<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887824</hangar_id>
 <dok_id>GEB140</dok_id>
 <rm>1990</rm>
 <beteckning>40</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1990:40</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>U-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>40</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-06-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:28:55</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:28:56</publicerad>
 <titel>Rådet mot skadliga våldsskildringar</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1990:40</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB140/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB140</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GEB140</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Rådet mot skadliga våldsskildringar&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde den 21 juni 1990"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 21 juni 1990&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Några utgångspunkter för rådets arbete"&gt;Några utgångspunkter för rådets arbete&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Inte bara extremvåldet"&gt;Inte bara extremvåldet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Skolans ansvar"&gt;Skolans ansvar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Rådets uppgifter"&gt;Rådets uppgifter&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Rådets arbetsformer"&gt;Rådets arbetsformer&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1990:40&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde den 21 juni 1990"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde den 21 juni 1990"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 21 juni 1990&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Göransson anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Rådet mot skadliga våldsskildringar inrättas som ett organ i enlighet 
med kommittéförordningen med uppgift att samordna verksamhet mot 
skadliga våldsskildringar i rörliga bilder.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I prop 1989/90:70 presenterade regeringen ett brett åtgärdsprogram för 
att minska skadeverkningar av våldsskildringar i rörliga bilder. 
Regeringen föreslog bl.a. att ett särskilt råd mot skadliga 
våldsskildringar skulle inrättas. Rådets uppgift skulle bli att samordna 
olika insatser av statliga och andra myndigheter, organisationer och 
näringslivet. Vidare föreslog regeringen att statens biografbyrå skulle 
få i uppdrag att ha tillsyn över videogrammarknaden. För detta ändamål 
skulle byrån bygga upp en organisation i landet. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom beslut den 22 mars 1990 tillkallade chefen för 
utbildningsdepartementet en organisationskommitté med uppdrag att 
utarbeta förslag till organisation m.m. för det nämnda rådet och för 
biografbyråns tillsyn över videogrammarknaden. Kommittén lämnade sina 
förslag beträffande rådet den 30 maj 1990.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen godkände den 31 maj 1990 i allt väsentligt propositionens 
förslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Några utgångspunkter för rådets arbete"&gt;&lt;a name="Några utgångspunkter för rådets arbete"&gt;Några utgångspunkter för rådets arbete&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="I stället för censur"&gt;&lt;a name="I stället för censur"&gt;I stället för censur&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Debatten om videovåldet har i stor utsträckning handlat om det s.k. 
extremvåldet. Här har en stark opinion växt fram. Föräldrar har slutit 
sig samman lokalt och bildat aktionsgrupper, namninsamlingar har 
genomförts, föreningar och organisationer har fört upp videovåldet på 
sina dagordningar och i många kommuner har mediagrupper tillsatts.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Rådet mot skadliga våldsskildringar har beslutats bl.a. för att gå den 
nämnda opinionen till mötes. Regeringen och riksdagen har inte varit 
beredda att införa en obligatorisk förhandsgranskning av videogram. 
Huvudskälet är att åtgärden inte bedömts som effektiv, eftersom de 
flesta extremvåldsfilmer finns på den svarta marknaden. Rådet mot 
skadliga våldsskildringar har större möjligheter att -- i ett nära 
samarbete med folkrörelser och med skilda lokala grupper -- påverka och 
förändra utbudet. Medlen är opinionsbildning, kunskapsutbyte och 
information.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I den allmänna debatten har ibland argumentet förts fram att det 
centrala med en lagstiftning inte är effektiviteten utan de  signaler 
den skickar ut om en moralisk uppfattning. Också här kan rådet, med sin 
breda satsning på samordning, fylla en funktion. Tillsättningen av rådet 
är en markering från samhället att vissa inslag i hittillsvarande 
utveckling inte accepteras.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Inte bara extremvåldet"&gt;&lt;a name="Inte bara extremvåldet"&gt;Inte bara extremvåldet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Rådets arbete skall inte enbart avse extremvåldet. Frågan om 
våldsskildringar måste ses i perspektivet av hela det utbud av rörliga 
bilder som når barn och ungdomar. Här finns t.ex.  nyhetssändningarna i 
TV och det s.k. underhållningsvåldet. Dessutom håller det snabbt på att 
växa upp en ny marknad med olika typer av data- och TV-spel. Även de 
utformas ofta med in slag av våld och brutalitet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det breda perspektivet innebär att rådet skall följa hela marknaden och 
göra bedömningar av hur den utvecklas i dessa hänseenden. Samtidigt 
innebär det att rådets arbete i huvudsak skall verka för att barn och 
ungdomar själva klarar av att orientera sig i och kritiskt granska det 
stora utbudet. Här är det inte minst viktigt att rådet inriktar sig mot 
vuxengenerationen. Det finns i dag en kunskapsklyfta mellan ungdomar och 
vuxna när det gäller film och video. Samtidigt är det de vuxna som i 
nära relationer till de unga främst kan bidra till att bygga upp en 
motståndskraft mot våldsskildringar. Rådets arbete bör således i första 
hand inriktas mot kunskap och information.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Skolans ansvar"&gt;&lt;a name="Skolans ansvar"&gt;Skolans ansvar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ansvaret för vad barn ser i sina hem ligger naturligt i första hand på 
föräldrarna. Men även skolan har här en viktig roll. Den rörliga bilden 
måste ägnas en stor och kvalificerad uppmärksamhet. Den delen av 
mediekunskapen måste fogas in i skolans arbete så att alla elever kommer 
i kontakt med den. Eleverna måste -- precis som länge har gällt i skolan 
beträffande skrivna texter -- uppmuntras att anlägga ett 
kritiskt/analytiskt betraktelsesätt även på rörliga bilder.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det blir en av rådets viktigaste uppgifter att -- i samråd med 
framförallt skolöverstyrelsen och Svenska Filminstitutet -- utforma de 
åtgärder som här kan vara motiverade.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Rådets uppgifter"&gt;&lt;a name="Rådets uppgifter"&gt;Rådets uppgifter&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o En grundläggande uppgift för rådet är att vara ett samarbetsorgan för 
skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, statens biografbyrå, 
brottsförebyggande rådet, statens ungdomsråd, arkivet för ljud och bild 
och barnmiljörådet. Syftet är att ge ett brett stöd, en uppmuntran och 
en konkret hjälp till de organisationer och grupper ute i landet som på 
olika sätt arbetar med videovåldsfrågorna. Tyngdpunkten i rådets 
samordnande uppgifter skall ligga på information och utbildning.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Rådet skall i sitt arbete prioritera frågan om vilka konkreta åtgärder 
som behöver vidtas inom utbildningsväsendet och i lärarutbildningen för 
att det förebyggande arbetet skall kunna förbättras. Många av de lärare 
som i dag undervisar i dessa frågor behöver ökad kunskap och stöd genom 
fortbildning och andra insatser. Rådet skall utarbeta förslag till hur 
mediekunskap skall kunna fogas in i skolans arbete på olika nivåer.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o En av rådets viktigaste uppgifter är att följa marknadsutvecklingen 
och den tekniska utvecklingen. Rådet skall -- framför allt i samråd med 
arkivet för ljud och bild -- göra studier i videogrammens utveckling och 
tendenser och också följa den snabba utvecklingen beträffande data- och 
TV-spelen.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o Rådet skall också kontinuerligt följa de erfarenheter som massmedie- 
och påverkansforskare gör på området. Det är en fördel om rådet därvid 
kan sprida populärvetenskaplig information som kan användas av 
folkrörelser och olika lokala grupper ute i landet.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o Rådet bör fortlöpande ge utbildningsdepartementet information om sitt 
arbete och om de effekter som uppnås till följd av regeringens 
åtgärdsprogram. I synnerhet bör rådet följa erfarenheterna av de nya 
reglerna för vuxenmedverkan och i det sammanhanget överväga om det är 
lämpligt att förändra de nu gällande åldersgränserna eller att införa 
nya, t.ex. en 18-årsgräns.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o Den självsanering som inletts inom videobranschen bör uppmuntras. 
Rådet bör etablera en nära kontakt med branschen och kontinuerligt 
diskutera fortsatta åtgärder för självsanering. I första hand är det med 
videodistributörerna rådet skall föra dessa samtal.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o Rådet kan ta initiativ till projekt inom forskning, utbildningsväsende 
och föreningsliv. Det kan t.ex. gälla studier av skilda samhällsgruppers 
videokonsumtion, lokala projekt med ambition att kartlägga utbudet, 
arbete med medieprogram eller kvalitetsinbrytningar på videomarknaden. 
Rådets uppgift skall vara att föreslå de projekt som här kan vara 
lämpliga.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o De krav som behöver ställas på uppgifter från distributörerna i 
samband med att videogram registreras måste övervägas. Den övergripande 
målsättningen skall vara att uppgifterna i registret skall kunna fungera 
som en sorts varudeklaration för videogram. Biografbyråns 
tillsynsorganisation och de som vill följa utbudet på marknaden skall 
med hjälp av den kunna få ett begrepp om utvecklingen. Rådet har en 
uppgift att medverka i detta arbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

o Rådet bör slutligen även ha en uppgift att bekämpa otillåtna 
våldsskildringar. Den uppgiften vilar främst på polisen och den nya 
tillsynsorganisation som skall knytas till statens biografbyrå. Rådet 
bör dock ha ett nära samarbete med dessa myndigheter och även med de 
lokala grupper i landet som engagerat sig i frågan. Rådets bidrag i 
detta arbete kan bli att ge del av sina erfarenheter av hur videoutbudet 
utvecklas.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Rådets arbetsformer"&gt;&lt;a name="Rådets arbetsformer"&gt;Rådets arbetsformer&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Rådet skall vara ett forum för utbyte av information. Rådet skall även 
-- i syfte att bidra till samordningen på området -- diskutera 
inriktningen av arbetet med videovåldsfrågorna i de till rådet anknutna 
verken och organisationerna. Rådet skall också fatta de grundläggande 
besluten om rådsarbetet. För mer löpande ärenden bör det finnas ett 
arbetsutskott, med förslagsvis fem ledamöter.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänsyn till bredden i rådets uppdrag -- och till uppdragens delvis 
skilda karaktär -- är det naturligt om rådets arbete på basplanet 
organiseras i projektgrupper/arbetsgrupper. Det blir då lättare att 
uppnå handlingskraft och koncentration. De myndigheter, organisationer 
etc som skall medverka i rådets arbete eller kontinuerligt följa det, 
bör därför även knytas till grupperna i rådet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Rådet skall ha god och nära kontakt med olika lokala grupper i landet. 
Här finns det skäl att även lyfta fram de insatser som görs i kommunal 
regi. Kommunerna har ett viktigt konkret ansvar för skola och 
kulturpolitik och de har också huvudansvaret för sociala frågor. Om 
rådet skall kunna utgöra en informationsbas för olika lokala grupper är 
det viktigt att även personer med kommunal erfarenhet får följa rådets 
arbete. Många enskilda kommuner har visat ett stort engagemang mot 
videovåldet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Slutligen är det viktigt att rådet får knyta till sig forskarkunskap, 
inte minst för att rådets skilda projekt -- centrala och regionala -- 
skall kunna sättas in i ett brett kunskapssammanhang och erfarenheterna 
av projekten senare kunna tillgodogöras. Det finns också skäl att här 
påminna om rådets uppgift att fortlöpande ge lättfattlig information om 
de erfarenheter som vinns i forskarvärlden.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utbildningsdepartementet svarar för rådets sekretariat, lokalförsörjning 
och tekniska utrustning samt för övriga kanslikostnader.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag"&gt;&lt;a name="Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag"&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att regeringen beslutar att inrätta ett råd -- omfattat av 
kommittéförordningen (1976:119) -- mot skadliga våldsskildringar om 
högst 12 ledamöter med uppgifter av det slag jag ovan angivit och&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla ledamöter i rådet&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att utse en av ledamöterna att vara ordförande samt&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
rådet.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Utbildningsdepartementet)&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>