<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2438936</hangar_id>
 <dok_id>GE0948</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>48</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1990/91:48</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>48</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-01-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:43:25</systemdatum>
 <publicerad>1991-01-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1990/91:48 Fredagen den 11 januari</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0948/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0948</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0948</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91:48&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Fredagen den 11 januari&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Kl. 9.00-13.10&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0948/prot_199091__48-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 § Ny riksdagsledamot m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden&lt;br&gt;inkomna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare för riks-&lt;br&gt;dagsledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om&lt;br&gt;att Rune Berglund (s), Vemhån, utsetts till ny ledamot av riksdagen fr.o.m.&lt;br&gt;den 11 januari 1991 sedan Bo Toresson (s) avsagt sig sitt uppdrag som riks-&lt;br&gt;dagsledamot. Till ersättare för riksdagsledamöter har utsetts Hans-Göran&lt;br&gt;Wiberg, Strömsund (s).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit&lt;br&gt;att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 januari 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stig Nordlund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sven-Georg Grahn&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 § Anmälan om kompletteringsval till utskott m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Talmannen meddelade att på grund av uppkomna vakanser hade&lt;br&gt;dels socialdemokratiska riksdagsgruppen som ny suppleant i skatte- och&lt;br&gt;arbetsmarknadsutskotten efter Bo Toresson anmält Rune Berglund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels vänsterpartiets riksdagsgrupp som ny suppleant i valprövningsnämn-&lt;br&gt;den efter organisationssekreterare Lars Pettersson anmält Bo Hammar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen förklarade utsedda till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;suppleant i skatteutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rune Berglund (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;suppleant i arbetsmarknadsutskottet&lt;br&gt;Rune Berglund (s)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svar pä&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;suppleant i valprövningsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Hammar (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ Svar på interpellation 1990/91:86 om läroplanens framtida roll i&lt;br&gt;skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 Statsrådet GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Ylva Johansson har frågat mig om vilka bedömningar som&lt;br&gt;ligger till grund för regeringens förslag om tydligare läroplaner och om det&lt;br&gt;är regeringens avsikt att sänka ambitionsnivån i grundskolan för att uppnå&lt;br&gt;önskad tydlighet. Vidare har hon frågat om jag delar uppfattningen att prin-&lt;br&gt;ciperna för hur undervisningen bedrivs inte kan ses som underordnade må-&lt;br&gt;len för ämneskunskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag redogjorde med anledning av riksdagsbehandlingen av propositionen&lt;br&gt;om ansvaret för skolan i december förra året för de bedömningar som ligger&lt;br&gt;till grund för förslaget om utformningen av läroplaner. Jag anser det inte&lt;br&gt;nödvändigt att upprepa de argument jag då framförde. Jag vill endast erinra&lt;br&gt;om att ”motiv och förklaringar” inte skall undanhållas dem som är verk-&lt;br&gt;samma inom skolan. Det är däremot inte, enligt min mening, nödvändigt&lt;br&gt;eller önskvärt att olika motiv och förklaringar finns med i läroplanerna. De&lt;br&gt;kan mycket väl presenteras i t.ex. kommentarer till läroplanerna i enlighet&lt;br&gt;med vad som föreslogs i propositionen om ansvaret för skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget om utformningen av läroplanerna skall det förutom mål&lt;br&gt;även finnas riktlinjer för arbetet, vilka är bindande för lärarna. De övergri-&lt;br&gt;pande principerna för hur undervisningen skall bedrivas betraktar jag som&lt;br&gt;sådana riktlinjer. Det är en självklar utgångspunkt vid utformningen av kurs-&lt;br&gt;planer för olika ämnen att dessa inte får strida mot läroplanernas mål och&lt;br&gt;riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens avsikt att läroplaner och kursplaner skall utformas så&lt;br&gt;att de fungerar som konkreta verktyg för planering och utveckling av en&lt;br&gt;skola med mycket höga kvalitetsambitioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 2 YLVA JOHANSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Läroplanerna kommer att bli de viktigaste centrala styrdo-&lt;br&gt;kumenten i framtidens skola. Därför hoppas jag verkligen att vi skall kunna&lt;br&gt;föra en diskussion kring hur de skall vara utformade och vad de bör inne-&lt;br&gt;hålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill tacka statsrådet för svaret på min interpellation, men jag tycker att&lt;br&gt;svaret var mycket magert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till att jag ställde mina frågor är att jag känner stor osäkerhet&lt;br&gt;inför de mycket kortfattade riktlinjer som angavs i propositionen om ansva-&lt;br&gt;ret för skolan, och varken utskottsbehandlingen eller riksdagsdebatten ef-&lt;br&gt;teråt har klarat ut dessa frågetecken.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag ser det finns det två typer av problem, som delvis kan verka mot-&lt;br&gt;stridiga, som reser sig när man talar om tydliga läroplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första problemet är att skolan inte kan styras med enkla direktiv - det&lt;br&gt;spelar ingen roll hur tydliga de är. Undervisning och kunskapsutveckling är&lt;br&gt;inte sådan till sin natur att det går att styra skolans verksamhet på det viset.&lt;br&gt;Dessutom omfattar skolans verksamhet så många människor att det inte lå-&lt;br&gt;ter sig göra så enkelt. Därför menar jag att det är fel att förespegla någon att&lt;br&gt;vardagen i mer än 10 000 klassrum kan ändras från en läroplan till en annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problem uppstår om man går alltför långt i kompromissandet om läropla-&lt;br&gt;nerna mellan de olika politiska partierna - det inser jag - men samtidigt mot-&lt;br&gt;svarar ju detta kompromissande olika uppfattningar som finns i samhället&lt;br&gt;och bland dem som är verksamma i skolan. Det spelar därför stor roll för&lt;br&gt;hur läroplanerna kommer till uttryck i skolans vardag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta betyder dock inte att läroplanerna är oviktiga - jag vill inte missför-&lt;br&gt;stås på den punkten. Läroplanerna är viktiga styrdokument och spelar en&lt;br&gt;stor roll när det gäller utvecklingen av skolan och när det gäller vardagen i&lt;br&gt;klassrummen. Men det är farligt att säga sig att blir man bara tillräckligt tyd-&lt;br&gt;lig så går det att snabbt göra förändringar i skolan. Så tror jag inte att det är.&lt;br&gt;Man får akta sig för att skapa orealistiska förväntningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra problemkomplexet har att göra med arbetsformerna. Allt tyder&lt;br&gt;nämligen på att arbetsformerna i skolan blir allt viktigare. Jag tror att en stor&lt;br&gt;majoritet av elever och föräldrar delar uppfattningen att principerna för hur&lt;br&gt;undervisningen bedrivs är minst lika viktiga som innehållet. Nu säger också&lt;br&gt;Göran Persson att han delar den uppfattningen, och det tycker jag är mycket&lt;br&gt;bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att arbetsformerna blir allt viktigare tror jag har flera skäl. En anledning&lt;br&gt;är att arbetslivet förändras och ställer nya krav. Litet tillspetsat kan man säga&lt;br&gt;att om en gammal tids arbetsliv ställde krav på att eleverna skulle lära sig&lt;br&gt;komma i tid, sitta still och hålla tyst, så ställer en ny tids arbetsliv helt andra&lt;br&gt;krav på samarbetsförmåga, förmåga att se helheter, att ta egna initiativ och&lt;br&gt;att kritiskt granska ett ökande informationsflöde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl är att arbetsformerna är avgörande för elevernas inflytande.&lt;br&gt;Detta tror jag är kärnan i de undersökningar som säger att elevernas infly-&lt;br&gt;tande är störst på lågstadiet och sedan minskar ju högre upp i skolan man&lt;br&gt;kommer. Det tror jag beror på att arbetsformerna är mer traditionella när&lt;br&gt;man kommer upp till högstadiet och gymnasiet. Också den ungdomskom-&lt;br&gt;mitté som regeringen har tillsatt för att komma med förslag om hur elevernas&lt;br&gt;och ungdomarnas inflytande kan öka har sagt att just arbetsformerna har&lt;br&gt;avgörande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändrade arbetsformer gynnar alla elever, men mest de elever som van-&lt;br&gt;ligtvis missgynnas i skolan. Det finns ett flertal undersökningar som visar att&lt;br&gt;dels flickor, dels elever ur arbetarklassen gynnas av andra arbetsformer än&lt;br&gt;de traditionella och i större utsträckning tillgodogör sig undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att arbetsformerna i skolan måste utvecklas och förändras.&lt;br&gt;Detta är också på gång på många håll, och jag är optimistisk inför framtiden,&lt;br&gt;men det är viktigt att de skrivningar som i dag finns i exempelvis Lgr 80 inte&lt;br&gt;bara försvinner. Jag tänker på sådana skrivningar som att ensidig katederun-&lt;br&gt;dervisning är utesluten om man skall ha ett elevaktivt arbetssätt. Det är vik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tigt att skrivningar med den typen av intentioner finns kvar. För trots att det&lt;br&gt;står så är ju ensidig katederundervisning fortfarande den vanligaste arbets-&lt;br&gt;formen i skolan. Delvis beror detta på organisatoriska förhinder, men det&lt;br&gt;beror också på att det tar tid att förändra skolan. Lärare undervisar som de&lt;br&gt;själva blivit undervisade eller som de fått lära sig under sin grundutbildning&lt;br&gt;på lärarhögskolan, föräldrar kräver ofta en undervisning som påminner om&lt;br&gt;deras egen skoltid, osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill man förändring måste det finnas vissa riktlinjer i de centrala styrdoku-&lt;br&gt;menten av typ läroplan, också beträffande arbetsformerna, för annars tror&lt;br&gt;jag inte att vi når någon förändring. Och jag menar att förändring är viktig -&lt;br&gt;av flera skäl, som jag har redogjort för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hoppas att jag tydligt har framställt mina frågor, som ju är ganska kom-&lt;br&gt;plexa. Jag tror inte att det går att föra en enkel debatt om läroplanen. Men&lt;br&gt;jag hoppas att det ändå skall gå att föra en debatt, för det här är så pass&lt;br&gt;viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag här har sagt vill jag fråga skolministern: Vari&lt;br&gt;består tydligheten i de framtida läroplanerna? Jag har i varje fall hittills inte&lt;br&gt;blivit klar över det. Det talas om tydliga läroplaner - men på vilket sätt?&lt;br&gt;Detta är avgörande för hur läroplanerna skall ses och för hur jag och mitt&lt;br&gt;parti skall se på de riktlinjer som regeringen har presenterat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 ANN-CATHRINE HAGLUND (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag tycker att den här interpel-&lt;br&gt;lationsdebatten är mycket viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltför sällan får vi debattera innehållsfrågor med skolministern. Vi får i&lt;br&gt;alla fall inte svar på de frågor om skolans innehåll som vi ställer i debatter.&lt;br&gt;Och det visar sig att det är så denna gång också. Inte ett ord från skolminis-&lt;br&gt;tern om vilka kunskaper och färdigheter som eleverna skall få i skolan. Or-&lt;br&gt;det kunskap används inte ens i svaret. Men det är ganska typiskt för skolmi-&lt;br&gt;nister Göran Persson. Skolministern är föga intresserad av innehållet. Om&lt;br&gt;innehållsfrågorna får vi alltså inga besked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som rör skolans mål, innehållet i skolans arbete och de kunskaper&lt;br&gt;som eleverna behöver är centrala. De blir också allt viktigare när besluten&lt;br&gt;om skolan i övrigt skall decentraliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill framhålla att vi moderater anser att decentraliseringen skall gå&lt;br&gt;ännu längre. Vad skolministern gör är att han flyttar beslutandet från en nivå&lt;br&gt;till en annan - nämligen till kommunpolitikerna. Vi moderater vill låta varje&lt;br&gt;skola själv besluta om inriktning, om arbetsformer och om hur man skall&lt;br&gt;styra verksamheten. Men målen måste först bli klarare. Dessutom måste&lt;br&gt;läroplanen bli tydligare. Eleven skall kunna välja - pengarna skall bildligt&lt;br&gt;talat levereras vid skolporten. Skolministerns förändringsarbete beträffande&lt;br&gt;skolsystemet börjar i fel ände. Först borde alltså målen och läroplanen vara&lt;br&gt;klarlagda. Sedan kommer det övriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett stort problem i dag att skolans mål inte tillräckligt klart anger&lt;br&gt;att huvuduppgiften är att ge kunskaper och färdigheter. Läroplanen har inte&lt;br&gt;visat sig vara tillräckligt tydlig. Den har inte varit tillräckligt tydlig i ett de-&lt;br&gt;centraliserat system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lgr 80 innebar en välgörande och välkommen uppstramning. Om ett bor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gerligt styre hade fått fortsätta skulle användningen av den ha varit annor-&lt;br&gt;lunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltmer har lagts in i skolan efter krav från utbildningsbyråkratin, politi-&lt;br&gt;ker av skilda slag, samhällsdebatten och olika trender. Både nya moment&lt;br&gt;och aktiviteter av olika slag har förts in utan att annat har tagits bort. Skolans&lt;br&gt;kunskapsförmedlande roll har nedtonats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnen läses i block. Vissa ämnen åsidosätts, som också den nationella&lt;br&gt;utvärderingen visar. Religionskunskap och samhällskunskap t.ex. finns&lt;br&gt;knappast i 30 % av årskurserna 4 och 5. Ytlig orientering får ersätta grund-&lt;br&gt;liga kunskaper. Hemuppgifterna används inte överallt som ett naturligt&lt;br&gt;hjälpmedel när det gäller att öva och lära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt detta leder till att läroplanerna måste lyfta fram skolans centrala upp-&lt;br&gt;gift. De måste vara tydliga, och de måste klart ange vad eleverna skall&lt;br&gt;kunna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det leder inte alls till den torftighet och betoning av drill och ensidig fär-&lt;br&gt;dighetsträning som Ylva Johansson fruktar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag håller dock helt med om att skolans undervisning måste syfta till en&lt;br&gt;djupare förståelse hos eleverna och att den måste ge eleverna kunskaper som&lt;br&gt;de själva kan använda. Detta måste självfallet anges i en tydlig läroplan -&lt;br&gt;annars är den inte tydlig nog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men man kan inte skapa förståelse hos eleverna och ge dem användbara&lt;br&gt;kunskaper om de inte har grundliga baskunskaper och basfärdigheter. Där&lt;br&gt;måste läroplanen vara utomordentligt tydlig. Vi gör eleverna den allra&lt;br&gt;största otjänst om vi får dem att tro att de kan klara sig med en övergripande&lt;br&gt;orientering utan grundläggande kunskaper, som oftast måste nötas in. För-&lt;br&gt;ståelse, helhetssyn, överblick och möjlighet till kritisk granskning får man&lt;br&gt;bara om det finns ett gediget kunnande i botten. Att förespegla något annat&lt;br&gt;är att lura eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Multiplikationstabellen måste så att säga sitta hos var och en för att det&lt;br&gt;skall gå att klara matematiken. Tema på verb måste man också behärska för&lt;br&gt;att kunna uttrycka sig begripligt på främmande språk osv. Öva stavning&lt;br&gt;måste man även för att kunna skriva så, att andra förstår vad man har skrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till arbetssättet i skolan. Ja, övergripande principer för hur undervis-&lt;br&gt;ningen skall bedrivas bör anges i läroplanen. I övrigt skall man inte före-&lt;br&gt;skriva arbetssätt. Hur arbetet konkret skall bedrivas hör ju intimt samman&lt;br&gt;med lärarens personlighet, elevernas behov och det avsnitt av ett ämne som&lt;br&gt;skall behandlas. Alla som arbetar i skolan vet att läraren måste arbeta på&lt;br&gt;olika sätt i olika grupper och med olika moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi stärker skolans uppgift att ge kunskap genom tydliga mål och läro-&lt;br&gt;planer kan vi med förtroende överlåta på lärarna att arbeta så, att målen nås.&lt;br&gt;De kommer att söka sig fram till de arbetsformer som är bäst när det gäller&lt;br&gt;att nå uppsatta mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill till sist ställa tre frågor till skolministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kommer skolans kunskapsförmedlande uppgift att lyftas fram i läro-&lt;br&gt;plansöversynen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kommer ämnena att stärkas i skolministerns läroplansarbete eller fort-&lt;br&gt;sätter den s.k. blockläsningen i SO och NO, som kan innebära att vissa äm-&lt;br&gt;nen sätts åt sidan, såsom rapporter i den nationella utvärderingen nu utvisar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Kommer hemuppgifterna att tydligt lyftas fram som ett självklart ar-&lt;br&gt;betssätt för skolan?&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4 Statsrådet GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Till Ylva Johansson vill jag säga att hennes sätt att föra de-&lt;br&gt;batten visar hur svår frågan egentligen är. Det finns inte några enkla svar&lt;br&gt;eller enkla angreppssätt. Å ena sidan finns det saker i dagens läroplan som&lt;br&gt;är bra. Där finns det sådant som vi inte vill missa. Å andra sidan finns det&lt;br&gt;saker där som vi borde kunna lyfta ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte tvärsäker. Det skall jag medge. Jag är heller inte på något sätt&lt;br&gt;ute efter att driva en linje som leder till konfrontation. Jag tror i stället att&lt;br&gt;det vore bra om vi kunde komma fram till en samstämmighet. Men det är&lt;br&gt;uppenbart — och det framgår när man tittar på dagens läroplan och på hur&lt;br&gt;den fungerar — att förhållandena inte är i takt med det förändringsarbete&lt;br&gt;som vi nu bedriver inom skolan och som egentligen är ett uttryck för en stor&lt;br&gt;förändring tvärsigenom den gemensamma sektorn. Detta arbete bygger på&lt;br&gt;att de som utnyttjar verksamheten, som får del av den — eleverna och deras&lt;br&gt;föräldrar - ställer allt större krav på inflytande. De som skall möta dessa&lt;br&gt;krav är lärarna, de professionella i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarna måste få ett utrymme inom det regelverk som fastställs av riksdag&lt;br&gt;och regering och som ger dem förutsättningar att möta uppdragsgivarna i en&lt;br&gt;vettig dialog. De skall inte behöva säga: Så får jag inte göra och så kan jag&lt;br&gt;inte göra, därför att skolöverstyrelsen, riksdagen eller regeringen har be-&lt;br&gt;stämt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tydliga ramar — ja. Och inom fastställda ramar skall det finnas ett mycket&lt;br&gt;stort förtroende för de professionella i skolans verksamhet. Det är det princi-&lt;br&gt;piella resonemanget i den ansvarsproposition som riksdagen antog i decem-&lt;br&gt;ber månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är på den grunden som jag bygger när jag skriver direktiven till den&lt;br&gt;läroplansöversyn som skall göras, vars syfte inte är att titta enbart på grund-&lt;br&gt;skolan utan också, för första gången vid samma tillfälle, på gymnasieskolan,&lt;br&gt;vuxenutbildningen och, som det står i den i går presenterade budgetproposi-&lt;br&gt;tionen, förskolan. Det handlar alltså om ett samlat resonemang utifrån en&lt;br&gt;och samma grundläggande utgångspunkt för hela den verksamhet som sam-&lt;br&gt;hället har för att fostra och utbilda barn och ungdomar. I detta utomordent-&lt;br&gt;ligt attraktiva läge befinner vi oss just nu. Vissa saker i samhällsutvecklingen&lt;br&gt;måste få slå igenom i läroplanen. Utöver detta med professionalismen och&lt;br&gt;förtroendet för dem som arbetar inom verksamheten, som är en nödvändig&lt;br&gt;förutsättning, tar jag naturligtvis fasta på det som Ann-Cathrine Haglund&lt;br&gt;pekade på, nämligen nödvändigheten av att tydliggöra baskunskaperna. Det&lt;br&gt;har ju pågått en process i den riktningen. Nu skall vi se till att det klart och&lt;br&gt;tydligt skrivs in. Det här är också kopplat, vill jag påstå, till det resonemang&lt;br&gt;som vi just har startat om betygsfrågorna och som skall ses i samma ljus.&lt;br&gt;Skall vi ha målrelaterade betyg i skolan, som betygsutredningen nu tittar på,&lt;br&gt;kräver det naturligtvis också en tydlighet hos läroplaner och kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt kommer naturligtvis den starka och snabba internationaliseringen&lt;br&gt;att slå igenom i läroplansöversynen. Jag har talat väldigt mycket om vad jag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser som kunskapsområden som kommer att växa i betydelse, mot bakgrund&lt;br&gt;av internationaliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är språken, helt naturligt, inte bara de främmande språken, utan&lt;br&gt;också vårt eget modersmål, som naturligtvis i en tid av internationalisering&lt;br&gt;behöver stärkas och även på lång sikt skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bakgrunden, i den meningen att jag måste kunna orientera mig i&lt;br&gt;tiden. Hur ser mitt kulturarv ut? Hur ser den historia ut som är kopplad till&lt;br&gt;mitt land, till min bygd, till mina föräldrars uppväxt? Hur orienterar jag mig&lt;br&gt;på så sätt i tiden inför en utveckling där vi i allt större utsträckning kommer&lt;br&gt;att söka oss ut i världen, med alla möjligheter det innebär? I ett sådant per-&lt;br&gt;spektiv är kultur, kulturarv, historia någonting som kommer att lyftas fram i&lt;br&gt;läroplansöversynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har också pekat på de ekologiska frågeställningarna. Även de kommer&lt;br&gt;att vara stora i läroplansöversynen. Där har vi den gigantiska utmaning som&lt;br&gt;vi alla står inför. Om inte vi eller våra barn hanterar den på ett klokt sätt,&lt;br&gt;kommer vi inte att ha en värld att leva i. Det vet vi om. Vi kan inte fortsätta&lt;br&gt;på samma sätt som i dag. För att förändra ett sådant beteende som man bär&lt;br&gt;med sig som medborgare eller konsument krävs kunskap. Den kunskapen&lt;br&gt;skall ges i skolan. Ett skolsystem i framtiden kommer inte att vara legitimt&lt;br&gt;eller trovärdigt hos dem som tar del av undervisningen, om man inte tar upp&lt;br&gt;de stora frågeställningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där har vi några av de kunskapsområden eller ämnen, vilket man nu vill&lt;br&gt;kalla det för, som vi kommer att lägga tyngdpunkten vid när vi förändrar&lt;br&gt;innehållet i verksamheten. Principerna för läroplanen, principerna för hur&lt;br&gt;man skall väga av mellan mål och riktlinjer, principerna för hur man skall&lt;br&gt;väga av mål och riktlinjer mot kommentarer tog riksdagen ställning till så&lt;br&gt;sent som för en månad sen. Dem behöver jag därför inte utveckla ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5 YLVA JOHANSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har inget att invända mot de ämnesmässiga betoningar&lt;br&gt;som skolministern aviserar för läroplanen. Men den oro som jag har för ”tyd-&lt;br&gt;ligheten” känner jag fortfarande. Jag är orolig för att tydligheten kan inne-&lt;br&gt;bära en torftighet. Det behöver inte bli så, men jag känner mig trots allt inte&lt;br&gt;lugnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också en tydlighet som i debatten länge har representerats av&lt;br&gt;Ann-Cathrine Haglund och som betyder att skolan blir ett nötande. Det är&lt;br&gt;klart att man inte kan gå igenom multiplikationstabellen en gång och tro att&lt;br&gt;eleverna kan den, men det handlar om hur skolan skall fungera. Vad är kär-&lt;br&gt;nan i skolans verksamhet och hur fungerar den? Jag tänker då inte på vilka&lt;br&gt;ämnen som utgör kärnan, utan på hur man arbetar. Jag är orolig för de pro-&lt;br&gt;påer som finns om en läroplan där kunskapen är kvantifierad. Det finns pro-&lt;br&gt;påer om att procentgränser skall gälla för det antal fel man får ha i multipli-&lt;br&gt;kationsräkning av olika svårighetsgrad, antal oregelbundna verb man skall&lt;br&gt;kunna, tidsgränser för den tid en elev behöver för att läsa en text av olika&lt;br&gt;svårighetsgrad och tillgodogöra sig innehållet. Den typen av kvantifierade&lt;br&gt;kunskapsmål vill jag inte se i en framtida läroplan. Det menar jag är att styra&lt;br&gt;skolans verksamhet åt fel håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är också orolig för kopplingen till målrelaterade betyg, naturligtvis är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jag det. Jag är orolig för de konsekvenser det kan få för läroplanen. Jag är&lt;br&gt;rädd att det skall ge en läroplan där betoningen blir mycket stor på kvantifie-&lt;br&gt;rade kunskapsmål som behövs för ett målrelaterat betygssystem. Samtidigt&lt;br&gt;säger man att det skall råda en lokal frihet. Då kopplas friheten enbart till&lt;br&gt;arbetsformerna och inte till urvalet av stoff. Därmed tycker jag att läropla-&lt;br&gt;nen får en felaktig betoning. I det fallet känner jag fortfarande oro för vad&lt;br&gt;tydligheten innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag menar att det är viktigt att kunskapsinnehållet inte frikopplas från an-&lt;br&gt;vändandet av kunskap. Det är därför jag är rädd för torftiga kunskapsmål&lt;br&gt;som inte är kopplade till att man verkligen kan använda sina kunskaper, utan&lt;br&gt;som är kopplade till sådant som man lätt kan mäta vid ett skriftligt prov. Nu&lt;br&gt;menar inte jag att skolministern har sagt att det skall bli så. Men jag känner&lt;br&gt;fortfarande en oro åt det hållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Litet av min fråga om tydligheten kvarstår. Naturligtvis tycker jag att det&lt;br&gt;är bra med en mångfald av arbetsformer. Jag vill inte, som jag sade i mitt&lt;br&gt;inledningsanförande, ha en centralstyrning av arbetsformerna. Men jag vill&lt;br&gt;att man tydligt skall säga hur skolans arbete skall gå till, vilka värderingar&lt;br&gt;som skall ligga till grund; elevaktivt arbetssätt, undersökande arbetssätt,&lt;br&gt;ingen ensidig betoning av katederundervisning osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 ANN-CATHRINE HAGLUND (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tycker att det är bra att skolministern betonar baskun-&lt;br&gt;skaper, basfärdigheter, språken, svenska osv. Jag tycker att det är viktigt.&lt;br&gt;Men jag tror också att det finns anledning att se till att man verkligen betonar&lt;br&gt;kunskapsförmedlandet i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Johansson är rädd för en skola med ”nötning”. Men skall eleverna få&lt;br&gt;djup förståelse, skall de få överblick, skall man ge dem redskap att kritiskt&lt;br&gt;granska, måste man faktiskt se till att de kan bäsfakta. De måste ha grund-&lt;br&gt;liga kunskaper först. Min förhoppning är att läroplanen skall vara tydlig på&lt;br&gt;denna punkt. Vi måste ge eleverna grundläggande kunskaper. I dag är det&lt;br&gt;för mycket av ytlig orientering. Vi lämnar eleverna i sticket. Dessa grundliga&lt;br&gt;kunskaper skall leda till förståelse, överblick och kritisk granskning. Mina&lt;br&gt;frågor kvarstår. Skolministern svarade inte på om ämnenas ställning kom-&lt;br&gt;mer att stärkas i skolan. I och med att man undervisar i block är risken up-&lt;br&gt;penbar, vilket också har visat sig i de rapporter som nu har kommit från den&lt;br&gt;nationella utvärderingen, att vissa ämnen åsidosätts och att det blir en ytlig&lt;br&gt;orientering. Det är oerhört viktigt att läroplanen slår fast ämnenas roll, att&lt;br&gt;varje ämne skall ha sin tid och sitt innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag fick heller inget svar på frågan om hemuppgifterna. Skall vi stärka bas-&lt;br&gt;kunskapernas och basfärdigheternas roll i skolan, har hemuppgifter från&lt;br&gt;början en mycket viktig roll. Det är fråga om att hos eleverna skapa en vana&lt;br&gt;till självständigt arbete, enkelt i början och så småningom alltmer självstän-&lt;br&gt;digt. Eleverna skall ha möjlighet att repetera hemma det som har gåtts ige-&lt;br&gt;nom i skolan, göra studiebesök eller vad det kan vara som kan ingå i hem-&lt;br&gt;uppgifterna. Hemuppgifterna grundlägger den goda vanan. Hemuppgifter&lt;br&gt;finns naturligtvis i skolan i dag, men på mycket varierande sätt. Det är synd,&lt;br&gt;för hemuppgifterna ger en chans för eleverna att befästa det som skolan har&lt;br&gt;lärt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 Statsrådet GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För dem som inte är skolpolitiker och till äventyrs lyssnar på&lt;br&gt;en sådan här debatt tror jag att den framstår som litet obegriplig. Vi håller på&lt;br&gt;att på något sätt positionera oss omkring vissa, om inte slagord så åtminstone&lt;br&gt;signalord. Några säger sig stå för ämneskunskaper, andra skall stå för över-&lt;br&gt;blick och helhet. Jag skulle tro att detta också är en obegriplig debatt ute i&lt;br&gt;skolorna. Skolpolitiken är i det här sammanhanget litet i otakt med vad som&lt;br&gt;faktiskt händer i landet i övrigt. Det är inte det ena eller det andra. Det är&lt;br&gt;inte så att någon står för kunskaper och att någon annan inte står för kunska-&lt;br&gt;per.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Johansson har precis som Ann-Cathrine Haglund naturligtvis de&lt;br&gt;bästa avsikter och vill att ungarna skall lära sig så mycket som de över huvud&lt;br&gt;taget kan, så mycket som deras kapacitet och förmåga över huvud taget ger&lt;br&gt;dem anledning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också min utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här finns naturligtvis ingen som helst anledning att skapa en läroplan som&lt;br&gt;skulle bli så pass torftig, därför att den är så enkel, att den på något sätt ut-&lt;br&gt;gjorde något slags kommando, innebar något slags miniminivå eller minsta&lt;br&gt;gemensamma nämnare. Det är inte ambitionen. Dit skall vi inte komma,&lt;br&gt;utan precis som jag har uttryckt det i ansvarspropositionen, i remissbilagan&lt;br&gt;till översynen av statsbidragssystemet har vi de högsta ambitionerna. Men vi&lt;br&gt;vet om att dagens läroplan är så konstruerad och skriven, att den är en poli-&lt;br&gt;tisk kompromiss. Den politiska kompromissen bär ofta den prägeln att man&lt;br&gt;kan läsa den litet si och så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är rätt anmärkningsvärt att Ann-Cathrine Haglund här säger att om&lt;br&gt;den läroplan som faktiskt är fastställd av regering och riksdag och som skulle&lt;br&gt;gälla som rättesnöre ute i landet hade fått gälla, vilket den tydligen inte gör,&lt;br&gt;så hade allting blivit bra. Det hade blivit bra just därför att det var Britt Mo-&lt;br&gt;gård som signerade den läroplanen. Vi som var med vid det tillfället vet att&lt;br&gt;det första som hände när den blev antagen var att den dåvarande moderate&lt;br&gt;statssekreteraren gick ut och sade att den inte var särskilt bra. Så är histo-&lt;br&gt;rien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bra att Ann-Cathrine Haglund i dag har kommit till slutsatsen att&lt;br&gt;Lgr 80 är en produkt som faktiskt till sina texter är någonting som vi kan&lt;br&gt;bygga vidare på, det har jag för avsikt att göra också. Jag tycker att den är&lt;br&gt;bra som jag läser den. Men det är mycket otydliga adresseringar i läropla-&lt;br&gt;nen. Exempelvis vänder man sig till figuren ”man”. Vem är det? Är det lära-&lt;br&gt;ren, skolledningen eller skolstyrelsen? Den nästa adressaten är skolan.&lt;br&gt;”Skolan bör”, står det. Vem är skolan? Är det läraren, rektorn eller vem är&lt;br&gt;den? Det är den här typen av slafsiga skrivningar, eller skall vi säga politiskt&lt;br&gt;kompromisspråk, som vi bör rensa bort. Vi skall naturligtvis akta oss för att&lt;br&gt;hamna i en fälla där vi kvantifierar. Jag är inte alls lugn på den punkten. Det&lt;br&gt;finns anledning att vara på sin vakt. Det vore faktiskt i en så väldigt stor fråga&lt;br&gt;som en läroplansöversyn oklokt att inte vara väldigt öppen, att inte så att&lt;br&gt;säga ta sådana varningar som Ylva Johansson reser på allvar. Det kommer&lt;br&gt;jag faktiskt att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ställdes här en rad konkreta frågor, och några hinner jag svara på.&lt;br&gt;Beträffande hemuppgifterna: När jag började som skolminister fick jag fak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiskt en fråga utifrån något slags allmänprogressivt perspektiv, där det ansågs&lt;br&gt;att hemuppgiften nästintill var ett övergrepp gentemot eleverna. Det har jag&lt;br&gt;aldrig förstått. Jag har kallat hemuppgiften för läxa, och det tänker jag fort-&lt;br&gt;sätta att göra, för då vet folk vad det handlar om. Läxan är nödvändig i ett&lt;br&gt;pedagogiskt perspektiv, för vi lär så olika och behöver så olika tid för inlär-&lt;br&gt;ning. De barn som inte hinner få kunskaperna inpräntade under lektionsti-&lt;br&gt;den behöver ha tid hemma tillsammans med föräldrarna. Här spelar det&lt;br&gt;ingen roll vilken utbildningsbakgrund föräldrarna har. Alla kan hjälpa sina&lt;br&gt;barn med läxorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet av forskning att de föräldrar som ägnar den typen av omsorg åt sina&lt;br&gt;barn, oavsett deras egen utbildningsbakgrund, kommer också att få uppleva&lt;br&gt;att deras barn lyckas bra i skolan. Läxan är och förblir viktig, det har den&lt;br&gt;alltid varit därför att de barn som vi har i skolan ser olika ut och behöver&lt;br&gt;olika tid för inlärning. Det är naturligtvis ingenting annat än sunt förnuft,&lt;br&gt;varken progressivt eller reaktionärt. Så skall det vara, och så har det alltid&lt;br&gt;varit - lyckligtvis. Trots att vi har fört debatter i denna kammare om det ena&lt;br&gt;eller det andra har man ute i skolvardagen alltid stretat på utifrån vad man&lt;br&gt;vet är nödvändigt för de ungdomar som man möter i skolan. Detta om den&lt;br&gt;saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som efterlyses av Ylva Johanssons tydlighet i avvägningen mellan rikt-&lt;br&gt;linjer och mål finns uttryckt i texterna redan. Jag hänvisar bl.a. till ansvars-&lt;br&gt;propositionen men också till den remissupplaga som vi skickade ut inför&lt;br&gt;statsbidragsöversynen, där vi listade exempel på riktlinjer och mål, alltså&lt;br&gt;precis det som Ylva Johansson efterlyser. De riktlinjerna skall finnas i läro-&lt;br&gt;planen, och de skall vara bindande för arbetets utförande, det är självklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man då granskar vad det här egentligen handlar om så tror jag att man&lt;br&gt;skalar bort den politiska retoriken. Då borde vi kunna enas om en på sunt&lt;br&gt;förnuft baserad läroplan som de som skall använda den, lärare, föräldrar och&lt;br&gt;elever, känner igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 YLVA JOHANSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill först tacka för Göran Perssons senaste inlägg och er-&lt;br&gt;kännandet av behovet av vaksamhet och uppmärksamhet i de frågor som jag&lt;br&gt;har väckt. Det tar jag till mig. Men jag vill litet protestera mot att jag skulle&lt;br&gt;vara ute efter att inta en fastlåst position, för det är jag definitivt inte. Jag&lt;br&gt;tycker också att det är litet orättvist att beskylla mig för att jag vill ägna mig&lt;br&gt;åt politisk retorik, för jag vill föra en diskussion - jag hoppas att det är tyd-&lt;br&gt;ligt - om dessa frågor. Jag tycker det är angeläget just med en diskussion,&lt;br&gt;inte fastlåsta positioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte motståndare till förändringar i läroplanerna, särskilt inte när&lt;br&gt;det gäller gymnasieskolans läroplan, som är i stort behov av förändringar,&lt;br&gt;anser jag. Jag tycker att det huvudsakligen är en sund utveckling som vi nu&lt;br&gt;är inne i på skolområdet. Otydliga adresseringar skall naturligtvis göras tyd-&lt;br&gt;ligare, och många andra förändringar behövs. Trots detta finns det problem&lt;br&gt;kvar, även om jag erkänner behovet av förändringar och förnyelse av läro-&lt;br&gt;planerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror inte att Ann-Cathrine Haglund och jag är oense om behovet av&lt;br&gt;grundläggande kunskaper, men jag tror att Ann-Cathrine Haglund och jag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är oense om hur inhämtandet av baskunskaperna skall gå till. Det spelar ju&lt;br&gt;så stor roll hur det går till när man skaffar sig de grundläggande kunska-&lt;br&gt;perna, för man skaffar sig också andra kunskaper i skolan - om värdet av sig&lt;br&gt;själv, hur man ser på kunskaperna i allmänhet, hur man ser på sin egen för-&lt;br&gt;måga, vad man tror att man kan, vad man tror om demokrati osv. Dessa&lt;br&gt;kunskaper får man sig samtidigt som man tillägnar sig andra grundläggande&lt;br&gt;kunskaper. Det är för många människor minst lika grundläggande som att&lt;br&gt;läsa och skriva. Om det är bristfälligt i det avseendet kan det hämma ett ak-&lt;br&gt;tivt liv som vuxen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till min interpellation är att många lärare har hört av sig till&lt;br&gt;mig, och förmodligen också till andra som sysslar med skolfrågor, och är oro-&lt;br&gt;liga. Vi vet att det finns lärare som känner sig ensamma i sitt arbete och som&lt;br&gt;känner att den enda tröst de har är att det sätt som de arbetar på står skrivet&lt;br&gt;i Lgr 80, även om det finns andra propåer om att man inte skall arbeta på&lt;br&gt;det viset. Dessa lärare är rädda för att det som står i Lgr 80 skall försvinna&lt;br&gt;och att de hamnar i kylan. Jag hoppas att de inte skall behöva bli besvikna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 ANN-CATHRINE HAGLUND (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I varje debatt som vi för med skolministern vill skolministern&lt;br&gt;anklaga oss för något och skjuta in oss i ett hörn. Jag tycker att det är skolmi-&lt;br&gt;nistern som positionerar. Jag är dock tacksam för omdömet att Ylva Johans-&lt;br&gt;son och jag har de bästa avsikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till Lgr 80. Jag sade inledningsvis att när Lgr 80 kom innebar det en&lt;br&gt;mycket välgörande och välkommen uppstramning. Kolossalt mycket av det&lt;br&gt;som står i Lgr 80 är mycket bra. Det är glädjande att skolministern vill bygga&lt;br&gt;vidare på den och använda det som står där. Men samtidigt har utbildnings-&lt;br&gt;byråkratin lagt in en annan tolkning, vilket gjort att skolans kunskapsför-&lt;br&gt;medlande roll har nedtonats framför annat. Därför behövs det tydligare&lt;br&gt;skrivningar, därför behöver skolans mål klarare utsägas. Huvuduppgiften är&lt;br&gt;att ge kunskaper och färdigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som skolministern sade om läxor, hemuppgifter, var bra. Jag hoppas&lt;br&gt;att signalerna klart kommer att framgå av läroplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till det som Göran Persson inte svarade på, nämligen min fråga om hur&lt;br&gt;det blir med ämnena och ämnesstudierna. Det går bra att säga att man skall&lt;br&gt;satsa på basfärdigheterna och baskunskaperna. Men om eleverna läser äm-&lt;br&gt;nen i block och man inte låter vissa ämnen få sin roll utan åsidosätter dem&lt;br&gt;och om undervisningen bara blir en ytlig orientering, då får man inte basfär-&lt;br&gt;digheter och baskunskaper i dessa ämnen. Jag har tidigare försökt debattera&lt;br&gt;med Göran Persson om den rapport gällande den nationella utvärderingen&lt;br&gt;som har kommit och som visar att religionskunskap och samhällskunskap&lt;br&gt;och också de s.k. mjuka delarna av de naturorienterade ämnena har satts&lt;br&gt;åsido. Det kan vara tecken på mycket, bl.a. på att man läser dem i block och&lt;br&gt;att vissa ämnen, som är litet svårare att undervisa i, skjuts åt sidan och inte&lt;br&gt;får det utrymme som de skall ha, så att eleverna faktiskt inte får just någon&lt;br&gt;undervisning alls i dessa ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 Statsrådet GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill först ta upp Ann-Cathrine Haglunds sista synpunkter&lt;br&gt;om ämnena. Hon har alldeles rätt i att vi har diskuterat detta förut här i kam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;maren. Jag har då sagt, och jag säger även nu, att vi håller på att utvärdera&lt;br&gt;detta. Vi gör en omfattande utvärdering. Det är ett näst intill helt nationellt&lt;br&gt;täckande forskningsprojekt som går igenom hela verksamheten i den&lt;br&gt;svenska grundskolan. Det är naturligtvis mycket svårt att ha en principiell&lt;br&gt;uppfattning om det ena eller det andra när det gäller avvägningen mellan&lt;br&gt;ämnen och ämnesövergripande verksamhet innan vi har fått den kompletta&lt;br&gt;genomgången av detta material. Annars är jag i detta avseende, innan vi har&lt;br&gt;fått utvärderingen, principiellt anhängare av det resonemang som förs i Lgr&lt;br&gt;80, som nu även prisas av Ann-Cathrine Haglund, i vilken det finns riktlinjer&lt;br&gt;för hur man ser på den här verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt oss emellertid avvakta utvärderingen för att se om det har gått snett.&lt;br&gt;Och om det har gått snett och inte fungerar så skall vi självfallet rätta till&lt;br&gt;det, eftersom det är de bästa kunskaperna för barn och ungdomar som vi&lt;br&gt;eftersträvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Ylva Johansson vill jag säga att jag inte beskyllde henne för att utöva&lt;br&gt;någon retorik i den meningen att jag sade att man ville positionera sig osv.&lt;br&gt;Det var snarast fru Haglund som jag avsåg i den delen av mitt inlägg. Det&lt;br&gt;kanske framgår för den som läser protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant som vi gör i läroplaner och läroplansöversyner skall hanteras av&lt;br&gt;människor. Vi har haft en mycket omfattande statlig såväl central som regio-&lt;br&gt;nal utbildningsadministration som har hanterat detta. Den har i många&lt;br&gt;stycken gjort ett bra arbete. I en del delar har detta arbete varit mindre&lt;br&gt;lyckat. Nu har vi gjort radikala förändringar i den verksamheten. Det känner&lt;br&gt;alla till. Nu lyfter vi ut ansvaret till de professionella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför den översyn som vi nu gör tycker jag ändå att det känns bra att kunna&lt;br&gt;konstatera att det är åtminstone två saker som vi, jag och de två som finns&lt;br&gt;så att säga på var sida av mig i det politiska spektrat, i allra högsta grad tycks&lt;br&gt;vara överens om. Det ena är, vilket både Ann-Cathrine Haglund och Ylva&lt;br&gt;Johansson har sagt, att vi är inne i en intressant och bra principiell utveckling&lt;br&gt;för den svenska skolan i och med den decentralisering som nu sker. Det&lt;br&gt;andra är att vi skall bygga vidare på Lgr 80, som i sina grunddrag och i sin&lt;br&gt;grundinställning uttrycker sådant som vi är överens om i den svenska skolan.&lt;br&gt;Vad vi nu skall göra är att renodla och göra tydligare så att detta också kan&lt;br&gt;användas som underlag för en utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4§ Svar på interpellation 1990/91:113 om statliga monopol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 Industriminister RUNE MOLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lars Norberg har frågat mig dels vilken politik regeringen&lt;br&gt;avser att i fortsättningen driva när det gäller statliga företag som är inneha-&lt;br&gt;vare av naturliga monopol, dels hur regionalpolitiska och fördelningsmäs-&lt;br&gt;siga hänsyn skall tas om monopolföretagen ombildas till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga affärsverken är i dag sju, nämligen postverket, televerket, sta-&lt;br&gt;tens järnvägar, sjöfartsverket, luftfartsverket, statens vattenfallsverk (Vat-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tenfall) och domänverket. Det tidigare affärsverket FFV har nyligen ombil-&lt;br&gt;dats till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen entydig princip bakom valet av affärsverksformen. Flerta-&lt;br&gt;let statliga affärsverk får dock ses som viktiga delar av samhällets infrastruk-&lt;br&gt;tur. Det har från början funnits starka inslag av naturliga monopol i verksam-&lt;br&gt;heten. Graden av monopol varierar från verk till verk. Även i andra avseen-&lt;br&gt;den finns det stora olikheter mellan verken, vilket har lett till skilda organisa-&lt;br&gt;toriska lösningar och styrformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall inte gå in närmare på de enskilda verken, av vilka flertalet för&lt;br&gt;övrigt hör till kommunikationsdepartementets område. Jag begränsar mig&lt;br&gt;till några principiella synpunkter på de viktiga frågor som Lars Norberg tar&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt gäller att förutsättningarna för affärsverken har förändrats under&lt;br&gt;senare år. Det ställs ökade krav på marknadsanpassning, samtidigt som in-&lt;br&gt;slagen av monopol eller monopolliknande verksamheter minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsanpassningen har flera aspekter. Affärsverken måste i allt större&lt;br&gt;utsträckning anpassa sin produktion av varor och tjänster till kundernas öns-&lt;br&gt;kemål. Den snabba tekniska utvecklingen gör att verksamheten inte kan be-&lt;br&gt;gränsas till det ”kärnområde” där affärsverket från början hade en monopol-&lt;br&gt;liknande ställning. Detta har fört med sig en diversifiering och därmed också&lt;br&gt;att en ökande del av verksamheten bedrivs i konkurrens med andra företag.&lt;br&gt;Det råder allmän enighet om att den konkurrensutsatta verksamheten inte&lt;br&gt;skall subventioneras av sådan verksamhet där affärsverket alltjämt har en&lt;br&gt;skyddad ställning. Särskilt näringsfrihetsombudsmannen har med skärpa&lt;br&gt;hävdat att affärsverkens konkurrensutsatta verksamhet bör särredovisas,&lt;br&gt;helst i aktiebolagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma riktning verkar önskemålet om samarbete med olika intressenter&lt;br&gt;inom landet. När sådant samarbete ges fastare form leder det i regel till bil-&lt;br&gt;dandet av särskilda bolag. Som exempel kan nämnas samarbetet mellan Vat-&lt;br&gt;tenfall och vissa kommuner eller mellan televerket och Ericsson. Jag kan&lt;br&gt;också peka på att flera av affärsverken arbetar på områden där den allmänna&lt;br&gt;tendensen till internationalisering är särskilt stark. Ett samarbete med ut-&lt;br&gt;ländska intressenter kan underlättas om den egna verksamheten bedrivs i&lt;br&gt;former som är internationellt vedertagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredje faktor är statens strävan till effektivare kapitalförvaltning.&lt;br&gt;Denna strävan har sin grund både i det statsfinansiella läget och i önskemål&lt;br&gt;om ett effektivare resursutnyttjande i samhället. Det finns bärande samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska skäl för staten att tillämpa ett marknadsmässig avkastningskrav&lt;br&gt;på de statliga kapitaltillgångarna. Ett sådant krav kan t.ex. leda till en mera&lt;br&gt;rättvisande prissättning, och därmed också skapa förutsättningar för en lång-&lt;br&gt;siktig lönsamhet inom branscher där de statliga företagen verkar. Sådana&lt;br&gt;motiv har haft stor betydelse bl.a. vid tillkomsten av det nuvarande systemet&lt;br&gt;för ekonomisk styrning av Vattenfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har här pekat på tre faktorer som på något årtionde radikalt har ändrat&lt;br&gt;förutsättningarna för de statliga affärsverkens verksamhet. Även de verk&lt;br&gt;som tidigare hade utpräglad monopolkaraktär måste nu i stor utsträckning&lt;br&gt;arbeta på marknadens villkor. Ett yttre tecken härpå är att allt större delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av verksamheten numera bedrivs i aktiebolagsform, varvid affärsverket fun-&lt;br&gt;gerar som moderföretag i koncerner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av verksledningskommitténs arbete fastställdes år 1987 gene-&lt;br&gt;rella riktlinjer för styrning och finansiering av de statliga affärsverken som&lt;br&gt;innebar bl.a. ökad målstyrning, rullande treårsplanering och ändrade finan-&lt;br&gt;sieringsformer (prop. 1986/87:99, KU29, rskr. 226). En grundtanke bakom&lt;br&gt;reformen var att förhållandena inom de statliga affärsverkskoncernerna&lt;br&gt;skulle anpassas till vad som gäller inom näringslivet. Därmed skulle en ökad&lt;br&gt;effektivitet kunna nås, samtidigt som bättre förutsättningar skulle skapas för&lt;br&gt;lika konkurrensvillkor mellan statligt och privat företagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1987 har arbetet fortsatt med att finna lämpliga verksamhetsfor-&lt;br&gt;mer för vart och ett av de berörda verken. Som jag nyss nämnt har detta&lt;br&gt;redan lett till att affärsverket FFV har ombildats till aktiebolag. Regeringen&lt;br&gt;har nyligen aviserat en liknande ombildning av Vattenfall, varvid dock avsik-&lt;br&gt;ten är att stamlinjenätet samtidigt skall ges en mer fristående organisation&lt;br&gt;(skr. 1990/91:50). Förslag i frågan kommer att läggas fram under våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 8) har kommunikations-&lt;br&gt;ministern redogjort för den pågående översynen av affärsverken inom kom-&lt;br&gt;munikationsdepartementets område. Syftet med arbetet är att utveckla möj-&lt;br&gt;ligheterna till en bättre tillämpning av både företagsekonomiska och poli-&lt;br&gt;tiska styrmedel. En viktig del av arbetet är att precisera vilka krav på affärs-&lt;br&gt;verken som betingas av statens roll som ägare - dvs. de företagsekonomiska&lt;br&gt;kraven på avkastning m.m. - och vilka krav som betingas av statens roll som&lt;br&gt;uppdragsgivare och beställare. De senare kraven avser bl.a. service- och&lt;br&gt;kvalitetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översynen skall särskilt behandlas frågan om affärsverkens sociala och&lt;br&gt;regionalpolitiska ansvar på grundval bl.a. av det förslag som lades fram av&lt;br&gt;post- och teleutredningen förra året. Avsikten är att kostnaderna för dessa&lt;br&gt;åtaganden skall särredovisas så att riksdagen lättare skall kunna ta ställning&lt;br&gt;till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översynen kommer också affärsverkens nuvarande organisation och&lt;br&gt;framtida organisationsform att behandlas. Det är inte möjligt att i dag ange&lt;br&gt;när det slutliga resultatet av översynen kommer att kunna redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt svar på Lars Norbergs första fråga kan sammanfattas så här. De stat-&lt;br&gt;liga affärsverken bedriver verksamhet av vitt skilda slag, och det kan bli ak-&lt;br&gt;tuellt med olika slag av organisatoriska lösningar. En genomgående tendens&lt;br&gt;är dock att de skäl som ursprungligen talade för affärsverksformen försva-&lt;br&gt;gas, bl.a. genom den snabba tekniska utvecklingen och internationaliseri-&lt;br&gt;nen. Regeringen kan därför komma att lägga fram förslag om en ombild-&lt;br&gt;ning, helt eller delvis, av affärsverk också i andra fall än de som hittills har&lt;br&gt;beslutats eller aviserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av Lars Norbergs andra fråga vill jag särskilt betona att&lt;br&gt;möjligheterna för staten att i sin affärsverksamhet ta hänsyn till sociala och&lt;br&gt;regionalpolitiska mål inte är beroende av verksamhetens organisationsform,&lt;br&gt;dvs. om den bedrivs som affärsverk eller som statsägt bolag. Däremot påver-&lt;br&gt;kas givetvis sättet att styra verksamheten. Affärsverken är statliga myndig-&lt;br&gt;heter, och regeringen har rätt att besluta om föreskrifter för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna möjlighet saknas när det gäller aktiebolagen, som är självständiga&lt;br&gt;rättssubjekt, vilkas verksamhet regleras främst genom aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots detta finns det goda möjligheter för staten att verka genom aktiebo-&lt;br&gt;lag även på områden där andra hänsyn än rent affärsmässiga väger tungt. Jag&lt;br&gt;kan peka på det s.k. offertförfarandet, som innebär att ett bolag genom avtal&lt;br&gt;åtar sig vissa uppgifter av samhällelig karaktär. En annan väg är att staten i&lt;br&gt;sin roll av ägare för in särskilda föreskrifter i bolagsordningen. Det finns en&lt;br&gt;rad exempel på aktiebolag som har utpräglade samhällsuppgifter; jag kan&lt;br&gt;nämna Apoteksbolaget, SAKAB och Svensk Bilprovning. Riksdagen ges&lt;br&gt;fortlöpande möjlighet att påverka de mål och riktlinjer som gäller för verk-&lt;br&gt;samheten inom dessa aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 LARS NORBERG (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar industriministern för det utförliga svaret, som&lt;br&gt;trots längden kanske inte ger så många upplysningar som jag hade hoppats&lt;br&gt;på. Jag borde kanske ha riktat mig till kommunikationsministern med min&lt;br&gt;fråga, eftersom det inom hans ansvarsområde finns både de flesta och tydli-&lt;br&gt;gaste exemplen på den konflikt som föreligger mellan konkurrensutsatt&lt;br&gt;verksamhet och naturliga monopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidningen Ekonomisk debatt nådde mig med posten i går. I den finns en&lt;br&gt;annons som också har förekommit tidigare. Det är televerket som annonse-&lt;br&gt;rar: ”Vi spelar hellre finans än monopol”. Vidare säger man att man har kon-&lt;br&gt;kurrens på varje område. Jag skulle vilja se den som kommer ut till den gles-&lt;br&gt;bygd där jag bor och konkurrerar om att få sätta upp linjer för min privattele-&lt;br&gt;fon. Jag skulle också vilja se den som här i Stockholmsområdet ger sig ut och&lt;br&gt;konkurrerar med televerket om linjerna till de hundratusentals privattelefo-&lt;br&gt;ner som finns i detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har vänt mig till industriministern därför att mitt huvudintresse ligger&lt;br&gt;på energisidan. På energisidan finns Vattenfall och Swedegas, som är typiska&lt;br&gt;exempel på naturliga monopol, vilka ligger inom industriministerns ansvars-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att svaret på min fråga om hur regeringens policy ser ut när det&lt;br&gt;gäller att hålla isär naturliga monopol från konkurrensverksamhet är ganska&lt;br&gt;vagt. Regeringen har ingen bestämd åsikt om hur man skall förfara med na-&lt;br&gt;turliga monopol. Man kan välja olika slags organisatoriska lösningar, sade&lt;br&gt;industriministern. Detta är ju icke särskilt upplysande. Det är en alltför&lt;br&gt;sangvinisk hållning, tycker jag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens skyldighet är att vaka över att de naturliga monopolen, där&lt;br&gt;inte någon konkurrens är möjlig, bedrivs på ett för medborgarna acceptabelt&lt;br&gt;sätt. Då vore det värdefullt om staten hade vissa normer att gå efter när det&lt;br&gt;gäller sådan verksamhet. Just nu när man står i begrepp att omorganisera&lt;br&gt;Vattenfall, hade det varit utomordentligt värdefullt om man hade startat&lt;br&gt;med att diskutera igenom de normer som skall gälla i fråga om monopolverk-&lt;br&gt;samheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har ansvar för att det finns en lagstiftning som förhindrar att icke&lt;br&gt;bara statliga utan också kommunala och privata monopol på ett ohemult sätt&lt;br&gt;suger ut sina kunder eller vansköter sin verksamhet. Jag omformulerar där-&lt;br&gt;för min fråga: Vore det inte rimligt och ansvarsfullt att staten sökte utarbeta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en enhetlig policy för naturliga monopol? Vore det inte på sin plats i den&lt;br&gt;omorganisation av Vattenfall som nu är aktuell att ge stamlinjenätet inte&lt;br&gt;bara en fristående organisatorisk form utan att helt skilja ut detta från kon-&lt;br&gt;kurrensverksamhet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi miljöpartister vill gärna ha konkurrens där konkurrens är möjlig. Sam-&lt;br&gt;tidigt tror vi att det är skadligt att blanda ihop konkurrensverksamhet och&lt;br&gt;monopolverksamhet inom samma verksamhetsområde. Det borde inte ens&lt;br&gt;få förekomma inom samma koncern. Medger industriministern att detta&lt;br&gt;vore en sund princip?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att Vattenfall och televerket strävar efter att bygga upp imperier som allt-&lt;br&gt;mer får karaktären av konglomerat är i och för sig naturligt. Så gör varje&lt;br&gt;företagsledning som vill få sitt företag att växa. ”Vi spelar hellre finans än&lt;br&gt;monopol”, förkunnade televerket, och det överraskar inte. Det är roligt att&lt;br&gt;vara med och leka bland de stora pojkarna och väldigt bra att kunna föra&lt;br&gt;över vinster från monopolverksamheten till den finans- eller konkurrens-&lt;br&gt;verksamhet som man också sysslar med. Jag anser alltså att en sådan verk-&lt;br&gt;samhet skall stå under statens kritiska kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket håller dessutom på att bygga upp ett stort antal lokala kabel-&lt;br&gt;TV-nät. Där förhåller det sig på samma sätt. När dessa kabel-TV-nät väl är&lt;br&gt;uppbyggda kommer de att utgöra lokala och naturliga monopol. Det är nog&lt;br&gt;dags för regeringen att låta kvasten gå och bringa ordning i huset i enlighet&lt;br&gt;med näringsfrihetsombudsmannens önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriministerns svar på min andra fråga är inte heller särskilt tillfreds-&lt;br&gt;ställande. Jag tror inte att naturliga monopol skall ha en sådan ofullständig&lt;br&gt;kontroll som den som industriministern anger. Föreskrifter i bolagsord-&lt;br&gt;ningen är inte tillräckligt. Jag rekommenderar en studieresa till marknads-&lt;br&gt;ekonomins förlovade land USA. Där har man en mycket sträng kontroll av&lt;br&gt;de naturliga monopolen, i varje fall inom elkraftsområdet, i form av medbor-&lt;br&gt;garkommissioner, s.k. rates commissions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en grannlaga uppgift att fastställa taxor i ett nät som täcker både&lt;br&gt;stad och landsbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De exempel som industriministern anför, Apoteksbolaget, SAKAB och&lt;br&gt;Svensk Bilprovning, är inte några bra exempel. Inget av dessa företag utgör&lt;br&gt;ju naturliga monopol. Här kan staten vilken dag man önskar tillåta ett kon-&lt;br&gt;kurrerande företag att etablera sig - givetvis på villkor att verksamheten sker&lt;br&gt;inom de ramar som dikteras av vad som är samhällsmässigt acceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vore det intressant att få veta hur taxesättningen skall&lt;br&gt;övervakas i distributionsbolag för elström, som drivs i aktiebolagsform. Kan&lt;br&gt;jag få svar på den frågan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 Industriminister RUNE MOLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Eftersom Lars Norberg riktat dessa frågor till mig, som inom&lt;br&gt;mitt departement bara har ansvar för några av affärsverken, har jag valt att&lt;br&gt;svara rent principiellt. När det gäller verksamheten inom resp, affärsverks-&lt;br&gt;område är det viktigt att man där diskuterar de praktiska problem som finns&lt;br&gt;när organisations- eller associationsformer skall ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror inte att det går att dra upp några principiella riktlinjer som sedan&lt;br&gt;strikt kan tillämpas på alla affärsverksområden. Det skiljer ganska avsevärt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan affärsverkens samhällsuppgifter. Vad gäller det affärsverk som vi nu&lt;br&gt;har bolagiserat, FFV, visade det sig ju att myndighetsuppgifterna strängt ta-&lt;br&gt;get försvann och att de lika väl kunde lösas i aktiebolagsformen och att den&lt;br&gt;lilla del av verksamheten som utgjordes av myndighetsfunktion lätt kunde&lt;br&gt;föras över till andra verksamheter. Detsamma gäller naturligtvis Vattenfall.&lt;br&gt;Där är inte sociala och regionalpolitiska verksamheter accentuerade på&lt;br&gt;samma sätt som beträffande t.ex. televerket eller postverket. Detta gör att&lt;br&gt;aktiebolagsformen även där av olika skäl passar bättre när det gäller att styra&lt;br&gt;verksamheten, och det skapas inte de sociala och regionalpolitiska problem&lt;br&gt;som kan uppstå vid en övergång till aktiebolagsformen. Därför tror jag att&lt;br&gt;det är klokt att vi när vi behandlar de här frågorna tar varje verksamhet för&lt;br&gt;sig och diskuterar hur vi skall kunna få en effektiv styrning av verksamheten,&lt;br&gt;t.ex. inom televerket, posten och domänverket. Vi måste fråga oss hur det&lt;br&gt;skall kunna bli en effektiv verksamhet som innebär att vi förvaltar statens&lt;br&gt;kapital på bästa möjliga sätt. Samtidigt måste vi diskutera hur de sociala och&lt;br&gt;regionalpolitiska uppgifter som verket har klaras på bästa möjliga sätt. Går&lt;br&gt;det att klara det hela i en annan organisationsform än affärsverkets, och vilka&lt;br&gt;är då förutsättningarna? Jag tror att vi i varje enskilt fall får se på det hela&lt;br&gt;ganska pragmatiskt, och jag är inte säker på att det alltid går att överföra&lt;br&gt;affärsverksverksamheten till aktiebolagsformen. Därför kan jag inte glädja&lt;br&gt;Lars Norberg med att ge en generell, principiell deklaration om hur mono-&lt;br&gt;polföretagen skall behandlas. Jag kan inte heller ge en principiell deklara-&lt;br&gt;tion att vi inte kan ha monopolverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet&lt;br&gt;i samma företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att det här blir fråga om att vara ganska pragmatisk för att nå det&lt;br&gt;mål som är viktigt för medborgarna och skattebetalarna, nämligen att få en&lt;br&gt;effektiv verksamhet som fullgör de uppdrag som den svenska riksdagen har&lt;br&gt;beställt. Det hela kan ske i olika organisatoriska former. Man kan ju med&lt;br&gt;hjälp av de ekonomiska medel som riksdagen ställer till förfogande köpa&lt;br&gt;tjänster, inte bara genom anslag till affärsverken utan även genom köp av&lt;br&gt;tjänster i olika organisationer eller hos olika bolag. Färdtjänsten är ett bra&lt;br&gt;exempel. Den skall vara likadan över hela landet, och den kan faktiskt köpas&lt;br&gt;av taxirörelsen. För riksdagen går det alldeles utmärkt att uppnå målet ge-&lt;br&gt;nom att styra med hjälp av de ekonomiska medlen. Vi kommer att lägga&lt;br&gt;fram nya förslag i samband med tilläggspropositionen. Låt oss då konkret&lt;br&gt;diskutera hur vi skall kunna nå de mål som riksdagen har uppsatt för de olika&lt;br&gt;verksamheterna, hur det skall ske på effektivaste sätt och vilken organisa-&lt;br&gt;tionsform som vi skall välja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 LARS NORBERG (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Om industriministern med ”pragmatisk” menar att man skall&lt;br&gt;ta hänsyn till verkligheten instämmer jag livligt. Men det skadar ju inte att&lt;br&gt;ibland också vara principiell och tänka igenom de verksamheter som man&lt;br&gt;organiserar. Min uppfattning är att en ordentlig gränsdragning mellan vad&lt;br&gt;som är monopolverksamhet och vad som är konkurrensverksamhet är värde-&lt;br&gt;full för båda verksamheterna. Jag tror inte att man skall vara alltför pragma-&lt;br&gt;tisk, och jag beklagar den rädsla för principiella ställningstaganden som in-&lt;br&gt;dustriministerns anförande vittnar om. Inom industriministerns ansvarsom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagens protokoll 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råde återfinns Vattenfall och Swedegas AB, vilket ju i den mån det byggs ut&lt;br&gt;kommer att utvecklas till ett naturligt monopol, där det blir mycket svårt att&lt;br&gt;åstadkomma konkurrens. De signaler som kommer utifrån landet visar ju att&lt;br&gt;Swedegas AB vid uppbyggandet av monopolet använder metoder, som i&lt;br&gt;varje fall jag anser vara långt ifrån tillfredsställande. Det gäller hemlighets-&lt;br&gt;fulla prissättningar och förhandlingsekonomi som mycket lätt kan leda till en&lt;br&gt;mygelekonomi som vi skall akta oss för. Domänverket och FFV är naturligt-&lt;br&gt;vis inga bra exempel på naturliga monopol. Möjligen kan man säga att do-&lt;br&gt;mänverket har naturligt monopol i större delen av sitt arealområde, nämli-&lt;br&gt;gen i den svenska fjällvärlden. Där torde ingen vilja gå in och konkurrera&lt;br&gt;med staten om skötseln av områdena. Men när det gäller Vattenfall tycker&lt;br&gt;jag att det är oerhört viktigt att detaljdistribution är ett naturligt monopol&lt;br&gt;och att det övervakas. Det gäller inte bara Vattenfalls detaljdistribution utan&lt;br&gt;all detaljdistribution. Den skall behandlas lika och avskiljas från monopol-&lt;br&gt;verksamhet. Det skall rättare sagt vara en särskild monopolverksamhet.&lt;br&gt;Stamlinjenätet är ett fullständigt naturligt monopol. I Norge skiljer man just&lt;br&gt;nu systematiskt ut stamlinjenätet från all annan verksamhet. Det ligger kvar&lt;br&gt;som ett statligt monopol, medan man ser till att man på elsektorn i övrigt får&lt;br&gt;en fungerande konkurrens, vilket det är dåligt ställt med i Sverige. Vi behö-&lt;br&gt;ver få en mycket bättre fungerande konkurrens, och det får man när man&lt;br&gt;skiljer monopolverksamheten och konkurrensverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Färdtjänsten tycker jag inte är något bra exempel. Det är klart att staten&lt;br&gt;kan köpa olika tjänster från bolag som konkurrerar med varandra. Så förhål-&lt;br&gt;ler det sig ju inom taxirörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15 Industriminister RUNE MOLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Man kan naturligtvis ställa upp en rad olika principer, om&lt;br&gt;man har en enhetlig verksamhet. Men i det här fallet har affärsverken vuxit&lt;br&gt;fram på grundval av olika behov. Jag tror inte att det är så enkelt att göra en&lt;br&gt;principiell deklaration som täcker allt. För min del tror jag att vi får disku-&lt;br&gt;tera principerna för resp, område, dvs. hur det skall fungera på teleområdet,&lt;br&gt;postområdet och de andra områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Swedegas AB, som ju är ett bolag som har bildats av Vatten-&lt;br&gt;fall och en rad andra, privata intressenter, har det ju lämnats koncession.&lt;br&gt;Staten har ju här ett styrinstrument, men koncessionen gäller ju inte för evigt&lt;br&gt;utan är begränsad till tiden just för att man med tanke på framtiden skall&lt;br&gt;kunna pröva vilken organisationsform som är lämpligast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller stamlinjenätet och eldistributionen. Eftersom detta är&lt;br&gt;en monopolverksamhet är det ju oerhört viktigt att det styrs av samhället, så&lt;br&gt;att medborgarna betjänas på det sätt som riksdagen har åsyftat. Därför finns&lt;br&gt;det också särskilda regler beträffande koncession. Tanken är ju också att&lt;br&gt;stamlinjenätet skall vara en separat organisation och att Vattenfall i fortsätt-&lt;br&gt;ningen skall arbeta på samma villkor som andra kraftproducentsföretag och&lt;br&gt;enligt de regler som riksdagen ställer upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte beredd att ge några principiella riktlinjer för hela den statliga&lt;br&gt;affärsverksamheten. Jag tror att det är bäst att vi får diskutera de konkreta&lt;br&gt;frågorna och principerna för varje område när propositionerna efter hand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggs fram. Det första tillfället blir i samband med tilläggspropositionen. Då&lt;br&gt;skall Vattenfall och övriga saker behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16 LARS NORBERG (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är klart att det är bra med koncession, men jag menar&lt;br&gt;att det inte räcker med koncession. Det tar lång tid att upphäva en konces-&lt;br&gt;sion som en gång har givits. Det behövs ytterligare instrument för att över-&lt;br&gt;vaka naturliga monopol. Jag är oroad över den utveckling som sker när det&lt;br&gt;gäller Swedegas utbyggnad av naturgasnätet i landet. Den sker med en enligt&lt;br&gt;min uppfattning ur konsumentsynpunkt otillfredsställande kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att vi behöver generella principer. Låt oss då diskutera de en-&lt;br&gt;skilda fallen. Jag vill betona att det just nu pågår förberedelser för en omor-&lt;br&gt;ganisation av Vattenfall. Det är viktigt att omorganisationen blir sådan att&lt;br&gt;det skapas en ordentlig konkurrens på de områden där det går att ha konkur-&lt;br&gt;rens till kundernas bästa. Jag menar samtidigt att det naturliga monopolet&lt;br&gt;för Vattenfall finns i två separata delar, varav en är lokaldistribution. Där&lt;br&gt;skall man ha sina monopolregler. Det gäller för övrigt också för all annan&lt;br&gt;lokaldistribution där monopolreglerna inte är utvecklade på ett tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande sätt. På samma sätt skall det naturligtvis för stamlinjenätet vara en klar&lt;br&gt;boskillnad i förhållande till den konkurrensutsatta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall är en alldeles för stor organisation och alldeles för marknadsdo-&lt;br&gt;minerande. Verket skulle behöva delas in i flera bolag som i sin tur skulle&lt;br&gt;konkurrera med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men vi får återkomma till denna fråga. Jag ser fram emot den proposition&lt;br&gt;som skall komma. Jag hoppas att industriministern skall studera de ameri-&lt;br&gt;kanska erfarenheterna när det gäller Rates commissions, som är ytterligt&lt;br&gt;tillämpbara på det vi har diskuterat, liksom den omorganisation som just har&lt;br&gt;sjösatts i Norge när det gäller eldistribution och ägandet av kraftbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 § Meddelande om svar på interpellation 1990/91:87&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17 Industriminister RUNE MOLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag får meddela att jag inte inom den föreskrivna tiden kom-&lt;br&gt;mer att kunna besvara Kjell Ericssons interpellation om sysselsättningen i&lt;br&gt;Värmland. Anledningen är att Kjell Ericsson är förhindrad att ta emot svaret&lt;br&gt;vid det planerade tillfället. Jag har kommit överens med Kjell Ericsson om&lt;br&gt;att interpellationen skall besvaras torsdagen den 17 januari.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6§ Svar på interpellation 1990/91:103 om koldioxidutsläppen&lt;br&gt;i Sveriges internationella miljövårdsarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18 Miljöminister BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Gunnar Hökmark har frågat mig om jag är beredd att inför&lt;br&gt;riksdagen redogöra för Sveriges strategi i arbetet med världsklimatkonferen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sens ministerdeklaration och överenskommelsen mellan EFTA- och EG-län-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig först slå fast att risken för klimatförändringar är ett mycket allvar-&lt;br&gt;ligt miljöhot. Utsläppen av klimatpåverkande gaser måste minskas drastiskt&lt;br&gt;för att undanröja denna risk. Det innebär den kanske största utmaningen&lt;br&gt;hittills för miljövårdsarbetet, eftersom sådana utsläppsminskningar kräver&lt;br&gt;omfattande, tidskrävande och kostsamma förändringar av bl.a. trafik- och&lt;br&gt;energisystem, jordbruk och industri. Det är viktigt att hålla i minnet att ut-&lt;br&gt;släppen av klimatpåverkande gaser får samma effekt oavsett i vilket land de&lt;br&gt;sker. Det internationella samarbetet är därför av särskild betydelse. Långt-&lt;br&gt;gående begränsningar av utsläppen från sektorer som är beroende av att&lt;br&gt;konkurrera på en internationell marknad förutsätter internationellt samar-&lt;br&gt;bete. Åtgärder bör vidtas på ett kostnadseffektivt och rättvist sätt, med hän-&lt;br&gt;syn till bl.a. utsläpp per invånare och tidigare utsläppsminskningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bedriver ett aktivt arbete nationellt och internationellt för att&lt;br&gt;minska riskerna för klimatförändringar. Riksdagen har beslutat om en lag&lt;br&gt;om koldioxidskatt på fossila bränslen, som trädde i kraft den 1 januari i år.&lt;br&gt;Koldioxidutsläppen i Sverige har minskat med drygt en tredjedel sedan år&lt;br&gt;1970, och utsläppen per invånare tillhör de lägsta bland industriländerna.&lt;br&gt;Avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen innebär en kraftig minskning av&lt;br&gt;klimatpåverkan från svenska källor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har tagit initiativ till den FN-konferens om miljö och utveckling&lt;br&gt;som äger rum i juni 1992 och tillhör de pådrivande länderna för en global&lt;br&gt;klimatkonvention. Regeringen har aktivt medverkat vid ett antal minister-&lt;br&gt;möten som behandlat klimatfrågan. I augusti 1990 var Sverige värdland när&lt;br&gt;FNs expertpanel om klimatförändringar, IPCC, antog sin huvudrapport. Pa-&lt;br&gt;nelen leds av den svenske professorn Bert Bolin. Sverige har också ordföran-&lt;br&gt;deskapet i den arbetsgrupp som har hand om bl.a. klimatfrågorna inom den&lt;br&gt;förberedande kommittén för FN-konferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa sammanhang har Sverige tillsammans med andra länder i Europa&lt;br&gt;verkat för starka uttalanden om utsläppsbegränsningar. Andra länder har&lt;br&gt;motsatt sig sådana uttalanden. Regeringen avser även fortsättningsvis att&lt;br&gt;agera för att Sverige tillsammans med övriga Västeuropa kan spela en pådri-&lt;br&gt;vande roll i det internationella arbetet mot klimatförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av bl.a. Sverige har FNs generalförsamling lagt fast en ambitiös&lt;br&gt;tidtabell för förhandlingar om utformande av en global konvention om kli-&lt;br&gt;matförändringar. Dessa kommer att påbörjas i februari 1991 med syfte att&lt;br&gt;en sådan konvention skall kunna undertecknas i samband med FN-konferen-&lt;br&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen om miljö och utveckling i juni 1992. I denna förhandlingsprocess kom-&lt;br&gt;mer de deltagande parterna att bl.a. successivt precisera sina åtaganden att&lt;br&gt;reducera utsläppen av växthusgaser. I avvaktan på dessa förhandlingar kom&lt;br&gt;den andra världsklimatkonferensen i november 1990 främst att behandla&lt;br&gt;miljöproblemets allvar, vikten av forskning, industriländernas ansvar och ut-&lt;br&gt;vecklingsländernas särskilda situation. Vad gäller utsläppsbegränsningar&lt;br&gt;upprepades i huvudsak uttalanden från tidigare ministerkonferenser. Dagen&lt;br&gt;före ministerkonferensen möttes EGs och EFTAs miljöministrar för all-&lt;br&gt;männa överläggningar. Vid dessa överläggningar diskuterades även klimat-&lt;br&gt;frågan. Sverige föreslog vid mötet att EG och EFTA utarbetar ett gemen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt program för att begränsa utsläppen av klimatpåverkande gaser. Försla-&lt;br&gt;get togs emot mycket positivt. Tjänstemän från länderna inom EG och&lt;br&gt;EFTA har fått i uppdrag att skyndsamt utarbeta ett förslag med denna inrikt-&lt;br&gt;ning. Ett annat resultat av mötet var att EG och EFTA till stor del kunde&lt;br&gt;inta en gemensam hållning på ministerkonferensen och därmed sätta press&lt;br&gt;på de länder som inte är beredda till åtaganden om utsläppsbegränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 GUNNAR HÖKMARK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall be att få tacka statsrådet för svaret på min interpel-&lt;br&gt;lation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta svar beskrevs inte någon svensk strategi och inte någon strategi för&lt;br&gt;vilka krav som Sverige skall ställa i det internationella miljövårdssamarbe-&lt;br&gt;tet. Det är också anmärkningsvärt att statsrådet inte med ett ord nämnde det&lt;br&gt;som faktiskt har kommit att bli en central fråga i den svenska debatten om&lt;br&gt;växthuseffekten, nämligen det tak för koldioxidutsläppen som riksdagen ut-&lt;br&gt;talade som ett mål 1988. Taket sattes för att utgöra en väsentlig grund för en&lt;br&gt;internationell strategi, inte för dess betydelse ur det svenska perspektivet&lt;br&gt;utan för dess betydelse i ett vidare perspektiv med de möjligheter som det&lt;br&gt;gav för Sverige att gå före i det internationella miljövårdsarbetet. Detta&lt;br&gt;nämnde Birgitta Dahl inte alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot nämnde Birgitta Dahl i sitt svar de konsekvenser för svensk mil-&lt;br&gt;jövård som kärnkraften givit upphov till och som Birgitta Dahl vill avveckla.&lt;br&gt;Det är nämligen med hjälp av kärnkraften som vi har lyckats reducera koldi-&lt;br&gt;oxidutsläppen med en tredjedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är här vi kommer in på den centrala frågan. Vi vet att samtidigt som&lt;br&gt;riksdagen antog förslaget om ett tak för koldioxidutsläppen var socialdemo-&lt;br&gt;kraterna emot. Senare har Birgitta Dahl sagt att det inte var några problem&lt;br&gt;att kombinera kärnkraftsavvecklingen med koldioxidtaket. Vid andra tillfäl-&lt;br&gt;len, något senare, har hon sagt att det möjligtvis handlar om ökningar på&lt;br&gt;marginalen, kanske en eller några miljoner ton. Men vi vet också att i EL90,&lt;br&gt;regeringens egen utredning, konstaterade man, att det för att ersätta kärn-&lt;br&gt;kraften fram till år 2010 krävs en utbyggnad av fossil kraft som skulle leda till&lt;br&gt;en 50-procentig ökning av koldioxidutsläppen. Detta innebär att bindande&lt;br&gt;internationella åtaganden, som så långt som möjligt står i närheten av det&lt;br&gt;av riksdagen beslutade taket för koldioxidutsläppen, för socialdemokratin&lt;br&gt;betyder en motgång för den egna energipolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det naturliga vore att den svenska internationella klimatvårdsstrategin&lt;br&gt;byggde på koldioxidtaket, men detta nämns inte av Birgitta Dahl vare sig&lt;br&gt;här eller i det tal som hon höll i Geneve. Detta gör att man kan ifrågasätta&lt;br&gt;om socialdemokraterna och regeringen verkar för det uttalande som riksda-&lt;br&gt;gen har gjort. Den frågan bör besvaras här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I förberedelsearbetet inför den andra världsklimatkonferen-&lt;br&gt;sen i Geneve försökte Sverige uppenbarligen urvattna dokumentmaterialet.&lt;br&gt;I stället för ett uttalande om att reducera utsläppen, ville man skriva in att&lt;br&gt;målet skulle vara en klimatförändring på acceptabel nivå. I stället för bin-&lt;br&gt;dande protokoll i denna fråga ville Sverige uppenbarligen, enligt handlingar&lt;br&gt;som kommit mig till del, utesluta denna fråga från konferensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund och mot bakgrunden av att vi i riksdagen har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjort ett uttalande om ett tak för koldioxidutsläppen som det är relevant att&lt;br&gt;ställa frågan till Birgitta Dahl och regeringen om vilken strategi man arbetar&lt;br&gt;för i den internationella klimatvården. Är det en strategi som möjliggör för&lt;br&gt;Sverige att öka sina koldioxidutsläpp eller är det en strategi som är konsis-&lt;br&gt;tent med riksdagsuttalandet om ett tak för koldioxidutsläppen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiken mot Sveriges internationella agerande börjar redan i dag att&lt;br&gt;komma fram. Efter Bergenkonferensen uttalade EGs miljöminister Carlo&lt;br&gt;Ripa Di Meana följande: ”Det vore högst olyckligt om Sverige river upp sitt&lt;br&gt;koldioxidbeslut. Om inte Sverige, som är ett rikt land, klarar det miljömålet&lt;br&gt;förlorar vi en verklig förebild.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Efter Genévekonferensen kom kritiken från internationella&lt;br&gt;miljöorganisationer om att Sverige nu backar från den position som man in-&lt;br&gt;tagit. År 1988 var Sverige ett föregångsland. Vi hade också goda förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att med kraft verka internationellt i det internationella miljövårds-&lt;br&gt;samarbetet. I dag har andra länder kommit att gå före. Schweiz, Österrike&lt;br&gt;och Danmark har satt som mål att minska koldioxidutsläppen fram till år&lt;br&gt;2005 med 20 %. I Tyskland har miljöministern drivit igenom att koldioxidut-&lt;br&gt;släppen skall minskas ännu kraftigare, såväl i den västra delen som än mer i&lt;br&gt;den östra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund och mot bakgrunden av att växthuseffekten&lt;br&gt;är den absolut mest avgörande internationella miljövårdsfrågan och att kol-&lt;br&gt;dioxidutsläppen därvid är av strategisk vikt som jag vill ställa följande fråga&lt;br&gt;till miljöministern: Avser ni att låta koldioxidtaket vara en grund för en&lt;br&gt;svensk strategi för den internationella klimatvården, där Sverige ställer krav&lt;br&gt;utifrån den position som vi har intagit eller är det regeringens och miljömi-&lt;br&gt;nisterns uppfattning att kärnkraftsavvecklingen skall gå före möjligheten att&lt;br&gt;upprätthålla koldioxidtaket i Sverige och att detta även skall ge effekter på&lt;br&gt;Sveriges agerande i det internationella miljövårdssamarbetet? Denna fråga&lt;br&gt;är, herr talman, av central vikt för denna diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 20 SÖREN NORRBY (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Miljöförstöringen är nu det allvarligaste hotet mot mänsklig-&lt;br&gt;hetens framtid. Risken för klimatpåverkan genom utsläpp av klimatpåver-&lt;br&gt;kande gaser är ett av många bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste arbeta med risken för klimatpåverkan som ett allvarligt hot. Vi&lt;br&gt;måste också alltmer inrikta oss på det som det finns enighet om, nämligen&lt;br&gt;att verka inom gränserna för vad naturen tål. Vi har i folkpartiet liberalerna&lt;br&gt;använt uttrycket förvaltarskapstanken om detta att arbeta inom gränserna&lt;br&gt;för vad naturen tål. I vårt nyligen antagna miljöprogram säger vi, att trots&lt;br&gt;att ingen känner alla fakta om växthuseffekten, är det nödvändigt att vi&lt;br&gt;handlar som om vi gjorde det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillförseln av växthusgaser till atmosfären måste begränsas. I ett globalt&lt;br&gt;perspektiv kan mycket åstadkommas genom en effektivare energianvänd-&lt;br&gt;ning. Vi pekar även på användningen av alternativa energikällor som sol och&lt;br&gt;vind, ökad satsning på biobränslen som inte ökar halten av koldioxid i atmo-&lt;br&gt;sfären och att vi i Sverige måste gå före genom att begränsa och på sikt&lt;br&gt;minska utsläppen av koldioxid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men vi har också betonat att vi nu måste vidga perspektivet till att gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även andra växthusgaser. Det kan vara fråga om sådana som människan har&lt;br&gt;framställt, t.ex. freoner. Det kan även vara fråga om naturligt förekom-&lt;br&gt;mande gaser som metan. Där kan det ibland vara fråga om att omvandla det&lt;br&gt;från klimatpåverkanssynpunkt besvärligare metanet till koldioxid och&lt;br&gt;energi. Det kan vi göra exempelvis i gamla soptippar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså inte så enkelt som att enbart tala om koldioxidutsläppen. Det&lt;br&gt;handlar också om kolbindning och koldioxidbindning för att motverka ris-&lt;br&gt;ken för klimatpåverkan. Det behövs betydande forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;insatser där. Det är också uppenbart att de naturligt koldioxidbindande fak-&lt;br&gt;torerna i världen måste tas in i det här sammanhanget. Det gäller t.ex.&lt;br&gt;regnskogsavverkning och ökenutbredning av andra skäl än den klimatför-&lt;br&gt;ändring som växthusgaserna kan medföra. Kolbindningen i världshaven är&lt;br&gt;en annan viktig och intressant fråga i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste alltså i vår energipolitik ta hänsyn till risken för klimatpåverkan&lt;br&gt;och minska förbränningen av fossila bränslen och öka användningen av bio-&lt;br&gt;bränslen och alternativa energikällor. Vi måste satsa på energihushållning.&lt;br&gt;Vi måste av miljöskäl vänta med kärnkraftsavvecklingen. Dessa miljöskäl är&lt;br&gt;att utsläppen av klimatpåverkande gaser är ett allvarligare hot i ett medel-&lt;br&gt;långt perspektiv än fortsatt användning av kärnkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar även om utvecklingshjälp till u-länderna. Deras rätt till stan-&lt;br&gt;dardutveckling får inte hämmas av att de rika länderna har tagit i anspråk&lt;br&gt;för mycket av jordens resurser och åstadkommit en påverkan på atmosfären&lt;br&gt;som nu riskerar att leda till allvarlig klimatpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar också, i ett geografiskt litet närmare perspektiv, om insatser&lt;br&gt;från svensk sida för att minska miljöpåverkan i Östeuropa. Forskning och&lt;br&gt;teknisk utveckling är viktiga styrmedel, ibland kanske på kort sikt mer kost-&lt;br&gt;nadseffektiva än vissa typer av utsläppsbegränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det handlar om att utveckla metoder i jord- och skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi måste även dra politiska slutsatser av den diskussion som nu pågår. Par-&lt;br&gt;tierna konkurrerar med idéer och ambitioner. Det skall syfta fram till en ge-&lt;br&gt;mensam plattform för vårt internationella agerande. Vi kan konstatera att&lt;br&gt;man från svensk sida är på hugget, men det finns mycket mer att göra. Andra&lt;br&gt;partier än regeringspartiet har mycket att bidra med, t.ex. i de energipoli-&lt;br&gt;tiska överläggningar mellan de tre partiledarna som nu pågår. Detta gäller&lt;br&gt;självfallet också i den allmänna politiska debatten och i den debatt som vi nu&lt;br&gt;för här i kammaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Dahl har i mitten av december inför jordbruksutskottet redovisat&lt;br&gt;det pågående arbetet inför Brasilienkonferensen 1992 och tagit upp dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill nu fråga miljöministern: Hur avser miljöministern att i fortsätt-&lt;br&gt;ningen samråda med företrädare för andra partier inför det fortsatta arbetet&lt;br&gt;med en global miljökonvention? Kommer regeringen att lägga fram förslag&lt;br&gt;till riksdagen om en samlad svensk strategi för att minska klimatpåverkan?&lt;br&gt;Det är ju det effektivaste sättet att få en bred plattform utifrån vilken man&lt;br&gt;kan agera internationellt. Är miljöministern vidare beredd att vidga de inter-&lt;br&gt;nationella initiativen till t.ex. arbetet med en FN-konvention om skyddet av&lt;br&gt;världens skogar och till internationell samverkan om ytterligare åtgärder för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kolbindning, koldioxidbindning? Detta är ju mycket viktiga frågor när det&lt;br&gt;gäller risken för klimatpåverkan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anf. 21 LARS NORBERG (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Någon vecka före jul var hela riksdagen inbjuden av ett antal&lt;br&gt;vetenskapsmän som kallar sig Det naturliga rådet, under ledning av Karl-&lt;br&gt;Henrik Robért, till ett informationsmöte här i riksdagen. Tyvärr var det yt-&lt;br&gt;terligt få ledamöter som ställde upp. Det viktigaste budskap vi fick från dessa&lt;br&gt;vetenskapsmän, vilket också påminner om vad Karl-Henrik Robért skrev i&lt;br&gt;en debattartikel alldeles nyligen, är att politikerna - som han kanske något&lt;br&gt;fräckt uttryckte det - borde sluta tjattra och ena sig om att det finns många&lt;br&gt;olika miljöhot och att det gäller att möta dem alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i och för sig respekt för miljöministerns vilja att göra detta, även&lt;br&gt;om vi tyvärr får uppleva betydligt mer av starka uttalanden än konkreta steg.&lt;br&gt;Vi har nu fått vänta i över två år på ett förslag till lagstiftning när det gäller&lt;br&gt;det av riksdagen 1988 fastställda CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;-taket. Vi väntar på att få en målsätt-&lt;br&gt;ning som motsvarar Brundtlandkommissionens mål att halvera energiom-&lt;br&gt;sättningen i industrivärlden till hälften. Miljöministern har också uttalat sig&lt;br&gt;för detta, men vi ser inga konkreta styrmedel, och vi väntar ivrigt på detta&lt;br&gt;sedan lång tid tillbaka. Det gäller alltså att gå från ord till handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderaternas och folkpartiets sätt att driva den här frågan är enligt min&lt;br&gt;uppfattning just typiskt för det tjatter som Karl-Henrik Robért uttalade sig&lt;br&gt;emot. Man försöker spela ut den ena miljöfrågan mot den andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självklart att kärnkraften är ett stort miljöhot, och det är självklart&lt;br&gt;att CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;-effekten är ett stort miljöhot. De skall båda bekämpas. Det anser i&lt;br&gt;varje fall vi i miljöpartiet. För oss är det en självklarhet. Sedan kan man dis-&lt;br&gt;kutera hur vi skall gå fram. Självklart är att om vi kör kärnkraftverken några&lt;br&gt;år till, så kommer - allt annat lika - koldioxidutsläppen att bli mindre än om&lt;br&gt;vi inte kör dem. Jag opponerar mig emellertid mot antagandet ”allt annat&lt;br&gt;lika”. Med en ordentligt driven energipolitik, där man verkligen, som vi i&lt;br&gt;miljöpartiet vill, ger kraftiga incitament åt energihushållning, åt energieffek-&lt;br&gt;tivitet och åt de förnybara energikällorna, kommer icke allt annat att vara&lt;br&gt;lika. Därför kommer med vår politik koldioxidutsläppen att vara väsentligt&lt;br&gt;mycket mindre än dem som moderaterna och folkpartiet kommer att åstad-&lt;br&gt;komma med sin politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 22 Miljöminister BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det här är en ytterst allvarlig fråga. Jag instämmer i Lars&lt;br&gt;Norbergs bedömning att moderaternas och Gunnar Hökmarks sätt att driva&lt;br&gt;den inte svarar mot det allvar som frågan kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker nog inte att Sören Norrbys inlägg förtjänar det epitetet. Det&lt;br&gt;finns en punkt där jag inte delar Sören Norrbys uppfattning, och det gäller&lt;br&gt;det han säger om att vi av miljöskäl måste vänta med kärnkraftsavveck-&lt;br&gt;lingen. Om vi inte omedelbart sätter in mycket radikala hushållningsåtgär-&lt;br&gt;der, radikalt minskar energianvändningen och effektiviserar transportarbe-&lt;br&gt;tet genom att göra någonting åt trafiksystemet, då kommer vi aldrig att&lt;br&gt;kunna lösa klimatfrågan. Kärnkraften innebär ingen hjälp på det området.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore t.o.m. farligt att frestas att skjuta andra insatser på framtiden ge-&lt;br&gt;nom att behålla kärnkraften längre än nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att kärnkraften i sig utgör ett så stort hot mot miljö och säkerhet&lt;br&gt;att det arbetet, tillsammans med insatser mot klimatpåverkan och försur-&lt;br&gt;ning, måste prioriteras. Det finns dessutom många beräkningar som visar att&lt;br&gt;kärnkraften i hela cykeln, med alla de processer som krävs från utvinning&lt;br&gt;till slutförvaring, sannolikt påverkar också klimat och försurning lika mycket&lt;br&gt;som användning av fossila alternativ. Detta måste vi ta till oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var avslöjande när Gunnar Hökmark omedelbart gick in på frågan om&lt;br&gt;kärnkraften och sade att det är här vi kommer in på det centrala. Det visar&lt;br&gt;just att Gunnar Hökmark inte driver den här debatten av omsorg om klima-&lt;br&gt;tet utan som ett led i moderaternas kärnkraftskampanj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är faktiskt inte så att det bara är jag privat som vill avveckla kärnkraf-&lt;br&gt;ten, utan det är fråga om en majoritet av svenska folket och en majoritet av&lt;br&gt;den här riksdagen. Socialdemokratin och regeringen står inte bakom en så-&lt;br&gt;dan väg till avveckling av kärnkraften som redovisas i ett av El 90s alternativ&lt;br&gt;och som skulle innebära en fossilbränsleanvändning som ökar koldioxidut-&lt;br&gt;släppen med 50 %. Vår politik utgår från att vi med hushållning och med en&lt;br&gt;massiv satsning på inhemska bränslen, vind och sol skall kunna klara våra&lt;br&gt;åtaganden också när det gäller försurning och klimatpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också undanröja ett missförstånd så att ingen skall tro det Gunnar&lt;br&gt;Hökmark sade. Det mål för klimatarbetet som Carlo Ripa De Meana och&lt;br&gt;EG står för är inte det som moderaterna lockade den svenska riksdagen att&lt;br&gt;uttala sig för för tre år sedan, nämligen en omedelbar frysning vid dagens&lt;br&gt;nivå. Det mål som EG står för, det som numera EG och EFTA gemensamt&lt;br&gt;står för och som är det mest långtgående mål som för närvarande går att&lt;br&gt;driva internationellt och som vi långt ifrån har samlat en majoritet för, är att&lt;br&gt;vi till år 2000 skall få en stabilisering på den nivå som gäller för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla vet att det är omöjligt att omedelbart stanna trafiken och omedelbart&lt;br&gt;stoppa ökningen av energianvändningen. Det krävs en viss tid innan man på&lt;br&gt;nytt kan komma ned till dagens nivå. Det som är felaktigt och som vi alltså&lt;br&gt;måste utveckla är att man om man bokstavligt följer riksdagsrekommenda-&lt;br&gt;tionen från 1988 inte under något år i början av perioden skulle kunna tillåta&lt;br&gt;någon ökning. Inget av de mål man arbetar med internationellt ser ut så.&lt;br&gt;Alla vet att det behövs en viss bromssträcka, innan man kan böja ned kurvan&lt;br&gt;igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mål som EG och EFTA enades om och slogs för på klimatkonferensen&lt;br&gt;var att vi till år 2000 skulle åstadkomma en stabilisering vid dagens nivå. Det&lt;br&gt;fanns de som krävde att vi också där skulle slå fast konkreta minskningsmål.&lt;br&gt;Om det kravet hade rests skulle ett antal EG-länder med Storbritannien i&lt;br&gt;spetsen ha gått ifrån stabiliseringsåtagandet. Det skulle ha spräckt uppgörel-&lt;br&gt;sen mellan EG- och EFTA-länderna. Det hade inte varit något bra resultat.&lt;br&gt;Det var en stor framgång att vi med Sverige som initiativtagare lyckades&lt;br&gt;åstadkomma en gemensam EG-EFTA-linje kring stabilisering till år 2000.&lt;br&gt;Det hade ingen i förväg trott skulle vara möjligt att uppnå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga strategi som Sverige klart uttalat arbetar för är att man&lt;br&gt;skall komma fram till sådana åtaganden som leder till minskningar för varje&lt;br&gt;land till vad som motsvarar vad naturen tål, dvs. kraftfulla minskningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brundtlandkommissionens medlemmar och forskare inser alla och uttalar&lt;br&gt;att det kommer att ta tid - en eller två generationer - innan hela världen&lt;br&gt;lyckas nå dit. Men det är ett mål som uttryckligen utgår från vad naturen tål&lt;br&gt;och som talar om vad varje enskilt land måste göra för att uppnå det. Och,&lt;br&gt;Sören Norrby, en sådan strategi för det svenska och internationella arbetet&lt;br&gt;kommer att redovisas i den miljöpolitiska propositionen. Den diskuteras i&lt;br&gt;konstruktiv anda vid de pågående energiöverläggningarna, och den kommer&lt;br&gt;också att redovisas i nationalkommittén före 1992 års miljökonferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 23 GUNNAR HÖKMARK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall inte gå in på den oförskämdhet som Birgitta Dahl&lt;br&gt;gjorde sig skyldig till när hon försökte rangordna de olika inläggen efter hur&lt;br&gt;seriösa de var. Min ”seriositet” i den här frågan gäller just själva sakfrågan.&lt;br&gt;Det är i den frågan jag har begärt ett antal svar från Birgitta Dahl, som hon,&lt;br&gt;herr talman, ännu inte har lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av minna frågor är: Varför nämner Birgitta Dahl inte, vare sig när hon&lt;br&gt;vid internationella konferenser företräder Sverige eller här i kammaren, det&lt;br&gt;riksdagsuttalande som hon faktiskt inför riksdagen är ansvarig för att för-&lt;br&gt;verkliga? Det är när hon inte gör det som vi möjligtvis kan tala om oför-&lt;br&gt;skämdheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I någon mån framgick det också varför hon inte gör det. På defensiven&lt;br&gt;uttryckte Birgitta Dahl det så att moderaterna ”hade lockat” riksdagen att&lt;br&gt;göra detta uttalande. Den majoritet här i kammaren som Birgitta Dahl är&lt;br&gt;ansvarig inför har alltså inte självständigt beslutat göra detta uttalande, utan&lt;br&gt;den blev lockad! Där kan vi urskilja Birgitta Dahls avståndstagande, som&lt;br&gt;kom så mycket tydligare till uttryck som hon talade om det som en rekom-&lt;br&gt;mendation. Det är det inte - det är ett riksdagsuttalande av samma rättsliga&lt;br&gt;värde som riksdagsuttalandena om kärnkraftens avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad EGs miljöminister Carlo Ripa de Meana talade om var Sverige som&lt;br&gt;ett föregångsland. Han betonade vikten av att Sverige, som har goda tek-&lt;br&gt;niska och ekonomiska förutsättningar för det, har en möjlighet att gå före.&lt;br&gt;Om vi släppte på detta skulle det påverka andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet att Sverige har goda förutsättningar att gradvis göra större åtagan-&lt;br&gt;den. Det är alls icke bilden av 90-talet att riksdagsuttalandet från 1988 inne-&lt;br&gt;bär ett omöjligt krav på den framtida utvecklingen. Jag tycker att det är bra&lt;br&gt;att EG och EFTA har tagit till målsättning att till år 2000 få ned utsläppen&lt;br&gt;till samma nivå som i dag, men det innebär att man också tillåter en stigande&lt;br&gt;utveckling. En socialdemokratisk minister lär vid det här laget känna till&lt;br&gt;skillnaden mellan ”målsättning” och ”löfte”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag sade icke att det är kärnkraften som är det centrala för oss i denna&lt;br&gt;fråga. Jag sade att det centrala i den konflikt som finns inom socialdemokra-&lt;br&gt;tin när det gäller att hantera detta är kärnkraften. Därför frågar jag än en&lt;br&gt;gång: Är det för er viktigare att avveckla kärnkraften än att kunna uppfylla&lt;br&gt;målsättningen som gäller koldioxidtaket?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 24 SÖREN NORRBY (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det vi nu diskuterar är en fråga som är av fundamental bety-&lt;br&gt;delse för människors möjlighet att leva ett normalt mänskligt liv på jorden i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framtiden. Det är självklart att vi då inte - av dogmatiska eller andra skäl -&lt;br&gt;får väja för några delfrågor. Låt mig till det som Birgitta Dahl här tog upp&lt;br&gt;om kärnkraftens avvecklingstakt foga att vi naturligtvis måste vara obser-&lt;br&gt;vanta på att kärnkraften i hela sin cykel åstadkommer en omfattande miljö-&lt;br&gt;påverkan. Vad jag tog upp var frågan om att skjuta på avvecklingen. När det&lt;br&gt;gäller den frågan är ju en del av den cykeln redan ianspråktagen, nämligen&lt;br&gt;den del som gäller att etablera kärnkraftverken och få i gång dem. När man&lt;br&gt;gör en avvägning av vad som på kort sikt är mest angeläget kan man finna&lt;br&gt;att det mest angelägna är att minska förbränningen av fossila bränslen. Det&lt;br&gt;här är en avvägningsfråga - det är alldeles uppenbart - och det finns litet&lt;br&gt;olika nyanser i bedömningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var ett bra besked från Birgitta Dahl att de här frågorna lyfts fram i&lt;br&gt;miljöpropositionen och att samtliga partier i riksdagen då får möjlighet att&lt;br&gt;tillsammans ge stöd för ett internationellt agerande från svensk sida i de oer-&lt;br&gt;hört viktiga klimatpåverkansfrågorna. Självfallet utgår jag från att de redo-&lt;br&gt;visas i nationalkommittén, men det kan också bli så att man - som har skett&lt;br&gt;inför partiledaröverläggningarna om energin - utbyter tankar i frågan om&lt;br&gt;exempelvis de här sakerna kan påverka utformningen av den svenska u-hjäl-&lt;br&gt;pen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Norberg angrep oss för tjatter. Jag försökte i mitt inlägg undvika just&lt;br&gt;det. Jag pekade på att partierna skall konkurrera med idéer och ambitioner&lt;br&gt;så att vi kan få fram en gemensam plattform för vårt internationella age-&lt;br&gt;rande. Jag sade att andra partier än regeringspartiet kan ha mycket att bidra&lt;br&gt;med - det tycker jag är ett sätt att föra en konstruktiv diskussion och inte&lt;br&gt;tjatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man måste väl ändå kunna få ha olika uppfattning i olika sakfrågor utan&lt;br&gt;att det därför kallas tjatter? Jag är ledsen om det inte går att nämna ordet&lt;br&gt;kärnkraft utan att därmed hota samförståndsdiskussioner med miljöpartiet,&lt;br&gt;men jag hoppas att vi därmed inte har förstört de möjligheterna. Vi har alla&lt;br&gt;mycket att bidra med, och vi måste alla lämna våra bidrag till det samlade&lt;br&gt;svenska agerandet när det gäller klimatpåverkansfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 25 LARS NORBERG (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi i miljöpartiet är nästan alltid eniga med Birgitta Dahl i&lt;br&gt;det hon säger. Det är bara synd att vi så lätt blir oeniga när det kommer till&lt;br&gt;det som regeringen gör eller rättare sagt inte gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är eniga om att vi skall minska energiomsättningen i industriländerna&lt;br&gt;och därmed också i Sverige på ett effektivt och kraftfullt sätt och att målsätt-&lt;br&gt;ningen skall vara en halvering. Vi är eniga om att vi skall avveckla kärnkraf-&lt;br&gt;ten, och vi är eniga om att koldioxidutsläppen inte bara skall ligga kvar på&lt;br&gt;1988 års nivå utan minskas. Jag hoppas att Birgitta Dahl håller med mig om&lt;br&gt;att de på sikt skall minskas radikalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I själva verket har koldioxidutsläppen legat ganska stilla sedan 1988. Jag&lt;br&gt;tror inte att de i år kommer att ligga över utan snarare under 1988 års nivå,&lt;br&gt;så det är läge för att böja av kurvorna nedåt. Samma sak gäller den totala&lt;br&gt;energiomsättningen här i landet - det är läge för att starta en aktiv politik för&lt;br&gt;att böja energianvändningskurvan nedåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förstår att Birgitta Dahl med hänsyn till de samtal som förs i dagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;debattläge inte vill råka i konflikt med folkpartiet. Jag kan bara konstatera&lt;br&gt;att jag här i riksdagen har efterlyst konkreta förslag från folkpartiet och mo-&lt;br&gt;deraterna, och det gör jag fortfarande. Jag tycker att båda dessa partier har&lt;br&gt;varit ineffektiva på den punkten. Jag har inte hört eller sett några förslag om&lt;br&gt;styrmedel med vilkas hjälp man skall se till att minska energiomsättningen&lt;br&gt;och börja avveckla kärnkraften samt få ned koldioxidutsläppen. Regering&lt;br&gt;och riksdag har olika medel, en bred informationsverksamhet, lagstiftning&lt;br&gt;och skatteinstrumentet. Man kan beskatta det man vill minska eller ta bort.&lt;br&gt;På det området finns mycket mer att göra. Slutligen kan man ge bidrag till&lt;br&gt;dem som arbetar för energihushållning och inhemsk energi. Jag har sett&lt;br&gt;mycket litet av aktiviteter på den punkten från moderater och folkpartister.&lt;br&gt;Moderaterna vill dessutom inte avveckla kärnkraften. Därvidlag skiljer de&lt;br&gt;sig från övriga riksdagspartier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 26 Miljöminister BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med hänsyn till frågornas allvar är det ytterligt angeläget&lt;br&gt;med en bred nationell samling kring våra åtaganden internationellt och na-&lt;br&gt;tionellt vad gäller klimatfrågorna och andra viktiga miljöfrågor samt när det&lt;br&gt;gäller att lösa problemen på enerigipolitikens och transportpolitikens områ-&lt;br&gt;den. Båda dessa områden är centrala för möjligheterna att klara målen i&lt;br&gt;fråga om klimatförbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer därför att fortsätta att diskutera i den andan. Jag tror också&lt;br&gt;att det finns förutsättningar för en mycket bred politisk samling efter de dis-&lt;br&gt;kussioner som vi har fört de senaste åren. Dock ser det ut som om modera-&lt;br&gt;terna kommer att stå vid sidan om så länge de för diskussionen i slagordster-&lt;br&gt;mer och med andra motiv än de rena miljömotiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall vidare referera riksdagsuttalandet från år 1988. Det är inte ett&lt;br&gt;beslut i samma mening som beträffande kärnkraften eller freonavveck-&lt;br&gt;lingen. Uttalandet går ut på att regeringen bör redovisa och klargöra ener-&lt;br&gt;gianvändningens effekter på koldioxidhalten i atmosfären samt utarbeta ett&lt;br&gt;program för att minska utsläppen till vad naturen tål. Som ett nationellt del-&lt;br&gt;mål bör - inte skall - anges att koldioxidutsläppen inte bör ökas utöver da-&lt;br&gt;gens nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att de övriga partier som röstade för det uttalandet gjorde det som&lt;br&gt;ett uttryck för en hög ambition. Man hade inte tillräckligt med tid att fundera&lt;br&gt;över vad det skulle ha krävt om vi skulle ha åstadkommit en omedelbar frys-&lt;br&gt;ning år 1988. Det skulle ha krävt mycket långtgående för att inte säga omöj-&lt;br&gt;liga ingrepp i trafikapparaten. Det är inte energiområdet som är problemet&lt;br&gt;i dag. Tack vare minskningarna på energiområdet har vi totalt sett åstadkom-&lt;br&gt;mit en minskning med 36 % och därmed har Sverige en av de lägsta nivåerna&lt;br&gt;bland industriländerna i världen. Vi ligger lägst i Norden, trots att vi har haft&lt;br&gt;en så kraftig ökning av koldioxidutsläppen på trafiksidan. Det är alltså trafi-&lt;br&gt;ken som är det stora problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har fört en konstruktiv diskussion, och jag hyser mycket stora förhopp-&lt;br&gt;ningar om att det blir en bred samling kring den klimatstrategi som vi kom-&lt;br&gt;mer att förelägga riksdagen i vår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det internationella agerandet vill jag än en gång säga att&lt;br&gt;Carlo Ripa de Meana i Bergen - jag var med där - hade föreställningen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det mål han efterfrågade överensstämde med det mål som vi diskuterade&lt;br&gt;med andra likasinnade pådrivare i Bergen och senare i Geneve, nämligen en&lt;br&gt;stabilisering år 2000 till dagens nivå som ett första steg på vägen mot den&lt;br&gt;radikala minskning som krävs i industriländerna för att man skall kunna&lt;br&gt;komma ned till mål som motsvarar vad naturen tål. Det är det långsiktiga&lt;br&gt;mål som vi arbetar för. Jag vet detta, och jag har talat med Carlo Ripa de&lt;br&gt;Meana. Han har aldrig uttalat sig för att vi skall använda ett så stolligt mått&lt;br&gt;som det moderaterna står för. Skälet till att jag inte refererade just det målet&lt;br&gt;i teknisk bemärkelse i internationella sammanhang är att det inte har någon&lt;br&gt;trovärdighet. Moderaterna är ännu mindre trovärdiga, eftersom de aldrig&lt;br&gt;har föreslagit några andra metoder än att vi skall fortsätta att använda kärn-&lt;br&gt;kraften för att minska klimatpåverkan. Allra minst har man lagt fram några&lt;br&gt;förslag på trafikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokratins nationella mål för energipolitiken är trefaldigt - att&lt;br&gt;minska försurning och klimatpåverkan, att avveckla kärnkraften och att&lt;br&gt;skydda de outbyggda älvarna. Alla vet att det är så. Dessa mål kan inte bytas&lt;br&gt;med varandra, och de kan inte uppnås med mindre än att vi radikalt föränd-&lt;br&gt;rar energisystemet och satsar på framför allt hushållning och effektivitet. På&lt;br&gt;samma sätt kan vi aldrig uppnå klimatmål utan en utomordentligt radikal&lt;br&gt;förändring av vårt transportsystem. Det krävs en helt ny livsföring och en&lt;br&gt;helt ny teknologi. Jag har aldrig hört moderaterna tala för något sådant.&lt;br&gt;Tvärtom har de motsatt sig alla åtgärder som skulle kunna leda till resultat&lt;br&gt;på detta område. Om vi inte kan åstadkomma avgörande förändringar i vår&lt;br&gt;livsstil, i våra produktionsmetoder och i vår infrastruktur, kommer vi aldrig&lt;br&gt;att uppnå de uppsatta målen. Det är sådana förändringar som vi arbetar för&lt;br&gt;både nationellt och internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ledamöter kunde i går konstatera att detta är inskrivet som ett&lt;br&gt;av de fem övergripande målen för den ekonomiska politiken. De fick vet-&lt;br&gt;skap om de stora satsningar på infrastrukturen som vi gör för att klara målet&lt;br&gt;på transportområdet. Vi kommer under samma vecka i februari att redovisa&lt;br&gt;miljöpolitiken, energipolitiken och tillväxtpolitiken med de förslag på alla&lt;br&gt;de olika samhällsområdena som krävs för att uppnå målen. Samtidigt fort-&lt;br&gt;sätter vi att arbeta för dem internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 27 GUNNAR HÖKMARK (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det må vara att vi i denna kammare är ensamma om synen&lt;br&gt;på att vi inte politiskt skall binda kärnkraftsavvecklingen till en viss tidpunkt.&lt;br&gt;Å andra sidan är vi inte ensamma om denna syn i den allmänna opinionen.&lt;br&gt;Dessutom är inte själva kärnkraftsfrågan huvudfrågan i denna diskussion.&lt;br&gt;Jag har frågat vilken strategi inför de internationella klimatvårdsförhand-&lt;br&gt;lingarna som regeringen här vill redovisa och om regeringen står fast vid kol-&lt;br&gt;dioxidtaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vi har sannerligen fått anmärkningsvärda besked om detta&lt;br&gt;från Birgitta Dahl i hennes senaste inlägg. Hon säger att riksdagsuttalandet&lt;br&gt;om att koldioxidutsläppen bör frysas till 1988 års nivå är ett ”stolligt mått”&lt;br&gt;som hon inte nämner i internationella sammanhang, därför att det ”inte an-&lt;br&gt;ger någon trovärdighet”. Men Birgitta Dahl har inte gått tillbaka till riksda-&lt;br&gt;gen för att upphäva detta stolliga mått som inte inger trovärdighet. Jag ställer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma fråga som jag ställde i mitt första anförande, i min replik och även&lt;br&gt;nu: Avser socialdemokraterna att gå tillbaka till riksdagen för att upphäva&lt;br&gt;detta uttalande? Innan man gör det bör kanske regeringen underrätta sig om&lt;br&gt;de rättsliga förhållanden som gäller för riksdagens beslut. Man kan inte jäm-&lt;br&gt;föra lagstiftningen om freonerna med uttalandena om vare sig kärnkraftsav-&lt;br&gt;vecklingen eller koldioxidtaket. I det ena fallet gäller det lagstiftning, medan&lt;br&gt;det i det andra fallet gäller uttalanden som offentligrättsligt inte har större&lt;br&gt;betydelse än att det som en gång var oåterkalleligt bara var skrivet i vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Birgitta Dahl sade vidare att vi moderater inte har redovisat&lt;br&gt;några åtgärder för hur växthuseffekten skall kunna hanteras. Det är mycket&lt;br&gt;besynnerligt. Vi har föreslagit en energibeskattning som är den mest långt-&lt;br&gt;gående när det gäller att relatera beskattningen till dess miljökonsekvenser.&lt;br&gt;Att Birgitta Dahl inte är underrättad om detta må jag säga är anmärknings-&lt;br&gt;värt. I en omfattande klimatvårdsstrategi pekar vi på betydelsen av att inom&lt;br&gt;hela samhällsområdet medge en effektivare energianvändning samt en mo-&lt;br&gt;dernisering och förändring av industriproceduren för att underlätta denna&lt;br&gt;omvandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! An en gång ber jag om ett svar på den fundamentala frågan:&lt;br&gt;Är det kärnkraftsavvecklingen eller koldioxidbeslutet som ni avser att leva&lt;br&gt;upp till? Om ni inte avser att leva upp till koldioxidbeslutet, kommer ni då&lt;br&gt;att gå till riksdagen för att få ett mandat att tala om för omvärlden att det var&lt;br&gt;ett tokigt beslut?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 28 Miljöminister BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Gunnar Hökmark har fel när det gäller freonerna. Det första&lt;br&gt;beslutet gällde inte lagstiftningen utan ett uttalande av samma karaktär som&lt;br&gt;det om kärnkraften. Däremot har inte det uttalande som riksdagen gjorde&lt;br&gt;om koldioxidmålet samma karaktär som de andra besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnar Hökmark tycks vidare inte lyssna på vad jag säger. I mitt svar till&lt;br&gt;Sören Norrby sade jag att vi nu i vår kommer att redovisa en klimatstrategi&lt;br&gt;för riksdagen. Jag har vid andra tillfällen mycket tydligt sagt att riksdagens&lt;br&gt;mål behöver utvecklas så att de står i överensstämmelse med de mest radi-&lt;br&gt;kala mål som det för närvarande går att driva internationellt, nämligen en&lt;br&gt;stabilisering och återgång till dagens nivå som ett första led i arbetet att&lt;br&gt;komma ned på de nivåer som krävs med hänsyn till vad hälsa, miljö och na-&lt;br&gt;tur tål. Dessa nivåer innebär för Sveriges del en minskning av utsläppen på&lt;br&gt;drygt 2 ton per invånare och år ned till 0,3-0,5 ton. För USA, för det gamla&lt;br&gt;DDR och för Västtyskland och Sovjet betyder det minst ett dubbelt så stort&lt;br&gt;åtagande som för Sverige, eftersom utsläppen där är 4-5 ton per år och invå-&lt;br&gt;nare. Det är strategin att långsiktigt i alla länder komma ned på den nivå&lt;br&gt;som motsvarar vad naturen tål som vårt internationella arbete är inriktat på.&lt;br&gt;Jämsides därmed vill vi driva de frågor som Sören Norrby berörde, nämligen&lt;br&gt;andra växthuskrav - där vi med CFC-beslutet var pionjärer i världen - och&lt;br&gt;beskogningsfrågorna. Sverige arbetar aktivt med dem sedan flera år tillbaka.&lt;br&gt;Dessa frågor driver vi också i konventionsarbetet inför 1992 års konferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt arbete är således inriktat på konkreta åtaganden som innebär att in-&lt;br&gt;dustriländerna, särskilt Europa och OECD-länderna, skall gå före med åta-&lt;br&gt;ganden på hemmaplan och att utveckla den teknik som Östeuropa och u-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länderna behöver för att kunna lösa sina miljö- och fattigdomsproblem. Det&lt;br&gt;är dessa viktiga åtaganden som vi arbetar för inför 1992 års konferens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förste vice talmannen anmälde att Sören Norrby och Gunnar Hökmark&lt;br&gt;anhållit att till protokollet få antecknat att de inte ägde rätt till ytterligare&lt;br&gt;inlägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 § Svar på interpellation 1990/91:106 om sammanslagning av kom-&lt;br&gt;munala miljö- och hälsoskyddsnämnder med andra nämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 29 Miljöminister BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Annika Åhnberg har frågat mig om regeringen avser att vidta&lt;br&gt;åtgärder i syfte att stärka det kommunala miljö- och hälsoskyddsarbetet och&lt;br&gt;om regeringen avser att genomföra en fördjupad analys av hur denna verk-&lt;br&gt;samhet är organiserad i kommunerna och vad som planeras för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämnden är en s.k. obligatorisk specialreglerad&lt;br&gt;nämnd, dvs. varje kommun är skyldig att ha en miljö- och hälsoskydds-&lt;br&gt;nämnd. De uppgifter nämnden har får i princip inte flyttas till någon annan&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas roll i den samlade miljöjfamiljen har ökat de senaste åren.&lt;br&gt;Det kommunala miljöarbetet fick sålunda nya och viktiga uppgifter genom&lt;br&gt;1988 års miljöpolitiska proposition. Miljö- och hälsoskyddsnämnderna blev&lt;br&gt;obligatoriska tillsynsmyndigheter genom ett tillägg till miljöskyddslagen.&lt;br&gt;Samtidigt ändrades miljöskyddslagen så att myndigheternas möjligheter att&lt;br&gt;ta betalt för sina tjänster förbättrades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lösa många miljöproblem kommer ytterligare decentralisering och&lt;br&gt;sektorisering att behövas. Som en följd av en medveten decentralisering av&lt;br&gt;många beslut till kommunerna är det emellertid numera främst kommu-&lt;br&gt;nerna själva som med beaktande av sina uppgifter skall svara på frågan hur&lt;br&gt;man vill fördela och prioritera sina resurser. Att miljöfrågornas betydelse i&lt;br&gt;detta sammanhang har ökat kan det inte råda något tvivel om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stilla den oro som kommit till uttryck på sista tiden när det gäller&lt;br&gt;miljö- och hälsoskyddsnämndernas framtid vill jag understryka att det inte&lt;br&gt;är aktuellt att försvaga kommunernas roll i det miljöpolitiska arbetet. Ge-&lt;br&gt;nom de beslut som har fattats med anledning av 1988 års miljöproposition&lt;br&gt;har tillsynsorganisationen förstärkts väsentligt. Regionalt har 100 nya tjäns-&lt;br&gt;ter kommit till. Kommunerna har själva tillskapat uppskattningsvis 100 nya&lt;br&gt;tjänster för tillsyn m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har flera gånger under hösten visat att man är beredd att med-&lt;br&gt;verka till att kommunerna får ett ökat ansvar för den lokala miljön. Detta&lt;br&gt;framgår t.ex. klart av den nya renhållningsförordningen som trädde i kraft&lt;br&gt;vid årsskiftet. Vidare har regeringen, bl.a. i direktiven till den översyn av&lt;br&gt;naturvårdsverket som nu pågår, strukit under vikten av en decentralisering&lt;br&gt;av miljöarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang särskilt poängtera betydelsen av att länsstyrel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna och kommunerna bygger upp sin organisation på sådant sätt att mil-&lt;br&gt;jöarbetet kan bedrivas i effektiva former. Detta är en förutsättning för att&lt;br&gt;en fortsatt decentralisering skall bli framgångsrik. Jag kan försäkra Annika&lt;br&gt;Åhnberg att regeringen noga följer hur miljöarbetet bedrivs i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också ta tillfället i akt och slå fast att jag anser att det är viktigt att&lt;br&gt;det även i framtiden finns en kommunal nämnd som har särskilt ansvar för&lt;br&gt;miljö- och hälsoskyddsfrågor. En sådan nämnd måste komma in tidigt vid&lt;br&gt;beredningen av alla kommunala beslut som kan påverka människors hälsa&lt;br&gt;och miljön. När beslut fattas inom en kommun skall beslutets eventuella&lt;br&gt;konsekvenser för människors hälsa och miljö alltid vara väl utredda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av grundläggande betydelse är att varje kommun har en sådan organisa-&lt;br&gt;tion att myndighetsfunktionen inom miljöarbetet kan upprätthållas och att&lt;br&gt;den del av kommunens organisation som har detta ansvar också besitter nöd-&lt;br&gt;vändig integritet och tillräcklig kompetens för att klara en sådan uppgift.&lt;br&gt;Vad jag nu har sagt gäller också i förhållande till sådana verksamhetsområ-&lt;br&gt;den där kommunen är part eller har partsliknande intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av mitt svar är alltså regeringens avsikt att fortsätta arbetet&lt;br&gt;med en decentralisering och sektorisering av miljöarbetet. Avsikten med&lt;br&gt;detta är att förstärka det regionala och lokala miljöarbetet och på så sätt&lt;br&gt;skapa en garanti för att miljöfrågorna alltid finns med i bedömningen när&lt;br&gt;viktiga beslut skall fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 30 ANNIKA ÅHNBERG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret på min interpellation. Det är ett&lt;br&gt;svar som oraklet i Delfi förmodligen hade känt sig mycket nöjd med. Men&lt;br&gt;det är alldeles avgjort inte till oraklet i Delfi jag har ställt min interpellation,&lt;br&gt;utan jag har ställt den till landets miljöminister. Det kan inte vara roligt att&lt;br&gt;som minister behöva lämna ett svar som är så vagt och otydligt formulerat,&lt;br&gt;och det är absolut inte roligt att ta emot ett sådant svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i min interpellation pekat på en rad problematiska tendenser, men&lt;br&gt;miljöministern väljer att i sitt svar helt undvika eller släta över de proble-&lt;br&gt;men. Jag kräver faktiskt att vi tar upp problemen till diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöministern säger i sitt svar att en lång rad nya uppgifter och befogen-&lt;br&gt;heter när det gäller miljöpolitiken har lagts på kommunerna under de se-&lt;br&gt;naste åren. Detta faktum nämner jag också i min interpellation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hör till dem som har bejakat denna utveckling. Jag har själv varit kom-&lt;br&gt;munalpolitiskt aktiv i just en miljö- och hälsoskyddsnämnd under den här&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vi tidigare observerade problem hade vi inte makt att göra någonting&lt;br&gt;åt problemen. Det enda vi kunde göra var att skicka skrivelse på skrivelse&lt;br&gt;till länsstyrelsen, som inte hade tid, ork, resurser eller intresse att göra nå-&lt;br&gt;gonting. När vi fick eller från länsstyrelsen tog befogenheterna att själva ut-&lt;br&gt;öva mer av tillsyn och kontroll, hade vi den faktiska kunskapen i kommunen&lt;br&gt;och kunde göra mycket mer. Och det var bra. Men det fanns de som i den&lt;br&gt;här processen sade att denna utveckling innehåller problem, eftersom risken&lt;br&gt;för lojalitetskonflikter ökar när man från den statliga myndigheten lägger&lt;br&gt;över befogenheter på kommunen. Man sade att det blir svårare för en kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mun att välja miljön när det kanske handlar om att vara hård mot en viktig&lt;br&gt;arbetsgivare, osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag och många med mig sade: Nej, det är inga problem. Under förutsätt-&lt;br&gt;ning att vi i kommunen har en stark och självständig miljö- och hälsoskydds-&lt;br&gt;nämnd och en förvaltning med resurser och andra möjligheter att arbeta kan&lt;br&gt;vi hantera de här problemen. Men vad som nu diskuteras i samband med&lt;br&gt;kommunallagsreformen och vad som varit en faktisk utveckling i en del fri-&lt;br&gt;kommuner är att sedan man har slipat och vässat redskapet - den kommu-&lt;br&gt;nala miljötillsynen - är man nu beredd att kasta yxan i sjön. Vad man nu gör&lt;br&gt;är att slå ihop miljö- och hälsoskyddsnämnden med andra nämnder, företrä-&lt;br&gt;desvis byggnadsnämnden. Detta gäller även förvaltningarna. I undersök-&lt;br&gt;ningar som Miljö- och hälsoskyddstjänstemannaförbundet har låtit genom-&lt;br&gt;föra redovisas, att vid sådana här sammanslagningar är det miljötillsynsverk-&lt;br&gt;samheten som drabbas. I förvaltningarnas fördelning av resurser går den&lt;br&gt;mindre delen till miljötillsynen. Även i nämndhanteringen är det miljöpoliti-&lt;br&gt;ken som kommer till korta. Den här utvecklingen kan vi inte acceptera. Den&lt;br&gt;är, som jag ser det, mycket hotfull, men miljöministern väljer att i sitt svar&lt;br&gt;helt gå förbi detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöministern säger att det inte är fråga om att minska kommunernas&lt;br&gt;möjligheter. Man kan emellertid inte bortse från det faktum att det i en kom-&lt;br&gt;mun finns motstridiga intressen. Det har inte att göra med att människor&lt;br&gt;som sitter i kommunala nämnder eller arbetar på kommunala förvaltningar&lt;br&gt;skulle ha sämre moral. Det har att göra med två olika processer. Det är för&lt;br&gt;det första det faktum att trots att vi har byggt upp mycket när det gäller mil-&lt;br&gt;jötillsynsverksamheten, så är det fortfarande en process i vardande. Det&lt;br&gt;finns kommunala nämnder och förvaltningar som har funnits länge och som&lt;br&gt;alltid betraktats som de tunga hörnstenarna i kommunalpolitiken. Dit hör&lt;br&gt;t.ex. byggnadsnämnden, där man sätter de tunga farbröderna och de stadiga&lt;br&gt;pojkarna, som varit med länge. Sedan kommer miljöskyddsverksamheten in&lt;br&gt;som någonting nytt och mer oprövat. Den har inte samma möjligheter att&lt;br&gt;hävda sig i kommunalpolitiken. För det andra har det att göra med struktu-&lt;br&gt;rerna. I en kommun där man är beroende av t.ex. ett stort företag måste man&lt;br&gt;alltid göra avvägningar: Skall vi behålla företaget här och värna om syssel-&lt;br&gt;sättningen, som är viktigt för orten, eller skall vi driva miljökraven hårt,&lt;br&gt;även om det innebär att företaget måste läggas ned? Sådana motstridiga in-&lt;br&gt;tressen kan man inte bortse ifrån. Det måste vara samhällets uppgift att se&lt;br&gt;till att ge de intressen som står för ett starkt miljöskydd allt det stöd som&lt;br&gt;behövs i den här processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker också att principen om en decentralisering och en ökad kommu-&lt;br&gt;nal självständighet är viktig. Att säga att vi i detta läge måste ha kvar obliga-&lt;br&gt;toriska miljö- och hälsoskyddsnämnder är inte detsamma som att säga att&lt;br&gt;det alltid måste vara så. Men i den här processen, när vi fortfarande bygger&lt;br&gt;upp verksamheten och när miljöpolitiken fortfarande i så hög grad handlar&lt;br&gt;om ord och trots allt inte lika mycket om handling, kan vi inte ta det steget.&lt;br&gt;Faktiska undersökningar visar att det har fått allvarliga konsekvenser för&lt;br&gt;miljötillsynsarbetet. Jag skulle verkligen vilja att regeringen och miljöminis-&lt;br&gt;tern tog de här problemen på allvar. Jag är inte nöjd med ett svar som går ut&lt;br&gt;på att regeringen noga skall följa utvecklingen. Jag vill att vi mycket tydligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagens protokoll 1990191:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och redan nu skall markera att det inte kan komma på fråga att kommuner&lt;br&gt;får sätta den oerhört viktiga miljötillsynen på undantag i sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 31 ÅSA DOMEIJ (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det har i pressen på den senaste tiden förekommit väldigt oro-&lt;br&gt;väckande uppgifter om att miljö- och hälsoskyddsnämnderna kän komma&lt;br&gt;att avskaffas som obligatoriska nämnder. Jag tycker att det är märkligt att&lt;br&gt;regeringen inte tydligare har gjort en markering mot detta eller också sagt&lt;br&gt;att det är jättebra, om nu regeringen tycker det. Detta hotar att slå sönder&lt;br&gt;hela det kommunala miljöskyddsarbetet. Problemet är i dag inte att miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsnämnderna är för fristående från kommunerna, utan proble-&lt;br&gt;met är att miljö- och hälsoskyddsnämnderna inte har en tillräckligt självstän-&lt;br&gt;dig ställning. Det problemet har varit tydligast när man haft starka närings-&lt;br&gt;livsintressen i kommunen eller när kommunen själv bedrivit miljöfarlig verk-&lt;br&gt;samhet. Det kan vara känsligt för miljö- och hälsoskyddsnämnden att poli-&lt;br&gt;sanmäla den egna kommunen. Jag tycker att det är väldigt viktigt att de obli-&lt;br&gt;gatoriska miljö- och hälsoskyddsnämnderna blir kvar i hela landet och egent-&lt;br&gt;ligen även i frikommunerna, även om det i dessa kanske inte är så farligt att&lt;br&gt;man gör försök, till dess vi har utrett om vi skall göra någonting åt tillsynsor-&lt;br&gt;ganisationen i stort. Det kan t.ex. ske genom att man ger miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsnämnderna en självständigare ställning inom kommunerna eller ge-&lt;br&gt;nom att man tillskapar en statlig lokal tillsynsmyndighet. Det troligaste är&lt;br&gt;kanske att vi hamnar på att försöka stärka miljö- och hälsoskyddsnämnder-&lt;br&gt;nas ställning inom kommunerna, så att de vågar vara tuffare mot det lokala&lt;br&gt;näringslivet och även mot den egna kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man vill ha ett lokalt miljöarbete kommer man aldrig att lyckas med&lt;br&gt;att göra det lika bra överallt. Det finns alltid olika lokala intressen, och det&lt;br&gt;måste man acceptera. Det är väldigt viktigt att miljö- och hälsoskyddsnämn-&lt;br&gt;derna klarar det grundläggande arbetet att se till att de lagar som riksdagen&lt;br&gt;stiftar följs. Sedan kan naturligtvis de kommuner som är ambitiösa - jag hop-&lt;br&gt;pas att de blir väldigt många - gå mycket längre än vad riksdagen har förut-&lt;br&gt;satt. Det är viktigt att kommunerna får denna möjlighet att gå längre. Kom-&lt;br&gt;munerna har därvidlag i dag alldeles för små möjligheter. Jag tycker att det&lt;br&gt;är positivt att mer ansvar har lagts över på kommunerna. Den enda möjlig-&lt;br&gt;het vi har att få tillsynen effektivare är att man lokalt arbetar mer för miljön.&lt;br&gt;Samtidigt måste kommunerna få mer makt och större befogenheter. Jag tän-&lt;br&gt;ker på exempelvis avfalls- och kemikaliefrågorna där kommunerna skulle&lt;br&gt;kunna gå mycket längre, om de fick jobba mer med generella föreskrifter.&lt;br&gt;Det gäller även trafikfrågorna och många andra miljöfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga miljöministern om hon vill arbeta för att kommunerna inte&lt;br&gt;bara skall få mer ansvar utan också mer makt och större befogenheter och&lt;br&gt;om hon kan garantera att de obligatoriska miljö- och hälsoskyddsnämnderna&lt;br&gt;blir kvar, trots de uppgifter som förekommit i pressen på senare tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 32 Miljöminister BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag kan förstå både oron och Annika Åhnbergs karakteristik.&lt;br&gt;Mitt svar präglades av det faktum att i den här diskussionen bryts mot var-&lt;br&gt;andra tre viktiga principer som det råder stor enighet om. Den första är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljö- och hälsoskyddsarbetet i ökad utsträckning skall läggas på kommu-&lt;br&gt;nerna och att kommunerna också behöver förstärka det arbetet, precis som&lt;br&gt;regering och riksdag behöver göra det. Den andra principen är att miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddsnämnderna av två skäl i dag behövs som självständiga organ.&lt;br&gt;Det ena skälet är att detta är förutsättningen för att man skall kunna ha den&lt;br&gt;starka pådrivande kraft som behövs i kommunen. Precis samma roll har mil-&lt;br&gt;jödepartementet i regeringen i förhållande till andra departement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan från både den erfarenheten och min kommunala erfarenhet säga&lt;br&gt;att det är helt nödvändigt. Det har tagit några år att påverka andra departe-&lt;br&gt;ment, innan vi i finansplanen i går kunde se att miljömålet är ett av de fem&lt;br&gt;målen för den ekonomiska politiken. Det är den diskussion som har pågått&lt;br&gt;några år med oss som initiativtagare i förhållande till finansdepartementet&lt;br&gt;som nu har lett till resultat. Satsningarna på infrastrukturen, omställningen&lt;br&gt;av industrin och annat sådant som har börjat komma är också resultat av att&lt;br&gt;vi har ett miljödepartement som intensivt och envist tar upp de här frågorna&lt;br&gt;med de olika fackorganen. Det är helt klart att det behövs en motsvarande&lt;br&gt;organisation i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs också en självständig, integer organisation som kan utöva det&lt;br&gt;myndighetsansvar som numera också finns på kommunal nivå. Det måste&lt;br&gt;finnas en nämnd som självständigt kan driva sådana frågor också i förhål-&lt;br&gt;lande till andra kommunala intressen. Då är det fråga om ett myndighetsan-&lt;br&gt;svar, som bryts mot det som vi alla är överens om är positivt, nämligen att&lt;br&gt;låta kommunerna få större frihet i hur man vill organisera arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhåller sig så - och nu svarar jag alldeles rakt - att det pågår en dis-&lt;br&gt;kussion inom regeringen om hur de här frågorna skall kunna lösas på ett vet-&lt;br&gt;tigt sätt. Den diskussionen är inte avslutad, än mindre har några beslut fat-&lt;br&gt;tats om att t.ex. avskaffa miljö- och hälsoskyddsnämnderna som obligato-&lt;br&gt;rium. Det är alltså inte alldeles enkelt att lösa detta på ett bra sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock vill jag också alldeles klart uttala att det finns ett behov av starka&lt;br&gt;och självständiga nämnder - detta är situationen i landet som helhet, om&lt;br&gt;man skall se till saken och till myndighetsfunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag reser ju mycket, och jag ser hur man prövar olika former. I likhet med&lt;br&gt;Åsa Domeij är jag inte rädd för att pröva olika former, för jag har faktiskt&lt;br&gt;t.o.m. sett exempel på positiv sammanslagning, därför att det har inneburit&lt;br&gt;att miljö- och hälsoskyddsintressena har kommit in på ett mycket tidigt sta-&lt;br&gt;dium i samhällsplaneringen. Men tyvärr är det ju ännu inte detta som över-&lt;br&gt;väger - det skall i ärlighetens namn också sägas. Jag har sett flera exempel&lt;br&gt;på att det kan fungera bra att slå ihop samhällsbyggnadsnämnderna till en&lt;br&gt;enhet men bevara och förstärka miljö- och hälsoskyddsnämnden som en&lt;br&gt;självständig, pådrivande och myndighetsutövande nämnd. Det är min över-&lt;br&gt;tygelse att detta åtminstone under de närmaste åren är den lämpligaste for-&lt;br&gt;men och den man bör välja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 33 ANNIKA ÅHNBERG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag måste säga att jag är mycket glad över miljöministerns&lt;br&gt;svar i debatten. Hon exemplifierar med miljödepartementets roll i förhål-&lt;br&gt;lande till andra departement och till regeringen, men framhåller att samma&lt;br&gt;problematik kan finnas på den kommunala nivån. Det håller jag med om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är glad över det raka beskedet att det här är en diskussion som pågår&lt;br&gt;inom regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan vara lika rak tillbaka och säga att det är en diskussion som inte&lt;br&gt;bara pågår inom regeringen. Detta är frågor som är mycket svåra att han-&lt;br&gt;tera, och den här diskussionen förs hos alla partier - definitivt hos de partier&lt;br&gt;som anser att en fortsatt hög ambitionsnivå på miljöskydds- och tillsynsarbe-&lt;br&gt;tet är mycket viktig och hos de partier som också anser att en ökad kommu-&lt;br&gt;nal självständighet är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar också uppfattningen att detta är en process där det kan visa sig&lt;br&gt;att man kan slå samman förvaltningar och/eller nämnder, men det är inte&lt;br&gt;lämpligt i den situation där vi befinner oss i dag - det är i alla fall min absoluta&lt;br&gt;övertygelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har hänvisat till en undersökning som Miljö- och hälsoskyddstjänste-&lt;br&gt;mannaförbundet har låtit göra. Naturvårdsverket har nyligen presenterat sin&lt;br&gt;undersökning av hur det kommunala och regionala arbetet med miljötillsy-&lt;br&gt;nen har utvecklats, och redovisar att det fortfarande finns oerhört stora be-&lt;br&gt;hov. Det finns många tillståndspliktiga verksamheter som saknar kontroll-&lt;br&gt;program, osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan inte ta på vårt ansvar inför alla som lever nu och inför kommande&lt;br&gt;generationer att det kommunala miljö- och hälsoskyddsarbetet försvagas när&lt;br&gt;det gäller miljötillsynen. Därför tycker jag att ett fortsatt obligatorium när&lt;br&gt;det gäller miljö- och hälsoskyddsnämnderna är absolut nödvändigt för att&lt;br&gt;låta den process utveckla sig där dessa nämnder och deras förvaltningar&lt;br&gt;verkligen i praktiken blir starka och självklara beståndsdelar i den kommu-&lt;br&gt;nala verksamheten - vilket de än så länge inte alltid är. Det kan visserligen&lt;br&gt;finnas enstaka exempel på förvaltningssammanslagningar som har inneburit&lt;br&gt;att miljö- och hälsoskyddsförvaltningarna har kommit in på ett tidigt stadium&lt;br&gt;i planprocessen, men min erfarenhet är den att motsatsen är vanligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I undersökningen från Miljö- och hälsoskyddstjänstemannaförbundet re-&lt;br&gt;dovisas också en annan effekt, som kan vara negativ, nämligen att många av&lt;br&gt;diskussionerna kring t.ex. trafik- och energisystem i förhållande till miljöfrå-&lt;br&gt;gor i och med en sådan sammanslagning kommer att föras mellan tjänstemän&lt;br&gt;i slutna rum. Det blir inte på samma sätt som när man har två självständiga&lt;br&gt;nämnder med skilda förvaltningar en offentlig debatt, som det också är möj-&lt;br&gt;ligt för allmänheten att delta i och bilda sig en uppfattning om. Detta är nå-&lt;br&gt;gonting som man bör vara vaksam på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag bara säga att jag är glad över svaret, som gör att jag&lt;br&gt;känner mig litet mera trygg i förhoppningen att miljö- och hälsoskyddsarbe-&lt;br&gt;tet skall stärkas och som även visar att vi måste föra en fortsatt diskussion&lt;br&gt;om de här frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 34 ÅSA DOMEIJ (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tyckte att miljöministern var väldigt tydlig och bra när hon&lt;br&gt;slog fast att de obligatoriska miljö- och hälsoskyddsnämnderna skall finnas&lt;br&gt;kvar även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror faktiskt att det är förknippat med mycket stora risker att blanda&lt;br&gt;ihop miljö- och hälsoskyddsnämnden med t.ex. den tekniska nämnden, om&lt;br&gt;kommunen samtidigt håller på med reningsverk, sopförbränning eller vad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det nu kan vara. Jag tror inte att man blir lika tuff i sin tillsyn då. Ännu värre&lt;br&gt;är det kanske om tillsynen skulle ligga hos kommunstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man talar politik tycker jag att man ofta skall tänka på vilka intressen&lt;br&gt;det egentligen är man diskuterar och hur pass kollektiva dessa är. Miljön ser&lt;br&gt;jag som ett ytterst kollektivt intresse. Om en kommun bedriver en dålig mil-&lt;br&gt;jöpolitik, kommer ju miljön att förstöras i andra kommuner också. Därför&lt;br&gt;är det viktigt med statliga regler och lagstiftning, men också med en ordentlig&lt;br&gt;tillsyn av lagarna ute i kommunerna. Sedan vore det naturligtvis ännu&lt;br&gt;mycket bättre om man kunde gå ett steg längre, med kommuner som själv-&lt;br&gt;ständigt driver en ännu tuffare politik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också andra frågor där man kan tänka sig en betydligt mer långt-&lt;br&gt;gående decentralisering. På skolans område exempelvis händer det mycket&lt;br&gt;positivt just nu, fast jag tycker att man skulle kunna gå ännu längre i fråga&lt;br&gt;om decentralisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle vara väldigt bra om vi här i riksdagen kunde föra diskussionen&lt;br&gt;så att vi frågar oss vad som starkt berör andra människor och kommande&lt;br&gt;generationer. Där behöver vi en rad centrala beslut för att kompletera de&lt;br&gt;lokala besluten. I andra frågor, som man kan decentralisera mera och som&lt;br&gt;man bäst löser på en nära lokal nivå, behöver vi inte lika mycket detaljregle-&lt;br&gt;ring och lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också säga att jag hoppas att regeringen i sitt fortsatta experimen-&lt;br&gt;terande inte experimenterar med att slå ihop miljödepartementet och indu-&lt;br&gt;stridepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 35 Miljöminister BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Brundtlandkommissionen lanserade uttrycket: Tänk globalt,&lt;br&gt;handla lokalt! Om jag skulle anknyta det till vad Åsa Domeij sade alldeles&lt;br&gt;nyss, skulle jag vilja säga: Tänk globalt, besluta om målen nationellt, handla&lt;br&gt;och genomför dem lokalt!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På alla de här nivåerna behöver vi en förstärkning av miljöarbetet, både&lt;br&gt;formellt och reellt och när det gäller resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det betyder att samtidigt som vi i Sverige diskuterar åtstramning, bespa-&lt;br&gt;ringar och effektiviseringar på många områden som har vuxit och som kan-&lt;br&gt;ske t.o.m. har blivit förväxta, får det kravet inte gälla för miljöarbetet. Där&lt;br&gt;behöver organisationen förstärkas, och där behöver också resurserna öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller i regeringens arbete, och jag hoppas att riksdagens ledamöter&lt;br&gt;har uppmärksammat att miljöområdet har undantagits från besparingskrav.&lt;br&gt;I stället har detta område fått förstärkta resurser. Det mesta är ju ”blankat”&lt;br&gt;i den budget som presenterades i går. Men det kommer en redovisning i de&lt;br&gt;förslag som vi lägger fram senare i vår. Det står ändå klart att det inte heller&lt;br&gt;har skett några minskningar beträffande myndighetsfunktionerna, tvärtom.&lt;br&gt;Detsamma bör gälla för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja avsluta den här debatten genom att rikta en maning till&lt;br&gt;landets kommuner: Låt inte besparingar gå ut över miljöarbetet utan gör&lt;br&gt;som regeringen och spara på andra områden för att frigöra resurser att avsät-&lt;br&gt;tas till det viktiga miljöarbetet, och se till att ni behåller en sådan organisa-&lt;br&gt;tion i kommunen att miljöarbetet i kommunen kan få större tyngd!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 36 ANNIKA ÅHNBERG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag kan inte låta bli att kommentera det allra sista som miljö-&lt;br&gt;ministern sade. Ekonomiskt hårt tyngda kommuner betackar sig nog för den&lt;br&gt;här sortens hurtiga tillrop. Jag tror att de har mycket svårt att klara den ned-&lt;br&gt;dragning av resurser från statens sida som pågått i många år och som nu har&lt;br&gt;kompletterats med ett skattestopp. I och för sig är det väl ingen som önskar&lt;br&gt;sig skattehöjningar. Men det är utan tvivel så, att man har gjort det synnerli-&lt;br&gt;gen svårt för landets kommuner att behålla en hög ambitionsnivå — och då&lt;br&gt;inte bara på miljöområdet utan också på andra områden. Jag delar dock upp-&lt;br&gt;fattningen att det är oerhört viktigt att vi även i fortsättningen har ett hög-&lt;br&gt;prioriterat miljöskyddsarbete ute i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8§ Svar på interpellation 1990/91:88 om arbetsmarknadssituationen&lt;br&gt;i Värmland&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 37 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Björn Samuelson har frågat mig vilka åtgärder regeringen är&lt;br&gt;beredd att vidta dels för att skapa nya jobb i Värmland, dels för att lindra&lt;br&gt;effekterna av lågkonjunkturen i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag måste tyvärr inledningsvis konstatera att interpellanten inte har upp-&lt;br&gt;märksammat de åtgärder som regeringen redan nu vidtar för att stärka infra-&lt;br&gt;strukturen, näringslivet och arbetsmarknaden i länet. Arbetet bedrivs inom&lt;br&gt;en rad politikområden, bl.a. inom arbetsmarknads-, regional- och närings-&lt;br&gt;politiken. De två sistnämnda politikområdena faller under industrimini-&lt;br&gt;sterns ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt industriministern har länsstyrelsens anslag för regional utveckling&lt;br&gt;mer än fördubblats under den senaste femårsperioden. I dag har länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Värmlands län tillgång till 75 milj.kr. för regional utveckling. Dessa me-&lt;br&gt;del kan användas till glesbygdsstöd, till projektverksamhet eller till stöd till&lt;br&gt;företag i stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nio av länets kommuner ingår i stödområdet. Dessutom är ytterligare två&lt;br&gt;kommuner temporärt inplacerade i stödområde. För många av kommunerna&lt;br&gt;innebär den nya stödområdesindelningen, som riksdagen beslutade om i juni&lt;br&gt;1990, en förbättring jämfört med tidigare, eftersom sysselsättningsbidrag nu&lt;br&gt;kan lämnas i stödområde 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller arbetsmarknadspolitiken har riksdag och regering som mål-&lt;br&gt;sättning att resurserna skall användas och beslut fattas så nära den lokala&lt;br&gt;arbetsmarknaden som möjligt. Uppgiften att fördela de arbetsmarknadspo-&lt;br&gt;litiska resurserna på länen har därför överlåtits på arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsmarknadspolitiska medlen fördelas i huvudsak efter den lokala&lt;br&gt;och regionala arbetsmarknadens problem. Denna fördelningsmodell medför&lt;br&gt;att Värmland erhåller drygt 5 % av de samlade arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;medlen samtidigt som dess andel av landets yrkesverksamma befolkning&lt;br&gt;uppgår till drygt 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden och arbetsförmedlingen i Värmland disponerar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innevarande budgetår strax under en halv miljard kronor för aktiva åtgärder,&lt;br&gt;utöver handikappåtgärder, dvs. för arbetsförmedling, arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning, beredskapsarbete m.m. Till detta får man dessutom lägga resurser&lt;br&gt;i form av utbildningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt länsarbetsnämnden har arbetsmarknadsläget skärpts i förhållande&lt;br&gt;till höstprognosen. Nämnden anser dock att länets arbetsmarknadsmyndig-&lt;br&gt;heter har en god beredskap för att kunna lösa uppkomna problem. Länets&lt;br&gt;arbetsmarknad har dessutom ett bättre utgångsläge i dag jämfört med vad&lt;br&gt;man har haft inför tidigare konjunkturavmattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skärpta arbetsmarknadsläge som har märkts i Värmland och annor-&lt;br&gt;städes har inte kommit som någon överraskning för regeringen. Det är till&lt;br&gt;stor del en följd av att arbetsmarknaden har varit överhettad. Löner och pris-&lt;br&gt;er har stigit mycket snabbare här än i våra konkurrentländer. Produktivitet-&lt;br&gt;en har inte utvecklats i samma takt som lönekostnaderna. Svenska företag&lt;br&gt;har i många fall, kort sagt, prissatt sig ur marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna klara sysselsättningen på sikt krävs det att den svenska eko-&lt;br&gt;nomins pris- och lönekostnadsutveckling bryts. Den ekonomiska politiken&lt;br&gt;kommer därför även i fortsättningen att vara inriktad på att sänka inflations-&lt;br&gt;takten och öka tillväxten för att på så vis långsiktigt klara sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid ett flertal tillfällen under de senaste åren sökt stöd hos&lt;br&gt;riksdagen och hos arbetsmarknadens parter för åtstramningar av ekonomin.&lt;br&gt;Detta stöd har oftast uteblivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konjunkturavmattning som landet är på väg in i skall utnyttjas till att&lt;br&gt;erbjuda arbetskraften kompetenshöjande åtgärder och andra insatser som&lt;br&gt;underlättar anpassningen på arbetsmarknaden. Särskilt utbildning är ett vik-&lt;br&gt;tigt stöd till både den enskilde och företagen. På förslag i tilläggsbudget I&lt;br&gt;har riksdagen beslutat att AMS får omprioritera 300 milj.kr. för utbildning.&lt;br&gt;Vidare har regeringen nyligen medgivit att AMS får utnyttja de av rege-&lt;br&gt;ringen innehållna medlen om 309 milj.kr. till arbetsmarknads- och företags-&lt;br&gt;utbildning. Till detta kommer medel till utbildningsbidrag. AMS får också&lt;br&gt;använda 105 milj.kr. till att kraftigt bygga ut arbetsförmedlingens jobbsökar-&lt;br&gt;aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vintern och våren beräknas ytterligare 22 500 personer per månad&lt;br&gt;bli föremål för utbildningsinsatser och matchningsåtgärder. Jag är övertygad&lt;br&gt;om att en del av dessa åtgärder också skall komma Värmland till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under gårdagen presenterade regeringen budgetförslaget för nästa bud-&lt;br&gt;getår. På grund av omständigheter som vi alla här känner till kommer statens&lt;br&gt;finanser att hållas i strama tyglar under nästa budgetår. Trots detta har rege-&lt;br&gt;ringen valt att förstärka de arbetsmarknadspolitiska resurserna. För nästa&lt;br&gt;budgetår föreslås att resurserna till arbetsmarknads- och företagsutbildning&lt;br&gt;samt till jobbsökaraktiviteter skall förstärkas med sammanlagt 3 miljarder&lt;br&gt;kronor. I huvudsak kommer denna förstärkning att finansieras via arbets-&lt;br&gt;marknadsfonden. Regeringen väljer, med andra ord, att föra över medel&lt;br&gt;från det passiva arbetslöshetsunderstödet till aktiva utbudsinriktade&lt;br&gt;åtgärder, och därmed fortsätter den aktiva arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 38 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag vill ”inledningsvis konsta-&lt;br&gt;tera” - för att använda ministerns ord i svaret - att ministern börjar sitt svar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med att tala om att jag inte har uppmärksammat de åtgärder som regeringen&lt;br&gt;vidtar för att stärka infrastrukturen. Då vill jag säga följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första vet ministern ingenting alls om vad jag vet eller inte vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra har det här ingenting alls med frågeställningen i interpella-&lt;br&gt;tionen att göra. Jag framställer ju inte interpellationer av nyfikenhet, utan&lt;br&gt;jag gör det därför att jag hoppas att via debatten få någon form av besked&lt;br&gt;att förmedla till dem som är, eller som riskerar att bli, arbetslösa hemma i&lt;br&gt;Värmland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje skulle, om ett interpellationssvar inleddes på samma sätt&lt;br&gt;som detta i t.ex. kommunfullmäktige hemma i Arvika, den som hade avgett&lt;br&gt;svaret ha fått reda på att vederbörande var ”slep i mun” och ingenting annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svaret hänvisar ministern till olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som&lt;br&gt;kan vidtas. Det är bra att ministern redovisar olika möjligheter här. Ofta le-&lt;br&gt;der ju den fruktansvärda arbetslösheten till att människor får svårt att se lju-&lt;br&gt;set vid horisonten. Det är högst mänskligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svaret hänvisas bl.a. till länsanslagen och till antalet kommuner ingående&lt;br&gt;i stödområden i Värmland. Ja, men dessa stödformer hade inte fått den om-&lt;br&gt;fattning de nu har, om regeringen hade fått sin vilja igenom. Inte hade Säffle&lt;br&gt;ingått i något stödområde om regeringen hade fått som den ville. Jag kom-&lt;br&gt;mer ihåg hur vi i mitt parti beskylldes för högerståndpunkter av socialdemo-&lt;br&gt;kraterna, bara för att vi medverkade till en höjning av länsanslagen runt mit-&lt;br&gt;ten av 80-talet. Det gick runt cirkulärskrivelser om detta till förstamajtalen&lt;br&gt;1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förstår inte riktigt resonemanget i svaret om överhettningen på den&lt;br&gt;värmländska arbetsmarknaden. Så värst överhettad har inte den värm-&lt;br&gt;ländska arbetsmarknaden varit, trots högkonjunkturen. Vi särskiljer oss li-&lt;br&gt;tet grand från det som skulle kunna utgöra något slags generellt tillstånd för&lt;br&gt;landet i övrigt. Om arbetsmarknaden hade varit överhettad, som det heter,&lt;br&gt;hade ju inte länet behövt så stor del av de samlade arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;medlen som anges i ministerns svar. Det här förhållandet visar snarast att det&lt;br&gt;finns behov av långsiktiga medel för uppbyggnad och förändringar när det&lt;br&gt;gäller det som med ett fint ord kallas för infrastruktur. Det handlar om ut-&lt;br&gt;bildning, kommunikationer, näringsstruktur osv. Här menar jag att den höga&lt;br&gt;deltidsarbetslösheten bland länets kvinnor vittnar om just behovet av lång-&lt;br&gt;siktiga insatser. Det behovet har vi haft under hela högkonjunkturen. Här&lt;br&gt;särskiljer sig tyvärr också Värmland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har från mitt partis sida lagt fram olika förslag som syftar till de för-&lt;br&gt;stärkningar och förändringar som vi har ansett långsiktigt viktiga för länet.&lt;br&gt;Förslagen har handlat om t.ex. modernisering av järnvägsnätet, såsom&lt;br&gt;NKLJ-banan, forskningsresurser vid högskolan i Karlstad, ett utbyggt utbud&lt;br&gt;av distansundervisning för vuxna. Vi återkommer naturligtvis med fler så-&lt;br&gt;dana förslag under allmänna motionstiden. Jag vet att flera av de här åtgär-&lt;br&gt;derna inte ligger på Mona Sahlins bord, men de är trots detta på sitt sätt&lt;br&gt;långsiktiga arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av svaret på min interpellation hänvisar statsrådet till den fram-&lt;br&gt;lagda budgeten och olika resurser till arbetsmarknads- och företagsutbild-&lt;br&gt;ning. Jag vill med anledning av denna del av svaret fråga arbetsmarknadsmi-&lt;br&gt;nistern om det är möjligt att för Värmlands del använda dessa utbildnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pengar - om jag litet slarvigt får kalla dem så - till mer långsiktiga åtgärder&lt;br&gt;inom utbildningssektorn. Jag menar då också inom delar av denna sektor&lt;br&gt;som inte ligger inom den traditionella arbetsmarknadsutbildningen. På det&lt;br&gt;sättet skulle vi kunna öka det samlade utbudet av- olika alternativa utbild-&lt;br&gt;ningsmöjligheter. Jag frågar därför att vi har en genomsnittlig utbildnings-&lt;br&gt;nivå i länet som ligger under riksgenomsnittet. Skall vi förändra närings-&lt;br&gt;strukturen måste vi också göra något åt det här förhållandet. Det betyder&lt;br&gt;inte att vi är mycket dummare hemma i Värmland än ni är här i Stockholm,&lt;br&gt;utan det beror på andra förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också fråga arbetsmarknadsministern om hon är beredd att lägga&lt;br&gt;fram ett särskilt ”Värmlandspaket”, såsom gjorts för t.ex. Norrlands del, om&lt;br&gt;situationen på den värmländska arbetsmarknaden skulle förvärras kraftigt&lt;br&gt;framöver. Arbetslösheten ligger redan i dag 50 % högre än riksgenomsnittet.&lt;br&gt;Det är ingen direkt hopplös situation just nu, men det är svårt att sia om&lt;br&gt;framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag fråga ministern om hon inom regeringen är beredd att&lt;br&gt;verka för en utlokalisering av statlig verksamhet till Värmland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 39 GULLAN LINDBLAD (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Att vi är bekymrade över den mycket starkt tilltagande ar-&lt;br&gt;betslösheten i Värmland visas väl av att inte mindre än tre riksdagsledamöter&lt;br&gt;från länet nu deltar i den här debatten. Vi känner starkt med alla de männi-&lt;br&gt;skor, alla de familjer som i dag inte har några jobb eller någon trygg syssel-&lt;br&gt;sättning i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i anledning av interpellationssvaret gärna säga att jag åtminstone&lt;br&gt;delvis har samma syn som arbetsmarknadsministern på vilka åtgärder som&lt;br&gt;är nödvändiga för Värmland och för Sverige i stort. Det är i första hand åt-&lt;br&gt;gärder som finans- och industriministrarna ansvarar för, vilket också har&lt;br&gt;sagts här, nämligen den ekonomiska politiken och näringspolitiken. Arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder är dock ett sätt att bota symptom, även om den&lt;br&gt;medicinen också behövs i ett län som Värmland, med vårt krisläge på arbets-&lt;br&gt;marknaden. Inte minst beror det på att Värmland är ett skogslän med spe-&lt;br&gt;ciella problem. Därmed är det inte sagt, trots att jag i övrigt delar många av&lt;br&gt;synpunkterna, att jag är nöjd med regeringens politik. Många åtgärder har&lt;br&gt;kommit alldeles för sent eller inte alls. Stödområdesindelningen kan man&lt;br&gt;diskutera, men jag kan hålla med Björn Samuelson om att det sannerligen&lt;br&gt;inte var regeringens förtjänst att Sunne och Säffle ändå inlemmades i stöd-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett högt pris som värmländska arbetstagare får betala för regering-&lt;br&gt;ens tidigare underlåtenhetssynder, bl.a. när det gäller att komma till rätta&lt;br&gt;med kostnadsutvecklingen. På grund av den tidigare handlingsförlamningen&lt;br&gt;riskerar vi nu att komma in i det arbetslöshetens stålbad som förre finansmi-&lt;br&gt;nistern siade om när han avgick. Värmland har i dag ca 4300 öppet arbets-&lt;br&gt;lösa. Antalet nyanmälda platser minskar oroväckande dag för dag. I snitt har&lt;br&gt;vi 2,5 % arbetslösa, men det förekommer siffror uppemot 6-7 %. Länsar-&lt;br&gt;betsdirektören beräknade häromdagen att vi skulle komma upp i siffror på i&lt;br&gt;snitt 4%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmlands industri är mycket exportberoende, inte minst pappers- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;massaindustrin. Vårt näringsliv är helt enkelt inte konkurrenskraftigt längre.&lt;br&gt;Lagren växer vid våra industrier. Industriinvesteringarna minskar. Männi-&lt;br&gt;skor sägs upp. Krisen inom bilindustrin har gjort att tusentals människor&lt;br&gt;varslats eller sagts upp, t.ex. i Kristinehamn, Töcksfors, Koppom och Säffle.&lt;br&gt;Inte minst kvinnorna i glesbygden, som arbetar vid legoindustrier som är be-&lt;br&gt;roende av EG-marknaden, har drabbats mycket hårt. Som Björn Samuelson&lt;br&gt;också sade har deltidsarbetslösheten omfattat ca 2 500 kvinnor, trots att vi&lt;br&gt;har befunnit oss i en högkonjunktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har regeringen föreslagit åtgärder som delvis går åt rätt håll, det vill&lt;br&gt;jag gärna säga, när det gäller att få ned kostnadsläget. Men åtgärderna borde&lt;br&gt;ha företagits långt tidigare och kraftfullare. Jag menar främst ett sänkt skat-&lt;br&gt;tetryck, sänkta avgifter och minskade löneutgifter. En viktig åtgärd, där jag&lt;br&gt;själv kunnat bidra i någon mån genom arbetet i socialförsäkringsutskottet, är&lt;br&gt;att vi kan nedbringa kostnaderna för sjukskrivning med närmare 5 miljarder&lt;br&gt;kronor. Det är nu viktigt att gå vidare mot en arbetsgivarperiod för att få ned&lt;br&gt;sjuktalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effekt av skatteomläggningen, som tyvärr drabbat vårt län hårt, är tu-&lt;br&gt;ristmomsen, som inte inbringar staten några inkomster, men som däremot&lt;br&gt;håller på att ta död på den turistnäring som annars skulle ha varit ett av&lt;br&gt;Värmlands framtidsområden. Småföretag i glesbygden har drabbats mycket&lt;br&gt;hårt av ökade bensinskatter och borttagning av kvittningsrätt av olika för-&lt;br&gt;värvskällor t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är helt medveten om att många av dessa frågor inte ligger på arbets-&lt;br&gt;marknadsministerns bord, men frågorna hänger ihop, och arbetsmarknads-&lt;br&gt;ministern har ju själv hänvisat till bl.a. den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En faktor som ligger Värmland svårt i fatet sedan tidigare är den alltför&lt;br&gt;stora satsningen på den offentliga sektorn, som varit en av länets största ar-&lt;br&gt;betsgivare. En tillnyktring har nu skett, och jag hörde häromdagen företrä-&lt;br&gt;dare för Kommunförbundet i vårt län säga att kommunerna nu är mer eller&lt;br&gt;mindre beredda på nolltillväxt och att man helt enkelt måste säga upp männi-&lt;br&gt;skor. Det är i och för sig tragiskt att dessa människor går miste om sin försörj-&lt;br&gt;ning, men för samhällsekonomin i stort är det nödvändigt. På radion i morse&lt;br&gt;hörde jag civilministern säga att den statliga offentliga sektorn borde kunna&lt;br&gt;öka sina entreprenader till uppemot 50 %, vilket skulle vara viktigt för att få&lt;br&gt;ned kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga hur arbetsmarknadsministern ser på kommunerna och lands-&lt;br&gt;tinget i det hänseendet. Är arbetsmarknadsministern positiv till ökade entre-&lt;br&gt;prenader, till att helt enkelt avmonopolisera verksamheten inom vård, om-&lt;br&gt;sorg och service? Det är mycket viktigt ur kostnadsaspekten. Det skulle öka&lt;br&gt;möjligheterna att få ned kostnaderna. Detta är dessutom en mycket viktig&lt;br&gt;jämställdhetsfråga för oss kvinnor inom dessa områden. Men framför allt&lt;br&gt;skulle det åstadkomma småskalig verksamhet ute i våra glesbygder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill sluta med att säga att det viktigaste ändå är att hålla nere ungdoms-&lt;br&gt;arbetslösheten. Jag delar där uppfattningen att det är viktigt att satsa på ut-&lt;br&gt;bildning, därvid icke minst på utbildning vid högskola och på forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 40 KRISTINA SVENSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Visst är vi bekymrade över arbetsmarknadsläget i Värmland.&lt;br&gt;Men för den skull vill vi inte sätta en krisstämpel på länet. Vi kan konstatera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att läget just nu påminner ganska mycket om hur det såg ut för tio år sedan,&lt;br&gt;1981, då vi hade en vikande marknad, sämre konkurrenskraft och sjunkande&lt;br&gt;efterfrågan. Konsekvenserna av det är ett rekryteringsstopp bland företagen&lt;br&gt;och varsel bland många av företagen i Värmland. Det är ett större antal var-&lt;br&gt;sel än det har varit på mycket länge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet också erfarenhetsmässigt att arbetslösheten i Värmland ökar snabb-&lt;br&gt;are än vad den gör för riket i snitt. Prognosen för slutet av 1991 är 3 % arbets-&lt;br&gt;löshet för riket och 4,5 % i Värmland. Det är klart att vi då måste reagera.&lt;br&gt;Som jag nämnde påminner situationen i dag mycket om hur det såg ut i bör-&lt;br&gt;jan av 80-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill hejda denna utveckling. Vi kan inte åse att vi skulle få en ökad ar-&lt;br&gt;betslöshet. I det svar som arbetsmarknadsministern har lämnat till Björn Sa-&lt;br&gt;muelson sätter ministern in Värmlands situation i ett nationellt perspektiv.&lt;br&gt;Det tycker jag är viktigt att vi gör. Men verkligheten för oss i Värmland är&lt;br&gt;dock den att vi befarar en ökad arbetslöshet. Vi ser naturligtvis det som&lt;br&gt;självklart att man ökar insatserna på framför allt utbildningsområdet. Det&lt;br&gt;sägs också i svaret. Det måste vara det grundläggande för att angripa&lt;br&gt;problemen, framför allt för att ungdomar inte skall hamna i långtidsarbets-&lt;br&gt;löshet. De grupper som är mest utsatta är definitivt kvinnor och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag saknar i svaret - jag skulle önska att arbetsmarknadsministern var litet&lt;br&gt;tydligare där - besked om beredskapsarbeten. Vi har gjort den bedöm-&lt;br&gt;ningen hemma i länet att också de behövs. Det har refererats här tidigare att&lt;br&gt;samtliga riksdagsledamöter träffade länsmyndigheterna i början av veckan&lt;br&gt;och diskuterade beredskapsarbeten, som är en åtgärd för de ungdomar som&lt;br&gt;inte är motiverade för studier, för att man snabbt skall kunna gå in med åt-&lt;br&gt;gärder. Man kan inte komma ifrån att utbildningsinsatserna kräver plane-&lt;br&gt;ring, och vi behöver snabba åtgärder. Så jag skulle önska att ministern var&lt;br&gt;litet tydligare när det gäller beredskapsarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 41 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt mig inledningsvis säga till Björn Samuelson att det inte&lt;br&gt;var meningen att knäppa på näsan, som Björn Samuelson möjligen uppfat-&lt;br&gt;tade det. Jag tyckte att det var viktigt att i den här debatten liksom alltid när&lt;br&gt;vi talar om arbetslöshet visa på att för att klara jobben, inte bara i Värmland&lt;br&gt;utan på andra håll i landet, måste man se helheten i politiken. Jag tyckte&lt;br&gt;att det i det här sammanhanget var viktigt att göra en redovisning av hur&lt;br&gt;arbetsmarknads-, regional-, närings- och industripolitik ser ut i dag och hur&lt;br&gt;de är uppbyggda samt vilket stöd vi faktiskt ger till de regioner som är svårast&lt;br&gt;drabbade. Dit hör onekligen Värmland. Jag tycker att det i allra högsta grad&lt;br&gt;har att göra med situationen för dem som i dag är arbetslösa i Värmland eller&lt;br&gt;riskerar att bli det att visa på att vi i kampen också måste ha en helhetssyn&lt;br&gt;när det gäller sysselsättningen. Frånsett vad vi redan gör aviseras i budget-&lt;br&gt;propositionen satsningar på infrastrukturen, som Björn Samuelson var inne&lt;br&gt;på. Jag vill också nämna frisläppandet av investeringsfonderna. En ny del&lt;br&gt;som jag tycker man bör uppmärksamma är att det görs möjligt att använda&lt;br&gt;investeringsfondsmedel inte bara till inventarier och maskiner utan också till&lt;br&gt;utbildning på företagen. Man kan använda pengarna till att förstärka kom-&lt;br&gt;petensen och kunnandet hos den delen av arbetarskaran i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill påpeka att de som är nyast tillträdda på arbetsmarknaden, framför&lt;br&gt;allt ungdomarna, är som vi vet också de svagaste och riskerar att råka ut för&lt;br&gt;arbetslöshet fortast. Därför skall man se satsningarna på företagsutbildning&lt;br&gt;som framför allt ett led att hjälpa ungdomarna, där jag har sett en möjlighet&lt;br&gt;att stärka ungdomarnas ställning på arbetsmarknaden och göra dem starkare&lt;br&gt;och göra det mer möjligt för dem att behålla arbetet, i stället för att ta ut&lt;br&gt;dem i åtgärder för att sedan komma tillbaka. Det är en viktig del, som jag&lt;br&gt;tycker att man bör uppmärksamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet menade jag inte att den stora överhettningen på svensk arbets-&lt;br&gt;marknad funnits i Värmland, icke. Det här var bara ett sätt att visa på att&lt;br&gt;överhettningen i andra delar av vårt land slår ut arbetsmarknaden i svagare&lt;br&gt;delar av landet. Det är därför det är så förrädiskt när ekonomer och borger-&lt;br&gt;liga företrädare ofta säger att det inte är så farligt om arbetslösheten går upp&lt;br&gt;några tiondelar. Men om dessa tiondelar är rikssiffror slår det faktiskt, som&lt;br&gt;alla tre talare här har visat, mycket hårdare mot vissa utsatta regioner. Värm-&lt;br&gt;land hör till de drabbade regionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att Björn Samuelson hade mycket kloka funderingar över ut-&lt;br&gt;bildningen. Jag skulle kunna utveckla det mycket mer, men jag nöjer mig&lt;br&gt;med att säga att det vi står inför i svensk arbetsmarknad är någonting mer än&lt;br&gt;en lågkonjunktur. Det är strukturomvandling i stora delar av vårt näringsliv.&lt;br&gt;Det är också så att integrationen med övriga Europa gör att vi måste inrikta&lt;br&gt;våra insatser inte bara inom arbetsmarknadspolitiken på att höja kompeten-&lt;br&gt;sen, yrkeskunnandet för att kunna klara konkurrensen med övriga Europa.&lt;br&gt;Därför är det så viktigt att se arbetsmarknadspolitiken och satsningarna på&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning som ett led i detta. Det är en mycket större fråga&lt;br&gt;än många av oss riktigt kan se i dag - det gäller vad som kommer att behöva&lt;br&gt;förändras i vår arbetsmarknad och i vårt näringsliv under 90-talet för att vi&lt;br&gt;skall kunna klara jobben när vi nu skall gå in i Europasamarbetet. Det är i&lt;br&gt;den inriktningen som jag har sett satsningen på utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skriver mycket tydligt i propositionen att vi behöver ha allmänt kompe-&lt;br&gt;tenshöjande insatser, satsningar på breddutbildning. De möjligheterna finns&lt;br&gt;i dag inom arbetsmarknadsutbildningen. Jag tycker att det är viktigt att ge&lt;br&gt;många, inte minst kvinnor - jag har talat med många kvinnor under det år&lt;br&gt;som jag har suttit i regeringen hittills, jag hoppas att det blir många år - chan-&lt;br&gt;sen att få bredda sin utbildning, vilket gör det möjligt för dem att söka sig&lt;br&gt;vidare och skaffa det yrkeskunnande och den yrkesutbildning som de tidi-&lt;br&gt;gare inte haft möjlighet att få. Om det var det beskedet som Björn Samuel-&lt;br&gt;son efterlyste, vill jag säga att jag understödjer möjligheten att satsa på all-&lt;br&gt;männa kompetenshöjande utbildningar och breddutbildningar, baskunska-&lt;br&gt;perna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inte för tillfället något paket i fickan, så svaret på den frågan är&lt;br&gt;nej. När det gäller de mest utsatta länen, dit som sagt Värmland hör, följer&lt;br&gt;jag med särskilt vakande öga vad som händer. Vi för mycket ofta diskussio-&lt;br&gt;ner med arbetsmarknadsstyrelsen om utvecklingen i olika delar av landet&lt;br&gt;och i vissa speciella län. Vi har aviserat att vi får möjlighet att återkomma i&lt;br&gt;kompletteringspropositionen, när vi ser hur insatserna räcker och hur ut-&lt;br&gt;vecklingen blir på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag och industriministern arbetar mycket intimt ihop - det är vad jag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ibland slarvigt har kallat koppleriverksamhet. När vi talar om utlokalisering&lt;br&gt;är det viktigt för mig att framhäva att vi i dag har instrument som gör det&lt;br&gt;möjligt att flytta verksamheter. Om vi har exempelvis ett företag i Stock-&lt;br&gt;holmsregionen som inte klarar av insatserna och inte kan rekrytera folk, men&lt;br&gt;det finns arbetslösa och företag i andra delar av landet som kan ta emot dessa&lt;br&gt;arbetsuppgifter, tror jag att vi kan arbeta mycket mera effektivt för att flytta&lt;br&gt;verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 42 GULLAN LINDBLAD (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag förstår att arbetsmarknadsministern i nästa svar kommer&lt;br&gt;att ge mig svar på frågorna om avmonopolisering, ökat entreprenörskap,&lt;br&gt;osv., dvs. åtgärder som är oerhört viktiga, inte minst för kvinnorna och kvin-&lt;br&gt;nornas valfrihet när det gäller arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att få bukt med inflationen och att öka den ekonomiska tillväxten är enligt&lt;br&gt;arbetsmarknadsministern de viktigaste åtgärderna för att förbättra arbets-&lt;br&gt;marknadsläget. I detta sammanhang är vi helt eniga. Tyvärr är läget nu&lt;br&gt;mycket sämre än under 80-talet, då vi under många år hade en lågkonjunktur&lt;br&gt;i hela Västeuropa. I dag beror våra bekymmer mest på den tidigare förda&lt;br&gt;politiken med hemmagjorda strukturfel i ekonomin, som har åstadkommit&lt;br&gt;en galopperande inflation och en negativ utveckling av vår ekonomiska till-&lt;br&gt;växt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder behövs då för en positiv arbetsmarknadsutveckling i vårt&lt;br&gt;län och i Sverige i stort? Jag vill redogöra för det program som i annat sam-&lt;br&gt;manhang har framförts av moderaternas och folkpartiets partiledare. Det är&lt;br&gt;nämligen precis det som behövs för att vi åter skall få en positiv arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutveckling. Programmet har följande punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första: En anslutning till Europeiska gemenskapen så snabbt som&lt;br&gt;möjligt. Och där tycks vi numera vara överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra: En skattesänkning till europeiska nivåer, så att konkurrens-&lt;br&gt;kraften ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje: En kraftig dämpning av de offentliga utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fjärde: Bort med monopolen inom vård, service och omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det femte: Spridning av ägande och sparande. Detta skulle göra det&lt;br&gt;lönsamt att driva och äga industrier, småföretag och jordbruk. Vi måste&lt;br&gt;komma dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det sjätte: En sund och realistisk industripolitik. Och till detta vill jag&lt;br&gt;lägga till en energipolitik som ger god tillgång till billig energi. Det är oerhört&lt;br&gt;viktigt för ett län som Värmland med sina mycket energikrävande industrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill sluta med att kommentera den del i svaret där arbetsmarknadsmi-&lt;br&gt;nistern säger att riksdagspartierna tyvärr inte har gett regeringen stöd för&lt;br&gt;åtgärder som behövs för att få bukt med lönekostnadsutvecklingen. Om ar-&lt;br&gt;betsmarknadsministern därmed menar att vi har sagt nej till en statlig in-&lt;br&gt;komstpolitik så är jag i dag inte beredd att ge något positivt svar. Jag skall&lt;br&gt;inte gå händelseutvecklingen i förväg, men som min personliga uppfattning&lt;br&gt;vill jag deklarera att jag inte är positiv till att vi här i riksdagen skall lagstifta&lt;br&gt;om lönerna. Vad vi behöver är fria fackföreningar och arbetsmarknadsparter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som får fatta sina beslut men också ta sitt ansvar för arbetskamrater som or-&lt;br&gt;sakar arbetslöshet på grund av att de har begärt för höga löner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 43 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Mot bakgrund av det som har sagts under debattens gång vill&lt;br&gt;jag från vårt partis sida deklarera att vi inte anser att den offentliga sektorn&lt;br&gt;är en tärande sektor. Hade vi inte haft den offentliga sektorn i Värmland&lt;br&gt;hade vi haft en mycket större arbetslöshet bland kvinnorna än i dag. Det&lt;br&gt;står klart och tydligt. Jag tycker att de kvinnor i Värmland som arbetar inom&lt;br&gt;sjukvård, övrig vård och omsorg och utbildningssektorn, som också är en del&lt;br&gt;av den offentliga sektorn, gör ett enormt, imponerande och produktivt jobb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland tycker jag att olika centrala myndigheter här i Stockholm inte rik-&lt;br&gt;tigt inser länets situationer. Men efter Mona Sahlins andra inlägg i den här&lt;br&gt;debatten måste jag ändå säga att jag faktiskt hyser vissa förhoppningar. Det&lt;br&gt;finns så att säga en ljusning vid horisonten. Det är nog den första arbets-&lt;br&gt;marknadsministern som har tagit upp men ändå inte helt avvisat möjlighe-&lt;br&gt;terna att lägga fram ett särskilt paket för Värmlands del. Det är kanske den&lt;br&gt;första arbetsmarknadsministern som inser att vårt läns förhållanden kan lik-&lt;br&gt;nas vid förhållandena i Norrlands inland. Men situationen är nog sådan,&lt;br&gt;Mona Sahlin, att jag skulle vilja rekommendera ministern att redan nu börja&lt;br&gt;ta fram omslagspapperet till det här Värmlandspaketet, eftersom behovet av&lt;br&gt;ett sådant nog kan uppstå tidigare än vi tror. Då tycker jag att vi skall pröva&lt;br&gt;nya och okonventionella grepp i detta paket, t.ex. den holländska formen av&lt;br&gt;vetenskapsbutiker, som sprider ut kunskaper inom vetenskap och forskning&lt;br&gt;och utveckling. Det skulle vi kunna vara pionjärer på inom vårt län. Det är&lt;br&gt;något nytt när det gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag noterar också att arbetsmarknadsministern inte helt avvisar möjlighe-&lt;br&gt;ten till en utlokalisering i fråga om statlig verksamhet. Det är klart att vi är&lt;br&gt;lika tacksamma för privat verksamhet hemifrån. Jag tror också att det är vik-&lt;br&gt;tigt att sådana ståndpunkter deklareras från riksdagens talarstol, annars&lt;br&gt;skyndar sig olika representanter både när det gäller offentlig verksamhet och&lt;br&gt;privat verksamhet, att markera ut sina revir på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom jag inte kommer att delta mer i debatten vill jag slutligen tacka&lt;br&gt;arbetsmarknadsministern. Jag kommer fortsättningsvis att följa upp med&lt;br&gt;olika förslag, frågor och interpellationer om de öppningar som jag tycker att&lt;br&gt;arbetsmarknadsministern har gett när det gäller åtgärder för länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 44 KRISTINA SVENSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tycker också att det fanns mycket positivt i det som&lt;br&gt;arbetsmarknadsministern redovisade i sitt svar. Men jag väntar naturligtvis&lt;br&gt;fortfarande på besked om beredskapsarbetena. Vad som är positivt är fram-&lt;br&gt;för allt synen på utlokalisering som behövs så väl för att kompensera arbets-&lt;br&gt;platser som har gått förlorade för så många kvinnor i Värmland. Men jag&lt;br&gt;väntar på svar när det gäller beredskapsarbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 45 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Låt mig inledningsvis säga till Gullan Lindblad att arbets-&lt;br&gt;marknadspolitik verkligen inte är att bara bota symptom, som hon uttryckte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det i sitt första inlägg. Den arbetsmarknadspolitik som vi har byggt upp un-&lt;br&gt;der så lång tid bygger på att den skall understödja och vara en del av den&lt;br&gt;ekonomiska politiken, vara en del av det som gör t.ex. inflationsbekämp-&lt;br&gt;ningen möjlig, som gör arbetsmarknaden rörlig, som gör de arbetslösa&lt;br&gt;säkra, och som höjer deras kompetens och som gör att de passar in i den nya&lt;br&gt;strukturomvandling som sker. Det är viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller diskussionerna om den offentliga sektorn vill jag säga att&lt;br&gt;privatisering inte är någon lösning på arbetslösheten eller på kvinnornas si-&lt;br&gt;tuation, varken i Värmland eller på något annat ställe. Jag tycker att vi i stäl-&lt;br&gt;let skall komma ihåg vilken betydelse byggandet av den offentliga sektorn&lt;br&gt;har haft för kvinnornas möjligheter till arbete och till det helt unika arbets-&lt;br&gt;kraftsdeltagandet av kvinnorna i vårt näringsliv och arbetsliv i Sverige. Det&lt;br&gt;finns inte någon motsvarighet till detta i något annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussionen om att just Värmland är så exportberoende leder mig också&lt;br&gt;fram till att det just därför är så avgörande, inte bara för Värmlands län utan&lt;br&gt;även för andra län, att vi får ett stabiliseringsavtal för löneutvecklingen un-&lt;br&gt;der de närmaste åren. Skillnaden mellan socialdemokraterna och modera-&lt;br&gt;terna i detta sammanhang är att vi socialdemokrater inte ger oss. Det finns&lt;br&gt;ingen ödesbestämd utveckling av arbetslösheten. Det är ett ansvar både för&lt;br&gt;parterna och för oss i den här kammaren, om vi inte menar att det är arbets-&lt;br&gt;lösa ungdomar som skall betala priset för att vi icke kan se sanningen i vit-&lt;br&gt;ögat och kan få ned kostnadsutvecklingen i vårt land. Den chansen har vi&lt;br&gt;fortfarande framför oss. Jag hoppas att både vi och parterna gemensamt kan&lt;br&gt;hitta vägar. Om vi inte kan komma åt det som är grundproblemet och som&lt;br&gt;skapar arbetslöshet i allt större utsträckning spelar den övriga inriktningen&lt;br&gt;av arbetsmarknadspolitiken inte så stor roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill till Kristina Svensson säga att det är skillnad mellan 1981 och nu.&lt;br&gt;På många sätt står vi starkare i dag. Vi har haft tio år med en starkare indu-&lt;br&gt;stri, med allt större investeringar och med många nya skapade jobb inom&lt;br&gt;industrin som gör att vi kan klara utvecklingen nu om vi kommer åt kost-&lt;br&gt;nadsutvecklingen. Men visst kan jag ge besked om att beredskapsarbeten&lt;br&gt;självfallet också behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgeten visar vi på att storleksordningen av de problem som vi har&lt;br&gt;framför oss under 90-talet gör att just utbildningsinsatserna kommer att vara&lt;br&gt;helt avgörande. Men beredskapsarbeten och medlen finns självfallet med,&lt;br&gt;såväl nu som föregående år, som en del i arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förste vice talmannen anmälde att Gullan Lindblad anhållit att till proto-&lt;br&gt;kollet få antecknat att hon inte ägde rätt till ytterligare inlägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9§ Svar på interpellation 1990/91:102 om arbete för arbetshandi-&lt;br&gt;kappade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 46 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Elver Jonsson har frågat mig om jag avser att verka för att de&lt;br&gt;arbetshandikappade inom Samhall inte skall drabbas när deras egen sjuk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;frånvaro minskar och vilka åtgärder jag avser att vidta under den närmaste&lt;br&gt;framtiden för att säkra de arbetshandikappades möjligheter till ett eget ar-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vidare har Elver Jonsson frågat mig om jag är beredd att vidta sådana&lt;br&gt;åtgärder att Samhalls kommersiella och organisatoriska förmåga att bereda&lt;br&gt;arbetshandikappade arbete kan utnyttjas fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Elver Jonsson är förhindrad att närvara har Kenth Skårvik an-&lt;br&gt;mält att han kommer att ta emot mitt svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den budgetproposition som nyligen lagts fram för riksdagen finns förslag&lt;br&gt;om stora förändringar, bl.a. när det gäller åtgärder för arbetshandikappade.&lt;br&gt;Där framläggs förslag om en starkt förenklad anslagsstruktur, som innebär&lt;br&gt;väsentligt ökade möjligheter för arbetsförmedlingen att välja och sätta in&lt;br&gt;den åtgärd som bäst hjälper den enskilda sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagen till Samhall, lönebidrag och andra handikappåtgärder föreslås&lt;br&gt;öka med mer än en miljard kronor nästkommande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elver Jonsson har tagit upp ökningen av antalet varsel. De ökade varslen&lt;br&gt;och tendens till en ökning av arbetslösheten har föranlett regeringen att före-&lt;br&gt;slå en omprioritering av resurser redan under våren 1991 till arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning och s.k. jobb-sökar-aktiviteter. För sökande med arbetshan-&lt;br&gt;dikapp är arbetsmarknadsutbildningen särskilt viktig, eftersom utbildningen&lt;br&gt;ger dem möjlighet att byta till arbeten där funktionshindret inte behöver&lt;br&gt;vara ett handikapp i arbetet. Den högre åtgärdsvolymen föreslås gälla också&lt;br&gt;under det kommande budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen föreslås vidare att lönebidragen skall vara flexibla&lt;br&gt;och att den nuvarande kopplingen till arbetsgivarkategori skall tas bort.&lt;br&gt;AMS försöksverksamhet med flexibla bidrag har visat att kostnaderna har&lt;br&gt;kunnat minskas med ca 30 %. Det ger utrymme för att få fler i arbete med&lt;br&gt;hjälp av lönebidrag - ”fler jobb för pengarna”. Jag räknar således med att&lt;br&gt;fler kommer att kunna få anställning på den reguljära arbetsmarknaden med&lt;br&gt;hjälp av lönebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flexibelt bidrag kommer dessutom att innebära en större valfrihet för&lt;br&gt;de arbetshandikappade. De som behöver en hög lönesubvention för att&lt;br&gt;kunna få arbete kommer inte längre att vara hänvisade enbart till statliga&lt;br&gt;myndigheter och ideella organisationer. De kan också söka sig till andra sek-&lt;br&gt;torer på arbetsmarknaden som kan intressera dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen av förslagen i budgetpropositionen är att förändra och effek-&lt;br&gt;tivisera stödsystemen och att öka både valfriheten för de sökande och hand-&lt;br&gt;lingsutrymmet för dem som arbetar på förmedlingarna med arbetshandikap-&lt;br&gt;pade sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot föreslår regeringen inte någon utökning av sysselsättningen hos&lt;br&gt;Samhall. För nästa budgetår föreslås en oförändrad timram. Regeringen har&lt;br&gt;begärt riksdagens medgivande att vid behov få öka antalet bidragsberätti-&lt;br&gt;gade arbetstimmar under budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte alldeles självklart att Samhall kommer att ha kommersiella&lt;br&gt;möjligheter att öka sysselsättningen. Den försämrade konjunkturen har re-&lt;br&gt;dan lett till att många företag med legotillverkning har fått problem med&lt;br&gt;minskade order. Det kan finnas en risk för att också Samhallgruppen får&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ökade svårigheter att finna avsättning för sin stora legoproduktion.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Samhall försöker möta den här utvecklingen genom att öka ut verksamhe-&lt;br&gt;terna inom tjänstesektorn, skogsvård, trädgårdsodling, hemtjänst, kontors-&lt;br&gt;service m.m. Man försöker också öka utflödet till den reguljära arbetsmark-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare avser Samhall att sälja tillfälliga arbetsplatser för arbetsträning, ca&lt;br&gt;1 000 platser per år. Enligt Samhalls anslagsframställning räknar man med&lt;br&gt;att ca 5 000 personer skall kunna ta sådana tillfälliga träningsplatser i an-&lt;br&gt;språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna för att öka handikappades möjligheter att få arbete är viktiga&lt;br&gt;och har därför också en stor omfattning. Men det är minst lika viktigt att&lt;br&gt;ändra på sådana förhållanden som skapar arbetshandikapp och utslagning.&lt;br&gt;Regeringen kommer inom en snar framtid att lägga fram förslag till riksda-&lt;br&gt;gen om åtgärder på arbetsmiljö- och rehabiliteringsområdena. Förslagen&lt;br&gt;syftar till att få bättre arbetsmiljöer, så att människor inte skall behöva bli&lt;br&gt;arbetshandikappade. Det kommer också förslag som skall leda till tidiga och&lt;br&gt;effektiva rehabiliteringsinsatser, så att fler människor kan vara kvar i arbete&lt;br&gt;och slippa förtidspensionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då Elver Jonsson, som framställt interpellationen, anmält att han var för-&lt;br&gt;hindrad att närvara vid sammanträdet, medgav förste vice talmannen att&lt;br&gt;Kenth Skårvik fick delta i överläggningen i stället för interpellanten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 47 KENTH SKÅRVIK (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill först och främst tacka arbetsmarknadsministern för&lt;br&gt;svaret samt beklaga att inte Elver Jonsson själv kan ta emot det. Han har&lt;br&gt;blivit kallad till att tjänstgöra inom Nordiska rådet i Köpenhamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag försöker alltid vara så positiv som möjligt i min bedömning av minist-&lt;br&gt;rars svar på frågor och interpellationer. Jag vill också tro att Mona Sahlin&lt;br&gt;känner mycket starkt för de arbetshandikappades situation och att hon verk-&lt;br&gt;ligen vill försöka göra en insats för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var en skrämmande lägesrapport som handikapputredningen över-&lt;br&gt;lämnade under våren 1990, där man visade på att de arbetshandikappades&lt;br&gt;situation var mer eller mindre hopplös. Kommunerna var mycket omedvetna&lt;br&gt;om situationen för de utslagna. Sju av tio arbetshandikappade hade inte nå-&lt;br&gt;got arbete eller någon meningsfull sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det mesta fördrev de arbetshandikappade sin tid på torg, andra offent-&lt;br&gt;liga platser eller framför TV-n i hemmet. Vilket liv att leva i stället för att ha&lt;br&gt;ett lämpligt arbete som är anpassat just efter ens egen situation! Tänk, att&lt;br&gt;varje morgon få gå till ett arbete, att få se något växa fram ur händerna samt&lt;br&gt;att få träffa arbetskamrater och att ha någon att tala med!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Nu kan man säga att regeringen i budgeten för arbetsmark-&lt;br&gt;nadsdepartementet vill satsa en hel del pengar och starta aktiviteter för att&lt;br&gt;försöka underlätta för dessa människor, som har det svårt från många syn-&lt;br&gt;punkter. Detta är mycket bra, och det hälsar vi från folkpartiets sida med&lt;br&gt;glädje. Vi hoppas uppriktigt att detta skall ge resultat och underlätta livet&lt;br&gt;för många arbetshandikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser dock att arbetsmarknadsministern talar väldigt litet om Samhalls&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagens protokoll 1990191:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet, som frågorna från Elver Jonsson mest handlar om, och om den&lt;br&gt;situation som Samhall just nu befinner sig i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ju så, Mona Sahlin, att på grund av att Samhall har varit mån om&lt;br&gt;arbetsmiljö och ställt upp för sina anställda, har frånvaron minskat ganska&lt;br&gt;mycket. Men systemet med ersättning för timmar har medfört att Samhall&lt;br&gt;har fått för många anställda. Det är alltså detta som Samhall begärt hjälp&lt;br&gt;med och ersättning för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har man inte fått vare sig hjälp eller ersättning, vilket gör att man står&lt;br&gt;i en situation där man måste förvägra behövande anställning eller att man&lt;br&gt;kanske t.o.m. måste avskeda en del från deras arbetsplats. Detta hoppas vi&lt;br&gt;att Samhall skall klara utan drastiska åtgärder. Men nog kunde regeringen&lt;br&gt;ställt upp på ett bättre och snabbare sätt, om inte för Samhalls så för de ar-&lt;br&gt;betshandikappades skull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vet att många anser att Samhall borde få fler att gå över till den vanliga&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Det görs stora ansträngningar från Samhalls sida för att&lt;br&gt;öka övergångarna, men det har många gånger varit svårt att få i gång ett bra&lt;br&gt;samarbete mellan arbetsförmedling, försäkringskassa och Samhall. Det går&lt;br&gt;dessutom inte att komma ifrån att en del inte finner sig till rätta i sitt nya&lt;br&gt;arbete utan kommer tillbaka till Samhall i dess tryggare tillvaro med likasin-&lt;br&gt;nade arbetskamrater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis kommer en ökande arbetslöshet att medföra att dessa människor&lt;br&gt;blir ännu mindre välkomna på den vanliga arbetsmarknaden, vilket kan leda&lt;br&gt;till en katastrof för många av dem. Därför behöver bl.a. Samhall mera resur-&lt;br&gt;ser för att kunna fullfölja den uppgift man är satt till att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är positivt att Samhall finner nya arbetsuppgifter för de&lt;br&gt;arbetshandikappade när andra delar, t.ex. legoproduktionen, sviktar i en del&lt;br&gt;regionala företag. Det är definitivt ingen orsak att inte ge Samhall mer resur-&lt;br&gt;ser för att behålla eller att anställa fler arbetshandikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredningsman är tillsatt för att se över Samhalls verksamhet och hur&lt;br&gt;arbetsinsatserna för de arbetshandikappade skall utformas i framtiden. Det&lt;br&gt;är i och för sig inte fel att man emellanåt ser över ett företags verksamhet&lt;br&gt;och målsättningar, men jag vill ändå fråga arbetsmarknadsministern: Är re-&lt;br&gt;geringen inte nöjd med Samhalls verksamhet eller med dess sätt att utföra&lt;br&gt;sitt arbete med och för de arbetshandikappade? Finns det andra orsaker till&lt;br&gt;att det finns en viss tveksamhet inför Samhalls verksamhet? Det känns som&lt;br&gt;om det ligger något i luften, något som ännu inte har angetts som orsak till&lt;br&gt;att Samhall inte får mer resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det är bra, så hjälper det inte för alla att tillföra en massa pengar&lt;br&gt;för att förbättra arbetsmiljön för de anställda i olika företag. En del, och det&lt;br&gt;är ganska många, har ett medfött handikapp eller ådrar sig ett sådant. Därför&lt;br&gt;behöver de Samhalls hjälp och insatser för att kunna fullfölja sin uppgift i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 48 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tror att många här i kammaren, Kenth Skårvik, är besjä-&lt;br&gt;lade av just alla de insatser som görs nu och som kommer att fortsätta att&lt;br&gt;behövas för de handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att jag nämnde den diskussion som kommer att uppstå med utgångspunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i arbetsmiljökommissionens tankar beror på att jag tror att både Kenth Skår-&lt;br&gt;vik och jag ser att det varje år finns människor som blir arbetshandikap-&lt;br&gt;pade - förhållanden som skulle kunna undvikas med hjälp av en annan orga-&lt;br&gt;nisation på arbetsplatserna och ett annat arbetsmiljöarbete. Jag tror också&lt;br&gt;att vi är överens om att många av dem som i dag står utanför arbetsmarkna-&lt;br&gt;den med ett bättre system för rehabilitering skulle kunna komma tillbaka till&lt;br&gt;arbetet betydligt tidigare än i dag. Det är viktigt att nämna dessa saker. Hela&lt;br&gt;denna syn hänger ihop med hur arbete åt de handikappade, oavsett hur han-&lt;br&gt;dikappet har uppstått, skall kunna skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har flera gånger betonat här i kammaren att jag är mycket nöjd och&lt;br&gt;imponerad av Samhall. Samhall har fyllt en ovärderlig funktion under de tio&lt;br&gt;år som Samhall har funnits i nuvarande organisation, och Samhall kommer&lt;br&gt;att fortsätta att spela samma avgörande roll också i fortsättningen. Det finns&lt;br&gt;alltså inga bakomliggande onda avsikter i denna diskussion. Jag har känt att&lt;br&gt;det är ansvarsfullt och riktigt gentemot Samhall att efter tio år göra en över-&lt;br&gt;syn av verksamheten, precis som Samhall självt har ett ambitiöst och omfat-&lt;br&gt;tande översynsarbete av sin verksamhet på gång. Det sker mot bakgrund av&lt;br&gt;det jag nämnde i interpellationssvaret, nämligen den hårdnande konkurren-&lt;br&gt;sen för legotillverkningen, som gör att man måste se över på vilka områden&lt;br&gt;det går att skapa ny sysselsättning och nya arbetsuppgifter. Det är ett oerhört&lt;br&gt;bra och viktigt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med översynen är ingen annan än det som står i direktiven till&lt;br&gt;den utredningsman som gör översynen. Denna kommer också att få en stor&lt;br&gt;betydelse även för Samhall. Vi är många som behöver inte försvara, men&lt;br&gt;dock betona, när sysselsättningen blir svårare att upprätthålla hur viktigt det&lt;br&gt;arbete är som Samhall och andra institutioner utför. Det skulle vara svårt,&lt;br&gt;för att inte säga omöjligt, för många grupper att annars kunna ha ett värdigt&lt;br&gt;arbete, i Samhall eller ute på den vanliga arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har vi timramen. Det är inte bara en ökad närvaro bland de an-&lt;br&gt;ställda som förklarar varför timramen har överskridits. Det beror också på&lt;br&gt;att övergångarna till arbete utanför Samhall av naturliga skäl har blivit färre&lt;br&gt;än tidigare. Det har också nyanställts fler än vad timramen har medgivit. För&lt;br&gt;att balansera dessa effekter fick Samhall möjlighet att utjämna sysselsätt-&lt;br&gt;ningsvolymen mellan de olika budgetåren. För det ”överutnyttjande” som&lt;br&gt;har skett vill Samhall ha kompensation. Det är viktigt att veta att Samhall&lt;br&gt;har på egen begäran fått möjlighet att göra en balansering mellan de olika&lt;br&gt;åren. Det är också viktigt att det klaras av. Samhall kommer att fortsätta att&lt;br&gt;spela samma viktiga roll och har samma omfattning också i den kommande&lt;br&gt;budgeten och därmed också möjligheter att fortsätta att balansera ökningen&lt;br&gt;under de år som kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 49 KENTH SKÅRVIK (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill återigen tacka Mona Sahlin för svaret. Särskilt det&lt;br&gt;sista var mycket klargörande. Jag vill tro att arbetsmarknadsministern har&lt;br&gt;ett besjälat hjärta när det gäller att arbeta för de arbetshandikappade i den&lt;br&gt;situation som har varit och som nu råder. Jag tror på detta, och jag skall fort-&lt;br&gt;sätta att känna förtroende för arbetsmarknadsdepartementet och ministern&lt;br&gt;i arbetet för de arbetshandikappade - givetvis också då för Samhall. Jag har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en stark känsla för Samhall, och jag vet att Samhall gör ett fint och uppskat-&lt;br&gt;tat arbete, även om det även klagas på Samhall i många situationer. Men&lt;br&gt;oavsett vad som görs finns det alltid människor som vill se negativt på vissa&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De 1,5% som man nu får möjlighet att spela med under tre år har använts&lt;br&gt;för att komma till rätta med situationen. Men det hjälper endast Samhall i&lt;br&gt;dess verksamhet, det hjälper inte någon arbetshandikappad att få arbete.&lt;br&gt;Framför allt i den situation som vi nu är på väg in i har Samhall en stor upp-&lt;br&gt;gift. Det går inte att resonera bort att de arbetshandikappade kommer att&lt;br&gt;få det svårare att få arbete. Därför är det givetvis bra med de insatser som&lt;br&gt;regeringen har vidtagit och som redovisats i arbetsmarknadsministerns svar.&lt;br&gt;Jag har inte missuppfattat arbetsmarknadsministerns svar på något sätt, utan&lt;br&gt;jag tycker att det är skönt att vi kan klargöra hur vi ser på situationen från&lt;br&gt;regeringens sida och från oss i riksdagen. Samhall kan få känna arbetsro och&lt;br&gt;fortsätta arbetet som hittills med vetskap om riksdagens och regeringens&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 § Svar på interpellation 1990/91:107 om sysselsättningsläget&lt;br&gt;i Kalmar län&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anf. 50 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Agne Hansson har frågat mig om vilka olika åtgärder rege-&lt;br&gt;ringen är beredd att vidta för att möta den vikande sysselsättningstrenden i&lt;br&gt;Kalmar län, bl.a. vilka nya sysselsättningstillfällen regeringen avser att loka-&lt;br&gt;lisera till länet. Några av de frågor som Agne Hansson tar upp faller under&lt;br&gt;industriministerns och kommunikationsministerns ansvar, men jag kommer&lt;br&gt;att beröra även dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska utvecklingen leder nu till att arbetsmarknaden försäm-&lt;br&gt;ras - vilket inger oro. Jag är medveten om de varsel som föreligger i Kalmar&lt;br&gt;län och att dessa kan medföra ökade svårigheter till sommaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare i dag har redogjort för i mitt svar till Björn Samuelson,&lt;br&gt;är den försämring av arbetsmarknadsläget som märks i olika delar av landet&lt;br&gt;till stor del en följd av att löner och priser har stigit snabbare än i våra kon-&lt;br&gt;kurrentländer. Produktiviteten har inte ökat i samma takt som lönekostna-&lt;br&gt;derna. För att värna sysselsättning och välfärd måste den ekonomiska politi-&lt;br&gt;ken inriktas på att öka den svenska industrins konkurrenskraft. En ökad&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt och en lägre inflationstakt är en förutsättning för att klara&lt;br&gt;sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken, liksom regionalpolitiken, ingår som en aktiv&lt;br&gt;del i den samlade ekonomiska politiken. Arbetsmarknadspolitikens uppgift&lt;br&gt;måste i detta arbetsmarknadsläge främst vara att underlätta anpassningen på&lt;br&gt;arbetsmarknaden genom bl.a. arbetsförmedling och utbildning. På förslag i&lt;br&gt;tilläggsbudget I har riksdagen beslutat att AMS får omprioritera 300 milj.kr.&lt;br&gt;för utbildning. Vidare har regeringen nyligen medgivit att AMS får utnyttja&lt;br&gt;de av regeringen innehållna medlen om 309 milj.kr. till arbetsmarknads- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsutbildning. Till detta skall läggas medel för utbildningsbidrag. AMS&lt;br&gt;får även använda 105 milj.kr. till att kraftigt bygga ut arbetsförmedlingens&lt;br&gt;jobb-sökar-aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt beräknas 22 500 personer per månad under vintern och våren bli&lt;br&gt;föremål för utbildningsinsatser och matchningsåtgärder. Det är arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsens uppgift att fördela tillgängliga resurser med hänsyn till behov&lt;br&gt;i olika län. Jag förutsätter att en del av resurserna kommer Kalmar län till&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regionalpolitiken ger länsstyrelsen större möjlighet till en friare&lt;br&gt;användning av länsanslaget. Detta innebär ökade möjligheter att anpassa åt-&lt;br&gt;gärderna efter behoven, bl.a. för allmänt näringslivsfrämjande åtgärder och&lt;br&gt;glesbygdsstöd. Medlen för regionala utvecklingsinsatser som länsstyrelsen i&lt;br&gt;Kalmar län disponerar har enligt industriministern ökat mycket kraftigt, från&lt;br&gt;9,5 milj.kr. budgetåret 1989/90 till 15 milj.kr. innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den statliga sektorn har ett omfattande omstruktureringsarbete på-&lt;br&gt;börjats i enlighet med regeringens skrivelse (1990/91:50) till riksdagen. Det&lt;br&gt;är nu för tidigt att uttala sig om vilken verkan detta arbete kan ha med av-&lt;br&gt;seende på Kalmar län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agne Hansson har också frågat om regeringen är beredd att vidta väg- och&lt;br&gt;järnvägsupprustningar eller andra infrastrukturella åtgärder i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommunikationsministern är investeringsplaner avseenden åren&lt;br&gt;1991-2000 för byggande av riksvägar och länstrafikanläggningar i det när-&lt;br&gt;maste klara. Kalmar län har ett relativt omfattande riksvägnät. Trafiken på&lt;br&gt;detta vägnät är dock väsentligt lägre än riksgenomsnittet. En relativ minsk-&lt;br&gt;ning av investeringsutrymmet för Kalmar län har skett. Kommunikationsmi-&lt;br&gt;nistern anser att Kalmar län med avseende på vägstandard inte har sämre&lt;br&gt;förutsättningar än något annat län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket har i en plan för åren 1991-2000 fastställt prioriteringar mellan&lt;br&gt;olika investeringsprojekt. Planen baseras på en anslagsnivå för nyinveste-&lt;br&gt;ringar på totalt 1 miljard kronor om året, dvs. 10 miljarder kronor för hela&lt;br&gt;perioden. För närvarande pågår enligt kommunikationsministern banupp-&lt;br&gt;rustning mellan Nybro och Kalmar. Projektet kostar 67 milj.kr. och beräk-&lt;br&gt;nas vara klart 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare i dag har redogjort för innebär det av regeringen presen-&lt;br&gt;terade budgetförslaget för budgetåret 1991/92 en förstärkning av de arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska resurserna. Medlen till arbetsmarknads- och företagsut-&lt;br&gt;bildning och jobb-sökar-aktiviteter föreslås bli förstärkta med 3 miljarder&lt;br&gt;kronor, vilket i huvudsak kommer att finansieras via arbetsmarknadsfonden.&lt;br&gt;Detta innebär en överföring av medel från det passiva arbetslöshetsunders-&lt;br&gt;tödet till aktiva åtgärder, och därmed fortsätter den aktiva arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 51 AGNE HANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka arbetsmarknadsministern för svaret. Det&lt;br&gt;var ett långt och väl genomarbetat svar. Jag är medveten om att det var en&lt;br&gt;omfattande interpellation med många frågor som täcker ett brett sakpolitiskt&lt;br&gt;fält. Men det är en nödvändighet om man skall kunna diskutera ett läns sam-&lt;br&gt;lade situation, och jag ville göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var magrare med de konkreta beskeden. Höjningen av länsanslagen&lt;br&gt;t.ex. som åberopades, har skett i denna kammare genom en majoritet emot&lt;br&gt;regeringens förslag, och det är inte enda gången. Det har inträffat flera år&lt;br&gt;att de har justerats upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi fick inte ett enda jobb till Kalmar län i det här svaret. Jag hade inte&lt;br&gt;väntat mig det heller. Avsikten med min interpellation var i första hand att&lt;br&gt;från min sida informera regeringen och slå larm om den oro som vi alla i&lt;br&gt;Kalmar län känner för var som håller på att hända med jobben, med våra&lt;br&gt;små företag och med sysselsättning och service över huvud taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar län är ett regionalpolitiskt hårt prövat län. Vid konjunkturned-&lt;br&gt;gångar och försämrad ekonomi och tillväxt i landet blir det alltid de svagaste&lt;br&gt;regionerna och de människor som bor där som far mest illa. Skall sådana&lt;br&gt;regionalpolitiska orättvisor kunna undvikas måste insatser från statsmak-&lt;br&gt;terna sättas in tidigt och med kraft och beslutsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Kalmar län har vi en hög andel underleverantörsföretag, inte minst till&lt;br&gt;bilindustrin, som nu har uppenbara problem. Vi har en hög andel träindustri&lt;br&gt;och leverantörer till byggmarknaden. Dessa går nu mot ett totalstopp när&lt;br&gt;det gäller byggandet. Detta är orsakat av regeringens politik. Därför kräver&lt;br&gt;vi naturligtvis insatser tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu säger arbetsmarknadsministern att hon är informerad om läget i Kal-&lt;br&gt;mar län och att hon också är oroad över sysselsättningssituationen. Det är&lt;br&gt;ett gott tecken. Jag och vi i Kalmar län förväntar oss då ett kraftfullt age-&lt;br&gt;rande från hennes och regeringens sida för länet och för länets sysselsättning.&lt;br&gt;Det är helt nödvändigt. Vi har emellertid inte varit vana vid det tidigare från&lt;br&gt;regeringens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad ekonomisk tillväxt och lägre inflation är en förutsättning för att&lt;br&gt;klara sysselsättningen, sägs det också i svaret. På den punkten är jag emeller-&lt;br&gt;tid orolig för var vi har socialdemokraterna i dag. Betyder det att målet om&lt;br&gt;full sysselsättning nu skall överges? I så fall är vi illa ute i Kalmar län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar län är ett låglönelän. Det betyder att huvuddelen av skattebeta-&lt;br&gt;larna i länet drabbats hårt av skattereformens effekter. Nu är oron stor för&lt;br&gt;att vi i länet också skall få bära nästa tunga börda för att klara landets eko-&lt;br&gt;nomi. Så blir det om arbetslösheten tillåts stiga för att hålla tillbaka löneök-&lt;br&gt;ningarna och inflationen. Det kommer att slå mycket hårt mot ett län som&lt;br&gt;Kalmar län. Det är naturligtvis en cynisk politik att man som lågavlönad får&lt;br&gt;bära effekterna av skattereformens finansiering samtidigt som lönerna för&lt;br&gt;låginkomsttagare hålls nere för att det skall vara möjligt att klara landets&lt;br&gt;ekonomi. Det kan vi i centern i Kalmar län inte acceptera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga besked i svaret om arbetsmarknadspolitiska insatser utöver&lt;br&gt;den utbildning och arbetsförmedling som nämns. Har inte arbetsmarknads-&lt;br&gt;ministern några arbetsmarknadspolitiska åtgärder utöver dessa att erbjuda&lt;br&gt;oss? Det är min fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gång arbetslös, alltid arbetslös är en stor risk. Exempel från andra län-&lt;br&gt;der där man tillåtit arbetslösheten att stiga visar att långtidsarbetslösheten&lt;br&gt;stiger och inte går ner när sysselsättningstrenden vänder uppåt igen. Det är&lt;br&gt;regionalpolitiska problemområden, just sådana som Kalmar län, som i första&lt;br&gt;hand får ta särskilt mycket stryk i en situation med långtidsarbetslöshet. Vad&lt;br&gt;avser arbetsmarknadsministern att vidta för åtgärder mot just långtidsar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betslösheten i landet för att regionalpolitiskt värna inte minst svaga regioner&lt;br&gt;som Kalmar län?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall satsas tre miljarder på arbetsförmedling och jobb-sökar-aktivite-&lt;br&gt;ter. Det finns när det gäller dessa en risk för att ökad rörlighet leder till att&lt;br&gt;vi får en fortsatt utflyttning av ungdomar från vårt län till mera expansiva&lt;br&gt;områden som storstadsområdena. Vilka åtgärder vill regeringen vidta för att&lt;br&gt;skapa jobb på hemorterna? Det är oerhört viktigt för oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då ligger naturligtvis investeringar för att bygga upp framtiden nära, t.ex.&lt;br&gt;satsningar på utbildning och kommunikationer. Då kommer vi delvis in på&lt;br&gt;områden som arbetsmarknadsministern inte är direkt ansvarig för. Men jag&lt;br&gt;kan naturligtvis inte dela den uppfattning som lämnas i svaret, nämligen att&lt;br&gt;kommunikationsministern anser att Kalmar län, med avseende på vägstan-&lt;br&gt;darden, inte skulle behöva några insatser. Dessa insatser tycks nu, enligt&lt;br&gt;budgetförslagen, gå till storstäderna, den debatten får jag emellertid ta med&lt;br&gt;kommunikationsministern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infrastrukturella satsningar är viktiga för sysselsättningen. Jag vill därför&lt;br&gt;fråga arbetsmarknadsministern: Delar arbetsmarknadsministern kommuni-&lt;br&gt;kationsministerns bedömning, eller är arbetsmarknadsministern beredd att,&lt;br&gt;av arbetsmarknadspolitiska skäl, försöka förmå kommunikationsministern&lt;br&gt;att göra infrastrukturella satsningar i Kalmar län?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 52 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill naturligtvis instämma i vad Agne Hansson sade om&lt;br&gt;den starka oro som vi i Kalmar län känner för den framtida utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men vi vill samtidigt inte framställa länet som ett krislän. Det lockar inte&lt;br&gt;företagare att komma dit. Det lockar inte människor att försöka flytta till&lt;br&gt;länet. Vi vill samtidigt ta fram det positiva som finns i länet. Men många&lt;br&gt;branscher, t.ex. underleverantörer till bilindustrin, skogsindustrin - med den&lt;br&gt;uppskjutna investeringen i Mönsterås bruk - och glasindustrin har nu fått&lt;br&gt;nya problem. Vi läser dagligen om dessa svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar län är ju dessutom ett agrart län, och därför kommer jordbruks-&lt;br&gt;omställningen, som vi ju alla har varit ense om och som vi vet är nödvändig,&lt;br&gt;att innebära stora problem för Kalmar län inte minst om hela verksamheter&lt;br&gt;som t.ex. betodlingen och sockerbruket kommer att tas bort. Då frågar man&lt;br&gt;sig naturligtvis vad vi skall göra i stället. Om nu regeringens politik med in-&lt;br&gt;flationsbekämpning och försök att hålla lönerna i schack kan hjälpa oss så&lt;br&gt;att jobben inte försvinner, är det mycket bra. Men vi måste också få en mer&lt;br&gt;differentierad arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsministern säger att det är för tidigt att uttala sig om vilken&lt;br&gt;verkan omstruktureringsarbetet inom den statliga sektorn kan ha på Kalmar&lt;br&gt;län. Vi håller från folkpartiet fullständigt med om att det är nödvändigt att&lt;br&gt;omstrukturera och se över den offentliga sektorn. Men jag kan inte se att det&lt;br&gt;är nödvändigt att nästan avlöva vissa län, vilket jag tycker att man nu håller&lt;br&gt;på med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsministern kan då naturligtvis säga att inte heller detta är&lt;br&gt;hennes bord. Men detta kommer att ha effekter på den totala arbetsmarkna-&lt;br&gt;den. Vi behöver administrativa arbeten inom t.ex. det statliga området för&lt;br&gt;att kunna locka folk även till administrativa arbeten inom det privata nä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringslivet och inom kommunerna. Vi har mycket svårt att rekrytera arbets-&lt;br&gt;kraft inom vissa områden på grund av att den medföljande inte kan få ar-&lt;br&gt;bete. Ofta är det nämligen fråga om att en medföljande har arbete inom&lt;br&gt;samma sfär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi behöver därför en statlig sektor som är aktiv. Om man nu skall regiona-&lt;br&gt;lisera landet, kommer aldrig kommuner i utkantslän som Kalmar län att bli&lt;br&gt;huvudorter. Vi kommer att förlora många arbeten som vi verkligen i stället&lt;br&gt;behövde ha kvar. Vi vet att det är svårt att få nya arbetstillfällen, men jag&lt;br&gt;kommer att fortsätta att motionera om statliga arbeten t.ex. till Västerviks-&lt;br&gt;regionen, där vi så väl behöver dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har glatt oss åt de ökade länsanslagen, och vi vill inte att de på nytt skall&lt;br&gt;prutas ned. Vi vill ha möjlighet att använda dessa anslag så fritt som möjligt,&lt;br&gt;inte minst inom turistnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt med en differentierad arbetsmarknad på grund av att&lt;br&gt;vi har så många gamla i Kalmar län. I går kom uppgifter om att vi är äldst i&lt;br&gt;landet - nästan 10 % av befolkningen är över 75 år. Får man inte arbetskraf-&lt;br&gt;ten att stanna kvar, flyttar också familjer med. Många gånger är det kvin-&lt;br&gt;norna som svarar för omsorgsyrkena. I Norrland har man sett att när en in-&lt;br&gt;dustri läggs ned på en ort flyttar hela familjen. Det blir då gamla kvar, men&lt;br&gt;det blir ingen kvar som tar hand om dem. Vi måste undvika detta problem i&lt;br&gt;Kalmar län om vi skall kunna klara den situation vi nu befinner oss i med så&lt;br&gt;många gamla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill framför allt vädja till arbetsmarknadsministern att hon håller i min-&lt;br&gt;net den helhetssyn som hon talar om. Det gäller inte bara att vi skall ha en&lt;br&gt;god industri, utan vi måste få en differentierad arbetsmarknad. Jag har själv&lt;br&gt;arbetat inom arbetsförmedlingen så jag känner verksamheten något, och jag&lt;br&gt;vet att det inte finns några arbetslöshetsinsatser såsom jobbsökning osv. som&lt;br&gt;hjälper om vi inte får en differentierad arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 53 BERTIL DANIELSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Dess värre är det inte bara i Kalmar län som arbetslösheten&lt;br&gt;nu ökar. Detta måste givetvis ha sina orsaker. Om man läser arbetsmark-&lt;br&gt;nadsministerns svar på Agne Hanssons interpellation ser man i andra stycket&lt;br&gt;något av svaret på det här problemet. Där står att den ekonomiska utveck-&lt;br&gt;lingen nu leder till att arbetsmarknaden försämras, vilket inger oro. Alldeles&lt;br&gt;riktigt, det är fråga om den ekonomiska utvecklingen, och för den bär själv-&lt;br&gt;fallet regeringen huvudansvaret. Vi har rekordhöga skatter och avgifter, ett&lt;br&gt;högt ränteläge, stigande arbetslöshet, höga kostnader i näringslivet, men låg&lt;br&gt;tillväxt. Detta leder till ett problem av väldigt stora dimensioner, och rege-&lt;br&gt;ringen bär självfallet huvudansvaret. Vi har en krisekonomi i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har själv direkt medverkat till att exempelvis Kalmar län kan&lt;br&gt;få mycket specifika problem i vissa delar. Jag kan nämna införandet av moms&lt;br&gt;på turism och rekreation. Detta kommer att drabba Öland särskilt hårt, ef-&lt;br&gt;tersom man där är mycket beroende av turistnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också ett annat hot över Öland, nämligen det Ingrid Hasselström&lt;br&gt;Nyvall framhöll om sockernäringens framtid. Detta är litet märkligt. Rege-&lt;br&gt;ringen aviserade i budgetpropositionen att gränsskyddet skulle minskas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men samtidigt skall exportförbudet finnas kvar när det gäller svenskt socker.&lt;br&gt;Det går liksom inte ihop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom pågår utredningar och finns det förslag om att vägverket skall&lt;br&gt;regionaliseras på det sättet att man skall indela vårt land i storregioner och&lt;br&gt;länens verksamhet på detta område skall minska. Ett antal jobb förs på det&lt;br&gt;sättet bort från exempelvis Kalmar län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak som gör att det kan vara besvärligt att fullt ut utnyttja de&lt;br&gt;möjligheter som redan nu finns är de bidrag som staten ger till länen för olika&lt;br&gt;insatser. De är litet för snäva, och de borde kunna få användas mera fritt.&lt;br&gt;Även om jag anser att bidrag i sig inte löser problemen, måste de bidrag som&lt;br&gt;det nu ändå finns beslut om användas på bästa sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsministern nämnde i sitt svar arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ningen. Det är väl bra, men det är inte det grundläggande problemet. Sådana&lt;br&gt;insatser sätts ju in när det har gått snett. Det grundläggande felet är att vi&lt;br&gt;har en för svag ekonomi, och den måste vi stärka. Man måste därför försöka&lt;br&gt;lägga om kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig fråga är vilka infrastruktursatsningar som behövs. Just ett&lt;br&gt;län av Kalmar läns typ skulle verkligen behöva ordentliga infrastrukturella&lt;br&gt;satsningar när det gäller vägar och annat för att kunna lyfta sig upp ur den&lt;br&gt;negativa trenden. Skälet till att anslagen inte är större och att det inte finns&lt;br&gt;möjlighet att bygga mer vägar är att trafikföringen på våra vägar redan är&lt;br&gt;ganska låg. Detta kanske delvis beror på att vägnätet inte håller den standard&lt;br&gt;man kan kräva. Hade vi goda infrastrukturer, skulle detta utgöra en bas och&lt;br&gt;en grund för att näringslivet skulle kunna expandera och frivilligt lokalisera&lt;br&gt;sig till exempelvis Kalmar län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig fråga för vårt län framöver är huruvida den stora sats-&lt;br&gt;ningen i Mönsterås och en utbyggnad av bruket där kommer att kunna ske.&lt;br&gt;Jag förutsätter och jag hoppas att regeringen gör allt för att satsningen verkli-&lt;br&gt;gen skall kunna genomföras. Det är en livsnödvändighet inte bara för den&lt;br&gt;kommunen utan för hela länet och regionen om man skall kunna ta hand om&lt;br&gt;den ökade tillväxten i skogen och göra våra exportinkomster ännu större i&lt;br&gt;framtiden. Det är en viktig satsning för vår del av landet och för landet i dess&lt;br&gt;helhet. Det är en av de större industrisatsningar som kan skönjas framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill avslutningsvis än en gång säga att det är de grundläg-&lt;br&gt;gande ekonomiska villkoren som är avgörande för om ett län som Kalmar&lt;br&gt;län skall kunna leva vidare och få goda förutsättningar. Det kan man inte&lt;br&gt;med höga skatter och en inflationsekonomi, som hittills har varit fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 54 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig börja med att säga att vi ändå kan påminna oss att&lt;br&gt;vi tack vare väldigt mycket av den ekonomiska utvecklingen under 80-talet&lt;br&gt;står väldigt mycket starkare nu än vad vi gjorde i början på 80-talet, när si-&lt;br&gt;tuationen i mångt och mycket påminde om den oro som nu syns inte bara i&lt;br&gt;Kalmar utan i många andra delar av vårt land. Vi har 400000 fler människor&lt;br&gt;i arbete. Vi har en industri som har investerat och satsat och på många sätt&lt;br&gt;står starkare i dag än vad den gjorde i början av 80-talet. Vårt utgångsläge&lt;br&gt;och våra erfarenheter av arbetsmarknadspolitiken under de här tio åren gör&lt;br&gt;att vi på många vis i dag vet vilka insatser som behövs, hur de skall användas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagens protokoll 1990191:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och hur de långsiktigt skall syfta till att ytterligare stärka Sverige, nu i den&lt;br&gt;internationaliseringens och Europas tid som 90-talet kommer att vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrid Hasselström Nyvall pekade på ett av de centrala problemen, som&lt;br&gt;jag tror är giltigt för Kalmar län lika väl som för andra län, nämligen att pro-&lt;br&gt;blemen blir så oändligt mycket större när man har en ensidig arbetsmarknad.&lt;br&gt;Väldigt mycket av det vi nu gör måste inriktas på att bredda arbetsmarkna-&lt;br&gt;den. Många av de problem som t.ex. Norrlandslänen har haft under många&lt;br&gt;år stöter man nu på i många län i Väst- och Sydsverige, där man ensidigt varit&lt;br&gt;beroende av en eller mycket få branscher och där man tidigare har mildrat&lt;br&gt;problemen på den privata arbetsmarknaden med ökningar inom kommuner&lt;br&gt;och landsting, som nu inte sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är just därför som regeringen lägger så stor vikt vid utbildning. Det är&lt;br&gt;ett av de bästa instrument som statsmakterna kan använda för att hjälpa till&lt;br&gt;att bredda arbetsmarknaden i länen. Därför ligger det nu ett stort ansvar på&lt;br&gt;länsmyndigheterna för hur man använder utbildningen, vilka utbildningar&lt;br&gt;man anordnar och hur man förvandlar utbildningskunskapen till nya bran-&lt;br&gt;scher och till nya jobb i de här regionerna. Jag skall inte förneka att också&lt;br&gt;regionalpolitiken och var de statliga jobben kommer att finnas under 90-talet&lt;br&gt;spelar en roll, men det viktiga är utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående det som Bertil Danielsson sade vill jag säga att utbildningen&lt;br&gt;verkligen inte kommer in när det är för sent - utbildningen är en offensiv&lt;br&gt;insats såväl för den enskilde som för företagen. Utbildningen är en del i infla-&lt;br&gt;tionsbekämpningen. Med ett större yrkeskunnande och en mer yrkesmässig&lt;br&gt;rörlighet på arbetsmarknaden kan vi underlätta och understödja den struk-&lt;br&gt;turomvandling som vi nu måste se på svensk arbetsmarknad och i svenskt&lt;br&gt;näringsliv. Det är alltså verkligen inget passivt stöd utan en mycket offensiv&lt;br&gt;inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ekonomiska utvecklingen, som inger oro, finns kostnadsutveck-&lt;br&gt;lingen, som inger oro. Regeringen kommer inte att lägga om kursen, om en&lt;br&gt;kursomläggning skulle innebära att passivt åse hur arbetslösheten ökar, inte&lt;br&gt;minst i Kalmar län, beroende på att vi icke skulle orka betala priset av att&lt;br&gt;se till att kostnadsutvecklingen nu bryts. Kan vi inte bryta den nu med den&lt;br&gt;utveckling vi har på arbetsmarknaden och med den skatteomläggning som&lt;br&gt;genomförs under det här året - när skall vi då kunna göra det?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskrivning som Agne Hansson ger av hur orättfärdigt arbetslösheten&lt;br&gt;slår är helt riktig. Min enkla fråga är då: Om vi är överens om att kostnadsut-&lt;br&gt;vecklingen är det avgörande och därmed också stabiliseringsavtal på svensk&lt;br&gt;arbetsmarknad - skall vi då låta en liten grupp få fälla det och därmed orsaka&lt;br&gt;att arbetslösheten kommer att öka, också i Kalmar län? Jag har hänvisat till&lt;br&gt;det i mitt förra interpellationssvar: När arbetslösheten för riket ökar med&lt;br&gt;några få tiondelar, drabbar det vissa län med många, många procent. Ofta&lt;br&gt;är det de överhettade regionerna och oförmågan att komma åt problemen&lt;br&gt;där som har gjort att utvecklingen blivit ännu dystrare i andra län ute i&lt;br&gt;landet, också i Kalmar län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också påminna om att med den konstruktion som vi nu har på ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiken sätter regeringen upp resurserna och anger målen för&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken. Där ingår även det viktiga att hålla långtidsarbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lösheten borta. Det innebär också att regeringen inte detaljstyr verksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ett mycket bra sätt att fungera gentemot arbetsmarknadsverket&lt;br&gt;tycker jag: Vi anger målen, och vi anger resurserna. Det är AMS som har&lt;br&gt;att hantera hur resurserna fördelas och används ute i länen. AMS får i årets&lt;br&gt;budgetproposition ännu större frihet; man får ett stort anslag till arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder, och man avgör sedan själv var resurserna skall läggas&lt;br&gt;och hur de skall användas, vilka åtgärder man skall satsa mer eller mindre&lt;br&gt;på. Därmed är också många av de frågor som ni här tar upp frågor mer för&lt;br&gt;arbetsmarknadsstyrelsen än för regeringen. Jag tycker att statsmakterna&lt;br&gt;skall stå för resurserna och ange målen. Statsmakterna skall utvärdera och&lt;br&gt;noga följa hur arbetsmarknadsverket använder sina resurser och verksamhe-&lt;br&gt;ter. Det är de som står närmast verkligheten som har att hantera åtgärderna.&lt;br&gt;Jag tycker att detta är något mycket viktigt och bra som har hänt mellan oss&lt;br&gt;politiker och många myndigheter, inte minst arbetsmarknadsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är mycket medveten om att antalet varsel har ökat mycket drastiskt,&lt;br&gt;inte minst i Kalmar. Det kommer att få effekt på arbetslösheten till våren&lt;br&gt;och sommaren. Det behövs en förstärkning av de arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärderna. Därför finns en massiv sådan förstärkning också med i årets bud-&lt;br&gt;getproposition. Målet om den fulla sysselsättningen har inte övergetts. Våra&lt;br&gt;möjligheter att klara detta mål avgörs dock av om vi kan bryta kostnadsut-&lt;br&gt;vecklingen och få ett stabiliseringsavtal på svensk arbetsmarknad under de&lt;br&gt;närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 55 AGNE HANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är klart att det ekonomiska läget och den krissituation&lt;br&gt;som vi nu befinner oss i särskilt hårt drabbar de svaga regionerna i landet.&lt;br&gt;Centern slår vakt om den fulla sysselsättningen. Vi anser naturligtvis att det&lt;br&gt;är viktigt att man ser till att det blir lugnt på arbetsmarknaden och att det&lt;br&gt;träffas stabila avtal. På den punkten delar jag arbetsmarknadsministerns&lt;br&gt;uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man inte väljer att värna sysselsättningen i första hand är det mycket&lt;br&gt;viktigt att man kompletterar åtgärderna för att hålla nere inflationen och lö-&lt;br&gt;nekostnaderna med regionalpolitiska insatser. Annars blir det just sådana&lt;br&gt;län som Kalmar län - som redan tidigare har en struktur med låga löner -&lt;br&gt;som drabbas särskilt hårt. Därför är det också viktigt att man får en rättvis&lt;br&gt;fördelningsprofil på arbetsmarknaden kontra den skatteomläggning som har&lt;br&gt;gjorts. Sådana regioner som vårt län drabbas annars med dubbel negativ ef-&lt;br&gt;fekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om att bredda arbetsmarknaden vill jag inte förneka&lt;br&gt;att arbetsmarknadsutbildningen utgör en mycket viktig faktor. Jag tror dock&lt;br&gt;att den måste kompletteras med arbetsmarknadspolitiska insatser. Det är&lt;br&gt;också viktigt att man sätter in åtgärder så att småföretagen kan utvecklas&lt;br&gt;vidare. Det är därför mycket olyckligt att man från regeringens sida drar ned&lt;br&gt;medlen när det gäller utvecklingsfonderna. Det är också olyckligt att man&lt;br&gt;tydligen ensidigt från regeringens sida är beredd att sänka gränsskyddet. Det&lt;br&gt;är mycket sårbart för vår jordbruksnäring och dess omställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar län har utomordentligt goda förutsättningar att klara svackan. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns ett behov av infrastrukturella åtgärder. Regeringen har därför en ut-&lt;br&gt;märkt chans att nu sätta in åtgärder. Man kan t.ex. ta de pengar som man är&lt;br&gt;beredd att satsa på Öresundsbron och i stället förbättra infrastrukturen och&lt;br&gt;utveckla kontakterna med Europa via Kalmar län. Det skulle vara en ut-&lt;br&gt;omordentlig regionalpolitisk satsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 56 BERTIL DANIELSSON (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Arbetsmarknadsministern hade litet synpunkter på mitt re-&lt;br&gt;sonemang om arbetsmarknadsutbildning. Låt mig först slå fast att det när&lt;br&gt;det gäller utbildning är utomordentligt angeläget och viktigt att vi har god&lt;br&gt;kapacitet och att vi utbildar våra ungdomar så långt som det över huvud taget&lt;br&gt;är möjligt. Jag misstänker att det finns åtskilligt att hämta igen där. Detta&lt;br&gt;kan vi väl vara överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag angrep och ifrågasatte att man i det läget då arbetslöshetens stålbad är&lt;br&gt;i gång att beredas, skall satsa 3 miljarder extra på arbetsmarknadsutbildning.&lt;br&gt;Det är möjligt att det är nödvändigt i det läge som regeringen har försatt vårt&lt;br&gt;land i. Jag menar dock att det inte skall behöva vara så. De bakomliggande&lt;br&gt;faktorerna har lett fram till den här situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som befinner sig på arbetsmarknaden skall självfallet hela tiden ut-&lt;br&gt;bilda sig och fortbilda sig för att kunna ta nya och mera kvalificerade arbe-&lt;br&gt;ten. Det tror jag också att vi kan vara överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot skiljer sig tydligen våra uppfattningar när det gäller huruvida&lt;br&gt;man nödvändigtvis behöver försätta sig i ett läge där det behövs 3 miljarder&lt;br&gt;extra för att klara den hotande arbetslösheten. Det är ett tecken på att den&lt;br&gt;hittillsvarande politiken har misslyckats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 57 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det framhålls ofta att industrin i Kalmar län har ett löneläge&lt;br&gt;som motsvarar ungefär 80 % av riksgenomsnittet. Om vi har lägre kostnader,&lt;br&gt;borde vi få jobben. Tyvärr är det inte orsaken. Orsaken till det låga löneläget&lt;br&gt;är att vi inte har högteknisk industri utan ett stort mått av legoarbeten. Vi&lt;br&gt;har därför inte nått upp till de nivåer som vi gärna skulle önska. Det är därför&lt;br&gt;givetvis bra med utbildning så att vi skulle kunna höja nivån på industrin i&lt;br&gt;Kalmar län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som har arbetat inom dessa områden - jag har fortlöpande kontakt&lt;br&gt;med folk på arbetsförmedlingar - vet att det finns en kader människor som&lt;br&gt;inte vill, inte kan eller orkar utbilda sig. De kan ha kommit till en ålder då&lt;br&gt;de har tio yrkesverksamma år kvar, som de helst vill ha inom samma område&lt;br&gt;som de tidigare har hållit på med. Denna grupp är mycket svår att få in på&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför instämma i vad Kristina Svensson sade tidigare. Man borde&lt;br&gt;också kunna tillgodose ett visst mått av beredskapsarbeten. Kristina Svens-&lt;br&gt;son fick inget svar. Jag räknar inte heller med att få ett svar. Jag vill ändå&lt;br&gt;säga detta och be arbetsmarknadsministern uppmärksamma att hur bra det&lt;br&gt;än är med utbildning så hjälper det inte alla människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller infrastrukturen instämmer jag naturligtvis med de två andra&lt;br&gt;talarna från länet om att vi behöver en förbättrad infrastruktur. Jag kan del-&lt;br&gt;vis hålla med kommunikationsministern när han säger att vi har en rätt hygg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lig vägstandard i Kalmar län. Det har vi faktiskt. På vissa punkter är den&lt;br&gt;emellertid mycket dålig. Från företagarhåll har man sagt att man inte kan&lt;br&gt;etablera sig med tung trafik, eftersom vägarna på vissa punkter är så dåliga.&lt;br&gt;Därför tycker jag att det vore mycket värdefullt om man försökte titta på&lt;br&gt;punktinsatserna. Vägverket framhåller dem ständigt, men de blir ständigt&lt;br&gt;bortskjutna eftersom man endast ser på den totala infrastrukturen i länet.&lt;br&gt;Man tänker inte på det gamla talesättet att ingen kedja är starkare än sin&lt;br&gt;svagaste länk. De svaga länkarna i vår infrastruktur tycker jag att vi skulle&lt;br&gt;försöka få hjälp med under kommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 58 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Får jag bara mycket kortfattat för Ingrid Hasselström Nyvall&lt;br&gt;påpeka att jag svarade Kristina Svensson på frågan om beredskapsarbete.&lt;br&gt;Beredskapsarbeten kommer alltid att behöva finnas med som en av många&lt;br&gt;åtgärder. De fyller en funktion för precis de grupper som Ingrid Hasselström&lt;br&gt;Nyvall själv påtalade. Jag har försökt argumentera för varför den stora ny-&lt;br&gt;satsningen finns på utbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig än en gång påpeka att det inte är ett uttryck för ett misslyckande.&lt;br&gt;Mot bakgrund av internationaliseringen och den stora kompetenshöjning&lt;br&gt;som behövs i vårt svenska näringsliv ingår arbetsmarknadsutbildning som en&lt;br&gt;viktig del, inte enbart för de arbetslösas skull. Om vi skall klara jobben&lt;br&gt;måste vi bli starkare, inte minst från den utgångspunkt som Ingrid Hassel-&lt;br&gt;ström Nyvall så utmärkt redogjorde för. Detta är en offensiv satsning, en del&lt;br&gt;i arbetet för att bygga landet inför 90-talet. Däri kommer arbetsmarknadspo-&lt;br&gt;litiken alltid att ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 59 AGNE HANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Arbetsmarknadsministern svarade generellt på de tre första&lt;br&gt;frågorna i mitt anförande. Bl.a. frågade jag om regeringen och socialdemo-&lt;br&gt;kraterna hade lagt om kursen i fråga om sysselsättningen. Det hade man inte&lt;br&gt;gjort, sade arbetsmarknadsministern. Jag hade varit gladare om jag fått&lt;br&gt;bättre bevis på det i form av mer konkreta besked till länet. Å andra sidan&lt;br&gt;säger arbetsmarknadsministern att hon inser problematiken. Det kräver att&lt;br&gt;man är beredd att gå vidare med ytterligare insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga arbetstillfällen är viktiga komplement till en arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning, säger arbetsmarknadsministern också, och det är riktigt. Kalmar&lt;br&gt;län är det län i landet som har minst antal statligt sysselsatta per tusen invå-&lt;br&gt;nare. När kommer de statliga jobben? Riksdagen har ju fattat beslut om att&lt;br&gt;nytillkommande verksamheter skall utlokaliseras. Är arbetsmarknadsminis-&lt;br&gt;tern beredd att påverka industriministern i dessa frågor och lägga ett ord för&lt;br&gt;Kalmar län? Ett positivt besked tror jag vore mycket värdefullt för länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror vidare att det finns många möjligheter för regeringen att lösa sys-&lt;br&gt;selsättningsproblemen i Kalmar län. Den politik som regeringen just nu för&lt;br&gt;på en rad områden diskuteras också i länet. Det gäller bl.a. den framtida&lt;br&gt;sysselsättningen för Mörbylånga sockerbruk. Det gäller det stora sysselsätt-&lt;br&gt;ningsprojektet i Mönsterås bruk. Hur skall skogspolitiken föras för att detta&lt;br&gt;bruk skall kunna bedriva verksamhet? På bostadspolitikens område gäller&lt;br&gt;det om varslen kan hävas för de över 100 sysselsatta personer som nu är vars-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä&lt;br&gt;interpellationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lade om uppsägning. Får vi en bättre bostadspolitik, då kan också bostads-&lt;br&gt;produktionen fortsätta. Det gäller vidare jordbruket och omställningen till&lt;br&gt;biobränslen i förhållande till resonemanget i budgetpropositionen om en en-&lt;br&gt;sidig sänkning av gränsskyddet eller inte. Inom skattepolitiken gäller det&lt;br&gt;t.ex. frågan om moms på energi och fjärrvärme. Inom länet finns utomor-&lt;br&gt;dentliga möjligheter till framställning av biobränsle om momsen på fjärr-&lt;br&gt;värme och bioenergi tas bort. Det gäller också de infrastrukturella satsning-&lt;br&gt;arna, satsningarna på vägar och kommunikationer. Jag delar inte Ingrid Has-&lt;br&gt;selström Nyvalls uppfattning att vi skulle ha särskilt bra vägar i Kalmar län.&lt;br&gt;Där finns verkligen hål att stoppa pengar i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låt mig avsluta mitt inlägg, herr talman, med att säga att en rad saker pe-&lt;br&gt;kar på att man bör lägga ett litet åtgärdspaket för sysselsättningen i Kalmar&lt;br&gt;län. Kommer det ett sådant, arbetsmarknadsministern?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 60 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Julafton är passerad sedan några veckor tillbaka, och jag har&lt;br&gt;inga paket kvar att dela ut. Jag vill påpeka hur bra det är att det är arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen som har att fördela de resurser som vi gemensamt här i&lt;br&gt;kammaren anslår till arbetsmarknadspolitiken. Det är mycket bättre än det&lt;br&gt;system vi tidigare hade då vi härifrån skulle dela ut paket och då representan-&lt;br&gt;ter för länen försökte bevisa att förhållandena i just deras län var så dåliga.&lt;br&gt;Nu har vi större möjligheter till en helhetssyn. Jag vet att både vi och arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen kan se till helheten i vilken också Kalmar län ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talmannen anmälde att Ingrid Hasselström Nyvall anhållit att till proto-&lt;br&gt;kollet få antecknat att hon inte ägde rätt till ytterligare inlägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 § Hänvisning av ärenden till utskott m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs och hänvisades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:63 till lagutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:69 till arbetsmarknadsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:71 till jordbruksutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:72 till skatteutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:73 till justitieutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs och lades till handlingarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördrogs och hänvisades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 :So30-So42 till socialutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 :Jul3-Jul8 till justitieutskottet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 § Bordläggning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:FiU12 Sammanställning av tilläggsbudget I för budgetåret 1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesutskottets betänkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 :UU5 Kambodja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 :UU9 Nordiskt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 :UU10 Verksamheten inom Europarådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsutskottets betänkande&lt;br&gt;1990/91 :NU20 Ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 :BoU8 Ändrade regler för bidrag till avhjälpande av fukt- och mögel-&lt;br&gt;skador i småhus&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 § Anmälan om interpellation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande interpellation framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 11 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:123 av Nic Grönvall (m) till statsrådet Erik Åsbrink om beskatt-&lt;br&gt;ningen av gåvor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 43 § andra stycket lagen om arvsskatt och gåvoskatt kan särskilt för-&lt;br&gt;månliga värderingsregler få tillämpas för gåvoskatteläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor för att ”lättnadsreglerna” får tillämpas är att gåvan lämnats&lt;br&gt;utan förbehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattande rättslig prövning har under 80-talets andra hälft förekommit&lt;br&gt;om vilka gåvor som utesluter tillämpningen av lättnadsreglerna vid värde-&lt;br&gt;ringen av gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alldeles uppenbarligen är tillämpningen av lättnadsreglerna av utomor-&lt;br&gt;dentligt stor betydelse för den enskilde. I ett uppmärksammat fall utgjorde&lt;br&gt;skillnaden mellan gåvoskatteläggning med hjälp av lättnadsreglerna och gå-&lt;br&gt;voskatteläggning enligt gängse regler en förstoring av skatten med faktor 23.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen äger enligt lagen medge dispens från de strängare värderings-&lt;br&gt;principerna. Sådan dispens får ges när synnerliga skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgift finnes hos regeringen ett 30-tal ärenden förberedda för av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göranden i dispensfrågan. Dessa ärenden har väckts hos regeringen sedan&lt;br&gt;lång tid. Troligen finnes oavgjorda ärenden sedan 1987 och framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningen av avgörande i dispensärendena kostar sökandena stora be-&lt;br&gt;lopp i form av fortlöpande betalning av gåvoskatt, som om dispens medgives&lt;br&gt;icke skall utgivas. Situationen skapar en ekonomisk osäkerhet, som är helt&lt;br&gt;oacceptabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser statsrådet att göra för att tillse att de sedan länge vilande ären-&lt;br&gt;dena rörande dispens enligt 58 a § lagen om arvsskatt och gåvoskatt snarast&lt;br&gt;avgöres?&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 § Anmälan om frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande frågor framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 10 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:325 av Gullan Lindblad (m) till socialministern om sjukresekostna-&lt;br&gt;derna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteomläggningen har medfört att sjukresor belagts med moms. Detta&lt;br&gt;har fått svåra ekonomiska konsekvenser för gamla, sjuka och handikappade.&lt;br&gt;Särskilt hårt har de drabbats som bor långt från läkare och sjukhus. Det finns&lt;br&gt;exempel på att sjuka tvingats betala flera hundra kronor för en sjukresa jäm-&lt;br&gt;fört med den tidigare egenavgiften om 30 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är orimligt att skatteomläggningen skall ha sådana konsekvenser!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför fråga socialministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder har socialministern vidtagit för att patienterna skall slippa&lt;br&gt;de höga sjukresekostnaderna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:326 av Eva Johansson (s) till utrikesministern om Eritrea:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i beslut om UUs betänkande nr 3 angående Eritrea sagt:&lt;br&gt;”Det ankommer på de deltagande parterna att slutligt fastställa de förutsätt-&lt;br&gt;ningar som skall gälla för förhandlingar. Detta innebär att de som resultat&lt;br&gt;kan leda till olika former av självbestämmande för Eritrea, exempelvis i&lt;br&gt;form av regional autonomi i en federation eller som självständighet för Eri-&lt;br&gt;trea.” Riksdagen uttalade sig dessutom för en internationellt övervakad&lt;br&gt;folkomröstning för att utröna det eritreanska folkets vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett memorandum från utrikesdepartementet, daterat 1990-12-17, heter&lt;br&gt;det: ”Sverige erkänner Etiopiens territoriella integritet. Sveriges syn på Eri-&lt;br&gt;trea-konflikten tar sin utgångspunkt i detta förhållande.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av detta vill jag fråga utrikesministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar utrikesministern riksdagens uppfattning att självständighet för Eri-&lt;br&gt;trea är en möjlig lösning på konflikten med Etiopien och vilken tolkning&lt;br&gt;skall man i så fall göra av utrikesdepartementets memorandum?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 11 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:327 av Barbro Westerholm (fp) till socialministern om den planerade&lt;br&gt;tobakspropositionen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 9 oktober 1990 svarade socialministern Daniel Tarschys och mig att&lt;br&gt;en proposition om åtgärder mot tobaksbruket m.m. beräknas kunna läggas&lt;br&gt;fram våren 1991. Varken i budgetpropositionen eller i förteckningen över&lt;br&gt;propositioner avsedda att avlämnas under våren 1991 återfinns den plane-&lt;br&gt;rade tobakspropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför kommer inte tobakspropositionen våren 1991?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:328 av Karl-Göran Biörsmark (fp) till försvarsministern om kustbe-&lt;br&gt;vakningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har uppdragit åt kustbevakningen att se över sin bevaknings-&lt;br&gt;organisation. En arbetsgrupp inom kustbevakningens centrala ledning pre-&lt;br&gt;senterade i december 1990 ett sådant förslag till ny organisation (KLO 2000).&lt;br&gt;Bl.a. föreslås att 17 kustposteringar utmed den svenska kusten skall läggas&lt;br&gt;ner samt 20 patrull- och miljöskyddsfartyg tas ur drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart på Sveriges sydöstra kust - mellan Oxelösund och Simrishamn -&lt;br&gt;föreslår utredningen att endast 5 kuststationer, inkl. Gotland, skall finnas&lt;br&gt;kvar i framtiden. I dag finns på denna sträcka 12 stationer - alltså en indrag-&lt;br&gt;ning med 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på det viktiga arbete kustbevakningen i dag uträttar vad gäller&lt;br&gt;övervakning av sjötrafiken, fisket, miljöskyddet, sjöräddningen, smugg-&lt;br&gt;lingen etc. frågar jag statsrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser statsrådet det vara försvarbart att göra dessa kraftiga nedskärningar&lt;br&gt;av den svenska kustbevakningen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:329 av Inger Schörling (mp) till statsrådet Anita Gradin om svensk&lt;br&gt;krigsmaterielexport till Irak:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgifter i Expressen har Svenska Freds avslöjat att regeringen&lt;br&gt;visste att svenskt krigsmaterial exporterades till Saddam Husseins regim.&lt;br&gt;Regeringen fick vid två tillfällen information. Först i april 1988 och sedan&lt;br&gt;sommaren 1988. Informationen gavs av Nobel industris ledning och gällde&lt;br&gt;en mycket stor Boforsleverans avsedd för Irak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför informerade regeringen inte omedelbart detta till den pågående&lt;br&gt;förundersökningen? Regeringen fick ändå vid två tillfällen information om&lt;br&gt;Irakaffären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:330 av Per Gahrton (mp) till utrikesministern om ett svenskt EG-&lt;br&gt;medlemskap och politisk suveränitet för de baltiska folken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en intervju i Svenska Dagbladet säger Sovjetunionens ambassadör att&lt;br&gt;han inte har något emot svenskt EG-medlemskap. Däremot kan han inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tänka §ig att COMECON-stater skall bli EG-medlemmar. Vad han anser om&lt;br&gt;eventuellt EG-medlemskap för de baltiska republikerna blir han inte ens till-&lt;br&gt;frågad om. Detta kan tolkas så att Sovjet inte har något emot en tudelning av&lt;br&gt;Europa i två supermakter, där det godtas att Sverige ansluts till den västliga.&lt;br&gt;Däremot innebär det att de baltiska republikerna måste stanna kvar i den&lt;br&gt;östliga. Mot denna bakgrund kan det inte uteslutas att Moskvaregimens&lt;br&gt;hårdnande attityd mot balternas frihet kan ha samband med Sveriges beslut&lt;br&gt;att ansöka om medlemskap i EG - vilket ju skulle leda till den största geopo-&lt;br&gt;litiska förändringen i Nordeuropa sedan andra världskriget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser regeringen att Sveriges beslut att ansöka om EG-medlemskap på-&lt;br&gt;verkar de baltiska folkens möjligheter att uppnå politisk suveränitet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:331 av Per Gahrton (mp) till utrikesministern om åtgärder för att&lt;br&gt;stödja de baltiska folken:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sovjetiska truppförstärkningarna i Lettland och Litauen är illavars-&lt;br&gt;lande tecken på att den suveränitet för de baltiska folken som statsminister&lt;br&gt;Ingvar Carlsson vid ESK-konferensen i Paris sade sig eftersträva kan ligga&lt;br&gt;långt borta om ingenting görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att stödja de baltiska folken in-&lt;br&gt;för det nu akuta sovjetiska hotet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:332 av Krister Skånberg (mp) till justitieministern om miljöbrott:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är regeringen nöjd med de nuvarande möjligheterna att bekämpa miljö-&lt;br&gt;brott och med resultaten av denna brottsbekämpning eller vad gör rege-&lt;br&gt;ringen för att förbättra situationen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:333 av Karin Israelsson (c) till socialministern om åtgärder mot to-&lt;br&gt;baksbruket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetet för att stärka folkhälsan har tobaksutredningen redovisat ett an-&lt;br&gt;tal förslag som om de genomfördes skulle bidra till en sänkning av ohälsota-&lt;br&gt;let. De förebyggande insatserna i folkhälsoarbetet kan inte nog betonas. Det&lt;br&gt;är därför med stor besvikelse jag konstaterat att det inte aviseras någon pro-&lt;br&gt;position rörande tobaksbruket i den propositionsförteckning som lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill med anledning av detta fråga socialministern om anledningen till&lt;br&gt;att något förslag rörande tobaksbruket inte kommer att lämnas under detta&lt;br&gt;riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:334 av Lars Tobisson (m) till statsrådet Erik Åsbrink om utredning&lt;br&gt;om riksbankens ställning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i våras hade finansdepartementet utarbetat kommittédirektiv syf-&lt;br&gt;tande till att ge riksbanken en mer självständig ställning. Eftersom riksban-&lt;br&gt;ken är direkt underställd riksdagen, inleddes ett samrådsförfarande med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksdagspartierna via talmannen, vilket dock snabbt avbröts. I prop.&lt;br&gt;1990/91:39, avgiven den 4 oktober, anmälde regeringen sin avsikt att tillsätta&lt;br&gt;utredningen. Nu - mer än tre månader senare - skall utredningen enligt bud-&lt;br&gt;getpropositionen tillsättas inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund vill jag fråga följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser regeringen liksom i våras att samråda med riksdagen om utredning-&lt;br&gt;ens uppdrag, och hur långt är ”kort”?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Kammaren åtskildes kl. 13.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av talmannen från sammanträdets början t.o.m. 6§ anf. 27 (delvis),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av förste vice talmannen därefter t.o.m. 10 § anf. 50 (delvis) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av talmannen därefter till sammanträdets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TOM T: SON THYBLAD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IGunborg Apelgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredagen den 11 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ny riksdagsledamot m.m.............................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Anmälan om kompletteringsval till utskott m.m............ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Svar på interpellation 1990/91:86 om läroplanens framtida roll i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolan........................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Göran Persson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Johansson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ann-Cathrine Haglund (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Svar på interpellation 1990/91:113 om statliga monopol...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriminister Rune Molin (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Norberg (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Meddelande om svar på interpellation 1990/91:87........... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriminister Rune Molin (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ Svar på interpellation 1990/91:103 om koldioxidutsläppen i&lt;br&gt;Sveriges internationella miljövårdsarbete................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöminister Birgitta Dahl (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnar Hökmark (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sören Norrby (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Norberg (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Svar på interpellation 1990/91:106 om sammanslagning av kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munala miljö- och hälsoskyddsnämnder med andra nämnder . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöminister Birgitta Dahl (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annika Åhnberg (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsa Domeij (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Svar på interpellation 1990/91:88 om arbetsmarknadssituationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Värmland....................................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Mona Sahlin (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Samuelson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gullan Lindblad (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristina Svensson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§ Svar på interpellation 1990/91:102 om arbete för arbetshandi-&lt;br&gt;kappade ......................................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Mona Sahlin (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kenth Skårvik (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Svar på interpellation 1990/91:107 om sysselsättningsläget i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar län....................................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Mona Sahlin (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agne Hansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrid Hasselström Nyvall (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Danielsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Hänvisning av ärenden till utskott m.m................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bordläggning...................................... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Anmälan om interpellation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:123 av Nic Grönvall (m) om beskattningen av gåvor . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Anmälan om frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:325 av Gullan Lindblad (m) om sjukresekostnaderna 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:326 av Eva Johansson (s) om Eritrea............. 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:327 av Barbro Westerholm (fp) om den planerade&lt;br&gt;tobakspropositionen.............................. 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:328 av Karl-Göran Biörsmark (fp) om kustbevak-&lt;br&gt;ningen ........................................ 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:329 av Inger Schörling (mp) om svensk krigsmateriel-&lt;br&gt;export till Irak.................................. 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:330 av Per Gahrton (mp) onj ett svenskt EG-medlem-&lt;br&gt;skap och politisk suveränitet för de baltiska folken...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:331 av Per Gahrton (mp) om åtgärder för att stödja de&lt;br&gt;baltiska folken...........  66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:332 av Krister Skånberg (mp) om miljöbrott....... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:333 av Karin Israelsson (c) om åtgärder mot tobaks-&lt;br&gt;bruket ........................................ 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:334 av Lars Tobisson (m) om utredning om riksban-&lt;br&gt;kens ställning................................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 januari 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 97630, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0948</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_199091__48.pdf</filnamn>
<filstorlek>15732141</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens snabbprotokoll 1990/91:48 Fredagen den 11 januari</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1065EFB9-470C-4F8D-84DC-94B2C5E02C45</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>