<br>Trade and Development<br>United Nations Commission for<br>Transnational Corporations<br>United Nations Development<br>Programme</p>
<p>Office of the United Nations<br>Disaster Relief Co-ordinator<br>United Nations Environment<br>Programme</p>
<p>United Nation Educational,<br>Scientific and Cultural<br>Organization</p>
<p>United Nations Fund for Drug<br>Abuse Control</p>
<p>United Nations<br>Population Fund<br>United Nations High<br>Commissioner for Refugees<br>United Nations Children’s<br>Fund</p>
<p>United Nations Industrial<br>Development Organization</p>
<p>Prop. 1991/92:100<br>Bil. 4</p>
<p>Världsbankens särskilda program<br>for Afrika</p>
<p>Sydvästafrikanska folkorganisa-<br>tionen</p>
<p>Styrelsen för internationellt<br>näringslivsbistånd</p>
<p>Fonden för industriellt<br>samarbete med u-länder</p>
<p>Svensk Volontärsamverkan<br>Tanzanias</p>
<p>Industriutvecklingsbank</p>
<p>Utbildning för<br>biståndsverksamhet</p>
<p>FN:s kapitalutvecklingsfond</p>
<p>FN:s center för vetenskap och<br>teknologi för utveckling</p>
<p>FN:s konferens för handel och<br>utveckling</p>
<p>FN:s kommission för multi-<br>nationella företag</p>
<p>FN:s utvecklingsprogram</p>
<p>FN:s katastrofhjälpskontor</p>
<p>FN:s miljöprogram</p>
<p>FN:s organisation för<br>utbildning, vetenskap och<br>kultur</p>
<p>FN:s fond för kontroll av<br>beroendeframkallande medel</p>
<p>FN:s befolkningsfond</p>
<p>FN:s flyktingkommissarie</p>
<p>FN:s barnfond</p>
<p>FN:s organisation för<br>industriell utveckling</p>
<p>446</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UNIFEM</p></td><td>
<p>United Nations Development<br>Fund for Women</p></td><td>
<p>FN:s utvecklingsfond för kvinnor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UNITA</p></td><td>
<p>Uniao National para la<br>Independencia Total de<br>Angola/National Union for the<br>total Liberation of Angola</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UNITAR</p></td><td>
<p>United Nations Institute for</p></td><td>
<p>FN:s utbildnings- och</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Training and Research</p></td><td>
<p>forskningsinstitut</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UNOCA</p></td><td>
<p>Office of the Coordination for<br>United Nations (Humanitarian and<br>Economic Assistance Programmes<br>relating to Afghanistan</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>UNRWA</p></td><td>
<p>United Nations Relief and</p></td><td>
<p>FN:s hjälporganisation för</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Works Agency for Palestine<br>Refugees in the Near East</p></td><td>
<p>palestinaflyktingar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UNSO</p></td><td>
<p>United Nations Sudano-<br>Sahelian Office</p></td><td>
<p>FN:s Sudano-Sahelkontor</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UNV</p></td><td>
<p>United Nations Volunteers<br>Programme</p></td><td>
<p>FN:s volontärprogram</p></td></tr>
<tr><td>
<p>wcc</p></td><td>
<p>World Council of Churches</p></td><td>
<p>Kyrkornas Världsråd</p></td></tr>
<tr><td>
<p>WEP</p></td><td>
<p>World Employment Programme</p></td><td>
<p>ILO:s världssysselsättnings-<br>program</p></td></tr>
<tr><td>
<p>WFP</p></td><td>
<p>World Food Programme</p></td><td>
<p>Världslivsmedelsprogrammet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>WHO</p></td><td>
<p>World Health Organization</p></td><td>
<p>Världshälsoorganisationen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>WIPO</p></td><td>
<p>World Intellectual Property</p></td><td>
<p>Världsorganisationen för den</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Organization</p></td><td>
<p>intellektuella äganderätten</p></td></tr>
<tr><td>
<p>WMU</p></td><td>
<p>World Maritime University</p></td><td>
<p>Internationella sjöfarts-<br>universitetet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ZANU</p></td><td>
<p>Zimbabwe African National Union</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ZAPU</p></td><td>
<p>Zimbabwe African Peoples Union</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ZUM</p></td><td>
<p>Zimbabwes Unity Movement</p></td><td>
<p>Zimbabwes enighetsrörelse</p></td></tr>
</table>
<p>447</p>
<p>Bilaga 4.2</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<h4>Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt<br>ackrediteringar för de Stockholmsbaserade ambassadörerna<br>per den 1 januari 1992.</h4>
<p>I. Beskickningar</p>
<p>(sidoackrediteringsorter inom parentes)</p>
<p>Abidjan</p>
<p>(Lomé, Ouagadougou, Porto Novo)</p>
<p>Abu Dhabi (•)</p>
<p>Addis Abeba</p>
<p>(Djibouti)</p>
<p>Alger</p>
<p>Amman</p>
<p>Ankara</p>
<p>Athen</p>
<p>Bagdad (••)</p>
<p>Bangkok</p>
<p>(Rangoon, Vientiane)</p>
<p>Beirut (•*)</p>
<p>Belgrad</p>
<p>(Tirana)</p>
<p>Bern</p>
<p>Bissau (•)</p>
<p>Bonn</p>
<p>Brasilia</p>
<p>Bryssel</p>
<p>(Luxemburg)</p>
<p>Budapest</p>
<p>Buenos Aires</p>
<p>(Asunclon, Montevideo)</p>
<p>Bukarest</p>
<p>Canberra</p>
<p>(Honiara, Port Moresby, Port</p>
<p>Vila)</p>
<p>Caråcas</p>
<p>(Brldgetown, Port of Spain)</p>
<p>Colombo (•)</p>
<p>Damaskus</p>
<p>(Beirut)</p>
<p>Dar es Salaam</p>
<p>Dhaka</p>
<p>Dublin</p>
<p>Gaborone</p>
<p>(Maseru)</p>
<p>Guatemala</p>
<p>(San Salvador, Tegucigalpa)</p>
<p>Haag</p>
<p>Hano i</p>
<p>Harare</p>
<p>Havanna</p>
<p>Heliga Stolen</p>
<p>(San Marino, Valetta)</p>
<p>Helsingfors</p>
<p>Islamabad</p>
<p>(Malé)</p>
<p>Jakarta</p>
<p>Kairo</p>
<p>(Khartoum)</p>
<p>Kinshasa (*)(**)</p>
<p>Kuala Lumpur</p>
<p>Kuwait</p>
<p>(Abu Dhabi, Doha, Manarna)</p>
<p>Köpenhamn</p>
<p>Lagos</p>
<p>(Accra)</p>
<p>Lima</p>
<p>(La Paz)<br>Lissabon</p>
<p>(Bissau, Praia)<br>London<br>Luanda</p>
<p>(Sao Tomé)<br>Lusaka</p>
<p>(Lilongwe)</p>
<p>Madrid</p>
<p>Managua</p>
<p>(San José, Panamå)<br>Manila<br>Maputo</p>
<p>(Mbabane)</p>
<p>Mexico<br>Montevideo (•)<br>Moskva</p>
<p>(Ulan Bator)</p>
<p>Mexico</p>
<p>Muscat (•)(•••)<br>Nairobi</p>
<p>(Buiumbura, Kampala,<br>Kigali)<br>New Delhi</p>
<p>(Colombo, Kathmandu,<br>Thimpu)<br>Oslo<br>Ottawa</p>
<p>(Nassau)<br>Paris<br>Peking</p>
<p>(Pyongyang)<br>Prag<br>Pretoria<br>Pyongyang (•)<br>Quito (•••)<br>Rabat<br>Reykjavik<br>Riga<br>Riyadh</p>
<p>(Muscat, Sana)<br>Rom<br>Santa Fé de Bogotå<br>Santiago de Chile<br>Seoul</p>
<p>Singapore</p>
<p>(Bandar Seri Begawan)<br>Sofia<br>Tallinn<br>Teheran<br>Tel Aviv</p>
<p>(Nicosia)<br>Tokyo<br>Tripoli</p>
<p>448</p>
<p>Tunis<br>Vientiane (•)<br>Vilnius<br>Warszawa</p>
<p>Washington</p>
<p>Wellington</p>
<p>(Apia, Nuku’alofa, Suva)</p>
<p>Wien</p>
<p>Windhoek</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>(•) beskickningen förestås av en t. f. chargé d”affaires</p>
<p>(••) beskickningen är eller kommer tills vidare att vara obemannad<br>(•••) beskickningen kommer att stängas budgetåret 1992/93 och ersättas<br>av honorärkonsulat</p>
<p>II. Delegationer</p>
<p>Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna i New York</p>
<p>Sveriges ständiga delegation vid de internationella organisationerna i Ge-<br>neve</p>
<p>Sveriges nedrustningsdelegation i Geneve</p>
<p>Sveriges delegation vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och<br>utveckling (OECD) i Paris</p>
<p>Sveriges delegation vid de Europeiska Gemenskaperna (EG) i Bryssel</p>
<p>Sveriges delegation vid Europarådet i Strasbourg</p>
<p>Sveriges delegation vid de militära förhandlingarna inom ramen för konfe-<br>rensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) i Wien</p>
<p>III. Lönade konsulat</p>
<p>a) Generalkonsulat<br>Barcelona</p>
<p>Berlin</p>
<p>Chicago</p>
<p>Frankfurt am Main</p>
<p>Hamburg</p>
<p>Hongkong</p>
<p>Istanbul<br>Jerusalem</p>
<p>Los Angeles</p>
<p>Målaga</p>
<p>Marseille (*)</p>
<p>Milano</p>
<p>Montreal</p>
<p>Miinchen</p>
<p>New York</p>
<p>S:t Petersburg</p>
<p>Sydney</p>
<p>Toronto<br></p>
<p>b) Konsulat<br>Jeddah</p>
<p>Las Palmas (*)<br>Mariehamn<br>Szczecin</p>
<p>(*) Omvandlas till honorärkonsulat budgetåret 1992/93</p>
<p>449</p>
<p>IV. Stockholmsbaserade ambassadörer</p>
<p>De fyra sändebuden har följande ackrediteringar:</p>
<p>1. Bamako (Mali), Banjul (Gambia), Conakry (Republiken Guinea),<br>Dakar (Senegal), Freetown (Sierra Leone), Monrovia (Liberia), Niamey<br>(Niger) och Nouakchott (Mauretanien).</p>
<p>2. Belmopan (Belize), Castries (St Lucia), Georgetown (Guyana), Kings-<br>ton (Jamaica), Paramäribo (Surinam), Port-au-Prince (Haiti), Santo Do-<br>mingo (Dominikanska Republiken) och St George’s (Grenada).</p>
<p>3. Antananarivo (Madagaskar), Mogadishu (Somalia), Moroni (Como-<br>rema), Port Louis (Mauritius) och Victoria (Seychellerna).</p>
<p>4. Bangui (Centralafrikanska Republiken), Brazzaville (Kongo), Kinsha-<br>sa (Zaire), Libreville (Gabon), Malabo (Ekvatorialguinea) och Yaoundé<br>(Kamerun).</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>450</p>
<h3>Anslagsförteckning</h3>
<p>A. Utrikesdepartementet m. m.</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>A 1. Utrikesförvaltningen,förslagsanslag .......... 1 425 327 000</p>
<p>A 2. Utlandstjänstemännens representation, reserva-</p>
<p>tionsanslag ............................. 20 690 000</p>
<p>A 3. Kursdifferenser,förslagsanslag............... 1000</p>
<p>A 4. Honorärkonsuler.yori/a^an^/ag ............. 14 170 000</p>
<p>A 5. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom</p>
<p>internationell organisation, förslagsanslag ...... 58 451 000</p>
<p>A 6. Nordiskt samarbete, förslagsanslag ........... 1 783 000</p>
<p>A 7. Utredningar m.m., reservationsanslag......... 13 252 000</p>
<p>A 8. Officiella besök m. m.,förslagsanslag.......... 9 693 000</p>
<p>A 9. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i ut-</p>
<p>landet m.m./ors/agsans/a# ................. 3 635 000</p>
<p>1 547 002 000</p>
<p>B. Bidrag till vissa internationella organisationer</p>
<p>B 1. Förenta nationerna, förslagsanslag............ 242 232 000</p>
<p>B 2. Nordiska ministerrådet,förslagsanslag......... 250 000 000</p>
<p>B 3. Europarådet, förslagsanslag................. 28 240 000</p>
<p>B 4. Organisationen för ekonomiskt samarbete och ut-<br>veckling (OECD), förslagsanslag ............. 20 000 000</p>
<p>B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA),<br>förslagsanslag ........................... 110 000 000</p>
<p>B 6. Organisationer för internationell handel och råva-<br>rusamarbete m. m.,förslagsanslag ............ 9 278 000</p>
<p>B 7. Internationell råvarulagring, förslagsanslag ..... 2 000 000</p>
<p>B 8. Övriga internationella organisationer m. m., för-</p>
<p>slagsanslag ............................. 3 638 000</p>
<p>665 388 000</p>
<p>C. Internationellt utvecklingssamarbete</p>
<p>C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram, reserva-<br>tionsanslag ............................. 3 566 147 000</p>
<p>C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservations-</p>
<p>anslag................................. 7 517 000 000</p>
<p>C 3. Andra biståndsprogram, reservationsanslag ..... 2 114 500 000</p>
<p>C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), ram-<br>anslag ................................. 293 758 000</p>
<p>C 5. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö</p>
<p>U-centrum), ramanslag.................... 23 014 000</p>
<p>C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), förslags-</p>
<p>anslag ................................. 25 405 000</p>
<p>C 7. Nordiska Afrikainstitutet, förslagsanslag ....... 6 013 000</p>
<p>C 8. Beredningen för internationellt tekniskt-ekono-<br>miskt samarbete (BITS), ramanslag........... 18 745 000</p>
<p>C 9. Bidrag till Styrelsen för U-landsutbildning i Sandö,<br>förslagsanslag ........................... 7 076 000</p>
<p>C 10 Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd<br>(SWEDECORP), förslagsanslag.............. 34 436 000</p>
<p>13 606 094 000</p>
<p>D. Information om Sverige i utlandet m. m.</p>
<p>1. Svenska institutet, reservationsanslag..........</p>
<p>2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlan-<br>det, reservationsanslag.....................</p>
<p>3. Övrig information om Sverige i utlandet, reserva-<br>tionsanslag .............................</p>
<p>mm mm m m O oo</p>
<p>Utrikeshandel och exportfrämjande</p>
<p>65 797 000</p>
<p>60 809 000</p>
<p>16 754 000</p>
<p>143 360 000</p>
<p>1. Kommerskollegium, ramanslag.............. 51 647 000</p>
<p>2. Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag 259 815 000</p>
<p>3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter</p>
<p>för skadeersättningar, förslagsanslag .......... 1 000</p>
<p>4. Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag ...... 100 000</p>
<p>5. Bidrag till stiftelsen Östekonomiska Institutet m. m.</p>
<p>anslag................................. 2 250 000</p>
<p>E 6. Bidrag till ett institut för Japanstudier reservations-<br>anslag ................................. 3 000 000</p>
<p>316 813 000</p>
<p>Prop. 1991/92:100</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m. m.</p>
<p>F 1. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhets-<br>politiska området, reservationsanslag.......... 5 529 000</p>
<p>F 2. Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa<br>(ESK), förslagsanslag...................... 10 000 000</p>
<p>F 3. Information, studier och forskning om freds- och<br>nedrustningssträvanden m. m. reservationsanslag 23 982 000</p>
<p>F 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforsk-<br>ningsinstitut (SIPRI), reservationsanslag ....... 21 310 000</p>
<p>F 5. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning<br>och nedrustning, förslagsanslag .............. 15 840 000</p>
<p>F 6. Utrikespolitiska Institutet reservationsanslag .... 10 028 000</p>
<p>86 689 000</p>
<p>G. Samarbete med Central- och Östeuropa</p>
<p>G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa,<br>reservationsanslag........................ 994 500 000</p>
<p>G 2. Täckande av eventuella förluster i anledning av<br>statliga garantier för finansiellt stöd till länder i<br>Central- och Östeuropa, förslagsanslag......... 1 000</p>
<p>994 501 000</p>
<p>Summa kr. 17 359 847 000</p>
<p>452</p>
<p>Innehållsförteckning <sup>p</sup>rop. 1991/92:100</p>
<p>, Bil. 4</p>
<p>Översikt ............................................ 3</p>
<p>Utrikesdepartementet</p>
<p>Inledning............................................ 10</p>
<p>Utrikespolitik ........................................ 10</p>
<p>Rättsfrågor .......................................... 16</p>
<p>Handelspolitik........................................ 18</p>
<p>Nordiskt samarbete .................................... 24</p>
<p>Samarbetet med Central- och Östeuropa .................... 24</p>
<p>Utrikesförvaltningen ................................... 26</p>
<p>Sverige-information och kulturutbyte....................... 28</p>
<p>Internationellt utvecklingssamarbete ....................... 29</p>
<p>A. Utrikesdepartementet m. m.</p>
<p>A 1. Utrikesförvaltningen .............................. 33</p>
<p>A 2. Utlandstjänstemännens representation ................. 37</p>
<p>A 3. Kursdifferenser .................................. 37</p>
<p>A 4. Honorärkonsuler ................................. 37</p>
<p>A 5. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internatio-</p>
<p>nell organisation ................................. 38</p>
<p>A 6. Nordiskt samarbete ............................... 38</p>
<p>A 7. Utredningar m.m................................. 39</p>
<p>A 8. Officiella besök m.m............................... 39</p>
<p>A 9. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m. 39</p>
<p>B. Bidrag till vissa internationella organisationer</p>
<p>Bl. Förenta nationerna ............................... 41</p>
<p>B 2. Nordiska ministerrådet ............................ 43</p>
<p>B 3. Europarådet..................................... 43</p>
<p>B 4. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling</p>
<p>(OECD)........................................ 44</p>
<p>B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) ......... 45</p>
<p>B 6. Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete<br>m.m........................................... 46</p>
<p>B 7. Internationell råvarulagring ......................... 48</p>
<p>B 8. Övriga internationella organisationer m.m.............. 49</p>
<p>C. Internationellt utvecklingssamarbete</p>
<p>U-ländema i världen .............................. 51</p>
<p>— Ekonomisk utveckling i olika delar av u-världen......... 52</p>
<p>— Resurser för utveckling........................... 56</p>
<p>Nya krav och förutsättningar för det internationella samarbetet 62</p>
<p>Ömsesidigt beroende och internationellt samarbete ........ 62</p>
<p>— Från katastrof till utveckling....................... 65</p>
<p>— Demokrati och mänskliga rättigheter ................ 67</p>
<p>— Miljö och utveckling............................. 73 453</p>
<p>— Befolkningsfrågor............................... 75 Prop. 1991/92:100</p>
<p>— En ny roll för FN ............................... TI Bil. 4</p>
<p>— Kvinnoinriktat bistånd........................... 78</p>
<p>— U-lands- och biståndsinformation ................... 79</p>
<p>Mottagarländernas ansvar — givarnas stöd .............. 80</p>
<p>Utvärderingssekretariatet ........................... 85</p>
<p>Biståndet och EG ................................. 86</p>
<p>Aktuella utredningar m. m........................... 88</p>
<p>— Översyn av det multilaterala biståndet................ 88</p>
<p>— Nordiska FN-projektet ........................... 99</p>
<p>— Kreditbiståndsutredningen ........................ 104</p>
<p>— Statistikprojektet ............................... 104</p>
<p>- Åtgärder med anledning av regeringens program för omställ-<br>ning och minskning av den statliga administrationen ....... 104</p>
<p>Biståndsanslagen m. m............................. 105</p>
<p>Cl. Bidrag till internationella biståndsprogram.............. 109</p>
<p>Bilateralt utvecklingssamarbete ...................... 132</p>
<p>C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA ................... 164</p>
<p>C 3. Andra biståndsprogram ............................ 179</p>
<p>C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)............ 198</p>
<p>C 5. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) .. 201</p>
<p>C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) ................203</p>
<p>C 7. Nordiska Afrikainstitutet ........................... 204</p>
<p>C 8. Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete</p>
<p>(BITS).........................................205</p>
<p>C 9. Bidrag till Styrelsen för U-landsutbildning i Sandö ........208</p>
<p>C 10. Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd (SWEDE-</p>
<p>CORP) ........................................ 208</p>
<p>D. Information om Sverige i utlandet m. m.</p>
<p>Dl. Svenska institutet.................................211</p>
<p>D2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet ......213</p>
<p>D 3. Övrig information om Sverige i utlandet................215</p>
<p>E. Utrikeshandel och exportfrämjande</p>
<p>El. Kommerskollegium ...............................217</p>
<p>E2. Exportfrämjande verksamhet ........................219</p>
<p>E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeer-<br>sättningar ....................................... 220</p>
<p>E4. Krigsmaterielinspektionen m.m......................227</p>
<p>E 5. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet ........... 228</p>
<p>E 6. Bidrag till ett institut för Japanstudier .................229</p>
<p>F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m. m.</p>
<p>F 1. Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska<br>området........................................ 231</p>
<p>F 2. Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) .... 232<br>F 3. Information, studier och forskning om freds- och nedrustnings-<br>strävanden m. m.................................. 232<br></p>
<p>454</p>
<p>F 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Prop. 1991/92:100</p>
<p>(SIPRI) ............ 233 Bil. 4</p>
<p>F 5. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrust-</p>
<p>ning ...........................................235</p>
<p>F 6. Utrikespolitiska Institutet...........................239</p>
<p>G. Samarbete med Central- och Östeuropa</p>
<p>G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa ........ 242</p>
<p>G 2. Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garan-<br>tier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa .. 248</p>
<p>Bilaga 4.1 Fakta om Sveriges bistånd</p>
<p>Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd ............ 255</p>
<p>FNs biståndsverksamhet ................................ 261</p>
<p>Internationella fmansieringsorgan ......................... 272</p>
<p>Internationellt livsmedelsbistånd och jordbruksutveckling .......283</p>
<p>Flyktingbistånd .......................................289</p>
<p>Övriga organisationer ..................................292</p>
<p>Biståndet till enskilda programländer....................... 298</p>
<p>Bilateralt bistånd till icke-programländer .................... 387</p>
<p>Andra anslagsposter....................................403</p>
<p>Andra biståndsprogram .................................419</p>
<p>Nordiskt biståndssamarbete..............................434</p>
<p>Biståndet fördelat på enskilda länder .......................435</p>
<p>Vissa förkortningar ....................................442</p>
<p>Bilaga 4.2 Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter samt<br>ackrediteringar för de Stockholmsbaserade ambassadörerna per den 1<br>januari 1992 ......................................... 448</p>
<p>Anslagsförteckning.....................................451</p>
<p>Innehållsförteckning ...................................453</p>
<p>Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992</p>
<p>455</p>
1
1
att riksdagen till Datainspektionen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
1
1
att riksdagen till Datainspektionen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU26
?
10002
10002
att riksdagen till Stöd till politiska partier för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 140 272 000 kr.
?
10002
10002
att riksdagen till Stöd till politiska partier för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 140 272 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU29
?
10003
10003
att riksdagen till Allmänna val för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 350 000 kr.
?
10003
10003
att riksdagen till Allmänna val för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 350 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU25
?
10004
10004
att riksdagen till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga Husets hovhållning för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 23 500 000 kr.
?
10004
10004
att riksdagen till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga Husets hovhållning för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 23 500 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU28
?
10005
10005
att riksdagen till Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 259 468 000 kr.
?
10005
10005
att riksdagen till Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 259 468 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:KU31
?
10006
10006
att riksdagen till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
?
10006
10006
att riksdagen till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU31
?
10007
10007
att riksdagen till Bidrag till studieresor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 800 000 kr.
?
10007
10007
att riksdagen till Bidrag till studieresor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 800 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU31
?
10008
10008
att riksdagen till Bidrag till IPU, RIFO m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 11 802 000 kr.
?
10008
10008
att riksdagen till Bidrag till IPU, RIFO m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 11 802 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU31
?
10009
10009
att riksdagen till Bidrag till partigrupper för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53 600 000 kr.
?
10009
10009
att riksdagen till Bidrag till partigrupper för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53 600 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU31
?
10010
10010
att riksdagen till Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 259 660 000 kr.
?
10010
10010
att riksdagen till Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 259 660 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU31
?
10011
10011
att riksdagen till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 225 000 kr.
?
10011
10011
att riksdagen till Utgivande av otryckta ståndsprotokoll för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 225 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU31
?
10012
10012
att riksdagen till Riksdagens byggnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 25 610 000 kr.
?
10012
10012
att riksdagen till Riksdagens byggnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 25 610 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU31
?
10013
10013
att riksdagen till Riksdagstryck för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 36 299 000 kr.
?
10013
10013
att riksdagen till Riksdagstryck för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 36 299 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU31
?
10014
10014
att riksdagen till De kungliga slotten: Driftkostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 26 150 000 kr.
?
10014
10014
att riksdagen till De kungliga slotten: Driftkostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 26 150 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU28
?
10015
10015
att riksdagen till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 27 595 000 kr.
?
10015
10015
att riksdagen till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 27 595 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU31
?
10016
10016
att riksdagen till Kungliga husgerådskammaren för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10 600 000 kr.
?
10016
10016
att riksdagen till Kungliga husgerådskammaren för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10 600 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU28
?
10017
10017
att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 8 759 000 kr.
?
10017
10017
att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 8 759 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU31
?
10018
10018
att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 13 610 000 kr.
?
10018
10018
att riksdagen till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 13 610 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU31
?
10019
10019
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om utgivningsformer
?
10019
10019
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om utgivningsformer
bifall
= utskottet
1991/92:KU27
?
10020
10020
att riksdagen till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 90 238 000 kr.
?
10020
10020
att riksdagen till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 90 238 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU27
?
10021
10021
att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 8 168 000 kr.
?
10021
10021
att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 8 168 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU27
?
10022
10022
att riksdagen till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 394 000 kr.
?
10022
10022
att riksdagen till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 394 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU27
?
10023
10023
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om en förändring av beräkningsgrunderna för driftsstöd till dagspressen
?
10023
10023
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om en förändring av beräkningsgrunderna för driftsstöd till dagspressen
avslag
= utskottet
1991/92:KU27
?
10024
10024
att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 416 000 000 kr.
?
10024
10024
att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 416 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU27
?
10025
10025
att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 13 800 000 kr.
?
10025
10025
att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 13 800 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:KU27
?
10026
10026
att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10026
10026
att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KU27
?
10027
10027
att riksdagen till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 81 000 000 kr.
?
10027
10027
att riksdagen till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 81 000 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:KU27
?
10028
10028
att riksdagen till Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 11 413 000 kr.
?
10028
10028
att riksdagen till Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 11 413 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU15
?
10029
10029
att riksdagen till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 200 000 000 kr.
?
10029
10029
att riksdagen till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 200 000 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:FiU30
?
10030
10030
att riksdagen till Bonusränta för ungdomsbosparande för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 000 000 kr.
?
10030
10030
att riksdagen till Bonusränta för ungdomsbosparande för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU21
?
10031
10031
att riksdagen till Bidrag till EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 270 000 000 kr.
?
10031
10031
att riksdagen till Bidrag till EFTA:s fond för ekonomisk och social utjämning för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 270 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU30
?
10032
10032
att riksdagen till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr. att stå till regeringens förfogande för de ändamål och på de villkor som förordats i propositionen.
?
10032
10032
att riksdagen till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr. att stå till regeringens förfogande för de ändamål och på de villkor som förordats i propositionen.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU28
?
10033
10033
att riksdagen godkänner de riktlinjer för översyn av organisationen av stödet till regeringskansli och myndigheter som i propositionen anförts
?
10033
10033
att riksdagen godkänner de riktlinjer för översyn av organisationen av stödet till regeringskansli och myndigheter som i propositionen anförts
bifall
= utskottet
1991/92:FiU16
?
10034
10034
att riksdagen till Finansdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 121 037 000 kr.
?
10034
10034
att riksdagen till Finansdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 121 037 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU12
?
10035
10035
att till Civildepartementet för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 36 243 000 kr.
?
10035
10035
att till Civildepartementet för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag på 36 243 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU13
?
10036
10036
att riksdagen till Ekonomiska råd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 302 000 kr.
?
10036
10036
att riksdagen till Ekonomiska råd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 302 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU12
?
10037
10037
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 18 950 000 kr.
?
10037
10037
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 18 950 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU13
?
10038
10038
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 29 500 000 kr.
?
10038
10038
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 29 500 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU12
?
10039
10039
att riksdagen till Utvecklingsarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40 000 000 kr.
?
10039
10039
att riksdagen till Utvecklingsarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU16
?
10040
10040
att riksdagen till Kammarkollegiet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 19 689 000 kr.
?
10040
10040
att riksdagen till Kammarkollegiet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 19 689 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU13
?
10041
10041
att riksdagen godkänner treårsplanen för Investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats
?
10041
10041
att riksdagen godkänner treårsplanen för Investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats
bifall
= utskottet
1991/92:FiU26
?
10042
10042
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att byggnadsstyrelsen får ta upp lån i riksgäldskontoret för Investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats.
?
10042
10042
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att byggnadsstyrelsen får ta upp lån i riksgäldskontoret för Investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU26
?
10043
10043
att riksdagen till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10043
10043
att riksdagen till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU26
?
10044
10044
att riksdagen till Stabs- och servicemyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 70 000 000 kr.
?
10044
10044
att riksdagen till Stabs- och servicemyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 70 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU26
?
10045
10045
att riksdagen till Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr.
?
10045
10045
att riksdagen till Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU26
?
10046
10046
att riksdagen till Fastighetsförvaltningsmyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10046
10046
att riksdagen till Fastighetsförvaltningsmyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU26
?
10047
10047
att riksdagen till Vissa investeringar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
?
10047
10047
att riksdagen till Vissa investeringar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
avslag
= utskottet
1991/92:FiU26
?
10048
10048
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om styrningen och uppföljningen av de totala kostnaderna för statsskulden.
?
10048
10048
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om styrningen och uppföljningen av de totala kostnaderna för statsskulden.
till handlingarna
= utskottet
1991/92:FiU14
?
10049
10049
att riksdagen till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 72 355 000 kr.
?
10049
10049
att riksdagen till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 72 355 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU14
?
10050
10050
att riksdagen till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 554 880 000 kr.
?
10050
10050
att riksdagen till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning och låneförvaltning för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 554 880 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU14
?
10051
10051
att riksdagen till Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10051
10051
att riksdagen till Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU14
?
10052
10052
att riksdagen till Riksgäldskontoret: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10052
10052
att riksdagen till Riksgäldskontoret: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU14
?
10053
10053
att riksdagen till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 576 000 kr.
?
10053
10053
att riksdagen till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 576 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU22
?
10054
10054
att riksdagen till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 24 733 000 kr.
?
10054
10054
att riksdagen till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 24 733 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU12
?
10055
10055
att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 166 240 000 kr.
?
10055
10055
att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 166 240 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU16
?
10056
10056
att riksdagen till Statskontoret för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 101 878 000 kr.
?
10056
10056
att riksdagen till Statskontoret för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 101 878 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU16
?
10057
10057
att riksdagen till Regeringskansliets förvaltningskontor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 420 437 000 kr.
?
10057
10057
att riksdagen till Regeringskansliets förvaltningskontor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 420 437 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU12
?
10058
10058
att riksdagen till Inredning och utrustning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 35 000 000 kr.
?
10058
10058
att riksdagen till Inredning och utrustning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 35 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU26
?
10059
10059
att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 435 033 000 kr.
?
10059
10059
att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 435 033 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU22
?
10060
10060
att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna överföringen från fonden för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel.
?
10060
10060
att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna överföringen från fonden för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU22
?
10061
10061
att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10061
10061
att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU22
?
10062
10062
att riksdagen bemyndigar regeringen att utge extra skatteutjämningsbidrag för år 1993 i enlighet med vad i propositionen förordats
?
10062
10062
att riksdagen bemyndigar regeringen att utge extra skatteutjämningsbidrag för år 1993 i enlighet med vad i propositionen förordats
delvis bifall
= utskottet
1991/92:FiU29
?
10063
10063
att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 23 100 000 000 kr.
?
10063
10063
att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 23 100 000 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:FiU29
?
10064
10064
att riksdagen till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 879 172 000 kr.
?
10064
10064
att riksdagen till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 879 172 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:FiU29
?
10065
10065
att riksdagen godkänner att svenska staten ikläder sig betalningsansvaret för Sveriges andel, uppgående till 300 milj. SDR, av höjningen av Nordiska investeringsbankens grundkapital, och ställer 11,25 milj. SDR till bankens förfogande inom överenskomna tidsfrister
?
10065
10065
att riksdagen godkänner att svenska staten ikläder sig betalningsansvaret för Sveriges andel, uppgående till 300 milj. SDR, av höjningen av Nordiska investeringsbankens grundkapital, och ställer 11,25 milj. SDR till bankens förfogande inom överenskomna tidsfrister
bifall
= utskottet
1991/92:FiU12
?
10066
10066
att riksdagen till Höjning av grundkapitalet i Nordiska investeringsbanken för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 31 000 000 kr.
?
10066
10066
att riksdagen till Höjning av grundkapitalet i Nordiska investeringsbanken för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 31 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU12
?
10067
10067
att riksdagen från statsbudgeten avför anslaget G 5 Ränteersättningar m.m.
?
10067
10067
att riksdagen från statsbudgeten avför anslaget G 5 Ränteersättningar m.m.
bifall
= utskottet
1991/92:FiU12
?
10068
10068
att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordats i propositionen
?
10068
10068
att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordats i propositionen
bifall
= utskottet
1991/92:FiU20
?
10069
10069
att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som har förordats i propositionen
?
10069
10069
att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som har förordats i propositionen
bifall
= utskottet
1991/92:FiU20
?
10070
10070
att riksdagen godkänner riktlinjerna beträffande ramar för myndigheternas förvaltningskostnader (avsnitt 4.3.1)
?
10070
10070
att riksdagen godkänner riktlinjerna beträffande ramar för myndigheternas förvaltningskostnader (avsnitt 4.3.1)
bifall
= utskottet
1991/92:FiU20
?
10071
10071
att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1992/93, genom riksgäldskontoret ta upp lån för investeringar för förvaltningsändamål intill ett sammanlagt belopp av 990 000 000 kr., (avsnitt 4.3.4)
?
10071
10071
att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1992/93, genom riksgäldskontoret ta upp lån för investeringar för förvaltningsändamål intill ett sammanlagt belopp av 990 000 000 kr., (avsnitt 4.3.4)
bifall
= utskottet
1991/92:FiU20
?
10072
10072
att riksdagen godkänner att regeringen beslutar om avveckling av postgirots ensamrätt till de statliga betalningarna (avsnitt 5)
?
10072
10072
att riksdagen godkänner att regeringen beslutar om avveckling av postgirots ensamrätt till de statliga betalningarna (avsnitt 5)
bifall
= utskottet
1991/92:FiU20
?
10073
10073
att riksdagen godkänner riktlinjerna beträffande ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken (Bilaga 1.5)
?
10073
10073
att riksdagen godkänner riktlinjerna beträffande ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken (Bilaga 1.5)
bifall
= utskottet
1991/92:FiU20
?
10074
10074
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om styrning av statsförvaltningen och de finansiella förutsättningarna för myndigheterna (avsnitt 4)
?
10074
10074
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om styrning av statsförvaltningen och de finansiella förutsättningarna för myndigheterna (avsnitt 4)
till handlingarna
= utskottet
1991/92:FiU20
?
10075
10075
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om det statliga betalningssystemet och statliga betalningar, finansinspektionens tillsyn av postgirot och postgirots verksamhetsområde (avsnitt 5)
?
10075
10075
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om det statliga betalningssystemet och statliga betalningar, finansinspektionens tillsyn av postgirot och postgirots verksamhetsområde (avsnitt 5)
till handlingarna
= utskottet
1991/92:FiU20
?
10076
10076
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om utbetalning av de svenska bidragen till EG (avsnitt 6)
?
10076
10076
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om utbetalning av de svenska bidragen till EG (avsnitt 6)
till handlingarna
= utskottet
1991/92:FiU20
?
10077
10077
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om statliga garantier (avsnitt 7)
?
10077
10077
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om statliga garantier (avsnitt 7)
till handlingarna
= utskottet
1991/92:FiU20
?
10078
10078
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om lönenivån i anslagsberäkningarna (avsnitt 8).
?
10078
10078
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om lönenivån i anslagsberäkningarna (avsnitt 8).
till handlingarna
= utskottet
1991/92:FiU20
?
10079
10079
att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
?
10079
10079
att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
?
10079
10079
att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
?
10079
10079
att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
?
10079
10079
att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
?
10079
10079
att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
?
10079
10079
att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
?
10079
10079
att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
?
10080
10080
att riksdagen till Tullverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 173 912 000 kr.
?
10080
10080
att riksdagen till Tullverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 173 912 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SkU17
?
10081
10081
att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 995 439 000 kr.
?
10081
10081
att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 995 439 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SkU16
?
10082
10082
att riksdagen till Skattemyndigheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 508 878 000 kr.
?
10082
10082
att riksdagen till Skattemyndigheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 508 878 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SkU16
?
10083
10083
att riksdagen till Stämpelkostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.
?
10083
10083
att riksdagen till Stämpelkostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SkU16
?
10084
10084
att riksdagen till Fastighetstaxering för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22 991 000 kr.
?
10084
10084
att riksdagen till Fastighetstaxering för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22 991 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SkU16
?
10085
10085
att riksdagen till Ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 57 380 000 kr.
?
10085
10085
att riksdagen till Ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 57 380 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SkU16
?
10086
10086
att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
?
10086
10086
att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SkU16
?
10087
10087
att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10087
10087
att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SkU16
?
10088
10088
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om riktlinjerna för uppbyggnaden av ett nytt kriminalregister och ett nytt misstankeregister.
?
10088
10088
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om riktlinjerna för uppbyggnaden av ett nytt kriminalregister och ett nytt misstankeregister.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU25
?
10089
10089
att riksdagen till Justitiekanslern för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 6 571 000 kr.
?
10089
10089
att riksdagen till Justitiekanslern för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 6 571 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU14
?
10090
10090
att riksdagen till Statsrådsberedningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 39 109 000 kr.
?
10090
10090
att riksdagen till Statsrådsberedningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 39 109 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU13
?
10091
10091
att riksdagen till Justitiedepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 54 562 000 kr.
?
10091
10091
att riksdagen till Justitiedepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 54 562 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU13
?
10092
10092
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 30 200 000 kr.
?
10092
10092
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 30 200 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU13
?
10093
10093
att riksdagen till Framtidsstudier, långsiktig analys m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 12 432 000 kr.
?
10093
10093
att riksdagen till Framtidsstudier, långsiktig analys m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 12 432 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU13
?
10094
10094
att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 558 630 000 kr.
?
10094
10094
att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 558 630 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU23
?
10095
10095
att riksdagen till Säkerhetspolisen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 400 000 000 kr.
?
10095
10095
att riksdagen till Säkerhetspolisen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 400 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU23
?
10096
10096
att riksdagen till Polishögskolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10096
10096
att riksdagen till Polishögskolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU23
?
10097
10097
att riksdagen till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 38 923 000 kr.
?
10097
10097
att riksdagen till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 38 923 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU23
?
10098
10098
att riksdagen till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 9 256 527 000 kr.
?
10098
10098
att riksdagen till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 9 256 527 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU23
?
10099
10099
att riksdagen till Riksåklagaren för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 23 015 000 kr.
?
10099
10099
att riksdagen till Riksåklagaren för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 23 015 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU16
?
10100
10100
att riksdagen till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 506 575 000 kr.
?
10100
10100
att riksdagen till Åklagarmyndigheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 506 575 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU16
?
10101
10101
att riksdagen till Domstolsverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 61 932 000 kr.
?
10101
10101
att riksdagen till Domstolsverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 61 932 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU20
?
10102
10102
att riksdagen till Domstolarna m.m för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 2 378 759 000 kr.
?
10102
10102
att riksdagen till Domstolarna m.m för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 2 378 759 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU20
?
10103
10103
att riksdagen till Utrustning till domstolar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 26 000 000 kr.
?
10103
10103
att riksdagen till Utrustning till domstolar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 26 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU20
?
10104
10104
att riksdagen till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 97 680 000 kr.
?
10104
10104
att riksdagen till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 97 680 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU22
?
10105
10105
att riksdagen till Kriminalvårdsanstalterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 699 511 000 kr.
?
10105
10105
att riksdagen till Kriminalvårdsanstalterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 699 511 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU22
?
10106
10106
att riksdagen till Frivården för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 401 318 000 kr.
?
10106
10106
att riksdagen till Frivården för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 401 318 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU22
?
10107
10107
att riksdagen till Maskin- och verktygsutrustning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 25 000 000 kr.
?
10107
10107
att riksdagen till Maskin- och verktygsutrustning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 25 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU22
?
10108
10108
att riksdagen till Utrustning för kriminalvården för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 57 428 000 kr.
?
10108
10108
att riksdagen till Utrustning för kriminalvården för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 57 428 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU22
?
10109
10109
att riksdagen till Utbildning av personal m.fl. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 31 335 000 kr.
?
10109
10109
att riksdagen till Utbildning av personal m.fl. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 31 335 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU22
?
10110
10110
att riksdagen till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 649 400 000 kr.
?
10110
10110
att riksdagen till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 649 400 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU19
?
10111
10111
att riksdagen till Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 10 714 000 kr.
?
10111
10111
att riksdagen till Rättshjälpsmyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 10 714 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU19
?
10112
10112
att riksdagen till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10112
10112
att riksdagen till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU19
?
10113
10113
att riksdagen till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9 260 000 kr.
?
10113
10113
att riksdagen till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9 260 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU19
?
10114
10114
att riksdagen till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 247 125 000 kr.
?
10114
10114
att riksdagen till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 247 125 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU19
?
10115
10115
att riksdagen till Diverse kostnader för rättsväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22 100 000 kr.
?
10115
10115
att riksdagen till Diverse kostnader för rättsväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22 100 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU19
?
10116
10116
att riksdagen till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 14 361 000 kr.
?
10116
10116
att riksdagen till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 14 361 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU21
?
10117
10117
att riksdagen till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4 823 000 kr.
?
10117
10117
att riksdagen till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4 823 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU21
?
10118
10118
att rikdagen till Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 441 000 kr.
?
10118
10118
att rikdagen till Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 441 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU18
?
10119
10119
att riksdagen till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr.
?
10119
10119
att riksdagen till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU18
?
10120
10120
att riksdagen till Svensk författningssamling för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9 037 000 kr.
?
10120
10120
att riksdagen till Svensk författningssamling för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9 037 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU15
?
10121
10121
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 586 000 kr.
?
10121
10121
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 586 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JuU15
?
10122
10122
att riksdagen till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 613 021 000 kr.
?
10122
10122
att riksdagen till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 613 021 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:LU21
?
10123
10123
att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed anvisar ett förslagsanslag på 400 000 kr.
?
10123
10123
att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed anvisar ett förslagsanslag på 400 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:LU22
?
10124
10124
att riksdagen till Marknadsdomstolen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 270 000 kr.
?
10124
10124
att riksdagen till Marknadsdomstolen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 270 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:LU24
?
10125
10125
att riksdagen till Bokföringsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 377 000 kr.
?
10125
10125
att riksdagen till Bokföringsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 377 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:LU22
?
10126
10126
att riksdagen till Konsumentverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 73 319 000 kr.
?
10126
10126
att riksdagen till Konsumentverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 73 319 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:LU24
?
10127
10127
att riksdagen till Allmänna reklamationsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 12 489 000 kr.
?
10127
10127
att riksdagen till Allmänna reklamationsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 12 489 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:LU24
?
10128
10128
att riksdagen till Stöd till konsumentorganisationer för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 2 080 000 kr.
?
10128
10128
att riksdagen till Stöd till konsumentorganisationer för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 2 080 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:LU24
?
10129
10129
att riksdagen till Konsumentforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 939 000 kr.
?
10129
10129
att riksdagen till Konsumentforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 939 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:LU24
?
10130
10130
att riksdagen till Bidrag till miljömärkning av produkter för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.
?
10130
10130
att riksdagen till Bidrag till miljömärkning av produkter för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:LU24
?
10131
10131
att riksdagen godkänner att de övergripande målsättningarna för patent- och registreringsverkets verksamhetsområden Patentärenden, Varumärkes- och mönsterärenden, Namnärenden och Uppdragsärenden inom patent, varumärkes- och mönsterområdena skall vara i enligthet med vad som förordats i avsnittet slutsatser
?
10131
10131
att riksdagen godkänner att de övergripande målsättningarna för patent- och registreringsverkets verksamhetsområden Patentärenden, Varumärkes- och mönsterärenden, Namnärenden och Uppdragsärenden inom patent, varumärkes- och mönsterområdena skall vara i enligthet med vad som förordats i avsnittet slutsatser
bifall
= utskottet
1991/92:LU20
?
10132
10132
att riksdagen till Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10132
10132
att riksdagen till Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:LU20
?
10133
10133
att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för patent- och registreringsverkets verksamheter inom bolagsärenden och uppdragsärenden skall vara i enlighet med vad i propositionen förordats i avsnittet Slutsatser
?
10133
10133
att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för patent- och registreringsverkets verksamheter inom bolagsärenden och uppdragsärenden skall vara i enlighet med vad i propositionen förordats i avsnittet Slutsatser
bifall
= utskottet
1991/92:LU20
?
10134
10134
att riksdagen till Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10134
10134
att riksdagen till Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:LU20
?
10135
10135
att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Patentbesvärsrättens ansvarsområde skall vara i enlighet med vad i propositionen förordats i avsnittet Slutsatser
?
10135
10135
att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom Patentbesvärsrättens ansvarsområde skall vara i enlighet med vad i propositionen förordats i avsnittet Slutsatser
bifall
= utskottet
1991/92:LU20
?
10136
10136
att riksdagen till Patentbesvärsrätten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10 213 000 kr.
?
10136
10136
att riksdagen till Patentbesvärsrätten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10 213 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:LU20
?
10137
10137
att riksdagen till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 88 486 000 kr
?
10137
10137
att riksdagen till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 88 486 000 kr
bifall
= utskottet
1991/92:LU25
?
10138
10138
att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10138
10138
att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:LU25
?
10139
10139
att riksdagen godkänner möjligheterna till omdisponering av medel mellan anslagen A 1. Utrikesförvaltningen, A 2. Utlandstjänstemännens representation, A 4. Honorärkonsuler och D 3. Övrig information om Sverige i utlandet
?
10139
10139
att riksdagen godkänner möjligheterna till omdisponering av medel mellan anslagen A 1. Utrikesförvaltningen, A 2. Utlandstjänstemännens representation, A 4. Honorärkonsuler och D 3. Övrig information om Sverige i utlandet
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10140
10140
att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 425 327 000 kr.
?
10140
10140
att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 425 327 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10141
10141
att riksdagen till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 20 690 000 kr.
?
10141
10141
att riksdagen till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 20 690 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10142
10142
att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10142
10142
att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10143
10143
att riksdagen till Honorärkonsuler för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 14 170 000 kr.
?
10143
10143
att riksdagen till Honorärkonsuler för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 14 170 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10144
10144
att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 58 451 000 kr.
?
10144
10144
att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 58 451 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10145
10145
att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 783 000 kr.
?
10145
10145
att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 783 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10146
10146
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 13 252 000 kr.
?
10146
10146
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 13 252 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10147
10147
att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9 693 000 kr.
?
10147
10147
att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9 693 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10148
10148
att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 635 000 kr.
?
10148
10148
att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 635 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10149
10149
att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 242 232 000 kr.
?
10149
10149
att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 242 232 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10150
10150
att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 250 000 000 kr.
?
10150
10150
att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 250 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10151
10151
att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 28 240 000 kr.
?
10151
10151
att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 28 240 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10152
10152
att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.
?
10152
10152
att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10153
10153
att riksdagen till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 110 000 000 kr.
?
10153
10153
att riksdagen till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 110 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10154
10154
att riksdagen till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 638 000 kr.
?
10154
10154
att riksdagen till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 638 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10155
10155
att riksdagen godkänner vad som förordats under rubriken Biståndsanslagen m.m.
?
10155
10155
att riksdagen godkänner vad som förordats under rubriken Biståndsanslagen m.m.
bifall
= utskottet
1991/92:UU15
?
10156
10156
att riksdagen godkänner de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete, som förordats i propositionen
?
10156
10156
att riksdagen godkänner de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete, som förordats i propositionen
bifall
= utskottet
1991/92:UU15
?
10157
10157
att riksdagen godkänner de gjorda utfästelser som angivits i propositionen
?
10157
10157
att riksdagen godkänner de gjorda utfästelser som angivits i propositionen
bifall
= utskottet
1991/92:UU15
?
10158
10158
att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser, åtaganden och utbetalningar som härutöver har föreslagits i propositionen
?
10158
10158
att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser, åtaganden och utbetalningar som härutöver har föreslagits i propositionen
bifall
= utskottet
1991/92:UU15
?
10159
10159
att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3 566 147 000 kr.
?
10159
10159
att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3 566 147 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU15
?
10160
10160
att riksdagen till Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 34 436 000 kr.
?
10160
10160
att riksdagen till Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 34 436 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU15
?
10161
10161
att riksdagen godkänner de riktlinjer och bidrag för utvecklingssamarbete genom SIDA som förordats i propositionen
?
10161
10161
att riksdagen godkänner de riktlinjer och bidrag för utvecklingssamarbete genom SIDA som förordats i propositionen
bifall
= utskottet
1991/92:UU15
?
10162
10162
att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som föreslagits i propositionen
?
10162
10162
att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som föreslagits i propositionen
bifall
= utskottet
1991/92:UU15
?
10163
10163
att riksdagen till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 517 000 000 kr.
?
10163
10163
att riksdagen till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 517 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU15
?
10164
10164
att riksdagen godkänner de riktlinjer och bidrag som förordats i det föregående under rubriken Andra biståndsprogram
?
10164
10164
att riksdagen godkänner de riktlinjer och bidrag som förordats i det föregående under rubriken Andra biståndsprogram
bifall
= utskottet
1991/92:UU15
?
10165
10165
att riksdagen till Andra biståndsprogram för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 2 114 500 000 kr.
?
10165
10165
att riksdagen till Andra biståndsprogram för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 2 114 500 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU15
?
10166
10166
att riksdagen till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 293 758 000 kr.
?
10166
10166
att riksdagen till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 293 758 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU15
?
10167
10167
att riksdagen till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum ) för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 23 014 000 kr.
?
10167
10167
att riksdagen till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum ) för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 23 014 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU15
?
10168
10168
att riksdagen till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 25 405 000 kr.
?
10168
10168
att riksdagen till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 25 405 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU15
?
10169
10169
att riksdagen till Nordiska afrikainstitutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag om 6 013 000 kr.
?
10169
10169
att riksdagen till Nordiska afrikainstitutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag om 6 013 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU15
?
10170
10170
att riksdagen till Beredningen för tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 18 745 000 kr.
?
10170
10170
att riksdagen till Beredningen för tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 18 745 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU15
?
10171
10171
att riksdagen till Bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 7 076 000 kr.
?
10171
10171
att riksdagen till Bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 7 076 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU15
?
10172
10172
att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 65 797 000 kr.
?
10172
10172
att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 65 797 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10173
10173
att riksdagen godkänner riktlinjerna för investeringarna i nya kortvågssändare under budgetåren 1990/91-2001/02
?
10173
10173
att riksdagen godkänner riktlinjerna för investeringarna i nya kortvågssändare under budgetåren 1990/91-2001/02
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10174
10174
att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 60 809 000 kr.
?
10174
10174
att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 60 809 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10175
10175
att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16 754 000 kr.
?
10175
10175
att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16 754 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10176
10176
att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 100 000 kr.
?
10176
10176
att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 100 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10177
10177
att riksdagen till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 2 250 000 kr.
?
10177
10177
att riksdagen till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 2 250 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10178
10178
att till Bidrag till ett institut för japanstudier för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.
?
10178
10178
att till Bidrag till ett institut för japanstudier för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10179
10179
att till Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 529 000 kr.
?
10179
10179
att till Utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 529 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10180
10180
att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
?
10180
10180
att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10181
10181
att riksdagen till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag om 23 982 000 kr.
?
10181
10181
att riksdagen till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag om 23 982 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10182
10182
att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 21 310 000 kr.
?
10182
10182
att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 21 310 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10183
10183
att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 15 840 000 kr.
?
10183
10183
att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 15 840 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10184
10184
att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag om 10 028 000 kr.
?
10184
10184
att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag om 10 028 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU14
?
10185
10185
att riksdagen godkänner de riktlinjer för samarbetet med Central- och Östeuropa som förordats i det föregående
?
10185
10185
att riksdagen godkänner de riktlinjer för samarbetet med Central- och Östeuropa som förordats i det föregående
bifall
= utskottet
1991/92:UU16
?
10186
10186
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 få göra utfästelser intill ett belopp om högst 2 900 000 000 kr
?
10186
10186
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 få göra utfästelser intill ett belopp om högst 2 900 000 000 kr
bifall
= utskottet
1991/92:UU16
?
10187
10187
att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 994 500 000 kr.
?
10187
10187
att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 994 500 000 kr.
bifall delvis bifall G1 pkt 3 Kanaler för samarbetet
= utskottet
1991/92:UU16
?
10188
10188
att riksdagen medger att staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsgaranti för kreditgivning till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 800 000 000 kr. under budgetåret 1992/93
?
10188
10188
att riksdagen medger att staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsgaranti för kreditgivning till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 800 000 000 kr. under budgetåret 1992/93
bifall
= utskottet
1991/92:UU16
?
10189
10189
att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10189
10189
att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UU16
?
10190
10190
att riksdagen godkänner förslaget till beredskapsbudget för totalförsvarets civila del för budgetåret 1992/93
?
10190
10190
att riksdagen godkänner förslaget till beredskapsbudget för totalförsvarets civila del för budgetåret 1992/93
bifall
= utskottet
1991/92:FöU8
?
10191
10191
att riksdagen till Kemikalieinspektionen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10191
10191
att riksdagen till Kemikalieinspektionen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Bifall
= utskottet
1991/92:FöU9
?
10192
10192
att riksdagen till Särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen anvisar ett reservationsanslag på 10 426 000 kr.
?
10192
10192
att riksdagen till Särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen anvisar ett reservationsanslag på 10 426 000 kr.
Bifall
= utskottet
1991/92:FöU9
?
10193
10193
att riksdagen till Socialdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 47 862 000 kr.
?
10193
10193
att riksdagen till Socialdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 47 862 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10194
10194
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 30 905 000 kr.
?
10194
10194
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 30 905 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10195
10195
att riksdagen till Uppföljning, utvärdering m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 25 870 000 kr.
?
10195
10195
att riksdagen till Uppföljning, utvärdering m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 25 870 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10196
10196
att riksdagen till Internationell samverkan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 39 162 000 kr.
?
10196
10196
att riksdagen till Internationell samverkan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 39 162 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10197
10197
att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 79 175 000 kr.
?
10197
10197
att riksdagen till Socialvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 79 175 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10198
10198
att riksdagen till Insatser mot aids för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 192 720 000 kr.
?
10198
10198
att riksdagen till Insatser mot aids för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 192 720 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10199
10199
att riksdagen till Avvecklingskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 35 000 000 kr.
?
10199
10199
att riksdagen till Avvecklingskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 35 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10200
10200
att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
?
10200
10200
att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
?
10200
10200
att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
?
10200
10200
att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
?
10201
10201
att riksdagen till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 17 645 000 000 kr.
?
10201
10201
att riksdagen till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 17 645 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10202
10202
att riksdagen till Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 8 250 000 kr.
?
10202
10202
att riksdagen till Särskilt bidrag för vissa adoptivbarn för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 8 250 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10203
10203
att riksdagen till Bidrag till kostnader för internationella adoptioner för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22 000 000 kr.
?
10203
10203
att riksdagen till Bidrag till kostnader för internationella adoptioner för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10204
10204
att riksdagen till Socialstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslaganslag på 205 744 000 kr.
?
10204
10204
att riksdagen till Socialstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslaganslag på 205 744 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10205
10205
att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 2 584 000 kr.
?
10205
10205
att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 2 584 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10206
10206
att riksdagen till Epidemiberedskap m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 16 036 000 kr.
?
10206
10206
att riksdagen till Epidemiberedskap m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 16 036 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10207
10207
att riksdagen till Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 30 375 000 kr.
?
10207
10207
att riksdagen till Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 30 375 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10208
10208
att riksdagen till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 495 682 000 kr.
?
10208
10208
att riksdagen till Bidrag till allmän sjukvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 495 682 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10209
10209
att riksdagen till Specialistutbildning av läkare m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 30 443 000 kr.
?
10209
10209
att riksdagen till Specialistutbildning av läkare m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 30 443 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10210
10210
att riksdagen till Statens folkhälsoinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 106 883 000 kr.
?
10210
10210
att riksdagen till Statens folkhälsoinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 106 883 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10211
10211
att riksdagen till Särskilt statsbidrag för viss vårdgaranti för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 250 000 000 kr.
?
10211
10211
att riksdagen till Särskilt statsbidrag för viss vårdgaranti för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 250 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10212
10212
att riksdagen godkänner att statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik ombildas till en fristående myndighet med de uppgifter som angetts i propositionen
?
10212
10212
att riksdagen godkänner att statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik ombildas till en fristående myndighet med de uppgifter som angetts i propositionen
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10213
10213
att riksdagen till Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 408 000 kr.
?
10213
10213
att riksdagen till Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 408 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10214
10214
att riksdagen till Läkemedelsverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10214
10214
att riksdagen till Läkemedelsverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10215
10215
att riksdagen till Rättsmedicinalverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 161 444 000 kr.
?
10215
10215
att riksdagen till Rättsmedicinalverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 161 444 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10216
10216
att riksdagen till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 12 692 000 kr.
?
10216
10216
att riksdagen till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 12 692 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10217
10217
att riksdagen till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 479 000 kr.
?
10217
10217
att riksdagen till WHO-enheten för rapportering av läkemedelsbiverkningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 479 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10218
10218
att riksdagen till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 741 000 kr.
?
10218
10218
att riksdagen till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 741 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10219
10219
att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10219
10219
att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10220
10220
att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 46 222 000 kr.
?
10220
10220
att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 46 222 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10221
10221
att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslaganslag på 4 938 000 kr.
?
10221
10221
att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslaganslag på 4 938 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10222
10222
att riksdagen till Bidrag till barnomsorg för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 13 690 000 000 kr.
?
10222
10222
att riksdagen till Bidrag till barnomsorg för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 13 690 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10223
10223
att riksdagen till Bidrag till invandrar- och flyktingbarn i förskolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 40 000 000 kr.
?
10223
10223
att riksdagen till Bidrag till invandrar- och flyktingbarn i förskolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 40 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10224
10224
att riksdagen till Barnmiljörådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 199 000 kr.
?
10224
10224
att riksdagen till Barnmiljörådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 199 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10225
10225
att riksdagen godkänner att verksamheten inom NIAs ansvarsområde skall ha den övergripande målsättning som förordats i avsnittet Slutsatser i propositionen
?
10225
10225
att riksdagen godkänner att verksamheten inom NIAs ansvarsområde skall ha den övergripande målsättning som förordats i avsnittet Slutsatser i propositionen
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10226
10226
att riksdagen till Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 5 828 000 kr.
?
10226
10226
att riksdagen till Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 5 828 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10227
10227
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i avsnittet Mål och inriktning för handikappolitiken om en parlamentarisk utredning beträffande tekniska hjälpmedel inom hälso- och sjukvården
?
10227
10227
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i avsnittet Mål och inriktning för handikappolitiken om en parlamentarisk utredning beträffande tekniska hjälpmedel inom hälso- och sjukvården
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10228
10228
att riksdagen till Bidrag till service och vård för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 7 976 000 000 kr.
?
10228
10228
att riksdagen till Bidrag till service och vård för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 7 976 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10229
10229
att riksdagen till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 129 248 000 kr.
?
10229
10229
att riksdagen till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 129 248 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10230
10230
att riksdagen till Bilstöd till handikappade för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 206 000 000 kr.
?
10230
10230
att riksdagen till Bilstöd till handikappade för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 206 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10231
10231
att riksdagen till Bidrag till byggande av gruppbostäder och andra alternativa boendeformer anvisar ett reservationsanslag på 400 000 000 kr.
?
10231
10231
att riksdagen till Bidrag till byggande av gruppbostäder och andra alternativa boendeformer anvisar ett reservationsanslag på 400 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10232
10232
att riksdagen till Bidrag för viss ombyggnad av sjukhem m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.
?
10232
10232
att riksdagen till Bidrag för viss ombyggnad av sjukhem m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10233
10233
att riksdagen till Bidrag till kommunerna för medicinskt färdigbehandlade för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 700 000 000 kr.
?
10233
10233
att riksdagen till Bidrag till kommunerna för medicinskt färdigbehandlade för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 700 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10234
10234
att riksdagen till Utvecklingsmedel m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 946 000 kr.
?
10234
10234
att riksdagen till Utvecklingsmedel m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 946 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10235
10235
att riksdagen till Bidrag till färdtjänst, servicelinjer m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 797 000 000 kr.
?
10235
10235
att riksdagen till Bidrag till färdtjänst, servicelinjer m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 797 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10236
10236
att riksdagen till Kostnader för viss omsorg om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 45 521 000 kr.
?
10236
10236
att riksdagen till Kostnader för viss omsorg om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 45 521 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10237
10237
att riksdagen till Nämnden för vårdartjänst för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 122 328 000 kr.
?
10237
10237
att riksdagen till Nämnden för vårdartjänst för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 122 328 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10238
10238
att riksdagen till Ersättning för texttelefoner för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 74 600 000 kr.
?
10238
10238
att riksdagen till Ersättning för texttelefoner för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 74 600 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10239
10239
att riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 46 169 000 kr.
?
10239
10239
att riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 46 169 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10240
10240
att riksdagen till Kostnader för viss verksamhet för handikappade för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 56 260 000 kr.
?
10240
10240
att riksdagen till Kostnader för viss verksamhet för handikappade för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 56 260 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10241
10241
att riksdagen till Statens hundskola för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10241
10241
att riksdagen till Statens hundskola för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10242
10242
att riksdagen till Statens handikappråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 955 000 kr.
?
10242
10242
att riksdagen till Statens handikappråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 955 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10243
10243
att riksdagen till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 964 000 kr.
?
10243
10243
att riksdagen till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 964 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10244
10244
att riksdagen till Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 950 000 000 kr.
?
10244
10244
att riksdagen till Bidrag till missbrukarvård och ungdomsvård för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 950 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10245
10245
att riksdagen till Bidrag till organisationer för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 28 755 000 kr.
?
10245
10245
att riksdagen till Bidrag till organisationer för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 28 755 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10246
10246
att riksdagen till Utvecklings- och försöksverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 29 003 000 kr.
?
10246
10246
att riksdagen till Utvecklings- och försöksverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 29 003 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10247
10247
att riksdagen till Bidragsförskott för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 085 000 000 kr.
?
10247
10247
att riksdagen till Bidragsförskott för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 085 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SoU15
?
10248
10248
att riksdagen till Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 603 100 000 kr.
?
10248
10248
att riksdagen till Förläggningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 603 100 000 kr.
delvis bifall
= bifall
1991/92:SfU16
?
10249
10249
att riksdagen till Internationell samverkan inom ramen för flykting- och migrationspolitiken m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.
?
10249
10249
att riksdagen till Internationell samverkan inom ramen för flykting- och migrationspolitiken m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU10
?
10250
10250
att riksdagen till Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.
?
10250
10250
att riksdagen till Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU10
?
10251
10251
att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition rörande förändringar i föräldraförsäkringen, till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1992/93 beräknar ett förslagsanslag på 2 550 000 000 kr.
?
10251
10251
att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition rörande förändringar i föräldraförsäkringen, till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1992/93 beräknar ett förslagsanslag på 2 550 000 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:SfU8
?
10252
10252
att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition om vissa förbättringar av vårdbidraget, till Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret 1992/93 beräknar ett förslagsanslag på 870 000 000 kr.
?
10252
10252
att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition om vissa förbättringar av vårdbidraget, till Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret 1992/93 beräknar ett förslagsanslag på 870 000 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:SfU8
?
10253
10253
att riksdagen till Barnpensioner för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 278 000 000 kr.
?
10253
10253
att riksdagen till Barnpensioner för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 278 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU8
?
10254
10254
att riksdagen godkänner de riktlinjer som angetts för avskaffande av delpensionförsäkringen, ändringar rörande delpensionsavgift och arbetsskadeavgift samt användning av behållningen i delpensionsfonden.
?
10254
10254
att riksdagen godkänner de riktlinjer som angetts för avskaffande av delpensionförsäkringen, ändringar rörande delpensionsavgift och arbetsskadeavgift samt användning av behållningen i delpensionsfonden.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:SfU8
?
10255
10255
att riksdagen medger att regeringen får bemyndiga statens invandrarverk att under budgetåret 1992/93 vid extraordinära anspråk på myndighetskapaciteten disponera högst 25 000 000 kr. utöver anvisat anslag
?
10255
10255
att riksdagen medger att regeringen får bemyndiga statens invandrarverk att under budgetåret 1992/93 vid extraordinära anspråk på myndighetskapaciteten disponera högst 25 000 000 kr. utöver anvisat anslag
bifall
= utskottet
1991/92:SfU10
?
10256
10256
att riksdagen till Statens invandrarverks förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 444 329 000 kr.
?
10256
10256
att riksdagen till Statens invandrarverks förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 444 329 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU10
?
10257
10257
att riksdagen till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 767 000 000 kr.
?
10257
10257
att riksdagen till Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 767 000 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:SfU13
?
10258
10258
att riksdagen till Förtidspensioner för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 13 920 000 000 kr.
?
10258
10258
att riksdagen till Förtidspensioner för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 13 920 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU8
?
10259
10259
att riksdagen till Handikappersättningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 905 000 000 kr.
?
10259
10259
att riksdagen till Handikappersättningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 905 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU8
?
10260
10260
att riksdagen till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 22 426 000 kr.
?
10260
10260
att riksdagen till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 22 426 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU10
?
10261
10261
att riksdagen till Vissa yrkesskadeersättningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 200 000 kr.
?
10261
10261
att riksdagen till Vissa yrkesskadeersättningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 200 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU8
?
10262
10262
att riksdagen till Överföring av flyktingar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22 500 000 kr.
?
10262
10262
att riksdagen till Överföring av flyktingar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22 500 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU10
?
10263
10263
att riksdagen till Bidrag till ersättning vid närståendevård för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 000 000 kr.
?
10263
10263
att riksdagen till Bidrag till ersättning vid närståendevård för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU8
?
10264
10264
att riksdagen till Ersättningar till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 426 000 000 kr.
?
10264
10264
att riksdagen till Ersättningar till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 426 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU10
?
10265
10265
att riksdagen till Ålderspensioner för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 52 880 000 000 kr.
?
10265
10265
att riksdagen till Ålderspensioner för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 52 880 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU8
?
10266
10266
att riksdagen till Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 15 589 000 kr.
?
10266
10266
att riksdagen till Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 15 589 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU10
?
10267
10267
att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Särskilt pensionstillägg för budgetåret 1992/93 beräknar ett förslagsanslag på 41 000 000 kr.
?
10267
10267
att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Särskilt pensionstillägg för budgetåret 1992/93 beräknar ett förslagsanslag på 41 000 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:SfU8
?
10268
10268
att riksdagen till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 520 000 kr.
?
10268
10268
att riksdagen till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 520 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU10
?
10269
10269
att riksdagen till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 655 000 000 kr.
?
10269
10269
att riksdagen till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 655 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU8
?
10270
10270
att riksdagen till Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 84 030 000 kr.
?
10270
10270
att riksdagen till Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 84 030 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU10
?
10271
10271
att riksdagen till Efterlevandepensioner till vuxna anvisar ett förslagsanslag på 1 730 000 000 kr.
?
10271
10271
att riksdagen till Efterlevandepensioner till vuxna anvisar ett förslagsanslag på 1 730 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU8
?
10272
10272
att riksdagen till Utlänningsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 34 000 000 kr.
?
10272
10272
att riksdagen till Utlänningsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 34 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU10
?
10273
10273
att riksdagen godkänner att 45 400 000 kr. av de medel som tillfaller staten genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för att delvis finansiera anslaget
?
10273
10273
att riksdagen godkänner att 45 400 000 kr. av de medel som tillfaller staten genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för att delvis finansiera anslaget
bifall
= utskottet
1991/92:SfU9
?
10274
10274
att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 149 977 000 kr.
?
10274
10274
att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 149 977 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU9
?
10275
10275
att riksdagen till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 331 335 000 kr.
?
10275
10275
att riksdagen till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 331 335 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU9
?
10276
10276
att riksdagen till Studiemedel m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 686 000 000 kr.
?
10276
10276
att riksdagen till Studiemedel m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 686 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU9
?
10277
10277
att riksdagen godkänner att 1 341 300 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för att finansiera anslaget
?
10277
10277
att riksdagen godkänner att 1 341 300 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för att finansiera anslaget
bifall
= utskottet
1991/92:SfU9
?
10278
10278
att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 341 300 000 kr.
?
10278
10278
att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 341 300 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU9
?
10279
10279
att riksdagen godkänner att 64 500 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för att finansiera anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
?
10279
10279
att riksdagen godkänner att 64 500 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för att finansiera anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
delvis bifall
= utskottet
1991/92:SfU9
?
10280
10280
att riksdagen till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 68 500 000 kr.
?
10280
10280
att riksdagen till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 68 500 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU9
?
10281
10281
att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1992/93 beräknar ett förslagsanslag på 102 650 000 kr.
?
10281
10281
att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1992/93 beräknar ett förslagsanslag på 102 650 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU9
?
10282
10282
att riksdagen till Utbildningsarvoden till studerande vid vissa lärarutbildningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 121 400 000 kr.
?
10282
10282
att riksdagen till Utbildningsarvoden till studerande vid vissa lärarutbildningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 121 400 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:SfU9
?
10283
10283
att riksdagen till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 442 684 000 kr.
?
10283
10283
att riksdagen till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 442 684 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU8
?
10284
10284
att riksdagen till Allmänna försäkringskassor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 643 880 000 kr.
?
10284
10284
att riksdagen till Allmänna försäkringskassor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 643 880 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:SfU8
?
10285
10285
att riksdagen till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22 320 000 kr.
?
10285
10285
att riksdagen till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22 320 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU10
?
10286
10286
att riksdagen till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 34 364 000 kr.
?
10286
10286
att riksdagen till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 34 364 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU21
?
10287
10287
att riksdagen till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 30 855 000 kr.
?
10287
10287
att riksdagen till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 30 855 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU24
?
10288
10288
att riksdagen till Stöd till trossamfund m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 72 007 000 kr.
?
10288
10288
att riksdagen till Stöd till trossamfund m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 72 007 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU13
?
10289
10289
att riksdagen till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 21 450 000 kr.
?
10289
10289
att riksdagen till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 21 450 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10290
10290
att riksdagen till Kulturdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 40 526 000 kr.
?
10290
10290
att riksdagen till Kulturdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 40 526 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU17
?
10291
10291
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16 000 000 kr.
?
10291
10291
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU17
?
10292
10292
att riksdagen till Internationellt samarbete m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 345 000 kr.
?
10292
10292
att riksdagen till Internationellt samarbete m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 345 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU17
?
10293
10293
att riksdagen till Statens kulturråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 23 852 000 kr.
?
10293
10293
att riksdagen till Statens kulturråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 23 852 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU18
?
10294
10294
att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 113 744 000 kr.
?
10294
10294
att riksdagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 113 744 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU18
?
10295
10295
att riksdagen upphäver lagen (1984:477) om beslutanderätt för Sveriges turistråd
?
10295
10295
att riksdagen upphäver lagen (1984:477) om beslutanderätt för Sveriges turistråd
delvis bifall
= utskottet
1991/92:KrU16
?
10296
10296
att riksdagen till Stöd till turism för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.
?
10296
10296
att riksdagen till Stöd till turism för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:KrU16
?
10297
10297
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avvecklingen av stiftelsen Sveriges turistråds verksamhet samt bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som från statens sida behövs för att upplösa stiftelsen
?
10297
10297
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avvecklingen av stiftelsen Sveriges turistråds verksamhet samt bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som från statens sida behövs för att upplösa stiftelsen
delvis bifall
= utskottet
1991/92:KrU16
?
10298
10298
att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer för turistpolitiken som förordats i propositionen.
?
10298
10298
att riksdagen godkänner de ändrade riktlinjer för turistpolitiken som förordats i propositionen.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:KrU16
?
10299
10299
att riksdagen till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 6 872 000 kr.
?
10299
10299
att riksdagen till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 6 872 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU18
?
10300
10300
att riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader för Sveriges turistråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10300
10300
att riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader för Sveriges turistråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU16
?
10301
10301
att riksdagen till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 56 785 000 kr.
?
10301
10301
att riksdagen till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 56 785 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU19
?
10302
10302
att riksdagen till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 31 624 000 kr.
?
10302
10302
att riksdagen till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 31 624 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU19
?
10303
10303
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om fördelningen av långtidsstipendier
?
10303
10303
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om fördelningen av långtidsstipendier
bifall
= utskottet
1991/92:KrU19
?
10304
10304
att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 17 757 000 kr.
?
10304
10304
att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 17 757 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU19
?
10305
10305
att riksdagen till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 77 773 000 kr.
?
10305
10305
att riksdagen till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 77 773 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU19
?
10306
10306
att riksdagen till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 3 375 000 kr.
?
10306
10306
att riksdagen till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 3 375 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU19
?
10307
10307
att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 212 677 000 kr.
?
10307
10307
att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 212 677 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU20
?
10308
10308
att riksdagen till Bidrag till Operan för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 251 644 000 kr.
?
10308
10308
att riksdagen till Bidrag till Operan för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 251 644 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU20
?
10309
10309
att riksdagen till Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 145 790 000 kr.
?
10309
10309
att riksdagen till Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 145 790 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU20
?
10310
10310
att riksdagen till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 71 526 000 kr.
?
10310
10310
att riksdagen till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 71 526 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU20
?
10311
10311
att riksdagen till Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10311
10311
att riksdagen till Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU20
?
10312
10312
att riksdagen till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 218 510 000 kr.
?
10312
10312
att riksdagen till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 218 510 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU20
?
10313
10313
att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 365 473 000 kr.
?
10313
10313
att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 365 473 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU20
?
10314
10314
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en reglering av pensionsrätten för personalen vid de fria teater-, dans- och musikgrupperna
?
10314
10314
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en reglering av pensionsrätten för personalen vid de fria teater-, dans- och musikgrupperna
bifall
= utskottet
1991/92:KrU20
?
10315
10315
att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 62 066 000 kr.
?
10315
10315
att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 62 066 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU20
?
10316
10316
att riksdagen till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 2 826 000 kr.
?
10316
10316
att riksdagen till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 2 826 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU20
?
10317
10317
att riksdagen till Statens konstråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 780 000 kr.
?
10317
10317
att riksdagen till Statens konstråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 780 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU21
?
10318
10318
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om beställningar av konst som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1992/93
?
10318
10318
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om beställningar av konst som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1992/93
bifall
= utskottet
1991/92:KrU21
?
10319
10319
att riksdagen till Förvärv av konst för statens byggnader m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 28 038 000 kr.
?
10319
10319
att riksdagen till Förvärv av konst för statens byggnader m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 28 038 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU21
?
10320
10320
att riksdagen till Utställningar av nutida svensk konst i utlandet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 448 000 kr.
?
10320
10320
att riksdagen till Utställningar av nutida svensk konst i utlandet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 448 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU21
?
10321
10321
att riksdagen till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 1 580 000 kr.
?
10321
10321
att riksdagen till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 1 580 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU21
?
10322
10322
att riksdagen till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 14 840 000 kr.
?
10322
10322
att riksdagen till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 14 840 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU21
?
10323
10323
att riksdagen till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 126 500 000 kr.
?
10323
10323
att riksdagen till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 126 500 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU22
?
10324
10324
att riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 24 225 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU22
?
10324
10324
att riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 24 225 000 kr.
?
10325
10325
att riksdagen till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 961 000 kr.
?
10325
10325
att riksdagen till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 961 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU22
?
10326
10326
att riksdagen till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 689 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU22
?
10326
10326
att riksdagen till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 689 000 kr.
?
10327
10327
att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 83 454 000 kr.
?
10327
10327
att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 83 454 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU23
?
10328
10328
att riksdagen till Kulturmiljövård för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 103 022 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU23
?
10328
10328
att riksdagen till Kulturmiljövård för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 103 022 000 kr.
?
10329
10329
att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10329
10329
att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU23
?
10330
10330
att riksdagen till Centrala museer: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 432 618 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU23
?
10330
10330
att riksdagen till Centrala museer: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 432 618 000 kr.
?
10331
10331
att riksdagen till Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 18 742 000 kr.
?
10331
10331
att riksdagen till Centrala museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 18 742 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:KrU23
?
10332
10332
att riksdagen till Bidrag till Skansen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 17 354 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU23
?
10332
10332
att riksdagen till Bidrag till Skansen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 17 354 000 kr.
?
10333
10333
att riksdagen till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 26 123 000 kr.
?
10333
10333
att riksdagen till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 26 123 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:KrU23
?
10334
10334
att riksdagen till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1992/ 93 anvisar ett förslagsanslag på 76 421 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU23
?
10334
10334
att riksdagen till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1992/ 93 anvisar ett förslagsanslag på 76 421 000 kr.
?
10335
10335
att Riksdagen till Riksutställningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 31 667 000 kr.
?
10335
10335
att Riksdagen till Riksutställningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 31 667 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU23
?
10336
10336
att riksdagen till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 80 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU23
?
10336
10336
att riksdagen till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 80 000 kr.
?
10337
10337
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om lokalförsörjningen m.m. för kulturändamål.
?
10337
10337
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om lokalförsörjningen m.m. för kulturändamål.
till handlingarna
= utskottet
1991/92:KrU25
?
10338
10338
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler för kulturändamål inom de kostnadsramar som i det föregående förordats i propositionen
bifall
= utskottet
1991/92:KrU25
?
10338
10338
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler för kulturändamål inom de kostnadsramar som i det föregående förordats i propositionen
?
10339
10339
att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler för kulturändamål för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 47 000 000 kr.
?
10339
10339
att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler för kulturändamål för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 47 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU25
?
10340
10340
att riksdagen antar ett inom kulturdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10340
10340
att riksdagen antar ett inom kulturdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram
?
10341
10341
att riksdagen till Statens biografbyrå anvisar ett ramanslag för budgetåret 1992/93 på 7 470 000 kr.
?
10341
10341
att riksdagen till Statens biografbyrå anvisar ett ramanslag för budgetåret 1992/93 på 7 470 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10342
10342
att riksdagen godkänner att 338 100 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för att delvis finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen
bifall
= utskottet
1991/92:KrU12
?
10342
10342
att riksdagen godkänner att 338 100 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom utbildningsavgiften för budgetåret 1992/93 används för att delvis finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen
?
10343
10343
att riksdagen till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 1 842 344 000 kr.
?
10343
10343
att riksdagen till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 1 842 344 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:KrU12
?
10344
10344
att riksdagen till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 44 991 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU12
?
10344
10344
att riksdagen till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 44 991 000 kr.
?
10345
10345
att riksdagen till Filmstöd för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 65 513 000 kr.
?
10345
10345
att riksdagen till Filmstöd för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 65 513 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10346
10346
att riksdagen bemyndigar regeringen att genom förlängning av avtalet med Musikaliska akademien om utgivning av den musikhistoriska antologin Musica Sveciae ikläda staten ekonomiska förpliktelser i enlighet med vad i propositionen anförts
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10346
10346
att riksdagen bemyndigar regeringen att genom förlängning av avtalet med Musikaliska akademien om utgivning av den musikhistoriska antologin Musica Sveciae ikläda staten ekonomiska förpliktelser i enlighet med vad i propositionen anförts
?
10347
10347
att riksdagen till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 377 000 kr.
?
10347
10347
att riksdagen till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 377 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10348
10348
att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 594 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU12
?
10348
10348
att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 594 000 kr.
?
10349
10349
att riksdagen till Litteraturstöd för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 39 064 000 kr.
?
10349
10349
att riksdagen till Litteraturstöd för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 39 064 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10350
10350
att riksdagen till Kreditgarantier till bokförlag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10350
10350
att riksdagen till Kreditgarantier till bokförlag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10351
10351
att riksdagen godkänner att distributionsstödet till fackbokhandel avskaffas
?
10351
10351
att riksdagen godkänner att distributionsstödet till fackbokhandel avskaffas
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10352
10352
att riksdagen godkänner att sortimentsstödet utvidgas
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10352
10352
att riksdagen godkänner att sortimentsstödet utvidgas
?
10353
10353
att riksdagen godkänner att ett katalogdatorstöd införs
?
10353
10353
att riksdagen godkänner att ett katalogdatorstöd införs
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10354
10354
att riksdagen till Stöd till bokhandel för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 6 960 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10354
10354
att riksdagen till Stöd till bokhandel för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 6 960 000 kr.
?
10355
10355
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om kreditstödet till bokhandeln
?
10355
10355
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om kreditstödet till bokhandeln
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10356
10356
att riksdagen till Lån för investeringar i bokhandel m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 2 382 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10356
10356
att riksdagen till Lån för investeringar i bokhandel m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 2 382 000 kr.
?
10357
10357
att riksdagen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 23 448 000 kr.
?
10357
10357
att riksdagen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 23 448 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10358
10358
att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande på 10 800 000 kr. för budgetåret 1993/94 som har förordats i propositionen
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10358
10358
att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande på 10 800 000 kr. för budgetåret 1993/94 som har förordats i propositionen
?
10359
10359
att riksdagen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 37 999 000 kr.
?
10359
10359
att riksdagen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 37 999 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10360
10360
att riksdagen till Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 041 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10360
10360
att riksdagen till Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 041 000 kr.
?
10361
10361
att riksdagen godkänner det i propositionen framlagda förslaget till medelsberäkning avseende budgetåret 1992/93 för radionämndens verksamhet.
?
10361
10361
att riksdagen godkänner det i propositionen framlagda förslaget till medelsberäkning avseende budgetåret 1992/93 för radionämndens verksamhet.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10362
10362
att riksdagen till Kabelnämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 102 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10362
10362
att riksdagen till Kabelnämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 102 000 kr.
?
10363
10363
att riksdagen till Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 250 000 kr.
?
10363
10363
att riksdagen till Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 250 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10364
10364
att riksdagen till Närradionämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 608 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10364
10364
att riksdagen till Närradionämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 608 000 kr.
?
10365
10365
att riksdagen bemyndigar regeringen att, i avtal med den part som framledes kommer att svara för överföringen av en finländsk TV-kanal till ett antal orter i Sverige, ikläder staten ekonomiska förpliktelser i enlighet med vad i propositionen anförts
?
10365
10365
att riksdagen bemyndigar regeringen att, i avtal med den part som framledes kommer att svara för överföringen av en finländsk TV-kanal till ett antal orter i Sverige, ikläder staten ekonomiska förpliktelser i enlighet med vad i propositionen anförts
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10366
10366
att riksdagen antar ett inom kulturdepartementet upprättat förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10366
10366
att riksdagen antar ett inom kulturdepartementet upprättat förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram
?
10367
10367
att riksdagen till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 26 243 000 kr.
?
10367
10367
att riksdagen till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 26 243 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10368
10368
att riksdagen till Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 8 387 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU26
?
10368
10368
att riksdagen till Bidrag till dokumentation av medieutvecklingen och till europeiskt mediesamarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 8 387 000 kr.
?
10369
10369
att riksdagen till Statens ungdomsråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 590 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU14
?
10369
10369
att riksdagen till Statens ungdomsråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 590 000 kr.
?
10370
10370
att riksdagen till Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 102 008 000 kr.
?
10370
10370
att riksdagen till Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 102 008 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU14
?
10371
10371
att riksdagen till Stöd till internationellt ungdomssamarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 212 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU14
?
10371
10371
att riksdagen till Stöd till internationellt ungdomssamarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 212 000 kr.
?
10372
10372
att riksdagen till Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 14 880 000 kr.
?
10372
10372
att riksdagen till Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 14 880 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU11
?
10373
10373
att riksdagen till Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 429 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU11
?
10373
10373
att riksdagen till Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 429 000 kr.
?
10374
10374
att riksdagen till Lotterinämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 2 129 000 kr.
?
10374
10374
att riksdagen till Lotterinämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 2 129 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU14
?
10375
10375
att riksdagen till Bidrag till folkrörelserna för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 34 617 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU14
?
10375
10375
att riksdagen till Bidrag till folkrörelserna för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 34 617 000 kr.
?
10376
10376
att riksdagen till Stöd till idrotten för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 511 173 000 kr.
?
10376
10376
att riksdagen till Stöd till idrotten för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 511 173 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU15
?
10377
10377
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i det föregående anförts i propositionen om stöd till idrotten från AB Tipstjänsts överskott.
bifall
= utskottet
1991/92:KrU15
?
10377
10377
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i det föregående anförts i propositionen om stöd till idrotten från AB Tipstjänsts överskott.
?
10378
10378
att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 627 275 000 kr.
?
10378
10378
att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 627 275 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU17
?
10379
10379
att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 295 336 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU17
?
10379
10379
att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 295 336 000 kr.
?
10380
10380
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som i propositionen förordats
?
10380
10380
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som i propositionen förordats
bifall
= utskottet
1991/92:UbU17
?
10381
10381
att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 33 700 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU17
?
10381
10381
att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 33 700 000 kr.
?
10382
10382
att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 169 680 000 kr.
?
10382
10382
att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 169 680 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU17
?
10383
10383
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om Institutet för skogsförbättring
bifall
= utskottet
1991/92:UbU17
?
10383
10383
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om Institutet för skogsförbättring
?
10384
10384
att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 101 200 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU17
?
10384
10384
att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 101 200 000 kr.
?
10385
10385
att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 772 000 kr.
?
10385
10385
att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 772 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU17
?
10386
10386
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i inledningsavsnittet under punkterna 1--5.
till handlingarna
= utskottet
1991/92:UbU10
?
10386
10386
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i inledningsavsnittet under punkterna 1--5.
?
10387
10387
att riksdagen till Utbildningsdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 43 622 000 kr.
?
10387
10387
att riksdagen till Utbildningsdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 43 622 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU8
?
10388
10388
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av fövaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
bifall
= utskottet
1991/92:UbU8
?
10388
10388
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av fövaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
?
10389
10389
att riksdagen antar förslaget till lag om överlämnade av förvaltningsuppgifter inom kulturdepartementets verksamhetsområde
?
10389
10389
att riksdagen antar förslaget till lag om överlämnade av förvaltningsuppgifter inom kulturdepartementets verksamhetsområde
bifall
= utskottet
1991/92:UbU8
?
10390
10390
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
bifall
= utskottet
1991/92:UbU8
?
10390
10390
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
?
10391
10391
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 18 962 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU8
?
10391
10391
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 18 962 000 kr.
?
10392
10392
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avskaffande av anslagen Bidrag till utrustning för gymnasier m.m. och Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna.
?
10392
10392
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avskaffande av anslagen Bidrag till utrustning för gymnasier m.m. och Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU12
?
10393
10393
att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 229 954 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU9
?
10393
10393
att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 229 954 000 kr.
?
10394
10394
att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 90 615 000 kr.
?
10394
10394
att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 90 615 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU9
?
10395
10395
att riksdagen till Utveckling och produktion av läromedel för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 17 454 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU9
?
10395
10395
att riksdagen till Utveckling och produktion av läromedel för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 17 454 000 kr.
?
10396
10396
att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40 822 000 kr.
?
10396
10396
att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40 822 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU9
?
10397
10397
att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 24 812 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU9
?
10397
10397
att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 24 812 000 kr.
?
10398
10398
att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition om lärarutbildning m.m., till Fortbildning m.m. för budgetåret 1992/93 beräknar ett reservationsanslag på 185 093 000 kr.
?
10398
10398
att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition om lärarutbildning m.m., till Fortbildning m.m. för budgetåret 1992/93 beräknar ett reservationsanslag på 185 093 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU20
?
10399
10399
att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 177 988 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU9
?
10399
10399
att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 177 988 000 kr.
?
10400
10400
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
?
10400
10400
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
bifall
= utskottet
1991/92:UbU10
?
10401
10401
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om gymnasiereformens finansiering
bifall
= utskottet
1991/92:UbU10
?
10401
10401
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om gymnasiereformens finansiering
?
10402
10402
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om bidragsgivningen till kommuner som anordnar undervisning för asylsökande elever som vistas på sluss eller förläggning
?
10402
10402
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om bidragsgivningen till kommuner som anordnar undervisning för asylsökande elever som vistas på sluss eller förläggning
bifall
= utskottet
1991/92:UbU10
?
10403
10403
att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 31 550 906 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:UbU10
?
10403
10403
att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 31 550 906 000 kr.
?
10404
10404
att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 999 978 000 kr.
?
10404
10404
att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 999 978 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU11
?
10405
10405
att riksdagen till Bidrag till driften av särvux för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53 703 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU11
?
10405
10405
att riksdagen till Bidrag till driften av särvux för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53 703 000 kr.
?
10406
10406
att riksdagen till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 278 652 000 kr.
?
10406
10406
att riksdagen till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 278 652 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU11
?
10407
10407
att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 28 940 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU11
?
10407
10407
att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 28 940 000 kr.
?
10408
10408
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om omvandling av resurser för lärarlönekostnader
?
10408
10408
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om omvandling av resurser för lärarlönekostnader
till handlingarna
= utskottet
1991/92:UbU11
?
10409
10409
att riksdagen till Specialskolor m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 320 804 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU11
?
10409
10409
att riksdagen till Specialskolor m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 320 804 000 kr.
?
10410
10410
att riksdagen till Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 29 065 000 kr.
?
10410
10410
att riksdagen till Statens skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 29 065 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU11
?
10411
10411
att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53 931 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU11
?
10411
10411
att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 53 931 000 kr.
?
10412
10412
att riksdagen godkänner propositionens förslag till ram för budgetåret 1992/93 för statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor på gymnasial nivå
?
10412
10412
att riksdagen godkänner propositionens förslag till ram för budgetåret 1992/93 för statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor på gymnasial nivå
bifall
= utskottet
1991/92:UbU11
?
10413
10413
att riksdagen bemyndigar regeringen att, enligt vad i propositionen anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen årselevplatser för budgetåret 1992/93
bifall
= utskottet
1991/92:UbU11
?
10413
10413
att riksdagen bemyndigar regeringen att, enligt vad i propositionen anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen årselevplatser för budgetåret 1992/93
?
10414
10414
att riksdagen till Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 189 716 000 kr.
?
10414
10414
att riksdagen till Bidrag till driften av fristående skolor för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 189 716 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU11
?
10415
10415
att riksdagen till Utrustning för specialskolor m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 355 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU12
?
10415
10415
att riksdagen till Utrustning för specialskolor m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 355 000 kr.
?
10416
10416
att riksdagen till Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 061 000 kr.
?
10416
10416
att riksdagen till Statens skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 061 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU12
?
10417
10417
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avskaffande av anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU9
?
10417
10417
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avskaffande av anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m.
?
10418
10418
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om urval (avsnitt 2)
?
10418
10418
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om urval (avsnitt 2)
bifall
= utskottet
1991/92:UbU13
?
10419
10419
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om överföringar mellan anslag för högskolan i enlighet med vad i propositionen förordats
bifall
= utskottet
1991/92:UbU13
?
10419
10419
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om överföringar mellan anslag för högskolan i enlighet med vad i propositionen förordats
?
10420
10420
att riksdagen antar förslag till ny lag om ändring i högskolelagen (1977:218).
?
10420
10420
att riksdagen antar förslag till ny lag om ändring i högskolelagen (1977:218).
bifall
= utskottet
1991/92:UbU18
?
10421
10421
att riksdagen till Utvärdering och kvalitetskontroll i högskolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 19 800 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU18
?
10421
10421
att riksdagen till Utvärdering och kvalitetskontroll i högskolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 19 800 000 kr.
?
10422
10422
att riksdagen till Servicemyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 77 178 000 kr.
?
10422
10422
att riksdagen till Servicemyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 77 178 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:UbU18
?
10423
10423
att riksdagen till Överklagandenämnden för högskolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU18
?
10423
10423
att riksdagen till Överklagandenämnden för högskolan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 500 000 kr.
?
10424
10424
att riksdagen till Kostnader för universitets- och högskoleämbetets, forskningsrådsnämndens och utrustningsnämndens för universitet och högskolor avvecklingsorganisation för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10424
10424
att riksdagen till Kostnader för universitets- och högskoleämbetets, forskningsrådsnämndens och utrustningsnämndens för universitet och högskolor avvecklingsorganisation för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:UbU18
?
10425
10425
att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40 659 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU13
?
10425
10425
att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40 659 000 kr.
?
10426
10426
att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 355 097 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU13
?
10426
10426
att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 355 097 000 kr.
?
10427
10427
att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 61 949 000 kr.
?
10427
10427
att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 61 949 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU13
?
10428
10428
att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad i propositionen förordats
bifall
= utskottet
1991/92:UbU14
?
10428
10428
att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad i propositionen förordats
?
10429
10429
att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 618 454 000 kr.
?
10429
10429
att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 618 454 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:UbU14
?
10430
10430
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om nedläggning av påbyggnadskursen fortbildning i socialt behandlingsarbete vid universitetet i Lund fr.o.m. budgetåret 1992/93
bifall
= utskottet
1991/92:UbU14
?
10430
10430
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om nedläggning av påbyggnadskursen fortbildning i socialt behandlingsarbete vid universitetet i Lund fr.o.m. budgetåret 1992/93
?
10431
10431
att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 594 089 000 kr.
?
10431
10431
att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 594 089 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU14
?
10432
10432
att riksdagen bemyndigar regeringen att förlänga apotekarlinjen till 180 poäng
bifall
= utskottet
1991/92:UbU14
?
10432
10432
att riksdagen bemyndigar regeringen att förlänga apotekarlinjen till 180 poäng
?
10433
10433
att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 inrätta en ny allmän utbildningslinje, sjuksköterskelinjen om 120 poäng
bifall
= utskottet
1991/92:UbU14
?
10433
10433
att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 inrätta en ny allmän utbildningslinje, sjuksköterskelinjen om 120 poäng
?
10434
10434
att riksdagen bemyndigar regeringen att fr.o.m. budgetåret 1993/94 avveckla nuvarande hälso- och sjukvårdslinjen
?
10434
10434
att riksdagen bemyndigar regeringen att fr.o.m. budgetåret 1993/94 avveckla nuvarande hälso- och sjukvårdslinjen
bifall
= utskottet
1991/92:UbU14
?
10435
10435
att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 förlänga barnmorskeutbildningen med 10 poäng till 60 poäng
bifall
= utskottet
1991/92:UbU14
?
10435
10435
att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 förlänga barnmorskeutbildningen med 10 poäng till 60 poäng
?
10436
10436
att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 förlänga rehabiliteringslinjen med 20 poäng till 120 poäng
?
10436
10436
att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1993 förlänga rehabiliteringslinjen med 20 poäng till 120 poäng
bifall
= utskottet
1991/92:UbU14
?
10437
10437
att riksdagen bemyndigar regeringen att fr.o.m. budgetåret 1993/94 avveckla påbyggnadslinjerna i anslutning till rehabiliteringslinjen
delvis bifall
= utskottet
1991/92:UbU14
?
10437
10437
att riksdagen bemyndigar regeringen att fr.o.m. budgetåret 1993/94 avveckla påbyggnadslinjerna i anslutning till rehabiliteringslinjen
?
10438
10438
att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 586 000 000 kr.
?
10438
10438
att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 586 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU14
?
10439
10439
att riksdagen i avvaktan på en särskild proposition i ämnet till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1992/93 beräknar ett anslag på 1 010 651 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU20
?
10439
10439
att riksdagen i avvaktan på en särskild proposition i ämnet till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1992/93 beräknar ett anslag på 1 010 651 000 kr.
?
10440
10440
att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 349 956 000 kr.
?
10440
10440
att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 349 956 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU14
?
10441
10441
att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 enligt vad i propositionen förordats
bifall
= utskottet
1991/92:UbU14
?
10441
10441
att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1992/93 enligt vad i propositionen förordats
?
10442
10442
att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 972 959 000 kr.
?
10442
10442
att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 972 959 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU14
?
10443
10443
att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992 införa ett nytt statsbidragssystem för den kommunala delen av högskolan, i överensstämmelse med de riktlinjer som i propositionen angivits
bifall
= utskottet
1991/92:UbU14
?
10443
10443
att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992 införa ett nytt statsbidragssystem för den kommunala delen av högskolan, i överensstämmelse med de riktlinjer som i propositionen angivits
?
10444
10444
att riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 271 153 000 kr.
?
10444
10444
att riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 271 153 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU14
?
10445
10445
att riksdagen till Europeisk utbildningssamverkan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 45 169 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU14
?
10445
10445
att riksdagen till Europeisk utbildningssamverkan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 45 169 000 kr.
?
10446
10446
att riksdagen till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 404 401 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10446
10446
att riksdagen till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 404 401 000 kr.
?
10447
10447
att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 31 171 000 kr.
?
10447
10447
att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 31 171 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10448
10448
att riksdagen till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 38 258 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10448
10448
att riksdagen till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 38 258 000 kr.
?
10449
10449
att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra tjänstgöringsskyldighet för tjänst som professor i enlighet med vad i propositionen förordats
?
10449
10449
att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra tjänstgöringsskyldighet för tjänst som professor i enlighet med vad i propositionen förordats
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10450
10450
att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 471 591 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10450
10450
att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 471 591 000 kr.
?
10451
10451
att riksdagen till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 870 043 000 kr.
?
10451
10451
att riksdagen till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 870 043 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10452
10452
att riksdagen till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 91 221 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10452
10452
att riksdagen till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 91 221 000 kr.
?
10453
10453
att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 32 606 000 kr.
?
10453
10453
att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 32 606 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10454
10454
att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänst som professor i enlighet med vad i propositionen förordats
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10454
10454
att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänst som professor i enlighet med vad i propositionen förordats
?
10455
10455
att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för tjänst som professor i enlighet med vad i propositionen förordats
?
10455
10455
att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra ämnesinnehåll för tjänst som professor i enlighet med vad i propositionen förordats
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10456
10456
att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 921 034 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10456
10456
att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 921 034 000 kr.
?
10457
10457
att riksdagen till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 896 016 000 kr.
?
10457
10457
att riksdagen till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 896 016 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10458
10458
att riksdagen till Temaorienterad forskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 39 706 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10458
10458
att riksdagen till Temaorienterad forskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 39 706 000 kr.
?
10459
10459
att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 21 142 000 kr.
?
10459
10459
att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 21 142 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10460
10460
att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 185 745 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10460
10460
att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 185 745 000 kr.
?
10461
10461
)Ùü~?att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 371 381 000 kr.
?
10461
10461
)Ùü~?att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 371 381 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10462
10462
att riksdagen till Viss tvärvetenskaplig forskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 73 141 000 kr.
avslag
= utskottet
1991/92:UbU18
?
10462
10462
att riksdagen till Viss tvärvetenskaplig forskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 73 141 000 kr.
?
10463
10463
att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 194 275 000 kr.
?
10463
10463
att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 194 275 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU18
?
10464
10464
att riksdagen till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 340 855 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU18
?
10464
10464
att riksdagen till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 340 855 000 kr.
?
10465
10465
att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 464 176 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU18
?
10465
10465
att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 464 176 000 kr.
?
10466
10466
att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 32 257 000 kr.
?
10466
10466
att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 32 257 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10467
10467
att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 352 360 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10467
10467
att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 352 360 000 kr.
?
10468
10468
att riksdagen till Kungl. biblioteket för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 84 477 000 kr.
?
10468
10468
att riksdagen till Kungl. biblioteket för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 84 477 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10469
10469
att riksdagen till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 36 422 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10469
10469
att riksdagen till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 36 422 000 kr.
?
10470
10470
att riksdagen till Manne Siegbahninstitutet för fysik för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 23 221 000 kr.
?
10470
10470
att riksdagen till Manne Siegbahninstitutet för fysik för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 23 221 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10471
10471
att riksdagen till Polarforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 19 825 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10471
10471
att riksdagen till Polarforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 19 825 000 kr.
?
10472
10472
att riksdagen till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 32 325 000 kr.
?
10472
10472
att riksdagen till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 32 325 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU15
?
10473
10473
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om lokalförsörjning m.m. för högre utbildning och forskning.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU16
?
10473
10473
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om lokalförsörjning m.m. för högre utbildning och forskning.
?
10474
10474
att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition om lärarutbildning, bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen
?
10474
10474
att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition om lärarutbildning, bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen
bifall
= utskottet
1991/92:UbU16
?
10475
10475
att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition om lärarutbildning, bemyndigar regeringen att besluta om underhåll och upprustning av lokaler i enlighet med vad i propositionen förordats
bifall
= utskottet
1991/92:UbU16
?
10475
10475
att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition om lärarutbildning, bemyndigar regeringen att besluta om underhåll och upprustning av lokaler i enlighet med vad i propositionen förordats
?
10476
10476
att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition om lärarutbildning, till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 858 000 000 kr.
?
10476
10476
att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition om lärarutbildning, till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 858 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:UbU16
?
10477
10477
att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts rörande fritidsbåtsregistret.
uppskov
= utskottet
1991/92:TU26
?
10477
10477
att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts rörande fritidsbåtsregistret.
?
10478
10478
att riksdagen till Riksfärdtjänst för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 113 300 000 kr.
?
10478
10478
att riksdagen till Riksfärdtjänst för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 113 300 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU14
?
10479
10479
att riksdagen till Kommunikationsdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 34 823 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU7
?
10479
10479
att riksdagen till Kommunikationsdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 34 823 000 kr.
?
10480
10480
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 710 000 kr.
?
10480
10480
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 710 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU7
?
10481
10481
att riksdagen till Viss internationell verksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslaganslag på 4 651 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU7
?
10481
10481
att riksdagen till Viss internationell verksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslaganslag på 4 651 000 kr.
?
10482
10482
att riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslaganslag på 326 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU7
?
10482
10482
att riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslaganslag på 326 000 kr.
?
10483
10483
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ändringar i bolagsordningen för Vägverkets Investerings AB Väginvest i enlighet med vad i propositionen anförts
?
10483
10483
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ändringar i bolagsordningen för Vägverkets Investerings AB Väginvest i enlighet med vad i propositionen anförts
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10484
10484
att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna att vägverket i samarbete med Gotlands kommun får bilda ett särskilt produktionsbolag i enlihget med vad i propositionen anförts
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10484
10484
att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna att vägverket i samarbete med Gotlands kommun får bilda ett särskilt produktionsbolag i enlihget med vad i propositionen anförts
?
10485
10485
att riksdagen godkänner att en enhet för förvaltning av vägverkets aktiebolag inrättas i vägverket i enlighet med vad i propositionen anförts
?
10485
10485
att riksdagen godkänner att en enhet för förvaltning av vägverkets aktiebolag inrättas i vägverket i enlighet med vad i propositionen anförts
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10486
10486
att riksdagen godkänner att Sverige retificerar 1975 års överenskommelse European Agreement on Main International Traffic Arteries (AGR)
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10486
10486
att riksdagen godkänner att Sverige retificerar 1975 års överenskommelse European Agreement on Main International Traffic Arteries (AGR)
?
10487
10487
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om att bilda helägda bolag för avgiftsfinansierade vägprojekt.
?
10487
10487
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om att bilda helägda bolag för avgiftsfinansierade vägprojekt.
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10488
10488
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en ny bro över Svinesund.
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10488
10488
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en ny bro över Svinesund.
?
10489
10489
att riksdagen till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 8 921 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10489
10489
att riksdagen till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 8 921 000 kr.
?
10490
10490
att riksdagen till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 908 300 000 kr.
?
10490
10490
att riksdagen till Drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 908 300 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10491
10491
att riksdagen godkänner att jämkning mellan drift- och byggandeanslagen för den statliga väghållningen får ske i enlighet med vad i propositionen anförts
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10491
10491
att riksdagen godkänner att jämkning mellan drift- och byggandeanslagen för den statliga väghållningen får ske i enlighet med vad i propositionen anförts
?
10492
10492
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om användning av anslaget för anskaffning av utrustning för hastighetsövervakning
?
10492
10492
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om användning av anslaget för anskaffning av utrustning för hastighetsövervakning
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10493
10493
att riksdagen medger att regeringen vid behov när allmän väg, för vilken staten är väghållare, övergår till enskild väghållning, får låta vägverket överföra medel motsvarande gällande statsbidrag mellan detta anslag och anslag B 6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10493
10493
att riksdagen medger att regeringen vid behov när allmän väg, för vilken staten är väghållare, övergår till enskild väghållning, får låta vägverket överföra medel motsvarande gällande statsbidrag mellan detta anslag och anslag B 6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar
?
10494
10494
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om finansieringen av reperationen av motorvägsbron i Södertälje
?
10494
10494
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om finansieringen av reperationen av motorvägsbron i Södertälje
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10495
10495
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en ändring av högsta tillåtna växel- och boggietryck till 11,5 resp. 19 ton
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10495
10495
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en ändring av högsta tillåtna växel- och boggietryck till 11,5 resp. 19 ton
?
10496
10496
att riksdagen godkänner en höjning av vägverkets låneram i riksgäldskontoret till högst 2 000 000 000 kr.
?
10496
10496
att riksdagen godkänner en höjning av vägverkets låneram i riksgäldskontoret till högst 2 000 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10497
10497
att riksdagen medger att regeringen vid ändringar i väghållningsansvaret får överföra medel mellan detta anslag och anslag B 5. Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10497
10497
att riksdagen medger att regeringen vid ändringar i väghållningsansvaret får överföra medel mellan detta anslag och anslag B 5. Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar
?
10498
10498
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om användningen av anslaget för tilläggsbidrag till drift av kommunala vägar och gator
?
10498
10498
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om användningen av anslaget för tilläggsbidrag till drift av kommunala vägar och gator
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10499
10499
att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om slopandet av dubbdäcksförbudet för tunga fordon.
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10499
10499
att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om slopandet av dubbdäcksförbudet för tunga fordon.
?
10500
10500
att riksdagen till Byggande av riksvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 556 500 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10500
10500
att riksdagen till Byggande av riksvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 556 500 000 kr.
?
10501
10501
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om användningen av anslaget för att täcka kapitalkostnader för utbyggnader av väg E 6 till motorväg på delen Stenungsund--Ljungskile
?
10501
10501
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om användningen av anslaget för att täcka kapitalkostnader för utbyggnader av väg E 6 till motorväg på delen Stenungsund--Ljungskile
delvis bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10502
10502
att riksdagen till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 037 400 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10502
10502
att riksdagen till Byggande av länstrafikanläggningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 037 400 000 kr.
?
10503
10503
att riksdagen till Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 835 700 000 kr.
?
10503
10503
att riksdagen till Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 835 700 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10504
10504
att riksdagen till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 648 500 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10504
10504
att riksdagen till Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 648 500 000 kr.
?
10505
10505
att riksdagen till Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 707 300 000 kr.
?
10505
10505
att riksdagen till Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 707 300 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10506
10506
att riksdagen godkänner att vägverket fr.o.m. budgetåret 1992/93 får betalningsansvaret för den pläderande trafiksäkerhetsinformationen.
bifall
= utskottet
1991/92:TU10
?
10506
10506
att riksdagen godkänner att vägverket fr.o.m. budgetåret 1992/93 får betalningsansvaret för den pläderande trafiksäkerhetsinformationen.
?
10507
10507
att riksdagen till Trafiksäkerhetsverket: Samordning, Trafikmiljö, Fordon och Trafikant för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10507
10507
att riksdagen till Trafiksäkerhetsverket: Samordning, Trafikmiljö, Fordon och Trafikant för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU10
?
10508
10508
att riksdagen til Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU10
?
10508
10508
att riksdagen til Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10509
10509
att riksdagen till Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10509
10509
att riksdagen till Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU10
?
10510
10510
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts i avsnitt 5.1 om inriktningen med anledning av SJs affärsplan
bifall
= utskottet
1991/92:TU19
?
10510
10510
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts i avsnitt 5.1 om inriktningen med anledning av SJs affärsplan
?
10511
10511
att riksdagen godkänner att regeringen får bemyndigande att genomföra en bolagisering inom SJs kombi- och kontinenttrafik enligt avsnitt 5.2
?
10511
10511
att riksdagen godkänner att regeringen får bemyndigande att genomföra en bolagisering inom SJs kombi- och kontinenttrafik enligt avsnitt 5.2
bifall
= utskottet
1991/92:TU19
?
10512
10512
att riksdagen godkänner att SJs och regeringens rapporteringsskyldighet vad gäller upptagande av lån enligt avsnitt 5.8 slopas.
bifall
= utskottet
1991/92:TU19
?
10512
10512
att riksdagen godkänner att SJs och regeringens rapporteringsskyldighet vad gäller upptagande av lån enligt avsnitt 5.8 slopas.
?
10513
10513
att riksdagen till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 2 9494 522 000 kr.
?
10513
10513
att riksdagen till Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 2 9494 522 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU19
?
10514
10514
att riksdagen godkänner att banverkets upplåning i riksgäldskontoret år 1993 får ske inom en ram av 1 450 milj.kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU19
?
10514
10514
att riksdagen godkänner att banverkets upplåning i riksgäldskontoret år 1993 får ske inom en ram av 1 450 milj.kr.
?
10515
10515
att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 392 087 000 kr.
?
10515
10515
att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 392 087 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU19
?
10516
10516
att riksdagen godkänner att medel kan föras mellan anslagen D 1. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar och D 2. Nyinvesteringar i stomjärnvägar.
bifall
= utskottet
1991/92:TU19
?
10516
10516
att riksdagen godkänner att medel kan föras mellan anslagen D 1. Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar och D 2. Nyinvesteringar i stomjärnvägar.
?
10517
10517
att riksdagen till Ersättning till banverket för vissa kapitalkostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslaganslag på 368 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU19
?
10517
10517
att riksdagen till Ersättning till banverket för vissa kapitalkostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslaganslag på 368 000 000 kr.
?
10518
10518
att riksdagen till Järnvägsinspektionen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 14 089 000 kr.
?
10518
10518
att riksdagen till Järnvägsinspektionen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 14 089 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU19
?
10519
10519
att riksdagen till Ersättning till statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU19
?
10519
10519
att riksdagen till Ersättning till statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10520
10520
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet under perioden 1992--1994
?
10520
10520
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet under perioden 1992--1994
bifall
=återförvisning
1991/92:TU11
?
10521
10521
att riksdagen godkänner de ekonomiska mål och servicemål för sjöfartsverkets verksamhet som i propositionen har förordats för perioden 1992--1993
bifall
=återförvisning
1991/92:TU11
?
10521
10521
att riksdagen godkänner de ekonomiska mål och servicemål för sjöfartsverkets verksamhet som i propositionen har förordats för perioden 1992--1993
?
10522
10522
att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om sjöfartsverkets investeringar under perioden 1992--1994 samt bemyndiga regeringen att besluta om avvikelser därifrån.
?
10522
10522
att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om sjöfartsverkets investeringar under perioden 1992--1994 samt bemyndiga regeringen att besluta om avvikelser därifrån.
bifall
=återförvisning
1991/92:TU11
?
10523
10523
att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om stöd till svenska rederier.
bifall
=återförvisning
1991/92:TU11
?
10523
10523
att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om stöd till svenska rederier.
?
10524
10524
att riksdagen till Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 76 656 000 kr.
?
10524
10524
att riksdagen till Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 76 656 000 kr.
bifall
=återförvisning
1991/92:TU11
?
10525
10525
att riksdagen antar förslaget till
?
10525
10525
att riksdagen antar förslaget till
?
10525
10525
att riksdagen antar förslaget till
?
10525
10525
att riksdagen antar förslaget till
?
10526
10526
till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 140 000 000 kr.
?
10526
10526
till Transportstöd för Gotland för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 140 000 000 kr.
bifall
=återförvisning
1991/92:TU11
?
10527
10527
att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
=återförvisning
1991/92:TU11
?
10527
10527
att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10528
10528
att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10528
10528
att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
=återförvisning
1991/92:TU11
?
10529
10529
att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 78 000 000 kr.
bifall
=återförvisning
1991/92:TU11
?
10529
10529
att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 78 000 000 kr.
?
10530
10530
att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 200 000 000 kr.
?
10530
10530
att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 200 000 000 kr.
bifall
=återförvisning
1991/92:TU11
?
10531
10531
att riksdagen godkänner riktlinjerna för ytterligare avreglerande åtgärder inom den inrikes flygtrafiken
bifall
= utskottet
1991/92:TU13
?
10531
10531
att riksdagen godkänner riktlinjerna för ytterligare avreglerande åtgärder inom den inrikes flygtrafiken
?
10532
10532
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om inriktningen av luftfartsverkets verksamhet och de servicemål som i propositionen förordats under perioden 1992--1994
?
10532
10532
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om inriktningen av luftfartsverkets verksamhet och de servicemål som i propositionen förordats under perioden 1992--1994
bifall
= utskottet
1991/92:TU13
?
10533
10533
att riksdagen godkänner de resultat-, pris- och soliditetsmål för luftfartsverkets verksamhet som i propositionen förordats för perioden 1992--1994
bifall
= utskottet
1991/92:TU13
?
10533
10533
att riksdagen godkänner de resultat-, pris- och soliditetsmål för luftfartsverkets verksamhet som i propositionen förordats för perioden 1992--1994
?
10534
10534
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om luftfartsverkets investeringar under perioden 1992--1994 samt bemyndiga regeringen att besluta om avvikelser därifrån.
?
10534
10534
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om luftfartsverkets investeringar under perioden 1992--1994 samt bemyndiga regeringen att besluta om avvikelser därifrån.
bifall
= utskottet
1991/92:TU13
?
10535
10535
att riksdagen godkänner riktlinjerna för det fortsatta arbetet med utarbetande av en ny myndighetsstruktur inom luftfartsområdet.
bifall
= utskottet
1991/92:TU13
?
10535
10535
att riksdagen godkänner riktlinjerna för det fortsatta arbetet med utarbetande av en ny myndighetsstruktur inom luftfartsområdet.
?
10536
10536
att riksdagen till Bidrag till kommunala flygplatser m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 15 200 000 kr.
?
10536
10536
att riksdagen till Bidrag till kommunala flygplatser m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 15 200 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU13
?
10537
10537
att riksdagen till Civil trafikflygarutbildning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 25 400 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU13
?
10537
10537
att riksdagen till Civil trafikflygarutbildning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 25 400 000 kr.
?
10538
10538
att riksdagen till Köp av interregional persontrafik på järnväg för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 549 000 000 kr.
?
10538
10538
att riksdagen till Köp av interregional persontrafik på järnväg för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 549 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU12
?
10539
10539
att riksdagen till Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 183 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU12
?
10539
10539
att riksdagen till Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 183 000 000 kr.
?
10540
10540
att riksdagen godkänner att medel från anslaget Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på järnväg får överföras till anslaget Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik
?
10540
10540
att riksdagen godkänner att medel från anslaget Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på järnväg får överföras till anslaget Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik
bifall
= utskottet
1991/92:TU12
?
10541
10541
att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1992/93 vid behov omfördela medel mellan anslagen G 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg och G 3. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik.
bifall
= utskottet
1991/92:TU12
?
10541
10541
att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1992/93 vid behov omfördela medel mellan anslagen G 2. Köp av interregional persontrafik på järnväg och G 3. Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik.
?
10542
10542
att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10542
10542
att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU9
?
10543
10543
att riksdagen till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 61 129 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU9
?
10543
10543
att riksdagen till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 61 129 000 kr.
?
10544
10544
att riksdagen till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 44 006 000 kr.
?
10544
10544
att riksdagen till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 44 006 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU9
?
10545
10545
att riksdagen medger att regeringen bemyndigar transportforskningsberedningen att besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren 1993/94 och 1994/95 inom en ram av 30 000 000 kr. resp. 20 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU9
?
10545
10545
att riksdagen medger att regeringen bemyndigar transportforskningsberedningen att besluta om statligt stöd till forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren 1993/94 och 1994/95 inom en ram av 30 000 000 kr. resp. 20 000 000 kr.
?
10546
10546
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om ett långsiktigt utvecklingsarbete för en ökad användning av miljövänlig fordonsdrift.
?
10546
10546
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om ett långsiktigt utvecklingsarbete för en ökad användning av miljövänlig fordonsdrift.
bifall
= utskottet
1991/92:TU9
?
10547
10547
att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslaganslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU8
?
10547
10547
att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslaganslag på 1 000 kr.
?
10548
10548
att riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 128 036 000 kr.
?
10548
10548
att riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 128 036 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU8
?
10549
10549
att riksdagen till Statens geotekniska institut för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr..
bifall
= utskottet
1991/92:TU8
?
10549
10549
att riksdagen till Statens geotekniska institut för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr..
?
10550
10550
att riksdagen till Bidrag till Statens geotekniska institut för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 14 376 000 kr.
?
10550
10550
att riksdagen till Bidrag till Statens geotekniska institut för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 14 376 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU8
?
10551
10551
att riksdagen till Statens haverikommission för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:TU8
?
10551
10551
att riksdagen till Statens haverikommission för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10552
10552
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om inriktningen av televerkets verksamhet
?
10552
10552
att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om inriktningen av televerkets verksamhet
bifall
= utskottet
1991/92:TU20
?
10553
10553
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om ekonomiska mål för televerkets verksamhet
bifall
= utskottet
1991/92:TU20
?
10553
10553
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om ekonomiska mål för televerkets verksamhet
?
10554
10554
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om bolagsbildning av televerket
?
10554
10554
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om bolagsbildning av televerket
bifall
= utskottet
1991/92:TU20
?
10555
10555
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om televerkets ansvar för bastelefoner.
bifall
= utskottet
1991/92:TU20
?
10555
10555
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om televerkets ansvar för bastelefoner.
?
10556
10556
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om bildande av en ny myndighet på telekommunikationsområdet.
?
10556
10556
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om bildande av en ny myndighet på telekommunikationsområdet.
bifall
= utskottet
1991/92:TU20
?
10557
10557
att riksdagen godkänner postverkets treårsplan 1993--1995 (avsnitt 2)
bifall
= utskottet
1991/92:TU18
?
10557
10557
att riksdagen godkänner postverkets treårsplan 1993--1995 (avsnitt 2)
?
10558
10558
att riksdagen bemyndigar regeringen att fullfölja översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet med av mig redovisad inriktning
?
10558
10558
att riksdagen bemyndigar regeringen att fullfölja översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet med av mig redovisad inriktning
bifall
= utskottet
1991/92:TU18
?
10559
10559
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avveckling av ordningen med prismål för portoavgifter för tidskrifter befriade från mervärdesskatt (avsnitt 3.8)
bifall
= utskottet
1991/92:TU18
?
10559
10559
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avveckling av ordningen med prismål för portoavgifter för tidskrifter befriade från mervärdesskatt (avsnitt 3.8)
?
10560
10560
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om precisering av uppdrag, mål och resultatkrav för postverket (avsnitt 3.9).
?
10560
10560
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om precisering av uppdrag, mål och resultatkrav för postverket (avsnitt 3.9).
bifall
= utskottet
1991/92:TU18
?
10561
10561
att riksdagen till Ersättning till postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kr. (avsnitt 3.6).
bifall
= utskottet
1991/92:TU18
?
10561
10561
att riksdagen till Ersättning till postverket för rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kr. (avsnitt 3.6).
?
10562
10562
att riksdagen bemyndigar vägverket och banverket att disponera besparingar på projekt finansierade från anslaget L 1. Investeringar i trafikens infrastruktur och anslaget L 2. Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsdepartementets område för underhållsåtgärder
?
10562
10562
att riksdagen bemyndigar vägverket och banverket att disponera besparingar på projekt finansierade från anslaget L 1. Investeringar i trafikens infrastruktur och anslaget L 2. Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom kommunikationsdepartementets område för underhållsåtgärder
bifall
= utskottet
1991/92:TU22
?
10563
10563
att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om budgetering exkl. mervärdesskatt.
bifall
= utskottet
1991/92:TU22
?
10563
10563
att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om budgetering exkl. mervärdesskatt.
?
10564
10564
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avregleringen av taxi
uppskov
= utskottet
1991/92:TU26
?
10564
10564
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avregleringen av taxi
?
10565
10565
att riksdagen godkänner de riktlinjer anförts om en skärpt lämplighetsprövning och uppföljning av lämpligheten.
?
10565
10565
att riksdagen godkänner de riktlinjer anförts om en skärpt lämplighetsprövning och uppföljning av lämpligheten.
uppskov
= utskottet
1991/92:TU26
?
10566
10566
att riksdagen godkänner de preciseringar av inriktningen av investeringsplaneringen som i propositionen har förordats innebärande att planeringen inriktas mot att ett rikstäckande vägnät av riksvägar av särskild betydelse (stamvägnätet) byggs ut till ett sammanhänande, robust nät med hög och jämn standard och att investeringarna på riksvägar och länsvägar som inte ingår i stamvägnätet inriktas på att vidmakthålla och förbättra standarden
bifall
= utskottet
1991/92:TU15
?
10566
10566
att riksdagen godkänner de preciseringar av inriktningen av investeringsplaneringen som i propositionen har förordats innebärande att planeringen inriktas mot att ett rikstäckande vägnät av riksvägar av särskild betydelse (stamvägnätet) byggs ut till ett sammanhänande, robust nät med hög och jämn standard och att investeringarna på riksvägar och länsvägar som inte ingår i stamvägnätet inriktas på att vidmakthålla och förbättra standarden
?
10567
10567
att riksdagen godkänner de preciseringar av inriktningen av investeringsplaneringen som i propositionen har förordats innebärande att planeringen inriktas mot att järnvägsnätet byggs ut för höghastighetståg mellan storstäder och till Arlanda och att en kapacitetsstark linje för godstransporter byggs ut och att investeringarna på det övriga järnvägsnätet inriktas på sådana sträckor där det finns ekonomiska förutsättningar för trafik
?
10567
10567
att riksdagen godkänner de preciseringar av inriktningen av investeringsplaneringen som i propositionen har förordats innebärande att planeringen inriktas mot att järnvägsnätet byggs ut för höghastighetståg mellan storstäder och till Arlanda och att en kapacitetsstark linje för godstransporter byggs ut och att investeringarna på det övriga järnvägsnätet inriktas på sådana sträckor där det finns ekonomiska förutsättningar för trafik
bifall
= utskottet
1991/92:TU19
?
10568
10568
att riksdagen godkänner de preciseringar av inriktningen av investeringsplaneringen som i propositionen har förordats innebärande att luftfartsverkets och sjöfartsverkets medverkan i investeringsplaneringsprocessen inriktas mot större strategiska projekt med direkt påverkan på transportsystemet.
bifall
= utskottet
1991/92:TU22
?
10568
10568
att riksdagen godkänner de preciseringar av inriktningen av investeringsplaneringen som i propositionen har förordats innebärande att luftfartsverkets och sjöfartsverkets medverkan i investeringsplaneringsprocessen inriktas mot större strategiska projekt med direkt påverkan på transportsystemet.
?
10569
10569
att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 30 482 000 kr.
?
10569
10569
att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 30 482 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10570
10570
att riksdagen till Miljö- och naturresursdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 48 994 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU13
?
10570
10570
att riksdagen till Miljö- och naturresursdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 48 994 000 kr.
?
10571
10571
att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 521 000 kr.
?
10571
10571
att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 521 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10572
10572
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16 143 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU13
?
10572
10572
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16 143 000 kr.
?
10573
10573
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 9 313 000 kr.
?
10573
10573
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 9 313 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10574
10574
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 33 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10574
10574
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 33 000 000 kr.
?
10575
10575
att riksdagen godkänner de övergripande målen för verksamheten inom statens jordbruksverks ansvarsområde i enlighet med vad som förordats
?
10575
10575
att riksdagen godkänner de övergripande målen för verksamheten inom statens jordbruksverks ansvarsområde i enlighet med vad som förordats
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10576
10576
att riksdagen godkänner det övergripande målet för verksamheten inom statens naturvårdsverk i enlighet med vad som förordats i avsnittet Förslag
bifall
= utskottet
1991/92:JoU13
?
10576
10576
att riksdagen godkänner det övergripande målet för verksamheten inom statens naturvårdsverk i enlighet med vad som förordats i avsnittet Förslag
?
10577
10577
att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 127 045 000 kr.
?
10577
10577
att riksdagen till Statens jordbruksverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 127 045 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10578
10578
att riksdagen till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 416 301 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU13
?
10578
10578
att riksdagen till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 416 301 000 kr.
?
10579
10579
att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 5 000 000 kr.
?
10579
10579
att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 5 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10580
10580
att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 14 842 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10580
10580
att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 14 842 000 kr.
?
10581
10581
att riksdagen till Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 204 484 000 kr.
?
10581
10581
att riksdagen till Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 204 484 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU13
?
10582
10582
att riksdagen medger att en rörlig kredit på 35 000 000 kr. i riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål under budgetåret 1992/93
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10582
10582
att riksdagen medger att en rörlig kredit på 35 000 000 kr. i riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål under budgetåret 1992/93
?
10583
10583
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr. för budgetåret 1993/94
?
10583
10583
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst 60 000 000 kr. för budgetåret 1993/94
bifall
= utskottet
1991/92:JoU13
?
10584
10584
att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10584
10584
att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
?
10585
10585
att riksdagen till Investeringar på miljöområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 135 445 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU13
?
10585
10585
att riksdagen till Investeringar på miljöområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 135 445 000 kr.
?
10586
10586
att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 19 928 000 kr.
?
10586
10586
att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 19 928 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10587
10587
att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 151 783 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU13
?
10587
10587
att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 151 783 000 kr.
?
10588
10588
att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
?
10588
10588
att riksdagen till Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10589
10589
att riksdagen till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 247 250 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU13
?
10589
10589
att riksdagen till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 247 250 000 kr.
?
10590
10590
att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 30 000 000 kr.
?
10590
10590
att riksdagen till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 30 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10591
10591
att riksdagen till Sanering och återställnng av miljöskadade områden för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 19 880 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU13
?
10591
10591
att riksdagen till Sanering och återställnng av miljöskadade områden för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 19 880 000 kr.
?
10592
10592
att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 435 000 000 kr.
?
10592
10592
att riksdagen till Stöd till avbytarverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 435 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10593
10593
att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 18 155 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU13
?
10593
10593
att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 18 155 000 kr.
?
10594
10594
att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 538 000 kr.
?
10594
10594
att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 538 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10595
10595
att riksdagen medger att statens jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på 1 600 000 000 kr. i riksgäldskontoret
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10595
10595
att riksdagen medger att statens jordbruksverk för inlösen av oljeväxter och spannmål under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på 1 600 000 000 kr. i riksgäldskontoret
?
10596
10596
att riksdagen medger att statens jordbruksverk för finansiering av underskott i spannmålsregleringen budgetåret 1990/91 under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på 150 000 000 kr. i riksgäldskontoret
?
10596
10596
att riksdagen medger att statens jordbruksverk för finansiering av underskott i spannmålsregleringen budgetåret 1990/91 under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på 150 000 000 kr. i riksgäldskontoret
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10597
10597
att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de rörliga krediter som statens jordbruksverk disponerar för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av underskott i spannmålsregleringen
delvis bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10597
10597
att riksdagen bemyndigar regeringen att vid behov höja de rörliga krediter som statens jordbruksverk disponerar för inlösen av oljeväxter och spannmål samt för finansiering av underskott i spannmålsregleringen
?
10598
10598
att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 335 502 000 kr.
?
10598
10598
att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 335 502 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10599
10599
att riksdagen till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU13
?
10599
10599
att riksdagen till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 22 000 000 kr.
?
10600
10600
att riksdagen till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 29 785 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10600
10600
att riksdagen till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 29 785 000 kr.
?
10601
10601
att riksdagen till Visst internationellt miljösamarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 16 507 000 kr.
?
10601
10601
att riksdagen till Visst internationellt miljösamarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 16 507 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU13
?
10602
10602
att riksdagen till Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 24 500 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10602
10602
att riksdagen till Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 24 500 000 kr.
?
10603
10603
att riksdagen till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 25 000 000 kr.
?
10603
10603
att riksdagen till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 25 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU13
?
10604
10604
att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt högst 4 300 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10604
10604
att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt högst 4 300 000 kr.
?
10605
10605
att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 300 000 kr.
?
10605
10605
att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 300 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10606
10606
att riksdagen till Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 17 199 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU13
?
10606
10606
att riksdagen till Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 17 199 000 kr.
?
10607
10607
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid statens naturvårdsverk inom de kostnadsramar som förordats i det föregående
?
10607
10607
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid statens naturvårdsverk inom de kostnadsramar som förordats i det föregående
bifall
= utskottet
1991/92:JoU13
?
10608
10608
att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 300 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU13
?
10608
10608
att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 300 000 kr.
?
10609
10609
att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på 40 000 000 kr. i riksgäldskontoret
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10609
10609
att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på 40 000 000 kr. i riksgäldskontoret
?
10610
10610
att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10610
10610
att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10611
10611
att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 310 080 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10611
10611
att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 310 080 000 kr.
?
10612
10612
att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10612
10612
att riksdagen till Skogsvårdsorganisationen: Frö- och plantverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10613
10613
att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 139 800 000 kr. till skogsvård m.m.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10613
10613
att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 139 800 000 kr. till skogsvård m.m.
?
10614
10614
att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 142 492 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10614
10614
att riksdagen till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 142 492 000 kr.
?
10615
10615
att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 39 962 000 kr.
?
10615
10615
att riksdagen till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 39 962 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10616
10616
att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 14 868 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10616
10616
att riksdagen till Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 14 868 000 kr.
?
10617
10617
att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 55 816 000 kr.
?
10617
10617
att riksdagen till Fiskeriverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 55 816 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10618
10618
att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4 541 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10618
10618
att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4 541 000 kr.
?
10619
10619
att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10619
10619
att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10620
10620
att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst 9 388 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10620
10620
att riksdagen medger att under budgetåret 1992/93 statsbidrag beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst 9 388 000 kr.
?
10621
10621
att riksdagen till Bidrag till fiskets rationalisering m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9 388 000 kr.
?
10621
10621
att riksdagen till Bidrag till fiskets rationalisering m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9 388 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10622
10622
att riksdagen till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10622
10622
att riksdagen till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 40 000 000 kr.
?
10623
10623
att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10623
10623
att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10624
10624
att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10624
10624
att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10625
10625
att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10625
10625
att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.
?
10626
10626
att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4 174 000 kr.
?
10626
10626
att riksdagen till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4 174 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10627
10627
att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10627
10627
att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10628
10628
att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 65 293 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10628
10628
att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 65 293 000 kr.
?
10629
10629
att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10629
10629
att riksdagen till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10630
10630
att riksdagen till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 74 637 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10630
10630
att riksdagen till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 74 637 000 kr.
?
10631
10631
att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 217 000 kr.
?
10631
10631
att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 217 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10632
10632
att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 30 357 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10632
10632
att riksdagen till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 30 357 000 kr.
?
10633
10633
att riksdagen godkänner målsättningen för verksamheten inom centrala försöksdjursnämnden i enlighet med vad som förordats under avsnittet Slutsatser
?
10633
10633
att riksdagen godkänner målsättningen för verksamheten inom centrala försöksdjursnämnden i enlighet med vad som förordats under avsnittet Slutsatser
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10634
10634
att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 5 370 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10634
10634
att riksdagen till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 5 370 000 kr.
?
10635
10635
att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 51 766 000 kr.
?
10635
10635
att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 51 766 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10636
10636
att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10636
10636
att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10637
10637
att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3 223 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10637
10637
att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3 223 000 kr.
?
10638
10638
att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 628 000 kr.
?
10638
10638
att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 628 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10639
10639
att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10639
10639
att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10640
10640
att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 268 000 kr.
?
10640
10640
att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 7 268 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10641
10641
att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 32 900 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10641
10641
att riksdagen till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 32 900 000 kr.
?
10642
10642
att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 429 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10642
10642
att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 429 000 kr.
?
10643
10643
att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden skall vara den som förordats i avsnitten Fördjupad prövning och Slutsatser
?
10643
10643
att riksdagen godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden skall vara den som förordats i avsnitten Fördjupad prövning och Slutsatser
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10644
10644
att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 3 646 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10644
10644
att riksdagen till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 3 646 000 kr.
?
10645
10645
att riksdagen medger att statens jordbruksverk för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontoret
?
10645
10645
att riksdagen medger att statens jordbruksverk för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1992/93 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontoret
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10646
10646
att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 179 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10646
10646
att riksdagen till Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 179 000 000 kr.
?
10647
10647
att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10647
10647
att riksdagen till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:JoU12
?
10648
10648
att riksdagen till Finansinspektionen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 88 275 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU19
?
10648
10648
att riksdagen till Finansinspektionen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 88 275 000 kr.
?
10649
10649
att riksdagen till Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 200 000 kr.
?
10649
10649
att riksdagen till Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 200 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10650
10650
att riksdagen till Näringsdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 49 704 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10650
10650
att riksdagen till Näringsdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 49 704 000 kr.
?
10651
10651
att riksdagen till Industriråd/industriattaché för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 198 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10651
10651
att riksdagen till Industriråd/industriattaché för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 198 000 kr.
?
10652
10652
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 18 990 000 kr.
?
10652
10652
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 18 990 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10653
10653
att riksdagen till Bidrag till FNs organ för industriell utveckling för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 6 890 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10653
10653
att riksdagen till Bidrag till FNs organ för industriell utveckling för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 6 890 000 kr.
?
10654
10654
att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10654
10654
att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10655
10655
att riksdagen till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 356 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10655
10655
att riksdagen till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 356 000 kr.
?
10656
10656
att riksdagen till Småföretagsutveckling för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 163 594 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10656
10656
att riksdagen till Småföretagsutveckling för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 163 594 000 kr.
?
10657
10657
att riksdagen bereds ta del av vad i propositionen anförts om inriktningen av utvecklingsfondernas informations- och rådgivningsverksamhet.
?
10657
10657
att riksdagen bereds ta del av vad i propositionen anförts om inriktningen av utvecklingsfondernas informations- och rådgivningsverksamhet.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10658
10658
att riksdagen till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9 278 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU23
?
10658
10658
att riksdagen till Organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 9 278 000 kr.
?
10659
10659
att riksdagen till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 000 000 kr.
?
10659
10659
att riksdagen till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 5 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10660
10660
att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU23
?
10660
10660
att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 000 000 kr.
?
10661
10661
att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10661
10661
att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10662
10662
att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10662
10662
att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10663
10663
att riksdagen till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 70 000 000 kr.
?
10663
10663
att riksdagen till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 70 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10664
10664
att riksdagen till Åtgärder för att främja utländska investeringar i Sverige för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4 500 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10664
10664
att riksdagen till Åtgärder för att främja utländska investeringar i Sverige för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 4 500 000 kr.
?
10665
10665
att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 118 085 000 kr.
?
10665
10665
att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 118 085 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:NU18
?
10666
10666
att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU18
?
10666
10666
att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000 kr.
?
10667
10667
att riksdagen till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.
?
10667
10667
att riksdagen till Statens gruvegendom: Prospektering m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU18
?
10668
10668
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts, dels om ändrade riktlinjer för den statliga prospekteringsvetksamheten, dels om ändrade riktlinjer för verksamheten vid nämnden för statens gruvegendom
bifall
= utskottet
1991/92:NU18
?
10668
10668
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts, dels om ändrade riktlinjer för den statliga prospekteringsvetksamheten, dels om ändrade riktlinjer för verksamheten vid nämnden för statens gruvegendom
?
10669
10669
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avyttring av den statliga gruvegendomen.
bifall
= utskottet
1991/92:NU18
?
10669
10669
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avyttring av den statliga gruvegendomen.
?
10670
10670
att riksdagen till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 7 671 000 kr.
?
10670
10670
att riksdagen till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 7 671 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU18
?
10671
10671
att riksdagen till Kommerskollegium för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 51 647 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU23
?
10671
10671
att riksdagen till Kommerskollegium för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 51 647 000 kr.
?
10672
10672
att riksdagen till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10672
10672
att riksdagen till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU17
?
10673
10673
att riksdagen till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 130 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU17
?
10673
10673
att riksdagen till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 130 000 000 kr.
?
10674
10674
att riksdagen medger att det av riksdagen medgivna högsta betalningsansvaret för exportkreditgarantier fastställs till 25 000 000 000 kr. för n-garantier och till 45 000 000 000 kr. för LT-garantier
?
10674
10674
att riksdagen medger att det av riksdagen medgivna högsta betalningsansvaret för exportkreditgarantier fastställs till 25 000 000 000 kr. för n-garantier och till 45 000 000 000 kr. för LT-garantier
bifall
= utskottet
1991/92:NU23
?
10675
10675
att riksdagen medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av högst 2 000 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU23
?
10675
10675
att riksdagen medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av högst 2 000 000 000 kr.
?
10676
10676
att riksdagen godkänner att den rörliga kredit som ställts till EKNs förfogande budgetåret 1992/93 hos riksgäldskontoret får uppgå till 3 700 000 000 kr. för de gamla systemen och till 200 000 000 kr. för de nya systemen
?
10676
10676
att riksdagen godkänner att den rörliga kredit som ställts till EKNs förfogande budgetåret 1992/93 hos riksgäldskontoret får uppgå till 3 700 000 000 kr. för de gamla systemen och till 200 000 000 kr. för de nya systemen
bifall
= utskottet
1991/92:NU23
?
10677
10677
att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att EKN från budgetåret 1992/93 och tills vidare får uppta lån i utländsk valuta till ett motvärde av högst 1 000 000 000 kr., varav 200 000 000 kr. för de nya systemen
bifall
= utskottet
1991/92:NU23
?
10677
10677
att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att EKN från budgetåret 1992/93 och tills vidare får uppta lån i utländsk valuta till ett motvärde av högst 1 000 000 000 kr., varav 200 000 000 kr. för de nya systemen
?
10678
10678
att riksdagen till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar under budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. enligt de riktlinjer föredragande statsrådet förordat
?
10678
10678
att riksdagen till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar under budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. enligt de riktlinjer föredragande statsrådet förordat
bifall
= utskottet
1991/92:NU23
?
10679
10679
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om garantigivning i n-systemet för varor och tjänster som inte är svenska, men som ingår i svenska exportaffärer.
bifall
= utskottet
1991/92:NU23
?
10679
10679
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om garantigivning i n-systemet för varor och tjänster som inte är svenska, men som ingår i svenska exportaffärer.
?
10680
10680
att riksdagen till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 80 000 000 kr.
?
10680
10680
att riksdagen till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 80 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU17
?
10681
10681
att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och utveckling
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10681
10681
att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och utveckling
?
10682
10682
att riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1992/93, låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 375 000 000 kr. under budgetåret 1993/94, högst 323 000 000 kr. under budgetåret 1994/95, högst 263 000 000 kr. under budgetåret 1995/96 och högst 225 000 000 kr. under budgetåret 1996/97
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10682
10682
att riksdagen bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1992/93, låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 375 000 000 kr. under budgetåret 1993/94, högst 323 000 000 kr. under budgetåret 1994/95, högst 263 000 000 kr. under budgetåret 1995/96 och högst 225 000 000 kr. under budgetåret 1996/97
?
10683
10683
att riksdagen till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 750 908 000 kr.
?
10683
10683
att riksdagen till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 750 908 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10684
10684
att riksdagen godkänner att den huvudsakliga verksamhetsinriktningen för styrelsen för teknisk ackreditering skall vara i enlighet med vad som har förordats i avsnittet Förslag
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10684
10684
att riksdagen godkänner att den huvudsakliga verksamhetsinriktningen för styrelsen för teknisk ackreditering skall vara i enlighet med vad som har förordats i avsnittet Förslag
?
10685
10685
att riksdagen till Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 870 000 kr.
?
10685
10685
att riksdagen till Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 870 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10686
10686
att riksdagen till Styrelsen för teknisk ackreditering: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10686
10686
att riksdagen till Styrelsen för teknisk ackreditering: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10687
10687
att riksdagen till Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 8 788 000 kr.
?
10687
10687
att riksdagen till Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 8 788 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10688
10688
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 127 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10688
10688
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 127 000 kr.
?
10689
10689
att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 7 020 000 kr.
?
10689
10689
att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 7 020 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10690
10690
att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 43 356 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10690
10690
att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret 1992/93 anvisar ett anslag på 43 356 000 kr.
?
10691
10691
att riksdagen till Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad produktutveckling för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 24 607 000 kr.
?
10691
10691
att riksdagen till Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad produktutveckling för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 24 607 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10692
10692
att riksdagen till Materialteknisk forskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 36 150 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10692
10692
att riksdagen till Materialteknisk forskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 36 150 000 kr.
?
10693
10693
att riksdagen till Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 544 000 kr.
?
10693
10693
att riksdagen till Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 544 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10694
10694
att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 35 630 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10694
10694
att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 35 630 000 kr.
?
10695
10695
att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 184 966 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10695
10695
att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 184 966 000 kr.
?
10696
10696
att riksdagen till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 447 439 000 kr.
?
10696
10696
att riksdagen till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 447 439 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10697
10697
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete om högst 368 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10697
10697
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete om högst 368 000 000 kr.
?
10698
10698
att riksdagen till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 58 287 000 kr.
?
10698
10698
att riksdagen till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 58 287 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10699
10699
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom nationell rymdverksamhet på högst 150 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10699
10699
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom nationell rymdverksamhet på högst 150 000 000 kr.
?
10700
10700
att riksdagen till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete anvisar ett reservationsanslag på 211 000 000 kr.
?
10700
10700
att riksdagen till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete anvisar ett reservationsanslag på 211 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10701
10701
att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10701
10701
att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10702
10702
att riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 51 722 000 kr.
?
10702
10702
att riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 51 722 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10703
10703
att riksdagen till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 181 625 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10703
10703
att riksdagen till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 181 625 000 kr.
?
10704
10704
att riksdagen till Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar och information för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 25 570 000 kr.
?
10704
10704
att riksdagen till Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar och information för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 25 570 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10705
10705
att riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader för statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling och statens energiverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10705
10705
att riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader för statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling och statens energiverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10706
10706
att riksdagen till Elsäkerhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
?
10706
10706
att riksdagen till Elsäkerhet m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10707
10707
att riksdagen till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 150 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10707
10707
att riksdagen till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 150 000 000 kr.
?
10708
10708
att riksdagen till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 170 000 000 kr.
?
10708
10708
att riksdagen till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 170 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10709
10709
att riksdagen till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 14 421 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10709
10709
att riksdagen till Statens elektriska inspektion för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 14 421 000 kr.
?
10710
10710
att riksdagen med ändring av tidigare lämnat bemyndigande bemyndigar regeringen att besluta om garantier intill ett sammanlagt högsta belopp på 1 000 000 000 kr. i samband med åtaganden för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol
?
10710
10710
att riksdagen med ändring av tidigare lämnat bemyndigande bemyndigar regeringen att besluta om garantier intill ett sammanlagt högsta belopp på 1 000 000 000 kr. i samband med åtaganden för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10711
10711
att riksdagen till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10711
10711
att riksdagen till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10712
10712
att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för energiforskningen
?
10712
10712
att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för energiforskningen
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10713
10713
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär åtaganden om 200 000 000 kr. för budgetåret 1993/94, 170 000 000 kr. för budgetåret 1994/95, 140 000 000 kr. för budgetåret 1995/96, 110 000 000 kr. för budgetåret 1996/97, 80 000 000 kr. för budgetåret 1997/98 samt 40 000 000 kr. för budgetåret 1998/99
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10713
10713
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär åtaganden om 200 000 000 kr. för budgetåret 1993/94, 170 000 000 kr. för budgetåret 1994/95, 140 000 000 kr. för budgetåret 1995/96, 110 000 000 kr. för budgetåret 1996/97, 80 000 000 kr. för budgetåret 1997/98 samt 40 000 000 kr. för budgetåret 1998/99
?
10714
10714
att riksdagen till Energiforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 280 764 000 kr.
?
10714
10714
att riksdagen till Energiforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 280 764 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10715
10715
att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10715
10715
att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10716
10716
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om de energipolitiska programmen och utvecklingen av energisystemet.
?
10716
10716
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om de energipolitiska programmen och utvecklingen av energisystemet.
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10717
10717
att riksdagen godkänner en utökning av investeringsplanen med 30 milj.kr. och en ökning av upplåningsbehovet med 20 milj.kr. för affärsverket Svenska Kraftnät för budgetåret 1991/92
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10717
10717
att riksdagen godkänner en utökning av investeringsplanen med 30 milj.kr. och en ökning av upplåningsbehovet med 20 milj.kr. för affärsverket Svenska Kraftnät för budgetåret 1991/92
?
10718
10718
att riksdagen godkänner att affärsverket Svenska Kraftnät som en ram för rörlig kredit för uppta riksgäldslån, utöver upplåning för investeringsändamål, om högst 100 milj.kr.
?
10718
10718
att riksdagen godkänner att affärsverket Svenska Kraftnät som en ram för rörlig kredit för uppta riksgäldslån, utöver upplåning för investeringsändamål, om högst 100 milj.kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10719
10719
att riksdagen godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan för affärsverket Svenska Kraftnät för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad i propositionen har anförts
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10719
10719
att riksdagen godkänner inriktning och omfattning av investeringsplan för affärsverket Svenska Kraftnät för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad i propositionen har anförts
?
10720
10720
att riksdagen godkänner finansieringsplan för affärsverket Svenska Kraftnät för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad i propositionen har anförts
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10720
10720
att riksdagen godkänner finansieringsplan för affärsverket Svenska Kraftnät för budgetåret 1992/93 i enlighet med vad i propositionen har anförts
?
10721
10721
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom affärsverket Svenska Kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135 milj.kr.
?
10721
10721
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom affärsverket Svenska Kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av 135 milj.kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10722
10722
att riksdagen bemyndigar regeringen att teckna borgen till bolag i vilka affärsverket Svenska Kraftnät förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om 175 milj.kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10722
10722
att riksdagen bemyndigar regeringen att teckna borgen till bolag i vilka affärsverket Svenska Kraftnät förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om 175 milj.kr.
?
10723
10723
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 för Trollhätte kanalverk besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom en ram om 20 milj.kr.
?
10723
10723
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 för Trollhätte kanalverk besluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom en ram om 20 milj.kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10724
10724
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 teckna borgen för lån till dotterbolag inom Trollhätte kanalverks verksamhetsområde inom en ram om 20 milj.kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10724
10724
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 teckna borgen för lån till dotterbolag inom Trollhätte kanalverks verksamhetsområde inom en ram om 20 milj.kr.
?
10725
10725
att riksdagen godkänner investerings- och finansieringsplan för Trollhätte kanalverk för budgetåret 1992/93 enligt vad i propositionen har anförts.
?
10725
10725
att riksdagen godkänner investerings- och finansieringsplan för Trollhätte kanalverk för budgetåret 1992/93 enligt vad i propositionen har anförts.
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10726
10726
att riksdagen till Konkurrensmyndighet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 61 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10726
10726
att riksdagen till Konkurrensmyndighet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 61 000 000 kr.
?
10727
10727
att riksdagen till Särskilda utvecklings- och omställningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 500 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10727
10727
att riksdagen till Särskilda utvecklings- och omställningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 500 000 kr.
?
10728
10728
att riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader för näringsfrihetsombudsmannen och statens pris- och konkurrensverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10728
10728
att riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader för näringsfrihetsombudsmannen och statens pris- och konkurrensverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10729
10729
att riksdagen godkänner att en ny myndighet för konkurrensfrågor inrättas från den 1 juli 1992
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10729
10729
att riksdagen godkänner att en ny myndighet för konkurrensfrågor inrättas från den 1 juli 1992
?
10730
10730
att riksdagen godkänner att näringsfrihetsombudsmannen (NO) och statens pris- och konkurrensverk (SPK) avvecklas från den 1 juli 1992
?
10730
10730
att riksdagen godkänner att näringsfrihetsombudsmannen (NO) och statens pris- och konkurrensverk (SPK) avvecklas från den 1 juli 1992
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10731
10731
att riksdagen godkänner att verksamheten vid den nya myndigheten för konkurrensfrågor bedrivs i enlighet med de riktlinjer som i propositionen har angivits.
bifall
= utskottet
1991/92:NU20
?
10731
10731
att riksdagen godkänner att verksamheten vid den nya myndigheten för konkurrensfrågor bedrivs i enlighet med de riktlinjer som i propositionen har angivits.
?
10732
10732
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär åtagande om 35 000 000 kr. för budgetåret 1993/94, 30 000 000 kr. för budgetåret 1994/95, 25 000 000 kr. för budgetåret 1995/96, 20 000 000 kr. för budgetåret 1996/97, 15 000 000 kr. för budgetåret 1997/98 samt 10 000 000 kr. för budgetåret 1998/99
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10732
10732
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1992/93 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär åtagande om 35 000 000 kr. för budgetåret 1993/94, 30 000 000 kr. för budgetåret 1994/95, 25 000 000 kr. för budgetåret 1995/96, 20 000 000 kr. för budgetåret 1996/97, 15 000 000 kr. för budgetåret 1997/98 samt 10 000 000 kr. för budgetåret 1998/99
?
10733
10733
att riksdagen till Bioenergiforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 48 930 000 kr.
?
10733
10733
att riksdagen till Bioenergiforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 48 930 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10734
10734
att riksdagen till Bidrag för ny energiteknik för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:NU25
?
10734
10734
att riksdagen till Bidrag för ny energiteknik för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.
?
10735
10735
att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition om Samhall, till Bidrag till Stiftelsen Samhall för budgetåret 1992/93 beräknar ett förslagsanslag på 4 557 000 000 kr.
?
10735
10735
att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition om Samhall, till Bidrag till Stiftelsen Samhall för budgetåret 1992/93 beräknar ett förslagsanslag på 4 557 000 000 kr.
= utskottet
1991/92:AU16
?
10736
10736
att riksdagen till Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3 432 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU8
?
10736
10736
att riksdagen till Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 3 432 000 kr.
?
10737
10737
att riksdagen godkänner att det generella statsbidraget till företagshälsovården avvecklas den 1 januari 1993
?
10737
10737
att riksdagen godkänner att det generella statsbidraget till företagshälsovården avvecklas den 1 januari 1993
bifall
= utskottet
1991/92:AU12
?
10738
10738
att riksdagen godkänner de i propositionen anförda riktlinjerna om en ändring av arbetarsskyddsavgiften
bifall
= utskottet
1991/92:AU12
?
10738
10738
att riksdagen godkänner de i propositionen anförda riktlinjerna om en ändring av arbetarsskyddsavgiften
?
10739
10739
att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna överföringen av medel från arbetarskyddsavgiften från ett konto hos riksgäldskontoret till statsbudgetens inkomsttitel
?
10739
10739
att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna överföringen av medel från arbetarskyddsavgiften från ett konto hos riksgäldskontoret till statsbudgetens inkomsttitel
bifall
= utskottet
1991/92:AU12
?
10740
10740
att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna avvecklingen av de s.k. MBL-medlen
bifall
= utskottet
1991/92:AU12
?
10740
10740
att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna avvecklingen av de s.k. MBL-medlen
?
10741
10741
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om avveckling av fonden för arbetsmiljöförbättringar
?
10741
10741
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om avveckling av fonden för arbetsmiljöförbättringar
bifall
= utskottet
1991/92:AU12
?
10742
10742
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om överföring av medel från fonden för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel.
bifall
= utskottet
1991/92:AU12
?
10742
10742
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om överföring av medel från fonden för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel.
?
10743
10743
att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om lokaliseringslån
?
10743
10743
att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om lokaliseringslån
bifall
= utskottet
1991/92:AU13
?
10744
10744
att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om användningen av återstående medel på anslagen för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln till Lokaliseringslån i Uddevallaregionen och för budgetåret 1989/90 under tionde huvudtiteln till Lokaliseringslån, m.m.
bifall
= utskottet
1991/92:AU13
?
10744
10744
att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om användningen av återstående medel på anslagen för budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln till Lokaliseringslån i Uddevallaregionen och för budgetåret 1989/90 under tionde huvudtiteln till Lokaliseringslån, m.m.
?
10745
10745
att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om högsta beloppsgränser för stöd till företag i glesbygder
?
10745
10745
att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om högsta beloppsgränser för stöd till företag i glesbygder
bifall
= utskottet
1991/92:AU13
?
10746
10746
att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om högsta beloppsgräns för servicebidrag till kommersiell service.
bifall
= utskottet
1991/92:AU13
?
10746
10746
att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om högsta beloppsgräns för servicebidrag till kommersiell service.
?
10747
10747
att riksdagen till Arbetsmarknadsdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 32 100 000 kr.
?
10747
10747
att riksdagen till Arbetsmarknadsdepartementet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 32 100 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU5
?
10748
10748
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 19 036 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU5
?
10748
10748
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 19 036 000 kr.
?
10749
10749
att riksdagen till Internationellt samarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 25 015 000 kr.
?
10749
10749
att riksdagen till Internationellt samarbete för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 25 015 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU5
?
10750
10750
att riksdagen till Arbetsmarknadsråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 6 170 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU5
?
10750
10750
att riksdagen till Arbetsmarknadsråd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 6 170 000 kr.
?
10751
10751
att riksdagen medger att regeringen får bemyndiga AMS, eller efter AMS bestämmande, länsarbetsnämnderna att under budgetåret 1992/93 besluta om avskrivning av lånefordran som inte överstiger 75 000 kr. uppkommen inom arbetsmarknadsverket under de förutsättningar som gäller för budgetåret 1991/92 (avsnitt 2.4)
bifall
= utskottet
1991/92:AU11
?
10751
10751
att riksdagen medger att regeringen får bemyndiga AMS, eller efter AMS bestämmande, länsarbetsnämnderna att under budgetåret 1992/93 besluta om avskrivning av lånefordran som inte överstiger 75 000 kr. uppkommen inom arbetsmarknadsverket under de förutsättningar som gäller för budgetåret 1991/92 (avsnitt 2.4)
?
10752
10752
att riksdagen godkänner att högst 50 000 000 kr. av medlen under anslaget får användas för insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen (avnitt 2.4)
?
10752
10752
att riksdagen godkänner att högst 50 000 000 kr. av medlen under anslaget får användas för insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen (avnitt 2.4)
bifall
= utskottet
1991/92:AU11
?
10753
10753
att riksdagen till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 2 810 242 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU11
?
10753
10753
att riksdagen till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 2 810 242 000 kr.
?
10754
10754
att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 19 606 575 000 kr.
?
10754
10754
att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 19 606 575 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU11
?
10755
10755
att riksdagen till AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU11
?
10755
10755
att riksdagen till AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10756
10756
att riksdagen till AMU-gruppen: Investeringar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10756
10756
att riksdagen till AMU-gruppen: Investeringar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU11
?
10757
10757
att riksdagen till Arbetsdomstolen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 13 212 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU6
?
10757
10757
att riksdagen till Arbetsdomstolen för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 13 212 000 kr.
?
10758
10758
att riksdagen till Statens förlikningsmannaexpedition för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 534 000 kr.
?
10758
10758
att riksdagen till Statens förlikningsmannaexpedition för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 534 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU6
?
10759
10759
att riksdagen till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 77 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU6
?
10759
10759
att riksdagen till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 77 000 kr.
?
10760
10760
att riksdagen till Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10760
10760
att riksdagen till Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU11
?
10761
10761
att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 500 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU11
?
10761
10761
att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 5 500 000 kr.
?
10762
10762
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om den huvudsakliga inriktningen av verksamheten vid arbetarskyddsverket
?
10762
10762
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om den huvudsakliga inriktningen av verksamheten vid arbetarskyddsverket
bifall
= utskottet
1991/92:AU12
?
10763
10763
att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna finansieringen av arbetarskyddsverket
bifall
= utskottet
1991/92:AU12
?
10763
10763
att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna finansieringen av arbetarskyddsverket
?
10764
10764
att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna överföringen från fonden för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel
?
10764
10764
att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna överföringen från fonden för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel
bifall
= utskottet
1991/92:AU12
?
10765
10765
att riksdagen till Arbetarskyddsverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 384 259 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU12
?
10765
10765
att riksdagen till Arbetarskyddsverket för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 384 259 000 kr.
?
10766
10766
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om den huvudsakliga inriktningen av verksamheten hos arbetsmiljöinstitutet
?
10766
10766
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om den huvudsakliga inriktningen av verksamheten hos arbetsmiljöinstitutet
bifall
= utskottet
1991/92:AU12
?
10767
10767
att riksdagen till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 172 252 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU12
?
10767
10767
att riksdagen till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 172 252 000 kr.
?
10768
10768
att riksdagen till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 764 153 000 kr.
?
10768
10768
att riksdagen till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 764 153 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU16
?
10769
10769
att riksdagen till Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 506 470 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU16
?
10769
10769
att riksdagen till Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 506 470 000 kr.
?
10770
10770
att riksdagen till Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10770
10770
att riksdagen till Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU16
?
10771
10771
att riksdagen godkänner det i propositionen framlagda förslaget om att det särskilda strukturstödet för byggarbetsmarknaden skall upphöra (avsnitt 2.2)
bifall
= utskottet
1991/92:AU16
?
10771
10771
att riksdagen godkänner det i propositionen framlagda förslaget om att det särskilda strukturstödet för byggarbetsmarknaden skall upphöra (avsnitt 2.2)
?
10772
10772
att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 6 208 318 000 kr.
?
10772
10772
att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 6 208 318 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU16
?
10773
10773
att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 350 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU13
?
10773
10773
att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 350 000 000 kr.
?
10774
10774
att riksdagen till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 000 000 kr.
?
10774
10774
att riksdagen till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU13
?
10775
10775
att riksdagen medger att statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och för lån till kommersiell service får beviljas i en sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst 235 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU13
?
10775
10775
att riksdagen medger att statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och för lån till kommersiell service får beviljas i en sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst 235 000 000 kr.
?
10776
10776
att riksdagen till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10776
10776
att riksdagen till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU13
?
10777
10777
att riksdagen till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 530 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU13
?
10777
10777
att riksdagen till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 530 000 000 kr.
?
10778
10778
att riksdagen till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 250 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU13
?
10778
10778
att riksdagen till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 250 000 000 kr.
?
10779
10779
att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 180 500 000 kr.
?
10779
10779
att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 180 500 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU13
?
10780
10780
att riksdagen till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16 399 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU13
?
10780
10780
att riksdagen till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 16 399 000 kr.
?
10781
10781
att riksdagen till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 6 100 000 kr.
?
10781
10781
att riksdagen till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 6 100 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU13
?
10782
10782
att riksdagen till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 200 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU13
?
10782
10782
att riksdagen till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 4 200 000 kr.
?
10783
10783
att riksdagen till Transportstöd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 300 300 000 kr.
?
10783
10783
att riksdagen till Transportstöd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 300 300 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU13
?
10784
10784
att riksdagen till Jämställdhetsombudsmannen m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslaganslag på 6 046 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU8
?
10784
10784
att riksdagen till Jämställdhetsombudsmannen m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslaganslag på 6 046 000 kr.
?
10785
10785
att riksdagen till Särskilda jämställhetsåtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 10 556 000 kr.
?
10785
10785
att riksdagen till Särskilda jämställhetsåtgärder för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 10 556 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU8
?
10786
10786
att riksdagen till Statens arbetsgivarverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 60 448 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU9
?
10786
10786
att riksdagen till Statens arbetsgivarverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 60 448 000 kr.
?
10787
10787
att riksdagen till Statens löne- och pensionsverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10787
10787
att riksdagen till Statens löne- och pensionsverk för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU9
?
10788
10788
att riksdagen till Statens arbetsmiljönämnd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 992 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU9
?
10788
10788
att riksdagen till Statens arbetsmiljönämnd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 992 000 kr.
?
10789
10789
att riksdagen beslutar att Statens institut för personalutveckling upphör som statlig myndighet fr.o.m. den 1 juli 1992
?
10789
10789
att riksdagen beslutar att Statens institut för personalutveckling upphör som statlig myndighet fr.o.m. den 1 juli 1992
bifall
= utskottet
1991/92:AU9
?
10790
10790
att riksdagen till Statens institut för personalutveckling: Avvecklingskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU9
?
10790
10790
att riksdagen till Statens institut för personalutveckling: Avvecklingskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10791
10791
att riksdagen till Vissa avtalsstyrda anslag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 23 274 000 kr.
?
10791
10791
att riksdagen till Vissa avtalsstyrda anslag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 23 274 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU9
?
10792
10792
att riksdagen till Bidrag till Statshälsan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 345 280 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU9
?
10792
10792
att riksdagen till Bidrag till Statshälsan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 345 280 000 kr.
?
10793
10793
att riksdagen till Trygghetsåtgärder för statsanställda för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 61 738 000 kr.
?
10793
10793
att riksdagen till Trygghetsåtgärder för statsanställda för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 61 738 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU9
?
10794
10794
att riksdagen till Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU9
?
10794
10794
att riksdagen till Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10795
10795
att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 187 000 kr.
?
10795
10795
att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 3 187 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:AU9
?
10796
10796
att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 017 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU17
?
10796
10796
att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 11 017 000 kr.
?
10797
10797
att riksdagen godkänner regeringens förslag att länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) läggs ned den 30 juni 1992.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU18
?
10797
10797
att riksdagen godkänner regeringens förslag att länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) läggs ned den 30 juni 1992.
?
10798
10798
att riksdagen till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 1 680 320 000 kr.
?
10798
10798
att riksdagen till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 1 680 320 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU18
?
10799
10799
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet föreslagits om avveckling av bidraget till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden fr.o.m. budgetåret 1992/93
bifall
= utskottet
1991/92:BoU11
?
10799
10799
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet föreslagits om avveckling av bidraget till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden fr.o.m. budgetåret 1992/93
?
10800
10800
att riksdagen till Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 15 000 000 kr.
?
10800
10800
att riksdagen till Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 15 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU11
?
10801
10801
att riksdagen medger en ram för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av förhöjt räntebidragsunderlag och tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. på 170 000 000 kr. för budgetåret 1992/93
bifall
= utskottet
1991/92:BoU11
?
10801
10801
att riksdagen medger en ram för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av förhöjt räntebidragsunderlag och tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. på 170 000 000 kr. för budgetåret 1992/93
?
10802
10802
att riksdagen medger att av denna ram högst 10 000 000 kr. får disponeras för tilläggslån till arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande
?
10802
10802
att riksdagen medger att av denna ram högst 10 000 000 kr. får disponeras för tilläggslån till arkeologiska undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande
bifall
= utskottet
1991/92:BoU11
?
10803
10803
att riksdagen till Tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 95 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU11
?
10803
10803
att riksdagen till Tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 95 000 000 kr.
?
10804
10804
att riksdagen medger att ramen för beslut om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler fastställs till 25 000 000 kr. för budgetåret 1992/93
?
10804
10804
att riksdagen medger att ramen för beslut om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler fastställs till 25 000 000 kr. för budgetåret 1992/93
bifall
= utskottet
1991/92:BoU11
?
10805
10805
att riksdagen till Stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU11
?
10805
10805
att riksdagen till Stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr.
?
10806
10806
att riksdagen till Bostadsbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 300 000 000 kr.
?
10806
10806
att riksdagen till Bostadsbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 2 300 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU25
?
10807
10807
att riksdagen till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 95 155 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU13
?
10807
10807
att riksdagen till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 95 155 000 kr.
?
10808
10808
att riksdagen till Lantmäteriet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU13
?
10808
10808
att riksdagen till Lantmäteriet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10809
10809
att riksdagen till Förvaltningskostnader för lantmäteriet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 391 060 000 kr.
?
10809
10809
att riksdagen till Förvaltningskostnader för lantmäteriet för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 391 060 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU13
?
10810
10810
att riksdagen till Bidrag enligt lantmäteritaxan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 12 600 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU13
?
10810
10810
att riksdagen till Bidrag enligt lantmäteritaxan för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 12 600 000 kr.
?
10811
10811
att riksdagen till Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 380 000 kr.
?
10811
10811
att riksdagen till Bidrag till internationellt samarbete kring den byggda miljön m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 380 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU13
?
10812
10812
att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom statens va-nämnd skall vara i enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats i avsnittet Förslag
bifall
= utskottet
1991/92:BoU13
?
10812
10812
att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom statens va-nämnd skall vara i enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats i avsnittet Förslag
?
10813
10813
att riksdagen till Statens va-nämnd för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 4 994 000 kr.
?
10813
10813
att riksdagen till Statens va-nämnd för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 4 994 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU13
?
10814
10814
att riksdagen godkänner de ändringar som i regeringsprotokollet förordats i fråga om maximibeloppet för handikappanpassning av allmänna samlingslokaler
bifall
= utskottet
1991/92:BoU12
?
10814
10814
att riksdagen godkänner de ändringar som i regeringsprotokollet förordats i fråga om maximibeloppet för handikappanpassning av allmänna samlingslokaler
?
10815
10815
att riksdagen medger att beslut om bidrag för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1992/93 meddelas inom en ram om 46 000 000 kr.
?
10815
10815
att riksdagen medger att beslut om bidrag för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1992/93 meddelas inom en ram om 46 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU12
?
10816
10816
att riksdagen medger att beslut om bidrag för handikappanpassning av folkparksteatrar under budgetåret 1992/93 meddelas inom en ram om 1 500 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU12
?
10816
10816
att riksdagen medger att beslut om bidrag för handikappanpassning av folkparksteatrar under budgetåret 1992/93 meddelas inom en ram om 1 500 000 kr.
?
10817
10817
att riksdagen till Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 105 000 000 kr.
?
10817
10817
att riksdagen till Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 105 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU12
?
10818
10818
att riksdagen till Statens bostadskreditnämnd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10818
10818
att riksdagen till Statens bostadskreditnämnd för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10819
10819
att riksdagen till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 263 700 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU25
?
10819
10819
att riksdagen till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 263 700 000 kr.
?
10820
10820
att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen av verksamheten skall vara i enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats i avsnittet Förslag
?
10820
10820
att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen av verksamheten skall vara i enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats i avsnittet Förslag
bifall
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10821
10821
att riksdagen till Boverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 144 787 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10821
10821
att riksdagen till Boverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 144 787 000 kr.
?
10822
10822
att riksdagen till Boverket: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
?
10822
10822
att riksdagen till Boverket: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10823
10823
att riksdagen till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 126 066 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10823
10823
att riksdagen till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 126 066 000 kr.
?
10824
10824
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling av statsbidrag till hyresrabatter
?
10824
10824
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling av statsbidrag till hyresrabatter
bifall
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10825
10825
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling av nybyggnadsbidrag
bifall
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10825
10825
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling av nybyggnadsbidrag
?
10826
10826
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling av bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad
?
10826
10826
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling av bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad
bifall
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10827
10827
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling av räntebidrag för förvärv av vissa fastigheter som har förköpts enligt förköpslagen
avslag
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10827
10827
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling av räntebidrag för förvärv av vissa fastigheter som har förköpts enligt förköpslagen
?
10828
10828
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling av ungdomsbostadsstödet
?
10828
10828
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling av ungdomsbostadsstödet
bifall
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10829
10829
att riksdagen till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 29 310 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU23
?
10829
10829
att riksdagen till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 29 310 000 000 kr.
?
10830
10830
att riksdagen till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 6 600 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10830
10830
att riksdagen till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 6 600 000 000 kr.
?
10831
10831
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling av tilläggslån för åtgärder i bostadshus som är yngre än 30 år
?
10831
10831
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om avveckling av tilläggslån för åtgärder i bostadshus som är yngre än 30 år
bifall
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10832
10832
att riksdagen medger att beslut om tilläggslån för åtgärder i bostadshus som är yngre än 30 år får meddelas inom en ram på 175 000 000 kr. för budgetåret 1992/93
bifall
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10832
10832
att riksdagen medger att beslut om tilläggslån för åtgärder i bostadshus som är yngre än 30 år får meddelas inom en ram på 175 000 000 kr. för budgetåret 1992/93
?
10833
10833
att riksdagen till Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 220 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10833
10833
att riksdagen till Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 220 000 000 kr.
?
10834
10834
?
10835
10835
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om utbetalning av förnyelsebidrag
delvis bifall
= bifall
1991/92:BoU16
?
10835
10835
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om utbetalning av förnyelsebidrag
?
10836
10836
att riksdagen till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr.
?
10836
10836
att riksdagen till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10837
10837
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om utbetalning av boendemiljöbidrag
bifall
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10837
10837
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om utbetalning av boendemiljöbidrag
?
10838
10838
att riksdagen till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.
?
10838
10838
att riksdagen till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10839
10839
att riksdagen till Vissa lån till bostadsbyggande för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU16
?
10839
10839
att riksdagen till Vissa lån till bostadsbyggande för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 000 kr.
?
10840
10840
att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att rådet får fatta beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande, inom en ram om 181 900 000 kr. under budgetåret 1992/93
bifall
= utskottet
1991/92:BoU14
?
10840
10840
att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att rådet får fatta beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande, inom en ram om 181 900 000 kr. under budgetåret 1992/93
?
10841
10841
att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att rådet får fatta beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande, under budgetåren 1993/94, 1994/95, 1995/96, 1996/97 och 1997/98 preliminärt inom en ram om 95 000 000 kr., 55 000 000 kr., 25 000 000 kr., 25 000 000 kr. resp. 25 000 000 kr.
?
10841
10841
att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att rådet får fatta beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande, under budgetåren 1993/94, 1994/95, 1995/96, 1996/97 och 1997/98 preliminärt inom en ram om 95 000 000 kr., 55 000 000 kr., 25 000 000 kr., 25 000 000 kr. resp. 25 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU14
?
10842
10842
att riksdagen till Byggnadsforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 178 200 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU14
?
10842
10842
att riksdagen till Byggnadsforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 178 200 000 kr.
?
10843
10843
att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att rådet får fatta beslut om stöd till experimentbyggande intill ett belopp om 10 000 000 kr. under budgetåret 1992/93 och att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1993/94
?
10843
10843
att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att rådet får fatta beslut om stöd till experimentbyggande intill ett belopp om 10 000 000 kr. under budgetåret 1992/93 och att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1993/94
bifall
= utskottet
1991/92:BoU14
?
10844
10844
att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att rådet får fatta beslut om stöd till experimentbyggande under budgetåren 1993/94 och 1994/95 preliminärt intill ett belopp om 5 000 000 kr. resp. 5 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU14
?
10844
10844
att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att rådet får fatta beslut om stöd till experimentbyggande under budgetåren 1993/94 och 1994/95 preliminärt intill ett belopp om 5 000 000 kr. resp. 5 000 000 kr.
?
10845
10845
att riksdagen till Stöd till experimentbyggande för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.
?
10845
10845
att riksdagen till Stöd till experimentbyggande för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU14
?
10846
10846
att riksdagen till Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:BoU14
?
10846
10846
att riksdagen till Statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
?
10847
10847
att riksdagen till Bidrag till statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 53 625 000 kr.
?
10847
10847
att riksdagen till Bidrag till statens institut för byggnadsforskning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 53 625 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU14
?
10848
10848
att riksdagen till Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 810 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU14
?
10848
10848
att riksdagen till Statens institut för byggnadsforskning: Utrustning för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 810 000 kr.
?
10849
10849
att riksdagen godkänner att den statliga fonden för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus avvecklas
?
10849
10849
att riksdagen godkänner att den statliga fonden för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus avvecklas
avslag
= utskottet
1991/92:BoU14
?
10850
10850
att riksdagen medger att ramen för bidrag till fonden för fukt- och mögelskador vidgas till 355 000 000 kr.
delvis bifall
= utskottet
1991/92:BoU14
?
10850
10850
att riksdagen medger att ramen för bidrag till fonden för fukt- och mögelskador vidgas till 355 000 000 kr.
?
10851
10851
att riksdagen till Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 100 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU14
?
10851
10851
att riksdagen till Bidrag till fonden för fukt- och mögelskador för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 100 000 000 kr.
?
10852
10852
att riksdagen till Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.
?
10852
10852
att riksdagen till Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 20 000 000 kr.
bifall
= utskottet
1991/92:BoU14
?
10386
10386.1
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i inledningsavsnittet under punkterna 1--5.
?
10386
10386.2
att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts i inledningsavsnittet under punkterna 1--5.
?
B
Bordläggning
1992-01-10 00:00:00
inträffat
2
INL
Inlämning
1992-01-10 00:00:00
inträffat
60
HÄN
Hänvisning
1992-01-21 00:00:00
inträffat
3
MOT
Motionstid slutar
1992-01-27 00:00:00
inträffat
4
inlamnatav
Inlämnat av
2014-11-24 09:12:22
statustext
statustext
Ärendet är avslutat
GF03100
2019-05-28 12:27:31
tilldelat
Tilldelat
Konstitutionsutskottet
2014-11-24 09:12:22
GF03100
prop_199192__100.pdf
106817374
pdf
med förslag till statsbudget för budgetåret 1992/93
https://data.riksdagen.se/fil/3ED74434-6DFD-4DCC-A65F-3A489B30634C
behandlas_i
1991/92:AU11
GF01AU11
bet
1991/92
AU11
Arbetsmarknadspolitiken, m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:AU12
GF01AU12
bet
1991/92
AU12
Arbetslivsfrågor
Betänkande
behandlas_i
1991/92:AU13
GF01AU13
bet
1991/92
AU13
Regionalpolitiken
Betänkande
behandlas_i
1991/92:AU16
GF01AU16
bet
1991/92
AU16
Anslag till åtgärder för arbetshandikappade
Betänkande
behandlas_i
1991/92:AU5
GF01AU5
bet
1991/92
AU5
Anslag till arbetsmarknadsdepartementet m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:AU6
GF01AU6
bet
1991/92
AU6
Rättegången i arbetstvister och anslag till arbetsdomstolen m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:AU8
GF01AU8
bet
1991/92
AU8
Anslag till jämställdhet
Betänkande
behandlas_i
1991/92:AU9
GF01AU9
bet
1991/92
AU9
Statlig personalpolitik
Betänkande
behandlas_i
1991/92:BoU11
GF01BoU11
bet
1991/92
BoU11
Långivningen för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:BoU12
GF01BoU12
bet
1991/92
BoU12
Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:BoU13
GF01BoU13
bet
1991/92
BoU13
Anslag till lantmäteriverket och fastighetsdataverksamheten m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:BoU14
GF01BoU14
bet
1991/92
BoU14
Anslag till byggnadsforskning, experimentbyggande, fonden för fukt- och mögelskador och till åtgärder mot radon i bostäder m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:BoU16
GF01BoU16
bet
1991/92
BoU16
Vissa anslag till bostadsförsörjningen
Betänkande
behandlas_i
1991/92:BoU17
GF01BoU17
bet
1991/92
BoU17
Prisstöd till rennäringen m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:BoU18
GF01BoU18
bet
1991/92
BoU18
Anslag till länsstyrelserna m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:BoU23
GF01BoU23
bet
1991/92
BoU23
Statens stöd för bostadsfinansieringen
Betänkande
behandlas_i
1991/92:BoU25
GF01BoU25
bet
1991/92
BoU25
Bostadsbidrag för första halvåret 1993 m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:FiU12
GF01FiU12
bet
1991/92
FiU12
Vissa anslag inom finansdepartementets område
Betänkande
behandlas_i
1991/92:FiU13
GF01FiU13
bet
1991/92
FiU13
Vissa anslag inom civildepartementets område
Betänkande
behandlas_i
1991/92:FiU14
GF01FiU14
bet
1991/92
FiU14
Anslag till riksgäldskontoret
Betänkande
behandlas_i
1991/92:FiU15
GF01FiU15
bet
1991/92
FiU15
Anslag till riksdagens revisorer och deras kansli
Betänkande
behandlas_i
1991/92:FiU16
GF01FiU16
bet
1991/92
FiU16
Den statliga rationaliseringsverksamheten och revisionen
Betänkande
behandlas_i
1991/92:FiU20
GF01FiU20
bet
1991/92
FiU20
Den ekonomiska politiken och budgetregleringen m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:FiU21
GF01FiU21
bet
1991/92
FiU21
Utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:FiU22
GF01FiU22
bet
1991/92
FiU22
Statistikfrågor
Betänkande
behandlas_i
1991/92:FiU26
GF01FiU26
bet
1991/92
FiU26
Statlig lokalförsörjning
Betänkande
behandlas_i
1991/92:FiU28
GF01FiU28
bet
1991/92
FiU28
Oförutsedda utgifter för budgetåret 1992/93
Betänkande
behandlas_i
1991/92:FiU29
GF01FiU29
bet
1991/92
FiU29
Den kommunala ekonomin
Betänkande
behandlas_i
1991/92:FiU30
GF01FiU30
bet
1991/92
FiU30
Den ekonomiska politiken och slutlig budgetreglering för budgetåret 1992/93
Betänkande
behandlas_i
1991/92:FöU8
GF01FöU8
bet
1991/92
FöU8
Beredskapsbudget för totalförsvarets civila del
Betänkande
behandlas_i
1991/92:FöU9
GF01FöU9
bet
1991/92
FöU9
Kemikaliekontroll
Betänkande
behandlas_i
1991/92:JoU12
GF01JoU12
bet
1991/92
JoU12
Statsbudgeten för budgetåret 1992/93 (jordbruksdepartementet)
Betänkande
behandlas_i
1991/92:JoU13
GF01JoU13
bet
1991/92
JoU13
Statsbudgeten för budgetåret 1992/93 (miljö- och naturresursdepartementet)
Betänkande
behandlas_i
1991/92:JuU13
GF01JuU13
bet
1991/92
JuU13
Anslag till justitiedepartementet m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:JuU14
GF01JuU14
bet
1991/92
JuU14
Anslag till justitiekanslern
Betänkande
behandlas_i
1991/92:JuU15
GF01JuU15
bet
1991/92
JuU15
Anslag till Svensk författningssamling m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:JuU16
GF01JuU16
bet
1991/92
JuU16
Anslag till åklagarväsendet
Betänkande
behandlas_i
1991/92:JuU18
GF01JuU18
bet
1991/92
JuU18
Anslag till brottsskadenämnden m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:JuU19
GF01JuU19
bet
1991/92
JuU19
Anslag till rättshjälp m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:JuU20
GF01JuU20
bet
1991/92
JuU20
Anslag till domstolsväsendet, m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:JuU21
GF01JuU21
bet
1991/92
JuU21
Anslag till brottsförebyggande rådet, m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:JuU22
GF01JuU22
bet
1991/92
JuU22
Anslag till kriminalvården, m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:JuU23
GF01JuU23
bet
1991/92
JuU23
Anslag till polisväsendet
Betänkande
behandlas_i
1991/92:JuU25
GF01JuU25
bet
1991/92
JuU25
Nytt kriminalregister m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KrU10
GF01KrU10
bet
1991/92
KrU10
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KrU11
GF01KrU11
bet
1991/92
KrU11
Arkivet för ljud och bild
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KrU12
GF01KrU12
bet
1991/92
KrU12
Folkbildning
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KrU13
GF01KrU13
bet
1991/92
KrU13
Stöd till trossamfund m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KrU14
GF01KrU14
bet
1991/92
KrU14
Folkrörelse- och ungdomsverksamhet m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KrU15
GF01KrU15
bet
1991/92
KrU15
Idrott
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KrU16
GF01KrU16
bet
1991/92
KrU16
Turism
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KrU17
GF01KrU17
bet
1991/92
KrU17
Anslag till Kulturdepartementet m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KrU18
GF01KrU18
bet
1991/92
KrU18
Allmän kulturverksamhet m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KrU19
GF01KrU19
bet
1991/92
KrU19
Ersättningar och bidrag till konstnärer
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KrU20
GF01KrU20
bet
1991/92
KrU20
Teater, dans och musik
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KrU21
GF01KrU21
bet
1991/92
KrU21
Bibliotek, bildkonst, konsthantverk, m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KrU22
GF01KrU22
bet
1991/92
KrU22
Arkiv
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KrU23
GF01KrU23
bet
1991/92
KrU23
Kulturmiljövård, museer och utställningar
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KrU24
GF01KrU24
bet
1991/92
KrU24
Forskning
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KrU25
GF01KrU25
bet
1991/92
KrU25
Lokalförsörjning m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KrU26
GF01KrU26
bet
1991/92
KrU26
Anslag på massmedieområdet
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KU25
GF01KU25
bet
1991/92
KU25
Anslag till allmänna val
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KU26
GF01KU26
bet
1991/92
KU26
Anslag till datainspektionen
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KU27
GF01KU27
bet
1991/92
KU27
Presstöd
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KU28
GF01KU28
bet
1991/92
KU28
Kungl. hov- och slottsstaterna
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KU29
GF01KU29
bet
1991/92
KU29
Stöd till politiska partier
Betänkande
behandlas_i
1991/92:KU31
GF01KU31
bet
1991/92
KU31
Riksdagen och dess myndigheter m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:LU20
GF01LU20
bet
1991/92
LU20
Anslag till patentverket m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:LU21
GF01LU21
bet
1991/92
LU21
Anslag till kronofogdemyndigheterna
Betänkande
behandlas_i
1991/92:LU22
GF01LU22
bet
1991/92
LU22
Anslag till bokföringsnämnden, m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:LU24
GF01LU24
bet
1991/92
LU24
Anslag till konsumentverket m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:LU25
GF01LU25
bet
1991/92
LU25
Livsmedelskontroll m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:NU17
GF01NU17
bet
1991/92
NU17
Statliga företag
Betänkande
behandlas_i
1991/92:NU18
GF01NU18
bet
1991/92
NU18
Mineralförsörjning
Betänkande
behandlas_i
1991/92:NU19
GF01NU19
bet
1991/92
NU19
Finansinspektionen m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:NU20
GF01NU20
bet
1991/92
NU20
Näringspolitik
Betänkande
behandlas_i
1991/92:NU23
GF01NU23
bet
1991/92
NU23
Exportfrämjande verksamhet
Betänkande
behandlas_i
1991/92:NU25
GF01NU25
bet
1991/92
NU25
Energipolitiska frågor
Betänkande
behandlas_i
1991/92:SfU10
GF01SfU10
bet
1991/92
SfU10
Invandrar- och flyktingpolitiken
Betänkande
behandlas_i
1991/92:SfU13
GF01SfU13
bet
1991/92
SfU13
Sjukförsäkring, läkemedel och tandvård
Betänkande
behandlas_i
1991/92:SfU16
GF01SfU16
bet
1991/92
SfU16
Förläggningskostnader m.m. budgetåret 1992/93
Betänkande
behandlas_i
1991/92:SfU8
GF01SfU8
bet
1991/92
SfU8
Socialförsäkring - inriktning och anslag
Betänkande
behandlas_i
1991/92:SfU9
GF01SfU9
bet
1991/92
SfU9
Studiestöd
Betänkande
behandlas_i
1991/92:SkU16
GF01SkU16
bet
1991/92
SkU16
Anslag till skatteförvaltningen, m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:SkU17
GF01SkU17
bet
1991/92
SkU17
Anslag till tullverket, m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:SoU15
GF01SoU15
bet
1991/92
SoU15
Socialpolitik - inriktning och anslag
Betänkande
behandlas_i
1991/92:TU10
GF01TU10
bet
1991/92
TU10
Anslag till Trafiksäkerhet m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:TU11
GF01TU11
bet
1991/92
TU11
Sjöfart m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:TU12
GF01TU12
bet
1991/92
TU12
Köp av persontrafik
Betänkande
behandlas_i
1991/92:TU13
GF01TU13
bet
1991/92
TU13
Luftfart
Betänkande
behandlas_i
1991/92:TU14
GF01TU14
bet
1991/92
TU14
Riksfärdtjänst
Betänkande
behandlas_i
1991/92:TU15
GF01TU15
bet
1991/92
TU15
Vägväsende m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:TU18
GF01TU18
bet
1991/92
TU18
Postväsende
Betänkande
behandlas_i
1991/92:TU19
GF01TU19
bet
1991/92
TU19
Järnvägar
Betänkande
behandlas_i
1991/92:TU20
GF01TU20
bet
1991/92
TU20
Telekommunikationer
Betänkande
behandlas_i
1991/92:TU22
GF01TU22
bet
1991/92
TU22
Trafikpolitikens inriktning
Betänkande
behandlas_i
1991/92:TU26
GF01TU26
bet
1991/92
TU26
Uppskov med behandlingen av vissa ärenden
Betänkande
behandlas_i
1991/92:TU7
GF01TU7
bet
1991/92
TU7
Kommunikationsdepartementet m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:TU8
GF01TU8
bet
1991/92
TU8
SMHI, SGI och statens haverikommission
Betänkande
behandlas_i
1991/92:TU9
GF01TU9
bet
1991/92
TU9
Transportforskning
Betänkande
behandlas_i
1991/92:UbU10
GF01UbU10
bet
1991/92
UbU10
Bidrag till det kommunala skolväsendet
Betänkande
behandlas_i
1991/92:UbU11
GF01UbU11
bet
1991/92
UbU11
Anslag till särskolor, specialskolor, m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:UbU12
GF01UbU12
bet
1991/92
UbU12
Utrustning m.m. inom skolan
Betänkande
behandlas_i
1991/92:UbU13
GF01UbU13
bet
1991/92
UbU13
Vissa för högskolan gemensamma frågor och anslag
Betänkande
behandlas_i
1991/92:UbU14
GF01UbU14
bet
1991/92
UbU14
Grundläggande högskoleutbildning m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:UbU15
GF01UbU15
bet
1991/92
UbU15
Anslag till forskning, m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:UbU16
GF01UbU16
bet
1991/92
UbU16
Lokalförsörjning m.m. för högre utbildning och forskning
Betänkande
behandlas_i
1991/92:UbU17
GF01UbU17
bet
1991/92
UbU17
Anslag till lantbruksuniversitetet, m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:UbU18
GF01UbU18
bet
1991/92
UbU18
Central myndighetsorganisation för högskolan, m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:UbU20
GF01UbU20
bet
1991/92
UbU20
Lärarutbildningen m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:UbU8
GF01UbU8
bet
1991/92
UbU8
Anslag till utbildningsdepartementet, m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:UbU9
GF01UbU9
bet
1991/92
UbU9
Anslag till utveckling av skolväsendet, m.m.
Betänkande
behandlas_i
1991/92:UU14
GF01UU14
bet
1991/92
UU14
Vissa anslag m.m. inom utrikesdepartementets område
Betänkande
behandlas_i
1991/92:UU15
GF01UU15
bet
1991/92
UU15
Internationellt utvecklingssamarbete
Betänkande
behandlas_i
1991/92:UU16
GF01UU16
bet
1991/92
UU16
Samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa
Betänkande
behandlas_i
1992/93:TU1
GG01TU1
bet
1992/93
TU1
Taxifrågor m.m.
Betänkande
behandlas_i
1992/93:TU10
GG01TU10
bet
1992/93
TU10
Fritidsbåtsregistret
Betänkande