<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2222908</hangar_id>
 <dok_id>GE0392</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>92</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:92</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>92</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-02-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:04</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:04:24</publicerad>
 <titel>med förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0392/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0392</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0392</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regenngens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91: 92&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0392/prop_199091__92-1.png" style="width:38pt;height:41pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;med förslag till ny bostadsrättslag, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1990/91: 92&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bi&lt;br&gt;fogade utdrag ur regeringsprotokollet den 7 februari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Lönnqvist&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en ny bostadsrättslag som avser att er-&lt;br&gt;sätta nu gällande bostadsrättslag (1971:479). Lagförslaget bygger på den&lt;br&gt;gällande lagen. Lagstiftningen har dock gjorts om såväl språkligt som redak-&lt;br&gt;tionellt. Flera sakliga nyheter har tillkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det lagstadgade kravet på att en bostadsrättsförening måste ha minst fem&lt;br&gt;medlemmar kompletteras med en bestämmelse om att det i föreningsfastig-&lt;br&gt;heten skall finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bostadsrättsföreningen har fler än ett hus, måste husen vara samlade&lt;br&gt;på ett sådant sätt att en ändamålsenlig samverkan kan ske mellan bostadsrätts-&lt;br&gt;havama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadsrättsförening får laglig rätt att fritt och oberoende av stadgarnas&lt;br&gt;innehåll vägra en juridisk person som förvärvat bostadsrätt till en bostads-&lt;br&gt;lägenhet medlemskap i föreningen. Om bostadslägenheten förvärvas av en&lt;br&gt;juridisk person sedan lagen trätt i kraft får den endast användas för att i sin&lt;br&gt;helhet hyras ut i andra hand som permanentbostad, om annat inte avtalas med&lt;br&gt;föreningen. De nya reglerna om förvärv som sker av juridiska personer berör&lt;br&gt;inte sådana lägenheter som är avsedda för fritidsändamål. De berör inte heller&lt;br&gt;kommun eller landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att vissa villkor i en bostadsrättsförenings stadgar skall Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;vara ogiltiga, nämligen sådana villkor som innebär att endast personer med&lt;br&gt;visst medborgarskap, inkomst eller förmögenhet kan bli medlemmar i för-&lt;br&gt;eningen eller sådana som annars till sitt innehåll eller på annat sätt är oskäliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadsrättsförening skall även fortsättningsvis i princip vara skyldig&lt;br&gt;att bevilja medlemskap för och upplåta bostadsrätt åt de hyresgäster som be-&lt;br&gt;viljats inträde i föreningen och som deltar i en ombildning av hyresrätt till&lt;br&gt;bostadsrätt. Nuvarande regler om rätt till medlemskap preciseras dock till att&lt;br&gt;avse dem som ansöker om medlemskap inom ett år från fastighetsförvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med förhandsavtal införs. Syftet är främst att göra det möjligt&lt;br&gt;för bostadssökande att under produktionen av föreningens hus kunna påverka&lt;br&gt;utformningen av de egna lägenheterna genom s.k. tillval. Förhandsavtal skall&lt;br&gt;också få ingås i samband med ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Om det&lt;br&gt;finns ett förhandsavtal skall föreningen kunna ta emot förskott för bostads-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavarens s.k. vetorätt mot förändringar av lägenheten vid om-&lt;br&gt;och tillbyggnader av föreningens hus avskaffas. Detta innebär att förening-&lt;br&gt;arna i fortsättningen kan genomföra angelägna ombyggnadsåtgärder som be-&lt;br&gt;rör en enskild lägenhet, t.ex. hissinstallationer, även om bostadsrättshavaren&lt;br&gt;motsätter sig åtgärden. Olika rättssäkerhetsmoment finns intagna i lagförsla-&lt;br&gt;get i fråga om förutsättningarna för att få göra inträng i en lägenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även mark som ligger i anslutning till ett småhus eller en marklägenhet&lt;br&gt;skall kunna omfattas av en bostadsrättsupplåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna för en bostadsrättsförening att ta ut avgifter av medlem-&lt;br&gt;marna justeras. Vissa äldre avgiftstyper tas bort medan en möjlighet införs att&lt;br&gt;ta ut överlåtelseavgift och pantsättningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa andra ändringar föreslås också, bl.a. i fråga om offentlig auktion&lt;br&gt;och andrahandsupplåtelser. I övrigt föreslås också justeringar av den s.k.&lt;br&gt;ombildningslagen, bl.a. i fråga om uppenbart oskäliga villkor i hembud.&lt;br&gt;Vidare föreslås en särskild lag som ger vissa äldre bostadsföreningar möjlig-&lt;br&gt;het att omregistreras till bostadsrättsföreningar. Slutligen föreslås att försöks-&lt;br&gt;verksamheten med kooperativ hyresrätt förlängs till utgången av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bostadsrättslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Grundregler om bostadsrättsföreningar och bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening som har till ändamål&lt;br&gt;att i föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt. En bostadsrätts-&lt;br&gt;förening skall vara registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas på bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar i den utsträckning som anges i 9-10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För registrering av en bostadsrättsförening fordras att föreningen har&lt;br&gt;minst fem medlemmar. Dessutom skall föreningen ha antagit stadgar samt ut-&lt;br&gt;sett styrelse och minst en revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt får endast ske till den som är&lt;br&gt;medlem i bostadsrättsföreningen. Bostadsrätt är den rätt i föreningen som en&lt;br&gt;medlem har på grund av upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en bostadsrätt överlåtits från en bostadsrättshavare till en ny inne-&lt;br&gt;havare får denne utöva bostadsrätten endast om han är eller antas till medlem i&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske till nyttjande mot er-&lt;br&gt;sättning och utan tidsbegränsning. Endast bostadsrättsföreningar får upplåta&lt;br&gt;sådan nyttjanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upplåtelse med bostadsrätt får endast avse hus eller del av hus. En&lt;br&gt;upplåtelse får dock även omfatta mark som ligger i anslutning till föreningens&lt;br&gt;hus, om marken skall användas som komplement till nyttjandet av huset eller&lt;br&gt;del av huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om upprättande och registrering av ekonomisk plan som förutsättning&lt;br&gt;för upplåtelse finns bestämmelser i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering av ekonomisk plan fordras att det i föreningens hus kom-&lt;br&gt;mer att finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt Vid&lt;br&gt;beräkningen av antalet lägenheter som avses bli upplåtna med bostadsrätt räk-&lt;br&gt;nas som lägenhet varje avskild enhet som är inrättad att varaktigt och själv-&lt;br&gt;ständigt användas som bostad eller lokal. Garage, lager och andra lägenheter&lt;br&gt;som i första hand används som förvaringsutrymmen skall man dock bortse&lt;br&gt;från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen har fler än ett hus, fordras det för registrering också att&lt;br&gt;husen ligger så nära varandra att en ändamålsenlig samverkan kan ske mellan&lt;br&gt;bostadsrättshavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med bostadslägenhet avses i denna lag en lägenhet som är avsedd att Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. Med lokal avses en&lt;br&gt;annan lägenhet än bostadslägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bestämmelser som gäller ombildning av hyresrätt till bostadsrätt finns i&lt;br&gt;denna lag och i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning&lt;br&gt;till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot upplåtelse av andelsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En juridisk person får inte upplåta andelsrätt med vilken följer rätt att för&lt;br&gt;begränsad tid besitta eller nyttja en bostadslägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbehåll om förvärv av andelsrätt i strid med första stycket gäller inte&lt;br&gt;mot den till vilken lägenheten har upplåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt&lt;br&gt;kan regeringen lämna ekonomiska föreningar tillstånd att bedriva verksamhet&lt;br&gt;trots bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Föreningens medlemmar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Fråga om att anta en medlem i en bostadsrättsförening avgörs av för-&lt;br&gt;eningens styrelse med iakttagande av de villkor för medlemskap som anges i&lt;br&gt;föreningens stadgar och bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stadgarna får föreskrivas att ansökan om inträde i föreningen skall göras&lt;br&gt;skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens&lt;br&gt;bevittnade namnunderskrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Sådana stadgevillkor för medlemskap är utan verkan som innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att ett visst medborgarskap eller en viss inkomst eller förmögenhet skall&lt;br&gt;utgöra förutsättning för inträde i föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den till vilken en bostadsrätt övergår skall utses av någon annan än&lt;br&gt;bostadsrättshavaren eller godkännas enligt andra grunder än som gäller enligt&lt;br&gt;denna lag för inträde i en bostadsrättsförening, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att villkoret annars med hänsyn till sitt innehåll eller på annat sätt är&lt;br&gt;oskäligt mot den som vill vinna inträde i föreningen eller överlåta sin bostads-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 2 hindrar inte att föreningen i sina stadgar&lt;br&gt;förbehåller sig sådan återköps- eller lösningsrätt som avses i 6 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till medlemskap vid övergång av bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som en bostadsrätt har övergått till får inte vägras inträde i för-&lt;br&gt;eningen, om de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna är upp-&lt;br&gt;fyllda och föreningen skäligen bör godta honom som bostadsrättshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa särskilda fall av övergång gäller 4-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En juridisk person som har förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet,&lt;br&gt;som inte är avsedd för fritidsändamål, får vägras inträde i föreningen även&lt;br&gt;om de i 3 § angivna förutsättningarna för medlemskap är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun eller en landstingskommun som har förvärvat bostadsrätt till&lt;br&gt;en bostadslägenhet får inte vägras inträde i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en bostadsrätt har övergått till bostadsrättshavarens make, får maken Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;vägras inträde i föreningen endast om det som villkor för medlemskap i stad-&lt;br&gt;garna föreskrivits att medlemmarna skall tillhöra en viss sammanslutning eller&lt;br&gt;uppfylla liknande villkor och det skäligen kan fordras att maken uppfyller&lt;br&gt;villkoret. Detta gäller ocksä när en bostadsrätt till en bostadslägenhet övergått&lt;br&gt;till någon annan närstående person som varaktigt sammanbodde med bostads-&lt;br&gt;rättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som har förvärvat en andel i en bostadsrätt får vägras inträde i för-&lt;br&gt;eningen, om annat inte bestämts i stadgarna. Bestämmelserna i 3 och 5 §§&lt;br&gt;skall dock gälla om bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar eller, om&lt;br&gt;bostadsrätten avser bostadslägenhet, av sådana sambor på vilka lagen&lt;br&gt;(1987: 232) om sambors gemensamma hem skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som förvärvat bostadsrätt vid exekutiv försäljning eller vid offentlig&lt;br&gt;auktion enligt denna lag får inte vägras inträde som medlem av den anled-&lt;br&gt;ningen att ersättning för bostadsrätten inte beräknats enligt de grunder som&lt;br&gt;anges i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till medlemskap vid upplåtelse av bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En bostadsrättsförening som har förvärvat eller avser att förvärva en&lt;br&gt;hyresfastighet för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får inte vägra en&lt;br&gt;hyresgäst i fastigheten inträde i föreningen i annat fall än om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hyresförhållandet avser en lokal och lokalen inte skall upplåtas med&lt;br&gt;bostadsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyresförhållandet beror av anställning och lägenheten inte skall upplåtas&lt;br&gt;med bostadsrätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana omständigheter föreligger att en bostadsrättsförening enligt 3&lt;br&gt;eller 4 § kan vägra den som förvärvat bostadsrätt inträde i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen får också efter det att den förvärvat fastigheten vägra en hyres-&lt;br&gt;gäst inträde i föreningen, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. denne inte var hyresgäst i fastigheten när bostadsrättsföreningen förvär-&lt;br&gt;vade den, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyresgästen ansökt om medlemskap i föreningen senare än ett år från&lt;br&gt;föreningens fastighetsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hyresgästen var make eller annan närstående person till den som inne-&lt;br&gt;hade hyresrätten när föreningen förvärvade fastigheten och hyresrätten över-&lt;br&gt;gått till hyresgästen enligt bestämmelserna i 12 kap. 33 §, 34 § eller 47 §&lt;br&gt;andra stycket jordabalken, får medlemskap inte vägras på grund av bestäm-&lt;br&gt;melserna i andra stycket 1. Ansökan om medlemskap måste dock ha skett&lt;br&gt;före utgången av den tid som anges i andra stycket 2 eller, om det är förmån-&lt;br&gt;ligare för hyresgästen, senast tre månader från den dag då hyresrätten över-&lt;br&gt;togs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Skall en bostadsrättsförening i annat fall än som avses i 8 § upplåta&lt;br&gt;bostadsrätt till en lägenhet och ansöker någon om medlemskap i föreningen i&lt;br&gt;syfte att erhålla lägenheten, är föreningen skyldig att bevilja medlemskap&lt;br&gt;endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den sökande har tecknat förhandsavtal enligt 5 kap. eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den sökande dels har anvisats bostadsrätt av en kommun enligt lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt dels uppfyller de villkor&lt;br&gt;som enligt 3 § gäller för inträde i samband med övergång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap enligt första stycket 1 behöver inte beviljas förrän den eko- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;nomiska planen har registrerats enligt 3 kap. och lägenheten står klar för in-&lt;br&gt;flyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun till vilken bostadsrätt skall anses upplåten enligt lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt förvärvar medlemskap i&lt;br&gt;föreningen genom upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till överprövning av frågan om inträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som i annat fall än som sägs i 4 § förvärvat en bostadsrätt men&lt;br&gt;vägrats inträde i föreningen kan inom en månad från den dag han fick del av&lt;br&gt;beslutet om detta hänskjuta tvisten till hyresnämnden. Detsamma gäller&lt;br&gt;hyresgäst som avses i 8 § och sådan sökande som sägs i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om ogiltighet av en överlåtelse när medlemskap vägras&lt;br&gt;finns i 6 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utträde ur föreningen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En medlem som inte har någon bostadsrätt i föreningen kan utträda ur&lt;br&gt;föreningen och får av orsak som anges i stadgarna uteslutas ur denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem som upphör att vara bostadsrättshavare skall anses ha utträtt ur&lt;br&gt;föreningen, om inte styrelsen medgett att han får stå kvar som medlem. Detta&lt;br&gt;gäller inte om bostadsrätten upphört på grund av att det hus i vilket lägenheten&lt;br&gt;finns har övergått till en ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om föreningen vägrar att upplåta bostadsrätt till någon som avses i 8&lt;br&gt;eller 9 § och som antagits som medlem i föreningen eller antar inte en sådan&lt;br&gt;medlem ett erbjudande från föreningen om att få lägenheten upplåten med&lt;br&gt;bostadsrätt, skall han anses ha utträtt ur föreningen. Detta gäller dock inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. han inom sex månader från beslutet eller erbjudandet har hänskjutit frå-&lt;br&gt;gan om upplåtelse till hyresnämnden enligt 4 kap. 6 § andra stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. styrelsen medgett att han får stå kvar i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmen skall också anses ha utträtt ur föreningen när ett beslut har&lt;br&gt;vunnit laga kraft som innebär avslag på hans begäran om upplåtelse av&lt;br&gt;bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Har föreningen antagit en hyresgäst som avses i 8 § som medlem i&lt;br&gt;föreningen men upphör denne att vara hyresgäst innan någon bostadsrätt&lt;br&gt;upplåtits till honom, skall medlemmen anses ha utträtt ur föreningen den dag&lt;br&gt;hyresförhållandet upphör. Dessa bestämmelser gäller dock inte, om förening-&lt;br&gt;ens styrelse medgett att medlemmen får stå kvar i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I stadgarna får föreskrivas att en anmälan om utträde ur föreningen&lt;br&gt;skall göras skriftligen och att handlingen skall vara försedd med medlemmens&lt;br&gt;bevittnade namnunderskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om uteslutning prövas av föreningsstämman, om inte något annat&lt;br&gt;har bestämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Ekonomisk plan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Planens innehåll mjn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Innan en bostadsrättsförening upplåter lägenheter med bostadsrätt, skall&lt;br&gt;en ekonomisk plan upprättas av föreningens styrelse och registreras av&lt;br&gt;länsstyrelsen. Planen skall innehålla de upplysningar som är av betydelse for&lt;br&gt;en bedömning av föreningens verksamhet. Av planen skall också framgå om&lt;br&gt;förutsättningarna för registrering enligt 1 kap. 5 § är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En ekonomisk plan skall vara försedd med intyg av två personer om att&lt;br&gt;planen enligt deras omdöme vilar på tillförlitliga grunder. Vidare skall&lt;br&gt;intygsgivama ange om förutsättningarna för registrering enligt 1 kap. 5 § kan&lt;br&gt;anses uppfyllda. I intyget skall intygsgivama också ange de huvudsakliga&lt;br&gt;omständigheter som ligger till grund för deras omdöme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Intygsgivare utses bland dem som regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer har förklarat behöriga att utfärda sådant intyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte tillåtet att utse någon till intygsgivare, om det finns någon om-&lt;br&gt;ständighet som kan rubba förtroendet för dennes opartiskhet. Endast en av&lt;br&gt;intygsgivama får vara anställd hos företag, organisation eller någon annan&lt;br&gt;som har bildat bostadsrättsföreningen eller hjälpt till med föreningsbildningen&lt;br&gt;eller med att upprätta den ekonomiska planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny plan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om det sedan den ekonomiska planen har upprättats inträffar något som&lt;br&gt;är av väsentlig betydelse for bedömningen av föreningens verksamhet, får&lt;br&gt;föreningen inte upplåta lägenheter med bostadsrätt föirän en ny ekonomisk&lt;br&gt;plan har upprättats av föreningens styrelse och registrerats av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förening får upplåta en lägenhet med bostadsrätt trots att den inte finns&lt;br&gt;upptagen i en registrerad ekonomisk plan, om upplåtelsen inte har någon&lt;br&gt;sådan betydelse som sägs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planens offentlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Styrelsen skall hålla en registrerad ekonomisk plan tillgänglig för var&lt;br&gt;och en som vill ta del av planen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Upplåtelse av lägenheter med bostadsrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När upplåtelse får ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelser om medlemskap och ekonomisk plan som förutsättning&lt;br&gt;för upplåtelse finns i 1 och 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Innan den slutliga kostnaden för föreningens hus har redovisats i en&lt;br&gt;registrerad ekonomisk plan eller på en föreningsstämma, är det inte tillåtet att&lt;br&gt;upplåta bostadslägenheter med bostadsrätt utan tillstånd av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall lämna tillstånd om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en ekonomisk plan har registrerats och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreningen ställt betryggande säkerhet hos länsstyrelsen for återbetal-&lt;br&gt;ning av insatsen till bostadsrättshavama jämte, i förekommande fall, upp-&lt;br&gt;låtelseavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall pä begäran av föreningen återställa säkerheten sedan ett Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;är förflutit efter det att den slutliga kostnaden har redovisats pä en förenings-&lt;br&gt;stämma. Har talan om ersättning väckts före utgängen av denna tid, fär&lt;br&gt;säkerheten dock inte återställas förrän målet är slutligt avgjort och föreningens&lt;br&gt;betalningsskyldighet har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En lägenhet som är uppläten med hyresrätt fär inte upplätas med&lt;br&gt;bostadsrätt så länge ett hyresförhållande består. Lägenheten fär dock upplåtas&lt;br&gt;med bostadsrätt, om mindre än tre månader återstår av hyrestiden och hyres-&lt;br&gt;värden och hyresgästen har kommit överens om att hyresförhållandet skall&lt;br&gt;upphöra utan att hyresrätten överlåts till någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 15 kap. finns bestämmelser om när en bostadsrättsförening får ingå av-&lt;br&gt;tal om att i framtiden upplåta lägenheter med bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåielseavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske skriftligen, om inte&lt;br&gt;något annat följer av lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt&lt;br&gt;eller lagen (1991:000) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I upplåtelsehandlingen skall följande anges: parternas namn, den lägenhet&lt;br&gt;upplåtelsen avser samt de belopp som skall betalas som insats och årsavgift&lt;br&gt;samt i förekommande fall upplåtelseavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upplåta bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om någon som avses i 2 kap. 8 § eller 9 § första stycket har antagits&lt;br&gt;som medlem i föreningen, får föreningen inte vägra att upplåta den lägenhet&lt;br&gt;som är avsedd för medlemmen med bostadsrätt eller erbjuda sådana villkor&lt;br&gt;för upplåtelsen som medlemmen skäligen inte bör godta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden får på ansökan av medlemmen förelägga föreningen att&lt;br&gt;upplåta lägenheten med bostadsrätt. Föreläggandet får förenas med vite.&lt;br&gt;Nämnden får också fastställa villkoren för upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte hyresgäst som av-&lt;br&gt;ses i 2 kap. 8 §, om det är bestämt att hans hyresförhållande skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utträde ur föreningen när upplåtelse enligt denna paragraf inte kommit&lt;br&gt;till stånd finns bestämmelser i 2 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltiga upplåtelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En upplåtelse som skett i strid med bestämmelserna i 3 kap. 1 med krav&lt;br&gt;på en registrerad ekonomisk plan eller formkravet i 5 § är ogiltig. Den som&lt;br&gt;bostadsrätten upplåtits till har därvid rätt till ersättning för skada. Har lägen-&lt;br&gt;heten tillträtts, skall hyresavtal anses ingånget för tiden från tillträdet. Väcks&lt;br&gt;inte talan om upplåtelsens ogiltighet inom två år från den dag då upplåtelsen&lt;br&gt;skedde, är rätten till sådan talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en lägenhet som är upplåten med hyresrätt har upplåtits med bostads-&lt;br&gt;rätt i strid med bestämmelserna i 3 §, är upplåtelsen ogiltig. I ett sådant fall&lt;br&gt;gäller bestämmelserna om återbetalning och ersättning i 10 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en upplåtelse skett i strid med bestämmelserna i 3 kap. 4 § med krav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på en registrerad ny ekonomisk plan, får bostadsrättshavaren efter upp-&lt;br&gt;sägning frånträda bostadsrätten, om han var i god tro när upplåtelsen skedde. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning skall ske inom tre månader från den dag då bostadsrättshavaren Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;fick kännedom om det förhållande som bort föranleda upprättandet av en ny&lt;br&gt;ekonomisk plan, dock inte senare än två år från upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en upplåtelse skett i strid med bestämmelserna i 2 § med krav på till-&lt;br&gt;stånd för upplåtelse av bostadsrätt, får bostadsrättshavaren efter uppsägning&lt;br&gt;frånträda bostadsrätten. Uppsägning får dock inte ske sedan länsstyrelsen&lt;br&gt;lämnat tillstånd till upplåtelsen och inte heller efter utgången av den i 2 §&lt;br&gt;tredje stycket angivna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker uppsägning enligt första eller andra stycket, övergår bostadsrätten&lt;br&gt;genast till föreningen. Föreningen skall betala skälig ersättning för bostads-&lt;br&gt;rätten. Bostadsrättshavaren har även rätt till ersättning för skada. Har lägen-&lt;br&gt;heten tillträtts, skall hyresavtal anses ingånget för tiden från uppsägningen,&lt;br&gt;om bostadsrättshavaren i uppsägningen begärt att fä bo kvar i lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresvillkor vid ogiltiga upplåtelser och når bostadsrätten fränträds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om parterna inte kommer överens om hyresvillkoren enligt 7 § första&lt;br&gt;stycket eller 8 § sista stycket, fastställs dessa av hyresnämnden. I väntan på&lt;br&gt;att hyresvillkoren för tiden från att hyresavtal skall anses ingånget blir slutligt&lt;br&gt;bestämda skall hyra betalas enligt vad föreningen bestämt i fråga om års-&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrerande upplåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en viss lägenhet upplåtits med bostadsrätt åt flera var för sig, gäller&lt;br&gt;upplåtelserna efter den tidsföljd i vilken de ägt rum. Är upplåtelserna sam-&lt;br&gt;tidiga eller går det inte att fastställa i vilken tidsföljd de skett, skall rätten på&lt;br&gt;talan besluta om företrädet mellan dem efter vad som med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte får behålla bostadsrätten till följd av bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket, har rätt att få tillbaka den insats och upplåtelseavgift som han betalat&lt;br&gt;till föreningen. Han har även rätt till ersättning av föreningen för skada, om&lt;br&gt;han vid upplåtelsen varken kände till eller borde ha känt till den andra upp-&lt;br&gt;låtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsägelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En bostadsrättshavare får avsäga sig bostadsrätten tidigast efter två år&lt;br&gt;från upplåtelsen och därigenom bli fri från sina förpliktelser som bostads-&lt;br&gt;rättshavare. Avsägelsen skall göras skriftligen hos styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en avsägelse övergår bostadsrätten till föreningen vid det månadsskifte&lt;br&gt;som inträffar närmast efter tre månader från avsägelsen eller vid det senare&lt;br&gt;månadsskifte som angetts i denna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Förhandsavtal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rätt att ingå förhandsavtal och att ta emot förskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En bostadsrättsförening får ingå avtal om att i framtiden upplåta en&lt;br&gt;lägenhet med bostadsrätt Ett sådant avtal kallas förhandsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förhandsavtal innebär att föreningen är skyldig att upplåta lägenheten&lt;br&gt;med bostadsrätt åt den som tecknat sig för lägenheten. Förhandstecknaren är&lt;br&gt;å sin sida skyldig att förvärva lägenheten med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En bostadsrättsförening får ta emot förskott för en bostadsrätt endast av Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;den som tecknat ett förhandsavtal och om länsstyrelsen har lämnat föreningen&lt;br&gt;tillstånd att ta emot förskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förskott får avse ett belopp som motsvarar högst den beräknade in-&lt;br&gt;satsen för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen har tagit emot ett belopp som överstiger vad som följer av&lt;br&gt;andra stycket, har förhandstecknaren rätt att få tillbaka det överskjutande be-&lt;br&gt;loppet jämte ränta enligt 2 § räntelagen (1975:635).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett förhandsavtal skall upprättas skriftligen. I avtalet skall följande&lt;br&gt;anges: parternas namn, den lägenhet som avses bli upplåten med bostadsrätt,&lt;br&gt;beräknad tidpunkt för upplåtelsen, de beräknade avgifterna för bostadsrätten&lt;br&gt;och, i förekommande fall, belopp som lämnas i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beräknade avgifterna för bostadsrätten skall grundas på en kalkyl över&lt;br&gt;kostnaderna för projektet. Kalkylen skall enligt intyg av två sådana intygs-&lt;br&gt;givare som avses i 3 kap. 3 §, vila på tillförlitliga grunder. I intyget skall de&lt;br&gt;huvudsakliga omständigheter som ligger till grund för omdömet anges.&lt;br&gt;Styrelsen skall hålla kalkylen och intyget tillgängliga för förhandstecknaren&lt;br&gt;innan avtalet ingås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett förhandsavtal som ingås i strid med bestämmelserna i 3 § är ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Länsstyrelsen skall lämna tillstånd till en förening att ta emot förskott,&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns en kalkyl över kostnaderna för projektet, granskad enligt 3 §&lt;br&gt;andra stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreningen ställt betryggande säkerhet hos länsstyrelsen för återbetal-&lt;br&gt;ning av förskott till förhandstecknama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall på begäran av föreningen återställa säkerheten efter det&lt;br&gt;att bostadsrätterna upplåtits eller mottagna förskott har återbetalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Förhandstecknaren får inte sätta någon annan än sin make i sitt ställe&lt;br&gt;eller pantsätta sin rätt enligt avtalet. Vad som sägs om make skall gälla även&lt;br&gt;sådan sambo på vilken lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem skall&lt;br&gt;tillämpas. En överlåtelse eller pantsättning i strid med dessa bestämmelser är&lt;br&gt;ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtals upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett förhandsavtal upphör att gälla, om avtalet avser en lägenhet i en&lt;br&gt;hyresfastighet som föreningen har förvärvat eller avser att förvärva för om-&lt;br&gt;bildning till bostadsrätt och förhandstecknarens hyresrätt till lägenheten upp-&lt;br&gt;hör innan bostadsrätten upplåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte om förhandstecknaren har satt&lt;br&gt;sin make eller sambo i sitt ställe och denne övertagit hyresrätten till lägen-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Förhandstecknaren får efter uppsägning genast frånträda avtalet, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lägenheten inte upplåts med bostadsrätt senast vid inflyttningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåtelsen genom försummelse av föreningen inte sker inom skälig tid&lt;br&gt;efter den beräknade tidpunkten för upplåtelsen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de avgifter som skall betalas för bostadsrätten är väsentligt högre än&lt;br&gt;som angavs i förhandsavtalet och förhandstecknaren av denna anledning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säger upp avtalet inom tre månader från den dag då han fick kännedom om Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;den högre avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 1 gäller inte om förhandstecknaren innehar&lt;br&gt;lägenheten med hyresrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förhandstecknare har biträtt ett beslut om förvärv av en hyresfastig-&lt;br&gt;het for ombildning till bostadsrätt enligt 9 kap 19 §, upphör dock avtalet i de&lt;br&gt;fall som avses i första stycket 3 att gälla endast om det dessutom inte är oskä-&lt;br&gt;ligt mot föreningen eller medlemmarna att avtalet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rått till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett förhandsavtal upphör att gälla enligt bestämmelserna i 7 eller 8 §,&lt;br&gt;har förhandstecknaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rätt att få tillbaka belopp som han betalat i förskott jämte ränta enligt 2 §&lt;br&gt;räntelagen (1975:635),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätt till skälig ersättning för sådana kostnader som han med föreningens&lt;br&gt;godkännande åtagit sig för lägenhetens inredning och utformning och som&lt;br&gt;blivit onyttiga för honom, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt till ersättning för annan skada som föreningen har förorsakat honom&lt;br&gt;genom försumlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller också i de fall avtalet är ogiltigt eller&lt;br&gt;föreningen har tagit emot förskott i strid med bestämmelserna i 2 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Övergång av bostadsrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rätt att utöva bostadsrätten efter övergång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En bestämmelse om medlemskap som förutsättning för rätt att utöva&lt;br&gt;bostadsrätten efter överlåtelse finns i 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dödsbo efter en avliden bostadsrättshavare får utöva bostadsrätten trots&lt;br&gt;att dödsboet inte är medlem i föreningen. Efter tre år från dödsfallet får för-&lt;br&gt;eningen dock anmana dödsboet att inom sex månader från anmaningen visa&lt;br&gt;att bostadsrätten ingått i bodelning eller arvskifte med anledning av bostads-&lt;br&gt;rättshavarens död eller att någon, som inte får vägras inträde i föreningen,&lt;br&gt;förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Om den tid som angetts i an-&lt;br&gt;maningen inte iakttas, får bostadsrätten säljas på offentlig auktion för döds-&lt;br&gt;boets räkning. Ett dödsbo kan i föreningens stadgar medges en vidsträcktare&lt;br&gt;rätt än som angetts här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om en bostadsrätt övergått genom bodelning, arv, testamente, bolags-&lt;br&gt;skifte eller liknande förvärv och förvärvaren inte antagits till medlem, får för-&lt;br&gt;eningen anmana förvärvaren att inom sex månader från anmaningen eller den&lt;br&gt;längre tid som kan vara bestämd i stadgarna visa att någon, som inte får väg-&lt;br&gt;ras inträde i föreningen, förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Iakttas&lt;br&gt;inte den tid som angetts i anmaningen, får bostadsrätten säljas på offentlig&lt;br&gt;auktion för förvärvarens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse till juridisk person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En juridisk person som är medlem i en bostadsrättsförening får inte utan&lt;br&gt;samtycke av föreningens styrelse genom överlåtelse förvärva bostadsrätt till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en bostadslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål. Vad nu sagts gäller Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;inte när förvärvaren är kommun eller landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelseavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett avtal om överlåtelse av bostadsrätt genom köp skall upprättas skrift-&lt;br&gt;ligen och skrivas under av säljaren och köparen. I avtalet skall den lägenhet&lt;br&gt;som överlåtelsen avser samt köpeskillingen anges. Motsvarande skall gälla&lt;br&gt;vid byte eller gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En överlåtelse är ogiltig, om den som en bostadsrätt övergått till vägras&lt;br&gt;medlemskap i bostadsrättsföreningen. Detta gäller inte vid exekutiv försälj-&lt;br&gt;ning eller vid offentlig auktion enligt bestämmelserna i denna lag. Om förvär-&lt;br&gt;varen i ett sådant fall inte antagits till medlem, skall föreningen lösa bostads-&lt;br&gt;rätten mot skälig ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse som avses i 3 § är ogiltig om föreskrivet samtycke inte er-&lt;br&gt;hålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse som inte uppfyller formföreskrifterna i 4 § är också ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för förpliktelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För tid efter det att föreningen underrättats om att bostadsrätten övergått&lt;br&gt;till en medlem i föreningen, svarar den från vilken rätten övergått inte för de&lt;br&gt;förpliktelser som åligger en innehavare av bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också om en bostadsrätt övergått till någon som inte&lt;br&gt;är medlem i föreningen genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller&lt;br&gt;liknande förvärv eller vid exekutiv försäljning eller offentlig auktion enligt&lt;br&gt;denna lag. Om bostadsrätten i annat fall har övergått till någon som inte är&lt;br&gt;medlem, är den från vilken rätten övergått fri från förpliktelser enligt första&lt;br&gt;stycket först efter det att förvärvaren antagits till medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om bostadsrätten efter uppsägning enligt 7 kap. 18 § kan säljas på&lt;br&gt;offentlig auktion, är bostadsrättshavaren inte skyldig att svara för de för-&lt;br&gt;pliktelser som åligger en innehavare av bostadsrätten för längre tid än till det&lt;br&gt;månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från den dag då bostads-&lt;br&gt;rättshavaren blev skild från lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En förvärvare svarar tillsammans med den från vilken bostadsrätten&lt;br&gt;övergått för de förpliktelser som denne haft som innehavare av bostadsrätten,&lt;br&gt;om inte föreningen och förvärvaren kommit överens om något annat. Om&lt;br&gt;bostadsrätten har förvärvats på offentlig auktion enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag, svarar dock förvärvaren för förpliktelserna endast om föreningen&lt;br&gt;har förbehållit sig betalningsanspråk mot denne vid auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehåll i stadgarna om rätt att återköpa eller lösa bostadsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En bostadsrättsförening får i sina stadgar ta in ett förbehåll om att för-&lt;br&gt;eningen eller medlemmarna vid övergång av bostadsrätt till lokal skall ha rätt&lt;br&gt;att lösa bostadsrätten. Stadgarna skall i så fall ange i vilken ordning lösnings-&lt;br&gt;rätten skall tillkomma föreningen eller medlemmarna, inom vilken tid lös-&lt;br&gt;ningsrätten skall göras gällande hos förvärvaren samt efter vilka grunder er-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning för bostadsrätten skall bestämmas och inom vilken tid den skall beta- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadsrättsförening som är ansluten till en folkrörelsekooperativ riks-&lt;br&gt;organisation får i sina stadgar ta in förbehåll enligt första stycket även för&lt;br&gt;bostadslägenheter. Ett sådant förbehåll får gälla till förmån för föreningen, en&lt;br&gt;folkrörelsekooperativ organisation som denna tillhör eller medlemmarna.&lt;br&gt;Förbehållet får avse rätt att inom högst tre år från upplåtelsen återköpa eller&lt;br&gt;lösa bostadsrätten från bostadsrättshavaren eller någon som förvärvat&lt;br&gt;bostadsrätten. I övrigt gäller första stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Finns det mellan föreningen och den från vilken bostadsrätten till en&lt;br&gt;bostadslägenhet övergått ett annat avtal som avser en nyttighet som har ett&lt;br&gt;omedelbart samband med användningen av lägenheten och som är av mindre&lt;br&gt;betydelse i jämförelse med den användningen, upphör även det andra avtalet&lt;br&gt;att gälla vid den tidpunkt som anges i 6 §. Har föreningen sagt upp bostads-&lt;br&gt;rättshavaren till avflyttning enligt 7 kap. 18 §, skall dock det andra avtalet&lt;br&gt;upphöra att gälla när bostadsrättshavaren enligt 7 kap. 24 § är skyldig att&lt;br&gt;flytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningens skyldighet till vidareöverlätelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Har en bostadsrätt övergått till bostadsrättsföreningen, skall den över-&lt;br&gt;låtas så snart det kan ske utan förlust, om inte föreningen på en förenings-&lt;br&gt;stämma beslutar att bostadsrätten skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningens ansvar för lägenhetens skick&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När lägenheten skall tillträdas första gången efter en bostadsrätts-&lt;br&gt;upplåtelse, skall föreningen tillhandahålla lägenheten i sådant skick att den&lt;br&gt;enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda&lt;br&gt;ändamålet Detta gäller om inte något annat har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Är lägenheten, när den skall tillträdas första gången efter bostadsrätts-&lt;br&gt;upplåtelsen, inte i det skick som bostadsrättshavaren har rätt att fordra enligt&lt;br&gt;1 §, får han avhjälpa bristen på föreningens bekostnad, om inte styrelsen på&lt;br&gt;tillsägelse ombesörjer åtgärden så snart det kan ske. Kan bristen inte av-&lt;br&gt;hjälpas utan dröjsmål eller underlåter styrelsen att efter tillsägelse ombesöija&lt;br&gt;åtgärden så snart det kan ske, får bostadsrättshavaren efter uppsägning från-&lt;br&gt;träda bostadsrätten. Uppsägning får dock ske endast om bristen är av väsent-&lt;br&gt;lig betydelse. Sedan bristen blivit avhjälpt får uppsägning inte ske. För den&lt;br&gt;tid lägenheten är i bristfälligt skick har bostadsrättshavaren rätt till skälig ned-&lt;br&gt;sättning av årsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren har även rätt till ersättning för skada, om bristen beror&lt;br&gt;på försummelse från föreningens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om bostadsrättshavaren inte får tillträda lägenheten i rätt tid när lägen-&lt;br&gt;heten skall tillträdas första gången efter en bostadsrättsupplåtelse och beror&lt;br&gt;inte dröjsmålet på honom, har han rätt till skälig nedsättning av årsavgiften&lt;br&gt;för den tid han inte kan använda lägenheten eller del av den. Är hindret av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väsentlig betydelse, får bostadsrättshavaren efter uppsägning frånträda Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;bostadsrätten. Uppsägning får inte ske efter tillträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren har även rätt till ersättning för skada, om dröjsmålet&lt;br&gt;beror på försummelse från föreningens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Sedan tillträde medgetts åligger det föreningen att hålla lägenheten och&lt;br&gt;fastigheten i övrigt i gott skick, i den mån ansvaret inte enligt 12 § vilar på&lt;br&gt;bostadsrättshavaren. Bestämmelserna i 2 § gäller i tillämpliga delar om för-&lt;br&gt;eningen åsidosätter sin reparationsskyldighet eller om det på något annat sätt&lt;br&gt;uppstår hinder eller men i nyttjanderätten genom föreningens vållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Finns det ohyra i lägenheten till men för bostadsrättshavaren gäller 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i tillämpliga delar. Har ohyran kommit efter det att lägenheten tillträtts, gäller&lt;br&gt;dock inte vad som sagts nu, om det skett genom bostadsrättshavarens vål-&lt;br&gt;lande eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon som han svarar för&lt;br&gt;enligt 12 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bostadslägenhet som utgör en del av ett hus är styrelsen skyldig&lt;br&gt;att vidta tjänliga åtgärder för att utrota ohyra, även om bostadsrättshavaren är&lt;br&gt;ansvarig enligt första stycket för att sådan förekommer i lägenheten. Är&lt;br&gt;bostadsrättshavaren utan ansvar för ohyran, har han rätt till ersättning för&lt;br&gt;nödvändiga kostnader som han drabbats av genom åtgärder för att utrota&lt;br&gt;ohyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bostadsrättshavaren fär använda lågenheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bostadsrättshavaren får inte använda lägenheten för något annat ändamål&lt;br&gt;än det avsedda. Föreningen får dock endast åberopa avvikelse som är av av-&lt;br&gt;sevärd betydelse för föreningen eller någon annan medlem i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bostadslägenhet som inte är avsedd for fritidsändamål innehas med&lt;br&gt;bostadsrätt av en juridisk person, får lägenheten endast användas för att i sin&lt;br&gt;helhet upplåtas i andra hand som permanentbostad, om inte något annat har&lt;br&gt;avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bostadsrättshavaren får inte göra någon väsentlig förändring i lägen-&lt;br&gt;heten utan tillstånd av styrelsen. Bostadsrättshavaren kan i stadgarna dock&lt;br&gt;medges en vidsträcktare rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bostadsrättshavaren får inte inrymma utomstående personer i lägen-&lt;br&gt;heten, om det kan medföra men för föreningen eller någon annan medlem i&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bostadsrättshavaren är skyldig att när han använder lägenheten iaktta allt&lt;br&gt;som fordras för att bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten. Han&lt;br&gt;skall rätta sig efter de särskilda regler som föreningen i överensstämmelse&lt;br&gt;med ortens sed meddelar. Bostadsrättshavaren skall hålla noggrann tillsyn&lt;br&gt;över att detta också iakttas av dem som han svarar för enligt 12 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gods som enligt vad bostadsrättshavaren vet är eller med skäl kan miss-&lt;br&gt;tänkas vara behäftat med ohyra får inte föras in i lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse av lågenheten i andra hand &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En bostadsrättshavare får upplåta hela sin lägenhet i andra hand endast&lt;br&gt;om styrelsen ger sitt samtycke. Detta gäller även i de fall som avses i 6 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens samtycke krävs inte, om lägenheten är avsedd för permanent-&lt;br&gt;boende och bostadsrätten till lägenheten innehas av en kommun eller lands-&lt;br&gt;tingskommun. Styrelsen skall dock genast underrättas om upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vägrar styrelsen att ge sitt samtycke till en andrahandsupplåtelse får&lt;br&gt;bostadsrättshavaren ändå upplåta hela sin lägenhet i andra hand, om han&lt;br&gt;under viss tid inte har tillfälle att använda lägenheten och hyresnämnden läm-&lt;br&gt;nar tillstånd till upplåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon&lt;br&gt;befogad anledning att vägra samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en bostadslägenhet som innehas av en juridisk person krävs det&lt;br&gt;för tillstånd endast att föreningen inte har någon befogad anledning att vägra&lt;br&gt;samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd till andrahandsupplåtelse kan begränsas till en viss tid och&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavarens ansvar för lägenhetens skick&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenheten i gott&lt;br&gt;skick, om inte något annat bestämts i stadgarna eller följer av andra eller&lt;br&gt;tredje stycket Detta gäller även marken, om sådan ingår i upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av de stamledningar för&lt;br&gt;avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten som föreningen försett lägenheten&lt;br&gt;med. För reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskada svarar&lt;br&gt;bostadsrättshavaren endast om skadan uppkommit genom eget vållande eller&lt;br&gt;genom vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till hans hushåll eller&lt;br&gt;gästar honom eller av någon annan som han inrymt i lägenheten eller som där&lt;br&gt;utför arbete för hans räkning. I fråga om brandskada som bostadsrättshavaren&lt;br&gt;själv inte vållat gäller vad som sagts nu endast om bostadsrättshavaren brustit&lt;br&gt;i den omsorg och tillsyn som han bort iaktta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket andra meningen gäller i tillämpliga delar om det finns ohyra&lt;br&gt;i lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträde till lågenheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Företrädare för bostadsrättsföreningen har rätt att få komma in i&lt;br&gt;lägenheten när det behövs för tillsyn eller för att utföra arbete som föreningen&lt;br&gt;svarar för. När bostadsrätten enligt 30 § eller 6 kap. 1 eller 2 § skall säljas&lt;br&gt;på offentlig auktion, är bostadsrättshavaren skyldig att låta lägenheten visas&lt;br&gt;på lämplig tid. Föreningen skall se till att bostadsrättshavaren inte drabbas av&lt;br&gt;större olägenhet än nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren är skyldig att tåla sådana inskränkningar i nyttjande-&lt;br&gt;rätten som föranleds av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i fastigheten,&lt;br&gt;även om hans lägenhet inte besväras av ohyra. I så fall gäller 5 § i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten när föreningen&lt;br&gt;har rätt till det, kan tingsrätten besluta om handräckning. I fråga om sådan&lt;br&gt;handräckning finns bestämmelser i 17 § handräckningslagen (1981:847).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till föreningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rop&lt;/sub&gt;. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Vatje medlem skall betala en avgift till bostadsrättsföreningen i form&lt;br&gt;av en insats när bostadsrätt upplåts till honom. Föreningen har dessutom rätt&lt;br&gt;att ta ut en årsavgift för den löpande verksamheten samt, om det anges i&lt;br&gt;stadgarna, upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En beslutad insats kan ändras i den ordning som sägs i 9 kap. 13 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §§. Föreningen får i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som&lt;br&gt;föreningen skall vidta med anledning av denna lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får bostadsrättsföreningen inte&lt;br&gt;ta ut upplåtelseavgift förrän efter en månad från den dag då föreningen er-&lt;br&gt;bjudit hyresgästen att få lägenheten upplåten med bostadsrätt. Intill dess sex&lt;br&gt;månader förflutit räknat från dagen för erbjudandet, får avgiften högst mot-&lt;br&gt;svara ränta på insatsen enligt 5 § räntelagen (1975:635).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Avgifter till föreningen skall betalas under föreningens adress eller&lt;br&gt;annan adress som föreningen uppger. Betalning får alltid ske genom post-&lt;br&gt;anvisning, postgiro eller bankgiro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bostadsrättshavaren betalar sin avgift på post- eller bankkontor, anses&lt;br&gt;beloppet ha kommit föreningen till handa omedelbart vid betalningen. Lämnar&lt;br&gt;bostadsrättshavaren ett betalningsuppdrag på avgiften till bank-, post- eller&lt;br&gt;girokontor, anses beloppet ha kommit föreningen till handa när betalnings-&lt;br&gt;uppdraget togs emot av det förmedlande kontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om bostadsrättshavaren inte i rätt tid betalar insats eller upplåtelse-&lt;br&gt;avgift som skall betalas innan lägenheten får tillträdas och sker inte heller rät-&lt;br&gt;telse inom en månad från anmaning, får föreningen häva upplåtelseavtalet.&lt;br&gt;Detta gäller inte om lägenheten tillträtts med styrelsens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avtalet hävs, har föreningen rätt till ersättning för skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18-25 §§ finns bestämmelser om förverkande när avgifter betalas för&lt;br&gt;sent efter tillträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt för bostadsrättshavaren att fränträda bostadsrätten vid avgiftshöjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Har beslut fattats om en väsentlig avgiftshöjning för bostadsrätten, får&lt;br&gt;bostadsrättshavaren efter uppsägning frånträda bostadsrätten, om det inte är&lt;br&gt;oskäligt mot föreningen eller dess medlemmar att bostadsrätten frånträds.&lt;br&gt;Uppsägning skall ske inom tre månader från den dag då bostadsrättshavaren&lt;br&gt;fick kännedom om avgiftshöjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som&lt;br&gt;tillträtts är, med de begTänsningar som följer av 19 och 20 §§, förverkad och&lt;br&gt;föreningen således berättigad att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller upplåtelseavgift&lt;br&gt;utöver två veckor eller den längre tid som kan vara bestämd i stadgarna från&lt;br&gt;det att föreningen efter förfallodagen anmanat honom att fullgöra sin be-&lt;br&gt;talningsskyldighet eller om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift&lt;br&gt;utöver två vardagar efter förfallodagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upplåter&lt;br&gt;lägenheten i andra hand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;hand, genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bostadsrättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål underrätta&lt;br&gt;styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i&lt;br&gt;fastigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller om bostadsrättshavaren eller&lt;br&gt;den som lägenheten upplåtits till i andra hand åsidosätter något av vad som&lt;br&gt;skall iakttas enligt 9 § vid lägenhetens begagnande eller brister i den tillsyn&lt;br&gt;som enligt samma paragraf åligger en bostadsrättshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt 13 §&lt;br&gt;och han inte kan visa en giltig ursäkt för detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om bostadsrättshavaren inte fullgör skyldighet som går utöver det han&lt;br&gt;skall göra enligt denna lag, och det måste anses vara av synnerlig vikt för för-&lt;br&gt;eningen att skyldigheten fullgörs, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. om lägenheten helt eller till väsentlig del används för näringsverksamhet&lt;br&gt;eller därmed likartad verksamhet, vilken utgör eller i vilken till en inte&lt;br&gt;oväsentlig del ingår brottsligt förfarande, eller för tillfälliga sexuella för-&lt;br&gt;bindelser mot ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Nyttjanderätten är inte förverkad, om det som ligger bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren till last är av ringa betydelse. Inte heller är nyttjanderätten till en&lt;br&gt;bostadslägenhet förverkad på grund av att en skyldighet som avses i 18 § 7&lt;br&gt;inte fullgörs, om bostadsrättshavaren är en kommun eller landstingskommun&lt;br&gt;och skyldigheten inte kan fullgöras av en kommun eller landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skyldighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst före-&lt;br&gt;tag eller någon liknande skyldighet får inte läggas till grund för förverkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Uppsägning på grund av förhållande som avses i 18 § 2, 3 eller 5-7&lt;br&gt;får ske endast om bostadsrättshavaren låter bli att efter tillsägelse vidta rättelse&lt;br&gt;utan dröjsmål. I fråga om en bostadslägenhet får uppsägning på grund av&lt;br&gt;förhållande som avses i 18 § 2 inte heller ske om bostadsrättshavaren efter&lt;br&gt;tillsägelse utan dröjsmål ansöker om tillstånd till upplåtelsen och får ansökan&lt;br&gt;beviljad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Är nyttjanderätten förverkad på grund av förhållande, som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § 1-3 eller 5-7 men sker rättelse innan föreningen gjort bruk av sin rätt&lt;br&gt;till uppsägning, kan bostadsrättshavaren inte därefter skiljas från lägenheten&lt;br&gt;på den grunden. Detsamma gäller om föreningen inte har sagt upp bostads-&lt;br&gt;rättshavaren till avflyttning inom tre månader från den dag då föreningen fick&lt;br&gt;reda på förhållande som avses i 18 § 4 eller 7 eller inte inom två månader&lt;br&gt;från den dag då föreningen fick reda på förhållande som avses i 18 § 2 sagt&lt;br&gt;till bostadsrättshavaren att vidta rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En bostadsrättshavare kan skiljas från lägenheten på grund av för-&lt;br&gt;hållande som avses i 18 § 8 endast om föreningen har sagt upp bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren till avflyttning inom två månader från det att föreningen fick reda på&lt;br&gt;förhållandet Om den brottsliga verksamheten har angetts till åtal eller om för-&lt;br&gt;undersökning har inletts inom samma tid, har föreningen dock kvar sin rätt&lt;br&gt;till uppsägning intill dess att två månader har gått från det att domen i brott-&lt;br&gt;målet har vunnit laga kraft eller det rättsliga förfarandet har avslutats på något&lt;br&gt;annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Är nyttjanderätten enligt 18 § 1 förverkad pä grund av dröjsmäl med Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;betalning av ärsavgift, och har föreningen med anledning av detta sagt upp&lt;br&gt;bostadsrättshavaren till avflyttning, fär denne pä grund av dröjsmålet inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skiljas frän lägenheten om avgiften betalas senast tolfte vardagen frän upp-&lt;br&gt;sägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I väntan pä att bostadsrättshavaren visar sig ha fullgjort vad som fordras&lt;br&gt;för att fä tillbaka nyttjanderätten fär beslut om avhysning inte meddelas fönän&lt;br&gt;efter fjorton vardagar frän den dag dä bostadsrättshavaren sades upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Sägs bostadsrättshavaren upp till avflyttning av nägon orsak som&lt;br&gt;anges i 18 § 1, 4-6 eller 8, är han skyldig att flytta genast, om inte annat&lt;br&gt;följer av 23 §. Sägs bostadsrättshavaren upp av nägon annan i 18 § angiven&lt;br&gt;orsak, får han bo kvar till det månadsskifte som inträffar närmast efter tre&lt;br&gt;månader från uppsägningen, om inte rätten älägger honom att flytta tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Om föreningen säger upp bostadsrättshavaren till avflyttning, har för-&lt;br&gt;eningen rätt till ersättning för skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid uppsägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En uppsägning skall vara skriftlig, om inte skriftligt erkännande av&lt;br&gt;uppsägningen lämnas. Om det är bostadsrättshavaren som gör uppsägningen,&lt;br&gt;får den ske hos den som är behörig att ta emot årsavgiften pä föreningens&lt;br&gt;vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Skriftlig uppsägning skall delges den som söks för uppsägning, dock&lt;br&gt;utan tillämpning av 12-15 §§ delgivningslagen (1970:428).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träffas inte den som söks för uppsägning i sitt hemvist, får uppsägningen&lt;br&gt;sändas i rekommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av&lt;br&gt;uppsägningen skall dessutom lämnas antingen i den söktes bostad till en&lt;br&gt;vuxen medlem i det hushäll som han tillhör eller, om han driver rörelse med&lt;br&gt;fast kontor, på kontoret till nägon som är anställd där. Påträffas inte någon&lt;br&gt;som angetts nu, skall uppsägningen i stället läggas i den söktes postläda, om&lt;br&gt;sådan finns. Uppsägningen har skett när vad som sagts nu blivit fullgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den hos vilken uppsägning skall ske inte något känt hemvist i Sverige&lt;br&gt;och finns det inte heller något känt ombud som har rätt att ta emot uppsägning&lt;br&gt;för honom, får uppsägning ske genom kungörelse i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Stämningsansökan med yrkande om rätt att frånträda bostadsrätten&lt;br&gt;eller om bostadsrättshavarens skiljande frän lägenheten samt ansökan om av-&lt;br&gt;hysning av bostadsrättshavaren gäller som uppsägning när delgivning skett i&lt;br&gt;behörig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om en bostadsrätt sägs upp av någon orsak som anges i 2-5 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §§, övergår bostadsrätten genast till föreningen. Föreningen skall betala&lt;br&gt;skälig ersättning för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bostadsrättshavaren tillträtt lägenheten, skall hyresavtal anses ingånget&lt;br&gt;för tiden från uppsägningen, om bostadsrättshavaren i uppsägningen begärt&lt;br&gt;att få bo kvar i lägenheten. I så fall gäller 4 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Har bostadsrättshavaren blivit skild från lägenheten till följd av upp-&lt;br&gt;sägning i fall som avses i 18 §, skall bostadsrätten säljas på offentlig auktion&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så snart det kan ske, om inte föreningen, bostadsrättshavaren och de kända Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;borgenärer vars rätt berörs av försäljningen kommer överens om något annat&lt;br&gt;Försäljningen får dock anstå till dess att brister som bostadsrättshavaren sva-&lt;br&gt;rar för blivit åtgärdade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad som kommit in genom försäljningen får föreningen, sedan ersätt-&lt;br&gt;ning enligt 8 kap. 6 § tagits ut, behålla så mycket som behövs för att täcka&lt;br&gt;föreningens fordran hos bostadsrättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse vid pantsättning av en bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Har föreningen underrättats om att en bostadsrätt är pantsatt, skall för-&lt;br&gt;eningen utan dröjsmål underrätta panthavaren om bostadsrättshavaren har&lt;br&gt;obetalda avgifter till föreningen till ett belopp som överstiger vad som av års-&lt;br&gt;avgiften belöper på en månad och bostadsrättshavaren dröjer med betalningen&lt;br&gt;mer än två veckor från förfallodagen. Försummas det, har föreningen vid&lt;br&gt;försäljning enligt 30 § första stycket företräde till betalning före panthavaren&lt;br&gt;endast i fråga om belopp som skulle ha betalats innan underrättelse skulle ha&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa övriga meddelanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Är sådant meddelande från föreningen som avses i 16 §, 18 § 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § eller 31 § eller 6 kap. 1 eller 2 § avsänt i rekommenderat brev under&lt;br&gt;mottagarens vanliga adress, skall föreningen anses ha fullgjort vad som an-&lt;br&gt;kommer på den. Detsamma gäller beträffande sådant meddelande från&lt;br&gt;bostadsrättshavaren som avses i 2 § och 6 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av bostadsrätten i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Överlåts det hus i vilket lägenheten finns eller säljs huset exekutivt,&lt;br&gt;upphör bostadsrätten. Föreningen är därvid skyldig att betala skälig ersättning&lt;br&gt;för bostadsrätten. Träder föreningen i likvidation inom tre månader från det&lt;br&gt;frågan om föreningens ersättningsskyldighet blivit slutligt avgjord eller för-&lt;br&gt;sätts föreningen inom samma tid i konkurs, skall dock bostadsrättshavarens&lt;br&gt;rätt att få ersättning för bostadsrätten bedömas efter de regler som gäller för&lt;br&gt;skifte av föreningens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör bostadsrätten enligt första stycket och har lägenheten tillträtts,&lt;br&gt;skall skriftligt hyresavtal anses ingånget. I så fall gäller 4 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Offentlig auktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förordnande av god man m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Offentlig auktion som avses i 6 kap. 1 eller 2 § eller 7 kap. 30 § skall&lt;br&gt;hållas av en god man som på bostadsrättsföreningens begäran förordnas av&lt;br&gt;tingsrätten. Beslut i ärende om förordnande av god man får om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl meddelas utan bostadsrättshavarens hörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Gode mannen skall i god tid och på lämpligt sätt kungöra tid och plats&lt;br&gt;för auktionen. Bostadsrättshavaren, föreningen och kända borgenärer vilkas&lt;br&gt;rätt beror av försäljningen skall i god tid underrättas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förrättningen skall man föra protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auktionsförfarandet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Innan budgivningen inleds skall gode mannen redovisa villkoren för för-&lt;br&gt;säljningen samt lämna övriga upplysningar som är av betydelse för denna.&lt;br&gt;Om föreningen inte medger nägot annat, skall bostadsrätten utropas utan för-&lt;br&gt;behåll om panträtt. Inrop får inte godtas om det är uppenbart att avsevärt&lt;br&gt;högre köpeskilling kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpeskillingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Köpeskillingen skall betalas genast, om inte andra villkor fastställts före&lt;br&gt;försäljningen. Tillträde får inte ske förrän full betalning erlagts. När den gode&lt;br&gt;mannen har tagit emot betalningen, skall han utfärda köpebrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny auktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ny auktion skall hållas, om inrop inte sker eller godtas eller om köpe-&lt;br&gt;skillingen inte betalas enligt fastställda villkor. Sker det inte något inrop vid&lt;br&gt;en ny auktion, övergår bostadsrätten utan lösen och fri från panträtt genast till&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gode mannens rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Gode mannen har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och ut-&lt;br&gt;lägg som uppdraget krävt. Ersättningen får tas ut före vatje annan fordran ur&lt;br&gt;den köpeskilling som inflyter vid försäljningen. I den mån köpeskillingen inte&lt;br&gt;räcker till, skall ersättningen i stället betalas av bostadsrättsföreningen, men&lt;br&gt;bostadsrättshavaren skall slutligt svara for ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av köpeskillingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Köpeskillingen skall fördelas och redovisas av gode mannen så snart&lt;br&gt;som möjligt. Utbetalningen av medel får dock anstå om det råder tvist om&lt;br&gt;vem som är betalningsberättigad och säkerhet inte ställs. Om utrop av&lt;br&gt;bostadsrätten skett utan förbehåll om panträtt, är panthavaren skyldig att ta&lt;br&gt;emot betalning i förtid. Protokollet med redovisningen skall delges bostads-&lt;br&gt;rättshavaren, föreningen och berörda borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon är missnöjd med redovisningen kan han väcka talan inom tre&lt;br&gt;månader från den dag då han fick del av protokollet. Väcks inte talan inom&lt;br&gt;denna tid går rätten att få saken prövad i domstol förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Bestämmelser om föreningen m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om en bostadsrättsförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § 11 kap. finns vissa inledande bestämmelser om bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i 2 kap. 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar om när en ekonomisk förening skall anmälas för registrering och om&lt;br&gt;verkan av att anmälan gjorts för sent gäller i fråga om bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Sedan föreningen har registrerats kan den förvärva rättigheter och ikläda&lt;br&gt;sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Före&lt;br&gt;registreringen gäller bestämmelserna i 2 kap. 4 § lagen (1987:667) om eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För en ekonomisk förenings förpliktelser svarar endast föreningens till- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;gångar. I tillgångarna inräknas insatser och avgifter som har förfallit till be-&lt;br&gt;talning även om de ännu inte har betalts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i föreningens stadgar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bostadsrättsföreningens stadgar skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreningens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift kan tas ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de grunder enligt vilka årsavgift, överlåtelseavgift och pantsättnings-&lt;br&gt;avgift skall beräknas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i det fall rätten att bestämma ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse&lt;br&gt;skall vara inskränkt, de grunder enligt vilka ersättning skall beräknas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa underhållet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av föreningens hus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem&lt;br&gt;skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt hur&lt;br&gt;andra meddelanden skall komma till medlemmarnas kännedom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall för-&lt;br&gt;fara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 8 gäller inte arbetstagarrepresentanter som&lt;br&gt;har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privat-&lt;br&gt;anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Firma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bostadsrättsföreningens firma skall innehålla ordet &amp;quot;bostadsrättsför-&lt;br&gt;ening&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I firman får inte ordet &amp;quot;bolag&amp;quot; eller något annat ord som betecknar ett&lt;br&gt;bolagsförhållande tas in på så sätt att det kan leda till missförstånd att ett bolag&lt;br&gt;innehar firman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Firman skall tydligt skilja sig från andra hos länsstyrelsen förut registre-&lt;br&gt;rade och ännu bestående föreningsfirmor. För registrering av förenings firma&lt;br&gt;gäller i övrigt bestämmelserna i firmalagen (1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast en bostadsrättsförening eller en sammanslutning av bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar får använda ordet &amp;quot;bostadsrätt&amp;quot; eller en sammansättning med detta&lt;br&gt;ord i sin firma eller i övrigt vid beteckning av rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bestämmelserna om firmateckning i 14 kap. 2 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlems- och lägenhetrförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Styrelsen skall föra förteckning över bostadsrättsföreningens medlem-&lt;br&gt;mar (medlemsförteckning) samt förteckning över de lägenheter som är upp-&lt;br&gt;låtna med bostadsrätt (lägenhetsförteckning). Förteckningarna kan bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betryggande lösblads- eller kortsystem. De kan också föras med automatisk Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;databehandling eller på annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Medlemsförteckningen skall för varje medlem innehålla uppgift om hans&lt;br&gt;namn och postadress samt om den bostadsrätt som han har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall hålla förteckningen tillgänglig för den som vill ta del av&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Lägenhetsförteckningen skall för vatje lägenhet ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lägenhetens beteckning, belägenhet, rumsantal och övriga utrymmen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dagen för länsstyrelsens registrering av den ekonomiska plan som lig-&lt;br&gt;ger till grund för upplåtelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bostadsrättshavarens namn, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. insatsen för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna skall genast föras in i förteckningen när en lägenhet upplåts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättas föreningen om att en bostadsrätt pantsatts eller ändras någon&lt;br&gt;uppgift i förteckningen, skall detta genast antecknas. Vid överlåtelse av&lt;br&gt;bostadsrätt skall en kopia av överlåtelseavtalet fogas till förteckningen på&lt;br&gt;lämpligt sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagen för anteckningen skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Bostadsrättshavaren har rätt att på begäran få utdrag ur lägenhets-&lt;br&gt;förteckningen beträffande lägenhet som han innehar med bostadsrätt.&lt;br&gt;Utdraget skall avse uppgifter som enligt 10 § skall anges i förteckningen.&lt;br&gt;Dagen för utfärdandet skall anges i utdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsföreningens ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bestämmelserna om en förenings ledning i 6 kap. lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar med följande&lt;br&gt;undantag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Av styrelsens ledamöter skall alltid minst två eller, om styrelsen består&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av mindre än fem ledamöter, minst en väljas på föreningsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om inte något annat har bestämts i stadgarna, kan bostadsrättshavarens&lt;br&gt;make eller sambo vara styrelseledamot eller suppleant för styrelseledamot,&lt;br&gt;även om maken eller sambon inte är medlem i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna om verkställande direktör gäller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Det är en uppgift för styrelsen att fastställa avgifterna till föreningen,&lt;br&gt;om inte något annat har bestämts i stadgarna. Ändring av insatsen skall dock&lt;br&gt;alltid beslutas av föreningsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om föreningsstämma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Bestämmelserna om föreningsstämman i 7 kap. lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar för bostadsrättsföreningar&lt;br&gt;med följande undantag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt har de endast en&lt;br&gt;röst, om inte något annat bestämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreningsstämmans befogenheter får inte överlämnas åt särskilt valda&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i 23-25 §§ gäller i stället för 7 kap. 14 och 15 §§ lagen Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda villkor för vissa beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens fastighet&lt;br&gt;skall fattas på en föreningsstämma, om inte något annat har bestämts i stad-&lt;br&gt;garna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana åtgärder som innebär en väsentlig förändring av en&lt;br&gt;bostadsrättshavares lägenhet gäller dock bestämmelserna i 7 kap. 7 § och be-&lt;br&gt;stämmelserna i 16 § första stycket 2 detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf skall vara giltigt&lt;br&gt;krävs att det har fattats på en föreningsstämma och att följande bestämmelser&lt;br&gt;har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför rubbning av&lt;br&gt;det inbördes förhållandet mellan insatserna, skall samtliga bostadsrättshavare&lt;br&gt;som berörs av ändringen ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås,&lt;br&gt;blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrätts-&lt;br&gt;havama har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om beslutet innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt kom-&lt;br&gt;mer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med&lt;br&gt;anledning av en om- eller tillbyggnad, skall bostadsrättshavaren ha gått med&lt;br&gt;på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen, blir&lt;br&gt;beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med på&lt;br&gt;beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om beslutet innebär utvidgning av föreningens verksamhet, skall minst&lt;br&gt;två tredjedelar av de röstande ha gått med på beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om beslutet innebär överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen, i vil-&lt;br&gt;ket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt, skall&lt;br&gt;beslutet ha fattats på det sätt som gäller för beslut om likvidation enligt 11&lt;br&gt;kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Minst två tredjedelar&lt;br&gt;av bostadsrättshavarna i det hus som skall överlåtas skall dock alltid ha gått&lt;br&gt;med på beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om det i stadgarna finns ytterligare något villkor för att ett beslut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-4 skall vara giltigt, gäller även det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen skall genast underrätta den som har pant i bostadsrätten och&lt;br&gt;som är känd för föreningen om ett beslut enligt första stycket 2 eller 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ett stämmobeslut enligt 16 § första stycket 2 skall på begäran av för-&lt;br&gt;eningen godkännas av hyresnämnden, om förändringen är angelägen och&lt;br&gt;syftet med åtgärden inte skäligen kan tillgodoses på något annat sätt samt be-&lt;br&gt;slutet inte är oskäligt mot bostadsrättshavaren. Kan förändringen anses vara&lt;br&gt;av liten betydelse för bostadsrättshavaren, får hyresnämnden dock lämna&lt;br&gt;godkännande, om åtgärden inte skäligen kan tillgodoses på något annat sätt.&lt;br&gt;Nämnden får förena ett beslut om godkännande med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begär bostadsrättshavaren att föreningen skall lösa in bostadsrätten, får&lt;br&gt;godkännande lämnas endast med villkor om inlösen, såvida inte bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren skäligen bör kunna godta förändringen ändå. Innebär nämndens&lt;br&gt;godkännande att lägenheten i sin helhet får tas i anspråk av föreningen, skall&lt;br&gt;godkännandet lämnas med villkor att inlösen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Talan om ersättning vid inlösen eller för intrång eller för annan skada Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;som en bostadsrättshavare orsakas med anledning av ett beslut om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkännande enligt 16 § första stycket 2 skall väckas vid fastighets-&lt;br&gt;domstolen. I fråga om inlösen och ersättning gäller expropriationslagen&lt;br&gt;(1972:719) i tillämpliga delar, dock med undantag för 4 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ombildning av hyresrätt till bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En bostadsrättsförenings beslut att förvärva en hyresfastighet för om-&lt;br&gt;bildning av hyresrätt till bostadsrätt skall fattas på en föreningsstämma.&lt;br&gt;Beslutet är giltigt om minst två tredjedelar av hyresgästerna i de uthyrda&lt;br&gt;lägenheter som omfattas av förvärvet har gått med på beslutet. Dessa hyres-&lt;br&gt;gäster skall vara medlemmar i bostadsrättsföreningen. Vid beräkningen av&lt;br&gt;antalet lägenheter tillämpas 1 kap. 5 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur beräk-&lt;br&gt;ningen av rösterna har skett och hållas tillgängligt för hyresgästerna och fas-&lt;br&gt;tighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Innan beslut om fastighetsförvärv fattas enligt 19 §, skall en sådan&lt;br&gt;ekonomisk plan som avses i 3 kap. 1 § upprättas och hållas tillgänglig för&lt;br&gt;hyresgästerna. Till planen skall fogas ett besiktningsprotokoll som visar fas-&lt;br&gt;tighetens skick. Planen skall även vara försedd med intyg enligt 3 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Beslut om förvärv i strid med 19 § första stycket är ogiltiga. Detsamma&lt;br&gt;gäller beslut om förvärv som fattas utan att ekonomisk plan varit tillgänglig&lt;br&gt;enligt 20 §. Det nu sagda skall dock inte gälla om förvärv ändå skett enligt&lt;br&gt;beslutet och lagfart har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § I fråga om bostadsrättsföreningar som är anslutna till en folkrörelse-&lt;br&gt;kooperativ riksorganisation gäller 19-21 §§ endast om fastighetsförvärvet&lt;br&gt;sker enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till&lt;br&gt;bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av stadgar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Ett beslut om ändring av en bostadsrättsförenings stadgar är giltigt om&lt;br&gt;samtliga röstberättigade i föreningen är ense om det. Beslutet är även giltigt,&lt;br&gt;om det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och minst två&lt;br&gt;tredjedelar av de röstande på den senare stämman gått med på beslutet. Om&lt;br&gt;beslutet avser ändring av de grunder enligt vilka årsavgifter skall beräknas,&lt;br&gt;fordras dock att minst tre fjärdedelar av de röstande på den senare stämman&lt;br&gt;gått med på beslutet. Om beslutet innebär att en medlems rätt till föreningens&lt;br&gt;behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks, fordras att samtliga rös-&lt;br&gt;tande på den senare stämman gått med på beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som innebär att en medlems rätt att överlåta sin bostadsrätt in-&lt;br&gt;skränks eller att förbehåll enligt 6 kap. 9 § införs, är giltigt endast om samt-&lt;br&gt;liga bostadsrättshavare vars rätt berörs av ändringen gått med på beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om det i stadgarna har tagits in något villkor utöver vad som följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § för ändring av stadgarna, gäller även det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en föreskrift i stadgarna om att en viss bestämmelse inte får&lt;br&gt;ändras utan regeringens tillstånd, får inte heller föreskriften ändras utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringens tillstånd, om den har tagits in i stadgarna pä grund av lag eller Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;annan författning eller efter regeringens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas for registre-&lt;br&gt;ring. Beslutet får inte verkställas förrän registreringen har skett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision och särskild granskning samt redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Bestämmelserna i 8 och 9 kap. lagen (1987: 667) om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsföreningar. Vad som&lt;br&gt;sägs där om insats skall för en bostadsrättsförening också gälla upplåtelse-&lt;br&gt;avgift. Bostadsrättsföreningar är inte skyldiga att upprätta finansierings-&lt;br&gt;analys, koncernredovisning eller delårsrapport eller att, i annat fall än som&lt;br&gt;avses i 8 kap. 6 § nämnda lag, utse auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Utdelning får endast ske av vinst som redovisas i fastställd balans-&lt;br&gt;räkning för senaste räkenskapsåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinst får inte delas ut till andra än bostadsrättshavama. Vinsten fördelas&lt;br&gt;mellan dem efter insatserna för bostadsrätterna, om inte något annat har be-&lt;br&gt;stämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Har vinstutdelning beslutats och verkställts i strid med 27 § eller nå-&lt;br&gt;gon bestämmelse i föreningens stadgar, gäller bestämmelserna om återbetal-&lt;br&gt;ning m.m. i 10 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om vissa gåvor i 10 kap. 8 § nämnda lag gäller i fråga&lt;br&gt;om bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidation och upplösning samt fusion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Bestämmelserna om likvidation och upplösning i 11 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar för det&lt;br&gt;fall antalet föreningsmedlemmar går ned under ett lägsta antal, skall tillämpas&lt;br&gt;i fråga om en bostadsrättsförening, om antalet medlemmar eller antalet&lt;br&gt;bostadsrättshavare går ned under fem. Om flera medlemmar har en bostads-&lt;br&gt;rätt gemensamt skall de härvid räknas endast som en bostadsrättshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall vad som i 11 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar sägs&lt;br&gt;om insatskapital i stället gälla insats och upplåtelseavgift i bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Bestämmelserna om fusion i 12 kap. lagen (1987:667) om ekono-&lt;br&gt;miska föreningar gäller i tillämpliga delar även bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndighet mm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Bestämmelserna om registrering m.m. i 15 kap. lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar. Ett beslut&lt;br&gt;om sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte skall flyttas från ett län till&lt;br&gt;ett annat får dock inte registreras, om bostadsrättsföreningens firma på grund&lt;br&gt;av bestämmelserna i 6 § tredje stycket första meningen detta kapitel inte får&lt;br&gt;föras in i det senare länets föreningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Skadestånd, straff och vite m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna om skadestånd m.m. i 13 kap. lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna om straff och vite i 16 kap. lagen (1987:667) om eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar utom 1 § andra stycket 1 gäller i tillämpliga delar i fråga&lt;br&gt;om bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upplåter andelsrätt i strid med 1 kap. 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåter bostadsrätt i strid med 3 kap. 1 § eller 4 § eller 4 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tar emot förskott i strid med 5 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot 9 kap. 6 § sista stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. inte för medlems förteckning eller inte håller en sådan förteckning till-&lt;br&gt;gänglig enligt 9 kap. 9 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inte för lägenhetsförteckning eller meddelar oriktig eller vilseledande&lt;br&gt;uppgift i utdrag enligt 9 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Förfarandet i bostadsrättstvister m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Ärenden om förordnande av god man enligt 8 kap. 1 § och mål om&lt;br&gt;redovisning enligt 8 kap. 7 § andra stycket skall tas upp av tingsrätten i den&lt;br&gt;ort där fastigheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vite som förelagts med stöd av denna lag utdöms av hyresnämnden.&lt;br&gt;Nämnden kan självmant ta upp frågan om utdömande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Beslut av hyresnämnden i frågor angående inträde i föreningen enligt&lt;br&gt;2 kap. 10 §, skyldighet att upplåta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 §, fastställande&lt;br&gt;av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, godkännande av stämmobeslut enligt&lt;br&gt;9 kap. 16 § första stycket 1 eller 2 eller utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §&lt;br&gt;får överklagas hos bostadsdomstolen inom tre veckor från den dag beslutet&lt;br&gt;meddelas. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor enligt 7 kap. 11 § får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I en tvist som avser fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 § skall&lt;br&gt;vardera parten svara för sin rättegångskostnad i bostadsdomstolen, om inte&lt;br&gt;något annat anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beslut om behörighet som intygsgivare enligt 3 kap. 3 § om det medde-&lt;br&gt;lats av myndighet som regeringen bestämt, och beslut i ärende om tillstånd att&lt;br&gt;upplåta bostadsrätt enligt 4 kap. 2 § eller om förskott enligt 5 kap. 5 § får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Förbehåll i stadgarna enligt 7 kap. 18 § andra stycket lagen (1987:667)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar som inte innehåller någon bestämmelse om rätt for&lt;br&gt;partema att klandra skiljedomen gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fråga om en bostadsrättshavares rätt eller skyldighet att tillträda eller&lt;br&gt;behålla lägenheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beträffande fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller förbehållet inte i fråga om tvist med anledning av upplåtelse Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;av nyttjanderätt enligt denna lag, om man genom förbehållet utsett skiljemän&lt;br&gt;eller meddelat bestämmelser om skiljemännens antal, sättet för deras utseende&lt;br&gt;eller förfarandet vid skiljenämnden. I dessa hänseenden skall lagen&lt;br&gt;(1929:145) om skiljemän tillämpas. Vad som sagts nu hindrar dock inte att&lt;br&gt;föreningen i stadgarna utser hyresnämnden till skiljenämnd eller bestämmer&lt;br&gt;kortare tid för skiljemannaåtgärdens avslutande än den tid om sex månader&lt;br&gt;som anges i nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag (nya lagen) träder i kraft den 1 juli 1991, då bostadsrätts-&lt;br&gt;lagen (1971:479) (gamla lagen) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till föreskrift som har er-&lt;br&gt;satts genom bestämmelse i den nya lagen tillämpas i stället den nya bestäm-&lt;br&gt;melsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 fråga om bostadsrättsföreningar som har registrerats före den 1 juli&lt;br&gt;1991 gäller den nya lagen med de undantag som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelsen i 1 kap. 4 § första stycket den nya lagen, att sådan&lt;br&gt;nyttjanderätt som avses i paragrafen endast får upplåtas av bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar, hindrar inte den som före ikraftträdandet av den nya lagen haft rätt&lt;br&gt;att driva verksamhet, i vilken ingår sådana upplåtelser, att fortsätta verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelsen i 1 kap. 5 § andra stycket första meningen den nya la-&lt;br&gt;gen, att det för registrering av en ekonomisk plan fordras att det i föreningens&lt;br&gt;hus kommer att finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med&lt;br&gt;bostadsrätt, hindrar inte registrering av en ny ekonomisk plan enligt 3 kap. 4&lt;br&gt;§ den nya lagen, om föreningens hus vid kraftträdandet av den nya lagen&lt;br&gt;hade mindre än fem sådana lägenheter och antalet därefter inte gått ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Bestämmelsen i 1 kap. 5 § tredje stycket den nya lagen, att det för&lt;br&gt;registrering av en ekonomisk plan ställs vissa krav när det gäller belägenheten&lt;br&gt;av föreningens hus, gäller vid registrering av en ny ekonomisk plan enligt&lt;br&gt;3 kap. 4 § den nya lagen endast i fråga om hus som föreningen förvärvar&lt;br&gt;efter ikraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bestämmelserna i 1 kap. 8 § första stycket den nya lagen hindrar inte&lt;br&gt;en juridisk person, som före ikraftträdandet av den nya lagen haft rätt att&lt;br&gt;upplåta andelsrätt med vilken följer rätt att för begränsad tid besitta eller nyttja&lt;br&gt;lägenhet i hus som tillhör den juridiska personen, att upplåta sådan andelsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall än som avses i första stycket fär förening eller aktiebolag, som&lt;br&gt;före ikraftträdandet av den nya lagen drivit verksamhet i vilken ingår upp-&lt;br&gt;låtelse av andelsrätt som avses i 1 kap. 8 § första stycket den nya lagen, efter&lt;br&gt;tillstånd av länsstyrelsen fortsätta sin verksamhet. Tillstånd som har medde-&lt;br&gt;lats enligt punkt 16 övergångsbestämmelserna till den gamla lagen gäller som&lt;br&gt;tillstånd enligt första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Har cn juridisk person före ikraftträdandet av den nya lagen förvärvat&lt;br&gt;bostadsrätt till en bostadslägenhet, avsedd för annat än fritidsändamål, gäller&lt;br&gt;11 § första stycket första meningen den gamla lagen i stället för 2 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Har en bostadsrättsförenings fastighetsförvärv skett före ikraftträdandet&lt;br&gt;av den nya lagen, skall den tid som anges i 2 kap. 8 § andra stycket 2 den nya&lt;br&gt;lagen räknas från utgången av juni månad 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Har en ekonomisk plan registrerats av länsstyrelsen enligt den gamla&lt;br&gt;lagen eller tagits emot av länsstyrelsen enligt lagen (1930:115) om bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar, skall planen anses vara registrerad enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Har före ikraftträdandet av den nya lagen träffats sådant avtal om&lt;br&gt;framtida upplåtelse av bostadsrätt som avses i 9 § den gamla lagen gäller fort-&lt;br&gt;farande den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Har en hyresgäst före ikraftträdandet av den nya lagen enligt 60 a §&lt;br&gt;den gamla lagen biträtt ett beslut om förvärv av en hyresfastighet för ombild-&lt;br&gt;ning av hyresrätt till bostadsrätt och hade föreningen i sina stadgar föreskrivit&lt;br&gt;att en sådan hyresgäst skall vara skyldig att teckna bostadsrätt till sin lägenhet&lt;br&gt;efter förvärvet, gäller fortfarande 9 a § den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Bestämmelsen i 7 kap. 6 § andra stycket den nya lagen, om begräns-&lt;br&gt;ning av rätten för en juridisk person att använda en bostadslägenhet, gäller&lt;br&gt;inte om den juridiska personen har förvärvat bostadsrätt till lägenheten före&lt;br&gt;ikraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Vid tillämpning av den nya lagen skall grundavgift enligt den gamla&lt;br&gt;lagen anses utgöra insats. En bestämmelse i en förenings stadgar, om att års-&lt;br&gt;avgift eller andel i vinst eller behållna tillgångar skall beräknas efter en lägen-&lt;br&gt;hets andelsvärde, skall anses innebära att en sådan avgift eller andel skall be-&lt;br&gt;räknas efter insatsen för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Finns det i en förenings stadgar sedan den 1 juli 1972, då den gamla&lt;br&gt;lagen trädde i kraft, en bestämmelse om beräkning av ersättning för bostads-&lt;br&gt;rätt vid överlåtelse, gäller bestämmelsen fortfarande, även om grunderna för&lt;br&gt;beräkningen inte angetts i stadgarna enligt 9 kap. 6 § första stycket 6 i den&lt;br&gt;nya lagen. En sådan bestämmelse skall anses innebära villkor för medlem-&lt;br&gt;skap, om inte något annat framgår av omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Har ett beslut på en föreningsstämma fattats före ikraftträdandet av&lt;br&gt;den nya lagen, gäller den gamla lagen i fråga om beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Har ett beslut som avses i 4 § andra stycket den gamla lagen, om be-&lt;br&gt;hörighet som intygsgivare, meddelats före ikraftträdandet av den nya lagen&lt;br&gt;gäller 68 § första stycket den gamla lagen i fråga om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Tvister, som före ikraftträdandet av den nya lagen har anhängiggjorts&lt;br&gt;vid domstol eller hyresnämnd eller hänskjutits till avgörande av skiljemän,&lt;br&gt;med stöd av den gamla lagen prövas enligt den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om omregistrering av vissa bostadsföreningar till&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Enligt bestämmelserna i denna lag fär sådana bostadsföreningar som av-&lt;br&gt;ses i punkterna 4 och 7 övergångsbestämmelserna till bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:000) omregistreras till bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen prövar fråga om omregistrering efter anmälan av bostads-&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Omregistrering får ske under förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bostadsföreningen har beslutat ändra innehållet i sina stadgar i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med bestämmelserna i bostadsrättslagen (1991:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att bostadsföreningen har minst fem medlemmar och har utsett styrelse&lt;br&gt;och revisor för bostadsrättsföreningen i enlighet med bestämmelserna i 9 kap.&lt;br&gt;12 och 26 §§ bostadsrättslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att bostadsföreningen har beslutat ändra sin firma till överensstämmelse&lt;br&gt;med bestämmelserna i 9 kap. 6 § bostadsrättslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att en sådan ekonomisk plan som anges i 4 § denna lag har upprättats&lt;br&gt;och registreras samtidigt med att föreningen omregistreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om omregistreringen tillämpas i övrigt bestämmelserna i 9 kap. 31&lt;br&gt;§ bostadsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Beslut av bostadsföreningen i de frågor som avses i 2 § första stycket 1-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 § fanas i den ordning som anges i 7 kap. lagen (1987:667) om eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar. Bestämmelserna om viss majoritet i 7 kap. 15 § andra&lt;br&gt;stycket sista meningen nämnda lag skall inte gälla sådana beslut och inte&lt;br&gt;heller när föreningsstämma beslutar i annan angelägenhet som rör&lt;br&gt;omregistreringen. Inte heller skall sådana villkor i stadgarna som går längre&lt;br&gt;än vad som föreskrivs i 14 § första stycket och 15 § nämnda kapitel&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Innan ett beslut fattas som avses i 2 § första stycket 1-3, skall en&lt;br&gt;förenklad ekonomisk plan ha upprättats av bostadsföreningens styrelse och&lt;br&gt;godkänts av föreningsstämman. I planen skall en beräkning göras av&lt;br&gt;bostadsföreningens behållna tillgångar. Medlemmarnas insatser skall anses&lt;br&gt;utgöra motsvarande insatser i bostadsrättsföreningen, överskott utöver insat-&lt;br&gt;serna kvarstår i bostadsrättsföreningen om inte föreningsstämman beslutar&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När ett beslut om omregistrering har vunnit laga kraft, skall de lägenheter&lt;br&gt;som av bostadsföreningen varit upplåtna med sådan rätt som anges i punkt 4&lt;br&gt;eller 7 övergångsbestämmelserna till bostadsrättslagen (1991:000) i stället an-&lt;br&gt;ses upplåtna med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsföreningens styrelse skall genast utfärda bevis till bostads-&lt;br&gt;rättshavama om bostadsrätterna. Beviset skall innehålla sådana uppgifter som&lt;br&gt;skall anges i lägenhetsförteckning enligt 9 kap. 10 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till&lt;br&gt;fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3,6,9 och 12 §§ lagen (1982: 352) om rätt till&lt;br&gt;fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hyresgäster har intresse av att förvärva fast egendom för ombildning&lt;br&gt;av hyresrätt till bostadsrätt får detta anmälas till inskrivningsmyndigheten för&lt;br&gt;anteckning i fastighetsboken. Intresseanmälan skall för hyresgästernas räk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning göras av en bostadsrättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till anmälan skall fogas intyg av&lt;br&gt;föreningens styrelse om antalet&lt;br&gt;lägenheter i den fasta egendom som&lt;br&gt;omfattas av anmälningen samt om&lt;br&gt;att hyresgästerna i minst tvä tredje-&lt;br&gt;delar av de uthyrda lägenheterna&lt;br&gt;skriftligen har förklarat sig intresse-&lt;br&gt;rade av en ombildning av hyresrätt&lt;br&gt;till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen skall till sin anmälan&lt;br&gt;foga ett intyg av föreningens styrelse&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hur mänga lägenheter som&lt;br&gt;finns i den fasta egendom som an-&lt;br&gt;mälan omfattar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att hyresgästerna i minst tvä&lt;br&gt;tredjedelar av de uthyrda lägen-&lt;br&gt;heterna skriftligen har förklarat sig&lt;br&gt;intresserade av en ombildning av&lt;br&gt;hyresrätt till bostadsrätt, och att&lt;br&gt;dessa hyresgäster är medlemmar i&lt;br&gt;bostadsrättsföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fast egendom, som utgör en&lt;br&gt;hyreshusenhet och för vilken en in-&lt;br&gt;tresseanmälan gäller, får inte över-&lt;br&gt;låtas helt eller delvis genom köp&lt;br&gt;eller byte utan att den bostadsrätts-&lt;br&gt;förening som har gjort intresse-&lt;br&gt;anmälan har erbjudits att förvärva&lt;br&gt;hela hyreshusenheten. Ett sådant&lt;br&gt;erbjudande kallas hembud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fast egendom, som utgör en&lt;br&gt;hyreshusenhet och för vilken en in-&lt;br&gt;tresseanmälan gäller, får inte över-&lt;br&gt;låtas helt eller delvis genom köp eller&lt;br&gt;byte utan att den bostadsrätts-&lt;br&gt;förening som har gjort intresse-&lt;br&gt;anmälan har erbjudits att förvärva&lt;br&gt;hela hyreshusenheten. Ett sådant&lt;br&gt;erbjudande kallas hembud. Med&lt;br&gt;överlätelse genom köp eller byte&lt;br&gt;likställs överlätelse genom tillskott&lt;br&gt;till bolag eller förening, utdelning&lt;br&gt;eller skifte frän bolag eller förening&lt;br&gt;samt fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse får ske utan hembud till bostadsrättsföreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om bostadsrättsföreningen godkänner överlåtelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om staten eller en kommun förvärvar egendomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:302.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om förvärvaren är gift med överlåtaren eller om förvärvaren eller, när&lt;br&gt;makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om förvärvet sker genom in-&lt;br&gt;rop på exekutiv auktion eller offent-&lt;br&gt;lig auktion enligt lagen (1904:48&lt;br&gt;s. 1) om samäganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om förvärvet sker genom in-&lt;br&gt;rop på exekutiv auktion eller offent-&lt;br&gt;lig auktion enligt lagen (1904:48&lt;br&gt;s. 1) om samäganderätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om överlåtelsen avser andel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och förvärvaren redan äger en andel i&lt;br&gt;egendomen och denna förvärvats på&lt;br&gt;annat sått än genom gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hembud behövs inte heller, om ett förvärv av bostadsrättsföreningen&lt;br&gt;skulle vara oskäligt med hänsyn till förhållandet mellan överlåtaren och en&lt;br&gt;annan förvärvare än bostadsrättsföreningen eller villkoren för eller omstän-&lt;br&gt;digheterna vid en sådan överlåtelse. Frågan om hembud behövs prövas av&lt;br&gt;hyresnämnden på begäran av fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningars beslut att förvärva&lt;br&gt;hyresfastigheter för ombildning av&lt;br&gt;hyresrätt till bostadsrätt finns i 60 a §&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1971:479).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om hembudet har upphört&lt;br&gt;att gälla får överlåtelse genom köp&lt;br&gt;eller byte till någon annan än den&lt;br&gt;bostadsrättsförening som har gjort&lt;br&gt;intresseanmälan inte ske medan för-&lt;br&gt;eningens intresseanmälan gäller, om&lt;br&gt;köpeskillingen är lägre eller villkoren&lt;br&gt;för överlåtelsen sammantagna är&lt;br&gt;avsevärt ogynnsammare för fas-&lt;br&gt;tighetsägaren än vad som angavs vid&lt;br&gt;hembudet. Har fastighetsägaren&lt;br&gt;sedan ett hembud upphört att gälla&lt;br&gt;gjort ett nytt hembud, enligt vilket&lt;br&gt;köpeskillingen är lägre eller villkoren&lt;br&gt;eljest ogynnsammare för fastig-&lt;br&gt;hetsägaren, och upphör även detta&lt;br&gt;hembud att gälla, skall första me-&lt;br&gt;ningen tillämpas på det nya hem-&lt;br&gt;budet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningars beslut att förvärva&lt;br&gt;hyresfastigheter för ombildning av&lt;br&gt;hyresrätt till bostadsrätt finns i&lt;br&gt;9 kap. 19-22 §§ bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om hembudet har upphört&lt;br&gt;att gälla får, så länge föreningens in-&lt;br&gt;tresseanmälan gäller, en sådan över-&lt;br&gt;låtelse eller övergång som avses i 6 §&lt;br&gt;första stycket inte ske till någon&lt;br&gt;annan än den bostadsrättsförening&lt;br&gt;som har gjort intresseanmälan, om&lt;br&gt;köpeskillingen är lägre eller villkoren&lt;br&gt;för överlåtelsen sammantagna är av-&lt;br&gt;sevärt ogynnsammare för fastighets-&lt;br&gt;ägaren än vad som angavs vid hem-&lt;br&gt;budet. En sådan överlåtelse eller&lt;br&gt;övergång får inte heller ske om ett&lt;br&gt;villkor som angavs vid hembudet år&lt;br&gt;uppenbart oskäligt mot föreningen.&lt;br&gt;Har fastighetsägaren sedan ett&lt;br&gt;hembud upphört att gälla gjort ett&lt;br&gt;nytt hembud, enligt vilket köpe-&lt;br&gt;skillingen är lägre eller villkoren på&lt;br&gt;annat sätt ogynnsammare för&lt;br&gt;fastighetsägaren, och upphör även&lt;br&gt;detta hembud att gälla, skall första&lt;br&gt;och andra, meningarna tillämpas på&lt;br&gt;det nya hembudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall äga motsvarande tillämpning om överlåtelsen avser&lt;br&gt;andel av hyreshusenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om forbudet i första stycket äger 6 § andra och tredje styckena mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning. Om något undantag inte föreligger, är överlåtaren&lt;br&gt;skyldig att inhämta hyresnämndens tillstånd till överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har en intresseanmälan gjorts före ikraftträdandet gäller äldre bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. l°90/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i fråga om jordabalken punkt 7 övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen (1984:694) om ändring i nämnda lag skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Om det föreligger särskilda&lt;br&gt;skäl, kan länsstyrelsen ge en för-&lt;br&gt;ening eller ett aktiebolag som&lt;br&gt;avses i punkt 16 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till bostadsrätts-&lt;br&gt;lagen (1971: 479) tillstånd att&lt;br&gt;tillämpa avtalsklausul som strider&lt;br&gt;mot 12 kap. 15 § andra stycket&lt;br&gt;första meningen eller 19 §. Till-&lt;br&gt;stånd som har meddelats enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser gäller även efter&lt;br&gt;ikraftträdandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;kan länsstyrelsen ge en förening eller&lt;br&gt;ett aktiebolag som avses i punkt 7&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till bo-&lt;br&gt;stadsrättslagen (1991:000) tillstånd&lt;br&gt;att tillämpa avtalsklausul som strider&lt;br&gt;mot 12 kap. 15 § andra stycket&lt;br&gt;första meningen eller 19 §. Tillstånd&lt;br&gt;som har meddelats enligt äldre be-&lt;br&gt;stämmelser gäller även efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 § äktenskapsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med makars gemensamma bostad avses i denna balk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fast egendom som makarna eller någon av dem äger eller innehar med&lt;br&gt;tomträtt, om det finns en byggnad på egendomen som är avsedd som makar-&lt;br&gt;nas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta&lt;br&gt;ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fast egendom som makarna eller någon av dem innehar med nyttjande-&lt;br&gt;rätt i förening med byggnad på egendomen som makarna eller någon av dem&lt;br&gt;äger, om byggnaden är avsedd som makarnas gemensamma hem och egen-&lt;br&gt;domen innehas huvudsakligen för detta ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnad eller del av byggnad&lt;br&gt;som makarna eller någon av dem&lt;br&gt;innehar med hyresrätt, bostadsrätt&lt;br&gt;eller annan liknande rätt, om bygg-&lt;br&gt;naden eller byggnadsdelen är avsedd&lt;br&gt;som makarnas gemensamma hem&lt;br&gt;och innehas huvudsakligen för detta&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnad eller del av byggnad&lt;br&gt;som makarna eller nägon av dem&lt;br&gt;innehar med hyresrätt, bostadsrätt&lt;br&gt;eller annan liknande rätt, om bygg-&lt;br&gt;naden eller byggnadsdelen är avsedd&lt;br&gt;som makarnas gemensamma hem&lt;br&gt;och innehas huvudsakligen för detta&lt;br&gt;ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. byggnad eller del av byggnad&lt;br&gt;som makarna eller nägon av dem har&lt;br&gt;rätt att framdeles förvärva med bo-&lt;br&gt;stadsrätt enligt förhandsavtal som&lt;br&gt;sägs i 5 kap. bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:000), om rätten gäller en&lt;br&gt;lägenhet som när avtalet träffades var&lt;br&gt;avsedd att bli makarnas gemen-&lt;br&gt;samma hem och att innehas huvud-&lt;br&gt;sakligen för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med makars gemensamma bohag avses i denna balk möbler, hushålls-&lt;br&gt;maskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet.&lt;br&gt;Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för&lt;br&gt;den ena makens bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till makars gemensamma bostad och bohag räknas inte egendom som&lt;br&gt;används huvudsakligen för fritidsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 26 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § 4 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Har bostadsrätten för-&lt;br&gt;värvats genom upplåtelse från bo-&lt;br&gt;stadsrättsföreningen, skall den i&lt;br&gt;upplåtelseavtalet angivna grund-&lt;br&gt;avgiften anses som köpeskilling.&lt;br&gt;Särskilda avgifter som har betalats&lt;br&gt;till föreningen i samband med för-&lt;br&gt;värv av en bostadsrätt (upplåtelse-&lt;br&gt;och inträdesavgifter) skall också&lt;br&gt;räknas in i ingångsvärdet. Har&lt;br&gt;grundavgiften för lägenheten satts&lt;br&gt;ned efter det att bostadsrätten har&lt;br&gt;förvärvats, skall ingångsvärdet re-&lt;br&gt;duceras med det belopp som har&lt;br&gt;återbetalats på grund av nedsätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Har bostadsrätten för-&lt;br&gt;värvats genom upplåtelse från bo-&lt;br&gt;stadsrättsföreningen, skall den i&lt;br&gt;upplåtelseavtalet angivna insatsen&lt;br&gt;anses som köpeskilling. Särskilda&lt;br&gt;avgifter som har betalats till för-&lt;br&gt;eningen i samband med förvärv av&lt;br&gt;en bostadsrätt (upplåtelse- och in-&lt;br&gt;trädesavgifter) skall också räknas in i&lt;br&gt;ingångsvärdet. Har insatsen för lä-&lt;br&gt;genheten satts ned efter det att bo-&lt;br&gt;stadsrätten har förvärvats, skall in-&lt;br&gt;gångsvärdet reduceras med det be-&lt;br&gt;lopp som har återbetalats på grund&lt;br&gt;av nedsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder&lt;br&gt;och hyresnämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 5,11,15, 22 och 23 §§ lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämnder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva tvist om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § andra stycket,&lt;br&gt;ändrad användning av lokal enligt 12 kap. 23 § andra stycket, skadestånd&lt;br&gt;enligt 12 kap. 24 a §, överlåtelse av hyresrätt enligt 12 kap. 34-37 §§,&lt;br&gt;upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 12 kap. 40 §, förlängning av&lt;br&gt;hyresavtal enligt 12 kap. 49 §, hyresvillkor enligt 12 kap. 54 §, återbetal-&lt;br&gt;ning av hyra och fastställande av hyra enligt 12 kap. 55 b §, uppskov med&lt;br&gt;avflyttning enligt 12 kap. 59 § eller föreläggande enligt 12 kap. 64 §, allt&lt;br&gt;jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22-24 §§ hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978: 304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva tvist om hyresvillkor&lt;br&gt;enligt 7 § sista stycket, upplåtelse av&lt;br&gt;lägenhet i andra hand enligt 30 §&lt;br&gt;andra stycket eller medlemskap en-&lt;br&gt;ligt 52 §, allt bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1971:479),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva tvist om medlemskap&lt;br&gt;enligt 2 kap. 10 §, skyldighet att&lt;br&gt;upplåta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 §&lt;br&gt;eller villkor för upplåtelse av bo-&lt;br&gt;stadsrätt enligt samma §, hyresvill-&lt;br&gt;kor enligt 4 kap. 9 §, upplåtelse av&lt;br&gt;lägenhet i andra hand enligt 7 kap.&lt;br&gt;11 § eller utdömande av vite enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 2 §, allt bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pröva fråga om godkännande&lt;br&gt;av överenskommelse som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 § femte stycket, 45 eller&lt;br&gt;56 § jordabalken eller av beslut som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 16 § första stycket 1&lt;br&gt;eller 2 bostadsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pröva fråga om godkännande&lt;br&gt;av överenskommelse som avses i&lt;br&gt;12 kap. 1 § femte stycket, 45 eller&lt;br&gt;56 § jordabalken eller av beslut som&lt;br&gt;avses i 60 § första stycket 1 bo-&lt;br&gt;stadsrättslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt hyres-&lt;br&gt;förhandlingslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. pröva frågor enligt bostadssaneringslagen (1973:531) och bostadsför-&lt;br&gt;valtningslagen (1977:792),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. pröva frågor enligt lagen (1987:1274) om kommunal bostads-&lt;br&gt;anvisningsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1985:660.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:928.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende upptages av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är be-&lt;br&gt;lägen. Ärende som avses i 10, 17 eller 18 § lagen om förvärv av hyres-&lt;br&gt;fastighet m.m. upptages dock av hyresnämnden i den ort där bolagets styrelse&lt;br&gt;har sitt säte eller, i fråga om handelsbolag, där förvaltningen föres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd består av lagfaren&lt;br&gt;ordförande och två andra ledamöter,&lt;br&gt;om ej annat följer av tredje stycket&lt;br&gt;Av de senare ledamöterna skall den&lt;br&gt;ene vara väl förtrogen med förvalt-&lt;br&gt;ning av hyresfastighet och den andre&lt;br&gt;vara väl förtrogen med bostads-&lt;br&gt;hyresgästers förhållanden eller, när&lt;br&gt;ärendet rör annan lägenhet än bo-&lt;br&gt;stadslägenhet, med näringsidkande&lt;br&gt;hyresgästers förhållanden. I ären&lt;br&gt;den enligt 52 § eller 60 §&lt;br&gt;första stycket 1 bostadsråttslagen&lt;br&gt;(1971:479) skall vad som sagts nu&lt;br&gt;om hyresfastighet och hyresgästers&lt;br&gt;förhållanden i stället avse bostads-&lt;br&gt;rättsfastighet och bostadsrättsha-&lt;br&gt;vares förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd består av lagfaren&lt;br&gt;ordförande och två andra ledamöter,&lt;br&gt;om ej annat följer av tredje stycket.&lt;br&gt;Av de senare ledamöterna skall den&lt;br&gt;ene vara väl förtrogen med förvalt-&lt;br&gt;ning av hyresfastighet och den andre&lt;br&gt;vara väl förtrogen med bostads-&lt;br&gt;hyresgästers förhållanden eller, när&lt;br&gt;ärendet rör annan lägenhet än bo-&lt;br&gt;stadslägenhet, med näringsidkande&lt;br&gt;hyresgästers förhållanden. I ären-&lt;br&gt;den enligt 2 kap. 10 §, 4 kap. 6 §,&lt;br&gt;9 kap. 16 § första stycket 1 och 2&lt;br&gt;eller 11 kap. 2 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991: 000) skall vad som sagts nu&lt;br&gt;om hyresfastighet och hyresgästers&lt;br&gt;förhållanden i stället avse bostads-&lt;br&gt;rättsfastighet och bostadsrättshavares&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd får anlita expert att biträda nämnden, om ärendets beskaffen-&lt;br&gt;het eller annat särskilt skäl föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § andra - fjärde styckena äger motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning i fråga om hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan förordna att i hyresnämnd skall finnas flera avdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om hyresnämnd gäller i tillämpliga delar även avdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör ärende som avskrivits enligt&lt;br&gt;10 § första stycket första punk-&lt;br&gt;ten tvist som avses i 9 kap.&lt;br&gt;10 §, 10 kap. 6a § eller 12 kap.&lt;br&gt;49 eller 54 § jordabalken, 22&lt;br&gt;eller 24 § hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978: 304), 5 § lagen (1957: 390)&lt;br&gt;om fiskearrenden, 52 § bostads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör ärende som avskrivits enligt&lt;br&gt;10 § första stycket första punk-&lt;br&gt;ten tvist som avses i 9 kap.&lt;br&gt;10 §, 10 kap. 6a § eller 12 kap.&lt;br&gt;49 eller 54 § jordabalken, 22&lt;br&gt;eller 24 § hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978: 304), 5 § lagen (1957: 390)&lt;br&gt;om fiskearrenden, 2 kap. 10 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3Senaste lydelse 1989:663.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättslagen (1971:479) eller 18 §&lt;br&gt;jaktlagen (1987: 259) skall nämnden&lt;br&gt;återuppta ärendet på ansökan av&lt;br&gt;sökanden. Ansökan görs skriftligen&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag beslutet&lt;br&gt;om avskrivning meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991: 000) eller 18 § jaktlagen&lt;br&gt;(1987: 259) skall nämnden åter-&lt;br&gt;uppta ärendet på ansökan av sökan-&lt;br&gt;den. Ansökan görs skriftligen inom&lt;br&gt;tre veckor från den dag beslutet om&lt;br&gt;avskrivning meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir sökanden ånyo, får ärendet icke återupptagas på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har parterna avtalat att tvist skall avgöras av skiljemän utan förbehåll om&lt;br&gt;rätt för parterna att klandra skiljedomen och har, vid arrendetvist, arrende-&lt;br&gt;nämnden eller, vid hyres- eller bostadsrättstvist, hyresnämnden utsetts till&lt;br&gt;skiljenämnd, skall nämnden på ansökan avgöra tvisten genom skiljedom, om&lt;br&gt;ej hinder möter enligt 1 § andra stycket lagen (1929:145) om skiljemän. Om&lt;br&gt;sådan ansökan gäller 8 §. Har tvisten redan hänskjutits till nämnd, kan&lt;br&gt;skiljedom dock påkallas muntligen inför nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som nämnd har att av-&lt;br&gt;göra genom skiljedom gäller lagen&lt;br&gt;om skiljemän, i den mån ej annat&lt;br&gt;följer av denna lag. Vardera parten&lt;br&gt;svarar för sin kostnad i tvist som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 10 eller 14 §,&lt;br&gt;10 kap. 6 § eller 12 kap. 49 eller&lt;br&gt;54 § jordabalken, 5 § lagen&lt;br&gt;(1957: 390) om fiskearrenden&lt;br&gt;eller 7 § sista stycket bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1971:479).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som nämnd har att av-&lt;br&gt;göra genom skiljedom gäller lagen&lt;br&gt;om skiljemän, i den mån ej annat&lt;br&gt;följer av denna lag. Vardera parten&lt;br&gt;svarar för sin kostnad i tvist som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 10 eller 14 §,&lt;br&gt;10 kap. 6 § eller 12 kap. 49 eller&lt;br&gt;54 § jordabalken, 5 § lagen&lt;br&gt;(1957: 390) om fiskearrenden&lt;br&gt;eller 4 kap. 9 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991: 000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nämnd äger, sedan tid&lt;br&gt;för klander eller besvär utgått när&lt;br&gt;talan får föras mot beslutet, rätts-&lt;br&gt;kraft, såvitt därigenom avgjorts&lt;br&gt;fråga som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 2 eller 5 eller 4 § första&lt;br&gt;stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller&lt;br&gt;9. Vad som sagts nu gäller dock ej&lt;br&gt;beslut, varigenom ansökan om&lt;br&gt;åtgärdsföreläggande enligt 12 kap.&lt;br&gt;16 § andra stycket eller tillstånd&lt;br&gt;enligt 12 kap. 23 § andra stycket,&lt;br&gt;34-37 eller 40 § jordabalken eller&lt;br&gt;30 § andra stycket bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1971:479) eller ansökan om upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nämnd äger, sedan tid&lt;br&gt;för klander eller besvär utgått när&lt;br&gt;talan får föras mot beslutet, rätts-&lt;br&gt;kraft, såvitt därigenom avgjorts&lt;br&gt;fråga som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 2 eller 5 eller 4 § första&lt;br&gt;stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller&lt;br&gt;9. Vad som sagts nu gäller dock ej&lt;br&gt;beslut, varigenom ansökan om&lt;br&gt;åtgärdsföreläggande enligt 12 kap.&lt;br&gt;16 § andra stycket eller tillstånd&lt;br&gt;enligt 12 kap. 23 § andra stycket,&lt;br&gt;34-37 eller 40 § jordabalken eller&lt;br&gt;7 kap. 11 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:000) eller ansökan om upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senasste lydelse 1984:679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:928.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skov enligt 12 kap. 59 § jorda-&lt;br&gt;balken eller ansökan om förbud eller&lt;br&gt;medgivande som avses i 2 a §&lt;br&gt;bostadssaneringslagen (1973:531)&lt;br&gt;eller yrkande om rätt till förhand-&lt;br&gt;lingsordning enligt 9 § hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen (1978:304) eller&lt;br&gt;ansökan om anvisningsrätt enligt&lt;br&gt;3 § lagen (1987:1274) om kom-&lt;br&gt;munal bostadsanvisningsrätt lämnats&lt;br&gt;utan bifall.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skov enligt 12 kap. 59 § jorda-&lt;br&gt;balken eller ansökan om förbud eller&lt;br&gt;medgivande som avses i 2 a §&lt;br&gt;bostadssaneringslagen (1973:531)&lt;br&gt;eller yrkande om rätt till förhand-&lt;br&gt;lingsordning enligt 9 § hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen (1978:304) eller&lt;br&gt;ansökan om anvisningsrätt enligt&lt;br&gt;3§ lagen (1987:1274) om kom-&lt;br&gt;munal bostadsanvisningsrätt lämnats&lt;br&gt;utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om om-&lt;br&gt;prövning av beslut skall inte tillämpas hos nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullföljd av talan mot hyres-&lt;br&gt;nämndens beslut i ärende enligt&lt;br&gt;12 kap. jordabalken eller hyres-&lt;br&gt;förhandlingslagen (1978: 304) eller&lt;br&gt;i ärende angående bostadsrätt, bo-&lt;br&gt;stadssanering eller särskild förvalt-&lt;br&gt;ning eller i ärende enligt lagen&lt;br&gt;(1975:1132) om förvärv av hyres-&lt;br&gt;fastighet m.m., enligt lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bo-&lt;br&gt;stadsanvisningsrätt eller lagen&lt;br&gt;(1982:352) om rätt till fas-&lt;br&gt;tighetsförvärv för ombildning till&lt;br&gt;bostadsrätt finns bestämmelser i&lt;br&gt;12 kap. 70 § jordabalken, 31 §&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen, 76 §&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1971:479), 21 §&lt;br&gt;bostadssaneringslagen (1973: 531),&lt;br&gt;34 § bostadsförvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792), 25 § lagen om för-&lt;br&gt;värv av hyresfastighet m.m., 16 §&lt;br&gt;lagen (1987:1274) om kommunal&lt;br&gt;bostadsanvisningsrätt samt 15 §&lt;br&gt;lagen om rätt till fastighetsförvärv&lt;br&gt;för ombildning till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens yttrande enligt 12 a § första stycket får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut får överklagas genom besvär hos bostads-&lt;br&gt;domstolen, om nämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ansökan som avses i 8, 11, 14-16, 16a, 16c, löd eller&lt;br&gt;16 e §, eller avvisat besvär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avskrivit ärende enligt 8-10, 15 a, 16, 16 a, 16 c, 16 d eller 16 e §,&lt;br&gt;dock ej när ärendet kan återupptagas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnat angående ersättning för någons medverkan i ärendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullföljd av talan mot hyres-&lt;br&gt;nämndens beslut i ärende enligt&lt;br&gt;12 kap. jordabalken eller hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen (1978: 304) eller&lt;br&gt;i ärende angående bostadsrätt, bo-&lt;br&gt;stadssanering eller särskild förvalt-&lt;br&gt;ning eller i ärende enligt lagen&lt;br&gt;(1975:1132) om förvärv av hyres-&lt;br&gt;fastighet m.m., enligt lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bo-&lt;br&gt;stadsanvisningsrätt eller lagen&lt;br&gt;(1982:352) om rätt till fas-&lt;br&gt;tighetsförvärv för ombildning till&lt;br&gt;bostadsrätt finns bestämmelser i&lt;br&gt;12 kap. 70 § jordabalken, 31 §&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen, 11 kap. 3 §&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1991:000), 21 §&lt;br&gt;bostadssaneringslagen (1973:531),&lt;br&gt;34 § bostadsförvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792), 25 § lagen om förvärv&lt;br&gt;av hyresfastighet m.m., 16 § lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bo-&lt;br&gt;stadsanvisningsrätt samt 15 § lagen&lt;br&gt;om rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1278.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iaktta föreläggande&lt;br&gt;eller ådömt straff för förseelse i förfarandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 3 i fråga som gäller allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En besvärshandling som avses i tredje stycket skall ges in till hyresnämn-&lt;br&gt;den inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om handläggningen hos hyresnämnden av en besvärshandling som&lt;br&gt;avses i första eller tredje stycket tillämpas bestämmelserna i 52 kap. 2 och&lt;br&gt;4 §§ rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973:531)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 25 § bostadssaneringslagen (1973: 531) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 S&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan&lt;br&gt;länsstyrelsen medge undantag från&lt;br&gt;tillämpningen av lagen i fråga om&lt;br&gt;fastighet, vilken äges av förening&lt;br&gt;eller aktiebolag som avses i punkt&lt;br&gt;16 övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1971:479).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan&lt;br&gt;länsstyrelsen medge undantag från&lt;br&gt;tillämpningen av lagen i fråga om&lt;br&gt;fastighet, vilken ägs av förening eller&lt;br&gt;aktiebolag som avses i punkt 7&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till bo-&lt;br&gt;stadsrättslagen (1991:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snäste lydelse 1974:821.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1974: 1082) om bostadsdomstol&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträder bostadsdomstolen med sju ledamöter, är tre av dem lag-&lt;br&gt;farna ledamöter och fyra av dem intresseledamöter. En av de lagfarna leda-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möterna är därvid ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresseledamötema skall två&lt;br&gt;vara väl förtrogna med förvaltning&lt;br&gt;av hyresfastigheter eller, när målet&lt;br&gt;rör prövning av en fråga enligt 52 §&lt;br&gt;eller 60 § första stycket 1 bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1971:479), av bostads-&lt;br&gt;rättsfastigheter. Om målet rör en&lt;br&gt;hyresfastighet som ägs av staten, en&lt;br&gt;kommun, en landstingskommun, ett&lt;br&gt;kommunalförbund, ett allmännyttigt&lt;br&gt;bostadsföretag eller ett aktiebolag,&lt;br&gt;som helt ägs av en kommun eller en&lt;br&gt;landstingskommun, skall dessa&lt;br&gt;ledamöter företrädesvis vara väl&lt;br&gt;förtrogna med förvaltning av hyres-&lt;br&gt;fastigheter som tillhör andra än en-&lt;br&gt;skilda. Om målet rör en hyresfastig-&lt;br&gt;het som ägs av någon enskild, skall&lt;br&gt;de företrädesvis vara väl förtrogna&lt;br&gt;med förvaltning av sådana fastig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De återstående två intresseleda-&lt;br&gt;mötema skall vara väl förtrogna med&lt;br&gt;hyresgästers eller bostadsrätts-&lt;br&gt;havares förhållanden. Om målet rör&lt;br&gt;prövning av en fråga enligt 12 kap.&lt;br&gt;36 § jordabalken, skall dessa leda-&lt;br&gt;möter vara väl förtrogna med&lt;br&gt;näringsidkande hyresgästers för-&lt;br&gt;hållanden. Om målet rör prövning&lt;br&gt;av en fråga enligt 52 § eller 60 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresseledamötema skall två&lt;br&gt;vara väl förtrogna med förvaltning&lt;br&gt;av hyresfastigheter eller, när målet&lt;br&gt;rör prövning av en fråga enligt 2&lt;br&gt;kap. 10 §, 4 kap. 6 §, 9 kap. 16 §&lt;br&gt;första stycket 1 eller 2 eller 11 kap.&lt;br&gt;2 § bostadsrättslagen (1991:000) av&lt;br&gt;bostadsrättsfastigheter. Om målet rör&lt;br&gt;en hyresfastighet som ägs av staten,&lt;br&gt;en kommun, en landstingskommun,&lt;br&gt;ett kommunalförbund, ett allmän-&lt;br&gt;nyttigt bostadsföretag eller ett aktie-&lt;br&gt;bolag, som helt ägs av en kommun&lt;br&gt;eller en landstingskommun, skall&lt;br&gt;dessa ledamöter företrädesvis vara&lt;br&gt;väl förtrogna med förvaltning av&lt;br&gt;hyresfastigheter som tillhör andra än&lt;br&gt;enskilda. Om målet rör en hyres-&lt;br&gt;fastighet som ägs av någon enskild,&lt;br&gt;skall de företrädesvis vara väl för-&lt;br&gt;trogna med förvaltning av sådana&lt;br&gt;fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De återstående två intresseleda-&lt;br&gt;mötema skall vara väl förtrogna med&lt;br&gt;hyresgästers eller bostadsrätts-&lt;br&gt;havares förhållanden. Om målet rör&lt;br&gt;prövning av en fråga enligt 12 kap.&lt;br&gt;36 § jordabalken, skall dessa leda-&lt;br&gt;möter vara väl förtrogna med&lt;br&gt;näringsidkande hyresgästers för-&lt;br&gt;hållanden. Om målet rör prövning av&lt;br&gt;en fråga enligt 2 kap. 10 §, 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Senaste lydelse 1989:664.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket 1 bostadsrättslagen,&lt;br&gt;skall de vara väl förtrogna med bo-&lt;br&gt;stad srättshavares förhållanden. I&lt;br&gt;andra mål skall de vara väl förtrogna&lt;br&gt;med bostadshyresgästers förhållan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §, 9 kap. 16 § första stycket 1&lt;br&gt;eller 2 eller 11 kap. 2 § bostads-&lt;br&gt;rättslagen skall de vara väl förtrogna&lt;br&gt;med bostadsrättshavares förhållan-&lt;br&gt;den. I andra mål skall de vara väl&lt;br&gt;förtrogna med bostadshyresgästers&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyres-&lt;br&gt;fastighet m.m&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. om egendomen i annat fall än&lt;br&gt;som anges under 2 förvärvas av en&lt;br&gt;bostadsrättsförening och föreningen&lt;br&gt;har fattat beslut om förvärvet i den&lt;br&gt;ordning som föreskrivs i 9 kap.&lt;br&gt;19 § bostadsrättslagen (1991:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd fordras inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om egendomen förvärvas från staten, kommun, landstingskommun&lt;br&gt;eller kommunalförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, aktie-&lt;br&gt;bolag, som helt ägs av kommun eller landstingskommun, allmännyttigt bo-&lt;br&gt;stadsföretag, folkrörelsekooperativ riksorganisation eller regional folk-&lt;br&gt;rörelsekooperativ organisation av bostadsrättsföreningar eller bostadsrätts-&lt;br&gt;förening ansluten till sådan organisation är förvärvare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. om egendomen i annat fall än&lt;br&gt;som anges under 2 förvärvas av en&lt;br&gt;bostadsrättsförening och föreningen&lt;br&gt;har fattat beslut om förvärvet i den&lt;br&gt;ordning som föreskrivs i 60 a §&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1971:479),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om egendomen enligt medgivande av regeringen förvärvas för kyrkligt&lt;br&gt;ändamål eller fånget prövats enligt lagen (1988: 183) om förvaltningen av&lt;br&gt;kyrklig jord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller enligt&lt;br&gt;reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig att åter&lt;br&gt;avyttra egendomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren&lt;br&gt;eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkom-&lt;br&gt;ling, allt under förutsättning att överlåtaren inte är skyldig att avyttra egen-&lt;br&gt;domen enligt 6 § eller enligt 3 kap. 1 § lagen (1982: 618) om utländska&lt;br&gt;förvärv av fast egendom m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om förvärvet skall prövas enligt lagen om utländska förvärv av fast&lt;br&gt;egendom m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:438.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2Senaste lydelse 1988:196.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i hyresforhandlingslagen (1978:304)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 33 § hyresförhandlingslagen (1978:304) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan&lt;br&gt;länsstyrelsen medge undantag från&lt;br&gt;tillämpningen av lagen i fråga om&lt;br&gt;hus som ägs av förening eller aktie-&lt;br&gt;bolag som avses i punkt 16 över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1971:479).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan&lt;br&gt;länsstyrelsen medge undantag från&lt;br&gt;tillämpningen av lagen i fråga om&lt;br&gt;hus som ägs av en förening eller&lt;br&gt;aktiebolag som avses i punkt 7&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till bo-&lt;br&gt;stadsrättslagen (1991:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv&lt;br&gt;av svenska företag m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1982:617) om utländska förvärv av&lt;br&gt;svenska företag m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;quot;bostadsrättslagen (1971:479)&amp;quot; skall bytas ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;bostadsrättslagen (1991:000)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:420. Senaste lydelse av 3 § 1983:106.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med kooperativ hyresrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:1242) om försöksverksam-&lt;br&gt;het med kooperativ hyresrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 § och övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna lag får regeringen&lt;br&gt;försöksvis lämna ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar tillstånd att utan hinder av&lt;br&gt;bestämmelserna i 79 $ bostads -&lt;br&gt;rättslägen (1971:479) bedriva verk-&lt;br&gt;samhet i vilken föreningen tillämpar&lt;br&gt;villkor som innebär att det med an-&lt;br&gt;delsrätt i föreningen följer en rätt att&lt;br&gt;hyra bostadslägenhet (kooperativ&lt;br&gt;hyresrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna lag får regeringen&lt;br&gt;försöksvis lämna ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar tillstånd att utan hinder av&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 8 § bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1991:000) bedriva verk-&lt;br&gt;samhet i vilken föreningen tillämpar&lt;br&gt;villkor som innebär att det med an-&lt;br&gt;delsrätt i föreningen följer en rätt att&lt;br&gt;hyra bostadslägenhet (kooperativ&lt;br&gt;hyresrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens tillstdnd eller kom-&lt;br&gt;munens tillstyrkan enligt denna lag&lt;br&gt;skall inte utgöra nägon förutsättning&lt;br&gt;för att registrera en ekonomisk för-&lt;br&gt;ening som avser att bedriva verk-&lt;br&gt;samhet med kooperativ hyresrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 ja- Denna lag träder i kraft den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1987 och gäller till utgången nuari 1987 och gäller till utgången&lt;br&gt;av år 1991. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som har meddelats enligt denna lag skall fortfarande gälla efter&lt;br&gt;utgången av lagens giltighetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:232) om sambors&lt;br&gt;gemensamma hem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1987:232) om sambors gemensamma&lt;br&gt;hem skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sambors gemensamma bostad avses i denna lag, om inte annat följer&lt;br&gt;av 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fast egendom som samborna eller någon av dem äger eller innehar med&lt;br&gt;tomträtt, om det finns en byggnad på egendomen som är avsedd som sam-&lt;br&gt;bornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta&lt;br&gt;ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fast egendom som samborna eller någon av dem innehar med nyttjande-&lt;br&gt;rätt i förening med byggnad på egendomen som samborna eller någon av dem&lt;br&gt;äger, om byggnaden är avsedd som sambomas gemensamma hem och egen-&lt;br&gt;domen innehas huvudsakligen för detta ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnad eller del av byggnad&lt;br&gt;som samborna eller någon av dem&lt;br&gt;innehar med hyresrätt, bostadsrätt&lt;br&gt;eller annan liknande rätt om bygg-&lt;br&gt;naden eller byggnadsdelen är avsedd&lt;br&gt;som sambomas gemensamma hem&lt;br&gt;och innehas huvudsakligen för detta&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnad eller del av byggnad&lt;br&gt;som samborna eller någon av dem&lt;br&gt;innehar med hyresrätt, bostadsrätt&lt;br&gt;eller annan liknande rätt om bygg-&lt;br&gt;naden eller byggnadsdelen är avsedd&lt;br&gt;som sambornas gemensamma hem&lt;br&gt;och innehas huvudsakligen för detta&lt;br&gt;ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. byggnad eller del av byggnad&lt;br&gt;som samborna eller ndgon av dem&lt;br&gt;har rätt att framdeles förvärva med&lt;br&gt;bostadsrätt enligt förhandsavtal som&lt;br&gt;sägs i 5 kap. bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:000), om rätten gäller en&lt;br&gt;lägenhet som när avtalet träffades var&lt;br&gt;avsedd att bli sambornas gemen-&lt;br&gt;samma hem och att innehas huvud-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sakligen för detta ändamäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samborna får i en av dem båda undertecknad handling anmäla till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten att en fastighet som är lagfaren för en av dem eller en tomt-&lt;br&gt;rätt för vilken en av dem är inskriven som innehavare är gemensam bostad för&lt;br&gt;dem båda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella&lt;br&gt;sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop-1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i lagen (1987:813) om homosexuella sambor&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;&amp;quot;bostadsrättslagen (1971:479)&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:000)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1103.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal&lt;br&gt;bostadsanvisningsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1987:1274) om kommunal bostads-&lt;br&gt;anvisningsrätt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen inte anvisar någon bostadssökande eller om husägaren inte&lt;br&gt;godtar den bostadssökande som kommunen anvisar eller inte kan träffa avtal&lt;br&gt;med denne, är husägaren skyldig att upplåta lägenheten till kommunen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat inte avtalas, skall upp-&lt;br&gt;låtelse till kommunen anses ha skett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat inte avtalas, skall upp-&lt;br&gt;låtelse till kommunen anses ha skett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid den tidpunkt då kommunens be-&lt;br&gt;gäran enligt första stycket kommit&lt;br&gt;husägaren till handa och på de vill-&lt;br&gt;kor som angetts i meddelandet enligt&lt;br&gt;7 §. Om upplåtelsen avser bostads-&lt;br&gt;rätt, skall den dock inte anses ha&lt;br&gt;skett innan de förutsättningar är&lt;br&gt;uppfyllda som anges i 3 och 5 §§&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1971:479).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid den tidpunkt då kommunens be-&lt;br&gt;gäran enligt första stycket kommit&lt;br&gt;husägaren till handa och på de vill-&lt;br&gt;kor som angetts i meddelandet enligt&lt;br&gt;7 §. Om upplåtelsen avser bostads-&lt;br&gt;rätt, skall den dock inte anses ha&lt;br&gt;skett innan de förutsättningar är upp-&lt;br&gt;fyllda som anges i 3 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket och 4 § samt 4 kap. 2 §&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1991:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BOSTADSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 februari 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, S. Andersson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,&lt;br&gt;Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,&lt;br&gt;Wallström, Lööw, Molin, Sahlin, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lönnqvist&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition med förslag till ny bostadsrättslag, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening vars primära uppgift är att&lt;br&gt;upplåta lägenheter åt föreningsmedlemmarna utan begränsning i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den legala grunden och ramen för bostadsrättsföreningars verksamhet&lt;br&gt;finns i bostadsrättslagen (1971:479, omtryckt 1982:353), i det följande kallad&lt;br&gt;BRL. Lagen trädde i kraft den 1 juli 1972 (prop. 1971:12, LU 9, rskr.125).&lt;br&gt;Dess reglering går huvudsakligen ut på att förhindra uppkomsten av&lt;br&gt;ekonomiskt osunda företag samtidigt som medlemmarna tillförsäkras god&lt;br&gt;insyn i föreningens angelägenheter och ett stort mått av trygghet i besittningen&lt;br&gt;till sina lägenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under årens lopp har BRL ändrats i olika hänseenden. Några ändringar&lt;br&gt;som haft stor betydelse är de som genomfördes i anslutning till lagen&lt;br&gt;(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;br&gt;(ombildningslagen) och som trädde i kraft den 1 juli 1982 (prop.&lt;br&gt;1981/82:169, CU 41, rskr. 364). Vidare bör nämnas den möjlighet som folk-&lt;br&gt;rörelsekooperativa riksorganisationer fick ff.o.m. den 1 maj 1985 att åter-&lt;br&gt;köpa eller lösa bostadsrätter under en treårsfrist från upplåtelsen (BoU&lt;br&gt;1984/85:12, rskr. 194, SFS 1985:182). Den 1 juli 1987 trädde nya regler i&lt;br&gt;kraft om försäljning av bostadsrätt på offentlig auktion (prop. 1986/87:37,&lt;br&gt;BoU 13, rskr. 249, SFS 1987:243). Slutligen bör nämnas de huvudsak-&lt;br&gt;ligen redaktionella ändringar i BRL som trädde i kraft den 1 januari 1988 med&lt;br&gt;anledning av den nya lagen (1987:669) om ekonomiska föreningar (prop.&lt;br&gt;1986/87:7, LU 20, rskr. 172).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för&lt;br&gt;bostadsdepartementet den 27 februari 1986 en särskild utredare (dåvarande&lt;br&gt;kommunalrådet Nils Yngvesson) med uppdrag att se över bostadsrättslagen&lt;br&gt;m.m. Utredningen antog namnet 1986 års bostadsrättsutredning. I sitt betän-&lt;br&gt;kande (SOU 1988:14) Översyn av bostadsrättslagen m.m. redovisar ut-&lt;br&gt;redaren resultatet av sitt arbete. Utredaren lägger fram förslag till en rad sak-&lt;br&gt;liga ändringar i en ny - delvis omarbetad och moderniserad - bostadsrättslag.&lt;br&gt;De sakliga ändringarna avser bl.a. vissa frågor om medlemskap, ekonomisk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plan, förhandsavtal och ombyggnad samt underhåll. Vidare behandlas upp- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;låtelse av småhus med bostadsrätt och att mark skall kunna ingå i upplåtelse-&lt;br&gt;avtal. Avgiftssystemet är ett annat exempel där vissa ändringar föreslås.&lt;br&gt;Utredaren lägger i betänkandet också fram förslag till ändringar i ombild-&lt;br&gt;ningslagen samt föreslår en ny lag om omregistrering av s.k. bostads-&lt;br&gt;föreningar till bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas dels utredningens lagförslag som&lt;br&gt;bilaga 1, dels en förteckning över remissinstanserna och en remissamman-&lt;br&gt;ställning som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 25 oktober 1990 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över lagförslagen. De till lagrådet överlämnade förslagen bör fogas till proto-&lt;br&gt;kollet i detta ärende som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet yttrade sig över de remitterade förslagen den 25 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrddet har med några få undantag godtagit de framlagda förslagen i sak,&lt;br&gt;men föreslagit en hel del omdispositioner och redaktionella förtydliganden&lt;br&gt;som syftar till att underlätta överblicken över lagens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter har föranlett vissa ändringar i förhållande till lag-&lt;br&gt;rådsremissens förslag. Detta innebär bl.a. ändringar av paragrafföljden i för-&lt;br&gt;slaget till bostadsrättslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter och de överväganden dessa föranlett redovisas i det&lt;br&gt;följande i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2, 2.4, 2.4.1, 2.4.2, 2.5.2,&lt;br&gt;2.6.4, 2.6.6, 2.7.1, 2.7.2, 2.9, 2.10 och 2.11) samt i specialmotiveringen&lt;br&gt;under resp, kapitelrubrik och i kommentarerna till de berörda lagrummen.&lt;br&gt;Härutöver har i de förslag som nu läggs fram gjorts vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar och kompletterande uttalanden i förhållande till vad som redovisats&lt;br&gt;i lagrådsremissen. Dessa justeringar har i allt väsentligt redovisats under hand&lt;br&gt;för lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 En ny bostadsrättslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vår gällande bostadsrättslag, 1971 års bostadsrättslag (BRL), trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1972 och ersatte då 1930 års lag om bostadsrättsföreningar.&lt;br&gt;Lagstiftningen bygger på den äldre lagen och på de förslag som lades fram i&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1969:4) Bostadsrätt. I stora delar avviker dock 1971 års&lt;br&gt;lag från betänkandets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i sitt betänkande lagt fram förslag till ändringar i olika&lt;br&gt;frågor som nu regleras i BRL. Någon total översyn i sak av lagen har det&lt;br&gt;dock inte varit frågan om. Däremot har utredningen företagit en språklig och&lt;br&gt;redaktionell omarbetning av hela lagen och utifrån denna bearbetning lagt&lt;br&gt;fram förslag till en helt ny lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag har fått ett positivt mottagande bland de allra flesta av&lt;br&gt;remissinstanserna. Till dem som tillstyrker eller på annat sätt stöder att för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slagen i huvudsak läggs till grund för lagstiftning hör HSB:s riksförbund, Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Riksbyggen, Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges bostadsrättsföreningars&lt;br&gt;centralorganisation (SBC), Sveriges Fastighetsägareförbund, konsument-&lt;br&gt;verket, boverket, Svenska kommunförbundet och Sveriges fastighetsmäklar-&lt;br&gt;samfund samt hovrätten för Västra Sverige, kammarrätten i Sundsvall,&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, bostadsdomstolen, de hörda hyresnämnderna, de hörda&lt;br&gt;länsstyrelserna och StadshypoteksKassan. Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Stockholms universitet avstyrker dock att utredningsförslaget förs vidare&lt;br&gt;innan ytterligare några frågor har utretts. Hit hör förbudet mot andelsupplåtel-&lt;br&gt;ser, skyddet för den ekonomiska planen och sJk. kontorsbildning av bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar. Såväl fakultetsnämnden som konsumentverket har i sina ytt-&lt;br&gt;randen också framfört önskemål om ytterligare utredning i syfte att ge den&lt;br&gt;som förvärvar en bostadsrätt minst samma konsumentskydd som övervägs&lt;br&gt;beträffande ägda småhus. Under remissbehandlingen har man vidare från&lt;br&gt;bl.a. Stadshypotekets sida och från bankhåll pekat på behovet av klarare&lt;br&gt;lagstiftning såvitt gäller panthavamas rättsliga ställning, formkraven vid för-&lt;br&gt;värv av bostadsrätter och vissa frågor om godtrosförvärv. Stadshypoteket an-&lt;br&gt;ser också att tiden nu är mogen för att ta upp frågan om ett offentligt lägen-&lt;br&gt;hetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag i likhet med de allra flesta remissinstanserna att ut-&lt;br&gt;redningens lagförslag innebär en positiv omarbetning av lagstiftningen med&lt;br&gt;en i huvudsak ändamålsenlig systematisering och språklig redigering. Som&lt;br&gt;jag nyss nämnde har utredningsarbetet inte inneburit någon översyn av lag-&lt;br&gt;stiftningen i sin helhet. Jag kan i och för sig instämma i att några av de frågor&lt;br&gt;som en del remissinstanser pekat på skulle vara förtjänta av närmare över-&lt;br&gt;väganden. Jag anser emellertid inte att detta förhållande bör föranleda att man&lt;br&gt;nu bör dröja med att fullfölja utredningens förslag. Enligt min mening bör&lt;br&gt;därför BRL med utgångspunkt i utredningens förslag ersättas av en ny lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag övergår till utredningens olika förslag vill jag erinra om att&lt;br&gt;skattereformen trätt i kraft sedan utredningen lämnade sitt betänkande (prop.&lt;br&gt;1989/90: 110, SkU30, rskr. 356, SFS 1990:650 ff). Jag återkommer i vissa&lt;br&gt;delar till innehållet i denna reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en bostadsrättsförening har bostadsrättshavama en till tiden obegränsad&lt;br&gt;nyttjanderätt till sina lägenheter. Utmärkande för bostadsrättsinstitutet är&lt;br&gt;vidare att medlemmarna själva deltar i föreningens verksamhet för att på så&lt;br&gt;sätt främja sina ekonomiska intressen. Det kooperativa synsättet och med-&lt;br&gt;lemmarnas trygghet i besittningen till sina lägenheter är enligt min mening&lt;br&gt;viktiga utgångspunkter även för en reviderad lagstiftning. Detsamma gäller&lt;br&gt;lagens nuvarande syfte att förhindra uppkomsten av ekonomiskt osunda och&lt;br&gt;inte bärkraftiga företag. Formerna och förutsättningarna för bostadsrätts-&lt;br&gt;havamas anknytning till föreningen i samband med produktionen eller för-&lt;br&gt;värvet av föreningsfastigheten bör nu liksom tidigare inta en central plats i&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär att jag, liksom utredningen, inte har några andra ut-&lt;br&gt;gångspunkter för en reviderad bostadsrättslagstiftning än dem som den nu-&lt;br&gt;varande lagen vilar på. Som utredningen konstaterar har dock förhållandena&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på bostadsmarknaden förändrats under den tid som BRL varit i kraft. BRL Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;tillkom i ett skede av intensiv nybyggnadsverksamhet och utformningen av&lt;br&gt;lagen har också präglats av detta. Ombyggnads- och underhållsverksamheten&lt;br&gt;har dock ökat sedan mitten av 1970-talet och allt fler äldre bostadsrättshus&lt;br&gt;har nu kommit in i ett skede då behovet av mer eller mindre ingripande sane-&lt;br&gt;ringsåtgärder gör sig gällande. Detta medför att tillämpningen av BRL, för-&lt;br&gt;utom frågor som gäller nyproduktion, också till stor del kommer att gälla frå-&lt;br&gt;gor om ombyggnad och underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett generellt problem har visat sig vara den vetorätt som en bostadsrätts-&lt;br&gt;havare har och som innebär att han kan förhindra förändringar i den egna&lt;br&gt;lägenheten. På så sätt kan en angelägen ombyggnad försvåras. Detta kan&lt;br&gt;också få till följd att samhällets intentioner att förbättra våra bostäder mot-&lt;br&gt;verkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det inte försvarligt att i längden bibehålla ett system&lt;br&gt;som innebär att en bostadsrättshavare kan förhindra en ombyggnad av fastig-&lt;br&gt;heten enbart av den anledningen att ombyggnaden också får konsekvenser för&lt;br&gt;dennes egen lägenhet. En ändring av lagen är därför enligt min mening nöd-&lt;br&gt;vändig för att ge föreningarna bättre förutsättningar att tillgodose det om- eller&lt;br&gt;tillbyggnadsbehov som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller nyproduktionen kan det nuvarande förbudet mot avtal om&lt;br&gt;framtida upplåtelse av bostadsrätt i fråga om bostadslägenheter, s.k. för-&lt;br&gt;handsavtal, inte heller anses ändamålsenligt med hänsyn till den utveckling&lt;br&gt;som har skett. Utredningen har också lagt fram ett förslag om förhandsavtal&lt;br&gt;och förskott. Förslaget, som har godtagits av de flesta remissinstanserna,&lt;br&gt;uppfyller enligt min mening i allt väsentligt de rättssäkerhetskrav som bör&lt;br&gt;ställas i sammanhanget. Med vissa justeringar av förslaget är jag därför be-&lt;br&gt;redd att anpassa den nya bostadsrättslagen för att tillgodose de praktiska be-&lt;br&gt;hov som uppenbarligen finns for föreningarna att använda sig av förhands-&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra hänseenden framstår dagens lagstiftning som inte helt tids-&lt;br&gt;enlig. Bl.a. har den utveckling som skett mot att juridiska personer i allt&lt;br&gt;större utsträckning förvärvar bostadsrätt till bostadslägenheter medfört olika&lt;br&gt;typer av problem. En begränsning av juridiska personers möjligheter att för-&lt;br&gt;värva bostadsrättslägenheter behövs därför enligt min mening. Jag anser&lt;br&gt;också att rätten till medlemskap i en bostadsrättsförening bör regleras på ett&lt;br&gt;något annorlunda sätt än för närvarande. Det ökade antalet ombildningar frän&lt;br&gt;hyresrätt till bostadsrätt ger också anledning till överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om att komma till rätta med den icke önskvärda pris-&lt;br&gt;utveckling på bostadsrätter och egnahem som förekommit inom vissa regio-&lt;br&gt;ner, har riksdagen tidigare givit regeringen till känna att en översyn av frågan&lt;br&gt;bör göras varefter regeringen bör redovisa sin syn på frågan för riksdagen (se&lt;br&gt;BoU 1986/87:13, rskr. 249). I dag har en bostadsrättsförening möjlighet att&lt;br&gt;besluta om att ett högst treårigt hembud skall gälla för nyproducerade&lt;br&gt;bostadsrätter. Denna möjlighet har tillkommit för att motverka spekulations-&lt;br&gt;köp av nya bostadsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare motverka sådan spekulation har förslag framförts om att Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;utöka hembudet till fem år. Jag har noga övervägt detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens beslut i december 1990 om ett nytt bostadsfinansie-&lt;br&gt;ringssystem har möjligheterna till spekulationsvinster på nya bostadsrätter&lt;br&gt;minskat påtagligt. Enligt min mening bör därför ingen ändring av hembuds-&lt;br&gt;reglema nu göras. Däremot bör prisutvecklingen på bostadsrätter följas noga.&lt;br&gt;Skulle det visa sig erforderligt bör då åtgärder vidtas för att motverka speku-&lt;br&gt;lation. Ett medel kan då vara att förlänga hembudsmöjligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad SBC framfört bl.a. i sitt remissyttrande vill jag i&lt;br&gt;detta sammanhang också säga att jag inte anser att det finns anledning att i den&lt;br&gt;nya lagen ersätta begreppet &amp;quot;folkrörelsekooperativ riksorganisation&amp;quot; med&lt;br&gt;&amp;quot;riksorganisation av bostadsrättsföreningar”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har, som ett led i sitt uppdrag om en anpassning till hyres-&lt;br&gt;lagen, föreslagit vissa sakliga förändringar i förhållande till nuvarande lag-&lt;br&gt;stiftning i fråga om förverkande av nyttjanderätt när en bostadsrättshavare vid&lt;br&gt;upprepade tillfällen inte betalar sin månadsavgift i rätt tid (se betänkandet s.&lt;br&gt;156 f) och om underrättelse till socialnämnden vid bristande betalning.&lt;br&gt;Motsvarande frågor i anslutning till förverkande av hyresrätt utreds för när-&lt;br&gt;varande av 1989 års hyreslagskommitté (Bo 1984:04, dir. 1989:11). Enligt&lt;br&gt;min mening bör bostadsrättslagen i möjlig mån anpassas till hyreslagen såvitt&lt;br&gt;avser dessa frågor. Ett ställningsugande till bostadsrättsutredningens förslag&lt;br&gt;bör därför avvaktas tills förslag i motsvarande frågor lagts fram av hyreslags-&lt;br&gt;kommittén. Jag tar alltså inte upp de angivna frågorna nu. I avsnitt 2.10 får&lt;br&gt;jag dock anledning att återkomma till vissa andra frågor som har anknytning&lt;br&gt;till hyreslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill slutligen också anmäla att jag inte avser att i detta ärende lägga&lt;br&gt;fram något förslag om bostadsrätt för fritidsboende (se utredningens be-&lt;br&gt;tänkande sid. 213 ff). Det saknas för närvarande tillräckligt underlag för ett&lt;br&gt;ställningsugande i frågan om en särskild lagstiftning behövs. Jag anser också&lt;br&gt;att effekterna av skattereformen bör avvaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att i det följande närmare behandla utredningens förslag om&lt;br&gt;antalet lägenheter i föreningens hus m.m. i avsnitt 2.2,&lt;br&gt;geografisk spridning av föreningens hus i avsnitt 2.3,&lt;br&gt;medlemskap i föreningen i avsnitt 2.4,&lt;br&gt;ekonomisk plan i avsnitt 2.5,&lt;br&gt;förhandsavtal i avsnitt 2.6,&lt;br&gt;ombyggnad och underhåll, m.m. i avsnitt 2.7,&lt;br&gt;vissa frågor som rör småhus i avsnitt 2.8,&lt;br&gt;upplåtelse i andra hand i avsnitt 2.9,&lt;br&gt;avgiftssystemet i avsnitt 2.10 och&lt;br&gt;försäljning av pantsatt bostadsrätt på offentlig auktion i avsnitt 2.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina kommentarer till de enskilda lagbestämmelserna redovisar jag i&lt;br&gt;specialmotiveringen (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Antalet lägenheter i föreningens hus m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Även fortsättningsvis skall en bostadsrättsförening ha&lt;br&gt;minst fem medlemmar. Ett krav införs i lagen om att det i föreningens&lt;br&gt;hus också skall finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med&lt;br&gt;bostadsrätt Med lägenhet förstås varje avskild enhet som är inrättad att&lt;br&gt;varaktigt och självständigt användas som bostad eller lokal. Vid beräk-&lt;br&gt;ningen av antalet lägenheter skall man dock bortse från garage, lager&lt;br&gt;och andra lägenheter som i första hand används som förvarings-&lt;br&gt;utrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte framfört någon&lt;br&gt;erinran mot utredningens förslag. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet ställer sig dock tveksam till kravet på att det skall finnas minst fem&lt;br&gt;lägenheter och anser att förslaget kan ge upphov till betydande gräns-&lt;br&gt;dragningssvårigheter. Även Sveriges Bostadsrättsföreningars Central-&lt;br&gt;organisation (SBC) och Sveriges advokatsamfund ställer sig tveksamma till&lt;br&gt;utredningsförslaget i denna del. SBC anser att kravet på antalet medlemmar&lt;br&gt;bör sänkas till tre, eftersom det fmns ett stort antal fastigheter som innehåller&lt;br&gt;färre lägenheter än fem och där bostadsrätt är en lämplig upplåtelseform.&lt;br&gt;Enligt SBC bör förslaget om minsta antal lägenheter inte gälla de befintliga&lt;br&gt;föreningarna. Advokatsamfundet anför liknande skäl och pekar på att&lt;br&gt;samägandet av fast egendom försvårats efter jordabalkens tillkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett av de krav som ställs för att en bostads-&lt;br&gt;rättsförening skall kunna registreras är att det skall finnas minst fem med-&lt;br&gt;lemmar i föreningen (43 § BRL). Om antalet medlemmar eller bostadsrätts-&lt;br&gt;havare går ned under fem och ett tillräckligt antal medlemmar inte inträder i&lt;br&gt;föreningen inom tre månader, är föreningen likvidationsskyldig. Detta fram-&lt;br&gt;går av 65 § BRL jämförd med 11 kap. 3 § lagen (1987:667) om ekono-&lt;br&gt;miska föreningar. Av grunderna för lagstiftningen har ansetts följa att för-&lt;br&gt;eningen skall förfoga över minst fem lägenheter som kan upplåtas med&lt;br&gt;bostadsrätt (se Knutsson-Lindqvist Bostadsrättslagen, Norstedts Gula&lt;br&gt;Bibliotek, 1972 s. 104). Detta krav finns dock inte angivet i lagen. Bl.a.&lt;br&gt;länsstyrelserna tycks därför vara osäkra på om en ekonomisk plan kan regist-&lt;br&gt;reras om en bostadsrättsförening förfogar över ett färre antal lägenheter än&lt;br&gt;fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om antalet medlemmar hade sin motsvarighet i 1930 års&lt;br&gt;lag och har motiverats med att föreningens verksamhet är kooperativ. I det&lt;br&gt;kooperativa synsättet, som jag fortfarande anser bör prägla lagstiftningen,&lt;br&gt;ligger att en bostadsrättsförening inte kan bestå av ett alltför ringa antal med-&lt;br&gt;lemmar. Även praktiska skäl talar i samma riktning. Skulle färre än fem&lt;br&gt;medlemmar godtas kan det bli svårt att få till stånd en fungerande styrelse och&lt;br&gt;därmed en livskraftig förening. Vidare kommer föreningsstämmans själv-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ständiga och - i förhållande till styrelsen - överordnade roll då att upphöra. Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Detta är skäl som talar för att de nuvarande bestämmelserna om minst fem&lt;br&gt;medlemmar bör bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör även påpekas att det enligt huvudregeln i lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar föreskrivs att en ekonomisk förening skall ha minst&lt;br&gt;fem medlemmar, låt vara att antalet kan vara tre eller fyra, om medlemmarna&lt;br&gt;är juridiska personer. Att införa någon motsvarande undantagsregel beträf-&lt;br&gt;fande juridiska personer anser jag inte bör komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har bl.a. från SBCrs sida anförts att det i vissa fall skulle vara praktiskt&lt;br&gt;med ett mindre antal medlemmar i samband med själva föreningsbildningen&lt;br&gt;när denna sker genom s.k. kontorsstiftning, dvs. utan att de boende med-&lt;br&gt;verkar till föreningens bildande. I likhet med utredningen anser jag dock inte&lt;br&gt;att det finns några större olägenheter med att sätta medlemsantalet till fem&lt;br&gt;även i inledningsskedet av föreningsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda och då några bärande skäl i övrigt inte anförts för&lt;br&gt;att frångå BRL:s nuvarande reglering, föreslår jag alltså inte någon förändring&lt;br&gt;av kravet på att en bostadsrättsförening skall ha minst fem medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss nämnt har det av grunderna för lagstiftningen ansetts följa att&lt;br&gt;föreningen även skall förfoga över minst fem lågenheter som upplåts med&lt;br&gt;bostadsrätt. Utredningen har föreslagit att detta minimikrav nu bör komma till&lt;br&gt;uttryck även i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag det vara naturligt att en bostadsrättsförening som&lt;br&gt;erbjuder medlemskap i föreningen även kan upplåta en lägenhet till medlem-&lt;br&gt;men. Med mitt förslag att föreningen även i fortsättningen skall bestå av minst&lt;br&gt;fem medlemmar följer därför att det minsta antalet lägenheter som upplåts&lt;br&gt;med bostadsrätt bör vara fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan i och för sig ha viss förståelse för önskemålet att även de som till-&lt;br&gt;sammans äger och bor i en fastighet med färre antal lägenheter kan vilja ha&lt;br&gt;möjlighet att tillgodogöra sig det regelsystem som bostadsrättslagen erbjuder.&lt;br&gt;Jag är dock inte övertygad om att den särskilda form av ekonomisk förening&lt;br&gt;som en bostadsrättsförening utgör i alla avseenden lämpar sig som instrument&lt;br&gt;för samordningen av ett på så sätt begränsat antal lägenhetsinnehavares rättig-&lt;br&gt;heter och skyldigheter. Sammanfattningsvis föreslår jag därför i likhet med&lt;br&gt;utredningen att kravet på att en bostadsrättsförenings hus skall innehålla minst&lt;br&gt;fem lägenheter som upplåts med bostadsrätt blir lagfäst Kravet bör utformas&lt;br&gt;så att den ekonomiska planen får registreras endast om det av planen framgår&lt;br&gt;att föreningen avser att upplåta minst fem lägenheter med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslog jag att föreningen skulle vara skyldig att träda i&lt;br&gt;likvidation om antalet lägenheter som är avsedda att upplåtas med bostadsrätt&lt;br&gt;går ned under fem. Detta kan inträffa tex. om en bostadsrätt omvandlas till&lt;br&gt;hyresrätt. Förslaget utgör ett tillägg till de nuvarande reglerna om likvidation&lt;br&gt;och som bl.a. innebär att föreningen blir likvidationspliktig om antalet med-&lt;br&gt;lemmar eller bostadsrättshavare går ned under fem (se 65 § BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser inte att det föreslagna tillägget fyller någon väsentlig funk-&lt;br&gt;tion och förordar att bestämmelsen i denna del fär utgå. Lagrådet har emeller-&lt;br&gt;tid föreslagit att det i likvidationsbestämmelsen görs ett tillägg med den inne-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;börden att om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt skall de vid be- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;räkning av antalet bostadsrättshavare enligt bestämmelsen räknas som endast&lt;br&gt;en bostadsrättshavare. Med det tillägg lagrådet föreslagit förhindras att&lt;br&gt;minimikravet beträffande antalet lägenheter kringgås. Jag delar därför lag-&lt;br&gt;rådets ståndpunkt och ansluter mig till lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag aktualiserar frågan hur antalet lägenheter skall beräknas.&lt;br&gt;Ställning måste alltså tas till vad som avses med en lägenhet i detta samman-&lt;br&gt;hang. Utredningens förslag innebär att som lägenhet skall räknas vatje av-&lt;br&gt;skild enhet som är inrättad att användas varaktigt och självständigt Förslaget&lt;br&gt;har delvis sin förebild i 2 § andra stycket lagen (1982:352) om rätt till fastig-&lt;br&gt;hetsförvärv för ombildning till bostadsrätt, ombildningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslaget till bostadsrättslag ansåg jag att beräknings-&lt;br&gt;grunden borde knyta an till motsvarande regler i ombildningslagen. På så sätt&lt;br&gt;får man också en anknytning till de nuvarande bestämmelserna i 60 a § andra&lt;br&gt;stycket BRL om beräkningen av det antal hyreslägenheter som de röstande&lt;br&gt;hyresgästerna representerar när hyreslägenheterna i en fastighet ombildas till&lt;br&gt;bostadsrätter. Det innebär att man vid beräkningen av antalet lägenheter skall&lt;br&gt;göra undantag för garage och vissa andra utrymmen (se närmare förslaget till&lt;br&gt;3 kap. 1 § andra stycket bostadsrättslagen, bilaga 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har för sin del inte haft någon erinran mot förslaget men förordat&lt;br&gt;att definitionen av lägenhetsbegreppet, med bortseende från undantaget,&lt;br&gt;skulle få en vidare syftning och gälla för hela lagen, dvs. inte enbart i anslut-&lt;br&gt;ning till frågan om beräkningen av antalet lägenheter. Jag är emellertid inte i&lt;br&gt;denna del beredd att följa lagrådet. 11971 års BRL ger begreppet lägenhet ut-&lt;br&gt;tryck för objektet för föreningens upplåtelse, dvs. upplåtelsen av föreningens&lt;br&gt;hus eller del av huset utan någon legal begränsning av objektet för upplåtel-&lt;br&gt;sen. Inte heller i hyreslagen (12 kap. jordabalken) har objektet för hyresrätten&lt;br&gt;- lägenheten - begränsats. Även om det torde höra till sällsynthetema att&lt;br&gt;objektet för upplåtelse av en bostadsrätt avgränsas på något annat sätt än som&lt;br&gt;svarar mot den föreslagna definitionen anser jag att en legal definition av det&lt;br&gt;slag som lagrådet förordat inte bör tas upp i bostadsrättslagen. Det kan dock&lt;br&gt;finnas anledning att ta upp denna fråga på nytt efter den översyn av hyres-&lt;br&gt;lagstiftningen som nu pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår jag därför att man i den nya lagen för in den&lt;br&gt;bestämmelse som utredningen föreslagit med det tillägget att man vid beräk-&lt;br&gt;ningen av antalet lägenheter skall bortse från garage, lager och andra lägen-&lt;br&gt;heter som i första hand används som förvaringsutrymmen. Detta medför vis-&lt;br&gt;serligen att det inte längre blir möjligt att bilda bostadsrättsföreningar som&lt;br&gt;tex. endast upplåter garage med bostadsrätt. Sådana föreningsbildningar får&lt;br&gt;dock anses ha mindre betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget vill jag slutligen, och i likhet med utredningen, föreslå att&lt;br&gt;begreppet lokal förs in i den nya lagstiftningen som beteckning på sådana&lt;br&gt;lägenheter som används för annat än bostadsändamål. En motsvarande&lt;br&gt;ändring har redan genomförts i hyreslagen, 12 kap. 1 § tredje stycket jorda-&lt;br&gt;balken (se prop. 1983/84:137, BoU 29, rskr. 378).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Geografisk spridning av föreningens hus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om en bostadsrättsförening har fler än ett hus, skall hu-&lt;br&gt;sen ligga sä nära att en ändamålsenlig samverkan kan ske mellan&lt;br&gt;bostadsrättshavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta har tillstyrkt förslaget Nägra remiss-&lt;br&gt;instanser har dock ansett att uttrycket &amp;quot;ändamålsenlig samverkan&amp;quot; bör precise-&lt;br&gt;ras. AB Bostadsgaranti har framfört vissa synpunkter på intygsgivamas roll.&lt;br&gt;SBC anser att de föreslagna bestämmelserna inte bör gälla sådana föreningar&lt;br&gt;som vid ikraftträdandet har en sådan spridning av sitt husbestånd som&lt;br&gt;föreslås inte längre få förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: När institutet bostadsrätt tillskapades i början&lt;br&gt;på 1930-talet var det naturligt att föreningarnas lägenheter var inrymda i fler-&lt;br&gt;familjshus. I någon utsträckning tycks det dock ha förekommit att föreningar&lt;br&gt;disponerade över radhusliknande byggnader, vilka innehöll lägenheter i ett&lt;br&gt;eller möjligen två plan. Att lägenheter i fristående en- eller tvåfamiljshus upp-&lt;br&gt;läts med bostadsrätt, eller disponerades på annat föreningsrättsligt sätt, var&lt;br&gt;säkert mycket ovanligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de allra flesta fall kom alltså lägenheterna att utgöra stommen i samman-&lt;br&gt;hängande huskroppar. Om föreningarnas lägenheter inrymdes i flera byggna-&lt;br&gt;der, var det naturligt att husen kom att ligga bredvid varandra. Därmed under-&lt;br&gt;lättades förvaltningen väsentligt. Föreningarna kunde också på ett praktiskt&lt;br&gt;sätt överblicka och ta itu med övriga föreningsangelägenheter. Samman-&lt;br&gt;hållningen av husen eller fastigheterna utgjorde således ett naturligt och&lt;br&gt;viktigt inslag i det kooperativa systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har vissa förändringar skett. I allt större utsträckning har&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar bildats för att uppföra friliggande småhus på sådana&lt;br&gt;fastigheter som vanligtvis brukar disponeras av de boende med äganderätt.&lt;br&gt;Bostadsrättshus uppförs också som radhus eller liknande, dvs. byggnader&lt;br&gt;som på ett eller annat sätt hänger samman. I dag är det inte heller ovanligt att&lt;br&gt;föreningarnas bebyggelse är blandad på så sätt att en och samma bostadsrätts-&lt;br&gt;förening äger både traditionella flerfamiljshus och radhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika skäl kan förklara den beskrivna utvecklingen. Ett skäl har sagts vara&lt;br&gt;att det statliga finansieringssystemet gynnar bostadsrättsformen framför&lt;br&gt;äganderättsformen. Ett annat har sagts vara den skatterättsliga lagstiftning&lt;br&gt;som gällt. Oavsett skälen delar jag utredningens uppfattning att det inte finns&lt;br&gt;någon anledning till oro för den utveckling som har skett, bara bostadrätts-&lt;br&gt;föreningamas kooperativa karaktär bibehålls. En förutsättning för registrering&lt;br&gt;av föreningen är ju också att den är kooperativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen varit inne på finns det dock exempel som visar på ten-&lt;br&gt;denser till splittring av bebyggelsen i vissa fall. Finansiella och skattemässiga&lt;br&gt;överväganden har här gått före intresset av en ändamålsenlig samverkan mel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lan föreningsmedlemmarna. Man har sålunda bildat föreningar trots att be- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;byggeisen varit splittrad. Enligt min mening blir säkerligen intresset av ko-&lt;br&gt;operativ samverkan lågt i sådana fall. Det blir sålunda svårare att snabbt få ett&lt;br&gt;grepp om vilka åtgärder som behöver vidtas och att gemensamt planera verk-&lt;br&gt;samheten. Som medlem får man svårt att överblicka föreningens verksamhet&lt;br&gt;Vidare blir det svårt att sköta en bebyggelse som inte rent geografiskt är för-&lt;br&gt;hållandevis koncentrerad. Sannolikt kommer också beslut och genomförande&lt;br&gt;av såväl yttre underhåll som om- och tillbyggnader som sköts i föreningens&lt;br&gt;regi att försvåras. Sammanfattningsvis torde man kunna utgå ifrån att det&lt;br&gt;gemensamma ansvar som förutsätts prägla en bostadsrättsförenings verksam-&lt;br&gt;het kommer att försvagas, om man godtar att en förening har sina hus&lt;br&gt;spridda från varandra i en alltför stor utsträckning. Den rent praktiska för-&lt;br&gt;valtningen av bostadsrättsföreningens hus måste kunna ske utan alltför stora&lt;br&gt;svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka risken för en ogynnsam utveckling men också för att&lt;br&gt;markera att det kooperativa synsättet även fortsättningsvis bör prägla bostads-&lt;br&gt;rättslagstiftningen, anser jag i likhet med utredningen att lagstiftningen bör&lt;br&gt;kompletteras med en regel som tar sikte på de fall då en förening har flera&lt;br&gt;hus. Jag föreslår lika med utredningen att regeln utformas så att husen skall&lt;br&gt;ligga så nära varandra att en ändamålsenlig samverkan kan ske mellan&lt;br&gt;bostadsrättshavama. Jag anser det knappast lämpligt att - som några remiss-&lt;br&gt;instanser önskat - i lagtexten närmare precisera uttrycket Med det valda ut-&lt;br&gt;trycket blir det möjligt att utan formella bindningar göra en rimlig avvägning&lt;br&gt;med hänsyn till de intressen som jag nyss redovisat. Jag återkommer i&lt;br&gt;specialmotiveringen till uttrycket &amp;quot;ändamålsenlig samverkan&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att husen är samlade på det angivna sättet bör vara en förutsättning för&lt;br&gt;registrering av den ekonomiska planen. Det bör vara en uppgift for intygs-&lt;br&gt;givama att vid sin granskning också uttala sig i denna fråga. Det bör dock&lt;br&gt;ytterst ankomma på länsstyrelsen att granska uppgifterna i planen om husen&lt;br&gt;är samlade på föreskrivet sätt. Normalt torde dock länsstyrelsen knappast ha&lt;br&gt;anledning att frångå intygsgivamas bedömning. Jag kommer senare att före-&lt;br&gt;slå regeringen vissa justeringar av bestämmelserna i den nuvarande bostads-&lt;br&gt;rättskungörelsen (1971:486) mot bakgrund av de förslag jag nu lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på en ändamålsenlig samverkan bör gälla endast hus som en för-&lt;br&gt;ening förvärvar efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Medlemskap i föreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En kooperativ princip är att ekonomiska föreningar skall vara öppna. Den&lt;br&gt;som vill bli medlem skall i princip alltså inte kunna stängas ute. I lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar kommer öppenhetsprincipen till ut-&lt;br&gt;tryck i 3 kap. 1 §. Enligt detta lagrum får en ekonomisk förening inte vägra&lt;br&gt;någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för vägran med&lt;br&gt;hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller förening-&lt;br&gt;ens syfte eller annan orsak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bostadsrättsföreningar är öppenhetsprincipen inte lika markerad som Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;för andra ekonomiska föreningar. Bakgrunden härtill är att det är nödvändigt&lt;br&gt;med en begränsning av antalet medlemmar (se NJA II1951 s. 39). Antalet&lt;br&gt;lägenheter i en bostadsrättsförening är ju begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler om rätt till medlemskap som finns i BRL tar främst sikte pä det&lt;br&gt;fall att bostadsrätten övergätt till en ny innehavare (11 §) och det fall att en&lt;br&gt;hyresgäst vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt har ansökt om medlem-&lt;br&gt;skap i föreningen (51a §). Huvudregeln i båda dessa fall är att den sökande&lt;br&gt;har rätt till inträde i föreningen, om han uppfyller de villkor för medlemskap&lt;br&gt;som föreskrivs i stadgarna och föreningen skäligen kan nöjas med honom&lt;br&gt;som bostadsrättshavare. Säväl förmågan att fullgöra de ekonomiska förplik-&lt;br&gt;telserna mot föreningen som personliga kvalifikationer hos den inträdes-&lt;br&gt;sökande har betydelse för prövningen. Möjligheterna att vägra medlemskap&lt;br&gt;förutsätts dock utnyttjad med stor varsamhet. Endast om objektivt godtagbara&lt;br&gt;skäl finns fär medlemskap vägras (se närmare prop. 1971:12 s. 110 f samt&lt;br&gt;LU 1971:9 s. 49). Vissa specialregler gäller, bl.a. om bostadsrätt förvärvas&lt;br&gt;av make eller annan närstående. Vidare kan en kommun i princip inte vägras&lt;br&gt;medlemskap. Det bör också nämnas att en bostadsrättsförening generellt sett&lt;br&gt;har stora möjligheter att ställa upp olika villkor för medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har lämnat flera förslag som berör rätten till medlemskap i en&lt;br&gt;bostadsrättsförening. Förslagen avser bl.a. förbud mot oskäliga stadge-&lt;br&gt;villkor, juridiska personers rätt att bli medlemmar och hyresgästers rätt till&lt;br&gt;medlemskap vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Jag kommer i de&lt;br&gt;följande avsnitten (2.4.1-2.4.3) att närmare behandla de olika förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än de nu nämnda, dvs. främst när föreningen upplåter bostads-&lt;br&gt;rätt vid nyproduktion av föreningens fastighet eller när en fastighet står tom&lt;br&gt;efter en ombyggnad, är föreningen inte bunden av några lagregler om med-&lt;br&gt;lemskap. I dessa fall sker medlemsantagningen och upplåtelsen normalt i ett&lt;br&gt;sammanhang en tid efter det att en viss lägenhet anvisats den bostadssökande&lt;br&gt;eller utvalts av föreningen. Inom HSB, Riksbyggen och Sveriges Bostads-&lt;br&gt;rättsföreningars Centralorganisation (SBC) tillämpas därvid turordningsregler&lt;br&gt;som är kopplade till ett bosparande. Den inträdessökande kan även ha blivit&lt;br&gt;anvisad viss lägenhet genom den kommunala bostadsförmedlingen. Det kan&lt;br&gt;givetvis också förekomma att ett antal personer sluter sig samman i en&lt;br&gt;bostadsrättsförening för produktion eller inköp av en fastighet och att&lt;br&gt;medlemskap endast beviljas personer inom en viss krets. Detta till-&lt;br&gt;vägagångssätt torde dock vara mindre vanligt Ett vanligt tillvägagångssätt är&lt;br&gt;emellertid att en byggmästare eller ett byggföretag tar initiativ till förenings-&lt;br&gt;bildningen och att medlemmarna rekryteras bland allmänheten, genom&lt;br&gt;bostadsförmedling eller pä annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några större olägenheter med föreningarnas möjligheter att vid upplätelse&lt;br&gt;av bostadsrätt efter nyproduktion och ombyggnad bestämma medlemskretsen&lt;br&gt;pä det beskrivna sättet torde inte kunna pävisas. Jag har därför inte för avsikt&lt;br&gt;att föreslå några genomgripande förändringar av principerna för medlems-&lt;br&gt;antagning i dessa fall. I ett par avseenden, som inte har berörts av utred-&lt;br&gt;ningen, anser jag dock att en justering bör göras. Det gäller när nägon anvisas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsrätt genom kommunal bostadsförmedling med stöd av lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt. Till den frågan åter-&lt;br&gt;kommer jag i avsnitt 2.4.4. Det gäller också när någon har tecknat ett s.k.&lt;br&gt;förhandsavtal. Denna fråga tar jag upp i avsnitt 2.6.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som lagrådet uttalat i sina kommentarer till 4 kap. 6 § det remitterade för-&lt;br&gt;slaget till bostadsrättslag innebär vad jag nu sagt att i de situationer som faller&lt;br&gt;utanför mina här aviserade förslag ett beslut om inträde i en bostadsrätts-&lt;br&gt;förening inte medför någon skyldighet för bostadsrättsföreningen att medge&lt;br&gt;den tilltänkta upplåtelsen. Det innebär visserligen som lagrådet påpekat att&lt;br&gt;man inte ger den som anmält intresse för en tilltänkt bostadsrättslägenhet och&lt;br&gt;som också antagits som medlem i föreningen någon lagreglerad ovillkorlig&lt;br&gt;rätt att få en bostadsrätt upplåten till sig. Enligt min uppfattning utgör denna&lt;br&gt;brist dock knappast något problem i praktiken. Detta förhållande i kombina-&lt;br&gt;tion med att det är svårt att skapa en enkel reglering som tar sikte just på dessa&lt;br&gt;fall gör att jag inte är beredd att utvidga mitt förslag såvitt gäller avgräns-&lt;br&gt;ningen av rätten till upplåtelse av en bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att medlemskapsreglema redaktionellt samlas i&lt;br&gt;det särskilda kapitlet om foreningsrättsliga bestämmelser i den nya lagen (8&lt;br&gt;kap. i utredningsförslaget). Enligt min mening är reglerna om medlemskap&lt;br&gt;dock så centrala att de lämpligen bör brytas ut till ett särskilt kapitel (2 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.1 Stadgevillkor för medlemskap&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sådana stadgevillkor för medlemskap skall vara utan&lt;br&gt;verkan som innebär att endast personer med visst medborgarskap, viss&lt;br&gt;inkomst eller viss förmögenhet kan beviljas inträde i en förening.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla villkor i övrigt som med hänsyn till sitt innehåll&lt;br&gt;eller på annat sätt är oskäliga mot den som vill vinna inträde i för-&lt;br&gt;eningen eller överlåta sin bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behålls de nuvarande bestämmelserna att vissa hembuds-&lt;br&gt;liknande villkor för medlemskap är utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. hovrätten för&lt;br&gt;Västra Sverige och Stockholms tingsrätt, tillstyrker förslaget.&lt;br&gt;Diskrimineringsombudsmannen (DO) ser med tillfredsställelse på att oskäliga&lt;br&gt;villkor skall vara utan verkan. Bostadsdomstolen, som också tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget, anser att det vore värdefullt for rättstillämpningen om oskälighetsfallen&lt;br&gt;närmare utvecklades i motiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En bostadsrättsförening har stor frihet att i&lt;br&gt;stadgarna ställa upp olika villkor för medlemskap. Ett exempel på ett vanligt&lt;br&gt;sådant villkor är att medlemmen också skall tillhöra någon annan samman-&lt;br&gt;slutning än bostadsrättsföreningen. Inom HSB är det sålunda obligatoriskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för medlemmarna i en bostadsrättsförening att också tillhöra den regionala Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;HSB-föreningen. Andra villkor som förekommer i praktiken gäller inkomst-&lt;br&gt;eller åldersgränser. Exempel finns också på att medlemmarna skall tillhöra en&lt;br&gt;viss yrkeskategori eller vara mantalsskrivna på viss ort. Särskilt i äldre&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar förekommer det villkor om att medlemmarna måste&lt;br&gt;vara svenska medborgare. Det förekommer också villkor som begränsar&lt;br&gt;juridiska personers rätt till inträde i föreningen (se vidare avsnitt 2.4.2).&lt;br&gt;Vidare har det blivit vanligt med särskilda åldersgränser för medlemmar i&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar som innehar servicehus för äldre. Slutligen bör näm-&lt;br&gt;nas att det är tillåtet för en bostadsrättsförening att ställa upp särskilda villkor&lt;br&gt;om prisföreskrifter som skall iakttas av en förvärvare för att medlemskap&lt;br&gt;skall kunna beviljas. Däremot är sådana hembudsliknande villkor för med-&lt;br&gt;lemskap utan verkan som innebär att den till vilken en bostadsrätt övergår&lt;br&gt;skall utses av någon annan än bostadsrättshavaren eller godkännas i annan&lt;br&gt;ordning än vad som gäller for inträde i en bostadsrättsförening (11 a § BRL;&lt;br&gt;jfr 14 § BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att sådana villkor som hänför sig till krav på&lt;br&gt;visst medborgarskap eller viss inkomst eller som i övrigt kan anses oskäliga&lt;br&gt;skall vara utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom utredningen konstaterat finns det inte något förbud för utlänningar&lt;br&gt;att här i riket förvärva bostadsrätt. Den enda restriktion som finns är an det&lt;br&gt;enligt lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m. krävs&lt;br&gt;tillstånd för att en bostadsrättsförening skall få förvärva fast egendom m.m.,&lt;br&gt;om föreningen har till huvudsakligt syfte att bereda fritidsbostäder åt sina&lt;br&gt;medlemmar (se 1 § första stycket jämförd med 3 § första stycket 5 och&lt;br&gt;andra stycket lagen (1982:618) om utländska förvärv av svenska företag&lt;br&gt;m.m.). Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter samt firmatecknare behöver&lt;br&gt;inte enligt 56 § BRL vara svenska medborgare, en regel som för bostads-&lt;br&gt;rättsföreningarna varit mer liberal än vad som tidigare gällt inom associations-&lt;br&gt;rätten i övrigt (jfr prop. 1989/90:160, 199O/91:LU11, rskr. 42). Det kan i&lt;br&gt;sammanhanget dock finnas skäl att erinra om att en bostadsrättsförening har&lt;br&gt;möjlighet att vägra inträde, om föreningen skäligen inte kan godta en för-&lt;br&gt;värvare som bostadsrättshavare (se 11 § BRL). Denna möjlighet torde en&lt;br&gt;förening kunna begagna sig av i vissa fall, när en förvärvare är bosatt utom-&lt;br&gt;lands och inte annat än sporadiskt kommer att bo i bostadsrättslägenheten (jfr&lt;br&gt;bostadsdomstolens beslut RBD 11:79).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något skäl för att en bostadsrättsförening skall kunna ta in villkor i sina&lt;br&gt;stadgar om svenskt eller annat medborgarskap som förutsättning för medlem-&lt;br&gt;skap kan jag inte finna. Eftersom stadgevillkor om visst medborgarskap&lt;br&gt;dessutom torde kunna missbrukas i diskriminerande syfte, föreslår jag i likhet&lt;br&gt;med utredningen att sådana villkor i fortsättningen skall vara utan verkan. Jag&lt;br&gt;återkommer i specialmotiveringen till frågan om diskriminerande villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förslaget om förbud mot villkor om viss inkomst, vill jag säga&lt;br&gt;följande. För att bli medlem i en bostadsrättsförening måste den sökande upp-&lt;br&gt;fylla alla de villkor som föreningen ställt upp i stadgarna. Om sökanden för-&lt;br&gt;värvat en bostadsrätt i föreningen, krävs det dessutom att föreningen skäli&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen skall kunna nöjas med förvärvaren som bostadsrättshavare (11 § BRL). Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;I det sistnämnda kravet ligger framfor allt att den nytill trädande bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren skall vara i stånd att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser mot för-&lt;br&gt;eningen. Hänsyn får också tas till förvärvarens personliga kvalifikationer som&lt;br&gt;utövare av bostadsrätten. Möjligheten att vägra medlemskap på grund av&lt;br&gt;bristande personliga kvalifikationer skall dock som jag tidigare sagt enligt&lt;br&gt;förarbetena utnyttjas med varsamhet. Endast om objektivt godtagbara skäl&lt;br&gt;finns får medlemskap vägras (se prop 1971:12 s. 110 f samt LU 1971:9&lt;br&gt;s. 49).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom utredningen har funnit kan det inte anses ligga i linje med de nu&lt;br&gt;redovisade bestämmelserna att föreningen för medlemskap skall kunna ställa&lt;br&gt;upp särskilda stadgevillkor om den medlemssökandes möjligheter att fullgöra&lt;br&gt;sina ekonomiska förpliktelser mot föreningen eller om dennes personliga&lt;br&gt;kvalifikationer. Inkomsten är för övrigt inte alltid något mått på möjligheterna&lt;br&gt;att klara av de ekonomiska förpliktelserna. Bostadsbidrag och annat stöd som&lt;br&gt;lämnas av samhället eller annat ekonomiskt stöd måste också beaktas. I själva&lt;br&gt;verket skulle villkor om viss inkomst i oskälig mån kunna utestänga personer&lt;br&gt;från medlemskap på ett godtyckligt sätt. Jag anser därför i likhet med utred-&lt;br&gt;ningen att sådana generella villkor bör vara utan verkan. Enligt min mening&lt;br&gt;bör härutöver föreskrivas att också villkor om viss förmögenhet skall vara&lt;br&gt;utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad slutligen gäller utredningens förslag om förbud mot oskäliga villkor i&lt;br&gt;övrigt vill jag till en början hänvisa till de bestämmelser om verkan av oskä-&lt;br&gt;liga villkor som finns i den s.k. generalklausulen i 36 § lagen (1915:218) om&lt;br&gt;avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen).&lt;br&gt;Bestämmelserna innebär bl.a. att ett avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan&lt;br&gt;avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, om-&lt;br&gt;ständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och om-&lt;br&gt;ständigheterna i övrigt. Vid prövningen skall särskild hänsyn tas till behovet&lt;br&gt;av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intar en under-&lt;br&gt;lägsen ställning i avtalsförhållandet Lagrummet har motsvarande tillämpning&lt;br&gt;i fråga om annan rättshandling än avtal. Enligt förarbetena (prop. 1975/76:81&lt;br&gt;s. 113) är det tex. möjligt att tillämpa bestämmelsen på föreningsstadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär att en medlem i en bostadsrättsförening med stöd av&lt;br&gt;36 § avtalslagen kan få ett oskäligt villkor om tex. medlemskap i förenings-&lt;br&gt;stadgama jämkat eller lämnat utan avseende. Något exempel på att lagrummet&lt;br&gt;har tillämpats på en bostadsrättsförenings stadgar känner jag inte till. Man&lt;br&gt;torde dock kunna tänka sig olika fall där bestämmelsen kan komma till an-&lt;br&gt;vändning i fråga om villkor för medlemskap. Ett exempel är att den principi-&lt;br&gt;ella rätt till överlåtelse av bostadsrätten som en bostadsrättshavare har in-&lt;br&gt;skränks på ett oacceptabelt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 36 § avtalslagen torde endast omfatta det rättsförhållande&lt;br&gt;som finns mellan föreningen och medlemmarna. Den som har förvärvat en&lt;br&gt;bostadsrätt torde alltså inte med stöd av detta lagrum kunna fä skäligheten av&lt;br&gt;ett villkor för medlemskap prövat Föreningen kan alltså avslå en ansökan om&lt;br&gt;medlemskap med hänvisning till ett stadgevillkor som i och för sig är oskä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt. Jag delar utredningens ständpunkt att detta förhällande är otillfreds- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;ställande, även om det inte tycks finnas belägg för att sädana ageranden före-&lt;br&gt;kommer i praktiken. Jag vill också framhålla att den nuvarande regleringen i&lt;br&gt;11 § BRL i och för sig inte tycks hindra att en förening genom särskilda&lt;br&gt;stadgevillkor ställer strängare krav på en medlemssökandes personliga kvali-&lt;br&gt;fikationer eller förmåga att klara de ekonomiska förpliktelserna mot för-&lt;br&gt;eningen än som varit avsikten med den skälighetsbedömning som skall göras&lt;br&gt;enligt lagrummet (jfr LU 1971:9 s. 49).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis biträder jag utredningens förslag att också ett&lt;br&gt;stadgevillkor som i övrigt är oskäligt mot den som vill vinna inträde i för-&lt;br&gt;eningen eller överlåta sin bostadsrätt skall vara utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att i specialmotiveringen återkomma närmare till förslaget. Redan&lt;br&gt;här vill jag dock anmäla att utredningens förslag bör jämkas något, bl.a. med&lt;br&gt;utgångspunkt i att ett villkor bör kunna underkännas med hänsyn både till sitt&lt;br&gt;innehåll och till att det är oskäligt på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna bör gälla även föreningar som bildats före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att en bostadsrättsförenings styrelse vid medlems-&lt;br&gt;prövningen inte är bunden av sådana villkor i stadgarna som jag nu föreslagit&lt;br&gt;skall vara utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande bestämmelser kan bl.a. den som har förvärvat en bostads-&lt;br&gt;rätt men som vägrats medlemskap i föreningen få tvisten prövad av hyres-&lt;br&gt;nämnden (52 § BRL). Lika med utredningen föreslår jag att denna möjlighet&lt;br&gt;skall finnas kvar även i fortsättningen. Att tvister om medlemskap även i&lt;br&gt;andra fall bör kunna komma under nämndens prövning återkommer jag till i&lt;br&gt;avsnitt 2.4.3, 2.4.4 och 2.6.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad jag nu sagt följer att ett stadgevillkor kan komma under såväl all-&lt;br&gt;män domstols som hyresnämnds prövning, beroende på i vilken ordning frå-&lt;br&gt;gan väcks. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har allmänt&lt;br&gt;ansett det önskvärt att hyresnämndens befattning med bostadsrätter inskränks&lt;br&gt;till att gälla fall av hyressättning vid ogiltiga upplåtelser samt tillstånd till&lt;br&gt;andrahandsuthyming, något som skulle innebära att tingsrätternas befattning&lt;br&gt;med tvister av allmän civilrättslig innebörd ökade. Samtidigt har fakultets-&lt;br&gt;nämnden framhållit att det kan finnas skäl att överväga att låta ett så stort antal&lt;br&gt;tvister som möjligt handläggas av fastighetsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del ser jag inte några avgörande invändningar mot den ordning&lt;br&gt;jag nu föreslagit. I lagrådsremissen tilläde jag att regeringen nyligen föreslagit&lt;br&gt;att de mål om hyra och bostadsrätt som för närvarande handläggs av fastig-&lt;br&gt;hetsdomstolarna som första instans i fortsättningen skall handläggas av tings-&lt;br&gt;rätterna. Som framgår också av lagrådets yttrande har riksdagen antagit&lt;br&gt;regeringsförslaget och de nya reglerna trätt i kraft den 1 januari 1991 (prop.&lt;br&gt;1990/91:32, JuU7, rskr. 62, SFS 1990:1132).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen föreslår jag ingen ändring av de nuvarande be-&lt;br&gt;stämmelserna i 11 a § BRL om vissa hembudsliknande villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.2 Juridiska personers innehav av bostadsrätt till bostads- Prop. 1990/91:92&lt;br&gt;lägenheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bostadsrättsföreningar ges en laglig rätt att fritt och&lt;br&gt;oberoende av stadgarnas innehåll vägra sådana juridiska personer&lt;br&gt;medlemskap i föreningen som har förvärvat bostadsrätt till en bostads-&lt;br&gt;lägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadslägenhet som innehas av en juridisk person får endast an-&lt;br&gt;vändas för att i sin helhet hyras ut i andra hand som permanentbostad,&lt;br&gt;om något annat inte har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall krävas samtycke från föreningen till en andrahands-&lt;br&gt;upplåtelse av en bostadslägenhet. Om samtycke vägras utan att för-&lt;br&gt;eningen har någon befogad anledning till det, kan samtycket ersättas av&lt;br&gt;hyresnämndens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk person som är medlem i föreningen får inte förvärva&lt;br&gt;bostadsrätt till en bostadslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål&lt;br&gt;utan föreningens samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsföreningarna ges genom de nya bestämmelserna större&lt;br&gt;möjlighet att förhindra att bostadslägenheter används av juridiska per-&lt;br&gt;soner för övemattningsändamål m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;br&gt;Utredningen har dock inte föreslagit någon regel om användningen av lägen-&lt;br&gt;heten som permanentbostad m.m. eller om möjligheten för en juridisk person&lt;br&gt;att få samtycke till andrahandsuthyming ersatt av tillstånd av hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser, bl.a. hovrätten för&lt;br&gt;Västra Sverige, bostadsdomstolen, hyresnämnden i Malmö, Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt och SBC delar utredningens uppfattning att lagen inte bör innehålla&lt;br&gt;något förbud för juridiska personer att förvärva bostadsrätt utan finner utred-&lt;br&gt;ningens lösning tilltalande. Boverket och riksrevisionsverket ställer sig emel-&lt;br&gt;lertid tveksamma till om juridiska personer i framtiden bör få rätt till medlem-&lt;br&gt;skap. Om inte ett förbud införs, finns det enligt dessa båda verk en stor risk&lt;br&gt;för att bostadslägenheter även i fortsättningen används som representations-&lt;br&gt;och övemattningslägenheter. Enligt Hyresgästernas Riksförbund bör lag-&lt;br&gt;stiftningen entydigt ta ställning för att endast fysiska personer får förvärva&lt;br&gt;bostadsrätt med undantag dock för kommuner. Enligt kommunstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms stad är det nödvändigt att införa ett generellt förbud för juridiska&lt;br&gt;personer att inneha bostadsrättslägenheter. Diskrimineringsombudsmannen&lt;br&gt;ifrågasätter lämpligheten att en förening efter fritt skön skall kunna avvisa en&lt;br&gt;juridisk person som medlem eller godta andrahandsupplåtelser. Synpunkter&lt;br&gt;på förslaget har också framförts av AB Bostadsgaranti. Kommunförbundet&lt;br&gt;föreslår att den rätt som kommuner har att bli medlemmar i en bostadsrätts-&lt;br&gt;förening, om kommunen har förvärvat en bostadsrätt och också att i andra&lt;br&gt;hand hyra ut en bostadslägenhet, även skall gälla allmännyttiga bostadsföre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser inte att ut- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;redningens förslag kan läggas till grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En bostadsrättsförenings ändamål är att upp-&lt;br&gt;låta lägenheter med bostadsrätt. Det vanligaste är att upplåtelse sker för att ge&lt;br&gt;bostadsrättshavarna permanent bostad. Nuvarande lagstiftning, som bl.a.&lt;br&gt;syftar till att bostadsrättshavama under kooperativ samverkan skall ges ett&lt;br&gt;stort mått av trygghet i besittningen till sina lägenheter, tar uppenbarligen&lt;br&gt;också sikte på att reglera framför allt dessa upplåtelser. Det finns dock inget&lt;br&gt;hinder mot att upplåta lägenheter för annat än permanentboende, tex. för fri-&lt;br&gt;tidsändamål. Det är också förutsatt att bostadsrätt kan upplåtas till lokaler.&lt;br&gt;Vidare kan såväl fysiska som juridiska personer inneha bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med tillkomsten av BRL övervägdes bl.a. ett förslag om att in-&lt;br&gt;skränka föreningarnas möjligheter att upplåta lägenheter till juridiska personer&lt;br&gt;(LU 1971:9 s. 42). Förslagen motiverades bl.a. med vikten av att slå vakt om&lt;br&gt;föreningarnas kooperativa karaktär. Förslaget godtogs emellertid inte.&lt;br&gt;Lagutskottet underströk i detta sammanhang vikten av att bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningarna bereddes möjlighet att i största möjliga utsträckning själva få&lt;br&gt;bestämma området för sin verksamhet Föreningarnas frihet i detta hänseende&lt;br&gt;borde enligt utskottet begränsas genom lagregler endast när särskilt behov&lt;br&gt;förelåg. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning (rskr. 125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har enligt sina tilläggsdirektiv haft i uppdrag att utreda hur&lt;br&gt;man inom ramen för bostadsrättslagen kan främja att bostadslägenheter som&lt;br&gt;upplåts med bostadsrätt i första hand nyttjas som permanentbostäder. Därvid&lt;br&gt;skulle särskilt prövas sådana ändringar som syftar till att sådana lägenheter&lt;br&gt;förbehålls fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som utredningen lagt fram innebär i huvudsak att föreningar&lt;br&gt;fritt, och oavsett stadgarnas innehåll, kan vägra en juridisk person inträde i&lt;br&gt;föreningen. Föreningen ges enligt förslaget möjlighet att på ett helt annat sätt&lt;br&gt;än för närvarande bestämma hur den juridiska personen skall disponera&lt;br&gt;lägenheten. Förslaget motiveras med utgångspunkt i det kooperativa syfte&lt;br&gt;som uppbär lagstiftningen. Att gå så långt som att införa ett förbud för juri-&lt;br&gt;diska personer att förvärva bostadsrätt har utredningen inte ansett vara moti-&lt;br&gt;verat. Inslag som innebär hänsynstaganden till bostadsförsörjnings-&lt;br&gt;synpunkter är enligt utredningen nämligen främmande för lagstiftningen.&lt;br&gt;Utredningen nämner dock att det enklaste sättet att förhindra juridiska perso-&lt;br&gt;ner att förvärva bostadslägenheter med bostadsrätt torde vara att i lagen före-&lt;br&gt;skriva att avtal om sådana förvärv skall vara ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att det finns flera skäl för att genom lagstiftning be-&lt;br&gt;gränsa möjligheterna för juridiska personer att inneha bostadsrätt till bostads-&lt;br&gt;lägenheter. Dessa skäl hänför sig såväl till hänsynen till bostadsförsöijningen&lt;br&gt;som till föreningarnas och medlemmarnas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller hänsynen till bostadsförsöijningen vill jag först understryka&lt;br&gt;min allmänna inställning att bostadslägenheter i första hand bör tillhandahållas&lt;br&gt;enskilda och familjer för att tillgodose ett behov av permanentbostad. Den ut-&lt;br&gt;veckling som under senare år skett i riktning mot att juridiska personer i allt&lt;br&gt;större utsträckning &amp;quot;lägger beslag på&amp;quot; bostadslägenheter för att användas som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övemattningslägenheter och annat tillfälligt boende bör enligt min mening Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;motverkas. Det förhåller sig vidare så att juridiska personer inte är lika pris-&lt;br&gt;känsliga som fysiska personer. Detta driver upp priserna på bostadsrätter och&lt;br&gt;minskar möjligheterna för enskilda att förvärva en bostadsrätt Jag vill i sam-&lt;br&gt;manhanget nämna att Stockholms stad särskilt i en skrivelse till regeringen&lt;br&gt;hemställt om begränsningar vad gäller juridiska personers möjligheter att för-&lt;br&gt;värva bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur föreningens synpunkt är det, som utredningen också uttalat, av intresse&lt;br&gt;att medlemmarna stadigvarande bor i sina lägenheter och deltar i föreningens&lt;br&gt;angelägenheter. I den utsträckning lägenheter förvärvas av juridiska personer&lt;br&gt;kommer detta intresse alltmer att sättes åsido. Om en alltför stor andel&lt;br&gt;bostadsrätter innehas av juridiska personer utarmas bostadsrätten som upp-&lt;br&gt;låtelseform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns exempel på att juridiska personer köper upp bostadsrätter i ett&lt;br&gt;hus i sådan omfattning att de bostadsrättshavare som bor i huset kommer i&lt;br&gt;minoritet. Den samverkan och det inflytande över boendeförhållandena och&lt;br&gt;föreningens verksamhet som bostadsrättsinstitutet förutsätter kommer där-&lt;br&gt;igenom att förringas. Ytterligare en olägenhet med juridiska personems inne-&lt;br&gt;hav av bostadsrätt är att de som faktiskt nyttjar bostadslägenheten ofta växlar.&lt;br&gt;Också aktieägarna eller delägarna i den juridiska personen kan växla utan att&lt;br&gt;föreningen har någon möjlighet att påverka detta genom medlemskaps-&lt;br&gt;reglema. Dessa förhållanden kan medföra olägenheter för föreningen och&lt;br&gt;bostadsrättshavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olägenheter som juridiska personers innehav av bostadslägenheter har&lt;br&gt;för bostadsrättsföreningarna och dess medlemmar styrks av att HSB i sina&lt;br&gt;mönsterstadgar numera tagit in bestämmelser som utestänger juridiska perso-&lt;br&gt;ner från möjligheten att bli medlemmar i dessa fall. SBC har i sina mönster-&lt;br&gt;stadgar haft sådana bestämmelser sedan länge och Riksbyggen överväger&lt;br&gt;enligt uppgift en motsvarande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid fortfarande ett stort antal föreningar, både inom och&lt;br&gt;utanför de nämnda organisationerna, vars stadgar är så utformade att det i&lt;br&gt;praktiken är svårt att vägra juridiska personer inträde i föreningen. I ett läge&lt;br&gt;med stor efterfrågan på bostadsrätter leder detta till att bostadsrättshavare&lt;br&gt;gärna överlåter bostadsrätten till juridiska personer, eftersom de oftast då får&lt;br&gt;mer betalt än om överlåtelsen hade skett till en fysisk person. I ett sådant läge&lt;br&gt;är det med nuvarande regler svårt för föreningen - om inte stadgarna för-&lt;br&gt;bjuder medlemskap för juridiska personer - att säga nej till inträde. Det är&lt;br&gt;vidare svårt för dessa föreningar att få till stånd en ändring av förenings-&lt;br&gt;stadgama, eftersom detta förutsätter att samtliga bostadsrättshavare som be-&lt;br&gt;rörs av ändringen biträder beslutet (se 62 § andra stycket BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De omständigheter som jag nu har redovisat talar med viss styrka för att ett&lt;br&gt;förbud införs för juridiska personer att förvärva bostadslägenheter med&lt;br&gt;bostadsrätt. Ett sådant förbud skulle emellertid innebära ett ingrepp i för-&lt;br&gt;eningarnas rätt att själva bestämma över sin verksamhet Också medlemmar-&lt;br&gt;nas rätt att överlåta sin bostadsrätt kommer att beröras liksom de juridiska&lt;br&gt;personer som kan ha goda skäl att förvärva bostadsrätt för att tillgodose ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;permanent bostadsbehov eller något annat angeläget syfte. Ett förbud kan Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;enligt min mening därför inte genomföras utan undantag. Undantag behövs&lt;br&gt;bl.a. for kommuner, landstingskommuner och organisationer för bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar. Det kan emellertid också behövas undantag för andra juri-&lt;br&gt;diska personer. Om förbud for juridiska personers förvärv av bostadsrätt in-&lt;br&gt;förs, måste därför en särskild dispensmöjlighet anordnas. En förbuds-&lt;br&gt;reglering innehållande vissa undantag och en särskild dispensmöjlighet för&lt;br&gt;dock med sig krav på administrativa och därmed även kostnadskrävande in-&lt;br&gt;satser från myndigheternas sida. Man kan inte heller helt bortse från att för-&lt;br&gt;sök till kringgående av lagstiftningen kommer att göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter noggrannt övervägande har jag stannat for att inte föreslå något för-&lt;br&gt;bud. De behövliga begränsningarna i möjligheterna att förvärva bostadsrätt&lt;br&gt;för juridiska personer kan i allt väsentligt uppnås inom ramen för ett frivilligt&lt;br&gt;system. Redan i dag har samtliga större bostadsrättsorganisationer i sina&lt;br&gt;mönsterstadgar tagit in eller avser att ta in bestämmelser om förbud för juri-&lt;br&gt;diska personer att bli medlemmar. Det visar att organisationernas grund-&lt;br&gt;läggande uppfattning är att juridiska personer inte skall få förvärva bostads-&lt;br&gt;rätter. Jag vill också understryka att problem med juridiska personer som&lt;br&gt;medlemmar inte är generella utan finns främst i storstäderna och då i synner-&lt;br&gt;het i Stockholms innerstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär sålunda att en bostadsrättsförening fritt och oberoende&lt;br&gt;av stadgarnas innehåll skall kunna vägra en juridisk person som förvärvat&lt;br&gt;bostadsrätt till en bostadslägenhet inträde i föreningen. De regler som gäller&lt;br&gt;för inträde i en bostadsrättsförening vid förvärv och som jag inledningsvis&lt;br&gt;redovisat i detta avsnitt, blir således inte tillämpliga i dessa fall. Någon möj-&lt;br&gt;lighet att, såsom i andra fall, få frågan om inträde i föreningen prövad av&lt;br&gt;hyresnämnden bör inte heller finnas. Vad jag nu föreslagit om föreningens&lt;br&gt;fria prövningsrätt bör dock inte gälla sådana bostadslägenheter som är av-&lt;br&gt;sedda för fritidsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen ändå beviljar medlemskap, bör den också kunna ställa krav&lt;br&gt;på hur lägenheten skall användas och träffa avtal om detta. För att förstärka&lt;br&gt;föreningarnas möjligheter när det gäller användningen av lägenheten föreslår&lt;br&gt;jag en särskild regel som skall gälla när något annat inte har avtalats om&lt;br&gt;lägenhetens användning. Enligt denna regel, som inte har någon motsvarighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 utredningens förslag, bör en bostadslägenhet som förvärvats av en juridisk&lt;br&gt;person endast få användas för upplåtelse i andra hand som permanentbostad.&lt;br&gt;Härigenom når man att lägenheten skall användas for permanentboende, om&lt;br&gt;inte föreningen uttryckligen går med på någon annan användning. Jag skall i&lt;br&gt;specialmotiveringen närmare återkomma till innehållet i denna regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis skall det alltså enligt min mening till mycket starka&lt;br&gt;skäl för att en förening skall vara villig att medge medlemskap till juridiska&lt;br&gt;personer som har förvärvat en bostadsrättslägenhet avsedd för annat än fri-&lt;br&gt;tidsändamål. Med anledning av vad lagrådet uttalat i sina kommentarer till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 och 4 §§ förslaget till bostadsrättslag vill jag tillägga att mitt förslag&lt;br&gt;alltså innebär att föreningarna själva fritt får avslå en ansökan om medlem-&lt;br&gt;skap for juridiska personer i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom for närvarande bör en juridisk person inte få upplåta en bostads- Prop. 1990/91:92&lt;br&gt;lägenhet i andra hand utan föreningens samtycke, oavsett om lägenheten är&lt;br&gt;avsedd för permanentboende eller fritidsboende (se 30 § BRL). Till skillnad&lt;br&gt;mot utredningen anser jag dock att ett sådant samtycke bör kunna ersättas av&lt;br&gt;hyresnämndens tillstånd, vilket redan i dag gäller generellt för alla bostads-&lt;br&gt;rättshavare. Som utredningen redovisat är dock de nuvarande reglerna om&lt;br&gt;sådant tillstånd inte avpassade för juridiska personers upplåtelser. Bl.a. kan&lt;br&gt;man för juridiska personer inte föreskriva som förutsättning för en andra-&lt;br&gt;handsupplåtelse att den juridiska personen &amp;quot;under viss tid ej är i tillfälle att&lt;br&gt;använda sin bostadslägenhet&amp;quot; (jfr utredningens betänkande s. 94 f). Jag&lt;br&gt;föreslår därför att en särskild bestämmelse införs som tar sikte endast på&lt;br&gt;upplåtelser till juridiska personer. Enligt denna skall hyresnämnden lämna&lt;br&gt;tillstånd till en andrahandsupplåtelse, om föreningen inte har någon befogad&lt;br&gt;anledning att vägra samtycke. Även till denna regel återkommer jag i special-&lt;br&gt;motiveringen. I fråga om möjligheten för en juridisk person att i andra hand&lt;br&gt;upplåta en lokal som innehas med bostadsrätt återkommer jag i avsnitt 2.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag bör ytterligare en justering göras.&lt;br&gt;Det gäller sådana medlemmar som har beviljats inträde i föreningen och som&lt;br&gt;därefter vill förvärva bostadsrätt till en bostadslägenhet som inte är avsedd för&lt;br&gt;fritidsändamål. För att föreningen också skall få inflytande över sådana för-&lt;br&gt;värv, föreslår jag att föreningens samtycke skall krävas för förvärvet. Det&lt;br&gt;innebär att en juridisk person som förvärvat en lägenhet med bostadsrätt och&lt;br&gt;beviljats medlemskap inte därefter successivt kan förvärva nya bostadsrätter&lt;br&gt;utan föreningens samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om medlemskap i föreningen för juridiska personer omfattar,&lt;br&gt;liksom utredningens, också sådana bostadsrätter som upplåtits före lagens&lt;br&gt;ikraftträdande. De nya reglerna blir alltså tillämpliga när en juridisk person&lt;br&gt;som innehar bostadsrätt vid lagens ikraftträdande vill överlåta sin bostadsrätt&lt;br&gt;Detsamma bör gälla förslaget om samtycke av föreningen i fråga om nytt för-&lt;br&gt;värv av bostadsrätt av juridisk person som redan är medlem. De nya bestäm-&lt;br&gt;melserna bör dock endast omfatta överlåtelser som sker efter ikraftträdandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som innehar bostadsrätt vid lagens ikraftträdande - juridisk person&lt;br&gt;eller annan - kan de nya reglerna komma att innebära en inskränkning i den&lt;br&gt;möjlighet att överlåta bostadsrätten som tidigare funnits. Jag anser dock inte&lt;br&gt;att denna effekt av mitt förslag är så ingripande att det inte skäligen bör kunna&lt;br&gt;godtas. Enligt min mening får således föreningens intresse av att kunna be-&lt;br&gt;stämma om användningen av lägenheterna i huset och det därtill knutna all-&lt;br&gt;männa intresset av en begränsning i möjligheterna för juridiska personer att&lt;br&gt;inneha bostadsrätt till bostadslägenheter anses väga över det enskilda in-&lt;br&gt;tresset. Eftersom föreningen fritt bör få pröva en ansökan om medlemskap i&lt;br&gt;dessa fall, finns det inte heller någon anledning att ge utrymme för någon&lt;br&gt;hyresnämndsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande mitt förslag om att en bostadslägenhet som innehas av en&lt;br&gt;juridisk person endast får användas för att i sin helhet upplåtas i andra hand&lt;br&gt;som permanentbostad, om något annat inte har avtalats, har lagrddet ansett det&lt;br&gt;lämpligt av rättssäkerhetsskäl med en särskild övergångsbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av lagrådets förslag är att den nya bestämmelsen om använd- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;ningen inte skall gälla om den juridiska personen förvärvat bostadsrätten före&lt;br&gt;lagens ikraftträdande. Motivet är att det ofta kan antas vara oklart vad som&lt;br&gt;kan anses avtalat mellan föreningen och den juridiska personen om använd-&lt;br&gt;ningen av lägenheten och att det förändrade rättsläget efter ikraftträdandet kan&lt;br&gt;förväntas ge upphov till besvärliga tvister. Jag ansluter mig till lagrådets för-&lt;br&gt;slag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förslaget till nya regler för andrahandsupplåtelse av juridiska&lt;br&gt;personer, har lagrådet inte föreslagit någon övergångsbestämmelse. Inte hel-&lt;br&gt;ler jag anser att någon sådan bestämmelse behövs. Om en juridisk person&lt;br&gt;som förvärvat bostadsrätt innan lagen har trätt i kraft behöver ett nytt sam-&lt;br&gt;tycke från föreningen till cn andrahandsupplåtelse, blir de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna alltså tillämpliga. Givetvis kan både föreningen och hyresnämnden i&lt;br&gt;detta fall ställa upp de villkor för den nya upplåtelsen som är påkallade, tex. i&lt;br&gt;fråga om permanentboende.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.3 Hyresgästers rätt till medlemskap m.m. vid ombildning av&lt;br&gt;hyresrätt till bostadsrätt, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Nuvarande rätt till medlemskap för hyresgäster som&lt;br&gt;deltar i en ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall i fortsättningen&lt;br&gt;endast avse dem som ansöker om medlemskap inom ett år från fastig-&lt;br&gt;hetsförvärvet. Rätten till medlemskap skall gälla endast den som var&lt;br&gt;hyresgäst vid tiden för fastighetsförvärvet och som alltjämt är det när&lt;br&gt;medlemskapsfrågan prövas. Särskilda bestämmelser meddelas för&lt;br&gt;make eller annan närstående som övertagit hyresrätten. Den som har&lt;br&gt;blivit medlem skall i princip också ha rätt att få bostadsrätt upplåten till&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna behålls om rätt för en hyresgäst att fä&lt;br&gt;tvist om medlemskap prövad av hyresnämnden, som också skall kunna&lt;br&gt;meddela vitesföreläggande om föreningen inte upplåter bostadsrätten&lt;br&gt;till medlemmen. Nämnden skall även kunna döma ut ett förelagt vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa regler om automatiskt utträde ur föreningen föreslås också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;br&gt;Utredningen har dock inte föreslagit några särskilda bestämmelser för make&lt;br&gt;m.fl. som övertagit hyresrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrat sig tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran. Några remissinstanser föreslår för-&lt;br&gt;tydligande i den lagtext som utredningen föreslagit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen anser att det bör klargöras, om rätten till medlemskap&lt;br&gt;gäller även make alternativt sambo liksom vissa andra närstående. Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolen bör det därvid övervägas, om samma frister för ansökan om med- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;lemskap skall gälla eller om reglerna bör kompletteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall förordar att domstol skall utdöma förelagt vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighets-&lt;br&gt;förvärv för ombildning till bostadsrätt (ombildningslagen) har hyresgäster&lt;br&gt;under vissa förutsättningar förtur till förvärv av fastigheten för ombildning av&lt;br&gt;hyresrätt till bostadsrätt (se avsnitt 3). En ombildning kan dock genomföras&lt;br&gt;även utan de särskilda förtursregler som finns i ombildningslagen. De frågor&lt;br&gt;som gäller förhållandet mellan den bostadsrättsförening som måste bildas för&lt;br&gt;att genomföra en ombildning och hyresgästema/medlemmama regleras därför&lt;br&gt;i BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadshyresgästema i ett hus som skall ombildas till bostadsrätt har en&lt;br&gt;principiell rätt att bli medlemmar i den bostadsrättsförening som skall genom-&lt;br&gt;föra ombildningen. Enligt 51 a § BRL får föreningen nämligen inte vägra en&lt;br&gt;hyresgäst i fastigheten inträde i föreningen, om hyresgästen uppfyller de vill-&lt;br&gt;kor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna och föreningen skäligen kan&lt;br&gt;nöjas med hyresgästen som bostadsrättshavare (se prop. 1981/82:169 s. 89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en bostadsrättsförening skall få förvärva en hyresfastighet för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt krävs det enligt 60 a § BRL beslut på en för-&lt;br&gt;eningsstämma med två tredjedels majoritet bland hyresgästerna och att dessa&lt;br&gt;hyresgäster är medlemmar i föreningen. I lagrummet finns det också bestäm-&lt;br&gt;melser om ekonomisk plan vid en ombildning m.m. Enligt 9 a § BRL kan&lt;br&gt;en bostadsrättsförening i sina stadgar ta in ett förbehåll om att de hyresgäster&lt;br&gt;som biträder ett beslut om fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;br&gt;skall vara skyldiga att teckna bostadsrätt till sina lägenheter efter förvärvet.&lt;br&gt;Föreningen blir då å sin sida skyldig att upplåta bostadsrätt till dessa hyres-&lt;br&gt;gäster. Om ett hyresförhållande upphör innan bostadsrätt upplåtits, upphör&lt;br&gt;hyresgästens och föreningens förpliktelser. Föreningen kan dock som villkor&lt;br&gt;för att en hyresgäst överlåter sin hyresrätt föreskriva att den tillträdande&lt;br&gt;hyresgästen övertar skyldigheten att teckna bostadsrätt. Bestämmelsen i&lt;br&gt;9 a § är dispositiv, dvs. den gäller bara om inte något annat föreskrivits i&lt;br&gt;föreningens stadgar eller avtalats. Enligt utredningen synes bestämmelsen inte&lt;br&gt;ha kommit till någon större användning. Föreningarna tycks i stället använda&lt;br&gt;sig av förhandsavtal i olika former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av vad jag tidigare sagt finns det inte någon generell rätt för&lt;br&gt;en medlem att få förvärva bostadsrätt. Jag kommer att i de närmast följande&lt;br&gt;avsnitten redovisa mina förslag om hyresgästers rätt till medlemskap och&lt;br&gt;upplåtelse av bostadsrätt samt om automatiskt utträde ur föreningen. Till frå-&lt;br&gt;gan om förhandsavtal och bestämmelserna i övrigt i 9 a § återkommer jag i&lt;br&gt;avsnitt 2.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rånen till medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen anser jag att en bostadsrättsförening, som har för-&lt;br&gt;värvat eller avser att förvärva en hyresfastighet för ombildning till bostadsrätt,&lt;br&gt;inte heller i fortsättningen skall få vägra en bostadshyresgåst i fastigheten in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träde i föreningen, om hyresgästen uppfyller de förutsättningar för medlem- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;skap som anges i nuvarande 51a § BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger emellertid i föreningens intresse att de hyresgäster som av olika&lt;br&gt;anledningar inte har gått med i bostadsrättsföreningen redan före fastighets-&lt;br&gt;förvärvet bestämmer sig så snart som möjligt, om de vill bli medlemmar eller&lt;br&gt;stå utanför föreningen. I praktiken tycks det inte vara ovanligt att tvist uppstår&lt;br&gt;mellan föreningen och dessa hyresgäster, varvid tvistefrågan bl.a. har varit&lt;br&gt;vid vilken tidpunkt rätten till medlemskap under ombildningen utslocknar.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund anser jag lika med utredningen att det behövs en be-&lt;br&gt;stämd tidsgräns för rätten till medlemskap. Denna gräns bör, som ut-&lt;br&gt;redningen föreslagit, lämpligen sättas till ett år från fastighetsförvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med mitt förslag bör sådana tvister kunna undvikas som gäller vid vilken&lt;br&gt;tidpunkt ett ombildningsförfarande skall anses avslutat och rätten till medlem-&lt;br&gt;skap kan anses vara förfallen. Bl.a. för att undvika spekulativa förfaranden i&lt;br&gt;samband med ombildningen föreslår jag också, såsom utredningen, att endast&lt;br&gt;de hyresgäster som vid tiden för förvärvet innehade lägenheten med hyresrätt&lt;br&gt;i fastigheten och som alltjämt är hyresgäster när medlemskapsfrågan skall&lt;br&gt;prövas ges den lagstadgade rätten till medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till medlemskap bör dock göras något vidare än vad utredningen&lt;br&gt;föreslagit. Mot bakgrund av vad bostadsdomstolen har anfört i sitt remiss-&lt;br&gt;yttrande anser jag det rimligt att den som är make, sambo eller annan när-&lt;br&gt;stående person till den som innehade hyresrätten när fastigheten förvärvades&lt;br&gt;och som får överta hyresrätten på grund av de särskilda bestämmelserna i 12&lt;br&gt;kap. 33 §, 34 § eller 47 § andra stycket jordabalken, också bör få rätt till&lt;br&gt;medlemskap och därmed få möjlighet att få lägenheten upplåten med bostads-&lt;br&gt;rätt till sig under förutsättning att ansökan om medlemskap görs inom viss&lt;br&gt;tid. Jag återkommer närmare till detta förslag i specialmotiveringen. Däremot&lt;br&gt;anser jag inte att den nu angivna kategorien närstående bör ges någon själv-&lt;br&gt;ständig rätt att vid sidan av hyresgästen inträda som medlemmar i bostads-&lt;br&gt;rättsföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgäster som i övriga fall tillträder lägenheter efter fastighetsförvärvet&lt;br&gt;eller som ansöker om medlemskap efter ettårsfristens utgång bör endast ha&lt;br&gt;rätt till inträde i föreningen, om styrelsen finner att medlemskap kan beviljas i&lt;br&gt;det enskilda fallet. Även i dessa delar överensstämmer mitt förslag med ut-&lt;br&gt;redningens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare tagit upp frågan om inte lokalhyresgäster bör jäm-&lt;br&gt;ställas med bostadshyresgäster i fråga om rätten till medlemskap vid ombild-&lt;br&gt;ning till bostadsrätt. Enligt gällande bestämmelser (51 a § BRL) får näm-&lt;br&gt;ligen en förening vägra sådana hyresgäster inträde, om lägenheten inte kom-&lt;br&gt;mer att upplåtas med bostadsrätt. När denna regel kom till motiverades ställ-&lt;br&gt;ningstagandet med an föreningen av ekonomiska eller andra skäl kan vilja att&lt;br&gt;lokalerna i fastigheten skall upplåtas med hyresrätt. Utredningen har inte&lt;br&gt;funnit något skäl att föreslå någon ändring av bestämmelsen. Eftersom inget&lt;br&gt;annat kommit fram som föranleder mig att ha en annan bedömning anser&lt;br&gt;också jag att regeln bör stå kvar. Detta innebär att föreningen kan vägra med-&lt;br&gt;lemskap, om den bestämt att lokalen inte skall upplåtas med bostadsrätt. Om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;däremot lokalen skall upplåtas med bostadsrätt, något som t.ex. kan komma Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;till uttryck i den ekonomiska planen, bör lokalhyresgästen ha samma möjlig-&lt;br&gt;het som övriga hyresgäster att under den föreslagna ettårsfristen få inträde i&lt;br&gt;föreningen. Som jag skall återkomma till bör en lokalhyresgäst som en gång&lt;br&gt;har antagits som medlem i föreningen ha samma rätt som övriga hyresgäster&lt;br&gt;att få lägenheten upplåten med bostadsrätt Så till vida är jag alltså beredd att&lt;br&gt;stärka lokalhyresgästemas ställning. Mitt förslag innebär alltså att föreningen&lt;br&gt;senast vid en ansökan om medlemskap från en lokalhyresgäst måste be-&lt;br&gt;stämma sig för om lokalen skall upplåtas med bostadsrätt. Om medlemskap&lt;br&gt;beviljas är föreningen skyldig att upplåta bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar också utredningens uppfattning att samma regler som tillämpas&lt;br&gt;för lokalhyresgäster bör gälla även i fråga om sådana hyresförhållanden som&lt;br&gt;beror på anställning, exempelvis fastighetsskötarbostäder. Det är rimligt att&lt;br&gt;föreningen i sådana fall kan vägra medlemskap, om lägenheten enligt för-&lt;br&gt;eningens uppfattning inte bör upplåtas med bostadsrätt. Jag återkommer när-&lt;br&gt;mare till detta i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 2.4.2 har jag tagit upp frågan om medlemskap för juridiska per-&lt;br&gt;soner. Mitt förslag innebär att de juridiska personernas rätt till medlemskap&lt;br&gt;vid ombildning, såsom i andra fall, blir beskuren. Något särskilt undantag för&lt;br&gt;ombildningssituationen anser jag inte bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller enligt dagens bestämmelser (52 § BRL) före-&lt;br&gt;slår jag att de hyresgäster som vägrats inträde i föreningen även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen skall kunna få medlemskapsfrågan prövad av hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelser som jag nu föreslagit för medlemskap bör gälla om&lt;br&gt;medlemskap söks efter lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till en bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan huruvida ett medlemskap bör innebära en skyldighet för föreningen att&lt;br&gt;upplåta en bostadsrätt har diskuterats under utredningsarbetet. Viss tveksam-&lt;br&gt;het synes råda vad lagstiftarens mening varit i frågan. Utredningen har sam-&lt;br&gt;manfattningsvis kommit fram till den slutsatsen att man inte utan reservationer&lt;br&gt;kan införa en skyldighet för bostadsrättsföreningar att upplåta bostadsrätt till&lt;br&gt;hyresgästerna, även om de är medlemmar i föreningen. Jag delar så till vida&lt;br&gt;denna uppfattning att också jag anser att en hyresgäst som blivit medlem i&lt;br&gt;föreningen normalt bör kunna räkna med att också få sin lägenhet upplåten&lt;br&gt;med bostadsrätt. Det är dock varken möjligt eller rimligt att kräva av en&lt;br&gt;bostadsrättsförening, som vid en övergång till bostadsrätt måste bildas innan&lt;br&gt;fastighetsförvärvet sker och kanske innan medlemmarna vet om något förvärv&lt;br&gt;blir aktuellt, att ta ställning till om en lägenhet skall upplåtas med bostadsrätt&lt;br&gt;eller ej. Det sagda leder till att frågan om hyresförhållandets bestånd kan&lt;br&gt;komma att behöva avgöras först efter medlemsantagningen men innan en&lt;br&gt;lägenhet upplår med bostadsrätt. Utgångspunkten bör dock vara att för-&lt;br&gt;eningen skall vara skyldig att upplåta bostadsrätt till sådana hyresgäster som&lt;br&gt;är medlemmar i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att en bostadsrättsförening som förvärvat en hyres- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;fastighet for ombildning i princip inte får vägra att upplåta en lägenhet med&lt;br&gt;bostadsrätt till hyresgästen, om denne beviljats inträde i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att undantag bör föreskrivas för de fall, då&lt;br&gt;hyresförhållandet upphör enligt bestämmelserna i hyreslagen (12 kap. jorda-&lt;br&gt;balken) eller om det finns särskilda skäl mot en upplåtelse. För egen del an-&lt;br&gt;sluter jag mig i sak till utredningens förslag att hyresgästen, trots medlem-&lt;br&gt;skapet, inte skall ha rätt att få sin lägenhet upplåten med bostadsrätt, om&lt;br&gt;hyresavtalet upphör och hyresgästen är skyldig att flytta. Jag anser dock att&lt;br&gt;en mer ändamålsenlig ordning uppnås i dessa fall, om i stället medlemskapet&lt;br&gt;för hyresgästen då automatiskt upphör. Jag återkommer strax till detta för-&lt;br&gt;slag. Följden av att medlemskapet upphör blir att någon bostadsrätt då inte&lt;br&gt;kan upplåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot kan jag inte ansluta mig till utredningens förslag att undantag från&lt;br&gt;upplåtelseskyldigheten skall kunna ske, om det finns särskilda skäl. Det&lt;br&gt;exempel som utredningen har lämnat - att medlemskap beviljats av rent&lt;br&gt;misstag - anser jag inte övertygande. Om föreningen inte haft anledning att&lt;br&gt;säga upp hyresförhållandet, anser jag inte att hyresgästen skall kunna fråntas&lt;br&gt;rätten såsom medlem att få lägenheten upplåten till sig med bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen i strid med bestämmelserna vägrar en medlem upplåtelse,&lt;br&gt;bör medlemmen så som utredningen föreslagit kunna framtvinga en upp-&lt;br&gt;låtelse. Jag föreslår därför att hyresnämnden ges kompetens att på begäran av&lt;br&gt;medlemmen förelägga föreningen att upplåta lägenheten med bostadsrätt.&lt;br&gt;Föreläggandet skall kunna förenas med vite. För att hindra ett kringgående av&lt;br&gt;den föreslagna regleringen, synes det nödvändigt att hyresnämnden också&lt;br&gt;skall kunna meddela ett sådant föreläggande, om föreningen erbjuder sådana&lt;br&gt;villkor för en upplåtelse som medlemmen skäligen inte bör godta med hänsyn&lt;br&gt;till villkoren för övriga upplåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett vitesföreläggande meddelas bör nämnden efter yrkande av bostads-&lt;br&gt;rättshavaren dessutom ha möjlighet att fastställa villkor för upplåtelsen.&lt;br&gt;Eftersom det inte alltid torde kunna gå att fastställa sådana villkor bör denna&lt;br&gt;möjlighet utnyttjas endast om det är lämpligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen föreslår jag att hyresnämnden också skall kunna&lt;br&gt;döma ut ett förelagt vite. En sådan ordning svarar mot nämndens uppgifter&lt;br&gt;även i andra ärendetyper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag jag nu har redovisat bör gälla i de fall hyresgästen antagits som&lt;br&gt;medlem efter lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utträde ur en bostadsrätttförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 53 § BRL skall en medlem anses ha utträtt ur föreningen när denne&lt;br&gt;upphör att vara bostadsrättshavare, såvida inte styrelsen har medgivit med-&lt;br&gt;lemmen att stå kvar. I övrigt saknar BRL regler som innebär att en medlem&lt;br&gt;automatiskt skall anses ha utträtt ur föreningen (jfr prop. 1981/82:169 s. 89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig till utredningens förslag att en hyresgäst skall anses ha&lt;br&gt;utträtt ur föreningen, om föreningen vägrar att upplåta hyresgästens lägenhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med bostadsrätt och hyresgästen inte hänskjuter frågan till hyresnämnden. Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Detsamma bör gälla, om hyresgästen inte antar ett erbjudande från föreningen&lt;br&gt;om att förvärva bostadsrätt. En viss betänketid måste dock hyresgästen ha för&lt;br&gt;att ta ställning till ett beslut att vägra upplåtelse eller ett erbjudande om upp-&lt;br&gt;låtelse. Den tid, sex månader från beslutet resp, erbjudandet, som utred-&lt;br&gt;ningen har föreslagit kan förefalla lång, men har å andra sidan inte mött&lt;br&gt;någon erinran under remissbehandlingen. Jag ansluter mig därför till utred-&lt;br&gt;ningens förslag även i denna del. Som utredningen föreslagit bör en hyres-&lt;br&gt;gäst vidare anses ha utträtt ur föreningen när ett beslut av hyresnämnden om&lt;br&gt;avslag på hyresgästens begäran vunnit laga kraft. Som jag tagit upp nyss i&lt;br&gt;avsnittet om rätten till bostadsrätt, bör utträde också anses ha skett när hyres-&lt;br&gt;förhållandet har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga de bestämmelser jag nu föreslagit i detta avsnitt (2.4.3) bör, med&lt;br&gt;en viss jämkning som jag återkommer till i specialmotiveringen, gälla även de&lt;br&gt;hyresgäster som är medlemmar i föreningen när lagen träder i kraft, men som&lt;br&gt;då ännu inte har fått någon bostadsrätt upplåten till sig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4.4 Rätt till medlemskap m.m. efter kommunal bostads-&lt;br&gt;förmedling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som anvisats bostad av kommunen med stöd av la-&lt;br&gt;gen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt får inte vägras&lt;br&gt;inträde som medlem i en bostadsrättsförening, om de villkor för med-&lt;br&gt;lemskap som föreskrivs i stadgarna är uppfyllda och föreningen skäli-&lt;br&gt;gen bör godta sökanden som bostadsrättshavare. Den som sålunda an-&lt;br&gt;tagits som medlem har rätt att förvärva bostadsrätt. Tvist om medlem-&lt;br&gt;skapet skall kunna prövas av hyresnämnden, som också får förelägga&lt;br&gt;föreningen vid vite att upplåta bostadsrätt och döma ut vitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte lämnat något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare nämnt har en kommun i&lt;br&gt;princip rätt att bli medlem i en bostadsrättsförening. Bakgrunden till detta är&lt;br&gt;de bestämmelser som gäller för kommunal bostadsanvisning enligt lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt (jfr prop.l987/88:35, BoU&lt;br&gt;4, rskr. 93).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen emellertid med stöd av denna lag anvisar en bostadsrätts-&lt;br&gt;lägenhet åt en enskild person, har denne ingen rätt att bli medlem i bostads-&lt;br&gt;rättsföreningen, vilket kan innebära att den bostadssökande avvisas av för-&lt;br&gt;eningen på ett godtyckligt sätt. Detta är givetvis otillfredsställande. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att den som har anvisats en bostadsrätt genom kommunen får&lt;br&gt;samma rätt till medlemskap som den som har förvärvat bostadsrätt genom&lt;br&gt;överlåtelse. Det innebär att medlemskap inte får vägras, om de villkor för&lt;br&gt;medlemskap som stadgarna anger är uppfyllda och föreningen skäligen bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godta sökanden som bostadsrättshavare. Har medlemskap beviljats skall den Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;anvisade givetvis ocksä ha rätt att förvärva bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad jag föreslagit i avsnitt 2.4.3 bör den anvisade kunna få&lt;br&gt;tvist om medlemskapet prövad av hyresnämnden. Jag föreslår att nämnden&lt;br&gt;också i dessa fall skall kunna meddela ett vitesföreläggande för att få till stånd&lt;br&gt;en upplåtelse av bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna bör gälla även den som före lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande har anvisats en lägenhet, men då ännu inte fått inträde i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Ekonomisk plan&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.5.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna uigängspunlaer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadsrättsförening får inte upplåta bostadsrätt förrän en ekonomisk plan&lt;br&gt;har upprättats för föreningens verksamhet och planen blivit registrerad hos&lt;br&gt;länsstyrelsen (3 § första stycket BRL). En upplåtelse som sker i strid mot&lt;br&gt;denna bestämmelse är ogiltig (7 § BRL) och kan leda till straffansvar för&lt;br&gt;upplåtaren (71 § BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen skall innehålla de upplysningar som är av betydelse för bedöman-&lt;br&gt;det av föreningens verksamhet (3 § andra stycket BRL). Vad som närmare&lt;br&gt;avses framgår av en särskild bilaga till bostadsrättskungörelsen (1971: 486;&lt;br&gt;omtryckt 1982:358); se också utredningens betänkande (s. 110). Inträffar det&lt;br&gt;sedan planen upprättades sådana omständigheter som är av &amp;quot;väsentlig be-&lt;br&gt;tydelse för bedömande av föreningens verksamhet&amp;quot; (3 § tredje stycket BRL)&lt;br&gt;måste föreningen upprätta en ny plan och få denna registrerad, om föreningen&lt;br&gt;vill fortsätta att upplåta bostadsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till dessa bestämmelser är främst att förhindra tillkomsten av eko-&lt;br&gt;nomiskt osunda föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska planens uppgifter behöver inte utgå från den slutliga&lt;br&gt;kostnaden för anskaffning av föreningens hus. Planen kan alltså vara en kal-&lt;br&gt;kyl. Om anskaffningskostnaden inte är känd, får föreningen dock upplåta&lt;br&gt;bostadsrätt endast om länsstyrelsen lämnar sitt tillstånd till upplåtelsen (5 §&lt;br&gt;BRL). Tillstånd skall ges, om föreningen enligt särskilda regler i bostads-&lt;br&gt;rättskungörelsen ställt en ekonomisk garanti intill ett belopp som motsvarar de&lt;br&gt;sammanlagda grundavgifterna. Vid nyproduktion upplåts lägenheterna regel-&lt;br&gt;mässigt innan den slutliga anskaffningskostnaden är känd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande lag medger i princip inte att en bostadsrättsförening och en&lt;br&gt;lägenhetssökande träffar s.k. förhandsavtal eller kommer överens om att för-&lt;br&gt;eningen skall få förskott på kommande insats för bostadsrätten, såvida inte&lt;br&gt;avtalet eller överenskommelsen gäller en lokal (se 9 § BRL; jfr dock 9 a §&lt;br&gt;BRL). Detta betyder alltså i fråga om bostadsrätt till bostadslägenheter att man&lt;br&gt;inte får träffa några förhandsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna har kritiserats (se utredningsbetänkandet s. 111 f). Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Uppfattningarna skiljer sig åt. Det finns de som anser att bestämmelserna om&lt;br&gt;de ekonomiska planerna bör skärpas, eftersom planerna kan vara både brist-&lt;br&gt;fälliga och vilseledande. En särskild fråga är vid vilken tidpunkt en ekono-&lt;br&gt;misk plan bör kunna registreras eller med andra ord vid vilken tidpunkt en&lt;br&gt;enskild bostadssökande tidigast bör kunna bindas vid en bostadsrätt Här går&lt;br&gt;meningarna i sär. Det finns också olika meningar om huruvida man bör godta&lt;br&gt;förhandsavtal, dvs. avtal om en framtida upplåtelse av bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har för sin del inte funnit anledning att föreslå någon ändring&lt;br&gt;i den grundläggande bestämmelsen att bostadsrätt inte får upplåtas utan att det&lt;br&gt;finns en registrerad ekonomisk plan för föreningen. Däremot har utredningen&lt;br&gt;föreslagit en del ändringar i den nuvarande regleringen i syfte att stärka de&lt;br&gt;registrerade planernas tillförlitlighet. Vidare har utredningen föreslagit att ett&lt;br&gt;system med förhandsavtal införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag har i stort sett mottagits väl bland remissinstanserna.&lt;br&gt;Konsumentverket har dock uttryckt kritik mot en ordning som innebär att de&lt;br&gt;ekonomiska planerna senareläggs, eftersom planerna enligt verkets mening&lt;br&gt;har en vital funktion att fylla som ekonomiskt styrmedel vid produktionen av&lt;br&gt;bostadsrätter. Även juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet är&lt;br&gt;kritisk och anser att reglerna om ekonomiska planer bör ses över innan någon&lt;br&gt;ny bostadsrättslag kan träda i kraft Enligt nämnden är det alldeles tydligt att&lt;br&gt;det skydd är otillräckligt som de nu gällande reglerna ger mot överoptimis-&lt;br&gt;tiska eller rent av vilseledande planer. Enligt nämnden bör inriktningen av en&lt;br&gt;sådan översyn vara bl.a. att ge de bostadssökande en så tillförlitlig informa-&lt;br&gt;tion som möjligt om kostnaderna för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag närmare går in på utredningens förslag vill jag redan här uttala att&lt;br&gt;jag anser det angeläget att slå vakt om de ekonomiska planernas kvalitet. Med&lt;br&gt;tillförlitliga planer skapas förutsättningar för att föreningarnas verksamhet&lt;br&gt;vilar på en betryggande ekonomisk grund. I detta ligger också att jag anser att&lt;br&gt;det även i fortsättningen måste finnas en registrerad ekonomisk plan för att en&lt;br&gt;förening skall få upplåta bostadsrätt. Jag kan också redan här avisera att jag&lt;br&gt;biträder utredningens förslag om införandet av ett system med förhandsavtal.&lt;br&gt;Ett sådant system bör medverka till att de ekonomiska planerna registreras på&lt;br&gt;ett sent stadium. Jag ser inte någon nackdel i detta. Tvärtom bör förhållandet&lt;br&gt;leda till att planerna blir säkrare. Som kommentar till konsumentverkets kritik&lt;br&gt;vill jag säga att det givetvis är angeläget att föreningarna redan på ett tidigt&lt;br&gt;stadium planerar de ekonomiska förutsättningarna för sin verksamhet. Kravet&lt;br&gt;på att planen slutligen måste registreras innan bostadsrätter får upplåtas, bör&lt;br&gt;bidra till att föreningarna också tidigt har en god planering. Att registreringen&lt;br&gt;av planen sker sent bör också bidra till att behovet av att upprätta nya planer&lt;br&gt;på grund av senare inträffade förhållanden minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad så gäller den kritik som fakultetsnämnden uttalat kan jag så till vida&lt;br&gt;dela nämndens uppfattning att det är angeläget att bostadsrättshavaren kan lita&lt;br&gt;på den information som kommer fram genom den registrerade ekonomiska&lt;br&gt;planen. Som jag nyss sagt bör en senareläggning av registreringen av pla-&lt;br&gt;nerna bidra till detta. Av särskild betydelse för att få fram tillförlitliga planer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är vidare de uppgifter som vilar pä de s.k. intygsgivama. Jag övergår därför Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;nu till de bestämmelser som styr dessas arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intygsgivarnas roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig funktion för att fä till stånd tillförlitliga ekonomiska planer har de&lt;br&gt;s.k. intygsgivama. Enligt lagen får nämligen den ekonomiska planen inte&lt;br&gt;registreras, om den inte är försedd med intyg av två personer, intygsgivama.&lt;br&gt;Deras uppgift är att granska planen och bedöma om den vilar på tillförlitliga&lt;br&gt;grunder. I intyget skall anges de huvudsakliga omständigheter som ligger till&lt;br&gt;grund för omdömet (4 § andra stycket första och andra meningarna BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillkomsten av 1971 års bostadsrättslag fick den ekonomiska pla-&lt;br&gt;nen inte riktigt samma betydelse som den haft tidigare (se prop. 1971: 12 s.&lt;br&gt;77 f). Det ansågs sålunda inte längre realistiskt att de bostadssökande skulle&lt;br&gt;kunna bedöma företagets soliditet genom att ta del av planen. Intygsgivama&lt;br&gt;fick därför en mer framskjuten roll. Vidare kom planen inte längre att ligga till&lt;br&gt;grund för de enskilda bostadsrättshavamas samtliga rättigheter och skyldig-&lt;br&gt;heter. De mer detaljerade uppgifterna rörande en viss lägenhet får den&lt;br&gt;bostadssökande tillgång till först när denne binder sig för lägenheten, dvs.&lt;br&gt;när upplåtelseavtalet träffas. Planen kunde därför ges ett mer översiktligt&lt;br&gt;innehåll än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att systemet med ekonomiska planer skall fungera pä det avsedda sättet&lt;br&gt;är det som jag tidigare framhållit angeläget att planerna är sakliga till sitt inne-&lt;br&gt;håll. Med den kunskap och den teknik som i dag finns i samhället finns det&lt;br&gt;skäl att anta att de ekonomiska planerna - utan ytterligare reglering - kan nå&lt;br&gt;en mycket god standard och att planerna skall kunna vara tillförlitliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens granskning av de ekonomiska planerna är endast formell. I&lt;br&gt;praktiken är det därför intygsgivama som har att granska att lämnade faktiska&lt;br&gt;uppgifter är riktiga och stämmer överens med tillgängliga handlingar och att&lt;br&gt;gjorda beräkningar är vederhäftiga och kan väntas hålla streck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har för sin del övervägt om inte granskningen av den eko-&lt;br&gt;nomiska planen helt och hållet borde ske hos det kommunala organ som för-&lt;br&gt;medlar statliga bostadslån eller om inte i vart fall den ene av intygsgivama&lt;br&gt;lämpligen kunde utses hos kommunen eller av länsstyrelsen (jfr motsvarande&lt;br&gt;överväganden i samband med att boverkets tillsynsverksamhet skärptes år&lt;br&gt;1982, SOU 1981: 74 s. 126 f samt prop. 1981/82: 169 s. 36 f). Utredningen&lt;br&gt;har dock stannat för att inte föreslå någon sådan drastisk ändring av det gäl-&lt;br&gt;lande systemet. Inte heller jag har någon annan uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad jag tidigare sagt är det naturligtvis av stor vikt att de personer som&lt;br&gt;utses till intygsgivare är omdömesgilla personer och väl skickade för upp-&lt;br&gt;giften att granska planerna. Det har därför också ställts upp särskilda krav på&lt;br&gt;intygsgivama. Endast den får vara intygsgivare som har fått behörighet att ut-&lt;br&gt;färda intyg. Det är boverket som meddelar sådan behörighet. Av 3 § bostads-&lt;br&gt;rättskungörelsen följer att bara den kan få behörighet som är väl förtrogen&lt;br&gt;med byggnadsverksamhet och förvaltning av bostadsrättsfastigheter eller som&lt;br&gt;har annan särskild kunskap. Behörigheten meddelas för viss tid, högst fem&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år, och kan återkallas om det finns skäl till det. Det är en uppgift för verket att Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;se till att det finns ett lämpligt antal intygsgivare (2 § andra stycket bostads-&lt;br&gt;rättskungörelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att skapa ett bättre underlag för verket när behörighet skall meddelas&lt;br&gt;en intygsgivare har utredningen föreslagit en ändring av 2 § bostadsrätts-&lt;br&gt;kungörelsen. Enligt utredningens förslag bör den lokala kunskapen om&lt;br&gt;intygsgivarnas kompetens tas till vara på så sätt att verket skall få meddela&lt;br&gt;behörighet endast om den kommun där intygsgivaren verkar eller är bosatt&lt;br&gt;har tillstyrkt behörigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsförslaget har inte kommenterats närmare av remissinstanserna.&lt;br&gt;Det förslag som utredningen lagt fram faller utanför riksdagens norm-&lt;br&gt;givningsområde. Jag vill ändå här för riksdagens information redovisa min&lt;br&gt;uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan i och för sig instämma i att kommunerna många gånger sitter inne&lt;br&gt;med värdefulla kunskaper i fråga om presumtiva intygsgivares duglighet för&lt;br&gt;uppgiften. Enligt min mening är utredningens förslag i denna del dock&lt;br&gt;onödigt långtgående. För att uppnå syftet med utredningsförslaget bör det&lt;br&gt;enligt min mening vara tillräckligt att boverket i vaije enskilt ärende självt får&lt;br&gt;ta ställning till, om kommunen skall beredas tillfälle att yttra sig över en an-&lt;br&gt;sökan om behörighet som intygsgivare. En sådan ordning kräver ingen för-&lt;br&gt;fattningsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket har inte bara uppgifter som hänför sig till intygsgivama. Enligt&lt;br&gt;1 § bostadsrättskungörelsen skall verket också lämna allmänna råd om ut-&lt;br&gt;formningen av dessa planer. Enligt vad jag har inhämtat håller boverket för&lt;br&gt;närvarande på att utarbeta allmänna råd om de ekonomiska planerna och om&lt;br&gt;intygsgivarnas verksamhet. Arbetet sker efter samråd med bl.a. konsument-&lt;br&gt;verket och några kommuner. Jag vill i detta sammanhang framhålla som&lt;br&gt;väsentligt att verket också ger närmare råd om den utbildning och de erfaren-&lt;br&gt;heter som en intygsgivare bör ha. Enligt min mening bör de allmänna råden&lt;br&gt;på ett effektivt sätt kunna bidra till att få fram tillförlitliga planer och att&lt;br&gt;intygsgivarnas verksamhet fyller sin avsedda funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också erinra om att verket har att utöva tillsyn över intygsgivarnas&lt;br&gt;verksamhet. Det är givetvis angeläget att denna tillsyn är effektiv. Enligt min&lt;br&gt;mening bör verket i detta arbete kunna få värdefull hjälp bl.a. genom sam-&lt;br&gt;arbete med de kommunala organ som förmedlar statliga bostadslån. Jag är&lt;br&gt;dock inte beredd att gå så långt att ge dessa organ en rätt att hos verket få en&lt;br&gt;behörighet att utfärda intyg omprövad. Den frågan har tagits upp i konsu-&lt;br&gt;mentverkets remissyttrande. Verket har också föreslagit att boverket i stället&lt;br&gt;för att återkalla en behörighet skall kunna meddela en intygsgivare varning,&lt;br&gt;om detta är tillräckligt. Jag ser emellertid inte att en sådan ordning skulle med-&lt;br&gt;föra någon påtaglig förstärkning av systemet. Inte heller anser jag att kon-&lt;br&gt;sumentverkets förslag om en lagstadgad ansvarsförsäkring för intygsgivare är&lt;br&gt;motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag alltså att de nuvarande bestämmelserna om&lt;br&gt;intygsgivare och deras uppgifter bör ge goda möjligheter att få fram ekono-&lt;br&gt;miska planer som är tillförlitliga - särskilt om dessa upprättas på ett senare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadium än vad som hittills varit vanligt. Något förslag till ändring av be- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;stämmelsema i BRL om intygsgivare och deras uppgifter såvitt gäller de eko-&lt;br&gt;nomiska planerna lägger jag därför inte fram. Jag utgår ifrån att boverket, mot&lt;br&gt;bakgrund av de erfarenheter som tillsynsarbetet ger, vidtar eller lämnar&lt;br&gt;regeringen förslag till de ytterligare åtgärder som i framtiden kan visa sig er-&lt;br&gt;forderliga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5.2 Ny ekonomisk plan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Liksom tidigare måste en bostadsrättsförening upprätta&lt;br&gt;en ny ekonomisk plan och få denna registrerad av länsstyrelsen, om det&lt;br&gt;- sedan den ekonomiska planen har upprättats - inträffar något som är&lt;br&gt;av väsentlig betydelse för bedömningen av föreningens verksamhet och&lt;br&gt;föreningen vill upplåta lägenheter med bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten förtydligas så att det klart framgår att en ny ekonomisk&lt;br&gt;plan inte skall behövas om föreningen vill upplåta enstaka lägenheter&lt;br&gt;som inte finns upptagna i planen och detta är möjligt med hänsyn till&lt;br&gt;kraven på ny plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Om en förening avser att upplåta en lägenhet&lt;br&gt;med bostadsrätt men lägenheten inte har tagits upp i den ekonomiska planen&lt;br&gt;eller viktiga uppgifter saknas om lägenheten, skall styrelsen - i stället för att&lt;br&gt;upprätta en ny ekonomisk plan - kunna komplettera planen med uppgifter om&lt;br&gt;lägenheten. Kompletteringen skall registreras hos länsstyrelsen. I övrigt be-&lt;br&gt;hålls gällande bestämmelser med krav på ny ekonomisk plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta tillstyrker utredningens förslag eller läm-&lt;br&gt;nar det utan erinran. Konsumentverket anser dock inte att utredningens för-&lt;br&gt;slag löser dagens problem och avstyrker det därför. Fastighetsägareförbundet&lt;br&gt;däremot stödjer förslaget om vissa lättnader i regleringen av de ekonomiska&lt;br&gt;planerna, men pekar på att vissa nackdelar också kan bli följden av en stor&lt;br&gt;frihet att utforma ekonomiska planer. Förbundet anser därför att veder-&lt;br&gt;börande myndighet bör lämna allmänna råd för utformningen av planerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mina förslag: Som jag redan tidigare sagt följer det av 3 §&lt;br&gt;tredje stycket BRL att bostadsrätt inte får upplåtas utan att en ny ekonomisk&lt;br&gt;plan upprättats av föreningen och registrerats hos länsstyrelsen, om det sedan&lt;br&gt;den ekonomiska planen upprättades inträffar något förhållande som är av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för bedömandet av föreningens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har ansett att det kan hävdas att innebörden av gällande rätt är&lt;br&gt;att en ny ekonomisk plan måste upprättas när en lägenhet som inte finns med i&lt;br&gt;den befintliga planen skall upplåtas med bostadsrätt. Detsamma skulle gälla&lt;br&gt;också när viktiga uppgifter om en lägenhet som finns med i planen saknas&lt;br&gt;och lägenheten skall upplåtas med bostadsrätt Beträffande bakgrunden till ut-&lt;br&gt;redningens slutsatser hänvisar jag till betänkandet s. 114 f. Enligt utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör det vara tillräckligt att den ekonomiska planen i dessa fall endast komplet- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;teras utan krav på intygsgivning och att kompletteringen registreras hos läns-&lt;br&gt;styrelsen. Om de angivna förhållandena däremot är av väsentlig betydelse för&lt;br&gt;bedömning av föreningens verksamhet skall emellertid de nuvarande be-&lt;br&gt;stämmelserna med krav på en ny plan gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen anser jag - oberoende av den innebörd som bör&lt;br&gt;ges åt gällande rätt - att de syften som ligger bakom 1971 års lagstiftning om&lt;br&gt;ekonomisk plan knappast motiverar att en ny plan upprättas enbart av det&lt;br&gt;skälet att föreningen avser att upplåta någon eller några enstaka lägenheter&lt;br&gt;som inte finns med i den befintliga planen. Det torde nämligen generellt sett&lt;br&gt;inte förekomma att sådana upplåtelser har en sådan betydelse att en ny be-&lt;br&gt;dömning av föreningens verksamhet är behövlig. Någon erinran emot att för-&lt;br&gt;eningen i dessa fall skall komplettera den ekonomiska planen och registrera&lt;br&gt;kompletteringen hos länsstyrelsen har inte förts fram av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissprotokollet uttalade jag att inte heller jag såg något skäl att motsätta&lt;br&gt;mig utredningsförslaget Lagrådet har emellertid ansett an det föreslagna sys-&lt;br&gt;temet med komplettering av den ekonomiska planen inte fyller någon större&lt;br&gt;funktion och att remissförslagets 3 kap. 5 § bostadsrättslagen kan utgå. Enligt&lt;br&gt;lagrådet framstår granskningen av kompletteringen hos länsstyrelsen inte som&lt;br&gt;särskilt meningsfull. Vidare pekar lagrådet på att det krav som lagen ställer på&lt;br&gt;en bostadsrättsförenings styrelse beträffande information och årsredovisning&lt;br&gt;m.m. får anses innebära att medlemmar m.fl. erhåller de uppgifter de kan an-&lt;br&gt;ses behöva. Det åligger vidare föreningens styrelse att när så behövs upprätta&lt;br&gt;och registrera en ny plan enligt bestämmelserna i kapitlet. Upplåtelse av en&lt;br&gt;enstaka ny lägenhet bör därför enligt lagrådets mening normalt inte kräva att&lt;br&gt;en ny ekonomisk plan behöver tillgripas även om möjligheten med komplette-&lt;br&gt;rad plan slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del kan jag i allt väsentligt instämma i vad lagrådet uttalat om det&lt;br&gt;föreslagna systemet med komplettering av den ekonomiska planen. En fördel&lt;br&gt;med utredningens förslag är dock att det klargör att en ny ekonomisk plan inte&lt;br&gt;alltid behöver upprättas så snart en bostadsrättsförening avser att upplåta&lt;br&gt;endast någon enstaka ny bostadsrätt som inte finns upptagen i den ekono-&lt;br&gt;miska planen. Innebörden i gällande rätt är i denna del inte helt klar och som&lt;br&gt;utredningen uttalat finns det de som anser att en ny ekonomisk plan alltid&lt;br&gt;måste upprättas i dessa fall. Att förtydliga lagstiftningen kan givetvis genom-&lt;br&gt;föras utan den utvidgade administration som utredningsförslaget innebär. Jag&lt;br&gt;återtar därför mitt förslag i lagTådsremissen om komplettering av den ekono-&lt;br&gt;miska planen. Däremot anser jag det nödvändigt med ett förtydligande av&lt;br&gt;gällande bestämmelser om ekonomisk plan. Jag föreslår därför att det i be-&lt;br&gt;stämmelsen om ny ekonomisk plan (jfr 3 § BRL) görs ett tillägg som innebär&lt;br&gt;att en förening får upplåta lägenhet med bostadsrätt trots att den inte finns&lt;br&gt;upptagen i en registrerad ekonomisk plan. Detta gäller endast under förut-&lt;br&gt;sättning att kraven om ny ekonomisk plan inte eftersätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag uttalade redan i remissprotokollet kan jag inte heller se något&lt;br&gt;bärande skäl för utredningens förslag att föreningen skall vara skyldig att&lt;br&gt;komplettera planen i de fall det saknas viktiga uppgifter om en lägenhet som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns upptagen i den registrerade planen. En ekonomisk plan skall innehålla Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;de upplysningar som är av betydelse för bedömandet av föreningens verk-&lt;br&gt;samhet. Om uppgifter saknas om en lägenhet som finns med i planen och&lt;br&gt;lägenheten ännu inte har upplåtits med bostadsrätt, anser jag att det normalt är&lt;br&gt;tillräckligt att uppgifterna - även om de är viktiga - bringas till de bostads-&lt;br&gt;sökandes kännedom på något annat sätt, tex. genom att förhållandena upp-&lt;br&gt;märksammas inför upplåtelseavtalet. Är uppgifterna däremot av det slaget att&lt;br&gt;de är av väsentlig betydelse för bedömningen av föreningens verksamhet, bör&lt;br&gt;upplåtelse inte få ske utan att en ny ekonomisk plan upprättas och registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dvs. jag anser att en ny plan då bör upprättas enligt bestämmelser jag nyss&lt;br&gt;föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förhandsavtal&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.6.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En bostadsrättsförening får under vissa förutsättningar&lt;br&gt;ingå ett s.k. förhandsavtal med den som vill förvärva bostadsrätt samt&lt;br&gt;ta emot förskottsbetalning för bostadsrätten. Ett sådant avtal fyller ett&lt;br&gt;praktiskt behov bl.a. när de bostadssökande under produktionen av&lt;br&gt;föreningens fastighet vill inreda och utforma den egna lägenheten ge-&lt;br&gt;nom s.k. tillval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. hovrätten för&lt;br&gt;Västra Sverige och kammarrätten i Sundsvall, anser att utredningens förslag&lt;br&gt;att tillåta förhandsavtal och förskott är välmotiverat. Enligt hovrätten synes&lt;br&gt;förslaget garantera att förhandstecknarens intressen inte kommer i fara. Även&lt;br&gt;konsumentverket anser att det finns behov av åtgärder för att göra s.k. tillval&lt;br&gt;möjliga. Verket anser dock att utredningens förslag inte bör genomföras&lt;br&gt;förrän dess eventuella negativa verkningar - bl.a. i fråga om den ekonomiska&lt;br&gt;planen - bättre övervägts. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms uni-&lt;br&gt;versitet avstyrker förslaget Enligt nämndens uppfattning bör inriktningen av&lt;br&gt;en reform av bostadsrättslagen i största möjliga utsträckning vara att göra det&lt;br&gt;möjligt för den boende att lita på utfästelser i den ekonomiska planen.&lt;br&gt;Utredningens förslag är ett steg i motsatt riktning, eftersom ett förhandsavtal&lt;br&gt;skall kunna slutas på grundval av en kalkyl för kostnaderna för projektet, vil-&lt;br&gt;ken inte behöver granskas. Nämnden pekar också på att utredningsförslaget&lt;br&gt;ger utrymme för förhandsavtal även i de fall tillval m.m. inte är aktuella. Det&lt;br&gt;finns därför anledning misstänka att förhandsavtalen blir det normala särskilt i&lt;br&gt;marknadssituationer där det råder konkurrens om bostäder. Fakultets-&lt;br&gt;nämnden framhåller också att möjligheterna för förhandstecknaren att firån-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träda avtalet är begränsade. Stockholms tingsrätt har liksom hyresnämnden i Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Stockholm, Riksbyggen och AB Bostadsgaranti m.fl. synpunkter på enskild-&lt;br&gt;heter i förslaget. Se också redovisningen av remissinstansernas synpunkter i&lt;br&gt;avsnitten 2.6.2 - 2.6.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett förhandsavtal utgör en överenskommelse&lt;br&gt;om en framtida upplåtelse av bostadsrätt, dvs. föreningen och den som söker&lt;br&gt;lägenhet utfäster sig att senare upplåta resp, förvärva bostadsrätt. När ett för-&lt;br&gt;handsavtal ingås kan också överenskommelse träffas om att föreningen skall&lt;br&gt;få förskott på kommande grundavgift for bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande rätt är det som redan sagts i princip förbjudet att träffa för-&lt;br&gt;handsavtal och uppbära förskott i fråga om bostadsrätter till bostadslägen-&lt;br&gt;heter. Förbudet infördes med 1971 års bostadsrättslag. Utredningen har i sitt&lt;br&gt;betänkande (s. 120 f) lämnat en redovisning av bakgrunden till de nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna samt för de ingående överväganden som förekom i 1971 års&lt;br&gt;lagstiftningsärende om formerna och förutsättningarna för hur de bostads-&lt;br&gt;sökande skulle få knytas till föreningarna. Jag får i denna del hänvisa till i&lt;br&gt;utredningsbetänkandet (se även prop. 1971: 12, s. 38, 40 f, 46 f och 79 f).&lt;br&gt;Förbudet mot förhandsavtal mjukades upp år 1982. Det infördes då bestäm-&lt;br&gt;melser om att en bostadsrättsförening, som bildas för att förvärva en hyres-&lt;br&gt;fastighet för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt, i sina stadgar fick före-&lt;br&gt;skriva att de hyresgäster som biträder föreningens beslut att förvärva fastig-&lt;br&gt;heten skall vara skyldiga att teckna bostadsrätt till sina lägenheter efter för-&lt;br&gt;värvet. Föreningen har då en motsvarande skyldighet att upplåta bostadsrätten&lt;br&gt;till hyresgästen (9 a § första stycket BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen anfört är det numera vanligt att den enskilde bostads-&lt;br&gt;rättshavaren önskar sätta en personlig prägel på den bostadsrätt som han har&lt;br&gt;för avsikt att förvärva. Tidigare förekom det knappast tillval, dvs. att de&lt;br&gt;blivande bostadsrättshavama kunde välja tapeter, vitvaror, golvmaterial,&lt;br&gt;dörrar, skåpluckor m.m. eller på annat sätt påverka lägenhetens inredning&lt;br&gt;eller utformning. Numera är detta regel, framför allt kanske i fråga om ytskikt&lt;br&gt;på väggar och golv m.m., men också i stor utsträckning i fråga om maskinell&lt;br&gt;utrustning samt flyttning av väggar och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggtekniken gör det nödvändigt att fånga upp önskemål om tillval lång&lt;br&gt;tid före inflyttningen; så lång tid innan att den ekonomiska planen normalt inte&lt;br&gt;brukar vara färdigställd och bostadsrätt därför inte kan upplåtas enligt gäl-&lt;br&gt;lande regler. Framför allt detta förhållande tycks ha lett till att särskilda avtal&lt;br&gt;träffas om tillval, vilket i sin tur förutsätter att en viss lägenhet reserveras åt&lt;br&gt;den bostadssökande. Härigenom får såväl föreningen som den bostads-&lt;br&gt;sökande anledning att utgå från att lägenheten senare också kommer att upp-&lt;br&gt;låtas med bostadsrätt till den bostadssökande. Med hänsyn till förbudet mot&lt;br&gt;förhandsavtal är rättsverkningarna av sådana överenskommelser dock osäkra,&lt;br&gt;vilket också utredningen framhållit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt tycks det inte vara ovan-&lt;br&gt;ligt med avtal som kan stå i strid mot förbudet mot förhandsavtal. Sålunda&lt;br&gt;förekommer det att blivande bostadsrättshavare lämnar ett lån till föreningen&lt;br&gt;för kommande grundavgifter eller &amp;quot;deponerar&amp;quot; eller förskotterar ett visst be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lopp för att teckna bostadsrätt. Det förekommer också teckningslistor och s.k. Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;reservationsavtal. Den som på detta sätt lämnar ett förskott till föreningen&lt;br&gt;löper en viss risk att inte få tillbaka sina pengar för den händelse ombild-&lt;br&gt;ningen inte kommer till stånd eller bostadsrätten av någon annan anledning&lt;br&gt;inte kan upplåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har redovisat, och som mer ingående har be-&lt;br&gt;lysts av utredningen, finns det enligt min mening starka skäl att ta upp frågan&lt;br&gt;hur de som vill förvärva en bostadsrätt i fortsättningen skall kunna knytas till&lt;br&gt;en bostadsrättslägenhet redan innan en upplåtelse av bostadsrätten är möjlig&lt;br&gt;samt klarlägga detta genom lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att ett system med förhandsavtal åter införs.&lt;br&gt;Förslaget, som tar sikte på såväl bostadslägenheter som lokaler, innebär i&lt;br&gt;huvuddrag att bostadsrättsföreningen och den som vill förvärva bostadsrätt&lt;br&gt;skriftligen kommer överens om att en viss lägenhet vid en senare beräknad&lt;br&gt;tidpunkt skall upplåtas med bostadsrätt. Centrala moment i förslaget är att&lt;br&gt;föreningen måste ha upprättat en kostnadskalkyl innan förhandsavtalet ingås,&lt;br&gt;att bostadsrätten vid nyproduktion skall upplåtas senast vid inflyttningen, att&lt;br&gt;föreningen skall ställa säkerhet för lämnade förskott samt att förhands-&lt;br&gt;tecknaren under vissa förutsättningar skall ha möjlighet att frånträda för-&lt;br&gt;handsavtalet I sistnämnda hänseende föreslås bl.a. att frånträde får ske, om&lt;br&gt;det inträffar väsentliga kostnadsökningar eller om bostadsrätten inte upplåts&lt;br&gt;inom den beräknade tiden för bostadsupplåtelsen eller skälig tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom de flesta remissinstanser ser jag i huvudsak positivt på utredning-&lt;br&gt;ens förslag. Visserligen är det inte otänkbart att man skulle kunna finna andra&lt;br&gt;lösningar som tillgodoser lagstiftningsbehovet Utredningen har varit inne på&lt;br&gt;att vid nyproduktion behålla det nuvarande systemet med den förändringen att&lt;br&gt;byggföretagen och de byggande organisationerna låter upprätta den ekono-&lt;br&gt;miska planen på ett tidigare stadium än för närvarande så att bostadsrätt kan&lt;br&gt;upplåtas redan då (se utredningens betänkande s.123). Som framgår av vad&lt;br&gt;jag redan tidigare sagt (avsnitt 2.5.1) anser jag dock att en sådan ordning inte&lt;br&gt;bör komma i fråga. Det skulle innebära att man generellt skulle urholka de&lt;br&gt;registrerade ekonomiska planernas kvaliteter, något som skulle bli till förfång&lt;br&gt;för den grupp bostadssökande som inte vill eller har behov av att binda sig&lt;br&gt;för en bostadsrätt på ett tidigt stadium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid min bedömning av utredningens förslag har jag framför allt tagit fasta&lt;br&gt;på att osäkerhet för närvarande råder om innebörden i vissa avtal både vid&lt;br&gt;nyproduktion och vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt samt att de&lt;br&gt;olägenheter som vid 1971 års lagstiftningsärende ansågs föreligga med för-&lt;br&gt;handsavtalen i allt väsentligt får anses ha undanröjts med utredningens för-&lt;br&gt;slag. Jag anser dock att den avvisande hållning som juridiska fakultets-&lt;br&gt;nämnden intagit mot utredningsförslaget har visst fog för sig i så måtto att&lt;br&gt;konsumentaspektema kan behöva beaktas något ytterligare. Jag återkommer i&lt;br&gt;följande avsnitt till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag alltså att det bör införas en möjlighet för&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar och presumtiva bostadsrättshavare att ingå förhands-&lt;br&gt;avtal. Sådana avtal bör kunna komma i fråga inte bara vid nyproduktion och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombildning av hyresrätt till bostadsrätt utan också i samband med ombyggnad&lt;br&gt;eller tillbyggnad eller enstaka upplåtelser av lägenheter, Lex. vindar som skall&lt;br&gt;inredas som bostadslägenheter. Mot bakgrund av vad juridiska fakultets-&lt;br&gt;nämnden framfört har jag övervägt möjligheten att begränsa förhandsavtalen&lt;br&gt;till de fall då tillval m.m. är aktuella eller det är fråga om ombildning av&lt;br&gt;hyresrätt till bostadsrätt. Jag har emellertid bedömt att en sådan begränsning&lt;br&gt;reellt knappast skulle få någon effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att först ta upp utredningens förslag om förut-&lt;br&gt;sättningarna för att ingå förhandsavtal, inkl, förslaget om kostnadskalkyl&lt;br&gt;(avsnitt 2.6.2). Därefter tar jag upp förslaget om förskon (avsnitt 2.6.3) samt&lt;br&gt;förhandstecknarens möjligheter att frånträda avtalet m.m.(avsnitt 2.6.4) och&lt;br&gt;rättsverkningarna av ogiltiga förhandsavtal m.m. (avsnitt 2.6.5).&lt;br&gt;Avslutningsvis redovisar jag mina överväganden i övrigt, bl.a. om förhands-&lt;br&gt;tecknarens rätt till medlemskap i föreningen (avsnitt 2.6.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill slutligen tillägga att jag avser att noga följa utvecklingen av de för-&lt;br&gt;slag jag nu lägger fram. Om förhållandena ger anledning till det är jag givetvis&lt;br&gt;beredd att återkomma med de förslag som kan visa sig nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6.2 Förutsättningarna för förhandsavtal m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett förhandsavtal får träffas endast om det finns en till-&lt;br&gt;förlitlig kalkyl över kostnaderna för projektet. Kalkylens tillförlitlighet&lt;br&gt;skall ha granskats av två personer som har behörighet som intygs-&lt;br&gt;givare. Styrelsen skall hålla kalkylen och intyget tillgängligt för för-&lt;br&gt;handstecknaren innan denne ingår avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet skall vara skriftligt och innehålla uppgift om den lägenhet&lt;br&gt;som avses bli upplåten med bostadsrätt, beräknad tidpunkt för upplåtel-&lt;br&gt;sen, de beräknade avgifterna för bostadsrätten och, i förekommande&lt;br&gt;fall, belopp som lämnas i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal som ingås i strid med dessa föreskrifter skall vara ogiltigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;br&gt;Utredningen har dock inte föreslagit att kostnadskalkylen skall vara granskad&lt;br&gt;av intygsgivare. Utredningen har däremot föreslagit att förhandsavtal skall få&lt;br&gt;ingås endast om lägenheten inte finns upptagen i en registrerad ekonomisk&lt;br&gt;plan eller en komplettering till en sådan plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fastighetsägareförbundet anser att förhandsavtal&lt;br&gt;bör kunna tecknas endast när det finns en någorlunda tillförlitlig kostnads-&lt;br&gt;kalkyl, eftersom det annars kan uppstå svårigheter för föreningarna när för-&lt;br&gt;handstecknaren vill frångå avtalet och föreningen då tvingas ta på sig kost-&lt;br&gt;nadsansvaret för specialinredda lägenheter. Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Stockholms universitet har ansett att de olika bestämmelserna i lagen om ogil-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tighet generellt bör göras något utförligare, så att det framgår vad för typ av Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;ogiltighet det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Utredningen har förslagit att förhandsavtalet&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om de beräknade avgifterna för bostadsrätten&lt;br&gt;(grundavgift, årsavgift m.m.) och att beräkningen skall grundas på en kalkyl&lt;br&gt;över kostnaderna för projektet. Föreningens styrelse skall hålla kalkylen till-&lt;br&gt;gänglig för den som vill ta del av den. Någon granskning av de s.k. intygs-&lt;br&gt;givama att kalkylen är tillförlitlig skall dock inte ske i detta skede enligt ut-&lt;br&gt;redningens förslag utan först när den ekonomiska planen upprättas. Som tidi-&lt;br&gt;gare sagts förutsätts detta ske i nära anslutning till husets färdigställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare sagt biträder jag utredningens förslag om krav på en&lt;br&gt;kostnadskalkyl för att förhandsavtal skall kunna träffas. I förslaget ligger att&lt;br&gt;de kostnadsberäkningar som görs på ett så tidigt stadium som då förhands-&lt;br&gt;avtal aktualiseras med nödvändighet måste bli preliminära. De lägenhets-&lt;br&gt;sökande måste alltså räkna med att förändringar kan bli aktuella. I stora delar&lt;br&gt;bör kostnadskalkylen innehålla samma uppgifter som den ekonomiska pla-&lt;br&gt;nen, låt vara att kostnadsberäkningarna i större utsträckning måste grundas på&lt;br&gt;ett mer preliminärt material. Det bör ankomma på regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om kalkylernas innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis bör man, liksom vid upprättandet av den ekonomiska planen,&lt;br&gt;sträva efter att uppgifterna i kostnadskalkylerna är vederhäftiga. Till stöd för&lt;br&gt;förhandstecknaren förordar jag att även dessa kalkyler skall granskas av&lt;br&gt;intygsgivama. Jag anser inte en sådan ordning bör innebära någon större be-&lt;br&gt;lastning för föreningen. Uppgifterna i kostnadskalkylen bör, med de ändring-&lt;br&gt;ar och korrigeringar som kan bli nödvändiga, i stor utsträckning kunna ligga&lt;br&gt;till grund också för den ekonomiska planen. Visserligen innebär mitt förslag&lt;br&gt;att även den ekonomiska planen måste granskas inför registreringen. Om&lt;br&gt;samma intygsgivare anlitas, bör dock granskningsuppgiften totalt sett inte bli&lt;br&gt;särskilt kostsam eller betungande. I likhet med vad som gäller i fråga om&lt;br&gt;granskningen av den ekonomiska planen bör boverket utfärda allmänna råd&lt;br&gt;också för granskningen av kostnadskalkylerna. Det ankommer på regeringen&lt;br&gt;att meddela de föreskrifter som kan krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta syftet med kostnadskalkylen är att en lägenhetssökande skall&lt;br&gt;kunna få information om vilka uppgifter och beräkningar som ligger till&lt;br&gt;grund för dennes kommande ekonomiska åtaganden. Kalkylen bör därför&lt;br&gt;hållas tillgänglig för förhandstecknaren innan denne binder sig genom för-&lt;br&gt;handsavtalet. Detsamma bör gälla i fråga om intyget. Däremot kan jag inte se&lt;br&gt;tillräckliga skäl för att föreningen - som utredningen föreslagit - skall ha en&lt;br&gt;skyldighet att hålla dessa uppgifter tillgängliga för alla som vill ta del av dem.&lt;br&gt;Jag har här beaktat också det förslag jag strax återkommer till och som inne-&lt;br&gt;bär att förhandsavtal under vissa förutsättningar kan vara ogiltiga. Samman-&lt;br&gt;fattningsvis föreslår jag därför att föreningens skyldighet begränsas på det&lt;br&gt;sätt jag nu redovisat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om uppgifterna i kostnadskalkylen kan behöva revideras inför regist-&lt;br&gt;reringen av den ekonomiska planen, bör dock målsättningen vara att den&lt;br&gt;bostadssökande normalt inte skall behöva räkna med några väsentliga för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringar av de uppgifter som de har att utgå ifrån när de binder sig för fram- Prop. 1990/91:92&lt;br&gt;tida förvärv av bostadsrätt. Till frågan om möjligheterna för förhands-&lt;br&gt;tecknaren att från träda ett förhandsavtal återkommer jag i avsnitt 2.6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig också till utredningens förslag att förhandsavtalet skall&lt;br&gt;upprättas skriftligt och innehålla vissa angivna uppgifter. Jag vill här tillägga&lt;br&gt;att jag övervägt att låta förhandsavtal bli bindande för den bostadssökande&lt;br&gt;först någon vecka efter den dag avtalet ingicks, dvs. att infora en ångerrätt för&lt;br&gt;förhandstecknaren. Jag tror dock knappast att en sådan ordning skulle ge&lt;br&gt;något mer påtagligt skydd för konsumenten. I de flesta fall torde för-&lt;br&gt;medlingen av bostadsrätter ske genom etablerade organisationer på bostads-&lt;br&gt;marknaden eller fastighetsmäklare. Jag utgår ifrån att föreningarna eller de&lt;br&gt;som förmedlar kontakten med föreningarna utan särskilda föreskrifter ser till&lt;br&gt;att den bostadssökande får de upplysningar som behövs om innebörden av&lt;br&gt;förhandsavtal och medverkar till att denne ges tillräcklig tid att begrunda&lt;br&gt;affärens betydelse innan förhandsavtalet skrivs under.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att ett förhandsavtal skall få ingås endast i fråga&lt;br&gt;om en sådan lägenhet som inte finns upptagen i en registrerad ekonomisk&lt;br&gt;plan eller en komplettering till en sådan plan. Jag kan för egen del inte se&lt;br&gt;något egentligt behov av en sådan formell begränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den betydelse kostnadskalkylerna och granskningen av&lt;br&gt;dem har föreslår jag att avtalet skall vara ogiltigt, om det ingåtts i strid med de&lt;br&gt;bestämmelser jag nu föreslagit. Jag återkommer i avsnitt 2.6.5 till de krav på&lt;br&gt;ersättning m.m. som en förhandstecknare bör kunna ställa med anledning av&lt;br&gt;ett ogiltigt avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag senare återkommer till bör ett förhandsavtal i princip inte kunna&lt;br&gt;överlåtas. Det betyder att fråga om ogiltighet normalt har betydelse bara för&lt;br&gt;föreningen och förhandstecknaren. Med hänsyn till detta och till att ett för-&lt;br&gt;handsavtal i princip saknar intresse sedan bostadsrätten upplåtits, anser jag att&lt;br&gt;det inte behövs några ytterligare bestämmelser om verkan av ett ogiltigt för-&lt;br&gt;handsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6.3 Förskott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En bostadsrättsförening får ta emot förskott för en&lt;br&gt;bostadsrätt endast om det finns ett förhandsavtal och länsstyrelsen har&lt;br&gt;lämnat tillstånd till föreningen att uppbära förskott. Tillstånd skall läm-&lt;br&gt;nas, om det finns en i behörig ordning granskad kostnadskalkyl för&lt;br&gt;projektet och om föreningen ställt betryggande säkerhet för åter-&lt;br&gt;betalning av förskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskottet får inte överstiga den beräknade insatsen för bostads-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet tar emot förskott i strid&lt;br&gt;med dessa bestämmelser skall dömas till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: överensstämmer i ston med mitt förslag.&lt;br&gt;Utredningen har dock inte föreslagit nägon begränsning i fräga om förskotts-&lt;br&gt;beloppet. Utredningens förslag om länsstyrelsens handläggning avviker&lt;br&gt;också från mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allmänhet inte framfört&lt;br&gt;några erinringar mot förslaget Länsstyrelsen i Stockholms län anser dock att&lt;br&gt;en inte obetydlig ökning av länsstyrelsens arbetsbelastning kan förutses, om&lt;br&gt;föreningarna väljer att ställa säkerhet först enbart för tillvalskostnadema och&lt;br&gt;därefter - när den ekonomiska planen registrerats - för grundavgifterna.&lt;br&gt;Länsstyrelsen pekar också på att utredningen inte har behandlat hur läns-&lt;br&gt;styrelsens kontroll skall gå till. Länsstyrelsen anser att föreningen skall vara&lt;br&gt;skyldig att ge in kostnadskalkylen till länsstyrelen, så att länsstyrelsen kan&lt;br&gt;göra åtminstone en översiktlig kontroll av förskottssäkerheten. Enligt läns-&lt;br&gt;styrelsen skulle det innebära ett oacceptabelt merarbete för länsstyrelsen om&lt;br&gt;föreningarna tillåts att ställa säkerhet för ett antal förskott i taget. AB&lt;br&gt;Bostadsgaranti pekar på att utredningsförslaget innebär en betydande eko-&lt;br&gt;nomisk risk för föreningen, eftersom den säkerhet som föreningen skall ställa&lt;br&gt;inte omfattar de belopp som en förhandstecknare har rätt att kräva om denne&lt;br&gt;säger upp avtalet, nämligen ersättning för ränta och tillvalskostnader som&lt;br&gt;blivit &amp;quot;onyttiga&amp;quot; samt eventuellt skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett system med förhandsavtal förutsätter i och&lt;br&gt;för sig inte att föreningen får uppbära förskon på avgifterna för de blivande&lt;br&gt;bostadsrätterna. Nyproduktion kan i dag ske trots att de bostadssökande gör&lt;br&gt;sina kapitalinsatser på ett sent stadium i byggprocessen. Det måste dock anses&lt;br&gt;vara en fördel för föreningen att kunna uppbära visst kapital av de blivande&lt;br&gt;bostadsrättshavama redan när förhandsavtal träffas. Det väsentliga motivet&lt;br&gt;för förhandsavtal vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt är också att för-&lt;br&gt;eningarna skall kunna finansiera ett fastighetsförvärv. Med hänsyn härtill an-&lt;br&gt;ser jag att det inte bör finnas något hinder mot att föreningen tar emot förskott&lt;br&gt;när förhandsavtal träffas. Remissinstanserna har inte heller uttryckt någon&lt;br&gt;annan uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte närmare kommenterat i vilken utsträckning förskott&lt;br&gt;bör kunna godtas. Någon övre gräns för de belopp som skall få tas ut har inte&lt;br&gt;heller föreslagits. Däremot innehåller utredningens förslag ett krav på att för-&lt;br&gt;eningen måste ställa betryggande säkerhet hos länsstyrelsen innan förskott får&lt;br&gt;tas emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att utrymmet för förskott bör vara begränsat till den&lt;br&gt;beräknade grundavgiften för bostadsrätten eller med den terminologi jag&lt;br&gt;föreslår i det följande (avsnitt 2.10), den beräknade insatsen. Det finns knap-&lt;br&gt;past anledning att i det tidiga skede av processen då förskotten blir aktuella,&lt;br&gt;tillåta förskott även för beräknade upplåtelseavgifter i de fall då sådana av-&lt;br&gt;gifter över huvud taget är aktuella. Något behov för föreningarna av förskott&lt;br&gt;för att täcka också blivande tillvalskostnader kan jag inte heller se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen föreslagit bör föreningen ställa betryggande säkerhet hos&lt;br&gt;länsstyrelsen innan förskott får tas emot. Med en ordning som den jag har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagit bör det också vara möjligt att få till stånd en sådan administrativ Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;hantering av säkerhetsprövningen hos länsstyrelsen som i stora delar mot-&lt;br&gt;svarar den som redan gäller när en bostadsrättsförening, som har registrerat&lt;br&gt;den ekonomiska planen, vill upplåta bostadsrätter utan att den slutliga kostna-&lt;br&gt;den för föreningens hus har redovisats i planen (jfr 5 § BRL). Det innebär att&lt;br&gt;man även i förskottsfallen bör kräva tillstånd av länsstyrelsen för att en&lt;br&gt;bostadsrättsförening skall få uppbära förskott. Tillstånd bör ges, om det finns&lt;br&gt;en av de behöriga intygsgivama granskad kostnadskalkyl över projektet och&lt;br&gt;föreningen har ställt betryggande säkerhet hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår jag alltså att en bostadsrättsförening skall få&lt;br&gt;ta emot förskott bara om det finns ett förhandsavtal. Vidare skall det krävas&lt;br&gt;tillstånd av länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall lämna tillstånd under de förut-&lt;br&gt;sättningar som jag nyss nämnde. Ett förskott skall inte få överstiga den be-&lt;br&gt;räknade kostnaden för insatsen. Mot denna bakgrund anser jag inte att det be-&lt;br&gt;hövs någon övre gräns i övrigt för det belopp som skall få tas ut i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att föreningarna inte på annat sätt än som anges i lag, t.ex.&lt;br&gt;genom lån eller depositionsavgifter, mottar medel från de bostadssökande för&lt;br&gt;de kommande upplåtelserna. Detta skulle som också utredningen sagt för-&lt;br&gt;ringa systemet med säkerhet för förskotten. Jag föreslår därför en kriminali-&lt;br&gt;sering av sådana förfaranden som innebär att förskott uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet tas upp av föreningen utan att det finns ett förhandsavtal och att&lt;br&gt;säkerhet har ställts. Med förskott avser jag då alla former av tillskott som&lt;br&gt;syftar till att den bostadssökande skall få förvärva bostadsrätt Det gäller alltså&lt;br&gt;även lån eller depositionsavgifter som är avsedda att gå i avräkning på de&lt;br&gt;kommande avgifterna eller på annat sätt ge en bostadssökande rätt till förvärv&lt;br&gt;eller reservation av en viss lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6.4 Rätten att frånträda ett förhandsavtal m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utöver vad som följer av allmänna avtalsrättsliga&lt;br&gt;grundsatser skall en förhandstecknare fä säga upp och genast frånträda&lt;br&gt;avtalet, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lägenheten inte uppläts med bostadsrätt senast vid inflyttningen&lt;br&gt;och förhandstecknaren inte redan innehar lägenheten med hyresrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåtelsen inte sker inom skälig tid efter den beräknade tid-&lt;br&gt;punkten för upplåtelsen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de avgifter som skall betalas för bostadsrätten är väsentligt högre&lt;br&gt;än som angavs i förhandsavtalet och förhandstecknaren av denna an-&lt;br&gt;ledning säger upp avtalet inom tre månader från den dag då denne fick&lt;br&gt;kännedom om den högre avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förhandsavtal tecknats av en hyresgäst som biträtt förening-&lt;br&gt;ens beslut att förvärva hyresfastigheten för ombildning av hyresrätt till&lt;br&gt;bostadsrätt och hyresförhållandet upphör att gälla innan bostadsrätten&lt;br&gt;har upplåtits, skall också förhandsavtalet upphöra att gälla. En hyres-&lt;br&gt;gäst som tecknat förhandsavtal i ett ombildningsfall får säga upp avtalet&lt;br&gt;enligt första stycket punkt 3 ovan endast om det dessutom inte är oskä-&lt;br&gt;ligt mot föreningen eller medlemmarna att avtalet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i väsentliga delar med mitt för-&lt;br&gt;slag. Enligt utredningsförslaget gäller dock generellt att en förhandstecknare&lt;br&gt;får frånträda avtalet, om de avgifter som skall betalas för bostadsrätten är&lt;br&gt;väsentligt högre än som angavs i förhandsavtalet och uppsägning sker inom&lt;br&gt;en månad från det förhandstecknaren fick kännedom om avgiftshöjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte haft någon er-&lt;br&gt;inran mot förslaget Stockholms tingsrätt och hyresnämnden i Stockholm har&lt;br&gt;dock haft synpunkter på uttrycket &amp;quot;skälig tid&amp;quot; (se förslagsrutan första stycket&lt;br&gt;2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Allmänna avtalsrättsliga grundsatser måste&lt;br&gt;anses gälla även i fråga om giltigheten av förhandsavtal. Även de bestämmel-&lt;br&gt;ser som finns i lagen (1915: 218) om avtal och andra rättshandlingar på för-&lt;br&gt;mögenhetsrättens område (avtalslagen) om rättshandlingars ogiltighet kan bli&lt;br&gt;tillämpliga på ett förhandsavtal. Eftersom dessa avtal normalt kommer att&lt;br&gt;tecknas av den som kan betraktas som konsument eller som på annat sätt intar&lt;br&gt;en underlägsen ställning i avtalsförhållandet kan de särskilda bestämmelser&lt;br&gt;som finns i 36 § andra stycket bli av betydelse. Det innebär att man skall ta&lt;br&gt;särskild hänsyn till förhandstecknarens behov av skydd vid prövningen av&lt;br&gt;om ett avtalsvillkor bör jämkas på grund av att avtalet anses oskäligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att - utöver de avtalsrättsliga regler som redan&lt;br&gt;gäller - särskilda regler skall tas in i bostadsrättslagen om rätt till ffånträde av&lt;br&gt;ett förhandsavtal. I enlighet med vad som gäller i andra sammanhang föreslås&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till en böijan att avtal som inte uppfyller föreskrivna krav skall vara ogiltiga. Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Jag har redan i avsnitt 2.6.2 tagit ställning för detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare föreslagit att ett förhandsavtal skall få frånträdas&lt;br&gt;efter uppsägning, om bostadsrätt inte upplåts senast vid inflyttningen eller om&lt;br&gt;bostadsrätt inte upplåts inom skälig tid från den tidpunkt som angetts i för-&lt;br&gt;handsavtalet. De båda förslagen har inte mött någon erinran bland remiss-&lt;br&gt;instanserna. Jag ansluter mig i sak till de båda förslagen. Jag föreslår dock en&lt;br&gt;viss redaktionell ändring av utredningens lagförslag. Jag återkommer till&lt;br&gt;denna fråga i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också föreslagit att en förhandstecknare skall få frånträda&lt;br&gt;avtalet, om de avgifter som skall betalas för bostadsrätten är väsentligt högre&lt;br&gt;än de som angetts i förhandsavtalet och uppsägningen sker senast en månad&lt;br&gt;från det förhandstecknaren fick kännedom om avgiftshöjningen. Förslaget&lt;br&gt;har sin förebild i nuvarande 23 § BRL, som behandlar rätten till frånträde för&lt;br&gt;den som redan innehar en bostadsrätt En betydelsefull skillnad föreligger&lt;br&gt;dock. Enligt 23 § BRL räcker det inte med att föreningen fattat beslut om en&lt;br&gt;väsentlig ökning av de avgifter som utgår för bostadsrätten. Bostads-&lt;br&gt;rättshavaren får enligt lagrummet nämligen inte frånträda bostadsrätten, om&lt;br&gt;detta skulle vara &amp;quot;obilligt mot föreningen eller dess medlemmar&amp;quot;. Be-&lt;br&gt;stämmelsen har sin huvudsakliga grund i att höjda avgifter inte sällan orsakas&lt;br&gt;av förhållanden som kan sägas stå utanför föreningens kontroll eller att&lt;br&gt;bostadsrättshavaren själv kan anses ha godkänt en avgiftshöjning genom be-&lt;br&gt;slut på föreningsstämma. Det har i dessa fall ansetts skäligt att bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren får finna sig i att stanna kvar i föreningen trots att avgifterna under-&lt;br&gt;gått en väsentlig höjning (se prop. 1971: 12 s. 84). En motsvarande reglering&lt;br&gt;finns för ombildningsfallens del i 9 a § tredje stycket BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inte mött någon egentlig kritik bland remissinstanserna.&lt;br&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har allmänt framhållit&lt;br&gt;att utredningens förslag om rätt till uppsägning ger förhandstecknaren be-&lt;br&gt;gränsade möjligheter att frånträda avtalet. Enligt nämnden svarar kravet på&lt;br&gt;&amp;quot;väsentlig&amp;quot; högre avgifter inte mot nutida konsumenträttsliga krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag inledningsvis säga att jag anser att det endast finns ett&lt;br&gt;begränsat utrymme för en ordning som innebär att en förhandstecknare skall&lt;br&gt;kunna frånträda ett förhandsavtal. Framför allt hänsynen till de övriga med-&lt;br&gt;lemmarna i föreningen gör enligt min mening att den grundläggande principen&lt;br&gt;om avtalsbundenhet måste respekteras även vid förhandsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kan man dock inte bortse ifrån att den som vid nyproduktion&lt;br&gt;tecknar ett förhandsavtal har ett osäkrare underlag än den som tecknar ett avtal&lt;br&gt;direkt om upplåtelse av bostadsrätt Förhandstecknaren har normalt inte något&lt;br&gt;inflytande i föreningen och kan i allmänhet inte heller göra någon bedömning&lt;br&gt;av hållbarheten av de avgifter som beräknats i förhandsavtalet. Att generellt&lt;br&gt;låta förhandstecknaren helt stå risken för sådana kostnadsökningar som&lt;br&gt;överstiger de beräknade avgifterna för bostadsrätten kan enligt min mening&lt;br&gt;inte komma i fråga vare sig kostnadsökningarna ligger utanför föreningens&lt;br&gt;kontroll eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de skilda intressen som bör beaktas i sammanhanget anser Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;jag att utredningens förslag med krav på väsentligt högre avgifter är väl av-&lt;br&gt;vägt. Jag föreslår därför att förhandstecknaren skall ha rätt att säga upp av-&lt;br&gt;talet, om de avgifter som skall betalas för bostadsrätten är väsentligt högre än&lt;br&gt;som angetts i förhandsavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att rätten till frånträde skall vara beroende av att&lt;br&gt;bostadsrättshavaren säger upp avtalet inom en månad från det han fick känne-&lt;br&gt;dom om avgiftshöjningen. Förslaget avviker i denna del från motsvarande&lt;br&gt;reglering i nuvarande 23 § BRL, som föreskriver att uppsägningen måste ske&lt;br&gt;inom tre månader. Enligt min mening finns det knappast skäl att frångå denna&lt;br&gt;tid. För en förhandstecknare kan det naturligtvis vara förenat med en hel del&lt;br&gt;problem att lösa bostadssituationen, om han nödgas avstå från den bostadsrätt&lt;br&gt;han tecknat sig för därför att denna blir för dyr för honom. Jag föreslår därför&lt;br&gt;att uppsägning skall ske inom tre månader från den dag förhandstecknaren&lt;br&gt;fick kännedom om den högre avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i denna del också understryka vikten av att bostadsrättsförening-&lt;br&gt;arna i god tid informerar konsumenterna om sådana avgiftsökningar som inte&lt;br&gt;kunnat beräknas i förhandsavtalen. Det bör ligga i föreningens eget intresse&lt;br&gt;att lämna denna information så tidigt som möjligt. Om avgifterna blir väsent-&lt;br&gt;ligt högre, riskerar föreningen att förhandstecknaren säger upp avtalet och då&lt;br&gt;får föreningen själv svara för kostnaderna så länge någon upplåtelse av&lt;br&gt;bostadsrätten inte kommer till stånd; se närmare mitt förslag i avsnitt 2.6.5.1&lt;br&gt;likhet med utredningen anser jag mot denna bakgrund att någon särskild regel&lt;br&gt;om informationsplikt inte bör tas upp i den nya lagen (jfr dock 3 § marknads-&lt;br&gt;föringslagen /1975:1418/ om informationsåläggande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu har föreslagit i fråga om möjligheten att frånträda ett förhands-&lt;br&gt;avtal på grund av väsentligt högre avgifter har tagit sikte på de fall då det är&lt;br&gt;frågan om nyupplåtelser, dvs. en nybyggnad, ombyggnad eller tillbyggnad&lt;br&gt;eller om enstaka nyupplåtelser i övrigt av lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt är förhållandena dock delvis&lt;br&gt;annorlunda. Den enskilde hyresgästen intar inte på samma sätt ställning av&lt;br&gt;konsument som en lägenhetssökande vid nyproduktion. Det förutsätts tvärt-&lt;br&gt;om att hyresgästerna engagerar sig i föreningsbildningen som medlemmar&lt;br&gt;och tar ansvar för de beslut som fattas på föreningsstämman. Det kan t.ex.&lt;br&gt;gälla avgifter till föreningen. Väsentligt är det beslut om förvärv av hyres-&lt;br&gt;fastigheten som obligatoriskt skall fattas på föreningsstämman med två&lt;br&gt;tredjedels majoritet av hyresgästerna i de lägenheter som omfattas av för-&lt;br&gt;värvet (se 60 a § första stycket BRL). Innan ett sådant beslut fattas skall det&lt;br&gt;finnas en ekonomisk plan, kompletterad med ett besiktningsprotokoll som&lt;br&gt;visar fastighetens skick. Planen skall vara granskad av intygsgivama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de redovisade förhållandena är det enligt min mening inte&lt;br&gt;rimligt att en hyresgäst som biträtt ett beslut om fastighetsförvärv på för-&lt;br&gt;eningsstämma kan säga upp ett förhandsavtal, om detta går ut över för-&lt;br&gt;eningen eller dess medlemmar. Här bör i stället gälla samma regler som i dag&lt;br&gt;gäller för en hyresgäst som tecknat sig för en bostadsrätt, dvs. uppsägning&lt;br&gt;får ske endast om avgifterna blir väsentligt högre än de beräknade och under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättning att det inte är oskäligt mot föreningen eller medlemmarna att av- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;talet upphör (se 9 a § tredje stycket BRL). Jag föreslår därför att lagen för&lt;br&gt;ombildningsfallen ges detta innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att förhandsavtalen i ombildningsfallen också&lt;br&gt;skall vara beroende av att det hyresavtal som ligger till grund för förhands-&lt;br&gt;avtalet består (jfr 9 a § andra stycket första meningen BRL). Motivet för detta&lt;br&gt;är till stor del detsamma som utvecklats i avsnitt 2.4.3 om föreningens&lt;br&gt;skyldighet att upplåta bostadsrätt till hyresgäster som är medlemmar i för-&lt;br&gt;eningen. Som utredningen konstaterat innebär förslaget att föreningen - trots&lt;br&gt;förhandsavtalet - kan säga upp en hyresgäst Lex. på grund av ombyggnad.&lt;br&gt;Hyresgästen kan för sin del också säga upp hyresavtalet eller, inom ramen för&lt;br&gt;de möjligheter som hyreslagen ger, överlåta hyresrätten genom byte eller&lt;br&gt;överlåta den till någon närstående. Om hyresförhållandet mellan föreningen&lt;br&gt;och hyresgästen upphör, innebär förslaget att även förpliktelserna enligt för-&lt;br&gt;handsavtalet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så som också utredningen påpekat är den föreslagna ordningen förenad&lt;br&gt;med vissa nackdelar. Bl.a. skulle en hyresgäst genom att säga upp sitt hyres-&lt;br&gt;avtal kunna dra sig undan förhandsavtalet. Även hyresnämnden i Stockholm&lt;br&gt;har i sitt remissyttrande pekat på denna risk som nämnden anser inte alltid&lt;br&gt;nödvändigtvis framstår som liten. För egen del anser jag dock att risken nor-&lt;br&gt;malt får betraktas som liten, eftersom hyresgästen då skulle vara tvungen att&lt;br&gt;lämna sin lägenhet. Med hänsyn härtill och då remissinstanserna i övrigt inte&lt;br&gt;framfört några invändningar vill jag inte motsätta mig utredningens förslag att&lt;br&gt;förhandsavtalet skall vara beroende av att hyresförhållandet består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande 9 a § andra stycket andra meningen BRL kan en bostads-&lt;br&gt;rättsförening som villkor för att en hyresgäst skall få överlåta sin hyresrätt&lt;br&gt;föreskriva att den tillträdande hyresgästen övertar skyldigheten att teckna&lt;br&gt;bostadsrätt. Som jag tidigare sagt har bestämmelserna i 9 a § enligt ut-&lt;br&gt;redningen i sin helhet inte kommit till någon användning. Utredningen har&lt;br&gt;därför föreslagit att de får utgå. Förslaget har med ett undantag inte mött&lt;br&gt;någon erinran under remissen. Jag biträder det därför. De äldre bestämmel-&lt;br&gt;serna bör dock fortfarande gälla, om det av föreningens stadgar följer att en&lt;br&gt;tillträdande hyresgäst kan bli skyldig att teckna bostadsrätten och stadge-&lt;br&gt;villkoren har beslutats före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ifrågasatt om det inte är motiverat att i föreningens intresse&lt;br&gt;låta nuvarande bestämmelse i 9 a § andra stycket andra meningen även gälla i&lt;br&gt;fortsättningen. Jag har viss förståelse för de synpunkter lagrådet framfört.&lt;br&gt;Med hänsyn till att ett sådant villkor kan medföra att överlåtelseförbudet be-&lt;br&gt;träffande förhandsavtal kringgås är jag dock inte beredd att föreslå någon&lt;br&gt;ändring av mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har också påpekat att rätten för en förhandstecknare att frånträda&lt;br&gt;ett förhandsavtal i såväl nyproduktionsfallen som i ombildningsfallen gäller&lt;br&gt;om upplåtelsen inte sker inom skälig tid efter den beräknade tidpunkten för&lt;br&gt;upplåtelsen. Lagrådet har här förordat att det av själva bestämmelsen och inte&lt;br&gt;enbart av motivtexten bör framgå att dröjmålet inte beror på förhands-&lt;br&gt;tecknaren själv. Bestämmelsen bör ges det innehållet att om upplåtelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom försummelse av föreningen inte sker inom skälig tid efter den beräk-&lt;br&gt;nade tidpunkten for upplåtelsen har förhandstecknaren rätt att frånträda av-&lt;br&gt;talet. Jag delar den uppfattningen och återkommer närmare om detta i&lt;br&gt;special motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vidare anfört att det föreligger rätt att frånträda förhands-&lt;br&gt;avtalet om de avgifter som skall betalas för bostadsrätten är väsentligt högre&lt;br&gt;än vad som angavs i avtalet och förhandstecknaren av denna anledning säger&lt;br&gt;upp avtalet inom tre månader från den dag då han fick kännedom om den&lt;br&gt;högre avgiften. Denna bestämmelse gäller i ombildningsfallen endast om det&lt;br&gt;dessutom är oskäligt mot föreningen eller medlemmarna att avtalet upphör.&lt;br&gt;Lagrådet anser att frågan om det är oskäligt mot föreningen och medlemmarna&lt;br&gt;också bör övervägas i ombildningsfallen när det gäller rätten att frånträda för-&lt;br&gt;handsavtalet inom skälig tid. Det finns dock enligt min mening inte skäl att&lt;br&gt;ställa upp ytterligare krav for frånträde i detta fall. Om föreningen varit för-&lt;br&gt;sumlig kan det enligt min mening sålunda inte vara oskäligt mot föreningen&lt;br&gt;eller dess medlemmar att frånträda förhandsavtalet. Jag föreslår alltså ingen&lt;br&gt;ändring i denna del i förhållande till förslaget i remissprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6.5 Rättsverkningarna av ogiltiga förhandsavtal m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En förhandstecknare skall ha rätt att få tillbaka inbe-&lt;br&gt;talat förskott jämte ränta, om avtalet är ogiltigt eller om föreningen tagit&lt;br&gt;emot förskott i strid med lagens bestämmelser eller om förhandsavtalet&lt;br&gt;upphör att gälla på någon av de grunder som redovisats i avsnitt 2.6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som nu angetts skall förhandstecknaren&lt;br&gt;också ha rätt att få skälig ersättning för sådana kostnader som han med&lt;br&gt;föreningens godkännande har åtagit sig för lägenhetens inredning och&lt;br&gt;utformning och som blivit onyttiga för honom. Om föreningen varit&lt;br&gt;försumlig, skall förhandstecknaren ha rätt till ersättning också för&lt;br&gt;annan skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte framfört några erinringar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som utredningen har uttalat bör en förhands-&lt;br&gt;tecknare vara berättigad att återfå inbetalat förskottsbelopp, om avtalet är ogil-&lt;br&gt;tigt eller avtalet av något annat skäl som angetts i avsnitt 2.6.4 upphör att&lt;br&gt;gälla. Jag föreslår att ränta skall betalas på förskottsbeloppet enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 2 och 5 §§ räntelagen (1975: 635), dvs. med riksbankens gällande&lt;br&gt;diskonto plus två procent från den dag förskottet betalades in till och med den&lt;br&gt;dag återbetalningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig också till utredningens förslag att en förhandstecknare bör&lt;br&gt;ha rätt till ersättning för sådana kostnader som denne åsamkat sig för tillval&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller andra åtgärder som rör lägenhetens inredning och utformning under Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;förutsättning att föreningen godkänt den åtgärd som föranlett kostnaderna och&lt;br&gt;dessa blivit onyttiga för honom. Om förhandstecknaren kommer överens med&lt;br&gt;en leverantör om att lägenheten skall inredas på ett visst sätt, men föreningen&lt;br&gt;inte godkänner åtgärderna får förhandstecknaren däremot själv stå risken för&lt;br&gt;dessa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslår jag i likhet med utredningen att föreningen skall vara&lt;br&gt;skyldig att ersätta förhandstecknaren också annan skada som föreningen för-&lt;br&gt;orsakat denne genom försumlighet Det kan exempelvis vara fråga om skada&lt;br&gt;som uppkommer till följd av att förhandsavtalet ingåtts i strid med formkravet&lt;br&gt;eller att en bostadsrätt inte har upplåtits när lägenheten stod klar för inflytt-&lt;br&gt;ning. Rätten till ersättning bör omfatta inte bara ersättning för utlägg och&lt;br&gt;kostnader utan även annan skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer närmare i specialmotiveringen till innehållet i de här upp-&lt;br&gt;tagna förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6.6 Övriga frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som har tecknat ett förhandsavtal ges en obetingad&lt;br&gt;rätt till medlemskap i föreningen. Det innebär att föreningen har att&lt;br&gt;pröva om vederbörande uppfyller de krav som är angivna i stadgarna&lt;br&gt;och är lämplig som medlem innan förhandsavtalet träffas. Inträde i för-&lt;br&gt;eningen skall medges senast när den ekonomiska planen har&lt;br&gt;registrerats och lägenheten står klar för inflyttning. Om föreningen&lt;br&gt;förhalar frågan om inträde, ges förhandstecknaren möjlighet att&lt;br&gt;hänskjuta tvisten till hyresnämnden för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förhandstecknare skall inte ha rätt att sätta någon annan än make&lt;br&gt;eller sambo i sitt ställe eller att pantsätta sin rätt enligt avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har inte föreslagit några särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om förhandstecknarens rätt till medlemskap. I övrigt överens-&lt;br&gt;stämmer mitt förslag med utredningens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Stockholms län har föreslagit att ett&lt;br&gt;förhandsavtal skall föregås av en medlemsprövning. Stockholms tingsrätt och&lt;br&gt;kammarrätten i Sundsvall anser att ett förhandsavtal i vissa fall skall kunna&lt;br&gt;överlåtas även till annan än make eller sambo. Svenska bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska sparbanksföreningen och StadshypoteksKassan har motsatt sig ut-&lt;br&gt;redningens förslag om förbud mot pantsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I remissprotokollet uttalade jag beträffande en&lt;br&gt;förhandstecknares rätt till medlemskap att jag så till vida kunde ansluta mig till&lt;br&gt;länsstyrelsens i Stockholms län uppfattning att en bostadsrättsförening som&lt;br&gt;avser att ingå förhandsavtal med en lägenhetssökande, redan inför avtalet har&lt;br&gt;anledning att överväga om den sökande kan antas som medlem. Eftersom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsrätt bara kan upplätas till den som är medlem, kan föreningen leva upp Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;till sin avtalsförpliktelse endast om sökanden också kan antas som medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansåg emellertid inte att föreningen skulle vara skyldig att bevilja med-&lt;br&gt;lemskap redan när förhandsavtalet träffades, utan föreslog att frågan om&lt;br&gt;medlemskap skulle prövas senast då den ekonomiska planen har registrerats&lt;br&gt;och lägenheten står klar för inflyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har haft vissa synpunkter på förslaget i denna del och ansett att&lt;br&gt;det av &amp;quot;konsumentpolitiska skäl&amp;quot; får anses angeläget att en förhandstecknare&lt;br&gt;- som normalt kommer att lämna föreningen ett förskott - ges den möjlighet&lt;br&gt;till inflytande och påverkan samt rätt till information som följer med ett med-&lt;br&gt;lemskap i föreningen. Lagrådet finner den naturliga ordningen vara att för-&lt;br&gt;handstecknaren ges en rätt till medlemskap i och med förhandsavtalet Vidare&lt;br&gt;uttalar lagrådet att detta i och för sig inte behöver innebära att inträde i för-&lt;br&gt;eningen beviljas omedelbart, men däremot att föreningen - precis som vid&lt;br&gt;upplåtelse av bostadsrätt - har att pröva om vederbörande är lämplig som&lt;br&gt;medlem innan avtal träffas. Om prövningen utfaller negativt har föreningen&lt;br&gt;frihet att avstå från förhandsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan inte till fullo ansluta mig till vad lagrådet anfört beträffande rätten&lt;br&gt;till medlemskap för den som tecknat förhandsavtal. Förhandsavtalet i sig&lt;br&gt;innebär att förhandstecknaren får ett inflytande över hur den egna lägenheten&lt;br&gt;skall utformas. Såsom utredningen påpekat (s. 124) kräver detta inte nöd-&lt;br&gt;vändigtvis ett medlemskap i den bostadsrättsförening som har bildats för ett&lt;br&gt;byggnadsprojekt. Oftast torde byggprocessen bli mer rationell om företagen&lt;br&gt;och organisationerna bestämmer i detta tidiga skede av processen. Jag anser&lt;br&gt;därför att de skäl som utredningen har lämnat - och som för övrigt varit väg-&lt;br&gt;ledande också för de nuvarande reglernas utformning (se prop. 1971:12 s.&lt;br&gt;80) - har sådan tyngd att dessa måste beaktas vid en bedömning om vid vil-&lt;br&gt;ken tidpunkt en rätt till medlemskap skall föreligga. Mot den bakgrunden an-&lt;br&gt;ser jag att rätten till inträde i föreningen inte bör föreligga förrän den ekono-&lt;br&gt;miska planen har registrerats och lägenheten står klar för inflyttning, dvs. då&lt;br&gt;lägenheten kan upplåtas med bostadsrätt Jag kan däremot ansluta mig till lag-&lt;br&gt;rådets ståndpunkt att den som tecknat ett förhandsavtal bör ha en obetingad&lt;br&gt;rätt till medlemskap, dvs. utan att någon ytterligare prövning av sökandens&lt;br&gt;lämplighet som medlem skall behöva ske. Frågan om vederbörande uppfyller&lt;br&gt;de krav som angivits i stadgarna och dennes lämplighet bör alltså prövas av&lt;br&gt;föreningen innan avtalet tecknas. En sådan lösning som jag nu förordat inne-&lt;br&gt;bär enligt min mening en lämplig avvägning som tillgodoser såväl förening-&lt;br&gt;ens som förhandstecknarens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lösningen innebär således att förhandstecknaren ges en&lt;br&gt;obetingad rätt till medlemskap i och med förhandsavtalet. Föreningen skall&lt;br&gt;dock inte vara skyldig att bevilja förhandstecknaren medlemskap förrän den&lt;br&gt;ekonomiska planen har registrerats och lägenheten står klar för inflyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka handel med den rätt till förvärv av bostadsrätt som ett&lt;br&gt;förhandsavtal innebär föreslår jag i likhet med utredningen att en förhands-&lt;br&gt;tecknare inte skall ha rätt att sätta någon annan i sitt ställe. Undantag bör dock&lt;br&gt;göras för överföring av avtalet till make eller sambo. Även om vissa remiss- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;97&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instanser föreslagit att en överlåtelse ibland skall tillåtas även till annan person Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;är jag inte beredd att gå så långt. En förhandstecknare som vill överlåta sin&lt;br&gt;rätt enligt avtalet får i stället själv fullfölja avtalet och därefter sälja bostads-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag att en förhandstecknare inte skall få pantsätta sin rätt&lt;br&gt;enligt avtalet har mött kritik från bankerna och StadshypoteksKassan. Enligt&lt;br&gt;kassan fyller förhandsavtalen ett angeläget finansieringsbehov som för sin&lt;br&gt;lösning kräver att pantsättning tillåts. Bostadsinstitutens samlade bostadsrätts-&lt;br&gt;lån uppgick enligt Stadshypotek vid utgången av år 1988 till 10 miljarder&lt;br&gt;kronor. Utmärkande för långivningen mot säkerhet i bostadsrätt är bl.a. kra-&lt;br&gt;vet på att bostadsrätten i sig skall utgöra betryggande säkerhet för krediten.&lt;br&gt;Enligt Stadshypotek lämnade bostadsinstituten vid tiden för remissyttrandet&lt;br&gt;kredit upp till högst 85 % av bostadsrättens värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har förståelse för att en förhandstecknare kan behöva låna pengar till&lt;br&gt;ett förskott Om man tillåter att lånet tas mot säkerhet i den rätt förhandsavtalet&lt;br&gt;ger skulle det dock krävas att undantag måste godtas från överlåtelseförbudet&lt;br&gt;i de fall kreditgivaren vill använda pantsäkerheten för att få betalt för sin&lt;br&gt;fordran. Även en sådan begränsad avvikelse från överlåtelseförbudet skulle&lt;br&gt;emellertid enligt min mening kunna medföra en handel med förhandsavtal&lt;br&gt;något som - enligt vad jag nyss sagt - bör motverkas. Jag är därför inte be-&lt;br&gt;redd att avvika från utredningens förslag att en förhandstecknare inte skall få&lt;br&gt;pantsätta sin rätt enligt avtalet Jag föreslår alltså att en pantsättning i strid&lt;br&gt;med förbudet, liksom en överlåtelse av rätten enligt avtalet utöver vad jag&lt;br&gt;nyss föreslagit, skall vara ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Ombyggnad och underhåll m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.7.1 Fördelningen av beslutanderätten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sådana åtgärder som innebär väsentliga förändringar&lt;br&gt;av föreningens fastighet skall beslutas på föreningsstämma, om annat&lt;br&gt;inte bestäms i föreningens stadgar. Vill en bostadsrättshavare företa nå-&lt;br&gt;gon väsentlig förändring i den egna lägenheten, skall det dock räcka&lt;br&gt;med tillstånd av styrelsen. Bostadsrättshavaren kan dock i stadgarna&lt;br&gt;medges en vidsträcktare rätt. I fråga om sådana förändringar av en&lt;br&gt;bostadsrättshavares lägenhet som denne inte samtycker till gäller sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser, se avsnitt 2.7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt förtydligas bestämmelserna i nuvarande 60 § BRL, så att det&lt;br&gt;klart framgår att de åtgärder som där regleras kräver stämmobeslut med&lt;br&gt;i vissa fall efterföljande godkännande av hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte föreslagit någon ändring av de nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Fastighetsägareförbundet har pekat pä att det i Prop. l°90/91: 92&lt;br&gt;praktiken ofta är svärt att lösa ansvarsfördelningen mellan styrelsen, för-&lt;br&gt;eningsstämman och bostadsrättshavama i frägor om ombyggnad och under-&lt;br&gt;häll. Enligt förbundet bör därför ytterligare klargöranden göras i det fortsatta&lt;br&gt;lagstiftningsarbetet. Samma uppfattning redovisas ocksä i ett yttrande frän&lt;br&gt;institutet för bostadsrätt EFB AB. Även AB Bostadsgaranti har kommenterat&lt;br&gt;de nuvarande bestämmelserna om beslut pä föreningsstämma. Enligt bolaget&lt;br&gt;bör det bl.a. uttryckligen av lagen framgä att det skall krävas förenings-&lt;br&gt;stämmas beslut för att avyttra nägon av föreningens fasta egendom, tomträtt&lt;br&gt;eller hus, sävida inte stadgarna innehäller bemyndigande för styrelsen att be-&lt;br&gt;sluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En bostadsrättshavare intar i mänga avseen-&lt;br&gt;den en ägarliknande ställning med avseende pä lägenheten. Nyttjanderätten&lt;br&gt;uppläts pä obegränsad tid och bostadsrättshavaren kan därför inte, såsom en&lt;br&gt;hyresgäst, sägas upp från sitt innehav bortsett frän vissa fall dä nyttjande-&lt;br&gt;rätten är förverkad. Om annat inte följer av föreningens stadgar gäller vidare&lt;br&gt;att bostadsrättshavaren ansvarar för det inre underhållet av sin lägenhet. Han&lt;br&gt;kan ocksä inom tämligen vida ramar företa förändringar i lägenheten (26 §&lt;br&gt;första stycket och 27 § BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för det yttre underhället ävilar bostadsrättsföreningen. Det är&lt;br&gt;ocksä föreningen som beslutar om föreningsfastigheten skall byggas om.&lt;br&gt;Föreningen svarar vidare for reparationer av de stamledningar för vatten och&lt;br&gt;avlopp samt värme, gas och elektricitet som föreningen har försett lägenheten&lt;br&gt;med (26 § andra stycket BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 56 § BRL jämförd med 6 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar följer att styrelsen svarar för föreningens organisation och förvalt-&lt;br&gt;ningen av föreningens angelägenheter. I detta ligger att styrelsen normalt be-&lt;br&gt;slutar om bl.a. underhäll och reparationer. En annan ordning kan följa av be-&lt;br&gt;stämmelser i föreningens stadgar, särskilda direktiv som föreningsstämman&lt;br&gt;beslutat om eller föreskrifter i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte föreslagit nägra ändringar i de gällande bestämmel-&lt;br&gt;serna om ansvaret mellan föreningen och bostadsrättshavama för husets och&lt;br&gt;lägenheternas underhäll, dock med vissa undantag för smähus (se avsnitt&lt;br&gt;2.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller jag anser att det finns någon anledning att ändra de grund-&lt;br&gt;läggande bestämmelserna. I likhet med utredningen bedömer jag att en gräns-&lt;br&gt;dragning i lag inte kan bli sä exakt att den kan tjäna till ledning for alla de&lt;br&gt;varierande fall som kan förekomma. Även i fortsättningen bör det alltså&lt;br&gt;överlämnas åt föreningarna själva att i den mån lagen medger det i stadgarna&lt;br&gt;närmare bestämma gränserna for föreningens och bostadsrättshavamas an-&lt;br&gt;svar for underhållet av bostadsrättslägenhetema. Vad det närmast gäller är att&lt;br&gt;i stadgarna ange i vad män t.ex. fönsterbågar, ytterdörrar, balkonger, inglas-&lt;br&gt;ning m.m. skall anses höra till lägenheten eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad härefter gäller beslut om ombyggnad eller andra förändringar av för-&lt;br&gt;eningens hus är huvudregeln att, om beslut fattas pä föreningsstämma, be-&lt;br&gt;slutet skall fattas med enkel majoritet bland de röstande (se vidare 59 § BRL&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 7 kap. 13 § lagen om ekonomiska föreningar). I 60 § första stycket 1-3 Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;BRL finns det dock särskilda krav på kvalificerad majoritet för vissa&lt;br&gt;stämmobeslut som har betydelse vid en ombyggnad. Bestämmelserna har&lt;br&gt;följande innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om ett föreningsstämmobeslut innebär en ändring av grundavgift och&lt;br&gt;dessutom leder till att det inbördes förhållandet mellan”grundavgiftema rub-&lt;br&gt;bas, fordras att samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen biträder&lt;br&gt;beslutet eller att detta har biträtts av minst två tredjedelar av dessa bostads-&lt;br&gt;rättshavare och godkänts av hyresnämnden (första stycket 1). Om exempel-&lt;br&gt;vis en ombyggnad leder till en ändrad lägenhetssammansättning, blir denna&lt;br&gt;bestämmelse regelmässigt tillämplig, eventuellt i kombination med punkt 2&lt;br&gt;nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om beslutet innebär att en bostadsrättslägenhet kommer att undergå för-&lt;br&gt;sämring av icke ringa betydelse, fordras alltid att bostadsrättshavaren biträder&lt;br&gt;beslutet (första stycket 2). Man brukar säga att bostadsrättshavama i dessa&lt;br&gt;fall har en vetorätt. En ombyggnad som innebär en minskning av lägenhets-&lt;br&gt;ytan får alltså inte företas utan att bostadsrättshavaren biträtt beslutet om&lt;br&gt;minskningen. En försämring av ringa betydelse kräver dock inte något sam-&lt;br&gt;tycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om ett beslut i annat fall leder till en väsentlig förändring av lägenheten,&lt;br&gt;fordras antingen att bostadsrättshavaren biträtt beslutet eller att minst två&lt;br&gt;tredjedelar av de röstande förenat sig om detta (första stycket 3). Ett exempel&lt;br&gt;kan här vara att lägenhetsytan utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver bestämmelserna i 60 § och de nyss redovisade bestämmelserna i&lt;br&gt;27 § om rätt för bostadsrättshavaren att göra ändringar i lägenheten, inne-&lt;br&gt;håller BRL inte några föreskrifter som gäller behörigheten att besluta om om-&lt;br&gt;byggnad e.d. av en bostadsrättsförenings hus eller lägenheter. Utredningen&lt;br&gt;har i sitt betänkande redovisat sin uppfattning i saken (s. 138 ff). Enligt&lt;br&gt;denna måste en ombyggnad av föreningens hus som huvudregel beslutas av&lt;br&gt;stämman, medan styrelsen bör kunna besluta om mindre ombyggnads-&lt;br&gt;åtgärder, t.ex. byte till funktionsdugligare ytterportar eller någon mindre&lt;br&gt;överbyggnad till en sopcontainer. Utredningen har dock stannat för att - med&lt;br&gt;undantag för sådana fall då ombyggnaden rör en bostadsrättslägenhet - inte i&lt;br&gt;lag söka ange föreningsstämmans befogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i stort sett liknande uppfattning i fråga om gränsdragningen mellan&lt;br&gt;styrelsens och föreningsstämmas behörighet kommer till uttryck i Knutsson -&lt;br&gt;Lindqvist kommentar till Bostadsrättslagen (Norstedts Gula Bibliotek, 1972,&lt;br&gt;s. 151). Där sägs bl.a. att det torde vara uppenbart att det aldrig kan till-&lt;br&gt;komma styrelsen att besluta i sådana frågor som avses i 60 § första stycket&lt;br&gt;punkterna 2 och 3 BRL, dvs. förändringar som antingen är väsentliga eller&lt;br&gt;innebär försämring av inte ringa betydelse. Däremot, sägs det vidare, torde&lt;br&gt;det kunna anses ligga inom ramen för styrelsens befogenheter att som ett led i&lt;br&gt;den löpande förvaltningen vidta vissa inte väsentliga förändringar, exempel-&lt;br&gt;vis sådana som hänför sig till de gemensamma utrymmena (a.a. s. 151).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet för bostadsrätt IFB AB har i ett yttrande över betänkandet för-&lt;br&gt;ordat att det direkt i lagen anges vilka beslut som är förbehållna stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt institutet bör t.ex. kunna föreskrivas att stämmobeslut behövs endast i Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;de fall beslutet innebär förändring av en lägenhet och bostadsrättshavaren inte&lt;br&gt;medger förändringen. I övrigt tycks institutet anse att beslut i fråga om om-&lt;br&gt;byggnad bör förbehållas styrelsen, om inte annat föreskrivs i stadgarna, eller&lt;br&gt;att styrelsen i vart fall får besluta om smärre ombyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn framför allt till att det kan förväntas att antalet ombyggnader&lt;br&gt;som rör bostadsrättshus kommer att öka i framtiden (se vidare avsnitt 2.7.2)&lt;br&gt;anser jag det angeläget att i lagen så långt möjligt söka klarare ange i vilka&lt;br&gt;situationer det krävs beslut av föreningsstämman för att bygga om eller bygga&lt;br&gt;till en bostadsrättsförenings hus eller lägenheter. Med utgångspunkt i de nu-&lt;br&gt;varande bestämmelserna i 60 § föreslår jag att det skall krävas stämmobeslut&lt;br&gt;för sådana ombyggnadsåtgärder eller andra åtgärder som innebär en väsentlig&lt;br&gt;förändring av föreningens hus eller lägenheter. Föreningen bör dock ha frihet&lt;br&gt;att i stadgarna föreskriva en annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på stämmobeslut bör dock inte gälla om en bostadsrättshavare vill&lt;br&gt;göra någon förändring i den egna lägenheten. Är ändringen väsentlig bör det&lt;br&gt;- liksom hittills - räcka med tillstånd av styrelsen. Bostadsrättshavaren bör&lt;br&gt;dock kunna ges en vidsträcktare rätt genom bestämmelser i stadgarna. Den&lt;br&gt;nuvarande bestämmelsen i 27 § BRL, som i stor utsträckning ger bostads-&lt;br&gt;rättshavaren rätt att själv bestämma om förändringar i den egna lägenheten,&lt;br&gt;bör alltså bibehållas med en viss justering av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller sådana förändringar som berör en bostadsrättshavares lägenhet,&lt;br&gt;men som denne inte går med på kan bostadsrättshavaren enligt nuvarande&lt;br&gt;regler motsätta sig förändringar som inte är ringa. I det följande (avsnitt&lt;br&gt;2.7.2) skall jag särskilt ta upp utredningens förslag att det skall krävas&lt;br&gt;stämmobeslut för förändringar av en bostadsrättslägenhet som en förening&lt;br&gt;vill vidta men som den berörda bostadsrättshavaren motsätter sig, dvs. för-&lt;br&gt;slaget att avskaffa bostadsrättshavarens s.k. vetorätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 60 § BRL innehåller krav på majoritetsbeslut för giltig-&lt;br&gt;heten av vissa stämmobeslut. Det gäller, som framgår av vad jag nyss redo-&lt;br&gt;visat, beslut som innebär en ändring av grundavgift och dessutom leder till&lt;br&gt;att det inbördes förhållandet mellan grundavgifterna rubbas. Detsamma gäller&lt;br&gt;stämmobeslut som innebär utvidgning av föreningens verksamhet eller&lt;br&gt;överlätelse av föreningen tillhörigt hus, i vilket lägenhet är upplåten med&lt;br&gt;bostadsrätt. Utformningen av bestämmelserna ger inte klart uttryck för att&lt;br&gt;beslut av dessa slag är förbehållna stämman. Jag föreslår därför att bestäm-&lt;br&gt;melserna förtydligas. Någon ändring av de nuvarande majoritetsbestämmel-&lt;br&gt;sema bör inte göras. Liksom hittills bör föreningen i stadgarna kunna be-&lt;br&gt;stämma att ytterligare villkor skall gälla för giltigheten av sådana beslut som&lt;br&gt;skall fattas av stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller sådana stämmobeslut som innebär ändring av grundavgift och&lt;br&gt;dessutom medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan grundavgif-&lt;br&gt;terna erfordras, att samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen bi-&lt;br&gt;trätt beslutet. Om full enighet inte uppnåtts, krävs det att minst två tredjedelar&lt;br&gt;av de berörda bostadsrättshavama biträtt beslutet och att det dessutom god-&lt;br&gt;känts av hyresnämnden (60 § första stycket 1 BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen har i sitt remissvar påpekat att denna punkt saknar Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;rekvisit för hyresnämndens prövning. Enligt praxis har - när några för-&lt;br&gt;ändringar inte görs av föreningshuset - endast fall av felräkning eller miss-&lt;br&gt;bedömning ansetts få medföra ändring av grundavgiften vid oenighet i för-&lt;br&gt;eningen (se RBD 1988:5). Oavsett om samma begränsning skall gälla eller ej&lt;br&gt;i fortsättningen bör det enligt domstolen framgå av bestämmelsen under vilka&lt;br&gt;förutsättningar hyresnämnden skall godkänna stämmobeslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i och för sig riktigt att de nuvarande bestämmelserna i 60 § första&lt;br&gt;stycket 1 inte anger några kriterier för den prövning som hyresnämnden skall&lt;br&gt;göra. Bostadsdomstolens praxis innebär dock att en restriktiv inställning bör&lt;br&gt;intas till förändringar av insatserna när föreningens hus inte skall förändras.&lt;br&gt;Eftersom det i lagstiftningsärendet inte framkommit något som gör det nöd-&lt;br&gt;vändigt att frångå domstolens praxis och då ett angivande av kriterierna för&lt;br&gt;prövningen knappast kan ske på annat sätt än att de nya insatserna skall be-&lt;br&gt;stämmas efter &amp;quot;rättvis&amp;quot; eller &amp;quot;skälig” grund, anser jag det knappast menings-&lt;br&gt;fullt att föreslå någon ändring av lagrummet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har haft synpunkter på det förslag jag lämnade i remissprotokollet&lt;br&gt;under avsnitt 2.7.3 Godkännande i efterhand av ett stämmobeslut. Om en&lt;br&gt;bostadsrättshavare inte deltar på en stämma där beslut fattas med kvalificerad&lt;br&gt;majoritet bland bostadsrättshavama skulle han enligt förslaget i efterhand&lt;br&gt;inom tre månader efter stämman kunna rösta for åtgärden. Lagrådet har anfört&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet med röstning i efterhand torde i praktiken förekomma inom eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar utan stöd av lag (se Mallmén: Lagen om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar, s. 260 med hänvisning). Bostadsdomstolen har emellertid i ett beslut&lt;br&gt;den 17 februari 1989, nr 60, funnit att av ordalydelsen i 60 § BRL får anses&lt;br&gt;följa att den där föreskrivna majoriteten skall föreligga &amp;quot;på förenings-&lt;br&gt;stämman&amp;quot; och att bristen i majoritet vid stämman således inte kan botas&lt;br&gt;genom att bostadsrättshavare, som inte varit närvarande, i efterhand ansluter&lt;br&gt;sig till beslutet. Avgörandet har inte refererats i &amp;quot;Rättsfall från bostads-&lt;br&gt;domstolen&amp;quot;. Orden &amp;quot;på föreningsstämma&amp;quot; förekommer i och for sig också i&lt;br&gt;23 § liksom i 7 kap. 14 § lagen om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning i efterhand är onekligen ett så praktiskt förfarande att det måste&lt;br&gt;vara svårt att genom lagstiftning eller praxis hindra att det kommer till an-&lt;br&gt;vändning i många fall när viss majoritet krävs för beslut på föreningsstämma.&lt;br&gt;Detta kan vara ett motiv för att uttryckligen tillåta förfarandet och då samtidigt&lt;br&gt;formalisera det så att en rättssäker ordning kan tryggas. De villkor som ställs&lt;br&gt;upp i lagförslaget förefaller emellertid inte att tillgodose det syftet. Vid en&lt;br&gt;reglering bör villkoren byggas ut så att i vart fall beslut om förfarandet måste&lt;br&gt;fattas på stämman och anteckning ske om det röstetal som fattas och om vilka&lt;br&gt;frånvarande bostadsrättshavare som skall tillfrågas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kan emellertid inte finna att en reglering är mest påkallad just för&lt;br&gt;de fall som avses i 16 och 23 §§ bostadsrättslagen. Frågan bör i stället över-&lt;br&gt;vägas mer generellt for de ekonomiska föreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar lagrådets uppfattning att frågan om röstning i efterhand kan&lt;br&gt;behöva övervägas mer generellt för de ekonomiska föreningarna. Mot den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bakgrunden bör en särreglering for bostadsrättsföreningarnas del kunna an- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;stå. Jag återtar därför mitt förslag om röstning i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.7.2 Bostadsrättshavarens s.k. vetorätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En bostadsrättshavares s.k. vetorätt vid om- eller till-&lt;br&gt;byggnad som rör den egna lägenheten avskaffas. Samtycker inte&lt;br&gt;bostadsrättshavaren till en sådan åtgärd - antingen den innebär en för-&lt;br&gt;ändring av lägenheten eller att lägenheten i sin helhet måste tas i an-&lt;br&gt;språk av föreningen - får den ändå genomföras, om föreningsstämman&lt;br&gt;beslutar om åtgärden med kvalificerad majoritet och beslutet godkänns&lt;br&gt;av hyresnämnden. Nämnden skall lämna godkännande om om- eller&lt;br&gt;tillbyggnaden är angelägen och syftet med den inte skäligen kan till-&lt;br&gt;godoses på något annat sätt samt beslutet inte är oskäligt mot bostads-&lt;br&gt;rättshavaren. Kan åtgärden anses vara av liten betydelse för bostads-&lt;br&gt;rättshavaren, får godkännande dock lämnas om den inte skäligen kan&lt;br&gt;tillgodoses på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren skall ha rätt till ersättning för den skada som&lt;br&gt;han förorsakas med anledning av intrånget. I vissa fall kan det bli fråga&lt;br&gt;om att föreningen måste lösa in bostadsrätten. Fråga om storleken på&lt;br&gt;inlösen- och ersättningsbeloppen skall prövas av fastighetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i ston med mitt förslag.&lt;br&gt;Utredningen har dock inte föreslagit några särskilda bestämmelser för det fall&lt;br&gt;en om- eller tillbyggnad är av liten betydelse för bostadsrättshavaren. Vidare&lt;br&gt;avviker utredningens förslag något från mitt såvitt gäller förutsättningarna för&lt;br&gt;att tillstånd skall kunna ges till åtgärden och såvitt gäller inlösen av bostads-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna ställer sig bakom för-&lt;br&gt;slaget att avskaffa vetorätten även om en del hyser viss tveksamhet i frågan.&lt;br&gt;Till dem som uttryckligen godtar förslaget hör hovrätten för Västra Sverige,&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, bostadsdomstolen, hyresnämnden i Malmö och Fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbundet. Även SBC är beredd att godta förslaget under för-&lt;br&gt;utsättning att bestämmelsen används synnerligen restriktivt. Konsument-&lt;br&gt;verket anser däremot att den nuvarande ordningen bör bestå, medan juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Stockholms universitet - till skillnad mot Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt - anser att de föreslagna rättssäkerhetsgarantierna inte är helt&lt;br&gt;tillfredsställande. Några remissinstanser tar också upp frågan om förslagets&lt;br&gt;skatterättsliga effekter. Enligt Fastighetsägareförbundet bör det i ett längre&lt;br&gt;perspektiv ifrågasättas om bostadsrättshavaren skall kunna påfordra prövning&lt;br&gt;av ombyggnadsåtgärder i den omfattning som förslaget förutsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek anser det viktigt att frågan om intrångsersättning får en ut-&lt;br&gt;trycklig reglering i den nya lagen med förebild av vad som i liknande fall gäl-&lt;br&gt;ler i fråga om fastigheter. Särskilt viktigt anser Stadshypotek det vara att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttryckligen regleras att bostadsrättsföreningen, i de fall bostadsrätten är pant- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;satt, är skyldig att betala till panthavaren och inte till bostadsrättshavaren.&lt;br&gt;Även Sparbanksföreningen framhåller att panthavaren då skall ha företrädes-&lt;br&gt;rätt till ersättningen och att det är motiverat att en bestämmelse om detta tas in&lt;br&gt;i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen erinrar om att det i lagar som reglerar inlösen av egen-&lt;br&gt;dom regelmässigt finns bestämmelser om betalning av ersättning, tillträde&lt;br&gt;m.m., vanligen i form av en hänvisning till expropriationslagen. Domstolen&lt;br&gt;ifrågasätter om inte bestämmelser av detta slag behövs även när intrång görs i&lt;br&gt;bostadsrätt eller när bostadsrätt skall lösas in. Även domstolen efterlyser&lt;br&gt;närmare bestämmelser om hur panthavarens rätt skall skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRL tillkom i ett skede av intensiv nybyggnadsverksamhet. Det är därför&lt;br&gt;naturligt att lagen i första hand tar sikte på förhållandena vid nyproduktion.&lt;br&gt;Antalet äldre bostadsrättshus börjar dock nu bli beaktansvärt. Det finns ett&lt;br&gt;förhållandevis stort antal lägenheter i hus som byggts före år 1940. Endast en&lt;br&gt;ringa del av dessa hus har hittills varit föremål för mera genomgripande&lt;br&gt;moderniseringar. Det är framför allt i detta bestånd som det finns behov av&lt;br&gt;ombyggnad, men även fastighetsbeståndet från 1940-talet är till stor del i be-&lt;br&gt;hov av ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1950-talet skedde en betydande utveckling av utrymmes- och ut-&lt;br&gt;vecklingsstandarden i lägenheterna liksom av byggnadstekniken i stort. Ändå&lt;br&gt;kommer produktionen från denna eller senare tid numera successivt in i en&lt;br&gt;saneringsfas. I den mån ombyggnader aktualiseras inom dessa nyare ålders-&lt;br&gt;kategorier kan det dock många gånger vara fråga om begränsade insatser av&lt;br&gt;typen energihushållning, sophantering och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det stigande antalet äldre bostadsrättshus följer också ett ökat behov&lt;br&gt;av ombyggnadsåtgärder. Förutom den tekniska förslitning som husen på&lt;br&gt;grund av ålder utsätts för, påverkas ombyggnadsbehovet även av andra om-&lt;br&gt;ständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med plan- och bygglagen (1987:10, PBL) har kraven på att byggnader&lt;br&gt;som innehåller bostäder och vissa lokaler skall vara tillgängliga för personer&lt;br&gt;med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga blivit mer uttalade än i den tidi-&lt;br&gt;gare byggnadslagstiftningen (se 3 kap. 7 och 10 §§ PBL samt 3 § andra&lt;br&gt;stycket 2 plan- och byggförordningen, 1987:383). I den mån det behövs&lt;br&gt;med hänsyn till kravet på tillgänglighet, skall byggnader med tre eller flera&lt;br&gt;våningsplan enligt gällande normer vara försedda med hiss eller annan lyft-&lt;br&gt;anordning. Vid om- eller tillbyggnad gäller i princip samma krav. Kravet på&lt;br&gt;tillgänglighet gäller dock inte vid ombyggnad, om det är uppenbart oskäligt&lt;br&gt;med hänsyn till ombyggnadens omfattning och byggnadens standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om statliga ombyggnadslån knyter an till de angivna bestämmel-&lt;br&gt;serna i PBL, se närmare 6 b, 7 och 11 §§ ombyggnadslåneförordningen för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostäder (1986:693). Således gäller bl.a. normalt som villkor för om- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;byggnadslån att bostadshus med minst tre våningsplan skall förses med hiss&lt;br&gt;eller annan hissanordning. Om huset efter ombyggnaden saknar hiss, kan&lt;br&gt;amorteringstiden för lånen normalt bestämmas till högst 20 år i stället för till&lt;br&gt;högst 30 år, vilket annars gäller (se prop. 1986/87:48 s. 38, SFS 1987:972).&lt;br&gt;Vidare gäller för lån till flertalet ombyggnadsåtgärder att bostäderna i färdigt&lt;br&gt;skick skall vara vad man kallar fullvärdiga och avsedda för självständigt&lt;br&gt;boende. Lägenheterna skall uppfylla gällande krav på utrymmes- och utrust-&lt;br&gt;ningsstandard och bestå av minst ett rum och kök eller ett och ett halvt rum&lt;br&gt;och kokvrå. Genom särskilda bestämmelser har dock restriktioner införts&lt;br&gt;såvitt gäller lån i vissa fall till projekt som innefattar sammanslagningar av&lt;br&gt;bostadslägenheter (se 6 c § ombyggnadslåneförordningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att bostadsrättshavarens s.k. vetorätt vid om-&lt;br&gt;byggnad som berör den egna lägenheten avskaffas. Det betyder att en&lt;br&gt;bostadsrättshavare inte längre skall kunna motsätta sig en ombyggnad som är&lt;br&gt;starkt motiverad, även om ombyggnaden skulle innebära en förändring även&lt;br&gt;av hans egen lägenhet eller till och med att lägenheten i sin helhet måste tas i&lt;br&gt;anspråk för annat ändamål. Utgångspunkten för ett beslut om ombyggnad&lt;br&gt;skall enligt förslaget dock normalt vara att bostadsrättshavaren har gått med&lt;br&gt;på beslutet och att beslutet fattas på en föreningsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetorättens avskaffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en ombyggnadsåtgärd rör en enskild bostadsrättshavares lägenhet&lt;br&gt;innebär de gällande bestämmelserna i BRL att denne kan blockera förening-&lt;br&gt;ens möjligheter att få till stånd en ombyggnad. Till skillnad från en hyresgäst&lt;br&gt;kan inte en bostadsrättshavare sägas upp från sitt innehav på grund av t.ex.&lt;br&gt;en ombyggnad. Bostadsrättshavaren kan alltid motsätta sig att hans bostads-&lt;br&gt;rätt upphör, om föreningen vill slå ihop lägenheten med en annan eller ta den i&lt;br&gt;anspråk för annat ändamål än bostad. Föreningens enda möjlighet i dessa fall&lt;br&gt;är att träffa en frivillig överenskommelse med bostadsrättshavaren och då får&lt;br&gt;föreningen i princip betala den ersättning bostadsrättshavaren begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar utredningens uppfattning att bostadsrättshavarens starka ställning&lt;br&gt;i vissa fall måste anses oskälig i förhållande till övriga bostadsrättshavare,&lt;br&gt;dvs. föreningen som helhet Visserligen innebär bostadsrättshavarens vetorätt&lt;br&gt;enligt i 60 § första stycket 2 BRL att denne kan motsätta sig åtgärden endast&lt;br&gt;såvitt den inkräktar på hans lägenhet. Många gånger torde emellertid detta&lt;br&gt;kunna leda till att en för hela föreningen angelägen ombyggnadsåtgärd måste&lt;br&gt;underlåtas. Detta kan t.ex. gälla vid sådan installation av hiss som kräver att&lt;br&gt;viss del av lägenhetsytoma måste tas i anspråk. I belysning av att samhället&lt;br&gt;kan ställa krav på hissinstallation vid ombyggnad, måste bostadsrättshavarens&lt;br&gt;starka ställning också i vissa av dessa fall anses oskälig mot föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givet att en bostadsrättshavare så långt möjligt skall vara tryggad i&lt;br&gt;besittningen av sin lägenhet. I likhet med utredningen och en majoritet bland&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;remissinstanserna anser dock även jag att en bostadsrättshavare inte i varje Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;läge skall kunna säga nej till en ombyggnad och därmed hindra denna, även&lt;br&gt;om ombyggnaden kommer att inverka på hans egen lägenhet. Den absoluta&lt;br&gt;vetorätten bör alltså avskaffas. Mot bakgrund av den trygghet i besittningen&lt;br&gt;som ändå bör gälla och de rättssäkerhetsaspekter som måste anläggas i&lt;br&gt;sammanhanget är det emellertid givet att en sådan förändring av gällande rätt&lt;br&gt;inte kan genomföras utan förbehåll. Flera remissinstanser har också särskilt&lt;br&gt;framhållit att möjligheterna att bryta vetorätten måste användas med återhåll-&lt;br&gt;samhet och endast i situationer då det finns tungt vägande skäl för att genom-&lt;br&gt;föra en ombyggnadsåtgärd mot en berörd bostadsrättshavares vilja. Jag anser&lt;br&gt;att de utgångspunkter som utredningen har ställt upp för att en om- eller till-&lt;br&gt;byggnad skall kunna göras trots att den berörda bostadsrättshavaren inte&lt;br&gt;samtycker till åtgärden i stort sett väl speglar de krav som bör ställas upp. I&lt;br&gt;några avseenden anser jag dock att det behövs vissa förtydliganden och&lt;br&gt;kompletteringar. Mitt förslag innebär i huvuddrag följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första måste den om- eller tillbyggnad som föreningen skall&lt;br&gt;genomföra vara angelägen, dvs. fylla ett angeläget behov. Vidare bör som ut-&lt;br&gt;redningen föreslagit krävas att syftet med åtgärden inte skäligen kan tillgodo-&lt;br&gt;ses på något annat sätt (jfr 2 kap. 12 § expropriationslagen /1972:719/) samt&lt;br&gt;att beslutet inte är oskäligt mot bostadsrättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnitt 2.7.1 kan en bostadsrättshavares vetorätt enligt&lt;br&gt;gällande bestämmelser brytas igenom, om en förändring av lägenheten inne-&lt;br&gt;bär en försämring av endast ringa betydelse. Att ställa upp de krav som jag nu&lt;br&gt;föreslagit att gälla även i de fall förändringen måste anses ha liten betydelse&lt;br&gt;för den berörda bostadsrättshavaren anser jag skulle föra alltför långt. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att en åtgärd av detta slag bör kunna genomföras trots att&lt;br&gt;bostadsrättshavaren inte lämnar sitt samtycke, om åtgärden inte skäligen kan&lt;br&gt;tillgodoses på något annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår slutligen att bostadsrättshavaren - oavsett åtgärdens be-&lt;br&gt;skaffenhet - skall vara tillförsäkrad ersättning för den skada som intrånget&lt;br&gt;innebär enligt grunder som bestäms i lagen (jfr 2 kap. 18 § regeringsformen).&lt;br&gt;Om ombyggnaden är av ingripande slag skall inlösen kunna bli aktuell. Jag&lt;br&gt;återkommer närmare till dessa förslag i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dessa förutsättningar för att ett veto skall kunna brytas vill jag foga att&lt;br&gt;bostadsrättshavaren skall vara tillförsäkrad en rättsligt tillfredsställande&lt;br&gt;beslutsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutsordningen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i denna del övervägt olika alternativ. Ett alternativ är att&lt;br&gt;anordna ett inlösenförfarande hos allmän domstol. Ett annat alternativ är att&lt;br&gt;behålla den nuvarande ordningen med beslut på föreningsstämma med möj-&lt;br&gt;lighet för bostadsiättshavaren att få beslutet överprövat av domstol. Det alter-&lt;br&gt;nativ som utredningen slutligen stannat för anknyter till den ordning som&lt;br&gt;redan nu gäller när en föreningssstämma beslutar om ändring av grundavgift&lt;br&gt;som medför rubbning av det inbördes förhållandet mellan dessa avgifter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(60 § första stycket 1 BRL). Om inte samtliga bostadsrättshavare biträder ett Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;sådant beslut, skall det för att vara giltigt fattas med en kvalificerad majoritet&lt;br&gt;och godkännas av hyresnämnden. Frågan om intrångsersättningens och in-&lt;br&gt;lösenbeloppets storlek skall enligt utredningens förslag prövas av allmän&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämt innebär utredningens förslag följande. Huvudregeln&lt;br&gt;skall vara att ett beslut av föreningsstämma, som innebär att en lägenhet&lt;br&gt;kommer att undergå någon förändring med anledning av en om- eller till-&lt;br&gt;byggnad, skall kräva bostadsrättshavarens samtycke. Om denne inte sam-&lt;br&gt;tycker till ändringen, skall beslutet ändå vara giltigt om minst två tredjedelar&lt;br&gt;av de röstande har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av&lt;br&gt;hyresnämnden. I utredningsförslaget ligger också att den berörda bostads-&lt;br&gt;rättshavaren skall kunna lämna medgivande till den beslutade åtgärden även&lt;br&gt;efter en föreningsstämma genom att skriftligen godkänna beslutet så som det&lt;br&gt;antecknats i stämmoprotokolleL Jag återkommer i avsnitt 2.7.3 till frågan om&lt;br&gt;medgivande i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del ansluter jag mig till förslaget att bostadsrättshavarens vetorätt&lt;br&gt;inte bör kunna genombrytas annat än efter beslut på föreningsstämma med&lt;br&gt;särskilt kvalificerad majoritet och en efterföljande rättslig prövning av be-&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har ansett att för-&lt;br&gt;slaget om två tredjedels majoritet bland de röstande inte är ändamålsenligt.&lt;br&gt;Enligt nämnden bör kravet sättas till två tredjedelar av de röstberättigade&lt;br&gt;medlemmarna. Jag är emellertid inte beredd att ansluta mig till detta förslag&lt;br&gt;som enligt min mening skulle alltför menligt kunna inverka på föreningens&lt;br&gt;möjligheter att få till stånd en nödvändig ombyggnad. Till detta kommer att&lt;br&gt;den enskildes rättssäkerhet enligt min mening skyddas genom kravet på en&lt;br&gt;rättslig prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden har vidare ansett att frågor om tillstånd till åt-&lt;br&gt;gärden bör prövas av tingsrätt med tanke på att det är fråga om ett expropria-&lt;br&gt;tionsliknande förfarande. Även kammarrätten i Sundsvall har ansett att den&lt;br&gt;rättsliga prövningen bör ankomma på allmän domstol och inte hyresnämnden.&lt;br&gt;Kammarrättens motiv är dock att man med en sådan ordning skulle få en&lt;br&gt;samlad bedömning av frågan om åtgärden över huvud taget bör få vidtas och&lt;br&gt;storleken på den ersättning eller det inlösenbelopp som kopplas till god-&lt;br&gt;kännandet av stämmans beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att frågan om intrångsersättningens och inlösenbeloppets storlek skall&lt;br&gt;prövas av allmän domstol har inte ifrågasatts under remissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i och för sig förståelse för de synpunkter på den rättsliga pröv-&lt;br&gt;ningen som fakultetsnämnden och kammarrätten har framfört. När såväl&lt;br&gt;frågan om en ombyggnads tillåtlighet som frågan om ersättning till en&lt;br&gt;bostadsrättshavare är tvistig kan en gemensam handläggning givetvis ha&lt;br&gt;processekonomiska fördelar. Jag vill i sammanhanget också erinra om att&lt;br&gt;talan mot ett föreningsstämmobeslut enligt 7 kap. 17 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar (föreningslagen) skall föras hos allmän domstol, om&lt;br&gt;beslutet inte har tillkommit i rätt ordning eller i övrigt strider mot förenings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen eller föreningens stadgar. Även detta förhållande talar för den ordning Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;som fakultetsnämnden och kammarrätten förespråkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid goda skäl för utredningens förslag att frågan om god-&lt;br&gt;kännande av intrånget skall prövas av hyresnämnden. Jag vill till en böljan&lt;br&gt;framhålla att hyresnämnden har särskild kompetens vad gäller åtskilliga&lt;br&gt;frågor inom bostadssektorn, inte minst frågor som har anknytning till om-&lt;br&gt;byggnad och reparation av fast egendom. Jag vill här särskilt peka på att&lt;br&gt;ärenden som gäller uppsägning av hyresavtal på grund av ombyggnad har&lt;br&gt;stora likheter med den nu aktuella ärendetypen. Ombyggnads- och repara-&lt;br&gt;tionsfrågor förekommer också i ärenden om hyra och s.k åtgärdsföre-&lt;br&gt;läggande. Vidare handlägger hyresnämnderna frågor om upprustnings-&lt;br&gt;ålägganden m.m. inom ramen för bostadssaneringslagen (1973:531). Också i&lt;br&gt;andra ärendetyper kan det förekomma frågor som har anknytning till om-&lt;br&gt;byggnad och reparation. I ärenden om godkännande av stämmobeslut består&lt;br&gt;nämnden dessutom av ledamöter som förutsätts vara väl förtrogna med för-&lt;br&gt;valtning av bostadsrättsfastighet resp, med bostadsrättshavares förhållanden.&lt;br&gt;Nämnden kan också biträdas av en särskild expert, t.ex. i byggnadstekniska&lt;br&gt;frågor (se 5 § lagen /1974:188/ om arrendenämnder och hyresnämnder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare skäl som talar för utredningens förslag är den medlande uppgift&lt;br&gt;som hyresnämnderna har. Om förevarande ärendetyp läggs på hyres-&lt;br&gt;nämnden, kan en effektiv medling ske inte bara i fråga om själva ombyggna-&lt;br&gt;den och detaljer rörande denna där parterna ofta bör kunna samsas, utan&lt;br&gt;också i frågan om ersättning för intrång eller lösen av bostadsrätten. Eftersom&lt;br&gt;nämnden även i ersättningsdelen bör kunna göra betydande insatser för att nå&lt;br&gt;en överenskommelse mellan partema, torde antalet tvister som efter stämning&lt;br&gt;slutligen måste prövas av allmän domstol komma att minimeras. Även vid&lt;br&gt;förlikningsverksamheten är den erfarenhet nämnden har av de aktuella&lt;br&gt;frågorna av stor betydelse. Jag tänker på möjligheterna att hitta olika uppslag&lt;br&gt;för en förlikning, frågor om vilken ersättningslägenhet som skäligen bör&lt;br&gt;godtas, kunskaper om marknadspris på bostadsrätter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu har tagit upp talar enligt min mening för att utredningens för-&lt;br&gt;slag om en uppdelning av prövningen bör godtas. Att själva sakfrågan i ett&lt;br&gt;ärende som rör rätten att inkräkta på eller ta i anspråk någon egendom prövas&lt;br&gt;av en myndighet och ersättningens storlek prövas av en annan är en ordning&lt;br&gt;som förekommer också i andra sammanhang. Jag kan här peka på be-&lt;br&gt;stämmelserna om expropriation. I sammanhanget bör också nämnas den upp-&lt;br&gt;delning mellan tingsrätt och hyresnämnd som finns beträffande lokalhyres-&lt;br&gt;tvister i fråga om ersättning vid upplösning av hyresavtal och övriga frågor&lt;br&gt;(se 12 kap. 56-60 §§ jordabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så till vida anser jag dock att utredningens förslag bör jämkas så att pröv-&lt;br&gt;ningen av ersättnings- och inlösenbeloppets storlek bör göras av fastighets-&lt;br&gt;domstol, som ju har särskild erfarenhet av att pröva frågor av detta slag och&lt;br&gt;där särskild teknisk sakkunskap kan bli representerad bland rättens leda-&lt;br&gt;möter. Domstolens prövning bör ske med tillämpning i berörda delar av be-&lt;br&gt;stämmelserna i expropriationslagen (1972:719). Det innebär att ersättningen&lt;br&gt;för intrånget i bostadsrätten skall beräknas på marknadsmässiga grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom också utredningen funnit skall således bostadsrättshavaren ges full Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;ekonomisk ersättning för den minskning av bostadsrättens marknadsvärde&lt;br&gt;som intrånget ger anledning till. Vid lösen av hela bostadsrätten är det således&lt;br&gt;hela marknadsvärdet som skall ersättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren skall vidare ha kompensation for annan skada som&lt;br&gt;föranleds av intrånget. Det innebär bl.a. att den som innehar bostadsrätt till en&lt;br&gt;lokal skall ersättas för sådana förluster som föreningens beslut orsakar den&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs i lokalen, s.k. rörelseskada. I fråga om tillämp-&lt;br&gt;ningen av ersättningsreglerna i detta fall kan hänvisas till de regler som i mot-&lt;br&gt;svarande fall gäller på det hyresrättsliga området för lokaler, med undantag&lt;br&gt;för de speciella reglerna om s.k minimiersättning (se 12 kap. 58 b § jorda-&lt;br&gt;balken, prop. 1987/88:146 s. 34 f, BoU 21, rskr. 344).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning som den jag nu föreslagit innebär vidare att man också får en&lt;br&gt;ensartad reglering i fråga om panthavares skydd, betalningen av ersättningen&lt;br&gt;och tillträde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår jag således att bostadsrättshavamas nu-&lt;br&gt;varande vetorätt avskaffas, att det skall ankomma på föreningsstämman att&lt;br&gt;besluta med kvalificerad majoritet och att beslutet skall godkännas av hyres-&lt;br&gt;nämnden för att bli gällande. Nämnden bör kunna förena sitt beslut med vissa&lt;br&gt;villkor. Som jag strax återkommer till bör godkännande i vissa fall fä lämnas&lt;br&gt;endast med villkor att föreningen löser in bostadsrätten. Frågan om ersättning&lt;br&gt;skall prövas av fastighetsdomstol enligt expropriationslagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu har föreslagit i fråga om fördelningen av den rättsliga pröv-&lt;br&gt;ningen bygger på förutsättningen att det kommer att höra till undantagsfallen&lt;br&gt;att frågan om ersättning för en åtgärd tas upp av fastighetsdomstol efter det att&lt;br&gt;hyresnämnden behandlat en ansökan om godkännande. Jag har för avsikt att&lt;br&gt;noga följa utvecklingen på det här området. Skulle det visa sig att antalet&lt;br&gt;efterföljande tvister vid fastighetsdomstol blir större än jag räknat med kom-&lt;br&gt;mer jag att överväga frågan om beslutsordningen på nytt och därvid verka för&lt;br&gt;att även prövningen av föreningsstämmans beslut skall ankomma pä fastig-&lt;br&gt;hetsdomstol. - Jag har i denna fråga samrätt med chefen för justitiedepar-&lt;br&gt;tementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag om avskaffande av vetorätten som jag nu lägger fram bör&lt;br&gt;endast gälla föreningsstämmobeslut som fattats efter lagens ikraftrrädande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om hyresnämndens prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens uppgift skall som sagts i första hand vara att söka medla&lt;br&gt;mellan parterna. En sådan medling kan avse t.ex. själva ingreppet i lägen-&lt;br&gt;heten och ersättningsfrågan. Kan parterna inte förlikas, måste nämnden ta&lt;br&gt;upp frågan om godkännande av stämmans beslut till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens prövning bör till en början avse om den av stämman be-&lt;br&gt;slutade om- eller tillbyggnaden är angelägen. Häri ligger att allehanda önske-&lt;br&gt;mål från föreningens sida om ombyggnader inte kan godtas. Det bör tex. inte&lt;br&gt;komma i fråga att godkänna beslut som innebär att gemensamhetslokaler av&lt;br&gt;olika slag inrättas pä bekostnad av en bostadsrättshavare. Utgängspunkten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör i stället vara att föreningen skall kunna bygga om huset pä ett rationellt Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;sätt för att tillgodose de krav som framför allt byggnadslagstiftningen ställer&lt;br&gt;upp. Det kan t.ex. vara PBL:s krav pä att en byggnad skall vara tillgänglig&lt;br&gt;genom att hiss inrättas. Ocksä andra krav kan ställas upp med stöd av PBL,&lt;br&gt;tex. med avseende pä byggnadens hållfasthet, hushållning med energi m.m.&lt;br&gt;(se 3 kap. PBL). Enligt 7 § ombyggnadsläneförordningen (1986:693) krävs&lt;br&gt;det för statliga län att bostäderna blir fullvärdiga sävitt avser utrymmen och&lt;br&gt;utrustningsstandard, bl.a. i fräga om tvätt och förrädsutrymmen. Även kravet&lt;br&gt;pä att fä fram fullvärdiga bostäder kan göra att en ombyggnad fär anses&lt;br&gt;angelägen. Detta kan innebära att lägenheter mäste släs samman. Vidare kan&lt;br&gt;en kommun med stöd av 11 § samma förordning (markvillkoret) ställa krav&lt;br&gt;pä bl.a. viss lägenhetssammansättning. Ett godkännande frän hyresnämndens&lt;br&gt;sida av en ombyggnad som grundas pä ett sädant krav bör dock enligt min&lt;br&gt;mening tillämpas med stor försiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden bör ocksä pröva om inte syftet med den beslutade ätgärden&lt;br&gt;lämpligen kan tillgodoses pä annat sätt. I denna del kan nämnden behöva ta&lt;br&gt;ställning till såväl utrymmesmässiga som tekniska och kostnadsmässiga frå-&lt;br&gt;gor. Det kan dä bli nödvändigt för nämnden att anlita en särskild expert som&lt;br&gt;biträde (se 5 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden bör vidare pröva om den av stämman beslutade ätgärden är&lt;br&gt;oskälig mot bostadsrättshavaren, dvs. frägan om intrånget kan godtas mäste&lt;br&gt;vägas ocksä mot bostadsrättshavarens situation. Normalt bör inte bostads-&lt;br&gt;rättshavarens personliga förhällanden ha nägon avgörande betydelse. Speci-&lt;br&gt;ella förhållanden, t.ex. att bostadsrättshavaren har behov av lägenheten i&lt;br&gt;oförändrat skick pä grund av handikapp, kan dock vara en omständighet som&lt;br&gt;gör det oskäligt att godkänna ätgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan sagt kan det ibland vara sä, särskilt beträffande mycket små&lt;br&gt;lägenheter, att hela lägenheten mäste tas i anspräk för ätgärden. Om förening-&lt;br&gt;ens beslut har denna innebörd, bör hyresnämnden få lämna sitt godkännande&lt;br&gt;endast under villkor att inlösen sker. Det kan ocksä förekomma att en ätgärd&lt;br&gt;är av den omfattningen att det inte är skäligt att den skall behöva godtas av&lt;br&gt;bostadsrättshavaren utan att föreningen löser in hela lägenheten. Begär&lt;br&gt;bostadsrättshavaren att i ett sädant fall att föreningen skall lösa in hela&lt;br&gt;bostadsrätten, föreslår jag i likhet med utredningen att hyresnämnden inte&lt;br&gt;skall godkänna stämmans beslut med mindre inlösen sker. I de fall en inlösen&lt;br&gt;är aktuell kan det ibland ocksä anses skäligt att föreningen erbjuder bostads-&lt;br&gt;rättshavaren en godtagbar ersättningsbostad för att stämmans beslut skall&lt;br&gt;kunna godkännas. I vissa fall kan en ersättningsbostad kanske ordnas i för-&lt;br&gt;eningens eget hus. Om föreningen kan ordna en sädan bostad som upplåts&lt;br&gt;med bostadsrätt, kan det givetvis ocksä påverka den ersättning som för-&lt;br&gt;eningen kan behöva betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadsrätt kan vara pantsatt. Om föreningsstämman beslutar om in-&lt;br&gt;trång i lägenheten, kan det påverka panthavarens ställning. I vissa fall kan&lt;br&gt;beslutet leda till att panthavaren hos bostadsrättshavaren begär att lånet skall&lt;br&gt;lösas in. Det får i sä fall ankomma pä bostadsrättshavaren att ta ställning till&lt;br&gt;om han enligt den regel som jag nyss föreslagit skall begära inlösen av hela&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsrätten. Hyresnämnden får då pröva om, med hänsyn till bl.a. pant- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;havarens krav, inlösen bör ske. För att göra det möjligt för panthavaren att&lt;br&gt;vidta de åtgärder som fordras för att inte panten skall försämras föreslår jag,&lt;br&gt;lika med utredningen, en särskild bestämmelse om att föreningen skall vara&lt;br&gt;skyldig att genast underrätta kända panthavare om ett föreningsbeslut av det&lt;br&gt;nu aktuella slaget (jfr 37,49 och 80 §§ BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att alla slags förändringar i lägenheterna med anled-&lt;br&gt;ning av en om- eller tillbyggnad som stämman tar ställning till kan föras&lt;br&gt;vidare till hyresnämnden för prövning, om inte bostadsrättshavaren sam-&lt;br&gt;tycker till stämmans beslut. Något undantag görs inte för ringa fall eller&lt;br&gt;sådana förändringar som inte kan anses som försämringar i lägenheten, t.ex.&lt;br&gt;att ytan utökas (jfr 60 § första stycket 2 resp. 3 PBL). Detta innebär således&lt;br&gt;att den nuvarande bestämmelsen i 60 § första stycket 3 BRL kan utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan enligt gällande rätt (29 § BRL) kan föreningen komma in i en&lt;br&gt;lägenhet för att utföra det arbete som erfordras. Det innebär att föreningen,&lt;br&gt;om det behövs, kan erhålla ett beslut om handräckning hos domstol för att&lt;br&gt;komma in i lägenheten. Det krävs alltså ingen ytterligare bestämmelse i&lt;br&gt;bostadsrättslagen för att föreningen skall kunna genomföra en godkänd åt-&lt;br&gt;gärd. Om godkännande har lämnats under villkor att inlösen sker, får för-&lt;br&gt;eningen dock inte tillträda lägenheten utan fastighetsdomstolens medgivande&lt;br&gt;innan inlösen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut skall kunna överklagas till bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer till vissa frågor i övrigt om hyresnämndens prövning i&lt;br&gt;special motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte något att erinra mot förslaget beträffande avskaffande av&lt;br&gt;bostadsrättshavarens vetorätt. Vissa smärre justeringar av lagtexten har dock&lt;br&gt;föreslagits. Jag återkommer till dessa i specialmotiveringen. Lagrådet har i&lt;br&gt;sammanhanget påpekat att de mål angående bostadsrätt som tidigare skulle&lt;br&gt;handläggas av fastighetsdomstolarna som första instans sedan den 1 januari&lt;br&gt;1991 skall handläggas av samtliga tingsrätter och prövas i den samman-&lt;br&gt;sättning som gäller för vanliga tvistemål ( se prop. 1990/91:31 och 77§ BRL i&lt;br&gt;dess lydelse enligt SFS 1990:1132). Bl a expropiationsmål skall emellertid&lt;br&gt;även i fortsättningen prövas av fastighetsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterättsliga konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i sitt betänkande tagit upp frågan huruvida vissa av de&lt;br&gt;förslag som utredningen lämnat om vetorättens avskaffande kan leda till oför-&lt;br&gt;delaktiga skattekonsekvenser för bostadsrättshavaren. Frågan har tagits upp&lt;br&gt;även av vissa remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beslutade skattereformen (prop. 1989/90:110, SkU30, rskr. 356 och&lt;br&gt;prop. 1990/91:54, SkUlO, rskr. 106) innebär ändringar i bl.a. kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) och i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SEL).&lt;br&gt;De nya reglerna i 26 § SIL innebär en övergång till en nominell vinst-&lt;br&gt;beräkningsmetod. Vid vinstberäkningen skall anskaffningsvärdet resp,&lt;br&gt;försäljningspriset ökas eller minskas med lägenhetens andel av föreningens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nettoskuld eller nettoförmögenhet. Vid beräkning av föreningens nettoskuld Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;eller nettoförmögenhet skall hänsyn inte tas till fastigheten. Vinst som upp-&lt;br&gt;kommit vid avyttring av en bostadsrätt skall tas upp till beskattning i&lt;br&gt;inkomstslaget kapital. Skattesatsen i inkomstslaget kapital är 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteuttaget begränsas genom särskilda schablonregler som innebär att&lt;br&gt;vinsten får beräknas till 30 % av försäljningsintäkten för permanentbostäder&lt;br&gt;och till 60 % av försäljningsintäkten för övriga privatbostäder ökad eller&lt;br&gt;minskad med lägenhetens andel i föreningens nettoskuld eller nettoförmögen-&lt;br&gt;het. Vidare medges avdrag motsvarande lägenhetens andel i föreningens&lt;br&gt;förbättringskostnader avseende fastigheten. Detsamma gäller den skatt-&lt;br&gt;skyldiges förbättringskostnader avseende lägenheten. I båda dessa hänseen-&lt;br&gt;den gäller vissa tidsmässiga begränsningar i avdragsrätten för utgifter för&lt;br&gt;värdehöjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med permanentbostad menas en privatbostad där den skattskyldige varit&lt;br&gt;bosatt i minst ett år närmast före avyttringen under förutsättning att innehavs-&lt;br&gt;tiden då den skattskyldige inte varit bosatt på privatbostaden understiger ett år&lt;br&gt;och att bostaden anskaffats till ett marknadsmässigt pris. Som permanent-&lt;br&gt;bostad räknas alltid bostad där den skattskyldige varit bosatt under minst tre&lt;br&gt;av de senaste fem åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns det en bestämmelse som innebär att man vid vinstberäkning&lt;br&gt;efter expropriation eller efter avyttring som skett under tvångsliknande för-&lt;br&gt;hållanden alltid får beräkna vinsten i enlighet med den mest förmånliga&lt;br&gt;schablonregeln även om den avyttrade bostaden inte uppfyller kraven för att&lt;br&gt;kunna betraktas som permanentbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som jag har lämnat beträffande vetorättens avskaffande innebär&lt;br&gt;att den skattskyldige oavsett innehavstiden får möjlighet att få en realisa-&lt;br&gt;tionsvinst beskattad på det mest förmånliga sättet Jag kan tillägga att det i den&lt;br&gt;nämnda propositionen diskuterades om man skulle tillåta att de gamla reglerna&lt;br&gt;om uppskov med beskattningen, som enbart gällde fastigheter, också skulle&lt;br&gt;gälla för bostadsrätter. Den skattskyldige skulle härigenom kunna få uppskov&lt;br&gt;med hela sin realisationsvinst vid expropriation eller liknande. Någon sådan&lt;br&gt;lösning valdes dock inte av skäl som utvecklats i propositionen på s. 410 ff. I&lt;br&gt;stället har man valt att över lag slopa möjligheterna till uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de regler som jag här redovisat anser jag att de skatte-&lt;br&gt;rättsliga frågorna nu fått en sådan lösning att förslaget om vetorättens av-&lt;br&gt;skaffande kan godtas även med beaktande av de skatterättsliga konsekven-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Vissa frågor som rör småhus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Även mark skall kunna upplåtas med bostadsrätt under&lt;br&gt;förutsättning att marken ligger i anslutning till ett småhus eller en&lt;br&gt;s.k.marklägenhet och att marken skall användas som ett komplement&lt;br&gt;till nyttjandet av huset eller annan lägenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med mitt förslag.&lt;br&gt;Utredningen har emellertid också föreslagit att medlemmar i sådana för-&lt;br&gt;eningar som upplåter småhus med bostadsrätt skall ta på sig det yttre under-&lt;br&gt;hållsansvaret av foreningshusen, om en bestämmelse om detta tas in i stad-&lt;br&gt;garna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag om upplåtelse även av mar-&lt;br&gt;ken har i allmänhet inte kommenterats närmare av remissinstanserna.&lt;br&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har inga invändningar&lt;br&gt;mot att bostadsrättslagen anpassas så att bostadsrätten kan omfatta mark som&lt;br&gt;används i anslutning till lägenheten. Vidare är man positiv till att ansvaret for&lt;br&gt;det yttre underhållet kan läggas på bostadsrättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Malmö ställer sig dock tveksam till förslaget att medlem-&lt;br&gt;mar i sådana föreningar som upplåter småhus med bostadsrätt skall ta på sig&lt;br&gt;det yttre underhållsansvaret av sitt hus, om detta krav tas in i föreningens&lt;br&gt;stadgar. Enligt nämnden fjärmar sig förslaget från den kooperativa boende-&lt;br&gt;formen när det gäller ansvaret för husen. Även boverket är tveksamt eftersom&lt;br&gt;underhållsansvaret försäkringstekniskt kan medföra vissa problem.&lt;br&gt;Föreningens försäkring kan påverkas av att medlemmarna själva utför under-&lt;br&gt;hållsarbete. Medlemmarnas försäkringsskydd när de utför underhållsarbete,&lt;br&gt;t.ex. takarbete, bör vidare beaktas. Även AB Bostadsgaranti är kritisk mot&lt;br&gt;förslaget om underhållsansvar. Enligt bolagets mening måste beaktas att för-&lt;br&gt;eningens fastigheter utgör säkerhet för föreningens lån och att långivaren kan&lt;br&gt;rikta anmärkning mot att föreningens pant minskar i värde genom bristande&lt;br&gt;underhåll. Därför måste det ges en möjlighet for styrelsen att på bostadsrätts-&lt;br&gt;havarens bekostnad utföra nödigt underhåll, trots att bostadsrättshavaren skall&lt;br&gt;stå för detta. Ett system som innebär att stadgarna måste ändras för att man&lt;br&gt;skall kunna nå en sådan ordning är alltför otympligt. Bostadsgaranti pekar&lt;br&gt;också på att förslaget kan leda till svårigheter för föreningens styrelse vad&lt;br&gt;gäller uttag ur underhållsfond och uppdelning av fondens medel mellan för-&lt;br&gt;eningens och bostadsrättshavarens ansvarsområde. Slutligen pekar bolaget på&lt;br&gt;att försummat underhåll kan påverka försäkringsbolag och garantigivares&lt;br&gt;ställningstagande vid försäkringsfall. Synpunkter på den föreslagna lagtexten&lt;br&gt;har framförts av Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det har blivit vanligt att radhus eller fri-&lt;br&gt;liggande villor upplåts med bostadsrätt. Att bostadsrättsformen valts framför&lt;br&gt;äganderättsformen torde till stor del hänga samman med skattelagstiftningens&lt;br&gt;utformning och bestämmelserna om statliga bostadslån. Som jag tagit upp i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsnitt 2.3, där jag föreslagit bestämmelser som motverkar en geografisk Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;spridning av föreningarnas hus, finns det ingen anledning att motverka ut-&lt;br&gt;vecklingen under förutsättning att den kooperativa karaktären hos bostads-&lt;br&gt;rättsföreningarna bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit dels att bostadsrätt i fortsättningen även skall få&lt;br&gt;upplåtas till mark som ligger i anslutning till ett småhus eller en s.k. mark-&lt;br&gt;lägenhet, om marken skall nyttjas tillsammans med huset eller lägenheten,&lt;br&gt;dels att föreningen i sina stadgar skall få överlämna ansvaret för det yttre&lt;br&gt;underhållet till den som innehar ett småhus med bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse av mark med bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar utredningens uppfattning an det är naturligt att även mark som ligger&lt;br&gt;intill ett småhus eller en marklägenhet omfattas av en bostadsupplåtelse till&lt;br&gt;villa eller annat småhus. En motsvarande ordning gäller inom hyreslag-&lt;br&gt;stiftningen (jfr 12 kap. 1 § jordabalken) och några fastighetsrättsliga eller&lt;br&gt;andra hinder mot att förslaget genomförs har jag inte kunnat finna. Då för-&lt;br&gt;slaget inte heller mött någon erinran vid remissbehandlingen föreslår jag att&lt;br&gt;det genomförs. Beträffande den närmare utformningen av lagförslaget åter-&lt;br&gt;kommer jag i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avser i första hand framtida bostadsrättsupplåtelser. Skulle en&lt;br&gt;förening vars verksamhet redan pågått en tid önska genomföra&lt;br&gt;&amp;quot;tilläggsupplåtelser&amp;quot; beträffande tomtmark, bör detta enligt min mening kunna&lt;br&gt;ske efter respektive bostadsrättshavares godkännande. Samtidigt kan det dock&lt;br&gt;bli nödvändigt att tillämpa de bestämmelser i lagförslaget som motsvarar nu-&lt;br&gt;varande 60 § första stycket 1 BRL (9 kap. 16 §), dvs. ett förenings-&lt;br&gt;stämmobeslut med kvalificerad majoritet för en förändring av relationerna&lt;br&gt;mellan grundavgifterna. Det kan också bli aktuellt att upprätta en helt ny eko-&lt;br&gt;nomisk plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttre underhåll av småhus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad härefter gäller föreslaget om ansvar för yttre underhåll av småhus är&lt;br&gt;enligt min mening en förändring av gällande rätt inte lika självklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 26 § BRL skall bostadsrättshavaren hålla lägenheten i gott skick.&lt;br&gt;Vad som åsyftas är det inre underhållet av en lägenhet. För att undvika gräns-&lt;br&gt;dragningsproblem i förhållande till föreningens ansvar för det yttre under-&lt;br&gt;hållet, torde i stadgarna behöva tas upp särskilda bestämmelser om vad som&lt;br&gt;är att hänföra till det inre resp, yttre underhållet (jfr Knutsson - Lindqvist,&lt;br&gt;Bostadsrättslagen, s. 73 f.). Beträffande stamledningar för avlopp, värme,&lt;br&gt;gas, elektricitet och vatten med vilka föreningen försett lägenheten, svarar&lt;br&gt;föreningen för underhållet. Särskilda regler finns vidare om ansvar för repa-&lt;br&gt;ration - på grund av brand- eller vattenledningsskada och ohyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningen för vad som skall anses höra till en lägenhet och om-&lt;br&gt;fattas av bostadsrättshavarens underhållsskyldighet kan givetvis orsaka&lt;br&gt;problem. Med de möjligheter som finns att närmare ange gränserna i för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eningens stadgar, anser jag dock att den nuvarande uppdelning mellan an- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;svaret för inre och yttre underhållsskyldighet i huvudsak är ändamålsenlig.&lt;br&gt;Någon närmare precisering i lag av ansvaret för yttre och inre underhåll anser&lt;br&gt;jag därför inte vara påkallad. Med anledning av förslaget att även mark skall&lt;br&gt;få upplåtas med bostadsrätt, kommer dock även marken att höra till lägen-&lt;br&gt;heten och omfattas av bostadsrättshavarens underhållsskyldighet. I förtydli-&lt;br&gt;gande syfte bör en särskild bestämmelse tas upp om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär att huvudregeln även fortsättningsvis bör vara att för-&lt;br&gt;eningen svarar för det yttre underhållet, med undantag för mark som hör till&lt;br&gt;ett hus eller en lägenhet. Med anledning av utredningsförslaget i fråga om&lt;br&gt;underhållsansvaret för småhus, blir då frågan om föreningen genom en sär-&lt;br&gt;skild stadgebestämmelse skall kunna avhända sig detta ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsformen förutsätter att föreningsmedlemmarna i samverkan&lt;br&gt;beslutar om föreningens angelägenheter. Även om bostadsrätt bör kunna&lt;br&gt;upplåtas också till småhus, är det fortfarande föreningen som äger husen. Att&lt;br&gt;föreningen under sådana omständigheter avstår från underhållsansvaret och&lt;br&gt;ansvaret för husets goda bestånd framstår enligt min mening som äventyrligt&lt;br&gt;och strider mot den kooperativa tanken bakom bostadsrättsinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen varit inne på kan också särskilda svårigheter och kostna-&lt;br&gt;der uppkomma för de medlemmar som av olika anledningar inte själva har&lt;br&gt;möjlighet att reparera och underhålla huset. Det torde inte heller vara möjligt&lt;br&gt;att utforma en stadgebestämmelse så att ansvaret för yttre underhåll åläggs&lt;br&gt;endast vissa medlemmar. AB Bostadsgaranti och boverket har också pekat på&lt;br&gt;vissa problem som kan följa med utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inom vissa småhusföreningar säkerligen finns ett intresse för&lt;br&gt;att medlemmarna skall få svara för även det yttre underhållet av sina hus,&lt;br&gt;anser jag mot bakgrund av vad jag nu har anfört att utredningens förslag om&lt;br&gt;överflyttning av ansvaret för yttre underhåll av småhus kräver ytterligare&lt;br&gt;överväganden och därför inte nu bör föras vidare. I de föreningar där det&lt;br&gt;finns ett intresse för att medlemmarna själva skall få reparera, måla eller på&lt;br&gt;annat sätt underhålla sitt &amp;quot;eget&amp;quot; hus, bör detta kunna åstadkommas genom&lt;br&gt;särskilda överenskommelser med de boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens betänkande s. 152 tar man upp vissa frågor rörande den&lt;br&gt;ekonomiska planen vad gäller föreningar som upplåter småhus med bostads-&lt;br&gt;rätt. Där sägs att det i vissa småhusföreningar åligger de enskilda bostads-&lt;br&gt;rättshavama att sluta leveransavtal för vatten, avlopp, elektricitet samt sop-&lt;br&gt;hämtning och även själva betala dessa driftskostnader till leverantören. Vidare&lt;br&gt;sägs det att vissa småhusföreningar saknar s.k. inre reparationsfond, varför&lt;br&gt;bostadsrättshavaren får avsätta medel för nödvändiga reparationer efter eget&lt;br&gt;val. Dessa kostnader kommer därför att ligga utanför vad bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen debiterar i årsavgift. Utredningen har anfört att det ur konsument-&lt;br&gt;rättslig synpunkt vore av värde att man i den ekonomiska planen anger den&lt;br&gt;ungefärliga kostnad som bostadsrättshavaren själv får svara för utöver års-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter samt föreslagit att så sker. Jag delar utredningens uppfattning och Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;kommer att ta upp förslaget om detta i anslutning till översynen av bostads-&lt;br&gt;rättskungörelsen. Eftersom de angivna förhållandena påverkar årsavgifterna,&lt;br&gt;måste även stadgarna såvitt gäller grunderna för beräkningen av årsavgifterna&lt;br&gt;ge uttryck för att resp, småhusägare själv skall svara för avgifter för vatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och avlopp m.m. (jfr 44 § 5 BRL).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Upplåtelse i andra hand&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den generella möjlighet som för närvarande finns att&lt;br&gt;utan styrelsens samtycke upplåta bostadsrätten till cn lägenhet i andra&lt;br&gt;hand till en medlem i föreningen slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar bostadsrätt till en lokal och som under viss tid inte&lt;br&gt;har tillfälle att använda sin lokal, skall på motsvarande sätt som den&lt;br&gt;som innehar en lägenhet som bostad, kunna upplåta lokalen i andra&lt;br&gt;hand. Om styrelsen vägrar samtycke, skall hyresnämnden kunna lämna&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen i BRL som ger en kommun rätt att&lt;br&gt;utan styrelsens medgivande upplåta en bostadslägenhet i andra hand&lt;br&gt;skall även omfatta landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag i fråga om&lt;br&gt;upplåtelse i andra hand till medlemmar. Utredningen har däremot inte ansett&lt;br&gt;att den som innehar bostadsrätt till en lokal och juridiska personer skall ges&lt;br&gt;rätt till andrahandsupplåtelse med hyresnämndens tillstånd. Utredningen har&lt;br&gt;inte heller lagt fram något förslag om landstingskommuns rätt till andra-&lt;br&gt;handsupplåtelse eller om särskilda bestämmelser för andrahandsupplåtelse av&lt;br&gt;bostadslägenheter som juridiska personer innehar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allmänhet inte haft någon&lt;br&gt;erinran mot utredningens förslag om andrahandsupplåtelse till medlemmar.&lt;br&gt;Hyresnämnden i Göteborg har dock tagit upp frågan om inte de regler som&lt;br&gt;gäller för lokalhyresgäster och dess möjlighet att få hyresnämndens tillstånd&lt;br&gt;till andrahandsupplåtelse även bör gälla i BRL. Enligt hyresnämnden får den&lt;br&gt;som är bostadsrättshavare till en lokal sämre ställning än den som hyr loka-&lt;br&gt;len. Även hyresnämnden i Malmö har varit inne på denna fråga. Vidare anser&lt;br&gt;Sveriges köpmannaförbund och AB Bostadsgaranti att juridiska personer inte&lt;br&gt;skall undantas från möjligheten att hyra ut sin bostad eller lokal i andra hand.&lt;br&gt;Fastighetsägareförbundet har framfört liknande uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Utredningen har lämnat förslag om en an-&lt;br&gt;passning av vissa regler om förverkande m.m. i BRL till motsvarande regler i&lt;br&gt;hyreslagen. Som jag inledningsvis har nämnt anser jag dock att ett ställnings-&lt;br&gt;tagande till dessa förslag bör anstå till dess hyreslagskommittén har avslutat&lt;br&gt;sitt arbete (se avsnitt 2.1). Jag vill emellertid nu ta upp vissa frågor om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andrahandsupplåtelse som anknyter till en motsvarande reglering i hyres- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andrahandsupplåtelse till medlemmar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en bostadsrättshavare skall fä upplåta sin lägenhet i andra hand till&lt;br&gt;någon annan än en medlem krävs det som huvudregel att föreningen ger sitt&lt;br&gt;samtycke. Enligt 30 § BRL kan en bostadsrättshavare som under viss tid inte&lt;br&gt;är i tillfälle att använda sin bostadslägenhet dock få hyresnämndens tillstånd&lt;br&gt;till att i andra hand upplåta lägenheten i dess helhet till den som inte är med-&lt;br&gt;lem. Tillstånd skall lämnas, om bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl&lt;br&gt;för upplåtelsen och föreningen inte har befogad anledning vägra samtycke.&lt;br&gt;Tillståndet kan begränsas till viss tid och förenas med villkor (jfr prop.&lt;br&gt;1971:12 s. 128).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bostadsrättshavaren under viss tid inte är i tillfälle att använda sin&lt;br&gt;lägenhet innebär att arrangemanget skall vara tillfälligt. Man skall således&lt;br&gt;kunna räkna med att bostadsrättshavaren återkommer till lägenheten. Vidare&lt;br&gt;krävs det att bostadsrättshavaren har ett fullgott skäl för att inte själv använda&lt;br&gt;lägenheten, t.ex. sjukdom, arbete eller studier på annan ort (SOU 1969:4&lt;br&gt;s. 226). Tillstånd har vägrats när bostadsrättshavaren flyttar till annan bostad&lt;br&gt;men ändå önskar behålla bostadsrätten av något skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen kan ha befogad anledning att vägra samtycke framför allt med&lt;br&gt;hänsyn till att den som i stället kommer att disponera lägenheten är mindre&lt;br&gt;skötsam. Däremot spelar dennes ekonomi inte någon roll, eftersom det ju är&lt;br&gt;bostadsrättshavaren som svarar för att t.ex. avgiften till föreningen erläggs i&lt;br&gt;rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrätten kan förverkas om bostadsrättshavaren utan behövligt sam-&lt;br&gt;tycke eller tillstånd upplåter lägenheten i andra hand (33 § första stycket 2&lt;br&gt;BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu redovisade reglema motsvarar de bestämmelser som gäller beträf-&lt;br&gt;fande hyra (se 12 kap. 39, 40, 42 och 70 §§ jordabalken). Också tillämp-&lt;br&gt;ningen av de båda regelsystemen har i hög grad kommit att överensstämma,&lt;br&gt;men när det gäller tillstånd till andrahandsupplåtelse tycks praxis, som utred-&lt;br&gt;ningen tagit upp, ha fått en viss &amp;quot;glidning&amp;quot; till bostadsrättshavarens förmån.&lt;br&gt;Detta torde hänga samman med att bostadsrätten närmar sig det direkta ägan-&lt;br&gt;det och en tankegång om att en bostadsrättshavare därför borde ha större rätt&lt;br&gt;till andrahandsupplåtelse än en hyresgäst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening av vikt för föreningarna att ha kontroll över och&lt;br&gt;kunna överblicka samtliga andrahandsupplåtelser. Det kooperativa synsättet&lt;br&gt;förutsätter att bostadsrättshavaren deltar i föreningens angelägenheter.&lt;br&gt;Föreningsarbetet försvåras om bostadsrättshavama inte själva bor i lägen-&lt;br&gt;heterna. Detta medför i sin tur att en andrahandsupplåtelse bör ses som en till-&lt;br&gt;fällig lösning. Detta bör, som utredningen föreslagit, dessutom gälla oavsett&lt;br&gt;om bostadsrättshavaren upplåter sin lägenhet till en annan medlem i för-&lt;br&gt;eningen eller till någon utanför denna krets. Jag ansluter mig därför till ut-&lt;br&gt;redningens förslag om att den nuvarande möjligheten för en bostadsrätts-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;havare att fritt och utan styrelsens samtycke kunna upplåta sin lägenhet till Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;den som är medlem i föreningen tas bort (30 § första stycket BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt anser jag, i likhet med utredningen, inte att några förändringar av-&lt;br&gt;seende de grundläggande förutsättningarna för andrahandsupplåtelse av en&lt;br&gt;bostadsrätt behövs. Huvudregeln bör därför alltjämt vara beträffande bostads-&lt;br&gt;lägenheter att bostadsrättshavaren under viss tid inte skall ha tillfälle att an-&lt;br&gt;vända lägenheten, dvs. att han inom viss tid skall återkomma dit. Vidare bör&lt;br&gt;det krävas att bostadsrättshavarens skäl för upplåtelsen är beaktansvärda samt&lt;br&gt;att föreningen inte har befogad anledning att vägra samtycke till denna. Lika&lt;br&gt;med utredningen anser jag att den praxis som har etablerats vad gäller andra-&lt;br&gt;handsupplåtelser av hyreslägenheter bör vara vägledande även vid en pröv-&lt;br&gt;ning enligt bostadsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av mina förslag i avsnitt 2.4.2 bör dock särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser meddelas i fråga om andrahandsupplåtelser av bostadslägenheter som&lt;br&gt;juridiska personer innehar. Jag hänvisar här till det avsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun och landstingskommun jämställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 30 § tredje stycket BRL har en möjlighet införts för kommunen att upplåta&lt;br&gt;en bostadsrätt i andra hand utan något tillstånd. Bestämmelsen tillkom i sam-&lt;br&gt;band med införandet av bostadsanvisningslagen (jfr prop. 1979/80:72&lt;br&gt;s. 30 ff), sedermera omarbetad till lagen (1987:1274) om kommunal&lt;br&gt;bostadsanvisningsrätt. Enligt lagen kan en bostadsrättsförening under vissa&lt;br&gt;förutsättningar bli skyldig att upplåta en bostadsrättslägenhet till kommunen,&lt;br&gt;även om föreningen inte samtyckt till detta. Det har då också ansetts att något&lt;br&gt;särskilt tillstånd inte skall behövas för att kommunen i sin tur skall få upplåta&lt;br&gt;lägenheten i andra hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För såväl kommun som landstingskommun finns det i dag ett stort behov&lt;br&gt;av att få tillgång till bostäder. Det behövs för att skapa ett eget boende för&lt;br&gt;många människor som i dag tvingas bo på institution eller liknande.&lt;br&gt;Landstingen har i dag bl.a. vissa bostadsrättslägenheter som används som ett&lt;br&gt;första steg till att skapa ett eget boende. Lägenheterna används av olika per-&lt;br&gt;soner under kortare eller längre perioder för permanent boende tills de helt på&lt;br&gt;egen hand kan klara sitt boende. Jag anser att denna möjlighet inte får stoppas&lt;br&gt;genom att föreningen skall kunna säga nej till sådan andrahandsupplåtelse.&lt;br&gt;Därför bör lagstiftningen vara så utformad att såväl primärkommuner som&lt;br&gt;landstingskommuner bör ha rätt till upplåtelse i andra hand utan någon sär-&lt;br&gt;skild prövning av hyresnämnden. Jag förordar alltså att lagen ändras i enlig-&lt;br&gt;het härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse av lokal i andra hand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser har uppmärksammat att den som innehar en lokal med&lt;br&gt;bostadsrätt med utredningens förslag blir sämre ställd när det gäller möjlig-&lt;br&gt;heten att upplåta en lägenhet i andra hand än en lokalhyresgäst. Utredningen&lt;br&gt;har tagit upp denna fråga men ansett att det inte finns något behov av skydds-&lt;br&gt;regler i samma utsträckning för en bostadsrättshavare som för en hyresgäst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med flera remissinstanser delar jag inte utredningens uppfattning pä Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;denna punkt. Jag kan inte se några bärande skäl till varför en bostadsrätts-&lt;br&gt;havare som innehar en lokal inte skall få samma möjlighet till andrahands-&lt;br&gt;upplåtelse som en lokalhyresgäst. Genom en lagändring som trädde i kraft i&lt;br&gt;januari 1989 har lokalhyresgäster fått möjlighet att begära hyresnämndens&lt;br&gt;tillstånd till andrahandsupplåtelse (prop. 1987/88:146, BoU21, rskr. 344).&lt;br&gt;Bestämmelserna innebär att en lokalhyresgäst, som under viss tid inte har till-&lt;br&gt;fälle att använda sin lokal kan få hyresnämndens tillstånd att upplåta lokalen i&lt;br&gt;sin helhet i andra hand. Sådant tillstånd skall lämnas om hyresgästen har&lt;br&gt;beaktansvärda skäl för upplåtelsen och hyresvärden inte har befogad an-&lt;br&gt;ledning att vägra samtycke. Departementschefen anförde i detta lagstiftnings-&lt;br&gt;ärende bl.a. följande (prop. s. 42).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock inte önskvärt med en stor och oöverskådlig andrahands-&lt;br&gt;marknad för lokaler. En sådan kan vara negativ för såväl hyresvärdar som&lt;br&gt;hyresgäster. Tillstånd bör därför mot hyresvärdens bestridande lämnas&lt;br&gt;endast om en andrahandsuthyming av lokalen framstår som hyresgästens&lt;br&gt;enda realistiska möjlighet att behålla hyresrätten till lokalen. Kan hyres-&lt;br&gt;gästens verksamhet i lokalen drivas vidare, t.ex. av någon anställd, bör&lt;br&gt;tillstånd inte lämnas. Det ligger också i sakens natur att tillstånd inte bör&lt;br&gt;lämnas om hyresgästens bortovaro endast avser kortare tid. För tillstånd&lt;br&gt;bör vidare krävas att hyresgästen vidtar sådana åtgärder att hyresvärdens&lt;br&gt;olägenhet av andrahandsuthymingen så långt möjligt begränsas. Till-&lt;br&gt;ståndet bör också normalt begränsas till viss tid. Förstahandshyresgästen&lt;br&gt;ansvarar gentemot fastighetsägaren för att hyran betalas och är givetvis&lt;br&gt;också ansvarig för att verksamheten i lokalen inte avviker från det ändamål&lt;br&gt;för vilket den upplåtits till honom. Uppfyller inte förstahandshyresgästen&lt;br&gt;dessa förpliktelser, riskerar han att hyresrätten förverkas. Ett tillstånd till&lt;br&gt;andrahandsuthyming innebär således inte i sig att verksamheten i lokalen&lt;br&gt;får ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den utgångspunkt som departementschefen redovisat i den nämnda&lt;br&gt;propositionen anser jag att det även i bostadsrättslagen bör införas mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelser avseende bostadsrättshavare som innehar lokal med&lt;br&gt;bostadsrätt. Jag föreslår därför att man inför en bestämmelse med denna&lt;br&gt;innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser att uttrycket andrahandsupplåtelse som har använts i&lt;br&gt;remissprotokollet när en bostadsrättshavare upplåter hela sin lägenhet till&lt;br&gt;någon annan med hyresrätt lätt kan misstolkas eftersom upplåtaren själv har&lt;br&gt;en bostadsrätt. Lagrådet anser därför att uttrycket andrahandsupplåtelse bör&lt;br&gt;bytas ut mot upplåtelse med hyresrätt eller motsvarande så att det klart fram-&lt;br&gt;går vad som menas. Jag har i och för sig förståelse för lagrådets synpunkt&lt;br&gt;men anser mig inte utan ytterligare överväganden kunna ändra på detta ut-&lt;br&gt;tryck. Det kan nämligen ibland föreligga tveksamhet om en andrahands-&lt;br&gt;upplåtelse är att betrakta som en upplåtelse med hyresrätt. Jag finner alltså&lt;br&gt;inte för närvarande skäl till någon ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Avgiftssystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vissa äldre avgiftstyper mönstras ut. Beteckningen&lt;br&gt;grundavgift byts ut mot insats. Beteckningen årsavgift behålls däremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom hittills skall föreningarna ta ut insatser vid upplåtelse av&lt;br&gt;bostadsrätt. Vidare skall föreningarna ha rätt att ta ut följande avgifter&lt;br&gt;av bostadsrättshavama: årsavgift samt, om det anges i stadgarna, upp-&lt;br&gt;låtelseavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgifL En förening får i&lt;br&gt;övrigt inte ta ut några särskilda avgifter för sådana åtgärder som för-&lt;br&gt;eningen skall vidta med anledning av bostadsrättslagen eller andra för-&lt;br&gt;fattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar införs beträffande möjligheten att ta ut upplåtelse-&lt;br&gt;avgift av hyresgäster i samband med ombildning av hyresrätt till&lt;br&gt;bostadsrätt. Vidare införs bestämmelser i bostadsrättslagen om hur av-&lt;br&gt;gifterna till föreningen skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag&lt;br&gt;utom i fråga om förslaget till pantsättningsavgifL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inga invändningar&lt;br&gt;mot förslagen. Stockholms tingsrätt tillstyrker utredningens förslag att någon&lt;br&gt;särskild avgiftsdebitering vid sidan av årsavgifterna som regel inte bör ske.&lt;br&gt;Tingsrätten ifrågasätter om de skäl som anförs för att en särskild överlåtelse-&lt;br&gt;avgift skall få tas ut är tillräckligt bärkraftiga. Även länsstyrelsen i Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus län har synpunkter på frågan om överlåtelseavgifter.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket framhåller att överlåtelseavgifter numera kan anses&lt;br&gt;etablerade men att avgifterna inte är av sådan storlek för den enskilda för-&lt;br&gt;eningen att det är motiverat att behålla dem. SBC, som anser att föreningarna&lt;br&gt;själva skall kunna besluta om de vill införa överlåtelseavgifter, godtar att en&lt;br&gt;bestämmelse härom införs i lagen. Enligt SBC bör dock ett högsta belopp&lt;br&gt;anges i lag. Riksbyggen anser att det är väl korttänkt att ge överlåtelse-&lt;br&gt;avgifterna en särställning. Enligt Riksbyggen bör föreningarna i lagen ges rätt&lt;br&gt;att ta ut täckning för sådana kostnader som fördelas ojämnt mellan bostads-&lt;br&gt;rättshavama och som kan hänföras till en särskild bostadsrätt, under förut-&lt;br&gt;sättning att detta anges i stadgarna. Hyresgästernas Riksförbund anser att&lt;br&gt;kostnaden för den löpande verksamhet som föreningarna på grund av be-&lt;br&gt;stämmelserna i bostadsrättslagen måste anses skyldiga att tillhandahålla sina&lt;br&gt;medlemmar bör bäras av medlemmarna gemensamt. Detta bör dock inte ut-&lt;br&gt;göra hinder för debitering på grund av tjänster som i särskild ordning avtalats&lt;br&gt;mellan en avflyttande medlem och föreningen. Frågan om överlåtelseavgifter-&lt;br&gt;nas tillåtlighet bör ges en entydig lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I BRL saknas sammanhållna regler om de&lt;br&gt;avgifter som en förening har rätt att ta ut av bostadsrättshavama. Av 44 §,&lt;br&gt;som punktvis tar upp vad en förening är skyldig att ange i sina stadgar, fram-&lt;br&gt;går dock indirekt (punkt 4—7) att föreningen kan ta ut inträdesavgift, upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låtelseavgift, årsavgift och vissa andra typer av avgifter. Bestämmelser om Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;grundavgift finns bl.a. i 6 och 57 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande regelsystemet har i praxis gett upphov till frågor om en&lt;br&gt;bostadsrättsförening har rätt att ta ut särskilda avgifter, vid sidan av de i lagen&lt;br&gt;angivna. Detta gäller särskilt i fråga om åtgärder som föreningen är skyldig att&lt;br&gt;vidta enligt BRL eller annan lagstiftning. Bl.a. har lagligheten av s.k. över-&lt;br&gt;låtelseavgifter satts i fråga. Sådana avgifter tas ut för att täcka kostnader för&lt;br&gt;administrationen kring en överlåtelse av bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att belysa den allmänna frågan om föreningarnas möjligheter att ta ut&lt;br&gt;avgifter av bostadsrättshavama har utredningen hänvisat till ett särskilt ut-&lt;br&gt;talande av JK i frågan. Med anledning av klagomål mot en länsstyrelse som&lt;br&gt;hade registrerat en bostadsrättsförening vars stadgar innehöll en bestämmelse&lt;br&gt;om rätt att ta ut överlåtelseavgift uttalade JK sålunda i ett beslut den 19 januari&lt;br&gt;1987 (dnr 3483-85-21) som sin mening att det är möjligt att det i en bostads-&lt;br&gt;rättsförenings stadgar anges att överlåtelseavgifter får tas ut. Beträffande JK:s&lt;br&gt;utlåtande får jag hänvisa till utredningens betänkande (s. 173).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del finner jag lika med utredningen att det är angeläget att dra en&lt;br&gt;gräns mellan sådana avgifter som föreningen skall ha rätt att ta ut av bostads-&lt;br&gt;rättshavama och sådana avgifter som föreningen inte får ta ut. En utgångs-&lt;br&gt;punkt som därvid bör tjäna såväl föreningens som bostadsrättshavarens&lt;br&gt;intressen bäst är, att kostnaderna för föreningens löpande verksamhet får&lt;br&gt;bäras av medlemmarna gemensamt, dvs. utan annan avgiftsdebitering än de&lt;br&gt;nuvarande årsavgifterna. Det gäller framför allt alltså löpande kostnader för&lt;br&gt;drift, kapital och underhåll eller andra föreningskostnader. Som jag närmare&lt;br&gt;skall redovisa bör dock vissa undantag kunna göras. Vidare bör föreningarna&lt;br&gt;liksom för närvarande vara oförhindrade att ta ut särskilda avgifter för tjänster&lt;br&gt;som inte åligger föreningen enligt BRL. Det kan t.ex. gälla avgifter för an-&lt;br&gt;vändning av tvättstuga eller bastu. Det kan också gälla avgifter för särskilda&lt;br&gt;tjänster, tex. inmontering av tvättmaskin eller diskmaskin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna utgångspunkt bör vissa äldre avgiftstyper som numera inte&lt;br&gt;kommer till användning kunna mönstras ut. Det gäller som utredningen före-&lt;br&gt;slagit särskild inträdesavgift (44 § 4 BRL) och sådana avgifter om högst 100&lt;br&gt;kr som är regelbundna eller beror på särskild uttaxering (44 § 7 BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att redovisa de avgifter som jag anser genom en&lt;br&gt;särskild lagbestämmelse bör tillåtas i en bostadsrättsförening. I övrigt bör&lt;br&gt;föreningen inte få ta ut några andra särskilda avgifter för sådana åtgärder som&lt;br&gt;föreningen skall vidta med anledning av BRL eller annan lagstiftning, t.ex.&lt;br&gt;taxeringsförfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundavgiften är den kapitalinsats i föreningen som en bostadsrättshavare&lt;br&gt;skall betala när bostadsrätt upplåts första gången. Avgiften ingår som en del&lt;br&gt;av husets finansiering och tas därför regelmässigt upp i den ekonomiska&lt;br&gt;planen, även om det räcker att där ange grundavgifternas totalbelopp.&lt;br&gt;Avgiften skall också tas upp i upplåtelseavtalet. När bostadsrättshavaren läm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nar föreningen har han ingen rätt att återfå avgiften. Det ekonomiska värde Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;som bostadsrätten representerar kan denne i stället ta ut genom att sälja&lt;br&gt;bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är styrelsen som bestämmer grundavgifternas storlek, om inte stad-&lt;br&gt;garna anger annat. Om grundavgifterna skall ändras, t.ex. genom att bostads-&lt;br&gt;rättshavaren skall tillskjuta ytterligare kapital, beslutas detta dock av för-&lt;br&gt;eningsstämman (se 57 § samt 60 § första stycket 1 BRL). Några regler om&lt;br&gt;efter vilka grunder avgifterna skall bestämmas finns inte. Här gäller som i&lt;br&gt;andra sammanhang att föreningen inom ramen för den s.k. likabehandlings-&lt;br&gt;principen har frihet att bestämma avgifternas storlek. I allmänhet brukar av-&lt;br&gt;gifterna bestämmas efter lägenheternas relativa bruksvärde, dvs. efter sådana&lt;br&gt;faktorer som storlek, planlösning, läge i huset etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte på denna punkt föreslagit någon annan ändring än att&lt;br&gt;beteckningen grundavgift bör bytas ut mot ordet insats. Någon invändning&lt;br&gt;mot förslaget har inte gjorts av remissinstanserna. I dagligt tal används i dag&lt;br&gt;nästan undantagslöst ordet insats i stället för grundavgift. Om denna be-&lt;br&gt;teckning används, uppnås en överenstämmelse med terminologin i lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. Visserligen finns det vissa skillnader i förhållande till&lt;br&gt;den innebörd som uttrycket insats har enligt lagen om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar, bl.a. att en bostadsrättshavare inte har någon rätt att få tillbaka sin in-&lt;br&gt;sats när han går ur föreningen. Även med beaktande av de skillnader som&lt;br&gt;finns i begreppen, motiverar det dock inte att beteckningen insats förbehålls&lt;br&gt;kapitalinsatser i andra ekonomiska föreningar än bostadsrättsföreningar. Jag&lt;br&gt;förordar därför att utredningsförslaget genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsavgifterna i en förening avser att täcka kostnaderna för föreningens verk-&lt;br&gt;samhet, bl.a. löpande utgifter för drift, underhåll och kapital. Avsättningen&lt;br&gt;till reparationsfond m.m. görs också via årsavgifterna. Avgifterna bestäms av&lt;br&gt;styrelsen efter de grunder som skall anges i stadgarna (se 44 § 6 samt 57 §&lt;br&gt;BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vanliga är att grundavgifterna fungerar som fördelningsgrund när det&lt;br&gt;gäller att fastställa årsavgifterna. Men det är även möjligt att använda sig av&lt;br&gt;andra normer, exempelvis bostadsrätternas lägenhetsytor eller särskilt fast-&lt;br&gt;ställda andelsvärden. Det är inte heller något som hindrar att olika be-&lt;br&gt;räkningsgrunder tillämpas beroende på avgiftsändamålet. Det är t.ex. möjligt&lt;br&gt;att fördela kostnaden för värme och vatten m.m. efter storleken på lägen-&lt;br&gt;heten, medan andra kostnader fördelas efter grundavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte föreslagit någon annan ändring i fråga om årsavgiften&lt;br&gt;än att beteckningen skall bytas ut till månadsavgift Skälet för detta är att be-&lt;br&gt;teckningen årsavgift kritiserats och att beteckningen är mindre lämplig med&lt;br&gt;hänsyn till att avgifterna oftast betalas per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan hålla med utredningen om att årsavgift kan vara en mindre lämplig&lt;br&gt;beteckning i vissa fall. Inte heller månadsavgift är emellertid enligt min&lt;br&gt;mening alltid adekvat, eftersom föreningen har frihet att bestämma avgiften&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för annan period, t.ex. kvartal. Jag föreslår därför att man i lagen behåller den Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;nuvarande beteckningen. Detta hindrar givetvis inte att föreningarna själva i&lt;br&gt;dagligt tal kan använda en annan benämning på avgiften. Jag föreslår också&lt;br&gt;att det av lagen skall framgå vad avgiften står för. Jag återkommer till denna&lt;br&gt;fråga i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelseavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelseavgift är en särskild avgift som bostadsrättsföreningen kan ta ut&lt;br&gt;tillsammans med insatsen när bostadsrätt upplåts. En förutsättning är dock att&lt;br&gt;stadgarna ger föreningen en sådan rätt (44 § 5 BRL). Upplåtelseavgiften&lt;br&gt;skall anges i upplåtelsehandlingen (6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken med att ha upplåtelseavgift är att avgiften skall kunna tas ut i de fall&lt;br&gt;en viss lägenhet skall upplåtas med bostadsrätt först sedan föreningens verk-&lt;br&gt;samhet har pågått någon tid (jfr SOU 1969:4 s. 210, prop. 1971:12 s. 140,&lt;br&gt;Knutsson - Lindqvist, Bostadsrättslagen, Norstedts gula bibliotek, 1972, s.&lt;br&gt;109 samt Siljeström - Svennegård, Lagen om bostadsrättsföreningar, 5:e&lt;br&gt;uppl. s. 21). Under denna tid kan bostadsrätternas värde ha stigit utöver&lt;br&gt;grundavgifterna genom att föreningens behållna kapital har ökat, t.ex. till&lt;br&gt;följd av att föreningens lån har amorterats ned. Genom att föreningen får ta ut&lt;br&gt;en upplåtelseavgift kan den nytillträdande bostadsrättshavaren avkrävas kom-&lt;br&gt;pensation för denna värdeökning. Insatsen för den aktuella bostadsrätten be-&lt;br&gt;höver då inte anges till högre belopp än insatsen för övriga bostadsrätter och&lt;br&gt;rubbar därför inte heller det inbördes förhållandet mellan insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen används numera upplåtelseavgifter i flera sammanhang.&lt;br&gt;Särskilt bör nämnas den möjlighet som finns att differentiera villkoren mellan&lt;br&gt;gamla och nya medlemmar i samband med större ombyggnadsåtgärder. Det&lt;br&gt;blir vanligare att vindar tas i anspråk för lägenheter som upplåts med bostads-&lt;br&gt;rätt. Upplåtelseavgifter förekommer också i dessa sammanhang. Vid om-&lt;br&gt;bildning av hyresrätt till bostadsrätt är det vidare vanligt att upplåtelseavgifter&lt;br&gt;tas ut av de hyresgäster som successivt ansluter sig eller av nytillkommande&lt;br&gt;boende i huset Upplåtelseavgiftema fyller alltså en praktisk funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelseavgifter tas i dag dock sällan ut med utgångspunkt i bostads-&lt;br&gt;rättens ökade andel i föreningens behållna tillgångar. Det vanliga är i stället att&lt;br&gt;föreningarna genom avgiften helt eller delvis söker kompensera sig för&lt;br&gt;bostadsrättens marknadsvärde. Upplåtelseavgiften tas därför ofta ut som en&lt;br&gt;mellanskillnad mellan grundavgiften (insatsen) och bostadsrättens marknads-&lt;br&gt;värde. Med tanke på de ofta betydande differenser som på sina håll numera&lt;br&gt;föreligger mellan grundavgift och marknadsvärde, tycks därför upplåtelse-&lt;br&gt;avgifter många gånger tas ut med ansenliga belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer i dag att hyresgäster som av föreningen en gång erbjudits&lt;br&gt;förvärv av bostadsrätt, vid en ombildning tackar nej, men sedermera ångrar&lt;br&gt;sig (jfr avsnitt 2.4.4). Föreningarna brukar emellertid då som förutsättning&lt;br&gt;för upplåtelse kräva att hyresgästen betalar en upplåtelseavgift, ofta med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i bostadsrättens marknadsvärde. I många fall beror föreningarnas&lt;br&gt;förhållningssätt i dessa fall säkerligen på att man misstänker att hyresgästen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter ett förvärv omedelbart skall sälja bostadsrätten med god förtjänst. Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Förfaringssättet kan dock många gånger anses oskäligt mot en hyresgäst som&lt;br&gt;faktiskt önskar bo kvar i huset men av olika skäl kan ha haft svårt att be-&lt;br&gt;stämma sig för ett bostadsrättsförvärv. Det framstår därför som angeläget att&lt;br&gt;klarare regler ges om möjligheten att ta ut upplåtelseavgift för den angivna&lt;br&gt;situationen. Å ena sidan bör då beaktas att föreningen har ett legitimt intresse&lt;br&gt;av att genomföra ombildningen så snabbt som möjligt. Å andra sidan bör en&lt;br&gt;tveksam hyresgäst ges en skälig betänketid utan att behöva riskera höjning av&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår jag lika med utredningen att det infors ytter-&lt;br&gt;ligare bestämmelser som tar sikte på ombildningsfallen. Upplåtelseavgift bör&lt;br&gt;inte få tas ut förrän efter en månad från det att föreningen erbjudit hyresgästen&lt;br&gt;att få lägenheten upplåten med bostadsrätt. Därefter bör föreningen under en&lt;br&gt;period som sträcker sig intill sex månader från erbjudandet vara berättigad att&lt;br&gt;ta ut en upplåtelseavgift som motsvarar skälig ränta på insatsen (jfr 5 § ränte-&lt;br&gt;lagen, 1975:635). Efter sexmånadersperiodens utgång bör föreningen ha full&lt;br&gt;frihet att bestämma om upplåtelseavgiftens storlek. Reglerna bör medverka till&lt;br&gt;att föreningarna lämnar skriftliga erbjudanden om förvärv till varje hyresgäst&lt;br&gt;som är berättigad till sådant förvärv, vilket i sin tur bör medföra att hyres-&lt;br&gt;gästerna får en bättre uppfattning om vad som gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har jag inte funnit skäl att förändra nuvarande regler om upplåtelse-&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåielseavgift och pantsättningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan inledningsvis har jag tagit upp frågan om lagligheten av att föreningen&lt;br&gt;tar upp särskilda överlätelseavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelseavgift är en sådan avgift som tas ut från säljaren eller köparen i&lt;br&gt;samband med att bostadsrätt överlåts. Ett typfall är att en bostadsrätts-&lt;br&gt;förening, med eller utan stöd i sina stadgar, själv tar ut avgiften. Vanligt är&lt;br&gt;emellertid att en bostadsrättsförening inom HSB och Riksbyggen inte själv&lt;br&gt;administrerar överlåtelsen. Administrationen har i stället överlämnats till en&lt;br&gt;regional enhet (HSB-föreningen eller Riksbyggens distriktskontor), vars&lt;br&gt;verksamhet formellt inte omfattas av BRL. Vid överlåtelse har den regionala&lt;br&gt;enheten uppburit överlåtelseavgiften för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om överlåtelseavgiftemas laglighet har varit föremål för både JK:s&lt;br&gt;prövning (se ovan) och som tvistefråga vid domstol. Något entydigt svar på&lt;br&gt;frågan om avgifternas laglighet anser jag dock inte har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse utgör ett naturligt led i innehavet av en bostadsrätt. Av be-&lt;br&gt;stämmelserna i BRL följer att föreningen måste vidta vissa åtgärder i samband&lt;br&gt;med en överlåtelse, framför allt med anledning av köparens ansökan om&lt;br&gt;medlemskap. Enligt stadgarna kan därutöver gälla speciella rutiner. Som nyss&lt;br&gt;sagts förekommer detta inom de folkrörelsekooperativa organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom HSB förutsätts det sålunda att den bostadsrättshavare som vill över-&lt;br&gt;låta sin bostadsrätt skall göra en särskild överlåtelseanmälan till bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen med angivande av överlåtelsedag och övriga villkor. Föreningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gör därefter en bedömning av om den föreslagna köparen kan antas som Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;medlem. Sedan medlemskap tillstyrkts och anteckning gjorts huruvida&lt;br&gt;bostadsrätten är pantförskriven vidarebefordras överlåtelseanmälan till HSB-&lt;br&gt;föreningen. Besiktning av lägenheten verkställs och köpeavtal upprättas.&lt;br&gt;HSB-föreningen granskar vidare om köpeavtalet överensstämmer med för-&lt;br&gt;eningsstadgama. Köpesumman erläggs till HSB-föreningen, som efter av-&lt;br&gt;drag för säljarens eventuella skulder till bostadsrättsföreningen eller HSB-&lt;br&gt;föreningen betalar beloppet till säljaren. Om bostadsrätten är pantsatt, kontrol-&lt;br&gt;leras att lånet har lösts eller att den som förvärvar bostadsrätten har medgetts&lt;br&gt;att överta lånet hos kreditgivaren. När bostadsrättsföreningen erhållit sitt&lt;br&gt;exemplar av överlåtelseavtalet fattar styrelsen i föreningen beslut om medlem-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillåtligheten av överlåtelseavgifter berör endast förhållandet mellan&lt;br&gt;bostadsrättshavama och bostadsrättsföreningen. Om en HSB-förening eller&lt;br&gt;regional enhet inom Riksbyggen vill ta ut avgifter för en tjänst som de enligt&lt;br&gt;bostadsrättsföreningens stadgar rutinmässigt skall lämna i samband med en&lt;br&gt;överlåtelse, så är detta en sak mellan bostadsrättsföreningen och den regionala&lt;br&gt;enheten. Avgifter från föreningen till den regionala enheten får regleras i&lt;br&gt;bostadsrättsföreningens stadgar eller i särskilda avtal. Det ligger naturligtvis i&lt;br&gt;varje bostadsrättsförenings intresse att minimera dessa kostnader så mycket&lt;br&gt;som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett ställningstagande till frågan om överlåtelseavgifter blir huvud-&lt;br&gt;frågan, om kostnaderna för överlåtelseadministrationen skall slås ut på&lt;br&gt;boendekollektivet i bostadsrättsföreningen eller om de skall bäras av säljaren&lt;br&gt;eller köparen. Man kan givetvis också tänka sig kombinationer och olika skäl&lt;br&gt;kan tala för den ena eller andra lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inledningsvis gett uttryck för att föreningarnas löpande kostnader&lt;br&gt;på grund av bestämmelserna i BRL som huvudregel bör bäras av medlem-&lt;br&gt;marna gemensamt. Föreningarnas kostnader för överlåtelseadministrationen&lt;br&gt;kan ses som en sådan kostnad. Mot bakgrund av att sådana avgifter tas ut för&lt;br&gt;en speciell administration i samband med försäljning av bostadsrätt och att&lt;br&gt;administrationen kan bli betungande för föreningen, bl.a. mot bakgrund av att&lt;br&gt;vissa lägenheter omsätts mer än andra, anser jag emellertid att sådana avgifter&lt;br&gt;bör få tas ut även fortsättningsvis. Förutsättningen bör dock vara att av-&lt;br&gt;gifterna sätts efter självkostnadsprincipen och att grunderna för beräkningen&lt;br&gt;klart framgår av bostadsrättsföreningens stadgar. Avgiften bör givetvis inte&lt;br&gt;göras beroende av köpeskillingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt HSB:s mönsterstadgar får överlåtelseavgiften numera maximalt&lt;br&gt;uppgå till 2,5 % av basbeloppet (knappt 750 kr. för år 1990). Jag anser i lik-&lt;br&gt;het med utredningen att detta är en rimlig riktpunkt när överlåtelseavgift skall&lt;br&gt;bestämmas av föreningarna. Lika med utredningen finner jag dock inte att&lt;br&gt;någon särskild lagbestämmelse om detta är påkallad. Jag utgår från att det&lt;br&gt;framdeles inte heller skall bli nödvändigt med en lagreglering av beloppets&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en fråga som bör tas upp i detta sammanhang och som berörts&lt;br&gt;av utredningen är, om föreningen skall få ta ut avgifter för den administration&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som föreningarna måste tillhandahålla vid andrahandsuthyming eller vid s.k. Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;denuntiation av pantsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom utredningen har anfört finns det skäl som talar såväl för som emot&lt;br&gt;att föreningar får ta ut sådana avgifter. Utredningen har stannat för att för-&lt;br&gt;eningarnas och bostadsrättshavamas intresse tillgodoses bäst om kostnaderna&lt;br&gt;bärs kollektivt av de boende över årsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag inledningsvis anfört ansluter jag mig till utredningens uppfattning&lt;br&gt;att i de flesta fall kostnaderna bör bäras kollektivt när det gäller sådana åt-&lt;br&gt;gärder som föreningen är skyldig att vidta enligt gällande lagstiftning. Det&lt;br&gt;arbete föreningen är skyldig att vidta rör ju i de allra flesta fall sådant som kan&lt;br&gt;komma alla medlemmar till godo. Eftersom jag tidigare kommit fram till att&lt;br&gt;överlåtelseavgifter bör få tas ut anser jag emellertid att det också är skäligt att&lt;br&gt;föreningen får ta ut en avgift för anteckning om pantsättning i föreningens&lt;br&gt;lägenhetsförteckning, vilket obligatoriskt skall ske enligt 49 § andra stycket&lt;br&gt;BRL. Vissa lägenheter omsätts betydligt oftare än andra, vilket numera också&lt;br&gt;medför att pantsättning sker relativt ofta. Det är därför enligt min mening rim-&lt;br&gt;ligt att den administrationskostnad som uppstår till följd av en pantsättning&lt;br&gt;skall bäras av den enskilde och inte av kollektivet gemensamt. Föreningens&lt;br&gt;självkostnad torde i detta fall vara betydligt lägre än för överlåtelseadministra-&lt;br&gt;tionen. En rimlig riktpunkt för avgiften bör i detta fall vara 1 % av bas-&lt;br&gt;beloppet (knappt 300 kr. för år 1990).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår således att en motsvarande bestämmelse som gäller för över-&lt;br&gt;låtelseavgifter också införs beträffande denuntiation av pantsättning. Lämp-&lt;br&gt;ligen bör denna avgift betecknas pantsättningsavgift. I fråga om administra-&lt;br&gt;tionen vid andrahandsuthyming anser jag dock inte att det finns skäl att&lt;br&gt;frångå utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av giftsbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättslagen innehåller inga regler om hur en avgift till föreningen skall&lt;br&gt;betalas och när avgiften skall anses betald. Hyreslagen har däremot sådana&lt;br&gt;regler. Av 12 kap. 20 § andra och tredje styckena jordabalken, framgår så-&lt;br&gt;ledes att hyran skall betalas i hyresvärdens hemvist eller under adress som&lt;br&gt;anvisats av denne. Betalning får alltid ske genom postanvisning, bankgiro&lt;br&gt;eller postgiro. Sker betalning på post- eller bankkontor, anses betalningen&lt;br&gt;omedelbart ha kommit hyresvärden till handa. Är det fråga om ett betalnings-&lt;br&gt;uppdrag, anses beloppet ha kommit hyresvärden till handa när betalnings-&lt;br&gt;uppdraget togs emot av det förmedlande kontoret. Som jag ovan sagt finns&lt;br&gt;inte motsvarande bestämmelser i bostadsrättslagen, vilket kan medföra tvek-&lt;br&gt;samhet inte minst när det är fråga om att tillämpa förverkandereglerna vid för-&lt;br&gt;sumlighet av bostadsrättshavaren med betalning av avgifterna. Jag föreslår&lt;br&gt;därför i likhet med vad utredningen föreslagit att motsvarande regler som&lt;br&gt;finns i hyreslagen även införs i bostadsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande redovisat vissa synpunkter beträffande avgifts-&lt;br&gt;systemet och bestämmelsernas utformning Beträffande det sistnämnda åter-&lt;br&gt;kommer jag i specialmotiveringen. Utan att lämna något förslag i saken har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagrådet ansett att det torde kunna anföras samma skäl för att införa en avgift Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;vid andrahandsupplåtelser som ifråga om överlåtelseavgift och pantsättnings-&lt;br&gt;avgift. Vidare har lagrådet påpekat att det i de olika bestämmelserna beträf-&lt;br&gt;fande upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift inte ger ut-&lt;br&gt;tryck för avsikten när det gäller ändamålet med avgiften eller beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om de förhållanden som lagrådet pekat på, men har inte&lt;br&gt;funnit någon grundad anledning att befara att man från föreningarnas sida&lt;br&gt;kommer att missbruka uttaget av avgifterna för överlåtelse och pantsättning&lt;br&gt;till men för medlemmarna. Det torde vara tillräckligt att föreningen i sina&lt;br&gt;stadgar ger uttryck för den beräkning som skall ligga till grund för dessa av-&lt;br&gt;gifter. Inte heller anser jag att det finns skäl att införa någon särskild beräk-&lt;br&gt;ningsgrund för upplåtelseavgifter. Som jag redovisat fyller dessa en praktisk&lt;br&gt;funktion i många olika situationer. Varken utredningen eller remiss-&lt;br&gt;instanserna har påtalat något behov av att särskilt reglera uttaget av dessa av-&lt;br&gt;gifter. Mot den bakgrunden har jag inte funnit anledning att införa några sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser i saken. När det gäller avgifter för andrahandsupplåtelser&lt;br&gt;är jag medveten om att det kan finnas olika uppfattningar i saken. För egen&lt;br&gt;del finner jag inte skäl att frångå utredningens ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Försäljning av pantsatt bostadsrätt på offentlig auktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid försäljning av bostadsrätt på offentlig auktion enligt&lt;br&gt;bostadsrättslagen skall utrop ske utan förbehåll om panträtt, om inte&lt;br&gt;bostadsrättsföreningen medger annat. Utropas bostadsrätten utan något&lt;br&gt;sådant förbehåll, är panthavaren skyldig att ta emot betalning i förtid.&lt;br&gt;För att förvärvaren skall vara skyldig att svara för den förre inne-&lt;br&gt;havarens skulder till föreningen måste föreningen förbehålla sig krav-&lt;br&gt;rätt mot denne vid auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har uttryckligen godtagit&lt;br&gt;utredningens förslag eller inte framfört någon erinran. Hit hör bl.a. hovrätten&lt;br&gt;för Västra Sverige, Stockholms tingsrätt och Stadshypotekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers förbund&lt;br&gt;motsätter sig dock förslaget att bostadsrätten vid offentlig auktion skall ropas&lt;br&gt;ut utan förbehåll om panträttens bestånd. Sparbanksföreningen anser att för-&lt;br&gt;slaget innebär att man frångår den sakrättsliga huvudprincipen att panträtt i&lt;br&gt;viss egendom äger fortbestånd efter egendomens övergång till ny ägare. De&lt;br&gt;skäl utredningen har för att frångå denna princip anser varken föreningen eller&lt;br&gt;Sveriges Föreningsbankers förbund övertygande. Sparbanksföreningen anser&lt;br&gt;att det finns en risk för att bostadsrätternas värde som säkerhetsobjekt&lt;br&gt;minskar med utredningens förslag, vilket skulle få negativa följder för de&lt;br&gt;enskilda människorna främst genom att krediterna riskerar att fördyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsbankemas förbund kan inte acceptera att banken kan komma att Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;göra förluster på grund av den föreslagna ordningen. Om förslaget ändå för-&lt;br&gt;anleder lagstiftning anser förbundet att panthavarens ställning skall stärkas&lt;br&gt;åtminstone så mycket som uttalas i betänkandet på s. 188. Sparbanks-&lt;br&gt;föreningen anser det nödvändigt att - om utredningens förslag genomförs -&lt;br&gt;panthavarens rättsliga ställning förstärks, så att denne får möjlighet att&lt;br&gt;påverka ett beslut om försäljning och förfaringssättet för försäljningen.&lt;br&gt;Föreningen anser också att panthavaren skall ha möjlighet att ingripa, t.ex.&lt;br&gt;genom att ropa in bostadsrätten eller överklaga försäljningen. Även&lt;br&gt;StadshypoteksKassan anser att banker och andra kreditinstitut skall ha&lt;br&gt;möjlighet att ropa in bostadsrätter för att skydda sin fordran. Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen delar utredningens uppfattning så till vida att huvudregeln&lt;br&gt;bör vara att bostadsrätten ropas ut utan förbehåll om panträttens bestånd.&lt;br&gt;Föreningen anser dock att panthavaren när det finns risk för förlust skall få&lt;br&gt;möjlighet att bestämma att utrop skall ske med förbehåll om panträtten.&lt;br&gt;Bankföreningen noterar också att de låntagare som har lån i kreditinstitut med&lt;br&gt;lång upplåning enligt låneformulären så gott som undantagslöst är skyldiga att&lt;br&gt;betala räntekompensation vid förtidsinlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet ifrågasätter om den&lt;br&gt;föreslagna ordningen är ändamålsenlig. Enligt nämnden är ett alternativ att i&lt;br&gt;stället jämställa föreningens och panthavarens rättigheter i den meningen att&lt;br&gt;även föreningen ges panträtt i bostadsrätten, dock en legal sådan med före-&lt;br&gt;träde framför andra fordringar. Fördelen med ett sådant system är enligt&lt;br&gt;fakultetsnämnden att systemet med offentlig auktion kan avskaffas och er-&lt;br&gt;sättas med vanlig exekutiv auktion med den ökade rättssäkerhet detta medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket förordar att uppgiften att sälja en bostadsrätt på offentlig&lt;br&gt;auktion skall tillkomma kronofogdemyndigheterna. Med en sådan ordning&lt;br&gt;undanröjs enligt verket de tveksamheter som lagrådet anförde i prop. 1986:37&lt;br&gt;s. 134 om offentlig auktion genom en god mans försorg. Stockholms tings-&lt;br&gt;rätt anser att det av lagen skall framgå att gode mannen har rätt att sälja&lt;br&gt;bostadsrätten under hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Om en bostadsrättshavare förverkar nytt-&lt;br&gt;janderätten och skiljs från lägenheten skall bostadsrätten säljas på offentlig&lt;br&gt;auktion så snart det kan ske. Detta gäller om inte bostadsrättshavaren och för-&lt;br&gt;eningen kommer överens om något annat (37 § BRL). Offentlig auktion&lt;br&gt;enligt BRL kan också förekomma i vissa andra fall (se 10 och 12 §§ BRL).&lt;br&gt;Det är endast föreningen som kan begära försäljning på offentlig auktion. Vill&lt;br&gt;en panträttshavare ta ut sin fordran får han använda sig av reglerna i ut-&lt;br&gt;sökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1987 trädde nya regler i kraft beträffande försäljning av&lt;br&gt;bostadsrätt vid offentlig auktion (80-83 §§ BRL). Bestämmelserna innebär att&lt;br&gt;auktionen skall hållas av en god man som på bostadsrättsföreningens begäran&lt;br&gt;förordnas av tingsrätten. Av de medel som inflyter vid en försäljning på&lt;br&gt;offentlig auktion får föreningen - sedan den gode mannen erhållit ersättning&lt;br&gt;för sitt uppdrag - uppbära så mycket som behövs för att täcka föreningens&lt;br&gt;fordran hos bostadsrättshavaren (37 § andra stycket BRL). Vad som återstår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfaller bostadsrättshavaren. Om bostadsrätten är pantsatt har dock pant- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;havaren rätt att få betalt före bostadsrättshavaren. Enligt 37 § tredje stycket&lt;br&gt;BRL har bostadsrättsföreningen en viss underrättelseplikt för att föreningen&lt;br&gt;skall ha företräde till betalning framfor panthavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i detta sammanhang även nämnas att en förvärvare av bostadsrätt&lt;br&gt;svarar jämte den tidigare innehavaren för dennes förpliktelser som innehavare&lt;br&gt;av bostadsrätten, om inte förvärvaren och föreningen kommit överens om&lt;br&gt;något annat (15 § fjärde stycket BRL). För denna skyldighet saknar det be-&lt;br&gt;tydelse om förvärvaren är i god tro eller ej. Skyldigheten innebär att för-&lt;br&gt;värvaren kan få betala den tidigare innehavarens obetalda avgifter till för-&lt;br&gt;eningen. Om skulden inte betalas eller om den nye bostadsrättshavaren drar&lt;br&gt;på sig motsvarande skulder mot föreningen kan en offentlig auktion bli&lt;br&gt;aktuell med stöd av bestämmelserna i 37 § BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de nuvarande bestämmelserna om förfarandet vid en offentlig auktion&lt;br&gt;kom till diskuterades särskilt panthavarens rättsliga ställning (prop.&lt;br&gt;1986/87:37 s. 68 f. och 133 ff.). Vad frågan närmast gällde var om en pant-&lt;br&gt;satt bostadsrätt vid auktionen skall ropas ut med eller utan förbehåll om&lt;br&gt;panträttens bestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser saknas om vad som gäller i denna fråga. Den&lt;br&gt;grundläggande sakrättsliga regeln vid frivillig försäljning anses vara att&lt;br&gt;panträtten består. Förvärvaren får alltså överta den förvärvade egendomen,&lt;br&gt;dvs. bostadsrätten, med den pantbelastning som finns. Panthavaren har inte&lt;br&gt;någon skyldighet att ta emot betalning i förtid, men det är inget som hindrar&lt;br&gt;att parterna kommer överens om att pantskulden skall lösas in. Om en&lt;br&gt;bostadsrätt däremot säljs exekutivt gäller utsökningsbalkens (UB) be-&lt;br&gt;stämmelser. Av dessa följer att exekutiv försäljning får ske för en fordran&lt;br&gt;som har sämre rätt än panthavarens bara om köpeskillingen räcker till för att&lt;br&gt;betala panthavarens fordran (9 kap. 4 § andra stycket). Vid en exekutiv för-&lt;br&gt;säljning förvärvas egendomen alltid fri från pantbelastning. Panthavaren är&lt;br&gt;vid den exekutiva försäljningen skyldig att ta emot betalning i förtid (8 kap.&lt;br&gt;11 § UB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1986 års lagrådsremiss hävdade departementschefen att det riktiga torde&lt;br&gt;vara att bostadsrätten skall ropas ut utan något förbehåll om panträttens be-&lt;br&gt;stånd. Denna ståndpunkt ifrågasattes dock av lagrådet, som pekade på att&lt;br&gt;departementschefens uppfattning innebar att panthavaren alltid är skyldig att&lt;br&gt;ta emot betalning efter auktionen och att han går miste om sin pantsäkerhet i&lt;br&gt;den mån köpeskillingen inte förslår till full betalning av hans fordran. Enligt&lt;br&gt;lagrådet stred en sådan ordning mot den grundläggande sakrättsliga regeln att&lt;br&gt;panträtt i viss egendom består även sedan egendomen har övergått till en ny&lt;br&gt;ägare. Även om lagrådet ansåg att det ur bostadsrättsföreningens synpunkt&lt;br&gt;fanns goda skäl för den ordning som departementschefen förordat ansåg man&lt;br&gt;dock att dennes uttalande väckte åtskilliga frågor som inte blivit tillräckligt&lt;br&gt;belysta i remissen. Departementschefen anslöt sig till vad lagrådet anfört och&lt;br&gt;förordade i propositionen att panthavarens ställning vid offentlig auktion&lt;br&gt;borde klarläggas. Frågan överlämnades därför till bostadsrättsutredningen&lt;br&gt;som nu lämnat förslag i saken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har sammanfattningsvis ansett att en bostadsrätt som skall Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;säljas pä offentlig auktion skall ropas ut utan förbehåll om panträtt, sävida&lt;br&gt;inte föreningen medger nägot annat. En regel med detta innehåll föreslås bli&lt;br&gt;inskriven i lagen. Vidare föreslår utredningen att det införs en regel som&lt;br&gt;innebär att den som förvärvar en bostadsrätt på offentlig auktion skall svara&lt;br&gt;för den förre innehavarens förpliktelser som bostadsrättshavare bara om för-&lt;br&gt;eningen förbehållit sig kravrätt mot förvärvaren vid auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för sitt förslag pekar utredningen på att syftet med en offentlig&lt;br&gt;auktion är att avveckla rättsförhållandet mellan bostadsrättsföreningen och&lt;br&gt;bostadsrättshavaren. Om utrop skulle ske med förbehåll om panträttens be-&lt;br&gt;stånd och marknadsvärdet inte täcker dennes fordran, skulle panthavaren&lt;br&gt;kunna förhindra en försäljning. Därmed skulle inte heller föreningen få betalt&lt;br&gt;för sin fordran. En sådan ordning anser utredningen inte kan godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gällande bestämmelserna om en bostadsrättshavares ansvar för sin&lt;br&gt;företrädares förpliktelser mot bostadsrättsföreningen och föreningens möjlig-&lt;br&gt;heter att genom offentlig auktion få ut betalning för sina fordringar innebär att&lt;br&gt;föreningen tillerkänts en mycket stark ställning. Visserligen kan inte för-&lt;br&gt;eningen vid en exekutiv försäljning som sker på begäran av någon annan&lt;br&gt;fordringshavare kräva att få sina krav ersatta ur köpeskillingen. Föreningens&lt;br&gt;rätt är inte någon panträtt. Men föreningen har även efter en exekutiv för-&lt;br&gt;säljning kvar sina anspråk mot den nya innehavaren av bostadsrätten (jfr NJA&lt;br&gt;1961 s. 246). Föreningen har vid en exekutiv auktion vad man brukar kalla&lt;br&gt;bästa rätt i egendomen (se Rodhe, Handbok i sakrätt, 1985, s. 365).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening uppenbart att det skydd som en bostadsrätts-&lt;br&gt;förening tillerkänns genom bestämmelserna om bostadsrättshavarens ansvar&lt;br&gt;för sina och företrädarens förpliktelser mot föreningen och om offentlig auk-&lt;br&gt;tion kraftigt urholkas, om föreningens möjligheter att få betalt för sin fordran&lt;br&gt;är beroende av om panthavaren får sin fordran täckt. En sådan ordning svarar&lt;br&gt;dåligt mot den starka ställning föreningen intar vid en sådan tvångsförsäljning&lt;br&gt;som sker på panthavarens begäran. Men framför allt innebär detta allvarliga&lt;br&gt;inskränkningar i en bostadsrättsförenings möjligheter att avveckla rätts-&lt;br&gt;förhållandet mellan föreningen och bostadsrättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som också utredningen redovisat kan bostadsrättslagen sägas bygga på&lt;br&gt;det synsättet att bostadsrättens ekonomiska värde utgörs av ett netto av&lt;br&gt;bostadsrättshavarens rätt mot föreningen och föreningens rätt mot bostads-&lt;br&gt;rättshavaren. Man brukar därför beskriva en pantsättning av bostadsrätt som&lt;br&gt;en pantsättning av bostadsrättshavarens nettobehållning i förhållandet mellan&lt;br&gt;honom och föreningen. Denna beskrivning följer också av att en pantsättning&lt;br&gt;av bostadsrätt brukar jämföras med en pantsättning av fordran. Och enligt&lt;br&gt;bestämmelserna för en sådan pantsättning kan en panthavare aldrig få en&lt;br&gt;bättre rätt mot föreningen än den bostadsrättshavaren hade (jfr 27 § lagen&lt;br&gt;1936: 81 om skuldebrev).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I doktrinen har det synsätt som jag nu redovisat karaktäriserats så att&lt;br&gt;panthavarens fordran ligger på ett annat plan än föreningens fordran (se bl.a.&lt;br&gt;Hessler i Minnesskrift till Hult s. 202 ff. och Håstad i Festskrift för Sveriges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokatsamfund 1887-1987, s. 259 ff.) Sett i belysning av de frågor som Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;lagrådet väckte i 1986 års lagstiftningsärende kan man säga att det inte finns&lt;br&gt;någon sakrättslig konflikt i vedertagen mening mellan föreningen och pant-&lt;br&gt;havaren. Panten är belastad med den fordran föreningen kan ha. Det innebär&lt;br&gt;också att pantens styrka kan variera med fordringens storlek, dock med den&lt;br&gt;begränsning som följer av 37 § tredje stycket BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har sagt delar jag utredningens uppfattning att&lt;br&gt;en panthavare inte vid en offentlig auktion skall kunna förhindra en för-&lt;br&gt;säljning och därigenom möjligheterna för föreningen att avveckla rättsförhål-&lt;br&gt;landet med bostadsrättshavaren. Även om det bud som lämnas vid den&lt;br&gt;offentliga auktionen inte täcker eller endast delvis täcker panthavarens&lt;br&gt;fordran, bör alltså budet kunna antas och en försäljning kunna ske. Jag vill&lt;br&gt;här erinra om den underrättelseplikt som föreningen har gentemot pant-&lt;br&gt;havaren för att kunna göra gällande sin rätt till företräde till betalning för obe-&lt;br&gt;talda avgifter. Denna skyldighet bör givetvis bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den frågan kan dock ställas, om panthavaren också skall vara skyldig att&lt;br&gt;ta emot betalning i förskott till den del köpeskillingen täcker hans fordran.&lt;br&gt;Utredningen har förordat en sådan lösning. Också jag ansluter mig till den.&lt;br&gt;Jag föreslår därför att bostadsrätten skall ropas ut utan något förbehåll om&lt;br&gt;panträttens bestånd. Något hinder bör dock inte finnas mot att föreningen&lt;br&gt;först låter ropa ut bostadsrätten med förbehåll om panträttens bestånd och, om&lt;br&gt;det då inte bjuds ett belopp som täcker föreningens fordran, med ett nytt utrop&lt;br&gt;utan något sådant förbehåll. Någon skyldighet att ropa ut bostadsrätten på&lt;br&gt;detta sätt bör föreningen dock inte ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som jag nu lagt fram innebär att bostadsrättsföreningen får&lt;br&gt;möjlighet att få betalt för sina här aktuella fordringar framför den eller de&lt;br&gt;panthavare som finns och att aktuella panter förfaller till den del de inte täcks&lt;br&gt;vid den offentliga auktionen. Jag kan mot denna bakgrund ha förståelse för&lt;br&gt;det förslag som juridiska fakultetsnämnden i Stockholm har fört fram och&lt;br&gt;som innebär att föreningen skulle tillerkännas en legal panträtt för sina ford-&lt;br&gt;ringar. Som fakultetsnämnden själv säger skulle en fördel med en sådan lös-&lt;br&gt;ning vara att systemet med offentlig auktion kan avskaffas. Vidare skulle en&lt;br&gt;sådan ordning enligt fakultetsnämnden leda till större rättssäkerhet.&lt;br&gt;Rättssäkerhetsaspekten togs i 1986 års lagstftningsärende upp också av lag-&lt;br&gt;rådet (se prop. 1986/87:37 s. 134) som bl.a. pekade på att lagförslaget inte&lt;br&gt;innehöll krav på några särskilda kvalifikationer hos den gode mannen, inte&lt;br&gt;heller några jävsbestämmelser eller bestämmelser om tidsfrister vad gäller&lt;br&gt;själva förrättningen eller regler om kungörande av auktionen. Även effekterna&lt;br&gt;av allvarliga brister i den gode mannens handläggning kommenterades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del ser jag onekligen fördelar med fakultetsnämndens förslag.&lt;br&gt;Förslaget kräver dock enligt min mening närmare överväganden. Jag är där-&lt;br&gt;för inte nu beredd att föra det vidare. Jag är inte heller beredd att ansluta mig&lt;br&gt;till riksskatteverkets förslag att låta uppgiften att försälja en bostadsrätt på&lt;br&gt;offentlig auktion tillkomma kronofogdemyndigheterna. Det har inte under&lt;br&gt;remissbehandlingen eller på annat sätt kommit fram någon kritik mot den nu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varande ordningen. Jag anser därför inte att det finns tillräckliga skäl att Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;frångå det ställningstagande som riksdagen anslöt sig till år 1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår jag alltså att det i lagen uttryckligen före-&lt;br&gt;skrivs att utrop skall ske utan förbehåll om panträtt, såvida inte bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen medger något annat Vidare föreslår jag att panthavarens skyldig-&lt;br&gt;het att ta emot kontant betalning vid auktionen lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar också utredningens mening att det bör åligga föreningen att vid&lt;br&gt;en offentlig auktion uttryckligen förbehålla sig en kvarstående kravrätt mot&lt;br&gt;köparen för att denna inte skall falla bort. Jag föreslår att lagen också kom-&lt;br&gt;pletteras med en regel om detta. Utredningen har inte ansett att det behövs&lt;br&gt;någon motsvarande regel vid frivillig eller exekutiv försäljning, där för-&lt;br&gt;eningen inte är direkt inblandad vid försäljningen. Någon annan uppfattning&lt;br&gt;har inte heller kommit fram under remissbehandlingen. Som utredningen&lt;br&gt;uttalat kan det dock också i denna del behövas överväganden om köparens&lt;br&gt;ställning i förhållande till föreningen, men också andra panträttsliga frågor&lt;br&gt;skulle kunna förtjäna ytterligare överväganden (jfr Håstad a.a.). Frågan om&lt;br&gt;en sådan översyn bör dock få anstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som jag nu har lagt fram har tagit sikte på förhållandena vid en&lt;br&gt;offentlig auktion. Innebörden av förslagen är att en panthavare förlorar sin&lt;br&gt;panträtt, om en försäljning kommer till stånd vid en offentlig auktion.&lt;br&gt;Kommer inte någon försäljning till stånd, skall en ny auktion hållas. Om det&lt;br&gt;inte heller vid detta tillfälle sker något inrop, skall bostadsrätten genast övergå&lt;br&gt;till föreningen utan lösen. Av vad jag tidigare uttalat i fråga om panthavarens&lt;br&gt;rätt gentemot föreningen följer att föreningen då måste få överta bostadsrätten&lt;br&gt;fri från pantbelastning. Jag föreslår att även detta uttryckligen anges i lagen.&lt;br&gt;En panthavare som vill skydda sin fordran får - i likhet med vad som gäller&lt;br&gt;vid en exekutiv auktion - överväga att själv ropa in bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag mot bakgrund av förslaget från Stockholms tings-&lt;br&gt;rätt om en lagreglering av möjligheten till en underhandsförsäljning av&lt;br&gt;bostadsrätter säga följande. Enligt min mening krävs det inte någon uttrycklig&lt;br&gt;lagreglering i fråga om de möjligheter som redan finns att frivilligt träffa&lt;br&gt;överenskommelse om en underhandsförsäljning. Däremot föreslår jag att&lt;br&gt;panthavarens skydd bör stärkas i de fall lagen kräver offentlig auktion, om&lt;br&gt;inte föreningen och bostadsrättshavaren kommer överens om något annat (se&lt;br&gt;37 § första stycket BRL). Jag föreslår därför att kravet på offentlig auktion i&lt;br&gt;dessa fall skall kunna ersättas av en s.k. underhandsförsäljning (här använd i&lt;br&gt;annan bemärkelse än den i utsökningsbalken), om såväl föreningen och&lt;br&gt;bostadsrättshavaren som de borgenärer vars rätt berörs av försäljningen är&lt;br&gt;överens om en försäljning i denna form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande anfört följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som föredragande statsrådet anfört (se avsnitt 2.11 i remissprotokollet) finns&lt;br&gt;det fördelar med ett alternativt förslag som vid remissbehandlingen framförts&lt;br&gt;av juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet. Nämnden förordar&lt;br&gt;att föreningen ges en legal panträtt i bostadsrätten med företräde framför&lt;br&gt;andra fordringar. Som nämnden anför är fördelen med en sådan ordning att&lt;br&gt;systemet med offentlig auktion kan avskaffas och ersättas med vanlig exeku-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiv auktion med den ökade rättssäkerhet som detta medför. Prop. 1990/91:92&lt;br&gt;Fakultetsnämndens förslag synes emellertid inte utan ytterligare utredning&lt;br&gt;kunna läggas till grund för lagstiftning. Det remitterade förslaget får enligt&lt;br&gt;lagrådets mening anses vara i och för sig godtagbart som en lösning tills&lt;br&gt;vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad lagrådet anfört föranleder mig inte till någon ändring av mitt i remiss-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;protokollet framlagda förslag eller någon åtgärd i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning&lt;br&gt;till bostadsrätt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;br&gt;(ombildningslagen) trädde i kraft den 1 juli 1982 (prop. 1981/82:169,&lt;br&gt;CU 41, rskr. 364). Vissa ändringar har därefter gjorts (se bl.a. SFS&lt;br&gt;1983:441,1984:302 samt 1987:245).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen ges hyresgäster rätt att före andra köpare förvärva den fastig-&lt;br&gt;het de bor i för ombildning till bostadsrätt. Lagen innehåller huvudsakligen&lt;br&gt;bestämmelser om hur hyresgästerna skall gå till väga för att erhålla rätten till&lt;br&gt;ett fastighetsförvärv och om fastighetsägarens skyldigheter när en sådan rätt&lt;br&gt;föreligger. De föreningsrättsliga bestämmelserna som anknyter till en om-&lt;br&gt;bildning finns däremot i BRL. Det gäller t.ex. beslut på föreningsstämman&lt;br&gt;om fastighetsförvärvet (60 a §) samt hyresgästernas rätt till medlemskap i&lt;br&gt;föreningen (51 a §). Dessa frågor och vissa förslag till förändringar har jag&lt;br&gt;redovisat bl.a. under avsnitt 2.4.3 avseende ändringar i BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag kommer in på utredningens förslag till ändringar i ombildnings-&lt;br&gt;lagen vill jag i korthet redovisa lagens huvudsakliga innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första förutsättning för att hyresgäster med stöd av ombildningslagen&lt;br&gt;skall ha rätt att förvärva en hyresfastighet är enligt 3 § att de bildar en&lt;br&gt;bostadsrättsförening och att föreningen gör en s.k. intresseanmälan till in-&lt;br&gt;skrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken. En intresseanmälan&lt;br&gt;skall vara åtföljd av ett intyg från styrelsen om att hyresgästerna i minst två&lt;br&gt;tredjedelar av de uthyrda lägenheterna skriftligen har förklarat sig intresserade&lt;br&gt;av en ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. En intresseanmälan gäller under&lt;br&gt;två år och kan förnyas (5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadsrättsförening kan givetvis alltid komma överens med en fastig-&lt;br&gt;hetsägare om ett frivilligt förvärv av fastigheten och det är därför inte nöd-&lt;br&gt;vändigt att föreningen gör en intresseanmälan för att en ombildning skall&lt;br&gt;kunna ske. Så länge som en sådan anmälan gäller får fastighetsägaren som&lt;br&gt;huvudregel dock inte överlåta fastigheten till någon annan köpare, om inte&lt;br&gt;föreningen genom ett hembud först har erbjudits ett förvärv (6 §) och fått tid&lt;br&gt;att överväga hembudet. Hembud skall ske hos hyresnämnden genom skrifdig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmälan av fastighetsägaren. Denne skall därvid ge in ett förslag till köpeavtal Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;med villkoren för förvärvet (7 §). Bostadsrättsföreningen har tre månader&lt;br&gt;och efter förlängning sammanlagt sex månader på sig att anta hembudet&lt;br&gt;(10 §). Om hembudet antas, anses förvärvet som ett frivilligt köp med före-&lt;br&gt;skrift om att köpebrev skall utfärdas (11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hembudet inte antas inom föreskriven tid, får fastighetsägaren sälja&lt;br&gt;fastigheten till någon annan köpare. För att förhindra kringgåenden finns det&lt;br&gt;dock en spärregel. Överlåtelse får nämligen inte ske, om köpeskillingen är&lt;br&gt;lägre eller villkoren för överlåtelsen sammantagna avsevärt ogynnsammare&lt;br&gt;för fastighetsägaren än som angavs vid hembudet. Om bostadsrättsföreningen&lt;br&gt;inte godkänner överlåtelsen, är fastighetsägaren skyldig att inhämta hyres-&lt;br&gt;nämndens tillstånd till denna (12 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelser som sker i strid med lagen är ogiltiga (13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är inte tillämplig i fråga om fastigheter som ägs av bl.a. staten,&lt;br&gt;kommuner eller allmännyttiga bostadsföretag (2 §). Dessutom finns undan-&lt;br&gt;tag från hembudsplikten (6 §). Undantag gäller bl.a. vid förvärv av staten&lt;br&gt;eller en kommun eller vid vissa släktförvärv. Vidare finns det en general-&lt;br&gt;klausul som ger fastighetsägaren möjlighet att efter prövning av hyres-&lt;br&gt;nämnden slippa hembudsplikten, om ett förvärv av bostadsrättsföreningen&lt;br&gt;skulle vara oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen, som enligt sina direktiv haft att göra en översyn av ombild-&lt;br&gt;ningslagens bestämmelser, har konstaterat att lagen i sina huvuddrag har fyllt&lt;br&gt;sin funktion men att det uttalats kritik mot att lagen inte är tillräckligt effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att stärka hyresgästernas ställning och att göra lagen mer effektiv&lt;br&gt;har utredningen lagt fram förslag om vissa ändringar i lagen. Jag tar i det föl-&lt;br&gt;jande upp utredningens förslag om medlemskap vid intresseanmälan i avsnitt&lt;br&gt;3.2, associationsrättsliga förvärv m.m. i avsnitt 3.3 och oskäliga villkor i&lt;br&gt;hembud i avsnitt 3.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också föreslagit ändringar i de gällande bestämmelserna&lt;br&gt;om hyresgästernas företrädesrätt att förvärva fastigheten. Som jag nyss&lt;br&gt;redovisat innebär gällande bestämmelser att en fastighetsägare, som avser att&lt;br&gt;överlåta sin fastighet, är skyldig att först hembjuda fastigheten till hyres-&lt;br&gt;gästerna om dessa genom en bostadsrättsförening har anmält intresse av att få&lt;br&gt;förvärva fastigheten. Utredningen har pekat på att en fastighetsägare i prak-&lt;br&gt;tiken kan kringgå hembudsskyldigheten genom att antedatera överlåtelse-&lt;br&gt;handlingen till en dag före den då föreningens intresseanmälan antecknades i&lt;br&gt;fastighetsboken. För att göra ett sådant kringgående omöjligt har utredningen&lt;br&gt;föreslagit att en överlåtelse för sin giltighet skall vara beroende av att lagfart&lt;br&gt;söks innan anteckning om intresseanmälan tagits upp på inskrivningsdag.&lt;br&gt;Några remissinstanser, bl.a. hovrätten för Västra Sverige och juridiska fakul-&lt;br&gt;tetsnämnden vid Stockholms universitet, har ställt sig tveksamma till förslaget&lt;br&gt;mot bakgrund av att man inte anser att utredningen tillfredsställande doku-&lt;br&gt;menterat att det förekommer missbruk med antedaterade handlingar.&lt;br&gt;Hovrätten har också framfört principiella betänkligheter mot förslaget som&lt;br&gt;sådant och sammanfattningsvis förordat att frågan utreds ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även jag ställer mig tveksam till utredningens förslag. Enligt min mening Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;är det inte möjligt att låta tiden för lagfartsansökan få den centrala roll som ut-&lt;br&gt;redningen har föreslagit utan att bestämmelserna om förutsättningarna för&lt;br&gt;hembudsskyldighet i grunden arbetas om. En sådan omarbetning kräver när-&lt;br&gt;mare överväganden. Med hänsyn härtill och till att det saknas tillräckligt&lt;br&gt;underlag för att man skall kunna ta ställning till om de nuvarande förhållan-&lt;br&gt;dena kräver så ingripande lagstiftningsåtgärder avstår jag från att nu lägga&lt;br&gt;fram något förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägareförbundet har i sitt remissyttrande föreslagit att någon form&lt;br&gt;av uppräkning av köpeskillingen bör tillåtas i de fall hembudstiden förlängs&lt;br&gt;att avse sex månader. Enligt förbundet tycks många föreningar begagna sig&lt;br&gt;av möjligheten att begära förlängning av denna tid och fastighetspriserna kan&lt;br&gt;under hembudstiden ha stigit. Jag är emellertid inte beredd att nu föreslå&lt;br&gt;någon ändring av bestämmelserna i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) har i en särskild skrivelse&lt;br&gt;till departementet hemställt att undantag från hembudsplikten skall göras i det&lt;br&gt;fall ett allmännyttigt bostadsföretag är förvärvare. Jag är emellertid inte be-&lt;br&gt;redd att nu göra något annat ställningstagande till denna fråga än som gjordes&lt;br&gt;då undantagen utvidgades år 1984 till att avse överlåtelse till en kommun (se&lt;br&gt;prop. 1983/84:141 s 21, BoU 27, rskr. 302).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Medlemskap vid intresseanmälan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: När en bostadsrättsförening ger in en intresseanmälan&lt;br&gt;till inskrivningsmyndigheten, skall de hyresgäster som skriftligen för-&lt;br&gt;klarat sig intresserade av en ombildning av hyresrätt till bostadsrätt&lt;br&gt;också vara medlemmar i bostadsrättsföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har tillstyrkts av de fåtal remissinstanser&lt;br&gt;som yttrat sig i denna del. Enligt SBC bör det för en intresseanmälan räcka att&lt;br&gt;en majoritet av de hyresgäster som är medlemmar är intresserade av en om-&lt;br&gt;bildning. Vid denna beräkning bör man bortse från lokalhyresgästema, efter-&lt;br&gt;som de har andra intressen för medverkan i föreningen än bostadshyres-&lt;br&gt;gäster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett väsentligt syfte med de åtgärder för att&lt;br&gt;främja övergång från hyresrätt till bostadsrätt som genomfördes år 1982 var&lt;br&gt;att ombildningarna skulle ske på de boendes villkor. Bl.a. tillkom majoritets-&lt;br&gt;reglema vid intresseanmälan och förvärv som ett led i denna strävan (se prop.&lt;br&gt;1981/82:169 s. 27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ombildningslagen krävs det emellertid inte att det är hyresgästerna&lt;br&gt;som ursprungligen bildar den bostadsrättsförening som är intresserad av att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärva fastigheten. Det finns alltså inget hinder mot att föreningen ur- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;sprungligen har bildats t.ex. av nägon bostadskooperativ organisation. När&lt;br&gt;intresseanmälningen lämnas in till inskrivningsmyndigheten krävs det inte&lt;br&gt;heller att hyresgästerna är medlemmar i föreningen (se 3 §). Det räcker med&lt;br&gt;att styrelsen intygar att minst två tredjedelar av hyresgästerna i de uthyrda&lt;br&gt;lägenheterna förklarat sig intresserade av en ombildning till bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen päpekat kan den angivna ordningen leda till att konkurre-&lt;br&gt;rande bostadsrättsföreningar gör anspråk på att få genomföra ombildningen. I&lt;br&gt;praktiken har det också hänt att hyresgäster som skriver pä en lista, där de&lt;br&gt;förklarar sitt intresse för ombildning, inte tycks haft klart för sig vilken för-&lt;br&gt;ening som lämnade fram listan för päskrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att den angivna situationen måste betraktas som en undantagsföre-&lt;br&gt;teelse. Även om så är fallet bör en förklaring om intresse för ombildning inte&lt;br&gt;få gä sä lättvindigt till att hyresgästerna - kanske efter viss övertalning - skri-&lt;br&gt;ver på ett till intet förpliktande papper. Jag föreslår därför i likhet med vad ut-&lt;br&gt;redningen anfört att en viss skärpning av 3 § ombildningslagen sker. Mitt&lt;br&gt;förslag innebär att de hyresgäster som i styrelsens intyg till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten förklarat sig intresserade av en ombildning också skall vara&lt;br&gt;medlemmar i föreningen när de skriftligen ger uttryck för sitt intresse.&lt;br&gt;Härigenom bör uppnås att hyresgästerna på ett helt annat sätt tar reda på olika&lt;br&gt;förhållanden som rör bostadsrättsföreningen. De kan då också vara med och&lt;br&gt;påverka ombildningsförfarandet i större utsträckning. Jag anser inte att det&lt;br&gt;finns tillräckliga skäl att ändra majoritetsreglema enligt SBC:s förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Associationsrättsliga förvärv m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det nuvarande kravet på hembudsskyldighet vid över-&lt;br&gt;lätelse genom köp eller byte utvidgas att omfatta även övergång genom&lt;br&gt;tillskott till bolag eller förening, utdelning eller skifte från bolag eller&lt;br&gt;förening samt fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385). Från hembudsskyldighet undantas sådan överlåtelse eller&lt;br&gt;annan övergång som avser en andel av egendomen, om förvärvaren&lt;br&gt;redan tidigare äger en andel i den och andelen förvärvats på annat sätt&lt;br&gt;än genom gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bostadsdomstolen anser inte att det anförts till-&lt;br&gt;räckliga skäl för att låta hembudsreglema bli tillämpliga även på associations-&lt;br&gt;rättsliga förvärv. I övrigt har remissinstanserna inte uttalat sig nämnvärt i frå-&lt;br&gt;gan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 6 § ombildningslagen får fast egen-&lt;br&gt;dom, som utgör en hyreshusenhet och för vilken en intresseanmälan gäller,&lt;br&gt;inte överlåtas helt eller delvis genom köp eller byte utan att bostadsrätts-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningen har erbjudits förvärv genom ett hembud. Förvärv genom gåva, Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;bodelning, arv eller testamente får däremot ske utan hembud. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler associationsrättsliga förvärv genom tillskott till bolag eller förening, ut-&lt;br&gt;delning eller skifte från bolag eller förening samt fusion enligt 14 kap. 1 eller&lt;br&gt;2 § aktiebolagslagen (1975:1385). Aktier och andelar i bolag eller föreningar&lt;br&gt;får också överlåtas utan hembud. Däremot får som huvudregel en ideell andel&lt;br&gt;i en fastighet inte överlåtas utan att hela fastigheten erbjuds bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen genom hembud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Associationsrättsliga förvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen tycks det inte vara ovanligt att hembudsplikten kringgås&lt;br&gt;genom att fastigheten lämnas som ett tillskott till ett bolag, ofta kommandit-&lt;br&gt;bolag. Utredningen anser därför att denna utveckling bör förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till ombildningslagen anges som motiv till att de associations-&lt;br&gt;rättsliga förvärven undantagits att den kommunala förköpslagen (1967:868)&lt;br&gt;inte omfattar annat än köp och byten (se SOU 1981:74 s. 193). Utredningen&lt;br&gt;har emellertid inte sett några juridiskt-tekniska hinder mot en ändring av&lt;br&gt;ombildningslagen på denna punkt Inte heller jag ser några sådana hinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör särskilt framhållas att det finns en grundläggande&lt;br&gt;skillnad mellan ombildningslagens resp, förköpslagens konstruktioner. Ett&lt;br&gt;hembud enligt ombildningslagen skall lämnas till föreningen genom ett för-&lt;br&gt;slag till köpeavtal som är helt fristående från erbjudanden till andra köpare. I&lt;br&gt;förköpsfallen övertar däremot kommunen ett redan genomfört köp på de vill-&lt;br&gt;kor som avtalats mellan säljare och köpare. Att infoga de associationsrättsliga&lt;br&gt;förvärven inom ramen för den kommunala förköpsrätten är därför förenat&lt;br&gt;med juridiskt-tekniska svårigheter som saknar motsvarighet beträffande om-&lt;br&gt;bildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en bedömning av om det i fortsättningen inte skall gå att förvärva en&lt;br&gt;hyresfastighet genom ett associationsrättsligt fång när en intresseanmälan&lt;br&gt;gäller, måste givetvis en avvägning göras av om sådana förvärv typiskt sett&lt;br&gt;bör ha företräde framför hyresgästernas intresse av att förvärva fastigheten. I&lt;br&gt;likhet med utredningen kan jag inte se att ett sådant företräde är självklart.&lt;br&gt;Utgångspunkten måste vara att en bostadsrättsförening som gjort en intresse-&lt;br&gt;anmälan för att förbereda en ombildning bör anses ha ett mycket starkt&lt;br&gt;intresse av att förvärva fastigheten. Presumtionen bör alltså även i de fall ett&lt;br&gt;associationsrättsligt förvärv är aktuellt vara att hyresgästerna ges företräde.&lt;br&gt;En sådan ordning svarar också mot regleringen i lagen (1975:1132) om för-&lt;br&gt;värv av hyresfastighet m.m. och jordförvärvslagen (1979:309. Jag föreslår&lt;br&gt;därför en sådan ändring av ombildningslagen att hembud skall krävas även&lt;br&gt;vid överlåtelser genom tillskott till bolag eller förening, utdelning eller skifte&lt;br&gt;från bolag eller förening samt fusioner enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i andra sammanhang bör emellertid undantag kunna tänkas. Som&lt;br&gt;utredningen påpekat bör dessa dock lämpligen kunna beaktas inom ramen för&lt;br&gt;den generalklausul som finns i 6 § tredje stycket ombildningslagen. Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna bestämmelse behövs det inte något hembud, om ett förvärv av Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;bostadsrättsföreningen skulle vara oskäligt med hänsyn till förhållandet mel-&lt;br&gt;lan överlåtaren och en annan förvärvare än bostadsrättsföreningen eller vill-&lt;br&gt;koren för eller omständigheterna vid en sådan överlåtelse (se prop.&lt;br&gt;1981/82:169 s. 78 f). Frågor om undantag prövas av hyresnämnden på an-&lt;br&gt;sökan av fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de undantag som bör göras tänker jag framför allt på sådana fall där&lt;br&gt;det finns en intressegemenskap mellan fastighetsägaren och förvärvaren. Av&lt;br&gt;något skäl har fastighetsägaren t.ex. bildat ett bolag och lämnar fastigheten&lt;br&gt;som tillskott för att i fortsättningen bedriva sin rörelse i bolagsform. Det kan&lt;br&gt;också vara fråga om tillskott av fastighet inom ramen för ett koncem-&lt;br&gt;förhållande. Andra liknande fall kan också tänkas. Om syftet med trans-&lt;br&gt;aktionen kan antas vara att kringgå bostadsrättsföreningens möjligheter att&lt;br&gt;förvärva fastigheten, bör dock givetvis något undantag inte medges. Över&lt;br&gt;huvud taget bör här som i andra sammanhang gälla en restriktiv bedömning&lt;br&gt;till förmån för bostadsrättsföreningen. Detta ligger i linje med de uttalanden&lt;br&gt;som har gjorts i specialmotiveringen till de nuvarande bestämmelserna i 6 §&lt;br&gt;ombildningslagen (prop. 1981/82:169 s. 78 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört att vissa av mina uttalanden i lagrådsremissen är svår-&lt;br&gt;förenliga samt för sin del önskat framhålla att vid de associationsrättsliga&lt;br&gt;överlåtelserna förhållandet mellan parterna ofta typiskt sett torde vara sådant&lt;br&gt;att ett förvärv av bostadsrättsföreningen kan framstå som oskäligt. Med in-&lt;br&gt;stämmande i vad lagrådet har anfört, har jag gjort en viss justering till vad jag&lt;br&gt;uttalade om oskälighetsprövningen i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller överlåtelser av aktier eller andelar i bolag och föreningar som&lt;br&gt;äger hyresfastigheter gör jag ingen annan bedömning än den som utredningen&lt;br&gt;gjort och som också kommit till uttryck i förarbetena till ombildningslagen.&lt;br&gt;Detsamma gäller övergång av äganderätten till en hyresfastighet genom gåva,&lt;br&gt;bodelning, arv och testamente (se prop. 1981/82:169 s. 46 och 78 f samt&lt;br&gt;SOU 1981:74 s. 193). Hembudsplikten bör alltså inte heller i fortsättningen&lt;br&gt;gälla i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av andelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser gäller att överlåtelse av andelar i en hyres-&lt;br&gt;fastighet inte får ske utan att bostadsrättsföreningen erbjuds hela fastigheten.&lt;br&gt;Bakom denna ordning ligger framför allt risken för kringgåenden av lagstift-&lt;br&gt;ningen genom att en fastighetsägare skulle kunna försälja flera andelar efter&lt;br&gt;varandra (prop. 1981/82:169 s. 51 och 97 samt SOU 1981:74 s. 193).&lt;br&gt;Utredningen har i sitt betänkande tagit upp frågan&lt;br&gt;om undantag bör göras för sådana andelsöverlåtelser som sker &amp;quot;internt&amp;quot;, dvs.&lt;br&gt;när överlåtelse av en andel sker till någon som redan äger en andel i fastig-&lt;br&gt;heten. Utredningen har refererat till två rättsfall från bostadsdomstolen. I båda&lt;br&gt;fallen gjordes en oskälighetsprövning enligt 6 § tredje stycket ombildnings-&lt;br&gt;lagen. I det ena fallet, refererat i bostadsdomstolens rättsfallssamling RBD&lt;br&gt;1984:3, biföll domstolen ett överklagande av en bostadsrättsförening och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställde att fastigheten inte fick överlåtas utan hembud till föreningen. Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Motivet var att samägama inte visat att det fanns något särskilt skäl som&lt;br&gt;gjorde att hembud skulle vara oskäligt. I det andra fallet, RBD 1985:16, ut-&lt;br&gt;talade domstolen att om någon har innehaft en andel i en fastighet under en&lt;br&gt;längre tid och vill sälja den till de andra delägarna, utgångspunkten skall vara&lt;br&gt;att försäljning får ske utan hembud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bostadsdomstolens egen tolkning av rättsfallen, som den kommer till&lt;br&gt;uttryck i det yttrande domstolen tillställt utredningen, framgår följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första beslutet skall inte tolkas så att domstolen anser att lagen bör om-&lt;br&gt;fatta &amp;quot;intemöverlåtelser&amp;quot;. Domstolen har endast tillämpat lagen sådan som&lt;br&gt;den är utformad f.n. Domstolen menar, att det inte föreligger någon risk&lt;br&gt;för att ombildningslagen kommer att kringgås (jfr prop. 1981/82:169&lt;br&gt;s. 51) om intemöverlåtelser undantas från tillämpningsområdet. Får en&lt;br&gt;andelsägare i nu åsyftade fall inte dispens från hembudsskyldigheten,&lt;br&gt;finns det inte anledning att räkna med att fastigheten kommer ut på mark-&lt;br&gt;naden. Man får utgå från att delägaren i denna situation väljer att behålla&lt;br&gt;sin andel i stället för att driva saken därhän att hela fastigheten säljs (jfr&lt;br&gt;lagrådet anf. prop. s. 97).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har delat bostadsdomstolens bedömning och föreslagit att ett&lt;br&gt;nytt undantag skall tas upp i 6 § andra stycket ombildningslagen av innebörd&lt;br&gt;att en överlåtelse får ske utan hembud, om överlåtelse sker av en andel och&lt;br&gt;förvärvaren redan äger en andel i egendomen. Jag ansluter mig till förslaget.&lt;br&gt;Genom ändringen undgås till en del de svårigheter i fråga om överlåtelse av&lt;br&gt;andel som lagrådet anmärkte på när lagen infördes (se prop. 1981/82:169&lt;br&gt;s. 97).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet finner det naturligt att den föreslagna bestämmelsen i denna lag&lt;br&gt;har 3 § förköpslagen som förebild och att det till bestämmelsen görs ett tillägg&lt;br&gt;som innebär att överlåtelse får ske utan hembud om överlåtelse sker av en&lt;br&gt;andel och förvärvaren redan äger en andel i egendomen och denna andel för-&lt;br&gt;värvats på annat sätt än genom gåva. Jag ansluter mig helt till lagrådets för-&lt;br&gt;slag. Därigenom kan ett kringgående av bestämmelserna undvikas bl.a. på så&lt;br&gt;sätt att förvärvaren först får endast en liten andel av egendomen och därefter&lt;br&gt;säljs resterande andel till förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Oskäliga villkor i hembud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En bestämmelse införs som ger hyresgästerna möjlighet&lt;br&gt;att förhindra att en fastighetsägare ställer upp oskäliga villkor i ett hem-&lt;br&gt;bud. Prövningen skall ankomma på hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer överens med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i allmänhet inte närmare berört frågan. Prop. 1990/91:92&lt;br&gt;Fastighetsägareförbundet har dock ansett att det bör ankomma på allmän&lt;br&gt;domstol att pröva om ett avtal är oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Om ett hembud inte antas av en bostadsrätts-&lt;br&gt;förening, har fastighetsägaren som huvudregel rätt att sälja fastigheten till en&lt;br&gt;annan köpare. Enligt spärregeln i 12 § ombildningslagen har bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen dock vissa möjligheter att stoppa en sådan vidareförsäljning i syfte&lt;br&gt;att framtvinga ett nytt hembud (se prop. 1981/82:169 s. 50 f, 82 f och 100).&lt;br&gt;Så länge föreningens intresseanmälan gäller, kan hyresnämnden nämligen&lt;br&gt;vägra fastighetsägaren tillstånd till vidareförsäljningen, om &amp;quot;köpeskillingen är&lt;br&gt;lägre eller villkoren för överlåtelsen sammantagna är avsevärt ogynnsammare&lt;br&gt;för fastighetsägaren än som angavs vid hembudet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spärregeln har tillkommit i hyresgästernas intresse för att hindra kring-&lt;br&gt;gående av lagstiftningen, t.ex. genom att fastighetsägaren tar upp en oskäligt&lt;br&gt;hög köpeskilling i hembudet i förvissning om att föreningen antingen måste&lt;br&gt;godta den höga köpeskillingen eller avstå från köp (se prop. 1981/82:169&lt;br&gt;s. 51). En bostadsrättsförening kan, trots spärregeln, samtycka till en över-&lt;br&gt;låtelse. Fastighetsägaren har å sin sida alltid möjlighet att lämna ett nytt hem-&lt;br&gt;bud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det händer att fastighetsägare inte så sällan ställer upp oskäliga villkor i&lt;br&gt;hembud vilka inte träffas av den angivna spärregeln i 12 § ombildningslagen.&lt;br&gt;Som exempel kan nämnas vissa fall då en fastighetsägare kräver att hyres-&lt;br&gt;gästerna skall godta en viss entreprenad eller att en eller flera lägenheter skall&lt;br&gt;förbehållas fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ombildningslagen och dess förarbeten skall ett hembud utgöras av&lt;br&gt;ett förslag till köpeavtal, som är helt fristående från eventuella avtal som&lt;br&gt;fastighetsägaren har ingått med andra köpare under villkor att föreningen inte&lt;br&gt;förvärvar fastigheten (jfr prop. 1981/82:169 s. 53-54 samt prop. 1986/87:37&lt;br&gt;s. 76). Hembudet skall alltså vara riktat till föreningen. Härav får anses följa&lt;br&gt;att ett hembud måste vara så utformat att en bostadsrättsförening typiskt sett&lt;br&gt;har möjlighet att acceptera hembudet Oskäliga villkor bör alltså inte godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den utformning som ombildningslagen för närvarande har är emeller-&lt;br&gt;tid möjligheterna för en förening att få villkoren i ett hembud underkastade en&lt;br&gt;skälighetsprövning mycket små. Tänkbart är visserligen att föreningen med&lt;br&gt;stöd av 36 § avtalslagen (1915:218) hos domstol begär att något villkor i&lt;br&gt;hembudet eller hembudet som helhet skall jämkas eller lämnas utan avseende.&lt;br&gt;Så som utredningen uttalat måste dock denna väg både för föreningen och&lt;br&gt;fastighetsägaren anses vara alltför omständlig och förenad med onödig tids-&lt;br&gt;utdräkt för att kunna godtas. När ett hembud lämnas till hyresnämnden, skall&lt;br&gt;nämnden endast företa en formell granskning av hembudet. Någon skälig-&lt;br&gt;hetsbedömning av villkoren i hembudet skall alltså inte göras i detta samman-&lt;br&gt;hang. Vad gäller den efterföljande prövningen enligt 12 § ombildningslagen,&lt;br&gt;som föreningen enligt vad jag nyss har sagt har rätt till, täcker ordalydelsen&lt;br&gt;för närvarande inte någon möjlighet att generellt underkänna en överlåtelse till&lt;br&gt;annan köpare än föreningen, om ett villkor i hembudet varit oskäligt. Som ett&lt;br&gt;exempel kan nämnas att ett entreprenadvillkor som funnits med i hembudet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men som tagits bort i köpeavtalet med en annan köpare än föreningen, nor- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;malt inte kan sägas innebära att de nya villkoren sammantagna är &amp;quot;avsevärt&lt;br&gt;ogynnsammare&amp;quot; for fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen anser jag att det är en brist i ombildningslagen att&lt;br&gt;en bostadsrättsförening inte på ett effektivt sätt kan få villkoren i ett hembud&lt;br&gt;underkastade en skälighetsbedömning. Inte heller jag är emellertid beredd att&lt;br&gt;sträcka mig så långt att föreningarna ges möjlighet att påkalla en sådan pröv-&lt;br&gt;ning redan när fastighetsägaren lämnar sitt hembud till hyresnämnden.&lt;br&gt;Förfarandet skulle då säkerligen bli alltför tungrott och svårhanterligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör i stället 12 § ombildningslagen så som utredningen&lt;br&gt;föreslagit kunna kompletteras med en bestämmelse av innebörd att, så länge&lt;br&gt;föreningens intresseanmälan gäller, hyresnämnden skall kunna vägra fastig-&lt;br&gt;hetsägaren tillstånd att överföra fastigheten till någon annan än föreningen,&lt;br&gt;om något villkor som angavs vid hembudet är oskäligt mot föreningen.&lt;br&gt;Förslaget innebär alltså att en förening som inte anser sig kunna acceptera de&lt;br&gt;villkor som fastighetsägaren ställer upp i hembudet, får avstå från förvärv för&lt;br&gt;att i stället framtvinga ett nytt bud som föreningen kan godkänna eller ett nytt&lt;br&gt;hembud som får prövas av hyresnämnden. Jag delar alltså inte&lt;br&gt;Fastighetsägareförbundets uppfattning att prövningen bör ankomma på all-&lt;br&gt;män domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan vilka villkor som skall anses oskäliga måste överlämnas åt rätts-&lt;br&gt;tillämpningen att besvara. Omständigheterna i det enskilda fallet kan vara allt-&lt;br&gt;för skiftande för att preciserade regler skall kunna ställas upp. Självfallet&lt;br&gt;måste en fastighetsägare kunna ange en marknadsmässig köpeskilling och i&lt;br&gt;övrigt ställa upp sådana villkor som man kan räkna med att köpare på fastig-&lt;br&gt;hetsmarknaden accepterar. Någon prisreglerande effekt skall lagen alltså inte&lt;br&gt;ha. Sådana villkor som ålägger föreningen förpliktelser mot tredje man, skall&lt;br&gt;en förening dock inte behöva godta, om inte särskilda skäl föreligger.&lt;br&gt;Detsamma gäller villkor som ger fastighetsägaren speciella förmåner på be-&lt;br&gt;kostnad av föreningen. Också andra villkor kan ha den karaktären att fastig-&lt;br&gt;hetsägaren i oskälig mån söker utnyttja hembudssituationen eller ställer upp&lt;br&gt;olika villkor i syfte att kringgå lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad särskilt gäller sådana villkor i ett hembud som innebär att föreningen&lt;br&gt;skall vara tvungen att träda in som part i ett entreprenadavtal, gör jag i likhet&lt;br&gt;med utredningen den bedömningen att dessa inte alltid kan anses oskäliga.&lt;br&gt;Det kan ju förhålla sig på det sättet att fastighetsägaren har ingått avtalet innan&lt;br&gt;det blev aktuellt att överlåta fastigheten. Om villkoren i hembudet ställts upp i&lt;br&gt;syfte att undgå skadeståndsskyldighet, kan detta vara ett särskilt skäl för&lt;br&gt;hyresnämnden att godta villkoren och alltså lämna tillstånd till den överlåtelse&lt;br&gt;som fastighetsägaren begärt. Har fastighetsägaren i villkoren för den nya&lt;br&gt;köparen inte ställt upp motsvarande villkor om entreprenad som i hembudet,&lt;br&gt;skall dock inte föreningen vara skyldig att godta villkoret. Detsamma bör&lt;br&gt;gälla om det med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet måste an-&lt;br&gt;ses sannolikt att villkoret ställts upp enbart i syfte att kringgå lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl för hyresnämnden att inte ge tillstånd att överlåta fastigheten till en&lt;br&gt;annan köpare än bostadsrättsföreningen kan också vara att fastighetsägaren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbehåller sig rätt att få förvärva bostadsrätt till lägenheter i huset som står Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;tomma eller som han räknar med skall kunna friställas. En fastighetsägare bör&lt;br&gt;givetvis ha rätt att förbehålla sig en lägenhet för eget boende. Det bör emeller-&lt;br&gt;tid inte krävas att föreningen utöver detta ger fastighetsägaren möjlighet att&lt;br&gt;disponera lägenheter för försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland sådana andra villkor som kan vara oskäliga mot föreningen vill jag&lt;br&gt;nämna krav på att föreningen godtar köp av egendom som inte har ett natur-&lt;br&gt;ligt samband med fastighetsförvärvet, t.ex. köp av annan fast egendom eller&lt;br&gt;av lös egendom som i stället kan säljas på annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan avslutningsvis nämnas att ett på visst sätt villkorat förslag till&lt;br&gt;köpeavtal över huvud taget inte kan anses som giltigt hembud i vissa fall. I&lt;br&gt;rättsfallet RBD 1987:8 har bostadsdomstolen sålunda avvisat en anmälan om&lt;br&gt;hembud som innebär att det som förutsättning för erbjudandet om förvärv&lt;br&gt;skall gälla att fastighetsägaren fick förvärva en angiven fastighet från tredje&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrddet har beträffande förslaget anfört följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär bl.a. att paragrafen kompletteras med en bestämmelse som&lt;br&gt;innebär att hyresgästerna får möjlighet att förhindra att en fastighetsägare&lt;br&gt;ställer upp villkor i ett hembud som är &amp;quot;oskäligt mot föreningen&amp;quot;. Införandet&lt;br&gt;av bestämmelserna om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;br&gt;innebar ett avsteg från de allmänna reglerna om fastighetsöverlåtelse (jfr lag-&lt;br&gt;rådets yttrande 25 mars 1982 intaget i prop. 1981/82:169 s. 93 f). Den nu&lt;br&gt;föreslagna ändringen av paragrafen medför en ytterligare inskränkning i för-&lt;br&gt;foganderätten till en fastighet. Det framstår därför som tveksamt för lagrådet&lt;br&gt;om en så allmänt hållen regel bör tas in i lagrummet. I den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen anges visserligen exempel på situationer där den nya regeln skall&lt;br&gt;tillämpas. Föreningen skall således inte behöva godta villkor som ålägger för-&lt;br&gt;eningen förpliktelser mot tredje man, ger fastighetsägaren speciella förmåner&lt;br&gt;på bekostnad av föreningen eller inte har något naturligt samband med fastig-&lt;br&gt;hetsförvärvet. Ordalagen i paragrafen återspeglar emellertid inte en restriktivi-&lt;br&gt;tet motsvarande den som kan utläsas genom den allmänna motiveringen. Av&lt;br&gt;naturliga skäl är det inte möjligt att i lagtexten direkt ange i vilka fall en sådan&lt;br&gt;regel skall tillämpas. Det är emellertid enligt lagrådets mening påkallat att den&lt;br&gt;avsedda restriktiva tillämpningen kommer till ett klart utryck i lagtexten, vilket&lt;br&gt;lämpligen kan ske genom att endast uppenbart oskäliga villkor skall kunna&lt;br&gt;hindra en överlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida den föreslagna oskälighetsregeln kan anses innebära en&lt;br&gt;ytterligare inskränkning i fastighetsägarens förfoganderätt över sin fastighet&lt;br&gt;kan enligt min mening ifrågasättas eftersom ändringen avser att hindra ett&lt;br&gt;kringgående av de nu gällande reglerna. Med anledning av vad lagrådet&lt;br&gt;anfört, har jag emellertid ingen erinran mot att lagtexten ges den utformning&lt;br&gt;som lagrådet förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Omregistrering av vissa bostadsföreningar till Prop. 1990/91:92&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sådana äldre bostadsföreningar som enligt övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till nuvarande bostadsrättslag får fortsätta att driva sin&lt;br&gt;verksamhet skall kunna omregistreras till bostadsrättsföreningar. För&lt;br&gt;att omregistrering skall få ske måste bostadsföreningens stadgar genom&lt;br&gt;beslut av föreningen i den ordning som föreskrivs för stadgeändring&lt;br&gt;anpassas till bestämmelserna i bostadsrättslagen. Begäran om om-&lt;br&gt;registrering skall åtföljas av en förenklad ekonomisk plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget välkomnas av Hyresgästernas Riks-&lt;br&gt;förbund. Kammarrätten i Sundsvall anser att man bör poängtera att en&lt;br&gt;omregistrering enligt den nya lagen inte får medföra några skatterättsliga kon-&lt;br&gt;sekvenser. Stockholms tingsrätt är tveksam till förslaget och anför att det&lt;br&gt;redan i dag finns möjlighet till omregistrering, om en anpassning av stadgarna&lt;br&gt;görs till bestämmelserna i BRL. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet tillstyrker förslaget i princip. Enligt nämndens mening hade det&lt;br&gt;emellertid funnits anledning att gå vidare och även göra det möjligt för äldre&lt;br&gt;s.k. bostadsaktiebolag och även handelsbolag att på ett någorlunda enkelt sätt&lt;br&gt;övergå till att bli bostadsrättsföreningar. Sveriges allmännyttiga bostads-&lt;br&gt;företag (SABO) vill framhålla möjligheten till omregistrering för att bedriva&lt;br&gt;verksamhet med s.k. kooperativ hyresrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av 2 § BRL följer att endast bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar får upplåta nyttjanderätt mot ersättning utan begränsning till tiden.&lt;br&gt;Enligt 79 § BRL råder vidare förbud för föreningar, aktiebolag och handels-&lt;br&gt;bolag att upplåta andelsrätt med vilken följer rätt att för begränsad tid besitta&lt;br&gt;eller hyra bostadslägenhet. Någon ändring av dessa bestämmelser föreslås&lt;br&gt;inte i den nya bostadsrättslagen. Bestämmelserna sammanställda med be-&lt;br&gt;stämmelsen i 12 kap. 1 § jordabalken (hyreslagen) innebär att hyresrätt och&lt;br&gt;bostadsrätt är de enda formerna för nyttjanderättsupplåtelser av hus eller delar&lt;br&gt;av hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa äldre upplåtelseformer fortlever dock alltjämt. Av punkten 2 över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till BRL följer sålunda att föreningar och bolag bildade&lt;br&gt;före år 1930 som upplåter nyttjanderätt på obegränsad tid (ofta kallad ständig&lt;br&gt;besittningsrätt) fär fortsätta med sin verksamhet. Av punkten 16 framgår att&lt;br&gt;förbudet i 79 § BRL inte hindrar vissa äldre föreningar eller bolag att fortsätta&lt;br&gt;med sin verksamhet, även om den innefattar upplåtelse av andelsrätt i för-&lt;br&gt;ening med nyttjanderätt på begränsad tid. Sådana bostadsföreningar som om-&lt;br&gt;fattas av punkt 2 brukar kallas besittningsföreningar, medan de som omfattas&lt;br&gt;av punkt 16 kallas kyrerföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör också nämnas att det numera är möjligt för ekono- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;miska föreningar att efter tillstånd av regeringen bedriva försöksverksamhet&lt;br&gt;med s.k. kooperativ hyresrätt (se avsnitt 5). Vidare bör nämnas att det inte är&lt;br&gt;ovanligt med innehav av ideella andelar i fast egendom i kombination med&lt;br&gt;dispositionsrätt till en viss lägenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en närmare redovisning av aktuella bestämmelser och bakgrunden till&lt;br&gt;dem m.m. får jag hänvisa till utredningens betänkande (s. 205 f) samt be-&lt;br&gt;tänkandet (SOU 1981:74) Från hyresrätt till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening önskvärt att de äldre upplåtelseformema på sikt&lt;br&gt;inordnas i de legala systemen för hyresrätt eller bostadsrätt. Som jag närmare&lt;br&gt;tagit upp i avsnitt 5 är det också mycket som talar för att den särskilda upp-&lt;br&gt;låtelseformen kooperativ hyresrätt etableras på bostadsmarknaden. Ett ställ-&lt;br&gt;ningstagande till hur en mer allmän övergång till de nu nämnda upplåtelse-&lt;br&gt;formema bör gå till kräver dock särskilda överväganden. Bl.a. bör de förslag&lt;br&gt;som kan väntas från den av mig tillsatta kommittén för utvärdering av för-&lt;br&gt;söksverksamheten med kooperativ hyresrätt (se avsnitt 5) avvaktas innan&lt;br&gt;frågan närmare övervägs. Som ett led i en framtida avveckling av de äldre&lt;br&gt;upplåtelseformema är det dock enligt min mening rimligt att en övergång till&lt;br&gt;de ordinära upplåtelseformema underlättas. Jag ser i denna del positivt på det&lt;br&gt;förslag som utredningen har lagt fram och som innebär att äldre bostads-&lt;br&gt;föreningar på ett relativt enkelt sätt kan omregistreras till bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en bostadsförening skall ombildas till en bostadsrättsförening tilläm-&lt;br&gt;pas i dag ofta ett likvidationsförfarande. De boende bildar en bostadsrätts-&lt;br&gt;förening som förvärvar fastigheten. Förfarandet är ganska omständligt. Jag&lt;br&gt;delar därför utredningens uppfattning att en bostadsförening som regel bör&lt;br&gt;kunna ombildas till en bostadsrättsförening genom en ändring av stadgarna så&lt;br&gt;att dessa stämmer överens med bostadsrättslagen. Möjligheten av att få en&lt;br&gt;sådan omregistrering hos länsstyrelsen är dock inte helt säker. Detta gäller&lt;br&gt;särskilt i fråga om hyresföreningama (jfr prop. 1930:65 s. 64 samt kammar-&lt;br&gt;rättens i Sundsvall dom 1985-09-27, mål nr 2142-1984). Vidare finns förut-&lt;br&gt;sättningarna för en omregistering inte klart angivna i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har anfört och då det enligt min mening är&lt;br&gt;väsenligt att förfarandet förenklas för en övergång till bostadsrätt i dessa fall,&lt;br&gt;föreslår jag lika med utredningen en särskild lag om omregistrering av vissa&lt;br&gt;bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika med utredningen föreslår jag att den nya lagen skall omfatta sådana&lt;br&gt;bostadsföreningar som avses i punkterna 2 och 16 övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till BRL, dvs. både besittningsföreningar och hyresföreningar. På lagrådets&lt;br&gt;inråden bör dock i lagtext hänvisas till övergångsbestämmelserna i den nya&lt;br&gt;lagen (punkt 4 och 7). Omregistrering skall ske hos länsstyrelsen och under&lt;br&gt;förutsättning att föreningen har utformat stadgarna i överensstämmelse med&lt;br&gt;bestämmelserna i den nya bostadsrättslagen och förutsättningarna för regist-&lt;br&gt;rering enligt denna lag är uppfyllda. Ytterligare skall gälla att styrelse och&lt;br&gt;revisor har utsetts i överensstämmelse med bostadsrättslagen, att bostads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningens firma ändras samt att en förenklad ekonomisk plan har upprättats Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;av styrelsen och registreras samtidigt med föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår jag att lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;(föreningslagen) med vissa undantag skall tillämpas vid beslut om stadge-&lt;br&gt;ändring. I likhet med utredningen föreslår jag att huvudregeln skall vara att&lt;br&gt;samtliga röstberättigade i föreningen skall förena sig om stadgeändringen på&lt;br&gt;en föreningsstämma. Beslut om stadgeändring skall dock - såsom gäller för&lt;br&gt;stadgeändring i allmänhet - även vara giltigt om det har fattats på två på&lt;br&gt;varandra följande stämmor och beslutet på den senare stämman biträtts av&lt;br&gt;minst två tredjedelar av de röstande. I så fall binds även de medlemmar som&lt;br&gt;har motsatt sig en ombildning. Denna ordning skall gälla oberoende av om&lt;br&gt;stadgarna innehåller villkor som går längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår också att den förenklade ekonomiska planen skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om bostadsföreningens behållna tillgångar. På lagrådets inrådan skall&lt;br&gt;med utgångspunkt i beräkningen insatsen fördelas på de kommande bostads-&lt;br&gt;rätterna efter den andel i bostadsrättsföreningen som belöper på varje med-&lt;br&gt;lem, om inte föreningsstämman beslutar om någon annan fördelningsgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut om omregistrering har vunnit laga kraft, skall de lägenheter&lt;br&gt;som av bostadsföreningen varit upplåtna med sådan rätt som anges i punk-&lt;br&gt;terna 4 eller 7 övergångsbestämmelserna till BRL i stället anses upplåtna med&lt;br&gt;bostadsrätt I samband därmed skall det bl.a. åligga föreningen att utfärda&lt;br&gt;särskilda bevis till bostadsrättshavama om bostadsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon ny lagfartsansökan skall inte behöva ges in till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten, men registreringsmyndigheten skall för anteckning i fastighets-&lt;br&gt;boken underrätta inskrivningsmyndigheten om omregistreringen och namn-&lt;br&gt;ändringen när beslutet om omregistrering har vunnit laga kraft. Eftersom&lt;br&gt;ingen avyttring eller därmed jämförbar överlåtelse har skett innebär förfaran-&lt;br&gt;det inte heller några skattekonsekvenser för föreningen eller dess medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att den särskilda lagen för omregistrering bör&lt;br&gt;tidsbegränsas. För egen del anser jag inte att det finns några bärande skäl för&lt;br&gt;en sådan begränsning. Några remissinstanser har ifrågasatt om det inte&lt;br&gt;behövs några särskilda stimulanser eller andra åtgärder för att främja en över-&lt;br&gt;gång till bostadsrätt. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet&lt;br&gt;har ifrågasatt om det inte finns anledning att gå vidare och även göra det möj-&lt;br&gt;ligt för äldre s.k. bostadsaktiebolag och handelsbolag att på ett någorlunda&lt;br&gt;enkelt sätt övergå till bostadsrättsföreningar. Som jag tidigare sagt bör en in-&lt;br&gt;riktning vara att även dessa rättsobjekt bör ombildas. Någon omregistrering&lt;br&gt;på samma enkla sätt som beträffande bostadsföreningar, anser jag dock inte&lt;br&gt;vara möjlig. Jag är därför inte beredd att nu föreslå några åtgärder utöver dem&lt;br&gt;som utredningen har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill avslutningsvis nämna att vissa förändringar i författningarna om&lt;br&gt;statligt bostadslån aktualiseras genom förslaget till omregistreringslag. Det&lt;br&gt;ankommer på regeringen att pröva denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit vissa ändringar av i huvudsak redaktionell natur&lt;br&gt;och i förtydligande syfte. Jag kommer att redovisa dessa under paragraferna i&lt;br&gt;specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Kooperativ förvaltning av hyreshus&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Giltighetstiden för lagen (1986:1242) om försöks-&lt;br&gt;verksamhet med kooperativ hyresrätt förlängs till utgången av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Gällande lagstiftning bygger på förutsätt-&lt;br&gt;ningen att bostadsrätten skall vara den enda formen för upplåtelse av bostads-&lt;br&gt;lägenheter vid sidan av hyresrätten. Enligt 79 § BRL råder det därför ett&lt;br&gt;principiellt förbud för juridiska personer att upplåta andelsrätt med vilken&lt;br&gt;följer en rätt att för begränsad tid besitta eller hyra bostadslägenhet (jfr även&lt;br&gt;punkterna 2 och 16 i övergångsbestämmelserna till BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1987 pågår dock en försöksverksamhet med s.k. ko-&lt;br&gt;operativ hyresrätt. Syftet är att pröva en självförvaltningsform inom hyres-&lt;br&gt;rättens ram. Verksamheten bedrivs med stöd av lagen (1986:1242) om för-&lt;br&gt;söksverksamhet med kooperativ hyresrätt (prop. 1986/87:37, BoU6, rskr.&lt;br&gt;78). Lagen ger regeringen möjlighet att lämna ekonomiska föreningar tillstånd&lt;br&gt;att bedriva sådan verksamhet. I samband med tillståndet kan regeringen också&lt;br&gt;meddela dispens från vissa hyresrättsliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten är tidsbegränsad och gäller för närvarande till ut-&lt;br&gt;gången av år 1991. En förening som fått tillstånd av regeringen får fortsätta&lt;br&gt;med sin verksamhet även när lagen har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativ hyresrätt innebär att det med andelsrätt i en ekonomisk för-&lt;br&gt;eningen följer en rätt att hyra bostadslägenhet. En ekonomisk förening upp-&lt;br&gt;låter alltså bostadslägenheter med hyresrätt till sina medlemmar. Hyresrätten&lt;br&gt;upplåts enligt särskilda avtal och separat från andelsrätten i föreningen. Vid&lt;br&gt;avflyttning återfår hyresgästen sin insats, men får inte ta ut någon ersättning&lt;br&gt;för nyttjanderätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken förekommer det att den ekonomiska föreningen antingen äger&lt;br&gt;fastigheten eller hyr lägenheterna i den för vidareupplåtelse till de boende.&lt;br&gt;Den förstnämnda modellen tillämpas bl.a. av de föreningar som Riksbyggen&lt;br&gt;tagit initiativ till. Inom Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) tilläm-&lt;br&gt;pas den andra modellen. Den verksamhet med kooperativ hyresrätt som&lt;br&gt;Stockholms kooperativa bostadsförening (SKB) sedan lång tid bedriver om-&lt;br&gt;fattas inte av försöksverksamheten. SKB:s verksamhet bedrivs med stöd av&lt;br&gt;punkten 16 övergångsbestämmelserna till bostadsrättslagen (1971:479).&lt;br&gt;Föreningen äger ett stort antal fastigheter som upplåts med hyresrätt till med-&lt;br&gt;lemmarna enligt särskilda turordningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har det övergripande ansvaret för försöksprojekten.&lt;br&gt;Regeringens tillstånd får därför lämnas endast om kommunen tillstyrkt verk-&lt;br&gt;samheten. Kommunen kan härigenom påverka hur många projekt som sätts i&lt;br&gt;gång, var inom kommunen dessa skall bedrivas, vilka villkor som skall gälla&lt;br&gt;för verksamheten m.m. Regeringen får vidare meddela tillstånd endast om&lt;br&gt;föreningens stadgar föreskriver att minst en av kommunen utsedd ledamot&lt;br&gt;och suppleant för denne skall ingå i föreningens styrelse. Kommunerna skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt lagen också fortlöpande följa försöksverksamheten och bistå förening- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;ama med råd och upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lagen om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt trädde i kraft&lt;br&gt;förutsattes det att en utvärdering av verksamheten skulle ske senare, bl.a. vad&lt;br&gt;gäller de ekonomiska villkoren for de boende och boinflytande i praktiken&lt;br&gt;(prop. 1986/87:37, s. 74-75). Utvärderingen borde också innefatta ställ-&lt;br&gt;ningstaganden till hur en permanent lagstiftning om kooperativ hyresrätt bör&lt;br&gt;utformas. I det sammanhanget borde övervägas vilka avvikelser som kan&lt;br&gt;göras från hyreslagens tvingande regler, hur den föreningsrättsliga regle-&lt;br&gt;ringen bör se ut samt huruvida en permanent lagstiftning bör inriktas på vissa&lt;br&gt;boendeformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyligen tillkallat en kommitté för att göra den utvärdering av för-&lt;br&gt;söksverksamheten med kooperativ hyresrätt som förutsattes vid lagens till-&lt;br&gt;komst (dir. 1990:54). Med utgångspunkt i de överväganden som kommittén&lt;br&gt;gör skall kommittén lämna de förslag till lagstiftning som krävs för en per-&lt;br&gt;manentning av en ny upplåtelseform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven till kommittén har jag förutskickat att jag avser att föreslå att&lt;br&gt;försöksverksamheten förlängs med två år, dvs. till utgången av år 1993.&lt;br&gt;Anledningen till detta är främst att flertalet av de projekt till vilka regeringen&lt;br&gt;lämnat tillstånd avser nyproduktion där verksamheten ännu inte påböljats eller&lt;br&gt;där den kommit i gång först under senare tid. Jag har därför bedömt att en&lt;br&gt;permanentning av den nya upplåtelseformen inte kan ske så tidigt som vid ut-&lt;br&gt;gången av den nuvarande lagens giltighet år 1991. Enligt den tidsplan som&lt;br&gt;gäller för kommittén skall arbetet dock vara avslutat i sådan tid att de förslag&lt;br&gt;som föranleds av utvärderingen kan beredas och föreläggas riksdagen i god&lt;br&gt;tid före försökperiodens utgång. Kommittén skall därför avlämna sitt be-&lt;br&gt;tänkande senast under december månad år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening mycket som talar för att den kooperativa hyres-&lt;br&gt;rätten i någon form bör etableras på den svenska bostadsmarknaden. Det&lt;br&gt;finns härigenom förutsättningar att ge de boende ett mycket stort mått av&lt;br&gt;självbestämmande inom hyresrättens ram samtidigt som möjligheterna till&lt;br&gt;förmögenhetsvinster med anledning av bostadsinnehav motverkas. Innan&lt;br&gt;ställning tas till hur en ny upplåtelseform närmare bör utformas och bedrivas&lt;br&gt;anser jag emellertid att en allsidig belysning bör ske av de olika frågor som&lt;br&gt;aktualiseras genom försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på den nämnda kommittén att göra denna allsidiga be-&lt;br&gt;lysning, så att en permanent lagstiftning skall kunna träda i kraft så snart detta&lt;br&gt;är möjligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår mot bakgrund av det anförda alltså att giltighetstiden för lagen&lt;br&gt;om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt förlängs till utgången av år&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en särskild skrivelse till departementet har Riksbyggen angett några&lt;br&gt;problemområden beträffande den kooperativa hyresrätten. Det är en uppgift&lt;br&gt;för den nämnda kommittén att ta upp de frågor som skrivelsen väcker, t.ex.&lt;br&gt;möjligheten att indexreglera insatserna i föreningen. I ett avseende finner jag&lt;br&gt;det dock redan nu angeläget med ett tillägg till nuvarande lagstiftning. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller förutsättningarna för registrering hos länsstyrelsen av en ekonomisk Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;förening som avser att bedriva verksamhet med kooperativ hyresrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss sagt fordras det att kommunen tillstyrker föreningens verk-&lt;br&gt;samhet och att regeringen lämnar sitt tillstånd till denna. Först efter beslutet&lt;br&gt;om tillstånd förutsätts föreningen kunna registreras hos länsstyrelsen (se&lt;br&gt;prop. s. 73 under 1 §). Som Riksbyggen påpekat i sin skrivelse krävs det vid&lt;br&gt;nyproduktion utöver dessa myndighetsåtgärder i praktiken också att läns-&lt;br&gt;bostadsnämnden fattar preliminära beslut om statligt bostadslån för att verk-&lt;br&gt;samheten skall kunna påbörjas. Man har dock ansett att ett sådant preliminärt&lt;br&gt;lånebeslut inte kan fattas förrän föreningen har registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Riksbyggen anfört innebär det sagda att beslutsomgången innan för-&lt;br&gt;eningens verksamhet kan komma igång blir tämligen tidsödande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden och då jag inte är beredd att göra något&lt;br&gt;avkall på kraven på kommunens tillstyrkan och regeringens tillstånd innan&lt;br&gt;verksamheten får påbörjas föreslog jag i lagrådsremissen att det i lagen om&lt;br&gt;försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt togs upp en bestämmelse om att&lt;br&gt;regeringens tillstånd och kommunens tillstyrkan inte skall utgöra för-&lt;br&gt;utsättning för registrering av en ekonomisk förening som avser att bedriva&lt;br&gt;verksamhet med kooperativ hyresrätt. Lagrådet har emellertid inte kunnat&lt;br&gt;tillstyrka att &amp;quot;registrering föreskrivs ske på ett stadium när det inte är avgjort&lt;br&gt;om föreningen kan komma till stånd&amp;quot;. Lagrådet har i stället förordat att låne-&lt;br&gt;bestämmelsema ändras så att ett preliminärt lånebeslut kan meddelas för en&lt;br&gt;förening som inte är registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan givetvis utgöra en fördel om lånebestämmelsema ändras i det av&lt;br&gt;lagrådet förordade hänseendet. Enligt min mening är detta dock inte till-&lt;br&gt;räckligt för att förkorta beslutsomgången innan föreningens verksamhet kan&lt;br&gt;komma igång. Jag vill utöver vad jag anförde i lagrådsremissen också fram-&lt;br&gt;hålla att det är av stort värde för regeringens prövning om förutsättningarna&lt;br&gt;för föreningens verksamhet är så klara som möjligt innan tillstånd lämnas.&lt;br&gt;Om föreningen får registreras innan tillstånd lämnas, bedömer jag sålunda att&lt;br&gt;bättre underlag för regeringsprövningen kommer att finnas än som många&lt;br&gt;gånger nu är fallet Detta gäller framför allt de ekonomiska förutsättningarna&lt;br&gt;för verksamheten, men också att stadgarna har en sådan utformning att de har&lt;br&gt;kunnat godkännas för registrering av föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare vill jag framhålla att regeringens tillstånd att bedriva verksamhet&lt;br&gt;med kooperativ hyresrätt utgör en dispens från förbudet att upplåta andelsrätt&lt;br&gt;med vilken följer en rätt att för begränsad tid besitta eller nyttja bostads-&lt;br&gt;lägenhet (jfr 1 kap. 8 § mitt förslag till ny bostadsrättslag och 1 § lagen om&lt;br&gt;försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt). Tillståndet tar alltså inte direkt&lt;br&gt;sikte på föreningsbildningen som sådan eller på den förberedande verksamhet&lt;br&gt;som måste till innan lägenheter kan upplåtas. Som jag framhöll i lagråds-&lt;br&gt;remissen får en förening även med mitt förslag inte påbörja sin verksamhet&lt;br&gt;med att upplåta lägenheter utan regeringens tillstånd och i strid med det&lt;br&gt;nämnda förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag står alltså fast vid förslaget i lagrådsremissen. Förslaget bör dock inte Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;hindra en förening att avvakta med registreringen till dess regeringens till-&lt;br&gt;stånd har erhållits när detta bedöms som lämpligare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Lagstiftningen rör en stor grupp enskilda i egenskap av boende eller leda-&lt;br&gt;möter i föreningarnas styrelser. Även domstolar och andra myndigheter be-&lt;br&gt;rörs av regleringen. Det är mot denna bakgrund angeläget att en tillfreds-&lt;br&gt;ställande information om de nya bestämmelserna når ut i god tid före ikraft-&lt;br&gt;trädandet. Jag utgår från att i första hand de bostadskooperativa&lt;br&gt;riksorganisationerna kommer att sköta denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de bestämmelser som bör gälla övergångsvis hänvisar jag till&lt;br&gt;vad jag redovisat i tidigare avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadskonsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att förslagen berör främst länsstyrelserna, hyres-&lt;br&gt;nämnderna och de allmänna domstolarna. Sammantaget gör utredningen den&lt;br&gt;bedömningen att arbetsvolymen för dessa myndigheter i viss utsträckning&lt;br&gt;ökar, dock endast marginellt, och att förslagen därför kan genomföras med&lt;br&gt;oförändrade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige anser i likhet med utredningen att förslaget&lt;br&gt;innebär en viss ökning av arbetsbelastningen på de allmänna domstolarna och&lt;br&gt;fastighetsdomstolarna. Med hänsyn till domstolarnas ansträngda arbets-&lt;br&gt;situation bör enligt hovrätten lagstiftningen inte genomföras utan resurs-&lt;br&gt;tillskott. Stockholms tingsrätt däremot bedömer att domstolarnas arbets-&lt;br&gt;belastning inte kommer att påverkas något märkbart eller föranleda några&lt;br&gt;kostnader. Domstolsverket har inte gjort några beräkningar i vilken om-&lt;br&gt;fattning arbetsbelastningen kommer att öka inom de berörda myndigheterna,&lt;br&gt;men anser det tveksamt om ökningen endast blir marginell. Enligt domstols-&lt;br&gt;verket gäller detta särskilt för hyresnämnderna som redan i dag är hårt belas-&lt;br&gt;tade. Såväl hyresnämnden i Göteborg som i Malmö är av den uppfattningen&lt;br&gt;att nämndernas resurser måste förstärkas. Även länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län liksom den i Malmöhus län anser att ytterligare resurser behövs om för-&lt;br&gt;slaget skall antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall nedan redovisa de bestämmelser som innebär vissa förändringar&lt;br&gt;för myndigheterna och föreningarna i förhållande till den nu gällande bostads-&lt;br&gt;rättslagen och mitt förslag om en ny lag för omregistrering av vissa bostads-&lt;br&gt;föreningar till bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagstiftningen om ekonomisk plan som innebär att föreningen&lt;br&gt;under vissa förutsättningar kan upplåta enstaka lägenheter med bostadsrätt&lt;br&gt;utan att en ny ekonomisk plan upprättas och registreras torde innebära att&lt;br&gt;såväl bostadsrättsföreningarnas som länsstyrelsernas arbete underlättas (jfr&lt;br&gt;lagrådsremissens förslag till komplettering av ekonomisk plan). Med all&lt;br&gt;sannolikhet kommer förslaget att medföra att färre nya planer kommer att&lt;br&gt;registreras på grund av nyupplåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i avsnitten 2.4.3, 2.4.4 och 2.6.6 innebär att såväl med-&lt;br&gt;lemskapsfrågan som möjligheten att få lägenheten upplåten med bostadsrätt&lt;br&gt;kan prövas av hyresnämnd. Detta innebär att hyresnämnderna tilldelas i viss&lt;br&gt;mån nya ärendetyper. Det bör dock påpekas att frågor om medlemskap redan&lt;br&gt;nu kan bli föremål för hyresnämnds prövning och är alltså en känd ärendetyp.&lt;br&gt;I likhet med utredningen bedömer jag att de nu föreslagna ändringarna endast&lt;br&gt;kommer att medföra att antalet ärenden kommer att bli begränsat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ett system med förhandsavtal (avsnitt 2.6) innebär att läns-&lt;br&gt;styrelserna tillförs nya arbetsuppgifter, nämligen att ta emot säkerhet för läm-&lt;br&gt;nade förskott. Redan i dag har länsstyrelserna likartade arbetsuppgifter, vilket&lt;br&gt;torde innebära endast en marginell belastning hos länsstyrelserna. Jag anser&lt;br&gt;inte heller att förslagen i avsnitt 2.3 om den geografiska spridningen av för-&lt;br&gt;eningens hus såvitt gäller länsstyrelserna kommer att medföra något mer be-&lt;br&gt;aktansvärt merarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag att hyresnämnden skall pröva tvister om andrahands-&lt;br&gt;upplåtelser av såväl bostadslägenheter som lokaler torde inte innebära någon&lt;br&gt;beaktansvärd ökning av hyresnämndernas arbetsuppgifter. Frågan om till-&lt;br&gt;stånd vid andrahandsupplåtelser är också den en för hyresnämnderna redan&lt;br&gt;känd ärendegrupp (jfr 12 kap. jordabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om nya regler för föreningarnas möjlighet att besluta om om-&lt;br&gt;byggnad mot en berörd bostadsrättshavares vilja (avsnitt 2.7) innebär att en&lt;br&gt;ny ärendegrupp kommer att läggas på hyresnämnderna. Även frågan om tvist&lt;br&gt;om ersättningens storlek innebär att fastighetsdomstolarna tillförs en ny mål-&lt;br&gt;grupp. Denna målgrupp har likheter med expropriationsmål vilket är en för&lt;br&gt;fastighetsdomstolarna redan känd ärendegrupp. I likhet med utredningen&lt;br&gt;bedömer jag dock att antalet tvister hos de enskilda nämnderna och dom-&lt;br&gt;stolarna endast blir begränsat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 2.6.3 har jag föreslagit kriminalisering av sådana förfaranden&lt;br&gt;som innebär att någon uppbär förskott i strid mot lagens bestämmelser. Det&lt;br&gt;merarbete som detta förslag kan medföra för polis och åklagarmyndigheter&lt;br&gt;samt de allmänna domstolarna anser jag försumbar i relation till verksamheten&lt;br&gt;i övrigt hos dessa myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omregistreringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom utredningen anfört kan lagförslaget vid första påseende sägas medföra&lt;br&gt;ökade arbetsuppgifter främst för länsstyrelserna vilka kommer att ombesörja&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omregistrering från bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar. Även in- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;skrivningsmyndigheten kommer att beröras eftersom namnändringen skall&lt;br&gt;antecknas i fastighetsboken. Eftersom det redan i dag är möjligt att få till&lt;br&gt;stånd en omregistrering medför lagförslaget dock enligt min mening inte&lt;br&gt;någon större arbetsbelastning för de berörda myndigheterna. Lagförslaget&lt;br&gt;måste anses på sikt underlätta såväl de gamla föreningarnas fortsatta verk-&lt;br&gt;samhet och kontakter med bl.a. offentliga myndigheter som myndigheternas&lt;br&gt;eget arbete. Under en övergångsperiod kan dock inledningsvis förutses en&lt;br&gt;ökad arbetsbelastning framför allt hos länsstyrelserna. Enligt min mening bör&lt;br&gt;länsstyrelserna själva kunna möta den temporära ökningen inom ramen för&lt;br&gt;tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis vill jag säga att jag är medveten om att vissa av de myn-&lt;br&gt;digheter som berörs av förslagen i dag är hårt belastade av arbetsuppgifter.&lt;br&gt;Även marginella förändringar kan då få effekter. Trots detta anser jag vid en&lt;br&gt;sammanvägning att förslagen bör kunna i huvudsak genomföras inom ramen&lt;br&gt;för de resurser som tilldelas dem vid den sedvanliga anslagsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har det inom bostadsdepartementet upprättats för-&lt;br&gt;slag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bostadsrättslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyres-&lt;br&gt;nämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973: 531),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1974: 1082) om bostadsdomstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978: 304),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1982: 617) om utländska förvärv av svenska&lt;br&gt;företag m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1986: 1242) om försöksverksamhet med ko- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;operativ hyresrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1987: 232) om sambors gemensamma hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1987: 813) om homosexuella sambor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1987: 1274) om kommunal bostads-&lt;br&gt;anvisningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under 4-5, 7, 9 och 14-15 har upprättats efter samråd med&lt;br&gt;chefen för justitiedepartementet och förslaget under 6 efter samråd med&lt;br&gt;chefen för finansdepartementet samt förslaget under 12 efter samråd med&lt;br&gt;chefen för industridepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslaget till ny bostadsrättslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bostadsrättslagen innehåller förutom vissa särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser två huvuddelar, nämligen en del med bestämmelser om nyttjande-&lt;br&gt;rätt m.m. (1-41 §§) och en del med föreningsrättsliga regler (43-68 §§).&lt;br&gt;Denna indelning har behållits i den nya lagen. Detta innebär bl.a. att bestäm-&lt;br&gt;melserna om nyttjanderätt mm. tas upp före de föreningsrättsliga bestämmel-&lt;br&gt;serna. Lagen har dock i enlighet med utredningsförslaget delats upp i kapitel&lt;br&gt;med egen paragrafnumrering inom vaije kapitel. Vidare har vissa under-&lt;br&gt;rubriker förts in i kapitlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de inledande bestämmelserna i 1 kap. har från den tidigare förenings-&lt;br&gt;rättsliga delen överförts vissa grundläggande regler om bildande av bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar. Bestämmelserna om medlemskap, som är av central be-&lt;br&gt;tydelse, har brutits ut till ett eget kapitel (2 kap.). Detsamma gäller bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 kap. om ekonomisk plan som brutits ut från bestämmelserna om&lt;br&gt;upplåtelse av bostadsrätt. Kapitlet om förhandsavtal (5 kap.) innehåller ute-&lt;br&gt;slutande nya bestämmelser. Bestämmelserna om förfarandet vid offentlig&lt;br&gt;auktion har också flyttats till ett särskilt kapitel (8 kap.). Även i övrigt har en&lt;br&gt;del omdisponeringar genomförts, i förhållande till den nuvarande BRL.&lt;br&gt;Förslaget följer dock i stort utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet har följande indelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Föreningens medlemmar m.m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Ekonomisk plan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Upplåtelse av lägenheter med bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Förhandsavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Övergång av bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Offentlig auktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Bestämmelser om föreningen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Skadestånd, straff och vite m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Förfarandet i bostadsrättstvister m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel redovisas främst vissa grundläggande bestämmelser om&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar och upplåtelse av lägenheter med bostadsrätt. Kapitlet&lt;br&gt;tar även upp vissa inledande bestämmelser om föreningens lägenheter och om&lt;br&gt;förbud mot upplåtelse av andelsrätt i vissa fall m.m. Någon inledande be-&lt;br&gt;stämmelse om lagens kapitelindelning, vilket utredningen föreslagit, har dock&lt;br&gt;inte tagits med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att en viss omdisposition och utbyggnad av kapitlet&lt;br&gt;av i huvudsak redaktionell natur bör ske i förhållande till förslaget i remiss-&lt;br&gt;protokollet. Jag kan i vissa delar ansluta mig till vad lagrådet föreslagit. Det&lt;br&gt;innebär till en början att de bestämmelser som i remissprotokollet tagits upp&lt;br&gt;under 1-7 §§ lämpligen kan sammanföras under rubriken &amp;quot;Grundregler om&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar och bostadsrätt”. Att upprättande och registrering av&lt;br&gt;en ekonomisk plan är en förutsättning för upplåtelse av bostadsrätt bör också&lt;br&gt;framgå av 1 kap. liksom hur minsta antalet lägenheter skall beräknas (jfr 3&lt;br&gt;kap. 1 § i remissprotokollet). En annan grundregel som enligt lagrådet&lt;br&gt;behövs i detta kapitel för att det väsentliga i systemet skall framgå är den i 6&lt;br&gt;kap. 1 § första stycket i det remitterade förslaget. Den bestämmelsen reglerar&lt;br&gt;sambandet mellan medlemskap och överlåtelse av bostadsrätt från en bostads-&lt;br&gt;rättshavare till en annan och bör enligt lagrådet samordnas med bestämmelsen&lt;br&gt;om sambandet mellan medlemskap och upplåtelse. Jag ansluter mig till lag-&lt;br&gt;rådets förslag även i denna del. Jag kan också instämma i vad lagrådet har an-&lt;br&gt;fört om innebörden av termerna upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt, vil-&lt;br&gt;ket helt överensstämmer med gällande rätt (se närmare om innebörden i lag-&lt;br&gt;rådets yttrande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några hänseenden är jag inte ense med lagrådet. Såsom jag närmare ut-&lt;br&gt;vecklat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) kan jag inte godta den&lt;br&gt;vidare syftning som lagrådet har velat tillägga begreppet lägenhet. Jag är inte&lt;br&gt;heller beredd att godta alla de språkliga ändringarna som lagrådet har före-&lt;br&gt;slagit bl.a. i 1-3 §§ remissprotokollet eller lagrådets förslag till omdispone-&lt;br&gt;ringar. Jag anser sålunda inte att en ändring i förhållande till förslaget i&lt;br&gt;remissprotokollet i nu aktuella hänseenden ger några egentliga fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundregler om bostadsrättsföreningar och bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening som har till ändamål&lt;br&gt;att i föreningens hus upplåta lägenheter med bostadsrätt. En bostadsrätts-&lt;br&gt;förening skall vara registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar tillämpas på bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar i den utsträckning som anges i 9-10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 2 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i sak inget nytt i förhållande till BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvaras, med viss justering, av 40 § BRL (jfr&lt;br&gt;prop. 1971:12 s. 135-137). I förhållande till det till lagrådet remitterade för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slaget framgår det bl.a. tydligare att en bostadsrättsförening måste vara regist- Prop. 1990/91:92&lt;br&gt;rerad (jfr lagrådets yttrande samt 9 kap. 2 och 3 §§ samt 1 kap. 2 § lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar). Enligt 1 kap. 1 § lagen (1987: 667) om ekono-&lt;br&gt;miska föreningar har en ekonomisk förening till ändamål att främja medlem-&lt;br&gt;marnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken med-&lt;br&gt;lemmarna deltar på i lagen närmare beskrivet sätt. En bostadsrättsförening har&lt;br&gt;särskilt till ändamål att upplåta lägenheter i föreningens hus med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Objekten för upplåtelserna är normalt delar av ett hus, men det är inget som&lt;br&gt;hindrar att en upplåtelse avser exempelvis ett radhus eller ett kedjehus eller&lt;br&gt;mark i anslutning därtill, se 4 §. De grundläggande bestämmelserna om&lt;br&gt;bostadsrätt tas upp i 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i andra stycket finns inte i BRL, men innebär i sak inget&lt;br&gt;nytt. Bostadsrättslagen innehåller i princip en uttömmande reglering av&lt;br&gt;bostadsrättsföreningarnas förhållanden. I de delar reglerna överensstämmer&lt;br&gt;med vad som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet hänvisar dock&lt;br&gt;lagen direkt till motsvarande bestämmelser i lagen om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar. Sådana hänvisningar finns i 9 och 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte ansetts nödvändigt att, som juridiska fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Stockholms universitet har föreslagit, i lagen ta in en bestämmelse om lagens&lt;br&gt;tvingande karaktär i de delar inte annat anges. Lagrådet har föreslagit att para-&lt;br&gt;grafens andra stycke bör flyttas till en ny paragraf i slutet av detta kapitel och&lt;br&gt;att 2 § i remissprotokollet flyttas till 1 §. Jag anser att den upplysning som&lt;br&gt;andra stycket ger uttryck för bör finnas med på ett så tidigt stadium som möj-&lt;br&gt;ligt vid en presentation av de regler som kan bli aktuella för en bostadsrätts-&lt;br&gt;förening. 2 § i remissprotokollet bör kvarstå som en självständig paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För registrering av en bostadsrättsförening fordras att föreningen har&lt;br&gt;minst fem medlemmar. Dessutom skall föreningen ha antagit stadgar samt ut-&lt;br&gt;sett styrelse och minst en revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 3 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har sin motsvarighet i 43 § BRL, innehåller i sak inget nytt&lt;br&gt;(jfr prop. 1971:12 s. 138-139). Den gamla lagens krav på att föreningen skall&lt;br&gt;ha utsett &amp;quot;revisorer&amp;quot; har dock anpassats till kravet i föreningslagen om &amp;quot;minst&lt;br&gt;en revisor&amp;quot;, jfr 8 kap. 1 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar. Att&lt;br&gt;bestämmelserna i samma lag om revisorer även i övrigt gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar följer av 9 kap. 26 §. Frågan om antalet medlemmar har diskuterats i&lt;br&gt;avsnitt 2.2. Liksom tidigare skall lägsta antalet fortfarande vara fem (jfr 9&lt;br&gt;kap. 29 §). Bestämmelser om minsta antalet lägenheter i föreningens hus&lt;br&gt;finns i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt får endast ske till den som är&lt;br&gt;medlem i bostadsrättsföreningen. Bostadsrätt är den rätt i föreningen som en&lt;br&gt;medlem har på grund av upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en bostadsrätt överlåtits från en bostadsrättshavare till en ny inne- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;havare får denne utöva bostadsrätten endast om han är eller antas till medlem i&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 5 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke, som motsvaras av 2 § första stycket andra och&lt;br&gt;tredje meningarna BRL, innehåller i sak inget nytt (jfr prop. 1971:12 s. 95-&lt;br&gt;96). Paragrafens andra stycke motsvaras av 10 § första stycket BRL (jfr&lt;br&gt;prop. 1971:12 s. 106-108). Andra stycket har tagits upp bland de grund-&lt;br&gt;läggande bestämmelserna om bostadsrätt på förslag av lagrådet. I lagrådets&lt;br&gt;förslag har bestämmelsen dock influtit i en paragraf med annorlunda ut-&lt;br&gt;formning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske till nyttjande mot er-&lt;br&gt;sättning och utan tidsbegränsning. Endast bostadsrättsföreningar får upplåta&lt;br&gt;sådan nyttjanderätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upplåtelse med bostadsrätt får endast avse hus eller del av hus. En&lt;br&gt;upplåtelse får dock även omfatta mark som ligger i anslutning till föreningens&lt;br&gt;hus, om marken skall användas som komplement till nyttjandet av huset eller&lt;br&gt;del av huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 6 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller den nyheten att också mark under vissa förutsättningar&lt;br&gt;får upplåtas med bostadsrätt. I övrigt överensstämmer paragrafen med 1 §&lt;br&gt;första stycket och 2 § första meningen BRL (jfr prop. 1971:12 s. 95).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen i andra stycket andra meningen har behandlats i av-&lt;br&gt;snitt 2.8 och tar sikte på småhus och s.k. markbostäder. Att marken skall&lt;br&gt;ligga i anslutning till ett hus innebär att markupplåtelsen inte får avse ett om-&lt;br&gt;råde som ligger en bit ifrån huset. Bestämmelsen är därför snävare än mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelsen för hyresförhållanden i 12 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;jordabalken. Mark, som upplåts tillsammans med ett hus eller del av ett hus,&lt;br&gt;kommer att utgöra en del av lägenheten vilket bl.a. får till följd att vanvård&lt;br&gt;kan leda till förverkande av nyttjanderätten till allt som omfattas av upplåtel-&lt;br&gt;sen. Jämfört med utredningsförslaget har det förtydligandet gjorts att marken&lt;br&gt;skall användas som komplement till det övriga nyttjandet, dvs. för en&lt;br&gt;bostadslägenhet som en del i boendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om upprättande och registrering av ekonomisk plan som förutsättning&lt;br&gt;för upplåtelse finns bestämmelser i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering av ekonomisk plan fordras att det i föreningens hus kom-&lt;br&gt;mer att finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt. Vid&lt;br&gt;beräkningen av antalet lägenheter som avses bli upplåtna med bostadsrätt räk-&lt;br&gt;nas som lägenhet varje avskild enhet som är inrättad att varaktigt och själv-&lt;br&gt;ständigt användas som bostad eller lokal. Garage, lager och andra lägenheter&lt;br&gt;som i första hand används som förvaringsutrymmen skall man dock bortse&lt;br&gt;från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen har fler än ett hus, fordras det för registrering också att Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;husen ligger så nära varandra att en ändamålsenlig samverkan kan ske mellan&lt;br&gt;bostadsrättshavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 4 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har, på förslag av lagrådet, tagits in en upplysning om att&lt;br&gt;bestämmelser om ekonomisk plan finns i 3 kap., men lagrådets förslag har&lt;br&gt;tagits upp i en paragraf med annorlunda utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket har behandlats i avsnitt 2.2. Av bestäm-&lt;br&gt;melserna framgår att - när planen registreras - skall det finnas minst fem&lt;br&gt;lägenheter i föreningens hus, vilka är avsedda att upplåtas med bostadsrätt.&lt;br&gt;Som lägenhet räknas endast en avskild enhet som är inrättad att användas var-&lt;br&gt;aktigt och självständigt som bostad eller lokal. Som lägenhet bör vid be-&lt;br&gt;räkningen endast betraktas en sådan del av huset som med utgångspunkt från&lt;br&gt;hur huset är byggt naturligen utgör en brukningsenhet. Ett avskärmat rum i en&lt;br&gt;sådan brukningsenhet kan således inte utgöra en lägenhet. Inte heller kan hit&lt;br&gt;hänföras obetydliga biutrymmen som elskåp och liknande. Vid beräkningen&lt;br&gt;skall även bortses från garage, lager och andra lägenheter som i första hand&lt;br&gt;används som förrådsutrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 3 kap. 2 § skall intygsgivama uttala sig om huruvida de&lt;br&gt;anser att förutsättningarna enligt 1 kap. 5 § för registrering kan anses upp-&lt;br&gt;fyllda. Ytterst ankommer det dock på länsstyrelsen att ta ställning i denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 9 kap. 31 § första stycket följer genom hänvisningen till 15 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar att en länsstyrelses beslut att vägra en&lt;br&gt;registrering får överklagas till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har som jag redovisat i avsnitt 2.2 ansett att lägenhetsbegreppet&lt;br&gt;skulle få en vidare syftning. Av de skäl som jag där angett har jag inte funnit&lt;br&gt;skäl att godta lagrådets förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i tredje stycket har behandlats i avsnitt 2.3. De syftar&lt;br&gt;framför allt till att motverka föreningsbildningar där husen inte har något&lt;br&gt;naturligt geografiskt samband, t.ex. genom att de ligger i olika stadsdelar eller&lt;br&gt;skiljs markant åt genom andra hus eller anläggningar. Att husen skall vara&lt;br&gt;samlade på ett sådant sätt att en ändamålsenlig samverkan kan ske mellan&lt;br&gt;bostadsrättshavama, skall inte uppfattas så att husen nödvändigtvis måste&lt;br&gt;ligga alldeles bredvid varandra. Hänsyn måste givetvis tas till markens be-&lt;br&gt;lägenhet och möjligheterna att bebygga marken. Som huvudregel bör dock&lt;br&gt;gälla att husen skall ligga i omedelbar anslutning till varandra. Avsteg bör&lt;br&gt;kunna ske t.ex. om det har placerats områden för allmänt ändamål mellan&lt;br&gt;husen. Avsikten är ytterst att både den praktiska förvaltningen av husen och&lt;br&gt;det gemensamma ansvaret i övrigt för föreningens verksamhet skall kunna&lt;br&gt;fortlöpa på ett ändamålsenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bedömning av om förutsättningarna for registrering är uppfyllda skall Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;göras av intygsgivama men den slutliga prövningen görs av länsstyrelsen.&lt;br&gt;Detta framgår av 3 kap. 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda övergångsbestämmelser har meddelats till de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna om minsta antal lägenheter och om husens geografiska spridning, se&lt;br&gt;punkterna 5 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med bostadslägenhet avses i denna lag en lägenhet som är avsedd att&lt;br&gt;helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. Med lokal avses en&lt;br&gt;annan lägenhet än bostadslägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 7 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras, med en viss redaktionell ändring av 2 § sista&lt;br&gt;stycket BRL (jfr prop. 1971:12 s. 95-96). Begreppet lokal i andra meningen&lt;br&gt;har, utan att någon förändring i sak är avsedd, förts in i stället för &amp;quot;annan&lt;br&gt;lägenhet än bostadslägenhet&amp;quot;. Uttrycket har samma innebörd som i 12 kap.&lt;br&gt;1 § tredje stycket jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bestämmelser som gäller ombildning av hyresrätt till bostadsrätt finns i&lt;br&gt;denna lag och i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning&lt;br&gt;till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 8 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ansetts lämpligt att i lagen lämna en upplysning om att det finns&lt;br&gt;bestämmelser som gäller ombildning av hyresrätt till bostadsrätt inte bara i&lt;br&gt;denna lag utan också i ombildningslagen. I bostadsrättslagen finns sådana&lt;br&gt;bestämmelser som har samband med ombildning i 2 kap., 8, 10, 12 och&lt;br&gt;13 §§, 4 kap. 6 §, 5 kap. 7 och 8 §§, 7 kap. 14 § andra stycket och 9 kap.&lt;br&gt;19-22 §§ samt 11 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot vissa upplåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En juridisk person får inte upplåta andelsrätt med vilken följer rätt att för&lt;br&gt;begränsad tid besitta eller nyttja en bostadslägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbehåll om förvärv av andelsrätt i strid med första stycket gäller inte&lt;br&gt;mot den till vilken lägenheten har upplåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt&lt;br&gt;kan regeringen lämna ekonomiska föreningar tillstånd att bedriva verksamhet&lt;br&gt;trots bestämmelserna i första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 9 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen stämmer överens i sak med 79 § BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orden förening, aktiebolag och handelsbolag bytts ut mot den samlande&lt;br&gt;beteckningen juridisk person. Någon ändring i sak är det inte fråga om. Även&lt;br&gt;i övrigt har vissa språkliga justeringar gjorts. Beträffande förarbetena till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 § första och andra styckena BRL hänvisas till SOU 1969:4 s. 90 f och Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;prop. 1971:12 s. 67 och 92 f (jfr även SOU 1981:74 s. 144 f och där&lt;br&gt;gjorda hänvisningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den lag om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt som anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tredje stycket får regeringen dispensera från bestämmelserna i denna para-&lt;br&gt;graf. Den särskilda lagen om försöksverksamhet, som gäller till utgången av&lt;br&gt;år 1991, föreslås nu få fortsatt giltighet till utgången av år 1993, se avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att särskilda bestämmelser gäller för vissa äldre associationsformer följer&lt;br&gt;av punkterna 4 och 7 i övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Föreningens medlemmar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel har samtliga regler samlats som rör rätten till medlemskap i en&lt;br&gt;bostadsrättsförening. Kapitelrubriken är densamma som valts för 3 kap.&lt;br&gt;lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera sakliga nyheter föreslås i förhållande till nuvarande BRL. Förslagen&lt;br&gt;har behandlats huvudsakligen i avsnitt 2.4. Nyheterna avser bl.a. otillåtna&lt;br&gt;stadgevillkor för medlemskap (2 § första stycket), juridiska personers rätt till&lt;br&gt;medlemskap (4 §) och rätt till medlemskap för den som tecknat ett förhands-&lt;br&gt;avtal eller anvisats bostadsrätt av kommunen (9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna i 11 § BRL om rätt till medlemskap for den som&lt;br&gt;förvärvar bostadsrätt genom överlåtelse eller annan övergång har delats upp&lt;br&gt;på flera paragrafer (3 § första stycket samt 5 -7 §§). Reglerna i nuvarande 51&lt;br&gt;a § BRL om hyresgästers rätt till medlemskap i samband med ombildning av&lt;br&gt;hyresrätt till bostadsrätt, som har kompletterats med nya regler, återfinns nu i&lt;br&gt;detta kapitel (8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet har i huvudsak inte tagits med några bestämmelser om de rätts-&lt;br&gt;verkningar som följer av att någon efter övergång till bostadsrätt beviljas eller&lt;br&gt;inte beviljas inträde i en bostadsrättsförening. Dessa regler, som bl.a. avser&lt;br&gt;rätten att utöva bostadsrätten, medlemmarnas ansvar för förpliktelserna mot&lt;br&gt;bostadsrättsföreningen och ogiltighet när medlemskap inte beviljas, tas upp i&lt;br&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lagt fram ett förslag till en omarbetning av 3,4 och 8 §§ i det&lt;br&gt;remitterade förslaget och till en ny 9 §. Lagrådets förslag innehåller en viss&lt;br&gt;saklig ändring när det gäller förhandsavtal, men avser i övrigt inte innehålla&lt;br&gt;några ändringar i sak. Med anledning av omarbetningen föreslår lagrådet&lt;br&gt;också nya rubriker. Jag har tagit till mig vad lagrådet anfört om att såväl dis-&lt;br&gt;positionen som uttryckssätten i de olika paragraferna i det remitterade för-&lt;br&gt;slaget inte ger en klar bild av hur bestämmelserna förhåller sig till varandra&lt;br&gt;och att det inte säkert kan utläsas vad som i alla avseenden skall gälla i de an-&lt;br&gt;givna fallen eller vilken rätt som avses föreligga i fall som inte berörs av lag-&lt;br&gt;texten. Med anledning härav och i övrigt till de påpekanden som lagrådet gjort&lt;br&gt;om skillnaden mellan termerna upplåtelse och överlåtelse och om innebörden&lt;br&gt;av det remitterade förslaget när det gäller rätten till inträde i föreningen i dessa&lt;br&gt;båda fall, kan jag i stort ansluta mig till lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare redovisat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6.6) Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;delar jag dock inte helt lagrådets uppfattning i fråga om rätten till medlemskap&lt;br&gt;för den som tecknat förhandsavtal. Jag anser sålunda att denna rätt bör kunna&lt;br&gt;göras gällande först när den ekonomiska planen registrerats och lägenheten&lt;br&gt;står klar för inflyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har utöver det sagda också föreslagit att regeln i 11 kap. 1 §&lt;br&gt;remissprotokollet om rätt till överprövning av frågan om medlemskap bör&lt;br&gt;flyttas till 2 kap. Bestämmelsen kan härigenom ges en förenklad utformning&lt;br&gt;redaktionellt och föreslås också få en egen rubrik. Jag delar lagrådets syn-&lt;br&gt;punkter att bestämmelsen hör närmare samman med bestämmelserna i 2 kap.&lt;br&gt;och föreslår därför att den skall överflyttas och även förses med rubrik.&lt;br&gt;Vidare delar jag lagrådets mening att bestämmelsen i 4 § andra stycket&lt;br&gt;remissprotokollet om att juridisk person som är medlem i föreningen skall ha&lt;br&gt;föreningens samtycke vid förvärv av bostadsrätt flyttas till 6 kap. som hand-&lt;br&gt;lar om övergång av bostadsrätt. Detsamma gäller även sista meningen i 4 §&lt;br&gt;tredje stycket i lagrådsremissens förslag om att samtycke till förvärv inte be-&lt;br&gt;hövs när en kommun eller landstingskommun är förvärvare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av den omdisponering i förhållande till det remitterade för-&lt;br&gt;slaget som lagrådets yttrande föranleder, föreslår jag att kapitlet delas upp&lt;br&gt;under fem rubriker. Med vissa jämkningar i förhållande till lagrådets förslag,&lt;br&gt;bör dessa anges som &amp;quot;Allmänna bestämmelser om medlemskap&amp;quot;, &amp;quot;Rätt till&lt;br&gt;medlemskap vid övergång av bostadsrätt&amp;quot;, &amp;quot;Rätt till medlemskap vid upp-&lt;br&gt;låtelse av bostadsrätt&amp;quot;, &amp;quot;Rätt till överprövning av frågan om inträde&amp;quot; samt&lt;br&gt;&amp;quot;Utträde ur föreningen m.m.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Fråga om att anta en medlem i en bostadsrättsförening avgörs av för-&lt;br&gt;eningens styrelse med iakttagande av de villkor för medlemskap som anges i&lt;br&gt;föreningens stadgar och bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stadgarna får föreskrivas att ansökan om inträde i föreningen skall göras&lt;br&gt;skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens&lt;br&gt;bevittnade namnunderskrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 9 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras, med vissa justeringar, av 51 § BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt första stycket nu liksom tidigare styrelsen som avgör frågan&lt;br&gt;om att anta någon som medlem i föreningen. I förhållande till 51 § BRL har&lt;br&gt;det tillägget gjorts att prövningen skall ske med iakttagande av de villkor som&lt;br&gt;anges i föreningens stadgar och bestämmelserna i detta kapitel. Till den del&lt;br&gt;sådana villkor eller lagbestämmelser saknas, har styrelsen sålunda fri pröv-&lt;br&gt;ningsrätt. Denna ordning innebär ingen avvikelse från de principer på vilka&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser i BRL vilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket motsvarar i sak 51 § andra stycket BRL.&lt;br&gt;Bestämmelserna har dock anpassats till utformningen av 3 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ Sådana stadgevillkor för medlemskap är utan verkan som innebär &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att ett visst medborgarskap eller en viss inkomst eller förmögenhet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgöra förutsättning för inträde i föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den till vilken en bostadsrätt övergår skall utses av någon annan än&lt;br&gt;bostadsrättshavaren eller godkännas enligt andra grunder än som gäller enligt&lt;br&gt;denna lag för inträde i en bostadsrättsförening, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att villkoret annars med hänsyn till sitt innehåll eller på annat sätt är&lt;br&gt;oskäligt mot den som vill vinna inträde i föreningen eller överlåta sin bostads-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 2 hindrar inte att föreningen i sina stadgar&lt;br&gt;förbehåller sig sådan återköps- eller lösningsrätt som avses i 6 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 11 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är delvis ny. Frågorna har behandlats i avsnitt 2.4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att vissa stadgevillkor för medlemskap skall vara&lt;br&gt;utan verkan. Det betyder att man skall bortse från villkoret vid prövningen av&lt;br&gt;en ansökan om medlemskap. Med stöd av bestämmelserna i paragrafen kan&lt;br&gt;en enskild medlem också föra talan vid domstol om att ett visst villkor skall&lt;br&gt;förklaras sakna verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna gäller även föreningar som vid den nya lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande i sina stadgar har något av de angivna villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande första stycket punkt 1 torde det finnas flera äldre föreningar&lt;br&gt;som tillämpar stadgevillkor om att en medlem måste vara svensk medborgare.&lt;br&gt;Ett sådant villkor blir nu utan verkan. Även villkor om annat medborgarskap&lt;br&gt;blir utan verkan. Detsamma gäller villkor om att medlemmar skall ha viss in-&lt;br&gt;komst eller förmögenhet. Det sistnämnda villkoret utesluter dock inte att en&lt;br&gt;förening i ett enskilt fall kan vägra någon medlemskap, om denne kan be-&lt;br&gt;dömas sakna förmåga att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser mot för-&lt;br&gt;eningen (se närmare avsnitt 2.4.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 motsvaras av 11 a § BRL (se prop. 1981/82:169, s. 55 f. och&lt;br&gt;86). Förbudet i bestämmelsen åsyftar vissa hembudsliknande villkor. Genom&lt;br&gt;hänvisning i sista stycket till 6 kap. 9 § undantas dock vissa villkor om åter-&lt;br&gt;köps- eller lösningsrätt; se kommentaren till den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 3 är ny. Avsikten är att fånga upp sådana&lt;br&gt;stadgevillkor för medlemskap som inte kan hänföras till punkt 1 eller 2, men&lt;br&gt;som ändå är oskäliga - antingen med hänsyn till sitt innehåll eller med hänsyn&lt;br&gt;till omständigheterna i det enskilda fallet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten vid bedömningen av vilka villkor som kan vara oskäliga,&lt;br&gt;bör främst vara den öppenhet som skall prägla bostadsrättsföreningar samt&lt;br&gt;principen om lika behandling av medlemmarna. Inom denna ram bör en&lt;br&gt;bostadsrättsförening ha frihet att ställa upp de villkor för medlemskap som är&lt;br&gt;sakligt motiverade utifrån föreningens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 2.4.1 torde den som söker medlemskap i en&lt;br&gt;bostadsrättsförening inte kunna åberopa generalklausulen i 36 § avtalslagen&lt;br&gt;för att kunna beviljas inträde i föreningen. Detta lagrum tar, såvitt nu är av&lt;br&gt;intresse, endast sikte på rättsförhållandet mellan föreningen och den enskilde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemmen. Bestämmelserna i punkt 3, som har generalklausulen som Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;förebild, avser emellertid att göra det möjligt även for den som förvärvat&lt;br&gt;bostadsrätt att åberopa sådana omständigheter som vid en tillämpning av 36 §&lt;br&gt;avtalslagen skulle kunna leda till jämkning av ett stadgevillkor eller till att man&lt;br&gt;bortsåg från villkoret Det är alltså här fråga om sådana stadgevillkor som be-&lt;br&gt;döms vara oskäliga i rättsförhållandet mellan den som innehar bostadsrätten&lt;br&gt;och föreningen, men som givetvis också kan återverka på den som vill för-&lt;br&gt;värva bostadsrätten. Ett exempel är en i förhållande till innehavaren oskälig&lt;br&gt;prisföreskrift eller en bestämmelse som i oskälig grad inskränker inne-&lt;br&gt;havarens möjligheter att överlåta bostadsrätten. Sådana stadgevillkor blir&lt;br&gt;alltså utan verkan. Därav följer att medlemskap inte kan vägras en förvärvare&lt;br&gt;med hänvisning till villkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 3 innebär emellertid också att stadgevillkor som&lt;br&gt;direkt tar sikte på förhållandena på en bostadsrättsförvärvares sida kan vara&lt;br&gt;oskäliga och sakna verkan. Det kan tex. gälla villkor som diskriminerar vissa&lt;br&gt;etniska grupper från förvärv (jfr lagen /1986:442/ mot etnisk diskriminering).&lt;br&gt;Det kan också avse villkor som med avseende på en forvärvares personliga&lt;br&gt;kvalifikationer, skötsamhet eller ekonomi, går längre än som varit avsikten&lt;br&gt;med den skälighetsbedömning som skall göras enligt nuvarande 11 § BRL&lt;br&gt;(se numera 4 § i förevarande kapitel). Vad särskilt gäller en förvärvares per-&lt;br&gt;sonliga kvalifikationer ansåg lagutskottet i samband med tillkomsten av 11 §&lt;br&gt;BRL (se LU 1971: 9 s. 9) att möjligheten att vägra medlemskap i dessa fall&lt;br&gt;borde utnyttjas med stor varsamhet. Utskottet pekade särskilt på det arbete&lt;br&gt;som kommunerna lägger ned på social rehabilitering av svåranpassade per-&lt;br&gt;soner. I följd härav bör villkor som står i strid med vad lagutskottet sålunda&lt;br&gt;uttalat kunna underkännas. Detsamma bör gälla villkor som visserligen inte är&lt;br&gt;formulerade som villkor om medborgarskap eller anger viss inkomst eller&lt;br&gt;förmögenhet som förutsättning for medlemskap (jfr punkt 1), men som ändå&lt;br&gt;har till ändamål att utestänga vissa nationaliteter eller tillgodose särskilda krav&lt;br&gt;med avseende på den sökandes ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana typer av villkor bör underkännas som inte är sakligt motiverade&lt;br&gt;med hänsyn till föreningens verksamhet. Sådana villkor för medlemskap som&lt;br&gt;innebär t.ex. att man skall tillhöra en organisation som har någon från&lt;br&gt;bostadsrättsföreningen klart artskild verksamhet bör därför kunna under-&lt;br&gt;kännas. Ett exempel kan vara att medlemmarna måste tillhöra en aktiespar-&lt;br&gt;klubb. Däremot bör även i fortsättningen tillåtas sådana villkor som innebär&lt;br&gt;att en medlem i bostadsrättsföreningen också skall tillhöra t.ex. en organisa-&lt;br&gt;tion för bostadsrättsföreningar. Även om en organisation inte är artskild från&lt;br&gt;föreningens verksamhet, men organisationen inte står öppen for var och en&lt;br&gt;bör dock ett krav på medlemskap kunna underkännas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor om att en medlem i bostadsrättsföreningen skall tillhöra någon viss&lt;br&gt;yrkeskategori eller vara anställd hos en viss arbetsgivare bör kunna godtas,&lt;br&gt;under förutsättning att det finns ett samband mellan föreningens verksamhet&lt;br&gt;och villkoret. Föreningen kan Lex. ha kommit till for att tillgodose behovet av&lt;br&gt;bostäder för dem som rekryteras till ett visst företag. Man kan också tänka sig&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar som äger s.k. läkarhus e.d. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;j g j&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har blivit vanligt med villkor om särskilda åldersgränser vid förvärv av Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;bostadsrätt i servicehus eller liknande. Sådana villkor bör godtas. Någon&lt;br&gt;gång kan situationen vara den att åldersgränsen inte har uppnåtts av en make&lt;br&gt;eller annan närstående som bodde tillsammans med bostadsrättshavaren och&lt;br&gt;som vill överta bostadsrätten. Sådana fall täcks dock normalt av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 5 § som ger denna kategori en i det närmaste exklusiv rätt till medlem-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan undantagsvis tänkas att ett stadgevillkor är sådant att det normalt&lt;br&gt;bör kunna godtas med hänsyn till sitt innehåll, men att det i ett enskilt fall slår&lt;br&gt;oskäligt hårt mot den som vill överlåta eller förvärva bostadsrätt. Bestäm-&lt;br&gt;melsen i punkt 3 innebär att även sådana villkor kan frånkännas verkan. Att&lt;br&gt;närmare ange vilka situationer som här kan bli aktuella är inte möjligt. Det bör&lt;br&gt;dock framhållas att förändrade förhållanden i en bostadsrättsförening kan&lt;br&gt;medföra att också förutsättningarna för tillämpningen av ett villkor för&lt;br&gt;medlemskap i ett enskilt fall kan göra villkoret oskäligt (jfr 36 § avtalslagen).&lt;br&gt;Omständigheterna kan också tänkas vara sådana att ett visst villkor är omöjligt&lt;br&gt;att uppfylla för vissa personer, t.ex. deltagande med viss arbetsinsats som&lt;br&gt;visar sig vara omöjligt för den som har visst handikapp. Andra villkor kan&lt;br&gt;var så formulerade att möjligheterna att överlåta bostadsrätten i ett visst fall&lt;br&gt;inskränks i otillbörligt hög grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i andra stycket har kommenterats under punkt 2 i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till medlemskap vid övergång av bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som en bostadsrätt har övergått till får inte vägras inträde i för-&lt;br&gt;eningen, om de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna är upp-&lt;br&gt;fyllda och föreningen skäligen bör godta honom som bostadsrättshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa särskilda fall av övergång gäller 4-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 10 § 1 st. i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har fått sin slutliga utformning efter förslag av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket motsvaras, med viss språklig justering, av&lt;br&gt;den nuvarande bestämmelsen i 11 § första stycket första meningen BRL. Den&lt;br&gt;behandlar frågan om medlemskap för den som förvärvar bostadsrätt genom&lt;br&gt;överlåtelse eller annan övergång av bostadsrätt (prop 1971:12, s. 108 f„ LU&lt;br&gt;1971:9 s.9). De speciella regler om medlemskap som enligt nuvarande regler&lt;br&gt;i 11 § BRL gäller vid exekutiv eller offentlig auktion, av make och annan&lt;br&gt;närstående eller vid förvärv av andel i bostadsrätt har brutits ut och återfinns&lt;br&gt;nu i 5-7 §§. En ny paragraf (4 §) har införts om medlemskap för juridiska&lt;br&gt;personer. I paragrafens andra stycke återfinns nuvarande bestämmelse om&lt;br&gt;förvärv som görs av en kommun. Med kommun jämställs enligt förslaget&lt;br&gt;även landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket innehåller en erinran av innebörd att speci-&lt;br&gt;ella regler om medlemskap gäller vid övergång enligt 4-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En juridisk person som har förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet, Prop. 1 &lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;'90/91: 92&lt;br&gt;som inte är avsedd för fritidsändamål, får vägras inträde i föreningen även&lt;br&gt;om de i 3 § angivna förutsättningarna för medlemskap är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun eller en landstingskommun som har förvärvat bostadsrätt till&lt;br&gt;en bostadslägenhet får inte vägras inträde i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 10 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, har behandlats i avsnitt 2.4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelsen i första stycket är att styrelsen fritt kan vägra&lt;br&gt;en juridisk person inträde i föreningen, om den juridiska personen har för-&lt;br&gt;värvat bostadsrätt till en bostadslägenhet som inte är avsedd för fritidsända-&lt;br&gt;mål. Att fritidsändamål föreligger torde normalt kunna utläsas av föreningens&lt;br&gt;stadgar eller framgå av det sätt på vilket föreningen bedrivs. Ett påstående om&lt;br&gt;att en viss lägenhet skall användas för fritidsändamål är däremot inte tillräck-&lt;br&gt;ligt för att föreningen skall vara utestängd från möjligheten att fritt få pröva&lt;br&gt;medlemskapsfrågan. Lägenheten måste sålunda helt oberoende av den juri-&lt;br&gt;diska personens särskilda avsikter med användningen vara avsedd för fri-&lt;br&gt;tidsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ansett att paragrafens formulering i lagrådsremissen är något&lt;br&gt;otydlig, eftersom avsikten med regleringen måste vara att i de angivna fallen&lt;br&gt;rätten till inträde enligt 3 § första stycket inte skall gälla; föreningen skall&lt;br&gt;kunna vägra medlemskap även om den juridiska personen i och för sig är&lt;br&gt;godtagbar för föreningen och om ett medlemskap är fullt möjligt enligt stad-&lt;br&gt;garna. För att ingen tveksamhet skall uppstå om bestämmelsens innebörd har&lt;br&gt;lagrådets förslag till utformning av bestämmelsen godtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förening är i de fall som avses i första stycket alltså inte bunden av de&lt;br&gt;allmänna bestämmelserna om medlemskap efter övergång som gäller enligt&lt;br&gt;3 § första stycket. Inte heller är föreningen bunden av sina egna stadgar, vil-&lt;br&gt;ket bl.a. får betydelse för sådana föreningar som vid lagens ikraftträdande&lt;br&gt;tillåter juridiska personer att bli medlemmar eller helt saknar bestämmelser om&lt;br&gt;juridiska personer. Om stadgarna föreskriver förbud för juridiska personer att&lt;br&gt;bli medlemmar i föreningen, får föreningen givetvis inte bevilja medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av övergångsbestämmelserna (punkt 8) framgår att bestämmelsen gäller&lt;br&gt;endast om den juridiska personens förvärv skett efter ikraftträdandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några hinder för föreningen att anta en juridisk person som medlem finns&lt;br&gt;inte. I syfte att stärka föreningarnas ställning när något särskilt avtal inte har&lt;br&gt;träffats med den juridiska personen eller då ett sådant avtal är ofullständigt,&lt;br&gt;har i 7 kap. 6 § andra stycket tagits upp en särskild regel om bostadslägen-&lt;br&gt;hetens användning. Enligt denna regel får bostadslägenheten i dessa fall&lt;br&gt;endast användas för att i sin helhet upplåtas i andra hand som permanent-&lt;br&gt;bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 10 § följer att även en juridisk person måste ha styrelsens&lt;br&gt;samtycke för att kunna upplåta lägenheten i andra hand. Vägras samtycke,&lt;br&gt;kan den juridiska personen dock vända sig till hyresnämnden för att få till-&lt;br&gt;stånd till upplåtelsen. Av 7 kap. 11 § framgår att tillstånd skall lämnas om&lt;br&gt;föreningen inte har befogad anledning att vägra samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förvärv av bostadsrätt till lokaler eller bostadslägenheter som är Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;avsedda för fritidsändamål gäller huvudregeln om medlemskap enligt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket har, såvitt avser kommunens exklusiva rätt&lt;br&gt;till medlemskap, sin motsvarighet i 11 § första stycket andra meningen BRL.&lt;br&gt;En utvidgning har skett så att även landstingskommun får en motsvarande&lt;br&gt;rätt. Motivet för detta är framför allt att tillgodose behovet av lägenheter for&lt;br&gt;vård och omsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en bostadsrätt har övergått till bostadsrättshavarens make, får maken&lt;br&gt;vägras inträde i föreningen endast om det som villkor för medlemskap i stad-&lt;br&gt;garna föreskrivits att medlemmarna skall tillhöra en viss sammanslutning eller&lt;br&gt;uppfylla liknande villkor och det skäligen kan fordras att maken uppfyller&lt;br&gt;villkoret. Detta gäller också när en bostadsrätt till en bostadslägenhet övergått&lt;br&gt;till någon annan närstående person som varaktigt sammanbodde med bostads-&lt;br&gt;rättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 10 § 3 st. i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvaras av 11 § andra stycket BRL, innehåller ingenting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nytt i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som har förvärvat en andel i en bostadsrätt får vägras inträde i för-&lt;br&gt;eningen, om annat inte bestämts i stadgarna. Bestämmelserna i 3 och 5 §§&lt;br&gt;skall dock gälla om bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar eller, om&lt;br&gt;bostadsrätten avser bostadslägenhet, av sådana sambor på vilka lagen&lt;br&gt;(1987: 232) om sambors gemensamma hem skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 10 § 4 st. i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvaras av 11 § tredje stycket BRL, innehåller ingenting&lt;br&gt;nytt i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som förvärvat bostadsrätt vid exekutiv försäljning eller vid offentlig&lt;br&gt;auktion enligt denna lag får inte vägras inträde som medlem av den anled-&lt;br&gt;ningen att ersättning för bostadsrätten inte beräknats enligt de grunder som&lt;br&gt;anges i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 10 § 2 st. i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvaras av 11 § första stycket tredje meningen BRL,&lt;br&gt;innehåller ingenting nytt i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till medlemskap vid upplåtelse av bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En bostadsrättsförening som har förvärvat eller avser att förvärva en&lt;br&gt;hyresfastighet för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får inte vägra en&lt;br&gt;hyresgäst i fastigheten inträde i föreningen i annat fall än om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hyresförhållandet avser en lokal och lokalen inte skall upplåtas med&lt;br&gt;bostadsrätt, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyresförhållandet beror av anställning och lägenheten inte skall upplåtas Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;med bostadsrätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana omständigheter föreligger att en bostadsrättsförening enligt 3&lt;br&gt;eller 4 § kan vägra den som förvärvat bostadsrätt inträde i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen får också efter det att den förvärvat fastigheten vägra en hyres-&lt;br&gt;gäst inträde i föreningen, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. denne inte var hyresgäst i fastigheten när bostadsrättsföreningen förvär-&lt;br&gt;vade den, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyresgästen ansökt om medlemskap i föreningen senare än ett år från&lt;br&gt;föreningens fastighetsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hyresgästen var make eller annan närstående person till den som inne-&lt;br&gt;hade hyresrätten när föreningen förvärvade fastigheten och hyresrätten över-&lt;br&gt;gått till hyresgästen enligt bestämmelserna i 12 kap. 33 §, 34 § eller 47 §&lt;br&gt;andra stycket jordabalken, får medlemskap inte vägras på grund av bestäm-&lt;br&gt;melserna i andra stycket 1. Ansökan om medlemskap måste dock ha skett&lt;br&gt;före utgången av den tid som anges i andra stycket 2 eller, om det är förmån-&lt;br&gt;ligare för hyresgästen, senast tre månader från den dag då hyresrätten över-&lt;br&gt;togs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 12 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket som delvis är nya handlar om de situationer&lt;br&gt;då en bostadsrättsförening har förvärvat eller avser att förvärva en hyres-&lt;br&gt;fastighet för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. I andra stycket som är&lt;br&gt;helt nytt finns därutöver vissa bestämmelser som gäller när föreningen har&lt;br&gt;förvärvat en sådan fastighet. Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 2.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket punkt 1 motsvaras av 51 a § andra&lt;br&gt;meningen BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket punkt 2 är ny och syftar framför allt på fastighetsskötar-&lt;br&gt;bostäder där det kan vara av värde för föreningen att behålla hyresrätts-&lt;br&gt;formen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket punkt 3 har fått sin slutliga utformning efter förslag av lag-&lt;br&gt;rådet. Hänvisningen till 3 § innebär att en hyresgäst vid ombildning har en&lt;br&gt;motsvarande rätt till medlemskap som den som förvärvat bostadsrätt efter en&lt;br&gt;övergång. I stort motsvaras detta av 51 a § BRL. Hänvisningen till 4 § inne-&lt;br&gt;bär att de nya begränsningarna i rätten till medlemskap för juridiska personer&lt;br&gt;som föreslagits också kommer att gälla vid ombildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. 6 § följer att en förening får vägra upplåta bostadsrätt till en&lt;br&gt;hyresgäst som i ett ombildningsfall antagits som medlem i föreningen, om det&lt;br&gt;är bestämt att hyresförhållandet skall upphöra. Om det redan när fråga om&lt;br&gt;medlemskap för hyresgästen prövas står klart att hyresförhållandet skall upp-&lt;br&gt;höra, bör föreningen kunna vägra medlemskap. Det kan inte då skäligen krä-&lt;br&gt;vas att föreningen skall godta hyresgästen som medlem. Den som har rätt till&lt;br&gt;medlemskap enligt bestämmelserna i andra stycket, har också rätt till upp-&lt;br&gt;låtelse av bostadsrätt. Bestämmelser om detta finns i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket punkt 1 följer att inträde i föreningen kan vägras den som&lt;br&gt;inte var hyresgäst i fastigheten när denna förvärvades av bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen. Detta gäller även den som en hyresrätt övergått till efter det att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningen förvärvat fastigheten. Föreningens förvärv bör, som i andra sam- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;manhang, anses ha skett när parterna är bundna genom avtal, dvs. normalt&lt;br&gt;när ett köpekontrakt har upprättats och skrivits under av båda parter. Ett&lt;br&gt;undantag från denna punkt tas upp i sisu stycket (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket punkt 2 innebär att föreningen fritt kan vägra medlemskap&lt;br&gt;för en hyresgäst när mer än ett år förflutit från fastighetsförvärvet.&lt;br&gt;Tidpunkten för fastighetsförvärvet är densamma som enligt punkt 1 i samma&lt;br&gt;stycke. Ansökan om medlemskap skall ha skett före ettårsperiodens utgång.&lt;br&gt;Däremot är det inget som hindrar att medlemskapet med anledning av en an-&lt;br&gt;sökan beviljas först efter denna tid. En särskild övergångsbestämmelse har&lt;br&gt;införts (se punkten 9 i övergångsbestämmelserna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i tredje stycket ger make rn.fl. rätt till medlemskap i stället&lt;br&gt;för den som innehade hyresrätten när fastigheten förvärvades, om hyresrätten&lt;br&gt;inom ett år från fastighetsförvärvet övergått enligt bestämmelser i 12 kap.&lt;br&gt;jordabalken (hyreslagen). Hänvisningen till 33 § avser till en böljan det fallet&lt;br&gt;att hyresrätten efter samtycke av hyresvärden (föreningen) övergått genom&lt;br&gt;bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärv på grund av&lt;br&gt;bestämmelserna i paragrafens första stycke. Det avser också övergång till&lt;br&gt;make eller sambo på grund av bestämmelserna i paragrafens andra stycke.&lt;br&gt;Hänvisningen till 34 § syftar på den möjlighet som en hyresgäst har att över-&lt;br&gt;låu hyresrätten till någon som varaktigt sammanbodde med honom. Enligt 47&lt;br&gt;§ andra stycket har slutligen make eller sambo under vissa förutsättningar rätt&lt;br&gt;att för egen del få förlängning av ett hyresavtal som upphör på grund av upp-&lt;br&gt;sägning eller annan åtgärd som vidtas av hyresgästen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för rätt till medlemskap är att den som vill bli medlem är&lt;br&gt;hyresgäst i huset både vid det tillfälle då huset förvärvas och då ansökan om&lt;br&gt;medlemskap prövas. Bestämmelserna i tredje stycket innebär att en make eller&lt;br&gt;annan närstående som övertagit hyresrätten kan bli medlem trots att denne inte&lt;br&gt;var medlem när huset förvärvades. Om den andre maken då ännu inte förvär-&lt;br&gt;vat medlemskap, förlorar han alltså genom hyresrättens övergång rätten till&lt;br&gt;medlemskap. Och har han redan fått medlemskap följer det av 13 § att han&lt;br&gt;normalt förlorar medlemskapet genom att hyresrätten upphör utan att någon&lt;br&gt;bosudsrätt upplåtits till honom. Att föreningen i princip inte får upplåta en&lt;br&gt;lägenhet med bosudsrätt så länge hyresförhållandet består följer av 4 kap.&lt;br&gt;3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den make eller motsvarande som övertagit hyresrätten och som önskar&lt;br&gt;söka medlemskap i föreningen måste göra sin ansökan inom den ettårsfrist&lt;br&gt;som gällde för den tidigare hyresgästen. Om hyresrätten övergår kort tid före&lt;br&gt;utgången av denna tidsfrist, kan den nya hyresgästen dock falla tillbaka på&lt;br&gt;tremånadersregeln i tredje stycket som då blir förmånligare för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om medlemskap måste göras inom den föreskrivna fristen.&lt;br&gt;Föreningen har annars rätt att vägra medlemskap. Detta gäller även i de fall då&lt;br&gt;frågan om hyresrättens övergång på grund av tvist dragit ut på tiden.&lt;br&gt;Möjligheten att ansöka om medlemskap inom den nämnda tremånadersfristen&lt;br&gt;gäller dock som sagts även om denna tid ligger senare än ett år från förening-&lt;br&gt;ens fastighetsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Skall en bostadsrättsförening i annat fall än som avses i 8 § uppläta Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;bostadsrätt till en lägenhet och ansöker någon om medlemskap i föreningen i&lt;br&gt;syfte att erhålla lägenheten, är föreningen skyldig att bevilja medlemskap&lt;br&gt;endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den sökande har tecknat förhandsavtal enligt 5 kap. eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den sökande dels har anvisats bostadsrätt av en kommun enligt lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt dels uppfyller de villkor&lt;br&gt;som enligt 3 § gäller för inträde i samband med övergång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap enligt första stycket 1 behöver inte beviljas förrän den eko-&lt;br&gt;nomiska planen har registrerats enligt 3 kap. och lägenheten står klar för in-&lt;br&gt;flyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun till vilken bostadsrätt skall anses upplåten enligt lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt förvärvar medlemskap i&lt;br&gt;föreningen genom upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 9 § 3 st. i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som i huvudsak är ny, har fått sin placering i kapitlet och ut-&lt;br&gt;formats på förslag av lagrådet (jfr 3 § andra stycket i det remitterade för-&lt;br&gt;slaget). Andra stycket saknar dock motsvarighet i lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket punkt 1 avser rätten till medlemskap för den&lt;br&gt;som tecknat ett förhandsavtal. Frågan har behandlats i avsnitt 2.6.6. Redan&lt;br&gt;när förhandsavtalet skall tecknas, ankommer det på föreningen att ta ställning&lt;br&gt;om vederbörande uppfyller de villkor som anges i stadgarna och är lämplig&lt;br&gt;som medlem. Förhandsavtalet konstituerar således en rätt till medlemskap.&lt;br&gt;Detta innebär i och för sig inte att föreningen omedelbart i och med förhands-&lt;br&gt;avtalet också måste bevilja förhandstecknaren inträde i föreningen. Förening-&lt;br&gt;en kan avvakta med ett avgörande, men av andra stycket följer att föreningen&lt;br&gt;senast när den ekonomiska planen har registrerats enligt 3 kap. och lägen-&lt;br&gt;heten står klar för inflyttning måste fatta beslut i saken. Någon möjlighet för&lt;br&gt;föreningen att då vägra medlemskap finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter att ge förhandstecknaren rätt till medlemskap i och&lt;br&gt;med avtalet har beaktats. Av skäl som jag redovisat i avsnitt 2.6.1 anser jag&lt;br&gt;emellertid att den senaste tidpunkten för rätten till inträde i föreningen bör&lt;br&gt;sättas till när den ekonomiska planen registrerats och lägenheten står klar för&lt;br&gt;inflyttning, dvs. när bostadsrätt kan upplåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket punkt 2 avser rätten till medlemskap efter kommunal&lt;br&gt;bostadsanvisning och har behandlats i avsnitt 2.4.4. Av lagen (1987: 1274)&lt;br&gt;om kommunal bostadsanvisningsrätt framgår bl.a. att en kommun under&lt;br&gt;vissa förutsättningar kan erhålla anvisningsrätt till sådana bostadslägenheter&lt;br&gt;som skall upplåtas med bostadsrätt. Det är endast i de fall kommunens&lt;br&gt;anvisningsrätt sker med stöd av lagen - dvs. genom skriftlig utfästelse av&lt;br&gt;husägaren eller beslut av hyresnämnden - som den anvisade ges rätt till med-&lt;br&gt;lemskap enligt denna punkt. Förutsättningarna för medlemskap är desamma&lt;br&gt;som anges i 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har kommenterats ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket motsvaras av bestämmelserna i 2 § andra stycket BRL och Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;har i förhållande till lagrådsremissens förslag flyttats från 1 § till denna para-&lt;br&gt;grafs tredje stycke eftersom det rör medlemskap vid upplåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till överprövning av frågan om inträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som i annat fall än som sägs i 4 § förvärvat en bostadsrätt men&lt;br&gt;vägrats inträde i föreningen kan inom en månad från den dag han fick del av&lt;br&gt;beslutet om detta hänskjuta tvisten till hyresnämnden. Detsamma gäller&lt;br&gt;hyresgäst som avses i 8 § och sådan sökande som sägs i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om ogiltighet av en överlåtelse när medlemskap vägras&lt;br&gt;finns i 6 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 13 § utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket första meningen har 52 § BRL som förebild&lt;br&gt;och är i sak oförändrad till sitt innehåll (jfr prop. 1971:12 s. 150-151 och&lt;br&gt;1981/82:169 s. 89-90). Bestämmelsen i andra meningen är ny och syftar på&lt;br&gt;den rätt som hyresgästen har till medlemskap enligt 8 § samt den rätt till&lt;br&gt;medlemskap som enligt 9 § föreligger för förhandstecknare och den som an-&lt;br&gt;visats bostad av kommunen. Även de nu nämnda kategorierna har rätt till&lt;br&gt;överprövning av medlemskapsfrågan hos hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller endast en upplysning om att det i 6 kap. 5 § finns&lt;br&gt;bestämmelser om ogiltighet av en överlåtelse när medlemskap har vägrats.&lt;br&gt;Bestämmelsen har tillkommit på förslag av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om överprövning har som jag tidigare redovisat fått sin&lt;br&gt;placering i kapitlet på förslag av lagrådet. I specialmotiveringen till bestäm-&lt;br&gt;melsen, som i något annorlunda utformning togs upp i 11 kap. 1 § i det&lt;br&gt;remitterade förslaget framhölls att avvisning av en för sent inkommen&lt;br&gt;ansökan till hyresnämnden bör ske efter invändning av bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen. Lagrådet har med anledning härav anfört följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;En huvudregel är att, i det fall en myndighets beslut skall överprövas, en be-&lt;br&gt;gäran om överprövning skall lämnas in till den myndighet som fattat beslutet&lt;br&gt;och att den myndigheten därvid prövar om begäran kommit in i rätt tid.&lt;br&gt;Bostadsrättsföreningen, vars beslut överprövas, är inte någon myndighet och&lt;br&gt;är dessutom bostadsrättshavarens motpart i den fortsatta processen. Regeln&lt;br&gt;kan, så som också förutsatts i remissprotokollet, inte gälla i fall som detta.&lt;br&gt;Det får i stället anses att det åligger föreningen att inför hyresnämnden förete&lt;br&gt;utredning om att ansökningen ingetts för sent om föreningen önskar att få an-&lt;br&gt;sökningen avvisad på den grunden.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i vad lagrådet har anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utträde ur föreningen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En medlem som inte har någon bostadsrätt i föreningen kan utträda ur&lt;br&gt;föreningen och får av orsak som anges i stadgarna uteslutas ur denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem som upphör att vara bostadsrättshavare skall anses ha utträtt Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;ur föreningen, om inte styrelsen medgett att han får stå kvar som medlem.&lt;br&gt;Detta gäller inte om bostadsrätten upphört på grund av att det hus i vilket&lt;br&gt;lägenheten finns har övergått till en ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 14 § 1 st. i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras i sak av 53 § första och andra stycket BRL (jfr prop.&lt;br&gt;1971:12 s. 152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om föreningen vägrar att upplåta bostadsrätt till någon som avses i 8&lt;br&gt;eller 9 § och som antagits som medlem i föreningen eller antar inte en sådan&lt;br&gt;medlem ett erbjudande från föreningen om att få lägenheten upplåten med&lt;br&gt;bostadsrätt, skall han anses ha utträtt ur föreningen. Detta gäller dock inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. han inom sex månader från beslutet eller erbjudandet har hänskjutit&lt;br&gt;frågan om upplåtelse till hyresnämnden enligt 4 kap. 6 § andra stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. styrelsen medgett att han får stå kvar i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmen skall också anses ha utträtt ur föreningen när ett beslut har&lt;br&gt;vunnit laga kraft som innebär avslag på hans begäran om upplåtelse av&lt;br&gt;bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 14 § 2-3 st. i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf och 11 § är nya och föreskriver automatiskt&lt;br&gt;utträde för vissa medlemmar som inte förvärvar bostadsrätt. Fråga om skyl-&lt;br&gt;dighet för föreningen att upplåta bostadsrätt regleras i 4 kap. 6 §. Av 1 kap.&lt;br&gt;3 § följer att om medlemmen har förlorat sitt medlemskap, kan bostadsrätt&lt;br&gt;inte längre upplåtas till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns bestämmelser om automatiskt utträde i sådana fall där&lt;br&gt;en förening vägrar upplåta bostadsrätt till den som förvärvat medlemskap&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 8 och 9 §§, dvs. såsom hyresgäst vid en ombildning,&lt;br&gt;genom kommunal bostadsanvisning eller på grund av förhandsavtal. Med&lt;br&gt;anledning av de nya bestämmelserna om rätt till medlemskap även för dem&lt;br&gt;som anvisas bostad av kommunen och den som har tecknat förhandsavtal har&lt;br&gt;rätten till upplåtelse utvidgats i förhållande till utredningens förslag att gälla&lt;br&gt;också dessa kategorier. Bestämmelserna om automatiskt utträde har i huvud-&lt;br&gt;sak samma innehåll som utredningen har föreslagit i fråga om hyresgäster vid&lt;br&gt;ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Vad som är nytt i förhållande till ut-&lt;br&gt;redningsförslaget är alltså att också en förhandstecknare eller den som an-&lt;br&gt;visats en lägenhet genom kommunal bostadsanvisning automatiskt kan för-&lt;br&gt;lora sitt medlemskap under de förutsättningar som anges i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 1 följer att en medlem som vägrats upplåtelse av en bostadsrätt&lt;br&gt;har en betänketid på sex månader på sig för att te ställning till om han vill&lt;br&gt;söka stå kvar som medlem sedan föreningen vägrat upplåta den aktuella&lt;br&gt;lägenheten med bostadsrätt Om medlemmen inte inom den föreskrivna tiden&lt;br&gt;har ansökt om ett föreläggande enligt 4 kap. 6 § andra stycket för föreningen&lt;br&gt;att upplåta bostadsrätt, anses han ha utträtt ur föreningen den dag tidsfristen&lt;br&gt;gått ut. Det får anses ankomma på föreningen att visa att medlemmen inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänskjutit frågan om upplåtelse i rätt tid till hyresnämnden. Ansöker med- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;lemmen däremot om ett föreläggande, men får avslag på sin ansökan anses&lt;br&gt;utträde ha skett den dag beslutet vunnit laga kraft (se andra stycket). Det&lt;br&gt;innebär att det automatiska utträdet i dessa fall kan infalla före eller efter sex-&lt;br&gt;månadersfristens utgång beroende på när det lagakraftvunna avgörandet före-&lt;br&gt;ligger. I fråga om hyresnämndens prövning m.m. hänvisas till special-&lt;br&gt;motiveringen till 4 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 2 följer att föreningens styrelse kan medge att medlemmen be-&lt;br&gt;håller sitt medlemskap trots att denne vägrats upplåtelse av bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att en medlem som avses i första stycket auto-&lt;br&gt;matiskt förlorar sitt medlemskap, om han efter hyresnämndens, eller i före-&lt;br&gt;kommande fall, bostadsdomstolens prövning får avslag på en ansökan om&lt;br&gt;föreläggande för föreningen att upplåta bostadsrätten. Utträdet anses ha skett&lt;br&gt;den dag det finns ett lagakraftvunnet beslut i saken. Bestämmelsen tar sikte&lt;br&gt;inte endast på de fall då medlemmen enligt första stycket 1 har vänt sig till&lt;br&gt;nämnden. Bestämmelsen blir tillämplig också i andra fall då medlemmen be-&lt;br&gt;gärt ett föreläggande om att få bostadsrätten upplåten till sig, t.ex. då för-&lt;br&gt;eningen i något fall förhalar prövningen av medlemmens ansökan om upp-&lt;br&gt;låtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Har föreningen antagit en hyresgäst som avses i 8 § som medlem i&lt;br&gt;föreningen men upphör denne att vara hyresgäst innan någon bostadsrätt&lt;br&gt;upplåtits till honom, skall medlemmen anses ha utträtt ur föreningen den dag&lt;br&gt;hyresförhållandet upphör. Dessa bestämmelser gäller dock inte, om förening-&lt;br&gt;ens styrelse medgett att medlemmen får stå kvar i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 14 § 3 st. utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna, som saknar motsvarighet i BRL, upphör automatiskt&lt;br&gt;medlemskapet för en hyresgäst som antagits som medlem i föreningen enligt&lt;br&gt;8 §, dvs. i ombildningsfallen, om hyresförhållandet upphör innan någon&lt;br&gt;bostadsrätt upplåtits till denne. Föreningens styrelse kan dock även i dessa&lt;br&gt;fall medge att medlemmen får stanna kvar i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I stadgarna får föreskrivas att en anmälan om utträde ur föreningen&lt;br&gt;skall göras skriftligen och att handlingen skall vara försedd med medlemmens&lt;br&gt;bevittnade namnunderskrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om uteslutning prövas av föreningsstämman, om inte något annat&lt;br&gt;har bestämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 14 § 4 st. i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen stämmer i sak överens med 53 § tredje stycket BRL.&lt;br&gt;Bestämmelserna i första stycket har nära anpassats till utformningen av 3 kap.&lt;br&gt;4 § första stycket andra meningen och tredje stycket lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Ekonomisk plan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel har behandlats under avsnitt 2.5. Vad gäller&lt;br&gt;förarbetena till de motsvarande bestämmelserna i BRL hänvisas till&lt;br&gt;SOU 1969:4 s. 97 f och prop. 1971:12 s. 36 f och s. 96 f (jfr SOU&lt;br&gt;1981:74 s. 118 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har som framgår av avsnitt 2.5 föreslagit att de i remissprotokollet&lt;br&gt;föreslagna reglerna om komplettering av plan bör utgå eftersom de inte fyller&lt;br&gt;någon större funktion. Som jag redovisat under nämnda avsnitt delar jag lag-&lt;br&gt;rådets förslag i denna del. Bestämmelsen i 5 § i det till lagrådet remitterade&lt;br&gt;förslaget utgår därför. Även den i det remitterade förslaget upptagna regeln&lt;br&gt;om beräkning av antalet lägenheter utgår ur detta kapitel och har efter förslag&lt;br&gt;av lagrådet flyttats fram till 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planens innehåll mm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Innan en bostadsrättsförening upplåter lägenheter med bostadsrätt, skall&lt;br&gt;en ekonomisk plan upprättas av föreningens styrelse och registreras av läns-&lt;br&gt;styrelsen. Planen skall innehålla de upplysningar som är av betydelse for en&lt;br&gt;bedömning av föreningens verksamhet. Av planen skall också framgå om&lt;br&gt;förutsättningarna for registrering enligt 1 kap. 5 § är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 1 och 2 §§ i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras till viss del av 3 § första och andra styckena BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall av planen framgå om förutsättningarna for registrering enligt&lt;br&gt;1 kap. 5 § är uppfyllda. Det innebär att det av planen skall framgå att åtmin-&lt;br&gt;stone fem lägenheter avses bli upplåtna med bostadsrätt. Har föreningen fler&lt;br&gt;än ett hus skall det också framgå att husen ligger så nära varandra att en&lt;br&gt;ändamålsenlig samverkan kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av första meningen skall länsstyrelsen pröva frågan om&lt;br&gt;registrering. Även i fortsättningen kommer dock intygsgivama att ha en viktig&lt;br&gt;roll (se kommentaren till 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett komplement till kravet att minst fem lägenheter skall vara avsedda&lt;br&gt;att upplåtas med bostadsrätt finns i 1 kap. 5 § bestämmelser om hur antalet&lt;br&gt;lägenheter skall beräknas. Frågan har behandlats i avsnitt 2.2. (jfr prop.&lt;br&gt;1981/82:169 s. 41 och 75 samt lagrådets yttrande s. 96-97).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 9 kap. 31 § första stycket följer genom hänvisningen till 15 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar att en länsstyrelses beslut att vägra en&lt;br&gt;registrering får överklagas till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;genom verkställighetsföreskrifter skall meddela närmare bestämmelser om&lt;br&gt;upprättandet av och innehållet i planen samt om ansökan om registrering.&lt;br&gt;Någon upplysande bestämmelse om detta har i enlighet med vad lagrådet för-&lt;br&gt;ordat inte ansetts behövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En ekonomisk plan skall vara försedd med intyg av två personer om att Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;planen enligt deras omdöme vilar på tillförlitliga grunder. Vidare skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intygsgivama ange om förutsättningarna för registrering enligt 1 kap. 5 § kan&lt;br&gt;anses uppfyllda. I intyget skall intygsgivama också ange de huvudsakliga&lt;br&gt;omständigheter som ligger till grund för deras omdöme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 3 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 § andra stycket första och andra meningarna&lt;br&gt;BRL. Vissa språkliga justeringar har gjorts. I paragrafens andra mening har&lt;br&gt;dessutom tagits upp en skyldighet för intygsgivama att avge en förklaring&lt;br&gt;huruvida de anser att förutsättningarna beträffande antalet lägenheter och&lt;br&gt;ändamålsenlig samverkan enligt 1 kap. 5 § kan anses uppfyllda. Normalt&lt;br&gt;torde länsstyrelsen knappast ha anledning att frångå intygsgivarnas bedöm-&lt;br&gt;ning i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Intygsgivare utses bland dem som regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer har förklarat behöriga att utfärda sådant intyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte tillåtet att utse någon till intygsgivare, om det finns någon om-&lt;br&gt;ständighet som kan rubba förtroendet för dennes opartiskhet. Endast en av&lt;br&gt;intygsgivama får vara anställd hos företag, organisation eller någon annan&lt;br&gt;som har bildat bostadsrättsföreningen eller hjälpt till med föreningsbildningen&lt;br&gt;eller med att upprätta den ekonomiska planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 4 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 4 § andra stycket tredje-femte meningarna BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen att endast en av intygsgivama får vara anställd hos företag,&lt;br&gt;organisation eller någon annan som har bildat bostadsrättsföreningen eller bi-&lt;br&gt;trätt med föreningsbildningen eller med att upprätta den ekonomiska planen&lt;br&gt;gäller sedan den 1 juli 1982 (SFS 1982:353). Förarbetena till denna bestäm-&lt;br&gt;melse framgår av SOU 1981:74 s. 126 f och prop. 1981/82:169 s. 36 och&lt;br&gt;37.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrddet har påpekat - utan något förslag till förändring - att styrelsens val&lt;br&gt;av intygsgivare, i likhet med vad som nu gäller, inte kan överprövas. Enligt&lt;br&gt;min mening föreligger det inte något behov av reglering beträffande denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny plan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om det sedan den ekonomiska planen har upprättats inträffar något som&lt;br&gt;är av väsentlig betydelse för bedömningen av föreningens verksamhet, får&lt;br&gt;föreningen inte upplåta lägenheter med bostadsrätt förrän en ny ekonomisk&lt;br&gt;plan har upprättats av föreningens styrelse och registrerats av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förening får upplåta en lägenhet med bostadsrätt trots att den inte finns&lt;br&gt;upptagen i en registrerad ekonomisk plan, om upplåtelsen inte har någon&lt;br&gt;sådan betydelse som sägs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 6 § i utredningens förslag)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 3 § tredje stycket BRL (jfr prop. 1971:12 s. 96- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;98).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom enligt gällande rätt behöver en ny ekonomisk plan upprättas endast&lt;br&gt;när det inträffar något som är av väsentlig betydelse för bedömningen av för-&lt;br&gt;eningens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det nu aktuella lagstiftningsarbetet har övervägts om en precisering&lt;br&gt;borde ske av förutsättningarna för att en ny plan skall krävas. Det har dock&lt;br&gt;bedömts att en precisering knappast skulle vara meningsfull. I fråga om den&lt;br&gt;närmare innebörden av bestämmelsen bör ledning kunna hämtas från de syn-&lt;br&gt;punkter som utredningen redovisat (betänkandet s. 116 f)- Det innebär bl.a.&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en förening skall vara skyldig att upprätta en ny ekonomisk plan&lt;br&gt;bör det krävas ändringar av större betydelse än vad som gällde enligt 1930 års&lt;br&gt;bostadsrättslag. Där talades det om förändringar av beskaffenhet att &amp;quot;i märklig&lt;br&gt;mån&amp;quot; inverka på föreningens ekonomiska ställning eller bostadsrättshavamas&lt;br&gt;ekonomiska förpliktelser (se 13 § i 1930 års lag, jfr Knutsson - Lindqvist,&lt;br&gt;Bostadsrättslagen, s. 22 samt Siljeström - Svennegård, Lagen om bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar, 5:e upplagan s. 53 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny ekonomisk plan bör krävas under föreningens verksamhetstid, om&lt;br&gt;bostadsrätt skall upplåtas efter eller i samband med en större ombyggnad eller&lt;br&gt;annan kapitalkrävande åtgärd som väsentligt inverkar på föreningens ekono-&lt;br&gt;miska ställning eller bostadsrättshavamas förpliktelser. Mindre om- och till-&lt;br&gt;byggnader eller upprustningsåtgärder bör däremot inte föranleda någon ny&lt;br&gt;plan. Detsamma gäller andra åtgärder som inte har någon väsentlig inverkan&lt;br&gt;på ekonomin eller avgifterna i föreningen. Inte heller bör som tidigare anförts&lt;br&gt;enstaka bostadsrättsupplåtelser föranleda någon ny plan, om inte andra inträf-&lt;br&gt;fade omständigheter ger anledning till det. Om flera bostadsrätter upplåts&lt;br&gt;samtidigt eller planen successivt har kompletterats vid flera tillfällen, kan för-&lt;br&gt;hållandena dock vara sådana att föreningens ekonomiska ställning i förhål-&lt;br&gt;lande till den ursprungliga planen förändrats i sådan mån att en ny plan be-&lt;br&gt;hövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under husets produktionsskede, dvs. då några lägenheter ännu inte har&lt;br&gt;upplåtits med bostadsrätt, blir en ny plan aktuell om det visar sig att den ur-&lt;br&gt;sprungliga planen inte håller streck och förändringarna väsentligt inverkar på&lt;br&gt;föreningens ekonomiska ställning eller bostadsrättshavamas ekonomiska&lt;br&gt;förpliktelser. Det kan vara fråga om inträffade kostnadsökningar som ligger&lt;br&gt;utanför föreningens kontroll, t.ex. på grund av inflation eller höjda bygg-&lt;br&gt;materialkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ytterligare exempel på fall då en ny ekonomisk plan kan bli aktuell&lt;br&gt;kan nämnas att villkoren för ett i den ursprungliga planen påräknat lån dras-&lt;br&gt;tiskt förändras eller lånesituationen över huvud taget förändras på ett mer in-&lt;br&gt;gripande sätt. Vidare kan en konkurs hos t.ex. den entreprenör som bygger&lt;br&gt;bostadsrättsföreningens hus påverka föreningens verksamhet. Fullföljs inte&lt;br&gt;entreprenadkontraktet kan detta innebära att ny ekonomisk plan måste upp-&lt;br&gt;rättas. Eftersom uppgifterna i den ekonomiska planen får grundas på be-&lt;br&gt;räkningar, kan dessa bli inaktuella redan av det skälet att kalkylen inte håller. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förändringen mer omfattande, kan den givetvis vara av sådan betydelse för Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;föreningens verksamhet att en ny plan måste upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nya upplåtelser planeras i sådan utsträckning att dessa kommer i kon-&lt;br&gt;flikt med väsentlighetsrekvisitet, måste självfallet en ny ekonomisk plan upp-&lt;br&gt;rättas innan nya upplåtelser av bostadsrätter får ske. I vissa fall kan som&lt;br&gt;redan sagts även en enstaka upplåtelse medföra att ny ekonomisk plan måste&lt;br&gt;upprättas före upplåtelse av bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny ekonomisk plan måste givetvis ha ett innehåll motsvarande vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verkningarna av att en upplåtelse skett i strid med denna paragraf finns&lt;br&gt;bestämmelser i 4 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har tillkommit i förtydligande syfte med anledning av att de i&lt;br&gt;remissprotokollet föreslagna reglerna om kompletterande plan på förslag av&lt;br&gt;lagrådet utgår (se ovan). Bestämmelsen innebär att enstaka upplåtelse av&lt;br&gt;bostadsrätt är möjlig även om lägenheten eller viktiga uppgifter om lägenheten&lt;br&gt;inte finns upptagen i en registrerad ekonomisk plan. Detta gäller så länge kra-&lt;br&gt;ven på ny plan i första stycket inte eftersätts (se avsnitt 2.5.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planens offentlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Styrelsen skall hålla en registrerad ekonomisk plan tillgänglig för var&lt;br&gt;och en som vill ta del av planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 7 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första mening stämmer överens med 4 § fjärde stycket BRL (jfr&lt;br&gt;prop. 1971:12 s. 99). Den som önskar ta del av planen kan också vända sig&lt;br&gt;till den länsstyrelse som registrerat handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Upplåtelse av lägenheter med bostadsrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i kapitlet överensstämmer i sak med de bestämmelser om&lt;br&gt;upplåtelse som finns under rubriken &amp;quot;Upplåtelse av bostadsrätt m.m.&amp;quot; i BRL.&lt;br&gt;Från dessa bestämmelser har dock bl.a. de i tidigare kapitel redovisade be-&lt;br&gt;stämmelserna om ekonomisk plan brutits ut. I kapitlet är det endast 6 § om&lt;br&gt;föreläggande att upplåta bostadsrätt som i sakligt hänseende är ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att det i 1 § tas in en erinran om att också medlem-&lt;br&gt;skap är en förutsättning för upplåtelse. Vidare har lagrådet föreslagit att 6 §&lt;br&gt;förses med en hänvisning till de bestämmelser som tagits upp i 2 kap. 12 §&lt;br&gt;detta förslag. Jag har inget att erinra mot lagrådets synpunkter i dessa delar&lt;br&gt;och mitt förslag har utfonnats i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När upplåtelse får ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelser om medlemskap och ekonomisk plan som förutsättning&lt;br&gt;för upplåtelse finns i 1 och 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som saknar motsvarighet i BRL och i utredningens förslag har ut- Prop. 1yyu/y i; yz&lt;br&gt;formats efter förslag av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Innan den slutliga kostnaden för föreningens hus har redovisats i en&lt;br&gt;registrerad ekonomisk plan eller på en föreningsstämma, är det inte tillåtet att&lt;br&gt;upplåta bostadslägenheter med bostadsrätt utan tillstånd av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall lämna tillstånd om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en ekonomisk plan har registrerats och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreningen ställt betryggande säkerhet hos länsstyrelsen för åter-&lt;br&gt;betalning av insatsen till bostadsrättshavama jämte, i förekommande fall,&lt;br&gt;upplåtelseavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall på begäran av föreningen återställa säkerheten sedan&lt;br&gt;ett år förflutit efter det att den slutliga kostnaden har redovisats på en för-&lt;br&gt;eningsstämma. Har talan om ersättning väckts före utgången av denna tid, får&lt;br&gt;säkerheten dock inte återställas förrän målet är slutligt avgjort och föreningens&lt;br&gt;betalningsskyldighet har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 2 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvaras i det närmaste helt av 5 § BRL (jfr prop. 1971:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 75 f. och s. 99 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har uttrycket &amp;quot;den slutliga kostnaden för anskaffandet av&lt;br&gt;föreningens hus&amp;quot; i 5 § BRL ersatts med uttrycket &amp;quot;den slutliga kostnaden för&lt;br&gt;föreningens hus&amp;quot;. Därmed görs en anpassning till t. ex. sådana fall då en&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt sker samtidigt som föreningens hus byggs om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket punkt 2 har ordet grundavgift ersatts med insats (jfr 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §). Vidare har det tillägget gjorts att säkerheten skall omfatta också upp-&lt;br&gt;låtelseavgifter. Anledningen härtill är att det ibland även förekommer upp-&lt;br&gt;låtelseavgifter vid nyproduktion eller ombildning av hyresrätter till bostads-&lt;br&gt;rätter, trots att dessa avgifter inte primärt varit avsedda att tas ut redan där (jfr&lt;br&gt;avsnitt 2.10). Något hinder kan dock inte anses föreligga att ta ut sådana av-&lt;br&gt;gifter även i dessa fall. Av 7 kap. 14 § första stycket framgår att en förening&lt;br&gt;måste ha stöd i sina stadgar för att ta ut upplåtelseavgifter. Det är föreningens&lt;br&gt;styrelse som bestämmer avgifterna (9 kap. 13 §); se också 7 kap. 14 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket till &amp;quot;den slutliga kostnaden” är en anpassning till&lt;br&gt;ändringen i första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om möjligheten att överklaga länsstyrelsens beslut enligt denna&lt;br&gt;paragraf finns bestämmelser i 11 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En lägenhet som är upplåten med hyresrätt får inte upplåtas med&lt;br&gt;bostadsrätt så länge ett hyresförhållande består. Lägenheten får dock upplåtas&lt;br&gt;med bostadsrätt, om mindre än tre månader återstår av hyrestiden och hyres-&lt;br&gt;värden och hyresgästen har kommit överens om att hyresförhållandet skall&lt;br&gt;upphöra utan att hyresrätten överlåts till någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 3 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras, med viss språklig justering av 2 § tredje stycket BRL. Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Bestämmelserna tillkom genom en lagändring som trädde i kraft den 1 okto-&lt;br&gt;ber 1981 (prop. 1980/81:48, LU 29, rskr. 414 SFS 1981:603). Om en upp-&lt;br&gt;låtelse har skett i strid med denna paragraf gäller 7 § andra stycket, (tidigare 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ tredje stycket BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I 5 kap. finns bestämmelser om när en bostadsrättsförening får ingå av-&lt;br&gt;tal om att i framtiden upplåta lägenheter med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 4 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som saknar motsvarighet i BRL, innehåller en upplysning om&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 kap. om förhandsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppldtelseavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske skriftligen, om inte&lt;br&gt;något annat följer av lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt&lt;br&gt;eller lagen (1991:000) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I upplåtelsehandlingen skall följande anges: partemas namn, den lägenhet&lt;br&gt;upplåtelsen avser samt de belopp som skall betalas som insats och årsavgift&lt;br&gt;samt i förekommande fall upplåtelseavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 5 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras med vissa justeringar av 6 § BRL (jfr prop. 1971:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 100). Paragrafen har delats upp i två stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har som ett tillägg en hänvisning gjorts till den föreslagna&lt;br&gt;lagen om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar&lt;br&gt;(jfr avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har ordet insats använts i stället för grundavgift (jfr avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10). Upplåtelseavgift skall självfallet endast anges om sådan avgift skall tas&lt;br&gt;ut (jfr 7 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att uppldta bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om någon som avses i 2 kap. 8 § eller 9 § första stycket har antagits&lt;br&gt;som medlem i föreningen, får föreningen inte vägra att upplåta den lägenhet&lt;br&gt;som är avsedd för medlemmen med bostadsrätt eller erbjuda sådana villkor&lt;br&gt;för upplåtelsen som medlemmen skäligen inte bör godta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden får på ansökan av medlemmen förelägga föreningen att&lt;br&gt;upplåta lägenheten med bostadsrätt. Föreläggandet får förenas med vite.&lt;br&gt;Nämnden får också fastställa villkoren för upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte hyresgäst som av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ses i 2 kap. 8 §, om det är bestämt att hans hyresförhållande skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utträde ur föreningen när upplåtelse enligt denna paragraf inte kommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till stånd finns bestämmelser i 2 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 6 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som innehåller nya bestämmelser, har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen avsnitt 2.4.3 (under rubriken Rätten till bostadsrätt), avsnitt&lt;br&gt;2.4.4 och avsnitt 2.6.6 (under rubriken Övriga frågor). Paragrafen har fått&lt;br&gt;sin slutliga formulering efter förslag av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i första stycket till 2 kap. 8 eller 9 § syftar på den som är&lt;br&gt;hyresgäst i föreningens hus vid en ombildning till bostadsrätt, anvisats bostad&lt;br&gt;genom kommunal anvisningsrätt eller tecknat förhandsavtal. I samtliga dessa&lt;br&gt;fall förutsätts det att en viss lägenhet är avsedd att upplåtas med bostadsrätt till&lt;br&gt;medlemmen. I det till lagrådet remitterade förslaget angavs inte uttryckligen&lt;br&gt;att den som tecknat förhandsavtal skulle omfattas av bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket, eftersom rätten till bostadsrätt följer av förhandsavtalet. Även om&lt;br&gt;detta i och för sig är korrekt, kan detta dock vara vilseledande, eftersom&lt;br&gt;situationen med förhandsavtal rent faktiskt inte utgör något undantag. Även&lt;br&gt;förhandsavtalsfallen omfattas därför av bestämmelsen i första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ger de medlemmar som avses i första stycket rätt att få&lt;br&gt;lägenheten upplåten tvångsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggende om upplåtelse kan givetvis inte meddelas, om inte styrel-&lt;br&gt;sen beslutat om medlemskap eller frågan om medlemskap avgjorts genom&lt;br&gt;lagakraftägande beslut av hyresnämnden. Ett föreläggande kan inte heller&lt;br&gt;meddelas om medlemmen har utträtt ur föreningen. Om frågan om medlem-&lt;br&gt;skap är oklar, t.ex. därför att en hyresgäst i samband med ombildning har&lt;br&gt;sagts upp från sin lägenhet men något beslut ännu inte meddelats som innebär&lt;br&gt;att hyresgästen är skyldig att flytta, bör hyresnämnden avvakta med sin&lt;br&gt;prövning av frågan om upplåtelseföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sexmånadersfrist som gäller för en hyresgäst vid ombildning att hän-&lt;br&gt;skjuta en fråga om upplåtelse till hyresnämnden för att undgå automatiskt ut-&lt;br&gt;träde ur föreningen, har kommenterats under 2 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att föreningen har antagit en hyresgäst som medlem i&lt;br&gt;samband med en ombildning, fråntar inte föreningen möjligheten att säga upp&lt;br&gt;hyresgästen enligt bestämmelserna i 12 kap. jordabalken (hyreslagen). Om&lt;br&gt;hyresförhållandet upphör, medför detta att också medlemskapet i föreningen&lt;br&gt;upphör (se 2 kap. 12 §) och något upplåtelseföreläggande kan då inte med-&lt;br&gt;delas (jfr 1 kap. 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 § anges vissa möjligheter för en förening att vid ombildning av&lt;br&gt;hyresrätt till bostadsrätt vägra medlemskap. Det gäller t.ex. om hyres-&lt;br&gt;förhållandet avser lokal och lägenheten inte skall upplåtas med bostadsrätt.&lt;br&gt;Om föreningen, trots dessa möjligheter antar en hyresgäst som medlem i för-&lt;br&gt;eningen, har även denna hyresgäst möjlighet att begära ett upplåtelseföre-&lt;br&gt;läggande hos hyresnämnden. Föreningen kan alltså inte motsätta sig en&lt;br&gt;bostadsrättsupplåtelse beträffande en lokalinnehavare som en gång har an-&lt;br&gt;tagits som medlem i föreningen. Detsamma gäller också t.ex. sådana hyres-&lt;br&gt;gäster som antas som medlemmar i föreningen utan att något hyresförhållande&lt;br&gt;förelåg när föreningen förvärvade fastigheten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har anförts i fråga om lokalinnehavares m.fl. rätt till upp- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;låtelse av bostadsrätt utgör en avvikelse från utredningens förslag och stärker&lt;br&gt;bl.a. lokalhyresgästemas ställning vid ombildning i viss mån. Fortfarande&lt;br&gt;kan dock föreningen vägra medlemskap med hänvisning till att en lokal inte&lt;br&gt;skall upplåtas med bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När hyresnämnden enligt tredje meningen i andra stycket fastställer vill-&lt;br&gt;koren för en upplåtelse bör likabehandlingsprincipen utgöra riktpunkten.&lt;br&gt;Insats och årsavgift torde därvid inte vålla några problem. Beträffande möj-&lt;br&gt;ligheten av att u ut upplåtelseavgift hänvisas till avsnitt 2.10 och kommen-&lt;br&gt;tarer till 7 kap. 14 §. I de flesta fall torde man kunna utgå ifrån att nämnden&lt;br&gt;vid ett och samma tillfälle beslutar om såväl föreläggande för föreningen att&lt;br&gt;upplåta lägenheten med bostadsrätt och, när det är aktuellt, om villkoren för&lt;br&gt;upplåtelsen. Det är dock inget som hindrar att nämnden först vid senare till-&lt;br&gt;fälle prövar den sistnämnda frågan. Lagen (1985: 206) om vite är tillämplig&lt;br&gt;när hyresnämnden meddelar ett föreläggande enligt denna paragraf. Hyres-&lt;br&gt;nämndens föreläggande skall bl.a. innehålla uppgift om vid vilken tidpunkt&lt;br&gt;eller inom vilken tidsfrist upplåtelse skall ske. I 11 kap. finns bestämmelser&lt;br&gt;om att hyresnämnden får döma ut ett förelagt vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i tredje stycket kan en hyresgäst som är medlem väg-&lt;br&gt;ras upplåtelse med bostadsrätt om det är bestämt att hyresförhållandet skall&lt;br&gt;upphöra. Det innebär bl.a. att en hyresgäst inte har rätt att få lägenheten upp-&lt;br&gt;låten med bostadsrätt även om denne bor kvar i huset på grund av att hyres-&lt;br&gt;nämnden beviljat uppskov med avflyttningen. Innebörden av uttrycket &amp;quot;det är&lt;br&gt;bestämt att hyresförhållandet skall upphöra&amp;quot; är att det skall vara slutligt av-&lt;br&gt;gjort att hyresgästen måste flytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket, som tillkommit på förslag av lagrådet, innehåller endast en&lt;br&gt;hänvisning till 2 kap. 12 § som reglerar automatiskt utträde för medlemmar&lt;br&gt;om en upplåtelse uteblir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som lagrådet tagit upp i sitt yttrande avser regleringen i förevarande para-&lt;br&gt;graf endast de specialfall vid upplåtelse när rätt till medlemskap föreligger.&lt;br&gt;Specialfallen är förhandsavtal, kommunal bostadsanvisning och ombildning&lt;br&gt;av hyreshus. För andra fall torde en reglering inte få någon praktisk be-&lt;br&gt;tydelse. Det kan härvid erinras om att medlemskap i en bostadsrättsförening&lt;br&gt;kan beviljas utan att syftet är att medlemmen skall förvärva bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltiga upplåtelser mm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En upplåtelse som skett i strid med bestämmelserna i 3 kap. 1 med krav&lt;br&gt;på en registrerad ekonomisk plan eller formkravet i 5 § är ogiltig. Den som&lt;br&gt;bostadsrätten upplåtits till har därvid rätt till ersättning för skada. Har lägen-&lt;br&gt;heten tillträtts, skall hyresavtal anses ingånget för tiden från tillträdet. Väcks&lt;br&gt;inte talan om upplåtelsens ogiltighet inom två år från den dag då upplåtelsen&lt;br&gt;skedde, är rätten till sådan talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en lägenhet som är upplåten med hyresrätt har upplåtits med bostads-&lt;br&gt;rätt i strid med bestämmelserna i 3 §, är upplåtelsen ogiltig. I ett sådant fall&lt;br&gt;gäller bestämmelserna om återbetalning och ersättning i 10 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 7 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ingenting nytt i sak annat än att ogiltighet inträder även i&lt;br&gt;de fall en upplåtelse skett i strid med bestämmelserna om registrerad komplet-&lt;br&gt;tering till ekonomisk plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvaras av 7 § första stycket BRL (jfr prop. 1971:12&lt;br&gt;s. 100 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket innehåller inget nytt i sak. De motsvaras&lt;br&gt;av 8 § tredje stycket BRL (prop. 1980/81:48 s. 6 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en upplåtelse skett i strid med bestämmelserna i 3 kap. 4 § med krav&lt;br&gt;på en registrerad ny ekonomisk plan, får bostadsrättshavaren efter uppsäg-&lt;br&gt;ning frånträda bostadsrätten, om han var i god tro när upplåtelsen skedde.&lt;br&gt;Uppsägning skall ske inom tre månader från den dag då bostadsrättshavaren&lt;br&gt;fick kännedom om det förhållande som bort föranleda upprättandet av en ny&lt;br&gt;ekonomisk plan, dock inte senare än två år från upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en upplåtelse skett i strid med bestämmelserna i 2 § med krav på till-&lt;br&gt;stånd för upplåtelse av bostadsrätt, får bostadsrättshavaren efter uppsägning&lt;br&gt;frånträda bostadsrätten. Uppsägning får dock inte ske sedan länsstyrelsen&lt;br&gt;lämnat tillstånd till upplåtelsen och inte heller efter utgången av den i 2 §&lt;br&gt;tredje stycket angivna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker uppsägning enligt första eller andra stycket, övergår bostadsrätten&lt;br&gt;genast till föreningen. Föreningen skall betala skälig ersättning för bostads-&lt;br&gt;rätten. Bostadsrättshavaren har även rätt till ersättning för skada. Har lägen-&lt;br&gt;heten tillträtts, skall hyresavtal anses ingånget för tiden från uppsägningen,&lt;br&gt;om bostadsrättshavaren i uppsägningen begärt att få bo kvar i lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 8 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ingenting nytt i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket överensstämmer med 7 § andra stycket BRL (jfr prop.&lt;br&gt;1971: 12 s. 100 ff). Andra och tredje styckena stämmer överens med 7 §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena BRL. I tredje stycket har dock föreskrivits endast&lt;br&gt;att föreningen skall betala skälig ersättning för bostadsrätten. Det innebär att&lt;br&gt;den nuvarande föreskriften att ersättningen skall betalas &amp;quot;till bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren&amp;quot; har utgått. Ändringen får sin betydelse om bostadsrätten är pantsatt.&lt;br&gt;Har föreningen underrättats om pantsättningen, följer det av allmänna rätts-&lt;br&gt;grundsatser att föreningen inte f&amp;amp;i betala ut hela ersättningen till bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren, om det skulle innebära att panthavaren inte får betalt för sin fordran.&lt;br&gt;Panthavaren har alltså rätt att kräva betalning ur ersättningen. Detta innebär i&lt;br&gt;sin tur att föreningen måste kontakta panthavaren innan någon ersättning kan&lt;br&gt;betalas ut till bostadsrättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ersättning som föreningen skall betala för bostadsrätten skall vara&lt;br&gt;&amp;quot;skälig&amp;quot;. I fråga om vad som förstås med &amp;quot;skälig ersättning&amp;quot; hänvisas till&lt;br&gt;prop. 1971:12 s. 103.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresvillkor vid ogiltiga upplåtelser och när bostadsrätten frånträds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om parterna inte kommer överens om hyresvillkoren enligt 7 § första&lt;br&gt;stycket eller 8 § sista stycket, fastställs dessa av hyresnämnden. I väntan pä&lt;br&gt;att hyresvillkoren för tiden från att hyresavtal skall anses ingänget blir slutligt&lt;br&gt;bestämda skall hyra betalas enligt vad föreningen bestämt i fråga om års-&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 9 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen stämmer i sak överens med 7 § sista stycket BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrerande upplåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en viss lägenhet upplåtits med bostadsrätt åt flera var för sig, gäller&lt;br&gt;upplåtelserna efter den tidsföljd i vilken de ägt rum. Är upplåtelserna sam-&lt;br&gt;tidiga eller går det inte att fastställa i vilken tidsföljd de skett, skall rätten på&lt;br&gt;talan besluta om företrädet mellan dem efter vad som med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte får behålla bostadsrätten till följd av bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket, har rätt att få tillbaka den insats och upplåtelseavgift som han betalat&lt;br&gt;till föreningen. Han har även rätt till ersättning av föreningen för skada, om&lt;br&gt;han vid upplåtelsen varken kände till eller borde ha känt till den andra upp-&lt;br&gt;låtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 10 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 8 § första och andra styckena BRL (jfr prop.&lt;br&gt;1971: 12 s. 104 ff). Bestämmelserna i 8 § tredje stycket BRL återfinns i 7 §&lt;br&gt;andra stycket i form av en hänvisning till andra stycket i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsägelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En bostadsrättshavare får avsäga sig bostadsrätten tidigast efter två år&lt;br&gt;från upplåtelsen och därigenom bli fri från sina förpliktelser som bostads-&lt;br&gt;rättshavare. Avsägelsen skall göras skriftligen hos styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en avsägelse övergår bostadsrätten till föreningen vid det månadsskifte&lt;br&gt;som inträffar närmast efter tre månader från avsägelsen eller vid det senare&lt;br&gt;månadsskifte som angetts i denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 11 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i sak med 16 § BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förarbetena till 16 § andra stycket BRL, som motsvarar andra&lt;br&gt;stycket i förevarande paragraf, hänvisas till prop. 1977/78:175, CU 32, rskr.&lt;br&gt;347. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 1978 (SFS 1978:309).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Förhandsavtal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel innebär att ett system med förhandsavtal införs&lt;br&gt;som innefattar även upplåtelse av bostadsrätt till bostadslägenheter.&lt;br&gt;Bestämmelserna har kommenterats i avsnitt 2.6. För närvarande är endast&lt;br&gt;förhandsavtal avseende lokaler tillåtna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;J?örr att ingå förhandsavtal och att ta emot förskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En bostadsrättsförening får ingå avtal om att i framtiden upplåta en&lt;br&gt;lägenhet med bostadsrätt Ett sådant avtal kallas förhandsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förhandsavtal innebär att föreningen är skyldig att upplåta lägenheten&lt;br&gt;med bostadsrätt åt den som tecknat sig för lägenheten. Förhandstecknaren är&lt;br&gt;å sin sida skyldig att förvärva lägenheten med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 1 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och saknar såvitt gäller bostadslägenheter direkt motsvarig-&lt;br&gt;het i BRL. Den innehåller bestämmelser om innebörden av ett förhandsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 9 § BRL som innehåller föreskrifter om förhandsavtal i&lt;br&gt;fråga om annan lägenhet än en bostadslägenhet. Den kan också sägas ersätta&lt;br&gt;9 a § första stycket BRL, som innehåller bestämmelser om att en bostadsrätts-&lt;br&gt;förening i sina stadgar får föreskriva att de hyresgäster som biträder ett beslut&lt;br&gt;enligt 60 a § BRL om förvärv av en hyresfastighet för ombildning av hyres-&lt;br&gt;rätt till bostadsrätt skall vara skyldiga att teckna bostadsrätt till sina lägenheter&lt;br&gt;efter förvärvet. Om stadgarna innehåller en sådan skyldighet är föreningen å&lt;br&gt;sin sida skyldig att upplåta bostadsrätt till dessa hyresgäster. Genom att för-&lt;br&gt;handsavtalen kräver en av intygsgivama granskad kostnadskalkyl över pro-&lt;br&gt;jektet blir det inte längre möjligt för en bostadsrättsförening att föra in en&lt;br&gt;sådan bestämmelse i sina stadgar. Av övergångsbestämmelserna följer dock&lt;br&gt;att sådana stadgevillkor fortfarande skall gälla, om en hyresgäst före ikraft-&lt;br&gt;trädandet biträtt ett förvärvsbeslut enligt 60 a § BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förhandsavtal tar sikte på en framtida upplåtelse av en bostadsrätt. Det&lt;br&gt;har därför inte ansetts nödvändigt att, som AB Bostadsgaranti föreslagit, i&lt;br&gt;lagtexten uttryckligen ange att ett avtal kan ingås av flera förhandstecknare.&lt;br&gt;Det avgörande är till vem upplåtelsen skall ske. Om bostadsrätten skall upp-&lt;br&gt;låtas tex. till ett par makar är det alltså inget som hindrar att de tecknar avtalet&lt;br&gt;tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förening som har tecknat ett förhandsavtal är skyldig att upplåta lägen-&lt;br&gt;heten med bostadsrätt. Förhandstecknaren erhåller i och med avtalet också en&lt;br&gt;rätt till medlemskap i föreningen. Detta innebär att föreningen har att pröva&lt;br&gt;om förhandstecknaren uppfyller stadgevillkoren och är lämplig som medlem&lt;br&gt;innan avtalet ingås. Att föreningen inte är skyldig att anta förhandstecknaren&lt;br&gt;som medlem förrän den ekonomiska planen registrerats och lägenheten står&lt;br&gt;klar för inflyttning framgår av 2 kap. 9 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en förhandstecknare under vissa förutsättningar kan säga upp ett för- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;handsavtal följer av 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna i 5 kap. om förhandsavtal och i 2 kap. om rätt till&lt;br&gt;medlemskap gäller även avtal som rör en framtida upplåtelse av bostadsrätt till&lt;br&gt;lokal. Sådana avtal kan ha ingåtts redan före lagens ikraftträdande, se 9 §&lt;br&gt;BRL. Av övergångsbestämmelserna följer att äldre bestämmelser fortfarande&lt;br&gt;gäller i fråga om sådana avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet som föreslagit att förhandstecknaren skall erhålla en rätt till med-&lt;br&gt;lemskap i och med förhandsavtalet har påpekat att om detta förslag godtas bör&lt;br&gt;bestämmelsen i tredje stycket i det remitterade förslaget utgå. Eftersom jag på&lt;br&gt;denna punkt godtagit lagrådets förslag, med den reservation som finns genom&lt;br&gt;förslaget i 2 kap. 9 § andra stycket, har tredje stycket i det remitterade för-&lt;br&gt;slaget utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En bostadsrättsförening får ta emot förskott för en bostadsrätt endast av&lt;br&gt;den som tecknat ett förhandsavtal och om länsstyrelsen har lämnat föreningen&lt;br&gt;tillstånd att ta emot förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förskott får avse ett belopp som motsvarar högst den beräknade in-&lt;br&gt;satsen för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen har tagit emot ett belopp som överstiger vad som följer av&lt;br&gt;andra stycket, har förhandstecknaren rätt att få tillbaka det överskjutande be-&lt;br&gt;loppet jämte ränta enligt 2 § räntelagen (1975:635).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 2 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 2.6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket följer att en bostadsrättsförening inte får ta emot förskott&lt;br&gt;för upplåtelse av en bostadsrätt utan att det finns ett förhandsavtal.&lt;br&gt;Bestämmelserna gäller oavsett om det är fråga om en bostadslägenhet eller en&lt;br&gt;lokal. Föreningen måste dessutom ha tillstånd av länsstyrelsen för att ta emot&lt;br&gt;förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen får enligt andra stycket inte ta emot förskott till ett högre be-&lt;br&gt;lopp än som svarar mot den beräknade insatsen för bostadsrätten. Det är alltså&lt;br&gt;inte tillåtet att ta upp förskott för tex. upplåtelseavgift. Som framgår av 3 §&lt;br&gt;första stycket skall bl.a. den beräknade insatsen anges i förhandsavtalet.&lt;br&gt;Avgiften skall grundas på en kostnadskalkyl som granskats av två särskilda&lt;br&gt;intygsgivare, se 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 10 kap. 3 § 3 följer att det är straffbart att ta emot förskott i strid med&lt;br&gt;denna paragraf. Som framgår av avsnitt 2.6.3 avses med förskott alla former&lt;br&gt;av tillskott som syftar till att den bostadssökande skall få förvärva en bostads-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket följer att en förhandstecknare har rätt att få tillbaka för&lt;br&gt;mycket inbetalat förskott. I de fall han i fråga om avtalet har satt make eller&lt;br&gt;sambo i sitt ställe (se 6 §) uppkommer frågan till vem överskottet skall betalas&lt;br&gt;tillbaka. Normalt torde man kunna utgå ifrån att en make som överlåter sin&lt;br&gt;rätt enligt förhandsavtalet också överlåter sin fordran på grund av det inbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talade förskottet. Om den andra maken kan visa att så är fallet, får föreningen Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;åteibetala beloppet till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i fråga om hänvisningen till 2 § räntelagen anfört följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Lagrådet finner att hänvisningen till räntelagen bör - utan någon ändring i&lt;br&gt;sak - ges en tydligare utformning efter mönster av 10 kap. 7 § lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar (som på grund av en hänvisning i&lt;br&gt;9 kap. 28 § i det remitterade förslaget skall gälla även i fråga om bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar). Lagrådet förordar därför att tredje stycket i paragrafen av-&lt;br&gt;slutas på följande sätt:&amp;quot;— det överskjutande beloppet jämte ränta beräknad&lt;br&gt;enligt 5 § räntelagen (1975:635) från det att beloppet erlades intill dess att&lt;br&gt;högre ränta skall betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma&lt;br&gt;lag.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av lagrådets synpunkter vill jag säga följande. I såväl lagråds-&lt;br&gt;remissens förslag som i lagrådets förslag till bestämmelse tvingas läsaren att&lt;br&gt;ta del av räntelagens bestämmelser. Eftersom det sakligt sätt räcker med en&lt;br&gt;hänvisning till 2 § räntelagen som i sin tur leder vidare till de paragrafer som&lt;br&gt;lagrådet hänvisar till finner jag inte skäl att anta lagrådets förslag, som enligt&lt;br&gt;min mening är alltför otympligt. Med de synpunkter som lagrådet lämnat i&lt;br&gt;förtydligande syfte, finns det heller ingen anledning att befara att tillämp-&lt;br&gt;ningen av bestämmelsen försvåras med mitt ursprungliga förslag. Detta bör&lt;br&gt;alltså kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett förhandsavtal skall upprättas skriftligen. I avtalet skall följande anges:&lt;br&gt;partemas namn, den lägenhet som avses bli upplåten med bostadsrätt, be-&lt;br&gt;räknad tidpunkt för upplåtelsen, de beräknade avgifterna för bostadsrätten&lt;br&gt;och, i förekommande fall, belopp som lämnas i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beräknade avgifterna för bostadsrätten skall grundas på en kalkyl över&lt;br&gt;kostnaderna för projektet. Kalkylen skall enligt intyg av två sådana intygs-&lt;br&gt;givare som avses i 3 kap. 3 §, vila på tillförlitliga grunder. I intyget skall de&lt;br&gt;huvudsakliga omständigheter som ligger till grund för omdömet anges.&lt;br&gt;Styrelsen skall hålla kalkylen och intyget tillgängliga för förhandstecknaren&lt;br&gt;innan avtalet ingås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 3 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om de krav som gäller för att ett förhands-&lt;br&gt;avtal skall vara giltigt Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 2.6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att avtalet måste vara skriftligt. Det finns där-&lt;br&gt;emot inget krav på att det också måste vara bevittnat Bland de uppgifter som&lt;br&gt;skall finnas med i avtalet finns beräknad tidpunkt för upplåtelsen. Denna&lt;br&gt;uppgift har betydelse för förhandstecknarens möjligheter att säga upp avtalet&lt;br&gt;om föreningen dröjer med att upplåta bostadsrätt, se 8 § första stycket 2.&lt;br&gt;Förhandsavtalet skall också innehålla uppgift om de beräknade avgifterna för&lt;br&gt;bostadsrätten. Hit hör insatser och årsavgifter samt, om det anges i förening-&lt;br&gt;ens stadgar, upplåtelseavgifter (jfr 7 kap. 14 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall de beräknade avgifterna grundas på en&lt;br&gt;kostnadskalkyl, som granskats av två särskilda intygsgivare. Det gäller&lt;br&gt;samma behörighetskrav för dessa som för de intygsgivare som skall granska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cn ekonomisk plan. Man torde kunna utgå ifrån att en förening i de flesta fall Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;kommer att använda sig av samma intygsgivare för granskning av såväl&lt;br&gt;kostnadskalkylen som den ekonomiska planen. Det finns dock inget krav på&lt;br&gt;att dessa båda intygsgivare måste vara desamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givet att intygsgivama normalt har ett sämre underlag att utgå ifrån&lt;br&gt;jämfört med de situationer då den ekonomiska planen skall granskas (se 3&lt;br&gt;kap. 3 §). Intygsgivarnas uppgift är dock även här att ta ställning till om kal-&lt;br&gt;kylen vilar på tillförlitliga grunder. I detta ligger att granska att de lämnade&lt;br&gt;faktiska uppgifterna är riktiga och stämmer överens med tillgängliga hand-&lt;br&gt;lingar och att de gjorda beräkningarna är vederhäftiga och kan väntas hålla&lt;br&gt;streck (jfr prop. 1971:12 s. 77). Intygsgivama har också att i övrigt göra en&lt;br&gt;bedömning av kalkylens hållbarhet. En viktig del i granskningen blir att pröva&lt;br&gt;sannolikheten för att finansieringen kan ordnas på de villkor som kalkylen&lt;br&gt;grundas på. Intygsgivama skall i intyget ange de huvudsakliga omständig-&lt;br&gt;heter som ligger till grund för det omdöme de lämnar. Närmare bestämmelser&lt;br&gt;om kostnadskalkylen, bl.a. upprättandet av den och innehållet i den, avses&lt;br&gt;bli meddelade av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen är skyldig att hålla kostnadskalkylen och intyget tillgängliga for&lt;br&gt;förhandstecknaren innan denne binder sig genom avtalet. Avsikten med kal-&lt;br&gt;kylen är ju främst att den lägenhetssökande med hjälp också av intyget skall&lt;br&gt;kunna få ett underlag for att bedöma sina kommande ekonomiska åtaganden.&lt;br&gt;Det kan vara lämpligt att föreningen såvitt gäller bostadslägenheter presenterar&lt;br&gt;innehållet i kalkylen och intyget i anslutning till de s.k. bofakta om lägen-&lt;br&gt;heterna och boendekostnaderna som skall finnas enligt 7 § förordningen&lt;br&gt;(1986: 694) om handläggning, förvaltning m.m. av bostadslån och ränte-&lt;br&gt;bidrag. Kalkylen och intyget bör också bevaras av föreningen för den hän-&lt;br&gt;delse man i framtiden behöver återkomma till de uppgifter som lämnats i&lt;br&gt;dessa handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett förhandsavtal som ingås i strid med bestämmelserna i 3 § är ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 5 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna paragraf följer att en förening och en förhandstecknare måste&lt;br&gt;iaktta inte bara de krav på skriftlighet m.m. som meddelats i 3 § första&lt;br&gt;stycket. Även kravet på att det skall finnas en kostnadskalkyl som granskats&lt;br&gt;av behöriga intygsgivare och att den skall ha hållits tillgänglig för förhands-&lt;br&gt;tecknaren innan han ingått förhandsavtalet hör till de omständigheter som&lt;br&gt;måste iakttas med risk för att avtalet annars blir ogiltigt. Som anmärkts i av-&lt;br&gt;snitt 2.6.4 kan ett avtal även bli ogiltigt eller jämkas i vissa fall enligt all-&lt;br&gt;männa avtalsrättsliga grundsatser. Bestämmelserna i avtalslagen (1915: 218)&lt;br&gt;om rättshandlingars ogiltighet kan också innebära att ett förhandsavtal är ogil-&lt;br&gt;tigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förhandstecknaren har rätt till ersättning m.m., om ett avtal är ogiltigt&lt;br&gt;följer av bestämmelserna i 9 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Länsstyrelsen skall lämna tillstånd till en förening att ta emot förskott, om Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns en kalkyl över kostnaderna för projektet, granskad enligt 3 §&lt;br&gt;andra stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreningen ställt betryggande säkerhet hos länsstyrelsen för åter-&lt;br&gt;betalning av förskott till förhandstecknama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall på begäran av föreningen återställa säkerheten efter det&lt;br&gt;att bostadsrätterna upplåtits eller mottagna förskott har återbetalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 2 § 2 st. i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 2.6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\ första stycket finns bestämmelser om länsstyrelsens tillståndsgivning.&lt;br&gt;Handläggningen motsvarar i stort den som gäller när en förening vill upplåta&lt;br&gt;bostadsrätt sedan den ekonomiska planen har registrerats, men innan den&lt;br&gt;slutliga kostnaden för att anskaffa föreningens hus har redovisats, se 4 kap.&lt;br&gt;2 §. För att länsstyrelsen skall lämna tillstånd krävs både att det finns en av&lt;br&gt;intygsgivama granskad kalkyl och att föreningen har ställt betryggande&lt;br&gt;säkerhet. Någon granskning av intyget är inte avsedd att göras. Säkerheten&lt;br&gt;skall täcka de beräknade insatserna för samtliga bostadsrätter. Närmare be-&lt;br&gt;stämmelser om säkerheten avses bli meddelade i en förordning eller myndig-&lt;br&gt;hetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När säkerheten inte längre behövs skall den enligt andra stycket återställas&lt;br&gt;på begäran av föreningen. Återställande skall ske när alla bostadsrätter för&lt;br&gt;vilka förskott lämnats blivit upplåtna. Länsstyrelsen bör då samtidigt återkalla&lt;br&gt;tillståndet i likhet med vad som gäller när säkerhet återställs enligt 4 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket (jfr 7 § bostadsrättskungörelsen 1971:486). Om ett eller flera&lt;br&gt;förhandsavtal upphör att gälla utan att bostadsrätterna upplåtits, får säker-&lt;br&gt;heterna återställas först sedan förskotten återbetalats. Om talan har väckts om&lt;br&gt;ogiltigförklaring av ett förhandsavtal eller återbetalning av utbetalade förskott&lt;br&gt;får i van fall utgången i målet avvaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inträffa att en förening uppbär förskott enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;denna paragraf och senare - när den ekonomiska planen har registrerats -&lt;br&gt;upplåter bostadsrätter utan att anskaffningskostnaden för föreningens hus har&lt;br&gt;redovisats. För att upplåtelse då skall kunna ske krävs det tillstånd av läns-&lt;br&gt;styrelsen enligt 4 kap. 2 § och att säkerhet ställs. Om föreningen har möjlig-&lt;br&gt;het att använda sig av den säkerhet som lämnats enligt denna paragraf även i&lt;br&gt;en sådan situation behöver rent faktiskt inte säkerheten som sådan återställas,&lt;br&gt;men länsstyrelsen måste naturligtvis fatta de beslut som krävs för den nya&lt;br&gt;situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om återställandet avses bli meddelade i förordning&lt;br&gt;eller myndighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om möjligheten att överklaga länsstyrelsens beslut enligt denna&lt;br&gt;paragraf finns bestämmelser i 11 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Förhandstecknaren får inte sätta någon annan än sin make i sitt ställe&lt;br&gt;eller pantsätta sin rätt enligt avtalet. Vad som sägs om make skall gälla även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan sambo på vilken lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem skall Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;tillämpas. En överlåtelse eller pantsättning i strid med dessa bestämmelser är&lt;br&gt;ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 4 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf har kommit till för att motverka handel med&lt;br&gt;den rätt till förvärv av bostadsrätt som ett förhandsavtal innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 2.6.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med make likställs även vissa sambor, nämligen sådana som avses i lagen&lt;br&gt;(1987:232) om sambors gemensamma hem och lagen (1987:813) om homo-&lt;br&gt;sexuella sambor. Detta följer av bestämmelserna i den sistnämnda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtals upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett förhandsavtal upphör att gälla, om avtalet avser en lägenhet i en&lt;br&gt;hyresfastighet som föreningen har förvärvat eller avser att förvärva för om-&lt;br&gt;bildning till bostadsrätt och förhandstecknarens hyresrätt till lägenheten upp-&lt;br&gt;hör innan bostadsrätten upplåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte om förhandstecknaren har satt&lt;br&gt;sin make eller sambo i sitt ställe och denne övertagit hyresrätten till lägen-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 6 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i första stycket upphör förhandsavtalet i ombild-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsfallen, om förhandstecknarens hyresrätt upphör innan bostadsrätten&lt;br&gt;upplåtits. Bestämmelsen har motiverats i avsnitt 2.6.6, se också kommen-&lt;br&gt;taren till 2 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att förhandsavtalet inte upphör enligt första stycket,&lt;br&gt;om avtalet överlåtits till make eller sambo och denne också övertagit hyres-&lt;br&gt;rätten till lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att lagrådets förslag om rätt till medlemskap i och med&lt;br&gt;förhandsavtal godtagits så har denna paragraf anpassats härtill. Vad lagrådet i&lt;br&gt;övrigt anfört i anslutning till denna paragraf har kommenterats i avsnitt 2.6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Förhandstecknaren får efter uppsägning genast frånträda avtalet, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lägenheten inte upplåts med bostadsrätt senast vid inflyttningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåtelsen genom försummelse av föreningen inte sker inom skälig tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter den beräknade tidpunkten för upplåtelsen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de avgifter som skall betalas för bostadsrätten är väsentligt högre än&lt;br&gt;som angavs i förhandsavtalet och förhandstecknaren av denna anledning&lt;br&gt;säger upp avtalet inom tre månader från den dag då han fick kännedom om&lt;br&gt;den högre avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 1 gäller inte om förhandstecknaren innehar&lt;br&gt;lägenheten med hyresrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förhandstecknare har biträtt ett beslut om förvärv av en hyres-&lt;br&gt;fastighet för ombildning till bostadsrätt enligt 9 kap 19 §, upphör dock avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i de fall som avses i första stycket 3 att gälla endast om det dessutom inte är Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;oskäligt mot föreningen eller medlemmarna att avtalet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 7 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 2.6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket punkterna 1 och 2 framgår att förhandstecknaren kan&lt;br&gt;säga upp avtalet under närmare angivna förutsättningar när bostadsrätten inte&lt;br&gt;upplåts i tid. Punkten 1 tar sikte på lägenheter i nyproduktion, antingen det är&lt;br&gt;frågan om uppförande av ett helt nytt hus eller en tillbyggnad eller ombyggda&lt;br&gt;lägenheter som förhandstecknaren inte har någon hyresrätt till, se andra&lt;br&gt;stycket. Det torde normalt inte vara svårt att konstatera när en inflyttning har&lt;br&gt;skett. Punkten 2 gäller oavsett om det är frågan om en nyproducerad lägenhet&lt;br&gt;eller någon annan lägenhet. Förhandstecknaren får frånträda avtalet, om upp-&lt;br&gt;låtelsen genom försummelse av föreningen inte sker inom skälig tid efter den&lt;br&gt;beräknade tidpunkten för upplåtelsen. Upplåtelsen bör komma till stånd i nära&lt;br&gt;anslutning till den i avtalet angivna tidpunkten. Orsaken till fördröjningen&lt;br&gt;spelar mindre roll, så länge dröjsmålet inte beror på förhandstecknaren själv.&lt;br&gt;Uttrycket &amp;quot;skälig tid&amp;quot; är avsett att tolkas tämligen restriktivt, dvs. upplåtelsen&lt;br&gt;bör komma till stånd i nära anslutning till den i avtalet beräknade tidpunkten&lt;br&gt;för tillträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkten 1 tar över bestämmelserna i punkten 2, om in-&lt;br&gt;flyttningen sker tidigare än vad som beräknats. Punkten 1 gäller alltså även&lt;br&gt;om man har beräknat en senare tidpunkt for upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 innehåller bestämmelser om uppsägning när avgifterna för&lt;br&gt;bostadsrätten blivit väsentligt högre än vad som beräknats enligt förhands-&lt;br&gt;avtalet. Orsaken till avgiftshöjningen bör normalt inte ha någon betydelse för&lt;br&gt;rätten till frånträde (se dock nedan). Som utredningen uttalat får det över-&lt;br&gt;lämnas till rättstillämpningen att ta ställning till var gränsen går for att en höj-&lt;br&gt;ning skall anses &amp;quot;väsentlig&amp;quot;. Den information som föreningen lämnar i&lt;br&gt;kostnadskalkylen och på annat sätt innan avtalet ingås bör givetvis spela en&lt;br&gt;roll i sammanhanget Om förhandstecknaren redan när avtalet skrevs haft an-&lt;br&gt;ledning att räkna med att kostnaderna skulle bli högre, bör också detta för-&lt;br&gt;hållande kunna beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att punkten 1 första stycket inte gäller, om förhandstecknaren innehar&lt;br&gt;lägenheten med hyresrätt följer av andra stycket. Normalt bor han då redan i&lt;br&gt;lägenheten eller förfogar i vart fall över nyttjanderätten till lägenheten.&lt;br&gt;Däremot kan han givetvis säga upp avtalet enligt punkten 2, om upplåtelsen&lt;br&gt;dröjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att frågan huruvida förhandstecknaren skall få&lt;br&gt;frånträda avtalet på grund av väsentliga kostnadsökningar i ombildningsfallen&lt;br&gt;skall prövas även med hänsyn till om det vore oskäligt mot föreningen eller&lt;br&gt;medlemmarna. Det betyder att de nuvarande bestämmelserna i 9 a § tredje&lt;br&gt;stycket BRL behållits i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 26-30 §§ finns bestämmelser om förfarandet vid uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har som framgår av avsnitt 2.6.4 tagit upp vissa frågor i an- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;slutning till denna paragraf. Bestämmelserna i första stycket 2 har genom&lt;br&gt;tillägget &amp;quot;genom försummelse av föreningen&amp;quot; på lagrådets inrådan ändrats så&lt;br&gt;att det klart framgår att orsaken till fördröjningen inte beror på förhands-&lt;br&gt;tecknaren själv. Vad lagrådet anfört i övrigt har kommenterats i avsnitt 2.6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett förhandsavtal upphör att gälla enligt bestämmelserna i 7 eller 8 §,&lt;br&gt;har förhandstecknaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rätt att få tillbaka belopp som han betalat i förskott jämte ränta enligt 2 §&lt;br&gt;räntelagen (1975:635),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätt till skälig ersättning för sådana kostnader som han med föreningens&lt;br&gt;godkännande åtagit sig för lägenhetens inredning och utformning och som&lt;br&gt;blivit onyttiga för honom, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt till ersättning for annan skada som föreningen har förorsakat honom&lt;br&gt;genom försumlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller också i de fall avtalet är ogiltigt eller&lt;br&gt;föreningen har tagit emot förskott i strid med bestämmelserna i 2 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 8 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 2.6.5, innehåller bestämmelser&lt;br&gt;om förhandstecknarens rätt till ersättning, om avtalet är ogiltigt eller upphör&lt;br&gt;att gälla eller om förskott har tagits emot utan att det finns något förhandsavtal&lt;br&gt;eller tillstånd från länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandstecknaren har då rätt att få tillbaka inbetalat förskott jämte ränta&lt;br&gt;och, under närmare angivna förutsättningar, skälig ersättning för kostnader&lt;br&gt;för tillval m.m. samt ersättning för annan skada som han förorsakats genom&lt;br&gt;föreningens försumlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten enligt första stycket punkt 7 att få tillbaka utbetalat förskott gäller&lt;br&gt;förhandstecknaren. I de fall förhandstecknaren i fråga om avtalet satt make&lt;br&gt;eller sambo i sitt ställe torde man normalt kunna utgå ifrån att återbetalning&lt;br&gt;kan krävas av denne, se specialmotiveringen till 2 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har även beträffande utformningen av räntebestämmelsen i denna&lt;br&gt;punkt haft samma synpunkter som anförts under 2 §. På de skäl som jag&lt;br&gt;under nämnda paragraf redovisat finner jag inte skäl till att föreslå någon&lt;br&gt;ändrad utformning av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen enligt punkten 2 gäller sådana kostnader som förhands-&lt;br&gt;tecknaren har åtagit sig. Hit hör inte endast kostnader som förhandstecknaren&lt;br&gt;redan har betalat för lägenhetens inredning och utformning utan också sådana&lt;br&gt;framtida kostnader som han förbundit sig till. För rätten till ersättning krävs&lt;br&gt;det vidare att föreningen godkänt kostnaderna. Om förhandstecknaren haft&lt;br&gt;kostnader för t.ex. en köksutrustning som föreningen inte godkänt, får han&lt;br&gt;alltså själv stå kostnaden för den, såvida inte föreningen och han kommer&lt;br&gt;överens om något annat. Föreningen kan givetvis då inte heller kräva att ut-&lt;br&gt;rustningen skall vara kvar i lägenheten, om installation redan skett. Å andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sidan måste förhandstecknaren då vara beredd att själv stå för kostnaderna för Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;att återställa lägenheten i det skick upplåtelsen avser. Det är inte nödvändigt&lt;br&gt;att föreningen har godkänt just kostnaderna i det enskilda fallet. Om för-&lt;br&gt;eningen eller den organisation som föreningen tillhör träffar avtal med olika&lt;br&gt;entreprenörer om att dessa skall tillhandahålla ett visst sortiment ur vilket de&lt;br&gt;boende skall kunna göra sina tillval, får föreningen anses ha godkänt kostna-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan vad som är att anse som ersättningsgilla kostnader enligt punkt 2 är&lt;br&gt;alltså beroende på vad förhandstecknaren kommit överens med föreningen&lt;br&gt;om. Ersättningen kan - under förutsättning att föreningen godkänt kostnaden&lt;br&gt;- avse inte endast exempelvis ett tillval som sådant utan också kostnaderna&lt;br&gt;för installation. Frågan huruvida en kostnad är onyttig för förhandstecknaren&lt;br&gt;är också beroende av vad som avtalats mellan parterna. I normalfallen torde&lt;br&gt;man kunna utgå ifrån att föreningen önskar att tillvalen tillförs lägenheten och&lt;br&gt;också blir kvar där, även om förhandsavtalet sägs upp eller är ogiltigt. Frågan&lt;br&gt;i vilken utsträckning kostnaderna för förhandstecknaren är onyttiga eller inte&lt;br&gt;styrs alltså av vad partema kommit överens om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för punkten 1 uppkommer frågan vilken rätt en make eller sambo&lt;br&gt;har att få ersättning för kostnader som den andre maken i egenskap av för-&lt;br&gt;handstecknare åtagit sig, om maken eller sambon övertagit förhandsavtalet.&lt;br&gt;Även denna fråga måste bedömas med hänsyn till vad makarna kommit&lt;br&gt;överens om. För att den make som har övertagit förhandsavtalet skall kunna&lt;br&gt;kräva att få ersättning enligt punkt 2 krävs det att denne kan visa att han åtagit&lt;br&gt;sig kostnaderna, antingen genom att han själv har betalat kostnaderna eller&lt;br&gt;åtagit sig betalningsansvar för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 3 är föreningen ersättningsskyldig också för kostnader som&lt;br&gt;den av försumlighet åsamkat förhandstecknaren. Några exempel kan vara att&lt;br&gt;föreningen ingått avtalet i strid med formkravet, att bostadsrätten inte upplåtits&lt;br&gt;senast i samband med inflyttningen eller att föreningen slarvat med kostnads-&lt;br&gt;kalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Övergång av bostadsrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet innehåller elva paragrafer. Dessa har i stor utsträckning hämtats från&lt;br&gt;de bestämmelser i BRL som intagits under rubriken &amp;quot;Övergång av bostads-&lt;br&gt;rätt&amp;quot; (10 § BRL och följande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av paragraferna i BRL under den nu aktuella rubriken (10, 12 och&lt;br&gt;15 §§) ändrades i samband med att förfarandet vid försäljning av bostadsrätt&lt;br&gt;på offentlig auktion lagreglerades (se SFS 1987:243). Reglerna om offentlig&lt;br&gt;auktion tas upp i 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till förslaget i remissprotokollet har kapitlet i överensstäm-&lt;br&gt;melse med vad lagrådet föreslagit genomgått vissa redaktionella och språkliga&lt;br&gt;justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att utöva bostadsrätten efter övergäng&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En bestämmelse om medlemskap som förutsättning för rätt att utöva&lt;br&gt;bostadsrätten efter överlåtelse finns i 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dödsbo efter en avliden bostadsrättshavare får utöva bostadsrätten trots&lt;br&gt;att dödsboet inte är medlem i föreningen. Efter tre år frän dödsfallet får för-&lt;br&gt;eningen dock anmana dödsboet att inom sex månader från anmaningen visa&lt;br&gt;att bostadsrätten ingått i bodelning eller arvskifte med anledning av bostads-&lt;br&gt;rättshavarens död eller att någon, som inte får vägras inträde i föreningen,&lt;br&gt;förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Om den tid som angetts i an-&lt;br&gt;maningen inte iakttas, får bostadsrätten säljas på offentlig auktion för döds-&lt;br&gt;boets räkning. Ett dödsbo kan i föreningens stadgar medges en vidsträcktare&lt;br&gt;rätt än som angetts här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 1 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 10 § andra stycket BRL (jfr prop. 1971:12 s. 106-&lt;br&gt;108). Första stycket innehåller dock endast en hänvisning till 1 kap. där be-&lt;br&gt;stämmelsen, om att endast den som är eller antas till medlem i föreningen får&lt;br&gt;utöva bostadsrätten vid överlåtelse, tagits upp i 3 § tredje stycket.&lt;br&gt;Hänvisningsbestämmelsen har tillkommit på förslag av lagrädet. I andra&lt;br&gt;stycket har, också på förslag av lagrådet, för beräkning av sexmånaders-&lt;br&gt;fristen tillagts uttrycket &amp;quot;från anmaningen&amp;quot; - se vidare kommentaren till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om en bostadsrätt övergått genom bodelning, arv, testamente, bolags-&lt;br&gt;skifte eller liknande förvärv och förvärvaren inte antagits till medlem, får för-&lt;br&gt;eningen anmana förvärvaren att inom sex månader från anmaningen eller den&lt;br&gt;längre tid som kan vara bestämd i stadgarna visa att någon, som inte får väg-&lt;br&gt;ras inträde i föreningen, förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Iakttas&lt;br&gt;inte den tid som angetts i anmaningen, får bostadsrätten säljas på offentlig&lt;br&gt;auktion för förvärvarens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 2 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna stämmer i sak överens med 12 § BRL. Lagrådet har&lt;br&gt;föreslagit ett förtydligande av paragrafen. Det framgår enligt lagrådets mening&lt;br&gt;inte klart av texten (som i och för sig är hämtad från BRL) från vilken tid-&lt;br&gt;punkt den angivna tidsfristen om sex månader skall räknas. Eftersom en an-&lt;br&gt;maning enligt paragrafen måste förutsätta att frågan om medlemskap slutligt&lt;br&gt;avgjorts och avsikten enligt lagrådet därför torde vara att tiden skall räknas&lt;br&gt;från tidpunkten för anmaningen, har detta angetts genom att efter orden &amp;quot;sex&lt;br&gt;månader&amp;quot; infogas orden &amp;quot;från anmaningen&amp;quot;. Ett motsvarande förtydligande&lt;br&gt;har skett i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse till juridisk person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En juridisk person som är medlem i en bostadsrättsförening får inte utan&lt;br&gt;samtycke av föreningens styrelse genom överlåtelse förvärva bostadsrätt till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en bostadslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål. Vad nu sagts gäller Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;inte när förvärvaren är kommun eller landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens placering i detta kapitel samt rubriken närmast före paragrafen&lt;br&gt;har tillkommit på förslag av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som är ny, har behandlats i avsnitt 2.4.2. Den behandlar&lt;br&gt;frågan om möjligheten för en juridisk person som redan är medlem i för-&lt;br&gt;eningen att förvärva bostadsrätt till en bostadslägenhet som inte är avsedd för&lt;br&gt;fritidsändamål. Ett sådant förvärv kräver föreningens samtycke. Syftet med&lt;br&gt;regeln är att föreningen skall ha samma inflytande över dessa förvärv som&lt;br&gt;över de förvärv som sker av juridiska personer som inte ännu är medlemmar i&lt;br&gt;föreningen. Härigenom förhindras bl.a. att en juridisk person som en gång&lt;br&gt;blivit medlem i föreningen successivt köper upp bostadsrätter till bostads-&lt;br&gt;lägenheter som inte är avsedda för fritidsändamål utan möjlighet för för-&lt;br&gt;eningen att påverka detta. Ett förvärv som saknar föreningens samtycke är&lt;br&gt;utan verkan. Detta framgår av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att bestämmelsen förses med en övergångs-&lt;br&gt;bestämmelse av innebörd att bestämmelsen inte skall gälla i fråga om förvärv&lt;br&gt;som har skett före ikraftträdandet. För egen del har jag svårt att se vad en&lt;br&gt;övergångsbestämmelse skulle fylla för funktion. Enligt BRL krävs ju inte&lt;br&gt;någon ytterligare åtgärd än själva överlåtelseavtalet för att förvärvet skall vara&lt;br&gt;giltigt. Alla förvärv av medlemmar som sker innan ikraftträdandet av den nya&lt;br&gt;lagen blir alltså giltiga oberoende av föreningens samtycke. Någon över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse behövs alltså inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelseavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett avtal om överlåtelse av bostadsrätt genom köp skall upprättas skrift-&lt;br&gt;ligen och skrivas under av säljaren och köparen. I avtalet skall den lägenhet&lt;br&gt;som överlåtelsen avser samt köpeskillingen anges. Motsvarande skall gälla&lt;br&gt;överlåtelse av bostadsrätt genom byte eller gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 3 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 12 a § första stycket BRL. Bestämmelserna i&lt;br&gt;12 a § andra stycket BRL har tagits in i 5 § i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftlig form vid överlåtelse av bostadsrätt infördes genom en lagändring&lt;br&gt;i BRL som trädde i kraft den 1 juli 1982 (SFS 1982: 353). Beträffande för-&lt;br&gt;arbetena hänvisas till prop. 1981/82: 169 s. 61 och 86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En överlåtelse är ogiltig, om den som en bostadsrätt övergått till vägras&lt;br&gt;medlemskap i bostadsrättsföreningen. Detta gäller inte vid exekutiv försälj-&lt;br&gt;ning eller vid offentlig auktion enligt bestämmelserna i denna lag. Om för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värvaren i ett sädant fall inte antagits till medlem, skall föreningen lösa Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;bostadsrätten mot skälig ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlätelse som avses i 3 § är ogiltig om föreskrivet samtycke inte er-&lt;br&gt;hälls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlätelse som inte uppfyller formföreskrifterna i 4 § är ocksä ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 4 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvaras av 13 § andra stycket BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt och har tillkommit pä förslag av lagrådet. Bestäm-&lt;br&gt;melsen innebär att om en bostadsrätt överläts till en juridisk person som är&lt;br&gt;medlem i föreningen och den juridiska personen inte fär styrelsens samtycke&lt;br&gt;till förvärvet, blir överlåtelsen ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket motsvaras av 12 a § andra stycket BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för förpliktelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För tid efter det att föreningen underrättats om att bostadsrätten övergätt&lt;br&gt;till en medlem i föreningen, svarar den frän vilken rätten övergätt inte for de&lt;br&gt;förpliktelser som äligger en innehavare av bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också om en bostadsrätt övergått till någon som inte&lt;br&gt;är medlem i föreningen genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller&lt;br&gt;liknande förvärv eller vid exekutiv försäljning eller offentlig auktion enligt&lt;br&gt;denna lag. Om bostadsrätten i annat fall har övergått till nägon som inte är&lt;br&gt;medlem, är den frän vilken rätten övergätt fri frän förpliktelser enligt första&lt;br&gt;stycket först efter det att förvärvaren antagits till medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 5 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 15 § första och andra styckena BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om bostadsrätten efter uppsägning enligt 7 kap. 18 § kan säljas pä&lt;br&gt;offentlig auktion, är bostadsrättshavaren inte skyldig att svara för de förplik-&lt;br&gt;telser som äligger en innehavare av bostadsrätten för längre tid än till det&lt;br&gt;månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från den dag då bostads-&lt;br&gt;rättshavaren blev skild frän lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 6 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 15 § tredje stycket BRL. Denna bestämmelse&lt;br&gt;tillkom i samband med att det i bostadsrättslagen tillkom regler om offentlig&lt;br&gt;auktion (prop. 1986/87:37). Av förarbetena till denna lagstiftning framgår att&lt;br&gt;bestämmelsen är tillämplig när bostadsrätten kan säljas pä offentlig auktion&lt;br&gt;efter förverkande, dvs. när bostadsrättshavaren blivit skild frän lägenheten.&lt;br&gt;Bostadsrätten förutsätts alltså ännu inte ha övergått till nägon ny innehavare.&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär att bostadsrättshavarens ansvar för förpliktelserna mot&lt;br&gt;föreningen upphör vid det månadsskifte som inträffar närmast efter tre måna-&lt;br&gt;der från det att bostadsrättshavaren blev skild frän lägenheten. Efter denna&lt;br&gt;tidpunkt får föreningen alltså själv bära kostnaderna för bostadsrätten fram till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dess bostadsrätten övergår på annan. För kostnader som uppkommit före tre- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;månadersfristens utgång, t.ex. förfallna årsavgifter eller kostnader for sådana&lt;br&gt;skador i lägenheten som bostadsrättshavaren skall stå för, skall bostads-&lt;br&gt;rättshavaren alltjämt svara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En förvärvare svarar tillsammans med den från vilken bostadsrätten&lt;br&gt;övergått för de förpliktelser som denne haft som innehavare av bostadsrätten,&lt;br&gt;om inte föreningen och förvärvaren kommit överens om något annat. Om&lt;br&gt;bostadsrätten har förvärvats på offentlig auktion enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag, svarar dock förvärvaren för förpliktelserna endast om föreningen&lt;br&gt;har förbehållit sig betalningsanspråk mot denne vid auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 7 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är delvis ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen överensstämmer i sak med 15 § fjärde stycket BRL.&lt;br&gt;Bestämmelsen i andra meningen, som är ny, hänger samman med förslaget&lt;br&gt;rörande vissa frågor om försäljning av pantsatt bostadsrätt på offentlig auk-&lt;br&gt;tion (se avsnitt 2.11). Bestämmelsen innebär att föreningen måste göra gäl-&lt;br&gt;lande sin kravrätt mot förvärvaren vid den offentliga auktionen, om denne&lt;br&gt;skall vara skyldig att svara för den förre innehavarens skulder till föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om försäljning på offentlig auktion finns i 1 och 2 §§ och i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehöll i stadgarna om rått att återköpa eller lösa bostadsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En bostadsrättsförening får i sina stadgar ta in ett förbehåll om att för-&lt;br&gt;eningen eller medlemmarna vid övergång av bostadsrätt till lokal skall ha rätt&lt;br&gt;att lösa bostadsrätten. Stadgarna skall i så fall ange i vilken ordning lösnings-&lt;br&gt;rätten skall tillkomma föreningen eller medlemmarna, inom vilken tid lös-&lt;br&gt;ningsrätten skall göras gällande hos förvärvaren samt efter vilka grunder er-&lt;br&gt;sättning för bostadsrätten skall bestämmas och inom vilken tid den skall be-&lt;br&gt;talas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadsrättsförening som är ansluten till en folkrörelsekooperativ riks-&lt;br&gt;organisation får i sina stadgar ta in förbehåll enligt första stycket även för&lt;br&gt;bostadslägenheter. Ett sådant förbehåll får gälla till förmån för föreningen, en&lt;br&gt;folkrörelsekooperativ organisation som denna tillhör eller medlemmarna.&lt;br&gt;Förbehållet får avse rätt att inom högst tre år från upplåtelsen återköpa eller&lt;br&gt;lösa bostadsrätten från bostadsrättshavaren eller någon som förvärvat&lt;br&gt;bostadsrätten. I övrigt gäller första stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 8 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som med vissa mindre språkliga justeringar motsvaras av 14 §&lt;br&gt;BRL infördes genom en lagändring som trädde i kraft den 1 maj 1985 (BoU&lt;br&gt;1984/85:12, rskr. 194, SFS 1985:182).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Finns det mellan föreningen och den från vilken bostadsrätten till en&lt;br&gt;bostadslägenhet övergått ett annat avtal som avser en nyttighet som har ett&lt;br&gt;omedelbart samband med användningen av lägenheten och som är av mindre&lt;br&gt;betydelse i jämförelse med den användningen, upphör även det andra avtalet&lt;br&gt;att gälla vid den tidpunkt som anges i 6 §. Har föreningen sagt upp bostads-&lt;br&gt;rättshavaren till avflyttning enligt 7 kap. 18 §, skall dock det andra avtalet&lt;br&gt;upphöra att gälla när bostadsrättshavaren enligt 7 kap. 24 § är skyldig att&lt;br&gt;flytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 9 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen stämmer i sak överens med 15 § sista stycket BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna infördes i 15 § BRL den 1 januari 1984 i samband med&lt;br&gt;de ändringar som då gjordes i hyreslagen (se prop. 1983/84:137 s. 117 och&lt;br&gt;148). Därefter har sista meningen i stycket tillkommit (prop. 1986/87: 37&lt;br&gt;s. 64, SFS 1987:243).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningens skyldighet till vidareöverlätelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Har en bostadsrätt övergått till bostadsrättsföreningen, skall den över-&lt;br&gt;låtas så snart det kan ske utan förlust, om inte föreningen på en förenings-&lt;br&gt;stämma beslutar att bostadsrätten skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 32 § utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har, med några mindre språkliga justeringar, överförts från 17 §&lt;br&gt;BRL (jfr 1971:12 s. 117). Paragrafens placering i detta kapitel samt rubriken&lt;br&gt;närmast före paragrafen har tillkommit på förslag av lagrddet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Detta kapitel motsvarar i huvudsak 18-39 §§ BRL. Ordningen mellan para-&lt;br&gt;graferna har dock i stor utsträckning kastats om. Samtidigt har bestämmel-&lt;br&gt;serna delats upp i fler, kortare paragrafer. Även det nu aktuella kapitlet har&lt;br&gt;undergått en språklig översyn. Dessutom har vissa sakliga nyheter till-&lt;br&gt;kommit Dessa kommenteras i anslutning till de berörda paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit en rad redaktionella förändringar i det remitterade&lt;br&gt;förslaget, som i allt väsentligt har tillgodosetts. Beträffande lagrådets förslag&lt;br&gt;att 6 § andra stycket och 10 § bör föras samman i 10 § och samordnas även&lt;br&gt;textmässigt, vill jag emellertid framhålla att uppdelningen på olika paragrafer&lt;br&gt;motiveras av att 6 § rör själva användningen av lägenheten och 10 § tar upp i&lt;br&gt;vilka situationer ett samtycke krävs från föreningen till andrahands-&lt;br&gt;upplåtelser. Jag anser inte att någon ändring i förhållande till det remitterade&lt;br&gt;förslaget bör ske i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har även haft synpunkter på vissa sakfrågor i kapitlet. I avsnitt Prop. 1 °90/91: 92&lt;br&gt;2.9 och 2.10 har jag redovisat min inställning till lagrådets synpunkter be-&lt;br&gt;träffande andrahandsupplåtelse och avgifter till föreningen. I övrigt redovisar&lt;br&gt;jag min inställning under paragraferna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningens ansvar för lägenhetens skick&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När lägenheten skall tillträdas första gången efter en bostadsrätts-&lt;br&gt;upplåtelse, skall föreningen tillhandahålla lägenheten i sådant skick att den&lt;br&gt;enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda&lt;br&gt;ändamålet Detta gäller om inte något annat har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 1 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar, med någon mindre språklig justering, 18 § BRL (jfr&lt;br&gt;prop. 1971: 12 s. 118-119). Rubriken närmast före paragrafen har fått sin&lt;br&gt;slutliga utformning på förslag av lagrddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Är lägenheten, när den skall tillträdas första gången efter bostadsrätts-&lt;br&gt;upplåtelsen, inte i det skick som bostadsrättshavaren har rätt att fordra enligt&lt;br&gt;1 §, får han avhjälpa bristen på föreningens bekostnad, om inte styrelsen på&lt;br&gt;tillsägelse ombesörjer åtgärden så snart det kan ske. Kan bristen inte av-&lt;br&gt;hjälpas utan dröjsmål eller underlåter styrelsen att efter tillsägelse ombesörja&lt;br&gt;åtgärden så snart det kan ske, får bostadsrättshavaren efter uppsägning från-&lt;br&gt;träda bostadsrätten. Uppsägning får dock ske endast om bristen är av väsent-&lt;br&gt;lig betydelse. Sedan bristen blivit avhjälpt får uppsägning inte ske. För den&lt;br&gt;tid lägenheten är i bristfälligt skick har bostadsrättshavaren rätt till skälig ned-&lt;br&gt;sättning av årsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren har även rätt till ersättning för skada, om bristen beror&lt;br&gt;på försummelse från föreningens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 3 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har, efter några mindre språkliga ändringar, överförts från 19 §&lt;br&gt;BRL (jfr prop. 1971:12 s. 119). I första stycket har dock den ändringen&lt;br&gt;gjorts i sak att uppsägning inte får ske sedan bristen blivit avhjälpt. Enligt nu-&lt;br&gt;varande 19 § BRL gäller detta endast om bristen avhjälpts av styrelsen. Som&lt;br&gt;Riksbyggen påpekat i sitt remissyttrande kan den nuvarande lydelsen tolkas&lt;br&gt;så att bostadsrättshavaren har möjlighet både att avhjälpa bristen på förening-&lt;br&gt;ens bekostnad och att frånträda bostadsrätten efter uppsägning. Det saknas&lt;br&gt;skäl för en sådan dubbel möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om bostadsrättshavaren inte får tillträda lägenheten i rätt tid när lägen-&lt;br&gt;heten skall tillträdas första gången efter en bostadsrättsupplåtelse och beror&lt;br&gt;inte dröjsmålet på honom, har han rätt till skälig nedsättning av årsavgiften&lt;br&gt;för den tid han inte kan använda lägenheten eller del av den. Är hindret av&lt;br&gt;väsentlig betydelse, får bostadsrättshavaren efter uppsägning frånträda&lt;br&gt;bostadsrätten. Uppsägning får inte ske efter tillträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren har även rätt till ersättning för skada, om dröjsmålet Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;beror på försummelse från föreningens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 2 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen stämmer i sak överens med 20 § BRL (jfr prop. 1971: 12 s.&lt;br&gt;120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Sedan tillträde medgetts åligger det föreningen att hålla lägenheten och&lt;br&gt;fastigheten i övrigt i gott skick, i den mån ansvaret inte enligt 12 § vilar på&lt;br&gt;bostadsrättshavaren. Bestämmelserna i 2 § gäller i tillämpliga delar om för-&lt;br&gt;eningen åsidosätter sin reparationsskyldighet eller om det på något annat sätt&lt;br&gt;uppstår hinder eller men i nyttjanderätten genom föreningens vållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 4 och 11 §§ i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen i paragrafen är ny och innebär i förhållande till gällande rätt&lt;br&gt;ett förtydligande som anger att det är föreningen som svarar för underhållet av&lt;br&gt;lägenheten och fastigheten i den mån ansvaret inte faller på bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren enligt 12 §. Innebörden av 12 § är emellertid - liksom enligt BRL -&lt;br&gt;att ansvaret för underhållet av lägenhetens inre, med vissa undantag, som&lt;br&gt;huvudregel faller på bostadsrättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen motsvarar i sak 21 § BRL (jfr prop. 1971:12 s. 120).&lt;br&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Finns det ohyra i lägenheten till men för bostadsrättshavaren gäller 2 §&lt;br&gt;i tillämpliga delar. Har ohyran kommit efter det att lägenheten tillträtts, gäller&lt;br&gt;dock inte vad som sagts nu, om det skett genom bostadsrättshavarens vål-&lt;br&gt;lande eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon som han svarar för&lt;br&gt;enligt 12 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bostadslägenhet som utgör en del av ett hus är styrelsen skyldig&lt;br&gt;att vidta tjänliga åtgärder för att utrota ohyra, även om bostadsrättshavaren är&lt;br&gt;ansvarig enligt första stycket för att sådan förekommer i lägenheten. Är&lt;br&gt;bostadsrättshavaren utan ansvar för ohyran, har han rätt till ersättning för&lt;br&gt;nödvändiga kostnader som han drabbats av genom åtgärder för att utrota&lt;br&gt;ohyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 5 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 22 § BRL. Endast några mindre språkliga justeringar&lt;br&gt;har gjorts (jfr prop. 1971: 12 s. 121-122).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bostadsrättshavaren fär använda lägenheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bostadsrättshavaren får inte använda lägenheten för något annat ändamål&lt;br&gt;än det avsedda. Föreningen får dock endast åberopa avvikelse som är av av-&lt;br&gt;sevärd betydelse för föreningen eller någon annan medlem i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bostadslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål innehas med&lt;br&gt;bostadsrätt av en juridisk person, får lägenheten endast användas för att i sin&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;helhet upplåtas i andra hand som permanentbostad, om inte något annat har Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 6 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvaras av 25 § BRL (jfr prop. 1971: 12 s. 122-&lt;br&gt;123).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket är ny (se avsnitt 2.4.2). Som närmare har&lt;br&gt;kommenterats i anslutning till 2 kap. 4 § om medlemskap för juridiska per-&lt;br&gt;soner, kan bostadsrättsföreningen från fall till fall fritt ta ställning till om en&lt;br&gt;juridisk person som har förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet skall&lt;br&gt;kunna antas som medlem i föreningen. Härigenom ges föreningen också&lt;br&gt;möjlighet att träffa avtal med den juridiska personen om hur lägenheten får&lt;br&gt;användas och om vem som faktiskt får nyttja lägenheten. Motsvarande för-&lt;br&gt;hållande gäller när föreningen upplåter bostadsrätt vid nyproduktion m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i andra stycket är tillämplig i det fall lägenheten inte är avsedd för&lt;br&gt;fritidsändamål och föreningen och den juridiska personen inte har träffat&lt;br&gt;något avtal om lägenhetens användning. Lägenheten får då användas endast&lt;br&gt;för att i sin helhet upplåtas i andra hand som permanentbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med regeln är till en början att lägenheten skall kunna användas&lt;br&gt;endast för s.k. total sublokation, om inte annat avtalats. Lägenheten får inte&lt;br&gt;utan särskilt avtal användas t.ex. så att olika rum upplåts för övemattnings-&lt;br&gt;ändamål åt anställda inom ett företag e.d. Den juridiska personen får endast&lt;br&gt;använda lägenheten för att i sin helhet upplåtas i andra hand. Styrelsens sam-&lt;br&gt;tycke måste alltid inhämtas för andrahandsupplåtelsen enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;10 §. Härigenom ges föreningen möjlighet att påverka till vem lägenheten&lt;br&gt;skall upplåtas. Samtycke kan och bör givetvis lämnas i samband med att den&lt;br&gt;juridiska personen antas som medlem. Samtycke krävs emellertid också när&lt;br&gt;lägenheten på nytt skall upplåtas i andra hand, såvida inte föreningen ger ett&lt;br&gt;generellt samtycke till andrahandsupplåtelse. Av 11 § andra stycket framgår&lt;br&gt;att föreningens samtycke under vissa förhållanden kan ersättas med hyres-&lt;br&gt;nämndens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat inte har avtalats, måste lägenheten upplåtas som permanent-&lt;br&gt;bostad. Häri ligger bl.a. att den inte får upplåtas för övemattningsändamål&lt;br&gt;e.d. eller som komplement till någon annan bostad. Upplåtelsen skall alltså&lt;br&gt;syfta till att tillgodose behovet av en permanent bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den juridiska personen använder lägenheten för annat ändamål än som&lt;br&gt;föreskrivs i paragrafen eller som särskilt har avtalats med föreningen, kan&lt;br&gt;förverkande av nyttjanderätten komma i fråga enligt 18 § 3. Har den juridiska&lt;br&gt;personen upplåtit lägenheten i andra hand utan behövligt samtycke eller till-&lt;br&gt;stånd kan förverkande av nyttjanderätten ske enligt 18 § 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av lagrddet har i andra stycket gjorts ett undantag beträffande&lt;br&gt;lägenheter avsedda för fritidsändamål. Såsom lagrådet påpekat har mot-&lt;br&gt;svarande undantag gjorts i övriga särregler för juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande lagrådets förslag om en särskild övergångsbestämmelse, se Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;avsnitt 2.4.2 samt punkt 13 under Ikraftträdande och övergångsbestämmel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bostadsrättshavaren får inte göra någon väsentlig förändring i lägen-&lt;br&gt;heten utan tillstånd av styrelsen. Bostadsrättshavaren kan i stadgarna dock&lt;br&gt;medges en vidsträcktare rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 7 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har hämtats från 27 § BRL. Nuvarande bestämmelser tar sikte på&lt;br&gt;en &amp;quot;avsevärd förändring&amp;quot; i lägenheten. Uttrycket har nu ändrats till &amp;quot;väsentlig&lt;br&gt;förändring&amp;quot; for att korrespondera mot bestämmelserna i 9 kap. 15 § (se av-&lt;br&gt;snitt 2.7.1). Någon ändring i sak är inte avsedd (jfr prop. 1971:12 s. 124-&lt;br&gt;125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bostadsrättshavaren får inte inrymma utomstående personer i lägen-&lt;br&gt;heten, om det kan medföra men för föreningen eller någon annan medlem i&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 8 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med några mindre språkliga justeringar motsvarar denna paragraf 31 § BRL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr prop. 1971: 12 s. 128)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bostadsrättshavaren är skyldig att när han använder lägenheten iaktta allt&lt;br&gt;som fordras för att bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten. Han&lt;br&gt;skall rätta sig efter de särskilda regler som föreningen i överensstämmelse&lt;br&gt;med ortens sed meddelar. Bostadsrättshavaren skall hålla noggrann tillsyn&lt;br&gt;över att detta också iakttas av dem som han svarar för enligt 12 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gods som enligt vad bostadsrättshavaren vet är eller med skäl kan miss-&lt;br&gt;tänkas vara behäftat med ohyra får inte föras in i lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 9 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 28 § BRL (jfr prop. 1971:12 s. 125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse av lägenheten i andra hand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En bostadsrättshavare får upplåta hela sin lägenhet i andra hand endast&lt;br&gt;om styrelsen ger sitt samtycke. Detta gäller även i de fall som avses i 6 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens samtycke krävs inte, om lägenheten är avsedd för permanent-&lt;br&gt;boende och bostadsrätten till lägenheten innehas av en kommun eller lands-&lt;br&gt;tingskommun. Styrelsen skall dock genast underrättas om upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vägrar styrelsen att ge sitt samtycke till en andrahandsupplåtelse får&lt;br&gt;bostadsrättshavaren ändå upplåta hela sin lägenhet i andra hand, om han&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under viss tid inte har tillfälle att använda lägenheten och hyresnämnden läm- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;nar tillstånd till upplåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon&lt;br&gt;befogad anledning att vägra samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en bostadslägenhet som innehas av en juridisk person krävs det&lt;br&gt;för tillstånd endast att föreningen inte har någon befogad anledning att vägra&lt;br&gt;samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd till andrahandsupplåtelse kan begränsas till en viss tid och&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 10 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna behandlas upplåtelse i andra hand av bostadsrättslägenheter.&lt;br&gt;Förslagen har kommenterats i avsnitten 2.9 och 2.4.2. Beträffande gällande&lt;br&gt;rätt hänvisas till 30 § BRL (jfr prop. 1971: 12 s. 126-128).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 10 § första stycket innebär att den generella möjlighet&lt;br&gt;som för närvarande finns att utan styrelsens samtycke upplåta en bostadsrätts-&lt;br&gt;lägenhet i dess helhet till en annan medlem i föreningen tagits bort. I fort-&lt;br&gt;sättningen måste alltså styrelsens samtycke inhämtas även i dessa fall. Vidare&lt;br&gt;har, närmast som ett förtydligande, förts in en hänvisningsbestämmelse som&lt;br&gt;innebär att styrelsens samtycke till en andrahandsupplåtelse gäller också i de&lt;br&gt;fall en juridisk person innehar bostadsrätten till en bostadslägenhet som inte&lt;br&gt;är avsedd för fritidsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110 § andra stycket har undantag föreskrivits från kravet på styrelsens&lt;br&gt;samtycke. Undantaget motsvarar såvitt gäller kommuner vad som nu före-&lt;br&gt;skrivs i 30 § tredje stycket. Här har dock tillagts att samtycke inte heller&lt;br&gt;krävs, om det är en landstingskommun som innehar bostadsrätten. Andra&lt;br&gt;meningen i stycket motsvarar 30 § tredje stycket sista meningen som dock&lt;br&gt;innehållsmässigt har utvidgats att omfatta också underrättelser om lands-&lt;br&gt;tingskommuners upplåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 11 § första stycket , som motsvaras av 30 § andra&lt;br&gt;stycket BRL, är ny så till vida att begränsningen till bostadslägenheter har&lt;br&gt;tagits bort Även lokalhyresgäster kan alltså vända sig till hyresnämnden för&lt;br&gt;att få tillstånd till en andrahandsupplåtelse när styrelsen vägrar ge sitt sam-&lt;br&gt;tycke (jfr 12 kap. 40 § jordabalken). Paragrafen ger således möjlighet till en&lt;br&gt;prövning av hyresnämnden när en förening vägrat ge ett erforderligt samtycke&lt;br&gt;och det är frågan om bostadsrätt till antingen en bostadslägenhet eller en&lt;br&gt;lokal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har särskilda bestämmelser förts in i fråga om bostads-&lt;br&gt;lägenheter som innehas av en juridisk person. Som framgår av utredningens&lt;br&gt;betänkande (s. 94 ff) har det ansetts oklart vad som gäller i fråga om juridiska&lt;br&gt;personers möjligheter att i andra hand upplåta en bostadslägenhet. Bestäm-&lt;br&gt;melsen i 10 § innebär att en juridisk person måste ha samtycke från för-&lt;br&gt;eningen för en andrahandsupplåtelse. Kravet på samtycke gäller oavsett om&lt;br&gt;lägenheten är avsedd för permanentboende, för fritidsändamål eller för annat&lt;br&gt;bostadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om styrelsen vägrar att ge sitt samtycke, kan den juridiska personen få Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;frågan prövad av hyresnämnden. Bestämmelserna i 11 § andra stycket inne-&lt;br&gt;bär att hyresnämnden på samma sätt som gäller enligt första stycket skall&lt;br&gt;pröva om föreningen har någon befogad anledning att vägra samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om något avtal inte har träffats om lägenhetens användning gäller enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § andra stycket att lägenheten skall användas som permanentbostad.&lt;br&gt;Tillstånd i ett sådant fall kan därför inte lämnas till en andrahandsupplåtelse&lt;br&gt;för något annat ändamål. Föreningen fär vidare anses ha befogad anledning&lt;br&gt;att vägra samtycke till en andrahandsupplåtelse, om anmärkningar i fråga om&lt;br&gt;skötsamheten kan riktas mot den person som faktiskt skall nyttja lägenheten.&lt;br&gt;Liksom vid prövningen enligt första stycket har dennes betalningsförmåga&lt;br&gt;dock ingen betydelse, eftersom det är den juridiska personen som svarar for&lt;br&gt;avgifterna gentemot föreningen. Eftersom föreningen genom att anta den&lt;br&gt;juridiska personen som medlem får anses ha accepterat att lägenheten upplåts&lt;br&gt;i andra hand, kan föreningen i allmänhet inte åberopa att den inte längre vill&lt;br&gt;tillåta att lägenheten upplåts i andra hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen och den juridiska personen har träffat ett särskilt avtal om&lt;br&gt;lägenhetens användning, får bedömningen av om det finns befogad anledning&lt;br&gt;att vägra andrahandsupplåtelse ske utifrån det avtal som träffats. Detta kan&lt;br&gt;t.ex. innebära att lägenheten skall få upplåtas som övemattningsbostad.&lt;br&gt;Omständigheterna kan emellertid vara sådana att föreningen genom avtalet&lt;br&gt;inte för all framtid skall anses ha avsagt sig möjligheten att bestämma om&lt;br&gt;lägenhetens användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att nyttjanderätten till en lägenhet kan förverkas, om bostadsrättshavaren&lt;br&gt;upplåter lägenheten utan behövligt samtycke eller tillstånd följer av 18 § första&lt;br&gt;stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att det i stället för &amp;quot;andrahandsupplåtelse&amp;quot; bör an-&lt;br&gt;vändas uttrycket upplåtelse med hyresrätt eller motsvarande. Av skäl som jag&lt;br&gt;redovisat i avsnitt 2.9, har jag inte funnit det lämpligt att göra någon ändring&lt;br&gt;av det remitterade förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavarens ansvar för lägenhetens skick&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenheten i gott&lt;br&gt;skick, om inte något annat bestämts i stadgarna eller följer av andra eller&lt;br&gt;tredje stycket. Detta gäller även marken, om sådan ingår i upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av de stamledningar för&lt;br&gt;avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten som föreningen försett lägenheten&lt;br&gt;med. För reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskada svarar&lt;br&gt;bostadsrättshavaren endast om skadan uppkommit genom eget vållande eller&lt;br&gt;genom vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till hans hushåll eller&lt;br&gt;gästar honom eller av någon annan som han inrymt i lägenheten eller som där&lt;br&gt;utför arbete för hans räkning. I fråga om brandskada som bostadsrättshavaren&lt;br&gt;själv inte vållat gäller vad som sagts nu endast om bostadsrättshavaren brustit&lt;br&gt;i den omsorg och tillsyn som han bort iaktta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket andra meningen gäller i tillämpliga delar om det finns ohyra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 11 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 26 § BRL (jfr prop. 1971: 12 s. 123-124).&lt;br&gt;Frågan om underhållsansvaret m.m. för föreningens hus och lägenheterna i&lt;br&gt;huset har behandlats i avsnitt 2.7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket första meningen stämmer i sak överens med första stycket i&lt;br&gt;26 § BRL. Bostadsrättshavaren skall alltså själv svara för det s.k. inre under-&lt;br&gt;hållet, om inte något annat har bestämts i stadgarna. I andra meningen har i&lt;br&gt;förtydligande syfte lagts till att om mark ingår i lägenhetsupplåtelsen så gäller&lt;br&gt;samma regler, dvs. bostadsrättshavaren skall också hålla marken i gott skick.&lt;br&gt;Inte heller i de nya bestämmelserna anges närmare vad som skall räknas till&lt;br&gt;lägenhet och vad som alltså ingår i bostadsrättshavarens underhållsansvar.&lt;br&gt;Vissa gränsdragningsproblem kan därför uppkomma. I föreningens stadgar&lt;br&gt;är det därför lämpligt att precisera vad som skall hänföras till det inre under-&lt;br&gt;hållet. Till lägenheten bör i regel räknas rummens golv, väggar och tak, in-&lt;br&gt;redningen i rummen, glas och bågar i fönster samt lägenhetens inner- och&lt;br&gt;ytterdörrar. Till lägenheten kan vidare höra vissa ledningar av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena har överförts från 26 § BRL med enbart vissa&lt;br&gt;språkliga justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträde till lägenheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Företrädare för bostadsrättsföreningen har rätt att få komma in i&lt;br&gt;lägenheten när det behövs för tillsyn eller för att utföra arbete som föreningen&lt;br&gt;svarar för. När bostadsrätten enligt 30 § eller 6 kap. 1 eller 2 § skall säljas&lt;br&gt;på offentlig auktion, är bostadsrättshavaren skyldig att låta lägenheten visas&lt;br&gt;på lämplig tid. Föreningen skall se till att bostadsrättshavaren inte drabbas av&lt;br&gt;större olägenhet än nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren är skyldig att tåla sådana inskränkningar i nyttjande-&lt;br&gt;rätten som föranleds av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i fastigheten,&lt;br&gt;även om hans lägenhet inte besväras av ohyra. I så fall gäller 5 § i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten när föreningen&lt;br&gt;har rätt till det, kan tingsrätten besluta om handräckning. I fråga om sådan&lt;br&gt;handräckning finns bestämmelser i 17 § handräckningslagen (1981:847).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 12 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 29 § BRL (jfr prop. 1971:12 s. 125-126).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter till föreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Vaije medlem skall betala en avgift till bostadsrättsföreningen i form&lt;br&gt;av en insats när bostadsrätt upplåts till honom. Föreningen har dessutom rätt&lt;br&gt;att ta ut en årsavgift för den löpande verksamheten samt, om det anges i stad-&lt;br&gt;garna, upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgifL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En beslutad insats kan ändras i den ordning som sägs i 9 kap. 13 och&lt;br&gt;16 §§. Föreningen får i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som&lt;br&gt;föreningen skall vidta med anledning av denna lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombildning av hyresrätt till bosudsrätt fär bosudsrättsföreningen inte Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;U ut upplåtelseavgift förrän efter en månad från den dag då föreningen er-&lt;br&gt;bjudit hyresgästen att få lägenheten upplåten med bostadsrätt. Intill dess sex&lt;br&gt;månader förflutit räknat från dagen för erbjudandet, får avgiften högst mot-&lt;br&gt;svara ränu på insatsen enligt 5 § räntelagen (1975:635).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 13 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som inte har någon motsvarighet i BRL, är en följd av översynen&lt;br&gt;av BRL:s avgiftssystem (se avsnitt 2.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår vilka avgifter som en bostadsrättsförening skall&lt;br&gt;resp, har rätt att u ut av bostadsrättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med insats avses vad som i den gamla lagen kallades grundavgift. På för-&lt;br&gt;slag av lagrådet har försu meningen i stycket formulerats så att det klart&lt;br&gt;framgår att insatsen är en avgift till föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya lagen har uttrycket årsavgift behållits. Det är dock givetvis inget&lt;br&gt;som hindrar att föreningen delar upp avgiften i exempelvis månads- eller&lt;br&gt;kvartalsavgifter. Lagen har också kompletterats med uppgift om vad årsavgif-&lt;br&gt;ten står för. Någon ändring i sak är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det anges i sudgama får föreningen även u ut upplåtelseavgift, över-&lt;br&gt;låtelseavgift och pantsättningsavgift. Storleken på de två sistnämnda avgif-&lt;br&gt;terna bör svara mot föreningens självkostnad, men en schablonisering bör&lt;br&gt;kunna ske. Det skall av föreningens stadgar framgå vilken beräkning som&lt;br&gt;ligger till grund för att ta ut överlåtelseavgift och pantsättningsavgift (se 9&lt;br&gt;kap. 5 § försu stycket 5). Som riktpunkt för en schablon vid bestämmandet&lt;br&gt;av överlåtelseavgiften bör gälla det belopp som enligt HSBs mönstersudgar&lt;br&gt;maximalt får us ut, nämligen 2,5 % av basbeloppet. För pantsättningsavgif-&lt;br&gt;ten bör riktpunkten vara 1 % av basbeloppet. Med nu föreslagna riktpunkter&lt;br&gt;för avgifternas bestämmande, finns det knappast någon anledning att göra&lt;br&gt;avgifternas storlek beroende av köpeskillingen. Något uttryckligt förbud om&lt;br&gt;detu i lagtexten har därför inte Ugits upp (jfr lagrådets yttrande). Någon an-&lt;br&gt;ledning att i lagtexten u upp särskilda beräkningsgrunder utifrån de genom-&lt;br&gt;snittliga självkostnadema för föreningen, vilket lagrådet föreslagit, har inte&lt;br&gt;heller ansetts påkallat Med anledning av vad lagrådet anfört om upplåtelse-&lt;br&gt;avgift, bör påpekas att denna inte alltid behöver motsvara skillnaden mellan&lt;br&gt;ett anuget marknadsvärde vid upplåtelsen och insatsen. Om upplåtelseavgift&lt;br&gt;t.ex. används för att utjämna avgifterna till föreningen efter en ombyggnad&lt;br&gt;med hänsyn till standardskillnader, behöver avgifterna således inte alls relate-&lt;br&gt;ras till bostadsrätternas anugna marknadsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket första meningen har i förtydligande syfte inugits en upp-&lt;br&gt;lysning om att en ändring av insatsen kan ske i den ordning som anges i&lt;br&gt;9 kap. 13 och 16 §§, dvs. att föreningsstämman alltid måste besluu om&lt;br&gt;ändring av insatsen och att det i vissa fall krävs kvalificerad majoritet vid&lt;br&gt;stämmobeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen har formulerats efter förslag av lagrådet. Det framgår att&lt;br&gt;uppräkningen av vilka avgifter föreningen får U ut enligt försu stycket är ut-&lt;br&gt;tömmande i fråga om avgifter för åtgärder enligt bosudsrättslagen eller annan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;författning. Föreningen får alltså inte ta ut några avgifter utöver de angivna, Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;t.ex. för att föreningen fullgör sin underrättelseskyldighet enligt 31 § gent-&lt;br&gt;emot en panthavare. Inte heller får föreningen ta ut avgifter av exempelvis en&lt;br&gt;kreditgivare som på en bostadsrättshavares uppdrag begär att få utdrag ur&lt;br&gt;lägenhetsförteckningen beträffande en lägenhet som denne disponerar med&lt;br&gt;bostadsrätt (se 9 kap. 11 §). Något förbud att ta ut avgifter för åtgärder som&lt;br&gt;föreningen inte författningsenligt är skyldig att vidta, finns inte heller.&lt;br&gt;Detsamma gäller en avgift för anordningar som föreningen lagligen inte är&lt;br&gt;skyldig att ha, tex. tvättstugeavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de nya bestämmelserna har den s.k.inträdesavgiften utmönstrats ur&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns särskilda bestämmelser om upplåtelseavgiften vid&lt;br&gt;ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Enligt dessa bestämmelser får en för-&lt;br&gt;ening inte ta ut någon upplåtelseavgift förrän efter en månad från erbjudandet&lt;br&gt;Därefter och intill dess sex månader gått från erbjudandet får avgiften högst&lt;br&gt;motsvara ränta på insatsen enligt räntelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör av ett erbjudande om att få lägenheten upplåten med bostadsrätt&lt;br&gt;klart framgå vid vilken tidpunkt erbjudandet lämnats. Självklart bör det även&lt;br&gt;framgå vilken lägenhet som avses och vilka avgifter som skall utgå. Även om&lt;br&gt;det inte finns något krav på skriftlighet torde det ur bevissynpunkt vara&lt;br&gt;lämpligt att erbjudandet lämnas skriftligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Avgifter till föreningen skall betalas under föreningens adress eller&lt;br&gt;annan adress som föreningen uppger. Betalning får alltid ske genom post-&lt;br&gt;anvisning, postgiro eller bankgiro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bostadsrättshavaren betalar sin avgift på post- eller bankkontor, anses&lt;br&gt;beloppet ha kommit föreningen till handa omedelbart vid betalningen. Lämnar&lt;br&gt;bostadsrättshavaren ett betalningsuppdrag på avgiften till bank-, post- eller&lt;br&gt;girokontor, anses beloppet ha kommit föreningen till handa när betalnings-&lt;br&gt;uppdraget togs emot av det förmedlande kontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 14 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även denna paragraf är ny i förhållande till gällande rätt. Regleringen inne-&lt;br&gt;bär en anpassning till 12 kap. 20 § jordabalken beträffande bl. a. fiågan när&lt;br&gt;en avgift skall anses betald till föreningen. I proposition 1983/84:137 sägs det&lt;br&gt;i specialmotiveringen till denna bestämmelse s. 126 följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyran skall således anses som betald när hyresgästen på ett post- eller&lt;br&gt;bankkontor mot kontant betalning uppdrar åt posten eller banken att över-&lt;br&gt;föra pengarna till hyresvärden. Även andra meningen, som behandlar be-&lt;br&gt;talning genom ett girosystem, motsvarar i sak gällande rätt Emellertid har&lt;br&gt;det tillkommit två girotyper utöver post- och bankgiro, nämligen privat-&lt;br&gt;och sparbanksgiro. Varje girotyp har sina egna regler. Gemensamt för&lt;br&gt;dem alla är dock att gäldenären har ett särskilt konto anslutet till systemet&lt;br&gt;och att han genom en skriftlig betalningsorder kan påkalla att det betal-&lt;br&gt;ningsförmedlande organet belastar detta konto och överför pengar till en&lt;br&gt;angiven betalningsmottagare. Hyresbetalning skall anses ha skett när en&lt;br&gt;betalningsorder avseende hyra tas emot av det kontor som enligt reglerna&lt;br&gt;för det individuella girokontot skall förmedla betalningen på grund av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdraget. För att betalning skall anses ha skett vid denna tidpunkt krävs p&lt;sub&gt;rop&lt;/sub&gt; 1990/91 • 92&lt;br&gt;självklart att erforderligt belopp finns tillgängligt pä kontot och att betal-&lt;br&gt;ningsuppdraget i övrigt uppfyller de krav som gäller för respektive giro-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om bostadsrättshavaren inte i rätt tid betalar insats eller upplåtelse-&lt;br&gt;avgift som skall betalas innan lägenheten får tillträdas och sker inte heller rät-&lt;br&gt;telse inom en månad från anmaning, får föreningen häva upplåtelseavtalet.&lt;br&gt;Detta gäller inte om lägenheten tillträtts med styrelsens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avtalet hävs, har föreningen rätt till ersättning för skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18-25 §§ finns bestämmelser om förverkande när avgifter betalas för&lt;br&gt;sent efter tillträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 15 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första och andra stycke stämmer i sak överens med 32 § BRL&lt;br&gt;(prop. 1971:12 s. 129).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket, som saknar motsvarighet i BRL, görs en hänvisning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18-25 §§. Där finns bestämmelser om förverkande när avgifter betalas för&lt;br&gt;sent efter tillträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt för bostadsrättshavaren att frånträda bostadsrätten vid avgiftshöjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Har beslut fattats om en väsentlig avgiftshöjning för bostadsrätten, får&lt;br&gt;bostadsrättshavaren efter uppsägning frånträda bostadsrätten, om det inte är&lt;br&gt;oskäligt mot föreningen eller dess medlemmar att bostadsrätten frånträds.&lt;br&gt;Uppsägning skall ske inom tre månader från den dag då bostadsrättshavaren&lt;br&gt;fick kännedom om avgiftshöjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 16 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 23 § BRL (jfr prop. 1971: 12 s. 122). Att ut-&lt;br&gt;trycket &amp;quot;obilligt&amp;quot; bytts ut mot &amp;quot;oskäligt&amp;quot; är således endast en språklig ändring.&lt;br&gt;Om verkningarna av att bostadsrätten sägs upp finns bestämmelser i 30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som&lt;br&gt;tillträtts är, med de begränsningar som följer av 19 och 20 §§, förverkad och&lt;br&gt;föreningen således berättigad att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller upplåtelseavgift&lt;br&gt;utöver två veckor eller den längre tid som kan vara bestämd i stadgarna från&lt;br&gt;det att föreningen efter förfallodagen anmanat honom att fullgöra sin betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet eller om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift&lt;br&gt;utöver två vardagar efter förfallodagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upplåter&lt;br&gt;lägenheten i andra hand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra&lt;br&gt;hand, genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bostadsrättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål underrätta Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i&lt;br&gt;fastigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller om bostadsrättshavaren eller&lt;br&gt;den som lägenheten upplåtits till i andra hand åsidosätter något av vad som&lt;br&gt;skall iakttas enligt 9 § vid lägenhetens begagnande eller brister i den tillsyn&lt;br&gt;som enligt samma paragraf åligger en bostadsrättshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt 13 §&lt;br&gt;och han inte kan visa en giltig ursäkt för detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om bostadsrättshavaren inte fullgör skyldighet som går utöver det han&lt;br&gt;skall göra enligt denna lag, och det måste anses vara av synnerlig vikt för för-&lt;br&gt;eningen att skyldigheten fullgörs, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. om lägenheten helt eller till väsentlig del används för näringsverksamhet&lt;br&gt;eller därmed likartad verksamhet, vilken utgör eller i vilken till en inte&lt;br&gt;oväsentlig del ingår brottsligt förfarande, eller för tillfälliga sexuella för-&lt;br&gt;bindelser mot ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 17 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 33 § första stycket BRL (jfr prop. 1971:12 s.&lt;br&gt;129-133 och 1983/84:105). Vissa språkliga justeringar har gjorts i bestäm-&lt;br&gt;melserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. har i punkten 1 &amp;quot;grundavgift&amp;quot; bytts ut mot &amp;quot;insats&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 26-28 §§ finns bestämmelser om förfarandet vid uppsägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Nyttjanderätten är inte förverkad, om det som ligger bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren till last är av ringa betydelse. Inte heller är nyttjanderätten till en&lt;br&gt;bostadslägenhet förverkad på grund av att en skyldighet som avses i 18 § 7&lt;br&gt;inte fullgörs, om bostadsrättshavaren är en kommun eller landstingskommun&lt;br&gt;och skyldigheten inte kan fullgöras av en kommun eller landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skyldighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst före-&lt;br&gt;tag eller någon liknande skyldighet får inte läggas till grund för förverkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 18 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar i sak 33 § andra stycket BRL. Beträffande första&lt;br&gt;meningen, se prop. 1971:12 s. 133. Den ändring som nu sker innebär att&lt;br&gt;paragrafen även reglerar de fall då en landstingskommun innehar en bostads-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen (med undantag för nu tillagda &amp;quot;landstingskommun&amp;quot;) till-&lt;br&gt;kom i samband med bostadsanvisningslagen som numera ersatts av lagen&lt;br&gt;(1987: 1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt I specialmotiveringen till&lt;br&gt;denna bestämmelse sägs det i propositionen 1979/80:72 s. 57 följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kommun blir medlem i en bostadsrättsförening kan problem upp-&lt;br&gt;komma till följd av att föreningens stadgar föreskriver att medlemskapet är&lt;br&gt;förenat med vissa skyldigheter, t.ex. krav på medlemskap i någon annan&lt;br&gt;organisation. Om dessa villkor inte uppfylls, kan enligt första stycket 7&lt;br&gt;bostadsrätten förverkas och bostadsrättshavaren sägas upp till avflyttning.&lt;br&gt;För att fråga om förverkande av bostadsrätten till en bostadslägenhet inte&lt;br&gt;skall uppkomma i sådana fall där stadgarna föreskriver villkor som en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun inte kan uppfylla, har i paragrafens tredje stycke gjorts ett tillägg p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;n ] 990/91 • 92&lt;br&gt;som klargör detta. Aven denna bestämmelse har generell giltighet. I likhet &lt;sup&gt;F&lt;/sup&gt;'&lt;br&gt;med 11 och 30 §§ gäller den således inte bara när bostadsrätten har för-&lt;br&gt;värvats på grund av bestämmelserna i bostadsanvisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar till viss del 33 § första stycket 7 BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Uppsägning på grund av förhållande som avses i 18 § 2, 3 eller 5-7&lt;br&gt;får ske endast om bostadsrättshavaren låter bli att efter tillsägelse vidta rättelse&lt;br&gt;utan dröjsmål. I fråga om en bostadslägenhet får uppsägning på grund av&lt;br&gt;förhållande som avses i 18 § 2 inte heller ske om bostadsrättshavaren efter&lt;br&gt;tillsägelse utan dröjsmål ansöker om tillstånd till upplåtelsen och får ansökan&lt;br&gt;beviljad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 19 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 33 § tredje stycket BRL (jfr prop. 1971:12 s.&lt;br&gt;133). Innehållet i andra meningen är dock nytt En motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;finns i 42 § första stycket 2 hyreslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Är nyttjanderätten förverkad på grund av förhållande, som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § 1-3 eller 5-7 men sker rättelse innan föreningen gjort bruk av sin rätt&lt;br&gt;till uppsägning, kan bostadsrättshavaren inte därefter skiljas från lägenheten&lt;br&gt;på den grunden. Detsamma gäller om föreningen inte har sagt upp bostads-&lt;br&gt;rättshavaren till avflyttning inom tre månader från den dag då föreningen fick&lt;br&gt;reda på förhållande som avses i 18 § 4 eller 7 eller inte inom två månader&lt;br&gt;från den dag då föreningen fick reda på förhållande som avses i 18 § 2 sagt&lt;br&gt;till bostadsrättshavaren att vidta rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 20 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar, med några mindre språkliga justeringar, 34 § första&lt;br&gt;stycket BRL (jfr prop. 1971:12 s. 133).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En bostadsrättshavare kan skiljas från lägenheten på grund av för-&lt;br&gt;hållande som avses i 18 § 8 endast om föreningen har sagt upp bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren till avflyttning inom två månader från det att föreningen fick reda på&lt;br&gt;förhållandet. Om den brottsliga verksamheten har angetts till åtal eller om för-&lt;br&gt;undersökning har inletts inom samma tid, har föreningen dock kvar sin rätt&lt;br&gt;till uppsägning intill dess att två månader har gått från det att domen i brott-&lt;br&gt;målet har vunnit laga kraft eller det rättsliga förfarandet har avslutats på något&lt;br&gt;annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 21 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen stämmer i sak överens med 34 § andra stycket BRL (jfr prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1971:12 s. 133).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Är nyttjanderätten enligt 18 § 1 förverkad på grund av dröjsmål med&lt;br&gt;betalning av årsavgift, och har föreningen med anledning av detta sagt upp&lt;br&gt;bostadsrättshavaren till avflyttning, får denne på grund av dröjsmålet inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skiljas från lägenheten om avgiften betalas senast tolfte vardagen från upp- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;sägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I väntan på att bostadsrättshavaren visar sig ha fullgjort vad som fordras&lt;br&gt;för att få tillbaka nyttjanderätten fär beslut om avhysning inte meddelas förrän&lt;br&gt;efter fjorton vardagar från den dag då bostadsrättshavaren sades upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 22 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 35 § BRL (jfr prop. 1971:12 s. 133).&lt;br&gt;Begreppet &amp;quot;vräkning&amp;quot; har dock bytts ut mot &amp;quot;avhysning&amp;quot;, jfr 16 kap. ut-&lt;br&gt;sökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Sägs bostadsrättshavaren upp till avflyttning av någon orsak som&lt;br&gt;anges i 18 § 1, 4-6 eller 8, är han skyldig att flytta genast, om inte annat&lt;br&gt;följer av 23 §. Sägs bostadsrättshavaren upp av någon annan i 18 § angiven&lt;br&gt;orsak, får han bo kvar till det månadsskifte som inträffar närmast efter tre&lt;br&gt;månader från uppsägningen, om inte rätten ålägger honom att flytta tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap 23 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar i sak 36 § BRL (jfr prop.&lt;br&gt;1971:12 s. 134 och 1983/84:105).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Om föreningen säger upp bostadsrättshavaren till avflyttning, har för-&lt;br&gt;eningen rätt till ersättning för skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 24 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sak stämmer paragrafen överens med 33 § sista stycket BRL (jfr prop.&lt;br&gt;1971:12 s. 133).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid uppsägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En uppsägning skall vara skriftlig, om inte skriftligt erkännande av&lt;br&gt;uppsägningen lämnas. Om det är bostadsrättshavaren som gör uppsägningen,&lt;br&gt;får den ske hos den som är behörig att ta emot årsavgiften på föreningens&lt;br&gt;vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 25 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har samma sakliga innehåll som 39 § första stycket BRL (jfr prop.&lt;br&gt;1971:12 s. 135).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Skriftlig uppsägning skall delges den som söks för uppsägning, dock&lt;br&gt;utan tillämpning av 12-15 §§ delgivningslagen (1970:428).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träffas inte den som söks för uppsägning i sitt hemvist, får uppsägningen&lt;br&gt;sändas i rekommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av&lt;br&gt;uppsägningen skall dessutom lämnas antingen i den söktes bostad till en&lt;br&gt;vuxen medlem i det hushåll som han tillhör eller, om han driver rörelse med&lt;br&gt;fast kontor, på kontoret till någon som är anställd där. Påträffas inte någon&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som angetts nu, skall uppsägningen i stället läggas i den söktes postlåda, om Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;sådan finns. Uppsägningen har skett när vad som sagts nu blivit fullgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den hos vilken uppsägning skall ske inte något känt hemvist i Sverige&lt;br&gt;och finns det inte heller något känt ombud som har rätt att ta emot uppsägning&lt;br&gt;för honom, får uppsägning ske genom kungörelse i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 26 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar, med några språkliga justeringar, 39 § andra-fjärde&lt;br&gt;styckena BRL (jfr prop. 1971:12 s. 135).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Stämningsansökan med yrkande om rätt att frånträda bostadsrätten&lt;br&gt;eller om bostadsrättshavarens skiljande från lägenheten samt ansökan om av-&lt;br&gt;hysning av bostadsrättshavaren gäller som uppsägning när delgivning skett i&lt;br&gt;behörig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap.. 27 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med endast en språklig justering 39 § sisu stycket&lt;br&gt;BRL (jfr prop. 1971:12 s. 135).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om en bostadsrätt sägs upp av någon orsak som anges i 2-5 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §§, övergår bostadsrätten genast till föreningen. Föreningen skall betala&lt;br&gt;skälig ersättning för bosudsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bostadsrättshavaren tillträtt lägenheten, skall hyresavtal anses ingånget&lt;br&gt;för tiden från uppsägningen, om bosudsrättshavaren i uppsägningen begärt&lt;br&gt;att få bo kvar i lägenheten. I så fall gäller 4 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 28 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen stämmer i sak överens med 24 § BRL. I första stycket andra&lt;br&gt;meningen har dock den nuvarande bestämmelsen utgått att föreningen skall&lt;br&gt;betala &amp;quot;till bostadsrättshavaren&amp;quot;. En motsvarande ändring har gjorts i 4 kap. 8&lt;br&gt;§, se kommentaren till denna paragraf, där också uttrycket &amp;quot;skälig ersättning&amp;quot;&lt;br&gt;kommenterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Har bostadsrättshavaren blivit skild från lägenheten till följd av upp-&lt;br&gt;sägning i fall som avses i 18 §, skall bostadsrätten säljas på offentlig auktion&lt;br&gt;så snart det kan ske, om inte föreningen, bostadsrättshavaren och de kända&lt;br&gt;borgenärer vars rätt berörs av försäljningen kommer överens om något annat&lt;br&gt;Försäljningen får dock anstå till dess att brister som bosudsrättshavaren&lt;br&gt;svarar för blivit åtgärdade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad som kommit in genom försäljningen får föreningen, sedan ersätt-&lt;br&gt;ning enligt 8 kap. 6 § tagits ut, behålla så mycket som behövs för att täcka&lt;br&gt;föreningens fordran hos bosudsrättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 29 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har samma sakliga innehåll som 37 § första och andra styckena Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;BRL (jfr prop. 1971:12 s. 134). I första stycket har dock till kända borge-&lt;br&gt;närers skydd skrivits in den nyheten att en försäljning på annat sätt än genom&lt;br&gt;en offentlig auktion kan komma till stånd endast om såväl föreningen och&lt;br&gt;bostadsrättshavaren som de kända borgenärer vars rätt berörs av försälj-&lt;br&gt;ningen är överens om en försäljning i denna ordning. Förslaget innebär alltså&lt;br&gt;att samtliga dessa tre grupper måste vara överens för att en s.k. underhands-&lt;br&gt;försäljning skall kunna ske. I sammanhanget bör påpekas att 6 kap. 7 § be-&lt;br&gt;träffande ansvaret för förpliktelser mellan föreningen och bostadsrättshavaren&lt;br&gt;även äger giltighet vid beräkning av föreningens fordran enligt denna para-&lt;br&gt;graf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse vid pantsättning av en bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Har föreningen underrättats om att en bostadsrätt är pantsatt, skall för-&lt;br&gt;eningen utan dröjsmål underrätta panthavaren om bostadsrättshavaren har&lt;br&gt;obetalda avgifter till föreningen till ett belopp som överstiger vad som av års-&lt;br&gt;avgiften belöper på en månad och bostadsrättshavaren dröjer med betalningen&lt;br&gt;mer än två veckor från förfallodagen. Försummas det, har föreningen vid&lt;br&gt;försäljning enligt 30 § första stycket företräde till betalning före panthavaren&lt;br&gt;endast i fråga om belopp som skulle ha betalats innan underrättelse skulle ha&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 30 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar, med endast några språkliga justeringar, 37 § tredje&lt;br&gt;stycket BRL (jfr prop. 1981/82:169 s. 88 och prop. 1986/87:37 s. 65).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lagrådets förslag har, utan att ändring i sak är avsedd ordet månads-&lt;br&gt;avgift i det remitterade förslaget ersatts med &amp;quot;vad som av årsavgiften belöper&lt;br&gt;på en månad&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa övriga meddelanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Är sådant meddelande från föreningen som avses i 16 §, 18 § 1,&lt;br&gt;20 § eller 31 § eller 6 kap. 1 eller 2 § avsänt i rekommenderat brev under&lt;br&gt;mottagarens vanliga adress, skall föreningen anses ha fullgjort vad som an-&lt;br&gt;kommer på den. Detsamma gäller beträffande sådant meddelande från&lt;br&gt;bostadsrättshavaren som avses i 2 § och 6 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 31 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 74 § BRL (jfr prop. 1971:12 s. 167) med det tillägget&lt;br&gt;som lagrådet föreslagit att första meningen reglerar även sådana meddelanden&lt;br&gt;från föreningen som avses i 31 §. Genom hänvisningen till 2 § i sista&lt;br&gt;meningen får meddelande som avses i 4 och 5 §§ också anses omfattade av&lt;br&gt;paragrafen, eftersom dessa paragrafer hänvisar till 2 §. Detta överensstämmer&lt;br&gt;med vad lagrådet påpekat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av bostadsrätten i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Överlåts det hus i vilket lägenheten finns eller säljs huset exekutivt,&lt;br&gt;upphör bostadsrätten. Föreningen är därvid skyldig att betala skälig ersättning&lt;br&gt;för bostadsrätten. Träder föreningen i likvidation inom tre månader från det&lt;br&gt;frågan om föreningens ersättningsskyldighet blivit slutligt avgjord eller för-&lt;br&gt;sätts föreningen inom samma tid i konkurs, skall dock bostadsrättshavarens&lt;br&gt;rätt att få ersättning för bostadsrätten bedömas efter de regler som gäller för&lt;br&gt;skifte av föreningens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör bostadsrätten enligt första stycket och har lägenheten tillträtts,&lt;br&gt;skall skriftligt hyresavtal anses ingånget. I så fall gäller 4 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 33 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen stämmer överens med 38 § BRL (jfr prop. 1971:12 s. 134).&lt;br&gt;Endast några mindre språkliga justeringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Offentlig auktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1987 trädde nya regler i kraft rörande bl.a. förfarandet vid försälj-&lt;br&gt;ning av bostadsrätt på offentlig auktion (prop. 1986/87:37, BoU 13, rskr.&lt;br&gt;249, SFS 1987:243). Förutom ändringar och tillägg i ett antal paragrafer i&lt;br&gt;BRL infördes samtidigt fyra nya paragrafer i lagen (80-83 §§). Såväl före&lt;br&gt;som efter ikraftträdandet har det diskuterats om bostadsrätten vid en offentlig&lt;br&gt;auktion skall utropas med eller utan förbehåll om panträtt. Denna och ett par&lt;br&gt;andra frågor har behandlats i avsnitt 2.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som förts in den nya lagen finns i 6 kap. 8 § andra meningen&lt;br&gt;samt i detta kapitel. Kapitlet har dessutom försetts med underrubriker. Vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar har gjorts i förhållande till lagrådsremissens förslag.&lt;br&gt;Såsom framgår av avsnitt 2.11 har lagrädet godtagit förslaget i lagråds-&lt;br&gt;remissen som en acceptabel lösning tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande av god man m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Offentlig auktion som avses i 6 kap. 1 eller 2 § eller 7 kap. 30 § skall&lt;br&gt;hållas av en god man som på bostadsrättsföreningens begäran förordnas av&lt;br&gt;tingsrätten. Beslut i ärende om förordnande av god man får om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl meddelas utan bostadsrättshavarens hörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 1 § 1 st. i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 80 § BRL (jfr prop. 1986/87:37 s. 67). Det tillägget&lt;br&gt;har dock gjorts att tingsrätten får meddela beslut i ärendet utan att höra&lt;br&gt;bostadsrättshavaren, om det finns särskilda skäl. Ett sådant skäl kan vara att&lt;br&gt;bostadsrättshavaren håller sig undan. Bostadsrättshavaren skall alltså inte&lt;br&gt;kunna förhala proceduren på detta sätt. Ett annat skäl kan vara att det inte&lt;br&gt;finns några uppgifter om var bostadsrättshavaren uppehåller sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Gode mannen skall i god tid och pä lämpligt sätt kungöra tid och plats Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;för auktionen. Bostadsrättshavaren, föreningen och kända borgenärer vilkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt beror av försäljningen skall i god tid underrättas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förrättningen skall man föra protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 1 § 2-3 st. i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar 80 § andra och tredje styckena BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Auklionsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Innan budgivningen inleds skall gode mannen redovisa villkoren för för-&lt;br&gt;säljningen samt lämna övriga upplysningar som är av betydelse för denna.&lt;br&gt;Om föreningen inte medger något annat, skall bostadsrätten utropas utan för-&lt;br&gt;behåll om panträtt. Inrop får inte godtas om det är uppenbart att avsevärt&lt;br&gt;högre köpeskilling kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 2 § 1 st. i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 81 § första stycket BRL (jfr prop. 1986/87:37 s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68). I paragrafen har dock det tillägget gjorts att bostadsrätten skall utropas&lt;br&gt;utan förbehåll om panträtt, om föreningen inte medger något annat. Motivet&lt;br&gt;för denna ändring har redovisats i avsnitt 2.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpeskillingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Köpeskillingen skall betalas genast, om inte andra villkor fastställts före&lt;br&gt;försäljningen. Tillträde får inte ske förrän full betalning erlagts. När den gode&lt;br&gt;mannen har tagit emot betalningen, skall han utfärda köpebrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 2 § 2 st. i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 81 § andra stycket BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny auktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ny auktion skall hållas, om inrop inte sker eller godtas eller om köpe-&lt;br&gt;skillingen inte betalas enligt fastställda villkor. Sker det inte något inrop vid&lt;br&gt;en ny auktion, övergår bostadsrätten utan lösen och fri från panträtt genast till&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 2 § 3 st. i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 81 § tredje stycket BRL. Dock har det i för-&lt;br&gt;tydligande syfte tillagts att bostadsrätten - i de fall något inrop inte sker vid en&lt;br&gt;ny auktion - skall övergå till föreningen fri från panträtt, se avsnitt 2.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gode mannens rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Gode mannen har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och ut-&lt;br&gt;lägg som uppdraget krävt. Ersättningen får tas ut före varje annan fordran ur&lt;br&gt;den köpeskilling som inflyter vid försäljningen. I den mån köpeskillingen inte&lt;br&gt;räcker till, skall ersättningen i stället betalas av bostadsrättsföreningen, men&lt;br&gt;bostadsrättshavaren skall slutligt svara för ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jff 7 kap. 3 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med endast någon mindre språklig justering 82 § BRL&lt;br&gt;(jfr prop. 1986/87:37 s. 69-70).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av köpeskillingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Köpeskillingen skall fördelas och redovisas av gode mannen så snart&lt;br&gt;som möjligt. Utbetalningen av medel får dock anstå om det råder tvist om&lt;br&gt;vem som är betalningsberättigad och säkerhet inte ställs. Om utrop av&lt;br&gt;bostadsrätten skett utan förbehåll om panträtt, är panthavaren skyldig att ta&lt;br&gt;emot betalning i förtid. Protokollet med redovisningen skall delges bostads-&lt;br&gt;rättshavaren, föreningen och berörda borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon är missnöjd med redovisningen kan han väcka talan inom tre&lt;br&gt;månader från den dag då han fick del av protokollet. Väcks inte talan inom&lt;br&gt;denna tid går rätten att få saken prövad i domstol förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 4 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak 83 § BRL (jfr prop. 1986/87:37 s. 70-71). En&lt;br&gt;nyhet är dock föreskriften att panthavaren är skyldig att ta emot betalning i&lt;br&gt;förtid, om bostadsrätten har utropats utan förbehåll om panträtten. Motivet för&lt;br&gt;detta tillägg har redovisats i avsnitt 2.11.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Bestämmelser om föreningen m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De föreningsrättsliga bestämmelserna behandlas i detta kapitel.&lt;br&gt;Bestämmelserna motsvarar med ändringar och tillägg bestämmelserna i 44-&lt;br&gt;67 §§ BRL. Bestämmelserna om medlemskap har dock brutits ut och tagits&lt;br&gt;upp i 2 kap. Slopandet av den vetorätt som bostadsrättshavaren tidigare haft&lt;br&gt;vad gäller intrång i den egna lägenheten vid om- och tillbyggnader (avsnitt&lt;br&gt;2.7.2) innebär bl.a. att bestämmelserna i nuvarande 60 § BRL har ändrats.&lt;br&gt;De nya bestämmelserna med anledning av denna förändring finns i 16-&lt;br&gt;18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i stora delar godtagit lagrådsremissens förslag. Vissa mindre&lt;br&gt;redaktionella ändringar har föreslagits. Lagrådet har också föreslagit att den i&lt;br&gt;lagrådsremissen föreslagna likvidationsbestämmelsen om antalet lägenheter&lt;br&gt;går ned under fem bör utgå. Enligt lagrådets mening fyller denna ingen större&lt;br&gt;funktion. I stället bör man i den nuvarande bestämmelsen införa ett tillägg&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med den innebörden att om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;skall de i detta sammanhang räknas som en bostadsrättshavare. Som framgår&lt;br&gt;av skäl som jag redovisat i avsnitt 2.2 anser jag att lagrådets forslag bör god-&lt;br&gt;tas och bestämmelsen har därför utformats i enlighet härmed. Vissa övriga av&lt;br&gt;lagrådet föreslagna ändringar redovisas under respektive paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om en bostadsrättsförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I 1 kap. finns vissa inledande bestämmelser om bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 1 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen, som saknar motsvarighet i BRL, hänvisas till de inledande be-&lt;br&gt;stämmelser om bostadsrättsföreningar som finns i 1 kap. Dessa bestämmel-&lt;br&gt;ser som anger föreningens ändamål och att en bostadsrättsförening måste vara&lt;br&gt;registrerad (1 §) samt minimikraven för registrering (2 §) motsvaras i huvud-&lt;br&gt;sak av 40 och 43 §§ BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i 2 kap. 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar om när en ekonomisk förening skall anmälas för registrering och om&lt;br&gt;verkan av att anmälan gjorts för sent gäller i fråga om bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 2 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf motsvaras tillsammans med 3 § av 46 §&lt;br&gt;BRL. Den senaste ändringen av 46 § BRL gjordes i samband med lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar. I propositionen 1986/87:7 s. 281 an-&lt;br&gt;förde departementschefen följande beträffande 46 § BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningarna till 2 kap. 3 och 4 §§ nya föreningslagen blir den&lt;br&gt;lagens regler om förfarandet vid anmälan för registrering m.m. tillämpliga&lt;br&gt;på bostadsrättsföreningar. Det innebär bl.a. att en bostadsrättsförening&lt;br&gt;skall anmälas för registrering senast sex månader efter det att beslut fatta-&lt;br&gt;des om att bilda föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som 46 § i sin nuvarande lydelse hänvisar till saknar&lt;br&gt;motsvarighet i den nya föreningslagen. De innehöll detaljföreskrifter om&lt;br&gt;de handlingar som skulle inges vid ansökan om registrering. Sådana före-&lt;br&gt;skrifter avses i stället bli lämnade som verkställighetsföreskrifter till den&lt;br&gt;nya föreningslagen. Motsvarande ordning bör gälla för bostadsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad departementschefen sålunda uttalade har fortfarande giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Sedan föreningen har registrerats kan den förvärva rättigheter och ikläda&lt;br&gt;sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Före&lt;br&gt;registreringen gäller bestämmelserna i 2 kap. 4 § lagen (1987:667) om eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 3 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren under 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ För en ekonomisk förenings förpliktelser svarar endast föreningens till- Prop, 1990/91:92&lt;br&gt;gångar. I tillgångarna inräknas insatser och avgifter som har förfallit till be-&lt;br&gt;talning även om de ännu inte har betalts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 4 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras i sak av 41 § BRL (prop. 1986/87:7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är i förhållande till förslaget i lagrådsremissen ändrad på så sätt&lt;br&gt;att den tidigare hänvisningen till 1 kap. i 3 § lagen (1987:667) om ekono-&lt;br&gt;miska föreningar är slopad. I stället har det i lagtexten uttalats vad som sägs i&lt;br&gt;nämnda paragraf. Någon saklig ändring är det alltså inte fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i föreningens stadgar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bostadsrättsföreningens stadgar skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreningens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift kan tas&lt;br&gt;ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de grunder enligt vilka årsavgift, överlåtelseavgift och pantsättnings-&lt;br&gt;avgift skall beräknas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i det fall rätten att bestämma ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse&lt;br&gt;skall vara inskränkt, de grunder enligt vilka ersättning skall beräknas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa under-&lt;br&gt;hållet av föreningens hus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella suppleanter, tiden for deras uppdrag samt, om någon av dem&lt;br&gt;skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt hur&lt;br&gt;andra meddelanden skall komma till medlemmarnas kännedom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall för-&lt;br&gt;fara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 8 gäller inte arbetstagarrepresentanter som&lt;br&gt;har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privat-&lt;br&gt;anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 5 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som motsvaras av 44 § BRL har ändrats i vissa hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss språklig anpassning har gjorts till bestämmelserna i 2 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar. Dessutom har ordningsföljden för&lt;br&gt;punkterna anpassats till dessa bestämmelser. I förhållande till 44 § BRL har&lt;br&gt;punkterna 4 och 7 utgått, eftersom inträdesavgifter och vissa regelbundna&lt;br&gt;avgifter m. m. inte skall få tas ut i fortsättningen (se avsnitt 2.10). Enligt&lt;br&gt;punkt 5 skall grunderna för beräkningen av överlåtelseavgift och pantsätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsavgift anges i stadgarna. Denna fråga har behandlats under avsnitt 2.10 Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;och även kommenterats under 7 kap. 14 § i specialmotiveringen. Utform-&lt;br&gt;ningen av punkten 11 har anpassats till motsvarande punkt i föreningslagen.&lt;br&gt;Innehållet i punkt 10 är nytt i sak; jfr motsvarande punkt 9 i föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ansett att även grunderna för beräkningen av upplåtelseavgift&lt;br&gt;bör anges i stadgarna. Det bör i detta sammanhang påpekas att lagrådet i sitt&lt;br&gt;yttrande beträffande 7 kap. 14 § föreslagit att det i lagen intas bestämmelser&lt;br&gt;hur upplåtelseavgiften bör beräknas. Som jag tidigare redovisat i såväl avsnitt&lt;br&gt;2.10 som i specialmotiveringen till nämnda lagrum har jag inte funnit skäl att&lt;br&gt;godta vad lagrådet anfört i denna fråga. I praktiken kan situationerna näm-&lt;br&gt;ligen vara så varierande att jag tror detta skulle vålla avsevärda problem för&lt;br&gt;föreningarna om sådana beräkningsgrunder togs in i stadgarna. Jag kan alltså&lt;br&gt;dela lagrådets synpunkt att det av stadgarna bör framgå huruvida det är tillåtet&lt;br&gt;att ta ut upplåtelseavgift. Jag finner dock inte skäl att gå så långt att det av&lt;br&gt;stadgarna behöver framgå enligt vilka beräkningsgrunder upplåtelseavgiften&lt;br&gt;skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om att grunderna för beräkning av upplåtelseavgiften inte be-&lt;br&gt;höver anges i stadgarna, betyder givetvis inte att en förening helt godtyckligt&lt;br&gt;kan påföra sådana avgifter. Lika behandling av medlemmarna bör gälla här&lt;br&gt;som i andra sammanhang. I den mån det blir aktuellt för en förening att ta ut&lt;br&gt;upplåtelseavgifter måste således någon form av beräkningsgrunder för dessa&lt;br&gt;uttag sålunda tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Firma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bostadsrättsföreningens firma skall innehålla ordet &amp;quot;bostadsrätts-&lt;br&gt;förening&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I firman får inte ordet &amp;quot;bolag&amp;quot; eller något annat ord som betecknar ett&lt;br&gt;bolagsförhållande tas in på så sätt att det kan leda till missförstånd att ett bolag&lt;br&gt;innehar firman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Firman skall tydligt skilja sig från andra hos länsstyrelsen förut registre-&lt;br&gt;rade och ännu bestående föreningsfirmor. För registrering av förenings firma&lt;br&gt;gäller i övrigt bestämmelserna i firmalagen (1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast en bostadsrättsförening eller en sammanslutning av bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar får använda ordet &amp;quot;bostadsrätt&amp;quot; eller en sammansättning med detta&lt;br&gt;ord i sin firma eller i övrigt vid beteckning av rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 7 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras i sak av 45 § första - fjärde styckena BRL. I förtydli-&lt;br&gt;gande syfte har i fjärde stycket tillagts att inte heller en sammansättning med&lt;br&gt;ordet &amp;quot;bostadsrätt&amp;quot; får användas av andra än bostadsrättsföreningar eller&lt;br&gt;sammanslutningar av sådana föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bestämmelserna om firmateckning i 14 kap. 2 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 8 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 45 § sista stycket BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlems- och lägenhettförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Styrelsen skall föra förteckning över bostadsrättsföreningens medlem-&lt;br&gt;mar (medlemsförteckning) samt förteckning över de lägenheter som är upp-&lt;br&gt;låtna med bostadsrätt (lägenhetsförteckning). Förteckningarna kan bestå av&lt;br&gt;betryggande lösblads- eller kortsystem. De kan också föras med automatisk&lt;br&gt;databehandling eller på annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 15 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 47 § BRL (jfr prop. 1971:12 s. 145).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Medlemsförteckningen skall för vaije medlem innehålla uppgift om hans&lt;br&gt;namn och postadress samt om den bostadsrätt som han har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall hålla förteckningen tillgänglig för den som vill ta del av&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 16 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 48 § BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Lägenhetsförteckningen skall för vaije lägenhet ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lägenhetens beteckning, belägenhet, rumsantal och övriga utrymmen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dagen för länsstyrelsens registrering av den ekonomiska plan som lig-&lt;br&gt;ger till grund för upplåtelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bostadsrättshavarens namn, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. insatsen för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna skall genast föras in i förteckningen när en lägenhet upplåts&lt;br&gt;med bosudsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättas föreningen om att en bostadsrätt pantsatts eller ändras någon&lt;br&gt;uppgift i förteckningen, skall detta genast antecknas. Vid överlåtelse av&lt;br&gt;bosudsrätt skall en kopia av överlåtelseavulet fogas till förteckningen på&lt;br&gt;lämpligt sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagen för anteckningen skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 17 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i sak med 49 § BRL. I tredje stycket har &amp;quot;styrkt&lt;br&gt;avskrift&amp;quot; bytts ut mot &amp;quot;en kopia&amp;quot;. Beträffande 2. bör påpekas att det kan&lt;br&gt;uppstå den situationen att en lägenhet inte finns med i den ekonomiska planen&lt;br&gt;eftersom det är fråga om en &amp;quot;enstaka upplåtelse&amp;quot; och någon ny plan inte be-&lt;br&gt;höver upprätus. Det skall emellertid alltid finnas en ekonomisk plan som lig-&lt;br&gt;ger till grund för upplåtelsen och det är denna plan som skall anges i lägen-&lt;br&gt;hetsförteckningen. Med anledning av detta förtydligande finns det inte skäl att&lt;br&gt;ändra bestämmelsens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Bostadsrättshavaren har rätt att på begäran få utdrag ur lägenhets- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;förteckningen beträffande lägenhet som han innehar med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdraget skall avse uppgifter som enligt 10 § skall anges i förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagen för utfärdandet skall anges i utdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 18 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen stämmer i sak överens med 50 § BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsföreningens ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bestämmelserna om en förenings ledning i 6 kap. lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar med följande&lt;br&gt;undantag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Av styrelsens ledamöter skall alltid minst två eller, om styrelsen består&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av mindre än fem ledamöter, minst en väljas på föreningsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om inte något annat har bestämts i stadgarna, kan bostadsrättshavarens&lt;br&gt;make eller sambo vara styrelseledamot eller suppleant för styrelseledamot,&lt;br&gt;även om maken eller sambon inte är medlem i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna om verkställande direktör gäller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 19 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf motsvaras av 56 § BRL. Bestämmelsen om&lt;br&gt;att styrelseledamot och suppleant för styrelseledamot samt firmatecknare inte&lt;br&gt;behöver vara svenska medborgare har dock tagits bort. Skälet är den ändring&lt;br&gt;som genomförts i 6 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (se&lt;br&gt;prop. 1989/90:160, 1990/91 :LU11, rskr. 42). Denna lagändring trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Det är en uppgift för styrelsen att fastställa avgifterna till föreningen,&lt;br&gt;om inte något annat har bestämts i stadgarna. Ändring av insatsen skall dock&lt;br&gt;alltid beslutas av föreningsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 20 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 57 § BRL. Med anledning av bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 15 §) om hur avgifterna till föreningen skall betalas, har dock de nu-&lt;br&gt;varande bestämmelserna i 57 § BRL utgått om att styrelsen bestämmer hur&lt;br&gt;avgifterna skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om föreningsstämma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Bestämmelserna om föreningsstämman i 7 kap. lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar för bostadsrättsföreningar&lt;br&gt;med följande undantag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt har de endast en&lt;br&gt;röst, om inte något annat bestämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreningsstämmans befogenheter får inte överlämnas åt särskilt valda Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i 23-25 §§ gäller i stället för 7 kap. 14 och 15 §§ lagen&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 21 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen stämmer i sak överens med 59 § BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda villkor för vissa beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens fastighet&lt;br&gt;skall fattas på en föreningsstämma, om inte något annat har bestämts i stad-&lt;br&gt;garna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana åtgärder som innebär en väsentlig förändring av en&lt;br&gt;bostadsrättshavares lägenhet gäller dock bestämmelserna i 7 kap. 7 § och be-&lt;br&gt;stämmelserna i 16 § första stycket 2 detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som saknar motsvarighet i BRL, har behandlats i avsnitt&lt;br&gt;2.7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;föreningens fastighet&amp;quot; i första stycket innefattar både hus och&lt;br&gt;mark. Bestämmelserna tar sikte på både lägenheter, oavsett upplåtelseform,&lt;br&gt;och gemensamma utrymmen m.m. Av andra stycket följer dock att särskilda&lt;br&gt;bestämmelser gäller i fråga om beslut om väsentliga förändringar av en&lt;br&gt;bostadsrättshavares lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förändringar kan avses sådana åtgärder som inte utgör underhåll eller&lt;br&gt;reparationer, dvs. främst om- och tillbyggnader. Bedömningen av om en för-&lt;br&gt;ändring är väsentlig skall endast göras i förhållande till ingreppets art.&lt;br&gt;Normalt torde förändringar av väsentligt slag också vara kostsamma.&lt;br&gt;Föreningsstämmans beslut kan emellertid behövas, även om kostnaden för&lt;br&gt;åtgärden är liten. På motsvarande sätt kan kostnaden vara hög utan att för-&lt;br&gt;ändringen är så väsentlig att föreningsstämmans beslut behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket följer motsatsvis att en förändring som inte är väsentlig&lt;br&gt;får beslutas av styrelsen. Rör förändringen en bostadsrättslägenhet och läm-&lt;br&gt;nar inte bostadsrättshavaren samtycke till förändringen krävs det dock&lt;br&gt;stämmobeslut, se 16 § andra stycket 2. Av 7 kap. 7 § följer vidare att en&lt;br&gt;bostadsrättshavare själv får göra sådana förändringar i den egna lägenheten&lt;br&gt;som inte är väsentliga. Han kan dessutom i stadgarna ha medgetts en vid-&lt;br&gt;sträcktare rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen kan, med undantag för vad som nyss sagts, besluta att en&lt;br&gt;annan ordning skall gälla. Ett sådant beslut kan innebära såväl strängare som&lt;br&gt;lindrigare krav i fråga om vilka beslut som skall fattas på föreningsstämman.&lt;br&gt;För att undvika gränsdragningsproblem, kan det också finnas anledning för&lt;br&gt;föreningen att närmare precisera i stadgarna vilka beslut som skall fattas av&lt;br&gt;föreningsstämman resp, styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger inte med vilken majoritet ett beslut om förändring skall Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;fattas. Här gäller huvudregeln i 7 kap. 13 § första stycket föreningslagen att&lt;br&gt;stämmans beslut skall fattas med enkel majoritet. I bl.a. 16, 19 och 23 §§&lt;br&gt;anges dock särskilda krav med avseende pä den majoritet som kan behövas&lt;br&gt;m.m. i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § För att ett beslut i en fräga som anges i denna paragraf skall vara giltigt&lt;br&gt;krävs att det har fattats pä en föreningsstämma och att följande bestämmelser&lt;br&gt;har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om beslutet innebär ändring av nägon insats och medför rubbning av&lt;br&gt;det inbördes förhällandet mellan insatserna, skall samtliga bostadsrättshavare&lt;br&gt;som berörs av ändringen ha gätt med pä beslutet. Om enighet inte uppnäs,&lt;br&gt;blir beslutet ändä giltigt om minst tvä tredjedelar av de berörda bostadsrätts-&lt;br&gt;havama har gätt med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om beslutet innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt&lt;br&gt;kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen&lt;br&gt;med anledning av en om- eller tillbyggnad, skall bostadsrättshavaren ha gått&lt;br&gt;med pä beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen,&lt;br&gt;blir beslutet ändå giltigt om minst tvä tredjedelar av de röstande har gått med&lt;br&gt;på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om beslutet innebär utvidgning av föreningens verksamhet, skall minst&lt;br&gt;tvä tredjedelar av de röstande ha gätt med pä beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om beslutet innebär överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen, i vil-&lt;br&gt;ket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt, skall&lt;br&gt;beslutet ha fattats pä det sätt som gäller för beslut om likvidation enligt 11&lt;br&gt;kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Minst tvä tredjedelar&lt;br&gt;av bostadsrättshavama i det hus som skall överlätas skall dock alltid ha gått&lt;br&gt;med pä beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om det i stadgarna finns ytterligare nägot villkor för att ett beslut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-4 skall vara giltigt, gäller även det&lt;br&gt;Föreningen skall genast underrätta den som har pant i bostadsrätten och&lt;br&gt;som är känd för föreningen om ett beslut enligt första stycket 2 eller 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 22 § och 24 § 3 st. i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas olika situationer dä det krävs att särskilda villkor är&lt;br&gt;uppfyllda för att ett beslut skall vara giltigt. Bestämmelserna har i stor ut-&lt;br&gt;sträckning hämtats från 60 § BRL (angående förarbetena till denna paragraf&lt;br&gt;se prop 1971:12 s. 159 f). En väsentlig nyhet är dock bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket 2 som innebär att en bostadsrättshavares s.k. vetorätt försvunnit, se&lt;br&gt;ocksä 17 och 18 §§. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 2.7.2. Vidare&lt;br&gt;har paragrafens ingress justerats så att den ocksä ger uttryck för att de beslut&lt;br&gt;som anges i paragrafen obligatoriskt skall fattas pä en föreningsstämma och i&lt;br&gt;vissa fall godkännas av hyresnämnden för att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket punkten 7 är i sak oförändrade i för-&lt;br&gt;hållande till 60 § BRL med det undantaget att ordet grundavgift bytts ut mot&lt;br&gt;ordet insats. Nägon ändring i sak är det inte fråga om. Även bestämmelserna i&lt;br&gt;60 § första stycket 4 och 5 samt andra stycket har i sak oförändrade förts över&lt;br&gt;till detta stycke, punkterna 3 - 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 2 krävs det samtycke frän bostadsrättshavaren för vaije Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;förändring i eller av den egna lägenheten som beror pä en om- eller tillbygg-&lt;br&gt;nad. Vidare framgår det att bostadsrättshavarens vetorätt kan brytas om minst&lt;br&gt;tvä tredjedelar av de röstande har gätt med pä beslutet och det dessutom har&lt;br&gt;godkänts av hyresnämnden. Föreningsstämman anger genom sitt beslut om-&lt;br&gt;fattningen av de arbeten som mäste utföras i bostadsrättshavarens lägenhet.&lt;br&gt;För att undvika att styrelsen blir alltför läst i sitt handlingsutrymme, tex. vid&lt;br&gt;en förhandling hos hyresnämnden, bör stämman inte ge sitt beslut ett alltför&lt;br&gt;detaljerat innehäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frägan huruvida ett beslut pä föreningsstämma har tillkommit i behörig&lt;br&gt;ordning och med föreskriven majoritet är en fräga som prövas av allmän&lt;br&gt;domstol efter talan mot föreningen att beslutet skall upphävas (se 7 kap. 17 §&lt;br&gt;lagen om ekonomiska föreningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad prövningen innebär för hyresnämndens del framgår av 17 §, se&lt;br&gt;nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bostadsrättshavare gär med pä en förändring av lägenheten, fordras&lt;br&gt;inte nägon kvalificerad majoritet eller hyresnämndens godkännande. Av 15 §&lt;br&gt;följer vidare att styrelsen i ett sådant fall kan besluta om ätgärden, om&lt;br&gt;ändringen inte är väsentlig. Att stadgarna här kan ha en annan ansvars-&lt;br&gt;fördelning mellan föreningsstämma och styrelse framgår av 15 § första&lt;br&gt;stycket. Att särskilda bestämmelser gäller när en bostadsrättshavare själv vill&lt;br&gt;företa förändringar i den egna lägenheten följer av 7 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslogs en bestämmelse av innebörd att en bostads-&lt;br&gt;rättshavare som inte deltagit på en föreningsstämma i efterhand kan rösta för&lt;br&gt;ett beslut som kräver särskild majoritet bland bostadsrättshavama för att bli&lt;br&gt;gällande. Som framgår av avsnitt 2.7.2 har jag med anledning av lagrådets&lt;br&gt;yttrande i denna fråga emellertid återtagit mitt förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bostadsrätten är pantsatt enligt vad som är känt för föreningen, skall&lt;br&gt;föreningen enligt andra stycket genast underrätta den som har pant i bostads-&lt;br&gt;rätten om ett beslut enligt första stycket 2 och 4 (se lagrådets yttrande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ett stämmobeslut enligt 16 § första stycket 2 skall pä begäran av för-&lt;br&gt;eningen godkännas av hyresnämnden, om förändringen är angelägen och&lt;br&gt;syftet med åtgärden inte skäligen kan tillgodoses pä nägot annat sätt samt be-&lt;br&gt;slutet inte är oskäligt mot bostadsrättshavaren. Kan förändringen anses vara&lt;br&gt;av liten betydelse för bostadsrättshavaren, får hyresnämnden dock lämna&lt;br&gt;godkännande, om åtgärden inte skäligen kan tillgodoses pä nägot annat sätt.&lt;br&gt;Nämnden får förena ett beslut om godkännande med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begär bostadsrättshavaren att föreningen skall lösa in bostadsrätten, får&lt;br&gt;godkännande lämnas endast med villkor om inlösen, såvida inte bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren skäligen bör kunna godta förändringen ändå. Innebär nämndens&lt;br&gt;godkännande att lägenheten i sin helhet fär tas i anspråk av föreningen, skall&lt;br&gt;godkännandet lämnas med villkor att inlösen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 23 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i BRL. Bestämmelserna har kommenterats Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;i avsnitt 2.7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om under vilka förutsättningar som&lt;br&gt;hyresnämnden skall godkänna ett stämmobeslut om intrång i en lägenhet&lt;br&gt;enligt 16 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nämnden skall kunna godkänna stämmans beslut fordras att de&lt;br&gt;formella förutsättningarna för beslutets giltighet är uppfyllda. En invändning&lt;br&gt;om att beslutet inte har kommit till i behörig ordning och med föreskriven&lt;br&gt;majoritet prövas, som sagts i kommentaren till 16 § första stycket 2, av all-&lt;br&gt;män domstol. Om bostadsrättshavaren invänder att beslutet är formellt fel-&lt;br&gt;aktigt, har nämnden alltså att ta ställning till om det från processekonomisk&lt;br&gt;synpunkt är lämpligt att pröva frågan om det materiella innehållet i beslutet&lt;br&gt;eller om denna fråga bör vila i avvaktan på att den formella frågan är avgjord.&lt;br&gt;Står det klart att beslutet är formellt felaktigt bör nämnden givetvis inte god-&lt;br&gt;känna beslutet Godkänns beslutet innebär detta å andra sidan inte att beslutet&lt;br&gt;inte kan angripas på formell grund i den mån möjligheterna att angripa be-&lt;br&gt;slutet på sådan grund fortfarande står öppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 2.7.2 skall hyresnämnden i första hand söka få&lt;br&gt;parterna att komma överens. Även om en överenskommelse inte nås, kan&lt;br&gt;nämnden genom sin rätt att ställa villkor för ett godkännande påverka resul-&lt;br&gt;tatet. Beslutet skall, som anges i lagtexten, godkännas om åtgärden är ange-&lt;br&gt;lägen och syftet med den inte skäligen kan tillgodoses på något annat sätt&lt;br&gt;samt beslutet inte är oskäligt mot bostadsrättshavaren. En förutsättning för att&lt;br&gt;nämndens prövning krävs är att bostadsrättshavaren inte samtyckt till åt-&lt;br&gt;gärden. Som sagts i kommentarerna till 16 § andra stycket kan bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren lämna sitt samtycke även efter stämman. Det betyder t.ex. att nämn-&lt;br&gt;dens prövning inte längre behövs, om bostadsrättshavaren under handlägg-&lt;br&gt;ningen hos nämnden skulle lämna sitt samtycke till åtgärden eller ingå förlik-&lt;br&gt;ning med föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En om- eller tillbyggnad får anses angelägen om byggföretaget syftar till&lt;br&gt;att uppfylla krav som ställs från samhällets sida och arbetet utförs på ett ratio-&lt;br&gt;nellt sätt. Också fastighetsekonomiska synpunkter bör i undantagsfall kunna&lt;br&gt;beaktas. Av betydelse kan vara sådana krav som statsmakterna ställer upp&lt;br&gt;framför allt i byggnadslagstiftningen men även krav som finns i statliga låne-&lt;br&gt;författningar kan ha betydelse. Det kan t.ex. vara fråga om krav på att en&lt;br&gt;byggnad skall vara tillgänglig genom att hiss inrättas. Det kan också vara&lt;br&gt;fråga om viss utrustningsstandard, t.ex. avseende tvätt - och förrådsutrym-&lt;br&gt;men. Sådana åtgärder som en förening önskar och som syftar till bättre&lt;br&gt;gemensamhetsutrymmen e.d., men som inte är av direkt betydelse för de&lt;br&gt;moderna krav som bör ställas på en fastighets standard kan däremot inte&lt;br&gt;anses som så angelägna att bostadsrättshavamas rätt bör vika. Nämnden bör&lt;br&gt;allmänt sett vara restriktiv i sin prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden skall också göra en bedömning om det kan finnas något&lt;br&gt;annat lämpligt sätt att lösa problemet på. I detta ligger såväl utrymmesmässiga&lt;br&gt;som tekniska och kostnadsmässiga frågor. Som sagts i avsnitt 2.7.2 bör&lt;br&gt;hyresnämnden kunna anlita särskild expertis som kan just dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden har ocksä att ta hänsyn till den enskilde bostadsrättshavaren. Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Beslutet fär inte vara oskäligt mot denne. Här blir det främst aktuellt att se&lt;br&gt;hur bostadsrättshavarens situation skulle bli efter den ätgärd föreningen vill&lt;br&gt;vidta. Givetvis kan bostadsrättshavarens personliga förhållanden, säsom&lt;br&gt;handikapp eller annat liknande, fä betydelse vid denna prövning. Av be-&lt;br&gt;tydelse för ett godkännande kan också vara om föreningen erbjuder bostads-&lt;br&gt;rättshavaren en annan lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte bara frågan om åtgärden som sådan över huvud taget bör godtas&lt;br&gt;som nämnden kan behöva ta ställning till. Även den tid och det sätt pä vilket&lt;br&gt;ätgärden utförs kan ha betydelse. Av intresse kan alltså vara t.ex. hur läng tid&lt;br&gt;det tar för föreningen att utföra åtgärden och om bostadsrättshavaren kan&lt;br&gt;nyttja lägenheten under den tid som åtgärden utförs eller om han mäste flytta&lt;br&gt;från sin lägenhet under den tid arbetena pägär. Däremot har den ekonomiska&lt;br&gt;ersättning som föreningen erbjuder inte någon betydelse för nämndens pröv-&lt;br&gt;ning. Denna fråga ankommer det ytterst på fastighetsdomstolen att pröva, om&lt;br&gt;bostadsrättshavaren hänskjuter frågan dit, se 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis har nämnden alltså att göra en avvägning mellan de&lt;br&gt;motstående intressen som partema kan ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadsrätt kan vara pantsatt. Ett intrång som föreningsstämman be-&lt;br&gt;slutat om kan medföra att panthavarens ställning påverkas. Vid den prövning&lt;br&gt;som hyresnämnden har att göra i anledning av intrångsbeslutet bör även be-&lt;br&gt;aktas effekterna för bostadsrättshavaren av de krav pä ytterligare säkerhet&lt;br&gt;eller inlösen av panten som panträttshavaren kan ställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra meningen följer att kraven på ett godkännande är lägre i de fall&lt;br&gt;om- eller tillbyggnaden kan anses ha liten betydelse för bostadsrättshavaren.&lt;br&gt;Bestämmelserna motsvarar i stort de fall enligt BRL, dä en förening får företa&lt;br&gt;en förändring trots att bostadsrättshavaren inte biträtt beslutet (se 60 § första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 BRL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om godkännande får enligt tredje meningen förenas med villkor.&lt;br&gt;Det kan t.ex. gälla villkor som hänför sig till åtgärderna som sådana eller till&lt;br&gt;tiden för utförandet av arbetena. Hyresnämnden kan också kräva att för-&lt;br&gt;eningen skall ställa en ersättningsbostad till förfogande under den tid arbetena&lt;br&gt;pågår eller skaffa bostadsrättshavaren en annan, godtagbar bostad, om denne&lt;br&gt;inte kan behålla sin lägenhet. Bostaden behöver inte med nödvändighet vara&lt;br&gt;en bostadsrättslägenhet. Nämnden bör inte godkänna en åtgärd som innebär&lt;br&gt;att en bostadsrättshavare måste lämna sin lägenhet utan att ha tillgång till eller&lt;br&gt;möjlighet att få en annan bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att hyresnämnden i vissa fall måste förena sitt&lt;br&gt;beslut om godkännande med villkor om inlösen. Krav på inlösen skall i första&lt;br&gt;hand ställas, om hela lägenheten måste tas i anspråk av föreningen. Det kan&lt;br&gt;t.ex. vara fråga om att en enrumslägenhet tas i anspråk för en hissinstallation&lt;br&gt;eller för att tillföras någon annan lägenhet. Även om inte hela lägenheten be-&lt;br&gt;höver tas i anspråk kan situationen dock ibland vara sådan att bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren anser att han inte kan eller vill bo kvar efter ombyggnaden. Om han&lt;br&gt;dä begär inlösen och han inte skäligen bör kunna godta förändringen, får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyresnämnden godkänna om- eller tilllbyggnaden endast med villkor att in- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;lösen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 2.11 kan en panthavare inte anses ha en bättre rätt&lt;br&gt;mot föreningen än den bostadsrättshavaren har. Ett godkännande från nämn-&lt;br&gt;dens sida av ett beslut enligt första stycket 2 med villkor om inlösen får därför&lt;br&gt;anses innefatta en skyldighet för panthavaren att i förtid ta emot betalning för&lt;br&gt;sin fordran, om föreningen löser in bostadsrätten. Av allmänna rättsgrund-&lt;br&gt;satser följer att panthavaren har rätt att före bostadsrättshavaren få betalt för&lt;br&gt;sin fordran. Av detta får också anses följa att en bostadsrättsförening inte kan&lt;br&gt;träffa överenskommelse med bostadsrättshavaren om den inlösenersättning&lt;br&gt;som föreningen skall betala utan att också den eller de panthavare som är&lt;br&gt;kända för föreningen har gått med på uppgörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 18 § framgår att fråga om ersättning eller inlösen kan komma under&lt;br&gt;fastighetsdomstolens prövning. Då gäller bestämmelserna i expropriations-&lt;br&gt;lagen (1972:719) i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Talan om ersättning vid inlösen eller för intrång eller för annan skada&lt;br&gt;som en bostadsrättshavare orsakas med anledning av ett beslut om god-&lt;br&gt;kännande enligt 16 § första stycket 2 skall väckas vid fastighetsdomstolen. I&lt;br&gt;fråga om inlösen och ersättning gäller expropriationslagen (1972:719) i&lt;br&gt;tillämpliga delar, dock med undantag för 4 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 24 § 1 och 2 st. i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i BRL. Frågan har behandlats under avsnitt&lt;br&gt;2.7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har fått sin slutliga lydelse efter förslag av lagrådet. Som lag-&lt;br&gt;rådet anfört innebär bestämmelserna i 17 och 18 §§ att frågan om inlösen&lt;br&gt;skall ske avgörs av hyresnämnden eller, efter överklagande, av bostads-&lt;br&gt;domstolen, medan den efterföljande domstolsprövningen vid fastighets-&lt;br&gt;domstolen enligt 18 § enbart är inriktad på frågan om ersättningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av hänvisningen till expropriationslagens bestämmelser följer att bostads-&lt;br&gt;rättshavaren har rätt till ersättning för den skada han orsakas i anledning av att&lt;br&gt;hela eller viss del av lägenheten tas i anspråk. Det är i första hand fråga om&lt;br&gt;ersättning för bostadsrätten. Denna skall beräknas på marknadsmässiga grun-&lt;br&gt;der. Bostadsrättshavaren skall ges full ekonomisk ersättning för bostads-&lt;br&gt;rättens värde alternativt ersättning för den minskning av värdet som intrånget&lt;br&gt;ger anledning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom löseskilling eller intrångsersättning kompenseras bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren för bostadsrättens värde eller den minskning i värdet som åtgärden&lt;br&gt;medför. Intrånget kan emellertid medföra också annan skada. Som exempel&lt;br&gt;kan nämnas att bostadsrättshavare får kostnader för flyttning till annan lägen-&lt;br&gt;het eller en s.k. rörelseskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen kan ordna en bostad som upplåts med bostadsrätt, kan&lt;br&gt;detta givetvis påverka den ersättning i pengar som föreningen kan behöva&lt;br&gt;betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelserna i expropriationslagen också i övrigt skall tillämpas Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;innebär bl.a. att lagens bestämmelser i övrigt om expropriationsersättning,&lt;br&gt;om rättegången vid fastighetsdomstolen och om betalning av löseskilling och&lt;br&gt;intrångsersättning blir tillämpliga. Ett undantag görs dock på lagrådets in-&lt;br&gt;rådan för den s.k. presumtionsregeln i 4 kap. 3 § expropriationslagen. Som&lt;br&gt;lagrådet påpekat finns däremot inte skäl att undantag den s.k. influensregeln i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 §. Remissförslaget har ändrats i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de närmare motiven till de förändringar i förhållande till det&lt;br&gt;remitterade förslaget som gjorts av denna paragraf med anledning av lagrådets&lt;br&gt;synpunkter, kan hänvisas till lagrådsyttrandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ombildning av hyresrätt till bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En bostadsrättsförenings beslut att förvärva en hyresfastighet för om-&lt;br&gt;bildning av hyresrätt till bostadsrätt skall fattas på en föreningsstämma.&lt;br&gt;Beslutet är giltigt om minst två tredjedelar av hyresgästerna i de uthyrda&lt;br&gt;lägenheter som omfattas av förvärvet har gått med på beslutet. Dessa hyres-&lt;br&gt;gäster skall vara medlemmar i bostadsrättsföreningen. Vid beräkningen av&lt;br&gt;antalet lägenheter tillämpas 1 kap. 5 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur be-&lt;br&gt;räkningen av rösterna har skett och hållas tillgängligt for hyresgästerna och&lt;br&gt;fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 25 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 60 a § första, andra och tredje stycket BRL (jfr&lt;br&gt;prop. 1981/82:169 s. 90). Den beräkningsregel av antalet lägenheter som&lt;br&gt;tidigare fanns i 60 a § andra stycket har ersatts med en hänvisning till den&lt;br&gt;nyinförda bestämmelsen i 1 kap. 5 § andra stycket (jfr avsnitt 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Innan beslut om fastighetsförvärv fattas enligt 19 §, skall en sådan eko-&lt;br&gt;nomisk plan som avses i 3 kap. 1 § upprättas och hållas tillgänglig for hyres-&lt;br&gt;gästerna. Till planen skall fogas ett besiktningsprotokoll som visar fastig-&lt;br&gt;hetens skick. Planen skall även vara försedd med intyg enligt 3 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 26 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras i sak av 60 a § fjärde stycket BRL (jfr prop.&lt;br&gt;1981/82:169 s. 90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Beslut om förvärv i strid med 19 § första stycket är ogiltiga. Detsamma&lt;br&gt;gäller beslut om förvärv som fattas utan att ekonomisk plan varit tillgänglig&lt;br&gt;enligt 20 §. Det nu sagda skall dock inte gälla om förvärv ändå skett enligt&lt;br&gt;beslutet och lagfart har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 27 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras i sak av 60 a § femte stycket BRL (jfr prop.&lt;br&gt;1981/82:169 s. 90, 102 och 104).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av bestämmelsen har lagrådet, med hänvisning till att Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;regeln vållat problem i tillämpningen övervägt om ordalydelsen bör ändras så&lt;br&gt;att uttrycket &amp;quot;beslut om förvärv&amp;quot; i första meningen ersätts med &amp;quot;förvärv&amp;quot;.&lt;br&gt;Detta skulle bättre överensstämma med motiven till lagrummet (se nämnda&lt;br&gt;prop.). Efter en närmare diskussion om de tolkningsproblem som regleringen&lt;br&gt;innefattar har lagrådet funnit att en sådan ändring inte skulle leda till ett klarare&lt;br&gt;system. Beträffande motiven för detta kan hänvisas till yttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vidare framhållit att det i och for sig vore önskvärt med en&lt;br&gt;klarare reglering i berörda hänseenden. Jag kan instämma i lagrådets syn-&lt;br&gt;punkt. I den mån frågan inte kan lösas i rättspraxis får det därför övervägas&lt;br&gt;hur en sådan reglering bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § I fråga om bostadsrättsföreningar som är anslutna till en folkrörelse-&lt;br&gt;kooperativ riksorganisation gäller 19-21 §§ endast om fastighetsförvärvet&lt;br&gt;sker enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till&lt;br&gt;bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 28 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras i sak av 60 a § sista stycket BRL (jfr prop.&lt;br&gt;1982/83:153).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av stadgar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Ett beslut om ändring av en bostadsrättsförenings stadgar är giltigt om&lt;br&gt;samtliga röstberättigade i föreningen är ense om det. Beslutet är även giltigt,&lt;br&gt;om det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och minst två&lt;br&gt;tredjedelar av de röstande på den senare stämman gått med på beslutet. Om&lt;br&gt;beslutet avser ändring av de grunder enligt vilka årsavgifter skall beräknas,&lt;br&gt;fordras dock att minst tre fjärdedelar av de röstande på den senare stämman&lt;br&gt;gått med på beslutet. Om beslutet innebär att en medlems rätt till föreningens&lt;br&gt;behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks, fordras att samtliga rös-&lt;br&gt;tande på den senare stämman gått med på beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som innebär att en medlems rätt att överlåta sin bostadsrätt in-&lt;br&gt;skränks eller att förbehåll enligt 6 kap. 9 § införs, är giltigt endast om samt-&lt;br&gt;liga bostadsrättshavare vars rätt berörs av ändringen gått med på beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om det i stadgarna har tagits in något villkor utöver vad som följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § för ändring av stadgarna, gäller även det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en föreskrift i stadgarna om att en viss bestämmelse inte får&lt;br&gt;ändras utan regeringens tillstånd, får inte heller föreskriften ändras utan&lt;br&gt;regeringens tillstånd, om den har tagits in i stadgarna på grund av lag eller&lt;br&gt;annan författning eller efter regeringens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 29 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna stämmer i sak överens med 62 § BRL (jfr prop. 1971:12 s.&lt;br&gt;162). I förhållande till lagrådsremissen har en bestämmelse om möjlighet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänna ett stämmobeslut i efterhand dock slopats, se kommentaren till Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registre-&lt;br&gt;ring. Beslutet får inte verkställas förrän registreringen har skett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 30 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 63 § BRL (prop. 1971:12 s. 162). Dock har de nu-&lt;br&gt;varande bestämmelserna utgått om att två kopior av protokollet skall bifogas&lt;br&gt;anmälan. Det ankommer på regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer att meddela erforderliga föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision och särskild granskning samt redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Bestämmelserna i 8 och 9 kap. lagen (1987: 667) om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsföreningar. Vad som&lt;br&gt;sägs där om insats skall för en bostadsrättsförening också gälla upplåtelse-&lt;br&gt;avgift. Bostadsrättsföreningar är inte skyldiga att upprätta finansierings-&lt;br&gt;analys, koncernredovisning eller delårsrapport eller att, i annat fall än som&lt;br&gt;avses i 8 kap. 6 § nämnda lag, utse auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 31 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har 58 § BRL som förebild (jfr prop. 1971:12 s. 157). Ändringen&lt;br&gt;i andra meningen är föranledd av att begreppet &amp;quot;grundavgift&amp;quot; bytts ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;insats&amp;quot; och att inträdesavgift inte längre skall få tas ut (se avsnitt 2.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Utdelning får endast ske av vinst som redovisas i fastställd balans-&lt;br&gt;räkning för senaste räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinst får inte delas ut till andra än bostadsrättshavama. Vinsten fördelas&lt;br&gt;mellan dem efter insatserna för bostadsrätterna, om inte något annat har be-&lt;br&gt;stämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 32 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 54 § BRL (jfr prop. 1971:12 s. 153). Grundavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har bytts ut mot insats (se avsnitt 2.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Har vinstutdelning beslutats och verkställts i strid med 27 § eller&lt;br&gt;någon bestämmelse i föreningens stadgar, gäller bestämmelserna om åter-&lt;br&gt;betalning m.m. i 10 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om vissa gåvor i 10 kap. 8 § nämnda lag gäller i fråga&lt;br&gt;om bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 33 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 55 § BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidation och upplösning samt fusion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Bestämmelserna om likvidation och upplösning i 11 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar för det&lt;br&gt;fall antalet föreningsmedlemmar går ned under ett lägsta antal, skall tillämpas&lt;br&gt;i fråga om en bostadsrättsförening, om antalet medlemmar eller antalet&lt;br&gt;bostadsrättshavare går ned under fem. Om flera medlemmar har en bostads-&lt;br&gt;rätt gemensamt skall de härvid räknas endast som en bostadsrättshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall vad som i 11 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar sägs&lt;br&gt;om insatskapital i stället gälla insats och upplåtelseavgift i bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 34 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras i huvudsak av 65 § BRL. Det har dock tillagts att&lt;br&gt;om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt skall de räknas som&lt;br&gt;endast en bostadsrättshavare. Bestämmelsen har utformats i enlighet med lag-&lt;br&gt;rådets förslag (se avsnitt 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har den nuvarande bestämmelsen om &amp;quot;grundavgift&amp;quot; bytts ut&lt;br&gt;att gälla &amp;quot;insats&amp;quot;. Vidare har nuvarande bestämmelse om &amp;quot;inträdesavgift&amp;quot; ut-&lt;br&gt;gått, eftersom en sådan avgift inte längre skall få tas ut (se avsnitt 2.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Bestämmelserna om fusion i 12 kap. lagen (1987:667) om ekono-&lt;br&gt;miska föreningar gäller i tillämpliga delar även bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 35 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 66 § BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget &amp;quot;m.m.&amp;quot; i lagrådsremissens föreslagna lagtext har på förslag av&lt;br&gt;lagrådet utgått eftersom detta skapar intryck av att bestämmelserna i 12 kap.&lt;br&gt;om inlösen av aktier i dotterbolag också skall gälla i fråga om bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar. Såsom lagrådet påpekat skall inte koncembestämmelsema i lagen&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar gälla i fråga om bostadsrättsföreningar (se prop.&lt;br&gt;1979/80:144 s. 135).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Bestämmelserna om registrering m.m. i 15 kap. lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar. Ett beslut&lt;br&gt;om sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte skall flyttas från ett län till&lt;br&gt;ett annat får dock inte registreras, om bostadsrättsföreningens firma på grund&lt;br&gt;av bestämmelserna i 6 § tredje stycket första meningen detta kapitel inte får&lt;br&gt;foras in i det senare länets föreningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 36 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1'90/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen stämmer i sak överens med 67 § BRL. Bestämmelserna i andra&lt;br&gt;stycket i det remitterade förslaget har utgått på förslag av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Skadestånd, straff och vite m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel är hämtade från 69-71 §§ BRL. Viss språklig&lt;br&gt;justering har gjorts i paragraferna. Lagrådet har haft vissa förslag till sakliga&lt;br&gt;ändringar. Dessa redovisas under respektive paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna om skadestånd m.m. i 13 kap. lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 1 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i sak samma innehåll som 69 § BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna om straff och vite i 16 kap. lagen (1987:667) om eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar utom 1 § andra stycket 1 gäller i tillämpliga delar i fråga&lt;br&gt;om bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 2 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen görs motsvarande hänvisning till lagen om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar som i 70 § BRL. Undantaget när det gäller 16 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;1 är motiverat av att en straffbestämmelse om den som inte för medlems-&lt;br&gt;förteckning finns i 3 § punkt 5. Undantaget har tillkommit på förslag av lag-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upplåter andelsrätt i strid med 1 kap. 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåter bostadsrätt i strid med 3 kap. 1 § eller 4 § eller 4 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tar emot förskott i strid med 5 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot 9 kap. 6 § sista stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. inte för medlemsförteckning eller inte håller en sådan förteckning till-&lt;br&gt;gänglig enligt 9 kap. 9 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inte för lägenhetsförteckning eller meddelar oriktig eller vilseledande&lt;br&gt;uppgift i utdrag enligt 9 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 3 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om straffbarhet vid förskottsbetalning i strid med lagen har behandlats&lt;br&gt;i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 71 § BRL, utom såvitt avser tredje punkten. Enligt&lt;br&gt;denna punkt är det även straffbart att uppbära förskott i strid med 5 kap. 2 §.&lt;br&gt;Straffbarheten inträder antingen föreningen uppbär förskott utan att det finns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett förhandsval eller, om ett sådant avtal finns, förskott tas emot utan att läns- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;styrelsen lämnat tillstånd och föreningen ställt betryggande säkerhet hos&lt;br&gt;länsstyrelsen för återbetalning av förskott till förhandstecknama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har nuvarande 71 § 2 BRL utgått, dvs. straffansvaret har tagits bort&lt;br&gt;för den som inte håller en registrerad ekonomisk plan tillgänglig enligt 3 kap.&lt;br&gt;5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ändringar har skett i förhållande till lagrådsremissens förslag efter-&lt;br&gt;som förslaget om komplettering till den ekonomiska planen utgått. Lagrådets&lt;br&gt;förslag om vissa språkliga förändringar i p. 5 och 6 har inte godtagits..&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Förfarandet i bostadsrättstvister m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel, som innehåller sex paragrafer, har samlats de bestämmelser&lt;br&gt;som rör förfarandet i bostadsrättstvister m. m. 1 huvudsak finns motsvarande&lt;br&gt;regler i BRL. Såsom framgår av 2 kap. har lagrådsremissens förslag i 11&lt;br&gt;kap. 1 överflyttats dit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ärenden om förordnande av god man enligt 8 kap. 1 § och mål om&lt;br&gt;redovisning enligt 8 kap. 7 § andra stycket skall tas upp av tingsrätten i den&lt;br&gt;ort där fastigheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 1 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 77 § BRL i dess lydelse enligt SFS 1990:1132.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av prop. 1990/91:32 så innebär den förändring som trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1991 bl.a. följande. De bostadsrättstvister som tidigare&lt;br&gt;inte skulle prövas av hyresnämnd utan i stället fastighetsdomstol skall nu&lt;br&gt;handläggas av allmän domstol. Därmed blir i första hand forumreglema i&lt;br&gt;10 kap. 10 § rättegångsbalken tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vite som förelagts med stöd av denna lag utdöms av hyresnämnden.&lt;br&gt;Nämnden kan självmant ta upp frågan om utdömande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 6 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i BRL. Bestämmelserna sammanhänger med&lt;br&gt;förslaget i 4 kap. 6 §, se kommentarerna till den paragrafen. Jfr också prop.&lt;br&gt;1974:150 s. 502 f. Utöver vad som följer av denna paragraf gäller bestäm-&lt;br&gt;melserna i lagen (1985: 206) om viten vid hyresnämndens handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av lagrådet har 7 § i remissprotokollet flyttas fram till 2 § efter-&lt;br&gt;som det i 3 § anges att ett beslut om utdömande av vite får överklagas hos&lt;br&gt;bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Beslut av hyresnämnden i frågor angående inträde i föreningen enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 10 §, skyldighet att upplåta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 §, fastställande&lt;br&gt;av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, godkännande av stämmobeslut enligt&lt;br&gt;9 kap. 16 § första stycket 1 eller 2 eller utdömande av vite enligt 11 kap. 2 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får överklagas hos bostadsdomstolen inom tre veckor från den dag beslutet Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;meddelas. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor enligt 7 kap. 11 § får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 2 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen sakliga innehåll stämmer överens med 76 § BRL. I uppräkningen&lt;br&gt;av sådana beslut som får överklagas till bostadsdomstolen har dock lagts till&lt;br&gt;beslut enligt 4 kap. 6 § och 11 kap. 2 §, dvs. beslut om skyldighet att upplåta&lt;br&gt;bostadsrätt eller om villkor för upplåtelse och beslut om utdömande av vite i&lt;br&gt;de fall föreläggandet inte efterlevs. På lagrådets inrådan har vissa redaktio-&lt;br&gt;nella ändringar skett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I en tvist som avser fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 § skall&lt;br&gt;vardera parten svara för sin rättegångskostnad i bostadsdomstolen, om inte&lt;br&gt;något annat anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 3 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med viss språklig justering motsvarar paragrafen 78 § BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beslut om behörighet som intygsgivare enligt 3 kap. 3 § om det medde-&lt;br&gt;lats av myndighet som regeringen bestämt, och beslut i ärende om tillstånd att&lt;br&gt;upplåta bostadsrätt enligt 4 kap. 2 § eller om förskott enligt 5 kap. 5 § får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 4 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter bestämmelserna i 68 § BRL med den ändringen att tidigare&lt;br&gt;överklagande till regeringen beträffande beslut om behörighet som intygs-&lt;br&gt;givare nu överflyttas till kammarrätten. Lagrådet har haft synpunkter på be-&lt;br&gt;stämmelsens utformning och den har därför omarbetats i enlighet med lag-&lt;br&gt;rådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Förbehåll i stadgarna enligt 7 kap. 18 § andra stycket lagen (1987:667)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar som inte innehåller någon bestämmelse om rätt för&lt;br&gt;parterna att klandra skiljedomen gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fråga om en bostadsrättshavares rätt eller skyldighet att tillträda eller&lt;br&gt;behålla lägenheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beträffande fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller förbehållet inte i fråga om tvist med anledning av upplåtelse&lt;br&gt;av nyttjanderätt enligt denna lag, om man genom förbehållet utsett skiljemän&lt;br&gt;eller meddelat bestämmelser om skiljemännens antal, sättet för deras utseende&lt;br&gt;eller förfarandet vid skiljenämnden. I dessa hänseenden skall lagen (1929:&lt;br&gt;145) om skiljemän tillämpas. Vad som sagts nu hindrar dock inte att för-&lt;br&gt;eningen i stadgarna utser hyresnämnden till skiljenämnd eller bestämmer&lt;br&gt;kortare tid för skiljemannaåtgärdens avslutande än den tid om sex månader&lt;br&gt;som anges i nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 kap. 5 § i utredningens förslag)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf har överförts från 73 § BRL. Sakinnehållet Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;är detsamma men viss språklig och redaktionell justering har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har haft vissa synpunkter på de i lagrådsremissen lämnade förslagen&lt;br&gt;till övergångsbestämmelser. Lagrådet har också föreslagit ytterligare över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser. Jag kan i allt väsentligt, såväl i sakligt som i redaktionellt&lt;br&gt;hänseende, dela de synpunkter som lagrådet framfört. De förslag till ytter-&lt;br&gt;ligare övergångsbestämmelser som lagrådet föreslagit redovisas nedan. En&lt;br&gt;övergångsbestämmelse anser jag emellertid onödig (punkt 13 i lagrådets för-&lt;br&gt;slag). Den bör därför utgå. Mitt ställningstagande i denna del har jag redo-&lt;br&gt;visat i specialmotiveringen under 6 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissens förslag innebär således mitt slutliga&lt;br&gt;förslag en rad omkastningar av bestämmelserna samt vissa tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag (nya lagen) träder i kraft den 1 juli 1991, då bostadsrätts-&lt;br&gt;lagen (1971:479) (gamla lagen) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till föreskrift som har er-&lt;br&gt;satts genom bestämmelse i den nya lagen tillämpas i stället den nya bestäm-&lt;br&gt;melsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jfr punkt 17 i övergångsbestämmelserna till 1971 års lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om bostadsrättsföreningar som har registrerats före den 1 juli&lt;br&gt;1991 gäller den nya lagen med de undantag som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr punkt 3 i utredningens förslag och punkt 6 i lagrådsremissen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelsen i 1 kap. 4 § första stycket den nya lagen, att sådan&lt;br&gt;nyttjanderätt som avses i paragrafen endast får upplåtas av bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar, hindrar inte den som före ikraftträdandet av den nya lagen&lt;br&gt;haft rätt att driva verksamhet, i vilken ingår sådana upplåtelser, att fortsätta&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr punkt 2 i utredningens förslag och punkt 4 i lagrådsremissen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har beträffande det remitterade förslaget anfört följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde punkten i det remitterade förslaget skall bestämmelsen att endast&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar får upplåta lägenheter med bostadsrätt inte hindra den&lt;br&gt;som före lagens ikraftträdande haft rätt att driva näringsverksamhet, i vilken&lt;br&gt;ingår upplåtelse av nyttjanderätt som avses i denna lag, att fortsätta verksam-&lt;br&gt;heten (jfr punkt 2 övergångsbestämmelserna till BRL). Enligt 1 § tredje&lt;br&gt;stycket lagen (1930:115) om bostadsrättsföreningar var det förbjudet för&lt;br&gt;andra än bostadsrättsföreningar att driva verksamhet med ändamål att upplåta&lt;br&gt;lägenheter med nyttjanderätt för obegränsad tid. Enligt en särskild över-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångsbestämmelse skulle förbudet dock inte utgöra hinder för den som drev Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;sådan verksamhet vid tiden för lagens ikraftträdande den 1 juli 1930 att fort-&lt;br&gt;sätta verksamheten beträffande hus som då tillhörde honom (se prop.&lt;br&gt;1930:65 s. 15, 109 och 119). Genom anknytningen till 1930 års övergångs-&lt;br&gt;bestämmelse-via övergångsbestämmelsen till BRL (se prop. 1971:12 s. 169&lt;br&gt;f, 223 och 240) - innebär den nu föreslagna övergångsbestämmelsen att det&lt;br&gt;inte är möjligt att utvidga verksamheten till ytterligare hus utan ombildning till&lt;br&gt;bostadsrättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslaget används ordet &amp;quot;näringsverksamhet&amp;quot; utan att detta&lt;br&gt;har närmare kommenterats. Lagrådet förordar att det i tidigare övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser använda ordet &amp;quot;verksamhet&amp;quot; används även här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar lagrådets synpunkter och bestämmelsen har i huvudsak utformats i&lt;br&gt;enlighet med lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelsen i 1 kap. 5 § andra stycket första meningen den nya&lt;br&gt;lagen, att det för registrering av en ekonomisk plan fordras att det i förening-&lt;br&gt;ens hus kommer att finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med&lt;br&gt;bostadsrätt, hindrar inte registrering av en ny ekonomisk plan enligt 3 kap. 4&lt;br&gt;§ den nya lagen, om föreningens hus vid kraftträdandet av den nya lagen&lt;br&gt;hade mindre än fem sådana lägenheter och antalet därefter inte gått ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag. Jfr punkt 7 i&lt;br&gt;lagrådsremissen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering av en ekonomisk plan fordras att det i föreningens hus&lt;br&gt;kommer att finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt.&lt;br&gt;Sjunde punkten i det remitterade förslaget innebär att denna bestämmelse inte&lt;br&gt;skall gälla registrering av en ny ekonomisk plan (se 3 kap. 4 §) för en sådan&lt;br&gt;förening som vid lagens ikraftträdande hade &amp;quot;mindre än fem sådana lägen-&lt;br&gt;heter i sitt hus&amp;quot;. Lagrådet anser med hänsyn till inriktningen av den nya&lt;br&gt;regleringen att undantaget skall gälla endast om antalet lägenheter efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet inte gått ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag godtar lagrådets förslag och bestämmelsen bör utformas i enlighet med&lt;br&gt;detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Bestämmelsen i 1 kap. 5 § tredje stycket den nya lagen, att det för&lt;br&gt;registrering av en ekonomisk plan ställs vissa krav när det gäller belägenheten&lt;br&gt;av föreningens hus, gäller vid registrering av en ny ekonomisk plan enligt&lt;br&gt;3 kap. 4 § den nya lagen endast i fråga om hus som föreningen förvärvar&lt;br&gt;efter ikraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag. Jfr punkt 8 i&lt;br&gt;lagrådsremissen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en äldre förening skaffar sig ytterligare hus torde det så gon som alltid&lt;br&gt;krävas att en ny ekonomisk plan upprättas för föreningen. Om föreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före lagens ikraftträdande skaffat ytterligare hus, men registreringen av den Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;nya planen sker först därefter gäller inte bestämmelserna i 1 kap. 5 §.&lt;br&gt;Däremot gäller dessa bestämmelser om husen förvärvats forst efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen redan vid ikraftträdandet har flera hus och dessa inte är&lt;br&gt;placerade på det sätt som föreskrivs i bestämmelserna, får registreringen av&lt;br&gt;den nya planen inte vägras på den grunden. Frågan huruvida placeringen av&lt;br&gt;de nya husen uppfyller lagens krav får i dessa fall bedömas med utgångs-&lt;br&gt;punkt från husens placering i förhållande till de gamla husen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bestämmelserna i 1 kap. 8 § första stycket den nya lagen hindrar inte&lt;br&gt;en juridisk person, som före ikraftträdandet av den nya lagen haft rätt att&lt;br&gt;upplåta andelsrätt med vilken följer rätt att för begränsad tid besitta eller nyttja&lt;br&gt;lägenhet i hus som tillhör den juridiska personen, att upplåta sådan andelsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall än som avses i första stycket får förening eller aktiebolag, som&lt;br&gt;före ikraftträdandet av den nya lagen drivit verksamhet i vilken ingår upp-&lt;br&gt;låtelse av andelsrätt som avses i 1 kap. 8 § första stycket den nya lagen, efter&lt;br&gt;tillstånd av länsstyrelsen fortsätta sin verksamhet. Tillstånd som har medde-&lt;br&gt;lats enligt punkt 16 övergångsbestämmelserna till den gamla lagen gäller som&lt;br&gt;tillstånd enligt första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr punkt 11 i utredningens förslag och punkt 5 i lagrådsremissen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom lagrådet påpekat har i det remitterade förslaget dispensmöjligheten&lt;br&gt;utsträckts till handelsbolag genom att där används uttrycket &amp;quot;juridisk person&amp;quot;.&lt;br&gt;Enligt lagrådets mening saknas anledning att göra denna utvidgning av en&lt;br&gt;tidigare bestämd övergångsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om dispens har givits in före ikraftträdandet av den nya&lt;br&gt;lagen, får enligt andra stycket andra meningen i det remitterade förslaget&lt;br&gt;verksamheten drivas vidare i väntan på beslut i ärendet. Detta överensstäm-&lt;br&gt;mer med övergångsbestämmelserna till BRL. Det förefaller inte motiverat&lt;br&gt;med en ny dispensprövning och lagrådet har därför förordat att andra stycket&lt;br&gt;andra meningen i förevarande övergångsbestämmelse ändras så att tillstånd&lt;br&gt;som har meddelats enligt punkt 16 övergångsbestämmelserna till BRL får&lt;br&gt;gälla även som tillstånd enligt de nya övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har mot bakgrund av det anförda utformats i enlighet med&lt;br&gt;lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Har en juridisk person före ikraftträdandet av den nya lagen förvärvat&lt;br&gt;bostadsrätt till en bostadslägenhet, avsedd för annat än fritidsändamål, gäller&lt;br&gt;11 § första stycket första meningen den gamla lagen i stället för 2 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag. Jfr punkt 3 i&lt;br&gt;lagrådsremissen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 4 § första stycket får en juridisk person som har förvärvat&lt;br&gt;bostadsrätt till en bostadslägenhet, som inte är avsedd för fritidsändamål, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;233&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vägras inträde i föreningen även om något annat är föreskrivet i föreningens Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;stadgar. Möjligheten för en styrelse att vägra en sådan juridisk person inträde&lt;br&gt;är dock beroende av att förvärvet av bostadsrätten skett efter lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande. Har förvärvet skett dessförinnan följer av denna övergångs-&lt;br&gt;bestämmelse att frågan om medlemskap skall prövas enligt 11 § första stycket&lt;br&gt;i 1971 års lag. Bestämmelserna om juridiska personers medlemskap har&lt;br&gt;kommenterats i avsnitt 2.4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Har en bostadsrättsförenings fastighetsförvärv skett före ikraftträdandet&lt;br&gt;av den nya lagen, skall den tid som anges i 2 kap. 8 § andra stycket 2 den nya&lt;br&gt;lagen räknas från utgången av juni månad 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lagrådets förslag bör en särskild övergångsbestämmelse införas i de fall&lt;br&gt;en bostadsrättsförening vägrar en hyresgäst medlemskap på grund av be-&lt;br&gt;stämmelsen i 2 kap. 8 § andra stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Har en ekonomisk plan registrerats av länsstyrelsen enligt den gamla&lt;br&gt;lagen eller tagits emot av länsstyrelsen enligt lagen (1930:115) om bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar, skall planen anses vara registrerad enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr punkt 4 i utredningens förslag och punkt 9 i lagrådsremissen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna punkt är delvis hämtad från punkt 4 i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;1971 årslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Har före ikraftträdandet av den nya lagen träffats sådant avtal om&lt;br&gt;framtida upplåtelse av bostadsrätt som avses i 9 § den gamla lagen gäller fort-&lt;br&gt;farande den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Någon motsvarande bestämmelse finns inte i utredningens förslag eller i&lt;br&gt;lagrådsremissen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § BRL får en bostadsrättsförening träffa avtal om framtida upplåtelse&lt;br&gt;av bostadsrätt endast i fråga om annan lägenhet än bostadslägenhet (dvs.&lt;br&gt;lokal). De i 5 kap. föreslagna bestämmelserna om förhandsavtal avser både&lt;br&gt;bostadslägenheter och lokaler. I specialmotiveringen till 5 kap. 1 § anförs att&lt;br&gt;äldre bestämmelser fortfarande skall gälla i fråga om förhandsavtal som avser&lt;br&gt;lokal och som ingåtts före den nya lagens ikraftträdande. Det anförs också att&lt;br&gt;de i 5 kap. 2 § föreslagna bestämmelserna om förskott skall gälla om för-&lt;br&gt;eningen efter ikraftträdandet tar emot förskott. I det remitterade förslaget har&lt;br&gt;dessa uttalanden inte givit upphov till någon övergångsbestämmelse. Lagrådet&lt;br&gt;finner med hänsyn bl.a. till vad redan träffade avtal kan innehålla att äldre&lt;br&gt;bestämmelser bör gälla utan något undantag beträffande förskott och förordar&lt;br&gt;en övergångsbestämmelse av innebörd att äldre bestämmelser fortfarande&lt;br&gt;skall gälla om det före ikraftträdandet av den nya lagen har träffats ett sådant&lt;br&gt;avtal om framtida upplåtelse av bostadsrätt som avses i 9 § BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig till vad lagrådet anfört. En bestämmelse har införts i Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;enlighet med lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Har en hyresgäst före ikraftträdandet av den nya lagen enligt 60 a §&lt;br&gt;den gamla lagen biträtt ett beslut om förvärv av en hyresfastighet för om-&lt;br&gt;bildning av hyresrätt till bostadsrätt och hade föreningen i sina stadgar före-&lt;br&gt;skrivit att en sådan hyresgäst skall vara skyldig att teckna bostadsrätt till sin&lt;br&gt;lägenhet efter förvärvet, gäller fortfarande 9 a § den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Saknar motsvarighet i utredningens förslag. Jfr punkt 2 i lagråds-&lt;br&gt;remissen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten följer att bestämmelserna i 9 a § 1971 års lag i vissa fall kan&lt;br&gt;gälla även efter lagens ikraftträdande. Det innebär bl.a. att en förening kan bli&lt;br&gt;skyldig att upplåta bostadsrätt till en hyresgäst, trots att något förhandsavtal&lt;br&gt;inte träffats. Vidare kan en hyresgäst som har övertagit hyresrätten till en&lt;br&gt;sådan lägenhet trots förbudet i 5 kap. 6 § för en förhandstecknare att sätta&lt;br&gt;någon annan i sitt ställe bli skyldig att teckna bostadsrätt till lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Bestämmelsen i 7 kap. 6 § andra stycket den nya lagen, om begräns-&lt;br&gt;ning av rätten för en juridisk person att använda en bostadslägenhet, gäller&lt;br&gt;inte om den juridiska personen har förvärvat bostadsrätt till lägenheten före&lt;br&gt;ikraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 2.4.2 har lagrådet av rättssäkerhetsskäl ansett det&lt;br&gt;lämpligt med en särskild övergångsbestämmelse som innebär att om den&lt;br&gt;juridiska personen förvärvat en bostadsrätt före ikraftträdandet skall inte&lt;br&gt;7 kap. 6 § gälla. Som jag tidigare redovisat i ovannämnda avsnitt ansluter jag&lt;br&gt;mig till lagrådets förslag i denna del och en bestämmelse med det innehåll&lt;br&gt;som lagrådet föreslagit har därför införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Vid tillämpning av den nya lagen skall grundavgift enligt den gamla&lt;br&gt;lagen anses utgöra insats. En bestämmelse i en förenings stadgar, om att års-&lt;br&gt;avgift eller andel i vinst eller behållna tillgångar skall beräknas efter en lägen-&lt;br&gt;hets andelsvärde, skall anses innebära att en sådan avgift eller andel skall be-&lt;br&gt;räknas efter insatsen för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr punkt 6 i utredningens förslag och punkt 10 i lagrådsremissen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna punkt motsvarar till viss del punkt 9 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till 1971 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Finns det i en förenings stadgar sedan den 1 juli 1972, då den gamla&lt;br&gt;lagen trädde i kraft, en bestämmelse om beräkning av ersättning för bostads-&lt;br&gt;rätt vid överlåtelse, gäller bestämmelsen fortfarande, även om grunderna för&lt;br&gt;beräkningen inte angetts i stadgarna enligt 9 kap. 5 § första stycket 6 i den&lt;br&gt;nya lagen. En sådan bestämmelse skall anses innebära villkor för medlem-&lt;br&gt;skap, om inte något annat framgår av omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr punkt 7 i utredningens förslag och punkt 11 i lagrådsremissen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna punkt motsvarar i sak punkt 10 övergångsbestämmelserna till 1971&lt;br&gt;års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Har ett beslut på en föreningsstämma fattats före ikraftträdandet av&lt;br&gt;den nya lagen, gäller den gamla lagen i fråga om beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr punkt 8 i utredningens förslag och punkt 12 i lagrådsremissen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jfr punkt 11 övergångsbestämmelserna till 1971 års lag. Bestämmelserna&lt;br&gt;innebär bl.a. att bestämmelserna i 9 kap. 16 § första stycket 2 varigenom en&lt;br&gt;bostadsrättshavares s.k. vetorätt kan brytas gäller endast om förenings-&lt;br&gt;stämman fattat sitt beslut efter lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att räckvidden av bestämmelsen är svår att överblicka&lt;br&gt;och att det förefaller som om den skulle kunna föra för långt i vissa hänseen-&lt;br&gt;den beroende på tolkningen. En motsvarande övergångsbestämmelse, där&lt;br&gt;samma invändning skulle kunna göras, finns såsom lagrådet anfört emellertid&lt;br&gt;i punkt 11 övergångsbestämmelserna till BRL och det har inte framkommit att&lt;br&gt;den har föranlett några problem i tillämpningen. Bestämmelsen har därför fått&lt;br&gt;kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Har ett beslut som avses i 4 § andra stycket den gamla lagen, om be-&lt;br&gt;hörighet som intygsgivare, meddelats före ikraftträdandet av den nya lagen&lt;br&gt;gäller 68 § första stycket den gamla lagen i fråga om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr punkt 9 i utredningens förslag och punkt 13 i lagrådsremissen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande rätt får ett beslut om behörighet som intygsgivare över-&lt;br&gt;klagas till regeringen, se 68 § 1971 års lag. Enligt den nya lagen får sådana&lt;br&gt;beslut överklagas hos kammarrätten, se 11 kap. 5 § 1. Talan mot sådana be-&lt;br&gt;slut om behörighet som intygsgivare meddelat före ikraftträdande skall alltså&lt;br&gt;prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Tvister, som före ikraftträdandet av den nya lagen har anhängiggjorts&lt;br&gt;vid domstol eller hyresnämnd eller hänskjutits till avgörande av skiljemän,&lt;br&gt;med stöd av den gamla lagen prövas enligt den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr punkt 10 i utredningens förslag och punkt 14 i lagrådsremissen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tvist som har anhängiggjorts före den nya lagens ikraftträdande skall&lt;br&gt;prövas enligt äldre bestämmelser. Denna princip gällde också när 1971 års lag&lt;br&gt;trädde i kraft (se punkt 15 övergångsbestämmelserna till den lagen). I begrep-&lt;br&gt;pet bostadsrättstvist innefattas även en tvist om hyresvillkor enligt 4 kap.&lt;br&gt;9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Förslaget till lag om omregistrering av vissa bostads- Prop. 1990/91:92&lt;br&gt;föreningar till bostadsrättsföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget har redovisats i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Enligt bestämmelserna i denna lag får sådana bostadsföreningar som av-&lt;br&gt;ses i punkterna 4 och 7 övergångsbestämmelserna till bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:000) omregistreras till bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen prövar fråga om omregistrering efter anmälan av bostads-&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att lagen är tillämplig på sådana bostadsföreningar&lt;br&gt;som avses i punkterna 4 och 7 övergångsbestämmelserna till den nya&lt;br&gt;bostadsrättslagen. Både s.k. besittningsföreningar och s.k. hyresföreningar&lt;br&gt;omfattas alltså av lagförslaget. Däremot omfattar inte förslaget sådana för-&lt;br&gt;eningar som upplåter nyttjanderätt utan anknytning till andelsrätt (jfr utred-&lt;br&gt;ningens betänkande s. 209). Aktiebolag och handelsbolag som får fortsätta&lt;br&gt;sin verksamhet enligt de nämnda övergångsbestämmelserna omfattas inte&lt;br&gt;heller av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen är registreringsmyndighet för bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att en hänvisning bör ske till övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna i den nya bostadsrättslagen. Vidare anser lagrådet att andra stycket bör&lt;br&gt;förtydligas genom att det är länsstyrelsen som prövar frågan om omregistre-&lt;br&gt;ring efter anmälan av bostadsföreningen.Bestämmelsen har utformats i enlig-&lt;br&gt;het med lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Omregistrering får ske under förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bostadsföreningen har beslutat ändra innehållet i sina stadgar i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med bestämmelserna i bostadsrättslagen (1991:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att bostadsföreningen har minst fem medlemmar och har utsett styrelse&lt;br&gt;och revisor för bostadsrättsföreningen i enlighet med bestämmelserna i 9 kap.&lt;br&gt;12 och 26 §§ bostadsrättslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att bostadsföreningen har beslutat ändra sin firma till överensstämmelse&lt;br&gt;med bestämmelserna i 9 kap. 6 § bostadsrättslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att en sådan ekonomisk plan som anges i 4 § denna lag har upprättats&lt;br&gt;och registreras samtidigt med att föreningen omregistreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om omregistreringen tillämpas i övrigt bestämmelserna i 9 kap. 31&lt;br&gt;§ bostadsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För omregistrering krävs att bostadsföreningen fattar samtliga de olika&lt;br&gt;beslut som anges i första stycket 1-3. Besluten fattas på föreningsstämma&lt;br&gt;enligt de föreskrifter som meddelas i 3 §. En förenklad ekonomisk plan skall&lt;br&gt;enligt första stycket punkt 4 registreras samtidigt med bostadsrättsföreningen.&lt;br&gt;Bestämmelser om planen finns i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att bestämmelserna om registrering i bostads-&lt;br&gt;rättslagen skall tillämpas även vid omregistrering. Förordningen (1987:978)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar är tillämplig också på bostadsrättsföreningar. I&lt;br&gt;förordningen finns närmare föreskrifter om vilka uppgifter anmälningar för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrering skall innehålla och vilka handlingar som skall bifogas en an- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;mälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Beslut av bostadsföreningen i de frågor som avses i 2 § första stycket 1-&lt;br&gt;3 och 4 § fattas i den ordning som anges i 7 kap. lagen (1987:667) om eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar. Bestämmelserna om viss majoritet i 7 kap. 15 § andra&lt;br&gt;stycket sista meningen nämnda lag skall inte gälla sådana beslut och inte&lt;br&gt;heller när föreningsstämma beslutar i annan angelägenhet som rör om-&lt;br&gt;registreringen. Inte heller skall sådana villkor i stadgarna som går längre än&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 14 § första stycket och 15 § nämnda kapitel tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket reglerar förfarandet för sådana beslut för omregistrering som&lt;br&gt;bostadsföreningen skall fatta enligt 2 § första stycket 1-3. Av 4 § lagen&lt;br&gt;(1987:668) om införande av lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;framgår att den nya föreningslagen gäller även för äldre ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar med vissa undantag. De angivna undantagen är dock inte aktuella vid&lt;br&gt;omregistrering av bostadsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande stadgeändring enligt 2 § punkt 1 gäller huvudprincipen enligt&lt;br&gt;7 kap. 14 § föreningslagen att samtliga röstberättigade i bostadsföreningen&lt;br&gt;skall vara ense. Ett beslut om stadgeändring är dock också giltigt om det fat-&lt;br&gt;tas på två på varandra följande stämmor och på den senare stämman biträds&lt;br&gt;av minst två tredjedelar av de röstande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 15 § föreningslagen kan det i bland bli aktuellt med en större&lt;br&gt;majoritet vid stadgeändring. Detta gäller bl.a. i fråga om inskränkningar i rät-&lt;br&gt;ten att återfå insatsen i föreningen (samtliga röstberättigade). Övergången till&lt;br&gt;bostadsrätt innebär med nödvändighet att rätten att återfå insatsen av för-&lt;br&gt;eningen bortfaller. Det värde som bostadsrätten representerar får medlemmen&lt;br&gt;inom ramen för bostadsrättsinstitutet i stället tillgodogöra sig genom över-&lt;br&gt;låtelse av bostadsrätten. För att inte omöjliggöra en övergång till bostadsrätt i&lt;br&gt;de fall en kvalificerad majoritet av de röstande anser detta förenligt med med-&lt;br&gt;lemmarnas bästa, har det i andra meningen föreskrivits att bestämmelserna i&lt;br&gt;15 § andra stycket andra meningen inte skall gälla. Av motsvarande skäl har&lt;br&gt;en föreskrift om att stadgevillkor som går längre än vad som föreskrivs i 7&lt;br&gt;kap. 14 och 15 §§ föreningslagen inte skall tillämpas (jfr 7 kap. 13 § andra&lt;br&gt;stycket föreningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betäffande beslut om val av styrelse m.m. enligt 2 § första stycket 2,&lt;br&gt;gäller enligt huvudregeln i 7 kap. 13 § föreningslagen att den som får flest&lt;br&gt;röster blir vald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om firmaändring enligt punkt 3 samma paragraf gäller enkel majori-&lt;br&gt;tet enligt huvudregeln i 7 kap. 13 § föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarnas insatser skall anses utgöra motsvarande insatser i bostads-&lt;br&gt;rättsföreningen. Överskott utöver insatserna kvarstår i bostadsrättsföreningen&lt;br&gt;om inte föreningsstämman beslutar annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att lagrådsremissens krav på beslut av förenings-&lt;br&gt;stämma beträffande &amp;quot;andra beslut som föreningen fattar med anledning av&lt;br&gt;omregistreringen&amp;quot; bör slopas. Den måste enligt lagrådets mening enligt nu-&lt;br&gt;varande lydelse innefatta också enklare beslut av exempelvis verkställighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som i normal ordning bör kunna fattas pä ett mindre komplicerat sätt än på en Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;stämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådet bör vidare undantaget såvitt avser 7 kap. 14 § förenings-&lt;br&gt;lagen begränsa sig till första stycket i den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 § andra stycket i lagrådsremissens förslag, att beslut&lt;br&gt;enligt första stycket får verkan först när omregistreringsbeslutet vunnit laga&lt;br&gt;kraft, kan enligt lagrådets mening inte passa i fråga om alla beslut. För de&lt;br&gt;beslut som förutsätter omregistrering måste det anses uppenbart att de för-&lt;br&gt;faller om någon omregistrering inte blir av. Detta bör enligt lagrådet lämpligen&lt;br&gt;anges i besluten och behöver i vart fall inte föreskrivas i lagen. Lagrådet anser&lt;br&gt;därför att andra stycket i lagrådsremissens förslag härigenom kan utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del ansluter jag mig till vad lagrådet anfört och paragrafen har&lt;br&gt;därför utformats i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Innan ett beslut fattas som avses i 2 § första stycket 1-3, skall en för-&lt;br&gt;enklad ekonomisk plan ha upprättats av bostadsföreningens styrelse och god-&lt;br&gt;känts av föreningsstämman. I planen skall en beräkning göras av bostads-&lt;br&gt;föreningens behållna tillgångar. Medlemmarnas insatser skall anses utgöra&lt;br&gt;motsvarande insatser i bostadsrättsföreningen. Överskott utöver insatserna&lt;br&gt;kvarstår i bostadsrättsföreningen om inte föreningsstämman beslutar annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ekonomiska planen enligt paragrafen skall registreras hos&lt;br&gt;länsstyrelsen samtidigt med omregistreringen av bostadsföreningen (se 2 §&lt;br&gt;första stycket 4). Planen, som skall föreligga färdig innan besluten för om-&lt;br&gt;registrering fattas, skall innehålla en beräkning av bostadsföreningens be-&lt;br&gt;hållna tillgångar. Fördelningen sker så att medlemmarnas insatser i bostads-&lt;br&gt;föreningen utgör motsvarande insatser i bostadsrättsföreningen. Överskottet&lt;br&gt;utöver insatserna kvarstår i bostadsrättsföreningen om inte något annat be-&lt;br&gt;slutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen behöver inte vara försedd med något intyg (jfr 3 kap. förslaget till&lt;br&gt;bostadsrättslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i fråga om förslaget anfört följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § första stycket i det remitterade förslaget skall, i den förenklade&lt;br&gt;ekonomiska plan som styrelsen skall upprätta, behållna tillgångar beräknas&lt;br&gt;och &amp;quot;insatsen&amp;quot; fördelas på bostadsrätterna efter andel eller annan fördelnings-&lt;br&gt;grund som föreningsstämman beslutar. Lagrådet finner den naturliga ord-&lt;br&gt;ningen vara att gjorda insatser kvarstår som insatser i bostadsrättsföreningen&lt;br&gt;och att eventuellt överskott utöver insatserna fonderas i &amp;quot;den nya&amp;quot; föreningen&lt;br&gt;om inte föreningsstämman beslutar något annat. Med hänsyn bl.a. till denna&lt;br&gt;medverkan av föreningsstämman bör planen godkännas av stämman, innan&lt;br&gt;den ges in för registrering. Om detta anges i paragrafen blir andra stycket&lt;br&gt;överflödigt. Också tredje stycket kan utgå eftersom det rör verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter som inte behöver stöd i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan ansluta mig till vad lagrådet anfört och bestämmelserna bör ut-&lt;br&gt;formas i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När ett beslut om omregistrering har vunnit laga kraft, skall de lägenheter&lt;br&gt;som av bostadsföreningen varit upplåtna med sådan rätt som anges i punkt 4&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 7 övergångsbestämmelserna till bostadsrättslagen (1991:000) i stället an- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;ses upplåtna med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsföreningens styrelse skall genast utfärda bevis till bostads-&lt;br&gt;rättshavama om bostadsrätterna. Beviset skall innehålla sådana uppgifter som&lt;br&gt;skall anges i lägenhetsförteckning enligt 9 kap. 10 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket blir de lägenheter som var upplåtna med sådan rätt som&lt;br&gt;anges i punkt 4 eller 7 i övergångsbestämmelserna till bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:000) automatiskt upplåtna med bosudsrätt när omregistreringen har&lt;br&gt;vunnit laga kraft. Lägenheter som upplåts med hyresrätt utan anknytning till&lt;br&gt;andelsrätt kvarstår som vanliga hyreslägenheter, men föreningen är naturligt-&lt;br&gt;vis oförhindrad att upplåu sådana lägenheter med bostadsrätt på vanligt sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall föreningen genast utfärda ett särskilt bevis om&lt;br&gt;bostadsrätterna. Bevisen ersätter upplåtelseavtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen avses träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till&lt;br&gt;fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till ändringar i ombildningslagen rör 3, 6, 9 och 12 §§. Förslagen&lt;br&gt;har behandlats under avsnitt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om hyresgäster har intresse av att förvärva fast egendom for ombildning&lt;br&gt;av hyresrätt till bosudsrätt får detta anmälas till inskrivningsmyndigheten för&lt;br&gt;anteckning i fastighetsboken. Intresseanmälan skall för hyresgästernas räk-&lt;br&gt;ning göras av en bostadsrättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen skall till sin anmälan foga ett intyg av föreningens styrelse om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hur mänga lägenheter som finns i den fas ta egendom som anmälan om-&lt;br&gt;fattar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheterna&lt;br&gt;skriftligen har förklarat sig intresserade av en ombildning av hyresrätt till&lt;br&gt;bostadsrätt och att dessa hyresgäster är medlemmar i bostadsrättsföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har gjorts om redaktionellt. Första punkten överensstämmer i&lt;br&gt;sak vad som tidigare angavs i bestämmelsen. Andra punkten är i sak ny och&lt;br&gt;har behandlats under avsnitt 3.2. Denna innebär att de hyresgäster som i&lt;br&gt;styrelsens intyg till inskrivningsmyndigheten förklarat sig intresserade av en&lt;br&gt;ombildning också skall vara medlemmar i föreningen vid den tidpunkt de&lt;br&gt;skriftligen ger uttryck för sitt intresse. Ändringen har tillkommit för att för-&lt;br&gt;stärka att ombildningen skall ske på initiativ av de boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Fast egendom, som utgör en hyreshusenhet och för vilken en intresse-&lt;br&gt;anmälan gäller, fär inte överlåtas helt eller delvis genom köp eller byte utan att&lt;br&gt;den bostadsrättsförening som har gjort intresseanmälan har erbjudits att för- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;240&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värva hela hyreshusenheten. Ett sädant erbjudande kallas hembud. Med Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;överlätelse genom köp eller byte likställs överlätelse genom tillskott till bolag&lt;br&gt;eller förening, utdelning eller skifte från bolag eller förening samt fusion&lt;br&gt;enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlätelse fär ske utan hembud till bostadsrättsföreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om bostadsrättsföreningen godkänner överlåtelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om staten eller en kommun förvärvar egendomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om förvärvaren är gift med överlätaren eller om förvärvaren eller, när&lt;br&gt;makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlätarens avkomling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om förvärvet sker genom inrop pä exekutiv auktion eller offentlig auk-&lt;br&gt;tion enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om överlåtelsen avser andel samt förvärvaren redan äger en andel i&lt;br&gt;egendomen och denna andel förvärvats på annat sätt än genom gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hembud behövs inte heller, om ett förvärv av bostadsrättsföreningen&lt;br&gt;skulle vara oskäligt med hänsyn till förhållandet mellan överlätaren och en&lt;br&gt;annan förvärvare än bostadsrättsföreningen eller villkoren för eller om-&lt;br&gt;ständigheterna vid en sädan överlåtelse. Frägan om hembud behövs prövas&lt;br&gt;av hyresnämnden pä begäran av fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i denna paragraf har behandlats i avsnitt 3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förhindra kringgäenden av hembudsskyldigheten har det i första&lt;br&gt;stycket tillagts att vissa associationsrättsliga övergängar skall jämställas med&lt;br&gt;överlätelser genom köp eller byte. Den nya bestämmelsen har formulerats i&lt;br&gt;enlighet med lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nägon ändring av tredje stycket med anledning av ändringen i första&lt;br&gt;stycket har inte ansetts nödvändig. Undantagsregeln i detta stycke kan dock i&lt;br&gt;vissa fall bli tillämplig även vid sådana associationsrättsliga förvärv som av-&lt;br&gt;ses i första stycket. Tredje stycket är avsett att tillämpas restriktivt. Som an-&lt;br&gt;förts i avsnitt 3.3 kan ett associationsrättsligt förvärv bli undantaget bl.a. om&lt;br&gt;det finns en intressegemenskap mellan fastighetsägaren och förvärvaren, t.ex.&lt;br&gt;om fastighetsägaren har bildat ett bolag och lämnar fastigheten som tillskott&lt;br&gt;för att i fortsättningen bedriva sin rörelse i bolagsform. Undantag kan ocksä&lt;br&gt;tänkas om det är fråga om tillskott av fastigheten inom ett koncemförhällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket punkt 5, som är ny, fär en övergäng ske utan hembud&lt;br&gt;till bostadsrättsföreningen, om övergängen avser andel samt förvärvaren&lt;br&gt;redan äger en andel i egendomen och denna andel förvärvats pä annat sätt än&lt;br&gt;genom gåva. Lagrådet har, som framgår av avsnitt 3.3, haft vissa synpunkter&lt;br&gt;pä denna undantagsbestämmelse. Som jag redovisat i nämnda avsnitt ansluter&lt;br&gt;jag mig helt till vad lagrådet anfört och paragrafen har därför getts den ut-&lt;br&gt;formning lagrädet föreslagit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bestämmelser om bostadsrättsföreningars beslut att förvärva hyres-&lt;br&gt;fastigheter för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt finns i 9 kap.&lt;br&gt;19-22 §§ bostadsrättslagen (1991:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i lagrummet är endast en redaktionell anpassning till förslaget till&lt;br&gt;ny bostadsrättslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Även om hembudet har upphört att gälla får, sd länge föreningens Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;intresseanmälan gäller, en sädan överlåtelse eller övergäng som avses i 6 §&lt;br&gt;första stycket inte ske till någon annan än den bostadsrättsförening som har&lt;br&gt;gjort intresseanmälan, om köpeskillingen är lägre eller villkoren för överlåtel-&lt;br&gt;sen sammantagna är avsevärt ogynnsammare för fastighetsägaren än vad som&lt;br&gt;angavs vid hembudet. En sädan överlätelse eller övergäng fär inte heller ske&lt;br&gt;om ett villkor som angavs vid hembudet är uppenbart oskäligt mot för-&lt;br&gt;eningen. Har fastighetsägaren sedan ett hembud upphört att gälla gjort ett nytt&lt;br&gt;hembud, enligt vilket köpeskillingen är lägre eller villkoren pä annat sätt&lt;br&gt;ogynnsammare för fastighetsägaren, och upphör även detta hembud att gälla,&lt;br&gt;skall första och andra meningarna tillämpas på det nya hembudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall äga motsvarande tillämpning om överlåtelsen avser&lt;br&gt;andel av hyreshusenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om förbudet i första stycket äger 6 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;motsvarande tillämpning. Om något undantag inte föreligger, är överlåtaren&lt;br&gt;skyldig att inhämta hyresnämndens tillstånd till överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär, förutom en anpassning till förslaget i 6 §, att den s.k.&lt;br&gt;spärregeln utvidgas så att även uppenbart oskäliga villkor i ett hembud kan&lt;br&gt;prövas i detta sammanhang. Det innebär att hyresnämnden kan vägra fastig-&lt;br&gt;hetsägaren tillstånd att överlåta fastigheten till någon annan än föreningen, om&lt;br&gt;något villkor som angavs vid hembudet är uppenbart oskäligt mot föreningen.&lt;br&gt;Bestämmelserna har kommenterats ingående i avsnitt 3.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrddet har föreslagit att lagtexten i första stycket andra meningen förses&lt;br&gt;med ordet uppenbart före oskäligt. Jag har i avsnitt 3.4 godtagit att lagtexten&lt;br&gt;utformas i enlighet med lagrådets förslag. I förhållande till det remitterade&lt;br&gt;förslaget har de två första meningarna i paragrafens första stycke formulerats&lt;br&gt;om något på förslag av lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergängsbeståmmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av lagrådsremissen har jag föreslagit förutom tiden för ikraft-&lt;br&gt;trädandet att äldre lag gäller i fråga om en intresseanmälan som gjorts före&lt;br&gt;ikraftträdandet. Lagrådet har förutom språkliga synpunkter på formuleringen&lt;br&gt;anfört följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan övergångsreglering innebär att det under en övergångstid av två år&lt;br&gt;(se 5 § om hur länge en intresseanmälan gäller) skall tillämpas olika regler be-&lt;br&gt;roende på om föreningens intresseanmälan har gjorts före eller efter den&lt;br&gt;1 juli 1991. En mera nyanserad övergångsreglering skulle ha vissa fördelar&lt;br&gt;men lagrådet anser sig inte ha anledning att motsätta sig förslaget så som det&lt;br&gt;nu angetts. För att den avsedda innebörden skall komma till tydligare uttryck&lt;br&gt;bör dock bestämmelsen ges en följande lydelse: &amp;quot;2. Har intresseanmälan&lt;br&gt;gjorts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. Jag kan ha viss förståelse för de syn-&lt;br&gt;punkter lagrådet framfört. Det innebär visserligen an det under en övergångs-&lt;br&gt;period skall i viss mån tillämpas olika regler beroende på om föreningens&lt;br&gt;intresseanmälan gjorts före eller efter 1 juli 1991. Detta ser jag emellertid inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som något stort problem. Eftersom lagrådet inte motsatt sig förslaget som Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;sådant bör ingen ändring i sak ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 övriga förslag till lagändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär i huvudsak en redaktionell anpassning till den nya&lt;br&gt;bostadsTättslagen. Några sakliga ändringar har dock tillkommit Lagrådet har&lt;br&gt;haft vissa synpunkter på lagrådsremissens förslag till ändringar (se lagrådets&lt;br&gt;yttrande). I huvudsak har lagrådets förslag godtagits och bestämmelserna ut-&lt;br&gt;formats i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser förslagen 5 Ändring i äktenskapsbalken och 14 Lagen&lt;br&gt;(1987:232) om sambors gemensamma hem så hänger dessa samman med&lt;br&gt;förslaget om förhandsavtal i bostadsrättslagen. Såsom lagrådet påpekat bör&lt;br&gt;den nya bestämmelsen läggas som en fjärde punkt till de övriga i första&lt;br&gt;stycket. Avsikten om användningen av den tilltänkta lägenheten har också på&lt;br&gt;lagrådets inrådan relaterats till tidpunkten när avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser 7 Förslag till ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder&lt;br&gt;och hyresnämnder har förutom en anpassning till den nya bostadsrättslagen&lt;br&gt;gjorts ett tillägg på lagrådets inrådan i 11 § första stycket. Genom att i&lt;br&gt;nämnda paragraf ta upp även 4 kap. 6 § i lagförslaget om ny bostadsrättslag&lt;br&gt;kommer en tvist om skyldighet att upplåta bostadsrätt att behandlas på samma&lt;br&gt;sätt som en tvist om medlemskap. Detta innebär att ett ärende om upplåtelse&lt;br&gt;som skrivits av på grund av att sökanden uteblivit skall på ansökan av honom&lt;br&gt;kunna tas upp till saklig prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande 13 Förslag till ändring i lagen (1986:1242) om försöksverk-&lt;br&gt;samhet med kooperativ hyresrätt har detta kommenterats under avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bostadsrättslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyres-&lt;br&gt;nämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973: 531),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1974: 1082) om bostadsdomstol,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978: 304),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1982: 617) om utländska förvärv av svenska&lt;br&gt;företag m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1986: 1242) om försöksverksamhet med ko-&lt;br&gt;operativ hyresrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1987: 232) om sambors gemensamma hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1987: 813) om homosexuella sambor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1987: 1274) om kommunal bostadsanvisnings-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bostadsrättslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser om sådana upplåtelser av&lt;br&gt;lägenheter som sker med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är indelad i följande kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Ekonomisk plan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Upplåtelse av lägenheter med bostadsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Förhandsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. övergång av bostadsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Offentlig auktion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Föreningsrättsliga bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Skadestånd, straff och vite m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Förfarandet i bostadsrättstvister m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser om bostadsrätttföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En ekonomisk förening som har till ändamål att i föreningens&lt;br&gt;hus upplåta lägenheter med bostadsrätt kan registreras som bostads-&lt;br&gt;rättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar tillämpas på&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar i den utsträckning som anges i 8 och 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För registrering av en bostadsrättsförening fordras att&lt;br&gt;föreningen har minst fem medlemmar. Dessutom skall föreningen ha&lt;br&gt;antagit stadgar samt utsett styrelse och revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I föreningens hus skall det finnas minst fem lägenheter som&lt;br&gt;upplåts med bostadsrätt. Vid beräkningen av antalet lägenheter räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som lägenhet varje avskild enhet som är inrättad att användas Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;varaktigt och självständigt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen har fler än ett hus, skall husen ligga så nära&lt;br&gt;varandra att en ändamålsenlig samverkan kan ske mellan&lt;br&gt;bostadsrättshavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser om bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Endast bostadsrättsföreningar får upplåta lägenheter med&lt;br&gt;bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse får inte ske till andra än medlemmar i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrätt är den rätt i föreningen som en medlem har på grund&lt;br&gt;av upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske till nyttjande&lt;br&gt;mot ersättning och utan begränsning till tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast hus eller delar av hus får upplåtas med bostadsrätt. En&lt;br&gt;upplåtelse får dock även omfatta mark som ligger i anslutning till ett&lt;br&gt;hus, om marken skall nyttjas tillsammans med huset eller en del av&lt;br&gt;huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definition av bostadslägenhet och lokal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Med bostadslägenhet avses en lägenhet som har upplåtits för att&lt;br&gt;helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. Med lokal&lt;br&gt;avses en annan lägenhet än bostadslägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som gäller ombildning av hyresrätt till bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bestämmelser som gäller ombildning av hyresrätt till bostadsrätt&lt;br&gt;finns i 3 kap. 3 och 6 §§, 4 kap. 6 §, 6 kap. 13 § andra stycket samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 12-14 och 25-28 §§. Bestämmelser som gäller ombildning&lt;br&gt;finns också i lagen (1982: 352) om rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot upplåtelse av andelsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En juridisk person får inte upplåta andelsrätt med vilken följer&lt;br&gt;en rätt att för begränsad tid besitta eller nyttja en bostadslägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbehåll om förvärv av andelsrätt i strid med första stycket&lt;br&gt;gäller inte mot den till vilken lägenheten har upplåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1986: 1242) om försöksverksamhet med kooperativ Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;hyresrätt kan regeringen lämna ekonomiska föreningar tillstånd att Bilaga 1&lt;br&gt;bedriva verksamhet trots bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Ekonomisk plan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upprätta ekonomisk plan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Innan en bostadsrättsförening upplåter lägenheter med&lt;br&gt;bostadsrätt, skall en ekonomisk plan ha upprättats av föreningens&lt;br&gt;styrelse och registrerats av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planens innehåll m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En ekonomisk plan skall innehålla de upplysningar som är av&lt;br&gt;betydelse för en bedömning av föreningens verksamhet. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om innehållet i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska planen skall upprättas i två exemplar och under-&lt;br&gt;tecknas av samtliga ledamöter i föreningens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan om registrering av den ekonomiska planen skall båda&lt;br&gt;exemplaren av planen fogas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intyg om planens tillförlitlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En ekonomisk plan skall vara försedd med intyg av två personer&lt;br&gt;om att planen enligt deras omdöme vilar på tillförlitliga grunder. I&lt;br&gt;intyget skall de huvudsakliga omständigheter som ligger till grund för&lt;br&gt;omdömet anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Intygsgivare utses bland dem som regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer har förklarat behöriga att utfärda&lt;br&gt;sådant intyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte tillåtet att utse någon till intygsgivare om det föreligger&lt;br&gt;någon omständighet som kan rubba förtroendet för hans opartiskhet.&lt;br&gt;Endast den ene intygsgivaren får vara anställd hos företag,&lt;br&gt;organisation eller någon annan som har bildat bostadsrättsföreningen&lt;br&gt;eller biträtt med föreningsbildningen eller med att upprätta den&lt;br&gt;ekonomiska planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komplettering av planen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en lägenhet skall upplåtas med bostadsrätt men lägenheten Bilag&lt;sup&gt;a&lt;/sup&gt; 1&lt;br&gt;inte har tagits upp i den ekonomiska planen eller uppgifter som har&lt;br&gt;betydelse för upplåtelsen av lägenheten saknas, skall styrelsen kom-&lt;br&gt;plettera planen med uppgifter om lägenheten. Kompletteringen skall&lt;br&gt;registreras hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § andra och tredje stycket gäller också när den&lt;br&gt;ekonomiska planen kompletteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny plan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om det sedan den ekonomiska planen har upprättats inträffar&lt;br&gt;något som är av väsentlig betydelse för bedömningen av föreningens&lt;br&gt;verksamhet, får föreningen inte upplåta lägenheter med bostadsrätt&lt;br&gt;förrän en ny ekonomisk plan har upprättats av föreningens styrelse&lt;br&gt;och registrerats av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planens offentlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Styrelsen skall hålla en registrerad ekonomisk plan tillgänglig&lt;br&gt;för den som vill ta del av planen. Detsamma gäller en registrerad&lt;br&gt;komplettering till planen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Upplåtelse av lägenheter med bostadsrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När upplåtelse får ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreningen får upplåta lägenheter med bostadsrätt först när en&lt;br&gt;ekonomisk plan eller en komplettering till en sådan plan har registre-&lt;br&gt;rats enligt bestämmelserna i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om den slutliga kostnaden för föreningens hus inte har&lt;br&gt;redovisats i en registrerad ekonomisk plan eller på en förenings-&lt;br&gt;stämma, är det inte tillåtet att upplåta bostadslägenheter med bostads-&lt;br&gt;rätt utan tillstånd av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd skall lämnas om en ekonomisk plan har registrerats och&lt;br&gt;föreningen ställt betryggande säkerhet hos länsstyrelsen för återbetal-&lt;br&gt;ning av insatsen till bostadsrättshavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheten skall på begäran av föreningen återställas ett år efter det&lt;br&gt;att den slutliga kostnaden har redovisats på en föreningsstämma. Har&lt;br&gt;talan om ersättning väckts före utgången av denna tid, får säkerheten&lt;br&gt;dock inte återställas förrän målet är slutligt avgjort och föreningens&lt;br&gt;betalningsskyldighet har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ En lägenhet som är upplåten med hyresrätt får inte upplåtas med Prop. 1990/91:92&lt;br&gt;bostadsrätt så länge hyresförhållandet består. Lägenheten får dock Bilaga 1&lt;br&gt;upplåtas med bostadsrätt, om mindre än tre månader återstår av&lt;br&gt;hyrestiden och hyresvärden och hyresgästen har kommit överens om&lt;br&gt;att hyresförhållandet skall upphöra utan att hyresrätten överlåts till&lt;br&gt;någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I 4 kap. finns bestämmelser om när en bostadsrättsförening får&lt;br&gt;ingå avtal om att i framtiden upplåta lägenheter med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelseavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske skriftligen,&lt;br&gt;om inte något annat följer av lagen (1987: 1274) om kommunal&lt;br&gt;bostadsanvisningsrätt och lagen (1989: 0000) om omregistrering av&lt;br&gt;vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I upplåtelsehandlingen skall följande anges: partemas namn, den lä-&lt;br&gt;genhet upplåtelsen avser samt de belopp som skall betalas i insats,&lt;br&gt;upplåtelseavgift och månadsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hyresgästs rätt till bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en lägenhet i föreningens hus innehas med hyresrätt och&lt;br&gt;hyresgästen är medlem i föreningen, får föreningen inte vägra att&lt;br&gt;upplåta lägenheten med bostadsrätt till hyresgästen. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte om föreningen enligt bestämmelserna i 12 kap. jordabalken sagt&lt;br&gt;upp hyresavtalet och hyresgästen är skyldig att flytta från lägenheten&lt;br&gt;eller om det finns särskilda skäl mot en upplåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen vägrar att upplåta en lägenhet med bostadsrätt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strid med första stycket, får hyresnämnden på begäran av hyresgästen&lt;br&gt;förelägga föreningen vid vite att upplåta lägenheten med sådan rätt.&lt;br&gt;Om hyresgästen begär det skall hyresnämnden även fastställa de&lt;br&gt;villkor som skall gälla för upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket skall också tillämpas om föreningen erbjudit sådana&lt;br&gt;villkor för upplåtelse som hyresgästen skäligen inte bör godta med&lt;br&gt;hänsyn till villkoren för övriga upplåtelser i huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltiga upplåtelser och rätt för bostadsrättshavaren att frånträda&lt;br&gt;bostadsrätten i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En upplåtelse som skett i strid med 5 § eller 2 kap. 1 eller 5 § är&lt;br&gt;ogiltig. Den som bostadsrätten upplåtits till har därvid rätt till er-&lt;br&gt;sättning för skada. Har lägenheten tillträtts, skall hyresavtal anses in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gånget för tiden från tillträdet. Väcks inte talan om upplåtelsens ogil- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;tighet inom två år från det upplåtelsen skedde, är rätten till sådan Bilaga 1&lt;br&gt;talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en lägenhet har upplåtits med bostadsrätt i strid med 3 §, är&lt;br&gt;upplåtelsen ogiltig. I ett sådant fall gäller bestämmelserna i 10 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en upplåtelse skett i strid med 2 kap. 6 §, får bostadsrättsha-&lt;br&gt;varen efter uppsägning frånträda bostadsrätten, om han var i god tro&lt;br&gt;när upplåtelsen skedde. Uppsägning skall ske inom tre månader från&lt;br&gt;det bostadsrättshavaren fick kännedom om det förhållande som bort&lt;br&gt;föranleda upprättandet av en ny ekonomisk plan, dock inte senare än&lt;br&gt;två år från upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en upplåtelse skett i strid med 2 §, får bostadsrättshavaren efter&lt;br&gt;uppsägning frånträda bostadsrätten. Uppsägning får dock inte ske&lt;br&gt;sedan länsstyrelsen lämnat tillstånd till upplåtelsen och inte heller&lt;br&gt;efter utgången av den i 2 § tredje stycket angivna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker uppsägning enligt första eller andra stycket, övergår bostads-&lt;br&gt;rätten genast till föreningen. Föreningen skall betala skälig ersättning&lt;br&gt;till bostadsrättshavaren för bostadsrätten. Bostadsrättshavaren har&lt;br&gt;även rätt till ersättning för skada. Har lägenheten tillträtts, skall&lt;br&gt;hyresavtal anses ingånget för tiden från uppsägningen, om bostads-&lt;br&gt;rättshavaren i uppsägningen begärt att få bo kvar i lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresvillkor vid ogiltiga upplåtelser och när bostadsrätten frånträds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om partema inte kommer överens om hyresvillkor enligt 7 §&lt;br&gt;första stycket eller 8 § sista stycket, fastställs dessa av hyresnämnden.&lt;br&gt;I väntan på att hyresvillkoren blir slutligt bestämda skall hyra betalas&lt;br&gt;enligt vad föreningen bestämt i fråga om månadsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrerande upplåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en viss lägenhet upplåtits med bostadsrätt åt flera var för&lt;br&gt;sig, gäller upplåtelserna efter den tidsföljd i vilken de ägt rum. Är&lt;br&gt;upplåtelserna samtidiga eller går det inte att fastställa i vilken tidsföljd&lt;br&gt;de skett, skall rätten på talan besluta om företrädet mellan dem efter&lt;br&gt;vad som med hänsyn till omständigheterna är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte får en bostadsrätt till följd av första stycket, har rätt&lt;br&gt;att få tillbaka den insats och upplåtelseavgift som han betalat till&lt;br&gt;föreningen. Han har även rätt till ersättning av föreningen för skada,&lt;br&gt;om han vid upplåtelsen varken kände till eller borde ha känt till den&lt;br&gt;andra upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsägelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En bostadsrättshavare får avsäga sig bostadsrätten tidigast efter&lt;br&gt;två år från upplåtelsen och därigenom bli fri från sina förpliktelser&lt;br&gt;som bostadsrättshavare. Avsägelsen skall göras skriftligen hos styrel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en avsägelse övergår bostadsrätten till föreningen vid det&lt;br&gt;månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från avsägelsen&lt;br&gt;eller vid det senare månadsskifte som angetts i denna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Förhandsavtal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rätt att ingå förhandsavtal och att ta emot förskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om en lägenhet inte finns upptagen i en registrerad ekonomisk&lt;br&gt;plan eller komplettering till en sådan plan, eller om uppgifter som har&lt;br&gt;betydelse för upplåtelsen av lägenheten saknas i den ekonomiska&lt;br&gt;planen, får bostadsrättsföreningen ingå avtal om att i framtiden upp-&lt;br&gt;låta lägenheten med bostadsrätt. Ett sådant avtal kallas förhandsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förhandsavtal innebär att föreningen är skyldig att upplåta&lt;br&gt;lägenheten med bostadsrätt åt den som tecknat sig för lägenheten&lt;br&gt;genom avtalet. Förhandstecknaren är å sin sida skyldig att förvärva&lt;br&gt;lägenheten med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Endast om ett förhandsavtal ingås får föreningen ta emot för-&lt;br&gt;skott för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan förskott tas emot skall föreningen ha ställt betryggande&lt;br&gt;säkerhet hos länsstyrelsen för återbetalning av förskottet till förhands-&lt;br&gt;tecknaren. Efter upplåtelsen skall säkerheten återställas på begäran av&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett förhandsavtal skall upprättas skriftligen. I avtalet skall följ-&lt;br&gt;ande anges: parternas namn, den lägenhet som avses bli upplåten med&lt;br&gt;bostadsrätt, beräknad tidpunkt för upplåtelsen, belopp som lämnas i&lt;br&gt;förskott samt de beräknade avgifterna för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beräknade avgifterna skall grundas på en kalkyl över kost-&lt;br&gt;naderna för projektet. Styrelsen skall hålla kalkylen tillgänglig för&lt;br&gt;den som vill ta del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Förhandstecknaren får inte sätta någon annan än make i sitt&lt;br&gt;ställe eller pantsätta sin rätt enligt avtalet. Vad som sägs om make&lt;br&gt;skall gälla även sådan sambo på vilken lagen (1987: 232) om sambors&lt;br&gt;gemensamma hem skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltighet m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett förhandsavtal som inte uppfyller föreskrifterna i 3 § är&lt;br&gt;ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om föreningen har ingått ett förhandsavtal för ombildning av&lt;br&gt;hyresrätt till bostadsrätt och det hyresförhållande som ligger till&lt;br&gt;grund för avtalet upphör innan bostadsrätt har upplåtits, upphör hy-&lt;br&gt;resgästens och föreningens förpliktelser enligt förhandsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Förhandstecknaren får efter uppsägning frånträda förhands-&lt;br&gt;avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om avtalet ingåtts i strid med 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om en lägenhet som skall tillträdas första gången inte upplåts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med bostadsrätt senast vid inflyttningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om upplåtelse inte sker inom skälig tid efter den beräknade tid-&lt;br&gt;punkten för upplåtelsen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om de avgifter som skall betalas för bostadsrätten är väsentligt&lt;br&gt;högre än som angetts i avtalet och uppsägningen sker senast en månad&lt;br&gt;från det förhandstecknaren fick kännedom om avgiftshöjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om ett förhandsavtal inte gäller enligt bestämmelserna i 5-7 §§,&lt;br&gt;har förhandstecknaren rätt att få tillbaka belopp som han betalat i&lt;br&gt;förskott jämte ränta enligt 2 § andra stycket räntelagen (1975: 635).&lt;br&gt;Förhandstecknaren har också rätt att få skälig ersättning för sådana&lt;br&gt;kostnader som han med föreningens godkännande har lagt ned på&lt;br&gt;lägenhetens inredning och utformning och som blivit onyttiga för&lt;br&gt;honom. Om föreningen har varit försumlig, har förhandstecknaren&lt;br&gt;även rätt till ersättning för annan skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket skall tillämpas också när föreningen&lt;br&gt;har tagit emot förskott i strid med 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Övergång av bostadsrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rätt att utöva bostadsrätten efter en övergång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om en bostadsrätt övergått till en ny innehavare, får denne ut-&lt;br&gt;öva bostadsrätten endast om han är eller antas till medlem i förening-&lt;br&gt;en. Bestämmelser om rätt till medlemskap finns i 8 kap. 9-12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första stycket får ett dödsbo efter en avliden&lt;br&gt;bostadsrättshavare utöva bostadsrätten. Efter tre år från dödsfallet får&lt;br&gt;föreningen dock anmana dödsboet att inom sex månader visa att&lt;br&gt;bostadsrätten ingått i bodelning eller arvskifte med anledning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsrättshavarens död eller att någon förvärvat bostadsrätten och Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;sökt medlemskap. Om den tid som angetts i anmaningen inte iakttas, Bilaga 1&lt;br&gt;får bostadsrätten säljas på offentlig auktion för dödsboets räkning.&lt;br&gt;Dödsboet kan i stadgarna medges en vidsträcktare rätt än som angetts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om en bostadsrätt övergått genom bodelning, arv, testamente,&lt;br&gt;bolagsskifte eller liknande förvärv och förvärvaren inte antagits till&lt;br&gt;medlem, får föreningen anmana bostadsrättshavaren att inom sex&lt;br&gt;månader eller den längre tid som kan vara bestämd i stadgarna visa&lt;br&gt;att någon annan förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Iakttas&lt;br&gt;inte den tid som angetts i anmaningen, får bostadsrätten säljas på&lt;br&gt;offentlig auktion för bostadsrättshavarens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelseavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett avtal om överlåtelse av bostadsrätt genom köp skall upprättas&lt;br&gt;skriftligen och skrivas under av säljaren och köparen. I avtalet skall&lt;br&gt;den lägenhet som överlåtelsen avser samt köpeskillingen anges. Mot-&lt;br&gt;svarande skall gälla överlåtelse av bostadsrätt genom byte eller gåva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En överlåtelse som inte uppfyller föreskrifterna i 3 § är ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse är också ogiltig om den som bostadsrätten överlåtits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till inte antagits till medlem i bostadsrättsföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller inte vid exekutiv försäljning eller offentlig&lt;br&gt;auktion enligt 1 eller 2 § eller 6 kap. 29 §. Om förvärvaren i ett&lt;br&gt;sådant fall inte antagits till medlem, skall föreningen lösa bostads-&lt;br&gt;rätten mot skälig ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för förpliktelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För tid efter det att föreningen underrättats om att bostadsrätten&lt;br&gt;övergått till en medlem i föreningen, svarar den från vilken rätten&lt;br&gt;övergått inte för de förpliktelser som åligger en innehavare av bo-&lt;br&gt;stadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också om en bostadsrätt övergått till någon&lt;br&gt;som inte är medlem i föreningen genom bodelning, arv, testamente,&lt;br&gt;bolagsskifte eller liknande förvärv eller vid exekutiv försäljning eller&lt;br&gt;offentlig auktion enligt 1 eller 2 § eller 6 kap. 29 §. Om bostadsrätten&lt;br&gt;i annat fall har övergått till någon som inte är medlem, är den från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken rätten övergått fri från förpliktelser enligt första stycket först Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;efter det att förvärvaren antagits till medlem. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om bostadsrätten efter uppsägning enligt 6 kap. 17 § kan säljas&lt;br&gt;på offentlig auktion, är bostadsrättshavaren inte skyldig att svara för&lt;br&gt;de förpliktelser som åligger en innehavare av bostadsrätten för längre&lt;br&gt;tid än till det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader&lt;br&gt;från det att bostadsrättshavaren blev skild från lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En förvärvare svarar tillsammans med den från vilken bostads-&lt;br&gt;rätten övergått för de förpliktelser som denne haft som innehavare av&lt;br&gt;bostadsrätten, om inte föreningen och förvärvaren kommit överens&lt;br&gt;om något annat. Om bostadsrätten har förvärvats på offentlig auktion&lt;br&gt;enligt 1 eller 2 § eller 6 kap. 29 §, svarar dock förvärvaren för för-&lt;br&gt;pliktelserna endast om föreningen har förbehållit sig betalningsan-&lt;br&gt;språk mot denne vid auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehåll i stadgarna om rätt att återköpa eller lösa bostadsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En bostadsrättsförening får i sina stadgar ta in ett förbehåll om&lt;br&gt;att föreningen eller medlemmarna vid en övergång skall ha rätt att&lt;br&gt;lösa bostadsrätten om den gäller en lokal. Stadgarna skall i så fall&lt;br&gt;ange i vilken ordning lösningsrätten skall tillkomma föreningen eller&lt;br&gt;medlemmarna, inom vilken tid lösningsrätten skall göras gällande hos&lt;br&gt;förvärvaren samt efter vilka grunder ersättning för bostadsrätten&lt;br&gt;skall bestämmas och inom vilken tid den skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadsrättsförening som är ansluten till en folkrörelseko-&lt;br&gt;operativ riksorganisation får i sina stadgar ta in förbehåll enligt första&lt;br&gt;stycket även för bostadslägenheter. Ett sådant förbehåll får gälla till&lt;br&gt;förmån för föreningen, en folkrörelsekooperativ organisation som&lt;br&gt;denna tillhör eller medlemmarna. Förbehållet får avse rätt att inom&lt;br&gt;högst tre år från upplåtelsen återköpa eller lösa bostadsrätten från&lt;br&gt;bostadsrättshavaren eller någon som förvärvat bostadsrätten. I övrigt&lt;br&gt;gäller första stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Finns det mellan föreningen och den från vilken bostadsrätten&lt;br&gt;till en bostadslägenhet övergått ett annat avtal som avser en nyttighet&lt;br&gt;som har ett omedelbart samband med användningen av lägenheten och&lt;br&gt;som är av mindre betydelse i jämförelse med den användningen,&lt;br&gt;upphör även det andra avtalet att gälla vid den tidpunkt som anges i&lt;br&gt;5 §. Har föreningen sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt 6 kap. 17 §, skall dock det andra avtalet upphöra att gälla när bo- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;stadsrättshavaren enligt 6 kap. 23 § är skyldig att flytta. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningens ansvar för lägenhetens skick vid tillträdet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När lägenheten skall tillträdas första gången efter en bostads-&lt;br&gt;rättsupplåtelse, skall föreningen, om inte något annat avtalats, till-&lt;br&gt;handahålla lägenheten i sådant skick att den enligt den allmänna&lt;br&gt;uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om bostadsrättshavaren inte får tillträda lägenheten i rätt tid när&lt;br&gt;lägenheten skall tillträdas första gången efter en bostadsrättsupplåtelse&lt;br&gt;och beror inte dröjsmålet på honom, har han rätt till skälig ned-&lt;br&gt;sättning av månadsavgiften för den tid han inte kan använda lägen-&lt;br&gt;heten eller del av den. Är hindret av väsentlig betydelse, får bostads-&lt;br&gt;rättshavaren efter uppsägning frånträda bostadsrätten. Uppsägning får&lt;br&gt;inte ske efter tillträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren har även rätt till ersättning för skada, om&lt;br&gt;dröjsmålet beror på försummelse från föreningens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Är lägenheten, när den skall tillträdas första gången efter en bo-&lt;br&gt;stadsrättsupplåtelse, inte i det skick som bostadsrättshavaren har rätt&lt;br&gt;att fordra, får han avhjälpa bristen på föreningens bekostnad, om inte&lt;br&gt;styrelsen på tillsägelse ombesörjer åtgärden så snart det kan ske. Kan&lt;br&gt;bristen inte avhjälpas utan dröjsmål eller underlåter styrelsen att efter&lt;br&gt;tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske, får bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren efter uppsägning frånträda bostadsrätten. Uppsägning får&lt;br&gt;dock ske endast om bristen är av väsentlig betydelse. Sedan bristen&lt;br&gt;blivit avhjälpt av styrelsen får uppsägning inte ske. För den tid lägen-&lt;br&gt;heten är i bristfälligt skick har bostadsrättshavaren rätt till skälig ned-&lt;br&gt;sättning av månadsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren har även rätt till ersättning för skada, om&lt;br&gt;bristen beror på försummelse från föreningens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelserna i 3 § gäller i tillämpliga delar om föreningen&lt;br&gt;åsidosätter sin reparationsskyldighet eller om det på något annat sätt&lt;br&gt;uppstår hinder eller men i nyttjanderätten genom föreningens vållan-&lt;br&gt;de sedan tillträde medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Finns det ohyra i lägenheten till men för bostadsrättshavaren&lt;br&gt;gäller 3 § i tillämpliga delar. Har ohyran kommit efter det att lägen-&lt;br&gt;heten tillträtts, gäller dock inte vad som sagts nu, om det skett genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsrättshavarens vållande eller genom vårdslöshet eller försum- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;melse av någon som han svarar för enligt 11 § andra stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bostadslägenhet som utgör en del av ett hus är styrelsen&lt;br&gt;skyldig att vidta tjänliga åtgärder för att utrota ohyran, även om&lt;br&gt;bostadsrättshavaren är ansvarig enligt första stycket för att sådan&lt;br&gt;förekommer i lägenheten. Är bostadsrättshavaren utan ansvar för&lt;br&gt;ohyran, har han rätt till ersättning för nödvändiga kostnader som han&lt;br&gt;drabbats av genom åtgärder för att utrota ohyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bostadsrättshavaren får använda lägenheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bostadsrättshavaren får inte använda lägenheten för något annat&lt;br&gt;ändamål än det avsedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen får dock endast åberopa avvikelse som är av avsevärd&lt;br&gt;betydelse för föreningen eller någon medlem i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bostadsrättshavaren får inte utan tillstånd av styrelsen göra&lt;br&gt;någon avsevärd förändring i lägenheten. Bostadsrättshavaren kan i&lt;br&gt;stadgarna dock medges en vidsträcktare rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bostadsrättshavaren får inte inrymma utomstående personer i&lt;br&gt;lägenheten, om det kan medföra men för föreningen eller någon&lt;br&gt;medlem i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bostadsrättshavaren är skyldig att när han använder lägenheten&lt;br&gt;iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och skick inom&lt;br&gt;fastigheten. Han skall rätta sig efter de särskilda föreskrifter som för-&lt;br&gt;eningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar. Bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren skall hålla noggrann tillsyn över att detta också iakttas av&lt;br&gt;dem som han svarar för enligt 11 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gods som enligt vad bostadsrättshavaren vet är eller med skäl kan&lt;br&gt;misstänkas vara behäftat med ohyra får inte föras in i lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse av lägenheten i andra hand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En bostadsrättshavare får inte utan styrelsens samtycke upplåta&lt;br&gt;hela sin lägenhet i andra hand utom i fall som avses i andra eller&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadsrättshavare som inte är juridisk person och som under en&lt;br&gt;viss tid inte har tillfälle att använda sin bostadslägenhet, får upplåta&lt;br&gt;hela lägenheten i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd till&lt;br&gt;upplåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om bostadsrättshavaren har&lt;br&gt;beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen inte har befogad&lt;br&gt;anledning att vägra samtycke. Tillståndet kan begränsas till en viss tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och förenas med villkor. Vad som angetts om juridisk person gäller Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;inte ett dödsbo. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som har bostadsrätt till en bostadslägenhet får upplåta&lt;br&gt;hela lägenheten i andra hand. Styrelsen skall genast underrättas om&lt;br&gt;upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavarens ansvar för lägenhetens skick&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenheten i&lt;br&gt;gott skick, om inte något annat bestämts i stadgarna eller följer av&lt;br&gt;andra eller tredje stycket. Föreningen svarar för husets skick i övrigt.&lt;br&gt;I fråga om småhus får det i stadgarna dock föreskrivas att bostads-&lt;br&gt;rättshavaren, med de begränsningar som anges i andra och tredje&lt;br&gt;stycket, skall svara för sådant underhåll som föreningen annars skulle&lt;br&gt;stå för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av de stam-&lt;br&gt;ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten som för-&lt;br&gt;eningen försett lägenheten med. För reparationer på grund av brand-&lt;br&gt;eller vattenledningsskada svarar bostadsrättshavaren endast om skadan&lt;br&gt;uppkommit genom hans vållande eller genom vårdslöshet eller för-&lt;br&gt;summelse av någon som hör till hans hushåll eller gästar honom eller&lt;br&gt;av någon annan som han inrymt i lägenheten eller som där utför&lt;br&gt;arbete för hans räkning. I fråga om brandskada som bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren själv inte vållat gäller vad som sagts nu endast om bostads-&lt;br&gt;rättshavaren brustit i den omsorg och tillsyn som han bort iaktta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket andra meningen gäller i tillämpliga delar om det&lt;br&gt;finns ohyra i lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt för föreningen att komma in i lägenheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Företrädare för bostadsrättsföreningen har rätt att få komma&lt;br&gt;in i lägenheten när det behövs för tillsyn eller för att utföra arbete&lt;br&gt;som föreningen svarar för. När bostadsrätten enligt 29 § eller 5 kap.&lt;br&gt;1 eller 2 § skall säljas på offentlig auktion, är bostadsrättshavaren&lt;br&gt;skyldig att låta lägenheten visas på lämplig tid. Föreningen skall se till&lt;br&gt;att bostadsrättshavaren inte drabbas av större olägenhet än nödvän-&lt;br&gt;digt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren är skyldig att tåla sådana inskränkningar i&lt;br&gt;nyttjanderätten som föranleds av nödvändiga åtgärder för att utrota&lt;br&gt;ohyra i fastigheten, även om hans lägenhet inte besväras av ohyra. I så&lt;br&gt;fall gäller 5 § i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bostadsrättshavaren inte lämnar föreningen tillträde till lägen-&lt;br&gt;heten när föreningen har rätt till det, kan tingsrätten förordna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handräckning. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § handräckningslagen (1981: 847). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka avgifter en bostadsrättsförening får ta ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Bostadsrättsföreningen har rätt att ta ut följande avgifter av&lt;br&gt;bostadsrättshavaren: insats och månadsavgift samt, om det anges i&lt;br&gt;stadgarna, upplåtelseavgift och överlåtelseavgift. Föreningen får inte&lt;br&gt;ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen skall vidta med&lt;br&gt;anledning av denna lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får bostadsrättsför-&lt;br&gt;eningen inte ta ut upplåtelseavgift förrän efter en månad från det att&lt;br&gt;föreningen erbjudit hyresgästen att få lägenheten upplåten med bo-&lt;br&gt;stadsrätt. Intill dess sex månader förflutit räknat från erbjudandet, får&lt;br&gt;avgiften högst motsvara ränta på insatsen enligt 5 § räntelagen&lt;br&gt;(1975: 635).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur avgifterna skall betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Avgifter till föreningen skall betalas under föreningens adress&lt;br&gt;eller annan adress som föreningen uppger. Betalning får alltid ske&lt;br&gt;genom postanvisning, postgiro eller bankgiro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bostadsrättshavaren betalar sin avgift på post- eller bank-&lt;br&gt;kontor, anses beloppet ha kommit föreningen till handa omedelbart&lt;br&gt;vid betalningen. Lämnar bostadsrättshavaren ett betalningsuppdrag på&lt;br&gt;avgiften till bank-, post- eller girokontor, anses beloppet ha kommit&lt;br&gt;föreningen till handa när betalningsuppdraget togs emot av det för-&lt;br&gt;medlande kontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgifter som skall betalas före tillträdet inte betalas i rätt tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om bostadsrättshavaren inte i rätt tid betalar insats eller upp-&lt;br&gt;låtelseavgift som skall betalas innan lägenheten får tillträdas och sker&lt;br&gt;inte heller rättelse inom en månad från anmaning, får föreningen&lt;br&gt;häva upplåtelseavtalet. Detta gäller inte om lägenheten tillträtts med&lt;br&gt;styrelsens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avtalet hävs, har föreningen rätt till ersättning för skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17-24 §§ finns bestämmelser om förverkande när avgifter betalas&lt;br&gt;för sent efter tillträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt för bostadsrättshavaren att frånträda bostadsrätten vid avgiftshöj- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;ning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om beslut har fattats att väsentligt höja någon avgift för bo-&lt;br&gt;stadsrätten, får bostadsrättshavaren efter uppsägning frånträda bo-&lt;br&gt;stadsrätten, om det inte är oskäligt mot föreningen eller dess med-&lt;br&gt;lemmar att bostadsrätten frånträds. Uppsägning skall ske inom tre&lt;br&gt;månader från det att bostadsrättshavaren fick kännedom om avgifts-&lt;br&gt;höjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt&lt;br&gt;och som tillträtts är, med de begränsningar som följer av 18 och&lt;br&gt;19 §§, förverkad och föreningen således berättigad att säga upp&lt;br&gt;bostadsrättshavaren till avflyttning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller upp-&lt;br&gt;låtelseavgift utöver två veckor eller den längre tid som kan vara be-&lt;br&gt;stämd i stadgarna från det att föreningen efter förfallodagen anmanat&lt;br&gt;honom att fullgöra sin betalningsskyldighet eller om bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren dröjer med att betala månadsavgift utöver två vardagar efter&lt;br&gt;förfallodagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om bostadsrättshavaren, genom att vid upprepade tillfällen inte&lt;br&gt;betala månadsavgift i rätt tid, åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad&lt;br&gt;att han skäligen inte bör få behålla lägenheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd&lt;br&gt;upplåter lägenheten i andra hand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i&lt;br&gt;andra hand, genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i&lt;br&gt;lägenheten eller om bostadsrättshavaren genom att inte utan oskäligt&lt;br&gt;dröjsmål underrätta styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bi-&lt;br&gt;drar till att ohyran sprids i fastigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller om bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra hand åsidosätter&lt;br&gt;något av vad som skall iakttas enligt 9 § vid lägenhetens begagnande&lt;br&gt;eller brister i den tillsyn som enligt samma paragraf åligger en bo-&lt;br&gt;stadsrättshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § och han inte kan ge en giltig ursäkt för detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. om bostadsrättshavaren inte fullgör någon skyldighet som går ut-&lt;br&gt;över det han skall göra enligt denna lag, och det måste anses vara av&lt;br&gt;synnerlig vikt för föreningen att skyldigheten fullgörs, såvida inte&lt;br&gt;något annat följer av 18 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. om lägenheten helt eller till väsentlig del används för Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;näringsverksamhet eller därmed likartad verksamhet, vilken utgör Bilaga 1&lt;br&gt;eller i vilken till en inte oväsentlig del ingår brottsligt förfarande,&lt;br&gt;eller för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Nyttjanderätten är inte förverkad, om det som ligger bostads-&lt;br&gt;rättshavaren till last är av ringa betydelse. Inte heller är nyttjande-&lt;br&gt;rätten till en bostadslägenhet förverkad på grund av att en skyldighet&lt;br&gt;som avses i 17 § 8 inte fullgörs, om bostadsrättshavaren är en kom-&lt;br&gt;mun och skyldigheten inte kan fullgöras av en kommun. En skyldig-&lt;br&gt;het för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst företag&lt;br&gt;eller någon liknande skyldighet får inte läggas till grund för för-&lt;br&gt;verkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Uppsägning på grund av förhållande som avses i 17 § 3, 4 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-8 får ske endast om bostadsrättshavaren låter bli att på tillsägelse&lt;br&gt;vidta rättelse utan dröjsmål. 1 fråga om en bostadslägenhet får upp-&lt;br&gt;sägning på grund av förhållande som avses i 17 § 3 inte heller ske om&lt;br&gt;bostadsrättshavaren efter tillsägelse utan dröjsmål ansöker om till-&lt;br&gt;stånd till upplåtelsen och får ansökan beviljad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Är nyttjanderätten förverkad på grund av förhållande som&lt;br&gt;avses i 17 § 1, 3 och 4 eller 6-8 men sker rättelse innan föreningen&lt;br&gt;gjort bruk av sin rätt till uppsägning, kan bostadsrättshavaren inte&lt;br&gt;därefter skiljas från lägenheten på den grunden. Detsamma gäller om&lt;br&gt;föreningen inte har sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning inom&lt;br&gt;tre månader från det föreningen fick reda på förhållande som avses i&lt;br&gt;17 § 5 eller 8 eller inte inom två månader från det den fick reda på&lt;br&gt;förhållande som avses i 17 § 3 sagt till bostadsrättshavaren att vidta&lt;br&gt;rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En bostadsrättshavare kan skiljas från lägenheten på grund av&lt;br&gt;förhållande som avses i 17 § 9 endast om föreningen har sagt upp&lt;br&gt;bostadsrättshavaren till avflyttning inom två månader från det att för-&lt;br&gt;eningen fick reda på förhållandet. Om den brottsliga verksamheten&lt;br&gt;har angetts till åtal eller om förundersökning har inletts inom samma&lt;br&gt;tid, har föreningen dock kvar sin rätt till uppsägning intill dess att två&lt;br&gt;månader har gått från det att domen i brottmålet har vunnit laga kraft&lt;br&gt;eller det rättsliga förfarandet har avslutats på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Är nyttjanderätten enligt 17 § 1 förverkad på grund av&lt;br&gt;dröjsmål med betalning av månadsavgift och har föreningen med an-&lt;br&gt;ledning av detta sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning, får&lt;br&gt;denne på grund av dröjsmålet inte skiljas från lägenheten, om avgiften&lt;br&gt;betalas på det sätt som anges i 14 § senast tolfte vardagen efter det att&lt;br&gt;bostadsrättshavaren delgetts en underrättelse om att han genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betala avgiften på angivet sätt kan få tillbaka bostadsrätten samt, i Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;fråga om en bostadslägenhet, ett meddelande om uppsägningen och Bilaga 1&lt;br&gt;anledningen till denna lämnats till socialnämnden i den kommun där&lt;br&gt;lägenheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om delgivning av underrättelsen gäller 26 och 27 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I väntan på att bostadsrättshavaren visar sig ha fullgjort vad som&lt;br&gt;fordras för att få tillbaka nyttjanderätten får beslut om avhysning inte&lt;br&gt;meddelas förrän efter fjorton vardagar från det att bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren delgetts underrättelsen och, i fråga om en bostadslägenhet,&lt;br&gt;meddelandet lämnats till socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fast-&lt;br&gt;ställer formulär till underrättelse och meddelande som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Sägs bostadsrättshavaren upp till avflyttning av någon orsak&lt;br&gt;som anges i 17 § 1, 5-7 eller 9, är han skyldig att flytta genast, om&lt;br&gt;inte annat följer av 22 §. Sägs bostadsrättshavaren upp av någon&lt;br&gt;annan i 17 § angiven orsak, får han bo kvar till det månadsskifte som&lt;br&gt;inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen, om inte rätten&lt;br&gt;ålägger honom att flytta tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om föreningen säger upp bostadsrättshavaren till avflyttning,&lt;br&gt;har föreningen rätt till ersättning för skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid uppsägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § En uppsägning skall vara skriftlig, om inte skriftligt erkännan-&lt;br&gt;de av uppsägningen lämnas. Om det är bostadsrättshavaren som gör&lt;br&gt;uppsägningen, får den ske hos den som är behörig att ta emot månads-&lt;br&gt;avgift på föreningens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftlig uppsägning skall delges den som söks för uppsägning,&lt;br&gt;dock utan tillämpning av 12-15 §§ delgivningslagen (1970: 428).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Om den som söks för uppsägning har hemvist i Sverige, får&lt;br&gt;uppsägningen sändas i rekommenderat brev under hans vanliga&lt;br&gt;adress. Ett exemplar av uppsägningen skall dessutom lämnas antingen&lt;br&gt;i den söktes bostad till en vuxen medlem i det hushåll som han tillhör&lt;br&gt;eller, om han driver rörelse med fast kontor, på kontoret till någon&lt;br&gt;som är anställd där. Påträffas inte någon som angetts nu, skall upp-&lt;br&gt;sägningen i stället läggas i den söktes postlåda, om sådan finns. Upp-&lt;br&gt;sägningen har skett när vad som sagts nu blivit fullgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den hos vilken uppsägning skall ske inte något känt hemvist i&lt;br&gt;Sverige och finns det inte heller något känt ombud som har rätt att ta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emot uppsägning för honom, får uppsägning ske genom kungörelse i Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och Inrikes Tidningar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Stämningsansökan med yrkande om rätt att frånträda bostads-&lt;br&gt;rätten eller om bostadsrättshavarens skiljande från lägenheten samt&lt;br&gt;ansökan om avhysning av bostadsrättshavaren gäller som uppsägning&lt;br&gt;när delgivning skett i behörig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Om en bostadsrätt frånträds av någon orsak som anges i 2-5&lt;br&gt;och 16 §§, övergår bostadsrätten genast till föreningen. Föreningen&lt;br&gt;skall betala skälig ersättning till bostadsrättshavaren för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bostadsrättshavaren tillträtt lägenheten, skall hyresavtal anses&lt;br&gt;ingånget för tiden från uppsägningen, om bostadsrättshavaren i upp-&lt;br&gt;sägningen begärt att få bo kvar i lägenheten. I så fall gäller 3 kap.&lt;br&gt;9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Har bostadsrättshavaren blivit skild från lägenheten till följd av&lt;br&gt;uppsägning i fall som avses i 17 §, skall bostadsrätten säljas på&lt;br&gt;offentlig auktion så snart det kan ske, om inte föreningen och&lt;br&gt;bostadsrättshavaren kommer överens om något annat. Försäljningen&lt;br&gt;får dock anstå till dess att brister som bostadsrättshavaren svarar för&lt;br&gt;blivit åtgärdade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad som kommit in genom försäljningen får föreningen, sedan&lt;br&gt;ersättning enligt 7 kap. 3 § tagits ut, behålla så mycket som behövs&lt;br&gt;för att täcka föreningens fordran hos bostadsrättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse vid pantsättning av en bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Har föreningen underrättats om pantsättning av en bostadsrätt,&lt;br&gt;skall föreningen, om bostadsrättshavarens obetalda avgifter till för-&lt;br&gt;eningen överstiger en månadsavgift och bostadsrättshavaren dröjer&lt;br&gt;med betalningen mer än två veckor från förfallodagen, utan dröjsmål&lt;br&gt;underrätta panthavaren om detta. Försummas det, har föreningen vid&lt;br&gt;försäljning enligt 29 § första stycket företräde till betalning före&lt;br&gt;panthavaren endast i fråga om belopp som skulle ha betalats innan&lt;br&gt;underrättelse skulle ha skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa övriga meddelanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Är sådant meddelande från föreningen som avses i 15 § eller&lt;br&gt;17 § 1 eller 19 § eller 5 kap. 1 eller 2 § avsänt i rekommenderat brev&lt;br&gt;under mottagarens vanliga adress, skall föreningen anses ha fullgjort&lt;br&gt;vad som ankommer på den. Detsamma gäller beträffande sådant&lt;br&gt;meddelande från bostadsrättshavaren som avses i 3 § och 5 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bostadsrätten övergått till föreningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Har bostadsrätten enligt denna lag övergått till föreningen, bilaga 1&lt;br&gt;skall den överlåtas så snart det kan ske utan förlust, om inte för-&lt;br&gt;eningen på en föreningsstämma beslutar att bostadsrätten skall upp-&lt;br&gt;höra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av bostadsrätten i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § överlåts det hus i vilket lägenheten finns eller säljs huset&lt;br&gt;exekutivt, upphör bostadsrätten. Föreningen är därvid skyldig att&lt;br&gt;betala skälig ersättning till bostadsrättshavaren för bostadsrätten.&lt;br&gt;Träder föreningen i likvidation inom tre månader från det frågan om&lt;br&gt;föreningens ersättningsskyldighet blivit slutligt avgjord eller försätts&lt;br&gt;föreningen inom samma tid i konkurs, skall dock bostadsrättshavarens&lt;br&gt;rätt att få ersättning för bostadsrätten bedömas efter de regler som&lt;br&gt;gäller för skifte av föreningens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör bostadsrätten enligt första stycket och har lägenheten till-&lt;br&gt;trätts, skall skriftligt hyresavtal anses ingånget. I så fall gäller 3 kap.&lt;br&gt;9§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Offentlig auktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förordnande av god man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Offentlig auktion enligt denna lag skall hållas av en god man&lt;br&gt;som på bostadsrättsföreningens begäran förordnas av tingsrätten. Be-&lt;br&gt;slut i ärende om förordnande av god man får meddelas utan&lt;br&gt;bostadsrättshavarens hörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gode mannen skall i god tid och på lämpligt sätt kungöra tid&lt;br&gt;och plats för auktionen. Bostadsrättshavaren, föreningen och kända&lt;br&gt;borgenärer vilkas rätt beror av försäljningen skall i god tid under-&lt;br&gt;rättas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förrättningen skall föras protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A uktionsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Innan budgivningen inleds skall den gode mannen redovisa vill-&lt;br&gt;koren för försäljningen samt lämna övriga upplysningar som är av&lt;br&gt;betydelse för denna. Om föreningen inte medger annat, skall bostads-&lt;br&gt;rätten utropas utan förbehåll om panträtt. Inrop får inte godtas om&lt;br&gt;det är uppenbart att avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpeskillingen skall betalas genast, om inte andra villkor fastställts&lt;br&gt;före försäljningen. Tillträde får inte ske förrän full betalning har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erlagts. När den gode mannen har tagit emot betalningen, skall han Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;utfärda köpebrev. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny auktion skall hållas om inrop inte sker eller godtas eller om&lt;br&gt;köpeskillingen inte betalas enligt fastställda villkor. Sker det inte&lt;br&gt;något inrop vid en ny auktion, övergår bostadsrätten utan lösen genast&lt;br&gt;till föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gode mannens rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § God man har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och&lt;br&gt;utlägg som uppdraget krävt. Ersättningen får före varje annan for-&lt;br&gt;dran tas ut ur den köpeskilling som inflyter vid försäljningen. I den&lt;br&gt;mån köpeskillingen inte räcker till, skall ersättningen i stället betalas&lt;br&gt;av bostadsrättsföreningen, men bostadsrättshavaren skall slutligt svara&lt;br&gt;för ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av köpeskillingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Köpeskillingen skall fördelas och redovisas av den gode mannen&lt;br&gt;så snart som möjligt. Utbetalningen av medel får dock anstå om det&lt;br&gt;råder tvist om vem som är betalningsberättigad och säkerhet inte&lt;br&gt;ställs. Om utrop av bostadsrätten skett utan förbehåll om panträtt, är&lt;br&gt;panthavaren skyldig att ta emot betalning i förtid. Protokollet med&lt;br&gt;redovisningen skall delges bostadsrättshavaren, föreningen och berör-&lt;br&gt;da borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill någon klaga på redovisningen, skall talan väckas inom tre må-&lt;br&gt;nader från den dag den klagande fick del av protokollet, annars är&lt;br&gt;rätten till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Föreningsrättsliga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om en bostadsrättrförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I 1 kap. 2-4 §§ finns vissa inledande bestämmelser om&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna om när en ekonomisk förening skall anmälas&lt;br&gt;för registrering i 2 kap. 3 § lagen (1987: 667) om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar gäller även bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Sedan föreningen har registrerats kan den förvärva rättigheter&lt;br&gt;och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra&lt;br&gt;myndigheter. Före registreringen gäller bestämmelserna i 2 kap. 4 §&lt;br&gt;lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelserna om ansvaret för en ekonomisk förenings för- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;pliktelser i 1 kap. 3 § lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller även bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bostadsrättsföreningens stadgar skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreningens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. de grunder enligt vilka månadsavgift och överlåtelseavgift skall&lt;br&gt;beräknas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i det fall rätten att bestämma ersättning för bostadsrätt vid över-&lt;br&gt;låtelse skall vara inskränkt, de grunder enligt vilka ersättningen skall&lt;br&gt;beräknas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revi-&lt;br&gt;sorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om&lt;br&gt;någon av dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur&lt;br&gt;det i så fall skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa&lt;br&gt;underhållet av föreningens hus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas&lt;br&gt;samt hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas känne-&lt;br&gt;dom, vidare när föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vara vid-&lt;br&gt;tagna före stämman, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man&lt;br&gt;skall förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upp-&lt;br&gt;löses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresen-&lt;br&gt;tanter som har utsetts enligt lagen (1987: 1245) om styrelserepresen-&lt;br&gt;tation för de privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I 29 och 30 §§ finns bestämmelser om ändring av en bostads-&lt;br&gt;rättsförenings stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Firma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bostadsrättsföreningens firma skall innehålla ordet &amp;quot;bostads-&lt;br&gt;rättsförening&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I firman får inte ordet &amp;quot;bolag&amp;quot; eller något annat ord som betecknar&lt;br&gt;ett bolagsförhållande tas in på så sätt att det kan leda till missförstånd&lt;br&gt;att ett bolag innehar firman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Firman skall tydligt skilja sig från andra hos länsstyrelsen förut Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;registrerade och ännu bestående föreningsfinnor. För registrering av Bilaga 1&lt;br&gt;en förenings firma gäller i övrigt bestämmelserna i firmalagen&lt;br&gt;(1974: 156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast en bostadsrättsförening eller en sammanslutning av bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar får använda ordet &amp;quot;bostadsrätt&amp;quot; eller en samman-&lt;br&gt;sättning av ordet i sin firma eller i övrigt vid beteckning av rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bestämmelserna om firmateckning i 14 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1987: 667) om ekonomiska föreningar gäller även bostadsrättsför-&lt;br&gt;eningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till medlemskap i bostadsrättsföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ansökan om inträde i föreningen skall ske skriftligen och, om så&lt;br&gt;bestämts i stadgarna, vara försedd med sökandens bevittnade&lt;br&gt;namnunderskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om att anta medlem i en bostadsrättsförening avgörs av&lt;br&gt;styrelsen, om inte något annat följer av 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun till vilken bostadsrätt skall anses upplåten enligt lagen&lt;br&gt;(1987: 1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt förvärvar med-&lt;br&gt;lemskap i föreningen genom upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som en bostadsrätt övergått till får inte vägras inträde i&lt;br&gt;föreningen, om han uppfyller de villkor för medlemskap som&lt;br&gt;föreskrivs i stadgarna och föreningen skäligen kan godta honom som&lt;br&gt;bostadsrättshavare. Juridiska personer får dock vägras inträde, om&lt;br&gt;övergången avser en bostadslägenhet och något annat inte följer av&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som har förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet&lt;br&gt;får inte vägras medlemskap. Inte heller får den som förvärvat en&lt;br&gt;bostadsrätt vid exekutiv försäljning eller vid offentlig auktion enligt&lt;br&gt;5 kap. 1 eller 2 § eller 6 kap. 29 § vägras medlemskap av den an-&lt;br&gt;ledningen att ersättning för bostadsrätten inte beräknats enligt de&lt;br&gt;grunder som anges i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bostadsrätt har övergått till bostadsrättshavarens make, får&lt;br&gt;maken vägras inträde i föreningen endast om det finns någon bestäm-&lt;br&gt;melse i stadgarna som säger att medlemmarna skall tillhöra en viss&lt;br&gt;sammanslutning eller uppfylla liknande villkor och det skäligen kan&lt;br&gt;fordras att maken uppfyller villkoret. Detta gäller också när en bo-&lt;br&gt;stadsrätt till en bostadslägenhet övergått till någon annan närstående&lt;br&gt;person som varaktigt sammanbodde med bostadsrättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andel i bostadsrätt skall första och tredje styckena till-&lt;br&gt;lämpas endast om bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller, om bostadsrätten avser en bostadslägenhet, av sådana sambor på Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;vilka lagen (1987: 232) om sambors gemensamma hem skall till- Bilaga 1&lt;br&gt;lämpas. Vad som nu har sagts gäller inte om något annat har bestämts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Sådana villkor för medlemskap är utan verkan som innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att ett visst medborgarskap eller en viss inkomst skall utgöra&lt;br&gt;förutsättning för inträde i föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den till vilken en bostadsrätt övergår skall utses av någon&lt;br&gt;annan än bostadsrättshavaren eller godkännas enligt andra grunder än&lt;br&gt;som gäller enligt denna lag för inträde i en bostadsrättsförening, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att villkoret på annat sätt är oskäligt mot den som vill vinna&lt;br&gt;inträde i föreningen eller överlåta sin bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 2 hindrar inte att man i stadgarna tar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in förbehåll om återköps- eller lösningsrätt enligt 5 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En bostadsrättsförening som har förvärvat eller avser att&lt;br&gt;förvärva en hyresfastighet för ombildning till bostadsrätt, får inte&lt;br&gt;vägra den som var hyresgäst i fastigheten vid förvärvet inträde i för-&lt;br&gt;eningen, om hyresgästen uppfyller de villkor för medlemskap som&lt;br&gt;föreskrivs i stadgarna och föreningen skäligen kan godta hyresgästen&lt;br&gt;som bostadsrättshavare. Detta gäller dock inte om hyresgästen har an-&lt;br&gt;sökt om medlemskap i föreningen senare än ett år från fastighets-&lt;br&gt;förvärvet eller om en lägenhet inte skall upplåtas med bostadsrätt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hyresförhållandet avser en lokal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyresförhållandet beror av anställning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hyresgästen är en juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister om medlemskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Förvärvare av bostadsrätt som vägrats inträde i föreningen,&lt;br&gt;kan inom en månad från det han fick del av beslutet om detta hän-&lt;br&gt;skjuta tvisten till hyresnämnden. Detsamma gäller hyresgäster som&lt;br&gt;vägrats inträde enligt 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utträde ur föreningen och uteslutning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En medlem som inte har någon bostadsrätt i föreningen får&lt;br&gt;utträda ur föreningen och kan av orsak som anges i stadgarna&lt;br&gt;uteslutas ur denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medlemmen upphör att vara bostadsrättshavare, skall han anses&lt;br&gt;ha utträtt ur föreningen om inte styrelsen medgett att han får stå kvar&lt;br&gt;som medlem. Detta gäller inte om bostadsrätten upphört på grund av&lt;br&gt;att det hus i vilket lägenheten finns övergått till ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen vägrar att upplåta en lägenhet med bostadsrätt till Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;en hyresgäst som är medlem i föreningen eller hyresgästen inte antar Bilaga 1&lt;br&gt;ett erbjudande från föreningen om att få lägenheten upplåten med&lt;br&gt;bostadsrätt, skall hyresgästen anses ha utträtt ur föreningen, om inte&lt;br&gt;hyresgästen inom sex månader från beslutet eller erbjudandet enligt 3&lt;br&gt;kap. 6 § andra stycket har begärt att hyresnämnden vid vite före-&lt;br&gt;lägger föreningen att upplåta lägenheten med bostadsrätt eller styrel-&lt;br&gt;sen medgett att han får kvarstå som medlem. Detsamma skall gälla&lt;br&gt;när ett beslut av hyresnämnden om avslag på hyresgästens begäran&lt;br&gt;har vunnit laga kraft eller hyresgästen har avflyttat från lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan om utträde skall ske skriftligen och, rm så bestämts i&lt;br&gt;stadgarna, vara försedd med medlemmens bevittcade namnunder-&lt;br&gt;skrift. Fråga om uteslutning prövas av föreningsstämman, om inte&lt;br&gt;något annat bestämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlems- och lägenhetsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Styrelsen skall föra förteckning över bostadsrättsföreningens&lt;br&gt;medlemmar (medlemsförteckning) samt förteckning över de lägen-&lt;br&gt;heter som är upplåtna med bostadsrätt (lägenhetsförteckning). För-&lt;br&gt;teckningarna kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem. De&lt;br&gt;kan också föras med automatisk databehandling eller på annat lik-&lt;br&gt;nande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Medlemsförteckningen skall för varje medlem innehålla upp-&lt;br&gt;gift om hans namn och postadress samt om den bostadsrätt som han&lt;br&gt;har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall hålla förteckningen tillgänglig för den som vill ta&lt;br&gt;del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Lägenhetsförteckningen skall för varje lägenhet ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lägenhetens beteckning, belägenhet, rumsantal och övriga utrym-&lt;br&gt;men,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dagen för länsstyrelsens registrering av den ekonomiska plan&lt;br&gt;som ligger till grund för upplåtelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bostadsrättshavarens namn, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. insatsen för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna skall genast föras in i förteckningen när en lägenhet&lt;br&gt;upplåts med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättas föreningen om att en bostadsrätt pantsatts eller ändras&lt;br&gt;någon uppgift i förteckningen, skall detta genast antecknas. Vid&lt;br&gt;överlåtelse av bostadsrätt skall en kopia av överlåtelseavtalet fogas till&lt;br&gt;förteckningen på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagen för anteckningen skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Bostadsrättshavaren har rätt att på begäran få utdrag ur lägen- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;hetsförteckningen beträffande lägenhet som han disponerar med bo- Bilaga 1&lt;br&gt;stadsrätt. Utdraget skall avse de uppgifter som enligt 17 § skall anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förteckningen. Dagen för utfärdandet skall anges i utdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrätttföreningens ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Bestämmelserna om en förenings ledning i 6 kap. lagen&lt;br&gt;(1987: 667) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar med följande undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Av styrelsens ledamöter skall alltid minst två eller, om styrelsen&lt;br&gt;består av mindre än fem ledamöter, minst en väljas på förenings-&lt;br&gt;stämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Styrelseledamöterna och suppleanterna för styrelseledamöterna&lt;br&gt;samt bostadsrättsföreningens firmatecknare behöver inte vara svenska&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om inte något annat har bestämts i stadgarna, kan bostadsrättsha-&lt;br&gt;varens make eller sambo vara styrelseledamot eller suppleant för&lt;br&gt;styrelseledamot, även om maken eller sambon inte är medlem i för-&lt;br&gt;eningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna om verkställande direktör gäller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om inte något annat följer av 6 kap. 13 och 14 §§, skall styrel-&lt;br&gt;sen fastställa med vilka belopp avgifterna till föreningen skall utgå&lt;br&gt;samt hur beloppen skall betalas. Ändring av insatsen skall dock alltid&lt;br&gt;beslutas av föreningsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om föreningsstämman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Bestämmelserna om föreningsstämman i 7 kap. lagen&lt;br&gt;(1987: 667) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar för&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar, dock med följande undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt har de&lt;br&gt;endast en röst, om inte något annat har bestämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreningsstämmans befogenheter får inte överlämnas åt särskilt&lt;br&gt;valda fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i 29 och 30 §§ gäller i stället för 7 kap. 14 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §§ lagen om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda villkor för föreningsstämmans beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § För att ett beslut på en föreningsstämma skall vara giltigt&lt;br&gt;gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför Prop. 1990/91:92&lt;br&gt;rubbning av det inbördes förhållandet mellan insatserna, skall samt- Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liga bostadsrättshavare som berörs av ändringen ha gått med på be-&lt;br&gt;slutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt om minst två&lt;br&gt;tredjedelar av de berörda bostadsrättshavama har gått med på beslutet&lt;br&gt;och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om beslutet innebär att en lägenhet som upplåtits med bostads-&lt;br&gt;rätt kommer att förändras med anledning av en om- eller tillbyggnad,&lt;br&gt;skall bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet. Om bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren inte samtycker till ändringen, blir beslutet ändå giltigt om&lt;br&gt;minst två tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet och det&lt;br&gt;dessutom har godkänts av hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om beslutet innebär utvidgning av föreningens verksamhet, skall&lt;br&gt;minst två tredjedelar av de röstande ha gått med på beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om beslutet innebär överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen&lt;br&gt;och i vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med&lt;br&gt;bostadsrätt, skall beslutet ha fattats på det sätt som gäller för beslut&lt;br&gt;om likvidation enligt 34 §. Minst två tredjedelar av bostadsrätts-&lt;br&gt;havama i det hus som skall överlåtas skall ha gått med på beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om det i stadgarna finns ytterligare något villkor för att ett be-&lt;br&gt;slut enligt 1 -4 skall vara giltigt, gäller även det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadsrättshavare som berörs av beslut enligt första stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 eller 4 men som inte varit närvarande vid den föreningsstämma då&lt;br&gt;beslutet fattades, skall anses ha gått med på beslutet om det ned-&lt;br&gt;tecknats i stämmoprotokollet och skriftligen godkänts av bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Ett stämmobeslut enligt 22 § första stycket 2 skall godkännas&lt;br&gt;av hyresnämnden, om åtgärden är angelägen och syftet med den inte&lt;br&gt;skäligen kan tillgodoses på annat sätt samt beslutet inte är oskäligt mot&lt;br&gt;bostadsrättshavaren. Om bostadsrättshavaren begär att föreningen&lt;br&gt;skall lösa in bostadsrätten, får godkännande lämnas endast om för-&lt;br&gt;eningen erbjuder inlösen eller bostadsrättshavaren skäligen bör kunna&lt;br&gt;godta förändringen utan inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En bostadsrättshavare har rätt till ersättning för den förlust&lt;br&gt;som han orsakas med anledning av ett beslut enligt 22 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inlösen sker, skall ersättning utgå för bostadsrättens marknads-&lt;br&gt;värde. Ersättning för intrång i bostadsrätten skall motsvara den&lt;br&gt;minskning av marknadsvärdet som uppkommer genom beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen skall genast underrätta den som har pant i bostadsrätten&lt;br&gt;och som är känd för föreningen om ett beslut enligt 22 § första&lt;br&gt;stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ombildning av hyresrätt till bostadsrätt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § En bostadsrättsförenings beslut att förvärva en hyresfastighet&lt;br&gt;för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall fattas på en&lt;br&gt;föreningsstämma. Minst två tredjedelar av hyresgästerna i de uthyrda&lt;br&gt;lägenheter som omfattas av förvärvet skall gå med på beslutet. Dessa&lt;br&gt;hyresgäster skall vara medlemmar i bostadsrättsföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av antalet lägenheter tillämpas 1 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur&lt;br&gt;beräkningen av rösterna har skett och hållas tillgängligt för hyres-&lt;br&gt;gästerna och fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Innan beslut om fastighetsförvärv fattas enligt 25 §, skall en&lt;br&gt;sådan ekonomisk plan som avses i 2 kap. 2 § upprättas och hållas till-&lt;br&gt;gänglig för hyresgästerna. Till planen skall fogas ett besiktnings-&lt;br&gt;protokoll som visar fastighetens skick. Planen skall även vara försedd&lt;br&gt;med intyg enligt 2 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Beslut om förvärv i strid med 25 § första stycket är ogiltiga.&lt;br&gt;Detsamma gäller beslut om förvärv som fattats utan att en ekonomisk&lt;br&gt;plan varit tillgänglig enligt 26 §. Det nu sagda skall dock inte gälla&lt;br&gt;om förvärv ändå skett enligt beslutet och lagfart har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § I fråga om bostadsrättsföreningar som är anslutna till en folk-&lt;br&gt;rörelsekooperativ riksorganisation gäller 25-27 §§ endast om fastig-&lt;br&gt;hetsförvärvet sker enligt lagen (1982: 352) om rätt till fastighetsför-&lt;br&gt;värv för ombildning till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av stadgar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Ett beslut om ändring av en bostadsrättsförenings stadgar är&lt;br&gt;giltigt om samtliga röstberättigade i föreningen är ense om det.&lt;br&gt;Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande&lt;br&gt;föreningsstämmor och minst två tredjedelar av de röstande på den&lt;br&gt;senare stämman gått med på beslutet. Om beslutet avser ändring av de&lt;br&gt;grunder enligt vilka månadsavgifter skall beräknas, fordras dock att&lt;br&gt;minst tre fjärdedelar av de röstande på den senare stämman gått med&lt;br&gt;på beslutet. Om beslutet innebär att en medlems rätt till föreningens&lt;br&gt;behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks, fordras att samtliga&lt;br&gt;röstande på den senare stämman gått med på beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut varigenom en medlems rätt att överlåta sin bostadsrätt in-&lt;br&gt;skränks eller förbehåll enligt 5 kap. 8 § införs är giltigt endast om&lt;br&gt;samtliga bostadsrättshavare vars rätt berörs av ändringen gått med på&lt;br&gt;beslutet. En bostadsrättshavare som inte har varit närvarande vid en&lt;br&gt;föreningsstämma då beslutet fattades, skall anses ha gått med på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet om det nedtecknats i stämmoprotokollet och skriftligen god- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;känts av bostadsrättshavaren. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i stadgarna har tagits in något ytterligare villkor för änd-&lt;br&gt;ring av stadgarna, gäller även det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en föreskrift i stadgarna om att en viss bestämmelse&lt;br&gt;inte får ändras utan regeringens tillstånd, får inte heller föreskriften&lt;br&gt;ändras utan regeringens tillstånd, om den har tagits in i stadgarna på&lt;br&gt;grund av lag eller annan författning eller efter regeringens med-&lt;br&gt;givande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Ett beslut om ändring av stadgarna skall av styrelsens ord-&lt;br&gt;förande genast anmälas för registrering. Beslutet får inte verkställas&lt;br&gt;förrän registreringen har skett. Till anmälan skall fogas två kopior av&lt;br&gt;det protokoll som förts i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision och särskild granskning samt redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Bestämmelserna i 8 och 9 kap. lagen (1987: 667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar även för bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar. Vad som sägs där om insats skall för en bostadsrätts-&lt;br&gt;förening också gälla upplåtelseavgift. Bostadsrättsföreningar är inte&lt;br&gt;skyldiga att upprätta finansieringsanalys, koncernredovisning eller&lt;br&gt;delårsrapport eller att, i annat fall än som avses i 8 kap. 6 § nämnda&lt;br&gt;lag, utse auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Utdelning får endast ske av vinst som redovisas i fastställd&lt;br&gt;balansräkning för senaste räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinst får inte utdelas till andra än bostadsrättshavama. Vinsten&lt;br&gt;fördelas mellan dem efter insatserna för bostadsrätterna, om inte&lt;br&gt;något annat har bestämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Har vinstutdelning beslutats och verkställts i strid med 32 § el-&lt;br&gt;ler någon bestämmelse i föreningens stadgar, gäller 10 kap. 7 § lagen&lt;br&gt;(1987: 667) om ekonomiska föreningar i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om vissa gåvor i 10 kap. 8 § nämnda lag gäller&lt;br&gt;även bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidation och upplösning samt fusion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Bestämmelserna om likvidation och upplösning i 11 kap. lagen&lt;br&gt;(1987: 667) om ekonomiska föreningar gäller även bostadsrättsför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eningar. Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 §, för det fall antalet för- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;eningsmedlemmar gått ned under det i 1 kap. 3 § denna lag före- Bilaga 1&lt;br&gt;skrivna lägsta antalet, skall tillämpas i en bostadsrättsförening, om an-&lt;br&gt;talet medlemmar eller antalet bostadsrättshavare blivit mindre än fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller om antalet lägenheter som upplåts med bostadsrätt&lt;br&gt;enligt 1 kap. 4 § denna lag blivit mindre än fem. Vidare skall vad som&lt;br&gt;sägs i 11 kap. 12 § om insatskapital i stället gälla insats och&lt;br&gt;upplåtelseavgift i bostadsrättsföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Bestämmelserna om fusion m.m. i 12 kap. lagen (1987: 667)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar även bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Bestämmelserna om registreringsmyndighet och föreningsregi-&lt;br&gt;ster i 15 kap. lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar gäller&lt;br&gt;även bostadsrättsföreningar. Ett beslut om sådan ändring av stadgarna&lt;br&gt;att styrelsens säte skall flyttas från ett län till ett annat får dock inte&lt;br&gt;registreras, om bostadsrättsföreningens firma på grund av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 7 § tredje stycket första meningen inte får föras in i det senare&lt;br&gt;länets föreningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om anmälan för registrering skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla ansökan om registrering av en ekonomisk plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning av uppgifter om bostadsrättsföreningar skall ske i en&lt;br&gt;särskild avdelning av det föreningsregister som avses i 15 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Skadestånd, straff och vite m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna om skadestånd m.m. i 13 kap. lagen&lt;br&gt;(1987: 667) om ekonomiska föreningar gäller även bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna om straff och vite i 16 kap. lagen (1987: 667)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar även bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Till böter skall den dömas som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upplåter andelsrätt i strid med 1 kap. 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåter bostadsrätt i strid med 2 kap. 1, 5 eller 6 § eller 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte håller en registrerad ekonomisk plan tillgänglig enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tar emot förskott i strid med 4 kap. 2 §,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bryter mot 8 kap. 7 § sista stycket,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inte för en medlemsförteckning eller håller en sådan förteckning&lt;br&gt;tillgänglig enligt 8 kap. 16 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. inte för en lägenhetsförteckning enligt denna lag eller meddelar&lt;br&gt;oriktig eller vilseledande uppgift i utdrag enligt 8 kap. 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Förfarandet i bostadsrättstvister m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En tvist med anledning av upplåtelse av nyttjanderätt enligt&lt;br&gt;denna lag (bostadsrättstvist) som det inte ankommer på hyresnämnden&lt;br&gt;att pröva skall tas upp av den fastighetsdomstol inom vars område&lt;br&gt;fastigheten är belägen. Beträffande laga domstol i en bostadsrättstvist&lt;br&gt;som skall prövas enligt lagsökningslagen (1946: 808) eller handräck-&lt;br&gt;ningslagen (1981: 847) finns bestämmelser i dessa lagar. Ett ärende&lt;br&gt;om förordnande av god man enligt 7 kap. 1 § och ett mål om klander&lt;br&gt;av redovisning enligt 7 kap. 4 § skall tas upp av tingsrätten i den ort&lt;br&gt;där fastigheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Hyresnämndens beslut i frågor enligt 3 kap. 6 och 9 §§, 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §, 22 § första stycket 1 och 2 samt 10 kap. 6 § får överklagas hos&lt;br&gt;bostadsdomstolen inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.&lt;br&gt;Skrivelsen med överklagandet skall ges in till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut i frågor enligt 6 kap. 10 § andra stycket får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I en tvist som avser fastställande av hyresvillkor enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § skall vardera parten svara för sin rättegångskostnad i bostads-&lt;br&gt;domstolen, om inte något annat anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Beslut i ett ärende om behörighet som intygsgivare enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § får överklagas hos regeringen. Länsstyrelsens beslut i ett ärende&lt;br&gt;om tillstånd att upplåta bostadsrätt enligt 3 kap. 2 § får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Förbehåll i stadgarna enligt 7 kap. 18 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1987: 667) om ekonomiska föreningar som inte innehåller någon be-&lt;br&gt;stämmelse om rätt för parterna att klandra skiljedomen gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fråga om en bostadsrättshavares rätt eller skyldighet att till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träda eller behålla lägenheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beträffande fastställande av hyresvillkor enligt 3 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller förbehållet inte i fråga om tvist med anledning av&lt;br&gt;upplåtelse av nyttjanderätt enligt denna lag, om man genom för-&lt;br&gt;behållet utsett skiljemän eller meddelat bestämmelser om skilje-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;männens antal, sättet för deras utseende eller förfarandet vid skilje- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;nämnden. I dessa hänseenden skall lagen (1929: 145) om skiljemän Bilaga 1&lt;br&gt;tillämpas. Vad som sagts nu utgör dock inte hinder för att i stadgarna&lt;br&gt;utse hyresnämnden till skiljenämnd eller bestämma kortare tid för&lt;br&gt;skiljemannaåtgärdens avslutande än den tid om sex månader som an-&lt;br&gt;ges i nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vite som förelagts med stöd av denna lag utdöms av hyres-&lt;br&gt;nämnden. Nämnden skall självmant ta upp frågan om utdömande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 då bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1971: 479) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelsen i 1 kap. 5 § första stycket utgör inte hinder för&lt;br&gt;den som före lagens ikraftträdande haft rätt att driva verksamhet, i&lt;br&gt;vilken ingår upplåtelse av nyttjanderätt som avses i denna lag, att&lt;br&gt;fortsätta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den nya lagen tillämpas även på bostadsrättsföreningar som&lt;br&gt;registrerats enligt äldre lag. I fråga om en sådan förening gäller dock&lt;br&gt;punkterna 4—9 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om en ekonomisk plan har registrerats eller tagits emot av&lt;br&gt;länsstyrelsen enligt äldre lag, skall planen anses ha registrerats enligt&lt;br&gt;den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om en uppsägning har gjorts före den nya lagens ikraftträdande,&lt;br&gt;gäller äldre lag i fråga om uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. En bestämmelse i en förenings stadgar om att årsavgift eller&lt;br&gt;andel i vinst eller behållna tillgångar skall beräknas efter en lägenhets&lt;br&gt;andelsvärde, skall anses innebära att en sådan avgift eller andel skall&lt;br&gt;beräknas enligt insatsen för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Finns det i en förenings stadgar vid lagens ikraftträdande en be-&lt;br&gt;stämmelse om beräkning av ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse,&lt;br&gt;gäller bestämmelsen fortfarande, även om grunderna för beräkningen&lt;br&gt;inte angetts i stadgarna. En sådan bestämmelse skall anses innebära&lt;br&gt;villkor för medlemskap, om inte något annat framgår av omständig-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Om ett beslut på en föreningsstämma fattats före den nya lagens&lt;br&gt;ikraftträdande, gäller äldre lag i fråga om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Äldre lag gäller fortfarande i fråga om talan mot ett beslut av en&lt;br&gt;länsstyrelse eller en kammarrätt som meddelats före den nya lagens&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. En bostadsrättstvist som har anhängiggjorts vid en domstol&lt;br&gt;eller en hyresnämnd eller som hänskjutits till avgörande av skiljemän&lt;br&gt;före den nya lagens ikraftträdande, prövas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Bestämmelsen i 1 kap. 9 § första stycket utgör inte hinder för&lt;br&gt;en juridisk person, som före lagens ikraftträdande haft rätt att upplåta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andelsrätt med vilken följer rätt att för begränsad tid besitta eller Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;hyra lägenhet i hus som tillhör den juridiska personen, att upplåta Bilaga 1&lt;br&gt;andelsrätt avseende lägenhet i huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall än som avses i första stycket får en juridisk person, som&lt;br&gt;före lagens ikraftträdande drivit verksamhet i vilken ingår upplåtelse&lt;br&gt;av andelsrätt som avses i 1 kap. 9 § första stycket, efter tillstånd av&lt;br&gt;länsstyrelsen fortsätta sin verksamhet. Har den juridiska personen&lt;br&gt;ingett en ansökan om detta före ikraftträdandet, får verksamheten&lt;br&gt;drivas vidare i väntan på beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 1 kap. 9 § tredje stycket gäller till utgången av år&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om omregistrering av vissa bostadsföreningar&lt;br&gt;till bostadsrättsföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Enligt bestämmelserna i denna lag får sådana ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar (bostadsföreningar) som avses i punkt 2 eller 11 övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till bostadsrättslagen (1989: 0000) omregistreras till&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Omregistrering får ske under förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bostadsföreningens stadgar ändras och utformas i överens-&lt;br&gt;stämmelse med bestämmelserna i bostadsrättslagen (1989: 0000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att bostadsföreningen har utsett styrelse och revisorer för bo-&lt;br&gt;stadsrättsföreningen i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. 19 och&lt;br&gt;31 §§ bostadsrättslagen (1989:0000) samt att de förutsättningar i&lt;br&gt;övrigt som anges i 1 kap. 3 § nämnda lag för registrering av en&lt;br&gt;bostadsrättsförening är uppfyllda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att bostadsföreningens firma ändras enligt 8 kap. 7 § bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1989: 0000), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att en sådan ekonomisk plan som anges i 4 § denna lag har upp-&lt;br&gt;rättats av bostadsföreningens styrelse och registreras samtidigt med&lt;br&gt;bostadsrättsföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om registreringen av bostadsrättsföreningen och den ekono-&lt;br&gt;miska planen skall i övrigt tillämpas bestämmelserna om registrering&lt;br&gt;i 2 kap. 3 och 4 §§ lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;samt 8 kap. 36 § bostadsrättslagen (1989: 0000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett beslut av bostadsföreningen för omregistrering skall fattas&lt;br&gt;på en föreningsstämma enligt bestämmelserna i 7 kap. lagen&lt;br&gt;(1987: 667) om ekonomiska föreningar. Detsamma gäller andra be-&lt;br&gt;slut som föreningen fattar med anledning av omregistreringen. Be-&lt;br&gt;stämmelserna om viss majoritet i 15 § andra stycket sista meningen&lt;br&gt;nämnda lag skall dock inte gälla. Inte heller skall sådana villkor i&lt;br&gt;stadgarna som går längre än vad som föreskrivs i 14 och 15 §§&lt;br&gt;nämnda lag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Innan ett beslut fattas enligt 3 §, skall bostadsföreningens styrel-&lt;br&gt;se ha upprättat en förenklad ekonomisk plan för föreningens verk-&lt;br&gt;samhet. I planen skall en beräkning göras av bostadsföreningens&lt;br&gt;behållna tillgångar. Med utgångspunkt i beräkningen skall insatsen&lt;br&gt;fördelas på de kommande bostadsrätterna efter den andel i bostads-&lt;br&gt;rättsföreningen som belöper på varje medlem. Beslutar förenings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämman om annan fördelningsgrund, skall planen ändras i enlighet Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;med beslutet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen skall vara undertecknad av bostadsföreningens styrelse och&lt;br&gt;hållas tillgänglig vid föreningsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter om innehållet i den ekonomiska&lt;br&gt;planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När ett beslut om omregistrering har vunnit laga kraft, skall de&lt;br&gt;lägenheter som av bostadsföreningen varit upplåtna med sådan rätt&lt;br&gt;som anges i punkt 2 eller 11 övergångsbestämmelserna till bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1989: 0000) i stället anses upplåtna med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på bostadsrättsföreningens styrelse att genast ut-&lt;br&gt;färda bevis till bostadsrättshavama om bostadsrätterna. Beviset skall&lt;br&gt;innehålla de uppgifter som enligt 8 kap. 17 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1989:0000) skall anges i den lägenhetsförteckning som styrelsen&lt;br&gt;skall föra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Registreringsmyndigheten skall för anteckning i fastighetsboken&lt;br&gt;om namnändring genast underrätta inskrivningsmyndigheten när&lt;br&gt;beslutet om omregistrering har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990 och gäller till utgången&lt;br&gt;av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1982: 352) om rätt till&lt;br&gt;fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 6, 9, 12 och 13 §§ lagen (1982: 352)&lt;br&gt;om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hyresgäster har intresse av att förvärva fast egendom för om-&lt;br&gt;bildning av hyresrätt till bostadsrätt får detta anmälas till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken. Intresseanmälan&lt;br&gt;skall för hyresgästernas räkning göras av en bostadsrättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till anmälan skall fogas&lt;br&gt;intyg av föreningens styrelse&lt;br&gt;om antalet lägenheter i den&lt;br&gt;fasta egendom som omfattas av&lt;br&gt;anmälningen samt om att&lt;br&gt;hyresgästerna i minst två&lt;br&gt;tredjedelar av de uthyrda lä-&lt;br&gt;genheterna skriftligen har för-&lt;br&gt;klarat sig intresserade av en&lt;br&gt;ombildning av hyresrätt till&lt;br&gt;bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen skall till anmälan&lt;br&gt;foga ett intyg av föreningens&lt;br&gt;styrelse om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hur många lägenheter som&lt;br&gt;finns i den fasta egendom som&lt;br&gt;anmälan omfattar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att hyresgästerna i minst&lt;br&gt;två tredjedelar av de uthyrda&lt;br&gt;lägenheterna är medlemmar i&lt;br&gt;bostadsrättsföreningen och att&lt;br&gt;de skriftligen har förklarat sig&lt;br&gt;intresserade av en ombildning&lt;br&gt;av hyresrätt till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fast egendom, som utgör en&lt;br&gt;hyreshusenhet och för vilken en&lt;br&gt;intresseanmälan gäller, får inte&lt;br&gt;överlåtas helt eller delvis&lt;br&gt;genom köp eller byte utan att&lt;br&gt;den bostadsrättsförening som&lt;br&gt;har gjort intresseanmälan har&lt;br&gt;erbjudits att förvärva hela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fast egendom, som utgör en&lt;br&gt;hyreshusenhet och för vilken en&lt;br&gt;intresseanmälan gäller, får inte&lt;br&gt;överlåtas helt eller delvis&lt;br&gt;genom köp eller byte utan att&lt;br&gt;den bostadsrättsförening som&lt;br&gt;har gjort intresseanmälan har&lt;br&gt;erbjudits att förvärva hela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;br&gt;hyreshusenheten. Ett sådant er- hyreshusenheten. Ett sådant er-&lt;br&gt;bjudande kallas hembud. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bjudande kallas hembud. Vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som sägs om överlåtelse skall i&lt;br&gt;fråga om hembud gälla även&lt;br&gt;övergång genom tillskott till&lt;br&gt;bolag eller förening, utdelning&lt;br&gt;eller skifte från bolag eller&lt;br&gt;förening samt fusion enligt&lt;br&gt;14 kap. 1 eller 2 § aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse får ske utan hembud till bostadsrättsföreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om bostadsrättsföreningen godkänner överlåtelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om staten eller en kommun förvärvar egendomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om förvärvaren är gift med överlåtaren eller om förvärvaren&lt;br&gt;eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens&lt;br&gt;avkomling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion eller&lt;br&gt;offentlig auktion enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om överlåtelsen avser an-&lt;br&gt;del och förvärvaren redan äger&lt;br&gt;en andel i egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hembud behövs inte heller, om ett förvärv av bostadsrättsföreningen&lt;br&gt;skulle vara oskäligt med hänsyn till förhållandet mellan överlåtaren&lt;br&gt;och en annan förvärvare än bostadsrättsföreningen eller villkoren för&lt;br&gt;eller omständigheterna vid en sådan överlåtelse. Frågan om hembud&lt;br&gt;behövs prövas av hyresnämnden på begäran av fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bostads-&lt;br&gt;rättsföreningars beslut att för-&lt;br&gt;värva hyresfastigheter för om-&lt;br&gt;bildning av hyresrätt till bo-&lt;br&gt;stadsrätt finns i 60 a § bo-&lt;br&gt;stadsrättslagen (1971:479).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bostads-&lt;br&gt;rättsföreningars beslut att för-&lt;br&gt;värva hyresfastigheter för om-&lt;br&gt;bildning av hyresrätt till bo-&lt;br&gt;stadsrätt finns i 8 kap.&lt;br&gt;25-28 §§ bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1989: 0000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åven om hembudet har upp-&lt;br&gt;hört att gälla får överlåtelse&lt;br&gt;genom köp eller byte till någon&lt;br&gt;annan än den bostadsrätts-&lt;br&gt;förening som har gjort in-&lt;br&gt;tresseanmälan inte ske medan&lt;br&gt;föreningens intresseanmälan&lt;br&gt;gäller, om köpeskillingen är&lt;br&gt;lägre eller villkoren för över-&lt;br&gt;låtelsen sammantagna är avse-&lt;br&gt;värt ogynnsammare för fastig-&lt;br&gt;hetsägaren än vad som angavs&lt;br&gt;vid hembudet. Har fastighets-&lt;br&gt;ägaren sedan ett hembud upp-&lt;br&gt;hört att gälla gjort ett nytt&lt;br&gt;hembud, enligt vilket köpeskil-&lt;br&gt;lingen är lägre eller villkoren&lt;br&gt;eljest ogynnsammare för fastig-&lt;br&gt;hetsägaren, och upphör även&lt;br&gt;detta hembud att gälla, skall&lt;br&gt;första meningen tillämpas på&lt;br&gt;det nya hembudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åven om hembudet har upp-&lt;br&gt;hört att gälla får, så länge för-&lt;br&gt;eningens intresseanmälan gäl-&lt;br&gt;ler, en sådan överlåtelse eller&lt;br&gt;övergång som avses i 6 § första&lt;br&gt;stycket inte ske till någon annan&lt;br&gt;ån den bostadsrättrförening som&lt;br&gt;har gjort intresseanmälan, om&lt;br&gt;köpeskillingen är lägre eller&lt;br&gt;villkoren för överlåtelsen sam-&lt;br&gt;mantagna är avsevärt ogynn-&lt;br&gt;sammare för fastighetsägaren&lt;br&gt;än vad som angavs vid hem-&lt;br&gt;budet. En sådan överlåtelse får&lt;br&gt;inte heller ske om ett villkor&lt;br&gt;som angavs vid hembudet är&lt;br&gt;oskäligt mot föreningen. Har&lt;br&gt;fastighetsägaren sedan ett hem-&lt;br&gt;bud upphört att gälla gjort ett&lt;br&gt;nytt hembud, enligt vilket&lt;br&gt;köpeskillingen är lägre eller&lt;br&gt;villkoren på annat sätt ogynn-&lt;br&gt;sammare för fastighetsägaren,&lt;br&gt;och upphör även detta hembud&lt;br&gt;att gälla, skall första och andra&lt;br&gt;meningen tillämpas på det nya&lt;br&gt;hembudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall äga motsvarande tillämpning om överlåtelsen&lt;br&gt;avser andel av hyreshusenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förbudet i första stycket äger 6 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena motsvarande tillämpning. Om något undantag inte&lt;br&gt;föreligger, är överlåtaren skyldig att inhämta hyresnämndens tillstånd&lt;br&gt;till överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtelser i strid med 6&lt;br&gt;eller 12 § är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lagfart har meddelats i&lt;br&gt;strid med 20 kap. 6 § 5 eller&lt;br&gt;7 § 11 jordabalken, gäller inte&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av sådan fast&lt;br&gt;egendom som avses i denna lag&lt;br&gt;år för sin giltighet beroende av&lt;br&gt;att lagfart söks innan anteck-&lt;br&gt;ning om en intresseanmälan en-&lt;br&gt;ligt 3 § har skett, överlåtelser i&lt;br&gt;strid med 6 eller 12 § är ogil-&lt;br&gt;tiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lagfart har meddelats i&lt;br&gt;strid med 20 kap. 6 § 5 eller&lt;br&gt;7 § 11 jordabalken, gäller inte&lt;br&gt;första stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre lag gäller i fråga om en intresseanmälan som har gjorts&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 § äktenskapsbalken skall ha&lt;br&gt;följan-de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med makars gemensamma bostad avses i denna balk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fast egendom som makarna eller någon av dem äger eller&lt;br&gt;innehar med tomträtt, om det finns en byggnad på egendomen som är&lt;br&gt;avsedd som makarnas gemensamma hem och egendomen innehas&lt;br&gt;huvudsakligen för detta ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fast egendom som makarna eller någon av dem innehar med&lt;br&gt;nyttjanderätt i förening med byggnad på egendomen som makarna&lt;br&gt;eller någon av dem äger, om byggnaden är avsedd som makarnas&lt;br&gt;gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta&lt;br&gt;ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnad eller del av byggnad som makarna eller någon av dem&lt;br&gt;innehar med hyresrätt, bostadsrätt eller annan liknande rätt, om&lt;br&gt;byggnaden eller byggnadsdelen är avsedd som makarnas gemensamma&lt;br&gt;hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om bostadsrätt&lt;br&gt;enligt första stycket 3 skall gäl-&lt;br&gt;la även sådan rätt till framti-&lt;br&gt;da upplåtelse av bostadsrätt som&lt;br&gt;avses i 4 kap. bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1989: 0000), om rätten gäller&lt;br&gt;en lägenhet som är avsedd som&lt;br&gt;makarnas gemensamma hem&lt;br&gt;och huvudsakligen skall innehas&lt;br&gt;för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med makars gemensamma bohag avses i denna balk möbler,&lt;br&gt;hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemen-&lt;br&gt;samma hemmet. Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som&lt;br&gt;används uteslutande för den ena makens bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till makars gemensamma bostad och bohag räknas inte egendom&lt;br&gt;som används huvudsakligen för fritidsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987: 232)&lt;br&gt;om sambors gemensamma hem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1987: 232) om sambors&lt;br&gt;gemensamma hem skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sambors gemensamma bostad avses i denna lag, om inte annat&lt;br&gt;följer av 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fast egendom som samborna eller någon av dem äger eller&lt;br&gt;innehar med tomträtt, om det finns en byggnad på egendomen som är&lt;br&gt;avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas&lt;br&gt;huvudsakligen för detta ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fast egendom som samborna eller någon av dem innehar med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nyttjanderätt i förening med byggnad på egendomen som samborna&lt;br&gt;eller någon av dem äger, om byggnaden är avsedd som sambornas&lt;br&gt;gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta&lt;br&gt;ändamål, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnad eller del av byggnad som samborna eller någon av dem&lt;br&gt;innehar med hyresrätt, bostadsrätt eller annan liknande rätt om&lt;br&gt;byggnaden eller byggnadsdelen är avsedd som sambornas&lt;br&gt;gemensamma hem och innehas huvudsakligen för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om bostadsrätt&lt;br&gt;enligt första stycket 3 skall gäl-&lt;br&gt;la även sådan rätt till framti-&lt;br&gt;da upplåtelse av bostadsrätt som&lt;br&gt;avses i 4 kap. bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1989: 0000), om rätten gäller&lt;br&gt;en lägenhet som är avsedd som&lt;br&gt;sambornas gemensamma hem&lt;br&gt;och huvudsakligen skall innehas&lt;br&gt;för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samborna får i en av dem båda undertecknad handling anmäla till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten att en fastighet som är lagfaren för en av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dem eller en tomträtt för vilken en av dem är inskriven som&lt;br&gt;innehavare är gemensam bostad för dem båda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:667)&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;om ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekono-&lt;br&gt;miska föreningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer&lt;br&gt;än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening&lt;br&gt;som ordföranden biträder. Vid val anses den vald som har fått de&lt;br&gt;flesta rösterna. Vid Eka röstetal avgörs valet genom lottning, om inte&lt;br&gt;annat beslutas av stämman innan valet förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller&lt;br&gt;föreskrivs i stadgarna. Beträffande beslut som avses i 14 och 15 §§&lt;br&gt;kan dock i stadgarna endast föreskrivas villkor som går längre än som&lt;br&gt;anges i dessa paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1989:0000) om&lt;br&gt;omregistrering av vissa bo-&lt;br&gt;stadsföreningar till bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar gäller särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om beslut av en&lt;br&gt;föreningsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1973: 188)&lt;br&gt;om arrendenämnder och hyresnämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 5, 11, 15, 22 och 23 §§ lagen&lt;br&gt;(1973: 188) om arrendenämnder och hyresnämnderl skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva tvist om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § andra&lt;br&gt;stycket, ändrad användning av lokal enligt 12 kap. 23 § andra stycket,&lt;br&gt;skadestånd enligt 12 kap. 24 a §, överlåtelse av hyresrätt enligt 12&lt;br&gt;kap. 34-37 §§, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 12 kap.&lt;br&gt;40 §, förlängning av hyresavtal enligt 12 kap. 49 §, hyresvillkor en-&lt;br&gt;ligt 12 kap. 54 §, återbetalning av hyra och fastställande av hyra en-&lt;br&gt;ligt 12 kap. 55 b §, uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 §&lt;br&gt;eller föreläggande enligt 12 kap. 64 §, allt jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22-24 §§ hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen (1978: 304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva tvist om hyres-&lt;br&gt;villkor enligt 7 $ sista stycket,&lt;br&gt;upplåtelse av lägenhet i andra&lt;br&gt;hand enligt 30 § andra stycket&lt;br&gt;eller medlemskap enligt 52 §,&lt;br&gt;allt bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1971:479),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva tvist om upplåtelse&lt;br&gt;av bostadsrätt enligt 3 kap. 6 §,&lt;br&gt;hyresvillkor enligt 3 kap. 9 §,&lt;br&gt;upplåtelse av lägenhet i andra&lt;br&gt;hand enligt 6 kap. 10 § andra&lt;br&gt;stycket, medlemskap enligt 8&lt;br&gt;kap. 13 § eller utdömande av&lt;br&gt;vite enligt 10 kap. 6 §, allt&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1989: 0000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1985: 660.&lt;br&gt;^Senaste lydelse 1988: 928.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pröva fråga om god-&lt;br&gt;kännande av överenskommelse&lt;br&gt;som avses i 12 kap. 1 § femte&lt;br&gt;stycket, 45 eller 56 § jorda-&lt;br&gt;balken eller av beslut som avses&lt;br&gt;i 60 § första stycket 1 bostads-&lt;br&gt;rättslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara skiljenämnd i hyres- eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a. pröva tvist mellan hyresvärd&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pröva fråga om god-&lt;br&gt;kännande av överenskommelse&lt;br&gt;som avses i 12 kap. 1 § femte&lt;br&gt;stycket, 45 eller 56 § jorda-&lt;br&gt;balken eller av beslut som avses&lt;br&gt;i 8 kap. 22 § första stycket 1&lt;br&gt;och 2 bostadsrättslagen,&lt;br&gt;bostadsrättstvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och hyresgästorganisation enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. pröva frågor enligt bostadssaneringslagen (1973: 531) och bo-&lt;br&gt;stadsförvaltningslagen (1977: 792),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. pröva frågor enligt lagen (1975: 1132) om förvärv av hyres-&lt;br&gt;fastighet m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. pröva frågor enligt lagen (1987: 1274) om kommunal bostads-&lt;br&gt;anvisningsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. pröva frågor enligt lagen (1982: 352) om rätt till fastighetsför-&lt;br&gt;värv för ombildning till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende upptages av den hyresnämnd inom vars område fastigheten&lt;br&gt;är belägen. Ärende som avses i 10, 17 eller 18 § lagen om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m. upptages dock av hyresnämnden i den ort där bo-&lt;br&gt;lagets styrelse har sitt säte eller, i fråga om handelsbolag, där för-&lt;br&gt;valtningen föres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd består av lag-&lt;br&gt;faren ordförande och två andra&lt;br&gt;ledamöter, om ej annat följer&lt;br&gt;av tredje stycket. Av de senare&lt;br&gt;ledamöterna skall den ene vara&lt;br&gt;väl förtrogen med förvaltning&lt;br&gt;av hyresfastighet eller, när&lt;br&gt;ärendet rör bostadsrättsfastig-&lt;br&gt;het, med förvaltning av sådan&lt;br&gt;fastighet och den andre vara väl&lt;br&gt;förtrogen med bostadshyres-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd består av lag-&lt;br&gt;faren ordförande och två andra&lt;br&gt;ledamöter, om ej annat följer&lt;br&gt;av tredje stycket. Av de senare&lt;br&gt;ledamöterna skall den ene vara&lt;br&gt;väl förtrogen med förvaltning&lt;br&gt;av hyresfastighet eller, när&lt;br&gt;ärendet rör bostadsrättsfastig-&lt;br&gt;het, med förvaltning av sådan&lt;br&gt;fastighet och den andre vara väl&lt;br&gt;förtrogen med bostadshyres-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■^Senaste lydelse 1983: 439.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gästers förhållanden eller, när&lt;br&gt;ärende rör annan lägenhet än&lt;br&gt;bostadslägenhet, med näringsid-&lt;br&gt;kande hyres-gästers förhållan-&lt;br&gt;den. I ärende enligt 52 § eller&lt;br&gt;60 § första stycket 1 bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1971: 479) skall&lt;br&gt;vad som sagts nu om hyres-&lt;br&gt;gästers förhållanden i stället av-&lt;br&gt;se bostadsrättshavares för-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gästers förhållanden eller, när&lt;br&gt;ärende rör annan lägenhet än&lt;br&gt;bostadslägenhet, med närings-&lt;br&gt;idkande hyresgästers förhållan-&lt;br&gt;den. I ärende enligt 3 kap. 6 §,&lt;br&gt;8 kap. 13 eller 22 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 eller&lt;br&gt;10 kap. 6 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1989: 0000) skall vad som&lt;br&gt;sagts nu om hyresgästers för-&lt;br&gt;hållanden i stället avse bostads-&lt;br&gt;rättshavares förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd får anlita expert att biträda nämnden, om ärendets be-&lt;br&gt;skaffenhet eller annat särskilt skäl föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § andra - fjärde styckena äger motsvarande&lt;br&gt;tilllämpning i fråga om hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan förordna att i hyresnämnd skall finnas flera avdel-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om hyresnämnd gäller i tillämpliga delar även&lt;br&gt;avdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör ärende som avskrivits&lt;br&gt;en-ligt 10 § första stycket&lt;br&gt;första punkten tvist som avses i&lt;br&gt;9 kap. 10 §, 10 kap. 6 a §&lt;br&gt;eller 12 kap. 49 eller 54 §&lt;br&gt;jordabalken, 22 eller 24 § hy-&lt;br&gt;resförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304), &amp;nbsp;&amp;nbsp;5 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1957:390) om fiskearrenden,&lt;br&gt;52 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ bostadsrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:479) eller 18 § jakt-&lt;br&gt;lagen (1987: 259) skall nämn-&lt;br&gt;den återuppta ärendet på an-&lt;br&gt;sökan av sökanden. Ansökan&lt;br&gt;görs skriftligen inom tre veck-&lt;br&gt;or från den dag beslutet om&lt;br&gt;avskrivning meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör ärende som avskrivits&lt;br&gt;enligt 10 § första stycket första&lt;br&gt;punkten tvist som avses i&lt;br&gt;9 kap. 10 §, 10 kap. 6 a §&lt;br&gt;eller 12 kap. 49 eller 54 §&lt;br&gt;jordabalken, 22 el-ler 24 §&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen (1978:&lt;br&gt;304), 5 § lagen (1957: 390) om&lt;br&gt;fiskearrenden, 8 kap. 13 §&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1989: 0000)&lt;br&gt;eller 18 § jaktlagen&lt;br&gt;(1987: 259) skall nämnden&lt;br&gt;återuppta ärendet på ansökan av&lt;br&gt;sökanden. Ansökan görs skrift-&lt;br&gt;ligen inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet om avskrivning&lt;br&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1987: 264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir sökanden ånyo, får ärendet icke återupptagas på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har parterna avtalat att tvist skall avgöras av skiljemän utan&lt;br&gt;förbehåll om rätt för parterna att klandra skiljedomen och har, vid&lt;br&gt;arrendetvist, arrendenämnden eller, vid hyres- eller bostadsrättstvist,&lt;br&gt;hyresnämnden utsetts till skiljenämnd, skall nämnden på ansökan&lt;br&gt;avgöra tvisten genom skiljedom, om ej hinder möter enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1929: 145) om skiljemän. Om sådan ansökan gäller&lt;br&gt;8 §. Har tvisten redan hänskjutits till nämnd, kan skiljedom dock på-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kallas muntligen inför nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som nämnd har att&lt;br&gt;avgöra genom skiljedom gäller&lt;br&gt;lagen om skiljemän, i den mån&lt;br&gt;ej annat följer av denna lag.&lt;br&gt;Vardera parten svarar för sin&lt;br&gt;kostnad i tvist som avses i 9&lt;br&gt;kap. 10 eller 14 §, 10 kap. 6 §&lt;br&gt;eller 12 kap. 49 eller 54 §&lt;br&gt;jordabalken, 5 § lagen&lt;br&gt;(1957: 390) om fiskearrenden&lt;br&gt;eller 7 § sista stycket bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1971:479).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som nämnd har att&lt;br&gt;avgöra genom skiljedom gäller&lt;br&gt;lagen om skiljemän, i den mån&lt;br&gt;ej annat följer av denna lag.&lt;br&gt;Vardera parten svarar för sin&lt;br&gt;kostnad i tvist som avses i 9&lt;br&gt;kap. 10 eller 14 §, 10 kap. 6 §&lt;br&gt;eller 12 kap. 49 eller 54 §&lt;br&gt;jordabalken, 5 § lagen&lt;br&gt;(1957: 390) om fiskearrenden&lt;br&gt;eller 3 kap. 9 § bostadsrätts-&lt;br&gt;lagen (1989:0000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nämnd äger, sedan&lt;br&gt;tid för klander eller besvär&lt;br&gt;utgått när talan får föras mot&lt;br&gt;beslutet, rättskraft, såvitt däri-&lt;br&gt;genom avgjorts fråga som avses&lt;br&gt;i 1 § första stycket 2 eller 5&lt;br&gt;eller 4 § första stycket 2, 2 a,&lt;br&gt;3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9. Vad som&lt;br&gt;sagts nu gäller dock ej beslut,&lt;br&gt;varigenom ansökan om åtgärds-&lt;br&gt;föreläggande enligt 12 kap.&lt;br&gt;16 § andra stycket eller till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nämnd äger, sedan&lt;br&gt;tid för klander eller besvär&lt;br&gt;utgått när talan får föras mot&lt;br&gt;beslutet, rättskraft, såvitt däri-&lt;br&gt;genom avgjorts fråga som avses&lt;br&gt;i 1 § första stycket 2 eller 5&lt;br&gt;eller 4 § första stycket 2, 2 a,&lt;br&gt;3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9. Vad som&lt;br&gt;sagts nu gäller dock ej beslut,&lt;br&gt;varigenom ansökan om åtgärds-&lt;br&gt;föreläggande enligt 12 kap.&lt;br&gt;16 § andra stycket eller till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1984: 679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1988:928&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd enligt 12 kap. 23 § andra&lt;br&gt;stycket, 34-37 eller 40 § jorda-&lt;br&gt;balken eller 30 § andra stycket&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1971: 79)&lt;br&gt;eller ansökan om uppskov&lt;br&gt;enligt 12 kap. 59 § jordabalken&lt;br&gt;eller ansökan om förbud eller&lt;br&gt;medgivande som avses i 2 a §&lt;br&gt;bostadssaneringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973: 531) eller yrkande om&lt;br&gt;rätt till förhandlingsordning&lt;br&gt;enligt 9 § hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen (1978: 304) eller&lt;br&gt;ansökan om anvisningsrätt en-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt 3 § lagen (1987: 1274) om&lt;br&gt;kommunal bostadsanvisnings-&lt;br&gt;rätt lämnats utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd enligt 12 kap. 23 § andra&lt;br&gt;stycket, 34-37 eller 40 § jorda-&lt;br&gt;balken eller 6 kap. 10 §&lt;br&gt;andra stycket bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1989: 0000) eller ansökan om&lt;br&gt;uppskov enligt 12 kap. 59 §&lt;br&gt;jordabalken eller ansökan om&lt;br&gt;förbud eller medgivande som&lt;br&gt;avses i 2 a § bostadssane-&lt;br&gt;ringslagen (1973: 531) eller&lt;br&gt;yrkande om rätt till förhand-&lt;br&gt;lingsordning enligt 9 § hyres-&lt;br&gt;förhandlingslagen (1978: 304)&lt;br&gt;eller ansökan om anvisningsrätt&lt;br&gt;enligt 3 § lagen (1987: 1274)&lt;br&gt;om kommunal bostadsanvis-&lt;br&gt;ningsrätt lämnats utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986: 223) om&lt;br&gt;omprövning av beslut skall inte tillämpas hos nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullföljd av talan mot&lt;br&gt;hyresnämnds beslut i ärende&lt;br&gt;enligt 12 kap. jordabalken&lt;br&gt;eller hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978: 304) eller i ärende an-&lt;br&gt;gående bostadsrätt, bostads-&lt;br&gt;sanering eller särskild förvalt-&lt;br&gt;ning eller i ärende enligt lagen&lt;br&gt;(1975: 1132) om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m., enligt&lt;br&gt;lagen (1987: 1274) om kom-&lt;br&gt;munal bostadsanvisningsrätt&lt;br&gt;eller lagen (1982: 352) om rätt&lt;br&gt;till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt finns&lt;br&gt;bestämmelser i 12 kap. 70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullföljd av talan mot&lt;br&gt;hyresnämnds beslut i ärende&lt;br&gt;enligt 12 kap. jordabalken&lt;br&gt;eller hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978: 304) eller i ärende an-&lt;br&gt;gående bostadsrätt, bostads-&lt;br&gt;sanering eller särskild förvalt-&lt;br&gt;ning eller i ärende enligt lagen&lt;br&gt;(1975: 1132) om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m., enligt&lt;br&gt;lagen (1987: 1274) om kom-&lt;br&gt;munal bostadsanvisningsrätt&lt;br&gt;eller lagen (1982: 352) om rätt&lt;br&gt;till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt finns&lt;br&gt;bestämmelser i 12 kap. 70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1987: 1278.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordabalken, 31 § hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen, 76 $ bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1971: &amp;nbsp;479),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 &amp;nbsp;§ bostadssaneringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:531), 34 § bostadsför-&lt;br&gt;valtningslagen (1977: 792),&lt;br&gt;25 § lagen om förvärv av hy-&lt;br&gt;resfastighet m.m., 16 § lagen&lt;br&gt;(1987: 1274) om kom-munal&lt;br&gt;bostadsanvisningsrätt samt 15 §&lt;br&gt;lagen om rätt till fastighetsför-&lt;br&gt;värv för ombildning till bo-&lt;br&gt;stadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordabalken, 31 § hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen, 10 kap. 2 §&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1989:0000),&lt;br&gt;21 § bostadssaneringslagen&lt;br&gt;(1973:531), 34 § bostadsför-&lt;br&gt;valtningslagen (1977: 792),&lt;br&gt;25 § lagen om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m., 16 § lagen&lt;br&gt;(1987: 1274) om kommunal&lt;br&gt;bostadsanvisningsrätt samt 15 §&lt;br&gt;lagen om rätt till fastighetsför-&lt;br&gt;värv för ombildning till bo-&lt;br&gt;stadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens yttrande enligt 12 a § första stycket får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut får överklagas genom besvär hos bostads-&lt;br&gt;domstolen, om nämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ansökan som avses i 8, 11, 14-16, 16 a, 16 c, 16 d eller&lt;br&gt;16 e §, eller avvisat besvär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avskrivit ärende enligt 8-10, 15 a, 16, 16 a, 16 c, 16 d eller&lt;br&gt;16 e §, dock ej när ärendet kan återupptagas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnat angående ersättning för någons medverkan i ärendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iakttaga&lt;br&gt;föreläggande eller ådömt straff för förseelse i förfarandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 3 i fråga som gäller allmän&lt;br&gt;rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En besvärshandling som avses i tredje stycket skall ges in till&lt;br&gt;hyresnämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handläggningen hos hyresnämnden av en besvärshand-&lt;br&gt;ling som avses i första eller tredje stycket tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;52 kap. 2 och 4 §§ rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973: 531)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 25 § bostadssaneringslagen (1973: 531)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger,&lt;br&gt;kan länsstyrelsen medge undan-&lt;br&gt;tag från tillämpningen av lagen&lt;br&gt;i fråga om fastighet, vilken&lt;br&gt;äges av förening eller aktie-&lt;br&gt;bolag som avses i punkt 16&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1971:479).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger,&lt;br&gt;kan länsstyrelsen medge undan-&lt;br&gt;tag från tillämpningen av lagen&lt;br&gt;i fråga om fastighet, vilken äges&lt;br&gt;av en juridisk person som avses&lt;br&gt;i punkt 11 övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna till bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1989: 0000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Senaste lydelse 1974: 821.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1974: 1082) om&lt;br&gt;bostadsdomstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1974: 1082) om bostads-&lt;br&gt;domstol skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträder bostadsdomstolen med sju ledamöter, är tre av dem&lt;br&gt;lagfarna ledamöter och fyra av dem intresseledamöter. En av de&lt;br&gt;lagfarna ledamöterna är därvid ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresseledamötema skall&lt;br&gt;två vara väl förtrogna med för-&lt;br&gt;valtning av hyresfastighet eller,&lt;br&gt;när målet rör bostadsrättsfastig-&lt;br&gt;het, med förvaltning av sådan&lt;br&gt;fastighet och två ledamöter väl&lt;br&gt;förtrogna med bostadshyres-&lt;br&gt;gästers förhållanden eller, vid&lt;br&gt;prövning av fråga enligt 12&lt;br&gt;kap. 36 § jordabalken, med&lt;br&gt;näringsidkande hyresgästers&lt;br&gt;förhållanden eller, vid&lt;br&gt;prövning av fråga enligt 52 §&lt;br&gt;eller 60 § första stycket 1&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1971:479),&lt;br&gt;med bostadsrättshavares&lt;br&gt;förhållanden. Rör mål&lt;br&gt;hyresfastighet som till-hör&lt;br&gt;enskild, skall de två först-&lt;br&gt;nämnda ledamöterna vara väl&lt;br&gt;förtrogna företrädesvis med&lt;br&gt;förvaltning av sådan fastighet.&lt;br&gt;Rör mål annan hyresfastighet,&lt;br&gt;skall dessa ledamöter vara väl&lt;br&gt;förtrogna företrädesvis med&lt;br&gt;förvaltning av hyresfastighet&lt;br&gt;som tillhör annan än enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresseledamötema skall&lt;br&gt;två vara väl förtrogna med för-&lt;br&gt;valtning av hyresfastighet eller,&lt;br&gt;när målet rör bostadsrättsfastig-&lt;br&gt;het, med förvaltning av sådan&lt;br&gt;fastighet och två ledamöter väl&lt;br&gt;förtrogna med bostadshyres-&lt;br&gt;gästers förhållanden eller, vid&lt;br&gt;prövning av fråga enligt 12&lt;br&gt;kap. 36 § jordabalken, med&lt;br&gt;näringsidkande hyresgästers&lt;br&gt;förhållanden eller, vid&lt;br&gt;prövning av fråga enligt 3 kap.&lt;br&gt;6§, 8 kap. 13 § eller 22 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 2 eller 10&lt;br&gt;kap. 6 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1989: 0000), med bostads-&lt;br&gt;rättshavares förhållanden. Rör&lt;br&gt;mål hyresfastighet som tillhör&lt;br&gt;enskild, skall de två först-&lt;br&gt;nämnda ledamöterna vara väl&lt;br&gt;förtrogna företrädesvis med&lt;br&gt;förvaltning av sådan fastighet.&lt;br&gt;Rör mål annan hyresfastighet,&lt;br&gt;skall dessa ledamöter vara väl&lt;br&gt;förtrogna företrädesvis med&lt;br&gt;förvaltning av hyresfastighet&lt;br&gt;som tillhör annan än enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1975: 1132)&lt;br&gt;om förvärv av hyresfastighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975: 1132) om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. om egendomen i annat&lt;br&gt;fall än som anges under 2&lt;br&gt;förvärvas av en bostadsrätts-&lt;br&gt;förening och föreningen har&lt;br&gt;fattat beslut om förvärvet i den&lt;br&gt;ordning som föreskrivs i 8 kap.&lt;br&gt;25 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1989: 0000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd fordras inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om egendomen förvärvas från staten, kommun, landstings-&lt;br&gt;kommun eller kommunalförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund,&lt;br&gt;aktiebolag, som helt ägs av kommun eller landstingskommun,&lt;br&gt;allmännyttigt, bostadsföretag, folkrörelsekooperativ riksorganisation&lt;br&gt;eller regional folkrörelsekooperativ organisation av&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsförening ansluten till sådan&lt;br&gt;organisation är förvärvare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. om egendomen i annat&lt;br&gt;fall än som anges under 2&lt;br&gt;förvärvas av en bostadsrätts-&lt;br&gt;förening och föreningen har&lt;br&gt;fattat beslut om förvärvet i den&lt;br&gt;ordning som föreskrivs i&lt;br&gt;60 a § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1971:479),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om egendomen enligt medgivande av regeringen förvärvas för&lt;br&gt;kyrkligt ändamål eller fånget prövats enligt lagen (1970: 939) om&lt;br&gt;förvaltning av kyrklig jord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag&lt;br&gt;eller enligt reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt&lt;br&gt;är skyldig att åter avyttra egendomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om&lt;br&gt;förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är&lt;br&gt;överlåtarens avkomling, allt under förutsättning att överlåtaren inte&lt;br&gt;är skyldig att avyttra egendomen enligt 6 § eller enligt 3 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1982: 618) om utländska förvärv av fast egendom m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om förvärvet skall prövas enligt lagen om utländska förvärv av&lt;br&gt;fast egendom m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1983:438.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2Senaste lydelse 1987:244.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;7. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978: 304)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 33 § hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978: 304) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger,&lt;br&gt;kan länsstyrelsen medge undan-&lt;br&gt;tag från tillämpningen av lagen&lt;br&gt;i fråga om hus som ägs av&lt;br&gt;förening eller aktiebolag som&lt;br&gt;avses i punkt 16 övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till bostadsrätts-&lt;br&gt;lagen (1971:479).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger,&lt;br&gt;kan länsstyrelsen medge undan-&lt;br&gt;tag från tillämpningen av lagen&lt;br&gt;i fråga om hus som ägs av en&lt;br&gt;juridisk person som avses i&lt;br&gt;punkt 11 övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1989: 0000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1982: 617)&lt;br&gt;om utländska förvärv av svenska företag m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 3 §'lagen (1982: 617) om utländska&lt;br&gt;förvärv av svenska företag m.m.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;quot;bostadsrättslagen (1971:479)&amp;quot;&lt;br&gt;skall bytas ut mot &amp;quot;bostadsrättslagen (1989: 0000)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Senaste lydelse 1983: 106.&lt;br&gt;^Lagen omtryckt 1987: 420.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1984: 694) om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 7 övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1984: 694) om ändring i jordabalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Om det föreligger sär-&lt;br&gt;skilda skäl, kan länsstyrelsen ge&lt;br&gt;en förening eller ett aktiebolag&lt;br&gt;som avses i punkt 16 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till bo-&lt;br&gt;stadsrättslagen (1971: 479) till-&lt;br&gt;stånd att tillämpa avtalsklausul&lt;br&gt;som strider mot 12 kap. 15 §&lt;br&gt;andra stycket första meningen&lt;br&gt;eller 19 §. Tillstånd som har&lt;br&gt;meddelats enligt äldre bestäm-&lt;br&gt;melser gäller även efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Om det föreligger sär-&lt;br&gt;skilda skäl, kan länsstyrelsen ge&lt;br&gt;en juridisk person som avses i&lt;br&gt;punkt 11 övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna till bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1989: 0000) tillstånd att till-&lt;br&gt;lämpa avtalsklausul som strider&lt;br&gt;mot 12 kap. 15 § andra stycket&lt;br&gt;första meningen eller 19 §.&lt;br&gt;Tillstånd som har meddelats en-&lt;br&gt;ligt äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;även efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1986: 1242)&lt;br&gt;om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1986: 1242) om försöksverk-&lt;br&gt;samhet med kooperativ hyresrätt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna lag får rege-&lt;br&gt;ringen försöksvis lämna eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar tillstånd att&lt;br&gt;utan hinder av bestäm-melsema&lt;br&gt;i 79 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1971:479) bedriva verksam-&lt;br&gt;het i vilken föreningen tilläm-&lt;br&gt;par villkor som innebär att det&lt;br&gt;med andelsrätt i föreningen&lt;br&gt;följer en rätt att hyra bostads-&lt;br&gt;lägenhet (kooperativ hyresrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna lag får rege-&lt;br&gt;ringen försöksvis lämna eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar tillstånd att&lt;br&gt;utan hinder av bestämmelserna&lt;br&gt;i 1 kap. 9 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1989: 0000) bedriva verksam-&lt;br&gt;het i vilken föreningen tilläm-&lt;br&gt;par villkor som innebär att det&lt;br&gt;med andelsrätt i föreningen&lt;br&gt;följer en rätt att hyra bostads-&lt;br&gt;lägenhet (kooperativ hyresrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987: 813) om homosexuella&lt;br&gt;sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i lagen (1987: 813) om homosexuella&lt;br&gt;sambor &amp;quot;bostadsrättslagen (1971: 479)&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1989: 0000)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987: 1274)&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;om kommunal bostadsanvisningsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1987: 1274) om kommunal&lt;br&gt;bostadsanvisningsrätt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen inte anvisar någon bostadssökande eller om&lt;br&gt;husägaren inte godtar den bostadssökande som kommunen anvisar&lt;br&gt;eller inte kan träffa avtal med denne, är husägaren skyldig att upplåta&lt;br&gt;lägenheten till kommunen om kommunen begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat inte avtalats, skall&lt;br&gt;upplåtelse till kommunen anses&lt;br&gt;ha skett vid den tidpunkt då&lt;br&gt;kommunens begäran enligt&lt;br&gt;första stycket kommit hus-&lt;br&gt;ägaren till handa och på de&lt;br&gt;villkor som angetts i meddelan-&lt;br&gt;det enligt 7 §. Om upplåtelsen&lt;br&gt;avser bostadsrätt, skall den&lt;br&gt;dock inte anses ha skett innan&lt;br&gt;de förutsättningar är uppfyllda&lt;br&gt;som anges i 3 och 5 §§ bo-&lt;br&gt;stadsrättslagen (1971:479).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat inte avtalats, skall&lt;br&gt;upplåtelse till kommunen anses&lt;br&gt;ha skett vid den tidpunkt då&lt;br&gt;kommunens begäran enligt&lt;br&gt;första stycket kommit hus-&lt;br&gt;ägaren till handa och på de&lt;br&gt;villkor som angetts i meddelan-&lt;br&gt;det enligt 7 §. Om upplåtelsen&lt;br&gt;avser bostadsrätt, skall den&lt;br&gt;dock inte anses ha skett innan&lt;br&gt;de förutsättningar är uppfyllda&lt;br&gt;som anges i 2 kap. 1, 5, och&lt;br&gt;6 §§ samt 3 kap. 2 § bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1989: 0000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet (SOU 1988:14) Översyn av bostadsrättslagen, m.m. har remiss-&lt;br&gt;behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av hovrätten för Västra&lt;br&gt;Sverige, kammarrätten i Sundsvall, bostadsdomstolen, domstolsverket,&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, hyresnämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö,&lt;br&gt;plan- och bostadsverket, riksskatteverket, konsumentverket, länsstyrelserna i&lt;br&gt;Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län, länsstyrelsernas or-&lt;br&gt;ganisationsnämnd (LON), riksrevisionsverket, diskrimineringsombuds-&lt;br&gt;mannen (DO), juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund, Svenska kommunförbundet, Stockholms kom-&lt;br&gt;mun, Malmö kommun, Stockholms läns landsting, HSB:s riksförbund,&lt;br&gt;Riksbyggen, Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation (SCB),&lt;br&gt;Aktiebolaget Bostadsgaranti, Hyresgästernas riksförbund, Sveriges fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO),&lt;br&gt;Stockholms kooperativa bostadsförening (SKB), Sveriges fastighetsmäklar-&lt;br&gt;samfund, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges&lt;br&gt;föreningsbankers förbund, StadshypoteksKassan, Stockholms handels-&lt;br&gt;kammare, Småföretagens riksorganisation och Uppsala bostadsrättsförening-&lt;br&gt;ars centralförening (UBC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har en skrivelse inkommit från Institutet för bostadsrätt IFB AB&lt;br&gt;samt från vissa enskilda personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har inhämtat yttrande från länsskattemyndighetema i&lt;br&gt;Stockholm, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län. I&lt;br&gt;nedan redovisad remissammanställning kallad skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande myndigheter och organisationer har avstått från att yttra sig.&lt;br&gt;Socialstyrelsen, statskontoret, Göteborgs kommun, BR fastighetsgaranti&lt;br&gt;aktiebolag, Byggentreprenörerna, Sveriges köpmannaförbund samt Bransch-&lt;br&gt;organisationen för Svenska fritidsboendeanläggningar (BSF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttrandena över betän- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;kandet (SOU 1988:14) Översyn av bostadsrättslagen Bilaga 2&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av hovrätten för Västra&lt;br&gt;Sverige, kammarrätten i Sundsvall, bostadsdomstolen, domstolsverket,&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, hyresnämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö,&lt;br&gt;plan- och bostadsverket, riksskatteverket, konsumentverket, länsstyrelserna i&lt;br&gt;Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län, länsstyrelsernas or-&lt;br&gt;ganisationsnämnd (LON), riksrevisionsverket, diskrimineringsombuds-&lt;br&gt;mannen (DO), juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund, Svenska kommunförbundet, Stockholms kom-&lt;br&gt;mun, Malmö kommun, Stockholms läns landsting, HSB:s riksförbund,&lt;br&gt;Riksbyggen, Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation (SCB),&lt;br&gt;Aktiebolaget bostadsgaranti, Hyresgästernas riksförbund, Sveriges fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO),&lt;br&gt;Stockholms kooperativa bostadsförening (SKB), Sveriges fastighetsmäklar-&lt;br&gt;samfund, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges&lt;br&gt;föreningsbankers förbund, StadshypoteksKassan, Stockholms handels-&lt;br&gt;kammare, Småföretagens riksorganisation och Uppsala bostadsrättsförening-&lt;br&gt;ars centralföreningen (UBC).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har en skrivelse inkommit från Institutet för bostadsrätt IFB AB&lt;br&gt;samt från vissa enskilda personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har inhämtat yttrande från länsskattemyndighetema i&lt;br&gt;Stockholm, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län. I&lt;br&gt;nedan redovisad remissammanställning kallad skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande myndigheter och organisationer har avstått från att yttra sig.&lt;br&gt;Socialstyrelsen, statskontoret, Göteborgs kommun, BR fastighetsgaranti&lt;br&gt;aktiebolag, Byggentreprenörerna, Sveriges köpmannaförbund samt&lt;br&gt;Branschorganisationen för Svenska fritidsboendeanläggningar (BSF).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänna och sammanfattande synpunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De allra flesta remissinstanserna anser att utredningens lagförslag innebär en&lt;br&gt;positiv omarbetning av lagstiftningen med en ändamålsenlig systematisering&lt;br&gt;och språklig redigering. Genom detta arbete har utredningen kunnat åstad-&lt;br&gt;komma en betydligt mera lättillgänglig lagreglering av ett tidigare ganska&lt;br&gt;komplicerat och svårtillgängligt regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige anser att genom en ändamålsenlig sys-&lt;br&gt;tematisering och språklig redigering har lagregleringen av bostadsrätten blivit&lt;br&gt;betydligt mera lättillgänglig. Hovrätten fortsätter. Samtidigt måste dock&lt;br&gt;konstateras att det, närmast av lagtekniska skäl, torde vara ofrånkomligt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagstiftningen förblir svårhanterlig för den enskilde bostadsrättshavaren.&lt;br&gt;Utredningens strävanden att anpassa bostadsrättslagens regelsystem till den&lt;br&gt;på bostadsmarknaden dominerande hyreslagen är välkomna. Hovrätten note-&lt;br&gt;rar särskilt att begreppet lokal nu införs i bostadsrättslagstiftningen.&lt;br&gt;Utredningens förslag till en lag om omregistrering av vissa bostadsföreningar&lt;br&gt;till bostadsrättsföreningar och förslag till omarbetning av lagen (1982:352)&lt;br&gt;om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt synes vara väl&lt;br&gt;motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har haft att utgå från det rådande processuella systemet på&lt;br&gt;bostadslagstiftningens område. Även efter översynen kommer tillämpningen&lt;br&gt;att vila på ett antal olika myndigheter och domstolar. Ett exempel som stäm-&lt;br&gt;mer till eftertanke är att frågan om en förening uppställt oskäliga villkor vid&lt;br&gt;ansökan om medlemskap i föreningen kan komma att prövas av såväl läns-&lt;br&gt;styrelse som hyresnämnd och allmän domstol. Att en sådan ordning skapar&lt;br&gt;vissa svårigheter när det gäller rättsbildningen är uppenbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår enligt kammarrätten i Sundsvall som ett klart framsteg&lt;br&gt;att BRL ersätts med en ny och mera översiktligt disponerad lag med genom-&lt;br&gt;gående modernt språkbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl när det gäller utformningen av lagtexten som i andra hänseenden,&lt;br&gt;kan kammarrätten i stort ansluta sig till utredningens lagförslag och kammar-&lt;br&gt;rätten finner dessa väl ägnade att läggas till grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt tillstyrker i allt väsentligt de föreslagna ändring-&lt;br&gt;arna och instämmer i huvudsak i utredningens bedömningar. Tingsrätten&lt;br&gt;ifrågasätter dock införandet av en överlåtelseavgift vid överlåtelser av&lt;br&gt;bostadsrätt. Det bör enligt tingsrättens mening vidare övervägas i det fortsatta&lt;br&gt;lagstiftningsarbetet om inte möjligheten för en förhandstecknare att vid för-&lt;br&gt;handsavtal i nyproduktionsfallen sätta annan i sitt ställe bör vidgas något.&lt;br&gt;Tingsrätten bedömer att utredningens förslag inte kommer att märkbart på-&lt;br&gt;verka domstolarnas arbetsbelastning eller föranleda några kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Stockholm finner utredningens förslag i stort sett väl&lt;br&gt;motiverade och ägnade att ligga till grund för lagstiftning. Även plan- och&lt;br&gt;bostadsverket och Fastighetsägareförbundet instämmer i huvudsak i&lt;br&gt;utredningens bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län ansluter sig till utredningens ställ-&lt;br&gt;ningstaganden och tillstyrker i princip att förslaget till ny bostadsrättslag&lt;br&gt;m.m. läggs till grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från utredningen anser länsstyrelsen att en bostadsrätts-&lt;br&gt;förenings önskemål om att begränsa medlemskretsen till fysiska personer i&lt;br&gt;första hand bör åstadkommas genom lättnader i lagens bestämmelser om&lt;br&gt;stadgeändring. Ett förhandsavtal mellan en bostadsrättsförening och en&lt;br&gt;bostadssökande bör enligt länsstyrelsens mening föregås av en medlems-&lt;br&gt;prövning. En bostadsrättsförening bör ge in en kostnadskalkyl för bygg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;projektet tillsammans med ansökan om tillstånd att uppbära förskott. Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Föreningen bör ställa säkerhet även för ränteutgifter och kostnadsersättningar Bilaga 2&lt;br&gt;till förhandstecknama. Bestämmelserna i 9 a § BRL bör överföras till den&lt;br&gt;nya lagen. En ändring av bestämmelserna om bostadsrättshavarens rättsliga&lt;br&gt;ställning vid ombyggnad av föreningsfastigheten bör anstå tills dess resultatet&lt;br&gt;av skatteutredningens arbete föreligger. Länsstyrelsen avstyrker förslaget om&lt;br&gt;överlåtelseavgift. I några fall kan anmärkningar riktas mot lagtextens utform-&lt;br&gt;ning. Införandet av bestämmelser som ökar länsstyrelsens arbete med&lt;br&gt;föreningsregisterärenden förutsätter en viss ökning av länsstyrelsens resur-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har inga erinringar mot&lt;br&gt;utredningens genomgång av bostadsrättslagstiftningen. De föreslagna&lt;br&gt;ändringarna i lagstiftningen är välmotiverade. Vissa oklara bestämmelser i&lt;br&gt;bostadsrättslagen bör dock få en tydligare utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild tvistefråga har varit om en bostadsrättsförening skall ha rätt att&lt;br&gt;i stadgarna ta in en bestämmelse om överlåtelseavgift. Länsstyrelsen ställer&lt;br&gt;sig tveksam till det berättigade i en sådan regel men vill inte avstyrka utred-&lt;br&gt;ningens förslag, eftersom det är viktigt att problemet får en lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens i Malmöhus län huvudsakliga erfarenhet av bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar anknyter till registrering av sådana föreningar. Den snabba ut-&lt;br&gt;vecklingen på bostadsområdet har medfört att bostadsrättslagen från 1971 re-&lt;br&gt;dan är föråldrad och i behov av anpassning till det praktiska rättslivet. Det är&lt;br&gt;därför värdefullt att hela lagen har omarbetats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) konstaterar med till-&lt;br&gt;fredsställelse att utredningens förslag är klargörande vad gäller ett flertal frå-&lt;br&gt;gor som rör länsstyrelsernas arbete med registrering av bostadsrättsförening-&lt;br&gt;ar. LON anser att betänkandet från administrativ synpunkt kan ligga till grund&lt;br&gt;för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis ser ombudsmannen mot etnisk diskriminering&lt;br&gt;(DO) med tillfredsställelse på förslaget, att stadgevillkor av den typ som krä-&lt;br&gt;ver visst medborgarskap eller annat oskäligt villkor för medlemskap i&lt;br&gt;bostadsrättsförening skall vara utan verkan. Det har i rättspraxis såväl som i&lt;br&gt;DO:s praxis visat sig finnas behov av en sådan bestämmelse för att förebygga&lt;br&gt;etnisk diskriminering på denna allt betydelsefullare del av bostadsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DO anser - till förebyggande av diskriminering - att beslut av bostadsrätts-&lt;br&gt;förening rörande juridiska personer skall kunna överprövas av hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om man lyckats anpassa bostadsrättslagen till den samhällsutveck-&lt;br&gt;ling som ägt rum så anser domstolsverket att utformningen av lagtexten&lt;br&gt;kan förbättras. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms uni-&lt;br&gt;versitet anser förslaget lovvärt på flera punkter men avstyrker att förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggs ull grund för lagstiftning eftersom ytterligare överväganden i vissa frå- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;gor först måste göras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket är i huvudsak positivt men anser att vissa förslag i&lt;br&gt;utredningen står i direkt motsats till konsumenternas intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket tillstyrker förslagen om medlemsantal, geografisk spridning, regler&lt;br&gt;för beviljande av medlemskap m.m. Däremot anser verket att ytterligare ut-&lt;br&gt;redning krävs innan det går att ta ställning till förslagen avseende nya om-&lt;br&gt;byggnadsregler, ekonomisk plan, förhandsavtal, upplåtelse av småhus med&lt;br&gt;bostadsrätt samt anpassning till hyreslagens regler om förverkande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Svenska kommunförbundet framstår de föreslagna tilläggen&lt;br&gt;och ändringarna som väl underbyggda och föranleder i princip inga särskilda&lt;br&gt;synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen i Stockholms stad vill understryka vikten av att&lt;br&gt;rätten för juridiska personer att inneha bostadsrättslägenheter är helt otillräck-&lt;br&gt;ligt behandlat. Det är inte tillräckligt att man överlåter åt den enskilda bostads-&lt;br&gt;rättsföreningen att bestämma om en så viktig fråga. Det gäller i synnerhet som&lt;br&gt;det inte alltid är i bostadsrättsföreningens intresse att hindra juridiska personer&lt;br&gt;från att förvärva bostadsrätter i föreningen. Eftersom det skapar en större&lt;br&gt;krets som efterfrågar bostadsrätter ökar därigenom också priset på över-&lt;br&gt;låtelsevärdena. Det är därför nödvändigt att införa ett generellt förbud i&lt;br&gt;bostadsrättslagen för juridiska personer att inneha bostadsrättslägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen vill emellertid framhålla att bostadsrätten är en boende-&lt;br&gt;form som på ett förtjänstfullt sätt tillförsäkrat de boende ett aktivt inflytande&lt;br&gt;över sin egen bostadssituation. Bostadsrätten har därför som upplåtelseform&lt;br&gt;utan tvekan stora fördelar. De höga överlåtelsevärdena som förekommer, inte&lt;br&gt;minst i Stockholmsregionen, har emellertid på ett olyckligt sätt begränsat&lt;br&gt;möjligheten för vanliga inkomsttagare att kunna skaffa en bostadsrätt. Det har&lt;br&gt;inte ingått i utredningens uppdrag att lösa dessa och liknande frågor. I det&lt;br&gt;fortsatta lagstiftningsarbetet måste därför dessa problem ges högsta prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSBts riksförbund tillstyrker att förslagen i betänkandet läggs till&lt;br&gt;grund för lagstiftning. HSB hemställer vidare att såsom föreslagits den nya&lt;br&gt;bostadsrättslagen såväl som övriga lagförslag genomförs skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen anför bl. a. följande. Under de 17 år som nuvarande&lt;br&gt;bostadsrättslag har varit i kraft, har förutsättningarna för bostadsbyggande&lt;br&gt;och bostadsförvaltning genomgått avsevärda förändringar. Bostadsrätts-&lt;br&gt;institutet har i större utsträckning än tidigare tagits i anspråk i samband med&lt;br&gt;nyproduktion av småhus. Flerbostadshus, i vilka lägenheter upplåtits med&lt;br&gt;bostadsrätt, har på grund av slitage och ökande möjligheter till en höjd&lt;br&gt;teknisk standard, blivit föremål för omfattande ombyggnads- och moder-&lt;br&gt;niseringsarbeten. I flera fall har befintliga flerbostadshus överlåtits till&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar, varvid däri ingående hyresrätter ombildas till bostads-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätter. Denna ombildning har ofta skett i samband med mer eller mindre om- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;fattande ombyggnad. Bland annat genom ändrade boendevanor har medlems- Bilaga 2&lt;br&gt;aktiviteten inom bostadsrättsföreningarna ökat i intensitet och framfor allt&lt;br&gt;ändrat karaktär. Denna utveckling kan väntas fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt detta har aktualiserat behovet av en översyn av bostadsrättslagen och&lt;br&gt;en anpassning till ändrade förutsättningar. I viss utsträckning har sådan över-&lt;br&gt;syn gjorts successivt. I vissa avseenden är dock lagen i dag ett onödigt&lt;br&gt;otympligt instrument för att hantera bostadsrättsupplåtelser. De anpassningar&lt;br&gt;av lagtexten som gjorts under tiden, har visserligen i huvudsak betytt förbätt-&lt;br&gt;ringar, men som helhet ändå lett till att lagen redaktionellt och i viss mån&lt;br&gt;också till sakinnehållet är ett lappverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättslagen är med all säkerhet en av de lagar som används mest av&lt;br&gt;lekmän. Det sker regelbundet vid den dagliga hanteringen av nybyggnads-&lt;br&gt;och förvaltningsfrågor inom bostadsrätten. Mot den bakgrunden är det sär-&lt;br&gt;skilt viktigt att bostadsrättslagen är språkligt och till sakinnehållet överskådlig&lt;br&gt;och lättillgänglig. Det förslag till lagtext som presenterats av 1986 års&lt;br&gt;bostadsrättsutredning, fyller högt ställda krav i dessa avseenden. Möjligen&lt;br&gt;kan man ifrågasätta om en så pass kort lag skall behöva delas upp i hela 10&lt;br&gt;kapitel. Förslagsvis kunde dels kapitlen 1, 2 och 3, dels 5 och 7, dels 9 och&lt;br&gt;10 ha samordnats i var sitt kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Språkligt kan dock den som inte är van vid att tolka juridisk text, i vissa&lt;br&gt;fall ledas till missförstånd. Även från saksynpunkt tillgodoser förslaget i&lt;br&gt;huvudsak de krav som man kan ställa på en modem bostadsrättslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC)&lt;br&gt;kan i huvudsak tillstyrka utredningens förslag. Likaså kan SBC tillstyrka den&lt;br&gt;uppdatering och omdisposition av bostadsrättslagen som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att förslagen i vissa delar innebär väsentliga förbättringar och klar-&lt;br&gt;göranden är det angeläget att utredningen efter avslutad remissbehandling&lt;br&gt;skyndsamt leder till en proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas riksförbund välkomnar strävan att anpassa bostads-&lt;br&gt;rättslagen och annan näraliggande lagstiftning till det praktiska rättslivets&lt;br&gt;krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fastighetsmäklarsamfund delar i huvudsak de bedöm-&lt;br&gt;ningar som skett av utredningen och tillstyrker författningsförslaget.&lt;br&gt;Samfundet är dock av den uppfattningen, att det i vissa avseenden behövs&lt;br&gt;ytterligare utredning och förtydligande. Detta gäller främst ogiltighetsreglema&lt;br&gt;vid övergång av bostadsrätt i 5 kap. 4 § samt att en bestämmelse bör in-&lt;br&gt;föras, som ger en tillträdande bostadsrättshavare möjlighet till förhands-&lt;br&gt;besked från föreningen om medlemskap. Det saknas också uttryckligt stad-&lt;br&gt;gande om felregler vid övergång av bostadsrätt på motsvarande sätt som finns&lt;br&gt;i jordabalken vid överlåtelse av fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Antalet medlemmar m.m. samt geografisk&lt;br&gt;spridning av föreningens hus&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser har inte framfört någon erinran mot utredningens&lt;br&gt;förslag. Följande synpunkter har dock lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Stockholm föreslår att det i fråga om antalet medlem-&lt;br&gt;mar införs en övergångsbestämmelse så att inte föreningar skall drabbas av&lt;br&gt;likvidationsskyldighet där antalet lägenheter vid lagens ikraftträdande är fyra&lt;br&gt;eller färre. Plan- och bostadsverket anser att en ytterligare precisering av&lt;br&gt;begreppet &amp;quot;ändamålsenlig samverkan&amp;quot; i fråga om den geografiska sprid-&lt;br&gt;ningen måste ske. Det föreligger annars en risk för att tillämpningen inte blir&lt;br&gt;enhetlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltningen anser att utredningen inte presenterat någon analys&lt;br&gt;över hur samverkan i dag sker mellan olika bostadsrättsföreningar eftersom&lt;br&gt;det torde förhålla sig på helt olika sätt i en stor förening med hundratals med-&lt;br&gt;lemmar i förhållande till ett mycket litet antal medlemmar. Man är vidare tvek-&lt;br&gt;sam till bestämmelsen som rör den geografiska spridningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att&lt;br&gt;det i fråga om beräkning av antalet lägenheter kan uppstå betydande gräns-&lt;br&gt;dragningssvårigheter t.ex. om en bostadsrättshavare har två lägenheter som&lt;br&gt;används som en. Vidare anser fakulteten att det vore bättre att ändra i reglerna&lt;br&gt;för bostadslån än i bostadsrättslagen om man vill förhindra ett obehörigt ut-&lt;br&gt;nyttjande av lånereglema vid geografiskt spridda hus. Nämnden finner också&lt;br&gt;att, om avsikten är att införa likvidationsplikt för föreningar där antalet lägen-&lt;br&gt;heter är mindre än fem (eller där antalet bostadsrättshavare med självständiga&lt;br&gt;lägenheter är mindre än fem, vilket nu avsikten är), lämpliga övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges advokatsamfund ställer sig tveksamt till kravet att det måste&lt;br&gt;finnas minst fem lägenheter som upplåts med bostadsrätt eftersom det efter&lt;br&gt;jordabalkens tillkomst försvårat samägandet av en fastighet. Även Sveriges&lt;br&gt;bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC) ställer sig tvek-&lt;br&gt;sam till kravet att det måste finnas minst fem lägenheter och anser för sin del&lt;br&gt;att antalet medlemmar bör sänkas till tre eftersom det finns ett stort antal be-&lt;br&gt;fintliga fastigheter som innehåller färre än fem lägenheter och där bostadsrätt&lt;br&gt;är en lämplig upplåtelseform.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Vissa frågor om medlemskap&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige, bostadsdomstolen, Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt, länsstyrelsen i Stockholms län samt Sveriges bostads-&lt;br&gt;rättsföreningars centralorganisation delar utredningens uppfattning att&lt;br&gt;lagen inte bör innehålla något förbud för juridiska personer att förvärva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsrätt utan finner utredningens lösning tilltalande. Vidare tillstyrker Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;flertalet av dessa remissinstanser förslaget att införa en särskild bestämmelse Bilaga 2&lt;br&gt;om att oskäliga villkor i bostadsrättsföreningens stadgar skall vara ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas riksförbund anser däremot att lagstiftningen skall ta&lt;br&gt;ställning för att endast fysiska personer, dock med undantag för kommunen,&lt;br&gt;skall ha rätt att förvärva bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen har i samband med sitt uttalande om juridiska per-&lt;br&gt;soner erinrat om den praxis som tillämpas i t. ex. mål angående förlängning&lt;br&gt;av hyresavtal för bostadslägenheter när annan än den som står som hyresgäst&lt;br&gt;bor i lägenheten. Det görs därvid skillnad mellan det fallet att hyresvärden har&lt;br&gt;samtyckt till att lägenheten tills vidare upplåts i andra hand och den situa-&lt;br&gt;tionen att hyresgästen enligt avtalet har rätt att låta annan person nyttja lägen-&lt;br&gt;heten, t. ex. en familjemedlem eller en anställd i hans rörelse. Ett samtycke&lt;br&gt;av det förra slaget anses hyresvärden kunna återta. Ett villkor som är en del&lt;br&gt;av hyresavtalet kan däremot upphävas endast i den ordning som gäller för&lt;br&gt;villkorsändring (jfr RBD 1981:44).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om sättet för användningen har avtalats mellan parterna, kan det&lt;br&gt;naturligtvis inträffa att hyresgästen på grund av ändrade förhållanden - som&lt;br&gt;inte har reglerats i avtalet - inte kan använda lägenheten längre på överens-&lt;br&gt;kommet sätt. I det fallet torde föreningen enligt förslaget fritt kunna avgöra&lt;br&gt;om bostadsrättshavaren skall få använda lägenheten för annat ändamål eller&lt;br&gt;ej. Detta kan ibland få till följd att bostadsrätten måste säljas. Dessa frågor bör&lt;br&gt;bli föremål för ytterligare överväganden i motiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven till bestämmelsen i 8 kap. 11 § första stycket 1 uppehåller sig&lt;br&gt;utredningen utförligt vid de omständigheter som talar mot att svenskt med-&lt;br&gt;borgarskap får utgöra förutsättning för medlemskap i en bostadsrättsförening.&lt;br&gt;Bostadsdomstolen delar utredningens uppfattning på denna punkt. Några sär-&lt;br&gt;skilda motiv anförs dock inte mot sådana insållningsklausuler som medger&lt;br&gt;inträde endast för personer av viss utländsk nationalitet. Motiven för en sådan&lt;br&gt;begränsning är inte utan vidare desamma och har sannolikt mindre tyngd.&lt;br&gt;Risken för diskriminering är t. ex. inte lika omfattande i det senare fallet. I&lt;br&gt;främst ombildningsfallen kan man dock lätt tänka sig situationer då det mot&lt;br&gt;vissa hyresgäster skulle framstå som direkt diskriminerande med ett med-&lt;br&gt;borgarskapsvillkor. Bostadsdomstolen har därför ingen invändning mot för-&lt;br&gt;slaget. Vad beträffar inkomstvillkoret följer det av 8 kap. 12 § att föreningen&lt;br&gt;kan ställa krav på ekonomiska förutsättningar hos sökanden att klara sina&lt;br&gt;förpliktelser som medlem. Beträffande oskäliga villkor vill bostadsdomstolen&lt;br&gt;understryka att insållningsklausuler bör ske med stor restriktivitet.&lt;br&gt;Begränsningar av rasistisk art måste självfallet vara ogiltiga. I övrigt anser&lt;br&gt;bostadsdomstolen det värdefullt för rättstillämpningen om oskälighetsfallen&lt;br&gt;närmare utvecklades i motiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt påpekar att om bostadsrättslagen inte lägger&lt;br&gt;något hinder i vägen för en förening att i stadgarna ställa upp villkor om att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast fysiska personer skall äga rätt till inträde i föreningen, stöter det på&lt;br&gt;svårigheter för föreningar, som saknar ett sådant villkor att få en stadge-&lt;br&gt;ändring därom genomförd i praktiken. Om inte samtliga bostadsrättshavare&lt;br&gt;samtycker till att ett sådant villkor införs i stadgarna har registrering vägrats.&lt;br&gt;Skälet har varit att en sådan stadgeändring ansetts innebära en inskränkning i&lt;br&gt;en medlems rätt att överlåta bostadsrätten, något som enligt 62 § andra&lt;br&gt;stycket i den gällande lagen kräver samtliga bostadsrättshavares samtycke.&lt;br&gt;När nu en förening ges rätt att vägra en juridisk person inträde bör för övrigt&lt;br&gt;en uppmjukning av bestämmelserna om ändring av en förenings stadgar&lt;br&gt;göras på denna punkt. Om det redan av en klausul i stadgarna framgår att en&lt;br&gt;juridisk person får vägras inträde behöver ett besked från föreningen att&lt;br&gt;medlemskap vägras inte komma som en överraskning. Det är annars olyckligt&lt;br&gt;om överlåtelser sker som efteråt visar sig inte kunna fullföljas därför att köpa-&lt;br&gt;ren förvägras inträde. Det bör för stadgeändring av här avsett slag räcka med&lt;br&gt;en majoritetsregel av samma slag som gäller för ändring av de grunder efter&lt;br&gt;vilka månadsavgifter skall beräknas. Utredningen behandlar i special-&lt;br&gt;motiveringen till sistnämnda bestämmelse (6 kap. 10 § andra stycket) vad&lt;br&gt;som övergångsvis skall gälla för juridiska personer, som redan erhållit sam-&lt;br&gt;tycke från föreningen till att upplåta lägenheter i andra hand. Enligt tings-&lt;br&gt;rättens mening är de resonemang som där förs oklara. Vad som övergångsvis&lt;br&gt;kommer att gälla blir beroende av vad som före den föreslagna lagändringens&lt;br&gt;ikraftträdande har avtalats rörande andrahandsupplåtelse mellan föreningen&lt;br&gt;och den juridiska personen. Ett tidsbegränsat samtycke bör gälla även efter&lt;br&gt;det en lagändring trätt i kraft om den tid som har överenskommits inte har löpt&lt;br&gt;ut vid bestämmelsen ikraftträdande. Därefter bör föreningen kunna vägra till-&lt;br&gt;stånd till en förnyad andrahandsupplåtelse. Om en förening har lämnat sam-&lt;br&gt;tycke in blanco måste detta gälla mellan föreningen och den juridiska person&lt;br&gt;som är medlem i föreningen även efter ikraftträdandet av den föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätten tillstyrker förslaget att införa en särskild bestämmelse som&lt;br&gt;anger att oskäliga villkor skall vara utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Stockholm anser att det för klarhetens skull bör in-&lt;br&gt;föras en bestämmelse i lagtexten i vilken det framgår att en juridisk person&lt;br&gt;som vägrats inträde inte kan hänskjuta tvisten till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Göteborg ansluter sig till utredningens förslag att&lt;br&gt;frågan om en juridisk persons rätt att disponera över lägenheten skall avgöras&lt;br&gt;i samband med prövningen av medlemskap. Vissa problem kan dock upp-&lt;br&gt;komma när en juridisk person vid lagens ikraftträdande redan har tillstånd till&lt;br&gt;andrahandsupplåtelse och frågan om medlemskap alltså redan är avgjord.&lt;br&gt;Även om tillståndet är tidsbegränsat måste det - eftersom en juridisk person&lt;br&gt;inte själv kan bo i lägenheten - anses innebära ett godtagande av att den juri-&lt;br&gt;diska personen i egenskap av medlem i föreningen har rätt att förfoga över&lt;br&gt;lägenheten genom andrahandsupplåtelse. Enligt hyresnämndens mening bör&lt;br&gt;denna rätt inte gå förlorad genom lagens ikraftträdande. De nya reglerna bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför inte tillämpas när en juridisk person vid lagens ikraftträdande har&lt;br&gt;styrelsens eller hyresnämndens tillstånd till tidsbegränsad andrahands-&lt;br&gt;upplåtelse. I sådant fall bör den juridiska personen även i fortsättningen ha&lt;br&gt;rätt att vända sig till hyresnämnden om styrelsen vägrat tillstånd till en ny&lt;br&gt;upplåtelse. Detta bör gälla även om styrelsen före lagens ikraftträdande har&lt;br&gt;lämnat ett icke tidsbegränsat tillstånd men frågan om en ny andrahands-&lt;br&gt;upplåtelse likväl uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regler som trädde i kraft den 1 januari 1989 kan också en lokal-&lt;br&gt;hyresgäst få hyresnämndens tillstånd att hyra ut lokalen i andra hand eller att&lt;br&gt;använda den för annat än det ursprungliga ändamålet. Utredningen har ansett&lt;br&gt;att motsvarande ändringar inte bör göras i bostadsrättslagstiftningen. Den&lt;br&gt;som är bostadsrättshavare till en lokal får med andra ord en sämre ställning än&lt;br&gt;den som hyr lokalen. Detta torde i praktiken komma att medföra att intresset&lt;br&gt;för att förvärva bostadsrätt till lokal blir ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 13 § kan förvärvare av bostadsrätt som vägrats inträde i&lt;br&gt;föreningen hänskjuta tvist om medlemskapet till hyresnämnden. Bestäm-&lt;br&gt;melsen motsvarar 52 § i BRL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av att en bostadsrättsförening får rätt att oberoende av stadgarna&lt;br&gt;vägra en juridisk person inträde i föreningen bör vara att den juridiska per-&lt;br&gt;sonen inte heller skall kunna få tvist om medlemskapet prövat av hyres-&lt;br&gt;nämnden. Detta framgår dock inte klart av lagtexten. Det bör i 8 kap. 13 §&lt;br&gt;uttryckligen anges att rätten att hänskjuta tvist till hyresnämnden inte till-&lt;br&gt;kommer juridisk person som vägrats inträde i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan enligt hyresnämndens erfarenhet förekomma att bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningens styrelse inte meddelar något uttryckligt beslut om avslag på en&lt;br&gt;begäran om tillstånd till andrahandsupplåtelse och därigenom förhalar frågan.&lt;br&gt;Enligt hyresnämndens mening bör ett sådant handlande kunna tolkas som ett&lt;br&gt;avslag med rätt för bostadsrättshavaren att ansöka hos hyresnämnden om till-&lt;br&gt;stånd. Någon tidsfrist bör dock givetvis inte börja löpa förrän det finns ett&lt;br&gt;formellt beslut som delgetts förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken av gällande eller föreslagen lagtext framgår om hyresnämnden&lt;br&gt;självmant skall avvisa en för sent inkommen ansökan om prövning av med-&lt;br&gt;lemskapet eller om avvisning skall ske endast efter invändning av bostads-&lt;br&gt;rättsföreningen. Hyresnämnden förordar av praktiska skäl att avvisning görs&lt;br&gt;beroende av invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan framgår har länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrkt ut-&lt;br&gt;redningsförslaget beträffande juridiska personer. Enligt länsstyrelsens me-&lt;br&gt;ning bör detta emellertid i första hand åstadkommas genom lättnader i lagens&lt;br&gt;bestämmelser om stadgeändring. Vill en förening ta in en föreskrift i stad-&lt;br&gt;garna att endast fysisk person skall kunna vinna inträde i föreningen, eller att&lt;br&gt;endast fysisk person skall kunna inneha bostadsrätt till bostadslägenhet, bör&lt;br&gt;normala stadgeändringsregler gälla. Fattas beslutet på två stämmor bör så-&lt;br&gt;ledes två tredjedels majoritet på den senare stämman vara tillfyllest för att be-&lt;br&gt;slutet skall bli giltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket anser däremot att man bör överväga ett för-&lt;br&gt;bud för juridiska personers rätt att förvärva bostadsrätt. Om inte ett sådant&lt;br&gt;förbud införs finns stor risk för fortsatta representations- och övemattnings-&lt;br&gt;lägenheter. Juridiska personers rätt att förvärva bostadsrätter torde även ha&lt;br&gt;medverkat till kraftiga prishöjningar på sådana lägenheter. Detta i sin tur ute-&lt;br&gt;stänger ungdomar och andra betalningssvaga grupper att skaffa sig en lägen-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även riksrevisionsverket (RRV) ställer sig tveksamt till om de juri-&lt;br&gt;diska personerna i framtiden bör få rätt till medlemskap främst mot bakgrund&lt;br&gt;av den ansträngda situation som råder på bostadsmarknaden. I övrigt delar&lt;br&gt;RRV utredningens förslag på de här upptagna frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskrimineringsombudsmannen (DO) tar särskilt upp just frågor&lt;br&gt;rörande förslaget om ändringar rörande vissa villkor och ser med tillfreds-&lt;br&gt;ställelse på att villkor som är oskäliga skall vara utan verkan. DO ifrågasätter&lt;br&gt;emellertid förslaget att förening efter fritt skön skall kunna anta eller avvisa&lt;br&gt;juridisk person. Fall kan tänkas där en förening på ett diskriminerande sätt&lt;br&gt;vägrar acceptera exempelvis en invandrarförening eller företag som vill er-&lt;br&gt;bjuda bostäder till invandrad arbetskraft. DO anser att ett sådant beslut bör&lt;br&gt;kunna överprövas av hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DO anför vidare. Som det är i dag finns ett straffrättsligt skydd mot etnisk&lt;br&gt;diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken. Brottet innefattar att en närings-&lt;br&gt;idkare i sin verksamhet diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg,&lt;br&gt;nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse genom att inte gå honom&lt;br&gt;tillhanda på de villkor som näringsidkaren tillämpar i förhållande till andra.&lt;br&gt;Bestämmelsen är också tillämplig på den som är anställd i näringsverksamhet&lt;br&gt;eller annars handlar på en näringsidkares vägnar. Straffet är böter eller fäng-&lt;br&gt;else i högst ett år. Förutom ersättning för ekonomisk skada kan även ideellt&lt;br&gt;skadestånd komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rättspraxis förekommer åtminstone två domar där företrädare för bostads-&lt;br&gt;rättsförening, som avstyrkt medlemskap för utlänning, dömts för olaga dis-&lt;br&gt;kriminering (NJA 1979 s. 657, Göta hovrätt 1986-11-27, DB 543). I dessa&lt;br&gt;fall hänvisades inte till några föreningsstadgar av det slag som utredningen nu&lt;br&gt;föreslår skall förbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin verksamhet har DO handlagt två ärenden, där utländska medborgare&lt;br&gt;anmält att de vägrats inträde i bostadsrättsförening med hänvisning till stad-&lt;br&gt;gamas föreskrift att endast svensk medborgare kan antas som medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det ena fallet hänsköt förvärvaren saken till hyresnämnden i Stockholm,&lt;br&gt;som fann att det med hänsyn till innehållet i stadgarna förelåg hinder mot att&lt;br&gt;bevilja det begärda medlemskapet (H 18384/86-11). Beslutet överklagades till&lt;br&gt;bostadsdomstolen där saken emellertid återkallades sedan säljaren vägrat full-&lt;br&gt;följa överlåtelseavtalet. Förutsättning att få tvisten prövad förelåg därmed inte&lt;br&gt;längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra ärendet skrev DO till den berörda bostadsrättsföreningen med&lt;br&gt;en uppmaning att ändra stadgarna. Saken behandlades sedan på föreningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsstämma, som beslutade att DOs framställning inte skulle föranleda någon&lt;br&gt;åtgärd. DO tog också kontakt med Sveriges Bostadsrättsföreningars central-&lt;br&gt;organisation (SBC), med fråga om organisationen ville påverka anslutna&lt;br&gt;föreningar att ändra sina stadgar i detta hänseende. I sitt svar till DO för&lt;br&gt;organisationen fram frågan om hur en förenings stadgar förhåller sig till&lt;br&gt;brottsbalkens bestämmelser och hur en styrelse skall agera mot en sådan be-&lt;br&gt;stämmelse. Som organisationen ser det, är det enda utvägen för styrelsen att&lt;br&gt;föreslå en stadgeändring. Skulle medlemmarna vägra en sådan måste styrel-&lt;br&gt;sen följa stadgarna. Organisationen säger sig ha svårt att se att detta i sig&lt;br&gt;skulle innebära ett brott från föreningens sida, som skulle falla in under&lt;br&gt;brottsbalksbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa fall visar enligt DO att en reglering i bostadsrättslagen är önskvärd.&lt;br&gt;Rättsläget, som det kommer till uttryck i hyresnämndens avgörande, är inte&lt;br&gt;acceptabelt. Vidare torde de föreslagna reglerna undanröja den ovissheten&lt;br&gt;som SBC pekar på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DO utgår ifrån att de föreslagna reglerna fyller ett faktiskt och angeläget&lt;br&gt;behov. Det har i olika sammanhang sagts mig inte bara att ett antal äldre&lt;br&gt;föreningar utnyttjar sina sedan lång tid tillbaka fastställda stadgar i syfte att&lt;br&gt;avvisa invandrare som medlemmar utan också att nyare föreningar inför&lt;br&gt;sådana regler i samma syfte. Genom förslaget understryks de principer som&lt;br&gt;kommer till uttryck i lagen mot etnisk diskriminering - statsmakterna skall&lt;br&gt;verka för att alla former av etnisk diskriminering motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller utformningen av bestämmelsen har DO följande synpunkter.&lt;br&gt;Utredningsförslagets konstruktion innebär att vissa slag av &amp;quot;insållnings-&lt;br&gt;klausuler&amp;quot; skall anses oskäliga och därmed vara utan verkan. I 8 kap. 11 §&lt;br&gt;punkterna 1 och 2 exemplifieras olika sådana icke godtagbara villkor, i punkt&lt;br&gt;3 förbjuds andra, icke specificerade oskäliga villkor. Vad gäller krav på visst&lt;br&gt;medborgarskap som kriterium på oskälighet är att märka att svensk dis-&lt;br&gt;krimineringslagstiftning inte anger detta krav som diskrimineringsgrund. I&lt;br&gt;stället används kriterierna ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller&lt;br&gt;trosbekännelse. Detta utesluter naturligtvis inte att en näringsidkare som&lt;br&gt;särbehandlar någon med hänvisning till dennes medborgarskap kan göra sig&lt;br&gt;skyldig till olaga diskriminering - tillämpning av kriteriet kommer ju indirekt&lt;br&gt;ofta att också innebära diskriminering på någon av de andra grunderna. När&lt;br&gt;särbehandlingen sker med hänvisning till innehållet i stadgar eller andra regler&lt;br&gt;tycks för övrigt det vanliga vara att man använder just ett medborgar-&lt;br&gt;skapskriterium, om inte annat därför att det i förstone ser &amp;quot;anständigare&amp;quot; ut än&lt;br&gt;regler som anger ras, etniskt ursprung eller liknande. I sin verksamhet har&lt;br&gt;DO stött på regler av detta slag som tillämpas utan att vara sakligt motiverade&lt;br&gt;inte bara på bostadsmarknaden utan t.ex. på kreditmarknaden och i leasing-&lt;br&gt;branschen. Det kan därför finnas anledning att i första hand utforma ett&lt;br&gt;förbud mot krav på visst medborgarskap. Emellertid skall observeras att man&lt;br&gt;med en sådan konstruktion inte täcker in alla former av diskriminering. Med&lt;br&gt;punkt 3 kommer man åt diskriminering som grundar sig på andra faktorer än&lt;br&gt;medborgarskap. DO anser det angeläget att det åtminstone av den kommande&lt;br&gt;lagens förarbeten framgår, att vad som bl.a. åsyftas är diskriminering i den i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan lag vedertagna bemärkelsen. En hänvisning till lagen mot etnisk&lt;br&gt;diskriminering kunde lämpligen göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DO vill understryka vikten av att de föreslagna reglerna, om de blir lag,&lt;br&gt;görs kända både för bostadsrättsföreningarna, så att de förmås ändra stad-&lt;br&gt;garna, och för allmänheten. Risken är annars påtaglig att personer trots lagen&lt;br&gt;möts med en avvisande hållning med hänvisning till de förefintliga stadgarna.&lt;br&gt;Om man inte känner till att stadgarna är lagstridiga uppfattar man dessa som&lt;br&gt;något auktoritativt som inte kan ifrågasättas, särskilt som medborgarskaps-&lt;br&gt;krav inte alltid uppfattas som diskriminerande. Både säljarens och köparens&lt;br&gt;handlande kan påverkas av föreställningen om stadgarnas orubblighet, sälja-&lt;br&gt;ren så att han drar sig ur köpet, köparen genom att inte framhärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DO ifrågasätter lämpligheten av att föreningen efter fritt skön skall kunna&lt;br&gt;anta eller avvisa juridisk person som medlem eller godta andrahands-&lt;br&gt;upplåtelser. Fall kan tänkas, där föreningen på ett diskriminerande sätt vägrar&lt;br&gt;acceptera exempelvis en invandrarförening eller ett företag som vill erbjuda&lt;br&gt;bostäder till invandrad arbetskraft. DO förordar således att hyresnämnden&lt;br&gt;skall kunna överpröva föreningens beslut även i dessa hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet har anfört bl.a. följande. Enligt 8 kap.&lt;br&gt;10 § i utredningens förslag (nuvarande 11 §) får en kommun som har för-&lt;br&gt;värvat bostadsrätt till en bostadslägenhet inte vägras medlemskap. I de flesta&lt;br&gt;kommuner förvaltas kommunernas bostadsbestånd av ett eller flera allmän-&lt;br&gt;nyttiga bostadsföretag. Då det kan finnas kommuner som vill att det allmän-&lt;br&gt;nyttiga bostadsföretaget skall stå som bostadsrättshavare i stället för kommu-&lt;br&gt;nen föreslår styrelsen att de allmännyttiga bostadsföretagen ges samma rätt&lt;br&gt;som kommunerna i berört hänseende. Bestämmelsen skulle då få följande&lt;br&gt;lydelse: &amp;quot;En kommun eller ett allmännyttigt bostadsföretag som har förvärvat&lt;br&gt;bostadsrätt till en bostadslägenhet får inte vägras medlemskap&amp;quot;. I konsekvens&lt;br&gt;härmed skulle 6 kap. 10 § sista stycket i författningsförslaget (nuvarande&lt;br&gt;30 § sista stycket) få följande lydelse: &amp;quot;En kommun eller ett allmännyttigt&lt;br&gt;bostadsföretag som har bostadsrätt till en bostadslägenhet får upplåta hela&lt;br&gt;lägenheten i andra hand&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstyrelsen i Stockholms stad anser att det är nödvändigt att&lt;br&gt;införa ett generellt förbud i bostadsrättslagen för juridiska personer att inneha&lt;br&gt;bostadsrättslägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Malmö anför. Vid tillkomsten av den nu gällande lag-&lt;br&gt;regeln beträffande medlemskap (11 §) anförde departementschefen att för-&lt;br&gt;värvaren skulle vara i stånd att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser gent-&lt;br&gt;emot föreningen men att hänsyn också skulle kunna tas till hans personliga&lt;br&gt;kvalifikationer som utövare av bostadsrätten. Vid riksdagsbehandlingen ut-&lt;br&gt;talades att möjligheten att vägra medlemskap på grund av bristande personliga&lt;br&gt;kvalifikationer borde utnyttjas med stor varsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen och hyresnämnderna synes i sin praxis ha följt riks-&lt;br&gt;dagens uttalanden och tycks alltså vara obenägna att åberopa bristande per-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sonliga kvalifikationer såsom grund för vägrat medlemskap (se t. ex. RBD&lt;br&gt;3:78 och 11:79). I de få fall vid hyresnämnden i Malmö där medlemskap väg-&lt;br&gt;rats har i regel tvivel om fönmågan att fullgöra de ekonomiska förpliktelserna&lt;br&gt;varit avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rättspraxis (RBD 4:83) har bostadsdomstolen vid prövning av en an-&lt;br&gt;sökan om medlemskap tagit hänsyn till det syfte som kunde antagas ligga&lt;br&gt;bakom sökandens förvärv av en bostadsrätt. Fråga var om förvärvet hade&lt;br&gt;skett i spekulationssyfte. Bostadsdomstolen fann dock att bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen inte kunnat vederlägga att sökandens avsikt varit att bosätta sig i&lt;br&gt;lägenheten och beviljade därför inträde. I ett liknande fall vid hyresnämnden i&lt;br&gt;Malmö har nämnden kommit till motsatt utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller juridiska personers medlemskap tillstyrker hyresnämnden&lt;br&gt;utredningens förslag att bostadsrättsföreningar skall ges rätt att vägra juri-&lt;br&gt;diska personer inträde i föreningen, dock endast såvitt gäller bostadslägen-&lt;br&gt;heter. Beträffande bostadsrättslägenheter som utgör lokal bör en vägran att&lt;br&gt;medge inträde kunna överprövas av hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden tillstyrker vidare förslaget att villkor för medlemskap, som&lt;br&gt;innebär att endast personer med visst medborgarskap eller viss inkomst kan&lt;br&gt;beviljas inträde i föreningen, skall vara utan verkan samt förslaget att en gene-&lt;br&gt;rell bestämmelse införs om att oskäliga villkor för inträde inte skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser&lt;br&gt;inte att förslaget beträffande frågan om medlemskap för juridiska personer&lt;br&gt;kan läggas till grund för lagstiftning. Förslaget bär prägeln av nödlösning till-&lt;br&gt;kommen under trycket av den nuvarande bostadsbristen i Stor-Stockholm.&lt;br&gt;Det bygger vidare enligt fakultetsnämnden syn på en felaktig analys av&lt;br&gt;reglerna om s. k. andrahandsuthyming från juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk person kan inte gärna själv utnyttja en lägenhet som bostad.&lt;br&gt;Det ligger därför i sakens natur att lägenheten måste utnyttjas av en fysisk&lt;br&gt;person. En upplåtelse av en bostadslägenhet till en juridisk person måste där-&lt;br&gt;för anses innebära ett medgivande att den får utnyttjas av någon anställd eller&lt;br&gt;annan med anknytning till den juridiska personen. Det kan f. ö. nämnas att&lt;br&gt;vid prövning av besittningsskydd för hyresbostadslägenheter den fysiska&lt;br&gt;personens behov av bostad som hyrs av en juridisk person beaktas i för-&lt;br&gt;längningsärendet. (Jfr senast RBD 1988:11 med hänvisningar till rättspraxis.)&lt;br&gt;I förlängningen av detta ligger också att den juridiska personen på grund av&lt;br&gt;det implicita medgivandet inte behöver söka tillstånd till andrahands-&lt;br&gt;uthyming. (Jfr RBD 1988:11.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En prövning av en juridisk persons rätt till andrahandsuthyming enligt&lt;br&gt;reglerna i 12:40 JB och motsvarande regler i BRL leder f.ö. till att tillstånd&lt;br&gt;automatiskt vägras. De juridiska personerna faller redan på första rekvisitet,&lt;br&gt;nämligen att de inte &amp;quot;är i tillfälle att under viss tid&amp;quot; utnyttja lägenheten. Dessa&lt;br&gt;regler kan med andra ord inte tillämpas på juridiska personer. - Att därför&lt;br&gt;som utredningen gör föreslå en regel att en juridisk person inte skall få söka&lt;br&gt;tillstånd till andrahandsuthyming hos hyresnämnden framstår därför som&lt;br&gt;tämligen meningslöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fakultetsnämndens mening måste därför bostadsrättsföreningar vil-&lt;br&gt;kas stadgar medger att juridiska personer förvärvar bostadsrätt till bostäder&lt;br&gt;bygga på tanken om ett tillstånd till andrahandsuthyming till den juridiska&lt;br&gt;personen närstående fysiska personer. Eljest vore stadgereglema mer eller&lt;br&gt;mindre meningslösa, något som man varit medveten om under alla år. Sådana&lt;br&gt;stadgebestämmelser har funnits långt innan regler om rätt till andrahands-&lt;br&gt;uthyming med tillstånd av hyresnämnden infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund framstår det som ett allvarligt ingrepp i rättssäker-&lt;br&gt;heten att plötsligt införa en regel att en juridisk person nu måste ha särskilt&lt;br&gt;medgivande från bostadsrättsföreningen att hyra ut i andra hand. Vidare inne-&lt;br&gt;bär förslaget ett brott mot de nu gällande reglerna att den enskilde bostads-&lt;br&gt;rättshavaren måste medge att stadgarna ändras så att hans rätt att överlåta&lt;br&gt;lägenheten inskränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget vill fakultetsnämnden påpeka att rätten att hyra ut lägen-&lt;br&gt;heten i andra hand i förslaget är mera inskränkt än vad som gäller i hyres-&lt;br&gt;lagstiftningen (6 kap. 10 §). Enligt 12:40 JB gäller nämligen rätten att hyra&lt;br&gt;ut lägenheten i andra hand ocksä lokalhyresgäster efter 1988 års ändringar.&lt;br&gt;Det bör enligt nämndens mening finnas skäl att överväga att införa mot-&lt;br&gt;svarande regler i BRL. Det bör också finnas skäl att överväga en modifiering&lt;br&gt;av reglerna om ändrad användning i förslagets 6 kap. 6 § så att en anpass-&lt;br&gt;ning till reglerna i hyreslagstiftningen för lokaler kommer till stånd. Här kan&lt;br&gt;dock mera ingående överväganden behövas med tanke på olikheterna i&lt;br&gt;reglerna i de båda lagarna. I förslaget avvisas dessa tankar med motiveringen&lt;br&gt;att &amp;quot;det inte finns behov av skyddsregler i lagstiftningen i samma utsträckning&lt;br&gt;för en bostadsrättshavare som för en hyresgäst&amp;quot;. Nämnden tar bestämt av-&lt;br&gt;stånd för ett så slappt resonemang, som inte går in på grunderna till varför&lt;br&gt;lokalhyresgäster givits ett ökat skydd i hyreslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Bostadsgaranti anför. Den modell för byggmästar-&lt;br&gt;bildade bostadsrättsföreningar som utvecklats av AB Bostadsgaranti och som&lt;br&gt;även utredningen kommenterar under avsnitt 2.9.2, s 151, innebär bl.a. an-&lt;br&gt;vändande av ett totalentreprenadkontrakt med fastprisöverenskommelse i en-&lt;br&gt;lighet med Svenska Teknologföreningens formulär 24/74. I entreprenörens&lt;br&gt;åtagande ingår också, som ett led i konsumentskyddet, att förvärva (eller&lt;br&gt;hyra) sådana lägenheter och lokaler som föreningen sex månader efter fär-&lt;br&gt;digställandet ännu ej kunnat upplåta med bostadsrätt (eller hyresrätt). Den ju-&lt;br&gt;ridiska personen, entreprenören, blir således medlem i föreningen genom&lt;br&gt;upplåtelse. Det förekommer också att entreprenören förvärvar en bostadsrätt&lt;br&gt;från en bostadsrättshavare som s.a.s förköpt sig eller där yttre omständigheter&lt;br&gt;påverkar bostadsrättshavarens möjligheter att behålla bostadsrätten. Denna&lt;br&gt;form av återköp är inget som entreprenören åtagit sig i entreprenadkontraktet&lt;br&gt;utan som, då det förekommer, har varit ett frivilligt erbjudande från entrepre-&lt;br&gt;nörens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skrivning som kap. 8, § 10, 1 st, andra meningen, fått vid överlåtelse&lt;br&gt;av bostadslägenhet till juridisk person, medför att föreningsstyrelsen, i ett fall&lt;br&gt;som ovan, kan vägra entreprenören medlemskap, vilket skulle medföra att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den enskilde bostadsrättshavarens intresse som bostadskonsument får stå till-&lt;br&gt;baka. Här är det snarare bostadsrättshavarens intresse att sälja än entrepre-&lt;br&gt;nörens intresse att köpa bostadsrätten som överväger. Eftersom föreningen&lt;br&gt;har fritt skön att vägra, ges ingen möjlighet till prövning av föreningens be-&lt;br&gt;slut, vilket måste anses otillräckligt om bostadsrättshavaren i anfört fall inte&lt;br&gt;finner annan köpare än entreprenören eller i annat fall endast får en köpare&lt;br&gt;som är villig att betala ett underpris för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen bör således finnas en möjlighet att få föreningens vägran till inträde&lt;br&gt;för juridisk person prövad av särskild instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen bör även medge juridisk person att enligt kap. 6, § 10, få andra-&lt;br&gt;handsuthyming prövad i hyresnämnd. Vi anser detta rimligt i de fall då entre-&lt;br&gt;prenören, genom åtagande i entreprenadkontrakt, förvärvar bostadsrätt ge-&lt;br&gt;nom upplåtelse. För att nedbringa entreprenörens utgifter bör därför tillstånd&lt;br&gt;till andrahandsuthyming kunna ges av hyresnämnd, med beaktande av or-&lt;br&gt;saken till upplåtelsen. Härvidlag måste givetvis beaktas att föreningen be-&lt;br&gt;håller sin kooperativa karaktär och att andrahandsuthymingar i föreningen&lt;br&gt;inte får alltför stor omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till denna del i Bostadsgarantis modell är att bostadsrätts-&lt;br&gt;havama skall skyddas från fördyringar som i annat fall kan uppstå pga. att in-&lt;br&gt;satsen inte kommer in till föreningen och att föreningens årskostnader kom-&lt;br&gt;mer att få fördelas på färre antal bostadsrättshavare än vad den ekonomiska&lt;br&gt;planen utvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mäklarsamfundet tar också upp frågan om förhandsbesked i samband&lt;br&gt;med överlåtelse av bostadsrätt, dvs. om den tilltänkte köparen kommer att&lt;br&gt;beviljas medlemskap i föreningen och att detta bör få en lösning, som över-&lt;br&gt;ensstämmer med praktisk verklighet. För närvarande ingås vanligen avtal om&lt;br&gt;överlåtelse av bostadsrätt mellan köpare och säljare, varvid partema blir&lt;br&gt;bundna av avtalet. Partema avtalar också i överlåtelseavtalet dag för tillträde,&lt;br&gt;dvs. den dag då köparen skall utöva bostadsrätten. I den praktiska han-&lt;br&gt;teringen förekommer inte sällan, att köparen vid tidpunkten för tillträdet ännu&lt;br&gt;inte erhållit besked från bostadsrättsföreningen, om han beviljats medlem-&lt;br&gt;skap. Detta innebär i praktiken, att bostadsrätten inte får tillträdas, och att&lt;br&gt;överlåtelsen fortfarande med hänsyn till ogiltighetsreglema är svävande.&lt;br&gt;Särskilt besvärande upplevs detta i de situationer att bostadsrättsföreningen&lt;br&gt;kräver att det redan mellan partema bindande överlåtelseavtalet konfirmeras i&lt;br&gt;ytterligare ett avtal och handlingar som tillhandahålls av bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I privata bostadsrättsföreningar är det inte ovanligt, att styrelsen samman-&lt;br&gt;träder mycket sällan, ibland endast fyra gånger per år, vilket i samband med&lt;br&gt;överlåtelse innebär att det kan dröja avsevärd tid innan en förvärvare erhåller&lt;br&gt;föreningens beslut om medlemskap. Dessa dröjsmål är olyckliga av två skäl.&lt;br&gt;Dels därför att säljaren under lång tid inte vet, när hans förpliktelser gentemot&lt;br&gt;bostadsrättsföreningen kommer att upphöra, dels därför att säljaren ofta pant-&lt;br&gt;förskrivit bostadsrätten för köparens lån. Vi anser således, att det bör finnas&lt;br&gt;en skyldighet för bostadsrättsföreningens styrelse att snarast behandla an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökningar om inträde resp, utträde i föreningen. Förhållandet kan möjligen Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;lösas genom att bostadsrättsföreningens styrelse kan åläggas att ge för för- Bilaga 2&lt;br&gt;eningen bindande förhandsbesked om antagande av medlem per en viss dag,&lt;br&gt;nämligen den mellan partema avtalade tillträdesdagen. Förslaget skall ses mot&lt;br&gt;bakgrund av att många föreningar vägrar att ta upp frågan om medlemskap&lt;br&gt;innan en slutlig köpeskilling erlagts, dvs. i praktiken före dagen för tillträdet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upplåtelse av bostadsrätt vid ombildning av&lt;br&gt;hyresrätt till bostadsrätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget i denna del eller lämnar det utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen som tycker förslagen är välgrundande anser emel-&lt;br&gt;lertid att vissa oklarheter föreligger och ifrågasätter om rätten till medlemskap&lt;br&gt;inom ett år gäller även make alternativt sambo liksom närstående. Det bör&lt;br&gt;därvid övervägas om samma frister skall gälla eller om reglerna bör komplet-&lt;br&gt;teras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 14 § i förslaget föreskrivs att en hyresgäst som är medlem i för-&lt;br&gt;eningen skall anses ha utträtt ur denna bl.a. om han inte inom sex månader&lt;br&gt;från föreningens beslut att vägra medlemskap begärt hyresnämndens före-&lt;br&gt;läggande för föreningen att upplåta bostadsrätt. Av 8 kap. 12 § följer att en&lt;br&gt;ursprunglig bostadshyresgäst har rätt till medlemskap efter ansökan inom ett&lt;br&gt;år från fastighetsförvärvet Härav torde följa att den som skall anses ha utträtt&lt;br&gt;ur föreningen enligt 14 § kan hinna att på nytt söka och få medlemskap samt&lt;br&gt;bli berättigad till bostadsrätt. Bostadsdomstolen ifrågasätter om detta är avsik-&lt;br&gt;ten och, i så fall, om en ny sexmånadersfrist enligt 14 § då skall räknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Stockholm har vissa synpunkter på att lagtexten&lt;br&gt;borde omformuleras. I specialmotiveringen sägs nämligen att förslaget stäm-&lt;br&gt;mer med nuvarande ordning dock att det har tillagts att endast sådana hyres-&lt;br&gt;gäster som vid tiden för förvärvet bodde i fastigheten skall ha rätt att bli med-&lt;br&gt;lemmar. Enligt nämndens uppfattning korresponderar inte lagtext och&lt;br&gt;specialmotivering i detta avseende. Hyresnämnden tillstyrker förslaget att en&lt;br&gt;hyresgäst som är medlem i en bostadsrättsförening skall ha rätt att begära att&lt;br&gt;föreningen vid vite föreläggs att upplåta lägenheten med bostadsrätt. Sådan&lt;br&gt;rätt föreligger inte enligt förslaget bl.a. om det finns särskilda skäl mot en&lt;br&gt;upplåtelse (3 kap. 6 § första stycket andra meningen). Som ett exempel på&lt;br&gt;sådana skäl anförs i specialmotiveringen att föreningen av rent misstag har&lt;br&gt;beviljat en sådan hyresgäst inträde i föreningen som anges i 8 kap. 12 §&lt;br&gt;andra meningen punkterna 1-3, och avsikten från början har varit att lägen-&lt;br&gt;heten inte skall upplåtas med bostadsrätt. Hyresnämnden vill påpeka att det&lt;br&gt;angivna uttrycket &amp;quot;avsikten från början&amp;quot; framstår som något obestämt.&lt;br&gt;Möjligen menar man &amp;quot;avsikten vid tiden för beviljandet av medlemskap&amp;quot;. En&lt;br&gt;precisering är här önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet till- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;styrker i och för sig förslaget att en bostadsrättsförening skall vara skyldig att Bilaga 2&lt;br&gt;inte endast bevilja medlemskap åt hyresgäster som deltar i ombildningen utan&lt;br&gt;också att upplåta bostadsrätt åt dem. Det är också naturligt att en sådan skyl-&lt;br&gt;dighet inte gäller reservationslöst. Dock bör den föreslagna undantagsregeln i&lt;br&gt;3 kap. 6 § första stycket ges en snäv tolkning. I huvudsak bör den för-&lt;br&gt;eningsrättsliga likhetsprincipen vara styrande. Fakultetsnämnden anser att&lt;br&gt;föreningen knappast bör kunna vägra upplåta bostadsrätt i ett läge där en om-&lt;br&gt;byggnad planeras enbart av det skälet att föreningen vill utnyttja den större&lt;br&gt;flexibilitet som hyreslagstiftningen ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Göteborg tillstyrker förslaget att en hyresgäst som är&lt;br&gt;medlem i en bostadsrättsförening skall ha rätt att begära att föreningen vid vite&lt;br&gt;föreläggs att upplåta lägenheten med bostadsrätt. Nämnden delar också ut-&lt;br&gt;redningens uppfattning att vitesföreläggande bör kunna meddelas, om för-&lt;br&gt;eningen erbjudit sådana villkor för upplåtelse som hyresgästen skäligen inte&lt;br&gt;bör godta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § lagen (1985:206) om vite skall det av ett vitesföreläggande&lt;br&gt;framgå inom vilken tidsfrist den förelagda åtgärden skall vidtas. Lagen är&lt;br&gt;tillämplig även på vitesföreläggande som utfärdas av hyresnämnd. Nämnden&lt;br&gt;ifrågasätter om inte lagtexten trots detta för tydlighetens skull bör komplette-&lt;br&gt;ras med en bestämmelse om att en tidsfrist skall anges. I vart fall bör en erin-&lt;br&gt;ran härom tas in i motiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Malmö har begränsad erfarenhet av prövning av den&lt;br&gt;nu gällande 51 a § bostadsrättslagen och har alltså ingen närmare kännedom&lt;br&gt;om de problem som ligger bakom förslaget. En konsekvens av förslaget&lt;br&gt;skulle bli att en hyresgäst som försitter möjligheten att ansöka om medlem-&lt;br&gt;skap inom ett år från fastighetsförvärvet får förbli hyresgäst, såvida inte för-&lt;br&gt;eningen godvilligt beviljar honom medlemskap. Enligt hyresnämndens me-&lt;br&gt;ning är det värdefullt om det fastslås en preklusionstid inom vilken medlem-&lt;br&gt;skap får sökas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ekonomisk plan m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;br&gt;Fastighetsägareförbundet stödjer förslaget om vissa lättnader i regle-&lt;br&gt;ringen av de ekonomiska planerna. Vissa nackdelar kan emellertid bli följden&lt;br&gt;av en stor frihet att utforma ekonomiska planer. Vederbörande myndighet bör&lt;br&gt;därför lämna allmänna råd för utformningen av planerna liksom att tillsynen&lt;br&gt;över intygsgivarnas verksamhet intensifieras. I sammanhanget vill de under-&lt;br&gt;stryka behovet av att länsstyrelserna tilldelas erforderliga resurser för sin&lt;br&gt;handläggningen i ärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Stockholm anser att motiven för att slopa intygs-&lt;br&gt;givningen närmare bör redovisas vad gäller komplettering av planen vid en-&lt;br&gt;staka nyupplåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket anser för sin del att om utredningens förslag&lt;br&gt;genomförs, måste länsstyrelsens granskning av ekonomiska planer för-&lt;br&gt;ändras. Skälen till detta är att den reella granskningen av en ekonomisk plan&lt;br&gt;görs av två intygsgivare och länsstyrelsens granskning endast är formell.&lt;br&gt;Eftersom registrering enligt utredningens förslag skall kunna vägras med&lt;br&gt;hänvisning till att en ny plan behövs, måste länsstyrelsens granskning för-&lt;br&gt;ändras. Med anledning av vad som anförts angående allmänna råd om ut-&lt;br&gt;formningen av ekonomiska planer och om tillsynen över intygsgivarnas verk-&lt;br&gt;samhet uppger boverket att ett utkast till allmänna råd har utarbetats inom ver-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket avstyrker förslaget till ändringar i den ekonomiska&lt;br&gt;planen eftersom de inte är godtagbara från konsumentsynpunkt.&lt;br&gt;Konsumentverkets allvarligaste invändningar gäller de förslag som minskar&lt;br&gt;den enskilde medlemmens inflytande i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket avstyrker förslaget att ersätta bostadsrättslagens nuvarande 60 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 3 med den nya 8 kap. 22 § 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt konsumentverkets uppfattning borde utredaren vidare ha fäst större&lt;br&gt;vikt vid den ekonomiska planen i en bostadsrättsförening. Dagens problem på&lt;br&gt;det området torde nämligen komma att lämnas olösta om förslagen genom-&lt;br&gt;förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I värsta fall kan förhandsavtal i den ordning som föreslås leda till att för-&lt;br&gt;eningarna blir mindre motiverade att upprätta ekonomiska planer på ett tidigt&lt;br&gt;stadium, och i stället avvaktar tills det är aktuellt att upplåta bostadsrätterna.&lt;br&gt;Den vitala funktionen en omsorgsfullt gjord ekonomisk plan har som eko-&lt;br&gt;nomiskt styrmedel vid produktion av bostadsrätter minskar härigenom.&lt;br&gt;Därmed försämras allvarligt skyddet för blivande bostadsrättshavare. Beslutet&lt;br&gt;1984:5 i marknadsdomstolen visar den ekonomiska planens särskilda be-&lt;br&gt;tydelse vid marknadsföring av bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i fråga om intygsgivarnas behörighet och verksamhet kan enligt&lt;br&gt;konsumentverkets bedömning inte väntas ge erforderligt resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket vill understryka att det är angeläget att införa ansvars-&lt;br&gt;försäkring för intygsgivare såsom villkor för att plan- och bostadsverket skall&lt;br&gt;få meddela behörighet. Verket har närmare utvecklat sin syn i denna fråga i&lt;br&gt;remissyttrande över betänkandet från 1983 års bostadsrättskommitté (SOU&lt;br&gt;1985:6), dels i svar 1986-11-12 på utredningens enkät. Med ett sådant villkor&lt;br&gt;kan intygsgivare antas bli mer noggranna i sitt arbete. Bostadsrättshavare&lt;br&gt;och/eller bostadsrättsföreningar kan också lättare få ersättning när de lidit&lt;br&gt;ekonomisk skada på grund av bristande omsorg vid intygsgivning. En jäm-&lt;br&gt;förelse kan numera göras med föreskrifterna i lagen (1984:81) om fastig-&lt;br&gt;hetsmäklare, där ansvarsförsäkring utgör villkor för registrering och behörig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunerna anser sig ha sakligt underlag for att till- och avstyrka be-&lt;br&gt;hörighet för intygsgivare finns det i och för sig inte skäl att motsätta sig ut-&lt;br&gt;redningens förslag i den delen. I så fall bör också införas regler som ger&lt;br&gt;kommunerna rätt att i förekommande fall påkalla omprövning av meddelad&lt;br&gt;behörighet för en viss intygsgivare. Såvitt konsumentverket kunnat finna har&lt;br&gt;något återkallande (från dåvarande bostadsstyrelsens sida) aldrig ägt rum,&lt;br&gt;trots påvisade och djupt allvarliga brister i vissa intygsgivares gransknings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att plan- och bostadsverket nu återupptar och slutför det ar-&lt;br&gt;bete med noggranna anvisningar för intygsgivning som bostadssstyrelsen på-&lt;br&gt;böijat Konsumentverket är naturligtvis berett att medverka i ett sådant arbete.&lt;br&gt;Förutom möjligheten att återkalla behörighet bör, i likhet med vad som gäller&lt;br&gt;enligt fastighetsmäklarlagen, den ansvariga myndigheten meddela varning om&lt;br&gt;det anses tillräckligt som åtgärd beträffande intygsgivare som inte följt gäl-&lt;br&gt;lande anvisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) anser för sin del att det är viktigt att de&lt;br&gt;ekonomiska planerna håller så att bostadsrättshavama får en rättvis bild av&lt;br&gt;sina ekonomiska åtaganden. RRV tillstyrker således utredningens förslag&lt;br&gt;men ifrågasätter huruvida de är tillräckliga för att garantera planernas tillförlit-&lt;br&gt;lighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att det behövs en precisering i&lt;br&gt;propositionen vad som bör omfatta länsstyrelsens granskning vid registrering&lt;br&gt;av den ekonomiska planen. Länsstyrelsen anför vidare. På s. 116 i betänkan-&lt;br&gt;det sägs att länsstyrelsen bör kunna vägra registrering med hänvisning till att&lt;br&gt;ny ekonomisk plan behövs. Detta måste rimligen innebära att länsstyrelsen&lt;br&gt;måste granska de ingivna handlingarna på något sätt I betänkandet sägs dock&lt;br&gt;att det inte är meningen att länsstyrelsen skall göra någon reell granskning av&lt;br&gt;uppgifterna. Ekvationen går inte riktigt ihop. Det bör preciseras hur om-&lt;br&gt;fattande länsstyrelsens granskning skall vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet anges att registrering av en bostadsrättsförening bör kunna&lt;br&gt;ske på någon vecka. Handläggningstiden på denna länsstyrelse ligger f.n. på&lt;br&gt;ca tre veckor. Den nya lagen, som föreslås genomförd med oförändrade re-&lt;br&gt;surser, gör det inte lättare att uppnå det angivna målet. De nya reglerna med-&lt;br&gt;för nämligen en hel del merarbete för länsstyrelserna, bl.a. i fråga om&lt;br&gt;granskning av kompletterande ekonomiska planer samt mottagande av säker-&lt;br&gt;het vid tecknande av förhandsavtal. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang&lt;br&gt;erinra om att den nya lagstiftningen om ekonomiska föreningar medförde av-&lt;br&gt;sevärt ökade arbetsuppgifter från den 1 januari 1988.1 förordningen om eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar föreskrevs sålunda att ett flertal nya uppgifter skulle re-&lt;br&gt;gistreras, t.ex. postadress, personnummer, tid för kallelse till förenings-&lt;br&gt;stämma, kallelsetid m.m. För länsstyrelsens del innebar detta att ytterligare en&lt;br&gt;person fick tillföras föreningsregistret till förfång för annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkas kan att dessa nya uppgifter sällan eller aldrig efterfrågas. Sett&lt;br&gt;mot denna bakgrund kan länsstyrelsen inte nu påta sig ytterligare uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan förstärkningar. Länsstyrelsen har dock svårt att i nuläget bedöma det Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;ökade behovet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anför&lt;br&gt;följande. En av de mest betydelsefulla punkterna i BRL gäller den ekono-&lt;br&gt;miska planen. Det är den som utgör det väsentliga skyddet för konsument-&lt;br&gt;intresset vid upplåtelse av bostadsrätt. Vid felaktiga och vilseledande be-&lt;br&gt;räkningar i den ekonomiska planen har emellertid skyddet kopplats till en rätt&lt;br&gt;för bostadsrättshavaren att begära att upplåtelsen skall förklaras ogiltig, alter-&lt;br&gt;nativt en rätt att frånträda bostadsrätten. Också föreningen kan begära att&lt;br&gt;upplåtelsen skall anses ogiltig. - I åtskilliga fall kan man konstatera att&lt;br&gt;bostadsrättshavama är föga hjälpta av en sådan ordning. Vad de vill är att den&lt;br&gt;försumlige entreprenören skall betala skadestånd medan de själva får behålla&lt;br&gt;bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt konstateras att BRL saknar klara regler om hur man skall se på&lt;br&gt;förhållandet att den ekonomiska planen är så bristfällig att den inte borde re-&lt;br&gt;gistrerats. Det kan vara fråga om fall då styrelsen givit granskningsmännen&lt;br&gt;otillräckliga eller felaktiga uppgifter m.m. I så fall träder närmast straff-&lt;br&gt;rättsliga bestämmelser om vilseledande in. Vidare kan associationsrättsligt an-&lt;br&gt;svar för styrelsen komina i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst mot bakgrund av att de flesta bostadsrättsföreningar&lt;br&gt;&amp;quot;kontorsbildas&amp;quot; har tvister mellan medlemmarna och den &amp;quot;byggande&amp;quot; styrel-&lt;br&gt;sen, som kontrolleras av den byggande organisationen eller företaget visat sig&lt;br&gt;bli vanliga. Det är alldeles tydligt att det skydd, som de nu kortfattat redo-&lt;br&gt;visade reglerna ger mot överoptimistiska eller rent av vilseledande beräk-&lt;br&gt;ningar i den ekonomiska planen, är otillräckligt. Reglerna, som i huvudsak&lt;br&gt;härrör sig från 1930 års lag om bostadsrättsföreningar, bör enligt fakultets-&lt;br&gt;nämndens mening ses över innan en ny bostadsrättslag kan träda i kraft.&lt;br&gt;Inriktningen bör vara att ge de bostadssökande en så tillförlitlig information&lt;br&gt;som möjligt om kostnader för bostadsrätten. Det bör eftersträvas att ge minst&lt;br&gt;samma konsumentskydd som f.n. övervägs betr, ägda småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här kan också inskjutas att den föreslagna regeln i 2 kap. 6 § jämfört med&lt;br&gt;3 kap. 8 § ter sig som otydlig och otillräcklig. Enligt 2 kap. 6 § får för-&lt;br&gt;eningen inte upplåta bostadsrätter utan att upprätta ny plan om det efter det att&lt;br&gt;den ekonomiska planen upprättats inträffar något som är av väsentlig be-&lt;br&gt;tydelse för föreningens verksamhet. Sker ändå en sådan upplåtelse får&lt;br&gt;bostadsrättshavaren efter uppsägning frånträda bostadsrätten om han var i&lt;br&gt;god tro. I fall där omständigheterna ligger utanför de tidigare tillträdda&lt;br&gt;bostadsrättshavamas kontroll - det är t.ex. fråga om ett beslut av &amp;quot;kontors-&lt;br&gt;bildningsstyrelsen&amp;quot; - kan man mena att också de borde ha motsvarande rätt,&lt;br&gt;eller ännu hellre en rätt att utan frånträdande av bostadsrätten begära skade-&lt;br&gt;stånd. Det slutliga ansvaret bör ligga bortom föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över huvud taget fmns det anledning att se över det s.k. kontorsbildnings-&lt;br&gt;förfarandet, däribland reglerna om styrelsemajoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del detaljbestämmelser i lagen, särskilt om ekonomisk plan ter sig&lt;br&gt;också som överflödiga eller kan tas in i bostadsrättskungörelsen. I 2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges t.ex. att en ekonomisk plan skall upprättas av föreningens styrelse. Så Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;sker kanske inte alla gånger - en ekonomisk plan brukar inte så sällan upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättas av en konsultfirma. Däremot är det viktigt att den, som anges i 2 kap. 2&lt;br&gt;§ undertecknas av styrelsens alla ledamöter. Bestämmelsen i 2 kap. 2 § 3 st.&lt;br&gt;att båda exemplaren av den ekonomiska planen skall inges till länsstyrelsen&lt;br&gt;bör dock kunna tas in i bostadsrättskungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Bostadsgaranti delar utredarens mening då det gäller att&lt;br&gt;bostadsrättshavama skall ha en ändamålsenlig samverkan. Intygsgivarnas&lt;br&gt;granskning av den ekonomiska planen sker vid nyproduktion normalt vid en&lt;br&gt;tidpunkt då föreningen förvärvat mark, tecknat entreprenadkontrakt och er-&lt;br&gt;hållit preliminärt lånebeslut (vid statlig belåning). Preliminärt lånebeslut utgör&lt;br&gt;enligt 12 § nybyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:692) i princip en&lt;br&gt;förutsättning för påbörjande av byggnationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen har genom markförvärvet i princip styrt placeringen av husen&lt;br&gt;samt genom påtecknande av entreprenadkontrakt påtagit sig ett betydande&lt;br&gt;ekonomiskt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det i utredningen föreslagna systemet om förhandsavtal&lt;br&gt;och de i samband därmed tänkta möjligheterna att senarelägga upprättande av&lt;br&gt;den ekonomiska planen anser Bostadsgaranti att tidpunkten för intygsgivar-&lt;br&gt;nas kontrollerande funktion ligger i ett alltför sent skede av &amp;quot;bostadsrätts-&lt;br&gt;processen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den föreslagna ordningen skall kunna fungera, måste intygsgivama&lt;br&gt;vara i kontakt med föreningen redan i bildandeskedet. I de flesta nyproduk-&lt;br&gt;tionsärenden är planer för markförvärv och därmed husens placering redan&lt;br&gt;klara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger en risk att föreningsbildare vid ett negativt svar från en in-&lt;br&gt;tygsgivare vänder sig till andra intygsgivare med förhoppning att någon till&lt;br&gt;sist skall anse att placeringen av husen medför en ändamålsenlig samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utökning av föreningens verksamhet så att komplettering av den eko-&lt;br&gt;nomiska planen, i enlighet med förslagets 2 kap. 5 §, kan bli aktuell, finns&lt;br&gt;inget krav på intygsgivning. Därmed finns ingen kontroll av utomstående att&lt;br&gt;t.ex. de tillkommande småhusen är placerade i enlighet med förslagets 1 kap.&lt;br&gt;4 §, 2 st. Detta är enligt Bostadsgaranti inkonsekvent&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förhandsavtal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna anser att utredningens förslag att tillåta s. k. för-&lt;br&gt;handsavtal och förskott är välmotiverat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige konstaterar att såväl den vilande&lt;br&gt;bostadsrättshavaren som bostadsrättsföreningen vinner fördelar genom&lt;br&gt;förslaget. De föreslagna reglernas krav på att bostadsrättsföreningen skall&lt;br&gt;ställa säkerhet och att föreningen vid förhandsavtalets återgång skall utge er-&lt;br&gt;sättning samt förhandstecknarens möjlighet att frånträda avtalet i vissa fall sy-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nes garantera att bostadsrättshavarens intressen inte kominer i fara. Det är&lt;br&gt;dock viktigt anser hovrätten att understryka att ett förhandsavtal kan bli ogil-&lt;br&gt;tigt inte endast om det brister i formföreskrifterna utan även på grund av all-&lt;br&gt;männa avtalsrättsliga grundsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen skall bl.a. en förhandstecknare kunna frånträda för-&lt;br&gt;handsavtalet, om upplåtelsen inte sker inom skälig tid efter den beslutade tid-&lt;br&gt;punkten för upplåtelsen. Stockholms tingsrätt anser att innebörden av ut-&lt;br&gt;trycket &amp;quot;skälig tid&amp;quot; bör utvecklas närmare, särskilt mot bakgrund av att det i&lt;br&gt;mycket begränsad omfattning föreslås bli möjligt för en förhandstecknare att&lt;br&gt;sätta annan i sitt ställe. Det kan för övrigt ifrågasättas om inte möjligheten att&lt;br&gt;sätta annan i sitt ställe bör vidgas något. Under den tid som förflyter mellan&lt;br&gt;det att ett förhandsavtal har tecknats och bostadsrätt kan upplåtas kan sådana&lt;br&gt;förändringar inträffa att det framstår som orimligt att förhandstecknaren inte&lt;br&gt;skall kunna överföra avtalet på annan. Byte av arbete och bostadsort kan vara&lt;br&gt;sådana förändringar som inte har kunnat förutses vid förhandsavtalets in-&lt;br&gt;gående. Det bör därför enligt tingsrättens mening vid påtagligt ändrade sociala&lt;br&gt;förhållanden vara möjligt att sätta annan i sitt ställe. Det bör också vara möj-&lt;br&gt;ligt att i tveksamma fall låta hyresnämnden pröva om en förhandstecknare&lt;br&gt;skall få sätta annan i sitt ställe. Även personkretsen bör vidgas något så att en&lt;br&gt;förhandstecknare - oavsett skäl - får sätta andra familjemedlemmar än make&lt;br&gt;och sambo i sitt ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även hyresnämnden i Stockholm framför viss tveksamhet mot be-&lt;br&gt;greppet skälig tid och anser att man möjligen med hänsyn till vad som anförts&lt;br&gt;i specialmotiveringen bör byta ut begreppet mot &amp;quot;rimlig tid&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förslaget framgår, att hyresgästens och föreningens förpliktelser enligt&lt;br&gt;förhandsavtalet upphör, om föreningen har ingått ett förhandsavtal för om-&lt;br&gt;bildning av hyresrätt till bostadsrätt och det hyresförhållande som ligger till&lt;br&gt;grund för avtalet upphör innan bostadsrätt har upplåtits (4 kap. 6 §).&lt;br&gt;Utredningen anför i detta avseende följande (s. 131Ö): &amp;quot;Vissa invändningar&lt;br&gt;kan möjligen riktas mot förslaget i denna del. En invändning kan vara att en&lt;br&gt;hyresgäst på ett enkelt sätt kan dra sig undan förhandsavtalet genom att säga&lt;br&gt;upp sitt hyresavtal. Risken för ett sådant förfaringssätt får dock betraktas som&lt;br&gt;liten, inte minst mot bakgrund av att hyresgästen då måste lämna sin egen&lt;br&gt;bostad.&amp;quot; Hyresnämnden vill i detta sammanhang erinra om att det finns&lt;br&gt;bostadsmarknader i landet, där det inte råder någon bristsituation och att ris-&lt;br&gt;ken för det åsyftade förfaringssättet därför inte alltid nödvändigtvis framstår&lt;br&gt;som liten. Hyresnämnden föreslår, att uttrycket &amp;quot;det hyresförhållande som&lt;br&gt;ligger till grund för avtalet upphör&amp;quot; skall utbytas mot &amp;quot;hyresgästen avflyttar&amp;quot;&lt;br&gt;för att missförstånd om uttrycket hyresförhållande skall förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket som är kritiskt till förhandsavtal menar att det nu&lt;br&gt;framlagda förslaget inte bör genomföras förrän dess eventuella negativa&lt;br&gt;verkningar - bl.a. i fråga om den ekonomiska planen - bättre övervägts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om förhandsavtal är tillkommet för att möjliggöra personlig prä-&lt;br&gt;gel på den enskilda lägenheten genom val av t.ex. färger/tapeter och s.k. till-&lt;br&gt;val. Konsumentverket anser att det finns behov av åtgärder för att möjliggöra&lt;br&gt;detta. Det nu framlagda förslaget bör dock inte genomföras förrän dess&lt;br&gt;eventuella negativa verkningar - bl.a. i fråga om, som nämnts, den ekono-&lt;br&gt;miska planen - bättre övervägts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande hushåll i småhus anser konsumentverket att de som har&lt;br&gt;bostadsrätt skall tillförsäkras samma förbättring av konsumentskyddet som&lt;br&gt;kommer villaägare till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar nämnas i sammanhanget att försäkringsskyddet för bostads-&lt;br&gt;rättshavare i småhus kan ha stora brister som konsumenterna själva inte kän-&lt;br&gt;ner till. Konsumentförsäkringarna har villkor som inte ger ersättning vid&lt;br&gt;vissa inträffade skador, och bostadsrättsföreningarnas försäkringar kan inte&lt;br&gt;användas om deras självrisk ligger högt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modema småhus har många hushållsmaskiner som ägs av bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen. Husen kan också drabbas av inbrott och skadegörelse. Villaägare&lt;br&gt;får då ersättning, medan en del bostadsrättshavare får bekosta reparationer&lt;br&gt;helt på egen hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket anför i fråga om kostnadsökningar följande: Det är&lt;br&gt;ganska vanligt med kostnadshöjningar på grund av tidsutdräkt, även i fall då&lt;br&gt;bostadsrättsföreningen kunnat hindra att höjningar ägt rum eller tillåtits&lt;br&gt;drabba medlemmarna. Byggare/entreprenör/säljare försöker nämligen ofta&lt;br&gt;skjuta över ansvaret på föreningen och därmed på de enskilda medlemmarna -&lt;br&gt;inte sällan i strid med entreprenadavtalets villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall instämmer i utredningens mening, att de&lt;br&gt;förändringar som skett avseende byggteknik och möjligheter till s. k. tillval&lt;br&gt;gör det nödvändigt att anpassa lagstiftningen till det praktiska rättslivets krav.&lt;br&gt;Detta bör ske genom uttrycklig reglering i lag för att komma ifrån osäkerheten&lt;br&gt;om dessa avtals rättsverkningar. Kammarrätten instämmer i utredningens&lt;br&gt;förslag att begränsningar bör gälla för förhandstecknare att sätta annan i sitt&lt;br&gt;ställe. Svårigheter kan uppstå, inte minst på det skatterättsliga området, om&lt;br&gt;handel med dessa rättigheter kan ske utan begränsningar. Kammarrätten anser&lt;br&gt;dock att utredningens förslag i 4 kap. 4 § att förhandstecknaren inte får sätta&lt;br&gt;någon annan än sin make i sitt ställe är alltför kategoriskt utformat. Förbudet&lt;br&gt;kan slå hårt exempelvis mot personer som förhandstecknat sig för en bostads-&lt;br&gt;rätt och senare av personliga skäl måste avflytta till annan ort, varvid ett större&lt;br&gt;belopp kan komma att låsas på grund av förhandsavtalet till dess försäljning&lt;br&gt;av bostadsrätten kan ske. Utredningen har mycket knapphändigt redogjort för&lt;br&gt;bakgrunden till förslaget. Kammarrätten anser att frågan bör belysas mer in-&lt;br&gt;gående innan lagstiftning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län anser att med tanke på att förhands-&lt;br&gt;avtalet är bindande för båda parter och att förhandstecknaren kanske avkrävs&lt;br&gt;ett avsevärt förskottsbelopp, bör föreningen redan innan avtalet ingås pröva&lt;br&gt;huruvida det föreligger hinder mot att antaga den bostadssökande till medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen föreslår därför att lagförslaget kompletteras med en bestäm-&lt;br&gt;melse att förhandsavtalet skall föregås av en sådan prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att en bostadsrättsförening skall ställa säkerhet för&lt;br&gt;återbetalning av förskott i samma ordning som gäller när föreningen tar ut&lt;br&gt;grundavgifter innan den slutliga anskaffningskostnaden för föreningens hus&lt;br&gt;redovisats. Denna ordning förutsätter att preliminär ekonomisk plan först&lt;br&gt;registrerats. Planen utgör bl.a. underlag för länsstyrelsens kontroll av att&lt;br&gt;säkerhet verkligen ställts för samtliga grundavgifter. Hur denna kontroll skall&lt;br&gt;gå till när säkerhet ställs för förskott behandlas inte av utredningen.&lt;br&gt;Visserligen skall en kalkyl över kostnaderna för byggnadsprojektet upprättas&lt;br&gt;och hållas tillgänglig för den som vill ta del av den. De beräknade avgifterna&lt;br&gt;skall grundas på denna kalkyl. Det föreskrivs dock inte att kalkylen skall bi-&lt;br&gt;fogas föreningens ansökan om tillstånd att ta ut förskott. För att möjliggöra&lt;br&gt;åtminstone en översiktlig kontroll av de förskottssäkerheter som ställs,&lt;br&gt;föreslår länsstyrelsen att en bostadsrättsförening skall vara skyldig att ge in&lt;br&gt;kalkylen till länsstyrelsen i samband med att föreningen ställer säkerhet för&lt;br&gt;förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är obekant varifrån utredningen inhämtat uppgiften - som förekommer&lt;br&gt;på flera ställen i betänkandet - att 9 a § BRL inte skulle ha kommit till någon&lt;br&gt;användning i det praktiska rättslivet. Åtminstone vid länsstyrelsen i&lt;br&gt;Stockholms län registreras regelbundet föreningar vars stadgar innehåller be-&lt;br&gt;stämmelser som bygger på denna paragraf. Utredningen föreslår att bestäm-&lt;br&gt;melsen skall utgå ur lagen. Länsstyrelsen delar inte denna uppfattning utan&lt;br&gt;finner, att bestämmelsen bör behållas till den del den inte genom andra stad-&lt;br&gt;ganden i lagförslaget förlorat sin betydelse. Det kan ju t.ex. för en förening&lt;br&gt;som inte har för avsikt att ta ut förskott av medlemmarna i samband med&lt;br&gt;ombildning från hyresrätt till bostadsrätt förefalla onödigt betungande att&lt;br&gt;tvingas ingå ett individuellt förhandsavtal med vaije intresserad medlem för&lt;br&gt;att säkra den ekonomiska grundvalen för ombildningen när samma resultat&lt;br&gt;kan uppnås genom en enkel stadgebestämmelse. Länsstyrelsen föreslår därför&lt;br&gt;att en bostadsrättsförening även i fortsättningen skall kunna ta in en föreskrift&lt;br&gt;i stadgarna om att hyresgäst som biträder beslut om fastighetsförvärv skall&lt;br&gt;vara skyldig att teckna bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet av-&lt;br&gt;styrker förslaget om förhandsavtal. Enligt fakultetsnämndens uppfattning bör&lt;br&gt;inriktningen av en reform av bostadsrättslagen i största möjliga utsträckning&lt;br&gt;vara att göra det möjligt för de boende att lita på utfästelser i den ekonomiska&lt;br&gt;planen. Det förslag om förhandsavtal som här presenteras är ett steg i motsatt&lt;br&gt;riktning. Förslaget innebär nämligen att förhandsavtal skall kunna slutas på&lt;br&gt;grundval av en kalkyl över kostnaderna för projektet, som inte behöver gran-&lt;br&gt;skas. Ett förhandsavtal innebär också skyldighet för föreningen och förvärva-&lt;br&gt;ren att fullborda avtalet. Möjligheterna för förvärvaren att frånträda avtalet är&lt;br&gt;begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen anser att första stycket kan tolkas så att förhandsavtal endast Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;kan tecknas då registrerad ekonomisk plan föreligger men vissa uppgifter inte Bilaga 2&lt;br&gt;har tagits med i denna. Normalfallet torde i stället vara att förhandsavtal an-&lt;br&gt;vänds i samband med nyproduktion innan tillräckligt säkra kostnadsuppgifter&lt;br&gt;föreligger för att man skall kunna upprätta en slutlig ekonomisk plan. Den&lt;br&gt;inledande skrivningen om förhandsavtal borde i första hand referera till en&lt;br&gt;sådan situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Bostadsgaranti anser att det bör framgå av lagtexten att&lt;br&gt;möjlighet finnes för flera att tillsammans teckna förhandsavtal om en bostads-&lt;br&gt;rätt. Detta kan t.ex. gälla personer som ännu inte är äkta makar eller sambor,&lt;br&gt;men som har för avsikt att tillsammans nyttja eller bosätta sig i lägenheten&lt;br&gt;som omfattas av förhandsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om föreningens säkerhet och i fråga om tillval anförs. Den före-&lt;br&gt;slagna skrivningen innebär att föreningens säkerhet inte omfattar de belopp&lt;br&gt;som förhandstecknare vid frånträde genom uppsägning har rätt att kräva av&lt;br&gt;föreningen enligt förslagets kap. 4, § 8, ränta, tillvalskostnader som blivit&lt;br&gt;&amp;quot;onyttiga&amp;quot; samt eventuellt skadestånd. Detta innebär en betydande ekonomisk&lt;br&gt;risk for föreningen och därmed kostnader som i upplåtelseskedet måste täckas&lt;br&gt;genom lån eller insatser. Speciella &amp;quot;onyttiga tillval&amp;quot; kan medföra större er-&lt;br&gt;sättningsbelopp att betala för föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland kan frågor uppstå vad som föreningen upplåter eller förtydligat, hur&lt;br&gt;ser den lägenhet ut som föreningen upplåter genom upplåtelsehandlingen.&lt;br&gt;Normalt upplåter föreningen ett &amp;quot;grundutförande&amp;quot; som bostadsrättshavaren,&lt;br&gt;inom ramen for ett av föreningen accepterat tillvalsprogram, kan anpassa efter&lt;br&gt;egna önskemål. Bostadsrättshavaren &amp;quot;köper&amp;quot; lägenhet av föreningen och kö-&lt;br&gt;per tillval av entreprenör eller leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillval i fortsättningen kommer att &amp;quot;köpas&amp;quot; av föreningen, så att för-&lt;br&gt;eningen kommer att upplåta &amp;quot;skräddarsydda&amp;quot; lägenheter, påtar sig föreningen&lt;br&gt;också ett ansvar för eventuella fel och brister i de delar som är tillval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillvalskostnader, som i dag är något av en osynlig insats, redovisas inte i&lt;br&gt;ekonomisk plan eftersom kostnaderna härrör från ett avtalsförhållande mellan&lt;br&gt;bostadsrättshavare och leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen skall upplåta &amp;quot;skräddarsydda&amp;quot; lägenheter, krävs det att till-&lt;br&gt;valskostnaders finansiering redovisas i ekonomisk plan som insats eller upp-&lt;br&gt;låtelseavgifter samt att man också bör ställa krav på att mera individuellt be-&lt;br&gt;skriva lägenheterna i den kortfattade rumsbeskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lägenhet varom förhandsavtal träffas, bör således endast avse upp-&lt;br&gt;låtelse av en lägenhet i &amp;quot;grundutförande&amp;quot; och inte i det &amp;quot;skräddarsydda&amp;quot; skick&lt;br&gt;som lägenheten faktiskt kan ha vid tidpunkten for upprättande av ekonomisk&lt;br&gt;plan eller vid upplåtelsetillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtydligande om detta kan behöva göras i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägareförbundet anser att förhandsavtalet endast bör kunna&lt;br&gt;tecknas när en någorlunda tillförlitlig kostnadskalkyl föreligger. Svårigheter&lt;br&gt;kan annars uppstå när förhandstecknaren vill frångå avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen och Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;StadshypoteksKassan motsätter sig utredningens förslag om förbud mot Bilag&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; 2&lt;br&gt;pantsättning av forhandstecknares rätt enligt förhandsavtal, eftersom det före-&lt;br&gt;ligger ett angeläget finansieringsbehov även pä detta stadium. Enligt&lt;br&gt;Stadshypoteks erfarenhet finns redan i dag betydande svårigheter i ombild-&lt;br&gt;ningsfallen att kunna finansiera lån till grundinsatsema, eftersom det inte vid&lt;br&gt;utbetalningsstidpunkten är möjligt att pantsätta den blivande bostadsrätten.&lt;br&gt;Med utredningens förslag att förbjuda pantsättning av den rätt som gäller en-&lt;br&gt;ligt förhandsavtalet kvarstår problemet. Stadshypotek förordar att man bör&lt;br&gt;tillåta pantsättning till kreditgivare som finansierat det förskott som anges i&lt;br&gt;avtalet. Härigenom skulle man kunna lösa flera praktiska finansierings-&lt;br&gt;problem som bostadsinstituten i dag möter, särskilt i ombildningsfallen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ombyggnad och underhåll - den s.k. vetorätten&lt;br&gt;avskaffas&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna ställer sig bakom förslaget även om en del hyser&lt;br&gt;viss tveksamhet i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige och bostadsdomstolen anser att för-&lt;br&gt;slaget att slopa vetorätten medför en genomgripande minskning i bostads-&lt;br&gt;rättshavarens äganderättsliknande ställning och vill därför betona att det en-&lt;br&gt;dast får avse angelägna och nödvändiga ombyggnads- och underhålls-&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen vill inte ifrågasätta att det undantagsvis kan vara be-&lt;br&gt;fogat med en sådan ordning och tillstyrker därför, om än med viss tvekan, att&lt;br&gt;vetorätten avskaffas. Domstolen vill samtidigt understryka att förändringar i&lt;br&gt;en bostadsrättshavares lägenhet mot dennes vilja inte bör få ske utan mycket&lt;br&gt;tungt vägande skäl och först sedan vaije möjlighet att lösa frågan på frivillig&lt;br&gt;väg har visat sig utesluten. Bostadsdomstolen delar i stort de överväganden&lt;br&gt;som redovisas avseende frågan i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om utredningens uttalande om kostnadsersättning framhåller&lt;br&gt;bostadsdomstolen följande. Utgångspunkten för medlingsverksamheten och&lt;br&gt;beslutsövervägandena bör vara att bostadsrättshavaren erhåller full ersättning&lt;br&gt;för intrånget enligt de bestämmelser härom som föreslås i 24 §. Det ersätt-&lt;br&gt;ningserbjudande som kan aktualiseras under diskussionerna saknar därför i&lt;br&gt;princip betydelse, såvida det inte är fråga om ersättning som går utöver vad&lt;br&gt;som kan beräknas utgå efter en domstolsprövning. Visad ovilja från för-&lt;br&gt;eningens sida att ersätta bostadsrättshavaren får naturligtvis även beaktas.&lt;br&gt;Men normalt har hyresnämnden ej anledning att diskutera ersättningsfrågan&lt;br&gt;eller låta den påverka bedömningen av om åtgärden är oskälig eller ej, efter-&lt;br&gt;som nämnden skall utgå från att bostadsrättshavaren får full ersättning. I de&lt;br&gt;lagar som reglerar inlösen av egendom finns regelmässigt bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalning av ersättning, tillträde m. m., vanligen i form av en hänvisning till&lt;br&gt;expropriationslagen. Bostadsdomstolen ifrågasätter om inte bestämmelser av&lt;br&gt;detta slag behövs även när intrång görs i bostadsrätt eller när bostadsrätt skall&lt;br&gt;inlösas. Bostadsdomstolen efterlyser också närmare bestämmelser om hur&lt;br&gt;panthavares rätt skall skyddas under olika skeden av tillämpningen av 8 kap.&lt;br&gt;22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen tar i detta sammanhang också upp frågan om ett tillstyr-&lt;br&gt;kande av en åtgärd enligt 8 kap. 22 § med två tredjedels majoritet utgör en&lt;br&gt;processförutsättning - med påföljd att ansökningen vid brist i fråga om före-&lt;br&gt;skriven majoritet skall avvisas - eller om utfallet vid omröstningen är en om-&lt;br&gt;ständighet som ingår i hyresnämndens sakprövning. Svaret är enligt dom-&lt;br&gt;stolens uppfattning inte givet, även om den senare uppfattningen synes ha&lt;br&gt;mest fog för sig, och även tycks delas av utredningen (betänkandet s. 252&lt;br&gt;nederst). Det är önskvärt att frågan närmare analyseras vid departements-&lt;br&gt;behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen vill också anmärka att den första av punkterna i 22 § saknar&lt;br&gt;rekvisit för hyresnämndens prövning. Enligt gällande praxis har - när för-&lt;br&gt;eningshuset inte har ombyggts - endast fall av felräkning eller miss-&lt;br&gt;bedömning ansetts få medföra ändring av grundavgiften vid oenighet i för-&lt;br&gt;eningen (se RBD 1988:5). Oavsett om samma begränsning skall gälla eller ej&lt;br&gt;i fortsättningen bör det av bestämmelsen framgå under vilka förutsättningar&lt;br&gt;hyresnämnden skall godkänna stämmobeslutet (jfr 23 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kommenterar bostadsdomstolen 22 § sista stycket. Bestäm-&lt;br&gt;melsen synes mindre väl ansluta sig till paragrafens första stycke. Bostads-&lt;br&gt;rättshavare som berörs av första stycket 1, 2 och 4 men som inte varit&lt;br&gt;närvarande vid stämman ges möjlighet att i efterhand skriftligen godkänna&lt;br&gt;beslutet sådant det nedtecknats i stämmoprotokollet. Bestämmelsen går&lt;br&gt;formellt väl ihop med punkt 1, där alla berörda bostadsrättshavare har röst-&lt;br&gt;rätt. Detsamma gäller punkt 4. I punkt 2 däremot fordras en kvalificerad&lt;br&gt;majoritet av de röstande, om inte bostadsrättshavaren gått med på för-&lt;br&gt;ändringen. Med de röstande kan inte gärna avses andra än dem som röstat på&lt;br&gt;stämman. Andra än de närvarande har således inte getts något inflytande över&lt;br&gt;beslutet. Sista stycket får mot den bakgrunden ingen mening i detta fall. Att&lt;br&gt;den berörda bostadsrättshavaren själv kan ge sitt samtycke - före, under eller&lt;br&gt;efter stämman - är en sak för sig. Ett sådant medgivande medför att omröst-&lt;br&gt;ningsresultatet saknar betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller sakfrågan har bostadsdomstolen vidare den uppfattningen att&lt;br&gt;föreskriven majoritet skall uppnås vid omröstning på stämman för att räknas.&lt;br&gt;Grunden till detta är att man inte har tillräcklig kontroll över hur ett senare&lt;br&gt;medgivande lämnas. Det kan t. ex. vara följden av ensidiga och felaktiga&lt;br&gt;uppgifter i samband med en övertalningskampanj från den ena intresse-&lt;br&gt;riktningen i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall anser att det föreslagna systemet, med dels&lt;br&gt;en prövning av åtgärden av hyresnämnden och dels en prövning av ersätt-&lt;br&gt;ningsfrågan av allmän domstol, inte är lämplig. Kammarrätten förordar att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;båda frågorna avgörs av allmän domstol, som är väl förtrogen med proble-&lt;br&gt;matiken kring expropriations- och tvångsförsäljningsffågor samt därmed&lt;br&gt;sammanhängande ersättningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten tar även upp skattefrågan i samband med frågan om veto-&lt;br&gt;rätten och anför därvid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av utredningens förslag kan medföra ofördelaktiga skattekonse-&lt;br&gt;kvenser for bostadsrättshavares s.k.vetorätt vid sådana om- och tillbyggnader&lt;br&gt;vilka medför försämring av icke ringa betydelse av lägenheten. Svårigheter&lt;br&gt;kan t.ex. uppstå vid realisationsvinstberäkningen efter försäljning av en&lt;br&gt;lägenhet vid fastställande av ingångsvärde och innehavstid. Dessa konse-&lt;br&gt;kvenser är inte belysta av utredningen. Kammarrätten instämmer i utredning-&lt;br&gt;ens uppfattning att det är angeläget att dessa frågor får sin lösning i samband&lt;br&gt;med refonneringen av skattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Malmö tillstyrker utredningens förslag att avskaffa&lt;br&gt;en bostadsrättshavares så kallade vetorätt mot om- och tillbyggnader som&lt;br&gt;medför försämring av mer än ringa betydelse. Om en bostadsrättshavare som&lt;br&gt;berörs av ett beslut om ombyggnad eller ändring av grundavgift inte har varit&lt;br&gt;närvarande vid föreningsstämman då beslutet fattades, föreslår utredningen&lt;br&gt;att han skall kunna godkänna beslutet i efterhand. Hyresnämnden i Malmö&lt;br&gt;har i några ärenden ansett så kunna ske redan med nuvarande lagstiftning och&lt;br&gt;tillstyrker alltså förslaget att denna möjlighet uttryckligen införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket framhåller vikten av att rättssäkerheten tryg-&lt;br&gt;gas men det är också ytterst angeläget att ifrågavarande åtgärder inte försenas&lt;br&gt;genom långdragna processer. Det bör därför övervägas om inte dessa ärenden&lt;br&gt;bör behandlas med förtur i hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket avstyrker förslaget och anser att föreningen alltjämt&lt;br&gt;bör vara hänvisad till förhandlingar när det gäller åtgärder som för den en-&lt;br&gt;skilde medlemmens del innebär försämringar av icke ringa betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De få dokumenterade fall då bostadsrättshavare fullt ut använt sin vetorätt&lt;br&gt;för att motsätta sig bostadsrättsföreningens ombyggnadsplaner, eller med&lt;br&gt;framgång vägrat föreningen tillträde till en lägenhet for att genomföra besluta-&lt;br&gt;de åtgärder, utgör enligt verkets bedömning inte tillräckliga skäl för att enligt&lt;br&gt;utredningens förslag ersätta bostadsrättslagens 60 § med den nya kap. 8 22 §&lt;br&gt;2 och därmed minska brukarens inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrättens över Skåne och Blekinge dom 1988-09-27 nr DT 5189 visar&lt;br&gt;för övrigt vilken långtgående rätt föreningen redan har att bereda sig tillträde,&lt;br&gt;detta även för åtgärder som medlemmen uppfattar som omotiverade och/eller&lt;br&gt;försämrande. En vräkning av ett äldre par julen 1987 från ett hus tillhörande&lt;br&gt;en kooperativ bostadsrättsförening i Örebro åskådliggör ett utnyttjande av en&lt;br&gt;förenings maktmedel gentemot en medlem vid ekonomisk tvist som enligt&lt;br&gt;konsumentverkets mening inte kan godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde bostadsrättshavarens rätt och möjligheter att hävda sina in-&lt;br&gt;tressen under den tid han eller hon såsom medlem bebor sin lägenhet bör så-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledes enligt verkets uppfattning inte ytterligare beskäras genom lagstiftning. Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Detta gäller oavsett om de som drar fördel av bostadsrättshavarens minskade Bilaga 2&lt;br&gt;rättigheter är bostadsrättsföreningens övriga medlemmar eller utomstående&lt;br&gt;juridiska personer, såsom en organisation i vilken bostadsrättsföreningen in-&lt;br&gt;går.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet avs-&lt;br&gt;tyrker förslaget i denna del och anser att de rättssäkerhetsgarantier som&lt;br&gt;föreslås i anslutning till förslaget inte är helt tillfredsställande. Med tanke på&lt;br&gt;att det är fråga om ett expropriationsliknande förfarande bör frågor om till-&lt;br&gt;stånd till åtgärden hanteras av tingsrätt. Regeln om 2/3 majoritet av de rös-&lt;br&gt;tande är inte heller ändamålsenlig. Kravet bör sättas till 2/3 av de röstberätti-&lt;br&gt;gade medlemmarna. Enligt fakultetsnämndens mening bör ytterligare villkor&lt;br&gt;ställas för att en lägenhet i dess helhet skall kunna tas i anspråk. Detta är i sig&lt;br&gt;en möjlighet som står i strid med den grundläggande tanken på en &amp;quot;ständig&amp;quot;&lt;br&gt;besittningsrätt för bostadsrättshavaren. I första hand bör föreningen vara&lt;br&gt;skyldig att bereda en ersättningslägenhet i det egna huset. Något sådant för-&lt;br&gt;utsätter emellertid att föreningen får en möjlighet att lösa in lägenheter som&lt;br&gt;blir lediga genom att bostadsrättshavama flyttar. En lösenrätt till marknads-&lt;br&gt;mässiga villkor kan vara en möjlighet, men erbjuder svårigheter i förhållande&lt;br&gt;till de överväganden som tidigare gjorts beträffande hembudsregler i fråga om&lt;br&gt;bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC är beredd att acceptera de föreslagna ändringarna i lagen men att det&lt;br&gt;bör klargöras att lagen skall användas synnerligen undantagsvis. Enligt SBC&lt;br&gt;bör det ankomma på hyresnämnden att pröva om alla alternativa möjligheter&lt;br&gt;att genomföra ombyggnaden är uttömda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltningen har i fråga om skatterättsliga effekter på förslaget&lt;br&gt;anfört följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att en bostadsrättshavares vetorätt vid om- och till-&lt;br&gt;byggnader som medför försämring av icke ringa betydelse avskaffas.&lt;br&gt;Riktpunkten för förslaget är att föreningen skall kunna bygga om huset på ett&lt;br&gt;rationellt sätt med tillgodoseende av de krav som bygglagstiftning och de&lt;br&gt;statliga låneförfattningama ställer upp. För att uppfylla kraven i bl.a. 7 §&lt;br&gt;ombyggnadslåneförordningen torde i vissa fall lägenhetssammanslagningar&lt;br&gt;krävas. En bostadsrättshavares lägenhet kan således helt komma att ianspråk-&lt;br&gt;tagas utan att han har någon möjlighet att förhindra detta. Även om den en-&lt;br&gt;skilde bostadsrättshavaren ersätts av föreningen för bostadsrättens marknads-&lt;br&gt;värde kan han likväl drabbas ekonomiskt då en skattepliktig realisationsvinst&lt;br&gt;regelmässigt torde uppkomma. För en enskild bostadsrättshavare som mot&lt;br&gt;sin vilja får sin bostadsrätt inlöst p.g.a. vissa lånebestämmelser måste det&lt;br&gt;onekligen kännas bittert att dessutom åsamkas en ekonomisk skada. Detta blir&lt;br&gt;ju särskilt tydligt om en likvärdig bostadsrätt till motsvarande pris härefter&lt;br&gt;förvärvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltningen finner det otillfredsställande att förslaget regelmässigt Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;kan antas komma att medföra ekonomisk skada för den bostadsrättshavare Bilag&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; 2&lt;br&gt;som får sin lägenhet tvångsinlöst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län anser att resultatet av skatteutred-&lt;br&gt;ningens arbete bör avvaktas innan någon ändring sker i reglerna&lt;br&gt;beträffande slopande av vetorätten vid om- och tillbyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägareförbundet anser när det gäller ombyggnadsfrågor att&lt;br&gt;det är högst rimligt att bostadsrättsinnehavama, trots sin starka nyttjanderätt,&lt;br&gt;ej bör tillerkännas vetorätt. Förslaget i denna del är väl underbyggt. Det är&lt;br&gt;emellertid möjligt att en rationell fastighetsförvaltning förutsätter ytterligare&lt;br&gt;inskränkningar i bostadsrättshavamas befogenheter och att föreningens ställ-&lt;br&gt;ning stärks. I ett längre perspektiv bör det därför ifrågasättas om bostads-&lt;br&gt;rättshavama skall kunna påfordra prövning av ombyggnadsåtgärder i den&lt;br&gt;omfattning som förslaget förutsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;StadshypoteksKassan har tagit upp panthavarens ställning vid veto-&lt;br&gt;rättens avskaffande och anför. Är bostadsrätten pantsatt föreslår utredningen&lt;br&gt;skyldighet för bostadsrättsföreningen att underrätta panthavaren så att denna&lt;br&gt;kan &amp;quot;vidta de åtgärder som fordras för att panten inte skall försämras&amp;quot; (s.&lt;br&gt;145). Stadshypotek vill peka på jämförelsen hur motsvarande ersättningar&lt;br&gt;regleras i fråga om pantsatta fastigheter, t.ex. vid expropriation eller vid&lt;br&gt;reglering av brandskadeersättning enligt 1927 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bostadsrättslån numera kan uppgå till betydande belopp, särskilt&lt;br&gt;i attraktivare storstadsområden, anser Stadshypotek det viktigt att frågan om&lt;br&gt;intrångsersättning får en uttrycklig reglering i bostadsrättslagen med förebild&lt;br&gt;av vad som i liknande fall gäller i fråga om fastigheter. Särskilt viktigt är att&lt;br&gt;det uttryckligen regleras att bostadsrättsföreningen är skyldig att betala vid&lt;br&gt;pantsatt bostadsrätt till panthavaren och inte till bostadsrättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek vill slutligen framhålla nödvändigheten av att bostadsrättens&lt;br&gt;kreditvärde stärks bl.a. på sätt som föreslagits ovan. Tiden är enligt&lt;br&gt;Stadshypoteks mening mogen för att ta upp frågan om ett offentligt lägen-&lt;br&gt;hetsregister, vari pantsättningar registreras på sätt som gäller för fastigheter&lt;br&gt;och tomträtter. En sådan ordning kommer att bli nödvändig när kreditinstitu-&lt;br&gt;ten undergår internationell rating med hänsyn till det synsätt som gäller på de&lt;br&gt;internationella kapitalmarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Sveriges Föreningsbankers förbund noterar att utredningen&lt;br&gt;föreslagit att bostadsrättsföreningen i hithörande fall skall vara skyldig att ge-&lt;br&gt;nast underrätta kända panthavare om intrånget i lägenheten. En sådan regel -&lt;br&gt;som skulle underlätta för kreditgivare att vidta erforderliga åtgärder - tillstyrks&lt;br&gt;av SFF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Småhus som upplåts med bostadsrätt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop- 1990/91: 92&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser har inte uppehållit sig vid denna fråga något nämn-&lt;br&gt;värt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt anser att om det är meningen att huvudändamålet&lt;br&gt;med upplåtelsen av bostadsrätt i dessa fall fortfarande skall vara huset eller&lt;br&gt;delen av ett hus borde detta komma till tydligare uttryck i lagtexten. Jfr. den&lt;br&gt;bestämmelse i 12 kap. 1 § andra stycket jordabalken, som anger vad hyres-&lt;br&gt;avtal kan omfatta utan att arrende skall anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Malmö ställer sig tveksam till förslaget att sådana&lt;br&gt;föreningar som upplåter småhus med bostadsrätt skall ta på sig det yttre&lt;br&gt;underhållsansvaret av sitt hus om detta tas med i föreningens stadgar.&lt;br&gt;Anledningen till tveksamheten är att förslaget fjärmar sig från den kooperativa&lt;br&gt;boendeformen när det gäller ansvaret för husen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även plan- och bostadsverket är tveksamt eftersom underhålls-&lt;br&gt;ansvaret försäkringstekniskt kan medföra vissa problem. Föreningens för-&lt;br&gt;säkring kan påverkas av att medlemmarna själva utför underhållsarbete.&lt;br&gt;Medlemmarnas försäkringsskydd när de utför underhållsarbete, t.ex. tak-&lt;br&gt;arbete, bör vidare beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har inga&lt;br&gt;invändningar mot att bostadsrättslagen anpassas så att bostadsrätten kan om-&lt;br&gt;fatta mark som används i anslutning till lägenheten. Vidare är man positiv till&lt;br&gt;att ansvaret för yttre underhållet kan åläggas bostadsrättshavaren. Fakultets-&lt;br&gt;nämnden anför dock att det är angeläget att konsumentskyddet för bostads-&lt;br&gt;rättshavare i småhus blir lika starkt som för småhusägare. Nämnden har&lt;br&gt;tidigare pekat på behovet av sådant skydd i allmänhet för bostadssökande&lt;br&gt;som efterfrågar bostadsrättslägenheter. De resonemang som utredningen för i&lt;br&gt;dessa frågor (s. 152 f) kan inte anses tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget Bostadsgaranti anför. Förslaget innebär att det i en&lt;br&gt;småhusgrupp kan komma att finnas hus där underhållsgraden varierar vä-&lt;br&gt;sentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på att föreningens fastigheter utgör säkerhet för föreningens lån&lt;br&gt;och att långivaren kan rikta anmärkning mot att föreningens pant minskar i&lt;br&gt;värde genom bristande underhåll, måste det ges möjlighet för en förenings-&lt;br&gt;styrelse att på bostadsrättshavarens bekostnad utföra nödigt underhåll, trots&lt;br&gt;att bostadsrättshavaren skall stå för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system där bostadsrättshavaren själv ansvarar för stora delar av det&lt;br&gt;yttre underhållet, utan styrmöjligheter för föreningen, än att ändra stadgarna&lt;br&gt;och ta bort bostadsrättshavarens skyldighet/rättighet synes otympligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare synes uttag av underhållsfond och uppdelning av fondens medel&lt;br&gt;mellan sådant som föreningen skall stå för enligt förslagets 6 kap., 11 § 2 st.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(stamledningar etc.) och bostadsrättshavarens ansvarsområde kunna leda till Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;svårigheter för föreningens styrelse. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan försummat underhåll påverka försäkringsbolag&lt;br&gt;(fastighetsförsäkring) och garantigivares ställningstagande vid försäkrings-&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Anpassning till hyreslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige anser att prövningen av den nya för-&lt;br&gt;verkandegrunden vid försumlig avgiftsbetalning är ett skälighetsavgörande&lt;br&gt;och bör ske direkt hos fastighetsdomstolen utan föregående summarisk pro-&lt;br&gt;cess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen ställer sig emellertid tveksam till förslaget att införa&lt;br&gt;en förverkandemöjlighet vid upprepade förseningar av avgiftsbetalningen.&lt;br&gt;Härtill kommer att frågan om upphörande av hyresavtal i motsvarande situa-&lt;br&gt;tioner nu synes bli föremål för utredning. Försummelser anges ju för övrigt&lt;br&gt;förekomma endast i begränsad omfattning inom bostadsrättsföreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Malmö tillstyrker förslaget att en bostadsrätt skall&lt;br&gt;kunna förverkas om bostadsrättshavaren vid upprepade tillfällen inte betalar&lt;br&gt;sin månadsavgift i rätt tid. Det är lämpligt att såsom utredningen föreslår ut-&lt;br&gt;forma regeln med 12 kap. 46 § första stycket 2 jordabalken som förebild.&lt;br&gt;När det gäller kravet på prestation från nyttjanderättshavarens sida och påfölj-&lt;br&gt;derna vid försummelse finns det såvitt hyresnämnden kan finna inte någon&lt;br&gt;anledning att göra skillnad på de båda upplåtelseformerna hyresrätt och&lt;br&gt;bostadsrätt. Hyresnämnden tillstyrker också förslagen om skyldighet att&lt;br&gt;underrätta bostadsrättshavaren och socialnämnden på samma sätt som i fråga&lt;br&gt;om hyresrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden ansluter sig till utredningens bedömning att förutsättning-&lt;br&gt;arna för andrahandsupplåtelse av hyres- och bostadsrättslägenheter skall vara&lt;br&gt;desamma. Någon skillnad i tillämpningen av 12 kap. 40 § jordabalken och&lt;br&gt;30 § bostadsrättslagen torde inte heller kunna påvisas i hyresnämnderna.&lt;br&gt;Dock vill hyresnämnden vitsorda utredningens uttalanden på s. 167 att praxis&lt;br&gt;har genomgått en viss &amp;quot;glidning&amp;quot; genom att arbete och studier på annan ort&lt;br&gt;godtas som grund för andrahandsupplåtelse, även om studierna eller arbetet&lt;br&gt;inte beror på någon tvångssituation eller är i linje med vad bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren tidigare sysslat med. Denna utveckling i praxis bör kodifieras, men&lt;br&gt;hyresnämnden anser att ändring av lagreglerna kan vänta och bör göras vid en&lt;br&gt;särskild översyn av båda lagreglerna samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med utredningens förslag om rätt för föreningen att efter fritt&lt;br&gt;skön vägra juridiska personer inträde i föreningen föreslår utredningen att&lt;br&gt;föreningen fritt skall få besluta om hur den juridiska personen skall få dispo-&lt;br&gt;nera lägenheten. Tanken är att detta skall avgöras i anslutning till att frågan&lt;br&gt;om medlemskapet prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid tänkas att en förening har beviljat en juridisk person Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;medlemskap under förutsättning att någon anställd skall få disponera lägen- Bilaga 2&lt;br&gt;heten men att förutsättningarna sedan ändras och den juridiska personen vill&lt;br&gt;upplåta lägenheten till någon annan. På grund av uppkommen missämja eller&lt;br&gt;dylikt kan det då tänkas att föreningen utan fog motsätter sig sådan upp-&lt;br&gt;låtelse. Enligt hyresnämndens mening behövs det för sådana fall en regel om&lt;br&gt;möjlighet för hyresnämnd att efter ansökan av den juridiska personen pröva&lt;br&gt;frågan om upplåtelse i andra hand. Hyresnämnden ifrågasätter därför om det&lt;br&gt;inte borde göras ett tillägg till 6 kap. 10 § i lagförslaget av innehåll att till-&lt;br&gt;stånd skall lämnas till juridisk person att upplåta lägenheten i andra hand om&lt;br&gt;föreningen inte har befogad anledning att vägra samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltningen ställer sig tveksamt till förslaget om förverkande av&lt;br&gt;nyttjanderätten eftersom konsekvenserna av ett förverkande är betydligt all-&lt;br&gt;varligare för en bostadsrättshavare än för en hyresgäst. För en bostadsrätts-&lt;br&gt;havare kan ekonomiska förluster uppkomma dels genom att försäljningspriset&lt;br&gt;för bostadsrätten kan bli lägre vid en framtvingad försäljning, dels genom&lt;br&gt;skattekonsekvenserna av försäljningen. I Stockholmsregionen kan en fram-&lt;br&gt;tvingad försäljning mycket väl medföra en skattepliktig realisationsvinst&lt;br&gt;överstigande 100 000 kr. Skatteförvaltningen finner det därför ur rättssäker-&lt;br&gt;hetssynpunkt vara rimligt att ett förverkande åtminstone bör föregås av att&lt;br&gt;bostadsrättshavaren tilldelas någon form av skriftlig varning så att han blir&lt;br&gt;medveten om situationens allvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet tillstyr-&lt;br&gt;ker i princip att upprepade betalningsförsummelser bör leda till att bostads-&lt;br&gt;rätten förverkas. Dock vill nämnden ifrågasätta om det är lämpligt att rätts-&lt;br&gt;tillämpningen vid förverkande i hyresmål utan vidare skall vara vägledande.&lt;br&gt;Förverkandereglerna i hyreslagstiftningen är stränga. Man bör också väga in&lt;br&gt;bostadsrättshavarens bättre ekonomiska ställning vid förverkande. Enligt&lt;br&gt;fakultetsnämndens mening bör saken bli föremål för förnyat övervägande&lt;br&gt;innan en lagändring kan träda i kraft. En tänkbar möjlighet är att överlämna&lt;br&gt;saken till rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare ändring föreslås av utredningen, nämligen att den nuvarande&lt;br&gt;regeln att andrahandsuthyming utan medgivande av styrelsen eller hyres-&lt;br&gt;nämnd alltid kan ske till medlem, skall avskaffas. Fakultetsnämnden avstyr-&lt;br&gt;ker förslaget också i denna del. Rätten att hyra ut till annan medlem i andra&lt;br&gt;hand torde ha ringa betydelse, men speglar en rimlig avvägning emellan&lt;br&gt;medlemmens intresse att kunna hyra ut i andra hand i förhållande till för-&lt;br&gt;eningens kooperativa karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges köpmannaförbund anser inte att juridiska personer skall un-&lt;br&gt;dantas möjligheten att hyra ut sin bostad eller lokal i andra hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Avgiftssystemet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna har ingen invändning mot förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt tillstyrker förslaget i denna del men anför att&lt;br&gt;detta innebär att någon särskild avgiftsdebitering som regel inte bör ske. Som&lt;br&gt;en följd härav skall enligt utredningen t. ex. inte avgifter få tas ut vid andra-&lt;br&gt;handsupplåtelse eller denuntiation av pantsättning. Det kan ifrågasättas om de&lt;br&gt;skäl som anförs för att en särskild överlåtelseavgift skall få tas ut är tillräckligt&lt;br&gt;bärkraftiga. Tingsrätten anser att det bör ytterligare övervägas om inte den&lt;br&gt;administration som föreningarna i de nu berörda hänseendena tillhandahåller&lt;br&gt;bör behandlas lika från avgiftssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län avstyrker att utredningens förslag&lt;br&gt;om överlåtelseavgift genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen anser länsstyrelsen en bostadsrättsförenings&lt;br&gt;administration av bostadsrättsöverlåtelser utgöra ett normalt inslag i förening-&lt;br&gt;ens löpande förvaltningsverksamhet. Föreningen måste i följd av bestämmel-&lt;br&gt;ser i den nya föreslagna bostadsrättslagen anses skyldig att ombesörja detta&lt;br&gt;slag av uppgifter. Kostnaderna för denna förvaltningsverksamhet skall i sin&lt;br&gt;helhet bäras av föreningen som sådan och inte selektivt drabba vissa bostads-&lt;br&gt;rättshavare hårdare än andra. De skäl utredningen åberopat för att frångå&lt;br&gt;huvudprincipen anser länsstyrelsen inte tillräckligt bärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län har synpunkter på&lt;br&gt;frågan om överlåtelseavgifter från en speciell utgångspunkt, nämligen om det&lt;br&gt;är rimligt att HSB och Riksbyggen skall ha ensamrätt att ombesötja över-&lt;br&gt;låtelse av bostadsrätt och att överlåtelseavtalet skall utformas enligt dessa or-&lt;br&gt;ganisationers villkor, något som nu är fallet Att lämna uppgifter ur lägenhets-&lt;br&gt;förteckningen om eventuell pantsättning av lägenheten och att bedöma huru-&lt;br&gt;vida en viss köpare kan antas som medlem i bostadsrättsföreningen är något&lt;br&gt;som åligger föreningen att utföra enligt bostadsrättslagen. Detta bör inte med-&lt;br&gt;föra rätt att ta ut avgift. Vad beträffar övrig medverkan från bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen eller lokal HSB eller Riksbyggenförening kan det kanske ifråga-&lt;br&gt;sättas om det inte bör ankomma på avtalskontrahentema att avgöra huruvida&lt;br&gt;de skall anlita föreningens tjänster eller ej. Många av dessa tjänster får man&lt;br&gt;om man anlitar fastighetsmäklare vid överlåtelsen. Det innebär således en&lt;br&gt;onödig kostnad för överlåtaren om han utöver mäklararvodet blir tvungen att&lt;br&gt;betala ett arvode till bostadsrättsföreningen eller lokal HSB eller&lt;br&gt;Riksbyggenförening för en tjänst som normalt ingår i mäklarens uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket anser att om överlåtelseavgifter numera kan anses&lt;br&gt;etablerade som form finner verket att avgifterna inte är av sådan storlek för&lt;br&gt;den enskilda föreningen att det är motiverat att behålla dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC anser i fråga om överlåtelseavgifter att hanteringen av medlemsären-&lt;br&gt;den är en central uppgift för alla föreningar. Den innefattar inträden och av-&lt;br&gt;gångar av medlemmar. Också i en bostadsrättsförening ingår i den normala&lt;br&gt;förvaltningen den administration som uppkommer vid överlåtelser av lägen-&lt;br&gt;heterna. De löpande utgifterna skall således betalas av medlemmarna genom&lt;br&gt;årsavgifterna. Men hanteringen av inträden och utträden i en bostadsrätts-&lt;br&gt;förening, dvs. överlåtelseärenden, är mer komplicerad än i andra föreningar.&lt;br&gt;Därför anser SBC att bostadsrättsföreningarna själva skall kunna besluta om&lt;br&gt;de vill införa överlåtelseavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom konstaterar SBC, i likhet med utredningen, att det finns för-&lt;br&gt;eningar som redan tar ut överlåtelseavgifter, och som anser det vara angeläget&lt;br&gt;för sin verksamhet att möjligheter till detta finns. Därför godtar SBC att möj-&lt;br&gt;ligheter att ta ut sådana avgifter införs i bostadsrättslagen. 1 lagen bör dock&lt;br&gt;fastställas ett högsta belopp för överlåtelseavgiftemas storlek. Det kan ske&lt;br&gt;genom att den högsta nivå som utredningen nämner som lämplig också införs&lt;br&gt;i själva lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen och Hyresgästernas riksförbund anser att kostnaden&lt;br&gt;för den löpande verksamhet som föreningarna på grund av bestämmelserna i&lt;br&gt;bostadsrättslagen måste anses skyldiga att tillhandahålla sina medlemmar bör&lt;br&gt;bäras av medlemmarna gemensamt. Något som inte bör innebära hinder för&lt;br&gt;debitering på grund av tjänster som i särskild ordning avtalats mellan av-&lt;br&gt;flyttande medlem och förening. Frågan om överlåtelseavgiftemas laglighet&lt;br&gt;bör enligt vår mening ges en entydig lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsmäklarsamfund anser, att en grundläggande&lt;br&gt;princip bör vara att föreningens samtliga kostnader bestrids genom uttag av&lt;br&gt;månadsavgift. Förbundet anser således, att den administration som kan erfor-&lt;br&gt;dras i samband med överlåtelse av en bostadsrätt från en ägare till en annan&lt;br&gt;bör bäras av medlemmarna gemensamt. Administrationen, dvs. registreringen&lt;br&gt;av överlåtelseavtal, ev. pantsättning och beslutet om prövning av antagande&lt;br&gt;av ny medlem i föreningen måste anses försumbar i samband med den&lt;br&gt;löpande föreningsförvaltningen. Att särskilja vissa förvaltningsåtgärder och&lt;br&gt;därvid ta särskild betalning för dessa möter enligt förbundets uppfattning&lt;br&gt;mycket liten förståelse hos den enskilde bostadsrättshavaren. Förbundet anser&lt;br&gt;därför, att man helt bör slopa dessa avgifter, som både upplevs som krångliga&lt;br&gt;och torde ha mycket begränsad effekt när det gäller bostadsrättsföreningens&lt;br&gt;ekonomiska situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utredningsförslaget förverkligas, torde det enligt Svenska&lt;br&gt;Sparbanksföreningen få till följd att bostadsrättsföreningarnas kostnader&lt;br&gt;för administration av detta slag i sista hand drabbar samtliga bostadsrätts-&lt;br&gt;havare kollektivt genom höjda månadsavgifter och inte endast de bostads-&lt;br&gt;rättshavare som föranlett dessa kostnader. Sparbanksföreningen förutsätter i&lt;br&gt;så fall att förbudet även kommer att gälla till förmån för kreditgivarna som ju&lt;br&gt;uppenbarligen handlar i de kreditsökandes intresse och kanske t.o.m. på des-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sas direkta uppdrag. Det kan inte i detta läge vara rimligt att en bostadsrätts- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;förening skall kunna motverka utnyttjandet av bostadsrätter som kreditobjekt Bilaga 2&lt;br&gt;genom krav pä särskild ersättning av en kreditgivare, särskilt inte i den mån&lt;br&gt;som ersättningskravet avser medverkan i ett förfarande som är sanktionerat i&lt;br&gt;rättsordningen och som enligt gällande rätt är nödvändigt för att panträtt skall&lt;br&gt;uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;StadshypoteksKassan tillstyrker utredningens förslag om att bostads-&lt;br&gt;rättsföreningen inte skall få ta ut särskilda avgifter för åtgärder som för-&lt;br&gt;eningen författningsenligt är skyldig att utföra, t.ex. denutiation i samband&lt;br&gt;med pantsättning av bostadsrätt (s. 181). Det är angeläget att framhålla att&lt;br&gt;föreslagen avgiftsfrihet inte bara gäller för medlem i bostadsrättsföreningen&lt;br&gt;utan även för kreditgivare som träder i kontakt med bostadsrättsföreningen -&lt;br&gt;på låntagarens uppdrag - för att få information om de anteckningar som finns&lt;br&gt;beträffande bostadsrätten, t.ex. om bostadsrätten tidigare är pantsatt eller ut-&lt;br&gt;mätt. Eftersom kreditgivaren begär omfrågade uppgifter ur lägenhetsregistret&lt;br&gt;på låntagarens uppdrag (jfr 50 § bostadsrättslagen) torde vidare gälla att&lt;br&gt;bostadsrättsföreningen inte kan vägra kreditgivare erforderlig service. I detta&lt;br&gt;begrepp ligger att informationen skall lämnas utan onödigt dröjsmål. Det kan&lt;br&gt;finnas anledning att i lagstiftningsärendet närmare redovisa vad som bör gälla&lt;br&gt;i samspelet mellan kreditgivare och bostadsrättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Försäljning av pantsatt bostadsrätt på offentlig&lt;br&gt;auktion&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har inte närmare belyst frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige anser att den av utredningen föreslagna&lt;br&gt;regleringen av panträtten vid offentlig auktion av en bostadsrättslägenhet an-&lt;br&gt;sluter sig till gällande rätt och bör godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt har ingen erinran mot den föreslagna regeln att&lt;br&gt;bostadsrätten skall utropas utan förbehåll om panträtt om föreningen inte&lt;br&gt;medger annat. Tingsrätten anser dock att det tydligare bör framgå av själva&lt;br&gt;lagtexten att bostadsrättshavaren som regel skall höras. Detta kan exempelvis&lt;br&gt;ske genom att andra meningen i förslaget till 7 kap. 1 § första stycket inleds&lt;br&gt;med orden &amp;quot;Om det är okänt var bostadsrättshavaren uppehåller sig ....&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till vad som sagts nu föreslår tingsrätten att den nya BRL i&lt;br&gt;tydlighetens intresse och efter mönster av utsökningsbalken kompletteras, så&lt;br&gt;att det direkt av lagen framgår att gode mannen har rätt att sälja bostadsrätten&lt;br&gt;under hand om det är sannolikt att högre köpeskilling då kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet vill&lt;br&gt;ställa frågan om den föreslagna ordningen, nu när lagstiftning tillgrips, är&lt;br&gt;ändamålsenlig. Den hittillsvarande diskussionen har nämligen närmast tagit&lt;br&gt;341&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sikte på ett rättstillämpningsproblem - hur skall föreningens företrädesrätt till&lt;br&gt;behållningen vid en offentlig auktion förverkligas när bostadsrätten är pant-&lt;br&gt;satt. Ovissheten har gällt om panthavaren skall anses skyldig att ta emot be-&lt;br&gt;talning vid en sådan privaträttslig exekutionsform. Om nu utredningsmannen&lt;br&gt;föreslår att panthavaren skall vara skyldig att ta emot betalning kan man dock&lt;br&gt;ställa frågan om det inte finns skäl att löpa hela linan ut och i stället göra för-&lt;br&gt;eningens och panthavarens rättigheter jämställda i den meningen att det i båda&lt;br&gt;fallen är fråga om panträtter i bostadsrätten. Föreningens panträtt bör i så fall&lt;br&gt;ha karaktären av en legal panträtt med företräde framför andra fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelen med en sådan ordning är att systemet med offentlig auktion kan&lt;br&gt;avskaffas och ersättas av vanlig exekutiv auktion med den ökade rättssäkerhet&lt;br&gt;som detta medför. Det medger också att man kan föreskriva att enda sättet att&lt;br&gt;realisera panträtt i bostadsrätt skall vara exekutiv auktion. Ett sådant system är&lt;br&gt;också lätt att införa och kräver inte omfattande lagändringar. Snarast är det&lt;br&gt;fråga om förenklingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen ansluter sig till utredarens uppfattning att det i den nya&lt;br&gt;bostadsrättslagen bör tas in en bestämmelse som klarlägger panthavarens&lt;br&gt;ställning vid offentlig auktion av en bostadsrätt. Bankföreningen kan också&lt;br&gt;ansluta sig till utredningens uppfattning, att som huvudregel bör gälla att&lt;br&gt;bostadsrätten ropas ut utan förbehåll om panträtt. Denna regel bör dock inte&lt;br&gt;vara undantagslös. En sådan ordning kan nämligen under vissa förhållanden&lt;br&gt;förorsaka panthavaren förlust, nämligen om kredittagaren genom försälj-&lt;br&gt;ningen inte blir i stånd att lösa krediten. Det är därför rimligt att panthavaren&lt;br&gt;får möjlighet att förhindra att förlust uppkommer på detta sätt. En sådan spärr&lt;br&gt;skulle kunna åstadkommas genom att panthavaren får möjlighet att bestämma&lt;br&gt;att bostadsrätten — vid risk för förlust - skall ropas ut med förbehåll om&lt;br&gt;panträtten. Lagregeln bör alltså ange att en bostadsrätt skall säljas utan förbe-&lt;br&gt;håll för panträtten &amp;quot;såvida inte panthavaren begärt annat&amp;quot;. Innebörden av den&lt;br&gt;föreslagna regeln är att en försäljning inte skall få komma till stånd utan att&lt;br&gt;den gode mannen har hört efter med panthavaren om denne vill att bostads-&lt;br&gt;rätten skall ropas ut med förbehåll om panträtten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen anser att förslaget innebär ett från-&lt;br&gt;gående av den sakrättsliga huvudprincipen att panträtt i viss egendom äger&lt;br&gt;fortbestånd efter egendomens övergång till ny ägare. Att på detta sätt avvika&lt;br&gt;från den princip som alltså gäller vid normal överlåtelse av en bostadsrätt krä-&lt;br&gt;ver enligt Sparbanksföreningens mening starka skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som utredningen anför för förslaget i denna del finner&lt;br&gt;Sparbanksföreningen inte övertygande. Beaktas bör i detta sammanhang de&lt;br&gt;ovan berörda svårigheter som en kreditgivare med panträtt i en bostadsrätt har&lt;br&gt;vid en offentlig auktion av bostadsrätten. I detta perspektiv kan det för en så-&lt;br&gt;dan panthavare vara oförmånligt att tvingas ta emot betalning på det sätt som&lt;br&gt;utredningsförslaget innebär. Krediter av detta slag är nämligen ofta av lång-&lt;br&gt;fristig natur och finansieras genom upplåning till bundna räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Föreningsbankers förbund (SFF) anför följande. På&lt;br&gt;grund av den speciella ordning som karakteriserar bostadsrätten som pant (jfr&lt;br&gt;betänkandet s. 186 f), kan hävdas att den nu aktuella regeln borde utformas i&lt;br&gt;enlighet med utredningens förslag. Denna speciella ordning innebär att panten&lt;br&gt;utgörs av ett netto av bostadsrättshavarens rätt mot föreningen - dvs. bostads-&lt;br&gt;rättshavarens andel i föreningens förmögenhet - och föreningens rätt mot&lt;br&gt;bostadsrättshavaren. Föreningens fordran mot bostadsrättshavaren ligger där-&lt;br&gt;för på ett annat plan än panthavarens fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu skisserade ordningen synes i och för sig inte nödvändigtvis böra&lt;br&gt;medföra att bostadsrätten skall utropas utan förbehåll för panträtten. Den nu&lt;br&gt;föreslagna ordningen innebär också ett brott mot grundläggande sakrättsliga&lt;br&gt;principer. För att en sådan ändring skall vara försvarbar, måste starka skäl för&lt;br&gt;densamma kunna påvisas. Enligt SFF:s mening har utredningen inte förmått&lt;br&gt;göra detta. En bostadsrättsförening är - om bostadsrätten vid offentlig auktion&lt;br&gt;utropas med förbehåll för panträtten - inte heller på något sätt frånhänd möj-&lt;br&gt;ligheten att tillgodogöra sig sin fordran ur bostadsrätten. SFF avstyrker där-&lt;br&gt;för förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förslaget ändå föranleder lagstiftning anser SFF att panthavarens&lt;br&gt;ställning skall stärkas åtminstone så mycket som uttalas i betänkandet på s.&lt;br&gt;188, så att risken för förluster så långt möjligt minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;StadshypoteksKassan har i och för sig inget att erinra mot att man för&lt;br&gt;det offentliga auktionsförfarandet väljer en lösning som redan gäller vid den&lt;br&gt;exekutiva auktionen. Stadshypotek vill emellertid i anslutning härtill framhålla&lt;br&gt;att det är nödvändigt att man generellt förstärker kreditgivarens/panthavarens&lt;br&gt;ställning enligt bostadsrättslagen. Enligt bl.a. bankrörelselagen 2 kap. 8 § -&lt;br&gt;och motsvarande bestämmelser för bostadsinstituten - gäller att en kredit-&lt;br&gt;givare för att skydda sin fordran kan ropa in panten vid exekutiv auktion.&lt;br&gt;Kreditgivaren är senare skyldig att avyttra egendomen när det lämpligen kan&lt;br&gt;ske och senast när det kan ske utan förlust. Så förfars regelmässigt när det&lt;br&gt;gäller t.ex. småhus som belånats hos kreditgivare. På detta område finns&lt;br&gt;alltså en betydande erfarenhet på kreditgivarsidan. Motsvarande erfarenhet&lt;br&gt;saknas av olika skäl praktiskt taget helt i fråga om pantsatta bostadsrätter.&lt;br&gt;Stadshypotek menar att denna möjlighet att ropa in en pantsatt bostadsrätt&lt;br&gt;även bör tillåtas för kreditgivare/panthavare som måste skydda sin fordran, i&lt;br&gt;vart fall för kreditgivare som är ålagda skyldighet att sälja egendomen vidare.&lt;br&gt;Om inte denna möjlighet finns, försämras bostadsrättens värde i förhållande&lt;br&gt;till småhusens. Härav följer också att en kreditgivare interimistiskt måste&lt;br&gt;kunna godkännas som bostadsrättshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att uppgiften att sälja bostadsrätten bör an-&lt;br&gt;komma på kronofogdemyndigheterna (KFM) vilket innebär en ändring av&lt;br&gt;den uppfattning som redovisades i verkets yttrande 1985-09-24 över Förköp&lt;br&gt;av bostadsrätt m.m. - Betänkande av bostadsrättskommittén (SOU 1985: 6).&lt;br&gt;KFM:ma är numera omorganiserade till 24 myndigheter med särskilda en-&lt;br&gt;heter för exekutiv försäljning. Myndigheterna är således väl skickade att ta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hand om nu aktuell uppgift, också om försäljningen enligt bostadsrättslagen&lt;br&gt;skulle något avvika från den ordning som gäller vid exekutiv försäljning av&lt;br&gt;bostadsrätter. Att bostadsrättsföreningen skulle - när saken inte kan ordnas&lt;br&gt;på frivillighetens väg - kunna vända sig till KFM med sin försäljnings-&lt;br&gt;begäran skulle ansluta sig väl till den ordning som gäller i övrigt, dvs. att&lt;br&gt;tvångsverkställighet ankommer på KFM. Tillvägagångssättet förefaller över&lt;br&gt;huvud taget mindre omständligt och kostsamt än den nuvarande ordningen.&lt;br&gt;Om den offentliga auktionen omhändertas av KFM undanröjs de tveksam-&lt;br&gt;heter som påtalats mot den nuvarande ordningen Qagrådet i prop. 1986/87:37&lt;br&gt;s. 134).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Övriga frågor (bostadsrättslagen)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Svenska bankföreningen har tagit upp frågan om avsägelse av bostads-&lt;br&gt;rätt och av godtrosförvärv och därvid anfört bl.a. följande. Om en bostads-&lt;br&gt;rättshavare avsäger sig en bostadsrätt som varit pantsatt torde detta få till följd&lt;br&gt;att bostadsrätten inte längre utgör något pantobjekt Kreditgivaren skulle alltså&lt;br&gt;förlora sin säkerhet. För att i någon mån söka undvika att hamna i sådana&lt;br&gt;situationer brukar kreditgivare regelmässigt i samband med pantsättning av&lt;br&gt;bostadsrätt kräva att bostadsrättshavaren förbinder sig att inte avsäga sig&lt;br&gt;bostadsrätten utan att panthavaren har lämnat sitt samtycke. - En bättre ord-&lt;br&gt;ning vore emellertid att en panthavares rätt i samband med avsägelse av&lt;br&gt;bostadsrätt blev tillgodosedd genom direkta lagbestämmelser. Denna fråga&lt;br&gt;har inte berörts av utredningen. Enligt bankföreningens mening bör frågan&lt;br&gt;övervägas inom bostadsdepartementet i samband med att lagrådsremissen ut-&lt;br&gt;arbetas. Även Svenska Sparbanksföreningen har liknande synpunkter&lt;br&gt;beträffande avsägelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har - enligt Bankföreningen - inte ägnat frågan om godtros-&lt;br&gt;förvärv någon som helst uppmärksamhet. Detta är beklagansvärt, bl. a. med&lt;br&gt;tanke på frågans stora betydelse. Med rådande utveckling, där reglerna beträf-&lt;br&gt;fande bostadsrätter alltmer kommer att likna dem som gäller i fråga om fast&lt;br&gt;egendom, skulle det inte vara främmande att införa regler om godtrosförvärv&lt;br&gt;liknande dem i 18 kap. jordabalken. Bankföreningen är medveten om att så-&lt;br&gt;dana regler förutsätter ett system med inregistrering av bostadsrätter, mot-&lt;br&gt;svarande det som gäller för fast egendom. Detta förhållande bör emellertid&lt;br&gt;inte få utgöra något hinder. Tvärtom förtjänar också frågan om ett lägenhets-&lt;br&gt;register väl att utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som förvärvar en bostadsrätt vid exekutiv försäljning eller offent-&lt;br&gt;lig auktion inte antas till medlem i bostadsrättsföreningen skall föreningen en-&lt;br&gt;ligt 5 kap. 4 § tredje stycket i förslaget lösa bostadsrätten mot skälig ersätt-&lt;br&gt;ning. Bestämmelsen överensstämmer i sak med 13 § andra stycket i gällande&lt;br&gt;lag. Bankföreningen har inte något att erinra mot bestämmelsen i och för sig.&lt;br&gt;Begreppet &amp;quot;skälig ersättning&amp;quot; bör dock enligt föreningens mening i klarhetens&lt;br&gt;intresse bytas ut mot uttrycket &amp;quot;ersättning motsvarande bostadsrättens mark-&lt;br&gt;nadsvärde&amp;quot;. En förvärvare, och i förekommande fall en panthavare, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämligen inte behöva råka ut för att bostadsrättsföreningen gör en sköns-&lt;br&gt;mässig bedömning av hur stor lösensumma man är beredd att betala. Den re-&lt;br&gt;gel bankföreningen föreslår skulle dessutom komma att stå i överensstäm-&lt;br&gt;melse med ersättningsbestämmelsen i förslagets 8 kap. 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser också att frågan om ogiltighet vid överlåtelse bör&lt;br&gt;arbetas om och anför. Av förslagets 5 kap. 3 § framgår bland annat att ett av-&lt;br&gt;tal om överlåtelse av bostadsrätt genom köp skall vara skriftligt och innehålla&lt;br&gt;uppgift om köpeskillingens storlek. Enligt 5 kap. 4 § är en överlåtelse som&lt;br&gt;inte uppfyller föreskrifterna i 3 § ogiltig. Dessa bestämmelser motsvarar 12 a&lt;br&gt;§ första och andra styckena i den nu gällande bostadsrättslagen. I förarbetena&lt;br&gt;till 12 a § (prop. 1981/82:169 s. 61 och 86-87) anges att paragrafens innehåll&lt;br&gt;är parallellt till motsvarande bestämmelser i jordabalken avseende fast egen-&lt;br&gt;dom. I fråga om bostadsrätt finns dock inte några regler om godtrosförvärv&lt;br&gt;motsvarande dem i 18 kap. jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I småhusköpsutredningens slutbetänkande (SOU 1988:66) Köp av bygg-&lt;br&gt;nad på ofri grund m.m. föreslås vissa ändringar i jordabalkens bestämmelser&lt;br&gt;om köpeskillingen vid köp av fast egendom. I förslagets 4 kap. 1 § 2 st.&lt;br&gt;anges nämligen följande. Har köparen och säljaren vid sidan av köpehand-&lt;br&gt;lingen träffat överenskommelse om annan köpeskilling än den som anges i&lt;br&gt;köpehandlingen är sidoöverenskommelsen ogiltig. Detta förslag innebär alltså&lt;br&gt;att ett köp av fast egendom inte - som i dag - blir ogiltigt om det i köpeavtalet&lt;br&gt;anges en annan köpeskilling än den som avtalats. På i huvudsak de skäl som&lt;br&gt;småhusköpsutredningen anfört i sitt betänkande (s 103-111) anser bank-&lt;br&gt;föreningen att en motsvarande bestämmelse bör införas i det remitterade för-&lt;br&gt;slaget till bostadsrättslag. Detta innebär att 5 kap. 3 och 4 §§ i förslaget måste&lt;br&gt;arbetas om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsmäklarsamfundet anser att man bör införa felregler i&lt;br&gt;bostadsrättslagen eftersom det vid överlåtelse av bostadsrätt genom köp,&lt;br&gt;uppkommer icke sällan frågan om i vilket skick bostadsrätten skall överlåtas&lt;br&gt;mellan avstalspartema, dvs. mellan en köpare och en säljare. Samfundet an-&lt;br&gt;ser, att det föreligger skäl för att införa regler, som korresponderar med de&lt;br&gt;regler som intagits i jordabalkens 4 kap. 10-19 §§. Naturligtvis måste man&lt;br&gt;då beakta den gränsdragning som görs mellan bostadsrättsföreningens ansvar&lt;br&gt;och bostadsrättshavarens ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har tagit&lt;br&gt;upp frågan om förbud mot andelsupplåtelse och anför. Utredningsmannen&lt;br&gt;har inte vidtagit några förändringar i reglerna i nuvarande 79 § BRL om för-&lt;br&gt;bud mot andelsupplåtelse. De har överförts till 1 kap. 9 § i lagförslaget.&lt;br&gt;Fakultetsnämnden ställer sig kritisk till att den föga ändamålsenliga regle-&lt;br&gt;ringen i 79 § BRL fått stå kvar. Bestämmelsen är visserligen straffrättsligt&lt;br&gt;sanktionerad, men har knappast tillämpats. Dessutom är den mycket enkel att&lt;br&gt;kringgå genom att någon formell &amp;quot;koppling&amp;quot; mellan andelsrätt och medlem-&lt;br&gt;skap inte görs, något som också skett i åtskilliga handelsbolagshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen bör ses över innan en ny bostadsrättslag kan träda i kraft, nå- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;got som for övrigt också ingick i utredningsuppdraget. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen anför följande beträffande sidoavtal (kap. 5, § 9).&lt;br&gt;Skrivningen i första meningen inbjuder i onödan till diskussion om vilken&lt;br&gt;betydelse ett sidoavtal kan ha i förhållande till användningen av lägenheten.&lt;br&gt;Det vore enklare för såväl bostadsrättsföreningarna som eventuella&lt;br&gt;prövningsinstanser att generellt säga att sidoavtal, i de fall som avses i § 9,&lt;br&gt;också skall upphöra att gälla vid den tidpunkt som anges i § 5, om ingenting&lt;br&gt;annat överenskommits med föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lägenhetens skick anser Riksbyggen att bestämmelsen i första&lt;br&gt;stycket innebär uppenbarligen att en bostadsrättshavare under de angivna för-&lt;br&gt;hållandena har rätt att avhjälpa bristen på föreningens bekostnad och dess-&lt;br&gt;utom frånträda bostadsrätten efter uppsägning. Det saknas motiv för en sådan&lt;br&gt;dubbel möjlighet. Fjärde meningen bör därför lyda: &amp;quot;Sedan bristen blivit av-&lt;br&gt;hjälpt får uppsägning inte ske&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC anför beträffande begreppet folkrörelsekooperativ riksorganisation.&lt;br&gt;1983 infördes begreppet &amp;quot;folkrörelsekooperativ riksorganisation&amp;quot; i lagstift-&lt;br&gt;ningen i uttryckligt syfte att diskriminera SBC. Dessförinnan hade lagstift-&lt;br&gt;ningen använt det mera neutrala begreppet &amp;quot;riksorganisation av bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar&amp;quot;. Lagrådet konstaterade vid sin granskning av propositionen att -&lt;br&gt;oavsett syfte - begreppet &amp;quot;folkrörelsekooperativ&amp;quot; inte är tjänligt att användas i&lt;br&gt;lagtext, där rimliga krav på exakthet inte bör få efterges. Trots detta infördes&lt;br&gt;begreppet i tillståndslagen och bostadsrättslagen, samt senare även i bl.a. fas-&lt;br&gt;tighetsmäklerilagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC är organisationen för landets privata bostadsrättsföreningar. SBC har&lt;br&gt;alltsedan sin tillkomst för snart 70 år sedan med obundenhet och neutralitet&lt;br&gt;gentemot politiska partier och fristående gentemot byggnadsföretagarintressen&lt;br&gt;främjat och verkat för ett fritt och obundet boende med bostadsrätt SBC be-&lt;br&gt;driver verksamhet i större delen av landet med lokalkontor i Stockholm,&lt;br&gt;Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås. För närvarande är mer än var&lt;br&gt;fjärde privata bostadsrättsförening medlem i SBC och medlemsantalet växer&lt;br&gt;snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1987 grundade SBC en systerorganisation SBC BO ek.för. SBC BO&lt;br&gt;som är en för alla öppen ekonomisk förening, har till syfte att för sina med-&lt;br&gt;lemmar bygga bostäder som upplåts med bostadsrätt efter turordnat bo-&lt;br&gt;sparande. Bostadsrättsföreningar bildade genom SBC BO har full frihet att&lt;br&gt;välja förvaltning, tillhörighet i riksorganisation och stadgeutformning. Även&lt;br&gt;SBC BO verkar över hela landet med en för landet gemensam bosparkö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både SBC och SBC BO är i ordets ursprungliga mening verkliga folk-&lt;br&gt;rörelser. De är organisationer vars tillkomst har sprungit fram ur människors&lt;br&gt;behov. De är också kooperativa organisationer. SBC och SBC BO är ju eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar som har till ändamål att tjäna medlemmarnas ekonomiska&lt;br&gt;intressen. SBC och SBC BO ger förvaltningshjälp och driver de intresse-&lt;br&gt;politiska frågorna. SBC BO organiserar bosparande och främjar nyproduk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion av bostadsrätt. Båda organisationerna bygger på frivillighet. SBC:s&lt;br&gt;medlemsföreningar köper bara den service man vill ha. Är man missnöjd med&lt;br&gt;SBC, med servicen eller priset på servicen har man ett fritt och eget val. Man&lt;br&gt;ändrar sina stadgar när man vill. Vill man byta förvaltare är det bara att säga&lt;br&gt;upp forvaltningsavtalet med SBC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset hos kommuner och allmänhet är stort för SBC BO. Under den tid&lt;br&gt;- ungefär ett och ett halvt år - som organisationen verkat har närmare 15 000&lt;br&gt;bosparare anmält sig. Ca 2 000 lägenheter är nu i planerad produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är hög tid att sluta med försöken att genom lagstiftning diskriminera&lt;br&gt;SBC-organisationema. SBC föreslår att begreppet &amp;quot;folkrörelsekooperativ&lt;br&gt;riksorganisation&amp;quot; slopas och nu ersätts i bostadsrättslagen och annan lagstift-&lt;br&gt;ning med det tidigare använda begreppet &amp;quot;riksorganisation av bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om priskontroll och hembud anför SBC följande. I utredningens&lt;br&gt;förslag till ny bostadsrättslag finns kvar den nu gällande möjligheten for HSB&lt;br&gt;och Riksbyggen att under en treårsperiod efter upplåtelse av nya bostadsrätter&lt;br&gt;tillämpa priskontroll och hembud. Om en person som fått en nyproducerad&lt;br&gt;bostadsrätt vill sälja den inom denna tid, tvingas vederbörande göra det ge-&lt;br&gt;nom att HSB respektive Riksbyggen får återlösa bostadsrätten till ett pris som&lt;br&gt;motsvarar grundavgiften, eventuellt uppräknad med index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är enligt SBC:s och SBC BO:s uppfattning en oacceptabel in-&lt;br&gt;skränkning i den enskildes frihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC har full förståelse för motivet att undvika spekulation med nyprodu-&lt;br&gt;cerade bostadsrätter. SBC BO arbetar med nyproduktion och upplåtelse av&lt;br&gt;bostadsrätter och tvingas då göra granskningar av människors motiv att söka&lt;br&gt;nya bostadsrätter. Även där gäller utan kompromisser principen att en nypro-&lt;br&gt;ducerad bostadsrätt skall användas till eget boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheten från SBC BO stärker SBC i sin uppfattning att den treåriga&lt;br&gt;&amp;quot;karantänen&amp;quot; är ett alltför stort ingrepp. Många människor har fullt legitima&lt;br&gt;skäl att byta bostad under en treårsperiod. Det går inte i dagens samhälle att&lt;br&gt;förutse egna och familjens bostadsbehov i detalj under lång tid. Det kan med&lt;br&gt;kort varsel uppstå ändrade förhållanden, som medför behov att byta bostad.&lt;br&gt;Det kan vara fråga om familjebildning, tillskott i familjen, skilsmässa, döds-&lt;br&gt;fall, arbetsbyte, av vilka händelser ingen väntar tre år på att inträffa. Har man&lt;br&gt;då inte full frihet att disponera sin befintliga bostadsrätt för byte eller försälj-&lt;br&gt;ning, blir man i praktiken inlåst där tills &amp;quot;karantänstiden&amp;quot; har löpt ut. Då kan&lt;br&gt;det också uppstå situationer som dolda andrahandsuthymingar och liknande i&lt;br&gt;syfte att komma ifrån bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner inköper nyproducerade bostadsrätter och hyr ut dessa med&lt;br&gt;hyresrätt. Många kommuner ser detta som ett viktigt sätt att skapa blandade&lt;br&gt;upplåtelseformer och öka valfriheten för kommuninvånarna. Vidare skulle ett&lt;br&gt;lagstiftat förbud förhindra HSB respektive Riksbyggen att vara medlem i sina&lt;br&gt;egenproducerade föreningar, vilket också skulle vara ett allvarligt ingrepp i&lt;br&gt;föreningsfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Kooperativa Bostadsförening ek.för. (SKB) vill Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;påpeka det otillfredsställande i att regelverket för den upplåtelse- och företags- Bilaga 2&lt;br&gt;form som SKB representerar till vissa delar bygger på dispenser. SKB är väl&lt;br&gt;etablerad och har inte minst de senaste åren rönt stor uppskattning bland all-&lt;br&gt;mänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör en permanent lagstiftning för hyresrättsupplåtelse&lt;br&gt;i föreningsform tillskapas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Lagtekniska frågor m.m. (bostadsrättslagen)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt anser att utredningens förslag om att kapitel-&lt;br&gt;indela lagtexten och att använda rubriker samt att dela upp vissa av de långa&lt;br&gt;paragraferna i den nuvarande lagen i flera, har onekligen gjort själva lagtexten&lt;br&gt;mer lättöverskådlig. Tingsrätten ifrågasätter dock om det är nödvändigt att&lt;br&gt;härutöver i sådan omfattning som föreslås införa bestämmelser vars enda&lt;br&gt;funktion är att hänvisa till andra bestämmelser i samma lag (se t.ex. 1 kap. 8&lt;br&gt;§, 3 kap. 4 §, 5 kap. 1 § samt 8 kap. 1 och 6 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller lagens språkliga omarbetning, vilket också ingått i utred-&lt;br&gt;ningsuppdraget, vill tingsrätten erinra om de önskemål som har rests om en&lt;br&gt;mera könsneutral utformning av lagtexten (jfr statsrådsberedningens PM&lt;br&gt;1979:2 med riktlinjer för författningsspråket). Ett förslag med omarbetad text&lt;br&gt;har bilagts tingsrättens yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall finner det ändamålsenligt att samla de be-&lt;br&gt;stämmelser som rör förfarandet i bostadsrättstvister i ett särskilt kapitel. I allt&lt;br&gt;väsentligt överensstämmer sakinnehållet med tidigare bestämmelser. Vad&lt;br&gt;gäller bestämmelsen i 10 kap. 4 § andra punkten angående sådana ärenden&lt;br&gt;som får överklagas till kammarrätten, kan nämnas att dessa mål är mycket&lt;br&gt;sällsynt förekommande i kammarrätten. Med hjälp av det ABD-baserade mål-&lt;br&gt;registret kan konstateras att antalet avgjorda mål av detta slag i kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall endast varit fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i 10 kap. 6 § skall vite kunna utdömas av hyres-&lt;br&gt;nämnden. Kammarrätten vill emellertid förorda en ordning som innebär att&lt;br&gt;vite utdöms av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser kammarrätten att den språkliga utformningen av 8 kap. 11 §&lt;br&gt;BRL är oklar vad gäller villkor för medlemskap som är utan verkan. Av lag-&lt;br&gt;paragrafens innehåll kan inte utläsas om uttryckliga villkor avser stadgevillkor&lt;br&gt;eller också andra villkor. Ett förtydligande bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet&lt;br&gt;tar upp frågan om bostadsrättstvister och anför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller i bostadsrättslagstiftningen liksom i hyreslagstift-&lt;br&gt;ningen en komplicerad gränsdragning mellan hyresnämnds och fastighets-&lt;br&gt;domstols kompetens. I BRL tillkommer som en ytterligare komplikation att&lt;br&gt;vissa föreningsrättsliga tvister skall handläggas vid allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsmannens förslag innebär att ett större antal tvister än tidigare skall&lt;br&gt;handläggas av hyresnämnd. Det gäller bl.a. rätt till upplåtelse vid övergång&lt;br&gt;från hyresrätt till bostadsrätt (3 kap. 6 §). Fakultetsnämnden vill för sin del&lt;br&gt;framhålla att det kan finnas skäl att överväga att i stället låta ett så stort antal&lt;br&gt;tvister som möjligt handläggas av fastighetsdomstol, inte minst med tanke på&lt;br&gt;de stora värden som tvisterna kan gälla. Det vill också synas som om tvister&lt;br&gt;betr, bostadsrätt inte är särskilt frekventa. Någon kraftigt ökad belastning på&lt;br&gt;tingsrätterna är inte att vänta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller enligt fakultetsnämndens mening leda till en förenkling om&lt;br&gt;hyresnämndernas befattning med bostadsrätt inskränks till att gälla fall av&lt;br&gt;hyressättning vid ogiltiga upplåtelser (3 kap. 8 § i förslaget - sådana tvister&lt;br&gt;torde vara mycket ovanliga) samt fall av tillstånd till andrahandsuthyming&lt;br&gt;(6 kap. 10 § - jfr vidare nedan). Detta leder också till att tingsrätternas be-&lt;br&gt;fattning med tvister av allmän civilrättslig innebörd ökar. Man kan också för-&lt;br&gt;moda att rättssäkerheten ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Göteborg har inte något att erinra mot att vite som&lt;br&gt;förelagts enligt 3 kap. 6 § bostadsrättslagen skall utdömas av nämnden.&lt;br&gt;Enligt förarbetena till motsvarande bestämmelse i 12 kap. 62 § jordabalken&lt;br&gt;(prop. 1974:150 s. 503) innebär den omständigheten att nämnden självmant&lt;br&gt;skall ta upp frågan om utdömande av vitet inte att nämnden är skyldig att&lt;br&gt;efterforska i vad mån en förelagd åtgärd har vidtagits. Hyresnämnden förut-&lt;br&gt;sätter att detsamma gäller för nu avsett fall. Det normala får anses vara att&lt;br&gt;hyresgästen påkallar nämndens ingripande, men nämnden kan ta initiativ till&lt;br&gt;utdömande av vitet om den på annat sätt får vetskap om att föreläggandet inte&lt;br&gt;har följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sista meningen i 6 kap. 10 § skall vad som sagts om juridisk per-&lt;br&gt;son inte gälla dödsbo. Det har emellertid tidigare i paragrafen inte sagts något&lt;br&gt;konkret om vad som gäller för juridisk person. Meningen bör därför formule-&lt;br&gt;ras om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Malmö anför. Utredningen berör inte alla förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för beviljande av medlemskap, och det får därför antagas att de ut-&lt;br&gt;talanden som gjordes vid tillkomsten av 11 § bostadsrättslagen alltjämt skall&lt;br&gt;gälla. Enligt hyresnämndens mening skulle det vara av värde om utvecklingen&lt;br&gt;i rättspraxis kom till uttryck i lagtexten. Så kan ske genom ett tillägg till&lt;br&gt;8 kap. 10 § första stycket i lagförslaget av förslagsvis följande lydelse:&lt;br&gt;Sökanden kan inte skäligen godtagas, om hans avsikt med förvärvet inte är att&lt;br&gt;utöva bostadsrätten, om han inte är i stånd att fullgöra sina ekonomiska för-&lt;br&gt;pliktelser mot föreningen och om hans personliga kvalifikationer uppenbart&lt;br&gt;talar mot inträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län anför. I förslagets 8 kap. 5 § anges&lt;br&gt;vad en bostadsrättsförenings stadgar skall innehålla. I likhet med vad som&lt;br&gt;gäller för ekonomiska föreningar bör här även ingå en punkt om vilka ären-&lt;br&gt;den som skall förekomma på ordinarie föreningsstämma. - Man kan i detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;349&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhang fråga sig varför inte samma systematik i fråga om stadgarnas Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;innehåll tillämpats som i 2 kap. 2 § föreningslagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt samma paragraf första stycket 3 skall i stadgarna anges den ort i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte. Motsvarande lydelse inför-&lt;br&gt;des i föreningslagen redan 1987. Formuleringen kan möjligen tydas så att la-&lt;br&gt;gen är tillämplig även på föreningar med utrikes belägna fastigheter, om bara&lt;br&gt;styrelsen har sitt säte i Sverige. Detta torde dock inte varit meningen. I pro-&lt;br&gt;positionen bör emellertid klargöras hur man skall göra med utrikes belägna&lt;br&gt;objekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län har följande synpunkter på den lag-&lt;br&gt;tekniska utformningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap 10 § 2 st sista meningen lyder: &amp;quot;Vad som angetts om juridisk person&lt;br&gt;gäller inte dödsbo&amp;quot;. Föregående del av stycket tar emellertid uttryckligen sikte&lt;br&gt;på bostadsrättshavare som inte är juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 13 §: Av bestämmelsen kan man få intrycket att insats skulle vara&lt;br&gt;en i mängden av de avgifter föreningen får ta ut av sina medlemmar. Så är ju&lt;br&gt;emellertid inte alls fallet. Insats är ett kapitaltillskott till föreningen som skall&lt;br&gt;erläggas av vaije medlem. Detta torde vara en förutsättning för att föreningen&lt;br&gt;över huvud taget skall betraktas som en ekonomisk förening. Denna art-&lt;br&gt;skillnad gentemot övriga uppräknade avgifter bör klart markeras i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 30 §: Bestämmelsen bör utgå. Det är både onödigt och opraktiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att stadgeändring i bostadsrättsförening skall anmälas i annan ordning än den&lt;br&gt;som gäller för ekonomisk förening och som infördes genom 1987 års för-&lt;br&gt;ordning om ekonomiska föreningar. Följdändring i förordningens 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 36 § 2 st: Bestämmelsen torde vara avsedd att gälla även förenklad&lt;br&gt;ekonomisk plan och komplettering av registrerad ekonomisk plan. Detta bör i&lt;br&gt;tydlighetens intresse framgå av stadgandets lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den lagtekniska utformningen beträffande avgifterna önskar&lt;br&gt;Riksbyggen att lagen (6 kap. 13 §) får följande utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Bostadsrättsföreningen har rätt att ta ut fasta avgifter i form av insats och,&lt;br&gt;om det anges i stadgarna, upplåtelseavgift. För att täcka kostnaderna för för-&lt;br&gt;eningens löpande verksamhet har den rätt att ta ut en rörlig avgift nämnd&lt;br&gt;månadsavgift. Om det anges i stadgarna, kan föreningen genom särskild&lt;br&gt;debitering ta ut täckning för sådana kostnader, som fördelas ojämnt mellan&lt;br&gt;bostadsrättshavama och kan hänföras till särskild bostadsrätt&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eventuellt kan man tillägga &amp;quot;De kostnadsslag som skall fördelas genom&lt;br&gt;särskild debitering skall fastställas på föreningsstämma&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens härmed bör också kap. 8, § 5 4 ändras enligt följande: &amp;quot;de&lt;br&gt;grunder enligt vilka månadsavgift skall beräknas och om vissa kostnader skall&lt;br&gt;täckas genom särskild debitering&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser Riksbyggen i fråga om uppsägning (6 kap. 22 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långa meningen innebär faktiskt, att den som inte delgetts en under-&lt;br&gt;rättelse om att han genom att betala avgiften på &amp;quot;angivet sätt&amp;quot; kan få tillbaka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsrätten, men ändå betalt, får skiljas från lägenheten på grund av&lt;br&gt;dröljsmålet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man torde komma den avsedda ordningen närmare genom att säga: &amp;quot;Är&lt;br&gt;nyttjanderätten enligt § 17 1 förverkad på grund av dröjsmål med betalning av&lt;br&gt;månadsavgift, och har föreningen med anledning av detta sagt upp bostads-&lt;br&gt;rättshavaren till avflyttning, får denne på grund av dröjsmålet skiljas från&lt;br&gt;lägenheten endast om följande förutsättningar föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren skall ha delgetts en underrättelse om att han genom att&lt;br&gt;betala avgiften på det sätt som angetts i § 14 senast den tolfte vardagen efter&lt;br&gt;det att han erhållit underrättelsen, kan få tillbaka bostadsrätten.&lt;br&gt;Bostadsrättshavaren skall ha underlåtit att betala avgiften inom angiven tid. I&lt;br&gt;fråga om bostadslägenhet skall föreningen dessutom ha lämnat ett medde-&lt;br&gt;lande om uppsägningen och anledningen till denna till socialnämnden i den&lt;br&gt;kommun där lägenheten fmns.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombild-&lt;br&gt;ning till bostadsrätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna som uttalat sig över denna fråga har i huvudsak&lt;br&gt;godtagit utredningens förslag. Vissa invändningar har emellertid gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige anger följande kritiska synpunkter.&lt;br&gt;Bakgrunden till förslaget är att nuvarande lagregler &amp;quot;enligt uppgift&amp;quot; ofta sätts&lt;br&gt;ur spel genom antedaterade köpehandlingar. Hovrätten saknar underlag för en&lt;br&gt;säker bedömning hur frekvent ett dylikt förfaringssätt är. Med hänsyn till de&lt;br&gt;principiella betänkligheter som kan anföras mot förslaget - främst att giltig-&lt;br&gt;heten av ett förvärv görs beroende av tidpunkten för lagfartsan sökan - bör ett&lt;br&gt;genomförande förutsätta ett något bättre underlag när det gäller missbrukets&lt;br&gt;omfattning än det utredningen presterat. Hovrätten förordar därför att frågan&lt;br&gt;utreds ytterligare. Endast om utredningen tydligt visar att kringgående av nu-&lt;br&gt;varande reglering har en sådan omfattning att lagens effektivitet allvarligt sätts&lt;br&gt;i fara, är hovrätten beredd att godta utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen finner förslagen i stort väl underbyggda. Domstolen&lt;br&gt;anser dock inte att tillräckliga skäl har anförts för att låta hembudsreglema bli&lt;br&gt;tillämpliga även på associationsrättsliga förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt har ingen erinran mot utredningens förslag att&lt;br&gt;överlåtelse av sådan fast egendom som avses i ombildningslagen skall för sin&lt;br&gt;giltighet vara beroende av att lagfart söks innan en anteckning har tagits upp&lt;br&gt;på inskrivningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Malmö tillstyrker förslaget att de hyresgäster som vid&lt;br&gt;en intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten förklarat sig intresserade av&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt skall vara medlemmar i bostadsrättsföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden instämmer vidare i utredningens uttalande att bestämmelserna&lt;br&gt;om hembudsskyldighet inte skall kunna kringgås genom antedatering av&lt;br&gt;köpehandlingarna. Nämnden tillstyrker alltså förslaget att överlåtelsens giltig-&lt;br&gt;het skall vara beroende av att lagfart söks innan en anteckning om intresse-&lt;br&gt;anmälan har tagits upp på inskrivningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet till-&lt;br&gt;styrker i princip förslagen. När det gäller reglerna om att lagfartsansökan&lt;br&gt;måste skett innan anteckning gjorts om intresseanmälan sker detta dock med&lt;br&gt;yttersta tvekan. Regeln går på tvärs mot grundläggande fastighetsrättsliga&lt;br&gt;regler. Enligt fakultetsnämndens mening har inte utredningen redovisat till-&lt;br&gt;fredsställande dokumentation över att missbruk i form av antedaterade köpe-&lt;br&gt;handlingar förekommit i någon större utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsnämnden ställer sig också frågande till utredningsmannens upp-&lt;br&gt;fattning att en konkurrens mellan olika bostadsrättsföreningar som konkurre-&lt;br&gt;rar om fastigheten skulle kunna uppstå. Det är väl knappast möjligt att få mera&lt;br&gt;än en intresseanmälan införd. Vidare förefaller det egendomligt att de boende&lt;br&gt;inte skulle hålla sig någorlunda underrättade om vilken förening som vill att&lt;br&gt;de skriver på intresseanmälan. Därmed faller grunden för utredningsmannens&lt;br&gt;förslag i den delen. Det finns däremot andra skäl som gör att de boende bör&lt;br&gt;vara medlemmar på ett tidigt stadium, bl. a. möjligheterna till insyn i och in-&lt;br&gt;flytande över föreningens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sammanhanget vill fakultetsnämnden anmäla som sin mening att det&lt;br&gt;finns behov av ytterligare översyn av ombildningslagen. Nämnden vill bl. a.&lt;br&gt;peka på svårigheten att tillämpa lagen i fråga om en förening som omfattar&lt;br&gt;flera än två hyreshusenheter, något som ofta kan förekomma, t. ex. när det&lt;br&gt;gäller radhusområden. Lagen är också svår att tillämpa på ett riktigt sätt i fas-&lt;br&gt;tigheter som tillfälligtvis har endast ett fåtal hyresgäster, t. ex. i samband&lt;br&gt;med en ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom när det gäller bostadsrätt vill också nämnden ifrågasätta om inte&lt;br&gt;hyresnämndernas medverkan i ombildningsprocessen bör minskas till förmån&lt;br&gt;för tingsrätten. Här är att märka att en ordning där tingsrätten ombesörjer inte&lt;br&gt;endast mottagande av intresseanmälan utan också mottagande och delgivning&lt;br&gt;av hembud liksom antagande av hembud ter sig betydligt enklare och mera&lt;br&gt;ändamålsenlig än den nuvarande ordningen. Hyresnämnden fungerar knap-&lt;br&gt;past som mera än en brevlåda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas riksförbund anför följande. Ombildningslagen före-&lt;br&gt;slås ändras så att redan när en bostadsrättsförening ger in en intresseanmälan&lt;br&gt;till inskrivningsmyndigheten skall de hyresgäster som förklarat sig intres-&lt;br&gt;serade av en ombildning av hyresrätt till bostadsrätt vara medlemmar i&lt;br&gt;bostadsrättsföreningen. Ändringen heter det har tillkommit för att ytterligare&lt;br&gt;markera att en ombildning skall ske på initiativ av dem som bor i fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt förbundet kan bedöma rymmer markeringen en otydlighet som&lt;br&gt;gränsar till att vara missvisande då innehavare av hyreskontrakt inte alltid är&lt;br&gt;synonymt med att vara boende i fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC) Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;vill utan förbehåll tillstyrka utredningens förslag till skärpningar i lagstift- Bilaga 2&lt;br&gt;ningen i syfte att undanröja möjligheter att åsidosätta de boendes förköpsrätt&lt;br&gt;vid överlåtelse av hyresfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De boende har förköpsrätt till &amp;quot;sin fastighet&amp;quot; från den dag deras intresse-&lt;br&gt;anmälan registreras vid inskrivningsmyndigheten. Om köpekontraktet är date-&lt;br&gt;rat före detta registreringsdatum, gäller inte förköp srätten. I flera fall från&lt;br&gt;olika delar av landet har SBC anledning att misstänka att överlåtelsekontrakt&lt;br&gt;gällande privata hyresfastigheter medvetet har feldaterats av säljare och&lt;br&gt;köpare i syfte att kringgå de boendes förköpsrätt. Eftersom bägge avtals-&lt;br&gt;slutande parter kommit överens om en sådan antedatering, är det omöjligt att&lt;br&gt;bevisa att ett fusk föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förslag innebär att möjligheter till antedatering försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC tillstyrker därför utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen lägger också förslag som skall förhindra att de boendes för-&lt;br&gt;köpsrätt kringgås genom olika bolagskonstruktioner eller genom att en rad&lt;br&gt;oskäliga villkor knyts till överlåtelsen. SBC tillstyrker även dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fastighetsägareförbund anser att det ofta är så, att hem-&lt;br&gt;budstiden förlängs att avse 6 månader från angiven dag och att förbundet har&lt;br&gt;det intrycket att många bostadsrättsföreningar begagnar sig av den möjlig-&lt;br&gt;heten. Detta innebär att tillträdesdagen kan komma att flyttas fram. Under&lt;br&gt;tiden kan fastighetspriserna ha stigit. Förbundet anser därför att någon form&lt;br&gt;av uppräkning av köpeskillingen bör tillåtas i sistnämnda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig nyhet i förslaget till ändring av ombildningslagen är att över-&lt;br&gt;låtelse av en fastighet, sedan hembudet upphört att gälla, inte får ske till nå-&lt;br&gt;gon annan än bostadsrättsföreningen, om ett villkor som uppställts i hem-&lt;br&gt;budet är oskäligt mot föreningen. Prövningen härav skall enligt förslaget gö-&lt;br&gt;ras av hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att hyresnämnden får ta över uppgifter som nämnden egent-&lt;br&gt;ligen inte har kompetens att avgöra. I vanliga fall är det ju förbehållet all-&lt;br&gt;männa domstolar att pröva om ett avtalsvillkor skall jämkas eller lämnas utan&lt;br&gt;avseende. Förbundet anser därför att prövningen bör göras av allmänna&lt;br&gt;domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Fritidsboende&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De allra flesta remissinstanser har inte yttrat sig angående fritidsboendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,&lt;br&gt;är de uttalanden som utredningen gjort i denna fråga mindre välgrundade. I&lt;br&gt;stället finns enligt nämndens mening goda skäl att finna en lämplig form för&lt;br&gt;denna ganska vanliga form av organiserat fritidsboende. Antalet är också så&lt;br&gt;stort att det är påkallat med en särskild form av organiserat fritidsboende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;353&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett särskilt yttrande till remissvaret från hyresnämnden i Stockholm Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;har hyresrådet Bo Malmgren tagit upp frågan och anfört att prisutvecklingen Bilaga 2&lt;br&gt;på enskilt ägda fritidshus har varit kraftig. Det måste därför finnas all anled-&lt;br&gt;ning att ställa sig positiv bakom en sådan lagstiftning i ljuset av att fler män-&lt;br&gt;niskor då skulle få möjligheter att förvärva ett fritidshus (i andelsform) i be-&lt;br&gt;tryggande former. - Andelama i de omkring 2 400 stugor eller lägenheter&lt;br&gt;uppdelade i totalt cirka 33 000 andelar (fritidsboendekommitténs betänkande&lt;br&gt;s. 118) skulle också få en rättslig reglering som marknaden länge har efter-&lt;br&gt;strävat.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Omregistreringslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser har inte yttrat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall anser att man bör stryka under att de före-&lt;br&gt;slagna möjligheterna för bostadsföreningar att ombildas till bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar ej bör medföra några som helst skatterättsliga konsekvenser utan i&lt;br&gt;alla avseenden bedömas så som nu berörda föreningar endast bytt firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms tingsrätt hyser viss tveksamhet mot lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första omfattar lagförslaget endast sådana bostadsföreningar som&lt;br&gt;avses i 2 eller 16 punkten övergångsbestämmelserna till BRL. Endast genom&lt;br&gt;ett samlat övervägande av olika former av andelsboende uppnås det syfte som&lt;br&gt;framgår av utredningsdirektiven, nämligen att främja bostadsrätten framför&lt;br&gt;andra andelsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra kan den föreslagna lagen inte förväntas nämnvärt bidra till att&lt;br&gt;ens bostadsföreningar i någon ökad omfattning ombildas till bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar. Som utredarna själva har berört överensstämmer lagförslaget i&lt;br&gt;huvudsak med den modell för omregistrering av bostadsföreningar som har&lt;br&gt;redovisats i SOU 1981:74 s. 149 ff. Det förekommer redan i dag att&lt;br&gt;bostadsföreningar efter mönster i huvudsak från nämnda modell omregistre-&lt;br&gt;ras till bostadsrättsföreningar, ehuru det inte finns någon särskild lag som&lt;br&gt;reglerar förfarandet. Utredarna har visserligen framhållit att föreningen vid en&lt;br&gt;omregistrering inte skall behöva ge in en ny lagfartsansökan och att stämpel-&lt;br&gt;skatt därmed inte skall tas ut. I den delen medför emellertid förslaget - vilket&lt;br&gt;också framgår av utredningen - ingen förändring i förhållande till vad som&lt;br&gt;redan nu måste anses vara gällande rätt. Utredningsförslaget innehåller så-&lt;br&gt;ledes inte några nya särskilda stimulanser eller andra åtgärder för att främja en&lt;br&gt;övergång till bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt plan- och bostadsverket torde den föreslagna ändringen göra&lt;br&gt;det nödvändigt med en ändring även av 26 § förordningen (1986: 694) om&lt;br&gt;handläggning, förvaltning, m. m. av bostadslån och räntebidrag så att en&lt;br&gt;omregistrering jämställs med förvärv av fastighet. Härigenom kommer den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lånebeviljande myndigheten att kunna bevilja även en på detta sätt tillkommen Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;bostadsrättsförening s. k. förvärvstillägg. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län har följande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 2 st: En förenklad ekonomisk plan bör undertecknas i samma ordning&lt;br&gt;som en ekonomisk plan och en komplettering av registrerad ekonomisk plan,&lt;br&gt;dvs. av samtliga styrelseledamöter. Såsom bestämmelsen nu är utformad&lt;br&gt;skulle det vara tillräckligt att den förenklade planen skrevs under av hälften av&lt;br&gt;styrelsens ledamöter. Se 8 kap. 19 § 1 st. i förslaget till ny BRL jämförd med&lt;br&gt;6 kap. 9 § 3 st. lagen om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet tillstyr-&lt;br&gt;ker i princip förslaget till att en lag om omregistreringar av vissa bostads-&lt;br&gt;föreningar till bostadsrättsföreningar införs. Fördelen med detta är att en hel&lt;br&gt;del av de oklarheter som nu gäller för sådan omregistrering undanröjs.&lt;br&gt;Nämnden konstaterar också med tillfredsställelse att förslaget inte endast om-&lt;br&gt;fattar besittningsföreningar utan även s. k. hyresföreningar. Enligt nämndens&lt;br&gt;mening hade det emellertid funnits anledning att gå vidare på denna linje och&lt;br&gt;göra det möjligt för äldre s. k. bostadsaktiebolag och även handelsbolag att&lt;br&gt;på ett någorlunda enkelt sätt övergå till att bli bostadsrättsföreningar.&lt;br&gt;Nämnden vill i sammanhanget framhålla att det redan finns en metod för&lt;br&gt;ombildning av bostadsaktiebolag till bostadsrätt, som kan användas, näm-&lt;br&gt;ligen fusion. Man bör också undersöka möjligheterna att efter lagändring&lt;br&gt;åstadkomma ombildning från handelsbolag till bostadsrätt med ett liknande&lt;br&gt;förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges allmännyttiga bostadsföretag vill peka på den alternativa&lt;br&gt;möjligheten att omregistrera så att bostadsföreningarna kan falla under lagen&lt;br&gt;(1986: 1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt. Detta framför&lt;br&gt;allt med tanke på bostadsföreningar som är bildade före 1 juli 1969 och som&lt;br&gt;upplåter andelsrätt med vilken följer nyttjanderätt på begränsad tid som till sin&lt;br&gt;konstruktion i stort överensstämmer med den kooperativa hyresrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;18 Kostnadskonsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige anser i likhet med utredningen att förslaget&lt;br&gt;innebär en viss ökning av arbetsbelastningen på de allmänna domstolarna och&lt;br&gt;fastighetsdomstolarna. Med hänsyn till dessa domstolars ansträngda arbets-&lt;br&gt;situation bör lagstiftningen inte genomföras utan resurstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har inte gjort några beräkningar av i vilken omfattning&lt;br&gt;arbetsbelastningen kommer att öka vid de berörda myndigheterna. DV är&lt;br&gt;emellertid tveksamt till utredningens bedömning, att ökningen av arbets-&lt;br&gt;volymen endast blir marginell och att myndigheterna kan fullgöra de nya&lt;br&gt;arbetsuppgifterna inom ramarna för befintliga resurser. Detta gäller särskilt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för hyresnämndernas vidkommande. Hyresnämnderna är nämligen redan i&lt;br&gt;dag härt belastade och har under en tioårsperiod mött en ökande arbetsbörda&lt;br&gt;samtidigt som kraftiga nedskärningar ägt rum. DV utesluter inte att förslaget&lt;br&gt;kommer att medföra ökade statsutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Göteborg anser att en ytterligare ökning av arbets-&lt;br&gt;volymen, även om den inte blir av större omfattning, medför att nämnden&lt;br&gt;kommer att behöva ökade resurser om dess arbetsuppgifter skall kunna&lt;br&gt;genomföras utan fördröjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ärenden hos hyresnämnden har påtagligt ökat under de senaste&lt;br&gt;åren. Under första kvartalet 1989 kom det till nämnden in 2 803 ärenden mot&lt;br&gt;1 892 under motsvarande tid 1988. Flera ärenden än tidigare är av komplice-&lt;br&gt;rad art. Hyresnämnden har vid halvårsskiftet 1988 tillförts en ny grupp ären-&lt;br&gt;den som kan bli många och resurskrävande, nämligen återbetalning av hyra&lt;br&gt;vid andrahandsupplåtelse i vissa fall. Det föreligger också ett förslag rörande&lt;br&gt;övemattningslägenheter som kan antas komma att medföra ytterligare ökning&lt;br&gt;av ärenden. Mot detta skall ställas att nämnden sedan 1985 har minst 2 1/2&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden i Malmö är av den uppfattningen att nämndernas re-&lt;br&gt;surser måste förstärkas om de nya uppgifterna som finns i förslaget skall&lt;br&gt;kunna fullgöras utan fördröjning av nämndernas arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län har i denna fråga anfört följande.&lt;br&gt;När det gäller de nya uppgifter som enligt lagförslaget skall läggas på läns-&lt;br&gt;styrelserna kan reglerna om komplettering av ekonomisk plan antagas inne-&lt;br&gt;bära en viss lättnad. Skillnaden i tidsåtgång mellan att registrera en fullständig&lt;br&gt;plan och en komplettering lär ändå bli relativt obetydlig. Granskning av en&lt;br&gt;ekonomisk plan är normalt inte tidskrävande och formaliekontrollen blir i&lt;br&gt;stort sett densamma vare sig det rör sig om en fullständig plan eller en kom-&lt;br&gt;plettering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under avsnitt 2.7 har däremot framhållits att det föreslagna systemet med&lt;br&gt;förhandsavtal och den därmed sammanhängande möjligheten for föreningarna&lt;br&gt;att ta ut förskott på insatsen kan tänkas resultera i en beaktansvärd ökning av&lt;br&gt;föreningsregistrets arbetsbelastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omregistreringslagen kan under sin giltighetstid väntas medföra en be-&lt;br&gt;tydande ökning av antalet registreringsärenden. Länsstyrelsens praxis har&lt;br&gt;hittills varit att endast omregistrera föreningar där andelshavama - i likhet&lt;br&gt;med bostadsrättshavare - haft ständig besittningsrätt till sina lägenheter.&lt;br&gt;Genom lagförslaget kommer en helt ny grupp föreningar - de föreningar som&lt;br&gt;avses i punkt 11 av övergångsbestämmelserna till den föreslagna nya&lt;br&gt;bostadsrättslagen - att ges tillfälle att vinna registrering som bostadsrätts-&lt;br&gt;förening. Med tanke på framför allt de möjligheter till belåning av den egna&lt;br&gt;bostadsrätten de enskilda andelshavama kommer i åtnjutande av efter en så-&lt;br&gt;dan ombildning, får intresset för ombildning antagas vara stort bland dessa&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;356&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utökning av föreningsregistrets arbetsuppgifter som följer av lag-&lt;br&gt;förslaget är i och för sig inte dramatisk. Om man ser den i sammanhang med&lt;br&gt;det successivt ökade tryck som föreningsregistret utsätts för den föreslagna&lt;br&gt;lagstiftningen förutan finns det emellertid anledning att befara att fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis inte ens de lägst ställda krav på en godtagbar servicenivå kommer att&lt;br&gt;kunna upprätthållas. En forstärkning av föreningsregistrets resurser blir där-&lt;br&gt;för ofrånkomlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen, som varit informerad om arbetssituationen på förenings-&lt;br&gt;registret i Stockholm, har uttalat, att handläggningstiden för föreningsärende&lt;br&gt;inte bör överstiga en vecka. Någon resursförstärkning i anledning av lag-&lt;br&gt;förslaget anser man trots detta inte behövlig. Med tanke på de kostnadsned-&lt;br&gt;skämingar som länsstyrelsen ålagts att genomföra under de närmaste åren&lt;br&gt;framstår den målsättning avseende handläggningstiden som utredningen ut-&lt;br&gt;talat sig för som något verklighetsfrämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att det behövs ytterligare resur-&lt;br&gt;ser för länsstyrelsens del om förslaget skall antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;De till lagrådet remitterade lagförslagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bostadsrättslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om bostadsrättsföreningar och bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En ekonomisk förening som har till ändamål att i föreningens hus upp-&lt;br&gt;låta lägenheter med bostadsrätt kan registreras som bostadsrättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar tillämpas på bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar i den utsträckning som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För registrering av en bostadsrättsförening fordras att föreningen har&lt;br&gt;minst fem medlemmar. Dessutom skall föreningen ha antagit stadgar samt&lt;br&gt;utsett styrelse och minst en revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Endast bostadsrättsföreningar får upplåta lägenheter med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse får inte ske till andra än medlemmar i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrätt är den rätt i föreningen som en medlem har på grund av upp-&lt;br&gt;låtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske till nyttjande mot&lt;br&gt;ersättning och utan begränsning till tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast hus eller delar av hus får upplåtas med bostadsrätt. En upplåtelse&lt;br&gt;får dock även omfatta jord som ligger i anslutning till ett hus, om jorden skall&lt;br&gt;användas som komplement till nyttjandet av huset eller en del av huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För registrering av en ekonomisk plan enligt 3 kap. fordras att det i för-&lt;br&gt;eningens hus kommer att finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas&lt;br&gt;med bostadsrätt. Om föreningen har fler än ett hus, fordras det också att&lt;br&gt;husen skall ligga så nära varandra att en ändamålsenlig samverkan kan ske&lt;br&gt;mellan bostadsrättshavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Med bostadslägenhet avses i denna lag en lägenhet som har upplåtits för&lt;br&gt;att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. Med lokal avses&lt;br&gt;en annan lägenhet än bostadslägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som gäller ombildning av hyresrätt till bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelser som gäller ombildning av hyresrätt till bostadsrätt finns i&lt;br&gt;denna lag och i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning&lt;br&gt;till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot upplåtelse av andelsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En juridisk person får inte upplåta andelsrätt med vilken följer rätt att för&lt;br&gt;begränsad tid besitta eller nyttja en bostadslägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbehåll om förvärv av andelsrätt i strid med första stycket gäller inte&lt;br&gt;mot den till vilken lägenheten har upplåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;kan regeringen lämna ekonomiska föreningar tillstånd att bedriva verksamhet Bilaga 3&lt;br&gt;trots bestämmelserna i första stycket&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Föreningens medlemmar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inträde i föreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Fråga om att anta en medlem i en bostadsrättsförening avgörs av för-&lt;br&gt;eningens styrelse med iakttagande av de villkor för medlemskap som anges i&lt;br&gt;föreningens stadgar och bestämmelserna i detta kapitel. Om möjligheten att få&lt;br&gt;styrelsens beslut prövat av hyresnämnden finns bestämmelser i 11 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stadgarna får föreskrivas att ansökan om inträde i föreningen skall göras&lt;br&gt;skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens&lt;br&gt;bevittnade namnunderskrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun till vilken bostadsrätt skall anses upplåten enligt lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt förvärvar medlemskap i&lt;br&gt;föreningen genom upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Sådana stadgevillkor för medlemskap är utan verkan som innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att ett visst medborgarskap eller en viss inkomst eller förmögenhet skall&lt;br&gt;utgöra förutsättning för inträde i föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att den till vilken en bostadsrätt övergår skall utses av någon annan än&lt;br&gt;bostadsrättshavaren eller godkännas enligt andra grunder än som gäller enligt&lt;br&gt;denna lag för inträde i en bostadsrättsförening, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att villkoret i övrigt med hänsyn till sitt innehåll eller på annat sätt är&lt;br&gt;oskäligt mot den som vill vinna inträde i föreningen eller överlåta sin bostads-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 2 hindrar inte att föreningen i sina stadgar&lt;br&gt;förbehåller sig sådan återköps- eller lösningsrätt som avses i 6 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som en bostadsrätt har övergått till får inte vägras inträde i för-&lt;br&gt;eningen, om de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna är upp-&lt;br&gt;fyllda och föreningen skäligen bör godta sökanden som bostadsrättshavare&lt;br&gt;samt något annat inte följer av bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som tecknat förhandsavtal enligt 5 kap., om en ekonomisk plan har&lt;br&gt;registrerats enligt 3 kap. och lägenheten står klar för inflyttning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som anvisats bostadsrätt av kommunen med stöd av lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är hyresgäst i ett hus som föreningen förvärvat eller avser att&lt;br&gt;förvärva för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En juridisk person som har förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet,&lt;br&gt;som inte är avsedd för fritidsändamål, får vägras inträde i föreningen även om&lt;br&gt;något annat är föreskrivet i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk person som är medlem i föreningen får inte utan styrelsens&lt;br&gt;samtycke förvärva bostadsrätt som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun eller en landstingskommun som har förvärvat bostadsrätt till&lt;br&gt;en bostadslägenhet får inte vägras medlemskap. Samtycke till förvärv enligt&lt;br&gt;andra stycket behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§ Om en bostadsrätt har övergått till bostadsrättshavarens make, får maken Prop. 1990/91:92&lt;br&gt;vägras inträde i föreningen endast om det som villkor för medlemskap i stad- Bilaga 3&lt;br&gt;gama föreskrivits att medlemmarna skall tillhöra en viss sammanslutning eller&lt;br&gt;uppfylla liknande villkor och det skäligen kan fordras att maken uppfyller&lt;br&gt;villkoret. Detta gäller också när en bostadsrätt till en bostadslägenhet övergått&lt;br&gt;till någon annan närstående person som varaktigt sammanbodde med bostads-&lt;br&gt;rättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som har förvärvat en andel i en bostadsrätt får vägras inträde i för-&lt;br&gt;eningen, om annat inte bestämts i stadgarna. Bestämmelserna i 3 och 5 §§&lt;br&gt;skall dock gälla om bostadsrätten efter förvärvet innehas av makar eller, om&lt;br&gt;bostadsrätten avser bostadslägenhet, av sådana sambor på vilka lagen&lt;br&gt;(1987: 232) om sambors gemensamma hem skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som förvärvat bostadsrätt vid exekutiv försäljning eller vid offentlig&lt;br&gt;auktion enligt denna lag får inte vägras inträde som medlem av den anled-&lt;br&gt;ningen att ersättning för bostadsrätten inte beräknats enligt de grunder som&lt;br&gt;anges i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En bostadsrättsförening som har förvärvat eller avser att förvärva en&lt;br&gt;hyresfastighet för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får vägra en hyres-&lt;br&gt;gäst i fastigheten medlemskap i föreningen, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hyresförhållandet avser en lokal och lägenheten inte skall upplåtas med&lt;br&gt;bostadsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyresförhållandet beror av anställning och lägenheten inte skall upplåtas&lt;br&gt;med bostadsrätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hyresförhållandet avser en bostadslägenhet som inte är avsedd för fri-&lt;br&gt;tidsändamål och hyresgästen är en annan juridisk person än en kommun eller&lt;br&gt;landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen får också efter det att den förvärvat fastigheten vägra en hyres-&lt;br&gt;gäst medlemskap, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hyresförhållandet inte förelåg när bostadsrättsföreningen förvärvade&lt;br&gt;fastigheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyresgästen ansökt om medlemskap i föreningen senare än ett år från&lt;br&gt;föreningens fastighetsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hyresgästen var make eller annan närstående person till den som inne-&lt;br&gt;hade hyresrätten när föreningen förvärvade fastigheten och hyresrätten över-&lt;br&gt;gått till hyresgästen på grund av bestämmelserna i 12 kap. 33 §, 34 § eller 47&lt;br&gt;§ andra stycket jordabalken, får medlemskap inte vägras på grund av&lt;br&gt;bestämmelserna i andra stycket 1. Ansökan om medlemskap måste dock ha&lt;br&gt;skett före utgången av den tid som anges i andra stycket 2 eller, om det är&lt;br&gt;förmånligare för hyresgästen, senast tre månader från den dag då hyresrätten&lt;br&gt;övertogs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utträde ur föreningen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En medlem som inte har någon bostadsrätt i föreningen kan utträda ur&lt;br&gt;föreningen och får av orsak som anges i stadgarna uteslutas ur denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem som upphör att vara bostadsrättshavare skall anses ha utträtt&lt;br&gt;ur föreningen, om inte styrelsen medgett att han får stå kvar som medlem.&lt;br&gt;Detta gäller inte om bostadsrätten upphört på grund av att det hus i vilket&lt;br&gt;lägenheten finns har övergått till en ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om föreningen vägrar att upplåta bostadsrätt till den som har antagits Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;som medlem i föreningen enligt 3 § andra stycket eller medlemmen inte antar Bilaga 3&lt;br&gt;ett erbjudande från föreningen om att få lägenheten upplåten med bostadsrätt,&lt;br&gt;skall han anses ha utträtt ur föreningen. Detta gäller dock inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. han inom sex månader från beslutet eller erbjudandet har hänskjutit&lt;br&gt;frågan om upplåtelse till hyresnämnden enligt 4 kap. 6 § andra stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. styrelsen medgett att han får stå kvar i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmen skall också anses ha utträtt ur föreningen när ett beslut av&lt;br&gt;hyresnämnden om avslag på hans begäran om upplåtelse har vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Har föreningen antagit en hyresgäst som avses i 3 § andra stycket 3&lt;br&gt;som medlem i föreningen men upphör hyresförhållandet innan någon&lt;br&gt;bostadsrätt upplåtits till denne, skall medlemmen anses ha utträtt ur för-&lt;br&gt;eningen den dag hyresförhållandet upphör. Dessa bestämmelser gäller dock&lt;br&gt;inte, om föreningens styrelse medgett att medlemmen får stå kvar i för-&lt;br&gt;eningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § I stadgarna får föreskrivas att en anmälan om utträde ur föreningen&lt;br&gt;skall göras skriftligen och att handlingen skall vara försedd med medlemmens&lt;br&gt;bevittnade namnunderskrift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om uteslutning prövas av föreningsstämman, om inte något annat&lt;br&gt;har bestämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Ekonomisk plan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Planens innehåll m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Innan en bostadsrättsförening upplåter lägenheter med bostadsrätt, skall&lt;br&gt;en ekonomisk plan ha upprättats av föreningens styrelse och registrerats av&lt;br&gt;länsstyrelsen. Planen skall innehålla de upplysningar som är av betydelse för&lt;br&gt;en bedömning av föreningens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av planen skall också framgå om förutsättningarna enligt 1 kap. 5 § är&lt;br&gt;uppfyllda. Vid beräkningen av antalet lägenheter som avses bli upplåtna med&lt;br&gt;bostadsrätt räknas som lägenhet vaije avskild enhet som är inrättad att var-&lt;br&gt;aktigt och självständigt användas som bostad eller lokal. Garage, lager och&lt;br&gt;andra lägenheter som i första hand används som förvaringsutrymmen skall&lt;br&gt;man dock bortse från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om upprättandet av och innehållet i planen samt om ansökan&lt;br&gt;om registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En ekonomisk plan skall vara försedd med intyg av två personer om att&lt;br&gt;planen enligt deras omdöme vilar på tillförlitliga grunder. Vidare skall&lt;br&gt;intygsgivama ange om förutsättningarna enligt 1 kap. 5 § kan anses upp-&lt;br&gt;fyllda. I intyget skall intygsgivama också ange de huvudsakliga omständig-&lt;br&gt;heter som ligger till grund för deras omdöme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Intygsgivare utses bland dem som regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer har förklarat behöriga att utfärda sådant intyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte tillåtet att utse någon till intygsgivare, om det finns någon om-&lt;br&gt;ständighet som kan rubba förtroendet för dennes opartiskhet. Endast en av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intygsgivama får vara anställd hos företag, organisation eller någon annan Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;som har bildat bostadsrättsföreningen eller biträtt med föreningsbildningen Bilaga 3&lt;br&gt;eller med att upprätta den ekonomiska planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny plan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om det sedan den ekonomiska planen har upprättats inträffar något som&lt;br&gt;är av väsentlig betydelse för bedömningen av föreningens verksamhet, får&lt;br&gt;föreningen inte upplåta lägenheter med bostadsrätt förrän en ny ekonomisk&lt;br&gt;plan har upprättats av föreningens styrelse och registrerats av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komplettering av planen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en lägenhet som inte finns upptagen i en registrerad ekonomisk plan&lt;br&gt;skall upplåtas med bostadsrätt och någon ny plan inte skall upprättas enligt&lt;br&gt;4 §, skall styrelsen komplettera den ekonomiska planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletteringen skall anmälas hos och registreras av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om upprättandet av och innehållet i de kompletterande upp-&lt;br&gt;gifterna och om anmälan för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planens offentlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Styrelsen skall hålla en registrerad ekonomisk plan tillgänglig för var&lt;br&gt;och en som vill ta del av planen. Detsamma gäller en registrerad komplet-&lt;br&gt;tering till planen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Upplåtelse av lägenheter med bostadsrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När upplåtelse fär ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Att en lägenhet får upplåtas med bostadsrätt bara om lägenheten finns&lt;br&gt;upptagen i en registrerad ekonomisk plan eller en registrerad komplettering till&lt;br&gt;en sådan plan följer av bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om den slutliga kostnaden för föreningens hus inte har redovisats i en&lt;br&gt;registrerad ekonomisk plan eller på en föreningsstämma, är det inte tillåtet att&lt;br&gt;upplåta bostadslägenheter med bostadsrätt utan tillstånd av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall lämna tillstånd om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en ekonomisk plan har registrerats och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreningen ställt betryggande säkerhet hos länsstyrelsen för åter-&lt;br&gt;betalning av insatsen till bostadsrättshavama jämte i förekommande fall upp-&lt;br&gt;låtelseavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall på begäran av föreningen återställa säkerheten ett år&lt;br&gt;efter det att den slutliga kostnaden har redovisats på en föreningsstämma. Har&lt;br&gt;talan om ersättning väckts före utgången av denna tid, får säkerheten dock&lt;br&gt;inte återställas förrän målet är slutligt avgjort och föreningens betalnings-&lt;br&gt;skyldighet har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En lägenhet som är upplåten med hyresrätt får inte upplåtas med&lt;br&gt;bostadsrätt så länge hyresförhållandet består. Lägenheten får dock upplåtas&lt;br&gt;med bostadsrätt, om mindre än tre månader återstår av hyrestiden och hyres-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värden och hyresgästen har kommit överens om att hyresförhållandet skall Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;upphöra utan att hyresrätten överlåts till någon annan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I 5 kap. finns bestämmelser om när en bostadsrättsförening får ingå&lt;br&gt;avtal om att i framtiden upplåta lägenheter med bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelseavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske skriftligen, om inte&lt;br&gt;något annat följer av lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt&lt;br&gt;eller lagen (1991:0000) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I upplåtelsehandlingen skall följande anges: parternas namn, den lägenhet&lt;br&gt;upplåtelsen avser samt de belopp som skall betalas som insats, upplåtelse-&lt;br&gt;avgift och årsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att upplåta bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om någon som avses i 2 kap. 3 § andra stycket 2 eller 3 har antagits&lt;br&gt;som medlem i föreningen, får föreningen inte vägra att upplåta den lägenhet&lt;br&gt;som är avsedd för medlemmen med bostadsrätt eller erbjuda sådana villkor&lt;br&gt;för upplåtelsen som medlemmen skäligen inte bör godta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden får på ansökan av medlemmen förelägga föreningen att&lt;br&gt;upplåta lägenheten med bostadsrätt. Föreläggandet får förenas med vite.&lt;br&gt;Nämnden får också fastställa villkoren för upplåtelsen. Dessa bestämmelser&lt;br&gt;gäller även den som tecknat ett förhandsavtal och som antagits som medlem i&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte den som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 § andra stycket 3, om det är bestämt att hyresförhållandet skall&lt;br&gt;upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltiga upplåtelser man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En upplåtelse som skett i strid med bestämmelserna i 3 kap. 1 eller 5 §&lt;br&gt;med krav på en registrerad ekonomisk plan eller registrerad komplettering till&lt;br&gt;en sådan plan eller formkravet i 5 § är ogiltig. Den som bostadsrätten upp-&lt;br&gt;låtits till har därvid rätt till ersättning för skada. Har lägenheten tillträtts, skall&lt;br&gt;hyresavtal anses ingånget för tiden från tillträdet. Väcks inte talan om upp-&lt;br&gt;låtelsens ogiltighet inom två år från den dag då upplåtelsen skedde, är rätten&lt;br&gt;till sådan talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en lägenhet som är upplåten med hyresrätt har upplåtits med bostads-&lt;br&gt;rätt i strid med bestämmelserna i 3 §, är upplåtelsen ogiltig. I ett sådant fall&lt;br&gt;gäller bestämmelserna om återbetalning och ersättning i 10 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en upplåtelse skett i strid med bestämmelserna i 3 kap. 4 § med krav&lt;br&gt;på en registrerad ny ekonomisk plan, får bostadsrättshavaren efter upp-&lt;br&gt;sägning frånträda bostadsrätten, om han var i god tro när upplåtelsen skedde.&lt;br&gt;Uppsägning skall ske inom tre månader från den dag då bostadsrättshavaren&lt;br&gt;fick kännedom om det förhållande som bort föranleda upprättandet av en ny&lt;br&gt;ekonomisk plan, dock inte senare än två år från upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en upplåtelse skett i strid med bestämmelserna i 2 § med krav på till-&lt;br&gt;stånd för upplåtelse, får bostadsrättshavaren efter uppsägning frånträda&lt;br&gt;bostadsrätten. Uppsägning får dock inte ske sedan länsstyrelsen lämnat till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;363&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd till upplåtelsen och inte heller efter utgången av den i 2 § tredje stycket Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;angivna tiden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker uppsägning enligt första eller andra stycket, övergår bostadsrätten&lt;br&gt;genast till föreningen. Föreningen skall betala skälig ersättning för&lt;br&gt;bostadsrätten. Bostadsrättshavaren har även rätt till ersättning för skada. Har&lt;br&gt;lägenheten tillträtts, skall hyresavtal anses ingånget för tiden från&lt;br&gt;uppsägningen, om bostadsrättshavaren i uppsägningen begärt att få bo kvar i&lt;br&gt;lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresvillkor vid ogiltiga upplåtelser och när bostadsrätten frånträds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om parterna inte kommer överens om hyresvillkoren enligt 7 § första&lt;br&gt;stycket eller 8 § sista stycket, fastställs dessa av hyresnämnden. I väntan på&lt;br&gt;att hyresvillkoren blir slutligt bestämda skall hyra betalas enligt vad för-&lt;br&gt;eningen bestämt i fråga om årsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrerande upplåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en viss lägenhet upplåtits med bostadsrätt åt flera var för sig, gäller&lt;br&gt;upplåtelserna efter den tidsföljd i vilken de ägt rum. Är upplåtelserna sam-&lt;br&gt;tidiga eller går det inte att fastställa i vilken tidsföljd de skett, skall rätten på&lt;br&gt;talan besluta om företrädet mellan dem efter vad som med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte får behålla bostadsrätten till följd av bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket, har rätt att få tillbaka den insats och upplåtelseavgift som han betalat&lt;br&gt;till föreningen. Han har även rätt till ersättning av föreningen för skada, om&lt;br&gt;han vid upplåtelsen varken kände till eller borde ha känt till den andra upp-&lt;br&gt;låtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsägelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En bostadsrättshavare får avsäga sig bostadsrätten tidigast efter två år&lt;br&gt;från upplåtelsen och därigenom bli fri från sina förpliktelser som bostads-&lt;br&gt;rättshavare. Avsägelsen skall göras skriftligen hos styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en avsägelse övergår bostadsrätten till föreningen vid det månadsskifte&lt;br&gt;som inträffar närmast efter tre månader från avsägelsen eller vid det senare&lt;br&gt;månadsskifte som angetts i denna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Förhandsavtal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rätt att ingå förhandsavtal och att ta emot förskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En bostadsrättsförening får ingå avtal om att i framtiden upplåta en&lt;br&gt;lägenhet med bostadsrätt Ett sådant avtal kallas förhandsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förhandsavtal innebär att föreningen är skyldig att upplåta lägenheten&lt;br&gt;med bostadsrätt åt den som tecknat sig för lägenheten. Förhandstecknaren är&lt;br&gt;å sin sida skyldig att förvärva lägenheten med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att medlemskap i föreningen är en förutsättning för upplåtelse av bostads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt följer av 1 kap. 3 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En bostadsrättsförening får ta emot förskott för en bostadsrätt endast om&lt;br&gt;det finns ett förhandsavtal och länsstyrelsen har lämnat föreningen tillstånd att&lt;br&gt;ta emot förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förskott får avse ett belopp som motsvarar högst den beräknade in-&lt;br&gt;satsen för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen har tagit emot ett belopp som överstiger vad som följer av&lt;br&gt;andra stycket, har förhandstecknaren rätt att få tillbaka det överskjutande&lt;br&gt;beloppet jämte ränta enligt 2 § räntelagen (1975:635).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett förhandsavtal skall upprättas skriftligen. I avtalet skall följande anges:&lt;br&gt;parternas namn, den lägenhet som avses bli upplåten med bostadsrätt, be-&lt;br&gt;räknad tidpunkt för upplåtelsen, de beräknade avgifterna för bostadsrätten&lt;br&gt;och, i förekommande fall, belopp som lämnas i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beräknade avgifterna för bostadsrätten skall grundas på en kalkyl över&lt;br&gt;kostnaderna för projektet. Kalkylen skall ha granskats av två behöriga per-&lt;br&gt;soner som intygat att kalkylen enligt deras omdöme vilar på tillförlitliga grun-&lt;br&gt;der. I intyget skall de huvudsakliga omständigheter som ligger till grund för&lt;br&gt;omdömet anges. Styrelsen skall hålla kalkylen och intyget tillgängliga för&lt;br&gt;förhandstecknaren innan avtalet ingås. Närmare föreskrifter om kostnads-&lt;br&gt;kalkylen meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om behörighet att vara intygsgivare gäller bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett förhandsavtal som ingås i strid med föreskrifterna i 3 § är ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Länsstyrelsen skall lämna tillstånd till en förening att ta emot förskott, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns en kalkyl över kostnaderna för projektet, granskad enligt 3 §&lt;br&gt;andra stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreningen har ställt betryggande säkerhet hos länsstyrelsen för åter-&lt;br&gt;betalning av förskott till förhandstecknama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall på begäran av föreningen återställa säkerheten efter det&lt;br&gt;att bostadsrätterna upplåtits eller mottagna förskott har återbetalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Förhandstecknaren får inte sätta någon annan än sin make i sitt ställe&lt;br&gt;eller pantsätta sin rätt enligt avtalet. Vad som sägs om make skall gälla även&lt;br&gt;sådan sambo på vilken lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem skall&lt;br&gt;tillämpas. En överlåtelse eller pantsättning i strid med dessa bestämmelser är&lt;br&gt;ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avtals upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett förhandsavtal upphör att gälla, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förhandstecknaren vägras medlemskap i föreningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avtalet avser en lägenhet i en hyresfastighet som föreningen har för-&lt;br&gt;värvat eller avser att förvärva för ombildning till bostadsrätt och förhands-&lt;br&gt;tecknarens hyresrätt till lägenheten upphör innan bostadsrätten upplåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 2 gäller inte om förhandstecknaren har satt&lt;br&gt;sin make eller sambo i sitt ställe och denne övertagit hyresrätten till lägen-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Förhandstecknaren får efter uppsägning genast frånträda avtalet, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lägenheten inte upplåts med bostadsrätt senast vid inflyttningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåtelsen inte sker inom skälig tid efter den beräknade tidpunkten för&lt;br&gt;upplåtelsen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;365&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de avgifter som skall betalas för bostadsrätten är väsentligt högre än Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;som angavs i förhandsavtalet och förhandstecknaren av denna anledning Bilaga 3&lt;br&gt;säger upp avtalet inom tre månader från den dag då han fick kännedom om&lt;br&gt;den högre avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 1 gäller inte om förhandstecknaren innehar&lt;br&gt;lägenheten med hyresrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förhandstecknare har biträtt ett beslut om förvärv av en hyres-&lt;br&gt;fastighet för ombildning till bostadsrätt enligt 9 kap 19 §, upphör dock avtalet&lt;br&gt;i de fall som avses i första stycket 3 att gälla endast om det dessutom inte är&lt;br&gt;oskäligt mot föreningen eller medlemmarna att avtalet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett förhandsavtal upphör att gälla enligt bestämmelserna i 7 eller 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§, har förhandstecknaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rätt att få tillbaka belopp som han betalat i förskott jämte ränta enligt 2 §&lt;br&gt;räntelagen (1975:635)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätt till skälig ersättning för sådana kostnader som han med föreningens&lt;br&gt;godkännande åtagit sig för lägenhetens inredning och utformning och som&lt;br&gt;blivit onyttiga för honom, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt till ersättning för annan skada som föreningen har förorsakat honom&lt;br&gt;genom försumlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller också i de fall avtalet är ogiltigt eller&lt;br&gt;föreningen har tagit emot förskott i strid med bestämmelserna i 2 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Övergång av bostadsrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rätt att utöva bostadsrätten efter övergång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om en bostadsrätt har övergått till en ny innehavare, får denne utöva&lt;br&gt;bostadsrätten endast om han är eller antas till medlem i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dödsbo efter en avliden bostadsrättshavare får utöva bostadsrätten trots&lt;br&gt;bestämmelsen i första stycket. Efter tre år från dödsfallet får föreningen dock&lt;br&gt;anmana dödsboet att inom sex månader visa att bostadsrätten ingått i bo-&lt;br&gt;delning eller arvskifte med anledning av bostadsrättshavarens död eller att&lt;br&gt;någon, som inte får vägras inträde i föreningen, förvärvat bostadsrätten och&lt;br&gt;sökt medlemskap. Om den tid som angetts i anmaningen inte iakttas, får&lt;br&gt;bostadsrätten säljas på offentlig auktion för dödsboets räkning. Dödsboet kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 föreningens stadgar medges en vidsträcktare rätt än som angetts här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om en bostadsrätt övergått genom bodelning, arv, testamente, bolags-&lt;br&gt;skifte eller liknande förvärv och förvärvaren inte antagits till medlem, får för-&lt;br&gt;eningen anmana förvärvaren att inom sex månader eller den längre tid som&lt;br&gt;kan vara bestämd i stadgarna visa att någon, som inte får vägras inträde i för-&lt;br&gt;eningen, förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Iakttas inte den tid&lt;br&gt;som angetts i anmaningen, får bostadsrätten säljas på offentlig auktion för&lt;br&gt;förvärvarens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelseavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett avtal om överlåtelse av bostadsrätt genom köp skall upprättas skrift-&lt;br&gt;ligen och skrivas under av säljaren och köparen. I avtalet skall den lägenhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;366&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som överlåtelsen avser samt köpeskillingen anges. Motsvarande skall gälla Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;överlåtelse av bostadsrätt genom byte eller gåva. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En överlåtelse som inte uppfyller föreskrifterna i 3 § är ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse är också ogiltig om den som bostadsrätten överlåtits till väg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras medlemskap i bostadsrättsföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller inte vid exekutiv försäljning eller offentlig auktion&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i denna lag. Om förvärvaren i ett sådant fall inte an-&lt;br&gt;tagits till medlem, skall föreningen lösa bostadsrätten mot skälig ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för förpliktelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För tid efter det att föreningen underrättats om att bostadsrätten övergått&lt;br&gt;till en medlem i föreningen, svarar den från vilken rätten övergått inte för de&lt;br&gt;förpliktelser som åligger en innehavare av bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också om en bostadsrätt övergått till någon som inte&lt;br&gt;är medlem i föreningen genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller&lt;br&gt;liknande förvärv eller vid exekutiv försäljning eller offentlig auktion enligt&lt;br&gt;denna lag. Om bostadsrätten i annat fall har övergått till någon som inte är&lt;br&gt;medlem, är den från vilken rätten övergått fri från förpliktelser enligt första&lt;br&gt;stycket först efter det att förvärvaren antagits till medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om bostadsrätten efter uppsägning enligt 7 kap. 18 § kan säljas på&lt;br&gt;offentlig auktion, är bostadsrättshavaren inte skyldig att svara för de förplik-&lt;br&gt;telser som åligger en innehavare av bostadsrätten för längre tid än till det&lt;br&gt;månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från den dag då bostads-&lt;br&gt;rättshavaren blev skild från lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En förvärvare svarar tillsammans med den från vilken bostadsrätten&lt;br&gt;övergått för de förpliktelser som denne haft som innehavare av bostadsrätten,&lt;br&gt;om inte föreningen och förvärvaren kommit överens om något annat. Om&lt;br&gt;bostadsrätten har förvärvats på offentlig auktion enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag, svarar dock förvärvaren för förpliktelserna endast om föreningen&lt;br&gt;har förbehållit sig betalningsanspråk mot honom vid auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehåll i stadgarna om rått att återköpa eller lösa bostadsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En bostadsrättsförening får i sina stadgar ta in ett förbehåll om att för-&lt;br&gt;eningen eller medlemmarna vid övergång av bostadsrätt till lokal skall ha rätt&lt;br&gt;att lösa bostadsrätten. Stadgarna skall i så fall ange i vilken ordning lös-&lt;br&gt;ningsrätten skall tillkomma föreningen eller medlemmarna, inom vilken tid&lt;br&gt;lösningsrätten skall göras gällande hos förvärvaren samt efter vilka grunder&lt;br&gt;ersättning för bostadsrätten skall bestämmas och inom vilken tid den skall&lt;br&gt;betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadsrättsförening som är ansluten till en folkrörelsekooperativ riks-&lt;br&gt;organisation får i sina stadgar ta in förbehåll enligt första stycket även för&lt;br&gt;bostadslägenheter. Ett sådant förbehåll får gälla till förmån för föreningen, en&lt;br&gt;folkrörelsekooperativ organisation som denna tillhör eller medlemmarna.&lt;br&gt;Förbehållet får avse rätt att inom högst tre år från upplåtelsen återköpa eller&lt;br&gt;lösa bostadsrätten från bostadsrättshavaren eller någon som förvärvat&lt;br&gt;bostadsrätten. I övrigt gäller första stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;367&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Finns det mellan föreningen och den från vilken bostadsrätten till en&lt;br&gt;bostadslägenhet övergått ett annat avtal som avser en nyttighet som har ett&lt;br&gt;omedelbart samband med användningen av lägenheten och som är av mindre&lt;br&gt;betydelse i jämförelse med den användningen, upphör även det andra avtalet&lt;br&gt;att gälla vid den tidpunkt som anges i 5 §. Har föreningen sagt upp bostads-&lt;br&gt;rättshavaren till avflyttning enligt 7 kap. 18 §, skall dock det andra avtalet&lt;br&gt;upphöra att gälla när bostadsrättshavaren enligt 7 kap. 24 § är skyldig att&lt;br&gt;flytta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreningens ansvar för lägenhetens skick vid tillträde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När lägenheten skall tillträdas första gången efter en bostadsrätts-&lt;br&gt;upplåtelse, skall föreningen tillhandahålla lägenheten i sådant skick att den&lt;br&gt;enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda&lt;br&gt;ändamålet Detta gäller om inte något annat har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om bostadsrättshavaren inte får tillträda lägenheten i rätt tid när lägen-&lt;br&gt;heten skall tillträdas första gången efter en bostadsrättsupplåtelse och beror&lt;br&gt;inte dröjsmålet på honom, har han rätt till skälig nedsättning av årsavgiften&lt;br&gt;för den tid han inte kan använda lägenheten eller del av den. Är hindret av&lt;br&gt;väsentlig betydelse, får bostadsrättshavaren efter uppsägning frånträda&lt;br&gt;bostadsrätten. Uppsägning får inte ske efter tillträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren har även rätt till till ersättning för skada, om dröjs-&lt;br&gt;målet beror på försummelse från föreningens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § När en lägenhet skall tillträdas första gången efter en bostadsrätts-&lt;br&gt;upplåtelse, skall den vara i det skick som bostadsrättshavaren har rätt att&lt;br&gt;fordra. Bostadsrättshavaren får annars avhjälpa bristen på föreningens&lt;br&gt;bekostnad, om inte styrelsen på tillsägelse ombesöijer åtgärden så snart det&lt;br&gt;kan ske. Kan bristen inte avhjälpas utan dröjsmål eller underlåter styrelsen att&lt;br&gt;efter tillsägelse ombesöija åtgärden så snart det kan ske, får bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren efter uppsägning frånträda bostadsrätten. Uppsägning får dock ske&lt;br&gt;endast om bristen är av väsentlig betydelse. Sedan bristen blivit avhjälpt får&lt;br&gt;uppsägning inte ske. För den tid lägenheten är i bristfälligt skick har bostads-&lt;br&gt;rättshavaren rätt till skälig nedsättning av årsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren har även rätt till ersättning för skada, om bristen beror&lt;br&gt;på försummelse från föreningens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelserna i 3 § gäller i tillämpliga delar om föreningen åsidosätter&lt;br&gt;sin reparationsskyldighet eller om det på något annat sätt uppstår hinder eller&lt;br&gt;men i nyttjanderätten genom föreningens vållande sedan tillträde medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Finns det ohyra i lägenheten till men för bostadsrättshavaren gäller 3 §&lt;br&gt;i tillämpliga delar. Har ohyran kommit efter det att lägenheten tillträtts, gäller&lt;br&gt;dock inte vad som sagts nu, om det skett genom bostadsrättshavarens&lt;br&gt;vållande eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon som han svarar&lt;br&gt;för enligt 12 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bostadslägenhet som utgör en del av ett hus är styrelsen skyldig Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;att vidta tjänliga åtgärder för att utrota ohyra, även om bostadsrättshavaren är Bilaga 3&lt;br&gt;ansvarig enligt första stycket för att sådan förekommer i lägenheten. Är&lt;br&gt;bostadsrättshavaren utan ansvar för ohyran, har han rätt till ersättning för&lt;br&gt;nödvändiga kostnader som han drabbats av genom åtgärder för att utrota&lt;br&gt;ohyran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bostadsrättshavaren får använda lågenheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bostadsrättshavaren får inte använda lägenheten för något annat ändamål&lt;br&gt;än det avsedda. Föreningen får dock endast åberopa avvikelse som är av&lt;br&gt;avsevärd betydelse för föreningen eller någon annan medlem i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bostadslägenhet innehas med bostadsrätt av en juridisk person, får&lt;br&gt;lägenheten endast användas för att i sin helhet upplåtas i andra hand som&lt;br&gt;permanentbostad, om inte något annat har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bostadsrättshavaren får inte göra någon väsentlig förändring i lägen-&lt;br&gt;heten utan tillstånd av styrelsen. Bostadsrättshavaren kan i stadgarna dock&lt;br&gt;medges en vidsträcktare rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bostadsrättshavaren får inte inrymma utomstående personer i lägen-&lt;br&gt;heten, om det kan medföra men för föreningen eller någon annan medlem i&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bostadsrättshavaren är skyldig att när han använder lägenheten iaktta allt&lt;br&gt;som fordras för att bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten. Han&lt;br&gt;skall rätta sig efter de särskilda regler som föreningen i överensstämmelse&lt;br&gt;med ortens sed meddelar. Bostadsrättshavaren skall hålla noggrann tillsyn&lt;br&gt;över att detta också iakttas av dem som han svarar för enligt 12 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gods som enligt vad bostadsrättshavaren vet är eller med skäl kan miss-&lt;br&gt;tänkas vara behäftat med ohyra får inte föras in i lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse av lägenheten i andra hand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En bostadsrättshavare får upplåta hela sin lägenhet i andra hand endast&lt;br&gt;om styrelsen ger sitt samtycke. Detta gäller även i de fall som avses i 6 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens samtycke krävs inte, om lägenheten är avsedd för permanent-&lt;br&gt;boende och bostadsrätten till lägenheten innehas av en kommun eller en&lt;br&gt;landstingskommun. Styrelsen skall genast underrättas om upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vägrar styrelsen att ge sitt samtycke till en andrahandsupplåtelse får&lt;br&gt;bostadsrättshavaren ändå upplåta hela sin lägenhet i andra hand, om han&lt;br&gt;under en viss tid inte har tillfälle att använda lägenheten och hyresnämnden&lt;br&gt;lämnar tillstånd till upplåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om bostads-&lt;br&gt;rättshavaren har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen inte har&lt;br&gt;någon befogad anledning att vägra samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bostadslägenhet innehas av en juridisk person får hyresnämnden&lt;br&gt;lämna tillstånd till andrahandsupplåtelsen, om föreningen inte har någon&lt;br&gt;befogad anledning att vägra samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd till andrahandsupplåtelse kan begränsas till en viss tid och&lt;br&gt;förenas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;369&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavarens ansvar för lägenhetens skick&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla lägenheten i gott&lt;br&gt;skick, om inte något annat bestämts i stadgarna eller följer av andra eller&lt;br&gt;tredje stycket. Detta gäller även jorden, om sådan ingår i upplåtelsen.&lt;br&gt;Föreningen svarar för husets skick i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av de stamledningar för&lt;br&gt;avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten som föreningen försett lägenheten&lt;br&gt;med. För reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskada svarar&lt;br&gt;bostadsrättshavaren endast om skadan uppkommit genom eget vållande eller&lt;br&gt;genom vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till hans hushåll eller&lt;br&gt;gästar honom eller av någon annan som han inrymt i lägenheten eller som där&lt;br&gt;utfor arbete för hans räkning. I fråga om brandskada som bostadsrättshavaren&lt;br&gt;själv inte vållat gäller vad som sagts nu endast om bostadsrättshavaren brustit&lt;br&gt;i den omsorg och tillsyn som han bort iaktta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket andra meningen gäller i tillämpliga delar om det fmns ohyra&lt;br&gt;i lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt för föreningen art komma in i lägenheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Företrädare för bostadsrättsföreningen har rätt att få komma in i&lt;br&gt;lägenheten när det behövs för tillsyn eller för att utföra arbete som föreningen&lt;br&gt;svarar för. När bostadsrätten enligt 30 § eller 6 kap. 1 eller 2 § skall säljas&lt;br&gt;på offentlig auktion, är bostadsrättshavaren skyldig att låta lägenheten visas&lt;br&gt;på lämplig tid. Föreningen skall se till att bostadsrättshavaren inte drabbas av&lt;br&gt;större olägenhet än nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavaren är skyldig att tåla sådana inskränkningar i nyttjande-&lt;br&gt;rätten som föranleds av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i fastigheten,&lt;br&gt;även om hans lägenhet inte besväras av ohyra. I så fall gäller 5 § i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bostadsrättshavaren inte lämnar föreningen tillträde till lägenheten när&lt;br&gt;föreningen har rätt till det, kan tingsrätten besluta om handräckning. I fråga&lt;br&gt;om sådan handräckning finns bestämmelser i 17 § handräckningslagen&lt;br&gt;(1981: 847).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka avgifter en bostadsrättsförening fär ta ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Vaije medlem skall betala en insats till föreningen när bostadsrätt&lt;br&gt;upplåts till honom. Bostadsrättsföreningen har dessutom rätt att ta ut en avgift&lt;br&gt;för föreningens verksamhet (årsavgift) samt, om det anges i stadgarna, upp-&lt;br&gt;låtelseavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift. Föreningen får i övrigt&lt;br&gt;inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen skall vidta med&lt;br&gt;anledning av denna lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får bostadsrättsföreningen inte&lt;br&gt;ta ut upplåtelseavgift förrän efter en månad från den dag då föreningen&lt;br&gt;erbjudit hyresgästen att få lägenheten upplåten med bostadsrätt. Intill dess sex&lt;br&gt;månader förflutit räknat från dagen för erbjudandet, får avgiften högst mot-&lt;br&gt;svara ränta på insatsen enligt 5 § räntelagen (1975: 635).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur avgifterna skall betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Avgifter till föreningen skall betalas under föreningens adress eller&lt;br&gt;annan adress som föreningen uppger. Betalning får alltid ske genom post-&lt;br&gt;anvisning, postgiro eller bankgiro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bostadsrättshavaren betalar sin avgift på post- eller bankkontor, anses Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;beloppet ha kommit föreningen till handa omedelbart vid betalningen. Lämnar Bilaga 3&lt;br&gt;bostadsrättshavaren ett betalningsuppdrag på avgiften till bank-, post- eller&lt;br&gt;girokontor, anses beloppet ha kommit föreningen till handa när betalnings-&lt;br&gt;uppdraget togs emot av det förmedlande kontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgifter som skall betalas före tillträdet inte betalas i rätt tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om bostadsrättshavaren inte i rätt tid betalar insats eller upplåtelse-&lt;br&gt;avgift som skall betalas innan lägenheten får tillträdas och sker inte heller&lt;br&gt;rättelse inom en månad från anmaning, får föreningen häva upplåtelseavtalet&lt;br&gt;Detta gäller inte om lägenheten tillträtts med styrelsens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avtalet hävs, har föreningen rätt till ersättning för skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18-25 §§ finns bestämmelser om förverkande när avgifter betalas för&lt;br&gt;sent efter tillträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt för bostadsrättshavaren att frånträda bostadsrätten vid avgiftshöjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Har beslut fattats om att väsentligt höja någon avgift för bostadsrätten,&lt;br&gt;får bostadsrättshavaren efter uppsägning frånträda bostadsrätten, om det inte&lt;br&gt;är oskäligt mot föreningen eller dess medlemmar att bostadsrätten frånträds.&lt;br&gt;Uppsägning skall ske inom tre månader från den dag då bostadsrättshavaren&lt;br&gt;fick kännedom om avgiftshöjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som&lt;br&gt;tillträtts är, med de begränsningar som följer av 19 och 20 §§, förverkad och&lt;br&gt;föreningen således berättigad att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller upplåtelseavgift&lt;br&gt;utöver två veckor eller den längre tid som kan vara bestämd i stadgarna från&lt;br&gt;det att föreningen efter förfallodagen anmanat honom att fullgöra sin betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet eller om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift&lt;br&gt;utöver två vardagar efter förfallodagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om bostadsrättshavaren utan behövligt samtycke eller tillstånd upplåter&lt;br&gt;lägenheten i andra hand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om lägenheten används i strid med 6 eller 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om bostadsrättshavaren eller den som lägenheten upplåtits till i andra&lt;br&gt;hand, genom vårdslöshet är vållande till att det finns ohyra i lägenheten eller&lt;br&gt;om bostadsrättshavaren genom att inte utan oskäligt dröjsmål underrätta&lt;br&gt;styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i&lt;br&gt;fastigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller om bostadsrättshavaren eller&lt;br&gt;den som lägenheten upplåtits till i andra hand åsidosätter något av vad som&lt;br&gt;skall iakttas enligt 9 § vid lägenhetens begagnande eller brister i den tillsyn&lt;br&gt;som enligt samma paragraf åligger en bostadsrättshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om bostadsrättshavaren inte lämnar tillträde till lägenheten enligt 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och han inte kan ge en giltig ursäkt för detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om bostadsrättshavaren inte fullgör någon skyldighet som går utöver det&lt;br&gt;han skall göra enligt denna lag, och det måste anses vara av synnerlig vikt för&lt;br&gt;föreningen att skyldigheten fullgörs, såvida inte något annat följer av 19 §,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. om lägenheten helt eller till väsentlig del används för näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller därmed likartad verksamhet, vilken utgör eller i vilken till en inte &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37 j&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oväsentlig del ingår brottsligt förfarande, eller för tillfälliga sexuella för- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;bindelser mot ersättning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Nyttjanderätten är inte förverkad, om det som ligger bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren till last är av ringa betydelse. Inte heller är nyttjanderätten till en&lt;br&gt;bostadslägenhet förverkad på grund av att en skyldighet som avses i 18 § 7&lt;br&gt;inte fullgörs, om bostadsrättshavaren är en kommun eller landstingskommun&lt;br&gt;och skyldigheten inte kan fullgöras av en kommun eller landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skyldighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst före-&lt;br&gt;tag eller någon liknande skyldighet får inte läggas till grund för förverkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Uppsägning på grund av förhållande som avses i 18 § 2, 3 eller 5-7&lt;br&gt;får ske endast om bostadsrättshavaren låter bli att på tillsägelse vidta rättelse&lt;br&gt;utan dröjsmål. I fråga om en bostadslägenhet får uppsägning på grund av&lt;br&gt;förhållande som avses i 18 § 2 inte heller ske om bostadsrättshavaren efter&lt;br&gt;tillsägelse utan dröjsmål ansöker om tillstånd till upplåtelsen och får ansökan&lt;br&gt;beviljad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Är nyttjanderätten förverkad på grund av förhållande, som avses i&lt;br&gt;18 § 1-3 eller 5-7 men sker rättelse innan föreningen gjort bruk av sin rätt till&lt;br&gt;uppsägning, kan bostadsrättshavaren inte därefter skiljas från lägenheten på&lt;br&gt;den grunden. Detsamma gäller om föreningen inte har sagt upp bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren till avflyttning inom tre månader från den dag då föreningen fick&lt;br&gt;reda på förhållande som avses i 18 § 4 eller 7 eller inte inom två månader&lt;br&gt;från den dag då föreningen fick reda på förhållande som avses i 18 § 2 sagt&lt;br&gt;till bostadsrättshavaren att vidta rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En bostadsrättshavare kan skiljas från lägenheten på grund av för-&lt;br&gt;hållande som avses i 18 § 8 endast om föreningen har sagt upp bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren till avflyttning inom två månader från det att föreningen fick reda på&lt;br&gt;förhållandet. Om den brottsliga verksamheten har angetts till åtal eller om för-&lt;br&gt;undersökning har inletts inom samma tid, har föreningen dock kvar sin rätt&lt;br&gt;till uppsägning intill dess att två månader har gått från det att domen i brott-&lt;br&gt;målet har vunnit laga kraft eller det rättsliga förfarandet har avslutats på något&lt;br&gt;annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Är nyttjanderätten enligt 18 § 1 förverkad på grund av dröjsmål med&lt;br&gt;betalning av årsavgift, och har föreningen med anledning av detta sagt upp&lt;br&gt;bostadsrättshavaren till avflyttning, får denne på grund av dröjsmålet inte&lt;br&gt;skiljas från lägenheten om avgiften betalas senast tolfte vardagen från upp-&lt;br&gt;sägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I väntan på att bostadsrättshavaren visar sig ha fullgjort vad som fordras&lt;br&gt;för att få tillbaka nyttjanderätten får beslut om avhysning inte meddelas förrän&lt;br&gt;efter fjorton vardagar från den dag då bostadsrättshavaren sades upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Sägs bostadsrättshavaren upp till avflyttning av någon orsak som&lt;br&gt;anges i 18 § 1, 4-6 eller 8, är han skyldig att flytta genast, om inte annat&lt;br&gt;följer av 23 §. Sägs bostadsrättshavaren upp av någon annan i 18 § angiven&lt;br&gt;orsak, får han bo kvar till det månadsskifte som inträffar närmast efter tre&lt;br&gt;månader från uppsägningen, om inte rätten ålägger honom att flytta tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Om föreningen säger upp bostadsrättshavaren till avflyttning, har för-&lt;br&gt;eningen rätt till ersättning för skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;372&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid uppsägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En uppsägning skall vara skriftlig, om inte skriftligt erkännande av&lt;br&gt;uppsägningen lämnas. Om det är bostadsrättshavaren som gör uppsägningen,&lt;br&gt;får den ske hos den som är behörig att ta emot årsavgiften på föreningens&lt;br&gt;vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftlig uppsägning skall delges den som söks för uppsägning, dock utan&lt;br&gt;tillämpning av 12-15 §§ delgivningslagen (1970:428).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Träffas inte den som söks för uppsägning i sitt hemvist, får upp-&lt;br&gt;sägningen sändas i rekommenderat brev under hans vanliga adress. Ett&lt;br&gt;exemplar av uppsägningen skall dessutom lämnas antingen i den söktes&lt;br&gt;bostad till en vuxen medlem i det hushåll som han tillhör eller, om han driver&lt;br&gt;rörelse med fast kontor, på kontoret till någon som är anställd där. Påträffas&lt;br&gt;inte någon som angetts nu, skall uppsägningen i stället läggas i den söktes&lt;br&gt;postlåda, om sådan finns. Uppsägningen har skett när vad som sagts nu blivit&lt;br&gt;fullgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den hos vilken uppsägning skall ske inte något känt hemvist i Sverige&lt;br&gt;och finns det inte heller något känt ombud som har rätt att ta emot uppsägning&lt;br&gt;för honom, får uppsägning ske genom kungörelse i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Stämningsansökan med yrkande om rätt att frånträda bostadsrätten&lt;br&gt;eller om bostadsrättshavarens skiljande från lägenheten samt ansökan om&lt;br&gt;avhysning av bostadsrättshavaren gäller som uppsägning när delgivning skett&lt;br&gt;i behörig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om en bostadsrätt frånträds av någon orsak som anges i 2-5 och&lt;br&gt;17 §§, övergår bostadsrätten genast till föreningen. Föreningen skall betala&lt;br&gt;skälig ersättning för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bostadsrättshavaren tillträtt lägenheten, skall hyresavtal anses ingånget&lt;br&gt;för tiden från uppsägningen, om bostadsrättshavaren i uppsägningen begärt&lt;br&gt;att få bo kvar i lägenheten. I så fall gäller 4 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Har bostadsrättshavaren blivit skild från lägenheten till följd av upp-&lt;br&gt;sägning i fall som avses i 18 §, skall bostadsrätten säljas på offentlig auktion&lt;br&gt;så snart det kan ske, om inte föreningen, bostadsrättshavaren och de kända&lt;br&gt;borgenärer vars rätt berörs av försäljningen kommer överens om något annat.&lt;br&gt;Försäljningen får dock anstå till dess att brister som bostadsrättshavaren&lt;br&gt;svarar för blivit åtgärdade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad som kommit in genom försäljningen får föreningen, sedan ersätt-&lt;br&gt;ning enligt 8 kap. 6 § tagits ut, behålla så mycket som behövs för att täcka&lt;br&gt;föreningens fordran hos bostadsrättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse vid pantsättning av en bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Har föreningen underrättats om att en bostadsrätt är pantsatt, skall för-&lt;br&gt;eningen utan dröjsmål underrätta panthavaren om bostadsrättshavaren har&lt;br&gt;obetalda avgifter till föreningen till ett belopp som överstiger en månadsavgift&lt;br&gt;och bostadsrättshavaren dröjer med betalningen mer än två veckor från för-&lt;br&gt;fallodagen. Försummas det, har föreningen vid försäljning enligt 30 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket företräde till betalning före panthavaren endast i fråga om belopp som Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;skulle ha betalats innan underrättelse skulle ha skett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa övriga meddelanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Är sådant meddelande från föreningen som avses i 16 §, 18 § 1 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § eller 6 kap. 1 eller 2 § avsänt i rekommenderat brev under motta-&lt;br&gt;garens vanliga adress, skall föreningen anses ha fullgjort vad som ankommer&lt;br&gt;på den. Detsamma gäller beträffande sådant meddelande från bostadsrätts-&lt;br&gt;havaren som avses i 3 § och 6 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bostadsrätten övergätt till föreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Har en bostadsrätt enligt denna lag övergått till föreningen, skall den&lt;br&gt;överlåtas så snart det kan ske utan förlust, om inte föreningen på en för-&lt;br&gt;eningsstämma beslutar att bostadsrätten skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av bostadsrätten i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Överlåts det hus i vilket lägenheten finns eller säljs huset exekutivt,&lt;br&gt;upphör bostadsrätten. Föreningen är därvid skyldig att betala skälig ersättning&lt;br&gt;till bostadsrättshavaren för bostadsrätten. Träder föreningen i likvidation&lt;br&gt;inom tre månader från det frågan om föreningens ersättningsskyldighet blivit&lt;br&gt;slutligt avgjord eller försätts föreningen inom samma tid i konkurs, skall dock&lt;br&gt;bostadsrättshavarens rätt att få ersättning för bostadsrätten bedömas efter de&lt;br&gt;regler som gäller for skifte av föreningens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör bostadsrätten enligt första stycket och har lägenheten tillträtts,&lt;br&gt;skall skriftligt hyresavtal anses ingånget. I så fall gäller 4 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Offentlig auktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förordnande av god man m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Offentlig auktion enligt denna lag skall hållas av en god man som på&lt;br&gt;bostadsrättsföreningens begäran förordnas av tingsrätten. Beslut i ärende om&lt;br&gt;förordnande av god man får om det finns särskilda skäl meddelas utan&lt;br&gt;bostadsrättshavarens hörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den gode mannen skall i god tid och på lämpligt sätt kungöra tid och&lt;br&gt;plats för auktionen. Bostadsrättshavaren, föreningen och kända borgenärer&lt;br&gt;vilkas rätt beror av försäljningen skall i god tid underrättas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förrättningen skall man föra protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A uktionsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Innan budgivningen inleds skall den gode mannen redovisa villkoren för&lt;br&gt;försäljningen samt lämna övriga upplysningar som är av betydelse for denna.&lt;br&gt;Om föreningen inte medger något annat, skall bostadsrätten utropas utan för-&lt;br&gt;behåll om panträtt. Inrop får inte godtas om det är uppenbart att avsevärt&lt;br&gt;högre köpeskilling kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;374&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpeskillingen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Köpeskillingen skall betalas genast, om inte andra villkor fastställts före&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljningen. Tillträde fär inte ske förrän full betalning erlagts. När den gode&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mannen har tagit emot betalningen, skall han utfärda köpebrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny auktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ny auktion skall hållas, om inrop inte sker eller godtas eller om köpe-&lt;br&gt;skillingen inte betalas enligt fastställda villkor. Sker det inte nägot inrop vid&lt;br&gt;en ny auktion, övergår bostadsrätten utan lösen och fri från panträtt genast till&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gode mannens rätt till ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § God man har rätt till skälig ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg&lt;br&gt;som uppdraget krävt. Ersättningen får tas ut före varje annan fordran ur den&lt;br&gt;köpeskilling som inflyter vid försäljningen. I den mån köpeskillingen inte&lt;br&gt;räcker till, skall ersättningen i stället betalas av bostadsrättsföreningen, men&lt;br&gt;bostadsrättshavaren skall slutligt svara för ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av köpeskillingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Köpeskillingen skall fördelas och redovisas av den gode mannen så snart&lt;br&gt;som möjligt. Utbetalningen av medel får dock anstå om det råder tvist om&lt;br&gt;vem som är betalningsberättigad och säkerhet inte ställs. Om utrop av&lt;br&gt;bostadsrätten skett utan förbehåll om panträtt, är panthavaren skyldig att ta&lt;br&gt;emot betalning i förtid. Protokollet med redovisningen skall delges bostads-&lt;br&gt;rättshavaren, föreningen och berörda borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon är missnöjd med redovisningen kan han väcka talan inom tre&lt;br&gt;månader från den dag då han fick del av protokollet. Väcks inte talan inom&lt;br&gt;denna tid går rätten att få saken prövad i domstol förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Bestämmelser om föreningen m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om en bostadsrättsförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I 1 kap. 1 och 2 §§ finns vissa inledande bestämmelser om bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna om när en ekonomisk förening skall anmälas för&lt;br&gt;registrering i 2 kap. 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller&lt;br&gt;även bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Sedan föreningen har registrerats kan den förvärva rättigheter och ikläda&lt;br&gt;sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Före&lt;br&gt;registreringen gäller bestämmelserna i 2 kap. 4 § lagen (1987:667) om eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelserna om ansvaret för en ekonomisk förenings förpliktelser i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller även bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehdllet i föreningens stadgar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bostadsrättsföreningens stadgar skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreningens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. de grunder enligt vilka årsavgift, överlåtelseavgift och pantsättnings-&lt;br&gt;avgift skall beräknas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i det fall rätten att bestämma ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse&lt;br&gt;skall vara inskränkt, de grunder enligt vilka ersättning skall beräknas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. de grunder enligt vilka medel skall avsättas för att säkerställa under-&lt;br&gt;hållet av föreningens hus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem&lt;br&gt;skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt hur&lt;br&gt;andra meddelanden skall komma till medlemmarnas kännedom, vidare när&lt;br&gt;föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vara vidtagna före stämman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall för-&lt;br&gt;fara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 7 gäller inte arbetstagarrepresentanter som&lt;br&gt;har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privat-&lt;br&gt;anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Firma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bostadsrättsföreningens firma skall innehålla ordet &amp;quot;bostadsrätts-&lt;br&gt;förening&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I firman får inte ordet &amp;quot;bolag&amp;quot; eller något annat ord som betecknar ett&lt;br&gt;bolagsförhållande tas in på så sätt att det kan leda till missförstånd att ett bolag&lt;br&gt;innehar firman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Firman skall tydligt skilja sig från andra hos länsstyrelsen förut registre-&lt;br&gt;rade och ännu bestående föreningsfirmor. För registrering av förenings firma&lt;br&gt;gäller i övrigt bestämmelserna i firmalagen (1974:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast en bostadsrättsförening eller en sammanslutning av bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar får använda ordet &amp;quot;bostadsrätt&amp;quot; eller en sammansättning av detta&lt;br&gt;ord i sin firma eller i övrigt vid beteckning av rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bestämmelserna om firmateckning i 14 kap. 2 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar gäller även bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlems- och lägenhetsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Styrelsen skall föra förteckning över bostadsrättsföreningens med-&lt;br&gt;lemmar (medlemsförteckning) samt förteckning över de lägenheter som är&lt;br&gt;upplåtna med bostadsrätt (lägenhetsförteckning). Förteckningarna kan bestå&lt;br&gt;av betryggande lösblads- eller kortsystem. De kan också föras med automa-&lt;br&gt;tisk databehandling eller på annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Medlemsförteckningen skall för varje medlem innehålla uppgift om hans&lt;br&gt;namn och postadress samt om den bostadsrätt som han har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;376&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall hålla förteckningen tillgänglig för den som vill ta del av Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;den. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Lägenhetsförteckningen skall för vaije lägenhet ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lägenhetens beteckning, belägenhet, rumsantal och övriga utrymmen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dagen för länsstyrelsens registrering av den ekonomiska plan som&lt;br&gt;ligger till grund för upplåtelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bostadsrättshavarens namn, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. insatsen för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna skall genast föras in i förteckningen när en lägenhet upplåts&lt;br&gt;med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättas föreningen om att en bostadsrätt pantsatts eller ändras någon&lt;br&gt;uppgift i förteckningen, skall detta genast antecknas. Vid överlåtelse av&lt;br&gt;bostadsrätt skall en kopia av överlåtelseavtalet fogas till förteckningen på&lt;br&gt;lämpligt sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagen för anteckningen skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Bostadsrättshavaren har rätt att på begäran få utdrag ur lägenhets-&lt;br&gt;förteckningen beträffande lägenhet som han disponerar med bostadsrätt.&lt;br&gt;Utdraget skall avse uppgifter som enligt 10 § skall anges i förteckningen.&lt;br&gt;Dagen för utfärdandet skall anges i utdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsföreningens ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bestämmelserna om en förenings ledning i 6 kap. lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar gäller i fråga om bostadsrättsföreningar med följande&lt;br&gt;undantag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Av styrelsens ledamöter skall alltid minst två eller, om styrelsen består&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av mindre än fem ledamöter, minst en väljas på föreningsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om inte något annat har bestämts i stadgarna, kan bostadsrättshavarens&lt;br&gt;make eller sambo vara styrelseledamot eller suppleant för styrelseledamot,&lt;br&gt;även om maken eller sambon inte är medlem i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna om verkställande direktör gäller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Det är en uppgift för styrelsen att fastställa avgifterna till föreningen ,&lt;br&gt;om inte något annat har bestämts i stadgarna. Ändring av insatsen skall dock&lt;br&gt;alltid beslutas av föreningsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om föreningsstämma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Bestämmelserna om föreningsstämman i 7 kap. lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar gäller för bostadsrättsföreningar, med följande undan-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt har de endast en&lt;br&gt;röst, om inte något annat bestämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreningsstämmans befogenheter får inte överlämnas åt särskilt valda&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i 23-25 §§ gäller i stället för 7 kap. 14 och 15 §§ lagen&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda villkor för vissa beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens fastighet&lt;br&gt;skall fatus på en föreningsstämma, om inte något annat har bestämts i sud-&lt;br&gt;gama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana åtgärder som innebär en väsentlig förändring av en&lt;br&gt;bostadsrättshavares lägenhet gäller bestämmelserna i 7 kap. 7 § och bestäm-&lt;br&gt;melserna i 16 § försu stycket 2 detu kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf skall vara giltigt&lt;br&gt;krävs att det har fatuts på en föreningsstämma och att följande bestämmelser&lt;br&gt;har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför rubbning av&lt;br&gt;det inbördes förhållandet mellan insatserna, skall samtliga bosudsrättshavare&lt;br&gt;som berörs av ändringen ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås,&lt;br&gt;blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda bosudsrätts-&lt;br&gt;havama har gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om beslutet innebär att en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt&lt;br&gt;kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen&lt;br&gt;med anledning av en om- eller tillbyggnad, skall bostadsrättshavaren ha gått&lt;br&gt;med på beslutet. Om bostadsrättshavaren inte ger sitt samtycke till ändringen,&lt;br&gt;blir beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande har gått med&lt;br&gt;på beslutet och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om beslutet innebär utvidgning av föreningens verksamhet, skall minst&lt;br&gt;två tredjedelar av de röstande ha gått med på beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om beslutet innebär överlåtelse av ett hus som tillhör föreningen och i&lt;br&gt;vilket det finns en eller flera lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt skall&lt;br&gt;beslutet ha fatuts på det sätt som gäller för beslut om likvidation enligt 29 §.&lt;br&gt;Minst två tredjedelar av bostadsrättshavama i det hus som skall överlåtas skall&lt;br&gt;ha gått med på beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om det i sudgama finns ytterligare något villkor för att ett beslut enligt&lt;br&gt;1-4 skall vara giltigt, gäller även det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bosudsrättshavare som berörs av en fråga som avses i försu stycket 1&lt;br&gt;eller 4 men som inte varit närvarande vid den föreningsstämma då man rös-&lt;br&gt;ude i saken skall anses ha rösut för åtgärden, om resulutet av omröstningen&lt;br&gt;skrivits in i stämmoprotokollet och bosudsrättshavaren inom tre månader&lt;br&gt;efter stämman skriftligen godkänner åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen skall genast underrätta den som har pant i bosudsrätten och&lt;br&gt;som är känd för föreningen om ett beslut enligt försu stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ett stämmobeslut enligt 16 § försu stycket 2 skall på begäran av för-&lt;br&gt;eningen godkännas av hyresnämnden, om om- eller tillbyggnaden är ange-&lt;br&gt;lägen och syftet med åtgärden inte skäligen kan tillgodoses på något annat sätt&lt;br&gt;samt beslutet inte är oskäligt mot bostadsrättshavaren. Kan förändringen&lt;br&gt;anses vara av liten betydelse för bosudsrättshavaren, får hyresnämnden dock&lt;br&gt;lämna godkännande, om åtgärden inte skäligen kan tillgodoses på något annat&lt;br&gt;sätt Nämnden får förena ett beslut om godkännande med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begär bostadsrättshavaren att föreningen skall lösa in bosudsrätten, får&lt;br&gt;godkännande lämnas endast med villkor om inlösen, såvida inte bosuds-&lt;br&gt;rättshavaren skäligen bör kunna godu förändringen ändå. Innebär nämndens&lt;br&gt;godkännande att lägenheten i sin helhet får tas i anspråk av föreningen, skall&lt;br&gt;godkännandet lämnas med villkor att inlösen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;378&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Talan om inlösen eller ersättning for intrång och annan skada som en Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;bostadsrättshavare orsakas med anledning av ett beslut om godkännande Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 16 § första stycket 2 skall väckas vid fastighetsdomstolen. Vid dom-&lt;br&gt;stolens prövning gäller expropriationslagen (1972:719) i tillämpliga delar,&lt;br&gt;dock med undantag för 4 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ombildning av hyresrätt till bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En bostadsrättsförenings beslut att förvärva en hyresfastighet för&lt;br&gt;ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall fattas på en föreningsstämma.&lt;br&gt;Minst två tredjedelar av hyresgästerna i de uthyrda lägenheter som omfattas&lt;br&gt;av förvärvet skall gå med på beslutet. Dessa hyresgäster skall vara med-&lt;br&gt;lemmar i bostadsrättsföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur beräk-&lt;br&gt;ningen av rösterna har skett och hållas tillgängligt för hyresgästerna och&lt;br&gt;fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Innan beslut om fastighetsförvärv fattas enligt 19 §, skall en sådan eko-&lt;br&gt;nomisk plan som avses i 3 kap. 1 § upprättas och hållas tillgänglig för hyres-&lt;br&gt;gästerna. Till planen skall fogas ett besiktningsprotokoll som visar fastig-&lt;br&gt;hetens skick. Planen skall även vara försedd med intyg enligt 3 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Beslut om förvärv i strid med 19 § första stycket är ogiltiga. Detsamma&lt;br&gt;gäller beslut om förvärv som fattas utan att ekonomisk plan varit tillgänglig&lt;br&gt;enligt 20 §. Det nu sagda skall dock inte gälla om förvärv ändå skett enligt&lt;br&gt;beslutet och lagfart har meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § I fråga om bostadsrättsföreningar som är anslutna till en folkrörelse-&lt;br&gt;kooperativ riksorganisation gäller 19-21 §§ endast om fastighetsförvärvet&lt;br&gt;sker enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till&lt;br&gt;bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av stadgar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Ett beslut om ändring av en bostadsrättsförenings stadgar är giltigt om&lt;br&gt;samtliga röstberättigade i föreningen är ense om det. Beslutet är även giltigt,&lt;br&gt;om det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och minst två&lt;br&gt;tredjedelar av de röstande på den senare stämman gått med på beslutet. Om&lt;br&gt;beslutet avser ändring av de grunder enligt vilka årsavgifter skall beräknas,&lt;br&gt;fordras dock att minst tre fjärdedelar av de röstande på den senare stämman&lt;br&gt;gått med på beslutet. Om beslutet innebär att en medlems rätt till föreningens&lt;br&gt;behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks, fordras att samtliga&lt;br&gt;röstande på den senare stämman gått med på beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som innebär att en medlems rätt att överlåta sin bostadsrätt&lt;br&gt;inskränks eller att förbehåll enligt 6 kap. 8 § införs, är giltigt endast om samt-&lt;br&gt;liga bostadsrättshavare vars rätt berörs av ändringen gått med på beslutet. En&lt;br&gt;bostadsrättshavare som inte har varit närvarande vid den föreningsstämma då&lt;br&gt;man röstade i saken, skall anses ha röstat för åtgärden, om resultatet av om-&lt;br&gt;röstningen skrivits in i stämmoprotokollet och bostadsrättshavaren inom tre&lt;br&gt;månader efter stämman skriftligen godkänner åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om det i stadgarna har tagits in något villkor utöver vad som följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § för ändring av stadgarna, gäller även det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;379&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en föreskrift i stadgarna om att en viss bestämmelse inte får&lt;br&gt;ändras utan regeringens tillstånd, får inte heller föreskriften ändras utan&lt;br&gt;regeringens tillstånd, om den har tagits in i stadgarna på grund av lag eller&lt;br&gt;annan författning eller efter regeringens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Ett beslut om ändring av stadgarna skall av styrelsens ordförande&lt;br&gt;genast anmälas for registrering. Beslutet får inte verkställas förrän registre-&lt;br&gt;ringen har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision och särskild granskning samt redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Bestämmelserna i 8 och 9 kap. lagen (1987: 667) om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar gäller i tillämpliga delar även for bostadsrättsföreningar. Vad som&lt;br&gt;sägs där om insats skall för en bostadsrättsförening också gälla upplåtelse-&lt;br&gt;avgift. Bostadsrättsföreningar är inte skyldiga att upprätta finansierings-&lt;br&gt;analys, koncernredovisning eller delårsrapport eller att, i annat fall än som&lt;br&gt;avses i 8 kap. 6 § nämnda lag, utse auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Utdelning får endast ske av vinst som redovisas i fastställd balans-&lt;br&gt;räkning för senaste räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinst får inte delas ut till andra än bostadsrättshavama. Vinsten fördelas&lt;br&gt;mellan dem efter insatserna för bostadsrätterna, om inte något annat har&lt;br&gt;bestämts i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Har vinstutdelning beslutats och verkställts i strid med 27 § eller&lt;br&gt;någon bestämmelse i föreningens stadgar, gäller bestämmelserna om åter-&lt;br&gt;betalning m.m. enligt 10 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om vissa gåvor i 10 kap. 8 § nämnda lag gäller även&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidation och upplösning samt fusion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Bestämmelserna om likvidation och upplösning i 11 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller även bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § den nämnda lagen för det fall antalet&lt;br&gt;föreningsmedlemmar går ned under ett lägsta antal, skall tillämpas i en&lt;br&gt;bostadsrättsförening, om antalet medlemmar eller antalet bostadsrättshavare&lt;br&gt;går ned under fem. Om antalet lägenheter som är avsedda att upplåtas med&lt;br&gt;bostadsrätt går ned under fem, skall styrelsen snarast möjligt till förenings-&lt;br&gt;stämman hänskjuta frågan huruvida föreningen skall träda i likvidation. Om&lt;br&gt;inte tillräckligt antal lägenheter upplåts med bostadsrätt inom ett år efter det att&lt;br&gt;antalet har gått ned under fem, skall styrelsen, om inte stämman beslutar att&lt;br&gt;föreningen skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att föreningen försätts i&lt;br&gt;likvidation. Rätten skall förordna att föreningen skall träda i likvidation, om&lt;br&gt;det inte under ärendets handläggning i första instans styrks att det föreskrivna&lt;br&gt;lägsta lägenhetsantalet har uppnåtts. I övrigt gäller bestämmelserna i 11 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket tredje meningen och tredje stycket lagen om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall vad som sägs i 11 kap. 12 § om insatskapital i stället gälla&lt;br&gt;insats och upplåtelseavgift i bostadsrättföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Bestämmelserna om fusion m. m. i 12 kap. lagen (1987:667) om eko- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;nomiska föreningar gäller i tillämpliga delar även bostadsrättsföreningar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndighet mm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Bestämmelserna om registreringsmyndighet och föreningsregister i 15&lt;br&gt;kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller även bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar. Ett beslut om sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte skall&lt;br&gt;flyttas från ett län till ett annat får dock inte registreras, om bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningens firma på grund av bestämmelserna i 6 § tredje stycket första&lt;br&gt;meningen inte får föras in i det senare länets föreningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om anmälan för registrering skall i tillämpliga delar gälla&lt;br&gt;ansökan om registrering av ekonomisk plan. Bestämmelserna i 15 kap. 2 §&lt;br&gt;om kungörande i Post- och Inrikes Tidningar skall inte gälla anmälan om&lt;br&gt;komplettering av en ekonomisk plan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Skadestånd, straff och vite m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna om skadestånd m. m. i 13 kap. lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar gäller även bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna om straff och vite i 16 kap. lagen (1987:667) om eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar gäller i tillämpliga delar även bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Till böter skall den dömas som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upplåter andelsrätt i strid med 1 kap. 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåter bostadsrätt i strid med 1 kap. 5 §, 3 kap. 1 § första stycket, 4 §&lt;br&gt;eller 5 § första stycket eller 4 kap. 2 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tar emot förskott i strid med 5 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot 9 kap. 6 § sista stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. inte för en medlemsförteckning eller inte håller en sådan förteckning&lt;br&gt;tillgänglig enligt 9 kap. 9 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inte för en lägenhetsförteckning enligt denna lag eller meddelar oriktig&lt;br&gt;eller vilseledande uppgift i utdrag enligt 9 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. Förfarandet i bostadsrättstvister m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som har förvärvat en bostadsrätt men vägrats inträde i föreningen,&lt;br&gt;kan inom en månad från den dag då han fick del av beslutet om detta hän-&lt;br&gt;skjuta tvisten till hyresnämnden. Detsamma gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som föreningen ingått förhandsavtal med enligt 5 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som anvisats bostadsrätt av kommunen med stöd av lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hyresgäst som vägrats inträde enligt 2 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att hänskjuta en tvist som avses i första stycket gäller inte en juri-&lt;br&gt;disk person som vägrats inträde i föreningen med stöd av 2 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ärenden om förordnande av god man enligt 8 kap. 1 § och mål om&lt;br&gt;redovisning enligt 8 kap. 7 § andra stycket skall tas upp av tingsrätten i den&lt;br&gt;ort där fastigheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;381&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Hyresnämndens beslut i frågor enligt 4 kap. 6 och 9 §§, 9 kap. 16 § Bilaga 3&lt;br&gt;första stycket 1 och 2 samt 11 kap. 1 och 7 §§ får överklagas hos bostads-&lt;br&gt;domstolen inom tre veckor från den dag beslutet meddelas. Skrivelsen med&lt;br&gt;överklagandet skall ges in till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut i frågor enligt 7 kap. 11 § får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I en tvist som avser fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 § skall&lt;br&gt;vardera parten svara för sin rättegångskostnad i bostadsdomstolen, om inte&lt;br&gt;något annat anges i 18 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Följande beslut i första instans får överklagas hos kammarrätten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut om behörighet som intygsgivare enligt 3 kap. 3 § eller 5 kap. 3 §&lt;br&gt;tredje stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut i ärenden om tillstånd att upplåta bostadsrätt, m.m. enligt 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § eller 5 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Förbehåll i stadgarna enligt 7 kap. 18 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1987: 667)om ekonomiska föreningar som inte innehåller någon bestäm-&lt;br&gt;melse om rätt för partema att klandra skiljedomen gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fråga om en bostadsrättshavares rätt eller skyldighet att tillträda eller&lt;br&gt;behålla lägenheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beträffande fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller förbehållet inte i fråga om tvist med anledning av upplåtelse&lt;br&gt;av nyttjanderätt enligt denna lag, om man genom förbehållet utsett skiljemän&lt;br&gt;eller meddelat bestämmelser om skiljemännens antal, sättet för deras utseende&lt;br&gt;eller förfarandet vid skiljenämnden. I dessa hänseenden skall lagen (1929:&lt;br&gt;145) om skiljemän tillämpas. Vad som sagts nu hindrar dock inte att för-&lt;br&gt;eningen i stadgarna utser hyresnämnden till skiljenämnd eller bestämmer&lt;br&gt;kortare tid för skiljemannaåtgärdens avslutande än den tid om sex månader&lt;br&gt;som anges i nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vite som förelagts med stöd av denna lag utdöms av hyresnämnden.&lt;br&gt;Nämnden skall självmant ta upp frågan om utdömande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991, då bostadsrättslagen (1971:479)&lt;br&gt;skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har en hyresgäst före lagens ikraftträdande biträtt ett beslut enligt 60 a §&lt;br&gt;den upphävda lagen om förvärv av en hyresfastighet för ombildning av&lt;br&gt;hyresrätt till bostadsrätt och hade föreningen i sina stadgar föreskrivit att en&lt;br&gt;sådan hyresgäst skall vara skyldig att teckna bostadsrätt till sin lägenhet efter&lt;br&gt;förvärvet, skall bestämmelserna i 9 a § den upphävda lagen fortfarande gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i 11 § första stycket den upphävda lagen gäller fort-&lt;br&gt;farande, om bostadsrätten till en sådan bostadslägenhet som inte är avsedd för&lt;br&gt;fritidsändamål har övergått till en juridisk person före lagens ikraftträdande&lt;br&gt;och den juridiska personen därefter söker medlemskap i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;382&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna i 1 kap. 3 § första stycket hindrar inte den som före Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;lagens ikraftträdande haft rätt att driva näringsverksamhet, i vilken ingår Bilaga 3&lt;br&gt;upplåtelse av nyttjanderätt som avses i denna lag, att fortsätta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Trots bestämmelsen i 1 kap. 8 § första stycket får en juridisk person,&lt;br&gt;upplåta andelsrätt med vilken följer rätt att för begränsad tid besitta eller hyra&lt;br&gt;lägenhet i hus som tilhör denne, om den juridiska personen före lagens&lt;br&gt;ikraftträdande haft en sådan rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall än som avses i första stycket får en juridisk person, som före&lt;br&gt;lagens ikraftträdande drivit verksamhet i vilken ingår upplåtelse av andelsrätt&lt;br&gt;som avses i 1 kap. 8 § första stycket, efter tillstånd av länsstyrelsen fortsätta&lt;br&gt;sin verksamhet. Har den juridiska personen ingett en ansökan om detta före&lt;br&gt;ikraftträdandet, får verksamheten drivas vidare i väntan på beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Den nya lagen tillämpas även på bostadsrättsföreningar som registrerats&lt;br&gt;enligt äldre lag. I fråga om sådana föreningar gäller dock punkterna 6-13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bestämmelserna i 1 kap. 5 § första meningen att det för registrering av&lt;br&gt;en ekonomisk plan fordras att det i föreningens hus kommer att finnas minst&lt;br&gt;fem lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt gäller inte registrering av&lt;br&gt;en ny ekonomisk plan för en sådan förening, som vid lagens ikraftträdande&lt;br&gt;hade mindre än fem sådana lägenheter i sitt hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Bestämmelserna i 1 kap. 5 § om vissa krav på den geografiska sprid-&lt;br&gt;ningen av föreningens hus för registrering av en ny ekonomisk plan gäller&lt;br&gt;endast sådana hus som föreningen förvärvar efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Om en ekonomisk plan har registrerats av länsstyrelsen enligt äldre lag&lt;br&gt;eller tagits emot av länsstyrelsen före den 1 juli 1972, skall planen anses ha&lt;br&gt;registrerats enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. En bestämmelse i en förenings stadgar om att årsavgift eller andel i&lt;br&gt;vinst eller behållna tillgångar skall beräknas efter en lägenhets andelsvärde,&lt;br&gt;skall anses innebära att en sådan avgift eller andel skall beräknas efter in-&lt;br&gt;satsen för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Finns det i en förenings stadgar vid lagens ikraftträdande en bestäm-&lt;br&gt;melse om beräkning av ersättning för bostadsrätt vid överlåtelse, gäller&lt;br&gt;bestämmelsen fortfarande, även om grunderna för beräkningen inte angetts i&lt;br&gt;stadgarna. En sådan bestämmelse skall anses innebära villkor för medlem-&lt;br&gt;skap, om inte något annat framgår av omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Om ett beslut på en föreningsstämma fattats före den nya lagens&lt;br&gt;ikraftträdande, gäller äldre lag i fråga om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Äldre lag gäller fortfarande i fråga om talan mot ett sådant beslut om&lt;br&gt;behörighet som intygsgivare som länsstyrelsen meddelat före den nya lagens&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. En bostadsrättstvist som har anhängiggjorts vid en domstol eller en&lt;br&gt;hyresnämnd eller som hänskjutits till avgörande av skiljemän före den nya&lt;br&gt;lagens ikraftträdande, skall prövas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som Prop. 1990/91:92&lt;br&gt;ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmel- Bilaga 3&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om omregistrering av vissa bostadsföreningar till&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Enligt bestämmelserna i denna lag får sådana bostadsföreningar som&lt;br&gt;avses i punkterna 2 och 16 övergångsbestämmelserna till bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1971:479) omregistreras till bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen prövar fråga om omregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Omregistrering får ske under förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bostadsföreningen har beslutat ändra innehållet i sina stadgar i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med bestämmelserna i bostadsrättslagen (1991:0000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att bostadsföreningen har utsett styrelse och revisor för bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen i enlighet med bestämmelserna i 9 kap. 12 och 26 §§ bostads-&lt;br&gt;rättslagen samt att de förutsättningar i övrigt som anges i 1 kap. 2 § nämnda&lt;br&gt;lag för registrering av en bostadsrättsförening är uppfyllda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att bostadsföreningen har beslutat ändra sin firma enligt 9 kap. 6 §&lt;br&gt;bostadsrättslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att en sådan ekonomisk plan som anges i 4 § denna lag har upprättats&lt;br&gt;och inges tillsammans med föreningens anmälan om omregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om registreringen av bostadsföreningen och den ekonomiska&lt;br&gt;planen skall i övrigt tillämpas bestämmelserna om registrering i 9 kap. 31 §&lt;br&gt;bostadsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett beslut av bostadsföreningen i de frågor som avses i 2 § första stycket&lt;br&gt;1-3 skall fattas på en föreningsstämma enligt bestämmelserna i 7 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar. Detsamma gäller andra beslut som&lt;br&gt;föreningen fattar med anledning av omregistreringen. Bestämmelserna om&lt;br&gt;viss majoritet i 15 § andra stycket sista meningen nämnda kap. skall dock inte&lt;br&gt;gälla. Inte heller skall sådana villkor i stadgarna som går längre än vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 14 och 15 §§ nämnda kap. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket får verkan från och med den dag då beslutet&lt;br&gt;om omregistrering har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Innan ett beslut fattas enligt 3 §, skall bostadsföreningens styrelse ha&lt;br&gt;upprättat en förenklad ekonomisk plan för föreningens verksamhet. I planen&lt;br&gt;skall en beräkning göras av bostadsföreningens behållna tillgångar. Med&lt;br&gt;utgångspunkt i beräkningen skall insatsen fördelas på de kommande bostads-&lt;br&gt;rätterna efter den andel i bostadsföreningen som belöper på varje medlem.&lt;br&gt;Beslutar föreningsstämman om annan fördelningsgrund, skall planen ändras i&lt;br&gt;enlighet med beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen skall hållas tillgänglig vid föreningsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om upprättandet av och innehållet i den ekonomiska&lt;br&gt;planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När ett beslut om omregistrering har vunnit laga kraft, skall de lägen-&lt;br&gt;heter som av bostadsföreningen varit upplåtna med sådan rätt som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;385&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2 eller 16 övergångsbestämmelserna till bostadsrättslagen (1971:479) i Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stället anses upplåtna med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsföreningens styrelse skall genast utfärda bevis till bostads-&lt;br&gt;rättshavama om bostadsrätterna. Beviset skall innehålla de uppgifter om&lt;br&gt;lägenheten som enligt 9 kap. 10 § bostadsrättslagen (1991:0000) skall anges i&lt;br&gt;den lägenhetsförteckning som styrelsen skall föra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;386&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till&lt;br&gt;fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 6,9 och 12 §§ lagen (1982:352) om rätt till&lt;br&gt;fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hyresgäster har intresse av att förvärva fast egendom för ombildning&lt;br&gt;av hyresrätt till bostadsrätt fär detta anmälas till inskrivningsmyndigheten för&lt;br&gt;anteckning i fastighetsboken. Intresseanmälan skall för hyresgästernas&lt;br&gt;räkning göras av en bostadsrättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till anmälan skall fogas intyg av&lt;br&gt;föreningens styrelse om antalet&lt;br&gt;lägenheter i den fasta egendom som&lt;br&gt;omfattas av anmälningen samt om&lt;br&gt;att hyresgästerna i minst tvä tredje-&lt;br&gt;delar av de uthyrda lågenheterna&lt;br&gt;skriftligen har förklarat sig intresse-&lt;br&gt;rade av en ombildning av hyresrätt&lt;br&gt;till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen skall till sin anmälan&lt;br&gt;foga ett intyg av föreningens styrelse&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hur mänga lågenheter som&lt;br&gt;finns i den fasta egendom som an-&lt;br&gt;mälan omfattar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att hyresgästerna i minst tvä&lt;br&gt;tredjedelar av de uthyrda lägen-&lt;br&gt;heterna är medlemmar i bostadsrätts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningen och att de skriftligen har&lt;br&gt;förklarat sig intresserade av en om-&lt;br&gt;bildning av hyresrätt till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fast egendom, som utgör en&lt;br&gt;hyreshusenhet och för vilken en&lt;br&gt;intresseanmälan gäller, får inte&lt;br&gt;överlåtas helt eller delvis genom köp&lt;br&gt;eller byte utan att den bostadsrätts-&lt;br&gt;förening som har gjort intresse-&lt;br&gt;anmälan har erbjudits att förvärva&lt;br&gt;hela hyreshusenheten. Ett sådant&lt;br&gt;erbjudande kallas hembud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fast egendom, som utgör en&lt;br&gt;hyreshusenhet och för vilken en&lt;br&gt;intresseanmälan gäller, får inte&lt;br&gt;överlåtas helt eller delvis genom köp&lt;br&gt;eller byte utan att den bostadsrätts-&lt;br&gt;förening som har gjort intresse-&lt;br&gt;anmälan har erbjudits att förvärva&lt;br&gt;hela hyreshusenheten. Ett sådant&lt;br&gt;erbjudande kallas hembud. Vad som&lt;br&gt;sägs om överlätelse skall ifråga om&lt;br&gt;hembud gälla åven övergång genom&lt;br&gt;tillskott till bolag eller förening,&lt;br&gt;utdelning eller skifte från bolag eller&lt;br&gt;förening samt fusion enligt 14 kap. 1&lt;br&gt;eller 2 &amp;nbsp;§ aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse får ske utan hembud till bostadsrättsföreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om bostadsrättsföreningen godkänner överlåtelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om staten eller en kommun förvärvar egendomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:302.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om förvärvaren är gift med överlåtaren eller om förvärvaren eller, när&lt;br&gt;makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om förvärvet sker genom&lt;br&gt;inrop på exekutiv auktion eller&lt;br&gt;offentlig auktion enligt lagen&lt;br&gt;(1904:48 s. 1) om samäganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om förvärvet sker genom&lt;br&gt;inrop på exekutiv auktion eller&lt;br&gt;offentlig auktion enligt lagen&lt;br&gt;(1904:48 s. 1) om samäganderätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om överlåtelsen avser andel&lt;br&gt;ochförvärvaren redan äger en andel i&lt;br&gt;egendomen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hembud behövs inte heller, om ett förvärv av bostadsrättsföreningen&lt;br&gt;skulle vara oskäligt med hänsyn till förhållandet mellan överlåtaren och en&lt;br&gt;annan förvärvare än bostadsrättsföreningen eller villkoren för eller omstän-&lt;br&gt;digheterna vid en sådan överlåtelse. Frågan om hembud behövs prövas av&lt;br&gt;hyresnämnden på begäran av fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningars beslut att förvärva&lt;br&gt;hyresfastigheter för ombildning av&lt;br&gt;hyresrätt till bostadsrätt finns i&lt;br&gt;60 a § bostadsrättslagen (1971:479).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningars beslut att förvärva&lt;br&gt;hyresfastigheter för ombildning av&lt;br&gt;hyresrätt till bostadsrätt finns i&lt;br&gt;9 kap. 19-22 §§ bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:0000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om hembudet har upphört&lt;br&gt;att gälla får överlätelse genom köp&lt;br&gt;eller byte till någon annan än den&lt;br&gt;bostadsrättsförening som har gjort&lt;br&gt;intresseanmälan inte ske medan för-&lt;br&gt;eningens intresseanmälan gäller, om&lt;br&gt;köpeskillingen är lägre eller vill-&lt;br&gt;koren för överlåtelsen sammantagna&lt;br&gt;är avsevärt ogynnsammare för&lt;br&gt;fastighetsägaren än vad som angavs&lt;br&gt;vid hembudet. Har fastighetsägaren&lt;br&gt;sedan ett hembud upphört att gälla&lt;br&gt;gjort ett nytt hembud, enligt vilket&lt;br&gt;köpeskillingen är lägre eller vill-&lt;br&gt;koren eljest ogynnsammare för&lt;br&gt;fastighetsägaren, och upphör även&lt;br&gt;detta hembud att gälla, skall första&lt;br&gt;meningen tillämpas på det nya hem-&lt;br&gt;budet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om hembudet har upphört&lt;br&gt;att gälla får, sä länge föreningens&lt;br&gt;intresseanmälan gäller, en sädan&lt;br&gt;överlätelse eller övergäng som avses&lt;br&gt;i 6 § första stycket inte ske till någon&lt;br&gt;annan än den bostadsrättsförening&lt;br&gt;som har gjort intresseanmälan, om&lt;br&gt;köpeskillingen är lägre eller villkoren&lt;br&gt;för överlåtelsen sammantagna är&lt;br&gt;avsevärt ogynnsammare för fastig-&lt;br&gt;hetsägaren än vad som angavs vid&lt;br&gt;hembudet. En sädan överlätelse fär&lt;br&gt;inte heller ske om ett villkor som&lt;br&gt;angavs vid hembudet är oskäligt mot&lt;br&gt;föreningen. Har fastighetsägaren&lt;br&gt;sedan ett hembud upphört att gälla&lt;br&gt;gjort ett nytt hembud, enligt vilket&lt;br&gt;köpeskillingen är lägre eller villkoren&lt;br&gt;pä annat sätt ogynnsammare för fas-&lt;br&gt;tighetsägaren, och upphör även detta&lt;br&gt;hembud att gälla, skall första och&lt;br&gt;andra meningarna tillämpas på det&lt;br&gt;nya hembudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall äga motsvarande tillämpning om överlåtelsen avser&lt;br&gt;andel av hyreshusenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;388&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förbudet i första stycket äger 6 § andra och tredje styckena mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning. Om något undantag inte föreligger, är överlåtaren&lt;br&gt;skyldig att inhämta hyresnämndens tillstånd till överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre lag gäller i fråga om en intresseanmälan som har gjorts före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 7 övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1984: 694) om ändring i jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Om det föreligger särskilda&lt;br&gt;skäl, kan länsstyrelsen ge en för-&lt;br&gt;ening eller ett aktiebolag som avses i&lt;br&gt;punkt 16 i övergångsbestämmelser-&lt;br&gt;na till bostadsrättslagen (1971:479)&lt;br&gt;tillstånd att tillämpa avtalsklausul&lt;br&gt;som strider mot 12 kap. 15 § andra&lt;br&gt;stycket första meningen eller 19 §.&lt;br&gt;Tillstånd som har meddelats enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser gäller även efter&lt;br&gt;ikraftträdandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, kan länsstyrelsen ge en juri&lt;br&gt;disk person som avses i punkt&lt;br&gt;5 övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1991:0000) till-&lt;br&gt;stånd att tillämpa avtalsklausul som&lt;br&gt;strider mot 12 kap. 15 § andra&lt;br&gt;stycket första meningen eller 19 §.&lt;br&gt;Tillstånd som har meddelats enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser gäller även efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; 12 kap. omtryckt 1984:694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 § äktenskapsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;br&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med makars gemensamma bostad avses i denna balk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fast egendom som makarna eller nägon av dem äger eller innehar med&lt;br&gt;tomträtt, om det finns en byggnad pä egendomen som är avsedd som makar-&lt;br&gt;nas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta&lt;br&gt;ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fast egendom som makarna eller nägon av dem innehar med nyttjande-&lt;br&gt;rätt i förening med byggnad på egendomen som makarna eller nägon av dem&lt;br&gt;äger, om byggnaden är avsedd som makarnas gemensamma hem och egen-&lt;br&gt;domen innehas huvudsakligen för detta ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnad eller del av byggnad som makarna eller någon av dem innehar&lt;br&gt;med hyresrätt, bostadsrätt eller annan liknande rätt, om byggnaden eller&lt;br&gt;byggnadsdelen är avsedd som makamas gemensamma hem och innehas&lt;br&gt;huvudsakligen for detta ändamäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna balk sägs om&lt;br&gt;bostadsrätt skall gälla även sädan rätt&lt;br&gt;till framtida upplåtelse av bostadsrätt&lt;br&gt;som avses i 5 kap. bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991: 0000), om rätten gäller en&lt;br&gt;lägenhet som är avsedd som&lt;br&gt;makarnas gemensamma hem och&lt;br&gt;skall innehas huvudsakligen för detta&lt;br&gt;ändamäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med makars gemensamma bohag avses i denna balk möbler, hushålls-&lt;br&gt;maskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet.&lt;br&gt;Till gemensamt bohag räknas inte sådant bohag som används uteslutande för&lt;br&gt;den ena makens bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till makars gemensamma bostad och bohag räknas inte egendom som&lt;br&gt;används huvudsakligen för fritidsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder&lt;br&gt;och hyresnämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 5, 11, 15, 22 och 23 §§ lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämnder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd som avses i 12 kap. 68 § jordabalken har till uppgift att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medla i hyres- eller bostadsrättstvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva tvist om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § andra stycket,&lt;br&gt;ändrad användning av lokal enligt 12 kap. 23 § andra stycket, skadestånd&lt;br&gt;enligt 12 kap. 24 a §, överlåtelse av hyresrätt enligt 12 kap. 34-37 §§,&lt;br&gt;upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 12 kap. 40 §, förlängning av&lt;br&gt;hyresavtal enligt 12 kap. 49 §, hyresvillkor enligt 12 kap. 54 §, åter-&lt;br&gt;betalning av hyra och fastställande av hyra enligt 12 kap. 55 b §, uppskov&lt;br&gt;med avflyttning enligt 12 kap. 59 § eller föreläggande enligt 12 kap. 64 §,&lt;br&gt;allt jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22-24 §§ hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva tvist om hyresvillkor&lt;br&gt;enligt 7 § sista stycket, upplåtelse av&lt;br&gt;lägenhet i andra hand enligt 30 §&lt;br&gt;andra stycket eller medlemskap&lt;br&gt;enligt 52 §, allt bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1971:479),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva tvist om upplåtelse av&lt;br&gt;bostadsrätt enligt 4 kap. 6 §, villkor&lt;br&gt;för upplåtelse enligt 4 kap. 6 §,&lt;br&gt;hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §,&lt;br&gt;upplåtelse av lägenhet i andra hand&lt;br&gt;enligt 7 kap. 11 §, medlemskap&lt;br&gt;enligt 11 kap. 1 § eller utdömande&lt;br&gt;av vite enligt 11 kap. 7 §, allt&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1991:0000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pröva fråga om godkännande&lt;br&gt;av överenskommelse som avses i&lt;br&gt;12 kap. 1 § femte stycket, 45 eller&lt;br&gt;56 § jordabalken eller av beslut som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 16 § första stycket 1&lt;br&gt;och 2 bostadsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pröva fråga om godkännande&lt;br&gt;av överenskommelse som avses i&lt;br&gt;12 kap. 1 § femte stycket, 45 eller&lt;br&gt;56 § jordabalken eller av beslut som&lt;br&gt;avses i 60 § första stycket 1&lt;br&gt;bostadsrättslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt hyres-&lt;br&gt;förhandlingslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. pröva frågor enligt bostadssaneringslagen (1973:531) och bostadsför-&lt;br&gt;valtningslagen (1977:792),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. pröva frågor enligt lagen (1987:1274) om kommunal bostads-&lt;br&gt;anvisningsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Lagen omtryckt 1985: 660.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988: 928.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende upptages av den hyresnämnd inom vars område fastigheten är&lt;br&gt;belägen. Ärende som avses i 10, 17 eller 18 § lagen om förvärv av hyres-&lt;br&gt;fastighet m.m. upptages dock av hyresnämnden i den ort där bolagets styrelse&lt;br&gt;har sitt säte eller, i fråga om handelsbolag, där förvaltningen föres.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd består av lagfaren&lt;br&gt;ordförande och två andra ledamöter,&lt;br&gt;om ej annat följer av tredje stycket.&lt;br&gt;Av de senare ledamöterna skall den&lt;br&gt;ene vara väl förtrogen med för-&lt;br&gt;valtning av hyresfastighet och den&lt;br&gt;andre vara väl förtrogen med&lt;br&gt;bostadshyresgästers förhållanden&lt;br&gt;eller, när ärendet rör annan lägenhet&lt;br&gt;än bostadslägenhet, med närings-&lt;br&gt;idkande hyresgästers förhållanden. I&lt;br&gt;ärenden enligt 52 § eller 60 §&lt;br&gt;första stycket 1 bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1971:479) skall vad som sagts nu&lt;br&gt;om hyresfastighet och hyresgästers&lt;br&gt;förhållanden i stället avse bostads-&lt;br&gt;rättsfastighet och bostadsrätts-&lt;br&gt;havares förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd består av lagfaren&lt;br&gt;ordförande och två andra ledamöter,&lt;br&gt;om ej annat följer av tredje stycket.&lt;br&gt;Av de senare ledamöterna skall den&lt;br&gt;ene vara väl förtrogen med för-&lt;br&gt;valtning av hyresfastighet och den&lt;br&gt;andre vara väl förtrogen med&lt;br&gt;bostadshyresgästers förhållanden&lt;br&gt;eller, när ärendet rör annan lägenhet&lt;br&gt;än bostadslägenhet, med närings-&lt;br&gt;idkande hyresgästers förhållanden. I&lt;br&gt;ärenden enligt 4 kap. 6 §, 9 kap.&lt;br&gt;16 § första stycket 1 och 2 eller&lt;br&gt;11 kap. 1 eller 7 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:0000) skall vad som sagts nu&lt;br&gt;om hyresfastighet och hyresgästers&lt;br&gt;förhållanden i stället avse bostads-&lt;br&gt;rättsfastighet och bostadsrättshavares&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd får anlita expert att biträda nämnden, om ärendets beskaffen-&lt;br&gt;het eller annat särskilt skäl föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § andra - fjärde styckena äger motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning i fråga om hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan förordna att i hyresnämnd skall finnas flera avdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om hyresnämnd gäller i tillämpliga delar även avdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör ärende som avskrivits enligt&lt;br&gt;10 § första stycket första punk-&lt;br&gt;ten tvist som avses i 9 kap. 10 §,&lt;br&gt;10 kap. 6 a § eller 12 kap.&lt;br&gt;49 eller 54 § jordabalken, 22&lt;br&gt;eller 24 § hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304), 5 § lagen (1957:390)&lt;br&gt;om fiskearrenden, 52 § bostads&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör ärende som avskrivits enligt&lt;br&gt;10 § första stycket första punk-&lt;br&gt;ten tvist som avses i 9 kap. 10 §,&lt;br&gt;10 kap. 6a§ eller 12 kap.&lt;br&gt;49 eller 54 § jordabalken, 22&lt;br&gt;eller 24 § hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304), 5 § lagen (1957:390)&lt;br&gt;om fiskearrenden, 11 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:663.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättslagen (1971:479) eller 18 §&lt;br&gt;jaktlagen (1987:259) skall nämnden&lt;br&gt;återuppta ärendet på ansökan av&lt;br&gt;sökanden. Ansökan görs skriftligen&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag&lt;br&gt;beslutet om avskrivning meddela-&lt;br&gt;des.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir sökanden ånyo, får ärendet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsrättslagen (1991:0000) eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § jaktlagen (1987:259) skall&lt;br&gt;nämnden återuppta ärendet på&lt;br&gt;ansökan av sökanden. Ansökan görs&lt;br&gt;skriftligen inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet om avskrivning med-&lt;br&gt;delades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ke återupptagas på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har parterna avtalat att tvist skall avgöras av skiljemän utan förbehåll om&lt;br&gt;rätt för partema att klandra skiljedomen och har, vid arrendetvist, arrende-&lt;br&gt;nämnden eller, vid hyres- eller bostadsrättstvist, hyresnämnden utsetts till&lt;br&gt;skiljenämnd, skall nämnden på ansökan avgöra tvisten genom skiljedom, om&lt;br&gt;ej hinder möter enligt 1 § andra stycket lagen (1929: 145) om skiljemän. Om&lt;br&gt;sådan ansökan gäller 8 §. Har tvisten redan hänskjutits till nämnd, kan&lt;br&gt;skiljedom dock påkallas muntligen inför nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som nämnd har att&lt;br&gt;avgöra genom skiljedom gäller lagen&lt;br&gt;om skiljemän, i den mån ej annat&lt;br&gt;följer av denna lag. Vardera parten&lt;br&gt;svarar för sin kostnad i tvist som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 10 eller 14 §,&lt;br&gt;10 kap. 6 § eller 12 kap. 49 eller&lt;br&gt;54 § jordabalken, 5 § lagen&lt;br&gt;(1957: 390) om fiskearrenden eller&lt;br&gt;7 £ sista stycket bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1971:479).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende som nämnd har att&lt;br&gt;avgöra genom skiljedom gäller lagen&lt;br&gt;om skiljemän, i den mån ej annat&lt;br&gt;följer av denna lag. Vardera parten&lt;br&gt;svarar för sin kostnad i tvist som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 10 eller 14 §,&lt;br&gt;10 kap. 6 § eller 12 kap. 49 eller&lt;br&gt;54 § jordabalken, 5 § lagen&lt;br&gt;(1957: 390) om fiskearrenden eller&lt;br&gt;4 kap. 9 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991: 0000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nämnd äger, sedan tid&lt;br&gt;för klander eller besvär utgått när&lt;br&gt;talan får föras mot beslutet,&lt;br&gt;rättskraft, såvitt därigenom avgjorts&lt;br&gt;fråga som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 2 eller 5 eller 4 § första&lt;br&gt;stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller&lt;br&gt;9. Vad som sagts nu gäller dock ej&lt;br&gt;beslut, varigenom ansökan om&lt;br&gt;åtgärdsföreläggande enligt 12 kap.&lt;br&gt;16 § andra stycket eller tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nämnd äger, sedan tid&lt;br&gt;för klander eller besvär utgått när&lt;br&gt;talan får föras mot beslutet,&lt;br&gt;rättskraft, såvitt därigenom avgjorts&lt;br&gt;fråga som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 2 eller 5 eller 4 § första&lt;br&gt;stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller&lt;br&gt;9. Vad som sagts nu gäller dock ej&lt;br&gt;beslut, varigenom ansökan om&lt;br&gt;åtgärdsföreläggande enligt 12 kap.&lt;br&gt;16 § andra stycket eller tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1984:679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1988:928.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;394&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 12 kap. 23 § andra stycket,&lt;br&gt;34-37 eller 40 § jordabalken eller&lt;br&gt;30 § andra stycket bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1971: 479) eller ansökan om&lt;br&gt;uppskov enligt 12 kap. 59 §&lt;br&gt;jordabalken eller ansökan om förbud&lt;br&gt;eller medgivande som avses i 2 a §&lt;br&gt;bostadssaneringslagen (1973: 531)&lt;br&gt;eller yrkande om rätt till&lt;br&gt;förhandlingsordning enligt 9 §&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen (1978: 304)&lt;br&gt;eller ansökan om anvisningsrätt&lt;br&gt;enligt 3 § lagen (1987: 1274) om&lt;br&gt;kommunal bostadsanvisningsrätt&lt;br&gt;lämnats utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 27 och 28&lt;br&gt;omprövning av beslut skall inte tillän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 12 kap. 23 § andra stycket,&lt;br&gt;34-37 eller 40 § jordabalken eller 7&lt;br&gt;kap. 11 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991: 0000) eller ansökan om&lt;br&gt;uppskov enligt 12 kap. 59 §&lt;br&gt;jordabalken eller ansökan om forbud&lt;br&gt;eller medgivande som avses i 2 a §&lt;br&gt;bostadssaneringslagen (1973: 531)&lt;br&gt;eller yrkande om rätt till&lt;br&gt;förhandlingsordning enligt 9 §&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen (1978: 304)&lt;br&gt;eller ansökan om anvisningsrätt&lt;br&gt;enligt 3 § lagen (1987: 1274) om&lt;br&gt;kommunal bostadsanvisningsrätt&lt;br&gt;lämnats utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningslagen (1986:223) om&lt;br&gt;is hos nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullföljd av talan mot hyres-&lt;br&gt;nämndens beslut i ärende enligt&lt;br&gt;12 kap. jordabalken eller hyres-&lt;br&gt;förhandlingslagen (1978:304) eller i&lt;br&gt;ärende angående bostadsrätt,&lt;br&gt;bostadssanering eller särskild för-&lt;br&gt;valtning eller i ärende enligt lagen&lt;br&gt;(1975:1132) om förvärv av hyres-&lt;br&gt;fastighet m.m., enligt lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bostads-&lt;br&gt;anvisningsrätt eller lagen (1982:352)&lt;br&gt;om rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt finns&lt;br&gt;bestämmelser i 12 kap. 70 § jorda-&lt;br&gt;balken, 31 § hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen, 76 § bostadsråttslagen&lt;br&gt;(1971:479), 21 § bostadssane-&lt;br&gt;ringslagen (1973:531), 34 § bo-&lt;br&gt;stadsförvaltningslagen (1977:792),&lt;br&gt;25 § lagen om förvärv av hyres-&lt;br&gt;fastighet m.m., &amp;nbsp;16 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:1274) om kommunal bostads-&lt;br&gt;anvisningsrätt samt 15 § lagen om&lt;br&gt;rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullföljd av talan mot hyres-&lt;br&gt;nämndens beslut i ärende enligt&lt;br&gt;12 kap. jordabalken eller hyres-&lt;br&gt;förhandlingslagen (1978:304) eller i&lt;br&gt;ärende angående bostadsrätt,&lt;br&gt;bostadssanering eller särskild för-&lt;br&gt;valtning eller i ärende enligt lagen&lt;br&gt;(1975:1132) om förvärv av hyres-&lt;br&gt;fastighet m.m., enligt lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bostads-&lt;br&gt;anvisningsrätt eller lagen (1982:352)&lt;br&gt;om rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt finns&lt;br&gt;bestämmelser i 12 kap. 70 §&lt;br&gt;jordabalken, 31 § hyresförhand-&lt;br&gt;lingslagen, 11 kap. 3 § bostadsrätts-&lt;br&gt;lagen (1991:0000), 21 § bostadssa-&lt;br&gt;neringslagen (1973:531), 34 § bo-&lt;br&gt;stadsförvaltningslagen (1977:792),&lt;br&gt;25 § lagen om förvärv av hyres-&lt;br&gt;fastighet m.m., &amp;nbsp;16 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:1274) om kommunal bostads-&lt;br&gt;anvisningsrätt samt 15 § lagen om&lt;br&gt;rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:1278.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;395&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens yttrande enligt 12 a § första stycket fär inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut får överklagas genom besvär hos bostads-&lt;br&gt;domstolen, om nämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ansökan som avses i 8, 11, 14—16, 16 a, 16 c, 16 d eller&lt;br&gt;16 e §, eller avvisat besvär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avskrivit ärende enligt 8-10, 15 a, 16, 16 a, 16 c, 16 d eller 16 e §,&lt;br&gt;dock ej när ärendet kan återupptagas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnat angående ersättning för någons medverkan i ärendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iaktta föreläggande&lt;br&gt;eller ådömt straff för förseelse i förfarandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 3 i fråga som gäller allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En besvärshandling som avses i tredje stycket skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handläggningen hos hyresnämnden av en besvärshandling som&lt;br&gt;avses i första eller tredje stycket tillämpas bestämmelserna i 52 kap. 2 och&lt;br&gt;4 §§ rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973:531)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 25 § bostadssaneringslagen (1973:531) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 5&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan&lt;br&gt;länsstyrelsen medge undantag från&lt;br&gt;tillämpningen av lagen i fråga om&lt;br&gt;fastighet, vilken ägs av förening&lt;br&gt;eller aktiebolag som avses i punkt&lt;br&gt;16 övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1971:479).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan&lt;br&gt;länsstyrelsen medge undantag från&lt;br&gt;tillämpningen av lagen i fråga om&lt;br&gt;fastighet, vilken ägs av en juridisk&lt;br&gt;person som avses i punkt 5&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1991:0000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1974:821.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1974:1082)&lt;br&gt;om bostadsdomstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1974:1082) om bostadsdomstol&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträder bostadsdomstolen med sju ledamöter, är tre av dem lag-&lt;br&gt;farna ledamöter och fyra av dem intresseledamöter. En av de lagfarna leda-&lt;br&gt;möterna är därvid ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresseledamötema skall två&lt;br&gt;vara väl förtrogna med förvaltning&lt;br&gt;av hyresfastigheter eller, när målet&lt;br&gt;rör prövning av en fråga enligt 52 §&lt;br&gt;eller 60 § första stycket 1 bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1971:479), av bostads-&lt;br&gt;rättsfastigheter. Om målet rör en&lt;br&gt;hyresfastighet som ägs av staten, en&lt;br&gt;kommun, en landstingskommun, ett&lt;br&gt;kommunalförbund, ett allmännyttigt&lt;br&gt;bostadsföretag eller ett aktiebolag,&lt;br&gt;som helt ägs av en kommun eller en&lt;br&gt;landstingskommun, skall dessa&lt;br&gt;ledamöter företrädesvis vara väl&lt;br&gt;förtrogna med förvaltning av hyres-&lt;br&gt;fastigheter som tillhör andra än&lt;br&gt;enskilda. Om målet rör en hyres-&lt;br&gt;fastighet som ägs av någon enskild,&lt;br&gt;skall de företrädesvis vara väl för-&lt;br&gt;trogna med förvaltning av sådana&lt;br&gt;fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De återstående två intresseleda-&lt;br&gt;mötema skall vara väl förtrogna med&lt;br&gt;hyresgästers eller bostadsrätts-&lt;br&gt;havares förhållanden. Om målet rör&lt;br&gt;prövning av en fråga enligt 12 kap.&lt;br&gt;36 § jordabalken, skall dessa leda-&lt;br&gt;möter vara väl förtrogna med&lt;br&gt;näringsidkande hyresgästers för-&lt;br&gt;hållanden. Om målet rör prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresseledamötema skall två&lt;br&gt;vara väl förtrogna med förvaltning&lt;br&gt;av hyresfastigheter eller, när målet&lt;br&gt;rör prövning av en fråga enligt 4&lt;br&gt;kap. 6 §,9 kap. 16 § första stycket 1&lt;br&gt;eller 2 eller 11 kap. 1 eller 7 §&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1991.0000) av&lt;br&gt;bostadsrättsfastigheter. Om målet rör&lt;br&gt;en hyresfastighet som ägs av staten,&lt;br&gt;en kommun, en landstingskommun,&lt;br&gt;ett kommunalförbund, ett allmän-&lt;br&gt;nyttigt bostadsföretag eller ett aktie-&lt;br&gt;bolag, som helt ägs av en kommun&lt;br&gt;eller en landstingskommun, skall&lt;br&gt;dessa ledamöter företrädesvis vara&lt;br&gt;väl förtrogna med förvaltning av&lt;br&gt;hyresfastigheter som tillhör andra än&lt;br&gt;enskilda. Om målet rör en&lt;br&gt;hyresfastighet som ägs av någon&lt;br&gt;enskild, skall de företrädesvis vara&lt;br&gt;väl förtrogna med förvaltning av&lt;br&gt;sådana fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De återstående två intresseleda-&lt;br&gt;mötema skall vara väl förtrogna med&lt;br&gt;hyresgästers eller bostadsrätts-&lt;br&gt;havares förhållanden. Om målet rör&lt;br&gt;prövning av en fråga enligt 12 kap.&lt;br&gt;36 § jordabalken, skall dessa leda-&lt;br&gt;möter vara väl förtrogna med&lt;br&gt;näringsidkande hyresgästers för-&lt;br&gt;hållanden. Om målet rör prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Senaste lydelse 1989:664.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;398&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en fråga enligt 52 .? eller 60 §&lt;br&gt;första stycket 1 bostadsrättslagen,&lt;br&gt;skall de vara väl förtrogna med&lt;br&gt;bostadsrättshavares förhållanden. I&lt;br&gt;andra mål skall de vara väl förtrogna&lt;br&gt;med bostadshyresgästers förhållan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en fråga enligt 4 kap. 6 §, 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § första stycket 1 eller 2 eller 11&lt;br&gt;kap. 1 eller 7 $ bostadsrättslagen,&lt;br&gt;skall de vara väl förtrogna med&lt;br&gt;bostadsrättshavares förhållanden. I&lt;br&gt;andra mål skall de vara väl förtrogna&lt;br&gt;med bostadshyresgästers förhållan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;399&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyres-&lt;br&gt;fastighet m.m&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a om egendomen i annat fall än&lt;br&gt;som anges under 2 förvärvas av en&lt;br&gt;bostadsrättsförening och föreningen&lt;br&gt;har fattat beslut om förvärvet i den&lt;br&gt;ordning som föreskrivs i 9 kap.&lt;br&gt;19 § bostadsrättslagen (1991:0000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd fordras inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om egendomen förvärvas från staten, kommun, landstingskommun&lt;br&gt;eller kommunalförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, aktie-&lt;br&gt;bolag, som helt ägs av kommun eller landstingskommun, allmännyttigt&lt;br&gt;bostadsföretag, folkrörelsekooperativ riksorganisation eller regional folk-&lt;br&gt;rörelsekooperativ organisation av bostadsrättsföreningar eller bostadsrätts-&lt;br&gt;förening ansluten till sådan organisation är förvärvare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. om egendomen i annat fall än&lt;br&gt;som anges under 2 förvärvas av en&lt;br&gt;bostadsrättsförening och föreningen&lt;br&gt;har fattat beslut om förvärvet i den&lt;br&gt;ordning som föreskrivs i 60 a §&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1971:479),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om egendomen enligt medgivande av regeringen förvärvas för kyrkligt&lt;br&gt;ändamål eller fånget prövats enligt lagen (1988:183) om förvaltningen av&lt;br&gt;kyrklig jord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller enligt&lt;br&gt;reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig att åter&lt;br&gt;avyttra egendomen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren&lt;br&gt;eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkom-&lt;br&gt;ling, allt under förutsättning att överlåtaren inte är skyldig att avyttra egen-&lt;br&gt;domen enligt 6 § eller enligt 3 kap. 1 § lagen (1982:618) om utländska&lt;br&gt;förvärv av fast egendom m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om förvärvet skall prövas enligt lagen om utländska förvärv av fast&lt;br&gt;egendom m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983: 438.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2senaste lydelse 1988:196.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 33 § hyresförhandlingslagen (1978:304) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan&lt;br&gt;länsstyrelsen medge undantag från&lt;br&gt;tillämpningen av lagen i fråga om&lt;br&gt;hus som ägs av förening eller&lt;br&gt;aktiebolag som avses i punkt 16&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till bo-&lt;br&gt;stadsrättslagen (1971:479).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger, kan&lt;br&gt;länsstyrelsen medge undantag från&lt;br&gt;tillämpningen av lagen i fråga om&lt;br&gt;hus som ägs av en juridisk person&lt;br&gt;som avses i punkt 5 övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:0000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;401&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv&lt;br&gt;av svenska företag m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1982:617) om utländska förvärv av&lt;br&gt;svenska företag m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;quot;bostadsrättslagen (1971:479)” skall bytas ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;bostadsrättslagen (1991:0000)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1987:420. Senaste lydelse av 3 § 1983:106.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;402&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet&lt;br&gt;med kooperativ hyresrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:1242) om försöksverksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het med kooperativ hyresrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 § och övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall inforas en ny paragraf, 5 §, av följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna lag får regeringen&lt;br&gt;försöksvis lämna ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar tillstånd att utan hinder av&lt;br&gt;bestämmelserna i 79 § bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1971:479) bedriva verk-&lt;br&gt;samhet i vilken föreningen tillämpar&lt;br&gt;villkor som innebär att det med&lt;br&gt;andelsrätt i föreningen följer en rätt&lt;br&gt;att hyra bostadslägenhet (kooperativ&lt;br&gt;hyresrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna lag får regeringen&lt;br&gt;försöksvis lämna ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar tillstånd att utan hinder av&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 8 § bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1991:0000) bedriva verk-&lt;br&gt;samhet i vilken föreningen tillämpar&lt;br&gt;villkor som innebär att det med&lt;br&gt;andelsrätt i föreningen följer en rätt&lt;br&gt;att hyra bostadslägenhet (kooperativ&lt;br&gt;hyresrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens tillstånd eller kom-&lt;br&gt;munens tillstyrkan enligt denna lag&lt;br&gt;skall inte utgöra någon förutsättning&lt;br&gt;för att registrera en ekonomisk för-&lt;br&gt;ening som skall bedriva verksamhet&lt;br&gt;med kooperativ hyresrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 ja- Denna lag träder i kraft den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1987 och gäller till utgången nuari 1987 och gäller till utgången av&lt;br&gt;av år 1991. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som har meddelats enligt denna lag skall fortfarande gälla efter ut-&lt;br&gt;gången av lagens giltighetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;403&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:232) om sambors&lt;br&gt;gemensamma hem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1987:232) om sambors gemensamma&lt;br&gt;hem skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sambors gemensamma bostad avses i denna lag, om inte annat följer&lt;br&gt;av 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fast egendom som samborna eller någon av dem äger eller innehar med&lt;br&gt;tomträtt, om det finns en byggnad på egendomen som är avsedd som sam-&lt;br&gt;bornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta&lt;br&gt;ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fast egendom som samborna eller någon av dem innehar med nyttjande-&lt;br&gt;rätt i förening med byggnad på egendomen som samborna eller någon av dem&lt;br&gt;äger, om byggnaden är avsedd som sambomas gemensamma hem och egen-&lt;br&gt;domen innehas huvudsakligen för detta ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnad eller del av byggnad som samborna eller någon av dem innehar&lt;br&gt;med hyresrätt, bostadsrätt eller annan liknande rätt om byggnaden eller bygg-&lt;br&gt;nadsdelen är avsedd som sambornas gemensamma hem och innehas huvud-&lt;br&gt;sakligen för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag sägs om&lt;br&gt;bostadsrätt skall gälla även sädan rätt&lt;br&gt;till framlida upplåtelse av bostadsrätt&lt;br&gt;som avses i 5 kap. bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991: 0000), om rätten gäller en&lt;br&gt;lägenhet som år avsedd som&lt;br&gt;sambornas gemensamma hem och&lt;br&gt;skall innehas huvudsakligen för detta&lt;br&gt;ändamäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samborna får i en av dem båda undertecknad handling anmäla till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten att en fastighet som är lagfaren för en av dem eller en&lt;br&gt;tomträtt för vilken en av dem är inskriven som innehavare är gemensam&lt;br&gt;bostad för dem båda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;404&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än&lt;br&gt;hälften av de avgivna röstema eller, vid lika röstetal, den mening som ord-&lt;br&gt;föranden biträder. Vid val anses den vald som har fått de flesta röstema. Vid&lt;br&gt;lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas av stämman&lt;br&gt;innan valet förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller föreskrivs i&lt;br&gt;stadgarna. Beträffande beslut som avses i 14 och 15 §§ kan dock i stadgarna&lt;br&gt;endast föreskrivas villkor som går längre än som anges i dessa paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1991:0000) om&lt;br&gt;omregistrering av vissa bostadsför-&lt;br&gt;eningar till bostadsrättsföreningar&lt;br&gt;gäller särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;beslut av en föreningsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;405&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella&lt;br&gt;sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i lagen (1987: 813) om homosexuella sambor&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;&amp;quot;bostadsrättslagen (1971:479)&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:0000)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:674.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;406&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal&lt;br&gt;bostadsanvisningsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1987:1274) om kommunal bostads-&lt;br&gt;anvisningsrätt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen inte anvisar någon bostadssökande eller om husägaren inte&lt;br&gt;godtar den bostadssökande som kommunen anvisar eller inte kan träffa avtal&lt;br&gt;med denne, är husägaren skyldig att upplåta lägenheten till kommunen om&lt;br&gt;kommunen begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat inte avtalas, skall&lt;br&gt;upplåtelse till kommunen anses ha&lt;br&gt;skett vid den tidpunkt då kom-&lt;br&gt;munens begäran enligt första stycket&lt;br&gt;kommit husägaren till handa och på&lt;br&gt;de villkor som angetts i meddelandet&lt;br&gt;enligt 7 §. Om upplåtelsen avser&lt;br&gt;bostadsrätt, skall den dock inte&lt;br&gt;anses ha skett innan de förut-&lt;br&gt;sättningar är uppfyllda som anges i&lt;br&gt;3 och 5 §§ bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1971:479).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat inte avtalas, skall&lt;br&gt;upplåtelse till kommunen anses ha&lt;br&gt;skett vid den tidpunkt då kom-&lt;br&gt;munens begäran enligt första stycket&lt;br&gt;kommit husägaren till handa och på&lt;br&gt;de villkor som angetts i meddelandet&lt;br&gt;enligt 7 §. Om upplåtelsen avser&lt;br&gt;bostadsrätt, skall den dock inte&lt;br&gt;anses ha skett innan de förut-&lt;br&gt;sättningar är uppfyllda som anges i&lt;br&gt;3 kap. 1 § första stycket, 4 eller 5 §&lt;br&gt;samt 4 kap. 2 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:0000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;407&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-01-25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Böret Palm, regeringsrådet Sigvard Berglöf, jus-&lt;br&gt;titierådet Lars K Beckman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 25 oktober 1990 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Ulf Lönnqvist beslutat inhämta lag-&lt;br&gt;rådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bostadsrättslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om omregistrering av vissa bostadsföreningar till&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och&lt;br&gt;hyresnämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973:531),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska&lt;br&gt;företag m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kooperativ hyresrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal&lt;br&gt;bostadsanvisningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessor Ingrid&lt;br&gt;Uggla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till bostadsrättslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till en ny bostadsrättslag innehåller förhållandevis få sakliga ny-&lt;br&gt;heter. De nya bestämmelserna skulle i och för sig kunna fogas in som änd-&lt;br&gt;ringar i 1971 års lag. Denna har emellertid samtidigt arbetats om språkligt och&lt;br&gt;fått en ny disposition. Detta kan givetvis vara till nackdel i tillämpningen så-&lt;br&gt;tillvida att det inte utan vidare kan utläsas om någon saklig ändring är avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;408&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdelningen av bestämmelserna på skilda kapitel som avser enbart medlem- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;skap, upplåtelse, övergång etc. gör det i vissa avseenden svårt att överblicka Bilaga 4&lt;br&gt;vad som i ett konkret fall rör den speciella situationen. Omarbetningen får&lt;br&gt;ändå anses ha sådana fördelar att lagförslagets utformning i huvudsak bör&lt;br&gt;godtas. Lagrådet förordar emellertid i det följande bl.a. vissa ändringar som&lt;br&gt;enbart syftar till att underlätta överblicken över lagens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som tagits upp under 1-7 §§ kan lämpligen sammanföras&lt;br&gt;under rubriken &amp;quot;Grundregler om bostadsrättsföreningar och bostadsrätt&amp;quot;.&lt;br&gt;Lagrådet vill också föreslå en viss omdisposition och utbyggnad av kapitlet&lt;br&gt;av i huvudsak redaktionell natur. Bl.a. bör det framgå tydligare att en bo-&lt;br&gt;stadsrättsförening måste vara registrerad (jfr 9 kap. 2 och 3 §§ i lagförslaget&lt;br&gt;samt 1 kap. 2 § lagen om ekonomiska föreningar). Att upprättande och regist-&lt;br&gt;rering av ekonomisk plan är en förutsättning för upplåtelse av bostadsrätt bör&lt;br&gt;också lämpligen framgå redan av 1 kap. och bestämningen i 3 kap. 1 § av hur&lt;br&gt;antalet lägenheter skall beräknas bör överflyttas dit. En annan grundregel som&lt;br&gt;behövs i 1 kap. för att det väsentliga i systemet skall framgå är den i 6 kap. 1&lt;br&gt;§ första stycket i det remitterade förslaget. Den bestämmelsen reglerar sam-&lt;br&gt;bandet mellan medlemskap och överlåtelse av bostadsrätt från en bostads-&lt;br&gt;rättshavare till en annan och bör lämpligen samordnas med bestämmelsen om&lt;br&gt;sambandet mellan medlemskap och upplåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsregeln i 3 kap. 1 § innefattar en definition av begreppet lägen-&lt;br&gt;het. Denna bör få en vidare syftning och gälla för hela lagen. Genom be-&lt;br&gt;stämningen &amp;quot;inrättad att varaktigt och självständigt användas som bostad eller&lt;br&gt;lokal&amp;quot; bör som fristående lägenheter inte kunna räknas sådana utrymmen där&lt;br&gt;någon egentlig verksamhet inte skall eller kan förekomma, såsom förvarings-&lt;br&gt;skåp, utrymmen inrättade enbart för fastighetens maskinella utrustning,&lt;br&gt;trapphus etc. Garage och större förråds- eller lagerutrymmen bör däremot&lt;br&gt;falla under beteckningen lokal. (Jfr prop. 1981/82:169 s. 95,96 och 104.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan uppmärksammas i detta sammanhang att i lagen - liksom i BRL -&lt;br&gt;termen upplåtelse används enbart när det är fråga om lägenheter som inte re-&lt;br&gt;dan innehas med bostadsrätt - dvs. nya lägenheter eller lägenheter upplåtna&lt;br&gt;med hyresrätt. När en bostadsrättsförening, som tillfälligt innehar en lägenhet&lt;br&gt;med skyldighet att snarast finna ny innehavare (se 7 kap. 33 § i det remitte-&lt;br&gt;rade förslaget, 6 kap. 11 § i lagrådets förslag vid 6 kap.) försäljer lägenheten&lt;br&gt;utgör detta i lagens mening en överlåtelse och inte en upplåtelse. Att reglerna&lt;br&gt;om överlåtelse i sådana fall skall gälla blir givetvis många gånger oegentligt,&lt;br&gt;eftersom de ofta ställer upp villkor om samtycke från föreningen. Detta bör&lt;br&gt;dock inte leda till några komplikationer i tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;409&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 1 kap. 1-7 §§ i det remitterade förslaget jämte rubri- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;ker ersätts med följande: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Grundregler om bostadsråtttföreningar och bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening som har till ändamål&lt;br&gt;att mot ersättning och utan tidsbegränsning upplåta föreningens hus eller del&lt;br&gt;av föreningens hus till nyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bostadsrättsförening skall vara registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering fordras att föreningen har minst fem medlemmar.&lt;br&gt;Dessutom skall föreningen ha antagit stadgar samt utsett styrelse och minst en&lt;br&gt;revisor. Ytterligare bestämmelser om registreringen finns i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Upplåtelser som avses i 1 § får göras endast av bostadsrättsföreningar.&lt;br&gt;En upplåtelse får omfatta mark som ligger i anslutning till ett hus, om marken&lt;br&gt;skall användas som komplement till nyttjandet av huset eller en del av huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrätt är den rätt i föreningen som en medlem har på grund av en&lt;br&gt;upplåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Upplåtelse med bostadsrätt får ske endast till medlemmar i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en bostadsrätt överlåtits från en bostadsrättshavare till en ny inne-&lt;br&gt;havare får denne utöva bostadsrätten endast om han är eller antas till medlem i&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om upprättande och registrering av ekonomisk plan som förutsättning&lt;br&gt;för upplåtelse finns bestämmelser i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering av en ekonomisk plan fordras att det i föreningens hus&lt;br&gt;kommer att finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt.&lt;br&gt;Som lägenhet räknas vaije avskild enhet som är inrättad att varaktigt och&lt;br&gt;självständigt användas som bostad eller lokal. Vid beräkningen skall det dock&lt;br&gt;bortses från garage, lager och andra lägenheter som i första hand används&lt;br&gt;som förvaringsutrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen har fler än ett hus, fordras det för registrering också att hu-&lt;br&gt;sen skall ligga så nära varandra att en ändamålsenlig samverkan kan ske mel-&lt;br&gt;lan bostadsrättshavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I denna lag avses med bostadslägenhet en lägenhet som är avsedd att helt&lt;br&gt;eller till inte oväsentlig del användas som bostad. Med lokal avses annan lä-&lt;br&gt;genhet än bostadslägenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelser som gäller ombildning av hyresrätt till bostadsrätt finns i&lt;br&gt;denna lag och i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning&lt;br&gt;till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om bo-&lt;br&gt;stadsrättsföreningar i den utsträckning som anges i 9 och 10 kap. denna lag.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lagrådets förslag antas måste olika hänvisningar till de skilda paragraferna&lt;br&gt;i 1 kap. ändras. Sådana hänvisningar finns i 3 kap. 1 och 2 §§, 5 kap. 1 §&lt;br&gt;och 9 kap. 1 § samt övergångsbestämmelserna punkterna 4, 7 och 8 (i lag-&lt;br&gt;rådets omarbetning av övergångsbestämmelserna har hänvisningarna än-&lt;br&gt;drats).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Föreningens medlemmar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i sista stycket till 6 kap. 8 § skall avse 6 kap. 9 § om lagrådets&lt;br&gt;förslag vid 6 kap. antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vid 1 kap. framhållit den skillnad som görs i lagförslaget mellan&lt;br&gt;termerna upplåtelse och överlåtelse. Rätt till medlemskap i föreningen vid&lt;br&gt;överlåtelse av bostadsrätt regleras enligt förslaget i 3-7 § §, medan frågan om&lt;br&gt;rätt att bli medlem inför en tilltänkt upplåtelse delats upp på 3 § andra stycket&lt;br&gt;och 8 §. Dispositionen och uttryckssätten i de olika paragraferna ger inte en&lt;br&gt;klar bild av hur bestämmelserna förhåller sig till varandra och det kan inte sä-&lt;br&gt;kert utläsas vad som i alla avseenden skall gälla i de angivna fallen eller vilken&lt;br&gt;rätt som avses föreligga i fall som inte berörs i lagtexten. Medan den som&lt;br&gt;förvärvat bostadsrätt genom överlåtelse i princip skall ha rätt till inträde i för-&lt;br&gt;eningen, om förutsättningarna enligt 3 § försu stycket föreligger, är tanken&lt;br&gt;att det i upplåtelsefall, frånsett föreskrivna undanUg, skall stå föreningen fritt&lt;br&gt;att vägra medlemskap. Lagrådet lägger sist i detta avsnitt fram ett förslag till&lt;br&gt;en omarbetning av 3, 4 och 8 §§ samt till en ny 9 §. Lagrådets förslag inne-&lt;br&gt;håller en viss sakliga ändring när det gäller förhandsavtal enligt vad som sägs&lt;br&gt;i det följande men avses i övrigt inte innebära några ändringar i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till omarbetningen föreslår lagrådet att rubrikerna ändras så att&lt;br&gt;dels rubriken över 1 § får lydelsen &amp;quot;Allmänna bestämmelser om medlem-&lt;br&gt;skap&amp;quot;, dels två nya rubriker införs, en närmast före 3 § med lydelsen &amp;quot;Rätt till&lt;br&gt;medlemskap vid överlåtelse&amp;quot; och en närmast före 8 § med lydelsen &amp;quot;Rätt till&lt;br&gt;medlemskap vid upplåtelse&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § andra stycket första punkten i remissens förslag gäller bestäm-&lt;br&gt;melserna i första stycket om rätt till medlemskap på vissa villkor också den&lt;br&gt;som tecknat förhandsavtal enligt 5 kap., under förutsättning att en ekonomisk&lt;br&gt;plan har registrerats enligt 3 kap. och lägenheten står klar för inflyttning.&lt;br&gt;Bestämmelsen, som saknar motsvarighet i utredningens förslag, innebär att&lt;br&gt;en förhandstecknare inte har någon ovillkorlig rätt till en lägenhet, eftersom&lt;br&gt;medlemskap kan vägras trots avtalet Vidare innebär den att han får frågan om&lt;br&gt;rätt till medlemskap prövad först på ett sent sudium. Några egentliga skäl för&lt;br&gt;en sådan ordning anförs inte i remissen uUn föredragande sutsrådet konstate-&lt;br&gt;rar bara att han anser att föreningen inte skall vara skyldig att bevilja medlem-&lt;br&gt;skap redan när förhandsavtalet träffas (se avsnitt 2.6.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tecknar ett förhandsavtal kommer normalt också att lämna för-&lt;br&gt;eningen förskott för bostadsrätten. Av konsumentpolitiska skäl får det anses&lt;br&gt;angeläget att förhandstecknaren ges den möjlighet till inflytande och påverkan&lt;br&gt;samt rätt till information som följer med ett medlemskap i föreningen.&lt;br&gt;Lagrådet finner den naturliga ordningen vara att förhandstecknaren ges en rätt&lt;br&gt;till medlemskap i och med förhandsavtalet. Det behöver i och för sig inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;411&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebära att inträde i föreningen beviljas omedelbart men däremot att för-&lt;br&gt;eningen - precis som vid upplåtelse av bostadsrätt - har att pröva om veder-&lt;br&gt;börande är lämplig som medlem innan avtal träffas. Om prövningen utfaller&lt;br&gt;negativt har föreningen frihet att avstå från förhandsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda bör bestämmelserna i 3 § första stycket inte gälla&lt;br&gt;den som tecknat ett förhandsavtal. Bestämmelsen härom i andra stycket första&lt;br&gt;punkten bör alltså utgå och ersättas av en bestämmelse om att den med vilken&lt;br&gt;föreningen har tecknat ett förhandsavtal har rätt till inträde i föreningen.&lt;br&gt;Lagrådet föreslår en sådan bestämmelse i den nya 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § första stycket i det remitterade förslaget får en juridisk person,&lt;br&gt;som har förvärvat en bostadslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål,&lt;br&gt;&amp;quot;vägras inträde i föreningen även om något annat är föreskrivet i stadgarna&amp;quot;.&lt;br&gt;Avsikten med regleringen måste vara att i de angivna fallen rätten till inträde&lt;br&gt;enligt 3 § första stycket inte skall gälla; föreningen skall kunna vägra med-&lt;br&gt;lemskap även om den juridiska personen i och för sig är godtagbar för för-&lt;br&gt;eningen och om ett medlemskap är fullt möjligt enligt stadgarna. Lagrådets&lt;br&gt;förslag avses uttrycka detta tydligare. I sammanhanget vill lagrådet anmärka&lt;br&gt;att, om avsikten är att föreningarna skall vara restriktiva i sin bedömning när&lt;br&gt;det gäller medlemskap för juridiska personer (se under avsnitt 2.4.2 i remis-&lt;br&gt;sen), detta bör framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenting hindrar att den som väl antagits till medlem förvärvar en eller&lt;br&gt;flera lägenheter med bostadsrätt genom överlåtelse från andra bostadsrätts-&lt;br&gt;havare. Enligt andra stycket av 4 § i remissförslaget skall detta emellertid inte&lt;br&gt;gälla i fråga om juridiska personer. En juridisk person som antagits till med-&lt;br&gt;lem skall inte utan samtycke av föreningens styrelse få förvärva andra bo-&lt;br&gt;stadsrättslägenheter än sådana som är avsedda för fritidsändamål. Lagrådet&lt;br&gt;har från sina utgångspunkter inte någon erinran mot regleringen som sådan&lt;br&gt;men anser att, med hänsyn till den disposition som valts i lagförslaget, be-&lt;br&gt;stämmelsen bör flyttas till 6 kap., som handlar om övergång av bostadsrätt.&lt;br&gt;Förbudet är ju inte aktuellt i samband med upplåtelse som föreningen själv&lt;br&gt;har att bestämma om. Sista meningen i 4 § tredje stycket hör samman med&lt;br&gt;bestämmelsen i andra stycket och skall därför då också flyttas över. Se vidare&lt;br&gt;vid 6 kap., där bestämmelsen enligt lagrådets förslg finns i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har i remissprotokollet i specialmotiveringen till 4 § angetts att förvärv&lt;br&gt;i strid mot villkoret om samtycke i andra stycket av paragrafen skall vara utan&lt;br&gt;verkan. Detta bör framgå av lagen och lämpligen anges i anslutning till ogil-&lt;br&gt;tighetsreglema i 6 kap. 4 §; se vid 6 kap., där reglerna enligt lagrådets förslag&lt;br&gt;finns i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslagets 11 kap. 1 § har tagits upp en bestämmelse om möjlighet för&lt;br&gt;den som förvärvat bostadsrätt men vägras inträde i föreningen att påkalla&lt;br&gt;hyresnämndens prövning av tvisten. Bestämmelsen hör närmare samman&lt;br&gt;med reglerna om inträde i föreningen än med förfarandereglema och bör flyt-&lt;br&gt;tas till 2 kap., där den med lagrådets förslag i övrigt får placeras som 10 §.&lt;br&gt;Bestämmelsen kan genom placeringen i 2 kap. ges en förenklad utformning&lt;br&gt;redaktionellt. Den skall gälla medlemskap vid såväl överlåtelse som upplåtelse&lt;br&gt;och måste därmed få en egen rubrik, förslagsvis &amp;quot;Rätt till överprövning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;412&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågan om inträde&amp;quot;. Om förslaget godtas skall sista meningen i 1 § första&lt;br&gt;stycket i 2 kap. utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt stycke i den nya 10 § kan lämpligen erinras om ogiltighetsregeln i&lt;br&gt;6 kap. 4 § andra stycket (5 § första stycket enligt lagrådets förslag vid&lt;br&gt;6 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen till 11 kap. 1 § framhålls att avvisning av en för sent&lt;br&gt;inkommen ansökan bör ske endast efter invändning av bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen. En huvudregel är att, i det fall en myndighets beslut skall över-&lt;br&gt;prövas, en begäran om öveiprövning skall lämnas in till den myndighet som&lt;br&gt;fattat beslutet och att den myndigheten därvid prövar om begäran kommit in i&lt;br&gt;rätt tid. Bostadsrättsföreningen, vars beslut överprövas, är inte någon myn-&lt;br&gt;dighet och är dessutom bostadsrättshavarens motpart i den fortsatta proces-&lt;br&gt;sen. Regeln kan, så som också förutsatts i remissprotokollet, inte gälla i fall&lt;br&gt;som detta. Det får i stället anses att det åligger föreningen att inför hyres-&lt;br&gt;nämnden förete utredning om att ansökningen ingetts för sent om föreningen&lt;br&gt;önskar att få ansökningen avvisad på den grunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9-12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag till två nya paragrafer, 9 och 10 §§, innebär att remiss-&lt;br&gt;förslagets 9-12 §§ i stället får nummer 11-14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda föreslår lagrådet - förutom vad som sagts&lt;br&gt;om rubrikerna och slopandet av sista meningen i 1 § första stycket samt den&lt;br&gt;nyss angivna omnumreringen - att paragraferna 3,4, 8, 9 och 10 får följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;3 § Den som en bostadsrätt har övergått till får inte vägras inträde i för-&lt;br&gt;eningen, om de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna är upp-&lt;br&gt;fyllda och föreningen skäligen bör godta honom som bostadsrättshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa särskilda fall av överlåtelse gäller 4-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En juridisk person, som förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet, av-&lt;br&gt;sedd för annat än fritidsändamål, kan vägras inträde i föreningen, även om de&lt;br&gt;i 3 § angivna förutsättningarna för medlemskap är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun eller landstingskommun som har förvärvat en bostadslägenhet&lt;br&gt;har rätt till medlemskap i föreningen utan hinder av andra bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En bostadsrättsförening som har förvärvat eller avser att förvärva en&lt;br&gt;hyresfastighet för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får inte vägra en&lt;br&gt;hyresgäst i fastigheten inträde i föreningen i annat fall än om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hyresförhållandet avser en lokal och lokalen inte skall upplåtas med bo-&lt;br&gt;stadsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyresförhållandet beror av anställning och lägenheten inte skall upplåtas&lt;br&gt;med bostadsrätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana omständigheter föreligger att en bostadsrättsförening enligt 3&lt;br&gt;eller 4 §§ kan vägra den som förvärvat bostadsrätt inträde i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;413&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen fär ocksä efter det att den förvärvat fastigheten vägra en hyres-&lt;br&gt;gäst i fastigheten medlemskap, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. denne inte var hyresgäst i fastigheten när bostadsrättsföreningen förvär-&lt;br&gt;vade den, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyresgästen ansökt om medlemskap i föreningen senare än ett år från&lt;br&gt;föreningens fastighetsförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hyresgästen var make eller annan närstående person till den som inne-&lt;br&gt;hade hyresrätten när föreningen förvärvade fastigheten och hyresrätten över-&lt;br&gt;gått till hyresgästen enligt bestämmelserna i 12 kap. 33 §, 34 § eller 47 §&lt;br&gt;andra stycket jordabalken, får medlemskap inte vägras på grund av bestäm-&lt;br&gt;melserna i andra stycket 1. Ansökan om medlemskap måste dock ha skett&lt;br&gt;före utgången av den tid som anges i andra stycket 2 eller, om det är förmån-&lt;br&gt;ligare för hyresgästen, senast tre månader från den dag dä hyresrätten över-&lt;br&gt;togs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Skall en bostadsrättsförening i annat fall än som avses i 8 § upplåta bo-&lt;br&gt;stadsrätt till en lägenhet och ansöker någon om medlemskap i föreningen i&lt;br&gt;syfte att erhålla lägenheten, är föreningen skyldig att bevilja medlemskap en-&lt;br&gt;dast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den sökande har tecknat ett förhandsavtal enligt 5 kap., eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den sökande har anvisats bostadsrätt av en kommun med stöd av lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt, och uppfyller de villkor&lt;br&gt;som enligt 3 § gäller för inträde i samband med en överlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som i annat fall än som sägs i 4 § har förvärvat en bostadsrätt men&lt;br&gt;vägrats inträde i föreningen kan inom en månad frän den dag dä han fick del&lt;br&gt;av beslutet om detta hänskjuta tvisten till hyresnämnden. Detsamma gäller&lt;br&gt;hyresgäst som avses i 8 § och sådan sökande som sägs i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om ogiltighet av en överlätelse när medlemskap vägras&lt;br&gt;finns i 6 kap. 5 §.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att sista stycket i 3 § skall ersättas av bestämmelser i 8 och 9 §§&lt;br&gt;föranleder följdändringar i 2 kap. 10 och 11 §§ (12 och 13 §§ enligt lagrådets&lt;br&gt;förslag) samt 4 kap. 6 § första och tredje styckena. I 5 kap. 7 § behövs en&lt;br&gt;ändring på grund av förslaget om rätt till medlemskap vid förhandsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Ekonomisk plan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser i 1 § skall enligt lagrådets förslag vid 1 kap. överföras till&lt;br&gt;det kapitlet. Vidare har paragrafnumreringen i 1 kap. ändrats bl.a. så att be-&lt;br&gt;stämmelsen i 5 § av det remitterade förslaget finns i 4 § av lagrådets förslag.&lt;br&gt;Med hänsyn till detta och till att tredje stycket i 3 kap. 1 § rör föreskrifter som&lt;br&gt;inte behöver lagstöd föreslår lagrådet att paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Innan en bostadsrättsförening får upplåta lägenheter med bostadsrätt, skall&lt;br&gt;en ekonomisk plan upprättas av föreningens styrelse och registreras av läns-&lt;br&gt;styrelsen. Planen skall innehålla de upplysningar som är av betydelse för be-&lt;br&gt;dömning av föreningens verksamhet Av planen skall också framgå om förut-&lt;br&gt;sättningarna för registrering enligt 1 kap. 4 § är uppfyllda.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;414&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på ekonomisk plan resp, ny ekonomisk plan avses kvarstå från&lt;br&gt;BRL. I 5 § föreslås dessutom en ny form kallad komplettering av plan. Om&lt;br&gt;de olika alternativen skall gälla i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska planen skall enligt 2 § vara försedd med intyg av två&lt;br&gt;intygsgivare, som skall bedöma om planen vilar på tillförlitliga grunder.&lt;br&gt;Intygsgivama skall ange om det kommer att finnas minst fem lägenheter av-&lt;br&gt;sedda att upplåtas med bostadsrätt i föreningens hus och om, i det fall för-&lt;br&gt;eningen har flera hus, dessa ligger så nära varandra att en ändamålsenlig&lt;br&gt;samverkan kan ske mellan bostadsrättshavama. Enligt vad som upplysts&lt;br&gt;under föredragningen utses intygsgivama i allmänhet av bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningens styrelse. De skall enligt 3 § utses bland dem som regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestämmer har förklarat behöriga att utfärda intyg.&lt;br&gt;Har regeringen förordnat en myndighet att ge sådan förklaring, kan myndig-&lt;br&gt;hetens beslut enligt 11 kap. 5 § överklagas hos kammarrätten. Styrelsens val&lt;br&gt;av intygsgivare kan däremot - i likhet med vad som gäller enligt BRL - inte&lt;br&gt;överprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissprotokollet uttalas att länsstyrelsen normalt knappast torde ha an-&lt;br&gt;ledning att frångå intygsgivarnas bedömning, men att länsstyrelsen har det&lt;br&gt;yttersta ansvaret i frågan om föreskrivna krav uppfylls när det gäller antal&lt;br&gt;lägenheter och närbelägenhet i fråga om flera fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträffar det något av väsentlig betydelse för bedömning av föreningens&lt;br&gt;verksamhet efter det att planen upprättats skall enligt 4 § ny plan upprättas&lt;br&gt;och registreras innan föreningen får upplåta lägenhet med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna 5 § skall föreningen komplettera planen, om en en-&lt;br&gt;staka i planen inte intagen lägenhet skall upplåtas med bostadsrätt och någon&lt;br&gt;ny plan inte behöver upprättas. Det framgår av specialmotiveringen men inte&lt;br&gt;av paragrafens lydelse att lägenheten inte får upplåtas förrän registreringen av&lt;br&gt;kompletteringen skett. Vidare anges inte i paragrafen vad en komplettering&lt;br&gt;skall innehålla. Paragrafen bör kompletteras i dessa avseenden om den be-&lt;br&gt;hålls. Lagrådet ifrågasätter emellertid om den behövs och vill i den delen an-&lt;br&gt;föra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletteringen, som inte behöver vitsordas av intygsgivare, avses bli&lt;br&gt;registrerad hos länsstyrelsen utan någon egentlig granskning i sak. Den&lt;br&gt;granskning, som länsstyrelsen kan vidta, är principiellt av samma karaktär&lt;br&gt;som vid registrering av en ekonomisk plan. Granskningen blir emellertid&lt;br&gt;väsentligt mer begränsad och kan endast tänkas omfatta den ändamålsenliga&lt;br&gt;samverkan mellan bostadsrättshavama i flerfastighetsfallet. Granskningen&lt;br&gt;framstår alltså inte som särskilt meningsfull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådets uppfattning fyller inte heller i övrigt det föreslagna sys-&lt;br&gt;temet med komplettering av den ekonomiska planen någon större funktion.&lt;br&gt;Det krav som lagen ställer på en bostadsrättsförenings styrelse beträffande in-&lt;br&gt;formation och årsredovisning m.m. får anses innebära att medlemmar och&lt;br&gt;andra intressenter på det sättet erhåller de upplysningar som systemet med&lt;br&gt;komplettering av plan avsetts ge enligt förslaget. Upplåtelse av en enstaka ny&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;415&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägenhet bör därför normalt inte kräva att en ny ekonomisk plan behöver till- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;gripas, även om möjligheten med kompletterad plan slopas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser med hänsyn till det anförda att den föreslagna 5 § och där-&lt;br&gt;med dess rubrik kan utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förslaget antas skall 6 § numreras om till 5 § samt följdändringar vid-&lt;br&gt;tas i 4 kap. 1 och 7 §§, 9 kap. 31 § (jfr dock lagrådets yttrande vid denna&lt;br&gt;paragraf) samt 10 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Upplåtelse av lägenheter med bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § erinras enligt det remitterade förslaget om bestämmelserna rörande eko-&lt;br&gt;nomisk plan och komplettering av sådan plan i 3 kap. Lagrådet har vid&lt;br&gt;3 kap. föreslagit att bestämmelserna om komplettering av plan skall utgå.&lt;br&gt;Med hänsyn till detta och till att det enligt lagrådets mening är lämpligt att er-&lt;br&gt;inra om att också medlemskap är en förutsättning för upplåtelse bör para-&lt;br&gt;grafen få följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Bestämmelser om medlemskap och ekonomisk plan som förutsättning för&lt;br&gt;upplåtelse finns i 1 och 3 kap.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall bostadsrättsföreningar &amp;quot;upplåter&amp;quot; lägenheter - dvs. huvudsakligen&lt;br&gt;när fastigheter byggs eller köps för att inrättas till bostadsrättsfastigheter -&lt;br&gt;måste inträde som medlem föregå en upplåtelse (1 kap. 3 §). Bestämmelser&lt;br&gt;om rätt till medlemskap i upplåtelsesituationer finns endast för vissa special-&lt;br&gt;fall. Specialfallen rör förhandsavtal, kommunal bostadsanvisning och om-&lt;br&gt;bildning av hyreshus (se vid 2 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tyckas självklart att, om någon som anmält intresse för en tilltänkt&lt;br&gt;bostadsrättslägenhet antas till medlem i bostadsrättsföreningen, också frågan&lt;br&gt;om upplåtelse därmed är avgjord. BRL innehåller inte något om detta. I det&lt;br&gt;remitterade lagförslaget har tagits in en bestämmelse som enbart rör de nyss&lt;br&gt;angivna specialfallen. För bostadsanvisnings- och ombildningsfallen skall&lt;br&gt;enligt 4 kap. 6 § första stycket gälla en ovillkorlig rätt till upplåtelse om med-&lt;br&gt;lemskap har beviljats. Samma rätt förutsätts föreligga för den som blivit&lt;br&gt;medlem sedan förhandsavtal tecknats. För att driva igenom denna rätt kan en-&lt;br&gt;ligt andra stycket föreläggande av hyresnämnden påkallas. Den föreslagna&lt;br&gt;regleringen måste innebära att i de fall som inte omfattas av bestämmelsen ett&lt;br&gt;beslut om inträde i en bostadsrättsförening inte medför någon skyldighet för&lt;br&gt;bostadsrättsföreningen att medge en tilltänkt upplåtelse. Det är möjligt att det&lt;br&gt;inte har någon praktisk betydelse att medlemskap och beviljande av bostads-&lt;br&gt;rätt på detta sätt hålls isär. Lagrådet har inte underlag för att föreslå någon&lt;br&gt;ändring men har ändå velat peka på vad förslaget innebär i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;416&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vid 2 kap. 3 § anmärkt, att med anledning av lagrådets för-&lt;br&gt;slag i anslutning till den paragrafen följdändringar behövs i 4 kap. 6 § första&lt;br&gt;och tredje styckena. Följdändringarna gäller hänvisningarna i remissförslaget&lt;br&gt;till skilda bestämmelser i 2 kap. 3 § och orsakas av att dessa bestämmelser&lt;br&gt;enligt lagrådet i stället bör tas upp under 2 kap. 8 och 9 §§. I det remitterade&lt;br&gt;förslaget har i 4 kap. 6 § första stycket, när det gäller rätt till upplåtelse efter&lt;br&gt;erhållet medlemskap, inte tagits med en hänvisning till första punkten i 2 kap.&lt;br&gt;3 § andra stycket, dvs. den som rör förhandsavtal. Även om detta i och för&lt;br&gt;sig är korrekt kan det vara vilseledande eftersom situationen med förhands-&lt;br&gt;avtalen rent faktiskt inte utgör något undantag. Lagrådet förordar därför att&lt;br&gt;första stycket får avse också föravtalsfallen. Sista meningen i andra stycket&lt;br&gt;kan därmed utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att underlätta överblicken över bestämmelser som har nära samband&lt;br&gt;(se vid 1 kap.) vill lagrådet slutligen föreslå att 6 § förses med ett sista stycke,&lt;br&gt;där det hänvisas till de bestämmelser som tagits upp i 2 kap. 10 § (2 kap. 12&lt;br&gt;§ enligt lagrådets förslag). I dessa bestämmelser anges följderna av om en&lt;br&gt;upplåtelse uteblir trots bestämmelserna i 4 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda föreslår lagrådet att 6 § ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om någon som avses i 2 kap. 8 eller 9 § antas som medlem i föreningen, får&lt;br&gt;föreningen inte vägra att upplåta den lägenhet som är avsedd för medlemmen&lt;br&gt;med bostadsrätt eller erbjuda sådana villkor för upplåtelsen som medlemmen&lt;br&gt;skäligen inte bör godta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden får på ansökan av medlemmen förelägga föreningen att&lt;br&gt;upplåta lägenheten med bostadsrätt. Föreläggandet får förenas med vite.&lt;br&gt;Nämnden får också fastställa villkoren för upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte hyresgäst som av-&lt;br&gt;ses i 2 kap. 8 §, om det är bestämt att hans hyresförhållande skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utträde ur föreningen när upplåtelse enligt denna paragraf inte kommit&lt;br&gt;till stånd finns bestämmelser i 2 kap. 12 §.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lagrådets förslag vid 3 kap. om slopande av bestämmelserna om komplet-&lt;br&gt;tering av en ekonomisk plan antas måste första meningen i 7 § ändras i enlig-&lt;br&gt;het med detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1^90/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Förhandsavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista stycket i 1 § bör utgå om lagrådets förslag vid 2 kap. om rätt till med-&lt;br&gt;lemskap for den som tecknat förhandsavtal antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen har tagit emot ett förskott som är för högt enligt förevarande&lt;br&gt;paragraf har förhandstecknaren enligt tredje stycket rätt att få tillbaka det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;417&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överskjutande beloppet &amp;quot;jämte ränta enligt 2 § räntelagen (1975:635)&amp;quot;. Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;Lagrådet finner att hänvisningen till räntelagen bör - utan någon ändring i sak Bilaga 4&lt;br&gt;- ges en tydligare utformning efter mönster av 10 kap. 7 § lagen (1987:667)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar (som på grund av en hänvisning i 9 kap. 28 § i&lt;br&gt;det remitterade förslaget skall gälla även i fråga om bostadsrättsföreningar).&lt;br&gt;Lagrådet förordar därför att tredje stycket i paragrafen avslutas på följande&lt;br&gt;sätt: &amp;quot; — det överskjutande beloppet jämte ränta beräknad enligt 5 § ränte-&lt;br&gt;lagen (1975:635) från det att beloppet erlades intill dess att högre ränta skall&lt;br&gt;betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma lag.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som följd av lagrådets under 1 § nämnda förslag angående medlemskap vid&lt;br&gt;förhandsavtal skall i 5 kap. 7 § försu stycket försu punkten utgå samt försu&lt;br&gt;och andra styckena anpassas härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § försu stycket andra punkten upphör med visst angivet undantag&lt;br&gt;ett förhandsavtal i samband med ombildning att gälla om förhandstecknarens&lt;br&gt;hyresrätt till lägenheten upphör innan bosudsrätten upplåtits. Detta motsvarar&lt;br&gt;vad som för närvarande gäller enligt 9 a § andra stycket försu meningen&lt;br&gt;BRL. Enligt andra meningen i nämnda lagrum i BRL får emellertid hyres-&lt;br&gt;värden, om en hyresgäst vill överlåu sin hyresrätt, som villkor för överlåtel-&lt;br&gt;sen föreskriva att den tillträdande hyresgästen övertar skyldigheten att teckna&lt;br&gt;bosudsrätt. Det förefaller motiverat att i föreningens intresse U upp en mot-&lt;br&gt;svarande besUmmelse i 5 kap. Lagrådet inte bedöma, om skälen för att slopa&lt;br&gt;regeln är tillräckliga, eftersom orsaken inte har angetts i remissprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § innehåller bestämmelser om rätt för förhandstecknaren att frånträda för-&lt;br&gt;handsavtalet. Sådan rätt föreligger enligt första stycket andra punkten om&lt;br&gt;upplåtelsen inte sker inom skälig tid efter den beräknade tidpunkten för upp-&lt;br&gt;låtelsen. I specialmotiveringen anförs att orsaken till fördröjningen spelar&lt;br&gt;mindre roll, så länge dröjsmålet inte beror på förhandstecknaren själv.&lt;br&gt;Lagrådet anser att denna reservation bör framgå av lagtexten och förordar att&lt;br&gt;bestämmelsen ges följande lydelse. &amp;quot;2. upplåtelsen genom försummelse av&lt;br&gt;föreningen inte sker inom skälig tid efter den beräknade tidpunkten för upp-&lt;br&gt;låtelsen, eller&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandstecknaren har vidare enligt första stycket tredje punkten rätt att&lt;br&gt;frånträda förhandsavtalet om de avgifter som skall betalas för bosudsrätten är&lt;br&gt;väsentligt högre än som angavs i avtalet och förhandstecknaren av denna an-&lt;br&gt;ledning säger upp avtalet inom tre månader från den dag då han fick känne-&lt;br&gt;dom om den högre avgiften. Av tredje stycket följer att vid ombildning upp-&lt;br&gt;sägningsrätt i fall som avses i försu stycket tredje punkten endast föreligger&lt;br&gt;om det &amp;quot;dessutom inte är oskäligt mot föreningen eller medlemmarna att av-&lt;br&gt;talet upphör.&amp;quot; Som framhålls i specialmotiveringen innebär tredje stycket att&lt;br&gt;bestämmelserna i 9 a § tredje stycket BRL behållits i sak. Däremot berörs inte&lt;br&gt;frågan om tillämpning av denna intresseavvägning vid ombildning i fall som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;418&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i andra punkten, dvs. att upplåtelsen inte sker inom skälig tid efter den Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;beräknade tidpunkten för upplåtelsen. Denna punkt är helt utan motsvarighet i Bilaga 4&lt;br&gt;BRL och lagrådet anser att denna fråga kan behöva övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts vid 2 § om ränta förordar lagrådet att&lt;br&gt;första stycket första punkten i förevarande paragraf ges följande lydelse: &amp;quot;1.&lt;br&gt;rätt att få tillbaka belopp som han betalat i förskott jämte ränta beräknad enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § räntelagen (1975:635) från det att beloppet erlades intill dess att högre&lt;br&gt;ränta skall betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma lag,”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Övergäng av bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket i 1 § bör, enligt vad lagrådet har föreslagit vid 1 kap., över-&lt;br&gt;föras till grundreglerna. Det bör ersättas med en erinran om innehållet i den&lt;br&gt;överförda bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill också föreslå ett förtydligande i såväl 1 som 2 §. Det framgår&lt;br&gt;inte klart av den föreslagna texten i 2 § (som i och för sig är hämtad från&lt;br&gt;BRL) från vilken tidpunkt den angivna tidsfristen om sex månader skall räk-&lt;br&gt;nas. En anmaning enligt paragrafen måste förutsätta att frågan om medlem-&lt;br&gt;skap slutgiltigt avgjorts. Avsikten torde därför vara att tiden skall räknas från&lt;br&gt;tidpunkten för anmaningen. Detta bör anges genom att efter orden &amp;quot;sex&lt;br&gt;månader&amp;quot; infogas orden &amp;quot;från anmaningen&amp;quot; (jfr 7 kap. 32 §). Ett motsvarande&lt;br&gt;förtydligande bör lämpligen göras i 1 § andra stycket, även om den texten inte&lt;br&gt;kan ge anledning till missförstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om förbud för juridisk person som är medlem att utan styrel-&lt;br&gt;sens samtycke förvärva bostadsrätt till annan bostadslägenhet än sådan som&lt;br&gt;är avsedd för fritidsändamål har i det remitterade förslaget tagits upp i 2 kap.&lt;br&gt;4 § andra stycket men bör enligt förslag av lagrådet i anslutning till det kapit-&lt;br&gt;let, tillsammans med det föreskrivna undantaget från förbudet för kommun&lt;br&gt;och landstingskommun, flyttas över till 6 kap. Bestämmelsen och undantaget&lt;br&gt;bör få utgöra en ny 3 §. Remissförslagets 3-9 §§ får därmed nummer 4—10&lt;br&gt;§§. Som särskild rubrik till bestämmelsen föreslås: &amp;quot;Överlåtelse till juridisk&lt;br&gt;person&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissförslagets 4 § - som nu föreslagits bli 5 § - skall enligt förslag av&lt;br&gt;lagrådet vid 2 kap. en ny ogiltighetsregel tas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse i 7 kap. som enligt lagrådets uppfattning bättre hör&lt;br&gt;hemma i 6 kap. är den i 7 kap. 33 § som rör bostadsrättsförenings skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;419&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vidareöverlåta en bostadsrätt som återgått till föreningen exempelvis ge-&lt;br&gt;nom att bostadsrättshavaren avsagt sig bostadsrätten. Den bestämmelsen kan&lt;br&gt;tas upp sist i 6 kap. som en ny 11 §. Som rubrik till paragrafen kan väljas&lt;br&gt;&amp;quot;Föreningens skyldighet till vidareöverlåtelse&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår med hänvisning till vad som anförts - förutom vad som&lt;br&gt;föreslagits beträffande 2 § och rubrikerna samt om ändrad numrering av 3-9&lt;br&gt;§§ - att 1, 3 och 5 §§ ges följande lydelse samt att till kapitlet läggs en ytter-&lt;br&gt;ligare paragraf, 11 §, av följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 § En bestämmelse om medlemskap som förutsättning för rätt att utöva bo-&lt;br&gt;stadsrätt efter överlåtelse finns i 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dödsbo efter en avliden bostadsrättshavare får utöva bostadsrätten trots&lt;br&gt;att boet inte är medlem i föreningen. Efter tre år från dödsfallet får föreningen&lt;br&gt;dock anmana dödsboet att inom sex månader från anmaningen visa att bo-&lt;br&gt;stadsrätten ingått i bodelning eller arvskifte med anledning av bostadsrätts-&lt;br&gt;havarens död eller att någon, som inte får vägras inträde i föreningen, för-&lt;br&gt;värvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Om den tid som anges i an-&lt;br&gt;maningen inte iakttas, får bostadsrätten säljas på offentlig auktion för döds-&lt;br&gt;boets räkning. Dödsboet kan i föreningens stadgar medges en vidsträcktare&lt;br&gt;rätt än som angetts här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En juridisk person som är medlem i en bostadsrättsförening får inte utan&lt;br&gt;samtycke av föreningens styrelse genom överlåtelse förvärva bostadsrätt till&lt;br&gt;en bostadslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål. Vad nu sagts gäller&lt;br&gt;inte när förvärvaren är kommun eller landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En överlåtelse är ogiltig, om den som en bostadsrätt övergått till vägras&lt;br&gt;medlemskap i bostadsrättsföreningen. Detta gäller inte vid exekutiv försälj-&lt;br&gt;ning eller vid offentlig auktion enligt bestämmelserna i denna lag. Om för-&lt;br&gt;värvaren i ett sådant fall inte antagits till medlem, skall föreningen lösa bo-&lt;br&gt;stadsrätten mot skälig ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse som avses i 3 § är ogiltig om föreskrivet samtycke inte er-&lt;br&gt;hålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse som inte uppfyller formföreskrifterna i 4 § är också ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Har en bostadsrätt övergått till bostadsrättsföreningen, skall den över-&lt;br&gt;låtas så snart det kan ske utan förlust, om inte föreningen på en förenings-&lt;br&gt;stämma beslutar att bostadsrätten skall upphöra.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa hänvisningar till bestämmelser i 6 kap. måste ändras, om lagrådets för-&lt;br&gt;slag godtas. Sådana ändringar behövs i 2 kap. 2 §, 6 kap. 9 § (10 § enligt&lt;br&gt;lagrådsförslaget) samt vidare i 7 kap. 32 § och 9 kap. 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;420&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlets första avdelning har tagits in bestämmelser om föreningens&lt;br&gt;åligganden gentemot bostadsrättshavaren. 4 och 5 §§ rör inte som de första&lt;br&gt;paragraferna bara tiden för tillträdet efter en upplåtelse utan hela innehavs-&lt;br&gt;tiden. Orden &amp;quot;vid tillträde m.m.&amp;quot; bör lämpligen utgå ur rubriken som föregår&lt;br&gt;1 §. Enligt lagrådets uppfattning är vidare ordningsföljden mellan bestämmel-&lt;br&gt;serna sådan den gäller i BRL (se 18 - 22 §§) den naturliga. 2 och 3 §§ bör&lt;br&gt;därför byta plats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112 § finns ytterligare en bestämmelse som rör föreningens ansvar för re-&lt;br&gt;parationer etc. under tiden för innehavet. Den hör samman med 4 § och bör i&lt;br&gt;annan utformning flyttas över dit. 12 § kommer därmed - såsom rubriken&lt;br&gt;över paragrafen i remissförslaget anger - att avse enbart vad som åligger bo-&lt;br&gt;stadsrättshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6, 10 och 11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan bestämmelserna i 6 § andra stycket och 10 § framgår&lt;br&gt;bättre om de förs samman i 10 § och samordnas även textmässigt. Den sär-&lt;br&gt;skilda rubriken närmast före 10 § bör då utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 remissförslaget har det genomgående betecknats som en&lt;br&gt;&amp;quot;andrahandsupplåtelse&amp;quot; när bostadsrättshavaren upplåter hela sin lägenhet till&lt;br&gt;någon annan med hyresrätt. Eftersom upplåtaren själv har bostadsrätt kan&lt;br&gt;detta misstolkas. Om i stället för andrahandsupplåtelse används uttrycket&lt;br&gt;upplåtelse med hyresrätt eller motsvarande framgår det klart vad som menas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 6 § andra stycket förefaller inte vara avsedd att tillämpas&lt;br&gt;beträffande lägenheter avsedda för fritidsändamål. Lagrådet föreslår att de&lt;br&gt;undantas på samma sätt som skett i remissförslagets övriga särregler an-&lt;br&gt;gående juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av de föreslagna ändringarna i 10 § bör också 11 § formu-&lt;br&gt;leras om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14-17 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i remissförslagets 14-17 §§ rör avgifter till föreningen.&lt;br&gt;Delrubrikerna över 15 och 16 §§ behövs inte om rubriken närmast före 14 §&lt;br&gt;ändras till &amp;quot;Avgifter till föreningen&amp;quot;. Lagrådet föreslår en begränsning av an-&lt;br&gt;talet rubriker i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § innehåller bestämmelser om vilka de avgifter är som en bostadsrätts-&lt;br&gt;förening får ta ut. Uppräkningen av avgifter avses vara uttömmande. Första&lt;br&gt;styckets sista mening innehåller nämligen en bestämmelse av innebörd att för-&lt;br&gt;eningen är förhindrad att i övrigt ta ut särskilda avgifter för åtgärder som för-&lt;br&gt;eningen skall vidta med anledning av den föreslagna bostadsrättslagen eller&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatsen, som motsvarar BRLs grundavgift, skall enligt lagrummet betalas&lt;br&gt;när bostadsrätten upplåts. Av 9 kap. 16 § framgår emellertid att förenings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;421&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämman kan besluta om ändring av insatsen. Med hänsyn till den nyss an-&lt;br&gt;givna formuleringen av 14 § behövs därför en erinran om att en bosudsrätts-&lt;br&gt;havare kan förpliktas utge ytterligare insats. Vidare bör - för att, såsom av-&lt;br&gt;setts, lagens bestämmelser om avgifter skall bli tillämpliga på insatser -&lt;br&gt;framgå att insatsen är att se som en avgift till föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har vid föredragningen upplysts att sisu meningen i paragrafens första&lt;br&gt;stycke formulerats så att det inte skall vara förbjudet för föreningen att u ut&lt;br&gt;särskild avgift för speciella anordningar som föreningen inte är författnings-&lt;br&gt;enligt skyldig att tillhandahålla. Lagrådet föreslår att meningen utformas så att&lt;br&gt;den inte täcker mer än vad som sålunda har avsetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten sägs i den allmänna motiveringen vara att överlåtelseavgiften och&lt;br&gt;pantsättningsavgiften skall beräknas enligt självkostnadsprincipen. Det anges&lt;br&gt;vidare i specialmotiveringen att överlåtelseavgiften inte får göras beroende av&lt;br&gt;köpeskillingen. Om detu är avsett att vara en oeftergivlig regel måste det&lt;br&gt;komma till uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelseavgift är enligt remissprotokollet avsedd att Us ut när en lägen-&lt;br&gt;het skall upplåtas med bosudsrätt först sedan föreningens verksamhet har på-&lt;br&gt;gått någon tid. Den avses motsvara skillnaden mellan bostadsrättens mark-&lt;br&gt;nadsvärde och insatsen. I lagrummets andra stycke finns bestämmelser om att&lt;br&gt;upplåtelseavgift i vissa fall inte får us ut. Inte heller i detta fall innehåller&lt;br&gt;emellertid lagtexten något som ger uttryck för avsikten när det gäller ända-&lt;br&gt;målet med avgiften eller beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 44 § BRL skall i föreningens stadgar anges huruvida upplåtelse-&lt;br&gt;avgift kan Us ut. I 9 kap. 5 § finns en bestämmelse om att grunderna för be-&lt;br&gt;räkningen av årsavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift skall anges i&lt;br&gt;stadgarna. Med hänsyn bl.a. till förbudet i förevarande 14 § mot avgiftsuttag&lt;br&gt;utöver de särskilt nämnda bör bestämmelsen i 9 kap. 5 § omfatu också upp-&lt;br&gt;låtelseavgiften (se vid 9 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissen innehåller i likhet med betänkandet inte något förslag om&lt;br&gt;avgift för den administration som föreningen måste tillhandahålla vid andra-&lt;br&gt;handsupplåtelse. Av 10 § följer att en bostadsrättshavare får upplåta hela sin&lt;br&gt;lägenhet endast om styrelsen ger sitt samtycke. Vägras sådant samtycke kan&lt;br&gt;enligt 11 § hyresnämnden medge upplåtelsen. Det framgår av 11 kap. 3 § att&lt;br&gt;hyresnämnds beslut i sådan fråga inte kan överklagas. Föreningens kostnader&lt;br&gt;i samband med begäran om tillstånd att hyra ut hela lägenheten - som alltså&lt;br&gt;kan innefatu vissa processkostnader - skall med förslaget slås ut på hela&lt;br&gt;boendekollektivet i bostadsrättsföreningen. Lagrådet saknar utredning om de&lt;br&gt;genomsnittliga administrationskostnaderna vid en sådan uthyrning och fre-&lt;br&gt;kvenser av hyresnämndsprövningar i sådana ärenden. Det tycks dock kunna&lt;br&gt;anföras samma skäl för att här tillämpa en självkostnadsprincip. Lagrådet,&lt;br&gt;som alltså inte har underlag för ett bestämt ställningsugande, avstår emellertid&lt;br&gt;från att lägga fram något förslag i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;422&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till att beteckningen årsavgift valts i 14 § har i special-&lt;br&gt;motiveringen till paragrafen anförts att intet hindrar att föreningen delar upp&lt;br&gt;avgiften på månader eller kvartal. Den alternativa beteckningen månadsavgift&lt;br&gt;har uttryckligen avvisats. I 31 § används emellertid &amp;quot;månadsavgift&amp;quot; utan att&lt;br&gt;det anges vad som avses. Enligt lagrådets mening bör ordet månadsavgift&lt;br&gt;bytas ut mot uttrycket &amp;quot;vad som av årsavgiften belöper på en månad”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av 32 § är att vissa där angivna meddelanden går på mottagarens&lt;br&gt;risk sedan avsändaren har fullgjort vad som enligt paragrafen ankommer på&lt;br&gt;honom. Urvalet av meddelanden motsvarar vad som för närvarande gäller&lt;br&gt;enligt 74 § BRL. Lagrådet förordar att 32 § även får avse sådana underrättel-&lt;br&gt;ser från föreningen till panthavare som avses i 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av hänvisningarna till 3 § (2 § enligt lagrådets förslag) i 4 och&lt;br&gt;5 §§ får meddelanden som avses i sistnämnda paragrafer anses omfattade av&lt;br&gt;andra meningen i 32 §. Lagförslaget innehåller flera ytterligare bestämmelser&lt;br&gt;om olika typer av meddelanden, där det i och för sig skulle kunna övervägas&lt;br&gt;att införa en motsvarande reglering. Lagrådet finner emellertid inte påkallat att&lt;br&gt;avge något förslag i det avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 och 34 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av den omplacering av bestämmelsen i 33 § som lagrådet förordat&lt;br&gt;vid 6 kap. skall 34 § i stället betecknas 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av vad som anförts föreslår lagrådet - förutom vad som sagts om&lt;br&gt;rubrikerna, om ordningsföljden mellan 2 och 3 §§, om flyttning av bestäm-&lt;br&gt;melsen i 33 § till 6 kap. och om omnumrering av 34 § - att andra stycket i 6 §&lt;br&gt;får utgå, att första styckets sista mening i 12 § slopas, att i 32 § uttrycket &amp;quot;16&lt;br&gt;§ eller 18 § 1 eller 20 §&amp;quot; ändras till &amp;quot;16 §, 18 § 1, 20 eller 31 §&amp;quot; samt att 4,&lt;br&gt;10, 11 och 14 §§ ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;4 § Sedan tillträde medgetts åligger det föreningen att hålla lägenheten och&lt;br&gt;fastigheten i övrigt i gott skick, i den mån ansvaret inte enligt 12 § vilar på&lt;br&gt;bostadsrättshavaren. Bestämmelserna i 2 § gäller i tillämpliga delar, om för-&lt;br&gt;eningen åsidosätter sin reparationsskyldighet eller om det på något annat sätt&lt;br&gt;uppstår hinder eller men i nyttjanderätten genom föreningens vållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en bostadslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål innehas&lt;br&gt;med bostadsrätt av en juridisk person, får, om något annat inte har avtalats,&lt;br&gt;lägenheten användas endast för att i sin helhet upplåtas med hyresrätt som&lt;br&gt;permanentbostad. Uthyrning får inte ske utan att hyresgästen godtagits av&lt;br&gt;föreningens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättshavare får inte heller i övrigt hyra ut hela lägenheten utan&lt;br&gt;samtycke av styrelsen. Detta gäller inte i fråga om upplåtelse av bostads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;423&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägenhet som innehas av en kommun eller landstingskommun. Styrelsen skall Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;emellertid genast underrättas när en sådan upplåtelse skett. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilasa 4&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vägrar styrelsen att ge sitt samtycke till en sådan upplåtelse med hyres-&lt;br&gt;rätt som sägs i 10 § får upplåtelsen ändå ske, om hyresnämnden lämnar till-&lt;br&gt;stånd till den. Tillstånd skall lämnas, om föreningen inte har befogad an-&lt;br&gt;ledning att vägra samtycke och, i fall som avses i 10 § andra stycket, om&lt;br&gt;bostadsrättshavaren under viss tid inte har tillfälle att använda lägenheten och&lt;br&gt;har beaktansvärda skäl för upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd enligt första stycket kan begränsas till viss tid och förenas med&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Vaije medlem skall betala en avgift till bostadsrättsföreningen i form av&lt;br&gt;en insats när en bostadsrätt upplåts till honom. Föreningen har dessutom rätt&lt;br&gt;att ta ut en årsavgift för den löpande verksamheten samt, i den mån det anges&lt;br&gt;i stadgarna, upplåtelseavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift. Sist&lt;br&gt;angivna avgifter skall i huvudsak motsvara, upplåtelseavgiften skillnaden&lt;br&gt;mellan ett antaget marknadsvärde vid upplåtelsen och insatsen samt över-&lt;br&gt;låtelseavgiften och pantsättningsavgiften ett beräknat genomsnitt av förening-&lt;br&gt;ens kostnader i samband med överlåtelser respektive pantsättningar inom för-&lt;br&gt;eningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En beslutad insats kan ändras i den ordning som sägs i 9 kap. 16 §.&lt;br&gt;Föreningen får i övrigt inte ta ut avgifter annat än särskilda avgifter för åtgär-&lt;br&gt;der som föreningen inte är skyldig vidta enligt denna lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får bostadsrättsföreningen inte&lt;br&gt;ta ut upplåtelseavgift förrän efter en månad från den dag då föreningen er-&lt;br&gt;bjudit hyresgästen att få lägenheten upplåten med bostadsrätt. Intill dess sex&lt;br&gt;månader förflutit räknat från dagen för erbjudandet, får avgiften högst mot-&lt;br&gt;svara ränta på insatsen enligt 5 § räntelagen (1975:635).&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtas lagrådets förslag behövs följdändringar när det gäller vissa hän-&lt;br&gt;visningar i 5, 18 och 32 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Offentlig auktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § används uttrycket offentlig auktion &amp;quot;enligt denna lag&amp;quot;. Härmed avses&lt;br&gt;bestämmelserna om offentlig auktion i 6 kap. 1 och 2 §§ samt 7 kap. 30 §.&lt;br&gt;Lagrådet förordar att paragrafen inleds på följande sätt: &amp;quot;Offentlig auktion&lt;br&gt;som avses i 6 kap. 1 eller 2 § eller 7 kap. 30 § —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna om auktionsförfarandet innebär att bostads-&lt;br&gt;rätten skall utropas utan förbehåll om panträtt, om inte föreningen medger&lt;br&gt;något annat (3 §), att panthavaren är skyldig att ta emot betalning i förtid, om&lt;br&gt;utrop skett utan förbehåll (7 §) samt att, om det vid en ny auktion inte sker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;424&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;något inrop, bostadsrätten skall övergå till föreningen utan lösen och fri från&lt;br&gt;panträtt (5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som föredragande statsrådet anfört (se avsnitt 2.11 i remissprotokollet)&lt;br&gt;finns det fördelar med ett alternativt förslag som vid remissbehandlingen&lt;br&gt;framförts av juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet.&lt;br&gt;Nämnden förordar att föreningen ges en legal panträtt i bostadsrätten med&lt;br&gt;företräde framför andra fordringar. Som nämnden anför är fördelen med en&lt;br&gt;sådan ordning att systemet med offentlig auktion kan avskaffas och ersättas&lt;br&gt;med vanlig exekutiv auktion med den ökade rättssäkerhet som detta medför.&lt;br&gt;Fakultetsnämndens förslag synes emellertid inte utan ytterligare utredning&lt;br&gt;kunna läggas till grund för lagstiftning. Det remitterade förslaget får enligt&lt;br&gt;lagrådets mening anses vara i och för sig godtagbart som en lösning tills&lt;br&gt;vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Bestämmelser om föreningen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i 1 § till vissa bestämmelser i 1 kap. behöver ändras om lag-&lt;br&gt;rådets förslag till ändrad lydelse av 1 kap. godtas. En allmän hänvisning till 1&lt;br&gt;kap. bör vara tillräcklig och preciseringen &amp;quot;1 och 2 §§&amp;quot; kan alltså utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § första stycket 4 skall bostadsrättsföreningens stadgar ange de&lt;br&gt;grunder enligt vilka årsavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift skall&lt;br&gt;beräknas. Föreskriften skall givetvis gälla bara i den mån sådana avgifter tas&lt;br&gt;ut. Av 7 kap. 14 § framgår nämligen att dessa avgifter inte är obligatoriska.&lt;br&gt;Vidare har lagrådet vid behandlingen av sistnämnda paragraf uttalat sig för att&lt;br&gt;grunderna även för upplåtelseavgifter bör anges i stadgarna. Enligt lagrådets&lt;br&gt;mening bör fjärde punkten i första stycket av 5 § ges följande lydelse: &amp;quot;4. i&lt;br&gt;den mån upplåtelseavgift, årsavgift, överlåtelseavgift och pantsättningsavgift&lt;br&gt;skall utgå de grunder enligt vilka dessa avgifter skall beräknas,&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 23 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 16 § näst sista stycket ges en regel som avses ge en viss möjlighet för en&lt;br&gt;bostadsrättshavare att rösta i efterhand i fråga om åtgärder som rör honom&lt;br&gt;och som varit föremål för omröstning på en stämma där han inte varit när-&lt;br&gt;varande. Som förutsättning skall gälla att resultatet av omröstningen skrivits&lt;br&gt;in i stämmoprotokollet och att han lämnat sitt godkännande av åtgärden&lt;br&gt;skriftligen och inom viss föreskriven tid. En motsvarande bestämmelse finns&lt;br&gt;i 23 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet med röstning i efterhand torde i praktiken förekomma inom&lt;br&gt;ekonomiska föreningar utan stöd av lag (se Mallmén: Lagen om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, s. 260 med hänvisning). Bostadsdomstolen har emellertid i ett&lt;br&gt;beslut den 17 februari 1989, nr 60, funnit att av ordalydelsen i 60 § BRL får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;425&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses följa att den där föreskrivna majoriteten skall föreligga &amp;quot;pä förenings-&lt;br&gt;stämman&amp;quot; och att bristen i majoritet vid stämman säledes inte kan botas&lt;br&gt;genom att bostadsrättshavare, som inte varit närvarande, i efterhand ansluter&lt;br&gt;sig till beslutet. Avgörandet har inte refererats i &amp;quot;Rättsfall från bostads-&lt;br&gt;domstolen&amp;quot;. Orden &amp;quot;pä föreningsstämma&amp;quot; förekommer i och for sig ocksä i&lt;br&gt;23 § liksom i 7 kap. 14 § lagen om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning i efterhand är onekligen ett sä praktiskt förfarande att det måste&lt;br&gt;vara svärt att genom lagstiftning eller praxis hindra att det kommer till an-&lt;br&gt;vändning i många fall när viss majoritet krävs för beslut på föreningsstämma.&lt;br&gt;Detta kan vara ett motiv för att uttryckligen tillåta förfarandet och då samtidigt&lt;br&gt;formalisera det så att en rättssäker ordning kan tryggas. De villkor som ställs&lt;br&gt;upp i lagförslaget förefaller emellertid inte att tillgodose det syftet. Vid en&lt;br&gt;reglering bör villkoren byggas ut sä att i van fall beslut om förfarandet måste&lt;br&gt;fattas pä stämman och anteckning ske om det röstetal som fattas och om vilka&lt;br&gt;frånvarande bostadsrättshavare som skall tillfrågas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kan emellertid inte finna att en reglering är mest påkallad just för&lt;br&gt;de fall som avses i 16 och 23 §§ bostadsrättslagen. Frågan bör i stället över-&lt;br&gt;vägas mer generellt för de ekonomiska föreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda förordar lagrådet att 16 § andra stycket och 23 §&lt;br&gt;andra stycket andra meningen får utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sista stycket i 16 § skall föreningen underrätta den som har pant i&lt;br&gt;bostadsrätten och som är känd för föreningen om ett beslut om en förändring&lt;br&gt;eller ett ianspråktagande av lägenheter vid en om- eller tillbyggnad. Lagrådet&lt;br&gt;anser att sådan underrättelseskyldighet som avses i sista stycket skall före-&lt;br&gt;ligga även vid en överlätelse av föreningens fastighet. Med hänsyn härtill bör&lt;br&gt;stycket avslutas med orden &amp;quot;första stycket 2 eller 4.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 och 18 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17 § finns bestämmelser om under vilka förutsättningar hyresnämnden skall&lt;br&gt;godkänna ett stämmobeslut om intrång i en lägenhet när föreningen vill bygga&lt;br&gt;om den. Enligt första stycket sista meningen får nämnden förena ett beslut om&lt;br&gt;godkännande med villkor. Begär bostadsrättshavaren att föreningen skall lösa&lt;br&gt;in bostadsrätten, får enligt 17 § andra stycket försu meningen godkännande&lt;br&gt;lämnas endast med villkor om inlösen, såvida inte bosudsrättshavaren skäli-&lt;br&gt;gen bör kunna godu förändringen ändå. Innebär nämndens godkännande att&lt;br&gt;lägenheten i sin helhet får us i anspråk av föreningen, skall enligt 17 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen godkännandet lämnas med villkor att inlösen sker.&lt;br&gt;Även om det inte klart sägs i remissen får nu angivna bestämmelser anses&lt;br&gt;innebära att frågan huruvida inlösen skall ske avgörs av hyresnämnden eller,&lt;br&gt;efter överklagande, bosudsdomstolen medan den efterföljande domstols-&lt;br&gt;prövningen enbart är inriktad på frågan om ersättningens storlek. På grund&lt;br&gt;härav bör i 18 § inte användas uttrycket &amp;quot;talan om inlösen&amp;quot; uun &amp;quot;ulan om er-&lt;br&gt;sättning vid inlösen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 18 § skall i paragrafen avsedda ersättningsfrågor prövas av fastig-&lt;br&gt;hetsdomstol med tillämpning av expropriationslagen (se avsnitt 2.7.2 i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;426&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;remissprotokollet under rubriken Beslutsordningen m.m.). Lagrådet har inte&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget. Det bör emellertid anmärkas att de mål an-&lt;br&gt;gående bostadsrätt som tidigare skulle handläggas av fastighetsdomstolarna&lt;br&gt;som första instans sedan den 1 januari 1991 skall handläggas av samtliga&lt;br&gt;tingsrätter och prövas i den sammansättning som gäller för vanliga tvistemål&lt;br&gt;(se prop. 1990/91:32 och 77 § BRL i lydelse enligt SFS 1990:1132). Bl.a.&lt;br&gt;expropriationsmål skall emellertid även i fortsättningen prövas av fastighets-&lt;br&gt;domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hänvisningen i 18 § till expropriationslagen undantas influensregeln i&lt;br&gt;4 kap. 2 §. I specialmotiveringen hänvisas till 28 § bostadsförvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792) där ett sådant undantag görs. Det undantaget har motiverats med&lt;br&gt;att värdet att fastigheten vid beräkningen av löseskillingens storlek skall anses&lt;br&gt;belastat med den negativa inverkan tvångsförvaltningen har på fastighetens&lt;br&gt;marknadsvärde (se prop. 1976/77:151 s. 109). Ett sådant undantag finns&lt;br&gt;också i 17 § bostadssaneringslagen (1973:531) av liknande skäl (se prop.&lt;br&gt;1973:22 s. 105). I förevarande sammanhang finns inte motsvarande eller&lt;br&gt;andra skäl att undanta 4 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen till 18 § anförs vidare att det inte ansetts nödvändigt&lt;br&gt;att lämna särskilda föreskrifter i anslutning till den s.k. presumtionsregeln i&lt;br&gt;4 kap. 3 § expropriationslagen. Vid tillämpning av denna är tidpunkten för&lt;br&gt;ansökan om expropriation avgörande. Hänvisningar till 4 kap. expropria-&lt;br&gt;tionslagen kompletteras därför regelmässigt med en bestämmelse om att 4&lt;br&gt;kap. 3 § äger tillämpning i fråga om värdeökning som ägt rum under tiden&lt;br&gt;från dagen tio år före det talan väcktes vid domstol (se exempelvis den nyss&lt;br&gt;nämnda 28 § bostadsförvaltningslagen). En sådan bestämmelse är i och för&lt;br&gt;sig nödvändig även här. Lagrådet finner det emellertid naturligt att i stället&lt;br&gt;göra ett undantag för presumtionsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda förordar lagrådet att 18 § ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Talan om ersättning vid inlösen eller för intrång eller för annan skada som en&lt;br&gt;bostadsrättshavare orsakas med anledning av ett beslut om godkännande&lt;br&gt;enligt 16 § första stycket 2 skall väckas vid fastighetsdomstolen. I fråga om&lt;br&gt;inlösen och ersättning gäller expropriationslagen (1972:719) i tillämpliga&lt;br&gt;delar, dock med undantag för 4 kap. 3 §.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till denna paragraf har i sak oförändrad överförts bestämmelsen i 60 a §&lt;br&gt;femte stycket BRL. Bestämmelsen anknyter till reglerna i 19 § första stycket&lt;br&gt;och 20 § förslaget (60 a § 1 och 4 st BRL) om krav på kvalificerad majoritet&lt;br&gt;vid föreningsstämma för förvärv av hyresfastighet i ombildningssyfte och om&lt;br&gt;tillgång till ekonomisk plan vid beslut om sådant förvärv. I 21 § sägs att&lt;br&gt;&amp;quot;beslut om förvärv&amp;quot; i strid med 19 § första stycket är ogiltiga och att det-&lt;br&gt;samma gäller beslut om förvärv som fattas utan att ekonomisk plan varit till-&lt;br&gt;gänglig enligt 20 §. Enligt sista meningen i bestämmelsen skall det sagda&lt;br&gt;emellertid inte gälla om förvärv ändå skett enligt beslutet och lagfan har med-&lt;br&gt;delats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;427&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltighetsregeln i 60 a § BRL har vållat problem i tillämpningen. När&lt;br&gt;60 a § infördes i BRL insattes - i samband med en redaktionell ändring - det&lt;br&gt;förut citerade uttrycket &amp;quot;beslut om förvärv&amp;quot; i stället för det i lagrådsremissens&lt;br&gt;lagtext använda &amp;quot;förvärv&amp;quot; (se prop. 1981/82:169 s. 90, 102 och 104). Detta&lt;br&gt;kommenterades inte och det har ifrågasatts om detta varit en icke avsiktlig&lt;br&gt;ändring och vilka verkningar det kan ha att det sägs att ett formellt felaktigt&lt;br&gt;beslut leder till ogiltighet av beslutet och inte till ogiltighet av förvärvet.&lt;br&gt;Eftersom alla motivuttalanden förutsätter det senare alternativet har lagrådet&lt;br&gt;övervägt om ordalydelsen i detta avseende nu bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De angivna bestämmelserna i bostadsrättslagen måste ses i belysning av&lt;br&gt;vad som gäller enligt dels 10 § lagen om rätt till fastighetsförvärv för om-&lt;br&gt;bildning till bostadsrätt (ombildningslagen), dels 22 § lagen om arrende-&lt;br&gt;nämnder och hyresnämnder (nämndlagen). Det ankommer enligt den först-&lt;br&gt;nämnda paragrafen på hyresnämnd, som mottar anmälan om att en förening&lt;br&gt;antagit ett sådant hembud som sägs i lagen, att pröva &amp;quot;om hembudet rätteligen&lt;br&gt;har antagits&amp;quot;. I paragrafens inledning ges en föreskrift om att ett hembud skall&lt;br&gt;anses antaget, om det inom viss frist och på visst sätt anmäls till hyresnämn-&lt;br&gt;den. Det nyss citerade uttrycket kan läsas så att det är just dessa villkor som&lt;br&gt;skall prövas. Enligt motiven (prop. 1981/82:169 s. 81 och prop. 1986/87:37&lt;br&gt;s. 76 f) skall emellertid hyresnämndens prövning avse också frågan om be-&lt;br&gt;slutet fattats i enlighet med 60 a § och alltså bl.a. om föreskriven majoritet&lt;br&gt;bland hyresgästerna har uppnåtts. Ett beslut av hyresnämnd äger enligt de&lt;br&gt;speciella bestämmelserna i 22 § nämndlagen rättskraft bl.a. såvitt därigenom&lt;br&gt;avgjorts någon fråga som avses i ombildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen innefattar flera tolkningsproblem. Ett är som sagt vad hyres-&lt;br&gt;nämndens prövning enligt ombildningslagen skall omfatta. Motiv och lagtext&lt;br&gt;innehåller som framgår av det föregående en viss motsägelse i frågan, om det&lt;br&gt;skall ankomma på hyresnämnden att avgöra om bostadsrättsföreningens be-&lt;br&gt;slut har fattats i enlighet med 60 a § BRL eller ej. Det kan principiellt ifråga-&lt;br&gt;sättas om den föreskrivna ogiltigheten av ett föreningsbeslut skall kunna&lt;br&gt;&amp;quot;läkas&amp;quot; genom ett felaktigt förbiseende av hyresnämnden. Finner man att&lt;br&gt;hyresnämnden har att pröva om föreningens beslut fattats på föreskrivet sätt&lt;br&gt;uppstår frågan om omfattningen av rättskraften enligt 22 § nämndlagen.&lt;br&gt;Rättskraften träffar normalt endast partema i det mål eller ärende som avgjorts&lt;br&gt;och det står inte utan vidare klart i vad mån och av vem en rättslig prövning&lt;br&gt;av frågan om förvärvets ogiltighet kan påkallas efter ett beslut av hyres-&lt;br&gt;nämnden. Dessa och andra frågor har diskuterats i anslutning till ett skilje-&lt;br&gt;domsfall, refererat i Juridisk Tidskrift, årg. 2 nr 1/1990/91 s. 114 ff.&lt;br&gt;Komplikationerna med en ogiltighetsregel och en eventuellt &amp;quot;läkande&amp;quot; hyres-&lt;br&gt;nämndsprövning är emellertid inte unika för det fall som rör BRL och 9 kap.&lt;br&gt;21 § i den nya bostadsrättslagen. Principiellt har närliggande problem också&lt;br&gt;diskuterats i en skiljedom mot vilken talan förts i hovrätten, vars dom över-&lt;br&gt;klagats till Högsta domstolen (mål T 345/1990 som ännu inte dispens-&lt;br&gt;prövats). Det vore i och för sig önskvärt med en klarare laglig reglering i de&lt;br&gt;hänseenden som har berörts här. Såvitt lagrådet kan finna vid sina över-&lt;br&gt;väganden måste det emellertid vara utan betydelse for de diskuterade frågorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;428&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ogiltighetsregeln i 9 kap. 21 § i den nya bostadsrättslagen anges träffa&lt;br&gt;beslutet eller förvärvet En ändring i detta hänseende av förslaget skulle alltså&lt;br&gt;inte leda till ett klarare system än det som gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också när det gäller bostadsrättsföreningarnas fastighetsförvärv som inte&lt;br&gt;sker enligt ombildningslagen måste det sakna betydelse vilket av de diskute-&lt;br&gt;rade alternativen som väljs när det gäller utformningen av 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen gäller bestämmelserna om likvidation och upplösning i&lt;br&gt;11 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar även bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar. Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § den nämnda lagen för det fall&lt;br&gt;antalet föreningsmedlemmar går ned under ett lägsta antal skall tillämpas i en&lt;br&gt;bostadsrättsförening, om antalet medlemmar eller antalet bostadsrättshavare&lt;br&gt;går ned under fem. Förslaget i denna del överensstämmer med gällande rätt&lt;br&gt;(se 65 § BRL) och har samband med förslaget i 1 kap. om att det för regist-&lt;br&gt;rering av en bostadsrättsförening fordras att föreningen har minst fem med-&lt;br&gt;lemmar. Bestämmelsen innebär att likvidationsplikt inträder när antalet&lt;br&gt;bostadsrättshavare går ned under fem även om medlemsantalet skulle vara&lt;br&gt;högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en nyhet föreslås i paragrafen att likvidationsplikt skall inträda även&lt;br&gt;om antalet lägenheter som är avsedda att upplåtas med bostadsrätt går ned&lt;br&gt;under fem. Detta förslag hänger samman med förslaget i 1 kap. om att det för&lt;br&gt;registrering av en ekonomisk plan fordras att det i föreningens hus kommer&lt;br&gt;att finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en bestämmelse om likvidationsplikt som knyter an till lägen-&lt;br&gt;hetsantalet har inte närmare utvecklats i remissprotokollet. Som exempel&lt;br&gt;nämns endast att en bostadsrätt omvandlas till hyresrätt (se avsnitt 2.2 i&lt;br&gt;remissprotokollet). Det har inte heller närmare utvecklats hur bestämmelsen&lt;br&gt;skall tillämpas i förening med bestämmelsen om likvidationsplikt när antalet&lt;br&gt;bostadsrättshavare går ned under fem. Lagrådet anser inte att bestämmelsen&lt;br&gt;fyller någon väsentligt funktion och förordar att den får utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt bör de i förevarande&lt;br&gt;sammanhang anses som endast en bostadsrättshavare (jfr 9 kap. 14 § an-&lt;br&gt;gående rösträtt). Lagrådet förordar att förslaget kompletteras med en bestäm-&lt;br&gt;melse härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda förordar lagrådet att paragrafen ges föl-&lt;br&gt;jande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Bestämmelserna om likvidation och upplösning i 11 kap. lagen (1981:667)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar för det&lt;br&gt;fall antalet föreningsmedlemmar går ned under ett visst angivet antal skall&lt;br&gt;tillämpas i fråga om en bostadsrättsförening, om antalet medlemmar eller an-&lt;br&gt;talet bostadsrättshavare går ned under fem. Om flera medlemmar har en&lt;br&gt;bostadsrätt gemensamt skall de härvid räknas som endast en bostadsrätts-&lt;br&gt;havare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;429&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall vad som i 11 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar sägs&lt;br&gt;om insatskapital i stället gälla insats och upplåtelseavgift i bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen gäller bestämmelserna om &amp;quot;fusion m.m.&amp;quot; i 12 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar i tillämpliga delar även bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar (jfr 66 § BRL). 12 kap. lagen om ekonomiska föreningar inne-&lt;br&gt;håller bestämmelser om dels fusion dels inlösen av aktier i dotteraktiebolag.&lt;br&gt;Genom tillägget &amp;quot;m.m.&amp;quot; i den föreslagna lagtexten skapas intrycket att även&lt;br&gt;sistnämnda bestämmelser skall gälla i fråga om bostadsrättsföreningar.&lt;br&gt;Koncembestämmelsema i lagen om ekonomiska föreningar skall emellertid&lt;br&gt;inte gälla i ffåga om bostadsrättsföreningar (se 9 kap. 26 § i det remitterade&lt;br&gt;förslaget samt prop. 1979/80:144 s. 135). Lagrådet förordar att paragrafen&lt;br&gt;ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Bestämmelserna om fusion i 12 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsföreningar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke hänvisas när det gäller ansökan om registrering av&lt;br&gt;ekonomisk plan till bestämmelserna om anmälan för registrering i lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar. Vidare föreskrivs i fråga om&lt;br&gt;komplettering av ekonomisk plan ett visst undantag från de angivna&lt;br&gt;bestämmelserna i föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sistnämnda föreskrift skall utgå om, som lagrådet föreslagit vid 3 kap.&lt;br&gt;5 §, institutet komplettering av ekonomisk plan slopas. Vad som i övrigt&lt;br&gt;sägs i 31 § synes inte innebära något som inte kan tas upp i verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter. Lagrådet förordar att andra stycket får utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Skadestånd, straff och vite m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § gäller bestämmelserna om straff och vite i 16 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar även bostadsrättsföreningar. I 3 § har&lt;br&gt;upptagits vissa ytterligare straffbestämmelser bl.a. i punkt 5 i fråga om skyl-&lt;br&gt;digheten att föra medlemsförteckning (jfr 71 § BRL och prop. 1986/87:7 s.&lt;br&gt;297 och 301). Hänvisningen i 2 § bör på grund härav inte omfatta den mot-&lt;br&gt;svarande straffbestämmelsen om medlemsförteckning i 16 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket första punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 kap. 3 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar får&lt;br&gt;endast ekonomisk förening i sin firma använda uttrycket ekonomisk förening&lt;br&gt;eller förkortning därav. Bestämmelsen, som är straffsanktionerad i 16 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket andra punkten, gäller även bostadsrättsföreningar utan&lt;br&gt;någon särskild hänvisning i bostadsrättslagen. Det skulle därför inte behövas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;430&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon hänvisning i 2 § förevarande kapitel till den nämnda straffbestämmel- Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;sen. Å andra sidan skulle det snarast verka vilseledande att nu särskilt undan- Bilaga 4&lt;br&gt;ta den straffbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda förordar lagrådet att 2 § ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Bestämmelserna om straff och vite i 16 kap. lagen (1987:667) om ekono-&lt;br&gt;miska föreningar utom 1 § andra stycket 1 gäller i tillämpliga delar i fråga om&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag att bestämmelserna om kompletterande plan i 3 kap. 5 §&lt;br&gt;skall slopas medför en ändring i förevarande paragraf, som lagrådet - med&lt;br&gt;vissa justeringar bl.a. av ett hänvisningsfel - föreslår ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upplåter andelsrätt i strid med 1 kap. 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplåter bostadsrätt i strid med 3 kap. 1 eller 4 § eller 4 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tar emot förskott i strid med 5 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot 9 kap. 6 § sista stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. underlåter att föra medlemsförteckning eller att hålla sådan förteckning&lt;br&gt;tillgänglig enligt 9 kap. 9 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. underlåter att föra lägenhetsförteckning eller meddelar oriktig eller vilse-&lt;br&gt;ledande uppgift i utdrag enligt 9 kap. 11 §.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Förfarandet i bostadsrättstvister m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § bör enligt lagrådets förslag flyttas till 2 kap. (se vid 2:9-12 §§). 2 § får&lt;br&gt;därmed överta beteckningen 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § anges att hyresnämnds beslut enligt bl.a. 7 §, dvs. beslut om utdömande&lt;br&gt;av vite, får överklagas hos bostadsdomstolen. Det framstår naturligare att&lt;br&gt;föreskriften i 7 § placeras före bestämmelsen om överklagande i 3 §.&lt;br&gt;Bestämmelsen i 7 § skall då tas upp under 3 § och 3-6 §§ numreras om till 4-&lt;br&gt;7 §§. (Med lagrådets förslag om överflyttning av 1 § blir föreskriften om vite&lt;br&gt;i stället 2 § och 3-6 §§ behåller sina beteckningar.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslaget har i 11 kap., för att underlätta läsningen, i de&lt;br&gt;hänvisningar som gjorts till olika paragrafer kort angetts vad de berörda para-&lt;br&gt;graferna handlar om. Detta kan lämpligen ske också i 3 § enligt följande för-&lt;br&gt;slag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Beslut av hyresnämnden i frågor angående inträde i föreningen enligt 2&lt;br&gt;kap. 10 §, skyldighet att upplåta lägenhet med bostadsrätt enligt 4 kap. 6 §,&lt;br&gt;fastställande av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, godkännande av stämmobeslut&lt;br&gt;enligt 9 kap. 16 § första stycket 1 eller 2 eller utdömande av vite enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;431&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 2 § får överklagas hos bostadsdomstolen inom tre veckor från den Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Skrivelsen med överklagandet skall ges in till Bilaga 4&lt;br&gt;hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor angående tillstånd till upplåtelse med&lt;br&gt;hyresrätt enligt 7 kap. 11 § får inte överklagas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som meddelas av regeringen om behörighet som intygsgivare enligt&lt;br&gt;3 kap. 3 § skall givetvis inte kunna överklagas till kammarrätt. Vidare skall&lt;br&gt;enligt lagrådets mening 5 kap. 3 § tredje stycket utgå. 5 § kan därför ges föl-&lt;br&gt;jande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Beslut om behörighet som intygsgivare enligt 3 kap. 3 §, om det medde-&lt;br&gt;las av myndighet som regeringen bestämt, och beslut i ärende om tillstånd att&lt;br&gt;upplåta bostadsrätt enligt 4 kap. 2 § eller om förskott enligt 5 kap. 5 § får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar i det följande vissa synpunkter på de i remissen föreslagna&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna och tar därefter upp frågan om behovet av ytter-&lt;br&gt;ligare övergångsbestämmelser samt lämnar ett fullständigt förslag till hur de&lt;br&gt;enligt lagrådets mening bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde punkten i det remitterade förslaget skall bestämmelsen att&lt;br&gt;endast bostadsrättsföreningar får upplåta lägenheter med bostadsrätt inte&lt;br&gt;hindra den som före lagens ikraftträdande haft rätt att driva näringsverksam-&lt;br&gt;het, i vilken ingår upplåtelse av nyttjanderätt som avses i denna lag, att fort-&lt;br&gt;sätta verksamheten (jfr punkt 2 övergångsbestämmelserna till BRL). Enligt 1&lt;br&gt;§ tredje stycket lagen (1930:115) om bostadsrättsföreningar var det förbjudet&lt;br&gt;för andra än bostadsrättsföreningar att driva verksamhet med ändamål att&lt;br&gt;upplåta lägenheter med nyttjanderätt för obegränsad tid. Enligt en särskild&lt;br&gt;övergångsbestämmelse skulle förbudet dock inte utgöra hinder för den som&lt;br&gt;drev sådan verksamhet vid tiden för lagens ikraftträdande den 1 juli 1930 att&lt;br&gt;fortsätta verksamheten beträffande hus som då tillhörde honom (se prop.&lt;br&gt;1930:65 s. 15, 109 och 119). Genom anknytningen till 1930 års övergångs-&lt;br&gt;bestämmelse -via övergångsbestämmelsen till BRL (se prop. 1971:12 s. 169&lt;br&gt;f, 223 och 240) - innebär den nu föreslagna övergångsbestämmelsen att det&lt;br&gt;inte är möjligt att utvidga verksamheten till ytterligare hus utan ombildning till&lt;br&gt;bostadsrättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslaget används ordet &amp;quot;näringsverksamhet&amp;quot; utan att detta&lt;br&gt;har närmare kommenterats. Lagrådet förordar att det i tidigare övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser använda ordet &amp;quot;verksamhet&amp;quot; används även här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte punkten i det remitterade förslaget innehåller övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser till förbudet mot andelsrättsupplåtelser i 1 kap. 8 § och mot-&lt;br&gt;svarar punkt 16 övergångsbestämmelserna till BRL. Enligt andra stycket i&lt;br&gt;sistnämnda övergångsbestämmelse kan länsstyrelsen ge dispens från förbudet&lt;br&gt;i 79 § BRL till förening eller aktiebolag men alltså inte till handelsbolag (jfr&lt;br&gt;prop. 1971:12 s. 92 f, 223 och 241). I det remitterade förslaget har utan att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;432&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det kommenterats dispensmöjligheten utsträckts till handelsbolag genom att&lt;br&gt;där används uttrycket &amp;quot;juridisk person&amp;quot;. Såvitt lagrådet kan bedöma saknas&lt;br&gt;anledning att göra denna utvidgning av en tidigare bestämd övergångs-&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om dispens har givits in före ikraftträdandet av den nya&lt;br&gt;lagen, får enligt andra stycket andra meningen i det remitterade förslaget&lt;br&gt;verksamheten drivas vidare i väntan på beslut i ärendet. Detta överens-&lt;br&gt;stämmer med övergångsbestämmelserna till BRL. Det förefaller inte motiverat&lt;br&gt;med en ny dispensprövning och lagrådet förordar därför att andra stycket&lt;br&gt;andra meningen i förevarande övergångsbestämmelse ändras så att tillstånd&lt;br&gt;som har meddelats enligt punkt 16 övergångsbestämmelserna till BRL får&lt;br&gt;gälla även som tillstånd enligt de nya övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte punkten motsvaras av punkt 7 i lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte punkten bör enligt lagrådets uppfattning med viss redaktionell&lt;br&gt;ändring flyttas till inledningen av övergångsbestämmelserna och tas in som&lt;br&gt;punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering av en ekonomisk plan fordras att det i föreningens hus&lt;br&gt;kommer att finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt&lt;br&gt;(se 1 kap. 5 § första meningen i det remitterade förslaget och 1 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket första meningen enligt lagrådets förslag). Sjätte punkten i det remitte-&lt;br&gt;rade förslaget innebär att denna bestämmelse inte skall gälla registrering av en&lt;br&gt;ny ekonomisk plan (se 3 kap. 4 §) för en sådan förening som vid lagens&lt;br&gt;ikraftträdande hade &amp;quot;mindre än fem sådana lägenheter i sitt hus&amp;quot;. Lagrådet vill&lt;br&gt;med hänsyn till inriktningen av den nya regleringen föreslå att undantaget&lt;br&gt;skall gälla endast om antalet lägenheter efter ikraftträdandet inte gått ned. (Se&lt;br&gt;punkt 5 i lagrådets förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut på en föreningsstämma fattas före den nya lagens ikraft-&lt;br&gt;trädande, gäller enligt tolfte punkten i det remitterade förslaget &amp;quot;äldre lag i&lt;br&gt;fråga om beslutet&amp;quot;. Räckvidden av denna bestämmelse är svår att överblicka&lt;br&gt;och det förefaller som om den skulle kunna föra för långt i vissa hänseenden&lt;br&gt;beroende på tolkningen. En motsvarande övervgångsbestämmelse, där&lt;br&gt;samma invändning skulle kunna göras, finns emellertid i punkt 11 över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till BRL och det har inte framkommit att den har föran-&lt;br&gt;lett några problem i tillämpningen. (Se punkt 17 i lagrådets förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 4 § andra stycket i det remitterade förslaget (6 kap. 3 § första&lt;br&gt;meningen enligt lagrådets förslag) krävs samtycke av styrelsen när det gäller&lt;br&gt;vissa bostadsrättsförvärv av juridisk person. Bestämmelsen saknar mot-&lt;br&gt;svarighet i BRL. Den har inte försetts med någon övergångsbestämmelse och&lt;br&gt;en sådan är i och för sig inte nödvändig. Lagrådet förordar dock i förtydli-&lt;br&gt;gande syfte en bestämmelse av innebörd att kravet på samtycke inte gäller i&lt;br&gt;fråga om förvärv som har skett före ikraftträdandet av den nya lagen (punkt&lt;br&gt;13 i lagrådets förslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;433&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 8 § andra stycket andra punkten i det remitterade förslaget får&lt;br&gt;i fall av ombildning från hyresrätt till bostadsrätt föreningen vägra en hyres-&lt;br&gt;gäst i fastigheten medlemskap, om hyresgästen ansökt om medlemskap i för-&lt;br&gt;eningen senare än ett år från föreningens förvärv av fastigheten. Enligt vad&lt;br&gt;som anförs i specialmotiveringen är avsikten att bestämmelsen, som saknar&lt;br&gt;motsvarighet i BRL, skall gälla även i de fall föreningen förvärvade huset&lt;br&gt;före den nya lagens ikraftträdande. Lagrådet förordar en övergångsbestäm-&lt;br&gt;melse av innebörd att i så fall den i lagrummet angivna tiden skall räknas från&lt;br&gt;utgången av juni 1991 (se punkt 9 i lagrådets förslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § BRL får en bostadsrättsförening träffa avtal om framtida upp-&lt;br&gt;låtelse av bostadsrätt endast i fråga om annan lägenhet än bostadslägenhet&lt;br&gt;(dvs. lokal). De i 5 kap. föreslagna bestämmelserna om förhandsavtal avser&lt;br&gt;både bostadslägenheter och lokaler. I specialmotiveringen till 5 kap. 1 § an-&lt;br&gt;förs att äldre bestämmelser fortfarande skall gälla i fråga om förhandsavtal&lt;br&gt;som avser lokal och som ingåtts före den nya lagens ikraftträdande. Det an-&lt;br&gt;förs också att de i 5 kap. 2 § föreslagna bestämmelserna om förskott skall&lt;br&gt;gälla om föreningen efter ikraftträdandet tar emot förskott. I det remitterade&lt;br&gt;förslaget har dessa uttalanden inte givit upphov till någon övergångsbestäm-&lt;br&gt;melse. Lagrådet finner med hänsyn bl.a. till vad redan träffade avtal kan&lt;br&gt;innehålla att äldre bestämmelser bör gälla utan något undantag beträffande&lt;br&gt;förskott och förordar en övergångsbestämmelse av innebörd att äldre be-&lt;br&gt;stämmelser fortfarande skall gälla om det före ikraftträdandet av den nya&lt;br&gt;lagen har träffats ett sådant avtal om framtida upplåtelse av bostadsrätt som&lt;br&gt;avses i 9 § BRL ( se punkt 11 i lagrådets förslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 6 § andra stycket i det remitterade förslaget (se 7 kap. 10 §&lt;br&gt;första stycket enligt lagrådets förslag) får en bostadslägenhet som innehas av&lt;br&gt;en juridisk person endast användas för att i sin helhet upplåtas i andra hand&lt;br&gt;som permanentbostad, om inte något annat har avtalats. Bestämmelsen saknar&lt;br&gt;motsvarighet i BRL men har inte försetts med någon övergångsbestämmelse.&lt;br&gt;Visserligen kan bestämmelsen frångås genom avtal men det får antas ofta vara&lt;br&gt;oklart vad som kan anses ha avtalats mellan föreningen och den juridiska per-&lt;br&gt;sonen om användningen av lägenheten. Den förändring av rättsläget som sker&lt;br&gt;genom ikraftträdandet av den nya lagen kan förväntas ge upphov till besvär-&lt;br&gt;liga tvister i detta avseende. Lagrådet anser att det av rättssäkerhetsskäl är&lt;br&gt;lämpligt med en övergångsbestämmelse av innebörd att den nya bestämmel-&lt;br&gt;sen inte skall gälla om den juridiska personen har förvärvat bostadsrätten före&lt;br&gt;ikraftträdandet av den nya lagen (se punkt 14 i lagrådets förslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lagrådets förslag, att bestämmelsen i 9 kap. 29 § om likvidationsplikt&lt;br&gt;vid nedgång i antalet lägenheter skall utgå, inte följs behövs en övergångs-&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda och med vissa redaktionella ändringar för-&lt;br&gt;ordar lagrådet att övergångsbestämmelserna ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag (nya lagen) träder i kraft den 1 juli 1991, då bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1971:479) (gamla lagen) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;434&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till föreskrift som har er-&lt;br&gt;satts genom bestämmelse i den nya lagen tillämpas i stället den nya bestäm-&lt;br&gt;melsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om bostadsrättsföreningar som har registrerats före den 1 juli&lt;br&gt;1991 gäller den nya lagen med de undantag som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelsen i 1 kap 2 § första stycket första meningen den nya lagen,&lt;br&gt;att upplåtelser som avses i 1 kap. 1 § får göras endast av bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar, hindrar inte den som före ikraftträdandet av den nya lagen haft rätt&lt;br&gt;att driva verksamhet, i vilken ingår sådana upplåtelser, att fortsätta verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelsen i 1 kap. 4 § andra stycket första meningen den nya&lt;br&gt;lagen, att det för registrering av en ekonomisk plan fordras att det i förening-&lt;br&gt;ens hus kommer att finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med&lt;br&gt;bostadsrätt, hindrar inte registrering av en ny ekonomisk plan enligt 3 kap. 4&lt;br&gt;§ den nya lagen, om föreningens hus vid ikraftträdandet av den nya lagen&lt;br&gt;hade mindre än fem sådana lägenheter och antalet därefter inte gått ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Bestämmelsen i 1 kap. 4 § tredje stycket den nya lagen, att det för&lt;br&gt;registrering av en ekonomisk plan ställs vissa krav när det gäller belägenheten&lt;br&gt;av föreningens hus gäller vid registrering av en ny ekonomisk plan enligt&lt;br&gt;3 kap. 4 § den nya lagen endast i fråga om hus som föreningen förvärvar&lt;br&gt;efter ikraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bestämmelen i 1 kap. 8 § första stycket den nya lagen hindrar inte en&lt;br&gt;juridisk person, som före ikraftträdandet av den nya lagen haft rätt att upplåta&lt;br&gt;andelsrätt med vilken följer rätt att för begränsad tid besitta eller nyttja lägen-&lt;br&gt;het i hus som tillhör den juridiska personen, att upplåta sådan andelsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall än som avses i första stycket får förening eller aktiebolag, som&lt;br&gt;före ikraftträdandet av den nya lagen drivit verksamhet i vilken ingår upp-&lt;br&gt;låtelse av andelsrätt som avses i 1 kap. 8 § första stycket den nya lagen, efter&lt;br&gt;tillstånd av länsstyrelsen fortsätta sin verksamhet. Tillstånd som har medde-&lt;br&gt;lats enligt punkt 16 övergångsbestämmelserna till den gamla lagen gäller som&lt;br&gt;tillstånd enligt första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Har en juridisk person före ikraftträdandet av den nya lagen förvärvat&lt;br&gt;bostadsrätt till en bostadslägenhet, avsedd för annat än fritidsändamål, gäller&lt;br&gt;11 § första stycket första meningen den gamla lagen i stället för 2 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Har en bostadsrättsförenings fastighetsförvärv skett före ikraftträdandet&lt;br&gt;av den nya lagen, skall den tid som anges i 2 kap. 8 § andra stycket 2 den nya&lt;br&gt;lagen räknas från utgången av juni månad 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Har en ekonomisk plan registrerats av länsstyrelsen enligt den gamla&lt;br&gt;lagen eller tagits emot av länsstyrelsen enligt lagen (1930:115) om bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar, skall planen anses vara registrerad enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Har före ikraftträdandet av den nya lagen träffats sådant avtal om&lt;br&gt;framtida upplåtelse av bostadsrätt som avses i 9 § den gamla lagen gäller fort-&lt;br&gt;farande den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Har en hyresgäst före ikraftträdandet av den nya lagen enligt 60 a §&lt;br&gt;den gamla lagen biträtt ett beslut om förvärv av en hyresfastighet för ombild-&lt;br&gt;ning av hyresrätt till bostadsrätt och hade föreningen i sina stadgar föreskrivit&lt;br&gt;att en sådan hyresgäst skall vara skyldig att teckna bostadsrätt till sin lägenhet&lt;br&gt;efter förvärvet, gäller fortfarande 9 a § den gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Bestämmelsen i 6 kap. 3 § första meningen den nya lagen, att vissa&lt;br&gt;förvärv av juridisk person inte får ske utan samtycke av föreningens styrelse,&lt;br&gt;gäller inte förvärv som har skett före ikraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;435&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Bestämmelsen i 7 kap. 10 § första stycket den nya lagen, om be-&lt;br&gt;gränsning av rätten för en juridisk person att använda en bostadslägenhet,&lt;br&gt;gäller inte om den juridiska personen har förvärvat bostadsrätt till lägenheten&lt;br&gt;före ikraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Vid tillämpningen av den nya lagen skall grundavgift enligt den gamla&lt;br&gt;lagen anses utgöra insats. En bestämmelse i en förenings stadgar, om att års-&lt;br&gt;avgift eller andel i vinst eller behållna tillgångar skall beräknas efter en lägen-&lt;br&gt;hets andelsvärde, skall anses innebära att en sådan avgift eller andel skall&lt;br&gt;beräknas efter insatsen för bostadsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Finns det i en förenings stadgar sedan den 1 juli 1972, då den gamla&lt;br&gt;lagen trädde i kraft, en bestämmelse om beräkning av ersättning för bostads-&lt;br&gt;rätt vid överlåtelse, gäller bestämmelsen fortfarande, även om grunderna för&lt;br&gt;beräkningen inte angetts i stadgarna enligt 9 kap. 5 § första stycket 5 den nya&lt;br&gt;lagen. En sådan bestämmelse skall anses innebära villkor för medlemskap,&lt;br&gt;om inte något annat framgår av omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Har ett beslut på en föreningsstämma fattats före ikraftträdandet av den&lt;br&gt;nya lagen, gäller den gamla lagen i fråga om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Har ett beslut som avses i 4 § andra stycket den gamla lagen, om&lt;br&gt;behörighet som intygsgivare, meddelats före ikraftträdandet av den nya lagen&lt;br&gt;gäller 68 § första stycket den gamla lagen i fråga om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Tvister, som före ikraftträdandet av den nya lagen har med stöd av den&lt;br&gt;gamla lagen anhängiggjorts vid domstol eller hyresnämnd eller hänskjutits till&lt;br&gt;avgörande av skiljemän, prövas enligt den gamla lagen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår vissa ändringar av i huvudsak redaktionell natur och i för-&lt;br&gt;tydligande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § bör de föreningar som lagen skall avse anges genom en hänvisning&lt;br&gt;till de övergångsbestämmelser avseende den nya bostadsrättslagen som mot-&lt;br&gt;svarar de övergångsbestämmelser i BRL till vilka hänvisats i det remitterade&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har beträffande 9 kap. 31 § i remissens förslag till bostadsrättslag&lt;br&gt;föreslagit att den bestämmelse i paragrafen som rör förfarandet vid registre-&lt;br&gt;ring av ekonomisk plan skall utgå. Följs lagrådets förslag skall hänvisningen&lt;br&gt;till 9 kap. 31 § i 2 § sista stycket slopas såvitt rör registreringen av den eko-&lt;br&gt;nomiska planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sakligt hänseende har i lagrådets förslag bestämmelsen i 3 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen, om krav på beslut av föreningsstämma beträffande&lt;br&gt;&amp;quot;andra beslut som föreningen fattar med anledning av omregistreringen&amp;quot;, slo-&lt;br&gt;pats. Den måste enligt sin ordalydelse innefatta också enklare beslut av exem-&lt;br&gt;pelvis verkställighetskaraktär som i normal ordning bör kunna fattas på ett&lt;br&gt;mindre komplicerat sätt än på en stämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt lagrådet kan förstå måste det i 3 § första stycket sista meningen i&lt;br&gt;remissförslaget angivna undantaget såvitt avser 14 § begränsa sig till första&lt;br&gt;stycket i den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;436&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 § andra stycket, att beslut enligt första stycket får verkan&lt;br&gt;först när omregistreringsbeslutet vunnit laga kraft, kan inte passa i fråga om&lt;br&gt;alla beslut. För de beslut som förutsätter omregistrering måste det anses&lt;br&gt;uppenbart att de förfaller om någon omregistrering inte blir av. Detta kan&lt;br&gt;lämpligen anges i besluten och behöver i vart fall inte föreskrivas i lagen.&lt;br&gt;Andra stycket kan alltså utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § första stycket i det remitterade förslaget skall, i den förenklade&lt;br&gt;ekonomiska plan som styrelsen skall upprätta, behållna tillgångar beräknas&lt;br&gt;och &amp;quot;insatsen&amp;quot; fördelas på bostadsrätterna efter andel eller annan fördelnings-&lt;br&gt;grund som föreningsstämman beslutar. Lagrådet finner den naturliga ord-&lt;br&gt;ningen vara att gjorda insatser kvarstår som insatser i bostadsrättsföreningen&lt;br&gt;och att eventuellt överskott utöver insatserna fonderas i &amp;quot;den nya&amp;quot; föreningen&lt;br&gt;om inte föreningsstämman beslutar något annat. Med hänsyn bl.a. till denna&lt;br&gt;medverkan av föreningsstämman bör planen godkännas av stämman, innan&lt;br&gt;den ges in för registrering. Om detta anges i paragrafen blir andra stycket&lt;br&gt;överflödigt. Också tredje stycket kan utgå eftersom det rör verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter som inte behöver stöd i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att lagen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;1 § Enligt bestämmelserna i denna lag får sådana bostadsföreningar som&lt;br&gt;avses i punkterna 4 och 7 övergångsbestämmelserna till bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:0000) omregistreras til bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen prövar fråga om omregistrering efter anmälan av bostads-&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Omregistrering får ske under förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bostadsföreningen har beslutat ändra innehållet i sina stadgar till&lt;br&gt;överensstämmelse med bestämmelserna i bostadsrättslagen (1991:0000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att bostadsföreningen har minst fem medlemmar och har utsett styrelse&lt;br&gt;och revisor for bostadsrättsföreningen i enlighet med bestämmelserna i 9 kap.&lt;br&gt;12 och 26 §§ bostadsrättslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att bostadsföreningen har beslutat ändra sin firma till överensstämmelse&lt;br&gt;med bestämmelserna i 9 kap. 6 § bostadsrättslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att en sådan ekonomisk plan som anges i 4 § denna lag har upprättats&lt;br&gt;och registreras samtidigt med att föreningen omregistreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om omregistreringen tillämpas i övrigt bestämmelserna i 9 kap.&lt;br&gt;31 § bostadsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Beslut av bostadsföreningen i frågor som avses i 2 § första stycket 1-&lt;br&gt;3 och 4 § fattas i den ordning som anges i 7 kap. lagen (1987:667) om eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar. Bestämmelserna om viss majoritet i 7 kap. 15 § andra&lt;br&gt;stycket sista meningen nämnda lag skall inte gälla sådana beslut och inte hel-&lt;br&gt;ler när föreningsstämma beslutar i annan angelägenhet som rör omregistre-&lt;br&gt;ringen. Inte heller skall sådana villkor i stadgarna som går längre än vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 14 § första stycket och 15 § nämnda kap. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Innan beslut fattas som avses i 2 § första stycket 1-3 skall en för-&lt;br&gt;enklad ekonomisk plan ha upprättats av bostadsföreningens styrelse och god-&lt;br&gt;känts av föreningsstämman. I planen skall en beräkning göras av föreningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;437&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behållna tillgångar. Medlemmarnas insatser skall anses utgöra motsvarande&lt;br&gt;insatser i bostadsrättsföreningen. Överskott utöver insatserna kvarstår i&lt;br&gt;bostadsrättsföreningen om inte föreningsstämman beslutar annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När ett beslut om omregistrering har vunnit laga kraft, skall de lägen-&lt;br&gt;heter som av bostadsföreningen varit upplåtna med sådan rätt som anges i&lt;br&gt;punkt 2 eller 16 övergångsbestämmelserna till bostadsrättslagen (1971:479) i&lt;br&gt;stället anses upplåtna med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsföreningens styrelse skall genast utfärda bevis till vaije bostads-&lt;br&gt;rättshavare om dennes bostadsrätt. Beviset skall innehålla sådana uppgifter&lt;br&gt;som skall anges i lägenhetsförteckning enligt 9 kap. 10 § bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:0000).&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rört till fastighetsförvärv&lt;br&gt;för ombildning till bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket i gällande lydelse är det endast genom köp eller byte som&lt;br&gt;fastighetsägaren inte får överlåta sin fastighet utan hembud. För att förhindra&lt;br&gt;kringgåenden av hembudsskyldigheten föreslås i en ny tredje mening att vissa&lt;br&gt;associationsrättsliga överlåtelser skall omfattas av kravet på hembud.&lt;br&gt;Lagrådet förordar att bestämmelsen ges följande lydelse: &amp;quot; Med överlåtelse&lt;br&gt;genom köp eller byte likställs överlåtelse genom tillskott till bolag eller för-&lt;br&gt;ening, utdelning eller skifte från bolag eller förening samt fusion enligt&lt;br&gt;14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen (1975:1385).”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande statsrådet har i anslutning till förslaget i denna del gjort vissa&lt;br&gt;svårförenliga uttalanden om tillämpningen av oskälighetsregeln i tredje&lt;br&gt;stycket (se avsnitt 3.3 och specialmotiveringen i remissprotokollet). Lagrådet&lt;br&gt;vill för sin del framhålla att vid de associationsrättsliga överlåtelserna för-&lt;br&gt;hållandet mellan parterna ofta typiskt sett torde vara sådant att ett förvärv av&lt;br&gt;bostadsrättsföreningen kan framstå som oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ny femte punkt i andra stycket föreslås ett undantag från hembuds-&lt;br&gt;skyldigheten, om överlåtelsen avser en andel och förvärvaren redan äger en&lt;br&gt;andel i egendomen. Lagrådet finner det naturligt att bestämmelsen med 3 §&lt;br&gt;förköpslagen (1967:868) som förebild ges följande lydelse: &amp;quot;5. om överlåtel-&lt;br&gt;sen avser andel samt förvärvaren redan äger en andel i egendomen och denna&lt;br&gt;andel förvärvats på annat sätt än genom gåva.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ställs det i hyresgästernas intresse upp vissa restriktioner beträf-&lt;br&gt;fande villkoren för ägarens försäljning av fastigheten till annan än föreningen&lt;br&gt;när ett hembud upphört att gälla. Så länge föreningens intresseanmälan gäller&lt;br&gt;får vid en sådan försäljning köpeskillingen inte vara lägre eller villkoren för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;438&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtelsen sammantagna avsevärt ogynnsammare för fastighetsägaren än&lt;br&gt;vad som angivits vid hembudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär bl.a. att paragrafen kompletteras med en bestämmelse&lt;br&gt;som innebär att hyresgästerna får möjlighet att förhindra att en fastighetsägare&lt;br&gt;ställer upp villkor i ett hembud som är &amp;quot;oskäligt mot föreningen”. Införandet&lt;br&gt;av bestämmelserna om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;br&gt;innebar ett avsteg från de allmänna reglerna om fastighetsöverlåtelse (jfr lag-&lt;br&gt;rådets yttrande den 25 mars 1982 intaget i prop. 1981/82:169 s. 93 f). Den&lt;br&gt;nu föreslagna ändringen av paragrafen medför en ytterligare inskränkning i&lt;br&gt;förfoganderätten till en fastighet. Det framstår därför som tveksamt för lag-&lt;br&gt;rådet om en så allmänt hållen regel bör tas in i lagrummet. I den allmänna&lt;br&gt;motiveringen anges visserligen exempel på situationer där den nya regeln&lt;br&gt;skall tillämpas. Föreningen skall således inte behöva godta villkor som åläg-&lt;br&gt;ger föreningen förpliktelser mot tredje man, ger fastighetsägaren speciella&lt;br&gt;förmåner på bekostnad av föreningen eller inte har något naturligt samband&lt;br&gt;med fastighetsförvärvet. Ordalagen i paragrafen återspeglar emellertid inte en&lt;br&gt;restriktivitet motsvarande den som kan utläsas genom den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen. Av naturliga skäl är det inte möjligt att i lagtexten direkt ange i vilka&lt;br&gt;fall en sådan regel skall tillämpas. Det är emellertid enligt lagrådets mening&lt;br&gt;påkallat att den avsedda restriktiva tillämpningen kommer till ett klart uttryck i&lt;br&gt;lagtexten, vilket lämpligen kan ske genom att endast uppenbart oskäliga vill-&lt;br&gt;kor skall kunna hindra en överlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill samtidigt peka på att hänvisningen i paragrafens första stycke&lt;br&gt;till 6 § är vilseledande eftersom den bestämmelsen även omfattar överlåtelser&lt;br&gt;som inte förutsätter ett hembudsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda anser lagrådet att de två första meningarna i&lt;br&gt;paragrafens första stycke bör få följande lydelse: &amp;quot;Även om hembudet har&lt;br&gt;upphört att gälla får, så länge föreningens intresseanmälan gäller, en sådan&lt;br&gt;överlåtelse som enligt 6 § förutsätter hembud inte ske till någon annan än den&lt;br&gt;bostadsrättsförening som har gjort intresseanmälan, om köpeskillingen är&lt;br&gt;lägre eller villkoren för överlåtelsen sammantagna är avsevärt ogynnsammare&lt;br&gt;för fastighetsägaren än vad som angavs vid hembudet. En sådan överlåtelse&lt;br&gt;får inte heller ske, om ett villkor som angavs vid hembudet är uppenbart&lt;br&gt;oskäligt mot föreningen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget innehåller som övergångsreglering endast en be-&lt;br&gt;stämmelse om att äldre lag gäller i fråga om en intresseanmälan som har gjorts&lt;br&gt;före ikraftträdandet. Förslaget har inte kommenterats i remissprotokollet.&lt;br&gt;Såsom bestämmelsen är formulerad förefaller den att endast avse de nya be-&lt;br&gt;stämmelserna om intresseanmälan i 3 §. Vid föredragningen inför lagrådet har&lt;br&gt;emellertid upplysts att avsikten är att den föreslagna övergångsbestämmelsen&lt;br&gt;skall avse även de nya bestämmelserna i 6 och 12 §§ om associationsrättsliga&lt;br&gt;överlåtelser, undantag för överlåtelse av andel samt oskäliga villkor i hem-&lt;br&gt;bud. En sådan övergångsreglering innebär att det under en övergångstid av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;439&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två år (se 5 § om hur länge en intresseanmälan gäller) skall tillämpas olika Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;regler beroende på om föreningens intresseanmälan har gjorts före eller efter Bilaga 4&lt;br&gt;den 1 juli 1991. En mera nyanserad övergångsreglering skulle ha vissa för-&lt;br&gt;delar men lagrådet anser sig inte ha anledning att motsätta sig förslaget så som&lt;br&gt;det nu angetts. För att den avsedda innebörden skall komma till tydligare ut-&lt;br&gt;tryck bör dock bestämmelsen ges följande lydelse: &amp;quot;2. Har intresseanmälan&lt;br&gt;gjorts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad lagrådet anfört om femte punkten i det remitterade&lt;br&gt;förslaget till övergångsbestämmelser till bostadsrättslagen förordas att i före-&lt;br&gt;varande övergångsbestämmelse orden &amp;quot;en förening eller ett aktiebolag&amp;quot; i gäl-&lt;br&gt;lande lydelse inte ändras. Om lagrådets förslag till ändring av övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till bostadsrättslagen följs skall hänvisningen här avse punkt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i remissen föreslagna nya andra stycket i 7 kap. 4 § innehåller att när ett&lt;br&gt;förhandsavtal träffats angående en bostadsrättslägenhet, som är avsedd som&lt;br&gt;makarnas gemensamma hem och skall innehas huvudsakligen för detta ända-&lt;br&gt;mål, rätten enligt avtalet skall likställas med vad som i äktenskapsbalken sägs&lt;br&gt;om bostadsrätt. Bestämmelsen synes inte fylla någon funktion för andra be-&lt;br&gt;stämmelser i balken än den i paragrafens första stycke om vad som skall an-&lt;br&gt;ses utgöra makars gemensamma bostad vid balkens tillämpning. Den nya be-&lt;br&gt;stämmelsen bör därför läggas som en fjärde punkt till de övriga i första&lt;br&gt;stycket. Avsikten om användningen av den tilltänkta lägenheten bör också&lt;br&gt;relateras till tidpunkten när avtalet ingicks. Lagrådet föreslår alltså att det&lt;br&gt;föreslagna andra stycket ersätts med en ny punkt 4 i första stycket av följande&lt;br&gt;lydelse: &amp;quot;4. Byggnad eller del av byggnad som makarna eller någon av dem&lt;br&gt;har rätt att framdeles förvärva med bostadsrätt enligt förhandsavtal som sägs i&lt;br&gt;5 kap. bostadsrättslagen (1991:0000), om rätten gäller en lägenhet som när&lt;br&gt;avtalet träffades var avsedd att bli makamas gemensamma hem och att inne-&lt;br&gt;has huvudsakligen för detta ändamål.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och&lt;br&gt;hyresnämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § kan en sökande i vissa situationer ansöka om att ett ärende, som&lt;br&gt;hyresnämnden avskrivit, åter tas upp. Han kan härigenom undvika en rätts-&lt;br&gt;förlust som i annat fall skulle uppkomma på grund av att han underlåtit att in-&lt;br&gt;finna sig inför nämnden. En sådan möjlighet föreligger enligt det remitterade&lt;br&gt;förslaget om, såvitt gäller bostadsrättslagen, ärendet rör en tvist om medlem-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;440&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skap i föreningen. Det remitterade förslaget stämmer i denna del i princip&lt;br&gt;överens med nu gällande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslaget till bostadsrättslag har i 4 kap. 6 § tagits in en&lt;br&gt;bestämmelse om att hyresnämnd kan förelägga en förening att upplåta en&lt;br&gt;bostadsrätt. Någon motsvarighet till denna bestämmelse finns inte i den nu-&lt;br&gt;varande lagen. Enligt lagrådets mening bör en tvist om skyldighet att upplåta&lt;br&gt;bostadsrätt behandlas på samma sätt som en tvist om medlemskap så att ett&lt;br&gt;ärende om upplåtelse som skrivits av på grund av att sökanden uteblivit skall&lt;br&gt;på ansökan av honom kunna tas upp till saklig prövning. 11 § första stycket&lt;br&gt;sistnämnda lag bör därför kompletteras med en hänvisning till 4 kap. 6 §&lt;br&gt;bostadsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslagna bestämmelserna i lagen innehåller hänvisningar till bestäm-&lt;br&gt;melser i den nya bostadsrättslagen som fått en annan numrering enligt förslag&lt;br&gt;av lagrådet Lagrådet förutsätter att detta beaktas liksom ett förslag av lagrådet&lt;br&gt;om en annan terminologi när det gäller &amp;quot;upplåtelse av lägenhet i andra hand&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973:531)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad lagrådet har anfört om förslaget till lag om ändring i jordabalken gäller&lt;br&gt;också detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslagna ändringarna innefattar hänvisningar till bestämmelser i den nya&lt;br&gt;bostadsrättslagen som fått en annan numrering enligt förslag av lagrådet.&lt;br&gt;Lagrådet förutsätter att detta beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad lagrådet har anfört om förslaget till lag om ändring i jordabalken gäller&lt;br&gt;också detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ&lt;br&gt;hyresrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om att kommunens till-&lt;br&gt;styrkan och regeringens tillstånd inte skall utgöra en förutsättning för regist-&lt;br&gt;rering av en ekonomisk förening som avser att bedriva verksamhet med&lt;br&gt;kooperativ hyresrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget motiveras med att det vid nyproduktion krävs att länsbostads-&lt;br&gt;nämnden fattar preliminära beslut om statligt bostadslån för att verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;441&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kunna påböijas och att man ansett att ett sådant preliminärt lånebeslut Prop. 1990/91: 92&lt;br&gt;inte kan fattas fönän föreningen registrerats. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kan inte tillstyrka att registrering föreskrivs ske på ett stadium när&lt;br&gt;det inte är avgjort om föreningen skall komma till stånd. Förhållandet att för-&lt;br&gt;eningen inte är registrerad utgör givetvis inte något hinder för att preliminärt&lt;br&gt;godkänna ett lån. Detta förutsätter endast en ändring av lånebestämmelsema.&lt;br&gt;Lagrådet förordar att den föreslagna paragrafen utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:232) om sambors gemensamma&lt;br&gt;hem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som sagts i anslutning till förslaget till lag om ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i äktenskapsbalken föreslår lagrådet en motsvarande ändring i förevarande&lt;br&gt;lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna nya stycket i 7 kap. 13 § innehåller en erinran om den före-&lt;br&gt;slagna omregistreringslagen. Bestämmelsen är omotiverad och bör utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal bostads-&lt;br&gt;anvisningsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen innehåller hänvisningar till bestämmelser i den&lt;br&gt;nya bostadsrättslagen som bör ändras eller utgå enligt förslag av lagrådet.&lt;br&gt;Lagrådet förutsätter att detta beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;442&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över paragrafer i 1971 års bostadsrättslag, utredningens förslag&lt;br&gt;och förslaget till ny bostadsrättslag som behandlar liknande frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1971 års lag(BRL)Utredningens förslag Lagförslaget&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;10 kap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2-3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st 1 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§ 1st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 st, 51 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§ 3st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § sista st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§ 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 2 st 1-2 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 2 st 3-5 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § 1 st och 8 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§ 2-4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§ 5st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§ 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§ jfr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9a§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 a§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 1 st 1 m,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st 1 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 1 st2m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st 2 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 st 1 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 1 st 3 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 st 2 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 a § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 § 2 st och 12 a § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;443&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1971 års lag (BRL)______Utredningens förslag_______Lagförslaget________ Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 § sista st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 och 11 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 § 1 st och 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 § 1st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 § sista st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 § 1st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § 1st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § 2-4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 § 2 st och 26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § sista st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 § 1-4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 § sista st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 § och 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 § och 24 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 a § 1 och 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 a § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 a § 5 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;444&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1971 års lag (BRL) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 a § sista st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;23 och 24 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 § 2-3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2-3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över paragrafer i förslaget till ny bostadsrättslag, utredningens&lt;br&gt;förslag och 1971 års bostadsrättslag som behandlar liknande frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 199/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1971 års lag (BRL)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§ 1st-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 1 st 1 m och 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § sista st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 1 st 1 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 1 st 1 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 1 st 2 m och 2 st 1 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 1 st 2 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 2 st 2 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 1 st 3 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 a§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § 2-3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-2 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§ 1-2 st-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 2 st 1-2 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 2 st 3-5 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§ 3st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;.4 § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§ 3st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jfr9a§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § 1 st och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§ 3st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § 2-4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § 5 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;446&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningens förslag______________1971 års lag (BRL) Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§ 1-2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jfr9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§ 2st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 a § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 § 2 st och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 § sisu st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 och 11 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 § 1 st och 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;447&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1971 års lag (BRL) Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 § 1st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 § 1st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 § sista st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § 1st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 § 2 st och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § 2-4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § sista st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § 2-3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 § 2-3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§ 1st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 § 1-4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 § sista st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 § och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;448&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1971 års lag (BRL)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 a § 1 och 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 a § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 a § 5 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 a § sista st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. .1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;449&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll.............................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 februari 1991..........51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning.......................................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny bostadsrättslag.........................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter............................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Antalet lägenheter i föreningens hus m.m..........................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Geografisk spridning av föreningens hus..........................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Medlemskap i föreningen.............................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 Stadgevillkor för medlemskap...............................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 Juridiska personers innehav av bostadsrätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadslägenheter.............................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.3 Hyresgästers rätt till medlemskap m.m. vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombildning av hyresrätt till bostadsrätt, m.m..............71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till medlemskap........................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till en bostadsrätt......................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utträde ur en bostadsrättsförening..........................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.4 Rätt till medlemskap m.m. efter kommunal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsförmedling............................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Ekonomisk plan .......................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.1 Inledning.......................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter....................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intygsgivarnas roll............................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 Ny ekonomisk plan ..........................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Förhandsavtal..........................................................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.1 Allmänna utgångspunkter....................................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.2 Förutsättningarna för förhandsavtal m.m..................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.3 Förskott........................................................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.4 Rätten att frånträda ett förhandsavtal m.m..................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.5 Rättsverkningarna av ogiltiga förhandsavtal m.m.........95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.6 Övriga frågor..................................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;Ombyggnad och underhåll m.m.....................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.1 Fördelningen av beslutanderätten............................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.2 Bostadsrättshavarens s.k. vetorätt.........................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund.....................................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetorättens avskaffande.....................................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om hyresnämndens prövning...................109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterättsliga konsekvenser...............................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;Vissa frågor som rör småhus......................................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse av mark med bostadsrätt.......................114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttre underhåll av småhus..................................114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt.........................................................115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;Upplåtelse i andra hand.............................................116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andrahandsupplåtelse till medlemmar m.m...............117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun och landstingskommun jämställs...............118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse av lokal i andra hand...........................118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Avgiftssystemet......................................................120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insats..........................................................121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsavgift......................................................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelseavgift..............................................123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelseavgift och pantsättningsavgift.................124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsbetalning..............................................126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;Försäljning av pantsatt bostadsrätt på offentlig auktion.........127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till&lt;br&gt;bostadsrätt....................................................................133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning.............................................................133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Medlemskap vid intresseanmälan..................................135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Associationsrättsliga förvärv m.m.................................136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Associationsrättsliga förvärv...............................136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av andelar...........................................138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;Oskäliga villkor i hembud..........................................139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar....................................................................143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativ förvaltning av hyreshus......................................146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande m.m..........................................................149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnad skon sekvenser......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag.......................................................151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...........................................................236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Förslaget till ny bostadsrättslag.......................................236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Förslaget till lag om omregistrering av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar.......................237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsrätt...............................................................240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Övriga förslag till lagändringar.......................................243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan...................................................................243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Beslut.........................................................................244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Utredningens lagförslag.............................................245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna och remissammanställning 305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 De till lagrådet remitterade lagförslagen............................358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande....................................................408&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;451&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 97598, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU13</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-02-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-02-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-02-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-03-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:33:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0392</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:33:38</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0392</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__92.pdf</filnamn>
<filstorlek>19940887</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7C3AFB8A-2BD8-4F67-BDE7-079431B7E699</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:BoU13</uppgift>
<ref_dok_id>GE01BoU13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny bostadsrättslag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:92&lt;br/&gt;
Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:92 Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:92&lt;br/&gt;
Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:92 Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:92&lt;br/&gt;
Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:92 Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:92&lt;br/&gt;
Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:92 Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:92&lt;br/&gt;
Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:92 Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:92&lt;br/&gt;
Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:92 Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:92&lt;br/&gt;
Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:92 Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Agne Hansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:92&lt;br/&gt;
Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:92 Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agne Hansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erling Bager  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:92&lt;br/&gt;
Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:92 Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erling Bager  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Strömdahl  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:92&lt;br/&gt;
Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:92 Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Strömdahl  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Knut Billing  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:92&lt;br/&gt;
Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:92 Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Knut Billing  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sören Lekberg  och Nils T Svensson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:92&lt;br/&gt;
Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:92 Förslag till ny bostadsrättslag, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sören Lekberg  och Nils T Svensson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>