<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887777</hangar_id>
 <dok_id>GEB120</dok_id>
 <rm>1990</rm>
 <beteckning>20</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1990:20</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Fi-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>20</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-04-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:28:52</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:28:52</publicerad>
 <titel>Statsbidragen och kommunernas finansiering</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1990:20</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB120/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB120</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GEB120</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Statsbidragen och kommunernas finansiering&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-19"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-19&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#1. Mitt förslag"&gt;1. Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#2. Bakgrund och utgångspunkter"&gt;2. Bakgrund och utgångspunkter&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#3. Uppdraget"&gt;3. Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#4. Redovisning av utredningens arbete"&gt;4. Redovisning av utredningens arbete&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#5. Hemställan"&gt;5. Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#6. Beslut"&gt;6. Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1990:20&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-19"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-19"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-19&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Larsson, anför:&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="1. Mitt förslag"&gt;&lt;a name="1. Mitt förslag"&gt;1. Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en parlamentarisk kommitté tillkallas med uppdrag att 
dels utforma ett nytt system för statens bidrag till kommuner och 
landsting, dels se över den kommunala sektorns övriga 
finansieringskällor. Kommittén skall redovisa en eller flera lösningar 
som innebär&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

* att kommunernas och landstingens verksamhet kan finansieras inom ramen 
för en total kommunal utdebitering (exkl. församlingsskatt) på högst 30 
kr./skattekrona&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

* att ytterligare utjämning av kommunalskatterna uppnås, så att 
skillnader i utdebitering mellan kommuner resp. landsting i första hand 
speglar skillnader i service- och avgiftsnivå samt hur effektivt 
verksamheten bedrivs,&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

* att en förnyelse och utveckling av den offentliga sektorn stimuleras,&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

* att statens bidrag så långt möjligt fördelas efter generella 
principer,&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

* att effekter av aktuella förändringar inom bl.a. skattelagstiftningen, 
äldre- och handikappomsorgen och skolområdet beaktas.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningsarbetet skall bedrivas med den utgångspunkten att kommunernas 
och landstingens verksamhet skall anpassas till de samhällsekonomiska 
förutsättningarna. En mer effektiv kommunal verksamhet skall stimuleras. 
Komittén bör översiktligt överväga instrumenten för statlig målstyrning 
och hur uppföljning av den kommunala verksamheten bör utvecklas.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="2. Bakgrund och utgångspunkter"&gt;&lt;a name="2. Bakgrund och utgångspunkter"&gt;2. Bakgrund och utgångspunkter&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Fyra olika frågor bör utredas:&lt;br /&gt;
- hur den kommunala verksamheten bör finansieras,&lt;br /&gt;
- hur skatteutjämningssystemet bör förändras,&lt;br /&gt;
- hur de specialdestinerade statsbidragen kan generaliseras och&lt;br /&gt;
- om statsbidragssystemet behöver förändras för att reglera vissa 
effekter av aktuella reformer.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Genom att föra samman dessa frågor till en utredning vill jag göra det 
möjligt för kommittén att presentera en samlad lösning av kommunernas 
finansiering. En sådan helhetslösning bör då kunna tillfredsställa 
kraven på en anpassning av verksamheten till de samhällsekonomiska 
förutsättningarna, ett ökat kommunalt självbestämmande, en effektivare 
kommunal verksamhet och en utveckling av välfärden genom en effektiv 
målstyrning. En utjämning av kommunala skattesatser och att det 
kommunala skattetrycket inte ökar är andra grundläggande krav som måste 
beaktas.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag kommer i det följande att närmare redovisa bakgrunden och 
utgångspunkterna för utredningens arbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

2.1 Den kommunala ekonomins roll i samhällsekonomin&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den ekonomiska utvecklingen i kommuner och landsting har stor betydelse 
för samhällsekonomin. En viktig utgångspunkt för regeringens ekonomiska 
politik är att den kommunala verksamheten skall utvecklas i enlighet med 
en balanserad samhällsekonomi. Det innebär att den kommunala 
verksamheten kontinuerligt måste omprövas och effektiviseras.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under 1980-talet har den kommunala konsumtionen i reala termer ökat med 
i genomsnitt ca 2 % per år. Tillväxten har varit betydligt högre än den 
ökning om högst 1 % per år som riksdagen har uttalat sig för. Detta har 
bl.a. bidragit till överhettningen i den svenska ekonomin under senare 
år.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För att bl.a. anpassa den kommunala verksamheten till de 
samhällsekonomiska förutsättningarna har staten under 1980-talet 
vidtagit olika åtgärder. Genom att finansiera en del av expansionen med 
fonderade medel och vissa fall höja utdebiteringen, har kommuner och 
landsting ändå kunnat öka sin verksamhet snabbare än vad riksdagen 
ansett vara önskvärt.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den totala kommunala utdebiteringen har under 1980-talet ökat med över 2 
kr., dvs med i genomsnitt ca 0:20 kr./skattekrona och år. Höjningen har 
i första hand skett inom landstingen, där utdebiteringen höjts med 1:35 
kr/skattekrona sedan 1980. År 1990 höjde 41 kommuner och 10 landsting 
sin utdebitering, 6 kommuner sänkte utdebiteringen. Kommunal- eller 
landstingsskatten ökade därmed för inkomsttagarna i ca 140 kommuner med 
sammanlagt över 3,3 miljoner invånare, vilket i sin tur innebär att 
sänkningen av den statliga inkomstskatten 1990 i flera kommuner 
motverkas av höjda kommunalskatter.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Höjningen av kommunal- och landstingsskatterna med i genomsnitt 0:36 
kr./skattekrona år 1990 innebär att den genomsnittliga totala kommunala 
utdebiteringen nu är 31:16 kr./skattekrona. Exkluderas 
församlingsskatten är den genomsnittliga utdebiteringen 30:01 
kr./skattekrona.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den kommunala verksamheten som helhet finansieras till ca 75 % med 
skattemedel, dvs. kommunalskatt och statliga bidrag. Kommunal- och 
landstingsskatten motsvarar tillsammans drygt 50 % och de statliga 
bidragen och transfereringarna från socialförsäkringssektorn knappt 
25 %. Försäljningsintäkter, avgifter och övriga finansieringskällor 
svarar för återstående ca 25 %.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För primärkommunerna svarar kommunalskatten för 46 % av inkomsterna. 
Skatteutjämningsbidragen utgör 4 % och övriga statsbidrag 22 %. Övriga 
finansieringskällor svarar för 28 % av inkomsterna. För landstingen 
spelar skatteinkomsterna en ännu större roll. De utgör 67 % av de totala 
intäkterna medan skatteutjämningsbidragen motsvarar ca 6 % och 
statsbidragen (inkl. ersättningen från sjukförsäkringen) 16 % av 
inkomsterna. Avgifter och övriga inkomster svarar för återstående 11 %.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Skillnaderna mellan enskilda kommuner och landsting kan dock vara stora. 
I Danderyds kommun utgjorde kommunalskatten 65 % av de totala 
inkomsterna år 1987. Statsbidragen svarade för 18 %. I Pajala kommun 
svarade kommunalskatten för 30 %, statsbidragen totalt 47 %, varav 
skatteutjämningsbidragen för 21 % och övriga statsbidrag för 26 % av 
inkomsterna.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

År 1990 är skillnaden mellan högsta och lägsta totala skattesats 6:79 
kr./skattekrona. Täby kommun har den lägsta sammanlagda utdebiteringen 
(26:70), medan Munkfors kommun har den högsta (33:49). De största 
skillnaderna finns mellan olika primärkommuner, där differensen är 6:85 
kr./skattekrona. Mellan landstingen skiljer det nu 1:50 kr./skattekrona.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det stora flertalet inkomsttagare kommer efter skattereformens 
genomförande enbart att betala kommunalskatt. De stora skillnaderna i 
kommunal utdebitering kommer då att synas tydligare än tidigare. Det är 
angeläget att kommunalskatten inte fortsätter att öka, eftersom en 
ytterligare höjning av de kommunala skattesatserna kan komma att 
äventyra de effekter som skattereformen syftar till att uppnå. 
Utredningen bör därför få i uppdrag att överväga hur kommunernas och 
landstingens verksamhet skall kunna finansieras inom ramen för en total 
kommunal utdebitering på högst 30 kr./skattekrona. Jag kommer i det 
följande att närmare utveckla vad detta ställer för krav på utredningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

2.2 Den kommunala självstyrelsen och förhållandet mellan stat och kommun&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den kommunala självstyrelsen är en av grunderna för den svenska 
folkstyrelsen. Medborgarna i kommuner och landsting har tillförsäkrats 
rätten att lokalt besluta om sina angelägenheter. Det har varit en 
medveten strävan att lägga ett ökat ansvar för samhällsservicen på 
kommuner och landsting. Av landets samlade resurser används nu mer än en 
femtedel för kommunala angelägenheter. Mer än var fjärde sysselsatt på 
arbetsmarknaden är i dag kommun- eller landstingsanställd. Tyngdpunkten 
i den offentliga verksamheten har därmed lagts på den nivå där den 
enskilde medborgaren har de största möjligheterna att påverka 
utvecklingen.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den offentliga verksamheten måste ses som en helhet där staten, 
kommunerna och landstingen har olika roller. För att den samlade 
offentliga verksamheten skall fungera effektivt och tjäna medborgarna på 
ett bra sätt krävs ett väl fungerande samspel mellan staten och den 
kommunala sektorn. Statens övergripande ansvar förutsätter att riksdag 
och regering på olika områden anger mål och riktlinjer för vilka 
resultat den kommunala verksamheten skall uppnå. Medborgarnas 
möjligheter till mer direkt inflytande ökar om kommuner och landsting 
har stor frihet att själva utforma verksamheten. På vissa områden kan 
det dock krävas att staten mer ingående reglerar verksamheten i syfte 
att garantera medborgarna en likvärdig service, rättssäkerhet och skydd 
för liv och hälsa.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utvecklingen mot ökad målstyrning i föreningen med lagar som ger 
kommunerna frihet att välja vilka medel man vill använda, ställer nya 
krav på statsbidragens utformning och på att statens uppföljnings- och 
utvärderingsinstrument förbättras.&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

2.3 Nuvarande statsbidragssystem måste ses över&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Nuvarande verksamhetsanknutna statsbidrag har bl.a. kritiserats för att 
de genom sitt innehåll och utformning leder till omfattande regleringar 
som begränsar kommunernas möjligheter att välja de lämpligaste sätten 
att uppnå önskade verksamhetsresultat.&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För närvarande pågår ett intensivt arbete för att utveckla och förnya 
den offentliga verksamheten. Arbetet har sin grund bl.a. i de nya krav 
som ställs på den offentliga sektorn. Det är en väsentlig uppgift att 
genom effektiviseringar och omprövningar öka utbytet av insatta resurser 
och att skapa utrymme för nya och angelägna behov. Regeringen har bl.a. 
i årets budgetproposition redovisat olika åtgärder som staten nu vidtar 
och planerar i detta syfte. Jag ser en översyn av dagens 
statsbidragssystem som ett mycket viktigt led i detta arbete.&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statens transfereringar till kommunerna uppgår år 1990 till ca 75 
miljarder kr. varav ca 50 miljarder kr. (67 %) avser verksamhetsan 
knutna bidrag, ca 14 miljarder kr. (19 %) transfereringar från 
sjukförsäkringen och ca 10 miljarder kr.(14 %) skatteutjämningsbidrag .&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Dagens skatteutjämningssystem bygger på en grundgaranti som fastställts 
bl.a. med utgångspunkt i kostnadsskillnader som beror på det geografiska 
läget. Genom grundgarantin tas också vissa regionalpolitiska hänsyn. 
Därefter görs tillägg och avdrag på grund av kostnadsskillnader inom 
åldersberoende verksamheter såsom barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, 
serviceboende, social hemhjälp, kommunalt bostadstillägg, färdtjänst, 
socialbidrag och bostadsbidrag vad gäller primärkommunerna och efter 
olika vårdformer vad gäller landstingen. Till många av dessa 
verksamheter lämnas även specialdestinerade statsbidrag. Det gäller 
särskilt den primärkommunala verksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Dagens skatteutjämningssystem utjämnar inte kostnads- och 
inkomstskillnader i den utsträckning som vore önskvärt. Analyser som 
Svenska kommunförbundet har gjort utifrån statistik från år 1987 visar 
att det inte går att utläsa något märkbart samband mellan servicenivå 
och kommunal skattesats. Snarare var det så att hög kommunalskatt fanns 
i kommuner som hade höga kostnader på grund av exempelvis befolkningens 
ålderssammansättning, stora avstånd eller andra strukturella faktorer.&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag anser det nödvändigt att statens transfereringar, såväl de som 
fördelas via skatteutjämningssystemet som de verksamhetsanknutna 
bidragen, samordnas och ändras. Bidragen bör så långt som är möjligt 
fördelas efter mer generella principer så att skillnader i utdebitering 
som beror på olika kostnads- eller inkomststruktur minskas.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

2.4 Vissa effekter av aktuella reformer måste regleras&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Skattereformen och aktuella förändringar av huvudmannaskapet inom 
äldreomsorgen och skolan kommer att få betydande effekter för kommuner 
och landsting. Det är för närvarande inte möjligt att beräkna vad dessa 
förändringar betyder för enskilda kommuner och landsting men enligt 
preliminära bedömningar kommer de ekonomiska effekterna, omräknat i 
kommunal utdebitering, att variera mellan olika kommuner.&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Förändringen av den indirekta beskattningen bedöms år 1991 ge minskade 
utgifter motsvarande drygt 1 kr. per skattekrona för kommunerna och ca 
0,50 kr. per skattekrona för landstingen. Utfallet av skattereformen i 
övrigt bedöms ge varierande inkomstökningar beroende på sammansättningen 
av kommunernas skatteunderlag. De ekonomiska effekterna av bl.a. 
skattereformen kommer att regleras i samband med 1990 års 
kompletteringsproposition. Komittén bör dock överväga om den föreslagna 
metoden bör ersättas av någon annan metod.&lt;p&gt;&lt;a name="S30"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En förändring inom äldreomsorgen planeras ske den 1 januari 1992. Även 
detta förslag kan få stora ekonomiska effekter för enskilda kommuner och 
landsting. Äldredelegationen har föreslagit att den ekonomiska 
regleringen av reformen skall utformas så, att primärkommunerna får 
kostnadstäckning för sina nya åtaganden i ett mellankommunalt 
omfördelningssystem. Successivt bör sedan behovsfaktorer ges större 
tyngd vid resursfördelningen. De långsiktiga effekterna av reformen bör 
därför analyseras. Komittén bör pröva möjligheterna att inarbeta eller 
eventuellt avlösa regleringsåtgärderna i äldrereformen i ett nytt 
generellt system.&lt;p&gt;&lt;a name="S31"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom utbildningsdepartementet pågår ett arbete med att förändra den 
statliga styrningen inom skolområdet. Arbetet omfattar statsbidrag, 
personalfrågor, läroplansfrågor och system för uppföljning och 
utvärdering av skolans verksamhet samt den statliga 
skoladministrationen. Arbetet avses bl.a. resultera i ett 
schablonmässigt beräknat sektorsbidrag, som inte skall styra 
verksamheten utan enbart vara ett uttryck för omfattningen av det 
statliga finansiella stödet till skolan. I dag beaktas kommunernas 
kostnader för skolan såväl genom skatteutjämningssystemet som genom 
verksamhetsanknutna bidrag. Vid en övergång till ett mer schabloniserat 
system krävs därför en samordning av de kriterier som läggs till grund 
för statens samlade bidragsgivning i framtiden.&lt;p&gt;&lt;a name="S32"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Dagens skatteutjämningssystem kommer till viss del att neutralisera 
vissa av de nämnda förändringarna inom skattelagstiftningen, 
äldreomsorgen och skolan. De åtgärder som därutöver behöver vidtas bör 
så långt möjligt utformas i enlighet med de ambitioner som uttalas i 
dessa direktiv. De kan, om kommittén så finner lämpligt, inarbetas i de 
alternativ utredningen kommer att presentera.&lt;p&gt;&lt;a name="S33"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

2.5 Tidigare utredningar och erfarenheter från andra länder bör tas till 
vara&lt;p&gt;&lt;a name="S34"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under senare år har ett flertal olika utredningar och kartläggningar 
gjorts som på olika sätt belyser de frågor och problem som utredningen 
skall arbeta med. Det är bl.a. skatteutjämningskommitténs betänkande 
(SOU 1985:61), finans- och civildepartementens gemensamma utredning om 
statsbidrag till kommuner och landsting (DsFi 1987:7) och ESO-studien 
''Statsbidrag till kommuner: Allt på en check eller lite av varje? En 
jämförelse mellan Norge och Sverige'' (Ds 1989:26).&lt;p&gt;&lt;a name="S35"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Svenska kommunförbundet har nyligen presenterat sin utredning ''Bestämma 
i eget hus! Statsbidragssystem för bättre utjämning och större kommunal 
frihet''. Där finns flera analyser och förslag som kommittén bör ta del 
av. Även Svenska kommunförbundets och Landstingsförbundets bilagor till 
1987 och 1990 års långtidsutredningar bör kunna tillföra kommittén 
information i de aktuella frågorna.&lt;p&gt;&lt;a name="S36"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inför en förändring av det svenska statsbidragssystemet bör också 
erfarenheter från andra länder tas till vara. Det gäller såväl 
utformning av statsbidragssystemen som formerna för statlig styrning och 
uppföljning. Även här finns aktuellt utredningsmaterial från bl.a. 
kommunförbundet och statskontoret.&lt;p&gt;&lt;a name="S37"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den nu planerade utredningen kan i flera avseeenden ses som en 
fortsättning på det arbete som tidigare utredningar har utfört. Det 
material som dessa utredningar redovisat bör således underlätta för 
kommittén att snabbt sätta sig in i de aktuella frågeställningarna och 
begränsa behovet av kartläggningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S38"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="3. Uppdraget"&gt;&lt;a name="3. Uppdraget"&gt;3. Uppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den utredning som nu tillsätts bör redovisa en eller flera lösningar. 
Samtliga alternativ bör vara heltäckande och således behandla de 
väsentliga frågor som utredningen skall belysa.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

3.1 Finansiering av kommunal verksamhet&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det förslag till skattereform som riksdagen kommer att behandla i vår 
utgår i princip ifrån att de flesta inkomsttagare skall betala ca 30 % i 
inkomstskatt. Detta förutsätter en total kommunal skattesats på 30 
kr./skattekrona. För att inte syftet med skattereformen skall 
omintetgöras genom stigande kommunala skattesatser får kommittén i 
uppdrag att redovisa lösningar som innebär att kommunernas och 
landstingens verksamhet kan finansieras inom ramen för en total kommunal 
utdebitering, exkl. församlingsskatt, på högst 30 kr./skattekrona. Det 
ligger inte inom ramen för utredningens uppdrag att utreda 
finansieringen av församlingar och kyrkliga samfälligheter.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall översiktligt behandla den kommunala sektorns 
finansieringskällor och relationerna mellan dem. Det gäller 
kommunalskatter (skatteunderlaget), statliga transfereringar, 
mellankommunala ersättningar och bidrag, avgifter, lån, försäljningar 
och andra finansieringskällor. Utredningen kan också pröva om 
alternativa finansierings källor bör aktualiseras och i så fall vilka. 
Kommunernas beskattningsrätt bör dock inte vidgas utöver den kommunala 
inkomstskatten, vilket innebär att nya avgifter som i egentlig mening är 
skatter inte bör införas.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall i sina överväganden beakta att finansieringskällorna 
skall ha en sådan sammansättning och vara av sådan karaktär att 
verksamhetens volym kan förenas med samhällsekonomisk balans. Enligt 
riksdagens uttalade uppfattning motsvarar det en volymökning på ca 1 % 
per år. Vidare skall finansieringskällornas sammansättning och typ också 
vara ägnade att effektivisera den kommunala verksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den kommunala verksamheten förutsätts således även i framtiden 
huvudsakligen finansieras med kommunalskatt, statsbidrag och olika 
avgifter, även om förhållandet mellan de olika finansieringskällorna kan 
komma att förändras. Kommittén skall således pröva omfattningen av 
statens transfereringar till sektorn relativt sektorns övriga 
finansieringskällor.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall vidare analysera avgifternas roll som styrinstrument och 
finansieringskälla. Förutsättningarna för och effekterna av ev. 
förändringar bör belysas. I detta ingår även att analysera de 
fördelningspolitiska effekterna. Regeringen har den 5 april 1990 
uppdragit åt stat- och kommunberedningen att lägga fram förslag som gör 
det möjligt för kommunerna att ta ut de avgifter som behövs för att 
täcka de verkliga kostnaderna för att underhålla och investera i 
tekniska försörjningssystem. Jag förutsätter att de två utredningarna 
har nära kontakter i denna del.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som ett komplement till det statliga skatteutjämningssystemet bör 
möjligheterna att omfördela resurser mellan kommunerna tas till vara. 
Formerna för en sådan omfördelning bör utredas närmare. En sådan 
mellankommunal omfördelning påverkar inte sektorns totala 
finansieringsbild, men kan få stor betydelse för enskilda kommuner och 
landsting.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall begränsa sitt förslag till hur de olika 
finansieringsformerna kan bidra till finansieringen av den totala 
kommunala verksamheten och inte behandla detaljerade principer för 
avgiftssättning, upplåning etc.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Möjligheter till statlig styrning av den kommunala ekonomin och dess 
volymförändring skall finnas även i framtiden. Utredningen bör analysera 
hur detta kan ske. Utredningen bör överväga om styrningen bör ske med 
hjälp av ekonomiska styrmedel, eller om någon annan metod bör tillämpas.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

3.2 Utjämning med hänsyn till skillnader i kostnads- och inkomststruktur&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall presentera alternativ som innebär att skillnader i 
utdebitering mellan kommuner och landsting i framtiden i första hand 
speglar skillnader i service- och avgiftsnivå och organisationens 
effektivitet. Det betyder att skillnader i kostnads- eller 
inkomststruktur som kommunerna själva har svårt att påverka bör 
kompenseras i ett utjämningssystem. Det bör i sin tur leda till en 
ytterligare utjämning av kommunalskatten.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Frågan om vilka kostnader och intäkter som bör beaktas i ett 
utjämningssystem skall behandlas av utredningen. Vid bedömningen av de 
strukturella faktorernas betydelse och hur de skall beaktas skall 
kommittén skilja ut de faktorer som är mer eller mindre opåverkbara. Det 
kan gälla kostnadsskillnader på grund av bl.a. olika åldersstruktur och 
social struktur. Kommittén skall vidare ta hänsyn t ill opåverkbara 
kostnadsskillnader på grund av exempelvis geografiskt läge samt lägga 
regionalpolitiska aspekter på utjämningssystemet. Utredningen bör också 
bedöma om kostnadsläget på orten, t.ex. vad avser hyres- och lönenivåer, 
bör beaktas i systemet eller om sådana kostnadsskillnader även avspeglas 
i andra faktorer, såsom det geografiska läget.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Skillnader i inkomststruktur bör beaktas så att kommunerna får samma 
grundläggande ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. 
Skatteunderlaget bör således relateras till riksgenomsnittet, 
alternativt till något annat ''objektivt'' mått. Utredningen bör också 
pröva om begreppet medelskattekraft, dvs. skatteunderlag i förhållande 
till antal invånare, bör förändras eller kompletteras.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommitténs förslag till nytt bidragssystem bör vara anpassat så, att 
skatteväxlingar kan genomföras utan att det uppstår problem på grund av 
systemets tekniska konstruktion.&lt;p&gt;&lt;a name="S17"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I kommitténs uppdrag ingår även att överväga om systemet med 
skatteutjämningsavgifter bör behållas, utvecklas eller avvecklas.&lt;p&gt;&lt;a name="S18"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall däremot inte ta hänsyn till sådana skillnader i 
utdebitering som beror på att kommunerna och landstingen i olika 
utsträckning tillämpar avgiftssättning.&lt;p&gt;&lt;a name="S19"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

3.3 Statsbidragens utformning&lt;p&gt;&lt;a name="S20"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inriktningen bör vara att de statliga transfereringarna samordnas och så 
långt möjligt fördelas efter generella principer. Med detta avser jag 
statsbidrag som fördelas efter bl.a. behovskriterier men som inte är 
riktad till en specifik, avgränsbar verksamhet. Det allmänna 
skatteutjämningsbidraget är ett exempel på ett sådant bidrag. Till ett 
generellt bidrag bör staten också kunna knyta vissa villkor för att 
utbetalning skall ske.&lt;p&gt;&lt;a name="S21"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall pröva om det som komplement är nödvändigt med 
sektorsanknutna eller någon form av specialdestinerade bidrag. Med 
sektorsanknuta bidrag avser jag bidrag som går till större 
verksamhetsområden, exempelvis skola, sjukvård och omsorg, och som 
fördelas efter generella behovskriterier (jfr det s.k. Dagmarsystemet) 
men som av olika skäl inte bör inordnas i det generella bidraget. Genom 
förändringar av storleken på bidragsbeloppen eller genom att knyta olika 
villkor till bidraget kan det också fungera som ett statligt 
övergripande målstyrningsinstrument i förhållande till kommunerna. Om 
kommittén finner att sektorsbidrag bör finnas, vilket kan vara lämpligt 
inför en övergång till ett generellt statsbidragssystem, bör dessa inom 
kommunen fungera som allmän finansieringskälla för verksamheten. 
Avsikten är nämligen inte att denna typ av bidrag skall styra på vilket 
sätt enskilda kommuner uppnår uppställda mål, utan snarare att ge 
kommunerna förutsättningar för att kunna bedriva en likvärdig 
verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S22"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I riksdagens beslut om kommunalt huvudmannaskap för skolan har riksdagen 
exempelvis angett vilka grundläggande villkor som bör gälla för 
utformningen av det statsbidrag som bör lämnas till skolområdet. 
Utgångspunkten är att arbetet med ett sådant sektorsbidrag skall 
beräknas och utbetalas enligt så generella principer som möjligt, men 
med beaktande av de särskilda krav som ställs för att garantera att 
kommunerna ges förutsättningar att bära sitt ansvar för en nationellt 
likvärdig skola.&lt;p&gt;&lt;a name="S23"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Även i framtiden kan det finnas behov av specialdestinerade bidrag. Det 
kan t.ex. gälla för verksamheter som endast bedrivs av vissa kommuner 
eller som av olika skäl är mycket ojämnt fördelade mellan kommunerna. 
Det kan också gälla olika former av stimulansbidrag för att under en 
begränsad tid stimulera en utveckling, omprioritering och förändring 
eller för att stödja olika former av försöksverksamhet eller liknande. 
Målet med denna typ av bidrag bör vara konkretiserade på ett sådant sätt 
att eventuella villkor för att betala ut dem lätt kan följas upp.&lt;p&gt;&lt;a name="S24"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är således utredningens uppgift att gå igenom samtliga statsbidrag 
till kommunerna, analysera syftet med dem och pröva om de kan inordnas i 
ett generellt bidragssystem, eller om de bör läggas samman till 
sektorsbidrag där principerna för fördelning mellan kommuner respektive 
landsting är samordnade med det generella systemet. I denna analys bör 
kommittén belysa hur bidragen hittills har fungerat när det gäller att 
tillfredsställa situationer där behoven varierar mellan kommunerna och 
hur de fungerat när de haft som syfte att stimulera viss verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S25"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I de fall kommittén finner att specialdestinerade statsbidrag bör finnas 
kvar skall skälen till detta redovisas. Om utredningen anser att 
stimulansbidrag som sådana behövs, bör dessa vara tidsbegränsade och 
omgärdade med så få regler som möjligt. Jag anser att i den mån 
stimulansbidrag bör finnas, bör redan från början tidpunkten och 
formerna för bidragens avveckling, alternativt inordnade i det generella 
bidragssystemet, fastställas. Utredningen bör närmare undersöka hur en 
sådan modell skulle kunna utformas. Utredningen skall också överväga hur 
en övergång från dagens system till ett nytt system bör utformas, så att 
inte enskilda kommuners finansiella förutsättningar förändras i ett enda 
slag.&lt;p&gt;&lt;a name="S26"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall vidare pröva om de mål som staten har formulerat för 
statsbidragsberättigad verksamhet är tillräckligt konkreta, för att ett 
generellt statsbidragssystem skall kunna införas. Mål- och 
resultatuppföljning måste ingå som en naturlig del i ett nytt 
statsbidragssystem. Kommittén skall pröva om också utbetalning av 
generella behovsrelaterade statsbidrag skall förenas med någon form av 
motprestation från den enskilda kommunens sida. Ett minimikrav bör vara 
att kommunerna redovisar vissa angivna kostnader och prestationer på ett 
enhetligt sätt så att jämförbara uppgifter kan redovisas. Det ligger 
dock inte inom ramen för utredningens arbete att närmare ange vilka 
nyckeltal som bör tas fram eller hur kostnaderna bör redovisas.&lt;p&gt;&lt;a name="S27"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Metoderna för att följa upp och utvärdera den kommunala verksamhetens 
resultat i förhållande till uppsatta mål måste utvecklas redan nu. Detta 
gäller såväl för regering och riksdag som för kommunerna själva. Min och 
civilministerns avsikt är därför att analysera hur tillgängliga 
uppgifter kan användas för att belysa de kommunala verksamheterna i 
avseenden som volymutveckling, produktivitet och effektivitet. Detta bör 
ske i samarbete med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. 
Inom ramen för detta arbete bör även belysas hur uppföljning och 
utvärdering i ett målstyrt system bör gå till. Arbetet bör samordnas med 
det arbete som pågår inom olika sektorsområden och som bl.a. avser hur 
olika informationssystem bör utformas.&lt;p&gt;&lt;a name="S28"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utbildningsdepartementets arbete med statsbidragsfrågan är ett exempel 
på ett arbete som syftar till att ersätta detaljstyrning genom 
specialdestinerade statsbidrag med en statlig målstyrning. Samtliga 
statliga styrmedel på skolområdet ses över. Förslag till förändringar 
som ger kommunerna förutsättningar att bedriva en likvärdig skola avses 
läggas fram för riksdagen under budgetåret 1990/91. Kommittén skall ta 
del av arbetet och i sina slutliga ställningstaganden beakta de resultat 
som översynen inom skolområdet lett till.&lt;p&gt;&lt;a name="S29"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="4. Redovisning av utredningens arbete"&gt;&lt;a name="4. Redovisning av utredningens arbete"&gt;4. Redovisning av utredningens arbete&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall presentera en eller flera lösningar som beaktar vad som 
sagts i det föregående och som innebär att den kommunala sektorns 
verksamhet anpassas till de samhällsekonomiska förutsättningarna.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsbidragssystemet bör utformas så att det blir flexibelt och medger 
att beslut om förändrade bidragsnivåer m.m. lätt kan beaktas och att 
hänsyn löpande kan tas till successiva förändringar i inkomststruktur, 
befolkningssammansättning, verksamhetsinnehåll etc. Det innebär att 
eventuella fördelningsnycklar bör kunna revideras årligen med hänsyn 
till aktuella förändringar.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommittén skall redovisa heltäckande alternativ och även beräkna 
utfallet av varje alternativ per kommun respektive landsting. I detta 
ingår ockå att redovisa hur en övergång från dagens system till ett nytt 
system påverkar kommunerna. Kommittén skall presentera alternativen så 
att olika delar i bidragsmodellen särredovisas, dvs. skilja på kostnads- 
och inkomstutjämning, sektorsanknutna och specialdestinerade bidrag etc.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall också belysa hur alternativen förväntas påverka 
kostnads- och intäktsutvecklingen inom kommunsektorn och relationen 
bl.a. i finansiellt hänseende mellan stat och kommun. Det gäller både på 
kort och lång sikt. Utredningen skall vidare belysa hur förslaget kommer 
att kunna stimulera en förnyelse av den offentliga sektorn och en mer 
effektiv kommunal verksamhet. Andra viktiga konsekvensbeskrivningar 
omfattar alternativens effekter på det totala skattetrycket och 
utvecklingen i olika regioner.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag har i annat sammanhang föreslagit att kommuners och församlingars 
rätt att ta ut skatt åren 1991 och 1992 skall begränsas. Skattestoppets 
giltighetstid är till viss del avhängigt denna utrednings arbete. Det är 
bl.a. därför angeläget att utredningsarbetet bedrivs skyndsamt. 
Utredningsarbetet bör vara avslutat senast den 31 oktober 1991. 
Förändringar på grundval av utredningens förslag bör kunna börja 
genomföras fr.o.m. år 1993.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För kommittén skall gälla de direktiv (dir 1984:5 och 1988:43) som har 
utfärdats till samtliga statliga kommittéer och särskilda utredare. 
Samråd bör ske med stat-kommunberedningen i fråga om avgifter i kommunal 
verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="5. Hemställan"&gt;&lt;a name="5. Hemställan"&gt;5. Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar det statsråd inom finansdepartementet som har till uppgift 
att föredra ärenden om skatteutjämningsbidrag m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en kommitté -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) 
-- med högst elva ledamöter med uppdrag att utforma ett nytt system för 
statens bidrag till kommuner och landsting och att se över den kommunala 
sektorns övriga finansieringskällor,&lt;br /&gt;
att utse en av ledamöterna att vara ordförande,&lt;br /&gt;
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
kommittén.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta sjunde huvudtitelns kommittéanslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="6. Beslut"&gt;&lt;a name="6. Beslut"&gt;6. Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Finansdepartementet)&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>