2887889 GEB178 1990 78 dir dir Kommittédirektiv 1990:78 Kommittédirektiv Kommittédirektiv I-dep 78 0 1990-12-20 00:00:00 2016-02-11 15:29:00 2016-02-11 15:29:00 Sveriges turistråds verksamhet m.m. html RKFTP Dir. 1990:78 https://data.riksdagen.se/dokument/GEB178/text https://data.riksdagen.se/dokument/GEB178 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GEB178 <div><h2>Sveriges turistråds verksamhet m.m.</h2> <style>div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}</style><div class="doctoc"><h3>Innehåll</h3><ul class="ultoc"> <li><a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20">Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20</a></li> <li><a href="#Mitt förslag">Mitt förslag</a></li> <li><a href="#Bakgrund">Bakgrund</a></li> <li><a href="#Ändrade förutsättningar för turistrådets verksamhet">Ändrade förutsättningar för turistrådets verksamhet</a></li> <li><a href="#Riksrevisionsverket har analyserat turistrådets verksamhet">Riksrevisionsverket har analyserat turistrådets verksamhet</a></li> <li><a href="#Marknadsföringen av turism">Marknadsföringen av turism</a></li> <li><a href="#Uppdraget">Uppdraget</a></li> <li><a href="#Hemställan">Hemställan</a></li> <li><a href="#Beslut">Beslut</a></li> </ul></div><div> Dir. 1990:78<p><a name="S1"></a></p><h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20"><a name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20">Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-20</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Chefen för industridepartementet, statsrådet Molin, anför.<p><a name="S3"></a></p><h3 name="Mitt förslag"><a name="Mitt förslag">Mitt förslag</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Mot bakgrund av de förslag som regeringen lagt fram (regeringens skrivelse 1990/91:50) angående åtgärder för att stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna samt förslag av riksrevisionsverket i en rapport (1988:1502) om Sveriges turistråds verksamhet, mål och organisation, föreslår jag att en särskild utredare tillkallas. Utredarens uppgift bör vara att förutsättningslöst ompröva statens roll i Sveriges turistråds verksamhet med bl.a. utgångspunkt i att näringspolitiken skall inriktas på att främja effektivitet, strukturomvandling samt att defensiva branschstöd skall avvecklas. Detta innebär att möjligheterna till alternativ finansiering av delar av verksamheten skall prövas. Utredaren bör vidare närmare precisera de mål Sveriges turistråd bör ha i sin fortsatta verksamhet samt de eventuella organisatoriska följder detta kan medföra. Utredaren bör därvid beakta turismens regionalpolitiska betydelse. Utredaren bör vidare överväga huvudmannaformerna i sina förslag till organisation för uppgifterna att främja turism.<p><a name="S3"></a></p><h3 name="Bakgrund"><a name="Bakgrund">Bakgrund</a></h3><p><a name="S2"></a></p><h4 name="Sveriges turistråds uppgifter och mål"><a name="Sveriges turistråds uppgifter och mål">Sveriges turistråds uppgifter och mål</a></h4><p><a name="S3"></a></p> Stiftelsen Sveriges turistråd bildades år 1976 av staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Stiftelsens huvuduppgift skulle vara att marknadsföra svensk turism. Samma år inrättades en beredning för samordning av statens insatser för turism och rekreation, den s.k. rekreationsberedningen. Verksamheterna samordnades år 1984 inom Sveriges turistråd (prop. 1983/84:145, KrU22, rskr. 353).<p><a name="S4"></a></p> En väsentlig del av beredningens uppgifter skulle i första hand behandlas av en permanent delegation inom turistrådet. Enligt turistrådets stadgar skall delegationen bl.a. avgöra frågor om bidrag, som enligt regeringens föreskrifter skall prövas av denna, och avge yttranden över arbetsmarknads- och regionalpolitiska stödärenden. Vidare skall delegationen följa arbetet med utformningen av en strukturplan för utvecklingen av turism och rekreation. Planen skall dock fastställas av turistrådets styrelse.<p><a name="S5"></a></p> Av stiftarna är det endast staten som finansierar turistrådets verksamhet. Det statliga anslaget uppgår för budgetåret 1990/91 till 123 milj.kr. Utöver statens finansiering redovisar rådet en beräknad medfinansiering av ca 45 milj.kr. främst i anledning av gemensamma marknadsföringsinsatser med näringslivet.<p><a name="S6"></a></p> Riksdagen lade år 1984 också fast de allmänna riktlinjerna för turist- och rekreationspolitikens inriktning och mål. Politiken skall syfta till att förbättra svensk bytesbalans, uppnå regionala och sysselsättningsmässiga effekter samt förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation på fritiden. Arbetet inom politikområdet inbegriper således åtgärder inom flera sektorer i samhället. Turistrådet gavs ett ansvar att verka för den av riksdagen beslutade inriktningen av politiken.<p><a name="S7"></a></p><h3 name="Ändrade förutsättningar för turistrådets verksamhet"><a name="Ändrade förutsättningar för turistrådets verksamhet">Ändrade förutsättningar för turistrådets verksamhet</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Regeringen har i en skrivelse nr 1990/91:50 till riksdagen berett denna tillfälle att ta del av ett utdrag ur regeringsprotokollet den 26 oktober 1990 avseende sitt åtgärdsprogram för att stabilisera den svenska ekonomin, förbättra ekonomins funktionssätt och begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna. Förslag som regeringen avser att ta upp kommer senare att föreläggas riksdagen i ett antal särpropositioner och i 1991 års budgetproposition. I skrivelsen har regeringen anmält att turistrådets verksamhet kommer att ses över med inriktning på att näringens eget engagemang skall öka. I detta sammanhang skall också klargöras hur de sociala målen i turistpolitiken skall tillgodoses.<p><a name="S3"></a></p><h3 name="Riksrevisionsverket har analyserat turistrådets verksamhet"><a name="Riksrevisionsverket har analyserat turistrådets verksamhet">Riksrevisionsverket har analyserat turistrådets verksamhet</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Riksrevisionsverket (RRV) har till regeringen i januari 1990 överlämnat en rapport över sin förvaltningsrevision av Sveriges turistråd. I sin analys av turistrådets verksamhet har RRV iakttagit två slags konflikter. Dels orsakar de mål som statsmakterna formulerat för rådet att det uppkommer oklarhet om vilka intressen rådet skall företräda, dels orsakar delegationens uppgifter en intressekonflikt mellan delegationen och turistrådet i övrigt. Delegationen, som utgör en viktig del av rådets verksamhet, har enligt RRV inte fått tillräckligt utrymme. De uppgifter som i dag vilar på delegationen bör överföras till rådet och den permanenta delegationen bör avskaffas.<p><a name="S3"></a></p> Turistrådets huvuduppgift bör enligt RRV vara att, med producenternas intressen som utgångspunkt och utifrån ett nationellt perspektiv, såsom sektorsorgan främja en ökning av turismen i Sverige. Turistrådet bör verka för samordning vad gäller såväl produktutveckling och marknadsföring som uppbyggnad, utveckling och spridning av kunskap. Som sektorsorgan bör rådet dessutom i ett producentperspektiv bevaka och främja turistintressen i samhällsplaneringen i stort. Genom att verka för ökad turism i Sverige främjas en strävan att förbättra svensk bytesbalans, varför detta delmål kan utgå ur målstrukturen. Vidare anser RRV att rådets uppgift att förbättra sysselsättningen, stödja regional utveckling och verka för att förbättra breda folkgruppers möjligheter till turism och rekreation skapar problem i rådets verksamhet och primärt bör vara frågor för andra organ.<p><a name="S4"></a></p> RRV har vidare inte funnit några fördelar med att huvudmannaskapet för turistrådet delas mellan staten och Kommun- och Landstingsförbunden. Eftersom turistrådet verkar på statens uppdrag och finansieras av staten, anser RRV att staten ensam bör vara huvudman. RRV har funnit att stiftelseformen som associationsform inte utgör något problem för turistrådet. Däremot orsakar den vissa insyns- och kontrollproblem från bl.a. statsmakternas sida. RRV anser att det är lämpligt att i samband med överväganden om huvudmannaskapet för turistrådet även pröva rådets associationsform. För att åstadkomma ytterligare renodling av turistrådet föreslår RRV att marknadskontorens uppgifter klarare särskiljs från rådets övriga verksamhet, t.ex. genom att marknadskontoren görs om till resultatenheter inom rådet. RRV föreslår också att marknadskontoren ges möjlighet att utveckla egen konsultverksamhet.<p><a name="S5"></a></p> RRVs rapport har remissbehandlats tillsammans med ett förslag från Sveriges turistråd i oktober 1989 om rådets framtida utlandsorganisation. Elva yttranden har avgetts.<p><a name="S6"></a></p> Remissinstanserna delar i huvudsak RRVs bedömning om en renodling av målen för turistrådets verksamhet, men har olika bedömningar avseende uppgiften att möjliggöra breda folkgruppers turism och rekreation.<p><a name="S7"></a></p> Beträffande delegationens ställning delar huvuddelen av remissinstanserna RRVs uppfattning. Turistrådet instämmer i RRVs förslag att delegationen omvandlas till ett styrelsens beredningsorgan och att dess särskilda beslutskompetens övertas av styrelsen. Det föreligger dock en reservation av styrelsens vice ordförande, tillika delegationens ordförande, som anser att turistrådet bör ge de frågor som i nuläget handläggs av delegationen dels en organisatorisk plattform inom organisationen, dels personell förstärkning och ökade ekonomiska resurser.<p><a name="S8"></a></p> Riksdagens revisorer har i en skrivelse till riksdagen i december 1990 redogjort för en granskning av hur Sveriges turistråd fullföljer det av statsmakterna beslutade delmålet att förbättra möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation på fritiden. Revisorerna har hemställt att riksdagen ger regeringen till känna vad som framkommit i granskningen.<p><a name="S9"></a></p><h3 name="Marknadsföringen av turism"><a name="Marknadsföringen av turism">Marknadsföringen av turism</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Det är naturligt att de många aktörerna i turistnäringen kan ha svårt att organisera en samlad information om utbudet av tjänster till såväl inhemska som utländska kunder. I de flesta andra med Sverige jämförbara länder är turistpolitiken så upplagd att staten har ansvaret för produktionen av information och har en samordnande roll i den aktiva marknadsföringen av landet i fråga. Det har dock visat sig viktigt att detta arbete i många fall genomförs i nära samverkan med branschföretagen och att man låter dessa i största möjliga utsträckning finansiera verksamheten, eftersom det är de som drar största nytta av insatserna.<p><a name="S3"></a></p> Frågan om finansiering och organisation av marknadsföringsinsatser för turism i och till Sverige har väckts i olika sammanhang. Jämförelser har gjorts med bl.a. finansieringen av Sveriges exportråd, som har uppgifter som är delvis närbesläktade de Sveriges turistråd har att utföra. Finansieringen av Exportrådets verksamhet sker gemensamt av staten och näringslivet. Åtagandena är avtalsbundna. Detta synes naturligt eftersom marknadsföringsinsatser primärt är ett intresse för företagen.<p><a name="S4"></a></p> Information om Sverige av allmän art erbjuds av Svenska institutet och finansieras med statliga medel. Allmän turistinformation om Sverige på prioriterade marknader i utlandet erbjuds av Sveriges turistråd, men även av kommuner och landsting och finansieras huvudsakligen med allmänna medel. Traditionell marknadsföring av turism sker, som nämnts, i viss utsträckning i samfinansiering med näringslivet. De tre organisationerna Sveriges exportråd, Sveriges turistråd och Svenska institutet svarar till en väsentlig del för den Sverigebild som förmedlas utomlands. Mellan organisationernas ansvarsområden har genom åren konstaterats en s.k. gråzon i informationsinsatserna samt en bristande samordning. En ökad samverkan mellan de olika organisationerna på informationsområdet synes därför böra övervägas.<p><a name="S5"></a></p><h3 name="Uppdraget"><a name="Uppdraget">Uppdraget</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Regeringens föreslagna åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin innehåller även riktlinjer avseende översyn av statsfinansierade verksamheter. Därvid skall prövas vilket engagemang och ansvar som kan anses motiverat och rimligt att staten tar på sig. Näringspolitikens generella inriktning skall vara att främja effektivitet och konkurrens samt skapa incitament för en nödvändig strukturomvandling i näringslivet. Ett led i en sådan politik är att begränsa eller avveckla de statliga branschstöd som motverkar en såd an inriktning av politiken.<p><a name="S3"></a></p> Staten gör samhälleliga insatser för turistnäringen inom bl.a. områdena grundutbildning, forskning och kompetensutveckling. Staten har också engagerat sig i turistnäringen eftersom dess många aktörer inte har kunnat organisera en samlad information om utbudet av tjänster till såväl inhemska som utländska kunder. Turistrådets roll har därför hittills inriktats på att medverka till dels en effektiv informationsspridning om detta utbud, dels samordning mellan de olika producenterna av turisttjänsterna. Det har även utvecklats ett statligt regionalpolitiskt intresse genom turismens betydelse för sysselsättning och bosättning i särskilt norra Sveriges inland.<p><a name="S4"></a></p> Informations- och marknadsföringsinsatser kan behöva göras såväl inom landet som på de utlandsmarknader där det finns en betydande faktisk eller potentiell efterfrågan. Ansvaret för finansieringen av dessa insatser bör utredas. Det är rimligt att organ som är direkt engagerade i branschen -- främst företag -- tar huvudsakligt ansvar för finansieringen, vilket inte alltid är fallet för närvarande. Utredaren bör därför ta upp förhandlingar med företrädare för berörda delar av näringslivet i syfte att genom långsiktiga avtal eller annan förbindelse engagera sig i finansiering eller övertagande av sådan verksamhet.<p><a name="S5"></a></p> En allmän utgångspunkt för utredarens omprövning av statens roll i turistrådet bör vara en kartläggning av efterfrågan i turistnäringen av utrednings-, utvecklings- och samordningsinsatser. Arbetet bör genomföras i samverkan med berörda företag, organisationer och samhällsorgan. Därvid bör undersökas om inte delar av den verksam het som bedrivs i turistrådet i dag bör ske inom ramen för ett annat huvudmannaskap, vilket kan organiseras av branschens företag.<p><a name="S6"></a></p> Utredaren bör lägga fram förslag till lösningar av båda dessa frågor som grundas på förhandlingar med berörda organisationer och företag.<p><a name="S7"></a></p> Även frågan om en ändamålsenlig och effektiv utlandsverksamhet bör undersökas. En utgångspunkt bör därvid vara att klargöra vilken prioritering som kan göras mellan olika utlandsmarknader och hur en sådan kan påverka omfattningen och inriktningen av insatser. Särskild uppmärksamhet bör härvid ägnas branschens och branschorganisationernas bedömningar av utlandsorganisationens omfattning. Om utredaren finner skäl till att det är motiverat med en utlandsorganisation som helt eller delvis finansieras av staten bör möjligheterna till en utökad samverkan med Sveriges exportråd, Svenska institutet och utrikesförvaltningen klarläggas. Även oavsett hur frågan om finansiering löses är en sådan samverkan ytterst angelägen.<p><a name="S8"></a></p> Beträffande verksamhetsmål bör en utgångspunkt för bedömningarna vara att målen skall formuleras operationellt inom ramen för den övergripande samhällspolitik som riksdag och regering lagt fast. Detta stöds av såväl de synpunkter riksdagens revisorer redovisat som de förslag RRV lämnat. En angelägen fråga att nu få belyst är olika aspekter på den nuvarande målformuleringen för Sveriges turistråds verksamhet som inbegriper målet om breda folkgruppers möjligheter till turism och rekreation.<p><a name="S9"></a></p> En konsekvens av utredarens bedömningar av verksamhetsmålen bör bli en prövning av resursbehov och organisation för att fullfölja det sektorsansvar som turistrådet har i dag. RRV har som sin uppfattning redovisat behovet av att stärka rådets roll som sektorsorgan för turism. Utredaren bör redovisa för- och nackdelar med olika organisatoriska lösningar och därvid lämna förslag till resursbehov och ändrade organisationsformer. Utredaren bör vid sina överväganden om en annan ordning inte vara bunden av hittillsvarande organisation eller uppgiftsfördelning mellan delegationen inom turistrådet och andra huvudmän.<p><a name="S10"></a></p> Utredningsarbetet bör vara avslutat senast den 15 juni 1991.<p><a name="S11"></a></p> Med hänsyn till vad riksdagen senare beslutar angående riksdagens revisorers utredning av turistrådets befattning med de sociala frågorna kan direktiven för utredningsarbetet senare komma att kompletteras.<p><a name="S12"></a></p> Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5) samt direktiven angående beaktande av EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43).<p><a name="S13"></a></p><h3 name="Hemställan"><a name="Hemställan">Hemställan</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet<br /> -- att tillkalla en utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att utreda frågor rörande Sveriges turistråds verksamhet m.m. samt<br /> -- att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.<p><a name="S3"></a></p> Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.<p><a name="S4"></a></p><h3 name="Beslut"><a name="Beslut">Beslut</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.<p><a name="S3"></a></p></div></div>