<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286559</hangar_id>
 <dok_id>GE0398</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>98</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:98</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>98</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-02-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:04</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:04:34</publicerad>
 <titel>om bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0398/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0398</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0398</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91:98&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om bostadsdomstolens och&lt;br&gt;hyresnämndernas sammansättning i vissa&lt;br&gt;fall, m. m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0398/prop_199091__98-1.png" style="width:36pt;height:39pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 7 februari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas vissa frågor om s. k. intresseledamöters medver-&lt;br&gt;kan i specialdomstolar och nämnder. Bakgrunden är bl. a. att europadom-&lt;br&gt;stolen i Strasbourg i en dom kommit fram till att bostadsdomstolen vid&lt;br&gt;prövningen av en hyrestvist av visst slag inte hade utgjort en opartisk och&lt;br&gt;oavhängig domstol i den mening som avses i artikel 6 i europakonventio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att reglerna för bostadsdomstolens och hyres-&lt;br&gt;nämndernas sammansättning ändras, bl. a. för den typ av tvist som var&lt;br&gt;aktuell i det nämnda målet. De föreslagna ändringarna innebär att intres-&lt;br&gt;seledamöter från fastighetsägaresidan resp, hyresgästsidan, som represen-&lt;br&gt;terar sådana organisationer som kan antas ha gemensamma intressen som&lt;br&gt;står i strid med den ena partens intresse i tvisten, inte får delta i dessa mål.&lt;br&gt;Föreligger en sådan situation, skall i stället målet handläggas av enbart&lt;br&gt;juristdomare. En hyresnämnd skall avgöra ett sådant mål med två lagfarna&lt;br&gt;ledamöter och bostadsdomstolen med tre lagfarna ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behandlas frågan om europadomstolens dom får betydelse även&lt;br&gt;för andra specialdomstolar och nämnder där intresseledamöter medver-&lt;br&gt;kar, t. ex. arbetsdomstolen, marknadsdomstolen och arrendenämnderna.&lt;br&gt;Den slutsats som dras i propositionen är att några ändrade regler inte&lt;br&gt;behövs för dessa domstolar och nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller också ett par andra förslag som rör intressele-&lt;br&gt;damöter. Det ena förslaget innebär att icke lagfarna ledamöter i arbets-&lt;br&gt;domstolen, bostadsdomstolen och hyresnämnderna inte får uppträda som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 98&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;partsombud i den domstol eller nämnd där de är förordnade att tjänstgöra Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;som ledamöter. Enligt det andra förslaget avskaffas den nuvarande ål-&lt;br&gt;dersgränsen vid 70 år för intresseledamöter i hyresnämnder och arrende-&lt;br&gt;nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:1082) om bostadsdomstol&lt;br&gt;dels att 10 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 14 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken om jäv mot domare&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning på le-&lt;br&gt;damot i bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken om jäv mot domare&lt;br&gt;skall tillämpas på ledamöterna i&lt;br&gt;bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de icke lagfarna leda-&lt;br&gt;möterna i bostadsdomstolen tilläm-&lt;br&gt;pas 12 kap. 3 § andra stycket rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 12—I4§§&lt;br&gt;tillämpas inte i mål som gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fråga om en förhandlingsklau-&lt;br&gt;sul skall föras in eller bibehållas i ett&lt;br&gt;hyresavtal enligt 2§ hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen (1978:304),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning enligt 20 § hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen till en hyresgästor-&lt;br&gt;ganisation för dess förhandlingsar-&lt;br&gt;bete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. prövning av hyresvillkor med&lt;br&gt;tillämpning av 21 § hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 12—14 §§ skall&lt;br&gt;inte heller tillämpas i andra mål,&lt;br&gt;om de intresseledamöter som enligt&lt;br&gt;dessa bestämmelser skulle ha delta-&lt;br&gt;git har anknytning till organisatio-&lt;br&gt;ner som kan antas ha ett gemen-&lt;br&gt;samt intresse som står i strid med&lt;br&gt;den ena partens intresse i tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som avses i första och andra&lt;br&gt;styckena skall bostadsdomstolen be-&lt;br&gt;stå av tre lagfarna ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;alltjämt om ett mål i vilket intresseledamöter har deltagit har påbörjats&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:98&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och&lt;br&gt;hyresnämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:188) om arrendenämnder&lt;br&gt;och hyresnämnder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 5 och 28 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnd består av lagfaren ordförande och två andra ledamöter,&lt;br&gt;om ej annat följer av andra stycket. Av de senare ledamöterna skall den&lt;br&gt;ene såsom ägare av jordbruksfastighet eller på liknande sätt ha förvärvat&lt;br&gt;erfarenhet av arrendeförhållanden och den andre vara jordbruksarrenda-&lt;br&gt;tor eller, när ärende rör bostadsarrende, bostadsarrendator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid företagande av förberedande åtgärd, vid prövning av fråga om&lt;br&gt;avvisning av ansökan eller avskrivning av ärende samt vid handläggning&lt;br&gt;av överklagande kan arrendenämnden bestå av ordföranden ensam. Vad&lt;br&gt;som sagts nu gäller även vid medling när sådan lämpligen kan ske utan&lt;br&gt;övriga ledamöters närvaro samt, om parterna samtycker till det eller saken&lt;br&gt;är uppenbar, vid prövning av fråga som inte avgörs genom skiljedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot skall vara svensk med-&lt;br&gt;borgare och får inte vara underårig&lt;br&gt;eller ha fyllt sjuttio år och inte heller&lt;br&gt;ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-&lt;br&gt;äldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot skall vara svensk med-&lt;br&gt;borgare och får inte vara underårig&lt;br&gt;och inte heller ha förvaltare enligt&lt;br&gt;11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledamot i arrendenämnd skall finnas en eller flera ersättare. Bestäm-&lt;br&gt;melserna om ledamot gäller även ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd består av lagfaren&lt;br&gt;ordförande och två andra ledamö-&lt;br&gt;ter, om ej annat följer av tredje&lt;br&gt;stycket. Av de senare ledamöterna&lt;br&gt;skall den ene vara väl förtrogen&lt;br&gt;med förvaltning av hyresfastighet&lt;br&gt;och den andre vara väl förtrogen&lt;br&gt;med bostadshyresgästers förhållan-&lt;br&gt;den eller, när ärendet rör annan lä-&lt;br&gt;genhet än bostadslägenhet, med nä-&lt;br&gt;ringsidkande hyresgästers förhål-&lt;br&gt;landen. I ärenden enligt 52 § eller&lt;br&gt;60 § första stycket 1 bostadsrätts-&lt;br&gt;lagen (1971:479) skall vad som&lt;br&gt;sagts nu om hyresfastighet och hy-&lt;br&gt;resgästers förhållanden i stället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd består av lagfaren&lt;br&gt;ordförande och två andra ledamö-&lt;br&gt;ter, om ej annat följer av tredje&lt;br&gt;stycket eller 5 a §. Av de senare le-&lt;br&gt;damöterna skall den ene vara väl&lt;br&gt;förtrogen med förvaltning av hyres-&lt;br&gt;fastighet och den andre vara väl&lt;br&gt;förtrogen med bostadshyresgästers&lt;br&gt;förhållanden eller, när ärendet rör&lt;br&gt;annan lägenhet än bostadslägenhet,&lt;br&gt;med näringsidkande hyresgästers&lt;br&gt;förhållanden. I ärenden enligt 52 §&lt;br&gt;eller 60 § första stycket 1 bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1971:479) skall vad som&lt;br&gt;sagts nu om hyresfastighet och hy-&lt;br&gt;resgästers förhållanden i stället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1985:660.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:1296.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:663.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avse bostadsrättsfastighet och bo- avse bostadsrättsfastighet och bo-&lt;br&gt;stadsrättshavares förhållanden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stadsrättshavares förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd får anlita expert att biträda nämnden, om ärendets beskaf-&lt;br&gt;fenhet eller annat särskilt skäl föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § andra —fjärde styckena äger motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning i fråga om hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan förordna att i hyresnämnd skall finnas flera avdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om hyresnämnd gäller i tillämpliga delar även avdel-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § första styc-&lt;br&gt;ket tillämpas inte i ärende som gäl-&lt;br&gt;ler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fråga om en förhandlingsklau-&lt;br&gt;sul skall föras in eller bibehållas i ett&lt;br&gt;hyresavtal enligt 2§ hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen (1978:304),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning enligt 20 k hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen till en hyresgästor-&lt;br&gt;ganisation för dess förhandlingsar-&lt;br&gt;bete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. prövning av hyresvillkor med&lt;br&gt;tillämpning av 21 § hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § första styc-&lt;br&gt;ket skall inte heller tillämpas i and-&lt;br&gt;ra ärenden, om de intresseledamö-&lt;br&gt;ter som enligt dessa bestämmelser&lt;br&gt;skulle ha deltagit har anknytning&lt;br&gt;till organisationer som kan antas ha&lt;br&gt;ett gemensamt intresse som står i&lt;br&gt;strid med den ena partens intresse i&lt;br&gt;tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som avses i första och&lt;br&gt;andra styckena skall hyresnämnden&lt;br&gt;bestå av två lagfarna ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken om jäv mot domare&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning på le-&lt;br&gt;damot i nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken om jäv mot domare&lt;br&gt;skall tillämpas på ledamöterna i&lt;br&gt;nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de icke lagfarna leda-&lt;br&gt;möterna i nämnderna tillämpas 12&lt;br&gt;kap. 3§ andra stycket rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;alltjämt om ett ärende i vilket intresseledamöter har deltagit har påbörjats&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 3 § lagen (1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;br&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 allt varom i denna lag ej är sär-&lt;br&gt;skilt föreskrivet gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som i rättegångsbalken&lt;br&gt;eller annan författning är föreskri-&lt;br&gt;vet om rättegången i tvistemål, vari&lt;br&gt;förlikning om saken är tillåten.&lt;br&gt;Därvid skall beträffande rättegång-&lt;br&gt;en i arbetsdomstolen som första&lt;br&gt;domstol tillämpas vad som är före-&lt;br&gt;skrivet om rättegången i tingsrätt. I&lt;br&gt;fråga om rättegången i arbetsdom-&lt;br&gt;stolen som fullföljdsinstans tilläm-&lt;br&gt;pas vad som är föreskrivet om rät-&lt;br&gt;tegången i hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allt varom i denna lag ej är sär-&lt;br&gt;skilt föreskrivet gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som i rättegångsbalken&lt;br&gt;eller annan författning är föreskri-&lt;br&gt;vet om rättegången i tvistemål, vari&lt;br&gt;förlikning om saken är tillåten.&lt;br&gt;Därvid skall beträffande rättegång-&lt;br&gt;en i arbetsdomstolen som första&lt;br&gt;domstol tillämpas vad som är före-&lt;br&gt;skrivet om rättegången i tingsrätt. I&lt;br&gt;fråga om rättegången i arbetsdom-&lt;br&gt;stolen som fullföljdsinstans tilläm-&lt;br&gt;pas vad som är föreskrivet om rät-&lt;br&gt;tegången i hovrätt. I fråga om de&lt;br&gt;icke lagfarna ledamöterna i arbets-&lt;br&gt;domstolen tillämpas 12 kap. 3§&lt;br&gt;andra stycket rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1977:530.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:683.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 februari 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-&lt;br&gt;ström, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carls-&lt;br&gt;son, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén,&lt;br&gt;Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink&lt;br&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om bostadsdomstolens och&lt;br&gt;hyresnämndernas sammansättning i vissa fall,&lt;br&gt;m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (europadomsto-&lt;br&gt;len), som har sitt säte i Strasbourg i Frankrike, meddelade den 22 juni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989 dom i målet Rolf Langborger mot Sverige. Målet gällde bl. a. tillämp-&lt;br&gt;ningen av artikel 6 punkten 1 i Europarådets konvention angående skydd&lt;br&gt;för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (europa-&lt;br&gt;konventionen). I den artikeln föreskrivs bl. a. att envar, när det gäller&lt;br&gt;prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter, skall vara berätti-&lt;br&gt;gad till en opartisk och offentlig rättegång inför en oavhängig och opartisk&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europadomstolen fann att Sverige hade kränkt konventionens bestäm-&lt;br&gt;melser i angivet hänseende. Kränkningen hade skett i samband med att&lt;br&gt;Rolf Langborger hade fört en hyrestvist till bostadsdomstolen för att få&lt;br&gt;prövat om en s. k. förhandlingsklausul som fanns intagen i hans hyresavtal&lt;br&gt;skulle tas bort ur avtalet. Enligt förhandlingsklausulen bestämdes hyran&lt;br&gt;för Rolf Langborgers lägenhet vid förhandlingar mellan två lokala hy-&lt;br&gt;resvärds- och hyresgästorganisationer. Dessa organisationer tillhörde de&lt;br&gt;två etablerade riksorganisationerna på hyresmarknaden, Sveriges Fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbund och Hyresgästernas Riksförbund. När målet avgjordes i&lt;br&gt;bostadsdomstolen deltog två ledamöter i domstolen som var utsedda efter&lt;br&gt;förslag av de båda riksorganisationerna, s. k. intresseledamöter. Enligt&lt;br&gt;europadomstolen innebar detta att Rolf Langborger vid prövningen i&lt;br&gt;bostadsdomstolen inte fått sin sak bedömd av en oavhängig och opartisk&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund bl. a. av europadomstolens dom utarbetades under våren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990 inom justitiedepartementet promemorian (Ds 1990:33) Bostads-&lt;br&gt;domstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall, m. m. Den&lt;br&gt;utmynnade i förslag till vissa lagändringar. Promemorian har remissbe-&lt;br&gt;handlats. Jag avser nu att ta upp de frågor som behandlas i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av&lt;br&gt;promemorian som bilaga 1, dels promemorians lagförslag som bilaga 2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och dels en förteckning av remissinstanserna som bilaga 3. En samman- Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;ställning av remissvaren finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 90 —&lt;br&gt;1537).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 24 januari 1991 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som utarbetats i ärendet. De till lagrådet remitterade&lt;br&gt;lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat lagförslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5. Lagrådets granskning har&lt;br&gt;lett till vissa redaktionella ändringar av lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Europakonventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grund-&lt;br&gt;läggande friheterna tillkom år 1950. Sverige anslöt sig till konventionen år&lt;br&gt;1952. Sedan den ursprungliga konventionen antogs har nya rättigheter&lt;br&gt;tillagts i s. k. tilläggsprotokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europakonventionen är ett internationellt fördrag, dvs. en överenskom-&lt;br&gt;melse enligt vilken stater åtar sig vissa förpliktelser. Konventionen ger&lt;br&gt;emellertid även enskilda personer en möjlighet att hos de internationella&lt;br&gt;organ som har skapats av konventionen få prövat om en stat har brutit mot&lt;br&gt;sina förpliktelser enligt konventionen. Inte enbart statens egna medborga-&lt;br&gt;re utan alla som bor eller vistas i staten eller som berörs av ett beslut som&lt;br&gt;har fattats av en myndighet i staten är skyddade genom konventionen och&lt;br&gt;kan utnyttja dess möjligheter att få rättigheterna prövade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anslutna staterna är skyldiga att se till att de mänskliga rättigheterna&lt;br&gt;skyddas. Staterna måste därför bringa den interna lagstiftningen i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med de krav som konventionen ställer. För svenskt vidkom-&lt;br&gt;mande ersätter konventionen inte inhemsk lagstiftning. Sverige är dock&lt;br&gt;folkrättsligt förpliktat att uppfylla sina åtaganden enligt konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre organ inom Europarådet vakar över att staterna uppfyller sina&lt;br&gt;åtaganden enligt konventionen: den europeiska kommissionen för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna, den europeiska domstolen för de mänskliga rät-&lt;br&gt;tigheterna och Europarådets ministerkommitté. Kommissionen prövar&lt;br&gt;klagomål från enskilda och i mer begränsad omfattning mellanstatliga&lt;br&gt;klagomål. Domstolen prövar tvister som hänskjutits till den av kommis-&lt;br&gt;sionen eller av en stat. Ministerkommittén prövar sådana klagomål som&lt;br&gt;inte går till domstolen samt övervakar att domstolens domar verkställs. En&lt;br&gt;stat som har anslutit sig till konventionen är folkrättsligt förpliktad att&lt;br&gt;följa domstolens och ministerkommitténs avgöranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättigheter som är skyddade av europakonventionen och dess till-&lt;br&gt;läggsprotokoll är de s. k. medborgerliga och politiska rättigheterna. Hit hör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl. a. den enskilde medborgarens rättigheter på rättsväsendets område. Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;Flera av konventionens bestämmelser tar sikte på att ge den enskilde ett&lt;br&gt;skydd i samband med domstolsförfaranden och domstolsavgöranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till en opartisk och rättvis domstolsprövning regleras i artikel 6&lt;br&gt;punkten 1 i konventionen. Den bestämmelsen har, såvitt här är av intres-&lt;br&gt;se, följande lydelse i svensk översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Envar skall, när det gäller att pröva hans civila rättigheter och skyldighe-&lt;br&gt;ter eller anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till opartisk och&lt;br&gt;offentlig rättegång inom skälig tid och inför oavhängig och opartisk dom-&lt;br&gt;stol, som upprättats enligt lag.----.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till konventionen görs inte några överväganden som är&lt;br&gt;ägnade att närmare belysa innebörden av stadgandet i artikel 6 (jfr Ds Ju&lt;br&gt;1986:3 s. 28 ff.). Den kommitté inom Europarådet som utarbetade det&lt;br&gt;första förslaget till konventionstext hade som utgångspunkt för sitt arbete&lt;br&gt;FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna som hade antagits i de-&lt;br&gt;cember 1948. Kommittén hänvisade till artikel 10 i FN-deklarationen som&lt;br&gt;innehåller en motsvarande bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Sverige anslöt sig till konventionen redovisades inte någon närmare&lt;br&gt;analys av hur svensk rätt i olika avseenden uppfyllde konventionens krav&lt;br&gt;(se Danelius i SvJT 1989 s. 653 ff.). I den proposition som överlämnades&lt;br&gt;till riksdagen uttalade dåvarande chefen för utrikesdepartementet att en&lt;br&gt;granskning av de i konventionen upptagna rättigheterna gav vid handen&lt;br&gt;att det inte mötte något hinder för Sverige att ansluta sig till konventionen.&lt;br&gt;När det gällde bestämmelserna i artikel 6 om rättegångsgarantierna uttala-&lt;br&gt;de departementschefen att dessa i full utsträckning var täckta av rätte-&lt;br&gt;gångsbalken (se prop. 1951:165 s. 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Målet Langborger mot Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf Langborger hyrde genom ett hyreskontrakt upprättat i oktober 1982&lt;br&gt;en sexrumslägenhet i Solna. I kontraktet fanns intagen en förhandlings-&lt;br&gt;klausul av innebörd att hyran för lägenheten skulle bestämmas vid för-&lt;br&gt;handling mellan Stockholms Fastighetsägareförening och Hyresgästför-&lt;br&gt;eningen i Stor-Stockholm. Dessa två organisationer hade också träffat en&lt;br&gt;överenskommelse som reglerade hyran för bl. a Rolf Langborgers lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf Langborger var missnöjd med hyran och det förhållandet att han i&lt;br&gt;fråga om hyressättningen företräddes av hyresgästföreningen. Han medde-&lt;br&gt;lade skriftligen sin hyresvärd att han i enlighet med bestämmelserna i 12&lt;br&gt;kap. 54 § jordabalken (JB) ville att hyresvillkoren skulle ändras. Rolf&lt;br&gt;Langborger begärde att ett nytt kontrakt skulle upprättas med fast hyra och&lt;br&gt;att någon förhandlingsklausul inte skulle ingå i det nya kontraktet. Denna&lt;br&gt;begäran avvisades av hyresvärden. Rolf Langborger förde då tvisten till&lt;br&gt;hyresnämnden i Stockholm, varvid han vidhöll sina tidigare framförda&lt;br&gt;önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen i hyresnämnden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av tvisten i hyresnämnden bestod nämnden av en lagfaren&lt;br&gt;ordförande och två intresseledamöter. Av intresseledamöterna var den ene&lt;br&gt;utsedd efter förslag av Sveriges Fastighetsägareförbund och den andre&lt;br&gt;efter förslag av Hyresgästernas Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf Langborger gjorde invändning om jäv beträffande hyresnämndens&lt;br&gt;sammansättning. Han framhöll att de intresseledamöter som skulle avgöra&lt;br&gt;ärendet hade anknytning till de hyresvärds- och hyresgästorganisationer&lt;br&gt;som hade träffat avtal om förhandlingsklausulen. Enligt Rolf Langborger&lt;br&gt;fick ledamöterna anses representera dessa organisationer. Rolf Langborger&lt;br&gt;ansåg att intresseledamöterna inte kunde antas pröva tvisten objektivt och&lt;br&gt;opartiskt eftersom tvistefrågan berörde organisationernas egen verksam-&lt;br&gt;het. Organisationerna finansierade nämligen en del av sin verksamhet&lt;br&gt;genom medel från hyresförhandlingarna, s. k. förhandlingsersättning.&lt;br&gt;Denna uppgick till 0,3 procent av hyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en förhandling i hyresnämnden den 17 november 1983 ogillade&lt;br&gt;nämnden Rolf Langborgers invändning om jäv. Till grund för beslutet&lt;br&gt;anförde nämnden följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Enligt 5 § lagen om arrendenämnder och hyresnämnder skall i ärende av&lt;br&gt;förevarande art i nämnden ingå dels ledamot som är väl förtrogen med&lt;br&gt;förvaltning av hyresfastighet, dels ledamot som är väl förtrogen med&lt;br&gt;bostadshyresgästers förhållanden. Dessa ledamöter har i förevarande fall&lt;br&gt;förordnats av domstolsverket efter förslag av Sveriges Fastighetsägareför-&lt;br&gt;bund respektive Hyresgästernas Riksförbund. Denna omständighet kan i&lt;br&gt;och för sig inte grunda jäv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund härav och då det inte föreligger någon omständighet som utgör&lt;br&gt;jäv mot Hedin och Gröndahl ogillas den av sökanden gjorda jävsinvänd-&lt;br&gt;ningen.---”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut i själva sakfrågan, dvs. om hyresförhandlingsklau-&lt;br&gt;sulen skulle utgå ur avtalet, meddelades den 1 december 1983. Nämnden&lt;br&gt;avslog genom beslutet Rolf Langborgers yrkande om ändring av hyresvill-&lt;br&gt;koren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen i bostadsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf Langborger överklagade hyresnämndens beslut till bostadsdomstolen&lt;br&gt;som i själva sakfrågan gjorde samma bedömning som hyresnämnden.&lt;br&gt;Bostadsdomstolen ogillade således Rolf Langborgers talan om ändring av&lt;br&gt;hyresvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i bostadsdomstolen gjorde Rolf Langborger invändning om att de&lt;br&gt;intresseledamöter i bostadsdomstolen som hade utsetts efter förslag av&lt;br&gt;berörda hyresvärds- och hyresgästorganisationer inte kunde anses oparti-&lt;br&gt;ska vid prövningen av målet och därför inte borde få delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bostadsdomstolen avgjordes målet av fyra ledamöter. Av dessa var två&lt;br&gt;lagfarna ledamöter och två intresseledamöter. Intresseledamöterna hade,&lt;br&gt;liksom när det gällde hyresnämnden, utsetts efter förslag av Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund och Hyresgästernas Riksförbund. Den intressele-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;damot som hade föreslagits av fastighetsägareförbundet var pensionerad Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;vid tiden för avgörandet i domstolen. Han hade fram till pensioneringen&lt;br&gt;varit verksam som verkställande direktör i Stockholms Fastighetsägareför-&lt;br&gt;ening. Den andre intresseledamoten, som hade föreslagits av Hyresgäster-&lt;br&gt;nas Riksförbund, var vid tiden för avgörandet anställd som utbildnings-&lt;br&gt;ansvarig inom förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut den 2 april 1984 avslog bostadsdomstolen Rolf Langborgers&lt;br&gt;invändning om jäv. Domstolen anförde följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Enligt lagen om bostadsdomstol skall i mål av förevarande slag ingå dels&lt;br&gt;intresseledamot som är väl förtrogen med bostadshyresgästers förhållan-&lt;br&gt;den, dels intresseledamot som är väl förtrogen med förvaltning av hyres-&lt;br&gt;fastighet. Samtliga sådana ledamöter har förordnats av regeringen efter&lt;br&gt;förslag av Hyresgästernas Riksförbund respektive Sveriges Fastighetsäga-&lt;br&gt;reförbund. Den omständigheten att Tullberg och Kåremo är knutna till&lt;br&gt;dessa organisationer kan därför i och för sig inte grunda jäv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund härav och då bostadsdomstolen inte finner någon annan om-&lt;br&gt;ständighet föreligga som utgör jäv mot Tullberg och Kåremo, ogillar bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen den av Langborger gjorda jävsinvändningen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europakommissionens rapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf Langborger anförde i september 1984 klagomål hos europakommis-&lt;br&gt;sionen och gjorde gällande att Sverige hade kränkt hans fri- och rättigheter&lt;br&gt;enligt konventionen. Enligt Rolf Langborger hade bostadsdomstolens sam-&lt;br&gt;mansättning vid prövningen av den tvist han hade fört till domstolen varit&lt;br&gt;sådan att han inte kunde anses ha fått tvisten prövad inför en oavhängig&lt;br&gt;och opartisk domstol. Kommissionen tog upp klagomålen till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin rapport den 8 oktober 1987 framhåller kommissionen att intressele-&lt;br&gt;damöterna i bostadsdomstolen var eller hade varit anställda hos de två&lt;br&gt;organisationer som var direkt berörda och inblandade som en följd av&lt;br&gt;förhandlingsklausulen i Rolf Langborgers hyreskontrakt. Deras opartisk-&lt;br&gt;het kunde därför enligt kommissionen vara föremål för tvekan. Systemet&lt;br&gt;med intresseledamöter, fortsatte kommissionen, bygger på att det finns en&lt;br&gt;balans mellan de intressen som är representerade genom intresseledamö-&lt;br&gt;terna. I det aktuella fallet kunde båda organisationerna dock förväntas ha&lt;br&gt;ett gemensamt intresse av att bibehålla förhandlingsklausulen. Den nämn-&lt;br&gt;da balansen var därför rubbad. Detta kunde inte uppvägas av att de två&lt;br&gt;lagfarna ledamöterna, varav en med utslagsröst, var opartiska. Kommis-&lt;br&gt;sionen fann därmed att bostadsdomstolen inte var opartisk i den mening&lt;br&gt;som avses i artikel 6 punkten 1 i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europadomstolens dom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europakommissionen och Sverige förde målet till europadomstolen i de-&lt;br&gt;cember 1987. Domstolen meddelade sin dom i juni 1989. I den del av&lt;br&gt;målet som avsåg den påstådda kränkningen av artikel 6 i konventionen&lt;br&gt;uttalade domstolen bl. a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”32. För att ta ställning till huruvida en institution kan anses vara oav- Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;hängig måste beaktas bl. a. hur dess ledamöter utses och for hur lång tid de&lt;br&gt;forordnas. Vidare måste beaktas huruvida det finns några garantier mot&lt;br&gt;påverkan utifrån och huruvida institutionen framstår som oavhängig (se&lt;br&gt;bl. a. domen i Campbell och Fellmålet den 28 juni 1984, serie A nr 80 s.&lt;br&gt;39_40, § 78).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller frågan om opartiskhet måste åtskillnad göras mellan den&lt;br&gt;subjektiva prövning, genom vilken man söker fastställa en given domares&lt;br&gt;personliga övertygelse i ett visst mål, och den objektiva prövning som&lt;br&gt;åsyftar att fastställa huruvida det finns sådana garantier i detta avseende&lt;br&gt;beträffande en domare att varje rimligt tvivel beträffande hans opartiskhet&lt;br&gt;kan uteslutas (se bland andra avgöranden domen i De Cubbermålet den 26&lt;br&gt;oktober 1984, serie A nr 86 s. 13 — 14, § 24).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta fall förefaller det svårt att skilja frågan om opartiskhet från frågan&lt;br&gt;om oavhängighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Det förfarande som inleddes inför bostadsdomstolen avsåg framför&lt;br&gt;allt frågan huruvida förhandlingsklausulen skulle bibehållas (se punkterna&lt;br&gt;10 och 12 ovan) och inte hur den skulle tillämpas (fastställande av den&lt;br&gt;hyra herr Langborger skulle betala).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. På grund av sin särskilda erfarenhet förefaller de lekmannaledamö-&lt;br&gt;ter som sitter i bostadsdomstolen tillsammans med yrkesdomarna i prin-&lt;br&gt;cip vara utomordentligt väl kvalificerade att delta i bedömande av tvister&lt;br&gt;mellan hyresvärdar och hyresgäster och av de särskilda frågor som kan&lt;br&gt;uppstå i sådana tvister. Detta utesluter emellertid inte möjligheten att&lt;br&gt;deras oavhängighet och opartiskhet kan bli föremål för tvivel i något&lt;br&gt;särskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. I detta fall finns ingen anledning att hysa tvivel om lekmannaleda-&lt;br&gt;möternas personliga opartiskhet då inget bevis om motsatsen föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller deras objektiva opartiskhet och frågan huruvida de föreföll&lt;br&gt;oavhängiga beaktar emellertid domstolen att de föreslagits av och hade&lt;br&gt;nära förbindelse med två sammanslutningar som båda hade intresse av att&lt;br&gt;förhandlingsklausulen skulle bestå. Eftersom klaganden yrkat att denna&lt;br&gt;klausul skulle utgå ur hans hyresavtal kunde han rimligen befara att&lt;br&gt;lekmannaledamöterna hade ett gemensamt intresse som stod i motsats till&lt;br&gt;hans eget och att således den intressebalans, som ligger i bostadsdomsto-&lt;br&gt;lens sammansättning i andra fall, riskerade att rubbas då domstolen skulle&lt;br&gt;besluta angående hans eget yrkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att bostadsdomstolen också bestod av två yrkesdomare&lt;br&gt;vilkas oberoende och opartiskhet inte har ifrågasatts medför ingen ändring&lt;br&gt;i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. Således har kränkning av artikel 6, punkt 1, förekommit.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Specialdomstolar och nämnder med s. k. intresserepresentation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europadomstolens dom i Langborger-målet kan främst sägas gälla intres-&lt;br&gt;seledamöternas medverkan i bostadsdomstolen. Dessa ledamöter utses&lt;br&gt;efter förslag av organisationer som företräder speciella intressegrupper på&lt;br&gt;bostadsmarknaden. På flera andra samhällsområden förekommer special-&lt;br&gt;domstolar eller nämnder med ledamöter som på motsvarande sätt har&lt;br&gt;anknytning till olika intresseorganisationer. 1 det följande lämnar jag en&lt;br&gt;redogörelse för sådana domstolar och nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3.1 Bostads- och arrendeområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande bestämmelserna om hyresnämnder finns i JB. Enligt&lt;br&gt;dessa skall det i varje län finnas en hyresnämnd. Regeringen får dock&lt;br&gt;bestämma att annat område än län skall utgöra verksamhetsområde for en&lt;br&gt;hyresnämnd (12 kap. 68 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om hyresnämnder finns i lagen (1973:188) om&lt;br&gt;hyresnämnder och arrendenämnder (nämndlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hyresnämnd har till uppgift att medla i hyres- och bostadsrättstvister&lt;br&gt;och att vara skiljenämnd i sådana tvister (4 § nämndlagen). Hyresnämn-&lt;br&gt;den prövar vidare hyrestvister enligt bestämmelserna om hyra i 12 kap.&lt;br&gt;JB, tvister enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) och enligt bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1971:479) och frågor enligt vissa andra lagar. Tvister som en&lt;br&gt;hyresnämnd kan pröva enligt 12 kap. JB avser bl. a. överlåtelse av hyres-&lt;br&gt;rätt, upplåtelse av lägenhet i andra hand, förlängning av hyresavtal och&lt;br&gt;hyresvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden består normalt av en lagfaren ordförande och två intres-&lt;br&gt;seledamöter. Av intresseledamöterna skall den ene vara väl förtrogen med&lt;br&gt;förvaltning av hyresfastighet eller, när ärendet rör bostadsrättsfastighet,&lt;br&gt;med förvaltning av sådan fastighet och den andre vara väl förtrogen med&lt;br&gt;bostadshyresgästers resp, bostadsrättsinnehavares förhållanden eller, när&lt;br&gt;ärendet rör annan lägenhet än bostadslägenhet, med näringsidkande hyres-&lt;br&gt;gästers förhållanden. En ledamot skall vara myndig svensk medborgare&lt;br&gt;och får inte ha fyllt 70 år. Hyresnämnden får anlita expert att biträda&lt;br&gt;nämnden, om ärendets beskaffenhet eller annat särskilt skäl föranleder det&lt;br&gt;(5 § nämndlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförande i hyresnämnden liksom intresseledamöterna förordnas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (domstolsver-&lt;br&gt;ket). Intresseledamötema förordnas efter förslag av de på hyres- och bo-&lt;br&gt;stadsmarknaden verksamma riksorganisationerna av fastighetsägare, hy-&lt;br&gt;resgäster, bostadsrättshavare och näringsidkare. De riksorganisationer&lt;br&gt;som kommer i fråga är sådana som med hänsyn till medlemsantal, verk-&lt;br&gt;samhet och övriga omständigheter kan anses väl företräda den intresse-&lt;br&gt;grupp det är fråga om (6 § nämndlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresseledamöterna och ersättarna för dessa förordnas for en tid av tre&lt;br&gt;år. För åren 1990—1992 har de förordnats efter förslag av Sveriges Fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Hyres-&lt;br&gt;gästernas Riksförbund, Sveriges Köpmannaförbund och Småföretagens&lt;br&gt;Riksorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet i hyrestvister är som huvudregel muntligt. Nämnden skall&lt;br&gt;klarlägga tvistefrågorna och försöka förlika parterna. Den skall verka för&lt;br&gt;att utredningen i ärendet får den inriktning och omfattning som är lämplig&lt;br&gt;med hänsyn till ärendets beskaffenhet och se till att inte onödig utredning&lt;br&gt;dras in i processen. Nämnden kan besiktiga den fastighet som ärendet rör.&lt;br&gt;Den får hålla förhör med vittne eller sakkunnig under ed och förhör med&lt;br&gt;part under sanningsforsäkran. För sådant förhör gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;rättegångsbalken (RB) i tillämpliga delar. Om förlikning inte träffas, skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden i vissa fall avgöra tvisten. I övriga fall avskriver nämnden Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;ärendet. Nämndens beslut skall motiveras, om det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RBs regler om omröstning, offentlighet och ordning vid domstol liksom&lt;br&gt;reglerna om jäv mot domare är uttryckligen tillämpliga på förfarandet i&lt;br&gt;nämnden (20, 27 och 28 §§ nämndlagen). Nämnden tillämpar analogt även&lt;br&gt;vissa andra av RBs förfaranderegler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom när det gäller hyresnämnd skall det finnas en arrendenämnd i&lt;br&gt;varje län. Regeringen kan bestämma att annat område än län skall utgöra&lt;br&gt;verksamhetsområde för arrendenämnd (8 kap. 29 § JB). I övrigt regleras&lt;br&gt;arrendenämndernas verksamhet av bestämmelserna i nämndlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arrendenämnd har till uppgift att medla i arrendetvister. Nämnden&lt;br&gt;skall vidare pröva olika tvister med anknytning till arrende, bl. a. frågor&lt;br&gt;om förlängning av arrendeavtal vid jordbruks-, bostads- eller fiskearrende&lt;br&gt;eller om villkor för en sådan förlängning. Vidare prövar arrendenämnden&lt;br&gt;frågor om godkännande av förbehåll eller annat avtalsvillkor angående&lt;br&gt;exempelvis avstående från besittningsskydd vid jordbruksarrende, överlå-&lt;br&gt;telse av arrenderätten vid bostadsarrende och återtagande av arrendestäl-&lt;br&gt;let i förtid vid anläggningsarrende. Nämnden kan också vara skiljenämnd i&lt;br&gt;arrendetvister (1 § nämndlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnden består normalt av en lagfaren ordförande och två&lt;br&gt;intresseledamöter. Av de senare ledamöterna skall den ene såsom ägare av&lt;br&gt;jordbruksfastighet eller på liknande sätt ha förvärvat erfarenhet av arren-&lt;br&gt;deförhållanden och den andre vara jordbruksarrendator eller, när ett ären-&lt;br&gt;de gäller bostadsarrende, bostadsarrendator. En ledamot skall vara myn-&lt;br&gt;dig svensk medborgare och får inte ha fyllt 70 år (2 § nämndlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i arrendenämnderna förordnas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer (domstolsverket). Intresseledamö-&lt;br&gt;terna förordnas efter förslag av sådana riksorganisationer av jordägare&lt;br&gt;eller arrendatorer som med hänsyn till medlemsantal, verksamhet och&lt;br&gt;övriga omständigheter kan anses väl företräda den intressegrupp som det&lt;br&gt;är fråga om (3 § nämndlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresseledamöterna och ersättarna för dessa förordnas för en tid av tre&lt;br&gt;år. För åren 1990—1992 har de förordnats efter förslag av Sveriges Jord-&lt;br&gt;ägareförbund, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenska Kyrkans nämnd&lt;br&gt;för församlings- och pastoratsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet i arrendetvister överensstämmer i allt väsentligt med vad&lt;br&gt;som gäller beträffande förfarandet i hyrestvister. RBs regler om omröst-&lt;br&gt;ning, offentlighet, jäv m. m. gäller uttryckligen också för arrendenämnd.&lt;br&gt;Överprövning av arrendenämndernas avgöranden sker inom ramen för&lt;br&gt;det ordinära tvistemålsförfarandet vid allmän domstol (fastighetsdomstol,&lt;br&gt;hovrätt och högsta domstolen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om bostadsdomstolen finns i lagen (1974:1082) om bostadsdom-&lt;br&gt;stol. Bostadsdomstolen är överinstans till hyresnämnderna. Flertalet av&lt;br&gt;hyresnämndernas beslut kan överklagas till bostadsdomstolen, dock inte&lt;br&gt;vissa tillståndsfrågor m.m. (12 kap. 70 § JB). Mot bostadsdomstolens&lt;br&gt;beslut får talan inte föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen består av minst tre ledamöter som är lagkunniga och&lt;br&gt;erfarna i domarvärv (lagfarna ledamöter), en ledamot med teknisk utbild-&lt;br&gt;ning och erfarenhet av värderings- och byggnadsteknik (teknisk ledamot)&lt;br&gt;samt högst tolv ledamöter med särskild sakkunskap om förhållandena på&lt;br&gt;bostadsmarknaden (intresseledamöter). Samtliga ledamöter förordnas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagfaren ledamot och teknisk ledamot får inte förordnas bland personer&lt;br&gt;som kan anses företräda fastighetsägares, hyresgästers eller bostadsrättsin-&lt;br&gt;nehavares intressen (5 — 6 §§). Intresseledamöterna förordnas, i likhet med&lt;br&gt;vad som gäller för hyresnämnderna, efter förslag av hyres- och bostads-&lt;br&gt;marknadens riksorganisationer (7 §). För ledamot gäller bl. a. att han eller&lt;br&gt;hon skall vara svensk medborgare och ha avlagt domared (8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresseledamöterna i bostadsdomstolen förordnas för en tid av tre år.&lt;br&gt;För perioden den 1 juli 1990—den 30 juni 1993 har följande riksorganisa-&lt;br&gt;tioner föreslagit de intresseledamöter som av regeringen har förordnats till&lt;br&gt;uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägarsidan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Sveriges Fastighetsägareförbund — två ordinarie intresseledamöter&lt;br&gt;och fyra ersättare för dessa som skall vara förtrogna med förvaltning av&lt;br&gt;hyresfastighet som tillhör enskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Sveriges Allmänna Bostadsföretag — en ordinarie intresseledamot&lt;br&gt;och tre ersättare för denne som skall vara förtrogna med förvaltning av&lt;br&gt;hyresfastighet som tillhör annan än enskild (t. ex. allmännyttigt bostadsfö-&lt;br&gt;retag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— HSBs Riksförbund och Riksbyggen — två ordinarie intresseledamö-&lt;br&gt;ter och två ersättare för dessa som skall vara förtrogna med förvaltning av&lt;br&gt;bostadsrättsfastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC) — en er-&lt;br&gt;sättare för nyssnämnda två intresseledamöter förtrogna med förvaltning&lt;br&gt;av bostadsrättsfastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgäst- och bostadsrättshavarsidan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Hyresgästernas Riksförbund — två ordinarie intresseledamöter och&lt;br&gt;fem ersättare för dessa som skall vara förtrogna med bostadshyresgästers&lt;br&gt;förhållanden, och vidare två ordinarie intresseledamöter och en ersättare&lt;br&gt;för dessa, som skall vara förtrogna med bostadsrättshavares förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Köpmannaförbund och Små-&lt;br&gt;företagens Riksorganisation — två ordinarie intresseledamöter och två&lt;br&gt;ersättare för dessa som skall vara förtrogna med näringsidkande hyresgäs-&lt;br&gt;ters förhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen är domför med sju ledamöter. Den är även domfor&lt;br&gt;med fyra ledamöter, om inte någon av dem påkallar att målet skall prövas&lt;br&gt;av sju ledamöter (12 § bostadsdomstolslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om domstolen sammanträder med sju ledamöter, skall tre av dem vara&lt;br&gt;lagfarna och fyra vara intresseledamöter. Av intresseledamöterna skall två&lt;br&gt;vara väl förtrogna med förvaltning av hyresfastighet eller, när målet rör&lt;br&gt;bostadsrättsfastighet, med förvaltning av sådan fastighet. De båda andra&lt;br&gt;skall vara väl förtrogna med bostadshyresgästers resp, bostadsrättshavares&lt;br&gt;förhållanden eller, när målet gäller lägenhet som hyrs för förvärvsverksam-&lt;br&gt;het, med näringsidkande hyresgästers förhållanden. Rör målet hyresfastig-&lt;br&gt;het som tillhör enskild, skall de två förstnämnda ledamöterna vara väl&lt;br&gt;förtrogna företrädesvis med förvaltning av sådan fastighet. Rör målet&lt;br&gt;annan hyresfastighet, skall dessa ledamöter vara väl förtrogna företrädes-&lt;br&gt;vis med förvaltning av hyresfastighet som tillhör annan än enskild (13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträder domstolen med fyra ledamöter, skall två vara lagfarna&lt;br&gt;och två vara intresseledamöter. Av intresseledamöterna skall den ene&lt;br&gt;företräda fastighetsägarintressen och den andre hyresgästers eller bostads-&lt;br&gt;rättshavares intressen, varvid de regler som nyss nämndes beträffande&lt;br&gt;sammansättning med sju ledamöter gäller (14 §). I stället för en lagfaren&lt;br&gt;ledamot kan en teknisk ledamot delta, om målets beskaffenhet eller annat&lt;br&gt;särskilt skäl föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna bestämmelserna i RB om domstol gäller för bostadsdom-&lt;br&gt;stolen i den mån annat inte följer av lagen om bostadsdomstol eller annan&lt;br&gt;författning. Förfarandet i bostadsdomstolen är i stort sett utformat efter&lt;br&gt;vad som gäller enligt RB i fråga om förfarandet i besvärsmål i hovrätt&lt;br&gt;(17 §). Förfarandet är skriftligt. Muntlig förhandling får dock hållas bl. a.&lt;br&gt;beträffande viss fråga eller målet i dess helhet, om det kan antas vara till&lt;br&gt;fördel för utredningen (20 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. RB om jäv mot domare gäller för ledamot i&lt;br&gt;bostadsdomstolen (10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3.2 Arbetsmarknadsområdei&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om arbetsdomstolen finns i lagen (1974:371) om rättegång-&lt;br&gt;en i arbetstvister (arbetstvistlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen dömer främst i arbetstvister (1 kap. 1 §). Under detta&lt;br&gt;begrepp faller de flesta rättsliga tvister som avser förhållandet mellan&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagare. Tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare&lt;br&gt;utan anknytning till anställningsförhållandet faller utanför begreppet lik-&lt;br&gt;som tvister mellan en arbetstagare eller arbetsgivare och dennes fackliga&lt;br&gt;organisation. Vissa speciella typer av tvister med anknytning till anställ-&lt;br&gt;ningsförhållanden är uttryckligen undantagna från lagens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde (1 kap. 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flertalet arbetstvister dömer arbetsdomstolen som första och enda&lt;br&gt;instans (2 kap. 1 §). 1 vissa situationer skall dock arbetstvister tas upp av&lt;br&gt;tingsrätt i första instans (2 kap. 2 §). Gränsdragningen mellan de mål som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tas upp av arbetsdomstolen och de mål som skall tas upp av tingsrätt Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;är ganska komplicerad. Avgörande for arbetsdomstolens behörighet som&lt;br&gt;första domstol är dels partsställningen i målet, dvs. vem som väcker talan,&lt;br&gt;dels vilket slag av tvist det är fråga om. Grundtanken är att arbetsdomsto-&lt;br&gt;len som första domstol skall pröva tvist där talan har väckts av en organi-&lt;br&gt;sation eller en arbetsgivare som själv har slutit kollektivavtal, om tvisten&lt;br&gt;gäller kollektivavtalet eller kollektivavtalsreglerade förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetstvister som i första instans tas upp av tingsrätt är framför allt&lt;br&gt;mål där en oorganiserad arbetstagare för talan mot sin arbetsgivare eller&lt;br&gt;där en organiserad arbetstagare driver en tvist mot sin arbetsgivare utan&lt;br&gt;stöd av sin fackliga organisation. I dessa fall är arbetsdomstolen överrätt&lt;br&gt;och tingsrättens avgörande kan således överklagas till arbetsdomstolen för&lt;br&gt;slutlig prövning (2 kap. 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen har tre kategorier av ledamöter; ämbetsmannaledamö-&lt;br&gt;ter, arbetsgivarledamöter och arbetstagarledamöter. Det totala antalet le-&lt;br&gt;damöter är för närvarande 23, vilka fördelar sig på tre ordförande, fyra&lt;br&gt;vice ordförande, tre andra ämbetsmannaledamöter och 13 ledamöter från&lt;br&gt;arbetsmarknadens organisationer (3 kap. 1 §). Ledamöterna och ersättarna&lt;br&gt;för dessa förordnas av regeringen för en tid av tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordförandena, vice ordförandena och de övriga ämbetsmannaledamö-&lt;br&gt;terna utses bland personer som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller&lt;br&gt;arbetstagarintressen. Ordförandena och vice ordförandena skall vara lag-&lt;br&gt;kunniga med domarerfarenhet. De övriga ämbetsmannaledamöterna skall&lt;br&gt;ha särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden (3 kap. 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att arbetsdomstolen sammanträder med en ordförande&lt;br&gt;och sex andra ledamöter i den s. k. större sammansättningen (3 kap. 6 §). I&lt;br&gt;den större sammansättningen kan emellertid antalet ledamöter variera&lt;br&gt;mellan fem och sju även om det i praktiken nästan alltid är sju ledamöter&lt;br&gt;som deltar. Av ledamöterna måste alltid en vara ordförande och minst en&lt;br&gt;representera arbetsgivar- resp, arbetstagarsidan. Inte fler än tre får vara&lt;br&gt;ämbetsmannaledamöter och inte fler än fyra får vara ledamöter på arbets-&lt;br&gt;givar- och arbetstagarsidan. Beträffande sistnämnda ledamöter gäller ock-&lt;br&gt;så kravet att lika många måste närvara för vardera sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den mindre sammansättningen är arbetsdomstolen domför med en&lt;br&gt;ordförande och en ledamot för vardera arbetsgivar- och arbetstagarsidan&lt;br&gt;(3 kap. 6 §). Den mindre sammansättningen används framför allt i mål&lt;br&gt;som saknar betydelse för ledning av rättstillämpningen och som även i&lt;br&gt;övrigt är av enklare beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare sammansättningen av arbetsgivar- och arbetstagarledamö-&lt;br&gt;ter i ett enskilt mål är beroende av vilken typ av tvist det är som skall&lt;br&gt;prövas (se 5 och 6 §§ förordningen [1988:1137] med instruktion för arbets-&lt;br&gt;domstolen). I mål av mera allmän och principiell betydelse, t. ex. i fråga&lt;br&gt;om tillämpning av allmän arbetsrättslig lagstiftning, dömer arbetsdomsto-&lt;br&gt;len i s. k. allmän sammansättning. I denna ingår en SAF-ledamot, en&lt;br&gt;offentlig arbetsgivarledamot, en LO-ledamot och en TCO-ledamot. I mål&lt;br&gt;som huvudsakligen har betydelse endast för visst förhandlingsområde&lt;br&gt;används s. k. särskild sammansättning med två arbetsgivarledamöter och&lt;br&gt;två arbetstagarledamöter från förhandlingsområdet i fråga. Sammanträder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 98&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolen med bara en ledamot på vardera arbetsgivar- och arbetstagarsi- Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;dan, skall dessa ledamöter alltid hämtas från det aktuella förhandlingsom-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegången i arbetsdomstolen regleras av bestämmelser i arbetstvist-&lt;br&gt;lagen. Denna reglering är emellertid inte uttömmande utan kompletteras&lt;br&gt;av de regler som gäller enligt RB eller annan författning om rättegången i&lt;br&gt;dispositiva tvistemål, i den mån dessa regler inte strider mot de särskilda&lt;br&gt;bestämmelserna i arbetstvistlagen (5 kap. 3 §). I mål där arbetsdomstolen&lt;br&gt;är första och enda domstol tillämpas RBs bestämmelser om rättegången i&lt;br&gt;tingsrätt beträffande själva förfarandet. När det gäller rättegångsförfaran-&lt;br&gt;det i arbetsdomstolen som fullföljdsinstans tillämpas i allt väsentligt de&lt;br&gt;bestämmelser i RB som gäller rättegången i hovrätt i dispositiva tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3.3 Socialförsäkringsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser om försäkringsöverdomstolen finns i lagen&lt;br&gt;(1978:28) om försäkringsdomstolar. Försäkringsöverdomstolen är högsta&lt;br&gt;instans för hela landet i mål som fullföljs dit från försäkringsrätt eller från&lt;br&gt;arbetsmarknadsstyrelsen (1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen avgör mål rörande socialförsäkring. Målen&lt;br&gt;gäller främst sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen, den allmänna pensio-&lt;br&gt;neringen, arbetsskadeförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försäkringsöverdomstolen finns en president och minst åtta andra&lt;br&gt;försäkringsdomare samt minst åtta andra ledamöter. Presidenten och för-&lt;br&gt;säkringsdomarna, som skall vara lagfarna, utnämns av regeringen (2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De icke lagfarna ledamöterna och ersättarna för dessa förordnas av&lt;br&gt;regeringen för tre år i sänder. Sådana ledamöter och ersättare skall ha&lt;br&gt;särskild erfarenhet av arbetsförhållanden eller eljest ha kunskaper av sär-&lt;br&gt;skilt värde för domstolen (2 §). Till skillnad mot vad som gäller t. ex. för&lt;br&gt;arbetsdomstolen eller bostadsdomstolen finns enligt lagen om försäkrings-&lt;br&gt;domstolar inte någon uttrycklig rätt för någon organisation att lämna&lt;br&gt;förslag i fråga om vilka ledamöter som skall förordnas. 1 praktiken har det&lt;br&gt;emellertid utbildats en ordning som överensstämmer med vad som tilläm-&lt;br&gt;pas när intresseledamöter förordnas vid andra specialdomstolar. Regering-&lt;br&gt;en inhämtar regelmässigt förslag av organisationerna på arbetsmarknaden&lt;br&gt;när ledamöterna i försäkringsöverdomstolen skall förordnas. De icke lag-&lt;br&gt;farna ledamöter och ersättare som har förordnats för perioden 1990 — 1992&lt;br&gt;har föreslagits bl. a. av LO, TCO, SAF och arbetsgivarorganisationerna på&lt;br&gt;den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen är normalt domför med fem ledamöter. Av&lt;br&gt;dessa skall tre vara lagfarna (3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen är till skillnad från bostadsdomstolen och&lt;br&gt;arbetsdomstolen en förvaltningsdomstol. Förfarandet i domstolen regleras&lt;br&gt;av förvaltningsprocesslagen (1971:291). I de mål som handläggs vid dom-&lt;br&gt;stolen och som inte avser arbetslöshetsersättning är riksförsäkringsverket&lt;br&gt;alltid part som företrädare för det allmänna. Förfarandet i domstolen är i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänhet skriftligt. Undantagsvis förekommer muntliga förhandlingar. Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;Domstolen skall självmant se till att målen blir så utredda som dess&lt;br&gt;beskaffenhet kräver. I fråga om jäv för ledamot av rätten i mål som&lt;br&gt;handläggs enligt förvaltningsprocesslagen hänvisas i den lagen uttryckligen&lt;br&gt;till bestämmelserna i 4 kap. RB om jäv mot domare vid allmän domstol&lt;br&gt;(41 §)■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3.4 Konsumentområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna reklamationsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna reklamationsnämnden har enligt förordningen (1980:872) med&lt;br&gt;instruktion för nämnden bl. a. till uppgift att pröva tvister mellan konsu-&lt;br&gt;menter och näringsidkare rörande varor, tjänster eller andra nyttigheter&lt;br&gt;som näringsidkare har tillhandahållit i sin yrkesmässiga verksamhet och&lt;br&gt;som är avsedda huvudsakligen för konsumentens enskilda bruk (konsu-&lt;br&gt;menttvister). Åtskilliga sådana tvister har dock undantagits från nämn-&lt;br&gt;dens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skiljer sig från de tidigare behandlade domstolarna och nämn-&lt;br&gt;derna bl. a. därigenom att dess beslut inte är verkställbara utan endast har&lt;br&gt;formen av en rekommendation till parterna om hur tvisten bör lösas. Flera&lt;br&gt;viktiga näringslivsorganisationer har emellertid gjort direkta åtaganden att&lt;br&gt;deras medlemmar skall följa nämndens rekommendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden, som är uppdelad på avdelningar för olika sakområden, består&lt;br&gt;av en ordförande, en vice ordförande samt avdelningsordförande och&lt;br&gt;övriga ledamöter till det antal som regeringen bestämmer. För de sist-&lt;br&gt;nämnda ledamöterna skall det finnas en eller flera ersättare. Nämndens&lt;br&gt;ledamöter förordnas av regeringen eller av nämnden. Ordföranden, vice&lt;br&gt;ordföranden och avdelningsordförandena skall vara lagkunniga och ha&lt;br&gt;domarerfarenhet. De övriga ledamöterna skall vara företrädare för företa-&lt;br&gt;garintressen och konsumentintressen. Bland de organisationer som är&lt;br&gt;företrädda i nämnden finns bl. a. Sveriges Industriförbund, Svenska Köp-&lt;br&gt;mannaförbundet, LO och TCO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avdelning inom nämnden är normalt beslutför med en ordförande&lt;br&gt;och fyra andra ledamöter. Av de ledamöter som företräder företagarintres-&lt;br&gt;sen och konsumentintressen skall lika många delta för vardera sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolens verksamhet regleras i lagen (1970:417) om mark-&lt;br&gt;nadsdomstol m. m. Domstolen är första och enda instans i ärenden enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen (1982:729), marknadsföringslagen (1975:1418), lagen&lt;br&gt;(1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden och lagen&lt;br&gt;(1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare (1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen består av tolv ordinarie ledamöter, nämligen en&lt;br&gt;ordförande, en vice ordförande samt tio andra ledamöter (3 §). Fyra av&lt;br&gt;dessa är s. k. särskilda ledamöter med insikt bl. a. i näringslivets förhållan-&lt;br&gt;den och konsumentfrågor, tre för ärenden om konkurrensbegränsning och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärenden om avtalsvillkor mellan näringsidkare och en för ärenden om Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;marknadsföring och ärenden om avtalsvillkor i konsumentförhållanden&lt;br&gt;(4 §). De övriga sex ledamöterna är intresseledamöter. Tre av dessa utses&lt;br&gt;bland företrädare för företagarintressen och tre utses bland företrädare för&lt;br&gt;konsument- och löntagarintressen (5 §). Ordföranden, vice ordföranden&lt;br&gt;och de särskilda ledamöterna får däremot inte utses bland personer som&lt;br&gt;kan anses företräda någon intressekategori. Ledamöterna och ersättarna&lt;br&gt;utses för viss tid (6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de sex ordinarie intresseledamöterna föreslår Sveriges Industriför-&lt;br&gt;bund, Grossistförbundet Svensk Handel och Sveriges Köpmannaförbund&lt;br&gt;var sin representant. De tre representanter som företräder konsument- och&lt;br&gt;löntagarintressen utses efter förslag av LO, TCO och Kooperativa Förbun-&lt;br&gt;det. När det gäller ersättarna för de ordinarie intresseledamöterna lämnas&lt;br&gt;förslag även av andra organisationer, såsom Lantbrukarnas Riksförbund&lt;br&gt;och SACO/SR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen är beslutsför när ordföranden och fyra andra leda-&lt;br&gt;möter är närvarande (9 §). I ett beslut skall lika antal ledamöter som&lt;br&gt;företräder företagarintressen samt konsument- och löntagarintressen del-&lt;br&gt;ta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om talerätt, dvs. vem som har rätt att föra talan inför marknads-&lt;br&gt;domstolen, finns upptagna i de materiella marknadsrättsliga lagarna (se&lt;br&gt;t. ex. 10 § marknadsföringslagen). I första hand är det näringsfrihetsom-&lt;br&gt;budsmannen (NO) och konsumentombudsmannen (KO) som enligt dessa&lt;br&gt;bestämmelser har rätt att ansöka om ingripande vid domstolen. Om NO&lt;br&gt;resp. KO beslutar att inte göra någon ansökan, kan en sådan i stället göras&lt;br&gt;av en sammanslutning av konsumenter, löntagare eller näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan en enskild näringsidkare subsidiärt i förhållande till NO&lt;br&gt;eller KO ha rätt att väcka talan vid domstolen, bl. a. vad gäller ärenden om&lt;br&gt;konkurrensbegränsning. Talerätten i avtalsvillkorslagen mellan näringsid-&lt;br&gt;kare har dock inte några begränsningar i förhållande till den enskilde; en&lt;br&gt;enskild näringsidkare har enligt den lagen samma rätt som en sammanslut-&lt;br&gt;ning av näringsidkare att föra talan. Som framhålls i motiven till lagstift-&lt;br&gt;ningen (se prop. 1983/84:92 s. 22 f.) utövas den enskildes talerätt i prakti-&lt;br&gt;ken främst när den organisation som näringsidkaren tillhör har vägrat att&lt;br&gt;föra talan eller när näringsidkaren är oorganiserad. Enskilda konsumenter&lt;br&gt;har inte någon talerätt i marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 Garantierna för opartisk domstolshandläggning i svensk lag och&lt;br&gt;praxis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är i enlighet med vad jag har redogjort för i det föregående&lt;br&gt;förpliktat enligt europakonventionen att se till att de svenska domstolarna&lt;br&gt;uppfyller konventionens krav på oavhängighet och opartiskhet. Någon&lt;br&gt;närmare analys av hur svensk rätt uppfyllde konventionens krav i detta&lt;br&gt;hänseende gjordes inte när Sverige anslöt sig till konventionen (se avsnitt&lt;br&gt;2.1.1). De grundläggande regler i svensk rätt som är ägnade att tillgodose&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta krav är vissa bestämmelser i regeringsformen (RF) och i RB. Dessa Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;regler kompletteras av bestämmelser i olika specialförfattningar som gäller&lt;br&gt;for de särskilda domstolarna och nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande föreskrifter i RF som syftar till att garantera objektivitet&lt;br&gt;och självständighet i rättstillämpande organs och enskilda befattningsha-&lt;br&gt;vares verksamhet är t. ex. regeln om att ingen myndighet, ej heller riksda-&lt;br&gt;gen, får bestämma hur en domstol skall döma eller tillämpa en rättsregel i&lt;br&gt;ett enskilt fall (11 kap. 2 §). Hit hör också bl. a. föreskrifterna om att vissa&lt;br&gt;funktioner skall utövas av ordinarie domare (11 kap. 1 §), att domstolar-&lt;br&gt;nas uppgifter, organisation och förfarande i väsentliga delar skall regleras i&lt;br&gt;lag (11 kap. 4 §) och att domare skall åtnjuta skydd mot godtyckligt&lt;br&gt;skiljande från tjänsten m. m. (11 kap. 5 §). Domstolar, förvaltningsmyn-&lt;br&gt;digheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen&lt;br&gt;skall vidare i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen och iaktta&lt;br&gt;saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 RB kompletteras dessa regler med bestämmelser som är avsedda att&lt;br&gt;närmare ge garantier för domstolarnas oberoende och opartiskhet (se 4 - 5&lt;br&gt;kap.). Av särskilt intresse är reglerna om jäv i 4 kap. 13 §. I den paragrafen&lt;br&gt;anges i nio punkter olika situationer där en domare skall anses jävig att&lt;br&gt;handlägga mål. Några av punkterna avser sådana situationer där domaren&lt;br&gt;kan antas vara intresserad av utgången i målet på grund av sitt förhållande&lt;br&gt;till själva saken eller till den ena parten. Ett viktigt fall är när det föreligger&lt;br&gt;ett motpartsförhållande mellan domaren och den ena parten i en annan&lt;br&gt;rättegång eller i ett ärende vid t. ex. en förvaltningsmyndighet. Domaren är&lt;br&gt;i en sådan situation förhindrad att handlägga målet på grund av jäv.&lt;br&gt;Uppräkningen av olika jävssituationer avslutas med en generalklausul i&lt;br&gt;den nionde punkten. Enligt den är en domare jävig att handlägga mål om&lt;br&gt;det, utöver vad som angetts tidigare i paragrafen, föreligger någon särskild&lt;br&gt;omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till domarens opartisk-&lt;br&gt;het i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler i RF och RB som jag nu angett gäller i princip även för&lt;br&gt;specialdomstolarna och de särskilda nämnderna. Som framgår av avsnitt&lt;br&gt;2.1.3 hänvisas ofta genom särskilda bestämmelser i specialförfattningarna&lt;br&gt;till RBs regler om offentlighet och jäv liksom till förfarandereglerna i RB.&lt;br&gt;Från bestämmelserna i 11 kap. 1 § tredje stycket RF om att det vid&lt;br&gt;domstol skall finnas ordinarie domare har dock gjorts undantag såvitt&lt;br&gt;gäller bostadsdomstolen, arbetsdomstolen och marknadsdomstolen. Ord-&lt;br&gt;förandena i dessa domstolar förordnas för viss tid; ordförandena i bostads-&lt;br&gt;domstolen och arbetsdomstolen för tre år och ordföranden i marknads-&lt;br&gt;domstolen för sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På bostadsområdet förekommer intresseledamöter i bostadsdomstolen&lt;br&gt;och i hyres- och arrendenämnderna. I likhet med vad som gäller på andra&lt;br&gt;områden skall dessa ledamöter inte uppfattas som intresseledamöter i&lt;br&gt;ordets egentliga betydelse, dvs. som företrädare för endera partens intres-&lt;br&gt;sen. De är i stället att betrakta som meddomare, som har att företa en&lt;br&gt;objektiv bedömning av samtliga fakta i målet utifrån sina särskilda kun-&lt;br&gt;skaper och erfarenheter (se t. ex. prop. 1974:151 s. 89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av frågor om jäv har särskild hänsyn ansetts böra tas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till intresseledamöternas ställning och det sätt på vilket de utses. Den Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;omständigheten t. ex. att en ledamot i en hyresnämnd är styrelseledamot&lt;br&gt;eller tjänsteman i en organisation av fastighetsägare eller hyresgäster har&lt;br&gt;inte i och för sig ansetts innebära att jäv föreligger för ledamoten; det ligger&lt;br&gt;så att säga i sakens natur att intresseledamöterna ofta har en sådan bak-&lt;br&gt;grund med hänsyn till de uppgifter de har inom organisationerna och de&lt;br&gt;urvalskriterier som tillämpas. En annan sak är att ett jävsförhållande kan&lt;br&gt;föreligga i det enskilda fallet. Den som t. ex. har varit juridisk rådgivare åt&lt;br&gt;en part i ett visst hyresärende — antingen som funktionär i någon intresse-&lt;br&gt;organisation eller på annat sätt — anses normalt jävig att tjänstgöra i&lt;br&gt;hyresnämnden då ärendet handläggs där (se Gad —Stark, Hyresreglering-&lt;br&gt;en, 4 uppl. 1969 s. 162).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har vidare ansetts att en intresseledamot som har medverkat på riks-&lt;br&gt;eller lokalplanet i en förhandlingsöverenskommelse om schabloner för&lt;br&gt;ändring av bashyra inte är av jäv förhindrad att delta i beslut som gäller&lt;br&gt;bostadslägenhet som berörs av förhandlingsöverenskommelsen. Har där-&lt;br&gt;emot ledamoten som företrädare för fastighetsägare eller hyresgästför-&lt;br&gt;ening förhandlat om hyressättningen eller annat hyresvillkor för just det&lt;br&gt;hus eller den lägenhet som målet rör, anses i allmänhet en jävssituation&lt;br&gt;föreligga. Detta gäller också i fråga om intresseledamöter som deltar i&lt;br&gt;andra liknande förhandlingsöverenskommelser (se prop. 1974:151 s. 115).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa situationer ter sig särskilt känsliga. Vad som tilldragit sig den&lt;br&gt;största uppmärksamheten är de situationer som kan uppkomma i ärenden&lt;br&gt;enligt hyresförhandlingslagen. I den lagen anges i vilka former och under&lt;br&gt;vilka förutsättningar kollektiva förhandlingar om hyresförhållanden i frå-&lt;br&gt;ga om bostadslägenheter får bedrivas. Lagen innehåller också regler om&lt;br&gt;förhandlingsöverenskommelsers rättsverkan och den enskilde hyresgäs-&lt;br&gt;tens ställning inom det kollektiva förhandlingssystemet. I några fall har&lt;br&gt;frågor om jäv prövats av högsta domstolen (HD).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rättsfallet NJA 1978 s. 464 gällde tvistefrågan om en förhandlingsklau-&lt;br&gt;sul som fanns intagen i vissa hyreskontrakt otillbörligt inskränkte hyres-&lt;br&gt;gästernas valfrihet i fråga om vilken hyresgästförening som skulle förhand-&lt;br&gt;la för deras räkning. Enligt klausulen skulle Malmökretsens hyresgästför-&lt;br&gt;ening förhandla för hyresgästernas räkning med fastighetsägaren. Inom det&lt;br&gt;område där hyresgästerna bodde verkade emellertid en annan förening,&lt;br&gt;Östra Torns hyresbetalarförening, som vissa hyresgäster ansåg bättre kun-&lt;br&gt;de tillvarata deras intressen. När målet avgjordes i fastighetsdomstolen —&lt;br&gt;som vid den tiden var sista instans i tvister av det aktuella slaget — deltog&lt;br&gt;en nämndeman som var ledamot av Malmökretsens hyresgästförenings&lt;br&gt;fullmäktigeförsamling. Hyresgästerna gjorde invändning om jäv beträffan-&lt;br&gt;de nämndemannen. HD framhöll att Malmökretsens hyresgästförening&lt;br&gt;var ansluten till Hyresgästernas Riksförbund, som hade till ändamål att&lt;br&gt;samla landets hyresgäster i ett allomfattande förbund för att stärka hyres-&lt;br&gt;gästernas ställning. Riksförbundet kunde därför antas ha ett starkt intresse&lt;br&gt;av att hyresgästernas ståndpunkt i målet inte skulle godtas av fastighets-&lt;br&gt;domstolen. Nämndemannen hade intagit en förtroendeställning i den hy-&lt;br&gt;resgästförening med vilken fastighetsägaren hade träffat avtal om förhand-&lt;br&gt;ling i frågor om hyresförhållanden. I belysning av det förut anförda måste&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna omständighet enligt HD ha varit ägnad att rubba fortroendet för&lt;br&gt;nämndemannens opartiskhet i målet. HD ansåg därför att jäv hade förele-&lt;br&gt;gat enligt 4 kap. 13 § 9 RB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rättsfallet NJA 1982 s. 564 gällde frågan om en intresseledamot i&lt;br&gt;bostadsdomstolen var jävig. Bakgrunden var följande. Hyresgästförening-&lt;br&gt;en Kroken nr 5 var en förening för hyresgästerna i fastigheten Kroken nr 5&lt;br&gt;i Stockholm. Föreningen ansökte hos hyresnämnden i Stockholm om att&lt;br&gt;för fastigheten få fastställd en förhandlingsordning enligt hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen mellan föreningen och fastighetsägaren, AB Familjebostäder.&lt;br&gt;Hyresnämnden avslog föreningens framställning med hänvisning till 4 §&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen, eftersom förhandlingsordning redan gällde för&lt;br&gt;fastigheten mellan fastighetsägaren och Hyresgästföreningen i Stor-Stock-&lt;br&gt;holm. Föreningen överklagade beslutet hos bostadsdomstolen och anförde&lt;br&gt;samtidigt jäv mot samtliga ”intresserepresentanter för hyresgäster” i dom-&lt;br&gt;stolen. När målet prövades i bostadsdomstolen deltog ordföranden i Hy-&lt;br&gt;resgästernas Riksförbund som intresseledamot utsedd efter förslag av för-&lt;br&gt;bundet. Sedan bostadsdomstolen ogillat såväl jävsinvändningen som för-&lt;br&gt;eningens talan i själva saken, kom jävsfrågan under prövning i HD som en&lt;br&gt;fråga om domvilla hade förekommit vid bostadsdomstolen. I sina domskäl&lt;br&gt;uttalade HD bl. a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Föreningen synes inta den ståndpunkten att varje ledamot som har en&lt;br&gt;närmare anknytning till hyresgäströrelsen redan på grund härav är jävig att&lt;br&gt;handlägga en sådan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning härav bör till en början framhållas att intresseledamöter-&lt;br&gt;na i bostadsdomstolen inte har till uppgift att representera sina organisa-&lt;br&gt;tioner. De skall företräda hela den ifrågavarande intressegruppen utan&lt;br&gt;avseende på organisationstillhörighet. Lagstiftningen bygger uppenbarli-&lt;br&gt;gen på den förutsättningen att intresseledamöterna skall vara i stånd att&lt;br&gt;opartiskt handlägga även tvister där direkta organisationsintressen står på&lt;br&gt;spel, och det är inte förenligt med lagens reglering att generellt betrakta&lt;br&gt;organisationsanknutna ledamöter som jäviga i sådana tvister. Det torde&lt;br&gt;med andra ord inte ha varit avsett att en sådan syn på jävsfrågan som när&lt;br&gt;det gäller nämndeman i fastighetsdomstol har kommit till uttryck i rätts-&lt;br&gt;fallet NJA 1978 s 464 skall tillämpas på intresseledamot i bostadsdomsto-&lt;br&gt;len. En annan sak är att jäv givetvis kan föreligga om ledamoten har&lt;br&gt;engagerat sig i den speciella tvistefråga som är föremål för domstolens&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett godtagande av föreningens ståndpunkt i jävsfrågan skulle medföra&lt;br&gt;vissa problem. Sålunda skulle det krävas att bostadsdomstolen — liksom&lt;br&gt;hyresnämnderna — för tjänstgöring i mål av det slag det här är fråga om&lt;br&gt;fick tillgång till ledamöter eller ersättare som stod utanför riksorganisatio-&lt;br&gt;nerna på marknaden. Det skulle sannolikt visa sig ganska svårt att finna&lt;br&gt;sådana personer som i övrigt kunde anses uppfylla lagens kvalifikations-&lt;br&gt;krav. Vidare skulle dessa ledamöter endast komma att tjänstgöra i domsto-&lt;br&gt;len i mycket begränsad omfattning och därmed inte förvärva önskvärd&lt;br&gt;erfarenhet av den dömande verksamheten. Ett system med särskilda leda-&lt;br&gt;möter för tvister av en viss typ skulle vidare kunna ge intryck av att&lt;br&gt;intresseledamöterna har att verka för en viss parts intressen i målet, vilket&lt;br&gt;strider mot vad som är syftet med intresserepresentationen i domstolen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda fann HD att den omständigheten att intres-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;seledamoten intog en ledande ställning i Hyresgästernas Riksförbund inte i Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;och för sig kan anses ha inneburit att han var jävig att delta i bostadsdom-&lt;br&gt;stolens prövning av föreningens besvärstalan. HD lämnade besvären utan&lt;br&gt;bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På arbetsmarknadsområdet och socialförsäkringsområdet förekommer&lt;br&gt;intresserepresentation i arbetsdomstolen och i försäkringsöverdomstolen.&lt;br&gt;Några närmare föreskrifter om jäv finns inte i arbetstvistlagen utan i stället&lt;br&gt;gäller de allmänna reglerna om jäv i 4 kap. RB. I förvaltningsprocesslagen,&lt;br&gt;som reglerar förfarandet i försäkringsöverdomstolen, hänvisas i en särskild&lt;br&gt;bestämmelse till jävsreglerna i RB (41 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpade på arbetsdomstolen innebär jävsreglerna t. ex. att den som&lt;br&gt;är med i styrelsen för ett arbetsgivar- eller arbetstagarförbund inte får delta&lt;br&gt;i mål där förbundet är part eller intervenient. Reglerna om att den som kan&lt;br&gt;vänta synnerlig nytta eller skada av tvistens utgång eller föreskriften om&lt;br&gt;annan särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till en&lt;br&gt;ledamots opartiskhet i målet synes ha tillämpats restriktivt i arbetsdomsto-&lt;br&gt;len, vilket får antas hänga samman med domstolens uppbyggnad och&lt;br&gt;sammansättning (se lagkommentaren Rättegången i arbetstvister, 1979, s.&lt;br&gt;147). Det torde visserligen inte förekomma att en forbundsfunktionär&lt;br&gt;medverkar som domare i ett mål där det förbund han tillhör är part.&lt;br&gt;Däremot finns det exempel på att ledamöter från huvudorganisationerna&lt;br&gt;eller förbunden deltar i mål om tolkning av centrala avtal som har tillkom-&lt;br&gt;mit efter förhandlingar där de själva har ingått i de centrala förhandlings-&lt;br&gt;delegationerna på ömse sidor. Detsamma gäller tvister där ledamoten&lt;br&gt;visserligen tillhör ett annat förbund men vid t. ex. kollektivavtalsförhand-&lt;br&gt;lingar brukar delta i samma förhandlingskartell som det förbund som är&lt;br&gt;part i målet. Även andra exempel kan nämnas där jäv inte har ansetts&lt;br&gt;föreligga trots ganska nära relationer mellan en ledamot och någon av de&lt;br&gt;deltagande parterna eller ombuden (se andra lagutskottets utlåtande&lt;br&gt;1928:36 s. 26 f. och prop. 1947:224 s. 29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På konsumentområdet är det främst marknadsdomstolens verksamhet&lt;br&gt;som är av intresse. Enligt lagen om marknadsdomstol skall bestämmelser-&lt;br&gt;na i 4 kap. RB om jäv tillämpas på ledamot och ersättare i marknadsdom-&lt;br&gt;stolen (8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i marknadsdomstolen synes jävsreglerna ha tillämpats restriktivt&lt;br&gt;med hänsyn till domstolens sammansättning. Enligt uppgift anses t. ex. en&lt;br&gt;ledamot inte jävig enbart därför att ett företag som är part i domstolen är&lt;br&gt;medlem i den organisation som ledamoten företräder. Om ett företag t. ex.&lt;br&gt;är medlem i Industriförbundet, diskvalificeras alltså inte enbart av denna&lt;br&gt;anledning den ledamot som har utsetts efter förslag av förbundet från att&lt;br&gt;delta i rättegången (se Johansson, Rättegången i marknadsdomstolen, s.&lt;br&gt;37). Däremot anses givetvis, i likhet med vad som gäller for arbetsdomsto-&lt;br&gt;len, en ledamot jävig om han eller hon tillhör styrelsen for ett bolag eller en&lt;br&gt;organisation som är part i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Reformbehovet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om intresseledamöters medverkan i den dömande verksamheten&lt;br&gt;har sedan lång tid tillbaka varit föremål för omfattande och stundtals&lt;br&gt;intensiva diskussioner i Sverige. Diskussionerna och den kritik som har&lt;br&gt;förekommit har regelmässigt kretsat kring frågor om intresseledamöternas&lt;br&gt;ställning i domstolarna resp, nämnderna och i vilken utsträckning regler&lt;br&gt;om jäv är tillämpliga på intresseledamöter (se t. ex. LU 1982/83:19 och&lt;br&gt;JuU 1985/86:28). De flesta har nog ansett att systemet med intresseleda-&lt;br&gt;möter har obestridliga fördelar, så till vida att intresseledamöterna är väl&lt;br&gt;insatta i de frågor som skall prövas och på ett auktoritativt sätt kan ge&lt;br&gt;uttryck åt de värderingar som råder bland intressegrupper som berörs av&lt;br&gt;lagstiftningen. Det har å andra sidan framhållits att det är ofrånkomligt att&lt;br&gt;till intresseledamöter utses sådana personer som på ett eller annat sätt är&lt;br&gt;knutna till de förslagsställande organisationerna, och att sådana personer&lt;br&gt;kan förväntas solidarisera sig med syftet hos de organisationer de tillhör&lt;br&gt;och vara inställda på att verka för detta syfte. Detta kan i vissa fall, har det&lt;br&gt;sagts, föranleda tvivel om intresseledamötema kan bedöma tvistefrågorna&lt;br&gt;opartiskt (se SOU 1987:13 s. 166).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europadomstolens dom i Langborger-målet knyter an till den inhemska&lt;br&gt;debatten så till vida att domstolen slår fast att det enligt europakonventio-&lt;br&gt;nen följer vissa begränsningar vad gäller intresseledamöters möjligheter att&lt;br&gt;delta i den dömande verksamheten. När det gäller frågan om reformbehov&lt;br&gt;på detta område anser jag det därför vara naturligt att som utgångspunkt ta&lt;br&gt;konventionens bestämmelser. Europadomstolens uttalanden angående&lt;br&gt;tolkningen av artikel 6 i konventionen bör bilda den yttre ramen för vilka&lt;br&gt;ändringar som kan behöva göras. Som kommer att framgå av det följande&lt;br&gt;(avsnitten 2.4 och 2.5) kommer jag emellertid med utgångspunkt från&lt;br&gt;promemorians förslag att föreslå även ett par ändringar som ligger vid&lt;br&gt;sidan av de krav som europakonventionen ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall till en början slås fast att europakonventionen inte förbjuder&lt;br&gt;domstolar med ledamöter som är experter på ett visst område och som&lt;br&gt;indirekt representerar partsintressen. Det sätt på vilket sådana ledamöter&lt;br&gt;utses — efter förslag av de mest betydelsefulla organisationerna på områ-&lt;br&gt;det — medför inte heller i sig att dessa domstolar kan anses brista i&lt;br&gt;oberoende eller opartiskhet. Europadomstolen framhåller särskilt såvitt&lt;br&gt;gäller intresseledamöterna i bostadsdomstolen att de på grund av sin&lt;br&gt;särskilda erfarenhet i princip är utomordentligt väl kvalificerade att delta i&lt;br&gt;bedömande av tvister mellan hyresvärdar och hyresgäster och av de sär-&lt;br&gt;skilda frågor som kan uppstå i sådana tvister. En viktig utgångspunkt vid&lt;br&gt;bedömningen av vilka ändringar som kan behöva göras i den svenska&lt;br&gt;lagstiftningen är således att europakonventionen i princip godtar systemet&lt;br&gt;med intresseledamöter i specialdomstolar och nämnder, utsedda efter&lt;br&gt;förslag av de ledande organisationerna på resp, områden. Om denna&lt;br&gt;utgångspunkt har det också rått en bred enighet vid remissbehandlingen av&lt;br&gt;promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av det nu sagda är — som anförs i promemorian — att intresse-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamöter i princip kan delta även i mål där en konkurrerande organisa- Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;tion uppträder som part och där t. ex. renodlade organisationsintressen&lt;br&gt;står på spel eller där en enskild person väcker en talan som i praktiken&lt;br&gt;riktar sig mot en organisation som någon av intresseledamöterna har&lt;br&gt;anknytning till. Europakonventionen ger således inte stöd for att generellt&lt;br&gt;betrakta en domstol som partisk enbart därför att de organisationer som&lt;br&gt;har föreslagit ledamöterna har intressen som kan stå i strid med ett i målet&lt;br&gt;uttryckt partsintresse; se även europakommissionens beslut den 7 septem-&lt;br&gt;ber 1990 i ärendena 12259/86, 12733/87 och 12962/87.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av europadomstolens dom i Langborger-målet framgår emellertid att&lt;br&gt;situationen i vissa fall kan vara sådan att domstolens oavhängighet och&lt;br&gt;opartiskhet kan bli föremål for objektivt berättigat tvivel. Domstolen&lt;br&gt;framhåller att intresseledamöterna i det målet hade föreslagits av och hade&lt;br&gt;nära förbindelse med två sammanslutningar som båda hade intresse av att&lt;br&gt;förhandlingsklausulen i hyresavtalen skulle bestå. Eftersom Rolf Langbor-&lt;br&gt;ger hade yrkat att denna klausul skulle utgå ur hans hyresavtal, kunde han&lt;br&gt;rimligen befara att intresseledamöterna hade ett gemensamt intresse som&lt;br&gt;stod i motsats till hans eget och att den intressebalans som ligger i bostads-&lt;br&gt;domstolens sammansättning i andra fall riskerade att rubbas då domstolen&lt;br&gt;skulle besluta angående hans eget yrkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutsats som kan dras av domen är således att medverkan av&lt;br&gt;intresseledamöter normalt inte medför att en domstols opartiskhet och&lt;br&gt;oavhängighet behöver sättas i fråga men att det i vissa speciella situationer&lt;br&gt;kan uppstå problem. Det mönster som skall föreligga för att en sådan&lt;br&gt;situation skall uppstå kan enkelt uttryckt beskrivas på följande sätt. Intres-&lt;br&gt;seledamöterna i domstolen eller nämnden skall ha anknytning till organi-&lt;br&gt;sationer som bedriver verksamhet och har intressen att bevaka på det&lt;br&gt;aktuella tvisteområdet. En av parterna i tvisten skall fora en talan som&lt;br&gt;direkt eller indirekt kan sägas rikta sig mot ett sådant intresse. De aktuella&lt;br&gt;organisationerna — och därmed även intresseledamöterna — skall kunna&lt;br&gt;befaras ha ett gemensamt intresse av att parten inte vinner framgång med&lt;br&gt;sin talan. En avgörande omständighet synes vara att den balans av motstå-&lt;br&gt;ende intressen som normalt råder mellan intresseledamöterna löper risk&lt;br&gt;att bli satt ur spel i de angivna situationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I linje med vad som uttalas i promemorian anser jag att reformbehovet i&lt;br&gt;första hand avser dessa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemen kring intresseledamöter och jäv ställer sig något olika på de&lt;br&gt;skilda områden där specialdomstolar och nämnder med intresserepresen-&lt;br&gt;tation förekommer. Detta hänger samman med bl. a. organisationernas&lt;br&gt;struktur och förekomst på de olika områdena liksom i vilken utsträckning&lt;br&gt;enskilda intressen kan komma att stå i motsättning till kollektiva organisa-&lt;br&gt;tionsintressen. Till bilden hör också hur t. ex. sammansättningsregler och&lt;br&gt;talerättsregler har utformats for dessa domstolar och nämnder. Jag tar i det&lt;br&gt;följande upp reformbehovet utifrån de förutsättningar som gäller for de&lt;br&gt;olika områdena och med beaktande av de synpunkter som har kommit&lt;br&gt;fram under remissbehandlingen av promemorian (se också Victorin m. fl. i&lt;br&gt;Svensk juridisk tidskrift 1989 — 90 s. 386 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Bostads-och arrendeområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian föreligger ett reformbehov på bostadsområdet. Den&lt;br&gt;uppfattningen har fått stöd av samtliga remissinstanser. Flertalet remissin-&lt;br&gt;stanser har också i fråga om omfattningen av reformbehovet godtagit det&lt;br&gt;synsätt i stort som promemorian ger uttryck för. I den utsträckning det har&lt;br&gt;framförts skilda uppfattningar har det främst gällt vilka typer av mål eller&lt;br&gt;ärenden som bör omfattas av en ny reglering. Jag återkommer strax till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bostadsdomstolen prövade Rolf Langborgers talan avgjordes målet&lt;br&gt;av fyra ledamöter. Av dessa var två lagfarna ledamöter och två intressele-&lt;br&gt;damöter. Eftersom Rolf Langborger var bostadshyresgäst och hans talan&lt;br&gt;tog sikte på förhållandena i en privatägd hyresfastighet, deltog intressele-&lt;br&gt;damöter som hade utsetts efter förslag av Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;br&gt;och Hyresgästernas Riksförbund (se avsnitt 2.1.3.1). Denna sammansätt-&lt;br&gt;ning av domstolen stod i överensstämmelse med bestämmelserna i 13 §&lt;br&gt;lagen om bostadsdomstol. Någon möjlighet för domstolen att avgöra målet&lt;br&gt;i någon annan sammansättning fanns inte (se numera paragrafens lydelse&lt;br&gt;enligt SFS 1989:664). Europadomstolen har slagit fast att bostadsdomsto-&lt;br&gt;len vid prövningen av målet inte utgjorde en opartisk domstol. Det är&lt;br&gt;därför tydligt att ändringar behöver göras i den lagstiftning som reglerar&lt;br&gt;bostadsdomstolens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller hyresnämndernas verksamhet har någon enstaka remiss-&lt;br&gt;instans ifrågasatt den i promemorian framförda uppfattningen att man&lt;br&gt;med nu diskuterade ändringar för bostadsdomstolens del också bör ändra&lt;br&gt;reglerna för hyresnämnderna. Tanken har då varit att en part som inte är&lt;br&gt;nöjd med en hyresnämnds beslut alltid kan få saken prövad i bostads-&lt;br&gt;domstolen, vilket skulle vara tillräckligt för att anpassa regelsystemet till&lt;br&gt;europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett hur man tolkar europakonventionen på den här punkten in-&lt;br&gt;stämmer jag emellertid i promemorians slutsats att de ändringar som görs&lt;br&gt;beträffande bostadsdomstolen i motsvarande mån också bör göras beträf-&lt;br&gt;fande hyresnämnderna. Nämndernas sammansättningsregler är i denna&lt;br&gt;del desamma som bostadsdomstolens. Godtar man synsättet att bostads-&lt;br&gt;domstolen vid prövningen av den typ av tvist som var aktuell i Langbor-&lt;br&gt;ger-målet inte hade en opartisk sammansättning i europakonventionens&lt;br&gt;mening, kan man inte gärna låta motsvarande reglering för hyresnämnder-&lt;br&gt;na förbli oförändrad. En grundtanke i det svenska processrättsliga syste-&lt;br&gt;met är ju att tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i första instans och&lt;br&gt;att parterna redan där skall erbjudas en fullständig och rättssäker behand-&lt;br&gt;ling av sin sak; rättssäkerheten skall komma alla parter till del, inte bara&lt;br&gt;den som överklagar. Som framhålls i promemorian torde för övrigt en&lt;br&gt;hyresnämnd vara att betrakta som en domstol i europakonventionens&lt;br&gt;mening (se 2 kap. 9 § andra stycket andra meningen RF och prop.&lt;br&gt;1987/88:69 s. 22). Europadomstolens uttalanden i Langborger-målet får&lt;br&gt;därför direkt betydelse även för hyresnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vilka typer av mål eller ärenden bör man då ändra reglerna? Jag&lt;br&gt;anser i likhet med vad som anges i promemorian — och som har godtagits&lt;br&gt;vid remissbehandlingen — att en särreglering främst bör ta sikte på vissa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;situationer som kan uppkomma i mål eller ärenden enligt 12 kap. JB och Prop. 1990/91: 98&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En situation som självfallet bör uppmärksammas är den som förelåg i&lt;br&gt;Langborger-målet, dvs. när en enskild hyresgäst begär att en hyresförhand-&lt;br&gt;lingsklausul i hans hyresavtal skall utgå. Såväl hyresvärdarna som hyres-&lt;br&gt;gästorganisationerna kan sägas ha intresse av att sådana förhandlingsklau-&lt;br&gt;suler finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hyresvärdarna innebär klausulerna en fördel, eftersom förhandling-&lt;br&gt;ar om hyra och andra hyresvillkor behöver föras med endast en förhand-&lt;br&gt;lingsmotpart. Hyreshöjningar kan tas ut hos hyresgästerna omedelbart&lt;br&gt;efter hyresförhandlingarnas avslutande. Saknas förhandlingsklausul, mås-&lt;br&gt;te hyresvärden iaktta ett mera omständligt förfarande med ansökan hos&lt;br&gt;hyresnämnden om villkorsändring, om inte hyresgästerna godtar kraven&lt;br&gt;på hyreshöjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hyresgästorganisationens del innebär förhandlingsklausulerna att&lt;br&gt;medlemmarna omedelbart blir bundna av de förhandlingsöverenskom-&lt;br&gt;melser om hyra och andra villkor som organisationen träffar med hy-&lt;br&gt;resvärdarna. Systemet med förhandlingsklausuler ger alltså medlemmarna&lt;br&gt;i organisationerna möjlighet att gemensamt hävda sina intressen och sam-&lt;br&gt;fällt komma överens med hyresvärdarna om hyra och andra villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingsklausuler medför också att de hyresgäster som inte är med-&lt;br&gt;lemmar i en hyresgästorganisation får samma hyresvillkor som andra&lt;br&gt;hyresgäster. En hyresgäst som står utanför organisationen kan emellertid,&lt;br&gt;liksom Rolf Langborger, ha ett intresse som står i strid med såväl hyresvär-&lt;br&gt;dens som hyresgästorganisationens gemensamma intresse av att förhand-&lt;br&gt;lingsklausulen består. Förutom att hyresgästen blir bunden av träffade&lt;br&gt;överenskommelser om hyra och andra villkor utgör också förhandlings-&lt;br&gt;klausulen grund för hyresgästorganisationens rätt att ta ut förhandlingser-&lt;br&gt;sättning enligt reglerna i 20 § hyresförhandlingslagen. Finns en förhand-&lt;br&gt;lingsöverenskommelse kan också andra avgifter tas ut, bl. a. i form av s. k.&lt;br&gt;boinflytandemedel och fritidsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresseledamöter i domstolen eller nämnden som har anknytning till&lt;br&gt;organisationer med ett gemensamt intresse som står i strid med den talan&lt;br&gt;hyresgästen driver bör enligt min mening inte delta när domstolen eller&lt;br&gt;nämnden skall pröva saken. Jag delar också den i promemorian framförda&lt;br&gt;uppfattningen att den situationen att enskilda hyresgäster med en organi-&lt;br&gt;sation bakom sig ansöker om att få bort en förhandlingsklausul bör bedö-&lt;br&gt;mas på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när målet gäller frågan om att infora en förhandlingsklausul i ett&lt;br&gt;hyresavtal föreligger enligt min mening i regel ett sådant gemensamt&lt;br&gt;intresse hos organisationerna gentemot hyresgästen att en särreglering är&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer vidare i den i promemorian framförda uppfattningen att&lt;br&gt;en särreglering kan vara motiverad i det fallet att en hyresgäst begär&lt;br&gt;prövning enligt 20 § hyresförhandlingslagen av förhandlingsersättning&lt;br&gt;som utgår till en hyresgästorganisation för dess förhandlingsarbete (se&lt;br&gt;Rättsfall från bostadsdomstolen, RBD 17:85) eller att hyresgästen begär&lt;br&gt;ändring av hyran under påstående att han har blivit utsatt för hyresdiskri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minering (22 § samma lag). Även i dessa fall är situationen många gånger Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;den att berörda organisationer på hyresvärd- och hyresgästsidan kan antas&lt;br&gt;ha gemensamma intressen som är motsatta hyresgästens intressen. Jag vill&lt;br&gt;med anledning av ett påpekande under remissbehandlingen av promemo-&lt;br&gt;rian framhålla att de fall som en särreglering bör ta sikte på när det gäller&lt;br&gt;22 § hyresförhandlingslagen är sådana där hyresgästen misstänker att hy-&lt;br&gt;ran satts högre än vad som borde vara fallet på grund av att han inte är&lt;br&gt;medlem i hyresgästföreningen. Jag återkommer till detta i specialmotive-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är heller inte ovanligt att två hyresgästorganisationer konkurrerar&lt;br&gt;om rätten att förhandla för en viss grupp hyresgäster (se t. ex. RBD 9:80&lt;br&gt;och 31:80). I dessa tvister är läget ofta att den berörda gruppen hyresgäster&lt;br&gt;påstår att riksorganisationerna av fastighetsägare och hyresgäster har ett&lt;br&gt;gemensamt intresse av att hyresgästorganisationer som står utanför den&lt;br&gt;etablerade hyresgäströrelsen inte får förhandlingsrätt. Jag vill inte utesluta&lt;br&gt;att det även för dessa och andra liknande tvister ibland kan finnas ett&lt;br&gt;behov av en särskild sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt finns det skäl att understryka vad som sägs i promemorian att&lt;br&gt;flertalet av de ärendetyper som handläggs vid hyresnämnderna och i&lt;br&gt;bostadsdomstolen inte berör organisationerna på ett sådant sätt att nämn-&lt;br&gt;dernas eller domstolens opartiskhet kan sättas i fråga utifrån de synpunk-&lt;br&gt;ter som nu diskuteras. Enbart den omständigheten att en intresseledamot&lt;br&gt;har utsetts efter förslag av exempelvis Hyresgästernas Riksförbund inne-&lt;br&gt;bär givetvis inte att han är jävig att delta i handläggningen av t. ex. ärenden&lt;br&gt;angående förlängning av hyresavtal (12 kap. 49 § JB) eller ändring av&lt;br&gt;hyresvillkor (12 kap. 54 § JB). Inte heller är detta förhållande ägnat att&lt;br&gt;rubba förtroendet för hans opartiskhet i ärenden angående godkännande&lt;br&gt;av överenskommelse om avstående av besittningsskydd beträffande bo-&lt;br&gt;stad eller lokal (12 kap. 45 § JB resp. 12 kap. 56 § JB). Ärenden angående&lt;br&gt;medling eller skiljedom utgör enligt min mening inte heller något problem&lt;br&gt;i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhålls i promemorian berörs i vissa typer av ärenden organisa-&lt;br&gt;tionsintressena mera påtagligt. Det gäller sådana ärenden enligt bostads-&lt;br&gt;förvaltningslagen (1977:792) och bostadssaneringslagen (1973:531) där en&lt;br&gt;hyresgästorganisation är sökande, och ärenden enligt lagen (1975:1132)&lt;br&gt;om förvärv av hyresfastighet m. m. där en hyresgästorganisation som&lt;br&gt;berörs av en ansökan om tillstånd enligt lagen skall anses som sökandens&lt;br&gt;motpart. Även i de nu angivna fallen bör det dock — som framhålls i&lt;br&gt;promemorian och som godtagits under remissbehandlingen — i princip&lt;br&gt;vara möjligt för intresseledamöter med anknytning till den berörda hyres-&lt;br&gt;gästorganisationen att delta i prövningen av ärendet. Här har hyresvärds-&lt;br&gt;organisationen och hyresgästorganisationen inget gemensamt intresse, och&lt;br&gt;intressebalansen mellan intresseledamöterna i nämnden eller domstolen&lt;br&gt;kan därför inte anses rubbad. En annan sak är att en intresseledamot med&lt;br&gt;anknytning till en hyresgästorganisation ändå kan anses jävig i dessa&lt;br&gt;ärenden på grund av de allmänna jävsreglerna i 4 kap. 13 § RB, t. ex. i&lt;br&gt;sådana fall där intresseledamoten innehar styrelseuppdrag i den organisa-&lt;br&gt;tion som är part i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arrendenämnderna är i enlighet med vad som anförs i promemorian&lt;br&gt;läget ett annat. Tvisterna på arrendeområdet berör inte organisationsin-&lt;br&gt;tressen på ett sådant sätt att intresseledamöterna från de synpunkter som&lt;br&gt;här är aktuella skulle kunna betraktas som partiska vid handläggningen av&lt;br&gt;sådana mål. Organisationerna på arrendemarknaden har inte heller ställ-&lt;br&gt;ning av part i arrendeärenden. Jag anser därför i likhet med de remissin-&lt;br&gt;stanser som har uttalat sig i frågan att det inte föreligger något behov av&lt;br&gt;ändrade regler för arrendenämndernas del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Arbetsmarknads- och socialförsäkringsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsdomstolen, som är landets äldsta nu fungerande specialdomstol,&lt;br&gt;har frågorna om domarnas självständighet och opartiskhet haft en fortlö-&lt;br&gt;pande aktualitet alltsedan domstolens tillkomst. Riksdagen har återkom-&lt;br&gt;mande behandlat motioner i vilka olika betänkligheter har framförts mot&lt;br&gt;domstolens sammansättning. Motionerna har avslagits av riksdagen (se&lt;br&gt;t.ex. AU 1987/88:8 s. 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framhållits i promemorian är det väsentligen i två typer av&lt;br&gt;situationer som problem liknande dem som förekommer i Langborger-&lt;br&gt;målet kan komma upp i arbetsdomstolen. Det ena typfallet är att en&lt;br&gt;enskild arbetstagare, som är oorganiserad eller som inte stöds av sin&lt;br&gt;fackliga organisation, driver en tvist mot sin arbetsgivare t. ex. i ett anställ-&lt;br&gt;ningsskyddsärende. Arbetstagaren kan i sådana fall — med eller utan fog&lt;br&gt;— uppfatta situationen på det sättet att både den fackliga organisationen&lt;br&gt;och arbetsgivaren är hans motståndare. Det andra typfallet är att en facklig&lt;br&gt;minoritetsorganisation, som konkurrerar med någon etablerad facklig or-&lt;br&gt;ganisation på ett visst område, tvistar med en arbetsgivare om t. ex. rätten&lt;br&gt;att teckna kollektivavtal och i samband med det gör gällande att arbetsgi-&lt;br&gt;varen har kränkt organisationens fackliga rättigheter i något avseende. För&lt;br&gt;minoritetsorganisationen kan såväl den etablerade fackföreningen som&lt;br&gt;arbetsgivaren och dennes arbetsgivarorganisation framstå som motparter&lt;br&gt;med gemensamma intressen gentemot minoritetsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ser man till den förra typen av fall kan det t. ex. gälla den situationen att&lt;br&gt;en arbetstagare som har blivit uppsagd från sin anställning på grund av&lt;br&gt;samarbetssvårigheter inte stöds i tvisten med arbetsgivaren av den fackliga&lt;br&gt;organisation han tillhör. Anledningarna till att det förhåller sig på det&lt;br&gt;sättet kan variera. Ett skäl kan vara att organisationen anser att medlem-&lt;br&gt;mens talan är utsiktslös. Ett annat skäl kan vara att organisationen inte vill&lt;br&gt;ta ställning i en konflikt mellan flera medlemmar och därför väljer att&lt;br&gt;förhålla sig passiv. En annan situation hänförlig till denna kategori tvister&lt;br&gt;är att en oorganiserad arbetstagare gör gällande att han är berättigad till&lt;br&gt;lön motsvarande den som utgår till medlemmar som tillhör den avtalsslu-&lt;br&gt;tande organisationen på arbetsplatsen (se AD 1983 nr 184).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ledning av europadomstolens uttalanden i Langborger-målet anser&lt;br&gt;jag att de intressemotsättningar som kan föreligga i denna typ av tvister&lt;br&gt;inte är sådana som ger upphov till en situation motsvarande den i Lang-&lt;br&gt;borger-målet. Ett utmärkande drag för den typ av tvist som enligt europa-&lt;br&gt;domstolen skapar problem är att organisationerna på båda sidor skall ha&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett gemensamt intresse som är motsatt partens intresse. I de exempel jag Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;nämnt från arbetsdomstolen kan det knappast göras gällande att den&lt;br&gt;fackliga organisationen har ett organisationsintresse att motarbeta den&lt;br&gt;enskilde arbetstagaren. Som kommer att framgå av det följande är också&lt;br&gt;arbetsdomstolens sammansättningsregler sådana att de organisationsin-&lt;br&gt;tressen som kan förekomma i olika tvister inte får samma genomslag i&lt;br&gt;arbetsdomstolen som i t. ex. bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de andra typfallen av tvister, alltså de som rör fackliga&lt;br&gt;minoritetsorganisationer, finner man flera på föreningsrättens område.&lt;br&gt;Särskild uppmärksamhet har några avgöranden rörande föreningsrätts-&lt;br&gt;kränkning rönt från mitten av 1940-talet, de s. k. syndikalistmålen (se AD&lt;br&gt;1945 nr 35, 36, 77 och AD 1946 nr 41, 59, 64).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dessa mål gällde frågan om en arbetsgivare kunde kräva att en arbetsta-&lt;br&gt;gare för att behålla sin anställning i företaget skulle vara organiserad, inte&lt;br&gt;bara i den fackförening han redan tillhörde (syndikalisterna) utan också i&lt;br&gt;det fackförbund med vilket arbetsgivaren hade träffat kollektivavtal (LO-&lt;br&gt;förbund). Arbetsgivaren hade genom en s. k. organisationsklausul i kollek-&lt;br&gt;tivavtalet åtagit sig att anställa endast arbetstagare anslutna till LO-för-&lt;br&gt;bundet. Förbundet hävdade att arbetsgivaren inte gjorde sig skyldig till&lt;br&gt;föreningsrättskränkning om han enbart ställde som villkor för fortsatt&lt;br&gt;anställning att arbetstagarna anslöt sig till den kollektivavtalsbärande or-&lt;br&gt;ganisationen. Kränkning av föreningsrätten förelåg enligt förbundet först&lt;br&gt;om arbetsgivaren fordrade utträde ur den konkurrerande syndikalistiska&lt;br&gt;organisationen. Stadgemässigt var arbetstagarna fria att tillhöra båda orga-&lt;br&gt;nisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsdomstolen förenade sig arbetsgivar- och arbetstagarledamöterna&lt;br&gt;om åsikten att kravet på dubbel fackföreningstillhörighet inte innebar en&lt;br&gt;kränkning av föreningsrätten. De tre ämbetsmannaledamöterna, som stan-&lt;br&gt;nade i minoritet, ansåg att dubbelt medlemskap i längden inte var hållbart.&lt;br&gt;De framhöll att de konkurrerande fackföreningarna var och en krävde&lt;br&gt;solidaritet med den egna organisationen och den som hade dubbelt med-&lt;br&gt;lemskap därför lätt kunde bli utsatt för misstro och trakasserier från båda&lt;br&gt;sidor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en anmälan till justitieombudsmannen (JO) påtalade syndikalisterna&lt;br&gt;arbetsdomstolens rättstillämpning. JO, som ansåg att avgörandet inte stod&lt;br&gt;i överenstämmelse med grunderna för gällande bestämmelser om för-&lt;br&gt;eningsrätt, vände sig till regeringen med begäran om lagändring. Innan&lt;br&gt;någon sådan aktualiserades kom emellertid samma fråga upp till bedöm-&lt;br&gt;ning i målet AD 1948 nr 21, varvid domstolen ändrade ståndpunkt. En&lt;br&gt;enhällig domstol följde ämbetsmannaledamöternas linje och bedömde&lt;br&gt;kravet på dubbel fackföreningstillhörighet som en kränkning av förenings-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter tillkomsten av anställningsskyddslagen år 1974 har organisations-&lt;br&gt;klausulernas betydelse minskat avsevärt. De förekommer numera spar-&lt;br&gt;samt i kollektivavtalen och några tvister motsvarande syndikalistmålen&lt;br&gt;förekommer inte längre i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande situation som den i syndikalistmålen kan uppkomma i mål&lt;br&gt;som rör gransknings- och mätningsarvoden (se t. ex. AD 1977 nr 222 och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978 nr 94). I vissa kollektivavtal, främst på byggnadsområdet, finns Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;bestämmelser om att den kollektivavtalsbärande fackliga organisationen&lt;br&gt;har rätt att fortlöpande granska löneförhållandena vid ackords- och tidlö-&lt;br&gt;nearbete. Som ersättning för organisationens granskningsarbete skall av-&lt;br&gt;drag göras med viss procent på arbetarnas löner, även beträffande sådana&lt;br&gt;arbetare som tillhör t. ex. en konkurrerande syndikalistisk organisation. I&lt;br&gt;de föreningsrättstvister som kan uppkomma med anledning av detta mel-&lt;br&gt;lan på ena sidan den syndikalistiska fackföreningen och dess medlemmar&lt;br&gt;och på andra sidan arbetsgivaren finns det anledning att räkna med att den&lt;br&gt;kollektivavtalsbärande fackliga organisationen, ofta något LO-förbund på&lt;br&gt;byggnadsområdet, har intressen som är motsatta syndikalisternas intres-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen i de nu angivna fallen är dock enligt min mening knappast&lt;br&gt;densamma som den situation som förelåg i Langborger-målet. Jag anser att&lt;br&gt;man i dessa fall inte med fog kan påstå att de organisationer som har&lt;br&gt;företrädare i domstolen har ett i tvisten gemensamt intresse på det sätt&lt;br&gt;som var fallet i Langborger-målet (se de i avsnitt 2.2.1 angivna besluten av&lt;br&gt;europakommissionen i ärendena 12259/86 och 12733/87).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett hur det förhåller sig med detta menar jag emellertid — i likhet&lt;br&gt;med vad som anförs i promemorian — att det föreligger en väsentlig&lt;br&gt;skillnad som har att göra med hur arbetsdomstolen är sammansatt. Regler-&lt;br&gt;na för arbetsdomstolens sammansättning medger en större flexibilitet än&lt;br&gt;reglerna för bostadsdomstolens sammansättning, vilket främst hänger&lt;br&gt;samman med att organisationsbildningen är mer utvecklad på arbetsmark-&lt;br&gt;naden och inte lika homogen som på bostadsområdet. Arbetsdomstolen&lt;br&gt;sammanträder i de nu angivna målen i s. k. allmän sammansättning. Detta&lt;br&gt;innebär att intresseledamöterna består av företrädare för LO, TCO, SAF&lt;br&gt;och den offentliga sektorns arbetsgivare, dvs. Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet och staten. Den allmänna sammansättningen har&lt;br&gt;således partsföreträdare från hela arbetsmarknaden och med den organisa-&lt;br&gt;tionsstruktur som finns på arbetsmarknaden innebär det att intresseleda-&lt;br&gt;möterna har anknytning till olika organisationer. Arbetsdomstolens sam-&lt;br&gt;mansättning i dessa mål lämnar därför enligt min mening inte utrymme&lt;br&gt;för ett sådant speciellt partsinflytande som kan föreligga i bostadsdomsto-&lt;br&gt;len där intresseledamöterna har anknytning till ett fåtal tongivande organi-&lt;br&gt;sationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill erinra om att bostadsdomstolen i Langborger-målet bestod av&lt;br&gt;fyra ledamöter. Av dessa var två lagfarna ledamöter och två intresseleda-&lt;br&gt;möter. Intresseledamöterna hade utsetts efter förslag av Svenska Fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbundet och Hyresgästernas Riksförbund (se avsnitt 2.1.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag alltså att det i arbetsdomstolen inte skall&lt;br&gt;behöva uppstå en situation liknande den i Langborger-målet, nämligen att&lt;br&gt;intresseledamöterna kommer från organisationer som har ett gemensamt&lt;br&gt;intresse som är motsatt den ena partens intresse i tvisten och att den&lt;br&gt;intressebalans som skall finnas i domstolen kan antas vara rubbad. Detta&lt;br&gt;synes också vara uppfattningen hos det stora flertalet remissinstanser som&lt;br&gt;har uttalat sig i frågan. Min slutsats är därför att europadomstolens dom i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Langborger-målet inte ger anledning att vidta några ändringar för arbets- Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;domstolens del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen är en förvaltningsdomstol. Där förekommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— till skillnad från vad som är fallet i arbetsdomstolen och bostadsdom-&lt;br&gt;stolen — inga civilrättsliga tvister. De mål som förekommer innebär&lt;br&gt;tillämpning av olika lagar på socialförsäkringens område, t. ex. lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring och lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring. Några sådana motstående intressen mellan enskilda personer och&lt;br&gt;organisationer som förekom i Langborger-målet finns enligt min mening&lt;br&gt;inte på detta område. Inte heller för försäkringsöverdomstolens del finns&lt;br&gt;därför något behov av att ändra reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Konsumentområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den organisationsbildning som förekommer på bostadsmarknaden och&lt;br&gt;arbetsmarknaden har ingen direkt motsvarighet på konsumentområdet.&lt;br&gt;Konsumentkollektivets intressen i rättsliga frågor kanaliseras i stor ut-&lt;br&gt;sträckning genom KO och NO, som med stöd av konsumentlagstiftningen&lt;br&gt;m.m. skall ta tillvara bl. a. konsumenternas intressen. Det övervägande&lt;br&gt;antalet ärenden hos marknadsdomstolen har följaktligen inte karaktären&lt;br&gt;av tvistemål mellan enskilda parter eller organisationer utan grundas på&lt;br&gt;ansökningar av KO resp. NO om att ett visst slags förbud eller åliggande&lt;br&gt;skall meddelas en näringsidkare. Flera av de förutsättningar som i enlighet&lt;br&gt;med vad jag tidigare har utvecklat är nödvändiga för att en bristande&lt;br&gt;intressebalans liknande den som förelåg i Langborger-målet skall uppkom-&lt;br&gt;ma föreligger således typiskt sett inte i målen i marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller reglerna för marknadsdomstolens sammansättning&lt;br&gt;föreligger skillnader i jämförelse t. ex. med reglerna för bostadsdomstolen&lt;br&gt;eller arbetsdomstolen. Intresseledamöterna i marknadsdomstolen är inte&lt;br&gt;föreslagna av organisationer verksamma inom en viss sektor av näringsli-&lt;br&gt;vet, t. ex. arbetsmarknaden, utan de nominerande organisationerna har&lt;br&gt;sammantaget en större bredd. Tre ledamöter utses efter förslag av närings-&lt;br&gt;livsorganisationer och tre av konsument- och arbetstagarorganisationer.&lt;br&gt;De sex ordinarie intresseledamöterna i domstolen har sin resp, anknytning&lt;br&gt;till Sveriges Industriförbund, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges&lt;br&gt;Köpmannaförbund, LO, TCO och Kooperativa Förbundet. Några andra&lt;br&gt;näringslivsorganisationer samt SACO/SR har nominerat suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det nu anförda instämmer jag i promemorians slutsats&lt;br&gt;att det inte på grund av artikel 6 i europakonventionen finns något behov&lt;br&gt;av att ändra reglerna för marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De omständigheter som jag nu har nämnt beträffande marknadsdomsto-&lt;br&gt;len gäller väsentligen också för allmänna reklamationsnämnden. Härtill&lt;br&gt;kommer att ett beslut av nämnden inte är verkställbart som t. ex. en&lt;br&gt;domstols dom utan endast har karaktären av rekommendation till parter-&lt;br&gt;na om hur tvisten bör lösas. Med hänsyn till det sagda ansluter jag mig till&lt;br&gt;vad som anförs i promemorian om att det inte heller för allmänna rekla-&lt;br&gt;mationsnämnden finns något behov av ändrade regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina nu redovisade ställningstaganden vad gäller reformbehovet på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 98&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumentområdet överensstämmer med de bedömningar som har gjorts Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;av det stora flertalet remissinstanser som har uttalat sig i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Reglerna för bostadsdomstolens och hyresnämndernas&lt;br&gt;sammansättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Reglerna for bostadsdomstolens och hyresnämndernas&lt;br&gt;sammansättning ändras i sådana mål där det med nuvarande sam-&lt;br&gt;mansättningsregler kan antas att en parts talan i målet kan stå i strid&lt;br&gt;med ett gemensamt intresse hos de organisationer som intresseleda-&lt;br&gt;möterna i domstolen eller nämnden har anknytning till. Dessa mål&lt;br&gt;skall i stället handläggas av enbart juristdomare. Hyresnämnderna&lt;br&gt;skall avgöra målen med två lagfarna ledamöter och bostadsdomstolen&lt;br&gt;med tre lagfarna ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Hyresnämndernas och bostadsdomstolens sam-&lt;br&gt;mansättning skall även i de ifrågavarande målen bestå av lagfarna ledamö-&lt;br&gt;ter och intresseledamöter. Intresseledamöterna får dock inte ha anknyt-&lt;br&gt;ning till organisationer som berörs av tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt promemori-&lt;br&gt;ans förslag eller lämnat det utan erinran. Några remissinstanser har föror-&lt;br&gt;dat att bostadsdomstolen och hyresnämnderna i de angivna fallen består&lt;br&gt;av enbart juristdomare. Ett par remissinstanser har lämnat lagtekniska&lt;br&gt;synpunkter på förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: När man skall bedöma hur ändringarna i den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen skall utformas för att tillgodose europakonventio-&lt;br&gt;nens krav på opartiska och oavhängiga domstolar finns det skäl att först&lt;br&gt;överväga vilket förhållande som råder mellan reglerna om domstolars och&lt;br&gt;nämnders sammansättning och de allmänna reglerna om jäv. Dessa båda&lt;br&gt;regelkomplex har jag i det föregående behandlat i avsnitten 2.1.3 och 2.1.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jävsreglerna i 4 kap. 13 § RB bygger på tanken att en enskild domare har&lt;br&gt;en viss relation till tvisteföremålet eller till någon av parterna, vilket gör&lt;br&gt;honom olämplig att avgöra tvisten. Jävet verkar mot domaren personligen&lt;br&gt;och det är fullt möjligt att byta ut honom mot en annan domare som inte&lt;br&gt;har denna relation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intresseledamöter och kravet på opartiskhet och oavhängig-&lt;br&gt;het enligt europakonventionen är det signifikativa inte någon personlig&lt;br&gt;relation mellan ledamoten och tvisteföremålet eller parterna som gör&lt;br&gt;ledamoten olämplig som domare i det aktuella målet. Det är inte heller&lt;br&gt;möjligt att byta ut intresseledamoten mot någon annan intresseledamot,&lt;br&gt;föreslagen av samma organisation. I stället är det ledamoten som represen-&lt;br&gt;tant för det intresse han företräder som är problemet. Saken kan uttryckas&lt;br&gt;så att det är det organisationsintresse som ledamoten företräder som inte&lt;br&gt;skall ha plats i domstolen i den aktuella typen av mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu anförda innebär — som anförs i promemorian — att en sådan&lt;br&gt;jävssituation som förelåg i Langborger-målet inte skall lösas genom att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man ändrar jävsreglerna i rättegångsbalken. Det är i stället sammansätt- Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;ningsreglerna for domstolarna och nämnderna som behöver ändras. Detta&lt;br&gt;synes också vara remissinstansernas uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tidigare avsnitt har jag konstaterat att det med anledning av artikel 6 i&lt;br&gt;europakonventionen föreligger ett behov av att ändra lagstiftningen såvitt&lt;br&gt;gäller bostadsdomstolen. Även beträffande hyresnämnderna föreligger ett&lt;br&gt;sådant behov. Däremot behövs enligt min mening inga lagändringar för&lt;br&gt;övriga specialdomstolar och nämnder med intresserepresentation. I vilken&lt;br&gt;sammansättning skall då de nu aktuella tvisterna i bostadsdomstolen och&lt;br&gt;hyresnämnderna prövas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ som förs fram i promemorian är att låta nämndemän från&lt;br&gt;de allmänna domstolarna delta i handläggningen av de mål som här avses i&lt;br&gt;stället för intresseledamöter. Lekmannainslaget i bostadsdomstolen eller&lt;br&gt;hyresnämnderna skulle därigenom kunna bevaras samtidigt som företrä-&lt;br&gt;dare för de organisationer som har intressen i tvisten inte skulle behöva&lt;br&gt;delta. Knappast någon remissinstans har emellertid velat förorda den&lt;br&gt;lösningen. Även jag anser att vägande invändningar kan riktas mot ett&lt;br&gt;sådant förslag. Den viktigaste invändningen är kanske att nämndemännen&lt;br&gt;saknar den särskilda erfarenhet och kunskap på bostadsområdet som in-&lt;br&gt;tresseledamöterna besitter. En sådan ordning skulle därmed strida mot en&lt;br&gt;bärande tanke bakom de nuvarande sammansättningsreglerna, nämligen&lt;br&gt;att det vid prövningen av hyres- och bostadsrättstvister skall delta ledamö-&lt;br&gt;ter med särskild erfarenhet och kunskap på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lösning som förordas i promemorian är i stället att intresseledamö-&lt;br&gt;ter som inte har anknytning till någon organisation som berörs av tvisten&lt;br&gt;skall delta i de ifrågavarande målen. Därigenom skulle man enligt prome-&lt;br&gt;morian lösa jävsproblemet inom ramen för bostadsdomstolens och hyres-&lt;br&gt;nämndernas befintliga system med intresseledamöter. Flertalet remissin-&lt;br&gt;stanser har tillstyrkt det förslaget eller lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått av den tidigare redogörelsen finns det flera organisa-&lt;br&gt;tioner som föreslår intresseledamöter till bostadsdomstolen resp, hyres-&lt;br&gt;nämnderna. Den nuvarande ordningen är emellertid så till vida låst som&lt;br&gt;den i princip inte tillåter att andra ledamöter än sådana från de förslags-&lt;br&gt;ställande organisationerna på ett visst område deltar i prövningen av&lt;br&gt;tvister från just detta område (se prop. 1988/89:95 s. 71 f.). Om bostads-&lt;br&gt;domstolen, som t. ex. i Langborger-målet, har att pröva en hyrestvist&lt;br&gt;mellan en hyresgäst och en privat fastighetsägare, tillåter inte de nuvaran-&lt;br&gt;de sammansättningsreglerna annat än undantagsvis att andra intresseleda-&lt;br&gt;möter deltar än sådana som har utsetts efter förslag av Sveriges Fastighets-&lt;br&gt;ägareförbund och Hyresgästernas Riksförbund. Skulle tvisten i stället gälla&lt;br&gt;en hyresgäst som hyr sin lägenhet av ett allmännyttigt bostadsföretag,&lt;br&gt;innebär de nuvarande sammansättningsreglerna att intresseledamöter&lt;br&gt;med anknytning till Sveriges Allmänna Bostadsföretag (SABO) och Hyres-&lt;br&gt;gästernas Riksförbund företrädesvis skall delta i handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås alltså att intresseledamöter med anknytning till&lt;br&gt;organisationer utanför det ifrågavarande tvisteområdet skall delta i de nu&lt;br&gt;aktuella fallen. I en tvist motsvarande den som förelåg i Langborger-målet&lt;br&gt;skulle t. ex. intresseledamöter kunna delta som på fastighetsägaresidan har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anknytning till HSBs Riksförbund eller Riksbyggen och på hyresgästsidan Prop. 1990/91: 98&lt;br&gt;till Sveriges Köpmannaförbund. Den senare organisationen föreslår intres-&lt;br&gt;seledamöter till domstolen som skall delta vid prövningen av tvister som&lt;br&gt;rör lokal hyresgäster (j fr avsnitt 2.1.3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har ställt sig kritiska till promemorians förslag i&lt;br&gt;detta hänseende. De menar att intresseledamöter utan anknytning till de&lt;br&gt;organisationer som berörs av tvisten inte kan anses ha erforderlig erfaren-&lt;br&gt;het och kunskap på det aktuella området. Det framhålls också av remissin-&lt;br&gt;stanserna att antalet mål som på detta sätt kan bli aktuella för sådana&lt;br&gt;ledamöter är begränsat och att de föreslagna ledamöterna därför inte heller&lt;br&gt;genom sitt deltagande kan förväntas erhålla tillräcklig erfarenhet och kun-&lt;br&gt;skap. Dessa remissinstanser har därför i allmänhet förordat att samman-&lt;br&gt;sättningen i dessa mål består av enbart juristdomare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även jag ser problem med den lösning som förordas i promemorian. Det&lt;br&gt;kan inte bortses från att en intresseledamot med erfarenhet och kunskap&lt;br&gt;från lokalhyresgästområdet saknar de särskilda insikter om bostadsförhål-&lt;br&gt;landen som enligt nuvarande regler utgör själva grundvalen för intressele-&lt;br&gt;damöternas medverkan i dessa typer av tvister. Även om en sådan intres-&lt;br&gt;seledamot har en allmän erfarenhet och kunskap om hyres- och bostads-&lt;br&gt;rättsmarknaden, är det tydligt att han kan ha klart sämre förutsättningar&lt;br&gt;än övriga ledamöter i den sammansättning som skulle vara aktuell i denna&lt;br&gt;typ av mål att sätta sig in i och bedöma tvistefrågorna. En sådan ordning&lt;br&gt;skulle alltså kunna leda till en obalans i domstolens eller nämndens sam-&lt;br&gt;mansättning som typiskt sett är ägnad att vara till nackdel framför allt för&lt;br&gt;hyresgästsidan i målet. Den brist som på detta sätt är förenad med prome-&lt;br&gt;morians förslag bedömer jag som så väsentlig att jag inte är beredd att&lt;br&gt;föreslå en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag ser det är i stället alternativet med enbart juristdomare att&lt;br&gt;föredra. Flera av remissinstanserna har också, som jag nyss nämnde,&lt;br&gt;förordat detta alternativ. Det finns då enligt min mening två vägar att&lt;br&gt;välja mellan; antingen låter man den nuvarande sammansättningen i bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen och hyresnämnderna vara oförändrad i dessa mål och&lt;br&gt;ärenden med undantag för att intresseledamöter inte skall delta, eller&lt;br&gt;också tillför man domstolen eller nämnden ytterligare juristdomare för att&lt;br&gt;kompensera bortfallet av intresseledamöter. Om man väljer det senare&lt;br&gt;alternativet, uppkommer frågan hur många juristdomare som bör delta&lt;br&gt;vid prövningen av dessa mål och ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första alternativet skulle innebära att de aktuella ärendena i hyres-&lt;br&gt;nämnderna skulle avgöras av en lagfaren ledamot. Enligt min mening&lt;br&gt;skulle en sådan ordning i många fall kunna vara tillfredsställande. De&lt;br&gt;ärenden som i dag får avgöras av ensamdomare i hyresnämnderna är&lt;br&gt;emellertid sådana tvister i vilka saken är uppenbar eller där parterna&lt;br&gt;samtycker till det (se 2 § andra stycket och 5 § tredje stycket nämndlagen).&lt;br&gt;De nu aktuella ärendena är inte typiskt sett av enklare beskaffenhet. De&lt;br&gt;kan innehålla nog så komplicerade rättsfrågor och även i övrigt kräva&lt;br&gt;ingående och noggranna överväganden i principiellt viktiga frågor. Jag är&lt;br&gt;därför tveksam till, åtminstone innan ytterligare erfarenheter vunnits, om&lt;br&gt;målen är av sådant slag att de över lag bör handläggas av ensamdomare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar i stället att hyresnämnderna i dessa ärenden — i stället för&lt;br&gt;intresseledamöter — tillförs ytterligare juristdomare. Det finns därvid&lt;br&gt;enligt min mening inte anledning att gå så långt som till en sammansätt-&lt;br&gt;ning med tre lagfarna ledamöter. Redan genom att tillföra nämnden ytter-&lt;br&gt;ligare en lagfaren ledamot uppnås många av de fördelar som är förknippa-&lt;br&gt;de med en juristkollegial sammansättning (se SOU 1987:46 s. 228, jämför&lt;br&gt;även s. 185 och prop. 1988/89:95 s. 62). En sammansättning med två&lt;br&gt;lagfarna ledamöter är också väsentligt enklare att hantera rent praktiskt i&lt;br&gt;en organisation som i så stor utsträckning som hyresnämndsorganisa-&lt;br&gt;tionen består av mycket små enheter. Jag förordar därför att hyresnämn-&lt;br&gt;derna i de ärenden som nu är aktuella skall bestå av två lagfarna ledamö-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna lösning för hyresnämndernas del är det naturligt att även&lt;br&gt;bostadsdomstolen i mål som överklagas dit tillförs ytterligare en lagfaren&lt;br&gt;ledamot, och att domstolen således i dessa mål skall bestå av tre lagfarna&lt;br&gt;ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som har aktualiserats under remissbehandlingen av&lt;br&gt;promemorian gäller den lagtekniska utformningen av förslagen. I prome-&lt;br&gt;morians lagförslag anges i förhållandevis allmänna ordalag i vilka målty-&lt;br&gt;per som de nya sammansättningsreglerna skall tillämpas. Flera remissin-&lt;br&gt;stanser har vänt sig mot detta och menat att man i klarhetens intresse&lt;br&gt;uttryckligen i lagtexten bör ange vilka måltyper som avses. Jag har förståel-&lt;br&gt;se för det. Det är angeläget att de nya reglerna kan tillämpas på ett enkelt&lt;br&gt;och likformigt sätt av bostadsdomstolen och hyresnämnderna, och att&lt;br&gt;reglerna även i övrigt framstår som tydliga för de parter som vänder sig till&lt;br&gt;dessa instanser för att få sina tvister lösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt står det klart, att även om det finns vissa måltyper där den&lt;br&gt;särskilda sammansättningen alltid skall användas och som därför kan&lt;br&gt;särskilt anges i lagtexten, det också kan finnas fall där det beror av&lt;br&gt;omständigheterna i det enskilda målet om reglerna bör bli tillämpliga. Det&lt;br&gt;kan också finnas situationer som för närvarande inte kan förutses där det&lt;br&gt;föreligger ett behov av särskild sammansättning. Jag anser med hänsyn&lt;br&gt;härtill att det i lagtexten, vid sidan av en uppräkning av vissa måltyper för&lt;br&gt;vilka reglerna skall tillämpas undantagslöst, behövs en kompletterade regel&lt;br&gt;efter mönster av vad som föreslås i promemorian. Jag återkommer i&lt;br&gt;specialmotiveringen till den närmare utformningen av dessa regler.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Intresseledamöter m. fl. som partsombud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Intresseledamöter i hyresnämnderna, bostadsdomsto-&lt;br&gt;len och arbetsdomstolen får inte uppträda som partsombud i den&lt;br&gt;nämnd eller domstol där de är förordnade att tjänstgöra. Motsva-&lt;br&gt;rande skall gälla för andra icke lagfarna ledamöter i bostadsdomsto-&lt;br&gt;len och arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt med undantag för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 98&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon sådan begränsning inte föreslås gälla for icke lagfarna ledamöter i Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt promemori-&lt;br&gt;ans förslag eller lämnat det utan erinran. Några remissinstanser har fram-&lt;br&gt;hållit att en motsvarande reglering bör gälla också för icke lagfarna leda-&lt;br&gt;möter i bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Även om intresseledamöterna i domstolarna och&lt;br&gt;nämnderna i enlighet med lagstiftarens intention uppfattar sig själva som&lt;br&gt;domare och inte som företrädare för olika partsintressen leder deras ar-&lt;br&gt;betsuppgifter utanför domstolen eller nämnden någon gång till en mindre&lt;br&gt;lämplig sammanblandning av de olika uppdragen. Det förekommer t. ex.&lt;br&gt;att en person som har utsetts till ledamot eller ersättare för ledamot i en&lt;br&gt;nämnd eller domstol samtidigt tillhör dem inom organisationen som upp-&lt;br&gt;träder som ombud i olika tvister eller som undertecknar organisationens&lt;br&gt;handlingar, t. ex. olika ansökningar och yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På bostadsområdet finns det t. ex. intresseledamöter med anknytning till&lt;br&gt;olika fastighetsbolag. Dessa personer, som ofta intar en framskjuten posi-&lt;br&gt;tion inom företaget, kan samtidigt vara de som företräder bolagen i tvister&lt;br&gt;och även i övrigt har ett bestämmande inflytande över hur bolagen handlar&lt;br&gt;i olika avseenden. Enligt uppgifter från hyresnämnderna är det t. ex. inte&lt;br&gt;ovanligt att en person som är intresseledamot eller ersättare för sådan vid&lt;br&gt;en viss nämnd också uppträder som ombud för ett fastighetsbolag i andra&lt;br&gt;tvister vid nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det säger sig självt att en intresseledamot vid en viss domstol eller&lt;br&gt;nämnd inte bör uppträda som ombud vid samma domstol eller nämnd. En&lt;br&gt;sådan ordning är för motparten i tvisten, inte minst i de fall då denne&lt;br&gt;förlorar målet eller ärendet, ägnad att leda till föreställningar om att&lt;br&gt;otillbörlig hänsyn kan ha förekommit och därmed grunda misstro mot&lt;br&gt;rättskipningen. 1 de allmänna domstolarna gäller sedan gammalt ett för-&lt;br&gt;bud för nämndeman att fora annans talan vid den domstol som han tillhör&lt;br&gt;(12 kap. 3 § andra stycket RB). Jag anser — i enlighet med vad som anförts&lt;br&gt;i promemorian — att en motsvarande regel bör införas beträffande intres-&lt;br&gt;seledamöter. Som har framhållits av ett par remissinstanser bör regeln ta&lt;br&gt;sikte på intresseledamöter inte bara i hyresnämnderna utan också i bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen. Även för arbetsdomstolens del finns det skäl att infora en&lt;br&gt;sådan regel. I bostadsdomstolen och arbetsdomstolen finns det också icke&lt;br&gt;lagfarna ledamöter som inte har anknytning till någon intresseorganisa-&lt;br&gt;tion, t. ex. teknisk ledamot i bostadsdomstolen. Reglerna bör enligt min&lt;br&gt;mening gälla även for dem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Den övre åldersgränsen för intresseledamöter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den nuvarande åldersgränsen vid 70 år for intressele-&lt;br&gt;damöter i hyresnämnder och arrendenämnder avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har ställt sig bak- Prop. 1990/91: 98&lt;br&gt;om promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För att få delta som intresseledamot i en arren-&lt;br&gt;denämnd eller hyresnämnd gäller som villkor att man inte har fyllt 70 år&lt;br&gt;(se 2 § tredje stycket och 5 § tredje stycket lagen om arrendenämnder och&lt;br&gt;hyresnämnder). Den som under pågående mandatperiod uppnår 70 års&lt;br&gt;ålder är alltså i princip skyldig att avgå från uppdraget som intresseleda-&lt;br&gt;mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelser fanns tidigare för nämndemän bl. a. i de&lt;br&gt;allmänna domstolarna men avskaffades i samband med att reglerna för&lt;br&gt;valbarhet till uppdrag som nämndeman ändrades den 1 januari 1989 (se&lt;br&gt;prop. 1987/88:138, JuU 38, SFS 1988:616). Föredragande statsrådet utta-&lt;br&gt;lade i propositionen att hon delade den i olika sammanhang hävdade&lt;br&gt;uppfattningen att det från principiell synpunkt är väsentligt att inga övre&lt;br&gt;åldersgränser gäller för offentliga uppdrag (se bl. a. KU 1980/81:8). En&lt;br&gt;övergång till denna princip skulle enligt föredraganden innebära en smidi-&lt;br&gt;gare anpassning till den faktiska situationen än vad dåvarande regler&lt;br&gt;medgav. Nämndemannauppdraget kom därmed att i detta hänseende&lt;br&gt;jämställas med andra förtroendeuppdrag som erhålls genom val i de kom-&lt;br&gt;munala valförsamlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar den i promemorian framförda uppfattningen att de skäl som&lt;br&gt;talade för att sjuttioårsgränsen avskaffades för nämndemän i allt väsentligt&lt;br&gt;också gäller för intresseledamöter. Det bör få ankomma på de organisatio-&lt;br&gt;ner som föreslår intresseledamötema att utan att behöva iaktta lagfasta&lt;br&gt;begränsningar vad gäller åldern välja de personer som anses mest lämpade&lt;br&gt;för uppdragen. Som framhålls i promemorian innebär detta givetvis ett&lt;br&gt;ökat ansvar för organisationerna vid nomineringarna. Det är därför bety-&lt;br&gt;delsefullt att organisationerna gör en noggrann prövning av varje föresla-&lt;br&gt;gen ledamots förutsättningar för uppdraget. Som har framhållits under&lt;br&gt;remissbehandlingen av promemorian bör bl. a. beaktas att möjligheterna&lt;br&gt;efter hand minskar för en person som har lämnat det yrkesverksamma&lt;br&gt;livet att upprätthålla de erfarenhets- och kunskapskrav som ställs på en&lt;br&gt;intresseledamot. Även åldersfördelningen bland de övriga intresseledamö-&lt;br&gt;terna vid nämnden måste beaktas. Avskaffandet av sjuttioårsgränsen får&lt;br&gt;inte leda till en snedvridning av åldersstrukturen bland intresseledamöter-&lt;br&gt;na i riktning mot ökad genomsnittsålder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Ikraftträdande m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.1 övergångshänseende&lt;br&gt;bör föreskrivas att äldre bestämmelser rörande bostadsdomstolens och&lt;br&gt;hyresnämndernas sammansättning alltjämt skall gälla i mål eller ärenden&lt;br&gt;där handläggning i vilken intresseledamöter har deltagit har påbörjats före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya ordningen kommer inte att medföra några kostnader eller i&lt;br&gt;övrigt något utökat resursbehov för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och&lt;br&gt;hyresnämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvis-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget under 3 har upprättats i samråd med chefen för arbetsmark-&lt;br&gt;nadsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:1082) om&lt;br&gt;bostadsdomstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;io §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen i sin hittillsvarande lydelse innehåller en bestämmelse om att&lt;br&gt;reglerna i 4 kap. RB om jäv mot domare skall gälla också för ledamöterna i&lt;br&gt;bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 kap. 3 § andra stycket RB finns bestämmelser om att en nämnde-&lt;br&gt;man i en allmän domstol inte får föra annans talan i den domstol som han&lt;br&gt;själv tillhör. Som har föreslagits i avsnitt 2.4 skall denna bestämmelse gälla&lt;br&gt;också för icke lagfarna ledamöter i bostadsdomstolen, dvs. främst intresse-&lt;br&gt;ledamöter. Ett nytt andra stycke i den förevarande paragrafen har utfor-&lt;br&gt;mats i enlighet härmed. Bestämmelsen innebär alltså ett förbud för intres-&lt;br&gt;seledamöter och tekniska ledamöter som tillhör bostadsdomstolen att&lt;br&gt;uppträda som partsombud i domstolen. Även ersättare för sådan ledamot&lt;br&gt;omfattas av bestämmelsen (6 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övrigt har en viss språklig modernisering av paragrafen vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats som ett undantag från 12 — 14 §§, som innehåller&lt;br&gt;regler om bostadsdomstolens domförhet i olika typer av mål. I dessa regler&lt;br&gt;anges bl. a. att domstolen skall bestå av lagfarna ledamöter och intressele-&lt;br&gt;damöter när en tvist avgörs. Den närmare innebörden av bestämmelserna&lt;br&gt;har redovisats i avsnitt 2.1.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket av den nu föreslagna 14 a § föreskrivs att sammansätt-&lt;br&gt;ningsreglerna i 12— 14 §§ inte skall tillämpas i vissa angivna mål. Dessa&lt;br&gt;mål anges under tre punkter. Hur bostadsdomstolen skall vara samman-&lt;br&gt;satt i sådana mål framgår av paragrafens tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 1 avser bl. a. tvister av den typ som Langborger-&lt;br&gt;målet gällde, dvs. när fråga är om en förhandlingsklausul skall bibehållas i&lt;br&gt;ett hyresavtal enligt 2 § hyresförhandlingslagen. Som har framhållits i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen är situationen i dessa mål normalt den att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskild hyresgäst, som inte är medlem i en hyresgästorganisation eller som Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;tillhör en annan hyresgästorganisation än den som har träffat avtal med&lt;br&gt;hyresvärden, är missnöjd med att hyran for hans lägenhet bestäms efter&lt;br&gt;förhandlingar mellan organisationer som han inte tillhör och kanske inte&lt;br&gt;heller har förtroende för. Hyresgästens intresse av att få bort förhandlings-&lt;br&gt;klausulen kan i en sådan situation stå i strid med det intresse som de&lt;br&gt;avtalsslutande organisationerna normalt har av att bibehålla klausulen.&lt;br&gt;Med hänsyn till att intresseledamötema i domstolen med anknytning till&lt;br&gt;de avtalsslutande organisationerna i ett sådant mål generellt sett kan antas&lt;br&gt;ha ett gemensamt intresse som står i strid med hyresgästens intresse, bör&lt;br&gt;de inte delta vid prövning av tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande situation kan uppstå för det fall att fråga är om att&lt;br&gt;infora en förhandlingsklausul i ett hyresavtal. En hyresvärd som enligt 12&lt;br&gt;kap. 51 § första stycket JB vill ändra hyresvillkoren i ett hyresförhållande&lt;br&gt;kan t. ex. begära att en förhandlingsklausul skall tas in i avtalet. Även i ett&lt;br&gt;sådant fall kan hyresgästen ha anledning befara att en intressegemenskap&lt;br&gt;kan finnas hos de avtalsslutande organisationerna i frågan. Bestämmelsen&lt;br&gt;täcker även den situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget enligt den ifrågavarande punkten från de sammansättnings-&lt;br&gt;regler som följer av 12 — 14 §§ gäller alla mål enligt 2 § hyresförhandlings-&lt;br&gt;lagen där fråga är om att införa eller bibehålla en förhandlingsklausul i ett&lt;br&gt;hyresavtal. Det är möjligt att det i något av dessa mål visar sig att hyresgäs-&lt;br&gt;ten inte kan sägas ha något intresse som står i strid med de avtalsslutande&lt;br&gt;organisationernas intressen. Hyresgästen kanske tillhör och är verksam&lt;br&gt;inom den berörda hyresgästföreningen och har andra grunder för sin talan&lt;br&gt;än att han är missnöjd med föreningens sätt att sköta hyresförhandlingar-&lt;br&gt;na. För tillämpningen av den nu aktuella bestämmelsen saknar emellertid&lt;br&gt;sådana omständigheter betydelse. Domstolen skall inte vid tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna göra någon bedömning i det enskilda fallet av om det&lt;br&gt;föreligger motstridiga intressen i den mening som nyss angavs. Bestäm-&lt;br&gt;melsen är i stället utformad så att samtliga mål av den ifrågavarande typen&lt;br&gt;skall undantas från de sammansättningsregler som följer av 12 — 14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i punkt 2 tar sikte på mål där fråga är om ersättning enligt 20 §&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen till en hyresgästorganisation för dess förhandlings-&lt;br&gt;arbete. Enligt nämnda paragraf får avtalsslutande parter på bostadsmark-&lt;br&gt;naden i en förhandlingsöverenskommelse bestämma att förhandlingser-&lt;br&gt;sättning till hyresgästföreningen skall ingå i hyran för de lägenheter som&lt;br&gt;omfattas av överenskommelsen. För den enskilde hyresgästen utgör alltså&lt;br&gt;förhandlingsersättningen en del av hyran. Beloppet får enligt bestämmel-&lt;br&gt;sen inte överstiga vad som kan anses vara skäligt med hänsyn till hyran i&lt;br&gt;övrigt, förhandlingskostnademas storlek och övriga omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mål i bostadsdomstolen i vilka en tillämpning av 20 § hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen aktualiseras innebär som regel att den hyresgäst som begär att få&lt;br&gt;ersättningen prövad har intressen som står i strid med hyresgästförening-&lt;br&gt;ens och hyresvärdens gemensamma intressen. Dessa mål skall därför enligt&lt;br&gt;den förevarande punkten alltid prövas av bostadsdomstolen i en annan&lt;br&gt;sammansättning än vad som följer av 12 — 14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mål som här avses gäller kanske främst den situationen att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyresgäst begär att få skäligheten av en överenskommelse om förhand- Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;lingsersättning prövad. Men det kan också gälla mål där hyresgästen t. ex.&lt;br&gt;påstår att förhandlingsersättningen har lett till diskriminering i hyressätt-&lt;br&gt;ningen mellan hyresgäster som är medlemmar i föreningen och hyresgäster&lt;br&gt;som inte är medlemmar. Hyresgästen gör kanske gällande att hyran för&lt;br&gt;icke-medlemmar på grund av den överenskomna förhandlingsersättningen&lt;br&gt;är högre än hyran för medlemmar eller att icke-medlemmar får betala för&lt;br&gt;verksamhet som de inte får del av. I dessa mål skall alltså bostadsdomsto-&lt;br&gt;lens sammansättning bestämmas med utgångspunkt från bestämmelserna i&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts gäller i princip även för det fall att den fråga som rör 20 §&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen utgör endast en del av målet och den återstående&lt;br&gt;delen — om den prövades fristående — skulle avgöras i den sammansätt-&lt;br&gt;ning som föreskrivs i 12 — 14 §§ (se RBD 17:85). Är det fråga om flera mål&lt;br&gt;som handläggs i samma rättegång (kumulation), kan dock den särskilda&lt;br&gt;sammansättningen — om det i övrigt inte anses olämpligt — vara en grund&lt;br&gt;för att särskilja målen och pröva dem i skilda sammansättningar (14 kap.&lt;br&gt;6 § RB). Rör det sig i stället om ett mål där frågan om förhandlingsersätt-&lt;br&gt;ningens storlek utgör endast en av flera alternativa grunder till ett yrkande&lt;br&gt;i målet, får målet prövas i den särskilda sammansättning som anges i&lt;br&gt;paragrafens tredje stycke, även såvitt avser de grunder som inte annars&lt;br&gt;skulle omfattas av den förevarande paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget i punkt 3 avser mål som gäller prövning av hyresvillkor&lt;br&gt;enligt 22 § hyresförhandlingslagen i fall då tillämpning av 21 § samma lag&lt;br&gt;aktualiseras. Även i dessa fall föreligger normalt sett ett gemensamt intres-&lt;br&gt;se mellan hyresvärds- och hyresgästorganisationerna som står i strid med&lt;br&gt;intresset hos den hyresgäst som är part i målet. Enligt 22 § hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen har en hyresgäst rätt att ansöka om ändring av en förhandlings-&lt;br&gt;överenskommelse som har träffats om hyran eller annat hyresvillkor i den&lt;br&gt;del som avser honom. Begär hyresgästen en sådan ändring och gör gällande&lt;br&gt;att överenskommelsen strider mot bestämmelserna i 21 § samma lag, skall&lt;br&gt;alltså den saken prövas av bostadsdomstolen i den sammansättning som&lt;br&gt;anges i paragrafens tredje stycke. Enligt 21 § hyresförhandlingslagen skall&lt;br&gt;lika stora lägenheter i ett hus åsättas samma hyra, om det inte föreligger&lt;br&gt;skillnad mellan dem i fråga om bruksvärdet. De särskilda sammansätt-&lt;br&gt;ningsreglerna kan t. ex. bli tillämpliga i mål där en hyresgäst med stöd av&lt;br&gt;likabehandlingsprincipen i 21 § hyresförhandlingslagen påstår att en för-&lt;br&gt;handlingsöverenskommelse som har träffats innebär hyresdiskriminering&lt;br&gt;och att diskrimineringen beror på att han är oorganiserad eller att han är&lt;br&gt;medlem i en hyresgästorganisation som inte är part i förhandlingsöverens-&lt;br&gt;kommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna blir däremot inte tillämpliga i sådana fall där en prövning&lt;br&gt;enligt 22 § hyresförhandlingslagen av en förhandlingsöverenskommelse&lt;br&gt;inte innebär tillämpning av 21 §. Ett exempel på den situationen är att&lt;br&gt;hyran enligt förhandlingsöverenskommelsen skall prövas med hänsyn till&lt;br&gt;reglerna om en bostadslägenhets bruksvärde enligt 12 kap. 55 § JB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts under punkten 2 i fråga om kumulerade mål och om mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som innehåller alternativa grunder for ett yrkande, gäller även de mål som Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;avses under punkten 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att undantag från de vanliga sammansättningsreg-&lt;br&gt;lerna också gäller i andra mål, där de intresseledamöter som enligt dessa&lt;br&gt;regler skulle ha deltagit vid prövningen av målet har anknytning till organi-&lt;br&gt;sationer som kan antas ha ett gemensamt intresse som står i strid med den&lt;br&gt;ena partens intresse i tvisten. Uttrycket ”gemensamt intresse som står i&lt;br&gt;strid med den ena partens intresse” knyter an till europadomstolens utta-&lt;br&gt;landen i Langborger-målet. I den allmänna motiveringen (avsnitten 2.2.1&lt;br&gt;och 2.2.2) har närmare belysts vilka omständigheter som i ett enskilt fall&lt;br&gt;bör föreligga för att man skall kunna anta att ett sådant gemensamt&lt;br&gt;intresse finns hos organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket skall ses som ett komplement till de i&lt;br&gt;första stycket angivna måltyperna under punkterna 1 — 3. Till skillnad från&lt;br&gt;reglerna i första stycket i vilka det uttryckligen anges vilka mål som avses,&lt;br&gt;innehåller andra stycket en allmän regel som fångar upp andra målkatego-&lt;br&gt;rier där problemet kan förekomma. Det är inte möjligt att närmare ange i&lt;br&gt;vilka mål som bestämmelsen i andra stycket kan komma att tillämpas. I&lt;br&gt;vilken utsträckning det föreligger en situation som här avses får avgöras&lt;br&gt;från fall till fall. Möjligen kan det i andra mål enligt hyresförhandlings-&lt;br&gt;lagen t. ex. om rätt till förhandlingsordning (9 §) och förlängning av för-&lt;br&gt;handlingsordning (13 §) uppkomma situationer där ett partsintresse kan&lt;br&gt;antas stå i strid med ett hos intresseledamöterna gemensamt motstående&lt;br&gt;intresse. Det får bli en uppgift för rättstillämpningen att med ledning av de&lt;br&gt;syften som bär upp regeln i andra stycket avgöra dess närmare tillämp-&lt;br&gt;ningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall tilläggas att det i departementspromemorians lagförslag upp-&lt;br&gt;togs ytterligare ett rekvisit för tillämpning av den särskilda sammansätt-&lt;br&gt;ningsregeln, nämligen att den bristande intressebalansen skulle vara ägnad&lt;br&gt;att rubba förtroendet for ledamöternas opartiskhet. Som har påpekats&lt;br&gt;under remissbehandlingen är emellertid en sådan uttrycklig förutsättning&lt;br&gt;överflödig; det får anses ligga i sakens natur att en potentiell förtroende-&lt;br&gt;rubbning föreligger så snart en intressekonflikt av det slag som anges i&lt;br&gt;andra stycket föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger en sådan situation som avses i första eller andra stycket skall&lt;br&gt;alltså sammansättningsreglerna i 12—14§§ inte tillämpas. I stället skall&lt;br&gt;enligt den föreslagna paragrafens tredje stycke bostadsdomstolen bestå av&lt;br&gt;tre lagfarna ledamöter. Några intresseledamöter skall alltså inte delta vid&lt;br&gt;handläggningen av dessa mål. Det kan tilläggas att bostadsdomstolen vid&lt;br&gt;prövning av frågan om den särskilda sammansättningen skall användas&lt;br&gt;eller inte i ett visst mål enligt bestämmelsen i 12 § andra stycket är domfor&lt;br&gt;med tre lagfarna ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen består i sin hittillsvarande lydelse av fyra stycken. I tredje&lt;br&gt;stycket anges vissa villkor som måste vara uppfyllda för att en intresseleda-&lt;br&gt;mot skall kunna bli förordnad som ledamot i arrendenämnd. Bl. a. gäller&lt;br&gt;för närvarande som villkor att ledamoten inte har fyllt 70 år. I enlighet&lt;br&gt;med vad som föreslås i avsnitt 2.5 skall någon sådan övre åldersgräns inte&lt;br&gt;längre gälla för intresseledamöter. Tredje stycket i den föreslagna lydelsen&lt;br&gt;har utformats i enlighet med det. De nya reglerna kommer också att gälla&lt;br&gt;för intresseledamöter i hyresnämnd, se 5 § tredje stycket som hänvisar till&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 § andra —fjärde styckena. I övrigt är bestämmelserna i&lt;br&gt;2 § oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller regler om hyresnämndernas samman-&lt;br&gt;sättning i olika typer av ärenden. Som huvudregel anges att en nämnd&lt;br&gt;består av en lagfaren ordförande och två intresseledamöter, om inte annat&lt;br&gt;följer av tredje stycket. Av tredje stycket framgår att en nämnd vid pröv-&lt;br&gt;ning av fråga som inte avgörs genom skiljedom kan bestå av endast en&lt;br&gt;lagfaren ordförande, om parterna samtycker till det eller saken är uppen-&lt;br&gt;bar. I den föreslagna lydelsen görs den rent redaktionella förändringen att&lt;br&gt;undantaget från huvudregeln om en nämnds sammansättning vidgas till&lt;br&gt;att gälla också de situationer som anges i 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra —femte stycke är oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats som ett undantag från bestämmelserna i 5 §&lt;br&gt;första stycket, som innehåller regler om hur en hyresnämnd skall vara&lt;br&gt;sammansatt i olika typer av ärenden. En nämnd består normalt av en&lt;br&gt;lagfaren ordförande och två intresseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu föreslagna 5 a § föreskrivs att reglerna i 5 § första stycket inte&lt;br&gt;skall tillämpas i vissa typer av ärenden. Det gäller dels vissa särskilt&lt;br&gt;angivna ärenden som finns upptagna under tre punkter i första stycket,&lt;br&gt;dels enligt andra stycket andra ärenden där de ledamöter som enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 § första stycket skulle ha deltagit har anknytning till&lt;br&gt;organisationer som kan antas ha ett gemensamt intresse som står i strid&lt;br&gt;med den ena partens intresse i tvisten. Utformningen av paragrafen över-&lt;br&gt;ensstämmer i detta hänseende med de föreslagna nya reglerna för bostads-&lt;br&gt;domstolens sammansättning i motsvarande situation, jämför 14 a § lagen&lt;br&gt;om bostadsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de ärenden som här avses skall enligt tredje stycket hyresnämnden&lt;br&gt;bestå av två lagfarna ledamöter. Vid de större hyresnämnderna i Stock-&lt;br&gt;holm, Göteborg och Malmö tjänstgör flera hyresråd vid varje hyresnämnd,&lt;br&gt;och det är då naturligt att något av de andra hyresråden deltar tillsammans&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ordföranden i de fall där särskild sammansättning är påkallad. Vid de Prop. 1990/91:98&lt;br&gt;mindre hyresnämnderna är läget ett annat. Vid dessa hyresnämnder tjänst-&lt;br&gt;gör endast ett hyresråd, som i regel också är ordförande i de ärenden som&lt;br&gt;förekommer vid nämnden. Det finns emellertid också vid dessa nämnder&lt;br&gt;en eller flera särskilt utsedda ersättare för ordförande i hyresnämnd. Det&lt;br&gt;naturliga blir här att kalla in en sådan ersättare för att tillsammans med&lt;br&gt;ordföranden handlägga ärendet. Ersättarna är lagfarna och har ofta sin&lt;br&gt;ordinarie tjänstgöring förlagd till en tingsrätt inom nämndens verksam-&lt;br&gt;hetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en eventuell omröstning i en sammansättning med två lagfarna&lt;br&gt;ledamöter gäller de vanliga reglerna i 20 § nämndlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen i sin hittillsvarande lydelse innehåller en bestämmelse om att&lt;br&gt;RBs regler om jäv mot domare skall gälla också för ledamot i arrende-&lt;br&gt;nämnd och hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 kap. 3 § andra stycket RB finns bestämmelser om att en nämnde-&lt;br&gt;man i en allmän domstol inte får föra annans talan i den domstol som han&lt;br&gt;själv tillhör. Som har föreslagits i avsnitt 2.4 skall denna bestämmelse gälla&lt;br&gt;också för icke lagfarna ledamöter i hyresnämnd och arrendenämnd, dvs.&lt;br&gt;intresseledamöter. Ett nytt andra stycke i den förevarande paragrafen har&lt;br&gt;utformats i enlighet härmed. Bestämmelsen innebär alltså ett förbud för en&lt;br&gt;intresseledamot att uppträda som partsombud i den hyresnämnd eller&lt;br&gt;arrendenämnd som han tillhör. Även den som är ersättare för en intresse-&lt;br&gt;ledamot omfattas av bestämmelsen (2 § fjärde stycket och 5 § tredje styc-&lt;br&gt;ket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har en viss språklig modernisering av paragrafen vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:371) om&lt;br&gt;rättegången i arbetstvister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har beträffande icke lagfarna ledamöter i arbetsdomstolen&lt;br&gt;gjorts en hänvisning till 12 kap. 3§ andra stycket RB. Innebörden av&lt;br&gt;denna hänvisning är att dessa ledamöter inte får uppträda som partsom-&lt;br&gt;bud i arbetsdomstolen (jämför avsnitt 2.4). Ändringen motsvarar de före-&lt;br&gt;slagna nya reglerna för icke lagfarna ledamöter i bostadsdomstolen och i&lt;br&gt;hyres- och arrendenämnderna, se 10 § andra stycket lagen om bostads-&lt;br&gt;domstol och 28 § andra stycket lagen om arrendenämnder och hyresnämn-&lt;br&gt;der. Den föreslagna ändringen innebär att även ersättare och tillfälliga&lt;br&gt;ersättare för icke lagfarna ledamöter omfattas av bestämmelsen (3 kap. 1 §&lt;br&gt;tredje stycket arbetstvistlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och&lt;br&gt;hyresnämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvis-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian (Ds&lt;br&gt;1990:33) Bostadsdomstolens och hyresnämndernas&lt;br&gt;sammansättning i vissa fall, m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian behandlas vissa frågor om s. k. intresseledamöters medver-&lt;br&gt;kan i specialdomstolar och nämnder. Bakgrunden är bl. a. ett mål i europa-&lt;br&gt;domstolen i Strasbourg, det s. k. Langborger-målet, i vilket europadomsto-&lt;br&gt;len fann att bostadsdomstolen vid prövningen av en hyrestvist inte hade&lt;br&gt;utgjort en opartisk och oavhängig domstol i den mening som avses i artikel&lt;br&gt;6 i europakonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att reglerna för bostadsdomstolens och hyres-&lt;br&gt;nämndernas sammansättning ändras, bl. a. för den typ av tvist som var&lt;br&gt;aktuell i Langborger-målet. De föreslagna ändringarna innebär att intres-&lt;br&gt;seledamöter från fastighetsägaresidan resp, hyresgästsidan, som represen-&lt;br&gt;terar sådana organisationer som kan antas ha gemensamma intressen som&lt;br&gt;står i strid med den ena partens talan i tvisten inte får delta i dessa mål.&lt;br&gt;Föreligger en sådan situation skall i stället andra intresseledamöter delta,&lt;br&gt;som inte har anknytning till de organisationer som berörs av tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare undersöks om europadomstolens dom i Langborger-målet får&lt;br&gt;betydelse även för andra specialdomstolar och nämnder där intresseleda-&lt;br&gt;möter medverkar, t. ex. arbetsdomstolen, marknadsdomstolen och arren-&lt;br&gt;denämnderna. Den slutsats som dras i promemorian är att några ändrade&lt;br&gt;regler inte behövs för dessa domstolar och nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehåller också ett par andra förslag som rör intressele-&lt;br&gt;damöter. Det ena förslaget innebär att intresseledamöter i bl. a. arbets-&lt;br&gt;domstolen och hyresnämnderna inte får uppträda som partsombud i den&lt;br&gt;domstol eller nämnd där de är förordnade att tjänstgöra som ledamöter.&lt;br&gt;Enligt det andra förslaget avskaffas den nuvarande åldersgränsen vid 70 år&lt;br&gt;för intresseledamöter i hyresnämnder och arrendenämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:1082) om bostadsdomstol&lt;br&gt;dels att 14 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 13 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena tillämpas inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de ledamöter som enligt dessa&lt;br&gt;bestämmelser skulle ha deltagit har&lt;br&gt;anknytning till organisationer som&lt;br&gt;kan antas ha ett gemensamt intresse&lt;br&gt;som står i strid med den ena partens&lt;br&gt;intresse i tvisten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. detta förhållande är ägnat att&lt;br&gt;rubba förtroendet för ledamöternas&lt;br&gt;opartiskhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket&lt;br&gt;skall ordföranden i stället utse fyra&lt;br&gt;andra intresseledamöter att delta.&lt;br&gt;Av dessa skall två företräda fastig-&lt;br&gt;hetsägareintressen och två bostads-&lt;br&gt;rättshavares eller hyresgästers in-&lt;br&gt;tressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträder bostadsdomstolen med fyra ledamöter, är två av dem&lt;br&gt;lagfarna ledamöter och två av dem intresseledamöter. En av de lagfarna&lt;br&gt;ledamöterna är därvid ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresseledamöterna skall en&lt;br&gt;företräda fastighetsägareintressen&lt;br&gt;och en bostadsrättshavares eller hy-&lt;br&gt;resgästers intressen. I övrigt äger&lt;br&gt;13 § andra och tredje styckena mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresseledamöterna skall en&lt;br&gt;företräda fastighetsägareintressen&lt;br&gt;och en bostadsrättshavares eller hy-&lt;br&gt;resgästers intressen. I övrigt äger&lt;br&gt;13 § andra och tredje styckena samt&lt;br&gt;13 a § motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:664.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och&lt;br&gt;hyresnämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:188) om arrendenämnder&lt;br&gt;och hyresnämnder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 6 och 28 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnd består av lagfaren ordförande och två andra ledamöter,&lt;br&gt;om ej annat följer av andra stycket. Av de senare ledamöterna skall den&lt;br&gt;ene såsom ägare av jordbruksfastighet eller på liknande sätt ha förvärvat&lt;br&gt;erfarenhet av arrendeförhållanden och den andre vara jordbruksarrenda-&lt;br&gt;tor eller, när ärende rör bostadsarrende, bostadsarrendator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid företagande av förberedande åtgärd, vid prövning av fråga om&lt;br&gt;avvisning av ansökan eller avskrivning av ärende samt vid handläggning&lt;br&gt;av överklagande kan arrendenämnden bestå av ordföranden ensam. Vad&lt;br&gt;som sagts nu gäller även vid medling när sådan lämpligen kan ske utan&lt;br&gt;övriga ledamöters närvaro samt, om parterna samtycker till det eller saken&lt;br&gt;är uppenbar, vid prövning av fråga som inte avgörs genom skiljedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot skall vara svensk med-&lt;br&gt;borgare och får inte vara underårig&lt;br&gt;eller ha fyllt sjuttio år och inte heller&lt;br&gt;ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-&lt;br&gt;äldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot skall vara svensk med-&lt;br&gt;borgare och får inte vara underårig&lt;br&gt;och inte heller ha förvaltare enligt&lt;br&gt;11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledamot i arrendenämnd skall finnas en eller flera ersättare. Bestäm-&lt;br&gt;melserna om ledamot gäller även ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § första styc-&lt;br&gt;ket andra och tredje meningen&lt;br&gt;tillämpas inte, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de ledamöter som enligt dessa&lt;br&gt;bestämmelser skulle ha deltagit har&lt;br&gt;anknytning till organisationer som&lt;br&gt;kan antas ha ett gemensamt intresse&lt;br&gt;som står i strid med den ena partens&lt;br&gt;intresse i tvisten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. detta förhållande är ägnat att&lt;br&gt;rubba förtroendet för ledamöternas&lt;br&gt;opartiskhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket&lt;br&gt;skall ordföranden i stället utse två&lt;br&gt;andra intresseledamöter att delta.&lt;br&gt;Av dessa skall en företräda fastig-&lt;br&gt;hetsägareintressen och en bostads-&lt;br&gt;rättshavares eller hyresgästers in-&lt;br&gt;tressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1985:660.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:1296.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu varande' lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje hyresnämnd forordnar regeringen eller myndighet, som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer, ordförande och lämpligt antal andra ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan annan ledamot än ordförande förordnas, skall sådan riksorganisa-&lt;br&gt;tion av fastighetsägare, hyresgäster, bostadsrättshavare eller näringsidkare&lt;br&gt;som med hänsyn till medlemsantal, verksamhet och övriga omständighe-&lt;br&gt;ter kan anses väl företräda den intressegrupp som det är fråga om beredas&lt;br&gt;tillfälle att avge förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till tjänstgöring i nämnden&lt;br&gt;kallar ordföranden med iakttagan-&lt;br&gt;de av vad som föreskrivits i 5 §&lt;br&gt;första stycket de ledamöter som&lt;br&gt;han med hänsyn till ärendets be-&lt;br&gt;skaffenhet och övriga förhållanden&lt;br&gt;finner lämpligast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till tjänstgöring i nämnden&lt;br&gt;kallar ordföranden med iakttagan-&lt;br&gt;de av vad som föreskrivits i 5 §&lt;br&gt;första stycket och 5 a§ de ledamö-&lt;br&gt;ter som han med hänsyn till ären-&lt;br&gt;dets beskaffenhet och övriga förhål-&lt;br&gt;landen finner lämpligast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken om jäv mot domare&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning på le-&lt;br&gt;damot i nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken om jäv mot domare&lt;br&gt;skall tillämpas på ledamöterna i&lt;br&gt;nämnderna. I fråga om icke lagfar-&lt;br&gt;na ledamöter gäller vidare bestäm-&lt;br&gt;melserna i 12 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1974:824.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 3 § lagen (1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;br&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 allt varom i denna lag ej är sär-&lt;br&gt;skilt föreskrivet gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som i rättegångsbalken&lt;br&gt;eller annan författning är föreskri-&lt;br&gt;vet om rättegången i tvistemål, vari&lt;br&gt;förlikning om saken är tillåten.&lt;br&gt;Därvid skall beträffande rättegång-&lt;br&gt;en i arbetsdomstolen som första&lt;br&gt;domstol tillämpas vad som är före-&lt;br&gt;skrivet om rättegången i tingsrätt. I&lt;br&gt;fråga om rättegången i arbetsdom-&lt;br&gt;stolen som fullföljdsinstans tilläm-&lt;br&gt;pas vad som är föreskrivet om rät-&lt;br&gt;tegången i hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allt varom i denna lag ej är sär-&lt;br&gt;skilt föreskrivet gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som i rättegångsbalken&lt;br&gt;eller annan författning är föreskri-&lt;br&gt;vet om rättegången i tvistemål, vari&lt;br&gt;förlikning om saken är tillåten.&lt;br&gt;Därvid skall beträffande rättegång-&lt;br&gt;en i arbetsdomstolen som första&lt;br&gt;domstol tillämpas vad som är före-&lt;br&gt;skrivet om rättegången i tingsrätt. I&lt;br&gt;fråga om rättegången i arbetsdom-&lt;br&gt;stolen som fullföljdsinstans tilläm-&lt;br&gt;pas vad som är föreskrivet om rät-&lt;br&gt;tegången i hovrätt. I fråga om icke&lt;br&gt;lagfarna ledamöter i arbetsdomsto-&lt;br&gt;len gäller bestämmelserna i 12 kap.&lt;br&gt;3 § andra stycket rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1977:530.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:683.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över promemorian&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Yttranden över departementspromemorian (Ds 1990:33) Bostadsdomsto-&lt;br&gt;lens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall, m. m. har avgetts&lt;br&gt;av justitiekanslern, bostadsdomstolen, domstolsverket, arbetsdomstolen,&lt;br&gt;Svea hovrätt, Göteborgs tingsrätt, hyresnämnden och arrendenämnden i&lt;br&gt;Stockholm, hyresnämnden och arrendenämnden i Malmö, hyresnämnden&lt;br&gt;och arrendenämnden i Göteborg, hyresnämnden och arrendenämnden i&lt;br&gt;Umeå, juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, allmänna&lt;br&gt;reklamationsnämnden, marknadsdomstolen, försäkringsöverdomstolen,&lt;br&gt;riksdagens ombudsmän, HSB:s riksförbund, Riksbyggen, Sveriges Allmän-&lt;br&gt;nyttiga Bostadsföretag, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Bo-&lt;br&gt;stadsrättsföreningars Centralorganisation Ek. för., Hyresgästernas Riks-&lt;br&gt;förbund, Småföretagens Riksorganisation, Sveriges Köpmannaförbund,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige, Centralorganisationen SACO/SR och&lt;br&gt;Medborgarrättsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lagom ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:1082) om bostadsdomstol&lt;br&gt;dels att 10 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 14 a§, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare äger&lt;br&gt;motsvarande tillämpning på ledamot i bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare skall&lt;br&gt;tillämpas på ledamöterna i bostadsdomstolen. I fråga om icke lagfarna&lt;br&gt;ledamöter gäller också bestämmelserna i 12 kap. 3 § andra stycket rätte-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 12—14§§&lt;br&gt;tillämpas inte i mål som gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fråga om en förhandlingsklau-&lt;br&gt;sul skall föras in eller bibehållas i ett&lt;br&gt;hyresavtal enligt 2§ hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen (1978:304),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning enligt 20 § hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen till en hyresgästor-&lt;br&gt;ganisation för dess förhandlingsar-&lt;br&gt;bete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. prövning av hyresvillkor med&lt;br&gt;tillämpning av 21 § hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 12—14 §§ skall&lt;br&gt;inte heller tillämpas i andra mål,&lt;br&gt;om de intresseledamöter som enligt&lt;br&gt;dessa regler skulle ha deltagit har&lt;br&gt;anknytning till organisationer som&lt;br&gt;kan antas ha ett gemensamt intresse&lt;br&gt;som står i strid med den ena partens&lt;br&gt;intresse i tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som avses i första och andra&lt;br&gt;styckena skall bostadsdomstolen be-&lt;br&gt;stå av tre lagfarna ledamöter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;alltjämt om ett mål i vilket intresseledamöter har deltagit har påbörjats&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och&lt;br&gt;hyresnämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:188) om arrendenämnder&lt;br&gt;och hyresnämnder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 5 och 28 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnd består av lagfaren ordförande och två andra ledamöter,&lt;br&gt;om ej annat följer av andra stycket. Av de senare ledamöterna skall den&lt;br&gt;ene såsom ägare av jordbruksfastighet eller på liknande sätt ha förvärvat&lt;br&gt;erfarenhet av arrendeförhållanden och den andre vara jordbruksarrenda-&lt;br&gt;tor eller, när ärende rör bostadsarrende, bostadsarrendator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid företagande av förberedande åtgärd, vid prövning av fråga om&lt;br&gt;avvisning av ansökan eller avskrivning av ärende samt vid handläggning&lt;br&gt;av överklagande kan arrendenämnden bestå av ordföranden ensam. Vad&lt;br&gt;som sagts nu gäller även vid medling när sådan lämpligen kan ske utan&lt;br&gt;övriga ledamöters närvaro samt, om parterna samtycker till det eller saken&lt;br&gt;är uppenbar, vid prövning av fråga som inte avgörs genom skiljedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot skall vara svensk med-&lt;br&gt;borgare och får inte vara underårig&lt;br&gt;eller ha fyllt sjuttio år och inte heller&lt;br&gt;ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-&lt;br&gt;äldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot skall vara svensk med-&lt;br&gt;borgare och får inte vara underårig&lt;br&gt;och inte heller ha förvaltare enligt&lt;br&gt;11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledamot i arrendenämnd skall finnas en eller flera ersättare. Bestäm-&lt;br&gt;melserna om ledamot gäller även ersättare.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0398/prop_199091__98-2.png" style="width:15pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd består av lagfaren&lt;br&gt;ordförande och två andra ledamö-&lt;br&gt;ter, om ej annat följer av tredje&lt;br&gt;stycket. Av de senare ledamöterna&lt;br&gt;skall den ene vara väl förtrogen&lt;br&gt;med förvaltning av hyresfastighet&lt;br&gt;och den andre vara väl förtrogen&lt;br&gt;med bostadshyresgästers förhållan-&lt;br&gt;den eller, när ärendet rör annan lä-&lt;br&gt;genhet än bostadslägenhet, med nä-&lt;br&gt;ringsidkande hyresgästers förhål-&lt;br&gt;landen. 1 ärenden enligt 52 § eller&lt;br&gt;60 § första stycket 1 bostadsrätts-&lt;br&gt;lagen (1971:479) skall vad som&lt;br&gt;sagts nu om hyresfastighet och hy-&lt;br&gt;resgästers förhållanden i stället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd består av lagfaren&lt;br&gt;ordförande och två andra ledamö-&lt;br&gt;ter, om ej annat följer av tredje&lt;br&gt;stycket eller 5 a §. Av de senare le-&lt;br&gt;damöterna skall den ene vara väl&lt;br&gt;förtrogen med förvaltning av hyres-&lt;br&gt;fastighet och den andre vara väl&lt;br&gt;förtrogen med bostadshyresgästers&lt;br&gt;förhållanden eller, när ärendet rör&lt;br&gt;annan lägenhet än bostadslägenhet,&lt;br&gt;med näringsidkande hyresgästers&lt;br&gt;förhållanden. 1 ärenden enligt 52 §&lt;br&gt;eller 60 § första stycket 1 bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1971:479) skall vad som&lt;br&gt;sagts nu om hyresfastighet och hy-&lt;br&gt;resgästers förhållanden i stället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1985:660.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1296.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:663.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avse bostadsrättsfastighet och bo- avse bostadsrättsfastighet och bo-&lt;br&gt;stadsrättshavares förhållanden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stadsrättshavares förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd får anlita expert att biträda nämnden, om ärendets beskaf-&lt;br&gt;fenhet eller annat särskilt skäl föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § andra—fjärde styckena äger motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning i fråga om hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan förordna att i hyresnämnd skall finnas flera avdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om hyresnämnd gäller i tillämpliga delar även avdel-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § första styc-&lt;br&gt;ket tillämpas inte i ärende som gäl-&lt;br&gt;ler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fråga om en förhandlingsklau-&lt;br&gt;sul skall föras in eller bibehållas i ett&lt;br&gt;hyresavtal enligt 2§ hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen (1978:304),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning enligt 20 § hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen till en hyresgästor-&lt;br&gt;ganisation för dess förhandlingsar-&lt;br&gt;bete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. prövning av hyresvillkor med&lt;br&gt;tillämpning av 21 § hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § första styc-&lt;br&gt;ket skall inte heller tillämpas i and-&lt;br&gt;ra ärenden, om de intresseledamö-&lt;br&gt;ter som enligt dessa bestämmelser&lt;br&gt;skulle ha deltagit har anknytning&lt;br&gt;till organisationer som kan antas ha&lt;br&gt;ett gemensamt intresse som står i&lt;br&gt;strid med den ena partens intresse i&lt;br&gt;tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som avses i första och&lt;br&gt;andra styckena skall hyresnämnden&lt;br&gt;bestå av två lagfarna ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken om jäv mot domare&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning på le-&lt;br&gt;damot i nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 4 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken om jäv mot domare&lt;br&gt;skall tillämpas på ledamöterna i&lt;br&gt;nämnderna. I fråga om icke lagfar-&lt;br&gt;na ledamöter gäller också bestäm-&lt;br&gt;melserna i 12 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;alltjämt om ett ärende i vilket intresseledamöter har deltagit har påbörjats&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 3 § lagen (1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;br&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allt varom i denna lag ej är sär-&lt;br&gt;skilt föreskrivet gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som i rättegångsbalken&lt;br&gt;eller annan författning är föreskri-&lt;br&gt;vet om rättegången i tvistemål, vari&lt;br&gt;förlikning om saken är tillåten.&lt;br&gt;Därvid skall beträffande rättegång-&lt;br&gt;en i arbetsdomstolen som första&lt;br&gt;domstol tillämpas vad som är före-&lt;br&gt;skrivet om rättegången i tingsrätt. I&lt;br&gt;fråga om rättegången i arbetsdom-&lt;br&gt;stolen som fullföljdsinstans tilläm-&lt;br&gt;pas vad som är föreskrivet om rät-&lt;br&gt;tegången i hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allt varom i denna lag ej är sär-&lt;br&gt;skilt föreskrivet gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som i rättegångsbalken&lt;br&gt;eller annan författning är föreskri-&lt;br&gt;vet om rättegången i tvistemål, vari&lt;br&gt;förlikning om saken är tillåten.&lt;br&gt;Därvid skall beträffande rättegång-&lt;br&gt;en i arbetsdomstolen som första&lt;br&gt;domstol tillämpas vad som är före-&lt;br&gt;skrivet om rättegången i tingsrätt. I&lt;br&gt;fråga om rättegången i arbetsdom-&lt;br&gt;stolen som fullföljdsinstans tilläm-&lt;br&gt;pas vad som är föreskrivet om rät-&lt;br&gt;tegången i hovrätt. I fråga om icke&lt;br&gt;lagfarna ledamöter i arbetsdomsto-&lt;br&gt;len gäller bestämmelserna i 12 kap.&lt;br&gt;3 § andra stycket rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1977:530.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:683.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-01-30.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil&lt;br&gt;Werner, justitierådet Ulf Gad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 24 januari 1991 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Freivalds beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostads-&lt;br&gt;domstol, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Håkan&lt;br&gt;Lavén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition.................................................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 februari 1991 . &amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmän motivering ......................................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Bakgrund.............................................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Europakonventionen .............................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Målet Langborger mot Sverige ...................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Specialdomstolar och nämnder med s. k. intresserepre-&lt;br&gt;sentation ......................................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3.1 Bostads-och arrendeområdet................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3.2 Arbetsmarknadsområdet.................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3.3 Socialförsäkringsområdet ................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3.4 Konsumentområdet ........................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 Garantierna för opartisk domstolshandläggning i svensk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag och praxis..................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Reformbehovet ........................................ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Utgångspunkter................................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Bostads- och arrendeområdet....................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Arbetsmarknads-och socialförsäkringsområdet ....... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Konsumentområdet............................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Reglerna för bostadsdomstolens och hyresnämndernas sam-&lt;br&gt;mansättning ........................................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Intresseledamöter m. fl. som partsombud .................. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Den övre åldersgränsen för intresseledamöter .............. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Ikraftträdande m. m..................................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Upprättade lagförslag....................................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Specialmotivering.......................................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostads-&lt;br&gt;domstol ............................................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrendenämnder och hyresnämnder....................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Förslaget till lagom ändring i lagen (1974:371) om rättegången&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i arbetstvister .......................................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Hemställan................................................ 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Beslut .................................................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sammanfattning av departementspromemorian (Ds 1990:33)&lt;br&gt;Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall, m. m.................................................. 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Departementspromemorians lagförslag ....................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förteckning över remissinstanserna .......................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Lagrådsremissens lagförslag................................. 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Lagrådets yttrande......................................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JuU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-02-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-02-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-03-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:26:58</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0398</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:26:58</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0398</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__98.pdf</filnamn>
<filstorlek>2553770</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/00806575-A9A0-4DB1-994E-1A2760B52DCA</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:JuU26</uppgift>
<ref_dok_id>GE01JuU26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Bostadsdomstolen och hyresnämnderna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:98&lt;br/&gt;
Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:98 Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:98&lt;br/&gt;
Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:98 Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:98&lt;br/&gt;
Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:98 Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:98&lt;br/&gt;
Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:98 Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:98&lt;br/&gt;
Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:98 Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berith Eriksson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:98&lt;br/&gt;
Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:98 Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berith Eriksson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Britta Bjelle  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:98&lt;br/&gt;
Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:98 Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Britta Bjelle  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Göran Franck  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:98&lt;br/&gt;
Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:98 Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Göran Franck  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Dahlberg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:98&lt;br/&gt;
Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:98 Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Dahlberg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av tredje vice talman Bertil Fiskesjö  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:98&lt;br/&gt;
Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall,  m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:98 Bostadsdomstolens och hyresnämndernas sammansättning i vissa fall, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av tredje vice talman Bertil Fiskesjö  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>