<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2887767</hangar_id>
 <dok_id>GEB116</dok_id>
 <rm>1990</rm>
 <beteckning>16</beteckning>
 <typ>dir</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>dir</doktyp>
 <typrubrik>Kommittédirektiv 1990:16</typrubrik>
 <dokumentnamn>Kommittédirektiv</dokumentnamn>
 <debattnamn>Kommittédirektiv</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Ju-dep</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>16</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-03-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-02-11 15:28:52</systemdatum>
 <publicerad>2016-02-11 15:28:52</publicerad>
 <titel>Beredning för frågor rörande användning av gentekniken</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>RKFTP</source>
 <sourceid>Dir. 1990:16</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB116/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GEB116</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GEB116</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div&gt;&lt;h2&gt;Beredning för frågor rörande användning av gentekniken&lt;/h2&gt;
&lt;style&gt;div.doctoc { padding: 10px;position: relative;width: 90%;border-bottom: #ccc 1px solid;border-top: #ccc 1px solid;font-size:85%;}&lt;/style&gt;&lt;div class="doctoc"&gt;&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;&lt;ul class="ultoc"&gt; &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut vid regeringssammanträde 1990-03-29"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-03-29&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Överväganden"&gt;Överväganden&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
 &lt;li&gt;&lt;a href="#Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;
&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;
Dir. 1990:16&lt;p&gt;&lt;a name="S1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-03-29"&gt;&lt;a name="Beslut vid regeringssammanträde 1990-03-29"&gt;Beslut vid regeringssammanträde 1990-03-29&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Statsrådet Göransson anför.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Mitt förslag"&gt;&lt;a name="Mitt förslag"&gt;Mitt förslag&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

En parlamentarisk beredning tillkallas för att bereda frågor med 
anknytning till användning av genteknik.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Bakgrund"&gt;&lt;a name="Bakgrund"&gt;Bakgrund&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Gentekniken har utvecklats mycket snabbt under 1980-talet. Forskningens 
framsteg skapar nu möjligheter till direkt användning inom så vitt 
skilda områden som medicinsk diagnostik, läkemedelsproduktion, 
växtförädling, djuravel, mikroorganismer för industriella tillämpningar 
och miljövård. Vi står i dag bara i början av utvecklingen inom vad som 
kan komma att bli ett mycket dynamiskt område.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Gentekniken aktualiserar samtidigt en rad svåra frågor. Möjligheterna 
att identifiera, påverka och förändra arvsanlag hos olika arter reser 
grundläggande etiska frågor om människans ansvar för naturens och sin 
egen framtid. Det är därför självklart att utnyttjandet av gentekniken 
har lett till en intensiv debatt om vad som skall vara tillåtet och inte 
tillåtet.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Flera motioner i ämnet har också väckts i riksdagen. Jordbruksutskottet 
har remitterat motionerna till en lång rad instanser och har den 18 
januari 1990 genomfört en hearing. Även lagutskottet har hållit en 
hearing den 13 februari 1990 angående patent på liv. Också andra utskott 
behandlar motioner om genteknik.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Särskilda regler för användning av genteknik infördes först för att 
stilla den oro som tekniken väckte bland dem som i 
forskningslaboratorier hade att arbeta med sådan verksamhet. 
Delegationen för hybrid-DNA-frågor har sedan år 1980 regeringens uppdrag 
att främja säkerheten vid användning av hybrid-DNA-teknik och 
näraliggande tekniker samt att sprida kunskap om utvecklingen inom 
området. Delegationen håller sig underrättad om projekt som kan vara 
förenade med risker, tar initiativ i säkerhets- och skyddsfrågor och 
anmäler till regeringen eller till berörd skyddsmyndighet om ett projekt 
är etiskt tvivelaktigt. Delegationen utgör en väl fungerande 
kontaktpunkt mellan parlamentariker, forskare, myndigheter och 
organisationer och anses ha en god överblick över utvecklingen inom 
landet.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Den snabba utvecklingen ökar behovet av samhällelig insyn, prövning och 
kontroll. Exempelvis förutsätter ett frisläppande av genetiskt 
förändrade organismer en ingående analys av ekologiska risker. 
Kunskaperna om dessa är i dag mycket begränsade. Vidare är det en 
grannlaga uppgift att formulera en etiskt godtagbar balans mellan 
genetisk integritet, ekologi och olika tillämpningar inom medicin, 
jordbruk, industri osv.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Lagstiftningen ses för närvarande över inom flera områden som berör 
genteknisk verksamhet. Justitiedepartementet arbetar med 
immaterialrättsliga frågor, dvs. patent och växtförädlarrätt. 
Socialdepartementet arbetar med genteknikens tillämpning inom bl.a. 
medicinsk verksamhet och en proposition om genteknikens användning på 
människan beräknas bli avlämnad till riksdagen i vår. 
Jordbruksdepartementet har nyligen sett över lagstiftningen om 
användning av genteknik på växter och djur. Det betänkande som översynen 
resulterat i remissbehandlas för närvarande. Även andra områden än de nu 
nämnda kan bli aktuella. Kemikalieinspektionen har t.ex. aktualiserat 
frågan om riskvärdering av biologiska bekämpningsmedel. Naturvårdsverket 
har ansett att det är nödvändigt med en restriktiv hållning till ett 
medvetet frisläppande av transgena organismer i naturen och menar att en 
översyn av lagstiftningen och möjligheterna till reglering och kontroll 
i dessa delar är angelägen. Regeringen har den 15 februari 1990 beslutat 
om tillståndsplikt för odling av genetiskt förändrade växter. Regeringen 
har riksdagens bemyndigande att meddela förbud mot eller villkor för att 
använda genteknik på djur. Nordiska ministerrådet har tagit initiativ 
till ett nordiskt samarbete kring etik i bioteknikfrågor.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Överväganden"&gt;&lt;a name="Överväganden"&gt;Överväganden&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Utvecklingen inom gentekniken går nu mycket snabbt och ställer krav på 
en löpande bedömning av vilka åtgärder som erfordras. En samlad översyn 
bör därför göras rörande behovet av åtgärder i fråga om genteknikens 
användning och frisläppandet av gentekniskt förändrade organismer. 
Översynen bör omfatta följande huvudområden:&lt;br /&gt;
1. Kunskapsläget beträffande de ekologiska risker som är förbundna med 
ett frisläppande av genetiskt förändrade organismer, principer för 
ekologisk riskvärdering samt behovet av forskning kring de ekologiska 
riskerna.&lt;br /&gt;
2. Etiska principer för vad som bör vara tillåtet och otillåtet vid 
användningen av genteknik.&lt;br /&gt;
3. Principer för anmälningsplikt och prövning av genteknisk verksamhet 
och organisationen av denna kontroll i framtiden.&lt;br /&gt;
4. Övergripande immaterialrättsliga frågor.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Flera organ arbetar i dag med olika delfrågor, bl.a. 
hybrid-DNA-delegationen, lantbruksstyrelsen och medicinsk-etiska rådet. 
Inget organ besitter emellertid den samlade kompetens som krävs. 
Översynen bör därför genomföras av ett för ändamålet särskilt tillsatt 
organ till vilket kan knytas personer som tillsammans har den 
erforderliga sakkunskapen. Det intresse som dessa frågor väcker i den 
allmänna debatten och de känsliga avvägningar som kan bli nödvändiga gör 
det angeläget att arbetet bedrivs med ett brett deltagande från 
riksdagspartierna.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Sammanfattningsvis anser jag således att det finns behov av att under 
parlamentarisk medverkan få ett antal frågor med anknytning till 
gentekniken belysta. En belysning i sådana former kan också tjäna som 
vägledning för det svenska agerandet vid de olika internationella 
diskussioner som skall äga rum. Därför bör en parlamentarisk beredning 
tillkallas för att utreda användningen av gentekniken. Till beredningen 
bör knytas erforderlig expertis.&lt;p&gt;&lt;a name="S5"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beredningen skall följa tillämpningarna inom gentekniken och föreslå de 
åtgärder som kan anses lämpliga. Beredningen skall med förtur behandla 
frågan om hur prövningen av genteknikens tillämpning bör gå till och hur 
denna prövning skall vara organiserad i framtiden. I detta sammanhang 
bör hybrid-DNA-delegationens arbetsuppgifter och organisatoriska 
ställning övervägas.&lt;p&gt;&lt;a name="S6"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Beredningen bör arbeta snabbt. Arbetet bör slutföras före utgången av 
mars 1992. Beredningen bör anpassa sina arbetsformer till de frågor som 
behandlas. Det bör också stå beredningen fritt att välja formerna för 
hur dess förslag skall presenteras. Ingenting hindrar att detta sker 
etappvis. Beredningen skall samråda med berörda myndigheter och andra 
organ. Jag vill betona att tillsättandet av beredningen givetvis inte 
får utgöra något hinder för regeringen att fatta de beslut och vidta de 
åtgärder inom bioteknikens område som kan visa sig vara påkallade under 
arbetets gång.&lt;p&gt;&lt;a name="S7"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

För beredningen skall gälla regeringens direktiv (dir. 1984:5) till 
samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens 
inriktning. I sammanhanget bör också erinras om regeringens direktiv 
(dir. 1988:43) till kommittéer och särskilda utredare angående beaktande 
av EG-aspekter i utredningsverksamheten.&lt;p&gt;&lt;a name="S8"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Hemställan"&gt;&lt;a name="Hemställan"&gt;Hemställan&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen 
bemyndigar chefen för justitiedepartementet&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att tillkalla en parlamentarisk beredning -- omfattad av 
kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att bereda frågor med 
anknytning till användning av genteknik,&lt;br /&gt;
att besluta om ledamöter, sakkunniga, experter, sekreterare och annat 
biträde åt beredningen,&lt;br /&gt;
att utse en av ledamöterna att vara ordförande i beredningen.&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;&lt;a name="Vidare hemställer jag att regeringen beslutar"&gt;Vidare hemställer jag att regeringen beslutar&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

att kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns anslag Utredningar m.m.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;h3 name="Beslut"&gt;&lt;a name="Beslut"&gt;Beslut&lt;/a&gt;&lt;/h3&gt;&lt;p&gt;&lt;a name="S2"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller 
hans hemställan.&lt;p&gt;&lt;a name="S3"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;

(Justitiedepartementet)&lt;p&gt;&lt;a name="S4"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
</dokumentstatus>