<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288607</hangar_id>
 <dok_id>GE0399</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>99</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:99</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>99</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-02-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:04</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:04:35</publicerad>
 <titel>om stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0399/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0399</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0399</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:99&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om stödet till jordbruket och&lt;br&gt;livsmedelsindustrin i norra Sverige, m. m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0399/prop_199091__99-1.png" style="width:36pt;height:39pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 14 februari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mats Hellström&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag om stöd till jordbruket och viss livsme-&lt;br&gt;delsindustri i norra Sverige för tiden den 1 juli 1991—den 30 juni 1992.&lt;br&gt;Den nuvarande stödområdesindelningen behålls. Stödet till jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige höjs med i genomsnitt 12%. Det stöd till viss livsmedelsin-&lt;br&gt;dustri som för närvarande finansieras med s. k. prisregleringsmedel finan-&lt;br&gt;sieras fr. o. m. budgetåret 1991/92 över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare tas frågan upp om ett avtal mellan staten och läkemedelsföretag&lt;br&gt;om forskning rörande alternativa och kompletterande metoder till djurför-&lt;br&gt;sök. Vidare lämnas förslag om startkapital för en ny branschorganisation&lt;br&gt;för kontroll av kvaliteten på matpotatis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen innehåller propositionen de förslag till lagändringar som föran-&lt;br&gt;leds av regeringens förslag i budgetpropositionen 1991 om en ny myndig-&lt;br&gt;het, statens jordbruksverk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lagom ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva&lt;br&gt;veterinäryrket m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1965:61) om behörighet att&lt;br&gt;utöva veterinäryrket m. m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 — 4, 6 — 9 och 13 §§ ordet ”lantbruksstyrelsen” i olika böj-&lt;br&gt;ningsformer skall bytas ut mot ”jordbruksverket” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1,5 och 15 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att utöva veterinäryrket är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den som är legitimerad enligt 2 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den som är av lantbruksstyrel-&lt;br&gt;sen eller, efter styrelsens bemyndi-&lt;br&gt;gande, av annan myndighet förord-&lt;br&gt;nad att tjänstgöra som veterinär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den som är av statens jord-&lt;br&gt;bruksverk eller, efter verkets be-&lt;br&gt;myndigande, av annan myndighet&lt;br&gt;förordnad att tjänstgöra som veteri-&lt;br&gt;när;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) i den utsträckning, som särskilt anges för varje fall, den som enligt 8 §&lt;br&gt;innehar begränsad behörighet att utöva veterinäryrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir legitimerad veterinär på&lt;br&gt;grund av sinnessjukdom eller an-&lt;br&gt;nan rubbning av själsverksamheten&lt;br&gt;ur stånd att nöjaktigt utöva veteri-&lt;br&gt;näryrket, skall lantbruksstyrelsen&lt;br&gt;ofördröjligen återkalla hans legiti-&lt;br&gt;mation, om ej särskilda skäl föran-&lt;br&gt;leda annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger grundad anledning till&lt;br&gt;antagande att veterinärs legitima-&lt;br&gt;tion bör återkallas enligt första&lt;br&gt;stycket, äger lantbruksstyrelsen ef-&lt;br&gt;ter samråd med socialstyrelsen för-&lt;br&gt;ordna, att han skall undergå läka-&lt;br&gt;rundersökning i den utsträckning&lt;br&gt;som fordras för att hans förmåga&lt;br&gt;att utöva veterinäryrket skall kun-&lt;br&gt;na bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir legitimerad veterinär på&lt;br&gt;grund av sinnessjukdom eller an-&lt;br&gt;nan rubbning av själsverksamheten&lt;br&gt;ur stånd att nöjaktigt utöva vete-&lt;br&gt;rinäryrket, skall jordbruksverket&lt;br&gt;ofördröjligen återkalla hans legiti-&lt;br&gt;mation, om ej särskilda skäl föran-&lt;br&gt;leda annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger grundad anledning till&lt;br&gt;antagande att veterinärs legitima-&lt;br&gt;tion bör återkallas enligt första&lt;br&gt;stycket, äger jordbruksverket efter&lt;br&gt;samråd med socialstyrelsen förord-&lt;br&gt;na, att han skall undergå läkarun-&lt;br&gt;dersökning i den utsträckning som&lt;br&gt;fordras för att hans förmåga att ut-&lt;br&gt;öva veterinäryrket skall kunna be-&lt;br&gt;dömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 1975:73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1976:607&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ 1987:998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ 1975:684&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§ 1971: 1116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § 1975:73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§ 1975:73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § 1990:92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1971:1116.&lt;br&gt;’ Senaste lydelse 1971:1116.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnas om läkarundersök-&lt;br&gt;ning enligt andra stycket, äger lant-&lt;br&gt;bruksstyrelsen återkalla legitima-&lt;br&gt;tionen för tiden till dess ärendet&lt;br&gt;slutligt avgöres. Vägrar den som&lt;br&gt;skall undersökas att inställa sig till&lt;br&gt;undersökning, skall polismyndighet&lt;br&gt;på styrelsens begäran lämna erfor-&lt;br&gt;derlig handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veterinär som enligt föreskrift&lt;br&gt;som avses i 14 § står under lant-&lt;br&gt;bruksstyrelsens tillsyn i utövningen&lt;br&gt;av veterinäryrket är skyldig att låta&lt;br&gt;sin verksamhet inspekteras av sty-&lt;br&gt;relsen eller den styrelsen förordnar.&lt;br&gt;Den som hindrar eller undandrar&lt;br&gt;sig inspektion dömes till böter, om&lt;br&gt;ej gärningen är belagd med straff i&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnas om läkarundersök-&lt;br&gt;ning enligt andra stycket, äger&lt;br&gt;jordbruksverket återkalla legitima-&lt;br&gt;tionen för tiden till dess ärendet&lt;br&gt;slutligt avgöres. Vägrar den som&lt;br&gt;skall undersökas att inställa sig till&lt;br&gt;undersökning, skall polismyndighet&lt;br&gt;på verkets begäran lämna erforder-&lt;br&gt;lig handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Veterinär som enligt föreskrift&lt;br&gt;som avses i 14 § står under jord-&lt;br&gt;bruksverkets tillsyn i utövningen av&lt;br&gt;veterinäryrket är skyldig att låta sin&lt;br&gt;verksamhet inspekteras av verket&lt;br&gt;eller den verket förordnar. Den som&lt;br&gt;hindrar eller undandrar sig inspek-&lt;br&gt;tion dömes till böter, om ej gär-&lt;br&gt;ningen är belagd med straff i brotts-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1975:73.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i fråga om lagen (1970:299) om skydd mot&lt;br&gt;flyghavre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 § ordet ”lantbruksstyrelsen” skall bytas ut mot ”statens&lt;br&gt;jordbruksverk”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 och 4 §§ ordet ”lantbruksstyrelsen” i olika böjningsformer&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”jordbruksverket” i motsvarande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:1489) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1970:299) om skydd mot flyghavre&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 8 § lagen (1970:299) om skydd mot flyghav-&lt;br&gt;re, i den lydelse paragrafen erhållit genom lagen (1990:1489) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag, ordet ”lantbruksstyrelsen” skall bytas ut mot ”jordbruksver-&lt;br&gt;ket”.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1971:392)’&lt;br&gt;dels att i 48 § ordet ”lantbruksstyrelsen” i olika böjningsformer skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”jordbruksverket” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att 19 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan enligt 18 § föres hos lant-&lt;br&gt;bruksstyrelsen genom besvär inom&lt;br&gt;två månader från beslutets dag.&lt;br&gt;Den som vill anföra besvär skall&lt;br&gt;inom samma tid erlägga fastställd&lt;br&gt;besvärsavgift vid påföljd att besvä-&lt;br&gt;ren annars ej upptages till pröv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot beslut av lantbruksstyrelsen&lt;br&gt;får talan föras av sökanden, om be-&lt;br&gt;slutet gått honom emot. Talan föres&lt;br&gt;hos regeringsrätten genom besvär&lt;br&gt;inom två månader från beslutets&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan enligt 18 § föres hos statens&lt;br&gt;jordbruksverk genom besvär inom&lt;br&gt;två månader från beslutets dag.&lt;br&gt;Den som vill anföra besvär skall&lt;br&gt;inom samma tid erlägga fastställd&lt;br&gt;besvärsavgift vid påföljd att besvä-&lt;br&gt;ren annars ej upptages till pröv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot beslut av jordbruksverket får&lt;br&gt;talan föras av sökanden, om beslu-&lt;br&gt;tet gått honom emot. Talan föres&lt;br&gt;hos regeringsrätten genom besvär&lt;br&gt;inom två månader från beslutets&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 48 § 1971:628.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1971:628.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:1490) om ändring i&lt;br&gt;rennäringslagen (1971:437)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:1490) om ändring i rennä-&lt;br&gt;ringslagen (1971:437)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 100 § i paragrafens lydelse enligt lagen (1990: 1490) om ändring&lt;br&gt;i nämnda lag ordet ”lantbruksstyrelsen” skall bytas ut mot ”jordbruksver-&lt;br&gt;ket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 99 § i paragrafens lydelse enligt lagen (1990:1490) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 1, 2, 12, 21, 39, 43, 50, 62 och 71 §§, 72 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena samt 74, 79, 80, 93 och 97 §§ denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten. Länsstyrelsens beslut att bevilja registrering&lt;br&gt;av renmärken får dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i övrigt en-&lt;br&gt;ligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;lantbruksstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksstyrelsens beslut får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut i övrigt en-&lt;br&gt;ligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;statens jordbruksverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets beslut får över-&lt;br&gt;klagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1985:919.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1972:114) med anledning av&lt;br&gt;konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge&lt;br&gt;om renbetning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1972:114) med anledning av kon-&lt;br&gt;ventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning&lt;br&gt;ordet ”lantbruksstyrelsen” skall bytas ut mot ”statens jordbruksverk”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i växtskyddslagen (1972: 318)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 11 § växtskyddslagen (1972:318)' ordet&lt;br&gt;”lantbruksstyrelsens” skall bytas ut mot ”statens jordbruksverks”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 11 § 1990:93.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bisjukdomslagen (1974:211)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 9 § bisjukdomslagen (1974:211)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”lant-&lt;br&gt;bruksstyrelsen” skall bytas ut mot ”statens jordbruksverk”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 9 § 1990:94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets&lt;br&gt;område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:226) om prisreglering på&lt;br&gt;fiskets område&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1, 1 a, 6, 11, 14, 17, 23 och 24 §§, orden ”statens jordbruks-&lt;br&gt;nämnd” skall bytas ut mot ”fiskeriverket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1, 6, 11, 21 och 23 §§ ordet ”jordbruksnämnden” i olika&lt;br&gt;böjningsformer skall bytas ut mot ”fiskeriverket” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana varor som anges i bi-&lt;br&gt;lagan till denna lag och som förs ut&lt;br&gt;ur landet skall erläggas utförselav-&lt;br&gt;gift. Avgiften uppbärs av statens&lt;br&gt;jordbruksnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana varor som anges i bi-&lt;br&gt;lagan till denna lag och som förs ut&lt;br&gt;ur landet skall erläggas utförselav-&lt;br&gt;gift. Avgiften uppbärs av fiskeriver-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från denna avgifts-&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger avgiftsskyldighet får,&lt;br&gt;om jordbruksnämnden inte medger&lt;br&gt;annat, utförsel ske endast om bevis&lt;br&gt;att avgiften har erlagts företes för&lt;br&gt;tullmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden får som villkor för&lt;br&gt;medgivande enligt tredje stycket fö-&lt;br&gt;reskriva att säkerhet skall ställas för&lt;br&gt;avgiftsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger avgiftsskyldighet får,&lt;br&gt;om fiskeriverket inte medger annat,&lt;br&gt;utförsel ske endast om bevis att av-&lt;br&gt;giften har erlagts företes för tull-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket får som villkor för medgi-&lt;br&gt;vande enligt tredje stycket föreskri-&lt;br&gt;va att säkerhet skall ställas för av-&lt;br&gt;giftsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:200.&lt;br&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a § 1989:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § 1985: 112.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i berberislagen (1976:451)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om berberislagen (1976:451)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1 § ordet ”lantbruksstyrelsen” skall bytas ut mot ”statens&lt;br&gt;jordbruksverk”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 § ordet ”lantbruksstyrelsen” skall bytas ut mot ”jord-&lt;br&gt;bruksverket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990: 1493) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1979:425) om skötsel av jordbruksmark&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1979:425) om skötsel av jordbruks-&lt;br&gt;mark, i den lydelse paragrafen har genom lag (1990: 1493) om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda lag, skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt den-&lt;br&gt;na lag eller enligt föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen&lt;br&gt;får överklagas hos lantbruksstyrel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksstyrelsens beslut i ett&lt;br&gt;särskilt fall enligt lagen eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt den-&lt;br&gt;na lag eller enligt föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen&lt;br&gt;får överklagas hos statens jord-&lt;br&gt;bruksverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets beslut i ett sär-&lt;br&gt;skilt fall enligt lagen eller enligt fö-&lt;br&gt;reskrifter som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i epizootilagen (1980:369)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om epizootilagen (1980: 369)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7 § ordet ”lantbruksstyrelsen” skall bytas ut mot ”statens&lt;br&gt;jordbruksverk”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 9, 11 och 14 §§ ordet ”lantbruksstyrelsen” i olika böjningsfor-&lt;br&gt;mer skall bytas ut mot ”jordbruksverket” i motsvarande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 7 § lagen (1981:292) om tjänsteplikt för&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m. m. ordet ”lant-&lt;br&gt;bruksstyrelsens” skall bytas ut mot ”statens jordbruksverks”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om vattenlagen (1983:291)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 11 kap. 8 § ordet ”lantbruksstyrelsen” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”statens jordbruksverk”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 11 kap. 10 § ordet ”lantbruksstyrelsen” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”jordbruksverket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 11 kap. 8 § 1986:326.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983: 738) om bekämpande av&lt;br&gt;salmonella hos djur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983: 738) om bekämpande av&lt;br&gt;salmonella hos djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1 § ordet ”lantbruksstyrelsen” skall bytas ut mot ”statens&lt;br&gt;jordbruksverk”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 och 4 §§ ordet ”lantbruksstyrelsen” skall bytas ut mot ”jord-&lt;br&gt;bruksverket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:1494) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983: 738) om bekämpande av&lt;br&gt;salmonella hos djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7 §, i den lydelse paragrafen erhållit genom lagen (1990: 1494)&lt;br&gt;om ändring i nämnda lag, ordet ”lantbruksstyrelsen” i olika böjningsfor-&lt;br&gt;mer skall bytas ut mot ”jordbruksverket” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 §, i den lydelse paragrafen erhållit genom lagen (1990:1494)&lt;br&gt;om ändring i nämnda lag, skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksstyrelsen får besluta att&lt;br&gt;befogenhet som ankommer på sty-&lt;br&gt;relsen enligt 1 §, 3 § första stycket&lt;br&gt;och 4 § första och andra styckena&lt;br&gt;helt eller delvis skall ankomma på&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket får besluta att&lt;br&gt;befogenhet som ankommer på ver-&lt;br&gt;ket enligt 1 §, 3 § första stycket och&lt;br&gt;4 § första och andra styckena helt&lt;br&gt;eller delvis skall ankomma på läns-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:409) om avgift på gödsel-&lt;br&gt;medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 8 § orden ”statens jordbruksnämnd” skall bytas ut mot ”jord-&lt;br&gt;bruksverket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkare som avses i 4 § 1 skall&lt;br&gt;vara registrerad som avgiftsskyldig&lt;br&gt;hos statens jordbruksnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inför gödselmedel till&lt;br&gt;landet i större omfattning kan efter&lt;br&gt;ansökan registreras som avgifts-&lt;br&gt;skyldig hos statens jordbruks-&lt;br&gt;nämnd. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, kan även annan som inför&lt;br&gt;gödselmedel registreras som av-&lt;br&gt;giftsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillverkare som avses i 4 § 1 skall&lt;br&gt;vara registrerad som avgiftsskyldig&lt;br&gt;hos statens jordbruksverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inför gödselmedel till&lt;br&gt;landet i större omfattning kan efter&lt;br&gt;ansökan registreras som avgifts-&lt;br&gt;skyldig hos jordbruksverket. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, kan även an-&lt;br&gt;nan som inför gödselmedel registre-&lt;br&gt;ras som avgiftsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:219.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1985:295) om foder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:295) om foder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 4 § ordet ”lantbruksstyrelsen” skall bytas ut mot ”statens&lt;br&gt;jordbruksverk”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 5, 6, 8 och 16 §§ ordet ”lantbruksstyrelsen” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”jordbruksverket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:1495) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1985:295) om foder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 12 och 19 §§ lagen (1985:295) om foder, i den&lt;br&gt;lydelse paragraferna erhållit genom lagen (1990:1495) om ändring i nämn-&lt;br&gt;da lag, ordet ”lantbruksstyrelsen” i olika böjningsformer skall bytas ut mot&lt;br&gt;”jordbruksverket” i motsvarande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1985: 342) om kontroll av husdjur&lt;br&gt;m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (1985:342) om kontroll av husdjur&lt;br&gt;m.m. ordet ”lantbruksstyrelsen” skall bytas ut mot ”statens jord-&lt;br&gt;bruksverk”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i tullagen (1987:1065)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 114 § tullagen (1987:1065)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”statens&lt;br&gt;jordbruksnämnd” skall bytas ut mot ”statens jordbruksverk”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 114 § 1990:400.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i djurskyddslagen (1988: 534)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om djurskyddslagen (1988:534)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 § ordet ”lantbruksstyrelsen” skall bytas ut mot ”statens&lt;br&gt;jordbruksverk”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 4, 6-8, 10-12, 14, 15, 17-20, 24, 25, 38 och 39 §§ samt&lt;br&gt;punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen ordet ”lantbruksstyrelsen”&lt;br&gt;i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”jordbruksverket” i motsvarande&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;br&gt;7a§ 1990:628&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § 1990:628&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § 1990:628.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om tullregisterlagen (1990:137)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 4 § orden ”statens jordbruksnämnd” skall bytas ut mot ”statens&lt;br&gt;jordbruksverk”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7 § orden ”statens jordbruksnämnd” skall bytas ut mot ”jord-&lt;br&gt;bruksverket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 7 § 1990: 1143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:615) om avgifter på vissa&lt;br&gt;jordbruksprodukter m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:615) om avgifter på vissa&lt;br&gt;jordbruksprodukter m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7 § orden ”statens jordbruksnämnd” skall bytas ut mot ”statens&lt;br&gt;jordbruksverk”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7, 11 och 12 §§ ordet ”jordbruksnämnden” i olika böjningsfor-&lt;br&gt;mer skall bytas ut mot ”jordbruksverket” i motsvarande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990: 616) om införande av lagen&lt;br&gt;(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:616) om införande av&lt;br&gt;lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 5 § orden ”statens jordbruksnämnd” skall bytas ut mot ”statens&lt;br&gt;jordbruksverk”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7 § ordet ”jordbruksnämnden” skall bytas ut mot ”jord-&lt;br&gt;bruksverket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,&lt;br&gt;Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,&lt;br&gt;Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hellström&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om stödet till jordbruket och&lt;br&gt;livsmedelsindustrin i norra Sverige, m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog genom beslut den 11 januari 1990 åt statens jord-&lt;br&gt;bruksnämnd att utreda hur prisstödet till jordbruket i norra Sverige i&lt;br&gt;fortsättningen tekniskt bör utformas för att det skall vara möjligt att&lt;br&gt;bevara ett livskraftigt jordbruk i dessa delar av landet. I uppdraget ingick&lt;br&gt;också att föreslå hur de stöd till livsmedelsindustrin i norra Sverige, som&lt;br&gt;nu lämnas inom ramen för prisregleringen, skall kunna samordnas med&lt;br&gt;prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Jordbruksnämnden fick vidare i&lt;br&gt;uppgift att föreslå justeringar i den geografiska områdesindelningen och&lt;br&gt;vid behov föreslå förändringar i beräkningsmodellen. I uppdraget ingick&lt;br&gt;också att lämna förslag beträffande prisstödets principiella konstruktion&lt;br&gt;samt till förändringar som innebär att de beredskapsmässiga och regional-&lt;br&gt;politiska syftena med stödet uppnås. Slutligen skulle kostnadskonsekven-&lt;br&gt;serna för statsbudgeten redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav den 28 juni 1990 statens jordbruksnämnd i uppdrag att&lt;br&gt;utreda stödet till getnäringen samt stödet till får- och lammköttsproduk-&lt;br&gt;tionen inom ramen för prisstödet till jordbruket i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelse den 6 juni 1990 redovisade jordbruksnämnden vissa bedöm-&lt;br&gt;ningar av behovet av justeringar av metoden för beräkning av merkostna-&lt;br&gt;der i jordbruket samt en preliminär redovisning av behovet av material för&lt;br&gt;beräkning av merkostnader inom livsmedelsindustrin. Dessutom redovi-&lt;br&gt;sades en kostnadsjämförelse mellan produktion och beredskapslagring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksnämnden lämnade i skrivelse den 13 september 1990 förslag&lt;br&gt;till stöd till getnäringen och till produktionen av får- och lammkött.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelse den 27 november 1990 lämnade jordbruksnämnden en över-&lt;br&gt;syn av den geografiska områdesindelningen och förslag till en ny utform-&lt;br&gt;ning av denna. Nämnden har även överlämnat ett särskilt yttrande från&lt;br&gt;ledamöterna Genfors och Lundkvist samt en skrivelse från jordbruks-&lt;br&gt;nämndens konsumentdelegation. Till protokollet i detta ärende bör fogas&lt;br&gt;en sammanfattning av jordbruksnämndens utredning samt de båda yttran-&lt;br&gt;dena som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas riksförbunds norrlandsgrupp har i skrivelse redovisat&lt;br&gt;synpunkter på jordbruksnämndens förslag om ny områdesindelning samt&lt;br&gt;stödets nivå under budgetåret 1991/92. Kommunerna Dals-Ed, Åmål,&lt;br&gt;Pajala och Norsjö, Älvsborgs län, Norrbottens och Gävleborgs potatisodla-&lt;br&gt;reföreningar, Norrmejerier, Överluleå LRF-avdelning samt lantbruks-&lt;br&gt;nämnden i Västerbottens län har inkommit med skrivelser angående jord-&lt;br&gt;bruksnämndens förslag till ny områdesindelning. Skrivelser gällande stöd&lt;br&gt;till rådgivning och viss produktion har inkommit från lantbruksnämnden i&lt;br&gt;Västerbottens län, Sveriges potatisodlares norra regionstyrelse, Norrbot-&lt;br&gt;tens läns potatisodlareförening samt Sveriges pälsdjursuppfödares riksför-&lt;br&gt;bund. Skrivelse från Hudiksvalls kommun har inkommit angående utbe-&lt;br&gt;talningsbestämmelser för pristillägget på kött.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelse den 27 november 1990 lämnade jordbruksnämnden förslag&lt;br&gt;till vissa mindre förändringar i den nuvarande stödområdesindelningen.&lt;br&gt;Skrivelsen bör fogas till protokollet som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelse från jordbruksnämnden den 11 januari 1991 redovisas förslag&lt;br&gt;till uppräkning av stödet för budgetåret 1991/92 baserat på merkostnads-&lt;br&gt;beräkningar och ett mer detaljerat förslag till utformning av stödet. Slutli-&lt;br&gt;gen görs en beräkning av budgetbelastningen för budgetåret 1991/92.&lt;br&gt;Utredningen bör fogas till protokollet som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksnämnden lämnade i skrivelse den 12 februari 1991 dels en&lt;br&gt;stödberäkning med utgångspunkt i nuvarande stödområdesindelning, dels&lt;br&gt;en redogörelse för effekter för jordbruket i norra Sverige av tvåprissyste-&lt;br&gt;mets avskaffande. Skrivelsen bör fogas till protokollet som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 11) har regeringen&lt;br&gt;föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige beräkna ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 660000000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i&lt;br&gt;norra Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket i norra Sverige har stor betydelse från många synpunkter.&lt;br&gt;Regional- och sysselsättningspolitiskt spelar jordbruket en viktig roll som&lt;br&gt;bas för annan sysselsättning och genom att det bidrar till ett levande&lt;br&gt;kulturlandskap som underlättar bosättning i glesbygd. Av klimatskäl är&lt;br&gt;intensiteten lägre i jordbruksproduktionen i norra Sverige, vilket innebär&lt;br&gt;vissa miljömässiga fördelar. Erfarenheterna från kärnkraftsolyckan i Tjer-&lt;br&gt;nobyl visar även på behovet av att sprida produktionen för att minska dess&lt;br&gt;sårbarhet vid katastrofer, kriser och även i ofred. Vår försörjningsbered-&lt;br&gt;skap underlättas om vi sprider såväl primär- som industriproduktion över&lt;br&gt;hela vårt land. Jordbruksproduktion har också särskild beredskapsmässig&lt;br&gt;betydelse i övre Norrland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill understryka att det är den samlade bedömningen av fördelarna&lt;br&gt;med en produktion även i norra Sverige, som ligger till grund för det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda prisstödet till produktionen i dessa landsdelar. Enligt min me-&lt;br&gt;ning är detta särskilt viktigt att understryka mot bakgrund av de återkom-&lt;br&gt;mande kraven på att utöka stödområdet. Det är således inte enbart sämre&lt;br&gt;avkastning som motiverar ett särskilt stöd. Avgörande är de samlade&lt;br&gt;regional-, sysselsättnings-, miljö- och beredskapspolitiska övervägandena.&lt;br&gt;Därvidlag ger merkostnaderna, som även beror på andra faktorer än&lt;br&gt;avkastningen, ett underlag for att bedöma stödets nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i juni 1990 om en ny livsmedelspolitik (prop.&lt;br&gt;1989/90:146, JoU25, rskr. 327). Beslutet innebär en övergång till ett mer&lt;br&gt;marknadsinriktat system. Jordbruket skall ersättas endast för efterfrågade&lt;br&gt;varor och tjänster och jordbruksproduktionen skall i princip vara under-&lt;br&gt;kastad samma villkor som andra näringar. Beslutet innebär att prisstödets&lt;br&gt;roll som livsmedelspolitiskt medel tonas ned. För att bibehålla en god&lt;br&gt;livsmedelsberedskap, värna om miljön och uppnå en regional fördelning&lt;br&gt;av sysselsättning och välfärd, förstärks i stället de riktade åtgärderna för&lt;br&gt;att nå dessa mål. Den interna regleringen — inkl, den kollektiva exportfi-&lt;br&gt;nansieringen — avvecklas med början den 1 juli 1991. Beslutet innebär att&lt;br&gt;den regionalpolitiska profilen i livsmedelspolitiken skärps. Stödet till jord-&lt;br&gt;bruket kanaliseras i större utsträckning till norra Sverige och till glesbyg-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller jordbruket i norra Sverige innebär beslutet att prisstödets&lt;br&gt;konstruktion i huvudsak skall behållas. Prisstödet skall liksom hittills&lt;br&gt;anpassas till utvecklingen av merkostnaderna i norra Sverige. Avstämning-&lt;br&gt;en av merkostnaderna skall i fortsättningen göras en gång per år. Priserna&lt;br&gt;på jordbruksprodukter kan i vissa fall komma att sjunka till följd av den&lt;br&gt;interna avregleringen. Sådana prisförändringar skall enligt riksdagsbeslu-&lt;br&gt;tet inte tillåtas påverka lönsamheten i det norrländska jordbruket i någon&lt;br&gt;nämnvärd grad. Därmed undantas i princip norra Sverige från den pro-&lt;br&gt;duktionsanpassning som följer av den livsmedelspolitiska reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet innebär vidare att det stöd till livsmedelsindustrin i&lt;br&gt;norra Sverige som för närvarande finansieras med regleringsmedel skall&lt;br&gt;samordnas med prisstödet och fr. o. m. budgetåret 1991/92 finansieras&lt;br&gt;med budgetmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare beslutade riksdagen att åtgärder skulle vidtas för att bevara&lt;br&gt;förutsättningarna för äggproduktion i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för den uppräkning av stödet som jag i det följande&lt;br&gt;föreslår är ökningen av merkostnaderna för produktion av jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter i norra Sverige. Detta medför en uppräkning av stödnivån för&lt;br&gt;jordbruket med i genomsnitt 7%. Beräkningarna har gjorts på samma sätt&lt;br&gt;som tidigare och avser utvecklingen t. o. m. år 1990. Jordbruksnämndens&lt;br&gt;beräkningar visar att lönsamheten i det norrländska jordbruket har sjunkit&lt;br&gt;mellan budgetåret 1988/89 och år 1990. Riksdagsbeslutet innebär att lön-&lt;br&gt;samheten i det norrländska jordbruket skall skyddas mot prisförändringar&lt;br&gt;som är en effekt av avregleringen. Den avreglering av jordbruket som&lt;br&gt;riksdagen har beslutat om påbörjas den 1 juli 1991. Den lönsamhetsför-&lt;br&gt;sämring som jordbruksnämnden har beräknat har alltså andra orsaker än&lt;br&gt;jordbrukets avreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsakerna till lönsamhetsförsämringen är många. En av orsakerna torde&lt;br&gt;vara avskaffandet av tvåprissystemet den 1 juli 1989. Enligt riksdagens&lt;br&gt;beslut i samband med att tvåprissystemet avskaffades skulle utvecklingen&lt;br&gt;for mjölkproducenter i norra Sverige och för små mjölkproducenter följas&lt;br&gt;noggrant och åtgärder övervägas om dessa påverkades negativt. Jordbruks-&lt;br&gt;nämnden fick regeringens uppdrag att särskilt följa utvecklingen för dessa&lt;br&gt;kategorier och ha hög beredskap att vidta erforderliga åtgärder. Om ut-&lt;br&gt;vecklingen var sådan att beslut av regeringen skulle behövas, skulle nämn-&lt;br&gt;den snarast anmäla detta till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksnämnden har i en särskild rapport (bilaga 4) redovisat effekter&lt;br&gt;för norra Sverige av tvåprissystemets avskaffande. Nämnden bedömer att&lt;br&gt;en stor del av den noterade lönsamhetsförsämringen beror på tvåprissyste-&lt;br&gt;mets avskaffande. I jordbruksnämndens förslag till stöd under budgetåret&lt;br&gt;1991/92 föreslås inga speciella åtgärder med anledning av detta. De effek-&lt;br&gt;ter som uppkommit genom avskaffandet av tvåprissystemet är enligt&lt;br&gt;nämndens bedömning beaktade redan vid avvägningen av stödet för inne-&lt;br&gt;varande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa åtgärder har redan vidtagits för att dämpa effekterna för norra&lt;br&gt;Sverige av tvåprissystemets avskaffande. Redan i samband med att riksda-&lt;br&gt;gen godkände avskaffandet gjordes med hänsyn till detta en förstärkning&lt;br&gt;av det särskilda åtgärdsprogrammet med 20 milj. kr. från utomramsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med beslutet om en ny livsmedelspolitik behandlade riksda-&lt;br&gt;gen ett antal motioner med yrkanden om särskilda åtgärder för norra&lt;br&gt;Sverige för att dämpa effekterna av tvåprissystemets avskaffande. Riksda-&lt;br&gt;gen ansåg att de åtgärder som då vidtogs lade en god grund för en förbätt-&lt;br&gt;rad lönsamhet för norrlandsjordbruket och att syftet med dessa motioner&lt;br&gt;därmed i väsentlig utsträckning kunde anses tillgodosedda. Riksdagen&lt;br&gt;hänvisade därvid till uppräkningen av prisstödet med 6% för budgetåret&lt;br&gt;1990/91, förlängningen av det särskilda åtgärdsprogrammet t. o. m. bud-&lt;br&gt;getåret 1991/92 samt till det ökade kobidraget som innebar en ökning med&lt;br&gt;115 milj. kr. för norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det jag nu har anfört visar att särskilda åtgärder redan har vidtagits eller&lt;br&gt;kommer att vidtas med anledning av tvåprissystemets avskaffande. För&lt;br&gt;egen del anser jag dock att en uppjustering av stödet bör göras, eftersom&lt;br&gt;lönsamheten sjunkit trots den justering av stödnivån som genomförts. Jag&lt;br&gt;anser det vara rimligt att nu beakta en del av den av jordbruksnämnden&lt;br&gt;bedömda effekten för mjölkproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksnämnden påpekar att orsakerna till lönsamhetsförsämringen&lt;br&gt;kan vara många. Faktorer som, förutom avskaffandet av tvåprissystemet,&lt;br&gt;kan ha påverkat prisutvecklingen är minskad konsumtion i Sverige, ändra-&lt;br&gt;de exportpriser och produktivitetsutvecklingen. Det är emellertid omöjligt&lt;br&gt;att exakt avgöra till vilken del lönsamhetsförsämringen beror på att två-&lt;br&gt;prissystemet har upphört. Nämndens egna uppskattningar tyder på att det&lt;br&gt;kan röra sig om 65 — 75% av lönsamhetsförsämringen. I det följande&lt;br&gt;föreslår jag en extra uppräkning av prisstödet för mjölk med 34 milj. kr.&lt;br&gt;Detta motsvarar ca hälften av lönsamhetsförsämringen fr. o. m. den 1 juli&lt;br&gt;1989, till följd av tvåprissystemets avskaffande. Jag har därvid utgått från&lt;br&gt;effekterna för mjölk samt 65% av lönsamhetsförsämringen i denna del.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär en ökning av prisstödet till mjölkproducenterna med i&lt;br&gt;genomsnitt 6,5%, utöver den höjning som föranleds av ökade merkostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övrigt anser jag inte att lönsamhetsförsämringen bör föranleda någon&lt;br&gt;uppräkning av stödet, eftersom den har inträffat innan avregleringen har&lt;br&gt;påbörjats och således inte är en effekt av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1989 träffades inom ramen för GATT-förhandlingarna en över-&lt;br&gt;enskommelse som bl. a. innebar att prisstödet till jordbruket inte skulle&lt;br&gt;höjas under förhandlingarnas gång. Riksdagen beslutade med hänsyn till&lt;br&gt;denna överenskommelse att behålla prisstödet oförändrat och att tempo-&lt;br&gt;rärt betala ut viss ersättning till lantbrukarna som ett bidrag per djur (prop.&lt;br&gt;1988/89: 140, JoU21, rskr. 322). Samma hantering beslutades för stödet&lt;br&gt;till jordbruket i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tidsplanen för förhandlingarna skulle de ha avslutats i december&lt;br&gt;1990. Det var emellertid inte möjligt att nå en uppgörelse vid det minister-&lt;br&gt;möte som då hölls, men förhandlingarna fortsätter under våren 1991. Det&lt;br&gt;är för närvarande inte möjligt att bedöma när förhandlingarna kan avslu-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande stödet till jordbruket i norra Sverige utbetalas i dag till en&lt;br&gt;del som ett bidrag per djur. Jag avser att senare i vår återkomma i fråga om&lt;br&gt;utbetalningssätt för budgetåret 1991/92, i samband med att jag tar upp&lt;br&gt;frågan om de djurbidrag som lämnas i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig fråga i GATT-förhandlingarna på jordbruksområdet är&lt;br&gt;vilket stöd som skall omfattas av de åtaganden om neddragningar som&lt;br&gt;skall göras. Stöd för vissa specifika ändamål förutses komma att undantas&lt;br&gt;från dessa åtaganden. Det kan t. ex. röra sig om stöd som lämnas av&lt;br&gt;miljöskäl eller av regionalpolitiska skäl. Förhandlingarna handlar också&lt;br&gt;om hur sådant stöd skall betalas ut för att tillhöra den kategori som inte&lt;br&gt;skall omfattas av åtagandena om neddragning. Enligt svensk uppfattning&lt;br&gt;bör regionalpolitiskt motiverat prisstöd, till en avgränsad del av landet&lt;br&gt;eller en begränsad produktion, kunna tillhöra denna kategori. Detta syn-&lt;br&gt;sätt delas av framför allt övriga nordiska länder, medan det har mött&lt;br&gt;motstånd från andra håll. Frågan kommer att avgöras i ett jordbruksavtal&lt;br&gt;inom GATT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfallet av förhandlingarna har således stor betydelse för den framtida&lt;br&gt;utformningen av stödet till norra Sverige. Förhandlingarna mellan EFTA-&lt;br&gt;länderna och EG om ett europeiskt samarbetsområde (EES) har inte&lt;br&gt;omfattat jordbrukspolitiken. Någon närmare diskussion om olika stöd till&lt;br&gt;jordbruket har därför inte heller förekommit. Förmodligen kommer dock&lt;br&gt;en eventuell svensk EG-anslutning att ändra förutsättningarna för regio-&lt;br&gt;nalpolitiskt motiverade stöd av denna typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag det vara olämpligt att&lt;br&gt;för närvarande genomföra större förändringar av prisstödet eller stödet till&lt;br&gt;förädlingsindustrin i norra Sverige. Detta gäller såväl stödets konstruktion&lt;br&gt;som områdesindelningen. Eventuella förändringar bör anstå till dess att&lt;br&gt;den internationella situationen har klarnat, så att även dessa faktorer kan&lt;br&gt;vägas in i den totala bedömningen av hur stödet fortsättningsvis skall&lt;br&gt;utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Strukturutvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen i mjölkproduktionen i norra Sverige är i stort sett jämförbar&lt;br&gt;med den i övriga delar av landet. Avkastningsökningen uppgår till ca 2%&lt;br&gt;per år. Avkastningen inom växtodlingen är däremot lägre än i övriga&lt;br&gt;landet. För korn och havre är avkastningen i norra Sverige mellan 60 och&lt;br&gt;75% av den genomsnittliga avkastningen i hela Sverige och för vallodling&lt;br&gt;mellan 60 och 85%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invägningen av mjölk till mejerierna har minskat med i genomsnitt 6% i&lt;br&gt;hela landet från perioden september-november 1989 till samma period&lt;br&gt;1990. Invägningen till mejerierna inom stödområdet har minskat med&lt;br&gt;knappt 8%. Åkerarealen och djurantalet har minskat sedan år 1983 i hela&lt;br&gt;landet. Beträffande djurantalet har norra Sverige följt samma utveckling&lt;br&gt;som resten av landet. Antalet kor har minskat med 16 % i hela landet under&lt;br&gt;perioden 1983—1990, medan antalet nötkreatur totalt minskat något&lt;br&gt;mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mejerierna i stödområdet har i genomsnitt endast haft marginellt sämre&lt;br&gt;betalningsförmåga än det vägda genomsnittet för hela landet under peri-&lt;br&gt;oden 1987—1990, innan prisstödet har beaktats. Sammantaget kan kon-&lt;br&gt;stateras att strukturutvecklingen och betalningsförmågan i norra Sverige&lt;br&gt;inte skiljer sig nämnvärt från den i övriga landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nuvarande antal mjölkleverantörer i hela landet har 10% ansökt om&lt;br&gt;omställningsbidrag. För norra Sverige är andelen något lägre, men dessa&lt;br&gt;producenters leveranser är i genomsnitt något större än i resten av landet.&lt;br&gt;Även anslutningen till avvecklingsersättningen (s. k. mjölkpension) för&lt;br&gt;mjölkproducenter mellan 60 och 65 år är något lägre i norra Sverige än i&lt;br&gt;övriga delar av landet. Genomsnittsleveranserna för de som ansluter sig är&lt;br&gt;också lägre i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra&lt;br&gt;Sverige budgetåret 1991/92&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Områdesindelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den nuvarande stödområdesindelningen för jordbru-&lt;br&gt;ket och livsmedelsindustrin skall gälla även under budgetåret&lt;br&gt;1991/92. Stöd till livsmedelsindustrin skall dock endast lämnas&lt;br&gt;inom prisstödsområdet för jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksnämnds förslag: Jordbruksnämnden föreslår att det&lt;br&gt;totala stödområdet indelas i fyra delar med ledning av de skillnader i&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar som föreligger och att stödområdesindelning-&lt;br&gt;en knyts till den skördeområdesindelning som gäller sedan år 1989 (se&lt;br&gt;karta 3 i bilaga 1). Denna indelning skall enligt förslaget gälla för all&lt;br&gt;prisstödsberättigad produktion inom jordbruket och för stödet till livsme-&lt;br&gt;delsindustrin. Jordbruksnämnden föreslår vidare att en kompensation&lt;br&gt;skall utgå under en övergångsperiod på tre år till jordbrukare som får ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 99&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sänkt stöd till följd av förändringarna. För jordbrukare vars prisstöd helt&lt;br&gt;bortfaller föreslås en stegvis avtrappning av prisstödet med en tredjedel&lt;br&gt;per år under tre år. Enligt jordbruksnämnden bör den nya stödområdesin-&lt;br&gt;delningen gälla fr. o. m. den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksnämnden redovisar fyra utgångspunkter som bör beaktas vid&lt;br&gt;utformningen av stödområdena. Dessa innebär att indelningen bör vara&lt;br&gt;grundad på statistiska uppgifter, antalet områden bör vara litet, indelning-&lt;br&gt;en bör vara robust, dvs. den bör utformas så att den kan förbli oförändrad&lt;br&gt;under en längre period och indelningen bör inte strida mot internationella&lt;br&gt;åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksnämnden har även lämnat förslag till mindre justeringar inom&lt;br&gt;nuvarande stödområdesindelning. Förslaget återges i sin helhet i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag återkommer senare (avsnitt 2.3.2) med en&lt;br&gt;översikt av de olika stöd som utgår till jordbruket och livsmedelsindustrin&lt;br&gt;i norra Sverige. I det följande redovisar jag endast enligt vilken områdesin-&lt;br&gt;delning de utbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande skiljer sig områdesindelningen åt mellan jordbruket och&lt;br&gt;livsmedelsindustrin och även mellan olika produktionsgrenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande stödområdet för prisstödet för mjölk och kött, som utgör&lt;br&gt;den helt dominerande delen av stödet, är uppdelat i fem delområden som&lt;br&gt;framgår av karta 1 i bilaga 1 (1, 2a, 2b, 3 och 4). För kött behandlas&lt;br&gt;stödområde 2a och 2b som ett område. Stödområdet bygger på den skörde-&lt;br&gt;områdesindelning som gällde t. o. m. år 1988 och låg till grund för skörde-&lt;br&gt;skadeskyddet. I denna var antalet skördeområden i hela landet 420. Den&lt;br&gt;nya skördeområdesindelningen, som gäller sedan år 1989, har 106 skörde-&lt;br&gt;områden. Antalet skördeområden inom det prisstödsberättigade området&lt;br&gt;uppgår, enligt jordbruksnämndens förslag, till ca 30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till getnäringen lämnas inom Norrbottens, Västerbottens, Väster-&lt;br&gt;norrlands, Jämtlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands län. Stö-&lt;br&gt;det till matpotatisodlingen lämnas inom samma område utom till Värm-&lt;br&gt;lands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller för livsmedelsindustrin tillämpas en gemensam områdesin-&lt;br&gt;delning. Stödet till mejerier utgår till enskilda mejeriföreningar och är&lt;br&gt;beräknat med utgångspunkt i transportförhållandena, där merkostnader&lt;br&gt;för in- och uttransporter är beaktade. Stödområdet för slakterier är indelat&lt;br&gt;i fem områden (A, B, C, D och E, se bilaga 1, karta 2). Kostnadstillägg och&lt;br&gt;extra sanitetstillägg lämnas inom områdena A, B, C och D. Ett extra&lt;br&gt;packeribidrag för ägg lämnas inom Norrbottens, Västerbottens, Jämt-&lt;br&gt;lands, Västernorrlands och Gävleborgs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna Genfors och Lundkvist i jordbruksnämndens styrelse före-&lt;br&gt;slår i ett särskilt yttrande att den nuvarande områdesindelningen tillämpas&lt;br&gt;även för budgetåret 1991 /92. Konsumentdelegationen ställer sig positiv till&lt;br&gt;jordbruksnämndens förslag till ny områdesindelning. I ett flertal skrivelser&lt;br&gt;föreslås att nuvarande stödområdesindelning bibehålls för såväl jordbru-&lt;br&gt;ket som förädlingsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skördeområdena enligt den nu gällande skördeområdesindelningen är&lt;br&gt;som tidigare nämnts färre till antalet och därmed större till ytan än enligt&lt;br&gt;den tidigare indelningen. Detta innebär att avkastningen nu varierar mer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan olika delar av ett område. Omfördelningseffekterna for mjölkpro-&lt;br&gt;duktionen till följd av förslaget framgår av bilaga 1, karta 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar jordbruksnämndens uppfattning om de kriterier som bör utgö-&lt;br&gt;ra utgångspunkt for en framtida stödområdesindelning. Däremot anser jag&lt;br&gt;inte att en ny områdesindelning måste införas redan nästa budgetår. Inte&lt;br&gt;heller de justeringar inom den nuvarande stödområdesindelningen, som&lt;br&gt;jordbruksnämnden föreslår, bör genomföras nu. Som jag redan nämnt,&lt;br&gt;anser jag att den internationella utvecklingen bör avvaktas innan större&lt;br&gt;eller principiellt viktiga förändringar genomförs. Förutsättningarna för att&lt;br&gt;behålla den nuvarande stödområdesindelningen bedömer jag åtminstone&lt;br&gt;för en period framåt som relativt goda. Jordbruksnämnden bör dock&lt;br&gt;vidareutveckla ett förslag utifrån de angivna kriterierna. Jag föreslår följ-&lt;br&gt;aktligen att inga förändringar av områdesindelningen nu görs. De nuva-&lt;br&gt;rande stödområdesindelningarna för mjölk, kött och övriga jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter bör således gälla även under budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd bör emellertid lämnas endast inom det nuvarande området för&lt;br&gt;prisstödet till jordbruket. Detta medför att sydgränsen för stödet till livs-&lt;br&gt;medelsindustrin bör anpassas till sydgränsen för jordbruket. Detta innebär&lt;br&gt;för slakterier att stöd inte skall utgå till område D (se bilaga 1, karta 2) och&lt;br&gt;att sydgränsen för område C skall följa sydgränsen för stödet till jordbru-&lt;br&gt;ket. De delar av Älvsborgs och Örebro län som nu tillhör område D&lt;br&gt;kommer därmed att föras till område C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser vidare att kostnadstillägget till mejerier skall utbetalas på&lt;br&gt;samma sätt som hittills, dvs. företagsbaserat. Stödet utgår i dag för varje&lt;br&gt;mejeriförening med hänsyn till deras specifika transportförhållanden. Ett&lt;br&gt;icke företagsspecifikt stöd har vissa fördelar genom att det stimulerar&lt;br&gt;effektiviseringar. Några förändringar bör dock inte genomföras förrän&lt;br&gt;jordbruksnämnden ytterligare har analyserat mejeriindustrins merkostna-&lt;br&gt;der i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Stödet budgetåret 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Prisstödet till jordbruket i norra Sverige skall höjas&lt;br&gt;med i genomsnitt 12% budgetåret 1991/92. Detta innebären beräk-&lt;br&gt;nad kostnad för stödet till jordbruket på totalt 763 milj. kr. Stödet&lt;br&gt;till livsmedelsindustrin skall uppgå till 76 milj. kr. under budgetåret&lt;br&gt;1991/92. Den totala utgiften för stödet till jordbruket och livsme-&lt;br&gt;delsindustrin i norra Sverige beräknas under budgetåret 1991/92&lt;br&gt;uppgå till 839 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stöd riktat direkt till äggproduktionen skall införas den 1 juli&lt;br&gt;1991. Ett packeribidrag skall lämnas till äggpackerier. Det extra&lt;br&gt;utjämningsbidraget för mjölk skall ingå i pristillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksnämnds förslag: I jordbruksnämndens förslag baseras&lt;br&gt;beräkningarna på den av jordbruksnämnden föreslagna områdesindel-&lt;br&gt;ningen. Jordbruksnämnden föreslår en höjning av prisstödet till jordbru-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ket med i genomsnitt 8 %, varav 5 milj. kr. — motsvarande 1 procentenhet&lt;br&gt;— är en kompensation för ändrad stödområdesindelning. Kostnaden för&lt;br&gt;stödet till livsmedelsindustrin beräknas till 73 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Prisstöd till jordbruket lämnas nu som pristillägg&lt;br&gt;på mjölk som levereras till mejeriförening och på veterinärbesiktigat kött&lt;br&gt;av nöt, kalv, svin och får. En del av stödet utbetalas sedan budgetåret&lt;br&gt;1989/90 som ett bidrag per djur. Stöd till smågrisproduktionen ges som ett&lt;br&gt;årligt bidrag per sugga. Getnäringen erhåller ett stöd per år och mjölkpro-&lt;br&gt;ducerande get. Stöd till matpotatisodlingen lämnas med ett belopp per&lt;br&gt;hektar och år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av pristillägget på kött sker i dag via slakterierna. Kritik har&lt;br&gt;framförts mot att systemet har missbrukats på grund av detta förfarings-&lt;br&gt;sätt, genom att stöd har utbetalats för slaktdjur som inte producerats inom&lt;br&gt;det stödområde som uppgivits. För närvarande pågår inom jordbruks-&lt;br&gt;nämnden ett arbete med att utveckla alternativa former för utbetalning,&lt;br&gt;eventuellt som direkta utbetalningar till producenten, samt former för&lt;br&gt;skärpt kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till livsmedelsindustrin i norra Sverige finansieras for närvarande&lt;br&gt;med medel inom ramen för prisregleringen, men skall enligt riksdagens&lt;br&gt;beslut (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327) samordnas med det statliga&lt;br&gt;prisstödet och finansieras med statsbudgetmedel fr. o. m. den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Stödet till mejeriindustrin utgörs nu av det extra regionala kostnadstilläg-&lt;br&gt;get per kg, som skall täcka merkostnader för ut- och intransporter, samt av&lt;br&gt;ett bidrag till vissa mejeriföreningar for fraktkostnader for uttransporter&lt;br&gt;av mjölk och grädde till butiker. Till mejeriföreningarna utbetalas också&lt;br&gt;ett extra utjämningsbidrag, som syftar till att kompensera mjölkproducen-&lt;br&gt;terna. Slakteriindustrin erhåller ett kostnadstillägg per kg. Ett extra sani-&lt;br&gt;tetstillägg for norra Sverige lämnas också till slakterierna. Till äggpackeri-&lt;br&gt;branschen i norra Sverige utbetalas ett extra packeribidrag. Ett bidrag till&lt;br&gt;slakt av värphöns utgår till ett företag och finansieras med budgetmedel. I&lt;br&gt;årets budgetproposition (1990/91:100 bil. 11) har jag beräknat kostnaden&lt;br&gt;till 134,7 milj. kr. Jag har i detta räknat in kostnaderna för de regionala&lt;br&gt;bidragen till mejeri- och slakteriindustrin, det extra utjämningsbidraget,&lt;br&gt;det extra packeribidraget samt det extra sanitetstillägget. Med oförändrad&lt;br&gt;nivå på dessa stöd kan kostnaden för budgetåret 1991/92 nu beräknas till&lt;br&gt;126 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksnämndens förslag innebär en uppräkning av stödet motsva-&lt;br&gt;rande ökningen av merkostnaderna i norra Sverige. Detta medför att&lt;br&gt;lönsamheten i det norrländska jordbruket utvecklas på samma sätt som i&lt;br&gt;jordbruket i referensområdet. Nämnden anser att detta inte bör föranleda&lt;br&gt;någon justering av prisstödet eftersom förändringen skett före avregle-&lt;br&gt;ringens början. Nämnden anser inte heller att tvåprissystemets avskaffan-&lt;br&gt;de bör föranleda någon ytterligare uppjustering av prisstödet. I en särskild&lt;br&gt;rapport om effekter av tvåprissystemets avskaffande bedömer nämnden&lt;br&gt;emellertid att en stor del av lönsamhetsförsämringen beror på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär vidare att det extra utjämningsbidraget upphör och att&lt;br&gt;motsvarande höjning görs av pristillägget for mjölk samt att stödområde 4&lt;br&gt;liksom tidigare skall utgöra ett avtrappningsområde och pristilläggen där&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reduceras med en tredjedel. Jag har inga erinringar mot nämndens forslag i&lt;br&gt;dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas riksförbunds norrlandsgrupp har kommit in med en&lt;br&gt;skrivelse i vilken förbundet föreslår att utöver den kompensation som&lt;br&gt;föranleds av ökade merkostnader skall ersättning lämnas även för att&lt;br&gt;bibehålla den lönsamhet som uppmättes budgetåret 1988/89. Enligt för-&lt;br&gt;bundet bör denna utgångspunkt användas för beräkningarna eftersom det&lt;br&gt;var den senaste beräkning som förelåg vid riksdagsbeslutet år 1990 samt&lt;br&gt;att förändringarna däremellan till stor del beror på tvåprissystemets av-&lt;br&gt;skaffande, vars effekter bör kompenseras. Enligt jordbruksnämnden beror&lt;br&gt;en stor del av lönsamhetsförsämringen på att tvåprissystemet upphörde.&lt;br&gt;En del av skillnaden i beräknad täckningsgrad beror dock enligt nämnden&lt;br&gt;på en teknisk förändring i modellen och är inte ett uttryck för försämrad&lt;br&gt;lönsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag, vilket jag i det föregående (avsnitt 2.1) redogjort&lt;br&gt;för, att, utöver uppräkningen på grund av ökade merkostnader, en uppräk-&lt;br&gt;ning bör ske för en del av den lönsamhetsförsämring som skett till följd av&lt;br&gt;tvåprissystemets avskaffande. Enligt min bedömning är en ersättning på&lt;br&gt;totalt 34 milj. kr. en rimlig kompensation för denna effekt. Av den höjning&lt;br&gt;av stödnivån för jordbruksprodukter med i genomsnitt 12% som jag&lt;br&gt;föreslår, utgör 5 procentenheter kompensation för avskaffandet av tvåpris-&lt;br&gt;systemet. Den höjning som föranleds av tvåprissystemets avskaffande bör&lt;br&gt;i sin helhet tillfalla mjölkproducenterna och således höja pristillägget på&lt;br&gt;mjölk, vilket innebär en höjning med 6,5% utöver höjningen för ökade&lt;br&gt;merkostnader. Den totala utgiften för stödet till jordbruket beräknas där-&lt;br&gt;med uppgå till 763 milj. kr. under budgetåret 1991/92. Beräkningen av&lt;br&gt;utgiften bygger på jordbruksnämndens prognos om en minskning av&lt;br&gt;mjölkproduktionen med 5%. Inträffar ingen minskning blir kostnaden 30&lt;br&gt;milj. kr. högre än den jag har beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att stödet till livsmedelsindustrin för budgetåret 1991/92 bör&lt;br&gt;uppgå till 76 milj, kr., vilket innebär en oförändrad stödnivå jämfört med&lt;br&gt;innevarande år. Förslaget avviker med 3 milj. kr. från jordbruksnämndens&lt;br&gt;förslag. Detta beror på att nämnden föreslår att det extra sanitetstillägget&lt;br&gt;avskaffas. Enligt min bedömning bör det extra sanitetstillägget utbetalas&lt;br&gt;även under budgetåret 1991/92, eftersom det i likhet med övriga stöd till&lt;br&gt;livsmedelsindustrin är till för att täcka merkostnader för transporter.&lt;br&gt;Enligt mitt förslag uppgår kostnadstillägget för mejerier till 46 milj, kr.,&lt;br&gt;kostnadstillägget och sanitetstillägget för slakterier till 28 milj. kr. och&lt;br&gt;packeribidraget till 2 milj. kr. Jordbruksnämnden bör bemyndigas att ut-&lt;br&gt;ifrån dessa belopp avgöra bidragets storlek per enhet för resp, bransch,&lt;br&gt;eftersom kartläggningen av merkostnaderna inom livsmedelsindustrin&lt;br&gt;ännu inte är fullständig. Den totala kostnaden nästa budgetår för stödet till&lt;br&gt;jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige beräknas med mitt&lt;br&gt;förslag till 839 milj, kr., vilket motsvarar en total höjning av stödnivån för&lt;br&gt;jordbruket och livsmedelsindustrin med ca 11 % och en utgiftsökning på&lt;br&gt;53 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget beräknas därmed höjas från 660 milj. kr. till 839 milj. kr. Av&lt;br&gt;höjningen med 179 milj.kr. är 126 milj. kr. föranledda av att stöd som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare betalats av regleringsmedel fr. o. m. budgetåret 1991/92 betalas&lt;br&gt;över statsbudgeten. Av detta utgör i sin tur 76 milj. kr. stöd till industrin&lt;br&gt;och 50 milj. kr. stöd till jordbruket. Resterande del av höjningen på 179&lt;br&gt;milj, kr., dvs. 53 milj, kr., är beräknad kostnadsökning för det prisstöd som&lt;br&gt;för närvarande finansieras över anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskattningen av merkostnaderna för slakterier tyder inte på att mer-&lt;br&gt;kostnaderna för nöt, svin och får skiljer sig så mycket att de kan motivera&lt;br&gt;en differentiering på djurslag vid utbetalningen av kostnadstillägget. Jag&lt;br&gt;delar därför jordbruksnämndens bedömning att kostnadstillägget bör vara&lt;br&gt;detsamma för samtliga djurslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksnämnden föreslår vidare att bidraget till slakt av värphöns&lt;br&gt;avskaffas. Jag delar här jordbruksnämndens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksnämnden har, i enlighet med uppdraget från regeringen, utrett&lt;br&gt;stödet till getnäringen samt stödet till får- och lammproduktionen. Jord-&lt;br&gt;bruksnämnden föreslog i utredningen att stödet till getnäringen borde&lt;br&gt;höjas till 700 kr. per get. Jordbruksnämnden föreslog ingen ytterligare&lt;br&gt;justering i pristillägget för får- och lammkött. Regeringen har beslutat att, i&lt;br&gt;enlighet med jordbruksnämndens förslag, stödet till getnäringen fr. o. m.&lt;br&gt;den 1 december 1990 skall uppgå till 700 kr. per mjölkande get i alla de&lt;br&gt;stödberättigade länen. Enligt jordbruksnämnden motsvarar det ungefär&lt;br&gt;livdjurspriset på getter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till getnäringen infördes budgetåret 1978/79 med ett bidrag per&lt;br&gt;mjölkproducerande get. Stöd lämnas till företag med minst fem mjölkpro-&lt;br&gt;ducerande getter. Antalet getter som berättigade till bidrag uppgick bud-&lt;br&gt;getåret 1989/90 till 2 100. Stödet per get har de senaste åren höjts kraftigt.&lt;br&gt;Höjningen mellan budgetåren 1988/89 och 1989/90 uppgick till ca 50%&lt;br&gt;och mellan budgetåren 1989/90 och 1990/91 till ca 40%. Stödet har följ-&lt;br&gt;aktligen mer än fördubblats på två år. Som framgått av vad jag tidigare&lt;br&gt;anfört (avsnitt 2.3.1) innebär mitt förslag att stödet till getnäringen lämnas&lt;br&gt;inom det länsbaserade stödområdet även under budgetåret 1991/92. Stöd-&lt;br&gt;nivån för budgetåret 1991/92 bör vara oförändrad med tanke på de stora&lt;br&gt;höjningarna de senaste två åren. Enligt min bedömning bör inte heller&lt;br&gt;någon differentiering för norra och södra delen av stödområdet göras nu.&lt;br&gt;Jag delar jordbruksnämndens bedömning att stödet till får- och lamm-&lt;br&gt;köttsproduktionen inte behöver höjas utöver den generella höjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår i enlighet med jordbruksnämndens förslag att ett stöd riktat&lt;br&gt;direkt till äggproducenterna i norra Sverige införs den 1 juli 1991 och att&lt;br&gt;stödet till äggpackerierna reduceras i motsvarande grad. 1 norra Sverige&lt;br&gt;finns enligt lantbruksregistret totalt 1 625 företag med höns och de utgör&lt;br&gt;12% av det totala antalet företag med höns. Ett företag med ca 10000 höns&lt;br&gt;kan beräknas ge heltidssysselsättning åt en person. Eftersom stödet bör&lt;br&gt;rikta sig till de producenter som inte satsar endast en marginell del av sin&lt;br&gt;tid i äggproduktionen, bör en gräns på 1 000 höns användas. För att&lt;br&gt;motverka tröskeleffekter bör stöd utbetalas endast för antalet höns utöver&lt;br&gt;1 000. Stödet bör uppgå till 12,30 kr. per insatt höna i stödområde 1, 2a&lt;br&gt;och 2b och till 4,50 kr. per insatt höna i stödområde 3 och 4. Minsta belopp&lt;br&gt;för utbetalning bör vara 500 kr. Jordbruksnämnden bör bemyndigas att&lt;br&gt;utforma de närmare villkoren för utbetalning av stödet till äggproducen-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till matpotatisodlingen bör i enlighet med jordbruksnämndens&lt;br&gt;forslag räknas upp med 7,5% enligt PM-index, reducerat dels för en&lt;br&gt;produktivitetsökning på 1 %, dels för inkomststödet på 700 kr. per ha.&lt;br&gt;Nettohöjningen blir då 275 kr. per ha i hela stödområdet. Anledningen till&lt;br&gt;att en reducering för inkomststödet bör göras är att uppräkningen på 7,5 %&lt;br&gt;avser en uppräkning av hela kostnaden för produktionen och inte endast&lt;br&gt;merkostnaden gentemot mellersta Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Beräkningsmodellen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den modell som används för att beräkna stödnivån går ut på att uppskatta&lt;br&gt;merkostnaderna för jordbruket i norra Sverige jämfört med mellersta&lt;br&gt;Sverige. Utgångspunkten är ett nät av typföretag inom stödområdet och i&lt;br&gt;ett referensområde i Mellansverige. Modellkalkylerna utgår från effektiva&lt;br&gt;företag. Det mjölk- och köttproducerande typföretaget har 21 mjölkkor&lt;br&gt;och det antas att en tredjedel av fodersädsbehovet produceras inom det&lt;br&gt;egna företaget. Arbetsbehovet beräknas enligt normtal för vegetabilie- och&lt;br&gt;animalieproduktion. För slaktsvin grundar sig beräkningarna på typföre-&lt;br&gt;tag med omgångsvis uppfödning av 400 slaktsvin och för smågrisar på&lt;br&gt;typföretag med ca 60 suggor, vilka producerar ca 1 000 smågrisar per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna används täckningsgraden som lönsamhetsmått. Täck-&lt;br&gt;ningsgraden anger hur hög den reella ersättningen till arbete och kapital är&lt;br&gt;i förhållande till en kalkylerad kostnad för arbete och kapital. Täcknings-&lt;br&gt;graden visar med andra ord i hur stor utsträckning den faktiska ersättning-&lt;br&gt;en till arbete och kapital täcker den kalkylmässiga kostnaden för arbete&lt;br&gt;och kapital. Den kalkylerade kostnaden för arbete och kapital beräknas&lt;br&gt;som lantarbetarlön för arbete resp, real ränta för kapitalbehovet. Slutligen&lt;br&gt;beräknas merkostnaden för sam- och särkostnader samt för ersättningen&lt;br&gt;till arbete och kapital. Hänsyn till produktivitetsutvecklingen sker auto-&lt;br&gt;matiskt och löpande varje gång nya beräkningar av stödnivån görs. Mot-&lt;br&gt;svarande beräkningar sker även för fläskkötts- och smågrisproduktion. För&lt;br&gt;getnäringen och matpotatisodlingen saknas emellertid noggranna merkost-&lt;br&gt;nadskalkyler.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Utgångspunkter för stödet efter budgetåret 1991/92&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stödet till jordbruket i norra Sverige måste utformas så att det bidrar till&lt;br&gt;att uppfylla målet om en regional utjämning av sysselsättning och välfärd.&lt;br&gt;Stödet bör därför utformas i överensstämmelse med andra åtgärder, som&lt;br&gt;vidtas för att utveckla jordbruket och andra delar av näringslivet i norra&lt;br&gt;Sverige, så att den bästa samlade effekten kan nås för dessa delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det livsmedelspolitiska beslutet innebär att de politiska åtgärderna tyd-&lt;br&gt;ligare än tidigare riktas till och anpassas efter syftet. Exempel på detta är&lt;br&gt;det nya stödet till landskapsvård, förstärkningen av de regionala utveck-&lt;br&gt;lingsinsatserna och den ökade beredskapslagringen. Ytterligare ett exem-&lt;br&gt;pel är konstruktionen av prisstödet till norra Sverige, vars syfte framöver&lt;br&gt;är att upprätthålla lönsamheten i jordbruket i dessa delar av landet.&lt;br&gt;Hittills har utgångspunkten varit att upprätthålla samma lönsamhetsnivå&lt;br&gt;som i Mellansverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss redogjort för den beräkningsmodell som jordbruksnämnden&lt;br&gt;tillämpar för att beräkna merkostnaderna för produktionen i norra Sve-&lt;br&gt;rige. Denna modell är inte tillräcklig som underlag för att nå syftet med&lt;br&gt;stödet framöver. Den måste kompletteras med beräkningar av priser och&lt;br&gt;lönsamhet i det norrländska jordbruket. Ett underlag som beskriver lön-&lt;br&gt;samhetsutvecklingen för jordbruksföretagen som helhet behöver också&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priserna på jordbruksprodukter kommer i vissa fall att sjunka till följd&lt;br&gt;av avregleringen. Sådana prisförändringar i de södra delarna av landet&lt;br&gt;skall inte tillåtas påverka lönsamheten i det norrländska jordbruket i&lt;br&gt;någon nämnvärd grad. Priserna kan dock komma att utvecklas olika i&lt;br&gt;olika delar av landet till följd av avregleringen. Priset kommer i större&lt;br&gt;utsträckning att bero på konkurrenssituationen, totalt i landet och regio-&lt;br&gt;nalt. Priserna kommer också att återspegla konsumenternas preferenser&lt;br&gt;när det gäller kvalitet, odlingsförhållanden, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att prisförhållandena i norra Sverige kommer att få större&lt;br&gt;betydelse för att bedöma lönsamhetsutvecklingen. Den nuvarande model-&lt;br&gt;len bör därför kompletteras med prismätningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den beräkningsmodell som jag i det föregående har beskrivit, beräknas&lt;br&gt;lönsamheten som en täckningsgrad för kalkylerade arbetskrafts- och kapi-&lt;br&gt;talkostnader. Enligt min uppfattning bör täckningsgraden användas som&lt;br&gt;lönsamhetsmått även framöver. Den koppling som för närvarande finns&lt;br&gt;till lönsamheten i det mellansvenska jordbruket bör emellertid släppas. I&lt;br&gt;stället bör utgångspunkten vara att täckningsgraden i det norrländska&lt;br&gt;jordbruket inte bör sjunka nämnvärt från nivån vid avregleringens början.&lt;br&gt;Stödet bör således anpassas så att denna lönsamhetsnivå kan upprätthål-&lt;br&gt;las. Detta innebär att stödbehovet ökar om priserna sjunker som en följd&lt;br&gt;av avregleringen. Om däremot priserna stiger eller kostnaderna sjunker —&lt;br&gt;vilket inte är en osannolik effekt av avregleringen för norra Sveriges del —&lt;br&gt;minskar stödbehovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det livsmedelspolitiska beslutet innebär att även andra åtgärder vidtas&lt;br&gt;som förväntas få en positiv effekt för jordbruksföretagen i norra Sverige.&lt;br&gt;Exempel på detta är förstärkningen av de regionala utvecklingsinsatserna&lt;br&gt;med 100 milj. kr. per år, av vilka 28 milj. kr. under innevarande budgetår&lt;br&gt;används för att stödja sockerproduktionen på Öland och Gotland. För-&lt;br&gt;stärkningen syftar till att stödja kombinationsföretag där jordbruk ingår&lt;br&gt;som en del. Även stödet till landskapsvård och startstödet förväntas få en&lt;br&gt;positiv effekt på jordbruket i norra Sverige. Vidare har det särskilda&lt;br&gt;åtgärdsprogrammet för norra Sverige förlängts med två år, varunder pro-&lt;br&gt;grammet tillförs 50 milj. kr. per år. Även detta syftar i stor utsträckning till&lt;br&gt;att stimulera uppkomsten av kombinationsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten av dessa insatser för norra Sverige bör enligt min uppfattning&lt;br&gt;beaktas när lönsamheten i det norrländska jordbruket bedöms och därmed&lt;br&gt;också vid bedömningen av behovet av stöd för jordbruksproduktionen. En&lt;br&gt;samlad bedömning av effekten av olika åtgärder bör således göras. Enligt&lt;br&gt;min uppfattning kan ett livskraftigt jordbruk i norra Sverige bäst bevaras&lt;br&gt;genom att jordbruksföretagen har en bred bas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på jordbruksnämnden och lantbruksstyrelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(fr. o. m. den 1 juli 1991 statens jordbruksverk) att utarbeta ett lämpligt&lt;br&gt;underlag. Jag har for avsikt att senare återkomma till regeringen med&lt;br&gt;förslag till ett sådant uppdrag till myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mer långsiktigt system för stöd till jordbruket i norra Sverige måste&lt;br&gt;också ges en sådan inriktning att det blir förenligt med reglerna i ett&lt;br&gt;kommande GATT-avtal. Dessutom behöver EGs gemensamma jordbruks-&lt;br&gt;politik, CAP, beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs gemensamma jordbrukspolitik befinner sig under omprövning och&lt;br&gt;debatt. EG-kommissionen har framställt ett dokument som skall utgöra&lt;br&gt;underlag för en fortsatt diskussion kring CAPs framtid. I underlaget beto-&lt;br&gt;nas familjejordbruket, regionalpolitiken och landsbygdsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Romfördragets utformning (§ 38) och den praxis som utvecklats inom&lt;br&gt;gemenskapen utesluter i dag att ett enskilt medlemsland ger stöd till&lt;br&gt;jordbruket i eftersatta regioner genom prisstöd. Detta är en viktig del av&lt;br&gt;den gemensamma jordbrukspolitiken, som särskilt måste beaktas vid ut-&lt;br&gt;veckling av ett mer långsiktigt stöd till jordbruket i norra Sverige, vid en&lt;br&gt;eventuell svensk anslutning till EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs stöd till regioner med sämre naturgivna förutsättningar lämnas för&lt;br&gt;närvarande inom två olika typer av områden, nämligen inom bergsområ-&lt;br&gt;den och områden med sämre naturgivna produktionsförutsättningar. Des-&lt;br&gt;sa områden omfattar i dag ca 52% av EGs samlade jordbruksareal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stöd som utgår inom dessa områden är inte bindande för ett enskilt&lt;br&gt;medlemsland. Finansieringen delas mellan EGs jordbruksfond (FEOGA)&lt;br&gt;och medlemslandet. I de nordliga medlemsländerna står fonden för 25%&lt;br&gt;och medlemslandet för 75% av kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom detta produktionsstöd kan lantbrukare i dessa områden få&lt;br&gt;investeringsstöd — i första hand vid kombinationsverksamhet — och&lt;br&gt;reducering av medansvarsavgiften inom EGs mej eri reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har för avsikt att inom kort återkomma till regeringen med förslag&lt;br&gt;om att myndigheterna får ett uppdrag att klargöra effekterna för jordbru-&lt;br&gt;ket av ett medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Främjande av forskning rörande alternativa och&lt;br&gt;kompletterande metoder till djurförsök&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Centrala försöksdjursnämnden (CFN) får träffa avtal&lt;br&gt;om finansiering av forskning rörande alternativa och kompletteran-&lt;br&gt;de metoder till djurförsök, m. m. med läkemedelsindustriföreningen&lt;br&gt;(L1F) eller dess enskilda medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: Riksdagen beslutade den 9 juni 1990 (prop.&lt;br&gt;1989/90:90, JoU17, rskr. 336) att staten får ta på sig ansvaret för de&lt;br&gt;ekonomiska förpliktelser som följer av avtal mellan CFN och LIF i fråga&lt;br&gt;om forskning rörande alternativa och kompletterande metoder till djurför-&lt;br&gt;sök, m.m. LIF har därefter anmält att avtal bör tecknas direkt av med-&lt;br&gt;lemsföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvidgning av den krets med vilka CFN får träffa avtal innebär ingen&lt;br&gt;förändring av syftet med avtalet, eftersom de enskilda medlemmarna i LIF&lt;br&gt;även finansierar LIFs bidrag till forskningen. Jag anser därför att CFN bör&lt;br&gt;få träffa avtal om finansiering av forskning rörande alternativa och kom-&lt;br&gt;pletterande metoder till djurförsök, m.m. med LIF eller dess enskilda&lt;br&gt;medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Startkapital till ny branschorganisation för&lt;br&gt;matpotatiskontroll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den nybildade organisationen för kontroll av kvalite-&lt;br&gt;ten på matpotatis bör som ett startkapital tillföras ett engångsbelopp&lt;br&gt;på 15 milj. kr. under budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt riksdagens beslut om livsmedelspolitiken&lt;br&gt;(prop. 1989/90: 146, JoU25, rskr. 327) slopas marknadsskyddet för viss&lt;br&gt;matpotatis den 1 juli 1991. Samtidigt upphör den statliga regleringen av&lt;br&gt;verksamheten vid Svensk matpotatiskontroll (SMAK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordade i propositionen att ett startkapital på 15 milj. kr.&lt;br&gt;skulle avsättas för att underlätta för potatisbranschen att ta över SMAK,&lt;br&gt;som genom en ny konstruktion skulle bli ett självfinansierat branschorgan.&lt;br&gt;Riksdagen godkände regeringens förslag. Företrädare för potatisbranschen&lt;br&gt;har sedan arbetat fram ett förslag till ett branschgemensamt institut, som&lt;br&gt;kan ikläda sig rollen som huvudman för en kontrollverksamhet inom&lt;br&gt;matpotatisområdet. Jag har erfarit att en stiftelse som kommer att verka&lt;br&gt;som en branschgemensam huvudman för verksamheten har bildats. Det&lt;br&gt;nyss nämnda startkapitalet bör därför ställas till potatisbranschens förfo-&lt;br&gt;gande under budgetåret 1991/92. Jag förutsätter att de juridiska och prak-&lt;br&gt;tiska frågor som kan uppstå i samband med avvecklingen av SMAK kan&lt;br&gt;lösas i samråd mellan SMAK och den nybildade stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 En ny myndighet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 11) före-&lt;br&gt;slagit riksdagen att en ny myndighet, statens jordbruksverk, inrättas den 1&lt;br&gt;juli 1991. Enligt förslaget skall samtidigt lantbruksstyrelsen och statens&lt;br&gt;jordbruksnämnd upphöra som myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har regeringen i prop. 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt&lt;br&gt;föreslagit att jordbruksnämndens uppgifter på fiskets område överförs till&lt;br&gt;fiskeristyrelsen och att namnet på fiskeristyrelsen ändras till fiskeriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har ännu inte behandlat förslagen. Genomförs förslagen ford-&lt;br&gt;ras ändringar i ett flertal lagar. Jag tar nu — i samråd med berörda statsråd&lt;br&gt;— upp ändringar i gällande lagstiftning som föranleds av förslagen. De&lt;br&gt;föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva&lt;br&gt;veterinäryrket m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1990:1489) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1970:299) om skydd mot flyghavre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:1490) om ändring i rennärings-&lt;br&gt;lagen (1971:437),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1972:114) med anledning av konven-&lt;br&gt;tionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbet-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagom ändring i växtskyddslagen (1972:318),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i bisjukdomslagen (1974:211),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets&lt;br&gt;område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagom ändring i berberislagen (1976:451),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1990:1493) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1979:425) om skötsel av jordbruksmark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i epizootilagen (1980:369),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1983:738) om bekämpande av salmo-&lt;br&gt;nella hos djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1990:1494) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1983:738) om bekämpande av salmonella hos djur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1985:295) om foder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1990:1495) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1985:295) om foder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1985:342) om kontroll av husdjur&lt;br&gt;m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lag om ändring i lagen (1990:615) om avgif-&lt;br&gt;ter på vissa jordbruksprodukter m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i lagen (1990:616) om införande av lagen&lt;br&gt;(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under 4 och 14 har upprättats i samråd med chefen for&lt;br&gt;justitiedepartementet, förslaget under 13 i samråd med chefen for social-&lt;br&gt;departementet samt förslagen under 21 och 23 i samråd med chefen för&lt;br&gt;finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anta lagförslagen (avsnitt 6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna vad jag har förordat om områdesindelningen för&lt;br&gt;stödet till norra Sverige (avsnitt 2.3.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänna vad jag har förordat om stödet till jordbruket och&lt;br&gt;livsmedelsindustrin i norra Sverige (avsnitt 2.3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ta del av vad jag anfört om stödet efter budgetåret 1991/92&lt;br&gt;(avsnitt 2.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ta del av vad jag anfört om avtalspart i fråga om viss djurför-&lt;br&gt;söksforskning (avsnitt 3).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Anslagsfrågor för budgetåret 1991/92&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Nionde huvudtiteln&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;B 10. Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra&lt;br&gt;Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1989/90 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘652345411&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'660000000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;839000000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Anslaget Prisstödet till jordbruket i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksnämnd disponerar anslaget för främst pristillägg enligt&lt;br&gt;förordningen (1985:672) om prisstöd till vissa jordbruk. Eftersom stödet&lt;br&gt;till livsmedelsindustrin i norra Sverige fr. o. m. den 1 juli 1991 skall utbeta-&lt;br&gt;las från detta anslag bör anslaget i fortsättningen benämnas B 10. Stöd till&lt;br&gt;jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående behandlat det stöd som bör ges till jordbruket&lt;br&gt;och livsmedelsindustrin i norra Sverige fr. o. m. den 1 juli 1991. Medelsbe-&lt;br&gt;hovet under anslaget beräknas därmed uppgå till 839000000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 839000000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;B 13. Omställningsåtgärder i jordbruket m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under förevarande anslag har regeringen i prop. 1990/91:100 bil. 11&lt;br&gt;föreslagit att riksdagen skall anvisa 5075 752000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående föreslagit att ett engångsbelopp på 15 milj. kr.&lt;br&gt;tillförs den nybildade branschorganisationen för frivillig potatiskontroll.&lt;br&gt;Medlen bör anvisas över detta anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Omställningsåtgärder i jordbruket m. m. för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 anvisa 15000000 kr. utöver vad som föreslagits i prop.&lt;br&gt;1990/91:100 bil. II.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prisstödet till jordbruket i norra Sverige — översyn&lt;br&gt;av områdesgränserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN föreslår att de olika områdesindelningar för stödet till jordbruket och&lt;br&gt;livsmedelsindustrin i norra Sverige som tillämpas nu, förs samman till en&lt;br&gt;gemensam områdesindelning. Totalt tillämpas nu sex olika områdesindel-&lt;br&gt;ningar. Det gemensamma stödområdet föreslås indelas i fyra delar med&lt;br&gt;ledning av de skillnader i ekonomiska förutsättningar som beräknats.&lt;br&gt;Indelningen i olika områden redovisas på en karta i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige omfattar&lt;br&gt;dels statligt finansierade stöd, dels stöd som hittills finansierats med&lt;br&gt;regleringsmedel. De statligt finansierade stöden riktas i stort sett uteslu-&lt;br&gt;tande till jordbruket, medan de stöd som hittills finansierats med regle-&lt;br&gt;ringsmedel riktas både till livsmedelsindustrin och till jordbruket. Fr. o. m.&lt;br&gt;den 1 juli 1991 kommer de stöd som nu finansieras med regleringsmedel&lt;br&gt;att få finansieras med budgetmedel. Totalt uppgick stödet till jordbruket&lt;br&gt;1989/90 till ca 710 milj. kr. och stödet till livsmedelsindustrin till ca 80&lt;br&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya områdesindelningen grundas på den indelning i skördeområ-&lt;br&gt;den som infördes år 1989 och som är det enda statistiska underlag som är&lt;br&gt;tillräckligt detaljerat för detta ändamål. Den nuvarande områdesindel-&lt;br&gt;ningen kan inte verifieras med ett statistiskt underlag. Ett annat skäl till en&lt;br&gt;mer genomgripande översyn är att områdesindelningen kontinuerligt har&lt;br&gt;fått omprövas i sina detaljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna förändring skapas ett mera lättöverskådligt system. De&lt;br&gt;omfördelningseffekter som uppstår är små. För exempelvis stödet till&lt;br&gt;mjölkproduktionen, som förra året drog en utgift i form av statliga pris-&lt;br&gt;tillägg om ca 550 milj, kr., sänks stödet i vissa områden med totalt ca 25&lt;br&gt;milj. kr. och höjs stödet i några andra områden med totalt ca 10 milj. kr.&lt;br&gt;De producenter som får ett sänkt stöd bör få en kompensation övergångs-&lt;br&gt;vis för att inte bli utsatta för likviditetsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya områdesindelningen bör tillämpas från den 1 juli 1991. JN&lt;br&gt;kommer vid årsskiftet 1990/91 att redovisa förslag till de stöd som bör&lt;br&gt;gälla inom resp, område från den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det livsmedelspolitiska beslutet kan redan nu stödets&lt;br&gt;relativa betydelse för jordbrukarnas ekonomi i norra Sverige beräknas&lt;br&gt;komma att öka från den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte uteslutas att en större andel av mjölkproduktionen i framti-&lt;br&gt;den kommer att ske i norra Sverige. Från konkurrenssynpunkt kommer&lt;br&gt;därför mjölk från norra Sverige att få ett gynnsammare läge, genom att en&lt;br&gt;del av priset till producent betalas via prisstödet, än mjölk som produceras&lt;br&gt;under nästan motsvarande förhållanden i delar av södra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0399/prop_199091__99-2.png" style="width:276pt;height:564pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karta 1: Nuvarande områdesindelning for mjölk och kött.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0399/prop_199091__99-3.png" style="width:3pt;height:419pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0399/prop_199091__99-4.png" style="width:239pt;height:561pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karta 2: Nuvarande områdesindelningen for slakterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0399/prop_199091__99-5.png" style="width:274pt;height:564pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Karta 3: Ny områdesindelning enligt jordbruksnämndens forslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0399/prop_199091__99-6.png" style="width:276pt;height:564pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Karta 4: Omfördelningseffekter for mjölkproduktionen. Områden som flyttas från ett&lt;br&gt;stödområde till ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÄRSKILT YTTRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Översyn av områdesgränserna i norra Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksnämnd fick den 11 januari 1990 i uppdrag av regeringen&lt;br&gt;att utreda vissa frågor i anslutning till stödet till jordbruket i norra Sverige.&lt;br&gt;Tidigare har rapporter avlämnats som berör prisstödets principiella kon-&lt;br&gt;struktion samt bl. a. behov av justering av beräkningarna avseende mer-&lt;br&gt;kostnaderna i stödområdet. Den nu framlagda delrapporten berör områ-&lt;br&gt;desgränserna for stödet till jordbruket samt ett förenklat system för stödet&lt;br&gt;till livsmedelsindustrin i området.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jordbrukets stödområdesindelning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den avkastningsvariation som finns förklarar omkring 75% av merkostna-&lt;br&gt;derna i området. Det är därför mycket viktigt dels att skördeuppgifterna&lt;br&gt;dateras upp, dels att indelningen av skördeområdena är riktig. För framti-&lt;br&gt;den kommer tillförlitliga uppgifter över skördenivåerna endast att finnas&lt;br&gt;för de skördeområden som etableras. I rapporten föreslås att stödområde-&lt;br&gt;na harmonieras med skördeområdena. Detta är såvitt vi kan se en riktig&lt;br&gt;ansats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i rapporten föreslagna områdesgränserna, som följer de nya skörde-&lt;br&gt;områdena, kan dock inte anses stå i samklang med gällande riksdagsbeslut.&lt;br&gt;Konsekvensen av förslaget blir nämligen att stora delar av södra Norrlands&lt;br&gt;inland flyttas från stödområde 1 till område 2. Det primära syftet med&lt;br&gt;stödet är just att stödja inlandsjordbruket. Stora områden där produktio-&lt;br&gt;nen redan i nuläget är svag får därmed försämrade möjligheter i framtiden.&lt;br&gt;När det gäller mjölkproduktionen minskas antalet stödområden från 5 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 praktiken sänks stödet i området 2a, dvs. i den nordliga delen av det nu&lt;br&gt;föreslagna område 2. Inte heller detta kan anses förenligt med riksdagsbe-&lt;br&gt;slutet. Omfördelningseffekterna är således större än som redovisas i tab.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 och är negativa i största delen av det primära stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avtrappningsregel som också ingår i förslaget mildrar i praktiken&lt;br&gt;inte konsekvenserna för de redan etablerade. Stödet sänks och därmed&lt;br&gt;påverkas lönsamheten negativt med i storleksordningen 50000 kr. per år&lt;br&gt;vid ett heltidsjordbruk. Till detta kommer effekter som en följd av avregle-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norrland är markvärdena redan i nuläget låga. Arrendepriserna är&lt;br&gt;också mycket låga om ersättning överhuvudtaget utgår till markägaren. Ett&lt;br&gt;sänkt stöd kan därför knappast kompenseras med sänkta kapitalkostnader.&lt;br&gt;Förslaget försvårar därför nyetableringen i ett område där varje produce-&lt;br&gt;rande jordbruk är viktigt inte minst med tanke på förädlingsunderlaget&lt;br&gt;inom industrin och de transportkostnader som finns i området. Problemen&lt;br&gt;med de nya större skördeområdena medför också att förslaget inte innehål-&lt;br&gt;ler någon buffertzon i Västmanland. Här uppstår således en betydande&lt;br&gt;trappstegseffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen uppmärksammas att den nya indelningen i skördeområ-&lt;br&gt;den för Norrlands del medför att dessa geografiskt blir mycket vidsträckta.&lt;br&gt;Skördeområdesindelningen uppfyller sannolikt trots detta de krav som&lt;br&gt;ställs för det nya skördeskadeskyddet. Vid områdesbildningen beaktades&lt;br&gt;emellertid inte den användning av områdena som nu föreslås. Andra&lt;br&gt;viktiga faktorer som antal betesdagar, transportkostnader m. m. påverkar&lt;br&gt;emellertid inte skördeområdesindelningen. Dessa faktorer har stor bety-&lt;br&gt;delse för produktionskostnaderna och bör därmed inverka på områdesin-&lt;br&gt;delningen. Mot bakgrund av de stora belopp som årligen kan komma att&lt;br&gt;betalas ut föreslår JN att det bakomliggande statistiska materialet analyse-&lt;br&gt;ras. Med tanke på en eventuell framtida anpassning till EG är det av stor&lt;br&gt;betydelse att vårt regionala stöd bygger på ett statistiskt hållbart grundma-&lt;br&gt;terial. I annat fall kan trovärdigheten ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot bakgrund av de resultat som framkommer i förslagen nöd-&lt;br&gt;vändigt att analysera skördestatistiken och därvid avväga om nuvarande&lt;br&gt;skördeområden eller varianter av dessa kan användas även för andra&lt;br&gt;syften såsom områdesindelningen för norrlandsstödet. Vi anser därför att&lt;br&gt;stödet för 1991/92 bör följa den gamla områdesindelningen. I annat fall&lt;br&gt;kan nya områdesjusteringar behöva göras nästa år. Resultatet av det arbete&lt;br&gt;som redovisas i rapporten tyder på att de nuvarande områdena är allt för&lt;br&gt;stora för att kunna användas även som underlag vid gränsdragningen för&lt;br&gt;norrlandsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Industristödets gränsdragning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler för industristödet är svåröverskådliga och tillämpar&lt;br&gt;olika områdesgränser för skilda jordbruksprodukter. Stödområdena följer&lt;br&gt;ofta den kooperativa industrins områdesgränser. Med tanke på de snabba&lt;br&gt;strukturella förändringar som kan förväntas som en följd av den nya&lt;br&gt;jordbrukspolitiken är det logiskt att välja en annan grund för gränsdrag-&lt;br&gt;ningen. En viktig faktor faller emellertid då bort. Stöden har nämligen sin&lt;br&gt;grund i faktiska kostnader. Konstruktionen bygger dock på att företagen&lt;br&gt;gynnas vid rationalisering utöver genomsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu föreslagna systemet för industristödet är administrativt mycket&lt;br&gt;enkelt. Förenklingarna i de administrativa rutinerna får dock inte gå så&lt;br&gt;långt att syftet förfelas. Enkelheten skapar i detta fall orättvisor. Det blir&lt;br&gt;genom generaliseringarna inte konkurrensneutralt. Det tar inte tillräcklig&lt;br&gt;hänsyn till faktiska kostnader. Systemet beaktar inte om ett företag verkar&lt;br&gt;i glesbygden eller inom det mer tätbefolkade kustlandet. För att nå trovär-&lt;br&gt;dighet gentemot målsättningen krävs en anknytning till faktiska kostnader.&lt;br&gt;En annan konsekvens av det nu föreslagna systemet är att det påverkar&lt;br&gt;lokaliseringen av företag eller driftsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen att administrativt förenkla systemen är vällovlig men&lt;br&gt;problemen bör inte lösas så att stödets syfte delvis förfelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Principerna i nuvarande system har betydande fördelar jämfört med det&lt;br&gt;system som föreslås. Dessa kan bibehållas även om områdesgränserna görs&lt;br&gt;enhetliga och administrativ förenkling kan uppnås.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eidi Genfors&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars-Erik Lundkvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KONSUMENTDELEGATIONEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990-11-29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av synpunkter med anledning av&lt;br&gt;JNs skrivelse ”Prisstödet till jordbruket i norra&lt;br&gt;Sverige — en översyn av områdesgränsen”&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitikens växande betydelse inom jordbrukspolitiken och de re-&lt;br&gt;lativt stora stödbelopp det rör sig om for jordbruket i norra Sverige gör det&lt;br&gt;angeläget att man har en säker grund for områdesindelningen for stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN har gjort ett förtjänstfullt utredningsarbete om lönsamhetsskillnader-&lt;br&gt;na i olika områden i norra Sverige, vars resultat kan läggas till grund för&lt;br&gt;statsmakternas ställningstaganden beträffande indelningen i stödområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också värdefullt att JN faster statsmakternas uppmärksamhet på&lt;br&gt;effekter som kan uppkomma vid stora stödbelopp i relation till förädlings-&lt;br&gt;värdet och analyserar olika sätt att utforma ett stöd beroende på målsätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATENS JORDBRUKSNÄMND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991-11-27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prisstödet till jordbruket i norra Sverige —&lt;br&gt;utredning av skrivelser och motioner om&lt;br&gt;områdesändringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under året har ett antal framställningar kommit in till statens jordbruks-&lt;br&gt;nämnd (JN) från LRF-avdelningar, lantbruksnämnder och mejeriför-&lt;br&gt;eningar om förändringar av områdesindelningen. I riksdagen har också&lt;br&gt;genom motioner föreslagits förändringar. I denna skrivelse redovisas en&lt;br&gt;sammanställning av dessa framställningar till JN och motioner i riksda-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN har tidigare redovisat en rapport för regeringen (daterad 1990-11-27)&lt;br&gt;rörande övesyn av områdesgränserna. JN har nu också, genom denna&lt;br&gt;skrivelse, prövat de framställningar som kommit in till JN och motioner i&lt;br&gt;riksdagen mot bakgrund av den nuvarande områdesindelningen för pris-&lt;br&gt;stödet till jordbruket i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de förslag som redovisas har prövats av nämnden tidigare. I&lt;br&gt;de fall inget nytt har tillkommit har ingen förnyad prövning gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1989 inkom ett flertal skrivelser från en och samma region. Då&lt;br&gt;gjordes en grundlig genomgång av områdesindelningen i prisstödsområde&lt;br&gt;3. Denna genomgång resulterade i ett antal förslag till gränsjusteringar&lt;br&gt;inför 1989/90. Med hänvisning till den pågående livsmedelspolitiska ut-&lt;br&gt;redningen tog regeringen då inte ställning till JNs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Områdesändringar, tidigare behandlade av JN&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Framställning från Lidens LRF&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JNs förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands län,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i Sundsvalls kommun:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lidens församling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2b&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2b&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna framställning har behandlats vid tidigare tillfällen, senast 1986.&lt;br&gt;Sedan de nya skördeområdena införts ligger Liden i ett skördeområde&lt;br&gt;(2211) som innefattar församlingar inom såväl nuvarande 2a som 2b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare framställningen avstyrktes av JN med motiveringen att&lt;br&gt;normskörderna enligt dåvarande indelning i skördeområden var relativt&lt;br&gt;höga, samt att en områdesförändring skulle innebära att en ”ö” av pris-&lt;br&gt;stödsområde 2a skulle skapas, dvs. omgivande områden ingår i 2b. JN&lt;br&gt;avstyrker även nu en förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I JNs tidigare redovisade förslag till områdesindelning kommer pris-&lt;br&gt;stödsområde 2 att vara odelat. Områdesindelningen följer gränserna för&lt;br&gt;skördeområdesgränser och därmed har ovannämnda skillnader i stödni-&lt;br&gt;våer eliminerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Framställning från Alsens LRF&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JNs förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämilands län.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i Krokoms kommun:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alsens församling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta forslag behandlades av nämnden senast 1986. Framställningen&lt;br&gt;avslogs då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alsen ligger i skördeområde 2311. Övriga församlingar inom 2311 ligger&lt;br&gt;i 2a och 2b. Avkastningen i detta område ligger relativt högt, t. o. m. högre&lt;br&gt;än medelvärdet för prisstödsområde 3. Nämnden avstyrker en förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt JNs tidigare redovisade förslag till områdesindelning hamnar&lt;br&gt;området i stödområde 2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Motionen Jo237&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JNs förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands län,&lt;br&gt;i Krokoms kommun:&lt;br&gt;Rödön och Ås församl.&lt;br&gt;i Östersunds kommun:&lt;br&gt;Brunflo, Marieby,&lt;br&gt;Frösön och Norderö&lt;br&gt;församlingar&lt;br&gt;i Ragunda kommun:&lt;br&gt;Stugun, Ragunda&lt;br&gt;och Fors församlingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2b&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2b&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Yrkandet motiveras med att förutsättningarna for växtodling är klart&lt;br&gt;sämre i högt belägna inlandsområden, Indalsälvens dalgång, än jämfört&lt;br&gt;med kustområdet i 2b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN har vid ett flertal tillfällen under 1980-talet behandlat framställning-&lt;br&gt;ar från Stuguns församling. Stugun ligger i samma skördeområde (2311),&lt;br&gt;ett område med relativt hög avkastning. Nämnden avstyrker en föränd-&lt;br&gt;ring. I JNs förslag till områdesindelning kommer område 2 att vara odelat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Motionerna Jo62, J068 samt Jo223, framställning från Prop. 1990/91:99&lt;br&gt;lantbruksnämnden i Kopparbergs län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JNs förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jo62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmlands län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jo68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna Sunne,&lt;br&gt;Munkfors,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filipstad, Forshaga&lt;br&gt;Kil och Säflfle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Karlskoga kommun:&lt;br&gt;Älvsbacka och Nyeds&lt;br&gt;församlingar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 (Säffle 4)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jo223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvsborgs län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna Dals-Ed,&lt;br&gt;Bengtsfors, Åmål.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2o3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jo68 LBN&lt;br&gt;Kopparbergs län,&lt;br&gt;i Ludvika kommun:&lt;br&gt;Grangärde församling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i Ludvika kommun:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ludvika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grängesberg församling,&lt;br&gt;Smedjebackens kommun,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i Rättviks kommun:&lt;br&gt;Ore församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Orsa kommun:&lt;br&gt;Orsa församling,&lt;br&gt;i Mora kommun:&lt;br&gt;Mora och Solleröns&lt;br&gt;församlingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I samband med den översyn av prisstödet som presenterades under&lt;br&gt;våren 1989 gjordes en noggrann genomgång av denna region. Genomgång-&lt;br&gt;en resulterade i det förslag som presenterades i avsnitt 9.4 i ”Översyn av&lt;br&gt;prisstödet till jordbruk i norra Sverige”, statens jordbruksnämnd, januari&lt;br&gt;1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN föreslog då att i Värmlands län borde kommunerna Sunne, Munk-&lt;br&gt;fors, Filipstad, Kil, Forshaga samt Älvsbacka och Nyeds församlingar i&lt;br&gt;Karlskoga kommun hänföras till område 3. Dessutom föreslog JN att i&lt;br&gt;Kopparbergs län borde Grangärde församling i Ludvika kommun hänföras&lt;br&gt;till område 3. I detta hänseende har JN inte ändrat mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt JNs tidigare redovisade förslag till områdesindelning förs de delar&lt;br&gt;som hör till Älvsborgs län till område 4 och de delar som hör till Koppar-&lt;br&gt;bergs län till område 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Områden utanför nuvarande prisstödsområde Prop. 1990/91:99&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Motionen Jo201, framställning från kommunerna&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JNs förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västmanlands län&lt;br&gt;Fagersta, Norberg&lt;br&gt;och Skinnskattebergs&lt;br&gt;kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nämnden har under våren och sommaren 1990 studerat huruvida de tre&lt;br&gt;kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg i Västmanlands län&lt;br&gt;bör ingå i prisstödsområdet. Från förslagsställarna har det främsta motivet&lt;br&gt;för en sådan förändring varit det förhållandet att vissa församlingar i&lt;br&gt;Kopparbergs län ligger i ett skördeområde med högre avkastning än vad&lt;br&gt;som gäller för det aktuella området i Västmanlands län. Dessutom har&lt;br&gt;man pekat på den kraftiga nedläggningen av jordbruk under 1980-talet i&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller avkastningen i växtodlingen är det riktigt att man har lägre&lt;br&gt;avkastning i den regionen än i de delar av nuvarande område 4 som har&lt;br&gt;den lägsta avkastningen. Till detta bör dock läggas att avkastningen i&lt;br&gt;Norberg, Skinnskatteberg och Fagersta är högre än medelavkastningen i&lt;br&gt;nuvarande område 4. Avkastningen i området är inte anmärkningsvärt&lt;br&gt;låg. Det finns områden i såväl Stockholms, Kalmar och Jönköpings län där&lt;br&gt;avkastningen är sämre. Ser man till endast skördeutfallet torde den mest&lt;br&gt;korrekta åtgärden vara att lyfta de delar av Kopparbergs län med den&lt;br&gt;lägsta avkastningen ut ur prisstödsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allvarliga nedläggningen av jordbruksföretag i länet har anförts som&lt;br&gt;ett motiv för att vidta en förändring. Detta gäller dock i stort sett utmed&lt;br&gt;hela prisstödsområdets sydgräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN anser att man måste vara mycket restriktiv med att utöka prisstöds-&lt;br&gt;området. JN avstyrker därför en förändring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Motionen Jo223, framställningen från Stuguns LRF-&lt;br&gt;avdelning&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JNs förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Älvsborgs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norra delarna av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Melleruds och&lt;br&gt;Färgelanda kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs och Bohus län,&lt;br&gt;Strömstads kommun,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i Tanums kommun:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mo, Navestads och&lt;br&gt;Lur församlingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 (Lur 4)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i Munkedals kommun&lt;br&gt;Hede, Krokstad.&lt;br&gt;Sanne och Valbo-Ryr&lt;br&gt;församlingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med JNs översyn som lades fram till regeringen i början av Prop. 1990/91: 99&lt;br&gt;1989 gjordes en noggrann översyn av ett antal församlingar i Göteborgs Bilaga 2&lt;br&gt;och Bohus län samt Älvsborgs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN avstyrkte samtliga förslag. JN finner inte skäl att nu frångå denna&lt;br&gt;inställning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Framställning från Värmlandsmejerier&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;JNs förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skaraborgs län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Gullspängs kommun:&lt;br&gt;Amnehärads och Södra&lt;br&gt;Rådas församlingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;JN avstyrker att prisstödsområdet utvidgas till att gälla även i Skara-&lt;br&gt;borgs län.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Beslutsmening&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören efter föredragning av&lt;br&gt;avdelningsdirektören Svensson och byrådirektören Remnemark i närvaro&lt;br&gt;av avdelningscheferna Andersson och Persson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svante Englund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harald Svensson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATENS JORDBRUKSNÄMND&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991-01-23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra&lt;br&gt;Sverige budgetåret 1991/92&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksnämnd (JN) fick i januari 1990 i uppdrag av regeringen&lt;br&gt;att lämna förslag till hur det särskilda prisstödet tekniskt bör utformas för&lt;br&gt;att det skall vara möjligt att bevara ett livskraftigt jordbruk i dessa delar av&lt;br&gt;landet. JN borde enligt uppdraget bl. a. redovisa eventuella behov av&lt;br&gt;förändringar i beräkningsmodellen för det särskilda prisstödet liksom av&lt;br&gt;justeringar i den geografiska områdesindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en rapport till regeringen den 29 november 1990 redovisade JN ett&lt;br&gt;förslag till områdesindelning för jordbruket och livsmedelsindustrin. Den-&lt;br&gt;na utredning kompletteras nu med förslag till stöd för jordbruket och&lt;br&gt;livsmedelsindustrin förbudgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 2 redovisas de delar av 1990 års livsmedelspolitiska beslut som&lt;br&gt;särskilt bör beaktas vid avvägning av stödnivån. I avsnitt 3 redovisas&lt;br&gt;kortfattat strukturutvecklingen inom jordbruket i norra Sverige jämfört&lt;br&gt;med utvecklingen i hela landet. I avsnitt 4 och 5 redovisas de beräkningar&lt;br&gt;som gjorts avseende jordbruket resp, livsmedelsindustrin. JNs förslag till&lt;br&gt;stödnivåer för 1991 /92 redovisas i avsnitt 6. Jämfört med de beräkningsre-&lt;br&gt;sultat som redovisas i avsnitt 4 och 5 har ett antal korrigeringar gjorts i JNs&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 1990 års livsmedelspolitiska beslut&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Citat från proposition och jordbruksutskottets&lt;br&gt;betänkande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1990 års livsmedelspolitiska beslut (prop. 1989/90: 146, JoU 25) framgår&lt;br&gt;de utgångspunkter som JN haft att utgå ifrån. I detta avsnitt redovisas en&lt;br&gt;analys av detta beslut och som bildar underlag för utformningen av JNs&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller prisstödet till jordbruket i norra Sverige anfördes i proposi-&lt;br&gt;tionen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksministern föreslår: ”Prisstödets konstruktion skall i huvudsak&lt;br&gt;bibehållas som för närvarande. Eventuella kraftigare sänkningar av pro-&lt;br&gt;duktpriserna i jordbruket i övriga delar av landet skall inte tillåtas få&lt;br&gt;motsvarande återverkningar i norra Sverige. Stödets nivå skall därför&lt;br&gt;kunna anpassas till eventuella framtida förändringar så att lönsamhets-&lt;br&gt;nivån i jordbruket i norra Sverige inte tillåts sjunka nämnvärt under&lt;br&gt;dagens nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet skall även fortsättningsvis anpassas till kostnadsutvecklingen och&lt;br&gt;översyner skall ske en gång per år.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under avsnittet ”Skälen för mitt forslag” anfördes: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Priserna på jordbruksprodukter kan i vissa fall komma att sjunka som Bilaga 3&lt;br&gt;en följd av en intern avreglering. Jag är dock inte beredd att låta dessa&lt;br&gt;förändringar påverka lönsamheten i det norrländska jordbruket i någon&lt;br&gt;nämnvärd grad. Jordbruket i dessa delar av landet är särskilt känsligt för&lt;br&gt;ändrade ekonomiska förutsättningar och större prisförändringar skulle&lt;br&gt;därför kunna ge negativa effekter på näringens framtida utveckling. Anta-&lt;br&gt;let företag och dessas geografiska spridning är i dag sådan i norra Sverige&lt;br&gt;att en fortsatt nedläggning av företag får långtgående effekter genom bl. a.&lt;br&gt;högre transportkostnader. Jag anser därför att det bör vara möjligt att&lt;br&gt;justera prisstödets nivå om det skulle visa sig att lönsamhetsnivån i det&lt;br&gt;norrländska jordbruket skulle sjunka nämnvärt under dagens nivå. Där-&lt;br&gt;igenom undantas i princip norra Sverige från den produktionsanpassning&lt;br&gt;som följer av den livsmedelspolitiska reformen. Detta är angeläget mot&lt;br&gt;bakgrund av att produktionen i norra Sverige uppvisar underskott eller&lt;br&gt;befinner sig i balans med efterfrågan regionalt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av motionsredovisningen i jordbruksutskottets betänkande framgår:&lt;br&gt;”1 motionerna välkomnas genomgående förslaget i propositionen att&lt;br&gt;bibehålla konstruktionen av prisstödet för att upprätthålla lönsamheten i&lt;br&gt;norra Sveriges jordbruk.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en motion (s) erinras om att beslutet att avskaffa tvåprissystemet&lt;br&gt;innebar en utfästelse att eventuellt negativa effekter av avskaffandet skulle&lt;br&gt;begränsas. I en annan motion (c) konstateras att uppräkningen med 6% för&lt;br&gt;1990/91 av enbart stödbeloppet skulle innebära en kraftig lönsamhetsför-&lt;br&gt;sämring. I en motion (m) och i en flerpartimotion (c, m, fp, vpk, mp) pekas&lt;br&gt;på negativa konsekvenser av tvåprissystemets avskaffande. Enligt sist-&lt;br&gt;nämnda motion bör lönsamhetsnivån återställas och propositionens för-&lt;br&gt;slag om frikoppling av lönsamheten i det norrländska jordbruket bör ges&lt;br&gt;ett reellt innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksutskottet biträdde jordbruksministerns förslag och fortsatte:&lt;br&gt;&amp;quot;När det gäller vilket produktionsmål som skall gälla för Norrlands-&lt;br&gt;jordbruket ansluter sig utskottet till vad jordbruksministern anfört, att&lt;br&gt;antalet företag och dessa geografiska spridning i dag är sådan i norra&lt;br&gt;Sverige att en fortsatt nedläggning av företag får långtgående effekter.&lt;br&gt;Utskottet finner den tendens oroande som gör sig gällande i norra Sverige&lt;br&gt;där nedläggningen av jordbruk sker i minst samma takt som motsvarande&lt;br&gt;nedläggningar i de sydligare landskapen och, som jordbruksministern&lt;br&gt;framhåller, måhända än snabbare. Med hänsyn till den stora betydelse&lt;br&gt;jordbruket har för samhällsutvecklingen i Norrland finns det anledning att&lt;br&gt;noga följa den fortsatta utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet är emellertid inte berett att, som yrkas i olika motioner, lägga&lt;br&gt;fast som mål att 1984 års produktion skall återställas. En sådan målsätt-&lt;br&gt;ning torde i dagens läge ej vara meningsfull. Som framhållits i det föregå-&lt;br&gt;ende bör den samlade satsning som nu görs till förmån för jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige få till följd att näringens lönsamhet höjs och att dess utövare&lt;br&gt;vinner ökad framtidstro.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller livsmedelsindustrin anförde jordbruksutskottet:&lt;br&gt;”Utskottet anser liksom jordbruksministern att stödformerna för kött&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och mjölk bör samordnas med det statliga prisstödet. Utskottet delar även&lt;br&gt;regeringens mening att förutsättningarna för äggproduktionen i norra Sve-&lt;br&gt;rige måste bevaras och att jordbruksnämnden ges i uppdrag att lämna&lt;br&gt;förslag om hur detta kan ske. Jordbruksnämnden bör som föreslås i propo-&lt;br&gt;sitionen även analysera storleken av förädlingsindustrins merkostnader&lt;br&gt;och främst vad avser transportkostnaderna för mjölk och kött. Denna&lt;br&gt;analys bör utgöra underlag för en fortsatt ersättning för förädlingsindu-&lt;br&gt;strins i norra Sverige merkostnader.”&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 JNs utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningarna av stödbehovet är en utgångspunkt att de skall grundas&lt;br&gt;på faktiskt material. För närvarande föreligger material för 1990. Den&lt;br&gt;interna avregleringen genomförs i princip den 1 juli 1991. De förslag som&lt;br&gt;JN nu presenterar grundas därför på beräkningar som är utförda på sam-&lt;br&gt;ma sätt som vid tidigare beräkningstillfallen, nämligen s. k. merkostnads-&lt;br&gt;beräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De effekter som uppkommit genom avskaffandet av tvåprissystemet för&lt;br&gt;mjölk är enligt JN beaktade redan vid avvägningen av stödet för 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Strukturutveckling m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3.1 redovisas uppgifter om nuläget och i viss mån utvecklingen&lt;br&gt;under de senate åren, medan vissa tendenser om den framtida utveckling-&lt;br&gt;en redovisas i avsnitt 3.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Nuläge och utvecklingen under de senaste åren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av tabell 3.1 har åkerareal och produktion i Norrland (pro-&lt;br&gt;duktionsområdena nedre och övre Norrland) minskat något mellan 1983&lt;br&gt;och 1989. Den största minskningen noteras för mjölkkor som minskat med&lt;br&gt;16%, medan det totala antalet nötkreatur minskat med 13%. Åkerarealen&lt;br&gt;har minskat med 7%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.1. Åkerareal och djur i Norrland, 1 OOO-tal hektar och stycken&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åker-&lt;br&gt;areal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nöt-&lt;br&gt;kreatur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav&lt;br&gt;kor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Får&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ställer man däremot uppgifterna för Norrland mot utvecklingen i hela&lt;br&gt;landet framgår tydligt att jordbruket i Norrland utvecklats ungefär på&lt;br&gt;samma sätt som landet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.2. Andel åkerareal och djur i Norrland av totalt i landet, procent&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åker-&lt;br&gt;areal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nöt-&lt;br&gt;kreatur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav&lt;br&gt;kor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Får&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990 p&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller produktiviteten visar det sig att avkastningen i mjölkproduk-&lt;br&gt;tionen i norra Sverige kan mäta sig väl med avkastningen i övriga delar av&lt;br&gt;landet. Avkastningen enligt den officiella mjölkboskapskontrollen 1988/89&lt;br&gt;i olika län i norra Sverige varierade mellan 6 860 och 7180 kg FCM&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;br&gt;Avkastningen i hela landet uppgick till 7010 kg FCM. Avkastningsökning-&lt;br&gt;en i norra Sverige har under de senaste åren, som i landet i övrigt, uppgått&lt;br&gt;till ca 2% per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen i växtodlingen ligger däremot på en lägre nivå jämfört&lt;br&gt;med landet i övrigt. För slåttervall uppgår normskörden 1990 (inkl, åter-&lt;br&gt;växt) i olika län i Norrland till mellan 4250 och 5 930 kg/ha medan den i&lt;br&gt;hela landet uppgår till 6 920 kg/ha. Således är avkastningen i vallodlingen&lt;br&gt;mellan ca 60 och 85% av den genomsnittliga avkastningen i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För spannmål gäller ungefär motsvarande relativa förhållande. För korn&lt;br&gt;uppgår normskörden under 1990 i olika län i Norrland till mellan 2 270&lt;br&gt;och 2 950 kg/ha. Som genomsnitt för hela landet är normskörden 3 910&lt;br&gt;kg/ha. För havre uppgår normskörden under 1990 i olika län i Norrland till&lt;br&gt;mellan 2250 och 2 790 kg/ha, medan den som genomsnitt för hela landet&lt;br&gt;är 3 870 kg/ha. Således är avkastningen i odlingen av korn och havre till&lt;br&gt;mellan ca 60 och 75% av normskörden i hela landet. Den årliga öknings-&lt;br&gt;takten i skördarna är lägre i Norrland än i övriga landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av invägningen av mjölk totalt sett i landet visar nu en&lt;br&gt;avtagande tendens. För perioden september-november 1990 jämfört med&lt;br&gt;samma period förra året är minskningen ca 6%. Utvecklingen hos olika&lt;br&gt;mejeriföreningar visar en något olika bild. Vad gäller föreningarna i norra&lt;br&gt;Sverige visar Norrbottens läns producentförening och Norrmejerier (ca&lt;br&gt;8 %) och Värmlandsmejerier (ca 13 %) större minskningar än genomsnittet&lt;br&gt;för landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 3.3 redovisas utvecklingen av mejeriernas betalningsförmåga&lt;br&gt;(exkl. pristillägg) jämfört med den genomsnittliga betalningsförmågan i&lt;br&gt;hela landet. Av tabellen kan den slutsatsen dras att mejerierna i norra&lt;br&gt;Sverige har haft ungefär samma betalningsförmåga som i övriga landet.&lt;br&gt;Möjligen kan påstås att föreningarna allra längst norrut, särskilt under&lt;br&gt;1988 och 1989, har haft en något sämre betalningsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mjölk motsvarande 4,00% fett och 3,36% protein.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.3. Mejeriernas betalningsförmåga, öre/kg&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genom-&lt;br&gt;snitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Av-&lt;br&gt;vikel-&lt;br&gt;se %,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Na Dals Mejerier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;302,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;296,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värml. mejerier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;296,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;301,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;294,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dalarnas mf&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;288.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;302,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;304,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gefleortens mf&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;294.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;308.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;312,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;305,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sa Hälsingi mf&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;317,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;302,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ångermani mf&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;293,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;287,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrmejerier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;293,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrb. läns pdf&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;289,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;287,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hela landet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;289,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;309,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vägt genomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de ekonomiska förhållandena för jordbruket i norra Sverige&lt;br&gt;kan dessa i viss utsträckning belysas med material från deklarationsunder-&lt;br&gt;sökningen (DU) som nu föreligger för 1988. Den definition av norra&lt;br&gt;Sverige som används i DU avser produktionsområdena nedre och övre&lt;br&gt;Norrland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tabell 3.4 redovisas förhållandena för företag med mjölkkor som hu-&lt;br&gt;vudsaklig produktionsinriktning. Två grupper redovisas, nämligen dels en&lt;br&gt;grupp med ett standardiserat arbetsbehov om 2400—3 199 standard-&lt;br&gt;timmar, dels en grupp med ett standardiserat arbetsbehov om 3 200 —&lt;br&gt;3 999 standardtimmar. Medelfelen i de redovisade uppgifterna uppgår till&lt;br&gt;högst 10%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppgifterna ingår även skog. Det är därför inte möjligt att dra några&lt;br&gt;långtgående slutsatser om hur förhållandena är i jordbruksdelen i företa-&lt;br&gt;gen. Vidare bör det påpekas att de arbetsåtgångstal som utnyttjas kan&lt;br&gt;ifrågasättas för norra Sverige eftersom förhållandena där skiljer sig från&lt;br&gt;förhållandena i södra Sverige. Jämför också JNs skrivelse i juni 1990 till&lt;br&gt;regeringen om stödet till jordbruket i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.4. Nettointäkt av jordbruksfastighet och justerad företagarinkomst 1988 for&lt;br&gt;företagare med mjölkkor efter storleksgrupp, kr. per brukare (inkl, maka/make)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2400-3 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 200-3 999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södra och mellersta Sveriges slättbygder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- nettointäkt av jbr.fastigh.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- just, företagarinkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Södra och mellersta Sveriges&lt;br&gt;skogs- och dalbygder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— nettointäkt av jbr. fastigh.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— just, företagarinkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norra Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— nettointäkt av jbr. fastigh.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- just, företagarinkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan nettointäkt av jordbruksfastighet och justerad företa-&lt;br&gt;garinkomst i jordbruket är den att för justerad företagarinkomst i jordbru-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ket har en justering skett för underskott i jordbruksfastighet samt skogs-&lt;br&gt;konto och allmän investeringsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av materialet kan den slutsatsen dras att nettointäkten av jordbruksfas-&lt;br&gt;tighet är högst några tusen kronor lägre i norra Sverige jämfört med övriga&lt;br&gt;landet. Jämfört med den mindre gruppen i södra och mellersta Sveriges&lt;br&gt;skogs- och dalbygder är till och med nettointäkten högre i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller justerad företagarinkomst är siffran för norra Sverige i&lt;br&gt;5000— 10000 kr. lägre än i övriga landet för den mindre storleksgruppen.&lt;br&gt;För den större storleksgruppen är skillnaden liten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Utvecklingen under den närmaste tiden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den förväntade utvecklingen under det närmaste året kan belysas dels&lt;br&gt;med statistik över antalet seminerade kor och kvigor, dels med ansökning-&lt;br&gt;ar till avvecklingsersättningen inom mjölkproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet semineringar under oktober och november 1990 har minskat&lt;br&gt;med 8 resp. 11 % i hela landet. Motsvarande uppgifter för de nordligare&lt;br&gt;delarna av landet är 8 resp. 13%. Variationen mellan olika föreningar är&lt;br&gt;kraftig. Tendensen till minskning i norra Sverige är tydlig. Emellertid är&lt;br&gt;det inte möjligt att dra den slutsatsen att minskningen är nämnvärt större i&lt;br&gt;norra Sverige än i övriga landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter har redovisats här endast för oktober och november månader.&lt;br&gt;Antalet semineringar under sommaren är betydligt mindre än under hös-&lt;br&gt;ten. Det är tveksamt om det är möjligt att dra några slutsatser av dessa&lt;br&gt;uppgifter. Därför redovisas de inte här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några egentliga bearbetningar av ansökningarna till omställningsbidra-&lt;br&gt;get till vissa mjölkproducenter har ännu inte gjorts. De sammanställningar&lt;br&gt;som gjorts visar att totalt sett för landet blir andelen anslutna ca 10% av&lt;br&gt;det nuvarande antalet leverantörer. Sannolikt blir anslutningen, relativt&lt;br&gt;sett, något lägre i norra Sverige, men att de producenter som ansökt kan ha&lt;br&gt;något större leveranser än genomsnittet i landet. Så långt det kan utläsas&lt;br&gt;nu torde således effekten på den producerade kvantiteten bli densamma i&lt;br&gt;norra Sverige som totalt för hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller avvecklingsersättningen till vissa mjölkproducenter (den s. k.&lt;br&gt;mjölkpensionen) kan konstateras att anslutningsbenägenheten är något&lt;br&gt;lägre i norra Sverige än i södra Sverige. Dessutom har de producenter som&lt;br&gt;ansluter sig till systemet genomsnittligt sett något mindre leveranser i&lt;br&gt;norra Sverige jämfört med södra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Stödet till jordbruket i norra Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Utgångspunkter för beräkningarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De beräkningar som utgör underlag för de förslag osm redovisas bygger på&lt;br&gt;en lång rad förutsättningar. En utförlig redogörelse för dessa förutsättning-&lt;br&gt;ar finns i ”Merkostnader 1990 för jordbruket i norra Sverige”, lantbruks-&lt;br&gt;styrelsen december 1990 (bilaga). I detta avsnitt redovisas endast de vikti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gaste förutsättningarna. Mera noggranna beräkningar har skett för mjölk&lt;br&gt;och nötkött samt slaktsvin och smågrisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna utgörs liksom tidigare år av s. k. merkostnadsberäkning-&lt;br&gt;ar. Merkostnader beräknas för särkostnader, samkostnader samt ersätt-&lt;br&gt;ning till arbete och kapital. 1 kostnadsberäkningarna åsätts arbete och&lt;br&gt;kapital lantarbetarlön och kalkylränta. Denna kalkylerade ersättning till&lt;br&gt;arbete och kapital överstiger den ersättning som erhålles som skillnaden&lt;br&gt;mellan intäkter samt sär- och samkostnader. Kvoten mellan den faktiska&lt;br&gt;och den kalkylerade ersättningen till arbete och kapital benämns täck-&lt;br&gt;ningsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen syftar till att beräkna en merkostnad i norra Sverige jäm-&lt;br&gt;fört med Mellansverige, och att täckningsgraden skall uppnå samma nivå i&lt;br&gt;norra Sverige som i Mellansverige. En utgångspunkt är i likhet med tidiga-&lt;br&gt;re ett nät av typföretag i norra Sverige och i referensområdet. Beräkningar&lt;br&gt;görs för samtliga skördeområden i norra Sverige. Jämförelse görs med två&lt;br&gt;skördeområden i Mellansverige, som utgör referensområde. Som underlag&lt;br&gt;för skördenivån i referensområdet ligger emellertid en beräkning av den&lt;br&gt;genomsnittliga avkastningen i ett antal mellansvenska län. I denna del av&lt;br&gt;beräkningarna är den principiella skillnaden jämfört med tidigare beräk-&lt;br&gt;ningar att typföretagen fördelats efter den nya indelningen i skördeområ-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning har varit att beräkningarna skall utgå&lt;br&gt;från modellkalkyler för effektiva företag. Sålunda har för mjölkavkastning-&lt;br&gt;en använts siffran 6 750 kg/år och 21 kor för ett mjölkföretag. Avkastnings-&lt;br&gt;siffran är något lägre än vad som redovisas i den officiella mjölkboskaps-&lt;br&gt;kontrollen. För olika län i norra Sverige redovisas siffror för 1988/89&lt;br&gt;mellan 6 860 och 7 180 kg/år. Skälet till att något lägre siffra används i&lt;br&gt;beräkningarna är att en skillnad finns mellan å ena sidan utnyttjade&lt;br&gt;kvantiteter och å andra sidan uppmätt mängd mjölk enligt kontrollen som&lt;br&gt;uppgår till ett par procent. Den genomsnittliga avkastningen beräknad&lt;br&gt;utifrån mejeriernas invägning och antalet mjölkkor enligt lantbruksregist-&lt;br&gt;ret uppgår, sett som genomsnitt för hela landet, till ca 6 100 kg/ko.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För typföretagen med mjölk antas, i likhet med tidigare, att 1/3 av&lt;br&gt;fodersädsbehovet är egenproducerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna för slaktsvin grundas på typföretag med omgångsvis&lt;br&gt;uppfödning av 400 slaktsvin. Beräkningarna för smågrisar grundas på&lt;br&gt;typföretag med ca 60 suggor och som producerar ca 1 000 smågrisar per år.&lt;br&gt;Vidare antas, till skillnad från mjölkföretagen, att allt foder köps in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normskördarna i växtodlingen har räknats upp med 15%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de beräkningar som genomfördes 1988/89 (publicerade i januari 1989)&lt;br&gt;redovisades en täckningsgrad om 56%. I beräkningarna hade då utgåtts&lt;br&gt;ifrån ett mjölkpris i referensområdet om 3,20 kr./kg. Ett i sammanhanget&lt;br&gt;korrekt mjölkpris bör vara priset exkl. statliga tillägg och inkl, genomsnitt-&lt;br&gt;liga leveranstillägg. Med denna utgångspunkt blir mjölkpriset i stället 3,14&lt;br&gt;kr./kg. Genom den beräkningsmetod som utnyttjas (beräkning av en diffe-&lt;br&gt;rens) får ett fel i mjölkpriset av den här storleksordningen endast marginell&lt;br&gt;effekt på den beräknade merkostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hade detta lägre mjölkpris använts i de beräkningar som avsåg 1988/89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hade täckningsgraden blivit 53% i stället för 56%. Denna justering av&lt;br&gt;täckningsgraden redovisas för att en jämförelse med årets beräkningar&lt;br&gt;skall bli meningsfull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de beräkningar som utförts nu med underlag avseende 1990, har&lt;br&gt;täckningsgraden beräknats till 43%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de merkostnader som direkt grundas på beräkningsmodellen bör&lt;br&gt;enligt JN läggas den uppräkning med 55 milj. kr. som gjordes i samband&lt;br&gt;med riksdagsbehandlingen 1989. Den uppräkningen kan ses som att den&lt;br&gt;eftersträvade täckningsgraden höjdes. En justering för denna faktor ger ett&lt;br&gt;påslag med 2 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samband med avvecklingen av den interna marknadsregleringen upp-&lt;br&gt;hör finansieringen av det extra utjämningsbidraget som 1989/90 uppgick&lt;br&gt;till 49 milj. kr. JN föreslår att det extra utjämningsbidraget upphör och att&lt;br&gt;en motsvarande höjn ing görs av pristillägget. Denna justering motsvarar&lt;br&gt;beräkningsmässigt en ytterligare höjning av täckningsgraden med 2 pro-&lt;br&gt;centenheter. I föreliggande beräkningar utgör därför den faktiska täck-&lt;br&gt;ningsgranden 47% (43 + 2 + 2).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Redovisning av beräkningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna utnyttjas uppgifter för 1990. Beräkningarna är således inte&lt;br&gt;till någon del baserade på framskrivningar eller prognoser för 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN återkommer i avsnitt 6 med förslg till stöd för 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Mjölk och kött&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 4.1 redovisas stödet för mjölk under 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.1. Stöd under 1990/91 för mjölk&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pris-&lt;br&gt;tillägg,&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Djur-&lt;br&gt;bidrag,&lt;br&gt;kr./djur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'Summa,&lt;br&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;’26.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' Djurbidrag har räknats om till pristillägg. Avkastningen har antagits till 6 100&lt;br&gt;kg/ko.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Inklusive extra utjämningsbidrag med 9,5 öre/kg i område 1 och 2 samt 2,8 öre i&lt;br&gt;område 3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Område 4 har behandlats som ett avtrappningsområde. Endast ca 2/3 av merkost-&lt;br&gt;naden har ersatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 4.1, liksom i tabell 4.3 nedan, har nuvarande områdesindelning&lt;br&gt;tillämpats. Vad gäller område 2 för 1990/91 har schablonmässigt ett me-&lt;br&gt;deltal av område 2a och 2b använts. I tabell 4.2 har den av JN föreslagna&lt;br&gt;områdesindelningen använts som underlag. För en jämförelse mellan åren&lt;br&gt;betyder detta dock relativt lite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 4.2 redovisas de beräkningsresultat som erhållits för 1991/92. De Prop. 1990/91: 99&lt;br&gt;siffror som redovisas utgår från att inget djurbidrag kommer att betalas ut Bilaga 3&lt;br&gt;under året i stället för pristillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av utgiften för 1991/92 utgår från koantalet under 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillräckligt detaljerade uppgifter för 1990 föreligger ännu inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.2. Beräknat stödbehov 1991/92 för mjölk&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Milj. kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av tabellen blir ökningen mellan 1990/91 och 1991/92, så&lt;br&gt;som den kan beräknas med ledning av modellen, ca 10 öre/kg i område 2&lt;br&gt;och 3. I område 1 och 4 (med reducering till 2/3) är stödbehovet ungefär&lt;br&gt;oförändrat. Det bör då också observeras att i uppgifterna för 1991/92 ingår&lt;br&gt;även det extra utjämningsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nötkött sker ingen separat beräkning. Produktionen av mjölk och&lt;br&gt;kött i typföretagen beräknas i produktekvivalenter, där 1 kg mjölk motsva-&lt;br&gt;rar 1 enhet och 1 kg kött motsvarar 9 enheter. Detta förhållande avspeglar&lt;br&gt;förhållandet mellan avräkningspriset för mjölk och kött. Med utgångs-&lt;br&gt;punkt från beräknat stödbehov för mjölk under 1991 /92 blir det beräknade&lt;br&gt;stödbehovet för nötkött enligt tabell 4.4.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.3. Stöd under 1990/91 för nötkött&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Pris-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillägg,&lt;br&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Djur-&lt;br&gt;bidrag,&lt;br&gt;kr./djur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;835&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.4. Beräknat stödbehov 1991/92 för nötkött&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Milj. kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;955&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det stödbehov som beräknats i tabell 4.4 motsvarar en ökning av utgif-&lt;br&gt;ten jämfört med de pristillägg och djurbidrag som redovisas i tabell 4.3&lt;br&gt;med ca 30 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Smågrisar och slaktsvin &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För smågrisproduktionen och slaktsvinsproduktionen har beräkningar Bilaga 3&lt;br&gt;motsvarande dem för mjölk och nötkött gjorts. I tabell 4.5 redovisas&lt;br&gt;beräkningen av stödbehovet till smågrisproduktionen som utgår i form av&lt;br&gt;ett bidrag per sugga. 1 tabell 4.6 redovisas beräkningen av stödbehovet till&lt;br&gt;slaktsvinsproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.5. Beräknat stödbehov för suggor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Stöd 1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kr./sugga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Beräknat stödbehov 1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kr./sugga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.6. Beräknat stödbehov för kött av gris&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Stöd under 1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Beräknat stöd 1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pris-&lt;br&gt;tillägg,&lt;br&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bidrag,&lt;br&gt;kr./djur&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa,&lt;br&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Getter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN redovisade i skrivelse till regeringen den 6 september 1990 en utred-&lt;br&gt;ning om stödet till getnäringen (Dnr 19-708/90). I denna utredning&lt;br&gt;anförde JN:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”JN föreslår att getstödet för 1990/91 höjs till totalt 700 kr. per mjölkan-&lt;br&gt;de get. Detta belopp for 1990/91 finansieras till en del ur anslaget C6&lt;br&gt;Prisstöd till jordbruket i norra Sverige. JN föreslår att nivån för 1989/90&lt;br&gt;ökas med 6 % till 530 kr. per mjölkande get för 1990/91. Därutöver bör 170&lt;br&gt;kr. per mjölkande get utgå under 1990/91 ur anslaget C3 prisreglerande&lt;br&gt;åtgärder på jordbrukets område, anslagsposten 4 Övergångsåtgärder. Vid&lt;br&gt;bestämningen av beloppet 170 kr. per mjölkande get har en utgångspunkt&lt;br&gt;varit mjölkkornas avkastning i förhållande till getters avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av beloppet som föreslås finansieras ur anslaget C3 bör ses som&lt;br&gt;ett belopp av engångskaraktär. För 1991/92 kan förnyade överväganden&lt;br&gt;göras om stödets nivå.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ännu saknas erfarenheter av effekterna av den höjning som gjordes av&lt;br&gt;stödet för 1990/91. Stödet höjdes kraftigt även 1989/90. Höjningen under&lt;br&gt;1989/90 synes dock inte ha påverkat antalet getter nämnvärt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På två år har stödet höjts från 335 kr. per mjölkande get till 500 kr.&lt;br&gt;1989/90 och till 700 kr. per get 1990/91, vilket motsvarar en höjning med&lt;br&gt;ca 110 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillräckligt noggranna kalkyler saknas for att kunna göra en väl genom-&lt;br&gt;arbetad beräkning av stödbehovet. Därför har JN nu utgått från en schab-&lt;br&gt;lonmässig beräkning grundad på kostnadsutvecklingen. Utgående från en&lt;br&gt;ökning av kostnadsläget enligt PM —index med 7,5% (oktober 1989 —&lt;br&gt;oktober 1990) och baserat på nivån för 1990/91 skulle stödet öka med ca&lt;br&gt;50 kr. Är däremot utgångspunkten den del av stödet som finansierats via&lt;br&gt;anslaget C6 blir ökningen från 530 kr. till 570 kr., vilket motsvarar 40 kr.&lt;br&gt;per mjölkande get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den beräkning som redovisas ovan har nu inte utgångspunkten&lt;br&gt;varit en justering av stödet i förhållande till vad som beräknats för mjölk.&lt;br&gt;Skälet till detta är att det inte finns några uppgifter som styrker att det&lt;br&gt;skett en försämring av priserna på getost m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Matpotatis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till potatisodlingen utgår under 1990/91 med 4060 kr./ha i Norr-&lt;br&gt;bottens län och i de inre delarna av Västerbottens län samt med 2 320&lt;br&gt;kr./ha i övriga delar av Västerbottens län och i Jämtlands, Västernorrlands&lt;br&gt;och Gävleborgs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som gäller för getter saknas noggranna kalkyler. JN har&lt;br&gt;därför nu valt att även for potatis nu utgå från en schablonmässig beräk-&lt;br&gt;ning. Med utgångspunkt från en avkastning i norra Sverige om 15000&lt;br&gt;kg/ha och ett pris om 1 kr./kg, erhålles en intäkt om 15 000 kr./ha. Applice-&lt;br&gt;ras en ökning av kostnadsläget enligt PM-index om 7,5% (oktober 1989 —&lt;br&gt;oktober 1990) på denna intäkt skulle stödet rent matematiskt behöva ökas&lt;br&gt;med 1 125 kr./ha. Lönsamheten under 1990 har emellertid även påverkats&lt;br&gt;av det inkomststöd som utgår. I norra Sverige uppgår stödet till ca 700&lt;br&gt;kr./ha. Inkomststödet för 1990/91 var inte känt till sin storlek vid bestäm-&lt;br&gt;ningen av stödnivån under 1990/91 och har således inte beaktats. Därför&lt;br&gt;bör beloppet nu dras av från den beräkning som grundades på PM-index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom bör en korrigering göras för produktivitetsutvecklingen. Med&lt;br&gt;en produktivitetsutveckling om 1 % bör en ytterligare reducering med 150&lt;br&gt;kr./ha göras. Nettoökningen blir därför 275 kr./ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.5 Äggproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det livsmedelspolitiska beslutet (1989/90:JoU 25) anförs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Utskottet delar... regeringens mening att förutsättningarna for äggpro-&lt;br&gt;duktionen i norra Sverige måste bevaras och att jordbruksnämnden ges i&lt;br&gt;uppdrag att lämna förslag om hur detta kan ske.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN vill med anledning av det citerade uttalandet av jordbruksutskottet&lt;br&gt;anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I norra Sverige fanns 1989 enligt lantbruksregistret totalt 1 626 företag&lt;br&gt;med höns. Antalet företag med höns har minskat och uppgick 1985 till ca&lt;br&gt;1950 st. Norra Sverige svarar för 12% av antalet företag med höns. Dessa&lt;br&gt;företag fördelar sig på olika besättningsstorlekar enligt tabell 4.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.7. Antal företag med höns efter besättningsstorlek 1989&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50-199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200-999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5000-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värmlands&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kopparbergs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jämtlands&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Västerbottens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrbottens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 335&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 626&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% av hela landet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system som är relativt enkelt att administrera är ett system med&lt;br&gt;direktutbetalningar till företagen om endast de större besättningarna är&lt;br&gt;bidragsberättigade. Om exempelvis gränsen för att bli bidragsberättigad&lt;br&gt;sätts vid 1 000 värphöns kommer enligt tabell 4.7 ca 60 företag att omfattas&lt;br&gt;av systemet. Sätts gränsen så lågt som vid 200 värphöns kommer ca 125&lt;br&gt;företag att omfattas av systemet. Ett mellanläge kan vara att företag med&lt;br&gt;minst 500 värphöns omfattas av systemet. Uppskattningsvis kommer då&lt;br&gt;ett hundratal företag att omfattas av systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet bör rikta sig till de producenter som inte bara satsar en marginell&lt;br&gt;del av sin tid i produktionsgrenen. En besättning om inemot 10000 värp-&lt;br&gt;höns kan beräknas ge heltidssysselsättning åt en person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en beräkning som utförts av Lantbrukets utredningsinstitut (LUI)&lt;br&gt;uppgår merkostnaden för produktion av ägg i Kopparbergs län till 23&lt;br&gt;öre/kg och i övriga Norrland till 63 öre/kg. Merkostnaderna uppkommer&lt;br&gt;till största delen genom högre uppvärmningskostnader och högre kostna-&lt;br&gt;der för byggnader och inventarier. Beräkningarna avser i prisläge 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för de fortsatta övervägandena kan vara att ett stöd&lt;br&gt;sätts till motsvarande 68 öre/kg ägg i område 1 och 2 samt till motsvarande&lt;br&gt;25 öre/kg ägg i område 3 och 4. Förändringen av kostnadsläget enligt&lt;br&gt;PM —index om 7,5% (oktober 1989 —oktober 1990) har därvid beaktats.&lt;br&gt;Vid en produktion om 19,6 kg/höna och med en dödlighet om 8%, skulle&lt;br&gt;beloppen per insatt höna komma att bli enligt tabell 4.8. I dessa belopp&lt;br&gt;inkluderas kostnaderna av avyttring av utslagshöns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.8. Stödbehov till äggproduktionen, kr. per insatt höna&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stödbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För att motverka tröskeleffekter föreslås att stöd betalas ut endast för&lt;br&gt;det antal höns som överstiger gränsen för stöd samt att ett minsta belopp&lt;br&gt;som betalas ut utgör 500 kr. Sätts gränsen vid 1 000 värphöns utbetalas&lt;br&gt;därför stöd först vid minst 1 043 höns i område 1 —2 och först vid minst&lt;br&gt;1112 höns i område 3 — 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.9. Uppskattad utgift, milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minst 500 höns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Minst 1 000 höns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Diskussion kring möjligheterna att ”upprätthålla ett&lt;br&gt;livskraftigt jordbruk i norra Sverige”&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det uppdrag som JN fick av regringen i januari 1990 uppdrogs åt nämn-&lt;br&gt;den ”att ge förslag till hur det särskilda prisstödet till jordbruket i norra&lt;br&gt;Sverige tekniskt bör utformas för att det skall vara möjligt att bevara ett&lt;br&gt;livskraftigt jordbruk i dessa delar av landet. Prisstödet bör därvid bedö-&lt;br&gt;mas tillsammans med andra tillgängliga stödformer samt de övriga möjlig-&lt;br&gt;heter som står till buds för att bibehålla jordbruket i norra Sverige, t. ex.&lt;br&gt;genom uppbyggnaden av kombinationsföretag.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksutskottet (JoU 25) noterar ”att statens jordbruksnämnd fått&lt;br&gt;regeringens uppdrag att lämna förslag om hur det särskilda prisstödet till&lt;br&gt;jordbruket i norra Sverige bör utformas för att det skall vara möjligt att&lt;br&gt;bevara ett livskraftigt jordbruk i dessa delar av landet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i hög grad en tolkningsfråga vad som avses med ”ett livskraftigt&lt;br&gt;jordbruk”. Det är troligt att det finns en viss lägsta nivå på jordbruket i ett&lt;br&gt;område for att jordbruket långsiktigt skall kunna bestå. Skäl till att det bör&lt;br&gt;vara på det sättet kan vara att det måste finnas ett visst underlag för handel&lt;br&gt;med insatsvaror till jordbruket och att det även måste finnas ett visst&lt;br&gt;underlag for att kunna upprätthålla transportlinjer för uppsamling av&lt;br&gt;mjölk m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av uppdraget framgår också att stödet bör bedömas tillsammans med&lt;br&gt;andra stödformer som står till buds. Det s. k. åtgärdsprogrammet har enligt&lt;br&gt;statsmakterna avsatt mycket goda resultat. Detta program kommer att&lt;br&gt;fortsätta ytterligare ett par år. Det är inte möjligt att nu dra några slutsatser&lt;br&gt;om hur stor effekt programmet har haft på produktionen. Successivt bör&lt;br&gt;uppföljningar ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av var denna nivå ligger måste hänsyn tas till ett flertal&lt;br&gt;faktorer. Bland sådana faktorer kan nämnas möjligheterna att upprätthålla&lt;br&gt;infrastruktur med vägnät, skolor, sjukvård m. m. JN anser att det i första&lt;br&gt;hand är en politisk bedömning var denna nivå ligger. Emellertid bör&lt;br&gt;frågeställningen belysas. Ett sätt att belysa frågeställningen är att ta en&lt;br&gt;utgångspunkt i den faktiska utvecklingen under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Stödet till livsmedelsindustrin i norra Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mejerier (för statligt pristilläggsberättigade kvantiteter), slakterier (för&lt;br&gt;besiktigad slakt) och äggpackerier (för runmärkta ägg) i norra Sverige har&lt;br&gt;hittills fått kompensation för merkostnader, framför allt för högre trans-&lt;br&gt;portkostnader, och som finansierats med regleringsmedel. Stödbehovet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har i huvudsak beräknats som skillnaden i transportkostnader mellan&lt;br&gt;företag i norra Sverige och i övriga landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för de beräkningar som gjorts för livsmedelsindustrin har varit&lt;br&gt;en enkätundersökning där de deltagande företagen redovisat sina kostna-&lt;br&gt;der enligt bokföringsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att ett flertal schabloniseringar har måst göras.&lt;br&gt;Beräkningarna kan därför inte ses som exakta. Bl. a. har beräkningarna&lt;br&gt;utgått från de kvantiteter som uppgetts av företagen. Som framgick av JNs&lt;br&gt;rapport till regeringen om områdesindelningen föreslogs att endast de&lt;br&gt;kvantiteter som hämtats från stödområdet bör utgöra underlag för beräk-&lt;br&gt;ning av stöd. Av detta skäl torde de belopp som visar den totala utgiften&lt;br&gt;för stödet vara något överskattade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN återkommer nedan i avsnitt 6 med förslag till stöd för 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Mejerier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mejerierna i norra Sverige har kompenserats för högre in- och uttransport-&lt;br&gt;kostnader med extra regionalt bidrag. Stödet till mejerierna har hittills&lt;br&gt;administrerats av Föreningen för mejeriprodukter (FFM) och har utgått&lt;br&gt;med ett visst belopp per kg mjölk för de olika mejeriföreningarna. Det&lt;br&gt;extra regionala bidraget ändrades senast den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.1. Extra regionalt bidrag till mejeriindustrin under 1990 (prog), exkl. Arla&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mejeriförening&lt;br&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuv bidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mkg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;fnvägning,&lt;br&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrbotten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norrmejerier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S:a Hälsingland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gefleorten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dalarna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värmland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;737,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår strukturförändringar inom mejeriindustrin. Be-&lt;br&gt;slut har fattats om en sammanslagning mellan dels Arla och Gefleortens&lt;br&gt;mejeriförening dels S:a Hälsinglands, Dalarnas och Värmlands mejeriföre-&lt;br&gt;ningar. Vidare pågår diskussioner om sammanslagning mellan Norrbot-&lt;br&gt;tens läns mejeriförening och Norrmejerier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ”Driftsstatistik för svenska mejerier” redovisas såväl intransportkost-&lt;br&gt;nad per kg invägd mjölk som mjölkinvägning per mejeriförening. Med&lt;br&gt;hjälp av dessa uppgifter har genomsnittliga intransportkostnader beräk-&lt;br&gt;nats. I tabell 5.2 redovisas de merkostnader i norra Sverige som beräknats&lt;br&gt;för intransportkostnader för 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.2. Merkostnader för intransportkostnader under 1990 (prog)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Invägning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mkg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Intransp.&lt;br&gt;kostn.,&lt;br&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Merkostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;401,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;335,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 768,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 505,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräkning som redovisas i tabell 5.2 slutar således på ett belopp&lt;br&gt;som är något lägre än det belopp som redovisades i tabell 5.1. Ett skäl till&lt;br&gt;denna avvikelse är att i tabell 5.2 har endast beaktats intransportkostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Slakterier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kostnadstillägg till slakterierna har hittills utgått for besiktigad slakt inom&lt;br&gt;resp, område A —D. I tabell 5.3 redovisas de belopp som gäller för 1989&lt;br&gt;(beloppen per kg slakt ändrades senast 1987).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.3. Kostnadstillägg till slakterierna&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'Nöt&lt;br&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svin&lt;br&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Får&lt;br&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Inkl, kalvkött.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 5.4 redovisas resultatet av den undersökning som nu genomförts.&lt;br&gt;Enligt undersökningen är det svårt att motivera en differentiering efter&lt;br&gt;djurslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.4. Merkostnader för intransportkostnader under 1990&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Slaktvolym, Mkg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'Nöt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Får&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Inkl, kalvkött.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Uppskattat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Äggpackerier&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:99&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som för mjölk och slakt har en undersökning gjorts rörande&lt;br&gt;transportkostnaderna for ägg. 1 tabell 5.5 redovisas resultaten från denna&lt;br&gt;undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.5. Transportkostnader för äggpackerierna&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Kvantitet&lt;br&gt;Mkg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Merkostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns två packerier i område 1—2 och ett packeri i&lt;br&gt;område 3 — 4.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 JNs förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I den rapport om områdesindelningen som JN redovisade för regeringen&lt;br&gt;den 29 november 1990, ”Prisstödet till jordbruket i norra Sverige”, statens&lt;br&gt;jordbruksnämnd december 1990 redovisade JN vissa frågeställningar i&lt;br&gt;samband med höjda stödnivåer. Det konstaterades redan då att i vissa&lt;br&gt;skördeområden är stödet nu så högt att det överstiger ersättningen till&lt;br&gt;arbete och kapital. Av ersättningen till arbete och kapital beräknas ca 70%&lt;br&gt;utgöra ersättning till arbete och resten ersättning till kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna visar att för område 1 blir stödet för mjölkföretag i&lt;br&gt;genomsnitt 114% av den faktiska ersättningen till arbete och kapital. Den&lt;br&gt;faktiska ersättningen utgör då i sin tur, enligt de beräkningar som redovi-&lt;br&gt;sas i avsnitt 4.1, 47% (täckningsgraden) av den beräknade ersättningen.&lt;br&gt;För område 2 har beräknats 96%. För område 3 och 4 har beräknats tal&lt;br&gt;som är lägre än 70%. JN föreslår nu att ingen reducering härför sker.&lt;br&gt;Fortsatta studier bör ske för att belysa effektiviteten av olika former av&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN föreslår, i likhet med tidigare att område 4 utgör ett avtrappningsom-&lt;br&gt;råde. Tidigare har pristillägget avvägts så i område 4 att en reducering har&lt;br&gt;skett av det beräknade pristillägget till 2/3. JN föreslår att denna reduce-&lt;br&gt;ring sker även för 1991/92 för mjölk och kött.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur det stöd som betalas ut genom det s. k. åtgärdsprogrammet för norra&lt;br&gt;Sverige bör behandlas vid avvägning av prisstödet till norra Sverige kan&lt;br&gt;diskuteras. Införandet av åtgärdsprogrammet för några år sedan ansågs då&lt;br&gt;inte motivera någon korrigering av prisstödet. Enligt JN kan det därför&lt;br&gt;vara konsekvent att inte heller nu göra någon korrigering för detta stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När erfarenheter vunnits av andra beslutade stödformer bör emellertid&lt;br&gt;effekterna av även dessa beaktas vid avvägning av stödet till jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN anförde i rapporten om områdesindelningen att statsmakterna ytter-&lt;br&gt;ligare bör precisera målsättningen för stödet till jordbruket i norra Sverige.&lt;br&gt;Det är enligt JN oklart i vilken utsträckning stödet är att se som ett&lt;br&gt;produktionsstöd resp, ett mera allmänt regionalpolitiskt stöd. I de förslag&lt;br&gt;till stödnivåer som redovisas nedan föreslår JN att de delar av stödet som&lt;br&gt;nu utgår i form av djurbidrag ersätts (utom för suggor och värphöns) med&lt;br&gt;ett pristillägg. Alternativt redovisas också för mjölkkor hur stort ett djur-&lt;br&gt;bidrag skulle bli om pristillägget matematiskt omvandlas till ett djurbi-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med den utgift som redovisades i samband med beräkningarna i&lt;br&gt;avsnitt 4 och 5 har en reducering skett för mjölk med 10% för minskad&lt;br&gt;produktion under 1991/92 i förhållande till de uppskattningar för 1990&lt;br&gt;som utnyttjats. För kött har produktionen förutsatts bli oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Förslag till stöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 Jordbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 6.1 redovisas de justeringar som enligt JN bör göras för mjölk, i&lt;br&gt;förhållande till de beräkningar som redovisades i avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.1. JNs förslag till pristillägg på mjölk, öre/kg&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;tab. 4.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Reducering i&lt;br&gt;område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;JNs förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter om pristillägg som redovisas i tabellen ovan är uttryckta&lt;br&gt;vid 4,2% fetthalt. Tidigare har pristilläggen till mjölk uttryckts som pris-&lt;br&gt;tillägg på mjölkfett. Pristillägget på mjölkfett erhålles genom att dividera&lt;br&gt;uppgifterna i tabellen ovan med 0,042. Det är oklart om det är lämpligt att&lt;br&gt;betala ut stödet efter mängden mjölk eller efter mängden mjölkfett. JN&lt;br&gt;föreslår att nämnden bemyndigas att avgöra om pristillägget bör uttryckas&lt;br&gt;som pristillägg på mjölkfett eller på mjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till pristillägg ingår även det extra utjämningsbidraget som&lt;br&gt;tidigare finansierades inom utjämningssystemet för mjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om pristilläggen för mjölk i stället fullt ut omvandlas till ett djurbidrag&lt;br&gt;skulle bidraget per mjölkko komma att uppgå till 8 000, 6 500, 4 000 resp.&lt;br&gt;1400 kr. i resp, område räknat vid en avkastning på 6100 kg/år. För&lt;br&gt;typgårdarna betyder således stödet för mjölk mellan ca 29 000 och 168 000&lt;br&gt;kr./år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livdjurspriserna i södra Sverige för en ko har angetts till mellan 6 500&lt;br&gt;och 7 500 kr. och för en kviga till mellan 5000 och 12000 kr. I norra&lt;br&gt;Sverige har livdj urspriset för en kviga angetts till mellan 9 500 och 10500&lt;br&gt;kr. Även om uppgifterna är mycket översiktliga och därmed osäkra synes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de indikera att livdjurspriserna sett som genomsnitt är ungefär de samma Prop. 1990/91: 99&lt;br&gt;eller något högre i norra Sverige än i övriga delar av landet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 4.4 redovisades beräkningar för nötkött. JN föreslår att samma&lt;br&gt;pristillägg utgår för kalvkött samt för får- och lammkött som för nötkött.&lt;br&gt;JNs förslag till pristillägg för dessa produkter redovisas i tabell 6.2. För att&lt;br&gt;även beakta de kvantiteter av kalvkött samt får- och lammkött som produ-&lt;br&gt;ceras har schablonmässigt ett tillägg till utgiften gjorts om 10%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.2. JNs förslag till pristillägg på nötkött, kalvkött samt får- och lammkött,&lt;br&gt;öre/kg&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;tab. 4.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Reducering i&lt;br&gt;område 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;JNs förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;955&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;955&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I och med att pristillägget för kött successivt höjts, ökar risken att&lt;br&gt;systemet missbrukas. Inom JN har under hösten 1990 utförts ett arbete&lt;br&gt;med att utveckla alternativa former för utbetalning av stödet samt former&lt;br&gt;för hur kontrollen kan skärpas. Detta arbete kommer att slutföras under&lt;br&gt;våren. Detta inkluderar även en förändring av utbetalningsformerna för&lt;br&gt;pristilläggen på kött i riktning mot att även utnyttja utbetalningar direkt&lt;br&gt;till jordbrukare. I dagsläget sker utbetalningar uteslutande genom slakteri&lt;br&gt;eller motsvarande. För att kunna utföra kontrollen på ett effektivt sätt är&lt;br&gt;det angeläget att ha tillgång till lantbruksregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör även hänsyn tas till produktionsutvecklingen kan det räkneexempel&lt;br&gt;som redovisades i avsnitt 4.4 tas som en utgångspunkt. Med de förutsätt-&lt;br&gt;ningar som ställdes upp för räkneexemplet skulle pristilläggen i genomsnitt&lt;br&gt;behöva höjas med ytterligare ca 15 öre/kg mjölk och med ca 135 öre/kg&lt;br&gt;nötkött. Utgiften kommer då att öka med ca 150 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 6.3 redovisas JNs förslag till stöd för suggor och slaktsvin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.3. JNs förslag till stöd för suggor och slaktsvin&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Suggor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Slaktsvin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kr./sugga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För getter föreslår JN att stödet höjs i område 1 och 2 till 750 kr. per&lt;br&gt;mjölkande get samt bibehålies vid oförändrat 700 kr. per mjölkande get i&lt;br&gt;område 3 och 4. Skälet till att en differentiering föreslås är dels att i någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 99&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mån minska trappstegseffekten mot området söder om stödområdet, dels&lt;br&gt;att merkostnaderna för vallproduktionen torde vara lägre i den södra delen&lt;br&gt;av stödområdet jämfört med den norra delen av stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiften för getstödet beräknas till 1,7 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om priser på getter är svårt att få fram. Det finns emellertid&lt;br&gt;indikationer på att livdjurspriset är i samma storleksordning som stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller matpotatisodlingen föreslår JN att stödet ökas med avrundat&lt;br&gt;280 kr./ha. I område 1 föreslås att det nuvarande högre stödet om 4060&lt;br&gt;kr./ha ökas till 4 340 kr./ha och i område 2 föreslås att det nuvarande lägre&lt;br&gt;stödet om 2 320 kr./ha ökas till 2 600 kr./ha. Inget stöd föreslås utgå i&lt;br&gt;område 3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiften för stödet till matpotatisodlingen beräknas till 7,1 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till äggproduktionen i norra Sverige har hittills utgått i form av&lt;br&gt;packeribidrag som finansierats inom regleringsekonomin. Dessutom har&lt;br&gt;ett stöd betalats ut för att minska kostnaderna för fjäderfäslakt. JN har i&lt;br&gt;tidigare skrivelse till regeringen föreslagit att detta senare stöd avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det livsmedelspolitiska beslutet föreslår JN att det&lt;br&gt;införs ett stöd riktat direkt till äggproducenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet kan utformas så att det utgår först fr. o. m. 1 000 insatta höns&lt;br&gt;samt att det minsta belopp som betalas ut utgör 500 kr. Gränsen 1 000&lt;br&gt;utnyuttjades också för den numera borttagna produktionsavgiften för&lt;br&gt;värphöns. Även branschföreträdare anser att denna gräns är lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN föreslår att nämnden bemyndigas att fastställa närmare bestämmel-&lt;br&gt;ser om villkor för att erhålla stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 6.4 redovisas stödet till äggproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.4. JNs förslag till stöd till äggproduktionen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kr. per in-&lt;br&gt;satt höna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Milj. kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;JN föreslår dessutom att de övergångsåtgärder som skisserades i nämn-&lt;br&gt;dens förslag till områdesindelning införs. I utredningen om områdesindel-&lt;br&gt;ningen angavs en utgift om 10 milj. kr. Med de stödbelopp för 1991/92&lt;br&gt;som JN nu föreslår torde detta belopp vara en överskattning. Hur stor den&lt;br&gt;verkliga utgiften kommer att bli är svårt att beräkna. Med de regler som&lt;br&gt;skisserades i utredningen om områdesindelningen torde en utgift om högst&lt;br&gt;5 milj. kr. vara mera realistisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 Livsmedelsindustrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN föreslår, vad gäller livsmedelsindustrin, att stödområdet delas in i två&lt;br&gt;delar, ett område 1—2 och ett område 3 — 4. Som ett allmänt krav föreslås&lt;br&gt;att den bidragsberättigade produktionen kommer från stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN har nu inte kunnat göra en fullständig analys av merkostnaderna&lt;br&gt;inom livsmedelsindustrin. Hittills har endast intransportkostnaderna ana-&lt;br&gt;lyserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN föreslår att samma totala utgift tas upp för kostnadstillägg för mejeri-&lt;br&gt;er och slakterier som för 1990/91, samt att JN bemyndigas att efter fortsatt&lt;br&gt;utredningsarbete fastställa de belopp som bör utgå. En förutsättning kan&lt;br&gt;då vara att stödet inte tillåts öka. Det fortsatta utredningsarbetet bör bl. a.&lt;br&gt;inriktas mot att analysera uttransportkostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna förutsättning kan kostnadstillägget till slakterier beräknas&lt;br&gt;till 26 milj. kr. och till mejerier 50 milj. kr. samt packeribidrag till äggpac-&lt;br&gt;kerier 2 milj, kr., vilket totalt innebär 78 milj. kr. Beloppet till äggpackerier&lt;br&gt;har därvid reducerats för den omfördelning som föreslås genom att stöd&lt;br&gt;även föreslås riktas direkt till jordbrukarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.3 Sammanfattning av utgift för 1991/92 enligt JNs förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 6.7 redovisas i sammanfattning en beräkning av den otala utgiften&lt;br&gt;för stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige. Som&lt;br&gt;redovisades tidigare har antagits att produktionen av mjölk är 5% lägre&lt;br&gt;under 1991/92 än under 1990/91. Det faktiska utfallet blir beroende på&lt;br&gt;produktionens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.7. Total beräknad utgift för stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i&lt;br&gt;norra Sverige, milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mjölk, pristillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;”, utjämningsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Kött av nöt, kalv, gris, får och lamm 189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Smågrisar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Getter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matpotatis&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övergångsåtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delsumma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;748&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsindustrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mejerier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Slakterier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Äggpackerier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Delsumma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;821&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;797&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Förekommer inte 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan 1990/91 och 1991/92 beror dels på ändrat stöd, dels&lt;br&gt;på ändrad produktion av mjölk. Om produktionen av mjölk hade hållits&lt;br&gt;oförändrad, skulle utgiften för 1991/92 ha varit ca 30 milj. kr. högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN föreslår, vad gäller jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige,&lt;br&gt;att statsmakterna beslutar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den områdesindelning som föreslogs i JNs skrivelse den 29 november&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 infors fr. o. m. den 1 juli 1991,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att pristilläggen ändras for mjölk, nötkött, kalvkött, kött av gris samt får-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och lammkött,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att stödet ändras för smågrisproduktionen och getnäringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att pristillägg införs för ägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att arealbidraget ändras för potatis,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att övergångsåtgärder införs enligt den skiss som redovisades i JNs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivelse den 29 november 1990,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ett statsfinansierat kostnadstillägg införs för mejerier och slakterier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ett statsfinansierat packeribidrag införs för äggpackerier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JN föreslår vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att nämnden bemyndigas att besluta om kostnadstilläggens och packeri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragens storlek inom en maximal ram om 73 milj, kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att nämnden ges möjlighet att besluta om ändrad betalningsgrund för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mjölk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att nämnden bemyndigas att utforma de närmare villkoren för pris-&lt;br&gt;tillägg för ägg samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att de belopp som redovisas i nedanstående tablå skall gälla fr. o. m. den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produkt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mjölk, öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kött av nöt, kalv, får och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lamm, öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;955&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Suggor, kr./sugga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;860&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kött av gris, öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Getter, kr./mjölkande get&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matpotatis, kr./ha&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ägg, kr./insatt höna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h2&gt;8 Beslutsmening&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören efter föredragning av&lt;br&gt;avdelningsdirektören Svensson samt byrådirektörerna Johansson, Johns-&lt;br&gt;son och Nordström i närvaro av avdelningscheferna Andersson och Öje-&lt;br&gt;heim.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svante Englund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harald Svensson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATENS JORDBRUKSNÄMND Dnr 00-145/90 1991 -02-12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;br&gt;Jordbruksdepartementet&lt;br&gt;103 33 Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Komplettering av tidigare redovisat förslag om stöd&lt;br&gt;till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra&lt;br&gt;Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I skrivelse till regeringen den 23 januari 1991 redovisade statens jord-&lt;br&gt;bruksnämnd (JN) förslag angående stöd till jordbruket och livsmedelsin-&lt;br&gt;dustrin i norra Sverige under 1991/92. Detta förslag kompletteras nu&lt;br&gt;genom att ytterligare material redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga /redovisas beräkningar avseende pristillägg till jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige grundade på den nuvarande områdesindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga //redovisas en analys av effekterna i norra Sverige av avskaffan-&lt;br&gt;det av tvåprissystemet för mjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören efter föredragning&lt;br&gt;av avdelningdirektören Svensson i närvaro av avdelningschefen Öjeheim.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svante Englund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harald Svensson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATENS JORDBRUKSNÄMND 1991-01-31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagal Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Beräkningar avseende pristillägg till jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige grundade på den nuvarande&lt;br&gt;områdesindelningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I skrivelse till regeringen den 23 januari 1991 redovisade statens jord-&lt;br&gt;bruksnämnd (JN) förslag till pristillägg m. m. för jordbruket i norra Sve-&lt;br&gt;rige under 1991/92. Förslaget avsåg den områdesindelning som föreslogs i&lt;br&gt;rapport till regeringen i november 1990.1 denna skrivelse redovisas förslag&lt;br&gt;till pristillägg som grundas på den hittillsvarande områdesindelningen för&lt;br&gt;mjölk och kött från olika djurslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med samma förutsättningar som använts för beräkningarna för skrivel-&lt;br&gt;sen den 23 januari 1991 föreslår JN de belopp som redovisas i tabell 1&lt;br&gt;(mjölk) och tabell 2 (kött från olika djurslag). Vid beräkningen av den&lt;br&gt;totala utgiften har samma produktionsutveckling förutsatts som i ovan&lt;br&gt;nämnda skrivelse. Beräkningen inrymmer viss osäkerhet. Därför har utgif-&lt;br&gt;ten i resp, område anpassats så att totalsumman blir densamma som i den&lt;br&gt;tidigare beräkningen. I annat fall hade kostnadsberäkningen avvikit med&lt;br&gt;några miljoner kr. från den beräkning som redovisades tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Förslag till pristillägg för mjölk&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;br&gt;beräkn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Reducering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i område 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2b&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förslag till pristillägg för nötkött, kalvkött samt får- och lammkött&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reducering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräkn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i område 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagall Prop. 1990/91:99&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;br&gt;STATENS JORDBRUKSNÄMND 1991-02-11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Projektgrupp Norrland&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Effekter i norra Sverige av avskaffandet av&lt;br&gt;tvåprissystemet för mjölk&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut av regeringen den 21 juni 1989 fick statens jordbruksnämnd&lt;br&gt;(JN) i uppdrag att följa utvecklingen för producenterna i norra Sverige och&lt;br&gt;för de små producenterna. I denna PM redovisas ett försök till bedömning&lt;br&gt;av den effekt som hittills har uppkommit genom avskaffandet av tvåpris-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motioner under 1987/88 (JoU 1987/88:25) pekades på den oro som&lt;br&gt;förelåg ”för att en eventuell produktionsöknings inverkan på producent-&lt;br&gt;priset vid avskaffandet av tvåprissystemet skulle drabba de mindre produ-&lt;br&gt;centerna och producenterna i norra Sverige. För att motverka sådana&lt;br&gt;effekter för de mindre producenterna bör enligt utskottets mening särskil-&lt;br&gt;da övergångsåtgärder vidtas under ett år efter avskaffandet av tvåprissy-&lt;br&gt;stemet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffandet av tvåprissystemet ledde till att produktionen ökade och&lt;br&gt;att de genomsnittliga avräkningspriserna föll samtidigt som efterfrågan&lt;br&gt;inom landet på mejeriprodukter inte ändrades nämnvärt eller minskade&lt;br&gt;något.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Strukturförändringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I tabell 2.1 redovisas strukturförändringarna totalt för landet under de&lt;br&gt;senaste åren. Det är svårt att se några större förändringar i utvecklingen.&lt;br&gt;Det finns dock en tendens till att de genomsnittliga leveranserna ökat&lt;br&gt;relativt kraftigt under de senaste två åren samt att antalet mjölkkor per&lt;br&gt;besättning ökat mer under de senaste två åren än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabellen framgår att under perioden med tvåprissystemet ökade&lt;br&gt;antalet kor per besättning med knappt 0,5 ko per år. Mellan 1988/89 och&lt;br&gt;1989/90 ökade antalet kor per besättning med 1,6 kor. Ett sätt att resonera&lt;br&gt;kan vara att skillnaden mellan 1,6 och 0,5 (=1,1) är en effekt av det&lt;br&gt;borttagna tvåprissystemet. En förutsättning för denna slutsats är att inga&lt;br&gt;förändringar i övrigt i utvecklingen har inträffat. Detta kan i och för sig&lt;br&gt;vara en långtgående slutsats. Det är emellertid inte möjligt att med säker-&lt;br&gt;het dela upp effekterna av de olika faktorer som påverkar jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.1. Strukturutvecklingen inom mjölkproduktionen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal leve-&lt;br&gt;rantörer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total prod.&lt;br&gt;Mkg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kg per&lt;br&gt;leverantör&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal kor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 OOO-tal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal kor per&lt;br&gt;besättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984/85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 647&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;651&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;623&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3434&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;588&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 339&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;570&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 372&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;567&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 503&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 2.2 redovisas hur antalet besättningar med mjölkkor i produk-&lt;br&gt;tionsområdena nedre och övre Norrland förhåller sig till det totala antalet&lt;br&gt;besättningar i landet. De relativa förändringar som skett är mycket små. I&lt;br&gt;gruppen med mindre besättningar har den andel av besättningarna som&lt;br&gt;finns i Norrland minskat med 0,5 procentenheter sedan år 1985.1 gruppen&lt;br&gt;med större besättningar däremot har den andel av besättningarna som&lt;br&gt;finns i Norrland ökat med 0,3 procentenheter. Totalt har andelen i Norr-&lt;br&gt;land minskat med 1,4 procentenheter sedan år 1985. Det är således inte&lt;br&gt;möjligt att påstå att norra Sverige har utvecklat sig på ett nämnvärt&lt;br&gt;annorlunda sätt än hela landet. Möjligen skulle det kunna påstås att&lt;br&gt;ökningen under år 1990 av den genomsnittliga besättningsstorleken varit&lt;br&gt;något lägre i Norrland jämfört med hela landet. Förändringen är dock så&lt;br&gt;liten att något avseende knappast bör fastas vid den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.2. Antalet besättningar i Norrland jämfört med antalet besättningar i hela&lt;br&gt;landet, procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Besättningar i Norrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1—24 kor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25—kor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Summa&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% av landet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% av landet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;% av landet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7052&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 606&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 590&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 259&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;943&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 202&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3813&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Preliminärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningsökningen i norra Sverige har under de senaste åren, som i&lt;br&gt;landet i övrigt, uppgått till ca 2 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Priseffekter av borttaget tvåprissystem&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I tabell 3.1 redovisas prisutvecklingen för mjölk. De förändringstal som&lt;br&gt;redovisas avser en real förändring där priset deflaterats med KPI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.1. Utveckling av avräkningspriset&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; på mjölk&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pris,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real föränd-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ring, %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984/85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;_&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,3 (&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; —6,0)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Enligt jordbruksekonomiska meddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Vid årsskiftet 1989/90 betalades ett djurbidrag ut om 875 kr. I juni 1990 betalades&lt;br&gt;ett djurbidrag ut om 475 kr. Beloppet 875 kr. och hälften av 435 kr. motsvarar ett&lt;br&gt;tillskott till priset om 18 öre/kg vid en avkastning om 6 100 kg/ko. Om dessa 18&lt;br&gt;öre/kg beaktas blir minskningen mellan 1988/89 och 1989/906,0%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att exakt beräkna hur stor del av den beräknade&lt;br&gt;förändringen av lönsamheten i mjölkproduktionen som är en effekt av&lt;br&gt;avskaffandet av tvåprissystemet. Flera ytterligare faktorer, utöver avskaf-&lt;br&gt;fandet av tvåprissystemet kan ha inverkat på prisutvecklingen och därmed&lt;br&gt;på lönsamheten. Sådana faktorer är ändrade avsättningsmöjligheter på&lt;br&gt;den inhemska marknaden, ändrade priser vid avsättning på export och&lt;br&gt;produktivitetsutvecklingen. Vidare kan periodiseringseffekter göra att det&lt;br&gt;blir svårt att jämföra avräkningspriserna under olika år med varandra. I&lt;br&gt;sammanhanget bör noteras att det inte bara är den del av intäkten som&lt;br&gt;erhålles via försålda produkter som bör beaktas, utan även den del av&lt;br&gt;jordbrukarnas totala intäkter som erhålles genom djurbidrag m. m. Det är&lt;br&gt;inte möjligt att separera inverkan på lönsamheten av dessa olika effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anfördes ovan ökade produktionen i samband med avvecklingen&lt;br&gt;av tvåprissystemet. Man kan utgå ifrån att i företag med ledig kapacitet&lt;br&gt;blir kostnadsökningen lägre i förhållande till intäktsökningen jämfört med&lt;br&gt;företag utan ledig kapacitet. Tillgängliga undersökningar visar att det&lt;br&gt;under perioden med tvåprissystemet fanns ledig kapacitet hos mjölkpro-&lt;br&gt;ducenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräkningsmodell som utnyttjas som ett underlag för avvägning av&lt;br&gt;stödet beaktar inte eventuella effekter av ändrad produktion utan endast&lt;br&gt;effekter av ändrade priser. I modellen definieras nämligen storleken på&lt;br&gt;företaget genom koantalet (21 st). Modellen utnyttjar genomsnittsuppgif-&lt;br&gt;ter. För att på ett riktigt sätt kunna beakta en produktionsändring måste&lt;br&gt;beräkningsmodellen utgå från en marginalansats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av förändringen av lönsamheten inom mjölkproduktionen&lt;br&gt;till följd av prisfallet torde vara att hänföra till avskaffandet av tvåprissy-&lt;br&gt;stemet. Som en utgångspunkt för ett räkneexempel kan siffran 75% av det&lt;br&gt;reala prisfallet anges. Dessutom kan konstateras att produktionen per&lt;br&gt;besättning ofta utökades i samband med avskaffandet av tvåprissystemet&lt;br&gt;(produktivitetseffekt). Produktionsökningen kan bero på två olika fakto-&lt;br&gt;rer, den ena är att avkastningen ökar, den andra är att koantalet ökar.&lt;br&gt;Avkastningsökningen har beaktats i beräkningsmodellen. Däremot har&lt;br&gt;inte ett ökat koantal beaktats i modellen. Bör effekten av ökat koantal&lt;br&gt;beaktas kan det ske genom att det procenttal som avser effekten av prisfal-&lt;br&gt;let (75%) sänkas. Inte heller för denna produktivitetseffekt är det möjligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att göra några noggranna beräkningar. Som ett räkneexempel kan anges en Prop. 1990/91: 99&lt;br&gt;säkning till 65%. Beräkningar redovisas både för alternativet med 65% Bilaga 4&lt;br&gt;och alternativet med 75%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beräkningar som redovisas av JN i skrivelsen den 23 januari 1991&lt;br&gt;har därför kompletterats med en beräkning som visar stödbehovet vid&lt;br&gt;antagande om ”oförändrad lönsamhet” som ger ett högre stödbehov än&lt;br&gt;som redovisats av JN (57% täckningsgrad). Av den skillnad som erhålles&lt;br&gt;mellan de båda beräkningarna bör då enligt de utgångspunkter som angavs&lt;br&gt;ovan 65% eller 75% av skillnaden beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att mjölk och nötkött behandlas i samma modell kommer därför&lt;br&gt;inte endast stödbehovet för mjölk, utan även stödbehovet för kött att&lt;br&gt;påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av effekter av avskaffandet av tvåprissystemet bör hän-&lt;br&gt;syn tas till att andelen företag med kontrakt varierade mellan södra och&lt;br&gt;norra Sverige. Företagarna i norra Sverige hade nämligen särregler som&lt;br&gt;medgav en gynnsammare behandling än företagarna i södra Sverige. I&lt;br&gt;södra Sverige hade ca 90% av mjölkproducenterna kontrakt medan i norra&lt;br&gt;Sverige hade endast ca 50% tecknat kontrakt. Någon särskild hänsyn har&lt;br&gt;emellertid inte tagits till detta förhållande i denna PM.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Räkneexempel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom tvåprissystemet var det möjligt att hålla prisnivån på en genom-&lt;br&gt;snittligt högre nivå än när tvåprissystemet avskaffats. Det prisfall som&lt;br&gt;uppstått i samband med avskaffandet av tvåprissystemet ger därför en&lt;br&gt;permanent lönsamhetssänkning jämfört med under den period när två-&lt;br&gt;prissystemet tillämpades. De räkneexempel som redovisas i avsnitt 4.1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 syftar till att belysa storleken av denna lönsamhetssänkning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Exempel 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I tabell 4.1 redovisas den beräkning som gjorts under förutsättning att dels&lt;br&gt;65%, dels 75% av lönsamhetsförändringen beaktas. Tabellen kan jämföras&lt;br&gt;med tabell 4.2 i skrivelsen från den 23 januari 1991. Beräkningarna för&lt;br&gt;nötkött kan tillämpas även för kalvkött samt får- och lammkött.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabellen är utgångspunkten den av JN föreslagna områdesindelningen&lt;br&gt;samt att andelen egenproducerad fodersäd är 1/3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.1. Beräknat stödbehov 1991/92 for mjölk och nötkött (föreslagen områdesin-&lt;br&gt;delning), öre/kg&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Mjölk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nötkött&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;740&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 just.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;131 +(157— 131) *0,75=151.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En justering i område 4 bör som tidigare ske av pristilläggen till 2/3 av Prop. 1990/91: 99&lt;br&gt;beräknat stödbehov. Denna beräkning redovisas i tabellen som ”4 just.”. Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.2 avviker från tabell 4.1 på så sätt att utgångspunkten är den&lt;br&gt;nuvarande områdesindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.2. Beräknat stödbehov 1991/92 lor mjölk och nötkött (nuvarande områdesin-&lt;br&gt;delning), öre/kg&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Område&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Mjölk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nötkött&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2b&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1085&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;495&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 just.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av tabellerna uppgår skillnaden mellan de två alternativen&lt;br&gt;(65% och 75%) till ca 2 öre/kg mjölk. Totalt för ett företag av samma&lt;br&gt;storlek som typföretagen motsvarar denna skillnad ca 3 500 kr./år (vid&lt;br&gt;175000 produktekvivalenter). För typföretagen i område 3 uppgår sam-&lt;br&gt;kostnaderna till ca 250000 kr./år (ca 1/3 av den totala intäkten). Mot&lt;br&gt;bakgrund av att det fanns överkapacitet inom mjölkproduktionen under&lt;br&gt;den period som tvåprissystemet tillämpades, kan det mycket väl vara så att&lt;br&gt;en utökning av produktionen i samband med att tvåprissystemet avskaffa-&lt;br&gt;des, kunde ske utan att samkostnaderna ökade nämnvärt. Även om en&lt;br&gt;mycket stor del av den inträffade lönsamhetsförändringen berodde på&lt;br&gt;avskaffandet av tvåprissystemet, torde det således ha varit möjligt för en&lt;br&gt;stor del av företagen att kompensera sig genom ett högre utnyttjande av&lt;br&gt;kapaciteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 4.1 och 4.2 redovisas beräkningar både för mjölk och nötkött.&lt;br&gt;Det kan diskuteras om även stödet för nötkött bör påverkas av att effekter-&lt;br&gt;na av avskaffandet av tvåprissystemet beaktas. Å ena sidan kan utgångs-&lt;br&gt;punkten vara den att endast den direkta effekten av avskaffandet av&lt;br&gt;tvåprissystemet bör beaktas. I så fall bör inte stödet för nötkött påverkas.&lt;br&gt;Är å andra sidan utgångspunkten den att en viss total lönsamhetsnivå för&lt;br&gt;mjölkföretagen (uttryckt i genom en viss täckningsgrad) eftersträvas, bör&lt;br&gt;även pristillägget för nötkött justeras i förhållande till de beräkningar som&lt;br&gt;redovisades den 23 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I JNs skrivelse den 23 januari 1991 beräknades utgiften för mjölk och&lt;br&gt;nötkött m.m. till 710 milj.kr. Den totala utgiften för mjölk och nötkött&lt;br&gt;m. m. enligt olika alternativ kan beräknas enligt följande schema. Beräk-&lt;br&gt;ningen av utgiften utgår från tabell 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.3. Schema för beräkning av utgiften&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Täckningsgrad, %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent&lt;br&gt;enl. ovan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mjölk,&lt;br&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kött,&lt;br&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa,&lt;br&gt;Mkr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;674&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;899&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;852&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;627&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;535&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;634'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;' Beloppet 634&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;milj. kr. har&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;beräknats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;genom följande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ekvation: (899 —x)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;*4/14=710 —x x=634.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Exempel 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från den s. k. merkostnadsmodellen har ett alternativt&lt;br&gt;räkneexempel gjorts för att belysa konsekvenserna av att ändra ett typföre-&lt;br&gt;tags besättning med 1 mjölkko. Ett försök har således gjorts att utnyttja&lt;br&gt;modellen som en modell för att studera marginella förändringar. En grund&lt;br&gt;för att välja en förändring med 1 ko är att den redovisning över strukturut-&lt;br&gt;vecklingen som skedde ovan, antyder att effekten skulle kunna vara av&lt;br&gt;denna storleksordning. För beräkningarna har antagits att samkostnader-&lt;br&gt;na inte ändras vid en förändring av denna storleksordning. Med denna&lt;br&gt;förutsättning minskar kostnaden per kg mjölk med ca 8 öre vid en ökning&lt;br&gt;med 1 mjölkko.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta beräkningsresultat kan tillämpas så att det beräknade stödbehovet&lt;br&gt;vid 57 % täckningsgrad reduceras med 8 öre/kg mjölk. 11, ex. stödområde 1&lt;br&gt;i alternativet med fyra områden blir då stödbehovet 149 öre/kg mjölk.&lt;br&gt;Även för övriga områden är överensstämmelsen god med de stödbehov&lt;br&gt;som redovisades i tabellerna 4.1 och 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Sammanfattande synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De antaganden som gjorts för de räkneexempel som redovisats ovan är&lt;br&gt;osäkra. I exemplen har inte beaktats att jordbruket i norra Sverige hade&lt;br&gt;särregler inom tvåprissystemet. Vidare kan jämförbarheten mellan olika år&lt;br&gt;av uppgifterna om antalet mjölkkor ifrågasättas. Möjligen kan siffran för&lt;br&gt;antalet mjölkkor för det senaste året vara högt i förhållande till tidigare år.&lt;br&gt;Om dessa två faktorer beaktas kan antagandet om ökningen av antalet kor&lt;br&gt;per besättning som en effekt av avskaffandet av två prissystemet vara en&lt;br&gt;överskattning. Utgår man från en förändring med 0,5 kor per besättning i&lt;br&gt;stället för en förändring med 1 ko per besättning till följd av avskaffandet&lt;br&gt;av tvåprissystemet, skulle effekten blir endast 4 öre/kg i stället för 8 öre/kg.&lt;br&gt;Produktivitetseffekten blir således lägre med antagande om en ändring&lt;br&gt;med 0,5 kor per besättning i stället för 1 ko per besättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition .......................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll....................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag ................................ 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.......................................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige..... &amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Allmänna utgångspunkter .......................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Strukturutvecklingen.............................. 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetåret 1991/92 ............................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Områdesindelningen ......................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Stödet budgetåret 1991/92 ..................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Beräkningsmodellen.......................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Utgångspunkter för stödet efter&amp;nbsp;budgetåret 1991/92 ....... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Främjande av forskning rörande alternativa och kompletterande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;metoder till djurförsök ................................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Startkapital till ny branschorganisation för matpotatiskontroll . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 En ny myndighet .................................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Upprättade lagförslag................................. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Hemställan ........................................ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Anslagsfrågor för budgetåret&amp;nbsp;1991/92 ..................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Beslut ............................................ 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Prisstödet till jordbruket i norra Sve-&lt;br&gt;rige — översyn av områdesgränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksnämnden............................ 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kartor över nuvarande och föreslagen områdesindelning 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt yttrande av ledamöterna Genfors och Lundkvist&lt;br&gt;samt skrivelse från jordbruksnämndens konsumentdelega-&lt;br&gt;tion ....................................... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Prisstödet till jordbruket i norra Sverige — utredning av&lt;br&gt;skrivelser och motioner om områdesändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksnämnden............................ 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sve-&lt;br&gt;rige budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksnämnden............................ 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Komplettering av tidigare redovisat förslag om stöd till&lt;br&gt;jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksnämnden............................ 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU27</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om områdesindelningen för stödet till norra Sverige (avsnitt 2.3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om områdesindelningen för stödet till norra Sverige (avsnitt 2.3.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU27</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige (avsnitt 2.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU27</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige (avsnitt 2.3.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om stödet efter budgetåret 1991/92 (avsnitt 2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om stödet efter budgetåret 1991/92 (avsnitt 2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU27</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om avtalspart i fråga om viss djurförsöksforskning (avsnitt 3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU27</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om avtalspart i fråga om viss djurförsöksforskning (avsnitt 3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 839 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Stöd till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 839 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU27</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 15 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 11.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU27</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 15 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 11.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-02-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-02-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-03-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:35:52</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0399</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:35:52</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0399</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__99.pdf</filnamn>
<filstorlek>2726810</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/483DB99F-BC33-416A-9389-50FFD5D112AF</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:JoU27</uppgift>
<ref_dok_id>GE01JoU27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo125</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo125</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo126</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo126</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo127</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo127</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo128</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo128</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo129</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo129</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo130</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo130</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo131</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo131</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo132</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo132</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo133</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo133</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo134</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo134</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo135</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo135</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo136</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo136</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo137</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo137</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo138</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo138</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo139</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo139</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo140</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo140</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo141</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo141</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Rosén  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo130</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo130</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Rosén  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berit Oscarsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo136</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo136</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berit Oscarsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo128</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo128</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Björn Samuelson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo133</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo133</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Björn Samuelson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Holmberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo137</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo137</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Holmberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Börje Hörnlund  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo138</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo138</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Börje Hörnlund  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elving Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo126</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo126</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elving Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Dau  och Ingrid Hemmingsson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo125</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo125</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Dau  och Ingrid Hemmingsson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Karlsson i Bengtsfors  och Marianne Andersson i Vårgårda  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo127</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo127</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Karlsson i Bengtsfors  och Marianne Andersson i Vårgårda  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Iris Mårtensson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo135</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo135</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Iris Mårtensson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl Erik Olsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo141</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo141</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl Erik Olsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Ericsson  m.fl. (C, FP, M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo131</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo131</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Ericsson  m.fl. (C, FP, M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo132</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo132</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Samuelsson  och Inger Schörling  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo129</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo129</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Samuelsson  och Inger Schörling  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per-Ola Eriksson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo134</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo134</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per-Ola Eriksson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Orring  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo139</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo139</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Orring  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Orring  och Sigge Godin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:99&lt;br/&gt;
Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo140</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo140</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:99 Stödet till jordbruket och livsmedelsindustrin i norra Sverige, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Orring  och Sigge Godin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>