2887877 GEB164 1990 64 dir dir Kommittédirektiv 1990:64 Kommittédirektiv Kommittédirektiv Bo-dep 64 0 1990-10-25 00:00:00 2016-02-11 15:29:00 2016-02-11 15:29:00 Översyn av verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning html RKFTP Dir. 1990:64 https://data.riksdagen.se/dokument/GEB164/text https://data.riksdagen.se/dokument/GEB164 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GEB164 <div><h2>Översyn av verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning</h2> <style>div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}</style><div class="doctoc"><h3>Innehåll</h3><ul class="ultoc"> <li><a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1990-10-25">Beslut vid regeringssammanträde 1990-10-25</a></li> <li><a href="#Mitt förslag ">Mitt förslag </a></li> <li><a href="#Bakgrund">Bakgrund</a></li> <li><a href="#Utredningsuppdraget">Utredningsuppdraget</a></li> <li><a href="#Hemställan">Hemställan</a></li> <li><a href="#Beslut">Beslut</a></li> </ul></div><div> Dir. 1990:64<p><a name="S1"></a></p><h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-10-25"><a name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-10-25">Beslut vid regeringssammanträde 1990-10-25</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Lönnqvist, anför.<p><a name="S3"></a></p><h3 name="Mitt förslag "><a name="Mitt förslag ">Mitt förslag </a></h3><p><a name="S2"></a></p> Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda vissa frågor om verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning (BFR). <p><a name="S3"></a></p> Utredaren skalll därvid bl.a. <br /> - överväga nya organisations- och arbetsformer vid rådet, <br /> - pröva uppgiftsfördelningen mellan rådet och plan- och bostadsverket respektive statens energiverk samt <br /> - föreslå de organisatoriska och andra åtgärder som kan erfordras.<p><a name="S4"></a></p><h3 name="Bakgrund"><a name="Bakgrund">Bakgrund</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Statens råd för byggnadsforskning inrättades år 1960 med uppgift att fördela medel till forskning och utvecklingsarbete (FoU) inom byggområdet. Fram till mitten av 1970-talet var huvuduppgiften att stödja teknisk utveckling och rationalisering inom byggbranschen. Forskningen avsåg ursprungligen främst byggnadsteknik, konstruktionsteknik samt husbyggnad och anläggningsteknik. En ny fas i rådets utveckling inleddes år 1975 i samband med det första statliga energiforskningsprogrammet. År 1978 inleddes en satsning på samhällsplaneringsforskning med inriktning på kommunal planering. Därmed vidgades successivt också kretsen av intressenter inom byggnadsforskningen. Samtidigt kom rådets uppgifter i övrigt att vidgas utöver vad som gäller för flertalet sektorsforskningsorgan. <p><a name="S3"></a></p> Verksamheten finansierades fram till utgången av år 1981 dels genom en byggforskningsavgift, dels genom anslag över statsbudgeten. Fr.o.m. år 1982 finansieras verksamheten helt genom anslag över statsbudgeten. Regeringen har i de senaste forskningspropositionerna betonat behovet av långsiktigt forskningsstöd med statliga sektorsforskningsmedel. I 1990 års forskningsproposition (1989/90:90) betonas det angelägna i att denna utveckling fortsätter och att de resurser som avsätts till långsiktigt stöd kan öka. Sektorsorgan med stora resurser bör vidare enligt regeringen stödja större och bredare projekt där stor frihet lämnas åt forskarna. <p><a name="S4"></a></p> Under 1980-talet har också successivt ökade satsningar gjorts dels på långsiktig kunskapsuppbyggande forskning inom högskolan, dels på samverkan och samfinansiering med byggsektorns intressenter i syfte att öka forskningsvolymen totalt. Av forskningsanslagen från BFR går för närvarande ca 50 % till universitet och högskolor och ca 20 % till forskningsinstitut. Ca 30 % av forskningsmedlen står till förfogande för andra mottagare och berör i stor utsträckning samfinansierade projekt. BFR har träffat löpande samarbetsavtal med bl.a. ett antal stora fastighetsförvaltare och med Svenska kommunförbundet samt samarbetar i projekt med Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. <p><a name="S5"></a></p> Den statligt finansierade sektorsforskningen utgår i första hand från problem som är identifierade av och relevanta för den berörda samhällssektorn. Den forskning som får stöd är ofta av tvärvetenskaplig karaktär. Det förekommer ofta att synpunkter från ett flertal olika forskningsdiscipliner integreras. Karaktäristiskt för byggnadsforskningen är också det starka sambandet mellan producent och konsument av kunskap och mellan FoU-begreppets olika delar - forskning, utvecklingsarbete, experimentbyggande, dokumentation, information och erfarenhetsåterföring. <p><a name="S6"></a></p> I prop. 1989/90:90 framhålls bl.a. att intressenterna inom sektorn, byggnadsindustrin och byggmaterialindustrin liksom byggherrar, förvaltare och kommuner, måste öka sin FoU-verksamhet betydligt och att intressenterna måste ta ett större ansvar för framför allt den tillämpade forskningen och utvecklingsarbetet. Mot bakgrund av övervägandena i forskningspropositionen beslöt riksdagen ge regeringen till känna vad bostadsutskottet anfört om behovet av ytterligare överväganden rörande ansvarsfördelningen inom byggnadsforskningen. I likhet med regeringen anser bostadsutskottet bl.a. att byggbranschen bör ta ett större ansvar för FoU-verksamheten inom sektorn. Regeringen föreslås ta upp överläggningar med berörda parter för att diskutera formerna för ett sådant utökat ansvar vad gäller bl.a. forskningens finansiering (1989/90:BoU19, rskr. 339). <p><a name="S7"></a></p> Med anledning av riksdagens tillkännagivande har överläggningar tagits upp med intressenterna inom sektorn om hur ansvarsfördelningen och finansieringen av en utökad byggnadsforskning bör lösas. Därvid kommer också vissa av de principiella och praktiska problem som är förknippade med en ändring av ansvarsfördelningen att belysas. Arbetet avses slutföras i sådan tid att resultatet kan redovisas för riksdagen under innevarande budgetår.<p><a name="S8"></a></p> Byggforsknigens kvalitet och effektivitet beror i hög grad på dess organisation och arbetsformer. Därför är det rimligt att organisationen från tid till annan prövas mot bakgrund av nya förutsättningar och förändringsbehov.<p><a name="S9"></a></p> Byggnadsforskningen har tidigare varit föremål för debatt och utredningar. Från näringslivets sida har intresset riktats mot verksamhetens inriktning och fördelningen av stödet på olika FoU-områden. Från statsmakternas sida har uppmärksamheten främst riktats mot byggnadsforskningens organisation och arbetsformer samt mot gränsdragningen mellan rådets ansvarsområde och andra forskningsråds. Vidare har rådets interna organisation och arbetsformer setts över vid skilda tillfällen. Den senste översynen av byggnadsforskningen genomfördes år 1982.<p><a name="S10"></a></p> 1990-talets problem och frågeställningar inom sektorn ställer delvis nya och ökade krav på de olika aktörer som svarar för FoU-verksamhet, kunskapsspridning och erfarenhetsåterföring. Kraven på ett väl fugerande informationsutbyte mellan forskningen och de praktiskt verksamma i företagen inom sektorn och i kommunerna växer. Spridningen av forskningsresultaten till beslutsfattare och verksamma inom sektorn måste förbättras för att forskningen och utvecklingsarbetet skall fylla sitt syfte, nämligen att förse sektorn med relevant kunskap.<p><a name="S11"></a></p> Även om det ligger i sektorsforskningens natur att forskningens betydelse för samhället är ett avgörande kriterium vid val mellan olika projekt, måste kraven på en god vetenskaplig kvalitet vidmakthllas och helst öka. I prop. 1989/90:90 aviserar regeringen översyner av sektorsorganens besluts- och beredningsformer. Syftet är att dels skapa en större homogenitet i besluts- och beredningsprocessen och därmed underlätta för de forskare som söker medel från flera olika organ, dels förbättra granskningen vad avser projektens vetenskapliga kvalitet. För sektorsforskningens framtid är det viktigt att höga kvalitetskrav ställs på de forskningsprojekt som finansieras med dessa medel.<p><a name="S12"></a></p> Jag vill i sammanhanget stryka under vikten av uppföljning och utvärdering av forsknings- och utvecklingsarbetet. Sådan verksamhet bedrivs vid BFR. Rådets vetenskapliga nämnd inrättades år 1983 och är direkt underställd rådets styrelse. Till nämndens uppgifter hör att granska byggnadsforskningens kvalitet, anslagsmottagarens kompetens, forskningsmiljön, forskarutbildning m.m. Det är förutsatt att sådana utvärderingar skall redovisas inför nästkommande planeringsperiod.<p><a name="S13"></a></p> Samtidigt som kraven på sektorsorganen växer kommer de ekonomiska ramarna för all offentlig verksamhet under överskådlig tid att vara starkt begränsade. Varje redan etablerad verksamhet måste fortlöpande omprövas och rationaliseras. Det gäller givetvis också forskningsadministrationen vid BFR. Genom att administrationen rationaliseras och verksamheter samordnas kan ökat utrymme ges bl.a. åt den egentliga FoU-verksamheten liksom åt den nödvändiga uppföljningen och utvärderingen av FoU.<p><a name="S14"></a></p> På det institutionella området har på senare tid genomförts förändringar som i vissa delar förändrat förutsättningarna för rådets arbete. Plan- och botadsverket inrättades år 1988 genom en sammanslagning av statens planverk och bostadsstyrelsen. Verkets uppgifter omfattar bl.a. frågor om fysisk planering och hushållning med naturresurser, bostadsförsörjning och bostdsmarknad, byggande och stadsmiljö. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på utvecklingsarbete på plan- och byggområdet samt på att förmedla kunskaper och goda erfarenheter. Verkets och rådets ansvarsområden har därmed delvis kommit att överlappa varandra. Det är angeläget att de möjligheter till samordning och samverkan som därmed har uppkommit tas till vara.<p><a name="S15"></a></p> BFR har vidare givits väsentliga uppgifter inom ramen för energiforskningsprogrammet. Enligt riksdagens beslut våren 1990 om ett nytt treårigt energiforskningsprogram ingår det i statens energiverks uppgifter att tillsammans med övriga programorgan - bl.a. BFR - samordna och koordinera genomförandet av olika program och stödformer som anges i statsmakternas beslut (prop. 1989/90:90 bil. 16, NU25, rskr. 247).<p><a name="S16"></a></p> Mot den nu angivna bakgrunden finns det skäl att se över verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning. En särskild utredare bör tillkallas för denna uppgift. I det följande kommer jag att närmare redovisa utgångspunkterna för utredarens arbete.<p><a name="S17"></a></p><h3 name="Utredningsuppdraget"><a name="Utredningsuppdraget">Utredningsuppdraget</a></h3><p><a name="S2"></a></p> BFR har alltsedan sin tillkomst haft en väsentlig betydelse i fråga om att initiera och stödja FoU-arbete inom byggsektorn. Rådet har sin givna roll när det gäller att planera och finansiera sådan FoU som motiveras utifrån sektorns behov av kunskap och kompetens. Det ankommer också på rådet och dess vetenskapliga nämnd att svara för att den FoU som bedrivs med stöd från rådet utvärderas och att höga krav på vetenskaplig kvalitet ställs på den forskning som finansieras med medel från rådet.<p><a name="S3"></a></p> Genom riksdagens beslut med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning ligger byggnadsforskningens huvudsakliga inriktning och omfattning fast under tiden fram t.o.m. budgetåret 1992/93.<p><a name="S4"></a></p> Som jag nyss har redovisat kommer framdeles allt större krav att ställas på sektorsforskningen. Samtidigt kommer forskningsadministrationen att behöva effektiviseras och begränsas. Utredaren bör mot bakgrund av en analys av verksamheten vid BFR överväga nya organisations- och arbetsformer vid rådet och föreslå de åtgärder av både organisatorisk och praktisk natur som behövs. Däri ingår att värdera de resursinsatser som krävs för att rådet skall kunna fullgöra sina uppgifter.<p><a name="S5"></a></p> En utgångspunkt bör därvid vara att rådets organisation måste minskas inte oväsentligt i förhållande till i dag. En annan är att en hög vetenskaplig kvalitet måste säkras i det FoU-arbete som BFR har ansvaret för. Bl.a. bör prövas om berednings- och beslutsprocessen vid handläggningen av ärenden kan förenklas och bättre formaliseras. Utredaren bör också ta ställning till om den nuvarande organisationen av uppföljningen och utvärderingen av den forskning som stöds av BFR är ändamålsenlig.<p><a name="S6"></a></p> Utredaren bör därutöver förutsättningslöst pröva om uppgiftsfördelningen mellan BFR och plan- och bostadsverket är ändamålsenlig. Det gäller t.ex. frågor med anknytning till de senare leden i FoU-kedjan, såsom frågor av utvecklings- och utredningskaraktär och viss försöksverksamhet. Vidare bör möjligheterna att åstadkomma en klarare ansvarsfördelning i fråga om informations- och utbildningsuppgifter belysas. Om en annan uppgiftsfördelning mellan BFR och verket bedöms leda till samordningsvinster och en mer ändamålsenlig uppgiftsfördelning, bör utredaren föreslå lämpliga organisatoriska former för dessa arbetsuppgifter. Utredaren bör i dessa frågor samråda med plan- och bostadsverket.<p><a name="S7"></a></p> En liknande bedömning bör göras vad gäller samverkan med statens energiverk inom ramen för energiforskningsprogrammet. Utredaren bör i dessa frågor samråda med statens energiverk.<p><a name="S8"></a></p> Frågan om formerna för ett utökat ansvar från bl.a. byggbranschens sida vad gäller forskningens finansiering omfattas inte av utredningsuppdraget. Utredaren bör dock beakta det arbete som för närvarande görs i syfte att öka bl.a. byggbranschens FoU-insatser.<p><a name="S9"></a></p> Utredaren bör också samråda med den utredare som tillkallats för att utreda forskningen om den offentliga sektorn (dir. 1990:22).<p><a name="S10"></a></p> Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samarbete med BFR och den vetenskapliga nämnden vid rådet.<p><a name="S11"></a></p><h4 name="Tidsplan, arbetsformer m.m."><a name="Tidsplan, arbetsformer m.m.">Tidsplan, arbetsformer m.m.</a></h4><p><a name="S12"></a></p> Utredaren bör senast den 15 februari 1991 redovisa resultatet av sitt arbete.<p><a name="S13"></a></p> För arbetet bör vidare gälla regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:5).<p><a name="S14"></a></p><h3 name="Hemställan"><a name="Hemställan">Hemställan</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet<p><a name="S3"></a></p> att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - med uppdrag att utreda vissa frågor om verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning,<br /> att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.<p><a name="S4"></a></p> Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för utredaren skall belasta elfte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.<p><a name="S5"></a></p><h3 name="Beslut"><a name="Beslut">Beslut</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.<p><a name="S3"></a></p></div></div>