<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887821</hangar_id>
 <dok_id>GEB139</dok_id>
 <rm>1990</rm>
 <beteckning>39</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1990:39</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>M-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>39</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-09-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2023-11-16 04:56:11</systemdatum>
 <publicerad>1990-09-25 00:00:00</publicerad>
 <titel>Uppdrag att utreda åtgärder inom förpackningsområdet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1990:39</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB139/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB139</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GEB139</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Uppdrag att utreda åtgärder inom förpackningsområdet&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1990-05-31"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-05-31&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utgångspunkter för utredningen"&gt;Utgångspunkter för utredningen&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1990:39&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-05-31"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-05-31"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-05-31&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för miljödepartementet, statsrådet Dahl, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare ges i uppdrag att utreda och lämna 
förslag till sådana åtgärder inom förpackningsområdet som syftar till 
att främja retursystem.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I miljö- och energidepartementets bilaga till 1990 års budgetproposition 
(prop. 1989/90:100 bil.16 s. 27) behandlas vissa avfallsfrågor. I 
propositionen föreslås bl.a. att renhållningslagen (1979:596) 
kompletteras med bestämmelser om återanvändning och återvinning för att 
åstadkomma såväl minskade avfallsmängder som ökad sparsamhet med 
samhällets samlade resurser. I propositionen redovisas också vissa 
åtgärder inom förpackningsområdet. Där aviseras det uppdrag som jag nu 
föreslår. Riksdagen har sedermera ställt sig bakom förslagen och 
inriktningen av arbetet med avfallsfrågor (1989/90:JoU16, rskr. 241).&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I propositionen redogörs för hur avfallet utgör en allt större 
belastning för miljön, såväl genom stora volymer som genom innehållet av 
miljöstörande eller skadliga ämnen. Många av problemen följer av 
varornas utformning. För att radikalt kunna minska dessa problem måste 
varor och produkter därför dels i ökad utsträckning ingå i retursystem 
för att kunna återvinnas eller återanvändas, dels vara anpassade till 
miljöns krav redan från början.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De åtgärder som kommer att krävas för att minska avfallets mängd och 
miljöstörande eller skadliga innehåll gäller inte bara varorna utan även 
förpackningar och emballage.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att nå en förbättrad avfallshantering och hushållning med samhällets 
samlade resurser måste återvinning och återanvändning bli ledstjärnor 
för den framtida produktutvecklingen.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Enligt statens naturvårdsverk består en betydande del -- 25 viktprocent 
av hushållsavfallet -- av förpackningar av olika slag. Dessa är i 
allmänhet avsedda för engångsbruk. Enbart dryckesförpackningarna står 
för ca 7 viktprocent. Volymmässigt utgör förpackningarna en ännu större 
andel, totalt mellan 40 och 50 % beroende på graden av komprimering.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Hushållsavfallet består till 25--35 % av organiskt avfall och 35--45 % 
papper medan resten utgörs av plast, glas, metaller och det papper som 
är så behandlat att det varken kan brytas ned eller återvinnas.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Om man beaktar att det organiska avfallet och pappersavfallet i 
framtiden skall sorteras ut och komposteras, rötas eller i ökad 
utsträckning återvinnas, så utgör förpackningar som inte återvinns eller 
återanvänds en stor andel av den återstående fraktionen. Ett sätt att 
ytterligare minska avfallsvolymerna är därför att i ökad utsträckning 
återanvända förpackningar. Ett annat är att sortera ut och återvinna 
materialet. Då uppnås också ett bättre sorterat och därmed mer 
lätthanterligt avfall. Medverkan från såväl tillverkare och importörer 
som handlare och konsumenter är mycket viktig för att få sådana system 
att fungera.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det har inte gjorts några detaljerade analyser av restprodukterna från 
industriell verksamhet. Naturvårdsverket gör en uppskattning, baserad på 
mätningar i Borås, att förpackningsandelen i det samlade avfallsflödet 
från industriell verksamhet i genomsnitt är ca 25 %.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den totala energiförbrukningen inom förpackningsmaterialsektorn kan 
uppskattas till 2--3 % av Sveriges totala energiförbrukning. En slutsats 
som drogs i samband med energisparkommitténs (ESK 1979:01) arbete var 
att det dominerande behovet av energi finns i processleder, dvs. vid 
framställningen av förpackningsmaterial ur de primära råvarorna. Detta 
är ett ytterligare motiv för att främja återanvändning och återvinning 
av förpackningar&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För vissa dryckesförpackningar finns retursystem och återvinningssystem 
redan utvecklade. Även inom vissa andra förpackningsområden har det 
etablerats mer eller mindre effektiva återanvändnings- eller 
återvinningssystem. Det gäller transportförpackningar av wellpapp och 
papp, lastbärare av trä och tomfat av plast och metall.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Frånsett dryckesförpackningarna och vissa andra emballage saknar 
emellertid det stora flertalet förpackningar något som helst system för 
återanvändning eller återvinning. Förpackningarna fördelar sig främst på 
materialslagen glas, papper, plast och metall. Användandet av plast ökar 
mest, främst på bekostnad av glas och metall.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det finns sedan några år en särskild punktskatt på dryckesförpackningar 
enligt lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckesförpackningar. Den tas 
ut på alla dryckesförpackningar utom på sådana som är gjorda 
huvudsakligen av papper och papp. Returförpackningar beskattas lägst och 
utan hänsyn till förpackningens volym. Övriga förpackningar beskattas 
delvis i förhållande till sin volym. Alla förpackningar över 70 cl 
beskattas med samma belopp, vilket gör att stora engångsförpackningar av 
typen PET (polyetylentereftalat)-flaskor får anses vara skattemässigt 
gynnade. Förpackningar över 300 cl beskattas inte. Då skatten tillkom 
fanns engångsförpackningar på över 100 cl endast i begränsad omfattning. 
Beloppen har inte justerats sedan lagen infördes.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Dryckesförpackningar tillverkade huvudsakligen av papper och papp 
beskattas alltså inte. Det innebär att vår vanligaste 
dryckesförpackning, den för mjölk och liknande produkter, är undantagna  
i skattesystemet. Mjölkförpackningar utgör ca 35 % av alla 
dryckesförpackningar i Sverige och svarar volymmässigt för en avsevärd 
del av förpackningarna i hushållsavfallet. Det finns i dag också en 
tendens till att fler typer av drycker, även sådana som i dag finns i 
andra förpackningar med retursystem, t.ex. mineralvatten, börjar 
försäljas i engångsförpackningar av papper. Dryckesförpackningsskatten 
som den ser ut i dag har ingen styrande effekt för att gynna 
retursystem.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utgångspunkter för utredningen"&gt;&lt;a name="Utgångspunkter för utredningen"&gt;Utgångspunkter för utredningen&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En viktig uppgift inom förpackningsområdet måste, enligt 
naturvårdsverket, vara att säkra och effektivisera redan befintliga 
system genom en utveckling dels av styrmedel, dels av marknaden för 
återvunna material och produkter. Efter hand måste också återvinningen 
öka inom andra förpackningsområden, bl.a. genom en ökad standardisering.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag anser att det inom förpackningsområdet bör finnas stora möjligheter 
att utveckla och införa fler retursystem, som kan hjälpa till att minska 
avfallsmängderna och spara på resurser.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Byggbranschen är exempel på ett område där stora mängder varor anländer 
emballerade i företrädesvis enhetliga material, främst wellpapp och 
polyeten. En fungerande källsortering på byggarbetsplatser och liknande 
skulle kunna ge stora kvantiteter och rena material att utnyttja i en 
återvinningsverksamhet. Här finns sannolikt en stor outnyttjad potential 
för återvinningsbara material.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vid bensinstationer är engångsförpackningar också vanliga. Många av 
dessa har i vissa fall extremt kort livslängd vid konsumtionen. 
Förpackningarna med t.ex. spolarvätska eller olja bärs ofta bara ut till 
bilen och slängs direkt efter det att de tömts och förs sedan som 
osorterat avfall från bensinstationen till destruktion.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett hittills relativt outforskat sätt att lösa en del av våra 
avfallsproblem kan vara att tillverka förpackningar i fullständigt 
nedbrytbara material. Nedbrytningsbara ersättningsmaterial för t. ex. 
plaster håller på att utvecklas.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Uppdraget"&gt;&lt;a name="Uppdraget"&gt;Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Frågan om hur åtgärderna inom förpackningsområdet kan utformas för att 
främja retursystem bör utredas av en särskild utredare.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall inriktas på att lämna förslag till styrmedel för att 
påverka tillverkning, distribution och användning, inkl. kvittblivning, 
av förpackningar av olika slag. Avsikten är att retursystem tydligt 
skall främjas på bekostnad av engångsförpackningar och att 
återanvändning i möjligaste mån skall gynnas i förhållande till 
återvinning. Systemen skall vara så konstruerade att en styrning sker 
mot resurs- och energihushållning samt miljövänliga materialslag. 
Konstruktioner som medför hinder för den internationella handeln bör så 
långt möjligt undvikas. Principen att den som ger upphov till 
miljöpåverkan och avfall också skall stå för kostnaderna som 
miljöpåverkan och avfallet orsakar skall tillämpas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall kartlägga vilka typer av förpackningar och 
förpackningssystem som för närvarande huvudsakligen förekommer på den 
svenska marknaden. Häri ingår att ta reda på var och i vilka mängder 
förpackningarna används, i vilken utsträckning de återanvänds, återvinns 
eller kasseras samt i vilka material de tillverkas. Förbrukningen av 
råvaror och energi för olika förpackningssystem skall belysas. Utredaren 
skall även klarlägga vilka miljöeffekter olika materialslag och 
förpackningssystem för med sig. Effekter skall beaktas oavsett om de 
uppstår i produktions-, onsumtions- eller avfallsled. I sammanhanget 
skall utredaren också ta fram uppgifter om alternativa materialslag och 
tillgängliga eller tänkbara substitut. Möjligheten att i ökad 
utsträckning använda nedbrytbara förpackningsmaterial skall undersökas. 
Utredaren skall också klarlägga i vilken omfattning förpackningarna 
tillverkas inom landet resp. importeras.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kartläggningen skall ligga till grund för en bedömning av för vilka 
förpackningstyper och -system det är miljö- och resursbesparande att 
införa en annan ordning än den nuvarande i form av t.ex. enhetliga 
förpackningar så att retursystem kan införas. I bedömningen skall ingå 
en kostnadsanalys av samhällsekonomiska effekter. Konkreta modeller för 
retursystem och andra åtgärder skall anges. &lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Åtgärder som kan gynna dessa nya modeller och andra föreslagna åtgärder 
skall utformas. Inte bara ekonomiska styrmedel utan även andra former av 
åtgärder, t.ex. informativa och administrativa skall övervägas.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall särskilt se över dryckesförpackningsskatten så att denna 
skatt får en styrande verkan samt undersöka om den kan vara förebild för 
eller utvidgas till andra förpackningstyper.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I samband med föreslagna åtgärder skall förslag till lagändringar 
utformas.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Effekter på marknaden av de föreslagna styrmedlen skall bedömas. Bl.a. 
bör sådana effekter som sysselsättningspåverkan inom berörda branscher, 
förändrad arbetsmiljö i de olika distributionsleden och påverkan på 
internationell handel och varudistribution belysas.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredan skall enligt regeringens direktiv (dir. 1988:43) beakta 
EG-aspekter och ta till vara de möjligheter till harmonisering med EG 
som kan finnas.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall i sitt arbete samråda med berörda myndigheter, 
organisationer och det programråd för forskning för ett avfallssnålt 
samhälle som skall bildas inom kort.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren skall beakta innehållet i regeringens direktiv (dir. 1984:5) 
till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående 
utredningsförslagens inriktning.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningsarbetet skall bedrivas skyndsamt. En första rapport med 
översyn av dryckesförpackningsskatten skall redovisas till regeringen 
senast den 1 oktober 1990. Övriga förslag skall redovisas senast den 1 
september 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för miljödepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen 
(1976:119) -- med uppdrag att utreda åtgärder inom förpackningsområdet,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta fjortonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Miljödepartementet)&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>