<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887772</hangar_id>
 <dok_id>GEB118</dok_id>
 <rm>1990</rm>
 <beteckning>18</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1990:18</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>C-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>18</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-04-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-06-25 11:17:08</systemdatum>
 <publicerad>1990-04-05 00:00:00</publicerad>
 <titel>Tilläggsdirektiv till stat-kommunberedningen (C 1983:02)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1990:18</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB118/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB118</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GEB118</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Tilläggsdirektiv till stat-kommunberedningen (C 1983:02)&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-05"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-05&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Arbetets bedrivande"&gt;Arbetets bedrivande&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1990:18&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-05"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-05"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-04-05&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag föreslår att stat-kommunberedningen (C 1983:02) får i uppdrag att 
utreda vissa frågor om avgifter i kommunal verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under senare år har diskussionen om avgifternas roll i den kommunala 
ekonomin varit livlig. Kommunerna finansierar för närvarande ca 19 
procent av sin verksamhet med avgifter. För landstingens del är andelen 
ca 7 procent.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Avgifter inom det sociala området samt för olika kultur- och 
fritidsaktiviteter täcker normalt endast en mindre del av kostnaderna. 
Inom tekniska områden såsom vatten- och avloppsverksamhet, 
energiproduktion och renhållning eftersträvas däremot ofta full 
kostnadstäckning.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Reglerna för kommunala avgifter är i dag splittrade och 
svåröverskådliga. Regeringsformen (RF) innehåller vissa grundläggande 
regler om offentligrättsliga avgifter. Det gäller framför allt rätten 
att meddela föreskrifter inom området. I RF och dess förarbeten läggs 
också grunden för gränsdragningen mellan vad som är skatt och vad som är 
avgift.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Kommunallagen (1977:179, ändrad senast 1988:1253) innehåller däremot 
inga särskilda regler om avgifter. I rättspraxis har dock den s.k. 
självkostnadsprincipen utbildats. Den innebär att kommunala avgifter 
inte får tas ut till så höga belopp att de ger ett väsentligt överskott 
i verksamheten. I vissa speciallagar, t.ex. lagen (1970:244) om allmänna 
vatten- och avloppsanläggningar (ändrad senast 1987:134), har 
självkostnadsprincipen lagfästs. Innebörden och räckvidden av principen 
är dock inte till alla delar helt klar.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I några fall har självkostnadsprincipen satts ur spel i 
speciallagstiftningen. Så är t.ex. fallet beträffande torgavgifter och 
parkeringsavgifter enligt lagen (1957:259) om rätt för kommun att uttaga 
avgift för vissa upplåtelser å allmän plats, m.m. (ändrad senast 
1984:879).&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den parlamentariskt sammansatta kommunallagskommittén (C 1988:03) 
arbetar för närvarande med att utforma ett förslag till ny kommunallag. 
Kommittén överväger därvid bl.a. frågan om att skriva in 
självkostnadsprincipen i kommunallagen. Kommittén kommer att redovisa 
sitt förslag under våren. Flera av frågorna om den närmare innebörden 
och räckvidden av självkostnadsprincipen behandlas dock inte i detta 
sammanhang.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I arbetet med att förnya och utveckla den offentliga verksamheten har de 
ekonomiska frågorna en grundläggande betydelse, inte minst med hänsyn 
till de nya krav som ställs på den offentliga sektorn. Det är angeläget 
att öka utbytet av insatta resurser och att genom effektivisering och 
omprioriteringar skapa utrymme för nya och angelägna behov. Regeringen 
har bl.a. i årets budgetproposition redovisat vilka åtgärder som nu 
vidtas och planeras i detta syfte. Ett viktigt led i arbetet är den 
översyn av statens bidrag till kommuner och landsting som har aviserats 
i budgetpropositionen (prop. 1989/90:100 bil. 2 s. 29).&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det finns i dag en klar strävan att ge avgifterna en större betydelse 
som finansieringskälla. För detta talar bl.a. önskemålet att undvika 
skattehöjningar. Vidare finns det inom skilda kommunala 
verksamhetsområden stora behov av underhåll och reinvesteringar som för 
närvarande är svåra att tillgodose.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Mot den nu angivna bakgrunden finns det skäl att mera i detalj än vad 
som sker i kommunallagskommittén och kan ske i den kommande utredningen 
om statens bidrag till kommuner och landsting, m.m. överväga vissa 
frågor om avgifter i kommunal verksamhet.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Stat-kommunberedningen, som tillkallades enligt regeringens bemyndigande 
den 17 mars 1983 (Dir. 1983:30), har till uppgift att överväga olika 
frågor om ökad samverkan mellan stat och kommun samt förenkling av 
statliga regler, m.m. Beredningen har tidigare i sitt arbete tagit upp 
vissa frågor om kommunala avgifter. Arbetet i dessa frågor har 
redovisats i delbetänkandet (Ds C 1984:6) Avgifter in om kommunal 
verksamhet. Betänkandet har remissbehandlats.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Det är enligt min mening lämpligt att stat-kommunberedningen även får 
ansvaret för det utredningsarbete om kommunala avgifter som nu bör komma 
till stånd.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Utredningsuppdraget"&gt;&lt;a name="Utredningsuppdraget"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Självkostnadsprincipen har tillkommit för att skydda konsumenterna mot 
att kommuner och landsting gör monopolvinster. Självkostnadsberäkningen 
avser endast kostnader som direkt kan knytas till produktionen av den 
aktuella kommunala servicen. En effektiv resursfördelning och en 
avgiftssättning som också tar hänsyn till externa effekter, t.ex. vissa 
miljöeffekter, kan därför i många fall komma att strida mot principen 
såsom den nu tillämpas.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Stat-kommunberedningen bör förutsättningslöst överväga frågan om vilka 
kostnader som skall få räknas in i avgiftsunderlaget. Gränsdragningen 
mellan skatt och avgift bör också belysas i detta sammanhang.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ett par rättsfall om kommunala el- och va-taxor har väckt stor 
uppmärksamhet. Frågan har främst gällt hur kapitalkostnaderna -- 
avskrivning och ränta -- får kalkyleras in i avgifterna. Beredningen bör 
särskilt behandla denna fråga. Därvid bör bl.a. övervägas i vilken 
utsträckning kalkylerade kostnader, inklusive krav på räntabilitet, bör 
få ingå i avgiftsunderlaget.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beredningen bör också belysa hur kostnader för omfattande investeringar 
och för särskilda planeringsinsatser skall beaktas när avgiftsunderlaget 
beräknas.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Om självkostnadsprincipen skrivs in i kommunallagen bör all 
speciallagstiftning där principen för närvarande finns inskriven gås 
igenom och övervägas mot bakgrund av den centrala kommunallagsregeln. 
Även denna fråga bör behandlas i utredningsarbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Självkostnadsprincipen gäller också för kommunal verksamhet inom områden 
där även staten kan vara huvudman, t.ex. energianläggningar. Detta kan 
innebära att olika avkastningsprinciper tillämpas för statlig och 
kommunal elproduktion. Beredningen bör överväga hur dessa principer kan 
samordnas.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom det sociala området samt fritids- och kulturområdena grundas 
avgiftssättningen mera på andra överväganden än självkostnadsprincipen, 
även om denna princip också inom dessa områden utgör en yttersta gräns. 
De överväganden som här står i förgrunden är i första hand av 
fördelningspolitisk natur. Sådana frågor bör inte omfattas av 
utredningsuppdraget.&lt;p&gt;&lt;a name="S9"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beredningen bör ta del av det utredningsarbete om kommunala avgifter som 
gjorts inom ramen för den pågående översynen av kommunallagen. Det 
gäller i första hand kommunallagsgruppens delbetänkande (Ds C 1987:5) 
Den ekonomiska förvaltningen i kommuner och landsting.&lt;p&gt;&lt;a name="S10"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;


En viktig grund för utredningsarbetet är självfallet också de 
ställningstaganden som kommunallagskommittén gör när det gäller frågan 
om att skriva in självkostnadsprincipen i kommunallagen. Beredningen bör 
således ta del av kommitténs kommande betänkande.&lt;p&gt;&lt;a name="S11"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Inom kommunallagskommittén har enligt vad jag inhämtat också vissa 
särskilda frågor om kommunala avgifter aktualiserats. En sådan fråga 
gäller möjligheten att tillämpa en enhetstaxa för olika energislag (el, 
fjärrvärme, naturgas) för att kunna förbättra vissa energislags 
konkurrensförmåga. En annan fråga gäller möjligheten att differentiera 
taxan för vatten och avlopp med hänsyn till vattentillgången. I 
utredningsarbetet bör dessa och eventuella likartade frågor övervägas.&lt;p&gt;&lt;a name="S12"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Ytterligare en fråga som bör behandlas i detta sammanhang gäller 
möjligheterna att tillämpa schabloniserade taxor samt hur sådana taxor 
förhåller sig till kravet på individuell rättvisa.&lt;p&gt;&lt;a name="S13"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Som jag nämnt har beredningen tidigare behandlat vissa frågor om 
kommunala avgifter. Dessa frågor bör ytterligare övervägas i detta 
utredningsarbete bl.a. mot bakgrund av remissynpunkter på det tidigare 
arbetet.&lt;p&gt;&lt;a name="S14"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beredningen bör lägga fram de förslag till lagändringar som föranleds av 
övervägandena i de frågor som jag nu har tagit upp.&lt;p&gt;&lt;a name="S15"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Arbetets bedrivande"&gt;&lt;a name="Arbetets bedrivande"&gt;Arbetets bedrivande&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utredningsarbetet om självkostnadsprincipens gränser bör bedrivas så att 
det kan samordnas med arbetet med en ny kommunallag. Arbetet bör därför 
i denna del redovisas senast den 1 november 1990.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

I övrigt bör utredningsarbetet vara slutfört senast den 1 juli 1991.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Under arbetets gång bör beredningen ha kontakt med den utredning som 
skall tillsättas om statens bidrag till kommuner och landsting, m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beredningen skall i utredningsarbetet beakta vad som sägs i direktiven 
till samtliga kommittéer och särskilda utredare om utredningsförslagens 
inriktning (Dir. 1984:5) och om beaktande av EG-aspekter (Dir. 1988:43).&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Jag hemställer att regeringen utvidgar stat-kommunberedningens uppdrag i 
enlighet med vad jag nu har anfört.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Civildepartementet)&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>