<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887741</hangar_id>
 <dok_id>GEB14</dok_id>
 <rm>1990</rm>
 <beteckning>4</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1990:4</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>K-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>4</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-02-08 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:28:50</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:28:50</publicerad>
 <titel>Frekvensplanering, frekvensförvaltning och radiokommunikation - rättsliga och organisatoriska frågor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1990:4</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB14/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB14</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GEB14</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Frekvensplanering, frekvensförvaltning och radiokommunikation - rättsliga och organisatoriska frågor&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Frekvensplanering"&gt;Frekvensplanering&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Nuvarande bestämmelser"&gt;Nuvarande bestämmelser&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Televerkets olika uppgifter på radioområdet"&gt;Televerkets olika uppgifter på radioområdet&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Kritik mot nuvarande ordning"&gt;Kritik mot nuvarande ordning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Tidigare utredningar och förslag"&gt;Tidigare utredningar och förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Inom utbildningsdepartementets område"&gt;Inom utbildningsdepartementets område&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utbyggd lagstiftning"&gt;Utbyggd lagstiftning&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Överklagande av beslut"&gt;Överklagande av beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Eventuella tilläggsdirektiv"&gt;Eventuella tilläggsdirektiv&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Samråd"&gt;Samråd&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Ny organisation"&gt;Ny organisation&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Övrigt om uppdraget"&gt;Övrigt om uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1990:4&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-08.&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet G. Andersson, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att föreslå tillägg 
och ändringar i den radiorättsliga lagstiftningen som gäller planering 
och fördelning av radiofrekvenser samt tillstånd att inneha 
radiosändare.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall också se över den nuvarande organisationen för 
frekvensförvaltning och tillståndsgivning samt lägga fram förslag som 
innebär att televerket skiljs från sin myndighetsutövning på 
radioområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Radiokommunikation"&gt;&lt;a name="Radiokommunikation"&gt;Radiokommunikation&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Radioteknik, i förening med annan teknik på teleområdet, möjliggör i dag 
tal- och datakommunikation samt överföring av radio- och TV-program i 
princip över hela världen.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vi kan i dag tala med varandra i telefon oavsett avstånd. Genom mobil 
radio kan man kommunicera i stort sett oberoende av var man befinner 
sig. När det gäller datakommunikation kan signaler överföras mellan 
datorer på stora avstånd inom ofattbart korta tidsrymder. Via radio och 
TV kan vi i ljud och bild direkt följa händelser som inträffar på andra 
platser på hela jordklotet.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Varje radiokommunikation förutsätter att radiosändare och radiomottagare 
får disponera en radiofrekvens någorlunda ostörda. Bl.a. inom 
tättbefolkade områden är efterfrågan på frekvenser för vissa 
kommunikationsändamål större än tillgången. Detta innebär att man ibland 
tvingas att prioritera viktigare användningsområden och begränsa antalet 
användare.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Radiokommunikation kräver både internationell och nationell 
frekvensplanering samt reglering och kontroll.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Frekvensplanering"&gt;&lt;a name="Frekvensplanering"&gt;Frekvensplanering&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att radiotekniken skall kunna utnyttjas på ett effektivt sätt krävs 
att det begränsade frekvensutrymmet utnyttjas maximalt och att 
störningar undviks. Detta åstadkommer man genom bl.a. frekvensplanering. 
De tekniskt användbara frekvenserna delas därvid in i olika 
frekvensområden med fastställda användningsområden t.ex. för rundradio, 
TV, mobil radio (mobiltelefoner, personsökare m.m.), olika 
satellittjänster, radar, sjöradio och flygradio.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den internationella frekvensplaneringen sker inom Internationella 
Teleunionen (ITU) och görs utifrån frekvensområdenas tekniska lämplighet 
för olika typer av radiosändningar. I Norden görs frekvensplaneringen 
inom det nordiska samarbetet på teleförvaltningsområdet. Den nationella 
frekvensplaneringen görs av televerket.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Nuvarande bestämmelser"&gt;&lt;a name="Nuvarande bestämmelser"&gt;Nuvarande bestämmelser&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De grundläggande bestämmelserna om radiokommunikation finns för 
närvarande i radiolagen (1966:755, omtryckt 1986:1209). I radiolagen 
definieras radiosändning som ljud, bild eller annat meddelande som sänds 
med hjälp av elektromagnetiska vågor vilkas frekvenser är lägre än 3 000 
gigahertz och vilka utbreder sig i rymden utan särskild anordnad ledare. 
Radiosändare definieras som anordning för radiosändning och mottagare 
som anordning för mottagning av radiosändning eller trådsändning.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I radiolagen föreskrivs att det krävs tillstånd av regeringen eller den 
myndighet regeringen bestämmer för att här i riket eller på svenskt 
fartyg eller luftfartyg utom riket få inneha eller använda radiosändare, 
ofullständig radiosändare och byggsats för tillverkning av radiosändare. 
Tillstånd skall meddelas för viss tid (2 §).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom kungörelsen (1967:446) om radiosändare har regeringen bestämt att 
televerket skall vara tillståndsgivande myndighet. Enligt kungörelsen 
kan televerket meddela generella tillstånd.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Varken radiolagen eller kungörelsen om radiosändare innehåller några 
bestämmelser om frekvensplanering eller om när tillstånd skall meddelas 
eller vägras.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I tillståndsärendena prövar televerket bl.a. sökandens behov av 
radiosändare och frekvenser samt föreskriver tekniska och operativa 
förutsättningar för sändarens användning.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kravet på tillstånd för innehav av radiosändare gäller inte för statliga 
myndigheter. Däremot skall en sändare som planeras för användning av 
statlig myndighet anmälas till televerket för tilldelning av frekvenser, 
meddelande av tekniska bestämmelser, anropssignaler och övriga 
föreskrifter i fråga om innehav och användning av sändaren. Vidare skall 
vissa sändare för försvarsmaktens behov anmälas till televerket.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den som innehar eller använder radiosändare utan att ha tillstånd eller 
använder en sådan sändare i strid mot villkor som har föreskrivits vid 
meddelandet av tillståndet kan med stöd av radiolagen dömas till böter 
eller fängelse varvid sändaren kan förverkas. Detsamma gäller den som 
överlåter eller upplåter en sändare till någon som inte har tillstånd 
(10 §).&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller mottagare innehåller radiolagen en uttrycklig föreskrift 
om att sådana får innehas och användas av var och en. Bestämmelsen har 
kommit till i informationsfrihetens intresse (se prop. 1966:149 s. 28). 
Radiomottagare får inte användas så att mottagning på andra platser 
störs. För radarvarnare gäller särskilda bestämmelser i lagen (1988:15) 
om förbud mot radarvarnare (3 §).&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Radiolagen innehåller också bestämmelser om skydd för telehemligheten (3 
a §) och om rundradiosändningar m.m. (5--9 §§).&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Televerkets olika uppgifter på radioområdet"&gt;&lt;a name="Televerkets olika uppgifter på radioområdet"&gt;Televerkets olika uppgifter på radioområdet&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som framgått av vad jag nyss anfört handhar televerket 
myndighetsuppgifterna när det gäller tilldelning och användning av 
radiofrekvenser samt tillstånd att inneha radiosändare. Enligt 
förordningen (1988:348) med instruktion för televerket ingår det i 
verkets uppgifter att svara för att möjligheten till radiokommunikation 
utnyttjas på bästa sätt. En utförlig beskrivning av televerkets 
myndighetsuppgifter på radioområdet finns i betänkandet (Ds K 1987:10) 
Televerkets myndighetsutövning, s. 53--69.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom en ändring i televerkets instruktion, som trädde i kraft den 1 
januari 1990 (SFS 1989:602), skall det inom televerket finnas en 
särskild enhet som svarar för televerkets myndighetsutövning på 
radioområdet (frekvensförvaltningen). Beslut av chefen för 
frekvensförvaltningen skall kunna överklagas direkt hos regeringen. 
Ändringen syftar till att skilja myndighetsfunktionen på radioområdet 
från den kommersiella delen av verksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt televerkets instruktion ingår det också i verkets uppgifter att 
driva telerörelse och därmed sammanhängande verksamhet samt att förvalta 
statliga teleanläggningar.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I det allmänna telenätet ingår inte bara ledningar utan också 
radioanläggningar som för sitt användande för telemeddelanden kräver 
tillgång på frekvenser. Sveriges helt dominerande mobiltelefonsystem, 
Nordisk Mobiltelefon (NMT), marknadsförs av televerket. Andra tjänster 
som verket marknadsför på mobilradioområdet är bl.a. personsökning, ett 
mobilt system för ljud, text och datakommunikation, mobilradiosystem 
samt maritima teletjänster. Vidare marknadsför verket fasta 
radiokommunikationstjänster med radiolänk och satelliter samt kabel-TV 
m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I denna kommersiella verksamhet är televerket den största användaren av 
radiofrekvenser här i landet. I den frekvensplanering som televerket gör 
avsätts särskilt frekvenser för verkets kommersiella behov.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På rundradioområdet svarar televerket för distributionen av Sveriges 
Radios radio- och TV-program samt för koncernens programinsamling. 
Verket tillhandahåller också sändare för närradion.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Kritik mot nuvarande ordning"&gt;&lt;a name="Kritik mot nuvarande ordning"&gt;Kritik mot nuvarande ordning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I Sverige finns inget lagstadgat telemonopol. Televerkets kommersiella 
verksamhet med olika tjänster på radioområdet har alltmer kommit att 
utsättas för konkurrens. Andra aktörer på marknaden erbjuder liknande 
tjänster som televerket till företag och allmänhet. Större företag 
önskar frekvenser för att bygga upp egna kommunikationssystem.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den nuvarande ordningen innebär att televerket har en dubbelroll. 
Samtidigt som televerket tilldelar frekvenser till radioanvändare 
efterfrågar verket frekvenser och konkurrerar om dessa med andra. Många 
har i olika sammanhang menat att kraven på opartiskhet i 
myndighetsutövningen inte kan tillgodoses med den nuvarande ordningen. 
Kritiken har ökat i takt med att det har tillkommit flera aktörer på 
teleområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag vill i detta sammanhang hänvisa till vissa principiella uttalanden 
av verksledningskommittén i betänkandet (SOU 1985:41) Affärsverken och 
deras företag. Kommittén anförde bl.a. (s. 43) att objektiviteten och 
offentligheten i myndighetsutövande verksamhet under inga omständigheter 
får i frågasättas. Befattningshavare eller organ som deltar i beslut som 
innebär myndighetsutövning måste därför stå organisatoriskt helt fria. 
Myndighetsutövning bör förläggas till myndigheter utanför 
verkskoncernerna om den berör områden där verken själva eller deras 
bolag bedriver affärsverksamhet i konkurrens med andra. Kommittén ansåg 
att dessa riktlinjer bör användas som en måttstock både när ny 
verksamhet övervägs inom koncernen och när befintlig verksamhet inom 
företagen och verken omprövas.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Verksledningskommitténs betänkande remissbehandlades under år 1986. 
Bland de remissinstanser som berörde frågan märks bl.a. televerket, 
justitiekanslern (JK) och näringsfrihetsombudsmannen (NO), vilka 
samtliga anslöt sig till kommitténs uttalande.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Televerket förklarade sig inte ha någon principiellt avvikande mening i 
frågan.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

JK framhöll att han delade kommitténs uppfattning att objektiviteten och 
offentligheten i myndighetsutövande verksamhet under inga omständigheter 
får ifrågasättas. Han instämde också i att myndighetsutövning bör 
förläggas till fristående myndigheter om den berör områden där verken 
själva eller deras bolag bedriver affärsverksamhet i konkurrens med 
andra.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

NO underströk i sitt remissvar särskilt vad kommittén anfört om att 
myndighetsutövning som berör ett verks affärsdrivande verksamhet skall 
ske organisatoriskt helt skild från verket. Sammanblandningen av 
myndighetsfunktion och affärsverksamhet är ofrånkomligen en källa till 
misstro, ansåg NO vidare. Även om myndighetsutövningen bedrivs helt 
oklanderligt, syntes den NO oförenlig med allmänna principer, som bl.a. 
kommer till uttryck i jävsregler. Av principiella och pra ktiska skäl 
bör man enligt NO inte ålägga ett affärsverk dubbla roller av detta 
slag. De skadar tilltron till verkets bedömningar och kan föra med sig 
också andra negativa effekter.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I detta sammanhang vill jag också upplysa om att EG-kommissionen i ett 
direktiv den 28 juni 1989 om konkurrens beträffande teletjänster 
föreskrivit att fördelning av frekvenser i EG-länderna från och med den 
1 juli 1991 skall göras av en av teleoperatörer oberoende organisation.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Tidigare utredningar och förslag"&gt;&lt;a name="Tidigare utredningar och förslag"&gt;Tidigare utredningar och förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Inom kommunikationsdepartementets ansvarsområde"&gt;&lt;a name="Inom kommunikationsdepartementets ansvarsområde"&gt;Inom kommunikationsdepartementets ansvarsområde&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den dåvarande kommunikationsministern tillkallade i slutet av år 1985 en 
särskild utredare med uppgift att se över televerkets myndighetsutövande 
roll i fråga om bl.a. radiokommunikation och lägga fram de förslag om 
organisatoriska och andra ändringar som kunde vara befogade. Sommaren 
1987 överlämnade utredaren (f.d. generaldirektören Stig Swanstein) 
betänkandet (Ds K 1987:10) Televerkets myndighetsutövning. I betänkandet 
föreslogs bl.a. att den aktuella myndighetsutövningen till viss del 
skulle skiljas ut från televerket till en ny myndighet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förslaget i betänkandet behandlades i 1988 års teleproposition (prop. 
1987/88:118 om inriktningen av telepolitiken). Min företrädare 
konstaterade därvid bl.a. följande (s. 24).&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Televerket skall enligt sin instruktion (1985:764) verka för att 
samhällets och enskildas behov av telekommunikationer tillgodoses och 
därvid svara för att möjligheten till radiokommunikationer utnyttjas på 
bästa sätt. Samtidigt som televerket i sin frekvensförvaltning har 
myndighetsuppgifter på radioområdet bedriver man konkurrensutsatt 
verksamhet som är beroende av tillgång till radiosändare och 
radiofrekvenser. Det gäller hittills framför allt de mobila 
teletjänsterna. Televerket är även i övrigt en stor användare av 
radiofrekvenser och konkurrerar således på flera sätt om det begränsade 
frekvensutrymmet.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En bedömning måste sålunda göras av angelägenhetsgraden av olika 
verksamheter som använder radiosändare och deras behov av frekvenser.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Föreskrifter om fördelningen av frekvensutrymmet kräver numera enligt 
regeringsformen lagform. Det innebär att det är riksdagen som skall 
besluta om efter vilka principer som frekvenstilldelningen skall ske 
medan de närmare detaljerna kan fastställas av regeringen i form av 
verkställighetsföreskrifter. Det krävs bättre underlag för ett 
ställningstagande till frågan efter vilka grunder frekvenstilldelningen 
i fortsättningen bör ske. Frågan om vilken eller vilka myndigheter som 
skall pröva frågor om tillstånd bör därför också övervägas ytterligare. 
I avvaktan därpå är jag inte beredd att lägga förslag som rör 
frekvensförvaltningen. Det innebär att jag inte nu föreslår någon 
ändring av televerkets myndighetsuppgifter på radioområdet. Den 
verksamhet som televerket idag bedriver kan ske med stöd av 
övergångsbestämmelserna till regeringsformen.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Riksdagen instämde med föredraganden att en översyn av grunderna för 
fördelningen av frekvensutrymmet bör ske innan man tar ställning till 
frågorna om hur handläggningen av myndighetsuppgifter på radioområdet 
bör organiseras (TU 28, rskr. 402).&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot bakgrund av riksdagens uttalanden gav regeringen den 24 november 
1988 televerket i uppdrag att bedöma både efterfrågan på utrymme för 
radiokommunikation i olika delar av Sverige och möjligheterna att 
tillgodose denna efterfrågan på kort, medellång och lång sikt med hänsyn 
till den tekniska utveckling som kan förutses 
(kommunikationsdepartementet, dnr II 1419/89).&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningsuppdraget redovisades till regeringen sommaren 1989. Av 
utredningen framgår bl.a. att det kommer att råda brist på frekvenser 
också i framtiden, särskilt i tätt befolkade områden. Även om den 
tekniska utvecklingen leder fram till system som blir mindre 
spektrumkrävande och till en ökad möjlighet att dela olika tjänster i 
samma frekvensband måste man också fortsättningsvis prioritera vissa 
användningsområden och användare framför andra. Vidare kan med 
utgångspunkt i televerkets utredning konstateras att frekvensplaneringen 
i framtiden måste effektiviseras ytterligare.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Televerket har i sin senaste treårsplan framhållit att det är av stor 
betydelse för verkets konkurrensförmåga att myndighetsuppgifterna på 
radioområdet snarast möjligt läggs utanför verket.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Inom utbildningsdepartementets område"&gt;&lt;a name="Inom utbildningsdepartementets område"&gt;Inom utbildningsdepartementets område&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I detta sammanhang finns också anledning att redovisa vissa utredningar 
inom utbildningsdepartementets ansvarsområde.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

TV-utredningen (U 1989:04) avgav i september 1989 betänkandet (SOU 
1989:73) TV-politiken. Ett av utredningens förslag innebär att en del av 
ett nu outnyttjat frekvensutrymme används för att inrätta en tredje 
rikstäckande reklamfinansierad TV-kanal. TV-utredningens betänkande har 
nyligen remissbehandlats.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Radiolagsutredningen (U 1985:05) har till huvuduppgift att göra en 
översyn av den radiorättsliga lagstiftningen. Av utredningsuppdraget 
enligt de ursprungliga direktiven (dir. 1985:21) återstår en översyn 
dels av lagstiftningen i bl.a. lagtekniskt hänseende, dels av vissa 
särskilda problemområden, bl.a. långdistansöverföring av 
rundradioprogram, sändningar till satelliter, motverkande av 
radiostörningar och sanktioner vid överträdelser av radiorättsliga 
regler. Enligt tilläggsdirektiv i maj 1989 (dir. 1989:21) skall 
utredningen bl.a. belysa konsekvenserna av ett svenskt tillträde till 
den år 1989 beslutade Europakonventionen om gränsöverskridande 
television och lägga fram förslag till den lagstiftning som behövs för 
detta. Enligt vad jag har inhämtat avser utredningen att redovisa 
tilläggsuppdraget under år 1990.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Närradioutredningen (U 1988:07) skall utreda vissa frågor om närradion 
(dir. 1988:22). Av särskilt intresse i detta sammanhang är frågorna om 
närradiosändarnas räckvidd, huvudmannaskapet för närradiosändare samt 
behovet av att använda sändarutrustningen i krig eller vid krigsfara 
samt för alarmering. Utredningen väntas avge sitt betänkande inom kort.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Slutsatsen av vad jag redovisat är att det behövs föreskrifter i lag om 
fördelningen av radiofrekvenser. Vidare behövs en organisation skild 
från televerket för frekvensförvaltning, normgivning och 
tillståndsgivning på radioområdet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare får i uppdrag att utarbeta sådana 
lagförslag och att utforma förslag till en ny organisation.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag skall i det följande ange några utgångspunkter och riktlinjer för 
arbetet samt belysa några frågor som kräver närmare överväganden.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utbyggd lagstiftning"&gt;&lt;a name="Utbyggd lagstiftning"&gt;Utbyggd lagstiftning&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En utgångspunkt är att den nuvarande ordningen med en nationell 
frekvensplanering samt krav på tillstånd, innefattande både en behovs- 
och en lämplighetsprövning för att inneha och använda radiosändare, 
skall behållas. Den nuvarande lagstiftningen bör dock byggas ut i flera 
avseenden.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Grundläggande för frekvensförvaltningens nuvarande arbete är den 
nationella frekvensplaneringen. Principer för hur denna planering skall 
gå till bör anges i lag. Till grund för planeringen bör liksom nu 
självfallet ligga den internationella frekvensplaneringen och 
frekvensområdenas tekniska förutsättningar för olika användningsområden.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En annan viktig utgångspunkt för utredningsarbetet är att 
radiofrekvenser är en begränsad och viktig resurs som man måste hushålla 
med. Nya lagbestämmelser skall syfta till att, inom ramen för vad som 
följer av frekvensfördelningens betydelse för att uppnå största möjliga 
yttrande- och informationsfrihet, främja en samhällsekonomiskt god 
hushållning.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Intresset av en god hushållning med radiofrekvenser och av en effektiv 
konkurrens på marknaden för teletjänster kan emellertid stå i viss 
motsättning till varandra. Från frekvensekonomiska utgångspunkter kan 
det inom vissa områden vara bra med få och stora system, eftersom många 
och små system tar betydligt större frekvensresurser i anspråk. Detta 
talar för en begränsning av antalet aktörer på marknaden. Å andra sidan 
innebär det telepolitiska beslutet år 1988 att system för teletjänster 
inklusive radiobaserade tjänster bör utformas så att de bidrar till en 
effektiv konkurrens (prop. 1987/88:118, TU 28, rskr. 402). I 
propositionen anförde min företrädare bl.a. att staten skall skapa 
förutsättningar för en effektiv konkurrens vid utvecklingen av 
teletjänster. Med hänsyn till målet att utvecklingsmöjligheterna skall 
tas till vara bör inte begränsningar införas för televerkets och andra 
aktörers möjligheter att verka på telekommunikationsområdet annat än om 
mycket talar för det. Utredaren bör överväga hur en avvägning skall 
göras mellan dessa delvis motstridiga intressen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Eftersom tillgången på frekvenser för vissa kommunikationsändamål också 
i framtiden kommer att vara mindre än efterfrågan bör i lag anges även 
enligt vilka principer frekvenser som det är brist på skall fördelas. En 
viktig fråga i det sammanhanget är hur televerket skall behandlas. 
Televerket har en av riksdagen och regeringen fastställd uppgift att 
tillhandahålla medborgarna, näringslivet och den offentliga 
förvaltningen en god tillgång på telekommunikationer till lägsta möjliga 
kostnad (se prop. 1988/89:100 bil. 8 s. 154, TU 1989/90:2). Verkets 
behov av frekvenser för de grundläggande telekommunikationerna måste 
därför alltid tillgodoses.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Överklagande av beslut"&gt;&lt;a name="Överklagande av beslut"&gt;Överklagande av beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En särskild fråga som utredaren bör uppmärksamma är hur beslut om 
frekvenstilldelning och tillstånd att inneha radiosändare skall kunna 
överklagas. Den nuvarande ordningen innebär att ett beslut i ett enskilt 
tillståndsärende av televerket kan överklagas till regeringen. För att 
Sverige skall fullgöra sina åligganden enligt den europeiska 
konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de 
grundläggande friheterna kan det enligt min mening ifrågasättas om inte 
sådana beslut av en ny myndighet borde få överklagas till domstol. Genom 
att lagen (1988:205) om rättsprövning av förvaltningsbeslut är 
tillämplig på sådana beslut innebär den nuvarande ordningen för 
närvarande inga konflikter gentemot konventionen. I propositionen om 
Europakonventionen och rätten till domstolsprövning i Sverige (prop. 
1987/88:69 s. 18) förordade dock den dåvarande justitieministern en 
fortsatt översyn av aktuella författningar med målsättningen att noga 
undersöka i vad mån det är ändamålsenligt att låta domstolsprövning 
ersätta överklagande i administrativ ordning. Utredaren bör överväga 
denna fråga.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Eventuella tilläggsdirektiv"&gt;&lt;a name="Eventuella tilläggsdirektiv"&gt;Eventuella tilläggsdirektiv&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som jag tidigare har angett är det aktuellt att under den närmaste tiden 
behandla flera utredningsförslag inom rundradioområdet. Eftersom 
planeringen av frekvenser för rundradioändamål har ett nära samband med 
massmediepolitiska överväganden kan det bli aktuellt att återkomma till 
regeringen angående ytterligare direktiv till utredaren när det gäller 
dessa frågor.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det kan också bli aktuellt att återkomma till regeringen angående 
tilläggsdirektiv som berör frågor om lagstiftning med anledning av vissa 
satellitkonventioner som Sverige anslutit sig till.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Samråd"&gt;&lt;a name="Samråd"&gt;Samråd&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör under arbetets gång samråda med radiolagsutredningen. 
Därvid bör bl.a. övervägas om reglerna om frekvensförvaltning och 
radiokommunikation liksom hittills bör ingå i samma lag som reglerna om 
rundradioverksamhet m.m. eller om de bör bilda en särskild lag.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller frågan huruvida domstolsprövning bör ersätta nuvarande 
överklagande i administrativ ordning bör utredaren samråda med 
domstolsutredningen (Ju 1989:06).&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare bör beredskapsaspekterna beaktas i utredningsarbetet, särskilt 
vad avser frekvensplanering och frekvensförvaltning. Vid utarbetandet av 
förslag i den delen bör utredaren samråda med överbefälhavaren och andra 
berörda totalförsvarsmyndigheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Ny organisation"&gt;&lt;a name="Ny organisation"&gt;Ny organisation&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller den nya organisationen vill jag anföra följande.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kravet på opartiskhet i myndighetsutövning förutsätter att den nuvarande 
enheten för frekvensförvaltning inom televerket organisatoriskt blir 
helt fristående och i alla avseenden oberoende av televerket. Verkets 
ställning gentemot den nya myndigheten skall i princip inte skilja sig 
från andra frekvensanvändares. Utredaren har emellertid frihet att 
föreslå en ordning som innebär att televerket utför vissa 
arbetsuppgifter åt den nya myndigheten på uppdragsbasis.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall i första hand överväga ett alternativ som innebär att 
statens telenämnd tar över myndighetsuppgifter på radioområdet och 
föreslå de förändringar av nämndens organisation som krävs. 
Utgångspunkten skall vara att de erforderliga centrala och regionala 
verksamheterna kan arbeta i en väl sammanhållen form. Vidare måste 
utredaren vara uppmärksam på att den nya organisationen kräver hög 
teknisk kompetens.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

När det gäller frekvensförvaltningsfrågor som berör rundradion skall 
utredaren beakta behovet av samordning mellan telenämnden och berörda 
myndigheter inom rundradioområdet. Fördelningen av uppgifter mellan 
regeringen och telenämnden bör övervägas särskilt.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren kan utgå från att den nuvarande frekvensförvaltningsenhetens 
arbetsuppgifter och dimensionering i huvudsak är oförändrade vid 
omorganisationen. Utredaren bör därvid särskilt pröva möjligheten för 
den nya organisationen att, liksom den nuvarande frekvensförvaltningen, 
bedriva viss uppdragsverksamhet inom radioområdet. Utredaren skall 
bedöma hur alternativa metoder för frekvenstilldelning på sikt kan 
påverka organisationens dimensionering. Utgångspunkten bör vara att 
förslagen inte skall leda till några ökade kostnader.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Övrigt om uppdraget"&gt;&lt;a name="Övrigt om uppdraget"&gt;Övrigt om uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Radiolagsutredningen har i uppdrag att överväga om det behövs särskilda 
regler för att ge bättre möjligheter att motverka radiostörningar. Med 
hänsyn till inriktningen av den särskilde utredarens arbete anser jag 
att detta uppdrag bör fullgöras av denne.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag vill erinra om regeringens direktiv (dir. 1984:5) angående 
utredningsförslagens inriktning. Vidare bör särskilt erinras om 
direktiven (dir. 1988:43) angående beaktande av EG-aspekten i 
utredningsverksamheten. Erfarenheter från andra länder både när det 
gäller den lagstiftningstekniska och organisatoriska frågan bör tas till 
vara.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningsuppdraget bör bedrivas skyndsamt och vara slutfört senast den 
31 mars 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör vid arbetets påbörjande och vidare under arbetets gång 
informera berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan 
berörd central arbetstagarorganisation, med vilken staten har eller 
brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor, och bereda dem 
tillfälle att framföra synpunkter.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag har samrått med chefen för utbildningsdepartementet i de frågor som 
faller inom hans ansvarsområde.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- med uppdrag att föreslå ändringar och tillägg i den 
radiorättsliga lagstiftningen och en ny organisation för 
myndighetsutövningen på radioområdet, &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;&lt;a name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att kostnaderna skall belasta sjätte huvudtitelns anslag, Utredningar 
m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Kommunikationsdepartementet)&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>