<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2299229</hangar_id>
 <dok_id>GE0388</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>88</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:88</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>88</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-02-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:39:54</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:03:20</publicerad>
 <titel>om energipolitiken</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0388/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0388</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0388</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:88&lt;br&gt;om energipolitiken&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 88&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:88&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;om energipolitiken&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0388/prop_199091__88-1.png" style="width:35pt;height:38pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 14 februari 1991 för de åtgärder och de ända-&lt;br&gt;mål som framgår av föredragandenas hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rune Molin&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och&lt;br&gt;annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Härigenom&lt;br&gt;främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Energipolitiken&lt;br&gt;skall utgå ifrån vad natur och miljö kan bära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningen av energisystemet måste, vid sidan av säkerhetskraven,&lt;br&gt;ske med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av&lt;br&gt;sysselsättning och välfärd. När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i&lt;br&gt;vilken takt den kan ske avgörs av resultaten av hushållningen med el,&lt;br&gt;tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att&lt;br&gt;bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tog hösten 1990 initiativ till överläggningar med företrädare&lt;br&gt;för riksdagspartierna folkpartiet liberalerna och centerpartiet i syfte att&lt;br&gt;skapa ett underlag för långsiktigt hållbara politiska beslut om energipoliti-&lt;br&gt;ken. Överläggningarna slutfördes den 15 januari 1991 med en överenskom-&lt;br&gt;melse mellan socialdemokraterna och de nämnda partierna om riktlinjer för&lt;br&gt;energipolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas överenskommelsen till sin exakta ordalydelse&lt;br&gt;och föreslås att de i överenskommelsen angivna riktlinjerna för energipoli-&lt;br&gt;tiken antas av riksdagen. Dessa riktlinjer föreslås i berörda delar ersätta dem&lt;br&gt;som riksdagen beslutade om år 1988 (prop. 1987/88:90, NU40, rskr. 375).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen uttalade år 1980 (prop. 1979/80:170, NU70, rskr. 410) att&lt;br&gt;kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet&lt;br&gt;av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd. Vidare&lt;br&gt;angav riksdagen att det bör slås fast att den sista reaktorn i Sverige skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stängas senast år 2010. Under överläggningarna mellan partierna har frågan Prop. 1990/91: 88&lt;br&gt;om när kärnkraften skall vara avvecklad inte varit föremål for förnyad&lt;br&gt;prövning eller nytt ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att stöd skall lämnas till kraftvärmeproduktion&lt;br&gt;med biobränslen och till investeringar i vindkraftverk och anläggningar för&lt;br&gt;utnyttjande av solvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En biobränslekommission kommer att tillkallas. Utveckling av storska-&lt;br&gt;lig vindkraft samt utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande an-&lt;br&gt;vändning av motoralkoholer ges ökad prioritet vid fordelning av stödet ur&lt;br&gt;energiteknikfonden. Energiteknikfonden tillfors ytterligare medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftvärmen föreslås bli undantagen från allmän energiskatt på bräns-&lt;br&gt;len. Skattebefrielsen för elkraft som används i s. k. avkopplingsbara elpan-&lt;br&gt;nor avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås ett program för effektivare användning av energi. Pro-&lt;br&gt;grammet innebär att det nuvarande stödet till teknikupphandling av el-&lt;br&gt;effektiva produkter, processer och system förstärks och utvidgas till att&lt;br&gt;även gälla annan energieffektiv teknik. Därutöver omfattar programmet&lt;br&gt;bl. a. stöd för demonstration av energieffektiv teknik i bostäder och loka-&lt;br&gt;ler, stöd för energieffektiva demonstrations- och pilotanläggningar inom&lt;br&gt;industrin samt en förstärkning av arbetet med energideklarationer och&lt;br&gt;produkttestning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag lämnas också om stöd till etanolframställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingar skall göras fortlöpande av resultatet av insatserna för&lt;br&gt;energihushållning och ny kraft- och värmeproduktion. Regeringen kom-&lt;br&gt;mer att årligen i budgetpropositionen redovisa de resultat som har upp-&lt;br&gt;nåtts genom de energipolitiska programmen för omställning och utveck-&lt;br&gt;ling av energisystemet samt förelägga riksdagen förslag om de ytterligare&lt;br&gt;åtgärder som är motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,&lt;br&gt;Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wall-&lt;br&gt;ström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsråden Molin och Hellström&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Proposition om energipolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statsråden Molin och Hellström anmäler sina förslag. Anförandena och&lt;br&gt;förslagen redovisas i underprotokollen för industri- resp, jordbruksdepar-&lt;br&gt;tementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Molin anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag och statsrådet Hellström har anfört hemställer&lt;br&gt;jag att regeringen i en proposition förelägger riksdagen vad vi har anfört för&lt;br&gt;de åtgärder och de ändamål som vi har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört&lt;br&gt;för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i&lt;br&gt;underprotokollen skall bifogas propositionen enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industridepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Industridepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Molin&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anmälan till proposition om energipolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Riktlinjer för energipolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tog hösten 1990 initiativ till överläggningar med företrädare&lt;br&gt;för riksdagspartierna folkpartiet liberalerna och centerpartiet i syfte att&lt;br&gt;skapa ett underlag för långsiktigt hållbara politiska beslut om energipoliti-&lt;br&gt;ken. Överläggningarna slutfördes den 15 januari 1991 med en överens-&lt;br&gt;kommelse mellan socialdemokraterna och de nämnda partierna om rikt-&lt;br&gt;linjer för energipolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag redovisar i det följande (avsnitt 1.1 — 1.5) överenskommelsen till&lt;br&gt;sin exakta ordalydelse och förordar att den föreläggs riksdagen med förslag&lt;br&gt;att de i överenskommelsen angivna riktlinjerna för energipolitiken antas&lt;br&gt;av riksdagen. Dessa riktlinjer bör i berörda delar ersätta dem som riksda-&lt;br&gt;gen beslutade om år 1988 (prop. 1987/88:90, NU40, rskr. 375).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen uttalade år 1980 (prop. 1979/80:170, NU70, rskr. 410) att&lt;br&gt;kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till&lt;br&gt;behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd.&lt;br&gt;Vidare angav riksdagen att det bör slås fast att den sista reaktorn i Sverige&lt;br&gt;skall stängas senast år 2010. Under överläggningarna mellan partierna har&lt;br&gt;frågan om när kärnkraften skall vara avvecklad inte varit föremål för för-&lt;br&gt;nyad prövning eller nytt ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omfattande utredningsarbete har genomförts inom energiområdet&lt;br&gt;under åren 1989 och 1990. En förteckning över dessa utredningar bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.2. En sammanfattning av&lt;br&gt;utredningarna och remissinstansernas synpunkter har publicerats i rappor-&lt;br&gt;ten (Ds 1991:4) Energiutredningar åren 1989 och 1990. Jag har dessutom&lt;br&gt;tagit del av en stor mängd synpunkter och förslag rörande åtgärder inom&lt;br&gt;energiområdet från myndigheter, kommuner, organisationer, företag och&lt;br&gt;enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1 Energipolitiska utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och&lt;br&gt;annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Härigenom&lt;br&gt;främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Energipolitiken&lt;br&gt;skall utgå ifrån vad natur och miljö kan bära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i största&lt;br&gt;möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energikällor samt en effektiv energihushållning. Stränga krav skall ställas&lt;br&gt;på säkerhet och omsorg om miljön vid användning och utveckling av all&lt;br&gt;energiteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen uttalade år 1980 (prop. 1979/80:170, NU70, rskr. 410) att&lt;br&gt;kärnkraften skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till&lt;br&gt;behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd.&lt;br&gt;Vidare angav riksdagen att det bör slås fast att den sista reaktorn i Sverige&lt;br&gt;skall stängas senast år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En trovärdig politik för omställningen och utvecklingen av energisyste-&lt;br&gt;met förutsätter konkreta åtgärder som förenar en stabil och tillräcklig&lt;br&gt;tillförsel av energi med energipolitikens övriga mål. Stränga miljökrav&lt;br&gt;skall gälla för all el- och värmeproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En säker tillgång på el till ett rimligt pris är en viktig förutsättning för&lt;br&gt;den svenska industrins internationella konkurrenskraft. Energipolitiken&lt;br&gt;skall utformas så att denna förutsättning bevaras. Särskilt för den elinten-&lt;br&gt;siva industrin — som omfattar viktiga basnäringar som pappersindustrin,&lt;br&gt;gruvindustrin och stålindustrin — är detta ett grundläggande krav. Det är&lt;br&gt;därför nödvändigt att det finns tillräcklig kapacitet i elproduktionen och&lt;br&gt;att priset på el sätts efter marknadens villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdag och regering anger de förutsättningar som kraftföretagen skall&lt;br&gt;arbeta inom. Så beslutar t. ex. statsmakterna om energibeskattningen och&lt;br&gt;om miljöpolitiska styrmedel i form av t. ex. miljöavgifter och utsläppsnor-&lt;br&gt;mer. Energiproduktionsanläggningar prövas enligt miljöskyddslagen. Lo-&lt;br&gt;kaliseringen av större anläggningar prövas dessutom enligt naturresurs-&lt;br&gt;lagen. Koncession krävs enligt rörledningslagen för rörledningar för trans-&lt;br&gt;port av bl. a. naturgas. I ellagen finns föreskrifter om bl. a. koncession för&lt;br&gt;överföring och distribution av elektrisk kraft. Det är kraftföretagens upp-&lt;br&gt;gift att med utgångspunkt i den av statsmakterna fastlagda energipolitiken&lt;br&gt;planera och utveckla kraftsystemet så att landets behov av el blir tillgodo-&lt;br&gt;sett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan förutses att de nationella el- och naturgassystemen i Europa allt&lt;br&gt;mer växer samman till en mångnationell energimarknad. Ambitionerna&lt;br&gt;att främja en sådan utveckling är påtagliga främst inom EG men även&lt;br&gt;andra stater i Väst- och Östeuropa kan väntas bli berörda. Det finns&lt;br&gt;anledning att se positivt på en sådan utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elmarknad som möjliggör en omfattande internationell handel med&lt;br&gt;elkraft leder bl. a. till att de samlade produktionsresurserna kan utnyttjas&lt;br&gt;bättre. En europeisk elmarknad kan leda till att elpriserna i de berörda&lt;br&gt;länderna utjämnas på sikt. 1 en internationalisering ligger också att be-&lt;br&gt;skattningen av elproduktionen i ett enskilt land inte kan utformas så att&lt;br&gt;den väsentligt höjer totalkostnaden för konkurrensutsatt verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläpp av koldioxid vid förbränning av fossila bränslen påverkar kli-&lt;br&gt;matet. Det är därför angeläget att i största möjliga utsträckning undvika&lt;br&gt;eldning med fossila bränslen. Detta kan ske genom en aktiv energihushåll-&lt;br&gt;ning och genom att utnyttja förnybara energislag som inte ger något&lt;br&gt;nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Biobränslen, som redan nu&lt;br&gt;spelar en väsentlig roll i den svenska energiförsörjningen, har mot den&lt;br&gt;bakgrunden en viktig uppgift att fylla i omställningen och förnyelsen av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energisystemet. Vid valet mellan fossila bränslen ger naturgas lägst utsläpp Prop. 1990/91: 88&lt;br&gt;av koldioxid. Aven andra fossila bränslen kan dock behöva utnyttjas för Bilaga 1&lt;br&gt;elproduktion baserad på förgasning eller annan miljövänlig teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniken för att utnyttja vindkraft och biobränslen i storskalig elpro-&lt;br&gt;duktion behöver ytterligare utvecklas. Det kan krävas särskilda åtgärder&lt;br&gt;avseende bl. a. teknikutveckling för att främja en på sikt ökad användning&lt;br&gt;på kommersiella villkor av biobränslen och andra förnybara energislag för&lt;br&gt;storskalig elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De orörda älvarna och de älvsträckor som riksdagen har undantagit från&lt;br&gt;utbyggnad skyddas även fortsättningsvis. Utbyggnaden av vattenkraft be-&lt;br&gt;gränsas därmed till högst den av riksdagen antagna vattenkraftsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningen och utvecklingen av energisystemet bör grundas på lång-&lt;br&gt;siktigt hållbara politiska beslut. Besluten måste vara sådana att fastlagda&lt;br&gt;mål för energipolitiken framstår som trovärdiga över tiden. Det är viktigt&lt;br&gt;att de beslut som riksdagen nu står inför blir sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar finns för ett energipolitiskt beslut i ett brett och stabilt&lt;br&gt;parlamentariskt samförstånd. De åtgärder som här föreslås lägger grunden&lt;br&gt;till en konkurrenskraftig och miljöriktig svensk energiförsörjning. Försla-&lt;br&gt;gen innebär kraftfulla åtgärder för ökad hushållning med energi och en&lt;br&gt;målmedveten satsning på utveckling av ny miljövänlig kraftproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att riksdag och regering har möjlighet att bedöma resulta-&lt;br&gt;tet av insatserna för energihushållning och ny kraft- och värmeproduktion.&lt;br&gt;Utvärderingar bör därför göras fortlöpande av myndigheterna. Regeringen&lt;br&gt;bör årligen i budgetpropositionen redovisa de resultat som har uppnåtts&lt;br&gt;genom de energipolitiska programmen för omställning och utveckling av&lt;br&gt;energisystemet samt förelägga riksdagen förslag om de ytterligare åtgärder&lt;br&gt;som är motiverade. I budgetpropositionen bör regeringen även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis redovisa drifts- och säkerhetsförhållandena i de svenska kärn-&lt;br&gt;kraftsreaktorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningen av energisystemet måste, vid sidan av säkerhetskraven,&lt;br&gt;ske med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av&lt;br&gt;sysselsättning och välfärd. När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i&lt;br&gt;vilken takt den kan ske avgörs av resultaten av hushållningen med el,&lt;br&gt;tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att&lt;br&gt;bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser. Partierna är ense om&lt;br&gt;dessa utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2 Åtgärder för ny kraftproduktion m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kraftproduktionen under 1990-talet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid investeringar i kraftanläggningar gäller långa ledtider från det att ett&lt;br&gt;utbyggnadsbehov har identifierats till dess att anläggningen är driftklar.&lt;br&gt;Det finns därför ett stort behov av prognoser över såväl användningen som&lt;br&gt;tillförseln av el och annan energi. Metodiken kan behöva utvecklas. Ge-&lt;br&gt;nom utvecklade energi prognoser kan säkrare bedömningar göras bl. a. när&lt;br&gt;det gäller behovet av nya kraftanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energipolitiken bör utformas så att den stimulerar till en ekonomiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvarbar utbyggnad av ny kraft som är grundad på förnybara energislag&lt;br&gt;och som utnyttjar teknik med hög energieffektivitet, såsom kraftvärme.&lt;br&gt;Som en följd av sitt effektiva utnyttjande av bränslet har kraftvärmen&lt;br&gt;också påtagliga miljöfördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från principiella utgångspunkter är det rimligt med ett energiskatte-&lt;br&gt;system i vilket skatten på fossila bränslen är beroende av de utsläpp för-&lt;br&gt;bränningen ger upphov till men oberoende av till vad energin används.&lt;br&gt;Miljöhänsyn kan tas genom särskilda utsläppsavgifter, t. ex. skatt på kol-&lt;br&gt;dioxid och svavel. Med en sådan beskattning skulle användningen av för-&lt;br&gt;nybara energislag och även kraftvärmen gynnas. Sådana beskattningsprin-&lt;br&gt;ciper skulle dock höja totalkostnaderna i den svenska elproduktionen och&lt;br&gt;för den elintensiva industrin. Vidare skulle det kunna uppstå problem i det&lt;br&gt;nordiska kraftutbytet. Bl. a. kunde kondensanläggningar utomlands komma&lt;br&gt;att utnyttjas före kraftvärme i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot koldioxidutsläpp från elproduktion bör samordnas med&lt;br&gt;övriga länder i Europa. Sverige bör eftersträva sådana internationella&lt;br&gt;överenskommelser som möjliggör en ökad användning av gentemot om-&lt;br&gt;världen konkurrensneutrala koldioxidskatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs miljöministerråd har nyligen uppdragit åt kommissionen att ta&lt;br&gt;fram förslag till ekonomiska styrmedel avseende bl. a. klimateffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på en internationell samordning måste andra styrmedel än&lt;br&gt;koldioxidskatten utnyttjas för att främja de förnybara energislagen och&lt;br&gt;kraftvärmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till investeringar i biobränsleeldade kraftvärmeverk bör lämnas ett&lt;br&gt;investeringsbidrag per installerad kW elproduktionskapacitet. Bidrag bör&lt;br&gt;även ges till ombyggnad av värmeverk och befintliga fossileldade kraft-&lt;br&gt;värmeverk till biobränsleeldad kraftvärme. Alla biobränsleeldade&lt;br&gt;kraftvärmeanläggningar kan komma i fråga för stöd. Det betyder att även&lt;br&gt;kraftvärmeanläggningar inom industrin, t. ex. mottryck, är stödberättiga-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd bör lämnas till utbyggnad av vindkraften. Regler för att låta små-&lt;br&gt;skalig vindkraft leverera el till nätet bör fastställas. Stöd ges även till&lt;br&gt;investeringar i anläggningar för utnyttjande av solvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den koldioxidbeskattning som har trätt i kraft vid årsskiftet belastar&lt;br&gt;kraftvärmen. För att förbättra kraft värmens konkurrenskraft föreslås att&lt;br&gt;beskattningen ändras så att kraftvärmen undantas från energiskatt på&lt;br&gt;bränslen. Härigenom stärks kraftvärmeverkens konkurrenskraft gentemot&lt;br&gt;såväl kondenskraftverk som värmeverk. Samtidigt bör åtgärder vidtas för&lt;br&gt;att säkerställa konkurrenskraften för de befintliga, biobränsleeldade&lt;br&gt;kraftvärmeverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfallet av intäkterna av energiskatten från kraftvärmen kan finansi-&lt;br&gt;eras genom att möjligheterna till skatteavdrag vid användning av s. k.&lt;br&gt;avkopplingsbara elpannor avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftvärmens konkurrenskraft skulle stärkas ytterligare om Sverige till-&lt;br&gt;sammans med andra europeiska länder vidgar koldioxidskatten till att&lt;br&gt;omfatta elproduktionen. Vi bör noga följa utvecklingen i Europa och vara&lt;br&gt;beredda på att genomföra en sådan utvidgning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska trafik- och energisystemens påverkan på klimat och miljö&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör även vissa andra åtgärder vidtas. Utvecklingsinsatser för etanoldrivna&lt;br&gt;fordon i tätorterna stöds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniken att i storskalig elproduktion utnyttja vindkraft och biobräns-&lt;br&gt;len behöver ytterligare utvecklas. Det kan inte uteslutas att en del av den&lt;br&gt;nya elproduktionskapacitet som kan komma att byggas för att säkra eltill-&lt;br&gt;förseln under 1990-talet kan behöva bli baserad på fossila bränslen.&lt;br&gt;Stränga miljökrav bör ställas på nya fossileldade anläggningar. En förut-&lt;br&gt;sättning är vidare att utbyggnaden kan ske inom ramen för en utvecklad&lt;br&gt;klimatstrategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturgas och biobränslen är konkurrerande bränslen i bl. a. kraft-&lt;br&gt;värmen. Naturgas kan utnyttjas inom det nuvarande naturgasområdet i&lt;br&gt;södra och västra Sverige utan att det inskränker förutsättningarna att&lt;br&gt;utveckla biobränsleanvändningen i landet som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den starka kraftbalans som för närvarande råder gör att det inte kan&lt;br&gt;förutses någon nämnvärd utvidgning av naturgasområdet under tiden&lt;br&gt;fram till mitten av 1990-talet. Genom de föreslagna åtgärderna kan bio-&lt;br&gt;bränslena under denna period få en mer etablerad ställning på värme- och&lt;br&gt;kraftvärmemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår i nästa avsnitt bör en biobränslekommission tillsättas för&lt;br&gt;att bl. a. bedöma behovet av åtgärder för att stärka biobränslenas konkur-&lt;br&gt;renskraft på lång sikt. Kommissionen skall redovisa resultatet av sitt&lt;br&gt;arbete sommaren 1992. Under tiden fram till dess torde en utbyggnad av&lt;br&gt;naturgasnätet utanför det nuvarande naturgasområdet inte bli aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftproduktion på längre sikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av kärnkraften innebär att ca hälften av den nuvarande&lt;br&gt;elproduktionskapaciteten faller bort. Bortfallet måste kompenseras genom&lt;br&gt;hushållning med el eller genom tillkomsten av ny elproduktion. För att&lt;br&gt;storskalig elproduktion baserad på förnybara energikällor skall kunna ske&lt;br&gt;med hög energieffektivitet och till internationellt konkurrenskraftiga pri-&lt;br&gt;ser krävs det omfattande forsknings- och utvecklingsinsatser. Förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för och konsekvenserna av en väsentligt ökad användning av&lt;br&gt;biobränslen särskilt vid storskalig elproduktion är inte tillräckligt kända,&lt;br&gt;bl. a. avseende kostnader och miljöaspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En biobränslekommission bör tillkallas för att analysera förutsättningar-&lt;br&gt;na för en väsentligt ökad användning av biobränslen och lämna förslag till&lt;br&gt;åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft på lång sikt. Kom-&lt;br&gt;missionen bör med förtur redovisa överväganden och förslag om samord-&lt;br&gt;ning och förstärkning av pågående utvecklingsinsatser för biobränslen.&lt;br&gt;Kommissionen bör redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk produktion av etanol för drivmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt våren 1990 om inriktningen av en ny livsmedelspolitik.&lt;br&gt;Beslutet innebär en successiv marknadsanpassning och avreglering av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbruket. Under övergången från en reglerad till en fri inhemsk marknad&lt;br&gt;vidtas särskilda åtgärder för att underlätta anpassningen och omställ-&lt;br&gt;ningen till den nya situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut lämnas bl. a. ett omställningsstöd för areal som&lt;br&gt;varaktigt ställs om från livsmedelsproduktion till alternativ användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen som nu har träffats innebär att del av stödet för&lt;br&gt;omställning av åkermark alternativt kan ges direkt till anläggning för&lt;br&gt;etanolframställning. En förutsättning härför är att sammanhängande even-&lt;br&gt;tuella handelspolitiska konsekvenser först har klarats ut (se bil. 2.1).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.3 Vägar till bättre energihushållning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En alltmer effektiv energianvändning och en ökad energihushållning är en&lt;br&gt;förutsättning för att viktiga energi- och miljöpolitiska mål skall kunna nås.&lt;br&gt;En effektiv energianvändning bör prägla samtliga verksamhetsområden i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär för elmarknaden att den s. k. balansprincipen bör gälla och&lt;br&gt;att investeringar i eleffektivisering och hushållning således bör genomföras&lt;br&gt;så länge kostnaderna per kWh inte överstiger kostnaderna för ny elproduk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska och ekonomiska potentialen för elhushållning under 1990-&lt;br&gt;talet torde ligga i storleksordningen 10—15 TWh. På längre sikt kan den&lt;br&gt;vara betydligt större. Även med ett framgångsrikt elhushållningsprogram&lt;br&gt;kan det inte uteslutas att den totala elanvändningen ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ekonomiska och miljömässiga skäl är det angeläget att potentialen&lt;br&gt;för eleffektivisering tas till vara på såväl kort som lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset utgör ett viktigt styrmedel som signal till marknadens aktörer. En&lt;br&gt;del av utrymmet för eleffekti viseringar under 1990-talet kommer därför&lt;br&gt;sannolikt att kunna nås utan andra styrmedel än marknadspriset på elener-&lt;br&gt;gin. Det finns emellertid en rad hinder för att sparpotentialen skall kunna&lt;br&gt;utnyttjas med enbart priset som styrmedel. Hindren består av bl. a. bris-&lt;br&gt;tande intresse hos många konsumenter för elhushållning, otillräckliga kun-&lt;br&gt;skaper om hur elanvändningen skall kunna effektiviseras och alltför svaga&lt;br&gt;ekonomiska incitament. Stora elanvändningsgrupper reagerar endast lång-&lt;br&gt;samt och i begränsad utsträckning på prissignaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den elintensiva industrin har elpriset en avgörande betydelse för&lt;br&gt;kostnaderna för produktionen, vilket i sig utgör ett incitament till ett&lt;br&gt;effektivt energiutnyttjande. De nuvarande reglerna för nedsättning av&lt;br&gt;energiskatt har emellertid kritiserats för bristande styrning mot lägre&lt;br&gt;energiförbrukning i industrin. Det är väsentligt att dessa regler utformas så&lt;br&gt;att de stimulerar till energihushållning utan att detta resulterar i ökade&lt;br&gt;totala kostnader för industrin. En utredningsman har tillkallats med upp-&lt;br&gt;gift att göra en översyn av reglerna om skattenedsättning för industrin och&lt;br&gt;växthusnäringen m. m. Utredaren skall redovisa sina överväganden senast&lt;br&gt;den 31 maj 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elprishöjningarna under första hälften av 1990-talet bedöms bli måttliga&lt;br&gt;med den goda elbalans som kan förväntas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad aktiviteter pågår som syftar till en effektiv elanvändning. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller det statliga program som påbörjades år 1988, Vattenfalls Uppdrag&lt;br&gt;2000, verksamhet inom Svensk Energiutveckling AB, Sydkraft AB, Svens-&lt;br&gt;ka Elverksföreningen m. fl. Sammantaget bedöms eleffektiviseringsåtgär-&lt;br&gt;der inom ramen för denna verksamhet fram till mitten av 1990-talet&lt;br&gt;representera ett par miljarder kronor i investeringar, inkl, kundernas insat-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande elmarknad är en grundläggande förutsättning för att&lt;br&gt;ökad effektivitet i elanvändningen skall uppnås. Även på en väl funger-&lt;br&gt;ande marknad kan uppstå perioder med en mycket stark elbalans. Det är&lt;br&gt;angeläget att såväl kraftindustrin som övriga marknadsaktörer engagerar&lt;br&gt;sig aktivt och uthålligt i arbetet med elhushållning, även i sådana situatio-&lt;br&gt;ner. De har huvudansvaret för att ekonomiskt rimliga effektiviseringsåt-&lt;br&gt;gärder vidtas. Energitjänstföretagen bedöms kunna spela en framträdande&lt;br&gt;roll men kommunernas engagemang är också av betydelse. Vidare är det&lt;br&gt;av stor vikt att även de kategorier av elanvändare för vilka elenergin inte&lt;br&gt;utgör en stor kostnadspost har kunskap om och incitament för elhushåll-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå en effektivare energianvändning krävs såväl prispåverkande&lt;br&gt;åtgärder som stimulanser. Statsmakterna kan påverka elpriserna genom&lt;br&gt;olika beskattningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skatt på koldioxid som belastar även elproduktionen innebär att&lt;br&gt;elpriserna höjs samtidigt som de miljöpolitiska målen tillgodoses. En&lt;br&gt;sådan beskattning förutsätter dock en internationell samordning. Inom&lt;br&gt;EG diskuteras för närvarande förslag om ekonomiska styrmedel avseende&lt;br&gt;bl. a. klimateffekter. Diskussionerna kan leda till en europeisk överens-&lt;br&gt;kommelse om bl. a. en koldioxidskatt på elproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de pågående internationella diskussionerna inte inom rimlig tid&lt;br&gt;resulterar i beslut om en sådan beskattning bör ensidiga svenska åtgärder&lt;br&gt;prövas, t. ex. en höjning av skatten på el vid annan användning än indu-&lt;br&gt;striell verksamhet och växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusod-&lt;br&gt;ling. En sådan skattehöjning bör motsvaras av en sänkning av andra&lt;br&gt;skatter så att det totala skattetrycket inte ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som diskuteras i det följande syftar till att öka kunskapen&lt;br&gt;och stimulera marknadens intresse för ekonomiskt motiverade energi-&lt;br&gt;effektiviseringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kraftfullt hushållningsprogram för den närmaste femårsperioden bör&lt;br&gt;kunna rymmas inom den tillgängliga ekonomiska totalramen. Exempel på&lt;br&gt;möjliga huvudinsatsområden inom ett energihushållningsprogram anges i&lt;br&gt;det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Nuvarande stöd till teknikupphandling av eleffektiva produkter, pro-&lt;br&gt;cesser och system utvidgas till att även gälla annan energieffektiv tek-&lt;br&gt;nik. Tyngdpunkten i programmet skulle ligga i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Ett system för demonstration i större skala av ny energieffektiv teknik i&lt;br&gt;bostäder samt statliga, kommunala och privatägda lokaler utarbetas.&lt;br&gt;Åtgärder vidtas främst inom ramen för befintliga resurser. Ett komplet-&lt;br&gt;terande stöd ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Statlig delfinansiering möjliggörs av energieffektiva demonstrations-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och pilotanläggningar inom industrin. Energiinriktad information till&lt;br&gt;icke-energiintensiva foretag utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Arbetet med energideklarationer av bl. a. hushållsapparater intensifie-&lt;br&gt;ras och utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Statens energiverk ges kompletterande uppgifter utöver de nu pågående&lt;br&gt;avseende bl. a. samordning och utvärdering av programmet (informa-&lt;br&gt;tions- och undervisningsmaterial riktat till olika användargrupper, bl. a.&lt;br&gt;fastighetsskötare, utveckling och vård av databaser, sprida kunskap om&lt;br&gt;den s. k. balansprincipen). Energiverket och övriga berörda myndig-&lt;br&gt;heter skall verka för att kravet på en effektiv el- och energianvändning&lt;br&gt;beaktas i olika regelsystem, rörande exempelvis byggnormer och bo-&lt;br&gt;stadsfinansiering, förutsatt att detta inte medför ökat krångel. För- och&lt;br&gt;nackdelar med normer för maximal elförbrukning i hushållsapparater&lt;br&gt;bör studeras. Energiverket bör vidare i samråd med kraftproducenterna&lt;br&gt;och eldistributörerna undersöka förutsättningarna för försöksverksam-&lt;br&gt;het i storstäderna med köp och försäljning av energieffektiviseringsåt-&lt;br&gt;gärder (elbörs). Elanvändningsrådet fortsätter sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.4 En strategi för minskad klimatpåverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Människans påverkan på klimatet genom utsläpp av s. k. växthusgaser är&lt;br&gt;ett av de mest allvarliga miljöhoten. Enligt expertgruppen IPCC är risken&lt;br&gt;stor för utbredd torka i vissa områden och översvämningar i andra.&lt;br&gt;Hundratals miljoner människor kan behöva flytta, ekosystem förstöras&lt;br&gt;och allvarliga sjukdomar spridas över vida områden. Utsläpp av koldioxid&lt;br&gt;svarar för ungefär hälften av klimatpåverkan från svenska källor. Reste-&lt;br&gt;rande del utgörs huvudsakligen av freoner, metan och gaser med indirekt&lt;br&gt;men betydande påverkan på klimatet (kväveoxider, kolväten m. fl.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksutskottet gjorde år 1988 ett uttalande om koldioxidutsläppen&lt;br&gt;med följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill i sammanhanget erinra om att koldioxidproblemet är av glo-&lt;br&gt;bal natur. Det kan icke lösas genom nationella åtgärder. En internationell&lt;br&gt;reglering är nödvändig. Det är emellertid först nödvändigt att vinna inter-&lt;br&gt;nationellt erkännande av problemet. Som ett led i ansträngningarna härför&lt;br&gt;och mot bakgrund av vad som framkommit ansluter sig utskottet till försla-&lt;br&gt;get i motion Jo30 om att regeringen bör klarlägga energianvändningens&lt;br&gt;effekter på koldioxidhalten i atmosfären och utarbeta ett program för att&lt;br&gt;minska utsläppen till vad naturen tål. Som ett nationellt delmål bör anges att&lt;br&gt;koldioxidutsläppen icke bör ökas utöver den nivå de har i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen ställde sig bakom detta uttalande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1988 har ett stort antal utredningar genomförts om möjlighe-&lt;br&gt;terna att minska klimatpåverkan. Den internationella expertgruppen&lt;br&gt;IPCC har lagt fram en rapport, som bl. a. pekar på att en strategi för&lt;br&gt;minskad klimatpåverkan bör behandla samtliga växthusgaser. Förhand-&lt;br&gt;lingar om en klimatkonvention inleds i februari 1991. Flera ministerkonfe-&lt;br&gt;renser med deltagande från ett stort antal länder har uttalat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det västeuropeiska samarbetet har ökat och får en allt större betydelse. I&lt;br&gt;Sverige har framfor allt biltrafikens och flygets snabba ökning inneburit&lt;br&gt;ökningar av koldioxidutsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör riksdagen på nytt ta ställning till klimatfrågan.&lt;br&gt;En samlad svensk strategi för att minska klimatpåverkan bör behandlas av&lt;br&gt;riksdagen under innevarande riksmöte. Därmed kan riksdagens begäran&lt;br&gt;om ett program mot klimatförändringar tillgodoses. I det följande anges&lt;br&gt;förslag till en sådan strategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatfrågan intar en särställning i miljöarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen av klimatpåverkande gaser har samma effekt oavsett var de&lt;br&gt;sker. Problemet är således globalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också långsiktigt. Effekterna uppträder gradvis, men det är möj-&lt;br&gt;ligt att de mest dramatiska effekterna uppstår först om 50—100 år. På&lt;br&gt;grund av att den globala uppvärmningen fördelas ojämnt kommer utsatta&lt;br&gt;regioner att kunna påverkas redan under första hälften av 2000-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trögheten i klimatsystemet innebär tidsfördröjningar mellan åtgärder&lt;br&gt;och deras resultat. De utsläpp som sker i dag påverkar klimatet hundratals&lt;br&gt;år framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns visserligen fortfarande osäkerhet bland vetenskapsmännen om&lt;br&gt;tidskalan och den exakta storleken av de befarade klimatförändringarna,&lt;br&gt;liksom om effekterna i olika regioner. Försiktighetsprincipen (precautio-&lt;br&gt;nary principle), som Sverige hävdat i en rad internationella sammanhang,&lt;br&gt;innebär dock att åtgärder måste vidtas redan innan kunskapen är fullstän-&lt;br&gt;dig. Det behövs därför ett aktivt arbete mot klimatförändringar redan nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör aktivt delta i internationella diskussioner om möjligheter och&lt;br&gt;sätt att klara ett långsiktigt mål som innebär att klimatförändringarna&lt;br&gt;begränsas till en för samhället och naturen hållbar nivå. Det fordrar&lt;br&gt;åtgärder för att såväl begränsa utsläppen av koldioxid och andra växthus-&lt;br&gt;gaser som öka upptaget av kol i skog och annan växtlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriländerna svarar för den dominerande delen av utsläppen av&lt;br&gt;klimatpåverkande gaser. Dessa länders utsläpp fram till i dag har redan&lt;br&gt;skapat en stor risk för förändringar av det globala klimatet. Inget fram-&lt;br&gt;gångsrikt arbete mot klimatförändringar kan bedrivas utan konkreta åtgär-&lt;br&gt;der av dessa länder. Industriländerna har därför en särskild roll och ett&lt;br&gt;särskilt ansvar för att minska klimatpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella samarbetet för att uppnå globala mål för begräns-&lt;br&gt;ningar av klimatpåverkan bör utgå från ett internationellt rättvist synsätt.&lt;br&gt;Detta gäller mellan i-länder och u-länder men även inom den industrialise-&lt;br&gt;rade världen. Kraven på länderna bör ställas så att åtgärder kan vidtas på&lt;br&gt;ett kostnadseffektivt och rättvist sätt med hänsyn till bl. a. nuvarande&lt;br&gt;utsläpp per invånare och till tidigare åtgärder som har minskat utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige bör lägga särskild vikt vid möjligheterna till en gemensam&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG/EFTA-linje infor de förhandlingar om en klimatkonvention som in- Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;leds i februari. Det finns fördelar med att de västeuropeiska länderna enas Bilaga 1&lt;br&gt;om en strategi för minskad klimatpåverkan och driver den inom OECD.&lt;br&gt;Strategin bör omfatta koldioxid och andra klimatgaser. Ett gemensamt&lt;br&gt;EG/EFTA-mål, som senare kan breddas till övriga Europa och OECD, bör&lt;br&gt;vara att de samlade koldioxidutsläppen år 2000 för de berörda ländergrup-&lt;br&gt;perna inte får överstiga nuvarande nivå för att därefter minska. Sverige&lt;br&gt;har tillsammans med övriga EFTA-länder nått en principöverenskom-&lt;br&gt;melse med EG om att utarbeta en gemensam position vad gäller stabilise-&lt;br&gt;ring av koldioxidutsläpp. Åtaganden inom denna ram bör fördelas&lt;br&gt;kostnadseffektivt och rättvist mellan länderna. Formerna för detta blir&lt;br&gt;föremål för senare förhandlingar inom EG-EFTA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett samarbete mellan västeuropeiska länder kan även innehålla förslag&lt;br&gt;till samordnade ekonomiska styrmedel, stöd till åtgärder i Östeuropa&lt;br&gt;m. m. De insatser Sverige gör som stöd till omställningen i Östeuropa&lt;br&gt;bidrar till en mer effektiv energianvändning och därmed till minskad&lt;br&gt;klimatpåverkan. Utvecklingen mot en alltmer internationell elmarknad&lt;br&gt;nödvändiggör att åtgärder mot koldioxidutsläppen från elproduktion sam-&lt;br&gt;ordnas med övriga länder i Västeuropa, så långt detta är möjligt. Sverige&lt;br&gt;bör i detta sammanhang verka för att prissättningen av el avspeglar de&lt;br&gt;verkliga kostnaderna inkl, miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsländerna är särskilt utsatta för klimatförändringar och har&lt;br&gt;en betydelsefull roll i det internationella arbetet. Åtgärder mot avskogning,&lt;br&gt;ökenspridning och ineffektiv energianvändning i dessa länder är nödvän-&lt;br&gt;diga för en långsiktig hållbar utveckling. Ett ökat stöd från industriländer-&lt;br&gt;na är viktigt för att skapa förutsättningar för en utveckling där sådana&lt;br&gt;åtgärder inte ställs mot andra kortsiktiga behov. Sverige bör verka för att&lt;br&gt;samtliga industriländer uppfyller FNs biståndsmål. Insatser för skogsvård&lt;br&gt;och återbeskogning bör spela en viktig roll inom ramen för den svenska&lt;br&gt;biståndspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationellt arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nationella arbetet mot klimatförändringar bör utformas så att Sverige&lt;br&gt;tillsammans med övriga västeuropeiska länder kan vara pådrivande i det&lt;br&gt;internationella arbetet. En svensk klimatstrategi måste vara åtgärdsinrik-&lt;br&gt;tad. Den skall omfatta samtliga klimatpåverkande gaser och samtliga&lt;br&gt;samhällssektorer. Sverige skall aktivt verka för begränsningar av utsläppen&lt;br&gt;även från sektorer som är beroende av att konkurrera på en internationell&lt;br&gt;marknad. Långtgående sådana begränsningar förutsätter internationellt&lt;br&gt;samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige innebär den beslutade avvecklingen av freoner en snabbare och&lt;br&gt;kraftigare minskning av den nuvarande klimatpåverkan än vad som regle-&lt;br&gt;ras i internationella överenskommelser (Montrealprotokollet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av andra ozonnedbrytande ämnen, som haloner, måste&lt;br&gt;upphöra. Detta innebär ytterligare minskningar av klimatpåverkan. Kol-&lt;br&gt;dioxidutsläppen måste begränsas och utsläppen av kväveoxider, kolväten&lt;br&gt;och koloxid minska kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas ett antal tänkbara åtgärder för att minska Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;utsläppen av dessa växthusgaser. Rangordningen mellan åtgärderna bör Bilaga 1&lt;br&gt;bestämmas av deras effekt för att minska klimatpåverkan i förhållande till&lt;br&gt;kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tillräckligt antal av de åtgärder som redovisas i det följande&lt;br&gt;genomförs blir resultatet en kraftig minskning av klimatpåverkan från&lt;br&gt;svenska källor till år 2000, jämfört med nuvarande nivå. Många åtgärder&lt;br&gt;innebär även andra miljöfördelar än minskad klimatpåverkan, som mins-&lt;br&gt;kad försurning, förbättrad tätortsmiljö och skydd av ozonskiktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut år 1988 innebar dels en begäran om ett program för&lt;br&gt;att minska utsläppen av koldioxid, dels ett delmål om att de svenska&lt;br&gt;koldioxidutsläppen inte bör öka utöver 1988 års nivå. Det senare målet&lt;br&gt;har dock redan överskridits och torde med hänsyn till bl. a. en ökande&lt;br&gt;trafik vara svårt att uppnå under de närmaste åren. Beträffande målet om&lt;br&gt;ett program för minskning på längre sikt under 1988 års nivå bör här&lt;br&gt;redovisade åtgärder utgöra en god grund. En rad faktorer — råoljepris,&lt;br&gt;priskänslighet hos konsumenter, framtida energibehov etc. — gör det svårt&lt;br&gt;att ange i exakt vilken takt utsläppen kan minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att koldioxidutsläppen från energisektorn skall kunna hållas på en så&lt;br&gt;låg nivå som möjligt, måste energiförsörjningen på sikt klaras genom ett&lt;br&gt;effektivt utnyttjande av varaktiga och miljövänliga, helst förnybara, ener-&lt;br&gt;gikällor. Hushållning med energi och en ökad användning av förnybara&lt;br&gt;energikällor är därför avgörande inslag i en strategi för minskad klimat-&lt;br&gt;påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektiv energianvändning är ett viktigt instrument för minskad klimat-&lt;br&gt;påverkan. Energihushållningsarbetet måste, som här har föreslagits, för-&lt;br&gt;stärkas. Nedsättningsreglerna för energiintensiv industri utreds för närva-&lt;br&gt;rande bl. a. för att åstadkomma incitament för energihushållning och&lt;br&gt;minskade koldioxidutsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöanpassad energiproduktion med låg klimatpåverkan måste stimule-&lt;br&gt;ras. Det är miljömässigt motiverat att stödja bl. a. vindkraft, solenergi och&lt;br&gt;biobränslebaserad kraftvärme. Biobränslen är från klimatsynpunkt gene-&lt;br&gt;rellt sett bättre än fossila bränslen. I ett val mellan fossila bränslen bör&lt;br&gt;naturgas användas hellre än kol och olja. Kraftvärme bör gynnas framför&lt;br&gt;kondenskraft. Denna fråga har behandlats i avsnitt 1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser för hushållning med energi och en satsning på miljöanpassad&lt;br&gt;energiproduktion, tillsammans med den koldioxidskatt riksdagen beslutat&lt;br&gt;införa, gör det möjligt att begränsa koldioxidutsläppen från bostäder,&lt;br&gt;service och fjärrvärme så att de inte överstiger nuvarande nivå år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att minska trafikens klimatpåverkan. Det kan ske t. ex.&lt;br&gt;genom kollektivtrafik med låga koldioxidutsläpp, ökad bränsleeffektivitet&lt;br&gt;hos nya personbilar, motoralkoholdrivna tätortsfordon och sänkta medel-&lt;br&gt;hastigheter på landsväg. Koldioxidutsläppen från flyg och sjöfart bör be-&lt;br&gt;gränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna typ av åtgärder kan göra det möjligt att begränsa koldioxidutsläp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pen från trafiken så att de inte överstiger nuvarande nivå år 2000. Med Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;hänsyn till att trafiken även bidrar till utsläpp av andra växthusgaser Bilaga 1&lt;br&gt;innebär detta att sektorns samlade klimatpåverkan kan minskas. Resulta-&lt;br&gt;tet av åtgärderna är beroende av den ekonomiska utvecklingen och av&lt;br&gt;drivmedelspriserna. Höjda bensinpriser första halvåret 1990 som ett led i&lt;br&gt;skattereformen bidrog till att koldioxidutsläppen från biltrafiken minska-&lt;br&gt;de från att tidigare ha ökat med 4 — 5 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bättre omhändertagande av avfall kan bidra till att minska klimat-&lt;br&gt;påverkan. Ett exempel är energiåtervinning genom förbränning av metan&lt;br&gt;från soptippar. Åtgärden minskar behovet av fossila bränslen och redu-&lt;br&gt;cerar metanutsläppen. Metan är en kraftfull växthusgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder inom jordbruket har en stor betydelse i en klimatstrategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Freonavvecklingen kan breddas till andra ämnen med liknande effekt&lt;br&gt;(haloner, koltetraklorid, HCFC etc.). Utöver redan fattade beslut kan ett&lt;br&gt;antal åtgärder vidtas, med hänsyn till bl. a. den internationella utveck-&lt;br&gt;lingen. Det kan gälla begränsningar av t. ex. HCFC (mjuka freoner), ha-&lt;br&gt;loner, koltetraklorid och 1,1,1-trikloretan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder av detta slag kan innebära att utsläppen av klimatpåverkande&lt;br&gt;gaser minskar kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även åtgärder mot flyktiga organiska ämnen (t. ex. vissa lösningsmedel)&lt;br&gt;har betydelse för att minska klimatpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.5 Vissa kärnsäkerhetsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statens kärnkraftinspektion och statens strålskyddsinstitut redovisade i&lt;br&gt;januari 1990 på regeringens uppdrag en bedömning av säkerhets- och&lt;br&gt;strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de svenska tillsynsmyndigheterna inom kärnkraftsområdet har&lt;br&gt;samtliga svenska kärnkraftsreaktorer en betryggande säkerhet. Kärn-&lt;br&gt;kraftverken har dessutom försetts med tekniska system som skall begränsa&lt;br&gt;de radioaktiva utsläppen i händelse av en reaktorolycka. Såväl tekniska&lt;br&gt;faktorer som driftsrutiner m.m. påverkar säkerheten och denna kan&lt;br&gt;undergå förändringar i framtiden. Regeringen redovisar årligen i budget-&lt;br&gt;propositionen drifts- och säkerhetsförhållandena vid de svenska kärnkrafts-&lt;br&gt;reaktorerna. Denna redovisning bygger på de kvartalsvisa rapporterna från&lt;br&gt;säkerhetsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraftsindustrins ansvar vid en eventuell kärnkraftsolycka är enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i atomansvarighetslagen begränsat till 800milj.kr. Den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen överensstämmer med det ersättningssystem som&lt;br&gt;gäller i Västeuropa och grundar sig på två internationella konventioner,&lt;br&gt;Pariskonventionen och tilläggskonventionen. Det torde för närvarande&lt;br&gt;inte vara förenligt med Pariskonventionen att ålägga anläggningsinne-&lt;br&gt;havaren ett obegränsat ansvar. Regeringen bör dock med hänsyn till frå-&lt;br&gt;gans vikt aktivt driva frågan om ett vidgat ansvar i internationella sam-&lt;br&gt;manhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett obegränsat ansvar ryms inte inom de åtaganden som en försäkrings-&lt;br&gt;givare får göra. Enligt nyligen gjorda beräkningar är kapaciteten på försäk-&lt;br&gt;ringsområdet såvitt avser ansvarsförsäkringar för närvarande ca &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 88&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 200milj. kr. Eftersom ansvarsförsäkringen som regel måste tecknas så att Prop. 1990/91: 88&lt;br&gt;den motsvarar 120% av ansvarsbeloppet skulle detta kunna höjas till ca Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 milj. kr. En höjning av ansvarsbeloppet bör därför genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter de säkerhetsstudier som tyska säkerhetsmyndigheter gjort av kärn-&lt;br&gt;kraftsreaktorerna i Greifswald står det klart att ett stort antal kärnkraft-&lt;br&gt;verk i Östeuropa byggts och drivs efter säkerhetskriterier som inte godtas i&lt;br&gt;OECD-länderna. Säkerhetsprogrammen i Sovjetunionen och övriga öst-&lt;br&gt;europeiska stater är under omdaning. Internationella atomenergiorganet&lt;br&gt;(IAEA) medverkar i detta arbete. Sverige bör även bilateralt stödja säker-&lt;br&gt;hetshöjande insatser framför allt i östersjöstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Vissa miljöfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Miljöpåverkan från el- och värmeproduktionen i Sverige har minskat&lt;br&gt;kraftigt under 1970- och 1980-talen. El- och värmeproduktionens svavel-&lt;br&gt;utsläpp har minskat med drygt 70% sedan år 1980. Utsläppen av kväve-&lt;br&gt;oxider från el- och värmeproduktionen har minskat med ca 35% under&lt;br&gt;samma period. Luften i tätorterna har blivit betydligt bättre genom utbygg-&lt;br&gt;nad av fjärrvärme, övergång till lågsvavligt bränsle och mer effektiva för-&lt;br&gt;bränningsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energipolitiken måste utgå från vad natur och miljö kan bära. Stränga&lt;br&gt;krav bör ställas på säkerhet och omsorg om miljön vid användning och&lt;br&gt;utveckling av all energiteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen lagt fram propositionen 1990/91:90 om en god&lt;br&gt;livsmiljö. Jag lämnar i det följande en sammanfattning av de förslag i&lt;br&gt;propositionen som har störst betydelse för energiområdet. Därefter re-&lt;br&gt;dovisar jag kort de ekonomiska styrmedel som nyligen har beslutats för&lt;br&gt;energiområdet. Slutligen berör jag frågan om ett miljöanpassat energi-&lt;br&gt;system på lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Den miljöpolitiska propositionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I den miljöpolitiska propositionen föreslår regeringen en strategi för mins-&lt;br&gt;kad klimatpåverkan. Jag har nyss (avsnitt 1) redovisat huvuddragen i&lt;br&gt;denna strategi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås vissa skärpningar av krav och riktlinjer för utsläpp av&lt;br&gt;försurande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya gränsvärdena för utsläpp av svavel överensstämmer med dem&lt;br&gt;som regeringen tidigare (prop. 1987/88:85, JoU23, rskr. 373) har aviserat.&lt;br&gt;I enlighet härmed kommer förordningen (1976:1055) om svavelhaltigt&lt;br&gt;bränsle att ändras så att de nya årsmedelvärdena för utsläpp av svavel från&lt;br&gt;mindre anläggningar blir 0,10g svavel per megajoule bränsle och för större&lt;br&gt;anläggningar 0,05 g svavel per megajoule bränsle. Utsläpps värdena bör i&lt;br&gt;princip tillämpas som genomsnitt för samtliga förbränningsanläggningar i&lt;br&gt;ett fjärrvärmenät eller en kraftstation eller för flera pannenheter inom en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;industrianläggning. Avsikten är att de nya kraven skall träda i kraft år 1993 Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;och vara genomförda i hela Sverige senast år 1997. Detta är två år tidigare Bilaga 1&lt;br&gt;än planerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare (prop. 1987/88:85, JoU23, rskr. 373) uttalat sig&lt;br&gt;om riktlinjer för kväveoxidutsläpp från förbränningsanläggningar vid&lt;br&gt;tillämpningen av miljöskyddslagen. Dessa riktlinjer bör också vara vägle-&lt;br&gt;dande beträffande förbränningsanläggningar som inte omfattas av för-&lt;br&gt;prövningsplikten enligt miljöskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nya förbränningsanläggningar med en tillförd effekt över 500 MW&lt;br&gt;föreslår regeringen att som riktlinje vid tillämpningen av miljöskyddslagen&lt;br&gt;skall gälla att utsläppen får uppgå till högst 30 mg svavel och högst 30 mg&lt;br&gt;kväveoxider per megajoule tillfört bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att krav på miljökonsekvensbeskrivningar införs i&lt;br&gt;lagen (1977:439) om kommunal energiplanering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Ekonomiska styrmedel på energiområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige har hittills utnyttjat huvudsakligen tillståndsprövning och tillsyn&lt;br&gt;enligt miljöskyddslagen och annan lagstiftning för att nå de uppsatta&lt;br&gt;miljömålen. Den omläggning av skatter och avgifter på energiområdet som&lt;br&gt;för närvarande genomförs innebär en ökad användning av ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel för att minska energisystemets miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1991 belädes de fossila bränslena olja, kol, naturgas, gasol&lt;br&gt;och bensin med en koldioxidskatt som motsvarar 25 öre per kg utsläppt&lt;br&gt;koldioxid (prop. 1989/90:111, SkU31, rskr. 357). Samtidigt minskades&lt;br&gt;den allmänna energiskatten på de fossila bränslena. Utsläpp av svavel vid&lt;br&gt;förbränning av olja, kol och torv belädes med en skatt på 30 kr. per kg&lt;br&gt;svavel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utsläpp av kväveoxider skall från den 1 januari 1992 betalas en&lt;br&gt;avgift på 40kr. per kg (prop. 1989/90:141, JoU24, rskr. 349). Avgiften&lt;br&gt;gäller endast för energiproduktionsanläggningar med en effekt av minst&lt;br&gt;10 MW och en energiproduktion av minst 50GWh per år. Bl. a. för att inte&lt;br&gt;konkurrenskraften för de pannor som omfattas av avgiftssystemet skall&lt;br&gt;försämras gentemot mindre pannor, betalas de sammantagna avgiftsintäk-&lt;br&gt;terna tillbaka till de avgiftsskyldiga. Fördelningen av intäkterna sker med&lt;br&gt;den nyttiggjorda energin i form av el eller värme som fördelningsgrund.&lt;br&gt;Härigenom behålls styreffekten av avgiften, samtidigt som ett effektivt&lt;br&gt;energiutnyttjande och en hög verkningsgrad premieras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Ett miljöanpassat energisystem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk och statens energiverk har på regeringens uppdrag&lt;br&gt;utrett hur ett miljöanpassat energisystem kring år 2015 kan utformas.&lt;br&gt;Uppdraget redovisades i december 1989 och har remissbehandlats. En&lt;br&gt;sammanfattning av rapporten och remissinstansernas synpunkter har re-&lt;br&gt;dovisats i rapporten (Ds 1991:4) Energiutredningar åren 1989 och 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två myndigheterna har i enlighet med regeringens uppdrag utgått&lt;br&gt;bl. a. från att det framtida svenska energisystemet inte skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon kärnkraft. Vidare har förutsatts att högst 66 TWh vattenkraft per år&lt;br&gt;kan utnyttjas. Med dessa utgångspunkter har konstruerats dels basscena-&lt;br&gt;rier, dels miljöscenarier i vilka utsläppen av koldioxid hålls på en så låg&lt;br&gt;nivå som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ersättning för de närmare 70 TWh el per år som kärnkraften kan ge&lt;br&gt;i dag har i myndigheternas rapport antagits en storskalig användning av&lt;br&gt;vindkraft samt biobränslen i kombinerad el- och värmeproduktion. Dess-&lt;br&gt;utom måste ett kraftigt elsparande ske. I miljöscenarierna har kraftfulla&lt;br&gt;styrmedel förutsatts för att behålla konstanta koldioxidutsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den svenska energiförsörjningen år 2015 skall bli miljöanpassad&lt;br&gt;krävs enligt rapporten en genomgripande förändring av hela energisektorn&lt;br&gt;med energieffektivitet och miljöhänsyn som ledstjärnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutsats i rapporten är att en strategi för förnyelse av energisystemet&lt;br&gt;måste ligga i linje med utvecklingen i andra länder, samtidigt som möjlig-&lt;br&gt;heterna i Sverige identifieras och utnyttjas. Internationellt samarbete är av&lt;br&gt;största betydelse inte bara på miljöområdet utan även för utveckling och&lt;br&gt;införande av ny energiteknik. De två myndigheterna, liksom en stor del av&lt;br&gt;remissinstanserna, konstaterar att det är mycket svårt och knappast me-&lt;br&gt;ningsfullt för ett enskilt land att agera helt isolerat för att begränsa kol-&lt;br&gt;dioxidutsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har lämnat synpunkter på de förutsättningar&lt;br&gt;och metoder som använts i utredningens scenarier. Ett antal remissinstan-&lt;br&gt;ser ifrågasätter metoden att låta styrmedlen mot koldioxidutsläpp repre-&lt;br&gt;senteras av höga koldioxidskatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser berör konsekvenserna för samhällsekonomin av&lt;br&gt;en övergång till ett miljöanpassat energisystem. Några instanser anser att&lt;br&gt;kostnaderna för en sådan övergång inte är acceptabla med hänsyn till&lt;br&gt;andra samhällsmål. Andra anser att fördelarna med en miljöanpassning av&lt;br&gt;energisystemet inte har beaktats i tillräcklig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen av de i dag globalt sett dominerande metoderna för energitillförsel&lt;br&gt;— fossila bränslen, kärnkraft eller tredje världens utnyttjande av ved-&lt;br&gt;bränslen — är långsiktigt hållbar. En förändring av världens energisystem&lt;br&gt;kommer att kräva stora insatser och industriländerna måste vara föregång-&lt;br&gt;are i detta arbete. Den fortsatta miljöanpassningen av det svenska energi-&lt;br&gt;systemet skall ses mot denna bakgrund. Jag instämmer i utredningens&lt;br&gt;bedömning att en fullt ut genomförd omställning till ett miljöanpassat&lt;br&gt;energisystem kräver en internationell samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Elförsörjningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till att redovisa mina bedömningar av elförsörjningen&lt;br&gt;under 1990-talet. Längre fram (avsnitten 3.4 —3.7) tar jag upp några där-&lt;br&gt;med sammanhängande frågor: kostnads- och prisutvecklingen på elmark-&lt;br&gt;naden, den elintensiva industrins konkurrenskraft, kostnaderna för bo-&lt;br&gt;stadsuppvärmning med el och konvertering till annan uppvärmning samt&lt;br&gt;elmarknadens internationalisering. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Energibalansen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste årtiondena har Sveriges energiförsörjning karaktäriserats&lt;br&gt;av en minskande oljeanvändning och en ökande användning av el för&lt;br&gt;uppvärmning av bostäder och för industriella behov. Inom transportsek-&lt;br&gt;torn har dock användningen av oljeprodukter ökat. År 1989 var den totala&lt;br&gt;energianvändningen ca 20 TWh lägre än år 1970 (tabell 1). Om den faktiska&lt;br&gt;energianvändningen under dessa år räknas om till normalårs förbrukning i&lt;br&gt;temperaturhänseende erhålls dock ungefär samma energianvändningsnivå&lt;br&gt;för båda åren, ca 450 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan noteras att det finns olika beräkningsmetoder för energistatistik.&lt;br&gt;I Sverige har bränslen till en betydande del ersatts med el. Med exempelvis&lt;br&gt;den statistiska metod som för närvarande tillämpas av OECD skulle denna&lt;br&gt;förändring redovisas som en ökning av den totala energianvändningen.&lt;br&gt;Näringsutskottet har hösten 1987 i betänkandet (1987/88:7) om energipo-&lt;br&gt;litik behandlat valet av metod för energistatistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Energiförsörjningen åren 1970, 1980 och 1989, TWh&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk energianvändning:&lt;br&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder,service m. m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total slutlig inhemsk&lt;br&gt;energianvändning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utrikes sjöfart, förluster och&lt;br&gt;energi för icke energiändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillförsel av energi:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturgas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kol/koks&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemska bränslen*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraft, kärnkraft,&lt;br&gt;spillvärme och värmepumpar&lt;br&gt;i fjärrvärmeanläggningar**,&lt;br&gt;nettoimport av el&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa tillförsel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;439&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;438&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statens energiverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* inkl, privat vedeldning&lt;br&gt;**inkl. insatsen av el&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa förskjutningar i användningen av energi har ägt rum under den&lt;br&gt;redovisade tjugoårsperioden. Industrisektorns andel av den slutliga energi-&lt;br&gt;användningen har minskat från ca 41% år 1970 till 38% år 1989. För&lt;br&gt;sektorn bostäder, service m. m. har den minskat från 44% till 38%. Trans-&lt;br&gt;portsektorns andel har ökat från 15% år 1970 till 24% år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen mellan energislagen i energitillförseln har förändrats mera&lt;br&gt;markant. Oljans andel var omkring 75% år 1970 men har minskat till 44%&lt;br&gt;år 1989. Detta beror bl. a. på att insatsen av inhemska bränslen, energikol&lt;br&gt;och kärnkraft har ökat. Förändringen av energitillförselns sammansätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning har medverkat till att utsläppen av svaveldioxid har minskat med mer Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;än 75% under perioden 1970—1989. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de prognoser som gjordes under 1970-talet överskattade&lt;br&gt;kraftigt de framtida energibehoven. Prognoserna hade upprättats mot&lt;br&gt;bakgrund av utvecklingen på 1950- och 1960-talen. De utgick från att ökad&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt med nödvändighet leder till ökad energianvändning.&lt;br&gt;Energiprisförändringar, energihushållningsprogram och insatser för mins-&lt;br&gt;kat oljeberoende ledde emellertid till eflfektivisering och sparande. Detta&lt;br&gt;medverkade till en stabilisering av den totala energianvändningen trots en&lt;br&gt;fortsatt god ekonomisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett stort behov av prognoser över såväl användningen som&lt;br&gt;tillförseln av el och annan energi. Metodiken kan behöva utvecklas. Genom&lt;br&gt;utvecklade energiprognoser kan säkrare bedömningar göras bl. a. när det&lt;br&gt;gäller behovet av nya kraftanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Användningen av el&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1970 har den prima elanvändningen (el levererad inom ramen för&lt;br&gt;ordinarie abonnemang och kontrakt) ökat med i genomsnitt 4% per år.&lt;br&gt;Ökningstakten har dock varierat avsevärt under tidsperioden. Under någ-&lt;br&gt;ra år på 1980-talet ökade elanvändningen med ca 10% per år. De senaste&lt;br&gt;åren har ökningstakten varit mycket låg. Detta gäller även om hänsyn tas till&lt;br&gt;temperaturförhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elanvändningen åren 1970, 1980 och 1989 redovisas i tabell 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Elanvändningen åren 1970, 1980 och 1989, TWh&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder, service, m. m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fjärrvärme, m. m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Distributionsförluster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total användning, inkl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avkopplingsbara elpannor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statens energiverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt preliminär statistik uppgick den totala elanvändningen år 1990&lt;br&gt;till 140 TWh. De avkopplingsbara leveranserna till stora elpannor var ca&lt;br&gt;9,5 TWh. Den prima elanvändningen blev därför ca 131 TWh. Året 1990&lt;br&gt;var ovanligt varmt. Den temperaturkorrigerade prima elanvändningen&lt;br&gt;bedöms motsvara ca 135 TWh år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog år 1987 åt statens energiverk att årligen redovisa&lt;br&gt;elbelastningens utveckling och tillkomsten av ny elproduktion. Verket&lt;br&gt;överlämnade i april 1990 Elmarknadsrapport 1990. Rapporten har remiss-&lt;br&gt;behandlats. En sammanfattning och remissinstansernas synpunkter har&lt;br&gt;publicerats i rapporten (Ds 1991:4) Energiutredningar åren 1989 och 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiverket redovisar bl. a. bedömningar av elanvändningens utveck-&lt;br&gt;ling till mitten av 1990-talet. Till grund för bedömningarna ligger två&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alternativa antaganden om elprisutvecklingen från år 1989 till 1990-talets&lt;br&gt;mitt. Enligt det första alternativet antas elpriserna ungefär motsvara&lt;br&gt;genomsnittskostnaderna i elproduktionssystemet. I detta alternativ beräk-&lt;br&gt;nas den prima elanvändningen öka till mellan 143 och 158 TWh per år&lt;br&gt;med antagande om en ekonomisk tillväxttakt mellan 1,2 och 2,5% per år&lt;br&gt;under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det andra alternativet, då priserna antas motsvara den långsiktiga&lt;br&gt;marginalkostnaden i elproduktionen, bedöms elanvändningen växa lång-&lt;br&gt;sammare och vid mitten av 1990-talet vara ca 8 TWh lägre än i det&lt;br&gt;förstnämnda alternativet. Prognosintervallet i detta andra alternativ blir&lt;br&gt;således 135-150 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De vida prognosintervallen speglar en osäkerhet om den allmänna eko-&lt;br&gt;nomiska tillväxten. Skilda antaganden om bruttonationalproduktens&lt;br&gt;(BNP) ökningstakt leder till olika prognoser om elanvändningen, framfor&lt;br&gt;allt inom industrin. Den ekonomiska utvecklingen påverkar bedömningar-&lt;br&gt;na av industrins produktionsutveckling, förhållandet mellan de elinten-&lt;br&gt;siva branschernas och övriga branschers produktion samt den teknisk-&lt;br&gt;ekonomiska sparpotentialen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elanvändningen inom bostads- och servicesektorn består av dels elvär-&lt;br&gt;me, dels hushållsel och driftsel. Flera faktorer har betydelse för hur elan-&lt;br&gt;vändningen förändras, bl. a. elprisets utveckling, hushållens inkomster och&lt;br&gt;investeringsbeteendet, t. ex. i vilken utsträckning som gamla ved- eller&lt;br&gt;oljepannor byts mot andra pannor, t. ex. kombipannor. Senare års medve-&lt;br&gt;tenhet om betydelsen av luftväxling för att förhindra uppkomst av vissa&lt;br&gt;sjukdomar har också betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra faktorer än de som har nämnts kan komma att inverka på&lt;br&gt;elanvändningens utveckling. Exempelvis är de antaganden som har gjorts&lt;br&gt;angående prisutvecklingen på bränslen av stor betydelse för prognosutfal-&lt;br&gt;len.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan även nämnas den prognos, Elprognos för år 2000,&lt;br&gt;som i januari 1990 publicerades av kraftindustrins samarbetsorganisation,&lt;br&gt;Kraftsam. I denna prognos förutsätts i huvudalternativet en årlig ekono-&lt;br&gt;misk tillväxt på 1,9% och en total realprishöjning på el med 30% under&lt;br&gt;perioden 1989 — 2000. Kraftsam räknar med att elanvändningen kommer&lt;br&gt;att ha ökat till 153 TWh år 2000. Ökningen sker främst inom industri och&lt;br&gt;servicenäringar medan användningen av elvärme stagnerar. En eleffektivi-&lt;br&gt;sering motsvarande ca 10 TWh förutsätts äga rum under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Kraftsam betonar betydelsen av samhällsekonomins utveckling&lt;br&gt;för prognosen. Med en lägre BNP-tillväxt, 1,4% per år i stället för 1,9%,&lt;br&gt;uppskattar man elanvändningen år 2000 till ca 140 TWh. En högre till-&lt;br&gt;växttakt för BNP på 2,3% per år antas resultera i en elanvändning på ca&lt;br&gt;160 TWh år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna ekonomiska aktiviteten har betydelse för efterfrågan på&lt;br&gt;el. Svensk ekonomi är nu inne i en tydlig avmattningsfas. Under år 1990&lt;br&gt;försämrades resursutnyttjandet i industrin kraftigt, vilket har medfört en&lt;br&gt;minskning av industrins elförbrukning. Som har påpekats från bl. a. sta-&lt;br&gt;tens energiverk kan en dämpad efterfrågan på el också väntas i andra&lt;br&gt;sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosalternativen från statens energiverk anger ett sammantaget osä-&lt;br&gt;kerhetsintervall för den prima elanvändningen vid mitten av 1990-talet på&lt;br&gt;135—158 TWh per år. Kraftsams prognoser ryms inom detta intervall om&lt;br&gt;hänsyn tas till att prognostiden där sträcker sig längre fram i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte beredd att ta ställning till något av de prognosalternativ som&lt;br&gt;har lagts fram. Jag instämmer med statens energiverk och Kraftsam att&lt;br&gt;prognoser över elanvändningen med nödvändighet är behäftade med stora&lt;br&gt;osäkerheter. Det är kraftföretagens uppgift att närmare följa elanvänd-&lt;br&gt;ningens utveckling och planera för en produktionskapacitet som möjliggör&lt;br&gt;en säker tillgång på el. Jag kommer strax att redovisa de projekt för&lt;br&gt;utbyggnad av den svenska kraftproduktionen som planeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i detta sammanhang viktigt att betona att antaganden om hushåll-&lt;br&gt;ningsinsatser från kraftindustrins och distributionsföretagens sida har va-&lt;br&gt;rit en förutsättning för prognoserna. Det är således nödvändigt att det&lt;br&gt;arbete för en effektiv elanvändning som har ägt rum under senare år&lt;br&gt;fortsätter och intensifieras. Elhushållningspotentialen bör tas till vara&lt;br&gt;inom ramen för vad som är ekonomiskt och tekniskt möjligt. Jag återkom-&lt;br&gt;mer senare till denna fråga (avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 Elproduktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftens produktionskapacitet anges av statens energiverk till ca 63&lt;br&gt;TWh för ett år med medeltillrinning av vatten till vattenmagasinen. Till-&lt;br&gt;rinningen var riklig år 1990, vilket möjliggjorde en ovanligt stor vatten-&lt;br&gt;kraftsproduktion, ca 71,5 TWh. Den goda tillgången på vattenkraft under&lt;br&gt;år 1990 innebar att produktionskapaciteten i kärnkraftverken inte utnytt-&lt;br&gt;jades fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elproduktionen (exkl. kraftverkens egenförbrukning) åren 1970, 1980&lt;br&gt;och 1990 sammanfattas i tabell 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Netto elproduktion åren 1970, 1980 och 1990 fördelad på kraftslag, TWh&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ind. mottryck och kraftvärme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kondenskraft baserad på fossila&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bränslen och gasturbinkraft&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Netto elproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;*Preliminära uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Statens energiverk, Vattenfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har nämnt (avsnitt 3.2) kan 1990 års prima elanvänd-&lt;br&gt;ning beräknas ha uppgått till ca 135 TWh, om korrigering görs till normala&lt;br&gt;temperaturförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska kraftsystemet bedöms i dag tåla en elanvändning på upp till&lt;br&gt;ca 145 TWh per år inom ramen för de krav på leveranssäkerhet för energi&lt;br&gt;som tillämpas av svensk kraftindustri. Marginalen mellan 1990 års tempe-&lt;br&gt;raturkorrigerade prima elanvändning och den elanvändning som kraft-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemet tål är således omkring 10 TWh eller ca8% av den prima elan- Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;vändningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med ett framgångsrikt elhushållningsprogram kan det inte uteslu-&lt;br&gt;tas att den totala elanvändningen ökar. Det är redan av detta skäl angeläget&lt;br&gt;att ekonomiskt försvarbar utbyggnad genomförs av sådan ny kraft, som är&lt;br&gt;grundad på förnybara energislag och som utnyttjar teknik med hög ener-&lt;br&gt;gieffektivitet, såsom kraftvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftvärmeanläggningar är under uppförande i bl. a. Hudiksvall, Karl-&lt;br&gt;skoga, Kiruna, Lund, Sandviken, Stockholm (Värtan) och Ängelholm.&lt;br&gt;Sammantagna kan dessa bedömas ge ett produktionstillskott på nära&lt;br&gt;1 TWh el per år. Ytterligare några mindre kraftvärmeprojekt har beslutats&lt;br&gt;men tidpunkten för byggstarten är i en del fall oklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringskansliet bereds för närvarande ett antal ansökningar om till-&lt;br&gt;stånd att uppföra större kraftvärmeanläggningar enligt 4 kap. lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., naturresurslagen&lt;br&gt;(NRL). Även några ansökningar om tillstånd för kondenskraftanläggning-&lt;br&gt;ar prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har på förslag av regeringen antagit en plan för utbyggnad av&lt;br&gt;vattenkraft (prop. 1983/84:160, BoU30, rskr. 388). Syftet är att projekt&lt;br&gt;motsvarande en årskapacitet på minst 2,5 TWh skall byggas ut. Av projekten&lt;br&gt;i planen har hittills utbyggnader motsvarande en årsproduktion av 0,6 TWh&lt;br&gt;tagits i drift. Ca 0,6 TWh är under byggnad eller har fått tillstånd efter&lt;br&gt;prövning i vattendomstol. Drygt 0,1 TWh är under prövning i vattendom-&lt;br&gt;stol. Utöver planen bedöms ny vattenkraft motsvarande en årsproduktion&lt;br&gt;om ca 0,2 TWh tillkomma till år 1995. Mot denna bakgrund räknar jag med&lt;br&gt;att uppemot 1 TWh ny vattenkraft tillkommer till mitten av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall har nyligen slutit ett avtal med Statkraft i Norge om import av&lt;br&gt;2,4 TWh per år fast kraft under perioden 1995—1999. Även Uddeholm&lt;br&gt;AB har avtalat om köp av fast kraft från Norge. Detta avtal omfattar 0,5&lt;br&gt;TWh per per år under 20 år. Jag återkommer senare till frågan om elmark-&lt;br&gt;nadens internationalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kraftsystemet finns det en relativt stor oljeeldad elproduktionskapaci-&lt;br&gt;tet som utgör huvuddelen av den s. k. torrårsreserven. Den består av&lt;br&gt;kraftverk som används i liten utsträckning under normala år men som&lt;br&gt;under år med liten vattentillrinning kan komma att utnyttjas i större&lt;br&gt;omfattning. Möjligheterna att utnyttja den befintliga oljeeldade produk-&lt;br&gt;tionskapaciteten kommer att begränsas genom de skärpningar av utsläpps-&lt;br&gt;kraven för svavel- och kväveoxider som kommer att införas från år 1993&lt;br&gt;resp. 1995 (prop. 1987/88:85, JoU23, rskr. 373).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av produktionsförmågan kan bli avsevärd om inga åtgär-&lt;br&gt;der vidtas för att minska utsläppen. Även med omfattande åtgärder för att&lt;br&gt;anpassa den oljeeldade produktionskapaciteten till de nya kraven minskar&lt;br&gt;enligt energiverkets bedömning den årliga elanvändning som elsystemet&lt;br&gt;tål med ca 3 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenkraftskapaciteten kan komma att påverkas av de omprövningar&lt;br&gt;av nu gällande tillstånd enligt vattenlagen som kommer att ske efter&lt;br&gt;utgången av år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den här redovisade bakgrunden bedömer jag att kraftsystemets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktions- och leveransförmåga blir tillräcklig för att elsystemet skall&lt;br&gt;kunna hålla en tillfredställande leveranssäkerhet fram till mitten av 1990-&lt;br&gt;talet. Samtidigt är det angeläget att på både kort och lång sikt en god mar-&lt;br&gt;ginal upprätthålls mellan tåld och prima elanvändning. Jag kommer strax att&lt;br&gt;föreslå åtgärder för att främja en utbyggnad av miljövänlig elproduktion. En&lt;br&gt;sådan utbyggnad kan medverka till att den oljeeldade produktionskapaci-&lt;br&gt;teten behöver utnyttjas endast i begränsad utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4 Elprisutvecklingen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillkallade i december 1988 en särskild utredare med uppgift&lt;br&gt;att undersöka hur konkurrensförhållandena för den elintensiva industrin&lt;br&gt;påverkas under kärnkraftsavvecklingen (EL 90). Utredningen har redovi-&lt;br&gt;sat resultatet av sitt arbete i betänkandet (SOU 1990:21) Den elintensiva&lt;br&gt;industrin under kärnkraftsavvecklingen (utredare generaltulldirektören Ulf&lt;br&gt;Larsson).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;och remissinstansernas yttranden återfinns i rapporten (Ds 1991:4) Energi-&lt;br&gt;utredningar åren 1989 och 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EL 90 redovisar beräkningar av kostnadsutvecklingen i elproduktionen&lt;br&gt;under perioden 1990 — 2010 med olika antaganden vad gäller elförbruk-&lt;br&gt;ningens tillväxt och förläggningen i tiden av kärnkraftens avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att storleken på de elprishöjningar som kan&lt;br&gt;förväntas under 1990-talet i hög grad beror på faktorer som principerna för&lt;br&gt;prissättning av el och restriktioner för utbyggnad av olika kraftslag. Käm-&lt;br&gt;kraftsavvecklingen spelar i sammanhanget en mindre roll, även om dess&lt;br&gt;förläggning i tiden är av betydelse för vid vilken tidpunkt prisökningarna&lt;br&gt;inträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EL 90 avråder från en prissättning av el som leder till priser på nivån för&lt;br&gt;långsiktig marginalkostnad. En rimlig prissättningsprincip är enligt EL90s&lt;br&gt;mening att kraftindustrin får en skälig avkastning på sitt samlade investe-&lt;br&gt;ringskapital, dvs. att tariffnivån även fortsättningsvis motsvarar kraftföre-&lt;br&gt;tagens genomsnittskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen understryker att med en prissättning efter genomsnitts-&lt;br&gt;kostnad uppkommer vissa samhällsekonomiska kostnader. Dessa kostna-&lt;br&gt;der beror på att eltariffer på genomsnittskostnadsnivån kan medföra att&lt;br&gt;elhushållningen inte genomförs i önskvärd takt. EL 90 pekar på olika vägar&lt;br&gt;för att undvika detta problem: att övergå till ett tvåprissystem eller att&lt;br&gt;utnyttja punktskatterna på el. Utredningen framhåller att nedsättning av&lt;br&gt;energiskatter är ett verksamt instrument för att begränsa effekterna för&lt;br&gt;elintensiva företag av sådana elprishöjningar som beror på förändringar av&lt;br&gt;energiskatterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissopinionen är delad beträffande utredningens förslag om prissätt-&lt;br&gt;ning på elmarknaden. Statens energiverk, Jernkontoret, LO, Skogsindustri-&lt;br&gt;erna, Svenska kommunförbundet, Svenska Kraftverksföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Kemiska Industrikontor, TCO och IVA stöder i huvudsak utredningens&lt;br&gt;förslag i denna fråga eller framhåller att prissättningen i stort bör ske efter&lt;br&gt;nuvarande principer. Statens energiverk understryker att prissättning efter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomsnittskostnaden kan ha fördelar under en övergångstid. Flera in-&lt;br&gt;stanser anser att det medelkostnadsbaserade pris som hittillsvarande pris-&lt;br&gt;sättningsprinciper kommer att ge upphov till överstiger den av EL 90&lt;br&gt;beräknade genomsnittskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser, SPK, statskontoret, statens naturvårdsverk,&lt;br&gt;Svebio och LRF avvisar utredningens förslag och förordar något slag av&lt;br&gt;marginalkostnadsprissättning. Vattenfall, Sveriges Civilingenjörsförbund&lt;br&gt;och Svenska Elverksföreningen förordar en fri prisbildning på en oreglerad&lt;br&gt;marknad i stället för EL90s förslag. Även statens industriverk, Värme-&lt;br&gt;verksföreningen och Svenska Naturskyddsföreningen avvisar från skilda&lt;br&gt;utgångspunkter utredningens förslag angående elprissättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de remissinstanser som uttalat sig i frågan avstyrker utred-&lt;br&gt;ningens förslag om ett tvåprissystem för el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har redan tidigare (avsnitt 3.2) uppehållit mig vid statens energi-&lt;br&gt;verks prognoser för elanvändningen som har redovisats i Elmarknadsrap-&lt;br&gt;port 1990. I detta sammanhang vill jag peka på de bedömningar som&lt;br&gt;verket i denna rapport har gjort av kostnadsutvecklingen inom kraftpro-&lt;br&gt;duktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt rapporten kommer genomsnittskostnaden i kraftproduktionen att&lt;br&gt;öka med ca 4 öre till ca 19 öre per kWh (i 1987 års prisläge) från år 1989 till&lt;br&gt;1990-talets mitt. Den långsiktiga marginalkostnaden i produktionen be-&lt;br&gt;döms uppgå till ca 30 öre per kWh vid mitten av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag konstaterar att EL 90 och statens energiverk trots olika utgångspunk-&lt;br&gt;ter för sina beräkningar redovisar samstämmiga bedömningar av kost-&lt;br&gt;nadsutvecklingen inom kraftsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elprisutvecklingen beror i hög grad på den framtida elanvändningen.&lt;br&gt;Priserna kommer därför att vara beroende av bl. a. den ekonomiska till-&lt;br&gt;växten i landet. Med en hög tillväxt kan elförbrukningen komma att öka&lt;br&gt;och därmed skapa behov av ny elproduktionskapacitet eller en ökad im-&lt;br&gt;port av el. Den tillkommande elproduktionen kan väntas bli dyrare än de i&lt;br&gt;dag dominerande kraftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra faktorer som påverkar elpriset är exempelvis elproduktionskapa-&lt;br&gt;citetens sammansättning och de avkastningskrav som gäller inom kraftin-&lt;br&gt;dustrin. Avkastningskravet på Vattenfall ger staten en rimlig avkastning i&lt;br&gt;förhållande till den risk som är förknippad med verksamheten. Det ger&lt;br&gt;också Vattenfall goda möjligheter att till stor del självt finansiera investe-&lt;br&gt;ringar i ny kraftproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priserna på den svenska elmarknaden fastställs efter förhandlingar mel-&lt;br&gt;lan kraftföretagen och deras kunder — eldistributörer och större industri-&lt;br&gt;er. Riksdagen och regeringen har undvikit att styra elprissättningen. Vat-&lt;br&gt;tenfall svarar för hälften av den svenska elproduktionen och är genom sin&lt;br&gt;storlek prisledande. För närvarande gäller treåriga tariffer (1989—1991)&lt;br&gt;för Vattenfalls kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett elpris som ligger under den långsiktiga marginalkostnaden informe-&lt;br&gt;rar inte elanvändarna om kostnaderna för ny kraft. Det kan innebära en&lt;br&gt;fortsatt hög ökningstakt i elförbrukningen. Jag lämnar senare (avsnitt 5)&lt;br&gt;förslag till ett program för effektivare användning av energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill understryka att med de riktlinjer för energipolitiken som jag nyss&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har angivit (avsnitt 1) är förutsättningarna goda för att endast måttliga&lt;br&gt;höjningar av elpriserna skall inträffa under 1990-talets första hälft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för&lt;br&gt;tillväxt redovisat sina överväganden och förslag avseende vissa föränd-&lt;br&gt;ringar på den svenska elmarknaden. I samband med att statens vatten-&lt;br&gt;fallsverk ombildas till aktiebolag skall stamnätet ges en mer fristående&lt;br&gt;ställning. Förändringarna avseende stamnätet syftar till att främja en&lt;br&gt;effektivare handel med el och förbättra möjligheterna för en decentralise-&lt;br&gt;rad elproduktion. En effektiv elmarknad är en viktigt förutsättning för att&lt;br&gt;arbetet med att hålla tillbaka kostnadsutvecklingen för elanvändarna skall&lt;br&gt;lyckas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5 Den elintensiva industrins konkurrenskraft&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En fortlöpande omvandling av industrin är en viktig förutsättning för den&lt;br&gt;industriella och ekonomiska utvecklingen i Sverige. Näringslivets struktur&lt;br&gt;måste anpassas så att produktionen inriktas på varor och tjänster för vilka&lt;br&gt;Sverige har goda förutsättningar att konkurrera med andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången till råvaror, främst skog och malm, har inneburit att Sveriges&lt;br&gt;industri i hög grad är inriktad på råvarubaserad produktion. En gynnsam&lt;br&gt;faktor för denna produktion har varit de låga elpriser som har rått i&lt;br&gt;Sverige. Sverige har lägre elpriser än många av de viktigaste konkurrent-&lt;br&gt;länderna. De branscher som är speciellt känsliga för elprishöjningar är&lt;br&gt;bl. a. massa- och pappersindustrin, gruvor samt metallframställning.&lt;br&gt;Massaindustrin har dock möjligheter att öka den egna produktionen av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elprisutvecklingen har stor betydelse för den industriella och ekonomis-&lt;br&gt;ka utvecklingen. EL90-utredningen pekar i sitt betänkande på de anpass-&lt;br&gt;ningskostnader som kan uppstå om den elkrävande industrin får vidkän-&lt;br&gt;nas snabba och kraftiga höjningar av elpriset. Sådana prishöjningar med-&lt;br&gt;för risker för onödiga eller förtida nedläggningar av elintensiva industrier&lt;br&gt;med lokalt svårbemästrade arbetslöshetsproblem som följd. Problemen&lt;br&gt;förstärks av att den elintensiva industrin i stor utsträckning är lokaliserad&lt;br&gt;till regioner som redan har betydande regionalpolitiska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss har anfört är dock möjligheterna goda att endast måttliga&lt;br&gt;elprishöjningar kommer att inträffa under den första hälften av 1990-talet.&lt;br&gt;Prisutvecklingen i Sverige på el kommer härigenom knappast att avvika&lt;br&gt;påtagligt från prisutvecklingen i flertalet av industrins viktigaste konkur-&lt;br&gt;rentländer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.6 Uppvärmning av bostäder och lokaler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog år 1989 åt statens energiverk och boverket att utreda&lt;br&gt;vissa frågor om kostnadsutvecklingen för uppvärmning av elvärmda bo-&lt;br&gt;städer m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk och boverket överlämnade i mars 1990 till regeringen&lt;br&gt;den gemensamma rapporten Elvärme och boendekostnader. Statens ener-&lt;br&gt;giverk överlämnade samtidigt rapporten Konvertering av elvärmda hus.&lt;br&gt;Rapporterna har remissbehandlats. Sammanfattningar av rapporterna och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;remissinstansernas yttranden däröver återfinns i rapporten (Ds 1991:4)&lt;br&gt;Energiutredningar åren 1989 och 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmekostnaderna är mycket olika for hushåll i småhus med elvärme,&lt;br&gt;beroende på bl. a. husets storlek, ålder och läge i landet samt hushållets&lt;br&gt;sammansättning och brukarvanor. Elpriset varierar dessutom mellan olika&lt;br&gt;delar av landet. Statens energiverk och boverket bedömer att kostnaderna&lt;br&gt;för värme och varmvatten för ett hushåll i småhus varierade mellan 3 500&lt;br&gt;kr. och 13 300 kr. år 1989. Den lägsta kostnaden gäller for ett litet nybyggt&lt;br&gt;hus i södra Sverige medan den högsta kostnaden avser ett stort och&lt;br&gt;gammalt hus i norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verken arbetar med två antaganden om elprisutvecklingen från år 1989&lt;br&gt;till mitten av 1990-talet. I alternativet med en lägre elprisökning beräknas&lt;br&gt;det genomsnittliga elpriset att stiga med ca 13 öre till ca 56 öre per kWh för&lt;br&gt;landets elvärmekunder. Större delen av elprishöjningen är en följd av&lt;br&gt;skatteändringar, bl. a. införandet av mervärdeskatt. För ett eluppvärmt&lt;br&gt;hus i mellersta Sverige med ca 120 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; uppvärmd yta beräknas kostnadsök-&lt;br&gt;ningen för uppvärmning bli 2 000 kr. per år. Enligt verkens beräkningar&lt;br&gt;blir kostnaderna för eluppvärmning vid mitten av 1990-talet lägre för alla&lt;br&gt;hus — oavsett storlek, läge m.m. — jämfört med kostnaderna för olje-&lt;br&gt;uppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en större elprisökning på 25 öre per kWh, vilket inkluderar en&lt;br&gt;ökning av råkraftspriset med 16 öre per kWh, blir kostnadsökningen för&lt;br&gt;värme och varmvatten ungefär dubbelt så stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de relativt måttliga prishöjningar som kan förutses under de när-&lt;br&gt;maste åren kan man, enligt min mening, räkna med en kostnadsökning för&lt;br&gt;hushållen i elvärmda bostäder som inte nämnvärt avviker från uppvärm-&lt;br&gt;ningskostnaderna för andra hushåll. De beräknade kostnadsökningarna&lt;br&gt;för elvärme som har redovisats i statens energiverks och boverkets utred-&lt;br&gt;ning är till en betydande del en följd av att mervärdebeskattning har&lt;br&gt;införts på energiområdet. Mervärdeskatten har inneburit ungefar motsva-&lt;br&gt;rande ökning av uppvärmningskostnaderna även för övriga hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk konstaterar att det med dagens energipriser i allmän-&lt;br&gt;het är olönsamt för konsumenterna att konvertera eluppvärmda hus till&lt;br&gt;andra uppvärmningsformer. Vid låga kostnader för fjärrvärme och höga&lt;br&gt;värmetätheter kan det emellertid löna sig att konvertera vattenburen&lt;br&gt;elvärme i flerbostadshus och större lokaler till fjärrvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket har beräknat att en viss konvertering därutöver skulle vara&lt;br&gt;lönsam vid ett ca 10 öre högre elpris per kWh vid mitten av 1990-talet.&lt;br&gt;Större delen av konverteringen skulle då bestå av att individuella elpannor&lt;br&gt;byttes ut mot eller kompletterades med individuella oljeeldade och i vissa&lt;br&gt;fall ved- eller gasoleldade pannor. De kalkyler som redovisas i rapporten är&lt;br&gt;dock i hög grad beroende av den antagna prisutvecklingen på olja, gas och&lt;br&gt;andra bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning är att endast måttliga elprisökningar kan väntas under&lt;br&gt;de närmaste åren. Statens energiverk understryker dock att konvertering&lt;br&gt;från elvärme till fjärrvärme kan vara ekonomiskt fördelaktig för kraftpro-&lt;br&gt;ducenter och distributörer genom att investeringar i nya produktions- och&lt;br&gt;distributionsanläggningar för el kan undvikas. Det är dock, om möjlighe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tema härtill skall kunna tillvaratas, väsentligt att en del av kostnadsbespa-&lt;br&gt;ringarna kommer abonnenterna till godo för att göra det lönsamt för dem&lt;br&gt;att konvertera sina värmeanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konverteringsarbetet torde enligt verket kunna bli effektivare och kosta&lt;br&gt;mindre om standardiserade lösningar, komponenter och arbetsmetoder&lt;br&gt;utarbetas. Ett projekt med denna inriktning har påbörjats inom program-&lt;br&gt;met för effektivare användning och ersättning av el (prop. 1987/88:90,&lt;br&gt;NU40, rskr. 375).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill framhålla att det från miljösynpunkt är att föredra om elvärme&lt;br&gt;konverteras till fjärrvärme i stället för till individuella system. Det är&lt;br&gt;därför väsentligt att möjligheterna till övergång från elvärmesystem till&lt;br&gt;andra kollektiva värmesystem tillvaratas så långt det är ekonomiskt rim-&lt;br&gt;ligt. Långsiktiga bindningar till el för uppvärmning bör undvikas. Jag&lt;br&gt;återkommer till frågan om konvertering i avsnitt 5.7.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.7 Elmarknadens internationalisering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På elområdet, liksom på många andra områden, pågår en snabb interna-&lt;br&gt;tionalisering. Energipolitiken måste därför utformas med beaktande av&lt;br&gt;vad som sker i vår omvärld. Just nu pågår genomgripande och delvis&lt;br&gt;oförutsedda förändringar som skapar både möjligheter och problem. En&lt;br&gt;del av dessa skeenden kan med tiden få stor betydelse för den svenska&lt;br&gt;elsituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbytet av elkraft mellan länder ökar i Europa. De nordiska kraftföre-&lt;br&gt;tagen har länge samarbetat inom ramen för Nordel. Genom utbyte av&lt;br&gt;tillfällig kraft mellan länderna har man uppnått ett effektivare utnyttjande&lt;br&gt;av det nordiska systemet som helhet. Inom Nordiska ministerrådet disku-&lt;br&gt;teras nu frågan om ett mer omfattande elsamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss (avsnitt 3.3) redogjort för Vattenfalls och Uddeholms köp&lt;br&gt;av kraft från Norge. Sydkraft AB förhandlar om ett samarbetsavtal med&lt;br&gt;det tyska kraftföretaget Preussen Elektra med sikte på såväl forskning och&lt;br&gt;utveckling som kraftutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomgripande förändringar av elförsörjningen i de östeuropeiska län-&lt;br&gt;derna krävs för att minska de katastrofala miljöeffekterna av nuvarande&lt;br&gt;kol- och brunkolsbaserade elsystem och för att eliminera riskerna från&lt;br&gt;kärnkraftverk med bristfällig säkerhet. Sverige deltar genom bl. a. den&lt;br&gt;Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Beredningen&lt;br&gt;för internationellt tekniskt samarbete med tekniskt och ekonomiskt stöd&lt;br&gt;till uppbyggnadsarbetet i de östeuropeiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG ökar handeln med el. Det gäller främst leveranser på grundval&lt;br&gt;av långsiktiga överenskommelser. Frankrike är en betydande exportör av&lt;br&gt;el. En omorientering av energipolitiken har under senare år ägt rum inom&lt;br&gt;EG. Dessa strävanden kan på sikt få ett betydande inflytande också på&lt;br&gt;elsystemet i vårt land. EG-kommissionen arbetar för en utvidgning av den&lt;br&gt;inre marknaden till energiområdet, i första hand såvitt avser ledningsbun-&lt;br&gt;den energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elförsörjningen i Europa präglas i hög grad av nationell självförsörjning.&lt;br&gt;Centrala inslag i EG-kommissionens strävanden är att undanröja vissa av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de nationella distributions- och produktionsmonopolens konkurrens-&lt;br&gt;snedvridande effekter samt att utjämna skillnader i finansiering, beskatt-&lt;br&gt;ning, subventioner, säkerhetsföreskrifter och miljökrav. Genom att så&lt;br&gt;långt möjligt skapa ensartade ekonomiska förutsättningar för medlemslän-&lt;br&gt;dernas elproduktion och eldistribution vill kommissionen åstadkomma en&lt;br&gt;ökad internationell handel och en för hela EG kostnadseffektiv elförsörj-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har även framhållit att en utbyggnad av transmissions-&lt;br&gt;nätet är en viktig förutsättning för den inre elmarknaden. För att säkra&lt;br&gt;likabehandling och stimulera till en fri konkurrens när det gäller elhandel&lt;br&gt;med oberoende producenter och avnämare bör de vertikalt integrerade&lt;br&gt;elföretagen åläggas att tillhandahålla överföringskapacitet utan prisdiskri-&lt;br&gt;minering för transitering av el från producent till andra distributörer eller&lt;br&gt;stora slutanvändare inom exempelvis elintensiv industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt det senare målet, s. k. common carriage — dvs. tillgång till näten&lt;br&gt;för tredje part — har blivit föremål för omfattande kritik från elföretagen.&lt;br&gt;De har pekat på många tekniska och ekonomiska svårigheter och speciellt&lt;br&gt;på problem med leveranssäkerheten i en mer utbredd elhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1989 lade kommissionen fram direktivförslag rörande pristranspa-&lt;br&gt;rens, transitering av el och informationsplikt beträffande investeringar.&lt;br&gt;Under år 1990 har direktivförslag på de två första områdena antagits av&lt;br&gt;ministerrådet, medan förslaget till investeringsdirektiv mött ett betydande&lt;br&gt;motstånd inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om pristransparens innebär att beräknade genomsnittspriser&lt;br&gt;även för större förbrukare av el skall insamlas och publiceras. Syftet är att&lt;br&gt;undanröja omotiverad prisdiskriminering och att förbättra marknadens&lt;br&gt;funktion genom att stärka avnämarnas förhandlingsposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om transitering av kraft innebär att de företag som äger delar av&lt;br&gt;det europeiska högspänningsnätet skall ha rätt och skyldighet att transitera&lt;br&gt;el under vissa villkor. Rätten begränsas till internationell handel mellan&lt;br&gt;kraftproducenter och transmissionsföretag och omfattar således varken&lt;br&gt;distributörer eller stora slutanvändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om informationsplikt angående kraftinvesteringar syftar till&lt;br&gt;att åstadkomma en förbättrad koordination av kapacitetsutbyggnaden&lt;br&gt;inom EG och därigenom lägre behov av reservkapacitet och lägre produk-&lt;br&gt;tionskostnader. Förslaget förutsätter att kommissionen yttrar sig över&lt;br&gt;investeringsplanerna men innehåller inga tvingande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nämnda EG-direktiven är aktuella i de s.k. EES-förhandlingama&lt;br&gt;som för närvarande pågår mellan EG och EFTA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsefulla steg har således tagits inom EG mot en öppnare marknad&lt;br&gt;för el. Samtidigt kvarstår många problem och motsättningar innan de&lt;br&gt;teoretiskt möjliga kostnadssänkningarna av en friare handel kan utnyttjas i&lt;br&gt;större utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utveckling, som jag nu i korthet har redovisat, kan på sikt få en stor&lt;br&gt;betydelse för den svenska elförsörjningen. Följderna kan vara av mycket&lt;br&gt;olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill betona vikten av att man från svensk sida följer utvecklingen på&lt;br&gt;elområdet i Europa. Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statens energiverk att följa elmarknadernas utveckling i Europa samt att&lt;br&gt;årligen rapportera därom till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk genomfor för närvarande en studie av den svenska&lt;br&gt;elmarknaden. För riksdagens kännedom kan noteras att regeringen avser&lt;br&gt;att uppdra åt energiverket att i samband med denna elmarknadsstudie&lt;br&gt;särskilt utreda vissa frågor avseende stamnätets framtida organisation.&lt;br&gt;Den framtida elmarknaden bör utredas även i andra avseenden. Utöver&lt;br&gt;syftet att främja konkurrensen mellan aktörer på elmarknaden bör också&lt;br&gt;åtgärder som kan stärka hushållningen med el utredas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Kärnsäkerhetsfrågor m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare (avsnitt 1) berört vissa kärnsäkerhetsfrågor. Jag avser att i&lt;br&gt;det följande behandla dessa frågor något mera utförligt. Jag har i dessa&lt;br&gt;frågor samrått med chefen for miljödepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Säkerhet och strålskydd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På uppdrag av regeringen redovisade statens kärnkraftinspektion och sta-&lt;br&gt;tens strålskyddsinstitut i januari 1990 i en gemensam rapport det aktuella&lt;br&gt;säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftverken. Rapporten&lt;br&gt;har remissbehandlats. Ett sammandrag av rapporten tillsammans med&lt;br&gt;remissinstansernas yttranden återfinns i rapporten (Ds 1991:4) Energiut-&lt;br&gt;redningar åren 1989 och 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bärande princip i Sverige är att ansvaret for säkerheten åvilar den&lt;br&gt;som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet. Denna skyldighet&lt;br&gt;har lagts fast i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de två myndigheternas rapport framhålls att det inte är möjligt att&lt;br&gt;komma fram till ett entydigt kvantitativt jämforelsemått på säkerhets-&lt;br&gt;nivån vid olika svenska reaktorer. Myndigheterna har i stället sökt göra en&lt;br&gt;i huvudsak kvalitativ bedömning i förhållande till de allmänna säkerhets-&lt;br&gt;och strålskyddsmål som tillsynsmyndigheterna och kraftföretagen arbetar&lt;br&gt;efter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det primära och grundläggande säkerhetsmålet är att förebygga och&lt;br&gt;förhindra omfattande skador på reaktorhärden — ett härdhaveri som i&lt;br&gt;värsta fall går så långt som till en härdsmälta. Även med hög förebyggande&lt;br&gt;säkerhet ingår det i den svenska säkerhetsfilosofin att inte utesluta att ett&lt;br&gt;härdhaveri trots allt kan inträffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett andra säkerhetsmål är därför att, for det fall ett svårt härdhaveri&lt;br&gt;skulle inträffa, de radioaktiva utsläppen skall kunna begränsas kraftigt så&lt;br&gt;att dödsfall i akut strålsjuka förhindras och endast mycket begränsade&lt;br&gt;områden drabbas av restriktioner på grund av markbeläggningar av lång-&lt;br&gt;livade radioaktiva ämnen som t. ex. cesium. Det innebär att utsläppen vid&lt;br&gt;ett härdhaveri i en svensk reaktor skall kunna begränsas till mindre än en&lt;br&gt;tiondels procent av härdinnehållet av cesium 134 och 137. Detta motsva-&lt;br&gt;rar en mängd som är mindre än en tiondel av den mängd cesium som föll&lt;br&gt;ned i Sverige efter haveriet i Tjernobyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lade fast dessa mål genom beslut den 27 februari 1986 om Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;ytterligare villkor för drift av de svenska kärnkraftverken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte att helt utesluta haveriförlopp som leder till större utsläpp&lt;br&gt;genom att de utsläppsbegränsande systemen inte fungerar som avsett. I&lt;br&gt;enlighet med de riktlinjer som angavs i regeringens beslut skall de utsläpps-&lt;br&gt;begränsande systemen därför vara utformade så att sådana förlopp kan&lt;br&gt;bedömas ha extremt låg sannolikhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har de tolv svenska kärnkraftsreaktorerna upp-&lt;br&gt;visat hög driftstillgänglighet och tillförlitlighet. Antalet driftsstörningar&lt;br&gt;som lett till snabbstopp eller oplanerade avställningar har varit lågt. Såväl&lt;br&gt;personalstråldoser som utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen&lt;br&gt;ligger på en internationellt sett låg nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tillsynsmyndigheterna går det inte att urskilja några långsiktiga&lt;br&gt;tendenser som pekar på skillnader mellan reaktorerna när det gäller stör-&lt;br&gt;ningar av väsentlig betydelse för säkerhet och strålskydd. Kärnkraftinspek-&lt;br&gt;tionen understryker dock att de senaste årens svenska och utländska drifts-&lt;br&gt;erfarenheter visar att vaksamheten i säkerhets- och tillförlitlighetsarbetet&lt;br&gt;måste vidmakthållas på en mycket hög nivå. Antalet mindre störningar&lt;br&gt;och tillbud bör om möjligt bringas ned ytterligare så att tillräckligt stora&lt;br&gt;marginaler till allvarligare händelser kan upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska livslängden hos större komponenter och system i kärn-&lt;br&gt;kraftverken är till stor del beroende av de möjligheter som finns att&lt;br&gt;reparera eller byta ut skadade delar. Möjligheter till reparation eller byte är&lt;br&gt;i sin tur beroende av kostnaden för sådana arbeten, såväl ekonomiskt som&lt;br&gt;i form av stråldos till personalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktortank och tillhörande primärkretsar i de svenska reaktorerna är&lt;br&gt;ursprungligen dimensionerade mot utmattning med sikte på en teknisk&lt;br&gt;livslängd på minst 40 år. De delar av reaktortanken som utsätts för&lt;br&gt;neutronbestrålning kommer att försprödas. Den takt med vilken förspröd-&lt;br&gt;ningen fortskrider beror på bl. a. materialet i reaktortanken och dess svets-&lt;br&gt;fogar. Enligt kärnkraftinspektionens bedömning är det endast för reaktorn&lt;br&gt;Oskarshamn 1 som försprödning på grund av bestrålning kan ha betydelse&lt;br&gt;för reaktorns tekniska livslängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraftinspektionen pekar dock på två områden där osäkerheten är&lt;br&gt;stor beträffande materialens livslängd. Det ena avser s. k. spänningskorro-&lt;br&gt;sion i komponenter tillverkade av en speciell nickellegering, Inconel 182.&lt;br&gt;Det andra avser s. k. bestrålningsinducerad spänningskorrosion hos bl. a.&lt;br&gt;större interndelar i reaktorerna. Båda dessa områden är föremål för omfat-&lt;br&gt;tande undersöknings- och uppföljningsprogram och har en hög prioritet&lt;br&gt;inom inspektionens forskningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Vissa ansvarsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som jag har anfört är kärnkraftsindustrins ansvar vid en eventuell kärn-&lt;br&gt;kraftsolycka enligt bestämmelserna i atomansvarighetslagen (1968:45) för&lt;br&gt;närvarande begränsat till 800milj.kr. Den svenska lagstiftningen grundar&lt;br&gt;sig på två internationella konventioner, 1960 års konvention om skade-&lt;br&gt;ståndsansvar på atomenergins område (Pariskonventionen) och 1962 års &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konvention om supplerande statsansvar (tilläggskonventionen). Konven-&lt;br&gt;tionerna syftar till en regional västeuropeisk reglering av skadeståndsan-&lt;br&gt;svaret vid kärnenergiolyckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 7 i Pariskonventionen kan anläggningsinnehavarens an-&lt;br&gt;svar bestämmas till 15 miljoner särskilda dragningsrätter, SDR (1 SDR =&lt;br&gt;ca 8 kr.). Beloppet får dock sättas högre eller lägre än detta riktvärde, dock&lt;br&gt;lägst 5 miljoner SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pariskonventionens regler om anläggningsinnehavarens ansvar kom-&lt;br&gt;pletteras av tilläggskonventionens ersättningssystem. Enligt tilläggs-&lt;br&gt;konventionen bär anläggningsinnehavaren det primära ansvaret i enlighet&lt;br&gt;med de nationella regler som fastställts på grundval av bestämmelserna i&lt;br&gt;Pariskonventionen. Därtill kommer enligt tilläggskonventionen ett subsi-&lt;br&gt;diärt ansvar för staterna. Detta bärs i första hand av den stat där den&lt;br&gt;skadeorsakande anläggningen finns (anläggningsstaten). I andra hand an-&lt;br&gt;svarar samtliga konventionsstater gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde för närvarande inte vara förenligt med Pariskonventionens&lt;br&gt;bestämmelser att ålägga en anläggningsinnehavare ett obegränsat ansvar.&lt;br&gt;Att Sverige skulle lämna konventionen och därmed ställa sig utanför det&lt;br&gt;ersättningssystem som gäller i Västeuropa bör inte komma i fråga. Jag&lt;br&gt;förordar dock att regeringen, med hänsyn till frågans vikt, aktivt driver&lt;br&gt;frågan om ett vidgat ansvar i ett internationellt sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett obegränsat ansvar ryms inte inom de åtaganden en försäkringsgivare&lt;br&gt;får göra. Enligt nyligen gjorda beräkningar är kapaciteten på försäkrings-&lt;br&gt;området såvitt avser ansvarsförsäkringar för närvarande ca 1 200milj. kr.&lt;br&gt;Eftersom ansvarsförsäkringen som regel måste tecknas så att den motsva-&lt;br&gt;rar 120% av ansvarsbeloppet skulle detta kunna höjas till ca 1 000 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med chefen för justitiedepartementet och&lt;br&gt;har därvid erfarit att frågan om en höjning av ansvarsbeloppet till&lt;br&gt;1 OOOmilj. kr. kommer att tas upp inom justitiedepartementet under våren&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Kompetensfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillsatte våren 1989 en särskild arbetsgrupp med uppdrag att&lt;br&gt;kartlägga och redovisa dels personal- och kompetenssituationen vid kärn-&lt;br&gt;kraftföretagen, dels kärnkraftsavvecklingens väntade direkta och indirekta&lt;br&gt;sysselsättningseffekter inom berörda län och orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens betänkande, (SOU 1990:40) Kärnkraftsavveckling —&lt;br&gt;kompetens och sysselsättning, har remissbehandlats. En sammanfattning&lt;br&gt;av betänkandet tillsammans med remissinstansernas yttranden återfinns i&lt;br&gt;rapporten (Ds 1991:4) Energiutredningar åren 1989 och 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsinnehavaren har det direkta ansvaret för säkerhet och strål-&lt;br&gt;skydd i kärnteknisk verksamhet. Däri ligger också ett ansvar för att tillse&lt;br&gt;att tillräcklig kompetens finns inom den kärntekniska organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har bl. a. pekat på behovet av återkommande uppfölj-&lt;br&gt;ning av kompetensnivån hos såväl de företag som bedriver kärnteknisk&lt;br&gt;verksamhet som tillsynsmyndigheterna. Vidare understryker arbetsgrup-&lt;br&gt;pen betydelsen av att utbildningskapaciteten och utexamineringen inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för kärntekniken viktiga områden inom högskolan vidmakthålls på en&lt;br&gt;nivå som är åtminstone lika med dagens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet behandlas också forskningens betydelse för att nödvändig&lt;br&gt;kompetens i landet skall kunna långsiktigt bibehållas. Gruppen pekar i det&lt;br&gt;sammanhanget på behovet av att säkerställa att forskningsreaktorerna i&lt;br&gt;Studsvik kan drivas vidare för såväl forskningsändamål som i kompetens-&lt;br&gt;uppbyggande syfte under överskådlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar uppfattningen att en fortsatt hög kompetensnivå inom&lt;br&gt;det kärntekniska området måste tryggas. Som arbetsgruppen framhållit&lt;br&gt;kommer den generella förstärkning som nu sker av teknisk utbildning&lt;br&gt;inom gymnasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan att innebära en&lt;br&gt;väsentlig höjning av utbildningsnivån för framtida tekniker och ingenjörer&lt;br&gt;på ett sätt som också kommer kärnkraftsområdet till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1990/91:87) om näringspolitik för tillväxt föreslår rege-&lt;br&gt;ringen att resurser tilldelas universitetet i Uppsala för att fullfölja utveck-&lt;br&gt;lingen av en energiteknisk ingenjörsutbildning som påbörjats i Forsmark.&lt;br&gt;Några direkta åtgärder utöver vad arbetsgruppen i övrigt har redovisat&lt;br&gt;kring den pågående utvecklingen inom området är inte nu motiverade.&lt;br&gt;Regeringen avser dock att följa den fortsatta utvecklingen med uppmärk-&lt;br&gt;samhet, bl. a. för att så vitt på den ankommer se till att tillräckliga resurser&lt;br&gt;behålls för den berörda grundläggande högskoleutbildningen och forsk-&lt;br&gt;ningen. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentet och med statsrådet Persson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i sina direktiv till&lt;br&gt;fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1992/93 — 1994/95 har upp-&lt;br&gt;dragit åt tillsynsmyndigheterna inom kärnkraftsområdet att särskilt beakta&lt;br&gt;de kompetensfrågor och teknikområden som belyses i arbetsgruppens be-&lt;br&gt;tänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har också behandlat de sysselsättningseffekter som kan&lt;br&gt;uppstå på kärnkraftsorterna i anslutning till att kärnkraftverken läggs ned.&lt;br&gt;1 betänkandet lämnas bl. a. förslag till hur sysselsättningsfrågorna bör&lt;br&gt;hanteras inför beslut om nedläggning av kärnkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med chefen för arbetsmarknadsdeparte-&lt;br&gt;mentet och bedömer att det för närvarande inte behövs ytterligare åtgärder&lt;br&gt;inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Kärnavfallskostnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 15 december 1988 att uppdra åt statens kärn-&lt;br&gt;bränslenämnd att utarbeta förslag till ändringar av finansieringssystemet&lt;br&gt;enligt lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för använt&lt;br&gt;kärnbränsle m.m. (finansieringslagen). Ändringarna skulle enligt beslutet&lt;br&gt;syfta till att vid fastställande av avgifter enligt finansieringslagen göra det&lt;br&gt;möjligt att låta reaktorinnehavarna solidariskt belastas med ökade avgifts-&lt;br&gt;uttag som kan behövas som följd av de beslut som tas för att inleda&lt;br&gt;kärnkraftsavvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 29 juni 1989 överlämnade kärnbränslenämnden till regeringen en&lt;br&gt;promemoria med förslag till sådana ändringar i finansieringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har remissbehandlats. Domstolsverket, riksskatteverket, sta-&lt;br&gt;tens pris- och konkurrensverk, kammarkollegiet, statskontoret, riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, statens vattenfallsverk, Forsmarks Kraftgrupp AB, LO, OKG&lt;br&gt;AB, Svensk Kärnbränslehantering AB, Sveriges Industriförbund, Sveriges&lt;br&gt;Riksbank och Sydsvenska Värmekraft AB har inkommit med remissytt-&lt;br&gt;randen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har av chefen för miljödepartementet erfarit att det inte finns anled-&lt;br&gt;ning att nu föreslå regeringen att genomföra ändringar i finansieringssyste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Program för effektivare energianvändning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande: Ett nytt program för effektivare användning&lt;br&gt;av energi genomförs. Programmet omfattar åtgärder som syftar till&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— stimulera en effektiv energianvändning så att viktiga energi- och&lt;br&gt;miljöpolitiska mål kan nås,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— utnyttja den potential för eleffektivisering som är ekonomiskt&lt;br&gt;och tekniskt tillgänglig under 1990-talet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— intensifiera och bredda arbetet för en effektiv energianvändning&lt;br&gt;och en ökad energihushållning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ta till vara de långsiktiga möjligheterna att effektivisera och stär-&lt;br&gt;ka flexibiliteten i energianvändningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— utvidga verksamheten med energieffektivisering till att omfatta&lt;br&gt;alla sektorer av samhället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— stärka organisationen för att genomföra och årligen följa upp&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående program för elhushållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt år 1988 om ett program för effektivare användning och&lt;br&gt;ersättning av el (prop. 1987/88:90, NU40, rskr. 375). Programmet syftar&lt;br&gt;bl. a. till att den potential för eleffektivisering och elersättning som är&lt;br&gt;ekonomiskt och tekniskt tillgänglig till år 1997 skall utnyttjas. Vidare skall&lt;br&gt;de långsiktiga möjligheterna att effektivisera elanvändningen och ersätta el&lt;br&gt;med andra energislag tas till vara framför allt inom uppvärmningsområdet&lt;br&gt;och inom den elintensiva industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk har följande uppgifter i programmet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att administrera ett stöd för teknikupphandling och introduktion av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eleffektiva och elersättande produkter, processer och system,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att samordna informationsinsatser och att med försöksprojekt utveckla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och effektivisera rådgivningsmetoder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att bevaka elmarknaden och att engagera elproducenterna och eldistri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;butörerna i effektiviseringsarbetet, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att ta initiativ till överläggningar mellan statliga myndigheter, Lands- Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;tingsförbundet och Svenska kommunförbundet samt andra större lokal- Bilaga 1&lt;br&gt;förvaltare om möjligheterna att åstadkomma effektiviserad elanvänd-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att följa upp, utvärdera och rapportera årligen om hela elhushållnings-&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kansli har inrättats vid statens energiverk med uppgift att åstadkom-&lt;br&gt;ma upphandling och spridning av produkter och tillämpningar för en&lt;br&gt;effektivare elanvändning inom olika sektorer av samhället, samordna ef-&lt;br&gt;fektiviseringsarbetet hos sektormyndigheterna samt förmedla kunskap om&lt;br&gt;energieffektivisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt&lt;br&gt;föreslagit att en central näringspolitisk myndighet inrättas. Avsikten är att&lt;br&gt;den nya myndigheten bl. a. skall handha huvuddelen av de uppgifter på&lt;br&gt;energipolitikens område som för närvarande ligger på statens energiverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra myndigheter har viktiga uppgifter inom programmet. För&lt;br&gt;att stärka samordningen av myndigheternas informations- och rådgiv-&lt;br&gt;ningsverksamhet m.m. inom elanvändningsområdet inrättades ett elan-&lt;br&gt;vändningsråd som knöts till statens energiverk. Det nyssnämnda kansliet&lt;br&gt;är rådets sekretariat. Elanvändningsrådet skall bl. a. årligen redovisa sek-&lt;br&gt;tormyndigheternas verksamhet avseende elhushållning. Rådet har vid två&lt;br&gt;tillfallen under år 1990 lämnat rapporter till regeringen. I rapporterna&lt;br&gt;redogörs för de aktiviteter som myndigheterna inom elhushållningspro-&lt;br&gt;grammet har bedrivit under budgetåret 1989/90 och för de överläggningar&lt;br&gt;avseende lokalsektorn som har genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elanvändningsrådets rapporter har publicerats separat i rapporten (Ds&lt;br&gt;1991:4) Energiutredningar åren 1989 och 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagens beslut år 1988 förutsattes att eldistributörer och elprodu-&lt;br&gt;center i framtiden skulle engagera sig i eleffektiviseringsfrågor i större&lt;br&gt;omfattning än vad som då gällde. Vid behov skulle åtgärder vidtas för att&lt;br&gt;stimulera utvecklingen. Vidare betonades kommunernas ansvar att plane-&lt;br&gt;ra värmeförsörjningen så att den sker till rimliga kostnader för kommuner-&lt;br&gt;nas invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten Pågående aktiviteter för effektivare elanvändning redovisar&lt;br&gt;statens energiverk de fortlöpande insatser som görs för ökad eleffektivise-&lt;br&gt;ring och elersättning hos i första hand statliga myndigheter och organisa-&lt;br&gt;tioner men även hos kraftbolag, forskningsinstitut m. m. Sådan verksam-&lt;br&gt;het pågår, förutom inom det statliga programmet, hos Vattenfalls Uppdrag&lt;br&gt;2000, Svensk Energiutveckling AB (SEU), Sydkraft AB, Svenska Elverks-&lt;br&gt;föreningen m. fl. En sammanfattning av redovisningen återfinns i rappor-&lt;br&gt;ten (Ds 1991:4) Energiutredningar åren 1989 och 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Potentialen för elhushållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera bedömningar av potentialen för elhushållning har gjorts under de&lt;br&gt;senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk har haft regeringens uppdrag att konkret visa hur&lt;br&gt;tillgängligt utrymme för effektiviseringar och hushållningsåtgärder m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom elanvändningsområdet skall kunna utnyttjas till mitten av 1990-&lt;br&gt;talet. Verket har i april 1990 redovisat utredningsuppdraget i rapporten&lt;br&gt;Effektivare elanvändning. Den har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av rapporten och remissinstansernas synpunkter&lt;br&gt;återfinns i rapporten (Ds 1991:4) Energiutredningar åren 1989 och 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiverket redovisar i rapporten bedömningar av de privat- eller&lt;br&gt;företagsekonomiskt lönsamma effektiviseringsåtgärdernas omfattning vid&lt;br&gt;två antagna elprisutvecklingar. Som ett alternativ förutsätts råkraftpriset&lt;br&gt;stiga från ca 15 öre per kWh år 1987 till 30 öre per kWh (i 1987 års&lt;br&gt;penningvärde) vid mitten av 1990-talet. Eleffektiviseringarna bedöms då&lt;br&gt;motsvara ca 1,1% av den totala elanvändningen per år under perioden&lt;br&gt;1987—1997, dvs. totalt drygt 10%. Det motsvarar 12,6 TWh el. Vid en&lt;br&gt;måttlig elprisökning till ca 19 öre per kWh år 1997 antas potentialen för&lt;br&gt;effektivisering vara något lägre, 11,3 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver möjligheterna till effektivisering har energiverket bedömt pris-&lt;br&gt;höjningarnas effekter i form av varusubstitution (omfördelningar inom&lt;br&gt;produktionen) och konvertering från el till andra energikällor. Med det&lt;br&gt;lägre elprisantagandet blir effekterna små, totalt ca 2 TWh, medan de vid&lt;br&gt;den högre prisnivån blir betydligt större, ca 7 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Elprognos för år 2000 räknar Kraftsam med att eleffektiviseringar skall&lt;br&gt;ha givit besparingar på drygt 10 TWh till år 2000. Bland förutsättningarna&lt;br&gt;för bedömningarna är en elprishöjning på 30% och en BNP-tillväxt på&lt;br&gt;1,9% per år. Denna elhushållning förutsätter, enligt Kraftsam, att kraftfö-&lt;br&gt;retagen och eldistributörerna ägnar sig åt information, rådgivning och&lt;br&gt;kampanjer rörande elhushållning utöver tidigare insatser. I ett högprisal-&lt;br&gt;ternativ (med 70% högre elpriser år 2000) beräknas effekt i viseringarna&lt;br&gt;komma att öka till 12,5 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall har i projektet Uppdrag 2000 arbetat med elhushållning i&lt;br&gt;lokaler, småhus och icke-elintensiv industri. Den teknisk-ekonomiska po-&lt;br&gt;tentialen för elhushållning inom dessa sektorer har uppskattats vara 12 —&lt;br&gt;19 TWh till år 2000. Mot bakgrund av erfarenheterna från projektet gör&lt;br&gt;Vattenfall bedömningen att 5 — 7 TWh är ett möjligt hushållningsresultat&lt;br&gt;till år 2000. Då förutsätter man ett aktivt agerande från kraftindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ovan refererade bedömningarna är samstämmiga och visar en tek-&lt;br&gt;niskt och ekonomiskt realistisk elhushållningspotential i storleksordning-&lt;br&gt;en 10—15 TWh vid måttliga elprishöjningar under 1990-talet. Även med&lt;br&gt;ett framgångsrikt elhushållningsprogram kan det emellertid inte uteslutas&lt;br&gt;att den totala elanvändningen ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I studien Electricity som publicerades inför Vattenfalls internationella&lt;br&gt;konferens år 1989 om effektiv produktion och användning av el bedömdes&lt;br&gt;också hushållningspotentialens storlek. I ett referensalternativ anges en&lt;br&gt;elanvändning år 2010 på 140 TWh. Om vad som i studien betecknas som&lt;br&gt;tekniskt och ekonomiskt tillgänglig teknik utnyttjades där så är möjligt,&lt;br&gt;skulle elanvändningen kunna sänkas till ca 100 TWh per år. Samma nytta&lt;br&gt;skulle erhållas i form av maskinarbete, ljus, kraft, etc. Electricity-studien&lt;br&gt;redovisar dock inte de styrmedel som skulle krävas för att nå denna låga&lt;br&gt;elanvändningsnivå och inte heller de kostnader det skulle medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Programmet i huvuddrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss (avsnitt 1) redovisat de utgångspunkter och riktlinjer som jag&lt;br&gt;anser bör gälla for det fortsatta arbetet med energihushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv användning av energi är nödvändig för att viktiga energi- och&lt;br&gt;miljöpolitiska mål skall kunna nås. Påfrestningarna på miljön kan därmed&lt;br&gt;minskas. Vidare främjar ett effektivt utnyttjande av knappa energiresurser&lt;br&gt;den ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det program for effektivare energianvändning som jag föreslår innebär&lt;br&gt;att programmet för effektivare användning och ersättning av el förstärks&lt;br&gt;på en rad punkter och utvidgas. Det nya programmet inkluderar åtgärder&lt;br&gt;på både kort och lång sikt. Sammantaget innebär programmet en förstärk-&lt;br&gt;ning av insatserna för energihushållning inom alla samhällssektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning är fem år en lämplig tid för programmet. Jag&lt;br&gt;bedömer medelsbehovet under femårsperioden till sammanlagt ca&lt;br&gt;1 OOOmilj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till program för effektivare användning av energi består av&lt;br&gt;följande punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Teknikupphandlingsprogrammet ges ökade resurser och breddas till att&lt;br&gt;omfatta hela energianvändningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett stöd införs för demonstration i större skala av ny energieffektiv&lt;br&gt;teknik i statliga, kommunala och privatägda lokaler samt bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Statligt stöd införs för energieffektiva demonstrations- och pilotanlägg-&lt;br&gt;ningar inom industrin. Den energiinriktade informationen till icke-&lt;br&gt;energiintensiva företag utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Arbetet med energideklarationer av bl. a. hushållsapparater intensifie-&lt;br&gt;ras och utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Statens energiverk ges kompletterande uppgifter utöver de nu aktuella&lt;br&gt;avseende bl. a. samordning och utvärdering av programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utvecklar förslagen mer i detalj i de följande avsnitten (5.3 —5.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa åtgärder bör en förstärkning ske av bl. a. den samhälls- och&lt;br&gt;beteendevetenskapliga forskningen om implementering av ny energitek-&lt;br&gt;nik. Jag återkommer till dessa frågor i avsnitt 5.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheter till närmare harmonisering med EGs regelverk för statsstöd&lt;br&gt;och offentlig upphandling har beaktats. Vad avser stödprogrammen (stöd-&lt;br&gt;intensitet och -instrument, m.m.) skall de regler som gäller för svenskt&lt;br&gt;vidkommande tillämpas på ett sådant sätt att snedvridning av handel eller&lt;br&gt;konkurrensförhållanden o. d. inte uppstår i strid med Sveriges internatio-&lt;br&gt;nella åtaganden. Relevanta mellanstatliga notifikationsordningar skall föl-&lt;br&gt;jas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Stöd till upphandling och introduktion av energieffektiv Prop. 1990/91:88&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;teknik &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1988 beslöt riksdagen om ett program för effektivare användning och&lt;br&gt;ersättning av el (prop. 1987/88:90, NU40, rskr. 375). Programmet syftar&lt;br&gt;till att utnyttja den potential för eleffektivisering och elersättning som är&lt;br&gt;ekonomiskt och tekniskt tillgänglig till år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av programmet är ett statligt stöd för teknikupphandling av&lt;br&gt;eleffektiva och elersättande produkter, processer och system. Det totala&lt;br&gt;medelsbehovet för stödet beräknades till 400 milj. kr. för en femårsperiod.&lt;br&gt;Inledningsvis anvisades 150milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar för stödet finns i förordningen (1988:806, ändrad 1990:33)&lt;br&gt;om statligt stöd till upphandling och introduktion av eleffektiva och eler-&lt;br&gt;sättande produkter, processer och system. Stöd kan lämnas i form av&lt;br&gt;bidrag och lån. Beslut därom fattas av statens energiverk. Innan ställning&lt;br&gt;tas till stödets fortsatta omfattning och inriktning bör, enligt 1988 års&lt;br&gt;riksdagsbeslut, en utvärdering genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1990/91 har regeringen av riksdagen bemyndigats att&lt;br&gt;ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med teknikupphandlings-&lt;br&gt;stödet som innebär åtaganden om högst 50milj.kr (prop. 1989/90:100,&lt;br&gt;NU25, rskr. 247). Detta bemyndigande har regeringen överlåtit på statens&lt;br&gt;energiverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Utformning av stödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Stödet till upphandling och introduktion av eleffektiva&lt;br&gt;och elersättande produkter, processer och system intensifieras och&lt;br&gt;utvidgas. Verksamheten breddas till att gälla stöd till upphandling&lt;br&gt;och introduktion av energieffektiv teknik. Därmed ges ytterligare&lt;br&gt;möjligheter att effektivisera användningen av såväl el som bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk: En utvärdering av teknikupphandlingsstödet genom-&lt;br&gt;fördes under våren 1990 av en grupp bestående av svensk och utländsk&lt;br&gt;expertis. Gruppens rapport behandlades av elanvändningsrådet innan den&lt;br&gt;överlämnades till regeringen. En sammanfattning återges i rapporten&lt;br&gt;(Ds 1991:4) Energiutredningar åren 1989 och 1990. Gruppen konstaterar&lt;br&gt;att arbetet med stödet bedrivs genom ett stort antal projekt och med olika&lt;br&gt;metoder. Utvärderingsgruppens omdöme om dessa projekt och metoder är&lt;br&gt;i huvudsak mycket positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingsgruppen anser att stödet bedrivs som en aktiv och initi-&lt;br&gt;erande verksamhet samt på ett dynamiskt sätt vad gäller formerna för att&lt;br&gt;organisera verksamheten. Det är inte fråga om ett generellt stöd till eleffek-&lt;br&gt;tivisering och därför finns, enligt gruppen, inga risker för att stödet kan&lt;br&gt;leda till skeva marknadsanpassningar. Stödet har en klar profil i förhållan-&lt;br&gt;de till andra verksamheter som exempelvis Svensk Energiutveckling ABs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Vattenfalls arbete med eleffektivisering. Gruppen bedömer att en Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;väsentlig verksamhet har påbörjats vilken är väl värd att vidareutveckla. Bilaga 1&lt;br&gt;Möjligheten att tillämpa samma metoder och verksamhetsformer inom&lt;br&gt;hela energianvändningsområdet bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall anför i ett yttrande med anledning av utvärderingsgruppens&lt;br&gt;rapport att det marknadsorienterade synsätt som tillämpas for stödet är&lt;br&gt;bra och bör vidareutvecklas. Erfarenhetsutbytet och de gemensamma pro-&lt;br&gt;jekten rörande effektiv elanvändning mellan Vattenfall och statens ener-&lt;br&gt;giverk har fungerat väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiforskningsnämndens studie Stödformer för energiteknisk utveck-&lt;br&gt;ling överlämnades till regeringen i juni 1990. En sammanfattning av&lt;br&gt;studien finns i rapporten (Ds 1991:4) Energiutredningar åren 1989 och&lt;br&gt;1990. Studien omfattar såväl statliga stödformer (exkl. energiforsknings-&lt;br&gt;programmet) som annan verksamhet för energiteknisk utveckling i Sveri-&lt;br&gt;ge. Energiforskningsnämnden (Efn) konstaterar att utvecklings- och de-&lt;br&gt;monstrationsprojekten rörande användning av annan energi än el utgör en&lt;br&gt;mycket liten del av stödverksamheten jämfört med projekten for energitill-&lt;br&gt;försel. Vidare konstaterar nämnden att forskningsanknytningen är svag&lt;br&gt;vad avser projekt inom teknikupphandlingsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Stöd till teknikupphandling av eleffektiva och&lt;br&gt;elersättande produkter, processer och system har lämnats sedan andra&lt;br&gt;halvåret 1988. Stödet utgör tyngdpunkten i det statliga programmet för&lt;br&gt;effektivare användning och ersättning av el. En betydande verksamhet&lt;br&gt;inom området eleffektivisering pågår också hos aktörerna på energimark-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det är angeläget att verksamheten med hushållning och&lt;br&gt;effektivisering av elanvändningen fortsätter under kommande år i enlighet&lt;br&gt;med det av riksdagen antagna elhushållningsprogrammet och i överens-&lt;br&gt;stämmelse med de allmänna riktlinjer för programmet för effektiv energi-&lt;br&gt;användning som jag nyss har föreslagit. Tyngdpunkten i programmet för&lt;br&gt;effektivare energianvändning bör enligt min mening även fortsättningsvis&lt;br&gt;utgöras av ett stöd till teknikupphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig slutsats av utvärderingsgruppens och Efns rapporter är att&lt;br&gt;stödet till upphandling och introduktion av eleffektiv och elersättande&lt;br&gt;teknik successivt bör vidgas till att omfatta effektivisering av all slags&lt;br&gt;energianvändning. En sådan utvidgning bör genomföras. Vidare bör, som&lt;br&gt;Efn föreslår, kopplingen till den tekniska forskningen förstärkas. De meto-&lt;br&gt;der och verksamhetsformer som hittills har använts for stöd till teknikupp-&lt;br&gt;handling på elområdet bör därvid kunna tillämpas på hela energiområdet.&lt;br&gt;Detta innebär att stöd även skall kunna lämnas till teknik som innebär&lt;br&gt;effektivare användning av andra energibärare än el. Stödet skall således&lt;br&gt;kunna användas for att engagera tillverkare, leverantörer och användare i&lt;br&gt;utveckling, spridning och användning av exempelvis individuella värme-&lt;br&gt;pannor och industriella processer. Denna breddning av teknikupp-&lt;br&gt;handlingsstödet till effektiv energianvändning inom alla samhällssektorer&lt;br&gt;bör kunna genomföras under den femårsperiod som jag föreslår for den&lt;br&gt;fortsatta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening väsentligt att insatserna för effektivisering på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elområdet ökar. Jag föreslår att teknikupphandlingsstödet får en utökad Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;medelsram. Härigenom kan stödet förstärkas på elområdet. Dess huvudin- Bilaga 1&lt;br&gt;riktning bör således även fortsättningsvis vara effektivare användning och&lt;br&gt;ersättning av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en uppgift för elanvändningsrådet att följa upp och utvärdera&lt;br&gt;insatserna. Den breddning från effektiv elanvändning till effektiv energi-&lt;br&gt;användning som jag nyss har förordat innebär också att elanvändningsrå-&lt;br&gt;dets sammansättning och roll bör förändras. Jag återkommer till denna&lt;br&gt;fråga i avsnitt 5.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs vidare ytterligare forskning om möjligheterna att introducera&lt;br&gt;effektiv energiteknik. Det gäller bl. a. aktörernas roll i detta sammanhang.&lt;br&gt;Jag återkommer till denna fråga i avsnitt 5.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att bestämma om formerna för admini-&lt;br&gt;strationen av stödet till teknikupphandling av energieffektiv teknik liksom&lt;br&gt;om de närmare föreskrifter som bör gälla för stödet. För riksdagens infor-&lt;br&gt;mation vill jag anmäla att enligt min mening bör den näringspolitiska&lt;br&gt;myndighet, som regeringen nyligen (prop. 1990/91:87) har föreslagit skall&lt;br&gt;inrättas, handha stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning bör 750 milj. kr. anvisas för teknikupphandlings-&lt;br&gt;stödet under den närmast följande femårsperioden. Jag återkommer till&lt;br&gt;anslagsfrågan i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4 Demonstration av energieffektiv teknik i lokaler och&lt;br&gt;bostäder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett nytt stöd införs för demonstration av energieffektiv&lt;br&gt;teknik i lokaler och bostäder. Stödet lämnas i form av bidrag och&lt;br&gt;villkorslån och begränsas till högst 50% av godkända kostnader.&lt;br&gt;Stödet införs den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elanvändningsrådet: Elanvändningsrådet har föreslagit bl. a. att statliga&lt;br&gt;och kommunala myndigheter skall åläggas att installera ny och energieffek-&lt;br&gt;tiv teknik på 10% av den disponibla lokalytan. Avsikten är att dessa&lt;br&gt;lokalytor skall utgöra demonstrationsobjekt för energieffektiv teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet har yttrat sig över elanvändningsrådets för-&lt;br&gt;slag. Förbundet kan inte tillstyrka förslaget eftersom varken kostnaderna&lt;br&gt;eller formerna för genomförandet har preciserats. Inte heller har kravnivån&lt;br&gt;vad gäller eleffektivitet och definitionen av avsedd lokalyta specificerats&lt;br&gt;närmare. Kommunförbundet framhåller att eleffektivisering inte får ge-&lt;br&gt;nomföras på ett sådant sätt att den blir kostnadshöjande för kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk: I sin utredning Effektivare elanvändning föreslår&lt;br&gt;statens energiverk att det bör övervägas att i myndighetsinstruktionerna&lt;br&gt;föreskriva att byggnadsbeståndet i de statliga förvaltningarna skall fungera&lt;br&gt;som demonstrationsobjekt för energieffektivisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Byggnadsstyrelsen poängterar att de byggnader som&lt;br&gt;blir föremål för mer investeringskrävande effektiviseringsåtgärder bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väljas med hänsyn till turordningen for genomgripande underhålls- och Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;ombyggnadsarbeten. Landstingsförbundet framhåller att det är värdefullt Bilaga 1&lt;br&gt;om erfarenheterna av åtgärder för att effektivisera elanvändningen i det&lt;br&gt;statliga fastighetsbeståndet kan delges landstingen och kommunerna på&lt;br&gt;lämpligt sätt. LRF tillstyrker förslaget att det statliga fastighetsbeståndet&lt;br&gt;effektiviseras inom ramen för rimliga lönsamhetskriterier. Svenska El-&lt;br&gt;verksföreningen har ingen erinran mot förslaget om ökade statliga insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret avstyrker förslaget och menar att instruktionerna endast&lt;br&gt;bör innehålla preciseringar av myndigheternas verksamhetsområden och&lt;br&gt;därmed sammanhängande frågor. Vattenfall anser att förordningsföre-&lt;br&gt;skrifter inte i större utsträckning kan bidra till att effektivisera energi-&lt;br&gt;användningen om budgetmässiga förutsättningar saknas. Svenska&lt;br&gt;Kraftverksföreningen hänvisar till liknande förslag som har framförts tidi-&lt;br&gt;gare och då har visat sig stöta på svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För egen del anser jag att det är viktigt att möjlig-&lt;br&gt;heterna till energieffekti visering tas till vara inom lokal- och bostadssektorn.&lt;br&gt;Demonstration av ny energiteknik och nya förvaltningsformer är viktiga&lt;br&gt;medel för att främja utveckling och spridning av kunskaper som leder till ett&lt;br&gt;effektivare utnyttjande av energi och till sänkta driftskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett intensifierat arbete med energieffektivisering inom de offent-&lt;br&gt;liga förvaltningarnas byggnader kan med tiden ett stort antal demonstra-&lt;br&gt;tionsobjekt skapas. En konsekvent inriktning på energieffektivitet vid&lt;br&gt;statlig upphandling och byggnation bör därmed på sikt få betydande&lt;br&gt;spridningseffekter inom såväl den offentliga förvaltningens byggnader som&lt;br&gt;den övriga lokal- och bostadssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför bör demonstrationsinsatser genomföras av stora lokalförvaltare.&lt;br&gt;Jag anser det vara av yttersta vikt att så sker inom den offentliga sektorn,&lt;br&gt;vars totala lokalyta uppgår till ca 80 miljoner kvadratmeter, men det är&lt;br&gt;också angeläget att privata lokalförvaltare engageras. Ett program för&lt;br&gt;demonstration av energieffektiv teknik i lokaler m.m. bör inrättas. Det&lt;br&gt;skall ha till syfte att initiera, samordna och stödja arbete med demonstra-&lt;br&gt;tion av energieffektiv teknik i lokaler m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd bör lämnas för delar av sådana investeringsprojekt som har bety-&lt;br&gt;dande demonstrations- och spridningsmöjligheter och där teknikupphand-&lt;br&gt;lingsstödet inte kan utnyttjas. Stödet bör i vissa fall kunna utgå för projekt&lt;br&gt;avseende nya förvaltningsformer, system och metoder. Stödet bör begrän-&lt;br&gt;sas till högst 50% av tillämpliga projekterings-, anskaffnings- och utvärde-&lt;br&gt;ringskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demonstrationsprogrammet bör komplettera teknikupphandlingsstödet&lt;br&gt;och byggforskningsrådets program för eleffektiva byggnader m.m. Ny&lt;br&gt;teknik samt bygg- och installationstekniska forskningsresultat bör således&lt;br&gt;kunna demonstreras i programmet. Stöd för energieffektiviseringsåtgärder&lt;br&gt;bör kunna samordnas med andra stödformer såsom arbetslivsfondens stöd&lt;br&gt;för inomhusmiljöåtgärder. Internationella erfarenheter av demonstration&lt;br&gt;av energieffektiv teknik bör beaktas. Det gäller bl. a. samarbetet inom&lt;br&gt;Internationella energiorganets (IEA) CADDET-projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektiviseringsåtgärder bör i huvudsak genomföras i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planerade underhålls- och ombyggnadsåtgärder. Detta gäller särskilt åtgär-&lt;br&gt;der avseende förbättrad inomhusmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet bör införas den 1 juli 1991. Det bör ankomma på regeringen att&lt;br&gt;bestämma om formerna för administration av stödet. För riksdagens in-&lt;br&gt;formation vill jag anmäla att enligt min bedömning bör stödet handhas av&lt;br&gt;den nya näringspolitiska myndigheten. Det totala medelsbehovet för&lt;br&gt;stödprogrammet beräknar jag till 150 milj. kr. under den kommande fem-&lt;br&gt;årsperioden. Medel från energiteknikfonden bör utnyttjas för detta ända-&lt;br&gt;mål. Jag återkommer till denna fråga i avsnitten 8.3.2 och 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid genomförandet av programmet bör samverkan ske med boverket&lt;br&gt;och BFR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser, mot bakgrund av vad jag nyss har anfört, att det inte nu bör&lt;br&gt;införas sådana formella krav på installation av energieffektiv teknik på&lt;br&gt;delar av myndigheternas lokalyta som elanvändningsrådet har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta sammanhang vill jag erinra om att chefen för finansdepartemen-&lt;br&gt;tet nyligen har lämnat förslag (prop. 1990/91:100 bil. 9) om en effektivare&lt;br&gt;statlig lokalförsörjning som innebär att resultatkravet för statlig fastighets-&lt;br&gt;förvaltning skärps för budgetåret 1991/92. Detta bör öka samordningsbe-&lt;br&gt;hovet vad gäller genomförandet av energisparåtgärder och andra effektivi-&lt;br&gt;seringsåtgärder inom de statliga fastigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har för avsikt — efter att ha samrått med chefen för finansdeparte-&lt;br&gt;mentet — att föreslå regeringen en ändring av förordningen (1976:757) om&lt;br&gt;vissa åtgärder inom statsförvaltningen för att minska förbrukningen av&lt;br&gt;energi. Ändringen syftar till att underlätta samordningen av planerade&lt;br&gt;effektiviseringsåtgärder inom det statliga fastighetsbeståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i december 1990 uppdragit åt statens energiverk att bl. a.&lt;br&gt;redovisa förslag rörande de insatser kommunerna kan genomföra i syfte&lt;br&gt;att medverka vid utveckling och spridning av ny energieffektiv teknik.&lt;br&gt;Detta arbete skall redovisas till regeringen senast den 1 juli 1991. Uppdra-&lt;br&gt;gets resultat bör beaktas vid genomförandet av programmet för demon-&lt;br&gt;stration av energieffektiv teknik i lokaler och bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5 Energieffektivisering inom industrin&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Demonstrations- och pilotanläggningar inom industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Möjligheterna till statligt stöd för energieffektiva de-&lt;br&gt;monstrations- och pilotanläggningar inom industrin utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för teknisk utveckling: I samband med den redovisning av&lt;br&gt;sektormyndigheternas elhushållningsaktiviteter till elanvändningsrådet,&lt;br&gt;som sammanfattas i Elanvändningsrådets rapport från maj 1990, framhål-&lt;br&gt;ler styrelsen för teknisk utveckling (STU) att det i FoU-arbetet inom&lt;br&gt;teknikområdet Energiteknik i industrin ofta identifieras potentialer för&lt;br&gt;eleffektivisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utvecklingsarbetets senare fas, när försöksanläggningar skall uppföras,&lt;br&gt;ökar kostnaderna kraftigt för projekt inom den tunga processindustrin.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrins intresse for att utnyttja effektiviseringspotentialerna hänger Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;starkt ihop med möjligheterna till delfinansiering av pilot- och demonstra- Bilaga 1&lt;br&gt;tionsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STU har funnit att brist på projektmedel för den senare delen av den&lt;br&gt;tekniska utvecklingsprocessen i vissa fall har lett till att projekt över huvud&lt;br&gt;taget inte startats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STU föreslår därför att medel anslås för pilot- och demonstrations-&lt;br&gt;projekt till den elintensiva processindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En fortlöpande omvandling av industrin är en&lt;br&gt;viktig förutsättning för den industriella och ekonomiska utvecklingen i&lt;br&gt;Sverige. Näringslivets struktur måste anpassas så att produktionen inriktas&lt;br&gt;på varor och tjänster för vilka Sverige har goda förutsättningar att konkur-&lt;br&gt;rera med andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den elintensiva industrin arbetar under stark internationell konkurrens&lt;br&gt;och under en stark press att fortlöpande rationalisera sin verksamhet och&lt;br&gt;sänka produktionskostnaderna. De elintensiva industribranscherna svarar&lt;br&gt;för nära en fjärdedel av landets elförbrukning. Elförbrukningen i flera&lt;br&gt;enskilda anläggningar uppgår till omkring 1 TWh per år. Det torde därför&lt;br&gt;finnas möjligheter att nå betydande effektivitetsvinster genom ett målmed-&lt;br&gt;vetet forsknings- och utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom företagen finns en ansenlig teknisk kompetens om de egna proces-&lt;br&gt;serna och branschgenerell kunskap om hur el används effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av ett betydande samhällsintresse att de möjligheter till energi-&lt;br&gt;effektivisering och elbesparingar som skapas genom FoU-insatserna från&lt;br&gt;statens, industrins och branschorganisationernas sida snabbt kan omsättas&lt;br&gt;i konkreta åtgärder. Det är därför angeläget att ett pågående utvecklingsar-&lt;br&gt;bete som bedöms kunna leda till effektiviseringar inte hindras eller av-&lt;br&gt;stannar. Ett statligt stöd bör kunna bidra till att nya energieffektiva lös-&lt;br&gt;ningar utnyttjas vid processomläggningarna inom den elintensiva indu-&lt;br&gt;strin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet bör normalt utgå för utvecklingsinsatser eller som ett investe-&lt;br&gt;ringsbidrag till pilot- eller demonstrationsanläggningar och motsvara högst&lt;br&gt;25% av godkända kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att bestämma om formerna för admini-&lt;br&gt;strationen av stödet. Enligt min bedömning bör den nya näringspolitiska&lt;br&gt;myndigheten handha stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehovet för stödet uppskattar jag till 10 milj. kr. per år under den&lt;br&gt;närmaste femårsperioden. Medel från energiteknikfonden bör utnyttjas&lt;br&gt;för detta ändamål. Jag återkommer till denna fråga i avsnitten 8.3.2 och 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information till icke-energiintensiv industri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Mindre och medelstor industri skall i större utsträckning&lt;br&gt;få del av information och rådgivningsverksamhet rö rande effektiv&lt;br&gt;energianvändning. Den energiinriktade informationen till icke-&lt;br&gt;energiintensiva foretag skall därför samordnas och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk: 1 rapporten Effekti vare elan vändning påpekar statens&lt;br&gt;energiverk att en mängd utvecklings- och demonstrationsprojekt i dag&lt;br&gt;pågår kring utprovning av ny eleffektiv teknik. Det är också delvis nya&lt;br&gt;aktörer som engagerar sig i detta arbete. För potentiella kunder kan det&lt;br&gt;vara svårt att tillägna sig den nya kunskapen. Samordning och bearbetning&lt;br&gt;av informationen är därför nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk anser att staten bör ta ett ökat ansvar för att bearbeta&lt;br&gt;och sammanställa den kunskap om el- och energieffektivisering som kom-&lt;br&gt;mer fram och som redan delvis finansieras med statliga medel. För sam-&lt;br&gt;ordning av informationsinsatserna krävs ett sammanhållande organ i vil-&lt;br&gt;ket informations- och metodutveckling, bearbetning och spridning av erfa-&lt;br&gt;renheter kan ske. En lämplig kanal för att föra vidare denna informations-&lt;br&gt;verksamhet kan vara branschernas egna organisationer, t. ex. Mekanför-&lt;br&gt;bundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statens industriverk, Vattenfall och Svenska Mekan-&lt;br&gt;jorbundet tillstyrker statens energiverks förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det är viktigt att kompetensen på energiområdet&lt;br&gt;höjs genom att även mindre och medelstora industriföretag får information&lt;br&gt;och rådgivning om effektiv energianvändning. Sammantagna svarar dessa&lt;br&gt;företag för en betydande förbrukning av energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora insatser har under 1970- och 1980-talen gjorts beträffande kun-&lt;br&gt;skapsuppbyggnad, metodutveckling samt utarbetande av informationsma-&lt;br&gt;terial angående möjligheterna till energieffektivisering och elsparande&lt;br&gt;inom industrin. Det har skett inom bl. a. statens industriverk, Vattenfalls&lt;br&gt;Uppdrag 2000, flera branschorganisationer och Svensk Energiutveckling&lt;br&gt;AB. Dessa insatser bör utnyttjas och utvecklas även framdeles.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning bör samordningsansvaret för utbildnings- och&lt;br&gt;informationsverksamheten på energihushållningsområdet samlas hos den&lt;br&gt;nya näringspolitiska myndigheten. Jag återkommer strax (avsnitt 5.7) till&lt;br&gt;denna fråga. I detta uppdrag bör även ingå att ansvara för informations-och&lt;br&gt;undervisningsmaterial för industrin. Det är viktigt att myndigheten tillva-&lt;br&gt;ratar de erfarenheter som har byggts upp beträffande effektiviseringsarbete&lt;br&gt;inom industrin samt skapar och upprätthåller ändamålsenliga kanaler för&lt;br&gt;att föra ut kunskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Branschorganisationerna har uppmärksammat betydelsen för medlems-&lt;br&gt;företagen av energihushållning. Flera har engagerat sig för utbildning och&lt;br&gt;utveckling av informationsmaterial beträffande energieffektivisering,&lt;br&gt;ibland i samarbete med t. ex. statens energiverk eller statens industriverk.&lt;br&gt;Ett fördjupat samarbete med branschorganisationerna kan vara en lämplig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väg att fora ut de samlade erfarenheterna av arbetet med energieffektivise-&lt;br&gt;ring inom industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag uppskattar medelsbehovet för energiinriktad information till mindre&lt;br&gt;och medelstora industriföretag till 10 milj. kr. Jag återkommer till anslags-&lt;br&gt;frågan i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6 Energideklarationer, normer m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Energideklarationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Arbetet med energideklarationer av bl. a. hushållsappa-&lt;br&gt;rater intensifieras och utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elanvändningsrådet: Rådet framhåller i sina rapporter från maj och&lt;br&gt;oktober 1990 att produktmärkning av hushållsapparater m.m. är ett vik-&lt;br&gt;tigt styrmedel för att tillvarata elhushållningspotentialen. Märkningen bör&lt;br&gt;ge information om väsentliga produktegenskaper. Ett konsekvent val av&lt;br&gt;effektivare utrustning skulle ge en minskad användning av el med 0,5 —1,5&lt;br&gt;TWh per år enligt rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elanvändningsrådet anser att principerna för märkning bör anpassas till&lt;br&gt;kundernas köpbeteende snarare än till producenternas förmåga att dekla-&lt;br&gt;rera produkternas energianvändning. Produktinformationen bör vara lätt-&lt;br&gt;begriplig och tillgänglig när kunden överväger köp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk: Statens energiverk har i sin utredning Effektivare&lt;br&gt;elanvändning sammanfattat bl. a. konsumentverkets pågående arbete med&lt;br&gt;energideklarationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Konsumentverkets arbete med energideklarationer&lt;br&gt;och testning av produkter bemöts i huvudsak positivt av de remissinstan-&lt;br&gt;ser som har yttrat sig därom. Vattenfall framhåller att energideklarationer&lt;br&gt;av hushållsapparater genom konsumentverkets försorg bör kunna ge en&lt;br&gt;långsiktig reduktion av hushållselförbrukningen genom att energisnålare&lt;br&gt;apparater väljs vid utbyten. Om möjligt borde energideklaration vara ett&lt;br&gt;villkor för marknadsintroduktion. Lantbrukarnas riksförbund menar att&lt;br&gt;statliga styrmedel i form av minimikrav på eleffektivitet samt tydliga&lt;br&gt;prissignaler bör införas för att göra det lönsamt för tillverkare och konsu-&lt;br&gt;menter att övergå till resurssnåla apparater. Svenska Mekanförbundet&lt;br&gt;framhåller att elförbrukande utrustning bör förses med energideklaration.&lt;br&gt;Ett sådant krav från beställarnas sida kan driva på utvecklingen av eleffek-&lt;br&gt;tivare utrustning och få leverantörerna att avstå från att förorda överdi-&lt;br&gt;mensionerad utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Regeringen har uppdragit åt konsumentverket att&lt;br&gt;dels vidareutveckla systemet med energideklarationer för hushållsapparater&lt;br&gt;och metoder för provning av dessa, dels ta initiativ till och ansvara för&lt;br&gt;genomförandet av tester av olika produkter för uppvärmning, isolering,&lt;br&gt;ventilation etc. Medel för ändamålet har ställts till förfogande från det för&lt;br&gt;budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisade anslaget E 22. Vissa&lt;br&gt;åtgärder för omställning av energisystemet. Konsumentverkets arbete med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energideklarationer har medverkat till en utveckling av alltmer energieffek-&lt;br&gt;tiva produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produkter testas for närvarande nästan uteslutande på företagens egen&lt;br&gt;bekostnad. Detta har lett till att de företag som utför testning huvudsakli-&lt;br&gt;gen är större tillverkare med relativt energieffektiva produkter. Testverk-&lt;br&gt;samheten bör fortsätta och utvidgas och bör även omfatta ny teknik inom&lt;br&gt;viktiga produktområden såsom värmeåtervinning, lågenergiarmaturer&lt;br&gt;samt styr- och reglerutrustning. En effektiv spridning av testresultaten är&lt;br&gt;väsentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska marknadsintegrationen gör det svårare för enskilda&lt;br&gt;länder att ensidigt utveckla system för energideklarationer och märkning.&lt;br&gt;Det internationella samarbetet blir därför allt viktigare. Konsumentverket&lt;br&gt;har bidragit finansiellt till det internationella metodutvecklingsarbetet och&lt;br&gt;har inom ramen för Nordiska ministerrådets arbete inlett ett samarbete&lt;br&gt;angående ett gemensamt nordiskt märkningssystem för hushållsapparater.&lt;br&gt;Den internationella inriktningen av verkets arbete bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det angeläget att arbetet med energideklarationer och produkt-&lt;br&gt;märkning fortsätter och utvidgas. Enligt min bedömning bör 5 milj. kr.&lt;br&gt;anvisas till konsumentverket för ökade insatser inom områdena produkt-&lt;br&gt;testning, energideklarationer och märkning av hushållsapparater och vissa&lt;br&gt;andra energiförbrukande produkter. Arbetet bör ske i samverkan med den&lt;br&gt;nya näringspolitiska myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elanvändningsrådet har också aktualiserat frågan om normer för maxi-&lt;br&gt;mal elförbrukning hos hushållsapparater. Sådana normsystem har diskute-&lt;br&gt;rats och i vissa fall införts i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare i dag föreslå regeringen att uppdra åt statens energi-&lt;br&gt;verk och konsumentverket att utreda förutsättningarna för normer för&lt;br&gt;maximal elförbrukning i hushållsapparater m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dessa frågor har jag samrått med statsrådet Wallström.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.7 Information och samordning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande: Samordningen och uppföljningen av arbetet&lt;br&gt;med el- och energieffektivisering bör stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elanvändningsrådet: I sin rapport till regeringen framhåller elanvänd-&lt;br&gt;ningsrådet att den energitekniska utbildningen behöver intensifieras både&lt;br&gt;vid ordinarie institutioner och inom intresseorganisationernas ram. Rådet&lt;br&gt;föreslår att utbildningsplaner och studieplaner tas fram för kompletteran-&lt;br&gt;de utbildning av i första hand redan yrkesverksamma tekniker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet påpekar vidare att flera hundra projekt avsätter information hos&lt;br&gt;exempelvis Svensk Energiutveckling AB, Vattenfalls Uppdrag 2000,&lt;br&gt;Kansliet för effektivare energianvändning, BFR, Sydkraft AB och Stock-&lt;br&gt;holm Energi. Det krävs betydande insatser för att sammanställa, analysera&lt;br&gt;och presentera detta omfattande material på ett sådant sätt att generella&lt;br&gt;slutsatser kan dras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elanvändningsrådet framhåller också att ett konsekvent arbete med &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energitjänster har pågått och utvecklats i Förenta staterna. I Norge har &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flera av de grundläggande arbetsmetoderna därifrån tagits upp. 1 flera&lt;br&gt;svenska foretag har också lovande arbete gjorts. Rådet anför att det behövs&lt;br&gt;en samlande idé av typ integrerad resursanvändning och balansprincipen&lt;br&gt;för att energitjänstföretagens verksamhet skall fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk: I juni 1989 uppdrog regeringen åt statens energiverk&lt;br&gt;att analysera behovet av särskilda informations- och utbildningsinsatser&lt;br&gt;som rör el- och energihushållning. Verket redovisade i mars 1990 uppdra-&lt;br&gt;get i rapporten Informations- och utbildningsbehov rörande el- och energi-&lt;br&gt;hushållning. Den har remissbehandlats. En sammanfattning av rapporten&lt;br&gt;och av remissinstansernas synpunkter återfinns i rapporten (Ds 1991:4)&lt;br&gt;Energiutredningar åren 1989 och 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk framhåller att utbildning och information i el- och&lt;br&gt;energihushållningsfrågor är ett kraftigt eftersatt område. Det finns vidare&lt;br&gt;ett stort och uttalat behov av utbildning för driftspersonal i frågor om el-&lt;br&gt;och energihushållning. De på många håll uppmärksammade bristerna i&lt;br&gt;skötseln av befintliga utrustningar och installationer, i synnerhet ventila-&lt;br&gt;tionsanläggningar, beror ofta på bristfälliga kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga aktörer måste enligt verket ta ett större ansvar för utbildning och&lt;br&gt;information i el- och energihushållningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiverket föreslår ett ökat ekonomiskt stöd till utbildning i frågor&lt;br&gt;som rör el- och energihushållning samt att skolöverstyrelsen (SÖ) och&lt;br&gt;boverket ges i uppdrag att utarbeta undervisningsmaterial för gymnasie-&lt;br&gt;skolan resp, för utbildning av driftspersonal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Vattenfall, HSB.s Riksförbund, Landstingsförbun-&lt;br&gt;det, Fastighetsanställdasförbund. Svenska Elverksföreningen, Kraftverksfö-&lt;br&gt;reningen samt SABO delar statens energiverks bedömning angående beho-&lt;br&gt;vet av utbildning och information om el- och energihushållning samt&lt;br&gt;instämmer i att staten bör ta ett större ansvar för dessa frågor. De nämnda&lt;br&gt;remissinstanserna anser också att staten bör lämna ekonomiskt stöd till&lt;br&gt;utbildning inom området. SPK och Statskontoret ifrågasätter energiverkets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall, Landstingsförbundet, Stockholm Energi och STOSEB tillstyr-&lt;br&gt;ker förslaget att SÖ ges uppdraget att utarbeta utbildningsmaterial om&lt;br&gt;energi för gymnasieskolan. Statskontoret avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall, konsumentverket, Landstingsförbundet och Svenska Elverks-&lt;br&gt;föreningen tillstyrker förslaget att boverket ges uppdrag avseende informa-&lt;br&gt;tion och utbildning för driftspersonal. Statskontoret avstyrker förslaget.&lt;br&gt;Boverket är berett att medverka i det föreslagna arbetet, men hänvisar till&lt;br&gt;dels resursbrist, dels risken för dubbelarbete inom området eftersom flera&lt;br&gt;myndigheter redan arbetar med dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt ställningstagande: Det krävs ytterligare insatser för att&lt;br&gt;samordna resultatredovisningar och information inom området effektiv&lt;br&gt;energianvändning. Jag vill understryka vikten av att det arbete inom om-&lt;br&gt;rådet som redan har inletts vid statens energiverk fortsätter och vidareut-&lt;br&gt;vecklas inom den nya näringspolitiska myndigheten. Jag förutsätter att kost-&lt;br&gt;naderna för verksamheten kan rymmas inom befintliga medelsramar. Som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jag redan har nämnt (avsnitt 5.5) föreslår jag dock ett särskilt stöd for sam- Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;ordning av den industriinriktade informationen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för energihushållningsarbetet åvilar berörda sektormyndighe-&lt;br&gt;ter. Detta är nödvändigt om åtgärder för att främja en god energihushåll-&lt;br&gt;ning skall kunna samordnas med andra typer av åtgärder inom myndighe-&lt;br&gt;ternas ansvarsområden. Genom elanvändningsrådet, som är knutet till&lt;br&gt;statens energiverk, samordnas arbetet för att främja en effektiv elanvänd-&lt;br&gt;ning vid de myndigheter som är närmast berörda av det pågående elhus-&lt;br&gt;hållni ngsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att elhushållningsprogrammet enligt mitt förslag förstärks och&lt;br&gt;utvidgas till ett program för effektiv energianvändning ökar behovet av&lt;br&gt;samordning och utvärdering. Den verksamhet som elanvändningsrådet&lt;br&gt;bedriver bör därför fortsätta. Mot bakgrund av bl. a. programmets ut-&lt;br&gt;vidgning bör elanvändningsrådet ändras till ett energianvändningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elanvändningsrådet och statens energiverk har lämnat förslag om ökade&lt;br&gt;utbildningsinsatser inom områdena el- och energihushållning. I proposi-&lt;br&gt;tionen (1990/91:85) om reformering av gymnasieskolan och vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen redovisar statsrådet Persson förslag om den fortsatta utbildnings-&lt;br&gt;strukturen inom bl. a. de områden som tagits upp av elanvändningsrådet&lt;br&gt;och statens energiverk. Den föreslagna omstruktureringen bör ge goda&lt;br&gt;möjligheter till förnyelse och utveckling av utbildningen i el- och energi-&lt;br&gt;hushållningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör den näringspolitiska myndigheten fortsätta och&lt;br&gt;vid behov intensifiera den informations- och undervisningsverksamhet&lt;br&gt;angående energihushållning som statens energiverk för närvarande bedri-&lt;br&gt;ver. Jag vill här understryka vikten av att myndigheten i sitt samordnings-&lt;br&gt;arbete särskilt beaktar behovet av uppdatering och spridning av utbild-&lt;br&gt;nings- och informationsmaterial för drifts- och underhållspersonal. Detta&lt;br&gt;arbete bör kunna utföras i samverkan med andra myndigheter, främst med&lt;br&gt;boverket och BFR, samt med Landstingsförbundet, Sveriges kommunför-&lt;br&gt;bund, branschorganisationer och kursarrangörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att såväl kraftindustrin som övriga marknadsaktörer&lt;br&gt;engagerar sig aktivt och uthålligt i arbetet med elhushållning. De har&lt;br&gt;huvudansvaret för att ekonomiskt rimliga effektiviseringsåtgärder vidtas.&lt;br&gt;Det innebär för elmarknaden att den s. k. balansprincipen bör gälla, dvs.&lt;br&gt;att investeringar i eleffektivisering och hushållning bör genomföras så&lt;br&gt;länge kostnaderna per kWh inte överstiger kostnaderna för ny elproduk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare i dag föreslå regeringen att uppdra åt statens energi-&lt;br&gt;verk att utföra vissa kompletterande uppgifter avseende bl. a. samordning&lt;br&gt;och utvärdering av energihushållningsprogrammet. Samordningsansvaret&lt;br&gt;omfattar bl. a. sammanställning av informations- och undervisningsmate-&lt;br&gt;rial, utveckling och vård av databaser samt spridning av kunskap om den&lt;br&gt;s. k. balansprincipen. Detta ansvar bör den 1 juli 1991 överföras till den nya&lt;br&gt;näringspolitiska myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främjande av en effektiv el- och energianvändning genom regelsystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande: Den näringspolitiska myndigheten och övri-&lt;br&gt;ga berörda myndigheter skall verka för att kravet på en effektiv el-&lt;br&gt;och energianvändning beaktas i olika regelsystem rörande exempel-&lt;br&gt;vis byggande och bostadsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elanvändningsrådet: En effektivare elanvändning inom bl. a. byggsek-&lt;br&gt;torn kan uppnås genom att ökad hänsyn tas till energihushållning och&lt;br&gt;elanvändning i den fysiska planeringen. Rådet föreslår en ökad samhälls-&lt;br&gt;styrning av byggnadsutformningen genom preciseringar i byggregler och&lt;br&gt;ekonomiskt stöd från staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk: I rapporten Effektivare elanvändning framhåller&lt;br&gt;energiverket att nybyggnadsreglerna gäller tillförd energi för uppvärm-&lt;br&gt;ning, varmvatten och ventilation men inte inkluderar krav på eleffektiv&lt;br&gt;drift. Sådana krav är svårare att utforma varför den nuvarande utform-&lt;br&gt;ningen enligt rapporten kan komma att resultera i en avsevärt högre&lt;br&gt;elanvändning än vad som är driftsekonomiskt motiverat. Verket föreslår&lt;br&gt;en översyn av nybyggnadsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i&lt;br&gt;denna fråga tillstyrker förslaget om en översyn av nybyggnadsreglerna.&lt;br&gt;Boverket påpekar att arbete med kompletterande föreskrifter för effektiv&lt;br&gt;elanvändning pågår. Eärmeverksföreningen anser att även lånereglerna bör&lt;br&gt;ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt ställningstagande: Enligt min uppfattning är det väsent-&lt;br&gt;ligt att möjligheterna till en effektiv el- och energianvändning tas till vara&lt;br&gt;vid utformningen av regelsystem inom alla områden i samhället. Några&lt;br&gt;exempel på sådana områden har lämnats i det nyss refererade utrednings-&lt;br&gt;materialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss föreslagit att energianvändningsrådet skall svara för sam-&lt;br&gt;ordningen av olika sektormyndigheters verksamhet för energieffektivise-&lt;br&gt;ring. Det är därvid viktigt att frågor beträffande olika reglers effekter på&lt;br&gt;energianvändningen tas upp. Den näringspolitiska myndigheten bör i sam-&lt;br&gt;verkan med berörda myndigheter se över olika regelsystem i syfte att ändra&lt;br&gt;regler som motverkar en effektiv el- och energianvändning. Det är därvid&lt;br&gt;angeläget att sådana förändringar inte medför ökat krångel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag här har anfört förutsätter jag även skall beaktas inom boverket i&lt;br&gt;det löpande arbetet med nybyggnadsreglerna och reglerna för beräkning av&lt;br&gt;låne- och bidragsunderlag för det statliga stödet till bostadssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande nybyggnadsregler innebär i förhållande till den gamla byggnor-&lt;br&gt;men (SBN 1980) skärpta krav på energihushållning i alla bostadshus.&lt;br&gt;Kraven är satta i nivå med dem som föreslogs av elanvändningskommittén&lt;br&gt;(ELAK) i betänkandet (Dsl 1980:22) El och olja. De beaktar dock inte&lt;br&gt;elanvändningen i tillräcklig grad. Exempelvis beaktas inte att värmeåter-&lt;br&gt;vinning kan kräva ökad elanvändning. Enligt vad jag har erfarit har boverket&lt;br&gt;inlett ett arbete med översyn av reglerna för att tillgodose kraven på&lt;br&gt;effektiv elanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande stränga hushållningskraven i byggreglerna kan inom vissa&lt;br&gt;fjärrvärmeområden motverka konvertering från individuell eluppvärm-&lt;br&gt;ning till fjärrvärme. Boverket avser att också inbegripa dessa frågor i sin&lt;br&gt;översyn av byggreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande administrativa styrmedlen inom bostadsfinansieringen&lt;br&gt;ses for närvarande över av en arbetsgrupp inom bostadsdepartementet.&lt;br&gt;Arbetsgruppen kommer enligt vad jag har erfarit att behandla även hur de&lt;br&gt;styrmedel som behövs inom en reformerad bostadsfinansiering skall sam-&lt;br&gt;verka med andra regelsystem, bl. a. inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 denna fråga har jag samrått med chefen för bostadsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.8 Forskning och utveckling rörande effektiv&lt;br&gt;energianvändning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förstärkt forskning om effektiv energianvändning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande: Den samhälls- och beteendevetenskapliga&lt;br&gt;forskningen om implementering av ny energiteknik förstärks. Insat-&lt;br&gt;serna för forskning om effektiv energianvändning inom teknikom-&lt;br&gt;rådet Allmänna energisystemstudier ökas under budgetåret&lt;br&gt;1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt ställningstagande: På förslag av statens energiverk beslu-&lt;br&gt;tade regeringen i mars 1990 att genom omprioriteringar inom ramen för&lt;br&gt;energiforskningsprogrammet (prop. 1989/90:90, NU40, rskr. 337) anslå&lt;br&gt;2 milj. kr. till forskning rörande effektivare energianvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk har i en skrivelse till industridepartementet i decem-&lt;br&gt;ber 1990 föreslagit att forskningen rörande effektiv energianvändning&lt;br&gt;permanentas genom att teknikområdet Allmänna energisystemstudier&lt;br&gt;(AES) tillförs ytterligare 2 milj. kr. per år under resterande två år av energi-&lt;br&gt;forskningsprogrammets löpande treårsperiod (budgetåren 1991/92 —&lt;br&gt;1992/93). Energiverket har vidare i december 1990 till industrideparte-&lt;br&gt;mentet redovisat fortsatta insatser inom ramen för AES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om forskning (prop. 1989/90:90 s. 436 — 437) pekade&lt;br&gt;regeringen på behovet av samhällsvetenskaplig kunskap inom energiområ-&lt;br&gt;det. Sådan kunskap bör bidra till att institutionella och andra hinder för&lt;br&gt;introduktion av ny energiteknik undanröjs. Det gäller exempelvis konsu-&lt;br&gt;menternas beteende vid användning av energi och attityder till hushåll-&lt;br&gt;ningskampanjer. Även forskning om kommuners och energitjänstföretags&lt;br&gt;medverkan vid omställningen av energisystemet är härvid av intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsknings- och utvecklingsinsatser inom detta område bedrivs av bl. a.&lt;br&gt;Vattenfall, Svensk Energiutveckling AB och BFR. Även kommunala bolag&lt;br&gt;som Stockholm Energi och Jämtkraft stöder sådan verksamhet. Internatio-&lt;br&gt;nellt bedrivs forskning om effektiv energianvändning i bl. a. programmet&lt;br&gt;Energi och samhälle inom det Nordiska energiforskningsprogrammet och&lt;br&gt;EGs program SAVE. Dessa program syftar bl. a. till att kartlägga förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för introduktion av energieffektiv teknik i energisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt min mening behov av att öka insatserna inom energi-&lt;br&gt;forskningsprogrammet på detta område. Jag föreslår därför att ytterligare&lt;br&gt;resurser härför ställs till förfogande inom ramen för AES-programmet och&lt;br&gt;att insatserna utvidgas till att omfatta även implementering av ny energi-&lt;br&gt;teknik. Vidare bör frågor rörande kommunernas roll, innefattande energi-&lt;br&gt;tjänstföretagens verksamhet, bli föremål för insatser inom programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel ur programmet bör kunna utnyttjas även för internationellt sam-&lt;br&gt;arbete exempelvis inom ramen för EG, FNs Ekonomiska kommission för&lt;br&gt;Europa (ECE), Nordiska ministerrådet och IEA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer till anslagsfrågan i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om forskning (prop. 1989/90:90 s. 436 — 437) aviserade&lt;br&gt;regeringen överläggningar med kommunerna och andra berörda aktörer&lt;br&gt;för att närmare klarlägga förutsättningarna för kommunernas engagemang&lt;br&gt;i arbetet med att introducera ny teknik för omställningen av energisyste-&lt;br&gt;met. Regeringen tillkallade en arbetsgrupp med detta uppdrag. Gruppen tog&lt;br&gt;sig namnet kommunsamrådsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren och sommaren 1990 genomfördes överläggningar med&lt;br&gt;företrädare för bl. a. Svenska kommunförbundet, statens energiverk och&lt;br&gt;ett antal kommunala energiverk. Resultatet av gruppens arbete har redovi-&lt;br&gt;sats i rapporten (Ds 1990:77) Kommunernas roll i introduktionen av ny&lt;br&gt;energiteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i december 1990 uppdragit åt statens energiverk att&lt;br&gt;utreda förutsättningarna för att kunna engagera kommunerna mer aktivt i&lt;br&gt;arbetet med att utveckla ny teknik för effektiv energianvändning och&lt;br&gt;småskalig energiproduktion i linje med kommunsamrådsgruppens förslag.&lt;br&gt;Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag framhålla att det kan finnas behov av att förstärka&lt;br&gt;kommunernas möjligheter att engagera sig i arbetet med att introducera ny&lt;br&gt;energiteknik. I avvaktan på att energiverket redovisar resultatet av sitt&lt;br&gt;uppdrag till regeringen är jag dock inte beredd att nu ta ställning till&lt;br&gt;kommunsamrådsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet rörande effektiv energianvändning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk stöder i samverkan med energimarknadens aktörer&lt;br&gt;försöksverksamhet rörande effektiv energianvändning. Det gäller bl. a. att&lt;br&gt;utveckla energitjänstföretagens och kommunernas möjligheter att engage-&lt;br&gt;ra sig aktivt på energiområdet. Energiverket har i en skrivelse till regering-&lt;br&gt;en i september 1990 redovisat en modell för att skapa konkurrens mellan&lt;br&gt;åtgärder som syftar till en ökad eltillförsel resp, effektivare användning av&lt;br&gt;el. Modellen innebär bl. a. att kraftproducenter skall kunna lösa in effek-&lt;br&gt;tiviseringsåtgärder hos distributörer genom en s. k. elbörs. Genom model-&lt;br&gt;len skulle konkurrensen mellan tillförsel- och användaråtgärder öka på&lt;br&gt;elmarknaden. Verket föreslår att en sådan modell prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning är det viktigt att den nya näringspolitiska myn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten även fortsättningsvis aktivt stöder försöksverksamhet rörande&lt;br&gt;effektiv energianvändning. Jag är inte beredd att nu ta ställning till vilka&lt;br&gt;möjligheter den föreslagna elbörsen kan ge när det gäller att effektivisera&lt;br&gt;energianvändningen. Några praktiska försök har enligt vad jag erfarit&lt;br&gt;hittills inte genomförts. Jag finner det därför motiverat att den näringspo-&lt;br&gt;litiska myndigheten i samråd med kraftproducenterna och eldistributörer-&lt;br&gt;na undersöker förutsättningarna för försöksverksamhet med köp av ener-&lt;br&gt;gieffektiviseringsåtgärder (elbörs), exempelvis i ett storstadsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Åtgärder för att främja kraftvärme, m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I det följande föreslår jag förändringar av beskattningen av bränsle som&lt;br&gt;används för kraft värmeproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår jag att den nuvarande skattebefrielsen för elkraft som&lt;br&gt;förbrukas i s. k. avkopplingsbara elpannor upphör.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 Beskattning av kraftvärme&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid kraftvärmeproduktion får den allmänna energi-&lt;br&gt;skatten på insatt bränsle dras av. I övrigt behålls nuvarande beskatt-&lt;br&gt;ningsprinciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Punktskatterna på bränslen är differentierade&lt;br&gt;bl. a. i avsikt att styra bränslevalet. Tidigare var syftet främst att stimulera&lt;br&gt;till en övergång från olja till andra bränslen. Under senare år har bränsle-&lt;br&gt;nas miljöeffekter alltmer blivit utgångspunkten vid bestämningen av skat-&lt;br&gt;tesatserna. Koldioxidskatten innebär en kraftig ekonomisk styrning från&lt;br&gt;fossila bränslen med hög kolhalt till sådana bränslen med lägre kolhalt eller&lt;br&gt;till biobränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kraftvärmeverk definieras som en anläggning vilken är avsedd för&lt;br&gt;bränslebaserad samtidig produktion av el och värme, där båda produkter-&lt;br&gt;na framställs i mer än obetydlig omfattning och båda nyttiggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftvärmeteknikens energieffektiva och därmed miljövänliga sampro-&lt;br&gt;duktion av el och nyttiggjord värme har hittills inte fått någon särskild&lt;br&gt;fördel i beskattningshänseende. Det finns därför skäl att ändra energibe-&lt;br&gt;skattningen så att kraftvärmeteknikens konkurrenskraft generellt stärks&lt;br&gt;gentemot såväl kondenskraftproduktion som ren värmeproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav och av de skäl som nyss (avsnitt 1) har redovisats,&lt;br&gt;anser jag att energibeskattningen bör ändras så att kraftvärmen undantas&lt;br&gt;från allmän energiskatt på bränslen. Mitt förslag innebär att endast kol-&lt;br&gt;dioxidskatt tas ut för det bränsle som åtgår för värmeproduktionen i&lt;br&gt;kraftvärmeanläggningar. Härigenom uppnås konkurrensfördelar för&lt;br&gt;kraftvärmeproduktion gentemot kondenskraft- och värmeproduktion utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att beskattningens påverkan på bränslevalet i kraftvärmen upphävs. I alla Prop. 1990/91: 88&lt;br&gt;alternativ betalas eventuell svavelskatt och kväveoxidavgift. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att skatteintäktsbortfallet, med 1989 års produktionsför-&lt;br&gt;hållanden, uppgår till ca 130 milj. kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförändringen innebär kostnadsminskningar i många befintliga&lt;br&gt;kraftvärmeanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer vidare att denna lättnad i beskattningen av kraft värmepro-&lt;br&gt;duktion med fossila bränslen är möjlig utan nämnvärd försämring av&lt;br&gt;biobränslenas relativa konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Åsbrink.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer strax att redovisa förslag till dels ett investeringsstöd som är&lt;br&gt;avsett att säkerställa den ekonomiska konkurrenskraften för en utbyggnad&lt;br&gt;av biobränslebaserad kraftvärme (avsnitt 7.2), dels ett särskilt stöd för att&lt;br&gt;säkerställa fortsatt användning av biobränslen i befintliga anläggningar&lt;br&gt;(avsnitt 7.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att möjligheten till energieffektiv och miljövänlig elpro-&lt;br&gt;duktion i kraftvärmeanläggningar utnyttjas. Jag avser att noga följa ut-&lt;br&gt;vecklingen när det gäller såväl utbyggnaden av kraftvärme som utnyttjan-&lt;br&gt;det av de befintliga anläggningarna, inte minst inom industrin. Jag vill i&lt;br&gt;det sammanhanget erinra om att riksdagen på regeringens förslag (prop.&lt;br&gt;1989/90:111, SkU31, rskr. 357) den 1 januari 1991 införde möjlighet för&lt;br&gt;industrier som har kraftvärmeproduktion som används i den egna indust-&lt;br&gt;riella verksamheten att välja mellan att göra avdrag för skatten&lt;br&gt;på bränsle eller skatten på elkraft.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3 Beskattning av el i avkopplingsbara elpannor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattebefrielsen för elkraft som används i avkopplings-&lt;br&gt;bara elpannor upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Befrielse från energiskatt på el som under vissa&lt;br&gt;förutsättningar förbrukats i s. k. avkopplingsbara elpannor har förekom-&lt;br&gt;mit sedan början av 1950-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1984 ändrades reglerna för denna återbetalning av energi-&lt;br&gt;skatt (prop. 1983/84:28, SkU9, rskr. 97). Som följd av ändringen ökade&lt;br&gt;antalet elpannor mycket kraftigt. Särskilt stor var ökningen under åren&lt;br&gt;1984 och 1985. Det finns numera drygt 300 avkopplingsbara elpannor&lt;br&gt;med en sammanlagd effekt på ca 3 000 MW. Ungefär två tredjedelar av&lt;br&gt;den installerade effekten finns i fjärrvärmenäten och resten inom indu-&lt;br&gt;strin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1988 förenklades reglerna (prop. 1987/88:163, SkU36, rskr.&lt;br&gt;315). Genom förändringen infördes skattebefrielse i stället för den tidigare&lt;br&gt;återbetalningen av inbetalad energiskatt. Förutsättningarna för skattebe-&lt;br&gt;frielse för el använd i avkopplingsbara elpannor anges i lagen (1957:262)&lt;br&gt;om allmän energiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste motivet för skattebefrielsen av avkopplingsbara elpannor Prop. 1990/91: 88&lt;br&gt;har varit att det har ansetts önskvärt att under tidsperioder med en god Bilaga 1&lt;br&gt;tillgång på billig el från vatten- och kärnkraft denna el utnyttjas till att&lt;br&gt;ersätta olja i värmepannor. På så sätt har användningen av eldningsoljor&lt;br&gt;kunnat minskas avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioder då efterfrågan på el har varit så hög att även oljebaserad&lt;br&gt;elproduktion varit nödvändig för att klara kraftbalansen har skattebefriel-&lt;br&gt;se inte medgivits. För att undvika framtida låsningar till dessa elpannor&lt;br&gt;har vidare krävts att de när som helst skall kunna stängas av och att&lt;br&gt;motsvarande värmeproduktion då har kunnat ske med annan uppvärm-&lt;br&gt;ningsanordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av avkopplingsbara elpannor varierar avsevärt mellan&lt;br&gt;åren och beror främst på tillgången på vattenkraft. Under de senaste åren har&lt;br&gt;de avkopplingsbara elpannorna kunnat användas praktiskt taget utan in-&lt;br&gt;skränkningar, eftersom det har rått en stark kraftbalans med ovanligt god&lt;br&gt;tillgång på vattenkraft. Den oljebaserade elproduktionen behövde därför&lt;br&gt;endast utnyttjas marginellt. År 1990 användes ca 9,5 TWh el i avkoppling-&lt;br&gt;sbara elpannor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljans andel av energiinsatsen i fjärrvärmenäten har minskat kraftigt,&lt;br&gt;från 90% år 1980 till 11 % år 1989. Oljan har ersatts av fasta bränslen,&lt;br&gt;spillvärme, värmepumpar m.m. De tidigare skälen för att stimulera till&lt;br&gt;användning av avkopplingsbara elpannor för att ersätta olja har således&lt;br&gt;efter hand försvagats. Systemet med skattebefrielse har även mött viss&lt;br&gt;kritik för att det i flera fall anses ha medfört att investeringar i pannor för&lt;br&gt;fasta bränslen skjutits upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör skattebefrielsen för el som förbrukas i avkopp-&lt;br&gt;lingsbara elpannor nu upphöra. De därigenom ökade skatteintäkterna&lt;br&gt;motsvarar ungefärligen de statsfinansiella kostnaderna för mitt nyss (av-&lt;br&gt;snitt 6.2) redovisade förslag om att införa en skattelättnad för kraftvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för den nu gällande skattebefrielsen är att elleveranser-&lt;br&gt;na till pannorna sker enligt särskilda kontrakt i vilka ingår att elleveransen&lt;br&gt;kan avbrytas av elleverantören, när så erfordras av kraftsystemskäl. Det&lt;br&gt;bör ligga i kraftföretagens intresse att dessa stora elpannor även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis kan styras så att de inte belastar elförsörjningen under tider då&lt;br&gt;knapphet på el råder. Det finns således starka skäl för kraftföretagen att&lt;br&gt;även fortsättningsvis tillämpa särskilda kontrakt för elleveranser till av-&lt;br&gt;kopplingsbara elpannor. Enligt min bedömning kommer därför dessa pan-&lt;br&gt;nor i huvudsak att utnyttjas som hittills i det svenska kraftsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebefrielsen för el som förbrukas i avkopplingsbara elpannor bör&lt;br&gt;upphöraden 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Åsbrink.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Stöd till kraftvärmeproduktion med biobränslen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7. i Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har en ökad användning av biobränslen främjats genom&lt;br&gt;bl. a. en aktiv energiskattepolitik, statliga oljeersättningsprogram och stöd&lt;br&gt;till forskning och utveckling. Den koldioxidskatt på fossila bränslen, som&lt;br&gt;infördes den 1 januari 1991, innebär att konkurrenskraften för biobränslen&lt;br&gt;har förbättrats ytterligare. Regionalpolitiskt stöd kan lämnas bl. a. till&lt;br&gt;anläggningar där energiråvara i form av flis framställs eller förädlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatten får en mindre styrverkan för bränslevalet vid kraftvär-&lt;br&gt;meproduktion än vid värmeproduktion, eftersom denna skatt får dras av&lt;br&gt;vid produktion av beskattad el. Miljöavgiftsutredningen föreslog i sitt&lt;br&gt;betänkande (SOU 1989:83) Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken att&lt;br&gt;elproduktion med miljöfördelar skulle främjas genom ett system med&lt;br&gt;bidrag för varje producerad kWh. Bl. a. föreslogs att den som producerar el&lt;br&gt;med bränslen som inte ger ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären&lt;br&gt;skulle få bidrag med 10 öre per producerad kWh el. Biobränslena bedöm-&lt;br&gt;des med detta bidragssystem få en rimlig konkurrenskraft vid elproduk-&lt;br&gt;tion. Vidare föreslogs ett stöd till elproduktion i vindkraftverk. Jag åter-&lt;br&gt;kommer strax till frågan om stöd till vindkraft (avsnitt 8.4.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöavgiftsutredningens förslag har remissbehandlats. En förteckning&lt;br&gt;över remissinstanserna har redovisats i en bilaga till proposition&lt;br&gt;1989/90:141 om vissa ekonomiska styrmedel inom miljöpolitiken, m.m.&lt;br&gt;En sammanställning av remissyttrandena har upprättats och finns tillgäng-&lt;br&gt;lig i miljödepartementet, dnr 6 —3177/89.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen framkom att ett rent driftsstöd har betydande&lt;br&gt;nackdelar. Bl. a. framhöll många remissinstanser att ett driftsbidrag knap-&lt;br&gt;past skulle få någon betydande styrverkan vid valet av anläggning, efter-&lt;br&gt;som det upplevs som mycket osäkert. Ett investeringsbidrag är enligt&lt;br&gt;många remissinstanser att föredra, eftersom ett sådant kan betraktas som&lt;br&gt;en säker post i investeringskalkylen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även investeringsbidrag kan dock, om det utformas felaktigt, ha vissa&lt;br&gt;nackdelar. Exempelvis finns risk att ett sådant bidrag höjer prisnivån på&lt;br&gt;den utrustning som avses. Det finns också risk att bidragsköer uppstår,&lt;br&gt;t. ex. när anslagstilldelningen är begränsad. Detta kan försena investering-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer senare (avsnitt 8.2) att föreslå särskilda insatser för att&lt;br&gt;utveckla biobränsletekniken och förstärka biobränslenas konkurrenskraft&lt;br&gt;på lång sikt. Om biobränslena skall kunna spela någon avgörande roll för&lt;br&gt;omställningen av energisystemet krävs dock att en stabil marknad för&lt;br&gt;biobränslen byggs upp redan under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågående omställningsprogrammet för jordbruket kan innebära att&lt;br&gt;utbudet ökar av energiskogsflis, ettåriga energigrödor och andra biobräns-&lt;br&gt;len. Enligt 1990 års livsmedelspolitiska beslut (prop. 1989/90:146, JoU25,&lt;br&gt;rskr. 327) kan anläggningsstöd erhållas bl. a. för plantering av energiskog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att användningen av biobränslen vid kraftproduktion&lt;br&gt;ökar, i första hand i kraftvärmeverk. Jag anser därför att de ekonomiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningarna för att uppföra anläggningar för kraftvärmeproduktion Prop. 1990/91: 88&lt;br&gt;med biobränslen bör förbättras genom ett stöd som lämnas under en Bilaga 1&lt;br&gt;övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De synpunkter som framkom vid remissbehandlingen av miljöavgiftsut-&lt;br&gt;redningens förslag talar för att stödet bör utformas som ett investerings-&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande föreslår jag vissa åtgärder för att främja investeringar i&lt;br&gt;anläggningar för kraftvärmeproduktion med biobränslen samt särskilda&lt;br&gt;åtgärder för att förbättra konkurrenskraften för befintlig biobränsleba-&lt;br&gt;serad kraftvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare (avsnitt 5.2) har anfört bör stödreglerna tillämpas på ett&lt;br&gt;sådant sätt att snedvridning av handel eller konkurrensförhållanden o. d.&lt;br&gt;inte uppstår i strid med Sveriges internationella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 Investeringsstöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett bidrag på 4 000 kr. per kW installerad eleffekt lämnas&lt;br&gt;för investeringar i anläggningar för kraftvärmeproduktion med&lt;br&gt;biobränslen. Bidrag lämnas även för ombyggnad av befintliga värme-&lt;br&gt;verk och fossilbränslebaserade kraftvärmeverk till anläggningar för&lt;br&gt;kraftvärmeproduktion med biobränslen. Bidrag lämnas i sådana fall&lt;br&gt;med 25% av investeringkostnaden för ombyggnaden. Bidraget får&lt;br&gt;dock inte överstiga 4000kr. per kW installerad eleffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödsystemet träder i kraft den 1 juli 1991 och avser anläggningar&lt;br&gt;som har beställts tidigast den 20 februari 1991. Stödsystemet gäller&lt;br&gt;under en femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen lör mitt förslag: Stödet till investeringar i anläggningar för&lt;br&gt;kraftvärmeproduktion med biobränslen bör lämnas som ett bidrag per&lt;br&gt;kW installerad eleffekt. Härigenom främjas en hög elverkningsgrad, dvs.&lt;br&gt;en så stor elproduktion som möjligt från en given bränslemängd. Styreffek-&lt;br&gt;ten är i detta avseende jämförbar med miljöavgiftsutredningens förslag om&lt;br&gt;ett bidrag per kWh producerad el. Stödformen innebär vidare att beställa-&lt;br&gt;rens incitament att hålla ned anskaffningskostnaden för anläggningen inte&lt;br&gt;minskas. Detta motverkar risken för prishöjningar till följd av investe-&lt;br&gt;ringsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd bör lämnas för nya anläggningar för kraftvärmeproduktion med&lt;br&gt;biobränslen samt för ombyggnad av befintliga värmeverk och fossil-&lt;br&gt;bränslebaserade kraftvärmeverk till anläggningar för kraftvärmeproduk-&lt;br&gt;tion med biobränslen. Av praktiska skäl är det dock inte lämpligt att&lt;br&gt;bidrag lämnas per kW eleffekt vid ombyggnad av befintliga verk. Kostna-&lt;br&gt;derna för sådana ombyggnader varierar kraftigt och ett schablonbidrag per&lt;br&gt;kW el skulle kunna ge felaktiga styreffekter. Bidraget vid ombyggnad bör&lt;br&gt;därför relateras till investeringskostnaden för ombyggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor för bidrag bör vara att biobränslen svarar för den huvudsakli-&lt;br&gt;ga bränsleförsörjningen. Det bör dock godtas att även andra bränslen än&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;biobränslen används som komplement och som reservbränsle när särskil- Prop. 1990/91: 88&lt;br&gt;da skäl finns. Närmare föreskrifter i detta avseende bör utformas av den Bilaga 1&lt;br&gt;myndighet som skall administrera stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med biobränslen avser jag här exempelvis trädbränslen, energigrödor&lt;br&gt;och halm, även i förädlad form såsom biogas, pellets m. m. Stöd bör inte&lt;br&gt;lämnas till anläggningar där torv svarar för den huvudsakliga bränsleför-&lt;br&gt;sörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggningar enbart avsedda för eldning med osorterat avfall bör inte&lt;br&gt;vara stödberättigade. Det kan dock från såväl energi- som miljömässiga&lt;br&gt;utgångspunkter vara fördelaktigt att förbränna sorterade avfallsfraktioner,&lt;br&gt;som miljömässigt är jämförbara med biobränslen. Sådana avfallsfrak-&lt;br&gt;tioner bör därför i detta sammanhang likställas med biobränslen. Även&lt;br&gt;kraftvärmeanläggningar som utnyttjar metangas som utvinns ur avfallsde-&lt;br&gt;ponier bör vara berättigade till stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla typer av anläggningar för kraftvärmeproduktion med biobränslen&lt;br&gt;bör kunna komma i fråga för stöd. Det betyder att även kraftvärmeanlägg-&lt;br&gt;ningar inom industrin, exempelvis s. k. industriellt mottryck, är stödberät-&lt;br&gt;tigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringskostnaden för anläggningar för kraftvärmeproduktion med&lt;br&gt;biobränslen varierar avsevärt och beror främst på den teknik som väljs och&lt;br&gt;på verkets storlek. Ett typiskt värde på investeringskostnaden för medel-&lt;br&gt;stora verk kan bedömas vara 15 000 kr. per kW el. Investeringsbidraget bör&lt;br&gt;enligt min mening uppgå till 4000 kr. per kW installerad eleffekt. Ett&lt;br&gt;sådant bidrag kan bedömas leda till att ny biobränslebaserad kraftvärme&lt;br&gt;blir en konkurrenskraftig produktionsform i fjärrvärmen och industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ombyggnad av befintliga värmeverk och fossilbränslebaserade&lt;br&gt;kraftvärmeverk till anläggningar för kraftvärmeproduktion med biobräns-&lt;br&gt;len bör bidrag lämnas med 25 % av investeringskostnaden för ombyggna-&lt;br&gt;den. Bidraget får dock inte överstiga 4000 kr. per kW installerad eleffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödsystemet bör träda i kraft den 1 juli 1991 och avse anläggningar som&lt;br&gt;har beställts tidigast den 20 februari 1991. Av skäl som jag tidigare har&lt;br&gt;anfört, bl. a. risken för en prishöjande effekt, bör ett investeringsstöd inte ges&lt;br&gt;permanent karaktär. Jag anser att stödsystemet bör gälla under en femårs-&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3 Åtgärder för att förbättra konkurrenskraften för&lt;br&gt;befintliga anläggningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett bidrag på 1 000 kr. per kW installerad eleffekt lämnas&lt;br&gt;till befintliga anläggningar för kraftvärmeproduktion med biobrän-&lt;br&gt;slen. Tidigare erhållet statligt stöd till investeringen räknas av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för stöd är att kraftvärmeverket skall ha beställts&lt;br&gt;under perioden den 1 januari 1985 — den 19 februari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har nyss (avsnitt 6.2) föreslagit att den&lt;br&gt;allmänna energiskatten på insatt bränsle skall få dras av vid kraftvärme-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktion med beskattade bränslen. Som jag då framhöll, bedömer jag&lt;br&gt;att denna åtgärds negativa inverkan på biobränslenas konkurrenskraft i&lt;br&gt;befintliga kraftvärmeanläggningar blir liten. För att säkerställa en fortsatt&lt;br&gt;användning av biobränslen i dessa anläggningar anser jag dock att ett&lt;br&gt;särskilt stöd bör lämnas. Stödet bör lämnas i form av ett engångsbidrag på&lt;br&gt;1 000 kr. per kW installerad eleffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag 5—10 anläggningar for kraftvärmeproduktion med bio-&lt;br&gt;bränslen. För flertalet av dessa anläggningar har tidigare lämnats någon&lt;br&gt;form av statligt stöd till investeringen, exempelvis från bränslemiljöfon-&lt;br&gt;den, energiforskningsprogrammet, teknikutvecklingsprogrammet eller nå-&lt;br&gt;got av investeringsprogrammen. Sådant stöd bör avräknas från bidraget på&lt;br&gt;1 000 kr. per kW.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den del av eleffekten som kan bedömas vara hänförlig till bio-&lt;br&gt;bränsleeldning bör vara stödgrundande. Exempelvis bör, i de fall flera&lt;br&gt;pannor för olika bränslen försörjer samma turbin med ånga, stödet lämnas&lt;br&gt;i proportion till biobränslepannans andel av den totala bränsleeffekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor för stödet bör vara att anläggningsägaren förbinder sig att&lt;br&gt;under en femårsperiod ha en faktisk användning av biobränslen, dock ej&lt;br&gt;torv eller osorterat avfall, som uppgår till minst 85 % av den totala bränsle-&lt;br&gt;förbrukningen i den biobränsleeldade pannan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgränsning bör göras av de anläggningar som är berättigade till stöd&lt;br&gt;på så sätt att dessa skall ha beställts under perioden den 1 januari 1985 —&lt;br&gt;den 19 februari 1991. Kapitalkostnaden för anläggningar som har beställts&lt;br&gt;före år 1985 kan bedömas vara så låg, att konkurrenskraften klaras utan&lt;br&gt;tillkommande statligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befintliga kraftvärmeanläggningar inom industrin bör inte kunna kom-&lt;br&gt;ma i fråga för detta stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4 Medelsbehov m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning bör 1 000 milj, kr ställas till förfogande för stöd till&lt;br&gt;anläggningar för kraftvärmeproduktion med biobränslen under den när-&lt;br&gt;maste femårsperioden. Medlen bör under femårsperioden anvisas i form&lt;br&gt;av årliga anslag på 200milj.kr. Jag återkommer senare (avsnitt 11) till&lt;br&gt;anslagsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för bidragsköer bör minskas genom att den stödgivande myndig-&lt;br&gt;heten, inom den totala medelsramen 1 000 milj, kr., får möjlighet att fritt&lt;br&gt;fördela sina åtaganden över femårsperioden. Utbetalningarna får dock&lt;br&gt;inte överstiga det belopp som finns tillgängligt på anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att bestämma om formerna för admini-&lt;br&gt;strationen av stödet. För riksdagens information vill jag anmäla att det&lt;br&gt;enligt min mening är lämpligt att stödet handhas av den nya näringspoli-&lt;br&gt;tiska myndigheten (prop. 1990/91:87).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Utveckling och introduktion av ny energiteknik&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det statliga energiforskningsprogrammet har bedrivits sedan år 1975.&lt;br&gt;Riksdagen beslutade år 1990 (prop. 1989/90:90, NU40, rskr. 337) om&lt;br&gt;energiforskningsprogrammets utformning under perioden den 1 juli 1990&lt;br&gt;— den 30 juni 1993. Jag återkommer senare (avsnitt 11) till anslagsfrågor-&lt;br&gt;na för energiforskningsprogrammet under budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiforskningsprogrammet har innefattat stöd till bl. a. utveckling av&lt;br&gt;teknik för produktion och utnyttjande av biobränslen. Ny miljövänlig&lt;br&gt;teknik för förbränning av fasta bränslen har utvecklats och kommersialise-&lt;br&gt;rats. Betydelsefulla steg har tagits i utvecklingen av storskalig vindkraft.&lt;br&gt;Ny energieffektiv teknik har utvecklats inom den tyngre energikrävande&lt;br&gt;processindustrin och bebyggelsesektorn. Kunskap och kompetens har vi-&lt;br&gt;dare byggts upp, främst inom högskolan, när det gäller teknik som kan bli&lt;br&gt;aktuell på marknaden under de kommande decennierna. Det gäller exem-&lt;br&gt;pelvis bränsleceller och solceller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vidare anvisat betydande belopp för att utveckla och&lt;br&gt;demonstrera ny energiteknik. Det gäller bl. a. oljeersättningsprogrammen&lt;br&gt;(prop. 1980/81:49, NU 19. rskr. 100 och prop. 1983/84:62, NU9, rskr.&lt;br&gt;124), bränslemiljöfonden (prop. 1984/85:120, NU30, rskr. 362) och pro-&lt;br&gt;grammet för utveckling och introduktion av ny teknik inom energiområ-&lt;br&gt;det (prop. 1985/86:102, NU 17, rskr. 172). För närvarande kan stöd för att&lt;br&gt;utveckla eller förbereda kommersiell introduktion av ny energiteknik läm-&lt;br&gt;nas ur energiteknikfonden (prop. 1987/88:90, NU40, rskr. 375).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av forsknings- och utvecklingsprogrammen har konjunkturan-&lt;br&gt;passade investeringsprogram genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling och demonstration av ny energiteknik sker även inom bl. a.&lt;br&gt;Vattenfall, de privata kraftföretagen och Svensk Energiutveckling AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att föreslå ett program för fortsatt utveckling&lt;br&gt;och introduktion av ny teknik i enlighet med de riktlinjer för energipoliti-&lt;br&gt;ken, som jag tidigare (avsnitt 1) har redovisat. Programmet innebär en&lt;br&gt;utvidgning av den nuvarande energiteknikfonden samt särskilda utveck-&lt;br&gt;lingsinsatser för biobränslen och vindkraft. Vidare föreslås stöd till inves-&lt;br&gt;teringar i vindkraftverk och solvärmeanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare (avsnitt 5.2) har anfört bör stödreglerna tillämpas på ett&lt;br&gt;sådant sätt att snedvridning av handel eller konkurrensförhållanden o. d.&lt;br&gt;inte uppstår i strid med Sveriges internationella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2 Särskilda insatser for utveckling av biobränsleteknik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Omfattande forskningsinsatser rörande biobränslen har gjorts och pågår,&lt;br&gt;bl. a. inom ramen för energiforskningsprogrammet och med stöd från&lt;br&gt;energiteknikfonden. Flera samarbetsprojekt av utvecklingskaraktär drivs&lt;br&gt;av kraftbranschen tillsammans med bl. a. kommuner och skogsindustri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för och konsekvenserna av en väsentligt ökad an-&lt;br&gt;vändning av biobränslen särskilt vid storskalig elproduktion är inte till-&lt;br&gt;räckligt kända, bl. a. avseende kostnader och miljöaspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare i dag föreslå regeringen att en biobränslekommission&lt;br&gt;tillkallas för att analysera de långsiktiga förutsättningarna för en ökad kom-&lt;br&gt;mersiell användning av biobränslen och lämna förslag till åtgärder for att&lt;br&gt;stärka biobränslenas konkurrenskraft på lång sikt. Kommissionen bör med&lt;br&gt;förtur redovisa överväganden och förslag om samordning och förstärkning&lt;br&gt;av pågående utvecklingsinsatser for biobränslen. Kommissionen bör redo-&lt;br&gt;visa resultatet av sitt arbete senast den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.3 En utvidgad energiteknikfond&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8.3.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiteknikfonden inrättades den 1 juli 1988 (prop. 1987/88:90, NU40,&lt;br&gt;rskr. 375). Stöd ur fonden lämnas för att utveckla eller förbereda kommer-&lt;br&gt;siell introduktion av ny energiteknik eller ny miljöskyddsteknik. Föreskrif-&lt;br&gt;ter för stödet har meddelats i förordningen (1988:805) om statligt stöd ur&lt;br&gt;energiteknikfonden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden finansierades ursprungligen via den särskilda skatten på olja.&lt;br&gt;Sedan denna skatt slopades den 1 januari 1991 finansieras fonden via den&lt;br&gt;allmänna energiskatten (prop. 1989/90:111, SkU31, rskr. 357). Fonden&lt;br&gt;tillförs för närvarande medel som motsvarar 10 kr. per kubikmeter olja av&lt;br&gt;den allmänna energiskatten på oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 14 juni 1988 att statens naturvårdsverk får&lt;br&gt;disponera högst 25 milj. kr. per budgetår ur energiteknikfonden förstod till&lt;br&gt;utveckling av ny miljöskyddsteknik utanför energiområdet. Fonden i öv-&lt;br&gt;rigt administreras av statens energiverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet ur energiteknikfonden har utvärderats av energiforskningsnämn-&lt;br&gt;den under våren 1990. Utvärderingen har publicerats i rapporten Stödfor-&lt;br&gt;mer for energiteknisk utveckling (Efn rapport 36). En slutsats är att fonden&lt;br&gt;i huvudsak har fungerat bra men att vissa justeringar av stödregler m.m.&lt;br&gt;bör genomföras. En sammanfattning av nämndens rapport och en sam-&lt;br&gt;manställning av remissinstansernas synpunkter har publicerats i rapporten&lt;br&gt;(Ds 1991:4) Energiutredningar åren 1989 och 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.2 Inriktning av stödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utveckling av storskalig vindkraft samt utvecklings-&lt;br&gt;och demonstrationsprojekt rörande användning av motoralkoholer&lt;br&gt;ges ökad prioritet vid fördelning av stödet ur energiteknikfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande riktlinjer för stödet ur energi-&lt;br&gt;teknikfonden (prop. 1987/88:90, NU40, rskr. 375) kan stöd ur fonden&lt;br&gt;lämnas till projekt vars ändamål är att utveckla eller förbereda kommer-&lt;br&gt;siell introduktion av ny energiteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för miljö- och energidepartementet angav vid sin anmälan av&lt;br&gt;frågan om inrättande av fonden (prop. 1987/88:90 s. 76) exempel på stöd-&lt;br&gt;berättigade projekt. Sådana projekt är bl. a. utveckling av teknik för små-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skaliga kraftvärmeanläggningar, vindkraftverk och teknik som medger&lt;br&gt;direkt utnyttjande av solenergi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som andra exempel angavs utveckling av bränsledrivna värmepumpar,&lt;br&gt;ny kul vertteknik för fjärrvärme och teknik som medgeratt miljöpåverkan av&lt;br&gt;förbrännings- och förgasningsanläggningar kan minskas. Föredragande&lt;br&gt;statsrådet framhöll att teknik som möjliggör en ökad användning av in-&lt;br&gt;hemska bränslen särskilt bör uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd kan även lämnas till vissa projekt som rör energianvändning,&lt;br&gt;exempelvis utveckling av teknik som innebär en effektivisering av elan-&lt;br&gt;vändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det angeläget att utvecklingen fortsätter av sådan&lt;br&gt;teknik, exempelvis biobränsleteknik, som hittills har kunnat stödjas via&lt;br&gt;energiteknikfonden. Jag anser dock att några teknikområden bör ges ökad&lt;br&gt;prioritet. J ag bedömer att ett medelstillskott till fonden är nödvändigt för att&lt;br&gt;möjliggöra en sådan satsning. Jag återkommer strax (avsnitt 8.3.5) till frågan&lt;br&gt;om medelsbehovet. I det följande anger jag de teknikområden som enligt&lt;br&gt;min mening bör ges ökad prioritet vid stödgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hög prioritet bör ges åt projekt som innebär utveckling av storskalig&lt;br&gt;vindkraft. Jag återkommer strax (avsnitt 8.4.2) till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av motoralkoholer som drivmedel har fördelar från såväl&lt;br&gt;miljö- som beredskapssynpunkt. Det är angeläget att stimulera utveckling-&lt;br&gt;en av teknik för alternativa drivmedel och att genomföra försök med&lt;br&gt;fordon i tätortsmiljö för att vinna erfarenheter av hantering och använd-&lt;br&gt;ning av alternativa drivmedel. Jag anser att transportforskningsberedning-&lt;br&gt;en bör få disponera 30 milj. kr. per år under fyra år från energiteknikfon-&lt;br&gt;den för stöd till utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande använd-&lt;br&gt;ning av motoralkoholer. Transportforskningsberedningen bör vid stödgiv-&lt;br&gt;ningen samråda med den nya näringspolitiska myndigheten och statens&lt;br&gt;naturvårdsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare (avsnitt 5) redovisat mitt förslag till program för effekti-&lt;br&gt;vare användning av energi. Enligt min mening bör medel från energitek-&lt;br&gt;nikfonden utnyttjas för vissa delar av detta program. Det gäller delpro-&lt;br&gt;grammet för demonstration av energieffektiv teknik i lokaler och bostäder&lt;br&gt;(avsnitt 5.4) samt delprogrammet för demonstrations- och pilotanlägg-&lt;br&gt;ningar inom industrin (avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.3 Utformning av stödet, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Stöd ur energiteknikfonden kan i fortsättningen även&lt;br&gt;lämnas till programorienterad verksamhet och kollektivforskning&lt;br&gt;inom energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd ur energiteknikfonden kan i fortsättningen lämnas i form av&lt;br&gt;bidrag, villkorliga bidrag, lån och lånegarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiforskningsnämnden föreslår i rapporten Stödformer för energitek-&lt;br&gt;nisk utveckling bl. a. att stödet ur energiteknikfonden skall göras mer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flexibelt genom att anpassas till situationen i varje enskilt fall. Nämnden Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;framhåller att en förutsättning för god flexibilitet är att den stödgivande Bilaga 1&lt;br&gt;myndigheten har tillgång till ett brett spektrum av stöd. Nämnden anser&lt;br&gt;att stödnivån bör kunna uppgå till 100%. Nämnden föreslår även att lån&lt;br&gt;skall införas som ny form för stöd från energiteknikfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk framhåller i sitt remissyttrande över nämndens rap-&lt;br&gt;port att det är mycket angeläget att möjligheter skapas att främja mer&lt;br&gt;sammanhållna program. Häri bör innefattas möjligheter att stödja kollek-&lt;br&gt;tivforskning. Verket anser att någon förändring av den högsta stödnivån&lt;br&gt;om 50% inte bör genomföras. Verket instämmer i energiforskningsnämn-&lt;br&gt;dens bedömning att stöd under vissa förutsättningar bör kunna lämnas i&lt;br&gt;form av lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag anser att stöd ur energiteknikfonden även i&lt;br&gt;fortsättningen bör kunna lämnas med högst 50% av investeringskostna-&lt;br&gt;den. Stödregler med denna utformning ligger bl. a. väl i linje med de&lt;br&gt;principer för stödgivning som finns inom EG. Undantagsvis bör dock&lt;br&gt;energiforskningsprogrammet kunna komplettera energiteknikfonden så att&lt;br&gt;den totala stödnivån uppgår till 100%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande riktlinjer för stödet ur energiteknikfonden (prop.&lt;br&gt;1987/88:90, NU40, rskr. 375) bör en samordning ske mellan energiteknik-&lt;br&gt;fonden och energiforskningsprogrammet. Det bör ankomma på ansvariga&lt;br&gt;myndigheter att utforma riktlinjer för fondens verksamhet så att energitek-&lt;br&gt;nikfonden kan komplettera energiforskningsprogrammet i den senare de-&lt;br&gt;len av utvecklingsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet ur energiteknikfonden kan med nuvarande föreskrifter lämnas&lt;br&gt;främst till uppförande av anläggningar och genomförande av enskilda&lt;br&gt;projekt. Jag instämmer i energiverkets bedömning att det är angeläget att&lt;br&gt;även programorienterad verksamhet och kollektivforskning kan stödjas&lt;br&gt;med medel ur energiteknikfonden. Utvecklingsprogrammen kan genomfö-&lt;br&gt;ras i samarbete mellan den stödgivande myndigheten och övriga aktörer,&lt;br&gt;exempelvis utrustningstillverkare, energibolag, kommuner eller den ener-&lt;br&gt;gianvändande industrin. Jag anser att en förändring av föreskrifterna för&lt;br&gt;stödet bör göras så att det tydligt framgår att stöd även kan lämnas till&lt;br&gt;programorienterad verksamhet och kollektivforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande riktlinjer bör stödet huvudsakligen lämnas till bestäl-&lt;br&gt;larna av den nya tekniken. Även utrustningstillverkare m.fl. kan undan-&lt;br&gt;tagsvis ges stöd, om detta krävs för att underlätta för användarna att ta ny&lt;br&gt;teknik i anspråk. Energiverket påpekar i sitt remissyttrande att stöd till&lt;br&gt;utrustningstillverkare lämpligen kan lämnas i form av ett villkorligt lån.&lt;br&gt;Verket anser att sådant stöd bör lämnas främst i de fall en kommersialisering&lt;br&gt;av den nya tekniken kan förutsättas ske inom 5 — 10 år. Jag delar energiver-&lt;br&gt;kets bedömning att det i vissa fall kan vara lämpligt med ett stöd i form av&lt;br&gt;ett lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd ur energiteknikfonden bör således fortsättningsvis kunna lämnas i&lt;br&gt;form av bidrag, villkorliga bidrag, lån och lånegarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.4 Ansvar för stödgivningen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiforskningsnämnden (Efn) föreslår i rapporten Stödformer för energi- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teknisk utveckling att ansvaret för stödet ur energiteknikfonden skall för-&lt;br&gt;delas på statens energiverk, styrelsen for teknisk utveckling (STU) och&lt;br&gt;Byggforskningsrådet (BFR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sina remissyttranden över rapporten motsätter sig statens energiverk&lt;br&gt;och VAST en uppdelning av handläggningsansvaret på olika programor-&lt;br&gt;gan. STU, som tillstyrker Efns forslag, föreslår att en särskild nämnd skall&lt;br&gt;bildas for att pröva ärenden om stöd ur energiteknikfonden. BFR, statens&lt;br&gt;naturvårdsverk och Sveriges Industriförbund tillstyrker Efns förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att bestämma om administrationen för&lt;br&gt;stödgivningen. För riksdagens information vill jag dock redovisa min&lt;br&gt;bedömning i denna fråga. Regeringen har nyligen (prop. 1990/91:87)&lt;br&gt;föreslagit att en myndighet for näringspolitiska frågor skall inrättas. Arbe-&lt;br&gt;tet med utformningen av den nya myndighetens organisation pågår. Ett&lt;br&gt;ställningstagande till ansvarsfördelningen for stödgivning ur energiteknik-&lt;br&gt;fonden bör ske i samband med detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk bör dock även i fortsättningen besluta om stöd&lt;br&gt;till ny miljöskyddsteknik utanför energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör, som jag nyss (avsnitt 8.3.2) har anfört, transportforsknings-&lt;br&gt;beredningen disponera vissa medel ur energiteknikfonden för stöd till&lt;br&gt;utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användning av motoral-&lt;br&gt;koholer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.5 Medelsbehov och finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att de insatser som jag nyss har föreslagit skall kunna&lt;br&gt;genomföras är att energiteknikfonden tillförs ytterligare medel. Jag beräk-&lt;br&gt;nar medelsbehovet till 110 milj. kr. per år under den närmaste femårsperi-&lt;br&gt;oden. Jag föreslår att dessa medel tillförs fonden via ett anslag på statsbud-&lt;br&gt;geten. Jag återkommer senare (avsnitt 11) till anslagsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver detta belopp bör fonden även i fortsättningen tillföras medel&lt;br&gt;som motsvarar 10 kr. per kubikmeter olja av den allmänna energiskatten&lt;br&gt;på oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.4 Stöd till utveckling och introduktion av vindkraft&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8.4.1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vindkraften skall kunna ge ett betydande tillskott till landets elenergi-&lt;br&gt;försörjning bör utbyggnaden sannolikt ske i huvudsak med stora vind-&lt;br&gt;kraftverk (större än 1 000 kW). Medelstora och mindre verk kan ge värde-&lt;br&gt;fulla tillskott till lokal och regional elförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett räkneexempel kan anges att det behövs omkring 1 200 aggregat&lt;br&gt;för att åstadkomma årsproduktionen 10TWh med stora vindkraftverk,&lt;br&gt;om medelstorleken på aggregaten är 3 MW. För att åstadkomma motsva-&lt;br&gt;rande kraftproduktion med aggregat i storleken 100 kW skulle flera tiotu-&lt;br&gt;sental aggregat krävas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1985 tillkallade regeringen en särskild utredare för att föreslå lämpli-&lt;br&gt;ga lägen för stora vindkraftverk i Sverige. Utredningen antog namnet&lt;br&gt;vindkraftsutredningen. Utredningen överlämnade sitt betänkande (SOU&lt;br&gt;1988:32) Läge för vindkraft till regeringen år 1988. Betänkandet har re-&lt;br&gt;missbehandlats. Regeringen har nyligen i propositionen 1990/91:90 om en&lt;br&gt;god livsmiljö behandlat betänkandet och remissinstansernas synpunkter.&lt;br&gt;Mot bakgrund av utredningens redovisning kan det bedömas vara möjligt&lt;br&gt;att finna lägen för lokalisering av en årlig produktion på 2 — 5 TWh&lt;br&gt;storskalig vindkraft på land och omkring 20 TWh till havs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den storskaliga vindkraften fordras det fortfarande flera utveck-&lt;br&gt;lingssteg innan tekniken blir fullt kommersiell. Kostnaderna för elproduk-&lt;br&gt;tionen bedöms bli höga även efter ytterligare utvecklingssteg och i seriepro-&lt;br&gt;duktion. Däremot kan mindre och medelstor vindkraft betraktas som be-&lt;br&gt;prövad kommersiell teknik med kostnader i nivå med vad annan ny kraft&lt;br&gt;skulle kosta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande kommer jag att föreslå dels särskilda insatser för utveck-&lt;br&gt;ling av storskalig vindkraft, dels ett stöd till investeringar i vindkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang framhålla att det är angeläget att småskalig&lt;br&gt;vindkraft erbjuds rimliga villkor för leverans av el till nätet. Genom en&lt;br&gt;ändring av ellagen (prop. 1986/87:167, NU 1987/88:7, rskr. 56) infördes år&lt;br&gt;1988 skyldighet för eldistributionsföretag att köpa el från små elproduk-&lt;br&gt;tionsanläggningar, upp till 1 500 kW, inom företagets distributionsområ-&lt;br&gt;de. Samtidigt gavs de små producenterna möjlighet att få skäligheten i pris&lt;br&gt;och andra villkor prövad av en oberoende statlig instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagändringen gavs alla små elproducenter den fasthet i reglerna&lt;br&gt;som krävs för att de skall våga investera i en elproduktionsanläggning som&lt;br&gt;i praktiken endast kan leverera till det lokala eldistributionsföretaget.&lt;br&gt;Storleksgränsen, 1 500 kW, inrymmer flertalet ”oberoende” små vatten-&lt;br&gt;eller vindkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att dessa regler nu har varit i kraft så lång tid att en första&lt;br&gt;utvärdering bör göras. Därvid bör behovet av regeländringar prövas. Ut-&lt;br&gt;värderingen bör omfatta alla lagregler eller andra förutsättningar som kan&lt;br&gt;ha betydelse för utbyggnad och drift av småskalig vindkraft. Jag avser att&lt;br&gt;återkomma till regeringen i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.2 Insatser för utveckling av storskalig vindkraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har betydande insatser gjorts för utvecklingen av den storskaliga&lt;br&gt;vindkraften. Den statliga vindkraftssatsningen, som inleddes år 1975, har&lt;br&gt;varit inriktad på grundläggande forskning och utveckling av storskalig&lt;br&gt;vindkraft. Två prototypaggregat, Maglarp (3000 kW) i Skåne och Näsud-&lt;br&gt;den (2 000 kW) på Gotland, har byggts och utvärderats. Erfarenheterna har&lt;br&gt;i stort sett varit goda och utvecklingen fortsätter. I aggregatet i Näsudden&lt;br&gt;håller rotor, turbin m.m. på att bytas ut mot nyutvecklade komponenter.&lt;br&gt;Vattenfall överväger dessutom att, inom ramen för sitt utvecklingspro-&lt;br&gt;gram för vindkraft, uppföra en gruppstation bestående av fem landbasera-&lt;br&gt;de stora vindkraftsaggregat vid Näsudden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Blekinge har en industrigrupp genomfört en omfattande studie av de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;industriella förutsättningarna för att bygga havsbaserad storskalig vind- Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;kraft. Industrigruppen har nyligen i en skrivelse till regeringen och kraft- Bilaga 1&lt;br&gt;företagen föreslagit att en grupp stora havsbaserade vindkraftsaggregat skall&lt;br&gt;uppföras i södra Kalmarsund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten stöder bl. a. genom energiforskningsprogrammet grundläggande&lt;br&gt;forskning inom vindkraftsområdet. Det ankommer i första hand på kraft-&lt;br&gt;företagen att svara för att den storskaliga vindkraften utvecklas och de-&lt;br&gt;monstreras. Detta kan ske bl. a. genom att kraftindustrin beställer och&lt;br&gt;utprovar aggregat. Staten kan understödja denna verksamhet bl. a. genom&lt;br&gt;stöd ur energiteknikfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss (avsnitt 8.3.2) har anfört bör därför vid stödgivningen ur&lt;br&gt;energiteknikfonden en ökad prioritet ges åt projekt som innebär utveckling&lt;br&gt;av storskalig vindkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.3 Stöd till investeringar i vindkraftverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett bidrag med 25% av investeringskostnaden lämnas&lt;br&gt;för investeringar i vindkraftverk med en eleffekt på minst 60 kW.&lt;br&gt;Investeringsstödet kan inte kombineras med statligt forsknings- eller&lt;br&gt;utvecklingsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödsystemet träder i kraft den 1 juli 1991 och gäller under en&lt;br&gt;femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare (avsnitt 7) redogjort för miljöav-&lt;br&gt;giftsutredningens förslag om bidrag till elproduktion med miljöfördelar.&lt;br&gt;Utredningens förslag innefattade även ett stöd till vindkraft på 14 öre per&lt;br&gt;kWh el. Liksom vad gäller stödet till biobränsleeldad elproduktion fram-&lt;br&gt;kom vid remissbehandlingen av förslaget att ett investeringsstöd är att&lt;br&gt;föredra framför ett driftsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det är angeläget att incitamenten att satsa på utbyggnad av&lt;br&gt;vindkraft stärks. De ekonomiska förutsättningarna för att uppföra vind-&lt;br&gt;kraftverk bör därför förbättras genom ett tidsbegränsad investeringsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning bör investeringsstödet lämnas i form av ett&lt;br&gt;bidrag med 25% av investeringskostnaden. Investeringsstödet bör inte&lt;br&gt;kunna kombineras med statligt forsknings- eller utvecklingsstöd. Eftersom&lt;br&gt;sådant stöd huvudsakligen ges till storskalig vindkraft kommer investe-&lt;br&gt;ringsstöd främst att kunna lämnas för små och medelstora vindkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har erfarit att boverket, tillsammans med andra berörda myndighe-&lt;br&gt;ter, för närvarande utarbetar föreskrifter och allmänna råd till kommuner&lt;br&gt;och länsstyrelser om handläggningen m. m. av ärenden rörande små och&lt;br&gt;medelstora vindkraftverk. Boverket arbetar även med riktlinjer för typ-&lt;br&gt;godkännande av små vindkraftverk. Arbetet avses slutföras under år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att en förutsättning för att investeringsstöd skall kunna lämnas&lt;br&gt;bör vara att vindkraftsanläggningarna uppfyller vissa kvalitetskrav och för-&lt;br&gt;läggs till platser med acceptabla vindförhållanden. En nedre storleksgräns&lt;br&gt;på 60 kW eleffekt bör tillämpas. Det bör ankomma på den myndighet som&lt;br&gt;administrerar stödet att utforma erforderliga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödsystemet bör träda i kraft den 1 juli 1991 och gälla under en Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;femårsperiod. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För riksdagens information vill jag anmäla att det enligt min mening är&lt;br&gt;lämpligt att den nya näringspolitiska myndigheten får ansvaret for stödgiv-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För stödet bör anvisas 250 milj. kr. under den närmaste femårsperioden.&lt;br&gt;Medlen bör under femårsperioden anvisas i form av årliga anslag på&lt;br&gt;50milj. kr. Jag återkommer strax (avsnitt 11) till anslagsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för bidragsköer bör minskas genom att den stödgivande myndig-&lt;br&gt;heten, inom den totala medelsramen 250milj.kr., får möjlighet att fritt&lt;br&gt;fördela sina åtaganden över femårsperioden. Utbetalningarna får dock&lt;br&gt;inte överstiga det belopp som finns tillgängligt på anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.5 Stöd till investeringar i solvärmeanläggningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8.5.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1979 års energipolitiska beslut (prop. 1978/79:115 NU60, rskr.&lt;br&gt;429) fastlades det s. k. Sol-85-programmet, som innebar en satsning på&lt;br&gt;forskning, utveckling och experimentbyggande kring solvärme, värmelag-&lt;br&gt;ring och värmepumpar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till forskning och utveckling på solenergiområdet kompletterades&lt;br&gt;med investeringsstöd. Riksdagen beslutade år 1985 (prop. 1984/85: 120,&lt;br&gt;NU30, rskr. 362) att det tidigare investeringsstödet skulle förlängas till&lt;br&gt;utgången av år 1986. Genom regeringsbeslut den 18 december 1986 ställde&lt;br&gt;regeringen ytterligare lOmilj.kr. till förfogande för stöd till solvärme för&lt;br&gt;tiden efter den 31 december 1986. Dessa medel, som disponerades av&lt;br&gt;bostadsstyrelsen (numera boverket) och statens energiverk, var förbrukade&lt;br&gt;hösten 1988. Sedan dess har inget stöd lämnats för investeringar i solvär-&lt;br&gt;me. Däremot pågår ett forskningsprogram för utveckling av groplager,&lt;br&gt;produktionsmetoder för solfångare, m. m. inom energiverket och BFR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige anses ha en ledande position internationellt sett när det gäller&lt;br&gt;kompetens inom solvärmetekniken. Det låga oljepriset under senare år har&lt;br&gt;dock medfört en sämre marknad för solvärmeanläggningar. Antalet leve-&lt;br&gt;rantörer har därför minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för solvärmeteknik är än så länge alltför hög för att solvärme&lt;br&gt;utan särskilda bidrag skall kunna klara konkurrensen med andra uppvärm-&lt;br&gt;ningsalternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.2 Utformning av stödet, medelsbehov m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bidrag till investeringar i solvärmeanläggningar läm-&lt;br&gt;nas med högst 25% av investeringskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödsystemet träder i kraft den 1 juli 1991 och gäller under en&lt;br&gt;femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det tidigare investeringsstödet lämnades inled-&lt;br&gt;ningsvis med 50% av investeringskostnaden. Från år 1987 var bidragsan-&lt;br&gt;delen 35 %. Bidragsbehovet kan i dag bedömas ha sjunkit, bl. a. eftersom de&lt;br&gt;konkurrerande energislagen har fördyrats sedan koldioxidskatt och svavel-&lt;br&gt;skatt infördes den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en underlagsrapport till miljöavgiftsutredningen (SOU 1989:84 bil. 6)&lt;br&gt;angavs kostnader för solvärme på mellan 45 och 60 öre per kWh. I detta&lt;br&gt;ingår även kostnaden för värmelagring. Huvuddelen av dessa kostnader är&lt;br&gt;kapitalkostnader. Den årliga drifts- och underhållskostnaden kan uppskat-&lt;br&gt;tas till 1,5% av anläggningskostnaden. Den pågående teknikutvecklingen&lt;br&gt;inom området innebär att det är rimligt att räkna med en sänkning av&lt;br&gt;kostnaden under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det investeringsstöd som nu inrättas bör lämnas som ett bidrag med 25 %&lt;br&gt;av investeringskostnaden. I denna kostnad bör inräknas kostnaden för såväl&lt;br&gt;solfångare som ledningar, reglerutrustning och installation. Däremot inräk-&lt;br&gt;nas normalt inte kostnaden for anordning för lagring av solvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För riksdagens information vill jag anmäla att boverket enligt min&lt;br&gt;bedömning bör ansvara för stöd till solvärme i bostäder och den nya&lt;br&gt;näringspolitiska myndigheten för stöd till solvärme inom övriga använd-&lt;br&gt;ningsområden. Detta överensstämmer med den uppdelning av ansvarsom-&lt;br&gt;råden som tidigare har gjorts. Jag har i denna fråga samrått med chefen för&lt;br&gt;bostadsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödsystemet bör träda i kraft den 1 juli 1991 och gälla under en femårs-&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För stödet bör 50 milj. kr. ställas till förfogande under den närmaste&lt;br&gt;femårsperioden. Medlen bör under femårsperioden anvisas i form av&lt;br&gt;årliga anslag på lOmilj.kr. Jag återkommer strax (avsnitt 11) till anslags-&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken for bidragsköer bör minskas genom att den stödgivande myndig-&lt;br&gt;heten, inom den totala medelsramen 50 milj, kr., får möjlighet att fritt&lt;br&gt;fördela sina åtaganden över femårsperioden. Utbetalningarna får dock&lt;br&gt;inte överstiga det belopp som finns tillgängligt på anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Upprättade lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom industridepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen har upprättats i samråd med statsrådet Åsbrink. De är av&lt;br&gt;den beskaffenheten att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande&lt;br&gt;från lagrådet behöver därför inte inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De upprättade lagförslagen bör fogas till detta protokoll som bilaga 1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt,&lt;br&gt;dels att godkänna de riktlinjer som jag har förordat i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. energipolitiken (avsnitt 1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. stöd till upphandling och introduktion av energieffektiv teknik&lt;br&gt;(avsnitt 5.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. stöd till demonstration av energieffektiv teknik i lokaler och&lt;br&gt;bostäder (avsnitt 5.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. stöd till demonstrations- och pilotanläggningar inom indu-&lt;br&gt;strin (avsnitt 5.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stöd till kraftvärmeproduktion med biobränslen (avsnitt 7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. stöd ur energiteknikfonden (avsnitt 8.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. stöd till investeringar i vindkraftverk (avsnitt 8.4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. stöd till solvärmeanläggningar (avsnitt 8.5).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1991 /92&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tolfte huvudtiteln&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;H. Energi&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;H 6. Energiforskning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1989/90 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;370 321000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343 800000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355672000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156001000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd för forskning och&lt;br&gt;utveckling på energiområdet inom ramen för Huvudprogram Energiforsk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1990 om ett nytt statligt energiforsknings-&lt;br&gt;program för budgetåren 1990/91 — 1992/93 (prop. 1989/90:90, NU40,&lt;br&gt;rskr. 337). Beslutet innebär bl. a. en fortsatt satsning på grundläggande&lt;br&gt;forskning inom energiområdet. För budgetåret 1990/91 anvisade riksda-&lt;br&gt;gen totalt 372,4 milj. kr. fördelat på 343,8 milj. kr. på Huvudprogram Ener-&lt;br&gt;giforskning och 28,6 milj. kr. på Integrerade insatser. Förslagen byggde på&lt;br&gt;de överväganden och förslag som redovisats i energiforskningsutred-&lt;br&gt;ningens (EFU 90) betänkande (SOU 1989:48) Energiforskning för framti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den. För att möjliggöra en bättre samordning och samverkan vad gäller Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;teknisk forskning överfördes 24 milj. kr. från energiforskningsprogrammet Bilaga 1&lt;br&gt;till det nybildade teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR). I beslutet fö-&lt;br&gt;rutsattes att myndigheterna inom energiforskningsprogrammet i sin plane-&lt;br&gt;ring kommer att samverka med TFR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudprogram Energiforskning har uppdelats på teknikområden där i&lt;br&gt;vissa fall fler än en myndighet har ansvar. En utförlig redovisning av&lt;br&gt;programmet m.m. återfinns i proposition 1989/90:90 s.434 ff. Enligt riks-&lt;br&gt;dagens beslut anvisas medel inom energiforskningen för integrerade insat-&lt;br&gt;ser under resp, departements huvudtitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programorganen, dvs. transportforskningsberedningen (TFB), naturve-&lt;br&gt;tenskapliga forskningsrådet (NFR), statens råd för byggnadsforskning&lt;br&gt;(BFR), styrelsen för teknisk utveckling (STU), statens energiverk och&lt;br&gt;Studsvik AB, har kommit in med anslagsframställningar för budgetåret&lt;br&gt;1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av erfarenheter från tidigare treårsprogram har program-&lt;br&gt;organen föreslagit att de skall få göra fleråriga åtaganden under budgetåret&lt;br&gt;1991/92 och att sådana bemyndiganden skall beräknas till 267,3 milj. kr.&lt;br&gt;för budgetåret 1992/93, till 237,9 milj. kr. for budgetåret 1993/94, till&lt;br&gt;190 milj. kr. for budgetåret 1994/95, till 152,5 milj. kr. för budgetåret&lt;br&gt;1995/96, till 113milj. kr. för budgetåret 1996/97 samt till 91 milj.kr. för&lt;br&gt;budgetåret 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande energiforskningsprogram bör under nästa budgetår bedrivas i&lt;br&gt;huvudsak i enlighet med vad riksdagen beslutade våren 1990. Enligt riks-&lt;br&gt;dagens beslut överförs 4milj. kr. från energiforskningsprogrammet till&lt;br&gt;TFR budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar behovet av medel till energiforskningprogrammet till&lt;br&gt;381256000kr. för budgetåret 1991/92. Från detta belopp bör i enlighet&lt;br&gt;med vad regeringen tidigare har redovisat i proposition 1990/91:87 om&lt;br&gt;näringspolitik för tillväxt 4821 000 kr. överföras till den nya näringspoli-&lt;br&gt;tiska myndighetens förvaltningsanslag för att finansiera vissa kostnader i&lt;br&gt;samband med energiforskningsnämndens avveckling den 30 juni 1990.&lt;br&gt;Det gäller bl. a. frågor där statens energiverk enligt riksdagens forsknings-&lt;br&gt;politiska beslut har givits ett övergripande ansvar. Därutöver har jag vid&lt;br&gt;min beräkning av förvaltningsanslag för den nya myndigheten även inräk-&lt;br&gt;nat sådana förvaltningskostnader m. m. som tidigare har ställts till förfo-&lt;br&gt;gande för STU och statens energiverk från anslaget H6. Energiforskning.&lt;br&gt;Anslaget för Huvudprogrammet uppgår därigenom till 355 672000 kr. un-&lt;br&gt;der budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programstruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudprogrammet har delats in i teknikområden. Justeringar och omför-&lt;br&gt;delningar inom Huvudprogrammet kan liksom tidigare komma att aktuali-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;seras mot bakgrund av erfarenheter och underlag som successivt kan&lt;br&gt;komma fram. Inom vissa av teknikområdena förutsätts ett delansvar åt ett&lt;br&gt;annat programorgan än det som har huvudansvaret for teknikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 linje med vad jag anförde i avsnitt 5.8 föreslår jag att forskningsinsat-&lt;br&gt;serna rörande effektiv energianvändning förstärks för budgetåret 1991/92&lt;br&gt;genom att resurserna for teknikområdet Allmänna energisystemstudier&lt;br&gt;(AES) förstärks. Jag föreslår att 12,8 milj. kr. anvisas för detta teknikområ-&lt;br&gt;de under budgetåret 1991/92. Mitt förslag till fördelning av medel inom&lt;br&gt;Huvudprogram Energiforskning redovisas i följande sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudprogram Energiforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1. Energiteknik i industrin&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 184080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. Energiteknik i bebyggelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 575000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Bränsleteknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 136 380&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. Förbränning och förgasning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 979 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5. Elproduktionsteknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26528 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. Värmeteknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35480170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7. Allmänna energisystemstudier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12811300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8. Energi relaterad transportforskning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10393 390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9. Energirelaterad grundforskning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9a. NFR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 325000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9b. Studsvik AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 725000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Till regeringens disposition&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 533000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355672 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om ansvarsfördelningen inom ramen för Huvud-&lt;br&gt;programmet vill jag anföra följande. Regeringen har nyligen i proposition&lt;br&gt;1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt bl. a. föreslagit att SIND, STU&lt;br&gt;och statens energiverk skall läggas ned den 30 juni 1991. Myndigheternas&lt;br&gt;uppgifter skall enligt propositionen tas över av en ny myndighet för nä-&lt;br&gt;ringspolitiska frågor som regeringen föreslår riksdagen skall inrättas den&lt;br&gt;1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med utformningen av den nya myndighetens organisation på-&lt;br&gt;går. Vidare är BFRs organisation föremål för översyn. Jag är därför inte&lt;br&gt;beredd att nu ta ställning till den närmare ansvarsfördelningen inom&lt;br&gt;Huvudprogrammet mellan programorganen. Det ankommer på regeringen&lt;br&gt;att mot bakgrund av bl. a. riksdagens ställningstagande till frågan om den&lt;br&gt;nya näringspolitiska myndigheten ange föreskrifter för ansvarsfördelning-&lt;br&gt;en m.m. inom Huvudprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens energiverk och TFB har till regeringen redovisat planerade insat-&lt;br&gt;ser inom ramen för energiforskningsprogrammet. Härvid har även insatser&lt;br&gt;av utvecklingskaraktär angetts liksom de närmare formerna för samplane-&lt;br&gt;ring av myndigheternas verksamhet inom ramen för energiforskningspro-&lt;br&gt;grammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om en särskild grupp&lt;br&gt;för utvärdering av forskning och utveckling inom energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studsvik AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 enlighet med 1990 års forskningspolitiska beslut redovisas FoU-verksam-&lt;br&gt;heten inom Studsvik inom Huvudprogram Energiforskning. Ett program-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råd för Studsvik AB har inrättats med uppgift att beställa insatser vid Prop. 1990/91:88&lt;br&gt;bolaget inom området för icke kärnteknisk forskning och utveckling som Bilaga 1&lt;br&gt;finansieras med statsanslag. Programrådet skall enligt sin instruktion&lt;br&gt;(1990:942) också svara för att insatserna samordnas med andra forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsinsatser som sker inom ramen för energiforskningspro-&lt;br&gt;grammet m. m. Rådet, som är administrativt knutet till statens energiverk,&lt;br&gt;består av företrädare för bl. a. högskolor, programorganen, kraftföretag&lt;br&gt;och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vidare genom beslut den 10 maj 1990 givit naturveten-&lt;br&gt;skapliga forskningsrådet i uppdrag att redovisa behov och finansiering av&lt;br&gt;en forskningsreaktor för svenska universitet och högskolor. Uppdraget har&lt;br&gt;i december 1990 redovisats till regeringen. Frågan bereds för närvarande&lt;br&gt;inom industridepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsfråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss redovisat mina överväganden och förslag rörande Huvud-&lt;br&gt;program Energiforskning under budgetåret 1991/92. Detta utgör det andra&lt;br&gt;året i den treåriga programperiod riksdagen fattade beslut om våren 1990.&lt;br&gt;Inom Huvudprogram Energiforskning beräknar jag 355 672000kr. för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De programansvariga organen har för sin planering och organisation av&lt;br&gt;insatserna inom Huvudprogrammet behov av att kunna göra fleråriga&lt;br&gt;åtaganden. Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband&lt;br&gt;med stöd till energiforskning göra åtaganden även för flera år efter det&lt;br&gt;aktuella budgetåret och efter det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana&lt;br&gt;bemyndiganden behövs även under budgetåret 1991/92 för att möjliggöra&lt;br&gt;kontinuitet och långsiktighet i forsknings- och utvecklingsverksamheten.&lt;br&gt;Detta är av särskild vikt med hänsyn till att energiforskningen under den&lt;br&gt;senaste programperioden har givits en mer långsiktig inriktning, bl. a.&lt;br&gt;genom ett utökat stöd till grundläggande forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar behovet för sådana åtaganden för budgetåren 1992/93 —&lt;br&gt;1997/98 till 260 milj, kr., 230 milj, kr., 190 milj, kr., 150 milj, kr., 100 milj,&lt;br&gt;kr. resp. 50 milj. kr. Jag förordar att regeringen inhämtar dessa bemyndi-&lt;br&gt;ganden av riksdagen. Lämnas bemyndiganden ankommer det på regering-&lt;br&gt;en att meddela de närmare bestämmelser som erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. godkänna riktlinjerna för energiforskningens inriktning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda&lt;br&gt;staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och&lt;br&gt;utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut,&lt;br&gt;innebär åtaganden om 260000000 kr. för budgetåret 1992/93,&lt;br&gt;230000000kr. för budgetåret 1993/94, 190000000kr. för budget-&lt;br&gt;året 1994/95, 150000000kr. förbudgetåret 1995/96, 100000000kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbudgetåret 1996/97 samt 50000000kr. förbudgetåret 1997/98. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. till Energiforskning for budgetåret 1991/92 anvisa ett reserva- Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsanslag på 355672000kr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;H 13. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 165000000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss redovisat mina förslag till riktlinjer i fråga om stöd till&lt;br&gt;upphandling och introduktion av energieffektiv teknik (avsnitt 5.3), sam-&lt;br&gt;ordning och utveckling av information till mindre och medelstor industri&lt;br&gt;(avsnitt 5.5) samt utvidgning av insatser för energideklarationer, m. m. (av-&lt;br&gt;snitt 5.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar det totala medelsbehovet för teknikupphandlingsstödet till&lt;br&gt;750milj.kr. över en femårsperiod. Medlen bör under femårsperioden an-&lt;br&gt;visas i form av årliga anslag på 150milj. kr. Den stödgivande myndigheten&lt;br&gt;bör, inom den totala medelsramen 750milj, kr., få möjlighet att fritt förde-&lt;br&gt;la sina åtaganden över femårsperioden. Utbetalningarna får dock inte&lt;br&gt;överstiga det belopp som finns tillgängligt på anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelsbehovet för utvidgning av insatserna för energideklarationer,&lt;br&gt;m.m. beräknar jag till 5milj.kr. För informationsinsatser riktade till&lt;br&gt;mindre och medelstor industri beräknar jag medelsbehovet till lOmilj.kr.&lt;br&gt;Dessa medel bör anvisas för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att, inom ramen för de riktlinjer som&lt;br&gt;jag tidigare har förordat, närmare bestämma de stödvillkor som skall gälla&lt;br&gt;för de tre insatsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 165 000000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;H 14. Insatser för ny energiteknik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 370000000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss redovisat mina förslag till riktlinjer för ett stöd till kraftvär-&lt;br&gt;meproduktion med biobränslen. Bidrag bör lämnas för investeringar i&lt;br&gt;anläggningar för kraftvärmeproduktion med biobränslen (avsnitt 7.2) och&lt;br&gt;för att säkerställa en fortsatt användning av biobränslen i befintliga&lt;br&gt;kraftvärmeverk (avsnitt 7.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har även föreslagit stöd för investeringar i vindkraftverk (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.3) och solvärmeanläggningar (avsnitt 8.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar det totala medelsbehovet for stöden till kraftvärmeproduk- Prop. 1990/91: 88&lt;br&gt;tion med biobränslen, vindkraftverk och solvärmeanläggningar till Bilaga 1&lt;br&gt;1 300milj. kr. under en femårsperiod. Medlen bör under perioden anvisas i&lt;br&gt;form av årliga anslag på 260milj.kr. Den stödgivande myndigheten bör,&lt;br&gt;inom den totala medelsramen 1 300 milj, kr., få möjlighet att fritt fördela&lt;br&gt;sina åtaganden över femårsperioden. Utbetalningarna får dock inte över-&lt;br&gt;stiga det belopp som finns tillgängligt på anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss (avsnitt 8.3) redovisat ett förslag till en utvidgad energitek-&lt;br&gt;nikfond. Fonden tillförs för närvarande medel som motsvarar 10 kr. per&lt;br&gt;kubikmeter olja av den allmänna energiskatten på oljeprodukter. Fonden&lt;br&gt;bör även i fortsättningen tillföras dessa medel. Jag beräknar att medelsbe-&lt;br&gt;hovet för stöd ur energiteknikfonden är ytterligare 550milj. kr. under den&lt;br&gt;närmaste femårsperioden. Medlen bör tillföras fonden via ett årligt anslag&lt;br&gt;på 1 lOmilj.kr. per budgetår. Vid ingången av varje budgetår bör dessa&lt;br&gt;medel överföras till riksgäldskontoret för fondering i energiteknikfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att, inom ramen för de riktlinjer jag&lt;br&gt;tidigare har redovisat, närmare bestämma de stödvillkor som skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regering-&lt;br&gt;en föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1991/92 anvisa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett reservationsanslag på 370000000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 24 och 25 §§ lagen (1957:262) om allmän&lt;br&gt;energiskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt utgår icke för inhemska fasta bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt utgår inte heller för elektrisk kraft, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) framställs inom landet av producent, som förfogar över en installerad&lt;br&gt;generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt&lt;br&gt;distribuerar elektrisk kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) till lägre effekt än 50 kilowatt utan avgift levereras av producent eller&lt;br&gt;distributör till någon, som inte står i intressegemenskap med producenten&lt;br&gt;eller distributören,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) framställs eller förbrukas på fartyg eller annat transportmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) nyttiggörs inom rörelse för&lt;br&gt;produktion eller distribution av&lt;br&gt;elektrisk kraft eller bortgår till följd&lt;br&gt;av förluster vid överföring, trans-&lt;br&gt;formering eller omformning hos&lt;br&gt;producent eller distributör,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) förbrukas i en elektrisk panna-&lt;br&gt;för produktion av varmluft, hetvat-&lt;br&gt;ten eller ånga under förutsättning&lt;br&gt;att,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elpannans effekt överstiger en me-&lt;br&gt;gawatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingen oljebaserad produktion av&lt;br&gt;elektrisk kraft förekommer inom&lt;br&gt;landet av energibalansskäl under&lt;br&gt;den tid som pannan utnyttjas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värmebehovet under de tider då&lt;br&gt;en elektrisk panna inte utnyttjas&lt;br&gt;kan tillgodoses på annat sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mätaravläsning sker i början och&lt;br&gt;slutet av den period som skattebefri-&lt;br&gt;elsen avser, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om inköpt kraft, ett sär-&lt;br&gt;skilt av riksskatteverket godkänt av-&lt;br&gt;tal har träffats som innebär att leve-&lt;br&gt;ransen kan avbrytas av leverantö-&lt;br&gt;ren, när så erfordras av kraftsystem-&lt;br&gt;skäl, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) framställs i ett reservkraftsagg-&lt;br&gt;regat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) nyttiggörs inom rörelse för&lt;br&gt;produktion eller distribution av&lt;br&gt;elektrisk kraft eller bortgår till följd&lt;br&gt;av förluster vid överföring, trans-&lt;br&gt;formering eller omformning hos&lt;br&gt;producent eller distributör, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) framställs i ett reservkrafts-&lt;br&gt;aggregat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1984:994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:583.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I deklaration som avser bränslen får avdrag göras för skatt på bränsle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen&lt;br&gt;rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) återtagits i samband med återgång av köp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för bandrift&lt;br&gt;eller därmed likartat ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) förbrukats eller försålts för förbrukning i luftfartyg eller i fartyg, när&lt;br&gt;luftfartyget eller fartyget inte används för fritidsändamål eller annat privat&lt;br&gt;ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts&lt;br&gt;till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energi-&lt;br&gt;alstring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) förbrukats för framställning av bensin eller i bilaga 1 angivet bränsle&lt;br&gt;eller för produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 25 § första stycket d),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) försålts med förlust för den&lt;br&gt;skattskyldige, i den mån förlusten&lt;br&gt;hänför sig till bristande betalning&lt;br&gt;från köpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) förbrukats för produktion av&lt;br&gt;värme vid samtidig produktion av&lt;br&gt;värme och skattepliktig elektrisk&lt;br&gt;kraft i en kraftvärmeanläggning om&lt;br&gt;förbrukaren även är registrerad som&lt;br&gt;skatlskyldig förbrukare enligt lagen&lt;br&gt;(1990:582) om koldioxidskatt och i&lt;br&gt;förekommande fall enligt lagen&lt;br&gt;(1990:587) om svavelskatt för&lt;br&gt;bränslet i fråga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) försålts med förlust för den&lt;br&gt;skattskyldige, i den mån förlusten&lt;br&gt;hänför sig till bristande betalning&lt;br&gt;från köpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får, i den mån avdrag inte har gjorts enligt första stycket f), även&lt;br&gt;göras för kolbränslen som förbrukats eller försålts för förbrukning i me-&lt;br&gt;tallurgiska processer, vari även skall anses ingå den gas- och värmeproduk-&lt;br&gt;tion som sker till följd av sådana processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket h) får&lt;br&gt;göras med belopp som svarar mot&lt;br&gt;så stor del av skatten som förlusten&lt;br&gt;visas utgöra av varans försäljnings-&lt;br&gt;pris. Har sådant avdrag gjorts och&lt;br&gt;inflyter därefter betalning skall re-&lt;br&gt;dovisning åter lämnas för skatten&lt;br&gt;på det bränsle som betalningen av-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket i) får&lt;br&gt;göras med belopp som svarar mot&lt;br&gt;så stor del av skatten som förlusten&lt;br&gt;visas utgöra av varans försäljnings-&lt;br&gt;pris. Har sådant avdrag gjorts och&lt;br&gt;inflyter därefter betalning skall re-&lt;br&gt;dovisning åter lämnas för skatten&lt;br&gt;på det bränsle som betalningen av-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I deklaration som avser elektrisk kraft får avdrag göras för skatt på&lt;br&gt;elektrisk kraft, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:583.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:583.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) förbrukats av eller levererats till kommunikationsföretag för bandrift&lt;br&gt;eller därmed likartat ändamål eller överförts till annat land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energi-&lt;br&gt;alstring eller för användning i omedelbart samband med sådan förbruk-&lt;br&gt;ning eller vid framställning av bensin eller i bilaga 1 angivet skattepliktigt&lt;br&gt;bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige, i den mån förlusten&lt;br&gt;hänför sig till bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad&lt;br&gt;distributör av elektrisk kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) producerats i en kraftvärmeanläggning och förbrukats i egen industri-&lt;br&gt;ell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket c) får göras med belopp som svarar mot så&lt;br&gt;stor del av skatten som förlusten visas utgöra av den elektriska kraftens&lt;br&gt;försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter betalning&lt;br&gt;skall redovisning åter lämnas för skatten på den kraft som betalningen&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får även göras för skatt på bensin eller i bilaga 1 angivet bränsle,&lt;br&gt;som förbrukats vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft i den mån&lt;br&gt;avdrag inte gjorts enligt första stycket d) eller 24 § första stycket g) denna&lt;br&gt;lag eller enligt 7 § 1 mom. första stycket f) lagen (1961:372) om bensin-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får även göras för skatt på&lt;br&gt;bränsle som anges i bilaga 1 och&lt;br&gt;som förbrukats vid produktion av&lt;br&gt;sådan värme som avses i 24 § första&lt;br&gt;stycket h) av den som inte kan med-&lt;br&gt;ges registrering som skattskyldig&lt;br&gt;förbrukare av bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1990:582) om koldioxidskatt skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om bränslen som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket tillämpas 2 § för-&lt;br&gt;sta stycket, 2 a, 6 —8 §§, 10 § andra&lt;br&gt;stycket, 24 §, 25 § tredje stycket,&lt;br&gt;26, &amp;nbsp;27,&amp;nbsp;&amp;nbsp;32 och 33 §§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1957:262) om allmän energiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om bränslen som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket tillämpas 2 § för-&lt;br&gt;sta stycket, 2 a, 6 —8 §§, 10 § andra&lt;br&gt;stycket, 24 § utom första stycket h),&lt;br&gt;25 § tredje stycket, 26, 27, 32 och&lt;br&gt;33 §§ lagen (1957:262) om allmän&lt;br&gt;energiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om varuslag som är skattepliktiga enligt 1 § andra stycket tilläm-&lt;br&gt;pas lagen (1961:372) om bensinskatt utom 1 § och 2§ första och andra&lt;br&gt;styckena. Bestämmelserna om bensin i nämnda lag gäller de varuslag som&lt;br&gt;är skattepliktiga enligt 1 § andra stycket denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Energiutredningar åren 1989 och 1990 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°p-1990/91:88&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningar av föjande utredningar och sammanställningar av re-&lt;br&gt;missinstansernas synpunkter på dessa har publicerats i departementspro-&lt;br&gt;memorian (Ds 1991:4) Energiutredningar åren 1989 och 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Ett miljöanpassat energisystem. Statens naturvårdsverk och statens&lt;br&gt;energiverk, december 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Elmarknadsrapport 1990. Statens energiverk, april 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Reaktoravveckling 1995/96, Konsekvenser och samhällsekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader. Statens energiverk, februari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Den elintensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen. Betänkande&lt;br&gt;(SOU 1990:21) från EL 90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftverken. Statens&lt;br&gt;strålskyddsinstitut och statens kärnkraftinspektion, januari 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Kärnkraftsavveckling — kompetens och sysselsättning. Betänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1990:40) av arbetsgruppen för kompetens- och sysselsättningsfrå-&lt;br&gt;gor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Effektivare elanvändning — problem, potential, program. Statens ener-&lt;br&gt;giverk, april 1990. Informations- och utbildningsbehov rörande el- och&lt;br&gt;energihushållning. Statens energiverk, april 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Elvärme och boendekostnader. Boverket och statens energiverk, mars&lt;br&gt;1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Konvertering av elvärmda hus. Statens energiverk, mars 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Pågående aktiviteter för effektivare elanvändning. Statens energiverk,&lt;br&gt;mars 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Elanvändningsrådets rapport samt utvärdering av teknikupphandlings-&lt;br&gt;stödet. Statens energiverk, maj 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Elanvändningsrådets rapport. Statens energiverk, oktober 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Stödformer för energiteknisk utveckling. Energiforskningsnämnden,&lt;br&gt;juni 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Rapport från arbetsgruppen för etanolproduktion, juni 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Fjärrvärmens ekonomiska situation. Statens energiverk, oktober 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hellström&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anmälan till proposition om energipolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Stöd till etanolframställning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För åkerareal som används för odling av grödor som&lt;br&gt;används i anläggning för etanolframställning kan omställningsstöd&lt;br&gt;lämnas direkt till etanolanläggningen. Stödet skall motsvara det&lt;br&gt;omställningsstöd som odlaren skulle ha fått enligt bestämmelserna&lt;br&gt;för omställningsstödet för den areal som odlaren ställer om. Stödet&lt;br&gt;får motsvara högst omställningsstödet för 100000 ha. Odlingen&lt;br&gt;skall ske på kontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagen beslutade i juni 1990 om en ny&lt;br&gt;livsmedelspolitik. Beslutet innebär en övergång till ett mer marknadsinrik-&lt;br&gt;tat system. Jordbruket skall endast ersättas för efterfrågade varor och&lt;br&gt;tjänster och jordbruksproduktionen skall i princip vara underkastad sam-&lt;br&gt;ma villkor som andra näringar. Beslutet innebär att prisstödets roll som&lt;br&gt;livsmedelspolitiskt medel tonas ned. För att bibehålla en god livsmedels-&lt;br&gt;beredskap, värna om miljön och bidra till en regional fördelning av syssel-&lt;br&gt;sättning och välfärd förstärks i stället de riktade åtgärderna för att nå dessa&lt;br&gt;mål. Den interna regleringen — inkl, den kollektiva exportfmansieringen&lt;br&gt;— avvecklas med början den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta anpassningen till en avreglerad inhemsk marknad&lt;br&gt;vidtas under en femårsperiod en rad övergångsåtgärder. Bl. a. utgår det&lt;br&gt;under budgetåren 1991/92 — 1993/94 ett omställningsstöd för åkermark&lt;br&gt;som varaktigt tas ur produktion och överförs till annan användning än&lt;br&gt;livsmedelsproduktion. Stödet uppgår under de tre åren till i genomsnitt&lt;br&gt;9000 kr., 6000 kr. resp. 4000 kr. per ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med beslutet om en ny livsmedelspolitik uttalade riksdagen&lt;br&gt;att skapandet av varaktiga marknader för biobränslen är av grundläggande&lt;br&gt;betydelse för att omställningsarbetet skall bli framgångsrikt och för att&lt;br&gt;jordbruket skall kunna medverka i produktionen av miljövänliga energi-&lt;br&gt;former. Riksdagen uttalade vidare att etanolproduktion är av särskilt&lt;br&gt;intresse i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagsbeslutet lämnas omställningsstöd även för odling&lt;br&gt;av ettåriga energigrödor, under förutsättning att odlingen sker på kontrakt.&lt;br&gt;Kontraktsproduktion av spannmål och andra grödor för etanolproduktion&lt;br&gt;berättigar således till omställningsstöd. Produktionen som sådan kräver&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock ingen egentlig omställning, medan däremot stora investeringar krävs Prop. 1990/91: 88&lt;br&gt;i de anläggningar där etanolframställningen sker. Spannmålsodlaren fort- Bilaga 2&lt;br&gt;sätter i praktiken med samma produktion som tidigare. Om spannmålen&lt;br&gt;används för etanolframställning undandras emellertid arealen från livsme-&lt;br&gt;delsproduktion på ett varaktigt sätt, vilket är det grundläggande kravet för&lt;br&gt;omställningsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra etanolproduktion inom ramen för jordbrukets om-&lt;br&gt;ställning anser jag att omställningsstödet skall kunna utbetalas direkt till&lt;br&gt;etanolanläggningen. Detta förutsätter givetvis att inget omställningsstöd&lt;br&gt;lämnas till odlaren för den areal som ställs om på detta sätt. Samma villkor&lt;br&gt;som för omställningsstödet skall gälla i dessa fall. Exempelvis skall om-&lt;br&gt;ställd areal tas ur produktion fr. o. m. det år då omställningsstöd lämnas&lt;br&gt;och vara varaktigt omställd vid omställningsperiodens slut den 30 juni&lt;br&gt;1996. Om etanolanläggningen inte kommer till stånd under denna period&lt;br&gt;skall stödet betalas tillbaka. Om odlaren i denna situation, på annat sätt,&lt;br&gt;varaktigt ställer om kontrakterad areal bör stödet utgå direkt till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till etanolanläggningen skall motsvara det omställningsstöd som&lt;br&gt;odlaren skulle ha fått enligt bestämmelserna för omställningsstöd för den&lt;br&gt;areal han ställer om. Detta innebär att stödet per hektar är olika stort i&lt;br&gt;olika delar av landet och större ju tidigare omställningen sker. Stödet som&lt;br&gt;lämnas direkt till etanolanläggningar får totalt motsvara högst omställ-&lt;br&gt;ningsstödet för 100000 ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spannmålsareal för etanolproduktion skall kontrakteras. Detta innebär&lt;br&gt;alltså att etanolanläggning för att erhålla stöd måste uppvisa kontrakt.&lt;br&gt;Stödet uppgår till aktuellt omställningsstöd för den kontrakterade arealen.&lt;br&gt;Kontrakterad areal får inte användas för livsmedelsproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kontrakten skall framgå när arealen tas ur livsmedelsproduktion. För&lt;br&gt;att få det högsta omställningsstödet som lämnas under budgetåret 1991/92&lt;br&gt;måste alltså arealen tas ur produktion detta budgetår. Vidare skall av&lt;br&gt;kontrakten framgå de uppgifter i övrigt som lantbruksstyrelsen behöver för&lt;br&gt;sin prövning samt att odlaren är skyldig att uppfylla samma villkor för&lt;br&gt;kontrakterad areal som om denne hade erhållit omställningsstöd. Stödet&lt;br&gt;betalas ut när kontrakten behandlats av lantbruksstyrelsen. Odlaren skall&lt;br&gt;anmäla till lantbruksnämnden att arealen har kontrakterats för etanolpro-&lt;br&gt;duktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåren 1990/91 — 1992/93 utbetalas ett inkomststöd som&lt;br&gt;baseras på arealen som odlas med reglerade grödor. Inkomststöd betalas&lt;br&gt;dock inte för areal för vilken omställningsstöd erhålls. Inkomststöd skall&lt;br&gt;således inte heller lämnas för areal som på detta sätt kontrakterats för&lt;br&gt;etanolproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningsstödet bör under de nu givna förutsättningarna lämnas&lt;br&gt;direkt till tillverkaren av etanol. Det bör dock stå parterna i kontrakten&lt;br&gt;fritt att fördela stödet så att en del kan tillfalla odlaren. Det är även i övrigt&lt;br&gt;upp till parterna att avgöra övriga villkor än de jag här berört. Även andra&lt;br&gt;bedömningar är en sak för eventuella intressenter, dvs. om produktion&lt;br&gt;skall startas med hänsyn till marknadsbedömningar m.m., var eventuella&lt;br&gt;fabriker skall lokaliseras, osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att omställningsstödet skall få användas på sätt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;här angivits bör vara att sammanhängande handelspolitiska konsekvenser Prop. 1990/91: 88&lt;br&gt;först har klarats ut. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den överenskommelse om stöd till etanolframställning som träffats&lt;br&gt;mellan socialdemokraterna, folkpartiet liberalerna och centerpartiet bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att godkänna vad jag förordat om omställningsstöd till etanolfram-&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till etanolframställning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningsstöd kan ges direkt till anläggning för etanolframställning Bilaga 2.1&lt;br&gt;enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Stödet motsvarar det omställningsstöd som odlaren skulle ha fått enligt&lt;br&gt;bestämmelserna för omställningsstödet för den areal han ställer om.&lt;br&gt;Stödet får motsvara högst omställningsstödet för 100000 ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Spannmålsareal för etanolproduktion skall kontrakteras. Av kontraktet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall framgå när arealen tas ur livsmedelsproduktion. Vidare skall fram-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gå de uppgifter i övrigt som lantbruksstyrelsen behöver för sin pröv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning. Stödet betalas ut när kontrakten behandlats av lantbruksstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Det står parterna i kontraktet fritt att fördela stödet så att en del kan&lt;br&gt;tillfalla odlaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Inkomststöd resp, omställningsstöd utgår inte i övrigt för kontrakterad&lt;br&gt;areal. Odlaren skall därför anmäla till lantbruksnämnden att arealen&lt;br&gt;kontrakterats för etanolproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Stödet betalas tillbaka om anläggningen inte kommer till stånd under&lt;br&gt;omställningsperioden. Om odlaren i denna situation på annat sätt var-&lt;br&gt;aktigt ställer om kontrakterad areal utgår stödet direkt till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— En förutsättning för att omställningsstödet skall få användas för eta-&lt;br&gt;nolproduktion på sätt som här har angivits är att sammanhängande&lt;br&gt;eventuella handelspolitiska konsekvenser först har klarats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition.......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ...........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991 .&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 14 februari 1991 (industridepartementet)......... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riktlinjer för energipolitiken ............................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Energipolitiska utgångspunkter.......................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Åtgärder för ny kraftproduktion m.m.................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Vägar till bättre energihushållning ....................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 En strategi för minskad klimatpåverkan .................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 Vissa kärnsäkerhetsfrågor .............................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Vissa miljöfrågor.......................................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Inledning............................................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Den miljöpolitiska propositionen........................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Ekonomiska styrmedel på energiområdet................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Ett miljöanpassat energisystem.......................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Elförsörjningen ........................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Energibalansen........................................ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Användningen av el.................................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Elproduktion ......................................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Elprisutvecklingen..................................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Den elintensiva industrins konkurrenskraft ............... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Uppvärmning av bostäder och lokaler.................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 Elmarknadens internationalisering....................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Kärnsäkerhetsfrågorm.m.................................. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Säkerhet och strålskydd ................................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Vissa ansvarsfrågor.................................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Kompetensfrågor...................................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Kärnavfallskostnader .................................. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Program för effektivare energianvändning.................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Utgångspunkter....................................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Programmet i huvuddrag............................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Stöd till upphandling och introduktion av energieffektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teknik................................................ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Bakgrund ....................................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Utformning av stödet............................. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Demonstration av energieffektiv teknik i lokaler och bostäder 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Energieffektivisering inom industrin ..................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Energideklarationer, normer m. m........................ 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Information och samordning............................ 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 Forskning och utveckling rörande effektiv energianvändning .&amp;nbsp;&amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Åtgärder för att främja kraftvärme, m. m...................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Inledning............................................. 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Beskattning av kraftvärme.............................. 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Beskattning av el i avkopplingsbara&amp;nbsp;elpannor.............. 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Stöd till kraftvärmeproduktion med biobränslen............... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Bakgrund............................................. 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Investeringsstöd....................................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Åtgärder for att förbättra konkurrenskraften för befintliga&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91.88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggningar.......................................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Medelsbehov m. m..................................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Utveckling och introduktion av ny energiteknik ............... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Inledning............................................. 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Särskilda insatser för utveckling av biobränsleteknik ....... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 En utvidgad energiteknikfond........................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.1 Bakgrund ....................................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.2 Inriktning av stödet .............................. 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.3 Utformning av stödet, m. m........................ 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.4 Ansvar för stödgivningen.......................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.5 Medelsbehov och finansiering ..................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Stöd till utveckling och introduktion av vindkraft.......... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.1 Inledning ....................................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.2 Insatser för utveckling av storskalig vindkraft........ 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4.3 Stöd till investeringar i vindkraftverk............... 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 Stöd till investeringar i solvärmeanläggningar ............. 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.1 Bakgrund ....................................... 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5.2 Utformning av stödet, medelsbehov m.m............ 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Upprättade lagförslag...................................... 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Hemställan............................................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1991/92 .................... 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.1 Propositionens lagförslag........................... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1.2 Energiutredningar åren 1989 och 1990 ............... 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 14 februari 1991 (jordbruksdepartementet) ....... 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till etanolframställning ........................ 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2.1 Stöd till etanolframställning ........................ 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SkU26</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat i fråga om energipolitiken (avsnitt 1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat i fråga om energipolitiken (avsnitt 1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat i fråga om stöd till upphandling och introduktion av energieffektiv teknik (avsnitt 5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat i fråga om stöd till upphandling och introduktion av energieffektiv teknik (avsnitt 5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat i fråga om stöd till demonstration av energieffektiv teknik i lokaler och bostäder (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat i fråga om stöd till demonstration av energieffektiv teknik i lokaler och bostäder (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat i fråga om stöd till demonstrations- och pilotanläggningar inom industrin (avsnitt 5.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat i fråga om stöd till demonstrations- och pilotanläggningar inom industrin (avsnitt 5.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat i fråga om stöd till kraftvärmeproduktion med biobränslen (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat i fråga om stöd till kraftvärmeproduktion med biobränslen (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat i fråga om stöd ur energiteknikfonden (avsnitt 8.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat i fråga om stöd ur energiteknikfonden (avsnitt 8.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat i fråga om stöd till investeringar i vindkraftverk (avsnitt 8.4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat i fråga om stöd till investeringar i vindkraftverk (avsnitt 8.4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat i fråga om stöd till solvärmeanläggningar (avsnitt 8.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat i fråga om stöd till solvärmeanläggningar (avsnitt 8.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för energiforskningens inriktning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner riktlinjerna för energiforskningens inriktning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden om 260 000 000 kr. för budgetåret 1992/93, 230 000 000 kr. för budgetåret 1993/94, 190 000 000 kr. för budgetåret 1994/95, 150 000 000 kr. för budgetåret 1995/96, 100 000 000 kr. för budgetåret 1996/97 samt 50 000 000 kr. för budgetåret 1997/98</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1991/92 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden om 260 000 000 kr. för budgetåret 1992/93, 230 000 000 kr. för budgetåret 1993/94, 190 000 000 kr. för budgetåret 1994/95, 150 000 000 kr. för budgetåret 1995/96, 100 000 000 kr. för budgetåret 1996/97 samt 50 000 000 kr. för budgetåret 1997/98</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Energiforskning för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 355 672 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Energiforskning för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 355 672 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 165 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 165 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 370 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 370 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om omställningsstöd till etanolframställning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om omställningsstöd till etanolframställning.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-02-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-02-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-02-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-03-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:08:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0388</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:08:38</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0388</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__88.pdf</filnamn>
<filstorlek>3780056</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om energipolitiken</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9B637658-550F-4FDA-82AA-04C868116B0E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:NU40</uppgift>
<ref_dok_id>GE01NU40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Energipolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:SkU26</uppgift>
<ref_dok_id>GE01SkU26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Energiskatter</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N66</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N66</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N67</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N67</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N68</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N68</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N69</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N69</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N70</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N70</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N71</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N71</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N72</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N72</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N73</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N73</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N74</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N74</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N75</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N75</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N76</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N76</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N77</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N77</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N78</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N78</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N79</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N79</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N80</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N80</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N81</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N81</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N82</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N82</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N83</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N83</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N84</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N84</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N85</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N85</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N86</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N86</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N87</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N87</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N88</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N88</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N89</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N89</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N90</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N90</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N91</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N91</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N92</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N92</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N93</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N93</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders G Högmark  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N70</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N70</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders G Högmark  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Arne Kjörnsberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N90</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N90</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Arne Kjörnsberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt-Ola Ryttar  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt-Ola Ryttar  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Andersson  och Marianne Andersson i Vårgårda  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N82</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N82</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Andersson  och Marianne Andersson i Vårgårda  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Rosqvist  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N85</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N85</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Rosqvist  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Rosqvist  och Nils T Svensson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N84</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N84</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Rosqvist  och Nils T Svensson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N91</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N91</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Börje Hörnlund  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N71</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N71</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Börje Hörnlund  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N88</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N88</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Schörling  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N68</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N68</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Schörling  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Isa Halvarsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N92</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N92</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Isa Halvarsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ivar Franzén  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N75</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N75</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ivar Franzén  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ivar Franzén  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N76</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N76</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ivar Franzén  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Hyttring  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N83</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N83</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Hyttring  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kaj Nilsson  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N67</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N67</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kaj Nilsson  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Starrin  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N87</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N87</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Starrin  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Wegestål  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N77</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N77</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Wegestål  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Ericsson  och Karin Starrin  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Ericsson  och Karin Starrin  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Krister Skånberg  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N78</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N78</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Krister Skånberg  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Krister Skånberg  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N79</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N79</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Krister Skånberg  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Krister Skånberg  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N80</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N80</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Krister Skånberg  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Krister Skånberg  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N81</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N81</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Krister Skånberg  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Krister Skånberg  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N93</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N93</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Krister Skånberg  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N74</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N74</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Magnus Persson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N89</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N89</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Magnus Persson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per-Ola Eriksson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N69</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N69</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per-Ola Eriksson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roland Larsson  och Kersti Johansson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roland Larsson  och Kersti Johansson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf L Nilson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N72</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N72</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf L Nilson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf L Nilson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N73</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N73</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf L Nilson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Östlund  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N66</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N66</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Östlund  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Selberg  och Iréne Vestlund  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:88&lt;br/&gt;
Energipolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N86</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N86</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:88 Energipolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Selberg  och Iréne Vestlund  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>