<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887736</hangar_id>
 <dok_id>GEB12</dok_id>
 <rm>1990</rm>
 <beteckning>2</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1990:2</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>U-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-02-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:28:49</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:28:49</publicerad>
 <titel>Utredning om vuxnas möjligheter att finansiera studier</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1990:2</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB12/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB12</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GEB12</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Utredning om vuxnas möjligheter att finansiera studier&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-15"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-15&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utvärderingar "&gt;Utvärderingar &lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Förändringar i omvärlden"&gt;Förändringar i omvärlden&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Riksdagens ställningstagande"&gt;Riksdagens ställningstagande&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Den särskilde utredarens uppdrag"&gt;Den särskilde utredarens uppdrag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1990:2&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-15"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-15"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-02-15&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsrådet Persson anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att utreda vuxnas 
möjligheter att finansiera studier på grundskole- och gymnasieskolenivå. 
Huvuduppgiften skall vara att analysera behovet av förändringar i 
nuvarande studiesociala system och framlägga därav föranledda förslag. 
Analysen ska göras mot bakgrund av aktuella problem och pågående och 
planerade reformer på vuxenutbildningsområdet. Utredaren skall därvid 
särskilt belysa;&lt;br /&gt;
-- de samlade resurserna för studiestöd till vuxna och användningen av 
dessa resurser, innefattande fördelningen av medlen från 
vuxenutbildningsavgiften,&lt;br /&gt;
-- regelsystemen för särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd, 
uppsökande verksamhet m.m.,&lt;br /&gt;
-- behovet av särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och för 
yrkesteknisk högskoleutbildning,&lt;br /&gt;
-- samordningen mellan studiemedel, vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag 
och sjukförmåner,&lt;br /&gt;
-- behovet av och nivån för särskilda timersättningar vid vissa 
vuxenutbildningar,&lt;br /&gt;
-- situationen för vuxenstuderande med särskilt hård skuldsättning.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen skall resultera i en redovisning av gjorda kartläggningar 
och analyser samt de förslag till åtgärder som analyserna kan föranleda.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Vuxenstudiestödens tillkomst"&gt;&lt;a name="Vuxenstudiestödens tillkomst"&gt;Vuxenstudiestödens tillkomst&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I slutet av 1960-talet tillsattes två parlamentariska utredningar med 
uppgift att utreda studiesociala frågor; Kommittén för försöksverksamhet 
med vuxenutbildning (FÖVUX) och Kommittén för studiestöd åt vuxna 
(SVUX). Utredningarna resulterade i en proposition om vidgad 
vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m.m. (prop. 1975:23), som 
innehöll bl.a. förslag om korta och långa studiestöd för vuxna samt 
medel för uppsökande verksamhet på arbetsplatser. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De första vuxenstudiestöden blev tillgängliga i januari 1976 och har 
således existerat i snart 15 år. Under de år vuxenstudiestöden har 
funnits har regelsystemen setts över och förändringar gjorts. 
Huvuddragen i den ursprungliga reformen har dock behållits och 
förändringarna mer haft karaktären av justeringar än av reella 
förändringar.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utvärderingar "&gt;&lt;a name="Utvärderingar "&gt;Utvärderingar &lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Flera utvärderingar av vuxenstudiestödsreformen har företagits, bl.a. 
Vuxenutbildning 1970-talets reformer -- en utvärdering, betänkande från 
utredningen om vuxenutbildningsreformernas effekter (DsU 1985:10) och i 
Olof F. Lundqvists doktorsavhandling Studiestöd för vuxna -- Utveckling, 
utnyttjande, utfall (Göteborg studies in educational sciences 72). 
Centrala studiestödsnämnden (CSN) har också i en rad rapporter behandlat 
de olika stödformerna.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sammantaget konstateras i utvärderingarna att vuxenstudiestöden i hög 
grad når den målgrupp som stöden är avsedda för. Men det framgår också 
att det fortfarande finns en grupp vuxna som är mycket svårt att nå och 
som knappast kan påstås ha reell tillgång till vare sig vuxenutbildning 
eller studiestöd. &lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Tillgången på vuxenstudiestöd motsvarar dock inte efterfrågan. Särskilt 
beträffande de särskilda vuxenstudiestöden är efterfrågan mycket stor 
och bifallsprocenten för stöden ligger för närvarande på genomsnittligt 
43 procent för samtliga utbildningsformer. Bifallsprocenten för 
grundskoleutbildningar ligger budgetåret 1988/89 på 76 procent medan 
bifallen för gymnasiala utbildningar ligger på mellan 26 och 36 procent 
beroende på utbildningens längd.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Förändringar i omvärlden"&gt;&lt;a name="Förändringar i omvärlden"&gt;Förändringar i omvärlden&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Några genomgripande förändringar har inte skett på 
vuxenstudiestödsområdet under de år de har funnits. Däremot har mycket 
hänt i den omgivning stöden verkar i. &lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

På det studiesociala området har studiemedlen -- efter ändrade regler 
1973 -- gjorts tillgängliga för vuxenstuderande över 20 år i gymnasiala 
utbildningar och i dag läser ca en fjärdedel av studiemedelstagarna på 
nivåer under högskolan. Studiemedelssystemet har nyligen reformerats på 
ett sätt som påverkar vuxenstudiestöden. Genom att bidragsnivån har 
höjts kraftigt i studiemedelssystemet och möjligheterna att få 
studieskulden delvis avskriven har förbättrats för vuxenstuderande, som 
fortsätter från gymnasiala utbildningar till högskolestudier, blir 
studiemedel i många fall lika förmånligt eller t.o.m. förmånligare än 
det lägre vuxenstudiestödet. Barntilläggen i studiemedelssystemet har 
avskaffats med ungefär samma motiveringar som också skulle kunna ligga 
till grund för att avskaffa barntillläggen i vuxenstudiestödssystemet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den kommunala vuxenutbildningen har byggts ut och finns i praktiskt 
taget alla kommuner i landet, studiecirkelverksamheten har växt, men 
framför allt har personalutbildningen genomgått en mycket kraftig 
förändring och expansion. Intresset för vuxenutbildning har ökat i 
samhället. &lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Stora delar av vuxenutbildningsområdet befinner sig för närvarande under 
utredning och förändring, som exempel kan nämnas folkhögskolekommittén, 
som nyligen har publicerat sitt första delbetänkande, särvux-kommittén, 
som avslutar sitt arbete i februari 1990, den nyligen genomförda 
utvärderingen av statens skolor för vuxna samt den i dag beslutade 
särpropositionen om utbildningen i svenska för invandrare. Även formerna 
för statsbidrag till studieförbunden diskuteras. Av de 
myndighetsspecifika direktiven för skolöverstyrelsens (SÖ) fördjupade 
anslagsframställning för budgetåren 1991/92 - 1993/94 framgår att SÖ 
särskilt skall belysa verksamhetsområdena komvux och grundvux.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är nödvändigt att i samband med förändringarna i utbildningsutbudet 
också se över möjligheterna att finansiera studierna. De olika 
vuxenutbildningsutredningarna nämner ofta studiefinansieringen som en 
viktig förutsättning för vuxenstudier, men tar inte upp de studiesociala 
frågorna till reell behandling, eftersom dessa frågor ligger utanför 
dessa utredningars kompetensområden.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Riksdagens ställningstagande"&gt;&lt;a name="Riksdagens ställningstagande"&gt;Riksdagens ställningstagande&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I 1989 års budgetproposition (1988/89:100) anmälde dåvarande chefen för 
utbildningsdepartementet att han avsåg att senare föreslå regeringen att 
uppdra åt CSN att genomföra en översyn av det särskilda 
vuxenstudiestödet med anledning av det nya studiemedelssystemet. I sitt 
betänkande (SfU 1988/89:17) anförde socialförsäkringsutskottet med 
anledning av denna anmälan att ''det kan finnas skäl för regeringen att 
vidga översynen av det särskilda vuxenstudiestödet till att avse även 
andra delar av vuxenstudiestödet. I arbetet med en sådan översyn är det 
enligt utskottets uppfattning viktigt att man tar till vara de kunskaper 
och erfarenheter på området som finns hos arbetsmarknadens parter.''&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen gav det avviserade uppdraget om en översyn av det särskilda 
vuxenstudiestödet till CSN den 2 februari 1989. CSN:s uppdrag 
resulterade i en delrapport den 9 oktober 1989. Denna rapport anmäldes 
för riksdagen i 1990 års budgetproposition med anmärkningen att 
förslagen ej hunnit beredas inför budgetåret 1990/91. 
Utbildningsdepartementet tillsatte härutöver våren 1989 en intern 
arbetsgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter för att se 
över korttidsstudiestöden och den uppsökande verksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

CSN:s utvecklingsarbete&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sedan den 1 juli 1986 har CSN med stöd av en särskild förordning kunnat 
bedriva försöksverksamhet med ett friare utnyttjande av resurserna för 
vuxenstudiestöd och uppsökande verksamhet på arbetsplatser. CSN har den 
30 oktober 1989 redovisat denna försöksverksamhet i en särskild rapport.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

CSN har vidare sedan den 1 januari 1987 bedrivit försöksverksamhet med 
kollektiva ansökningar om internatbidrag från pensionärs- och 
handikapporganisationer. Försöksverksamheten är slutredovisad i en 
rapport från CSN den 29 augusti 1989.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

De båda rapporterna kommer att överlämnas till utredaren för att beaktas 
i utredningsarbetet tillsammans med en del material från ovan nämnda 
interna arbetsgrupp kring kortidsstudiestöden.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Den särskilde utredarens uppdrag"&gt;&lt;a name="Den särskilde utredarens uppdrag"&gt;Den särskilde utredarens uppdrag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utgångspunkten för utredningsuppdraget bör vara att se över vuxnas 
möjligheter att finansiera olika former av vuxenutbildning.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör inledningsvis kartlägga de olika former som idag existerar 
för vuxnas studiefinansiering, deras betydelse och hur adekvata de är i 
förhållande till studieutbudet på vuxenutbildningsområdet och till de 
studerandes behov. Utredaren bör vidare samråda med pågående utredningar 
på vuxenutbildningsområdet och ta del av det material, som finns från 
redan avslutade utredningar, för att kunna belysa vilka förändringar på 
det studiesociala området som krävs för att möta behoven i ett förändrat 
utbildningsutbud. I detta sammanhang bör utredaren särskilt uppmärksamma 
möjligheterna till en bättre samverkan mellan utbildningsplanering och 
studiestödsbeviljning.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Måluppfyllelsen i nuvarande stödformer bör utredas. Särskild 
uppmärksamhet bör ägnas kortutbildade vuxna, och vuxna som tillhör de 
grupper, som är svårast att rekrytera till studier och som också i minst 
utsträckning får tillgång till arbetslivets växande personalutbildning. 
En viktig grupp i detta sammanhang är personer, som har drabbats av 
eller löper risk att drabbas av förslitningsskador eller andra 
arbetsskador. Utredaren bör analysera möjligheterna att t.ex. omvandla 
sjukersättning till studiestöd för att få till stånd en rehabilitering 
genom utbildning. Jämställdhetsaspekter bör även beaktas i analyser och 
förslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredaren bör analysera och ta ställning till om huruvida den nuvarande 
fördelningen av de medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften är 
lämplig eller om en annan disposition kan leda till större 
måluppfyllelse.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningen bör vidare granska i första hand vuxenstudiestöden och mot 
bakgrund av bl.a. tillgänglig statistik och andra uppgifter från de 
studiesociala myndigheterna samt ovan nämnda rapporter, analysera 
gällande regelsystem och föreslå de förenklingar och förbättringar som 
analysen kan föranleda. &lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sedan 1984 finns ett särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Stödet 
infördes under en period då arbetslösheten i landet, särskilt den 
regionala arbetslösheten, var stor. Utredaren bör ta ställning till om 
det i dag finns behov av ett särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Om 
inget sådant behov föreligger bör utredaren ta ställning till om stödet 
i så fall bör avskaffas eller om man kan överväga någon konstruktion som 
gör det möjligt att fondera eller på annat sätt bevara en rörlig resurs, 
som kan utnyttjas mer flexibelt än dagens anslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Särskilt vuxenstudiestöd kan i dag utgå för grundskole- och 
gymnasieskolestudier samt för studier vid vissa yrkestekniska 
högskoleutbildningar. Utredaren bör belysa behovet av vuxenstudiestöd på 
högskolenivå och särskilt om en fortsatt garanti för vuxenstudiestöd på 
yrkestekniska högskolelinjer är nödvändig eller önskvärd.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningsarbetet bör ha sin huvudsakliga inriktning på 
vuxenstudiestöden. En viktig fråga för utredaren är dock att analysera 
vilka samordningsmöjligheter som kan finnas med andra studiestöd och 
finansieringsformer, i första hand studiemedel och utbildningsbidrag. 
Utredaren bör sträva efter att finna lösningar som gör stöden lättare 
att administrera och mer lättförståeliga för de studerande.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett stort antal vuxenstuderande finansierar sina studier både på 
grundskole- och gymnasieskolenivå med studiemedel. För dem som sedan går 
vidare till högskolestudier kan skuldsättningen bli betydande. Särskilt 
i det äldre studiemedelssystemet, där lånedelen var proportionellt 
mycket högre än i nuvarande system och där det fanns ett barntillägg, 
som i sin helhet var återbetalningspliktigt, kan lånesituationen ha 
blivit mycket besvärlig. Det finns i dag ett mindre antal låntagare med 
mycket stora studieskulder, en del av dessa är vuxenstuderande med 
dubbel skuldsättning. Utredaren bör belysa skuldsituationen för särskilt 
hårt skuldbelastade vuxenstuderande och möjligheterna att inom nuvarande 
studiesociala system komma till rätta med denna samt föreslå de åtgärder 
i övrigt som kan vara påkallade.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Uppmärksamhet bör ägnas åt behovet av förändringar av de timbaserade 
studiestöden. När det gäller timersättningarna vid vissa 
vuxenutbildningar bör utredaren beakta de förslag som kommer att 
föreläggas riksdagen i en särskild proposition under våren 1990. Vidare 
bör utredaren ta del av CSN:s pågående utredning om den lägre 
timersättningen i grundvux samt särvux-kommitténs synpunkter på 
timersättningarna i särvux.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4 name="Ramar för arbetet, samråd m.m."&gt;&lt;a name="Ramar för arbetet, samråd m.m."&gt;Ramar för arbetet, samråd m.m.&lt;/a&gt;&lt;/h4&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under sitt arbete bör utredaren samråda med såväl de studiesociala 
myndigheterna som med utbildningsmyndigheterna. Flera utredningar bör 
vara av intresse för utredningen, särskilt kan nämnas 
folkhögskolekommittén. Utredaren bör också inhämta synpunkter från 
parterna på arbetsmarknaden samt från berörda intresse- och 
elevorganisationer. Särskilt bör de fackliga organisationerna ges 
möjligheter att följa utredningsarbetet och lämna synpunkter på såväl 
analyser som förslag.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Arbetet bör slutföras senast den 1 juli 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För utredningen gäller regeringens direktiv (dir. 1984:5) till samtliga 
kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens 
inriktning.&lt;p&gt;&lt;a name="S16"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om 
studiesociala frågor&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen 
1976:119 -- med uppdrag att utreda vissa frågor rörande vuxnas 
studiefinansiering samt&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt 
utredaren.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall 
belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Utbildningsdepartementet)&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>