<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887786</hangar_id>
 <dok_id>GEB125</dok_id>
 <rm>1990</rm>
 <beteckning>25</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1990:25</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>A-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>25</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-04-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:28:53</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:28:53</publicerad>
 <titel>Utredning om kompetensutveckling i arbetslivet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1990:25</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB125/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB125</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GEB125</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utredning om kompetensutveckling i arbetslivet&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-05"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-05&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Motiv för kompentensutveckling"&gt;Motiv för kompentensutveckling&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Behovet av kompetensutveckling"&gt;Behovet av kompetensutveckling&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Förslag till åtgärder"&gt;Förslag till åtgärder&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Arbetsformer"&gt;Arbetsformer&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#6. Beslut"&gt;6. Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1990:25&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-05"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-05"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-05&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Sahlin, anför:&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en kommitté tillkallas med uppgift att lämna förslag 
till åtgärder för att stimulera kompetensutveckling i arbetslivet, 
särskilt vad avser personalutbildning.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som underlag för förslagen skall kommittén kartlägga och analysera den 
nuvarande personalutbildningens omfattning, inriktning och fördelning 
samt ge en helhetsbild av personalutbildning, samhällelig 
vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Vidare skall kommittén 
närmare precisera de framtida behoven av kompetensutveckling i företag 
och förvaltningar. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Motiv för kompentensutveckling"&gt;&lt;a name="Motiv för kompentensutveckling"&gt;Motiv för kompentensutveckling&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att kunna bibehålla den höga sysselsättningen och utveckla välfärden 
i vårt land under 1990-talet krävs en stabilisering av ekonomin och en 
ökad tillväxt. Av särskilt stor betydelse för företagens möjligheter att 
hävda sig i en hårdnande internationell konkurrens blir kompetens och 
utbildning hos arbetskraften. Kompetens och utbildning blir också 
väsentligt för att uppnå nödvändiga effektiviseringar inom 
förvaltningarna, dvs. den offentliga sektorn. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förändringar i teknik och arbetsorganisation innebär att kraven på såväl 
grundläggande kunskaper som förmåga att tillägna sig nya kunskaper 
skärps i allt fler arbeten. Samtidigt innebär befolkningsutvecklingen 
att andelen ungdomar av dem som arbetar minskar, vilket gör att ny 
kunskap tillförs produktionen i mindre utsträckning än tidigare. Detta 
ökar vikten av och arbetsgivarnas intresse för kompetensutveckling och 
utbildning av redan anställda.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För den enskilde medför kompetensutveckling bättre möjligheter att byta 
arbetsuppgifter och arbetsgivare och därmed en större valfrihet. I dag 
finns stora skillnader i utbildningsnivå mellan olika grupper av 
arbetstagare. Nivåskillnaderna riskerar att förstärkas i det framtida 
arbetslivet med ökad utslagning av arbetstagare med låg utbildning som 
följd. Även arbetstagarnas växande anspråk på utveckling och variation i 
arbetet ställer ökade krav på kompetensutveckling för att möjliggöra 
förändringar av arbetsinnehåll och arbetsorganisation. En ökad kompetens 
hos de anställda är i sin tur en drivkraft för förändring.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kompetensutveckling i arbetslivet sker genom dels inlärning i det 
dagliga arbetet, dels särskilda utbildningsinsatser, dvs. 
personalutbildning. Syftet med kompetensutvecklingen kan sägas vara att 
ge både de kunskaper och de färdigheter som behövs för 
arbetsuppgifterna.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inslaget av inlärning i det dagliga arbetet är beroende av 
arbetsinnehåll, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Frågor som berör 
dessa faktorer behandlas av arbetsmiljökommissionen (dir. 1988:63) och 
produktivitetsdelegationen (dir. 1989:19). Även arbetslivsfonden kommer 
att arbeta med dessa frågor (prop. 1989/90:62, SfU 12, rskr. 185).&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Personalutbildning kan definieras som den utbildning som avser anställda 
och som bedrivs på arbetsgivarens bekostnad. De undersökningar som 
gjorts visar att personalutbildningen är ojämnt fördelad mellan sektorer 
och branscher. Lågutbildade erhåller utbildning i lägre grad än andra 
grupper. Beräknat per sysselsatt uppgick antalet utbildningsdagar år 
1989 till i genomsnitt ca 4,5 dagar. Samhällets hittills mest omfattande 
åtgärd för att påverka företagens personalutbildning utgör tillkomsten 
av lagen (1984:1090) om inbetalning till förnyelsekonto. Dessutom kan 
nämnas att det inom ramen för arbetsmarknadspolitiken finns ett bidrag 
till utbildning i företag och förvaltningar. Vidare bedriver bl. a. 
utvecklingsfonderna utbildningsverksamhet riktad till små och medelstora 
företag.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den samhälleliga vuxenutbildningens viktigaste uppgift är att stärka 
medborgarskapet i ett demokratiskt samhälle genom att tillgodose de 
vuxnas individuella önskemål om utbildning. Den enskilde kan, inom ramen 
för de resurser som samhället ställer till förfogande, på eget initiativ 
och utifrån egna behov och önskemål välja inriktning på och omfattning 
av sin utbildning. Den samhälleliga vuxenutbildningen bidrar till att 
höja kompetensen i arbetslivet. Utbildning ges som syftar till 
arbetslivets förnyelse, ur både samhällets och den enskildes perspektiv.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetsmarknadsutbildningen avser sådan yrkesutbildning eller annan 
utbildning som någon genomgår av arbetsmarknadsskäl efter beslut av 
arbetsmarknadsmyndighet. Utbildningen är inriktad mot den som är eller 
riskerar att bli arbetslös och i övrigt har en svag ställning på 
arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutbildningen spelar en viktig roll för 
att tillgodose arbetsmarknadens behov av yrkesutbildad arbetskraft.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sammanfattningsvis finns det mycket som talar för att arbetsgivarna bör 
öka sina insatser för kompetensutveckling i arbetslivet. I sådana 
insatser utgör personalutbildning en väsentlig del. Personalutbildning 
tillhör arbetgivarnas ansvarsområde. Mot bakgrund av dess betydelse för 
tillväxt, jämlikhet och jämställdhet är den också ett viktigt 
samhällsintresse. Detta motiverar åtgärder för att påverka omfattningen, 
inriktningen och fördelningen av utbildningen. &lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Kartläggning"&gt;&lt;a name="Kartläggning"&gt;Kartläggning&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall med hjälp av tidigare och egna undersökningar kartlägga 
och analysera personalutbildningens omfattning och inriktning samt dess 
fördelning mellan olika personalkategorier, branscher och regioner. 
Kommittén skall belysa vilka faktorer som påverkar arbetsgivarnas beslut 
om personalutbildning. I detta skall ingå en genomgång av avtal på detta 
område mellan parterna på arbetsmarknaden och av de fackliga 
organisationernas möjligheter till inflytande. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall utifrån denna kartläggning och analys av 
personalutbildningen och den pågående översynen inom 
utbildningsdepartementet av den samhälleliga vuxenutbildningen, vilken 
presenteras i årets budgetproposition, redovisa en helhetsbild av den 
utbildning som bedrivs för vuxna. I denna helhetsbild bör även 
arbetsmarknadsutbildningen vägas in.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Behovet av kompetensutveckling"&gt;&lt;a name="Behovet av kompetensutveckling"&gt;Behovet av kompetensutveckling&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall mot bakgrund av den förväntade utvecklingen på 
arbetsmarknaden och i arbetslivet analysera motiven för och närmare 
precisera behovet av kompetensutveckling i framtiden. 
Både brister i nuvarande system och framtida behov bör ses med 
utgångspunkt från såväl den enskilde som företagen, förvaltningarna och 
samhället. Personalutbildningens roll och uppgift sedd i ett 
helhetsperspektiv mot bakgrund av den samhälleliga vuxenutbildningen
 skall klargöras. Härvid skall även översynen av den samhälleliga 
vuxenutbildningen beaktas.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall belysa inom vilka områden och sektorer av 
arbetsmarknaden som insatser av personalutbildning är särskilt 
angelägna, vilka slag av utbildning som behövs samt om det ställs 
speciella krav beroende på regionala förhållanden. Eventuella skillnader 
i utbildningsbehov mellan kvinnor och män skall belysas. Kommittén skall 
även beakta de problem och möjligheter som är förbundna med 
internationaliseringen i näringsliv och förvaltning.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Förslag till åtgärder"&gt;&lt;a name="Förslag till åtgärder"&gt;Förslag till åtgärder&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att kunna bibehålla den höga sysselsättningen och utveckla välfärden 
krävs att ekonomin stabiliseras och att tillväxten ökar. Kompetens och 
utbildning hos arbetskraften blir av särskilt stor betydelse. Kommittén 
skall därför föreslå åtgärder för att stimulera kompetensutveckling i 
företag och förvaltningar, i synnerhet personalutbildning. En 
utgångspunkt skall vara de redan i dag betydande resursinsatser som görs 
för kompetensutveckling. En annan utgångspunkt skall vara att 
kompetensutveckling i arbetslivet i första hand är arbetsgivarnas 
ansvar, men kommittén skall också analysera behovet av ett samhälleligt 
inflytande för att uppnå ökade insatser. Alternativa åtgärder skall 
prövas och möjligheterna att basera utformningen av åtgärderna på 
trepartssamverkan skall undersökas. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Åtgärderna skall leda till att grupper som i dag missgynnas, får 
tillgång till kompetensutveckling i ökad utsträckning. Åtgärderna skall 
ges en fördelningspolitiskt rättvis profil. De skall dessutom resultera 
i att kompetensutveckling kommer till stånd i företag och förvaltningar 
som annars inte gör sådana satsningar. Personalutbildningen skall kunna 
vara av såväl allmän och grundläggande som företagsspecifik karaktär.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Åtgärderna skall innebära att särskild hänsyn tas till de små och 
medelstora företagens behov, liksom till olika regionala 
förutsättningar. Vidare skall hänsyn tas till eventuella behov av 
ytterligare insatser för särskilda grupper, t. ex. flyktingar och andra 
invandrare. Även jämställdhetsaspekterna skall vara en viktig 
utgångspunkt.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förslagen till åtgärder skall finansieras inom ramen för givna resurser. 
Kommittén skall därvid överväga möjligheterna till effektiviseringar i 
utnyttjandet av resurser inom arbetsmarknadsutbildningen och den 
nuvarande personalutbildningen samt beakta översynen av den samhälleliga 
vuxenutbildningen. Även beräknade effekter av ökad kompetensutveckling 
på de offentliga utgifterna och samhällsekonomin skall beaktas.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall också föreslå åtgärder för att långsiktigt stimulera 
forskning avseende kompetensutveckling och personalutbildning. &lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Arbetsformer"&gt;&lt;a name="Arbetsformer"&gt;Arbetsformer&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommitténs arbete bör bedrivas så, att en slutrapport föreligger den 1 
maj 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén får inom givna ramar bestämma om sina arbetsformer. För 
utredningens arbete skall direktiven (dir. 1984:5) angående 
utredningsförslagens inriktning samt vad regeringen har föreskrivit om 
beaktande av EG-aspekten (dir.1988:43) gälla.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén bör i sitt arbete samråda med arbetsmiljökommissionen, 
produktivitetsdelegationen och arbetslivsfonden och med 
utbildningsdepartementet när det gäller översynen av den samhälleliga 
vuxenutbildningen. Dessutom bör kommittén ta ta hänsyn till 
forskningsresultat och pågående projekt inom området liksom erfarenheter 
från andra länder av åtgärder för att stimulera kompetensutveckling. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementet &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en kommitté, omfattad av kommittéförordningen (1976:119), 
med högst 15 ledamöter&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att utse en av ledamöterna att vara ordförande&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
kommittén&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta tionde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="6. Beslut"&gt;&lt;a name="6. Beslut"&gt;6. Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hennes hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Arbetsmarknadsdepartementet) &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>