<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887891</hangar_id>
 <dok_id>GEB175</dok_id>
 <rm>1990</rm>
 <beteckning>75</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1990:75</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>I-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>75</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-12-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:29:00</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:29:00</publicerad>
 <titel>Vissa frågor rörande konkurser m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1990:75</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB175/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB175</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GEB175</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Vissa frågor rörande konkurser m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-13"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-13&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Konkursutvecklingen under 1980-talet"&gt;Konkursutvecklingen under 1980-talet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Frågornas behandling i riksdagen"&gt;Frågornas behandling i riksdagen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Etableringskontroll"&gt;Etableringskontroll&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Auktorisation och vandelsprövning"&gt;Auktorisation och vandelsprövning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Näringsförbud"&gt;Näringsförbud&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Näringsutskottets betänkande om etableringskontroll m.m."&gt;Näringsutskottets betänkande om etableringskontroll m.m.&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Tidigare utredningar"&gt;Tidigare utredningar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Lönegarantiutredningen"&gt;Lönegarantiutredningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Brottsförbyggande rådet"&gt;Brottsförbyggande rådet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Betalningsansvarskommittén"&gt;Betalningsansvarskommittén&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Förändringar under senare år inom konkursrättens och angränsande områden"&gt;Förändringar under senare år inom konkursrättens och angränsande områden&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Pågående utredningar inom området"&gt;Pågående utredningar inom området&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Förutsättningar för utredningsarbetet"&gt;Förutsättningar för utredningsarbetet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Kommitténs uppgifter"&gt;Kommitténs uppgifter&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir 1990:75&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-13"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-13"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-12-13&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för industridepartementet, statsrådet Molin, anför efter samråd 
med chefen för justitiedepartementet, statsrådet Freivalds, och chefen 
för civildepartementet, statsrådet Johansson.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot bakgrund av riksdagens beslut (1989/90:NU7, rskr. 246) föreslår jag 
att en kommitté tillkallas för att utreda behovet av åtgärder ägnade att 
begränsa antalet företags konkurser samt att -- om det behövs -- föreslå 
samordnade åtgärder i denna riktning.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I utredningsuppdraget ingår följande.&lt;br /&gt;
1. Kommittén skall studera dels utvecklingen av antalet konkurser och 
konkursfrekvensen totalt och inom olika näringrenar, dels hur 
konkurserna samvarierar med företagets storlek, ålder samt företagarens 
utbildning och erfarenhet och dels vilka ekonomiska effkter konkurserna 
har för olika intressentgrupper.&lt;br /&gt;
2. Med studien som grund skall orsakerna till konkurserna analyseras 
närmare.&lt;br /&gt;
3. Kommittén skall vidare, med utgångspunkt i resultatet av analyserna, 
bedöma behovet av insatser för att begränsa konkursfrekvensen. Till 
detta hör att analysera behovet av rekonstruktionsåtgärder innan företag 
blivit insolventa, dvs. närmast sådana förebyggande åtgärder som syftar 
till förnyelse av företag i kris.&lt;br /&gt;
4. Om det finns behov av åtgärder som kan begränsa konkursfrekvensen, 
skall kommittén föreslå sådana. Härvid bör kommittén pröva 
effektiviteten hos olika former av kontrollinriktade åtgärder och 
åtgärder som syftar till att förbättra förutsättningarna vid 
företagsetablering.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Bedömningen av behovet av insatser för att få till stånd en lägre 
konkursfrekvens och utformningen av insatserna bör bl.a. göras med 
beaktande av statsmakternas strävanden i fråga om avreglering och 
regelförenkling liksom statsmakternas insatser för att främja 
nyetablering av livskraftiga företag. Dessa insatser görs då 
nyetableringen tillmäts ha stor betydelse för tillväxt, effektivitet och 
konkurrens i näringslivet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Eventuella förslag till åtgärder bör utarbetas med beaktande av dels 
tidigare utredningar inom området, dels det pågående utredningsarbetet 
inom angränsande områden. Bland pågående utredningar av intresse i detta 
sammanhang kan nämnas insolvensutredningen (Ju 1988:02). I 
utredningsarbetet bör hänsyn tas även till behovet av harmonisering med 
EGs lagstiftning och till utvecklingen inom aktuella områden i den 
västeuropeiska lagstiftningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Konkursutvecklingen under 1980-talet"&gt;&lt;a name="Konkursutvecklingen under 1980-talet"&gt;Konkursutvecklingen under 1980-talet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Antalet företagskonkurser har varierat under perioden 1982--1989. Efter 
en minskning under åren 1987 och 1988 ökade antalet konkurser åter under 
år 1989. Under helåret 1989 registrerades knappt 6 900 konkurser. 
Utvecklingen har -- jämfört med första halvåret 1989 -- fortsatt under 
första halvåret 1990 då 4 243 företagskonkurser registrerades.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Variationen i antalet konkurser mellan olika näringsgrenar är beroende 
av antalet företag inom resp. bransch. Därför är konkursfrekvensen -- 
antalet konkurser i relation till antalet  företag -- ett mer relevant 
mått i sammanhanget. Konkursfrekvensen varierar betydligt mellan olika 
näringsgrenar -- under år 1989 från 0,2 % inom jordbruket till 2,2 % 
inom varuhandel-, restaurang- och hotellverksamhet. Den genomsnittliga 
konkursfrekvensen i näringslivet har varit relativt stabil under 
perioden 1982--1988 -- ca 1,2 %. År 1989 ökade konkursfrekvensen till 
knappt 1,4 %.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Konkursfrekvensen är betydligt högre i de tre storstadsregionerna 
Stockholm, Göteborg och Malmö än i övriga landet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Huvuddelen av företagskonkurserna berör företag i aktiebolagsform. 
Majoriteten av företagen har inga anställda.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Frågornas behandling i riksdagen"&gt;&lt;a name="Frågornas behandling i riksdagen"&gt;Frågornas behandling i riksdagen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Motioner"&gt;&lt;a name="Motioner"&gt;Motioner&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Etableringskontroll"&gt;&lt;a name="Etableringskontroll"&gt;Etableringskontroll&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I riksdagen har under de senaste två åren avlämnats motioner med förslag 
om införande av etableringskontroll i olika former. I några motioner har 
huvudmotivet för förslagen varit att konkursutvecklingen bedömts som 
oroande (motionerna 1988/89:N279 (s) och 1989/90: N273 (s)). I andra 
motioner har huvudmotivet varit förekomsten av ekonomisk brottslighet 
(motionerna 1988/89:N296 (s), 1988/89:N365 (vpk) och 1989/90:N271 (s)).&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Andra förslag som presenterats för riksdagen är utökade 
informationsinsatser till mindre företag (motion 1989/90:N221 (c)). 
Dessa förslag har bl.a. motiverats med att brist på elemäntära kunskaper 
i ekonomiska frågor ofta är en orsak till konkurs.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I en motion (motion 1988/89:N296 (s)) har bl.a. arbetet med en 
harmonisering med EG anförts som motiv för en anpassning till EGs 
striktare regler i fråga om rätten att etablera företag.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I ett antal motioner (motionerna 1988/89:N254 (fp), 1988/89:N316 (fp), 
1989/90:N257 (fp), 1989/90:N346 (fp) och 1989/90:Fi704 (m)) har kraven 
på tillståndstvång kritiserats. I dessa motioner har framhållits att 
friheten att starta företag är en förutsättning för mångfalden i 
näringslivet och för en fungerande marknadsekonomi. Etableringskontroll 
kan enligt dessa motionärer endast godtas om den syftar till att skydda 
människors hälsa och säkerhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Auktorisation och vandelsprövning"&gt;&lt;a name="Auktorisation och vandelsprövning"&gt;Auktorisation och vandelsprövning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I en motion (motion 1989/90:N240 (s)) föreslås auktorisation av 
städentreprenörer med hänvisning till städningens betydelse för 
arbetsmiljön. Likaså har förslag lämnats om att låssmedsbranschen bör 
omfattas av ett statligt auktorisationssystem (motion 1989/90:N239 (m)) 
med hänvisning till låssmederna ansvar för betydande förmögenhetsvärden.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Näringsförbud"&gt;&lt;a name="Näringsförbud"&gt;Näringsförbud&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I två motioner (motion 1988/89:N361 (s) och motion 1989/90:N272 (fp)) 
föreslås en utvärdering av lagstiftningen om näringsförbud. Förslagen 
motiveras med att lagstiftningen bedöms vara otillräcklig bl.a. i fråga 
om kontroll- och sanktionssystemen.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Näringsutskottets betänkande om etableringskontroll m.m."&gt;&lt;a name="Näringsutskottets betänkande om etableringskontroll m.m."&gt;Näringsutskottets betänkande om etableringskontroll m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid behandling av tidigare nämnda motioner har näringsutskottet uttalat 
att utskottet inte är berett att förorda en generell 
etableringskontroll. Tanken på kompetensbevis för företagare, som 
utskottet prövat tidigare, anses alltjämt vara värd att pröva. Härutöver 
bör den fortsatta utveclingen av konkursfrekvensen föranleda ytterligare 
åtgärder.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En betydande del av konkurserna bedöms ha sin grundorsak i bristande 
ekonomiskt kunnande hos företagaren. Vidare kommer allt fler människor i 
kontakt med företagsamhet och frågor om skötsel av företag, bl.a. genom 
lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Utskottet ser mot 
denna bakgrund ett brett utbildningsbehov, dvs. inte bara hos dem som i 
en framtid kan komma att driva företag utan även hos en vidare krets. 
Ett inslag av denna art i gymnasieskolans yrkesförberedande utbildning 
är därför värt att överväga.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är enligt utskottet angeläget att effektivisera de utbildningar som 
redan i dag genomförs. I detta sammanhang har de regionala 
utvecklingsfonderna en viktig utbildningsuppgift.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Staten drabbas årligen av förluster genom företagskonkurser. En tidigare 
reaktion på ett företags uteblivna betalning av skatter och avgifter kan 
vara en viktig signal om att det befinner sig i kris och därmed bör bli 
förmål för en förebyggande insats. Mot denna bakgrund finns det enligt 
utskottet skäl att överväga insatser utöver de som redan gjorts för att 
effektivisera skatte- och indrivningsmyndigheternas verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt utskottet finns det anledning att analysera vad god revisorssed 
kräver mot bakgrund av önskvärdheten att begränsa antalet konkurser. 
Även frågan om bankernas och andra kreditgivares 
kreditvärdighetsprövning i sedermera konkursdrabbade företag bör 
analyseras.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad näringsutskottet således anfört förordar det en 
utredning med ett övergripande uppdrag att föreslå samordnade åtgärder 
ägnade att hejda den enligt utskottets mening oroande 
konkursutvecklingen. I utredningens uppgift bör ingå att överväga de 
synpunkter som utskottet fört fram.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Motionerna om auktorisation av städentreprenörer, statlig kontroll av 
låssmeders vandel resp. harmonisering med EG i fråga om 
etableringskontroll har avstyrkts av utskottet. Även motionerna om en 
översyn av institutet näringsförbud liksom motionerna med förslag om 
minskad etaberlingskontroll har avstyrkts.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen har bifallit vad utskottet (rskr.1989/90:246) anfört.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Tidigare utredningar"&gt;&lt;a name="Tidigare utredningar"&gt;Tidigare utredningar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Statens industriverk"&gt;&lt;a name="Statens industriverk"&gt;Statens industriverk&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Orsakerna till förändringen av antalet konkurser har utretts av statens 
industriverk (SIND) och redovisats i rapporten Konkursutredningen (SIND 
1985:7). Där konstateras att konkursutvecklingen främst beror på interna 
förhållanden inom företagen och att orsaken till misslyckanden främst är 
att söka i bristande företagskunnande. Detta gäller enligt 
undersökningen i hög grad många nystartade företag. I ett stort antal 
konkurser har vidare konstaterats brister i den löpande redovisningen, 
vilka medfört brister i den ekonomiska uppföljningen och kontrollen.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Verket konstaterar i rapporten att konkurserna inom byggsektorn ökade i 
samband med nedgången i byggandet under 10-årsperioden fram till år 
1985. Något samband mellan antalet konkurser och omfattningen av 
nyetableringar har verket inte kunnat påvisa statistiskt. Verket har 
dock kunnat konstatera att antalet konkurser ökat kraftigt i branscher 
med störst nettoökning av företagsbeståndet. De förbättrade 
möjligheterna att erhålla krediter har också enligt verket bidragit till 
en ökning av antalet konkurser. Slutligen pekar SIND även på 
förändringar vad gäller branschstrukturen hos de nyetablerade företagen 
som en faktor av betydelse för konkursutvecklingen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Konkurserna medför att uppemot hälften av arbetstillfällena i de 
konkursdrabbade företagen försvinner. Regionalt har konkurserna däremot 
haft marginell betydelse för sysselsättningen. Vidare är konkursförlust 
sällan orsak till konkurs i andra företag.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De stora förlorarna vid konkurser är enligt utredningen 
konkursföretagens leverantörer samt staten i egenskap av fordringsägare 
för skatter, avgifter och lönegarantimedel. Leverantörerna stod för 
nästan hälften av konkursförlusterna på 4,4 miljarder kr. under år 1982.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

SIND föreslår en ändring av förmånsrättslagen (1970:979), innebärande 
att löner helt eller delvis ges förmånsrätt före företagsinteckningar. 
Vidare föreslår verket att ett nytt rekonstruktionssystem bör utvecklas, 
att utvecklingsfondernas resurser för rådgivning till nyföretagare 
förstärks och att en utbildningskampanj inriktad på frågor kring 
företagande genomförs. Slutligen föreslår verket att nyetablerings- och 
konkursstatistiken förbättras. Regeringens ställningstagande till SINDs 
förslag har redovisats i propositionen om näringspolitik inför 
1990-talet (prop. 1986/87:74). Riksdagen beslutade i enlighet med 
regeringens förslag (1986/87:NU30, rskr. 271).&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Lönegarantiutredningen"&gt;&lt;a name="Lönegarantiutredningen"&gt;Lönegarantiutredningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den 15 september 1982 tillkallade chefen för arbetsmarknadsdepartementet 
en särskild utredare för att göra en översyn av den statliga 
lönegarantin vid konkurs. Utredaren arbetade under namnet 
lönegarantiutredningen och avlämnade sitt slutbetänkande Lönegarantin 
och förmånsrättsordningen -- om lönegarantins betydelse för det ökade 
antalet konkurser (SOU 1988:27) i maj år 1988. Betänkandet har 
överlämnats till insolvensutredningen som skall beakta de resultat som 
redovisas i slutbetänkandet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I lönegarantiutredningens slutbetänkande redovisas bl.a. förslag om 
förändring i förmånsrättsordningen för lönefordringar. Förslaget 
motiveras med den snedvridning mot rekonstruktioner genom konkurs, som 
lönegarantin i kombination med nuvarande förmånsordning leder till. 
Utredningen konstaterar vidare att lönegarantin på ett spekulativt sätt 
kan utnyttjas maximalt när konkursboets rörelse säljs och de anställda 
får nya anställningar hos köparen av rörelsen. För att förhindra ett 
sådant utnyttjande av lönegarantin föreslår utredningen vidare att 
tillsynsmyndigheten förbättrar sin kontroll av lönegarantilagens 
(1970:741) tillämpning vid företagsöverlåtelser.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Brottsförbyggande rådet"&gt;&lt;a name="Brottsförbyggande rådet"&gt;Brottsförbyggande rådet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

År 1978 publicerade Brottsförebyggande rådet (BRÅ) rapporten Konkurser 
och ekonomisk brottslighet (BRÅ, Rapport 1978:1). Senare har denna 
studie följts upp med en undersökning som redovisats i rapporten 
Företagskonkurser och ekonomisk brottslighet (BRÅ forskning, 1985:1). I 
dessa studier visas att 80 % av konkurserna under åren 1982 och 1983 var 
mindre konkurser. Vidare visades att det förelåg brottsmisstanke i tre 
av fyra företagskonkurser. Beträffande 1982 års material kunde visas att 
ca 40 % av gjorda åtalsanmälningar ledde till åtal. Utredningen ansåg 
sig inte kunna bedöma i vilken omfattning konkurserna varit planerade av 
gäldenären.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Betalningsansvarskommittén"&gt;&lt;a name="Betalningsansvarskommittén"&gt;Betalningsansvarskommittén&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den 20 decembe år 1984 tillsatte justitieministern en kommitté med 
uppdraget att utreda vissa frågor om betalningsansvaret för juridiska 
personers skulder m.m. Kommittén, som tog sig namnet 
betalningsansvarskommittén, avlämnade sitt betänkande Ansvarsgenombrott 
m.m. (SOU 1987:59) i oktober år 1987. I betänkandet har föreslagits 
ändringar i bl.a. aktiebolagslagen (1975:1385). De föreslagna 
ändringarna omfattar regler om ansvarsgenombrott, revisors granskning av 
kontrollbalansräkning och av verkställande direktörers och styrelsens 
betalningsansvar för företagets skulder när ett aktiebolag efter viss 
tid inte sänt sin årsredovisning till patent- och registreringsverket. 
Beredning av kommitténs förslag pågår för närvarande inom 
regeringskansliet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Förändringar under senare år inom konkursrättens och angränsande områden"&gt;&lt;a name="Förändringar under senare år inom konkursrättens och angränsande områden"&gt;Förändringar under senare år inom konkursrättens och angränsande områden&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt den år 1986 införda lagen (1986:436) om näringsförbud utvidgades 
möjligheten att meddela näringsförbud. Enligt denna lag kan 
näringsidkare även åläggas näringsförbud då denne bedöms ha grovt 
åsidosatt de krav som åligger näringsidkare. Samtidigt med det utvidgade 
näringsförbudet infördes även en utvidgning av den vandelsprövning som 
sker med stöd av yrkestrafiklagen (1988:263) resp. lagen (1977:293) om 
handel med drycker.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den 1 januari 1988 trädde en ny konkurslag i kraft (prop. 1986/87:90, LU 
32, rskr. 320, SFS 1987:672), enligt vilken bl.a. en enhetlig 
handläggningsform för ordinär och mindre konkurs skall tillämpas. Även 
utdelningsförfarandet har förenklats avsevärt och 
återvinningsmöjligheterna har utvidgats.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Pågående utredningar inom området"&gt;&lt;a name="Pågående utredningar inom området"&gt;Pågående utredningar inom området&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I september 1989 uppdrog regeringen åt BRÅ att genomföra en i 
propositionen om lag om näringsförbud m.m. (prop. 1985/86:126) aviserad 
utvärdering av försöksverksamheten med vandelsprövning. Uppdraget kommer 
att avslutas före utgången av år 1990. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att utreda vissa frågor på konkursrättens område tillkallade 
regeringen en särskild utredare i september 1988 (dir 1988:52). 
Utredningen tog sig namnet Insolvensutredningen. Den skall undersöka 
bl.a. behovet av ett nytt rekonstruktionsförfarande. Målet är att rädda 
företag som i och för sig är livskraftiga, men som på grund av särskilda 
omständigheter har hamnat i kris.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I uppdraget att utreda behovet av ett nytt rekonstruktionsförfarande 
ligger enligt direktiven först och främst att förutsättningslöst 
överväga frågan om vi bör införa ett alternativ till konkurs och ackord 
i Sverige. Vad gäller formerna för ett nytt förfarande framhålls att ett 
sådant kan regleras fristående eller baseras på reglerna om ackord. 
Utredningen skall vidare mer förutsättningslöst se över i första hand de 
delar av förmånsrättsordningen som berörs av rekonstruktionsfrågorna. 
Hur man än ser på frågan om ett nytt rekonstruktionsförfarande bör 
utredningen lägga fram förslag till reglerng av olika frågor i samband 
med betalningsinställelse.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I juni 1990 tillsatte regeringen en kommitté med uppgift att genomföra 
en översyn av aktiebolagslagen (dir 1990:46). Kommittén skall bl.a. 
överväga en höjning av minimikapitalet i aktiebolag.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Förutsättningar för utredningsarbetet"&gt;&lt;a name="Förutsättningar för utredningsarbetet"&gt;Förutsättningar för utredningsarbetet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I 1990 års proposition om vissa näringspolitiska frågor (prop. 
1989/90:88 s. 45 ff) framhålls att näringslivets utveckling och 
internationella konkurrenskraft kommer att vara av avgörande betydelse 
för möjligheterna att trygga sysselsättningen och utveckla välfärden. 
Mot denna bakgrund framhålls bl.a. vikten av att tillväxten i nya, 
långsiktigt livskraftiga företag och branscher inte hämmas. I detta 
syfte har i propositionen föreslagits bl.a. att stödet till 
småföretagsutveckling skall fortsätta under treårsperioden 
1990/91--1992/93. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget 
(1989/90:NU30, rskr. 326) under våren 1990.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Småföretagspolitiken syftar till att stimulera och stärka de små och 
inte minst de nybildade företagen för att åstadkomma tillväxt och 
effektivitet i näringslivet. Utöver allmänpolitiska åtgärder behövs på 
vissa områden riktade insatser. Genom att undanröja brist på 
information, kompetens och kapital kan småföretagens utveckling 
stimuleras. Därför har i propositionen olika åtgärder med denna 
inrikting föreslagits. Statsmakternas åtgärder omfattar bl.a. stöd vid 
nyetablering samt kompetensutveckling, teknikspridning och olika typer 
av finansieringsinsatser.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Huvuddelen av insatserna riktade till de små och medelstora företagen, 
liksom insatserna för att främja nyetablering, genomförs av SIND, de 
regionala utvecklingsfonderna och Stiftelsen Institutet för 
Företagsutveckling (SIFU). Insatserna omfattar rådgivning, information 
och utbildning. Målgrupp en utgörs av små och medelstora företag i 
samtliga näringsgrenar men insatser i teknikbaserade företag och hos 
underleverantörer skall prioriteras.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att förbättra de små och medelstora företagens tillgång på 
riskkapital skall enligt statsmakternas beslut fem till sex regionala 
riskkapitalbolag bildas. Flera utvecklingsfonder bör vara delägare i 
resp. bolag. Dessa riskkapitalbolag skall göra satsningar i huvudsak i 
form av minoritetsposter i småföretag under utveckling. 
Riskkapitalbolagen förväntas särskilt beakta de teknikbaserade 
företagens behov.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Insatserna för nyetablering skall framöver i ökad utsträckning inriktas 
mot att bl.a. förstärka företagens överlevnadsmöjligheter. Härvid kan 
framhållas att nyetablering även har stor betydelse för en fungerande 
konkurrens. Denna aspekt är viktig såväl ur konsumentsynpunkt som med 
avseende på svensk industris internationella konkurrensförmåga och 
effektivitet.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett viktigt syfte med stödet till småföretagsutveckling är att bl.a. 
genom rådgivning till presumtiva företagare medverka till att 
företagsprojekt dels får en tillfredsställande bedömning av sin 
ekonomiska bärkraft, dels blir bättre förberedda, exempelvis vad avser 
finansiering.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Grundvillkoren på marknaderna innebär att det är den inbördes 
konkurrensen som avgör affärsidéers och företags framgångar. De företag 
som grundar sin verksamhet på bristfälliga affärsidéer måste byta 
affärsidé eller också avvecklas. I en marknadsekonomi är konkursen ett 
av isntrumenten för att realisera nödvändiga anpassningar till 
marknadens krav. Med hänsyn till att konkurser ofta medför negativa 
effekter för olika intressenter är det dock angeläget att konkurs 
undviks i de fall nödvändiga anpassningar kan uppnås med mindre negativa 
biefffekter.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;


För att främja effektiviteten inom näringslivet pågår sedan flera år 
inom regeringskansliet och inom myndigheterna ett arbete med att 
förenkla de statliga reglerna för näringslivet. I regeringens 
proposition om vissa näringspolitiska frågor prop. 1989/90:88 s. 55 ff) 
framhålls att alla styrmedel i regel medför kostnader i någon eller 
några samhällssektorer. Ett komplicerat normsystem kan för företagens 
del leda till effektivitetsförluster, försvåra nyetablering och försämra 
marknadens funktion, vilket påverkar den industriella tillväxten i 
negativ rikting. Det är därför angeläget att lagstiftningen är klar och 
lättolkad och att den följer grundläggande principer.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är en grundläggande förutsättning för vårt ekonomiska system att det 
i regel finns frihet att etablera näringsverksamhet. Ett huvudskäl till 
detta är den vikt statsmakterna velat fästa vid att konkurrensen hålls 
obunden, bl.a. av hänsyn till konsumenterna. Legala hinder för tillträde 
till en marknad ger de redan etablerade företagen en skyddad position. 
Detta verkar konkurrensbegränsande och kan leda till minskad 
priskonkurrens liksom minskad press till rationalisering. Ett annat 
viktigt skäl att vara återhållsam med etableringsinskränkningar är de 
begränsningar i medborgarnas fria val av yrke och näring som dessa 
medför. Frågan om etableringsinskränkningar får dock vägas mot 
önskemålen, utifrån allmänna samhällsintressen och konsumentintressen, 
om att påkalla skydd mot mindre nogräknade affärsmetoder och mot 
näringsidkare som brister i kompetens eller ansvarstagande. Detta gäller 
särskilt på områden där hälso- eller säkerhetsrisker föreligger. Mot 
denna bakgrund är det väsentligt att nyetableringar inte försvåras annat 
än i särskilt tvingande fall.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Kommitténs uppgifter"&gt;&lt;a name="Kommitténs uppgifter"&gt;Kommitténs uppgifter&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Konkursfrekvensen -- kvoten mellan antalet konkurser och antalet företag 
-- har varit relativt stabil under perioden 1982--1988. År 1989 
inträffade dock en ökning i konkursfrekvensen. Ökningen synes fortsätta 
under år 1990. Mot denna bakgrund är det angeläget att med utgångspunkt 
i bl.a. det nu tillgängliga statistiska materialet belysa 
konkursutvecklingen under 1980-talet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som nämnts tidigare konstateras i SINDs konkursutredning att något 
samband mellan det ökade antalet nyetableringar och konkursutvecklingen 
inte kunnat styrkas statistiskt, b l.a. beroende på brister i 
nyetableringsstatistiken. Vidare konstateras att misslyckanden ofta 
främst beror på brister i företagskunnandet. Det är därför angeläget att 
bl.a. bättre belysa konkursfrekvensens variation dels mellan olika 
branscher, dels med företagets ålder. Även betydelsen av företagarens 
utbildning och kompetens för konkursrisken bör belysas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänsyn till att ett av motiven för kraven på ökad 
etableringskontroll är att begränsa ekonomisk brottslighet bör även 
denna fråga belysas. Härvid är det viktigt att försöka göra en 
distinktion mellan planerad brottslighet i samband med konkurs och 
sådana lagöverträdelser som kan hänföras till exempelvis bristande 
kunskap. Det finns också anledning att närmare studera fördelningen av 
brottsligheten på olika brottskategorier och med hänsyn till om brotten 
begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet. Särskild upmärksamhet bör ägnas 
åt grövre uppsåtlig brottslighet i samband med konkurser.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I bl.a. SINDs konkursutredning noteras att konjunkturutvecklingen 
generellt eller inom en bransch har stor betydelse för 
konkursfrekvensen. Det är angeläget att denna faktors betydelse 
ytterligare klarläggs. Även andra externa faktorers betydelse bör 
analyseras, exempelvis förändringar på kredit- och valutamarknaderna. 
Detsamma gäller slutligen även konkursutvecklingens effekter på olika 
intressentgrupper.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med utgångspunkt i resultaten av analyserna bör kommittén bedöma om det 
finns behov av och tillräckliga skäl för åtgärder. Om så är fallet bör 
kommittén presentera förslag till åtgärder. Härvid bör beaktas att 
regleringar medför såväl samhällsekonomiska intäkter som kostnader. 
Såväl en redovisning av de direkta kostnaderna och intäkterna som en 
samhällsekonomisk kalkyl av kostnader och intäkter av de föreslagna 
insatserna bör därför ingå i uppdraget.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som berörts förut ingår i insolvensutredningens uppdrag bl.a. att 
undersöka frågan om införande av ett nytt rekonstruktionsförfarande. 
Frågan rör såväl åtgärder som tar sikte på att förebygga att ett företag 
hamnar på obestånd (insolvensprofylaktiska åtgärder) som åtgärder i en 
situation då företaget befinner sig i en obeståndssituation. 
Rekonstruktionsfrågor av den första typen hör nära samman med de 
uppgifter för den nya kommittén som jag angett tidigare. Mot denna 
bakgrund föreslår jag efter samråd med justitieministern att denna del 
av insolvensutredningens uppdrag överförs till den nu föreslagna 
utredningen om konkurser m.m. (jfr. tilläggsdirektiv till 
insolvensutredningen, dir 1990:74).&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör beakta dels tidigare utredningar inom området, dels det 
utredningsarbete som pågår inom angränsande områden. Vidare bör 
kommittén även beakta vad som sägs i direktiven till samtliga kommittéer 
och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir 
1984:5) samt direktiven angående beaktande av EG-aspekter (dir 1988:43).&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall avrapportera sitt slutresultat senast den 31 december 
1992.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för industridepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) 
-- med högst fem ledamöter med uppdrag att utreda vissa frågor rörande 
konkurser m.m. samt&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat bitrde åt 
kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta tolfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>