<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887910</hangar_id>
 <dok_id>GEB184</dok_id>
 <rm>1990</rm>
 <beteckning>84</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1990:84</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Jo-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>84</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-12-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:02</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:02</publicerad>
 <titel>Tillsättande av en konsumentberedning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1990:84</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB184/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB184</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GEB184</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Tillsättande av en konsumentberedning&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1990:84&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Hellström, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild konsumentberedning tillsätts med uppgift 
att kontinuerligt följa och utvärdera den livsmedelspolitiska reformen 
ur ett brett konsumentperspektiv.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den 9 juni 1990 fattade riksdagen ett beslut om en ny livsmedelspolitik 
(prop. 1989/90:146, JoU 25, rskr. 327). Reformen innebär att den interna 
marknadsregleringen avvecklas med början den 1 juli 1991. Gränsskyddet 
skall enligt riksdagsbeslutet bibehållas oförändrat i avvaktan på de 
pågående GATT-förhandlingarna. Under en femårig övergångsperiod vidtas 
en rad åtgärder för att underlätta jordbrukets omställning och 
anpassning till en friare marknad.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Konsumenten sätts i centrum i den nya livsmedelspolitiken och de senare 
leden i livsmedelskedjan uppmärksammas i större utsträckning än 
tidigare. Konsumentmålet inom ramen för den nya politiken är att 
konsumenternas val skall styra produktionen. Konsumenterna skall ges 
goda möjligheter att välja mellan livsmedel av olika slag där 
skillnaderna kan avse exempelvis smak, ursprung, produktionssätt eller 
förädlingsgrad. Prisutvecklingen på livsmedel skall vara rimlig i 
förhållande till prisutvecklingen på andra varor och tjänster. En 
utgångspunkt för den nya livsmedelspolitiken är vidare att grundläggande 
hygien- och redlighetskrav när det gäller livsmedel och 
livsmedelshantering skall vara uppfyllda samt att politiken skall bidra 
till en väl sammansatt kost och därmed till en bättre folkhälsa.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt riksdagsbeslutet är det betydelsefullt att de positiva effekterna 
av avregleringen, bl.a. i form av en dämpad prisökningstakt på 
livsmedel, kommer konsumenterna till del. En förutsättning för detta är 
enligt riksdagen att marknaderna fungerar väl och att industri- och 
handelsleden inte tar prissänkningar eller uteblivna prisökningar i 
anspråk.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att livsmedelspolitiken skall gagna konsumenterna är det enligt 
riksdagsbeslutet av betydelse vilka organisatoriska förutsättningar 
konsumenterna har att utöva inflytande på livsmedelskedjans olika led. I 
enlighet med riksdagsbeslutet har därför ett statligt stöd om 2 milj.kr. 
per år inrättats till ideella organisationer som bedriver projekt med 
anknytning till livsmedels- och konsumentpolitiska frågor. Medlen 
fördelas av konsumentverket.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I riksdagsbeslutet understryks behovet av att reformens effekter på 
olika områden och utifrån olika aspekter noga följs upp. Statens 
jordbruksnämnd, lantbruksstyrelsen, statens pris- och konkurrensverk, 
lantbruksekonomiska samarbetsnämnden och statens naturvårdsverk har fått 
i uppdrag att följa upp reformen och analysera effekterna inom sina 
resp. ansvarsområden.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

1990 års livsmedelspolitiska beslut är ett första steg mot en mer 
konsumentinriktad politik där syftet är att uppnå lägre priser, en högre 
kvalitet och ett mer varierat livsmedelsutbud.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Reformens andra steg tas i samband med att vårt gränsskydd sänks. 
Regeringen förbereder en sänkning av gränsskyddet och kommer under våren 
1991 i ljuset av GATT-förhandlingarna att presentera förslag till detta.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vägen från jordbruket till konsumenterna är lång och kantas av olika 
former av konkurrensbegränsningar. För att uppnå konsumentmålet krävs 
därför i ett tredje steg en skärpt konkurrenspolitik. De olika leden i 
livsmedelskedjan kännetecknas av bristande konkurrens. Förädlings-, 
parti- och detaljhandelsleden är starkt sammanflätade och domineras av 
ett fåtal större ägargrupper. Den bristande importkonkurrensen och 
etableringshinder förvärrar situationen. Målet att sänka matpriserna och 
förbättra livsmedelsutbudet främjas genom att konkurrensen skärps. 
Regeringen kommer därför att förelägga riksdagen en proposition som 
syftar till att öka konkurrensen och förstärka konsumenternas ställning.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Konsumenten sätts i centrum i den nya livsmedelspolitiken. Ett första 
viktigt steg mot en konsumentinriktad livsmedelspolitik har redan tagits 
och fler steg kommer att tas under den närmaste tiden. Mot bakgrund av 
den ändrade inriktningen av politiken med betoning på konsumentintresset 
är det enligt min mening, vilket också understryks i riksdagsbeslutet, 
av största vikt att följa och analysera reformens effekter för 
konsumenterna.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Flera myndigheter har som nämnts fått i uppdrag att följa reformens 
effekter inom sina resp. ansvarsområden. I flera av uppdragen ingår 
också att följa och analysera frågor av betydelse för konsumenterna, 
t.ex. prisutvecklingen i olika led i livsmedelskedjan. Konsumentfrågorna 
utgör emellertid oftast endast en del av det som dessa myndigheter skall 
följa och analysera. Jag föreslår därför att en särskild 
konsumentberedning tillsätts med uppgift att kontinuerligt följa och 
utvärdera den livsmedelspolitiska reformen ur ett brett 
konsumentperspektiv.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En del i beredningens arbete skall vara att samarbeta med övriga 
myndigheter inom livsmedelspolitikens område och härvid dels förse dessa 
myndigheter med relevant information, dels ta del av deras 
uppföljningsarbete och utvärdera det från en konsumentsynpunkt. 
Beredningen skall vidare själv utföra och initiera utredningar och 
analyser för att undersöka om reformen leder till ett effektivare 
resursutnyttjande som gynnar samhällsintresset, bl.a. i form av en 
dämpad prisökningstakt på livsmedel. Mat av god kvalitet till låga 
priser bidrar till ett rättvist och jämlikt samhälle. Det är 
låglönegrupper, ensamstående föräldrar och pensionärer som förlorar mest 
på höga matpriser.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Flera frågor med anknytning till den livsmedelspolitiska reformen är av 
central betydelse för konsumenterna. Livsmedelsprisernas utveckling är 
en, kvalitet och ett varierat utbud är andra. Beredningen skall själv 
kunna ta upp andra viktiga konsumentfrågor som kan förväntas påverkas av 
den livsmedelspolitiska reformen och som av beredningen bedöms kräva 
särskild belysning.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beredningen skall löpande rapportera reformens effekter till regeringen. 
En samlad redovisning av utvecklingen under hela omställningsperioden 
skall redovisas den 1 september 1994.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en beredning -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- med uppgift att kontinuerligt följa och utvärdera den 
livsmedelspolitiska reformen ur ett brett konsumentperspektiv,&lt;br /&gt;
att utse ledamöter i beredningen,&lt;br /&gt;
att utse en av ledamöterna att vara ordförande,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
beredningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta nionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>