<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887913</hangar_id>
 <dok_id>GEB186</dok_id>
 <rm>1990</rm>
 <beteckning>86</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1990:86</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>K-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>86</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-12-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:02</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:02</publicerad>
 <titel>Översyn av det offentliga trafiksäkerhetsarbetets inriktning och organisation</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1990:86</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB186/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB186</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GEB186</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Översyn av det offentliga trafiksäkerhetsarbetets inriktning och organisation&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Nuvarande förhållanden"&gt;Nuvarande förhållanden&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Trafiksäkerhetsprogrammet"&gt;Trafiksäkerhetsprogrammet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Trafiksäkerhetsmålen"&gt;Trafiksäkerhetsmålen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Problem"&gt;Problem&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Trafiksäkerhetsarbetet"&gt;Trafiksäkerhetsarbetet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Aktuella utredningar"&gt;Aktuella utredningar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Organisation"&gt;Organisation&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vissa specialfrågor"&gt;Vissa specialfrågor&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Normbeslut"&gt;Normbeslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Övriga frågor"&gt;Övriga frågor&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1990:86&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Georg Andersson, 
anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En särskild utredare skall tillkallas för att se över det offentliga 
trafiksäkerhetsarbetets organisation i syfte att åstadkomma en 
effektivare resursanvändning samt öka förutsättningarna att uppnå de av 
riksdagen fastställda trafiksäkerhet smålen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Uppdraget bör vara slutfört senast den 2 september 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Nuvarande förhållanden"&gt;&lt;a name="Nuvarande förhållanden"&gt;Nuvarande förhållanden&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Dagens trafiksäkerhetsarbete"&gt;&lt;a name="Dagens trafiksäkerhetsarbete"&gt;Dagens trafiksäkerhetsarbete&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ca 30 myndigheter under ett tiotal departement arbetar med 
trafiksäkerhet. Härtill kommer många organisationers och enskildas 
frivilligarbete. Av alla dem som arbetar med trafiksäkerhet är det 
emellertid endast trafiksäkerhetsverket (TSV) och Nationalföreningen för 
trafiksäkerhetens främjande (NTF) som har det som enda uppgift. 
Aktiebolaget Svensk Bilprovnings (ASB) verksamhet är i huvudsak inriktad 
på trafiksäkerhetskontroller men en allt större insats görs på 
miljökontroller.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt en mycket grov uppskattning satsas på det förebyggande 
trafiksäkerhetsarbetet i dag minst 3 miljarder kronor. Av detta belopp 
svarar ASB för ca 800 milj.kr., polisen ca 900 milj.kr. och TSV ca 600 
milj. kr. Fordonsägarna/-förarna svarar genom t.ex. besiktningsavgifter 
till ASB resp. körkortsavgifter till TSV för en stor del av kostnaderna 
för det förebyggande arbetet. Polisens verksamhet däremot finansieras 
genom skatter.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Till det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet bidrar även vägverkets 
trafiksäkerhetshöjande åtgärder på det statliga vägnätet, statens väg- 
och trafikinstituts (VTI) forskningsverksamhet, banverkets satsningar på 
järnvägsnätet och försäkringsbranschens, motororganisationernas, 
Riksförbundets för trafik- och polioskadade, boverkets m.fl. verksamhet. 
I sammanhanget bör även kommunernas och landstingens betydelsefulla 
insatser nämnas.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

TSV har ett samordningsansvar. För att underlätta detta arbete har 
verket ett råd för samordning och planering (trafiksäkerhetsrådet) till 
sitt förfogande. I rådet ingår representanter på högsta ledningsnivå 
från rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, vägverket, 
transportforskningsberedningen, skolöverstyrelsen, landstingsförbundet, 
Svenska kommunförbundet och NTF.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Trafiksäkerhetsprogrammet"&gt;&lt;a name="Trafiksäkerhetsprogrammet"&gt;Trafiksäkerhetsprogrammet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Till regeringen inlämnar trafiksäkerhetsverket årligen ett 
trafiksäkerhetsprogram för den kommande treårsperioden. Programmet avser 
att ge en samlad bild av trafiksäkerhetssituationen och de centrala 
insatserna i trafiksäkerhetsarbetet. Programmets främsta syfte är att 
beskriva vilka åtgärder som måste vidtas för att man skall kunna uppnå 
trafiksäkerhetsmålen. I 1990 års program är åtgärderna prioriterade 
utifrån samhällsekonomiska kostnader.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Trafiksäkerhetsmålen"&gt;&lt;a name="Trafiksäkerhetsmålen"&gt;Trafiksäkerhetsmålen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De trafiksäkerhetsmål som riksdagen antog år 1982 stadfästes återigen i 
1988 års trafikpolitiska beslut (prop. 1987/88:50, TU 16, rskr. 201 om 
trafikpolitiken inför 90-talet). Målen är följande:&lt;br /&gt;
-- Det totala antalet dödade och skadade i trafiken skall fortlöpande 
minska.&lt;br /&gt;
-- Risken att dödas och skadas i trafiken skall fortlöpande minskas för 
alla trafikantkategorier.&lt;br /&gt;
-- Risken att dödas och skadas i trafiken skall minskas i högre grad för 
de oskyddade trafikanterna än för de skyddade. Barnens problem skall 
särskilt beaktas.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Problem"&gt;&lt;a name="Problem"&gt;Problem&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Trafiksäkerhetssituationen"&gt;&lt;a name="Trafiksäkerhetssituationen"&gt;Trafiksäkerhetssituationen&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under 1950- och 1960-talen ökade antalet olyckor i trafiken markant. 
Antalet dödade följde tillväxten av antalet bilar. Därefter minskade 
antalet dödade i trafiken och antalet olyckor med personskador. Till 
detta bidrog starkt riksdagens beslut att fr.o.m. år 1965 införa 
obligatorisk kontrollbesiktning av fordon, det radikala beslutet att gå 
över till högertrafik år 1967 och de kraftfulla informationsinsatser 
från bl.a. frivilligorganisationerna som gjordes i samband med 
omläggningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag kan konstatera att mycket gjorts på vägtrafiksäkerhetens område 
sedan mitten av 1960-talet. Stora resurser har satsats. Vid en 
internationell jämförelse ligger Sverige mycket bra till på detta 
område. Trots att Sverige internationellt sett har ett gott rykte när 
det gäller trafiksäkerhet har de av riksdagen fastställda 
trafiksäkerhetsmålen inte uppnåtts.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor uppgick år 1979 till ca 4,3 
miljarder kronor. I beloppet ingår kostnader för produktionsbortfall, 
sjukvård, administration och egendomsskador. Därtill kommer det 
mänskliga lidande som olyckorna orsakar.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

År 1989 omkom 904 personer och skadades ca 60 000 i vägtrafiken. 
Motsvarande siffror för år 1988 var 813 dödade och ca 55 000 skadade. 
Som framgår av nedanstående diagram är ökningen av antalet dödade sedan 
år 1982 19 % (146 personer). En viss förbättring kan dock avläsas under 
år 1990.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Diagram över olycksutvecklingen)&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Diagrammet finns inte med här.)&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den ekonomiska utvecklingen och befolkningsutvecklingen har betydelse 
för transporternas utveckling, omfattning och struktur.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Antalet personbilar i trafik uppgick den 1 januari 1980 till 2,87 
miljoner. Den 1 januari 1990 fanns 3,58 miljoner personbilar. Under den 
senaste tioårsperioden har antalet personbilar således ökat med 25 %. 
Ökningen har varit störst under andra hälften av 1980-talet. Det totala 
persontransportarbetet med personbil uppgår under år 1990 preliminärt 
till ca 83,6 miljarder personkm, vilket motsvarar 76 % av Sveriges 
totala persontransportarbete. Persontransporterna har sedan år 1980 ökat 
med 20 miljarder personkm eller 22 %.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt statistiska centralbyråns befolkningsprognos år 1989 beräknas 
Sveriges befolkning öka till närmare 8,8 miljoner personer fram till 
sekelskiftet och till ca 9 miljoner till år 2025. Antalet körkortshavare 
kommer därmed också att öka. Antalet körkortshavare i åldersgruppen 65 
år och äldre beräknas öka med i genomsnitt 30 000 per år fram till år 
2000.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

VTI har försökt att prognosticera konsekvenserna för trafiksäkerheten av 
den beräknade trafikarbetsutvecklingen fram till år 2000. Av 
beräkningarna framgår att antalet dödade i trafiken kommer att öka om 
inga särskilda åtgärder vidtas.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Trafiksäkerhetsarbetet"&gt;&lt;a name="Trafiksäkerhetsarbetet"&gt;Trafiksäkerhetsarbetet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Av ovanstående kan jag konstatera att de åtgärder som hittills satts in 
för att uppnå de av riksdagen fastställda målen inte varit tillräckligt 
effektiva.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett problem i detta sammanhang kan vara att trafiksäkerhetsarbetet är 
spritt på många myndigheter och organisationer. Samordningsarbetet är 
därför svårt. Trafiksäkerhetsrådets arbete är naturligtvis viktigt. Hur 
stor roll rådet spelar för trafiksäkerhetsarbetet är dock oklart.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under 1980-talet har staten årligen satsat 35--40 milj.kr. på 
trafiksäkerhetsinformation. Inom det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet 
har t.ex. en stor del av dessa resurser satsats på landsomfattande 
kampanjer. Det är troligt att sådana kampanjer inte upplevts som 
tillräckligt näraliggande för att få genomslagskraft.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Aktuella utredningar"&gt;&lt;a name="Aktuella utredningar"&gt;Aktuella utredningar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Trafiksäkerhetsarbetets olika delar ses kontinuerligt över. I detta 
sammanhang kan nämnas riksrevisionsverkets rapporter om 
trafiksäkerhetsinformationen resp. fordonskontrollen. Vidare kan nämnas 
översynen av huvudmannaskapet för bilregistret, länsstyrelsernas nya 
roll på trafiksäkerhetsområdet, utredningen om transportrådet, den 
föreslagna utredningen om trafikövervakningen samt översynen av 
förarutbildningen och körkortsförfattningarna (KK 2000). Dessa 
utredningars förslag bör kunna utgöra underlag för en effektivisering av 
trafiksäkerhetsarbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att en särskild utredare 
bör tillkallas med uppgift att se över det offentliga 
trafiksäkerhetsarbetets inriktning och organisation. Syftet är att få en 
organisatorisk struktur som förbättrar trafiksäkerhetsarbetet och 
utnyttjandet av satsade resurser, renodlar olika intressenters ansvar 
och ökar medborgarnas engagemang i trafiksäkerhetsarbetet. Den nya 
organisatoriska strukturen skall bidra till att utveckla och genomföra 
de effektiva och kraftfulla trafiksäkerhetsåtgärder som krävs för att 
uppnå de av riksdagen uppställda målen. I uppdraget bör också ingå att 
göra en prioritering av olika trafiksäkerhetsinsatser.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som tidigare nämnts är det många som verkar inom trafiksäkerhetsområdet. 
Ambitionen bör vara att minska antalet organ som verkar inom 
trafiksäkerhetsområdet och ge dem en klarare ansvarsfördelning. Även om 
ambitionen uppnås krävs en kraftfull samordning i framtiden. Utredaren 
bör därför särskilt överväga hur samordningen inom 
trafiksäkerhetsområdet skall utformas för att undvika dubbelarbete och 
få till stånd ett bättre utbyte av insatta resurser. En annan viktig 
fråga är uppföljningen av vidtagna åtgärders effekter.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Organisation"&gt;&lt;a name="Organisation"&gt;Organisation&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den gynnsamma utvecklingen på trafiksäkerhetens område som följde av 
riksdagens beslut i mitten av 1960-talet har stagnerat. Ett skäl till 
detta kan vara att dagens trafiksäkerhetsarbete är organiserat efter 
förutsättningar som inte längre är relevanta. De av riksdagen 
fastställda målen kan därför inte nås med nuvarande organisation. 
Utredaren skall mot denna bakgrund se över dagens organisation av det 
offentliga trafiksäkerhetsarbetet på såväl central som regional/lokal 
nivå. Inriktningen skall vara att skapa en stark och rationell 
organisation som ser till helheten i trafiksäkerhetsarbetet och som kan 
göra avvägningar mellan och beakta de olika verksamhetsområdena 
trafikant, fordon och trafikmiljö. En utgångspunkt bör vara att den 
centrala nivåns uppgifter koncentreras till samordning, utveckling och 
uppföljning. Verksamheten på den regionala/lokala nivån bör samtidigt 
stärkas och breddas.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör pröva möjligheten att minska antalet organ inom den 
offentliga trafiksäkerhetssektorn. Utredaren skall föreslå vilka av TSVs 
nuvarande uppgifter som kan föras över till andra organ eller helt 
avvecklas. Härvid bör beaktas de problem som kan finnas med att ha 
tillsyn och operativ verksamhet i en organisation. I översynen skall 
även ingå att undersöka vilka möjligheter det finns att stärka det 
politiska inflytandet över samordningen av trafiksäkerhetsarbetet och de 
övergripande besluten.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall lämna förslag till prioritering mellan olika slag av 
trafiksäkerhetsinsatser. Som underlag till förslagen bör utredaren dels 
kartlägga de insatser som sker inom olika delar av samhället, dels 
identifiera i vilken omfattning olyckor hänför sig till områdena 
trafikant, fordon och trafikmiljö.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En rationell organisation är en viktig förutsättning för ett effektivt 
trafiksäkerhetsarbete. Det räcker dock inte med detta. 
Trafiksäkerhetsarbete handlar i stor utsträckning också om att skapa 
goda förutsättningar för att kunna vidta angelägna 
trafiksäkerhetsåtgärder. Därvid är den folkliga förankringen ytterst 
viktig för att få acceptans för vissa nödvändiga åtgärder som annars 
skulle kunna upplevas som begränsningar av den personliga friheten. 
Utredaren skall därför lämna förslag om hur samhället på ett bättre sätt 
kan tillgodogöra sig frivilligorganisationernas insatser i 
trafiksäkerhetsarbetet. Utredaren skall vidare föreslå de förändringar 
som behöver göras för att åstadkomma den eftersträvade rationaliseringen 
och effektiviseringen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Att vissa trafiksäkerhetsfrågor ännu inte är färdigutredda samt att 
regeringens förslag om transportrådet (TPR) inte är klara i alla dess 
detaljer gör det nödvändigt att utredaren håller sig underrättad om 
vilka organisatoriska förändringar som en nedläggning av TPR föranleder.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vissa specialfrågor"&gt;&lt;a name="Vissa specialfrågor"&gt;Vissa specialfrågor&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Fordonskontroll och förarprov"&gt;&lt;a name="Fordonskontroll och förarprov"&gt;Fordonskontroll och förarprov&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt dagens system skall förarprov avläggas inför en tjänsteman hos 
TSV eller befattningshavare vid försvarsmakten som har förordnats att 
förrätta förarprov. Även vissa lärare i gymnasieskolan får förrätta 
förarprov.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Fordons trafiksäkerhet kontrolleras i dag av behörig tjänsteman hos ASB, 
TSV och polisen. Hos ASB, som även gör föreskriven miljökontroll, sker 
kontrollen efter inställelse, medan TSV och polisen kontrollerar fordon 
"på väg".&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förar- och fordonsprövaruppgifterna är i dag, i de delar de utförs av 
TSV, samlade inom verkets regionala organisation. Utredaren bör i sitt 
arbete undersöka möjligheterna att samordna alla förar- och 
fordonsprövaruppgifter i en gemensam organisation. Utredaren skall 
således föreslå lämpligt huvudmannaskap för fordonskontrollen och 
förarproven.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I prop. 1989/90:155 om förnyelse av polisen aviseras att en särskild 
utredare skall tillkallas för att se över vissa 
trafikövervakningsfrågor, bl.a. vilken myndighet polisen skall samarbeta 
med när det gäller kontroll av fordon på väg samt hur denna samverkan 
skall utformas. Den särskilde utredaren för översynen av 
trafiksäkerhetsarbetet bör därför samråda med den särskilde utredaren 
för trafikövervakningsfrågor.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Normbeslut"&gt;&lt;a name="Normbeslut"&gt;Normbeslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt gällande bestämmelser kan TSVs normbeslut i allmänhet överklagas 
till regeringen. Ett exempel som kan nämnas i sammanhanget är TSVs 
beslut enligt 64 § vägtrafikkungörelsen (1972:603) om högsta tillåtna 
hastighet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I augusti 1989 beslöt TSV, av miljöskäl, att på ca 60 mil av landets 
motorvägar sänka högsta tillåtna hastighet från 110 km/tim. till 90 
km/tim. Detta beslut innebar att ett orimligt stort antal enskilda 
personer överklagade verkets beslut. Bl.a. mot denna bakgrund bör 
utredaren se över rätten att överklaga. Utredaren bör härvid i första 
hand inrikta sig på övergripande normbeslut och överväga om 
överklaganderätten i dessa fall bör tas bort.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Övriga frågor"&gt;&lt;a name="Övriga frågor"&gt;Övriga frågor&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren är oförhindrad att ta upp även andra frågor som har anknytning 
till dem som har nämnts i det föregående.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I sitt arbete skall utredaren i den utsträckning det kan ha betydelse 
för ställningstagandena göra en internationell jämförelse såväl med 
avseende på Norden som andra länder. Därvid skall också EG-aspekten i 
utredningsverksamheten (dir. 1988:43) beaktas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De ekonomiska konsekvenserna av föreslagna åtgärder skall belysas. En 
utgångspunkt skall härvid vara en reducering av 
administrationskostnaderna med 10 % enligt regeringens skrivelse 
1990/91:50.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningsuppdraget bör bedrivas i samarbete med de myndigheter och 
organisationer som arbetar med eller berörs av vägtrafiksäkerhetsarbete. 
Utredaren bör kunna biträdas i sitt arbete av statskontoret och 
riksrevisionsverket.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren  bör redovisa de anslagstekniska förändringar som förslagen 
innebär.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Uppdraget skall redovisas senast den 2 september 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall beakta vad som anförts i direktiven (dir. 1984:5) till 
samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens 
inriktning.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beträffande frågor som berör förhållandet mellan staten som arbetsgivare 
och anställda med statligt reglerade löner bör utredaren vid arbetets 
påbörjande samt vidare under arbetets gång informera berörda 
huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd central 
arbetstagarorganisation med vilka staten har eller brukar ha avtal om 
löner och andra anställningsvillkor samt bereda dem tillfälle att 
framföra synpunkter.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- med uppgift att utreda tidigare redovisade inriktning och 
organisation av det offentliga trafiksäkerhetsarbetet samt&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare samt annat biträde åt 
utredningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att kostnaderna skall belasta sjätte huvudtitelns 
anslag A 2. Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>