<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2438960</hangar_id>
 <dok_id>GE0972</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>72</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1990/91:72</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>72</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-03-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:43:33</systemdatum>
 <publicerad>1991-03-06 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1990/91:72 Onsdagen den 6 mars</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0972/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0972</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0972</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;br&gt;1990/91:72&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Onsdagen den 6 mars&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Kl. 9.00-12.44&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0972/prot_199091__72-1.png" style="width:40pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 § Ledighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen meddelade att Roy Ottosson (mp) ansökt om för-&lt;br&gt;äldraledighet under tiden den 9 april—den 8 maj 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren biföll denna ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen anmälde att Hans Lindforss (mp) skulle tjänstgöra&lt;br&gt;som ersättare för Roy Ottosson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på män-&lt;br&gt;niska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 § Hänvisning av ärenden till utskott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs och hänvisades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:119 till socialförsäkringsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 :Bol9-Bo24 till bostadsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 :Fi33 till finansutskottet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Meddelande om samlad votering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talmannen meddelade att de på föredragningslistan upptagna&lt;br&gt;ärendena skulle avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt i samtliga&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 § Användning av genteknik på människa, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 :SoU10 Användning av genteknik på människa, m.m. (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:52).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 ULLA TILLÄNDER (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I riksdagen har motioner om bioteknik förekommit sedan&lt;br&gt;1975. Många av dessa motioner antyder att här föreligger problem som inte&lt;br&gt;har fått någon tillfredsställande lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gen-etikkommittén med uppdrag att behandla genteknikens tillämpning&lt;br&gt;på människor tillsattes 1982 av den dåvarande center—folkparti-regeringen.&lt;br&gt;Motivet var en insikt om att här fanns ett problemområde som borde genom-&lt;br&gt;lysas, där gränser borde upprättas och där kanske lagstiftning borde övervä-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag kom 1984. Mellan 1984 och 1986 skedde ingenting.&lt;br&gt;1987 meddelade regeringen att gen-etikkommitténs förslag bereddes inom&lt;br&gt;socialdepartementet. Våren 1989 skulle en proposition komma till riksda-&lt;br&gt;gen. Den sköts upp till hösten 1989. Och så kom den då äntligen hösten 1990.&lt;br&gt;Det är inte för mycket sagt att frågan tydligen inte har haft högsta prioritet i&lt;br&gt;regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är hög tid att Sverige formulerar en strategi för hanteringen av de frå-&lt;br&gt;gor som vi nu diskuterar. Det är nödvändigt att sätta etiska, sociala och mil-&lt;br&gt;jömässiga ramar för användningen. Risken är annars stor för att åtgärder&lt;br&gt;kommer först när misstagen och gränsöverskridandena har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bioteknikens möjligheter upphör aldrig att fascinera. Att för människan&lt;br&gt;kunna skapa livsnödvändiga läkemedel, att kunna utföra avancerade trans-&lt;br&gt;plantationer med hjälp av genterapi och att snabbt kunna ställa en diagnos&lt;br&gt;är några av de stora möjligheter som den nya tekniken ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många talar också om bioteknik som det stora löftet inför framtiden. Det&lt;br&gt;rör sig om tre viktiga huvudområden inom medicinen: diagnostik, terapi och&lt;br&gt;vaccin. Men det finns också risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur vi hanterar biotekniken handlar ytterst om respekten för livet. Det&lt;br&gt;handlar om möjligheterna att förändra livets innersta byggstenar och om hur&lt;br&gt;vi skall tillämpa den nya kunskapen. Bioteknikens användning på männi-&lt;br&gt;skan rymmer viktiga frågor som många gånger kräver svåra avvägningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets uppgift måste vara att bevaka att respekten för livet, såväl det&lt;br&gt;ofödda som det födda, upprätthålls. Den genetiska integriteten måste ges ett&lt;br&gt;fullgott skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1979 lade vi i centern fram den första riksdagsmotionen med krav på&lt;br&gt;etisk och social lagstiftning för biotekniken. Under de senaste åren har vi&lt;br&gt;lagt fram partimotioner för att åstadkomma en strategi för att hantera den&lt;br&gt;nya tekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En helhetsbild av bioteknikens olika delområden saknas. Man kan be-&lt;br&gt;klaga att utredningen om ”Den gravida kvinnan och fostret - två individer;&lt;br&gt;Om fosterdiagnostik, Om sena aborter” och transplantationsutredningens&lt;br&gt;betänkande inte kan behandlas i ett sammanhang. Ett enigt socialutskott har&lt;br&gt;vid upprepade tillfällen efterlyst ett samlat grepp om dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kartläggningen av den mänskliga arvsmassan kommer att ställa stora krav&lt;br&gt;på att den genetiska informationen skyddas. Kartläggningen kan komma att&lt;br&gt;finnas i olika databanker, och det innebär helt nya risker för att obehöriga&lt;br&gt;skall få tillgång till mycket känsliga uppgifter. Integriteten och sekretessen&lt;br&gt;för den enskilde måste därför hävdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår obligatoriska genetiska hälsoundersökningar i vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall när arbetarskyddsstyrelsen så föreskrivit med stöd av bestämmelserna i&lt;br&gt;arbetsmiljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att sekretesslagstiftningen i dessa frågor ses över och att rege-&lt;br&gt;ringen skall lägga fram förslag till skärpt sekretesslagstiftning vad gäller bio-&lt;br&gt;teknik på människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna hälsoundersökningar skall få genomföras. Utvecklingen går&lt;br&gt;snabbt. Vi anser att de nya möjligheterna som finns både innebär hot och&lt;br&gt;löfte. Den nya tekniken kan bli ett hot mot integriteten. Man får inte vara&lt;br&gt;blind för den risken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ju mer fascinerande de forskningsmässiga framstegen är, desto större kan&lt;br&gt;risken vara att man glömmer bort grundläggande värden som vi är skyldiga&lt;br&gt;att slå vakt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte etiskt försvarbart att genomföra genteknisk manipulation som&lt;br&gt;går i arv till kommande generationer. Genterapi på mänskliga könsceller&lt;br&gt;måste i lag förbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utvecklingen är så snabb som den är uppkommer frågan om man verk-&lt;br&gt;ligen måste tillämpa all kunskap. Ett ökat medvetande om de etiska aspek-&lt;br&gt;terna måste innebära att man lägger in ett moment av etisk bedömning mel-&lt;br&gt;lan forskningsmässigt erövrad kunskap och tillämpningen av denna kunskap&lt;br&gt;på såväl djur som människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i många fall så att man famlar i ovisshet om vad som är rätt och fel.&lt;br&gt;I en sådan situation måste det vara rimligt att man bibehåller en marginal,&lt;br&gt;att man i en situation då man är osäker om vad som är rätt eller fel inte tar&lt;br&gt;det till intäkt för att öka friheten, utan tvärtom av försiktighet begränsar den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gamla regeln att skynda långsamt är uttryck för en hållning som värjer&lt;br&gt;sig mot en naiv entusiasm där man rusar i väg och gör misstag som kunde ha&lt;br&gt;undvikits med ett visst mått av eftertanke och begrundan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan hållning är desto mer angelägen ju mindre självklar den tycks&lt;br&gt;vara. I en situation när frestelsen att slå mynt av forskningsresultat är så stor&lt;br&gt;som nu, skulle det behövas lagar som är klara och bjudande - etiska impera-&lt;br&gt;tiv som är grundade i värden av annan och djupare valör än det krassa vinst-&lt;br&gt;begäret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gör man då om dessa värden är på väg att glömmas och blekna bort?&lt;br&gt;Man kan antingen konstatera sakförhållandet och säga med en axelryckning&lt;br&gt;att sådana värden är som höstens blad som vissnar och faller bort, medan de&lt;br&gt;ekonomiska värdena, som är de enda reella, bibehåller och t.o.m. förstärker&lt;br&gt;sitt grepp om oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det perspektivet är så avskräckande att det måste underkännas, och då&lt;br&gt;återstår endast att hävda de värden som grundas i en humanistisk livssyn och&lt;br&gt;där människan är ett mysterium och bärare av ett värde och en värdighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och försök på embryon skall tillåtas under 14 dagar efter be-&lt;br&gt;fruktningen, men syftet får enligt vår uppfattning enbart vara att förebygga&lt;br&gt;och lindra sjukdomar när den kunskap som kan vinnas inte kan fås på annat&lt;br&gt;sätt. Sedan är det angeläget med en utvärdering efter en tvåårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bioteknikens positiva möjligheter måste tas till vara. Ett internationellt&lt;br&gt;kunskapsutbyte är av stor vikt, både vad gäller framsteg inom forskningen&lt;br&gt;och vägar att hantera de etiska frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället har ett ansvar för att de etiska frågorna hanteras på ett riktigt&lt;br&gt;sätt med respekt för livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Tio av de reservationer som fogats till betänkandet har cen-&lt;br&gt;terns representanter i utskottet ställt sig bakom, men jag nöjer mig med att&lt;br&gt;yrka bifall till reservationerna 11, 15 och 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf.2 ANNIKA ÅHNBERG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den avancerade biotekniken kommer till användning på&lt;br&gt;många olika områden i vårt samhälle: industriprocesser, miljöfrågor och,&lt;br&gt;framför allt, medicin och läkekonst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På alla dessa områden där bioteknik och framför allt genteknik kommer&lt;br&gt;till användning, är den kontroversiell och ger upphov till diskussioner. Att&lt;br&gt;den är kontroversiell är förmodligen en av anledningarna till att vi har fått&lt;br&gt;vänta så länge - ända till den 6 mars 1991 - på att här i riksdagen få ta ställ-&lt;br&gt;ning till lagförslag som åtminstone innebär en början på att från samhällets&lt;br&gt;sida reglera hanteringen av avancerad bioteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den politiska oförmågan, särskilt från regeringens sida, att komma med&lt;br&gt;konkreta förslag - det är trots allt fortfarande bara delförslag vi får ta ställ-&lt;br&gt;ning till - har på intet sätt bidragit till att göra diskussionen kring bioteknik&lt;br&gt;och genteknik klargörande. Den har tvärtom lett till förvirring och till den&lt;br&gt;tidvis oseriösa debatt som vi har haft i många år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad är det som gör biotekniken och kanske särskilt gentekniken så oer-&lt;br&gt;hört kontroversiell? För de människor som har en religiös tro på att det finns&lt;br&gt;en skapare, tror jag helt enkelt att det känns som om människan gått för&lt;br&gt;långt och gett sig in på områden som hon helt enkelt inte har lov att syssla&lt;br&gt;med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också för dem som i likhet med mig själv inte har en sådan gudstro utan&lt;br&gt;tror att det är människans öde att själv forma och skapa sin värld, väcker den&lt;br&gt;här diskussionen oerhört många svåra frågor och ger väldigt få svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det beror på att det trots allt, även om man inte har en tro på&lt;br&gt;en skapelse, väcker rädsla att veta att vi nu har skaffat oss kunskap och för-&lt;br&gt;måga att påverka och förändra de grundläggande livsprocesserna och det ge-&lt;br&gt;netiska arvet hos levande organismer. Det är en kunskap och en förmåga&lt;br&gt;som förskräcker! Vi har inte bara tagit en rejäl tugga av äpplet på kunska-&lt;br&gt;pens träd - vi riskerar också att sätta tuggan i halsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan människan hantera dessa kunskaper? Utifrån vilken moral och etik&lt;br&gt;skall hon hantera dessa mycket svåra kunskaper?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte oväntat finns i hög grad en motsättning mellan forskarsamhället och&lt;br&gt;allmänheten. Forskarna, särskilt de som arbetar inom detta område, känner&lt;br&gt;inte denna, som de tycker, obefogade rädsla hos allmänheten. De tycker att&lt;br&gt;de behärskar kunskapen och tekniken och kan hantera den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det man lever och arbetar med känner man inte stor rädsla inför. Därmed&lt;br&gt;inte sagt att forskarna har alldeles rätt när de är säkra på att det inte är far-&lt;br&gt;ligt. Det kan ju faktiskt också vara så att det faktum att man lever och arbetar&lt;br&gt;intensivt inom ett visst område förleder en att tro att man också behärskar&lt;br&gt;det. En kärnkraftstekniker, för att ta ett exempel från ett annat område,&lt;br&gt;tycker att han har kontroll över den panel han sitter vid och att han behärs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kar den. Han är trots allt lika hjälplös som vi andra den dag då någonting&lt;br&gt;verkligen händer och det inträffar en olycka i kärnkraftverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan faktiskt vara så att forskarna, trots den uppenbarligen stora för-&lt;br&gt;vissning de känner om att de kan kontrollera och behärska tekniken, också&lt;br&gt;vaggas in i falska förhoppningar. Det är å andra sidan inte säkert att allmän-&lt;br&gt;heten, de många människor som mest känner rädsla och olust inför dessa&lt;br&gt;stora kunskaper, har rätt i den meningen att rädslan och osäkerheten borde&lt;br&gt;leda till att man skall stänga dörren om dessa kunskaper och bestämma sig&lt;br&gt;för att över huvud taget inte ägna sig åt dem. För övrigt är det naturligtvis&lt;br&gt;inte ens möjligt. För en enskild individ är det dock möjligt. Vi kan var och&lt;br&gt;en välja att frånhända oss dessa kunskaper eller att använda oss av denna&lt;br&gt;teknik. Men ett samhälle kan inte det. Den kunskap som vi en gång har skaf-&lt;br&gt;fat oss kan vi aldrig gömma undan, lägga locket på och låtsas att vi inte har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan jämföra denna kunskap, forskning och utveckling med en flod&lt;br&gt;som väller fram och närmar sig ett floddelta. Medan den fortfarande är på&lt;br&gt;väg mot detta floddelta finns det oerhört många vägar att välja på. Men när&lt;br&gt;man närmar sig floddeltat och vattnet börjar söka sig i olika strömmar slår&lt;br&gt;man in på olika vägar. Sedan går det inte att vända strömmarna och gå till-&lt;br&gt;baka åt andra hållet. Därför är det så oerhört viktigt hur man från samhällets&lt;br&gt;sida väljer att försöka hantera och i någon mån styra dessa processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken uppgift har samhället? Vilken är den politiska uppgiften? Jag&lt;br&gt;skulle inte vilja säga att vi som politiker står mitt emellan forskare och all-&lt;br&gt;mänhet. Men jag tror inte att det är den politiska uppgiften eller lagstiftning-&lt;br&gt;ens uppgift att förmedla forskarnas åsikter till allmänheten eller tvärtom.&lt;br&gt;Den politiska uppgiften och uppgiften för lagstiftning och regelverk är i stäl-&lt;br&gt;let att möjliggöra samexistens och att hitta ett sätt så att vi kan bejaka forsk-&lt;br&gt;ning och utveckling. Det skall göras på ett sådant sätt att människor fortfa-&lt;br&gt;rande kan känna trygghet och leva i detta samhälle i den fasta förvissningen&lt;br&gt;att det inte bakom stängda dörrar pågår en skrämmande hotfull utveckling&lt;br&gt;som mänskligheten inte kan kontrollera och som kommer att leda till att vi&lt;br&gt;manipulerar med den mänskliga rasen eller genomför andra oerhört skräm-&lt;br&gt;mande vetenskapliga försök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som politiker gör vi naturligtvis detta utifrån vissa grundläggande ideolo-&lt;br&gt;gier. Min grundläggande ideologi, som jag tror delas av många, innebär att&lt;br&gt;dessa kunskaper och denna forskning skall användas för människors behov.&lt;br&gt;Det tycker jag ställer stora krav på samhället. Det betyder nämligen att vi&lt;br&gt;inte får lämna över denna utveckling till t.ex. mycket kapitalstarka stora&lt;br&gt;företag. Det får inte vara de som bestämmer vad man skall forska i och vil-&lt;br&gt;ken utveckling vi skall bejaka. Samhället måste få vara med och bestämma&lt;br&gt;hur vi skall styra forskningsresurser och hur vi skall få den forskning som&lt;br&gt;bäst gagnar människors behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns här uppenbarligen en motsättning, åtminstone ibland. Inom&lt;br&gt;jordbruksområdet kan det t.ex. uppenbart vara så att det ligger i ett företags&lt;br&gt;intresse att utveckla jordbruksgrödor som är toleranta mot kemikalier, efter-&lt;br&gt;som det också leder till att man kan fortsätta att använda kemikalierna i be-&lt;br&gt;kämpningssyfte. Det är dock inte alls säkert att detta överensstämmer med&lt;br&gt;det mänskliga behovet. Det mänskliga behovet är naturligtvis snarare att&lt;br&gt;man utvecklar grödor som är toleranta mot själva angreppen. Det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. grödor som är toleranta mot torka och stress och som kan komma till&lt;br&gt;nytta i länder i tredje världen där man lider en oerhörd brist på livsmedel&lt;br&gt;och livsmedelsproduktion. Visst finns denna motsättning, och den finns na-&lt;br&gt;turligtvis också på det medicinska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför också oerhört viktigt att vi håller denna diskussion levande.&lt;br&gt;Det råder dock tyvärr fortfarande stor brist på detta i vårt samhälle. Kanske&lt;br&gt;på grund av att den här diskussionen är så svår och för att vi tycker att vi&lt;br&gt;känner oss maktlösa inför den, förs den fortfarande i mycket hög grad inom&lt;br&gt;forskarsamhället eller mellan forskarna och ett mycket begränsat antal män-&lt;br&gt;niskor som har intresserat sig för dessa frågor. Jag tror att en av våra allra&lt;br&gt;viktigaste uppgifter är att göra denna diskussion allmän och inte låta den&lt;br&gt;vara en diskussion enbart för experter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bl.a. mot denna bakgrund som vänsterpartiet har föreslagit ett sys-&lt;br&gt;tem med etiska nämnder som skall ge allmänheten större möjligheter att&lt;br&gt;vara med i debatten och medverka till att debatten kring dessa grundläg-&lt;br&gt;gande frågor också skall kunna föras ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det lagförslag som riksdagen nu äntligen har fått ta ställning till föreslås-&lt;br&gt;det verkar också som om det kommer att finnas en majoritet för det - att&lt;br&gt;man skall få använda gentekniska metoder vid allmänna hälsoundersök-&lt;br&gt;ningar. Detta är något som vi från vänsterpartiets sida inte har velat accep-&lt;br&gt;tera. Vi tycker att man där tar steget ifrån att använda den här forskningen&lt;br&gt;och kunskapen i första hand för människors behov och i stället väljer en&lt;br&gt;mera klåfingrig attityd som vi tror - mot bakgrund av erfarenheter från hur&lt;br&gt;andra sådana här stora forskningsresultat kan användas - kan få olyckliga&lt;br&gt;konsekvenser för människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför yrka bifall till reservation nr 1 i detta betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet berör också en annan problematik i sitt betänkande, där utskot-&lt;br&gt;tet nu föreslår ett tillkännagivande som jag tycker är mycket viktigt. Det gäl-&lt;br&gt;ler frågan om den gen-etiska integriteten. I betänkandet diskuterar man sär-&lt;br&gt;skilt frågan hur den enskilda människan skall kunna hävda sin rätt till gene-&lt;br&gt;tisk integritet i förhållande till t.ex. arbetsgivare eller försäkringsbolag. Det&lt;br&gt;är en mycket svår fråga, som inte enkelt låter sig regleras i lag. Den handlar&lt;br&gt;nämligen i så hög utsträckning också om maktförhållanden i samhället.&lt;br&gt;Även om vi har lag på att sådan här information inte skall kunna lämnas ut&lt;br&gt;till t.ex. arbetsgivare men samtidigt har en hög arbetslöshet och arbetsgiva-&lt;br&gt;ren låter förstå att det ändå innebär ett plus att man också delger sådan infor-&lt;br&gt;mation, blir det svårt för den enskilda människan att hävda sitt intresse. Ut-&lt;br&gt;skottet kommer med ett mycket viktigt tillkännagivande om att regeringen&lt;br&gt;skall återkomma med ett förslag på hur man skall kunna garantera den en-&lt;br&gt;skilda människans integritet. Jag tror också att det är mycket viktigt att man&lt;br&gt;i en sådan diskussion får med t.ex. fackföreningsrörelsen. Här handlar det&lt;br&gt;nog om kollektiva åtgärder. Som enskilda står vi annars svaga i den diskus-&lt;br&gt;sionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta betänkande handlar om två stora frågor. Den första gäller frågan&lt;br&gt;om att kunna använda tekniken vid allmänna hälsoundersökningar. Den&lt;br&gt;andra frågan är kanske ännu svårare och mer komplicerad, nämligen om&lt;br&gt;man skall kunna använda genteknisk forskning och behandling på könscel-&lt;br&gt;ler. Från vänsterpartiets sida är vi alldeles definitivt emot att detta skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna leda till genterapi på könsceller. Vi tycker också att man måste vara&lt;br&gt;oerhört restriktiv med den forskning som får bedrivas på befruktade ägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samhället förekommer i dag en diskussion som bara för några år sedan&lt;br&gt;skulle ha varit otänkbar. Det skulle tidigare ha varit otänkbart att forskare&lt;br&gt;sade att man med denna forskning och utveckling faktiskt syftade till gente-&lt;br&gt;rapi på könsceller. Redan i dag kan man dock höra forskare säga - utan att&lt;br&gt;det längre är så kontroversiellt - att det nog är det man syftar till i förläng-&lt;br&gt;ningen. Vi tycker att det här är ett perspektiv som inger mer rädsla och hot&lt;br&gt;än löften inför framtiden. Vi tycker att samhället måste vara oerhört restrik-&lt;br&gt;tivt. Det är här lagstiftningens uppgift att vara konservativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed är det inte sagt att diskussionen kring detta oerhört kontroversi-&lt;br&gt;ella ämne skall vara avslutad i och med dagens beslut. Diskussionen kring&lt;br&gt;dessa frågor kommer förmodligen, och förhoppningsvis, aldrig att vara av-&lt;br&gt;slutad, eftersom den rör så grundläggande svåra etiska problem. Detta är&lt;br&gt;naturligtvis en diskussion som vi måste föra vidare. Om den grundläggande&lt;br&gt;inställningen är att människan har rätt att skaffa sig så mycket kunskap hon&lt;br&gt;kan om sin omgivning, om naturen och om sig själv, måste vi naturligtvis&lt;br&gt;också acceptera att man i detta syfte använder befruktade ägg i forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid viktigt att tonvikten ligger på att det mera handlar om&lt;br&gt;att skaffa oss ökad kunskap och ökade insikter och inte om att bli mera klå-&lt;br&gt;fingriga. Vi måste vara oerhört medvetna om att när vi skaffar oss kunskapen&lt;br&gt;om naturens egna mekanismer skall det ske i syfte att anpassa människan till&lt;br&gt;hur naturen fungerar, och inte att så snabbt som vi ibland gör gå från insikten&lt;br&gt;om hur något fungerar till viljan att också manipulera och förändra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta ligger väl i linje med den etiska inställning som numera vinner allt&lt;br&gt;större gehör i vårt samhälle - människan är inte skapelsens herre i den me-&lt;br&gt;ningen att hon har rätt att använda alla andra levande varelser för sitt eget&lt;br&gt;syfte. Människan är dock en del av skapelsen där andra levande organismer&lt;br&gt;har sin plats och har rätt att finnas. Vi skall leva med respekt för dessa andra&lt;br&gt;livsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill därmed säga att vi från vänsterpartiets sida givetvis&lt;br&gt;står bakom alla de reservationer i detta betänkande som har undertecknats&lt;br&gt;av vänsterpartiet. Jag vill dock särskilt yrka bifall till reservationerna nr 1,&lt;br&gt;15 och 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 ANITA STENBERG (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först vill jag yrka bifall till reservationerna nr 1, 8 och 16. I&lt;br&gt;övrigt ställer jag mig bakom de reservationer som miljöpartiet har under-&lt;br&gt;tecknat i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klokskap, dårskap och mänsklighetens framtid är ord som man kommer&lt;br&gt;att tänka på inför diskussionen kring socialutskottets betänkande om an-&lt;br&gt;vändningen av genteknik på människa. Är människans vetgirighet och forsk-&lt;br&gt;ningsiver förbunden med vishet och ansvar, undrar man när vi nu står inför&lt;br&gt;genteknikens genombrott även på människor. Kan man lita på att männi-&lt;br&gt;skans intelligens och etik kommer att segra över hennes girighet och ondska?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriget i Persiska viken har gett oss en nyttig läxa om hur det går när onds-&lt;br&gt;kan triumferar över förnuftet, både i vad gäller människorna och miljön.&lt;br&gt;Vad kunde inte teknikens triumfer åstadkomma i det s.k. kliniskt rena kri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;get! Kliniskt rent för vem? Gäller det människorna under bombmattorna,&lt;br&gt;naturen med oljeutsläpp och brinnande oljekällor? Nej, människan kan inte&lt;br&gt;kontrollera konsekvenserna av sitt handlande. Ibland släpper vi krafter fria&lt;br&gt;som vi inte klarar av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöpartiet är inte negativt till gentekniken och biotekniken i sig. Hur&lt;br&gt;skulle vi kunna vara det? Dessa tekniker innebär att man använder sig av&lt;br&gt;levande organismer vid sin manipulering av växter, djur och människor.&lt;br&gt;Många av dessa biotekniker är mycket gamla. Vi har tidigare talat om öl-&lt;br&gt;framställning, osttillverkning och penicillintillverkning. Detta är inget som&lt;br&gt;bekymrar oss i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men vissa av de nyare metoderna inom gentekniken har vi i miljöpartiet&lt;br&gt;verkligen synpunkter på. Ur både etiska och säkerhetsmässiga synvinklar&lt;br&gt;måste konsekvenserna av forskningen nu diskuteras. Det finns anledning till&lt;br&gt;oro. Forskningens framsteg sker i dag i en takt som gör att varken lagar eller&lt;br&gt;diskussioner om etik och moral hinner hålla jämna steg med forskningen.&lt;br&gt;Det är nästan som med våra skattelagar. Det är alltid några som är före och&lt;br&gt;hittar hålen och möjligheterna. Sedan kommer lagarna och riksdagen efter.&lt;br&gt;Vi har fullt sjå att försöka hinna med också när det gäller gentekniken. Pa-&lt;br&gt;tent på liv är någonting som vi i miljöpartiet säger nej till: Vi anser inte att&lt;br&gt;någon har rättighet att få patent på liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mänskligheten har begåvats med tekniker inom jordbruk, hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård, läkemedelsframställning, stridsmedelskonstruktioner osv. Vi vet att&lt;br&gt;dessa tekniker har negativa sidor. Är verkligen dessa framställningsmetoder&lt;br&gt;alltid moraliskt och etiskt försvarbara? Det är nämligen i princip ingen skill-&lt;br&gt;nad på olika gentekniker, med vilka man förändrar växter, djur, människor,&lt;br&gt;bakterier, virus osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är litet orolig för vad man har åstadkommit på detta område. Ta till&lt;br&gt;exempel de biologiska stridsmedlen, vid vars framställning man kan använda&lt;br&gt;sig av mjältbrand och harpest eller toxinstridsmedel - botulin och tetanus.&lt;br&gt;Man kan överföra toxingener till sjukdomsalstrande mikroorganismer; man&lt;br&gt;kan ge för människan helt ofarliga bakterier sjukdomsalstrande förmåga och&lt;br&gt;sedan sprida dessa bakterier över mänskligheten. Det är hemskt!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste vara mycket försiktiga med gentekniken, och vi måste ha mycket&lt;br&gt;klarare principer än vad vi har i dag. Det som vi kommit fram till räcker inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reservation 1 yrkar vi avslag på förslaget till lag om användning av viss&lt;br&gt;genteknik vid allmänna hälsoundersökningar. Vi vill inte ha screeningunder-&lt;br&gt;sökningar med hjälp av genteknik. Risken finns att de som undersöks kan få&lt;br&gt;veta att de har sjukdomsanlag som kan varken lindras eller botas. Man kan-&lt;br&gt;ske bara i många år får vänta på att sjukdomen skall blomma ut. Under tiden&lt;br&gt;förpestas ens liv av ovisshet om när sjukdomen skall slå till. Det kan bli en&lt;br&gt;alldeles för tung börda att bära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall alla friska anlagsbärare upplysas om vilka sjukdomsgener de bär på?&lt;br&gt;Vad vill vi egentligen veta om våra gener och vad orkar vi veta? Kartlägg-&lt;br&gt;ningen av vår arvsmassa sker i allt snabbare takt. I det s.k. HUGO-projektet&lt;br&gt;— HUGO står för Human Genome Organisation — som är ett gigantiskt in-&lt;br&gt;ternationellt forskningsprojekt som går ut på att kartlägga människans samt-&lt;br&gt;liga ca 100 000 gener har man redan identifierat sjukdomsgenerna för ett&lt;br&gt;hundratal ärftliga sjukdomar. Vi kommer att få kunskap om många fler sjuk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domsgener. Den nya kunskapen kommer att ställa oss inför nya möjligheter&lt;br&gt;och nya etiska frågeställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de senaste upptäckta sjukdomsgenerna är genen för cystisk fibros,&lt;br&gt;en sjukdom som drabbar ungefär ett barn av 3 000 i Sverige. Sjukdomen&lt;br&gt;medför att ett tjockt, segt slem utsöndras framför allt i lungor och bukspotts-&lt;br&gt;körteln. Detta leder till ökad infektionskänslighet och försämrad matsmält-&lt;br&gt;ning. Tidigare dog ofta patienter med cystisk fibros i unga år. Nu har vi emel-&lt;br&gt;lertid fått förbättrade behandlingsmetoder som har medfört en ökad medel-&lt;br&gt;livslängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cystisk fibros nedärvs recessivt, dvs. endast de barn som får sjukdomsge-&lt;br&gt;nen i dubbel uppsättning blir sjuka. Genen i sig är mycket vanlig. I Skandina-&lt;br&gt;vien räknar man med att omkring var trettionde person är anlagsbärare, dvs.&lt;br&gt;har genen i enkel uppsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av att genen för cystisk fibros har upptäckts kan man också med&lt;br&gt;nya molekylärgenetiska metoder genomföra olika former av screening rela-&lt;br&gt;tivt enkelt och billigt. Screening av nyfödda skulle t.ex. innebära en tidigare&lt;br&gt;och säkrare diagnos och därmed en säkrare behandling. Betydligt mer kon-&lt;br&gt;troversiell är screening av anlagsbärare och fosterdiagnostik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av förespråkarna för omfattande screening och fosterdiagnostik är lä-&lt;br&gt;karen Robert Williamson från Storbritannien. Han säger: ”Jag ser inga&lt;br&gt;etiska problem med screening för cystisk fibros. Alla par bör erbjudas test-&lt;br&gt;ning. Om båda är anlagsbärare kan det även bli aktuellt med fosterdiagnos-&lt;br&gt;tik, eftersom deras blivande barn löper 25 procents risk att få sjukdomen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Robert Williamson menar vidare att människor måste få rätt att välja&lt;br&gt;själva, vad gäller både screening och fosterdiagnostik, abort eller inte abort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Kollberg, som är professor vid barn- och ungdomskliniken på Re-&lt;br&gt;gionsjukhuset i Umeå, företräder en delvis annan uppfattning. Han menar&lt;br&gt;att den nya kunskapen om cystisk fibros i första hand bör användas för att&lt;br&gt;försöka förbättra behandlingen. Han ställer sig mycket tveksam till en gene-&lt;br&gt;rell screening. Han säger att internationella erfarenheter från liknande&lt;br&gt;screeningundersökningar visar att dessa ibland medfört att anlagsbärarna&lt;br&gt;känt sig mindervärdiga, råkat i svåra depressioner och även begått själv-&lt;br&gt;mord. De har alltså inte orkat bära vetskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också vad det gäller fosterdiagnostik anser Hans Kollberg att det finns&lt;br&gt;skäl att stanna upp och reflektera. Han skriver: ”Även om cystisk fibros fort-&lt;br&gt;farande är en svår sjukdom har behandlingsmetoderna hela tiden förbätt-&lt;br&gt;rats. I dag förväntas över hälften av patienterna leva i mer än trettio år.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer då in på att vi inte borde tala bara om det som betänkandet&lt;br&gt;handlar om. Vi borde också ha talat om fosterdiagnostik och abortfrågan,&lt;br&gt;dvs. hela problemet på en gång. Det är inte bra att vi delar upp dessa pro-&lt;br&gt;blem, som ju hänger ihop, i småbitar och fattar beslut om varje delproblem&lt;br&gt;för sig utan att vi har helhetsbilden klar för oss. Jag tycker att det är alldeles&lt;br&gt;fel att vi behandlar frågan på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av reservation 4 vill jag säga något om sekretessen vid ge-&lt;br&gt;netisk kartläggning av en enskild människa. Jag undrar hur vi skall kunna&lt;br&gt;åstadkomma absolut säkerhet för att den genetiska kartläggningen inte&lt;br&gt;läcker ut. Vi vill på den punkten ha ett lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också beröra frågan om hybridhormoner, dvs. ett blodbristläkeme-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del som blivit mycket populärt som dopningpreparat. Studier vid Karolinska&lt;br&gt;sjukhuset visar att detta läkemedel kan förbättra prestationsförmågan hos&lt;br&gt;idrottsmän i uthållighetsgrenar med 10%. Hur skall vi handskas med så-&lt;br&gt;dant? Hur skall vi kunna ta hand om all den kunskap som vi nu får och som&lt;br&gt;vi vet kan missbrukas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag talade i socialutskottet också om en annan sak som jag då inte riktigt&lt;br&gt;kunde klargöra och därför vill ta upp även nu. När man befruktar ett ägg&lt;br&gt;utanför kroppen, kan man ta bort en av det lilla embryots 4 eller 8 celler,&lt;br&gt;sedan den befruktade cellen börjat dela sig. Det är då inte genteknik man&lt;br&gt;sysslar med, och man gör inte heller något försök. Vad man gör är bara att&lt;br&gt;man tar bort en del, och detta hör egentligen inte till de problem som vi nu&lt;br&gt;behandlar. Man kan frysa ned resten av embryona under ett dygn. Under&lt;br&gt;den tiden undersöker man den borttagna cellen, och sedan kan man välja&lt;br&gt;vilket av flera befruktade embryon som skall tas fram ur frysen och inplante-&lt;br&gt;ras i livmodern. Vad jag vill är att så fort ett barn har fötts ur ett sådant em-&lt;br&gt;bryo skall resten av embryona förstöras, så att man inte under de följande&lt;br&gt;månaderna - embryona får bevaras i ett år - ens skall ha chansen att skaffa&lt;br&gt;sig ett exakt likadant barn till. Jag vill inte ha någon Gustav 1, Gustav 2 och&lt;br&gt;Gustav 3, exakt likadana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi avstyrker förslaget till lag om åtgärder i forsknings- eller behandlings-&lt;br&gt;syfte med befruktade ägg från människa. Vi vill att det skall finnas en lag&lt;br&gt;som förbjuder all genteknisk manipulation av mänskliga könsceller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har nämnt avstyrker vi förslaget till lag om användning&lt;br&gt;av viss genteknik vid allmänna hälsoundersökningar. Vi begär ett nytt lagför-&lt;br&gt;slag, som i enlighet med vad vi framför i motionen förbjuder varje systema-&lt;br&gt;tisk genetisk kartläggning av människogrupper med hjälp av genteknik. Vi&lt;br&gt;anser att varje genteknisk kartläggning av enskilda individer enbart skall få&lt;br&gt;ske med individens fulla samtycke och utan påtryckningar. Sträng sekretess&lt;br&gt;skall tillämpas, vilket innebär att genetisk information om enskilda individer&lt;br&gt;inte skall få lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill att en parlamentarisk kommitté tillsätts, vilken skall få till uppgift&lt;br&gt;att komma med ett heltäckande förslag så att det blir möjligt att diskutera&lt;br&gt;hela ärendet på en gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill ha ett förbud mot genteknisk manipulation av könsceller och ett&lt;br&gt;förbud mot genteknisk manipulation på människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är mycket misstänksam mot att sätta ett sådant effektivt vapen i hän-&lt;br&gt;derna på forskarna och ändå inte ha någon riktig kontroll över det. Hur kom-&lt;br&gt;mer vi att se på de svaga grupperna i samhället i framtiden, en framtid med&lt;br&gt;knappa resurser och fler människor som överlever? Och hur kommer vi att&lt;br&gt;se på aborter och fosterdiagnostik? Jag är rädd för att arbetsgivare, försäk-&lt;br&gt;ringsbolag och andra intressenter kan ha behov av att få veta vad en viss&lt;br&gt;människa har för anlag. Detta kan påverka försäkringspremiernas storlek,&lt;br&gt;och det kan påverka arbetsgivarens benägenhet att anställa en viss sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om människan alltid vore god, vis och framsynt skulle man kanske inte&lt;br&gt;behöva känna någon rädsla inför teknikens möjligheter när det gäller gen-&lt;br&gt;forskning, genteknik och genterapi. Men utvecklingen i detta nådens år&lt;br&gt;1991, med dess fullständiga nonchalans inför både människolivet och natu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ren, t.ex. i Gulfkriget, har gjort att jag ställer mig mycket tvivlande till män-&lt;br&gt;niskans klokskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta anförande instämde Gösta Lyngå, Ragnhild Pohanka och Kaj&lt;br&gt;Nilsson (alla mp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf.4 INGRID ANDERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nya kunskaper på nya områden kan inge hopp om nya möj-&lt;br&gt;ligheter men också rädsla för hur nya kunskaper kommer att användas. Så&lt;br&gt;är det i hög grad när det gäller gentekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya biologiska kunskaperna ger möjligheter till ingrepp i arvsmassan&lt;br&gt;hos människor. Vi står inför nya möjligheter på t.ex. sjukvårdens område.&lt;br&gt;Tänkbara utvecklingsvägar skrämmer samtidigt många. Hotas den humanis-&lt;br&gt;tiska människosynen och demokratin? är en fråga som ställs. Klart är att de&lt;br&gt;etiska frågeställningarna tränger sig på när vi får ökade kunskaper om livets&lt;br&gt;kemiska byggstenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya kunskaperna på genteknikens område kan ge möjlighet att diag-&lt;br&gt;nostisera genetiskt betingade sjukdomar. Man frågar sig då om det finns&lt;br&gt;möjlighet till bot. Svaret avgör om vi ser positivt på möjligheten att förutsäga&lt;br&gt;vad en person kan drabbas av senare i livet. Det reses också frågor på sekre-&lt;br&gt;tessens område. Vem skall ha tillgång till information?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrepp - genterapi - för att bota eller förebygga en genetisk sjukdom fö-&lt;br&gt;rekommer inte nu, men intensiv forskning på detta område pågår i världen.&lt;br&gt;Det kan bli verklighet, och det förväntas bli det. Om genterapi görs på&lt;br&gt;kroppsceller kan förändringen inte gå i arv. Men förändrar man gener i be-&lt;br&gt;fruktade äggceller eller i könsceller kan det få effekter som går i arv. Det är&lt;br&gt;en mycket viktig skillnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med genteknik kan man redan nu i stor skala framställa ämnen som finns&lt;br&gt;naturligt i den mänskliga kroppen och som det tidigare varit svårt att få fram,&lt;br&gt;t.ex. insulin. Det upplever vi kanske inte som kontroversiellt, men jag har&lt;br&gt;nämnt andra områden där man länge efterfrågat regler, lagstiftning och sam-&lt;br&gt;hällets syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns förhoppningar om att gentekniken skall ge möjligheter att bota&lt;br&gt;svåra sjukdomar. Men det finns också farhågor för missbruk och oetiskt han-&lt;br&gt;terande av gentekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lång process ligger bakom dagens förslag på det här området. Gen-&lt;br&gt;etikkommittén lade 1984 fram sitt betänkande om de etiska frågeställning-&lt;br&gt;arna kring genteknikens tillämpning på människan. Utredningen ligger till&lt;br&gt;grund för den proposition som behandlas i detta betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottet har flera gånger efterfrågat förslag på det här området och&lt;br&gt;hade gärna sett att det varit möjligt att i ett sammanhang behandla också&lt;br&gt;andra angränsande frågor, t.ex. fosterdiagnostik och användande av foster-&lt;br&gt;vävnad, frågor som tidigare har nämnts i debatten. Dessa frågor behandlas&lt;br&gt;nu av andra utredningar, och utskottsmajoriteten har accepterat att de frågor&lt;br&gt;som nu behandlas förs fram till ett avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicinska forskningsrådet har konstaterat att genteknikutredningens&lt;br&gt;beskrivning av gentekniken och dess tillämpningar fastän det har gått en tid&lt;br&gt;fortfarande är korrekt. Socialutskottet hade en utfrågning i ämnet 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kontakter har tagits mellan departementet och utskottet under arbetet&lt;br&gt;med propositionen. Även detta har bidragit till att arbetet har tagit extra tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna är svåra, och en utveckling sker hela tiden. Detta är frågor som&lt;br&gt;tilldrar sig stort intresse, vilket framgår av antalet motioner, 50 stycken. Det&lt;br&gt;finns delade meningar. Det har vi hört, och det syns i reservationerna. Sam-&lt;br&gt;mantaget finns det emellertid en stor enighet bakom utskottets betänkande,&lt;br&gt;som tillstyrker regeringens förslag med ett par viktiga kompletteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i propositionen grundar sig på en humanistisk människosyn, på&lt;br&gt;FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna och den s.k. Helsingforsdek-&lt;br&gt;larationen om riktlinjer för biomedicinsk forskning, som bl.a. säger att ve-&lt;br&gt;tenskapens och samhällets intresse aldrig får gå före hänsyn till försöksperso-&lt;br&gt;nens välbefinnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad vi i dag har att ta ställning till är ett förslag till lag om användning&lt;br&gt;av genteknik vid allmänna hälsoundersökningar och en lag som förbjuder&lt;br&gt;åtgärder i forsknings- eller behandlingssyfte med befruktade ägg, åtgärder&lt;br&gt;som syftar till att påverka arvsanlag hos människan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller hälsoundersökningar med genteknik ställer sig utskottsma-&lt;br&gt;joriteten bakom propositionens förslag att sådana skall få göras endast med&lt;br&gt;tillstånd från socialstyrelsen. Det skall finnas en klar medicinskt motiverad&lt;br&gt;målsättning. Enligt propositionen skall bot, behandling eller lindring kunna&lt;br&gt;erbjudas om undersökningen påvisar risk för sjukdom. Den insamlade gene-&lt;br&gt;tiska informationen skall skyddas effektivt, och deltagarens samtycke skall&lt;br&gt;inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få utföra genetisk diagnostik på en enskild person behövs inte soci-&lt;br&gt;alstyrelsens tillstånd men väl den enskilde personens skriftliga samtycke.&lt;br&gt;Diagnostik bör endast användas för att kartlägga faktorer som är möjliga att&lt;br&gt;påverka. I största möjliga utsträckning skall bifynd undvikas, dvs. informa-&lt;br&gt;tion om genetiska faktorer som man inte haft anledning att söka efter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här kommer sekretessfrågor in i hög grad. Uppgifter som kommer fram&lt;br&gt;införs i den enskildes journal. Uppgifterna omfattas av sekretesslagens be-&lt;br&gt;stämmelser och får inte utlämnas till någon annan utan patientens samtycke.&lt;br&gt;Den enskilde har i princip rätt att ta del av sin egen journal. Här uppkommer&lt;br&gt;frågan om hur den enskilde kan stå emot krav från t.ex. arbetsgivare eller&lt;br&gt;försäkringsbolag som kan tänkas begära information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gen-etikkommittén övervägde att göra en inskränkning i den enskildes&lt;br&gt;rätt att medge att journaluppgifter om genetiska data skulle delges någon&lt;br&gt;annan. Men kommittén ansåg att det skulle vara ett intrång i den enskildes&lt;br&gt;rätt som var svårt att försvara. Och hur hindrar man någon från att ge infor-&lt;br&gt;mation om sig själv till andra? Frågan kvarstår: Hur står en enskild emot&lt;br&gt;t.ex. arbetsgivares eller försäkringsbolags oetiska krav på information?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utskottets mening är sekretessfrågan inte tillfredsställande löst här.&lt;br&gt;Utskottet begär att regeringen återkommer med förslag om hur oetiska krav&lt;br&gt;på tillgång till genetisk information skall kunna hindras. Att kriminalisera&lt;br&gt;efterfrågan kan vara ett sätt. Utskottet understryker också att det är nödvän-&lt;br&gt;digt att den ansvarige läkaren i största möjliga utsträckning informerar pa-&lt;br&gt;tienten om konsekvenser av att lämna ut uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns motionskrav om att oönskade bifynd vid diagnostik inte skall&lt;br&gt;yppas för patienten och inte heller föras in i journalen. Utredningen om det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ofödda barnet säger i sitt betänkande att fördelarna med DNA-baserad dia-&lt;br&gt;gnostik är att ett bestämt DNA-fragment kan diagnostiseras. Därigenom&lt;br&gt;kan analysen begränsas till efterfrågad information och bifynd i stort sett&lt;br&gt;undvikas. Det kan dock inte helt uteslutas att bifynd kan komma fram som&lt;br&gt;gäller t.ex. framtida risk för sjukdom där bot eller behandling inte finns. Då&lt;br&gt;är det en icke önskvärd information för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet hänvisar här till att det i propositionen aviseras att frågor om&lt;br&gt;genetisk information skall bevakas noga. Efter förslag av lagrådet omfattar&lt;br&gt;den bevakningen även frågan om det behövs föreskrifter till skydd för den&lt;br&gt;som undersöks, just avseende bifynd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Utskottet är överens med regeringen om att genterapi på&lt;br&gt;kroppsceller är etiskt godtagbar. Effekterna begränsas till dem som behand-&lt;br&gt;las. Men vad gäller forskning och behandling av könsceller är inställningen&lt;br&gt;en helt annan, både i propositionen och i utskottet. All aktivitet som kan&lt;br&gt;leda till att effekterna av gentekniken går i arv skall förhindras, ja förbjudas.&lt;br&gt;Forskning på befruktade ägg får därför ske endast under 14 dagar räknat från&lt;br&gt;befruktningen. Samtycke måste inhämtas från både donator av ägg och do-&lt;br&gt;nator av sperma. Här har utskottet skärpt kraven i enlighet med vad som&lt;br&gt;krävs i en folkpartimotion. I propositionen krävs samtycke från kvinnan&lt;br&gt;och - om det kan inhämtas - från mannen. Det föreskrivs att ägget skall för-&lt;br&gt;störas när den tillåtna tiden har gått ut. Ägg eller spermier och befruktade&lt;br&gt;ägg som varit föremål för försök eller behandling får inte föras in i en kvinnas&lt;br&gt;kropp. Befruktade ägg får förvaras frysta högst ett år, men socialstyrelsen&lt;br&gt;kan utöka den tiden om synnerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försök eller behandling får inte syfta till att utveckla metoder för att åstad-&lt;br&gt;komma genetiska effekter som kan gå i arv. Överträdelse av den lagen kan&lt;br&gt;leda till straffsanktion. För att inget tvivel skall råda har utskottet i lagtexten&lt;br&gt;markerat att detta gäller såväl forskning som behandling. Med dessa åtgär-&lt;br&gt;der blir det enligt lag förbjudet och även omöjligt att påverka människans&lt;br&gt;arvsmassa. Denna lag är motiverad mot bakgrund av den oro som många&lt;br&gt;känner inför en tänkbar oetisk utveckling på det här området. Därför känns&lt;br&gt;det riktigt att vi nu så tydligt visar samhällets inställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag v '.l framhålla att det medicinska forskningsrådet har påpekat att fors-&lt;br&gt;karsamhället internationellt har tagit avstånd från forskning om genterapi på&lt;br&gt;könsceller. Det finns anledning att tro att våra forskare har goda avsikter.&lt;br&gt;För oss gäller det inte bara att sätta upp stängsel, utan vi måste också se möj-&lt;br&gt;ligheterna till allt det goda som vi kan få ut av nya landvinningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I många motioner och reservationer tas upp frågor som nu&lt;br&gt;behandlas i andra utredningar. Jag kommenterar inte varje motion och re-&lt;br&gt;servation särskilt. Man kan naturligtvis hävda att fler angränsande frågor i&lt;br&gt;och med detta betänkande inte är helt lösta. Men vi har försäkrat oss om att&lt;br&gt;de är uppmärksammade. Flera instanser bearbetar nu olika frågor. Jag kan&lt;br&gt;nämna genteknikberedningen. Hybrid DNA-delegationen, det medicinsk-&lt;br&gt;etiska rådet, forskningsetiska kommittéer och naturligtvis också socialstyrel-&lt;br&gt;sen. Den senare har att utfärda allmänna råd om tillämpning av de etiska&lt;br&gt;normer som redovisas i propositionen samt att följa dessa frågor och vid be-&lt;br&gt;hov lägga fram förslag på ytterligare åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik pä männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik pä männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till hemställan i socialut-&lt;br&gt;skottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf.5 ULLA TILLÄNDER (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ingrid Andersson inledde sitt anförande med att säga att det&lt;br&gt;finns en rädsla för hur nya kunskaper kommer att användas och att det där-&lt;br&gt;med finns ett självklart behov av en uppföljning av hur nya kunskaper och&lt;br&gt;nya tekniker används samt vilka konsekvenser de får. Ingrid Andersson gav&lt;br&gt;också flera exempel på fortfarande olösta problem och oklarheter på detta&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centern har i en reservation i utskottet yrkat att en efterprövning av lag-&lt;br&gt;stiftningen skall göras efter två år. Vi avser en förutsättningslös genomgång&lt;br&gt;av samlade erfarenheter och av ett samlat material som då föreligger. Det&lt;br&gt;måste innebära att man under loppet av dessa två år diskuterar och följer&lt;br&gt;utvecklingen. Annars kan följden bli att man accepterar att utvecklingen&lt;br&gt;helt enkelt får ha sin gång. Det är mycket som står och väger i bedömningen&lt;br&gt;av vad som är moraliskt försvarbart på detta område. Man kan inte bortse&lt;br&gt;från att det finns många intressenter som värjer sig mot inskränkningar i fors-&lt;br&gt;karnas frihet. Vi får inte vara omedvetna om att det under en kort tid kan&lt;br&gt;inställa sig något som man kan kalla för en tillvänjningseffekt och som gör att&lt;br&gt;en del människor anser det försvarligt att man för mer eller mindre vällovliga&lt;br&gt;syften t.ex. får använda sig av embryon som experimentmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker inte att vi skall bortse från möjligheten av konfrontationer i&lt;br&gt;dessa frågor. Egentligen är sådana att välkomna. Det kan innebära att vi nå-&lt;br&gt;gon gång får ta en strid för de mänskliga värderingar som det svenska sam-&lt;br&gt;hället säger sig stå för. Att stämma i bäcken betyder i detta fall att man är&lt;br&gt;vaksam mot de små stegens omärkliga offensiv. Det är därför som vi vill få&lt;br&gt;till stånd en utvärdering efter två år. Kortsiktiga och lockande vinster samt&lt;br&gt;fördelar kan i det långa loppet omärkligt leda oss in i ett samhälle som vi inte&lt;br&gt;vill ha. Det måste vi hjälpas åt att motverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 ANNIKA ÅHNBERG (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det finns en grundläggande fråga som jag vill ställa både till&lt;br&gt;den utskottsmajoritet som Ingrid Andersson representerar och till rege-&lt;br&gt;ringen som har skrivit propositionen. Vad är syftet med att tillåta genetisk&lt;br&gt;analys i samband med allmänna hälsoundersökningar? Tidigare i debatten&lt;br&gt;har sagts att det finns risk för att man gör fynd, att människor får vetskap om&lt;br&gt;dem, och att man sedan varken kan bota eller lindra sjukdomarna. Det är&lt;br&gt;sant att det kan medföra plågsamma kunskaper för människor. Men de kun-&lt;br&gt;skaper vi nu har om generna är trots allt oerhört begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan identifiera en gen som i dubbel uppsättning ger cystisk fibros, men&lt;br&gt;det betyder inte att vi vet allting om denna gen. Vi vet att det finns många&lt;br&gt;gener, som i dubbel uppsättning ger en sjukdom men som i enkel uppsättning&lt;br&gt;har en annan verkan, som vi inte riktigt känner till. Det finns t.ex. en form&lt;br&gt;av anemi, där en enkel uppsättning av en gen innebär ett skydd mot malaria.&lt;br&gt;Det finns en uppenbar risk att vi, när vi med våra begränsade grundläggande&lt;br&gt;kunskaper om generna gör sådana här undersökningar och identifierar vilka&lt;br&gt;vi vet ibland kan vara sjukdomsalstrande, alldeles för snabbt tar steget och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vill åtgärda det därför att vi inser att det innebär lidande för människor. Men&lt;br&gt;det grundläggande som vi måste komma åt är att vi vet alldeles för litet om&lt;br&gt;samspelet mellan olika gener. När vi nu accepterar genetiska analyser i all-&lt;br&gt;männa hälsoundersökningar, ökar vi verkligen denna risk. Vi koncentrerar&lt;br&gt;oss på fel saker. Det som vi borde lägga ner mycket mer forsknings- och ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete på är att försöka förstå sambanden mellan olika gener. Jag&lt;br&gt;tycker som sagt att där finns risker. Jag undrar om utskottsmajoriteten har&lt;br&gt;funderat över dessa risker och hur man förhåller sig till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 ANITA STENBERG (mp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Annika Åhnberg har redan sagt precis det jag ville säga, så&lt;br&gt;det finns ingen anledning att upprepa det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 INGRID ANDERSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Till Ulla Tilländer som talar om att det här skall följas upp&lt;br&gt;efter en tidsperiod på två år: Vi menar i utskottet att dessa frågor fortlö-&lt;br&gt;pande skall följas upp. Vi väntar inte i två år. Vi anser att ett uppföljningsar-&lt;br&gt;bete i olika frågor måste starta snarast och pågå hela tiden. Här sker nu en&lt;br&gt;utveckling, och det är viktigt att noga följa den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annika Åhnberg frågade om motiveringen till allmänna hälsoundersök-&lt;br&gt;ningar med genteknik. Sådana förekommer inte i dag, men vi vill försäkra&lt;br&gt;oss om att om de skulle komma till stånd skall de ske endast genom att social-&lt;br&gt;styrelsen har gett sitt tillstånd. Grunden för att man skall få ett tillstånd är&lt;br&gt;att det finns medicinskt välmotiverade skäl och att bot och lindring skall&lt;br&gt;kunna ges i de fall där man gör fynd. Så här ligger vi litet före. Vi brukar ju&lt;br&gt;anklagas för att ligga efter med lagstiftning, men här har vi för en gångs skull&lt;br&gt;varit förutseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill gärna säga att jag kan ha all respekt för att det kan finnas olika syn&lt;br&gt;och att man kan komma fram till olika ställningstaganden i dessa svåra frågor&lt;br&gt;som jag inte tror att vi kan övertyga varandra om. Men jag vill också säga&lt;br&gt;till dem som klagar på att det har tagit lång tid att komma fram till ett lagför-&lt;br&gt;slag att det faktiskt är väldigt svåra frågor. Att det har tagit lång tid kanske&lt;br&gt;garanterar att vi har noga genomtänkt och funderat innan vi har tagit ställ-&lt;br&gt;ning i utskottsmajoriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 ULLA TILLÄNDER (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är ingen motsättning mellan det jag säger om en uppfölj-&lt;br&gt;ning efter två år och det Ingrid Andersson säger om att vi skall följa upp&lt;br&gt;vad som händer hela tiden. Det Ingrid Andersson säger är ju egentligen en&lt;br&gt;förutsättning för det vi kräver i vår reservation om en samlad uppföljning&lt;br&gt;efter två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 ANNIKA ÅHNBERG (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med de begränsningar Ingrid Andersson anger, att det skall&lt;br&gt;vara medicinskt välmotiverat och att man skall kunna ge bot och lindring,&lt;br&gt;blir det rätt obegripligt varför det skall krävas tillstånd, när vi nu vet att vi&lt;br&gt;inte befinner oss på den nivån att vi kan göra det med de flesta av de fynd&lt;br&gt;som vi kan få med genetiska analyser. Det vore mycket bättre att vi sade nej,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vi sade att vi inte skulle använda genetiska analyser i allmänna hälsoun-&lt;br&gt;dersökningar. Det betyder inte att vi för all evighet frånhänder oss detta red-&lt;br&gt;skap. Jag tycker att det är att ge fel signaler att säga att det skall vara möjligt&lt;br&gt;efter tillstånd — särskilt som det är så lösa formuleringar i utskottets betän-&lt;br&gt;kande som läggs till grund för tillståndsgivningen, som socialstyrelsen skall&lt;br&gt;stå för. Det lämnar väldigt mycket över till myndigheten själv att utveckla&lt;br&gt;och fundera på vad det kan betyda, vad det egentligen är för uppdrag som&lt;br&gt;den har fått från riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har sagts att det har tagit så lång tid. Hade denna långa tid använts&lt;br&gt;till att stimulera debatten, till att verkligen se till att man tränger igenom&lt;br&gt;frågorna från alla möjliga håll, hade det kanske inte varit till så stor skada&lt;br&gt;att det har dröjt länge. Men det stora problemet är ju att det har varit precis&lt;br&gt;tvärtom, att man snarast haft en känsla av att debatten har varit så svår och&lt;br&gt;obehaglig att man från olika håll har velat stoppa undan den i en låda och&lt;br&gt;helst inte låtsats om den. Att det har tagit så lång tid har varit ett uttryck för&lt;br&gt;att man hela tiden har försökt skyffla undan problemen i stället för att föra&lt;br&gt;diskussioner. Hade vi haft en aktiv process med mycket av allmän debatt, då&lt;br&gt;kanske det hade varit bra att det har tagit lång tid. Nu har vi tyvärr ägnat&lt;br&gt;lång tid åt detta utan att komma någon vart i den här debatten, som vi fortfa-&lt;br&gt;rande i så hög grad behöver och som jag tror att vi från riksdagens sida, från&lt;br&gt;de politiska partiernas sida, måste bli mer aktiva i, utan att för den skull tro&lt;br&gt;att vi alltid skall ha de rätta svaren. Det är någon sorts yrkessjukdom att vi&lt;br&gt;själva förväntar oss — och andra förväntar sig - att vi skall ha tvärsäkra svar&lt;br&gt;på alla möjliga viktiga frågor. Ibland är det faktiskt viktigare att ställa frå-&lt;br&gt;gorna än att ha de färdiga svaren. Det är en process som vi fortfarande i&lt;br&gt;mycket hög grad har ogjord i vårt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 ANITA STENBERG (mp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vid en genteknikdebatt hos Bioteknikföreningen vid Umeå&lt;br&gt;universitet talade en forskare och läkare om något som kallas Skellefteåsju-&lt;br&gt;kan. Den är en ärftlig sjukdom. Denna forskare hade arbetat mycket med&lt;br&gt;detta och skulle i dag kunna göra en genteknisk manipulation på människor&lt;br&gt;så att de blev av med denna sjukdom. Läkaren skulle också kunna åstad-&lt;br&gt;komma sådant som gör att sjukdomen inte skall ärvas vidare. Det var en&lt;br&gt;diskussion, Annika Åhnberg, där om detta, och forskarna var oense. Det&lt;br&gt;fanns inte på något vis ens bland forskarna en majoritet som ville att forska-&lt;br&gt;ren skulle få lov att göra detta. Jag tycker att det är en tröst att veta att även&lt;br&gt;forskarna är så osäkra om hur de skall handskas med sina forskningsresultat.&lt;br&gt;Vi här i riksdagen skall vara mycket försiktiga med att ge dem möjlighet till&lt;br&gt;det. Vi har inte kommit tillräckligt långt i de etiska och moraliska diskussio-&lt;br&gt;nerna än.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf: 12 INGRID ANDERSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är inte riktigt överens med Annika Åhnberg. Visst förs&lt;br&gt;det en allmän debatt i dessa frågor. Jag kan hålla med om att den inte alltid är&lt;br&gt;seriös. Det är väldigt svårt att styra det hela. Men vi har t.ex. hybrid-DNA-&lt;br&gt;delegationen, som har verkat i några år. Den har i uppdrag att initiera debatt&lt;br&gt;och sprida information till allmänheten. Den har faktiskt också gjort det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan i utskottsmajoriteten tycka att vi har de rätta svaren i dag. Men&lt;br&gt;eftersom det sker en utveckling och nya rön kommer fram, är det naturligtvis&lt;br&gt;viktig att vi följer dessa frågor. Vi kan inte vara tvärsäkra på att inte vi alla&lt;br&gt;som sitter här får ändra vår uppfattning i dessa frågor. Då är det viktigt att&lt;br&gt;veta att det finns många instanser som hjälper oss att följa dessa frågor, med&lt;br&gt;inblandning av parlamentariker. Jag nämnde hybrid-DNA-delegationen,&lt;br&gt;genteknikberedningen och många andra i mitt inledningsanförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 INGRID HEMMINGSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Användningen av genteknik på människan har under lång&lt;br&gt;tid varit ett debattämne. Detta är vi överens om. Jag tror att vi också är över-&lt;br&gt;ens om att vi hoppas att denna debatt skall fortgå och fortgå i en vidare krets&lt;br&gt;än hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens proposition har aviserats tidigare men har skjutits upp. Därför är&lt;br&gt;det bra att vi nu kan besluta om lagstiftning och riktlinjer inom detta om-&lt;br&gt;råde; det är nödvändigt. Många anser att betänkandet borde ha omfattat ett&lt;br&gt;vidare område. Eftersom det inte finns underlag för sådant i dag, finns det&lt;br&gt;inte anledning att ytterligare försena beslutet. Det är hög tid att nu fatta be-&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på lagstiftning har framförts utifrån väldigt många olika synpunkter.&lt;br&gt;De etiska aspekterna har i många fall varit de som oftast gett sig till känna i&lt;br&gt;debatten. Detta är också något som kommer att få allt större betydelse för&lt;br&gt;människor i framtiden, inte bara i denna fråga utan även i andra frågor som&lt;br&gt;berör hela samhället. Det är inte enbart de tekniska och ekonomiska synsät-&lt;br&gt;ten som räknas. Människor vill vidga utrymmet för andra värderingar, värde-&lt;br&gt;ringar som ligger på djupet av det mänskliga tänkandet. Det känns rätt och&lt;br&gt;man är beredd att slå vakt om rätten att väga in andra värderingar. Dit hör&lt;br&gt;ju människovärdets okränkbarhet. Det finns ett behov av att sätta gränser,&lt;br&gt;t.ex. när det gäller att förändra arvsanlag och slå vakt om varje individs inte-&lt;br&gt;gritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från humanitär synpunkt finns det förhoppningar inför framtiden om att&lt;br&gt;genom genteknikens framtid bättre kunna diagnostisera och bota sjukdomar&lt;br&gt;samt att lindra mänskligt lidande. Det visar sig också genom de framsteg som&lt;br&gt;görs. I gårdagens Svenska Dagbladet kan vi läsa att man med hjälp av gente-&lt;br&gt;rapi kan motverka hjärtinfarkt. Det är ett framsteg som jag tror många häl-&lt;br&gt;sar med tillfredsställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall man kunna åstadkomma allt detta goda får gränserna ej sättas så&lt;br&gt;snäva att forskningen hindras att åstadkomma nyttigheter för mänsklighe-&lt;br&gt;ten. Men för att vi skall kunna vidmakthålla denna balanserade syn och&lt;br&gt;åstadkomma ett gynnsamt klimat för forskare i vårt land är det nödvändigt&lt;br&gt;med debatt och saklig information. I och med detta betänkande har det lagts&lt;br&gt;en grund för det fortsatta arbetet. Dessutom ger dagens beslut forskare ar-&lt;br&gt;betsro, och detta är viktigt. Förhoppningsvis försvinner huvuddelen av den&lt;br&gt;misstänksamhet och den stundtals vilseledande debatt som blossat upp på&lt;br&gt;senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det återstår ett omfattande arbete för att kartlägga och göra en översyn&lt;br&gt;av hela det område som gentekniken omfattar. Det gäller människor, växter&lt;br&gt;och djur samt organismer. Den översyn som genteknikberedningen gör och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagens protokoll 1990191:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skall vara färdig första halvåret 1992 berör några viktiga områden, som&lt;br&gt;bör bli föremål för riksdagens överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gentekniken utnyttjas såväl inom grundforskning som i praktisk tillämp-&lt;br&gt;ning. Det är viktigt att detta förs fram i debatten, att man understryker det&lt;br&gt;som är till nytta för mänskligheten. Det får inte bli så att det är rädslan som&lt;br&gt;blir huvudbudskapet, rädslan för det nya, för det okända, för den här tekni-&lt;br&gt;ken. Det är lätt att det tenderar att bli så. Jag tycker att vi som sitter här&lt;br&gt;och alla andra skall motarbeta detta. Det är möjligt att producera mediciner,&lt;br&gt;mänskligt insulin och tillväxthormon eller ämnen med vilkas hjälp man kan&lt;br&gt;identifiera sjukdomar. Tekniken kan ge förbättrade möjligheter att diagnos-&lt;br&gt;tisera genetiskt betingade sjukdomar och mycket annat i framtiden. Inom en&lt;br&gt;snar framtid förväntar man sig att kunna bota eller förebygga sjukdomar&lt;br&gt;med genterapi genom att ersätta eller reparera en skadad gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genterapi på kroppsceller är helt godtagbar ur etisk synpunkt. Effekterna&lt;br&gt;går inte i arv. Ingreppet kan liknas vid en transplantation och kommer att ha&lt;br&gt;en stor betydelse i framtiden när det gäller att förebygga och bota sjukdo-&lt;br&gt;mar. Det är väldigt viktigt att det talas om sådana saker också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genterapi på könsceller i syfte att ge upphov till egenskaper som går i arv&lt;br&gt;är inte möjlig med den lagstiftning som föreslås i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste dagarnas tidningsdebatt har talat både för och emot detta lag-&lt;br&gt;förslag. Vi anser att lagförslaget är väl avvägt. Det är nödvändigt att sätta&lt;br&gt;en gräns. Det har från forskarhåll angetts att det inte är vare sig etiskt eller&lt;br&gt;medicinskt motiverat med genterapi på könsceller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna hälsoundersökningar med hjälp av genterapi har det talats om&lt;br&gt;ganska mycket här i dag. I lagtexten har dessa undersökningar omgetts med&lt;br&gt;mycket stora restriktioner, bl.a. för att slå vakt om den enskildes integritet.&lt;br&gt;Därför kommer sådana hälsoundersökningar också att bli sällsynta i framti-&lt;br&gt;den, eftersom socialstyrelsens tillstånd krävs och de dessutom skall vara me-&lt;br&gt;dicinskt befogade. Enligt specialmotiveringen blir ändamålsprövningen ett&lt;br&gt;viktigt inslag i tillståndsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller enskilda hälsoundersökningar anser vi det självklart att det&lt;br&gt;är den enskilde individen tillsammans med läkaren som avgör om åtgärden&lt;br&gt;är befogad. Även här bör det krävas ett skriftligt medgivande. Som vi har&lt;br&gt;hört tidigare i dag är det viktigt att den ansvarige läkaren dessutom informe-&lt;br&gt;rar patienten om konsekvenserna av att genetiska data lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är alla överens om att regeringen skall återkomma till riksdagen med&lt;br&gt;förslag om hur oetiska krav på tillgång till genetiska data skall förhindras.&lt;br&gt;Detta är en mycket viktig sak. Det är viktigt att människor känner trygghet&lt;br&gt;inför lagstiftningen och inte misstänker kryphål i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser vi moderater att detta betänkande är väl avvägt mel-&lt;br&gt;lan forskares möjligheter och de enskilda människornas krav på integritet&lt;br&gt;och sekretess. Det bör påpekas att det är helt nödvändigt att sekretessfrågan&lt;br&gt;hela tiden bevakas. En skärpt lagstiftning i vissa avseenden kanske i framti-&lt;br&gt;den kan visa sig vara befogad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela utvecklingen av gentekniken är en ständigt pågående process, som&lt;br&gt;kräver en anpassning av de ramar och riktlinjer som grundar sig på politiska&lt;br&gt;beslut. Det innebär att vi under en oöverskådlig tid kommer att debattera&lt;br&gt;genteknik, både här i riksdagen och ute i samhället. Det är alldeles självklart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att så många som möjligt skall delta i en debatt som berör oss människor in&lt;br&gt;i den allra innersta minsta lilla beståndsdelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Härmed yrkar jag bifall till utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 INGRID RONNE-BJÖRKQVIST (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först vill jag säga att jag ser det som ett litet misstag att jag&lt;br&gt;har fått den här placeringen i talarordningen, eftersom jag hade anmält att&lt;br&gt;jag kommer att argumentera för min motion. Det är Barbro Westerholm,&lt;br&gt;som kommer upp senare, som representerar partiet och utskottsmajoriteten&lt;br&gt;i den här debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket svåra frågor som vi skall ta upp i dag. Det är så med alla&lt;br&gt;politiska frågor, men kanske alldeles särskilt med denna, att ingen kan säga&lt;br&gt;att jag har rätt och du har fel, utan det finns argument både för och emot.&lt;br&gt;Därför tycker jag att det har känts så skönt att dessa frågor har debatterats&lt;br&gt;med sådan ödmjukhet i kammaren, inte bara i dag, utan också tidigare. Vi&lt;br&gt;får försöka att i dialog känna vad som är rätt och vara beredda att ändra oss.&lt;br&gt;Vi får pejla in rätt färdriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i en motion yrkat avslag på hela propositionen. Det beror på att&lt;br&gt;jag har den uppfattningen, att man borde behandla de etiska frågorna om&lt;br&gt;livets början så samlat som möjligt. Nu har vi fått en liten byggsten i taget&lt;br&gt;och har bundit upp oss inför följande beslut på ett sätt som inte är bra. Ut-&lt;br&gt;skottet har också, åtminstone vid ett par tillfällen, tagit upp att det hade varit&lt;br&gt;önskvärt att få en samlad bild och att ge regeringen den till känna. Nu står&lt;br&gt;vi igen i samma situation. Jag tycker att det hade varit rimligt att vi fått frå-&lt;br&gt;gorna om fosterdiagnostik i samma proposition. Betänkandet är klart och&lt;br&gt;remissbehandlat. Det hade inte behövt bli så väldigt lång tidsförskjutning,&lt;br&gt;med tanke på att det betänkande som det beslut vi skall fatta i dag vilar på&lt;br&gt;faktiskt har funnits sedan 1984.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har även den uppfattningen att det inte är acceptabelt att forska på&lt;br&gt;befruktade ägg och embryon. Där finns det skäl för och emot. Men detta har&lt;br&gt;för mig blivit den ståndpunkt som har känts riktig. Jag har kanske inte i&lt;br&gt;första hand samma motivering som miljöpartiet, som är av samma uppfatt-&lt;br&gt;ning, tar upp i sin reservation, nämligen att motivet med den forskningen&lt;br&gt;bara skulle vara att kunna manipulera med arvsanlag, så att förändringen&lt;br&gt;går i arv och det blir en form av rasförädling. Den risken finns. Men personli-&lt;br&gt;gen tror jag inte att den risken är så stor i dag, eftersom hela forskarsamhäl-&lt;br&gt;let går emot den användningen. Debatten förs så pass intensivt, och de pro-&lt;br&gt;blem som man har analyserat kan man också undvika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mig rör det sig mer om rätten att få se på livet som någonting heligt,&lt;br&gt;att inte riskera att livet i vardande på något sätt blir ett försöksdjur i labora-&lt;br&gt;torium. När jag började inom sjukvården för 30 år sedan var det som man&lt;br&gt;kan göra i dag Science fiction. Hade någon sagt till mig då att det har hänt&lt;br&gt;att man har kunnat hålla liv i barn födda i 22:a graviditetsveckan, skulle jag&lt;br&gt;inte ha trott på det ett ögonblick. Man kan också hålla liv i embryon längre&lt;br&gt;och längre. Därför närmar sig gränserna varandra, så att man framför sig ser&lt;br&gt;möjligheten att ha hela fosterutvecklingen utanför kvinnans kropp. För mig&lt;br&gt;känns det skrämmande. Därför kan inte jag nu ställa upp på att man skall ha&lt;br&gt;rätt att forska på embryon. Detta får till effekt att det för mig också är ohåll-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik pä männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bart att fortsätta med provrörsbefruktning. Det är en behandlingsmetod som&lt;br&gt;har erbarmligt dåliga resultat. Ungefär 10% av de utförda behandlingarna&lt;br&gt;resulterar i ett levande fött barn. Man kan inte, som jag ser det, fortsätta&lt;br&gt;med en medicinsk behandling om man inte är beredd att förbättra behand-&lt;br&gt;lingsresultaten genom forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet i kammaren om provrörsbefruktning tycker jag är ett typiskt ex-&lt;br&gt;empel på hur vi band upp oss genom att vi inte fick helhetsbilden. Det beslu-&lt;br&gt;tet förutsatte att man kan få forska på embryon. Även det beslutet, som jag&lt;br&gt;gick emot fattades preliminärt då. Det var en mycket svår situation även då.&lt;br&gt;Som så ofta är fallet för oss politiker, ställdes vi inför fullbordat faktum. Be-&lt;br&gt;handlingen var redan i gång på tio olika håll. 5 000 människor stod i kö. Då&lt;br&gt;frestas man att försöka göra bästa möjliga av en redan uppkommen situa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag yrkar bifall till min motion där jag har yrkat avslag på propositionen&lt;br&gt;och där jag har yrkat på förbud mot forskning på embryon samt som en kon-&lt;br&gt;sekvens av det att man också måste avveckla provrörsbefruktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan vill jag stanna inför reservation 26, som handlar om forskning och&lt;br&gt;användning av foster för medicinsk behandling. Den här frågan tog jag upp&lt;br&gt;i kammaren omedelbart efter det att detta hade börjat tillämpas i vårt land.&lt;br&gt;Jag har haft några interpellationsdebatter med Gertrud Sigurdsen om detta&lt;br&gt;genom åren. Då, 1986, när jag tror att vi hade vår första interpellationsde-&lt;br&gt;batt, tog man ut fostren hela för att komma åt hjärncellerna och kunna an-&lt;br&gt;vända dem för forskning. Så småningom gjordes detta också för medicinsk&lt;br&gt;behandling av Parkinsons sjukdom. Som jag såg det då var ett helt foster&lt;br&gt;med levande hjärnceller ett levande foster. På sina håll hade man inte ens&lt;br&gt;tillstånd från mödrarna att få ta fostret, eftersom foster enligt vår lag är en&lt;br&gt;del av kvinnans kropp, och man inte behöver be om tillstånd för att ta delar&lt;br&gt;av kroppen. Detta låg bl.a. bakom den motion vi tre borgerliga i socialstyrel-&lt;br&gt;sen, Karin Israelsson, Gullan Lindblad och jag, lade fram i riksdagen. Vi&lt;br&gt;tyckte att det hade varit motiverat med en översyn av abortlagen på den här&lt;br&gt;punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan frågan kommit upp kom det snabbt tilläggsdirektiv till transplanta-&lt;br&gt;tionsutredningen, att den måste titta på den här frågan. Läkaresällskapet&lt;br&gt;kom mycket snabbt ut med sina etiska regler för denna hantering, vilka nu&lt;br&gt;följs. Men det har gått många år, sex år, sedan den här verksamheten kom i&lt;br&gt;gång. Det var i slutet av 1985 som etiska kommittén gav tillstånd för denna&lt;br&gt;forskning. Fortfarande finns det ingen lagstiftning. Jag kommer att stödja&lt;br&gt;den här reservationen, även om jag tycker att det ligger mycket i att tran-&lt;br&gt;splantationsutredningen nu har fått uppdraget. Men det går tyvärr mycket&lt;br&gt;långsamt. Där tycker jag att det behövs ett tillkännagivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag beröra det som Annika Åhnberg sade, att många&lt;br&gt;livsåskådningsfrågor och religiösa uppfattningar ligger i botten för olika&lt;br&gt;ställningstaganden. Jag vill betona att det inte finns någon som har monopol&lt;br&gt;på vad som är rätt och vad som är fel. Man kan aldrig säga att detta är den&lt;br&gt;kristna etiken och att det därför skall vara på det här sättet. Vi har olika&lt;br&gt;uppfattningar. Vi måste få ha olika uppfattningar och i en varsam dialog få&lt;br&gt;pejla oss fram till vad som är rätt och om vi behöver ändra färdriktning. I&lt;br&gt;frågan om provrörsbefruktning har t.ex. kds och jag rakt motsatt uppfatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning. Kds tycker att man kan fortsätta med provrörsbefruktning trots att de&lt;br&gt;inte vill acceptera forskningen. I frågan om att använda foster för medicinsk&lt;br&gt;behandling och forskning har vi också haft olika uppfattningar. Jag tror inte&lt;br&gt;att man skall göra sig beroende av aborterade foster inom den medicinska&lt;br&gt;behandlingen. Men kds har accepterat detta, och den som har varit med och&lt;br&gt;skrivit partiets medicinskt-etiska program var en av initiativtagarna till den&lt;br&gt;här forskningen. Det finns ingen, menar jag, som kan säga att man har mo-&lt;br&gt;nopol på vad som är rätt eller fel. Men det jag tror att vi allihop är överens&lt;br&gt;om är att vi i all ödmjukhet skall föra den här dialogen kontinuerligt, följa&lt;br&gt;utvecklingen och försöka ändra färdriktning om vi känner att vi håller på att&lt;br&gt;halka snett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag yrkar som sagt bifall till min motion och till reservation nr 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15 ANNIKA ÅHNBERG (v) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag hoppas verkligen att Ingrid Ronne-Björkqvist inte upp-&lt;br&gt;fattade det som jag sade så, att jag menade att en uppfattning var bättre eller&lt;br&gt;sämre resp, mera berättigad än en annan uppfattning. I stället håller jag&lt;br&gt;verkligen med om att vi nog alla känner en djup osäkerhet i detta avseende.&lt;br&gt;Vad vi måste börja med är att erkänna att det finns en djup osäkerhet och&lt;br&gt;att det inte finns några säkra svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi diskuterar dessa saker i en, som jag tror att Ingrid Ronne-Björk-&lt;br&gt;qvist uttryckte det, ödmjuk dialog, medverkar vi till att det blir goda förut-&lt;br&gt;sättningar för en sådan här diskussion. Hela tiden måste vi ha i åtanke att&lt;br&gt;det trots allt handlar om att göra livet bättre för människor och om att männi-&lt;br&gt;skan skall hysa respekt för andra levande varelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som skrämmer mig mest är när man i den här diskussionen gör halt&lt;br&gt;vid den andra sortens diskussion — dvs. den pragmatiska diskussionen, som&lt;br&gt;handlar om vad som är ekonomiskt mest lönsamt för företagen att satsa på.&lt;br&gt;Den typen av diskussion där man frånhänder sig det moraliska och etiska&lt;br&gt;ansvaret genom att peka på alldeles näraliggande praktiska omständigheter&lt;br&gt;som nödvändiggör en viss utveckling skrämmer mig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det händer ju t.ex. att stora multinationella företag inte ger den här dis-&lt;br&gt;kussionen en chans, utan man rusar fram med enorma investeringar i forsk-&lt;br&gt;ning och utveckling på detta område när det gäller både medicin och andra&lt;br&gt;delområden, där ekonomin och behovet av att göra vinster, tyvärr, får utgöra&lt;br&gt;ledstjärnan. Jag tycker att det egentligen är där som den stora skiljelinjen&lt;br&gt;går. Det är också därför som vi både i en motion och i en reservation har&lt;br&gt;tagit upp frågan om hur nödvändigt det är att vi har en klar bild av vem som&lt;br&gt;styr forskningen. Vi frågar där: Varifrån kommer pengarna, och till vilken&lt;br&gt;typ av projekt går de? Vi behöver inte ha detaljkunskaper om detta, men&lt;br&gt;jag tror att det är nödvändigt att vi i stora drag bildar oss en uppfattning om&lt;br&gt;vem det är som finansierar verksamheten och om vad syftet är, för att på det&lt;br&gt;sättet utröna hur de problem som kan bli följden skall hanteras från samhäl-&lt;br&gt;lets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16 ANITA STENBERG (mp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det gäller två saker här. En fråga handlar om forskning be-&lt;br&gt;träffande embryon - dvs. befruktade ägg. Inom miljöpartiet finns det perso-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;br&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner som tycker att det här är etiskt oförsvarbart och som inte vill att man&lt;br&gt;skall forska på detta område. Men det finns också personer som på religiös&lt;br&gt;grund inte vill ha en sådan här forskning. Den ena inriktningen står inte på&lt;br&gt;något vis i motsatsställning till den andra. Människor kan med olika grund-&lt;br&gt;inställning komma fram till samma slutsats i frågan. Det finns alltså männi-&lt;br&gt;skor som utan att grunda detta på religiösa skäl inte vill ha forskning på detta&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrid Ronne-Björkqvist tycker att man inte skall använda sig av provrörs-&lt;br&gt;befruktning. Ja, den saken har vi i miljöpartiet också diskuterat mycket,&lt;br&gt;fram och tillbaka. Vi har verkligen diskuterat frågan om ett nej till provrörs-&lt;br&gt;befruktning. Det finns ju ändå så många barn i världen. Vi borde kanske,&lt;br&gt;precis som Ingrid Ronne-Björkqvist säger, ta hand om redan födda barn i&lt;br&gt;stället för att använda provrörsbefruktning. Det är dessutom svårt att över&lt;br&gt;huvud taget få positiva resultat när det gäller provrörsbefrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men vi har haft gruppdiskussioner om dessa saker, och då framkom det&lt;br&gt;att längtan att få föda ett eget barn är mycket stark hos många kvinnor. Där-&lt;br&gt;för kan vi inte förbjuda provrörsbefrukning. Längtan efter att få ett eget&lt;br&gt;barn är så stark hos många kvinnor att vi känner att vi inte kan beröva kvin-&lt;br&gt;norna denna möjlighet - ja, det gäller för resten även männen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17 INGRID RONNE-BJÖRKQVIST (fp) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först vill jag säga att mitt inlägg inte innebar någon kritik&lt;br&gt;mot Annika Åhnberg. Tvärtom tycker jag att Annika Åhnberg visar respekt&lt;br&gt;för människor med en annan livsåskådning. Om Annika Åhnberg har fått en&lt;br&gt;annan uppfattning, rör det sig om ett missförstånd. Vi har samma uppfatt-&lt;br&gt;ning om riskerna beträffande de multinationella företagen och svårigheterna&lt;br&gt;att få insyn i forskningen. Dessa saker har vi i folkpartiet tagit upp i vår bio-&lt;br&gt;teknikmotion. Jag är dock inte säker på att vi har exakt samma modell för&lt;br&gt;agerandet när det gäller att ta tag i dessa frågor. Jag har inte detaljkunskaper&lt;br&gt;på området just nu. Men jag vet att det handlar om problem som vi också&lt;br&gt;vill arbeta med och som vi har tagit upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan säger Anita Stenberg att det finns olika uppfattningar inom miljö-&lt;br&gt;partiet i dessa frågor. Då vill jag framhålla att det förhåller sig på det sättet&lt;br&gt;också i vårt parti. I en debatt mötte jag en representant för ett annat parti&lt;br&gt;som sade: För oss är det här så viktigt att vi förväntar oss att man följer parti-&lt;br&gt;linjen. Partiprogrammet för de etiska frågorna är viktigare än allting annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag framhöll att det här är mycket viktiga frågor för oss. Ja, dessa saker är&lt;br&gt;kanske viktigare än allting annat. Vi skulle därför aldrig ens drömma om att&lt;br&gt;våldföra oss på någons samvete. I dessa frågor får man aldrig tysta de ropan-&lt;br&gt;des röst i öknen. Därför är det fullständigt självklart att vi röstar fritt i vårt&lt;br&gt;parti i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18 BERTIL PERSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Diskussionen om gentekniken är grannlaga, inte minst där-&lt;br&gt;för att kunskapen är ny. Dessutom sker det hela tiden en utveckling. Gen-&lt;br&gt;tekniken har i och för sig länge använts inom jordbruket, där man har rönt-&lt;br&gt;genbestrålat och hällt colchicin på grödorna - helt i blindo. Man har så att&lt;br&gt;säga odlat ut för att se vilka nyheter det skulle bli. Nu vet man mycket bättre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad det är man gör, och nu börjar man också kanske kunna tillämpa kunska-&lt;br&gt;perna på människan. Därmed får vi kanske nya, revolutionerande och natur-&lt;br&gt;enliga behandlingsmetoder. Det finns mycket gott i den här utvecklingen.&lt;br&gt;Men den väcker också, som den här debatten har visat, många etiska pro-&lt;br&gt;blem. Dessa accentueras helt naturligt av den mycket snabba utvecklingen&lt;br&gt;på forskningens område. 90 % av alla forskare i världshistorien lever ju i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man skall hjälpa naturen. Men man skall inte förändra den. Den etiska&lt;br&gt;debatten behövs - även om denna är nymornad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns fyra huvudprinciper att hålla sig till i den etiska debatten: själv-&lt;br&gt;bestämmandeprincipen, rättviseprincipen, lidandeminimeringsprincipen&lt;br&gt;och godhetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot bakgrund av dessa principer som de etiska värderingarna görs.&lt;br&gt;Det är också mot bakgrund av dessa som den nya tekniken skall värderas.&lt;br&gt;Såvitt jag förstår strider utskottets förslag inte mot dessa vedertagna etiska&lt;br&gt;principer. Att genom forskning öka vårt vetande är sällan oetiskt - om bara&lt;br&gt;arbetsmetoderna uppfyller de etiska kraven. Det är tillämpningen som i re-&lt;br&gt;gel ger upphov till de etiska problemen. Det är främst i det avseendet som&lt;br&gt;vi måste vara vaksamma i den fortsatta debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man diskuterar genteknik på människor kommer man alltid in på frå-&lt;br&gt;gan: När börjar mänskligt liv? Vi vet alla skillnaden mellan ett ekollon och&lt;br&gt;en ek. Men fostret ser vi inte, och därför blir det så mycket svårare. Sper-&lt;br&gt;mien och det obefruktade ägget är båda liv existerande sedan årtusenden i&lt;br&gt;en obruten följd. Fostret är ett mänskligt liv i vardande i en kontinuerlig pro-&lt;br&gt;cess mot en fullt utvecklad människa. Jag har mycket svårt att sätta en gräns&lt;br&gt;mellan liv och icke liv i den situationen. Utskottet sätter en gräns när neural-&lt;br&gt;röret anläggs 14 dagar räknat från dagen för befruktningen. Om man därige-&lt;br&gt;nom också får en möjlighet till perception av fostret, tycker jag att detta kan&lt;br&gt;vara en väl avvägd avgränsning, i varje fall med den kunskap som vi har i&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet säger att manipulerade fostervävnader inte får återföras till&lt;br&gt;kvinnan, vilket jag anser är ett rimligt ställningstagande mot bakgrund av att&lt;br&gt;man annars förändrar naturen. Däremot tycker jag att det är ett rimligt för-&lt;br&gt;slag att enskilda individer skall kunna få dra fördel av det vetande som vi får&lt;br&gt;fram i form av behandling siktande mot bättre hälsa och bättre livssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer alltid att behöva sätta gränser. Jag anser att regeringen i pro-&lt;br&gt;positionen har gjort en god avvägning på ett område där utvecklingen fram-&lt;br&gt;över kommer att kräva ständiga omprövningar i takt med att forskningen ger&lt;br&gt;oss nya kunskaper och nya möjligheter. Jag tror också att det är viktigt att vi&lt;br&gt;riksdagsmän liksom forskarna deltager aktivt i genteknikdebatten. Gentek-&lt;br&gt;nik kan ge stora möjligheter till att i den allmänna debatten, om den blir&lt;br&gt;osaklig, skrämma oerfarna och okunniga människor. Och fruktan är den&lt;br&gt;starkaste av alla mänskliga känslor. Därför tror jag att vi har en särskilt viktig&lt;br&gt;uppgift att ge debatten ett nödvändigt inslag av inte bara kunskap utan också&lt;br&gt;värderingar baserade på grundläggande ideologier. Den etiska debatten blir&lt;br&gt;allt viktigare, och ny kunskap ger ständigt nya frågeställningar och nya möj-&lt;br&gt;ligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens situation och med dagens kunskap anser jag att utskottets förslag&lt;br&gt;är väl avvägt, och jag tillstyrker det varmt. Jag tror emellertid att vi skall vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik pä männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medvetna om att vi aldrig kommer att komma till ett för alla tider gällande&lt;br&gt;ställningstagande. De rätta svaren på allt kommer vi aldrig att kunna få. Och&lt;br&gt;vi måste, mot bakgrund av våra ideologier och mot bakgrund av de grundläg-&lt;br&gt;gande etiska principerna och de nya kunskaper vi får, ta ställning gång på&lt;br&gt;gång efter hand som utvecklingen fortskrider i, som det har sagts här, en öd-&lt;br&gt;mjuk dialog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 BARBRO WESTERHOLM (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först vill jag ställa en fråga som jag på grund av debattreg-&lt;br&gt;lerna inte kunde ställa tidigare till Annika Åhnberg. Vilka många exempel&lt;br&gt;har Annika Åhnberg på skadliga hälsoundersökningar som har utförts?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi kommer i dag att fatta beslut om den lag om användning&lt;br&gt;av viss genteknik på människa som vi har väntat länge på, men bättre sent&lt;br&gt;än aldrig. Jag tror att det är på det sättet som vi kommer att få arbeta. Vi når&lt;br&gt;aldrig fram till den helhetssyn som en del har efterlyst. Vi riskerar i stället&lt;br&gt;att verkligheten kör förbi oss om vi väntar på det perfekta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet liberalernas majoritet säger ja till propositionen med de för-&lt;br&gt;bättringar av lagen som vi har föreslagit och fått gehör för. Att det sedan&lt;br&gt;finns en enskild folkpartistisk reservation är naturligt när det gäller frågor&lt;br&gt;som rör livets början, livets slut och livets innersta väsen. Vi måste respek-&lt;br&gt;tera att det finns olika uppfattningar i detta sammanhang. Det är en hjärte-&lt;br&gt;fråga för oss i folkpartiet liberalerna att respektera avvikande meningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid anledning att vid ett sådant här beslutstillfälle se&lt;br&gt;bakåt och analysera denna beslutsprocess. Vad finns det att lära?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan notera att forskningen med hjälp av genteknik och utvecklingen av&lt;br&gt;livsnödvändiga läkemedel har hämmats på grund av de opinionsstormar som&lt;br&gt;skapats mot gentekniken. Jag tänker på utvecklingen av blödarsjukeprepa-&lt;br&gt;rat. Och det är sjuka människor som kommit i kläm i den debatt som vi friska&lt;br&gt;fört. I fortsättningen måste vi på ett bättre sätt inbegripa de människor som&lt;br&gt;det gäller. Jag tänker på människor som bär på anlag för svåra ärftliga sjuk-&lt;br&gt;domar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån min egen erfarenhet av arbete inom hälso- och sjukvård, forsk-&lt;br&gt;ning, administration och politik har jag försökt förstå varför det går snett i&lt;br&gt;debatten ibland. Alla inom dessa områden vill ju ändå göra ett bra arbete.&lt;br&gt;Det första problem som jag ser i detta sammanhang är kommunikationen&lt;br&gt;mellan de olika grupperna. Vi reagerar alla olika på frågor och problem ut-&lt;br&gt;ifrån vår egen kunskap, referensram och erfarenhet. Det är bra med ett kun-&lt;br&gt;skaps- och erfarenhetsutbyte och debatt mellan dessa grupper. Man blir så&lt;br&gt;lätt hemmablind. Men för att det inte skall gå snett måste man verkligen&lt;br&gt;kommunicera, inte tala förbi varandra. Det krävs ett kunskapssökande och&lt;br&gt;ett känslomässigt engagemang att åstadkomma något bra, att tillskansa sig&lt;br&gt;ny kunskap och att inte bli döv för nya impulser när man tycker att man har&lt;br&gt;bestämt sig för vad man skall tycka i en fråga. Alltför många blir döva på&lt;br&gt;ett för tidigt stadium och förmår inte ompröva ett ställningstagande. Ingrid&lt;br&gt;Andersson var inne på att vi måste vara beredda på att ompröva våra beslut&lt;br&gt;vartefter kunskap tillkommer. Det gäller verkligen oss politiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan har forskarna en viktig roll att förmedla sina resultat till mottagarna&lt;br&gt;på ett begripligt och ansvarsfullt sätt. Valet av ord spelar här en mycket stor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;roll. T.ex. ordet manipulation har olika innebörd för forskare och allmänhet.&lt;br&gt;För forskaren betyder det tillvägagångssätt, för allmänheten betyder mani-&lt;br&gt;pulation som regel bedrägligt förfarande eller knep. Och då är det inte kons-&lt;br&gt;tigt att man uppfattar ordet genmanipulation på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på hur svårt det är med kommunikation är en fråga som har&lt;br&gt;diskuterats på sistone i massmedia, nämligen förbudet mot forskning som&lt;br&gt;syftar till att åstadkomma genetiska effekter som kan gå i arv. Man har målat&lt;br&gt;upp en hotbild av forskare som blir straffade genom att i sin grundforskning&lt;br&gt;ha råkat hitta något som så småningom kan användas för att åstadkomma&lt;br&gt;genetiska effekter som kan gå i arv. Men forskare som bedriver grundforsk-&lt;br&gt;ning som inte har något annat syfte än att vidga vår kunskap kan inte straffas.&lt;br&gt;Det som vi är ute efter är forskning om mänskliga befruktade ägg, forskning&lt;br&gt;som syftar till metoder för att åstadkomma genetiska effekter som kan gå i&lt;br&gt;arv. Man måste läsa hela 2 §, inte halva, eftersom det då blir missförstånd.&lt;br&gt;Vi är alla överens om, även forskarsamhället via bl.a. medicinska forsk-&lt;br&gt;ningsrådet, att vi skall förbjuda den forskning som syftar till genterapi på&lt;br&gt;mänskliga celler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak som jag vill ta upp, och som belyses i en del reservationer&lt;br&gt;som är fogade till betänkandet, är misstro mot andra grupper som man själv&lt;br&gt;har liten erfarenhet av. Det kan gälla forskare, företrädare för etiska kom-&lt;br&gt;mittéer eller myndigheter som arbetar med frågor som genteknik. I dessa&lt;br&gt;reservationer visas en övertro på att allt blir mycket bra om vi skapar något&lt;br&gt;nytt och heltäckande. Men alla är vi människor. Ingen är perfekt. Ingen be-&lt;br&gt;sitter all tillgänglig kunskap, och ingen besitter en total förmåga att i kristall-&lt;br&gt;kulan se vad som blir konsekvensen av det ena eller det andra. Det är därför&lt;br&gt;inte konstigt att ett och annat blir fel, men det kan ju också rättas till. Som&lt;br&gt;jag ser det gäller det att bygga på det som vi har i dag, att förbättra befintliga&lt;br&gt;system genom att tillföra ny kunskap, förändra lagstiftning, skapa kompe-&lt;br&gt;tens och resurser och inte ha en övertro på vad som kan skapas om vi börjar&lt;br&gt;bygga ett helt nytt hus. Givetvis skall vi spåra var det saknas resurser och&lt;br&gt;kompetens samt se efter vad som fattas. Vi skall dock bygga på det vi har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reservationerna föreslås t.ex. en bioteknikinspektion, en biotekniklag&lt;br&gt;och en övergripande etisk biotekniknämnd som en ersättning för allt det som&lt;br&gt;redan nu görs av myndigheter, livsmedelsverk, läkemedelsverk, naturvårds-&lt;br&gt;verk, kemikalieinspektion och de etiska kommittéer som i dag finns i dag på&lt;br&gt;flera håll i landet. Med kännedom om vilken kunskap och vilja som finns&lt;br&gt;inom dessa olika organisationer att förbättra för människorna ute i samhället&lt;br&gt;finner jag inte någon anledning att skapa några nya organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en generell företeelse som vi inom politiken möter, att man vill&lt;br&gt;skapa något nytt när man upptäcker mänskliga otillräckligheter i det gamla.&lt;br&gt;Vi som lever i politiken bevittnar en ökande tilltro till nya, oprövade partier&lt;br&gt;som dyker upp i samhället. Man vet ju redan hurudana vi som har varit med&lt;br&gt;är med våra fel och brister. Man vill inte riktigt se att våra ambitioner är att&lt;br&gt;använda den kunskap och erfarenhet som vi har förvärvat i det politiska livet&lt;br&gt;och på annat sätt för människors bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett ordspråk som säger att man vet vad man har, men inte vad&lt;br&gt;man får. Det är värt att tänka på i detta sammanhang. Samtidigt måste vi&lt;br&gt;naturligtvis ta dessa signaler på allvar och självkritiskt granska oss själva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik på männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtidigt som vi frågar oss varför det finns den här misstron mot oss och&lt;br&gt;våra arbetsinsatser, mot myndigheter och forskarvärld. Vi måste undanröja&lt;br&gt;denna misstro med att rätta till fel, informera, förtydliga och föra ut kun-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill avsluta som jag började med att uttrycka tillfredsställelse över att&lt;br&gt;vi nu får denna lag som värnar om livets främsta värden, och det är ju mer&lt;br&gt;på gång. Inom ett sådant här område, där utvecklingen går snabbt och enga-&lt;br&gt;gerar människor så djupt, är det viktigt att vi sprider ny kunskap på ett be-&lt;br&gt;gripligt sätt och beskriver såväl för- som nackdelar och risker med nya land-&lt;br&gt;vinningar utan övertoner åt det ena eller andra hållet. Dessutom måste vi&lt;br&gt;fortlöpande från det att den här lagen träder i kraft följa upp dess konse-&lt;br&gt;kvenser, så att vi utan dröjsmål kan rätta till eventuella fel. Här har fors-&lt;br&gt;karna, tillsynsmyndigheterna, massmedia och vi själva ett ansvar att följa&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed yrkar jag bifall till socialutskottets betänkande om användning&lt;br&gt;av genteknik på människan, m.m., och avslag på de till betänkandet fogade&lt;br&gt;reservationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill runda av med att jag tycker att vi har haft en väldigt fin morgon&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 20 ANNIKA ÅHNBERG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om jag i mitt första anförande uttryckte mig så att det har&lt;br&gt;gjorts många hälsoundersökningar som i sig har varit skadliga, uttryckte jag&lt;br&gt;mig verkligen slarvigt. Jag menade att det har förekommit att resultaten av&lt;br&gt;undersökningar har använts på ett sådant sätt att dessa problem har upp-&lt;br&gt;stått - att människor har fått kunskap som de inte har kunnat använda på ett&lt;br&gt;konstruktivt sätt. Tyvärr har jag inte rustat mig med exakta sakuppgifter som&lt;br&gt;jag kan redogöra för här i dag, men jag skall gärna återkomma till Barbro&lt;br&gt;Westerholm i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barbro Westerholm sade att det är viktigt att denna diskussion förs med&lt;br&gt;dem som berörs. Hon nämnde en grupp för vilken gentekniken innebär ett&lt;br&gt;stort hopp. Jag delar denna uppfattning, men jag tror inte att det är så enkelt&lt;br&gt;som att säga att denna diskussion har förts bara av friska människor medan&lt;br&gt;alla andra har ställts utanför. Det finns också en annan grupp som i hög grad&lt;br&gt;berörs och som tidvis har farit illa i denna diskussion, nämligen människor&lt;br&gt;med handikapp, som befarar att detta i förlängningen kan leda till inställ-&lt;br&gt;ningen att bara friska människor kan leva ett rikt och lyckligt liv, och att&lt;br&gt;man, om det finns risker för någon typ av handikapp, till varje pris skall för-&lt;br&gt;söka eliminera risken att sådana barn föds. Det är klart att handikappade&lt;br&gt;människor som har det mycket svårt men ändå lever ett fullt och rikt liv&lt;br&gt;tycker att detta är en svår debatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är själv mor och har fött barn, men jag har aldrig vågat genomgå något&lt;br&gt;av de prov som skulle ställa mig inför svåra valsituationer. I ett samhälle med&lt;br&gt;knappa resurser, som ju alla samhällen har, har jag då rätt att välja att låta&lt;br&gt;bli att skaffa den här kunskapen? Har jag rätt att till det här samhället föda&lt;br&gt;barn, som kanske kommer att ställa krav på resurser från samhället för att&lt;br&gt;de skall kunna leva ett bra liv? Eller är det omoraliskt av mig att förvänta&lt;br&gt;mig att samhället solidariskt skall ställa upp, när jag hade möjligheten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undvika att hamna i en sådan situation? Denna diskussion är också mycket&lt;br&gt;svår. Men utgångspunkten måste vara att alla människor som föds till detta&lt;br&gt;samhälle skall ha rätt att få del av samhällets resurser så att de kan leva ett&lt;br&gt;fullt och rikt liv. Utan tvivel finns i denna diskussions förlängning också dessa&lt;br&gt;mycket svåra frågeställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barbro Westerholm sade vidare att vi skall bygga på det vi har. Det är i och&lt;br&gt;för sig riktigt, men jag tror att dessa motioner och reservationer uttrycker ett&lt;br&gt;väldigt stort missnöje med det vi har just när det gäller bioteknik och gentek-&lt;br&gt;nik. De befintliga instanserna har inte förmått leva upp till det som man bör&lt;br&gt;kunna förvänta sig av dem. Det har inte förts någon bra diskussion och sam-&lt;br&gt;hället har inte skapat något bra regelverk. Vi har stått handfallna och lämnat&lt;br&gt;över diskussionen till oseriösa massmedialt gångbara spekulationer. De in-&lt;br&gt;stanser som finns måste ta en stor del av ansvaret. Det är berättigat att säga&lt;br&gt;att det behövs nya medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 21 BARBRO WESTERHOLM (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det var bra att jag fick svaret om screening. Det är viktigt&lt;br&gt;att det vi säger här är baserat på fakta. Haschtest inför anställning är en häl-&lt;br&gt;soundersökning som jag tar avstånd ifrån, eftersom en sådan undersökning&lt;br&gt;kan leda till skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annika Åhnberg sade att vi måste inbegripa de handikappade i denna dis-&lt;br&gt;kussion. Jag instämmer helt i detta. Annika Åhnberg har rätt. Alla som be-&lt;br&gt;rörs bör vara med i debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annika Åhnberg tog upp frågan om det är omoraliskt att välja att föda ett&lt;br&gt;barn med handikapp. Alla barn skall vara välkomna. Vi i folkpartiet libera-&lt;br&gt;lerna har lyft fram detta i vår bioteknikmotion. Det måste finnas ett fritt val.&lt;br&gt;Här behövs betydligt mer stöd från samhällets sida för att dessa familjer skall&lt;br&gt;kunna leva ett normalt liv. Det verkar som att vi närmar oss detta att vi måste&lt;br&gt;bygga på det vi har. Vi måste självkritiskt granska bristerna i det vi har och&lt;br&gt;åstadkomma förbättringar i stället för att flytta över och börja något helt&lt;br&gt;nytt, som kanske inte heller blir så fullkomligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 22 ANITA STENBERG (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det får inte vara så att vi, när det gäller människors rätt att&lt;br&gt;födas och leva, skall ha möjlighet att säga: Den här människan behöver inte&lt;br&gt;födas. Det vore bäst för samhället om det utfördes en abort. Den här männi-&lt;br&gt;skan kommer att bli för dyrbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste bestämma oss för att vi inte vill ha ett sådant samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det talas om sociala frågor diskuteras alltid pengar och om man har&lt;br&gt;råd till den ena eller den andra vården. Man måste ha råd till denna vård!&lt;br&gt;Däremot kan man diskutera om man har råd att bygga vissa broar eller råd&lt;br&gt;att lägga ned pengar på krigsindustrin. Men det får aldrig någonsin sättas i&lt;br&gt;fråga om ett samhälle har råd att låta en människa födas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av&lt;br&gt;genteknik pä männi-&lt;br&gt;ska, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 § Vissa frågor om äldre och handikappade&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter för&lt;br&gt;vissa&lt;br&gt;idrottsutövare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;socialutskottets betänkande&lt;br&gt;1990/91:SoUll Vissa frågor om äldre och handikappade (prop. 1990/91:14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 § Socialavgifter för vissa idrottsutövare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;socialförsäkringsutskottets betänkande&lt;br&gt;1990/91:SfU10 Socialavgifter för vissa idrottsutövare (prop. 1990/91:76).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 23 KARIN ISRAELSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Likabehandlingsprincipen gäller inte för aktiva i olika typer&lt;br&gt;av idéburna föreningar. Utövar man någon form av idrottsverksamhet särbe-&lt;br&gt;handlas föreningen förmånligt jämfört med om man deltar i en annan organi-&lt;br&gt;sations verksamhet, vilken borde uppskattas som lika värdefull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den proposition som behandlar socialavgifter för vissa idrottsutövare fö-&lt;br&gt;reslås att de särregler som tidigare gällde skall gälla även i fortsättningen.&lt;br&gt;Den nyligen beslutade skatteomläggningen har medfört att de flesta ersätt-&lt;br&gt;ningar belagts med sociala avgifter samt att de skattebelagts. När detta blev&lt;br&gt;uppenbart för olika organisationer insåg man snart att verksamheten hota-&lt;br&gt;des. I det sammanhanget särbehandlar regeringen, och nu även riksdagen,&lt;br&gt;idrottsrörelsen jämfört med andra organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idrottsrörelsen och de där verksamma undantas från dessa avgifter upp&lt;br&gt;till en ersättning av ett halvt basbelopp. Betalas inga avgifter in skall inga&lt;br&gt;förmåner utgå. Från centerns sida har två enskilda motioner lagts med krav&lt;br&gt;på att ett helt basbelopp skall kunna undantas. Det skulle innebära att&lt;br&gt;idrottsföreningarna får bättre möjligheter att klara sin ekonomi. I dag utgår&lt;br&gt;bidrag till denna verksamhet. När avgifter skall erläggas uppstår en verklig&lt;br&gt;rundgång i ett skattesystem som skulle minska rundgång och orättvisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag yrkar med detta bifall till reservation nr 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en stor mängd idéburna organisationer som får en mycket be-&lt;br&gt;svärlig ekonomisk situation med de nya skattereglerna. Om man deltar som&lt;br&gt;medverkande i en sådan organisations verksamhet och erhåller ersättning&lt;br&gt;skall organisationen erlägga sociala avgifter för denna ersättning. Ofta är det&lt;br&gt;ersättningar som motsvarar kostnader som uppstått för att man skall kunna&lt;br&gt;delta. Det är märkligt att detta inte väckt regeringens vilja att undanta även&lt;br&gt;dessa organisationer från nu gällande regler. Utskottet hänvisar till stiftelse-&lt;br&gt;och föreningsskattekommitténs utredningsarbete. Därför har jag avstått&lt;br&gt;från reservation i det här avseendet. Nu återstår att se om denna kommitté&lt;br&gt;kan lösa problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förra gången de här särreglerna behandlades i riksdagen framhöll skatte-&lt;br&gt;utskottet att motsvarande åtgärder självfallet borde vidtas för dessa organi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sationer och, som tidigare framhållits, redovisas senast i budgetpropositio-&lt;br&gt;nen 1991. Tyvärr fanns det inte något sådant förslag i årets budgetförslag;&lt;br&gt;det kommer knappast något i kompletteringspropositionen heller. Det inne-&lt;br&gt;bär att övriga organisationer förgäves får vänta på besked om likabehand-&lt;br&gt;ling. Jag har i ett särskilt yttrande utvecklat mina synpunkter på just den si-&lt;br&gt;tuationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelse- och föreningsskattekommitténs arbete tar väl ännu en tid. Tills&lt;br&gt;det är färdigt behöver våra idéburna organisationer extra kompensation om&lt;br&gt;de skall kunna bedriva den verksamhet de haft under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte något i propositionen som förklarar av vilken anledning&lt;br&gt;dessa organisationer inte skall få samma behandling som idrottsförening-&lt;br&gt;arna. Det vore intressant om Nils-Olof Gustafsson kunde anföra ett sådant&lt;br&gt;skäl. Varför uppskattas inte de andra idéburna föreningarnas verksamhet på&lt;br&gt;samma sätt som just idrottsrörelsen? För oss som arbetar med drogförebyg-&lt;br&gt;gande arbete framstår detta förhållande som mycket märkligt. Jag förväntar&lt;br&gt;mig inte något svar på frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu återstår det att följa vad som sker med vår föreningsverksamhet, som&lt;br&gt;i allt högre utsträckning skall ta över det förebyggande arbetet bland inte&lt;br&gt;minst barn och ungdomar, när samhället inte längre har råd. Men med det&lt;br&gt;övertagandet måste också resurser följa för att det skall vara ekonomiskt&lt;br&gt;möjligt att bedriva någon verksamhet. Redan i dag sker det mesta arbetet&lt;br&gt;ideellt; det finns inte något större utrymme för utökade insatser av den arten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag hoppas att regeringen och riksdagen förstår att upp-&lt;br&gt;skatta detta arbete inte bara med ord utan även med ett ekonomiskt stöd och&lt;br&gt;inte bara med nya pålagor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 24 NILS-OLOF GUSTAFSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I allmänhet beskattas ersättning i samband med idrottslig&lt;br&gt;verksamhet som inkomst av tjänst. Det finns undantag när det gäller de reg-&lt;br&gt;ler som gäller för näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan flera år tillbaka har riksskatteverket gett ut rekommendationer vad&lt;br&gt;gäller beskattning av ersättning i samband med idrottslig verksamhet som&lt;br&gt;kan hänföras till inkomstslaget tjänst. När det gäller den del av regelverket&lt;br&gt;som är aktuell för det vi diskuterar nu, kan man sammanfattningsvis säga att&lt;br&gt;reglerna innebär att ersättning till idrottsutövare som sammanlagt under året&lt;br&gt;understiger ett halvt basbelopp har varit undantagen från det underlag som&lt;br&gt;ligger till grund för beräkning av den sjukpenning- och pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomsten. Den har också undantagits från underlaget för arbetsgivaravgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteomläggningen har gjort att förutsättningarna för detta delvis har&lt;br&gt;ändrats. I proposition 76 läggs förslag om att återställa förutsättningarna till&lt;br&gt;det de har varit. Märkvärdigare än så är det inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ju många gånger här i kammaren diskuterat socialavgifter och id-&lt;br&gt;rottsverksamhet. Jag har då hävdat att det kan vara rationellt och försvarbart&lt;br&gt;att undanta ett visst belopp från underlaget för socialavgifter. Vi har ansett&lt;br&gt;att ett halvt basbelopp kan vara en lämplig avvägning. Men om det börjar&lt;br&gt;röra sig om så stora belopp som ett helt basbelopp har vi ansett att det skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;br&gt;ömars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter för&lt;br&gt;vissa&lt;br&gt;idrottsutövare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;br&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter för&lt;br&gt;vissa&lt;br&gt;idrottsutövare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betyda en alltför stor urholkning av den enskildes sjukpenning- och pen-&lt;br&gt;sionsskydd. Den uppfattningen hävdar vi fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ingenting att huttla med - och vi har aldrig gjort någon hemlighet&lt;br&gt;av det - att utskottsmajoriteten har och har haft principiella betänkligheter&lt;br&gt;när det gäller att göra sådana här undantag, men av inte minst administrativa&lt;br&gt;skäl tillstyrker vi ändå propositionens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Israelsson frågar varför regering och utskottsmajoritet inte värde-&lt;br&gt;sätter andra ideella organisationers arbete lika mycket som idrottsrörelsens.&lt;br&gt;Jag är den förste att intyga folkrörelsernas stora betydelse - förr och nu. Jag&lt;br&gt;är uppfödd med och lever i folkrörelsen och vet dess värde. Den är värd allt&lt;br&gt;samhällsstöd som rimligen kan ges. Jag är dock mycket tveksam till om det&lt;br&gt;är rätt metod att göra det via en sänkning av socialavgifterna, av skäl som&lt;br&gt;jag nyss anfört. Nu gör ju stiftelse- och föreningsskattekommittén en upp-&lt;br&gt;följning av vilka effekter skatteomläggningen kan komma att få för folkrö-&lt;br&gt;relserna. Jag tycker att vi i vanlig ordning får avvakta vad de kommer fram&lt;br&gt;till innan vi tar ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min mening är att folkrörelsernas och ideella organisationers arbete är&lt;br&gt;värt allt samhällsstöd som det kan få med de resurser vi har, men jag tycker&lt;br&gt;inte att det här är rätt metod. Jag är, som sagt, mycket tveksam till den även&lt;br&gt;när det gäller idrottsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar avslag på den reservation som är fogad till betän-&lt;br&gt;kandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 25 KARIN ISRAELSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Nils-Olof Gustafsson gjorde ju en bekännelse i sin slutme-&lt;br&gt;ning när han sade att han är tveksam även till detta. Det kan väl då vara&lt;br&gt;riktigt att man kanske inte skulle ha gått in för det här förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu är detta en orättvisa, och ingenting blir ju bättre av att den förekommit&lt;br&gt;tidigare, utan det är snarare en försämring att man cementerar den ojämlika&lt;br&gt;behandling som ideella organisationer får uppleva. Den här typen av organi-&lt;br&gt;sationer får det ju ännu svårare i dag med ytterligare pålagor som en följd av&lt;br&gt;skatteomläggningen, vilken innebär momsplikt, försämrade möjligheter för&lt;br&gt;lönebidragsanställda osv. Det skulle ha suttit ganska bra om även socialde-&lt;br&gt;mokraterna hade insett att det här stödet hade varit ett bra sätt att bistå de&lt;br&gt;ideella organisationerna. Vad som nu kommer att inträffa är väl i så fall att&lt;br&gt;det - om även regeringen ställer upp på Nils-Olof Gustafssons välvilja om&lt;br&gt;ekonomiskt stöd till dessa organisationer - måste till någon annan typ av sär-&lt;br&gt;behandling för att lösa deras problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag sade i mitt anförande att de många vackra orden inte längre hjälper,&lt;br&gt;om de organisationer som inte får detta stöd skall kunna klara sin verksam-&lt;br&gt;het. Man befinner sig i en mycket bister ekonomisk situation, där ett av de&lt;br&gt;alternativ som finns är att man skär ner verksamheten. Det kan inte vara i&lt;br&gt;samhällets intresse, eftersom man i många sammanhang skriver varmt om&lt;br&gt;de här organisationernas insatser för att klara bl.a. det drogförebyggandet&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är illa att det är på det här viset. Nu förstår jag att i dagens debatt&lt;br&gt;finns det ingen möjlighet att ändra på beslutet utan att vi får finna oss i det.&lt;br&gt;Då gäller det bara att se till att den kommitté som arbetar med frågorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snabbt blir klar med sitt arbete och att resultatet går i en för organisationerna&lt;br&gt;positiv riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 26 NILS-OLOF GUSTAFSSON (s) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill bara understryka att det beslut som vi om ett tag&lt;br&gt;kommer att fatta inte innebär något nytt, utan det möjliggör att vi kan till-&lt;br&gt;lämpa samma regler som tidigare. Propositionens förslag är ingenting annat&lt;br&gt;än ett återställande av den ordning som gällde förut. Vi kan tycka att det är&lt;br&gt;bra eller dåligt, men det är alltså inte fråga om något nytt inslag i lagstift-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet naturligtvis inte vad kommittén kan komma fram till som skall följa&lt;br&gt;upp hur ideella organisationer klarar sin verksamhet efter skatteomlägg-&lt;br&gt;ningen. Jag bara hoppas att det skall finnas ekonomiskt utrymme i de stats-&lt;br&gt;budgetar som läggs i framtiden, så att den mycket viktiga verksamhet som&lt;br&gt;utförs inte avvecklas utan utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 27 KARIN ISRAELSSON (c) replik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill upprepa att det inte är något nytt, men det gör ju&lt;br&gt;inte att rättvisan blir större, utan den orättvisa som finns fortsätter i och med&lt;br&gt;dagens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 28 GÖRAN MAGNUSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill till en början slå fast två fakta. I det här samman-&lt;br&gt;hanget har jag ingen som helst invändning mot samhällets stöd till idrotten&lt;br&gt;och vill inte diskutera det i och för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också slå fast att det ideella arbetet är vanligast i idéburna för-&lt;br&gt;eningar och i idrottsföreningar. Kostnader för sociala avgifter och underlags-&lt;br&gt;beräkningar för framtida pension eller för sjukpenninggrundande inkomster&lt;br&gt;är då inte något som helst problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsammans med medmotionärer har jag i en motion pekat på den skill-&lt;br&gt;nad i stöd till olika slags föreningsarbete som undantaget från sociala avgifter&lt;br&gt;speglar. Utskottet avstyrker motionerna med motiveringen att ett undantag&lt;br&gt;inte motiverar ytterligare undantag. Jag förstår utskottets principiella syn på&lt;br&gt;urholkningen av pensionsskyddet. Däremot är jag mycket tveksam till det&lt;br&gt;här beslutets tillbakaverkande effekt. Det handlar faktiskt om ett slags retro-&lt;br&gt;aktiv lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från socialförsäkringslagsstiftningen är inte bra. Det principiellt&lt;br&gt;riktiga är att alla ersättningar behandlas på samma sätt ur avgifts- och skatte-&lt;br&gt;synpunkt. Stöd från stat, kommun och landsting skall sedan ges till olika för-&lt;br&gt;eningar och verksamheter på likartade grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur administrativ synpunkt är emellertid det i propositionen föreslagna un-&lt;br&gt;dantaget bra, särskilt för barn- och ungdomsorganisationer som har svårig-&lt;br&gt;heter att klara arbetsgivarrollen, som de måste spela även för en mängd små&lt;br&gt;belopp till många ledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är också medveten om att stödet till föreningsarbetet primärt inte är&lt;br&gt;en fråga för socialförsäkringsutskottet. Den frågan borde kunna diskuteras&lt;br&gt;i ett sammanhang där statens stöd övervägs på ett samlat sätt. Jag vill inte&lt;br&gt;heller se den här frågan som en effekt av skattereformen. Där finns ju 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;br&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter för&lt;br&gt;vissa&lt;br&gt;idrottsutövare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;br&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter för&lt;br&gt;vissa&lt;br&gt;idrottsutövare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;milj. kr. anslagna för viss kompensation till olika folkrörelser. Beloppet är&lt;br&gt;säkerligen otillräckligt, och lejonparten går till idrottsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av oss är starkt övertygade om den stora betydelse som arbetet&lt;br&gt;inom folkrörelserna har för det svenska samhället. Det arbetet ger också en-&lt;br&gt;skilda människor möjlighet till personlig utveckling och tillfredsställelse.&lt;br&gt;Folkrörelsearbetet är ett styrkebälte för den svenska demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mätt i antal deltagare har det idéburna arbetet i dag svårigheter. Behovet&lt;br&gt;av det arbetet är ingalunda mindre i dag än tidigare, exempelvis inom drog-&lt;br&gt;området, men det är kanske svårare att tydliggöra. För att engagera fler och&lt;br&gt;framför allt yngre människor är det avgörande för de olika föreningarna att&lt;br&gt;de känner samhällets uppskattning och att arbetet värderas på ett likartat&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fferr talman! Det finns skäl att följa vilka positiva och negativa effekter&lt;br&gt;undantagsregeln har för idrotten. Därefter blir det anledning att återkomma&lt;br&gt;till frågan om utvidgning av undantaget eller att helt ta bort det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 29 STIG BERTILSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det här betänkandet är föranlett av skatteomläggningen,&lt;br&gt;som ju bl.a. fick till följd att föreningar som betalar över 1 000 kr. till idrotts-&lt;br&gt;aktiva får betala sociala avgifter på alla sådana belopp. Det motsvarade en&lt;br&gt;ökning av kostnaderna för den svenska idrottsrörelsen på åtminstone ett par&lt;br&gt;hundra miljoner kronor och utgjorde alltså en betydande del av den totala&lt;br&gt;kostnadsökning på 600-700 milj. kr. som idrottsrörelsen fick på grund av&lt;br&gt;skatteomläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås, som det har sagts tidigare här, att man återställer&lt;br&gt;ordningen till det gamla, dvs. ett halvt basbelopp är befriat från sociala avgif-&lt;br&gt;ter. Det har vi moderater ställt oss bakom. Vi tycker att det som en över-&lt;br&gt;gångslösning är acceptabelt. Men långsiktigt sätt har vi ett betydligt bättre&lt;br&gt;förslag, och det borde kanske ha redovisats här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har väckt en motion under den allmänna motionstiden där vi har yrkat&lt;br&gt;på en långsiktigt bättre lösning, men den motionen har tydligen inte alls be-&lt;br&gt;handlats i det här sammanhanget. Eftersom detta är en viktig fråga vill jag&lt;br&gt;väldigt kort ge en bakgrund till hur vi ser på saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en regeringsrättsdom 1985, som gällde en ishockeyspelare i ett&lt;br&gt;allsvenskt lag, fick många idrottsföreningar stora ökade kostnader. I och&lt;br&gt;med den domen förändrades de idrottsaktivas socialrättsliga ställning så att&lt;br&gt;de jämställdes med anställda. Då bestämdes att sociala förmåner skulle utgå&lt;br&gt;för idrottsutövare, även om de har en annan verksamhet som huvudsaklig&lt;br&gt;inkomstkälla. Därmed skulle också socialavgifter utgå. Det här innebär na-&lt;br&gt;turligtvis att föreningarna, utöver de överenskomna ersättningarna, måste&lt;br&gt;betala betydande avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening, som vi framförde i vår kommittémotion i januari, skall&lt;br&gt;den grundläggande principen vara att en idrottsutövare - eller någon annan&lt;br&gt;verksam inom idrottsrörelsen - skall ha samma förmåner som vid normala&lt;br&gt;anställningar, om idrottsverksamheten är den huvudsakliga inkomstkällan.&lt;br&gt;I de fallen är det då naturligt att socialförsäkringsavgifter skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot anser vi moderater att i de fall som den idrottsaktive har en an-&lt;br&gt;nan huvudinkomst bör det ges en möjlighet för föreningen och idrottsutöva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ren att träffa en överenskommelse om huruvida sociala förmåner skall utgå&lt;br&gt;eller inte. Det skulle kunna lösas i varje enskilt fall genom förhandlingar&lt;br&gt;mellan den enskilde och föreningen - det förhandlas ju om ersättningar och&lt;br&gt;avgifter i många sammanhang inom idrotten i dag. Självfallet skulle det vara&lt;br&gt;så att i de fall man kommer överens om att förmåner skall utgå skall också&lt;br&gt;föreningen betala avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här skulle inte på något sätt äventyra grundtryggheten för dem som&lt;br&gt;idrottar och har idrotten som huvudsaklig inkomstkälla. Samtidigt skulle det&lt;br&gt;faktiskt medföra att där de sociala förmånerna inte behövs, om jag säger så,&lt;br&gt;skulle idrotten besparas en del ”onödiga” kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kunde möjligtvis, herr talman, ha funnits med i ett särskilt yttrande,&lt;br&gt;men eftersom motionen inte har behandlats i det här sammanhanget åter-&lt;br&gt;kommer vi moderater i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 30 NILS-OLOF GUSTAFSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker nog också att en motion som den som Stig Bertils-&lt;br&gt;son pratar om mycket väl hade kunnat vara med i det här betänkandet. Jag&lt;br&gt;har ingen förklaring till det sätt man har sorterat motionerna på, men vad&lt;br&gt;jag förstår kommer den motionen upp i samband med att vi behandlar social-&lt;br&gt;avgifterna i ett större sammanhang. Jag lovar Stig Bertilsson att då kan vi ta&lt;br&gt;diskussionen om förslagen i den moderata motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 § Ändring i övergångsbestämmelserna till regeringsformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstitutionsutskottets betänkande 1990/9LKU24 Ändring i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till regeringsformen (prop. 1990/91:67).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;br&gt;(Beslut fattades efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;br&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter för&lt;br&gt;vissa&lt;br&gt;idrottsutövare&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 § Kungliga hov- och slottsstaterna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstitutionsutskottets betänkande&lt;br&gt;1990/91:KU25 Kungliga hov- och slottsstaterna (1990/91:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagens protokoll 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § Anslag till datainspektionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter för&lt;br&gt;vissa&lt;br&gt;idrottsutövare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstitutionsutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91: K. U26 Anslag till datainspektionen (prop. 1990/91:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Stöd till politiska partier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstitutionsutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 :KU27 Stöd till politiska partier (prop. 1990/91:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Anslag till allmänna val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstitutionsutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 :KU28 Anslag till allmänna val (prop. 1990/91:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Återbetalning av mervärdeskatt till utländska företagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 :SkU13 Återbetalning av mervärdeskatt till utländska företagare&lt;br&gt;(prop. 1990/91:72).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Tullpreferenser för Namibia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteutskottets betänkande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91:SkU19 Tullpreferenser för Namibia (prop. 1990/91:100 delvis).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 § Vissa anslag för totalförsvaret, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvarsutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 :FöU5 Vissa anslag för totalförsvaret, m.m. (prop. 1990/91:100 del-&lt;br&gt;vis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 § Beredskapsbudget för totalförsvarets civila del&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvarsutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 :FöU6 Beredskapsbudget för totalförsvarets civila del (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 § Registrering och dokumentation av de statliga museernas sam-&lt;br&gt;lingar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 :KrU10 Registrering och dokumentation av de statliga museernas&lt;br&gt;samlingar (förs. 1989/90:16)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 § Arkeologifrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturutskottets betänkande&lt;br&gt;1990/91:KrUll Arkeologifrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 31 INGRID SUNDBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! På allt fler områden gör sig marknadsekonomin gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller inte bara i vårt land utan också i länder som genom sitt enpartisys-&lt;br&gt;tem haft en helt centralstyrd ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rkeologifrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkeologifrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårt land rådde länge uppfattningen att vissa områden exklusivt var ga-&lt;br&gt;ranterade statlig eller kommunal ledning. I dag kan vi uppleva hur den kom-&lt;br&gt;munala verksamheten i allt högre grad lämnas ut till enskilda företag genom&lt;br&gt;anbudsförfarande med bl.a. lägre kostnader som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Monopol är omodernt, opraktiskt och dyrt. Det tycker inte riksantikvarie-&lt;br&gt;ämbetet. Som ingen annan kämpar man mot var och en som skulle vilja åsi-&lt;br&gt;dosätta ämbetets monopol på arkeologiska undersökningar, ett monopol&lt;br&gt;som man givetvis kan utöka tillsammans med länsmuseerna i vårt land. I&lt;br&gt;längden kommer detta att bli något av Davids kamp mot Goliat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fasta fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen. I princip gäller&lt;br&gt;att så få ingrepp som möjligt skall göras mot fasta fornlämningar, och om&lt;br&gt;ingrepp görs skall de begränsas så mycket som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fornlämningar finns det många i vårt land. Råmark i närheten av våra tät-&lt;br&gt;orter blir alltmer svåråtkomlig, bl.a. därför att marken innehåller fasta forn-&lt;br&gt;lämningar och därför skall skyddas eller, om ingrepp skall göras, grävas ut&lt;br&gt;och dokumenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är ett av skälen till att våra byggkostnader skjuter i höjden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet att minska kostnaderna är att rationalisera verksamheten&lt;br&gt;med de arkeologiska undersökningarna och utgrävningarna. Detta kan, en-&lt;br&gt;ligt den uppfattning som vi reservanter för fram vid behandlingen av kultur-&lt;br&gt;utskottets betänkande nr 11, ske genom en generell rätt till anbudsförfa-&lt;br&gt;rande. Men det vill inte riksantikvarieämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den moderata motion som ligger till grund för vår reservation i betänkan-&lt;br&gt;det har tillsammans med andra motioner remissbehandlats av olika organ&lt;br&gt;och institutioner. Bl.a. HSB har understrukit vikten av att ha tillfälle till ett&lt;br&gt;anbudsförfarande. Man har också tillämpat ett sådant flera gånger, vilket har&lt;br&gt;inneburit att den särskilda utredning om fornminnen som föregår ett bygg-&lt;br&gt;nadsprojekt har kunnat läggas ut på enskilt företag, byggherren till båtnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intressant är också att universitetsinstitutionerna i Umeå, Uppsala och&lt;br&gt;Göteborg ser positivt på ett anbudsförfarande. Arkeologiska institutionen&lt;br&gt;vid Uppsala universitet säger bl,a. ätt i praktiken har den statliga myndighe-&lt;br&gt;ten monopol på anbudslämnande, men det är helt rimligt att andra institutio-&lt;br&gt;ner och även fältarbetsinstitutioner i stiftelseform med motsvarande kompe-&lt;br&gt;tens kan delta i ett anbudsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I realiteten finns det ingenting i kulturminneslagens bestämmelser som&lt;br&gt;formellt hindrar anbudsförfarande i samband med arkeologiska undersök-&lt;br&gt;ningar. Men det är länsstyrelserna som har makten, och deras villighet att&lt;br&gt;vidga möjligheterna till ett generellt anbudsförfarande mot riksantikvarie-&lt;br&gt;ämbetets vilja har varit nästan obefintlig - fram till nu. Så har t.ex. Stock-&lt;br&gt;holms län vid fastställande av vad som skall ingå i en särskild utredning före&lt;br&gt;ett byggnadsprojekt enligt 11 § kulturminneslagen också lämnat förslag på&lt;br&gt;vilka organ som har rätt att utföra dessa undersökningar och i sin lista vidgat&lt;br&gt;denna rätt till att omfatta också enskilt företag. Motsvarande utveckling lär&lt;br&gt;vara på väg i Västmanlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottsmajoriteten har emellertid på intet sätt velat se vart utvecklingen&lt;br&gt;är på väg. Man låser fast sig genom att uttrycka att kvaliteten på undersök-&lt;br&gt;ningar och utgrävningar måste bibehållas, utan att se att denna kvalitet på&lt;br&gt;intet sätt försämras genom att väl meriterade företag ges möjlighet till anbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och genomförande av projekten. Arkeologiska institutionen vid Göteborgs&lt;br&gt;universitet pekar dessutom på att det i andra nordeuropeiska länder ställs&lt;br&gt;större krav på utgrävningspersonalens utbildning än i Sverige. Just så blir&lt;br&gt;det när staten har monopol på en verksamhet och utesluter konkurrens. Det&lt;br&gt;kommer dessutom att bli än svårare att försvara monopolet när Sverige en&lt;br&gt;gång blir med i den Europeiska gemenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi reservanter anser att tiden nu är kommen för att pröva i vilken utsträck-&lt;br&gt;ning kostnaderna för arkeologiska exploateringsundersökningar kan mins-&lt;br&gt;kas genom att anbudskonkurrens om uppdragen fortsättningsvis tillämpas i&lt;br&gt;betydligt större omfattning än vad som nu gäller. Regeringen bör undersöka&lt;br&gt;i vad mån detta medför krav på ökade resurser för länsstyrelserna - vilket&lt;br&gt;jag inte tror blir fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen kommer att visa att - som många gånger förr - vi får rätt.&lt;br&gt;Monopol betyder inte bara högre kostnader - ofta dessutom sämre resultat.&lt;br&gt;Vi ser med tillit framtiden an.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag yrkar nu bifall till reservation 1 i kulturutskottets betän-&lt;br&gt;kande nr 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 32 ELISABET FRANZÉN (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Större delen av de utgrävningar som görs i Sverige kommer&lt;br&gt;till stånd i samband med arbetsföretag av olika slag. När en exploatör vill&lt;br&gt;bygga hus eller vägar på mark som kan innehålla fasta fornlämningar, görs&lt;br&gt;provundersökningar och inventeringar. Om det då görs intressanta fynd,&lt;br&gt;skall man göra utgrävningar. Platsen där man gör dessa utgrävningar väljs&lt;br&gt;alltså inte med utgångspunkt från att man strategiskt söker viktig historisk&lt;br&gt;kunskap, utan platsen bestäms av vilka markområden som för närvarande är&lt;br&gt;mest intressanta för byggexploatering. Dessutom kan fynden inte längre ses&lt;br&gt;på plats, eftersom marken bebyggs efter utgrävningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sorgligt exempel är en plats i Mölndal utanför Göteborg, där man för&lt;br&gt;några år sedan fann och grävde ut en stenåldersbosättning, som visade att&lt;br&gt;det fanns människor i Västsverige långt tidigare än man förut trott. På plat-&lt;br&gt;sen står i dag en industribyggnad, och några av de lösa fynden finns att se på&lt;br&gt;museum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetens utgrävningar är ett led i utbildnings- och forskningsverk-&lt;br&gt;samheten. Urvalet skall främst ske på vetenskapliga grunder, sägs det, men&lt;br&gt;närheten till institutionen har stor betydelse, eftersom det är dyrt att ha per-&lt;br&gt;sonal förlagd på annan ort. Det blir mer grävning och mindre resor och trak-&lt;br&gt;tamenten för pengarna på så sätt. Uppland och Mälardalen är alltså väl ut-&lt;br&gt;forskade. Likaså har semesteröarna Gotland och Öland blivit rätt väl under-&lt;br&gt;sökta sommartid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet har ju också en del pengar till egna undersök-&lt;br&gt;ningar av fasta fornlämningar. Ofta används de pengarna till att ytterligare&lt;br&gt;öka kunskapen om lämningar som redan är väl kända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Amatörforskare och lokala museer har hittat fynd som verkar vara&lt;br&gt;slående bevis för starka och inflytelserika samhällen utanför Stockholmsom-&lt;br&gt;rådet under medeltiden och tiden dessförinnan. Exempel på detta är den s.k.&lt;br&gt;västgötaskolan, som hävdar att Svea rikes vagga stod i Västergötland. Intres-&lt;br&gt;santa fynd är de romerska bronssköldar som hittats på Kållandsö och Sveri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rkeologifrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagens protokoll 1990191:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkeologifrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ges äldsta myntpräglingsverktyg, som hittats i Lödöse. Det var hit de första&lt;br&gt;kristna missionärerna kom, och det var i Husaby den förste kristne kungen&lt;br&gt;lät döpa sig. Rika guldfynd har också gjorts i Västsverige. Det tyder på att&lt;br&gt;ett rikt och mäktigt samhälle funnits där. Forskningen gräver dock inte där&lt;br&gt;utan runt de egna universiteten, och därför finner de naturligtvis bevis för&lt;br&gt;historiska kulturer bara där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill inte hävda att Svea rikes vagga stod just i Västergötland. Den kan&lt;br&gt;lika gärna ha stått i t.ex. Östergötland, Småland eller varför inte Skåne. Det&lt;br&gt;viktiga är att vi förändrar systemet för finansiering så att det medger att ut-&lt;br&gt;grävningar kan göras i olika delar av landet med utgångspunkt från vad som&lt;br&gt;är vetenskapligt intressant och inte främst från vad som är intressant från&lt;br&gt;markexploateringssynpunkt. Det kostar emellertid pengar, och regeringen&lt;br&gt;bör därför återkomma med förslag till hur nya medel skall kunna skjutas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige är vi inte tillräckligt rädda om vårt kulturarv och vår historia.&lt;br&gt;Det återspeglar sig i själva språket. Vi talar om ”fornminnen”och ”fornläm-&lt;br&gt;ningar” medan t.ex. engelsmännen talar om ”heritage” - arv. En lämning är&lt;br&gt;väl inte så mycket att ta vara på, men ett arv vårdar man väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det historiska arvet är en del av oss själva, det utgör våra rötter och är vår&lt;br&gt;förbindelse med det förflutna. Utan det blir vi vilsna och tappar lätt fotfästet&lt;br&gt;i tillvaron. Vi måste ta bättre vara på detta arv. Vi har i Sverige en historia&lt;br&gt;med stora folkomflyttningar, där folk har lämnat de bygder de har vuxit upp&lt;br&gt;i och flyttat till städer. Där har de inte den sociala förankringen, och de kän-&lt;br&gt;ner inte sitt nya område och får inte heller hjälp av samhället. Lika så river&lt;br&gt;vi ofta gamla hus i Sverige. I bästa fall bygger vi om dem, men då ofta på ett&lt;br&gt;okänsligt sätt. På det sättet förlorar vi vårt historiska arv. Jag hoppas att det&lt;br&gt;kommer en vändning, så att vi tar bättre vara på det historiska arvet i framti-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gäller det här betänkandet arkeologiska utgrävningar. Vi i miljöpartiet&lt;br&gt;står fast vid vår reservation 2. Men vi tänker inte begära votering, och därför&lt;br&gt;yrkar jag inte heller bifall till reservationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 33 LEO PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Utskottet behandlar i det här betänkandet förslag som är&lt;br&gt;väckta under den allmänna motionstiden 1990 samt några motioner väckta&lt;br&gt;under den allmänna motionstiden 1991. Som Ingrid Sundberg sade har ären-&lt;br&gt;det varit ute på remiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottsmajoriteten avstyrker samtliga motionsförslag och därmed reser-&lt;br&gt;vationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anslöt sig 1987 till uttalanden i budgetpropositionen det året att&lt;br&gt;det var angeläget att begränsa undersökningskostnaderna för arbetsföretag&lt;br&gt;utan att staten skulle drabbas. Utskottet uttalade samtidigt att det är viktigt&lt;br&gt;att strävan att begränsa arkeologkostnaderna inte försämrar förutsättningar&lt;br&gt;för en omsorgsfull rapportering, dokumentation och hantering av fynd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag om anbudsförfarande som moderaterna beskriver i sin reser-&lt;br&gt;vation är till viss del möjligt att genomföra, men det begränsas av att riks-&lt;br&gt;antikvarieämbetet och länsstyrelserna har en styrningsfunktion här. Utskot-&lt;br&gt;tet är inte berett att förändra förutsättningarna för detta nu. Nästan alla re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;missinstanser stöder utskottsmajoritetens uppfattning utom byggföretagen,&lt;br&gt;som av ekonomiska skäl vill förbilliga det hela.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påståendet att riksantikvarieämbetet har en stark monopolställning avfär-&lt;br&gt;das i remissyttrandena. Ingen är egentligen emot att det blir fler aktörer på&lt;br&gt;området. Men vissa avsnitt i undersökningar osv. gör att länsstyrelsen och&lt;br&gt;riksantikvarieämbetet enligt lag har en viss roll, som gör att det är svårt att&lt;br&gt;koppla bort dem. Det är inte heller troligt att det blir så mycket billigare om&lt;br&gt;verksamheten flyttas ut hur mycket som helst. Länsstyrelserna måste också&lt;br&gt;bygga upp en administration för anbudsunderlag, kontroll osv. Man bör nog&lt;br&gt;överväga på vilket sätt detta skall utformas. Det är viktigt att riksantikvarie-&lt;br&gt;ämbetet och länsstyrelserna har denna kontrollfunktion. Utskottsmajorite-&lt;br&gt;ten avstyrker därför moderaternas reservation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har vi reservationen från miljöpartiet. Det som förs fram kring den&lt;br&gt;utvikning som representanter från miljöpartiet har gjort är angeläget. Men&lt;br&gt;det handlar också om mera pengar, och utskottsmajoriteten har inte några&lt;br&gt;mer pengar att fördela för ändamålet. Av den anledningen avstyrker ut-&lt;br&gt;skottsmajoriteten miljöpartiets reservation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår klart att de flesta grävresurserna sätts in i Mälardalen. Natur-&lt;br&gt;ligtvis finns det också behov av att göra sådana historiska utgrävningar på&lt;br&gt;andra ställen i landet. Men det mest påtagliga är de utgrävningar som har&lt;br&gt;skett vid Birka och som utskottet har studerat. Det är en fin utgrävning som&lt;br&gt;har gjorts där och som pågår fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är annars rätt naturligt att de flesta grävningar görs där det byggs&lt;br&gt;mycket. Det är tyvärr en ekonomisk utveckling som alltför ofta styr var ut-&lt;br&gt;grävningarna görs. Men utskottet ser ingen anledning att i dag ändra nuva-&lt;br&gt;rande regler. Jag yrkar därför bifall till hemställan i betänkandet och avslag&lt;br&gt;på reservationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 34 INGRID SUNDBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig börja med att säga ett par ord till Elisabet Franzén.&lt;br&gt;Jag håller med om det mesta som Elisabet Franzén sade, utom att Svea rike&lt;br&gt;kan ha uppstått i Skåne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att man måste skilja på två olika typer av utgrävningar. Den ena&lt;br&gt;typen är den som Elisabet Franzén talade om och som gäller forskning och&lt;br&gt;undersökning. Leo Persson nämnde att Birka är ett utomordentligt exempel.&lt;br&gt;Det finns också en mycket stark marinarkekologisk forskning i Sverige, som&lt;br&gt;utförs av de vetenskapliga institutionerna vid våra universitet och som själv-&lt;br&gt;fallet skall bidra till att lämna ett ljus över vårt arv, eller våra fornminnen.&lt;br&gt;Jag vill i det sammanhanget säga att jag delar i hög grad uppfattningen att vi&lt;br&gt;kan inte bevara våra fornminnen på bättre sätt än att låta dem ligga kvar i&lt;br&gt;jorden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra typen av utgrävningar är den som måste göras innan mark skall&lt;br&gt;bebyggas. Det är den vi diskuterar här i dag och som utskottet i första hand&lt;br&gt;har haft att ta ställning till. Swedegas lägger t.ex. rör genom hela Uppland,&lt;br&gt;där det finns ett oändligt antal fornminnen, och man måste kontinuerligt&lt;br&gt;följa upp detta med särskilda undersökningar och utredningar för att se dels&lt;br&gt;hur man skall lägga ledningen, dels hur man skall bevara, skydda eller om&lt;br&gt;möjligt gå runt de fornminnen som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rkeologifrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkeologifrägor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet försvarar de statliga remissinstanserna de monopol de har, Leo&lt;br&gt;Persson. Det är här fråga om en verksamhet som inte utförs med statsbidrag,&lt;br&gt;utan den är så att säga självfinansierad på så sätt att man tar ut avgifter av&lt;br&gt;byggherren som skall bekosta det hela. Det är då självfallet angeläget för&lt;br&gt;riksantikvarieämbetet och för de museer som hjälper till med utredningarna&lt;br&gt;att de har tillräckligt med uppdrag, och de fastställer priserna efter vad de&lt;br&gt;anser att de vill ha med hänsyn till detta. Men när det sker anbudsgivning,&lt;br&gt;och enskilda företag kan vara med och lämna anbud - och jag talar här om&lt;br&gt;enskilda företag med exakt samma vetenskapliga kompetens som myndig-&lt;br&gt;heten - kan det bli fråga om att ett företag ligger under i pris, vilket är bygg-&lt;br&gt;herren till båtnad, som jag tidigare sade, men definitivt riksantikvarieämbe-&lt;br&gt;tet och kanske våra länsmuseer till skada. Men hur vi än ser det är monopolet&lt;br&gt;omodernt, opraktiskt och dyrbart, och vi kommer i framtiden icke att ha råd&lt;br&gt;med det. Det är jag helt övertygad om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 35 ELISABET FRANZÉN (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är glad att Leo Persson delar min uppfattning när det&lt;br&gt;gäller att sprida utgrävningarna och sökandet efter det historiska arvet. Han&lt;br&gt;säger dock att utskottsmajoriteten inte anser att det nu finns några pengar&lt;br&gt;att fördela. Jag vill påpeka att vi inte har begärt anslag nu, utan vi anser att&lt;br&gt;regeringen skall återkomma med förslag till hur pengarna skall kunna skaf-&lt;br&gt;fas fram och hur organisationen kan göras om så att man kan genomföra ut-&lt;br&gt;grävningar på olika ställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrid Sundberg sade att Svea rike inte kunde ha uppstått i Skåne. Jag&lt;br&gt;medger att det inte är särskilt troligt, men man skall inte utesluta någonting.&lt;br&gt;Vid samma tid som bronssköldarna hamnade i jorden på Kållandsö fanns&lt;br&gt;det troligen också ett stort rike där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är tyvärr i dag inte alltid bättre att fornminnena, kulturarvet ligger&lt;br&gt;kvar i jorden. Försurning och annan miljöförstöring gör att en del saker som&lt;br&gt;ligger där vittrar sönder. Det gäller t.ex. dessa bronssköldar. Det fanns&lt;br&gt;många hål i dem, och de har antagligen uppkommit under de senaste årtion-&lt;br&gt;dena. Graveringar i sten, runor och annat, vittrar och förstörs. Dessa före-&lt;br&gt;mål måste tas till vara, och det behövs satsningar mycket snart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 36 LEO PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vad gäller monopolsituationen vill jag till Ingrid Sundberg&lt;br&gt;säga att utskottsmajoriteten har en något delad uppfattning om hur starkt&lt;br&gt;monopolet är. Detta har jag också redogjort för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller möjligheterna att förbilliga utgrävningarna på olika sätt,&lt;br&gt;kan man läsa i bostadsdepartementets bilaga, som jag tror att också modera-&lt;br&gt;terna i sin reservation citerar ur, att det numera finns möjligheter att få spe-&lt;br&gt;ciella tilläggslån för arkeologiska undersökningar i samband med mycket an-&lt;br&gt;gelägna byggprojekt. Det är ett steg på vägen att försöka komma till rätta&lt;br&gt;med problemet att kostnaderna blir mycket stora i vissa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 37 INGRID SUNDBERG (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Oavsett om det finns tilläggslån eller inte, Leo Persson, är&lt;br&gt;det hyresgästerna som i sista hand drabbas av de ökade kostnaderna. Man&lt;br&gt;kan tänka sig att det är deras intressen som vi i det här fallet tillvaratar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Elisabet Franzén vill jag säga att det förs en strid om hur man bäst&lt;br&gt;bevarar våra fornminnen. Det jag reagerade på i Elisabet Franzéns första&lt;br&gt;anförande var att hon sade att man på något sätt skulle skada fornminnena&lt;br&gt;genom att bygga över dem. Man har i dag utvecklat en ny teknik med fly-&lt;br&gt;tande block som ger en utomordentlig hållfasthet för byggnaderna och som&lt;br&gt;dessutom medverkar till att förhindra att försurning tränger ner till de lager&lt;br&gt;där fornminnena ligger kvar. Denna moderna teknik är en av de saker som&lt;br&gt;gynnas av en mångfald i verksamheten och att det finns olika typer av företag&lt;br&gt;som genomför dessa grävningar och undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet alla att våra akademiska institutioner, och det gäller också de arkeo-&lt;br&gt;logiska, har begränsade resurser. Ofta har enskilda företagare minst lika&lt;br&gt;goda, om inte bättre möjligheter att använda ny teknik till fromma för beva-&lt;br&gt;rande och skyddande av våra fornminnen. Men vi kommer säkert med tiden&lt;br&gt;att få se en utveckling av tekniken, en användning av en ny sådan och likaså&lt;br&gt;mångfald när det gäller anbudsgivning. Jag är inte orolig, herr talman, för&lt;br&gt;denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut skulle fattas efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 § Olympiska vinterspelen 1998&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;br&gt;kulturutskottets betänkande&lt;br&gt;1990/91 :KrU12 Olympiska vinterspelen 1998 (prop. 1990/91:55).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 38 LARS-OVE HAGBERG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vänsterpartiet har, liksom tidigare gånger då frågan om&lt;br&gt;statsgaranti till olympiska spel i Sverige tagits upp, yrkat avslag på detta för-&lt;br&gt;slag. Vi har gjort detta utifrån de utgångspunkter vi tidigare har haft. Vi har&lt;br&gt;avvisat förslaget framför allt av den anledningen att de olympiska spelen ten-&lt;br&gt;derar att mer och mer bli kommersiella jippon, där andra intressen än idrot-&lt;br&gt;ten dominerar, och det är främst dessa som driver fram denna typ av spel.&lt;br&gt;Det finns en risk för att kostnaderna i efterhand vältras över på befolkningen&lt;br&gt;i detta land både centralt och regionalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi från vänsterpartiet är inte negativa till idrottsligt utövande. Vi tillhör&lt;br&gt;tvärtom det parti här i riksdagen som vill satsa mest medel i budgeten på&lt;br&gt;idrotten, och vi blir ständigt nedröstade. Däremot har vi den bestämda upp-&lt;br&gt;fattningen att all idrott inte är gynnsam och att all verksamhet inte är bra för&lt;br&gt;idrottens syfte. Kommersiella jippon gynnar mest de som litet vårdslöst kal-&lt;br&gt;las för idrottens svans, men de är inte bra för idrotten som helhet. Detta&lt;br&gt;är grunden till vårt ställningstagande att staten inte skall bidra med någon&lt;br&gt;garanti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idrotten har en grundläggande social funktion, där samvaro, gemenskap,&lt;br&gt;kamratskap och vänskap skall vara ledande. Jag tror inte att någon i dag med&lt;br&gt;hedern i behåll kan säga att ett genomförande av dessa stora kommersiella&lt;br&gt;idrottsjippon gynnar den utvecklingen. Det är snarare tvärtom. I dessa sam-&lt;br&gt;manhang kommer alltför många andra tendenser inom idrotten fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olympiska vinters-&lt;br&gt;pelen 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olympiska vinters-&lt;br&gt;pelen 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i Sverige misslyckats att få OS till vårt land. Vi vet att denna OS-&lt;br&gt;verksamhet knappast är demokratisk i någon form. Det finns många diffusa&lt;br&gt;och ibland mycket klara kommersiella intressen som avgör var någonstans&lt;br&gt;OS skall hållas. Det finns ingen ordning på torpet, och det är inte idrottsliga&lt;br&gt;meriter eller landets intresse som avgör. Det är fråga om var man kan göra&lt;br&gt;mest pengar på de olika typer av idrottslig verksamhet som följer med. Det&lt;br&gt;kan gälla olika artiklar eller att näringslivet gynnas av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns här, som i de andra fallen, en stor osäkerhet när det gäller finan-&lt;br&gt;sieringen. Vi vet inte hur den skall ske, och vi kan inte överblicka det hela.&lt;br&gt;Det finns skräckexempel bland de OS som genomförts tidigare. Det är stora&lt;br&gt;problem. Det kommer att medföra kostnader som hela folket får betala. Det&lt;br&gt;är dessutom mycket tveksamt vad den här satsningen på ständigt sökande&lt;br&gt;har för regionalpolitisk och näringspolitisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en ort, som inte ligger långt ifrån min hemkommun Borlänge,&lt;br&gt;där man har haft hela sin politiska och idrottsliga verksamhet inriktad på&lt;br&gt;att genomföra detta. Idrottsutövandet på bredden är närmast en katastrof,&lt;br&gt;därför att man har inriktat sig just på det här projektet och struntat i bredd-&lt;br&gt;idrotten. Man tar naturligtvis i vissa regioner tag i detta halmstrå för att nä-&lt;br&gt;ringslivet skall kunna blomstra. Om man befinner sig i en bygd som har fått&lt;br&gt;stryk av det stora kapitalet, av staten, inte får regionalpolitiskt stöd och över&lt;br&gt;huvud taget är trängd på alla sätt, kan ju detta att få OS rädda situationen.&lt;br&gt;Men detta kan ju vara att bita sig i själv i svansen. Vi tar det övergripande&lt;br&gt;ansvaret och säger: Gör inte detta. Vi bidrar inte till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns naturliga förutsättningar i Östersund — Åre-området för idrotts-&lt;br&gt;utövande. Det skall man fortsätta med. Det går mycket bra. Det räcker. Man&lt;br&gt;behöver inte dessa engångsanläggningar, engångsuppbyggnader. Hur skall&lt;br&gt;den trängda kommunala ekonomin som samtliga partier är överens om att&lt;br&gt;genomföra - att minska det reala utrymmet för kommunerna - kunna ta&lt;br&gt;hand om dessa anläggningar? Man kanske måste riva dem. Jag ställer bara&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänsterpartiet har tidigare ställt frågan om inte den svenska idrottsrörel-&lt;br&gt;sen och det politiska livet i Sverige på allvar borde ställa frågan om inte den&lt;br&gt;olympiska fortsättningen är ganska överdriven. Jag är mycket kritisk emot&lt;br&gt;att man ställer upp på detta. Man borde peka på de två möjligheterna dels&lt;br&gt;att permanenta dem till en plats, dvs. en plats för vinterspel och en plats för&lt;br&gt;sommarspel - det kan näppeligen vara samma plats dels att man använder&lt;br&gt;befintliga anläggningar och därigenom engagerar fler nationer och fler regio-&lt;br&gt;ner. Vi skulle föredra den ordningen och yrkar därför avslag på hemställan i&lt;br&gt;utskottets betänkande. Vi säger alltså nej till denna borgen med en hög risk.&lt;br&gt;Vi motionärer från vänsterpartiet, jag själv som första namn, Alexander&lt;br&gt;Chrisopoulos, Jan Jennehag, Maggi Mikaelsson och Elisabeth Persson, föl-&lt;br&gt;jer alltså den tradition som vänsterpartiet har haft tidigare och yrkar avslag&lt;br&gt;på hemställan i betänkandet och bifall till reservationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 39 ANDERS NILSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill notera två saker i inledningen här. Det första är att&lt;br&gt;idrottsrörelsen är positiv till att Sverige på nytt söker de olympiska vinterspe-&lt;br&gt;len. För det andra är det lika uppenbart att de regionala och lokala organen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuner, landsting och turistnäringen i Jämtland och däromkring, också&lt;br&gt;är positiva till detta. Jag tycker att det är mycket väsentligt att markera dessa&lt;br&gt;förutsättningar. Naturligtvis är det ett risktagande. De kalkyler som är&lt;br&gt;gjorda nu visar onekligen att risktagandet sannolikt är större i år än vad det&lt;br&gt;var när den förra ansökan gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill emellertid notera några ting när det gäller de positiva effekter som&lt;br&gt;en ansökan har. Det ena är att de samhällsekonomiska effekterna inte är&lt;br&gt;medräknade i den här kalkylen. De är naturligtvis svåra att beräkna, men&lt;br&gt;det är riktigt att ha detta kvar i minnet för den som vill bedöma kalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra är att intäkterna i kalkylen är utomordentligt försiktigt hållna.&lt;br&gt;Ett exempel på detta är att i den debatt som förs i andra sammanhang om&lt;br&gt;effekten av utvecklingen på massmediaområdet hävdar ständigt många de-&lt;br&gt;battörer att just förekomsten av många TV-kanaler ökar sändningskostna-&lt;br&gt;derna för attraktiva arrangemang. Det resonemanget leder ju, om man för&lt;br&gt;in det på OS i Åre—Östersund, till den slutsatsen att en sådan utveckling&lt;br&gt;sannolikt kommer att leda till att möjligheterna att finansiera en större del&lt;br&gt;med TV-intäkter ökar med åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också på det sättet - och det är oomtvistligt - att redan detta att&lt;br&gt;kandidera är positivt både för de här orterna och för landet i stort. Där skulle&lt;br&gt;jag kunna dra en parallell från mitt hemlän Skaraborg. Där försökte vi ju,&lt;br&gt;som bekant, under ett antal år att få skid-SM till Skövde. Det stupade två&lt;br&gt;gånger på att vi inte hade någon snö. Skövdeborna påstår med bestämdhet&lt;br&gt;att de fick ut betydligt mer PR för sin stad de år vi inte fick skid-SM än det&lt;br&gt;år det verkligen kom till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de kommersiella krafterna hävdar Lars-Ove Hagberg i sitt&lt;br&gt;inlägg att detta skulle vara negativt. Jag vågar hävda att även ett olympiskt&lt;br&gt;spel av den här karaktären förutsätter ett utomordentligt stort inslag av&lt;br&gt;ideellt arbete från idrottsrörelsen, inte bara i Jämtland utan i stora delar av&lt;br&gt;landet, för att det skall gå i hamn. Kolossalt många människor kommer i ett&lt;br&gt;gemensamt intresse att lägga ned mycket stora ideella insatser utan någon&lt;br&gt;ersättning alls för att göra detta så bra som möjligt. Jag tror att om någon&lt;br&gt;jämtlänning vore här i salen skulle det kunna bekräftas att planeringen redan&lt;br&gt;är inne på den linjen och att detta är en förutsättning för att genomföra ett&lt;br&gt;olympiskt spel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt jag förstår är det rimligt att med politiska åtgärder försöka åstad-&lt;br&gt;komma positiva ting på olika områden. Jag tycker att det är ett felaktigt reso-&lt;br&gt;nemang när man hävdar att ett olympiskt spel enbart är ett idrottsligt evene-&lt;br&gt;mang. Det är det inte. Det är bra om man med det kan nå idrottsliga vinster,&lt;br&gt;fördelar för turistnäringen, PR för Sverige som turistland, regionalpolitiska&lt;br&gt;effekter och effekter på sikt. Jag kan inte förstå att det idrottsliga värdet blir&lt;br&gt;mindre om man får effekter för näringslivet på sikt och för möjligheten att&lt;br&gt;bo i Jämtland och området däromkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Lars-Ove Hagbergs resonemang om stora engångsanlägg-&lt;br&gt;ningar har vi ju arrangerat ett stort antal mycket stora idrottsliga arrange-&lt;br&gt;mang i Sverige. Jag undrar verkligen om Lars-Ove Hagberg kan peka på en&lt;br&gt;mängd engångsanläggningar som har byggts för stora och som sedan inte har&lt;br&gt;visat sig ha en användning. Jag tror att det är ganska svårt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har lagt märke till att man i vänsterns motioner både i år och tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olympiska vinters-&lt;br&gt;pelen 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olympiska vinters-&lt;br&gt;pelen 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och även Lars-Ove Hagberg i sin framställning betonar att man inte är nega-&lt;br&gt;tiv till idrottsverksamhet. Nej, vj har hört det, men jag finner det anmärk-&lt;br&gt;ningsvärt att vänstern tydligen är det enda parti som behöver göra en sådan&lt;br&gt;notering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill slutligen säga att det bakom förslaget i utskottets betänkande finns&lt;br&gt;en mycket stor enighet. Det är, såvitt jag förstår, endast vänstern som har&lt;br&gt;en annan mening. Vi får hoppas att inte bara Sveriges riksdag utan även de&lt;br&gt;olympiska gudarna är Östersund och Åre bevågna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 40 LARS-OVE HAGBERG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Anders Nilsson och jag brukar ha litet tankeutbyte emel-&lt;br&gt;lanåt. Argumenten är varken särskilt nya eller särskilt spännande, kanske&lt;br&gt;litet kraftfulla här och där. De måste väl kommenteras i alla fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket tveksamt om idrottsrörelsen i dess helhet är positiv till att&lt;br&gt;man får betala detta. Jag nämnde också det lokala engagemanget. Visst kan&lt;br&gt;det finnas ett behjärtansvärt syfte, men risken är som sagt stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Nilsson tillstår också att de ekonomiska beräkningarna ligger&lt;br&gt;högre än tidigare. Vi vill påpeka att det kan vara en vinst bara att kandidera&lt;br&gt;i tron att man skall ersätta en kraftfulj närings- och regionalpolitik och där-&lt;br&gt;med sätta fart på näringslivet på orten. Det kan också vara precis tvärtom:&lt;br&gt;Har man blåst upp förutsättningarna för stort kan det bli platt fall. Jag tror&lt;br&gt;nämligen inte att den här vägen är särskilt gångbar. Jag tror inte att olym-&lt;br&gt;piska vinterspelen och OS i Åre kan jämföras med skid-SM i Skövde, Anders&lt;br&gt;Nilsson! Jag tror också att det kan få en viss uppmärksamhet om en relativt&lt;br&gt;okänd ort i landet får ett engagemang av den här typen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan vill jag ta upp TV-intäkterna. Vi vill peka på att dessa intäkter är&lt;br&gt;mycket osäkra. Argumenterar Anders Nilsson med de borgerliga när de sä-&lt;br&gt;ger att konkurrensen i detta hänseende skulle öka? Man kan vända på det&lt;br&gt;och säga att ju fler som är med, desto fler skall dela på intäkterna. Kostnaden&lt;br&gt;för att köpa en del av kakan för var och en kanske blir mindre än att köpa&lt;br&gt;ett helt stort mastodontarrangemang. Det är inte alldeles säkert, Anders&lt;br&gt;Nilsson, att de borgerligas tes om konkurrensen i detta fall är riktig. Det kan&lt;br&gt;bli precis tvärtom, faktiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man tar också risker. Hela idrottsarrangemanget är ganska, för att inte&lt;br&gt;säga mycket tveksamt. Jag är beredd att ta risker med samhällets pengar om&lt;br&gt;man kan vinna något. Jag ställde upp på att ta en sådan risk när man borrade&lt;br&gt;efter gas i Siljansringen, även om man kunde ställa sig tveksam till det. En&lt;br&gt;sådan risk kan man ta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men riskerna här innebär att genomföra ett stort kommersiellt jippo som&lt;br&gt;inte leder till några sociala förbättringar, knappast heller till närings- eller&lt;br&gt;regionalpolitiska förbättringar. Det tycker jag är ett riskspel. Det är också,&lt;br&gt;vill jag säga, närmast en spelskandal. Jag vet inte vilken domstol som kanske&lt;br&gt;får ta ställning till det efter ett OS, men nog är risken väldigt stor att en åkla-&lt;br&gt;gare får ta itu med saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 41 ANDERS NILSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill säga att man naturligtvis inte skall bortse från de eko-&lt;br&gt;nomiska riskerna. Jag tror inte att man i riksdagen eller annorstädes kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fatta ett beslut av det här slaget där man exakt bedömer hur stor risken är.&lt;br&gt;Man kan inte sju åtta år innan evenemanget skall gå av stapeln bedöma varje&lt;br&gt;intäkt och varje utgift. Med en sådan inställning tror jag inte att mycket ut-&lt;br&gt;veckling skulle komma till stånd i det här landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man talar om näringslivet på orten och dess engagemang är det otvi-&lt;br&gt;velaktigt så, att turistnäringen är viktig i dessa områden i Sverige. Den är&lt;br&gt;utomordentligt betydelsefull här i jämförelse med många andra delar av&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror också att de regionalpolitiska förtroendemän i kommuner och&lt;br&gt;landsting och företrädare för näringslivet i Jämtland och där omkring som&lt;br&gt;har tagit ställning för det här och tror att det är bra, är omdömesgilla männi-&lt;br&gt;skor som verkligen har funderat på vad som har betydelse och är viktigt för&lt;br&gt;deras landsända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet inte, herr talman, om jag möjligen förut glömde att yrka bifall till&lt;br&gt;utskottets hemställan. Skulle så vara fallet, gör jag det nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 42 LARS-OVE HAGBERG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag måste ge en liten replik till Anders Nilsson. Man måste&lt;br&gt;sätta åtgärder inom näringslivet i relation till åtgärder som samhället vidtar&lt;br&gt;och som riksdagen har att fatta beslut om. Riksdagen skall nu fatta beslut&lt;br&gt;om en garanti på nästan 3 miljarder kronor för det här spelet. Samtidigt be-&lt;br&gt;lägger man turistnäringen och transporter med moms. Det drabbar turistnä-&lt;br&gt;ringen på dessa orter avsevärt mycket mer negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu skall man i stället på någon kommersiell väg rädda dessa orter och de-&lt;br&gt;ras turistnäring. Jag tror att goda snörapporter bättre än sådana åtgärder kan&lt;br&gt;rädda Åre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen var vid sin prövning mycket tveksam till näringslivets satsning,&lt;br&gt;Anders Nilsson. Regeringen och dess ansvariga var tveksamma till hur det&lt;br&gt;skulle gå. De ställde hårda krav och befann sig i stor vånda innan beslutet&lt;br&gt;fattades. Jag uppfattar att näringslivet fortfarande inte är särskilt intresserat&lt;br&gt;av att ta någon ekonomisk risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visst kan vi ta risker - även ekonomiska - men då anser vi i vänsterpartiet&lt;br&gt;att det skall kunna leda till något gott. I det här fallet kan det bara resultera&lt;br&gt;i något som är av ondo och inte har något värde för idrottsrörelsen och dess-&lt;br&gt;utom är mycket tveksamt ur regionalpolitisk synpunkt. Det är med de ut-&lt;br&gt;gångspunkterna vänsterpartiet säger nej till att gå i borgen för detta evene-&lt;br&gt;mang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 43 ANDERS NILSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill bara göra den reflexionen att om vänstern och Lars-&lt;br&gt;Ove Hagberg anser att arrangemang av olympiska spel av olika skäl är av&lt;br&gt;ondo, borde konsekvensen vara att Sverige enligt vänsterns uppfattning i&lt;br&gt;fortsättningen skall avstå från att delta i olympiska spel över huvud taget.&lt;br&gt;Man skall ju inte delta i något som är av ondo!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 44 LARS-OVE HAGBERG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att den svenska idrottsrörelsen skulle fundera&lt;br&gt;över sitt deltagande i kommersiella jippon, som förvränger hela idrottsutöv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olympiska vinters-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pelen 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagens protokoll 1990191:72&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningens idé. Jag tycker att man skall tänka på det, och jag hoppas att Anders&lt;br&gt;Nilsson också deltar i debatten om idrottens framtid. Visst är det en tanke&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;som man kan fundera över.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa anslag till&lt;br&gt;postverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Anslag till medlemskap i Unesco&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/9 l:KrU 13 Anslag till medlemskap i Unesco (prop. 1990/91:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Anslag till Kommunikationsdepartementet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trafikutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199O/91:TU11 Anslag till Kommunikationsdepartementet m.m. (prop.&lt;br&gt;1990/91:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;br&gt;(Beslut fattades efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Anslag till SMHI, SGI och Statens haverikommission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trafikutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:TU12 Anslag till SMHI, SGI och Statens haverikommission (prop.&lt;br&gt;1990/91:100 delvis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beslut fattades efter 21 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Vissa anslag till postverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trafikutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:TU13 Vissa anslag till postverket (prop. 1990/91:100 delvis).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 45 VIOLA CLAESSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Post- och teleutredningen, som har avslutat sitt arbete, hade&lt;br&gt;till uppgift att se över olika verksamheter inom posten och televerket för att&lt;br&gt;se hur omfattande det sociala och regionalpolitiska ansvaret skulle vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag som utredningen kom med var att postens regionalpolitiska och&lt;br&gt;sociala ansvar inte skall omfatta distribution av tidningar. Jag måste säga,&lt;br&gt;Margit Sandéhn, att jag blev ganska överrumplad när jag så småningom upp-&lt;br&gt;täckte att just denna fråga, som går att gömma undan eftersom den inte ford-&lt;br&gt;rade så många ord i regeringens budgetproposition, hade ryckts loss från det&lt;br&gt;större sammanhanget om posten och televerket. Varför det? Jag skulle vilja&lt;br&gt;ha en förklaring till det. Jag antar att det berodde på att det skulle vara väl-&lt;br&gt;digt smidigt och att frågan skulle komma bort i hanteringen. Och det var just&lt;br&gt;vad den höll på att göra!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hade inte författat någon motion, och det hade ingen annan heller. Så&lt;br&gt;kom ärendet upp till behandling i trafikutskottet, då har man möjlighet att&lt;br&gt;yrka avslag på ett förslag som man tycker är galet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför är det så fel, det här förslaget? Jag vet att Margit Sandéhn kommer&lt;br&gt;att säga att beslutet har fattats för många år sedan och att vissa av dessa saker&lt;br&gt;ändå kommer att avvecklas. De kunder som vill ha en viss sorts tidningar,&lt;br&gt;eller tidningar över huvud taget, skulle vara förberedda liksom postens kun-&lt;br&gt;der. Bland dem som drabbas hårdast i sammanhanget är FKP, vilket berör&lt;br&gt;fackpress och konsumenttidningar och omfattar inte mindre än 256 miljoner&lt;br&gt;exemplar. Det är ganska mycket. Nu skall posten ta ut marknadsmässiga pri-&lt;br&gt;ser. Det drabbar bl.a. ett sådant organ som förmedlar alla dessa mycket vik-&lt;br&gt;tiga tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad kommer att hända när en sådan fördyring genomförs? Det är möjligt&lt;br&gt;att Margit Sandéhn och alla de övriga i trafikutskottet, som har struntat i att&lt;br&gt;säga nej till förslaget, inte tycker att det spelar någon större roll vad som&lt;br&gt;händer med dessa tidningskunder och tidningar. Jag kan nämna att det hand-&lt;br&gt;lar om tidningar såsom Vår Bostad, Metallarbetaren, Beklädnadsfolket -&lt;br&gt;som bl.a. går ut till alla tekoarbetare i min gamla hembygd Mark - och att&lt;br&gt;det även handlar om Aktuellt i politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet att FKP har skrivit ett brev i all hast, bl.a. till Margit Sandéhn, och&lt;br&gt;talat om det här. Jag tror inte att socialdemokraterna kände till det här. Men&lt;br&gt;även om ni gjorde det tycker jag att det är avogt agerat gentemot alla dessa&lt;br&gt;tidningar och de som gör tidningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har skrivit en reservation där jag avstyrker regeringens förslag. Jag vill&lt;br&gt;att man skall fortsätta med det tidigare systemet så att man har råd att skicka&lt;br&gt;ut tidningarna på samma sätt som man har gjort förut, eftersom det handlar&lt;br&gt;om ganska många. Regeringen menar att detta inte skall omprövas förrän&lt;br&gt;efter tre år och att det skall träda i kraft redan den 1 juli i år. Om det visar&lt;br&gt;sig att en del inte har klarat detta och inte har råd, kan det antingen bli fråga&lt;br&gt;om indragningar eller att vissa personer i vissa glesbygdsområden inte får&lt;br&gt;sina tidningar. Det kan också bli fråga om att de som gör tidningarna måste&lt;br&gt;skära ned antalet sidor eller på annat sätt inkräkta på kvaliteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är synd och skam att ett sådant här ärende kommer att passera kam-&lt;br&gt;maren helt utan debatt. Trafikutskottets ledamöter, förutom jag och Margit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;br&gt;ömars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa anslag till&lt;br&gt;postverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;br&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa anslag till&lt;br&gt;postverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sandéhn, är över huvud taget inte här. Det är meningen att ärendet skall&lt;br&gt;slinka igenom och att det över huvud taget inte skall nå ut till massmedia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vädjar till Margit Sandéhn att hon ändå skall försöka ge ett gott råd&lt;br&gt;till alla de människor som får dessa tidningar, Vår bostad och fackförbunds-&lt;br&gt;tidningarna, och till dem som gör tidningarna om hur de skall agera framöver&lt;br&gt;och kunna klara sig i tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill yrka bifall till min reservation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 46 MARGIT SANDÉHN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I trafikutskottets betänkande 1990/91:13 behandlas bl.a. er-&lt;br&gt;sättning till postverket för tidningsdistribution. Denna ersättning till post-&lt;br&gt;verket löper ut i och med utgången av innevarande budgetår, och kommuni-&lt;br&gt;kationsministern förordar att dagens tidningstaxa skall ersättas av avtal mel-&lt;br&gt;lan postverket och tidningsutgivarna med marknadsmässiga villkor och att&lt;br&gt;prismålet bör bygga på full kostnadstäckning. En viktig sak är också att den&lt;br&gt;rikstäckande grundläggande postservice som postverket har i dag enligt&lt;br&gt;kommunikationsministern bör garantera att postverket också i fortsätt-&lt;br&gt;ningen på begäran kommer att offerera distribution av tidningar i hela&lt;br&gt;landet. Man förordar också att en utvärdering av den nya ordningen skall&lt;br&gt;ske efter det att systemet har varit i kraft i tre år. Detta är mycket viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna nya ordningen för&lt;br&gt;postverket, som även post- och teleutredningen var helt enig om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Till detta betänkande är fogat en reservation av Viola Claes-&lt;br&gt;son, vänsterpartiet. Jag vill understryka vad utskottet har sagt om att priser&lt;br&gt;och villkor i tidningsdistributionen bör fastställas efter förhandlingar mellan&lt;br&gt;postverket och tidningsutgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den oro som Viola Claesson har framfört i reservationen när det gäller&lt;br&gt;minskningen av distributionen till vissa glesbygdsområden är nog överdri-&lt;br&gt;ven. Med den rikstäckande service som postverket är ålagt att ha, bör inte&lt;br&gt;detta uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ber, herr talman, att med det sagda få yrka avslag på reservationen och&lt;br&gt;bifall till utskottets hemställan i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 47 VIOLA CLAESSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Så fort jag hade satt mig ner kunde jag konstatera att det&lt;br&gt;fanns fullt med ledamöter från trafikutskottet här. De hade t.o.m. lyssnat på&lt;br&gt;vad jag sade, eftersom de protesterade högljutt mot att jag hade sagt att de&lt;br&gt;inte var här. Jag ber dem här om ursäkt, så slipper det bli en extra debatt om&lt;br&gt;just denna fråga som jag kanske inte tycker är så avgörande för den fråga&lt;br&gt;som Margit Sandéhn och jag diskuterar. Men det är bra att ni är här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att Margit Sandéhn nog tar litet lättvindigt på detta. Hon säger&lt;br&gt;att posten skall fortsätta att offerera distribution av tidningar. Det är inte&lt;br&gt;detta frågan gäller. Margit Sandéhn borde känna till - såsom en som sitter i&lt;br&gt;postverkets styrelse och har fått precis samma uppgifter och brev som jag,&lt;br&gt;om hon har läst dem - att det handlar om mycket svåra diskussioner och&lt;br&gt;förhandlingar eftersom posten nu ställer orimliga krav. Allt mynnar ut i att&lt;br&gt;regeringen har ställt upp på post- och teleutredningens förslag att just tid-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsdistributionen inte längre skall höra till postverkets sociala och regio-&lt;br&gt;nalpolitiska ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margit Sandéhn och jag blir inte överens. Jag förstår att Margit Sandéhn&lt;br&gt;inte heller tänker svara på de frågor jag har ställt. Jag får nöja mig med det&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 48 MARGIT SANDÉHN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är beklagligt att man inte har kunnat nå en uppgörelse&lt;br&gt;med Fack- och konsumentpressens postkommitté. Men, Viola Claesson, jag&lt;br&gt;tar inte lättvindigt på denna fråga. Jag vill bara upplysa Viola Claesson om&lt;br&gt;att jag läser alla brev jag får.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 49 VIOLA CLAESSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Då handlar det inte längre bara om att beklaga Margit&lt;br&gt;Sandéhn. Då handlar det om att konstatera vad posten i det nya läget ställer&lt;br&gt;för krav. De är orimliga och kommer på ett eller annat sätt att drabba an-&lt;br&gt;tingen kunderna eller dem som står för tidningarna, t.ex. tekoarbetarna som&lt;br&gt;väntar på Beklädnadsfolket. Vad tänker Margit Sandéhn göra för att lösa&lt;br&gt;detta problem?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 50 MARGIT SANDÉHN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Eftersom systemet skall prövas om när det har varit i kraft i&lt;br&gt;tre år, tycker jag att man då har en möjlighet att ändra på det och göra det&lt;br&gt;bättre än man kanske har kunnat göra nu. Jag tycker i alla fall att det är&lt;br&gt;mycket bra att man kan göra det efter tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 51 VIOLA CLAESSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ställer då Margit Sandéhn upp om tre år på helt förändrade&lt;br&gt;villkor som mera påminner om det som gällde tidigare? Det kunde vara bra&lt;br&gt;för alla tidningsläsare och tidningsutgivare på detta område att få reda på&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 52 MARGIT SANDÉHN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I detta sammanhang skall jag kanske passa på att ge Viola&lt;br&gt;Claesson en liten upplysning om att jag tyvärr inte finns kvar här i riksdagen&lt;br&gt;om tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Företogs till avgörande socialutskottets betänkanden 1990/91:SoU10 och&lt;br&gt;SoUll, socialförsäkringsutskottets betänkande 1990/91:SfU10, konstitu-&lt;br&gt;tionsutskottets betänkanden 1990/91 :KU24, KU25, KU26, KU27 och&lt;br&gt;KU28, skatteutskottets betänkanden 1990/91:SkU13 och SkU19, försvarsut-&lt;br&gt;skottets betänkanden 1990/91 :FöU5 och FöU6, kulturutskottets betänkan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;br&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa anslag till&lt;br&gt;postverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;den 1990/91:KrU10, KrUll, KrU12 och KrU13 samt trafikutskottets betän-&lt;br&gt;kanden 1990/91 :TU11, TU 12 och TU 13.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa anslag till&lt;br&gt;postverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottets betänkande SolIlO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 1 (frågan om avslag på förslaget till lag om användning av viss gentek-&lt;br&gt;nik vid allmänna hälsoundersökningar)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först biträddes reservation 1 av Gudrun Schyman och Anita Stenberg i&lt;br&gt;motsvarande del - som ställdes mot yrkande 1 i motion So25 av Ingrid Ron-&lt;br&gt;ne-Björkqvist i motsvarande del - med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 273 röster mot 29 för reserva-&lt;br&gt;tion 1 av Gudrun Schyman och Anita Stenberg i motsvarande del. 8 ledamö-&lt;br&gt;ter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 10 (frågan om avslag på förslaget till lag om åtgärder i forsknings- eller&lt;br&gt;behandlingssyfte med befruktade ägg från människa)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först biträddes reservation 8 av Anita Stenberg i motsvarande del med&lt;br&gt;22 röster mot 13 för yrkande 1 i motion So25 av Ingrid Ronne-Björkqvist i&lt;br&gt;motsvarande del. 273 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter bifölls utskottets hemställan med 278 röster mot 20 för reserva-&lt;br&gt;tion 8 av Anita Stenberg i motsvarande del. 11 ledamöter avstod från att&lt;br&gt;rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 14 (förbud mot forskning på befruktade ägg och embryon)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot yrkande 3 i motion So25 av&lt;br&gt;Ingrid Ronne-Björkqvist - bifölls med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 19 (ändring i tillsynslagen, utom beträffande ikraftträdandet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot yrkande 1 i motion So25 av&lt;br&gt;Ingrid Ronne-Björkqvist i motsvarande del - bifölls med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 21 (förbud mot genterapi med ärftliga effekter)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 245 röster mot 63 för reservation 11 av&lt;br&gt;Ulla Tilländer m.fl. 5 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 26 (ett samlat förslag om genteknik och fosterdiagnostik)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot yrkande 2 i motion So25 av&lt;br&gt;Ingrid Ronne-Björkqvist - bifölls med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 27 (en samlad lagstiftning om biotekniken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 259 röster mot 52 för reservation 15 av&lt;br&gt;Ulla Tilländer m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 28 (en parlamentarisk kommitté)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 293 röster mot 19 för reservation 16 av&lt;br&gt;Anita Stenberg. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 35 (kartläggning av forskningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 297 röster mot 14 för reservation 23 av&lt;br&gt;Gudrun Schyman. 2 ledamöter avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 38 (användning av fostervävnader m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 252 röster mot 61 för reservation 26 av&lt;br&gt;Ulla Tilländer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 39 (avveckling av verksamheten med befruktning utanför kroppen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot yrkande 4 i motion So25 av&lt;br&gt;Ingrid Ronne-Björkqvist - bifölls med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottets betänkande SoUll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottets betänkande SfUlO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 1 (socialavgifter m.m. förvissa idrottsutövare)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 277 röster mot 35 för reservationen av&lt;br&gt;Karin Israelsson. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottets betänkande SkU13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottets betänkande SkU19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsutskottets betänkande FöU5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa anslag till&lt;br&gt;postverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Försvarsutskottets betänkande FöU6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa anslag till&lt;br&gt;postverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kulturutskottets betänkande KrUlO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutskottets betänkande KrUll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 3 (anbudsförfarande vid arkeologiska undersökningar m.m.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 251 röster mot 61 för reservation 1 av&lt;br&gt;Ingrid Sundberg m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga moment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutskottets betänkande KrU12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan - som ställdes mot reservationen av Alexander&lt;br&gt;Chrisopoulos - bifölls med acklamation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutskottets betänkande KrU13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottets betänkande TU11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottets betänkande TU 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottets betänkande TU 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mom. 2 (ersättning till postverket för tidningsdistribution)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets hemställan bifölls med 295 röster mot 15 för reservationen av&lt;br&gt;Viola Claesson. 1 ledamot avstod från att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Meddelande om information från regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 53 ANDRE VICE TALMANNEN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kammarens sammanträde torsdagen den 7 mars lämnar statsrådet&lt;br&gt;Anita Gradin kl. 14.30 information om EES-förhandlingarna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 § Anmälan om interpellation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande interpellation framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 6 mars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:161 av Bengt Hurtig (v) till industriministern om de statliga basindu-&lt;br&gt;strierna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det statliga förvaltningsbolaget Fortia bildades 1990 angavs att förmö-&lt;br&gt;genhetsförvaltningen i detta bolag skulle ske på ett sådant sätt att ägarrollen&lt;br&gt;utövades på ett aktivt, vitaliserande och berikande sätt för de berörda bola-&lt;br&gt;gen. Ledstjärna för den aktiva statliga förvaltningen skulle vara långsiktiga&lt;br&gt;satsningar i svenska industri- och tjänsteföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de för Norrbotten viktiga basindustrierna inom LKAB, ASSI och&lt;br&gt;SSAB har 80-talet varit ett resultatmässigt någorlunda gynnsamt årtionde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu tornar emellertid problemen upp sig i ASSI och SSAB och därmed&lt;br&gt;också i företag som är beroende av dessa två företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom stålföretagen i Luleå berörs i storleksordningen 500 arbetstillfällen&lt;br&gt;och hos ASSI i Karlsborg kan varsel också komma att drabba hundratals an-&lt;br&gt;ställda, vilket i så fall blir ett hårt slag mot denna del av länet. Inräknas också&lt;br&gt;effekterna för de företag som är beroende av verksamheten i de statliga före-&lt;br&gt;tagen kan förlusten av sysselsättningstillfällen bli än mer omfattande i den&lt;br&gt;kommande lågkonjunkturen. Även SJs underhållsverkstad drabbas av ned-&lt;br&gt;skärningar av sysselsatta i en tid då vi skall satsa på järnvägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle stålindustrin i Luleå få så allvarliga problem att en omfattande ned-&lt;br&gt;läggning blir nödvändig kan vårt inhemska nationella produktionssystem&lt;br&gt;drabbas av en allvarlig förlust. I stället behöver satsningar göras för att ut-&lt;br&gt;veckla denna industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att staten lever upp till sin roll som en ansvarsfull och&lt;br&gt;aktiv ägare, som minns att de statliga företagen i Norrbotten tillkommit för&lt;br&gt;att förädla länets råvaror och ge trygga jobb i denna del av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför fråga industriministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka initiativ avser regeringen vidta för att säkra utvecklingen vid de stat-&lt;br&gt;liga basindustrierna i Norrbotten?&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 § Anmälan om fråga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande fråga framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 5 mars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:450 av Lars Werner (v) till utrikesministern om neutralitetspolitiken&lt;br&gt;och uppgifterna om svensk signalspaning mot Sovjet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anställd vid FRA uppger att han från början av 50-talet och därefter&lt;br&gt;deltagit i signalspaning mot Sovetunionen. Han uppger vidare att Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa anslag till&lt;br&gt;postverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kränkte sovjetiskt territorium, och att insamlade uppgifter överlämnades till&lt;br&gt;USA, och att sådant samarbete mellan Sverige och USA fortfarande pågår.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Min fråga är därför:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa anslag till&lt;br&gt;postverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om uppgifterna är riktiga, anser utrikesministern att detta står i överens-&lt;br&gt;stämmelse med den officiella svenska neutralitetspolitiken?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Kammaren åtskildes kl. 12.44.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av tredje vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. 3 §, anf. 22 (del-&lt;br&gt;vis) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av andre vice talmannen därefter till sammanträdets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STAFFAN HANSSON&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IBarbro Karlsson&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ondagen den 6 mars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ledighet........................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ Hänvisning av ärenden till utskott........................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelande om samlad votering........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Användning av genteknik på människa, m.m............... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottets betänkande SoUlO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulla Tilländer (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annika Åhnberg (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anita Stenberg (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrid Andersson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrid Hemmingsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Persson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barbro Westerholm (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vissa frågor om äldre och handikappade.................. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottets betänkande SoUll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Socialavgifter för vissa idrottsutövare..................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottets betänkande SfUlO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Israelsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils-Olof Gustafsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Magnusson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stig Bertilsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ändring i övergångsbestämmelserna till regeringsformen...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Kungliga hov- och slottsstaterna......................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Anslag till datainspektionen............................ 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Stöd till politiska partier............................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Anslag till allmänna val............................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Återbetalning av mervärdeskatt till utländska företagare..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottets betänkande SkU13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Tullpreferenser för Namibia........................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottets betänkande SkU19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Vissa anslag för totalförsvaret, m.m...................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsutskottets betänkande FöU5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Beredskapsbudget för totalförsvarets civila del............. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsutskottets betänkande FöU6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Registrering och dokumentation av de statliga museernas sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingar ........................................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutskottets betänkande KrUlO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Arkeologifrågor.................................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutskottets betänkande KrUll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrid Sundberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elisabet Franzén (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leo Persson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Olympiska vinterspelen 1998 ........................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutskottes betänkande KrU12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars-Ove Hagberg (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Nilsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Anslag till medlemskap i Unesco....................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutskottets betänkande KrU13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Anslag till Kommunikationsdepartementet m.m............ 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottets betänkande TU11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Anslag till SMHI, SGI och Statens haverikommission........ 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottets betänkande TU12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut fattades efter 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Vissa anslag till postverket............................ 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottets betänkande TU13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viola Claesson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margit Sandéhn (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut................................................ 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottets betänkande SoUlO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottets betänkande SoUll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottets betänkande SfUlO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande KU28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottets betänkande SkU13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottets betänkande SkU19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsutskottets betänkande FöU5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsutskottets betänkande FöU6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutskottets betänkande KrUlO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutskottets betänkande KrUll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutskottets betänkande KrU12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturutskottets betänkande KrU13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottets betänkande TU11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottets betänkande TU12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottets betänkande TU13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Meddelande om information från regeringen.............. 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Anmälan om interpellation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:161 av Bengt Hurtig (v) om de statliga basindustrierna 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Anmälan om fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:450 av Lars Werner (v) om neutralitetspolitiken och&lt;br&gt;uppgifterna om svensk signalspaning mot Sovjet........ 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 98321, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0972</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_199091__72.pdf</filnamn>
<filstorlek>12304238</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens snabbprotokoll 1990/91:72 Onsdagen den 6 mars</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2E358C9C-A44B-450D-BBA5-45D05C287099</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>