<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2438926</hangar_id>
 <dok_id>GE0938</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>38</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1990/91:38</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>38</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-12-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-12 13:43:22</systemdatum>
 <publicerad>1990-12-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riksdagens snabbprotokoll 1990/91:38 Tisdagen den 4 december</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0938/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0938</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0938</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Riksdagens protokoll&lt;br&gt;1990/91:38&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Tisdagen den 4 december&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Kl. 14.30-16.48&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;18.00-18.45&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Justering av protokoll&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0938/prot_199091__38-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Protokoll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justerades protokollet för den 28 november.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ny riksdagsledamot m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplästes och lades till handlingarna följande från valprövningsnämnden&lt;br&gt;inkomna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamot och ersättare för riks-&lt;br&gt;dagsledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis om&lt;br&gt;att Bo Toresson (s), Stockholm, utsetts till ny ledamot av riksdagen fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1991 sedan Marianne Stålberg (s) avsagt sig sitt uppdrag som&lt;br&gt;riksdagsledamot. Till ersättare för riksdagsledamöter har utsetts Rune Berg-&lt;br&gt;lund, Vemhån, och Hans-Göran Wiberg, Strömsund (båda s).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden har denna dag granskat bevisen och därvid funnit&lt;br&gt;att de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 3 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stig Nordlund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sven-Georg Grahn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Svar på fråga 1990/91:253 om hemspråksundervisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 1 Statsrådet GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Seija Viitamäki-Carlsson har mot bakgrund av de av rege-&lt;br&gt;ringen aviserade nedskärningarna av statsbidrag till hemspråksundervis-&lt;br&gt;ningen frågat mig om den kommunala självbestämmanderätten är starkare&lt;br&gt;än internationella överenskommelser som Sverige ratificerat, så att man kan&lt;br&gt;befara att ESK-dokumentet om den mänskliga dimensionen § 32 får en un-&lt;br&gt;derordnad betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen lämnat förslag till riksdagen om bl.a. ett nytt stats-&lt;br&gt;bidragssystem till skolsektorn (prop. 1990/91:18 om ansvaret för skolan).&lt;br&gt;Enligt förslaget kommer det nya statsbidraget till skolsektorn att ges i form &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagens protokoll 1990191:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av ett generellt finansiellt stöd till kommunerna utan några öronmärkta bi-&lt;br&gt;dragsdelar. Kommunerna kommer således själva att - inom de ramar som&lt;br&gt;regering och riksdag lägger fast - ansvara för bl.a. fördelning av resurser till&lt;br&gt;skolverksamheten. De av regeringen aviserade nedskärningarna på skolom-&lt;br&gt;rådet kommer att behandlas i 1991 års budgetproposition. Jag är därför inte&lt;br&gt;beredd att i dag närmare redovisa dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har i sin förvaltningsrevision framhållit att hem-&lt;br&gt;språksundervisningen i dag ofta bedrivs individuellt eller i mycket små grup-&lt;br&gt;per, varför kostnaderna per undervisningstimme blir betydligt högre än för&lt;br&gt;andra ämnen. En effektivare användning av resurserna t.ex. i form av större&lt;br&gt;gruppstorlekar, går enligt min mening mycket väl att förena med av Sverige&lt;br&gt;ratificerade överenskommelser om mänskliga rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf.2 SEIJA VIITAMÄKI-CARLSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar skolministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill ändå gå in på de här förslagen som skolministern inte är beredd att&lt;br&gt;diskutera i dag. Det föreslås nämligen att grunden för beräkningsmodellen&lt;br&gt;för specialresurs 2 är ett nytt schabloniserat behovsmått, dvs. andelen barn&lt;br&gt;i skolpliktig ålder mellan sju och femton år - med minst en förälder som är&lt;br&gt;född i utlandet - i kommunerna. Detta drabbar andra och tredje generatio-&lt;br&gt;nens invandrare, vilkas föräldrar är födda i Sverige. Detta gäller även torne-&lt;br&gt;dalingarna, zigenarna och samerna. Enligt förslaget kan de inte få statsbi-&lt;br&gt;drag för hemspråksundervisning och undervisning i svenska som andra&lt;br&gt;språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att kommunerna fritt kan disponera över resurserna, dvs.&lt;br&gt;de får ett visst belopp de själva kan bestämma över. Därmed är det kommu-&lt;br&gt;nernas välvilja som avgör om invandrarundervisningen får resurser eller&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen garanti för att invandrarelevernas behov blir tillgodosedda&lt;br&gt;på bästa möjliga sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag undrar om inte utgångspunkten för beräkning av statsbi-&lt;br&gt;draget för undervisning i hemspråket skall vara att det är elevernas behov&lt;br&gt;som är vägledande och inte föräldrarnas födelseort samt att bidragen till in-&lt;br&gt;vandrarbarnens undervisning även i fortsättningen skall öronmärkas för&lt;br&gt;detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 3 Statsrådet GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det statsbidragssystem som Seija Viitamäki-Carlsson tar upp&lt;br&gt;är just nu föremål för behandling i riksdagen. Det kommer upp till avgö-&lt;br&gt;rande här i kammaren den 12 december. Jag har anledning att tro att vi får&lt;br&gt;en bred uppslutning kring detta statsbidragssystem, kanske rent av även från&lt;br&gt;Seija Viitamäki-Carlssons eget parti. Det beror nog inte i så fall på att man&lt;br&gt;övergett hemspråkseleverna och deras undervisning, utan det beror på att&lt;br&gt;man har förstått systemets innebörd. Statsbidraget är i fortsättningen icke&lt;br&gt;det som garanterar rätten till en viss typ av undervisning. Statsbidraget är ett&lt;br&gt;finansiellt stöd till kommunerna. Det räknas upp beroende på vissa objek-&lt;br&gt;tiva kriterier, exempelvis, som det nyss refererades till, att en förälder är&lt;br&gt;född i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man måste hålla isär beräkningen av statsbidraget och rätten att få hem-&lt;br&gt;språksundervisning. Det är två skilda saker. Vi gör inga förändringar i rätten&lt;br&gt;till hemspråksundervisning i den proposition som nu ligger i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har däremot sagt att vi inte är nöjda med det sätt som hemspråksunder-&lt;br&gt;visningen organiseras på ute i kommunerna. Det är alldeles för små grupper,&lt;br&gt;ofta enskild undervisning med en lärare och en elev - ett resursanspråk som&lt;br&gt;vi i övrigt i skolan inte alls har möjlighet att svara upp emot. Det är den saken&lt;br&gt;vi nu har satt fingret på. Vi hoppas att det leder fram till en bättre använd-&lt;br&gt;ning av resurserna och en mer skolliknande situation även i hemspråksun-&lt;br&gt;dervisningen. Det innebär att hemspråkseleverna skall få en bra hemspråks-&lt;br&gt;undervisning men att det skall ske till lägre samhällskostnader. Detta är bak-&lt;br&gt;grunden, och det får inte blandas ihop med statsbidragssystemet, som nu&lt;br&gt;skall behandlas i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 4 SEIJA VIITAMÄKI-CARLSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Tack för svaret, skolministern. Vi står självfallet fast vid de&lt;br&gt;överenskommelser som gjordes i fjol och som statsministern berörde i svaret&lt;br&gt;i förra veckan till Ylva Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har ändå en kort fråga till. Varför börjar skolministern med en ned-&lt;br&gt;skärning av just hemspråksundervisningen och pekar ut det området? Det&lt;br&gt;finns ju också andra områden där undervisningen inte bedrivs effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 5 Statsrådet GÖRAN PERSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag är alltid tacksam för upplysningar om de områden där vi&lt;br&gt;kan göra effektiva insatser. Jag tar gärna emot förslag. I det här fallet har vi&lt;br&gt;gett riksrevisionsverket ett uppdrag. Man har bl.a. tittat på Göteborgs kom-&lt;br&gt;mun som är en stor kommun med många hemspråkselever. Där är den ge-&lt;br&gt;nomsnittliga gruppstorleken i dag i hemspråksundervisningen 1,4 elever per&lt;br&gt;grupp. Det är alltså nästan uteslutande enskild undervisning. Ett sådant sys-&lt;br&gt;tem kan vi inte ha. Det innebär att om vi inte gör någonting åt detta bygger&lt;br&gt;vi in motsättningar mellan den här verksamheten och andra typer av verk-&lt;br&gt;samheter i skolan. Det vore mycket olyckligt. Jag tycker därför att det är bra&lt;br&gt;att vi gör någonting åt detta nu och att vi gör det på ett sådant sätt att vi&lt;br&gt;kan hävda hemspråksundervisningens kvalitet. Det är detta vi utgår ifrån,&lt;br&gt;ingenting annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 6 SEIJA VIITAMÄKI-CARLSSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar skolministern för svaret. Då återkommer vi nästa&lt;br&gt;vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ Svar på fråga 1990/91:259 om industrisysselsättningen i Ström-&lt;br&gt;stad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 7 Industriminister RUNE MOLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Sverre Palm har frågat vilka åtgärder jag är beredd att vidta&lt;br&gt;för att återskapa industrisysselsättningen i Strömstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverre Palm frågar mot bakgrund av Electrolux nedläggning av fabriken i&lt;br&gt;Strömstad i augusti i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Strömstad tidigt har fått känna av är tecken på en kostnadskris som&lt;br&gt;hotar att drabba stora delar av det svenska näringslivet. En av regeringens&lt;br&gt;huvuduppgifter är att bryta denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som inträffat under den tid som gått sedan Sverre Palm ställde nästan&lt;br&gt;samma fråga till min företrädare för ett år sedan är att Electrolux nu har&lt;br&gt;lämnat Strömstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fabrikslokalen har övertagits av ett konsortium med regionala och lokala&lt;br&gt;intressenter. Konsortiets ambition är att skapa nya arbetstillfällen i Ström-&lt;br&gt;stad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall har tagit över den kablagetillverkning som Electrolux bedrev och&lt;br&gt;sysselsätter ca 60 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingen arbetar mycket aktivt för att ge de f.d. Electroluxans-&lt;br&gt;tällda nya möjligheter genom platsförmedling, utbildning osv. Hälften av de&lt;br&gt;uppsagda har i dagsläget fått arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen, utvecklingsfonden och länsarbetsnämnden deltar tillsam-&lt;br&gt;mans med kommunen, landstinget och näringslivet i projektet Företagsför-&lt;br&gt;nyelse i Strömstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill här påminna om det ansvar länsstyrelsen har i situationer som&lt;br&gt;denna. Med den regionalpolitiska proposition som regeringen lade i våras&lt;br&gt;ökades länsstyrelsernas resurser för att bedriva utvecklingsarbete i syfte att&lt;br&gt;möta sådana strukturförändringar, som de vi nu ser i Strömstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industridepartementet följer utvecklingen i Strömstad noga, och jag är be-&lt;br&gt;redd att föreslå regeringen att välvilligt pröva frågor om stöd till större ange-&lt;br&gt;lägna projekt som medför sysselsättningsökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 8 SVERRE PALM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar industriministern för svaret på min fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är positivt att regeringen välvilligt skall pröva stöd till angelägna pro-&lt;br&gt;jekt. Frågan är om det ger tillräckligt tydliga signaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är det verklighet som jag för ganska precis ett år sedan varnade för&lt;br&gt;i en frågedebatt med arbetsmarknadsministern: Electroluxanläggningens&lt;br&gt;nedläggning är genomförd. Crawford Door har varslat 23 personer om upp-&lt;br&gt;sägning, och på Ramfabriken Jyden har man varslat 20 personer om uppsäg-&lt;br&gt;ning. Detta innebär att omkring 30 % av Strömstads industrijobb försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränshandeln har minskat med 30-35 %, och i Strömstads tätort är ned-&lt;br&gt;gången i handeln omkring 10-15%. Vi brukar mäta gränshandeln i väx-&lt;br&gt;lingen av norsk valuta, och det visar att nedgången är 50% när det gäller&lt;br&gt;dagligvaruhandel och att den genomsnittliga nedgången är 20%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom sjukvården aviseras neddragningar, och där gäller det 10 arbe-&lt;br&gt;ten. För att ytterligare klarlägga denna bild redovisar jag några siffror från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsförmedlingen, som visar att antalet arbetslösa i dag är 225, jämfört&lt;br&gt;med förra årets 88. 160 stycken är inskrivna på beredskapsarbetsplatser och&lt;br&gt;inskolning, medan motsvarande siffra förra året var 20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är allt annat än ljusa siffror och med anledning därav vill jag fråga:&lt;br&gt;Kan industriministern tillfälligt införa Strömstad kommun i stödområdet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 9 Industriminister RUNE MOLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! För det första kan man säga att de akuta problem som Ström-&lt;br&gt;stad fick i och med Electroluxnedläggningen har vi haft mycket diskussioner&lt;br&gt;om med representanter för Strömstads kommun och för organisationer där.&lt;br&gt;Vi diskuterade också ett par projekt som var aktuella, och vi diskuterade&lt;br&gt;också ett ganska omfattande stöd till ett av projekten. Dess värre drog man&lt;br&gt;sig tillbaka från företagets sida för att lokalisera verksamheten till en annan&lt;br&gt;plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har varit aktiva och också beredda att gå in och stödja industrilokalise-&lt;br&gt;ring till Strömstad. I första hand är det länsstyrelsen som har resurser för de&lt;br&gt;reguljära mindre projekten. Om det är större projekt kommer industriver-&lt;br&gt;ket eller regeringen in i bilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är fortsättningsvis beredda att medverka till att hitta en lösning, men&lt;br&gt;det är klart att projekten måste komma till stånd, och det är ett arbete som&lt;br&gt;måste bedrivas i samverkan mellan lokala organ och länsstyrelsen. I den mån&lt;br&gt;vi har möjligheter skall vi naturligtvis också medverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om stödområdesindelningen måste vi naturligtvis se till att vi lyfter&lt;br&gt;fram de områden som är mest utsatta, och till dem kan vi för dagen inte&lt;br&gt;räkna Strömstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 10 SVERRE PALM (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar statsrådet för det kompletterande svaret. För att&lt;br&gt;göra Strömstad jämförbart med t.ex. Göteborg vill jag nämna att en ned-&lt;br&gt;dragning med 300 arbeten i Strömstad motsvarar 12 000-13 000 arbeten i&lt;br&gt;Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det jag tidigare anfört, tycker jag att jag visat att Strömstads arbets-&lt;br&gt;marknad utsätts för en starkt strukturell förändring. Inför Electrolux ned-&lt;br&gt;läggning anförde företaget bl.a. att dåliga kommunikationer var ett av skä-&lt;br&gt;len för nedläggningen. Detta ligger utanför industriministerns ansvarsom-&lt;br&gt;råde, men jag vill ändå för industriministern understryka betydelsen av bra&lt;br&gt;kommunikationer för att lokalisera företag till en region.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bohuslän är i stort behov av en infrastruktursatsning. Vi behöver en upp-&lt;br&gt;rustning av Bohusbanan och förbättrade vägar - det gäller såväl E 6-an som&lt;br&gt;våra länsvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag önska industriministern en bra dag i norra Bohuslän&lt;br&gt;i morgon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Svar på fråga 1990/91:264 om kraftvärmeverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 11 Industriminister RUNE MOLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Krister Skånberg har frågat mig vad regeringen avser att göra&lt;br&gt;för att motverka en övergång från fjärrvärme till elvärme och för att främja&lt;br&gt;kraftvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har från olika håll uttryckts farhågor för att de nya beskattningsregler&lt;br&gt;som träder i kraft vid årsskiftet kommer att missgynna kraftvärme som ut-&lt;br&gt;nyttjar fossila bränslen jämfört med renodlad elproduktion i kondenskraft-&lt;br&gt;verk. Det har också sagts att denna effekt förstärks - särskilt vid koleldning-&lt;br&gt;när koldioxidskatten införs vid samma tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår ett arbete med att analysera de nämnda problemen och att finna&lt;br&gt;en lösning på de problem som kan föreligga. Jag är därför inte beredd att nu&lt;br&gt;närmare kommentera vilka åtgärder som kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 12 KRISTER SKÅNBERG (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag får tacka statsrådet för svaret!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet bekräftar att det från olika håll har uttryckts farhågor liknande&lt;br&gt;dem som jag har tagit upp i min fråga. Jag vill därför fråga när vi kan räkna&lt;br&gt;med att regeringen kommer med förslag till lösning av problemen? Under&lt;br&gt;mellantiden, fru talman, finns det stora risker för att både kraftleverantö-&lt;br&gt;rerna och användarna fattar beslut om att gå över från fjärrvärme till el-&lt;br&gt;värme. Det vore olyckligt både ur miljösynpunkt och ur samhällsekonomisk&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är regeringen beredd att lämna besked före nyår eller deklarera en vil-&lt;br&gt;jeinriktning som gör att folk väntar med att fatta beslut för att kunna fatta&lt;br&gt;miljömässigt och ekonomiskt sett klokare beslut?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 13 Industriminister RUNE MOLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Som Krister Skånberg väl känner till är dessa frågor för närva-&lt;br&gt;rande föremål för förhandlingar med centern och folkpartiet. Dessa för-&lt;br&gt;handlingar är ju inte slutförda, men när de är det kommer det också att ges&lt;br&gt;besked om vad som planeras på detta område, vilket sedan blir föremål för&lt;br&gt;en proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 14 KRISTER SKÅNBERG (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Överläggningarna har ju pågått en tid, och det enda vi vanliga&lt;br&gt;riksdagsledamöter vet om dem är ju att man inte har enats något vidare. Det&lt;br&gt;gör att det fortfarande hade varit värdefullt med någon typ av viljeinriktning.&lt;br&gt;Jag har väldigt svårt, fru talman, att föreställa mig att någon av parterna i&lt;br&gt;förhandlingarna skulle tycka att det som det har uttryckts farhågor för skulle&lt;br&gt;vara ett rimligt utfall. Alla måste ju ändå vara eniga om att det är en synnerli-&lt;br&gt;gen olycklig utveckling. Man borde kunna deklarera att man avser att lösa&lt;br&gt;problemet så att folk inte behöver fatta felaktiga beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 15 Industriminister RUNE MOLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag har sagt offentligt flera gånger att med hänsyn till den om-&lt;br&gt;ställning av nuvarande energisystem som vi har bestämt oss för, från kärn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraft till andra energislag, är det viktigt att vi behåller det fjärrvärmeunder-&lt;br&gt;lag som vi har för att kunna få kraftvärme när vi alltså får elproduktion&lt;br&gt;också. Politiken har den inriktningen. De konkreta åtgärderna får vänta tills&lt;br&gt;vi är klara med förhandlingarna. Tålamod krävs i den här frågan också!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 16 KRISTER SKÅNBERG (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar för svaret! Jag uppfattade det ändå som en deklara-&lt;br&gt;tion som gör att man faktiskt ger sig till tåls hos kraftproducenter och använ-&lt;br&gt;dare och inte i hastigt mod fattar beslut som gör att vi ytterligare låser fast&lt;br&gt;oss vid elvärme eller att man väljer andra investeringar än i kraftvärme.&lt;br&gt;Kraftvärmen är faktiskt en ovanligt ekonomisk och miljövänlig investering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Svar på fråga 1990/91:266 om förnybara och miljövänliga energi-&lt;br&gt;källor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 17 Industriminister RUNE MOLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Krister Skånberg har frågat mig vad regeringen avser att göra&lt;br&gt;för att främja den fortsatta utvecklingen och öka användningen av förnybara&lt;br&gt;och miljövänliga energikällor, bl.a. biobränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De energipolitiska styrmedlen har under en följd av år utformats med&lt;br&gt;syfte bl.a. att främja användingen av alternativa energikällor, exempelvis&lt;br&gt;biobränslen. Ett av motiven för detta har varit en önskan att minska Sveriges&lt;br&gt;kraftiga oljeberoende. Användningen av biobränslen har ökat stadigt under&lt;br&gt;1980-talet, delvis som en följd av en aktiv energiskattepolitik, statliga oljeer-&lt;br&gt;sättningsprogram och stöd till forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxid- och svavelskatterna, som införs vid kommande årsskifte, kom-&lt;br&gt;mer att ytterligare förbättra konkurrenskraften för de förnybara energikäl-&lt;br&gt;lorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarade pågår ett arbete med att analysera behovet av ytterligare&lt;br&gt;åtgärder för att främja en fortsatt utveckling och en ökad användning av för-&lt;br&gt;nybara och miljövänliga energikällor. Jag är därför inte beredd att nu vidare&lt;br&gt;kommentera denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 18 KRISTER SKÅNBERG (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag får tacka för svaret på min fråga. Man skulle kunna upp-&lt;br&gt;fatta det så att statsrådet är nöjd med utvecklingen av biobränsleanvänd-&lt;br&gt;ningen och av biobränsletekniken. Jag menar med tanke på att det var&lt;br&gt;ganska länge sedan som man fattade beslut om avvecklingen av kärnkraft,&lt;br&gt;och eftersom man vet att fossila bränslen är en ändlig resurs, att man kunde&lt;br&gt;ha drivit utvecklingen väsentligt kraftfullare. Det är med tanke på miljöpro-&lt;br&gt;blemen och hushållningen med ändliga resurser mycket viktigt att möjlighe-&lt;br&gt;terna att använda biobränslen nu främjas mycket snabbt. Är statsrådet be-&lt;br&gt;redd att förorda att medel anslås för demonstrations- och fullskaleanlägg-&lt;br&gt;ningar, så att det skapas ett kommersiellt intresse, en marknad för en mera&lt;br&gt;offensiv biobränsleteknik?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 19 Industriminister RUNE MOLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är naturligtvis viktigt att vi också i framtiden får produk-&lt;br&gt;tion av el i kraftvärmeverk med biobränslen som energikälla liksom också&lt;br&gt;att vi får biogasanläggningar som kan ge större möjligheter till elproduktion.&lt;br&gt;Det byggs ju sådana anläggningar. Jag har under hösten invigt två sådana,&lt;br&gt;en i Örebro och i fredags en i Nässjö, där man satsar på detta. Dessutom har&lt;br&gt;riksdagen beslutat att avsätta 500 miljoner om året under de närmaste åren&lt;br&gt;för att främja tillkomsten av biobränslebaserade kraftvärmeanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna fråga ingår i energiöverläggningarna. Jag ser det som en viktig del&lt;br&gt;i den framtida energipolitiken att få till stånd en utveckling av användningen&lt;br&gt;av biobränslen, först i kraftvärmeverk - eftersom den tekniken redan finns -&lt;br&gt;och senare i biogasanläggningar, till att börja med i stora prototypanlägg-&lt;br&gt;ningar och sedan, när man har fått tillräckliga erfarenheter, i fullskaleanlägg-&lt;br&gt;ningar. Men det är ganska mycket utvecklingsarbete som återstår för att&lt;br&gt;klara en utbyggnad av biogasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 20 KRISTER SKÅNBERG (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tycker att det låter som om vi var eniga i sak, men möjli-&lt;br&gt;gen hade litet olika tidsskalor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi talar om två saker när det gäller gas. Den ena är biogas, bl.a. rötgas. I&lt;br&gt;det avseendet finns det mycket intressanta erfarenheter från Danmark. Jag&lt;br&gt;skall be att senare till industriministern få överlämna en broschyr, som jag så&lt;br&gt;sent som i går fick från den danska energistyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra saken är förgasning av biobränsle. Som statsrådet påpekar är&lt;br&gt;det för litet gjort på den punkten. Det behövs på det området en kraftfull&lt;br&gt;teknikutveckling. Det är väl framför allt den som behöver stöd, om vi t.ex.&lt;br&gt;skall klara en avveckling av kärnkraften utan att det uppkommer några be-&lt;br&gt;kymmer för den svenska samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Svar på fråga 1990/91:226 om biståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 21 Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jan-Erik Wikström har frågat mig om regeringen avser att i&lt;br&gt;budgetpropositionen lägga fram det tidigare aviserade förslaget om att inom&lt;br&gt;biståndsramen finansiera delar av kostnaderna i Sverige för asylberättigade&lt;br&gt;flyktingar från u-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svaret på frågan är ja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 22 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! I sitt ekonomiska krispaket aviserade regeringen en prutning&lt;br&gt;på biståndet med ungefär 7 milj.kr. Jag hoppades faktiskt att detta var en&lt;br&gt;sondering för att utröna vilka reaktionerna på förslaget skulle bli. Det var ju&lt;br&gt;inte ett konkret förslag utan en avisering. Reaktionen har inte uteblivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet har naturligtvis protesterat och likaså flera andra riksdagspar-&lt;br&gt;tier. Alla landets kyrkor och hjälporganisationer har tagit avstånd från idén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIDAs chef har offentligt kritiserat förslaget. Våra programländer i Afrika&lt;br&gt;och Asien, vilka tar emot vårt bistånd, har frågat varför denna kraftiga prut-&lt;br&gt;ning på biståndet skall sättas in när de redan har drabbats så hårt av oljekri-&lt;br&gt;sen. De fattiga länderna får lida därför att Sveriges regering har misskött vår&lt;br&gt;ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hade, som sagt, hoppats att det bara var fråga om en sondering. När&lt;br&gt;socialdemokraterna i riksdagen häromdagen beslöt att utöka avdragsrätten&lt;br&gt;för fackföreningsavgiften trodde jag nästan att biståndsministern i dag skulle&lt;br&gt;kunna komma med beskedet att regeringen inte avsåg att fullfölja sin idé.&lt;br&gt;Men tyvärr: svaret, som jag enligt praxis tackar för, är kort och avslöjande.&lt;br&gt;Sveket mot de fattiga länderna skall fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då är min fråga till biståndsministern: Hur kan biståndsministern vara&lt;br&gt;med om detta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 23 Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill protestera mot uttrycket svek. Vad det har handlat om&lt;br&gt;under de år när jag har varit biståndsminister är att den aktuella delen av&lt;br&gt;budgeten, biståndsramen, kontinuerligt och konstant har fått mycket kraf-&lt;br&gt;tiga ökningar. Det kommer även nästa år att bli ökningar inom biståndsra-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visst är behoven ute i världen omåttligt stora, men det är också så - och&lt;br&gt;det tycker jag att Jan-Erik Wikström skall erkänna - att i en internationell&lt;br&gt;jämförelse i kretsen av rika givarländer har Sverige verkligen inget att skäm-&lt;br&gt;mas för. Jag vill erinra om att det som USA ger i bistånd är 0,15 % av deras&lt;br&gt;bruttonationalinkomst, medan Västtyskland och England ger 0,41 resp.&lt;br&gt;0,31 %. Sverige står faktiskt för ett enprocentsmål, och det är ett mål som vi&lt;br&gt;också kommer att uppfylla nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 24 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Nu tycker jag nog att biståndsministern försöker att blanda&lt;br&gt;bort korten. Sverige har faktiskt lovat att uppfylla och stå fast vid enpro-&lt;br&gt;centsmålet. Det var en gång ett löfte till u-länderna, och liberaler och social-&lt;br&gt;demokrater i skön förening arbetade i många år för att få gehör för denna&lt;br&gt;tanke. Men nu tycks det vara varken ett löfte eller en målsättning utan bara&lt;br&gt;en fras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är faktiskt femte gången sedan regeringsskiftet 1982 som biståndet ur-&lt;br&gt;holkas. Sedan hjälper det inte att andra länder sviker ännu mer än Sverige&lt;br&gt;gör. Det är alltid lätt att bekänna andras synder, men jag tycker faktiskt att&lt;br&gt;biståndsministern skall erkänna att det här är fråga om ett avsteg från enpro-&lt;br&gt;centsmålet. Det är därför som jag karakteriserar det som ett svek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 25 Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är inte ett avsteg från enprocentsmålet. Den kostnad som&lt;br&gt;vi nu finansierar inom biståndsramen, det första årets förläggningskostnader&lt;br&gt;för flyktingar från u-länder, är kostnader som får räknas som bistånd enligt&lt;br&gt;OECDs biståndskommitté, DAC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis är det så - det ger jag Jan-Erik Wikström rätt i - att när man&lt;br&gt;gör på detta sätt kommer verksamhet i u-länderna som vi annars skulle ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedrivit med hjälp av denna summa inte till utförande. Men ändå vill jag&lt;br&gt;hålla fram att biståndet totalt sett kommer att öka och att det som vi gör inte&lt;br&gt;är något svek mot u-länderna. Vi kommer i stället, till skillnad från många&lt;br&gt;andra givarländer, att hålla fast vid våra utfästelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 26 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Men det är inte att hålla fast vid enprocentsmålet när man&lt;br&gt;först tar 300 miljoner till Östeuropa och sedan 700 miljoner för att betala&lt;br&gt;Sveriges kostnader för att ta emot flyktingar. Så kan man inte trolla med siff-&lt;br&gt;rorna. Det innebär dessutom att man ett följande år skall öka biståndet först&lt;br&gt;med den miljard som man nu har prutat bort och sedan med det som motsva-&lt;br&gt;rar ökningen av bruttonationalinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väl möjligt att en annan regering får ta itu med detta, men det går&lt;br&gt;inte att komma ifrån att det faktiskt är fråga om ett avsteg från enprocents-&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Svar på fråga 1990/91:237 om livsmedelshjälp till Sovjetunionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 27 Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Ingrid Hasselström Nyvall har frågat mig om jag instämmer i&lt;br&gt;statsministerns uttalande om svensk livsmedelshjälp till Sovjetunionen. Sva-&lt;br&gt;ret på frågan är ja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag framhöll redan i mitt tidigare svar till Ingrid Hasselström Nyvall att&lt;br&gt;regeringen självfallet inte kommer att stå overksam om en hungerkatastrof&lt;br&gt;verkligen skulle utbryta i Sovjetunionen. Som både statsministern och jag&lt;br&gt;betonat följer vi nu situationen mycket nära och är beredda att delta i en&lt;br&gt;internationellt samordnad aktion för livsmedelshjälp till Sovjetunionen, om&lt;br&gt;läget där skulle kräva detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 28 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Hjelm-Wallén!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hade bett om detta klarläggande, eftersom flera olika besked har läm-&lt;br&gt;nats från regeringen. Jag är glad att statsrådet i dag har besvarat frågan med&lt;br&gt;ett entydigt ja. Det framgick också i invandrarministerns debatt med min&lt;br&gt;partikollega Håkan Holmberg den 22 november att det fanns ganska diver-&lt;br&gt;gerande besked inom regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker nog fortfarande att regeringens planer är alltför långsiktigt in-&lt;br&gt;riktade. Statsrådet skriver i sitt svar att regeringen är beredd att delta i en&lt;br&gt;internationellt samordnad aktion för livsmedelshjälp. Jag skulle liksom förra&lt;br&gt;gången än en gång vilja betona att det enligt min uppfattning är viktigt att&lt;br&gt;man försöker finna snabba och kanske mer okonventionella lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det börjar ju nu komma information från Sovjet om att man där är med-&lt;br&gt;veten om den svåra situationen framför allt när det gäller distributionen. Un-&lt;br&gt;der de senaste dagarna har det också rapporterats om flera åtgärder i syfte&lt;br&gt;att förhindra svinn på vägen i fråga om både sändningar inom landet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hjälpsändningar utifrån. Frågetecken finns naturligtvis när det gäller om&lt;br&gt;dessa åtgärder är effektiva nog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill fråga: Har regeringen lagt upp några planer? Med vilka kan man&lt;br&gt;samarbeta - Röda korset. Rädda barnen, andra organisationer? Har man&lt;br&gt;undersökt möjligheten till samarbete med de svenska företag som faktiskt&lt;br&gt;finns i Sovjetunionen? Man vet ju sedan tidigare att en hel del av livsmedels-&lt;br&gt;distributionen går via företag. Har man kontaktat något svenskt företag för&lt;br&gt;att diskutera frågan? Har man haft kontakter med finska organisationer och&lt;br&gt;myndigheter? Det är väl så att den första insatsen kanske måste ske där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vore tacksam för svar på dessa frågor. Jag har ytterligare några.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 29 Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är sant att det kommer många rapporter om försörjnings-&lt;br&gt;läget i Sovjetunionen, som är mycket ansträngt. Det kommer många rappor-&lt;br&gt;ter, och de är också motstridiga. Innan katastrofhjälp planeras måste man&lt;br&gt;vara klar över hurdant läget är och att utländsk hjälp verkligen behövs. När&lt;br&gt;det är klarlagt, måste man ställa sig frågorna: Vilken typ av hjälp skall det&lt;br&gt;röra sig om, och hur skall hjälpen kanaliseras?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta regeringar liksom hjälporganisationer intar fortfarande håll-&lt;br&gt;ningen att det inte finns tillräckligt underlag för att avgöra om livsmedels-&lt;br&gt;hjälp kommer att behövas. Detta är också den svenska regeringens inställ-&lt;br&gt;ning samtidigt som vi uttalar en beredskap. Det pågår i regeringskansliet ett&lt;br&gt;aktivt arbete i syfte att få ett säkrare underlag. Jag och mina medarbetare på&lt;br&gt;UD har t.ex. i dag sammanträffat med de svenska hjälporganisationerna för&lt;br&gt;att med dem diskutera läget och få deras bedömning. Och denna skiljer sig&lt;br&gt;inte från regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi för också diskussioner med andra länder och självfallet med våra nor-&lt;br&gt;diska grannländer. Vi har önskat att frågan skall tas upp så snabbt som möj-&lt;br&gt;ligt i samband med att de 24 industrialiserade länderna träffas för att disku-&lt;br&gt;tera frågan i ett vidare geografiskt spektrum. Eventuell hjälp i större skala&lt;br&gt;måste, för att vara effektiv, samordnas internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan uppfattas som att vi intar en avvaktande hållning, men vi är inte&lt;br&gt;mer avvaktande än att vi naturligtvis genomför en hel del förberedelsearbete&lt;br&gt;för att vi skall kunna agera snabbt om det blir nödvändigt. Vi vet än så länge&lt;br&gt;inte om detta är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 30 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar för de här beskeden. De är positiva, och detta är&lt;br&gt;naturligtvis en del av det som vi eftersträvar. Men formuleringen i svaret, att&lt;br&gt;regeringen är beredd att delta i en internationellt samordnad aktion om läget&lt;br&gt;i Sovjet skulle kräva detta, speglar inte det tryck som många av oss känner,&lt;br&gt;det som vi hör att resenärer till Sovjet har upplevt och som skildras genom&lt;br&gt;massmedia - även om det kanske inte alltid är korrekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vet ju också att det finns livsmedel i Sovjet men att man där inte förmår&lt;br&gt;distribuera dessa livsmedel till alla som är behövande. Det kommer därför&lt;br&gt;att bli väldiga ”svackor” på vissa orter. Man undrar då om vi på något sätt&lt;br&gt;kan hjälpa till i just dessa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sägs ju att man i Sovjet har haft en sådan stor skörd, men det hävdas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på vissa håll att den delvis står kvar på rot och att den aldrig har kommit in&lt;br&gt;i lagren. Och då hjälper det ju inte att skörden har varit stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror också att svenska folket, om läget verkligen blir akut, är berett att&lt;br&gt;göra en hjälpinsats, så som har skett t.ex. i fråga om Rumäniens barn. Det&lt;br&gt;vore då bra om myndigheterna kunde ge stöd t.ex. när det gäller portot.&lt;br&gt;Hela svenska folket får nu gratis julpaket - skulle vi inte då kanske också&lt;br&gt;kunna skicka ett julpaket med bistånd?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 31 Statsrådet LENA HJELM-WALLÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill inte uttala mig om formerna för en eventuell katastrof-&lt;br&gt;hjälp till Sovjetunionen via svenska enskilda organisationer och kyrkor.&lt;br&gt;Detta får de avgöra själva. Jag vet att dessa organisationer redan i dag plane-&lt;br&gt;rar att sända förnödenheter till Sovjetunionen och att de delvis också redan&lt;br&gt;har gjort det. De har naturligtvis den svenska regeringens stöd för detta. Jag&lt;br&gt;ser mycket positivt på det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag trodde att vi nu talade om insatser av mycket större vidd och av större&lt;br&gt;mått, och då måste nog olika länder samordna sig i en internationell aktion.&lt;br&gt;Om regeringar går in måste det vara fråga om just en sådan vidare aktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 32 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Regeringar kan ju också om de har stöd, inte minst opinions-&lt;br&gt;mässigt, driva fram aktiviteter från enskilda människor som kan komma en-&lt;br&gt;skilda människor till godo. Varje människa som slipper hungra innebär ju&lt;br&gt;något positivt, och detta är något vi litet till mans kunde hjälpa till med, även&lt;br&gt;om jag vet att det här är fråga om enorma tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sovjets ledning har ju också sagt att man inte vill ha gratis gåvor. Åtmin-&lt;br&gt;stone har man uttalat detta. Om det nu har varit tal om att ordna bistånds-&lt;br&gt;hjälp från den svenska regeringen, har man då diskuterat möjligheten att&lt;br&gt;lämna hjälpen i form av krediter eller liknande i stället för i form av gåva, så&lt;br&gt;att det hela på så sätt kanske skulle bli behagligare?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 33 Statsrådet LENA HJELM- WALLÉN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Även jag har naturligtvis noterat vad sovjetiska myndigheter&lt;br&gt;och politiker säger, nämligen att man inte önskar gåvor utan krediter. Det&lt;br&gt;ankommer inte på mig utan på andra myndigheter och naturligtvis på företag&lt;br&gt;att avgöra vilken typ av överenskommelse, med kredit som grund, som man&lt;br&gt;är beredd att genomföra med Sovjetunionen. Men naturligtvis undersöks&lt;br&gt;också sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 34 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag hoppas naturligtvis att vi skall slippa allt detta, men det&lt;br&gt;har ändå sett ut som om det verkligen skulle bli nödvändigt. Jag är glad över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den svenska regeringen i dag tycks ligga något längre fram i sin planering&lt;br&gt;för detta än vad som var fallet när vi träffades för fjorton dagar sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§ Svar på fråga 1990/91:178 om folk- och bostadsräkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 35 Civilminister BENGT K Å JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Claes Roxbergh har frågat statsministern om han är beredd&lt;br&gt;att dels verka för att minska registrerandet i samband med folk- och bostads-&lt;br&gt;räkningarna, dels föreslå att uppgifterna rensas ur registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje folk- och bostadsräkning regleras i lag. Riksdagen tar där ställning&lt;br&gt;till såväl undersökningens syfte som dess innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen (1989:329) om en folk- och bostadsräkning år 1990 (ändrad&lt;br&gt;1989:908) framgår att FoB-registret skall lämnas över till riksarkivet för för-&lt;br&gt;varing så snart det inte längre behövs för framställning av den anslagsfinan-&lt;br&gt;sierade statistiken. Riksdagen har alltså beslutat att FoB-registret med alla&lt;br&gt;uppgifter skall bevaras hos riksarkivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av de uppgifter som registreras har varit föremål för en noggrann&lt;br&gt;prövning. I lagmotiven (prop. 1988/89:121) anges varför de olika uppgifterna&lt;br&gt;behövs. Vilka uppgifter och statistikregister som utnyttjas i samband med&lt;br&gt;FoB 90 framgår direkt av FoB-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen är den myndighet som har till uppgift att skydda med-&lt;br&gt;borgarnas integritet vid användningen av datoriserade personregister och&lt;br&gt;som meddelar de säkerhetsföreskrifter som behövs. Statistiska centralbyrån&lt;br&gt;följer de regler och rutiner som datainspektionen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna bevaras i registren i enlighet med riksdagens beslut och får&lt;br&gt;bara lämnas ut om sekretesslagens regler medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 36 CLAES ROXBERGH (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tycker att civilministerns svar är dåligt. Jag frågade om&lt;br&gt;regeringen var beredd att verka för att minska registrerandet och föreslå att&lt;br&gt;uppgifterna rensas ur registren. Att riksdagen har fattat ett beslut som ligger&lt;br&gt;till grund för folk- och bostadsräkningen är jag fullständigt medveten om.&lt;br&gt;Det som är problemet är om folk- och bostadsräkningen går till på ett sådant&lt;br&gt;sätt som riksdagen beslöt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var det riksdagens mening att man skulle bokföra och registrera antalet&lt;br&gt;utrikes födda i hushållen och den fonetiska stavningen av våra invandrares&lt;br&gt;namn? Var det meningen att man skulle registrera samboende kvinnas resp,&lt;br&gt;mans invandringsår, medborgarskap, sysselsättning och födelseland? Var&lt;br&gt;det meningen att förföljda kvinnors hemliga adresser också skulle finnas&lt;br&gt;med i detta register? Var det meningen att tjugonio trettiondelar av den in-&lt;br&gt;formation som sammanställs tas från befintliga register och en trettiondel&lt;br&gt;samlas in via de blanketter som vi alla har fått? Jag ställer mig tveksam till&lt;br&gt;det. Men den intressanta frågan är: Är det regeringens framtida linje att fort-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätta den här typen av registreringsverksamhet och lagring av all informa-&lt;br&gt;tion? Det står ju regeringen fritt att föreslå riksdagen att göra någonting an-&lt;br&gt;nat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom nuvarande folk- och bostadsräkning har vi registrerat och lagrat&lt;br&gt;all information från tidigare folk- och bostadsräkningar. Min slutgiltiga fråga&lt;br&gt;blir: Är regeringen beredd att komma tillbaka med ett förslag om en folk-&lt;br&gt;och bostadsräkning, där man avidentifierar uppgifter efter det att man har&lt;br&gt;samlat in de data som behövs för de ändamål som faktiskt finns?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 37 Civilminister BENGT K Å JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Regeringen har föreslagit en viss utformning av folk- och bo-&lt;br&gt;stadsräkningen för riksdagen. Riksdagen har därefter tagit ställning och har&lt;br&gt;på en punkt till yttermera visso fattat ett preciserat beslut beträffande hur&lt;br&gt;detta material skulle förvaras. Detta är alltså noga genomtänkt och behand-&lt;br&gt;lat av riksdagen, och den lag som finns tänker jag föreslå regeringen att följa&lt;br&gt;i alla sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Claes Roxbergh vidgar frågeställningen till att omfatta en del andra områ-&lt;br&gt;den. Jag skall gärna gå in på detta, även om jag inte har så lång tid till mitt&lt;br&gt;förfogande att jag kan ta upp alla delar. Det är ingen hemlighet för Claes&lt;br&gt;Roxbergh, som ju sysslar en del med detta, att det förs en diskussion om att&lt;br&gt;dessa uppgifter har ett särskilt värde, eftersom de speglar förändringar som&lt;br&gt;är ganska långsiktiga. Folk- och bostadsräkningen har ett stort värde för dem&lt;br&gt;som är intresserade av samhällsfrågor, samhällsplanering, medicinsk utveck-&lt;br&gt;ling, samband mellan miljö och hälsa osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktiga enligt min mening är, Claes Roxbergh, att man kan vara allde-&lt;br&gt;les garanterad och övertygad om att dessa uppgifter endast används för det&lt;br&gt;syfte som är tänkt och inte används på ett obehörigt sätt. Det är just därför&lt;br&gt;som en särskild lag har utformats som skall garantera detta. Jag kan åta mig&lt;br&gt;att se till, vilket jag naturligtvis också har gjort, att de principer som datain-&lt;br&gt;spektionen har lagt fast exakt skall följas, vilket riksdagen sedermera har&lt;br&gt;fattat beslut om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 38 CLAES ROXBERGH (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det går alldeles utmärkt att följa de förändringar som sker i&lt;br&gt;samhället även om man avidentifierar registret. Varför i hela fridens namn&lt;br&gt;skall vi ha kopplingen kvar ner på individnivå? Varför är detta nödvändigt?&lt;br&gt;Forskare kan gå in i detta material även om vi avidentifierar det. Man kan&lt;br&gt;då inte se att det var Johansson eller Pettersson som bodde här eller där och&lt;br&gt;vem vederbörande bodde ihop med, eller vem som sammanbodde med den&lt;br&gt;eller den kvinnan under den eller den tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag menar att vi inte skall syssla med eller tillstyrka den typen av forskning&lt;br&gt;på individnivå. Däremot håller jag fullständigt med ministern när det gäller&lt;br&gt;behovet av att följa långsiktiga förändringar. Men för den skull kan vi av-&lt;br&gt;identifiera uppgifterna. Det vore inget problem alls. Varför inte avidenti-&lt;br&gt;fiera dem efter tre år, när nästa folk- och bostadsräkning genomförs?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 39 Civilminister BENGT K Å JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Den uppfattningen har inte jag. Min uppfattning är att man&lt;br&gt;inte kan avregistrera dessa uppgifter, och det blev också riksdagens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när man särskilt övervägde den frågan. Om man gör detta kan registren inte&lt;br&gt;fungera ur forskningssynpunkt. Det är inte alls så, att det bedrivs forskning&lt;br&gt;på individnivå, Claes Roxbergh. Men för att man skall kunna följa t.ex. hur&lt;br&gt;hälsan och miljön samverkar måste man ha någon typ av identifikation så&lt;br&gt;att man kan se vilka individer det faktiskt handlar om. Annars blir detta en&lt;br&gt;skuggboxning där man inte på samma sätt som nu är möjligt kan ge en bild&lt;br&gt;av vad som händer under lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan till den vidare frågeställningen. Jag är inte för ett ohämmat registre-&lt;br&gt;rande av uppgifter. Det finns ett antal register i vårt land. Som Claes Rox-&lt;br&gt;bergh så riktigt säger i sin fråga kommer dessa uppgifter i registren i första&lt;br&gt;hand från andra håll, och själva folk- och bostadsräkningen är inte så särskilt&lt;br&gt;omfattande i sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 40 CLAES ROXBERGH (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill påstå att det skulle gå alldeles utmärkt att följa t.ex.&lt;br&gt;hälso- och miljöutvecklingen för en industriarbetare i Göteborg utan att veta&lt;br&gt;att industriarbetaren heter Johansson eller Pettersson och har ett visst per-&lt;br&gt;sonnummer. Uppgifterna att vederbörande har den eller den sysselsätt-&lt;br&gt;ningen kan ju finnas lagrade trots att man inte skall kunna se exakt vilken&lt;br&gt;individ det är fråga om. Jag hävdar fortfarande att denna typ av forskning är&lt;br&gt;möjlig i ett avidentifierat register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 41 Civilminister BENGT K Å JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Om Claes Roxbergh menar att den typ av epidemiologiska&lt;br&gt;studier som görs skulle vara möjliga att göra utan att använda någon typ av&lt;br&gt;personnummer eller annan identifikation, har Claes Roxbergh en annan&lt;br&gt;uppfattning än vad både datainspektionen och alla forskare har beträffande&lt;br&gt;möjligheten att använda registren ur forskningssynpunkt eller för samhälls-&lt;br&gt;planering. Jag tror att Claes Roxbergh har fel på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det jag arbetar för är att de register som vi har, dvs. statistikregister, och&lt;br&gt;som bl.a. används när man bygger upp folk- och bostadsräkningsregistret,&lt;br&gt;inte skall ha fler uppgifter än vad som behövs. När dessa register nu byggs&lt;br&gt;upp stiftas olika speciallagar just för att garantera detta. Dessutom finns en&lt;br&gt;särskild utredning som arbetar med att bygga upp ett regelsystem varigenom&lt;br&gt;vi inte skall registrera mer än vi behöver. Vi har helt enkelt inte råd att regi-&lt;br&gt;strera mer än vad vi har pengar till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 42 CLAES ROXBERGH (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Eftersom det är så lätt att registrera, och jag hävdar fortfa-&lt;br&gt;rande att det är billigt att registrera, finns det en tendens att man registrerar&lt;br&gt;”allt som rör sig”. Jag vill därför avslutningsvis fråga ministern: Anser rege-&lt;br&gt;ringen att uppgifter skall användas för det ändamål för vilket de är insam-&lt;br&gt;lade, eller anser regeringen att det är helt okej att samla in uppgifter och&lt;br&gt;lägga dem på lager och sedan använda dem till litet allt möjligt annat? Detta&lt;br&gt;är i så fall allvarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 43 Civilminister BENGT K Å JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Regeringen har definitivt inte den uppfattningen att registren&lt;br&gt;skall användas till allt möjligt. Folk- och bostadsräkningen, som ju är en sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skild statistik som byggs upp och som i första hand grundar sig på statistik&lt;br&gt;som ursprungligen har gjorts för annat ändamål, regleras av en särskild lag-&lt;br&gt;stiftning som möjliggör detta. Man måste vara mycket noggrann när man&lt;br&gt;använder statistik för andra ändamål än det för vilket den ursprungligen är&lt;br&gt;avsedd. Det tror jag att Claes Roxbergh och jag är ganska ense om. Därför&lt;br&gt;finns det en utredning som skali tillförsäkra, om den fullföljs i form av ett&lt;br&gt;riksdagsbeslut, att statistik inte används på annat sätt än tänkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har samma uppfattning som Claes Roxbergh att det är viktigt att det&lt;br&gt;sker en begränsning av insamlandet av statistik och att statistiken används&lt;br&gt;på ett omsorgsfullt sätt och inte används för andra ändamål än vad den ur-&lt;br&gt;sprungligen insamlats för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 44 CLAES ROXBERGH (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Skall människor få förtroende för denna typ av insamling och&lt;br&gt;skall man få folk att över huvud taget svara på den typen av frågor, är det ett&lt;br&gt;oavvisligt krav att uppgifterna används för det ändamål de samlas in för och&lt;br&gt;inte för något annat. För att göra detta troligt för gemene man krävs det en&lt;br&gt;avidentifiering. Annars kommer svarsfrekvensen i nästa folk- och bostads-&lt;br&gt;räkning kanske att endast bli 60-70 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 45 Civilminister BENGT K Å JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Om det finns en tendens, den är väl inte säkerställd ännu,&lt;br&gt;till att det är en mindre andel svarande som lämnar uppgifter till folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningen beror det i så fall på att det sprids villoläror kring detta.&lt;br&gt;Det finns inte ett enda exempel på att folk- och bostadsräkningen har utnytt-&lt;br&gt;jats på ett felaktigt sätt eller använts för andra syften än vad som var tänkt.&lt;br&gt;Detta trots att vi har haft folk- och bostadsräkningar i den här formen sedan&lt;br&gt;60-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 46 CLAES ROXBERGH (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det må så vara. Det är helt förståeligt att folk är oroade. Jag&lt;br&gt;har här Variabelkatalogen. Det är en beskrivning av alla de insamlade data&lt;br&gt;som finns på varje person i detta land. Så länge dessa data finns utgör de en&lt;br&gt;källa till oro för människorna. Det är självklart. Även om vi har stiftat en&lt;br&gt;särskild lag och även om jag kan hålla med om att det inte har förekommit&lt;br&gt;något missbruk, såvitt jag vet, så finns det en möjlighet till missbruk, så länge&lt;br&gt;dessa data är tillgängliga. Kanske inte i dag, men kanske om fem år eller&lt;br&gt;kanske om tio år. Katalogen är ett ypperligt redskap för en invasionsarmé&lt;br&gt;som kommer till Sverige och vill ha reda på hur svenska befolkningen bor,&lt;br&gt;beter sig osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 47 Civilminister BENGT K Å JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tycker att detta bidrar ytterligare till en felaktig bild av de&lt;br&gt;garantier vi har för att folk- och bostadsräkningen skyddas från att användas&lt;br&gt;på ett felaktigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 48 CLAES ROXBERGH (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vad är anledningen till att registrera en hel del uppgifter vil-&lt;br&gt;kas användningsområden är mycket tvivelaktiga? Varför skall t.ex. den fo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;netiserade skrivningen av namnen på våra invandrare finnas med? Skall nå-&lt;br&gt;gon ringa upp dem och prata med dem? Det är egentligen enda skälet till att&lt;br&gt;detta skulle få finnas med. Det normala skulle annars vara att namnen är&lt;br&gt;med såsom de stavas. Det finns en hel rad av uppgifter i denna Variabelkata-&lt;br&gt;log som är tvivelaktiga och som man kan undra över varför de över huvud&lt;br&gt;taget finns där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 49 Civilminister BENGT K Å JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Alla uppgifter som finns i Variabelkatalogen följer inte med i&lt;br&gt;statistiken. De finns med i den underliggande statistik som används i folk-&lt;br&gt;och bostadsräkningen. Det är inte detsamma som att de bevaras i folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 50 CLAES ROXBERGH (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag hoppas att regeringen till nästa folk- och bostadsräkning&lt;br&gt;har ett förslag på hur denna bör genomföras så att den eliminerar människors&lt;br&gt;oro för dessa frågor och så att uppgifterna sedan kan avidentifieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Svar på fråga 1990/91:184 om polisbemanningen på Lidingö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 51 Civilminister BENGT K Å JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Allan Ekström har frågat mig vad jag avser att göra för att&lt;br&gt;tillförsäkra Lidingöborna ett tillfredsställande rättsskydd även nattetid, ef-&lt;br&gt;tersom polisstationen på Lidingö sedan en tid tillbaka hålles stängd under&lt;br&gt;natten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enig polisstyrelse i Lidingö polisdistrikt beslutade vid sammanträde&lt;br&gt;den 5 september 1990 att polisstationen i Lidingö fr.o.m. den 1 oktober eller&lt;br&gt;den senare tidpunkt polischefen bestämmer tills vidare skall hållas stängd&lt;br&gt;nattetid och att inskränkningar skulle ske i polispersonalens nattjänstgöring.&lt;br&gt;Anledningen till dessa inskränkningar var den besvärliga personalsituation-&lt;br&gt;en på polismanssidan med ett antal vakanser och ledigheter för personalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan polisstyrelsen fattade beslut, hade man kommit överens med polis-&lt;br&gt;myndigheten i Stockholm om den polisiära bevakningen på Lidingö. Över-&lt;br&gt;enskommelsen innebär att polismyndigheten i Stockholm svarar för utryck-&lt;br&gt;ningsverksamheten i Lidingö polisdistrikt och även bedriver viss övervak-&lt;br&gt;ning på ön under de tider då polispersonal från Lidingö inte är i tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att detta är ett utmärkt exempel på hur man, utan att eftersätta&lt;br&gt;anspråken på ordningshållning, kan hushålla med sina resurser genom sam-&lt;br&gt;verkan mellan myndigheter. Exemplet manar till efterföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 52 ALLAN EKSTRÖM (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Medan brottsligheten i vårt land har ökat med 600 % har po-&lt;br&gt;liskåren under samma tid minskat med ca 700 årsarbetskrafter. Av en miljon&lt;br&gt;anmälda brott om året klaras 700 000 aldrig upp. Våldet är mer omfattande&lt;br&gt;i Stockholms län än EGs genomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagens protokoll 1990191:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna situation tvingas polisstyrelsen stänga polisstationen på Lidingö&lt;br&gt;och därigenom ställa närmare 40 000 människor utan skydd och bevakning&lt;br&gt;nattetid från den egna polisen. Detta sker under årets mörkaste årstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en annons i Lidingöposten kunde lidingöborna för två månader sedan&lt;br&gt;uppmuntrande läsa: ”Lidingö polisstation nattstängd.” Några rader längre&lt;br&gt;ner kunde man läsa: ”Närmaste nattöppna polisstation är Norrmalms polis-&lt;br&gt;station, Bryggargatan 19, Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behov av akut polishjälp under angivna tider”, dvs. under natten,&lt;br&gt;”ring Stockholmspolisens sambandscentral 7699000 eller 90000.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bryggargatan ligger i närheten av T-centralen, alltså på flera kilometers&lt;br&gt;avstånd från Lidingö. Inom Lidingö är i sin tur avstånden stora. Utryck-&lt;br&gt;ningssträckan kan alltså vara avsevärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpmännen känner oro, och allmänheten likaså. Lidingö har utsatts för&lt;br&gt;en brottsvåg den senaste månaden. Antalet ingripanden nattetid under okto-&lt;br&gt;ber månad har halverats jämfört med föregående år: 34 ingripanden mot 67&lt;br&gt;året tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisens centrala uppgift är att skapa trygghet, bl.a. genom övervakning.&lt;br&gt;Här sviker den egna polisen. Men polisministern är synbarligen helt obe-&lt;br&gt;kymrad och ställer ingen förbättring i utsikt. Jag tackar för svaret, som gör&lt;br&gt;mig besviken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 53 Civilminister BENGT K Å JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag har över huvud taget inte diskuterat polisens verksamhet&lt;br&gt;i sin helhet. Jag är bekymrad över att brottsligheten är hög och att det är&lt;br&gt;brist på polispersonal i en del polisdistrikt, framför allt i Storstockholm. Jag&lt;br&gt;har föreslagit ett antal åtgärder, varigenom vi skall kunna förbättra situatio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de åtgärder som jag menar är viktiga ingår också ett samspel och&lt;br&gt;bättre samarbete mellan de polismyndigheter som gränsar till varandra. Jag&lt;br&gt;menar att ett sådant samarbete kan förbättra situationen jämfört med att ett&lt;br&gt;polisdistrikt självt skall svara för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är viktigt att polisdistrikt som gränsar till varandra har&lt;br&gt;en sådan uppbackning av varandra så att utryckningskapacitet kan ställas till&lt;br&gt;förfogande när så erfordras för att klara en situation som annars skulle vara&lt;br&gt;riktigt prekär. Det måste väl vara bra, Allan Ekström, att två polisdistrikt&lt;br&gt;som ligger nära intill varandra begär hjälp av och stöttar varandra?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 54 ALLAN EKSTRÖM (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Med mitt omdöme att polisministern verkar obekymrad avsåg&lt;br&gt;jag självfallet situationen på Lidingö. Det är en stad på nära 40 000 männi-&lt;br&gt;skor som ställs utan övervakning och skydd av den egna polisen under nat-&lt;br&gt;ten. Det går inte att jämföra polis från Bryggargatan i Stockholm med den&lt;br&gt;egna polisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bekräftade också detta genom att påpeka att i oktober i år gjordes 34&lt;br&gt;ingripanden mot 67 året tidigare. Det förekommer ingen övervakning, och&lt;br&gt;det förekommer ingen verksamhet i preventivt syfte. Annonsen har skapat&lt;br&gt;oro. Köpmännen känner oro, och de har skriftligen uttryckt denna. Det-&lt;br&gt;samma gäller allmänheten. Ett meddelande av detta slag i Lidingöposten gör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte situationen bättre: ”Skräcknatt för 67-åring. Polisen hade nattstängt.”&lt;br&gt;Det är sådant jag åsyftar med att situationen inte är tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 55 Civilminister BENGT K Å JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Polisen har inte nattstängt. Polisen på Lidingö har nattstängt.&lt;br&gt;Det är därför det erfordras denna typ av åtgärder. Vi har inte en personal-&lt;br&gt;styrka som gör att man vid alla tidpunkter och vid alla situationer kan nå&lt;br&gt;en plats mycket snabbt. Men för Lidingö är situationen gynnsammare än på&lt;br&gt;många platser just därför att Stockholmspolisen finns intill och det där finns&lt;br&gt;en god utryckningskapacitet även om området är stort att bevaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att det är viktigt att man i sådana områden som Storstockholm&lt;br&gt;har mera av den här typen av överenskommelser och diskussioner om hur&lt;br&gt;man gemensamt skall bevaka området än att säga att det är en katastrof att&lt;br&gt;det inte finns tillräcklig kapacitet just i ett visst polisdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 56 ALLAN EKSTRÖM (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Till det som polisministern sade vill jag inte foga annan kom-&lt;br&gt;mentar än att jag hade trott att han skulle ha tagit upp orsaken till tingens&lt;br&gt;nuvarande ordning, nämligen att 18 av 50 polismanstjänster i Lidingö - dvs.&lt;br&gt;36 % av tjänsterna - är obesatta. Det är det som är pudelns kärna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 57 Civilminister BENGT K Ä JOHANSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag är mycket väl medveten om orsaken till att detta arrange-&lt;br&gt;mang har kommit till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Svar på fråga 1990/91:247 om Vallsundsbron&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 58 Bostadsminister ULF LÖNNQVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Stina Eliasson har frågat mig när regeringen avser att fatta&lt;br&gt;beslut om Vallsundsbrons läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut att fastställa den stadsplan som bl.a. berör tillfarten&lt;br&gt;till Vallsundsbron har överklagats till regeringen. Orsaken till att ärendet&lt;br&gt;ännu inte är avgjort är att vissa markfrågor och andra omständigheter i an-&lt;br&gt;slutning till planen först bör klarläggas. För närvarande pågår diskussion&lt;br&gt;mellan kommun och markägare. Jag kan därför inte ge något exakt besked&lt;br&gt;om tidpunkten för beslut i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 59 STINA ELIASSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar för svaret, som var väldigt kort och som inte ger&lt;br&gt;mig särskilt mycket upplysning. Visserligen står det i svaret att det inte går&lt;br&gt;att ge något exakt besked. Men går det att ge ett någorlunda exakt besked?&lt;br&gt;Eller skall ärendet behandlas med samma snigelfart som hittills har varit fal-&lt;br&gt;let ända sedan länsstyrelsen skickade överklagningsärendet till regeringen?&lt;br&gt;Detta skedde nämligen den 23 februari 1989 - alltså för 22 månader sedan.&lt;br&gt;Därefter har regeringen från boverket inhämtat remissyttrande, som är date-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rat den 11 oktober - alltså 8 månader senare. Därför är det kanske inte så&lt;br&gt;underligt att vi blir litet irriterade och tycker att det hela går väl så sakta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag undrar då hur lång tid det kan ta innan regeringen sätter sitt sigill på&lt;br&gt;beslutet efter det att diskussionen mellan kommunen och markägarna är&lt;br&gt;över. Från sysselsättningssynpunkt och inte minst från trafikekonomisk syn-&lt;br&gt;punkt är det kolossalt viktigt för oss i kommunen att äntligen få sätta i gång&lt;br&gt;med Vallsundsbron.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket har i sitt gedigna yttrande pekat på en mängd omständigheter&lt;br&gt;som är viktiga att känna till, t.ex. att den färjeförbindelse över Vallsundet i&lt;br&gt;Storsjön som ligger i Jämtlands län varje dygn transporterar 13000 fordon.&lt;br&gt;Men vi har tur som bor så långt norrut, åtminstone när vintrarna är ordent-&lt;br&gt;liga, för då finns det isvägar över Vallsundet, och det gör att det blir dubbelt&lt;br&gt;så många fordon som kör den här sträckan. Inte minst från trafikekonomisk&lt;br&gt;synpunkt är det viktigt att projektet sätts i gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 60 Bostadsminister ULF LÖNNQVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Så snart alla erforderliga handlingar är klara och så fort erfor-&lt;br&gt;derligt beslutsunderlag finns tillgängligt kommer regeringen omgående att&lt;br&gt;fatta ett beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 61 STINA ELIASSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Vad är det då för kompletterande uppgifter som behövs? Jag&lt;br&gt;undrar ändå vad som menas med ”omgående”. Rör det sig om en månad,&lt;br&gt;femton månader, fjorton dagar eller hur lång tid rör det sig om?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 62 Bostadsminister ULF LÖNNQVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Stina Eliasson får naturligtvis tolka ordet ”omgående” hur&lt;br&gt;hon vill. För mig betyder ”omgående” att så snart erforderligt material finns&lt;br&gt;framtaget kommer beslutet att fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 63 STINA ELIASSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Kan det vara till någon hjälp för regeringen om jag åker hem&lt;br&gt;till kommunen och säger till den socialdemokratiska majoriteten, som ännu&lt;br&gt;inte har kommit till skott, att den får skynda på, för så fort kommunen läm-&lt;br&gt;nar de kompletterande uppgifterna är regeringen beredd att omgående, dvs.&lt;br&gt;med detsamma fatta ett beslut?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 64 Bostadsminister ULF LÖNNQVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag har gett det kompletterande svar som Stina Eliasson efter-&lt;br&gt;frågar, och jag har inget mer att tillägga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 65 STINA ELIASSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag åker då hem till kommunen och säger att den skall skynda&lt;br&gt;på så att vi äntligen kommer till skott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Svar på fråga 1990/91:267 om avvecklingen av vårdhemmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 66 Statsrådet BENGT LINDQVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Agne Hansson har frågat socialministern vilka åtgärder rege-&lt;br&gt;ringen är beredd att vidta för att uppfylla löftet gentemot Kalmar läns lands-&lt;br&gt;ting och andra landsting om att avvecklingen av vårdhemmen inte skall för-&lt;br&gt;orsaka landstingen ökade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall besvara&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition med förslag till lag om särskilda omsorger om&lt;br&gt;psykiskt utvecklingsstörda m.fl. (prop. 1984/85:176) uttalades att vårdhem&lt;br&gt;och specialsjukhus borde avvecklas och att alternativa boendeformer borde&lt;br&gt;skapas för psykiskt utvecklingsstörda. Enligt vad som framhölls i propositio-&lt;br&gt;nen borde vårdhem för barn och ungdomar avvecklas skyndsamt, medan&lt;br&gt;vårdhem och specialsjukhus för vuxna borde avvecklas i den takt som de&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningarna och hänsynen till de boende vid institutio-&lt;br&gt;nerna medgav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fullfölja avvecklingsmålet föreslogs i propositionen bl.a. att nyin-&lt;br&gt;tagning av barn och ungdomar till vårdhem skulle upphöra och att nyintag-&lt;br&gt;ning av vuxna till vårdhem och specialsjukhus endast skulle få ske i de fall&lt;br&gt;synnerliga skäl förelåg. Riksdagen tillstyrkte dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det avsnitt av propositionen där de ekonomiska konsekvenserna av de&lt;br&gt;samlade förslagen belystes konstaterades att det förelåg uppenbara svårighe-&lt;br&gt;ter att beräkna kostnaderna för institutionsavvecklingen. Socialministern&lt;br&gt;betonade att avveckling borde ske i planerade former och inom ramen för&lt;br&gt;de personella, ekonomiska och andra resurser som vid varje tidpunkt stod&lt;br&gt;till förfogande för omsorgsverksamheten. Något uttalande som styrker vad&lt;br&gt;Agne Hansson påstår i sin fråga om ett totalt statligt finansieringsansvar för&lt;br&gt;vårdhemsavvecklingen finns såvitt jag känner till inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock göra Agne Hansson uppmärksam på att staten redan i dag,&lt;br&gt;genom bostadsfinansieringssystemet, svarar för betydande delar av omsorgs-&lt;br&gt;huvudmännens kostnader vid byggandet av alternativa boendeformer. Jag&lt;br&gt;vill också påminna om att regeringen nyligen, i propositionen om ansvaret&lt;br&gt;för service och vård till äldre och handikappade m.m. (prop. 1990/91:14) lagt&lt;br&gt;fram förslag om inrättande av ett särskilt statligt femårigt stimulansbidrag&lt;br&gt;för att påskynda utbyggnaden av bl.a. gruppbostäder för psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda. Några ytterligare åtgärder är för närvarande inte aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 67 AGNE HANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar för svaret. Därefter vill jag slå fast att det är viktigt&lt;br&gt;att det angelägna förändringsarbete som pågår när det gäller förbättringar&lt;br&gt;för handikappade och sjuka fortsätter. Jag har ingen annan uppfattning i den&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan är det viktigt att också regering och riksdag tar ett ansvar för att se&lt;br&gt;till att intentionerna i de beslut som fattas följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den här frågan skall, som statsrådet har citerat, avveck-&lt;br&gt;lingen av vårdhemmen ske i den takt som de ekonomiska förutsättningarna&lt;br&gt;med hänsyn till de boende vid institutionerna medger. Det är viktigt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna diskussion att vi är ense om att kostnadskalkylerna inte har hållit. Det&lt;br&gt;har jag visat i min fråga. För Kalmar läns landsting har det inneburit mer än&lt;br&gt;en fördubbling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen, inte minst Kalmar läns landsting, har t.o.m. fått en rad do-&lt;br&gt;mar på sig för att man inte har fullföljt besluten så snabbt som möjligt. Det&lt;br&gt;innebär att det egentligen har skett en omtolkning av den formulering som&lt;br&gt;statsrådet själv ger mig här. Vem skall då egentligen bära ansvaret för om-&lt;br&gt;tolkningen? Vi kanske först bör vara överens med varandra om att det har&lt;br&gt;skett en omtolkning av citatet, eftersom domarna nu finns. Det måste åvila&lt;br&gt;staten att ta sin del av det ekonomiska ansvaret, eftersom vi fattar beslut&lt;br&gt;över huvudet på kommunerna. Min fråga gäller om statsrådet inte är beredd&lt;br&gt;att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 68 Statsrådet BENGT LINDQVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! För det första blir jag inte klok på hur de kostnadskalkyler&lt;br&gt;som Agne Hansson citerar i sin fråga skall tolkas. Om inflationen är medräk-&lt;br&gt;nad är kostnadsökningen relativt obetydlig, eftersom det gäller en period på&lt;br&gt;tio år. Det är fråga om en kostnadsökning mellan 600 och 1 200 kr. i dygn-&lt;br&gt;skostnad. Om inflationen inte är medräknad är det naturligtvis en avsevärd&lt;br&gt;skillnad. Det är en avgörande fråga som jag vill ställa när det gäller kostnads-&lt;br&gt;kalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggkostnaderna har samtidigt ökat kraftigt under 80-talet. Det finns för-&lt;br&gt;modligen här, liksom vid allt annat byggande, en real kostnadsökning som&lt;br&gt;man inte kunde förutse när man gjorde upp kalkylerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra tror jag att dessa domar skiljer mellan två saker. Föreligger&lt;br&gt;det ett enligt lagen avsett behov av gruppbostad? Föreligger det en ekono-&lt;br&gt;misk situation som förhindrar att landstingen tillgodoser det behovet? Dom-&lt;br&gt;stolarna har således också till uppgift att göra den sistnämnda bedömningen.&lt;br&gt;Man måste då komma ihåg att i förhållande till den enskildes behov utgör&lt;br&gt;landstingets budget en väldig resurs. Det kan i vissa fall vara mycket svårt att&lt;br&gt;hävda att det inte finns pengar för att inom rimlig tid tillgodose den enskildes&lt;br&gt;behov av gruppbostad. De förutsättningar som landstinget faktiskt har att&lt;br&gt;tillgodose det enskilda behovet måste tas med i bilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill inte hålla med om att det har gjorts någon omtolkning av ansvaret&lt;br&gt;under 80-talet. Det är som det avsågs i omsorgslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 69 AGNE HANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag får acceptera det svaret. Man kan göra olika tolkningar.&lt;br&gt;När det gäller ekonomin är det i och för sig ointressant om det rör sig om&lt;br&gt;siffror i fast penningvärde eller om inflationen är medräknad. I vilket fall&lt;br&gt;som helst har ministern här erkänt att det följer med en merkostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid det här beslutet påpekade inte minst Kalmar läns landsting - jag skrev&lt;br&gt;själv under detta såsom ordförande i förvaltningsutskottet -, mycket kraftigt&lt;br&gt;att man har underskattat beräkningarna. Nu står vi inför det faktum att man&lt;br&gt;har fått detta resultat. Detta kan man överföra på väldigt många olika frågor.&lt;br&gt;Vi sitter i detta hus och fattar många beslut som sedan medför betydligt&lt;br&gt;ökade kostnader, som den som skall verkställa beslutet alltid får bära. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borde finnas ett ansvar. Är regeringen beredd att följa upp sådana här beslut&lt;br&gt;för att inte överföra kostnaderna till verkställarna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 70 Statsrådet BENGT LINDQVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag gläder mig redan i förväg över att centerpartiet kommer&lt;br&gt;att rösta ja till det förslag från regeringen om en insats för att stimulera byg-&lt;br&gt;gande av gruppbostäder som finns här i riksdagen. När förslaget går igenom&lt;br&gt;kommer det att betyda att landstingen för första gången får ett ekonomiskt&lt;br&gt;stöd inom ramen för utbyggnad av omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omsorgsberedning som förberedde propositionen och som närmast&lt;br&gt;inom sig förde förhandlingar innehöll representanter för Landstingsförbun-&lt;br&gt;det. Omsorgsberedningen kom fram till att man skulle kunna genomföra la-&lt;br&gt;gens intentioner inom ramen för givna resurser. Det kan Agne Hansson och&lt;br&gt;jag ha synpunkter på i dag. Landstingsförbundet accepterade faktiskt den&lt;br&gt;gången, såsom representant för landstingen, att man skulle lägga upp arbetet&lt;br&gt;på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 71 AGNE HANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det fanns en varning från Landstingsförbundet även när det&lt;br&gt;gäller den här delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har varit pådrivande när det gäller att få till stånd statligt stöd för grupp-&lt;br&gt;boende. Jag har i bostadsutskottet medverkat till att reglerna blir flexiblare&lt;br&gt;och bättre när det gäller att hantera dessa 1,5 miljarder. Jag hoppas verkligen&lt;br&gt;att vi kommer framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer tyvärr inte, herr statsråd, att lösa grundproblemet att kom-&lt;br&gt;muner och landsting alltid får stå för fiolerna när man gör undervärderingar&lt;br&gt;av kostnaderna vid centrala beslut. Jag har inte fått något besked ifrån stats-&lt;br&gt;rådet om statsrådet är beredd att göra en bättre uppföljning, att vara nog-&lt;br&gt;grannare och att se till att de lokala nivåerna inte får stå för hela det ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 72 Statsrådet BENGT LINDQVIST (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill passa på tillfället att ge en eloge till landstingen när det&lt;br&gt;gäller sättet att sköta utbyggnaden av gruppbostäder för utvecklingsstörda.&lt;br&gt;Under de första åtta åren under 80-talet byggde man 500 gruppbostäder per&lt;br&gt;år. 1989 ökade det till 800, och i år beräknas antalet vara mellan 1 100 och&lt;br&gt;1 200. Jag tycker att det är ett gott betyg åt landstingens sätt att prioritera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hade ett skäl till att peka på möjligheterna att stödja regeringens för-&lt;br&gt;slag till stöd för byggande av gruppbostäder. Centerpartiet har nämligen i&lt;br&gt;socialutskottet yrkat avslag på hela den proposition som innehåller det här&lt;br&gt;stödet. Jag får utgå ifrån att centern finner former för att mot denna bak-&lt;br&gt;grund lämna det stöd som Agne Hansson uppenbarligen vill lämna till detta&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 73 AGNE HANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag kan gärna instämma i elogen till landstingen. Jag är fortfa-&lt;br&gt;rande involverad, såsom revisor i Kalmar läns landsting, i att försöka på-&lt;br&gt;verka landstinget att fullfölja detta. Nu befinner sig landstinget i en mycket&lt;br&gt;svår prioriteringssituation. Det finns domar. Det hänger hela tiden på den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokala ekonomin i landstinget om denna utbyggnad skall kunna fullföljas.&lt;br&gt;Jag tycker inte att det är rätt gentemot landstingen att staten hanterar lands-&lt;br&gt;tingen på ett sådant här sätt. I slutändan kommer de handikappade att drab-&lt;br&gt;bas. Jag har tyvärr inte fått något besked om att ministern är beredd att med-&lt;br&gt;verka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Svar på fråga 1990/91:250 om kvotering inom offentliga sektorn&lt;br&gt;av inskolningsplatser m.m. för ungdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 74 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Kaj Nilsson har frågat mig om jag finner det meningsfullt att&lt;br&gt;utreda möjligheten av att införa ett kvoteringssystem inom den offentliga&lt;br&gt;sektorn för att, i ett sämre arbetsmarknadsläge, tillgodose behovet av ett&lt;br&gt;ökat antal inskolningsplatser och beredskapsarbeten för ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt system av åtgärder för 18-19-åriga arbetslösa ungdomar infördes&lt;br&gt;den 1 juli 1989. Det innebar att ungdomslagen upphörde och ersattes med&lt;br&gt;inskolningsplatser som infördes på hela arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tyngst vägande skälet till denna förändring var den kritik som riktades&lt;br&gt;mot ungdomslagen. Vid ett flertal utvärderingar konstaterades att ungdoms-&lt;br&gt;lagen innebar en inlåsningseffekt av ungdomarna i en åtgärd inom den of-&lt;br&gt;fentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya inriktningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för ar-&lt;br&gt;betslösa ungdomar har målsättningen att de så snabbt som möjligt skall få&lt;br&gt;en fast förankring på hela den reguljära arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomarna på inskolningsplats skall utföra ordinarie arbetsuppgifter&lt;br&gt;och få introduktion och inskolning i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet förnyades med utgångspunkt i arbetslinjen genom ett åtgärds-&lt;br&gt;program i fyra steg: för det första en intensifierad platsförmedling mot den&lt;br&gt;reguljära arbetsmarknaden, därefter jobbsökaraktiviteter, vägledning mot&lt;br&gt;utbildning och i sista hand heltidsarbete på avtalad eller vid behov särskild&lt;br&gt;inskolningsplats. Den nya lagen om särskilda inskolningsplatser innebär att&lt;br&gt;ungdomarna har rätt att bli anvisade särskild inskolningsplats senast efter sju&lt;br&gt;veckors arbetssökandetid. För ungdomar som avslutat sin utbildning på vå-&lt;br&gt;ren gäller den 1 november samma år. Undantag kan göras från denna regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har enligt uppgift svårigheter med att få fram tillräckligt antal avta-&lt;br&gt;lade inskolningsplatser. Inom den offentliga sektorn har besparingskrav, an-&lt;br&gt;ställningsstopp och allmänna neddragningar orsakat svårigheter att få till&lt;br&gt;stånd avtalade platser. Inom det privata näringslivet har kompletterande av-&lt;br&gt;tal, till det tidigare centrala avtalet, inte slutits inom ett antal branscher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden förutsät-&lt;br&gt;ter jag att arbetsgivarna tar sitt ansvar för de arbetslösa ungdomarna genom&lt;br&gt;att anställa dem på avtalade inskolningsplatser om reguljärt arbete ej finns&lt;br&gt;att tillgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för mitt antagande vill jag erinra om att arbetsmarknadens parter&lt;br&gt;i beredningsarbetet vid utformningen av den nya ungdomsgarantin tillstyrkt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inrättandet av den nya ungdomsgarantin med avtalade inskolningsplatser på&lt;br&gt;hela arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetslösa ungdomar över 20 år, vilka kan anvisas beredskapsarbete,&lt;br&gt;gäller på samma sätt som för de yngre, utbudsstimulerande åtgärder. Det&lt;br&gt;innebär platsförmedling, jobbsökaraktiviteter, yrkesvägledning och vid be-&lt;br&gt;hov arbetsmarknadsutbildning. Målet är att förbättra den unges möjligheter&lt;br&gt;att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då allt fler av de lediga platserna bara kan tillsättas med personer som&lt;br&gt;har utbildning eller erfarenhet kan en arbetsmarknadsutbildning ofta ge den&lt;br&gt;arbetssökande den kompetens som krävs för att få ett arbete. En annan ef-&lt;br&gt;fekt är också att med en välutbildad yrkeskunnig arbetskraft ökar de svenska&lt;br&gt;företagens konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det därför inte meningsfullt att styra in ungdomarna i åtgärder&lt;br&gt;inom den offentliga sektorn och är därför inte beredd att utreda möjlighe-&lt;br&gt;terna till ett kvoteringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 75 KAJ NILSSON (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för det utförliga svaret,&lt;br&gt;som var mycket informativt när det gäller vad man gör för ungdomar, och&lt;br&gt;det är ett helt batteri av åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den avslutande delen av svaret ges tyvärr klart besked om att arbets-&lt;br&gt;marknadsministern inte tänker vidta de åtgärder som jag har efterlyst, t.ex.&lt;br&gt;en kvotering mellan olika nivåer inom den offentliga sektorn. Jag har efter-&lt;br&gt;lyst denna åtgärd mot bakgrund av att kommunerna är mycket hårt belas-&lt;br&gt;tade med den här typen av uppgifter. Kommunerna efterlyser en balans. I&lt;br&gt;nuvarande läge är det en snedbelastning när det gäller kommunerna i förhål-&lt;br&gt;lande till landsting och stat. Det framkom inte i svaret om statsrådet är med-&lt;br&gt;veten om denna snedbelastning. Visserligen anförs det skäl till att man inte&lt;br&gt;kan satsa på den offentliga sektorn: besparingskrav, anställningsstopp och&lt;br&gt;allmänna neddragningar. Det gör ju att kommunerna får det så mycket värre&lt;br&gt;och en mycket större belastning. Jag hade hoppats att just den här snedbe-&lt;br&gt;lastningen skulle komma fram i svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 76 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag valde att ge ett utförligt svar, eftersom jag tycker att det&lt;br&gt;är en mycket viktig fråga som Kaj Nilsson tar upp. Men den åtgärd som han&lt;br&gt;föreslår med kvotering inom den offentliga sektorn är absolut fel signal i dag.&lt;br&gt;Vi skall komma ihåg att samtliga dessa åtgärder är inriktade på ungdomarnas&lt;br&gt;behov och på att stärka deras möjligheter att få ett arbete på den reguljära&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Då tycker jag att det är oerhört viktigt att vi använder&lt;br&gt;åtgärderna just i det syftet. Det kanske inte riktigt framgick av det som Kaj&lt;br&gt;Nilsson sade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De erfarenheter som vi har av inskolningsplatser är att 78 % av dem som&lt;br&gt;har haft en inskolningsplats har fått ett arbete på den reguljära arbetsmark-&lt;br&gt;naden. Vi vet också att det i dessa dagar är ännu viktigare att vi vässar våra&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder, inte minst för ungdomarnas skull, så att&lt;br&gt;de ännu mer bidrar till att ge ungdomarna arbete på den reguljära arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknaden i näringslivet. Därmed ges också näringslivet en möjlighet att&lt;br&gt;rekrytera och behålla ungdomar i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kunde i dag även ha diskuterat mycket om hur stor betydelse föränd-&lt;br&gt;ringen och förnyelsen av arbetslivet skulle ha för dessa ungdomars möjlighe-&lt;br&gt;ter att stanna kvar på jobben ute i det privata näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att frågan hade ett vällovligt syfte, men inriktningen på åtgärden&lt;br&gt;var fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 77 KAJ NILSSON (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det står även i svaret att arbetsmarknadsministern förutsätter&lt;br&gt;att arbetsgivarna tar sitt ansvar. På den punkten har man tydligen inte haft&lt;br&gt;tillräcklig framgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill återkomma till den allvarliga snedbelastning som finns mellan&lt;br&gt;kommuner och landsting å den ena sidan och mellan kommuner och lands-&lt;br&gt;ting och staten å den andra sidan. Kommunerna har ett mycket svårt arbete&lt;br&gt;att klara den här uppgiften, medan kanske landstingen och statliga institutio-&lt;br&gt;ner kommer undan ganska billigt. Då skulle den här kvoten relateras till an-&lt;br&gt;talet anställda, t.ex. på stora arbetsplatser inom landsting och stat. Upplever&lt;br&gt;inte arbetsmarknadsministern att det finns en skevhet mellan de här ni-&lt;br&gt;våerna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 78 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag höll på att säga att det må vara hur det vill med snedbelast-&lt;br&gt;ningen. Jag är medveten om och förstår också de problem som Kaj Nilsson&lt;br&gt;syftar på. Men det som är utgångspunkten för mig när jag diskuterar behovet&lt;br&gt;av inskolningsplatser är ju vad dessa ungdomar behöver för att få ett arbete&lt;br&gt;på den reguljära arbetsmarknaden. Och det är detta som jag som arbets-&lt;br&gt;marknadsminister måste ha för ögonen när jag tittar på åtgärderna. Då är&lt;br&gt;jag inte så säker på att det i dag är just till den offentliga sektorn som de här&lt;br&gt;ungdomarna i första hand skall vända sig genom inskolningsplatserna. Nu&lt;br&gt;handlar det om att de privata arbetsgivarna tar ett större ansvar när det gäller&lt;br&gt;att ta emot dessa ungdomar och teckna avtal om dessa inskolningsplatser.&lt;br&gt;Det är mitt främsta syfte i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Meddelande om svar på interpellationerna 1990/91:102, 88 och&lt;br&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 79 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Med hänvisning till riksdagsordningen ber jag att få meddela&lt;br&gt;att interpellationerna 102 av Elver Jonsson, 88 av Björn Samuelson och 107&lt;br&gt;av Agne Hansson på grund av arbetsbelastning och efter överenskommelse&lt;br&gt;med interpellanterna kommer att besvaras den 11 januari 1991 kl. 9.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Svar på fråga 1990/91:207 om tullservicen och färjetrafiken&lt;br&gt;mellan Örnsköldsvik och Vasa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 80 Statsrådet ERIK ÄSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Görel Thurdin har frågat mig om regeringen är beredd att&lt;br&gt;medverka till att generaltullstyrelsen kan upprätthålla en grundläggande ser-&lt;br&gt;vice på tullområdet så att en fungerande färjetrafik kan bedrivas mellan Örn-&lt;br&gt;sköldsvik och Vasa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som föranlett Görel Thurdins fråga är enligt vad jag har inhämtat ge-&lt;br&gt;neraltullstyrelsens beslut den 23 oktober 1990 att inte medge Vasabåtarna&lt;br&gt;tillstånd till utökad färjetrafik under perioden den 24 maj-den 11 augusti&lt;br&gt;1991 på linjen Örnsköldsvik-Vasa. Ett överklagande har i går inkommit till&lt;br&gt;finansdepartementet. Ärendet kommer efter beredning i departementet att&lt;br&gt;bli föremål för regeringens prövning. Jag är därför inte nu beredd att ta ställ-&lt;br&gt;ning i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 81 GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Jag tackar statsrådet Erik Åsbrink för svaret. Det är kortfat-&lt;br&gt;tat, men innehåller ändå löfte om aktivitet i ärendet även efter den här fråge-&lt;br&gt;stunden, eftersom överklagande har skett och regeringen kommer att han-&lt;br&gt;tera ärendet. Därför tycker jag också det vore bra om vi kunde ha en diskus-&lt;br&gt;sion om principer. Det måste i alla fall fastställas många gånger här i riksda-&lt;br&gt;gen - och det görs också - principer som myndigheterna skall följa för att vi&lt;br&gt;skall få en bra service och regionalpolitiskt likartade förutsättningar i vissa&lt;br&gt;myndighetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till att jag ställt frågan är att konsekvensen av att man inte&lt;br&gt;får denna service är att färjelinjen blir nedlagd. Jag har läst tidigare att gene-&lt;br&gt;raltullstyrelsen har motsatt sig att man startar en ny färjetrafik. I och för&lt;br&gt;sig kan jag förstå att man gör det ställningstagandet när det gäller att starta&lt;br&gt;någonting nytt. Men det är också en konkurrenssnedvridande åtgärd, om det&lt;br&gt;är olika företag som skall konkurrera med varandra om färjetrafik. Vi talar&lt;br&gt;om marknadsekonomi och fri konkurrens numera ganska flitigt i det här&lt;br&gt;landet. Men en sådan här åtgärd är som sagt direkt konkurrenssnedvri-&lt;br&gt;dande. Dessutom kan det tänkas att det är ett led i omorganisationen att&lt;br&gt;servicen minskas. Färjetrafiken läggs ner, och då kan man kanske flytta&lt;br&gt;verksamheten till Umeå - det har vi diskuterat tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad menar vi då med grundläggande service på de olika orterna i landet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 82 Statsrådet ERIK ÄSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är svårt för mig att här i dag djupare gå in på frågan.&lt;br&gt;Handlingarna har precis kommit till departementet, och jag har inte haft&lt;br&gt;möjlighet att mera ingående studera dem. Ärendet kommer naturligtvis att&lt;br&gt;beredas i sedvanlig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent allmänt skall vi naturligtvis, när vi tar ställning till den här typen av&lt;br&gt;ärenden, se på färjetrafiken och dess positiva effekter. Men vi måste också&lt;br&gt;se på kostnaderna. I det här fallet handlar det, såvitt jag förstår, om vissa&lt;br&gt;ytterligare kostnader som uppkommer om tullen skall fullgöra sina uppgif-&lt;br&gt;ter. Det måste naturligtvis här, liksom i andra sammanhang, ständigt ske en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömning av om vi kan ta på oss dessa kostnader, hur de skall finansieras,&lt;br&gt;om det skall ske genom att en annan verksamhet inom tullen trängs undan&lt;br&gt;eller om det kan ske genom att vi beslutar oss för ökade statsutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här är jag alltså inte beredd att ge svar på i dag, utan det är en fråga&lt;br&gt;som regeringen kommer att ta ställning till i sinom tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 83 GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det här med grundläggande service är en aktuell fråga, för vi&lt;br&gt;har fastslagit de regionalpolitiska målen här i riksdagen. Sedan har vi haft&lt;br&gt;ett antal utredningar som har tittat på vad som menas med dessa regionalpo-&lt;br&gt;litiska mål. I t.ex. tele- och postutredningen har man lyft fram begreppet&lt;br&gt;grundläggande service. I alla diskussioner om service från myndigheter och&lt;br&gt;även verk - de facto folket - har man tagit upp frågan om grundläggande&lt;br&gt;service. Då tycker jag att man från regeringens sida på något sätt måste&lt;br&gt;kunna svara på frågan vad som menas med grundläggande service. Regional-&lt;br&gt;politik betyder ju att orterna skall få grundläggande service och i det här fal-&lt;br&gt;let även bevakning. Men jag kanske har fel? Jag måste få veta vad regeringen&lt;br&gt;anser om detta med grundläggande service. Någon idé om det måste ni i re-&lt;br&gt;geringen ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 84 Statsrådet ERIK ÄSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det är naturligtvis angeläget att vi kan ge en god service inom&lt;br&gt;färjetrafiken i de delar av landet där sådant kan komma i fråga. Vi måste -&lt;br&gt;jag vill understryka det - beakta också de ökade kostnader som detta kan&lt;br&gt;medföra. Får jag vara ofin nog att påminna om att det parti som Görel Thur-&lt;br&gt;din representerar i sitt alternativ till skattereformen bl.a. avvisade det för-&lt;br&gt;slag till importmoms som finns i skattereformen. Det motsvarar ett inkomst-&lt;br&gt;bortfall på 500 miljoner. Detta sades skola finansieras genom rationalise-&lt;br&gt;ringar inom tulladministrationen. Får jag då påpeka att det i runt tal motsva-&lt;br&gt;rar en halvering av de utgifter som vi har för tullens verksamhet i landet. Det&lt;br&gt;säger sig självt att skall man göra något så oerhört drastiskt, handlar det om&lt;br&gt;en dramatisk försämring av den service som samhället kan erbjuda i det av-&lt;br&gt;seendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 85 GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det argumentet, herr statsråd, har jag hört tidigare. Rationa-&lt;br&gt;liseringar är vi naturligtvis inte emot. Det har talats om datorisering osv.&lt;br&gt;Men här har man visat tendenser till en omorganisation i riktning mot expan-&lt;br&gt;derande orter i stället för att se på var det finns behov av service och var det&lt;br&gt;finns en omfattande hamntrafik. Örnsköldsvik tillhör faktiskt de städer som&lt;br&gt;har en omfattande hamnverksamhet. Därför anser jag att det är en fullstän-&lt;br&gt;digt fel inriktning att flytta hela administrationen till Umeå, då man i stället&lt;br&gt;får åka med bil mellan Örnsköldsvik och Umeå för att åstadkomma en ser-&lt;br&gt;vice i den andra största hamnstaden i Norrland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker inte att statsrådet skall komma undan frågan vad som menas&lt;br&gt;med grundläggande service med att börja tala om vad vi i centern har fram-&lt;br&gt;fört som alternativ till finansiering i skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 86 Statsrådet ERIK ÄSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fru talman! Det kan diskuteras hur långt man skall sträcka sig för att upp-&lt;br&gt;rätthålla en grundläggande service på tullområdet. Jag tror att vi kan vara&lt;br&gt;överens om att en sådan service inte kan upprätthållas om man halverar an-&lt;br&gt;slaget till tullen. Det var faktiskt det centerpartiet föreslog för inte så länge&lt;br&gt;sedan. Det är riktigt att jag sagt detta förut, och jag säger det igen, för jag&lt;br&gt;har inte fått något bra svar på hur man skall bära sig åt för att klara servicen&lt;br&gt;i Örnsköldsvik och i en del andra orter om man drar ner tullens resurser med&lt;br&gt;50%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 87 GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Vissa av de uppgifter som har med importmomsen att göra&lt;br&gt;handläggs de facto nu av tullen, och det kostar pengar. Tanken var att de&lt;br&gt;skulle minskas. Men om det visar sig att det belopp som det här gäller - det&lt;br&gt;finns ingen som kan ange exakta belopp i finansieringen av skattereformen,&lt;br&gt;inte ens regeringen - är för litet, är jag den första att ompröva beloppet för&lt;br&gt;att det skall garantera den grundläggande servicen. Men jag är inte så säker&lt;br&gt;på att regeringen och statsrådet är villiga att ompröva något för att åstad-&lt;br&gt;komma denna grundläggande service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Svar på fråga 1990/91:230 om momsen på vägfärjetrafiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 88 Statsrådet ERIK ÄSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Rune Backlund har, mot bakgrund av att vägfärjor är en del&lt;br&gt;av vägnätet, frågat om jag är beredd att medverka till att vägfärjorna undan-&lt;br&gt;tas från den beslutade mervärdeskatten på kollektivtrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för den beslutade reformeringen av mervärdeskatten har&lt;br&gt;varit att beskattningen i princip skall vara generell även på tjänsteområdet.&lt;br&gt;Detta får till följd att alla typer av tjänster som tillhandahålls yrkesmässigt&lt;br&gt;mot ersättning blir skattepliktiga. Det är alltså inte så att transporter med&lt;br&gt;vägfärjor blir skattepliktiga enbart på grund av att de definitionsmässigt an-&lt;br&gt;ses utgöra personbefordran eller kollektivtrafik. Även i de fall man tar ut&lt;br&gt;bro- eller vägavgifter för vissa broar eller för vissa vägsträckor torde avgif-&lt;br&gt;terna komma att omfattas av den generella skatteplikten till mervärdeskatt.&lt;br&gt;Jag är inte beredd att medverka till att dessa områden utantas från mervärde-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då Rune Backlund, som framställt frågan, anmält att han var förhindrad&lt;br&gt;att närvara vid sammanträdet, medgav andre vice talmannen att Görel Thur-&lt;br&gt;din i stället fick delta i överläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 89 GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman’ Rune Backlunds vägnar får jag tacka för svaret; Rune&lt;br&gt;Backlund har inte möjlighet att närvara i kammaren i dag. Jag skall i alla fall&lt;br&gt;försöka argumentera för frågan och för det han är ute efter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattereformen talar man i och för sig om tjänster. Då kan man säga att&lt;br&gt;kostnaderna för vägfärjorna är ett slags alternativa kostnader för väginveste-&lt;br&gt;ringarna. En vägfärja är att betrakta som en väg - utan den kan de här män-&lt;br&gt;niskorna inte ta sig till och från sina hem och verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom är färjetrafiken en verksamhet som är lätt att avgränsa. Därför&lt;br&gt;borde regeringen kunna lägga fram ett förslag om att undanta färjor av det&lt;br&gt;här slaget, färjor som så att säga ersätter vägen, från beslutet om moms även&lt;br&gt;på tjänster - de tjänsterna bör kunna ses som ett alternativ till en väginveste-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 90 Statsrådet ERIK ÄSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den här skatten, liksom många andra skatter som har disku-&lt;br&gt;terats i samband med skattereformen, är ett utflöde av en generell princip -&lt;br&gt;som vi har försökt tillämpa över ett så stort område som möjligt - nämligen&lt;br&gt;att vi skall ta ut en enhetlig och generell mervärdeskatt och att den skall utgå&lt;br&gt;på i princip alla typer av konsumtion av varor och tjänster. Det får till följd&lt;br&gt;att vi breddar mervärdeskatten till ett större område än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag sade i mitt svar är det här inte något utslag av principen att kollek-&lt;br&gt;tivtrafiken skall mervärdeskattebeläggas, även om det i och för sig också är&lt;br&gt;fallet, utan det är en följd av att alla typer av tjänster beläggs med mervärde-&lt;br&gt;skatt. Men det är också så att transporter - det handlar om såväl biltranspor-&lt;br&gt;ter som alla slag av kollektivtrafik - beläggs med mervärdeskatt. Jag tycker&lt;br&gt;att det är fullkomligt naturligt att man gör på det sättet även i detta fall. Som&lt;br&gt;jag påpekade: Skulle det bli aktuellt - och det är en diskussion som förs i&lt;br&gt;dessa dagar - att ta ut bro- eller vägavgifter på vissa håll i landet, lär mervär-&lt;br&gt;deskatten komma att tas ut även i de fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här beslutet, som redan är fattat av riksdagen, ligger alltså fast. Jag&lt;br&gt;ser ingen anledning att ändra på det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 91 GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är mycket väl medveten om principen om likformig be-&lt;br&gt;skattning och att det skall tas ut moms på alla varor och tjänster. Men jag är&lt;br&gt;också medveten om att det har gjorts en hel del undantag. Jag vet vidare att&lt;br&gt;det har gjorts ändringar när man har sett att de förslag som lagts fram inte&lt;br&gt;varit riktigt bra. En sådan har vi behandlat senast i dag i skatteutskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att just vägfärjor är en så speciell sak. Det är klart att man kan&lt;br&gt;bygga en bro - det kan man göra. Men det kanske ändå i längden blir dyrare&lt;br&gt;än att ha en vägfärja för den trafik som passerar. Jag vet att Rune Backlund&lt;br&gt;bor på Visingsö, och där har man det problemet att man måste använda en&lt;br&gt;vägfärja, men sådana finns ju även på andra håll i landet. Många gånger är&lt;br&gt;det också regionalpolitiskt nödvändigt att se till att kostnaderna inte blir för&lt;br&gt;höga för dessa människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 92 Statsrådet ERIK ÄSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Görel Thurdin använde nu ett argument som jag har hört&lt;br&gt;många gånger förut, nämligen att verksamheten är så speciell. Det har jag&lt;br&gt;hört tillämpat på snart sagt alla områden i tillvaron som utsätts för någon&lt;br&gt;form av beskattning. Och i någon mening är det riktigt - alla verksamheter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har sina särdrag, alla verksamheter är angelägna, i varje fall för en del män-&lt;br&gt;niskor. Därför kan det argumentet användas och har använts i pläderingar&lt;br&gt;för att man skall undanta alla möjliga områden från beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görel Thurdin har själv velat åstadkomma sådana lättnader på en rad&lt;br&gt;andra områden. Om man adderar alla dessa unika särfall blir de regel sna-&lt;br&gt;rare än undantag, och då handlar det om stora urgröpningar i skatterefor-&lt;br&gt;mens finansiering. Därför kan vi inte tillmötesgå dessa önskemål. Skulle vi&lt;br&gt;göra det skulle vi snart ha ett lapptäcke som påminner om det gamla skatte-&lt;br&gt;systemet eller blir ännu värre. Därför finns det all anledning att hålla fast vid&lt;br&gt;de generella principerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 93 GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det är bara det att de generella principerna inte alltid går att&lt;br&gt;tillämpa, därför att verkligheten inte är så generell som man har försökt göra&lt;br&gt;den. Vi kan t.ex. se på hur det här slår på särintresset turism: i stället för att&lt;br&gt;få intäkter till finansiering av skattereformen förlorar man intäkter. Det har&lt;br&gt;diskuterats och kommer att diskuteras här senare också. Det är ett typexem-&lt;br&gt;pel på att man faktiskt gjort någonting tokigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom får man ofta höra argumentet att det är svårt byråkratiskt att&lt;br&gt;hantera en differentiering. Men i det här fallet är det enkelt att dra gränsen.&lt;br&gt;Gränsen mellan land och vatten tror jag inte att momsen kommer att för-&lt;br&gt;ändra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 94 Statsrådet ERIK ÄSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill bara invända mot påståendet att det skulle ligga nå-&lt;br&gt;gon felräkning bakom de kalkyler som gjorts i fråga om turistmomsen eller&lt;br&gt;på andra områden. Det är inte på det sättet att skattereformen förutsätter&lt;br&gt;en viss intäkt från en viss delbransch. Det intressanta är den totala intäkt&lt;br&gt;som vi får genom de åtgärder som utgör finansieringen av skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan mycket väl vara på det sättet att människor ändrar sitt konsum-&lt;br&gt;tionsbeteende, minskar sin konsumtion på ett området och ökar den på ett&lt;br&gt;annat. Då får man naturligtvis minskade intäkter på de områden där kon-&lt;br&gt;sumtionen går tillbaka men ökade på ett annat område. Detta är varje fall&lt;br&gt;med hänsyn till totalfinansieringen av skattereformen ganska ointressant.&lt;br&gt;Drar man ned sin konsumtion och spenderar mindre på ett område kan det&lt;br&gt;vara ett uttryck för att man spenderar mer på ett annat område, och då kom-&lt;br&gt;mer skatteintäkterna in den vägen. Använd därför inte det argumentet - det&lt;br&gt;är i grunden felaktigt!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 95 GÖREL THURDIN (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Mycket skall man höra om den här skattereformen innan&lt;br&gt;öronen ramlar av, måste jag säga! Här har vi stått i kammaren och dividerat&lt;br&gt;om exakta siffror när det gällt finansieringen av skattereformen, och det har&lt;br&gt;utdelats åthutningar åt den som inte haft samma siffror som regeringen, och&lt;br&gt;nu säger statsrådet att den fördelningen inte spelar någon roll - huvudsaken&lt;br&gt;är att totaleffekten blir densamma. Det var ett mycket märkligt påstående!&lt;br&gt;Jag skall komma ihåg det till de fortsatta övningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Svar på fråga 1990/91:249 om beskattningen av restaurang- och&lt;br&gt;hotelltjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 96 Statsrådet ERIK ÄSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Hugo Hegeland har frågat om regeringen är beredd att före-&lt;br&gt;slå lättnader i beskattningen av hotell- och restaurangtjänster med anledning&lt;br&gt;av den starkt minskade efterfrågan inom dessa branscher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjningen av mervärdeskatten på hotell- och restaurangtjänster har in-&lt;br&gt;gått som ett led i strävan att få en generell och enhetlig mervärdeskatt som&lt;br&gt;är konsumtions- och konkurrensneutral och som i princip omfattar all yrkes-&lt;br&gt;mässig omsättning av varor och tjänster. Jag är mot denna bakgrund inte be-&lt;br&gt;redd att föreslå någon ändring av mefvärdesbeskattningen av dessa tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 97 HUGO HEGELAND (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar statsrådet för försöket att svara på min fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den redovisade bakgrunden, som alltså inte föranledde stats-&lt;br&gt;rådet att föreslå några förändringar, vill jag påpeka att den bara är en del av&lt;br&gt;bakgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Görel Thurdin påpekade har statrådet hela tiden varit otroligt ange-&lt;br&gt;lägen om att reformen skall vara totalfinansierad. Nu visar det sig att efter-&lt;br&gt;frågan på hotell- och restaurangtjänster sjunker så mycket att man räknar&lt;br&gt;med att man inte får in de 1,3 miljarder somfrian hade kalkylerat med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så fort det uppstått något sådant bortfall har ju statsrådet krävt att man&lt;br&gt;skall ha någon annan finansieringskälla. Ta bara förslaget om löneskatt! I&lt;br&gt;proposition nr 54 talar regeringen om att en ansvarsfull finansiering är&lt;br&gt;grundläggande för hela skattereformen. Därför föreslår man en alternativ&lt;br&gt;finansiering. Har statsrådet nu helt tappat ansvaret samtidigt som man tap-&lt;br&gt;par 1,3 miljarder i intäkter från moms på hotell- och restaurangtjänster?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 98 Statsrådet ERIK ÄSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Hugo Hegeland har ju ändå en viss nationalekonomisk ut-&lt;br&gt;bildning - jag är därför förvånad över det märkliga inlägg som jag nyss lyss-&lt;br&gt;nade till. Jag skall försöka upprepa argumenteringen en gång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi får minskade intäkter på ett visst område därför att konsumtionen&lt;br&gt;går ned är detta inte ett uttryck för att det är några brister eller felaktigheter&lt;br&gt;i finansieringen av skattereformen; det är ett uttryck för att människorna ge-&lt;br&gt;nom ändrade preferenser eller på grund av ändrade kostnader förskjuter sin&lt;br&gt;konsumtion - minskar den på ett område och ökar den på ett annat. Vi är&lt;br&gt;faktiskt inte beroende av att få in ett exakt belopp i skatteintäkter från ho-&lt;br&gt;tell- och restaurangbranschen - vi är beroende av att totalt sett få in ungefär&lt;br&gt;de intäkter som vi har kalkylerat med. Blir det litet mindre på ett område&lt;br&gt;och litet mer på ett annat är detta inget problem från finansieringssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta har ingenting att göra med det exempel som Hugo Hegeland åbero-&lt;br&gt;pade, nämligen att vi tappar en delfinansiering genom att ett visst förslag - i&lt;br&gt;det här fallet arbetsgivaravgifter på pensionsutbetalningar - måste uppskju-&lt;br&gt;tas något halvår. I det läget är det inte ett uttryck för ändrade konsumtions-&lt;br&gt;vanor utan ett genuint bortfall av skatteintäkter, och i det fallet är det själv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klart att vi eftersträvar en alternativ finansiering. Det rör sig alltså om två&lt;br&gt;helt olika situationer som inte kan jämföras med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 99 HUGO HEGELAND (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar statsrådet för att han erkänner att jag har vissa&lt;br&gt;kunskaper i ekonomi. Tyvärr kan jag inte ge samma erkännande till statsrå-&lt;br&gt;det. Möjligen kan det bero på att jag tyvärr inte har haft statsrådet som elev.&lt;br&gt;Jag har haft Bengt K Å Johansson som elev och även Ingvar Carlsson. Från&lt;br&gt;det hållet har jag ännu inte hört sådana häpnadsväckande uttalanden som&lt;br&gt;jag nyss hörde. Här säger statsrådet att om vi inte får in 1,3 miljarder kronor&lt;br&gt;i momsintäkter på hotell- och restaurangtjänster får vi in det någon annan-&lt;br&gt;stans. Det får vi visst inte. Var har statsrådet lärt sig ekonomi någonstans&lt;br&gt;egentligen? Efterfrågan går ju i stället till utlandet. Konferenser kommer ju&lt;br&gt;att förläggas till utlandet. I vinter kommer man att resa till Norge och&lt;br&gt;Schweiz i större utsträckning än tidigare. Uppfattningen att den svenska&lt;br&gt;skatteomläggningen skulle vara ett nollsummespel är helt felaktig. Tvärtom&lt;br&gt;blir ju effekten den att en del av efterfrågan riktar sig till utlandet. Vi går&lt;br&gt;miste om denna efterfrågan och får alltså inte alls in någonting. Därför kan&lt;br&gt;jag mycket väl fråga hur det går med ansvaret - man skall ju ha det totala&lt;br&gt;beloppet. Statsrådet säger att det kommer in på olika områden, men så blir&lt;br&gt;det ju inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 100 Statsrådet ERIK ÄSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall försöka förklara det hela en gång till. Om det är på&lt;br&gt;det sättet att det inom ramen för en given totalkonsumtion sker förskjut-&lt;br&gt;ningar, så att människor konsumerar mindre på ett område och mera på ett&lt;br&gt;annat - och det är givet att dessa områden är ungefär lika behandlade skatte-&lt;br&gt;mässigt: det är en grundprincip i reformen - påverkar skattereformens finan-&lt;br&gt;siering inte nämnvärt de totala intäkterna. Påståendet att en stor del av efter-&lt;br&gt;frågan läcker ut utomlands är i bästa fall obevisat. Det vet vi ingenting om&lt;br&gt;förrän vi har sett resultatet någon gång efter utgången av nästa år. Får jag&lt;br&gt;bara påpeka för Hugo Hegeland, liksom för hans partivänner, att genomför&lt;br&gt;man stora, ofinansierade skattesänkningar, som ni ibland tycks vilja göra,&lt;br&gt;dvs. en kraftig påspädning av efterfrågan ofinansierad utan någon täckning&lt;br&gt;i den reala produktionen, får man med all säkerhet en kraftig ökning av im-&lt;br&gt;porten och en försvagning av vår utrikesbalans. Den risken är mycket större&lt;br&gt;med den moderata skattepolitiken än med den skattereform som här genom-&lt;br&gt;förs och som är ansvarsfullt finansierad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 101 HUGO HEGELAND (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Med anledning av detta slingriga svar vill jag erinra om att&lt;br&gt;skatteutskottet uppvaktades av Sveriges turistråd och flera representanter&lt;br&gt;för hotell- och restaurangbranschen. De pekade på att man i Stockholm, Gö-&lt;br&gt;teborg och Malmö inte konkurrerar sinsemellan om tjänsterna utan med&lt;br&gt;London, Hamburg, Paris och andra städer. De framhöll att skatteomlägg-&lt;br&gt;ningen kommer att slå på turistbalansen, som redan är negativ. Den kommer&lt;br&gt;att bli ännu större. Det är en ofrånkomlig följd av skatteomläggningen.&lt;br&gt;Finns det något av det stora ansvar som man i alla andra sammanhang talar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagens protokoll 1990191:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om, borde ju ändå statsrådet reagera inför den väntade efterfrågeminsk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 102 Statsrådet ERIK ÄSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Någon gång måste folk inse att har man fattat ett beslut gäl-&lt;br&gt;ler det. Sedan måste man inrätta sig efter detta. Jag är för min del mycket&lt;br&gt;orolig, om det finns människor som ser som sin huvudsakliga uppgift att tala&lt;br&gt;om hur förfärligt dyrt och dåligt det är i den svenska hotell-, restaurang- och&lt;br&gt;turistbranschen. Möjligen kan detta skapa en överdriven och onödigt nega-&lt;br&gt;tiv bild, som skrämmer bort folk från att konsumera de tjänster som erbjuds,&lt;br&gt;tjänster som ändå på många sätt är attraktiva och prisvärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en historisk parallell. Den svenska bryggerinäringen förklarade&lt;br&gt;på sin tid att om man inte fick tillverka mellanöl, skulle det över huvud taget&lt;br&gt;inte gå att tillverka ett drickbart öl i landet. Jag vet att bryggerinäringen har&lt;br&gt;fått äta upp de orden och ångra sig. Följden blev under många år att konsum-&lt;br&gt;tionen av folköl och annat öl pressades ned. Folk hade fått lära sig av bryg-&lt;br&gt;garna att det inte fanns kvar något drickvärt öl. Möjligen skall samma lär-&lt;br&gt;dom dras när det gäller turistbranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 103 HUGO HEGELAND (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag skall bortse från resonemanget om mellanöl och i stället&lt;br&gt;erinra om hur man reagerade i Frankrike när man upptäckte att det blev en&lt;br&gt;kraftigt minskad efterfrågan. Där var ju momsen i restaurang- och ho-&lt;br&gt;tellbranschen 18,6 %. Man sänkte momsen till 7 %, eftersom man insåg att&lt;br&gt;man skulle förlora turistintäkter. Därför tycker jag att statsrådet bör vara&lt;br&gt;intresserad av att se till att vi kan vända det stora underskottet i turistbalan-&lt;br&gt;sen. Nu har skatteomläggningen tvärtom lett till den effekten att vi får ett&lt;br&gt;bortfall. Jag förstår inte att statsrådet kan säga att ingenting skall ändras utan&lt;br&gt;att vi skall se hur det blir, eftersom det inte, enligt hans mening, kan bevisas&lt;br&gt;någonting i förväg. Nej, vi kan inte bevisa någonting i förväg, men det kan&lt;br&gt;inte heller statsrådet. Men det går ändå att bedöma vad som är sannolikt,&lt;br&gt;och den sannolika utvecklingen blir att man tappar 1,3 miljarder kronor. I&lt;br&gt;andra sammanhang sägs det att man är så ansvarsfull att man skall finansiera&lt;br&gt;skatteomläggningen till sista öret, samtidigt som vi kritiseras när vi tror mer&lt;br&gt;på dynamiska effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 104 Statsrådet ERIK ÄSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det tillhör ju den moderata mytologin att man ökar skattein-&lt;br&gt;täkterna genom att sänka skatterna, eller kanske rent av ta bort dem helt&lt;br&gt;och hållet. Det är en inställning som jag menar inte hör hemma i en seriös&lt;br&gt;debatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det ändå mellan raderna antyds att moderaterna skulle vara be-&lt;br&gt;redda att sänka mervärdeskatten för just den här branschen, skulle jag vilja&lt;br&gt;fråga om det verkligen förhåller sig så. Nyligen har det ju träffats något slags&lt;br&gt;överenskommelse mellan moderaterna och folkpartiet. Har jag förstått det&lt;br&gt;rätt talas det om generella sänkningar av mervärdeskatten i den mån man nu&lt;br&gt;får råd med detta i framtiden. Skall jag tolka Hugo Hegeland så, att detta&lt;br&gt;icke är fallet och så, att moderaterna kräver en återgång till en differentierad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdeskatt? Kräver ni detta också av folkpartiet för att ni över huvud&lt;br&gt;taget skall kunna bilda regering, om den situationen uppstår, och för att ni&lt;br&gt;skall kunna föra något slags gemensam skattepolitik? Hur blir det nu: Blir&lt;br&gt;det återgång till differentierad mervärdeskatt eller blir det ändringar av den&lt;br&gt;generella mervärdeskatten? Kan jag få ett besked på den punkten?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 105 HUGO HEGELAND (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Artikeln i Dagens Nyheter gällde ju som statsrådet mycket&lt;br&gt;väl vet sex huvudpunkter. Det är helt riktigt att det står att man skall arbeta&lt;br&gt;för en sänkning av momsen. Bl.a. bör ju den extra höjningen med 1,5 %&lt;br&gt;från 23,46 % till 25 % tas bort, så snart man kan återgå till det tidigare läget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande en differentiering av olika skatter får vi naturligtvis ta ett sam-&lt;br&gt;tal med folkpartiet. Två får inte svara samtidigt - inte ens talmannen som är&lt;br&gt;folkpartist får gå in i debatten och säga hur folkpartiet ställer sig - och stats-&lt;br&gt;rådet vet mycket väl att jag inte kan stå här och säga vad sådana förhand-&lt;br&gt;lingar skulle leda till. Man måste emellertid göra någonting, och det är ni&lt;br&gt;som har hittat på att höja skatten på hotell- och restaurangtjänster så oerhört&lt;br&gt;att det blir den här effekten. Det är alltså inte vi som har gjort det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 106 Statsrådet ERIK ÅSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! När det gäller den tillfälliga höjningen av mervärdeskatten&lt;br&gt;behöver inte Hugo Hegeland bekymra sig. Det finns redan ett riksdagsbeslut&lt;br&gt;om att skatten skall återgå till den tidigare lägre nivån vid utgången av nästa&lt;br&gt;år. Det kommer att ske alldeles automatiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande fortsatta åtgärder rörande mervärdeskatten kan jag konsta-&lt;br&gt;tera att jag inte fick något svar på frågan. Tala inte om att slingra sig! Här&lt;br&gt;försöker Hugo Hegeland sitta på två stolar samtidigt, och detta är uppenbart&lt;br&gt;taktiken ända fram till valet. Det gäller dels att ge sken av att ni är beredda&lt;br&gt;att sänka mervärdeskatten selektivt på vissa områden, dels att tala om gene-&lt;br&gt;rella sänkningar av mervärdeskatten. Detta går inte ihop. Man kan inte göra&lt;br&gt;bådadera. Antingen får man bestämma sig för en enhetlig skatt eller för en&lt;br&gt;differentierad skatt. Det hade varit bra om jag hade kunnat få ett klarare&lt;br&gt;besked på den punkten. Annars kan det möjligen vara så, att en del företrä-&lt;br&gt;dare för turistbranschen - och jag förstår att ni är ivrigt verksamma där - får&lt;br&gt;en felaktig föreställning om vad ni tänker göra, om ni får chansen efter valet&lt;br&gt;nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 107 HUGO HEGELAND (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Anledningen till den minskade efterfrågan inom hotell- och&lt;br&gt;servicenäringarna är ju den mycket höga mervärdeskatten. Sänker man skat-&lt;br&gt;ten blir det ju en ökning av efterfrågan. Då blir det ökade intäkter, varför&lt;br&gt;det inte alls behöver bli något problem som statsrådet tror. Nu får jag inte&lt;br&gt;bestämma själv, vilket kanske inte förvånar statsrådet, eftersom det finns en&lt;br&gt;viss demokrati även inom vårt parti, men jag kan alltid argumentera för en&lt;br&gt;sänkning av mervärdeskatten när det gäller hotell- och restaurangtjänster.&lt;br&gt;Detta skulle ju leda till en ökning av efterfrågan i Sverige eller i varje fall&lt;br&gt;motverka bortfallet. På så sätt får man ju in de intäkter som statsrådet så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gärna efterlyser i olika sammanhang då det gäller att vara ansvarsfull med&lt;br&gt;hänsyn till finansieringen av skatteomläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Svar på fråga 1990/91:260 om avdragsrätten för avgifter till&lt;br&gt;fackföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 108 Statsrådet ERIK ÅSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Birgit Friggebo har frågat finansministern om huruvida ett&lt;br&gt;uttalande av innebörd att en utbyggriad av föräldraförsäkringen är en högre&lt;br&gt;prioriterad åtgärd än höjningar av avdraget för fackföreningsavgift fortfa-&lt;br&gt;rande äger giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till frågeställningen är denna. Riksdagen beslutade i våras att&lt;br&gt;skattereduktionen för fackföreningsavgifter fr.o.m. 1992 års taxering skall&lt;br&gt;sättas ned från 40 % till 20 % av underlaget. Samtidigt höjdes taket för re-&lt;br&gt;duktionsgrundande avgift från 1 200 kr. till 2500 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska partikongressen uttalade att reduktionskoeffi-&lt;br&gt;cienten åter borde höjas till 40 %. Det var i detta sammanhang som finansmi-&lt;br&gt;nistern uttalade att en utbyggd föräldraförsäkring skulle prioriteras framför&lt;br&gt;ett ökat avdrag för fackföreningsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutskottet har i dag beslutat föreslå riksdagen att avdragstaket på&lt;br&gt;2 500 kr. för fackföreningsavgifter skall slopas. Skälet är i första hand att det&lt;br&gt;inte föreligger någon begränsning i arbetsgivares avdragsrätt för kostnader&lt;br&gt;för organisationsverksamhet. Genom att ta bort taket skapas därför likfor-&lt;br&gt;mighet i detta hänseende mellan arbetsgivare och arbetstagare. Utskottet&lt;br&gt;beslutade vidare att föreslå riksdagen att mätnings- och granskningsavgifter&lt;br&gt;vid byggnadsarbeten, som i dag är avdragsgilla i inkomstslaget tjänst, för ar-&lt;br&gt;betstagaren i stället skall behandlas på motsvarande sätt som fackförenings-&lt;br&gt;avgifter, dvs. skattereduktion skall medges i stället för avdrag i förvärvskäl-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av beslutet att höja skattereduktionen för fackföre-&lt;br&gt;ningsavgifter från 20 % till 40 % skulle medföra minskade skatteintäkter om&lt;br&gt;ca 1,1 miljarder kronor. Kostnaden för en utbyggd föräldraförsäkring skulle&lt;br&gt;uppgå till ca 1,6 miljarder kronor. Den strama finanspolitiken gäller självfal-&lt;br&gt;let fortfarande. Det är därför inte möjligt att bifalla kongressens beslut om&lt;br&gt;att höja skattereduktionen för fackföreningsavgifter. Det är inte heller för&lt;br&gt;närvarande möjligt att bygga ut föräldraförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en jämförelse kan nämnas att de åtgärder skatteutskottet förordar,&lt;br&gt;och som jag har redogjort för, innebär en minskning av skatteintäkterna om&lt;br&gt;ca 25 milj. kr. såvitt avser det slopade avdragstaket vid en skattereduktion&lt;br&gt;på 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet har inte varit främmande för att i arbetet med skattereformen&lt;br&gt;genomdriva beslut som medför försvagningar av budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En prioritering av en utbyggd föräldraförsäkring står fast så snart de eko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nomiska förutsättningarna så tillåter - det finns inte någon som helst anled-&lt;br&gt;ning att ifrågasätta detta mot bakgrund av det beslut som skatteutskottet fat-&lt;br&gt;tat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 109 BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! I min fråga refererades två uttalanden av Allan Larsson. I&lt;br&gt;frågesvaret kommenteras bara en. En av frågorna gällde Allan Larssons ut-&lt;br&gt;talanden om att: Nu är det dags att inse att det är blodigt allvar. Allt vi kan&lt;br&gt;göra under de närmaste åren måste underordnas den stora uppgiften att åter-&lt;br&gt;skapa vår ekonomiska styrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skulle vilja fråga: Är det fortfarande blodigt allvar? Är det rätt signal&lt;br&gt;som ges från skatteutskottets socialdemokrater när man vill premiera fack-&lt;br&gt;föreningarna och deras konfliktfonder? Stämmer skatteutskottets beslut&lt;br&gt;överens med att det är blodigt allvar och att vi måste behålla välfärden?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det talas om likformighet. Ett sätt hade naturligtvis varit att ta bort av-&lt;br&gt;dragsrätten för båda, men det avstyrks av skatteutskottet. Innebär detta tal&lt;br&gt;om likformighet att konfliktersättningen skall beskattas för arbetstagarna,&lt;br&gt;precis som sker för arbetsgivarna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom behandlas frågan om vad detta skulle kosta. Det är riktigt att&lt;br&gt;detta förslag kostar mindre än det SAP-kongressen beslutade om. Men vad&lt;br&gt;innebär detta på sikt? Nu bakar man ihop mätningsarvoden m.m. och lägger&lt;br&gt;in detta i fackföreningsavgiften. Det skall sedan behandlas på samma sätt.&lt;br&gt;Vi vet att det finns kollektiva hemförsäkringar, kollektiva bilförsäkringar,&lt;br&gt;som bakas in i fackföreningsavgiften. Är inte Erik Åsbrink rädd för att en&lt;br&gt;massa personliga utgifter kommer att öka kostnaderna för avdragsrätten i&lt;br&gt;framtiden?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bakgrunden finns bundenheten till LO. Det är därför man genomför&lt;br&gt;detta. Förra veckan slängde man förslaget om sjuklön i papperskorgen på&lt;br&gt;grund av LO. Nu ökar man avdragsrätten för fackföreningsavgiften. Jag&lt;br&gt;skulle vilja fråga: Vad står härnäst på LOs önskelista, som vi skall få ta ställ-&lt;br&gt;ning till och genomföra här i riksdagen?.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen undrar jag: Hur mycket av dessa skattefinansierade pengar ham-&lt;br&gt;nar hos det socialdemokratiska partiet, och vilka uppgörelser finns inför va-&lt;br&gt;let?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 110 Statsrådet ERIK ÅSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Den sista frågan tänker jag inte svara på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som står härnäst på LOs lista skulle jag möjligen kunna tänka mig är&lt;br&gt;samma sak som hör hemma under den första frågan, som handlar om att det&lt;br&gt;nu är blodigt allvar. Det är blodigt allvar. Huvuduppgiften för den ekono-&lt;br&gt;miska politiken nu och framgent är att få ordning på landets ekonomi, att&lt;br&gt;bringa ned den höga inflationen, som är ett hot mot sysselsättning och väl-&lt;br&gt;färd samt mot hela vår samhällsmodell. Detta är jag övertygad om också är&lt;br&gt;en huvuduppgift för LO, liksom det är det för regeringen och för det social-&lt;br&gt;demokratiska partiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det slopade taket är en åtgärd som syftar till ökad likformighet. Det finns&lt;br&gt;inga begränsningar beloppsmässigt när det gäller arbetsgivarnas avdragsrätt.&lt;br&gt;Det finns fortfarande sådana begränsningar i fråga om fackföreningsmed-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagens protokoll 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lemmarnas avgifter, även om det är relativt få som går över taket. Jag menar&lt;br&gt;att det är en självklar rättviseåtgärd att ta bort det taket. Man kan naturligt-&lt;br&gt;vis, det medger jag, ha synsättet att avdragsrätt inte skall medges för någon-&lt;br&gt;dera parten. Det är en fullt tänkbar uppfattning. Däremot har jag mycket&lt;br&gt;svårt att förstå och acceptera dem som hävdar att det skall vara full avdrags-&lt;br&gt;rätt för arbetsgivarna och ingen avdragsrätt alls för fackföreningsmedlem-&lt;br&gt;marna. Det är för mig en orimlighet att skattesystemet på det sättet skulle&lt;br&gt;systematiskt gynna den ena parten på arbetsmarknaden och missgynna den&lt;br&gt;andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också som svar på frågan om konfliktersättning skall beskattas säga&lt;br&gt;att avdragsprocenten är satt så att hänsyn tas till att konfliktersättning inte&lt;br&gt;beskattas. Det är endast 20 % i skattereduktion från och med nästa år, dvs.&lt;br&gt;betydligt lägre än den generella skattesats som löntagarna har. Det hänsyns-&lt;br&gt;tagandet har gjorts på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 111 BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag förstår om statsrådet Erik Åsbrink inte vill svara på den&lt;br&gt;sista frågan som jag ställde, nämligen hur mycket av de pengar som tas in i&lt;br&gt;fackföreningsavgifter - och som alltså till viss del är skattefinansierade - som&lt;br&gt;hamnar hos det socialdemokratiska partiet. När man gör förändringar och&lt;br&gt;tar bort taket kan fackföreningarna öka sina avgifter utan att det kostar sär-&lt;br&gt;skilt mycket för dem som är med i fackföreningarna. Hur mycket av dessa&lt;br&gt;pengar hamnar hos det socialdemokratiska partiet? Den frågan bör gå att&lt;br&gt;besvara, även om statsrådet inte vill svara på vilka överenskommelser som&lt;br&gt;finns i samband med det här beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu finns alltså inga begränsningar. Här bakar man in kollektiva hemför-&lt;br&gt;säkringar, kollektiva bilförsäkringar och andra personliga utgifter i fackföre-&lt;br&gt;ningsavgiften. Kommer statsrådet att göra begränsningar, så att människor&lt;br&gt;inte får ha den här typen av kollektiva utgifter via fackföreningen, vilka&lt;br&gt;också är avdragsbara?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 112 Statsrådet ERIK ÅSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tänker inte gå med på att föra debatten på det plan som&lt;br&gt;Birgit Friggebo gör med den typen av frågor. Det finns inga som helst över-&lt;br&gt;enskommelser knutna till detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en illusion, och tyder på okunnighet, att tro att det är fritt fram ute&lt;br&gt;i fackföreningsrörelsen att höja medlemsavgifterna. Det finns här, som på&lt;br&gt;andra områden, ett mycket starkt motstånd mot den typen av avgiftshöj-&lt;br&gt;ningar. Jag är övertygad om att mycket stor återhållsamhet kommer att visas&lt;br&gt;på det området framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att Birgit Friggebo också, när retoriken har skalats bort, kunde&lt;br&gt;ha i åtanke att vi faktiskt om en månad genomför en åtgärd, som innebär att&lt;br&gt;avdragen blir hälften så mycket värda. Skattereduktionen halveras faktiskt&lt;br&gt;med det förslag vi lägger fram. Om man beaktar den saken tycker jag inte&lt;br&gt;att detta onyanserade skall är på sin plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 113 BIRGIT FRIGGEBO (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Fackföreningarna, framför allt LO, bidrar faktiskt i väldigt&lt;br&gt;hög grad till det socialdemokratiska partiets ekonomi. Min enkla fråga är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur mycket av de här subventionerade fackavdragen som hamnar i det so-&lt;br&gt;cialdemokratiska partiets ficka. Nu vill Erik Åsbrink inte diskutera på den&lt;br&gt;nivån. Ni drar er inte för att genomföra beslut som underlättar att det går till&lt;br&gt;på detta sätt. Det tycker jag är värre än att ta upp en diskussion om hur&lt;br&gt;mycket pengar som hamnar i det egna partiets ficka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten i sig och borttagandet av taket underlättar naturligtvis möj-&lt;br&gt;ligheten att höja fackföreningsavgiften. Fortfarande har jag inte fått svar på&lt;br&gt;frågan om det skall vara möjligt även i framtiden att få personliga utgifter&lt;br&gt;inbakade i den fackliga avgiften och därmed få en skattesubvention på hem-&lt;br&gt;försäkringar, bilförsäkringar osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Svar på fråga 1990/91:268 om beskattningen av dagbarnvårda-&lt;br&gt;res kostnadsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 114 Statsrådet ERIK ÅSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Agne Hansson har frågat mig om jag är beredd att vidta åt-&lt;br&gt;gärder så att beskattningen av kostnadsersättning för dagbarnvårdare i fa-&lt;br&gt;miljedaghem upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 13 november i år besvarade jag en liknande fråga från Stina Eliasson.&lt;br&gt;Visserligen avsåg den frågan sådan kostnadsersättning som utges för vård av&lt;br&gt;person i enskilt familjehem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som dock framgick av det svar jag då lämnade innebär skattereformen&lt;br&gt;i princip att kostnadsersättningar generellt blir skattepliktiga. Detta gäller&lt;br&gt;således även dagbarnvårdares kostnadsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen införs samma regler i detta avseende för både of-&lt;br&gt;fentligt och privat anställda. Kostnadsersättningar skall således tas upp som&lt;br&gt;intäkt, medan avdrag medges för omkostnaderna. I normalfallet kan antas&lt;br&gt;att ersättningen i sin helhet gått åt till de avsedda omkostnaderna, varför&lt;br&gt;avdrag kan medges med samma belopp som kostnadsersättningen utan att&lt;br&gt;någon närmare utredning i form av kvitton eller liknande behöver lämnas. I&lt;br&gt;sådant fall skall inte heller någon preliminärskatt betalas på kostnadsersätt-&lt;br&gt;ningen. De nya reglerna innebär således normalt inte någon försämring för&lt;br&gt;dagbarnvårdarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte beredd att vidta åtgärder för att särskilda regler i detta av-&lt;br&gt;seende skall kunna införas för just dagbarnvårdare i familjehem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 115 AGNE HANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka för svaret. Jag hade naturligtvis blivit betydligt&lt;br&gt;gladare om det hade varit positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I normalfallet skall ersättningen kvittas mot kostnader som får dras av,&lt;br&gt;säger statsrådet, och det är ju riktigt. Detta skall då inte ha någon betydelse.&lt;br&gt;Jag vill naturligtvis fråga: Om det inte har någon som helst betydelse, varför&lt;br&gt;då dra på sig detta onödiga merarbete som vållar en rad problem genom att&lt;br&gt;införa krångel i onödan? Det är min första fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalfallen är tydligen få, för jag har från flera familjedagbarnvårdare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar pä frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hemma i Västerviks kommun fått den reaktionen att de upplever detta som&lt;br&gt;en klar försämring. De ger exempel på att de mot en ersättning på 20 kr. om&lt;br&gt;dagen skall stå för två mål mat och dessutom ett mellanmål, leksaker, extra&lt;br&gt;slitage på huset m.m. Det är naturligtvis orimligt. Det går inte ihop. Familje-&lt;br&gt;dagbarnvårdarna anser att det är en klar försämring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de ställer upp och upplever att de inte får någon uppmuntran utan&lt;br&gt;ytterligare krångel och slutar, innebär det dessutom att det blir brist på dag-&lt;br&gt;barnvårdare. Man kan få flera som inte ställer upp. Det är till förfång för&lt;br&gt;samhällsutvecklingen och de egna initiativen över huvud taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför, statsrådet, kan man inte vara beredd att göra ett undantag och un-&lt;br&gt;derlätta och främja både personliga initiativ och samhällsnyttig verksamhet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 116 Statsrådet ERIK ÅSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vidhåller att det i de allra flesta fall inte innebär någon&lt;br&gt;förändring eller försämring i praktiken för dagbarnvårdarna. Det visar också&lt;br&gt;de reaktioner som jag har mött när jag har haft tillfälle att framföra de syn-&lt;br&gt;punkterna i andra sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär inte heller, vilket Agne Hansson påstår, ökat krångel. Det&lt;br&gt;finns inga speciella svårigheter med att genomföra denna ordning, däremot&lt;br&gt;är det ett utflöde av principen om likformig beskattning att vi gör på det här&lt;br&gt;sättet. Jag menar att det är av stort värde att vi kan ha en så konsekvent syn&lt;br&gt;på olika delar av skattesystemet som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också påpeka - vilket jag också gjorde i mitt svar till Stina Eliasson&lt;br&gt;för bara tre veckor sedan när nästan exakt samma fråga var uppe i riksda-&lt;br&gt;gen - att det står den skattskyldige fritt att visa om kostnaderna har varit&lt;br&gt;högre och på så vis få göra avdrag för detta. Den möjligheten finns fortfa-&lt;br&gt;rande kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 117 AGNE HANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! För det första måste jag fråga statsrådet hur mycket detta&lt;br&gt;påverkar skattereformens finansiering. Det måste vara den första fråga man&lt;br&gt;ställer - om man skall bibehålla krånglet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra: Får jag tolka statsrådets svar så att det som sägs om att man&lt;br&gt;skall kunna medge avdrag för hela omkostnaden betyder att man inte skall&lt;br&gt;behöva redovisa allt i form av kvitton och verifikationer i övrigt? Kan man&lt;br&gt;få ett klart och entydigt svar på det? I så fall har man naturligtvis i någon&lt;br&gt;mån förenklat saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har lyssnat på debatten tidigare och diskuterat med Erik Åsbrink&lt;br&gt;många gånger. Kan det vara så fruktansvärt viktigt att bita sig fast som en&lt;br&gt;krubbitare i principer i stället för att kunna förenkla, vara praktisk och kon-&lt;br&gt;struktiv?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 118 Statsrådet ERIK ÅSBRINK (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Agne Hanssons alternativ innebär ingen förenkling. Det&lt;br&gt;finns inget sådant skäl att göra en förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppsmässigt är det här en mycket obetydlig del av den samlade skatte-&lt;br&gt;reformen. Det kan ju inte vara ett ensamt skäl till att man skall överge alla&lt;br&gt;principer och införa en mängd särbestämmelser och undantag. Det finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;många små detaljer i reformen, men om vi skulle ha det synsättet skulle vi&lt;br&gt;snart ha ett mycket komplicerat och oenhetligt skattesystem med alla pro-&lt;br&gt;blem det medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns all anledning - med en krubbitares envishet eller på annat sätt -&lt;br&gt;att hålla fast vid vissa principer. Dessa principer attackeras ständigt av Agne&lt;br&gt;Hansson och hans partivänner och andra partier i riksdagen som på olika sätt&lt;br&gt;försöker riva sönder olika delar av skattereformen. Det går naturligtvis i&lt;br&gt;varje enskilt fall att säga att det går bra att göra på ett visst sätt, men om vi&lt;br&gt;inte hade visat en viss ståndaktighet hade det inte blivit någon skattereform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 119 AGNE HANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det påverkar inte finansieringen, säger statsrådet. Jag kan&lt;br&gt;inte förstå varför man skall bita sig fast vid principer. Risken är ju att mycket&lt;br&gt;av det goda i skattereformen går förlorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär ingen förenkling, säger statsrådet vidare. Men det&lt;br&gt;måste väl ändå innebära en förenkling om man struntar i att beskatta kost-&lt;br&gt;nadsersättningen? Då slipper man ju alla problem med redovisning och det&lt;br&gt;faktum att många upplever detta som en försämring. Eller är statsrådet be-&lt;br&gt;redd att medge att en redovisning av omkostnaderna inte behöver göras av&lt;br&gt;familjedaghemsvårdare?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ajournering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammaren beslöt kl. 16.48 på förslag av andre vice talmannen att ajour-&lt;br&gt;nera frågestunden till kl. 18.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återupptagna förhandlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna återupptogs kl. 18.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Svar på fråga 1990/91:258 om miljöbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 120 Miljöminister BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Annika Åhnberg har frågat mig om regeringen avser att fö-&lt;br&gt;reslå förändringar i miljölagstiftningen i syfte att åstadkomjna likhet inför&lt;br&gt;lagen. Bakgrunden till frågan är enligt frågeställaren att ett litet företag döm-&lt;br&gt;des för miljöbrott under det att åtalet mot ett större företag lades ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Annika Åhnberg säkert vet kan jag inte kommentera enskilda fall.&lt;br&gt;Min principiella inställning är emellertid självfallet att alla som begår miljö-&lt;br&gt;brott skall behandlas lika inför lagen. Storleken på ett företag saknar bety-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna princip om likhet inför lagen utgör också den självklara grunden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för lagstiftningen och tillämpningen. Det finns därför ingen anledning att fö-&lt;br&gt;reslå några förändringar i miljölagstiftningen i fråga om likhet inför lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av regeringen tillsatta miljöskyddskommittén skall däremot se över&lt;br&gt;andra miljöstraffrättsliga frågor inkl, frågan om regler för ansvar för juri-&lt;br&gt;diska personer och deras ställföreträdare. Ett första betänkande kommer re-&lt;br&gt;dan i början av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 121 ANNIKA ÅHNBERG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret på frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är naturligtvis medveten om att miljöministern inte kan kommentera&lt;br&gt;ett speciellt konkret fall, och det är naturligtvis mer de generella och princi-&lt;br&gt;piella tankarna bakom detta som är de viktiga. Jag har valt att exemplifiera&lt;br&gt;min fråga med ett konkret fall som har aktualitet just nu, men det är inte&lt;br&gt;första gången som den här typen av händelse inträffar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är heller inte någonting som inträffar bara när ett ärende går så långt&lt;br&gt;som till åtal. Det kan också finnas fall i övrigt i tillämpningen, t.ex. miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsnämnders miljötillsyn, där man på det kommunala planet&lt;br&gt;kan uppleva att det görs skillnad mellan olika aktörer, t.ex. beroende på de-&lt;br&gt;ras betydelse i kommunen. Detta är naturligtvis en mycket beklämmande&lt;br&gt;tendens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är glad att miljöministern säger att principen måste vara likhet inför&lt;br&gt;lagen, och jag hade naturligtvis inte heller väntat mig att få något annat svar.&lt;br&gt;Jag tror att alla är fullkomligt överens om den saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den här typen av åsikten florerar och att man då och då kan uppleva att&lt;br&gt;dessa åsikter bekräftas genom skriverier i massmedia, föder hos människor i&lt;br&gt;vårt samhälle en misstro inför samhällets miljöpolitik, och jag tror att det är&lt;br&gt;en mycket farlig utveckling. Jag undrar därför: Kommer miljöskyddskom-&lt;br&gt;mittén att göra någon analys av hur tillämpningen av lagstiftningen har fun-&lt;br&gt;gerat, eller har man kanske redan gjort en sådan? Man skulle på så sätt&lt;br&gt;kunna få dessa misstankar bekräftade eller dementerade. Och kommer det i&lt;br&gt;betänkandet att ingå någon analys av hurdan utvecklingen faktiskt har varit?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 122 Miljöminister BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Låt mig först än en gång stryka under hur viktigt det är att&lt;br&gt;alla behandlas lika, vare sig det är förtroendevalda, domstolar eller myndig-&lt;br&gt;heter som fattar beslut. Det är vidare så att det har varit dåligt med tillämp-&lt;br&gt;ningen i det förflutna, men nu är dess bättre en skärpning på väg, och den&lt;br&gt;understödjer vi på allt sätt. Vi har bl.a. utbildat poliser och åklagare för att&lt;br&gt;de skall bli bättre på att sköta den här typen av mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns sedan en sorts problem som inte är specifik för miljömål, utan&lt;br&gt;som också förekommer i fråga om ekonomiska mål och skattemål. Det är&lt;br&gt;nämligen så att man när det gäller stora företag ibland kan råka i tvivel om&lt;br&gt;vem som är ansvarig. Så skall det inte vara; det är alltid ytterst VD och styrel-&lt;br&gt;sen som är ansvariga. Det kan vara så att dessa delegerar befogenheter till&lt;br&gt;någon annan. Om den delegeringen är oklar, kan det uppstå osäkerhet om&lt;br&gt;vem som skall ställas till ansvar. Ofta väljer då åklagaren att åtala både VD&lt;br&gt;och den till vilken delegationen eventuellt har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det ibland uppstår problem, har det att göra med detta slag av svårig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter. Detta gäller också det aktuella fallet. Det var därför inte av en hän-&lt;br&gt;delse som jag i mitt svar nämnde att kommittén skall se över frågor om regler&lt;br&gt;för ansvar för juridiska personer och deras ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 123 ANNIKA ÅHNBERG (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag förstår att det var något sådant som låg bakom svaret.&lt;br&gt;Jag delar uppfattningen att det naturligtvis inte skall vara möjligt för ett stort&lt;br&gt;företag att, genom att man är oklar i beslutsdelegationen eller i sättet att&lt;br&gt;hantera miljöfrågor, i förlängningen klara sig undan samhällets sanktioner&lt;br&gt;när ett miljöbrott har begåtts. Jag ser med spänning fram emot det betän-&lt;br&gt;kande som efter vad jag förstår kommer att innehålla förslag som i framtiden&lt;br&gt;omöjliggör den här typen av missförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Svar på fråga 1990/91:261 om tillsynen enligt lagen om kemiska&lt;br&gt;produkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 124 Miljöminister BIRGITTA DAHL (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Åsa Domeij har frågat mig om regeringen tänker göra något&lt;br&gt;för att klara ut ansvarsfördelningen mellan kommuner och länsstyrelser,&lt;br&gt;t.ex. genom att ändra förordningen om kemiska produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen och förordningen om kemiska produkter är relativt nya, och det tar&lt;br&gt;tid att få resurser och kompetens för tillsynen helt på plats. Att den regionala&lt;br&gt;och lokala tillsynen inte fungerar fullt tillfredsställande beror enligt min me-&lt;br&gt;ning inte i första hand på en oklar ansvarsfördelning mellan de lokala och&lt;br&gt;regionala tillsynsorganen, utan snarare på att uppbyggnaden på tillsynsom-&lt;br&gt;rådet fortfarande pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som stöd till miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn av efterlev-&lt;br&gt;naden av lagen om kemiska produkter och föreskrifterna till denna, utarbe-&lt;br&gt;tade kemikalieinspektionen och naturvårdsverket år 1989 en vägledning för&lt;br&gt;den lokala tillsynen. Denna vägledning uppdateras löpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen och naturvårdsverket arbetar nu med att utforma&lt;br&gt;ytterligare tillämpningsföreskrifter och allmänna råd som stöd till de lokala&lt;br&gt;och regionala tillsynsorganen. Kemikalieinspektionen arbetar bl.a. med att&lt;br&gt;ta fram föreskrifter om marknadsföringen av miljöfarliga kemiska produkter&lt;br&gt;och naturvårdsverket med generella krav och restriktioner från miljöskydds-&lt;br&gt;synpunkt mot användningen av kemiska produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom tillsatte regeringen nyligen en utredare som skall se över natur-&lt;br&gt;vårdsverkets uppgifter och organisation (Dir. 1990:67). En viktig uppgift för&lt;br&gt;utredaren är att analysera hur ansvarsfördelning och samarbete mellan och&lt;br&gt;inom olika nivåer (centralt, regionalt, lokalt) bör utformas. Utredaren kom-&lt;br&gt;mer bl.a. att pröva den regionala organisationens ändamålsenlighet för ett&lt;br&gt;effektivt arbete i frågor med anknytning till miljö. I utredarens uppgifter in-&lt;br&gt;går även att analysera naturvårdsverkets och kemikalieinspektionens an-&lt;br&gt;svars- och arbetsfördelning för olika kemikaliefrågor, vidare att analysera&lt;br&gt;samverkansformer mellan naturvårdsverket och kemikalieinspektionen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra myndigheter som har uppgifter enligt lagen (1985:426) om kemiska&lt;br&gt;produkter. Ett förslag kommer att lämnas redan under första halvåret 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 125 ÅSA DOMEIJ (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar miljöministern för svaret, men tyvärr verkar inte&lt;br&gt;miljöministern så oerhört offensiv när det gäller kemikaliefrågorna, trots att&lt;br&gt;hon många gånger har sagt att kemikaliefrågorna är väldigt viktiga miljöfrå-&lt;br&gt;gor. Jag tycker att lagen om kemiska produkter är en mycket intressant lag,&lt;br&gt;eftersom den utgår från vaggan-till-graven-principen. Den borde enligt min&lt;br&gt;uppfattning därför kunna tillämpas i betydligt större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöministern säger i sitt svar att huvudproblemet inte är ansvarsfördel-&lt;br&gt;ningen, utan att uppbyggnaden på tillsynsområdet fortfarande pågår och att&lt;br&gt;detta är en ny lag. Men vi har ju trots allt haft en lagstiftning på det här områ-&lt;br&gt;det ganska länge. Före lagen om kemiska produkter hade vi lagen om hälso-&lt;br&gt;och miljöfarliga varor, som tillkom redan 1973. Men givetvis är det också&lt;br&gt;sant att tillsynen stegvis håller på att förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi i miljöpartiets riksdagsgrupp har skickat ut en enkät om just lagen om&lt;br&gt;kemiska produkter och dess tillämpning till 100 miljö- och hälsoskydds-&lt;br&gt;nämnder. Vi tycker nämligen att de här frågorna är mycket viktiga. Där&lt;br&gt;framkom just detta med den bristande ansvarsfördelningen. Man visste inte&lt;br&gt;vad länsstyrelsen skulle göra och vad kommunen skulle göra, och därför&lt;br&gt;gjorde man inte någonting alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man klagade också på informationen från de statliga verken - den infor-&lt;br&gt;mation som ministern här tog upp i sitt svar. Ofta klagade man dessutom på&lt;br&gt;fel myndighet, eftersom man inte visste vilka myndigheter som skulle&lt;br&gt;komma med föreskrifter och råd. I en del kommuner, t.o.m. ganska många,&lt;br&gt;sade man att man aldrig hade tillämpat lagen över huvud taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att någonting bör göras här. Om regeringen verkligen vill ha så&lt;br&gt;flummiga förordningar som det här är fråga om, tvingas riksdagen i stället&lt;br&gt;att i stor utsträckning lagstifta i detalj, och det kanske inte är bra i alla fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen om kemiska produkter står att länsstyrelsen utövar den&lt;br&gt;närmare tillsynen och kommunen den omedelbara tillsynen inom varje kom-&lt;br&gt;mun. Det är ganska svårt att lista ut hur detta egentligen skall tolkas. Jag&lt;br&gt;skulle vilja se ett snabbt initiativ från regeringen på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Svar på fråga 1990/91:221 om statliga lån till kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 126 Finansminister ALLAN LARSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Stina Eliasson har frågat mig om Göteborgs och Malmö&lt;br&gt;kommuner är de enda kommuner som regeringen vill stödja genom generösa&lt;br&gt;lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om att många kommuner har ekonomiska problem. Jag&lt;br&gt;anser emellertid inte att statliga lån - vare sig dessa är generösa eller inte -&lt;br&gt;löser problemen. Staten ger i stället stöd på annat sätt, t.ex. genom extra&lt;br&gt;44 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skatteutjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar Ragunda kommun så är det riktigt att regeringen inte vidtog&lt;br&gt;någon åtgärd med anledning av kommunens hemställan om lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ragunda kommun har emellertid under en lång följd av år fått extra&lt;br&gt;skatteutjämningsbidrag. Bidragen har dessutom ökats kraftigt de två senaste&lt;br&gt;bidragsåren. För år 1991 får Ragunda 4,6 milj.kr. Relaterat till kommunens&lt;br&gt;skatteunderlag motsvarar detta en utdebitering på ca 65 öre, vilket är högst&lt;br&gt;i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken Göteborg eller Malmö får extra skatteutjämningsbidrag. Lånen&lt;br&gt;till Göteborg och Malmö får därför betraktas som en extraordinär åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 127 STINA ELIASSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som har gjort oss i Ragunda kommun litet fundersamma, och inte så&lt;br&gt;litet, är dels att vi nekades lånet, dels att det inte fanns någon motivering till&lt;br&gt;beslutet. Det konstateras bara helt sonika att regeringen inte vidtar någon&lt;br&gt;åtgärd med anledning av hemställan. Jag tycker att en motivering hade varit&lt;br&gt;på sin plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ragunda kommun befinner sig i en mycket besvärlig situation, och det&lt;br&gt;tror jag att statsrådet känner till, och befolkningsstrukturen är ogynnsam. Vi&lt;br&gt;har väldigt många äldre människor, och skatteunderlaget är svagt. Utdebite-&lt;br&gt;ringen för år 1990 var sammanräknat för alla typer av skatter för Ragunda&lt;br&gt;kommun 33:25 kr. Detta skall jämföras med Malmö som har 31:03 kr. och&lt;br&gt;Göteborg 31:18 kr. I procent av medelskattekraften var den egna skattekraf-&lt;br&gt;ten för Ragunda 82,3 %, Malmö 103,9 % och Göteborg 110,4 %. Varken&lt;br&gt;Göteborg eller Malmö betalar någon skatteutjämningsavgift på den lands-&lt;br&gt;tingskommunala sidan, eftersom de inte är med i landstingskommunalt sam-&lt;br&gt;manhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av svaret fick jag reda på att lånen till Göteborg och Malmö var en ex-&lt;br&gt;traordinär åtgärd. Jag tycker nog att vi är i behov av extraordinära åtgärder&lt;br&gt;också i Ragunda kommun. Vi skulle behöva de 16 milj.kr. som vi anhållit att&lt;br&gt;få som lån, och det står också i kommunens framställan, eftersom vi behöver&lt;br&gt;bygga gruppbostäder och vidta miljöåtgärder osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 128 Finansminister ALLAN LARSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag är medveten om att Ragunda kommun har en svår situa-&lt;br&gt;tion. Jag anser också att detta kommer till uttryck i de belopp som utgår till&lt;br&gt;kommunen i form av extra skatteutjämningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller motiven för insatserna i Göteborg och Malmö har min före-&lt;br&gt;trädare redovisat dem i proposition till riksdagen. Jag har ingenting att till-&lt;br&gt;lägga därutöver. Jag vill bara understryka att jag med den statsfinansiella&lt;br&gt;situation vi har och kan förutse framöver bedömer det som uteslutet att vi&lt;br&gt;kan göra liknande insatser i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 129 STINA ELIASSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det sist sagda var ett klart och rakt besked. Men det finns&lt;br&gt;faktiskt en sak som jag tror att statsrådet kan hjälpa till med, så att Ragunda&lt;br&gt;kommun slapp komma med anhållanden om lån, och det är att skyndsamt&lt;br&gt;se till att den regionalpolitiska utredningens förslag om att vattenkraftsvins-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagens protokoll 1990191:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terna skall återgå till de kraftproducerade kommunerna snarast genomförs.&lt;br&gt;Ett halvt öre av de vinster som kraftbolagen gör med hjälp av den el som&lt;br&gt;produceras i Ragunda kommun - vi har nio kraftverk - skulle ge oss 29,7&lt;br&gt;milj. kr. i tillskott varje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi väntar otåligt på ett sådant förslag från regeringshåll. Vi är litet ledsna&lt;br&gt;och arga över att detta förslag inte kom med i regeringens proposition. Det&lt;br&gt;hela begravdes för att återigen utredas. Dessutom anser vi att 5,5 miljarder&lt;br&gt;kronor till storstäderna för extraordinära åtgärder för kollektivtrafik och så-&lt;br&gt;dant är generöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Svar på fråga 1990/91:269 om statliga lån till kommunerna i&lt;br&gt;Kalmar län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 130 Finansminister ALLAN LARSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Agne Hansson har med hänvisning till de statliga lånen till&lt;br&gt;Göteborgs och Malmö kommuner frågat mig om jag är beredd att stödja&lt;br&gt;kommunerna i Kalmar län genom lån med samma generösa villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sak hänvisar jag till det svar som Stina Eliasson tidigare har fått om stat-&lt;br&gt;liga lån till kommuner. Jag är alltså medveten om att många kommuner har&lt;br&gt;ekonomiska problem, men jag anser inte att statliga lån löser dessa problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag svarat Stina Eliasson ger staten i stället stöd på annat sätt, och&lt;br&gt;även i Kalmar län finns det kommuner som tillfälligt eller under en lång följd&lt;br&gt;av år har fått extra skatteutjämningsbidrag. För år 1991 har Högsby och Väs-&lt;br&gt;terviks kommuner fått bidrag med 1,4 milj.kr. resp. 6,6 milj.kr. Bidraget till&lt;br&gt;Västerviks kommun var nominellt sett bland de högsta i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen konstaterar jag återigen att varken Göteborg eller Malmö får&lt;br&gt;extra skatteutjämningsbidrag och att lånen till dessa kommuner får betraktas&lt;br&gt;som en extraordinär åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 131 AGNE HANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka finansministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förmenar inte Göteborg och Malmö en sådan här behandling. Jag har&lt;br&gt;inte tänkt mig att jag rent konkret skall få några pengar hem till Kalmar län&lt;br&gt;här i dag. I så fall kunde finansministern lämnat över dem när han var på&lt;br&gt;besök i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är ställd som ett exempel på att man kan se litet olika på rättvisepo-&lt;br&gt;litik. Den är ställd också för att det finns anledning att lyfta fram de ekono-&lt;br&gt;miska problem som vi har i Kalmar län. Nu noterar jag att finansministern&lt;br&gt;säger i svaret att dessa problem inte löses med lån. Jag delar den uppfatt-&lt;br&gt;ningen. Det är naturligtvis betydligt viktigare att man har en rättvis syn i de&lt;br&gt;stora frågorna inom den ekonomiska politiken och skattepolitiken för att&lt;br&gt;åstadkomma regional balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man ser i kommunerna det litet grand som en utmaning att man får väldigt&lt;br&gt;många kostnader övervältrade på sig. Sedan får man ett skattetak över huvu-&lt;br&gt;det, och det sägs att kommunalpolitikerna måste ha detta, eftersom de inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klarar ekonomin. Det slår mycket hårt framför allt mot de kommuner med&lt;br&gt;regionalpolitiska problem som finns i Kalmar län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore självfallet tacksamt om finansministern kunde ge en fingervis-&lt;br&gt;ning om hur man skall hantera dessa ekonomiska problem. I ett läge där man&lt;br&gt;i vissa fall är beredd att tillgripa sådana extrema åtgärder för expansiva om-&lt;br&gt;råden kan det uppfattas som att man i Kalmar län är bortglömd. Jag skulle&lt;br&gt;gärna vilja ha en bekräftelse från finansministern att han är beredd att tänka&lt;br&gt;på detta i fortsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 132 Finansminister ALLAN LARSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag har tillsatt den kommunalekonomiska utredningen, som&lt;br&gt;skall göra en bedömning av kommunernas ekonomi framöver och hur finan-&lt;br&gt;sieringen av den kommunala verksamheten skall ske. Det kommunala skat-&lt;br&gt;testoppet är till för att anpassa tillväxten i kommunernas verksamhet till de&lt;br&gt;realekonomiska förutsättningarna. Det har, som Agne Hansson vet, varit en&lt;br&gt;snabb expansion under 80-talet, och vi kan inte ha en sådan snabb takt i fort-&lt;br&gt;sättningen. Det är skälet till det kommunala skattestoppet. Det ligger i den&lt;br&gt;kommunalekonomiska utredningens uppdrag att redovisa hur det skall&lt;br&gt;åstadkommas en rättvis fördelning mellan kommunerna och hur det skall bli&lt;br&gt;i fortsättningen på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller denna typ av lån vill jag upprepa vad jag sade nyss. Det är&lt;br&gt;fråga om extraordinära åtgärder. Med hänsyn till det statsfinansiella läget&lt;br&gt;kommer det inte att finnas utrymme för att göra sådana insatser. Däremot&lt;br&gt;skall vi genom skatteutjämningen hjälpa de kommuner som har det svårast.&lt;br&gt;Jag är angelägen om att se till att det finns resurser så att detta kan klaras.&lt;br&gt;Det är ett skäl till att jag har en viss motståndskraft mot förslag att sänka&lt;br&gt;skatteinkomsterna som kommer från diverse håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 133 AGNE HANSSON (c):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det finns stora förväntningar i Kalmar län på utredningsar-&lt;br&gt;betet med hänsyn till åldersstruktur osv. - även om det tas viss hänsyn till det&lt;br&gt;i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har vi det extra skatteutjämningsbidraget. Jag såg en redovisning&lt;br&gt;över fördelningen. Även där fanns det en tung post där man räknade in kost-&lt;br&gt;naderna för infrastrukturella åtgärder i storstadsområden. Inte heller där&lt;br&gt;kunde jag se att det fanns den fördelningssynen att det är de mest utsatta&lt;br&gt;områdena som pengarna skall användas för. Det regeringsförslag om stor-&lt;br&gt;stadstrafiken som redovisades häromdagen angående infrastrukturella åt-&lt;br&gt;gärder visar inte heller denna rättvisa syn mot svaga regioner. Jag hoppas att&lt;br&gt;det blir en ändring i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 134 Finansminister ALLAN LARSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Fördelningen av de extra skatteutjämningsbidragen sker ge-&lt;br&gt;nom den nämnd som är tillsatt och som har parlamentarisk sammansättning.&lt;br&gt;Den nämnden har varit enig. De beslut som jag har varit med i regeringen&lt;br&gt;att fatta har helt byggt på de förslag som är framlagda av nämnden. Man har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjort ett bra arbete, och jag har haft lätt att ansluta mig till de förslag som&lt;br&gt;nämnden har redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Svar på fråga 1990/91:243 om rättshjälp vid bodelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 135 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Charlotte Cederschiöld har frågat mig om jag avser att upp-&lt;br&gt;häva den inskränkning som 8 § första stycket sjunde punkten rättshjälpsla-&lt;br&gt;gen innebär när det gäller möjligheterna till rättshjälp i bodelningsärenden&lt;br&gt;och när denna lagändring i så fall förväntas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltsedan rättshjälpslagens tillkomst år 1973 har det funnits restriktioner&lt;br&gt;i fråga om rättshjälp för bodelning. Den nu gällande regeln, som Charlotte&lt;br&gt;Cederschiöld hänför sig till, infördes den 1 juli 1988 och innebar en viss ytter-&lt;br&gt;ligare åtstramning. Jag vill erinra om att ett enigt justitieutskott vid riksdags-&lt;br&gt;behandlingen tillstyrkte regeringsförslaget i denna del. Sedan den nya regeln&lt;br&gt;gällt en tid fick jag emellertid signaler om att det förelåg en viss ojämnhet i&lt;br&gt;rättshjälpsnämndernas praxis som kunde leda till mindre tillfredsställande&lt;br&gt;resultat i vissa fall. Med anledning av detta hölls i justitiedepartementets regi&lt;br&gt;en hearing i mars 1990 med företrädare för bl.a. advokater och rättshjälps-&lt;br&gt;nämnder. Därefter har vissa ytterligare undersökningar av praxis gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att redovisa mina slutsatser av utvecklingen i min anmälan till&lt;br&gt;1991 års budgetproposition och vill inte nu föregripa den behandling som&lt;br&gt;frågan då kommer att få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 136 CHARLOTTE CEDERSCHIÖLD (m):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är fullt medveten om att det var ett enigt justitieutskott som införde&lt;br&gt;denna inskränkning. Men sedermera har vi moderater i ett särskilt yttrande&lt;br&gt;markerat att vi önskar en förbättring på området. Om det inte sker har vi&lt;br&gt;sagt att vi kommer att återkomma i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu har den moderata partistämman enhälligt kommit fram till att modera-&lt;br&gt;terna vill upphäva denna inskränkning. Vi har tröttnat på att vänta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller undersökningarna av praxis har jag varit i kontakt med de-&lt;br&gt;partementet och rättshjälpsnämnden och därifrån fått informationer om att&lt;br&gt;någon egentlig ändring inte föreligger, kanske i något enstaka ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet vill inte tala om vad regeringen egentligen vill. Det försvårar&lt;br&gt;onekligen debatten. Men slutsatsen är att man ändå kan hysa ett visst hopp&lt;br&gt;om vad som komma skall i budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon hearing hade inte behövts om förhållandena hade varit tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande. Om en ändring behövs är det bättre att upphäva en inskränkning i&lt;br&gt;lagen än att påverka tillämpningen av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi får hoppas att svensk lagstiftning snart får litet konkurrens och utsätts&lt;br&gt;för jämförelser med andra länder. Det skulle kunna tvinga fram en mer&lt;br&gt;ändamålsenlig lagstiftning. Vi kan jämföra med vår stora granne Tyskland&lt;br&gt;med 80 miljoner invånare, och mer än 40 miljoner kvinnor. Där finns s.k.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prozesskostenhilfe och Rechtsberatenhilfe som ligger utanför själva det&lt;br&gt;rättsliga förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prozesskostenhilfe gäller i alla processuella sammanhang. Sedan den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1981 gäller den även för utlänningar och statslösa. Så en del svenska&lt;br&gt;kvinnor i skilsmässosituationer skulle faktiskt ha ett bättre läge som statslösa&lt;br&gt;i Tyskland än som svenskar hemma i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det är inte bara i Tyskland som man har laglig rätt till rättshjälp vid&lt;br&gt;bodelning. För att ta några exempel finns den rätten dessutom i England,&lt;br&gt;Holland, Belgien, Frankrike, i de EG-länder som jag har hunnit undersöka,&lt;br&gt;och i Schweiz. Sannolikt finns den också på flera håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför är det så farligt att låta människor få chansen att få sin sak prövad?&lt;br&gt;Vilken skada skulle det innebära om vi fick denna möjlighet även i Sverige?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Svar på fråga 1990/91:251 om rättshjälpen till asylsökande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 137 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lena Boström har frågat statsrådet Maj-Lis Lööw om vilken&lt;br&gt;rätt och vilken möjlighet en asylsökande har att påverka valet av den advo-&lt;br&gt;kat som skall handha och formulera flyktingens överklagningsärende. Arbe-&lt;br&gt;tet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall besvara frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som frågan avser utgår rättshjälp genom offentligt biträde enligt&lt;br&gt;rättshjälpslagen (1972:429). Till biträde utses i allmänhet en advokat eller en&lt;br&gt;biträdande jurist vid advokatbyrå. När det gäller valet av offentligt biträde&lt;br&gt;är huvudregeln att man i första hand skall förordna den som den rättshjälps-&lt;br&gt;sökande själv har utsett. Självklart har den som just kommit till Sverige för&lt;br&gt;första gången i allmänhet inte några praktiska möjligheter att själv på ett&lt;br&gt;meningsfullt sätt ta ställning till frågan om vilken advokat han eller hon skall&lt;br&gt;välja. Därför framställs i dessa fall normalt inga önskemål om någon särskild&lt;br&gt;advokat. I det läget gäller regeln att den myndighet som beviljar rättshjälp&lt;br&gt;själv utser en lämplig person som biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En strävan hos de myndigheter som utser biträden bör självfallet vara att&lt;br&gt;uppdragen skall fördelas på ett rättvist sätt bland dem som är lämpliga för&lt;br&gt;uppdraget. Invandrarverket fördelar uppdragen utifrån en särskild lista. Att&lt;br&gt;samma advokat förordnas i flera samtidigt pågående ärenden vid samma&lt;br&gt;flyktingförläggning kan vara till fördel utifrån intresset av att förordna en&lt;br&gt;person med specialkunskaper på det aktuella rättsområdet och utifrån effek-&lt;br&gt;tivitetssynpunkt. Det innebär naturligtvis ingen inskränkning i advokatens&lt;br&gt;skyldighet att noggrant sätta sig in i varje enskilt ärende och att föra fram de&lt;br&gt;synpunkter som varje enskild individ har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andre vice talmannen konstaterade att frågeställaren inte var närvarande&lt;br&gt;i kammaren och förklarade överläggningen avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Svar på fråga 1990/91:254 om sekretesslagstiftningen och FNs&lt;br&gt;barnkonvention&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 138 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Björn Samuelson har frågat mig om regeringen avser att un-&lt;br&gt;der innevarande riksmöte förelägga riksdagen förslag som bringar sekretess-&lt;br&gt;lagstiftningen i överensstämmelse med FNs barnkonvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Samuelsons fråga är föranledd av en dom i regeringsrätten i juni&lt;br&gt;1989. Domen avser ett fall där en vuxen person fått avslag på en begäran att&lt;br&gt;få ta del av en uppgift om sig själv som finns i en s.k. barnavårdsakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Samuelson har tolkat domen så att den enskilde normalt inte har&lt;br&gt;rätt att få del av uppgifter inom socialtjänsten om vem som är hans eller hen-&lt;br&gt;nes far och att den svenska sekretesslagstiftningen därför uppenbart strider&lt;br&gt;mot den av Sverige ratificerade FN-konventionen om barnens rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av ärendet om godkännande av konventionen fann var-&lt;br&gt;ken socialutskottet eller konstitutionsutskottet att den gällande svenska sek-&lt;br&gt;retesslagstiftningen behövde ändras för ett godkännande av konventionen.&lt;br&gt;Den bedömningen gjordes med anledning av en motion i den här aktuella&lt;br&gt;frågan och med kännedom om innehållet i den aktuella regeringsrättsdo-&lt;br&gt;men. Jag delar denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis har vi inom regeringskansliet klart för oss vad socialutskottet och&lt;br&gt;konstitutionsutskottet uttalade vid behandlingen av frågan om godkännande&lt;br&gt;av konventionen, nämligen att det finns anledning för regeringen att i lämp-&lt;br&gt;ligt sammanhang överväga en ändring av sekretesslagen för att tillgodose in-&lt;br&gt;tresset av att en person skall kunna få tillgång till uppgifter om sin börd. För&lt;br&gt;närvarande övervägs inom regeringskansliet hur en sådan översyn bör&lt;br&gt;komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 139 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Först vill jag tacka justitieministern för svaret på min fråga.&lt;br&gt;När jag skrev dessa motioner och också när jag formulerade denna fråga,&lt;br&gt;hade jag i bakhuvudet att svensk lagstiftning ju måste ha en röd tråd. T.ex.&lt;br&gt;när riksdagen fattade beslut om befruktning med hjälp av spermiedonation&lt;br&gt;uttalade riksdagen att det var viktigt att barnet kunde få reda på vem som&lt;br&gt;var dess fader. I och med den tekniska och biotekniska utvecklingen kan det&lt;br&gt;framöver också bli fråga om att få reda på vem som är barnets moder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här tyckte jag att det brast när det gällde viss hantering av olika ärenden&lt;br&gt;när människor försökt ta reda på vem som är hans resp, hennes fader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man skall bli en bra politiker är det väldigt viktigt att man också har&lt;br&gt;en inlevelseförmåga. Det är denna inlevelseförmåga som har drivit mig och&lt;br&gt;fått mig att ta olika initiativ i riksdagen när det gäller den här frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av sitt svar säger justitieministern att det ”övervägs inom regerings-&lt;br&gt;kansliet hur en sådan översyn bör komma till stånd”. Det kan väl hända att&lt;br&gt;både justitieministern och jag förstår vad som avses, men jag skulle ändå&lt;br&gt;vilja ha ett förtydligande. Vad betyder detta? Handlar det om utredningstek-&lt;br&gt;nikaliteter? Räcker det inte om regeringen inför en specialregel i sekretess-&lt;br&gt;lagstiftningen som undantar sådana domslut som förhindrar människor att&lt;br&gt;söka sitt ursprung? Kan man tolka det så att det under innevarande riksmöte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att läggas fram ett förslag till riksdagen som möjliggör för männi-&lt;br&gt;skor att finna sina rötter?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 140 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag delar Björn Samuelsons grundinställning som han redo-&lt;br&gt;visade när han hänvisade till de regler som finns om insemination och barns&lt;br&gt;rätt i det sammanhanget att få kunskap om sitt ursprung. Jag anser att detta&lt;br&gt;skall vara den bärande tanken i den här typen av frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande regleringen i sekretesslagen 7 kap. 4 § gäller ett s.k. om-&lt;br&gt;vänt skaderekvisit, dvs. presumtionen är för sekretess. För att göra en änd-&lt;br&gt;ring i denna bestämmelse krävs det enligt min uppfattning en noggrann ge-&lt;br&gt;nomgång av rättsläget och av vilka konsekvenser en uppmjukning av denna&lt;br&gt;bestämmelse skulle kunna få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser det inte som möjligt att ett förslag kan föreläggas riksdagen redan&lt;br&gt;under innevarande riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 141 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Då vill jag i stället fråga så här: Kommer beredningsarbetet&lt;br&gt;eller översynsarbetet att komma till stånd under innevarande riksmöte, så&lt;br&gt;att vi får ta del av de direktiv som justitieministern utfärdar beträffande detta&lt;br&gt;arbete?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 142 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Det beror på hur vi kommer fram till att denna översyn kan&lt;br&gt;komma till stånd. Jag utesluter inte att det kan bli fråga om att utfärda direk-&lt;br&gt;tiv för ett uppdrag under detta riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 143 BJÖRN SAMUELSON (v):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Så det är t.o.m. tveksamt om översynen kommer till stånd?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Svar på fråga 1990/91:262 om genteknikberedningens samman-&lt;br&gt;sättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 144 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Roy Ottosson har frågat socialministern om genteknikbe-&lt;br&gt;redningens sammansättning. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det&lt;br&gt;är jag som skall svara på frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I genteknikberedningen ingår representanter för samtliga riksdagspartier.&lt;br&gt;Det borgar för att de viktiga frågor beredningen har att ta ställning till blir&lt;br&gt;allsidigt belysta. Till beredningen har också förordnats ett stort antal exper-&lt;br&gt;ter. De skall inom sina resp, ämnesområden tillföra beredningen sakkun-&lt;br&gt;skap. Jag anser att Roy Ottossons karakteristik av experterna är felaktig och&lt;br&gt;oförskämd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Roy Ottosson tycks känna till har ledamöter av beredningen förordat&lt;br&gt;att personer som representerar bl.a. annat Lantbrukarnas Riksförbund och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljörörelsen skall knytas till arbetet. Beredningen har emellertid nyligen&lt;br&gt;beslutat att inte för närvarande begära att ytterligare experter förordnas. Jag&lt;br&gt;har inhämtat att beredningens ordförande i samband med detta beslut för-&lt;br&gt;klarade, att inget hindrar att beredningen vid behov kallar till hearings där&lt;br&gt;personer från exempelvis intresseorganisationer får ge sin syn på de frågor&lt;br&gt;beredningen behandlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är för egen del övertygad om att beredningen själv kan avgöra vilken&lt;br&gt;information som den behöver för att utföra sitt svåra uppdrag. Det finns där-&lt;br&gt;för inte anledning för regeringen att vidta någon åtgärd i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 145 ROY OTTOSSON (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill först tacka för svaret. Nu tycker jag väl att justitiemi-&lt;br&gt;nistern missuppfattande min fråga. Jag är inte ute efter att vara oförskämd&lt;br&gt;mot någon av experterna i denna beredning. Jag vill inte på något sätt för-&lt;br&gt;neka att de naturligtvis är mycket duktiga var och en på sitt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som justietieministern sade har beredningen ett mycket svårt arbete, och&lt;br&gt;då är det viktigt att experterna kommer från många olika håll. Jag har bara&lt;br&gt;konstaterat - vilket justitieministern inte heller vände sig emot - att miljörö-&lt;br&gt;relsen, bönderna, djurskyddet, konsumentrörelsen m.fl. intresseorganisa-&lt;br&gt;tioner inte var representerade. Om man ser till dagens samhällsdebatt i&lt;br&gt;denna fråga är det just från dessa organisationer som kritiken mot den nuva-&lt;br&gt;rande utvecklingen inom gentekniken och biotekniken kommer. Därför hy-&lt;br&gt;ser jag farhågan, som också bekräftades i det svar jag fått, att denna bered-&lt;br&gt;nings expertsammansättning är vinklad. Det är väl ändå regeringen som är&lt;br&gt;ansvarig för denna sammansättning, även om beredningen självfallet kan&lt;br&gt;kalla in och utfråga andra personer, vilket vi får hoppas att den gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill poängtera att detta är en mycket viktig fråga för oss i miljöpartiet.&lt;br&gt;Vi har nu krävt en allsidig parlamentarisk utredning. I stället tillsattes denna&lt;br&gt;beredning med något vidare direktiv än vad som är normalt för en bered-&lt;br&gt;ning. Vi hyser dock misstro mot beredningsalternativet just för att det kan&lt;br&gt;vara ett sätt att vinkla frågan, att inte tillsätta den utredning som behövs. Jag&lt;br&gt;måste fråga justitieministern: Varför kan man inte ta in representanter för&lt;br&gt;miljörörelsen som experter i denna beredning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 146 Justitieminister LAILA FREIVALDS (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill understryka att denna beredning är sammansatt av&lt;br&gt;representanter för samtliga partier riksdagen. Följaktligen är även miljöpar-&lt;br&gt;tiet representerat i själva beredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis inom beredningen som det skall avgöras vilka experter, in-&lt;br&gt;tresseorganisationer och andra som man vill involvera i sitt arbetet. Här har&lt;br&gt;miljöpartiet stora möjligheter att övertyga beredning om vilka dessa exper-&lt;br&gt;ter och intresseorganisationer är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 147 ROY OTTOSSON (mp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag tolkar detta som att justitieministern håller med om att&lt;br&gt;det är viktigt att denna beredning har en allsidig sammansättning, och att&lt;br&gt;man även har med experter som representerar kritiska synpunkter. Jag är&lt;br&gt;naturligtvis medveten om att samtliga partier är representerade. Självfallet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer vi i miljöpartiet genom vår representant att kämpa för att få en mer&lt;br&gt;kritisk granskning av den utveckling som sker på bioteknikens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte alls ointressant vilka experter som ingår. Detta är en mycket&lt;br&gt;komplicerad naturvetenskaplig fråga och det krävs mycket kunskaper om&lt;br&gt;detta område för att man skall kunna begripa vad som sägs. Därför är det&lt;br&gt;viktigt att just expertgruppen har en bra sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vara helt säker på att jag förstått justitieministern rätt vill bara&lt;br&gt;fråga: Håller justitieministern med om att expertsammansättningen i en be-&lt;br&gt;redning bör vara allsidig?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Svar på frågorna 1990/91:227 och 228 om försvarsmaterielindu-&lt;br&gt;strin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 148 Försvarsminister ROINE CARLSSON (s):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Lennart Eliasson har frågat mig om regeringen kommer att&lt;br&gt;ha några önskemål om bevarande av utvecklingskompetens och produk-&lt;br&gt;tionskapacitet inom försvarsmaterielindustrin i de nu pågående diskussio-&lt;br&gt;nerna mellan AB Bofors och FFV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Eliasson har vidare frågat mig om regeringen under våren 1991&lt;br&gt;kommer att avsätta pengar för försvarsmaterielbeställningar, t.ex. artille-&lt;br&gt;riammunition, i väntan på att ett nytt försvarsbeslut ger ett mer långsiktigt&lt;br&gt;besked inför framtiden till våra försvarsmaterielindustrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då frågorna rör samma ämne har jag valt att besvara dem i ett samman-&lt;br&gt;hang, och jag börjar med försvarsmaterielbeställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1990/91 har riksdagen avsatt drygt 11 miljarder kronor för&lt;br&gt;beställningar av försvarsmateriel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller t.ex. artilleriammunition täcker nuvarande beställningar pro-&lt;br&gt;duktion fram till våren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram en proposition för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92, som kommer att föreläggas riksdagen i februari 1991.&lt;br&gt;Denna proposition kommer bl.a. att behandla försvarsindustrin. Jag vill av&lt;br&gt;naturliga skäl inte föregripa detta arbete. Givetvis kommer utvecklings- och&lt;br&gt;produktionskapacitet inom hela försvarsindustrin att vägas in i regeringens&lt;br&gt;fortsatta bedömningar och förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anf. 149 LENNART ELIASSON (fp):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Herr talman! Jag vill tacka försvarsministern för svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ställde min fråga bl.a. av det skälet att jag anser att försvarsmaterielin-&lt;br&gt;dustrins situation är litet speciell. Dess enda kund är i praktiken svenska sta-&lt;br&gt;ten, eftersom all utveckling i princip sker på uppdrag av staten eller med dess&lt;br&gt;goda minne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att detta rimligen bör medföra att denna enda kund också har&lt;br&gt;ett speciellt ansvar när det gäller att ge besked i god tid om kommande be-&lt;br&gt;hov. Därmed möjliggör man för industrin att kunna planera och inte minst&lt;br&gt;kunna ge besked till sina anställda. Jag är naturligtvis medveten om de be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställningar som finns när det gäller artilleriammunition fram till 1992. Det är&lt;br&gt;om drygt ett år. Materielbeställningar med något enstaka års framförhållning&lt;br&gt;ger inte särskilt lång trygghet och ingen planeringshorisont att tala om. Dess-&lt;br&gt;utom pågår det naturligtvis på skilda håll projekt där man behöver besked&lt;br&gt;för att kunna planera för eventuell fortsatt verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På utvecklingssidan, som jag också frågade om, är naturligtvis risken upp-&lt;br&gt;enbar att brist på besked eller osäkra besked får till följd att personal med&lt;br&gt;mycket specifika kunskaper söker tryggare anställning och kanske ofta är de&lt;br&gt;första som ser sig om efter annat. Därmed riskeras funktioner hos hela avdel-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av skälen är naturligtvis också arbetsmarknadssituationen i Karlskoga.&lt;br&gt;Under de senaste två och ett halvt åren har ca 1 400 anställda sagts upp. Det&lt;br&gt;finns risk för ytterligare uppsägningar, om man inte i relativt god tid får be-&lt;br&gt;sked om eventuella fortsatta beställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tycker att svaret ger föga tröst för oroliga anställda. Jag skulle vilja&lt;br&gt;fråga om försvarsministern och regeringen på något sätt kommer att antyda&lt;br&gt;ett behov av kapacitet resp, ytterligare materielbeställningar i den aviserade&lt;br&gt;propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Hänvisning av ärenden till utskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs och hänvisades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:60 till konstitutionsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:62 till utrikesutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Förnyad bordläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredrogs men bordlädes åter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottets betänkande 1990/91 :LU13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsutskottets betänkande 1990/91:BoU5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Bordläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes och bordlädes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstitutionsutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:KU16 Justitieombudsmännens redovisning av sin verksamhet till&lt;br&gt;1990/91 års riksmöte m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikutskottets betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:TU10 Tilläggsbudet I inom kommunikationsdepartementets om-&lt;br&gt;råde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksutskottets betänkanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 :JoU13 Skogsbruket i fjällnära skogar&lt;br&gt;1990/91 :JoU14 Björnlandets och Djurö nationalparker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Anmälan om interpellation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande interpellation framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 4 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:112 av Elver Jonsson (fp) till socialministern om minskad alkohol-&lt;br&gt;konsumtion:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholkonsumtionen är det dominerande sociala och medicinska proble-&lt;br&gt;met i vårt land. Det finns ett klart samband mellan bruket av alkohol och&lt;br&gt;missbruket. Det finns därför starka skäl att pressa tillbaka totalkonsumtio-&lt;br&gt;nen av alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det uppskattas att ca 300 000 till 500 000 människor i vårt land ”har pro-&lt;br&gt;blem” med alkohol. Det uppskattas att omkring 20 % av vårdplatserna inom&lt;br&gt;akutsjukvården och 40 % av platserna inom den psykiatriska vården upptas&lt;br&gt;av patienter med sjukdomar som orsakats av alkohol. Bakom dessa fakta&lt;br&gt;döljer sig en hel rad med mänskliga tragedier. För folkpartiet liberalerna har&lt;br&gt;det alltid varit en viktig uppgift att hindra och lindra det lidande som följer i&lt;br&gt;alkoholmissbrukets spår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen uttalade sig för över ett år sedan för en mer aktiv alkoholpoli-&lt;br&gt;tik. Riksdagen uttalade vidare att det måste till en rad konkreta åtgärder för&lt;br&gt;att sänka alkoholkonsumtionen. Riksdagen ställde sig åter bakom WHOs&lt;br&gt;mål att minska alkoholkonsumtionen med 25% från år 1980 till år 2000.&lt;br&gt;Riksdagen gjorde dessa uttalanden med anledning av ett antal motionsyr-&lt;br&gt;kanden från bl.a. folkpartiet. Regeringen synes ännu inte tagit riksdagens&lt;br&gt;beslut på allvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska rådet har också beslutat om ett aktionsprogram för att uppnå&lt;br&gt;samma WHO-mål som Sveriges riksdag ställt sig bakom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill med anledning av dessa uttalanden fråga socialministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att nå WHOs målsättning&lt;br&gt;om en minskad totalkonsumtion av alkohol med 25 % till år 2000?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hur har Nordiska rådets beslut följts upp för att uppnå WHO-målet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vilka konkreta åtgärder i övrigt har regeringen vidtagit med anledning av&lt;br&gt;riksdagens olika uttalanden om en mer aktiv alkoholpolitik med syfte att&lt;br&gt;sänka alkoholkonsumtionen och förbättra folkhälsan?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Anmälan om frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäldes att följande frågor framställts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 3 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:273 av Margit Gennser (m) till socialministern om datasystemet&lt;br&gt;FAS 90:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas framtida datasystem,&lt;br&gt;FAS 90, har i socialförsäkringsutskottet endast behandlats i samband med&lt;br&gt;vad som kan beskrivas som rena administrativa problem. I 1989/90:SfU10&lt;br&gt;konstateras exempelvis att möjligheterna att anknyta sjukpenningutbetal-&lt;br&gt;ningar till tidpunkten för den försäkrades faktiska inkomstbortfall är av-&lt;br&gt;hängigt av FAS 90. Däremot har inte de långt viktigare integritetsfrågorna&lt;br&gt;berörts, en fråga som med rätta oroar allmänheten. Datainspektionen, lä-&lt;br&gt;karförbundet m.fl. framför nu en välunderbyggd kritik i detta hänseende.&lt;br&gt;Man kan nu se en tydlig konflikt mellan väsentliga krav på skydd för känsliga&lt;br&gt;personliga uppgifter och försäkringssystemets behov av ett modernt ADB-&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka mål avser socialministern att prioritera - administrativ effektivitet&lt;br&gt;eller den enskildes skydd mot integritetskränkningar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 4 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:274 av Lars Norberg (mp) till industriministern om statens energi-&lt;br&gt;verk:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett par uppmärksammade artiklar i tidningen Ny Teknik under november&lt;br&gt;har statens energiverk utsatts för en kritisk granskning. Av granskningen&lt;br&gt;framgår att energiverket både genom sin personalpolitik och sin anslagspoli-&lt;br&gt;tik satsat mer på grundforskning och minskat inriktningen på sådan praktisk&lt;br&gt;teknikutveckling som skulle kunna främja övergången till inhemsk energi&lt;br&gt;och energihushållning. Energidebatten i Sverige domineras av starka indust-&lt;br&gt;riella intressen både på producent och konsumentsidan. Det skulle behövas&lt;br&gt;en kritisk intellektuell motvikt till dessa intressen. Energiverket har i stället&lt;br&gt;valt att anpassa sig till detta energietablissemang bl.a. i sina utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser statsrådet vidta några åtgärder för att ändra inriktningen på energi-&lt;br&gt;verkets arbete?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:275 av Eva Goés (mp) till miljöministern om uranbrytning i natio-&lt;br&gt;nalparker:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I DN den 30/11 1990 fanns ett reportage från Berth i Australien som hand-&lt;br&gt;lade om att tillstånd givits för att starta brytning av uran i tre nationalparker.&lt;br&gt;Eftersom Sverige importerar uran från Australien, som själva inte har kärn-&lt;br&gt;kraft, så är vi i högsta grad orsak till denna nyproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige importerar uran från Kanada, där brytning sker på indianernas&lt;br&gt;mark, urinvånarnas mark, och även från Gabon och Niger i Afrika, från&lt;br&gt;Kina - antagligen från Tibet, som lider och lyder under Kina och från USA.&lt;br&gt;Av dessa länder är det USA som har den största chansen att protestera. Öv-&lt;br&gt;riga länders urbefolkningar är så få till antalet att de inte har en chans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag frågar miljöministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser miljöministern att göra för att hindra att vi i Sverige bidrar till&lt;br&gt;att uran börjar brytas i Australiens nationalparker?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:276 av Lars Werner (v) till försvarsministern om svensk neutralitets-&lt;br&gt;politik:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aftonbladet har avslöjat ett hemligt dokument om samarbete mellan&lt;br&gt;svensk och amerikansk militär. Dokumentet anger också att Sveriges rege-&lt;br&gt;ring givit tillstånd till samarbetet. I dokumentet, daterat 5 mars 1960, med-&lt;br&gt;delar USAs Stockholmsambassad till USAs utrikesminister att Sveriges re-&lt;br&gt;gering muntligen givit tillstånd för en grupp från den amerikanska kustbe-&lt;br&gt;vakningen att utföra militära tester, eskorterade av svensk militär personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aftonbladet skriver att detta tillstånd från Sveriges regering bidrog till att&lt;br&gt;utveckla det amerikanska Polarissystemet, och förstärkte USAs möjligheter&lt;br&gt;att förbereda krig och framgångsrikt utkämpa krig med atomvapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför fråga försvarsministern:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser försvarsministern att ovannämnda samarbete med USA överens-&lt;br&gt;stämmer med svensk neutralitetspolitik?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Kammaren åtskildes kl. 18.45.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna leddes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av förste vice talmannen från sammanträdets början t.o.m. 15 § anf. 86 och&lt;br&gt;av andre vice talmannen därefter till sammanträdets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STAFFAN HANSSON&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/Gunborg Apelgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 december 1990 Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Tisdagen den 4 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Justering av protokoll................................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ Ny riksdagsledamot m.m.............................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ Svar på fråga 1990/91:253 om hemspråksundervisningen...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Göran Persson (s)&lt;br&gt;Seija Viitamäki-Carlsson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ Svar på fråga 1990/91:259 om industrisysselsättningen i Ström-&lt;br&gt;stad ............................................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriminister Rune Molin (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverre Palm (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Svar på fråga 1990/91:264 om kraftvärmeverk.............. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriminister Rune Molin (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krister Skånberg (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Svar på fråga 1990/91:266 om förnybara och miljövänliga energi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;källor ........................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriminister Rune Molin (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krister Skånberg (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§ Svar på fråga 1990/91:226 om biståndet................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Lena Hjelm-Wallén (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan-Erik Wikström (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Svar på fråga 1990/91:237 om livsmedelshjälp till Sovjetunionen 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Lena Hjelm-Wallén (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrid Hasselström Nyvall (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Svar på fråga 1990/91:178 om folk- och bostadsräkningen..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilminister Bengt K Å Johansson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Claes Roxbergh (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Svar på fråga 1990/91:184 om polisbemanningen på Lidingö ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilminister Bengt K Å Johansson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allan Ekström (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Svar på fråga 1990/91:247 om Vallsundsbron............... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsminister Ulf Lönnqvist (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stina Eliasson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Svar på fråga 1990/91:267 om avvecklingen av vårdhemmen ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Bengt Lindqvist (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agne Hansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Svar på fråga 1990/91:250 om kvotering inom offentliga sektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av inskolningsplatser m.m. för ungdomar................ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Mona Sahlin (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kaj Nilsson (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Meddelande om svar på interpellationerna 1990/91:102, 88 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107............................................. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsminister Mona Sahlin (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 § Svar på fråga 1990/91:207 om tullservicen och färjetrafiken mel-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="5"&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lan Örnsköldsvik och Vasa...........................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Erik Åsbrink (s)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Görel Thurdin (c)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 § Svar på fråga 1990/91:230 om momsen på vägfärjetrafiken ....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Erik Åsbrink (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görel Thurdin (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Svar på fråga 1990/91:249 om beskattningen av restaurang- och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hotelltjänster.....................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Erik Åsbrink (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hugo Hegeland (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Svar på fråga 1990/91:260 om avdragsrätten för avgifter till fack-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;föreningar........................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Erik Åsbrink (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgit Friggebo (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Svar på fråga 1990/91:268 om beskattningen av dagbarnvårdares&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kostnadsersättning.................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Erik Åsbrink (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agne Hansson (c)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ajournering...........................................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återupptagna förhandlingar...............................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 § Svar på fråga 1990/91:258 om miljöbrott..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöminister Birgitta Dahl (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annika Åhnberg (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Svar på fråga 1990/91:261 om tillsynen enligt lagen om kemiska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;produkter........................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöminister Birgitta Dahl (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsa Domeij (mp)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 § Svar på fråga 1990/91:221 om statliga lån till kommuner......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansminister Allan Larsson (s)&lt;br&gt;Stina Eliasson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Svar på fråga 1990/91:269 om statliga lån till kommunerna i Kal-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mar län..........................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansminister Allan Larsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agne Hansson (c)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 § Svar på fråga 1990/91:243 om rättshjälp vid bodelning.......&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieminister Laila Freivalds (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Charlotte Cederschiöld (m)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 § Svar på fråga 1990/91:251 om rättshjälpen till asylsökande ....&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieminister Laila Freivalds (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Svar på fråga 1990/91:254 om sekretesslagstiftningen och FNs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;barnkonvention...................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieminister Laila Freivalds (s)&lt;br&gt;Björn Samuelson (v)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Svar på fråga 1990/91:262 om genteknikberedningens samman-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sättning.........................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieminister Laila Freivalds (s)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Roy Ottosson (mp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prot. 1990/91:38 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28 § Svar på frågorna 1990/91:227 och 228 om försvarsmaterielindus-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 december 1990&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;trin............................................. 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsminister Roine Carlsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Eliasson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Hänvisning av ärenden till utskott....................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Förnyad bordläggning................................ 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Bordläggning...................................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Anmälan om interpellation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:112 av Elver Jonsson (fp) om minskad alkoholkon-&lt;br&gt;sumtion ....................................... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Svar på frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:273 av Margit Gennser (m) om datasystemet FAS 90 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:274 av Lars Norberg (mp) om statens energiverk .... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:275 av Eva Goes (mp) om uranbrytning i national-&lt;br&gt;parker ........................................ 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:276 av Lars Werner (v) om svensk neutralitetspolitik 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 97423, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0938</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_199091__38.pdf</filnamn>
<filstorlek>12467388</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens snabbprotokoll 1990/91:38 Tisdagen den 4 december</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3727FD1A-2BE0-4F00-9AFF-C307EED10ABC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>