2887870 GEB162 1990 62 dir dir Kommittédirektiv 1990:62 Kommittédirektiv Kommittédirektiv U-dep 62 0 1990-10-25 00:00:00 2016-02-11 15:28:59 2016-02-11 15:28:59 Tillkallande av en beredning för att ge förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen html RKFTP Dir. 1990:62 https://data.riksdagen.se/dokument/GEB162/text https://data.riksdagen.se/dokument/GEB162 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GEB162 <div><h2>Tillkallande av en beredning för att ge förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen</h2> <style>div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}</style><div class="doctoc"><h3>Innehåll</h3><ul class="ultoc"> <li><a href="#Mitt förslag">Mitt förslag</a></li> <li><a href="#Bakgrund">Bakgrund</a></li> <li><a href="#Allmänna utgångspunkter">Allmänna utgångspunkter</a></li> <li><a href="#Betygsformer">Betygsformer</a></li> <li><a href="#Målrelaterade betyg">Målrelaterade betyg</a></li> <li><a href="#Några principiella utgångspunkter">Några principiella utgångspunkter</a></li> <li><a href="#Urval till fortsatta studier">Urval till fortsatta studier</a></li> <li><a href="#Intagningen till gymnasieskolan">Intagningen till gymnasieskolan</a></li> <li><a href="#Antagningen till högskolan">Antagningen till högskolan</a></li> <li><a href="#Ramar för beredningens arbete">Ramar för beredningens arbete</a></li> <li><a href="#Hemställan">Hemställan</a></li> <li><a href="#Beslut">Beslut</a></li> </ul></div><div> Dir 1990:62<p><a name="S1"></a></p> Beslut vid regeringssammanträde 1990-10-25.<p><a name="S2"></a></p> Statsrådet Persson anför.<p><a name="S3"></a></p><h3 name="Mitt förslag"><a name="Mitt förslag">Mitt förslag</a></h3><p><a name="S2"></a></p> En expertgrupp har analyserat vilken betydelse betygen har för undervisningen i grundskolan och gymnasieskolan från pedagogiska utgångspunkter. Expertgruppen har i september 1990 avlämnat en rapport (Ds 1990:60) Betygens effekter på undervisningen. Expertgruppen föreslår att det nuvarande relativa betygssystemet avskaffas. Om betyg skall ges bör de enligt expertgruppen anknytas till kunskaps- och färdighetsmål i stället för att jämföra eleverna sinsemellan. Jag föreslår nu att en särskild beredning tillkallas för att ge förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.<p><a name="S3"></a></p><h3 name="Bakgrund"><a name="Bakgrund">Bakgrund</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Under de senaste tjugo åren har flera arbetsgrupper och utredningar arbetat med betygsfrågan. Sedan 1969 har sådant arbete bedrivits inom t.ex. skolöverstyrelsen, 1972 års betygsutredning, 1976 års gymnasieutredning, tillträdesutredningen och expertgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen.<p><a name="S3"></a></p> Nuvarande betygssystem har utformats främst för att betygen skall kunna användas för urval till fortsatt utbildning. Den expertgrupp som tillsattes av regeringen i december 1989 och som i september 1990 redovisat sina överväganden har haft till uppgift att i första hand granska vilken betydelse betygen har för undervisningen i grundskolan och gymnasieskolan från pedagogiska utgångspunkter och samtidigt belysa olika andra funktioner hos betygen.<p><a name="S4"></a></p> Skolöverstyrelsen har den 27 augusti 1990 redovisat ett uppdrag om kompletterande urvalsgrunder vid intagningen till gymnasieskolans yrkesinriktade och estetisk-praktiska studievägar.<p><a name="S5"></a></p> Riksdagen beslutade 1988 om ett nytt urvalssystem till högskolan (prop. 1987/88:109, UbU32, rskr.330). Det nya systemet träder i kraft den 1 juli 1991. Såväl högskoleprovet som försöksverksamheter med alternativa urvalsmetoder kommer att få ökad betydelse. Betygens hittillsvarande dominerande roll vid urvalet av studerande tonas därmed ned. <p><a name="S6"></a></p> I den pågående försöksverksamheten med treåriga yrkeslinjer som är uppbyggda av moduler i de s.k. karaktärsämnena, får eleverna i stället för de traditionella betygen kompetensbevis, som ger information om vilka moduler eleven har avslutat med godkänt resultat.<p><a name="S7"></a></p> Betygen har debatterats flitigt under en längre tid och krav på förändringar har förts fram i olika sammanhang. Kritik har ofta riktats mot det relativa betygssystemet. Man har bl. a. menat att detta betygssystem i första hand inriktar uppmärksamheten på jämförelser mellan eleverna och inte på elevernas kunskaper och färdigheter. Riksdagen behandlade hösten 1989 ett stort antal motioner i betygsfrågan. I betänkandet 1989/90:UbU4 förutsatte utbildningsutskottet att resultatet av det arbete som nu redovisats av expertgruppen skulle komma att resultera i ett underlag för politiskt ställningstagande och att de politiska partierna skulle delta i det fortsatta beredningsarbetet. <p><a name="S8"></a></p> För att det skall vara möjligt att ta ställning till det förslag till nytt betygssystem som expertgruppen lagt fram utifrån pedagogiska utgångspunkter är det nödvändigt att en samlad bedömning nu görs av betygsfrågorna. En beredning bör tillkallas för denna uppgift. I det följande tar jag upp de frågor beredningen bör behandla.<p><a name="S9"></a></p> Jag vill samtidigt anmäla att frågan om hur gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen bör utformas för närvarande bereds inom utbildningsdepartementet. Det är angeläget att ett ställningstagande i betygsfrågan kan ske.<p><a name="S10"></a></p><h3 name="Allmänna utgångspunkter"><a name="Allmänna utgångspunkter">Allmänna utgångspunkter</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Skolans uppgift är att lägga grunden för och stödja elevernas allsidiga utveckling mot ökad kunskap och kompetens. Ett betydelsefullt inslag i denna process är att elevernas faktiska prestationer bedöms. Det finns ett självklart behov av att eleverna och deras föräldrar får information om studieresultat m. m. Den information som skolan ger får självfallet inte begränsas till enbart betyg som ges vid relativt få tillfällen. Betygen kompletterar här den kontinuerliga informationen till eleverna. <p><a name="S3"></a></p> Det är också viktigt att en elev kan dokumentera de förkunskaper som behövs för fortsatta studier på högre utbildningsnivåer. Lika viktig är denna funktion för de elever som söker arbete efter skolan och för deras arbetsgivare. Ett omdöme som visar vilken kunskapsnivå eleven uppnått underlättar övergången från skola till arbetsliv och innebär fördelar för både ungdomarna och arbetslivet. <p><a name="S4"></a></p> Man bör inte heller bortse från betygens betydelse som positiv stimulans för eleverna i skolarbetet. Samtidigt bör betygen ses i perspektivet av att åstadkomma respekt för skolan och skolarbetet och därmed kunna medverka till att läroplanernas mål om social fostran uppfylls. Detta innebär att eleverna förbereds för de krav som gäller i vuxenlivet inte minst på arbetsplatserna och i samhället i övrigt. Både bland elever och föräldrar finns det också en i grunden positiv inställning till någon form av betyg. <p><a name="S5"></a></p> Jag har nyligen i propositionen 1990/91:18 om ansvaret för skolan lagt fram förslag till en ny mål- och resultatorienterad styrning av skolan. Det är nödvändigt att betygsfrågorna sätts in i detta sammanhang. Betygsfrågorna är direkt knutna till läroplanerna och kursplanerna. I en skola som styrs mål- och resultatorienterat måste läroplanerna utformas annorlunda än i en skola som styrs mer av regler och föreskrifter. Ett betygssystem får inte vara utformat så att det motverkar de mål för undervisningen som ställs upp i läroplaner och kursplaner.<p><a name="S6"></a></p><h3 name="Betygsformer"><a name="Betygsformer">Betygsformer</a></h3><p><a name="S2"></a></p><h4 name="Relativa betyg"><a name="Relativa betyg">Relativa betyg</a></h4><p><a name="S3"></a></p> Nuvarande relativa betygssystem med den femgradiga betygsskalan infördes under sextiotalet. Systemet utformades främst för att betygen skulle kunna användas för urval till fortsatt utbildning. För grundskolan gäller att betyget tre skall vara normalbetyg och att betygen två och fyra skall vara vanligare än betygen ett och fem. I gymnasieskolan skall betygen spridas enligt en viss procentuell fördelning på de olika betygsstegen. Denna fördelning är avsedd att gälla för hela landet sammantaget. Nivå och spridning i enskilda skolor och klasser skall avgöras på grundval av hur man bedömer elevgruppens förhållande till motsvarande elever i hela landet. Den relativa betygsättningen innebär att det inte finns några definierade krav för de olika betygsstegen. Ett visst betyg anger endast elevens nivå i relation till övriga elever i landet.<p><a name="S4"></a></p> I gymnasiekurser i komvux ges betyg i en femgradig skala, där högsta betyget är fem. Någon given procentsats för olika betygsgrader finns inte.<p><a name="S5"></a></p> Som hjälpmedel vid betygsättningen tillhandahåller skolöverstyrelsen standardprov för grundskolan och centrala prov för gymnasieskolan och komvux i vissa ämnen. Dessa skall inte i första hand avgöra betygen för den enskilde eleven utan vara en hjälp för läraren att bedöma klassens nivå i förhållande till andra klasser. Även om proven ges endast i ett fåtal ämnen avses de ge lärare även i andra ämnen en uppfattning om klassens allmänna kunskapsnivå. I stora ämnesgrupper som orienteringsämnen och praktisk-estetiska ämnen och yrkesämnen saknas centrala provinstrument.<p><a name="S6"></a></p> Skolöverstyrelsen har vid olika tillfällen vidtagit åtgärder för att förtydliga reglerna för det relativa betygssystemet. Trots dessa åtgärder råder dock fortfarande en utbredd oklarhet på många håll, särskilt bland elever och föräldrar, om tolkningen av det relativa betygssystemet. De relativa betygen har också skapat en grund för konkurrens och tävlan eleverna emellan, vilket strider mot läroplanens grundläggande synsätt om solidaritet och samverkan. Detta innebär att de relativa betygen inte aktivt verkar i läroplanens anda om goda kunskaper och färdigheter för alla elever.<p><a name="S7"></a></p><h3 name="Målrelaterade betyg"><a name="Målrelaterade betyg">Målrelaterade betyg</a></h3><p><a name="S2"></a></p> De relativa betygen har ofta kritiserats för att man inte vet vad ett visst betyg innebär, dvs. att det inte motsvarar en definierad kunskapsnivå. Målrelaterade betyg skall däremot definitionsmässigt motsvara vissa kunskaper och färdigheter. Detta är viktigt både när det gäller kraven för behörighet till fortsatta studier och för fordringarna inom arbetslivet. Med nuvarande betygssystem kan betygskraven inte definieras nivåmässigt. En målrelaterad betygsättning skulle däremot kunna innebära att de elever som uppnått en angiven kunskapsnivå får ett visst betyg. Av ett målrelaterat betygssystem följer således att tydliga kravgränser måste ställas upp. Särskilt viktig är härvid definitionen av en gräns för vad som kan anses som godkänt.<p><a name="S3"></a></p><h3 name="Några principiella utgångspunkter"><a name="Några principiella utgångspunkter">Några principiella utgångspunkter</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Beredningen bör utgå från att de relativa betygen skall avskaffas. I stället bör det finnas andra betyg på grundskolans högstadium, i gymnasieskolan och i komvux. Betygen skall vara skolans bekräftelse - riktad till eleverna -- på hur elevens arbete och studieresultat bedöms i förhållande till vad läroplanerna och kursplanerna föreskriver. Betygen skall således mer ha funktionen av återföring av erfarenheter för eleven än utgöra urvalsinstrument för fortsatta studier.<p><a name="S3"></a></p> Det är viktigt att arbetet i skolan leder till att eleverna når upp till en given kompetensnivå i form av kunskaper och färdigheter. För detta fordras att läraren bedömer hur elevernas kunskaper och färdigheter förhåller sig till uppställda mål. Beredningen bör utgå från att betygen skall relateras till sådana mål. I grundskolekurser i komvux finns nu en form av målrelaterad betygsättning. Beredningen bör ta del av erfarenheterna av hur detta betygssystem fungerar. <p><a name="S4"></a></p> Beredningen bör vidare använda de resultat som den tidigare nämnda expertgruppen kommit fram till som ett viktigt underlag för sitt arbete.<p><a name="S5"></a></p> Beredningen bör också belysa vilka krav den nya styrningen av skolans arbete vad avser läroplaner och kursplaner ställer på betygssystemet. Beredningen bör härvid beakta arbetet med att ta fram riktlinjer för läroplanerna och kursplanerna som nu pågår inom utbildningsdepartementet och som beräknas slutföras vid årskiftet 1990/91. Beredningen bör också ta del av erfarenheterna från försöksverksamheten med de treåriga yrkeslinjerna när det gäller användningen av kompetensbevis för att mäta elevernas prestationer och inhämtade kunskaper.<p><a name="S6"></a></p> Beredningen bör utgå från behovet av en flergradig betygsskala i huvudsak i enlighet med vad som gäller i dagens betygssystem. Beredningen bör i det sammanhanget utgå från att en likformig betygsskala bör tillämpas för samtliga ämnen och kurser i vilka betyg skall ges i de olika skolformerna. <p><a name="S7"></a></p><h3 name="Urval till fortsatta studier"><a name="Urval till fortsatta studier">Urval till fortsatta studier</a></h3><p><a name="S2"></a></p><h4 name="Betygens jämförbarhet"><a name="Betygens jämförbarhet">Betygens jämförbarhet</a></h4><p><a name="S3"></a></p> Jämförbarheten hos de nuvarande relativa betygen upprätthålls bl. a. med hjälp av de centrala proven. I ett betygssystem som är relaterat till mål måste denna jämförbarhet i princip upprätthållas genom mål- och kravbeskrivningar som är så tydliga att de ger läraren ett tillfredsställande underlag för att avgöra vad som krävs för de olika betygsvärdena. Även med en sådan styrning kan dock betygens användbarhet vid urval till fortsatta studier ifrågasättas. <p><a name="S4"></a></p><h3 name="Intagningen till gymnasieskolan"><a name="Intagningen till gymnasieskolan">Intagningen till gymnasieskolan</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Behovet av urval vid intagningen till gymnasieskolan har under senare år minskat väsentligt genom utökningen av antalet utbildningsplatser. Förslagen i prop. 1990/91:18 om ansvaret för skolan innebär bl. a. att gymnasieskolans dimensionering inte längre skall bestämmas genom statliga beslut. Kommunerna blir skyldiga att erbjuda sina ungdomar gymnasieutbildning. Jag förutser ett ytterligare minskat behov av urvalsförfarande. Trots detta kan det även i framtiden komma att finnas vissa studievägar i gymnasieskolan där ett urval mellan de sökande måste ske vid inträdet på studievägen och senare vid ett eventuellt gren- eller variantval. <p><a name="S3"></a></p> Beredningen bör analysera konsekvenserna av ett borttagande av betygen som urvalsgrund vid intagningen till gymnasieskolan. Det är därvid väsentligt att finna andra sätt att skilja de sökande åt i en urvalssituation. Beredningen bör ge förslag till hur urval skulle kunna ske utan användning av betyg. Beredningen bör också beakta det förslag till kompletterande urvalsgrunder som skolöverstyrelsen nyligen har avgivit. <p><a name="S4"></a></p> Beredningen bör vidare analysera erfarenheterna inom försöksverksamheten med de treåriga yrkeslinjerna av användningen av antalet godkända moduler som grund för urvalet inom studievägarna och överväga om en sådan modell bör användas generellt i den framtida gymnasieskolan. <p><a name="S5"></a></p> Vid urval av sökande till kurser i komvux får inte hänsyn tas till tidigare betyg. Vid urvalet skall den som har störst behov av utbildningen ges företräde. Bl. a. skall behovet för sökande som har kort tidigare utbildning beaktas, liksom behovet för sökande som är handikappad eller befinner sig i en socialt utsatt situation. Beredningen bör utnyttja erfarenheterna av det system som tillämpas vid urval till komvux. <p><a name="S6"></a></p><h3 name="Antagningen till högskolan"><a name="Antagningen till högskolan">Antagningen till högskolan</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Den 1 juli 1991 börjar nya tillträdesregler att gälla i högskolan. Urvalet till utbildningslinjer kommer att ske på grundval av dels betyg, dels resultatet på högskoleprovet. Till vissa linjer har regeringen medgivit möjligheter till användandet av andra urvalskriterier än betyg. Vid antagningen till de fristående kurserna i högskolan skall betyg, högskoleprov, arbetslivserfarenhet m.m. beaktas. <p><a name="S3"></a></p> Genom de ändrade antagningsregler som nu skall träda i kraft har redan betygens roll som urvalsinstrument avsevärt minskat i betydelse. En förändring av betygssystemet i den riktning jag här angett kan innebära ökade krav på användningen av högskoleprovet och andra urvalsmetoder. <p><a name="S4"></a></p> Beredningen bör uppmärksamma vilken betydelse en vidgad användning av högskoleprovet skulle få för arbetet i gymnasieskolan. Reglerna för behörighet och urval till högre studier får sedan anpassas till de förutsättningar, som ges av betygssystemet i underliggande skolformer.<p><a name="S5"></a></p> Jag har i denna senare fråga samrått med utbildningsministern. Så snart förutsättningarna har klarnat avser han att ge universitets-och högskoleämbetet (UHÄ) i uppdrag att samlat bedöma konsekvenserna t.ex. när det gället det eventuella behovet av regeländringar och de förändringar i utformningen av högskoleprovet som kan behöva göras samt de nya administrativa rutiner som kan bli aktuella för antagningen till högskolan. <p><a name="S6"></a></p><h3 name="Ramar för beredningens arbete"><a name="Ramar för beredningens arbete">Ramar för beredningens arbete</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Beredningen skall samråda med berörda myndigheter och organisationer. <p><a name="S3"></a></p> För beredningen gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare (dir. 1984:5) angående utredningsförslagens inriktning och konsekvenser. Beredningens arbete skall avslutas före utgången av juni månad 1991.<p><a name="S4"></a></p><h3 name="Hemställan"><a name="Hemställan">Hemställan</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Med hänvisning till vad jag ovan anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om skola <p><a name="S3"></a></p> att tillkalla en beredning med högst åtta ledamöter -- omfattad av kommittéförordningen -- med uppdrag att ge förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen,<br /> att utse en av ledamöterna att vara ordförande,<br /> att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt beredningen.<p><a name="S4"></a></p> Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m. m.<p><a name="S5"></a></p><h3 name="Beslut"><a name="Beslut">Beslut</a></h3><p><a name="S2"></a></p> Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.<p><a name="S3"></a></p></div></div>