<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2223628</hangar_id>
 <dok_id>GE0385</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>85</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:85</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>85</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-02-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:39:54</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:03:10</publicerad>
 <titel>Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0385/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0385</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0385</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h2&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1990/91: 85&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Växa med kunskaper&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen Prop.&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0385/prop_199091__85-1.png" style="width:33pt;height:36pt;"/&gt;
&lt;h4&gt;1990/91: 85&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade ut-&lt;br&gt;drag ur regeringsprotokollet den 14 februari 1991 för de åtgärder och de&lt;br&gt;ändamål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Propositionen utgår från att utbildningen i gymnasieskolan och vuxen-&lt;br&gt;utbildningen skall läggas upp i ett perspektiv av livslångt lärande. An-&lt;br&gt;svarsfördelningen mellan skolformerna preciseras samtidigt som sam-&lt;br&gt;verkansmöjligheterna underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gymnasieskolan skall alla ungdomar mellan 16 och 20 år erbjudas&lt;br&gt;utbildning. Utrymmet för både personliga val och lokal profilering ökar&lt;br&gt;väsentligt. Utbildningen i gymnasieskolan skall i framtiden organiseras i&lt;br&gt;16 treåriga nationella program riktade mot olika områden. Efter ett för-&lt;br&gt;sta, gemensamt år kan de delas i grenar, som kan vara nationella eller&lt;br&gt;lokala. Därutöver skall ungdomarna av sina hemkommuner erbjudas&lt;br&gt;individuella program komponerade efter deras personliga behov och de&lt;br&gt;lokala förutsättningar som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i gymnasieskolan skall motsvara de krav som ett inter-&lt;br&gt;nationellt präglat samhälle ställer. Miljökunskapen förstärks i alla pro-&lt;br&gt;gram. Elevernas eget inflytande över sin utbildning betonas. Genom att&lt;br&gt;alla nationella program blir treåriga höjs kvalitén radikalt på yrkesut-&lt;br&gt;bildningen. Denna skall delvis förläggas till arbetsplatser inom såväl of-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fentlig som privat verksamhet. Alla nationella program innehåller en&lt;br&gt;gemensam kärna av ämnen och verksamheter som skall vara obligatoris-&lt;br&gt;ka för alla. Denna gemensamma del upptar ca 30 procent av undervis-&lt;br&gt;ningstiden. Därutöver förekommer karaktärsämnen för de olika pro-&lt;br&gt;grammen liksom utrymme för personliga val. Timplanerna konstrueras&lt;br&gt;om och får en ny funktion - nämligen att ange den minsta tid som varje&lt;br&gt;elev skall garanteras undervisning i olika ämnen. Timplanerna lämnar&lt;br&gt;stor frihet för kommuner och landsting att utforma sin gymnasieskola&lt;br&gt;utan statlig detaljreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas skyldigheter att erbjuda alla ungdomar en gymnasie-&lt;br&gt;utbildning på nationella och individuella program läggs fast och precise-&lt;br&gt;ras i lag. Även elevernas rättigheter i dessa avseenden lagfästs liksom de-&lt;br&gt;ras rätt till medinflytande. Skyldigheten att betala interkommunal er-&lt;br&gt;sättning regleras liksom ansvarsfördelningen mellan primärkommuner&lt;br&gt;och landstingskommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasiereformen skall genomföras under en fyraårsperiod. Ett&lt;br&gt;kursplanearbete skall bedrivas så att nya kursplaner tas fram successivt&lt;br&gt;och senast den 1 juli 1992. De skall utformas så att gymnasieskolan ut-&lt;br&gt;vecklas till en kursutformad skolform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting skall planera inrättandet av de nationella&lt;br&gt;programmen så att alla ungdomar i landet erbjuds dessa inför läsåret&lt;br&gt;1995/96. De nya programmen får inrättas inför läsåret 1992/93. Under&lt;br&gt;åren 1992/93 t.o.m. 1997/98 utgår en statlig genomföranderesurs bl.a. till&lt;br&gt;komplettering av utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformen beräknas kosta 1,8 miljarder kronor. Finansieringen av re-&lt;br&gt;formen skall vara ett gemensamt åtagande för stat, kommun och arbets-&lt;br&gt;liv. De statliga besparingar, som finansierar reformen, uppgår till 430&lt;br&gt;milj.kr. Kommunernas bidrag till finansieringen tas ut genom ett ratio-&lt;br&gt;naliseringskrav på hela sektorsbidraget och beräknas till drygt 600&lt;br&gt;milj.kr. Arbetslivets bidrag uppgår till ca 750 milj.kr och tas ut genom&lt;br&gt;en omfördelning inom arbetsgivaravgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen betonas de möjligheter till en ökad samverkan mel-&lt;br&gt;lan i första hand gymnasieskolan och komvux, men också med andra&lt;br&gt;utbildningsanordnare, som en friare resurstilldelning och en flexiblare&lt;br&gt;studieorganisation nu öppnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen föreslås att det offentliga skolväsendet för vuxna i&lt;br&gt;fortsättningen skall omfatta komvux, särvux och grundläggande under-&lt;br&gt;visning i svenska för invandrare (sfi).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande grundvux och etapp I i komvux (grundskolenivån) er-&lt;br&gt;sätts av en ny grundläggande vuxenutbildning. Alla vuxna, som saknar&lt;br&gt;grundläggande kunskaper, skall ha rätt att gå i den nya utbildningen.&lt;br&gt;Den blir en skyldighet för landets kommuner att erbjuda, antingen i&lt;br&gt;egen regi eller genom avtal med någon annan utbildningsanordnare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrare, som inte har fått utbildning i svenska som nyanlända, får&lt;br&gt;rätt att läsa svenska som andraspråk i komvux. Även här blir det en&lt;br&gt;skyldighet för kommunerna att erbjuda sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komvux skall kunna erbjuda gymnasial utbildning i samma utsträck-&lt;br&gt;ning som gymnasieskolan, med undantag av estetiska ämnen. Komvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall härutöver erbjuda påbyggnadsutbildningar. Dessa skall ge vuxna&lt;br&gt;en sådan utbildning som leder till en högre kompetens i yrket eller till&lt;br&gt;ett nytt yrke, Påbyggnadsutbildningarna ersätter nuvarande yrkesinrikta-&lt;br&gt;de utbildningar i komvux och vissa specialkurser i gymnasieskolan.&lt;br&gt;Teknikerutbildningen i gymnasieskolan överförs också till påbyggnads-&lt;br&gt;utbildningen i komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning och påbygg-&lt;br&gt;nadsutbildning och skall sträva efter att anordna utbildning i den ut-&lt;br&gt;sträckning som motiveras av behov och efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux utvidgas till att också omfatta utbildning på träningsskoleni-&lt;br&gt;vå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolor för vuxna avvecklas med början den I juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning med syfte att utveckla distansutbildningen aviseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen vad gäller grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vux-&lt;br&gt;enutbildning och påbyggnadsutbildning föreslås träda i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1992. Den nya grundläggande kursen i svenska för invandrare i komvux&lt;br&gt;skall finnas från den I juli 1991. Särvux utvidgas fr .o.m. den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i fraga om skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de/s att 3 kap. 18 och 19 a §§, 5 kap. samt punkterna 4 och 5 över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till lagen (1990:1477) om ändring i skollagen skall&lt;br&gt;upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 11 och 12 kap. skall betecknas 14 respektive 15&lt;br&gt;kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 8 och 10 §§ samt nya 15 kap. 2 och 10 §§ skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya kapitel, 5 och 11-13 kap., av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 kap. Allmänna föreskrifter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vuxna anordnar det allmän-&lt;br&gt;na utbildning i form av grund-&lt;br&gt;utbildning för vuxna (grundvux)&lt;br&gt;och kommunal vuxenutbildning&lt;br&gt;(komvux) samt vuxenutbildning&lt;br&gt;för psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;(särvux).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Crundvux, komvux och särvux&lt;br&gt;bildar det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;för vuxna. Dessutom finns särskil-&lt;br&gt;da utbildningsformer som anord-&lt;br&gt;nas av det allmänna som komplet-&lt;br&gt;tering till vuxenutbildningen inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet för&lt;br&gt;vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är huvudmän för&lt;br&gt;grundvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landstingskom-&lt;br&gt;muner är huvudmän för komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommuner och i vissa&lt;br&gt;fall kommuner är huvudmän för&lt;br&gt;särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vuxna anordnar det allmän-&lt;br&gt;na utbildning i form av kommu-&lt;br&gt;nal vuxenutbildning (komvux),&lt;br&gt;vuxenutbildning för psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda (särvux) och&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare&lt;br&gt;(sfi)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komvux, särvux och sfi bildar&lt;br&gt;del offentliga skolväsendet för&lt;br&gt;vuxna. Dessutom finns särskilda&lt;br&gt;utbildningsformer som anordnas&lt;br&gt;av det allmänna som komplette-&lt;br&gt;ring till vuxenutbildningen inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet för&lt;br&gt;vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landstingskom-&lt;br&gt;muner är huvudmän för komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingskommuner och i vissa&lt;br&gt;fall kommuner är huvudmän för&lt;br&gt;särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 19 a § 1990:294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 5 a § 1990:294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 7 § 1990:294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 12 a § 1990:294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 14 a § 1990:294.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1477.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1477.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är huvudmän för&lt;br&gt;sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ detta kapitel ges föreskrifter om&lt;br&gt;sådan utbildning inom del offentliga&lt;br&gt;skolväsendet för barn och ungdom&lt;br&gt;som är avsedd alt påbörjas av ung-&lt;br&gt;domar efter avslutad grundskoleut-&lt;br&gt;bildning eller motsvarande fram till&lt;br&gt;och med del första kalenderhalvåret&lt;br&gt;del år de fyller tjugo år. Denna ut-&lt;br&gt;bildning bildar gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;gäller endast ungdomar som är bo-&lt;br&gt;satta i landet, om inte regeringen fö-&lt;br&gt;reskriver annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha inflytande över&lt;br&gt;hur deras utbildning utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i gymnasieskolan&lt;br&gt;skall utgöras dels av utbildning på&lt;br&gt;nationella program, som omfattar&lt;br&gt;tre årskurser, dels av utbildning på&lt;br&gt;individuella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de nationella programmen&lt;br&gt;kan finnas olika grenar. Grenarna&lt;br&gt;kan vara nationellt eller lokalt fast-&lt;br&gt;ställda. Regeringen får meddela när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om grenarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella programmen skall&lt;br&gt;vara grund för fortsatt utbildning&lt;br&gt;på högskolenivå och för yrkesverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka de nationella programmen&lt;br&gt;är framgår av bilaga I. Vissa be-&lt;br&gt;stämmelser om utbildningens om-&lt;br&gt;fattning på de nationella program-&lt;br&gt;men (timplaner) framgår av bila-&lt;br&gt;ga 2. Ytterligare föreskrifter om tim-&lt;br&gt;planer får meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall informera&lt;br&gt;om de nationella programmen och&lt;br&gt;om möjligheterna att få utbildning&lt;br&gt;på individuella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudande om utbildning på de&lt;br&gt;nationella programmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda utbildning på nationella pro-&lt;br&gt;gram för samtliga de ungdomar i&lt;br&gt;kommunen som avses i 1 § förutsatt&lt;br&gt;att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har slutfört sista årskursen i&lt;br&gt;grundskolan eller motsvarande och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte tidigare har gått igenom&lt;br&gt;utbildning på ett nationellt program&lt;br&gt;eller likvärdig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall omfatta ett all-&lt;br&gt;sidigt urval av nationella program.&lt;br&gt;Antalet platser på de olika program-&lt;br&gt;men och deras grenar skall anpassas&lt;br&gt;med hänsyn till elevernas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall avse utbildning&lt;br&gt;som anordnas inom kommunen el-&lt;br&gt;ler i en annan kommun eller lands-&lt;br&gt;tingskommun i enlighet med sam-&lt;br&gt;verkansavtal. Två eller flera kom-&lt;br&gt;muner som gemensamt erbjuder en&lt;br&gt;utbildning på ett nationellt program&lt;br&gt;bildar ett samverkansområde för&lt;br&gt;den utbildningen. Kommuner som&lt;br&gt;har slutit samverkansavtal med en&lt;br&gt;landstingskommun om en viss ut-&lt;br&gt;bildning bildar ett samverkansområ-&lt;br&gt;de för den utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommunerna får an-&lt;br&gt;ordna utbildning endast på sådana&lt;br&gt;nationella program som avser natur-&lt;br&gt;bruk och omvårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en landstingskommun anord-&lt;br&gt;nar sådan utbildning som avses i&lt;br&gt;första stycket, får kommuner som&lt;br&gt;ingår i landstingskommunen inte&lt;br&gt;anordna samma utbildning utan&lt;br&gt;överenskommelse med landstings-&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svårt rörelsehindrade ungdo-&lt;br&gt;mar får de kommuner som regering-&lt;br&gt;en bestämmer i sin gymnasieskola&lt;br&gt;anordna speciellt anpassad utbild-&lt;br&gt;ning (gymnasieskola med Rh-&lt;br&gt;anpassad utbildning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om Rh-&lt;br&gt;anpassad utbildning finns i&lt;br&gt;27-32 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagande av sökande till de na-&lt;br&gt;tionella programmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av sin hemkommun&lt;br&gt;skall erbjudas gymnasieutbildning&lt;br&gt;på ett nationellt program enligt 5 §&lt;br&gt;första stycket är behörig sökande till&lt;br&gt;en sådan utbildning var som helst i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av behöriga sökande till de na-&lt;br&gt;tionella program som anordnas i en&lt;br&gt;kommun eller för ett samverkans-&lt;br&gt;område skall i första hand tas emot&lt;br&gt;de som är hemmahörande i den&lt;br&gt;kommun som anordnar utbildning-&lt;br&gt;en och de som är hemmahörande i&lt;br&gt;en kommun som tillhör samver-&lt;br&gt;kansområdet för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sådana sökande som avses i&lt;br&gt;andra stycket skall jämställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de som med hänsyn till sina&lt;br&gt;personliga förhållanden har särskil-&lt;br&gt;da skäl att fä gå i den gymnasiesko-&lt;br&gt;la dit de har sökl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de som är hemmahörande i en&lt;br&gt;kommun som inte erbjuder det sök-&lt;br&gt;ta programmet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de som har sökt till gymnasie-&lt;br&gt;skolan ifråga under åberopande av&lt;br&gt;att där, inom det sökta programmet,&lt;br&gt;anordnas en gren som inte erbjuds&lt;br&gt;av hemkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för vissa utbild-&lt;br&gt;ningar fastställa det område från vil-&lt;br&gt;ket sökanden i första hand skall tas&lt;br&gt;emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en kommun eller en lands-&lt;br&gt;tingskommun tar emot en sökande&lt;br&gt;som inte är hemmahörande i kom-&lt;br&gt;munen eller i samverkansområdet&lt;br&gt;för utbildningen skall yttrande in-&lt;br&gt;hämtas från sökandens hemkom-&lt;br&gt;mun. Yttrande behöver dock inte&lt;br&gt;inhämtas, om det med hänsyn till ti-&lt;br&gt;digare yttrande är onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för utbildningen i den&lt;br&gt;anordnande kommunen eller lands-&lt;br&gt;tingskommunen beslutar om någon&lt;br&gt;sökande inte skall las emot därför&lt;br&gt;att han inte är behörig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för utbildningen beslu-&lt;br&gt;tar också om mottagande av en sö-&lt;br&gt;kande som inte är hemmahörande i&lt;br&gt;kommunen eller samverkansområ-&lt;br&gt;det för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut enligt första och&lt;br&gt;andra styckena får överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten av sökanden. Länsrättens&lt;br&gt;beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om all tas in på ett&lt;br&gt;nationellt program skall skickas ull&lt;br&gt;styrelsen för utbildningen i den sö-&lt;br&gt;kandes hemkommun. Om ansökan&lt;br&gt;avser ett nationellt program som an-&lt;br&gt;ordnas av en annan kommun eller&lt;br&gt;av en landstingskommun, skall sty-&lt;br&gt;relsen omedelbart sända ansökan vi-&lt;br&gt;dare till styrelsen för utbildningen&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudande om utbildning på indi-&lt;br&gt;viduella program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att er-&lt;br&gt;bjuda gymnasieutbildning i form av&lt;br&gt;individuella program för de ungdo-&lt;br&gt;mar i kommunen som avses i 1 §&lt;br&gt;och som inte har tagits in på något&lt;br&gt;nationellt program. I fråga om ele-&lt;br&gt;ver från särskolan gäller dock sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett individuellt program bör mot-&lt;br&gt;svara ett nationellt program eller&lt;br&gt;syfta till att stimulera eleven att se-&lt;br&gt;nare gå över på ett sådant program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen på ett individuellt&lt;br&gt;program skall följa en plan, som&lt;br&gt;skall fastställas av styrelsen för ut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att vissa&lt;br&gt;utbildningar skall utgöra indivi-&lt;br&gt;duella program som står öppna för&lt;br&gt;sökande från hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intagning av elever&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för utbildningen ansva-&lt;br&gt;rar för intagningen till de olika ut-&lt;br&gt;bildningar som anordnas inom&lt;br&gt;kommunen eller landstingskommu-&lt;br&gt;nen, om inte annat följer av före-&lt;br&gt;skrifter av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intagningsorganisationen får vara&lt;br&gt;gemensam med en annan kommun&lt;br&gt;och gemensam för gymnasieskolan&lt;br&gt;och gymnasial vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om urval mellan be-&lt;br&gt;höriga sökande meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om intagning får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevernas rätt att fullfölja sin utbild-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tagits in på ett na-&lt;br&gt;tionellt program i gymnasieskolan&lt;br&gt;och påbörjat det, har rätt att fullföl-&lt;br&gt;ja sin utbildning på del programmet&lt;br&gt;i kommunen eller inom sam-&lt;br&gt;verkansområdet eller, om utbild-&lt;br&gt;ningen har en landstingskommun&lt;br&gt;som huvudman, inom det lands-&lt;br&gt;tingsområdet. Detta gäller även om&lt;br&gt;de förhållanden som låg till grund&lt;br&gt;för mottagandet ändras under stu-&lt;br&gt;dietiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev, som har tagits in pä ett&lt;br&gt;nationellt program eller på en viss&lt;br&gt;gren inom ett sådant program och&lt;br&gt;påbörjat utbildningen men som där-&lt;br&gt;efter flyttar från kommunen eller&lt;br&gt;samverkansområdet för utbild-&lt;br&gt;ningen, har rätt att fullfölja utbild-&lt;br&gt;ningen på det påbörjade program-&lt;br&gt;met eller grenen där den nya hem-&lt;br&gt;kommunen erbjuder sådan utbild-&lt;br&gt;ning. Erbjuder den nya hemkommu-&lt;br&gt;nen inte programmet eller grenen&lt;br&gt;har eleven rätt att efter eget val full-&lt;br&gt;följa sin utbildning i en annan kom-&lt;br&gt;mun eller landstingskommun som&lt;br&gt;anordnar utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever som önskar fullfölja sin ut-&lt;br&gt;bildning på en sådan gren inom ett&lt;br&gt;nationellt program som inte erbjuds&lt;br&gt;av deras hemkommun bör, i mån av&lt;br&gt;plats, få flytta till gymnasieskolan i&lt;br&gt;en kommun eller landstingskommun&lt;br&gt;där den önskade grenen anordnas.&lt;br&gt;Styrelsen för utbildningen i den&lt;br&gt;kommun eller landstingskommun&lt;br&gt;där grenen anordnas beslutar om&lt;br&gt;sådant mottagande av en elev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om vad som krävs för att flytta&lt;br&gt;till högre årskurs och om begräns-&lt;br&gt;ningar i rätten att gå om årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har påbörjat en utbild-&lt;br&gt;ning på ett individuellt program i en&lt;br&gt;kommun har rätt att fullfölja pro-&lt;br&gt;grammet enligt den plan som fanns&lt;br&gt;när utbildningen inleddes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om eleven har medgivit alt pro-&lt;br&gt;grammet ändras, har han rätt att&lt;br&gt;fullfölja utbildningen på det ändra-&lt;br&gt;de programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i gymnasieskolan&lt;br&gt;skall vara avgiftsfri för eleverna. De&lt;br&gt;skall utan kostnad ha tillgång till&lt;br&gt;böcker, verktyg och andra hjälpme-&lt;br&gt;del som behövs för en tidsenlig ut-&lt;br&gt;bildning. Huvudmannen får dock&lt;br&gt;besluta att eleverna skall hålla sig&lt;br&gt;med enstaka egna hjälpmedel. I&lt;br&gt;verksamheten får också förekomma&lt;br&gt;enstaka inslag som kan medföra en&lt;br&gt;obetydlig kostnad för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interkommunal ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som i sin gymnasie-&lt;br&gt;skola på ett nationellt program har&lt;br&gt;tagit in en elev som inte är hemma-&lt;br&gt;hörande i kommunen eller i samver-&lt;br&gt;kansområdet för utbildningen, har&lt;br&gt;rätt till ersättning för sina kostnader&lt;br&gt;för elevens utbildning från elevens&lt;br&gt;hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommun som i sin&lt;br&gt;gymnasieskola på ett nationellt pro-&lt;br&gt;gram har tagit in en elev som inte är&lt;br&gt;hemmahörande i en kommun som&lt;br&gt;har samverkansavtal med lands-&lt;br&gt;tingskommunen, har rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning för sina kostnader för elevens&lt;br&gt;utbildning från elevens hemkom-&lt;br&gt;mun. Landstingskommunen får&lt;br&gt;dock inte betinga sig högre ersätt-&lt;br&gt;ning från hemkommunen än som&lt;br&gt;svarar mot det statsbidrag som ut-&lt;br&gt;går dit för elevens utbildning i gym-&lt;br&gt;nasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fall som avses i 22 och 23 §§ är&lt;br&gt;dock hemkommunen inte skyldig att&lt;br&gt;betala ersättning, om det är fråga&lt;br&gt;om ett nationellt program eller gren&lt;br&gt;av sådant program som kommunen&lt;br&gt;själv erbjuder, utom då eleven har&lt;br&gt;tagits emot med stöd av 8 § tredje&lt;br&gt;stycket 1 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utbildning för dö-&lt;br&gt;va, hörselskadade och svårt rörelse-&lt;br&gt;hindrade elever får regeringen fast-&lt;br&gt;ställa den extra ersättning som skall&lt;br&gt;lämnas för dessa elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva om&lt;br&gt;skyldighet för hemkommunerna all&lt;br&gt;betala ersättning till den anordnan-&lt;br&gt;de kommunen för sådan utbildning&lt;br&gt;som avses i 9 och 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning som är speciellt anpas-&lt;br&gt;sad för svårt rörelsehindrade ungdo-&lt;br&gt;mar (Rh-anpassad utbildning) m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med svårt&lt;br&gt;rörelsehindrad den som&lt;br&gt;på grund av ett rörelsehinder eller,&lt;br&gt;om även annat funktionshinder fö-&lt;br&gt;religger, sitt samlade handikapp inte&lt;br&gt;kan följa reguljär studiegång i gym-&lt;br&gt;nasieskolan och som för att kunna&lt;br&gt;genomföra gymnasiala studier behö-&lt;br&gt;ver tillgång till en gymnasieskola&lt;br&gt;med Rh-anpassad utbildning och&lt;br&gt;särskilda omvårdnadsinsatser i form&lt;br&gt;av boende i elevhem, omvårdnad i&lt;br&gt;boendet och habililering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar som är svårt rörelse-&lt;br&gt;hindrade har rätt alt efter fullgjord&lt;br&gt;skolplikt få utbildning på ett natio-&lt;br&gt;nellt program på en sådan gymna-&lt;br&gt;sieskola med Rh-anpassad utbild-&lt;br&gt;ning som avses i 7 Rälten gäller&lt;br&gt;intill utgången av vårterminen det&lt;br&gt;kalenderår då eleven fyller 21 är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev har påbörjat utbild-&lt;br&gt;ning i en gymnasieskola med Rh-&lt;br&gt;anpassad utbildning före utgången&lt;br&gt;av vårterminen det kalenderår då&lt;br&gt;han fyller 21 år, skall han beredas&lt;br&gt;möjlighet att fortsätta utbildningen&lt;br&gt;lill utgången av vårterminen det ka-&lt;br&gt;lenderår då han fyller 23 år, om det&lt;br&gt;behövs för alt slutföra utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan gymnasieskola med Rh-&lt;br&gt;anpassad utbildning som avses i 7 #&lt;br&gt;skall ta emot sökande från hela lan-&lt;br&gt;det till den speciellt anpassade ut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om intagning till Rh-&lt;br&gt;anpassad utbildning vid vissa gym-&lt;br&gt;nasieskolor och andra frågor om&lt;br&gt;rätt till sådan utbildning enligt 7 §&lt;br&gt;prövas av en särskild nämnd, ge-&lt;br&gt;mensam för sådana gymnasieskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skall ha minst sju och&lt;br&gt;högst elva ledamöter. I nämnden&lt;br&gt;skall finnas bl.a. företrädare för&lt;br&gt;gymnasieskolan och grundskolan&lt;br&gt;samt för de rörelsehindrade. Leda-&lt;br&gt;möterna utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut i fråga om in-&lt;br&gt;tagning eller i övrigt om rätt lill ut-&lt;br&gt;bildning får överklagas endast av&lt;br&gt;den som begärt utbildningen. Beslu-&lt;br&gt;tet överklagas hos länsrätten. Ett be-&lt;br&gt;slut får dock inte överklagas såvitt&lt;br&gt;det gäller placering vid en viss gym-&lt;br&gt;nasieskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A vgifter får inte las ut för insatser&lt;br&gt;för omvårdnad i boendel och habi-&lt;br&gt;litering som tillhandahålls av staten,&lt;br&gt;kommun eller landstingskommun i&lt;br&gt;anslutning till gymnasieskola med&lt;br&gt;Rh-anpassad utbildning. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer får meddela föreskrifter&lt;br&gt;om avgifter för kost och logi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att ut-&lt;br&gt;bildningen på nationella program&lt;br&gt;får fördelas på fler än tre läsår när&lt;br&gt;del gäller utbildning för döva,&lt;br&gt;hörselskadade och svårt rörelse-&lt;br&gt;hindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Kommunal vuxen-&lt;br&gt;utbildning (komvux)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komvux beslår av grundläggande&lt;br&gt;vuxenutbildning, gymnasial vuxen-&lt;br&gt;utbildning och påbyggnadsutbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande vuxenutbildning&lt;br&gt;syftar till att ge vuxna sådana kun-&lt;br&gt;skaper och färdigheter som de behö-&lt;br&gt;ver för att delta i samhälls- och ar-&lt;br&gt;betsliv. Den skall också syfta till att&lt;br&gt;möjliggöra fortsatta studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasial vuxenutbildning syftar&lt;br&gt;till att ge vuxna kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter motsvarande de som ung-&lt;br&gt;domar kan få genom gymnasiesko-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påbyggnadsulbildning syftar till&lt;br&gt;att ge vuxna en sådan utbildning&lt;br&gt;som leder till en ny nivå inom deras&lt;br&gt;yrke eller till ett nytt yrke. Vad som&lt;br&gt;sägs i detta kapitel om gymnasial&lt;br&gt;vuxenutbildning gäller också på-&lt;br&gt;byggnadsuibildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om komvux gäl-&lt;br&gt;ler inte vuxna som behöver under-&lt;br&gt;visning motsvarande grundsärsko-&lt;br&gt;lans eller träningsskolans. Beträffan-&lt;br&gt;de sådana vuxna gäller i stället la-&lt;br&gt;gens bestämmelser om särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha inflytande över&lt;br&gt;hur deras utbildning utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i komvux skall vara&lt;br&gt;avgiftsfri för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller läroböcker, skrivma-&lt;br&gt;teriel, verktyg, skyddskläder och&lt;br&gt;andra därmed jämförliga hjälpme-&lt;br&gt;del som varje elev har för eget bruk&lt;br&gt;och behåller som sin egendom, får&lt;br&gt;huvudmannen bestämma att hjälp-&lt;br&gt;medlen skall anskaffas av eleverna&lt;br&gt;själva på egen bekostnad eller erbju-&lt;br&gt;das mot avgifter som högst motsva-&lt;br&gt;rar huvudmannens anskaffnings-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall hjälpmedel som an-&lt;br&gt;vänds i komvux tillhandahållas utan&lt;br&gt;kostnad för eleverna, om inte något&lt;br&gt;annat följer av föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landstings-&lt;br&gt;kommuner får uppdra ål andra att&lt;br&gt;anordna komvux. Regeringen får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om vem som&lt;br&gt;får ges ett sådant uppdrag och om&lt;br&gt;villkor för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan komvux som anordnas&lt;br&gt;av någon annan än en kommun el-&lt;br&gt;ler en landstingskommun gäller inte&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 4-7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande vuxenutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun ansvarar för alt&lt;br&gt;de kommuninnevånare som enligt&lt;br&gt;10 § har rätt till utbildningen och&lt;br&gt;önskar delta i den, får det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 $&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall aktivt verka&lt;br&gt;för att nå dem i kommunen som har&lt;br&gt;rätt till grundläggande vuxen-&lt;br&gt;utbildning och för att motivera dem&lt;br&gt;att delta i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt all delta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommuninnevånare har&lt;br&gt;rätt all delia i grundläggande vuxen-&lt;br&gt;utbildning från och med andra ka-&lt;br&gt;lenderhalvåret del år han fyller 20&lt;br&gt;år, om han saknar sådana färdighe-&lt;br&gt;ter som normall uppnås i grundsko-&lt;br&gt;lan och är bosalt i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva all&lt;br&gt;också den som inte är bosatt i lan-&lt;br&gt;det skall ha rätt all delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har rätt all delta i&lt;br&gt;grundläggande vuxenutbildning har&lt;br&gt;rätt att delia i sådan undervisning i&lt;br&gt;en annan kommun om utbildningen&lt;br&gt;finns där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gäller inte den som är inlagen i kri-&lt;br&gt;minalvårdsansiali.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill delta i grund-&lt;br&gt;läggande vuxenutbildning skall an-&lt;br&gt;mäla detta till styrelsen för utbild-&lt;br&gt;ningen i sin hemkommun. Om an-&lt;br&gt;mälan avser en utbildning som en&lt;br&gt;annan kommun anordnar eller låter&lt;br&gt;anordna, skall styrelsen omedelbari&lt;br&gt;sända anmälan vidare lill den kom-&lt;br&gt;munen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisning på annat språk än&lt;br&gt;svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev i grundläggande vux-&lt;br&gt;enutbildning har bristfälliga kunska-&lt;br&gt;per i svenska språket, får undervis-&lt;br&gt;ning meddelas på elevens eget&lt;br&gt;språk. Sådan undervisning skall&lt;br&gt;kompletteras med undervisning eller&lt;br&gt;träning i svenska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningens upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i grundläggande&lt;br&gt;vuxenutbildning skall upphöra så&lt;br&gt;snart som eleven har uppnått såda-&lt;br&gt;na kunskaper som utbildningen av-&lt;br&gt;ses ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen för en elev skall&lt;br&gt;också upphöra, om eleven saknar&lt;br&gt;förutsättningar att tillgodogöra sig&lt;br&gt;utbildningen eller annars inte gör&lt;br&gt;tillfredsställande framsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för vilken grundläggande&lt;br&gt;vuxenutbildning har upphört enligt&lt;br&gt;andra stycket skall på nytt beredas&lt;br&gt;sådan utbildning, om särskilda skäl&lt;br&gt;talar för delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om mottagande av en elev&lt;br&gt;lill grundläggande vuxenutbildning&lt;br&gt;avgörs av styrelsen för utbildningen.&lt;br&gt;Styrelsen beslutar även om utbild-&lt;br&gt;ningen för en elev skall upphöra&lt;br&gt;och om alt på nytt bereda en elev&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut enligt 14 § får&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten av eleven.&lt;br&gt;Länsrättens beslut får inte överkla-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interkommunal ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som i sin grundläg-&lt;br&gt;gande vuxenutbildning har tagit&lt;br&gt;emot en elev som kommer från en&lt;br&gt;annan kommun, har rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning för kostnaderna för elevens ut-&lt;br&gt;bildning från elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasial vuxenutbildning och&lt;br&gt;påbyggnadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 $&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall erbjuda gym-&lt;br&gt;nasial vuxenutbildning. De skall&lt;br&gt;härvid sträva efter att erbjuda ut-&lt;br&gt;bildning som svarar mot efterfrågan&lt;br&gt;och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommunerna får an-&lt;br&gt;ordna gymnasial vuxenutbildning&lt;br&gt;endast inom områdena naturbruk&lt;br&gt;och omvårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall informera&lt;br&gt;om möjligheterna lill gymnasial&lt;br&gt;vuxenutbildning samt verka för all&lt;br&gt;vuxna deltar i sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommuninnevånare är be-&lt;br&gt;hörig att delta i gymnasial vuxenut&lt;br&gt;bildning om han är bosatt i landet&lt;br&gt;och i övrigt uppfyller föreskrivna&lt;br&gt;villkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med andra kalender-&lt;br&gt;halvåret del år han fyller 20 år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när han slutfört utbildning pä&lt;br&gt;ett nationellt program eller likvärdig&lt;br&gt;utbildning i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;också den som inte är bosatt i lan-&lt;br&gt;det skall vara behörig att delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om ytterligare behö-&lt;br&gt;righetsvillkor och om urval mellan&lt;br&gt;behöriga sökande meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gäller inte den som är intagen i kri-&lt;br&gt;minalvårdsanstall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun eller en landstings-&lt;br&gt;kommun är skyldig att lill sin gym-&lt;br&gt;nasiala vuxenutbildning ta emot en&lt;br&gt;sökande från en annan kommun,&lt;br&gt;om hemkommunen har åtagit sig alt&lt;br&gt;svara för kostnaderna för elevens&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill delta i gymnasial&lt;br&gt;vuxenutbildning skall ansöka om&lt;br&gt;detta hos styrelsen för utbildningen i&lt;br&gt;sin hemkommun. Om ansökan av-&lt;br&gt;ser en utbildning som en annan&lt;br&gt;kommun eller en landstingskommun&lt;br&gt;anordnar eller låter anordna, skall&lt;br&gt;styrelsen skyndsami sända ansökan&lt;br&gt;vidare lill styrelsen för utbildningen&lt;br&gt;där. lill ansökan skall styrelsen fo-&lt;br&gt;ga ett yitrande av vilket det framgår&lt;br&gt;om hemkommunen ålar sig all sva-&lt;br&gt;ra för kostnaderna för elevens ut-&lt;br&gt;bildning, såvida del inte pä grund&lt;br&gt;av tidigare överenskommelse är&lt;br&gt;onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om mottagande av en elev&lt;br&gt;till gymnasial vuxenutbildning och&lt;br&gt;om intagning till sådan utbildning&lt;br&gt;avgörs av styrelsen för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intagningsorganisationen får vara&lt;br&gt;gemensam för flera kommuner samt&lt;br&gt;för gymnasial vuxenutbildning och&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut om mottagande&lt;br&gt;får överklagas hos länsrätten av ele-&lt;br&gt;ven. Länsrättens beslut får inte&lt;br&gt;övr klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om intagning får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Vuxenutbildning för&lt;br&gt;psykiskt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utvecklingsstörda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(särvux)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux syftar ull au ge vuxna som&lt;br&gt;är psykiskt utvecklingsstörda kun-&lt;br&gt;skaper och färdigheter motsvarande&lt;br&gt;de som ungdomar kan få i grund-&lt;br&gt;särskolan och träningsskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 $&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha inflytande över&lt;br&gt;hur deras utbildning utformas. Om-&lt;br&gt;fattningen och utformningen av ele-&lt;br&gt;vernas inflytande skall anpassas ef-&lt;br&gt;ter deras förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommunerna skall er-&lt;br&gt;bjuda särvux. De skall härvid sträva&lt;br&gt;efter att erbjuda utbildning som sva-&lt;br&gt;rar mot behov och efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommun får överlå-&lt;br&gt;ta lill en kommun som ingår i land-&lt;br&gt;stingskommunen att erbjuda sär-&lt;br&gt;vux, om kommunen medger del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i delia kapitel om&lt;br&gt;landstingskommun gäller även kom-&lt;br&gt;mun som inte ingår i någon land-&lt;br&gt;stingskommun och kommun som&lt;br&gt;fåll ansvaret att erbjuda särvux&lt;br&gt;överlåtet lill sig enligt 3 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landstingskommun skall in-&lt;br&gt;formera om möjligheterna till sär-&lt;br&gt;vux samt verka för att vuxna psy-&lt;br&gt;kiskt utvecklingsstörda deltar i så-&lt;br&gt;dan utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommuninnevånare är be-&lt;br&gt;hörig alt delta i särvux om han är&lt;br&gt;bosatt i landet och i övrigt uppfyller&lt;br&gt;föreskrivna villkor, när han inte&lt;br&gt;längre har rätt att gå i särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva all&lt;br&gt;också den som inte är bosatt i lan-&lt;br&gt;det skall vara behörig att delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om ytterligare behö-&lt;br&gt;righetsvillkor och om urval mellan&lt;br&gt;behöriga sökande meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gäller inte den som är intagen i kri-&lt;br&gt;minal vårdsanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommun är skyldig&lt;br&gt;att till sin särvux ta emot en sökan-&lt;br&gt;de som kommer från en annan&lt;br&gt;landstingskommun, om hemland-&lt;br&gt;stingskommunen har åtagit sig au&lt;br&gt;svara för kostnaderna för elevens&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i särvux skall vara&lt;br&gt;avgiftsfri för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller läroböcker, skrivma-&lt;br&gt;teriel, verktyg, skyddskläder och&lt;br&gt;andra därmed jämförliga hjälpme-&lt;br&gt;del som varje elev har för eget bruk&lt;br&gt;och behåller som sin egendom, får&lt;br&gt;huvudmannen bestämma att hjälp-&lt;br&gt;medlen skall anskaffas av eleverna&lt;br&gt;själva på egen bekostnad eller erbju-&lt;br&gt;das mot avgifter som högst motsva-&lt;br&gt;rar huvudmannens anskaffnings-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ övrigt skall hjälpmedel som an-&lt;br&gt;vänds i särvux tillhandahållas ulan&lt;br&gt;kostnad för eleverna, om inte något&lt;br&gt;annat följer av föreskrifter som&lt;br&gt;medddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att anordna utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommuner får uppdra&lt;br&gt;åt andra att anordna särvux. Rege-&lt;br&gt;ringen får meddela föreskrifter om&lt;br&gt;vem som får ges ett sådant uppdrag&lt;br&gt;och om villkor för del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan särvux som anordnas&lt;br&gt;av någon annan än en kommun el-&lt;br&gt;ler en landstingskommun gäller inte&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 4-7&lt;br&gt;Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill delta i särvux skall&lt;br&gt;ansöka om detta hos styrelsen för&lt;br&gt;utbildningen i sin hemlandstings-&lt;br&gt;kommun. Om ansökan avser en ut-&lt;br&gt;bildning som en kommun eller en&lt;br&gt;annan landstingskommun anordnar&lt;br&gt;eller låter anordna skall styrelsen&lt;br&gt;skyndsamt sända ansökan vidare till&lt;br&gt;styrelsen för utbildningen där.Till&lt;br&gt;ansökan skall styrelsen foga ett yt-&lt;br&gt;trande av vilket del framgår om&lt;br&gt;hemlandstingskommunen åtar sig&lt;br&gt;att svara för kostnaderna för elevens&lt;br&gt;utbildning, såvida det inte på grund&lt;br&gt;av tidigare överenskommelse är&lt;br&gt;onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningens upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i särvux skall&lt;br&gt;upphöra så snart eleven uppnått så-&lt;br&gt;dana kunskaper som utbildningen&lt;br&gt;avses ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen för en elev skall&lt;br&gt;också upphöra, om eleven saknar&lt;br&gt;förutsättningar att tillgodogöra sig&lt;br&gt;utbildningen eller annars inte gör&lt;br&gt;lillfredställande framsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för vilken särvux har upp-&lt;br&gt;hört enligt andra stycket får på nytt&lt;br&gt;beredas sådan utbildning, om sär-&lt;br&gt;skilda skäl talar för delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om mottagande av en elev&lt;br&gt;till särvux och om intagning lill så-&lt;br&gt;dan utbildning prövas av styreben&lt;br&gt;för utbildningen. Styrelsen beslutar&lt;br&gt;även om utbildningen för en elev&lt;br&gt;skall upphöra och om alt på nytt&lt;br&gt;bereda en elev utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrebens beslut om mottagande,&lt;br&gt;om all utbildningen för en elev skall&lt;br&gt;upphöra och beslut om alt inte på&lt;br&gt;nytt bereda en elev utbildning får&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten av eleven.&lt;br&gt;Länsrättens beslut får inte överkla-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Heslut om intagning får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. Svenskundervisning&lt;br&gt;för invandrare (sfi)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sfi syftar till att ge vuxna nyan-&lt;br&gt;lända invandrare grundläggande&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter i svenska&lt;br&gt;språket samt kunskaper om det&lt;br&gt;svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha inflytande över&lt;br&gt;hur deras utbildning utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig all se&lt;br&gt;till att sfi erbjuds de personer över&lt;br&gt;16 år som anges i 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen skall erbjudas så&lt;br&gt;snart som möjligt efter invandrarens&lt;br&gt;ankomst till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall aktivt verka&lt;br&gt;för att nå dem i kommunen som har&lt;br&gt;rätt till sfi och för all motivera dem&lt;br&gt;att delta i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall samråda med&lt;br&gt;den berörda arbetsgivaren och den&lt;br&gt;lokala arbetstagarorganisationen i&lt;br&gt;förhållande lill vilken arbetsgivaren&lt;br&gt;är bunden av kollektivavtal om en&lt;br&gt;arbetstagares deltagande i undervis-&lt;br&gt;ningen och undervisningens förlägg-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att delta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt all delta i en kommuns sfi&lt;br&gt;har, med det undantag som följer av&lt;br&gt;7 följande personer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utländsk medborgare, som an-&lt;br&gt;tingen är bosatt i kommunen eller&lt;br&gt;som ulan all vara bosatt där, regel-&lt;br&gt;mässigt vistas i kommunen efter all&lt;br&gt;ha ansökt om uppehållstillstånd i&lt;br&gt;avsikt att bosätta sig i riket. Be-&lt;br&gt;träffande sådan i kommunen icke&lt;br&gt;bosatt person gäller dessutom alt&lt;br&gt;han skall ha väntat på uppehållstill-&lt;br&gt;stånd under minst den lid som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. Rättigheten gäller&lt;br&gt;dock inte under tid den utländske&lt;br&gt;medborgaren vistas på en statlig för-&lt;br&gt;läggning för asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Svensk medborgare, som är bo-&lt;br&gt;satt i kommunen, men som tidigare&lt;br&gt;har varit bosatt utom landet och&lt;br&gt;som saknar grundläggande kunska-&lt;br&gt;per i svenska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Finländsk medborgare,som sta-&lt;br&gt;digvarande arbetar i kommunen,&lt;br&gt;men som är bosatt i Finland nära&lt;br&gt;gränsen lill Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat följer av&lt;br&gt;tredje stycket gäller rätten under&lt;br&gt;sammanlagt högst två år. Tiden rä-&lt;br&gt;knas för dem som avses i första&lt;br&gt;stycket I och 2 frän del alt de bosat-&lt;br&gt;te sig i landet eller, om rättigheten&lt;br&gt;inträtt tidigare, från den tidpunkten.&lt;br&gt;För dem som avses i första stycket 3&lt;br&gt;räknas tiden från det att de började&lt;br&gt;arbeta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon på grund av särskilda&lt;br&gt;skäl inte kunnat påbörja undervis-&lt;br&gt;ningen under den lid som anges i&lt;br&gt;andra stycket gäller rätten under yt-&lt;br&gt;terligare ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utländsk medborgare som har&lt;br&gt;svenska, danska eller norska som&lt;br&gt;modersmål eller den som eljest har&lt;br&gt;sådana kunskaper i något av dessa&lt;br&gt;språk all grundläggande svenskun-&lt;br&gt;dervisning inte kan anses nödvän-&lt;br&gt;dig, har inte rätt alt delta i sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i sfi skall vara av-&lt;br&gt;giftsfri för eleverna. l)e skall ulan&lt;br&gt;kostnad ha tillgång till böcker och&lt;br&gt;andra hjälpmedel som behövs för&lt;br&gt;en tidsenlig utbildning. Huvudman-&lt;br&gt;nen får dock besluta all eleverna&lt;br&gt;skall hålla sig med enstaka egna&lt;br&gt;hjälpmedel. I verksamheten får&lt;br&gt;också förekomma enstaka inslag&lt;br&gt;som kan medföra en obetydlig kost-&lt;br&gt;nad för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att anordna utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner får uppdra ål andra&lt;br&gt;att anordna sfi. Regeringen får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om vem som får&lt;br&gt;ges ett sådant uppdrag och om vill-&lt;br&gt;kor för del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan sfi som anordnas av&lt;br&gt;någon annan än en kommun gäller&lt;br&gt;inte bestämmelserna i 2 kap. 4-7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningens upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i sfi skall upphö-&lt;br&gt;ra när en elev har uppnått sådana&lt;br&gt;kunskaper som utbildningen avses&lt;br&gt;ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen för en elev skall&lt;br&gt;också upphöra, om eleven saknar&lt;br&gt;förutsättningar att tillgodogöra sig&lt;br&gt;undervisningen eller annars inte gör&lt;br&gt;tillfredställande framsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för vilken sfi har avslutats&lt;br&gt;enligt andra stycket, eller som frivil-&lt;br&gt;ligt avbrutit utbildningen skall, om&lt;br&gt;han inte ändå har rätt till det, på&lt;br&gt;nytt beredas sådan utbildning, om&lt;br&gt;särskilda skäl talar för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om mottagande av en elev&lt;br&gt;till sfi avgörs av styrelsen för utbild-&lt;br&gt;ningen. Styrelsen beslutar även om&lt;br&gt;utbildningen för en elev skall upp-&lt;br&gt;höra och om alt på nytt bereda en&lt;br&gt;elev utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut enligt 12 § får&lt;br&gt;överklagas till länsrätten av eleven.&lt;br&gt;Länsrättens beslut får inte överkla-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;15 kap. Övriga föreskrifter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om möjlighet att&lt;br&gt;låta enskilda och andra utomståen-&lt;br&gt;de svara för enstaka inslag i verk-&lt;br&gt;samheten inom det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela förekrif-&lt;br&gt;ter om möjlighet att låta enskilda&lt;br&gt;och andra utomstående svara för&lt;br&gt;enstaka inslag i verksamheten&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;för barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utbildning i form&lt;br&gt;av ett individuellt program får rege-&lt;br&gt;ringen föreskriva alt enskilda och&lt;br&gt;andra utomstående får anordna mer&lt;br&gt;av utbildningen än som följer av&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 4-7&lt;br&gt;gäller inte sådan utbildning som&lt;br&gt;med stöd av första eller andra&lt;br&gt;styckena anordnas genom annan än&lt;br&gt;huvudman för det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om svårt rörelse-&lt;br&gt;hindrade elevers utbildning i gym-&lt;br&gt;nasieskola med Rh-anpassad ut-&lt;br&gt;bildning som avses i 1 kap. 5 a §. 1&lt;br&gt;sådana föreskrifter får undantag&lt;br&gt;göras från de allmänna regler om&lt;br&gt;gymnasieskola som finns i denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om svårt rörelsehindrade&lt;br&gt;elevers utbildning i gymnasieskola&lt;br&gt;med Rh-anpassad utbildning som&lt;br&gt;avses i 5 Aap. 7 §. I sådana före-&lt;br&gt;skrifter får undantag göras från de&lt;br&gt;allmänna regler om gymnasieskola&lt;br&gt;som finns i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:294.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga I Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn- och fritidsprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energi progra m met&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Estetiska programmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handels- och administrationsprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hantverksprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hotell- och restaurangprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medieprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturbruksprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapsprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vård nadsprogra m met&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapsprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser om utbildningens omfattning på de nationella pro-&lt;br&gt;grammen (timplaner)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda undervisningstiden för eleverna inom programmen&lt;br&gt;skall vara lägst följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Estetiskt program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapsprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapsprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 650 timmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 750 timmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 650 timmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 250 timmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje elev skall inom varje program som lärar- eller handledarledd un-&lt;br&gt;dervisning få lägst följande antal timmar i följande ämnen:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Estetisk verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Individuella val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;sådan utbildning som äger rum efter den 1 juli 1992, om inte något an-&lt;br&gt;nat föreskrivs nedan.1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och till-&lt;br&gt;ämpas i fråga om sådan utbildning som äger rum efter den 1 juli 1992,&lt;br&gt;om inte något annat föreskrivs nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphävs vuxenutbildningslagen (1984:1118) och lagen&lt;br&gt;(1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utbildning som äger rum före den 1 juli 1992 gäller äldre bestäm-&lt;br&gt;melser, dock med de undantag som anges nedan under 5-11. Intill den 1&lt;br&gt;juli 1992 skall också tillämpas bestämmelserna om uppföljningsansvaret&lt;br&gt;i 3 kap. 18 § i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sådana utbildningar i gymnasieskolan som har påbörjats före den&lt;br&gt;1 juli 1992 men då ännu inte slutförts skall huvudmannen fortsättnings-&lt;br&gt;vis anordna till dess eleverna har avslutat dem. Huvudmannen får för&lt;br&gt;sådan fortsatt utbildning anordna samtliga de studievägar som huvud-&lt;br&gt;mannen hade rätt att anordna under läsåret 1991/92. Intagning till års-&lt;br&gt;kurs 4 av fyraårig teknisk linje får dock inte ske efter läsåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som elevområde för grenar och varianter som börjar i högre årskurs&lt;br&gt;gäller de elevområden som fanns under läsåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om interkommunal ersättning för sådan utbildning som avses i&lt;br&gt;första stycket tillämpas bestämmelserna i 5 andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En kommun eller landstingskommun som under läsåret 1991/92&lt;br&gt;hade rätt att anordna utbildning på linjer i gymnasieskolan får även ef-&lt;br&gt;ter den 1 juli 1992, som alternativ till de nationella programmen, an-&lt;br&gt;ordna dessa linjer med undantag för tvåårig ekonomisk och tvåårig tek-&lt;br&gt;nisk linje. Intagning till årskurs 1 får dock inte ske efter läsåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har elever tagits emot på linjer med stöd av första stycket, skall ut-&lt;br&gt;bildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om nationella program skall tillämpas beträffande&lt;br&gt;sådan utbildning på linjer som anordnas enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun eller landstingskommun som under läsåret 1991/92 hade&lt;br&gt;rätt att anordna utbildning på specialkurser i gymnasieskolan får även&lt;br&gt;efter den 1 juli 1992, som alternativ till de nationella programmen, an-&lt;br&gt;ordna dessa specialkurser. Intagning får dock inte ske efter läsåret&lt;br&gt;1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Före läsåret 1993/94 får utbildning på nationella program inte an-&lt;br&gt;ordnas i andra kommuner än de som vid ikraftträdandet hade rätt att&lt;br&gt;anordna gymnasieskola enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. För utbildning som äger rum under tiden den I juli 1991 - 30 juni&lt;br&gt;1992 gäller i stället för bestämmelserna i 5 kap. 15-20 §§ i deras äldre&lt;br&gt;lydelse och i 6 kap. vuxenutbildningslagen (1984:1118) följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som i sin gymnasieskola eller sin grundvux eller kom-&lt;br&gt;vux har tagit in en elev från en annan kommun har rätt till ersättning&lt;br&gt;för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommun som i sin gymnasieskola eller komvux har ta-&lt;br&gt;git in en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens ut-&lt;br&gt;bildning. Ersättningen skall betalas av elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommun som i sin särvux har tagit in en elev har rätt&lt;br&gt;till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från en kommun&lt;br&gt;som ingår i en annan landstingskommun eller som inte ingår i någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingskommun. Ersättningen skall i sådant fall betalas av elevens&lt;br&gt;hemlandstingskommun eller, om eleven kommer från en kommun som&lt;br&gt;inte ingår i någon landstingskommun, av denna. Motsvarande rätt till-&lt;br&gt;kommer en kommun som inte ingår i någon landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. För utbildning som äger rum under tiden den I juli 1991 - 30 juni&lt;br&gt;1992 gäller i stället för bestämmelserna i 5 kap. 9 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena och 10 § i deras äldre lydelse följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om mottagande skall fattas av styrelsen för utbildningen i den&lt;br&gt;kommun där mottagande har sökts. Styrelsens beslut får av sökanden&lt;br&gt;överklagas till länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bestämmelserna i 2 kap. 1 § vuxenutbildningslagen (1984:1118)&lt;br&gt;skall inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Beslut som enligt 3 kap. 7 §, 4 kap. 5 §, 4 a kap. 6 § vuxenutbild-&lt;br&gt;ningslagen och 10 § lagen (1986:159) om grundläggande svenskunder-&lt;br&gt;visning för invandrare får överklagas till skolöverstyrelsen, skall i stället&lt;br&gt;överklagas till länsrätten. Länsrättens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Sådan utbildning vid Statens skola för vuxna i Norrköping som be-&lt;br&gt;drivs enbart som korrespondensundervisning skall fortsättningsvis an-&lt;br&gt;ordnas till och med den 30 juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan utbildning vid Statens skola för vuxna än som avses i första&lt;br&gt;stycket, till vilken intagning skett före den 1 juli 1991, men som då inte&lt;br&gt;slutförts, skall fortsatt anordnas till dess eleverna har avslutat den, dock&lt;br&gt;längs till och med den 30 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Utöver den undervisning som anges i 4 a kap. I § får i särvux an-&lt;br&gt;ordnas undervisning för dem av de psykiskt utvecklingsstörda som be-&lt;br&gt;höver undervisning motsvarande träningsskolans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. En invandrare som behöver grundläggande svenskundervisning,&lt;br&gt;men som inte enligt bestämmelsen i 5 § andra stycket lagen (1986:159)&lt;br&gt;om grundläggande svenskundervisning för invandrare, har rätt till sådan&lt;br&gt;utbildning skall i stället ha rätt till motsvarande utbildning i komvux.&lt;br&gt;Kommunerna är skyldiga att vid behov anordna sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. En kommun som vid ikraftträdandet med skolöverstyrelsens med-&lt;br&gt;givande bedrev utbildning på vårdlinjen får efter den I juli 1992 anord-&lt;br&gt;na utbildning på ett nationellt program som avser omvårdnad utan&lt;br&gt;medgivande från landstingskommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgif-&lt;br&gt;ter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall på det av-&lt;br&gt;giftsunderlag som anges i 3-5 §§&lt;br&gt;för varje år betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukförsäkringsavgift med&lt;br&gt;10,10 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpensionsavgift med 7,45&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggspensionsavgifl efter den&lt;br&gt;procentsats som anges i särskild&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. delpensionsavgift med 0,50&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. barnomsorgsavgift med 2,20&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsskadeavgift med 0,90&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. arbetsmarknadsavgift med&lt;br&gt;2,16 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. arbetarskyddsavgift med 0,35&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vuxenutbildnings-&lt;br&gt;avgift med 0,270 procent samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lönegarantiavgift med 0,20&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som avses i 1 kap.&lt;br&gt;2 § andra stycket skall dock betala&lt;br&gt;endast tilläggspensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten betalar inte arbetsskade-&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall på det av-&lt;br&gt;giftsunderlag som anges i 3-5 §§&lt;br&gt;för varje år betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukförsäkringsavgift med&lt;br&gt;10,10 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpensionsavgifl med 7,45&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggspensionsavgifl efter den&lt;br&gt;procentsats som anges i särskild&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. delpensionsavgift med 0,50&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. barnomsorgsavgift med 2,20&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsskadeavgift med 0,90&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. arbetsmarknadsavgift med&lt;br&gt;2,04 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. arbetarskyddsavgift med 0,35&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. utbildningsavgift&lt;br&gt;med 0,39 procent samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lönegarantiavgift med 0,20&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som avses i 1 kap.&lt;br&gt;2 § andra stycket skall dock betala&lt;br&gt;endast tilläggspensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten betalar inte arbetsskade-&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som av-&lt;br&gt;ser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Arbetsmarknadsavgiften skall, utan hinder av 2 kap. 1 §, för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det statliga budgetåret 1992/93 utgöra 2,12 procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det statliga budgetåret 1993/94 utgöra 2,08 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Utbildningsavgiften skall, utan hinder av 2 kap. 1 §, för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det statliga budgetåret 1992/93 utgöra 0,31 procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det statliga budgetåret 1993/94 utgöra 0,35 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om uppdragsutbildning i vissa fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Med uppdragsutbildning avses i denna lag utbildning som innebär&lt;br&gt;att kommuner och landstingskommuner mot särskild ersättning från&lt;br&gt;annan än enskild, för dennes räkning anordnar utbildning för personer&lt;br&gt;som uppdragsgivaren utser. Uppdragsutbildning får bedrivas på de vill-&lt;br&gt;kor som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kommuner och landstingskommuner får bedriva uppdragsutbild-&lt;br&gt;ning som i fråga om art och nivå motsvarar den verksamhet kommunen&lt;br&gt;eller landstingskommunen får bedriva inom det offentliga skolväsendet.&lt;br&gt;Uppdragsutbildningen får dock inte motsvara ett helt nationellt pro-&lt;br&gt;gram i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I anslutning till kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet&lt;br&gt;får bedrivas uppdragsutbildning som i fråga om art och nivå har anknyt-&lt;br&gt;ning till huvudmannens högskoleutbildning inom detta område, dock&lt;br&gt;inte uppdragsutbildning som motsvarar någon hel allmän utbildnings-&lt;br&gt;linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppdragsutbildning i anslutning till högskolan i övrigt&lt;br&gt;finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Deltagare i sådan uppdragsutbildning som motsvarar utbildning&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet eller i kommunal högskoleutbildning&lt;br&gt;inom vårdområdet får ges betyg eller annat kompetensbevis enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna för sådan utbildning under de förutsättningar som anges i&lt;br&gt;föreskrifter som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra frågor som rör förhållandet till det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det eller högskoleutbildning meddelas föreskrifter av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kommuner och landstingskommuner som är huvudmän för folk-&lt;br&gt;högskolor som kan få statsbidrag, får bedriva uppdragsutbildning vid&lt;br&gt;skolorna vid sidan av den verksamhet som kan berättiga till statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 då lagen (1985:903) om upp-&lt;br&gt;dragsutbildning i anslutning till det kommunala skolväsendet m.m.&lt;br&gt;skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om kommunernas skyldighet att svara för vissa&lt;br&gt;elevresor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kommunerna skall svara för kostnaderna för elevresor enligt vad&lt;br&gt;som framgår av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För en elev som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349), skall den kommun som enligt I kap. 15 § skollagen är ele-&lt;br&gt;vens hemkommun, ansvara för elevens kostnader för dagliga resor mel-&lt;br&gt;lan bostaden och skolan. Ansvaret gäller för sådana resor där färdvägen&lt;br&gt;är minst sex kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter för tillämpningen av&lt;br&gt;denna lag. Sådana föreskrifter får innebära att kommunens ansvar för&lt;br&gt;elevens resor begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utbildningsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:85&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, oeh statsråden lljelm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l öredragande: statsrådet Persson&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Proposition Växa med kunskaper - om&lt;br&gt;gymnasieskolan och vuxenutbildningen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;lill grund för mina förslag i det följande, vad gäller gymnasieskolans&lt;br&gt;område, ligger nedanstående angivna utredningar oeh förslag samt erfa-&lt;br&gt;renheterna av de försöksverksamheter inom gymnasieskolan som bedri-&lt;br&gt;vits under 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 27 februari 1989 redovisade skolöverstyrelsen (SO) i rapporten&lt;br&gt;”Redovisning av två regeringsuppdrag om gymnasieskolan” dels förslag&lt;br&gt;till ny studievägsstruktur av den yrkesförberedande gymnasieutbildning-&lt;br&gt;en, dels förslag till förändringar av de studieförberedande linjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag från utredningen om de tvååriga, ej direkt yrkesinriktade&lt;br&gt;linjerna i gymnasieskolan redovisades i betänkandet (SOU 1989:10) Två&lt;br&gt;nya treåriga linjer i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett översynsarbete inom utbildningsdepartementet av den s.k. lilla&lt;br&gt;ramen och dess specialkurser för sökande med viss ålder, praktik eller&lt;br&gt;utbildning efter grundskolan samt för invandrarungdom redovisades i&lt;br&gt;promemorian Gymnasieskolans lilla ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förslag har varit föremål för ett brett remissarbete. Sedan för-&lt;br&gt;slagen avlämnats och synpunkterna på dem redovisats har riksdagen ta-&lt;br&gt;git ställning till ett nytt ansvars- och styrsystem för skolan (prop.&lt;br&gt;1990/91:18, UbU4, rskr. 76). Detta förhållande medför att det nu inte är&lt;br&gt;meningsfullt att under varje enskilt ställningstagande i det följande för-&lt;br&gt;söka redovisa motsvarande utredningsförslag och remissinstansernas&lt;br&gt;ställningstaganden till dem. Dessa redovisningar bör i stället i sin helhet&lt;br&gt;ingå i bilagor som innehåller korta sammanfattningar av förslagen och&lt;br&gt;av remissyttranden, bilagor som bör fogas till protokollet som bilagorna&lt;br&gt;1 och 2, förda till en separat bilagedel till propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tar i detta sammanhang också ställning till återstående förslag av&lt;br&gt;Skola-Arbete-utredningen i betänkandet (SOU 1989:113) Ungdomars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompetens, Vägar in i framtidens kunskapssamhälle jämte rapporten&lt;br&gt;(SOU 1989:114) Livlina för livslångt lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kort sammanfattning av förslagen i relevanta delar samt en sam-&lt;br&gt;manfattning av remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilagorna&lt;br&gt;3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för mina förslag på vuxenutbildningens område ligger&lt;br&gt;SOs fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1991/92-1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 23 oktober 1989 redovisade SÖ ett regeringsuppdrag om en ut-&lt;br&gt;värdering av statens skolor för vuxna (SSV). SÖ har vidare den 1 okto-&lt;br&gt;ber 1990 dels lagt fram förslag om grundläggande svenskundervisning&lt;br&gt;för tidigare invandrare, dels redovisat sitt uppdrag om kompetensregler&lt;br&gt;för lärare i grundläggande svenskundervisning för invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har den 5 oktober 1990 till regeringen&lt;br&gt;överlämnat en rapport Grundvux - styrning och resursutnyttjande. Rap-&lt;br&gt;porten utgör synpunkter och förslag grundad på en förvaltningsrevision&lt;br&gt;av grundvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tar också i detta sammanhang ställning till särvuxkommitléns&lt;br&gt;förslag i betänkandet (SOU 1990:11) Vidgad vuxenutbildning för ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda. En sammanfattning av förslag samt av remissyttrandena&lt;br&gt;över dem bör fogas till protokollet som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag behandlar också den s.k. samverkansgruppens förslag (Ds&lt;br&gt;1990:59) Samverkan mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen. En&lt;br&gt;sammanfattning av gruppens förslag och inkomna yttranden bör fogas&lt;br&gt;till protokollet som bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare redovisar jag några synpunkter på former för samverkan i en&lt;br&gt;kursbaserad gymnasial utbildning i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Några principiella utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Utbildningen i ett välfärdssamhälle&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det svenska samhället har under de senaste 45 åren genomgått en radi-&lt;br&gt;kal omdaning. Välfärdssamhället har byggts ut. Det har i grunden förän-&lt;br&gt;drat det svenska folkets levnadsförhållanden samtidigt som anspråken&lt;br&gt;på trygghet och rättvisa har spridits till hela folket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en period av kvantitativa reformer förestår nu en period när&lt;br&gt;ambitionerna snarare kan inriktas mot sådana kvalitativa reformer som&lt;br&gt;gör välfärden mera rättvis och som bättre tillgodoser den enskilde med-&lt;br&gt;borgarens och individens behov, men också samhällsekonomins krav&lt;br&gt;på effektivitet och produktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskaper och utbildning är ett av samhällets främsta medel för att&lt;br&gt;främja välstånd och välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från en snäv urvalsskola har vi i Sverige skapat en allt bredare till-&lt;br&gt;valsskola, som ger ungdomen en god grundutbildning. Den allmänna&lt;br&gt;utbildningsnivån har kraftigt höjts, den högre utbildningen har öppnats&lt;br&gt;och spridits till nya sociala skikt samtidigt som en rikt differentierad&lt;br&gt;vuxenutbildning har utvecklats inom ramen för folkbildningen, den&lt;br&gt;kommunala vuxenutbildningen, arbetsmarknadsutbildningen och perso-&lt;br&gt;nalutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om utbyggnaden av de olika skolformerna inte från början har&lt;br&gt;planerats som komponenter i ett genomtänkt system för återkommande&lt;br&gt;utbildning, så är de ändå delar i ett utbildningssystem som erbjuder fle-&lt;br&gt;ra ingångar och utgångar, ger möjligheter till val och omval och lägger&lt;br&gt;en grund för ett lärande genom hela livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom vår utbildningspolitik är Sverige ett gott stycke på väg mot&lt;br&gt;det &amp;quot;lärande samhälle&amp;quot; som ofta efterlyses i den internationella debat-&lt;br&gt;ten. Inget annat land satsar heller så stor andel av sina produktiva resur-&lt;br&gt;ser på utbildning som Sverige gör. Vi hör därför till de länder som har&lt;br&gt;de allra bästa förutsättningar att forma framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår uppgift är nu att gå vidare och vi kan göra det utifrån medveten-&lt;br&gt;heten om att vi har ett bra utbildningsväsende med förutsättning att bli&lt;br&gt;ännu bättre. Vi står i själva verket inför ett nytt spännande skede i vår&lt;br&gt;utbildningspolitik, där förutsättningarna i hög grad har skapats av den&lt;br&gt;höjda utbildningsnivån och av de stigande förväntningar som är ett re-&lt;br&gt;sultat av att utbildningsmöjligheterna har spridits till hela folket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Perspektivet för vår politik måste vara det livslånga lärandet och de&lt;br&gt;enskilda människornas vilja att ständigt växa med kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kunskapsuppbyggnad som följer med utbildningssamhällets&lt;br&gt;framväxt driver samhällsutvecklingen i demokratisk riktning. I kraft av&lt;br&gt;sina egna ökande kunskaper och sin växande kompetens vill de enskilda&lt;br&gt;människorna själva ha större möjligheter att välja och själva bestämma&lt;br&gt;över sina näraliggande omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Kunskapssamhällets utmaningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kunskapstillväxten hör till en av de viktigaste samhällsomdanande kraf-&lt;br&gt;terna i vår tid, stimulerad av väldiga investeringar i utbildning, forsk-&lt;br&gt;ning och utveckling. Det har blivit allt vanligare att beskriva det framti-&lt;br&gt;da samhället som &amp;quot;ett kunskapssamhälle&amp;quot;. Det finns flera goda skäl att&lt;br&gt;göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten av kunskaper i mängd och komplexitet är mer omfattande&lt;br&gt;och omväxlande än någon gång tidigare. Dagligen rapporteras om nya&lt;br&gt;fakta och föråldrade data. Kunskaper omsätts i en accellererande fart&lt;br&gt;och vi lever bildligt talat mitt uppe i en dramatisk &amp;quot;kunskapsexplosion&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya kunskaper förvandlar arbetsmarknader, förrycker dominerande&lt;br&gt;teknologier och förskjuter de kunskapsmässiga tyngdpunkterna mellan&lt;br&gt;nationerna. Sambanden mellan kunskapstillväxten och den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten stärks. 1 växande utsträckning beror nationernas välstånd och&lt;br&gt;ländernas konkurrenskraft på den mänskliga arbetsinsatsen, på männi-&lt;br&gt;skors utbildning och kunskap, kompetens och förmåga att ta till vara&lt;br&gt;och utveckla ny kunskap och ny teknik. Det mänskliga arbetet blir det&lt;br&gt;strategiska kapitalet i ett kunskapsintensivt näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknologins dramatiska utveckling innebär samtidigt att&lt;br&gt;de industriella kunskaperna internationaliseras. Globala företag upphä-&lt;br&gt;ver nationernas gränser, ekonomierna integreras i gemensamma mark-&lt;br&gt;nader och de nationella arbetsmarknaderna blir internationella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den moderna medieteknologin suddar ut nationsgränser. En&lt;br&gt;världsvid nyhetsförmedling och en internationell, ofta amerikansk, mas-&lt;br&gt;skultur hör till vardagligheterna, precis som resor till andra länder. I tid&lt;br&gt;och rum vistas vi allt oftare på utländsk ort samtidigt som vi dagligen&lt;br&gt;möter människor som invandrat eller flytt till vårt land. Sverige har bli-&lt;br&gt;vit ett både mångnationellt och mångkulturellt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men när vårt intresse för folk och länder runt om i världen ökar, fal-&lt;br&gt;ler det sig naturligt att också ställa frågan om vår egen nationella identi-&lt;br&gt;tet och vår historia och det bidrag vi kan ge till den kulturella mångfal-&lt;br&gt;den i världen. Kunskaper om den egna kulturen och historien är viktiga&lt;br&gt;för att förstå andra folk och kulturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skapa en större förståelse mellan folken är nödvändigt med tanke&lt;br&gt;på att utvecklingen i världen mer och mer kommer att handla om den&lt;br&gt;djupa klyftan mellan rika och fattiga länder. Denna klyfta fördjupas av&lt;br&gt;vad som framstår som vår tids allvarligaste utmaning: att skapa en hus-&lt;br&gt;hållning med miljö och resurser som tillåter ett uthärdligt liv på jorden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det västerländska konsumtionsmönstret måste förändras om inte den&lt;br&gt;globala miljön skall förstöras. Detta framstår som särskilt nödvändigt&lt;br&gt;om rättvisa mellan folken skall kunna skapas., särskilt om man betän-&lt;br&gt;ker att jordens befolkning kan komma att fördubblas under de närmaste&lt;br&gt;femtio åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för vår gemensamma framtid är globalt, men det får inte bli&lt;br&gt;en undanflykt från vårt nationella ansvar. Sverige bör därför på nytt bli&lt;br&gt;ett föregångsland, denna gång för hur kunskaper om ett ekologiskt ut-&lt;br&gt;hålligt samhälle kan utvecklas och tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsexplosionen, förändringarna i arbetslivet, internationalise-&lt;br&gt;ringen och det globala ansvaret för vår gemensamma framtid kommer&lt;br&gt;att resa nya och växande anspråk på utbildningen i vårt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna utbildningsnivån måste ständigt anpassas till kun-&lt;br&gt;skapssamhällets framväxt. Solida kärnkunskaper blir än mer nödvändi-&lt;br&gt;ga - för alla - i en värld där kunskaperna ständigt förändras. En generell&lt;br&gt;bas av solida kunskaper underlättar den specialisering och omspecialise-&lt;br&gt;ring som kommer att bli vanlig i arbetslivet. Internationaliseringen har&lt;br&gt;som en given förutsättning goda språkkunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hoten mot vår miljö är svåra att uppfatta för dem som saknar ele-&lt;br&gt;mentära naturvetenskapliga insikter. En rationell debatt om miljöpro-&lt;br&gt;blemen har blockerats av ett allmänbildningsideal som uteslutit naturve-&lt;br&gt;tenskapliga kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nödvändiga miljömedvetenheten förutsätter en naturvetenskap-&lt;br&gt;lig alfabetisering som omfattar hela folket, om besluten skall vara grip-&lt;br&gt;bara för en demokratisk debatt och för ett demokratiskt beslutsfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av gymnasieskolan och vuxenutbildningen syftar till&lt;br&gt;att höja den allmänna utbildningsnivån och förbereda alla för ett livs-&lt;br&gt;långt lärande, där återkommande utbildning blir allt vanligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Livslångt lärande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sedan lång tid tillbaka har en strävan i svensk utbildningspolitik varit&lt;br&gt;att förbättra individernas möjligheter till återkommande utbildning bl.a.&lt;br&gt;genom att undvika återvändsgränder i utbildningssystemet och ge möj-&lt;br&gt;ligheter till val och omval under yrkeslivets gång. I ett samhälle som&lt;br&gt;alltmer präglas av en fortgående kunskaps- och teknikutveckling är in-&lt;br&gt;dividens möjligheter att vara delaktig avgörande, inte bara för samhälls-&lt;br&gt;utvecklingen utan också för den enskildes personliga utveckling och ar-&lt;br&gt;betstillfredsställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsväsendet måste därför i allt större utsträckning organise-&lt;br&gt;ras så att det kan möta både individens och samhällets krav på ett livs-&lt;br&gt;långt lärande. Gymnasieskolan intar i detta sammanhang en strategisk&lt;br&gt;plats. Den måste till alla delar bli en gymnasieskola, där varje individ&lt;br&gt;kan mötas utifrån sina skilda förutsättningar och behov. Detta betyder&lt;br&gt;inte bara att elevernas efterfrågan på utbildning skall vara mera styrande&lt;br&gt;för utbudet än det är i dag, utan också att systemet måste göras så flexi-&lt;br&gt;belt att en enskild studerandes behov av en särskild utbildningsgång till-&lt;br&gt;godoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande och så långt möjligt&lt;br&gt;undanröja hinder för vuxnas studier är en angelägen uppgift, om åter-&lt;br&gt;kommande utbildning skall kunna bli en rell möjlighet för allt flera.&lt;br&gt;Den kraftiga utbyggnad som skett av ungdomens utbildning har fördju-&lt;br&gt;pat den utbildningsklyfta som finns mellan yngre och äldre. Närmare&lt;br&gt;800 000 svenskar i yrkesverksam ålder har kortare formell utbildning&lt;br&gt;än nio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De vuxna har många vägar att gå för att finna kunskap. Kommunal&lt;br&gt;vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning, högskoleutbildning, folk-&lt;br&gt;högskolor och studieförbund samt personalutbildning är de viktigaste&lt;br&gt;vägarna. Den kommunala vuxenutbildningen, som jag behandlar här, är&lt;br&gt;avsedd att ge vuxna en utbildning som motsvarar den som ungdomarna&lt;br&gt;får i grundskolan och gymnasieskolan. Det är alltså en utbildning som&lt;br&gt;är viktig framför allt som grund för fortsatta studier eller för fortsatt yr-&lt;br&gt;kesutbildning. Den är också viktig för dem som vill ändra eller kom-&lt;br&gt;plettera tidigare studie- och yrkesval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala vuxenutbildningen är särskilt ägnad att minska ut-&lt;br&gt;bildningsklyftorna mellan ungdomen och de vuxna. Dess viktigaste upp-&lt;br&gt;gift är att erbjuda utbildning till dem som tidigare fått minst av utbild-&lt;br&gt;ningsresurserna i samhället. När denna prioritering blir tydlig, kan åter-&lt;br&gt;kommande utbildning också bli en realitet för de korttidsutbildade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Ansvar och inflytande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De beslut om ansvaret för skolan som riksdagen fattade under höstriks-&lt;br&gt;dagen 1990 (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76) utgick från den grund-&lt;br&gt;läggande uppfattningen att den offentliga verksamheten i framtiden&lt;br&gt;måste utvecklas och förbättras genom att de som är beroende av den el-&lt;br&gt;ler arbetar inom den får ett större inflytande över verksamheten. Denna&lt;br&gt;grundsyn måste successivt få genomslag inom all offentlig verksamhet&lt;br&gt;och ta sig uttryck i att besluten och ansvaret för besluten läggs längre&lt;br&gt;fram i organisationen till dem som verkar och arbetar där. Medborgar-&lt;br&gt;nas krav på inflytande och ansvar måste mötas genom beslut i kommu-&lt;br&gt;nerna, beslut som gör medborgarna delaktiga i fördelningen och utveck-&lt;br&gt;lingen av välfärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet innebär i sak att ansvarel för verksamheten i skolan&lt;br&gt;överförs till kommunerna. Det traditionella sältet att styra skolan ge-&lt;br&gt;nom en detaljerad statlig reglering överges nu. Staten skall i stället styra&lt;br&gt;skolan genom att ange mål och riktlinjer som är nationellt giltiga och&lt;br&gt;som skall garantera en likvärdig skola för alla. Grundläggande mål för&lt;br&gt;skolan skall anges i lag. Övriga generellt giltiga mål och riktlinjer för&lt;br&gt;utbildningen skall anges i läroplaner. Likvärdigheten skall också garan-&lt;br&gt;teras genom lärarutbildningen och fortbildningen. Staten skall ge finan-&lt;br&gt;siellt stöd till skolans verksamhet. Uppföljningen och utvärderingen&lt;br&gt;skall ge besked om i vilken utsträckning skolan förverkligar de intentio-&lt;br&gt;ner som riksdagen och regeringen gett uttryck för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande synsätt och de principer för styrningen av skolan&lt;br&gt;som presenterats för riksdagen och antagits av den ligger till grund för&lt;br&gt;den reformering av gymnasieskolan och vuxenutbildningen som jag nu&lt;br&gt;presenterar. Den statliga detaljregleringen på dessa områden skall upp-&lt;br&gt;höra. Det lokala inflytandet skall bli större, samtidigt som den nationel-&lt;br&gt;la likvärdigheten inom dessa viktiga utbildningsområden garanteras. In-&lt;br&gt;dividens valmöjligheter skall öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig drivkraft för utvecklingen av utbildningen är de studeran-&lt;br&gt;des egna insatser för att påverka och förändra. Med en ökad lokal frihet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att utforma utbildning och undervisning, ökar också deras möjligheter i&lt;br&gt;detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En starkt reglerad utbildning ger i sig ett mycket begränsat utrymme&lt;br&gt;för elever att påverka sin egen utbildningsgång. I den kommunala ut-&lt;br&gt;bildningen för vuxna är studerandeinflytandet stort. Det kursbaserade&lt;br&gt;systemet gör här att de studerande har stora påverkansmöjligheter på si-&lt;br&gt;na studier, vad gäller både omfattning, inriktning och ämnesval. Mot-&lt;br&gt;svarande möjligheter måste nu skapas inom gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av ett aktivt studerandeinflytande är ytterst helt bero-&lt;br&gt;ende av insatser på lokal nivå. I samband med en reform som omfattar&lt;br&gt;både gymnasieskolan och den kommunala utbildningen för vuxna är&lt;br&gt;det avgörande att förutsättningar skapas för ett ansvarstagande från de&lt;br&gt;studerandes sida och att deras möjligheter att delta i beslutsprocesserna&lt;br&gt;blir mer uppenbara. De studerande måste få goda möjligheter att till-&lt;br&gt;sammans med sina lärare planera innehållet i och uppläggningen av ut-&lt;br&gt;bildningen inom de ramar som lagts fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5 Samverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I det samhällsekonomiska läge vi i dag befinner oss i, kan vi inte längre&lt;br&gt;räkna med ökade resurser och kostnadskrävande reformer inom den of-&lt;br&gt;fentliga sektorn. I stället gäller det att inom tillgängliga ramar hitta nya&lt;br&gt;vägar, att omprioritera och effektivisera redan existerande verksamheter&lt;br&gt;och därmed utnyttja de betydande resurser som ändå finns på bästa möj-&lt;br&gt;liga sätt. Detta gäller självklart också utbildningssektorn. Det går knap-&lt;br&gt;past att tänka sig att varje kommun skall kunna utveckla en väl utbyggd&lt;br&gt;ungdomsskola och, en omfattande vuxenutbildning samt därutöver kun-&lt;br&gt;na ha högskoleutbildning och en blomstrande folkbildningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad efterfrågan på utbildning måste därför mötas med bättre&lt;br&gt;samverkan såväl mellan kommuner som mellan företrädare för olika ut-&lt;br&gt;bildningsformer och utbildningsanordnare. Detta kan ge båda ökad till-&lt;br&gt;gänglighet och bättre kvalitet i utbildningen. En sådan samverkan kan&lt;br&gt;eller skall inte regleras fram. Det är däremot en uppgift för riksdagen&lt;br&gt;och regeringen att undanröja de hinder för nya och okonventionella&lt;br&gt;lösningar som kan finnas i lagstiftning och andra regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också samverkan med arbetslivet är av vitalt intresse för utbildning-&lt;br&gt;en. Arbetslivet skall delta i den gymnasiala yrkesutbildningen Jag ser&lt;br&gt;dessutom en utökad samverkan mellan utbildningsanordnarna och ar-&lt;br&gt;betslivets företrädare som ett verksamt medel att på skilda sätt främja ut-&lt;br&gt;vecklingsprocessen. Samtidigt är det viktigt att gränsdragningen mellan&lt;br&gt;utbildningsansvaret för det allmänna och för yrkeslivet blir så klar och&lt;br&gt;entydig som möjlig. Gymnasieskolans och den kommunala vuxenutbild-&lt;br&gt;ningens uppgift är att ge en bred utbildning som skall ge en god grund&lt;br&gt;för yrkesverksamhet inom ett bredare yrkesområde. Färdigutbildningen&lt;br&gt;måste alltid ske i arbetslivet. Denna grundläggande åtskillnad ligger bak-&lt;br&gt;om mina förslag i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Gymnasieskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Gymnasieskolan under 1980-talet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Gymnasiereformen 1970 innebar att utbildningar som tidigare funnits i&lt;br&gt;flera olika skolformer fördes samman i en gymnasieskola. I den nya&lt;br&gt;gymnasieskolan inleddes integrationen av skilda utbildningar med olika&lt;br&gt;rötter och traditioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med gymnasieskolan skapades ett system av linjer, grenar och spe-&lt;br&gt;cialkurser som svarade mot behov som uppfattades angelägna inte bara&lt;br&gt;inom högskolan utan också inom arbetslivet. Ungdomarna skulle i&lt;br&gt;gymnasieskolan få antingen en utbildning som förberedde för vidare&lt;br&gt;studier eller en utbildning som innebar en grundläggande yrkes-&lt;br&gt;utbildning. De olika utbildningsvägarnas särdrag bibehölls emellertid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den tid som förflutit sedan den nya gymnasieskolan började&lt;br&gt;byggas upp 1970, har en rad åtgärder vidtagits för att anpassa och förbät-&lt;br&gt;tra den gymnasiala utbildningen. Försöks- och utvecklingsarbete har be-&lt;br&gt;drivits i olika former och en omfattande försöksverksamhet med en för-&lt;br&gt;ändrad yrkesinriktad utbildning pågår sedan 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 70) har dock i sina grunder va-&lt;br&gt;rit oförändrad sedan 1970. Två stora översyner har genomförts. Den för-&lt;br&gt;sta gjordes av gymnasieutredningen (GU, SOU 1981:96), och den andra&lt;br&gt;av arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen&lt;br&gt;(ÖGY.SOU 1986:2 och 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieutredningen föreslog en långtgående förändring av den&lt;br&gt;gymnasiala utbildningen. I propositionen Gymnasieskola i utveckling&lt;br&gt;(prop. 1983/84:116) förordade dåvarande utbildningsministern en stegvis&lt;br&gt;strategi för reformering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett centralt försöks- och utvecklingsprogram initierades därför, inom&lt;br&gt;vilket kommunerna fick möjlighet att bedriva ett lokalt förankrat ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete. Riksdagen anvisade under en femårsperiod 15 milj.kr.&lt;br&gt;årligen till stöd för arbetet. 1 fortsättningen kallar jag detta program för&lt;br&gt;FS-projektet, där FS står för frivilliga skolformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FS-projektet bedrevs i fyra huvudområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den yttre organisationen av studierna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det inre arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- praktikförsök&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samarbete gymnasieskola - kommunal vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för försöksverksamheten var särskilt under de första åren&lt;br&gt;mycket stort. Flertalet av de ca 900 olika försök som bedrevs i landets&lt;br&gt;skolor berörde emellertid främst de studieförberedande linjerna. I lan-&lt;br&gt;dets gymnasieskolor avvaktade man ett beslut som mer direkt gällde de&lt;br&gt;yrkesförberedande utbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom försöksverksamhetens ram inleddes i många kommuner arbe-&lt;br&gt;tet med lokala utvecklingsplaner. En ämnesmetodisk utveckling av&lt;br&gt;framför allt ämnet svenska på yrkesförberedande linjer inleddes vid&lt;br&gt;många skolor. Relativt många försök gällde s.k. ämnesanknuten praktik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på i första hand de studieförberedande linjerna. Relativt få försök kom&lt;br&gt;att röra ökat medansvar och medinflytande för eleverna. Antalet försök&lt;br&gt;med syfte att bättre samordna gymnasieskolans och den kommunala&lt;br&gt;vuxenutbildningens resurser var också få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin anslagsframställning för budgetåret 1991/92 har skolöverstyrel-&lt;br&gt;sen (SO) givit en sammanfattning av erfarenheterna från försöksperio-&lt;br&gt;den. Min bedömning är att många försök varit framgångsrika och givit&lt;br&gt;viktiga erfarenheter i det fortsatta förändringsarbetet, genom att hinder&lt;br&gt;för förändring blivit tydliga och svårigheter kunnat bearbetas. FS-&lt;br&gt;projektet innebar dessutom en viktig förberedelse inför framtida föränd-&lt;br&gt;ringar i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av 1980-talet började allt fler tala om att den gymnasiala yr-&lt;br&gt;kesutbildningen var i behov av modernisering och förnyelse. I proposi-&lt;br&gt;tionen om gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116) diskuterades&lt;br&gt;yrkesutbildningen och riktlinjerna för en utredning om yrkesutbild-&lt;br&gt;ningen drogs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1986 lade expertgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesut-&lt;br&gt;bildningen (OGY) fram sina förslag om förlängd yrkesutbildning. I pro-&lt;br&gt;positionen utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan (prop.&lt;br&gt;1987/88:102) föreslog dåvarande utbildningsministern en försöksperiod&lt;br&gt;på tre år med en 3-årig, moderniserad och i hög grad arbetsplatsförlagd&lt;br&gt;yrkesutbildning i gymnasieskolan. De allmänna ämnena skulle, enligt&lt;br&gt;förslaget, få större utrymme och ett utvecklingsarbete skulle ske för att&lt;br&gt;förbättra kvaliteten på yrkesutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare utsågs för att följa och utvärdera försöksverk-&lt;br&gt;samheten. De erfarenheter som såväl SO som utredaren (SOU 1989:90&lt;br&gt;och 1990:75) hittills redovisat är att försöksverksamheten som helhet&lt;br&gt;har mötts av stort intresse från elever, lärare och arbetslivsföreträdare.&lt;br&gt;De treåriga linjerna har givit utrymme för breddning och fördjupning.&lt;br&gt;De har givit stimulans till arbetet i många skolor och till fördjupade och&lt;br&gt;regelbundna kontakter mellan skola och arbetsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ungdomar som söker till de yrkesinriktade studievägarna ut-&lt;br&gt;gör i dag ca 55 % av de förstahandssökande. Sammanförandet av yrkes-&lt;br&gt;förberedande och studieförberedande utbildningar till en skolform har&lt;br&gt;dock inte inneburit att vare sig den sociala eller den könsbundna karak-&lt;br&gt;tären i studievalen har förändrats. Fortfarande är barn till akademiker&lt;br&gt;och tjänstemän starkt överrepresenterade på de studieförberedande lin-&lt;br&gt;jerna. Fortfarande väljer flickorna yrkesutbildningar inom begränsade&lt;br&gt;sektorer, vanligen vårdsektorn och kontorssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste 20 åren har en rad åtgärder vidtagits för att anpassa&lt;br&gt;gymnasieskolans utbildningar till arbetsmarknadens behov och ungdo-&lt;br&gt;marnas önskemål. Härtill kommer att antalet utbildningsplatser har&lt;br&gt;ökat så att gymnasieskolan i dag är dimensionerad för 112 % av landets&lt;br&gt;16-åringar. Direktövergången från grundskola till gymnasieskola har&lt;br&gt;också ökat från ca 65 % till ca 85 % under denna period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan alltså konstatera att en allt större andel av ungdomsgruppen&lt;br&gt;har fått tillgång till gymnasial utbildning. Effekten av expansionen har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också medfört att eleverna i flertalet fall kan få sitt förstahandsval tillgo-&lt;br&gt;dosett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig intention med reformen var att likställa de yrkesinriktade&lt;br&gt;utbildningarna och utbildningarna i det gamla gymnasiet och att upplö-&lt;br&gt;sa motsatsförhållandet mellan yrkesutbildning och studieförberedande&lt;br&gt;utbildning. Den nuvarande gymnasieskolan byggdes i stora drag efter&lt;br&gt;principen att utbudet så långt möjligt skall motsvara den existerande ar-&lt;br&gt;betsmarknaden och den högre utbildningens uppbyggnad. Med det ar-&lt;br&gt;betsliv som då fanns var detta rimligt. Följden har emellertid blivit att&lt;br&gt;linjernas, grenarnas och specialkursernas mångfald har skapat ett system&lt;br&gt;som är svåröverskådligt för ungdomar och svårmanövrerat och kost-&lt;br&gt;nadsdrivande för skolhuvudmännen. An viktigare är att den nuvarande&lt;br&gt;strukturen knappast längre motsvarar de krav som omvärlden ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gymnasieskola som beslutades år 1970 har på många sätt svarat&lt;br&gt;mot de behov som medborgare och näringsliv givit uttryck för. Interna-&lt;br&gt;tionellt sett har vår gymnasieskola haft ett gott rykte. Den har bidragit&lt;br&gt;till att den generella utbildningsnivån bland landets medborgare har&lt;br&gt;höjts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid ett uppenbart behov av en revidering av studie-&lt;br&gt;vägsstrukturen och innehållets organisation och att skapa förutsättning-&lt;br&gt;ar för fortgående förändringar av innehållet. Det förslag jag nu lägger&lt;br&gt;bygger på den erfarenhet vi har av gymnasieutbildningen under 1980-&lt;br&gt;talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Gymnasieskolan i framtiden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Gymnasieskolan skall erbjuda alla ungdomar&lt;br&gt;en treårig gymnasieutbildning av god kvalitet och med hög till-&lt;br&gt;gänglighet. Förutsättningar skapas för fortgående förändringar&lt;br&gt;av utbildningen efter ungdomarnas önskemål och med beaktan-&lt;br&gt;de av förändringarna i arbetslivet och i samhället i övrigt. En&lt;br&gt;övergång till en kursutformad gymnasieskola skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl for min bedömning: Jag har tidigare i skilda sammanhang fram-&lt;br&gt;hållit att de förslag som vid varje givet tillfälle läggs fram då bedöms va-&lt;br&gt;ra den bästa lösningen på ett aktuellt problem eller på förhållanden som&lt;br&gt;behöver förändras. Snart nog kan emellertid besluten framstå som förål-&lt;br&gt;drade och otidsenliga. För att möta den snabba utvecklingen inom ut-&lt;br&gt;bildningsområdet är det därför viktigt att skapa lösningar som ger förut-&lt;br&gt;sättningar för en fortgående utvecklingsprocess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min avsikt är att med mina förslag nu lägga grunden för en fortsatt&lt;br&gt;utveckling av gymnasieutbildningen. Grundförutsättningen har givits ge-&lt;br&gt;nom de beslut om ansvaret för och styrningen av skolan som riksdagen&lt;br&gt;nyligen har fattat och vars syfte är att lägga besluten långt fram i organi-&lt;br&gt;sationen, så att de som berörs av verksamheten i skolan, elever, lärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolledare, lokalt ansvariga politiker och arbetslivets företrädare, kan&lt;br&gt;utöva inflytande på utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare slagit fast att utbildningen i skolan skall vara&lt;br&gt;likvärdig. Jag menar att det är en viktig likvärdighetsfråga att alla ung-&lt;br&gt;domar erbjuds en treårig gymnasieutbildning, oavsett vilken inriktning&lt;br&gt;de väljer. Målsättningen för gymnasieskolan måste vara att erbjuda alla&lt;br&gt;ungdomar en kvalificerad utbildning som ger grunden för både yrkes-&lt;br&gt;verksamhet och fortsatt utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste drivkraften för en fortsatt utveckling av näringslivet&lt;br&gt;och en fortsatt hög sysselsättning är, som jag tidigare har anfört, med-&lt;br&gt;borgarnas kunskaper och kompetens. Arbetslivet kräver i större ut-&lt;br&gt;sträckning än någonsin tidigare goda baskunskaper både i allmänna äm-&lt;br&gt;nen och i yrkesämnen. Gymnasieutbildningen skall ge alla möjlighet att&lt;br&gt;göra en utvecklingsinsats i arbetslivet och att själva utvecklas i sitt arbe-&lt;br&gt;te.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god gymnasieutbildning är också viktig för den enskildes person-&lt;br&gt;liga utveckling och livssituation. Möjligheterna för alla att gå vidare till&lt;br&gt;högre studier måste vara reella. Givetvis kommer kompletteringar för&lt;br&gt;särskild behörighet till högskoleutbildningar att krävas i många fall,&lt;br&gt;men jag menar att det är väsentligt att gymnasieutbildningen ger en god&lt;br&gt;allmän grund för fortsatta studier i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieutbildningen skall vara en etapp i ett livslångt lärande. De&lt;br&gt;studieförberedande linjerna har fyllt sin uppgift genom de starka kopp-&lt;br&gt;lingarna till högskolan. Vad gäller de yrkesinriktade linjerna har denna&lt;br&gt;traditionella koppling inte funnits. Snarare har många lärare och elever&lt;br&gt;upplevt en motsättning mellan de akademiska traditioner, som förmed-&lt;br&gt;las genom de allmänna ämnena och de arbetslivsorienterande traditio-&lt;br&gt;nerna, förmedlade genom yrkesämnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högre utbildningen måste i framtiden i ökad utsträckning kun-&lt;br&gt;na rekrytera studerande från yrkeslivet, studerande som har en yrkesut-&lt;br&gt;bildning från gymnasieskolan som grund. Yrkesutbildningen måste&lt;br&gt;också mot denna bakgrund ge en bred kompetens och en god grund för&lt;br&gt;fortsatta studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta perspektiv är det nödvändigt att utbildningen i gymnasiesko-&lt;br&gt;lan innehåller en kärna av allmänna ämnen som ger varje studerande&lt;br&gt;oavsett utbildningens inriktning en gemensam kunskap att bygga vidare&lt;br&gt;på. Detta är ett ytterligare led i strävan att garantera likvärdigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall i fortsättningen svara för att alla ungdomar er-&lt;br&gt;bjuds gymnasieutbildning. För att tillgång till utbildning av skilda slag&lt;br&gt;och med god kvalitet skall säkras kommer jag i det följande att föreslå&lt;br&gt;att det utbildningsutbud som kommunen erbjuder skall vara brett och&lt;br&gt;allsidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utbildning som gymnasieskolan erbjuder ungdomar riktar sig&lt;br&gt;till de flesta av samhällets verksamhetsområden. Den nya gymnasiesko-&lt;br&gt;lan skali utbilda människor som kommer att vara verksamma på framti-&lt;br&gt;dens arbetsmarknad. Förändringar sker i snabb takt. Det är idag omöj-&lt;br&gt;ligt att göra exakta förutsägelser om vad internationellt inflytande, ökad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrens, ny teknik och förändrade arbetsorganisationer kommer att&lt;br&gt;innebära för samhället och därmed också för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieutbildningen måste därför inte bara ge goda allmänna kun-&lt;br&gt;skaper som grund för förändring och utveckling hos varje medborgare.&lt;br&gt;Gymnasieskolan i sig måste också inrymma ett stort mått av flexibilitet&lt;br&gt;samt incitament och utrymme för förändringar och förbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för detta måste ges i det sätt och på de villkor som&lt;br&gt;gymnasieutbildningen organiseras. Det är möjligt att med utgångspunkt&lt;br&gt;i den utbildnings- och yrkesstruktur som finns idag se ett antal utbild-&lt;br&gt;ningsområden i gymnasieskolan, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildning inom ekonomi och handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildning inom industri och teknik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildning inom natur och miljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildning inom humaniora, samhälle och omvårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa utbildningsområden kan betraktas som breda kunskapsområ-&lt;br&gt;den inom vilka traditionella ämnesgränser kan överskridas och nya&lt;br&gt;kombinationsmöjligheter skapas. Indelningen utgår inte från att utbild-&lt;br&gt;ningarna är studieförberedande eller yrkesinriktade eller från att utbild-&lt;br&gt;ningsbehov en gång för alla är givna. Den är däremot ett uttryck för&lt;br&gt;min uppfattning att det nuvarande linjesystemet måste brytas upp för att&lt;br&gt;gymnasieutbildningen stegvis skall kunna omformas. Indelningen kan&lt;br&gt;vara ett hjälpmedel för ett sätt att tänka vid utbildningsplaneringen i&lt;br&gt;kommunerna, särskilt när det gäller att samla resurser och kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att lägga samman kurser från olika områden kan nya utbild-&lt;br&gt;ningar skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kombinationsmöjligheterna är viktiga inte minst för flickorna, efter-&lt;br&gt;som sådana skulle kunna göra utbildningsutbudet bredare för dem än&lt;br&gt;det i praktiken för närvarande är. Det finns en lång rad områden, som&lt;br&gt;idag sysselsätter stora grupper kvinnor och där nya yrken växer fram.&lt;br&gt;Jag tänker bl.a. på information, reklam, personalvård och turism. En&lt;br&gt;mindre låst utbildningsstruktur kan lättare ge utrymme för nya och at-&lt;br&gt;traktiva utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mycket fast linjestruktur med centralt fastlagda grenar och vari-&lt;br&gt;anter samt låsta timplaner är enligt min mening inte heller förenlig&lt;br&gt;med kraven på ett utökat individuellt och lokalt inflytande och ansvars-&lt;br&gt;tagande. Linjebegreppet i sig associerar till en utbildningsväg, som i och&lt;br&gt;för sig kan rymma visst individuellt tillval men som i huvudsak är far-&lt;br&gt;digskräddad när eleverna träder in i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieutbildningen måste i stället få en struktur som ger incita-&lt;br&gt;ment till förändringar och garanterar flexibilitet och valfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsutbudet i gymnasieskolan bör därför organiseras i natio-&lt;br&gt;nellt fastställda utbildningsprogram. Programbegreppet är enligt min me-&lt;br&gt;ning att föredra framför linjebegreppet, därför att det lättare kan för-&lt;br&gt;knippas med ramar inom vilka olika vägar kan väljas. Programmen&lt;br&gt;skall utgöra en stabil grund för en fortsatt uppbyggnad av gymnasiesko-&lt;br&gt;lan men också ge förutsättningar för flexibilitet och förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser vidare att den hittills fasta grenstrukturen måste ersättas av&lt;br&gt;ett mer flexibelt system, som gör systemet öppet för långsiktig utveck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ling. Det bör därför finnas nationella grenar som utformas centralt och&lt;br&gt;erbjuds kommunerna. Men utrymme måste också skapas för lokala gre-&lt;br&gt;nar som utbildningshuvudmannen utformar och fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta en successiv förändring och utveckling krävs hä-&lt;br&gt;rutöver ett mer flexibelt kursplanesystem än det nuvarande. De centralt&lt;br&gt;fastställda programmen måste med andra ord kunna anpassas till lokala,&lt;br&gt;individuella och tidsmässigt bundna behov. Kursplanesystemet måste&lt;br&gt;dessutom vara uppbyggt så att det möjliggör samordning mellan gymna-&lt;br&gt;sieskolans undervisning och den kommunala vuxenutbildningens. Det&lt;br&gt;skall finnas utrymme för både centralt och lokalt utformade kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar måste därför skapas för en övergång till en på sikt&lt;br&gt;kursulformad gymnasieskola. I en sådan gymnasieskola kan innehållet i&lt;br&gt;enskilda kurser förändras utan att systemet i övrigt påverkas. En kurs&lt;br&gt;kan avvecklas om behov inte längre finns och nya kurser - inom befint-&lt;br&gt;liga skolämnen eller genom tematisering - kan inrättas som svarar mot&lt;br&gt;nya behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kursulformad gymnasieskola underlättas samordningen inom&lt;br&gt;gymnasieskolan genom att samma kurs kan beröra flera utbildningsvä-&lt;br&gt;gar. Likaså skapas bättre förutsättningar för samverkan med vuxenut-&lt;br&gt;bildningen och uppdragsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studievägar i en kursutformad gymnasieskola kan planeras på flera&lt;br&gt;sätt (se bilaga 7). De kan byggas upp som fasta utbildningsprogram med&lt;br&gt;fasta grenar, inom vilka kurserna tillsammans motsvarar vad som krävs&lt;br&gt;som grundutbildning för en bestämd yrkesutövning eller vad som krävs&lt;br&gt;för en fortsatt utbildning i högskolan. En sådan modell skiljer sig inte&lt;br&gt;mycket från det nuvarande linjesystemet. Studievägar kan också byggas&lt;br&gt;upp som helt individuella program av ett antal kurser som eleven väljer&lt;br&gt;med hänsyn till vidare yrkes- eller studieverksamhet och till personligt&lt;br&gt;intresse. I den förra är klassen den sammanhållande enheten medan den&lt;br&gt;andra extremvarianten innebär en upplösning av skolklassen som enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter från Sverige och andra länder visar att båda extremerna&lt;br&gt;är förenade med problem. Mellan den helt låsta strukturen och den helt&lt;br&gt;fria, finns emellertid lösningar som innebär att vissa delar i varje elevs&lt;br&gt;utbildningsgång är given och andra delar är valbara. Dels ger en sådan&lt;br&gt;lösning en viss stabilitet för eleverna. Dessutom svarar en sådan lösning&lt;br&gt;bättre mot intentionen att utbildningen skall svara mot såväl nationella&lt;br&gt;krav som individuella och lokala behov och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella utbildningsprogrammen och nationella och lokala gre-&lt;br&gt;nar kan sålunda byggas upp av kurser inom olika områden. Innehållet i&lt;br&gt;varje elevs utbildning kommer att utgöras av sådana kurser som är ge-&lt;br&gt;mensamma för alla elever - kärnämnen, av sådana som är karakteristis-&lt;br&gt;ka för ett eller flera program och av sådana som kanske är specifika för&lt;br&gt;en nationell eller lokal gren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att sträva mot en kursutformad gymnasieskola skapas således&lt;br&gt;möjligheter att åstadkomma den flexibilitet och de samarbetsformer som&lt;br&gt;behövs för att gymnasieutbildningen skall bli en motor för de enskilda&lt;br&gt;regionernas utveckling. Kursutformningen skapar också goda förutsätt-&lt;br&gt;ningar för eleverna att påverka sin egen utbildning och ta ansvar för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den. Väsentligt är dock att detta inte enbart sker genom att elevernas&lt;br&gt;möjlighet att välja kurser blir större än i det nuvarande systemet, utan&lt;br&gt;också - vilket kanske är minst lika viktigt - får möjlighet att tillsammans&lt;br&gt;med sina lärare planera innehållet i och uppläggningen av kurserna&lt;br&gt;inom de ramar som fastlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En individuell inriktning inom ett program eller en gren innebär att&lt;br&gt;eleven kan välja kurser som är karakteristiska för andra program och&lt;br&gt;grenar. Utrymmet för en sådan individuell inriktning är detsamma som&lt;br&gt;för en lokal gren. Elevernas rätt att att påverka innehållet i sin utbild-&lt;br&gt;ning förstärks ytterligare av det utrymme som ges av det fria tillvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge förändringarna önskad effekt måste de lokalt fastställda&lt;br&gt;kurserna i utbildningen ha samma värde och status som de nationellt&lt;br&gt;fastställda kurserna. De nationellt och de lokalt fastställda kurserna&lt;br&gt;inom ett program, konstituerar tillsammans en gymnasial utbildnings-&lt;br&gt;väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare förutsätter förändringen en timplanekonstruktion som anger&lt;br&gt;ramar snarare än låser möjligheterna att utforma och anpassa skolverk-&lt;br&gt;samheten. Genom att inte heller låsa timplanerna till olika årskurser&lt;br&gt;kan undervisningstimmarna i olika ämnen, grupper av ämnen eller te-&lt;br&gt;man planeras och läggas ut så att de bäst passar olika lokala förutsätt-&lt;br&gt;ningar och på bästa sätt garanterar en effektiv undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret som nu läggs på landets kommuner för den utbildning som&lt;br&gt;erbjuds inom kommunen, innebär i sig en drivkraft för förändring. Ett&lt;br&gt;utrymme ges för en flexibilitet och känslighet för förändringar i omvärl-&lt;br&gt;den som inte ryms inom ett centralt fastlagt system. Ett utrymme ges för&lt;br&gt;det naturliga engagemang som finns i lokalsamhällets krav och behov.&lt;br&gt;Det lokala ansvaret att utforma och planera utbildningen ger dessutom&lt;br&gt;förutsättningar för bättre anpassning till ungdomars behov och intres-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de förslag jag lägger står de nationella intressena inte i motsatsställ-&lt;br&gt;ning till de lokala och individuella intressena och behoven. Tvärtom&lt;br&gt;förutsätter de varandra i en utvecklingsstrategi. Utan den spänning som&lt;br&gt;finns genom dessa riskerar varje system att stagnera och cementeras i si-&lt;br&gt;na former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 Allmänna motiveringar&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;3.3.1 Gymnasieskolans grunddrag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utbildningen i gymnasieskolan skall ske dels på na-&lt;br&gt;tionella program, som skall vara treåriga och utgöra grund för&lt;br&gt;högskolestudier och yrkesverksamhet, dels på individuella pro-&lt;br&gt;gram. Inom ramen för de individuella programmen skall kunna&lt;br&gt;anordnas ett brett spektrum av utbildningar, som spänner från&lt;br&gt;heltidsstudier motsvarande dem på de nationella programmen&lt;br&gt;till kurser som exempelvis kompletterar en anställning eller&lt;br&gt;kompletterar brister i tidigare utbildning som förberedelse för&lt;br&gt;studier på ett nationellt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om elever från särskolan skall gälla särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De förslag jag nu lägger fram omspänner bå-&lt;br&gt;de gymnasieskolan och den vuxenutbildning som hör till det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet. Även om förslagen bl.a. syftar till en närmare samverkan&lt;br&gt;mellan dessa två utbildningsformer är det nödvändigt att ha en klar&lt;br&gt;gräns mellan dem. Enligt min mening bör den gränsen dras så att gym-&lt;br&gt;nasieskolans ansvar avser utbildning som inleds före utgången av det&lt;br&gt;första kalenderhalvåret det år då eleven fyller 20 år, medan vuxenutbild-&lt;br&gt;ningens ansvar tar vid därefter. Jag skall närmare gå in på denna gräns-&lt;br&gt;ragning när jag längre fram behandlar vissa gemensamma frågor (avsnitt&lt;br&gt;5.1.1). Här kan jag emellertid nämna att man med en så dragen gräns&lt;br&gt;ansluter till gränsdragningen i studiestödslagen mellan studiebidragen,&lt;br&gt;som avser gymnasiala studier, och studiemedel, som avser postgymnasia-&lt;br&gt;la studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att utbildningen i gymnasieskolan skall anordnas dels i&lt;br&gt;form av treåriga utbildningar enligt program som fastställs nationellt,&lt;br&gt;dels i form av individuella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen på de nationella programmen skall tjäna som grund&lt;br&gt;för högskoleutbildning och yrkesverksamhet. Något sådant mål bör där-&lt;br&gt;emot inte generellt gälla för de individuella programmen, eftersom det&lt;br&gt;inom ramen för dessa bör finnas utrymme för ett brett spektrum av ut-&lt;br&gt;bildningar. Som sådana program bör sålunda kunna anordnas utbild-&lt;br&gt;ningar som till sin omfattning och kompetensnivå helt svarar mot dem&lt;br&gt;som ges på de nationella programmen. Samtidigt skall emellertid ett in-&lt;br&gt;dividuellt program kunna utformas som studier som kompletterar ex-&lt;br&gt;empelvis en yrkesverksamhet eller på ett sätt som syftar till att reparera&lt;br&gt;brister i utbildningen från grundskolan och senare göra det möjligt att&lt;br&gt;gå in t.ex. på ett nationellt program. De individuella programmen bör&lt;br&gt;sålunda allt efter omständigheterna kunna anpassas för att på olika sätt&lt;br&gt;ge en utbildning inom gymnasieskolan för dem som inte önskat gå nå-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;got av de erbjudna nationella programmen. Det säger sig självt att ett ge-&lt;br&gt;mensamt mål av samma slag som för de nationella programmen inte&lt;br&gt;kan ställas upp här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella programmen kan sägas motsvara linjesystemet i dagens&lt;br&gt;gymnasieskola. Liksom linjerna bör de kunna ha olika utgångar i form&lt;br&gt;av grenar. Grendelning bör dock inte i något fall ske förrän tidigast i&lt;br&gt;årskurs 2. För dessa program ser jag det som en väsentlig princip att de&lt;br&gt;har en sammanhållen ingång. Det är naturligt att på ett nationellt pro-&lt;br&gt;gram också grenar kan fastställas nationellt. Grenar bör emellertid&lt;br&gt;också kunna fastställas lokalt. I de lokala grenarna ligger en utvecklings-&lt;br&gt;möjlighet för gymnasieskolan. Givetvis måste därvid ställas villkor så att&lt;br&gt;en lokal gren kvalitativt motsvarar de förekommande nationella grenar-&lt;br&gt;na inom programmet. Regeringen bör få till uppgift att meddela närma-&lt;br&gt;re föreskrifter beträffande grenarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall längre fram redogöra för hur jag anser att de nationella pro-&lt;br&gt;grammen bör se ut. I anslutning därtill skall jag också återkomma till&lt;br&gt;frågan om lokala grenar. Vidare skall jag närmare utveckla vad som bör&lt;br&gt;kunna anordnas i form av individuella program. Jag vill emellertid re-&lt;br&gt;dan nu förorda att den grundstruktur för gymnasieskolan som jag här&lt;br&gt;har dragit upp anges direkt i skollagen. Bestämmelserna i den delen kan&lt;br&gt;lämpligen placeras som en inledning till ett kapitel om gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i särskolan är inte sådan att den kan ge behörighet till&lt;br&gt;de nationella programmen. De individuella program inom gymnasi-&lt;br&gt;eskolans ram som jag har i tankarna är knappast heller lämpade för&lt;br&gt;dem som fått sin utbildning i särskolan. För dessa ungdomar bör i stäl-&lt;br&gt;let gälla särskilda regler. Jag avser att inom kort lägga fram förslag även&lt;br&gt;i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.3.2 Kommunernas skyldigheter när det gäller nationella program&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Varje kommun skall vara skyldig att erbjuda ut-&lt;br&gt;bildning på nationella program för samtliga de ungdomar i&lt;br&gt;kommunen som har slutfört sista årskursen i grundskolan eller&lt;br&gt;motsvarande, dock längst till och med det första kalenderhalvå-&lt;br&gt;ret det år de fyller 20 år och förutsatt att de inte tidigare har gått&lt;br&gt;igenom ett sådant program eller likvärdig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom den eg-&lt;br&gt;na kommunen eller i en annan kommun eller landstingskom-&lt;br&gt;mun enligt samverkansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av de nationella&lt;br&gt;programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall&lt;br&gt;anpassas med hänsyn till elevernas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall informera om de nationella programmen&lt;br&gt;och om möjligheterna att få utbildning på individuella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den helt övervägande andelen av de elever&lt;br&gt;som går ut grundskolan fortsätter numera i gymnasieskolan. Mot den&lt;br&gt;akgrunden ser jag det nu som ett naturligt steg att ge lagstadgad rätt till&lt;br&gt;utbildning i gymnasieskolan för alla de ungdomar som har slutfört sista&lt;br&gt;årskursen i grundskolan eller en motsvarande utbildning. Jag vill här&lt;br&gt;också erinra om att en sådan rätt fanns med bland utgångspunkterna för&lt;br&gt;beräkningen av det nya statsbidrag till kommunernas offentliga skolvä-&lt;br&gt;sende som riksdagen har beslutat om under år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje kommun bör gälla en skyldighet att erbjuda utbildning på&lt;br&gt;de nationella programmen för alla de ungdomar i kommunen som har&lt;br&gt;gått ut grundskolan eller motsvarande, dock längst till och med det för-&lt;br&gt;sta kalenderhalvåret det år de fyller 20 år och förutsatt att de inte redan&lt;br&gt;har genomgått en sådan eller likvärdig utbildning. De nationella pro-&lt;br&gt;grammen är ett utflöde av principen att statsmakterna i ett målstyrt sys-&lt;br&gt;tem ändå måste ge eleverna vissa garantier för kvalitet och likvärdighet&lt;br&gt;över landet. Det är därmed följdriktigt att det är denna utbildningsform&lt;br&gt;som kommunerna blir skyldiga att dimensionera för alla och erbjuda&lt;br&gt;till alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan skyldighet för kommunen som jag nu har föreslagit konsti-&lt;br&gt;tuterar samtidigt en rätt för de ungdomar i kommunen i förhållande till&lt;br&gt;vilka skyldigheten gäller. Indirekt följer också av en så angiven skyldig-&lt;br&gt;het för kommunerna vad som generellt ger behörighet att söka utbild-&lt;br&gt;ning på de nationella programmen, nämligen att ha gått ut grundskolan&lt;br&gt;eller motsvarande och att ännu inte ha passerat det första kalenderhal-&lt;br&gt;våret det år man fyller 20 år. En uttrycklig bestämmelse om behörighet&lt;br&gt;bör emellertid finnas, bl.a. med hänsyn till dem som vill söka annan&lt;br&gt;gymnasieutbildning än den hemkommunen erbjuder. Jag återkommer&lt;br&gt;till det längre fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den krets ungdomar i kommunen som har rätt att få en utbildning i&lt;br&gt;gymnasieskolan på ett nationellt program bör avgränsas i tre hänseen-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första avgränsningen består i att kommunens skyldighet gäller&lt;br&gt;dem som har gått ut sista årskursen i grundskolan eller motsvarande.&lt;br&gt;Undervisningen på programmen förutsätts bygga på den kunskap som&lt;br&gt;förmedlas i grundskolan. Motsvarande kunskap kan fås också på andra&lt;br&gt;vägar, t.ex. genom sameskolan, specialskolan och godkända fristående&lt;br&gt;skolor. Vidare får utbildning i motsvarande skolformer i de andra nor-&lt;br&gt;diska länderna anses likvärdig. Även andra vägar kan tänkas ge motsva-&lt;br&gt;rande kunskap. Jag har därför stannat för att inte föreslå någon uppräk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av skolformer utan föreslår att utbildningsnivån anges så att veder-&lt;br&gt;börande har gått ut sista årskursen i grundskolan eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den gränsdragning mellan gymnasieskolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen som jag tidigare har föreslagit bör kommunens skyl-&lt;br&gt;dighet att erbjuda utbildning upphöra beträffande dem som inte hunnit&lt;br&gt;börja utbildningen under det första kalenderhalvåret det år de fyller 20&lt;br&gt;år. Utbildning som påbörjas därefter bör, såvitt gäller det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet, ske inom den kommunala vuxenutbildningen. Givetvis bör&lt;br&gt;gälla att den som väl har börjat gymnasieskolan före åldersgränsen skall&lt;br&gt;få gå ut densamma, även om han under tiden passerar åldersgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sista avgränsningen består i att skyldigheten inte gäller dem som&lt;br&gt;redan har gått igenom utbildning på ett nationellt program eller en lik-&lt;br&gt;värdig utbildning. I fråga om dem som har utbildats på ett nationellt&lt;br&gt;program vore det givetvis inte rimligt om de skulle behöva erbjudas än-&lt;br&gt;nu ett program därför att de ännu tillhörde ålderskategorin för gymnasi-&lt;br&gt;eskolan. Det räcker dock inte att stanna vid dessa ungdomar. Som jag ti-&lt;br&gt;digare har påpekat - och som jag skall utveckla närmare i det följande -&lt;br&gt;bör det vara möjligt att inom ramen för de individuella programmen&lt;br&gt;anordna utbildning som är likvärdig med den på de nationella program-&lt;br&gt;men. Den som har fått en sådan utbildning i gymnasieskolan skall rim-&lt;br&gt;ligen inte heller omfattas av skyldigheten att erbjuda utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte krävas att alla kommuner inom sina egna gränser skall&lt;br&gt;etablera gymnasieskolor som kan ta emot alla de ungdomar i kommu-&lt;br&gt;nen som har rätt till utbildning på de nationella programmen. I åtskilli-&lt;br&gt;ga fall skulle sådana etableringar vara orationella och i realiteten göra&lt;br&gt;det svårt att få till stånd ett brett och kvalitativt gott utbildningsutbud&lt;br&gt;utanför de större tätorter som har tillräckligt eget underlag för bredd i&lt;br&gt;utbudet förenad med god kvalité i utbildningen. Lösningen ligger i stäl-&lt;br&gt;let i att kommunerna samverkar med varandra för att komponera ett ut-&lt;br&gt;bildningsutbud för sina ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår jag att kommunerna skall få fullgöra&lt;br&gt;sin skyldighet att erbjuda utbildning på de nationella programmen både&lt;br&gt;genom erbjudande som avser sådan utbildning som anordnas i kommu-&lt;br&gt;nen och genom erbjudande som avser sådan utbildning som anordnas i&lt;br&gt;en annan kommun eller landstingskommun enligt samverkansavtal. Ge-&lt;br&gt;nom sådana samverkansavtal kan två eller flera kommuner sinsemellan&lt;br&gt;fördela olika program eller grenar inom ett program så att en från alla&lt;br&gt;synpunkter ändamålsenlig organisation för denna del av gymnasieskolan&lt;br&gt;uppnås. Kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning bildar ett&lt;br&gt;samverkansområde för den utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med samverkansavtal mellan kommunerna ersätter den&lt;br&gt;statliga planeringen av gymnasieskolan. Det är därmed av avgörande&lt;br&gt;vikt för huruvida den avregleringen skall bli lyckosam att kommunerna&lt;br&gt;verkligen bemödar sig om att samverka med varandra om gymnasieorga-&lt;br&gt;nisationen. Enligt min bedömning har kommunerna dock goda anled-&lt;br&gt;ningar att se till att samverkan kommer till stånd. Tillskapandet av än-&lt;br&gt;damålsenliga samverkansområden ger kommunerna ett stabilt plane-&lt;br&gt;ringsunderlag för dimensionering och inriktning av gymnasieskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när det gäller de nationella programmen. Det bör också ligga i kommu-&lt;br&gt;nernas ansvar för gymnasieskolan att de för ungdomarna och deras för-&lt;br&gt;äldrar kan presentera ett samlat utbud med uppgift om var olika pro-&lt;br&gt;gram och grenar faktiskt anordnas genom kommunens försorg. Genom&lt;br&gt;samverkansavtaien kan också läggas fast grunder för kostnadsfördelning&lt;br&gt;mellan de samverkande kommunerna. Jag skall återkomma till den&lt;br&gt;ekonomiska aspekten längre fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bör på varje kommun ställas de två kraven att erbjudan-&lt;br&gt;det om utbildning skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program&lt;br&gt;samt att antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall&lt;br&gt;anpassas efter elevernas önskemål. En skyldighet för kommunerna att&lt;br&gt;erbjuda ett allsidigt urval är nödvändig för att undvika risken att bred-&lt;br&gt;den i utbildningsutbudet påtagligt minskar i förhållande till det utbud&lt;br&gt;som för närvarande finns i flertalet gymnasieregioner. Utan en sådan&lt;br&gt;bredd i utbudet från varje kommun skulle den oönskade utvecklingen&lt;br&gt;kunna inträda att en växande skara ungdomar på egen hand skulle få&lt;br&gt;finna utbildning på orter utanför kommunen eller samverkansområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett allsidigt urval bör enligt min mening innebära att mer än hälften&lt;br&gt;av de nationella programmen finns med i utbudet. Jag vill dock helst&lt;br&gt;undvika att uppställa en stel regel om utbudets innehåll, utan förlitar&lt;br&gt;mig på att kommunerna i eget intresse tillser att bredden blir tillräcklig.&lt;br&gt;För stora delar av landet torde det, med det linjeutbud som finns för&lt;br&gt;närvarande, bli naturligt att i väl sammanhållna samverkansområden&lt;br&gt;anordna alla programmen. Den undervisning som skall erbjudas skall&lt;br&gt;givetvis ha formen av normal gymnasieundervisning med lärarledda lek-&lt;br&gt;tioner. Detta kommer att framgå bl.a. av att riksdagen avses föreskriva&lt;br&gt;en minsta garanterad tid av lärarhandledd undervisning på de olika pro-&lt;br&gt;grammen. Vad jag nu har sagt innebär att exempelvis specialformer med&lt;br&gt;distansundervisning, som har förekommit som försöksverksamhet, inte&lt;br&gt;ryms inom den nya gymansieskolans nationella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I linje med min strävan att utveckla elevinflytandet och därmed att&lt;br&gt;också stärka ungdomarnas intresse och ansvar för sin gymnasieutbild-&lt;br&gt;ning ligger förslaget att fördelningen av platser mellan olika program&lt;br&gt;och grenar skall anpassas efter elevernas önskemål. Regeln innebär inte&lt;br&gt;någon fullständig garanti för att envar i varje årsklass skall få just det&lt;br&gt;program eller just den gren inom programmet som han eller hon har&lt;br&gt;önskat. Gymnasieskolans organisation kan inte alltid anpassas så snabbt&lt;br&gt;som tillfälliga svängningar i studieval kan ske. Principen bör emellertid&lt;br&gt;vara klar, det skall vara elevernas studieval som skall styra utvecklingen,&lt;br&gt;inte andra hänsyn från kommunens sida. 1 en sådan princip ligger&lt;br&gt;också att kommunerna bör försöka skaffa sig en uppfattning om önske-&lt;br&gt;målen i så god tid att man har rimlig möjlighet att justera platsfördel-&lt;br&gt;ningen inför den åldersklass som närmast kommer att tas in i gymnasi-&lt;br&gt;eskolan. En väg är att låta eleverna i årskurs 9 redan under hösttermi-&lt;br&gt;nen i den årskursen preliminärt ange önskad studieväg i gymnasiesko-&lt;br&gt;lan. Det bör enligt min mening, inom ramen för en föreskrift i lagen&lt;br&gt;om skyldighet att anpassa platsantalet efter elevernas önskemål, finnas&lt;br&gt;utrymme för regeringen att som verkställighetsföreskrifter meddela be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelser om ordningen för ansökan eller förhandsanmälan till gym- Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;nasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningen efter elevernas önskemål begränsas oekså av huvudre-&lt;br&gt;geln att det från varje kommun skall erbjudas ett allsidigt urval av natio-&lt;br&gt;nella program. Särskilt när det gäller huvudsakligen yrkesförberedande&lt;br&gt;program får sålunda inte tillfälliga strömningar mot ett visst yrke eller&lt;br&gt;yrkesområde leda till att utbildningar för andra, nationellt sett stora yr-&lt;br&gt;kesområden försvinner eller försummas i en kommuns sammansättning&lt;br&gt;av utbildningsutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall informera om vilka nationella program oeh&lt;br&gt;grenar som finns och om de erbjuds i kommunen. Om ett program el-&lt;br&gt;ler en gren inte erbjuds i kommunen skall kommunen informera om&lt;br&gt;var programmet eller grenen anordnas. Vidare skall kommunen infor-&lt;br&gt;mera om de möjligheter som finns att få utbildning på ett individuellt&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.3.3 Landstingskommunerna och gymnasieskolan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Landstingskommunerna skall före primärkommu-&lt;br&gt;nerna ges rätt att anordna utbildning i gymnasieskolan på såda-&lt;br&gt;na nationella program som avser naturbruk och omvårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om landstingskommunen har anordnat sådan utbildning får&lt;br&gt;kommunerna inom landstingskommunen inte anordna samma&lt;br&gt;utbildning utan överenskommelse med landstingskommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Landstingskommunerna har med framgång&lt;br&gt;bedrivit gymnasieutbildning inom vissa områden, främst vårdområdet&lt;br&gt;men även inom jordbruk, trädgård och skogsbruk. När nu ansvaret för&lt;br&gt;gymnasieskolan läggs på primärkommunerna inställer sig emellertid frå-&lt;br&gt;gan om landstingskommunernas ställning som huvudmän för gymnasie-&lt;br&gt;utbildning. Till bilden hör också att ansvaret för äldrevården har förts&lt;br&gt;över till primärkommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning är det för närvarande mest ändamålsenligt att&lt;br&gt;låta landstingskommunerna behålla ett företräde framför primärkom-&lt;br&gt;munerna när det gäller anordnande av gymnasieutbildning på områden&lt;br&gt;som omvårdnad och naturbruk. Landstingskommunerna har, genom sin&lt;br&gt;långa erfarenhet och sitt ansvar för hälso- och sjukvård, särskilda förut-&lt;br&gt;sättningar att anordna en god utbildning för yrkesverksamhet i vård och&lt;br&gt;omsorg. När det gäller naturbrukssidan har vissa landstingskommuner&lt;br&gt;gjort betydande investeringar i utbildning som därför kan bli svår att an-&lt;br&gt;ordna för primärkommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommunernas företräde att anordna utbildning på de&lt;br&gt;nämnda områdena bör begränsas till de nationella program som avser&lt;br&gt;naturbruk och omvårdnad. Utnyttjar en landstingskommun sin företrä-&lt;br&gt;desrätt att anordna sådana nationella program bör primärkommuner&lt;br&gt;som ingår i landstingskommunen inte själva få anordna samma utbild-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning utan överenskommelse med landstingskommunen. Omvänt gäller&lt;br&gt;då att, om landstingskommunen väljer att inte anordna programmen el-&lt;br&gt;ler något av dem, primärkommunerna står fria att göra det i stället. Gi-&lt;br&gt;vetvis bör en primärkommun inte ge sig in på ett sådant anordnande&lt;br&gt;utan att ha haft ingående kontakt med landstingskommunen om dess&lt;br&gt;planer för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädesrätten för landstingskommunen medför i praktiken att pri-&lt;br&gt;märkommunerna kommer att bli tvungna att träffa samverkansavtal&lt;br&gt;med landstingskommunerna om den utbildning dessa anordnar. Som&lt;br&gt;regel får det nämligen anses höra till ett allsidigt urval att erbjuda åt-&lt;br&gt;minstone omvårdnadsutbildningen. En kommun blir dock inte tvungen&lt;br&gt;att samverka just med den egna landstingskommunen. Geografiska och&lt;br&gt;andra skäl kan tala för samverkansavtal med en annan landstingskom-&lt;br&gt;mun. Den friheten bör kommunerna ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom statsbidraget avseende den del av det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;som gymnasieskolan utgör kommer att lämnas direkt till elevernas hem-&lt;br&gt;kommuner, är landstingskommunen hänvisad att få ut sina kostnader&lt;br&gt;för eleverna från deras respektive hemkommuner. Jag återkommer till&lt;br&gt;den frågan längre fram då jag skall behandla den reglering som bör fin-&lt;br&gt;nas angående interkommunal ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommunen bör inte ha rätt att anordna utbildning på&lt;br&gt;andra program än de nämnda. En sådan begränsning i landstingskom-&lt;br&gt;munernas rätt svarar i huvudsak mot nuvarande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den företrädesrätt att anordna utbildning som jag här föreslagit skall&lt;br&gt;ges landstingskommunerna strider i och för sig mot principen om kom-&lt;br&gt;munernas ansvar för gymnasieutbildningen. Avsteget har gjorts främst&lt;br&gt;av praktiska skäl. Skulle det, mot förmodan, visa sig medföra svårighe-&lt;br&gt;ter, är jag inte främmande för att på nytt ta upp saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.3.4 Elevernas rätt att bli mottagna på de nationella programmen i&lt;br&gt;olika gymnasieskolor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Behörig sökande till de nationella programmen,&lt;br&gt;oavsett var de anordnas, är envar som har gått ut sista årskursen&lt;br&gt;i grundskolan eller motsvarande och ännu inte passerat det för-&lt;br&gt;sta kalenderhalvåret det år han fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av behöriga sökande till de nationella program som anordnas&lt;br&gt;i en viss kommun eller inom ett samverkansområde skall i för-&lt;br&gt;sta hand tas emot de som är hemmahörande i kommunen eller i&lt;br&gt;samverkansområdet för den utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställda med de sökandena som är hemmahörande i kom-&lt;br&gt;munen eller samverkansområdet skall vara följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de som med hänsyn till sina personliga förhållanden har&lt;br&gt;särskilda skäl att få gå i skolan inom kommunen eller samver-&lt;br&gt;kansområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de som är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder&lt;br&gt;det sökta programmet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de som har sökt till gymnasieskolan ifråga under åberopan-&lt;br&gt;de av att där - inom det sökta programmet - anordnas en gren&lt;br&gt;som inte erbjuds av hemkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att för vissa speciella utbildningar,&lt;br&gt;som kan anordnas inom ramen för nationella program, föreskri-&lt;br&gt;va att de skall vara öppna för sökande från hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare (avsnitt 3.3.2) har framhållit&lt;br&gt;följer indirekt av kommunernas skyldighet att erbjuda utbildning på de&lt;br&gt;nationella programmen att den allmänna behörigheten att tas emot på&lt;br&gt;sådana program finns för den som har gått ut sista årskursen i grund-&lt;br&gt;skolan eller motsvarande, ännu inte passerat första kalenderhalvåret det&lt;br&gt;år han fyller 20 år och inte redan har utbildning på ett sådant program&lt;br&gt;eller likvärdig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I klarhetens intresse bör dock i skollagen direkt anges att den som i&lt;br&gt;sin hemkommun skall erbjudas utbildning på de nationella program-&lt;br&gt;men är behörig att söka sådan utbildning var som helst i landet. En an-&lt;br&gt;nan sak är att det enligt min mening är naturligt och även från andra&lt;br&gt;synpunkter lämpligt att bland dem som söker till ett nationellt program&lt;br&gt;i en viss gymnasieskola ge företräde åt dem som är hemmahörande i&lt;br&gt;den kommun som anordnar utbildningen eller i en kommun som till-&lt;br&gt;hör samverkansområdet för utbildningen. Övriga sökande kommer då i&lt;br&gt;en andra prioritetsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en sådan företrädesrätt för kommunens eller samverkansom-&lt;br&gt;rådets egen ungdom vinns fördelar både för ungdomarna och kommu-&lt;br&gt;nerna. För ungdomarna gäller att de inte måste konkurrera om olika&lt;br&gt;program med en helt okänd krets sökande. Kommunen vinner en vä-&lt;br&gt;sentlig stabilitet för sin planering i det att den inte får en stor oviss fak-&lt;br&gt;tor att räkna med när den skall beräkna det utbud som är nödvändigt&lt;br&gt;med hänsyn till den egna ungdomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Helt utan undantag kan dock inte principen om hemmaungdomens&lt;br&gt;företräde få gälla. Sålunda finns det tre kategorier ungdomar från ”främ-&lt;br&gt;mande” kommuner som bör jämställas med hemmaungdomen när det&lt;br&gt;gäller intagning. Dessa kategorier skall alltså räknas som vore de hem-&lt;br&gt;mahörande i kommunen resp, samverkansområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första kategorin bör vara de som med hänsyn till sina personliga&lt;br&gt;förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har&lt;br&gt;sökt. En regel av motsvarande innebörd finns redan i dagens system och&lt;br&gt;en sådan möjlighet att ta personliga hänsyn bör finnas kvar. När jag här&lt;br&gt;talar om ”särskilda skäl” vill jag dock understryka att jag använder ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trycket i den restriktiva innebörd som det av hävd har i svenskt lag&lt;br&gt;språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra och den tredje kategorin som jag anser bör ha förmånen&lt;br&gt;att jämställas med hemmaungdomen är sådana som saknar viss utbild-&lt;br&gt;ning i sin hemkommuns erbjudande. För att upprätthålla den grundläg-&lt;br&gt;gande principen om allas lika rätt till utbildning är det nödvändigt att&lt;br&gt;ge dem rätt att på lika villkor med hemmaungdomen söka sådan utbild-&lt;br&gt;ning där den anordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har först det fall att ett visst program över huvud taget inte er-&lt;br&gt;bjuds av en kommun. Självfallet måste ungdomar från den kommunen&lt;br&gt;som önskar utbildning på det saknade programmet behandlas lika med&lt;br&gt;de bäst prioriterade sökandena till utbildningen där den finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan likställighet för sökande från kommuner med ett inkom-&lt;br&gt;plett utbud medför naturligtvis en viss osäkerhetsfaktor för dem som an-&lt;br&gt;ordnar utbildning på programmet. För att leva upp till sin skyldighet&lt;br&gt;gentemot ungdomarna i den egna kommunen måste man alltså dimen-&lt;br&gt;sionera utbildningen med viss marginal. Jag bedömer dock att det blir&lt;br&gt;ett ganska begränsat antal ungdomar som kommer att söka sig utanför&lt;br&gt;det utbud som hemkommunen erbjuder själv eller genom samarbetsav-&lt;br&gt;tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra fallet har viss likhet med det sist berörda. Det avser den si-&lt;br&gt;tuationen att en kommun visserligen erbjuder ett nationellt program&lt;br&gt;men - när ansökan till gymnasieskolan görs - inte erbjuder alla grenar&lt;br&gt;som programmet senare delas upp på. I dagens system utgör grenen en&lt;br&gt;särskild studieväg och alla elever hör till något elevområde för varje stu-&lt;br&gt;dieväg. Därmed kan de konkurrera på lika villkor med de andra från&lt;br&gt;elevområdet om plats på de olika grenarna. Med borttagandet av den&lt;br&gt;statliga indelningen i elevområden faller den möjligheten att fördela ele-&lt;br&gt;verna på grenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nära till hands liggande lösning kan då tyckas vara att efter det&lt;br&gt;första, inte grendelade året på programmet låta alla elever fritt konkur-&lt;br&gt;rera om grenarna där de finns. Den vägen leder dock till konsekvenser&lt;br&gt;som inte är acceptabla. Sålunda skulle elever, som har påbörjat ett pro-&lt;br&gt;gram i gymnasieskolan för en viss kommun eller visst samverkansområ-&lt;br&gt;de, kunna riskera att konkurreras ut från programmet där vid grendel-&lt;br&gt;ningen, därför att sökande utifrån har bättre meriter. På en del utbild-&lt;br&gt;ningar kan kanske platsantalet utökas för att bemästra en sådan situa-&lt;br&gt;tion, men inte alltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller anser jag det lämpligt att kräva av alla elever att de redan&lt;br&gt;från början skall bestämma sig för en viss gren, på vilken de i så fall&lt;br&gt;skulle tas in redan från första läsåret i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rimlig avvägning finner jag däremot i den väg som medger att en&lt;br&gt;elev, som från början är så starkt inriktad på en viss gren att han är be-&lt;br&gt;redd att söka utbildningen längre bort från hemorten, medges att redan&lt;br&gt;vid intagningen till årskurs 1 få konkurrera om plats på programmet&lt;br&gt;där grenen finns på lika villkor som de bäst prioriterade sökandena där.&lt;br&gt;Det innebär lika litet som för skolans hemmaungdom någon garanti för&lt;br&gt;en plats på den eftertraktade grenen. Vid fördelningen på grenar inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den gymnasieskolan finns dock eleven på plats och med lika rätt som de&lt;br&gt;andra som går på programmet där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den överströmning till främmande gymnasieskolor som kan komma&lt;br&gt;till följd av den nu sist behandlade likställighetsregeln bedömer jag som&lt;br&gt;liten. Till största delen torde det komma att röra sig om överströmning&lt;br&gt;till skolor med sådana smala utbildningsvägar där det redan i dag räknas&lt;br&gt;med en regional eller t.o.m. nationell rekrytering. Sådana smala utbild-&lt;br&gt;ningsvägar kommer naturligen ofta att ha formen av lokala grenar. Att&lt;br&gt;de kan tänkas anordnas också som individuella program skall jag åter-&lt;br&gt;komma till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också ankomma på styrelsen för utbildningen i den kom-&lt;br&gt;mun som faktiskt anordnar utbildningen att besluta huruvida någon sö-&lt;br&gt;kande inte skall tas emot därför att denne inte är behörig att börja på ett&lt;br&gt;nationellt program. Skulle inom ett samverkansområde den sökta ut-&lt;br&gt;bildningen anordnas parallellt i flera kommuner i samverkansområdet,&lt;br&gt;får de i mottagandefrågan besluta var för sig såvitt gäller den utbildning&lt;br&gt;de själva anordnar. Om inte alla berörda kommuner ställer sig positiva,&lt;br&gt;är placering möjlig endast i en kommun som anser sökanden behörig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut huruvida någon, som inte är hemmahörande i kommunen el-&lt;br&gt;ler samverkansområdet, skall tas emot i en kommuns gymnasieskola på&lt;br&gt;ett nationellt program bör fattas enbart av den mottagande kommunen.&lt;br&gt;Beslutet bör ankomma på styrelsen för utbildningen. Jag har här före-&lt;br&gt;slagit att vissa förhållanden skall kunna leda till att utifrån sökande vid&lt;br&gt;intagningen till programmen skall prioriteras lika med skolans hemma-&lt;br&gt;ungdom. Det är givetvis viktigt att, i de fall sådana omständigheter åbe-&lt;br&gt;ropas, riktigheten av dem kontrolleras. Därför bör som regel gälla att yt-&lt;br&gt;trande skall inhämtas från hemkommunen innan beslut fattas att ta&lt;br&gt;emot en elev utifrån. Man bör dock kunna avstå från yttrande, om det&lt;br&gt;med hänsyn till tidigare erhållet yttrande ter sig onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av styrelsen att inte ta emot en viss sökande bör få överklagas&lt;br&gt;enbart av den sökande. Beslut av det här slaget bör inte överklagas till&lt;br&gt;det nya skolverket. Verket är inte avsett att utgöra överinstans på det sät-&lt;br&gt;tet. Jag har då valt att föra ärendena till domstol, närmare bestämt läns-&lt;br&gt;rätten. Jag är emellertid medveten om att det kan ifrågasättas huruvida&lt;br&gt;detta på sikt är den bästa lösningen. Ytterligare fall där val av överin-&lt;br&gt;stans måste träffas kommer emellertid upp i samband med de förslag&lt;br&gt;som jag inom kort avser att lägga fram rörande grundskolan m.m. Jag&lt;br&gt;anser att det i det sammanhanget är plats för en mer samlad bedömning&lt;br&gt;av instansfrågan. Med länsrätterna som överinstans ser jag dock knap-&lt;br&gt;past skäl att medge ytterligare överklagande. Jag har i denna fråga sam-&lt;br&gt;rått med chefen för justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reglering av mottagandet på nationella program som jag nu har&lt;br&gt;föreslagit bör tas in i skollagen. Den är av grundläggande betydelse. Där&lt;br&gt;bör också i anslutning till denna reglering tas in de erforderliga bestäm-&lt;br&gt;melserna om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell reglering kan ofta behöva förses med möjligheter till un-&lt;br&gt;dantag i speciella fall för att inte där få oönskade konsekvenser. Ett så-&lt;br&gt;dant behov av undantagsregler finns enligt min mening när det gäller de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nu föreslagna generella reglerna om mottagande. Bakgrunden härtill är&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutser att man på enstaka platser, inom ramen för ett nationellt&lt;br&gt;program och dess nationellt fastställda grenar, kommer att ordna utbild-&lt;br&gt;ning som ändå har en speciell profil. Dessa utbildningar förutsätter då&lt;br&gt;oftast en riksrekrytering. I och med att utbildningen ryms inom ett na-&lt;br&gt;tionellt program eller dess grenar kommer sökande från kommuner&lt;br&gt;som i och för sig har programmet eller grenen att föras till prioritets-&lt;br&gt;grupp två och inte heller vara säkra på att hemkommunen betalar den-&lt;br&gt;na utbildning. Det är naturligtvis inte en lycklig lösning för dessa sär-&lt;br&gt;fall. En utväg är naturligtvis att formellt beteckna dessa särskilt profile-&lt;br&gt;rade utbildningar som lokala grenar (om profileringen kommer efter&lt;br&gt;årskurs 1) eller som individuellt program (om profileringen finns under&lt;br&gt;alla tre årskurserna). En bättre lösning anser jag dock vara att regering-&lt;br&gt;en får ett bemyndigande att, beträffande vissa utbildningsvägar inom de&lt;br&gt;nationella programmen, föreskriva att utbildningen skall stå öppen för&lt;br&gt;sökande från hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant bemyndigande kan då användas för särskilda rekryterings-&lt;br&gt;områden t.ex. när det gäller s.k. idrottsgymnasier. Utbildningen där sker&lt;br&gt;för närvarande på vanliga linjer och torde framdeles ske på nationella&lt;br&gt;program. Ett annat exempel kan vara den vattenkraftsutbildning som&lt;br&gt;finns i Jokkmokk och som mycket väl kan rymmas inom den tilltänkta&lt;br&gt;energigrenen på energiprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.3.5 Kommunernas skyldigheter när det gäller individuella program&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Varje kommun skall vara skyldig att erbjuda ett in-&lt;br&gt;dividuellt program till de ungdomar i kommunen som har av-&lt;br&gt;slutat sin grundskoleutbildning men inte sökt eller inte har ta-&lt;br&gt;gits in på något nationellt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av de individuella programmen regleras inte i&lt;br&gt;skollagen, eftersom de skall kunna fylla många olika syften.&lt;br&gt;Däremot föreskrivs i lagen att utbildningen på ett individuellt&lt;br&gt;program skall följa en plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att föreskriva att vissa utbildningsvä-&lt;br&gt;gar, som anordnas som individuella program, skall stå öppna för&lt;br&gt;sökande från hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt forslag: En huvudlinje i mitt förslag till en ny gym-&lt;br&gt;nasieskola är att denna skolform skall erbjuda utbildning för alla de&lt;br&gt;ungdomar som har lämnat grundskolan fram till och med det första ka-&lt;br&gt;lenderhalvåret det år de fyller 20 år. Därav följer att kommunernas skyl-&lt;br&gt;dighet inte kan stanna vid att erbjuda utbildning på de nationella pro-&lt;br&gt;grammen. Gymnasieskolan måste innefatta också en rätt till utbildning&lt;br&gt;för dem som av någon anledning inte har sökt eller tagits in på något&lt;br&gt;nationellt program eller som avbrutit sin utbildning där. Som jag förut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framhållit kan det fordras en stor variation i sådana utbildningar. De&lt;br&gt;kan sålunda ges helt olika syften alltifrån att svara mot sådana utbild-&lt;br&gt;ningar som ges på de nationella programmen till att utgöra utbildnings-&lt;br&gt;moment i anslutning till en anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är, med den variationsbredd som jag förutser för de individuella&lt;br&gt;programmen, inte meningsfullt att i lagen försöka reglera deras omfatt-&lt;br&gt;ning. Därav får emellertid inte slutas att ett individuellt program skall&lt;br&gt;få bli något lösligt som utformas mera efter hand som tiden går. Det är&lt;br&gt;tvärtom viktigt att sådana program utformas med stor omsorg så att det&lt;br&gt;uppställda syftet regelmässigt nås. Av den anledningen bör alltid för var-&lt;br&gt;je individuellt program finnas en plan. Detta krav anser jag vara så vä-&lt;br&gt;sentligt att det bör tas in i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på en plan för varje individuellt program utesluter på intet&lt;br&gt;sätt att en kommun har vissa färdiga utbildningspaket som kommer fle-&lt;br&gt;ra till del. Uppställningen av paketets innehåll får då för var och en som&lt;br&gt;väljer den utbildningen fungera som plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det finns en plan för utbildningen har också en rättssäkerhets-&lt;br&gt;aspekt för eleven. Jag skall återkomma till det då jag längre fram tar&lt;br&gt;upp frågan om gymnasieelevernas rätt att fullfölja sin utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de individuella programmen finns det inte anledning&lt;br&gt;att medge någon generell rätt för ungdomar att söka sådana program i&lt;br&gt;annan kommun än hemkommunen. I ett hänseende bör emellertid un-&lt;br&gt;dantag kunna göras. På vissa orter anordnas för närvarande speciella ut-&lt;br&gt;bildningar på gymnasial nivå som, oaktat de är viktiga, inte lämpligen&lt;br&gt;torde kunna infogas i något nationellt program. Sådana utbildningar är&lt;br&gt;ett exempel på utbildningspaket, som kan anordnas inom ramen för de&lt;br&gt;individuella programmen. En del av dessa utbildningar är riksrekryter-&lt;br&gt;ande eller i vart fall rekryterande från stora områden. De bör kunna ha&lt;br&gt;kvar sin rekryteringsbas. Det är därför lämpligt att regeringen bemyndi-&lt;br&gt;gas att föreskriva att vissa individuella program skall stå öppna för sö-&lt;br&gt;kande från hela landet. Ett sådant bemyndigande bör inrymma rätt även&lt;br&gt;att ange en regional indelning, om paketet finns på mer än ett håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vad mån olika utbildningspaket skall föras upp i en förordning om&lt;br&gt;riksrekryterande utbildningar inom ramen för de individuella program-&lt;br&gt;men bör i princip få bero på initiativ från den anordnande kommunen.&lt;br&gt;Jag återkommer till frågan om den interkommunala ersättningen vid&lt;br&gt;dessa utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss har påpekat är det avsett att inom ramen för de indi-&lt;br&gt;viduella programmen skall kunna rymmas ett brett spektrum av insatser&lt;br&gt;från gymnasieskolans sida. Förutom de kurser som ges inom ramen för&lt;br&gt;gymnasieskolans nationella program kan undervisningen t.ex. anordnas&lt;br&gt;inom den kommunala vuxenutbildningen. Oavsett hur undervisningen&lt;br&gt;arrangeras bör som princip gälla att den skall följa de allmänna mål&lt;br&gt;som enligt I kap. skollagen gäller för gymnasieskolan. Likaledes bör&lt;br&gt;självfallet regler om undervisningen som är generellt tillämpliga för&lt;br&gt;gymnasieskolan iakttas, var än utbildningen praktiskt äger rum. Det gäl-&lt;br&gt;ler t.ex. bestämmelser om avgiftsfrihet för eleven. Principen om status&lt;br&gt;som gymnasieskoleelev kan dock inte tillämpas om det skulle bli fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ett regelrätt anställningsförhållande. Skulle sålunda planen för ett&lt;br&gt;individuellt program inbegripa eller förutsätta en anställning, kan givet-&lt;br&gt;vis inte skollagens regel för gymnasieskolan tillämpas i själva anställ-&lt;br&gt;ningsförhållandet. De förhållanden som jag nu har berört är enligt min&lt;br&gt;mening tämligen självklara. Ett visst behov av författningsföreskrifter&lt;br&gt;finns dock. Det hänför sig till möjligheten att för utbildningen anlita&lt;br&gt;någon annan än den som är huvudman för en del av det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet. Enligt gällande bestämmelser får regeringen i fråga om ung-&lt;br&gt;domsskolan (det nuvarande offentliga skolväsendet för barn och ung-&lt;br&gt;dom) meddela föreskrifter om möjlighet att låta enskilda och andra ut-&lt;br&gt;omstående svara för enstaka inslag i verksamheten (12 kap. 2 § skolla-&lt;br&gt;gen). Bemyndigandet behöver göras vidare såvitt gäller de individuella&lt;br&gt;programmen. Ett förslag om ett sådant vidgat bemyndigande har tagits&lt;br&gt;in i anslutning till det nu nämnda stadgandet i nuvarande 12 kap. skol-&lt;br&gt;lagen. Kapitlet avses framdeles bli betecknat 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.3.6 Elevernas rätt att fullfölja sin utbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som har börjat sin utbildning på ett nationellt&lt;br&gt;program skall ha rätt att fullfölja sin utbildning på programmet&lt;br&gt;i den kommun eller det samverkansområde där han har börjat.&lt;br&gt;Om en landstingskommun anordnar utbildningen, skall eleven&lt;br&gt;få fullfölja den inom landstingskommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har börjat ett individuellt program skall ha rätt att&lt;br&gt;fullfölja det enligt den plan som fanns när utbildningen inled-&lt;br&gt;des.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev som har börjat utbildning på ett nationellt program&lt;br&gt;eller senare på en gren inom ett sådant program och sedan flyt-&lt;br&gt;tar skall ha rätt att fortsätta sin utbildning på programmet eller&lt;br&gt;grenen i den gymnasieutbildning som den nya hemkommunen&lt;br&gt;har ordnat - själv eller genom samverkansavtal - om utbildning-&lt;br&gt;en finns där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev som önskar fortsätta sin utbildning på en sådan gren&lt;br&gt;av ett nationellt program som inte erbjuds av hemkommunen&lt;br&gt;bör i mån av plats få flytta över till en gymnasieskola där den&lt;br&gt;önskade grenen anordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att begränsa rätten att flytta till högre&lt;br&gt;årskurs och att gå om en årskurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Det är enligt min mening rimligt att en elev&lt;br&gt;som har tagits in på ett nationellt program ges rätt att fullfölja utbild-&lt;br&gt;ningen på det programmet i den kommun eller inom det samverkans-&lt;br&gt;område där han har tagits emot. En sådan rätt bör vara oberoende av&lt;br&gt;om någon av de förutsättningar som låg till grund för mottagandet sena-&lt;br&gt;re har ändrats. Om exempelvis en elev med sina föräldrar flyttar till en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan kommun skall detta inte rubba rätten att fullfölja utbildningen i&lt;br&gt;den kommun eller inom det samverkansområde där den har inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer det sålunda ha en stor betydelse för elevernas trygghet i&lt;br&gt;utbildningen att de vet att de alltid kan få gå ut det program de väl har&lt;br&gt;påbörjat och dessutom att de får göra det inom den kommun eller det&lt;br&gt;samverkansområde där de har tagits emot på utbildningen. Denna rätt&lt;br&gt;att fullfölja utbildningen bör skrivas in i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln innebär bl.a. att en kommun inte kan lägga ned ett program&lt;br&gt;innan alla de som har påbörjat det har haft tillfälle att gå ut. Inte heller&lt;br&gt;kan den omständigheten att nya elever tillkommer medföra att någon&lt;br&gt;skall tvingas lämna programmet i kommunen eller samverkansområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att få fullfölja sin utbildning inom programmet innebär inte&lt;br&gt;någon garanti för att komma in på en viss gren av programmet. Om in-&lt;br&gt;te alla elevers grenval kan tillgodoses, får ett urval göras till de olika gre-&lt;br&gt;narna. Alla måste dock placeras på någon av programmets grenar. Se-&lt;br&gt;dan en elev väl tagits in på en viss gren skall han givetvis få gå kvar där&lt;br&gt;och inte mot sin vilja flyttas över till en annan gren. Detta bedömer jag&lt;br&gt;dock som en så självklar sak att den inte bör behöva regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också den som har påbörjat ett individuellt program bör ha en ga-&lt;br&gt;ranti att få fullfölja det. Denna garanti kan lämpligen knytas till den&lt;br&gt;plan som skall göras upp för programmet. Sedan väl en plan är upp-&lt;br&gt;gjord och eleven har börjat sin utbildning enligt den, bör inte kommu-&lt;br&gt;nen ensidigt kunna ändra planen. Rätten bör sålunda knytas till den&lt;br&gt;plan som fanns när utbildningen inleddes. Endast om eleven har sam-&lt;br&gt;tyckt till en ändring i planen, övergår rätten till att gälla den ändrade&lt;br&gt;planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har här tidigare föreslagit en rätt att fullfölja utbildningarna på&lt;br&gt;de nationella programmen där dessa utbildningar en gång har påbörjats.&lt;br&gt;För många ungdomar kan det dock vara önskvärt att, om de t.ex. flyttar&lt;br&gt;med sina föräldrar, också kunna få läsa vidare i den skola som finns för&lt;br&gt;ungdomen i den nya hemkommunen. Jag anser det självklart att de&lt;br&gt;skall ha rätt att få flytta över till programmet resp, grenen i den gymna-&lt;br&gt;sieskola som den nya hemkommunen erbjuder, om nu den utbildning-&lt;br&gt;en finns där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle program eller gren saknas, följer av den nya hemkommunens&lt;br&gt;allmänna skyldighet att erbjuda gymnasieutbildning att ett alternativ&lt;br&gt;ordnas, såvida inte eleven då gör bruk av sin rätt att fortsätta i sin gamla&lt;br&gt;skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sista fråga jag vill ta upp som en fråga om elevernas rätt att full-&lt;br&gt;följa sin utbildning gäller den situationen att någon, som har börjat på&lt;br&gt;ett program som erbjuds av hemkommunen, sedermera vill flytta till en&lt;br&gt;annan skola för att kunna gå på en gren som saknas i hemkommunens&lt;br&gt;utbud. Som jag tidigare har redogjort för bör det finnas en möjlighet för&lt;br&gt;den som redan vid ansökan till gymnasieskolan syftar till en viss gren,&lt;br&gt;som saknas hemma, att få söka till en annan gymnasieskola och då med&lt;br&gt;samma förtur som hemmaungdomarna där. Den som väl har tagits in&lt;br&gt;på gymnasieskolan är då naturligen med vid fördelningen på grenar i&lt;br&gt;den kommunen resp, det samverkansområdet. På många ställen kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man förutse att det vid fördelningen kommer att uppstå någon eller nå-&lt;br&gt;gra lediga platser på olika grenar. Givetvis bör den kommun som har&lt;br&gt;kapacitet vara beredd att ta över elever från skolor som inte kan erbjuda&lt;br&gt;den grenen. Det är viktigt att denna avsikt kommer till tydligt uttryck&lt;br&gt;och jag förordar därför att det i skollagen tas in en bestämmelse om att&lt;br&gt;sådant övertagande bör ske i mån av plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser inte att det bör ställas upp några särskilda regler om urval&lt;br&gt;för det fall att flera elever konkurrerar om en ledig plats i sådant fall&lt;br&gt;som nu nämnts. Vid grendelningen är det i princip fråga om att fördela&lt;br&gt;de elever som finns på programmet inom kommunen eller samverkans-&lt;br&gt;området. Det är sålunda inte då något öppet intagningsförfarande av&lt;br&gt;samma slag som vid intagningen till årskurs 1. När det gäller övertagan-&lt;br&gt;defallen bör den mottagande kommunens styrelse för utbildningen ha&lt;br&gt;frihet att själv väga de olika önskemålen om överflyttning. Av detta ställ-&lt;br&gt;ningstagande följer att kommunens beslut i ärendena inte bör få över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rätt att fullfölja utbildningen som jag nu har föreslagit avses inte&lt;br&gt;hindra sådana temporära avstängningar från undervisningen som kan&lt;br&gt;föranledas av disciplinära skäl. Bestämmelser om sådana disciplinära åt-&lt;br&gt;gärder ges för närvarande i gymnasieförordningen. De bör även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis ges i förordningsform och det bör ankomma på regeringen att&lt;br&gt;bestämma om sådana föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en rätt att fullfölja sin utbildning på de nationella programmen bör&lt;br&gt;givetvis inte ligga någon rätt att gå om årskurser helt enligt eget gottfin-&lt;br&gt;nande och därmed uppehålla sig i gymnasieskolan under en obestämd&lt;br&gt;tid utöver de tre läsår utbildningen på dessa program skall omfatta. Lik-&lt;br&gt;som hitintills bör regler finnas om vad som krävs för att flyttas från en&lt;br&gt;årskurs till en annan och om begränsningar i rätten att gå om årskurser.&lt;br&gt;Det bör - också i enlighet med vad som för närvarande gäller - få an-&lt;br&gt;komma på regeringen att meddela föreskrifter i dessa hänseende. Ett be-&lt;br&gt;myndigande av den innebörden bör därför tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som är under övervägande gäller om det finns skäl att infö-&lt;br&gt;ra regler om att mer definitivt skilja en elev från undervisningen med&lt;br&gt;hänsyn till risk för andras väl och egendom. Sådana regler finns för&lt;br&gt;högskolan. Jag har här velat markera att rätten att fullfölja gymnasieut-&lt;br&gt;bildningen inte får betraktas som så absolut att sådana begränsningar&lt;br&gt;som jag nu har nämnt skulle anses strida mot grunderna för det förslag&lt;br&gt;som nu läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.3.7 Intagningen av elever&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ansvaret för intagningen av elever till gymnasi-&lt;br&gt;eskolan skall ligga på den styrelse som kommunen resp, land-&lt;br&gt;stingskommunen har utsett för utbildningen. Regeringen skall&lt;br&gt;dock få föreskriva annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intagningen får anordnas gemensamt med en annan kommun.&lt;br&gt;Beslut om intagning får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare här lagt fram förslag om vad&lt;br&gt;som bör gälla i fråga om mottagande av elever till gymnasieskolans na-&lt;br&gt;tionella program. De reglerna avgör vem som över huvud taget är behö-&lt;br&gt;rig att tas emot på ett sådant program och vidare den prioritering som&lt;br&gt;skall göras mellan de behöriga sökande till dessa program i en kom&lt;br&gt;muns gymnasieskola. I princip skall ju ”hemmaungdomen” gå före öv-&lt;br&gt;riga sökande. Att någon skall tas emot i en kommuns gymnasieskola för&lt;br&gt;utbildning på ett nationellt program innebär dock inte att det därmed&lt;br&gt;också är avgjort just vilket program som den sökande kan få plats på.&lt;br&gt;För den sortens fördelning bör det även framdeles finnas en särskild&lt;br&gt;intagningsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om behovet av en intagningsorganisation sålunda uppstår&lt;br&gt;främst på grund av de nationella programmen finns det inte anledning&lt;br&gt;att begränsa dess uppgift till enbart dessa program. Det får i allmänhet&lt;br&gt;anses ändamålsenligt att en sådan organisation också kan hantera vissa&lt;br&gt;frågor om intagning till individuella program. Särskilt tydligt blir det&lt;br&gt;om en kommun erbjuder ett utbildningspaket som framstår som ett lo-&lt;br&gt;kalt program och där flera sökande konkurrerar om den utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig princip i den reform av det offentliga skolväsendet som har&lt;br&gt;inletts är att statsmakterna inte onödigtvis skall reglera hur kommuner-&lt;br&gt;na eller landstingskommunerna skall organisera sitt skolväsende. I linje&lt;br&gt;med den principen anser jag att man i skollagen i huvudsak kan begrän-&lt;br&gt;sa sig till att lägga det som en uppgift på styrelsen för utbildningen att&lt;br&gt;svara för intagningen till de olika utbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har jag betonat vikten av samverkan mellan kom-&lt;br&gt;munerna när det gäller att få fram ett brett utbud av nationella program&lt;br&gt;för sina ungdomar. En sådan samverkan kan innebära att en kommun&lt;br&gt;själv inte anordnar något program utan erbjuder programmen via&lt;br&gt;grannkommunerna. 1 sådant fall kan givetvis inte den kommun som sa-&lt;br&gt;knar programmen ha någon egen intagningsorganisation för program-&lt;br&gt;men. Intagningen till de utbildningsvägarna får naturligen skötas av den&lt;br&gt;eller de kommuner som anordnar utbildningen. Styrelsens ansvar får&lt;br&gt;då i stället vara att via samverkansavtalen ha säkerställt att intagningsor-&lt;br&gt;ganisationen för samverkansområdet verkligen täcker också den egna&lt;br&gt;kommunen. När samveikansavtalen i stället innebär att två eller flera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuner fördelar anordnandet av program mellan sig är den enda&lt;br&gt;rimliga lösningen att de också har gemensam intagningsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrund som jag nu senast har angivit anser jag det befogat&lt;br&gt;att det i lagtexten direkt utsägs att intagningen får anordnas gemensamt&lt;br&gt;med annan kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan uppkomma behov av särskilda regler rörande intagningen.&lt;br&gt;Bl.a. kan det tänkas bli fallet med utbildningar som är riksrekryterande.&lt;br&gt;Med hänsyn härtill bör huvudregeln om styrelsens ansvar för intagning-&lt;br&gt;en förses med förbehåll för det fall att regeringen inte har föreskrivit nå-&lt;br&gt;got annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen på program av de olika behöriga sökandena ägnar sig&lt;br&gt;inte för överklagande. Om det inte rör sig endast om någon enstaka kla-&lt;br&gt;gande kan en överinstans inte ändra på placeringen utan att börja förde-&lt;br&gt;la om de sökande. En sådan ordning är inte rimlig. Beslut rörande in-&lt;br&gt;tagning bör därför inte få överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att det kan vara lämpligt eller nödvändigt att två eller flera&lt;br&gt;kommuner har en gemensam intagningsorganisation vill jag framhålla&lt;br&gt;att det också kan vara ändamålsenligt att ha gemensam intagningsorga-&lt;br&gt;nisation för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.&lt;br&gt;En sådan koordinering inom kommunerna kräver i och för sig inte för-&lt;br&gt;fattningsstöd, men som ett led i målstyrningen bör lämpligheten i en så-&lt;br&gt;dan anordning komma till uttryck i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.3.8 Interkommunal ersättning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om en kommun i sin gymnasieskola har tagit in&lt;br&gt;en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller samver-&lt;br&gt;kansområdet för utbildningen, skall den kommunen ha rätt till&lt;br&gt;ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens&lt;br&gt;hemkommun. Motsvarande skall gälla när en landstingskom-&lt;br&gt;mun i sin gymnasieskola tar in elever från kommuner som inte&lt;br&gt;har samverkansavtal med landstinget. Landstingskommunens&lt;br&gt;rätt begränsas dock till att svara mot statsbidraget till elevernas&lt;br&gt;hemkommuner för deras utbildning i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som undantag från regeln om rätt till ersättning bör gälla att&lt;br&gt;hemkommunen inte skall vara skyldig att betala för utbildning&lt;br&gt;på ett nationellt program eller gren inom ett sådant program&lt;br&gt;som hemkommunen själv erbjuder, annat än i fall då eleven har&lt;br&gt;tagits emot av vissa särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utbildning för döva, hörselskadade och svårt&lt;br&gt;rörelsehandikappade bemyndigas regeringen att besluta om den&lt;br&gt;extra ersättning som skall betalas för dessa elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon reglering i lag av ersättningarna mellan samverkande&lt;br&gt;kommuner resp, kommuner och landstingskommuner görs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den ordning för gymnasieskolans organisa-&lt;br&gt;tion som jag här förut har föreslagit bygger mycket på att kommunerna,&lt;br&gt;för att uppfylla sina skyldigheter att erbjuda gymnasieutbildning, sluter&lt;br&gt;samverkansavtal med varandra. En naturlig komponent i ett samver-&lt;br&gt;kansavtal är givetvis den ekonomiska regleringen mellan kommunerna.&lt;br&gt;Den regleringen kan förutsättas se mycket olika ut allt efter samverkans-&lt;br&gt;avtalens innehåll. I vissa fall torde avtalen innebära att en kommun&lt;br&gt;själv inte anordnar några nationella program, utan litar till grannkom-&lt;br&gt;munerna. I andra fall kan de samverkande kommunerna fördela pro-&lt;br&gt;gram och grenar sinsemellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser det som önskvärt att den ekonomiska regleringen mellan&lt;br&gt;kommunerna i samverkansavtalen inte skall behöva styras av lag-&lt;br&gt;stiftning. Rimligen bör sådan regelgivning från statsmakterna kunna&lt;br&gt;undvaras om kommunerna i huvudsak baserar sina uppgörelser på&lt;br&gt;självkostnadsprincipen. Som jag förut framhållit (avsnitt 3.3.2) är det av&lt;br&gt;yttersta vikt för att det system som nu föreslås skall fungera väl att sam-&lt;br&gt;verkansavtal kommer till stånd. Jag kommer därför att uppmärksamt&lt;br&gt;följa kommunernas agerande i det avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomarna i en kommun är, enligt de regler som jag förut har fö-&lt;br&gt;reslagit, inte skyldiga att hålla sig till den egna kommunens utbud. Skul-&lt;br&gt;le vissa utbildningsvägar saknas i det utbudet, är de ju tvärtom tillförsä-&lt;br&gt;krade rätt att på jämställd fot få konkurrera med hemmaungdomen där&lt;br&gt;dessa vägar finns. Det blir i sådana fall knappast möjligt att i förväg träf-&lt;br&gt;fa några regelrätta avtal om ersättningen mellan kommunerna. För-&lt;br&gt;hoppningsvis skall det dock inte bli så många ungdomar som behöver&lt;br&gt;söka sig utanför det utbud som hemkommunen erbjuder. Situationen&lt;br&gt;blir därför närmast den att den mottagande kommunen skickar räk-&lt;br&gt;ningar avseende enstaka elever till hemkommunen. Här bör, enligt min&lt;br&gt;mening ställas upp vissa regler till skydd för hemkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundregeln bör vara att hemkommunen skall vara skyldig att beta-&lt;br&gt;la, endast om det är fråga om utbildning på ett nationellt program eller&lt;br&gt;på en gren inom ett sådant program som hemkommunen inte själv er-&lt;br&gt;bjuder. Att kommunen skall betala för saknade utbildningsvägar när det&lt;br&gt;gäller de nationella programmen anser jag å andra sidan med nödvän-&lt;br&gt;dighet följa av principen om allas lika rätt till utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundprincipen bör få vidkännas två undantag till elevernas förmån.&lt;br&gt;Hemkommunen bör sålunda få betala för elever som har tagits emot nå-&lt;br&gt;gon annanstans på grund av särskilda personliga skäl. Hemkommunen&lt;br&gt;bör rimligen också få betala för en elev som tagits in på ett program i&lt;br&gt;den främmande gymnasieskolan därför att en gren som saknas i hemor-&lt;br&gt;tens utbud finns där. Sedan väl grendelning skett skulle detta följa av&lt;br&gt;grundregeln, om eleven också kommer in på grenen. Betalningsskyldig-&lt;br&gt;heten bör dock rimligen gälla redan från början och stå kvar även om&lt;br&gt;eleven inte kommer in på den önskade grenen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också när det gäller ersättningens storlek bör i skollagen ges en viss&lt;br&gt;reglering till skydd för hemkommunen när det gäller betalningen för&lt;br&gt;elever utanför samverkansavtalen. Den mottagande kommunen bör så-&lt;br&gt;lunda vara berättigad till ersättning endast för sina kostnader för elevens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning. En sådan regel ansluter till den i kommunalrätten väl eta-&lt;br&gt;blerade självkostnadsprincipen. De kostnader det här är fråga om är gi-&lt;br&gt;vetvis endast kostnader som gäller utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika kommuner kan ha olika kostnader för liknande verksamheter.&lt;br&gt;Tillämpning av självkostnadsprincipen medför därför inte något enhet-&lt;br&gt;ligt pris för gymnasieplatser. Ingenting hindrar dock kommunerna från&lt;br&gt;att komma överens om schabloniserade ersättningar för de fall som nu&lt;br&gt;är ifråga. Det kan nämligen knappast antas att en sådan schablon skulle&lt;br&gt;ge någon kommun en så klar överkompensation att den uppenbart&lt;br&gt;skulle stå i strid med en självkostnadsregel. Även inom ramen för själv-&lt;br&gt;kostnadsprincipen finns det visst utrymme för olika beräkningar av&lt;br&gt;kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det yttersta remediet för en kommun som inte vill godta kraven från&lt;br&gt;en annan kommun är att föra talan inför domstol. Det bör dock kunna&lt;br&gt;antas att kommunerna kan undvika sådana inbördes processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ersättningar som skall utgå mellan kommunerna avses vara er-&lt;br&gt;sättning för de totala kostnaderna för utbildningen, dvs. såväl den del&lt;br&gt;som kan täckas av statsbidraget som den del kommunen avses skjuta till&lt;br&gt;när den själv anordnar utbildningen för sina ungdomar. Det är sålunda&lt;br&gt;inte meningen att en kommun som tar emot elever från andra kommu-&lt;br&gt;ner skall behöva beskatta sina invånare för utbildning som ges till ung-&lt;br&gt;domarna från de andra kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förhållandet mellan primärkommuner och landstings-&lt;br&gt;kommuner finns dock anledning till en något annorlunda ordning än&lt;br&gt;mellan primärkommuner inbördes. Detta hänger samman med lands-&lt;br&gt;tingskommunernas egenintresse i att anordna de utbildningar som kom-&lt;br&gt;mer ifråga för deras del. Hänsyn till detta egenintresse ligger bakom den&lt;br&gt;nu gällande regeln om att statsbidragen till landstingens gymnasieskolor&lt;br&gt;reduceras med 20 % (18 kap. 4 § gymnasieförordningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av det nu nämnda förhållandet och då primärkom-&lt;br&gt;munerna i huvudsak kan antas söka samarbete med det egna landstinget&lt;br&gt;ser jag det som mest praktiskt att landstingskommunerna även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis får finansiera den del av utbildningskostnaderna som inte täcks&lt;br&gt;av statsbidrag med egna medel. Ersättningen från elevernas hemkom-&lt;br&gt;muner kan därmed begränsas till vad som svarar mot det statsbidrag&lt;br&gt;som beräknats för elevernas utbildning i gymnasieskolan och som läm-&lt;br&gt;nats till primärkommunen. En sådan ordning överensstämmer med vad&lt;br&gt;riksdagen antog vara avsedd då den behandlade propositionen&lt;br&gt;(1990/91:18) om ansvaret för skolan (1990/91: UbU 4, s. 39).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom när det gäller förhållandet mellan primärkommunerna anser&lt;br&gt;jag dock att man bör kunna avvara lagreglering för de fall att samver-&lt;br&gt;kansavtal slutits mellan kommunen och landstingskommunen. Jag för-&lt;br&gt;utsätter, mot den bakgrund jag nu har angivit, att sådana avtal ändå&lt;br&gt;kommer att gå ut på att endast medel svarande mot statsbidragsdelen&lt;br&gt;skall överföras från primärkommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eör det fall att det inte finns något avtalsförhållande mellan land-&lt;br&gt;stingskommunen och elevens hemkommun får det däremot anses lika&lt;br&gt;behövligt med en lagregel som när det saknas samverkansavtal mellan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;primärkommuner. Regeln bör gå ut på att landstingskommunen är be-&lt;br&gt;rättigad endast till ersättning som svarar mot statsbidraget till elevens&lt;br&gt;hemkommun för elevens utbildning i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall att hemkommunen skulle anordna eller hos annan er-&lt;br&gt;bjuda den utbildning som eleven har tagits in på hos en landstingskom-&lt;br&gt;mun bör gälla samma begränsningar i hemkommunens betalningsskyl-&lt;br&gt;dighet som förordats i motsvarande fall mellan primärkommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieutbildning för döva, hörselskadade och svårt handikappade&lt;br&gt;drar betydande kostnader utöver dem för vanliga elever. De kommuner&lt;br&gt;som anordnar gymnasieutbildning för de nu nämnda kategorierna bör&lt;br&gt;rimligen få ersättning från hemkommunerna också för dessa kostnader.&lt;br&gt;Bestämmelser om nivån på denna ersättning är dock inte ägnade att ge i&lt;br&gt;lag. Det bör lämnas åt regeringen att meddela föreskrifter om sådan yt-&lt;br&gt;terligare ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare (avsnitt 3.3.5) varit inne på att regeringen skulle få&lt;br&gt;ett bemyndigande att föreskriva att vissa individuella program skulle stå&lt;br&gt;öppna för sökande från hela landet. Det gällde sådana utbildningar som&lt;br&gt;till sin natur var riksrekryterande och beträffande vilka huvudmannen&lt;br&gt;ansökt om en sådan föreskrift. I konsekvens med att en sådan utbildning&lt;br&gt;görs riksrekryterande bör gälla att hemkommunen också blir skyldig att&lt;br&gt;betala ersättning till den anordnande kommunen. Någon sådan skyldig-&lt;br&gt;het finns inte i övrigt när det gäller elever som till äventyrs har tagits in&lt;br&gt;på individuella program i en annan kommun än hemkommunen. En&lt;br&gt;särskild bestämmelse om den betalningsskyldighet som jag nu har före-&lt;br&gt;slagit bör tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.3.9 De svårt rörelsehindrade ungdomarnas rätt till utbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De svårt rörelsehindrade ungdomarna skall ha rätt&lt;br&gt;till utbildning på ett nationellt program i en gymnasieskola med&lt;br&gt;Rh-anpassad utbildning. I övrigt skall deras rätt till utbildning&lt;br&gt;vara oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Regeringen föreslog i prop. 1989/90:92 om&lt;br&gt;gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar att dessa ungdo-&lt;br&gt;mar skulle ges rätt enligt skollagen att få specialanpassad utbildning i&lt;br&gt;gymnasieskolan - dvs. på en linje - efter den obligatoriska skolgångens&lt;br&gt;slut. Denna rätt skall gälla intill utgången av vårterminen det kalender-&lt;br&gt;år då eleven fyller 21 år, eller om &amp;lt;let behövs för att avsluta dessförinnan&lt;br&gt;påbörjad utbildning t.o.m. vårterminen det år eleven fyller 23 år. Vidare&lt;br&gt;föreslogs att speciellt anpassad gymnasieutbildning kombinerad med sär-&lt;br&gt;skilda omvårdnadsinsatser i form av boende i elevhem, omvårdnad i bo-&lt;br&gt;endet och habilitering skall anordnas i gymnasieskolan i de kommuner&lt;br&gt;som regeringen bestämmer. Riksdagen antog förslagen (SoU20,&lt;br&gt;rskr.271). Dessa ändringar gäller från den 1 januari 1991. Jag föreslår&lt;br&gt;inte någon ändring härvidlag. Dessa ungdomar skall således ha rätt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomgå en utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan, vil- Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;ket är den form som motsvarar dagens linjer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4 De nationella programmen i gymnasieskolan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I gymnasieskolan skall det finnas 16 nationellt fast-&lt;br&gt;ställda treåriga program, Barn- och fritidsprogrammet, Byggpro-&lt;br&gt;grammet, Elprogrammet, Energiprogrammet, Estetiska pro-&lt;br&gt;grammet, Fordonsprogrammet, Handels- och administrations-&lt;br&gt;programmet, Hantverksprogrammet, Hotell- och restaurangpro-&lt;br&gt;grammet, Industriprogrammet, Livsmedelsprogrammet, Medie-&lt;br&gt;programmet, Naturbruksprogrammet, Naturvetenskapsprogram-&lt;br&gt;met, Omvårdnadsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogram-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever som önskar kombinera utbildningen på två eller flera&lt;br&gt;program och därmed skapa sin egen studiegång skall ha rätt att&lt;br&gt;göra detta om det finns organisatoriska förutsättningar för det. I&lt;br&gt;studieprogrammet måste dock ingå de ämnen som är obligato-&lt;br&gt;riska i samtliga program, och som jag redovisar i avsnitt 3.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev skall, i stället för det tredje året av ett program kunna&lt;br&gt;välja att gå en kompletteringskurs med humanis-&lt;br&gt;tisk/samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig/teknisk eller merk-&lt;br&gt;antil inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Gymnasieskolan omfattar i dag 27 linjer och&lt;br&gt;ca 550 specialkurser av varierande längd. Till detta kommer ett antal re-&lt;br&gt;gionalt och lokalt arbetsmarknadsanknutna kurser. Många av dessa stu-&lt;br&gt;dievägar är mycket specialiserade och har därmed en snäv yrkesinrikt-&lt;br&gt;ning. En helt ny struktur är nödvändig med tanke på den föränderliga&lt;br&gt;arbetsmarknad som jag tidigare talat om. Av de 16 program jag nu före-&lt;br&gt;slår med 34 nationella grenar kan 14 sägas ha en markant yrkesförbere-&lt;br&gt;dande karaktär. Dessa är utformade så att de ger såväl en breddad som&lt;br&gt;en fördjupad kunskap jämfört med dagens yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmen är utformade så att de skall svara mot de näringsstruk-&lt;br&gt;turella förändringar som sker i samhället. De skall svara mot de förän-&lt;br&gt;drade krav som kommer att ställas på skolan. De skall svara mot den&lt;br&gt;enskilde elevens önskemål. De är utformade så att de, i största möjliga&lt;br&gt;utsträckning, skall attrahera såväl flickor som pojkar. De är utformade&lt;br&gt;för att ge en bred basutbildning inom ett yrkesområde samt för att vara&lt;br&gt;en bra grund för vidare studier genast efter gymnasieskolan eller senare&lt;br&gt;i livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel är Industriprogrammet där utbildningarna för sex olika&lt;br&gt;industribranscher nu samlas i ett program. För att det första året skall&lt;br&gt;bli så konkret och engagerande som möjligt för eleverna blir det en vik-&lt;br&gt;tig uppgift för de enskilda skolorna att lägga upp undervisningen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;välja innehåll på ett sådant sätt att eleverna känner igen sig och får till-&lt;br&gt;fälle att tillämpa kunskaperna på den gren de väljer från årskurs 2. Ing-&lt;br&gt;et hindrar heller att skolan gör klassindelningen på ett sådant sätt att&lt;br&gt;den speglar elevernas val av gren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De program jag här föreslår är de som jag anser bäst svarar mot be-&lt;br&gt;hoven i dag. Även framtida förändringar på kortare sikt bör kunna mö-&lt;br&gt;tas dels med den flexibilitet jag tidigare beskrivit, dels med den breddade&lt;br&gt;strukturen i sig. 1 avsnitt 3.2 har jag tecknat den utveckling av gymnasi-&lt;br&gt;eskolan på längre sikt, som jag ser som både naturlig och önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett alternativ till att slutföra studierna på ett program kan ele-&lt;br&gt;verna i årskurs 3 välja mellan kompletteringskurser med humanis-&lt;br&gt;tisk/samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig/teknisk eller merkantil in-&lt;br&gt;riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer att besluta om vilka karaktärsämnen som skall finnas&lt;br&gt;inom ett nationellt program, men för riksdagens information övergår&lt;br&gt;jag nu till att beskriva de enskilda programmen och kompletteringskur-&lt;br&gt;serna närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Barn- och fritidsprogrammet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Barn- och fritidsprogrammet skall ge en bred utbildning som kan leda&lt;br&gt;till verksamheter bland barn och ungdom och inom fritidssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studievägen skall inte vara grendelad utan bestå av en kärna av ge-&lt;br&gt;mensamma kurser till vilka ett antal valbara kurser knyts. När en del av&lt;br&gt;kurserna är valbara, kan olika studieinriktningar byggas upp för olika&lt;br&gt;skolor. Genom att koppla olika valbara kurser till de gemensamma kur-&lt;br&gt;serna kan eleverna få kompetens för arbetsuppgifter som t.ex. barnskö-&lt;br&gt;tare, handikappsassistent, bad- och idrottshallspersonal och biblioteksas-&lt;br&gt;sistent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tonvikten i utbildningen skall ligga på barns, ungdomars och vuxnas&lt;br&gt;utveckling. I utbildningen skall stort utrymme ges åt kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter av pedagogisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn- och fritidsprogrammet ersätter den tvååriga vårdlinjens gren&lt;br&gt;för omsorg om barn och ungdom samt den treåriga vårdlinjens variant&lt;br&gt;för barnomsorg i försöksverksamheten. Inriktningen av utbildningen&lt;br&gt;mot verksamhet inom fritidssektorn är ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för försöksutbildningen har varit mycket stort och den har&lt;br&gt;lockat många sökande. Den tvååriga studievägen har alltid haft många&lt;br&gt;sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna framhåller i sina remissvar att behovet av personal för&lt;br&gt;barnomsorg och verksamhet med ungdom under fritiden är stort. Den&lt;br&gt;hittillsvarande utbildningen anses i alltför stor utsträckning ha varit in-&lt;br&gt;riktad mot barnomsorg och vård och mindre mot ungdom och fritids-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De synpunkter som framförts av ett stort antal primärkommunala&lt;br&gt;instanser tillmäter jag särskilt stor vikt. Elever som genomgår det Barn-&lt;br&gt;och fritidsprogram som jag nu föreslår bör ha en given arbetsmarknad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under överskådlig tid. Utbildningsinnehållet och arbetsmarknaden bör Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;vara av intresse för både pojkar och flickor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Byggprograinmet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Byggprogrammet skall ge en bred utbildning med inriktning mot bygg-&lt;br&gt;och anläggningsområdet och måleribranschen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall vara sammanhållen under det första året. Elever-&lt;br&gt;na får då materialkunskap, de får lära sig använda olika verktyg och ma-&lt;br&gt;skiner, de får lära sig ritningsläsning och de får grundläggande kunska-&lt;br&gt;per i mureri, betong- och träteknik, måleri m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årskurs 2 delas programmet i de två grenarna Ilus- och anlägg-&lt;br&gt;ningsbyggnad samt Måleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom grenen för Hus- och anläggningsbyggnad kan eleverna välja att&lt;br&gt;få ett yrkeskunnande mot exempelvis mureri, betongteknik, träteknik,&lt;br&gt;anläggningsbyggnadsteknik eller någon mer hantverksbetonad profile-&lt;br&gt;ring. Eleverna kan ändå gå i samma klass ty den enskildes inriktning&lt;br&gt;kan åstadkommas genom att man av ett antal valbara kurser i karaktär-&lt;br&gt;sämnena väljer dem som var och en är intresserad av. Den arbetsplats-&lt;br&gt;förlagda delen av utbildningen bör också väljas så att eleverna där får&lt;br&gt;utbildning inom del område de valt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom grenen för Måleri kan eleven välja kurser som ger en profil&lt;br&gt;mot måleri, lackering eller golvläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggprogrammet ersätter den tvååriga bygg- och anläggningstekniska&lt;br&gt;linjen samt den treåriga bygg- och anläggningstekniska linjen och den&lt;br&gt;treåriga måleritekniska linjen i försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den treåriga bygg- och anläggningstekniska linjen har fyra grenar.&lt;br&gt;På mindre orter har man normalt bara elevunderlag för att anordna ut-&lt;br&gt;bildning inom en gren. Den gren som erbjuds är då vanligen den som&lt;br&gt;lockar flest sökande, nämligen byggnadsträteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har dock erfarit att man i ett par kommuner i en och samma&lt;br&gt;klass har erbjudit eleverna att välja kurser på det sätt som jag nu har be-&lt;br&gt;skrivit och därmed kunnat ge olika profileringar åt utbildningen. Jag&lt;br&gt;har funnit att detta ger så stora fördelar att jag anser att grenen mot&lt;br&gt;Hus- och anläggningsbyggnad bör vara upplagd just på det sättet. Denna&lt;br&gt;konstruktion är resursbesparande eftersom flertalet skolor bör kunna&lt;br&gt;arbeta med större grupper. Den leder sannolikt också till att fler elever&lt;br&gt;kan få en byggutbildning i sin hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den treåriga måleritekniska linjen har två grenar, en för byggnads-&lt;br&gt;målare och en för lackerare. Även dessa två inriktningar samt därtill&lt;br&gt;golvläggning bör kunna erbjudas på grenen Måleri med hjälp av valbara&lt;br&gt;kurser på alla skolor som har måleriutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden för bygg- och måleribranscherna är starkt kon-&lt;br&gt;junkturberoende. Intresset bland ungdomarna för dessa utbildningar är&lt;br&gt;också mycket stort och de utbildningsplatser som finns räcker inte till&lt;br&gt;alla som för närvarande vill gå där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygg- och måleriutbildningar har alltid varit starkt pojkdominerade.&lt;br&gt;Skolan och arbetsmarknaden har ett stort ansvar för att flickor skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;känna sig välkomna att söka utbildningen och för att arbetsklimatet un-&lt;br&gt;der deras studietid, såväl i skolan som på arbetsplatserna, skall vara po-&lt;br&gt;sitivt och respektfullt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elever som vill arbeta i exempelvis en färghandel eller på ett&lt;br&gt;byggvaruhus kan den merkantila kompletteringskursen vara ett bra al-&lt;br&gt;ternativ i årskurs 3.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Elprogrammet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Elprogrammet skall ge en bred grundutbildning för verksamhet inom&lt;br&gt;el-området allt ifrån eldistribution och elinstallation till datorservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gemensamma första året ger grundläggande kunskaper i eltek-&lt;br&gt;nik, elektronik och styrteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet delas i årskurs 2 i de tre grenarna Automation, Elektro-&lt;br&gt;nik resp. Installation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenen för Automation har sin tyngdpunkt i styr- och reglerteknik.&lt;br&gt;Denna utbildning kan exempelvis leda till arbete med montering, servi-&lt;br&gt;ce och underhåll inom process- och verkstadsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenen för Elektronik har sin tyngdpunkt i svagströmsteknik och&lt;br&gt;ger kompetens att utföra service och underhåll på vitvaror, radio, TV&lt;br&gt;och telekommunikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenen för Installation har sin tyngdpunkt i elkraftteknik. Efter ge-&lt;br&gt;nomgången utbildning kan man arbeta som installatör av kraft-,&lt;br&gt;belysnings- och larmsystem. Den utbildning till elkraftmontör som i dag&lt;br&gt;finns på drift- och underhållsteknisk linje inryms också i denna gren.&lt;br&gt;Inom vartdera av de tre områdena finns det således ett flertal yrken att&lt;br&gt;välja på. Eleverna kan dessutom få en viss profilering inom en gren ge-&lt;br&gt;nom att vissa kurser i karaktärsämnena är valbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elprogrammet ersätter den tvååriga el-teletekniska linjen, den treåri-&lt;br&gt;ga el-teletekniska linjen i försöksverksamheten samt ett tiotal påbygg-&lt;br&gt;nadsutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen inom el-området har varit snabb och för-&lt;br&gt;väntas fortsätta att vara så. Apparatur och system inom exempelvis&lt;br&gt;tillverknings- och processindustrin ökar i komplexitet och det i sin tur&lt;br&gt;ställer krav på ytterligare personal med hög kompetens. Jag bedömer&lt;br&gt;därför att arbetsmarknaden för elever som gått elprogrammet är god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset bland ungdomarna för utbildning inom elområdet är stort.&lt;br&gt;Till dagens utbildningar söker betydligt fler än vad det finns utbild-&lt;br&gt;ningsplatser till. Jag har också med tillfredsställelse noterat att andelen&lt;br&gt;flickor inom el-utbildningarna har ökat. Min förhoppning är att detta&lt;br&gt;intresse från flickornas sida skall öka ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar, som exempelvis vill arbeta med försäljning i specialaffä-&lt;br&gt;rer eller med teknisk information om el-produkter, kan i årskurs 3 välja&lt;br&gt;den merkantila kompletteringskursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Energiprogrammet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Energiprogrammet skall ge grundläggande kunskaper om energiförsörj-&lt;br&gt;ning i dagens och framtida system. För närvarande är det främst fråga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om installation, drift och underhåll av olika typer av energisystem i&lt;br&gt;byggnader och anläggningar. Den framtida energiförsörjningen kan in-&lt;br&gt;nebära behov av utökad kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första ogrenade året ger grundläggande kunskaper om fysikaliska&lt;br&gt;samband, energi- och miljöpåverkan, maskin- och systemkännedom för&lt;br&gt;olika anläggningsutrustningar inom energiområdet, el- och reglerteknik&lt;br&gt;och datoriserade övervakningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årskurs 2 delar sig programmet i en Energigren och en VVS-gren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenen för Energi har sin tyngdpunkt i drift- och underhållsteknik.&lt;br&gt;Den skall ge eleven kunskaper om energiförsörjning och energiomvand-&lt;br&gt;lingar. Efter utbildningen kan eleven få arbete inom exempelvis kraft-&lt;br&gt;och värmeverk, vatten- och avloppsreningsverk, industribyggnader eller&lt;br&gt;liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenen för VVS har sin tyngdpunkt i installationsteknik. Den skall&lt;br&gt;ge eleven kunskaper för arbete med installation, service och reparation&lt;br&gt;av värme-, kyl- och sanitetsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för Energiprogrammet kan elevens personliga önskemål&lt;br&gt;tillgodoses genom val mellan olika kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiprogrammet ersätter den tvååriga drift- och underhållsteknis-&lt;br&gt;ka linjen, värme- och sanitetstekniska grenen på den tvååriga bygg- och&lt;br&gt;anläggningstekniska linjen samt den treåriga VVS-linjen i försöksverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ett nationellt Energiprogram skall ses mot bakgrund av&lt;br&gt;den betydelse utbildningen inom programmet har för att säkerställa vår&lt;br&gt;framtida energiförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningen av det svenska energisystemet i samband med att&lt;br&gt;kärnkraften successivt kommer att avvecklas, ställer stora krav på ut-&lt;br&gt;veckling av dagens energiproduktions- och distributionssystem och&lt;br&gt;framtagning av förnybara system för att begränsa energianvändningen&lt;br&gt;och värna om miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om sökande till dagens tvååriga drift- och underhållstekniska&lt;br&gt;linje inte har attraherat eleverna i önskad utsträckning, bedömer jag att&lt;br&gt;det framtida behovet av väl kvalificerad personal med energiutbildning&lt;br&gt;och ungdomens engagemang i energi- och miljöfrågor successivt leder&lt;br&gt;till ett ökat elevintresse för utbildning inom Energiprogrammet, såväl&lt;br&gt;för flickor som för pojkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Estetiska programmet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det Estetiska programmet skall ge en grundläggande utbildning, som&lt;br&gt;förbereder eleverna för fortsatta studier och arbete i anslutning till den&lt;br&gt;valda estetiska specialiseringen och ger grund för ett bredare socialt och&lt;br&gt;kulturellt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l-.tt första gemensamt år ger eleverna möjlighet att pröva olika konst-&lt;br&gt;närliga uttrycksformer inom inriktningarna dans, teater, konst och&lt;br&gt;formgivning samt musik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför den andra årskursen får eleverna möjlighet att välja intressein-&lt;br&gt;riktning mot tre grenar: Konst och formgivning, Musik resp. Dans och&lt;br&gt;teater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årskurs 3 kan eleverna, alltefter vad kommunen har möjlighet att&lt;br&gt;anordna, välja en särskild inriktning på en eller flera av specialisering-&lt;br&gt;arna Bild, Dans, Konsthantverk, Slöjd och Teater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det Estetiska programmet ersätter dels den tvååriga musiklinjen med&lt;br&gt;påbyggnadsutbildning, dels den tvååriga estetisk-praktiska linjen som&lt;br&gt;hittills bedrivits som försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den estetiska grundutbildning som eleven får i detta program är inte&lt;br&gt;bara en förberedelse för vidare utbildning till konstnär, utan den ger&lt;br&gt;också en bas för konstnärligt skapande arbete med barn inom skolan&lt;br&gt;och fritidssektorn och vidare arbete inom t.ex. omsorgen om äldre, i&lt;br&gt;vård av psykiskt sjuka eller på annat sätt handikappade människor, där&lt;br&gt;man använder olika konstnärliga uttrycksformer som terapi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset hos eleverna för såväl dagens musiklinje som dagens&lt;br&gt;estetisk-praktiska linje är stort och det är många fler som söker än vad&lt;br&gt;det finns utbildningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Musiklinjen har en jämn könsfördelning, medan däremot flickor är i&lt;br&gt;stor majoritet på den estetisk-praktiska linjen. Jag anser det väsentligt att&lt;br&gt;såväl pojkar som flickor stimuleras att söka till det Estetiska program-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För elever som t.ex. vill arbeta i en musikhandel eller på ett musik-&lt;br&gt;förlag kan den merkantila kursen vara ett bra alternativ i årskurs 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Fordonsprogrammet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Fordonsprogrammet skall ge en utbildning för verksamhet inom motor-&lt;br&gt;branschen och transportsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett gemensamt första år ger kunskap om konstruktion och funktion&lt;br&gt;av olika fordonstyper samt kunskap om verktyg och utrustning som an-&lt;br&gt;vänds i branschen. Därefter delar sig programmet på fyra grenar, Flyg-&lt;br&gt;underhåll, Karosseri, Reparation resp. Transport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenen för Flygunderhåll ger kunskaper om mekaniskt och elek-&lt;br&gt;triskt underhåll av flygplan i drift. Utbildningen skall leda till kompe-&lt;br&gt;tens för yrkesarbete som flygmekaniker eller flygtekniker. För att få cer-&lt;br&gt;tifikat som flygtekniker krävs att man nöjaktigt klarat de prov som luft-&lt;br&gt;fartsverket anordnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenen för Karosseri ger kunskaper som kan leda till yrkesverksam-&lt;br&gt;het med kvalificerade karosserireparationer. Inom grenen finns det&lt;br&gt;också valbara kurser i lackeringsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenen för Reparation ger eleven kompetens att reparera fordon&lt;br&gt;med fel i motorer, kraftöverföring, styrning, bromsar och elektriska och&lt;br&gt;hydrauliska system. Inom grenen finns valbara kurser så att eleven kan&lt;br&gt;välja att profilera sig mot personbilar, lastbilar eller maskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenen för Transport ger kompetens för kvalificerade yrkesarbeten&lt;br&gt;med transporter, vilket förutom körkunskap också innefattar kunskap&lt;br&gt;om terminalarbete, transport av farligt gods m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever som påbörjat sina studier inom Byggprogrammet och som&lt;br&gt;önskar få en yrkesutbildning med inriktning mot anläggningsmaskintek-&lt;br&gt;nik bör ges möjlighet att avsluta sina studier inom Fordonsprogrammet&lt;br&gt;och på det viset kombinera utbildningen från två program och få exakt&lt;br&gt;den yrkesprofil de önskar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsprogrammet ersätter den tvååriga fordonstekniska linjen&lt;br&gt;samt den treåriga fordons- och transporttekniska linjen i försöksverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är för närvarande balans mellan utbud och efterfrågan på arbets-&lt;br&gt;kraft inom motorbranschen, medan transportsektorn har brist. Denna&lt;br&gt;sektor förväntas också öka. Personer med kunskaper om fordon är&lt;br&gt;också efterfrågade inom olika industribranscher. Jag bedömer därför ar-&lt;br&gt;betsmarknaden vara god för elever som genomgått Fordonsprogrammet.&lt;br&gt;Eleverna är också intresserade av denna typ av utbildning och antalet&lt;br&gt;sökande till dagens fordonsutbildningar är något större än antalet till-&lt;br&gt;gängliga platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete inom motor- och transportsektorn är ofta tungt och det är&lt;br&gt;starkt mansdominerat. En bättre utrustning som gör arbetet på verkstä-&lt;br&gt;derna mindre tungt samt en mer välkomnande attityd mot flickor, såväl&lt;br&gt;i skolan som på arbetsplatserna, skulle kunna ändra på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever som önskar arbeta med bilförsäljning, reservdelshantering el-&lt;br&gt;ler motsvarande kan vara intresserade av att under det tredje året välja&lt;br&gt;en merkantil kompletteringskurs som avslutning på gymnasiestudierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Handels- och administrationsprogrammet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Handels- och administrationsprogrammet skall ge en bred yrkeskompe-&lt;br&gt;tens för kommersiella och administrativa arbetsuppgifter inom närings-&lt;br&gt;liv och förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet erbjuder en sammanhållen utbildning över alla de tre&lt;br&gt;åren. Eleverna kan dock genom val av kurser skaffa sig en administra-&lt;br&gt;tiv, kommersiell eller turisminriktad profilering av sina studier. Valet&lt;br&gt;av plats för den arbetsplatsförlagda utbildningen kan ytterligare förstär-&lt;br&gt;ka den inriktning mot ett specifikt yrkesområde som eleven valt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handels- och administrationsprogrammet ersätter de tvååriga linjer-&lt;br&gt;na distribution och kontor samt handel och kontor. Vidare ersätter pro-&lt;br&gt;grammet den treåriga handelslinjen i försöksverksamheten samt vissa&lt;br&gt;specialkurser och påbyggnadsutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allt snabbare utvecklingen mot ett service- och informations-&lt;br&gt;samhälle har fått påverka den nu försöksvis bedrivna handelslinjens ut-&lt;br&gt;formning vad gäller såväl ny teknik som olika sätt att agera i servicesi-&lt;br&gt;tuationer. Jag anser det mycket viktigt att detta får gälla även för det nya&lt;br&gt;Handels- och administrationsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande utbildningarna på detta område har oftast bedömts va-&lt;br&gt;ra överdimensionerade i förhållande till arbetsmarknadens behov. Den&lt;br&gt;förlängda studietiden ger dock utrymme för en breddning av såväl yr-&lt;br&gt;kesämnen som allmänna ämnen. Detta bör kunna leda till att program-&lt;br&gt;met kan tillgodose ett mer differentierat arbetskraftsbehov än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att den breddade utbildningen skall leda till en Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;jämnare könsfördelning än vad som i dag gäller på motsvarande linjer,&lt;br&gt;där flickdominansen är stor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Hantverksprogrammet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Hantverksprogrammet skall kunna utbilda elever för ett stort antal&lt;br&gt;hantverksyrken. Enligt Nordisk yrkesklassificering finns det flera hund-&lt;br&gt;ra hantverksyrken. Jag kan bara som några exempel nämna dekormåla-&lt;br&gt;re, korgmakare och sadelmakare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det första året inom hantverksprogrammet tillägnar sig elever-&lt;br&gt;na verktygs- och maskinkunskap, kunskap om färg- och formlära samt&lt;br&gt;materialkunskap och får prova olika hantverk inom områdena metall,&lt;br&gt;trä, läder m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under årskurserna 2 och 3 inriktas utbildningen för varje enskild&lt;br&gt;elev mot det område han har valt. En mycket stor del av den specifika&lt;br&gt;yrkesutbildningen måste ske genom arbetsplatsförlagd utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar också med att det kan finnas en del elever som börjar på&lt;br&gt;en annan yrkesutbildning och som efter en tid kommer underfund om&lt;br&gt;att de vill gå över till Hantverksprogrammet. Jag anser att det skall vara&lt;br&gt;möjligt för elever att på det sättet byta program efter det första året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående försöksverksamheten med treårig hantverksteknisk&lt;br&gt;linje har visat att det även i fortsättningen finns behov av s.k. riksskolor.&lt;br&gt;Dessa kan rymmas inom ramen för Hantverksprogrammet och avse ett&lt;br&gt;fåtal yrken där hela klassen har samma inriktning. Jag tänker på exem-&lt;br&gt;pelvis guldsmeder och glasblåsare. Även frisörutbildning anser jag kan&lt;br&gt;inrymmas i detta program. Jag återkommer till frågan om riksrekryter-&lt;br&gt;ande yrkesutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden för kunniga hantverkare är för närvarande god.&lt;br&gt;Det är också angeläget att vissa hantverksyrken, som nu har ett fåtal äld-&lt;br&gt;re yrkesutövare, får yngre efterträdare så att hantverkskunnandet hålls&lt;br&gt;vid liv. Programmet bör också utgöra en god bas för fortsatta studier&lt;br&gt;inom konsthantverk, design och liknande verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hantverksprogrammet skall ersätta den tvååriga specialkursen hant-&lt;br&gt;verksteknik samt den treåriga hantverkstekniska linjen i försöksverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens hantverksutbildningar attraherar kvinnor i större utsträck-&lt;br&gt;ning än män. Detta kan möjligen förklaras av att dessa utbildningar ofta&lt;br&gt;har ägnats åt traditionellt kvinnliga verksamhetsområden. Med den ut-&lt;br&gt;formning av Hantverksprogrammet som jag här föreslår räknar jag med&lt;br&gt;en jämnare könsfördelning. Dessutom har jag erfarit att endast omkring&lt;br&gt;hälften av de sökande har sökt direkt från grundskolan. Det finns tydli-&lt;br&gt;gen ett behov av denna typ av utbildning för äldre elever. I och med in-&lt;br&gt;förandet av sektorsbidraget till kommunerna finns det inga hinder för&lt;br&gt;att arrangera utbildningen i samverkan mellan gymnasieskolan och&lt;br&gt;komvux. Tvärtom är det närmast en nödvändighet om man skall kunna&lt;br&gt;erbjuda de studievägar som rekryterar ganska få elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hotell- och restaurangprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hotell- och restaurangprogrammet skall utbilda elever för flera yrken&lt;br&gt;inom hotell, restaurang och storhushåll. Efter ett grenlöst första år delar&lt;br&gt;sig programmet i de två grenarna Hotell resp. Restaurang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grenen för Hotell utbildas eleverna för uppgifter inom&lt;br&gt;receptions-, konferens- och husfruområdena. På grenen för Restaurang&lt;br&gt;kan eleverna via valbara kurser i årskurs 3 specialisera sig mot kök,&lt;br&gt;kallskänk eller servering. På båda grenarna är ekonomi, organisation&lt;br&gt;och personlig service väsentliga inslag i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom samordningen i ett treårigt program för hotell- och restau-&lt;br&gt;rangyrken kan gymnasieskolan utbilda kompetent personal på området,&lt;br&gt;vilket är en av förutsättningarna för att Sverige skall kunna konkurrera&lt;br&gt;inom turistnäringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hotell- och restaurangprogrammet ersätter de varianter för storhus-&lt;br&gt;håll, restaurang resp, serveringsteknik som i dag finns i årskurs 2 av&lt;br&gt;tvåårig livsmedelsteknisk linje. Det nya programmet ersätter också det&lt;br&gt;stora utbudet av specialkurser med varierande längd för utbildning till&lt;br&gt;hotellyrken. En samordning av dessa kurser har länge varit önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dem som är sysselsatta inom logi- och restaurangnäringarna och i&lt;br&gt;storhushållssektorn är många deltids- eller säsongsanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalomsättningen är stor och eftersom många anställda saknar&lt;br&gt;yrkesutbildning, kommer det i framtiden att vara efterfrågan på utbildad&lt;br&gt;personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för att arbeta inom hotell- och restaurangnäringen är stort.&lt;br&gt;Antalet sökande till utbildningarna är ofta dubbelt så stort som antalet&lt;br&gt;intagningsplatser och utbildningarna attraherar både pojkar och flickor.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Industriprogrammet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Industriprogrammet skall ge grundläggande kunskaper om industriell&lt;br&gt;produktion inom främst verkstads-, trä-, pappersmasse-, metallurgisk,&lt;br&gt;gruv-, sten-, kemisk, teko-, grafisk och livsmedelsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första ogrenade året ger grundläggande kunskaper i bl.a. maskin-&lt;br&gt;teknik, produktionsteknik och ekonomi, el- och reglerteknik, kvalitets-&lt;br&gt;kontroll, service och underhåll och industriell arbetsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet delas i årskurs 2 i de fyra grenarna Industri, Trä, Pro-&lt;br&gt;cess och Textil- och konfektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenen för Industri skall ge eleven kunskaper om modern tillverk-&lt;br&gt;ningsteknik och flexibla produktionssystem för arbete huvudsakligen&lt;br&gt;inom maskinbearbetning, underhåll, svetsning och plåttillverkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenen för Trä skall ge eleven kunskaper om industriell träteknisk&lt;br&gt;produktion för arbete främst inom snickeri och möbelindustri samt vid&lt;br&gt;sågverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenen för Process skall ge eleven kunskaper om högteknologisk&lt;br&gt;produktion för arbete inom bl.a. pappersmasse, kemisk, metallurgisk,&lt;br&gt;grafisk och livsmedelsteknisk industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenen för Textil och konfektion skall ge eleven kunskaper för arbe-&lt;br&gt;te inom främst den tillverkande tekoindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för Industriprogrammet kan elevens personliga önske-&lt;br&gt;mål tillgodoses genom val mellan olika kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriprogrammet ersätter de tvååriga verkstads-, trä- respektive&lt;br&gt;processtekniska linjerna, delar av de tvååriga beklädnads- respektive&lt;br&gt;livsmedelstekniska linjerna, de treåriga industri-, trä- respektive process-&lt;br&gt;tekniska linjerna samt delar av de treåriga textil- och beklädnads- resp,&lt;br&gt;livsmedelstekniska linjerna i försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriell produktionsutrustning blir alltmer tekniskt avancerad&lt;br&gt;och komplex och av bl.a. ekonomiska skäl ställs därför krav på hög till-&lt;br&gt;gänglighet. Det innebär att utöver traditionella branschkunskaper be-&lt;br&gt;hövs ordentliga kunskaper i service och underhåll av produktionsut-&lt;br&gt;rustningen, kunskaper som är av gemensam karaktär för olika bran-&lt;br&gt;schområden. Jag ser nu goda förutsättningar för att samla olika bran-&lt;br&gt;scher inom den tillverkande industrin i ett gemensamt industriprogram.&lt;br&gt;Därigenom skapas underlag för gemensamma läromedel och lärarfort-&lt;br&gt;bildning som bidrar till att höja kvalitén på utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den flexibilitet som en kursutformad utbildning ger och med de&lt;br&gt;samordnade inslagen från olika branschområden som redovisats ovan,&lt;br&gt;bedömer jag att vi kan få ett industriprogram, som i högre grad än idag&lt;br&gt;attraherar ungdomarna. Den bredd vad gäller innehåll som industripro-&lt;br&gt;grammet får, ger, enligt min bedömning, förutsättningar för en god re-&lt;br&gt;krytering av både flickor och pojkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Livsmedelsprogrammet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsprogrammet skall ge en utbildning för verksamhet inom dag-&lt;br&gt;ligvaruhandeln eller för arbete med bagerivaror resp, kött och charkute-&lt;br&gt;rivaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett gemensamt första år ger eleverna kunskap om olika livsmedel,&lt;br&gt;livsmedelshantering och livsmedelshygien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årskurs 2 delas programmet i två grenar, Bageri och konditori resp.&lt;br&gt;Kött och charkuteri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenen för Bageri och konditori ger yrkeskunnande för arbete som&lt;br&gt;bagare eller konditor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenen för Kött och charkuteri ger kunskap om styckning av kött&lt;br&gt;och tillverkning av charkuterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever som önskar arbeta i dagligvaruhandeln kan välja vilken som&lt;br&gt;helst av de två grenarna och sedan i årskurs 3 välja den merkantila&lt;br&gt;kompletteringskursen. De får därigenom en grundläggande utbildning&lt;br&gt;om livsmedel och en kunskap om lagerhållning, kundservice m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsprogrammet ersätter delar av den tvååriga livsmedelstek-&lt;br&gt;niska linjen samt den treåriga livsmedelstekniska linjen i försöksverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden för personer med livsmedelsutbildning är för när-&lt;br&gt;varande god. Det finns i dag endast få utbildningar som riktar sig mot&lt;br&gt;dagligvaruhandeln och där är behovet av utbildad personal stort. Jag be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dömer således att antingen man väljer att gå även det tredje året på en Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;av grenarna eller går den merkantila kursen så är det inga svårigheter&lt;br&gt;att få arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsutbildningarna attraherar såväl flickor som pojkar och in-&lt;br&gt;tresset för utbildningarna är stort.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Medieprogrammet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Medieprogrammet skall ge en bred utbildning med inriktning mot&lt;br&gt;tryckmedie-, reklam- och informationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett gemensamt första år ger eleverna kunskap om olika mediers för-&lt;br&gt;utsättningar och arbetsmetoder. Eleverna skall också bekanta sig med&lt;br&gt;förutsättningarna på arbetsmarknaden för olika medier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det första året delas programmet i två grenar. Tryckmedier&lt;br&gt;resp. Information och reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenen för Tryckmedier har sin tyngdpunkt i olika layouttekniker&lt;br&gt;och grafisk formgivning. Eleverna får här arbeta med text- och bild-&lt;br&gt;montering, reprofotografering och scannerteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grenen för Information och reklam utbildar för yrkesverksamhet&lt;br&gt;inom områdena reklam, dekoration, informationsteknik samt foto- och&lt;br&gt;videoteknik. Genom att välja olika kurser kan eleven få en profilering&lt;br&gt;mot de olika områden som grenen utbildar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medieprogrammet ersätter den treåriga grafiska linjen i försöksverk-&lt;br&gt;samheten samt ett flertal kortare och längre kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen, inom såväl det specifikt grafiska området&lt;br&gt;som inom medieområdet som helhet, har varit mycket snabb under det&lt;br&gt;senaste decenniet. Utvecklingen av datoriserade metoder för framställ-&lt;br&gt;ningav text och bild har förändrat arbetssituationen för många. Behovet&lt;br&gt;av fortbildning av redan yrkesverksamma och nyrekrytering av ungdo-&lt;br&gt;mar med modern utbildning är stort. Jag bedömer därför arbetsmarkna-&lt;br&gt;den som god för dem som går Medieprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utbildningar inom området som finns i gymnasieskolan visar att&lt;br&gt;detta är utbildningar som attraherar både flickor och pojkar. Intresset&lt;br&gt;för dessa utbildningar är också stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De elever som önskar arbeta med exempelvis försäljning av utrust-&lt;br&gt;ning för reklam- och tryckmedieproduktion kan vara intresserade av att&lt;br&gt;läsa en merkantil kompletteringskurs i årskurs 3.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Naturbruksprogrammet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Naturbruksprogrammet skall ge en bred utbildning med inriktning mot&lt;br&gt;verksamhet inom jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring, fiske och vat-&lt;br&gt;tenbruk samt djurvård, hästhållning och verksamheter som hör till na-&lt;br&gt;turbruk, t.ex. miljö, bioenergi m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya programmet skall vara en sammanhållen utbildning utan&lt;br&gt;grendelning. Den skall bestå av gemensamma kurser och valbara kurser.&lt;br&gt;Utbildningen skall ge bred kompetens för yrkesverksamhet inom de oli-&lt;br&gt;ka näringsområden som utbildningen riktar sig mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall förutom huvudinriktningarna innehålla moment&lt;br&gt;kring miljö- och naturresursfrågor. Speciella utbildningsbehov inom na-&lt;br&gt;turbruksområdet bör tillgodoses genom elevernas val av kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturbruksprogrammet ersätter de tvååriga linjerna inom jordbruk,&lt;br&gt;skogsbruk och trädgårdsnäring samt den treåriga naturbrukslinjen i för-&lt;br&gt;söksverksamheten och ett tiotal specialkurser och påbyggnadsutbild-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut som riksdagen fattade våren 1990 om livsmedelspolitiken&lt;br&gt;(prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327) kommer att resultera i stora för-&lt;br&gt;ändringar inom jordbruksnäringen. Tonvikten kommer att ligga på&lt;br&gt;marknadsanpassning både nationellt och internationellt samt med hän-&lt;br&gt;syn till miljö, landskapsvård och regional fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade marknadsinriktningen kommer att ställa krav på nya&lt;br&gt;kunskaper hos jordbrukarna. Vid riksdagsbehandlingen betonade jord-&lt;br&gt;bruksutskottet bl.a. att man bör pröva möjligheten att bredda skogs- och&lt;br&gt;lantbruksutbildningen så att den utifrån ett brett ekologiskt perspektiv&lt;br&gt;kan understödja landsbygdens utveckling. Utskottet framhöll också att&lt;br&gt;det är viktigt att utbildningen ligger i linje med intentionerna bakom&lt;br&gt;den livsmedelspolitiska reformen. Detta förutsätter ökade insatser när&lt;br&gt;det gäller utbildning i företagande, marknadsföring och företagsutveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den försöksvis tillämpade kursplanen för naturbrukslinjen fram-&lt;br&gt;går att de moment som utskottet efterlyser i stor utsträckning redan in-&lt;br&gt;går i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturbruksutbildning spelar en viktig roll när det gäller regional ut-&lt;br&gt;veckling, landets försörjning och resurshushållning. Det är därför av na-&lt;br&gt;tionellt intresse att utbildning för näringarna är väl spridd över landet.&lt;br&gt;Jag vill därför understryka vikten av att det finns ett tillräckligt stort an-&lt;br&gt;tal utbildningsorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl jordbruks- som trädgårdslinjerna har attraherat både pojkar&lt;br&gt;och flickor, medan mycket få flickor sökt sig till skogsbrukslinjen. Jag&lt;br&gt;räknar med att det kan bli en jämn könsfördelning på naturbrukspro-&lt;br&gt;grammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Naturvetenskapsprogrammet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapsprogrammet skall ge en bred allmänkunskap inklude-&lt;br&gt;rande språk, samhällskunskap m.m. Det skall ge kunskaper för en vida-&lt;br&gt;re utbildning inom naturvetenskap och teknik på universitet och hög-&lt;br&gt;skola. Programmet ger också en god bas för dem som sedan vill utbilda&lt;br&gt;sig till exempelvis grundskollärare, journalister, samhällsplanerare m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett första gemensamt år delar sig programmet i de två grenarna,&lt;br&gt;Naturvetenskaplig och Teknisk. Grenarna är främst studieförberedande&lt;br&gt;men ger också en god grund för anställning i företag som erbjuder in-&lt;br&gt;tern utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Naturvetenskapliga grenen får eleverna kunskaper i matematik,&lt;br&gt;fysik, kemi och biologi. Dessa ämnen skall dessutom ha betydande in-&lt;br&gt;slag av miljökunskap. Eleverna studerar minst två språk. Utbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall vara så djup och omfattande att studierna skapar intresse och att&lt;br&gt;eleverna får en god uppfattning om ämnena och kan bedöma vad vidare&lt;br&gt;studier i dessa kan innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den Tekniska grenen studerar eleverna också två språk. Förutom&lt;br&gt;de naturvetenskapliga ämnena med miljökunskap studerar man ett te-&lt;br&gt;kniskt ämne av relativt stor omfattning. Jag anser att det är väsentligt att&lt;br&gt;det i gymnasieskolan finns en utbildning med en klar teknisk profil för&lt;br&gt;elever som har ett stort tekniskt intresse. Utbildningen skall förbereda&lt;br&gt;eleverna för vidare studier inom det tekniska området, som tekniker-&lt;br&gt;ingenjörs- och civilingenjörsutbildningar. Vidare är också denna utbild-&lt;br&gt;ning en god bas för dem som önskar gå vidare till exempelvis grund-&lt;br&gt;skol lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever, både på Naturvetenskaplig gren och Teknisk gren, som har&lt;br&gt;ett så stort intresse för miljöfrågor att de vill fördjupa sig ytterligare i&lt;br&gt;dessa, skall ha möjlighet att välja en mindre kurs i matematik och på&lt;br&gt;den då frigjorda tiden studera miljöteknik. Jag återkommer till detta när&lt;br&gt;jag utvecklar min syn på ämnena matematik och miljökunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att utbildningen på såväl den Naturvetenskapliga grenen&lt;br&gt;som den Tekniska utgör en god grund för vidare studier. Då avser jag&lt;br&gt;inte bara studier i naturvetenskap och teknik utan också studier inom&lt;br&gt;exempelvis samhällsvetenskap och ekonomi. Jag vill också än en gång&lt;br&gt;påminna om vikten av att vi till våra lärarutbildningar kan rekrytera&lt;br&gt;ungdomar som har naturvetenskaplig och teknisk kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fyraåriga tekniska linjen i gymnasieskolan har under de senaste&lt;br&gt;tio åren varit en eftersökt linje. Den naturvetenskapliga linjen har haft&lt;br&gt;en lång period med rekryteringsproblem men har nu ökat i omfattning.&lt;br&gt;Denna linje har också en jämn könsfördelning medan den tekniska inte&lt;br&gt;lyckats komma längre än till ca 20 % flickor. Jag räknar med att den&lt;br&gt;programkonstruktion med ett gemensamt första år som jag nu föreslagit&lt;br&gt;skall medföra att fler flickor väljer teknisk utbildning. Erfarenheterna&lt;br&gt;från det s.k. NT-försöket i slutet på 1970-talet och början på 1980-talet&lt;br&gt;visade att det uppskjutna valet mellan naturvetenskap och teknik ledde&lt;br&gt;till att fler flickor valde teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Omvårdnadsprogrammet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Omvårdnadsprogrammet skall ge en bred sammanhållen grundutbild-&lt;br&gt;ning med inriktning mot verksamhet inom hälso- och sjukvård, dvs. så-&lt;br&gt;väl somatisk som psykiatrisk vård samt äldre- och handikappomsorg.&lt;br&gt;Programmet skall inte vara grendelat utan bestå av en kärna av gemen-&lt;br&gt;samma kurser, sådana som alla läser, och ett antal valbara kurser. Paral-&lt;br&gt;lellt med att utbildningen skall ge en bred kompetens finns också beho-&lt;br&gt;vet av fördjupade kunskaper inom vissa områden, t.ex. kunskaper om&lt;br&gt;rehabilitering, omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, akutsjukvård&lt;br&gt;och om vård av nyfödda sjuka barn. Sådana kunskaper bör inhämtas&lt;br&gt;inom ramen för valbara kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvårdnadsprogrammet ersätter den nuvarande tvååriga vårdlinjens&lt;br&gt;gren för hälso- och sjukvård, den tvååriga sociala servicelinjen, försöks-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheterna med den treåriga vårdlinjens varianter med omvårdnad&lt;br&gt;av nyfödda barn och sjuka barn och omsorger om psykiskt utvecklings-&lt;br&gt;störda samt den treåriga omvårdnadslinjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete inom något av samhällets olika vård- och omsorgsområden&lt;br&gt;kräver i dag kunskaper från näraliggande områden Arbete inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården fordrar t.ex. kunskaper om socialtjänsten samtidigt som&lt;br&gt;en utbyggd och förändrad äldreomsorg förutsätter att personalen har&lt;br&gt;kunskaper och erfarenhet från hälso- och sjukvårdsområdet. Av betydel-&lt;br&gt;se är också den förändring av den psykiatriska vården och vården av&lt;br&gt;psykiskt utvecklingsstörda som nu sker samt tillkomsten av nya former&lt;br&gt;för behandling och boende inom dessa områden samtidigt som det sker&lt;br&gt;en ökad satsning på vård i hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden för vårdutbildade är för närvarande mycket god&lt;br&gt;och det är brist på vård- och omsorgspersonal. Trots detta har antalet sö-&lt;br&gt;kande till vårdutbildningarna minskat under senare år. Framför allt har&lt;br&gt;detta gällt storstadsregionerna. Även den försöksvis inrättade omvård-&lt;br&gt;nadslinjen har haft ett vikande sökandeintresse under försöksperioden.&lt;br&gt;Osäkerhet om yrkeskompetensen liksom bristande information till ele-&lt;br&gt;verna om behörigheten för fortsatta högskolestudier efter utbildningen&lt;br&gt;kan här ha bidragit till det minskade elevintresset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försöksverksamheten har tillämpats en regel om att 20 % av de in-&lt;br&gt;tagna eleverna på omvårdnadslinjen skall vara pojkar. Regeln har inte&lt;br&gt;gett några avgörande positiva resultat på grund av ett för lågt intresse&lt;br&gt;hos pojkar att söka. Det är dock angeläget att fortsätta arbetet med att&lt;br&gt;förändra den könsmässiga sammansättningen i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Samhällsvetenskapsprogrammet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapsprogrammet skall ge goda kunskaper i samhällsve-&lt;br&gt;tenskap för såväl vidare studier som arbetsliv. Programmet skall ge en&lt;br&gt;bred kommunikativ kompetens, där också studier av naturkunskap,&lt;br&gt;miljökunskap och matematik ingår. De studerande skall få beredskap&lt;br&gt;att möta en framtida arbetsmarknad som alltmer kommer att präglas av&lt;br&gt;informations- och kunskapssamhällets krav och av en ökad internatio-&lt;br&gt;nalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett gemensamt första år delas programmet i de tre grenarna&lt;br&gt;Ekonomi, Humaniora resp. Samhällsvetenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den Ekonomiska grenen lägger tonvikten vid ekonomi och närings-&lt;br&gt;liv. Grenen leder till ekonomiska och kommersiella arbetsuppgifter i&lt;br&gt;näringsliv och förvaltning men ger också en god grund för vidare studi-&lt;br&gt;er.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen på Humanioragrenen domineras av studier i språk -&lt;br&gt;moderna såväl som klassiska. Historia, litteraturstudier och andra hu-&lt;br&gt;manistiska ämnen skall förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den Samhällsvetenskapliga grenen lägger tonvikten vid historiska&lt;br&gt;och samhällsinriktade studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två senare grenarna är främst studieförberedande men ger också&lt;br&gt;en god grund för anställning i företag som erbjuder intern utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapsprogrammet ersätter dagens treåriga ekonomiska,&lt;br&gt;humanistiska och samhällsvetenskapliga linjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge behörighet till grundskollärarutbildning har Humaniora-&lt;br&gt;grenen fått ökat utrymme för matematik, jämfört med dagens humanis-&lt;br&gt;tiska linje. Ämnet naturkunskap har förstärkts på både humaniora- och&lt;br&gt;ekonomigrenarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset hos ungdomarna för Samhällsvetenskapsprogrammets ut-&lt;br&gt;bildningsområden får sägas vara stort. Läsåret 1990/91 har dagens tre&lt;br&gt;linjer, motsvarande Samhällsvetenskapsprogrammets tre grenar över&lt;br&gt;20 % av det totala antalet intagningsplatser i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens ekonomiska linje har en i stort jämn könsfördelning, medan&lt;br&gt;den samhällsvetenskapliga och särskilt den humanistiska linjen har en&lt;br&gt;klar dominans av flickor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Humanistisk-samhällsvetenskaplig kompletteringskurs&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Inom alla program utom Samhällsvetenskapsprogrammet skall elever i&lt;br&gt;årskurs 3 kunna välja en kompletteringskurs med inriktning mot huma-&lt;br&gt;niora och samhällsvetenskap. Denna kurs skall ge eleverna den teoretis-&lt;br&gt;ka komplettering de kan behöva för att bli behöriga till vissa humanis-&lt;br&gt;tiska och samhällsvetenskapliga utbildningar i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende på elevens tidigare studieinriktning och önskemål om&lt;br&gt;framtida yrkesområde, kan kompletteringskursen antingen inriktas mot&lt;br&gt;Humanioragrenens språkkompetens eller Samhällsvetenskapsgrenens&lt;br&gt;kompetens i samhällskunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursen skall ge den kompetens i historia som fås inom Naturveten-&lt;br&gt;skapsprogrammet samt den kompetens i religionskunskap som fås inom&lt;br&gt;båda dessa program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall kurserna i matematik och naturkunskap ge den kompe-&lt;br&gt;tens som fås inom Samhällsvetenskapsprogrammet och därmed bl.a. ge&lt;br&gt;behörighet till lärarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Naturvetenskaplig-teknisk kompletteringskurs&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Elever från alla program utom Naturvetenskapsprogrammet skall ha&lt;br&gt;möjlighet att läsa en teoretisk kompletteringskurs med inriktning mot&lt;br&gt;naturvetenskap/teknik under årskurs 3. Denna kurs skall ge eleverna&lt;br&gt;den teoretiska komplettering de behöver för att söka till högre utbild-&lt;br&gt;ningar inom det naturvetenskapliga och tekniska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursen skall ge kompetens i fysik och kemi och biologi motsvarande&lt;br&gt;Naturvetenskapsprogrammet, 'lekniska ämnen kan väljas för att ge&lt;br&gt;kompetens motsvarande den Tekniska grenens. Alla skall dessutom läsa&lt;br&gt;matematik. Hur långt den enskilde eleven når i dessa studier beror av&lt;br&gt;hur mycket matematik han läst under de två första åren i gymnasiesko-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merkantil kompletteringskurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studerande från alla program utom Handels- och administrationspro-&lt;br&gt;grammet skall ha möjlighet att i årskurs 3 läsa en merkantil kurs som&lt;br&gt;ger de kunskaper som behövs för att arbeta i handeln inom det&lt;br&gt;yrkes-/ämnesområde de tidigare valt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De studerande skall skaffa sig kunskaper om inköps-, lager-,&lt;br&gt;försäljnings- och ekonomifunktioner samt färdighet i att använda dator-&lt;br&gt;program för bl.a. registerhantering, kalkylering och textbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen väljs så att den förstär-&lt;br&gt;ker såväl yrkesprofilen som det merkantila kunnandet. Så kan exempel-&lt;br&gt;vis en byggvaruhandel, en el-grossist, ett reservdelslager eller en livsme-&lt;br&gt;delsaffär utgöra lämpliga arbetsplatser för elever från Bygg-, El-,&lt;br&gt;Fordons-, resp. Livsmedelsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5 Individuella program&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare i anslutning till frågorna om vad som bör regleras i&lt;br&gt;skollagen kortfattat berört de individuella programmen. Jag vill nu yt-&lt;br&gt;terligare utveckla mina tankar om syftet med dessa program och de&lt;br&gt;möjligheter som ryms inom dem. Såsom framgår redan av förslagen i&lt;br&gt;vad gäller lagstiftningen skall de lokala programmen komma till genom&lt;br&gt;lokala beslut. Individuella utbildningsinslag förekommer i dag inom&lt;br&gt;gymnasieskolan och det kommunala uppföljningsansvaret i en rad olika&lt;br&gt;former och också med varierande innehåll och inriktning. Försöksverk-&lt;br&gt;samhet har t.ex. bedrivits inom gymnasieskolan med individuell studie-&lt;br&gt;takt och inom uppföljningsansvaret med individuella utbildningsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De individuella program jag nu föreslår skall ersätta bl.a. dessa&lt;br&gt;nämnda verksamheter. De utgår därför från flera motiv. Ett motiv är&lt;br&gt;det kompensatoriska, dvs. elever, som saknar tillräckliga kunskaper för&lt;br&gt;att kunna tillgodogöra sig en gymnasieutbildning, ges möjlighet att få&lt;br&gt;motsvarande grundläggande kunskap. Ett annat motiv är att verka moti-&lt;br&gt;vationsskapande och vägledande för omotiverade och studieobestämda&lt;br&gt;elever. Ett ytterligare motiv ligger i att på olika sätt stödja de ungdomar&lt;br&gt;som inte kommit in på sitt val till gymnasieskolan och elever som av-&lt;br&gt;brutit sin gymnasieutbildning. Ett fjärde motiv är att tillmötesgå önske-&lt;br&gt;målen hos de mycket målinriktade ungdomar som vill ha en individuell&lt;br&gt;utbildning av ett slag som inte ryms inom de nationella programmen.&lt;br&gt;Detta senare motiv kan avse ungdomar med såväl yrkesinriktade som&lt;br&gt;teoretiska utbildningsönskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss har redovisat kommer de nationella programmen att&lt;br&gt;innehålla ett väsentligt utrymme för ämnen och verksamheter som skall&lt;br&gt;vara obligatoriska för alla. Det är önskvärt att även de individuella pro-&lt;br&gt;grammen, så långt möjligt, byggs upp kring denna gymnasieskolans kär-&lt;br&gt;na. Som jag i ett tidigare sammanhang anfört anser jag dock - med den&lt;br&gt;variationsbredd jag förutser för de individuella programmen - att någon&lt;br&gt;närmare reglering av deras innehåll och omfattning inte är lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de individuella programmen får kommunerna ett arbetsred-&lt;br&gt;skap för att uppfylla sina skyldigheter att erbjuda ungdomar utanför de&lt;br&gt;nationella programmen en gymnasieutbildning, f ör riksdagens informa-&lt;br&gt;tion redovisar jag i det följande vad jag uppfattar som huvuddragen i de&lt;br&gt;individuella programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmen kan utformas som en form av preparandkurs för elever&lt;br&gt;med bristande förkunskaper från grundskolan och kan avse såväl elever&lt;br&gt;med svenska som med annat modersmål. De kan också utgöras av delar&lt;br&gt;av den reguljära utbildningen på något nationellt program eller en ut-&lt;br&gt;bildning, som på gymnasieskolans uppdrag anordnas av någon annan.&lt;br&gt;De individuella programmen kan därvid vara utformade så att de un-&lt;br&gt;derlättar en övergång till eller samläsning med ett nationellt program. I&lt;br&gt;enlighet med grundtanken att programmen skall vara styrda utifrån ele-&lt;br&gt;vens behov kan dessa också, under längre eller kortare tid, komma att&lt;br&gt;bestå av enbart arbete på ungdomsplats och vägledande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsplatserna har visat sig vara ungdomsuppföljningens kanske&lt;br&gt;viktigaste pedagogiska redskap för att motivera ungdomarna till fortsatta&lt;br&gt;studier genom att stärka deras självkänsla och att ge dem en introduk-&lt;br&gt;tion i yrkeslivet. Detta framgår bl.a. av SÖs rapport (R 85:5) om kvalita-&lt;br&gt;tiv uppföljning av kommunernas uppföljningsansvar 1984/85. Även rap-&lt;br&gt;porten (SOU 1989:114) Livlina för livslångt lärande uppmärksammar&lt;br&gt;ungdomsplatsernas stora vikt i uppföljningsverksamheten. Jag finner det&lt;br&gt;nödvändigt att denna möjlighet finns kvar även i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att flera befintliga förslag till och redan prövade verksam-&lt;br&gt;heter kommer att finna sin naturliga plats inom ramen för de individu-&lt;br&gt;ella programmen. Jag tänker då i första hand på försöksverksamheten&lt;br&gt;med gymnasieutbildning inom ramen för individuella planer, det s.k.&lt;br&gt;DELTA-projektet, försöksverksamheten med individuell studietakt i&lt;br&gt;gymnasieskolan, det s.k. FÖRST-projektet, ÖGY-utredningens förslag&lt;br&gt;om introduktionskurser och specialklasserna i dagens gymnasieskola&lt;br&gt;med undervisning i lugnare studietakt och med mindre studiekurser än&lt;br&gt;motsvarande reguljära linjer. Grundidéerna i dessa verksamheter är in-&lt;br&gt;tressanta att bygga vidare på för de elever som är i behov av stor indi-&lt;br&gt;viduell handledning eller individuell studietakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de mycket målinriktade ungdomarna, med udda studieönskemål,&lt;br&gt;kan de individuella programmen bli deras möjlighet att nå sina utbild-&lt;br&gt;ningsmål. Jag räknar här även in utbildning som t.ex. yrkesdansarut-&lt;br&gt;bildningen i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av de individuella programmen får - förutom i gymnasieskolan&lt;br&gt;- anordnas inom olika utbildningsformer som komvux, arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning, lanthushållsskola och folkhögskola. Ansvaret för upprättan-&lt;br&gt;det av det individuella programmet och dess genomförande åvilar dock&lt;br&gt;styrelsen för utbildningen. Jag återkommer senare till frågan om sam-&lt;br&gt;verkan mellan olika utbildningsanordnare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrarungdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandringen till Sverige har konstant ökat under senare år, huvudsakli-&lt;br&gt;gen genom flyktinginvandring. Antalet kommuner som tar emot asylsö-&lt;br&gt;kande och flyktingar har växt för varje år, och i dag tar i stort sett alla&lt;br&gt;kommuner emot flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man definierar alla i Sverige boende som är födda utomlands el-&lt;br&gt;ler som har minst en förälder som är född utomlands som invandrare,&lt;br&gt;dvs. tar med också andra generationens invandrare, uppgår antalet in-&lt;br&gt;vandrare i Sverige till drygt 1,1 miljoner personer, alltså en betydande&lt;br&gt;del av vår befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för invandrarnas integration i det&lt;br&gt;svenska samhället är att de får en god och effektiv undervisning i sven-&lt;br&gt;ska. Invandrarungdomarnas kontakter med svenska språket i skolan och&lt;br&gt;på arbetsplatser har avgörande betydelse för deras språkutveckling och&lt;br&gt;för deras möjligheter att genomföra gymnasiala studier. En ungdoms-&lt;br&gt;plats i kombination med främst svenskundervisning kan därför fylla en&lt;br&gt;viktig funktion. I de individuella programmen kan ingå både studie-&lt;br&gt;handledning på hemspråk och undervisning i svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår i denna proposition avregleringar som ger också invand-&lt;br&gt;rarungdomarna bättre anpassade utbildningsmöjligheter och därmed&lt;br&gt;underlättar deras integrering i det svenska samhället. Dessa speciella ar-&lt;br&gt;rangemang kommer att finnas i första hand inom ramen för de indi-&lt;br&gt;viduellt upplagda programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheter skall finnas för invandrarungdomar att, inom de indi-&lt;br&gt;viduella programmen, studera företrädesvis svenska och andra baskun-&lt;br&gt;skapsämnen med syfte att ge förutsättningar att klara av senare gymnasi-&lt;br&gt;estudier. Undervisning i svenska, i engelska och om det svenska samhäl-&lt;br&gt;let kommer sannolikt att inta en framträdande plats i dessa program.&lt;br&gt;Jag finner det naturligt att bygga vidare på de erfarenheter som finns&lt;br&gt;från dagens introduktionskurser för invandrare, liksom att jag kan se&lt;br&gt;fördelar med att en samverkan sker mellan gymnasieskolans och vuxen-&lt;br&gt;utbildningens invandrarundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Individuell yrkesutbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;OGY-utredningen konstaterade att inslag av fackteori och allmänna äm-&lt;br&gt;nen förekommer i mycket ringa omfattning i dagens gymnasiala lär-&lt;br&gt;lingsutbildning. Den fann heller inga sakliga skäl till att de elever som&lt;br&gt;får sin utbildning på detta sätt skall undanhållas de viktiga inslag som&lt;br&gt;allmänna ämnen och fackteori utgör. I enlighet med OGY-utredningens&lt;br&gt;förslag och åtföljande proposition Utveckling av yrkesutbildningen i&lt;br&gt;gymnasieskolan (prop. 1987/88:102) anser jag att det skall kunna före-&lt;br&gt;komma individuella program inriktade mot yrkesutbildning. Dessa kan&lt;br&gt;utformas så att eleven, utan att vara anställd, studerar karaktärsämnena i&lt;br&gt;huvudsak enskilt och med en stor del av utbildningen förlagd till en el-&lt;br&gt;ler flera arbetsplatser. Fackteori och undervisning i de ämnen som är&lt;br&gt;obligatoriska och gemensamma för alla nationella program skall ingå i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma utsträckning som för andra elever. Dessa program bör kunna fö-&lt;br&gt;rekomma huvudsakligen i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för små och udda yrken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- då eleven är bosatt på stort avstånd från den gymnasieskola som an-&lt;br&gt;ordnar önskat program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- då denna studieform är bäst för eleven av personliga skäl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- för elever med bestämda och målinriktade önskemål om yrkesstu-&lt;br&gt;dier i övrigt, där de nationella programmen inte kan tillgodose önske-&lt;br&gt;målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill dock inte överge dagens gymnasiala lärlingsutbildning som&lt;br&gt;utbildningsalternativ. Att få en gymnasieutbildning i kombination med&lt;br&gt;yrkesutbildning i ett anställningsförhållande, anser jag skall kunna vara&lt;br&gt;en form av individuellt program. Förutsättningen är naturligtvis att så-&lt;br&gt;dan yrkesutbildning håller samma kvalitet som utbildning inom gymna-&lt;br&gt;sieskolan. Målsättningen för denna yrkesutbildning bör vara att fackteo-&lt;br&gt;ri och ämnena svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och na-&lt;br&gt;turvetenskap skall ingå. Detta förutsätter att en överenskommelse sker&lt;br&gt;mellan styrelsen för utbildningen och berört företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;De individuella programmen och kommunernas och&lt;br&gt;arbetsmarknadsmyndigheternas samverkan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;År 1976 lagfästes kommunernas uppföljningsansvar för arbetslös ung-&lt;br&gt;dom. Med anledning av den s.k. ungdomspropositionen 1980 (prop.&lt;br&gt;1979/80:145) renodlades gränsdragningen mellan skolans och arbets-&lt;br&gt;marknadsmyndigheternas resp, ansvarsområden, och myndighetsåldern&lt;br&gt;gjordes till övre gräns för skolans ansvarstagande. År 1983 fick skolsty-&lt;br&gt;relsen det totala ansvaret för både utbildning och arbete för de omyndi-&lt;br&gt;ga ungdomarna. År 1984 fick kommunerna ett sysselsättningsansvar för&lt;br&gt;de arbetslösa 18- och 19-åringarna genom lagen om ungdomslag. Sedan&lt;br&gt;den 1 juli 1989 är åtgärdsansvaret knutet till lagen (1989:425) om sär-&lt;br&gt;skilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas uppföljningsansvar regleras i dag i skollagens kapitel&lt;br&gt;om skolplikt och rätt till utbildning. Ansvaret omfattar ungdomar som&lt;br&gt;lämnat grundskolan, men inte fyllt 18 år. Kommunerna är skyldiga att&lt;br&gt;kontinuerligt hålla sig underrättade om alla ungdomars sysselsättning.&lt;br&gt;De har även ett åtgärdsansvar, som innebär att de är skyldiga att erbjuda&lt;br&gt;ungdomarna studie- och yrkesorientering och sysselsättning i form av&lt;br&gt;utbildning och arbete. Eftersom framtidens samhälle kommer att ställa&lt;br&gt;högre utbildningskrav bör kommunernas åtgärdsansvar för ungdomarna&lt;br&gt;utökas och starkare inriktas mot utbildning. Skyldigheten för hemkom-&lt;br&gt;munen att erbjuda i princip alla 16-19-åringar, som lämnat grundsko-&lt;br&gt;lan, en gymnasieutbildning medför att kommunens åtgärdsansvar för&lt;br&gt;ungdomar utan genomförd gymnasieutbildning höjs från 18 till 20 år,&lt;br&gt;vad avser utbildningsinsatser. Inriktning mot utbildning medför att det&lt;br&gt;hittillsvarande uppföljningsansvaret kommer att ingå som en naturlig&lt;br&gt;del av gymnasieskolan. Jag kommer senare att redovisa mitt förslag om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvarsfördelning mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen (av-&lt;br&gt;snitt 5.1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också sannolikt att vissa - om än få - ungdomar kommer att&lt;br&gt;tacka nej till de erbjudanden om individuella program som de får. För&lt;br&gt;dessa ungdomar, som av olika anledningar vill söka sig egna vägar utan-&lt;br&gt;för gymnasieskolan, måste naturligtvis arbetsmarknadsmyndigheternas&lt;br&gt;åtgärder och service stå öppna. Den enskildes behov skall vara styrande&lt;br&gt;för de åtgärder som sätts in. Det är också viktigt att betona att skolans&lt;br&gt;huvudansvar för åtgärder riktade mot ungdomarna inte automatiskt&lt;br&gt;bryts i och med myndighetsåldern. Huvudansvaret övergår till arbets-&lt;br&gt;marknadsmyndigheten när gymnasieutbildningen är slutförd eller när&lt;br&gt;eleven avbryter sina studier och själv önskar hjälp av arbetsmarknads-&lt;br&gt;myndigheterna, dock tidigast från 18 års ålder. Några generella riktade&lt;br&gt;arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar under 18 år förekommer inte.&lt;br&gt;Arbetsförmedlingarnas skyldighet kvarstår som tidigare och regleras&lt;br&gt;främst genom bestämmelserna i den tidigare nämnda lagen (1989:425)&lt;br&gt;om särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare. Jag utgår&lt;br&gt;ifrån att skola och arbetsförmedling samverkar vid ungdomars övergång&lt;br&gt;från skola till arbetsliv och att det samarbete som redan finns dem emel-&lt;br&gt;lan kommer att utvecklas. Jag har i dessa frågor samrått med arbets-&lt;br&gt;marknadsministern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.6 Nuvarande specialkurser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Gymnasieskolans nuvarande specialkurser skall av-&lt;br&gt;vecklas och motsvarande utbildning anordnas antingen inom&lt;br&gt;programmen, inom komvux eller inom högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: All utbildning i den nya gymnasieskolan&lt;br&gt;skall ske inom den programstruktur jag nyss har redovisat. Jag räknar, i&lt;br&gt;likhet med vad den särskilde utredaren av lilla ramens specialkurser fö-&lt;br&gt;reslagit, med att ca 55 % av dagens specialkurser innehållsmässigt inord-&lt;br&gt;nas i nationella och individuella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar också utredarens uppfattning att de utbildningsbehov, som&lt;br&gt;huvuddelen av återstående specialkurser nu tillfredsställer, i framtiden&lt;br&gt;bör tillgodoses främst genom den kommunala vuxenutbildningen men&lt;br&gt;också av högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överväganden om en utbildning skall förläggas till högskola eller&lt;br&gt;till den kommunala vuxenutbildningen måste enligt min mening ut-&lt;br&gt;bildningens syfte och innehåll vara utgångspunkten. Jag utvecklar i av-&lt;br&gt;snitt 4.4.2 hur jag ser på dessa frågor i perspektivet av mina övriga vux-&lt;br&gt;enutbildningsförslag. När det gäller specialkurser med ett syfte och in-&lt;br&gt;nehåll som leder till att utbildningen i framtiden bör erbjudas som hög-&lt;br&gt;skoleutbildning avser utbildningsministern att återkomma senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.7 Timplanerna för de nationella programmen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.7.1 Timplanernas konstruktion och funktion&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Timplanerna skall - för varje nationellt fastställt&lt;br&gt;program - ange den minsta tid, som kommuner och landsting&lt;br&gt;skall garantera varje elev lärar/handledarledd undervisning.&lt;br&gt;Riksdagen beslutar om denna tid. Styrelsen för utbildningen får&lt;br&gt;besluta om en ökning av timtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla program i den nya gymnasieskolan skall ha en gemensam&lt;br&gt;kärna av nio ämnen eller verksamheter: svenska, engelska, sam-&lt;br&gt;hällskunskap, matematik, naturkunskap, idrott och hälsa, este-&lt;br&gt;tisk verksamhet, individuellt tillval och specialarbete. Riksdagen&lt;br&gt;beslutar om minsta antalet timmar i dessa ämnen eller verksam-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmen skall i sina grunddrag få egen profil genom ka-&lt;br&gt;raktärsämnen. Regeringen beslutar om minsta antalet timmar i&lt;br&gt;karaktärsämnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fastställda tiden för de gemensamma ämnena och karak-&lt;br&gt;tärsämnena utgör ca 90 % av den undervisningstid som skall ga-&lt;br&gt;ranteras. Den resterande tiden skall fördelas på de ämnen som&lt;br&gt;förekommer i programmet efter beslut av styrelsen för utbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timplanerna uttrycks i sextiominuterstimmar utan årskursför-&lt;br&gt;delning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Timplanerna i dagens gymnasieskola uttrycks&lt;br&gt;som det antal lektioner per vecka (veckotimmar) som ett ämne skall&lt;br&gt;studeras i varje årskurs. På de flesta skolor har man valt att, vid kon-&lt;br&gt;struktion av elevernas schema, lägga ut just detta antal lektioner per&lt;br&gt;vecka, dvs. man har endast i ringa omfattning koncentrerat undervis-&lt;br&gt;ningen till vissa delar av läsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga resurstilldelningen till undervisningen har beräknats ut-&lt;br&gt;ifrån antalet veckotimmar per år, ämne och klass alternativt antalet ele-&lt;br&gt;ver. 1 de statligt reglerade lärartjänsterna uttrycktes också lärarnas tjänst-&lt;br&gt;göringsskyldighet som ett visst antal veckotimmar. Antalet veckotimmar&lt;br&gt;i ett ämne utgör däremot ingen garanti för att eleverna får en bestämd&lt;br&gt;volym undervisning i ett ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO har tillsammans med ett antal länsskolnämnder studerat tidsan-&lt;br&gt;vändningen i gymnasieskolan under ett par år. Studien visar på ett stort&lt;br&gt;lektionsbortfall - tillfallen då på schemat utlagda lektioner inte används&lt;br&gt;till avsedd undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vanligaste orsaken till lektionsbortfall är skrivningar. 1 vissa&lt;br&gt;klasser används närmare 14 % av den totala undervisningstiden till&lt;br&gt;skrivningar. Mer än tre fjärdedelar av dessa skrivningar förläggs till för-&lt;br&gt;middagen på tisdag, onsdag och torsdag. Det behöver knappast påpekas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vissa ämnen härigenom får ett mycket stort lektionsbortfall till följd&lt;br&gt;av skrivningar i andra ämnen. Undersökningen visar också att den tid&lt;br&gt;som åtgår för skriftliga prov skall räknas upp med ca 20 % för att få den&lt;br&gt;verkliga tidsåtgången. Detta hänger samman med att eleverna vanligen&lt;br&gt;får viss ledighet före eller efter ett skriftligt prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra orsaker till lektionsbortfall är koncentrationsdagar, temadagar&lt;br&gt;och studiebesök i annat ämne. En del av motståndet mot ämnesanknu-&lt;br&gt;ten praktik beror också av svårigheter att läsa igen förlorad tid i icke be-&lt;br&gt;rörda ämnen. Lektioner går också bort på grund av lärares frånvaro i&lt;br&gt;samband med konferenser, fortbildning och sjukdom. Till detta kom-&lt;br&gt;mer att lektionstid tas i anspråk för föredrag, politisk information, id-&lt;br&gt;rottsevenemang, hälsoundersökningar, syoinformation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsaken till att vi i gymnasieskolan har ett ganska stort lektionsbort-&lt;br&gt;fall är ett antal aktiviteter som i flertalet fall är både önskvärda och nöd-&lt;br&gt;vändiga. lärare och elever har dock ofta svårigheter att planera under-&lt;br&gt;visning och studier på grund av detta. Det förekommer också att man&lt;br&gt;avstår från att göra studiebesök som på ett positivt sätt skulle åskådliggö-&lt;br&gt;ra ett arbetsområde bara för att man inte vill förorsaka ännu större lek-&lt;br&gt;tionsbortfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med införandet av ett sektorsbidrag för skolväsendet finns inte&lt;br&gt;längre den direkta kopplingen mellan timplaner och statlig resurstilldel-&lt;br&gt;ning. Det finns därför inget skäl för att fortsättningsvis ange undervis-&lt;br&gt;ningsvolymen som ett visst antal veckotimmar. Jag har i stället valt att&lt;br&gt;låta timplanerna uttrycka den tid som eleverna skall garanteras som ett&lt;br&gt;minimum av lärar/handledarledd undervisning. Denna garanterade tid&lt;br&gt;överensstämmer med ett medelvärde av den tid som eleverna i dagens&lt;br&gt;gymnasieskola får i form av lärarledda lektioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver denna garanterade undervisningstid skall det avsättas tid för&lt;br&gt;prov, studiebesök praktik m.m. Den minsta garanterade undervisnings-&lt;br&gt;tiden jag kommer att föreslå för det fätetiska programmet samt för&lt;br&gt;Samhälls- och Naturvetenskapsprogrammen är lägre än för övriga pro-&lt;br&gt;gram. Detta beror dels på att man vanligen har fler skriftliga prov inom&lt;br&gt;dessa program och dels på att jag har utgått ifrån att viss tid behövs även&lt;br&gt;för ämnesanknuten praktik. Tiden till detta skall inte tas av den garante-&lt;br&gt;rade undervisningstiden. I detta sammanhang vill jag betona vikten av&lt;br&gt;att verksamheten inom samtliga program knyts närmare arbetslivet och&lt;br&gt;samhällslivet i övrigt. För elever som studerar inom studieförberedande&lt;br&gt;program är det viktigt att sådana praktikinslag dels ger eleverna konkre-&lt;br&gt;ta erfarenheter av arbetslivet, dels knyter ihop ämnesundervisningen&lt;br&gt;med tillämpningar i arbets- och samhällslivet. Målet för sådan praktik&lt;br&gt;liksom utrymmet i tid bör bestämmas lokalt och bör kunna variera efter&lt;br&gt;elevens intresseinriktning, utbildningsväg, årskurs och platstillgång. För&lt;br&gt;de övriga programmen kommer jag att föreslå en minsta garanterad tid&lt;br&gt;för arbetsplatsförlagd utbildning och därmed torde det inte finnas något&lt;br&gt;behov för praktik för dessa elever. Inom samtliga program finns det&lt;br&gt;dock tid för exempelvis studiebesök och projektarbeten vid sidan av den&lt;br&gt;garanterade undervisningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid min beräkning av resurser till gymnasieskolan har jag avsatt me-&lt;br&gt;del såväl för den lärar/handledarledda undervisningstiden som för den&lt;br&gt;lärarmedverkan som är nödvändig vid övrig verksamhet som prov,&lt;br&gt;praktik och studiebesök. Styrelsen för skolan har ansvaret för att avsätta&lt;br&gt;medel för all verksamhet som skall förekomma i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timplanerna har dessutom konstruerats för att tillgodose och balan-&lt;br&gt;sera tre motstridiga men angelägna behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- behovet av att vidga utrymmet för elevernas personliga val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- behovet av en i landet likvärdig gymnasieskola och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- behovet av att väsentligt öka utrymmet för lokala beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personliga val öppnas många möjligheter. På flera program finns&lt;br&gt;nationellt fastställda grenar. Möjlighet skall finnas att inrätta lokala gre-&lt;br&gt;nar. Val av gren är således ett sätt att möta behovet av utrymme för per-&lt;br&gt;sonliga val. Alla elever skall också genom ett individuellt tillval kunna&lt;br&gt;välja att studera vilken kurs som helst i gymnasieskolan. Häri innefattar&lt;br&gt;jag också hemspråk för invandrarelever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timtalet i en och samma kurs har, där så varit möjligt, gjorts enhet-&lt;br&gt;ligt för att underlätta samläsning och elevernas individuella val. Rätten&lt;br&gt;till olika personliga kombinationer av program, grenar och ämnen får i&lt;br&gt;framtiden bestämmas av de förhållanden som råder lokalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare exempel på det ökade utrymmet för personliga val,&lt;br&gt;som mina förslag innebär, är den uppsättning av valbara kurser, som&lt;br&gt;flera program avses innehålla och som framgår av programbeskrivning-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall, som jag tidigare redovisat i avsnitt 3.5, möjligheter fin-&lt;br&gt;nas för ungdomar att fullfölja ett individuellt program. Jag hänvisar&lt;br&gt;också till vad jag längre fram föreslår om elevinflytande och om det&lt;br&gt;framtida kursplanearbetet, liksom till vad jag inledningsvis anfört om&lt;br&gt;vikten av att eleverna på olika sätt får ett större inflytande och ansvar&lt;br&gt;för sin utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvärdigheten tillgodoses främst genom att alla program får ett antal&lt;br&gt;gemensamma ämnen eller verksamheter. De utgör gymnasieskolans kär-&lt;br&gt;na och skall vara obligatoriska för alla elever och därmed tvingande för&lt;br&gt;huvudmännen att anordna. Denna gemensamma del har jag bedömt det&lt;br&gt;som rimligt att fastställa till mellan 30 och 42 % av den undervisnings-&lt;br&gt;tid som skall garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver ökar likvärdigheten, jämfört med i dag, givetvis av mina&lt;br&gt;förslag om att alla program blir treåriga och om att vissa garantitider för&lt;br&gt;elevernas undervisning skall bestämmas nationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrymmet för lokala beslut blir markant genom timplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det rimligt att man genom lokala beslut får avgöra hur ca&lt;br&gt;10 % av den totala tiden inom resp, program skall fördelas på de i pro-&lt;br&gt;grammet ingående ämnena. Detta ger möjlighet både att tillgodose sär-&lt;br&gt;skilda lokala behov och att ge skolor en önskad profil. Det ger exempel-&lt;br&gt;vis möjlighet för en invandrartät kommun att lägga betydligt mer tid på&lt;br&gt;undervisning i svenska. På andra håll kanske man vill satsa på estetisk&lt;br&gt;verksamhet, matematik, språk eller öka utrymmet för det individuella&lt;br&gt;tillvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser det som väsentligt att på olika sätt göra gymnasieskolan mer&lt;br&gt;högskolelik och låta eleverna i större utsträckning få inflytande över&lt;br&gt;och ta ansvar för sitt arbete. Lärares och handledares insatser måste där-&lt;br&gt;för tillåtas variera i tid mellan olika elevgrupper efter lokala bedöm-&lt;br&gt;ningar och beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När elever kommer till högskolan eller ut i arbete, avkrävs de genast&lt;br&gt;ett betydligt större ansvar och de förväntas också med en gång klara av&lt;br&gt;andra, mindre styrda arbetssätt. En timplan som underlättar friare ar-&lt;br&gt;betsformer med flexibla scheman som ger större möjligheter än i dag att&lt;br&gt;variera lärarinsatserna är därför önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mindre antal absolut låsta timmar innebär således att skolan själv&lt;br&gt;får bedöma i vilka ämnen och för vilka elever eller grupper av elever&lt;br&gt;undervisningsvolymen skall ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att inte låsa timtalen för olika ämnen till bestämda årskurser&lt;br&gt;får den enskilda skolan en mycket stor frihet att organisera studierna.&lt;br&gt;Bl.a. ger detta betydligt bättre möjligheter till exempelvis koncentra-&lt;br&gt;tionsläsning av ämnen. 1 samband med den undersökning om tidsan-&lt;br&gt;vändningen, som jag nyss talat om, har eleverna framfört önskemål om&lt;br&gt;en mindre splittrad studiesituation med färre samtidigt lästa ämnen.&lt;br&gt;Koncentrationsläsning är ett sätt att tillgodose elevernas önskemål. Det&lt;br&gt;är också ett sätt att studera, som är av betydelse för den samverkan mel-&lt;br&gt;lan gymnasieskolan och komvux, som jag anser önskvärd att utveckla.&lt;br&gt;Situationen för elever som flyttar eller byter studieväg har ibland förts&lt;br&gt;fram som problematisk i samband med timplaner utan årskursfördel-&lt;br&gt;ning och med koncentrationsläsning. Erfarenheter från grundskolans&lt;br&gt;stadieindelade timplaner säger emellertid att problemen inte är vare sig&lt;br&gt;ofta förekommande eller särskilt stora. Där det blir problem utgår jag&lt;br&gt;från att elever i behov av stöd får ett adekvat sådant av den kommun&lt;br&gt;som ansvarar för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan får också frihet att variera lektionstiderna efter vad man fin-&lt;br&gt;ner lämpligast i olika sammanhang. En lektion kan i framtiden omfatta&lt;br&gt;t.ex. 30, 60, 80 eller 120 minuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare talat om de nationella grenarna inom de olika pro-&lt;br&gt;grammen. Jag vill här redovisa att jag anser att kommunerna bör, inom&lt;br&gt;ramen för de nationella programmen, få utveckla lokala grenar. Inrikt-&lt;br&gt;ningen och kursplanerna för dessa grenar, skall beslutas av styrelsen för&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lokala grenarna skall timplanemässigt byggas upp på samma sätt&lt;br&gt;som de nationella. Detta innebär att nationella program med lokala gre-&lt;br&gt;nar måste ha en ogrenad årskurs 1. De måste innehålla de nio obligato-&lt;br&gt;riska ämnena, karaktärsämnen i minst samma omfattning som på de na-&lt;br&gt;tionella grenarna samt minst det antal lärar/handledarledda timmar som&lt;br&gt;eleverna är garanterade. Vidare skall kursplanerna utarbetas efter de&lt;br&gt;riktlinjer för kursplanearbete som blir ett resultat av läroplanskommit-&lt;br&gt;téns arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora rörelsefrihet som skolhuvudmännen får med det nya stats-&lt;br&gt;bidragssystemet gör det möjligt att klara sig utan en rad särbestämmel-&lt;br&gt;ser, som tillkommit för att säkerställa gymnasial utbildning på orter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med litet elevunderlag. Jag avser här dels undervisning i B-form, dels de&lt;br&gt;två särskilda timplanesystemen för dagens studieförberedande linjer på&lt;br&gt;orter med litet elevunderlag - alternativa resp, samordnade timplaner&lt;br&gt;dels den speciella formen med distansundervisning i Torsås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill vill jag lägga att ett stort antal av de försöksverksamheter som&lt;br&gt;bedrivs i dagens gymnasieskola kommer att kunna bli reguljära inslag&lt;br&gt;genom de nya timplanerna och mina förslag i övrigt. En del av försöken&lt;br&gt;kommer att naturligt kunna ingå i den nya programstrukturen, andra&lt;br&gt;åter att inrymmas inom det individuella tillvalet. En tredje, tills vidare&lt;br&gt;mycket liten men glädjande nog växande, grupp av försök gäller under-&lt;br&gt;visning i olika ämnen på främmande språk. Sådan utbildning bör, i&lt;br&gt;framtiden, få starta efter beslut av styrelsen för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den helt nya timplanekonstruktionen innebär att en jämförelse med&lt;br&gt;dagens timplaner knappast låter sig göras. Resursberäkningarna bygger&lt;br&gt;på antalet undervisningstimmar (nettotid), antalet elever och en upp-&lt;br&gt;skattad klassfyllnadsgrad. Till detta har lagts en förhållandevis generös&lt;br&gt;resurs för att t.ex. kunna ha delad klass. Jag har redan tidigare påpekat&lt;br&gt;att jag också har beräknat resurser för prov, praktik m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det väsentligt att ge skolhuvudmännen och de enskilda sko-&lt;br&gt;lorna större rörelsefrihet i fråga om resurser än i dag, då endast en liten&lt;br&gt;del av resurserna är rörliga och kan användas för de ändamål man lo-&lt;br&gt;kalt vill prioritera. Med mitt förslag ökar detta fria utrymme väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag anmäla att resursberäkningen är gjord så att en&lt;br&gt;kommun som så önskar kan öka den lärarledda undervisningstiden för&lt;br&gt;alla med 5-10 % med samma kostnadstäckning som i dag och ändå ha&lt;br&gt;resurser för klassdelning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.7.2 Timplanernas innehåll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Följande antal timmar skall varje elev i de natio-&lt;br&gt;nella programmen garanteras som minsta lärar/handledarledda&lt;br&gt;undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga program skall följande ämnen, kärnämnen, och&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;tider gälla:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 &amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 ”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 ”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 &amp;nbsp;”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 ”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Estetisk verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 &amp;nbsp;”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Individuella val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 ”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 &amp;nbsp;”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda garanterade undervisningstiden för eleverna&lt;br&gt;totalt inom programmen skall vara följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Estetiskt program 1 650 timmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapsprogram 1 750 &amp;nbsp;&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskaps-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;program &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;650&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga program &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&amp;nbsp;250&amp;nbsp;&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt forslag: Gymnasieskolan skall förbereda för ett livs-&lt;br&gt;långt lärande. Timplanerna och ämnena med deras innehåll bör därför&lt;br&gt;vara så litet specialiserade och tidsbundna som möjligt. Utbildningen&lt;br&gt;bör inriktas på grundläggande kunskaper och ge en bred kompetens. I&lt;br&gt;timplaner och kursplaner skall öppenhet och beredskap för successiva&lt;br&gt;förändringar finnas inbyggda. Jag har i inledningen utförligt redovisat&lt;br&gt;vilka utgångspunkter som varit vägledande vid arbetet med att utforma&lt;br&gt;gymnasieskolan. Jagskall här endast helt kort erinra om huvuddragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först kommer miljöfrågorna. Vår tid kännetecknas av befolkningsex-&lt;br&gt;plosion, förslösning av naturresurser, skador i ekosystemen. För att kla-&lt;br&gt;ra välstånd och en tillväxt i balans behövs en allmän kunskap om vad&lt;br&gt;som är fel i dagens system. Sådan kunskap skall alla elever få. De skall&lt;br&gt;också lära sig hur man sköter sin kropp och hut man förebygger ohälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i gymnasieskolan är alla i närheten av myndighetsåldern.&lt;br&gt;De bör själva ha inflytande och la ansvar för sin utbildning och vänja sig&lt;br&gt;vid att arbeta självständigt. De skall få en bred medborgerlig utbildning.&lt;br&gt;De skall få tillfälle till estetisk verksamhet och kulturella upplevelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vår tid av internationalisering ökar hela tiden samröret över gränser-&lt;br&gt;na. Förståelsen för andra kulturer behöver öka. Kunskapen om den eg-&lt;br&gt;na kulturen skall befästas. Språkutbildningen bör förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de olika programmens karaktärsämnen redovisar jag, för&lt;br&gt;riksdagens information, i bilaga den minsta garanterade undervisnings-&lt;br&gt;tid som bör gälla. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag att&lt;br&gt;utfärda en förordning om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till avsnitt 3.7.2 Timplanernas innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;De nationella programmens karaktärsämnen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För de olika programmen skall följande undervisningstid minst garante-&lt;br&gt;ras varje elev i nedanstående ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ innebär att denna tid skall adderas till det antal timmar som samtliga&lt;br&gt;elever skall ha i motsvarande ämne i kärnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Estetiskt program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;+ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Estetiska ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;710&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;850&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskapsprogram&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N-gren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T-gren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 140/+ 80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 140/ + 80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Individuella val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljökunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0/60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0/60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tekniska ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhälls vetenskapsprogram&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E-gren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H-gren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S-gren&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott och hälsa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Individuella val&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Psy ko logi/fi losofi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H urnan iora/samhälls-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vetarfördjupning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Övriga program&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnen inriktade på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resp, yrkesområde 1 330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.7.3 Arbetsplatsforlagd utbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Inom Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogram-&lt;br&gt;met, Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet,&lt;br&gt;Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogram-&lt;br&gt;met, Hotell- och restaurangprogrammet, Industriprogrammet,&lt;br&gt;Livsmedelsprogrammet, Medieprogrammet, Naturbrukspro-&lt;br&gt;grammet och Omvårdnadsprogrammet skall minst 15 % av den&lt;br&gt;totala studietiden arbetsplatsförläggas. Skolhuvudmannen beslu-&lt;br&gt;tar om hur fördelningen över årskurserna skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffning av arbetsplatser sker genom skolhuvudmannens&lt;br&gt;försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen skall planeras&lt;br&gt;och genomföras med utgångspunkt i de utbildnings- och under-&lt;br&gt;visningsmål som fastställts. Den skall ske under ledning av en&lt;br&gt;för uppgiften kvalificerad handledare som arbetsplatsen tillhan-&lt;br&gt;dahåller. Det ankommer på skolhuvudmannen att försäkra sig&lt;br&gt;om handledarnas kvalifikation för uppgiften och att när kvalifi-&lt;br&gt;cerade handledare saknas, anordna utbildning för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhuvudmannen har ansvar för tillsyn av eleverna under ar-&lt;br&gt;betsplatsförlagd utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen&lt;br&gt;skall eleven ha ren elevstatus. Anställningsförhållande skall så-&lt;br&gt;lunda inte råda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare sammanfattat utvärderarens&lt;br&gt;synpunkter på bl.a. den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen inom&lt;br&gt;försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade studievägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen valde 1988 att föreslå en period med försöksverksamhet&lt;br&gt;med treåriga yrkesinriktade linjer framför allt för att utröna om det är&lt;br&gt;möjligt att ha så stor del av utbildningen arbetsplatsförlagd. Det rådde&lt;br&gt;en osäkerhet om man skulle kunna finna tillräckligt många arbetsplat-&lt;br&gt;ser för att tillgodose behovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag ingenting som tyder på att arbetsplatserna i Sverige&lt;br&gt;generellt sett inte har tillräckliga resurser för att ta emot eleverna i yr-&lt;br&gt;kesutbildningen. Att man i försöksverksamheten haft svårigheter att&lt;br&gt;uppnå den önskvärda volymen på den arbetsplatsförlagda delen av ut-&lt;br&gt;bildningen har främst tre orsaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första är det en ovan situation för skolan att ha en så intensiv&lt;br&gt;kontakt med arbetslivet som nu krävs. Detta har inneburit att platsack-&lt;br&gt;visitionen tagit lång tid och skolans personal har helt enkelt inte hunnit&lt;br&gt;med. Skolor som har varit med i försöket ända sedan 1988 anger också&lt;br&gt;att det går bättre för varje år. Man kan därför räkna med att skolorna,&lt;br&gt;vid övergången till treåriga utbildningar, behöver arbeta tre till fem år&lt;br&gt;med den arbetsplatsförlagda utbildningen innan man har arbetat upp&lt;br&gt;tillräckligt många kontakter inom arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra har det varit svårt att i någon betydande omfattning&lt;br&gt;engagera småföretag i den arbetsplatsförlagda utbildningen. Jag är dock&lt;br&gt;övertygad om att detta kan lösas på lite sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje vill jag också påminna om att kommuner, som var&lt;br&gt;med i försöksverksamheten redan från 1988, hade en mycket kort tid&lt;br&gt;till planering. Riksdagsbeslutet om en försöksverksamhet med treåriga&lt;br&gt;linjer kom först i juni och skolorna skulle vara klara att ta emot elever&lt;br&gt;på dessa linjer under senare delen av augusti. Det är mot denna bak-&lt;br&gt;grund naturligt att ackvisition av platser för arbetsplatsförlagd utbild-&lt;br&gt;ning inte har kunnat drivas med full intensitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderarna har pekat på att förutsättningarna för att ha arbetsplats-&lt;br&gt;förlagd utbildning varierar för de olika linjerna och från ort till ort.&lt;br&gt;Inom vissa kommuner är näringslivsstrukturen sådan att det endast&lt;br&gt;finns ett fåtal lämpliga arbetsplatser för en viss linje. Utbildningen får&lt;br&gt;då i större omfattning bli skolförlagd. Vissa branscher har också uppfatt-&lt;br&gt;ningen att man bör ha mer resp, mindre arbetsplatsförlagd utbildning&lt;br&gt;än vad som gäller i försöksverksamheten. Så menar exempelvis El-&lt;br&gt;fackets Centrala Yrkesnämnd att strukturen inom elbranschen gör den&lt;br&gt;olämplig för arbetplatsförläggning, medan byggbranschens företrädare&lt;br&gt;vill ha mer arbetplatsförläggning än vad som är vanligt på de flesta lin-&lt;br&gt;jer. Uppläggningen av studierna på vissa linjer innebär dessutom att det&lt;br&gt;kan vara lämpligare att ha mer arbetsplatsförläggning under de första&lt;br&gt;åren än vad man har i försöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det därför vara befogat att ange den minsta tid som bör gäl-&lt;br&gt;la för den arbetsplatsförlagda tiden till 15 % av den totala studietiden&lt;br&gt;under tre år samt att överlämna till den enskilda styrelsen för utbild-&lt;br&gt;ningen att besluta om denna tid skall utökas och hur den skall fördelas&lt;br&gt;över åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en ren elevstatus även i de arbetsplatsförlagda delarna är det na-&lt;br&gt;turligt att skolan, i förhållande till arbetsplatsen, åtar sig ansvaret för&lt;br&gt;eleverna i skadeståndsrättsligt hänseende. Hur detta bör ordnas skall jag&lt;br&gt;återkomma till längre fram (avsnitt 5.9.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.8 Reformens genomförande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Gymnasiereformen skall genomföras så att all in-&lt;br&gt;tagning till gymnasieskolan läsåret 1995/96 avser de nya pro-&lt;br&gt;grammen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intagning till programmen får starta inför läsåret 1992/93.&lt;br&gt;Kommuner och landsting bör upprätta planer, som visar hur&lt;br&gt;programmen skall införas inom dessa tidsramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intagning till tvåårig ekonomisk och tvåårig teknisk linje upp-&lt;br&gt;hör från och med läsåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årskurs 4 av fyraårig teknisk linje får anordnas för sista gång-&lt;br&gt;en läsåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intagning till övriga linjer får ske sista gången inför läsåret&lt;br&gt;1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga regleringen av nuvarande gymnasieorter avvecklas&lt;br&gt;fr.o.m budgetåret 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Gymnasiereformen är en omfattande reform.&lt;br&gt;Den innebär för det första en ny struktur av studieprogram med radi-&lt;br&gt;kalt utökat utrymme för både personliga val och lokala beslut. Refor-&lt;br&gt;men innebär för det andra att gymnasieutbildningen skall präglas av ett&lt;br&gt;delvis nytt innehåll, där miljöfrågor och internationella perspektiv ställs&lt;br&gt;i förgrunden. För det tredje är reformen en uppfordran till hela arbets-&lt;br&gt;livet - det privata såväl som det offentliga - att tillsammans med skolan&lt;br&gt;ta ett ansvar för att ungdomarna i landet får en modern yrkesutbildning&lt;br&gt;av hög kvalitet genom att ställa utbildningsplatser till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya gymnasieskolan skall bedrivas med det statsbidragssystem&lt;br&gt;och med den syn i övrigt på ansvaret för skolan, som riksdagen nyligen&lt;br&gt;har beslutat om med anledning av mina förslag i ansvarspropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På statlig, nationell nivå, skall ett läroplansarbete bedrivas. Kurspla-&lt;br&gt;ner skall fastställas. Vidare skall staten sörja för att ett utbud av angelä-&lt;br&gt;gen fortbildning tas fram och erbjuds huvudmännen. Därutöver kom-&lt;br&gt;mer statliga informationsinsatser att genomföras efter riksdagsbeslutet&lt;br&gt;för den riksomfattande information om reformen som är nödvändig.&lt;br&gt;Det mest omfattande förberedelsearbetet skall emellertid bedrivas i sko-&lt;br&gt;lorna och i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka program och grenar som huvudmännen skall inrätta är en frå-&lt;br&gt;ga för lokala överväganden och samråd mellan olika huvudmän. Varje&lt;br&gt;ung människa, har rätt att av sin hemkommun erbjudas ett allsidigt ur-&lt;br&gt;val av program och grenar. De och deras föräldrar har rätt till informa-&lt;br&gt;tion om samtliga nationella program. Samverkansavtal skall slutas mel-&lt;br&gt;lan huvudmän. Inom samma yrkesutbildningsområde kan förhållande-&lt;br&gt;na och förutsättningarna skilja avsevärt mellan olika huvudmän. Det&lt;br&gt;näraliggande arbetslivet, lokalbeståndet och tillgången på utrustning är&lt;br&gt;exempel på faktorer, som talar för att så många beslut som möjligt bör&lt;br&gt;fattas av huvudmännen själva under genomförandeperioden. Detta är&lt;br&gt;skälet till mitt förslag om att statens beslut om genomförandet skall be-&lt;br&gt;gränsas till att ange två tidpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- när genomförandet får börja, läsåret 1992/93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- när det senast skall starta, läsåret 1995/96.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed kommer reformen att vara fullt genomförd i alla årskurser&lt;br&gt;och i hela landet läsåret 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat område, som fordrar ett omfattande lokalt förberedelsear-&lt;br&gt;bete, är de föreslagna timplanerna. De är utformade så att de lokalt skall&lt;br&gt;kunna läggas upp för att passa elevernas behov och de förhållanden,&lt;br&gt;som råder vid varje skola. Friheten är stor när det gäller att sprida eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncentrera olika ämnen på dagar, veckor, terminer och läsår liksom&lt;br&gt;mellan årskurser. Lektionernas längd skall kunna variera, timplanerna&lt;br&gt;innehåller inte längre begreppet veckotimmar. Friheten är också stor&lt;br&gt;när det gäller att bestämma hur stora undervisningsgrupperna skall vara&lt;br&gt;vid olika tillfällen och att avgöra när och för vilka elever mer lärarledd&lt;br&gt;undervisning behövs, liksom när och för vilka ett mer självständigt upp-&lt;br&gt;lagt arbete kan vara lämpligt. De föreslagna timplanerna skall i framti-&lt;br&gt;den vara ett underlag för den lokala styrelsen för gymnasieskolan när&lt;br&gt;det gäller att avsätta medel för en lärarledd undervisning av minst den&lt;br&gt;omfattning som timplanerna anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1990 antog riksdagen ansvarspropositionens förslag om skol-&lt;br&gt;plan. Detta beslut gör det naturligt att många frågor, som gäller gymna-&lt;br&gt;siereformens genomförande, anges i skolplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya gymnasieskolan är det mer nödvändigt än tidigare att män-&lt;br&gt;niskor samarbetar på olika sätt om man skall lyckas med sina uppgifter.&lt;br&gt;När verksamheten tidigare styrdes hårt av centrala bestämmelser, som&lt;br&gt;detaljerat föreskrev hur arbetet skulle ordnas, hade lärarna mindre möj-&lt;br&gt;ligheter till samarbete och att utveckla skolan tillsammans med andra.&lt;br&gt;En rad frågor som skall lösas lokalt, kräver i fortsättningen gemensam-&lt;br&gt;ma överväganden och samråd. Jag ser arbetet med gymnasieskolans ar-&lt;br&gt;betsplaner som strategiskt för en skola med lokalt engagemang och an-&lt;br&gt;svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att detta lokala förberedelsearbete med att genomföra gymnasie-&lt;br&gt;reformen skall vara möjligt fordras att de nödvändiga statliga besluten&lt;br&gt;föreligger senast vid vissa bestämda tidpunkter. Jag räknar med att rege-&lt;br&gt;ringen fastställer mål och riktlinjer för gymnasieskolan senast vid ut-&lt;br&gt;gången av år 1991 med ledning av vad jag nu föreslagit. Jag bedömer att&lt;br&gt;dessa kommer att gälla under genomförandeperiodens inledningsskede i&lt;br&gt;avvaktan på resultatet av den nu tillsatta läroplanskommitténs arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av direktiven till läroplanskommittén, vilka jag redogör för i avsnitt&lt;br&gt;5.4, framgår att kommittén senast den 1 juli 1991 skall presentera mo-&lt;br&gt;deller och riktlinjer för hur gymnasieskolans och vuxenutbildningens&lt;br&gt;kursplaner skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna redovisning bör bli ett viktigt underlag för kommuner och&lt;br&gt;landsting inför deras planering och genomförandebeslut. Jag räknar&lt;br&gt;med att den kursplaneöversyn, som därefter skall fullföljas av skolverket&lt;br&gt;i allt väsentligt skall vara slutförd till sommaren 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1990 tillkallade jag en parlamentarisk beredning av betygsfrå-&lt;br&gt;gorna. Beredningen skall ha slutfört sitt arbete till sommaren 1991. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund räknar jag med att kunna förelägga riksdagen ett för-&lt;br&gt;slag om gymnasieskolans betygssystem under riksmötet 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1991/92 blir med denna uppläggning ett år, som ägnas åt&lt;br&gt;förberedelsearbete, planering, information samt läroplans- och kurspla-&lt;br&gt;nearbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga regleringen av nuvarande gymnasieorter föreslås upphö-&lt;br&gt;ra den 1 juli 1993. När en ny struktur på gymnasieskolan nu skall infö-&lt;br&gt;ras - bl.a. med stöd av en statlig genomföranderesurs - skulle ett bibehål-&lt;br&gt;lande av de gymnasieorter, som inrättades för ca 20 år sedan, verka åter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållande på utvecklingen av den nya gymnasieskolan. Ett förlängt eta-&lt;br&gt;bleringsstopp skulle också vara till nackdel för nya gymnasiekommuner&lt;br&gt;som därmed kunde gå miste om möjligheten att få del av genomföran-&lt;br&gt;deresursen. Tidpunkten för avvecklingen av den statliga regleringen är&lt;br&gt;satt med hänsyn till den planeringsperiod som behövs för samråd mel-&lt;br&gt;lan kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun, som inte har en gymnasieskola, får således besluta&lt;br&gt;om man även efter 1 juli 1993 skall sända sina ungdomar till gymnasi-&lt;br&gt;eskolor i närliggande kommuner, eller om man skall investera i en egen&lt;br&gt;skola. Jag vill i det här sammanhanget utveckla min syn på nyetablering&lt;br&gt;av gymnasieskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övergången från den statliga detaljplaneringen till det nya systemet&lt;br&gt;kan finnas en risk att uppdämda ambitioner att få starta egen gymnasi-&lt;br&gt;eskola kan leda till att nya gymnasieskolor för de nationellt fastställda&lt;br&gt;programmen anordnas på ett sätt som inte är i elevernas intresse och&lt;br&gt;som inte heller står i samklang med det politiska syftet att få bredd i ut-&lt;br&gt;bildningen. Vad jag tänker på är risken att vissa kommuner etablerar en&lt;br&gt;egen gymnasieskola med endast några få av de nationellt fastställda pro-&lt;br&gt;grammen. Lättast att etablera blir då några av de främst högskoleförbe-&lt;br&gt;redande programmen, som kräver mindre utrustning än vad som i all-&lt;br&gt;mänhet gäller för de yrkesförberedande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om nyetablering av en ny gymnasieskola måste föregås av&lt;br&gt;en noggrann analys av utbildningsbehovet utifrån ungdomarnas intresse,&lt;br&gt;arbetsmarknadens struktur och regionens totala utbildningsutbud. Till&lt;br&gt;detta kommer också att en nödvändig hög utbildningskvalitet förutsätter&lt;br&gt;att en skola kan erbjuda flera program med olika inriktning. Genom ett&lt;br&gt;brett urval av utbildningsprogram skapas underlag för att ha lärare med&lt;br&gt;olika bakgrund och skiftande kompetenser vilket bidrar positivt till ett&lt;br&gt;kreativt arbetsklimat på en skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsbidraget till skolverksamheten är också så utformat att det&lt;br&gt;beaktar variationerna i de kostnader som är förenade med olika utbild-&lt;br&gt;ningsprogram. Statsbidragets utformning bidrar därmed till att ge förut-&lt;br&gt;sättningar för ett allsidigt utbildningsutbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag också framhålla att länsstyrelserna har&lt;br&gt;en viktig uppgift när det gäller utbildningsplanering för regional utveck-&lt;br&gt;ling. Detta arbete kräver en fortlöpande dialog med kommunerna. Läns-&lt;br&gt;styrelserna kan därigenom medverka till att kommunernas ställningsta-&lt;br&gt;gande sätts in i ett övergripande regionalt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilt tillkallade utredningen för utvärdering av försöksverk-&lt;br&gt;samheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan kom-&lt;br&gt;mer i september 1991 att avlämna sin slutrapport. Den kommer att vara&lt;br&gt;av största betydelse för att genomföra reformen i praktiken, för kurspla-&lt;br&gt;neutvecklingen och för gymnasieskolans fortsatta utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av mina förslag följer att intagning till nuvarande linjer i gymnasi-&lt;br&gt;eskolan får ske sista gången inför läsåret 1994/95. I vilken takt och hur&lt;br&gt;införandet av program resp, avveckling av linjer sker under genomfö-&lt;br&gt;randeperioden avgör varje huvudman med följande undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1987/88:102 om utveckling av yrkesutbildningen i gym-&lt;br&gt;nasieskolan förutsatte dåvarande utbildningsministern att intagningen&lt;br&gt;till de tvååriga ekonomiska och tekniska linjerna skulle upphöra från&lt;br&gt;och med läsåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1988/89:90 om ingenjörsutbildning förutsatte utbild-&lt;br&gt;ningsministern att årskurs 4 på fyraårig teknisk linje skulle anordnas för&lt;br&gt;sista gången läsåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den successiva övergången till utbildning på de nya programmen&lt;br&gt;liksom avvecklingen av de tvååriga ekonomiska och tekniska linjerna&lt;br&gt;samt av intagningen till årskurs 4 på fyraårig teknisk linje bör lämpli-&lt;br&gt;gen komma till uttryck genom övergångsbestämmelser till ändringarna i&lt;br&gt;skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens gymnasieskola pågår försöksverksamheter av olika slag. En&lt;br&gt;hel del av dessa verksamheter grundas på förordningar, som har utfär-&lt;br&gt;dats av regeringen. Med de förändringar som nu föreslås beträffande&lt;br&gt;gymnasieskolan kan huvudparten av dessa förordningar upphävas. Be-&lt;br&gt;slut om upphävande torde ankomma på regeringen. Om riksdagen bi-&lt;br&gt;faller mina förslag om en ny gymnasieskola, avser jag att återkomma till&lt;br&gt;regeringen beträffande försöksförordningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.9 Kostnader och finansiering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Finansieringen av den nya gymnasieskolan är ett&lt;br&gt;gemensamt åtagande för stat, kommun och arbetsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga bidraget till finansieringen sker genom direkta ut-&lt;br&gt;giftsbegränsningar - genom kraftiga neddragningar i den statliga&lt;br&gt;skoladministrationen samt genom en timplanekonstruktion som&lt;br&gt;leder till minskade anspråk på kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala bidraget till finansieringen sker genom ratio-&lt;br&gt;nalisering och en ökad produktivitet. Ett statligt resultatkrav be-&lt;br&gt;räknas på sektorsbidraget under en tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivets bidrag till finansieringen sker genom att den ar-&lt;br&gt;betsplatsförlagda delen av undervisningen finansieras genom en&lt;br&gt;omfördelning inom ramen för de lagstadgade arbetsgivaravgifter-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåren 1992/93—1997/98 beräknas en särskild re-&lt;br&gt;form- och genomföranderesurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Regeringen har i årets budgetproposition,&lt;br&gt;mot bakgrund av det ekonomiska läget och utsikterna för de närmaste&lt;br&gt;åren, lagt fram riktlinjer för den ekonomiska politiken. Ett av de vikti-&lt;br&gt;gaste målen för denna är att förbättra tillväxtförutsättningarna i den&lt;br&gt;svenska ekonomin. Den tekniska utvecklingen fortsätter i snabb takt,&lt;br&gt;och den europeiska integreringen leder till en ökad konkurrens och på-&lt;br&gt;skyndar strukturomvandlingen. Det ställer ökade anspråk på arbetskraf-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tens kompetens och på nya former för arbetsorganisation på arbetsplat-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En moderniserad och utbyggd gymnasieskola är enligt min uppfatt-&lt;br&gt;ning en viktig förutsättning för att möjliggöra en fortsatt strukturom-&lt;br&gt;vandling och en god produktivitetsutveckling. Utbildningssatsningar på&lt;br&gt;gymnasieskolan och insatser inom ramen för vuxen- och arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildningen har en central roll i regeringens politik för att långsik-&lt;br&gt;tigt stärka konkurrenskraften och att öka tillväxten i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reformering av gymnasieskolan enligt mina förslag skapar ett&lt;br&gt;stort finansieringsbehov. I ett fortvarighetstillstånd beräknas reformen&lt;br&gt;kosta totalt 1 300 milj.kr. Därutöver bör särskilda resurser tillföras hu-&lt;br&gt;vudmännen under den sexåriga genomförandeperioden. De samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningarna ställer krav på att nya utgiftsåtaganden&lt;br&gt;måste finansieras genom omprioriteringar, besparingar och rationalise-&lt;br&gt;ringar inom ramen för en begränsad tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformens långsiktiga betydelse för den svenska ekonomin och dess&lt;br&gt;konkurrenskraft samt de allmänna ekonomiska förutsättningarna kräver&lt;br&gt;en bred uppslutning kring finansieringen. Mot denna bakgrund är ut-&lt;br&gt;gångspunkten för mina finansieringsförslag att finansieringen måste ses&lt;br&gt;som ett gemensamt åtagande för stat, kommun och arbetsliv. Jag skall&lt;br&gt;senare utveckla dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Kostnadsberäkningar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Förlängningen av utbildningstiden på de yrkesinriktade linjerna till tre&lt;br&gt;år betyder att det totala elevantalet i gymnasieskolan utökas med ca&lt;br&gt;40 000 elever vid full utbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för mina beräkningar av de tillkommande undervis-&lt;br&gt;ningskostnaderna är den struktur och de nya timplaner, som jag tidigare&lt;br&gt;har redovisat, och de principer som hittills tillämpats vad avser dimen-&lt;br&gt;sioneringen av gymnasieskolan i förhållande till antalet 16-åringar i ri-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad jag tidigare anfört föreslås intagning på de nya program-&lt;br&gt;men få ske fr.o.m. läsåret 1992/93. Jag angav samtidigt att senast budge-&lt;br&gt;tåret 1995/96 skall samtliga elever i årskurs 1 tas in på de nya program-&lt;br&gt;men. Några statliga organisationsbeslut existerar således inte i samband&lt;br&gt;med övergången till de nya programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friheten för kommunerna att välja när övergång till de nya program-&lt;br&gt;men skall ske, medför att kostnadsberäkningen bör kopplas till antalet&lt;br&gt;16- åringar i riket vid fullt genomförd ny programstruktur. Det betyder&lt;br&gt;läsåret 1997/98, dvs. det första läsår då alla i också årskurs 3 studerar en-&lt;br&gt;ligt de nya programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för undervisningen har beräknats utifrån dels samma&lt;br&gt;kostnadsnivå som i årets budgetproposition, dels dagens fördelning i 30-&lt;br&gt;och 16-klasser och antaganden om en klassfyllnad motsvarande dagens&lt;br&gt;organisation. I mina beräkningar har jag vidare tagit hänsyn till behovet&lt;br&gt;av resurser vid gruppdelning för laborationer etc. samt för tid utanför&lt;br&gt;timplanerna för särskilda aktiviteter som prov, praktik och studiebesök&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. Som jag redovisat i avsnitt 3.7.1 innehåller timplanerna en lägsta&lt;br&gt;garanterad undervisningstid. Jag har dock beräknat resurser så att ut-&lt;br&gt;rymme finns för huvudmännen att öka undervisningstiden med 5-10 %&lt;br&gt;utöver den angivna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ovan angivna förutsättningar har jag beräknat undervisningskost-&lt;br&gt;naderna till 7 274 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avser kostnader motsvarande dagens allmänt undervisningsbi-&lt;br&gt;drag, skolledningsresurs, särskilt undervisningsbidrag, särskilda löne-&lt;br&gt;kostnadsbidrag, bidrag till lokal skolutveckling, bidrag till sjuk-&lt;br&gt;försäkrings- och folkpensionsavgifter, allmän tilläggspensionsavgift, lö-&lt;br&gt;nekostnadspålägg, bidrag till studie och yrkesorientering, inbyggd ut-&lt;br&gt;bildning, gymnasial lärlingsutbildning och de särskilda kostnaderna för&lt;br&gt;försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade studievägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försöksverksamheten beräknas den arbetsplatsförlagda delen av ut-&lt;br&gt;bildningen (APU) utgöra ca 25 % fördelad med 10 + 10 + 60 % över&lt;br&gt;de tre åren. 1 den nya gymnasieskolan anges APU som minst 15 % för-&lt;br&gt;delad över de tre åren. Detta ger bättre möjlighet att utifrån lokala för-&lt;br&gt;utsättningar anpassa den skolförlagda och den arbetsplatsförlagda delen&lt;br&gt;av yrkesutbildningen. Jag har beräknat kostnaderna för ersättning till&lt;br&gt;företagen för APU till 753,8 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under APU skall ungdomarna få handledning av anställda vid före-&lt;br&gt;tagen. Som stöd till kostnader för utbildning av sådana handledare har&lt;br&gt;jag beräknat 72 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall eleverna under denna del av utbildningen ha ett med&lt;br&gt;anställda jämförbart försäkringsskydd (jfr avsnitt 5.9.4). Jag har beräknat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,9 milj.kr. för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har redovisat innebär förlängningen av de yrkesin-&lt;br&gt;riktade linjerna till tre år att det totala elevantalet i gymnasiet utökas&lt;br&gt;med ca 40 000 elever vid full utbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnda förlängningen av studietiden medför också ökade&lt;br&gt;studiestödskostnader. Jag har beräknat denna kostnadsökning till 395,6&lt;br&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har beräknat de tillkommande kostnaderna lör skolmåltider, läro-&lt;br&gt;medel, förbrukningsmaterial, lokalvård m.m. till 400 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M ina beräkningar i det föregående utgår från det beräknade resurs-&lt;br&gt;behovet i ett fortvarighetstillstånd, dvs. fr.o.m. budgetåret 1997/98. Jag&lt;br&gt;bedömer det nödvändigt att under den sexåriga genomförandetiden till-&lt;br&gt;föra extra resurser för vissa ändamål så att införandet av de nya pro-&lt;br&gt;grammen underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har som en särskild genomföranderesurs för kommunernas plane-&lt;br&gt;ring och information beräknat 500 kr. per elev i den nya strukturen,&lt;br&gt;vilket får full effekt budgetåret 1997/98 med ca 133 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inlroduklionsforlbildning av främst lärare i karaktärsämnen, men&lt;br&gt;också för skolledare har jag beräknat 11 milj.kr. Det förändrade inne-&lt;br&gt;hållet i ämnena fordrar enligt min mening extra insatser för fortbild-&lt;br&gt;ning, Jag har därför beräknat extra medel för ämnesfortbildning med 80&lt;br&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I genomförandeskedet bedömer jag det vidare nödvändigt med för-&lt;br&gt;stärkta insatser för handledarutbildning och har för detta beräknat 30&lt;br&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare redogjort för de erfarenheter som hittills vunnits av&lt;br&gt;försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade linjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av regeringen tillsatta utvärderaren pekar i sin senaste rapport&lt;br&gt;på att många kommuner gick in i försöksverksamheten med utrustning&lt;br&gt;som är ett par årtionden gammal. Under 1980-talet har sannolikt också&lt;br&gt;många kommuner avstått från behövliga investeringar i utrustning och&lt;br&gt;lokaler i väntan på att få kännedom om vad som skulle krävas i den nya&lt;br&gt;utbildningen. Utvärderaren anser därför, att de extremt höga utrust-&lt;br&gt;ningskostnader som vissa kommuner redovisat inte kan relateras till för-&lt;br&gt;söksverksamheten som sådan. En kostnadsanalys bör i stället ta sin ut-&lt;br&gt;gångspunkt i jämförelsen mellan moderniserad tvåårig utbildning och&lt;br&gt;en treårig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett i ett längre tidsperspektiv har kraven på yrkeskunnande succes-&lt;br&gt;sivt förändrats. För ett halvt sekel sedan var det viktigt att ha ett ordent-&lt;br&gt;ligt hantverkskunnande. Under 1950-talet övergick man allt mer till&lt;br&gt;produktion med hjälp av industriella maskiner och behovet av ett hant-&lt;br&gt;verkskunnande minskade. Förmåga att manuellt hantera maskinerna&lt;br&gt;blev viktigare. I slutet på 1970-talet skedde en övergång till kvalificerat&lt;br&gt;styrda maskiner som ofta kunde programmeras att utföra olika saker.&lt;br&gt;Produktionsutrustningen blev så dyr att en ostörd produktion utan&lt;br&gt;stopp till följd av maskinskada blev en nödvändighet. Kunskap om drift&lt;br&gt;och underhåll av dessa maskiner blev allt viktigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förändringar i arbetslivet har också avspeglat sig i yrkesutbild-&lt;br&gt;ningen. Från att ha varit inriktat på ett hantverkskunnande övergick ut-&lt;br&gt;bildningen på 1960-talet till en mer detaljerad uppläggning med sta-&lt;br&gt;tionssystem, där man lärde sig den manuella hanteringen av maskiner-&lt;br&gt;na. På 1970-talet övergick man gradvis till att skapa en utbildningssitua-&lt;br&gt;tion som är så verklighetstrogen som möjligt. Detta innebar att kravet&lt;br&gt;på att utrusta skolorna med fullstora produktionsmaskiner ökade. Detta&lt;br&gt;ledde till stora investeringar i utrustning som ofta har en låg utnyttjan-&lt;br&gt;degrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen och den förändring av arbetets innehåll&lt;br&gt;och organisation som nu skett i näringslivet medför förändrade krav på&lt;br&gt;utbildningen. Tillämpningar och färdighetsträningar bör tonas ner till&lt;br&gt;förmån för en teknikförståelse och en beredskap att lära nya saker och&lt;br&gt;att lösa uppkomna problem. Skolans övningar och laborationer bör in-&lt;br&gt;riktas på att förstå processerna. Tillämpningar i produktionsmaskiner&lt;br&gt;hör naturligt hemma på företag och bör i största utsträckning ske under&lt;br&gt;den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Skolans investeringar kan&lt;br&gt;således i ökad omfattning inriktas mot mindre utbildningsutrustning&lt;br&gt;och simulatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens regler för statsbidrag till anskaffning av utrustning grundar&lt;br&gt;sig på ett av SO fastställt bidragsunderlag. Detta utgörs av beräknade&lt;br&gt;kostnader för en normalutrustning för en klass på studievägens karak-&lt;br&gt;tärsämnen. Som vägledning för sådant bidragsunderlag utfärdar SO nor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;malutrustningslistor. Dessa listor har kommit att få en för kommunerna&lt;br&gt;styrande effekt. Övergången till ett målrelaterat styrsystem med ett&lt;br&gt;schabloniserat statsbidrag som allmänt finansiellt stöd till skolväsendet&lt;br&gt;bör, enligt min mening, också få genomslag på bidraget till utrustnings-&lt;br&gt;kostnader. Jag menar således att detta statsbidrag också bör beräknas&lt;br&gt;mera schabloniserat och att dessa normalutrustningslistor därmed kan&lt;br&gt;avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dessa erfarenheter anser jag det väsentligt att infö-&lt;br&gt;randet av en ny yrkesutbildning i gymnasieskolan också åtföljs av en&lt;br&gt;modernisering av den utrustning i enlighet med vad jag nu redogjort&lt;br&gt;för. Jag föreslår därför att 100 milj.kr. utgår som ett extra stimulansbi-&lt;br&gt;drag till kommunerna under perioden 1992/93 - 1997/98 till kompletter-&lt;br&gt;ande inköp av utrustning. Från och med budgetåret 1998/99 bör det&lt;br&gt;åligga huvudmännen att ansvara för underhåll och nyinköp av utrust-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För centrala utvecklingsresurser har jag beräknat 146 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För reform- och genomförandekostnader beräknar jag således totalt&lt;br&gt;500 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar således det sammanlagda medelsbehovet för den nya&lt;br&gt;gymnasieskolan vid full effekt (inkl, reform- och genomförandekostna-&lt;br&gt;der) till 9 401,3 milj.kr. En kostnadsberäkning för den dimensionering&lt;br&gt;jag beräknat för budgetåret 1997/98 men avseende samtliga utbildningar&lt;br&gt;enligt dagens studievägsstruktur i gymnasieskolan utgör 7 593,3 milj.kr.&lt;br&gt;I förhållande till detta innebär den nya gymnasieskolan således ett ökat&lt;br&gt;medelsbehov på avrundat 1 800 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya sektorsbidraget har stor följsamhet till förändringarna i po-&lt;br&gt;pulationen. Den nedgång i antalet 16-åringar som inträffar under ge-&lt;br&gt;nomförandeperioden påverkar således gymnasieskolans andel av sektors-&lt;br&gt;bidraget. Jag avser dock att i det årliga budgetarbetet ta hänsyn till infö-&lt;br&gt;randet av de nya programmen så att gymnasieskolans andel av sektorsbi-&lt;br&gt;draget för budgetåret 1997/98 innehåller de nu beräknade I 800 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Finansiering av den nya gymnasieskolan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för mina finansieringsförslag är, som jag angav inled-&lt;br&gt;ningsvis, att finansieringen av den nya gymnasieskolan måste ses som ett&lt;br&gt;gemensamt åtagande för stat, kommun och arbetsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga bidraget till finansieringen av den nya gymnasieskolan,&lt;br&gt;sker genom kraftiga neddragningar i den statliga skoladministrationen&lt;br&gt;samt genom en timplanekonstruktion som leder till minskade anspråk&lt;br&gt;på kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut med anledning av ansvarspropositionen innebär&lt;br&gt;en kraftigt minskad statlig skoladministration i förhållande till dagens&lt;br&gt;situation. Denna besparing beräknar jag till 100 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss redovisat ändras timplanerna och blir betydligt mindre&lt;br&gt;detaljerade. I stället för att uttrycka undervisningsvolymen som det antal&lt;br&gt;veckotimmar ett ämne skall omfatta, har timplanerna nu utformats så&lt;br&gt;att de anger den volym av undervisning som eleverna skall garanteras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under tre år. Den lärar-/handledarledda undervisningstid som garanteras&lt;br&gt;eleverna är något mindre än dagens timtal uttryckt i veckotimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingar genom denna utformning av timplanerna beräknar jag&lt;br&gt;till ca 330 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala bidraget till finansieringen sker genom rationalise-&lt;br&gt;ring och en förbättrad produktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringsarbetet inom skolområdet präglas av ett systematiskt ar-&lt;br&gt;bete att utveckla styrningen av skolan i riktning från regelstyrning till&lt;br&gt;en mål- och resultatorienterad styrning. Den statliga regleringen av&lt;br&gt;tjänster som lärare m.fl. har upphört med utgången av år 1990. Det om-&lt;br&gt;fattande och tyngande statliga regelverket kring tjänsterna ersätts i den&lt;br&gt;nya skollagen av en ytterst begränsad statlig reglering. Den nuvarande&lt;br&gt;regleringen av skolans organisation avvecklas och kommunerna har fri-&lt;br&gt;het att disponera över skolans ekonomiska resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av de nuvarande reglerna om klass- och gruppstorle-&lt;br&gt;kar, om begränsad rätt till start vid lågt elevantal eller fortsatt undervis-&lt;br&gt;ning vid minskande elevantal innebär en möjlighet för kommunerna att&lt;br&gt;utifrån lokala förhållanden och i samverkan med grannkommuner ut-&lt;br&gt;veckla sin gymnasieorganisation på ett effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med förändringarna är således att ge möjlighet till en lokal an-&lt;br&gt;passning av verksamhet och organisation och stimulera till ett effektivt&lt;br&gt;utnyttjande av resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regleringen av organisation och resurser motverkar&lt;br&gt;ett effektivt resursutnyttjande i kommunerna och är ett hinder för sam-&lt;br&gt;verkan mellan skolformer och över kommungränser. Jag menar att&lt;br&gt;möjligheten till samverkan mellan utbildningsanordnare är speciellt&lt;br&gt;viktig i framtiden för att tillgodose elevernas rätt till ett allsidigt urval&lt;br&gt;gymnasieutbildningar. Ett ökat sambruk av tillgängliga resurser är&lt;br&gt;också avgörande för utvecklingen av gymnasieskola och vuxenutbild-&lt;br&gt;ning. Kommunförbundet liksom enskilda kommuner har också i olika&lt;br&gt;sammanhang framfört uppfattningen att ett effektivare resursutnyttjande&lt;br&gt;kan bli resultatet av en statlig avreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att, som ett led i en konsekvent genomförd målstyr-&lt;br&gt;ning, ett resultatkrav kan formuleras på skolsektorn som ett rationalise-&lt;br&gt;ringskrav. Detta bör beräknas som ett procentuellt uttag på sektorsbi-&lt;br&gt;draget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frigjorda resurserna återförs direkt till kommunerna som ett re-&lt;br&gt;formtillskott i takt metl reformeringen av gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att ett rationaliseringskrav på ca 0,5 % per år beräknat på&lt;br&gt;det totala sektorsbidraget under en fyraårsperiod är ett rimligt statligt re-&lt;br&gt;sultatkrav. Det medför att ca 617 milj.kr. kan frigöras för reformeringen&lt;br&gt;av gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framtida modellen för yrkesutbildning har som utgångspunkt&lt;br&gt;att yrkesutbildningen skall vara ett gemensamt ansvar för stat, kommun&lt;br&gt;och arbetsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydande del av yrkesutbildningen (minst 15 %) sker ute på ar-&lt;br&gt;betsplatserna. Jag anser det därför viktigt att arbetlivets ansvar för yrkes-&lt;br&gt;utbildningen också markeras och tydliggörs i finansieringsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att arbetslivet får bära kostnaderna för den arbetsplats-&lt;br&gt;förlagda delen av utbildningen. Det sker administrativt enklast genom&lt;br&gt;att en viss procentuell andel av lönesumman uttaxeras för att finansiera&lt;br&gt;den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen enligt denna modell kan ses som en kostnadsfördel-&lt;br&gt;ning mellan utbildande och icke utbildande arbetsplatser. Bidraget till&lt;br&gt;den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen kan i detta perspektiv an-&lt;br&gt;ses leda till kostnadsutjämning i rättvisesyfte inom arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kostnadsansvar för arbetslivet genom kopplingen till arbetsgivar-&lt;br&gt;avgiften torde också vara en återhållande faktor när det gäller ersätt-&lt;br&gt;ningsnivån till de enskilda företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer, efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdeparte-&lt;br&gt;mentet, att en finansiering av den arbetsplatsförlagda delen av utbild-&lt;br&gt;ningen är möjlig genom att en viss andel, 0,12%, av arbetsmarknadsav-&lt;br&gt;giften tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala kostnaderna för den arbetsplatsförlagda delen av utbild-&lt;br&gt;ningen beräknar jag till 753 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniskt innebär det att arbetsmarknadsavgiften sänks i motsvarande&lt;br&gt;mån som den nuvarande vuxenutbildningsavgiften höjs. Samtidigt bör&lt;br&gt;benämningen av avgiften ändras till utbildningsavgift. Ändringen inne-&lt;br&gt;bär att 2 kap. I § lagen (1981: 691) om socialavgifter måste ändras. Jag&lt;br&gt;har samrått med chefen för socialdepartementet angående detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna från avgiften återförs via det statliga driftbidraget till&lt;br&gt;kommuner, som vidareför det till arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Anslagseffekter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mina kostnadsberäkningar utgår, som jag redovisat, från en rad antagan-&lt;br&gt;den. Det ligger i sakens natur dels att sådana måste till vid en förändring&lt;br&gt;av den omfattning, som mina förslag innebär, dels att en uppföljning av&lt;br&gt;dessa beräkningar måste ske löpande och justeringar göras vid behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör rationaliseringskravet på kommunerna stäl-&lt;br&gt;las fr.o.m. budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den ökade kostnaden skall sektorsanslaget endast tillföras medlen&lt;br&gt;från neddragningen av den statliga skoladministrationen (100 milj.kr.)&lt;br&gt;och från arbetsgivaravgiften (753 milj.kr), eftersom effekterna av ratio-&lt;br&gt;naliseringskravet och timplaneförändringarna ligger inom sektorsansla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att de nya medlen skall tillföras sektorsanslaget under en&lt;br&gt;treårsperiod fr.o.m. budgetåret 1992/93 med fördelningen 253, 300 och&lt;br&gt;300 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Den kompetensinriktade vuxenutbildningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1 En kort historik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den kompetensgivande vuxenutbildningen i Sverige växte fram ur det&lt;br&gt;fria bildningsarbetet, ur kvällsgymnasier och korrespondensutbildning.&lt;br&gt;När satsningen på vuxenutbildningen inleddes med 1967 års proposition&lt;br&gt;angående vissa åtgärder inom vuxenutbildningens område m.m.(prop&lt;br&gt;1967:85, SU11, rskr. 277) dominerade fortfarande folkbildningen de&lt;br&gt;vuxnas utbildningsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade kompetenskrav i arbetslivet och formella behörighetskrav för&lt;br&gt;tillträde till vidareutbildning började väga tyngre i människors val av ut-&lt;br&gt;bildningar och blev den avgörande drivkraften till att en kompetensgi-&lt;br&gt;vande vuxenutbildning skildes ut från den fria och frivilliga folkbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nyssnämnda proposition angavs tre huvudmotiv för en satsning på&lt;br&gt;vuxenutbildningen: att överbrygga de växande utbildningsklyftorna i&lt;br&gt;samhället, att öppna möjligheter för individen att senare i livet komplet-&lt;br&gt;tera ungdomsutbildningen och att förse arbetsmarknaden med väl utbil-&lt;br&gt;dad arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under intryck av den internationella debatten om återkommande ut-&lt;br&gt;bildning och livslångt lärande samt av starka fackliga krav kom de för-&lt;br&gt;delningspolitiska målen för vuxenutbildningen alltmer i förgrunden. I&lt;br&gt;1971 års proposition om vuxenutbildning (prop.1971:37) angavs ut-&lt;br&gt;tryckligen att det övergripande målet för utbildningen var att åstadkom-&lt;br&gt;ma en utjämning av den faktiska levnadsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970-talets fortsatta reformer tog i hög grad fasta på vuxnas ekono-&lt;br&gt;miska förutsättningar att delta i studiearbetet. Genom iagstadgad rätt till&lt;br&gt;ledighet för studier och olika former av studiestöd med en klar priorite-&lt;br&gt;ring av dem som hade kort eller bristfällig utbildning, fortsatte de för-&lt;br&gt;delningspolitiskt inriktade satsningarna. Under 1970-talets första del till-&lt;br&gt;kom också grundvux, en utbildning som riktar sig till vuxna med brist-&lt;br&gt;fälliga kunskaper och färdigheter i läsning, skrivning och räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala omfattningen av den kommunala vuxenutbildningen&lt;br&gt;tilläts öka fram till 1970-talets slut. Budgetåret 1978/79 infördes ett tak&lt;br&gt;på gymnasieskolekurserna och 1982/83 för hela den kommunala vuxen-&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta omvandlingen av arbetsorganisation och arbetsliv un-&lt;br&gt;der 1980-talet, med snabbt stigande krav på arbetskraftens kompetens,&lt;br&gt;har medfört en stark tillväxt av personalutbildningen, dvs. den utbild-&lt;br&gt;ning arbetsgivare anordnar eller låter anordna för sina anställda. Denna&lt;br&gt;tillväxt ökar risken för att utbildningsklyftorna vidgas. LO och TCO&lt;br&gt;har övertygande visat att personalutbildningen till såväl inriktning, in-&lt;br&gt;nehåll som omfattning missgynnar dem som har kortast utbildning. Re-&lt;br&gt;geringen har i april 1990 tillkallat en parlamentarisk kommitté för ut-&lt;br&gt;redning om kompetensutveckling i arbetslivet (Dir. 1990:25) Kommit-&lt;br&gt;tén väntas avlämna förslag senare i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komvux finns i nästan samtliga kommuner och landstingskommu-&lt;br&gt;ner i riket och mer än hälften av kommunerna har vuxenutbildningsen-&lt;br&gt;heter i sin skolorganisation. Kvinnorna dominerar i komvux och utgör&lt;br&gt;drygt 65 % av de studerande. Knappt en tredjedel av eleverna är under&lt;br&gt;24 år, en tredjedel är mellan 25 och 34 år och knappt 40 % är över 35&lt;br&gt;år. Var tredje elev som studerar på etapp 1 är numera invandrare. Även&lt;br&gt;om de flesta invandrare studerar på grundskolenivå, finns det också&lt;br&gt;många i de teoretiska gymnasieskolekurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grundvux dominerar invandrarna med fördelningen 60 % invand-&lt;br&gt;rare och 40 % svenskar. Invandrarna är genomgående äldre än svens-&lt;br&gt;karna och över hälften är över 35 år. Bland svenskarna är 40 % över 35&lt;br&gt;år, drygt 50 % mellan 20 och 34 år och 8 % under 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Den kompetensinriktade vuxenutbildningen i&lt;br&gt;framtiden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: De syften med vuxenutbildningen som angavs i&lt;br&gt;1967 års riksdagsbeslut ligger fast, nämligen att överbrygga ut-&lt;br&gt;bildningsklyftorna i samhället, att öppna möjligheterna för indi-&lt;br&gt;viden att komplettera sin ungdomsutbildning samt att bidra till&lt;br&gt;att höja kompetensnivån inom yrkeslivet. Satsningar på grund-&lt;br&gt;läggande vuxenutbildning skall prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Den kommunala vuxenutbildningen skall&lt;br&gt;medverka till att förverkliga de allmänna målen för vuxenutbildningen&lt;br&gt;genom att erbjuda vuxna kompetensinriktad utbildning motsvarande&lt;br&gt;den som ges i grundskolan och gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba utvecklingen mot ett mera kunskapsintensivt arbetsliv&lt;br&gt;skärper anspråken på vuxenutbildningen. 1 ett arbetsliv och i ett sam-&lt;br&gt;hälle där kunskaper och utbildning blir allt viktigare, kommer de stra-&lt;br&gt;tegiska investeringarna att bestå i det som många ännu inte vant sig vid&lt;br&gt;att betrakta som investeringar - nämligen människors kunskaper och er-&lt;br&gt;farenheter. Att utveckla näringslivet blir i långa stycken liktydigt med&lt;br&gt;att utveckla den mänskliga arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medveten strategi för vuxenutbildningen är nödvändig för att ut-&lt;br&gt;veckla den svenska ekonomins konkurrenskraft men också för att för-&lt;br&gt;hindra att ett mera kunskapsrikt arbetsliv skapar nya utbildningsklyftor&lt;br&gt;mellan och inom olika grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att överbrygga och utjämna utbildningsklyftor inom och mellan ge-&lt;br&gt;nerationerna hör till vuxenutbildningens viktigaste syften. Den utvärde-&lt;br&gt;ring som redovisats av en särskild tillkallad utredningsman i rapporten&lt;br&gt;Vuxenutbildning 1970-talets reformer - en utvärdering (DsU 1985:10)&lt;br&gt;visar tillsammans med annan forskning att utjämningseffektena dock va-&lt;br&gt;rit mycket måttliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av erfarenhet vet vi att arbetstagare utan yrkesutbildning och med&lt;br&gt;låg utbildning i övrigt har en svag ställning på arbetsmarknaden. Brister&lt;br&gt;i grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och räkning får konse-&lt;br&gt;kvenser för individens situation inom många olika områden. Risker för&lt;br&gt;arbetslöshet, arbetsskador och social utslagning gör de korttidsutbildade,&lt;br&gt;särskilt bland invandrade grupper, mer utsatta än andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna i utbildning har också en regional dimension som sam-&lt;br&gt;spelar med näringslivsstrukturen i olika delar av landet. Arbetslivets för-&lt;br&gt;ändring och tillväxt i storstäderna och på universitetsorterna medverkar&lt;br&gt;till att attrahera välutbildad arbetskraft medan stora delar av landet,&lt;br&gt;med en redan oförmånlig utbildningsstruktur, riskerar att ytterligare&lt;br&gt;utarmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vuxenutbildningen skall kunna bli den möjlighet som kort-&lt;br&gt;tidsutbildade vuxna behöver är det nödvändigt att insatserna för dem&lt;br&gt;prioriteras. Mina förslag i det följande skall ses i detta perspektiv. Den&lt;br&gt;miniminivå i fråga om bastardigheter - motsvarande årskurs 6 i grund-&lt;br&gt;skolan - som lades fast genom tillkomsten av grundvux i början av 1970-&lt;br&gt;talet är, som SO också påpekat i sin fördjupade anslagsframställning, i&lt;br&gt;dag helt otillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de förslag jag för fram i dag får alla ungdomar en 12-årig sam-&lt;br&gt;manhängande utbildning. Även dessa förslag medför att utbildningsklyf-&lt;br&gt;torna mellan unga och vuxna skärps. Den kommunala vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen måste därför också kunna möta kraven från dem som behöver&lt;br&gt;förbättra sin utbildning på gymnasienivå för att t.ex. skaffa sig behörig-&lt;br&gt;het för högre studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av arbetsliv och arbetsmarknad motiverar också en yr-&lt;br&gt;kesutbildning som stärker människors ställning på arbetsmarknaden&lt;br&gt;rent generellt. Mina förslag i det följande innebär att den kommunala&lt;br&gt;vuxenutbildningen kommer att kunna erbjuda påbyggnadsutbildningar&lt;br&gt;som har en kompetenshöjande karaktär. Utbildningarnas mål är således&lt;br&gt;att ge de vuxna en utbildning som för dem till en ny nivå i yrket eller&lt;br&gt;till ett nytt yrke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill betona den kommunala vuxenutbildningens roll som ett al-&lt;br&gt;ternativ till personalutbildningen. Den sistnämnda är styrd av företagens&lt;br&gt;behov och tar sikte på att öka den anställdes kompetens i anställningen&lt;br&gt;och på den enskilda arbetsplatsen. Den kommunala vuxenutbildningens&lt;br&gt;uppgift är att stärka den enskildes situation i samhället och på arbets-&lt;br&gt;marknaden i enlighet med dennes egna behov och ambitioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska villkoren har självklart en avgörande betydelse för&lt;br&gt;många vuxnas studiemöjligheter. Jag har därför tillsatt en särskild utred-&lt;br&gt;ning om vuxnas möjligheter att finansiera studier, vilken har i uppdrag&lt;br&gt;att senare i vår presentera förslag till ett bättre studiesocialt stödsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Det offentliga skolväsendet för vuxna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det offentliga skolväsendet för vuxna utvidgas till&lt;br&gt;att fr.o.m. den 1 juli 1992 också omfatta grundläggande under-&lt;br&gt;visning i svenska för invandrare (sfi). Det kommer då att omfat-&lt;br&gt;ta grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning&lt;br&gt;och påbyggnadsutbildning, som tillsammans bildar den kommu-&lt;br&gt;nala vuxenutbildningen (komvux), vuxenutbildning för psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda (särvux) samt sfi. Bestämmelser om dessa skol-&lt;br&gt;former överförs till skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I den nyligen av riksdagen antagna lagen&lt;br&gt;(1990:1477) om ändring i skollagen slås fast att för vuxna anordnar det&lt;br&gt;allmänna utbildning i form av grundutbildning för vuxna, kommunal&lt;br&gt;vuxenutbildning samt vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda.&lt;br&gt;Med en mindre ändring i skollagens 1 kap. 8 § kommer den kommuna-&lt;br&gt;la vuxenutbildningen (komvux) att omfatta grundläggande vuxenutbild-&lt;br&gt;ning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Till dessa&lt;br&gt;utbildningar återkommer jag i det följande med beskrivningar av mål&lt;br&gt;och inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar nu att även grundläggande svenska för invandrare (sfi)&lt;br&gt;inordnas i det offentliga skolväsendet för vuxna. Med anledning av pro-&lt;br&gt;positionen om reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare&lt;br&gt;(prop. 1989/90:102, UbU27, rskr. 279) har riksdagen beslutat att ge&lt;br&gt;kommunerna ansvaret för en ny sammanhållen utbildning i sfi. En&lt;br&gt;kommun kan dock uppdra åt vissa andra utbildningshuvudmän att an-&lt;br&gt;ordna undervisningen. När kommunerna på detta sätt har fått huvudan-&lt;br&gt;svaret för hela sfi- undervisningen, finner jag det naturligt att inordna&lt;br&gt;verksamheten i det offentliga skolväsendet. Sfi kommer därmed att om-&lt;br&gt;fattas av de generella regler som gäller för den övriga skolverksamheten&lt;br&gt;och behovet av särreglering minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag förutskickade i ansvarspropositionen föreslår jag nu att vux-&lt;br&gt;enutbildningslagen inarbetas i skollagen. Skälen för detta har jag ut-&lt;br&gt;vecklat där. Aven bestämmelserna om sfi bör på samma sätt överföras&lt;br&gt;till skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fullständighetens skull vill jag slutligen också nämna att den typ&lt;br&gt;av orienteringskurser, som i dag anordnas som en första introduktion&lt;br&gt;till olika typer av studier, även i fortsättningen kan anordnas av kom-&lt;br&gt;munerna. För sådana kurser behövs enligt min mening ingen statlig reg-&lt;br&gt;lering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Grundläggande vuxenutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.4.1 Mål och inriktning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En ny utbildning på grundläggande nivå för vuxna&lt;br&gt;benämnd grundläggande vuxenutbildning inrättas inom komvux&lt;br&gt;fr.o.m. läsåret 1992/93. Den nya utbildningen ersätter grundvux&lt;br&gt;och etapp 1 i nuvarande komvux. Utbildningen skall främst till-&lt;br&gt;godose vuxnas behov av en bred allmän kompetens för arbets-&lt;br&gt;och samhällslivet. Den skall också ge en grund för vidare stu-&lt;br&gt;dier.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;SÖs och riksrevisionsverkets förslag: Överensstämmer med mitt för-&lt;br&gt;slag.&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Bakgrund och skälen för mitt förslag:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ny grundläggande vuxenutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är den grundläggande utbildningen för vuxna uppdelad på två ut-&lt;br&gt;bildningsformer dels grundvux, dels etapp 1 i nuvarande komvux, som i&lt;br&gt;huvudsak motsvarar högstadiet i grundskolan. Både SÖ och riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket (RRV) har pekat på en rad problem med nuvarande ord-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SÖ talar flera skäl för en långtgående förändring av utbild-&lt;br&gt;ningen på grundskolenivå för vuxna. I det nuvarande systemet är t.ex.&lt;br&gt;den fiktiva årskurs 6-nivån, som nu utgör en gräns mellan grundvux&lt;br&gt;och grundskolekurserna i komvux, otidsenlig och organisatoriskt svår-&lt;br&gt;hanterlig. Därtill kommer ett alltmer påtagligt behov av att strama upp&lt;br&gt;verksamheten i grundvux och konkretisera målen bättre. Härigenom&lt;br&gt;blir det lättare att utvärdera verksamheten. Det är därför enligt SÖs me-&lt;br&gt;ning rationellt att utforma ett enklare och flexiblare system för studier&lt;br&gt;på grundskolenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV tar i sin rapport om grundvux t.ex. upp den bristande styrning-&lt;br&gt;en och framhåller att grundvux i dag i vissa avseenden är satt på undan-&lt;br&gt;tag i förhållande till komvux. RRVs granskning visar att det finns pro-&lt;br&gt;blem vid övergången från grundvux med dess fria form till komvux.&lt;br&gt;RRV påpekar också att en stramare läroplan med tydligare målformule-&lt;br&gt;ringar, där anknytning till arbetsmarknad och yrkesliv ingår som en&lt;br&gt;central del, är en förutsättning för ett bättre resursutnyttjande och en&lt;br&gt;mer ändamålsenlig och resultatinriktad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar därför, i likhet med SÖ och RRV, att en helt ny utbild-&lt;br&gt;ning utformas för den grundläggande nivån. Syftet med den nya grund-&lt;br&gt;läggande vuxenutbildningen bör vara att ge vuxna en bred allmän kom-&lt;br&gt;petens för arbets- och samhällslivet. Den bör också kunna utgöra en&lt;br&gt;grund för vidare studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningens utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om den när-&lt;br&gt;mare utformningen av den grundläggande vuxenutbildningen. Denna&lt;br&gt;bör omfatta en kärna av basämnen och möjligheter att läsa ämnesinte-&lt;br&gt;grerade kurser. För studerande med ingen eller mycket kort skolutbild-&lt;br&gt;ning bör det finnas ett grundblock, som avser att ge grundläggande fär-&lt;br&gt;digheter i läsning, skrivning och räkning. Innehållet i och uppläggning-&lt;br&gt;en av utbildningen bör bestämmas utifrån de korttidsutbildades behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vuxna skall kunna studera krävs ofta stor flexibilitet i studier-&lt;br&gt;nas uppläggning. Inom den grundläggande vuxenutbildningen bör det&lt;br&gt;därför i framtiden vara möjligt för de studerande att studera på heltid&lt;br&gt;eller deltid. En del har behov av att läsa hela studieprogrammet, medan&lt;br&gt;andra endast vill delta i något eller några ämnen. Genomgångna delar&lt;br&gt;av utbildningen bör kunna dokumenteras. Utbildningen bör också kun-&lt;br&gt;na kombineras med annan utbildning, t.ex. gymnasial vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolhuvudmannen får stor frihet att själva organisera sin verksam-&lt;br&gt;het. Jag förutsätter att man då i större utsträckning än nu kommer att&lt;br&gt;anpassa verksamheten efter de behov som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya utbildningen bör införas så snart som möjligt. Utformning-&lt;br&gt;en av utbildningen, utarbetande av kursplaner m.m. bör göras under&lt;br&gt;budgetåret 1991/92. Den nya utbildningen bör därför inrättas den 1 juli&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.4.2 Kommunernas skyldigheter och elevernas rättigheter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Varje kommun har ansvar för att alla dess innevå-&lt;br&gt;nare, som behöver och önskar delta i grundläggande vuxenut-&lt;br&gt;bildning, också får möjlighet till detta. Vuxna som saknar såda-&lt;br&gt;na kunskaper och färdigheter som normalt uppnås i grundsko-&lt;br&gt;lan skall ha rätt att delta i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRVs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I vårt land har vi i många år haft en obligato-&lt;br&gt;risk nioårig skolgång. I dag går den helt övervägande delen av alla ung-&lt;br&gt;domar i gymnasieskolan. Inom vuxenutbildningen är endast grundvux&lt;br&gt;en skyldighet för kommunerna att anordna. Detta innebär att vuxna i&lt;br&gt;dag har rätt att få utbildning upp till en nivå som motsvarar årskurs 6 i&lt;br&gt;grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av samhällets ökade krav på medborgarnas basfärdig-&lt;br&gt;heter, som jag inledningsvis har beskrivit, förordar jag att nivån för den&lt;br&gt;utbildning kommunerna har skyldighet att erbjuda vuxna höjs. Jag före-&lt;br&gt;slår därför att kommunernas ansvar skall utvidgas till att omfatta hela&lt;br&gt;den grundläggande vuxenutbildningen. Slutnivån för denna utbildning&lt;br&gt;motsvarar i princip årskurs 9 i grundskolan. Utbildningen leder i vikti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ga ämnen fram till de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för&lt;br&gt;fortsatta studier på gymnasial nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande vuxenutbildningen är en mycket viktig uppgift&lt;br&gt;för komvux. Kommunen ansvarar för att utbildningen genomförs för de&lt;br&gt;medborgare som behöver den och som önskar delta. Detta kräver aktiva&lt;br&gt;insatser för att utbildningen skall nå dem som verkligen behöver den.&lt;br&gt;Jag förordar därför att kommunens ansvar skall omfatta såväl en skyl-&lt;br&gt;dighet att anordna utbildningen, som att aktivt verka för att de som har&lt;br&gt;behov av den rekryteras. Kommunerna kan anordna utbildningen i&lt;br&gt;egen regi eller i samverkan med andra utbildningsanordnare, organisa-&lt;br&gt;tioner och myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personer, som önskar studera på den grundläggande nivån, skall&lt;br&gt;ha rätt att göra detta antingen i den egna kommunens, eller om de så&lt;br&gt;önskar i en annan kommuns vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i det föregående föranleder ändringar i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5 Grundläggande svenskundervisning för tidigare&lt;br&gt;invandrare m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Invandrare, som saknar grundläggande kunskaper i&lt;br&gt;svenska och inte har rätt till svenskundervisning enligt de be-&lt;br&gt;stämmelser som gäller för nyanlända invandrare, skall fr.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 ha rätt till grundläggande utbildning i sven-&lt;br&gt;ska som andraspråk inom ramen för komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖs förslag: Kommunerna skall tilldelas ett särskilt statsbidrag för&lt;br&gt;undervisning i svenska för tidigare invandrare, dvs. invandrare som&lt;br&gt;kom till Sverige före den 1 januari 1985. Statsbidraget skall tilldelas en-&lt;br&gt;ligt samma regler som gäller för övriga deltagare, för vilka statsbidrag&lt;br&gt;nu utbetalas från anslaget Undervisning för invandrare i svenska språket&lt;br&gt;m.m., upp till ett sammanlagt antal som motsvarar 2,5 % av antalet utri-&lt;br&gt;kes födda i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagen beslutade förra året om en refor-&lt;br&gt;mering av svenskundervisningen för vuxna invandrare. Reformen träd-&lt;br&gt;de i kraft den 1 januari 1991. Härigenom försvann den tidigare uppdel-&lt;br&gt;ningen på grundläggande svenskundervisning (grund-sfi) och påbygg-&lt;br&gt;nadsutbildning (påbyggnads-sfi). Den nya utbildningen bör enligt min&lt;br&gt;mening i fortsättningen benämnas svenska för invandrare (sfi).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sfi är avsedd för nyanlända invandrare. Den ger en introduktion till&lt;br&gt;svenska förhållanden och allmänna kunskaper i svenska. Enligt lagen&lt;br&gt;(1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare, som&lt;br&gt;enligt mitt förslag i det föregående fr.o.m. den 1 juli 1992 kommer att&lt;br&gt;ersättas av kapitel 13 i skollagen, är kommunen skyldig att erbjuda ut-&lt;br&gt;bildningen inom två år efter det att invandraren kyrkobokfördes i lan-&lt;br&gt;det. Om en invandrare på grund av särskilda skäl inte har kunnat på-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;börja undervisningen inom den tiden, gäller kommunens skyldighet för&lt;br&gt;den personen under ytterligare ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nyanlända invandrare har alltså en reform nyligen genomförts.&lt;br&gt;Mitt förslag till förändringar i detta avsnitt gäller därför enbart de in-&lt;br&gt;vandrare som inte omfattas av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tidigare beslut av riksdagen har kommunerna under en fem-&lt;br&gt;årsperiod skyldighet att erbjuda svenskundervisning också till s.k. tidiga-&lt;br&gt;re invandrare, dvs. invandrare som har kommit till Sverige före den 1&lt;br&gt;januari 1985. Före femårsperiodens slut, dvs. vid utgången av budgetåret&lt;br&gt;1990/91, skall det återstående undervisningsbehovet för dessa invandrare&lt;br&gt;prövas på nytt. Riksdagen uttalade sig senast i dessa frågor i samband&lt;br&gt;med riksdagsbeslutet om sfi-reformen förra våren (1989/90:UbU27, s.9,&lt;br&gt;rskr. 279).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en enkät till kommunerna, som SÖ låtit utföra, beräknas ca&lt;br&gt;6 800 tidigare invandrare ha fått eller komma att få grundläggande un-&lt;br&gt;dervisning i svenska under femårsperioden fram till den 1 juli 1991. I&lt;br&gt;vissa kommuner återstår det dock fortfarande många tidigare invandrare&lt;br&gt;som har stort behov av undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att kommunen blir skyldig att inom ramen för&lt;br&gt;komvux erbjuda grundläggande utbildning i svenska som andraspråk in-&lt;br&gt;te bara för s.k. tidigare invandrare, dvs. invandrare som kom före år&lt;br&gt;1985, utan också för övriga invandrare som av olika anledningar ham-&lt;br&gt;nat utanför sfi-systemet. Förslaget innebär att undervisningen av dessa&lt;br&gt;invandrare, till skillnad från vad som gäller för nyanlända invandrare,&lt;br&gt;kommer att bekostas inom ramen för dei nya sektorsbidraget som efter&lt;br&gt;den 1 juli 1991 kommer att utgå till det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att grundläggande svenskundervisning för tidigare invandrare utfor-&lt;br&gt;mas som en kurs inom komvux innebär också att samma regler för le-&lt;br&gt;dighet för studier och regler för studiestöd kommer att gälla som för öv-&lt;br&gt;riga deltagare i komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns en kurs i svenska som andraspråk på grundskolenivå&lt;br&gt;inom komvux. Den förutsätter att deltagarna tidigare har gått igenom&lt;br&gt;grundläggande svenskundervisning för invandrare eller har motsvarande&lt;br&gt;kunskaper. Mitt förslag innebär att utbildningen på grundskolenivå utö-&lt;br&gt;kas, så att den kan omfatta även undervisning på en nivå som motsvarar&lt;br&gt;den som ges inom sfi. Kursen bör under budgetåret 1991/92 inordnas i&lt;br&gt;nuvarande komvux och därefter i grundläggande vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.6 Gymnasial vuxenutbildning och&lt;br&gt;påbyggnadsutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.6.1 Mål och inriktning för gymnasial vuxenutbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Gymnasial vuxenutbildning skall ge vuxna kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter motsvarande dem som ungdomar kan få i&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningens innehåll skall nära anknyta till gymnasiesko-&lt;br&gt;lan och den skall leda till samma kompetens som motsvarande&lt;br&gt;utbildning i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bakgrund och skälen för mitt förslag:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mål och inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att en utbildning skall leda till samma kompetens oavsett&lt;br&gt;om den genomförs inom gymnasieskolan eller inom gymnasial vuxenut-&lt;br&gt;bildning. Det föranleder en bestämmelse i skollagen som anger att gym-&lt;br&gt;nasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter&lt;br&gt;motsvarande dem som ungdomar kan få genom gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasial vuxenutbildning kommer på så sätt att utgöra en spegel-&lt;br&gt;bild av större delen av gymnasieskolan. Detta innebär bl.a. att de för-&lt;br&gt;ändringar av ämnen och den modernisering av yrkesutbildningen som i&lt;br&gt;dag föreslås för gymnasieskolan, samtidigt skall genomföras i komvux.&lt;br&gt;Estetiska ämnen skall dock fortfarande anses tillhöra folkbildningens&lt;br&gt;ansvarsområde inom vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att kursplanerna skall vara gemensamma för&lt;br&gt;gymnasieskolan och för gymnasial vuxenutbildning. En viss anpassning&lt;br&gt;kan dock komma att krävas för vuxenutbildningens del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna och landstingskommunerna får i framtiden stor frihet&lt;br&gt;att själva inrätta lokala kurser inom gymnasieskolans ram. Sådana kur-&lt;br&gt;ser bör också kunna ges inom ramen för komvux eller i samverkan&lt;br&gt;mellan skolformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rbetsplatsförläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss föreslagit att yrkesutbildningen i gymnasieskolan delvis&lt;br&gt;skall vara arbetsplatsförlagd. Vad som får arbetsplatsförläggas skall fram-&lt;br&gt;gå av kursplanerna. Med gemensamma kursplaner kommer detta att gäl-&lt;br&gt;la även för motsvarande gymnasiala vuxenutbildning. Många vuxenstu-&lt;br&gt;derande behöver bara komplettera sin tidigare utbildning eller yrkeser-&lt;br&gt;farenhet med vissa delkurser eller moment ur kursplanen. För flera kan&lt;br&gt;kompletteringen enbart avse fackteoretiska delar. För vuxenutbildning-&lt;br&gt;ens del bör därför inga krav på omfattning av arbetsplatsförläggningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppställas. Vilka delar av en yrkesutbildning som skall arbetsplatsförläg- Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;gas måste av naturliga skäl beslutas lokalt. Därför bör det även beträf-&lt;br&gt;fande vuxenutbildningen ankomma på styrelsen för utbildningen att be-&lt;br&gt;sluta om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.6.2 Mål och inriktning för påbyggnadsutbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Påbyggnadsutbildning skall ge vuxna en sådan ut-&lt;br&gt;bildning som leder till en högre kompetens i yrket eller till ett&lt;br&gt;nytt yrke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖs förslag: Kortare yrkesutbildningar, som har en längd på en till&lt;br&gt;tre terminer, finns för närvarande huvudsakligen inom gymnasieskolans&lt;br&gt;påbyggnadsutbildningar men anordnas i viss utsträckning också inom&lt;br&gt;komvux. 1 den mån utbildningar av denna art inte lämpligen kan inord-&lt;br&gt;nas i den reformerade gymnasieskolan skall sådana utbildningar kunna&lt;br&gt;anordnas i komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Förslagen om att överföra kurser från gymnasie-&lt;br&gt;skolans lilla ram till komvux kan förverkligas inom ramen för mitt för-&lt;br&gt;slag om påbyggnadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bakgrund och skälen för mitt förslag:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mål och inriktning, begreppsbestämning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver gymnasieskolekurser, som motsvarar utbildning inom de nuva-&lt;br&gt;rande linjerna i gymnasieskolan, får komvux i dag anordna dels särskil-&lt;br&gt;da yrkesinriktade kurser, vilka saknar motsvarighet inom gymnasiesko-&lt;br&gt;lan, dels gymnasieskolekurser motsvarande de specialkurser och påbygg-&lt;br&gt;nadsutbildningar som nu finns i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i framtiden kommer det enligt min uppfattning att finnas be-&lt;br&gt;hov av utbildning som riktar sig enbart till vuxna och därför saknar&lt;br&gt;motsvarighet i gymnasieskolan. Det gäller sådan utbildning, som är en&lt;br&gt;påbyggnad på en avslutad gymnasial utbildning utan att ha högskoleka-&lt;br&gt;raktär. Vidare gäller det utbildning som visserligen har enbart den obli-&lt;br&gt;gatoriska skolan - dvs. folkskola, enhetsskola eller grundskola - som för-&lt;br&gt;kunskapskrav, men som dessutom har ett behörighetskrav som avser&lt;br&gt;praktik eller arbetslivserfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar att sådan utbildning, som alltså riktar sig enbart till&lt;br&gt;vuxna, fr.o.m. den 1 juli 1992 skall betraktas som vuxenutbildning och&lt;br&gt;anordnas inom komvux under beteckningen påbyggnadsutbildning. Den&lt;br&gt;skall syfta till utbildning för en ny nivå i yrket eller till ett nytt yrke.&lt;br&gt;Därmed finns det utbildningsmöjligheter för de vuxna som genom ett&lt;br&gt;frivilligt utbildningsåtagande vill höja sin kompetens inom det egna yr-&lt;br&gt;ket eller på eget initiativ utbilda sig för ett nytt yrke. En bestämmelse&lt;br&gt;om syftet med påbyggnadsutbildning bör införas i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna och landstingskommunerna bör i framtiden ha frihet Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;att själva inrätta lokala kurser även beträffande påbyggnadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning av det slag som i dag anordnas av lanthushållsskolor kan i&lt;br&gt;framliden äga rum som påbyggnadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande särskilda yrkesinriktade kurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursplaner för särskilda yrkesinriktade kurser inom dagens komvux&lt;br&gt;fastställs av SO. Antalet sådana kursplaner är stort för närvarande. Både&lt;br&gt;innehåll och omfattning är mycket skiftande. I samband med att gymna-&lt;br&gt;sieskolans yrkesutbildning och därmed motsvarande vuxenutbildning&lt;br&gt;moderniseras i enlighet med mina förslag i dag, behövs en genomgri-&lt;br&gt;pande översyn av de nuvarande särskilda yrkesinriktade kurserna. Kur-&lt;br&gt;ser som inte är helt aktuella bör avskaffas. Detsamma gäller vissa av de&lt;br&gt;nuvarande kurserna, där utbildning i framtiden enbart bör få anordnas&lt;br&gt;som uppdragsutbildning. Den nuvarande beteckningen särskilda yrkes-&lt;br&gt;inriktade kurser bör slopas. De kurser som skall få anordnas i framtiden&lt;br&gt;bör inordnas under det nya begreppet påbyggnadsutbildning. Det är re-&lt;br&gt;geringens uppgift att besluta i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningar från lilla ramen och vissa andra specialkurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare (avsnitt 3.6) redovisat mitt ställningstagande beträffande&lt;br&gt;specialkurser. Vissa utbildningar kommer att ingå i gymnasieskolans&lt;br&gt;tredje årskurs, några kommer att överföras till högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utbildningar som i dag anordnas som specialkurser och som skall&lt;br&gt;finnas kvar, bör fr.o.m. den 1 juli 1992 inordnas under det nya begrep-&lt;br&gt;pet påbyggnadsutbildning samt anordnas inom komvux. Även här bör&lt;br&gt;alla kurser, som inte är helt aktuella eller som enbart bör anordnas i&lt;br&gt;form av uppdragsutbildning, upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.6.3 Teknikerutbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Försöksverksamheten med ettårig teknikerutbild-&lt;br&gt;ning skall upphöra och ersättas med en reguljär utbildning&lt;br&gt;inom komvux fr.o.m. den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖs och UHÄs förslag: Förslaget kan inrymmas som en del av på-&lt;br&gt;byggnadsutbi Id ningen enligt mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och skälen för mitt förslag: Eftersom kommunerna i för-&lt;br&gt;söksverksamheten har visat att de har goda förutsättningar därtill, bör&lt;br&gt;de få ta hand om teknikerutbildningen. Utbildningen är en påbyggnad&lt;br&gt;på en avslutad gymnasial utbildning och bör därför betraktas som vux-&lt;br&gt;enutbildning. Den hör fr.o.m. den 1 juli 1992 definitionsmässigt in un-&lt;br&gt;der den nya beteckningen påbyggnadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikerutbildningen bör emellertid få anordnas av kommunerna&lt;br&gt;som en reguljär utbildning redan fr.o.m. den 1 juli 1991. Detta kan enk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;last ske genom att utbildningen under läsåret 1991/92 betraktas som en Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;särskild yrkesinriktad kurs inom nuvarande komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordnad ingenjörsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen för samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå disku-&lt;br&gt;terade i sin rapport Samordnad ingenjörsutbildning på mellannivå (Ds&lt;br&gt;1988:20) behovet av en ny teknikerutbildning. Gruppen konstaterade att&lt;br&gt;samhällets behov av personer med tekniskt kunnande kan tillgodoses&lt;br&gt;med teknisk utbildning på tre nivåer, nämligen teknikerutbildning, in-&lt;br&gt;genjörsutbildning och civilingenjörsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav våren 1989 ett uppdrag till SÖ och UHÄ att gemen-&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- studera vilken kompetens som en ettårig teknikerutbildning skall&lt;br&gt;leda till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- analysera behovet av olika inriktningar på en teknikerutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- belysa konsekvenserna av ett statligt resp, kommunalt huvudman-&lt;br&gt;naskap samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- föreslå omfattningen och lokaliseringen på en försöksverksamhet&lt;br&gt;med en teknikerutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin slutrapport våren 1990 föreslog verken att en försöksverksamhet&lt;br&gt;under en femårsperiod borde bedrivas i gymnasieskola och komvux, ef-&lt;br&gt;tersom verken fann att den kommunale skolhuvudmannen har de bästa&lt;br&gt;förutsättningarna när det gäller såväl lokaler och utrustning som lärar-&lt;br&gt;kompetens. Den försöksverksamhet som redan finns i högskolan borde&lt;br&gt;dock få fortsätta under denna period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för teknikerutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har visat ett mycket stort intresse för en ettårig tekniker-&lt;br&gt;utbildning. När SÖ begärde in intresseanmälningar till försöksverksam-&lt;br&gt;het var drygt 80 kommuner beredda att anordna utbildningen från hös-&lt;br&gt;ten 1989 eller i enstaka fall från hösten 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset från högskolornas sida var väsentligt lägre. Endast ett fåtal&lt;br&gt;högskolor var intresserade av att anordna denna utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet har delar av den tekniska utbildningen på mellan-&lt;br&gt;nivå organiserats om så att utbildningar av samma längd och med sam-&lt;br&gt;ma innehåll inte skall anordnas av olika huvudmän och ges olika&lt;br&gt;namn. Det har visat sig att såväl studerande som avnämare haft svårighe-&lt;br&gt;ter att bedöma och värdera den mångfald av tekniska utbildningar som&lt;br&gt;funnits. Det finns dessutom ett behov av en större enhetlighet för att ut-&lt;br&gt;bildningarna skall kunna värderas på en internationell marknad. Detta&lt;br&gt;har lett till att jag i dag (avsnitt 3.8) föreslår att det fjärde året på fyra-&lt;br&gt;årig teknisk linje skall avvecklas. Vidare kommer högskolan (prop.&lt;br&gt;1988/89:90) att få det fulla ansvaret för den tvååriga ingenjörsutbildning&lt;br&gt;som skall organiseras inom ramen för det allmänna linjesystemet där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas möjligheter att anordna teknikerutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del har i många sammanhang framhållits att en teknikerutbildning&lt;br&gt;skall ha en teknisk-praktisk inriktning. Trots att försöksverksamheten&lt;br&gt;med ettårig teknikerutbildning ännu bara har pågått ett halvt år står det&lt;br&gt;klart att kommunerna har mycket goda förutsättningar att ta hand om&lt;br&gt;denna typ av utbildning. Många kommuner har genomfört avsevärda&lt;br&gt;investeringar i modern utrustning i samband med reformeringen av yr-&lt;br&gt;kesutbildningen. Jag anser därför att det inte är motiverat att bygga upp&lt;br&gt;ett antal ettåriga utbildningar, som är tänkta att leda till en teknikerni-&lt;br&gt;vå, inom såväl det kommunala skolväsendet som högskolan. För hög-&lt;br&gt;skolans del skulle det i vissa fall bli fråga om betydande nyinvesteringar&lt;br&gt;om man där skulle bygga upp denna utbildning till en sådan volym som&lt;br&gt;näringslivet frågar efter. Jag anser vidare att det för näringslivet i många&lt;br&gt;medelstora kommuner, som inte har någon högskoleutbildning, kan få&lt;br&gt;en stor betydelse för möjligheten att rekrytera kvalificerad arbetskraft&lt;br&gt;om kommunen kan anordna en teknikerutbildning. För de studerande&lt;br&gt;innebär det att närheten till utbildningen kan öka om den anordnas i&lt;br&gt;kommunal regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När yrkesutbildningen i enlighet med mina förslag i dag har övergått&lt;br&gt;till att vara en treårig utbildning i gymnasieskolan, kommer det också&lt;br&gt;att finnas ett behov av teknikerutbildning som bygger på dessa yrkesut-&lt;br&gt;bildningar och ger möjlighet till fördjupade kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.6.4 Kommunernas skyldigheter och elevernas rättigheter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommuner och landstingskommuner skall erbjuda&lt;br&gt;gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. De bör&lt;br&gt;sträva efter att erbjuda utbildning i den utsträckning som moti-&lt;br&gt;veras av behov och efterfrågan i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Dagens arbetsmarknad kräver i ökande om-&lt;br&gt;fattning välutbildade människor. Det antal elever som varje år lämnar&lt;br&gt;gymnasieskolan med en god utbildning är inte tillräckligt för att fylla&lt;br&gt;dessa behov. Även de som redan är yrkesverksamma behöver möjlighet&lt;br&gt;att komplettera sin tidigare utbildning för att kunna behålla och förbät-&lt;br&gt;tra sin ställning på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om kommunerna inte åläggs skyldighet att anordna gymnasial&lt;br&gt;vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i någon viss omfattning, bör&lt;br&gt;skollagen ändå föreskriva att de skall erbjuda kommunens innevånare&lt;br&gt;möjligheter till vuxenutbildning. Kommunerna bör i skollagen åläggas&lt;br&gt;att sträva efter att även gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsut-&lt;br&gt;bildning erbjuds i den utsträckning som motiveras av innevånarnas be-&lt;br&gt;hov och efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang särskilt betona vikten av att det finns&lt;br&gt;vuxenutbildning som svarar mot den enskilda individens önskemål.&lt;br&gt;Även om vuxenutbildning också anordnas på annat håll i samhället,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. som arbetmarknadsutbildning eller som personalutbildning, är den&lt;br&gt;av kommunerna anordnade vuxenutbildningen den enda vuxenutbild-&lt;br&gt;ning — vid sidan av folkbildningen — som initieras utifrån den enskil-&lt;br&gt;da individens behov och som ger de studerande möjlighet att fritt välja&lt;br&gt;studieinriktning. Samhället har ail anledning att uppmuntra och under-&lt;br&gt;lätta för vuxna som vill studera för att stärka sin ställning i arbetslivet,&lt;br&gt;skaffa sig kompetens för vidareutbildning eller få vidgade perspektiv och&lt;br&gt;därmed bättre förutsättningar för att delta i det kulturella och politiska&lt;br&gt;livet. Jag ser det som ytterst angeläget att behålla och utveckla denna&lt;br&gt;fria utbildningssektor och därigenom ge möjlighet för vuxna att på eget&lt;br&gt;initiativ studera efter eget val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.7 Timplaner för komvux&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: l ör grundläggande vuxenutbildning skall särskilda&lt;br&gt;timplaner fastställas. De timplaner som fastställs för gymnasie-&lt;br&gt;skolan skall tillämpas även för gymnasial vuxenutbildning. Sär-&lt;br&gt;skilda timplaner skall fastställas för påbyggnadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timplanerna skall utgöra en rekommendation för vuxenut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även timplaner för grundläggande vuxenutbildning och på-&lt;br&gt;byggnadsutbildningar skall uttryckas i sextiominuterstimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och skälen för mitt förslag: För den grundläggande vuxen-&lt;br&gt;utbildningen förordar jag att särskilda timplaner fastställs, som är obero-&lt;br&gt;ende av timplanerna för grundskolan. Timplanerna bör övervägas när-&lt;br&gt;mare i samband med kommande kursplanearbete för grundläggande&lt;br&gt;vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss föreslagit att samma kursplaner skall gälla för gymnasie-&lt;br&gt;skolan och gymnasial vuxenutbildning. Även när det gäller timplaner&lt;br&gt;bör det finnas ett samband mellan dessa två former av gymnasial utbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens timplaner för komvux ingår i läroplanen och utgör bindande&lt;br&gt;föreskrifter. Men timplanen får underskridas efter lokala beslut, efter-&lt;br&gt;som det som anges är det högsta antalet lektioner som kursen får omfat-&lt;br&gt;ta. Enligt de föreskrifter som gäller nu får skolstyrelsen också, med ut-&lt;br&gt;nyttjande av den särskilda delramen, utöka timplanen i en kurs med&lt;br&gt;upp till 10 %, om de studerande har särskilda svårigheter att följa studi-&lt;br&gt;erna i kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till målstyrning innebär bl.a. att den koppling som tidi-&lt;br&gt;gare fanns mellan timramar och statsbidrag nu försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att åstadkomma största möjliga flexibilitet och an-&lt;br&gt;passning av vuxenutbildningen till målgruppernas behov. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund förordar jag att timplanerna utgör en rekommendation, som&lt;br&gt;anger den genomsnittliga tid det beräknas ta att uppnå målet för resp.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kursplan. Styrelsen för utbildningen bör ha frihet att besluta vilket tim-&lt;br&gt;tal som skall gälla för en kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från ungdomsskolan anger timplanerna för nuvarande&lt;br&gt;komvux redan i dag ett nettoantal lektioner för hela kursen i stället för&lt;br&gt;veckotimmar. Det finns inte och bör inte finnas föreskrifter om vecko-&lt;br&gt;arbetstid, terminer eller läsår i vuxenutbildningen. Kommunerna bör&lt;br&gt;fritt bestämma under vilken tid på dagen, i veckan och under året som&lt;br&gt;utbildningen skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare föreslagit att även timplanerna för gymnasieskolan,&lt;br&gt;som enligt vad jag nyss förordat skall tillämpas också för den gymnasiala&lt;br&gt;vuxenutbildningen, skall anges i nettotid och dessutom i sextiominuters-&lt;br&gt;timmar. Motsvarande bör gälla timplanerna för grundläggande vuxenut-&lt;br&gt;bildning och påbyggnadsutbildning. Detta innebär en lokal frihet att be-&lt;br&gt;stämma även de enskilda lektionernas längd. De studerandes önskemål&lt;br&gt;och behov skall ha avgörande betydelse för sådana beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara regeringens uppgift att utfärda nödvändiga föreskrifter&lt;br&gt;om timplanernas utseende och funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.8 Vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;4.8.1 Utvidgning av särvux m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Särvux utvidgas till att också omfatta viss utbild-&lt;br&gt;ning på träningsskolenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux-kommitténs förslag: Överensstämmer i stort sett med mitt för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget om&lt;br&gt;en utvidgning av särvux med undervisning på träningsskolenivå. Några&lt;br&gt;remissinstanser vill dock att särvux skall utvidgas med samtliga moment&lt;br&gt;som finns i träningsskolan. Endast Lärarnas Riksförbund har avstyrkt&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bakgrund och skälen för mitt förslag:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utvidgning med undervisning på träningsskolenivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux-kommittén hade som sin främsta uppgift att utreda hur särvux&lt;br&gt;kan utvidgas till att också omfatta vuxna som behöver utbildning på en&lt;br&gt;nivå som motsvarar särskolans träningsskolenivå. Kommitténs utgångs-&lt;br&gt;punkt var att vuxenutbildning för alla människor är en viktig jämlik-&lt;br&gt;hetsfråga. Utvecklingsstörda har liksom andra möjlighet att tillgodogöra&lt;br&gt;sig utbildning om den anpassas efter deras speciella behov och förutsätt-&lt;br&gt;ningar. Utbildningsinsatser är ett viktigt inslag i en strävan att normali-&lt;br&gt;sera livsvillkoren. Utvecklingsstörda skall därför oavsett grad av funk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsnedsättning ges möjligheter till utveckling genom vuxenutbildning.&lt;br&gt;Detta är också min principiella bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån denna utgångspunkt föreslår jag att särvux utvidgas till att&lt;br&gt;också omfatta utbildning på träningsskolenivå. I likhet med kommittén&lt;br&gt;anser jag att även ett utvidgat särvux är en renodlad utbildningsfråga.&lt;br&gt;Det som naturligt faller inom andras ansvarsområden skall inte ingå i&lt;br&gt;utbildningen. Skälen för det är att särvux är en utbildning för vuxna&lt;br&gt;och därmed inte behöver innehålla samma moment som en utbildning&lt;br&gt;för barn och ungdomar. Vuxna utvecklingsstörda erhåller t.ex. träning i&lt;br&gt;motorik och vardagsaktiviteter inom daglig verksamhet genom omsorgs-&lt;br&gt;huvudmannen. Vuxenutbildning anordnas även av andra utbildningsan-&lt;br&gt;ordnare med delvis skilda syften för sin verksamhet, t.ex. folkbildning-&lt;br&gt;en, som inom vuxenutbildningsområdet svarar för det estetiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgningen av särvux bör därför omfatta kommunikation samt&lt;br&gt;verklighetsuppfattning och omvärldskunskap från träningsskolans kurs-&lt;br&gt;plan. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare bestämmelser i&lt;br&gt;dessa frågor. Utvidgningen av särvux med undervisning på träningssko-&lt;br&gt;lenivå bör ske med början budgetåret 1991/92. Jag kommer i det följan-&lt;br&gt;de att föreslå (avsnitt 10) medel för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändring av nuvarande särvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux replierar på uppbyggnaden av grundvux och nuvarande etapp 1&lt;br&gt;i komvux. För hela särvux gäller samma regler om begränsning av stu-&lt;br&gt;dietiden som inom grundvux. Särvux innehåller också fristående kurser&lt;br&gt;motsvarande etapp 1 i nuvarande komvux. Särvux- kommittén har före-&lt;br&gt;slagit att begränsningen av studietiden endast skall gälla den grundläg-&lt;br&gt;gande delen i särvux. De regler som nu gäller för grundvux och komvux&lt;br&gt;kommer att avskaffas när den nya grundläggande vuxenutbildningen in-&lt;br&gt;förs. Motsvarande regler bör då också avskaffas vad gäller särvux. Jag ser&lt;br&gt;inget behov av att för ett övergångsår föreslå någon förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux-kommittén har föreslagit att föreskrifterna för särvux ändras&lt;br&gt;så att de fristående kurserna kan anordnas på heltid. Jag delar denna&lt;br&gt;uppfattning och ämnar föreslå regeringen att nuvarande regel, som&lt;br&gt;omöjliggör heltidsstudier, tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinriktad utbildning för vuxna utvecklingsstörda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux-kommittén har visat att det i dag bedrivs en relativt omfattande&lt;br&gt;vuxenutbildning för utvecklingsstörda, men att yrkesinriktad utbildning&lt;br&gt;endast finns i begränsad omfattning. Jag vill därför här redovisa min syn&lt;br&gt;på de förslag kommittén har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsmyndigheterna har ansvar för planering av arbetsför-&lt;br&gt;beredande åtgärder för arbetshandikappade, däribland utvecklingsstörda.&lt;br&gt;Sökande som behöver fördjupad vägledning och särskilda arbetsförbere-&lt;br&gt;dande insatser kan få service vid Arbetsmarknadsinstitut (Ami). Vissa&lt;br&gt;Ami har särskilda resurser för intellektuellt arbetshandikappade, (Ami-&lt;br&gt;S/ia). Jag vill erinra om den kompetens för att anpassa yrkesförberedan-&lt;br&gt;de insatser och yrkesutbildning till de utvecklingsstördas behov som re-&lt;br&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 141 femte stycket texten utbytt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dan finns inom arbetsmarknadsverket. En betydande del av de utveck-&lt;br&gt;lingsstördas behov av arbetsförberedelse och yrkesutbildning bör därför&lt;br&gt;kunna tillgodoses inom existerande verksamhet. Jag har i denna fråga&lt;br&gt;samrått med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux-kommittén har föreslagit att vuxna skall ges möjlighet att få&lt;br&gt;yrkesutbildning inom yrkessärskolan. 1 princip delar jag denna uppfatt-&lt;br&gt;ning. 1 likhet med kommittén anser jag det orealistiskt att inom särvux&lt;br&gt;anordna särskilda utbildningsvägar för dem som är i behov av yrkesut-&lt;br&gt;bildning. 1 stället bör yrkessärskolans kompetens och personella och&lt;br&gt;materiella resurser utnyttjas. Kommittén har också föreslagit att inom&lt;br&gt;komvux bör inrättas särskilda yrkesinriktade kurser för utvecklingsstör-&lt;br&gt;da. Regeringen har tillsatt en kommitté, kallad särskolekommittén, för&lt;br&gt;att utreda frågan om ett kommunalt huvudmannaskap för särskolan.&lt;br&gt;Kommittén beräknas avlämna sitt slutbetänkande under våren 1991. Jag&lt;br&gt;avser att återkomma till frågan om utvecklingsstörda vuxnas möjligheter&lt;br&gt;att delta i yrkesinriktad utbildning i samband med att jag behandlar sär-&lt;br&gt;skolekommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.8.2 Kommunernas skyldigheter och elevernas rättigheter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Landstingskommunerna skall ha ett ansvar för att&lt;br&gt;erbjuda särvux. De skall sträva efter att erbjuda utbildningen i&lt;br&gt;den utsträckning som motiveras av behov och efterfrågan. En&lt;br&gt;landstingskommun får överlåta ansvaret för särvux till en kom-&lt;br&gt;mun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och skälen for mitt förslag: Under försöksverksamheten&lt;br&gt;med särvux bedrevs undervisning i flertalet landstingskommuner. Sedan&lt;br&gt;särvux blev en reguljär skolform har verksamheten utvidgats till samtli-&lt;br&gt;ga landstingskommuner. Särvux omfattning varierar mellan landstingen&lt;br&gt;eftersom några tillför verksamheten mer landstingskommunala medel&lt;br&gt;än andra. SOs kartläggning av särvux visar dels ett ökat deltagarantal,&lt;br&gt;dels en viss ökning av det genomsnittliga antalet timmar per vecka för&lt;br&gt;de studerande jämfört med försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss föreslagit vissa förändringar av nuvarande särvux i enlig-&lt;br&gt;het med särvux-kommitténs förslag. Utvidgningen av särvux till att&lt;br&gt;också omfatta undervisning på träningskolenivå innebär en utveckling i&lt;br&gt;den riktning landstingen själva arbetat för. De ytterligare medel som jag&lt;br&gt;strax kommer att föreslå till verksamheten under anslaget B 10 Bidrag&lt;br&gt;till driften av särvux bör ge landstingskommunerna goda möjligheter att&lt;br&gt;utveckla verksamheten ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux-kommittén menade att särvux skall vara en parallell till och&lt;br&gt;så nära som möjligt integrerad med den kommunala vuxenutbildning-&lt;br&gt;en. Strävandena mot en sådan större samordning skulle underlättas vid&lt;br&gt;ett primärkommunalt huvudmannaskap. Särskolekommittén har, som&lt;br&gt;jag tidigare nämnt, i uppgift att utreda formerna för en kommunalise-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring av särskolan och särvux. Innan kommittén har lämnat sina förslag&lt;br&gt;är jag inte beredd att förorda några andra förändringar av särvux än de&lt;br&gt;jag nyss föreslagit. Detta gäller också en eventuell anpassning av särvux&lt;br&gt;till den nya grundläggande vuxenutbildningen och de kommuner som&lt;br&gt;inte ingår i någon landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att landstingskommunerna och de kommuner&lt;br&gt;som inte ingår i någon landstingskommun skall ha ansvaret för särvux i&lt;br&gt;enlighet med vad som nu gäller. De skali också sträva efter att erbjuda&lt;br&gt;särvux i den utsträckning som motiveras av behov och efterfrågan. Det&lt;br&gt;är viktigt att särvux inte bara erbjuds dem som erhåller särskilda omsor-&lt;br&gt;ger. Många som har behov av undervisning inom särvux, främst i form&lt;br&gt;av fristående kurser, klarar sig i samhället utan att få särskilda omsorger&lt;br&gt;och är därför svårare att nå. En samverkan med komvux är viktig så att&lt;br&gt;de som önskar studera får tillgång till en utbildning som är anpassad ef-&lt;br&gt;ter deras förutsättningar. Särvux-kommittén pekade på att många som&lt;br&gt;studerade i grundvux troligtvis i stället borde ha deltagit i särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dag får landstingskommunerna överlåta ansvaret för särvux på en&lt;br&gt;kommun, om regeringen medger detta. Regeringen har tidigare lämnat&lt;br&gt;några sådana medgivanden. Jag föreslår nu att en överlåtelse får ske&lt;br&gt;utan särskilt medgivande. Även andra former av samarbete har etable-&lt;br&gt;rats mellan landstingskommunerna och kommunerna kring särvux. Jag&lt;br&gt;ser denna utveckling som positiv och anser inte att någon statlig regle-&lt;br&gt;ring behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss har redovisat ankommer det på landstingskommunerna&lt;br&gt;att erbjuda särvux. Jag föreslår att styrelsen för utbildningen beslutar&lt;br&gt;om intagning. Jag kommer senare att föreslå regeringen att utfärda när-&lt;br&gt;mare bestämmelser om grunderna för urval i de fall ett sådant måste&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i detta avsnitt föranleder ändrade bestämmelser i skolla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.9 Vissa gemensamma frågor&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;4.9.1 Kommunernas skyldighet att ta emot elever från andra kommuner.&lt;br&gt;Interkommunala ersättningar.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommunerna blir skyldiga att ta emot elever från&lt;br&gt;andra kommuner i grundläggande vuxenutbildning om utbild-&lt;br&gt;ningen finns i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner, som i sin grundläggande vuxenutbildning har&lt;br&gt;tagit emot en elev från en annan kommun, har rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning från dennes hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna åläggs att ta emot elever från andra kommuner i&lt;br&gt;gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning och särvux&lt;br&gt;om hemkommunen resp, hemlandstingskommunen förklarar&lt;br&gt;sig villig att stå för kostnaderna för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande vuxenutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har anfört är den kanske viktigaste uppgiften för vux-&lt;br&gt;enutbildningen att se till att alla vuxna som har behov av det, får möj-&lt;br&gt;lighet till den nya grundläggande vuxenutbildningen. l ör att en sådan&lt;br&gt;princip skall få ett verkligt innehåll krävs att de vuxna inte av geografis-&lt;br&gt;ka eller administrativa skäl hindras att studera där de har praktiska möj-&lt;br&gt;ligheter till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om att den grundläggande vuxenutbildningen skall vara obli-&lt;br&gt;gatorisk för kommunerna bör därför kompletteras med en skyldighet att&lt;br&gt;ta emot elever också från andra kommuner. Enda undantaget bör vara&lt;br&gt;det fall då någon kommun inte anordnar en egen sådan utbildning.&lt;br&gt;Kommunen skall då inte ha skyldighet att anordna utbildning för en-&lt;br&gt;bart studerande från andra kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som tar emot studerande från andra kommuner, skall&lt;br&gt;ha rätt till ersättning för sina kostnader från deras resp, hemkommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns i vuxenutbildningslagen regler för hur storleken på såda-&lt;br&gt;na ersättningar skall bestämmas. Om kommuner eller landstingskom-&lt;br&gt;muner inte kan enas om ersättningens storlek skall denna fastställas av&lt;br&gt;statliga myndigheter; länsskolnämnden eller skolöverstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående under avsnitt 3.3.8 behandlat frågan om in-&lt;br&gt;terkommunala ersättningar på gymnsieskolans område. Med hänvisning&lt;br&gt;till vad jag således nyss har anfört, förordar jag att det inte heller på&lt;br&gt;vuxenutbildningsområdet görs någon närmare statlig reglering av de in-&lt;br&gt;terkommunala ersättningarna. Jag utgår från att dessa frågor kan lösas&lt;br&gt;genom lokala överenskommelser baserade på självkostnadsprincipen.&lt;br&gt;Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon skyldighet för kommunerna att erbjuda gymnasial vuxenutbild-&lt;br&gt;ning i någon viss omfattning föreslås inte. Därför bör kommunerna inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heller villkorslöst åläggas att ta emot elever från andra kommuner.&lt;br&gt;Hemkommunerna bör inte heller åläggas någon skyldighet att stå för&lt;br&gt;kostnaderna. Skyldigheten att ta emot studerande från en annan kom-&lt;br&gt;mun bör i stället, när det gäller den gymnasiala vuxenutbildningen,&lt;br&gt;knytas till ett frivilligt åtagande för hemkommunen att betala kostnader-&lt;br&gt;na. Om hemkommunen förklarar sig beredd att ersätta kostnaderna, bör&lt;br&gt;en studerande således ha rätt att bli mottagen som sökande till en annan&lt;br&gt;kommuns komvux på samma villkor som den egna kommunens inne-&lt;br&gt;vånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag senare kommer att förorda, bör ansökan om deltagande i&lt;br&gt;vuxenutbildning alltid skickas till hemkommunen. Detta ger hemkom-&lt;br&gt;munen en överblick över behovet av vuxenutbildning i kommunen och&lt;br&gt;kostnaderna härför. Skall utbildningen ske i en annan kommuns regi&lt;br&gt;skickas ansökan vidare till den kommmunen. Det bör då åvila hem-&lt;br&gt;kommunens styrelse för den aktuella utbildningen att till ansökan bifo-&lt;br&gt;ga ett yttrande som anger om hemkommunen är villig att betala kostna-&lt;br&gt;derna för eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande regler bör gälla för påbyggnadsutbildning och beträffan-&lt;br&gt;de landstingskommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux bör följa samma regelsystem som den gymnasiala vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen. Som jag har utvecklat i avsnitt 4.6.1 skall särvux i första hand&lt;br&gt;vara ett ansvar för landstingskommunerna. Det är också de som får det&lt;br&gt;särskilda schabloniserade statsbidraget. Vad jag nyss har anfört om att&lt;br&gt;ansökan alltid skali sändas till hemkommunen och att denna skall hära&lt;br&gt;kostnadsansvaret skall därför i fråga om särvux i stället gälla&lt;br&gt;hem landstingskommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S//&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon rätt för eleverna att gå i en annan kommuns sfi föreslås inte.&lt;br&gt;Detta hindrar inte, lika litet som i fråga om de andra utbildningsformer-&lt;br&gt;na, att kommuner kommer överens om ett samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.9.2 Ansökan, mottagande och intagning till vuxenutbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som vill delta i gymnasial vuxenutbildning el-&lt;br&gt;ler påbyggnadsutbildning skall ansöka om detta hos sin hem-&lt;br&gt;kommun och den som vill delta i särvux skall ansöka hos sin&lt;br&gt;hemlandstingskommun. Till grundläggande vuxenutbildning be-&lt;br&gt;hövs endast en anmälan. Även denna skall skickas till hemkom-&lt;br&gt;munen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som inte själv anordnar den sökta utbildningen&lt;br&gt;vidarebefordrar ansökan eller anmälan till anordnarkommunen,&lt;br&gt;i förekommande fall försedd med yttrande angående interkom-&lt;br&gt;munal ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för resp, utbildning i anordnarkommunen har an-&lt;br&gt;svaret för intagning. Även ansvaret för behörighetskontroll lig-&lt;br&gt;ger på anordnarkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intagningen får anordnas gemensamt med en annan kom-&lt;br&gt;mun.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bakgrund och skälen for mitt förslag:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Definition av begrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill inledningsvis klargöra att jag i mina förslag rörande sökande till&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet använder två begrepp, ta emot och mottagan-&lt;br&gt;de resp, ta in och intagning. Begreppet ta emot innebär för utbildningar&lt;br&gt;utan urvalsförfarande att den studerande efter behörighetskontroll får&lt;br&gt;påbörja den sökta utbildningen. 1 samband med utbildningar för vilka&lt;br&gt;ett urvalsförfarande tillämpas innebär mottagande att den studerande tas&lt;br&gt;emot som sökande till utbildningen och får konkurrera på lika villkor&lt;br&gt;med övriga sökande. Intagning innebär att den sökande efter urvalsför-&lt;br&gt;farande tas in som studerande i berörd utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande vuxenutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis vill jag erinra om att någon urvalsprövning inte är aktuell&lt;br&gt;för den nya grundläggande vuxenutbildning som jag nyss har föreslagit.&lt;br&gt;1 mitt förslag till skollag har jag angett en skyldighet för kommunerna&lt;br&gt;att anordna utbildningen och en rättighet för den som behöver sådan&lt;br&gt;utbildning att få delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För intagningen till gymnasial vuxenutbildning krävs ett intagningsför-&lt;br&gt;farande som innebär både behörighetskontroll och urval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av inledningskapitlet i skollagen, som riksdagen redan har tagit ställ-&lt;br&gt;ning till, framgår att vuxenutbildningen främst riktar sig till den som ti-&lt;br&gt;digare har fått minst utbildning. De studerande tas in till varje kurs sär-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilt. Enligt de regler som regeringen nyligen har fastställt för nuvaran-&lt;br&gt;de komvux, är den som saknar eller har brister i sådana kunskaper som&lt;br&gt;den sökta kursen avser att ge, behörig att tas in till kursen, om han med&lt;br&gt;hänsyn till tidigare studier och annan verksamhet har förutsättningar att&lt;br&gt;följa undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även reglerna om urval till komvuxkurser är nyligen fastställda av&lt;br&gt;regeringen. De har samma principiella utgångspunkt som målgruppsbe-&lt;br&gt;stämningen i skollagens inledningskapitel och innebär därför att företrä-&lt;br&gt;de skall ges den sökande som har störst behov av utbildningen. Vid ur-&lt;br&gt;valet får inte hänsyn tas till tidigare betyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss föreslagit att påbyggnadsutbildningar skall vara en del av&lt;br&gt;komvux vid sidan av grundläggande och gymnasial vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För påbyggnadsutbildning som bygger på grundskolan eller på&lt;br&gt;grundläggande vuxenutbildning bör gälla samma regler för behörighet&lt;br&gt;och urval som för gymnasial vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer emellertid även att finnas påbyggnadsutbildningar som&lt;br&gt;bygger på genomgången gymnasieskola eller på grundskola komplette-&lt;br&gt;rad med en bestämd yrkeserfarenhet. Jag tänker på bl.a. teknikerutbild-&lt;br&gt;ning och vissa utbildningar, som tidigare har varit studievägar inom&lt;br&gt;gymnasieskolans lilla ram, samt på vissa kurser som nu är särskilda yr-&lt;br&gt;kesinriktade kurser i komvux. För sådana påbyggnadsutbildningar, som&lt;br&gt;bygger på en gymnasial utbildning, förutsätter jag att särskilda behörig-&lt;br&gt;hetskrav och urvalsregler kan behöva fastställas. Det är regeringens upp-&lt;br&gt;gift att utfärda nödvändiga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande principer för behörighet och urval till särvux bör tills vidare&lt;br&gt;ligga fast. 1 gällande regler bör endast de förändringar göras som blir&lt;br&gt;följden av att jag nyss har föreslagit en utvidgning av särvux med trä-&lt;br&gt;ningsskolenivån och en möjlighet till återinträde. Det är regeringens&lt;br&gt;uppgift att utfärda nödvändiga föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adressat för ansökan. Ansvaret för urval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 9 § skollagen skall det offentliga skolväsendet för vuxna ge&lt;br&gt;vuxna tillfälle att komplettera sin utbildning i enlighet med individuella&lt;br&gt;önskemål. Vuxenutbildningens inriktning måste emellertid i viss ut-&lt;br&gt;sträckning variera mellan kommunerna. Något system med elevområ-&lt;br&gt;den eller liknande tillämpas inte och vuxenutbildningen står öppen för&lt;br&gt;sökande oavsett bostadsort. Vuxna kan, enligt min uppfattning, själva&lt;br&gt;bäst avgöra var de bör genomföra sina studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss föreslagit att resp, hemkommun skall ha ansvaret för att&lt;br&gt;anordna utbildning för vuxna. Även genom införandet av ett sektorsbi-&lt;br&gt;drag som går till hemkommunen betonas starkare än hittills varje kom-&lt;br&gt;muns ansvar för att de egna innevånarnas behov av vuxenutbildning till-&lt;br&gt;godoses. Mot denna bakgrund är det naturligt att hemkommunerna tar&lt;br&gt;del av samtliga ansökningar. Beträffande särvux gäller detta för hem-&lt;br&gt;landstingskommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ansökan avser studier i en annan kommun eller landstingskom-&lt;br&gt;mun skall den vidarebefordras till anordnarkommunen. Om de båda&lt;br&gt;kommunerna inte redan har ett samarbetsavtal eller annan överenskom-&lt;br&gt;melse om interkommunal ersättning, skall hemkommunen i fråga om&lt;br&gt;gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning och särvux foga ett&lt;br&gt;yttrande om huruvida man påtar sig ett kostnadsansvar till ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang är jag angelägen att framhålla att det givetvis&lt;br&gt;står en anordnarkommun fritt att ta in en sökande, även om hemkom-&lt;br&gt;munen inte betalar någon ersättning. Detta kan t.ex. vara aktuellt, när&lt;br&gt;det gäller att besätta en utbildningsplats, som annars skulle stå tom, i en&lt;br&gt;kurs som ändå anordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid urvalsförfaranden måste samtliga sökande bedömas i ett sam-&lt;br&gt;manhang. Ansvaret för kontroll av behörighet och för urvalet måste&lt;br&gt;därför vila på anordnarkommunen. Styrelsens för utbildningen uppgif-&lt;br&gt;ter bör regleras i skollagen. I övrigt ankommer det på regeringen att ut-&lt;br&gt;färda erforderliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om adressat för ansökan föranleder en särskild bestäm-&lt;br&gt;melse i skollagen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarigt organ för intagning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för intagningen till gymnasial vuxenutbildning, till påbygg-&lt;br&gt;nadsutbildning och till särvux skall ligga på styrelsen för resp, utbild-&lt;br&gt;ning. Staten har ingen anledning att föreskriva något om hur styrelsen&lt;br&gt;organiserar detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning är det värdefullt om samma organ sköter in-&lt;br&gt;tagningen till gymnasial vuxenutbildning och till gymnasieskolan. När&lt;br&gt;en kommun väljer att lägga arbetet på skilda organ, bör ett samarbete&lt;br&gt;etableras dem emellan. Detta ökar förutsättningarna för samverkan i syf-&lt;br&gt;te att effektivt utnyttja tillgängliga utbildningsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenstuderande skall kunna kombinera dels gymnasial vuxenut-&lt;br&gt;bildning med grundläggande vuxenutbildning, dels gymnasial vuxenut-&lt;br&gt;bildning inom skilda utbildningsområden. Intagningen av sådana sökan-&lt;br&gt;de bör därför också ske i samverkan med den instans som svarar för&lt;br&gt;mottagandet till den grundläggande vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad jag förordar för gymnasieskolan får intagning an-&lt;br&gt;ordnas gemensamt med en annan kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.9.3 Upphörande av och återinträde i utbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Möjligheten utvidgas att besluta dels att undervis-&lt;br&gt;ningen i grundläggande vuxenutbildning och i särvux skall upp-&lt;br&gt;höra för dem som av olika skäl inte tillgodogör sig ytterligare&lt;br&gt;undervisning, dels att dessa elever får återinträda i utbildningen&lt;br&gt;om särskilda skäl finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om upphörande och återinträde skall fattas av styrel-&lt;br&gt;sen för resp, utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särvux-kommitténs forslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: All vuxenutbildning skall vara klart målin-&lt;br&gt;riktad. Deltagarna har mycket olika bakgrund och förutsättningar och&lt;br&gt;det tar olika lång tid för dem att nå målet. Det är därför inte lämpligt&lt;br&gt;att fastställa bestämda tidsgränser för hur lång tid utbildningen får ta i&lt;br&gt;grundläggande vuxenutbildning och i särvux. Däremot får undervis-&lt;br&gt;ningen aldrig bli ett sätt att sysselsätta deltagarna. Så snart en studeran-&lt;br&gt;de har nått målet för utbildningen skall undervisningen givetvis upphö-&lt;br&gt;ra. I vissa fall kan målet för utbildningen inte nås. När en studerande&lt;br&gt;inte tillgodogör sig ytterligare undervisning på ett tillfredsställande sätt,&lt;br&gt;skall undervisningen kunna upphöra även om målet inte har uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att delta i vuxenutbildning är ett frivilligt åtagande från den stude-&lt;br&gt;randes sida och det kräver, även när det gäller grundläggande vuxenut-&lt;br&gt;bildning och särvux, ett relativt stort mått av eget arbete. Undervisning-&lt;br&gt;en skall kunna upphöra även för en studerande som i och för sig har&lt;br&gt;förutsättningar att nå ett uppsatt mål, men som ändå inte gör tillfreds-&lt;br&gt;ställande framsteg t.ex. på grund av bristande studiemotivation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återinträde i utbildningen är enligt nuvarande regler möjligt i&lt;br&gt;grundvux. Jag föreslår nu att skollagen skali utformas så att denna möj-&lt;br&gt;lighet gäller hela den nya grundläggande vuxenutbildningen och att den&lt;br&gt;utvidgas till att gälla även särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på styrelsen för resp, utbildning att ta ställning till&lt;br&gt;frågor som gäller utbildnings upphörande och återinträde i utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i detta avsnitt förutsätter ändring i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.9.4 Avgifter och kostnader för läromedel&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: All undervisning i det offentliga skolväsendet för&lt;br&gt;vuxna skall vara avgiftsfri för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För läromedel och övriga hjälpmedel, som varje elev har för&lt;br&gt;eget bruk och behåller som sin egendom, får huvudmannen ta&lt;br&gt;ut en kostnad som högst motsvarar huvudmannens anskaff-&lt;br&gt;ningskostnader. Någon kostnad får dock inte tas ut för lärome-&lt;br&gt;del m.m. inom sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I dag gäller att inga avgifter för undervis-&lt;br&gt;ningen får tas ut för nuvarande grundvux, komvux, särvux, SSV och sfi.&lt;br&gt;Jag anser att sådana avgifter inte heller i fortsättningen skall få tas ut.&lt;br&gt;All undervisning i det offentliga skolväsendet skall således vara avgiftsfri&lt;br&gt;för samtliga elever. Detta innebär att några anmälningsavgifter eller av-&lt;br&gt;gifter för att täcka administrativa kostnader inte heller får tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot anser jag att kommuner och landstingskommuner skall ha&lt;br&gt;möjlighet att ta ut högst självkostnadspris för läromedel i form av&lt;br&gt;böcker, skrivmateriel, verktyg m.m. eller låta de studerande själva köpa&lt;br&gt;viss materiel. Denna huvudregel bör gälla lika för alla utbildningsfor-&lt;br&gt;mer. Det innebär en förändring av de statliga reglerna i jämförelse med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagsläget, eftersom läromedlen i dag är helt fria för grundvux och den&lt;br&gt;grundläggande delen av särvux. I komvux och SSV får avgifter inte tas&lt;br&gt;ut för böcker etc. som de studerande inte får behålla för eget bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler för avgiftsuttag för läromedel har skapat problem&lt;br&gt;och en varierande praxis har utvecklats i kommunerna. Flertalet kom-&lt;br&gt;muner tar ut någon form av avgifter för eller låter de studerande själva&lt;br&gt;hålla sig med läromedel. Samtidigt görs i studiemedelssystemet ett&lt;br&gt;schablonavdrag på det belopp den studerande kan erhålla i studiemedel&lt;br&gt;för fria läromedel. Detta har lett till att de studerande i många fall före-&lt;br&gt;dragit att betala läromedelskostnader framför att få ett schablonavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har jag föreslagit en ny grundläggande vuxenutbild-&lt;br&gt;ning, som är en sammanslagning av nuvarande grundvux och etapp 1 i&lt;br&gt;komvux. Det är således en sammanslagning av två utbildningar för vilka&lt;br&gt;olika bestämmelser gäller. Om rätten till fria läromedel utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta hela den grundläggande vuxenutbildningen, skulle kommuner-&lt;br&gt;na åsamkas ökade kostnader, utan att dessa täcks av de resurser som&lt;br&gt;lagts in i sektorsbidraget för skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden förordar jag nu att staten inte ålägger kommu-&lt;br&gt;nerna ett ökat ansvar för läromedelskostnader. Enligt min mening skall&lt;br&gt;det inte behövas någon detaljerad statlig reglering på läromedelsområ-&lt;br&gt;det. Kommuner och landstingskommuner har, enligt min uppfattning,&lt;br&gt;genom sin närhet till de studerande bättre förutsättningar än riksdag&lt;br&gt;och regering att bedöma vilka kostnader det är rimligt att lägga på dessa&lt;br&gt;och i vilken mån sådana kostnader är förenliga med de mål och de prio-&lt;br&gt;riteringar som huvudmännen måste göra för sina utbildningar. Jag tror&lt;br&gt;att detta innebär att kommunerna ändå i flertalet fall kommer att ta på&lt;br&gt;sig kostnader för läromedel när det gäller t.ex. den del av den grundläg-&lt;br&gt;gande vuxenutbildningen som motsvarar nuvarande grundvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommunerna svarar i dag för kostnader för läromedel i&lt;br&gt;särvux. Jag ser inga skäl varför de skulle ändra denna praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sfi råder speciella förhållanden eftersom det schablon-&lt;br&gt;beräknade statsbidraget till verksamheten inkluderar kostnader för läro-&lt;br&gt;medel m.m. Mot denna bakgrund föreslår jag ingen saklig ändring av&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser om att inga läromedelskostnader får tas ut av&lt;br&gt;studerande i sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.10 Distansutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Statens skolor för vuxna skall upphöra. Verksam-&lt;br&gt;heten skall vara avvecklad senast den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖs förslag: SÖ har lagt förslag om ett resurscenter för distansutbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och skälen för mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av distansutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett centralt mål för svensk utbildningspolitik under de senaste decenni-&lt;br&gt;erna har varit att så långt möjligt tillförsäkra alla medborgare likvärdig&lt;br&gt;tillgång till utbildning oberoende av bl.a. social bakgrund och bostads-&lt;br&gt;ort. Fortfarande utgör dock avstånd i tid och rum reella hinder för&lt;br&gt;många människor att få den utbildning de behöver och önskar. Enligt&lt;br&gt;min mening bör en utveckling och bredare användning av distansmeto-&lt;br&gt;dik i undervisningen utgöra nästa steg för att övervinna dessa hinder.&lt;br&gt;Jag anser därför att distansutbildning är en viktig utbildningsform att ut-&lt;br&gt;veckla för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distansutbildning har funnits länge i form av korrespondensunder-&lt;br&gt;visning. I dag ger den moderna tekniken helt nya möjligheter att ut-&lt;br&gt;veckla utbiidningsformen. Erfarenheter visar att aktiva pedagogiska in-&lt;br&gt;satser behövs jämsides med olika former av undervisningsmaterial. Med&lt;br&gt;den tekniska utveckling, som har skett inom detta område och som&lt;br&gt;framledes kan förväntas ske, öppnas helt nya möjligheter att genomföra&lt;br&gt;distansutbildning. Detta innebär också att distansutbildning kan organi-&lt;br&gt;seras på ett nytt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distansutbildning är inte särskilt väl utvecklad eller utbredd i vårt&lt;br&gt;land. Den största omfattningen har den inom högskolan, där distansun-&lt;br&gt;dervisning i olika former har förekommit sedan 1960-talet. Inom vuxen-&lt;br&gt;utbildningsområdet har statens skolor för vuxna, som från början var en&lt;br&gt;riksrekryterande skola med koncentrerade studier, bedrivit distansut-&lt;br&gt;bildning. Internationellt är distansutbildningen starkt på frammarsch. I&lt;br&gt;flera länder har den i dag en betydande omfattning, framför allt inom&lt;br&gt;högskoleområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolor för vuxna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten driver sedan 1950-talet vuxenutbildning vid statens skolor för&lt;br&gt;vuxna (SSV) i Norrköping och sedan 1960-talet även i Härnösand. Ut-&lt;br&gt;bildningen vid SSV bestod till en början av en kombination av lärarledd&lt;br&gt;undervisning vid skolan och självstudier på hemorten. Så småningom&lt;br&gt;har den utvidgats till att också omfatta ren brevundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolornas kursutbud omfattar allmänna ämnen på grundskolenivå&lt;br&gt;(etapp 1), allmänna, ekonomiska och tekniska ämnen på etapp 2-4 i&lt;br&gt;komvux samt yrkesinriktade ämnen. I de yrkesinriktade ämnena har de&lt;br&gt;båda skolorna specialiserat sig inom några områden och ger t.ex. kurser&lt;br&gt;för arbetsledare, bad- och idrottshallspersonal, fastighetstekniker, fastig-&lt;br&gt;hetsmäklare och småföretagare. Det sammanlagda antalet undervisnings-&lt;br&gt;timmar uppgår till ca 27 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden av komvux under början av 1970-talet medförde att be-&lt;br&gt;hovet av SSV ifrågasattes. Förslag om skolornas nedläggning fördes fram&lt;br&gt;men genomfördes inte. I propositionen om kommunal och statlig ut-&lt;br&gt;bildning för vuxna (prop. 1983/84:169, UbU 1984/85:1, rskr. 11) fram-&lt;br&gt;hölls att SSV skall utgöra ett komplement till komvux. SSV skall i form&lt;br&gt;av distansundervisning erbjuda vuxna kompetensinrikad utbildning av&lt;br&gt;samma slag som ges i komvux, dock i första hand sådån utbildning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte kan komma till stånd inom komvux med tillräcklig spridning och Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;regelbundenhet. Utbildningen skall stå öppen för vuxna som är behöri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ga att tas in i komvux men som av något skäl inte lämpligen kan delta i&lt;br&gt;motsvarande utbildning där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas ansvar för vuxenutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna tar nu över ansvaret för den utbildning som ingår i det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet för vuxna. Resurser för utbildningen tilldelas&lt;br&gt;kommunerna över sektorsbidraget för skolväsendet. I det nya statsbidra-&lt;br&gt;get tilldelas kommunerna resurser för vuxenutbildning med hänsyn till&lt;br&gt;befolkningsunderlag m.m. I princip går således statsbidraget för vuxen-&lt;br&gt;utbildning i framtiden till de studerandes hemkommuner och inte som&lt;br&gt;i dag till anordnarkommunerna. Det är därmed entydigt en kommunal&lt;br&gt;uppgift att besluta om utbildningens dimensionering och inriktning för&lt;br&gt;de vuxna innevånarna i kommunen. I riksdagsbeslutet förutsattes en&lt;br&gt;fördjupad samverkan mellan kommuner för att också mer speciella ut-&lt;br&gt;bildningsbehov bland medborgarna skall kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna kommer enligt de förslag som läggs fram i denna pro-&lt;br&gt;position att i lag åläggas dels ett allmänt ansvar för att anordna och&lt;br&gt;främja vuxenutbildning, dels en särskild skyldighet att erbjuda grundläg-&lt;br&gt;gande vuxenutbildning till de kommuninnevånare som är i behov av så-&lt;br&gt;dan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kommuner har redan inom det nuvarande statsbidragssystemet&lt;br&gt;tagit på sig uppgiften att vid sidan av SSV svara för utbildningar som&lt;br&gt;tillgodoser behov i en större region eller t.o.m. i hela riket. Det nya&lt;br&gt;statsbidragssystemet utgör ett incitament för fler kommuner att profilera&lt;br&gt;sitt utbildningsutbud inom komvux. En möjlighet till profilering är att&lt;br&gt;utveckla en eller flera utbildningar, som vänder sig till en bredare mål-&lt;br&gt;grupp än invånarna i den egna kommunen. Det kan då bli naturligt att&lt;br&gt;i en del fall välja studieorganisatoriska lösningar som nära ansluter till&lt;br&gt;dem som tillämpats vid statens skolor för vuxna. Aven mer renodlad di-&lt;br&gt;stansundervisningmetodik bör kunna bli aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedläggning av SSV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i det sammmanhanget aktuellt att ånyo ta upp diskussionen om&lt;br&gt;behovet av ett statligt komplement till komvux. Jag vill här erinra om&lt;br&gt;att SSV tillkom innan det fanns en kommunal vuxenutbildning. 1 ett in-&lt;br&gt;ledningsskede fanns det således starka skäl för staten att engagera sig i&lt;br&gt;vuxenutbildningen och driva utvecklingen. För flertalet vuxna var SSV&lt;br&gt;till en början också det enda studiealternativet vid sidan av de rena kor-&lt;br&gt;respondensinstituten. I dag är läget helt annorlunda. Komvux finns i&lt;br&gt;praktiskt taget samtliga kommuner i landet och en väl utbyggd verksam-&lt;br&gt;het på flertalet större orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är för egen del övertygad om att den roll SSV för närvarande&lt;br&gt;fullgör, som ett komplement till komvux för vissa studerandegrupper&lt;br&gt;och inom vissa områden, kommer att övertas av olika kommuner. Till-&lt;br&gt;lämpning av intervallstudier och skilda metoder för distansundervisning&lt;br&gt;kommer att framstå som en riktig och nödvändig utveckling bl.a. i dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuner. Inte minst den än mer markerade betoningen av komvux&lt;br&gt;fördelningspolitiska mål, som jag förordat i det föregående, talar för en&lt;br&gt;sådan utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror också att det faktum att SSV finns och anordnar en viss typ&lt;br&gt;av utbildning har lett till att det inte finns något kommunalt incitament&lt;br&gt;till att ta över verksamheten. En avveckling av SSV kan således paradox-&lt;br&gt;alt nog på sikt leda till ett större utbildningsutbud på de områden som&lt;br&gt;SSV i dag representerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund mer angeläget för staten att ta ett ansvar&lt;br&gt;för utveckling av metoder, pedagogik och teknik för distansundervis-&lt;br&gt;ning än att själv svara för en marginell del av utbildningsutbudet. Staten&lt;br&gt;kan därmed stödja bl.a. kommunerna i deras ansträngningar att nå alla&lt;br&gt;medborgare som behöver utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mi na överväganden i det föregående leder till att jag nu förordar att&lt;br&gt;den statligt anordnade vuxenutbildningen vid SSV läggs ned. Skolorna&lt;br&gt;bör avvecklas med början den 1 juli 1991. Eör att redan intagna stude-&lt;br&gt;rande skall kunna slutföra sina studier bör undervisningen få fortsätta&lt;br&gt;även under budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brevundervisningen bör få anordnas t.o.m. första halvåret 1995. Där-&lt;br&gt;efter bör det få ankomma på regeringen att bestämma i vad mån denna&lt;br&gt;undervisning skall fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår under anslaget B 14 fortsatt medelstilldelning under&lt;br&gt;övergångsperioden. Det ankommer i övrigt på regeringen att närmare&lt;br&gt;besluta i de frågor som rör skolornas avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheter av distansutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska erfarenheterna av distansutbildning är varierande. SSV har&lt;br&gt;profilerat sig genom distansutbildning, i första hand i form av koncen-&lt;br&gt;trerade studieperioder vid skolorna, varvade med studier på hemorten,&lt;br&gt;men även i form av ren brevundervisning. Ett samarbete med komvux&lt;br&gt;har utvecklats på senare år. Samarbetet kan t.ex. innebära att viss under-&lt;br&gt;visning sker i hemkommunen med handledning från komvuxlärare ut-&lt;br&gt;ifrån distansmaterial från SSV, som sedan kompletteras med internatut-&lt;br&gt;bildning vid SSV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom högskolan är distansutbildningen helt decentraliserad och de&lt;br&gt;enskilda högskolorna svarar själva för utvecklingen av den egna distans-&lt;br&gt;utbildningen. Detta ligger helt i linje med högskolornas självständiga&lt;br&gt;ställning, men innebär samtidigt svårigheter att utnyttja de samlade re-&lt;br&gt;surserna effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ut vecklingsbeho v&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att tiden nu är mogen för att göra en större och mer samlad&lt;br&gt;satsning på att utveckla metoder och media för distansutbildning och&lt;br&gt;mediabaserad undervisning inom det offentliga skolväsendet. Jag kom-&lt;br&gt;mer senare att utveckla min syn på möjligheterna att bygga upp kun-&lt;br&gt;skapscentrer ute i kommunerna i samverkan mellan olika utbildnings-&lt;br&gt;anordnare. Sådana kunskapscentrer borde enligt min mening kunna bli&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en utmärkt bas även för distansutbildning. Som jag anfört ovan bör all-&lt;br&gt;tid självstudier kombineras med en direktkontakt mellan studerande&lt;br&gt;och mellan handledare och studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kunskapscentret skulle tillgången till olika typer av mediabasera-&lt;br&gt;de undervisningspaket kunna innebära en kraftig breddning av möjlig-&lt;br&gt;heterna att utöka kursutbudet och samtidigt öka tillgängligheten. De&lt;br&gt;studerande skulle få möjlighet att bedriva större eller mindre delar av&lt;br&gt;en utbildning genom mediastödda självstudier på tider och platser som&lt;br&gt;de själva kan välja och ändå ha tillgång till det stöd som kunskapscen-&lt;br&gt;tret och dess lärare kan ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan utreds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för en ökad användning av distansutbildning och olika&lt;br&gt;typer av mediaburna undervisningsprogram är en utveckling av pedago-&lt;br&gt;gik, metoder och material. Jag avser att inom kort återkomma till rege-&lt;br&gt;ringen med förslag om att tillsätta en särskild utredning för att belysa&lt;br&gt;hur en utveckling av distansutbildning skall kunna komma till stånd&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet, framförallt inom komvux. 1 den mån&lt;br&gt;utredningen kommer fram till att det behövs en fristående organisation&lt;br&gt;så skall denna förläggas till Härnösand. Utredningen bör också belysa&lt;br&gt;hur erfarenheterna kan utnyttjas för den fortsatta utvecklingen av di-&lt;br&gt;stansutbildningen inom högskolan. I den senare frågan har jag samrått&lt;br&gt;med chefen för utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att vissa av de medel som nu frigörs från SSV, används&lt;br&gt;för en utveckling av distansutbildningen. Jag beräknar att medel mot-&lt;br&gt;svarande 15 milj. kr. årligen skall avsättas för ändamålet fr.o.m. budget-&lt;br&gt;året 1992/93. I denna fråga bör regeringen återkomma till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Gemensamma frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Samverkan m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;5.1.1 Samverkan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Samverkan mellan olika utbildningsanordnare,&lt;br&gt;utbildningsformer och mellan olika kommuner och landstings-&lt;br&gt;kommuner bör eftersträvas för att förbättra tillgängligheten i ut-&lt;br&gt;bildningen och öka kvaliteten i den. Det är angeläget att en sam-&lt;br&gt;ordning av resurserna sker, t.ex. genom att lokala kunskapscen-&lt;br&gt;tra bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppens förslag: Sammanfaller med min bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: 1 ett läge med begränsade ekonomiska re-&lt;br&gt;surser för reformer, är det mer angeläget än någonsin att utnyttja till-&lt;br&gt;gängliga resurser så effektivt som möjligt. En samverkan mellan olika&lt;br&gt;utbildningsanordnare och utbildningsformer inom kommuner och mel-&lt;br&gt;lan kommuner och landstingskommuner är en nödvändig förutsättning&lt;br&gt;för ett sådant effektivt resursutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste motivet för samverkan är dock att den, som jag tidiga-&lt;br&gt;re har framhållit, kan leda till ett bredare kursutbud och till större till-&lt;br&gt;gänglighet och valfrihet för de studerande samt till bättre kvalitet i ut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statsbidragsbestämmelser och i det övriga regelverk som har styrt&lt;br&gt;skolväsendet, har det funnits en rad regler, som har hindrat samverkan&lt;br&gt;mellan olika skolformer. Flera viktiga sådana hinder, som har uppställts&lt;br&gt;från statens sida, är undanröjda i och med övergången till en mer mål-&lt;br&gt;och resultatorienterad styrning av skolan och till ett gemensamt sektors-&lt;br&gt;bidrag för skolväsendet. Andra hinder kan finnas kvar i form av förord-&lt;br&gt;ningsbestämmelser, föreskrifter, tjänstgöringsavtal etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det är ytterst angeläget att såväl regeringen som berörda&lt;br&gt;myndigheter och organisationer i fortsättningen noga uppmärksammar&lt;br&gt;den effekt olika typer av reglering av verksamheter kan ha för möjlighe-&lt;br&gt;terna till samverkan över skolforms- och huvudmannagränser. Strävan&lt;br&gt;bör vara att sådana hinder skall undanröjas i de fall så kan ske utan&lt;br&gt;större olägenheter för verksamheten. I den mån nya bestämmelser till-&lt;br&gt;kommer, bör de utformas med speciell hänsyn till att de inte får upp-&lt;br&gt;ställa nya hinder för samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare nämnda samverkansgruppen har lämnat en rad förslag,&lt;br&gt;alla i syfte att underlätta samverkan mellan i första hand gymnasiesko-&lt;br&gt;lan och komvux, men också mellan dessa skolformer och högskolan&lt;br&gt;och AMU-gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av samverkansgruppens förslag kräver inte något riksdagsbe- Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;slut. Eftersom jag anser frågorna vara av stor vikt för framtiden vill jag&lt;br&gt;ändå för riksdagens information lämna en kort redogörelse för de vikti-&lt;br&gt;gaste förslagen och mina kommentarer till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheter till samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen menar att det är viktigt att kommunerna uppmärk-&lt;br&gt;sammar möjligheterna att efter kommunaliseringen av lärartjänsterna&lt;br&gt;anställa lärare i kommunens skolväsende så att tjänstgöring blir möjlig i&lt;br&gt;både gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och uppdragsutbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framhålls som viktigt att arbetsmarknadens parter uppmärk-&lt;br&gt;sammar frågan om möjligheterna för kommunalt anställda lärare att&lt;br&gt;kunna tjänstgöra i AMU-gruppen eller i högskolan, resp, för utbildare i&lt;br&gt;AMU-gruppen eller lärare i högskolan att kunna tjänstgöra inom kom-&lt;br&gt;munens skolväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill framhålla, att det bl.a. mot bakgrund av vad jag har sagt om&lt;br&gt;friheten beträffande timplaner och med tanke på de stora fördelar en&lt;br&gt;samverkan kan ge, är viktigt att anställningsformerna ger denna möjlig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samplanering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av vad jag redan har anfört anser jag att en samplanering&lt;br&gt;bör ske mellan olika utbildningsanordnare och utbildningsformer i en&lt;br&gt;kommun och över kommungränsen. På kommunnivå anser jag det&lt;br&gt;självfallet att det är kommunen som har ansvaret för samplaneringen.&lt;br&gt;Den bör i första hand ta sikte på kommunens egna utbildningar, men&lt;br&gt;också ta hänsyn till det totala utbildningsutbudet i kommunen från ar-&lt;br&gt;betsmarknadssynpunkt. 1 det senare avseendet bör samråd ske mellan&lt;br&gt;kommunen och arbetsmarknadsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande arbetsmarknadsutbildningen är det länsarbetsnämnden,&lt;br&gt;som har ett ansvar för att utbildningsutbudet är anpassat till arbetsmark-&lt;br&gt;nadens behov. Här bör ett samråd ske med kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden upphandlar arbetsmarknadsutbildning från&lt;br&gt;AMU-gruppen, kommunernas och landstingskommunernas uppdragsut-&lt;br&gt;bildning, eller andra utbildningsanordnare. En sådan upphandling skall&lt;br&gt;ske på affärsmässiga grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har i årets budgetproposi-&lt;br&gt;tion behandlat upphandlingsfrågorna och konstaterat att kompetens och&lt;br&gt;kunnande hos såväl länsarbetsnämnder som hos AMU-organisationen&lt;br&gt;har utvecklats över åren. Upphandlingsförfarandet varierar dock väsent-&lt;br&gt;ligt mellan olika länsarbetsnämnder vad gäller regleringen av utbild-&lt;br&gt;ningens uppläggning och innehåll. Hon anser det viktigt att AMU-&lt;br&gt;styrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) gemensamt vidtar åtgärder&lt;br&gt;för att utveckla upphandlingsförfarandet med sikte på en större anpass-&lt;br&gt;ning till individerna. Hon framhåller också att AMS måste leva upp till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sitt ansvar att utveckla upphandlarkompetensen hos länsarbetsnämnder- Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrustningsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen för i sin rapport en diskussion om möjligheterna&lt;br&gt;till ett bättre resursutnyttjande genom samverkan kring lokaler och ut-&lt;br&gt;rustning. Jag anser att dessa förslag är så intressanta att jag kort vill be-&lt;br&gt;röra dem här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen har i samband med sina kommunstudier funnit&lt;br&gt;att varje utbildningshuvudman har egna lokaler och utrustning för sina&lt;br&gt;behov. Detta leder helt naturligt till att lokaler och utrustning sällan ut-&lt;br&gt;nyttjas effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det väsentligt att dessa resurser uttnyttjas bättre t.ex. genom&lt;br&gt;samverkan mellan olika utbildningsanordnare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundidén är att så många utbildningsanordnare som möjligt ge-&lt;br&gt;mensamt skall använda lokaler och utrustning. Denna samverkan kan&lt;br&gt;röra allt från enstaka speciallokaler till ett tekniskt center eller ett helt&lt;br&gt;skolhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om denna form av samverkan utvecklas fullt ut kan man tänka sig&lt;br&gt;att gymnasieskolan, komvux, AMU-gruppen och högskolan gemensamt&lt;br&gt;äger och förvaltar lokaler och utrustning. Det är naturligt att tänka sig&lt;br&gt;att samhälleliga utbildningsanordnare samverkar på detta sätt, men man&lt;br&gt;bör inte vara främmande för samverkan även med företag, myndigheter&lt;br&gt;och organisationer. Ägandet och organisationsformen kan variera och&lt;br&gt;får anpassas efter de lokala förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser för utveckling av samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag under anslaget B 4. Stöd&lt;br&gt;för utveckling av skolväsendet i 1991 års budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1990/91:100, bil. 10, s. 64) har beräknat 2,45 milj. kr. för samverkansåt-&lt;br&gt;gärder mellan olika skolformer och anmält min avsikt att återkomma&lt;br&gt;till hur dessa medel skall disponeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen bör användas för att stimulera och vidareutveckla lokala&lt;br&gt;kunskapscenter. Beloppet bör alltså stå till regeringens förfogande. Min&lt;br&gt;avsikt är att återkomma till regeringen i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.1.2 Gränsdragningsfrågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Gymnasieskolan skall ha ansvaret för ungdomars&lt;br&gt;utbildning. Komvux skall ha ansvaret för vuxnas utbildning. Ål-&lt;br&gt;dersgränsen går vid 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppens förslag: Eleven skall vara 20 år eller ha slutfört&lt;br&gt;gymnasieutbildning för att få påbörja gymnasiala studier i komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomna synpunkter: Många har yttrat sig över förslaget om ålders-&lt;br&gt;gräns. Några av dem som är positiva vill ha dispensmöjligheter t.ex. för&lt;br&gt;skoltrötta ungdomar eller för att gymnasieelever skall kunna läsa&lt;br&gt;tillvalsämnen i komvux. En länsskolnämnd förordar en 19-årsgräns och&lt;br&gt;två länsarbetsnämnder vill ha 18 år som gräns, dvs. samma åldersgräns&lt;br&gt;som för arbetsmarknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har i det föregående lagt fram förslag om&lt;br&gt;en ny gymnasieutbildning och har också förordat att kommunerna får&lt;br&gt;en skyldighet att erbjuda alla ungdomar mellan 16 och 19 år en gymna-&lt;br&gt;sial utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har vidare lagt fram förslag om en utvidgad grundläggande vux-&lt;br&gt;enutbildning och om kommunernas ansvar för att anordna olika former&lt;br&gt;av vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag om kommunernas skyldigheter och elevernas rättighe-&lt;br&gt;ter beträffande olika utbildningsformer förutsätter en entydig definition&lt;br&gt;av vilken innebörd begreppen ungdomar resp, vuxna har i detta sam-&lt;br&gt;manhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare nämnda samverkansgruppen har behandlat frågan om&lt;br&gt;gränsdragning mellan olika utbildningsformer och åldersgrupper. Sam-&lt;br&gt;verkansgruppen förordar en 20-årsgräns mellan ungdomsutbildning och&lt;br&gt;vuxenutbildning på gymnasial nivå. Jag ansluter mig till denna uppfatt-&lt;br&gt;ning. Åldersgränsen skall innebära att den som vill påbörja studier det&lt;br&gt;andra kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år eller senare,&lt;br&gt;skall göra det som vuxenstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan som organisation skall alltså ha ansvaret för alla&lt;br&gt;ungdomar. Sökande som är 16-19 år och har lämnat grundskolan skall&lt;br&gt;tas in till gymnasieutbildning efter de intagningsregler som gäller för&lt;br&gt;ungdomar och i de flesta fall till heltidsstudier. Detta innebär att ungdo-&lt;br&gt;mar, som har tagits in, i regel har rätt till ett avgångsbetyg efter en tre-&lt;br&gt;årig utbildning på heltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grundvux och etapp 1 i dagens komvux gäller en åldersgräns på&lt;br&gt;16 år. I och med att gymnasieskolans ansvar obetingat skall gälla alla&lt;br&gt;ungdomar, höjs åldersgränsen även till denna del av vuxenutbildningen&lt;br&gt;till 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komvux som organisation skall ha ansvaret för de vuxenstuderande.&lt;br&gt;De tas in till utbildning efter de intagningsprinciper och enligt de friare&lt;br&gt;studieformer som gäller för vuxenutbildning. För vuxenstuderande&lt;br&gt;finns, i motsats till vad som gäller för ungdomarna, dock ingen garanti&lt;br&gt;för eller strävan efter att alla skall få ett fullständigt avgångsbetyg. Vux-&lt;br&gt;enstuderande måste söka till varje kurs för sig. De kan i gengäld välja att&lt;br&gt;kombinera nivåer och kurser på ett mycket friare sätt än ungdomar. De&lt;br&gt;väljer också själva om de skall studera på heltid, deltid eller fritid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika missförstånd vill jag framhålla all det jag nyss har&lt;br&gt;beskrivit om gymnasieskolans organisatoriska ansvar för alla ungdomar&lt;br&gt;inte innebär att ungdomarnas studier måste genomföras uteslutande&lt;br&gt;inom gymnasieskolans ram. Om enstaka eller grupper av ungdomar har&lt;br&gt;valt ämnen, där kommunen anordnar komvuxkurser, kan ungdomarna&lt;br&gt;genomföra studierna genom att delta i dessa kurser. Ungdomar, som har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valt att gå ut i arbetslivet direkt efter grundskolan, skall givetvis också&lt;br&gt;kunna delta i enstaka komvuxkurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt innebär vuxenutbildningens samlade organisato-&lt;br&gt;riska ansvar för hela gruppen vuxenstuderande inte att de vuxna uteslu-&lt;br&gt;tande behöver studera i komvuxkurser. Enstaka eller grupper av vuxen-&lt;br&gt;studerande kan i stället följa kurser eller delar av utbildning i gymnasie-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kommun kan man alltså av olika skäl besluta att placera en el-&lt;br&gt;ler flera ungdomar i komvux eller att placera en eller flera vuxenstude-&lt;br&gt;rande i gymnasieskolan. Individernas egna önskemål och behov bör&lt;br&gt;dock väga tungt vid avgörandet hur och var man skall studera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser i likhet med samverkansgruppen att det är viktigt med en&lt;br&gt;klar och tydlig gräns mellan de olika utbildningsanordnarna. En grund-&lt;br&gt;läggande förutsättning för samverkan är att vars och ens roll och uppgif-&lt;br&gt;ter är tydligt identifierade. Samverkansgruppen har gjort en samman-&lt;br&gt;ställning med syfte och målgruppsbestämningar för gymnasieskolan,&lt;br&gt;komvux, kommunernas uppdragsutbildning, AMU- gruppen, högskolan&lt;br&gt;och högskolans uppdragsutbildning. Den utgår från nuvarande förhål-&lt;br&gt;landen, men innehåller också vissa klarlägganden utöver vad som redan&lt;br&gt;finns fastslaget. Sammanställningen återfinns i samverkansrapporten (Ds&lt;br&gt;1990:59) och i sammanfattningen av denna i bilaga 5. Den bör enligt&lt;br&gt;min mening kunna utgöra en utgångspunkt för framtida ställningstagan-&lt;br&gt;den i gränsdragningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.1.3 Sambanden med högskolan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Sambanden mellan skolväsendet och högskolan&lt;br&gt;bör stärkas bl.a. genom att forskarutbildade lärare medverkar i&lt;br&gt;undervisningen samt i utvecklings- och utvärderingsarbetet. Ut-&lt;br&gt;vecklingen av sambanden bör följas i uppföljnings- och utvärde-&lt;br&gt;ringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Det finns flera skäl att nu stimulera an-&lt;br&gt;knytningen mellan skolväsendet och universiteten och högskolorna.&lt;br&gt;Undervisningsformerna i gymnasieskolan har hittills mer liknat grund-&lt;br&gt;skolans än högskolans. Åtskilliga elever skulle emellertid finna arbetet i&lt;br&gt;gymnasieskolan mer stimulerande med undervisningsformer som mer&lt;br&gt;liknar högskolans och som innebär större inflytande och ansvar från&lt;br&gt;elevernas sida. Jag utvecklar detta bl.a. i mina timplaneförslag (avsnitt&lt;br&gt;3.7). Redan nu tillämpas i gymnasieskolan självständiga arbetssätt ge-&lt;br&gt;nom projektarbeten i olika former och i specialarbetet i årskurs 3. I&lt;br&gt;högre grad än vad som i allmänhet varit fallet hittills bör sådana inslag&lt;br&gt;kunna utnyttjas som möjligheter för elever att komma i kontakt med&lt;br&gt;forskningsinstitutioner och andra kunskapsproducerande institutioner.&lt;br&gt;Det finns exempel på att vissa skolor har utnyttjat den praktik, som fö-&lt;br&gt;rekommer på många håll, så att eleverna därigenom fått tillfälle att vis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas vid forskningsinstitutioner under en veckas tid och då fått följa fors-&lt;br&gt;kare i deras arbete samtidigt som de fått en bred information om hög-&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser också flera möjligheter att på andra sätt bygga ut kontakterna&lt;br&gt;mellan skolväsendet och den högre utbildningen. Den utbyggnad av&lt;br&gt;högskolor, som ägt rum under 1980-talet, har öppnat nya möjligheter&lt;br&gt;för landets gymnasieskolor att etablera egna kontakter med högskole-&lt;br&gt;världen. Flera av mina förslag till nationella program i gymnasieskolan&lt;br&gt;bör kunna bli intressanta och viktiga områden för samarbete. Även i de&lt;br&gt;frågor jag nu behandlar är skolans personal den viktigaste drivkraften&lt;br&gt;för utveckling. Jag utgår från att det finns ett brett intresse för att behål-&lt;br&gt;la och även vidareutveckla de hittillsvarande lektorstjänsterna. Genom&lt;br&gt;att ge lämpliga lärare med forskarutbildning eller motsvarande ett större&lt;br&gt;ansvar för utveckling och utvärdering, kan deras särskilda kompetens&lt;br&gt;utnyttjas ännu bättre samtidigt som de inspireras att hålla sig ä jour med&lt;br&gt;den vetenskapliga utvecklingen inom sina områden. Detta kan på ett&lt;br&gt;positivt sätt bidra till skolans utveckling. Viktig är också den kontakt&lt;br&gt;forskare och högskolans lärare kan få med gymnasieskolan och vuxen-&lt;br&gt;utbildningen. Skolhuvudmännens större frihet att anlita tillfälliga lärar-&lt;br&gt;krafter, t.ex. som gästföreläsare, och att organisera utbildningen skapar&lt;br&gt;bättre förutsättningar än hittills för ett ömsesidigt utbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund räknar jag med att skolväsendet i framtiden&lt;br&gt;kommer att sysselsätta minst lika många forskarutbildade lärare som för&lt;br&gt;närvarande. Denna fråga bör enligt min mening ägnas särskilt intresse i&lt;br&gt;skolverkets uppföljningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Kommunernas ansvar för information, vägledning&lt;br&gt;och rekrytering&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;5.2.1 Gymnasieskolan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommunernas åläggs en skyldighet att informera&lt;br&gt;om samtliga nationella program i gymnasieskolan. Kommunen&lt;br&gt;har därtill ett ansvar för att informera sina ungdomar om de ut-&lt;br&gt;bildningsmöjligheter som erbjuds av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har i det föregående starkt betonat elever-&lt;br&gt;nas rättigheter att själva välja utbildningsprogram i den nya gymnasie-&lt;br&gt;skolan. Kommunerna skall således i sitt utbildningsutbud i görligaste&lt;br&gt;mån ta hänsyn till elevernas önskemål och anpassa sitt utbildningsutbud&lt;br&gt;efter dessa. Antalet elever som får sitt förstahandsstudieval tillgodosett&lt;br&gt;bör härigenom öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna kommer också att få en större valfrihet när det gäller in-&lt;br&gt;riktning, ämnen och kurser inom de nationella programmen och kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer att kunna välja individuella studieprogram med en lokal utform-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att eleverna skall kunna utnyttja den stora frihet&lt;br&gt;och de möjligheter till egna val som erbjuds är att de får en adekvat in-&lt;br&gt;formation om utbildningsbud och valmöjligheter. Eleverna i grundsko-&lt;br&gt;lan liksom gymnasieeleverna måste således få en allsidig information&lt;br&gt;om olika valmöjligheter och en god vägledning när de skall välja studie-&lt;br&gt;inriktning i gymnasieskolan. Informationen får inte inskränka sig till de&lt;br&gt;valalternativ som erbjuds i den egna kommunen, utan måste självklart&lt;br&gt;omfatta åtminstone samtliga nationella studieprogram. Jag förordar att&lt;br&gt;denna rättighet för eleverna får ett lagstöd i kap. 5 i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom jag lägger stor vikt vid informations- och vägled n i ngsfrågor-&lt;br&gt;na vill jag i detta sammanhang lägga fram mina synpunkter på skolans&lt;br&gt;syoverksamhet. Jag anser det självklart att informationen om utbild-&lt;br&gt;ningsutbud och valmöjligheter till och i gymnasieskolan måste innefatta&lt;br&gt;en bra studie- och yrkesorientering (syo). Speciellt viktig är syon för att&lt;br&gt;de elever som kommer från miljöer utan studietradition skall ges sam-&lt;br&gt;ma reella möjligheter till väl underbyggda val, som elever som har väl-&lt;br&gt;informerade och studiemotiverande föräldrar. Invandrarungdomarna&lt;br&gt;tillhör också den grupp som är speciellt beroende av skolans vägled-&lt;br&gt;ning. En bra vägledning kan minska den sociala snedrekryteringen till&lt;br&gt;fortsatt utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan är i dag starkt könssegregerad. Här har all personal och där-&lt;br&gt;med också syofunktionärerna ett stort ansvar för att uppmuntra flickor,&lt;br&gt;som är intresserade av teknik att våga söka till utbildningar som inte&lt;br&gt;traditionellt anses kvinnliga, och att uppmuntra pojkar som är intresse-&lt;br&gt;rade av att arbeta med människor att söka sig till de traditionellt kvinn-&lt;br&gt;liga utbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1990 års budgetproposition betonade utbildningsministern betydel-&lt;br&gt;sen av syo i skolan och framhöll att den borde lyftas fram och tydliggö-&lt;br&gt;ras. För elevernas studie- och yrkesval fyller syon en väsentlig uppgift.&lt;br&gt;Den bör syfta till att hjälpa eleverna med val av utbildning eller arbete.&lt;br&gt;Den skall bidra till att öka elevernas självkännedom och fördjupa deras&lt;br&gt;kunskaper om utbildningsväsendet, studievägar, yrken, arbetsliv och ar-&lt;br&gt;betsmarknad. Syon kan härigenom fungera som en viktig länk mellan&lt;br&gt;eleverna, skolan och samhället i övrigt. Den kan också ha stor betydelse&lt;br&gt;när det gäller att främja jämlikhets- och jämställdhetssträvanden vid re-&lt;br&gt;krytering till utbildningar och yrken. Speciellt viktig är väglednings-&lt;br&gt;funktionen också för elever med speciella svårigheter i form av t.ex. fy-&lt;br&gt;siska eller psykiska handikapp och för invandrarungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 olika utredningar framhålls också syo-verksamhetens betydelse.&lt;br&gt;Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har t.ex. genomfört ett pro-&lt;br&gt;jekt om syo- och informationsinsatser inom högskolan. I rapporten&lt;br&gt;(UHÄ projekt 1990:2) konstaterar UHÄ att många studerande på hög-&lt;br&gt;skolan byter utbildning eller varvar utbildning och arbete några år efter&lt;br&gt;gymnasieskolan. För att förbättra möjligheterna att vägleda gymnasieele-&lt;br&gt;verna om högskolestudier föreslår UHÄ att större utrymme ges åt hög-&lt;br&gt;skolefrågorna i skolan, något som såväl skolledning som lärare måste&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;engageras i. Samtidigt måste högskolan ta ett större ansvar för sin egen&lt;br&gt;rekrytering t.ex. genom eget material och egen information kring hög-&lt;br&gt;skolutbildningarna. Jag instämmer med UHÄ i dess bedömning och har&lt;br&gt;i denna fråga också samrått med chefen för utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolans syo-funktionärer kan inte själva klara all informa-&lt;br&gt;tion om olika studievägar och de yrkesmöjligheter de öppnar. Däremot&lt;br&gt;kan de lägga upp sin information så att eleverna stimuleras att själva sö-&lt;br&gt;ka och efterfråga information där den går att få. Jag anser därför att det&lt;br&gt;är mer angeläget att syofunktionärerna prioriterar den personliga väg-&lt;br&gt;ledningen snarare än har en hög ambitionsnivå när det gäller att tillhan-&lt;br&gt;dahålla detaljinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill samtidigt betona att syo-frågorna måste vara allas ansvar i&lt;br&gt;skolan. Ofta har lärarna genom sina dagliga kontakter med eleverna de&lt;br&gt;mest naturliga förutsättningarna för samtal om studier och arbetsliv. Det&lt;br&gt;är angeläget att eleverna fortlöpande ges tillfälle att få kunskaper om&lt;br&gt;arbetsliv och ar bets livsfrågor. Kunskaper inom detta område är en bra&lt;br&gt;grund för den personliga vägledning syo-funktionärerna bör ge. Jag vill&lt;br&gt;också betona vikten av samarbetet med arbetsmarknadsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig uppgift i det fortsatta arbetet med en reformering av&lt;br&gt;gymnasieskolan är att ta fram läroplan och kursplaner. I detta samman-&lt;br&gt;hang är det angeläget att också ta upp syo-frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de stora förändringarna i gymnasieskolan finns det&lt;br&gt;anledning att se över syo-utbildningen. Chefen för utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentet avser att återkomma till regeringen i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har redovisat i avsnitt 3 kommer alla program i gymnasiesko-&lt;br&gt;lan, i betydligt större utsträckning än idag, att lokalt kunna utformas så&lt;br&gt;att ungdomar får en gymnasieutbildning, som motsvarar deras individu-&lt;br&gt;ella behov och önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De invandrarungdomar, för vilka de nationella programmen inte i&lt;br&gt;första hand är lämpliga utbildningsalternativ, skall, fram t.o.m. det för-&lt;br&gt;sta kalenderhalvåret det år de fyller 20 år, genom sin kommuns försorg&lt;br&gt;erbjudas ett personligt upplagt, individuellt program. Jag har utvecklat&lt;br&gt;dessa frågor i avsnitt 3.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiskt och medicinskt handikappade ungdomar omfattas självfallet av&lt;br&gt;kommunernas generella skyldighet att erbjuda gymnasieutbildning fram&lt;br&gt;t.o.m. det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ett allsidigt urval av nationella program och grenar är gi-&lt;br&gt;ven även för dessa elever. Utgångspunkten skall, som hittills, vara att&lt;br&gt;handikappade ungdomar bör integreras i den vanliga skolan och att de&lt;br&gt;därvid skall erhålla det stöd under och den anpassning av utbildningen,&lt;br&gt;som deras handikapp motiverar. Jag vill understryka vikten av att natio-&lt;br&gt;nella program och grenar inte bara formellt utan även reellt, står öppna&lt;br&gt;för handikappade ungdomar. De individuella programmen, som jag har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redogjort för i avsnitt 3.5 ger särskilda möjligheter att tillgodose person-&lt;br&gt;liga behov såväl inom gymnasieskolan som inom andra utbildningsfor-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sakkunskap som staten hittills har ställt till förfogande för kom-&lt;br&gt;muner, lärare, föräldrar och elever genom den regionala stödorganisa-&lt;br&gt;tionen skall alltjämt finnas kvar. Den nya myndighet som riksdagen har&lt;br&gt;beslutat om enligt förslag i ansvarspropositionen, skall tillvarata de han-&lt;br&gt;dikappade ungdomarnas behov av särskilda stödåtgärder för att kunna&lt;br&gt;bedriva studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasial utbildning anordnas i dag för döva och hörselskadade i&lt;br&gt;Örebro kommuns gymnasieskola för elever från hela landet och speci-&lt;br&gt;ellt anpassad utbildning för gravt rörelsehindrade elever finns i Göte-&lt;br&gt;borgs kommuns, Stockholms stads och Umeå kommuns gymnasiesko-&lt;br&gt;lor. Dessa alternativ bör även finnas i den nya gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar med psykiska handikapp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn som inte kan gå i grundskolan därför att de är psykiskt utveck-&lt;br&gt;lingsstörda har särskild skolplikt. Denna skolplikt är 10-årig och full-&lt;br&gt;görs normalt i särskolan. Efter skolpliktens upphörande har dessa ung-&lt;br&gt;domar en ovillkorlig rätt till utbildning inom särskolans yrkessärskola&lt;br&gt;till 21 års ålder, i vissa fall till 23 års ålder. Eör de ungdomar som väljer&lt;br&gt;att avsluta sin skolgång efter skolpliktens upphörande eller avbryter på-&lt;br&gt;börjad utbildning och som inte omfattas av omsorgslagen, bör särskilda&lt;br&gt;insatser göras. Huvudmännen för särskolan bör fortlöpande hålla sig&lt;br&gt;underrättade om dessa ungdomars sysselsättning och erbjuda dem&lt;br&gt;studie- och yrkesorientering och utbildning inom yrkessärskolan eller&lt;br&gt;annan lämplig utbildningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår från att särskolekommittén i sitt betänkande lägger förslag&lt;br&gt;till reglering av hur lämpliga utbildningsåtgärder skall erbjudas de ung-&lt;br&gt;domar som inte påbörjat eller avbrutit utbildning inom yrkessärskolan&lt;br&gt;eller motsvarande. I avvaktan på särskolekommitténs betänkande är jag&lt;br&gt;inte beredd att nu föreslå någon förändring av kommunernas skyldighet&lt;br&gt;beträffande psykiskt utvecklingsstörda ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.2.2 Skyldighet att främja vuxenutbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Varje kommun skall vara skyldig att informera om&lt;br&gt;de möjligheter till vuxenutbildning som finns för kommunens&lt;br&gt;innevånare samt verka för att vuxna deltar i sådan utbildning.&lt;br&gt;Kommunerna skall härutöver aktivt verka för att nå dem i kom-&lt;br&gt;munen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och sfi&lt;br&gt;samt verka för att motivera dem att delta i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har i mitt inledande anförande och i mi-&lt;br&gt;na motiveringar för de olika formerna av kompetensinriktad vuxenut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildning pekat på behovet av sådan utbildning och på samhällets ansvar&lt;br&gt;för att den anordnas och blir tillgänglig för olika målgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att skollagen, förutom bestämmelser om kommu-&lt;br&gt;nernas ansvar för att anordna utbildning, också skall innehålla föreskrif-&lt;br&gt;ter om kommunernas skyldighet att främja vuxenutbildning. Kommu-&lt;br&gt;nerna skall således bli skyldiga att på olika sätt verka för att vuxna in-&lt;br&gt;formeras om den vuxenutbildning som erbjuds. Genom stimulansåtgär-&lt;br&gt;der av olika slag, t.ex. en aktiv rekrytering, skall kommunerna dessutom&lt;br&gt;sträva efter att motivera vuxna kommuninnevånare att delta. Kommu-&lt;br&gt;nerna bör också se till att de studerande får information om praktiska&lt;br&gt;villkor för att genomgå utbildning t.ex. i form av rätt till ledighet,&lt;br&gt;studiestöd etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har framhållit, bör den grundläggande vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen och sfi prioriteras. Det bör tydligt framgå av lagen att kommu-&lt;br&gt;nerna har skyldighet att aktivt verka för att nå och rekrytera de grupper&lt;br&gt;som har rätt till sådan utbildning och att motivera dem att delta. Detta&lt;br&gt;förutsätter självklart också att kommunerna tar reda på innevånarnas&lt;br&gt;behov och önskemål, så att utbildningen kan anordnas på ett sätt som&lt;br&gt;svarar mot behoven hos målgrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med det nya statsbidragssystemet för skolväsendet kommer sta-&lt;br&gt;ten inte längre att styra olika satsningar på vuxenutbildning genom rik-&lt;br&gt;tade bidrag till vissa åtgärder. Det blir nu kommunernas ansvar att för-&lt;br&gt;dela de resurser som ställs till förfogande för utbildningsändamål. Det är&lt;br&gt;i stället genom bl.a. lagstiftning i den form som jag här tar upp som&lt;br&gt;riksdag och regering i fortsättningen skall påverka utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med denna förändrade ansvarsfördelning kan det finnas&lt;br&gt;anledning att något beröra de områden, som tidigare fått särskilda stats-&lt;br&gt;bidrag eller omfattats av särskilda statliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studie- och yrkesorientering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studie- och yrkesorientering (syo) är självklart en viktig åtgärd för att&lt;br&gt;nå vuxengrupper med information om utbildning och bistå dem i ut-&lt;br&gt;bildningsvalen. SO har i sin anslagsframställning särskilt tagit upp beho-&lt;br&gt;vet av syoinsatser i komvux och pekat på att satsningen på syo varierar&lt;br&gt;starkt mellan olika kommuner. Syoarbetet i komvux betecknas som svå-&lt;br&gt;rare och mer krävande i dag än tidigare, framförallt med hänsyn till am-&lt;br&gt;bitionsnivån att nå prioriterade målgrupper och till att invandrarna är&lt;br&gt;särskilt krävande i informationshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutsätter att det ligger i varje kommuns eget intresse att, inom&lt;br&gt;ramen för den allmänna skyldigheten att informera om vuxenutbild-&lt;br&gt;ning, se till att syoverksamheten i komvux och sfi fungerar väl. En god&lt;br&gt;syo kan medverka till att felval och studieavbrott med svåra konsekven-&lt;br&gt;ser för de studerande undviks, men också till att resurserna kan använ-&lt;br&gt;das så effektivt som möjligt och därmed räcka till fler kommuninnevå-&lt;br&gt;nare och framför allt nå rätt grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att främja invandrares deltagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa grupper i samhället har särskilt stora behov av utbildningsinsatser.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. vissa grupper av invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i olika sammanhang betonat vikten av att invandrare&lt;br&gt;som har rätt till svenskundervisning, också nås av information om un-&lt;br&gt;dervisningen. Det är ytterst angeläget att inte t.ex. kvinnor med barn el-&lt;br&gt;ler äldre kvinnor ställs utanför (se bl.a. bet. 1989/90:UbU27, s. 9, rskr.&lt;br&gt;279). För detta krävs enligt min mening aktiva insatser från kommuner-&lt;br&gt;nas sida, t.ex. information på olika invandrarspråk, samtal med invand-&lt;br&gt;rarföräldrar, som har barn i förskolan och i skolan, och kontakter med&lt;br&gt;arbetsplatser med många invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda åtgärder för att att främja utbildning för vuxna handikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas ansvar för att främja vuxenutbildning och verka för att&lt;br&gt;eftersatta grupper får reella utbildningsmöjligheter gäller i hög grad&lt;br&gt;handikappade vuxna. Det bidrag, som tidigare har anvisats för att främja&lt;br&gt;handikappades möjligheter att delta i vuxenutbildning, skall i enlighet&lt;br&gt;med riksdagens beslut i anledning av ansvarspropositionen föras till sek-&lt;br&gt;torsbidraget för kommunernas skolväsende. Avsikten med att ta bort de&lt;br&gt;särskilda bidragen är självfallet inte att handikappade studerande skall&lt;br&gt;få sämre möjligheter att bedriva studier. I stället är det fråga om att ge&lt;br&gt;kommunerna ett helt och odelat ansvar för sina kommuninnevånares&lt;br&gt;studiesituation. Detta ansvar omfattar även vuxna med behov av särskil-&lt;br&gt;da stödåtgärder på grund av handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappade vuxna tillhör erfarenhetsmässigt ofta de grupper som&lt;br&gt;har kort tidigare utbildning och ingår således i de högt prioriterade&lt;br&gt;grupper för vilka kommunerna har särskilda skyldigheter. I ansvaret för&lt;br&gt;att främja vuxenutbildning för handikappade ligger självfallet mer än att&lt;br&gt;informera om vilken utbildning kommunen anordnar. Informationen&lt;br&gt;måste kopplas till möjligheterna för olika grupper av handikappade&lt;br&gt;vuxna att faktiskt delta i utbildningen och således också innebära infor-&lt;br&gt;mation om vilka möjligheter kommunen har att via särskilda stödåtgär-&lt;br&gt;der, personlig assistens etc. bistå den studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framlagda lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De synpunkter jag här har framfört leder till förslag om att särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om kommunernas ansvar för att främja vuxenutbildning in-&lt;br&gt;förs i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.2.3 Jämställdhet mellan kvinnor och män&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Förändringen av utbildningen för ungdomar&lt;br&gt;och vuxna bör medföra en jämnare könsfördelning inom olika&lt;br&gt;studievägar och bidra till att stärka kvinnornas ställning på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Även om kvinnor numera förvärvsarbetar&lt;br&gt;i nästan lika stor utsträckning som män, är arbetsmarknaden starkt&lt;br&gt;könsuppdelad när det gäller branscher, befattningsnivåer, yrkesområ-&lt;br&gt;den, arbetsuppgifter och arbetstider. De arbeten kvinnor utför är ofta&lt;br&gt;lågt värderade. Ofrivillig deltid är betydligt vanligare biand kvinnor än&lt;br&gt;bland män. SO har i sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren&lt;br&gt;1991/92 - 1993/94 ingående beskrivit och analyserat könsuppdelningen&lt;br&gt;inom vuxenutbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett viktigt utbildningsmål.&lt;br&gt;Utbildningen i gymnasieskolan och komvux bör bidra till att minska&lt;br&gt;könsuppdelningen i arbetslivet och förbättra kvinnornas ställning på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden. De nya nationella program som jag har föreslagit för&lt;br&gt;gymnasieskolan erbjuder en kvalificerad utbildning inom sådana områ-&lt;br&gt;den som kan förväntas attrahera både flickor och pojkar. Motsvarande&lt;br&gt;utbud inom komvux bör kunna locka både kvinnor som planerar att&lt;br&gt;återvända till arbetsmarknaden efter att ha varit hemma en period, och&lt;br&gt;förvärvsarbetande kvinnor som vill skaffa sigen ny kompetens eller för-&lt;br&gt;bereda sig för högskolestudier. De kvinnor som nu saknar yrkesutbild-&lt;br&gt;ning och ofta arbetar i ensidiga, monotona och osjälvständiga arbeten,&lt;br&gt;t.ex. inom verkstadsindustrin, kan genom komvux få ökade möjligheter&lt;br&gt;att skaffa sig yrkeskompetens. Detta förutsätter dock att kommunens in-&lt;br&gt;formation om utbildningsmöjligheter, rätt till ledighet för studier och&lt;br&gt;möjligheter till studiestöd, når ut till dessa grupper av kvinnor och att&lt;br&gt;de motiveras till utbildning. Kommunens utbud kan också förbättras ge-&lt;br&gt;nom samverkan mellan gymnasieskola och komvux, bl.a. när det gäller&lt;br&gt;utrustning för yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Studerandeinflytande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: De studerandes rätt till inflytande markeras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: 1 alla utbildningsformer är ett inflytande för&lt;br&gt;de studerande på utbildningens innehåll och organisation, liksom på det&lt;br&gt;inre arbetet i skolan, väsentligt. De studerande själva är den kanske vik-&lt;br&gt;tigaste drivkraften för en utveckling av utbildningen. För att det decen-&lt;br&gt;traliserade skolväsendet, som kännetecknas av ett stort lokalt ansvar,&lt;br&gt;skall utvecklas positivt krävs ett aktivt engagemang från skolledning, lä-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rare och elever. När regler avskaffas måste de som är verksamma i sko-&lt;br&gt;lan ta ett större ansvar för utvecklingen. Detta ansvar inkluderar i hög&lt;br&gt;grad de studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är utvecklingen av det aktiva elevinflytandet helt beroende&lt;br&gt;av insatser på lokal nivå. Det är i den egna skolan och i den egna kom-&lt;br&gt;munen, som de studerandes inflytande skall finna lämpliga former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser emellertid att frågan om elevinflytande är så väsentlig att&lt;br&gt;jag förordar att den nu binds i lag. Jag föreslår därför att det i skollagen&lt;br&gt;skrivs in en bestämmelse om att de studerande i olika skolformer skall&lt;br&gt;ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Jag har i denna fråga&lt;br&gt;samrått med statsrådet Wallström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokratiska värderingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för de studerandes inflytande i skolan är skollagens&lt;br&gt;stadgande om att verksamheten inom det offentliga skolväsendet skall&lt;br&gt;utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värde-&lt;br&gt;ringar. Dessutom skall var och en som verkar inom skolväsendet främja&lt;br&gt;aktning för varje människas egenvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att till de studerande förmedla demokratiska värderingar är&lt;br&gt;självfallet att i utbildningen använda ett demokratiskt arbetssätt, där de&lt;br&gt;studerande ges ett reellt inflytande. Aktning och respekt för individen&lt;br&gt;främjas också om han eller hon ges möjligheter att i olika sammanhang&lt;br&gt;komma till tals och få delta i en demokratisk process kring besluten om&lt;br&gt;den egna utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan skall således fostra till demokrati och ansvarstagan-&lt;br&gt;de. De studerande i gymnasieskolan blir myndiga under skoltiden, de&lt;br&gt;får rösträtt och blir valbara till kommunala och politiska församlingar.&lt;br&gt;Självklart förutsätter detta en förberedelse i att medverka i beslutsfattan-&lt;br&gt;de, att se konsekvenser och att ta ansvar. Här finns naturligtvis också ett&lt;br&gt;ansvar för lärarna att i undervisningen, t.ex. i samhällskunskap, ta upp&lt;br&gt;grundläggande frågor om demokrati och medinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förberedelse för arbetslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan är också en förberedelse för arbetslivet. Jag har tidigare berört&lt;br&gt;utvecklingen och konstaterat att det moderna arbetslivet ställer stora&lt;br&gt;och delvis nya krav på arbetskraften. På många håll är den hierarkiska&lt;br&gt;organisationen på arbetsplatser på väg att ersättas av en grupporganisa-&lt;br&gt;tion. Självstyrande grupper och självständiga avdelningar blir allt vanli-&lt;br&gt;gare. Skolan måste förbereda eleverna för ett arbetsliv med en plattare&lt;br&gt;organisation och mer individuellt ansvar. Det kan inte ske om skolan&lt;br&gt;själv visar upp en auktoritär och helt lärarstyrd undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medinflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbetssättet i skolan har sedan länge olika metoder prövats&lt;br&gt;för att öka elevernas möjligheter till inflytande. Bl.a. har så skett i ett&lt;br&gt;antal av de försök som bedrivits inom det s.k. FS-projektet, för vilket jag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare har redogjort. Det handlar om att låta de studerande aktivt delta&lt;br&gt;i utvecklingen av den egna undervisningen. Arbetsmetoder etc. måste&lt;br&gt;således utgå från ett aktivt deltagande från de studerandes sida. Projekt-&lt;br&gt;arbete, temaundervisning m.m. kan vara olika vägar att öka de studeran-&lt;br&gt;des självständighet och möjligheter att påverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De studerande måste också få möjligheter att medverka i beslut om&lt;br&gt;mer övergripande frågor som rör skolarbetet. En traditionell väg har va-&lt;br&gt;rit att utveckla bättre former för och kunskaper om den representativa&lt;br&gt;demokratin genom elevråd, klassråd och andra samrådsorgan. Genom&lt;br&gt;propositionen om ansvaret för skolan samt förslaget om att elevinflytan-&lt;br&gt;det över utbildningen lagfästs, öppnar sig nya möjligheter för kommu-&lt;br&gt;nerna att utveckla och pröva nya former för elevinflytande vad avser bå-&lt;br&gt;de utbildningen och i mer övergripande skolfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fria val och påverkan på studieutbudet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora förändringarna när det gäller elevinflytande anser jag dock lig-&lt;br&gt;ga i den nya gymnasieutbildningens organisation. Mina förslag i det fö-&lt;br&gt;regående innebär radikalt förändrade möjligheter för ungdomarna att&lt;br&gt;genom egna val bestämma utbildningens innehåll och inriktning. De&lt;br&gt;studerandes val skall också kunna påverka såväl gymnasieskolans som&lt;br&gt;komvux utbud. Valen blir en viktig signal till kommunen att förändra&lt;br&gt;och anpassa studieutbudet efter de studerandes önskemål och blir där-&lt;br&gt;igenom en viktig faktor i en kontinuerlig förnyelse av skolväsendet. Va-&lt;br&gt;len ger också de studerande ett större ansvar för den egna utbildningssi-&lt;br&gt;tuationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan har då en viktig uppgift i att förbereda eleverna för detta an-&lt;br&gt;svar. Arbetet med att fostra självständiga och ansvarsmedvetna ungdo-&lt;br&gt;mar måste självklart börja redan i grundskolan. Från första skolåret&lt;br&gt;måste eleverna successivt förberedas för den självständighet som de sena-&lt;br&gt;re utbildningsvalen under hela livscykeln förutsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenstuderande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxna har delvis ett annat utgångsläge för sina studier än ungdomar,&lt;br&gt;bl.a. genom sin yrkeserfarenhet och livserfarenhet. Därför är studierna i&lt;br&gt;komvux och sfi också annorlunda upplagda än i ungdomsskolan. Något&lt;br&gt;formellt krav på gemensamma kärnämnen uppställs t.ex. inte. De stude-&lt;br&gt;rande har t.ex. stor frihet att själv sätta samman sin utbildning genom&lt;br&gt;att fritt välja i ett etappindelat kursutbud. Även när det gäller avgångs-&lt;br&gt;betyg har de studerande i dag ett visst utrymme när det gäller fritt valda&lt;br&gt;kurser. Friheten bör utökas för de vuxenstuderande. Jag återkommer se-&lt;br&gt;nare till min bedömning i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom särvux bör de studerande kunna ha ett inflytande över&lt;br&gt;studiernas innehåll och organisation. Detta inflytande måste självklart&lt;br&gt;anpassas till de studerandes förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenstuderande kan och måste således redan i dag ta ett större eget&lt;br&gt;ansvar för sina studier än vad som krävs i ungdomsskolan. Detta syfte&lt;br&gt;kan uppnås bara om de studerande ges möjlighet att medverka i studie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planering, i vai av arbetsformer och material samt i utvärdering. Erfa- Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;renheterna från vuxenutbildningen bör kunna användas för att öka ele-&lt;br&gt;vernas inflytande och medverkan i ungdomsskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella ramar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens och regeringens ansvar för elevinflytandet i skolan består i&lt;br&gt;att ge sådana ramar för verksamheten att utrymme för inflytande skapas.&lt;br&gt;Statsmakterna kan påverka utveckling av en demokratisk skola genom&lt;br&gt;att uppmärksamma inflytandefrågorna på de områden där staten har&lt;br&gt;styrfunktioner t.ex. i skollagen och i samband med läroplans- och kurs-&lt;br&gt;planearbetet och i lärarutbildning och lärarfortbildning. I dessa frågor&lt;br&gt;avser jag att återkomma till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i kommunerna och på de enskilda skolorna som arbetssätt och&lt;br&gt;beslutandeprocesser skall utformas och det är här som brukarinflytande&lt;br&gt;skall få sin praktiska tillämpning. I propositionen om ansvaret för sko-&lt;br&gt;lan anförde jag bl.a. att det i första hand är skolledarnas och lärarnas an-&lt;br&gt;svar att se till att de studerande får ett ökat inflytande. Ett exempel på&lt;br&gt;ett område där de studerande skall vara med och påverka är den lokala&lt;br&gt;arbetsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gräns för elevinflytandet sätts av den gällande kommunallagstift-&lt;br&gt;ningen. Överväganden om ändringar i den lagstiftningen pågår. Frågan&lt;br&gt;om det med hänsyn till kommunernas ansvar för det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet är möjligt och lämpligt att ändra reglerna om delegering av be-&lt;br&gt;slutanderätten bör prövas i det arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4 Förestående läroplans- och kursplanearbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Mål och riktlinjer för gymnasieskolan fastställs&lt;br&gt;av regeringen på grundval av riksdagens ställningstaganden till&lt;br&gt;förslagen i denna proposition. De bör gälla under reformens in-&lt;br&gt;ledningsskede för att sedan avlösas av den läroplan som blir re-&lt;br&gt;sultatet av ställningstagandet till de förslag som en läroplans-&lt;br&gt;kommitté skall avge. Kommittén skall också utarbeta förslag till&lt;br&gt;riktlinjer och modeller för kursplanerna för gymnasieskolan&lt;br&gt;och vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Jag har i budgetpropositionen (prop.&lt;br&gt;1990/91:100, Bil. 10) anmält att jag under år 1991 avser att låta påbörja&lt;br&gt;arbetet med att ta fram ett nytt gemensamt måldokument för grundsko-&lt;br&gt;lan och barnomsorgen. De förslag som jag nu lägger fram medför behov&lt;br&gt;av förändringar av läroplanerna även för gymnasieskolan och vuxenut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ställningstaganden till förslagen i ansvarspropositionen&lt;br&gt;innebär att det är nödvändigt med en genomgripande bearbetning av lä-&lt;br&gt;roplanerna för samtliga skolformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir därmed möjligt att för första gången i svensk skolhistoria&lt;br&gt;samordna läroplansarbetet över alla nivåer utifrån en gemensam syn på&lt;br&gt;de övergripande målen för verksamheterna. En sådan samordning kan&lt;br&gt;medföra en mer organiskt sammanhållen utbildning som därmed kan&lt;br&gt;förväntas bli bättre och effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund och med hänvisning till mina förslag i denna&lt;br&gt;proposition kommer jag att föreslå direktiv till och tillsättande av en lä-&lt;br&gt;roplanskommitté. För riksdagens information redovisar jag i det följan-&lt;br&gt;de några utgångspunkter för kommitténs arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma utgångspunkter för måldokument som vänder sig till så-&lt;br&gt;väl förskolan som till det offentliga skolväsendet måste grundas på vär-&lt;br&gt;deringar som är djupt förankrade i vårt svenska samhälle. Samtidigt&lt;br&gt;måste de utformas så att de skapar utrymme för de förändringar av ut-&lt;br&gt;bildningen som ständigt är nödvändiga med tanke på de höga kvalitets-&lt;br&gt;krav som ställs på skolsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande områden ser jag som särskilt viktiga för kommittén att upp-&lt;br&gt;märksamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etiska och moraliska frågor måste ha en framträdande plats i läro-&lt;br&gt;planer och kursplaner. Kunskaper om det svenska kulturarvet liksom re-&lt;br&gt;spekt för andras rätt att hålla sitt eget kulturarv levande måste genomsy-&lt;br&gt;ra utbildningen. En fast förankring i det egna kulturarvet skapar goda&lt;br&gt;förutsättningar att förstå både främmande kulturer och det egna samhäl-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om livslångt lärande måste slås fast. De förändringar av ar-&lt;br&gt;betslivet som nu sker och som vi kan se i en framtid ställer krav på ett&lt;br&gt;utbildningsväsende som inte är fixerat till vissa åldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav på medinflytande och ansvarstagande som ställs i samhälls-&lt;br&gt;och arbetslivet innebär att elevernas inflytande över och ansvarstagande&lt;br&gt;för sin egen utbildning måste vara centralt i uppbyggnaden av läropla-&lt;br&gt;ner och kursplaner. Att beakta frågan om jämställdhet är också en given&lt;br&gt;utgångspunkt i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i miljön ställer oss - och inte minst kommande genera-&lt;br&gt;tioner - inför stora och svårbemästrade problem. Miljöfrågor måste där-&lt;br&gt;för få en central roll i läroplaner och kursplaner. De förändringar som&lt;br&gt;skett i miljön har inte bara konsekvenser för behovet av att se över ut-&lt;br&gt;bildning inom de naturorienterande ämnesområdena. De har även kon-&lt;br&gt;sekvenser för kunskaper om etik och samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internationalisering av utbildningen rymmer flera aspekter. Sven-&lt;br&gt;ska studerande kommer t.ex. att i allt högre utsträckning kombinera&lt;br&gt;studier i Sverige med studier utomlands, liksom studerande från andra&lt;br&gt;länder kommer att studera i Sverige. Det kommer också att ställas öka-&lt;br&gt;de krav på våra färdigheter i att kunna uttrycka oss på främmande språk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liksom på ökade kunskaper om internationella frågor, andra kulturer Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;och globala förhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag anfört i avsnitt 3.8 bör mål och riktlinjer för gymnasieskolan&lt;br&gt;fastställas av regeringen under hösten 1991 på grundval av riksdagens&lt;br&gt;beslut med anledning av förslagen i denna proposition. Regeringen bör&lt;br&gt;också under hösten 1991 fastställa reviderade mål och riktlinjer för&lt;br&gt;komvux och särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bör gälla under reformens inledningsskede för att sedan avlösas&lt;br&gt;av den läroplan som blir resultatet av läroplanskommitténs arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skall senast den 1 september 1992 lägga fram förslag till&lt;br&gt;nya och samordnade läroplaner för hela det offentliga skolväsendet samt&lt;br&gt;förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skall utarbeta och presentera förslag till modeller och&lt;br&gt;riktlinjer för kursplanerna för gymnasieskolan och vuxenutbildningen&lt;br&gt;senast den 1 juli 1991. Arbetet med kursplaner för gymnasieskolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen bör bedrivas skyndsamt så att dessa i allt väsentligt&lt;br&gt;finns färdiga den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill med utgångspunkt i mina förslag om gymnasieskolans tim-&lt;br&gt;planer (avsnitt 3.7) ge några exempel på angelägna innehålls- och struk-&lt;br&gt;turförändringar, som bör behandlas i det nu förestående kursplanearbe-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa teman och kunskapsområden bör behandlas i flera ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökunskap anges i direktiven till läroplanskommittén som ett cen-&lt;br&gt;tralt kunskapsområde. Jag vill därför här närmare utveckla mina tankar&lt;br&gt;om miljöfrågornas roll och plats i utbildningen. Samhällskunskap är ett&lt;br&gt;ämne som alla elever i gymnasieskolan skall studera. Det är också ett&lt;br&gt;centralt ämne i komvux. Det är naturligt att man här knyter ihop frågor&lt;br&gt;om naturtillgångar med frågor om ekonomiska system, sysselsättning&lt;br&gt;och överlevnad. Som framgår av avsnitt 3.7.2 anser jag att 30 timmar av&lt;br&gt;den tid, som gäller den för alla gemensamma utbildningen i gymnasi-&lt;br&gt;eskolan, skall ägnas åt naturkunskap. Skälet är att alla bör få en bättre&lt;br&gt;&amp;quot;naturvetenskaplig allmänbildning&amp;quot;. Tyngdpunkten i studierna skall va-&lt;br&gt;ra miljökunskap. Det är emellertid inte självklart att dessa studier skall&lt;br&gt;bedrivas i form av ett eget ämne. Ett alternativ kan vara att integrera&lt;br&gt;området i olika karaktärsämnen. Jag vill överlåta till skolverket att i&lt;br&gt;samband med en kursplaneöversyn överväga hur det kunskapsområde&lt;br&gt;jag här avser bör organiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det naturvetenskapliga programmet liksom i samhällsprogrammet&lt;br&gt;bör miljöfrågor få en framträdande plats. Här bör man hämta åskåd-&lt;br&gt;ningsexempel, som visar på hur miljön påverkas av naturliga och&lt;br&gt;mänskligt initierade processer. Jag har erfarit att det, på initiativ av&lt;br&gt;Unesco, pågår ett internationellt samarbete för att ta fram förslag och&lt;br&gt;material till temaverksamheter, där de grundläggande delarna i ämnena&lt;br&gt;studeras utifrån ett miljöperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 alla yrkesämnen bör miljöfrågor, såväl när det gäller den yttre mil-&lt;br&gt;jön som arbetsmiljön, få en betydande plats. Länge har gällt, att man&lt;br&gt;skall studera de arbetsmiljöfrågor som är aktuella för det yrkesområde&lt;br&gt;man utbildas för. Jag anser att det i framtiden måste bli lika naturligt att&lt;br&gt;studera de miljöfrågor rörande den yttre miljön, som är relevanta inom&lt;br&gt;yrkesområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av timplaneförslaget finns inom det naturvetenskapliga&lt;br&gt;programmet även möjlighet att välja miljökunskap som eget ämne. En&lt;br&gt;kursplan för ämnet bör tas fram och ge möjlighet till fördjupningar&lt;br&gt;inom olika miljöområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag det alltså nödvändigt att eleverna inte&lt;br&gt;lämnar gymnasieskolan utan att ha haft möjlighet att arbeta med miljö-&lt;br&gt;frågor. Även i komvux bör dessa frågor ägnas ökad uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan bör ge stort utrymme åt etiska och moraliska frågor. Ett skäl&lt;br&gt;är att eleverna måste få tillfälle att reflektera och ta personlig ställning i&lt;br&gt;de eviga och existentiella frågorna. Vad är rätt och fel, ont och gott, san-&lt;br&gt;ning och lögn? Ett annat skäl är att frågor av detta slag liksom kunskap&lt;br&gt;om olika livsåskådningar och religiösa uppfattningar är nödvändiga i ett&lt;br&gt;mångkulturellt, internationellt präglat samhälle. Den snabba utveckling-&lt;br&gt;en på arbetsmarknaden, den nya teknologin och kommunikationstekni-&lt;br&gt;ken ökar behovet av att i skolan behandla etiska frågor. Kursplaneöver-&lt;br&gt;synen bör beakta att denna humanistiska dimension skall prägla ämnen&lt;br&gt;som svenska, samhällskunskap och olika karaktärsämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 direktiven till läroplanskommittén framhåller jag vikten av att i lä-&lt;br&gt;roplansarbetet uppmärksamma frågor om kulturarv och kulturföränd-&lt;br&gt;ring. För gymnasieskolans och vuxenutbildningens kursplaner betyder&lt;br&gt;detta att översynsarbetet bl.a. bör pröva hur den historiska dimensionen&lt;br&gt;kan förstärkas. Jag finner det särskilt angeläget att alla elever i gymnasi-&lt;br&gt;eskolan skall skaffa sig kunskap om hur utvecklingen under 1900-talet&lt;br&gt;präglar samhällslivet i vårt land och i andra länder. Kursplaneöversynen&lt;br&gt;för ämnet samhällskunskap bör inriktas på att den för alla obligatoriska&lt;br&gt;kursen i ämnet bör uttrycka tydliga ambitioner vad gäller kunskaper i&lt;br&gt;nutidshistoria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datakunskap var i SÖs förslag upptaget som ett särskilt ämne. Många&lt;br&gt;remissinstanser har hävdat att datorer skall ses som ett verktyg bland&lt;br&gt;många för att nå angivna mål i flertalet ämnen och att datakunskap där-&lt;br&gt;för inte bör vara ett separat ämne. Jag delar den uppfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan skall bygga vidare på den datakunskap som eleverna&lt;br&gt;skaffat sig i grundskolan. Under praktiskt taget hela 1980-talet har sär-&lt;br&gt;skilda, statliga stimulansbidrag lämnats för inköp av datorer och pro-&lt;br&gt;gramvara. Alla skolor bör därför ha god tillgång på datorer i dag. Dato-&lt;br&gt;rer kan vara ett kraftfullt hjälpmedel i så gott som samtliga ämnen. Da-&lt;br&gt;torns givna plats i flertalet yrkesämnen behöver knappast motiveras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förestående kursplaneöversynen bör utgå från detta synsätt.&lt;br&gt;Kursplanerna bör så långt möjligt utformas som påbyggbara kurser.&lt;br&gt;Det gäller t.ex. matematik, som föreslås bli ett obligatoriskt ämne i al-&lt;br&gt;la program. Där bör flera kurser förekomma. Den grundläggande kur-&lt;br&gt;sen är den som är obligatorisk för alla. Matematik är bl.a. ett viktigt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redskap i yrkesutbildningen. Kursplaneöversynen bör inriktas på att&lt;br&gt;klargöra sådana kopplingar och underlätta för elever och lärare att se,&lt;br&gt;förstå och inspireras av sådana samband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa kurs i matematikämnet bör utformas så att den ger behörighet&lt;br&gt;till lärarutbildning. I dag är elever som gått på humanistisk linje inte&lt;br&gt;behöriga i matematik för att antas till grundskollärarutbildningen med&lt;br&gt;inriktning mot årskurserna 1-7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min uppfattning är att kursplanearbetet bör leda fram till att elever&lt;br&gt;som slutfört utbildningen på samhällsprogrammet och på det estetiska&lt;br&gt;programmet skall ha tillräckliga förkunskaper i matematik i detta avse-&lt;br&gt;ende. I denna fråga har jag samrått med chefen för utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredje kurs bör utformas inom det naturvetenskapliga program-&lt;br&gt;met för dem som avser att fortsätta studera inom det biologiska, medi-&lt;br&gt;cinska och det miljötekniska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fjärde kurs - den mest omfångsrika - måste utarbetas för att ge de&lt;br&gt;kvalificerade kunskaper i matematik, som behövs för t.ex. ingenjörsut-&lt;br&gt;bildning och kvalificerad naturvetenskaplig utbildning i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba tekniska utvecklingen i vårt samhälle innebär att allt fler&lt;br&gt;människor behöver tillägna sig ett tekniskt kunnande. Jag anser det vara&lt;br&gt;naturligt att det bland karaktärsämnena inom Naturvetenskapsprogram-&lt;br&gt;met ingår ett tekniskt ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta tekniska ämne anser jag vara ett ytterligare exempel på ett&lt;br&gt;kunskapsområde där en kurs inte är tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den Naturvetenskapliga grenen bör kursen innefatta frågor som&lt;br&gt;teknikens betydelse i samhällsutvecklingen och i vårt vardagsliv. Elever-&lt;br&gt;na bör också få möjlighet att skaffa sig grundläggande kunskaper inom&lt;br&gt;några teknikområden som exempelvis energiteknik, materiallära och&lt;br&gt;elektronik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den Tekniska grenen däremot bör ämnet byggas på betydligt, ef-&lt;br&gt;tersom det skall ge eleverna grundläggande tekniska kunskaper för fort-&lt;br&gt;satta studier till tekniker eller ingenjörer. Även för dessa elever är det&lt;br&gt;naturligtvis väsentligt att sambanden mellan teknikutveckling och sam-&lt;br&gt;hällsutveckling behandlas ingående. De teknikområden som ämnet skall&lt;br&gt;innehålla bör vara sådana som alla som arbetar inom det tekniska områ-&lt;br&gt;det har glädje av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att kursplaneöversynen bl.a. bör klargöra vad som bör&lt;br&gt;ingå i en gemensam etapp med tanke på värdet av att kunna samläsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist vill jag här något kommentera det föreslagna ämnet idrott&lt;br&gt;och hälsa. Det ingår bland de s.k. kärnämnena och är därmed obligato-&lt;br&gt;riskt för alla elever i gymnasieskolan. Det är också ett karaktärsämne&lt;br&gt;inom samhällsvetenskapsprogrammet och på den naturvetenskapliga&lt;br&gt;grenen. Olika kurser bör därför utarbetas. Kurserna skall utformas så&lt;br&gt;att de stöder och förstärker den inriktning med goda kunskaper och hög&lt;br&gt;medvetenhet om miljöfrågor i vid mening, som skall prägla gymnasi-&lt;br&gt;eskolan i dess helhet. Basen i ämnet skall vara det nuvarande idrottsäm-&lt;br&gt;net. Kursplaneöversynen bör emellertid inriktas på att ämnet skall ha&lt;br&gt;sin tyngdpunkt i kunskaper om hälsa och motion. Det skall syfta till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapa ett bestående intresse för och kunskap om hur man sköter sin&lt;br&gt;kropp och hur man förebygger ohälsa. Kursplanen för dagens idrotts-&lt;br&gt;ämne har redan en tydlig inriktning på sådana frågor. Ämnet får inte&lt;br&gt;bli för teoretiskt. I den obligatoriska kursen bör t.ex. dans ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenstuderandes livssituation skiljer sig från gymnasieungdomarnas.&lt;br&gt;De har familj, arbete och andra förpliktelser i samhället, som gör att en&lt;br&gt;anpassning av utbildningens organisation måste göras till de vuxnas livs-&lt;br&gt;villkor utanför studierna för att de skall ha möjligheter och intresse att&lt;br&gt;satsa på utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxna har också sinsemellan mycket skiftande behov av utbildning.&lt;br&gt;Deras olikartade bakgrund och erfarenheter är en tillgång som skall tas&lt;br&gt;till vara. Många behöver bara komplettera sina tidigare kunskaper. Det&lt;br&gt;är då viktigt att vuxenstuderande varken tvingas eller lockas till ett mer&lt;br&gt;omfattande studieprogram än vad var och en individuellt behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av den vuxenanpassning som krävs kan och bör göras lo-&lt;br&gt;kalt, i undervisningsgruppen eller i kommunen. Jag tänker t.ex. på upp-&lt;br&gt;delningen av varje kurs i grunddel och fördjupningsdel, på att anordna&lt;br&gt;kvällskurser etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenutbildningen måste liksom nu organiseras som korta kurser,&lt;br&gt;som vuxenstuderande kan kombinera efter individuella behov och in-&lt;br&gt;tressen. Som en viktig del i vuxenanpassningen bör därför varje kurs-&lt;br&gt;plan delas upp så att ett ämne kan läsas i etapper vid olika tillfällen som&lt;br&gt;en återkommande utbildning. En uppdelning bör naturligtvis göras i de&lt;br&gt;ämnen som har mer än en kompetensnivå i gymnasieskolan, men även&lt;br&gt;i andra ämnen, som är omfattande, bör kursplanen delas upp på flera&lt;br&gt;delkurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett sådant system av korta kurser finns möjligheten för vuxen-&lt;br&gt;studerande att utforma sitt studieprogram så att det kompletterar tidiga-&lt;br&gt;re utbildning. Av betydelse, inte minst för vuxnas studiefinansiering, är&lt;br&gt;att detta system innebär att vuxenstudier kan genomföras på kortare tid&lt;br&gt;än det tar att få motsvarande kompetens genom att delta i en fullständig&lt;br&gt;utbildning i gymnasieskolan. Gemensamma kursplaner i kombination&lt;br&gt;med det nya sektorsbidraget och ett även i övrigt förenklat regelsystem&lt;br&gt;innebär, att en vuxenstuderande mycket väl kan skaffa sig önskad kom-&lt;br&gt;petens genom att delta i en avgränsad del av undervisningen inom gym-&lt;br&gt;nasieskolan. Detta blir enligt min bedömning vanligt i t.ex. yrkesämnen&lt;br&gt;och ovanligare teoretiska ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppgift att utfärda nödvändiga riktlinjer för en&lt;br&gt;uppdelning av kurser på delkurser och moment samt för lokala kombi-&lt;br&gt;nationsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5 Uppföljning och utvärdering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Uppföljning och utvärdering av de föreslagna&lt;br&gt;reformerna inordnas i skolverkets reguljära uppföljnings- och&lt;br&gt;utvärderingsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen lör min bedömning: Jag har i ansvarspropositionen&lt;br&gt;(1990/91:18) redogjort för min principiella syn på uppföljningen och ut-&lt;br&gt;värderingen av verksamheten i skolan. Riksdagen har inte haft något att&lt;br&gt;invända häremot. Regeringen beslöt i september 1988 att tillkalla en&lt;br&gt;särskild utredare (dir. 1988:62) med uppgift att utvärdera försökverk-&lt;br&gt;samheten med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan med&lt;br&gt;avseende på vissa frågor. Utredningen har hittills lämnat två lägesrap-&lt;br&gt;porter och jag har tidigare redovisat delar av informationen som ges i&lt;br&gt;dessa. En slutrapportering skall göras under hösten 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försöksverksamhet som nu pågår kommer successivt att inord-&lt;br&gt;nas i den nya gymnasieskolan. Jag anser därför att den utvärdering som&lt;br&gt;i dag bedrivs i kommittéform av en särskild utvärderare framdeles bör&lt;br&gt;inordnas som en del i skolverkets reguljära verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för skolverkets generella uppdrag att svara för uppfölj-&lt;br&gt;ning och utvärdering av skolverksamheten ligger det naturligt att också&lt;br&gt;beakta frågor som rör genomförandet av den nya gymnasieskola och&lt;br&gt;vuxenutbildning som jag nu föreslår. Frågor av bl.a. ekonomisk, organi-&lt;br&gt;satorisk och administrativ natur skall följas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer att fästa särskild vikt vid att följa utvecklingen när det&lt;br&gt;gäller etablering av gymnasieskolor på nya orter. Skulle det visa sig att&lt;br&gt;kommuner väljer att etablera en gymnasieskola med endast ett eller ett&lt;br&gt;par program som huvudsakligen är studieförberedande, och därmed ef-&lt;br&gt;tersätter elevers önskemål och arbetsmarknadens behov, är jag inte&lt;br&gt;främmande för att ta upp en diskussion om ekonomiska sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår vidare från att det också kommer att vara av särskilt intres-&lt;br&gt;se i utvärderingen att följa vilka konsekvenser den kommunala friheten&lt;br&gt;får vad gäller utbildningsutbudet inom kommuner som redan har gym-&lt;br&gt;nasieskola eller vilka följder den nya organisationen och det förändrade&lt;br&gt;innehållet får på de traditionella rekryteringsmönstren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utbildningsväsendet uppkommer ibland frågor, som har berö-&lt;br&gt;ring bl.a. med Sveriges åtaganden enligt FNs konvention om medbor-&lt;br&gt;gerliga och politiska rättigheter och till den hörande protokoll (SO&lt;br&gt;1971:42 och 43). Det är då att märka att, enligt fast praxis i FNs kom-&lt;br&gt;mitté för de mänskliga rättigheterna, kan en konventionsstat inte unds-&lt;br&gt;lippa sitt ansvar enligt konventionen bara därför att staten har delegerat&lt;br&gt;till en kommun eller annan församling att besluta. Även med hänsyn&lt;br&gt;till statens ansvar för sådana åtaganden är det därför väsentligt att följa&lt;br&gt;verksamheten i skolväsendet, så att nödvändiga åtgärder kan vidtas till&lt;br&gt;skydd för de rättigheter som är i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6 Behörighets- och betygsfrågor m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.6.1 Behörighet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Alla elever som har fullföljt ett treårigt pro-&lt;br&gt;gram i gymnasieskolan i vilket kärnämnena ingår har allmän&lt;br&gt;behörighet till högskolestudier. Allmän behörighet kan också,&lt;br&gt;liksom hittills, fås genom studier i komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Behörigheten till högskolan regleras i 9&lt;br&gt;§ i högskolelagen. Enligt denna paragraf skall grundläggande högskole-&lt;br&gt;utbildning bygga på att de studerande har gått igenom en linje i gymna-&lt;br&gt;sieskolan som omfattar minst två läsår eller att de har motsvarande ut-&lt;br&gt;bildning eller erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kap. 5 högskoleförordningen regleras den allmänna och särskilda&lt;br&gt;behörigheten till grundläggande högskoleutbildning. Den allmänna be-&lt;br&gt;hörigheten är den nivå som högskoleutbildningen bygger på. Den är ge-&lt;br&gt;nerell och gäller för de flesta linjer i högskolan. Den särskilda behörig-&lt;br&gt;heten varierar mellan olika utbildningar och avser sådana kunskaper&lt;br&gt;som är nödvändiga för att de studerande skall kunna följa utbildningen&lt;br&gt;på en viss linje eller kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av grundtankarna bakom den nya gymnasieskolans struktur är att&lt;br&gt;öppna vägen för alla gymnasiestuderande att gå vidare till högre studier.&lt;br&gt;Ett fullföljt treårigt program, i vilket kärnämnena i gymnasieskolan in-&lt;br&gt;går, bör således ge allmän behörighet till högskolestudier. Motsvarande&lt;br&gt;kompetens, förvärvad i komvux, skal) också ge allmän behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens behörighetsregler måste anpassas till de förändringar jag nu&lt;br&gt;har föreslagit för gymnasieutbildningen. Jag har i denna fråga samrått&lt;br&gt;med chefen för utbildningsdepartementet, som ämnar föreslå regeringen&lt;br&gt;att ge UHÄ i uppdrag att se över dagens regler om allmän och särskild&lt;br&gt;behörighet för högskolestudier mot bakgrund av vad som nu föreslås för&lt;br&gt;gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.6.2 Urval till gymnasieskolan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Någon förändring av urvalsgrunderna till gym-&lt;br&gt;nasieskolan bör inte göras i avvaktan på förslag från den nyligen&lt;br&gt;tillsatta betygsberedningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for min bedömning: Jag har tidigare under avsnittet 3.3.7 ang-&lt;br&gt;ett förutsättningarna för intagning av elever till gymnasieskolan. Jag vill&lt;br&gt;här något beröra urvalsfrågorna. Behovet av urval vid intagningen till&lt;br&gt;gymnasieskolan har under senare år minskat väsentligt genom utök-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av antalet intagningsplatser. Besluten med anledning av proposi-&lt;br&gt;tionen om ansvaret för skolan innebär bl.a. att gymnasieskolans dimen-&lt;br&gt;sionering inte längre skall bestämmas genom statliga beslut. Kommu-&lt;br&gt;nerna blir skyldiga att erbjuda sina ungdomar gymnasieutbildning. Jag&lt;br&gt;förutser därvid ett ytterligare minskat behov av urvalsförfarande. Trots&lt;br&gt;detta kan det även i framtiden komma att finnas vissa program i gymna-&lt;br&gt;sieskolan där ett urval mellan de sökande måste ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den parlamentariska beredning, som har till uppgift att ge förslag till&lt;br&gt;ett nytt betygssystem i skolan (Dir 1990:62), skall bl.a. analysera konse-&lt;br&gt;kvenserna av att ta bort betygen som urvalsgrund vid intagningen. Be-&lt;br&gt;redningen skall ge förslag till hur ett urval skall kunna ske utan betyg.&lt;br&gt;Den skall i det sammanhanget beakta bl.a. det förslag till kompletteran-&lt;br&gt;de urvalsgrunder som SO den 27 augusti 1990 inkom med till regering-&lt;br&gt;en. Slutligen skall den också ta del av de erfarenheter som finns inom&lt;br&gt;komvux av en intagning som huvudsakligen baseras på en behovsbe-&lt;br&gt;dömning. Jag vill avvakta beredningens arbete innan jag är beredd att ta&lt;br&gt;ställning till hur urvalet bör utformas i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en fråga vill jag dock redan nu informera riksdagen om mina syn-&lt;br&gt;punkter. Genom att kommunerna nu blir skyldiga att erbjuda alla ung-&lt;br&gt;domar, som har avslutat grundskolan fram till och med det andra kalen-&lt;br&gt;deråret det år de fyller 20 år gymnasieutbildning, bör den nuvarande re-&lt;br&gt;geln om prioritering av ungdomar under 18 år vid intagningen tas bort.&lt;br&gt;Detsamma gäller bestämmelsen om tilläggspoäng för underrepresenterat&lt;br&gt;kön. En sådan regel skulle strida mot den av riksdagen nyligen antagna&lt;br&gt;bestämmelsen om alla barns och ungdomars lika tillgång till utbildning&lt;br&gt;oberoende av bl.a. kön. Däremot kan man vid en situation med lika&lt;br&gt;meriter mellan sökande ge företräde för det underrepresenterade könet&lt;br&gt;på samma sätt som gäller vid antagningen till högskolans utbildningslin-&lt;br&gt;jer från den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppgift att besluta närmare i här behandlade frå-&lt;br&gt;gor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.6.3 Betygsdokument från gymnasieskolan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: När en elev avgår från gymnasieskolan efter tre&lt;br&gt;år eller tidigare, utfärdas avgångsbetyg. Ett avgångsbetyg från ett&lt;br&gt;program skall alltid innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* hur lång tid eleven följt undervisningen inom ett program&lt;br&gt;(vid slutförda studier tre år)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* i vilken omfattning eleven har studerat kärnämnen, karak-&lt;br&gt;tärsämnen samt tillvalsämnen (vid slutförda studier minst mot-&lt;br&gt;svarande den nationella timplanens timtal)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* med vilka ämnen studieprogrammet ökats eller minskats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* vilka betyg eleven senast fått i samtliga lästa ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* specialarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Genom möjligheten till successiv över-&lt;br&gt;gång till den nya gymnasieskolan med dess annorlunda struktur, kom-&lt;br&gt;mer under ett antal år framöver betygsdokumenten i den gymnasiala&lt;br&gt;ungdomsutbildningen att få olika utseende mellan och inom olika sko-&lt;br&gt;lor, beroende på i vilken takt övergången till den nya strukturen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller betygsdokument från de nuvarande linjerna och special-&lt;br&gt;kurserna ser jag ingen anledning att ändra nu gällande principer. För&lt;br&gt;avgångsbetygen från den nya gymnasieskolan bör däremot vad jag här&lt;br&gt;anför gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.6.4 Betygsdokument från vuxenutbildningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Ett samlat betygsdokument kommer att vara det&lt;br&gt;vanligaste sättet att dokumentera vuxenstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutbetyg bör få utfärdas till vuxenstuderande, som önskar&lt;br&gt;det, efter avslutade studier i grundläggande vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgångsbetyg, som ger allmän behörighet för högre studier,&lt;br&gt;bör få utfärdas till vuxenstuderande som önskar det efter avslu-&lt;br&gt;tade gymnasiala vuxenstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för avgångsbetyg bör förenklas så att de vuxenstude-&lt;br&gt;rande i större utsträckning än nu själva kan bestämma vilka äm-&lt;br&gt;nen som skall ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖs förslag: Förslaget överensstämmer med mitt förslag med undan-&lt;br&gt;tag av att SÖ anser att slutbetyget bör avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: För närvarande kan komvux utfärda slut-&lt;br&gt;betyg efter vuxenstudier på grundskolenivå och avgångsbetyg av flera&lt;br&gt;olika slag efter vuxenstudier på gymnasial nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vanligaste sättet att dokumentera studier inom nuvarande kom-&lt;br&gt;vux är i dag dock att ett samlat betygsdokument utfärdas. Det skall ske&lt;br&gt;så snart en studerande begär det. Den studerande avgör själv vilka kur-&lt;br&gt;ser som skall ingå i dokumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i framtiden räknar jag med att det samlade betygsdokumentet&lt;br&gt;kommer att vara det vanligaste beviset på genomförda vuxenstudier. Ett&lt;br&gt;viktigt skäl härtill är att både grundläggande och gymnasial vuxenutbild-&lt;br&gt;ning samtidigt kan dokumenteras i ett sådant betygsdokument. Ett annat&lt;br&gt;är att endast ett mindre antal av de studerande läser ett så omfattande&lt;br&gt;program att de kan erhålla slutbetyg resp, avgångsbetyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör emellertid även i framtiden vara möjligt för de vuxenstude-&lt;br&gt;rande som så önskar att få ett slutbetyg resp, ett avgångsbetyg, eftersom&lt;br&gt;många vuxna lägger stor vikt vid ett sådant betyg. För de studerande&lt;br&gt;som önskar ett slutbetyg från den grundläggande nivån anser jag att det&lt;br&gt;endast skall krävas betyg i utbildningens kärnämnen. De studerande&lt;br&gt;som i slutbetyget önskar redovisa de kurser de i övrigt har läst skall&lt;br&gt;kunna göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utformningen av dagens slutbetyg och avgångsbetyg finns detalj-&lt;br&gt;erade föreskrifter i läroplanen, som bl.a. anger olika nivåer och olika&lt;br&gt;sektorer för avgångsbetygen. Nuvarande slutbetyg och olika typer av av-&lt;br&gt;gångsbetyg, dvs. avgångsbetyg 2 och 3, avgångsbetyg från årskurs 4 av&lt;br&gt;teknisk linje samt avgångsbetyg från specialkurs, påbyggnadsutbildning&lt;br&gt;och särskild yrkesinriktad kurs, bör avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1992.&lt;br&gt;Reglerna för avgångsbetyg bör göras enklare i framtiden. De bör innebä-&lt;br&gt;ra en stor valfrihet för varje studerande att själv bestämma vad som skall&lt;br&gt;ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppgift att fastställa de närmare villkoren för hur&lt;br&gt;resultatet av kompetensinriktade vuxenstudier skall dokumenteras samt&lt;br&gt;att utfärda erforderliga övergångsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.7 Utbildning av lärare m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Förändringarna av gymnasieskolan och vuxen-&lt;br&gt;utbildningen kräver fortbildningsinsatser av olika slag. Många&lt;br&gt;lärare behöver ämnesteoretisk fortbildning för en breddning&lt;br&gt;och/eller fördjupning av sina kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förändrat arbetssätt och ett ökat elevinflytande medför ett&lt;br&gt;fortbildningsbehov för såväl lärare och skolledare som övrig&lt;br&gt;personal i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade kunskaper behövs också för att ge lärare bättre möj-&lt;br&gt;ligheter att hjälpa alla elever och vuxenstuderande att fullfölja&lt;br&gt;en påbörjad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av en ny grundläggande vuxenutbildning innebär&lt;br&gt;behov av fortbildning av grundvuxlärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for min bedömning: Enligt riksdagens beslut med anledning&lt;br&gt;av förslag i propositionen om ansvaret för skolan har kommunerna det&lt;br&gt;fulla ansvaret för att fortbildning kommer till stånd och att personal&lt;br&gt;som har hand om utbildningen i skolan får del av den. De förslag till&lt;br&gt;förändringar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen, som jag har&lt;br&gt;redovisat tidigare medför ett behov av fortbildningsinsatser av skolans&lt;br&gt;personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga ämnesområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill här peka på några områden där det är särskilt angeläget med&lt;br&gt;fortbildningsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om alla studerande skall kunna tillägna sig den kunskap om viktiga&lt;br&gt;miljöfrågor, som jag tidigare har redogjort för, måste stora grupper lära-&lt;br&gt;re få fortbildning i dessa frågor. Det gäller exempelvis lärare som skall&lt;br&gt;undervisa i samhällskunskap och som måste ha en bred kunskap om&lt;br&gt;miljöfrågor, såväl i ett globalt som i ett nationellt perspektiv. lärare i&lt;br&gt;naturvetenskapliga ämnen måste kunna arbeta med miljöfrågor som en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;integrerad del av undervisningen. Samtliga lärare i yrkesämnen måste&lt;br&gt;ha kunskap om de miljöfrågor som är förknippade med det yrkesområ-&lt;br&gt;de de undervisar inom. Lärare i svenska och i främmande språk måste&lt;br&gt;behärska språkbruket och nomenklaturen inom miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare föreslagit mycket stora förändringar i yrkesutbild-&lt;br&gt;ningen. Detta får givetvis till följd att behovet av fortbildning i yrkesäm-&lt;br&gt;nen blir omfattande. De breda program jag föreslagit medför att lärare i&lt;br&gt;yrkesämnen behöver en ämnesteoretisk fortbildning som innebär såväl&lt;br&gt;en breddning av deras kunskaper som en fördjupning. ÖGY-&lt;br&gt;utredningen visade att överensstämmelsen mellan behovet och utbudet&lt;br&gt;av fortbildning för yrkeslärarna är dåligt. Detta har under 1980-talet&lt;br&gt;medfört att denna lärargrupp inte fått fortbildning i önskad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna ämnena får en ökad betydelse i yrkesutbildningen. Jag&lt;br&gt;har med tillfredsställelse erfarit att det blir allt vanligare att lärare i&lt;br&gt;svenska samverkar med lärare i yrkesämnena för att åstadkomma en un-&lt;br&gt;dervisning som eleverna upplever som meningsfull. Även ett ämne som&lt;br&gt;matematik måste ha en nära koppling till yrkesämnet. Såväl ämnesteo-&lt;br&gt;retisk fortbildning som fortbildning kring förändrade arbetssätt kan här&lt;br&gt;bli nödvändig för att denna samverkan skall utvecklas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen inom utbildningen medför också krav på fort-&lt;br&gt;bildning. För lärare är det väsentligt att rent språk pedagogiska inslag&lt;br&gt;främst av kommunikativ art, förstärks och kompletteras med kulturell&lt;br&gt;kunskap som kan fördjupa förståelsen av andra länder. Många skolor&lt;br&gt;har redan prövat att bedriva undervisningen helt eller delvis på ett&lt;br&gt;främmande språk, vanligen engelska. Särskilda fortbildningsinsatser tor-&lt;br&gt;de behövas för de lärare som skall göra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill erinra om att mitt förslag om att sfi skall inordnas i det of-&lt;br&gt;fentliga skolväsendet innebär att kommunerna i fortsättningen svarar&lt;br&gt;för fortbildning av sfi-lärare som är anställda av kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill här också erinra om den förändring av den grundläggande&lt;br&gt;nivån i vuxenutbildningen, som jag nyss har föreslagit. Mina förslag i det-&lt;br&gt;ta avseende ställer också krav på fortbildningsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändrat arbetssätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser, som jag nyss har redogjort för, att elevernas inflytande på och&lt;br&gt;ansvar för sin arbets- och studiesituation måste öka väsentligt. Detta gäl-&lt;br&gt;ler oavsett om det är fråga om ungdomar eller vuxna. Det kräver att lä-&lt;br&gt;rarna tillsammans med eleverna planerar och genomför undervisning-&lt;br&gt;en. Egenskaper som samarbetsförmåga, beredskap för förändringar, ini-&lt;br&gt;tiativförmåga och självförtroende blir allt viktigare i arbetslivet. Skolan&lt;br&gt;måste därför, bl.a. genom fortbildning av personalen, få till stånd förän-&lt;br&gt;drade arbetssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändring jag har redovisat av utbildningen i gymnasieskolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen kommer att medföra att olika arbetsformer utvecklas&lt;br&gt;i betydligt högre utsträckning än i dag. Det blir naturligt att på olika&lt;br&gt;skolor pröva nya sätt att arbeta för att nå nationella och lokala mål.&lt;br&gt;Koncentrationsstudier, temastudier, arbete i lärarlag, projektarbete, pro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gramanknuten praktik och arbetsplatsförlagd utbildning är exempel på Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;arbetsformer som ofta medför fortbildningsbehov för såväl lärare som&lt;br&gt;skolledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skola för alla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som jag nu lägger fram innebär att gymnasieskolan i än hög-&lt;br&gt;re grad än tidigare måste bli en skola för alla och att skolan måste kän-&lt;br&gt;na ansvar för alla elevers studieframgång. Detta innebär att alla lärare&lt;br&gt;måste ha kunskaper och förmåga att möta eleverna utifrån deras skilda&lt;br&gt;förutsättningar och behov. Detta gäller givetvis i än högre grad de vuxna&lt;br&gt;studerande som nu skall prioriteras i vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fortbildningsbehov som jag nu har redovisat är direkt betingade&lt;br&gt;av de förändringarna i gymnasieskolan och vuxenutbildningen som jag&lt;br&gt;nu har föreslagit. Till detta kommer också att personalen i skolan har&lt;br&gt;behov av att förstärka sin kompetens i planerings- och utvärderingsfrå-&lt;br&gt;gor som hänger samman med den förändring av styrsystemet för skolan&lt;br&gt;som riksdagen nyligen beslutat om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare framhållit åligger det kommunen att ansvara för&lt;br&gt;fortbildningen och prioritera mellan de behov som jag nu särskilt har&lt;br&gt;pekat på och de fortbildningsbehov som finns i övrigt bland skolperso-&lt;br&gt;nalen i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De resurser för fortbildning, som jag har beräknat som en förstärk-&lt;br&gt;ning av statsbidraget till kommunerna under en genomförandetid, skall&lt;br&gt;disponeras av skolverket för att planera och bestrida kostnader för kur-&lt;br&gt;ser som har särskild betydelse vid genomförandet av förändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildningen för lärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis också mycket angeläget att innehållet i grundutbildning-&lt;br&gt;en för lärare påverkas av förändringarna i gymnasieskolan och komvux.&lt;br&gt;De fortbildningsinsatser som måste göras är också beroende av de kun-&lt;br&gt;skaper lärarna har när de har avslutat sin högskoleutbildning. Bl.a. från&lt;br&gt;denna utgångspunkt finns det anledning för skolans företrädare att fo-&lt;br&gt;kusera sitt intresse på de kunskaper och den kompetens som lärarna har&lt;br&gt;när de inträder på lärararbetsmarknaden. Min avsikt är därför att göra&lt;br&gt;en analys av vad förändringarna på skolområdet kräver i form av kom-&lt;br&gt;petens och kunskap hos lärarna. Denna fråga berör samtliga lärarkate-&lt;br&gt;gorier inom det allmänna skolväsendet. Jag avser därför att återkomma&lt;br&gt;till denna fråga. Jag har samrått med chefen för utbildningsdepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.8 Uppdragsutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommuner och landstingskommuner får bedriva&lt;br&gt;uppdragsutbildning, som i fråga om art och nivå motsvarar&lt;br&gt;verksamheten i det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Kommunernas uppdragsutbildning är att be-&lt;br&gt;trakta som en särskild utbildningsform, som riktar sig till vuxna. För&lt;br&gt;den gäller lagen (1985:903) om uppdragsutbildning i anslutning till det&lt;br&gt;kommunala skolväsendet m.m. Jag föreslår nu en ny lag som bl.a. klar-&lt;br&gt;gör att uppdragsutbildning är en självständig utbildningsform, som inte&lt;br&gt;är knuten till någon annan skolform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som särskiljer uppdragsutbildning från det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det är att uppdragsgivaren ensam utser deltagarna och helt bekostar ut-&lt;br&gt;bildnigen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de fall uppdragsutbildningen följer samma kursplan som det offent-&lt;br&gt;liga skolväsendet, finns det inga hinder för att anordna uppdragsutbild-&lt;br&gt;ning som samläsning med gymnasieskolan eller komvux och att sätta&lt;br&gt;betyg. Jag vill här endast erinra om vikten av att uppdragsutbildning be-&lt;br&gt;traktas som en självständig utbildningsform. Jag vill i detta sammanhang&lt;br&gt;erinra om att jag i årets budgetproposition anmälde att vuxenutbildning&lt;br&gt;för intagna på kriminalvårdsanstalt i fortsättningen skall anordnas som&lt;br&gt;uppdragsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.9 Vissa övriga frågor&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;5.9.1 Riksrekryterande gymnasieutbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Inom de nationella programmen förekommer att vissa grenar kan ha in-&lt;br&gt;riktningar på speciella yrkesområden och som - liksom hittills - bör be-&lt;br&gt;drivas med riksrekrytering. Dessa är t.ex. utbildning mot vattenkraft&lt;br&gt;inom Energiprogrammet, pappers- och pappersmasseteknik, sågverks-&lt;br&gt;teknik och gjuteriteknik inom Industriprogrammet samt utbildning i&lt;br&gt;glasblåsning, guldsmedsteknik och mikromekanik och mikroteknik&lt;br&gt;inom Hantverksprogrammet. Det bör ankomma på regeringen att beslu-&lt;br&gt;ta vilka utbildningar som skall vara riksrekryterande inom de nationel-&lt;br&gt;la programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare redogjort för min syn på kommunernas skyldigheter när&lt;br&gt;det gäller individuella program, (avsnitt 3.5) Jag anförde där att rege-&lt;br&gt;ringen bör bemyndigas att föreskriva att vissa individuella program skall&lt;br&gt;stå öppna för sökande från hela landet. Jag anmälde samtidigt att frågan&lt;br&gt;om huruvida sådana utbildningar skall föras upp i en förordning om&lt;br&gt;riksrekryterande utbildningar får bero på initiativ från den anordnande&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt verksamhetsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition anmälde jag att jag i detta sammanhang när-&lt;br&gt;mare skulle redogöra för vilka utbildningar som bör omfattas av det fö-&lt;br&gt;reslagna särskilda verksamhetsstödet. Jag anser att detta stöd bör riktas&lt;br&gt;till utbildningar, som behöver ett särskilt statligt stöd på grund av att en&lt;br&gt;kommun gjort särskilt tunga och omfattande investeringar för att kunna&lt;br&gt;bedriva utbildningen. De utbildningar jag här avser är utbildning i glas-&lt;br&gt;blåsning i Nybro, guldsmedsteknik i Mjölby, mikromekanik och mikro-&lt;br&gt;teknik i Motala, pappers- och pappersmasseteknik i Markaryd, sågverks-&lt;br&gt;teknik i Skoghall, gjuteriteknik i Jönköping samt utbildning för yrkes-&lt;br&gt;dansare i Stockholm. Det bör ankomma på regeringen att besluta om&lt;br&gt;särskilt verksamhetsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särställning har också den gymnasiala utbildningen för dels döva&lt;br&gt;och hörselskadade, dels gravt rörelsehindrade elever. Som jag har redo-&lt;br&gt;visat i årets budgetproposition skall utöver det reguljära sektorsbidraget&lt;br&gt;ett särskilt elevbaserat tilläggsbidrag för dessa utbildningar lämnas till de&lt;br&gt;aktuella kommunerna (Örebro, Göteborg, Stockholm och Umeå). Rege-&lt;br&gt;ringen bör fastställa storleken av detta tilläggsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.9.2 Riksrekryterande vuxenutbildningar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Propositionen om ansvaret för skolan innefattade ett förslag att särskilt&lt;br&gt;verksamhetsstöd skall kunna utbetalas för särpräglade utbildningar som&lt;br&gt;behöver särskilt stöd för att kunna fortleva. I synnerhet i sådana fall där&lt;br&gt;hela skolenheter tillskapats med särskilt statligt stöd finns anledning för&lt;br&gt;staten att framdeles garantera sådana utbildningars fortlevnad. Vid be-&lt;br&gt;handlingen av ansvarspropostionen förutsatte utbildningsutskottet&lt;br&gt;(UbU4) att regeringen i förevarande proposition ytterligare skulle be-&lt;br&gt;handla frågan om att säkerställa sådan vuxenutbildning som det är ett&lt;br&gt;riksintresse att vidmakthålla och där det kan finnas anledning befara att&lt;br&gt;det nya systemet med statsbidrag i ett övergångsskede leder till minskat&lt;br&gt;utnyttjande av utbildningsplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela nuvarande komvux utgörs formellt sett av riksrekryterande ut-&lt;br&gt;bildningar, eftersom elevområden inte finns inom vuxenutbildningen.&lt;br&gt;Det är därför vanligt att kommuner - då och då eller mer permanent -&lt;br&gt;anordnar komvuxkurser, där åtskilliga deltagare kommer från andra&lt;br&gt;kommuner än anordnarkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års budgetpropositionen har jag under sektorsbidraget, ansla-&lt;br&gt;get B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet,&lt;br&gt;beräknat 1 milj.kr. för särskilt verksamhetsstöd inom vuxenutbildning-&lt;br&gt;en (prop. 1990/91:100 bil. 10, s. 80).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppgift att fördela de medel som riksdagen beslu-&lt;br&gt;tar att ställa till förfogande för detta ändamål. Jag avser att återkomma&lt;br&gt;till regeringen med förslag om detta. Beloppet bör, i enlighet med riks-&lt;br&gt;dagens uttalanden, fördelas mellan kommuner som kan påvisa ett över-&lt;br&gt;gångsvis försämrat utnyttjande av antalet utbildningsplatser under läså-&lt;br&gt;ret 1991/92 jämfört med tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom vuxenutbildningsområdet finns emellertid en verksamhet, som&lt;br&gt;rekryterar en i särklass stor andel deltagare från andra kommuner än&lt;br&gt;anordnarkommunen, nämligen den sammanhållna tekniska utbildning-&lt;br&gt;en vid Katrineholms Tekniska Skola (KTS). Speciella regler har sedan&lt;br&gt;länge gällt för denna riksrekryterande vuxenutbildning. I den nu gällan-&lt;br&gt;de förordningen finns bl.a. en garanti för en viss årlig omfattning därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett klart intresse för staten att bibehålla den möjlighet till riks-&lt;br&gt;rekryterande teknisk utbildning för vuxna som erbjuds genom KTS. Jag&lt;br&gt;förbereder för närvarande åtgärder för att säkerställa fortlevnaden av&lt;br&gt;denna utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 budgetpropositionen 1991 föreslås övergångsregler till det nya sek-&lt;br&gt;torsbidraget under en fyraårsperiod för att mildra effekterna av den om-&lt;br&gt;fördelning som följer av att statsbidraget skall gå till hemkommunen i&lt;br&gt;stället för till anordnarkommunen. Dessa övergångsregler bör, enligt&lt;br&gt;min mening, kunna utnyttjas för att lösa KTS problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.9.3 Vissa personalkonsekvenser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De förändringar jag nu har föreslagit får konsekvenser för utbildningen&lt;br&gt;inom skilda ämnesområden och därmed också för lärarpersonalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa förändringar sker alltid inför terminsstart till följd av elevernas&lt;br&gt;val av linjer, grenar och kurser. Nu aktuella förändringar blir givetvis&lt;br&gt;mera genomgripande, åtminstone på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till treåriga utbildningar innebär att undervisningen&lt;br&gt;inom vissa ämnesområden ökar. Detta gäller vissa allmänna ämnen,&lt;br&gt;men kan också gälla yrkesinriktade ämnen beroende på skolhuvudman-&lt;br&gt;nens beslut om den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Inom&lt;br&gt;andra ämnesområden kan undervisningen minska eller försvinna helt&lt;br&gt;beroende på att utbildningen får en annan inriktning. Exempel på äm-&lt;br&gt;nen som påverkas i detta hänseende är idrott och kost- och konsument-&lt;br&gt;kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur stora förändringarna blir beror på det förestående kursplanear-&lt;br&gt;betet och vilka beslut som fattas lokalt om grenar och kurser inom gym-&lt;br&gt;nasieskolan och om utbildningsutbudet inom vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att kommunerna i god tid uppmärksammar de kon-&lt;br&gt;sekvenser som kan uppstå för personalens del till följd av de förslag som&lt;br&gt;jag nu presenterar och de lokala beslut som fattas på grundval av dem.&lt;br&gt;Jag förutsätter att kommunerna vidtar åtgärder för att på skilda sätt ta&lt;br&gt;till vara kompetensen hos de lärare som helt eller delvis inte kan bere-&lt;br&gt;das tjänstgöring inom sitt ämnesområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.9.4 Kommunerna och skadeståndsansvaret vid arbetsplatsförlagd&lt;br&gt;utbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Någon lagreglering av kommunernas skade-&lt;br&gt;ståndsansvar för elever i arbetsplatsförlagd utbildning görs inte.&lt;br&gt;Frågan bör i stället lösas genom en frivillig försäkringsordning&lt;br&gt;av det slag som flertalet kommuner redan har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sakkunniges förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till min bedömning: I prop. 1987/88:102 om utveckling&lt;br&gt;av yrkesutbildningen i gymnasieskolan tog föredragande statsrådet upp&lt;br&gt;frågan om skadeståndsansvaret för gymnasieelever i arbetsplatsförlagd&lt;br&gt;utbildning. Han var benägen att se det som mest naturligt att skolhu-&lt;br&gt;vudmannen har ett principalansvar för eleverna. Han förordade att hu-&lt;br&gt;vudmännen i avtalen med de företag som tog emot elever klargjorde att&lt;br&gt;skolan har principalansvaret. Vad han sålunda anfört skulle avse för-&lt;br&gt;söksverksamheten. Före ett slutligt ställningstagande i ansvarighetsfrågan&lt;br&gt;ämnade han dock låta utreda frågan särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedermera förordnades justitierådet Bertil Bengtsson att som särskild&lt;br&gt;sakkunnig belysa frågan om principalansvaret för elever i sådan gymna-&lt;br&gt;sial utbildning där utbildningen i väsentlig mån är arbetsplatsförlagd.&lt;br&gt;Bertil Bengtsson redovisade i april 1990 sina överväganden i departe-&lt;br&gt;mentspromemorian (Ds 1990:30) Skadestånd vid gymnasieutbildning&lt;br&gt;på arbetsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en genomgång av rättsläget i olika skadesituationer drar utred-&lt;br&gt;aren den slutsatsen att det råder en betydande oklarhet om hur långt&lt;br&gt;skolans och företagets ansvar går när elever vållar skador på arbetsplat-&lt;br&gt;sen. Å andra sidan framhåller utredaren att det finns en försäkringsord-&lt;br&gt;ning som i allt väsentligt täcker de skador som kan förväntas uppkom-&lt;br&gt;ma och som dessutom i stor omfattning medför att tvister om ansvars-&lt;br&gt;fördelningen inte behöver uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkring det är fråga om är kommunernas ansvarsförsäkring.&lt;br&gt;Genom en särskild klausul gäller denna försäkring bl.a. för person- och&lt;br&gt;sakskada som en elev orsakat, oberoende av vållande, samt förmögen-&lt;br&gt;hetsskada i följd av brott som drabbar arbetsgivare och anställda. Vidare&lt;br&gt;gäller försäkringen den skadeståndsskyldighet som enligt skadeståndsla-&lt;br&gt;gen åvilar arbetsgivaren för skador som drabbar annan elev eller tredje&lt;br&gt;man. Utredaren påpekar att enligt uppgift från kommunförbundet har&lt;br&gt;alla kommuner antingen tecknat sådan försäkring eller åtagit sig mot-&lt;br&gt;svarande ansvar när det gäller grundskole- eller gymnasieelevers hand-&lt;br&gt;lande under tid då de enligt gällande läroplan eller annars på skolans&lt;br&gt;initiativ vistas på en arbetsplats som ett led i pågående utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet har i cirkulär den 21 juni 1988 rekommenderat&lt;br&gt;kommunerna att komplettera gällande ansvarsförsäkring så att detta för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkringsskydd klart också gäller den försöksverksamhet där arbetsplats-&lt;br&gt;förlagd gymnasieutbildning ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande försäkringsordningen gör utredaren bl.a. följande be-&lt;br&gt;dömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Genom denna försäkringsordning har alltså skolan åtagit sig&lt;br&gt;att bära ansvar för de allra flesta skador som denna utredning&lt;br&gt;avser, och dessutom för skador i de liknande situationer som&lt;br&gt;förut berörts (praktisk arbetslivsorientering m.m.). Såvitt ang-&lt;br&gt;år skador tillfogade företaget (och dess anställda) går försäk-&lt;br&gt;ringsskyddet ännu längre genom att det räcker med att elever&lt;br&gt;orsakat skadan, även om han inte varit oaktsam. Vidare inne-&lt;br&gt;håller ansvarsförsäkringen i denna del inget undantag för ska-&lt;br&gt;da som omhändertagits av den försäkrade eller annan för&lt;br&gt;hans räkning, vilket är en praktiskt viktig utvidgning av skyd-&lt;br&gt;det. Utanför faller i stort sett bara vissa speciella skadetyper;&lt;br&gt;bl.a. kan nämnas att försäkringsvillkoren innehåller undantag&lt;br&gt;angående vissa skador orsakade vid luftfart och sjöfart samt&lt;br&gt;vissa miljöskador m.m. Genom att försäkringen bara gäller&lt;br&gt;förmögen hetsskada vållade genom brottslig gärning utesluts&lt;br&gt;vidare vissa fall av ansvar för ren förmögenhetsskada (se 4&lt;br&gt;ovan). Det är fallet med sådan ersättningsskyldighet för dessa&lt;br&gt;skador som grundas på kontraktsförhållande och därför inte&lt;br&gt;förutsätter brott (jfr 3:1 1 st. SkL). Om eleven genom något&lt;br&gt;misstag i samband med arbetsuppgifterna tillfogar antingen&lt;br&gt;företaget eller företagets medkontrahent en ekonomisk förlust&lt;br&gt;av denna typ, gäller alltså inte ansvarsförsäkringen. Denna&lt;br&gt;sistnämnda situation torde vara den enda lucka i försäkrings-&lt;br&gt;skyddet som kan tänkas få praktisk betydelse, men sannolikt&lt;br&gt;är inte heller sådana skadehändelser så värst vanliga.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anför härefter att enligt uppgift från kommunförbundet&lt;br&gt;har denna försäkringsform fungerat väl. Inga problem hade anmälts va-&lt;br&gt;re sig från kommunerna eller från försäkringsbolagen. Uppfattningen&lt;br&gt;syntes, enligt utredaren, vara densamma på försäkringshåll. Stockholms&lt;br&gt;kommun, som inte tecknat någon försäkring men som reglerade skador&lt;br&gt;efter samma riktlinjer som kommunalansvarsförsäkringens, hade inte&lt;br&gt;heller märkt några olägenheter av den ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren sammanfattar sin bedömning av försäkringsordningen på&lt;br&gt;följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Man kan i alla händelser konstatera, att liksom på flera and-&lt;br&gt;ra liknande områden ett krångligt skadeståndsproblem visat&lt;br&gt;sig kunna lösas till en väsentlig del med hjälp av en utvidgad&lt;br&gt;ansvarsförsäkring. Förhållandet måste rimligen få betydelse&lt;br&gt;för frågan om lagstiftning är behövlig i sammanhanget.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren tar härefter upp en diskussion om de skäl som kan finnas&lt;br&gt;för och emot en lagstiftning samt om de krav som kan ställas på en lag-&lt;br&gt;stiftning i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den oklarhet som i konkreta fall kan råda om fördelning av ansvaret&lt;br&gt;mellan skolan och företaget ser utredaren inte som något väsentligt skäl&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för lagstiftning. Enligt utredaren torde det bli svårt att i lagtext precisera&lt;br&gt;hur gränsen skall dras i alla de skiftande situationer som kan föreligga.&lt;br&gt;En lagreglering kunde blott ge vissa allmänna anvisningar om förhållan-&lt;br&gt;den som bör beaktas vid ansvarsfördelningen. Utredaren anmärker här-&lt;br&gt;till att gränsdragningen inte är aktuell med försäkringslösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har däremot funnit skäl att närmare undersöka huruvida&lt;br&gt;hänsyn till utomstående skadelidande kunde motivera lagstiftning. För&lt;br&gt;dem torde det ofta vara naturligt att i första hand vända sig till företaget&lt;br&gt;med sina ersättningskrav. Det kunde då i varje fall diskuteras om det in-&lt;br&gt;te vore av värde med en lagreglering som slog fast ett solidariskt ansvar&lt;br&gt;för skolan och företaget gentemot tredje man. Däremot skulle reglering-&lt;br&gt;en inte behandla hur den slutliga fördelningen skulle göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en lagstiftning skulle komma till stånd funnes emellertid skäl lå-&lt;br&gt;ta den avse också annan arbetsplatsförlagd utbildning än gymnasieut-&lt;br&gt;bildningen. En begränsning till endast den utbildningen tedde sig enligt&lt;br&gt;utredaren som en halvmesyr. Med hänsyn till att lagstiftningen inte&lt;br&gt;kunde ge några exakta gränser för ansvaret syntes den ändå bli av be-&lt;br&gt;gränsat värde för tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens slutliga ställningstagande är att han inte kan förorda att&lt;br&gt;lagstiftning sker på området. I stället förordar han en frivillig försäk-&lt;br&gt;ringslösning. Han understryker att försäkringsordningen till stor del un-&lt;br&gt;danröjer oklarheterna i det skadeståndsrättsliga läget. Vidare framhåller&lt;br&gt;han att försäkringslösningen i sina verkningar stämmer väl med vad&lt;br&gt;som ansågs som en lämplig lösning av föredragande statsrådet vid fram-&lt;br&gt;läggandet av propositionen om försöksverksamheten med arbetsplatsför-&lt;br&gt;lagd utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den händelse man ändå skulle föredra en lagstiftning har utred-&lt;br&gt;aren lagt fram ett förslag till sådan. Förslaget i denna återfinns i departe-&lt;br&gt;mentspromemorian Ds 1990:3 skadestånd vid gymnasieutbildning på ar-&lt;br&gt;betsplater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar den sakkunniges mening att en frivillig försäkringslösning&lt;br&gt;är att föredra framför en särskild lagstiftning för detta område. Försäk-&lt;br&gt;ringsformen finns och har vid spridning bland skolhuvudmännen. Den&lt;br&gt;medför att skadeståndsprocesser i allt väsentligt kan undvikas i de fall&lt;br&gt;då en elev orsakar skada för företaget eller för tredje man. Försäkrings-&lt;br&gt;lösningen ger dessutom i allt väsentligt den ansvarsfördelning som an-&lt;br&gt;sågs som den rimliga när försöksverksamheten med arbetsplatsförlagd&lt;br&gt;utbildning inleddes. Försäkringslösningen har vidare den stora fördelen&lt;br&gt;att inom den kan hanteras också andra arbetsplatsförlagda utbildnings-&lt;br&gt;inslag, t.ex. inom den kommunala vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.9.5 Elevernas resor mellan bostaden och skolan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Elevernas hemkommuner skall i princip svara för&lt;br&gt;kostnaderna för alla elevers resor mellan bostaden och skolan&lt;br&gt;fram till och med första kalenderhalvåret det år eleverna fyller&lt;br&gt;20 år. Detta förhållande skall framgå av lag. I lagen bemyndigas&lt;br&gt;regeringen att meddela närmare föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Enligt den nuvarande ordningen betalas ett&lt;br&gt;särskilt statsbidrag ut för gymnasieelevernas resor. 1 och med att riksda-&lt;br&gt;gen antog förslagen i ansvarspropositionen kommer detta statsbidrag att&lt;br&gt;från och med den 1 juli 1991 att ingå i det statsbidrag som skall utgå till&lt;br&gt;hemkommunen. 1 linje med detta bör även ansvaret för elevernas resor&lt;br&gt;mellan bostaden och skolan föras över på hemkommunen. Ansvaret för&lt;br&gt;elevernas resor bör i likhet med i dag omfatta elever fram till och med&lt;br&gt;det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år och avse alla elever oav-&lt;br&gt;sett vilken skolform de går i. Vidare bör ansvaret inte avse helt korta re-&lt;br&gt;sor. Huvudprincipen bör således liksom tidigare vara att den som har&lt;br&gt;minst sex kilometer till skolan bör ha rätt till kostnadsfria resor. I vissa&lt;br&gt;fall förekommer extremt höga resekostnader om en elev t.ex. inte har&lt;br&gt;möjlighet att utnyttja kollektiva färdmedel. Jag anser för min del att det&lt;br&gt;inte är möjligt att i sådant fall garantera full kostnadsersättning. Regle-&lt;br&gt;ringen av kommunernas ansvar för elevernas resor bör inte göras i skol-&lt;br&gt;lagen, eftersom ansvaret gäller alla i en viss ålderskategori, oavsett om&lt;br&gt;eleven får sin utbildning inom det offentliga skolväsendet eller annorstä-&lt;br&gt;des. Behövliga bestämmelser bör i stället tas in i en särskild lag. 1 lagen&lt;br&gt;bör anges endast huvudprinciperna för kostnadsansvaret och regeringen&lt;br&gt;bemyndigas att meddela närmare föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.10 Vissa följdändringar i andra lagar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De förslag som jag nu har lagt fram föranleder följdändringar i vissa&lt;br&gt;andra lagar än de som jag har tagit upp här. Andringsbehovet hänger&lt;br&gt;samman med förändrade begrepp både när det gäller gymnasieskolan&lt;br&gt;och vuxenutbildningen. Nya eller förskjutna begrepp påverkar sålunda&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100), kommunalskattelagen (1928:370) och lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följdändringarna i de nu nämnda tre lagarna behöver dock inte vara&lt;br&gt;genomförda förrän utbildning enligt de nya bestämmelserna i skollagen&lt;br&gt;inleds, dvs. till den 1 juli 1992. Med hänsyn till det och då jag förutser&lt;br&gt;att åtminstone sekretesslagen torde komma att påverkas ytterligare av&lt;br&gt;förslag som jag avser att lägga fram inom kort anser jag det lämpligast&lt;br&gt;att något låta anstå med förslag om följdändringarna. Därmed undviks&lt;br&gt;att mot varandra stridande förslag till ändringar i en och samma lag fö-&lt;br&gt;reläggs riksdagen under ett och samma riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Ikraftträdande- och övergångsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den nya lagstiftningen om gymnasieskolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen träder i kraft den 1 juli 1991 men skall gälla&lt;br&gt;först för sådan undervisning som börjar efter den 1 juli 1992,&lt;br&gt;dvs. i praktiken med höstterminen 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För läsåret 1991/92 skall nuvarande regler i princip gälla.&lt;br&gt;Vissa modifikationer görs dock beroende bl.a. på det nya&lt;br&gt;statsbidragssystem som gäller från den 1 juli 1991 och på att&lt;br&gt;skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna upphör från samma&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gymnasieutbildning, som har påbörjats före den 1 juli&lt;br&gt;1992 men då inte avslutats, skall i princip fortsatt anordnas&lt;br&gt;enligt äldre bestämmelser, till dess eleverna har avslutat den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner eller landstingskommuner som vid&lt;br&gt;ikraftträdandet fick anordna gymnasieutbildning på linjer skall&lt;br&gt;under en övergångstid fram till och med läsåret 1994/95 med&lt;br&gt;vissa undantag ha rätt att ta in elever på dessa linjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt forslag: Den nya gymnasieskolan och den reformera-&lt;br&gt;de vuxenutbildningen bör införas från och med den 1 juli 1992, dvs. i&lt;br&gt;praktiken med läsåret 1992/93. Dessförinnan föreligger inte de praktiska&lt;br&gt;förutsättningarna för att anordna utbildning enligt de nya reglerna. Där-&lt;br&gt;emot måste givetvis ansökningsförfaranden och andra förberedelser med&lt;br&gt;sikte på de nya systemen kunna börja tidigare. Ikraftträdandebestämmel-&lt;br&gt;sen bör därför utformas så att den nya lagstiftningen visserligen träder i&lt;br&gt;kraft den 1 juli 1991 men tillämpas först i fråga om utbildning som äger&lt;br&gt;rum efter den I juli 1992, om inte annat särskilt anges i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna. För utbildning som äger rum före den 1 juli 1992 skall i&lt;br&gt;princip gälla äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från dessa huvudregler är betingade av olika skäl. Såvitt&lt;br&gt;gäller de äldre reglerna kan de inte till alla delar tillämpas fram till&lt;br&gt;halvårsskiftet 1992 bl.a. därför att myndigheter som skolöverstyrelsen&lt;br&gt;och länsskolnämnderna har upphört redan med utgången av juni 1991.&lt;br&gt;Vidare nödvändiggör det nya statsbidragssystem som gäller från den I&lt;br&gt;juli 1991 att vissa äldre regler om interkommunal ersättning ersätts av&lt;br&gt;andra regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den interkommunala ersättningen anser jag att man&lt;br&gt;redan för perioden den 1 juli 1991 - 30 juni 1992 kan tillämpa den&lt;br&gt;princip som därefter avses bii gällande. Den innebär att den anordnande&lt;br&gt;kommunen har rätt till ersättning för sina kostnader för eleven - beräk-&lt;br&gt;nade efter den kommunalrättsliga självkostnadsprincipen - från elevens&lt;br&gt;hemkommun. Det är ju hemkommunen som uppbär statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas uppgifter får föras över&lt;br&gt;till andra. En del av dessa uppgifter avser beslut om mottagande till ut-&lt;br&gt;bildning. Sådana beslut bör ankomma enbart på resp, styrelse i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun där mottagande är aktuellt. Styrelsens beslut bör - såsom i den&lt;br&gt;nya ordningen - få överklagas till länsrätt av sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de övergångsbestämmelser som jag i övrigt bedömt vara behövliga&lt;br&gt;vill jag här behandla endast en ytterligare. Den gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;7 kap. vuxenutbildningslagen om uppdragsutbildning m.m. På det om-&lt;br&gt;rådet föreslår jag att en ny lag skall införas den 1 juli 1991. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i det nämnda kapitlet skall då naturligen inte tillämpas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Upprättade lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag har anfört har inom utbildningsdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagom ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagom uppdragsutbildning i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor.&lt;br&gt;Lagförslaget under 2. har upprättats i samråd med chefen för social-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;departetmentet&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Specialmotivering&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.1 Förslag till ändring i skollagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Allmänna föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För vuxna anordnar det allmänna utbildning i form av kommunal vux-&lt;br&gt;enutbildning (komvux), vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;(särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komvux, särvux och sfi bildar det offentliga skolväsendet för vuxna.&lt;br&gt;Dessutom finns särskilda utbildningsformer som anordnas av det all-&lt;br&gt;männa som komplettering till vuxenutbildningen inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka typer av utbildning som anordas inom det of-&lt;br&gt;fentliga skolväsendet för vuxna. Samtliga skolformer för vuxna som in-&lt;br&gt;går i detta återfinns nu i skollagen. Begreppet komvux har fått en annan&lt;br&gt;innebörd än tidigare och blivit ett samlingsnamn för grundläggande och&lt;br&gt;gymnasial vuxenutbildning samt påbyggnadsutbildning. Reglerna om&lt;br&gt;komvux återfinns i 11 kap. Sfi som tidigare stod utanför det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet ingår nu i detta. Reglerna om sfi återfinns i 13 kap. Regler-&lt;br&gt;na för särvux återfinns i 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landstingskommuner är huvudmän för komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommuner och i vissa fall kommuner är huvudmän för&lt;br&gt;särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är huvudmän för svenskundervisning för invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som innehåller bestämmelser om vilka som får vara huvud-&lt;br&gt;män för de olika delarna av det offentliga skolväsendet, har ändrats till&lt;br&gt;följd av förändringarna i 8 §. Huvudmannens ansvar regleras dock något&lt;br&gt;olika. Således är kommunerna skyldiga att erbjuda grundläggande vux-&lt;br&gt;enutbildning och sfi medan huvudmännen endast är skyldiga att sträva&lt;br&gt;efter att tillgodose behovet av de övriga utbildningarna. Reglerna om&lt;br&gt;detta återfinns i skolformskapitlen. Där finns också regler om under vil-&lt;br&gt;ka förutsättningar landstingskommunerna får vara huvudmän för kom-&lt;br&gt;vux och särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 kap. Gymnasieskolan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 detta kapitel ges föreskrifter om sådan utbildning inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet för barn och ungdom som är avsedd att påbörjas av ungdo-&lt;br&gt;mar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till och&lt;br&gt;med det första kalenderhalvåret det år de fyller tjugo år. Denna utbild-&lt;br&gt;ning bildar gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel gäller endast ungdomar som är bosat-&lt;br&gt;ta i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att gymnasieskolan omfattar all utbildning&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet för ungdomar i en viss ålder. Utbild-&lt;br&gt;ningen i gymnasieskolan har utvidgats i förhållande till vad som gäller i&lt;br&gt;dag. Den utbildning som utgör gymnasieskolan omfattar således all ut-&lt;br&gt;bildning inom det offentliga skolväsendet för ungdomar efter avslutad&lt;br&gt;grundskoleutbildningen eller motsvarande utbildning. Utbildningen&lt;br&gt;skall dock påbörjas senast under det första kalenderhalvåret det år de&lt;br&gt;fyller 20 år. Uttrycket efter avslutad grundskoleutbildningen innebär att&lt;br&gt;ungdomarna har gått i grundskolan och slutat denna men häri ligger in-&lt;br&gt;te något krav på att ungdomarna skall ha slutfört sista årskursen. Även&lt;br&gt;ungdomar som av någon anledning inte har slutfört sista årskursen men&lt;br&gt;som i och med att de fyllt 16 år har fullgjort skolplikten omfattas av&lt;br&gt;denna bestämmelse. I och med att ungdomarna skall ha gått i grundsko-&lt;br&gt;lan för att kunna börja i gymnasieskolan kommer denna inte att vara&lt;br&gt;öppen för elever från särskolan. De ungdomar som i och för sig en gång&lt;br&gt;har gått i grundskolan men som har flyttat över till särskolan får inte&lt;br&gt;heller gå i gymnasieskolan eftersom de inte kan anse ha avslutat grund-&lt;br&gt;skoleutbildning. Motsvarande utbildning som grundskolan kan t.ex. va-&lt;br&gt;ra sameskolan eller en godkänd fristående skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket framgår att gymnasieskolan endast omfattar ungdomar&lt;br&gt;som är bosatta i landet. Det räcker att det kan fastställas att ungdomarna&lt;br&gt;är bosatta i landet. Det har ingen betydelse om de är svenska eller ut-&lt;br&gt;ländska medborgare eller statslösa. Liksom vid tillämpningen av den&lt;br&gt;nuvarande skollagen bör som bosatt i landet räknas den som rätteligen&lt;br&gt;skall vara kyrkobokförd här. Se vidare prop. 1985/86:10 sid. 81 f. I 15&lt;br&gt;kap. 5 § ges regeringen ett bemyndigande att meddela bestämmelser om&lt;br&gt;vad som skall gälla för ungdomar som inte anses vara bosatta i landet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf ges en allmän bestämmelse om att eleverna skall ha in-&lt;br&gt;flytande över hur deras utbildning utformas. Bakgrunden till bestäm-&lt;br&gt;melsen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i gymnasieskolan skall utgöras dels av utbildning på natio-&lt;br&gt;nella program, som omfattar tre årskurser, dels av utbildning på indi-&lt;br&gt;viduella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de nationella programmen kan finnas olika grenar. Grenarna&lt;br&gt;kan vara nationellt eller lokalt fastställda. Regeringen får meddela när-&lt;br&gt;mare föreskrifter om grenarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att utbildningen kan ske dels på nationella pro-&lt;br&gt;gram, dels på individuella program. De nationella programmen skall&lt;br&gt;alltid omfatta tre årskurser. Genom de nationella programmen ges en&lt;br&gt;garanti för en likvärdig utbildning. Dessa program svarar närmast mot&lt;br&gt;linjerna i det befintliga systemet. Programmen avses dock vara bredare&lt;br&gt;och ge andra möjligheter till ämneskombinationer än det gamla gymna-&lt;br&gt;siet. Programmen kan vara uppdelade på olika grenar. Grenarna kan&lt;br&gt;vara nationellt eller lokalt fastställda. Någon föreskrift om vilken kom-&lt;br&gt;munal instans som skall fastställa en lokal gren ges inte. Det får ankom-&lt;br&gt;ma på kommunen om beslutet skall fattas av fullmäktige eller styrelsen&lt;br&gt;för utbildningen. Motsvarande gäller om en landstingskommun vill in-&lt;br&gt;rätta en lokal gren inom ett program som den anordnar. Regeringen&lt;br&gt;kan ge föreskrifter om hur grenarna skall utformas. Sådana föreskrifter&lt;br&gt;kan behövas för att lokala grenar kvalitetsmässigt skall bli i paritet med&lt;br&gt;nationella grenar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De nationella programmen skall vara grund för fortsatt utbildning på&lt;br&gt;högskolenivå och för yrkesverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 1. Vissa be-&lt;br&gt;stämmelser om utbildningens omfattning på nationella program (tim-&lt;br&gt;planer) framgår av bilaga 2. Ytterligare föreskrifter om timplaner får&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall informera om de nationella programmen och&lt;br&gt;om möjligheterna att få utbildning på individuella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att vissa delar av timplanerna fastställs av&lt;br&gt;riksdagen men att regeringen ges bemyndigande att fastställa resterande&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att kommunerna har en skyldighet att in-&lt;br&gt;formera om vilka olika nationella program som finns över huvud taget&lt;br&gt;och om vilka som kommunen anordnar eller erbjuder. Vidare skall&lt;br&gt;kommunen även informera om vilka möjligheter det finns att kunna få&lt;br&gt;ett individuellt program.. Denna informationsskyldighet är av vikt för&lt;br&gt;att landets ungdomar skall kunna överblicka sina utbildningsmöjlighe-&lt;br&gt;ter i ett system där den statliga detaljplaneringen har tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudande om utbildning på de nationella programmen&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på nationella program&lt;br&gt;för samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 § förutsatt att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt program&lt;br&gt;eller likvärdig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.&lt;br&gt;Antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas&lt;br&gt;med hänsyn till elevernas önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen&lt;br&gt;eller i en annan kommun eller landstingskommun i enlighet med sam-&lt;br&gt;verkansavtal. Två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en ut-&lt;br&gt;bildning på ett nationellt program bildar ett samverkansområde för den&lt;br&gt;utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med en lands-&lt;br&gt;tingskommun om en viss utbildning som landstingskommunen anord-&lt;br&gt;nar bildar ett samverkansområde för den utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår vilka skyldigheter kommunerna har när det gäl-&lt;br&gt;ler de nationella programmen och hur de kan uppfylla dessa skyldighe-&lt;br&gt;ter. Detta har behandlats utförligt i den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;br&gt;3.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vilka ungdomar som kommunen skall erbjuda&lt;br&gt;utbildning på nationella program. Ungdomarna skall för det första upp-&lt;br&gt;fylla kraven i 1 §, vilket innebär att erbjudandet omfattar åren från det&lt;br&gt;ungdomarna har avslutat grundskoleutbildningen fram till första kalen-&lt;br&gt;derhalvåret det år de fyller 20 år. För det andra skall ungdomarna upp-&lt;br&gt;fylla två andra krav. Ungdomarna skall således ha slutfört sista årskur-&lt;br&gt;sen i grundskolan eller motsvarande skola och de skall inte tidigare ha&lt;br&gt;genomgått en utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbild-&lt;br&gt;ning. I och med kravet att ungdomarna skall ha slutfört sista årskursen i&lt;br&gt;grundskolan ställs ett kompetenskrav upp för att få börja på ett natio-&lt;br&gt;nellt program. Samma kompetens kan i och för sig också uppnås genom&lt;br&gt;att gå i en motsvarande skola, t.ex. godkänd fristående skola. Ungdomar-&lt;br&gt;na är vidare inte berättigade till två fullständiga utbildningar på ett na-&lt;br&gt;tionellt program eller motsvarande. Med likvärdig utbildning avses t.ex.&lt;br&gt;att någon har genomgått ett individuellt program som när det gäller äm-&lt;br&gt;nen och studietid etc. kan likställas med ett nationellt program. Den&lt;br&gt;som har avbrutit ett nationellt program kan dock ha rätt att få börja på&lt;br&gt;nytt på något sådant program.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommunerna får anordna utbildning endast på sådana natio-&lt;br&gt;nella program som avser naturbruk och omvårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en landstingskommun anordnar sådan utbildning som avses i&lt;br&gt;första stycket, får kommuner som ingår i landstingskommunen inte an-&lt;br&gt;ordna samma utbildning utan överenskommelse med landstingskommu-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna bestämmelse framgår att landstingskommunerna får anordna&lt;br&gt;utbildning på sådana nationella program som avser naturbruk och om-&lt;br&gt;vårdnad. Landstingskommunen får inte anordna utbildning på några&lt;br&gt;andra program än de nämnda. Landstingskommunernas rätt att anordna&lt;br&gt;utbildning enligt ovan är exklusiv i den bemärkelsen att om en lands-&lt;br&gt;tingskommun anordnar utbildningen får en kommun inom landstings-&lt;br&gt;området i fråga som ingår i landstingskommunen inte anordna den utan&lt;br&gt;medgivande av landstingskommunen. Kommunerna får alltså anordna&lt;br&gt;sådana utbildningar endast efter överenskommelse med landstingskom-&lt;br&gt;munen eller i de fall landstingskommunen inte anordnar utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock inte något förbud för kommunerna inom en landstings-&lt;br&gt;kommun att sluta samverkansavtal med en annan landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;l ör svårt rörelsehindrade ungdomar får de kommuner som regeringen&lt;br&gt;bestämmer i sin gymnasieskola anordna speciellt anpassad utbildning&lt;br&gt;(gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om Rh-anpassad utbildning finns i 27 - 32&lt;br&gt;§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna bestämmelse framgår att det är regeringen som får avgöra var&lt;br&gt;i landet gymnasieskolor med Rh-anpassad utbildning skall finnas. Med&lt;br&gt;Rh-anpassad utbildning avses specialan passad utbildning för sådana ung-&lt;br&gt;domar som är svårt rörelsehindrade. Gymnasieskolor med Rh-anpassad&lt;br&gt;utbildning finns för närvarande i Göteborg, Stockholm och Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagande av sökande till de nationella programmen&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den som av sin hemkommun skall erbjudas utbildning på ett nationellt&lt;br&gt;program enligt 5 § första stycket är behörig sökande till en sådan utbild-&lt;br&gt;ning var som helst i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av behöriga sökande till de nationella program som anordnas i en&lt;br&gt;kommun eller för ett samverkansområde skall i första hand tas emot de&lt;br&gt;som är hemmahörande i den kommun som anordnar utbildningen och&lt;br&gt;de som är hemmahörande i en kommun som tillhör samverkansområ-&lt;br&gt;det för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sådana sökande som avses i andra stycket skall jämställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de som med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda&lt;br&gt;skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de som är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder del&lt;br&gt;sökta programmet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de som har sökt till gymnasieskolan ifråga under åberopande av&lt;br&gt;att där, inom det sökta programmet, anordnas en gren som inte erbjuds&lt;br&gt;av hemkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf ges bestämmelser om behörighet att tas emot på natio-&lt;br&gt;nella program och om företräde för vissa sökande. Bestämmelserna har&lt;br&gt;behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att ungdomar som av sin hemkommun, dvs.&lt;br&gt;den kommun som avses i 1 kap. 15 §, skall erbjudas gymnasieutbildning&lt;br&gt;på ett nationellt program är behöriga sökanden till en sådan utbildning&lt;br&gt;var som helst i landet. Vilka de ungdomar är som skall erbjudas utbild-&lt;br&gt;ning på ett nationellt program framgår av 5 §. Aven om ungdomarna är&lt;br&gt;behöriga sökanden till en utbildning följer inte automatiskt att de skall&lt;br&gt;behandlas som förstahandssökande i alla kommuner. Vilka ungdomar&lt;br&gt;som skall behandlas som förstahandssökandcn framgår av andra och&lt;br&gt;tredje styckena. Av andra stycket framgår att de ungdomar som är hem-&lt;br&gt;mahörande i den kommun som anordnar utbildningen och de som är&lt;br&gt;hemmahörande i de kommuner som har slutit samverkansavtal med&lt;br&gt;den anordnande kommunen i första hand skall tas in på utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges vilka ungdomar som skall likställas med dem&lt;br&gt;som i första hand skall tas in på utbildningen. Det gäller här tre olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall. I punkten 1 behandlas de som av personliga förhållanden har sär- Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;skilda skäl att få gå i den gymnasieskola som de sökt till. Därmed avses&lt;br&gt;sådana fall då den sökandes hemkommun i och för sig erbjuder utbild-&lt;br&gt;ningen men den sökanden av något personligt skäl vill gå i en annan&lt;br&gt;gymnasieskola. Men den sökande har inte på grund av denna bestäm-&lt;br&gt;melse ett fritt val. Det krävs sålunda särskilda skäl för att den sökande&lt;br&gt;skall likställas med förstahandssökande. Särskilda skäl kan t.ex. föreligga&lt;br&gt;i följande fall. Om en sökande bor på landsbygden i en kommun och&lt;br&gt;har släktingar i en tätort i en annan kommun hos vilka han kan få bo&lt;br&gt;kan han bli behandlad som förstahandssökande i den kommunen. Be-&lt;br&gt;stämmelsen kan användas också för barn till utlandssvenskar, som kan&lt;br&gt;få bostad t. ex. hos en släkting inför studier i svensk gymnasieskola. Sär-&lt;br&gt;skilda skäl kan också vara att ungdomarna tidigare har blivit utsatt för&lt;br&gt;mobbning i hemkommunens skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 punkten 2 behandlas det fall att hemkommunen inte erbjuder det&lt;br&gt;nationella program som den sökande vill gå på. Här kan ungdomarna&lt;br&gt;söka fritt till vilken kommun i landet som de vill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 3 behandlas det fall att hemkommunen visserligen erbju-&lt;br&gt;der det sökta nationella programmet men inte den gren som den sökan-&lt;br&gt;de vill ha. Den sökande måste här söka till den andra kommunen redan&lt;br&gt;till årskurs 1 även om programmet inte är uppdelat i grenar under för-&lt;br&gt;sta årskursen. Med gren avses både nationellt och lokalt utformade såda-&lt;br&gt;na. Om en kommun anordnar en lokalt utformad gren kan i princip&lt;br&gt;ungdomar från hela landet söka till den.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för vissa utbildningar fastställa det område från vilket&lt;br&gt;sökanden i första hand skall tas emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf ges regeringen ett bemyndigande att föreskriva att vissa&lt;br&gt;utbildningar inom de nationella programmen skall vara riksrekryteran-&lt;br&gt;de. Det rör sig här om utbildningar som i och för sig utgör en nationellt&lt;br&gt;fastställd gren på ett nationellt program men som har en så speciell in-&lt;br&gt;riktning att den bör vara öppen för alla ungdomar i landet. Exempel på&lt;br&gt;sådana utbildningar vattenkraftutbildningen i Jokkmokk och glasblåsar-&lt;br&gt;utbildningen i Nybro. Bestämmelsen har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 3.3.5 och 5.10.1.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Innan en kommun eller en landstingskommun tar emot en sökande&lt;br&gt;som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för&lt;br&gt;utbildningen skall yttrande inhämtas från sökandens hemkommun. Ytt-&lt;br&gt;rande behöver dock inte inhämtas, om det med hänsyn till tidigare ytt-&lt;br&gt;rande är onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna paragraf framgår att kommuner och landstingskommuner&lt;br&gt;skall inhämta yttrande från hemkommunen innan de tar emot en sö-&lt;br&gt;kande som inte hör hemma i kommunen eller i samverkansområdet.&lt;br&gt;Yttrandet fyller två syften. Det kan dels ge information till hemkommu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen om att den sökande vill påbörja en utbildning någon annanstans än&lt;br&gt;i hemkommunen, dels ge information till den mottagande kommunen.&lt;br&gt;Yttrandet kan t.ex. avse frågan om elevens hemkommun erbjuder det&lt;br&gt;sökta programmet eller grenen och om hemkommunen är villig att be-&lt;br&gt;tala för utbildningen. Det kan även avse om den sökande tidigare har&lt;br&gt;genomgått utbildning på ett nationellt program. Yttrande behöver inte&lt;br&gt;inhämtas för varje sökande i t.ex. det fall att flera söker till samma ut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för utbildningen i den anordnande kommunen eller land-&lt;br&gt;stingskommunen beslutar om någon sökande inte skall tas emot därför&lt;br&gt;att han inte är behörig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för utbildningen beslutar också om mottagande av en sö-&lt;br&gt;kande som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområ-&lt;br&gt;det för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut enligt första och andra styckena får överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten av sökanden. Länsrättens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för utbildningen i den anordnande kommunen skall pröva&lt;br&gt;och besluta om en sökande är behörig att gå utbildningen. Detta inne-&lt;br&gt;bär för de nationella programmen att sökande skall uppfylla kraven i 5&lt;br&gt;§, dvs. ha slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande skola,&lt;br&gt;inte tidigare ha genomgått en utbildning på ett nationellt program och&lt;br&gt;inte heller vara äldre än vad som anges i 1 §. Behörighetsprövningen&lt;br&gt;skall göras för alla sökande, både de som är hemmahörande i kommu-&lt;br&gt;nen och i samverkansområdet och de som inte är det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall också besluta om en sökande från en annan kommun&lt;br&gt;skall tas emot på kommunens gymnasieskola. Härvid skall styrelsen ta&lt;br&gt;ställning till de frågor som behandlas i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att styrelsens beslut får överklagas till läns-&lt;br&gt;rätten. Länsrättens beslut går dock inte att överklaga. Skälet till detta be-&lt;br&gt;handlas i den allmänna motiveringen avsnitt 3.3.4.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om att tas in på ett nationellt program skall skickas till sty-&lt;br&gt;relsen för utbildningen i den sökandes hemkommun. Om ansökan av-&lt;br&gt;ser ett nationellt program som anordnas av en annan kommun eller av&lt;br&gt;en landstingskommun, skall styrelsen omedelbart vidarebefordra ansö-&lt;br&gt;kan tiil styrelsen för utbildningen där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken kommun som i denna lag avses med hemkommun framgår av 1&lt;br&gt;kap. 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ansökan från ungdomar som inte räknas som bosatta i&lt;br&gt;landet gäller de föreskrifter som regeringen meddelar med stöd av 15&lt;br&gt;kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för utbildningen skall för de fall ansökan avser en utbild-&lt;br&gt;ning som en annan kommun anordnar omedelbart skicka ansökan till&lt;br&gt;styrelsen för denna. Om ansökan avser både en utbildning i kommunen&lt;br&gt;och en i en annan kommun får styrelsen naturligtvis ta en kopia på an-&lt;br&gt;sökan och vidarebefordra den. Sådana kombinerade ansökningar torde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framförallt förekomma då olika program prioriteras i olika ordning av Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;den sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erbjudande om utbildning på individuella program&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av in-&lt;br&gt;dividuella program för de ungdomar i kommunen som avses i 1 § och&lt;br&gt;som inte har tagits in på något nationellt program. I fråga om elever&lt;br&gt;från särskolan gäller dock särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett individuellt program bör motsvara ett nationellt program eller&lt;br&gt;syfta till att stimulera eleven att senare gå över till utbildning på ett na-&lt;br&gt;tionellt program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen på ett individuellt program skall följa en plan, som&lt;br&gt;skall fastställas av styrelsen för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att hemkommunen är skyldig att erbjuda de&lt;br&gt;ungdomar i kommunen som av någon anledning inte går på ett natio-&lt;br&gt;nellt program en annan utbildning. De ungdomar som har lämnat&lt;br&gt;grundskolan men som av någon anledning inte har slutfört sista årskur-&lt;br&gt;sen omfattas av denna bestämmelse. Dessa ungdomar kan inom ett indi-&lt;br&gt;viduellt program uppnå den kompetens som krävs för att börja på ett&lt;br&gt;nationellt program. Vad det individuella programmet i övrigt kan inne-&lt;br&gt;hålla har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att utbildningen antingen kan träda i stället&lt;br&gt;för en utbildning på ett nationellt program eller syfta till att slussa över&lt;br&gt;ungdomarna på ett nationellt program. I och med att det i bestämmel-&lt;br&gt;sen endast står att det individuella programmet bör motsvara ett natio-&lt;br&gt;nellt program finns det inget som hindrar att ett individuellt program&lt;br&gt;läggs upp på så sätt att det liknar det som i dag kallas gymnasial lärlings-&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att styrelsen för utbildningen skall lägga&lt;br&gt;upp en plan för det individuella programmet. Av denna plan skall det&lt;br&gt;t.ex. framgå vad utbildningen syftar till, vilka kurser som ingår i pro-&lt;br&gt;grammet och hur lång tid som planen omfattar. Planen skall därefter&lt;br&gt;fastställas av styrelsen för utbildningen. På detta sätt får eleven garantier&lt;br&gt;för att planen verkligen kommer att följas. Något formellt godkännande&lt;br&gt;från elevens sida kan inte anses vara nödvändigt eftersom det är frivilligt&lt;br&gt;från elevens sida om han vill fullfölja planen eller inte, men planen bör&lt;br&gt;läggas upp gemensamt med eleven. Om planen däremot skall ändras,&lt;br&gt;krävs elevens medgivande. Detta framgår av 20 §. Skälet till den ord-&lt;br&gt;ningen är att kommunen inte ensidigt bör kunna ändra förutsättningar-&lt;br&gt;na för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;14 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att vissa utbildningar skall utgöra individuella&lt;br&gt;program som står öppna för sökande från hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att regeringen kan föreskriva att vissa utbildning-&lt;br&gt;ar som inte är nationella program kan sökas av alla ungdomar var de än&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bor i landet. Ett exempel på sådan utbildning är utbildning för yrkes- Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;dansare i Stockholm. Bestämmelsen har behandlats i den allmänna mo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiveringen, avsnitt 5.11.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intagning av elever&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;15 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för utbildningen ansvarar för intagningen till de olika utbild-&lt;br&gt;ningar som anordnas inom kommunen eller landstingskommunen, om&lt;br&gt;inte annat följer av föreskrifter av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intagningsorganisationen får vara gemensam med en annan kommun&lt;br&gt;och gemensam för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om urval mellan behöriga sökande meddelas av rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om intagning får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för utbildningen ansvarar för att intagning sker på ett riktigt&lt;br&gt;sätt. Det finns dock inget i denna lag som hindrar att styrelsen delegerar&lt;br&gt;denna uppgift och det ligger i sakens natur att det praktiska intagnings-&lt;br&gt;arbetet läggs på ett kansli, där tjänstemän på styrelsens ansvar sköter&lt;br&gt;uppgiften. Regeringen kan dock meddela särskilda bestämmelser för vis-&lt;br&gt;sa utbildningar. Det kan här t.ex. vara fråga om riksrekryterande utbild-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att en kommun kan anordna intagningen&lt;br&gt;gemensamt med en eller flera andra kommuner. En kommun kan&lt;br&gt;också ha en intagningsorganisation som är gemensam för gymnasiesko-&lt;br&gt;lan och den gymnasiala vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket ges regeringen ett bemyndigande att meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om hur urval mellan olika sökande skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde stycket framgår att styrelsens beslut inte får överklagas. Skä-&lt;br&gt;let till detta framgår av den allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevernas rätt all fullfölja sin utbildning&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;16 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den som har tagits in på ett nationellt program i gymnasieskolan och&lt;br&gt;har påbörjat det, har rätt att fullfölja sin utbildning på det programmet i&lt;br&gt;kommunen eller inom samverkansområdet eller, om utbildningen har&lt;br&gt;en landstingskommun som huvudman, inom det landstingsområdet.&lt;br&gt;Detta gäller även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet&lt;br&gt;ändras under studietiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna och följande två paragrafer har behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf behandlas vissa frågor om elevens rätt att fullfölja&lt;br&gt;sin utbildning. Det sägs således att eleven har rätt att fullfölja utbild-&lt;br&gt;ningen inom det nationella program som han har kommit in på. Om&lt;br&gt;en elev har kommit in på ett visst program i årskurs 1 har han rätt att&lt;br&gt;fullfölja programmet. Någon rätt att gå en viss gren finns däremot inte.&lt;br&gt;Inför grenvalen i årskurs 2 gäller således att den som har bästa meriter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är den som i första hand får den gren som han önskar. Elevens rätt att&lt;br&gt;fullfölja utbildningen på ett program är inte knuten enbart till den&lt;br&gt;kommun där han har påbörjat utbildningen. Rätten att fullfölja gäller&lt;br&gt;inom den kommun där han har kommit in eller inom de kommuner&lt;br&gt;som kommunen har slutit samverkansavtal med beträffande den utbild-&lt;br&gt;ningen. När ett program anordnas parallellt i flera samverkande kom-&lt;br&gt;muner, kan de t. ex. fördela grenar mellan sig. Vid grendelning kan då&lt;br&gt;en elev anvisas plats på en skola i en annan kommun inom samverkans-&lt;br&gt;området där grenen anordnas. Givetvis förutsätts att kommunerna vid&lt;br&gt;fördelninen mellan olika skolor tar största möjliga hänsyn till elevernas&lt;br&gt;resvägar o. dyl. När det gäller en utbildning som anordnas av en land-&lt;br&gt;stingskommun gäller rätten att fullfölja utbildningen landstingsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevens rätt att fullfölja utbildningen gäller även om eleven flyttar&lt;br&gt;till en annan kommun under utbildningstiden. Också den elev som har&lt;br&gt;tagits in på en utbildning på grund av att han har särskilda skäl att få&lt;br&gt;gå i den kommunens gymnasieskola har rätt att fullfölja utbildningen&lt;br&gt;oberoende av om de särskilda skälen finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;17 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En elev, som har tagits in på ett nationellt program eller på en viss gren&lt;br&gt;inom ett sådant program och påbörjat utbildningen men som därefter&lt;br&gt;flyttar från kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, har&lt;br&gt;rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller grenen&lt;br&gt;där den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning. Erbjuder den&lt;br&gt;nya hemkommunen inte programmet eller grenen har eleven rätt att ef-&lt;br&gt;ter eget val fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller landstings-&lt;br&gt;kommun som anordnar utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf ges ytterligare möjligheter än den som följer av 16 §&lt;br&gt;för en elev som flyttar till en annan kommun under pågående utbild-&lt;br&gt;ning. Om eleven flyttar till en kommun som själv anordnar eller har&lt;br&gt;samverkansavtal med en annan kommun som anordnar utbildningen&lt;br&gt;har eleven rätt att fortsätta på det program resp, den gren som han gick&lt;br&gt;på i den tidigare hemkommunen. Om däremot den nya hemkommu-&lt;br&gt;nen inte erbjuder programmet eller grenen får eleven själv välja fritt i&lt;br&gt;vilken kommuns gymnasieskola han vill fullfölja den påbörjade utbild-&lt;br&gt;ningen. Denna regel gör det möjligt att, i stället för att stanna kvar på&lt;br&gt;den gamla orten när familjen i övrigt flyttat, finna utbildningen nära&lt;br&gt;den nya hemorten, i fall då utbildningen saknas på den orten eller inom&lt;br&gt;dess samverkansområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall att den nya hemkommunen inte erbjuder det program&lt;br&gt;eller den gren eleven har gått och eleven inte vill gå i en annan kom-&lt;br&gt;muns gymnasieskola har eleven även möjligheter att byta till ett annat&lt;br&gt;program eller en annan gren. Om detta inte är möjligt får eleven påbör-&lt;br&gt;ja en ny utbildning på ett annat nationellt program.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;18 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Elever som önskar fullfölja sin utbildning på en sådan gren inom ett na-&lt;br&gt;tionellt program som inte erbjuds av deras hemkommun bör, i mån av&lt;br&gt;plats, få flytta till gymnasieskolan i en kommun eller landstingskom-&lt;br&gt;mun där den önskade grenen anordnas. Styrelsen för utbildningen i den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun eller landstingskommun där grenen anordnas beslutar om så-&lt;br&gt;dant mottagande av en elev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med denna bestämmelse är att, som ett led i målstyrningen, mark-&lt;br&gt;era det önskvärda i att kommunerna - i mån av plats - tillåter en elev att&lt;br&gt;få byta till en gren som inte erbjuds av hemkommunen. De fall som av-&lt;br&gt;ses här är de när eleven kommit in på ett nationellt program som hem-&lt;br&gt;kommunen erbjuder och gått årskurs 1 på programmet och därefter vill&lt;br&gt;välja en gren inom programmet som inte erbjuds. Någon rätt för eleven&lt;br&gt;att få byta till en annan kommun föreligger inte utan eleven bör få byta&lt;br&gt;i mån av plats. Elevens möjlighet att byta inom den egna kommunen&lt;br&gt;regleras inte eftersom det får anses vara en självklarhet att kommunen&lt;br&gt;inom sitt eget skolväsende försöker tillgodose sådana önskemål så långt&lt;br&gt;det är praktiskt rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att styrelsens beslut inte får överklagas. Det-&lt;br&gt;ta motiveras av att det inte föreligger någon rätt för eleverna att byta&lt;br&gt;utan styrelsens beslut grundar sig på en bedömning om plats finns.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;19 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om vad som krävs för att flytta till&lt;br&gt;högre årskurs och om begränsningar i rätten att gå om årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna bestämmelse ges regeringen möjlighet att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om vad som krävs för att flytta till en högre årskurs och om be-&lt;br&gt;gränsningar i rätten att gå om årskurser. Regeringen har i dag meddelat&lt;br&gt;sådana föreskrifter och de finns i gymnasieförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;20 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den som har påbörjat utbildning på ett individuellt program i en kom-&lt;br&gt;mun har rätt att fullfölja programmet enligt den plan som fanns när ut-&lt;br&gt;bildningen inleddes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om eleven har medgivit att programmet ändras, har han rätt att full-&lt;br&gt;följa utbildningen på det ändrade programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att även den elev som går på ett individuellt&lt;br&gt;program har rätt att fullfölja det fastställda programmet. En förutsätt-&lt;br&gt;ningför att kunna ge eleven denna rättssäkerhet är att det individuella&lt;br&gt;programmet omfattas av en plan som har fastställts av ett behörigt organ&lt;br&gt;i kommunen. Den uppgiften ligger på styrelsen för utbildningen. Styrel-&lt;br&gt;sens skyldighet att fastställa en plan för utbildningen framgår av 13 §&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket framgår att eleven och styrelsen för utbildningen kan&lt;br&gt;komma överens om att ändra programmet och fastställa ett annat. Om&lt;br&gt;så sker gäller rätten att fullfölja programmet naturligtvis det ändrade&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;21 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i gymnasieskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De&lt;br&gt;skall utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel&lt;br&gt;som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta&lt;br&gt;att eleverna skall hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten&lt;br&gt;får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kost-&lt;br&gt;nad för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i gymnasieskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. Denna&lt;br&gt;bestämmelse överensstämmer i stort sätt med 5 kap. 14 § skollagen i&lt;br&gt;dess äldre lydelse. Se kommentaren till denna paragraf prop. 1985/86:10&lt;br&gt;s. 106 f. Till skillnad från tidigare föreskrivs det inte längre att skrivma-&lt;br&gt;teriel skall vara fritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interkommunal ersättning&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;22 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En kommun som i sin gymnasieskola på ett nationellt program har tagit&lt;br&gt;in en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkans-&lt;br&gt;området för utbildningen, har rätt till ersättning för sina kostnader för&lt;br&gt;elevens utbildning från elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;23 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommun som i sin gymnasieskola på ett nationellt pro-&lt;br&gt;gram har tagit in en elev som inte är hemmahörande i en kommun som&lt;br&gt;har samverkansavtal med landstingskommunen, har rätt till ersättning&lt;br&gt;för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.&lt;br&gt;Landstingskommunen får dock inte betinga sig högre ersättning från&lt;br&gt;hemkommunen än som svarar mot det statsbidrag som utgår dit för ele-&lt;br&gt;vens utbildning i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser behandlas i den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.8. Av bestämmelserna framgår att hemkommunen i princip skall be-&lt;br&gt;tala för elevernas skolgång. Om en elev genomgår utbildning i en annan&lt;br&gt;kommun eller i en landstingskommun skall elevens hemkommun såle-&lt;br&gt;des betala för skolgången där. Begränsningar i ersättningskraven gäller&lt;br&gt;dock. När det gäller förhållanden primärkommuner emellan är hem-&lt;br&gt;kommunen endast skyldig att betala den mottagande kommunens kost-&lt;br&gt;nader för utbildningen. Den mottagande kommunen skall således inte&lt;br&gt;göra någon vinst på att ta emot elever från en annan kommun. Om&lt;br&gt;kommunerna har samverkansavtal med varandra kan de givetvis kom-&lt;br&gt;ma överens om vilken ersättning de vill. Inget hindrar således att kom-&lt;br&gt;munerna kommer öve-ens om ett lägre pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som också har utvecklats i den allmänna motiveringen före-&lt;br&gt;skrivs föi landstingskommunerna en snävare rätt att ta ut ersättning från&lt;br&gt;hemkommunerna än som gäller primärkommunerna emellan. Den läg-&lt;br&gt;re ersättningen har förutsatts bli tillämpad även i samverkansavtal med&lt;br&gt;landstingkommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;24 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 22 och 23 §§ är dock hemkommunen inte skyldig att&lt;br&gt;betala ersättning, om det är fråga om ett nationellt program eller gren&lt;br&gt;av sådant program som kommunen själv erbjuder, utom då eleven har&lt;br&gt;tagits emot med stöd av 8 § tredje stycket 1 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse behandlas i den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.8. Av bestämmelsen framgår vissa undantag från hemkommunens&lt;br&gt;skyldighet att betala för elever som går i gymnasieskola i en annan kom-&lt;br&gt;mun. Hemkommunen är således inte skyldig att betala för elever som&lt;br&gt;har tagits emot av en annan kommun om hemkommunen erbjuder&lt;br&gt;samma utbildning såvida inte eleven har tagits emot på grund av skäl&lt;br&gt;som anges i 8 § tredje stycket I. och 3, dvs. såvida eleven tagits emot på&lt;br&gt;grund av särskilda skäl eller på grund av att han sökt en gren som inte&lt;br&gt;erbjuds av hemkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;25 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utbildning för döva, hörselskadade och svårt rörelsehind-&lt;br&gt;rade elever får regeringen fastställa den extra ersättning som skall läm-&lt;br&gt;nas för dessa elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår att det är regeringen som fastställer den extra&lt;br&gt;ersättning som skall lämnas till de kommuner som anordnar utbildning&lt;br&gt;för döva, hörselskadade och svårt rörelsehindrade ungdomar. Utbild-&lt;br&gt;ning för dessa ungdomar är mer kostnadskrävande än för ungdomar&lt;br&gt;utan dessa handikapp. Extra ersättning, dvs. ersättning utöver den inter-&lt;br&gt;kommunala ersättning som betalas för icke handikappade elever, skall&lt;br&gt;således utgå. Den extra ersättningen bör vara lika för alla elever och bör&lt;br&gt;därför fastställas centralt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;26 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva om skyldighet för hemkommunerna att betala&lt;br&gt;ersättning till den anordnande kommunen för sådan utbildning som av-&lt;br&gt;ses i 9 och 14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att regeringen får föreskriva att hemkommunen&lt;br&gt;skall betala för en elevs utbildning i en annan kommun om utbildning-&lt;br&gt;en sker på ett nationellt program som är riksrekryterande eller ett indi-&lt;br&gt;viduellt program som är öppet för sökande från hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning som är anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-&lt;br&gt;anpassad utbildning) m. m.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;27 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med svårt rörelsehindrad den som på grund av ett rö-&lt;br&gt;relsehinder eller, om även annat funktionshinder föreligger, sitt samlade&lt;br&gt;handikapp inte kan följa reguljär studiegång i gymnasieskolan och som&lt;br&gt;för att kunna genomföra gymnasiala studier behöver tillgång till en&lt;br&gt;gymnasieskola med Rh- anpassad utbildning och särskilda omvårdnads-&lt;br&gt;insatser i form av boende i elevhem, omvårdnad i boendet och habilite-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;28 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har rätt att efter fullgjord&lt;br&gt;skolplikt få utbildning på ett nationellt program på en sådan gymnasie-&lt;br&gt;skola med Rh-anpassad utbildning som avses i 7 §. Rätten gäller intill&lt;br&gt;utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev har påbörjat utbildning i en gymnasieskola med Rh-&lt;br&gt;anpassad utbildning före utgången av vårterminen det kalenderår då&lt;br&gt;han fyller 21 år, skall han beredas möjlighet att fortsätta utbildningen&lt;br&gt;till utgången av vårterminen det kalenderår då han fyller 23 år, om det&lt;br&gt;behövs för att slutföra utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;29 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En sådan gymnasieskola med Rh- anpassad utbildning som avses i 7 §&lt;br&gt;skall ta emot sökande från hela landet till den speciellt anpassade ut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;30 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Frågor om intagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasiesko-&lt;br&gt;lor och andra frågor om rätt till sådan utbildning enligt 7 § prövas av en&lt;br&gt;särskild nämnd, gemensam för sådana gymnasieskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skall ha minst sju och högst elva ledamöter. I nämnden&lt;br&gt;skall bl.a. finnas företrädare för gymnasieskolan och grundskolan samt&lt;br&gt;för de rörelsehindrade. Ledamöterna utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut i fråga om intagning eller i övrigt om rätt till ut-&lt;br&gt;bildning får överklagas endast av den som begärt utbildningen. Beslutet&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten. Ett beslut får dock inte överklagas såvitt det&lt;br&gt;gäller placering vid en viss gymnasieskola.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;31 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Avgifter får inte tas ut för insatser för omvårdnad i boendet och habili-&lt;br&gt;tering som tillhandahålls av staten, kommun eller landstingskommun i&lt;br&gt;anslutning till gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter&lt;br&gt;om avgifter för kost och logi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser behandlas i den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.9. Bestämmelser om de svårt rörelsehindrade elevernas rätt till ut-&lt;br&gt;bildning infördes genom prop. 1989/90:92, SoU20, rskr. 271 och är i&lt;br&gt;stort sett oförändrade. Bestämmelserna har kommenterats i den nyss&lt;br&gt;nämnda propositionen. Vissa ändringar har dock skett och de kommen-&lt;br&gt;teras nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 29 § har ändrats redaktionellt. Elevområdesbegrep-&lt;br&gt;pet har tagits bort. Det sägs nu i stället i paragrafen att sökande från he-&lt;br&gt;la landet skall tas emot till utbildningen. Detta medför dock ingen skill-&lt;br&gt;nad från vad som tidigare gällde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 30 § andra stycket har ändrats så till vida att det nu&lt;br&gt;endast står att i nämnden skall finnas bl.a. företrädare för grundskolan,&lt;br&gt;gymnasieskolan och för de rörelsehindrade, företrädare för statliga&lt;br&gt;myndigheter bör liksom tidigare finnas men vilka myndigheter det skall&lt;br&gt;gälla bör inte pekas ut direkt i lagen. Ledamöterna skall utses av rege-&lt;br&gt;ringen och inte av skolöverstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 30 § tredje stycket har ändrats så till vida att överkla-&lt;br&gt;gande av nämndens beslut om intagning skall ske till länsrätten i likhet&lt;br&gt;med liknande beslut av styrelsen för gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;32 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att utbildningen på nationella program får&lt;br&gt;fördelas på fler än tre läsår när det gäller utbildning för döva, hörselska-&lt;br&gt;dade och svårt rörelsehindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § skall nationella program omfatta tre läsår. När det gäller han-&lt;br&gt;dikappade elever kan längre tid behöva tas i anspråk. Undervisningen&lt;br&gt;av döva och hörselskadade är för närvarande som regel förlängd med ett&lt;br&gt;år. För att bestämmelserna om tiden smidigt skall kunna anpassas till&lt;br&gt;behoven har det delegerats till regeringen att besluta i vad mån utbild-&lt;br&gt;ningstiden skall förlängas utöver de tre läsår som är det normala för na-&lt;br&gt;tionella program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Komvux består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenut-&lt;br&gt;bildning och påbyggnadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår vilka utbildningsformer som finns inom kom-&lt;br&gt;vux. För gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning gäller i&lt;br&gt;skollagen samma regler men de är ändå att se som självständiga delar av&lt;br&gt;komvux. Det kan nämligen finnas skäl att skilja utbildningarna åt på&lt;br&gt;förordningsnivå, t. ex. i fråga om intagningen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande vuxenutbildning syftar till att ge vuxna sådana kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbets-&lt;br&gt;liv. Den skall också syfta till att möjliggöra fortsatta studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter motsvarande de som ungdomar kan få genom gymnasiesko-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påbyggnadsutbildning syftar till att ge vuxna en sådan utbildning&lt;br&gt;som leder till en ny nivå inom deras yrke eller till ett nytt yrke. Vad&lt;br&gt;som sägs i detta kapitel om gymnasial vuxenutbildning gäller också på-&lt;br&gt;byggnadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna bestämmelse anges syftet för komvux. För det närmare innehål-&lt;br&gt;let i den nya grundläggande vuxenutbildningen har redogjorts i avsnitt&lt;br&gt;4.4.1. Försia stycket anger syftet med denna utbildning. Inom syftet ligg-&lt;br&gt;er att möjliggöra fortsatta studier. Dessa kan vara av mycket olika slag.&lt;br&gt;Det kan vara studier såväl inom som utom det offentliga skolväsendet,&lt;br&gt;t.ex vid en folkhögskola, i en AMU-kurs eller inom personalutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra och tredje stycket anges syftet med gymnasial vuxenutbildning&lt;br&gt;respektive påbyggnadsutbildning. Det närmare innehållet i dessa utbild-&lt;br&gt;ningar har utvecklats i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.6).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om komvux gäller inte vuxna som behöver undervis-&lt;br&gt;ning motsvarande grundsärskolans eller träningsskolans. Beträffande så-&lt;br&gt;dana vuxna gäller i stället lagens bestämmelser om särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår att den som är berättigad till särvux inte har&lt;br&gt;rätt till grundläggande vuxenutbildning. Bestämmelserna om särvux&lt;br&gt;återfinns i 12 kap. Inget i bestämmelsen hindrar dock att samläsning fö-&lt;br&gt;rekommer om detta är lämpligt. Det är endast den som är i behov av&lt;br&gt;undervisning motsvarande grundsärskolans eller träningsskolans, dvs.&lt;br&gt;den utbildning som finns i särvux, som är utestängd från komvux. Här-&lt;br&gt;av följer att andra psykiskt utvecklingsstörda i och för sig är behöriga att&lt;br&gt;söka till utbildningen i komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha inflytande över hur deras undervisning utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse om elevinflytande. Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse med något varierande innehåll finns i varje skolformskapi-&lt;br&gt;tel. I den allmänna motiveringen (avsnitt 5.3) har närmare redogjorts&lt;br&gt;för reglerna om elevinflytande. Eleverna skall alltså ha inflytande över&lt;br&gt;utbildningen, inte endast över undervisningen. Inflytandet får dock inte&lt;br&gt;påverka de ramar som statsmakterna uppställt för utbildningen. Också&lt;br&gt;vissa lokala ramar, t.ex de ekonomiska , sätter gränser för inflytandet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i komvux skall vara avgiftsfri för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder och&lt;br&gt;andra därmed jämförliga hjälpmedel som varje elev har för eget bruk&lt;br&gt;och behåller som sin egendom, får huvudmannen bestämma att hjälp-&lt;br&gt;medlen skall anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erbju-&lt;br&gt;das mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall hjälpmedel som används i komvux tillhandahållas utan&lt;br&gt;kostnad för eleverna, om inte något annat följer av föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln motsvarar, med viss redaktionell förändring, 4 kap. 7 § vuxenut-&lt;br&gt;bildningslagen. För den utbildning inom grundläggande vuxenutbild-&lt;br&gt;ning som motsvarar nuvarande grundvux innebär bestämmelsen en utö-&lt;br&gt;kad möjlighet för kommunerna att ta ut ersättning för kostnader av ele-&lt;br&gt;verna. Kostnadsregeln finns närmare motiverad i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen (avsnitt 4.9.4).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landstingskommuner får uppdra åt andra att anordna&lt;br&gt;komvux. Regeringen får meddela föreskrifter om vem som får ges ett så-&lt;br&gt;dant uppdrag och om villkor för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som har viss motsvarighet i 7 kap. 2 § vuxenutbildningsla-&lt;br&gt;gen, ger huvudmannen rätt att under förutsättningar som föreskrivs av&lt;br&gt;regeringen anlita annan, t.ex. ett studieförbund eller en folkhögskola,&lt;br&gt;för att anordna grundläggande vuxenutbildning. Denna möjlighet fanns&lt;br&gt;tidigare, dock endast för komvux i det begreppets betydelse enligt vux-&lt;br&gt;enutbildningslagen, men föreslås nu gälla för hela området för komvux&lt;br&gt;i dess nya omfattning. Motsvarande bestämmelse införs för särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln ger också utrymme för regeringen att föreskriva villkor för&lt;br&gt;kommunernas överlämnande av anordnandet till andra kommuner och&lt;br&gt;till landstingskommuner. Några sådana villkor är dock för närvarande&lt;br&gt;inte aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydelsefull skillnad mot tidigare reglering är att den utbildning&lt;br&gt;som överlämnas inte därigenom hamnar utanför det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet. Endast i vissa undantagsfall, som framgår av följande paragraf,&lt;br&gt;skall skollagens regler inte gälla för den verksamhet kommunen på an-&lt;br&gt;givet sätt lämnat ifrån sig. Kommunen frånsäger sig således inte hela sitt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvar genom att lämna anordnandet av utbildningen till annan. T.ex.&lt;br&gt;gäller alltjämt reglerna om skolplan, rektor, kostnader för eleven etc.&lt;br&gt;Det är självklart att anledningarna och möjligheterna t.ex. för rektor att&lt;br&gt;kontrollera att utbildningen följer de riktlinjer som gäller för den, va-&lt;br&gt;rierar med den form utbildningen har. Det varierar även mellan skol-&lt;br&gt;formerna. Således har rektor för en gymnasieskola och en rektor i vux-&lt;br&gt;enutbildningen i viss mån skilda uppgifter men bådas uppgifter följer av&lt;br&gt;samma regler i skollagen. Är utbildningen förlagd till en arbetsplats kan&lt;br&gt;skollagens regler naturligtvis i praktiken inte tillämpas fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger den kommun, som avser att överlåta någon del av anord-&lt;br&gt;nandet av det offentliga skolväsendet till annan, att först försäkra sig om&lt;br&gt;att denne kan uppfylla de krav som det offentliga skolväsendet ställer&lt;br&gt;på anordnaren. Denna kontroll måste sedan ske fortlöpande under den&lt;br&gt;tid uppdraget varar. Skulle det visa sig att en anordnare som inte upp-&lt;br&gt;fyller kraven, inte förmår vidta rättelse, måste kommunen säga upp det&lt;br&gt;uppdraget till upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan komvux som anordnas av någon annan än en kommun eller&lt;br&gt;en landstingskommun gäller inte bestämmelserna i 2 kap. 4-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa regler i skollagens andra kapitel vore det inte praktiskt rimligt att&lt;br&gt;tillämpa på en anordnare som inte är en kommun eller landstingskom-&lt;br&gt;mun. Det gäller bestämmelser om vilka som får visstidsanställas i det of-&lt;br&gt;fentliga skolväsendet som lärare eller för syouppgifter samt regler om&lt;br&gt;fortbildning av de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Grundläggande vuxenutbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun ansvarar för att de kommuninnevånare som enligt 10 §&lt;br&gt;har rätt till utbildningen och önskar delta i den, får det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen står den grundläggande regeln om kommunernas skyldig-&lt;br&gt;het att se till att kommuninnevånarna erbjuds den grundläggande vux-&lt;br&gt;enutbildning de behöver och önskar. Med kommunen avses således all-&lt;br&gt;tid elevens hemkommun. Vilken denna är framgår av I kap. 15 § skol-&lt;br&gt;lagen. Jag har utvecklat den närmare bakgrunden till paragrafen i av-&lt;br&gt;snitt 4.2.2. Kommunens skyldighet omfattar således att erbjuda utbild-&lt;br&gt;ningen. Det innebär att kommunen antingen själv anordnar utbildning-&lt;br&gt;en eller anlitar någon annan som gör det. Denna någon annan kan vara&lt;br&gt;en annan kommun med vilken kommunen träffat samarbetsavtal eller&lt;br&gt;en annan anordnare, t.ex ett studieförbund eller en folkhögskola. Rege-&lt;br&gt;ringen kan dock som framgår av 6 § ge föreskrifter om när ett sådant&lt;br&gt;uppdrag får ges eller villkoren för det. Gemensamt för alla erbjudanden&lt;br&gt;är att de typiskt sett måste ha sådant innehåll att eleverna bör kunna ac-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ceptera erbjudandet. Utformningen får alltså inte vara sådan att en ge-&lt;br&gt;nomsnittselev avböjer erbjudandet på grund av reseavstånd eller dylikt.&lt;br&gt;Kommuninnevånare är de som enligt I kap. 15 § skollagen har kom-&lt;br&gt;munen som sin hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall aktivt verka för att nå dem i kommunen som har&lt;br&gt;rätt till grundläggande vuxenutbildning och för att motivera dem att&lt;br&gt;delta i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln, som anger kommunernas skyldighet att söka upp och motivera&lt;br&gt;dem som behöver utbildningen, har utvecklats i avsnitt 5.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att delta&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Varje kommuninnevånare har rätt att delta i grundläggande vuxenut-&lt;br&gt;bildning från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år,&lt;br&gt;om han saknar sådana färdigheter som normalt uppnås i grundskolan&lt;br&gt;och är bosatt i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i landet&lt;br&gt;skall ha rätt att delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning har rätt&lt;br&gt;att delta i sådan undervisning i en annan kommun om utbildningen&lt;br&gt;finns där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i&lt;br&gt;kriminal vårdsanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges de få behörighetskrav som finns för den grundläg-&lt;br&gt;gande vuxenutbildningen. Dessa prövas av styrelsen för utbildningen,&lt;br&gt;vilket framgår av 13 §. Beslut om att ta emot en elev i utbildningen be-&lt;br&gt;tecknas som beslut om mottagande. Det innefattar således både beslut&lt;br&gt;om att ta emot en elev från en annan kommun och behörighetspröv-&lt;br&gt;ning. Om styrelsen avslår en ansökan därför att den sökande inte upp-&lt;br&gt;fyller behörighetskraven kan han, vilket framgår av 12 §, klaga på beslu-&lt;br&gt;tet till länsrätten. Inget hindrar honom emellertid att komma in med en&lt;br&gt;ny ansökan som i så fall prövas på samma sätt som tidigare. Den som&lt;br&gt;mot sin vilja skiljts från undervisningen får dock återinträda endast om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl för det. Se närmare om detta under 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen (avsnitt 5.1.1) har skälen för gränsdrag-&lt;br&gt;ningen mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen utvecklats. Till&lt;br&gt;vuxenutbildningen hör eleven således från och med andra kalenderhal-&lt;br&gt;våret det år han fyller 20 år. Den som dessförinnan är i behov av grund-&lt;br&gt;läggande vuxenutbildning har alltså att vända sig till huvudmannen för&lt;br&gt;gymnasieskolan. Det är dock att märka att bestämmelserna om gymna-&lt;br&gt;sieskolan inte gäller elever från särskolan (Jfr under 5 kap. 1 §). Vad&lt;br&gt;som menas med uttrycket &amp;quot;bosatt i landet&amp;quot; framgår av specialmotive-&lt;br&gt;ringen till 5 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande som har genomgått grundskola eller motsvarande, kan&lt;br&gt;ändå sakna relevanta kunskaper och färdigheter, och följaktligen vara&lt;br&gt;behörig att delta i grundläggande vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvaras av en bestämmelse i 8 kap. 2a § vuxenut- Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;bildningslägen, giltig för hela den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje stycket anger vuxnas rätt att få grundläggande vuxenutbild-&lt;br&gt;ning var som helst i riket. En förutsättning är dock att utbildningen&lt;br&gt;över huvud taget finns anordnad i kommunen. Det innebär att en kom-&lt;br&gt;mun, som fullgör sin skyldighet att erbjuda sina invånare vuxenutbild-&lt;br&gt;ning genom att köpa in sig hos någon annan, inte behöver inrätta&lt;br&gt;grundläggande vuxenutbildning endast för elever från andra kommuner.&lt;br&gt;Förekommer utbildningen i kommunen är kommunen dock skyldig att&lt;br&gt;ta emot en sökande från en annan kommun. Eftersom något urvalsför-&lt;br&gt;farande inte förekommer i grundläggande vuxenutbildning blir därmed&lt;br&gt;den som uppfyller behörighetsvillkoren omedelbart berättigad till ut-&lt;br&gt;bildning i den aktuella kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket anges att bestämmelserna i paragrafen om rätt till ut-&lt;br&gt;bildningen inte gäller den som är intagen i kriminalvårdsanstalt. Det är&lt;br&gt;kriminalvårdens myndigheter, inte kommunerna, som ansvarar för de&lt;br&gt;intagnas utbildning. De kriminalvårdande myndigheterna kan dock en-&lt;br&gt;ligt lagen om uppdragsutbildning anlita kommunerna för utbildning&lt;br&gt;motsvarande grundläggande vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den som vill delta i grundläggande vuxenutbildning skall anmäla detta&lt;br&gt;lill styrelsen för utbildningen i sin hemkommun. Om anmälan avser en&lt;br&gt;utbildning som en annan kommun anordnar eller låter anordna, skall&lt;br&gt;styrelsen omedelbart sända anmälan vidare till den kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För deltagande i grundläggande vuxenutbildning krävs endast en anmä-&lt;br&gt;lan. Den skall alltid sändas till hemkommunen. Det ger hemkommu-&lt;br&gt;nen underlag för planering och dimensionering. Hemkommunen sän-&lt;br&gt;der sedan ansökningen vidare, om anmälaren önskar få sin utbildning i&lt;br&gt;en annan kommun. Behörighetskontrollen skall göras av styrelsen i den&lt;br&gt;kommun som faktiskt svarar för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisning på annat språk än svenska&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Om en elev i grundläggande vuxenutbildning har bristfälliga kunskaper&lt;br&gt;i svenska språket, får undervisning meddelas på elevens eget språk. Så-&lt;br&gt;dan undervisning skall kompletteras med undervisning eller träning i&lt;br&gt;svenska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 3 kap. 5 § vuxenutbildningslagen med endast&lt;br&gt;redaktionell förändring. Eleven har således inte någon absolut rätt att&lt;br&gt;få undervisning på sitt eget språk. Detta motiveras av att det här kan va-&lt;br&gt;ra fråga om utbildning på högre nivå än s.k. alfabetisering. På alfabetise-&lt;br&gt;ringsnivå kan det ibland vara lämpligt att undervisningen sker på ele-&lt;br&gt;vens hemspråk, om det finns kompetenta lärare att tillgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningens upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i grundläggande vuxenutbildning skall upphöra så snart&lt;br&gt;som eleven har uppnått sådana kunskaper som utbildningen avses ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen för en elev skall också upphöra, om eleven saknar&lt;br&gt;förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör till-&lt;br&gt;fredsställande framsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för vilken grundläggande vuxenutbildning har upphört enligt&lt;br&gt;andra stycket skall på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl&lt;br&gt;talar för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges när undervisningen skall avslutas. Det är naturligt att&lt;br&gt;det sker när målet för utbildningen nåtts. Vilket detta är anges i 2 §, och&lt;br&gt;närmare i läroplanen. Undervisningen skall också upphöra om eleven&lt;br&gt;inte gör tillfredsställande framsteg. Detta kriterium finns i nu gällande&lt;br&gt;vuxenutbildningslag beträffande grundvux. Dessutom skall undervis-&lt;br&gt;ningen avslutas om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig un-&lt;br&gt;dervisningen, t.ex. för att han egentligen hör hemma i särvux. Undervis-&lt;br&gt;ningen kan alltså upphöra mitt under en termin, även när den upphör&lt;br&gt;på grund av stadgandet i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tredje stycket finns förutsättningarna för återinträde i utbildningen,&lt;br&gt;nämligen om särskilda skäl talar för detta. I regel torde särskilda skäl fö-&lt;br&gt;religga om det skäl som föranlett att utbildningen avslutades inte längre&lt;br&gt;föreligger. Bestämmelsen motsvarar den nu gällande ordningen för&lt;br&gt;grundvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;14 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Frågor om mottagande av en elev till grundläggande vuxenutbildning&lt;br&gt;avgörs av styrelsen för utbildningen. Styrelsen beslutar även om utbild-&lt;br&gt;ningen för en elev skall upphöra och om att på nytt bereda en elev ut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för utbildningen beslutar om en elev skall tas emot i utbild-&lt;br&gt;ningen, dvs. om han uppfyller föreskrivna behörighetskrav, om upphö-&lt;br&gt;rande av och återinträde i grundläggande vuxenutbildning. Hur styrel-&lt;br&gt;sen skall se ut anges i 2 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;15 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut enligt 14 § får överklagas hos länsrätten av eleven.&lt;br&gt;Länsrättens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar rätten till överklagande. Den som inte tagits emot i&lt;br&gt;en kommuns grundläggande vuxenutbildning, den som mot sin vilja&lt;br&gt;skilts från utbildningen, liksom den som vägrats återinträde, får klaga&lt;br&gt;på beslutet. Det är endast eleven/sökanden som får klaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag handhas överklagningsärenden av skolöverstyrelsen. Överstyrel- Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;sens beslut får inte överklagas. Eftersom skolöverstyrelsen skall avveck-&lt;br&gt;las per den 1 juli 1991 och det nya skolverket inte skall syssla med för-&lt;br&gt;valtningsbeslut av detta slag, övertar länsrätten skolöverstyrelsens upp-&lt;br&gt;gifter i detta hänseende. Länsrättens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interkommunal ersättning&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;16 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En kommun som i sin grundläggande vuxenutbildning har tagit emot&lt;br&gt;en elev som kommer från en annan kommun, har rätt till ersättning för&lt;br&gt;kostnaderna för elevens utbildning från elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller reglerna om ersättning mellan kommuner.&lt;br&gt;Den kommun som tar emot en elev från en annan kommun har en&lt;br&gt;ovillkorlig rätt till ersättning från elevens hemkommun. Storleken eller&lt;br&gt;sättet för ersättningens fastställande regleras inte på annat sätt än att rät-&lt;br&gt;ten är begränsad till ersättning för de kostnader som den anordnande&lt;br&gt;kommunen har haft. Som framgår av den allmänna motiveringen (av-&lt;br&gt;snitt 3.3.8 och 4.9.1) ger begreppet kostnader inte utrymme för att den&lt;br&gt;anordnande kommunen tar ut vinst för verksamheten. Detta överens-&lt;br&gt;stämmer med den i kommunalrättsliga sammanhang etablerade själv-&lt;br&gt;kostnadsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;17 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning. De skall härvid&lt;br&gt;sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommunerna får anordna gymnasial vuxenutbildning en-&lt;br&gt;dast inom områdena naturbruk och omvardnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse anger det kommunala ansvaret för gymnasial vux-&lt;br&gt;enutbildning och påbyggnadsutbildning. Eör detta har jag redogjort i av-&lt;br&gt;snitt 4.6.4. Att kommunerna skall sträva efter att anordna gymnasial&lt;br&gt;vuxenutbildning i den omfattning som motiveras av efterfrågan och be-&lt;br&gt;hov innebär också att de skall ge utbildningen en med hänsyn till resor,&lt;br&gt;tidsplanering, dimensionering och uppbyggnad lämplig form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller landstingskommunernas rätt att anordna&lt;br&gt;gymnasial vuxenutbildning. Den motsvarar i stort vad som gäller i dag.&lt;br&gt;Landstingen har således inte någon ensamrätt till dessa utbildningar&lt;br&gt;utan kommuner och landstingskommuner får anordna utbildningen på&lt;br&gt;lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag gäller enligt 3 kap. 5 § vuxenutbildningsförordningen att en&lt;br&gt;kommun som avser att anordna utbildning på något av dessa områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20(1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall samråda med landstingskommunen. Om styrelserna för utbild- Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;ningen inte kan komma överens om vem som skall anordna utbildning-&lt;br&gt;en skall länsskolnämnden avgöra det. Någon statlig myndighet lämpad&lt;br&gt;att slita sådana tvister finns emellertid inte längre. Det ligger också utan-&lt;br&gt;för det område som staten enligt de nya styrprinciperna skall ingripa på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock även i fortsättningen lämpligt att kommuner och land-&lt;br&gt;stingskommuner samråder om vem som skall anordna utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rätt för landstingskommunerna som följer av denna paragraf ger&lt;br&gt;dem ett självständigt anordnaransvar som skall skiljas från sådana upp-&lt;br&gt;drag som kan lämnas enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;18 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall informera om möjligheterna till gymnasial vuxen-&lt;br&gt;utbildning samt verka för att vuxna deltar i sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges kommunernas skyldighet att informera och aktivera&lt;br&gt;sina vuxna i förhållande till gymnasial vuxenutbildning och påbyggnads-&lt;br&gt;utbildning. Någon motsvarande skyldighet för landstingskommuner&lt;br&gt;finns inte. Bakgrunden till bestämmelsen finns närmare angiven i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;19 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Varje kommuninnevånare är behörig att delta i gymnasial vuxenutbild-&lt;br&gt;ning om han är bosatt i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när han slutfört utbildning på ett nationellt program eller likvär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dig utbildning i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far föreskriva att också den som inte är bosatt i landet&lt;br&gt;skall vara behörig att delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och om urval mellan&lt;br&gt;behöriga sökande meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först från det andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år eller från&lt;br&gt;det han gått ut gymnasieskolan får en studerande delta i gymnasial vux-&lt;br&gt;enutbildning. Dessförinnan hör han till gymnasieskolans ansvarsområ-&lt;br&gt;de. Uttrycket &amp;quot;slutfört&amp;quot; innebär att eleven skall ha avslutat utbildning-&lt;br&gt;en, i regel med avgångsbetyg från gymnasieskolan. Vad som skall anses&lt;br&gt;som likvärdig utbildning får bedömas från fall till fall. Ett exempel är&lt;br&gt;ett individuellt program av samma omfattning som ett nationellt. Ett&lt;br&gt;annat exempel kan vara utländsk gymnasieutbildning. Övriga behörig-&lt;br&gt;hetsvillkor föreskrivs av regeringen. Prövningen av behörigheten gör&lt;br&gt;styrelsen för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 4 kap. 3 § vuxenutbildningslagen. Språkligt&lt;br&gt;har bestämmelsen dock justerats något för att överensstämma med mot-&lt;br&gt;svarande bestämmelser, t. ex. för gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innebörden av tredje stycket hänvisas till vad som ovan sagts under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;20 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En kommun eller en landstingskommun är skyldig att till sin gymnasia-&lt;br&gt;la vuxenutbildning ta emot en sökande från en annan kommun, om&lt;br&gt;hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för elevens ut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l ill skillnad från vad som gäller för grundläggande vuxenutbildning har&lt;br&gt;en anordnande kommun skyldighet att ta emot en elev från en annan&lt;br&gt;kommun endast om hemkommunen förklarar sig beredd att ta på sig&lt;br&gt;kostnaderna för utbildningen. Bestämmelsen finns närmare motiverad i&lt;br&gt;avsnitt 4.9.1. Frågan om hur kostnaderna skall beräknas är en förhand-&lt;br&gt;lingsfråga mellan kommunerna. Observera dock att den anordnande&lt;br&gt;kommunen inte har rätt att ta ut någon vinst (se avsnitt 3.3.8). Det står&lt;br&gt;naturligtvis den anordnande kommunen fritt att ta emot en elev från en&lt;br&gt;annan kommun även om hemkommunen inte betalar, t.ex. om det&lt;br&gt;handlar om plats till en utbildning som inte är fullbelagd och som än-&lt;br&gt;då skall anordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;21 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den som vill delta i gymnasial vuxenutbildning skall ansöka om detta&lt;br&gt;hos styrelsen för utbildningen i sin hemkommun. Om ansökan avser en&lt;br&gt;utbildning som en annan kommun eller en landstingskommun anord-&lt;br&gt;nar eller låter anordna, skall styrelsen skyndsamt sända ansökan vidare&lt;br&gt;till styrelsen för utbildningen där. Till ansökan skall styrelsen foga ett&lt;br&gt;yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för&lt;br&gt;kostnaderna för elevens utbildning, såvida det inte på grund av tidigare&lt;br&gt;överenskommelse är onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om deltagande i gymnasial vuxenutbildning skickas alltid till&lt;br&gt;hemkommunen. Om en annan kommun anordnar eller låter anordna&lt;br&gt;utbildningen (kommunen behöver som nämnts inte själv alltid anordna&lt;br&gt;den), skall hemkommunens styrelse för utbildningen skicka ansökan vi-&lt;br&gt;dare till den styrelse som har att pröva frågor om mottagande och intag-&lt;br&gt;ning. Med ansökningen skall följa ett yttrande av vilket skall framgå om&lt;br&gt;hemkommunen är villig att ta på sig kostnaden för elevens utbildning.&lt;br&gt;Inte sällan torde ställningstagandet vara enkelt och stå att utläsa av kom-&lt;br&gt;munens skolplan. Först sedan ett sådant positivt yttrande inkommit är&lt;br&gt;den anordnande kommunen skyldig att överlämna ansökningen för&lt;br&gt;prövning till sin intagningsorganisation. Att en styrelse beslutar att ta&lt;br&gt;emot eleven i kommunens gymnasiala vuxenutbildning innebär att ele-&lt;br&gt;ven får tävla om tillgängliga platser på samma villkor som kommunens&lt;br&gt;egna invånare. Om kommunerna träffat samarbetsavtal är det naturligt-&lt;br&gt;vis i regel onödigt med något yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;22 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Frågor om mottagande av en elev till gymnasial vuxenutbildning och&lt;br&gt;om intagning till sådan utbildning avgörs av styrelsen för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intagningsorganisationen får vara gemensam för flera kommuner&lt;br&gt;samt för gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att styrelsen för utbildningen ansvarar för frågor om&lt;br&gt;mottagning och intagning i utbildningen. Med mottagning avses ett så-&lt;br&gt;dant beslut om att låta eleven konkurrera på lika villkor med kommun-&lt;br&gt;innevånarna som anges i 20 §, eller över huvud taget ett beslut om att&lt;br&gt;sökanden är eller inte är behörig. Med intagning avses beslut om vem&lt;br&gt;som får delta grundat på urval. Styrelsen är en sådan styrelse som före-&lt;br&gt;skrivs i 2 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket sägs att intagningen får organiseras gemensamt för fle-&lt;br&gt;ra kommuner liksom för gymnasial vuxenutbildning och för gymnasie-&lt;br&gt;skolan. Hur intagningsorganisationen i övrigt skall se ut framgår inte.&lt;br&gt;Det ankommer på den eller de berörda styrelserna att sörja för den or-&lt;br&gt;ganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;23 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut om mottagande får överklagas hos länsrätten av eleven.&lt;br&gt;Länsrättens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om intagning får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som menas med mottagande framgår av specialmotiveringen till&lt;br&gt;föregående paragraf. Ett beslut av hemkommunen att inte betala för en&lt;br&gt;viss utbildning är inte ett beslut om mottagande och följaktligen inte&lt;br&gt;överklagbart i denna ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12 kap. Vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Särvux syftar till att ge vuxna som är psykiskt utvecklingsstörda kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter motsvarande de som ungdomar kan få i grundsär-&lt;br&gt;skolan och träningsskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med särvux återfinns i denna paragraf. Närmare om innehållet i&lt;br&gt;utbildningen finns beskrivet i avsnitt 4.8.1. Att vissa begåvningshandi-&lt;br&gt;kappade skall jämställas med psykiskt utvecklingsstörda framgår av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 8 § skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Om-&lt;br&gt;fattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter&lt;br&gt;deras förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här återfinns den sedvanliga regeln om elevinflytande, anpassad till att&lt;br&gt;de studerande i särvux ofta inte har samma möjligheter att delta i be-&lt;br&gt;slutsfattande som normalbegåvade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommunerna skall erbjuda särvux. De skall härvid sträva ef-&lt;br&gt;ter att erbjuda utbildning som svarar mot behov och efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fin landstingskommun får överlåta till en kommun som ingår i land-&lt;br&gt;stingskommunen att erbjuda särvux, om kommunen medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i försia stycket har motsvarande uppbyggnad som 11 kap.17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket motsvarar 1 kap. 3 a § vuxenutbild-&lt;br&gt;ningslagen. Dock krävs inte längre regeringens tillstånd till överlåtelse&lt;br&gt;av ansvaret. Det som överlåts är emellertid numera, i anslutning till de&lt;br&gt;förändrade styrformerna, ansvaret för att &amp;quot;erbjuda&amp;quot; särvux. Kommunen&lt;br&gt;får alltså p.g.a. överlåtelsen ett självständigt ansvar för att särvux anord-&lt;br&gt;nas och övertar därmed landstingskommunens ansvar. Såväl landstings-&lt;br&gt;kommuner som kommuner kan sedan på grund av bestämmelsen i 9 §&lt;br&gt;uppdra åt någon annan att anordna särvux förutsatt att inte förordnings-&lt;br&gt;bestämmelser lägger hinder i vägen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i detta kapitel om landstingskommun gäller även kom-&lt;br&gt;mun som inte ingår i någon landstingskommun och kommun som fått&lt;br&gt;ansvaret att erbjuda särvux överlåtet till sig enligt 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fortsättningen av kapitlet gäller samma regler för en kommun som är&lt;br&gt;huvudman för särvux som för landstingskommuner oberoende av på&lt;br&gt;vilken grund kommunen blivit det.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Varje landstingskommun skall informera om möjligheterna till särvux&lt;br&gt;samt verka för att vuxna psykiskt utvecklingsstörda deltar i sådan utbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landstingskommuner har i dag en allmän skyldighet att&lt;br&gt;verka för att vuxna deltar i utbildning. Denna bestämmelse ålägger dem&lt;br&gt;uttryckligen att verka för att vuxna psykiskt utvecklingsstörda deltar i&lt;br&gt;särvux. Förutsättningen är naturligtvis alltid att de behöver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommuninnevånare är behörig att delta i särvux om han är bosatt&lt;br&gt;i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor, när han inte längre&lt;br&gt;har rätt att gå i särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i landet&lt;br&gt;skall vara behörig att delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och om urval mellan&lt;br&gt;behöriga sökande meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i&lt;br&gt;kriminal vårdsanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vem som är behörig att delta i särvux. I lagen upp-&lt;br&gt;ställs bara det kravet att den studerande är bosatt i landet, dvs. att han&lt;br&gt;rätteligen skall vara kyrkobokförd här, och att han saknar rätt att gå i&lt;br&gt;särskolan. Vem som får gå i särskolan framgår för närvarande av 3 kap.&lt;br&gt;skollagen.. I övrigt får bestämmelsen sitt innehåll av föreskrifter av lägre&lt;br&gt;dignitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt torde paragrafen inte kräva ytterligare kommentar. Motsva-&lt;br&gt;righeter till andra och fjärde styckena finns i 11 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommun är skyldig att till sin särvux ta emot en sökande&lt;br&gt;som kommer från en annan landstingskommun, om hemlandstings-&lt;br&gt;kommunen åtagit sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln motsvarar 11 kap. 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i särvux skall vara avgiftsfri för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder och Prop 1990/91’85&lt;br&gt;andra därmed jämförliga hjälpmedel som varje elev har för eget bruk&lt;br&gt;och behåller som sin egendom, får huvudmannen bestämma att hjälp-&lt;br&gt;medlen skall anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erbju-&lt;br&gt;das mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övrigt skall hjälpmedel som används i särvux tillhandahållas utan&lt;br&gt;kostnad för eleverna, om inte något annat följer av föreskrifter som&lt;br&gt;medddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln har samma lydelse som för grundläggande vuxenutbildning. En-&lt;br&gt;ligt nuvarande regler är undervisning på en nivå som motsvarar högst&lt;br&gt;grundsärskolans mellanstadium, helt kostnadsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag all anordna utbildning&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommuner får uppdra åt andra att anordna särvux. Regering-&lt;br&gt;en får meddela föreskrifter om vem som får ges ett sådant uppdrag och&lt;br&gt;om villkor för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För denna regels innebörd hänvisas till 11 kap. 8 §. Notera också skill-&lt;br&gt;naden mellan att uppdra åt annan att anordna utbildningen enligt den-&lt;br&gt;na paragraf och att överlåta ansvaret för att erbjuda särvux enligt 3 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För sådan särvux som anordnas av någon annan än en kommun eller en&lt;br&gt;landstingskommun gäller inte bestämmelserna i 2 kap. 4-7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se specialmotiveringen till 11 kap 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den som vill delta i särvux skall ansöka om det hos styrelsen för utbild-&lt;br&gt;ningen i sin hemlandstingskommun. Om ansökan avser en utbildning&lt;br&gt;som en kommun eller en annan landstingskommun anordnar eller låter&lt;br&gt;anordna skall styrelsen skyndsamt sända ansökan vidare till styrelsen för&lt;br&gt;utbildningen där. Till ansökan skall styrelsen foga ett yttrande av vilket&lt;br&gt;det framgår om hemlandstingskommunen åtar sig att svara för kostna-&lt;br&gt;derna för elevens utbildning, såvida det inte på grund av tidigare över-&lt;br&gt;enskommelse är onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 11 kap. 21 §. Det är självklart att den som sak-&lt;br&gt;nar förmåga att själv skriva en ansökan skall kunna få hjälp med det hos&lt;br&gt;hemkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningens upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i särvux skall upphöra så snart eleven uppnått sådana&lt;br&gt;kunskaper som utbildningen avses ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen för en elev skall också upphöra, om eleven saknar&lt;br&gt;förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör till-&lt;br&gt;fredställande framsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för vilken särvux har upphört enligt andra stycket får på nytt&lt;br&gt;beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har samma innebörd som motsvarande bestämmelse för&lt;br&gt;grundläggande vuxenutbildning i 1 1 kap. 13 §. Rätten till återinträde är,&lt;br&gt;som framgått av avsnitt 4.9.3, ny för särvux’ del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Frågor om mottagande av en elev till särvux och om intagning till sådan&lt;br&gt;utbildning prövas av styrelsen för utbildningen. Styrelsen beslutar även&lt;br&gt;om utbildningen för en elev skall upphöra och om att på nytt bereda en&lt;br&gt;elev utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att frågor om mottagning, intagning, avslutande och&lt;br&gt;återinträde avgörs av styrelsen för utbildningen. Hur denna styrelse or-&lt;br&gt;ganiseras framgår av 2 kap. 1 §. För betydelsen av uttrycken &amp;quot;mottagan-&lt;br&gt;de&amp;quot; etc. hänvisas till specialmotiveringen till II kap. 14 § och till den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 4.9.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;14 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut om mottagande, om att utbildningen för en elev skall&lt;br&gt;upphöra och beslut om att på nytt bereda en elev utbildning får över-&lt;br&gt;klagas hos länsrätten av eleven. Länsrättens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om intagning får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av vilka frågor som får överklagas motsvarar vad som gäl-&lt;br&gt;ler för grundläggande och gymnasial vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 kap. Svenskundervisning för invandrare (sfi)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Sfi syftar till att ge vuxna nyanlända invandrare grundläggande kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter i svenska språket samt kunskaper om det svenska&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anger syftet med utbildningen och ansluter till regeln i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § andra stycket lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervis-&lt;br&gt;ning för invandrare (sfi-lagen). Genom lagen (1990:567) om ändring i&lt;br&gt;sfi-lagen och riksdagens beslut med anledning av prop. 1989/90:102&lt;br&gt;(UbU27, rskr. 279) upphörde skillnaden mellan grundläggande svenska&lt;br&gt;för invandrare och påbyggnads-sfi. Kommunen ålades ett ansvar för hela&lt;br&gt;sfi-undervisningen. Det är därför lämpligt att använda begreppet sfi för&lt;br&gt;hela det kommunala ansvaret. När det i paragrafen anges att syftet är all&lt;br&gt;ge grundläggande kunskaper, i stället för som tidigare allmänna kunska-&lt;br&gt;per, avses ingen ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller den regel om elevinflytande som gäller för sfi.&lt;br&gt;Elevinflytandet har jag behandlat i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer över 16 år&lt;br&gt;som anges i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen skall erbjudas så snart som möjligt efter invandra-&lt;br&gt;rens ankomst till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av regeln i första stycket framgår att kommunen har en absolut skyldig-&lt;br&gt;het att anordna undervisning för dem som anges i 6 §. Denna, och den&lt;br&gt;mot kommunens skyldighet svarande rättigheten för den enskilde, är&lt;br&gt;dock som framgår av 6 § andra stycket tidsbegränsad. Bestämmelsen&lt;br&gt;överensstämmer med vad som nu gäller enligt 1 § sfi-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket överensstämmer med 1 § tredje stycket sfi-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall aktivt verka för att nå dem i kommunen som har&lt;br&gt;rätt till sfi och för att motivera dem att delta i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att verka för att nå de invandrare som har rätt till utbild- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;___&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen och att motivera dem att delta motsvaras av liknande regler för&lt;br&gt;den övriga vuxenutbildningen. Det är emellertid särskilt viktigt att in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;formationen om sfi fungerar eftersom rätten till utbildningen är tidsbe-&lt;br&gt;gränsad.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall samråda med den berörda arbetsgivaren och den loka-&lt;br&gt;la arbetstagarorganisationen i förhållande till vilken arbetsgivaren är&lt;br&gt;bunden av kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i undervisning-&lt;br&gt;en och undervisningens förläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln motsvarar med viss språklig justering 7 § i sfi-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att delta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att delta i en kommuns sfi har, med det undantag som följer av 7 §,&lt;br&gt;följande personer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utländsk medborgare, som antingen är bosatt i kommunen eller som&lt;br&gt;utan att vara bosatt där, regelmässigt vistas i kommunen efter att ha an-&lt;br&gt;sökt om uppehållstillstånd i avsikt att bosätta sig i riket. Beträffande så-&lt;br&gt;dan i kommunen icke bosatt person gäller dessutom att han skall ha&lt;br&gt;väntat på uppehållstillstånd under minst den tid som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer. Rätten gäller dock inte under tid den utländske medborgaren vis-&lt;br&gt;tas på en statlig förläggning för asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.Svensk medborgare, som är bosatt i kommunen, men som tidigare&lt;br&gt;har varit bosatt utom landet och som saknar grundläggande kunskaper i&lt;br&gt;svenska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Finländsk medborgare,som stadigvarande arbetar i kommunen,&lt;br&gt;men som är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat följer av tredje stycket gäller rätten under sam-&lt;br&gt;manlagt högst två år. Tiden räknas för dem som avses i första stycket 1&lt;br&gt;och 2 från det att de bosatte sig i landet eller, om rätten inträtt tidigare,&lt;br&gt;från den tidpunkten. För dem som avses i första stycket 3 räknas tiden&lt;br&gt;från det att de började arbeta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon på grund av särskilda skäl inte kunnat påbörja undervis-&lt;br&gt;ningen under den tid som anges i andra stycket gäller rätten under yt-&lt;br&gt;terligare ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges vilka som har rätt att delta i sfi. Den följer ut-&lt;br&gt;formningen av bestämmelser av motsvarande slag i skollagen och anger&lt;br&gt;rätten just som en rättighet för eleven i stället för som tidigare som en&lt;br&gt;skyldighet för kommunen. Någon ändring i sak i förhållande till sfi-&lt;br&gt;lagen är inte avsedd. Med uttrycket ”bosatt i kommunen” avses den som&lt;br&gt;rätteligen skall vara kyrkobokförd i kommunen (jfr. uttrycket ”bosatt i&lt;br&gt;landet” i bl.a. 5 kap. I §).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En utländsk medborgare som har svenska, danska eller norska som mo-&lt;br&gt;dersmål eller den som eljest har sådana kunskaper i något av dessa&lt;br&gt;språk att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig,&lt;br&gt;har inte rätt att delta i sfi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller viss begränsning av gruppen berättigade enligt&lt;br&gt;6 Den motsvarar 5 § sista stycket sfi-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i sfi skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kost-&lt;br&gt;nad ha tillgång till böcker och andra hjälpmedel som behövs för en tids-&lt;br&gt;enlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna skall hålla&lt;br&gt;sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma&lt;br&gt;enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar vad som gäller för gymnasieskolan enligt&lt;br&gt;5 kap. 21 §. Den tidigare regeln i 8 § sfi-lagen sade endast att utbildning-&lt;br&gt;en skulle vara avgiftsfri. Här slås fast att även hjälpmedlen skall vara&lt;br&gt;kostnadsfria. Regeln som är förmånligare för eleverna än i de övriga un-&lt;br&gt;dervisningsformerna för vuxna motiveras av att det vid beräkningen av&lt;br&gt;statsbidraget till sfi tagits med kostnader för läromedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att anordna utbildning&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kommuner får uppdra åt andra att anordna sfi. Regeringen får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om vem som får ges ett sådant uppdrag och om villkor för&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen överenstämmer med vad som föreskrivs för de övriga un-&lt;br&gt;dervisningsformerna inom vuxenutbildningen. I nu gällande lagstiftning&lt;br&gt;om sfi utpekas vissa anordnare som godtagbara, nämligen en lokalavdel-&lt;br&gt;ning av vissa studieförbund, en statsunderstödd folkhögskola, en AMU-&lt;br&gt;myndighet och en statlig högskoleenhet. Dessutom kan regeringen eller&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer, f.n. skolöverstyrelsen, medge att&lt;br&gt;även annan får anordna sfi. I samtliga fall förutsätts ett uppdrag från en&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma bestämmelser gäller nu för sfi som för vuxenutbildningen i&lt;br&gt;övrigt. Det överlåts i stället till regeringen att ange vilka som kan anför-&lt;br&gt;tros att anordna sfi.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För sådan sfi som anordnas av någon annan än en kommun gäller inte&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 4-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 11 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen i sfi skall upphöra när en elev har uppnått sådana kun-&lt;br&gt;skaper som utbildningen avses ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningen för en elev skall också upphöra, om eleven saknar&lt;br&gt;förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör&lt;br&gt;tillfredställande framsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för vilken sfi har avslutats enligt andra stycket, eller som frivil-&lt;br&gt;ligt avbrutit utbildningen skall, om han inte ändå har rätt till det, på&lt;br&gt;nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar vad som gäller för grundläggande vuxenut- Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;bildning och särvux utom i ett avseende. Eftersom rätten till sfi är tids-&lt;br&gt;begränsad kan den som frivilligt, men med skäl, avbrutit utbildningen&lt;br&gt;ha behov av att få återinträda i den trots att tiden gått ut. Bestämmelsen&lt;br&gt;i tredje stycket ger utrymme för detta. Som skäl för återinträde kan tän-&lt;br&gt;kas barnafödande eller sjukdom. Har tiden inte gått ut kan det i stället&lt;br&gt;bli fråga om en ny ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Frågor om mottagande av en elev till sfi avgörs av styrelsen för utbild-&lt;br&gt;ningen.Styrelsen beslutar även om utbildningen för en elev skall upphö-&lt;br&gt;ra och om att på nytt bereda en elev utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur styrelsen skall se ut framgår av 2 kap. 1 §. Något beslut om intag-&lt;br&gt;ning, d.v.s. beslut om urval, kan det inte bli fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens beslut enligt 12 § får överklagas till länsrätt av eleven. Läns-&lt;br&gt;rättens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln överensstämmer med 11 kap. 1 I §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Övriga föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om möjlighet att låta enskilda oeh&lt;br&gt;andra utomstående svara för enstaka inslag i verksamheten inom det of-&lt;br&gt;fentliga skolväsendet för barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utbildning i form av ett individuellt program får rege-&lt;br&gt;ringen föreskriva att enskilda och andra utomstående får anordna mer&lt;br&gt;av utbildningen än som följer av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan utbildning som anordnas med stöd av första eller andra&lt;br&gt;stycket av annan än en kommun eller landstingskommun gäller inte be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 kap. 4 - 7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har endast ändrats på så sätt att det sägs att det endast gäl-&lt;br&gt;ler det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Detta är ingen&lt;br&gt;skillnad från vad som gäller i dag men det måste anges på grund av att&lt;br&gt;skollagen numera också omfattar vuxenutbildningen. Bestämmelsen är&lt;br&gt;kommenterad i prop. 1985/86:10 s. 132. Vidare har bemyndigandet för&lt;br&gt;regeringen att delegera till den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;tagits bort. Orsaken till detta är att den myndighet som regeringen tidi-&lt;br&gt;gare delegerat till är skolöverstyrelsen som upphör den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket har införts på grund av att gymnasie-&lt;br&gt;skolan nu innehåller även individuella program som kan innebära att&lt;br&gt;eleven fullgör stora delar av utbildningen utanför det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet. Bestämmelserna som gäller för det offentliga skolväsendet skall&lt;br&gt;dock gälla för eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att vissa av de bestämmelser som gäller för&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet inte skall gälla för den här typen av verksam-&lt;br&gt;het. Det gäller här bestämmelser om vilka som får anställas, krav för an-&lt;br&gt;ställning och fortbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om svårt rörelsehindrade elevers ut-&lt;br&gt;bildning i gymnasieskolan med Rh-anpassad utbildning som avses i 5&lt;br&gt;kap. 7 §. 1 sadana föreskrifter får undantag göras från de allmänna reg-&lt;br&gt;ler om gymnasieskola som finns i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf har i likhet med 2 § ändrats så att bemyndigandet&lt;br&gt;för regeringen att delegera till den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Ikrafträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas i fråga om så-&lt;br&gt;dan utbildning som äger rum efter den 1 juli 1992, om inte något annat&lt;br&gt;föreskrivs nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphävs vuxenutbildningslagen (1984:1118) och lagen&lt;br&gt;(1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utbildning som äger rum före den 1 juli 1992 gäller äldre be-&lt;br&gt;stämmelser, dock med de undantag som anges nedan under 5-11. Intill&lt;br&gt;den 1 juli 1992 skall också tillämpas bestämmelserna om uppföljnings-&lt;br&gt;ansvar i 3 kap. 18 § i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna punkt framgår att lagen träder i kraft den 1 juli 1991 men att&lt;br&gt;den skall tillämpas först på utbildning som anordnas efter den 1 juli&lt;br&gt;1992. Detta innebär att bestämmelser om mottagande och intagning till&lt;br&gt;utbildning som sker efter den 1 juli 1992 skall ske enligt de nya bestäm-&lt;br&gt;melserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att äldre bestämmelser skall tillämpas på&lt;br&gt;den utbildning som sker före den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelser som inte gäller utbildning, exempelvis om&lt;br&gt;nämnden för Rh-anpassad utbildning, skall börja gälla redan från den&lt;br&gt;I juli 1991. Genom en uttrycklig föreskrift skall dock nuvarande be-&lt;br&gt;stämmelser om det s.k. uppföljningsansvaret - som i sin hittillsvarande&lt;br&gt;form inte klart utgör utbildning - fortsätta att gälla fram till den 1 juli&lt;br&gt;1992. Då efterföljs det av de individuella programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sådana utbildningar i gymnasieskolan som har påbörjats före den&lt;br&gt;1 juli 1992 men då ännu inte slutförts skall huvudmannen fortsättnings-&lt;br&gt;vis anordna till dess eleverna har avslutat dem. Huvudmannen får för&lt;br&gt;sådan fortsatt utbildning anordna samtliga de studievägar som huvud-&lt;br&gt;mannen hade rätt att anordna under läsåret 1991/92. Intagning till års-&lt;br&gt;kurs 4 av fyraårig teknisk linje får dock inte ske efter läsåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som elevomrade för grenar och varianter som börjar i högre årskurs&lt;br&gt;gäller de elevområden som fanns under läsåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om interkommunal ersättning för sådan utbildning som avses&lt;br&gt;i första stycket tillämpas bestämmelserna i 5 andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna punkt framgår att eleverna skall ha rätt att fullfölja den ut-&lt;br&gt;bildning de har påbörjat före den 1 juli 1992. De förhållanden som gäll-&lt;br&gt;de läsåret 1991/92 skall som huvudregel fortsätta att tillämpas för den&lt;br&gt;utbildning som slutförs enligt förevarande punkt. Ett undantag är att in-&lt;br&gt;tagning till årskurs 4 av fyraårig teknisk linje inte skall ske efter läsåret&lt;br&gt;1992/93. Den ersätts av högskoleutbildning. De kommuner som har haft&lt;br&gt;rätt att före den 1 juli 1992 anordna gymnasieskola med specialidrott&lt;br&gt;skall fortsätta att anordna sådan kombination till dess eleverna har av-&lt;br&gt;slutat utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att i stället för de hittillsvarande reglerna&lt;br&gt;om interkommunal ersättning skall samma regler gälla som under&lt;br&gt;punkt 5 ges för utbildning på linjer som påbörjas efter läsåret 1991/92.&lt;br&gt;Därmed kommer för all utbildning på linjer efter den 1 juli 1992 att&lt;br&gt;gälla enhetliga regler för ersättningen mellan kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En kommun eller landstingskommun som under läsåret 1991/92 ha-&lt;br&gt;de rätt att anordna utbildning på linjer i gymnasieskolan får även efter&lt;br&gt;den 1 juli 1992, som alternativ till de nationella programmen, anordna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa linjer med undantag för tvåårig ekonomisk och tvåårig teknisk lin-&lt;br&gt;je. Intagning till årskurs 1 får dock inte ske efter läsåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har elever tagits emot på linjer med stöd av första stycket, skall ut-&lt;br&gt;bildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om nationella program skall tillämpas beträffande&lt;br&gt;sådan utbildning på linjer som anordnas enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun eller landstingskommun som under läsåret 1991/92 ha-&lt;br&gt;de rätt att anordna utbildning på specialkurser i gymnasieskolan får&lt;br&gt;även efter den 1 juli 1992, som alternativ till de nationella programmen,&lt;br&gt;anordna dessa specialkurser. Intagning får dock inte ske efter läsåret&lt;br&gt;1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna punkt framgår att om en kommun eller landstingskommun&lt;br&gt;tidigare har haft rätt att anordna utbildning på linjer eller specialkurser&lt;br&gt;i gymnasieskolan skall den kommunen eller landstingskommunen även&lt;br&gt;efter den 1 juli 1992 under en övergångstid ha rätt att anordna utbild-&lt;br&gt;ning på linjer i stället för att anordna utbildning på nationella program.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte tvåårig ekonomisk och tvåårig teknisk linje.&lt;br&gt;Övergångstiden tar slut med läsåret 1994/95. Därefter får intagning på&lt;br&gt;årskurs 1 på en linje eller specialkurs inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev har tagits emot på en sådan linje eller specialkurs som&lt;br&gt;anordnas efter den 1 juli 1992 skall eleverna ha rätt att fullfölja sin ut-&lt;br&gt;bildning på den linjen eller specialkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de linjer som anordnas efter den 1 juli 1992 skall de bestämmel-&lt;br&gt;ser som gäller nationellt fastställda program också gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Före läsåret 1993/94 får utbildning på nationella program över hu-&lt;br&gt;vud taget inte anordnas i andra kommuner än de som vid ikraftträdan-&lt;br&gt;det hade rätt att anordna gymnasieskola enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten innebär att någon nyetablering av gymnasieskolor för ut-&lt;br&gt;bildning på nationella program inte blir tillåten före läsåret 1993/94.&lt;br&gt;Till dess kan alltså utbildning på nationella program anordnas bara på&lt;br&gt;de orter som vid ikraftträdandet hade gymnasieskola i detta begrepps&lt;br&gt;äldre bemärkelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. För utbildning som äger rum under tiden den 1 juli 1991 - 30 juni&lt;br&gt;1992 gäller i stället för bestämmelserna i 5 kap. 15 - 20 i deras äldre&lt;br&gt;lydelse och i 6 kap. vuxenutbildningslagen (1984:1118) följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som i sin gymnasieskola eller sin grundvux eller kom-&lt;br&gt;vux har tagit in en elev fran en annan kommun har rätt till ersättning&lt;br&gt;för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommun som i sin gymnasieskola eller komvux har ta-&lt;br&gt;git in en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens ut-&lt;br&gt;bildning. Ersättningen skall betalas av elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommun som i sin särvux har tagit in en elev har rätt&lt;br&gt;till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från en kommun&lt;br&gt;som ingår i en annan landstingskommun eller som inte ingår i någon&lt;br&gt;landstingskommun. Ersättningen skall i sådant fall betalas av elevens&lt;br&gt;hemlandstingskommun eller, om eleven kommer från en kommun som&lt;br&gt;inte ingår i någon landstingskommun, av denna. Motsvarande rätt till-&lt;br&gt;kommer en kommun som inte ingår i någon landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna punkt gäller den ersättning som kommunerna skall betala för&lt;br&gt;elever som inte går i den egna kommunen under tiden den 1 juli 1991 -&lt;br&gt;den 30 juni 1992. Begreppet ”ersättning för sina kostnader” har behand-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lats utförligt i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.8. Det sakliga re-&lt;br&gt;sultatet av bestämmelserna är i huvudsak detsamma som följer av de&lt;br&gt;regler som generellt börjar gälla från den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. För utbildning som äger rum under tiden den 1 juli 1991 - den 30 ju-&lt;br&gt;ni 1992 gäller i stället för bestämmelserna i 5 kap. 9 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena och 10 § i deras äldre lydelse följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om mottagande skall fattas av styrelsen för utbildningen i den&lt;br&gt;kommun där mottagande har sökts. Styrelsens beslut får av sökanden&lt;br&gt;överklagas till länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse beror på att skolöverstyrelsen och länsskolnämn-&lt;br&gt;derna upphör den 1 juli 1991. Huvudregeln om att äldre bestämmelser&lt;br&gt;skall gälla för utbildning under läsårtet 1991/92 är inte möjlig att till-&lt;br&gt;lämpa när det gäller här behandlade frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bestämmelserna i 2 kap. 1 § vuxenutbildningslagen (1984:1118) skall&lt;br&gt;inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolöverstyrelsen och länsskolnämnden skall enligt denna bestämmelse&lt;br&gt;utöva tillsyn över vuxenutbildningen. Då dessa myndigheter upphör&lt;br&gt;den 1 juli 1991 kan bestämmelsen inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Beslut som enligt 3 kap. 7 §, 4 kap. 5 §, 4 a kap. 6 § vuxenutbild-&lt;br&gt;ningslagen (1984:1118) och 10 § lagen (1986:159) om grundläggande&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare far överklagas till skolöverstyrelsen,&lt;br&gt;skall i stället överklagas till länsrätt. Länsrättens beslut får inte överkla-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolöverstyrelsens uppgift som överinstans övertas efter den 1 juli&lt;br&gt;1991 av länsrätt. Liksom tidigare för överstyrelsens beslut, gäller full-&lt;br&gt;följdförbud i förhållande till länsrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Sådan utbildning vid statens skola för vuxna i Norrköping som be-&lt;br&gt;drivs enbart som korrespondensundervisning skall fortsättningsvis an-&lt;br&gt;ordnas till och med den 30 juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan utbildning vid statens skola för vuxna än som avses i första&lt;br&gt;stycket, till vilken intagning skett före den 1 juli 1991, men som då inte&lt;br&gt;slutförts, skall fortsatt anordnas till dess eleverna har avslutat den, dock&lt;br&gt;längst till och med den 30 juni 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av statens skolor för vuxna har utvecklats i avsnitt 4.8.&lt;br&gt;Korrespondensundervisningen vid skolan i Norrköping får fortsätta över&lt;br&gt;läsåret 1994/95. Elever som intagits till annan utbildning före den 1 juli&lt;br&gt;1991 får fullfölja den, dock inte efter den 30 juni 1992. Detta innebär&lt;br&gt;att intagning inte får ske till annan utbildning än korrespondensunder-&lt;br&gt;visning efter den 30 juni 1991. Någon begränsning av rätten att anordna&lt;br&gt;intagning till korrespondensundervisning föreskrivs inte. Någon under-&lt;br&gt;visning får dock inte bedrivas efter den 30 juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Utöver den undervisning som anges i 4 a kap. 1 § får i särvux anord-&lt;br&gt;nas undervisning för dem av de psykiskt utvecklingsstörda som behöver&lt;br&gt;undervisning motsvarande träningsskolans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angivits i avsnitt 4.8.1 skall särvux utvidgas till att omfatta även&lt;br&gt;viss utbildning på träningsskolenivå från den 1 juli 1991. Den utbild-&lt;br&gt;ning som anordnas på den nivån före den 1 juli 1992 följer alltså de reg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ler som gäller för särvux enligt äldre bestämmelser, dvs. enligt vuxenut-&lt;br&gt;bildningslagen, med de ändringar som framgår av övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna. Således skall denna undervisning följa de för eleverna något gene-&lt;br&gt;rösare kostnadsreglerna etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. l.n invandrare som behöver grundläggande svenskundervisning,&lt;br&gt;men som inte enligt bestämmelsen i 5 § andra stycket lagen (1986:159)&lt;br&gt;om grundläggande svenskundervisning för invandrare, har rätt till sådan&lt;br&gt;utbildning, skall istället ha rätt till motsvarande utbildning i komvux.&lt;br&gt;Kommunerna är skyldiga att vid behov anordna sådan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare utvecklats i avsnitt 4.5 skall svenskundervisning för ”äldre&lt;br&gt;invandrare” som saknar rätt till sfi redan fr. o. m. den I juli 1991 an-&lt;br&gt;ordnas inom nuvarande komvux. Utbildningen kommer då att följa&lt;br&gt;komvux’ regler om kostnader m.m. Kommunernas skyldigheter att an-&lt;br&gt;ordna utbildningen följer dock vad som för närvarande gäller för grund-&lt;br&gt;vux. Det är endast den som på grund av två-årsregeln i 5 § andra stycket&lt;br&gt;i sfi-lagen saknar rätt till sfi som blir berättigad till den ulbildning som&lt;br&gt;avses i denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Un kommun som vid ikraftträdandet med skolöverstyelsens medgi-&lt;br&gt;vande bedriver utbildning på vårdlinjen får efter den 1 juli 1992 anord-&lt;br&gt;na utbildning på ett nationellt program som avser omvårdnad utan&lt;br&gt;medgivande från landstingkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 &amp;lt;&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 2 kap. 1 § innebär inte att arbetsgivaravgiftens totala be-&lt;br&gt;lopp ändras. Vad som ändras är däremot att arbetsmarknadsavgiften&lt;br&gt;sänks med totalt 0,12 procent och att vuxenutbildningsavgiften höjs med&lt;br&gt;motsvarande belopp. Samtidigt ändras benämningen på vuxenutbild-&lt;br&gt;ningsavgiften till utbildningsavgeft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av övergångsbestämmelsen till paragrafen framgår att höjning-&lt;br&gt;en/sänkningen av beloppen skall ske successivt under tre år med 0,04&lt;br&gt;procent för varje år. Första förändringen sker den 1 juli 1992, den andra&lt;br&gt;den 1 juli 1993 och den tredje den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.3 Förslag till lag om uppdragsutbildning i vissa fall&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;i §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Med uppdragsutbildning avses i denna lag utbildning som innebär att&lt;br&gt;kommuner och landstingskommuner mot särskild ersättning från annan&lt;br&gt;än enskild, för dennes räkning anordnar utbildning för personer som&lt;br&gt;uppdragsgivaren utser. Uppdragsutbildning får bedrivas på de villkor&lt;br&gt;som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges vilken uppdragsutbildning som regleras i denna lag.&lt;br&gt;Som framgår av följande paragrafer ger lagen täckning för uppdragsut-&lt;br&gt;bildning i anslutning till det offentliga skolväsendet, till kommunal hög-&lt;br&gt;skoleutbildning och till verksamheten vid folkhögskolor som kan få&lt;br&gt;statsbidrag. Uppdragsutbildning är en utbildningsform för sig, skild från&lt;br&gt;t.ex. vuxenutbildning och gymnasiet. Det är finansieringen och det sär-&lt;br&gt;skilda sättet att utse deltagarna som kännetecknar uppdragsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1984/85:195 s. 5 uttalade föredragande statsråd:&amp;quot;Beställare av&lt;br&gt;uppdragsutbildning förutsätts vara företag och organisationer, statliga&lt;br&gt;myndigheter samt kommuner och landstingskommuner. Syftet är inte&lt;br&gt;att andra enskilda organ eller enskilda personer skall kunna köpa ut-&lt;br&gt;bildning&amp;quot;. Samma principer skall alltjämt gälla. Detta har i paragrafen&lt;br&gt;uttryckts med begreppet &amp;quot;annan än enskild&amp;quot;. I budgetpropositionen,&lt;br&gt;prop. 1990/91:100 (bil 10 p. B 8), har förutsatts att kriminalvården skall&lt;br&gt;komma att ge uppdrag till kommunerna att anordna vuxenutbildning,&lt;br&gt;särskilt på den grundläggande nivån. Också försvaret kan komma att be-&lt;br&gt;höva köpa vuxenutbildning av kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landstingskommuner får bedriva uppdragsutbildning&lt;br&gt;som i fråga om art och nivå motsvarar den verksamhet kommunen eller&lt;br&gt;landstingskommunen får bedriva inom det offentliga skolväsendel. Upp-&lt;br&gt;dragsutbildningen får dock inte motsvara ett helt nationellt program i&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här beskrivs den verksamhet som får bedrivas i anslutning till det of-&lt;br&gt;fentliga skolväsendet. Som framgår av sista meningen får inte uppdrags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning som motsvarar något helt nationellt program på gymnasiet Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;ges. Ingenting hindrar däremot att enstaka kurser motsvaras av element&lt;br&gt;på ett program. Någon annan begränsning i området för uppdragsutbild-&lt;br&gt;ning inom det offentliga skolväsendet görs inte. Det innebär bl.a att det&lt;br&gt;teoretiskt skulle gå att anordna hela grundskolan som uppdragsutbild-&lt;br&gt;ning. Intresset härför torde emellertid vara mycket begränsat och det&lt;br&gt;saknas därför skäl att uttryckligen undanta den. Hela vuxenutbildningen&lt;br&gt;kan anordnas som uppdragsutbildning. Vem som är huvudman för re-&lt;br&gt;spektive utbildning framgår av skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet får&lt;br&gt;bedrivas uppdragsutbildning som i fråga om art och nivå har anknyt-&lt;br&gt;ning till huvudmannens högskoleutbildning inom detta område, dock&lt;br&gt;inte uppdragsutbildning som motsvarar någon hel allmän utbildnings-&lt;br&gt;linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om uppdragsutbildning i anslutning till högskolan i övrigt finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke överensstämmer med 4 § lagen (1985:903)&lt;br&gt;om uppdragsutbildning i anslutning till det kommunala skolväsendet&lt;br&gt;m.m. I anslutning till vad som föreslås gälla enligt föregående paragraf&lt;br&gt;har dock tillagts att utbildningen inte får motsvara någon hel allmän ut-&lt;br&gt;bildningslinje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en upplysning om att det för högskolan i&lt;br&gt;övrigt finns andra regler om uppdragsutbildning. Sådana finns för när-&lt;br&gt;varande i förordningen (1985:1037) om uppdragsutbildning i anslutning&lt;br&gt;till statlig och kommunal högskoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Deltagare i sådan uppdragsutbildning som motsvarar utbildning inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet eller i kommunal högskoleutbildning inom&lt;br&gt;vårdområdet får ges betyg eller annat kompetensbevis enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna för sådan utbildning under de förutsättningar som anges i före-&lt;br&gt;skrifter som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra frågor som rör förhållandet till det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det eller högskoleutbildning meddelas föreskrifter av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utbildningen motsvarar utbildning som förekommer i det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet eller i kommunal högskoleutbildning, får betyg eller kom-&lt;br&gt;petensbevis utfärdas enligt samma regler som för den utbildningen. Re-&lt;br&gt;geringen föreskriver under vilka förutsättningar detta får ske och med-&lt;br&gt;delar även i övrigt föreskrifter om förhållandet mellan uppdragsutbild-&lt;br&gt;ning i dessa skolformer och de reguljära skolformerna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landstingskommuner som är huvudmän för folkhög-&lt;br&gt;skolor som kan få statsbidrag, får bedriva uppdragsutbildning vid sidan&lt;br&gt;av den verksamhet som kan berättiga till statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 6 § i 1985 års lag. I den paragrafen stadgades att&lt;br&gt;kommuner och landstingskommuner såsom huvudmän för statsunder-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stödda folkhögskolor fick bedriva uppdragsutbildning vid sidan av den&lt;br&gt;statsunderstödda verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i annat sammanhang att föreslå riksdagen att ett folk-&lt;br&gt;bildningens samarbetsorgan, ett folkbildningsråd, får ta hand om statsbi-&lt;br&gt;dragen till folkhögskolor och studieförbund. Statsmakterna avses ställa&lt;br&gt;vissa minimikrav för utbetalningen, varefter folkbildningsrådet får&lt;br&gt;handha fördelningen och eventuellt uppställa ytterligare villkor. Kom-&lt;br&gt;munala och landstingskommunala folkhögskolor som uppfyller de mi-&lt;br&gt;nimikrav som statsmakterna uppställer för statsbidrag bör få bedriva&lt;br&gt;uppdragsutbildning. Om folkbildningsrådet uppställer ytterligare villkor&lt;br&gt;för statsbidrag eller om folkhögskolan av något annat skäl rent faktiskt&lt;br&gt;inte får statsbidrag trots att de fyller statsmakternas krav, hindrar det in-&lt;br&gt;te att de bedriver uppdragsutbildning enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon rätt att sätta betyg eller utfärda kompetensbevis har inte till-&lt;br&gt;lagts folkhögskolorna i uppdragsutbildningen. Detta motsvarar den nu-&lt;br&gt;varande ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 då lagen (1985:903) om upp-&lt;br&gt;dragsutbildning i anslutning till det kommunala skolväsendet m.m.&lt;br&gt;skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen saknar övergångsbestämmelser. Det innebär bl.a att uppdragsut-&lt;br&gt;bildning får bedrivas i anslutning till de undervisningsformer som hu-&lt;br&gt;vudmannen vid varje tillfälle får bedriva. Vad som får bedrivas inom det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet framgår av 1 kap. skollagen och övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till den. Det innebär t.ex att reglerna inte träffar sfi förrän&lt;br&gt;efter den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen före-&lt;br&gt;slår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagom ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagom ändring i lagen (1981:691) om soeialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om uppdragsutbildning i vissa fall och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om kommunernas skyldighet att svara för vissa&lt;br&gt;elevresor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänna vad jag anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avveckling av nuvarande specialkurser (avsnitt 3.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetsplatsförlagd utbildning (avsnitt 3.7.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;timplanerna i komvux (avsnitt 4.7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avveckling av statens skolor för vuxna (avsnitt 4.10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inrättandet av ett resurscenter för distansundervisning&lt;br&gt;(avsnitt 4.10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uppföljning och utvärdering (avsnitt 5.5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta&lt;br&gt;del av vad jag har anfört om samverkan mellan olika utbildningsanord-&lt;br&gt;nare m.m. (avsnitt 5.1.1), om jämställdhet mellan kvinnor och män (av-&lt;br&gt;snitt 5.2.3) om riktlinjer för det förestående läroplans- och kursplanear-&lt;br&gt;betet (avsnitt 5.4), om urval vid intagningen i gymnasieskolan (avsnitt&lt;br&gt;5.6.2), om behörighet och betygsfrågor (avsnitt 5.6), om utbildning av&lt;br&gt;lärare m.m. (avsnitt 5.7), om riksrekryterande utbildningar (avsnitt 5.9.1&lt;br&gt;och 5.9.2) samt om kommunernas skadeståndsansvar vid arbetsplatsför-&lt;br&gt;lagd utbildning (avsnitt 5.9.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Anslagsfrågor för budgetåret 1991/92&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;ÅTTONDE HUVUDTITELN&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;B. Det offentliga skolväsendet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:100 bil. 10 s. 89 och 95 har regeringen föreslagit riksda-&lt;br&gt;gen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 till Bidrag till driften av särvux beräkna ett förslagsanslag på&lt;br&gt;22 387 000 kr., till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språ-&lt;br&gt;ket ett förslagsanslag på 277 316 000 kr. och till statens skolor för vuxna&lt;br&gt;ett förslagsanslag på 31 096 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;B 10. Bidrag till driften av särvux&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 387 000*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 563 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*lngick som en del av anslaget C 1. Bidrag till kommunal utbildning för&lt;br&gt;vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas kostnader för statsbidrag till vuxenutbildning&lt;br&gt;för psykiskt utvecklingsstörda, särvux. De grundläggande bestämmel-&lt;br&gt;serna finns i skollagen (1985:1100) och i vuxenutbildningslagen&lt;br&gt;(1984:1 1 18). Bestämmelser om statsbidrag finns i förordning om vuxen-&lt;br&gt;utbildning för psykiskt utvecklingsstörda, särvux (1988:816).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skolöverstyrelsen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. Pris- och löneomräkning (ej specificerat för särvux eftersom det&lt;br&gt;nu ingår i anslaget C 1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. SÖ delar Särvux-kommitténs uppfattning om att särvux bör utvid-&lt;br&gt;gas till att också omfatta undervisning på träningsskolenivå. För den&lt;br&gt;verksamheten föreslås fr.o.m. budgetåret 1991/92 en successiv utökning&lt;br&gt;med ca 33 000 undervisningstimmar (12,8 milj.kr. per år under tre år&lt;br&gt;till totalt 100 000 undervisningstimmar, totalt 39,2 milj.kr ).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Föredragandens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1991/92 har jag beräknat medel för särvux utifrån dess&lt;br&gt;nuvarande andel av anslaget C 1. Bidrag till kommunal utbildning för&lt;br&gt;vuxna. Jag har beräknat pris- och löneomräkning med 5,25%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har vidare beräknat medel för den utvidgning av särvux med un-&lt;br&gt;dervisning på träningsskolenivå som jag nyss har föreslagit Särvux-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommittén har föreslagit en utökning av särvux med 100 000 undervis-&lt;br&gt;ningstimmar för att möjliggöra utvidgningen. Kostnaden beräknas till&lt;br&gt;30 milj. kr. Kommittén har föreslagit att anslaget skall utökas under en&lt;br&gt;treårsperiod för att en kvaiitetsmässig utbyggnad skall kunna ske. Detta&lt;br&gt;är också min uppfattning. I överensstämmelse med kommitténs förslag&lt;br&gt;föreslår jag därför att 13 milj.kr. tillförs anslaget. I enlighet med kom-&lt;br&gt;mitténs förslag förordar jag härutöver en utökning av nuvarande särvux.&lt;br&gt;Totalt beräknar jag en höjning av anslaget med 15 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt sialbidragsysiem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på särskolekommitténs förslag beträffande huvudmannaska-&lt;br&gt;pet för särskolan och särvux har jag inte föreslagit att särvux skall ingå i&lt;br&gt;sektorsbidraget för det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tills vidare skall således statsbidraget till särvux beräknas och utbeta-&lt;br&gt;las i särskild ordning. Detta skall ske genom ett schabloniserat statsbi-&lt;br&gt;drag som lämnas till landstingskommunerna och till de kommuner som&lt;br&gt;inte ingår i någon landstingskommun. I de fall en landstingskommun&lt;br&gt;har överlåtit på en kommun att anordna särvux får ersättningsfrågan lö-&lt;br&gt;sas genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragsgruppen har föreslagit att statsbidraget bör utgöras av ett&lt;br&gt;krontal per utvecklingsstörd vuxen i åldern 21-64 år i resp, kommun.&lt;br&gt;Gruppen anser att beloppet bör fastställas av regeringen på grundval av&lt;br&gt;kostnaderna under ett basår som räknas upp på samma sätt som föreslås&lt;br&gt;gälla för skolväsendet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO har vid resurstilldelningen inför innevarande läsår även tagit&lt;br&gt;hänsyn till variabeln andel av befolkningen i åldern 18-64 år. Anled-&lt;br&gt;ningen till detta är att kriterierna för statistiken för utvecklingsstörda&lt;br&gt;har förändrats. Statistiken omfattar numera endast dem som erhåller&lt;br&gt;särskilda omsorger, vilket inte helt speglar det faktiska behovet av sär-&lt;br&gt;vux. Jag anser i likhet med SO att befolkningsvariabeln även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis bör vägas in vid fördelningen av statsbidraget. Jag föreslår där-&lt;br&gt;för att denna får samma viktning som för vuxenutbildningen i sektorsbi-&lt;br&gt;draget, dvs. 0,3. Detta motsvarar ungefär vad SO tillämpat vid fördel-&lt;br&gt;ningen under innevarande år. Jag har för avsikt att återkomma till rege-&lt;br&gt;ringen med förslag om att ge SÖ i uppdrag att utforma ett schablonise-&lt;br&gt;rat statsbidrag för särvux utifrån de kriterier jag här har redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragssystemet föreslås träda i kraft den 1 juli 1991. Utbetalning&lt;br&gt;av statsbidraget till särvux bör ske på samma sätt som sektorsbidraget för&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Hemställan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att godkänna vad jag föreslagit om ett schabloniserat statsbi-&lt;br&gt;dragssystem för särvux,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att till Bidrag för driften av särvux för budgetåret 1991/92 an-&lt;br&gt;visa ett förslagsanslag på 38 56.3 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;B 11. Bidrag till undervisning av invandrare i&lt;br&gt;svenska språket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;278 966 000*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;281 435 000*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Anslaget Undervisning för invandrare i svenska språket m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas kostnader för statsbidrag till svenskundervis-&lt;br&gt;ning för invandrare (sfi), en utbildning som syftar till att ge vuxna nyan-&lt;br&gt;lända invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och om&lt;br&gt;det svenska samhället. Bestämmelser om sfi finns i lagen (1986:159) om&lt;br&gt;grundläggande svenskundervisning för invandrare. Statsbidrag från detta&lt;br&gt;anslag lämnas till kommunerna enligt bestämmelserna i förordningen&lt;br&gt;(1986:207) om grundläggande svenskundervisning för invandrare. Från&lt;br&gt;anslaget utgår statsbidrag endast för sådana invandrare för vilka kom-&lt;br&gt;munen inte erhåller statsbidrag enligt förordningen (1990:927) om stat-&lt;br&gt;lig ersättning för flyktingmottagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolöverstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Pris- och löneomräkning 20 146 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. SÖ utgår från ett deltagarantal av övriga invandrare, dvs. icke-&lt;br&gt;flyktingar, på 11 000. Detta motsvarar 638 000 undervisningstimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Undervisningsvolymen för sfi för s.k. tidigare invandrare bör vara&lt;br&gt;oförändrad. SÖ beräknar den till 53 600 undervisningstimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Löne- och prisomräkningen innebär en uppräkning av statsbidra-&lt;br&gt;get för sfi till 415 kr. per undervisningstimme. Dessutom bör 2,55 milj,&lt;br&gt;kr., som nu används för fortbildning som SÖ svarar för, i stället fördelas&lt;br&gt;i form av statsbidrag till kommunerna, vilket skulle innebära en ytterli-&lt;br&gt;gare ökning med 4 kr per undervisningstimme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. SÖ beräknar medel för ytterligare 7 500 undervisningstimmar till&lt;br&gt;kommuner som har färre deltagare än sex och som inte kan samordna&lt;br&gt;sin undervisning med annan kommun eller med grundvux. Kostnader-&lt;br&gt;na för detta beräknas till 2,8 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. SÖ bör bemyndigas att belasta anslaget med kostnader för stödåt-&lt;br&gt;gärder för kursdeltagare med funktionshinder. Kostnaderna för detta be-&lt;br&gt;räknas till 4 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. SÖ beräknar kostnader för pedagogiskt utvecklingsarbete och viss&lt;br&gt;kompetensgivande utbildning till 3 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. SÖ bör bemyndigas att belasta anslaget med kostnaden för utbetal-&lt;br&gt;ning av statsbidrag till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den 1 januari 1991 beräknas statsbidraget för sfi i form av ett visst&lt;br&gt;krontalsbelopp per deltagare. För budgetåret 1991/92 beräknar jag en&lt;br&gt;höjning av detta belopp till 24 024 kr., vilket är en ökning med 2 024 kr.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär, i enlighet med SÖs förslag, en löne- oeh prisomräkning&lt;br&gt;med 9,2 %. Liksom SÖ utgår jag från att antalet deltagare under budget-&lt;br&gt;året 1991/92 kommer att uppgå till ca 11 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar vidare medel för att kommunerna övergångsvis skall få&lt;br&gt;ett extra statsbidrag med 8 518 kr. per deltagare för vissa studerande som&lt;br&gt;påbörjat utbildningen under 1990 och fortsätter den efter den 1 juli&lt;br&gt;1991. En förutsättning för att statsbidraget skall utgå bör vara att kom-&lt;br&gt;munerna fått statsbidrag för deltagaren enligt äldre bestämmelser och att&lt;br&gt;han eller hon deltagit i undervisningen under minst 500 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har redovisat under avsnitt 4.5 skall kommunerna&lt;br&gt;från och med budgetåret 1991/92 vara skyldiga att erbjuda grundläggan-&lt;br&gt;de undervisning i svenska som andraspråk inom ramen för komvux. Jag&lt;br&gt;beräknar därför inga medel för svenskundervisning för s.k. tidigare in-&lt;br&gt;vandrare under detta anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande SÖs förslag om att särskilda statsbidrag skall utgå dels till&lt;br&gt;kommuner med få deltagare, dels för kursdeltagare med funktionshin-&lt;br&gt;der vill jag anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tidigare beslut av riksdagen (prop. 1983/84:199, s. 40,&lt;br&gt;UbU 1984/85:6, rskr. 77) skall statsbidraget till kommunerna för grund-&lt;br&gt;läggande svenskundervisning för invandrare vara schabloniserat och ut-&lt;br&gt;gå för kostnader för administrativa uppgifter, som t.ex. information, re-&lt;br&gt;krytering och samråd med studieanordnare och parter på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den, samt för utgifter för lärarlöner, läromedel, lokaler, tolkar/fackmän,&lt;br&gt;fortbildning, lönebikostnader och sociala avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har bl.a. uttalat att med hänsyn till att förutsättningarna&lt;br&gt;för att anordna utbildningen varierar mellan kommunerna i landet går&lt;br&gt;det inte att vid ett schabloniserat statsbidrag till fullo garantera kommu-&lt;br&gt;nerna full kostnadstäckning för sfi. Ett schablonbidrag måste alltid utgå&lt;br&gt;från vissa genomsnittskostnader. (UbU 1984/85:6, s. 19, rskr. 77.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande bestämmelser är kommunerna skyldiga att anordna&lt;br&gt;undervisning för alla nyanlända invandrare, alltså även för dem som har&lt;br&gt;funktionshinder. I den tidigare läroplanen för grundläggande svenskun-&lt;br&gt;dervisning för invandrare, liksom i den nya sfi-läroplan som regeringen&lt;br&gt;nyligen fastställt, betonas att för handikappade deltagare skall undervis-&lt;br&gt;ningen på alla sätt anpassas för att underlätta studierna. Kommunerna&lt;br&gt;har alltså redan nu skyldighet att tillgodose handikappade invandrares&lt;br&gt;behov av undervisning och statsbidraget är beräknat med tanke på att&lt;br&gt;kommunerna skall fullgöra sina skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom komvux, där statsbidraget bara är avsett att täcka en del av&lt;br&gt;kommunernas kostnader för undervisningen, har tidigare ett särskilt&lt;br&gt;statsbidrag utgått för vissa handikappåtgärder. Detta statsbidrag skall, i&lt;br&gt;enlighet med riksdagens beslut med anledning av ansvarspropositionen,&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 juli 1991 föras till det nya sektorsbidraget för det kommu-&lt;br&gt;nala offentliga skolväsendet. Detta har bl.a. skett med motiveringen att&lt;br&gt;styrningen av verksamheten inte bör ske med hjälp av statsbidrag utan&lt;br&gt;genom att regering och riksdag fastställer nationella mål som sedan följs&lt;br&gt;upp och utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund avstyrker jag SÖs förslag om att minska&lt;br&gt;schabloniseringen av statsbidraget för sfi genom att införa ett nytt spe-&lt;br&gt;cialdestinerat bidrag för särskilda åtgärder för handikappade. Detta skul-&lt;br&gt;le snarare kunna bidra till att minska kommunernas känsla av ansvar&lt;br&gt;för handikappade elever och dessutom medföra ökade kostnader för ad-&lt;br&gt;ministration. Däremot anser jag att det är mycket angeläget att det nya&lt;br&gt;skolverket fortsätter det arbete som SÖ påbörjat och beaktar handikap-&lt;br&gt;pade studerandes behov i sitt utvecklingsarbete och i utvärderingen av&lt;br&gt;hur väl olika kommuner uppfyller de nationella målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har redovisat i årets budgetproposition, har jag beräknat&lt;br&gt;5,55 milj, kr. under anslaget B 6. Fortbildning m.m. för kompetensgi-&lt;br&gt;vande utbildning för sfi-lärare m.m. (prop. 199(1/91:100, bil. 10, s. 69).&lt;br&gt;Medel för fortbildning av sfi-lärare bör i fortsättningen inte utgå från&lt;br&gt;anslaget Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan inte biträda SÖs förslag om att kostnader för utbetalning av&lt;br&gt;statsbidrag till kommunerna bör betalas från detta anslag. Dessa kostna-&lt;br&gt;der bör i stället betalas från anslaget B 1. Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt beräknar jag under detta anslag ett medelsbehov av&lt;br&gt;290 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till&lt;br&gt;undervisning av invandrare i svenska språket för budgetåret 1991/92&lt;br&gt;anvisa ett förslagsanslag på 290 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;B 14. Statens skolor för vuxna&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 700 000*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 096 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 757 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Nuvarande anslag till statens skolor för vuxna C 2. Utbildningskostnader&lt;br&gt;och C 3. undervisningsmaterial m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas utbildningskostnader och kostnader för under-&lt;br&gt;visningsmaterial m.m. för statens skolor för vuxna i Norrköping och&lt;br&gt;Härnösand. De grundläggande bestämmelserna finns i vuxenutbild-&lt;br&gt;ningslagen (1984:1118) och vuxenutbildningsförordningen (1985:228).&lt;br&gt;Medlen fördelas mellan skolorna av skolöverstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skolöverstyrelsen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. Pris- och löneomräkning 4 548 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. SÖ beräknar inkomsterna från de studerandes avgifter för studie-&lt;br&gt;material till 1 841 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. SÖ har på uppdrag av regeringen gjort en utvärdering av verksam- Prop. 1990/91:85&lt;br&gt;heten vid SSV och lämnat förslag till väsentliga förändringar. Anslaget&lt;br&gt;har därför endast pris- och löneomräknats.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Föredragandens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Jag har nyss föreslagit att statens skolor för vuxna avvecklas från den 1&lt;br&gt;juli 1991. Verksamheten vid skolorna skall upphöra senast den 1 juli&lt;br&gt;1992. Jag har därför beräknat medel för en betydligt mindre omfattning&lt;br&gt;på verksamheten vid skolorna. Jag har räknat med dels en väsentligt&lt;br&gt;minskad inkomst för undervisningsmaterial, dels medel för biståndsrela-&lt;br&gt;terad verksamhet vid statens skola för vuxna i Härnösand med totalt&lt;br&gt;761 000 kr. Medlen har pris- och löneomräknats. Jag beräknar samman-&lt;br&gt;lagt 25 757 000 kr. för Statens skolor för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Hemställan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Statens skolor för vuxna för budgetåret 1991/92 anvisa ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 25 757 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört&lt;br&gt;för de åtgärder och de ändamål som föredraganden hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehållsförteckning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Propositionen Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Några principella utgångspunkter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i ett välfärdssamhälle&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kunskapssamhällets utmaningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Livslångt lärande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ansvar och inflytande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan under 1980-talet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolan i framtiden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmänna motiveringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.3.1 &amp;nbsp;Gymnasieskolans grunddrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.2 &amp;nbsp;Kommunernas skyldigheter när det gäller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nationella program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.3.3 &amp;nbsp;Landstingskommunerna och gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.4 &amp;nbsp;Elevernas rätt att bli mottagna på de natio-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nella programmen i olika gymnasieskolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.3.5 Kommunernas skyldigheter när det gäller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;individuella program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.3.6 Elevernas rätt att fullfölja sin utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.3.7 Intagningen av elever&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.3.8 &amp;nbsp;Interkommunal ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.9 &amp;nbsp;De svårt rörelsehindrade ungdomarnas rätt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;De nationella programmen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Individuella program&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande specialkurser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timplanerna förde nationella programmen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.7.1 Timplanernas konstruktion och funktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.7.2 Timplanernas innehåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.7.3 Arbetsplatsförlagd utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reformens genomförande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnader och finansiering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kompetensinriktade vuxenutbildningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En kort historik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den kompetensinriktade vuxenutbildningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;i framtiden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga skolväsendet för vuxna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande vuxenutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mål och inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 &amp;nbsp;Kommunernas skyldigheter och elevernas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rättigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande svenskundervisning för tidigare&lt;br&gt;invandrare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbild-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6.1 Mål och inriktning för gymnasial vuxen-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.6.2 Mål och inriktning för påbyggnadsutbild-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.6.3 &amp;nbsp;Teknikerutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6.4 &amp;nbsp;Kommunernas skyldigheter och elevernas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rättigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timplaner för komvux&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvidgning av särvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8.2 &amp;nbsp;Kommunernas skyldigheter och elevernas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rättigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa gemensamma frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9.1 Kommunernas skyldighet att ta emot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;elever från andra kommuner. Inter-&lt;br&gt;kommunala ersättningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.9.2 Ansökan, mottagande och intagning till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vuxenutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.9.3 Upphörande av och återinträde i utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.9.4 Avgifter och kostnader för läromedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Distansundervisning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samverkan m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 Samverkan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Gränsdragningsfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Sambanden med högskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas ansvar för information, vägledning&lt;br&gt;och rekrytering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Gymnasieskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Skyldighet att främja vuxenutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 Jämställdhet mellan kvinnor och män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studerandeinflytande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förestående läroplans- och kursplanearbcte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Behörighets- och betygsfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.6.1 Behörighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.6.2 Urval till gymnasieskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.6.3 Betygsdokument från gymnasieskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;5.6.4 Betygsdokument från vuxenutbildningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;166 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbildning av lärare m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa övriga frågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.9.1 Riksrekryterande gymnasieutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.9.2 Riksrekryterande vuxenutbildningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.9.3 &amp;nbsp;Vissa personalkonsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9.4 &amp;nbsp;Kommunerna och skadeståndsansvaret vid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arbetsplatsförlagd utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.9.5 Elevernas resor mellan bostaden och skolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa följdändringar i andra lagar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Upprättade lagförslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Special motiveringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ändring i skollagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lagom uppdragsutbildning i vissa fall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Anslagsfrågor för budgetåret 1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1-7 se separat biiagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växa med kunskaper&lt;br&gt;— om gymnasieskolan&lt;br&gt;och vuxenutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biiagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 85. Biiagedel&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av remissförslagen om&lt;br&gt;gymnasieskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Skolöverstyrelsens (SÖs) förslag till&lt;br&gt;studievägsstruktur för yrkesutbildningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SÖs förslag innebär att de nuvarande ca 130 ingångarna i den yrkesför-&lt;br&gt;beredande delen av gymnasieskolan ersätts med 18 linjer grupperade i&lt;br&gt;sju block:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Industriell produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Teknisk service och installation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3- Bygg- &lt;sup&gt;oc&lt;/sup&gt;h anläggningsproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Manuell produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Merkantil och administrativ service&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Omvårdnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Naturbruk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 linjer med successiv differentiering till ca 90 utgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Industriell produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 linjer: Industriteknisk, Processteknisk, Textil- och beklädnadsteknisk,&lt;br&gt;Träteknisk, Grafisk. 22 utgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Teknisk service och installation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 linjer: El-teleteknisk, Fordonsteknisk, Energiteknisk. 20 utgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bygg- och anläggningsproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 linjer: Bygg- och aniäggningsteknisk, Måleriteknisk, Byggnadsplåt och&lt;br&gt;ventilation. 13 utgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Manuell produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 linjer: Hantverksteknisk, Livsmedelsteknisk. Frisör. 5 utgångar + in-&lt;br&gt;dividuell uppläggning (många små yrkesområden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Merkantil och administrativ service&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 linjer: Handels, Restaurang. 6 utgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Omvårdnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 linje: Omvårdnad. 6 utgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7. Naturbruk&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 linje: Naturbruk. 10 utgångar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Allmänna ämnen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade studievägar finns&lt;br&gt;en timplan med de allmänna ämnena svenska, samhällskunskap, engels-&lt;br&gt;ka, idrott och tillvalsämne. SÖ föreslår att de allmänna ämnena utökas&lt;br&gt;med matematik och datakunskap. Plats för dessa ökningar kan skapas&lt;br&gt;genom en minskning av den arbetsplatsförlagda utbildningen i årskurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 SÖs förslag till studievägsstruktur och&lt;br&gt;timplaner för studieförberedande utbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SÖ föreslår att det skall finnas två treåriga studieförberedande studievä-&lt;br&gt;gar i gymnasieskolan, nämligen humanistisk-samhällsvetenskaplig-&lt;br&gt;ekonomisk linje (HSE-linjen) och naturvetenskaplig-teknisk linje (NT-&lt;br&gt;linjen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSE-linjen delas i årskurs 2 i en ekonomisk, en humanistisk och en&lt;br&gt;samhällsvetenskaplig gren. NT- linjen delas i årskurs 3 i en naturveten-&lt;br&gt;skaplig och en teknisk gren (figur 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ föreslår att timplanerna byggs upp med basämnen, som alla ele-&lt;br&gt;ver på de studieförberedande linjerna läser med samma lektionsvolym&lt;br&gt;och kursplan, karaktärsämnen samt ämnen som eleverna väljer som in-&lt;br&gt;dividuella val (figur 2).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Två nya treåriga linjer i gymnasieskolan (SOU&lt;br&gt;1989:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag i korthet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* en ny treårig social linje ersätter tvåårig social linje och tvåårig kon-&lt;br&gt;sumtionslinje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* en treårig estetisk linje ersätter den tvååriga musiklinjen och försöks-&lt;br&gt;verksamheten med estetisk- praktisk linje samt påbyggnadsutbildningar-&lt;br&gt;na i musik och slöjd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya treåriga sociala linjen förbereder för verksamhet inom sam-&lt;br&gt;hällsservice och vänder sig till elever som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vill &amp;quot;arbeta med människor&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vill skaffa sig grund för vidare studier inom kostområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vill skaffa sig ytterligare kunskaper och erfarenheter innan de gör sitt&lt;br&gt;slutliga yrkesval eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vill förvissa sig om sin studieförmåga innan de&lt;br&gt;definitivt bestämmer sig för högre studier (figur 3-4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den treåriga estetiska linjen omfattar grenarna: Bild, Dans, Musik,&lt;br&gt;Slöjd,textil, Slöjd,trä och metall samt Teater. Linjen är studieförberedan-&lt;br&gt;de. yrkesutbildningen sker i högskolan. Ungefär hälften av antalet&lt;br&gt;veckotimmar kan samläsas mellan grenarna eller med den nya sociala&lt;br&gt;linjen. Inför årskurs 3 kan eleverna välja att fullfölja utbildningen inom&lt;br&gt;linjen, att övergå till alternativ utbildning vid t.ex. folkhögskola eller&lt;br&gt;kanske gå till en yrkesutbildning (figur 5-6).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Gymnasieskolans lilla ram&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag är att, där så är möjligt, minska antalet specialkurser&lt;br&gt;genom att integrera sådana i treåriga yrkeslinjer och även få en mer ra-&lt;br&gt;tionell fördelning av ansvaret för resterande specialkurser på olika ut-&lt;br&gt;bildningsanordnare (figur 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Figur 1. De studieförberedande studie-&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0385/prop_199091__85-2.png" style="width:196pt;height:140pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2. Timplaner i grafisk utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linjeblock HSE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linjeblock NT&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AK 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21/22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gemensamna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språk 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;basämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(5/6)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Karaktärsämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individuellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datakunskap (3&lt;br&gt;Naturkunskap (3)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0385/prop_199091__85-3.png" style="width:337pt;height:80pt;"/&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Datakunskap (3) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysik &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemi &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språk 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Naturkunskap (3) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Historia &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;9&lt;br&gt;Företags-&lt;br&gt;ekon. (6)&lt;br&gt;Matem.(3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Psykologi (3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matemat. (3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fysik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(3,5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kemi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(3,5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0385/prop_199091__85-4.png" style="width:279pt;height:35pt;"/&gt;
&lt;p&gt;AK 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska (3) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engelska (3) alt språk 2 för T&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religion, etik, livsåskådning (2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idrott (2)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Specialarbete (2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språk 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Sanhällskunskap (2) &amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HS-fördjupn &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(6)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Föret ek.&lt;br&gt;Ek spec.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4+4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matem.(3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Filosofi (3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MatematikC 3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Matematik &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(2)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysik &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialarb. (2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N-fördjupn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Matemat.(2) 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysik (2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Språk 2 &amp;nbsp;(3)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemi &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biologi (2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik (4+4)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,------------------------------------------3-----------------4-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;--------------------------1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅK 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅK 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅK 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 3. Treårig social linje - strukturskiss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karaktärsämnen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14 veckotimmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med arbetslivsstudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillval &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3-4 veckotimmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basämnen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16 veckotimmar&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0385/prop_199091__85-5.png" style="width:86pt;height:40pt;"/&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Social gren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karaktärsämnen 10 vtr&lt;br&gt;med arbetslivsstudier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kost- och näringsin-&lt;br&gt;riktad gren&lt;br&gt;Karaktärsämnen 10 vtr&lt;br&gt;med arbetslivsstudier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Tillval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 veckotimmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Basämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 veckotimmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;ZH&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teoretisk variant&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinriktade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 veckotimmar&lt;br&gt;Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matematik el. alt. ämne&lt;br&gt;Naturkunskap&lt;br&gt;Religionskunskap&lt;br&gt;Psykologi&lt;br&gt;Kulturkunskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialarbete&lt;br&gt;Tillval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varianter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 4. Treårig social linje, förslag till timplan&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ämne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Årskurs 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Årskurs 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Årskurs 3&lt;br&gt;teoretisk variant&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;br&gt;vecko-&lt;br&gt;timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;br&gt;antal&lt;br&gt;lekt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;br&gt;vecko-&lt;br&gt;timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;br&gt;antal&lt;br&gt;lekt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;br&gt;vecko-&lt;br&gt;timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;br&gt;antal&lt;br&gt;lekt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BASÄMNEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Psykologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1603)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Naturkunskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ord/textbehandling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARAKTÄRSÄMNEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn- och ungdomskunskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mat- och boendekultur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialkunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3201)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Estetiska ämnen&lt;br&gt;Kulturkunskap&lt;br&gt;Kostkunskap&lt;br&gt;Näringsfysiologi&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3202)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Specialarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLVAL*)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96-128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33/34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1056/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1) gäller gren SO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) gäller gren KN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) alternativämne; i årskurs 3 utgör matematik, ekosofi eller fördjupning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i näringskunskap för skolan valbara alternativämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;) tillvalsämnen är B- eller C-språk, estetiska ämnen eller lokala tillval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅK 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅK 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SK 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 5. Treårig estetisk linje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gren Bild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slöjd, textil&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slöjd, trä och metall&lt;br&gt;Teater&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grenspecifika karaktärsämnen&lt;br&gt;med arbetslivsstudier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 veckotimmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillval&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3-4 veckotimmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 veckotimmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0385/prop_199091__85-6.png" style="width:249pt;height:219pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 6. Treårig estetisk linje, förslag till timplan&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ämne&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Årskurs 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Årskurs 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Årskurs 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;br&gt;vecko-&lt;br&gt;timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;br&gt;antal&lt;br&gt;lekt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;br&gt;vecko-&lt;br&gt;timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;br&gt;antal&lt;br&gt;lekt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;br&gt;vecko-&lt;br&gt;timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;br&gt;antal&lt;br&gt;lekt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BASÄMNEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engelska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Historia&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samhällskunskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Religionskunskap&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ord- och textbehandling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Idrott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KARAKTÄRSÄMNEN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grenspecifika estetiska&lt;br&gt;ämnen:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bild (foto, film, video)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Musik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slöjd eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TILLVAL1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96-128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96-160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96-180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33/34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1056/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33/35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1056/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28/30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;896/960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1) tillvalsämne är B- eller C-språk, estetiska ämnen (ej karaktärsämnen! el-&lt;br&gt;ler i årskurs 1+2 naturkunskap (3-5 vtr), i årskurs 3 matematik (5 vtr) el-&lt;br&gt;ler lokala tillval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FIGUR 7. AVVECKLING AV GYMNASIESKOLANS LILLA RAM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande&lt;br&gt;ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolans lilla ram - totalt ca 460 studievägar&lt;br&gt;319 studievägar med drygt 30 000 årselevplatser&lt;br&gt;organiserade 1988/89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därav 144 reguljära påbyggnadsutbildningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108 regionala påbyggnadsutbildningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 specialkurser med särskilda inträdeskrav&lt;br&gt;6 lokala, längre påbyggnadsutbildningar,&lt;br&gt;LA-kurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya plane-&lt;br&gt;ringsförut-&lt;br&gt;sättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;br&gt;fördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan reformeras&lt;br&gt;Behovet av att ha direkta påbyggnader till linjesystemet&lt;br&gt;minskar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En klarare ansvarsfördelning mellan gymnasieskolan,&lt;br&gt;komvux och högskolan möjliggörs&lt;br&gt;n&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komvux&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption2"&gt;&lt;/a&gt;__L_&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskolans&lt;br&gt;nya linjesystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40-45 % av års-&lt;br&gt;elevplatserna&lt;br&gt;överförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ca 70 reguljära&lt;br&gt;påbyggnadsut-&lt;br&gt;bildningar, 60&lt;br&gt;regionala på-&lt;br&gt;byggnadsut-&lt;br&gt;bildningar och 20&lt;br&gt;specialkurser er-&lt;br&gt;sätts av utbild-&lt;br&gt;ning på linjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RA-kurser och&lt;br&gt;längre LA-kurser&lt;br&gt;avvecklas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kurser för in-&lt;br&gt;vandrarungdom&lt;br&gt;kvarstår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50-55 % av års-&lt;br&gt;elevplatserna&lt;br&gt;överförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ca 50 reguljära&lt;br&gt;påbyggnadsut-&lt;br&gt;bildningar, 40&lt;br&gt;regionala på-&lt;br&gt;byggnadsut-&lt;br&gt;bildningar och 40&lt;br&gt;specialkurser er-&lt;br&gt;sätts av utbild-&lt;br&gt;ning inom komvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2/3 av kurserna&lt;br&gt;tillhör landstings-&lt;br&gt;området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komvux har redan&lt;br&gt;kursverksamhet&lt;br&gt;inom berörda om-&lt;br&gt;råden&lt;br&gt;Statsbidragssys-&lt;br&gt;temet ses över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högst 10 % av&lt;br&gt;årselevplatserna&lt;br&gt;överförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett 30-tal studie-&lt;br&gt;vägar ersätts av&lt;br&gt;högskoleutbild-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen av-&lt;br&gt;ser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingenjörer&lt;br&gt;Tekniker&lt;br&gt;Optiker&lt;br&gt;Tandvårds-&lt;br&gt;personal&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;skolöverstyrelsens redovisning av två&lt;br&gt;regeringsuppdrag om gymnasieskolan, en&lt;br&gt;diskussionspromemoria om yrkesutbildningen i&lt;br&gt;ett mer långsiktigt perspektiv, betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1989:10) om två nya treåriga linjer i&lt;br&gt;gymnasieskolan samt en översyn av&lt;br&gt;gymnasieskolans lilla ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har kommit in från universitets- och högskoleämbetet&lt;br&gt;(UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ), statskontoret, riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV), statens arbetsgivarverk (SAV), socialstyrelsen, arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen (AMS), länsskolnämnderna i Stockholms. Uppsala, Söderman-&lt;br&gt;lands. Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Ble-&lt;br&gt;kinge, Kristianstads, Malmöhus. Hallands. Göteborgs och Bohus. Älvs-&lt;br&gt;borgs, Skaraborgs, Värmlands. Örebro, Västmanlands, Kopparbergs,&lt;br&gt;Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län. centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden (CSN). statens invandrarverk (SIV), statens kultur-&lt;br&gt;råd, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands. Kalmar, Kristianstads,&lt;br&gt;Malmöhus, Göteborgs och Bohus. Örebro, Västmanlands, Kopparbergs,&lt;br&gt;Gävleborgs, Västernorrlands. Jämtlands och Norrbottens län, Alingsås,&lt;br&gt;Arboga, Arvidsjaur, Avesta, Bergs, Bodens, Bollnäs, Borlänge, Borås,&lt;br&gt;Botkyrka, Danderyds, Eksjö, Enköpings, Fagersta, Falköpings, Faluns,&lt;br&gt;Filipstads, Finspångs. Forshaga, Gislaveds, Gotlands, Gällivare, Gävle,&lt;br&gt;Göteborgs. Götene. Hagfors, Hallsbergs, Halmstads, Haninge, Haparan-&lt;br&gt;da. Hedemora. Helsingborgs, Hudiksvalls, Håbo, Hällefors, Härjedalens,&lt;br&gt;Härnösands. Härryda. Hässleholms, Höörs, Jokkmokks, Jönköpings, Ka-&lt;br&gt;lix. Karlshamns. Karlskoga. Karlskrona, Karlstads, Katrineholms. Kiru-&lt;br&gt;na Klippans. Kramfors. Kristianstads, Kristinehamns. Kungsbacka.&lt;br&gt;Kungsörs, Kungälvs. Köpings, Landskrona, Laxå, Leksands, Lerums. Li-&lt;br&gt;dingö. Lindesbergs. Linköpings, Ljungby, Ljusdals, Ludvika. Luleå.&lt;br&gt;1 unds. Lycksele. Malmö. Malungs, Marks, Markaryds. Mora, Motala.&lt;br&gt;Mölndals. Mönsterås, Nacka, Norrköpings. Norrtälje, Nybro, Nykö-&lt;br&gt;pings, Nynäshamns. Nässjö&amp;gt;Olofströms. Osby. Oskarshamns. Oxelö-&lt;br&gt;sunds. Pajala. Partille. Piteå. Rågunda, Rättviks. Sala. Salems. Sandvi-&lt;br&gt;kens, Sigtuna, Simrishamns, Skellefteå. Skövde, Sollentuna. Solna. Sor-&lt;br&gt;sele. Sotenäs. Stenungsunds, Stockhoims, Strängnäs. Sundbybergs.&lt;br&gt;Sundsvalls. Surahammars, Söderhamns. Söderköpings, Södertälje, Tida-&lt;br&gt;holms, Tierps, Timrå, Tingsryds, Torsby, Torsås. Tranås, Trollhättans,&lt;br&gt;Tyresö, Täby, Uddevalla, Umeå, Upplands-Bro. Upplands Väsby, Uppsa-&lt;br&gt;la, Vadstena, Valdemarsviks, Vallentuna, Vansbro, Vara, Varbergs, Vet-&lt;br&gt;landa, Vilhelmina, Vimmerby, Vingåkers, Vårgårda, Västerviks,&lt;br&gt;Västerås, Växjö, Ydre, Ystads, Åmåls, Ånge, Åre, Åsele, Åtvidabergs,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvdalens, Ängelholms, Ödeshögs. Örebro. Örnsköldsviks, Östersunds,&lt;br&gt;Österåkers, Östhammars och Överkalix kommuner, utbildningsnämn-&lt;br&gt;derna vid Stockholms. Uppsala. Sörmlands. Östergötlands, Jönköpings,&lt;br&gt;Kronobergs. Kalmar. Blekinge. Kristianstads, Malmöhus. Hallands.&lt;br&gt;Älvsborgs. Skaraborgs, Värmlands. Örebro. Västmanlands. Kopparbergs,&lt;br&gt;Gävleborgs. Västernorrlands. Jämtlands. Västerbottens och Norrbottens&lt;br&gt;läns landstingskommuner samt Bohusiandstinget. Göteborgs och Bohus&lt;br&gt;läns vårdskoleförbund. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbun-&lt;br&gt;det. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sveri-&lt;br&gt;ge (LO). Sveriges Akademikers centralorganisationen (SACO), Tjänste-&lt;br&gt;männens Centralorganisation (TCO), Sveriges skolledarförbund. Lärar-&lt;br&gt;nas Riksförbund (LR), Svenska facklärarförbundet (SFL), Sveriges lärar-&lt;br&gt;förbund (SL). Riksförbundet Hem och Skola (RHS), Elevorganisationen&lt;br&gt;i Sverige, Riksförbundet för kommunal och statlig vuxenutbildning (R-&lt;br&gt;VUX), Skola-Arbete-utredningen (U 1988:11), Småföretagens Riksorga-&lt;br&gt;nisation. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Konstnärliga och Litterära&lt;br&gt;Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS), Sveriges Riksidrottsförbund&lt;br&gt;(RF). Svenska Föreningen för Studie- och Yrkesvägledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UHÄ har bifogat yttranden från 31 högskoleenheter och 6 vårdhög-&lt;br&gt;skolor. LO har bifogat yttranden från 11 branschorganisationer. SACO&lt;br&gt;har bifogat yttranden från 8 branschorganisationer. RF har bifogat ytt-&lt;br&gt;rande från Svenska Skidförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden kommit in från 169 sammanslutningar, 84&lt;br&gt;föreningar och förbund samt 38 enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Disposition av remissammanställningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Framtidens krav på gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Översynen i stort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Strukturen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.1 &amp;nbsp;Utbildningens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3.2 &amp;nbsp;Linjestrukturen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gymnasieskolans arbetsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lärarfortbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Arbetsplatsförlagd utbildning (APU)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överlevnadsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samläsning - samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 9 Bransch- eller &amp;quot;resurs&amp;quot;skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.10 Lärlingsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1- 2.7 Yrkesutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1- 3.6 De teoretiska linjerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1- 4.4 Mittblocket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1- 5.4 Lilla ramen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1- 6.8 Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1- 7.7 Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna instämmer överlag med utbildningsdepartementets&lt;br&gt;och SÖs bedömningar att det i framtidens gymnasieskola krävs betydan-&lt;br&gt;de flexibilitet vad gäller struktur och organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan samtliga remissinstanser är positiva till utredarnas förslag om&lt;br&gt;bredare linjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta anser också att en treårig gymnasieutbildning skall erbjudas&lt;br&gt;alla ungdomar och att eleverna oavsett utbildningsväg bör kunna erhålla&lt;br&gt;allmän behörighet för vidare studier.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.1 Framtidens krav på gymnasieskolan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser pekar på att arbetsmarknaden och samhället kommer att&lt;br&gt;genomgå stora förändringar vad gäller både organisation och arbetsupp-&lt;br&gt;gifternas innehåll samt att den tekniska utvecklingen kommer att acce-&lt;br&gt;lerera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många finner det svårt att närmare överblicka hur framtidens arbets-&lt;br&gt;marknad kommer att se ut, men att det är angeläget att den kommande&lt;br&gt;gymnasieskolan får en utformning som ger tillräcklig flexibilitet för att&lt;br&gt;anpassas till den arbetsmarknad som väntar dagens ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. TCO, SFL och SL anser att tidigare klara gränser mellan olika&lt;br&gt;yrkeskategorier alltmer flyter samman och att skarpa gränser mellan ut-&lt;br&gt;bildningen för den tjänste- resp, den varuproducerande sektorn därför&lt;br&gt;inte längre är önskvärda vid gymnasieutbildningens framtida organisa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Örebro län konstaterar att den framtida arbetsmarkna-&lt;br&gt;den till betydande del väntas bli forsknings- och kunskapsintensiv och&lt;br&gt;kräva arbetskraft med hög kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO påpekar att den pågående strukturomvandlingen i arbetslivet&lt;br&gt;innebär att kraven på längre och bredare utbildningar kommer att öka.&lt;br&gt;Gymnasieutbildning håller därför på att bli en nödvändighet på arbets-&lt;br&gt;marknaden. även om den som utbildningsform är frivillig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyttan av gymnasieutbildning hävdar också TCO när man konstaterar&lt;br&gt;att brist på utbildning, framför allt brist på goda grundkunskaper, mer&lt;br&gt;än tidigare innebär risk för skiktning och polarisering i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trollhättans kommun anser att en gymnasial utbildning har blivit ett&lt;br&gt;allmänt kvalifikationskrav på arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF betonar betydelsen av goda kunskaper i allmänhet och kunska-&lt;br&gt;per inom det tekniska området i synnerhet. SAF tillägger att det behövs&lt;br&gt;professionella specialister på dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser bl.a. AMS, länsskolnämnden i Malmöhus län,&lt;br&gt;Höörs och Umeå kommuner samt SACO hävdar att den framtida gymna-&lt;br&gt;sieskolan skall ge ungdomen förmåga att se helheter, lösa problem, sam-&lt;br&gt;arbeta och ge sig i kast med nya arbetsuppgifter sådant som kommer att&lt;br&gt;värderas allt högre i framtidens samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO hävdar att en utgångspunkt för gymnasieskolans utbildningsinne-&lt;br&gt;håll måste vara att förbereda för en annan arbetsorganisation än dagens.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya kunskaper behövs som t.ex. förmåga att kommunicera, analysera&lt;br&gt;och sammanställa datainformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser, däribland statskontoret, länsskolnämnderna i&lt;br&gt;Jämtlands och Västernorrlands län, länsstyrelsen i Stockholms län, Katrine-&lt;br&gt;holms, Sundbybergs och Trollhättans kommuner, Stockholms läns lands-&lt;br&gt;ting, SACO, TCO samt RHS anser att hänsyn måste tas till den fortgåen-&lt;br&gt;de internationaliseringen. Oavsett om Sverige söker närmare anknyt-&lt;br&gt;ning till EG-länderna eller ej, påverkar utvecklingen svenskt arbetsliv,&lt;br&gt;svensk kultur och svensk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.2 Översynen i stort&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser riktar kritik mot hur översynen har genom-&lt;br&gt;förts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser påpekar att det saknas en genomarbetad&lt;br&gt;bakgrunds- och framtidsanalys samt analys av svensk gymnasial utbild-&lt;br&gt;ning i ett internationellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Eskilstuna!Västerås, Svenska kommunförbundet, TCO och&lt;br&gt;LR efterlyser de politiska målen för den nya gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO finner det anmärkningsvärt att det inte framlagts ett fullständigt&lt;br&gt;och politiskt sammanhållet reformförslag till remissbehandling utan en-&lt;br&gt;dast fyra sinsemellan disparata delförslag. Ett nytt och heltäckande för-&lt;br&gt;slag måste utarbetas och remissbehandlas innan riksdagsbehandling kan&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Gotlands län saknar en redovisning av erfarenheter&lt;br&gt;och slutsatser från försöksperioden &amp;quot;Gymnasieskola i utveckling&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO efterlyser analys av de samhälleliga och vetenskapliga förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för en gymnasiereform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungliga Vetenskapsakademien är mycket kritisk till förslagen och me-&lt;br&gt;nar att det inte någonstans framgår att grundskolans timplaner revide-&lt;br&gt;rats. sedan gymnasieskolan infördes. Vetenskapsakademien tillägger&lt;br&gt;också att bristerna i bakgrundsanalysen är minst lika uppenbara i fråga&lt;br&gt;om den vetenskapliga utvecklingen och att de är så grava att SÖs förslag&lt;br&gt;inte kan läggas till grund för något beslut utan en genomgripande över-&lt;br&gt;syn och komplettering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret och Södertälje kommun saknar en analys av skolans plats&lt;br&gt;i samhället och kopplingen mellan skolan och arbetsmarknaden. Lika-&lt;br&gt;så är det svårt att se någon koppling bakåt till grundskolans högstadium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser bl.a. Katrineholms, Kungsbacka, Partilie, Sunds-&lt;br&gt;valls och Vallentuna kommuner samt Kalmar läns landsting anser att ma-&lt;br&gt;terialet ger ett splittrat intryck, vilket gör att det är svårt att överblicka&lt;br&gt;helheten och därmed också de lokala konsekvenserna av förändringar-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopparbergs läns landsting konstaterar att översynen av den gymnasiala&lt;br&gt;utbildningen har skett genom olika utredare utan större samverkan.&lt;br&gt;Detta har medfört att någon gemensam syn på det frivilliga skolsystemet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och dess framtida organisation inte kommer att ske förrän ett samlat&lt;br&gt;förslag föreligger om de olika utredningsförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Gävleborgs län anser att utredningsförslagen inte är&lt;br&gt;samordnade och att förslagen i en del fall står i strid med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dandervds kommun konstaterar att för de yrkesinriktade utbildningar-&lt;br&gt;na endast finns en diskussionspromemoria och en skiss över studievägs-&lt;br&gt;strukturen. Man finner det omöjligt att utifrån ett teoretiskt resonemang&lt;br&gt;kunna ta ställning i detalj till så omfattande och genomgripande förslag&lt;br&gt;som dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser är helt avvisande till förslagen och vill ha en ny&lt;br&gt;remissomgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungälvs och Uppsala kommuner utgår ifrån att ett nytt, mer genom-&lt;br&gt;tänkt och bearbetat förslag läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO fordrar en noggrann överarbetning och komplettering av fram-&lt;br&gt;för allt förslagen om förändringar i timplanen, innan de kan ligga till&lt;br&gt;grund för beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett 20-tal remissinstanser anser att det fortfarande går en mycket tydlig&lt;br&gt;gräns mellan de studieförberedande och de yrkesförberedande linjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Förenade Studentkårer framhåller det olämpliga i att göra en&lt;br&gt;uppdelning av gymnasieskolans linjer i studieförberedande resp, yrkes-&lt;br&gt;förberedande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdelningen snarare markerar än suddar ut de skillnader som försla-&lt;br&gt;get säger sig önska minska. Länsskolnämnden i Stockholms län delar den&lt;br&gt;uppfattningen och menar att orsaken är att E- och T- linjernas yrkesför-&lt;br&gt;beredande karaktär kraftigt nedtonats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFL och SL hävdar att flera av förslagen som nu presenteras leder till&lt;br&gt;en stramare uppdelning i &amp;quot;studieförberedande&amp;quot; resp, &amp;quot;yrkesförberedan-&lt;br&gt;de&amp;quot; utbildningar och innebär därmed en återgång till tidigare synsätt&lt;br&gt;med en klart segregerad gymnasieskola som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Södermanlands län anser att det finns stor risk att&lt;br&gt;det gamla systemet permanentas genom att de enskilda utredningarna&lt;br&gt;gjorts inom områden som är praktiskt taget identiska med de gamla&lt;br&gt;skolformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet fastslår att studievägsstrukturen i grunden&lt;br&gt;utgår från den gamla indelningen i yrkesskola, gymnasium resp, fack-&lt;br&gt;skola. Olika strukturer föreslås, men målen prioriteras olika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Västernorrlands län konstaterar att den klara grän-&lt;br&gt;sen mellan studieförberedande och yrkesförberedande studievägar samt&lt;br&gt;existensen av ett &amp;quot;mittblock&amp;quot; utan klar inriktning bidrar till att konser-&lt;br&gt;vera klyftan mellan två kulturer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Nacka kommun konstaterar att trots sin målsättning hamnar&lt;br&gt;SÖ i ett förslag till gymnasieskola som innehåller dels ett &amp;quot;treårigt teore-&lt;br&gt;tiskt gymnasium&amp;quot; dels en &amp;quot;treårig yrkesskola&amp;quot; och dels en &amp;quot;treårig so-&lt;br&gt;cial/estetisk normalskola&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;R-VUX anser att en förändring i gymnasieskolans organisation kräver&lt;br&gt;en motsvarande översyn av komvux organisation, vilket inte har beak-&lt;br&gt;tats. R-VUX förutsätter att en sådan översyn snarast görs i samordnande&lt;br&gt;syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.3 Strukturen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det stora flertalet remissinstanser har endast få invändningar mot den&lt;br&gt;föreslagna strukturen för en ny gymnasieskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser föreslår en gymnasieorganisation som mer&lt;br&gt;tydligt, men ingalunda enhetligt, avviker från förslagens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oftast gäller det linjestrukturen, i några fall utbildningens längd.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1.3.1 Utbildningens längd&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Gislaveds, Härnösands, Linköpings, Sundbybergs kommuner och TCO an-&lt;br&gt;ser att gymnasiets samtliga utbildningsvägar skall kunna göras fyraåriga,&lt;br&gt;om den enskilde eleven behöver förlängd utbildningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markarvds kommun vill ha kvar alternativet med tvåårig utbildning,&lt;br&gt;både på yrkesförberedande och på social linje, för elever som inte är&lt;br&gt;mogna för att gå tre år och för skoltrötta elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret är tveksam till att utöka samtliga yrkesförberedande lin-&lt;br&gt;jer med ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Uppsala län framhåller att en treårig studiegång för&lt;br&gt;alla inte är en självklarhet. Åtskilliga elever skulle föredra en kortare&lt;br&gt;utbildning som de senare kan komplettera inom gymnasieskolan, i ar-&lt;br&gt;betslivet eller inom komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Malmöhus län vill att skolan skall erbjuda eleverna&lt;br&gt;möjlighet både till förlängd studiegång och till etappavgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser föreslår både etappavgångar och förlängd studie-&lt;br&gt;tid. Bl.a. Uppsala kommun konstaterar att det skall vara en rättighet och&lt;br&gt;inte en skyldighet för eleven att studera tre år. Kommunen föreslår en&lt;br&gt;form av etapputbildning oberoende om utbildningen är teoretiskt inrik-&lt;br&gt;tad eller yrkesinriktad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårgårda kommun föreslår att det skall finnas möjlighet till kortare yr-&lt;br&gt;kesutbildning vid sidan av den nya linjestrukturen exempelvis inom den&lt;br&gt;kommunala vuxenutbildningens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF anser att yrkesutbildningen måste kunna avslutas efter antingen&lt;br&gt;fyra, fem eller sex terminer Det beror på de skilda behoven inom olika&lt;br&gt;yrkesområden, en del elevers önskan att snabbt komma ut i förvärvsar-&lt;br&gt;bete samt kommunernas ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Kronobergs län anser att på vissa yrkeslinjer är en&lt;br&gt;ettårig utbildning i skolan tillräcklig varefter näringslivet helt bör ta&lt;br&gt;över den fortsatta yrkesutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syndikalisterna kräver att de tvååriga linjerna med allmänt innehåll får&lt;br&gt;finnas kvar, med möjligheter till studier för ett kompletterande tredje&lt;br&gt;år. De kräver också att beslut ej tas angående de tvååriga yrkesutbildan-&lt;br&gt;de linjernas borttagande, förrän konsekvenserna av detta - ur ett&lt;br&gt;utslagnings- och snedrekryteringsperspektiv - till fullo utretts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 85. Biiagedel&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1.3.2 Linjestrukturen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna har inget att invända mot den föreslag-&lt;br&gt;na linjestrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några anser dock att det vore värt att pröva ett kursformat linjesystem.&lt;br&gt;Ett system likt komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Uppsala län, Västerviks kommun, SFL, SL, Elevorga-&lt;br&gt;nisationen i Sverige och DA KS ■ Föreningen för en demokratiserande och&lt;br&gt;aktiverande skola - föreslår att gymnasiet delas in i fyra eller fem breda&lt;br&gt;sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden t Älvsborgs län och LO anser att yrkeslinjerna skall&lt;br&gt;ha fem breda ingångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnderna i Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Hallands och&lt;br&gt;Västernorrlands län samt SAF anser att ett modul- eller kursformat sys-&lt;br&gt;tem är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Jönköpings län framhåller att det på den teoretiska&lt;br&gt;utbildningen endast behövs två linjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyresö kommun avstyrker utredningens förslag och förordar att det nu-&lt;br&gt;varande linjesystemet bibehålls på de studieförberedande linjerna. Moti-&lt;br&gt;veringen är att det annars blir svårt att upprätthålla kunskapsnivån på&lt;br&gt;såväl HSE-linjen som NT-linjen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.4 Gymnasieskolans arbetsformer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som yttrat sig om gymnasieskolans arbetsformer&lt;br&gt;saknar några förslag om vad de ser som angelägna förändringar av gym-&lt;br&gt;nasieskolans ämnesmål. arbetsorganisation och arbetssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera länsskolnämnder bl.a. i Uppsala, Blekinge, Kristianstads, Malmö-&lt;br&gt;hus, Örebro, Västernorrlands och Västerbottens län anser att det är nöd-&lt;br&gt;vändigt att i en modern gymnasieskola också se över och modernisera&lt;br&gt;arbetsformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Botkyrka, Haninge, Hedemora, Gävle, Götene, Sundsvalls, Vallentuna,&lt;br&gt;Västerviks och Östhammars kommuner, Svenska kommunförbundet,&lt;br&gt;SACO och SAF är några bland de remissinstanser som konstaterar att&lt;br&gt;SÖs förslag har en teknisk karaktär och menar att gymnasieskolans in-&lt;br&gt;nehåll och arbetssätt borde ges samma prioritet som den strukturella&lt;br&gt;förnyelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplands Väsby och Österåkers kommuner konstaterar att det organisa-&lt;br&gt;toriska greppet gör att en mycket viktig kritisk granskning och debatt&lt;br&gt;uteblir om gymnasieskolans framtida mål, arbetsinnehåll, arbetssätt och&lt;br&gt;arbetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO framhåller att gymnasieskolans arbetsformer måste anpassas till&lt;br&gt;det nya kunskapsintensiva arbetslivet, och att arbetsformerna moderni-&lt;br&gt;seras men med beaktande av vad som sker i form av organisationsför-&lt;br&gt;ändringar i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.5 Lärarfortbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal remissinstanser påpekar att en grundläggande förutsätt-&lt;br&gt;ning för en reformering av gymnasieskolan är att lärarkompetensen för-&lt;br&gt;stärks med en omfattande fortbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att en förändring av lärarutbildningens inriktning&lt;br&gt;och uppläggning är nödvändig för att de av statsmakterna fastslagna nya&lt;br&gt;inriktningarna av den gymnasiala utbildningen skall kunna slå igenom&lt;br&gt;fullt ut. Statskontoret understryker även behovet av att fortbildningen&lt;br&gt;av lärare prioriteras i detta sammanhang. Det går inte endast att genom&lt;br&gt;tillskott av nya lärare fullfölja den nya inriktningen. Det tar alltför lång&lt;br&gt;tid innan förändringarna får genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ anser att det är angeläget att godkända kursplaner kan föreligga för&lt;br&gt;alla tre årskurserna innan utbildning på de nya linjerna startar. Likaså&lt;br&gt;bör viss lärarfortbildning anordnas före införandet av de nya utbild-&lt;br&gt;ningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser bl.a. UHÄ och SAF konstaterar att lärare och&lt;br&gt;SYO-konsulenter kommer att ställas inför nya och mera krävande upp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att det bör inrättas special lärartjänster på&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.6 Arbetsplatsförlagd utbildning (APU)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser uttalar farhågor om svårigheten att få bra arbets-&lt;br&gt;platsförlagd utbildning. Bl.a. konstaterar länsskolnämnden i Söderman-&lt;br&gt;lands län att det inom vissa sektorer av näringslivet kan vara svårt att&lt;br&gt;hitta erforderligt antal utbildningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Västerbottens län framhåller att arbetsplatsförlagd&lt;br&gt;utbildning är problematisk särskilt i glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser t.ex. Lidingö, Oxelösunds och Vallentuna kommuner an-&lt;br&gt;ser att utredningsförslaget inte tar ställning till hur kommuner med ett&lt;br&gt;ensidigt och svagt utvecklat näringsliv skall klara behovet av den arbets-&lt;br&gt;platsförlagda utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Jämtlands län och SAF samt flera andra instanser&lt;br&gt;påpekar att det är angeläget att andelen arbetsplatsförlagd utbildning får&lt;br&gt;variera inom vissa ramar beroende på lokala förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt några kommuner, bl.a. Linköpings kommun, har företrädare för&lt;br&gt;arbetslivet framfört oro för att APU tillsammans med grundskolans&lt;br&gt;prao. gymnasieskolans praktik samt studiebesök skapar en ansträngd si-&lt;br&gt;tuation för många företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser däribland AMS och Stockholms kommun pekar&lt;br&gt;på att finansieringsfrågan för den arbetsplatsförlagda utbildningen inte&lt;br&gt;är löst, vilket medför att det är svårt att engagera små företag. Vidare pe-&lt;br&gt;kar AMS på svårigheterna med att få bra kvalitet på den arbetsplatsför-&lt;br&gt;lagda utbildningen om företagen ser det som en uppoffring att ta emot&lt;br&gt;elever. Risken blir att den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen får&lt;br&gt;en låg status och kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Västmanlands län m.fl.. däribland Solna och Stock-&lt;br&gt;holms kommuner framhåller att ansvaret för gymnasieutbildningen vad&lt;br&gt;gäller APU bör delas mellan skolan och företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun konstaterar att för att APU skall fungera fordras&lt;br&gt;att såväl privata som offentliga arbetsgivare känner ansvar för gymnasie-&lt;br&gt;skolans yrkesutbildningar. Försöksverksamheten har visat att så inte all-&lt;br&gt;tid är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Västmanlands län, Borlänge och Solna kommuner&lt;br&gt;anser att ett oeftergivligt krav från skolans sida måste vara att företagen&lt;br&gt;avsätter utbildade handledare och att företagens produktions- och leve-&lt;br&gt;ranskrav inte negativt påverkar elevernas arbetsplatsförlagda utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Mölndals, Sala, Trollhättans, Växjö och Örebro kommuner påpe-&lt;br&gt;kar att det krävs ett omfattande informationsarbete för att arbetslivets&lt;br&gt;medverkan skall fungera. Översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen&lt;br&gt;(ÖGY)-försöken har visat att medan arbetslivets organisationer varit väl&lt;br&gt;insatta i krav och förväntningar, så har de enskilda arbetsplatserna inte&lt;br&gt;fått mycket information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs, Ystads och Österåkers kommuner ser svårigheter med att&lt;br&gt;passa in skolans utbildningsmoment i företagens produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser påpekar att det är svårt att få företag att utbilda elever&lt;br&gt;på företagens dyra och moderna utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från bl.a. Kalix och Marks kommuner framhålls att företag som har&lt;br&gt;modern utrustning, är tvingade att använda den fullt ut för att få för-&lt;br&gt;räntning på sina investeringar. Det kan leda till att den företagsförlagda&lt;br&gt;undervisningen inte får önskad kvalitet. Företagens möjligheter att er-&lt;br&gt;bjuda arbetsplatsförlagd utbildning kan också skifta från år till annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höörs kommun påpekar att vissa branscher redan deklarerat att det in-&lt;br&gt;te kommer att finnas utrymme för utbildning på arbetsplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F.lfackets Centrala Yrkesnämnd konstaterar att på de orter man bedri-&lt;br&gt;ver ÖGY-försök har kommunerna inte lyckats ge kvalificerad arbets-&lt;br&gt;platsförlagd utbildning och föreslår att utbildningen för elektriker görs&lt;br&gt;om så att eleverna får miljöpraktik under de två första åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.7 Överlevnadsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett 60-tal remissinstanser kommenterar överlevnads- och miljöfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO konstaterar att miljökunskapen är lika viktig för alla gymnasie-&lt;br&gt;elever både i deras egenskap som människor och samhällsvarelser som i&lt;br&gt;deras framtida yrkesroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser bl.a. Falköpings och Örebro kommuner, LO, RHS, Li-&lt;br&gt;dingö miljögrupp, Svenska Naturskyddsföreningen och Fältbiologerna i&lt;br&gt;Sollentuna hävdar att kraftfulla insatser för miljön är nödvändiga för vår&lt;br&gt;överlevnad och förordar att miljöfrågorna integreras i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Gotlands län och Kungliga Vetenskapsakademien&lt;br&gt;anser att gymnasieförslaget nästan helt bortser från de allvarliga ekolo-&lt;br&gt;giska och miljömässiga faktorer som dagens ungdom har att ta ställning&lt;br&gt;till under sin kommande yrkesverksamma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökunskap bör bli ett obligatoriskt ämne på alla linjer föreslår bl.a.&lt;br&gt;Statens Naturvårdsverk, Ungdomens Miljöriksdag och Naturskyddsföre-&lt;br&gt;ningen i Gävleborgs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödelegationen Västra Skåne konstaterar att miljön fortfarande före-&lt;br&gt;faller vara oupptäckt i skolvälden - trots att hela omvärlden, inklusive&lt;br&gt;industrin, nu prioriterar miljömedvetenhet och kunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.8 Samläsning - samverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett 30-tal remissinstanser föreslår samläsning, samverkan med kommu-&lt;br&gt;nala vuxenutbildningen (komvux) och AMU. TCO, SAF, RHS och&lt;br&gt;Skola-Arbete-utredningen förordar detta samarbete för att bättre utnyttja&lt;br&gt;lokaler, material och resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser t.ex. länsskolnämnderna i Kristianstads, Göte-&lt;br&gt;borgs och Bohus län samt Glesbygdsdelegationen förordar samverkan&lt;br&gt;med samtliga utbildningsformer såsom AMU. komvux. folkhögskolor&lt;br&gt;och studieförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Kalmar län, Härryda och Ljungby kommuner samt&lt;br&gt;Blekinge läns landsting förordar en regional samordning vad gäller i förs-&lt;br&gt;ta hand yrkesutbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag att i den framtida gymnasieskolan blanda gymnasieelever och&lt;br&gt;vuxenstuderande i samma utbildning kommer från bl.a. Osby, Torsås,&lt;br&gt;Ange och Östhammars kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland Kungälvs, Nyköpings och Pajala kom-&lt;br&gt;muner, är av den åsikten att samläsning över både årskurserna och äm-&lt;br&gt;nesgränserna ger bättre helhetssyn på kunskaper och är ett effektivt re-&lt;br&gt;sursutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.9 Bransch- eller &amp;quot;resurs&amp;quot;-skolor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna anser att det system med bransch- eller &amp;quot;re-&lt;br&gt;surs&amp;quot;-skolor som utbildningsdepartementet skissat är intressant och bor-&lt;br&gt;de vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund Finner det resonemang som&lt;br&gt;förts om &amp;quot;resurs&amp;quot;-skolor intressant, inte minst mot bakgrund att ge ut-&lt;br&gt;bildning i udda och hotade hantverk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1.10 Lärlingsutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser bl.a. Borlänge, Ludvika, Mora, Nacka, Sala och&lt;br&gt;Sollentuna kommuner, Svenska kommunförbundet, TCO och LR önskar&lt;br&gt;behålla möjligheten med gymnasial lärlingsutbildning som ett komple-&lt;br&gt;ment till de reguljära studievägarna. Denna utbildningsform är nödvän-&lt;br&gt;dig för att tillgodose små yrkesområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Yrkesutbildningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Linjestrukturen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av remissinstanserna anser att den föreslagna linjestrukturen&lt;br&gt;väl svarar mot yrkeslivets förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser vill ha bredare linjer. Ett fåtal förordar annan&lt;br&gt;linjestruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att den föreslagna linjestrukturen är alltför speciali-&lt;br&gt;serad och blir därigenom också rigid i förhållande till en arbetsmarknad&lt;br&gt;som snabbt behöver anpassas till förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland dem som anser att yrkesutbildningens linjer skall vara bredare&lt;br&gt;är LO. som anser att SÖs förslag på den yrkesinriktade utbildningens&lt;br&gt;struktur inte möter elevernas och samhällets behov. LO hävdar vidare&lt;br&gt;att det som SÖ har skissat om förändringar i samhälle och arbetsliv en-&lt;br&gt;dast föga återspeglas i förslagen till ny struktur för den yrkesinriktade&lt;br&gt;utbildningen. Den framtida linjestrukturen bör enligt LO bestå av fem&lt;br&gt;breda ingångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Älvsborgs län anser också att en modell med fem&lt;br&gt;ingångar vore värd att pröva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser bl.a. länsskolnämnderna i Uppsala, Kristian-&lt;br&gt;stads, Älvsborgs, Västernorrlands och Norrbottens län, Jokkmokks, Ma-&lt;br&gt;lungs, Osbv, Skellefteå, Strängnäs, Tingsryds, Upplands Väsby och Vans-&lt;br&gt;bro kommuner samt Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU)&lt;br&gt;förordar färre och bredare ingångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Arvidsjaurs och Härjedalens kommuner vill ha färre och bredare&lt;br&gt;ingångar. De anser att SÖs föreslagna linjestruktur inte tillgodoser de&lt;br&gt;små skolornas behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Kristianstads län anser att linjesystemet bör avveck-&lt;br&gt;las successivt med hänsyn till de kommunala bindningar investerings-&lt;br&gt;mässigt m.m.. som finns till linjerna och osäkerheten i bedömningar av&lt;br&gt;framtidens krav på gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Västernorrlands län hävdar att de flesta ingångarna i&lt;br&gt;princip är samma studievägar som finns i nuvarande linjesystem vilket&lt;br&gt;medför att eleverna måste göra sitt yrkesval redan i grundskolan. Nämn-&lt;br&gt;den anser att antalet ingångar bör minska ytterligare redan på kort sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun hävdar att bredare ingångar medför att eleverna&lt;br&gt;har större möjligheter att göra ett säkrare och mer målmedvetet studie-&lt;br&gt;och yrkesval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala kommun förordar att ingångarna görs färre och bredare. En&lt;br&gt;sådan minskning, anser kommunen, kan bl.a. ge större möjligheter till&lt;br&gt;byten mellan linjer samt bättre tillfredsställa arbetsmarknadens behov&lt;br&gt;av rörlig arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. socialstyrelsen, länsskolnämnderna i Skara-&lt;br&gt;borgs och Värmlands län, Borlänge, Botkyrka, Halmstads, Karlstads, Mal-&lt;br&gt;mö och Mora kommuner anser att den föreslagna linjestrukturen på kort&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sikt är acceptabel, men att målet för en reformering av gymnasieskolan&lt;br&gt;bör vara att i ännu högre grad bredda ingångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden. i Kronobergs län konstaterar att den föreslagna linje-&lt;br&gt;strukturen som princip för organisationen av gymnasieskolan sannolikt&lt;br&gt;är en lösning på kort sikt. Linjestruktur som organisation har en tröghet&lt;br&gt;och länsskolnämnden anser därför att på längre sikt är det önskvärt&lt;br&gt;med en mer kursrelaterad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAFs Allmänna Arbetsgivarförbund framhåller också att framtidens yr-&lt;br&gt;kesutbildning inte kan byggas upp kring ett stelbent linjesystem som&lt;br&gt;hindrar flexibilitet, utan utbildningssystemet måste utvecklas så att det&lt;br&gt;snabbare än i dag kan förändra innehåll och inriktning på yrkesutbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några få remissinstanser uttalar farhågor om att ingångarna blir för&lt;br&gt;breda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. SAF tar bestämt avstånd från varje form av blockindelning. En&lt;br&gt;blockindelning, enligt SAF. blir alltid konstlad och blocken blir för sto-&lt;br&gt;ra för att kunna representera naturliga samband.&amp;quot;Breda ingångar&amp;quot; kan&lt;br&gt;vara motiverade inom några branscher (verkstad, bygg och process) me-&lt;br&gt;dan &amp;quot;smala ingångar&amp;quot; är motiverade i andra anser SAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härnösands kommun konstaterar att det ställs krav på skolan, framför&lt;br&gt;allt från de mindre företagen, att ungdomar som kommer ut i näringsli-&lt;br&gt;vet skall ha relativt omfattande specifika yrkeskunskaper så att de med&lt;br&gt;mycket kort introduktionsperiod kan ingå i produktionsgrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lerums kommun anser att ett första gemensamt år inte behöver gälla&lt;br&gt;alla linjer och att en klar yrkesprofil skall finnas redan i årskurs ett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plåtslageriernas Riksförbund menar att hänsyn också måste tas till de&lt;br&gt;yrkesområden som är så speciella att ett gemensamt första år ej ger nå-&lt;br&gt;gon inlärning i karaktärsämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergaskolan i Eslöv påpekar att motivationen hos eleverna kan försvin-&lt;br&gt;na om det blir en alltför bred och allmänt hållen ingång i gymnasiesko-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Bredd/specialisering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nästan samtliga remissinstanser anser att de föreslagna utbildningsvä-&lt;br&gt;garna med avseende på bredd/specialisering väl svarar upp mot förvänta-&lt;br&gt;de krav på bredare baskunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser är av annan uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet anser att grundläggande utbildning skall ge en så-&lt;br&gt;dan kompetens att en person efter normal inskolning på arbetsplatsen&lt;br&gt;skall kunna utföra arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län ställer sig tveksam till om svenskt näringsliv&lt;br&gt;verkligen är i behov av yrkesutbildade generalister. Länsstyrelsen kon-&lt;br&gt;staterar vidare att det kommer att behövas yrkesarbetare med special-&lt;br&gt;kunskaper och med en djupare utbildning än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens Riksorganisation hävdar att gymnasieskolan skall ge en&lt;br&gt;grundläggande yrkeskunskap och inte utbilda generalister. Generalistut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildning leder till uttunning av yrkesinnehållet och kan vara förödande&lt;br&gt;för vissa branscher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. länsskolnämnden i Kristianstads län, Varbergs och Sundsvalls kom-&lt;br&gt;muner konstaterar att det stora antalet &amp;quot;utgångar&amp;quot; tyder på att arbets-&lt;br&gt;marknadens parter kanske haft för stort inflytande över förslaget. Kravet&lt;br&gt;på bred generaliserbar yrkeskunskap rimmar illa med flera av de smala&lt;br&gt;&amp;quot;specialistutgångarna&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bl.a. Skövde kommun, SAF och LO anser att vad beträffar&lt;br&gt;bredd/specialisering inom yrkesämnet bör detta bedömas från bransch&lt;br&gt;till bransch. För rent hantverksmässiga utbildningar kan specialisering&lt;br&gt;och färdighetsträning inte nog understrykas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olofströms kommun menar att förslaget är ologiskt uppbyggt, genom&lt;br&gt;att linjer i högre årskurser grendelas dels i yrkesområden, dels till ren-&lt;br&gt;odlade yrkesbefattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Lycksele kommun påpekar att skolan måste vara uppmärksam på&lt;br&gt;att inte yrkesområdet blir så smalt att eleverna får svårt att välja arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Grenar och varianter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna anser att man måste begränsa antalet&lt;br&gt;skisserade grenar och varianter på yrkeslinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser bl.a. länsskolnämnderna i Stockholms, Jönköpings&lt;br&gt;och Norrbottens län, Botkyrka, Kungälvs och Österåkers kommuner,&lt;br&gt;SACO samt Sveriges skolledarförbund konstaterar att få skolor och regio-&lt;br&gt;ner i landet kan erbjuda mer än enstaka grenar eller varianter i högre&lt;br&gt;årskurser. Elevunderlaget räcker inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra t.ex. länsskolnämnderna i Södermanlands och Jämtlands län,&lt;br&gt;Kungsbacka, Olofströms, Pajala, Ystads och Ange kommuner anser att det&lt;br&gt;stora antalet utgångar inte svarar mot de generella kunskaper som kom-&lt;br&gt;mer att behövas i framtiden. Man bör också sträva efter att den treåriga&lt;br&gt;utbildningen kan fullföljas på hemorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällivare kommun anser att antalet utgångar skall begränsas. Graden&lt;br&gt;av specialisering minskar visserligen, men bredare utgångar möjliggör&lt;br&gt;bibehållandet av yrkesutbildning i glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Göteborgs kommun anser att antalet utgångar bör begränsas ytter-&lt;br&gt;ligare så att realistiska valalternativ kan erbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hudiksvalls och Malungs kommuner föreslår att antalet utgångar be-&lt;br&gt;gränsas ytterligare, men att möjlighet bör finnas att i viss mån. och&lt;br&gt;inom rimliga kostnadsramar, anpassa modulernas innehåll till lokala&lt;br&gt;förutsättningar och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun fastslår att ett fåtal utgångar ger en ökad bredd&lt;br&gt;på utbildningen och ger ett bättre resursutnyttjande i och med att klas-&lt;br&gt;serna blir välfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gotlands kommun anser att ytterligare reduktion av antalet linjer inte&lt;br&gt;bör ske. Skillnaderna mellan linjernas innehåll är så betydande att ett&lt;br&gt;eventuellt sammanförande skulle minska yrkesinriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bl.a. länsskolnämnden i Blekinge län, Stockholms, Uppsala, Jön-&lt;br&gt;köpings, Kalmar, Kristianstads, Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs, Värm-&lt;br&gt;lands. Örebro, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens läns landsting&lt;br&gt;och Bohuslandstinget samt TCO anser att omvårdnadslinjens utgångar&lt;br&gt;bör begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO konstaterar att i förslaget är linjerna många och smala på den va-&lt;br&gt;ruproducerande sidan men få och breda på den tjänsteproducerande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Rekryteringsmönster&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna anser att de föreslagna studievägarna inte&lt;br&gt;kommer att påverka rekryteringsmönstret vad gäller könsfördelning och&lt;br&gt;fördelning utifrån social bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Värmlands län, länsstyrelsen i Västmanlands län, Fi-&lt;br&gt;lipstads och Västerås kommuner anser att det är främst förändringar på&lt;br&gt;arbetsmarknaden som ger positiva resultat på könsfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Kronobergs län menar att de värderingar som styr&lt;br&gt;valen av studievägar påverkas i första hand av faktorer utan inflytande&lt;br&gt;från skolvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Norrbottens län anser att utbildningsvägarna knap-&lt;br&gt;past är tillräckligt breda för att det skall bli radikala förändringar av&lt;br&gt;rekryteringsmönstret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplands Väsby kommun fastslår att breda ingångar kan rekrytera både&lt;br&gt;flickor och pojkar, men att det viktigaste är attityder, arbetssätt och ar-&lt;br&gt;betsformer och inte studieorganisatoriska lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Klippans, Ljusdals, Marks och Vetlanda kommuner samt Krono-&lt;br&gt;bergs läns landsting anser att könsfördelningen kan påverkas positivt ge-&lt;br&gt;nom de föreslagna linjestrukturerna med bredare utbildningsvägar och&lt;br&gt;med flera teoretiska ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rekrytering utifrån social bakgrund hoppas t.ex. läns-&lt;br&gt;skolnämnderna i Malmöhus, Älvsborgs och Västmanlands län samt Mal-&lt;br&gt;mö, Sigtuna och Umeå kommuner att den kan påverkas fördelaktigt ge-&lt;br&gt;nom att yrkesutbildningen fått högre status.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5 Yrkesutbildningens tillgänglighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tillgängligheten av yrkesutbildning vid minskat elevun-&lt;br&gt;derlag - särskilt på mindre orter, har flertalet remissinstanser synpunk-&lt;br&gt;ter på förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser bl.a. socialstyrelsen, länsskolnämnden i Norrbot-&lt;br&gt;tens län. Bodens, Filipstads, Hässleholms, Kalix, Kristinehamns, Lindes-&lt;br&gt;bergs, Ljusdals, Malmö, Piteå, Skövde och Sundbybergs kommuner samt&lt;br&gt;LO och l.R framhåller att det är bra att eleverna kan stanna kvar på&lt;br&gt;hemorten under första utbildningsåret, men tillgängligheten på vissa&lt;br&gt;grenar och varianter blir, enligt förslaget, knappast bättre än nu under&lt;br&gt;det andra och tredje året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några t.ex. länsskolnämnden i Västerbottens län och Växjö kommun fö-&lt;br&gt;reslår att små gymnasiekommuner bör ges frihet inom ramen för&lt;br&gt;klass/linje, anordna de grenar och varianter som de utifrån lokala för-&lt;br&gt;hållanden kan genomföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. länsskolnämnderna i Hallands och Göteborgs ock Bohus län samt&lt;br&gt;Varbergs och Asele kommuner anser att färre ingångar bör öka tillgäng-&lt;br&gt;ligheten av utbildningen om detta kombineras med en så sammanhållen&lt;br&gt;årskurs två som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser t.ex. länsskolnämnderna i Jönköpings, Krono-&lt;br&gt;bergs och Jämtlands län, Trollhättans och Valdemarsviks kommuner före-&lt;br&gt;språkar breda ingångar och samläsningsmöjligheter mellan årskurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens Riksorganisation föreslår att om den egna gymnasiesko-&lt;br&gt;lan saknar utbildning för någon yrkesinriktning skall eleven kunna få&lt;br&gt;denna utbildning på hemorten under förutsättning att arbetslivet på or-&lt;br&gt;ten kan erbjuda den praktiska delen av yrkesutbildningen. Den teoretis-&lt;br&gt;ka utbildningen kan eleven få via distansundervisning, på ett &amp;quot;resurs-&lt;br&gt;center&amp;quot; eller hos AMU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF hävdar att gymnasieskolor med gemensamma utbildningsinstitu-&lt;br&gt;tioner ger större flexibilitet och tillgänglighet, speciellt i kombination&lt;br&gt;med lokalt arbetsplatsförlagda utbildningsdelar och med branschskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF m.fl. påpekar att det kan vara förrädiskt att tro att breda ingångar&lt;br&gt;är lösningen på tillgängligheten. Utlovade grenar och varianter kanske&lt;br&gt;inte kan komma till stånd på grund av för få elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser hävdar att antalet utgångar på yrkeslinjerna&lt;br&gt;måste begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några t.ex. länsskolnämnderna i Värmlands och Kopparbergs län, Bor-&lt;br&gt;länge, Eksjö, Kristianstads, Kungsbacka, Kungsörs, Köpings, Ludvik, Lu-&lt;br&gt;leå. Lycksele, Pajala och Umeå kommuner samt Hallands, Västmanlands,&lt;br&gt;Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens läns landsting hävdar att&lt;br&gt;förslaget fortfarande har för många linjer och varianter för att gynna&lt;br&gt;mindre orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Blekinge län tillägger att breda utgångar ur gymna-&lt;br&gt;sieskolan underlättar för de små gymnasieskolorna att behålla sina ele-&lt;br&gt;ver, ger ett bättre studieklimat och ger eleverna större valmöjligheter på&lt;br&gt;arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Västernorrlands län konstaterar att en struktur med&lt;br&gt;många utgångar är en klar nackdel för organisationen redan på medel-&lt;br&gt;stora orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro läns landsting påpekar att antalet utgångar bör begränsas i för-&lt;br&gt;hållande till förslagen eftersom tillgängligheten till yrkesutbildningen&lt;br&gt;på mindre orter annars kan äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halmstads kommun fastslår att om utgångarna hålls vid rimligt antal,&lt;br&gt;samarbetet med näringslivet fungerar och - när behov uppstår - möjlig-&lt;br&gt;het ges att utvidga den skolförlagda utbildningen, bör inte konsekven-&lt;br&gt;serna bli alltför svåra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser förordar en regional samplanering av yrkesut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnderna i Uppsala och Skaraborgs län, Fagersta, Götene, Ha-&lt;br&gt;ninge, Härryda, Jönköpings, Marks, Söderhamns, Uddevalla, Vansbro,&lt;br&gt;Västerås och Ange kommuner, Jönköpings och Kronobergs läns landsting,&lt;br&gt;Sveriges skolledarförbund, SFL samt SL betonar att konsekvenserna av&lt;br&gt;förslagen bör bli positiva om man bedriver en förutsättnings- och presti-&lt;br&gt;gelös. lokal och regional utbildningsplanering framför allt när det gäller&lt;br&gt;årskurs två och tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Västmanlands län anser att länsskolnämnderna&lt;br&gt;bör få i uppdrag att fördela utbudet av utbildningar i länet, så att så&lt;br&gt;många utbildningar som möjligt blir tillgängliga för eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Marks och Vansbro kommuner tillägger att länsskolnämnderna&lt;br&gt;aktivt måste medverka vid planering av studievägar så att inte kommu-&lt;br&gt;ner konkurrerar med varandra om samma utbildning vid vikande elev-&lt;br&gt;underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Södertälje kommun och Svenska kommunförbundet hävdar att&lt;br&gt;det kommer att bli svårt att kunna tillgodose årskurs ett-elevernas öns-&lt;br&gt;kemål av grenar i årskurs två och tre resp, varianter i årskurs tre. Ge-&lt;br&gt;nom konkurrens om platserna till högre årskurs kan den egna kommu-&lt;br&gt;nens elever slås ut av sökande från andra kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnderna i Stockholms och Malmöhus län m.fl. påpekar att&lt;br&gt;en linje med bred ingång och flera utgångar riskerar att på en ort med&lt;br&gt;litet elevunderlag bli en linje med bred ingång och en eller ingen ut-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopparbergs läns landsting slår fast att minskat elevunderlag under al-&lt;br&gt;la omständigheter kommer att påverka organisationen hur den än kon-&lt;br&gt;strueras. Nackdelarna finns i ett alltför förgrenat utgångssystem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6 Ökat utrymme för allmänna ämnen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att öka utrymmet för allmänna ämnen på bekostnad av arbets-&lt;br&gt;piatsförlagd utbildning i årskurs tre har av flertalet remissinstanser mot-&lt;br&gt;tagits positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även avvikande synpunkter har framförts bl.a. av länsskolnämnderna&lt;br&gt;i Uppsala och Jämtlands län, Borlänge, Haninge, Klippans, Köpings, Sand-&lt;br&gt;vikens och Södertälje kommuner, Kristianstads läns landsting, Sveriges&lt;br&gt;skolledarförbund samt Fredrika Bremerskolan i Haninge. Dessa anser att&lt;br&gt;allmänna ämnen inte utan vidare bör ges större utrymme på karaktärs-&lt;br&gt;ämnets bekostnad. Det kan medföra vissa problem med motivationen&lt;br&gt;för elever med svårigheter och för skoltrötta elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län, Karlshamns kom-&lt;br&gt;mun, SAF och Småföretagens Riksorganisation avstyrker en generell&lt;br&gt;utökning av allmänna ämnen på bekostnad av utrymmet för karaktärs-&lt;br&gt;ämnet - arbetsplatsförlagd utbildning inkluderad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län samt Skövde kommun&lt;br&gt;framhåller att det är tveksamt att belasta svaga elever med mer allmänna&lt;br&gt;ämnen och föreslår utökad studiekurs för dem som så önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Botkyrka kommun påpekar att arbetsplatsförlagd utbildning är viktig,&lt;br&gt;dels för att tillvarata den teknik och det kunnande som företagen har,&lt;br&gt;dels för den motivation som arbetsplatsförlagd utbildning ger eleverna -&lt;br&gt;inte minst de skoltrötta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gotlands och Uddevalla kommuner anser att det skall vara 60% ar-&lt;br&gt;betsplatsförlagd utbildning i årskurs tre. De allmänna ämnena bedöms&lt;br&gt;vara lättare att komplettera än yrkesämnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hällefors kommun är tveksam till förslaget eftersom den arbetsplats-&lt;br&gt;förlagda utbildningen ofta ger linjen dess karaktär. Med mer tid för all-&lt;br&gt;männa ämnen riskeras också en utslagning av elever med föga intresse&lt;br&gt;för teoretiska studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några t.ex. Gävle och Halmstads kommuner tillstyrker 50% arbets-&lt;br&gt;platsförlagd utbildning under förutsättning att den frigjorda tiden ut-&lt;br&gt;nyttjas till undervisning i yrkesämnen på skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hedemora och Trollhättans kommuner m.fl. fastslår att det redan i dag&lt;br&gt;ställs stora krav på kunnande i karaktärsämnena och anser därför att en&lt;br&gt;timplaneminskning ej är tillrådlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fåtal bl.a. Köpings och Örnsköldsviks kommuner tillstyrker 50%&lt;br&gt;arbetsplatsförlagd utbildning om 10% av tiden anslås till bufferttid för&lt;br&gt;speciella insatser för elevernas individuella behov i ämnen eller i s.k.&lt;br&gt;nollmoduler i yrkesämnena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mölndals kommun anser att den tid som friläggs genom att den ar-&lt;br&gt;betsplatsförlagda utbildningen skärs ner till 50% bör användas till för-&lt;br&gt;djupningsstudier enligt den modell som SO beskriver för H- och S-&lt;br&gt;grenen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Ljusdals, Lycksele och Upplands-Bro kommuner framför farhå-&lt;br&gt;gor om utrymmet för allmänna ämnen ökar i årskurs tre att eleverna&lt;br&gt;avbryter sin utbildning i gymnasieskolan och tar anställning hos arbets-&lt;br&gt;givare, som både betalar lön och svarar för kompletterande yrkesutbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungsbacka kommun och Tekoindustrins Yrkesnämnd anser att beho-&lt;br&gt;vet av allmänna ämnen är olika på olika linjer och att det därför borde&lt;br&gt;finnas större flexibilitet beträffande utrymmet för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bl.a. Hässleholms kommun anser att det inte finns något behov&lt;br&gt;av ökat utrymme för allmänna ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motala, Piteå och Tranås kommuner m.fl. finner att en minskning av&lt;br&gt;arbetsplatsförlagd utbildning innebär, vid mindre gymnasieskolor, en&lt;br&gt;alltför dyrbar utbildning i allmänna ämnen p.g.a. att undervisningsgrup-&lt;br&gt;perna blir för små. Dessutom innebär förslaget att det uppstår ett ökat&lt;br&gt;lokalbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Sigtuna kommun och Landstingsförbundet vill att man avvaktar&lt;br&gt;utvärderingen av OGY-försöken innan någon förändring görs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.7 Genomförandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna anser att en reformering bör ske under förs-&lt;br&gt;ta hälften av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser föreslår en mycket snabb reformering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att en reformering av de yrkesförberedande linjer-&lt;br&gt;na är mycket angelägen varför en omfattande utvärdering av försöks-&lt;br&gt;verksamheten inte bör avvaktas. Nödvändiga justeringar kan göras sena-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ange kommun, Småföretagens Riksorganisation och Energibranschens&lt;br&gt;Utbildnings råd AB anser att reformen snabbt bör införas på alla yrkes-&lt;br&gt;tekniska utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnderna i Kalmar och Västmanlands län. Upplands Väsby&lt;br&gt;och Ornsköldsviks kommuner föreslår att så snart tillräckligt underlag&lt;br&gt;finns för att fastställa hur en utbildningsväg skall vara utformad, bör&lt;br&gt;den införas i hela landet samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län framhåller att det vore&lt;br&gt;önskvärt att reformeringen sker samtidigt för alla linjer 1993/94 eller&lt;br&gt;1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Jönköpings, Malmöhus och Norrbottens läns landsting anser att&lt;br&gt;det är angeläget med snabbt genomförande av reformen. Det är olyckligt&lt;br&gt;med gamla och nya utbildningar sida vid sida då det medför påfrest-&lt;br&gt;ningar för verksamheten hävdar landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många bl.a. länsskolnämnderna i Stockholms, Blekinge, Kristianstads,&lt;br&gt;Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län, Kungsbacka, Landskrona,&lt;br&gt;Stockholms, Tranås och Västerås kommuner förordar ett successivt ge-&lt;br&gt;nomförande under första hälften av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några t.ex. länsskolnämnden i Blekinge län föreslår en successiv refor-&lt;br&gt;mering under resten av 1900-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna bl.a nästan samtliga länsskolnämn-&lt;br&gt;der, Hagfors, Klippans och Vetlanda kommuner, Stockholms och Kristian-&lt;br&gt;stads läns landsting, SAF, LR, Svenska Föreningen för Studie- och Yrkes-&lt;br&gt;vägledning samt Bergaskolan i Eslöv anser att man bör avvakta utvärde-&lt;br&gt;ringen av ÖGY-försöket för att skapa underlag för förbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera bl.a. länsskolnämnderna i Jönköpings, Värmlands och Kalmar&lt;br&gt;län, Varbergs kommun samt Kristianstads läns landsting föreslår att ÖGY-&lt;br&gt;försoken utvidgas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet anser att en viktig förutsättning för en&lt;br&gt;framgångsrik reformering är att ett principbeslut som innehåller alla&lt;br&gt;strategiska förutsättningar kommer relativt snabbt, men att huvudmän-&lt;br&gt;nen och skolväsendet sedan får tid på sig att förbereda och informera&lt;br&gt;eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. länsskolnämnden i Gotlands län, Jönköpings och Upplands-Bro&lt;br&gt;kommuner konstaterar att reformeringstakten är beroende av den kom-&lt;br&gt;munala ekonomin, en väl genomtänkt fortbildning av lärare och att ar-&lt;br&gt;betslivet helhjärtat ställer upp på reformen. Länsskolnämnden i Got-&lt;br&gt;lands län tillägger att reformeringen bör kunna ske stegvis där den in-&lt;br&gt;ledda verksamheten med försök inom olika utbildningsvägar successivt&lt;br&gt;övergår i kontinuerlig form, och andra tillkommer efter hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera t.ex. länsskolnämnderna i Uppsala och Jönköpings län. Avesta,&lt;br&gt;Borås, Gotlands, Katrineholms, Kungsörs, Lindesbergs, Lycksele, Nykö-&lt;br&gt;pings, Sigtuna, Södertälje, Timrå och Östersunds kommuner anser att re-&lt;br&gt;formeringen kan ske i så snabb takt som samhällsekonomin tillåter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 De teoretiska linjerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Gemensamma ämnen - karaktärsämnen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;f lera remissinstanser har synpunkter på vilka ämnen som hör tillkom-&lt;br&gt;ma i eller utgå ur gruppen gemensamma ämnen och gruppen karaktärs-&lt;br&gt;ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta t.ex. UHÄ, tio länsskolnämnder, länsstyrelsen i Malmöhus&lt;br&gt;län. ett stort antal kommuner, SAF, SACO, TCO, Elevorganisationen i&lt;br&gt;Sverige och Skola-Arbete-utredningen anser att datakunskapen skall utgå&lt;br&gt;ur gruppen karaktärsämnen. Datakunskap kan integreras i andra äm-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bl.a. länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län, Gävle, Ha-&lt;br&gt;ninge, Mora, Motala, Simrishamns, Uppsala och Tranås kommuner före-&lt;br&gt;slår en eventuellt två veckotimmar datakunskap i årskurs ett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fåtal bl.a. Hässleholms, Nynäshamns och Umeå kommuner anser&lt;br&gt;att datakunskap bör vara ett tillvalsämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många t.ex. flera länsskolnämnder, ett antal kommuner, Svenska kom-&lt;br&gt;munförbundet, SAF, TCO, Småföretagens Riksorganisation, Sveriges Verk-&lt;br&gt;stadsförening, LänsTeknikCentrum LTC, T4-skolornas rektorskonvent och&lt;br&gt;Ingenjörsvetenskapsakademien IVA hävdar att ämnet teknik skall vara&lt;br&gt;karaktärsämne på T-grenen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bl.a. länsskolnämnden i Västerbottens län, Eksjö, Göteborgs, Le-&lt;br&gt;rums, Stenungsunds, Täby, Umeå och Österåkers kommuner föreslår att&lt;br&gt;företagsekonomi blir karaktärsämne på HSE-linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera bl.a. Katrineholms och Norrköpings kommuner, Riksförbundet&lt;br&gt;för Hembygdsvård, Svenska Historiska Föreningen, Svenska Humanistiska&lt;br&gt;Förbundet, Historiska institutionen vid Göteborgs universitet, Kungl. Vit-&lt;br&gt;terhets Historie och Antikvitets Akademien och Föreningen Norden m.fl.&lt;br&gt;anser att historieämnet har behandlats för snävt i timplaneförslaget och&lt;br&gt;vill att samtliga linjer tilldelas fler timmar, särskilt HSE- linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Värmlands län, Arboga, Borlänge, Forshaga, Höörs,&lt;br&gt;Kalix, Karlstads, Klippans, Mora, Nässjö och Stenungsunds kommuner,&lt;br&gt;Bildlärarnas Riksförening, Bild och Ord Akademin, Riksföreningen Konst&lt;br&gt;och Skola, Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare och Svensk&lt;br&gt;Form m.fl. föreslår att de estetiska ämnena skall ingå i gruppen gemen-&lt;br&gt;samma ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Balansen humaniora - naturvetenskap&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Endast ett fåtal remissinstanser har synpunkter på balansen mellan hu-&lt;br&gt;maniora/samhällsvetenskap och naturvetenskap/teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser bl.a. länsskolnämnderna i Stockholms, Skara-&lt;br&gt;borgs och Värmlands län, Hagfors, Kungsörs, Köpings, Ljungby, Ludvika,&lt;br&gt;Nyköpings, Nynäshamns, Skövde, Stockholms, Södertälje, Täby och Udde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valla kommuner samt T4-skolornas rektorskonvent anser att det skall vara&lt;br&gt;mer teknik på NT- linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några t.ex. Hudiksvalls, Katrineholms, Lindesbergs och Ljusdals kom-&lt;br&gt;muner, SAF och Sveriges skolledarförbund vill ha mer naturveten-&lt;br&gt;skap/teknik på HSE-linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara mer humaniora/samhällsvetenskap på HSE-linjen anser&lt;br&gt;bl.a. länsskolnämnden i Södermanlands län, Ljungby, Lycksele, Stenung-&lt;br&gt;sunds, Strängnäs och Tranås kommuner, LR och Skola-Arbete-&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs mer humaniora/samhällsvetenskap på NT-linjen anser&lt;br&gt;bl.a. länsskolnämnderna i Uppsala, Hallands och Göteborgs och Bohus&lt;br&gt;län, Arboga, Hagfors, Malmö och Tyresö kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 Ämnesfördjupning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser är positiva till principen om fördjupningsäm-&lt;br&gt;nen i årskurs tre på E-, H- och S-grenen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Norrbottens län, Piteå, Sigtuna och Ange kommu-&lt;br&gt;ner m.fl. betonar att med tvärvetenskapliga studier kan en bättre hel-&lt;br&gt;hetssyn främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bl.a. länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län och Uddevalla&lt;br&gt;kommun föreslår att specialarbetet läggs ut i fördjupningsämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF anser att möjlighet till fördjupning bör finnas i alla ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del bl.a. Bodens, Eksjö, Filipstads, Hagfors, Hudiksvalls, Jönkö-&lt;br&gt;pings, Kristinehamns, Lycksele och Tierps kommuner påpekar att på&lt;br&gt;mindre gymnasieorter finns risken att utbudet av fördjupningsämnen&lt;br&gt;blir begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några t.ex. Amåls kommun och LR anser att fördjupningsämnena bör&lt;br&gt;utgå och ersättas av de ämnen som redan finns på linjen - historia, sam-&lt;br&gt;hällskunskap, religion och filosofi.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4 Teknik som tillvalsämne&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser anser att det finns fler nack- än fördelar med&lt;br&gt;att erbjuda teknik endast på tid för tillval i årskurs ett och två.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. länsskolnämnderna i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Koppar-&lt;br&gt;bergs och Västerbottens län, Eksjö, Härnösands, Jönköpings, Kristianstads,&lt;br&gt;Kristinehamns, Kungsbacka, Lindesbergs, Lycksele, Nynäshamns, Tyresö&lt;br&gt;och Västerås kommuner anser att fördelen med att teknik finns som till-&lt;br&gt;valsämne är att elever som går på HSE- eller N-linjen har tillgång till&lt;br&gt;ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ludvika, Södertälje, Uddevalla och Örebro kommuner, SAF och T4-&lt;br&gt;skolornas rektorskonvent hävdar att förslaget är oacceptabelt, och bör&lt;br&gt;omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några t.ex. statskontoret, länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län,&lt;br&gt;Göteborgs, Helsingborgs, Ljusdals och Olofströms kommuner, SFL, SL&lt;br&gt;och Småföretagens Riksorganisation påpekar att det kan finnas en risk att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det blir en manlig och en kvinnlig indelning på linjerna och att det blir&lt;br&gt;pojkarna som väljer teknik som tillvalsämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. länsskolnämnderna i Skaraborgs, Värmlands, Kopparbergs och&lt;br&gt;Gävleborgs län, Avesta, Eksjö, Hallsbergs, Haninge, Härnösands, Klippans,&lt;br&gt;Kungsörs, Lerums, Lindesbergs och Nyköpings kommuner samt Svenska&lt;br&gt;Föreningen för Studie- och Yrkesvägledning anser att den föreslagna T-&lt;br&gt;linjen inte kommer att ge tillräcklig teknisk kompetens och kunnande.&lt;br&gt;Remissinstanserna anser också att elever som i årskurs tre väljer teknisk&lt;br&gt;gren kommer att ha olika förkunskaper i ämnet teknik vilket kan skapa&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera bl.a. Fagersta, Göteborgs, Hudiksvalls, Katrineholms, Marks, Mo-&lt;br&gt;ra, Nynäshamns, Pajala, Partille, Tyresö och Upplands-Bro kommuner an-&lt;br&gt;ser att det är olyckligt att den tekniska utbildningen skall organiseras&lt;br&gt;inom det fria tillvalets ram. Vidare anser man att problem kan uppstå&lt;br&gt;om grupperna i teknik blir så små att tillvalet ej kan erbjudas samt på-&lt;br&gt;pekar också att förslaget innebär att det kan bli svårt att behålla hög lä-&lt;br&gt;rarkompetens.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5 NT-linjens utbildningsprofil&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Många bl.a. UHÄ, de flesta länsskolnämnder, ett stort antal kommuner,&lt;br&gt;SAF, SACO, TCO, Sveriges skolledarförbund, SFL, SL, Skola-Arbete-&lt;br&gt;utredntngen. Småföretagens Riksorganisation, Svenska Föreningen för&lt;br&gt;Studie- och Yrkesvägledning, Kommunala yrkesnämnden (KYN), Sveriges&lt;br&gt;Verkstadsförening, T4-skolornas rektorskonvent, Biologilärarnas förening&lt;br&gt;och SAFs Allmänna Arbetsgivarförbund anser att den tekniska grenen&lt;br&gt;på NT-linjen inte ger tillräcklig teknisk utbildningsprofil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnderna i Blekinge och Gävleborgs län, Avesta, Bodens,&lt;br&gt;Götene, Klippans, Kristinehamns, Ljusdals och Pajala kommuner samt LR&lt;br&gt;m.fl. konstaterar att om eleven väljer all teknik som bjuds är den teknis-&lt;br&gt;ka utbildningsprofilen tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fåtal bl.a. länsskolnämnderna i Blekinge och Hallands lån, Hagfors&lt;br&gt;och Motala kommuner anser att linjen är studieförberedande och inte&lt;br&gt;behöver någon teknisk utbildningsprofil.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.6 Grendelning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten t.ex. flertalet länsskolnämnder, ett stort antal kommuner,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, SAF, Sveriges skolledarförbund, RHS, Skola-&lt;br&gt;Arbete-utredntngen, Sveriges Verkstadsförening, T4-skolornas rektorskon-&lt;br&gt;vent och Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund (SSKF) anser att&lt;br&gt;grendelning av de teoretiska linjerna skall ske i årskurs två.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnderna i Stockholms, Kalmar, Malmöhus, Hallands, Göte-&lt;br&gt;borgs och Bohus län, Avesta, Karlskrona, Klippans, Kristinehamns, Kungs-&lt;br&gt;backa, Leksands, Motala, Nybro, Pajala, Piteå, Rättviks, Trollhättans, Var-&lt;br&gt;bergs och Ange kommuner samt LR delar SOs förslag och anser att NT-&lt;br&gt;linjen skall grendelas i årskurs tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halmstads kommun m.fl. vill ha en sammanhållen HS- och NT-linje i&lt;br&gt;tre årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag om två nya treåriga linjer i&lt;br&gt;gymnasieskolan (SOU 1989:10)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Den sociala linjens profilering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser avstyrker förslaget om en treårig social linje då de&lt;br&gt;finner att den inte är tillräckligt profilerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. statskontoret, RRV, AMS, flertalet länsskolnämnder, länsstyrelser-&lt;br&gt;na t Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län, ett stort&lt;br&gt;antal kommuner, flertalet landsting, Göteborgs och Bohus läns vårdskole-&lt;br&gt;förbund, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, SAF, LO,&lt;br&gt;SACO, TCO, LR, Elevorganisationen i Sverige, Skola-Arbete-utredningen,&lt;br&gt;Småföretagens Riksorganisation, KYN, SSU och Kooperativa Förbundet&lt;br&gt;(KF) anser att den treåriga sociala linjen inte behövs i den utformning&lt;br&gt;som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UHÄ, SÖ, tio länsskolnämnder, länsstyrelserna i Stockholms, Koppar-&lt;br&gt;bergs och Jämtlands län, ett stort antal kommuner, sex landsting, Sveriges&lt;br&gt;skolledarförbund, SL, SFL, Svenska Föreningen för Studie- och Yrkesväg-&lt;br&gt;ledning samt Vilhelmina Socialdemokratiska Kvinnoklubb, Sveriges Före-&lt;br&gt;nade Studentkårer och SSKF m.fl. är positiva till den föreslagna treåriga&lt;br&gt;sociala linjen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Den sociala linjens inriktning mot fortsatt studie-&lt;br&gt;eller yrkesverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. länsskolnämnderna i Uppsala, Blekinge, Skaraborgs, Västerbottens&lt;br&gt;och Norrbottens län, ett 30-tal kommuner, Kristianstads läns landsting,&lt;br&gt;SFL och SL anser att den föreslagna sociala linjen har en tillräckligt tyd-&lt;br&gt;lig inriktning mot fortsatt studie- eller yrkesverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några t.ex. länsskolnämnderna i Kronobergs, Örebro, Kopparbergs och&lt;br&gt;Gävleborgs län, Bodens, Gällivare, Kalix, Kungsbacka, Malmö, Täby och&lt;br&gt;Vilhelmina kommuner menar att yrkesprofilen är för svag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/Xndra t.ex. statskontoret, länsskolnämnderna i Stockholms, Malmöhus,&lt;br&gt;Hallands, Göteborgs och Bohus samt Värmlands län, Filipstads, Gotlands,&lt;br&gt;Hudiksvalls, Härnösands, Lindesbergs, Ludvika, Motala, Mölndals, Tierps,&lt;br&gt;Torsby. Upplands-Bro och Västerås kommuner, Kopparbergs läns lands-&lt;br&gt;ting, SAF och Småföretagens Riksorganisation hävdar att den föreslagna&lt;br&gt;sociala linjen inte har en tillräckligt tydlig inriktning mot vare sig fort-&lt;br&gt;satt studie- eller yrkesverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 85. Biiagedel&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Den estetiska linjen som bas för vidareutbildning p&lt;sub&gt;rop&lt;/sub&gt; 1990/91:85&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;på det estetiska området &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En absolut majoritet av remissinstanserna anser att den föreslagna este-&lt;br&gt;tiska linjen kommer att fungera bra som förberedelse för fortsatt utbild-&lt;br&gt;ning på det estetiska området.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Yrkesverksamhet direkt efter estetisk linje&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna anser att möjligheterna till en yrkes-&lt;br&gt;verksamhet direkt efter den estetiska linjen är små.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Lilla ramen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Tillgänglighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser anser att den föreslagna fördelningen av kurser&lt;br&gt;på olika skolformer kommer att ge en tillgänglighet till utbildning som&lt;br&gt;kommer att vara oförändrad eller bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UHÄ tillstyrker principiellt förslaget, men tillägger att någon själv-&lt;br&gt;klar gräns till uppdelning av studievägarna inte finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bl.a. länsskolnämnderna i Hallands, Göteborgs och Bohus.&lt;br&gt;Värmlands och Västmanlands län, Höörs, Kalix och So te näs kommuner&lt;br&gt;påpekar att om komvux får större rekryteringsunderlag och kan starta&lt;br&gt;fler kurser blir tillgängligheten av utbildning större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några t.ex. länsskolnämnderna i Uppsala, Göteborgs och Bohus. Got-&lt;br&gt;lands, Malmöhus och Västerbottens län, Gislaveds, Göteborgs, Härnö-&lt;br&gt;sands, Jönköpings, Kungsörs, Köpings, Motala och Södertälje kommuner,&lt;br&gt;SAF och LR konstaterar att tillgängligheten minskar för de kurser som&lt;br&gt;överförs till högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Uppsala län framhåller vidare att intresset från&lt;br&gt;högskolans sida att anordna motsvarande utbildningar kommer att vara&lt;br&gt;mycket varierande. Till följd av rådande besluts- och planeringssystem&lt;br&gt;är det ej heller sannolikt att det kommer att anordnas motsvarande kur-&lt;br&gt;ser inom komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skövde kommun påpekar att komvux i mindre kommuner har svå-&lt;br&gt;righeter att regelbundet genomföra kurser med de kompetenskrav som&lt;br&gt;flera påbyggnadsutbildningar har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nässjö kommun anser att komvux inte kan få tillräckligt elevunder-&lt;br&gt;lag för att klara denna typ av utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Regionalt marknadsanpassade kurser (RA-kurser)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna anser att systemet med RA-kurser bör av-&lt;br&gt;vecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens Riksorganisation anser att RA-kurser kan avvecklas om&lt;br&gt;någon eller några moduler lämnas fria för lokal och regional anpass-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T.ex. länsskolnämnden i Uppsala län, ett 20-tal kommuner, SAF, SFL,&lt;br&gt;SL, Svenska Föreningen för Studie- och Yrkesvägledning, Sveriges Verk-&lt;br&gt;stadsförening och SSKF menar att om behov uppstår måste möjligheten&lt;br&gt;att anordna lokala och regionala kurser finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. länsskolnämnderna i Älvsborgs, Jämtlands och Norrbottens län,&lt;br&gt;Kungsörs, Köpings och Motala kommuner, Skaraborgs läns landsting samt&lt;br&gt;LR avstyrker förslaget om att avveckla RA- kurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oxelösunds kommun påpekar att om man avvecklar RA-kurser finns&lt;br&gt;risk för att industrin bygger upp egna industriskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings kommun anser att RA-kurser bör finnas men att utbild-&lt;br&gt;ningen bör ligga inom AMUs ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Komvux mål och organisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser hävdar att det inte behöver ändras på målskriv-&lt;br&gt;ningen och de organisatoriska formerna för komvux. om denna skol-&lt;br&gt;form får ansvaret för gymnasial utbildning utöver sammanhängande lin-&lt;br&gt;jer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot anser bl.a. länsskolnämnderna i Uppsala och Gotlands län,&lt;br&gt;Kronobergs läns landsting samt Gotlands, Kristianstads, Ljusdals, Ludvika,&lt;br&gt;Malmö, Mora, Söderhamns, Vansbro och Amåls kommuner att målskriv-&lt;br&gt;ningen för komvux måste ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF anser att målet att ge kompetensgivande yrkesutbildning inte är&lt;br&gt;tillräckligt starkt och entydigt fastslaget för komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bl.a. Bodens, Höörs, Kalix, Nynäshamns, Södertälje och Ange&lt;br&gt;kommuner, Stockholms, Skaraborgs, Värmlands och Kopparbergs läns&lt;br&gt;landsting anser att om komvux och gymnasieskolan integreras måste det&lt;br&gt;ske omfattande organisatoriska förändringar inom komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal t.ex. länsskolnämnderna i Södermanlands, Älvsborgs, Skara-&lt;br&gt;borgs, Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län. flera kommuner,&lt;br&gt;Kristianstad läns landsting, SAF, SFL, SL och Svenska Föreningen för&lt;br&gt;Studie- och Yrkesvägledning anser att både målskrivningen och de orga-&lt;br&gt;nisatoriska formerna måste ändras om komvux skall kunna möta de&lt;br&gt;krav som kommer att ställas på den i samband med en gymnasiereform&lt;br&gt;enligt de föreslagna riktlinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4 Resursfördelning mellan gymnasieskolan, komvux&lt;br&gt;och högskolan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna biträder de föreslagna riktlinjerna för&lt;br&gt;fördelning av resurser mellan gymnasieskolan, komvux och högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bl.a. länsskolnämnderna i Kalmar, Västernorrlands och Jämt-&lt;br&gt;lands län, Botkyrka, Haninge, Ludvika, Täby, Uppsala, Varbergs och Öre-&lt;br&gt;bro kommuner samt Norrbottens läns landsting anser att en översyn bör&lt;br&gt;göras av riktlinjerna för fördelning av resurser till huvudmännen. De&lt;br&gt;anser att komvux kommer att behöva mer resurser än vad som föresla-&lt;br&gt;gits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överkalix kommun hävdar att för att ge gymnasial utbildning i gles-&lt;br&gt;bygd hög status och kompetens måste framtida komvux resurser priori-&lt;br&gt;teras och än mer riktas till små kommuner och framför allt till kommu-&lt;br&gt;ner som ej är gymnasieort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härnösands och Kramfors kommuner, LR och Småföretagens Riksor-&lt;br&gt;ganisation anser att gymnasiet även i fortsättningen skall kunna erbjuda&lt;br&gt;påbyggnadsutbildningar inom ett visst område t.ex. en ettårig tekniker-&lt;br&gt;utbildning som bygger på T- grenen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR avvisar den föreslagna uppdelningen och resursfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidaholms och Amåls kommuner ifrågasätter om så mycket som 10%&lt;br&gt;av lilla ramens årskursplatser skall överföras till högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1 Utbildningar som kan betraktas som&lt;br&gt;personalutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett litet antal remissinstanser har berört frågan om vilka utgångar på&lt;br&gt;linjer resp, kurser inom lilla ramen som är så specialinriktade att de i&lt;br&gt;praktiken fungerar som personalutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnderna i Jönköpings och Skaraborgs län menar att inom&lt;br&gt;lilla ramen borde arbetsgivaren svara för följande utbildningar: Arbets-&lt;br&gt;ledarkurser inom skog. Markbyggnadskurser inom trädgård, Tandtekni-&lt;br&gt;kerkurser PU, Trav och galoppkurs för yrkesverksamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings och Kalix kommuner samt Norrbottens läns landsting kon-&lt;br&gt;staterar att när det gäller yrkesutbildning är gränsen mellan det offentli-&lt;br&gt;gas ansvar och arbetsgivarens svår att dra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halmstads kommun anser att de kriterier som SÖ använder för att&lt;br&gt;definiera intern personalutbildning skall följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höörs kommun anser att de flesta utbildningar inom områdena admi-&lt;br&gt;nistration, ekonomi, datorkunskap och olika slags teknik samt turism&lt;br&gt;kan betraktas som personalutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristianstads och Vansbro kommuner menar att inom linjerna är det&lt;br&gt;vissa delar av vårdutbildningen som kan anses som personalutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristianstads kornmun finner att även delar av frisörutbildningen och&lt;br&gt;kurser som Floristfortbildning 1,2,3 och 4, Bankservice, Franska för nä-&lt;br&gt;ringslivet, Tyska för näringslivet och Reparation av elektroniska tidmä-&lt;br&gt;tare är så specialinriktade att näringslivet skall ansvara för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ludvika kommun anser att flera grenar inom blocket Bygg- och an-&lt;br&gt;läggningsproduktion t.ex. Rostskydd och Isolering samt vissa utgångar&lt;br&gt;inom Träteknisk och Grafisk linje närmar sig området personalutbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Tranås och Västerås kommuner samt SAF anser att ingen utbild-&lt;br&gt;ning inom lilla ramen kan betraktas som personalutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser hävdar att gymnasieförslaget kommer att få be-&lt;br&gt;tydande ekonomiska konsekvenser för både stat och kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera länsskolnämnder, kommuner, föreningar och förbund anser att&lt;br&gt;för de teoretiska linjerna blir kostnadsökningarna förmodligen margi-&lt;br&gt;nella. men för yrkeslinjerna kommer det att bli betydande kommunala&lt;br&gt;kostnader bl.a. behövs det fler lokaler och en uppdatering av utrust-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några t.ex. länsskolnämnden i Västerbottens län, länsstyrelsen i Öster-&lt;br&gt;götlands län. Fagersta, Härnösands, Leksands, Luleå, Pajala, Rättviks och&lt;br&gt;Vansbro kommuner framhåller att för små kommuner i glesbygd kom-&lt;br&gt;mer förslagen att innebära ökade driftkostnader och kräver att dessa&lt;br&gt;kompenseras i det nya statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3 Olika linjers tillvalsutrymme&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av remissinstanserna ställer sig positiva till att utrymmet&lt;br&gt;för tillval är olika för olika linjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några förordar samma antal timmar för tillval på samtliga gymnasie-&lt;br&gt;linjer för att bättre kunna utnyttja samläsningsmöjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Skaraborgs län, Köpings och Tranås kommuner&lt;br&gt;samt L.R konstaterar att det vore önskvärt med lika stort utrymme för&lt;br&gt;alla linjer, men förstår att det är svårt att åstadkomma samtidigt med&lt;br&gt;tydliga linjeprofileringar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4 Ambitionsnivån för tillval&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna finner ambitionsnivån för tillval för hög,&lt;br&gt;och att utfallet blir sämre på mindre orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera bl.a. länsskolnämnderna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,&lt;br&gt;Jönköpings, Gotlands och Gävleborgs län. ett antal kommuner t.ex. Hag-&lt;br&gt;fors, Göteborg, Karlstad, Mark, Pajala och Trollhättan samt LR, SFL, SL.&lt;br&gt;och Svenska Föreningen för Studie- och Yrkesvägledning anser att utryrr.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;met för tillval begränsas av elevunderlag, lokaler, lärarkompetens och&lt;br&gt;resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bl.a. Karlstads, Tranås och Åmåls kommuner samt Sveriges&lt;br&gt;skolledarförbund menar att även tjänstefördelning och schemaläggning&lt;br&gt;sätter gränser för elevernas valmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gotlands kommun hävdar att ambitionsnivån är för hög också för&lt;br&gt;medelstora skolor. Det blir problem att ordna grupper i andra tillval än&lt;br&gt;de prioriterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungsbacka kommun anser att om NT- och yrkeslinjerna hade mer&lt;br&gt;tillvalsutrymme skulle även små orter klara ett bra utbud av tillvalsäm-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skövde och Stockholms kommuner menar att ambitionsnivån blir låg&lt;br&gt;även i stora kommuner och att utfallet blir olika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några t.ex. länsskolnämnderna i Västerbottens och Norrbottens län,&lt;br&gt;Hagfors, Härnösands, Ljusdals, Ludvika, Luleå och Pajala kommuner an-&lt;br&gt;ser att små gymnasieorter måste garanteras resurser så att tillvalet inte&lt;br&gt;blir alltför begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eksjö kommun föreslår att en liten skolenhet på en mindre gymna-&lt;br&gt;sieort får möjlighet till lokal profilering. Elever inom en viss region,&lt;br&gt;som vill ha tillvalet som den skolan erbjuder, kan söka till skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tierps och Upplands-Bro kommuner uttrycker farhågor att närbelägna&lt;br&gt;större gymnasier kan konkurrera om elevunderlaget med ett bredare&lt;br&gt;sortiment av tillvalsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ange kommun anser att det bör vara förbjudet för en elev att söka ut-&lt;br&gt;bildningsväg utanför sitt eget elevområde endast för tillvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerås kommun menar att förslaget att elever på teoretisk linje skall&lt;br&gt;kunna ha yrkestekniska moduler som tillval verkar vara en ren skriv-&lt;br&gt;bordsprodukt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.5 Lokala tillvalsämnen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tycker att det finns både för- och nackdelar med att&lt;br&gt;skolstyrelserna fastställer lokala ämnen för tillval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera bl.a. länsskolnämnderna i Jönköpings, Hallands, Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Jämtlands och Norrbottens län, ett antal&lt;br&gt;kommuner t.ex. Hallsberg, Halmstad, Lindesberg, Mark, Skövde, Stock-&lt;br&gt;holm och Vetlanda samt Västerbottens läns landsting och LR anser att&lt;br&gt;fördelar med lokala tillval är att skolan kan profilera sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pajala kommun, SFL och SL m.fl. finner det positivt att kommuner-&lt;br&gt;na kan ta tillvara ortens personella och lokalmässiga tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. länsskolnämnden i Norrbottens län, Höörs, Ludvika, Pajala, Pi-&lt;br&gt;teå och Täby kommuner samt Stockholms läns landsting anser att det är&lt;br&gt;en fördel att beslut fattas så nära verksamheten som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlstads, Katrineholms, Kungsörs och Nynäshamns kommuner m.fl.&lt;br&gt;framhåller att det är stimulerande för elever att ha tillgång till ett lokalt&lt;br&gt;tillval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Småföretagens Riksorganisation anser att det skall lämnas några&lt;br&gt;fria moduler i läroplanen så att utbildningen kan anpassas till det lokala&lt;br&gt;näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tranås kommun anser att det är positivt att skolstyrelsen lokalt kan&lt;br&gt;fastställa tillval för elever med specialintressen såsom idrott eller musik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret, länsskolnämnderna i Jönköpings, Hallands, Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus, Värmlands och Gävleborgs län, flera kommuner t.ex. Gotland,&lt;br&gt;Karlstad, Kungsör, Nynäshamn, Upplands Väsby och Vansbro samt Väs-&lt;br&gt;terbottens läns landsting och Sveriges skolledarförbund påpekar att pro-&lt;br&gt;blem kan uppstå för elever som läser ett lokalt ämne och som byter sko-&lt;br&gt;la/hemkommun under utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. länsskolnämnderna i Blekinge och Skaraborgs län samt Tierps&lt;br&gt;kommun hävdar att gymnasieskolans ämnen skall fastställas centralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bl.a. Skövde och Söderhamns kommuner samt SSKF pekar på&lt;br&gt;risken med att lokala tillvalsämnen kan bli ostrukturerade och sakna&lt;br&gt;substans vilket kan försvåra undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Västerås kommun, SFL och SL menar att de lokala tillvalen kan&lt;br&gt;ha olika innehåll men likartad rubrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnderna i Västerbottens och Norrbottens län påpekar att&lt;br&gt;avnämarna har svårt att bedöma värdet av det lokala tillvalsämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bl.a. Eksjö, Hudiksvalls, Jönköpings, Klippans och Varbergs&lt;br&gt;kommuner anser att de lokala tillvalen kan vara resurskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T.ex. Pajala kommun är rädd för att det lokala ämnet kan få karaktä-&lt;br&gt;ren av ett &amp;quot;andra klassens&amp;quot; ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Amåls kommun och LR framhåller faran med att de lokala äm-&lt;br&gt;nena kan bli för specialiserade på bekostnad av allmänbildande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.6 Tid för lektioner - tid för övrig verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En absolut majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget om tid för&lt;br&gt;lektioner och tid för övrig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Hallsbergs och Vansbro kommuner, SACO och LR anser att&lt;br&gt;koncentrationsläsning och prov skall räknas som undervisningstid i äm-&lt;br&gt;net.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gotlands kommun tycker att det är bra med nettotid totalt sett, men&lt;br&gt;att man måste tillåta mindre variationer för varje ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalix kommun tillstyrker förslaget, men anser att skoldagens längd&lt;br&gt;bör ses över för att anpassas till ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Södertälje kommun menar att minsta antal lektioner per vecka&lt;br&gt;måste fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skellefteå kommun, SFL, SL och Svenska Föreningen för Studie- och&lt;br&gt;Yrkesvägledning m.fl. avstyrker förslaget om uppdelning av tiden för oli-&lt;br&gt;ka verksamheter inom gymnasieskolans ram. Aktiviteter som brukar be-&lt;br&gt;tecknas som schemabrytande är egentligen en del av undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Kristianstads län hävdar att med friare arbetssätt i&lt;br&gt;skolan, i vilket allt skolarbete ingår i en helhet, behövs inte detaljregle-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerbottens läns landsting påpekar att varje skola är ansvarig för att&lt;br&gt;uppsatta mål uppnås. Därför bör största möjliga frihet ges för att klara&lt;br&gt;detta utan detaljreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bl.a. Hagfors, Lerums och Pajala kommuner anser att förslaget&lt;br&gt;är svårt att genomföra. Samordnade timplaner minskar möjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katrineholms kommun avstyrker förslaget då det speglar en kunskaps-&lt;br&gt;syn som ej finns i läroplanen. Man kan ej skilja på olika slags kunskap i&lt;br&gt;skolan. Det är en självklarhet att man skall minska lektionsbortfallet.&lt;br&gt;Problemet bör avhjälpas genom färre obligatoriska skrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.7 Fördelningen 160 resp. 18 skoldagar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att tid motsvarande 160 dagar används för lektionsundervis-&lt;br&gt;ning och minst 18 dagar för övriga utbildningsaktiviteter tillstyrks av de&lt;br&gt;flesta remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Filipstads kommun och Svenska kommunförbundet anser att för-&lt;br&gt;slaget med 18 dagar icke schemabundna aktiviteter är en bra konstruk-&lt;br&gt;tion som eventuellt kan byggas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens Riksorganisation menar att det är bra för lärare och&lt;br&gt;elever att veta hur många timmar man har till sitt förfogande. Kommer&lt;br&gt;resurserna att reduceras är det &amp;quot;övrig&amp;quot; tid som skall minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Skaraborgs län anser att man kan förlänga skol-&lt;br&gt;året om 18 dagar inte räcker till övrig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bl.a. Gotlands och Motala kommuner anser att de 18 dagarna&lt;br&gt;måste planeras noga samt påpekar att olika klasser har olika många&lt;br&gt;skrivtillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges skolledarförbund menar att det är onödigt med fördelning&lt;br&gt;160 resp. 18 skoldagar. Det väsentliga är att minsta lektionsantalet för&lt;br&gt;ett ämne fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många bl.a. länsskolnämnden i Stockholms län, Botkyrka. Falköpings,&lt;br&gt;Hallsbergs, Kramfors, Olofströms och Sigtuna kommuner anser att det be-&lt;br&gt;hövs mer än 18 dagar till övrig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T.ex. Lerums och Pajala kommuner anser att den föreslagna regle-&lt;br&gt;ringen av undervisningstiden kommer att skapa ytterligare låsningar av&lt;br&gt;schemat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.8 Praktik utanför lektionsramen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser är positiva till förslaget om att förlägga praktik&lt;br&gt;till tid utanför lektionsramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härnösands och Lycksele kommuner anser att den ämnesanknutna&lt;br&gt;praktiken mycket väl kan förläggas till tid utanför lektionsramen. För-&lt;br&gt;slaget förutsätter dock att lärarresurs erhålls för uppföljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bl.a. Amåls kommun och LR anser att praktiken till viss del&lt;br&gt;bör förläggas till lov, lärarnas studiedagar och ferier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal t.ex. Katrineholms, Stockholms och Tranås kommuner, SFL,&lt;br&gt;SL och Svenska Föreningen för Studie- och Yrkesvägledning menar att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ämnesanknuten praktik är en integrerad del i undervisningen och inte&lt;br&gt;bör förläggas till tid utanför lektionsramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Kristianstads län är emot detaljreglering av skolar-&lt;br&gt;betet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.1 Resurskrävande reformering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser påpekar att en gymnasiereform kommer att va-&lt;br&gt;ra resurskrävande vad gäller lokaler, utrustning och lärarfortbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 Barnomsorgsutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser saknar en studieväg för ungdomar som vill arbe-&lt;br&gt;ta inom barnomsorgen eller fritidssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3 Handikappade elever&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser saknar en diskussion i de olika utredningarna&lt;br&gt;om handikappade - fysiska såväl som psykiska - elevers rätt och möjlig-&lt;br&gt;het till en gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4 Invandrarelever&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser anser att det måste göras mer för elever med an-&lt;br&gt;nat hemspråk än svenska. Dessa elever behöver ibland mycket stöd,&lt;br&gt;hjälp och vägledning under sin gymnasietid&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.5 Studie- och yrkesvägledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att det behövs ökade syoinsatser av både lä-&lt;br&gt;rare och speciell syopersonal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.6 Betyg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser anser att en samlad översyn av betygsfrågan&lt;br&gt;bör göras i samband med gymnasiereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.7 Jämställdhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har berört jämställdheten ur olika aspekter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbudet vad gäller det individuella tillvalet i små resp, stora gymnasie-&lt;br&gt;skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-- flickors val av gymnasielinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— mångfalden av varuproducerande. mansdominerade yrkeslinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-- rekryteringen till högskolan och studenternas sociala bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av skola-arbete-utredningens&lt;br&gt;förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala uppföljningsansvaret har utretts av Skola-Arbete-&lt;br&gt;utredningen (SOU 1989:113).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudförslaget innebär en lagfäst rätt för ungdomar till gymnasial&lt;br&gt;utbildning och ett särskilt ansvar för kommunerna att främja gymnasial&lt;br&gt;utbildning för ungdomar under 20 år. En lagbestämmelse om denna rätt&lt;br&gt;bör enligt utredningen föras in i 3 kap. skollagen och ersätta den nuva-&lt;br&gt;rande bestämmelsen i 5 kap. 7 § lagen enligt vilken den som uppfyller&lt;br&gt;föreskrivna behörighetsvillkor har rätt att i mån av plats få utbildning i&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillägg föreslås också till den nuvarande bestämmelsen om upp-&lt;br&gt;följningsansvaret i 3 kap 18 § skollagen varigenom en tydligare priorite-&lt;br&gt;ring av utbildning inom uppföljningen bör göras. Dessutom föreslås att&lt;br&gt;kommunernas skolplaner skall innehålla riktlinjer om uppföljningsan-&lt;br&gt;svarets mål och verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver innehåller utredningen sammanfattningsvis följande för-&lt;br&gt;slag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Läroplanerna för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen bör omfatta mål och föreskriva verksamhet i form av kursplan&lt;br&gt;för individuella utbildningsplaner för gymnasial utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Elevernas förstahandsval till gymnasiet bör beaktas i större utsträck-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Prioriteringen av 16-17-åringar vid intagningen bör upphöra. Dess-&lt;br&gt;utom bör vårintagningen till vårdlinjen slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bättre möjligheter bör erbjudas asylsökande 16-19-åringar att få prak-&lt;br&gt;tik på arbetsplatser i samhälls- och arbetslivsorienterande syfte. De indi-&lt;br&gt;viduella utbildningsplanerna bör gälla även invandrar-flyktingungdomar&lt;br&gt;och anpassas till dessas särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett antal lokala projekt bör startas för handikappade inom ramen för&lt;br&gt;individuella utbildningsplaner. Detta bör ske i nära samarbete mellan&lt;br&gt;skolan, socialtjänsten och arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det nuvarande statsbidraget för uppföljningen bör schabloniseras och&lt;br&gt;samordnas med driftbidragen för gymnasieskolan och komvux. Resurser&lt;br&gt;bör därvid enligt förslaget beräknas särskilt för individuella utbildnings-&lt;br&gt;planer. Inom resursramen föreslås att särskilda medel avsätts för kom-&lt;br&gt;munernas informations- och uppföljningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Slutligen betonas betydelsen av kompetent personal för uppföljningen&lt;br&gt;och behovet av samordning av insatserna inom uppföljningen. Ingen&lt;br&gt;förändring av sysselsättningsansvaret mellan skol- och arbetsmarknads-&lt;br&gt;myndigheterna föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1989:113) Ungdomars&lt;br&gt;kompetens. Vägar in i framtidens&lt;br&gt;kunskapssamhälle och rapporten (SOU&lt;br&gt;1989:114) Livlina för livslångt lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över nämnda betänkande har efter remiss yttranden avgivits av social-&lt;br&gt;styrelsen, skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),&lt;br&gt;AMU-styrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statistiska cen-&lt;br&gt;tralbyrån (SCB), statens arbetsgivarverk (SAV), länsskolnämnderna och&lt;br&gt;länsarbetsnämnderna i Jönköpings, Blekinge, Malmöhus, Älvsborgs,&lt;br&gt;Värmlands, Gävleborgs och Jämtlands län, utbildningsenheten vid läns-&lt;br&gt;styrelsen i Norrbottens län. Länsarbetsnämnden i Norrbottens län, cen-&lt;br&gt;trala studiestödsnämnden (CSN), statens invandrarverk, särskolekom-&lt;br&gt;mittén (U 1989:08). barn- och ungdomsdelegationen (JU 1983:01), kom-&lt;br&gt;munaliseringskommittén (C 1988:03), högskolan för lärarutbildning i&lt;br&gt;Malmö, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Tjänstemän-&lt;br&gt;nens centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers centralorganisa-&lt;br&gt;tion (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen (SAF), Småföretagarnas riksorganisation, Riksförbundet&lt;br&gt;Hem och Skola (RHS), De synskadades riksförbund, Svenska förening-&lt;br&gt;en för studie- och yrkesvägledning, Stockholms. Botkyrka, Södertälje,&lt;br&gt;Östhammars, Jönköpings, Nässjö. Oskarhamns, Karlskrona, Malmö,&lt;br&gt;Hässleholms. Göteborgs, Härryda, Forshaga, Hällefors, Mora, Sandvi-&lt;br&gt;kens, Timrå, Sundsvalls, Bergs. Lycksele, Arvidsjaurs och Arjeplogs&lt;br&gt;kommuner samt personalen på Ungdomscentrum Zinkensdamm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser ställer sig bakom huvuddragen i utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissvaren följer i stort sett de i remisshandlingen upptagna fråge-&lt;br&gt;ställningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Beträffande läroplansbundna individuella utbildningsplaner ställer&lt;br&gt;sig flertalet positiva till dessa. Reservanterna uttalar farhågor för att ut-&lt;br&gt;bildningsplanerna medför en sådan knytning till gymnasieskolan att&lt;br&gt;uppföljningens särart försvinner, med följd att också eleverna försvin-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Möjligheterna att tillgodose ungdomarnas förstahandsval till gym-&lt;br&gt;nasieskolan tas emot positivt, men flera remissinstanser påpekar att det&lt;br&gt;kan bli praktiska svårigheter att mer än marginellt öka intaget till förs-&lt;br&gt;tahandsvalen. Många kommuner tar i dag in de flesta eleverna på teore-&lt;br&gt;tiska linjer på förstahandsvalet, medan möjligheterna till intag av alla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstahandssökande till vissa yrkesutbildningar är begränsade. Dessa ut-&lt;br&gt;bildningar är i första hand frisörlinjen, bygg- och anläggningsteknisk&lt;br&gt;linje samt specialkursen reklam och dekoration. Av i första hand eko-&lt;br&gt;nomiska och arbetsmarknadsmässiga skäl är remissinstanserna tveksam-&lt;br&gt;ma till en utökning av dessa utbildningsvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Remissinstanserna är med några undantag positivt inställda till att&lt;br&gt;ungdomar ges en lagfäst rätt till gymnasieutbildning och att hemkom-&lt;br&gt;munerna åläggs en motsvarande lagfäst skyldighet att främja gymnasie-&lt;br&gt;utbildning för ungdomar under 20 år. Några remissinstanser anser det&lt;br&gt;vara onödigt att lagstifta om detta, då kommunerna klarar denna del än-&lt;br&gt;då. Dagens prioritering av 16- och 17-åringar bör då också tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De flesta remissinstanserna anser att uppföljningsansvaret skall fö-&lt;br&gt;ras in i kommunernas skolplaner. Reservanterna hävdar i första hand&lt;br&gt;att innehållet i skolplanerna skall få beslutas av kommunerna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Den föreslagna samordnade årliga resultatuppföljningen med upp-&lt;br&gt;gifter om hemkommunens 16-19-åringar i och utanför gymnasieskolan&lt;br&gt;tillstyrks av en övervägande majoritet av remissinstanserna. Dock påpe-&lt;br&gt;kas att uppgiftslämnandets omfattning inte får bli för stort för kommu-&lt;br&gt;nerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. De flesta remissinstanserna tror att resultatuppföljningen utgående&lt;br&gt;från hemkommunen och inte gymnasiekommunen kan vara positiv,&lt;br&gt;men en klarare gränsdragning mellan hem- och gymnasiekommun ef-&lt;br&gt;terfrågas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Remissinstanserna ställer sig i två läger beträffande förslaget om en&lt;br&gt;oförändrad ansvarsfördelning mellan skol- och arbetsmarknadsmyndig-&lt;br&gt;heterna med individuella utbildningsplaner till 20-års åldern och över-&lt;br&gt;gång vid 18-årsåldern från skolans till arbetsförmedlingens ansvarsområ-&lt;br&gt;de. Den ena linjen förespråkar att oförändrad ansvarsfördelning bibe-&lt;br&gt;hålls, med hänvisning till bl.a. myndighetsålder och rätten att få fritt&lt;br&gt;välja mellan skola och arbete. Den andra linjens förespråkare förordar&lt;br&gt;att skolmyndigheten skall få behålla ansvaret ända upp till 20-årsåldern,&lt;br&gt;av kontinuitets- m.fl. skäl. En stor enighet råder dock om det viktiga i&lt;br&gt;ett samarbete mellan båda myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Förslaget om ett schabloniserat statsbidrag tillstyrks av de remiss-&lt;br&gt;instanser som kommenterat frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Flera remissinstanser påpekar också att invandrar- och flykting-&lt;br&gt;ungdomarnas situation är alltför ytligt behandlad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Utredningens förslag beträffande psykiskt och fysiskt handikappa-&lt;br&gt;de elever tillstyrks överlag av remissinstanserna och flera betonar att&lt;br&gt;dessa elever måste ges speciell uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Flickornas speciella situation inom uppföljning och gymnasie-&lt;br&gt;skola tas upp av flera remissinstanser. Dessa efterlyser åtgärder för att&lt;br&gt;stödja de berörda flickorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Behovet av utökad syo för att kunna genomföra de individuella&lt;br&gt;utbildningsplanerna framförs av några remissinstanser. Flera remissin-&lt;br&gt;stanser påpekar också att ökade syoresurser är av vikt för att ge eleverna&lt;br&gt;en god grund för sina förstahandsval och därmed minska avhoppen från&lt;br&gt;gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Förslagens kostnadsneutralitet ifrågasätts av flera remissinstanser,&lt;br&gt;samtidigt som avsaknaden av ordentliga kostnadsberäkningar påpekas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Ett flertal remissinstanser anser att enskilda kommuner inte själ-&lt;br&gt;va ska träffa överenskommelse med en arbetsgivare om lönebidrag för&lt;br&gt;ungdomsplats. I stället bör detta ske genom centrala avtal gällande för&lt;br&gt;hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;Remissinstanserna är mycket positiva till rapporten (SOU&lt;br&gt;1989:114) Livlina för livslångt lärande. Flera remissinstanser påpekar att&lt;br&gt;rapporten är ett bra underlag för fortbildning inom hela skolväsendet&lt;br&gt;och även utanför skolan, alltså inte enbart för uppföljningsverksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Läroplansbundna individuella&lt;br&gt;utbildningsplaner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna stödjer utredningens förslag, innefattande&lt;br&gt;bl.a. att de individuella utbildningsplanerna inte skall vara en studieväg&lt;br&gt;och inte heller vara ett sökalternativ. Flera remissinstanser, framför allt&lt;br&gt;kommuner, betonar i detta sammanhang vikten av att ta tillvara de posi-&lt;br&gt;tiva erfarenheterna av DELTA-försöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ och SACO poängterar att möjligheter att fullfölja påbörjade stu-&lt;br&gt;dier skall finnas, såväl inom gymnasieskolan som inom andra skolfor-&lt;br&gt;mer. Flera kommuner, främst mindre, poängterar att de individuella ut-&lt;br&gt;bildningsplanerna måste få genomföras med hjälp av både gymnasiesko-&lt;br&gt;lan och andra skolformer. Timrå kommun noterar att en förutsättning är&lt;br&gt;att åldersgränsen för vuxenutbildning ändras, så att yngre elever skall&lt;br&gt;kunna delta i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMU erbjuder sig att med sina erfarenheter av individuella utbild-&lt;br&gt;ningsplaner bistå kommunerna genom att i samverkan med gymnasie-&lt;br&gt;skolan ställa upp med utbildningsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Norrbottens län och Bergs kommun förespråkar&lt;br&gt;att de individuella utbildningsplanerna utarbetas i samverkan med ar-&lt;br&gt;betsförmedlingen och AMI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret efterlyser klara regler för vilka som skall erbjudas indi-&lt;br&gt;viduella utbildningsplaner, samt anser att inom utbildningsplanerna in-&lt;br&gt;te skall finnas möjligheter till både teori och arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN betonar att för vissa ungdomar krävs särskilda individuellt ut-&lt;br&gt;formade åtgärder och att det kan krävas ett extra år innan eleven är mo-&lt;br&gt;tiverad för en treårig gymnasieutbildning CSN ser uppföljningsverk-&lt;br&gt;samheten som samhällets bästa instrument att rekrytera den allt mindre&lt;br&gt;grupp ungdomar som inte går vidare till eller avbryter sina gymnasiestu-&lt;br&gt;dier. Därför betonas starkt vikten av satsningar på uppföljningsverksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk menar att de individuella planerna förbättrar&lt;br&gt;möjligheterna att ta hänsyn till elevernas varierande behov av stöd i&lt;br&gt;språk och andra ämnen, och tillägger att för att leda till verklig valfrihet&lt;br&gt;fordras att bra läromedel finns på många språk och lätt svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn- och ungdomsdelegationen poängterar att kommunerna bör ha&lt;br&gt;stor frihet att utforma organisation och verksamhet inom ramen för det&lt;br&gt;uppföljningsansvar som åvilar dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan för lärarutbildning i Malmö instämmer i huvudsak med ut-&lt;br&gt;redningens förslag om läroplansbundna individuella utbildningsplaner&lt;br&gt;som ett sätt att utveckla gymnasieskolan, men ställer sig tveksam till des-&lt;br&gt;sa som ett alternativ för flertalet uppföljningsungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Jämtlands län anser att i arbetet med individuel-&lt;br&gt;la utbildningsplaner bör även hänsyn tas till förändringar i den framtida&lt;br&gt;arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Gävleborgs län anser att kravet på individuella&lt;br&gt;planer av mer formaliserad karaktär är för många elever orealistiskt och&lt;br&gt;inbjuder till skenverksamhet. Nämnden ifrågasätter utredningens förslag&lt;br&gt;att eleverna vid varje tidpunkt skall kunna övergå till reguljär studieväg&lt;br&gt;och är tveksam till utbildningsplanernas bindning till den formella&lt;br&gt;gymnasiekompetensen och föreslår att kommunerna själva skall få välja&lt;br&gt;den organisation som bäst passar dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Värmlands län framhåller att för uppföljnings-&lt;br&gt;eleverna - som ofta är skoltrötta och inte färdiga att ta långsiktiga beslut&lt;br&gt;om sin framtid - är det inte konstruktivt att införa ett skolliknande sys-&lt;br&gt;tem. Även länsskolnämnden i Älvsborgs län betonar riskerna för att den&lt;br&gt;treåriga studiegången i realiteten kan bli fyraårig, medan Forshaga kom-&lt;br&gt;mun påpekar riskerna för att de treåriga utbildningarna och gymnasiein-&lt;br&gt;riktade utbildningsplaner kan medföra en &amp;quot;utslagning från uppföljning-&lt;br&gt;en&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Blekinge län framhåller att individuella utbild-&lt;br&gt;ningsplaner inte är tillräckliga åtgärder för de berörda ungdomsgrupper-&lt;br&gt;na. utan en större flexibilitet med ett större utbud av alternativ är erfor-&lt;br&gt;derliga. För vissa elever anser nämnden det nödvändigt med en &amp;quot;prepa-&lt;br&gt;randkurs&amp;quot; innan det är meningsfullt att påbörja en gymnasielinje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RHS anser att individuella utbildningsplaner också skall kunna an-&lt;br&gt;vändas för &amp;quot;smala&amp;quot; utbildningsvägar och därvid utgöra ett fullgott alter-&lt;br&gt;nativ motsvarande gymnasieskolans övriga studievägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning anser att ungdoms-&lt;br&gt;uppföljningen bör vara ett sökalternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner betonar vikten av flexibilitet, individanpassning&lt;br&gt;och okonventionella grepp vid upprättande och genomförande av ut-&lt;br&gt;bildningsplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forshaga kommun betonar att uppföljningsverksamheten inte får bli&lt;br&gt;en gymnasielinje eller parallellsystem till gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timrå kommun är tveksam till möjligheten att nå alla ungdomar,&lt;br&gt;trots möjligheten till individuella utbildningsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, framför allt kommuner, anser att elever vid in-&lt;br&gt;träde på gymnasielinje eller individuell utbildningsplan skall få tillgodo-&lt;br&gt;räkna sig kunskaper från arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hässleholms kommun anser att det tydligare måste framgå vad de in-&lt;br&gt;dividuella utbildningsplanerna får innehålla samt kritiserar styrningen&lt;br&gt;mot gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Möjligheterna att tillgodose elevernas&lt;br&gt;förstahandsval&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudparten av remissinstanserna instämmer i förslaget om att öka&lt;br&gt;ungdomarnas möjligheter att få sitt förstahandsval tillgodosett. Även slo-&lt;br&gt;pande av nuvarande prioritering av 16-17-åringar tillstyrks, liksom bort-&lt;br&gt;tagande av nuvarande start- och delningstal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser påtalar att det är knappast möjligt att tillgodose&lt;br&gt;samtliga förstahandsval. Stockholms kommun, anser att den inte, med nu-&lt;br&gt;varande samordnad intagning till gymnasieskolan i Storstockholm, kan&lt;br&gt;öka intagningen på förstahandsvalet. Inte heller Göteborgs kommun an-&lt;br&gt;ser sig kunna öka intagningen på förstahandsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Malmöhus län bedömer möjligheterna som små&lt;br&gt;att genom lokala åtgärder tillgodose förstahandsvalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvalls kommun påpekar att hinder som lokaler, utrustning och&lt;br&gt;pengar försvårar möjligheterna att tillgodose elevernas förstahandsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro kommun menar att ändringar av intagningsreglerna kan öka&lt;br&gt;möjligheten att ta in elever på deras förstahandsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nässjö kommun anser att en ökad möjlighet till LA-kurser kan öka&lt;br&gt;möjligheten att tillgodose förstahandsvalen, liksom om lärlingsplatser&lt;br&gt;får inrättas trots att gymnasieutbildning inom berört område finns på&lt;br&gt;orten. Även andra kommuner förespråkar större lokal frihet i form av&lt;br&gt;t.ex. lärlingsutbildning och inbyggd utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS, länsskolnämnden i Gävleborgs län och länsarbetsnämnderna i&lt;br&gt;Värmlands, Jönköpings och Malmöhus län samt Södertälje och Lycksele&lt;br&gt;kommuner anser att både ungdomarnas förstahandsval och arbetsmark-&lt;br&gt;naden måste beaktas för att inte utbilda till arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Jämtlands län är tveksam till att elevernas öns-&lt;br&gt;kemål skall få styra inriktningen och dimensioneringen av utbildnings-&lt;br&gt;vägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Alvsborgs län anser att utökningen av antalet&lt;br&gt;piatser på de attraktiva yrkesinriktade linjerna bör vara marginella, och&lt;br&gt;att avgörande för utökningarna skall vara ungdomars förutsättningar att&lt;br&gt;klara studierna. Även arbetsmarknadsaspekter bör beaktas vid utökning-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oskarshamns kommun anser inte att argumenten för att styra elever-&lt;br&gt;nas val utifrån arbetsmarknadsskäl är hållbara. I stället är målet med all&lt;br&gt;utbildning att ge en livslång grund för framtida lärande och anpassning&lt;br&gt;till förändringar i samhället och på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hässleholms kommun anser att många av uppföljningens elever är så&lt;br&gt;skoltrötta att även intagning på förstahandsval inte medför någon större&lt;br&gt;förändring av uppföljningsverksamheten. En minskning av antalet ele-&lt;br&gt;ver inom uppföljningen till hälften är därför helt orealistisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Jönköpings län och Malmö kommun motsätter&lt;br&gt;sig borttagandet av vårintagningen till vårdlinjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet förordar att det även fortsättningsvis skall finnas&lt;br&gt;möjligheter till flera intagningar till vårdutbildningen, dock inte styrt&lt;br&gt;till nuvarande terminstid, utan mer flexibelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Lagfäst rätt till gymnasieutbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är överlag positiva till att både ungdomarnas rätt till&lt;br&gt;utbildning och hemkommunernas skyldighet att främja de egna ungdo-&lt;br&gt;marnas gymnasieutbildning lagfästs. Flertalet remissinstanser tillstyrker&lt;br&gt;också borttagande av nuvarande prioritering av 16-17-åringar vid intag-&lt;br&gt;ning till gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret, utbildningsenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län,&lt;br&gt;länsskolnämnden i Älvsborgs län, SACO, Småföretagens riksorganisation&lt;br&gt;och Hässleholms kommun betonar att valfriheten för eleven mellan stu-&lt;br&gt;dier och arbete måste få finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret saknar en belysning av vad ansvaret innebär för de&lt;br&gt;kommuner som saknar gymnasieskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN anser att det inför ett lagfästande av kommunernas utbildnings-&lt;br&gt;ansvar är nödvändigt att ta ställning till var ansvaret för inackorderings-&lt;br&gt;tillägg och elevresor skall ligga och till vem statsbidraget skall utbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Gävleborgs län ställer sig tveksam till att ge ele-&lt;br&gt;verna en lagstadgad rätt till gymnasieutbildning, då detta kan uppfattas&lt;br&gt;som en rätt till förstahandsvalet. Även Lycksele kommun betonar att rät-&lt;br&gt;ten till gymnasieutbildning inte får kopplas till förstahandsvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Värmlands län avvisar förslaget om lagstadgad&lt;br&gt;rätt till gymnasieutbildning, som förutsätter individuella läroplansbund-&lt;br&gt;na utbildningsplatser, med motiveringen att risken är påtaglig att man&lt;br&gt;tvingas till nödlösningar för att uppfylla lagens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Malmöhus län anser att äldresökande - över 20&lt;br&gt;år - i fortsättningen bör ges större möjligheter att antas till gymnasiesko-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet liksom Örebro kommun anser inte att en&lt;br&gt;reglering av ungdomars rätt till gymnasial utbildning fyller någon egent-&lt;br&gt;lig funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, framför allt kommuner, påpekar att med gym-&lt;br&gt;nasial utbildning måste likställas alla former av utbildning som ger mot-&lt;br&gt;svarande kompetens, t.ex. kommunala vuxenutbildningen och folkhög-&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arjeplogs kommun betonar att rätten till utbildning är särskilt viktig&lt;br&gt;för dem som på grund av omognad och sociala problem inte kunnat&lt;br&gt;tillgodogöra sig utbildningen i grundskolan. Därför bör varje individ,&lt;br&gt;oberorende av ålder, kunna kräva rätt till den utbildning han är mogen&lt;br&gt;att tillgodogöra sig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Uppföljningsansvaret och skolplanen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av remissinstanserna stödjer förslaget om att uppföljnings-&lt;br&gt;ansvaret förs in i skolplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet avvisar centrala rekommendationer om&lt;br&gt;innehållet i skolplanen, då denna skall vara kommunernas målstyr-&lt;br&gt;ningsinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 85. Biiagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: Bilaga 5 och 6 har bytts ut mot ny text.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona kommun avstyrker att uppföljningsansvaret förs in i skol-&lt;br&gt;planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hässleholms kommun är tveksam till att föra in uppföljningsansvaret&lt;br&gt;i skolplanen på grund av att nuvarande flexibilitet och individualisering&lt;br&gt;kan gå om intet i samband med detta närmande till gymnasieskolans&lt;br&gt;mål och verksamhetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timrå kommun anser att uppföljningsansvaret även skall skrivas in i&lt;br&gt;skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Arlig samordnad resultatuppföljning av&lt;br&gt;hemkommunens 16-19-åringar för både&lt;br&gt;ungdomar i och utanför gymnasieskolan&lt;br&gt;samordnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser tillstyrker att gymnasieskolans och uppfölj-&lt;br&gt;ningsansvarets informationssystem integreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret finner att förslagen är vagt preciserade och anser att hu-&lt;br&gt;vudansvaret för resultatuppföljningen primärt är en kommunal angelä-&lt;br&gt;genhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB påpekar att relativt omfattande utvecklingsinsatser krävs för att&lt;br&gt;ta fram de föreslagna uppgifterna. De föreslår också att en elevdatabas&lt;br&gt;för elever i gymnasieskolan upprättas för detta ändamål och att SCB i&lt;br&gt;samråd med SÖ och CSN får regeringens uppdrag att utforma detaljerna&lt;br&gt;i ett sådant system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk påpekar att en årlig redovisning bör knytas till&lt;br&gt;långsiktig resultatuppföljning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Värmlands län understryker vikten av att ett fram-&lt;br&gt;tida informationssystem också redovisar vilka ekonomiska resurser&lt;br&gt;kommunerna använder till olika verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet betonar att den information kommunerna&lt;br&gt;skall lämna samordnas med den information kommunerna själva behö-&lt;br&gt;ver och att samordning sker mellan de myndigheter som önskar infor-&lt;br&gt;mation från kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner påpekar att uppgiftslämnandet är betungande för&lt;br&gt;kommunen och ser därför gärna att informationen förenklas och sam-&lt;br&gt;ordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun ser det som mycket viktigt att ett framtida infor-&lt;br&gt;mationssystem utnyttjar befintliga datasystem och möjligheterna till&lt;br&gt;samköming av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lidköpings kommun anser att en redovisning av sysselsättningen för&lt;br&gt;ungdomar upp till 18 år utanför gymnasieskolan är tillräcklig och att en&lt;br&gt;utökning skulle medföra alltför stora missvisande faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser påpekar att för ungdomar över 18 år måste&lt;br&gt;av sekretesskäl särskild hänsyn tas till vilka uppgifter som skall inhäm-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Resultatuppföljning som utgår från&lt;br&gt;hemkommunen och inte från&lt;br&gt;gymnasiekommunen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Resultatuppföljning enligt utredningens förslag tillstyrks av huvudpar-&lt;br&gt;ten av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden. i Gävleborgs län avstyrker att resultatuppföljningen&lt;br&gt;via lagstiftning knyts till hemkommunen samtidigt som åtgärdsansvaret&lt;br&gt;skall kunna delegeras. Olikheter i lokala förhållanden och ungdomars&lt;br&gt;olika behov talar för att regleringen bör ske via interkommunala över-&lt;br&gt;enskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona kommun påpekar att utredningens förslag inte tydligt nog&lt;br&gt;anger hemkommunens resp, gymnasiekommunens ansvarsområde och&lt;br&gt;åtgärdsskyldighet. Ett antal remissinstanser, företrädesvis kommuner, för&lt;br&gt;också liknande resonemang, där en större klarhet beträffande ansvars-&lt;br&gt;områden och åtgärdsskyldigheter efterfrågas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lidköpings kommun befarar att vissa svårigheter med uppföljningen&lt;br&gt;kan uppstå för kommuner utan egen gymnasieskola.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Ansvarsfördelningen mellan skol- och&lt;br&gt;arbetsmarknadsmyndigheterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ansvarsfördelningen går remissinstansernas meningar isär.&lt;br&gt;En huvudgrupp tillstyrker utredningens förslag om att nuvarande för-&lt;br&gt;hållande - där arbetsförmedlingen övertar huvudansvaret från 18 års ål-&lt;br&gt;der - bibehålls. En annan huvudgrupp pläderar för att skolans ansvars-&lt;br&gt;område skall utsträckas, i vissa fall upp till 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av samverkan mellan skola och arbetsmarknadsmyndigheter&lt;br&gt;och en utveckling av nuvarande samarbete anses angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ, högskolan för lärarutbildning i Malmö, länsskolnämnden i Malmö-&lt;br&gt;hus län och Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning anser att&lt;br&gt;alla ungdomar under 20 år som inte slutfört gymnasieutbildning skall&lt;br&gt;ligga under skolmyndighetens ansvarsområde. Detta motiveras bl.a. med&lt;br&gt;att arbete med att motivera ungdomar för studier inom uppföljningsan-&lt;br&gt;svaret riskerar att avbrytas om ansvaret övertas av arbetsmarknadsmyn-&lt;br&gt;digheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Invandrarverk, Barn- och ungdomsdelegationen och Göteborgs,&lt;br&gt;Mora och Malmö kommuner påpekar att gränsen mellan de olika myn-&lt;br&gt;digheternas ansvar bör vara flexibel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Värmlands län anser det logiskt att ansvaret för&lt;br&gt;elever som inte fortsätter till gymnasieskolan efter grundskolan överförs&lt;br&gt;till länsarbetsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Blekinge län betonar att tesen att ungdomar inte&lt;br&gt;skall ha något arbete före 19-20-årsåldern inte får drivas för långt. Läns-&lt;br&gt;arbetsnämnden i Norrbottens län utgår från att skyldigheten att erbjuda&lt;br&gt;gymnasieutbildning upp till 20 år också innefattar möjligheten till ar-&lt;br&gt;betsmarknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RHS anser att någon skall ha det uttalade samordningsansvaret för&lt;br&gt;ungdomar upp till 20 år och ser det som naturligt att ansvaret läggs på&lt;br&gt;skolan, då det primärt är ungdomars utbildning som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oskarshamns och Botkyrka kommuner anser att kommunen bör ha&lt;br&gt;hela sysselsättningsansvaret för ungdomar under 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timrå kommun ser nackdelar, som t.ex. sämre förutsättningar att få&lt;br&gt;tillsvidareanställningar, om uppföljningen håller kvar platsanskaff-&lt;br&gt;ningen efter 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan för lärarutbildning i Malmö anser att samverkan och sa-&lt;br&gt;marbete mellan myndigheterna vad gäller ungdomsinsatser bör lagfästas&lt;br&gt;för att den nationella likvärdigheten skall garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser betonar att samverkan mellan skola och&lt;br&gt;arbetsförmedling resp, skola, arbetsförmedling och socialtjänst måste ut-&lt;br&gt;vecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser vill inte ha någon central reglering av hur&lt;br&gt;samverkan skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Gävleborgs län anser att särskilda arrangemang&lt;br&gt;för överlämnande av huvudansvaret från skolan till arbetsförmedlingen&lt;br&gt;bör anordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kommuner påpekar att samarbetet mellan skola och arbetsför-&lt;br&gt;medling inte alltid är utan komplikationer då de olika målsättningarna&lt;br&gt;inte alltid går att förena.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Schablonisering av statsbidraget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ett schabloniserat statsbidragssystem samordnat med drifts-&lt;br&gt;bidragen för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen&lt;br&gt;tillstyrks av flertalet av de remissinstanser som kommenterat frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kommuner invänder mot förslaget att en enskild kommun skall&lt;br&gt;träffa överenskommelse med en arbetsgivare om lönebidraget för en&lt;br&gt;ungdomsplats och föreslår i stället att centrala rekommendationer utar-&lt;br&gt;betas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser påpekar att utformningen av statsbidraget bör&lt;br&gt;göras så att unga med behov av särskilt stöd inte åsidosätts. Högskolan&lt;br&gt;för lärarutbildning i Malmö, länsskolnämnden i Malmöhus län, Svenska&lt;br&gt;föreningen för studie- och yrkesvägledning och Härryda, Hässleholms, Gö-&lt;br&gt;teborgs och Södertälje kommuner föreslår att statsbidraget till ungdoms-&lt;br&gt;uppföljningen utgår selekterat från övriga skolstatsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens riksorganisation anser att en schablonisering av det ti-&lt;br&gt;digare detaljstyrda statsbidraget kommer att underlätta möjligheterna att&lt;br&gt;skapa flexibla lösningar för varje individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser ifrågasätter om kostnadsberäkningarna hål-&lt;br&gt;ler. Några remissinstanser, företrädesvis kommuner, föreslår att ytterliga-&lt;br&gt;re resurser tillskjuts för att utredningens förslag skall kunna genomfö-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun anför att hänsyn måste tas till den koncentra-&lt;br&gt;tion av ungdomar med särskilda behov som finns i Stockholm och det&lt;br&gt;därav följande resursbehovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lycksele kommun hävdar behovet av viktning av statsbidraget för att&lt;br&gt;även för små inlandskommuner ge förutsättningar för en nationellt lik-&lt;br&gt;värdig utbildning. Även Malmö och Botkyrka kommuner förordar en&lt;br&gt;viktning av statsbidragen utifrån förekomsten av ungdomar med psyko-&lt;br&gt;sociala problem, med invandrar- eller flyktingbakgrund och med intel-&lt;br&gt;lektuella och fysiska handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro kommun anser att kommuner som kan presentera ett seriöst&lt;br&gt;arbete med utsatta grupper - t.ex. invandrare, flickor med behov av ext-&lt;br&gt;ra stöd och ungdomar med psyko/sociala problem - skall kunna få sär-&lt;br&gt;skilt stöd i form av extra statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Invandrar- och flyktingungdomars situation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag till stöd för rubricerade stöds av de flesta remissin-&lt;br&gt;stanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser anser att invandrarungdomars speciella pro-&lt;br&gt;blematik inte behandlats i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ betonar att det är viktigt att dessa ungdomar sysselsätts inom&lt;br&gt;skolväsende och arbetsmarknad. Situationen för dessa ungdomar bör&lt;br&gt;särskilt utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret är tveksam till särskilda åtgärder för dessa ungdomar&lt;br&gt;och anser att eventuellt temporärt arbetstillstånd skall omfatta samtliga&lt;br&gt;asylsökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk föreslår att en snabbutredning görs som klargör&lt;br&gt;om ungdomar under 20 år kan undantas från regleringar beträffande ar-&lt;br&gt;betstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Ungdomar med psykiska och fysiska&lt;br&gt;handikapp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser stödjer utredningsförslagen för rubricerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anser att uppföljningsansvaret bör omfatta alla hem-&lt;br&gt;kommunens ungdomar, oavsett eventuella handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ poängterar att de handikappades situation inom uppföljningsan-&lt;br&gt;svaret måste uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolekommittén meddelar att de avser att i viss utsträckning bear-&lt;br&gt;beta de aktuella frågeställningarna i sitt slutbetänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synskadades Riksförbund anser utredningens förslag som otillräckliga&lt;br&gt;och påpekar också avsaknaden av förslag om samverkan för landstingets&lt;br&gt;habilitering med skola och arbetsförmedling. Förbundet förespråkar lag-&lt;br&gt;stiftning om rätt till habilitering och rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Malmöhus län och Svenska föreningen för studie-&lt;br&gt;och yrkesvägledning påpekar att antalet fysiskt handikappade ökat inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppföljningen, att dessa har större behov av stöd och vägledning och att Prop 1990/91'85&lt;br&gt;dessa också kräver större personalresurser än övriga. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Flickornas situation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser tar upp flickornas speciella situation både i gym-&lt;br&gt;nasieskolan och inom uppföljningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ betonar att särskilt stöd bör ges åt flickor som väljer otraditio-&lt;br&gt;nellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS anser att flickornas situation bör vara ett ämne för gemensam&lt;br&gt;fortbildning för olika personalkategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Jönköpings län och Barn- och ungdomsdelegatio-&lt;br&gt;nen påpekar att de saknar förslag om särskilda stödåtgärder för flickor&lt;br&gt;med svårigheter att hävda sina intressen och rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Gävleborgs län och Svenska föreningen för&lt;br&gt;studie- och yrkesvägledning betonar flickornas begränsade valmöjligheter&lt;br&gt;till gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Norrbottens län poängterar att flickor som av-&lt;br&gt;brutit sin utbildning eller inte fått sitt förstahandsval tillgodosett löper&lt;br&gt;de största riskerna att misslyckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av och remissyttranden över&lt;br&gt;särvux-kommitténs betänkande &amp;quot;Vidgad&lt;br&gt;vuxenutbildning för utvecklingsstörda&amp;quot; (SOU&lt;br&gt;1990:11)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet (SOU 1990:11) Vidgad vuxenutbildning för utvecklings-&lt;br&gt;störda avgivet av särvux-kommittén (U 1988:15) har re missbe hand lats&lt;br&gt;under våren 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrel-&lt;br&gt;sen, statens handikappråd, centrala studiestödsnämnden (CSN), skol-&lt;br&gt;överstyrelsen (SÖ), statens institut för läromedel (SIL), arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen (AMS), riksrevisionsverket (RRV), länsskolnämnderna i Göte-&lt;br&gt;borgs och Bohus län, Kristianstads län och Jämtlands län, Landstings-&lt;br&gt;förbundet, Svenska Kommunförbundet, Göteborgs stad genom Utbild-&lt;br&gt;ningsnämnden, landstingskommunerna i Kristianstads län, Kalmar län&lt;br&gt;och Jämtlands län, SACO genom medlemsförbunden Lärarnas Riksför-&lt;br&gt;bund (LR) och Sveriges Psykologförbund, TCO-S, Handikappförbun-&lt;br&gt;dens centralkommitté genom Rikförbundet för Utvecklingsstörda Barn,&lt;br&gt;Ungdomar och Vuxna (FUB), Rörelseskolornas intresseorganisation&lt;br&gt;(RIO), Folkbildningsförbundet och Riksförbundet för kommunal och&lt;br&gt;statlig vuxenutbildning (R-VUX).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden inkommit från Riksföreningen Autism, Stu-&lt;br&gt;dieförbundet Vuxenskolan, Åsbackaskolan i Gnesta och Omsorgsnämn-&lt;br&gt;den (Västra omsorgsområdet) i Stockholms läns landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Allmänna synpunkter på betänkandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nästan alla remissinstanser tillstyrker i stort förslagen i utredningen.&lt;br&gt;Några uttrycker sig positivt om det mesta i betänkandet. Endast kom-&lt;br&gt;mitténs finansieringsförslag har mött kritik från flera remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUB skriver &amp;quot;Det är med stor tillfredsställelse, som vi har tagit del&lt;br&gt;av särvux-kommitténs betänkande och vi hoppas och förlitar oss på att&lt;br&gt;det kommer att genomföras”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;R-VUX anser att kommittén &amp;quot;övertygande visat hur viktigt det av&lt;br&gt;kompensatoriska skäl är med ökade utbildningsinsatser för utvecklings-&lt;br&gt;störda&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Kommitténs utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet utgår kommittén från att tillgång till vuxenutbildning för&lt;br&gt;alla människor är en viktig jämlikhetsfråga. Utvecklingsstörda har lik-&lt;br&gt;som andra möjlighet att tillgodogöra sig utbildning om den anpassas ef-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter deras speciella behov och förutsättningar. Utvecklingsstörda skall&lt;br&gt;därför oavsett grad av funktionsnedsättning ges möjligheter till utveck-&lt;br&gt;ling genom vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som berört denna fråga delar kommitténs upp-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet anser att det är helt i linje med målen för vux-&lt;br&gt;enutbildningen att ge vuxna utvecklingsstörda rätt till utbildning i sam-&lt;br&gt;hällets regi på principiellt lika villkor som gäller för andra vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen tycker att &amp;quot;dessa utgångspunkter är viktiga och att de&lt;br&gt;gör frågan om vuxenutbildning till en jämlikhetsfråga.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Utvecklingsstördas utbildningsbehov&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har beskrivit utvecklingsstördas utbildningsbehov och anser&lt;br&gt;att utvecklingsstörda behöver skilda former av utbildningsinsatser efter-&lt;br&gt;som variationen inom gruppen är stor. Vuxenutbildningen för utveck-&lt;br&gt;lingsstörda måste också ha en större omfattning än för andra vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som berört frågan instämmer med kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 Nuvarande vuxenutbildning för utvecklingsstörda&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har kartlagt nuvarande vuxenutbildning för utvecklingsstör-&lt;br&gt;da. Kommittén anser att verksamheten hos de olika vuxenutbildnings-&lt;br&gt;anordnarna bör inriktas mot att tillgodose skilda utbildningsbehov så att&lt;br&gt;de resurser som finns skall komma till maximalt utnyttjande. Kommit-&lt;br&gt;tén föreslår att utvecklingsstördas behov av vuxenutbildning tillgodoses&lt;br&gt;genom olika inriktningar av verksamheten hos olika vuxenutbildnings-&lt;br&gt;anordnare. Kommittén föreslår alltså att gränsdragningsproblemen mel-&lt;br&gt;lan särvux och grundvux uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsförbundet instämmer i kommitténs uppfattning och&lt;br&gt;framhåller att det är viktigt att folkbildningsarbetet hålls skilt från den&lt;br&gt;institutionaliserade utbildningen och habiliteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieförbundet Vuxenskolan stödjer förslaget till avgränsning mel-&lt;br&gt;lan särvux och studieförbunden. Förslaget ger studieförbunden möjlig-&lt;br&gt;het att utvecklas inom sina kompetensområden och deltagarna förstår&lt;br&gt;bättre skillnaden mellan olika alternativ som erbjuds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIO anser att folkhögskolans resurser borde ha redovisats tydligare.&lt;br&gt;&amp;quot;Det torde vara väl känt att folkhögskolan med sin möjlighet till små&lt;br&gt;undervisningsgrupper, sitt lugnare studietempo och med en social trygg-&lt;br&gt;het via internatsmiljön visat sig vara en mycket lämplig studieform för&lt;br&gt;personer med olika former av funktionsnedsättning.&amp;quot; RIO betonar dock&lt;br&gt;vikten av att utvecklingsstörda har tillgång till ett brett upplagt studieut-&lt;br&gt;bud utan onödiga låsningar till vare sig former eller utbildningsanord-&lt;br&gt;nare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR anser i motsats till kommittén att de utbildningsinsatser som re-&lt;br&gt;dan görs för utvecklingsstörda är relativt stora i förhållande till mål-&lt;br&gt;gruppens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsnämnden i Göteborgs Stad tror att ett utbyggt särvux kan&lt;br&gt;skapa problem vad gäller gränsdragningen mellan folkbildningen och&lt;br&gt;särvux. Det är därför betydelsefullt att regelsystemet utformas så att de&lt;br&gt;olika verksamheterna kompletterar varandra. Kristianstads läns land-&lt;br&gt;sting betonar behovet av samverkan mellan de organisationer som er-&lt;br&gt;bjuder vuxenutbildning åt utvecklingsstörda och behovet av ett gemen-&lt;br&gt;samt utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Kristianstads län kommenterar förhållandet mel-&lt;br&gt;lan grundvux och särvux och menar att en preciserad gränsdragning bör&lt;br&gt;finnas av pedagogiska skäl samtidigt som ett samordnat utvecklingsarbe-&lt;br&gt;te vore önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 Vuxenutbildning i ett helhetsperspektiv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén ser vuxenutbildningen som en av de insatser som kan ingå i&lt;br&gt;den totala habiliteringen av utvecklingsstörda. Vuxenutbildningen är&lt;br&gt;självständig i förhållande till andra insatser inom habiliteringen. Kom-&lt;br&gt;mittén betraktar särvux som en renodlad utbildningsinsats. En pedago-&lt;br&gt;giskt betingad samverkan mellan särvux och omsorgsverksamheten bör&lt;br&gt;ske utifrån en helhetssyn på den enskildes situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i stort samma uppfattning som kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO vill särskilt betona att särvux är en fristående utbildningsorgani-&lt;br&gt;sation och att den verksamhet som bedrivs inom särvux skall styras ut-&lt;br&gt;ifrån en pedagogisk bedömning vad gäller innehåll, omfattning och för-&lt;br&gt;läggning i tid och rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR anser att man inte så klart kan avgränsa utbildningsinsatserna&lt;br&gt;från andra insatser som görs för utvecklingsstörda som kommittén an-&lt;br&gt;ser. Det praktiska övandet av kunskaperna i vardagsmiljön är speciellt&lt;br&gt;väsentligt och bör i stor utsträckning ske i arbetet eller på dagcenter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 Vuxenutbildning på träningsskolenivå&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att särvux utvidgas till att också omfatta utbildning&lt;br&gt;på träningsskolenivå. Den grundläggande nivån i särvux utvidgas med&lt;br&gt;områdena kommunikation samt verklighetsuppfattning och omvärlds-&lt;br&gt;kunskap från träningsskolans kursplan. Förslaget utgår från en avgräns-&lt;br&gt;ning både mot omsorgsverksamheten och utbildningen inom folkbild-&lt;br&gt;ningen. Utvidningen av särvux föreslås följas upp med ett forsknings-&lt;br&gt;och utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har kommenterats av nästan alla remissinstanser. Flertalet&lt;br&gt;tillstyrker kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser vill att särvux skall utvidgas med samtliga mo-&lt;br&gt;ment som finns i träningsskolan. Statens Handikappråd skriver att det&lt;br&gt;är angeläget att träningsskolans hela kursplan lyfts upp till vuxennivå.&lt;br&gt;&amp;quot;De undervisningsområden som kommittén föreslår ska utgå har stor&lt;br&gt;betydelse för vuxna utvecklingsstörda genom att de stimulerar utveck-&lt;br&gt;ling av självkänsla och självförtroende.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet anser att gränsdragningsproblemen inte&lt;br&gt;bör överdrivas. Det bör vara omsorgshuvudmannens ansvar att åstad-&lt;br&gt;komma en verkningsfull utbildningsplanering och därför bör kurspla-&lt;br&gt;nerna i särvux också kunna innehålla sådant som idag finns inom de&lt;br&gt;särskilda omsorgerna och folkbildningen. En liknande uppfattning har&lt;br&gt;också framförts av Kristianstads läns landsting och FUB. R-VUX presen-&lt;br&gt;terar en egen modell där träningsskolans samtliga moment ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR tycker däremot att kommittén inte i tillräcklig utsträckning beak-&lt;br&gt;tat komvux särart i förhållande till de utvecklingsstördas utbildningsbe-&lt;br&gt;hov. LR anser att särvux inte skall omfatta träningsskolans innehåll utan&lt;br&gt;detta bör istället inordnas i den redan omfattande cirkelverksamheten&lt;br&gt;eller utgöra reguljära inslag i omsorgsverksamheten på dagcenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser har uttalat sig positivt om kommitténs syn på behovet&lt;br&gt;av ett forsknings- och utvecklingsarbete vid utvidgningen av särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ och SIL har dessutom poängterat behovet av fortbildning av lä-&lt;br&gt;rarna i särvux. SIL pekar också på att läromedelsförsörjningen måste&lt;br&gt;förberedas innan reformen genomförs. Läromedelstillgången är idag&lt;br&gt;synnerligen dålig och produktionstiden lång. SIL föreslår därför ett ny-&lt;br&gt;tillskott om ca två milj. kr. för att inom rimlig tid producera läromedel&lt;br&gt;för yrkessärskolan och särvux.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 Yrkesinriktad utbildning för vuxna&lt;br&gt;utvecklingsstörda&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén framför i betänkandet att vuxna utvecklingsstördas behov av&lt;br&gt;yrkesinriktad utbildning i första hand bör tillgodoses i form av arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning. Kommittén föreslår att vuxna skall ges möjlighet&lt;br&gt;att erhålla yrkesutbildning inom yrkessärskolan och att kurser anordnas&lt;br&gt;inom komvux för utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enig remissopinion, med undantag av Stockholms läns landsting&lt;br&gt;(Västra omsorgsområdet), instämmer i kommitténs bedömning vad gäl-&lt;br&gt;ler arbetsmarknadsutbildningen och tillstyrker även att vuxna skall ha&lt;br&gt;möjlighet att delta i yrkessärskolans yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS påpekar dock att &amp;quot;vuxna utvecklingsstörda skall ha samma rätt&lt;br&gt;som andra vuxna till yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning i de fall&lt;br&gt;villkoren för sådan utbildning är uppfyllda. Det vill säga att personen&lt;br&gt;ifråga skall vara anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och&lt;br&gt;ha behov av en utbildning för att kunna få och behålla ett arbete och att&lt;br&gt;det skall vara inom ett yrkesområde som bedöms leda till en anställ-&lt;br&gt;ning.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många har särskilt tagit upp fördelarna med att vuxna får gå i yrkes-&lt;br&gt;särskolan. Socialstyrelsen framhåller att yrkessärskolans kompetens och&lt;br&gt;resurser även bör utnyttjas för vuxna och ser också gynnsamma effekter&lt;br&gt;för yrkessärskolan genom att en utvidgning av antalet linjer därigenom&lt;br&gt;kan ske. Socialstyrelsen anser dessutom att vuxna som behöver yrkes-&lt;br&gt;och verksamhetsträning skall få delta i yrkessärskolan. Några, bl.a. AMS&lt;br&gt;och Landstingsförbundet, har påpekat att vuxna kan behöva gå endast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delar av yrkessärskolans linjer vilket skulle vara möjligt om dessa mo-&lt;br&gt;dulindelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns landsting (Västra omsorgsområdet) anser däremot&lt;br&gt;att det är olämpligt att undervisa vuxna och ungdomar tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIL efterlyser yrkesutbildning på den kommande arbetsplatsen. &amp;quot;Nu-&lt;br&gt;varande yrkessärskola ger små valmöjligheter. En arbetsplatsanpassad&lt;br&gt;utbildning där yrkeslärare, arbetsanpassare och särvuxlärare skulle kun-&lt;br&gt;na samarbeta är ett bra alternativ.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet instanser har också uttalat sig positivt om att kurser tillska-&lt;br&gt;pas inom komvux för utvecklingsstörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS skriver att det är &amp;quot;angeläget att inom denna skolform också be-&lt;br&gt;reda vuxna utvecklingsstörda utbildning på samma sätt som för andra&lt;br&gt;vuxna med behov av kompetensinriktad utbildning. Komvux utbildning&lt;br&gt;kan i vissa fall vara en arbetsmarknadsutbildning. Men det bör också&lt;br&gt;finnas möjlighet för den enskilde individen att på eget initiativ kunna&lt;br&gt;söka en utbildning inom komvux utan att en arbetsmarknadsmässig be-&lt;br&gt;dömning sker.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIL, länsskolnämnden i Kristianstads län, Svenska Kommunförbun-&lt;br&gt;det och FUB är positiva till förslaget om kurser i komvux men pekar&lt;br&gt;på problemet att få ihop grupper om minst fem deltagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län avstyrker försla-&lt;br&gt;get om särskilda kurser inom komvux.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 Förändringar av nuvarande särvux&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att reglerna för återinträde i särvux ändras, att be-&lt;br&gt;gränsningen av studietiden endast skall avse den grundläggande delen av&lt;br&gt;särvux och att fristående kurser kan anordnas på heltid. Kommittén fö-&lt;br&gt;reslår att frågan om studiestöd tas upp vid en översyn av studiestödet för&lt;br&gt;vuxna. Kommittén ger också sin syn på frågan om huvudmannaskap för&lt;br&gt;särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som yttrat sig instämmer i kommitténs olika för-&lt;br&gt;slag om förändring av nuvarande särvux. Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;anser dock att det &amp;quot;inte kan uteslutas att gällande timramar inte räcker&lt;br&gt;för utvecklingsstördas behov&amp;quot;. Samma tvekan har också R-VUX som an-&lt;br&gt;ser att studietiden är otillräcklig för att garantera möjlighet till återkom-&lt;br&gt;mande repetition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser instämmer i kommitténs kriterier för studiestöd.&lt;br&gt;Andra, bl.a. CSN, avvaktar med synpunkter till dess utredningen om&lt;br&gt;studiestöd vid vuxenstudier lagt fram sina förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissvar är positiva till ett kommunalt huvudmannaskap.&lt;br&gt;Andra väntar på särskolekommitténs förslag innan de lämnar sina syn-&lt;br&gt;punkter. R-VUX anser att det finns mycket som talar för att hela habili-&lt;br&gt;teringen av utvecklingsstörda har samma huvudman. Riksföreningen&lt;br&gt;Autism ser med oro på kommunaliseringen med tanke på den bristande&lt;br&gt;kompetens som blir följden av att det endast finns en eller ett fåtal per-&lt;br&gt;soner med autism i varje kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet är tveksam till kommitténs förslag om samråd&lt;br&gt;med omsorgshuvudmannen vid intagning till särvux eftersom vuxenut-&lt;br&gt;bildning är en frivillig skolform, Alla sökande kommer troligen inte&lt;br&gt;heller att vara kända som omsorgstagare enligt omsorgslagen. R-VUX&lt;br&gt;vill ha en särskild intagningsnämnd för särvux.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 Kostnader och finansiering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén beräknar kostnaden för utvidgningen av särvux och möjlig-&lt;br&gt;heten för vuxna att delta i yrkessärskolan till 41 milj.kr. Samtidigt anser&lt;br&gt;kommittén att nuvarande särvux måste utvidgas. Kommittén föreslår att&lt;br&gt;kostnaden för förslagen belastar anslaget C 1. Bidrag till kommunal ut-&lt;br&gt;bildning för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla remissinstanser har kommenterat kommitténs förslag om finan-&lt;br&gt;siering och genomförande. I stort sett kan två uppfattningar utläsas av&lt;br&gt;remissvaren. Den ena är att förslaget utgående från utredningsdirektiven&lt;br&gt;är logiskt och rimligt om än inte önskvärt. Den andra är kritisk mot&lt;br&gt;förslaget eftersom det innebär att prioriterade grupper ställs mot varand-&lt;br&gt;ra. Dessutom poängteras i dess yttranden att bidraget till komvux redan&lt;br&gt;i dag är för litet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första uppfattningen uttrycks av bl. a. socialstyrelsen. “En önsk-&lt;br&gt;värd utveckling inom både nuvarande särvux och den utvidgning av&lt;br&gt;verksamheten som föreslås kräver enligt kommittén ett nytillskott av&lt;br&gt;medel. Socialstyrelsen instämmer i detta konstaterande. Socialstyrelsen&lt;br&gt;har dock inget att invända mot kommitténs förslag att finansiera en ut-&lt;br&gt;vidgning av särvux genom omdisponering av befintliga medel inom an-&lt;br&gt;slaget C 1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna om inte ett ny-&lt;br&gt;tillskott av medel kan tillföras verksamheten.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande synpunkter framförs av länsskolnämnderna i Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus län och Kristianstads län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsförbundet utgår från att behovet av ytterligare resurser&lt;br&gt;för särvuxverksamheten tillgodoses genom omfördelningar inom kom-&lt;br&gt;vuxanslaget. Studieförbundet Vuxenskolan anser det viktigt att utbygg-&lt;br&gt;naden av särvux inte ytterligare urholkar bidragen till studieförbunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland dem som inte delar kommitténs uppfattning vad avser finan-&lt;br&gt;sieringen finns SÖ. &amp;quot;När det gäller utökningen av särvux kan emellertid&lt;br&gt;SÖ inte tillstyrka kommitténs förslag att denna ökning skall finansieras&lt;br&gt;genom omfördelning av medel inom C 1-anslaget. Redan nu är tillgäng-&lt;br&gt;liga medel inom detta anslag hårt ansträngda och svårigheter finns att&lt;br&gt;tillgodose de behov som nuvarande uppgifter ställer.&amp;quot; Däremot är SÖ&lt;br&gt;beredd att biträda förslaget om att rymma de föreslagna komvuxkurser-&lt;br&gt;na för utvecklingsstörda inom komvux ramar. Liknande uppfattning&lt;br&gt;har även länsskolnämnden i Jämtlands län, LR, TCO-S och R-VUX.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsnämnden i Göteborgs stad är också kritisk mot finansie-&lt;br&gt;ringen och understryker att det är oacceptabelt att låta särvux expandera&lt;br&gt;på bekostnad av komvux. Tvärtom finns till följd av tidigare reducering-&lt;br&gt;ar och lång kö till prioriterade utbildningar behov av ökad timvolym&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till komvux och grundvux i stället för den minskning som kommitténs&lt;br&gt;förslag innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Handikappråd anser attt förslaget är omöjligt och att dess ge-&lt;br&gt;nomförande strider mot de överenskomna politiska målen för handi-&lt;br&gt;kappområdet. &amp;quot;Kostnaden för den nödvändiga utbyggnaden av särvux&lt;br&gt;kräver givetvis nya resurser. Det kan inte få komma i fråga att ställa ef-&lt;br&gt;tersatta gruppers behov mot varandra.&amp;quot; FUB har ungefär samma upp-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av statens ansvar för utvidgningen av särvux har tagits&lt;br&gt;upp av några. Endast R-VUX anser det rimligt att delfinansiera utbygg-&lt;br&gt;naden genom samfinansiering med landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra synpunkter på kommitténs förslag har framkommit.&lt;br&gt;Länsskolnämnden i Jämtlands län tar upp vikten av närhet till utbild-&lt;br&gt;ningen. Målet bör vara att särvux, i synnerhet den grundläggande nivån,&lt;br&gt;kan ges i varje kommun. Även behovet av resurser för skolledning och&lt;br&gt;studie- och yrkesorientering kommer att öka. Landstinget i Kalmar län&lt;br&gt;betonar vikten av att huvudmännen får full täckning för de kostnader&lt;br&gt;ett genomförande kommer att medföra. Landstinget i Kristianstads län&lt;br&gt;menar att den långa försöksperioden innebär att det inte krävs så lång&lt;br&gt;utbyggnadstakt som kommittén föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att de beräkningar av behoven som presenteras är&lt;br&gt;schablonartade och dåligt underbyggda vilket leder till att de resursmäs-&lt;br&gt;siga konsekvenserna inte blir tillräckligt belysta. Liknande kritik har&lt;br&gt;också framförts av Svenska Kommunförbundet som menar att storleken&lt;br&gt;av behovet är vanskligt att bedöma då kommittén inte visat någon prog-&lt;br&gt;nos över hur de vidgade behoven kan komma att utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 Remissinstansernas egna förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;TCO-S tar upp lärarbehörigheten. Erfarenhet av att undervisa utveck-&lt;br&gt;lingsstörda elever jämte en adekvat speciallärarutbildning måste vara ett&lt;br&gt;krav för lärare inom särvux. Vuxenpedagogik och vuxenmetodik är vik-&lt;br&gt;tiga moment som skall ingå i lärarnas fortbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUB vill uppmärksamma behovet av utbildade vuxenlärare även på&lt;br&gt;träningsskolenivå, liksom behovet av lämpliga läromedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksföreningen Autism finner det angeläget att påpeka den speciella&lt;br&gt;kompetens som krävs för att arbeta med autism även inom vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;R-VUX föreslår en lagfäst rätt till utbildning i särvux under vissa för-&lt;br&gt;utsättningar för alla psykiskt utvecklingsstörda över 21 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsförbundet och Studieförbundet Vuxenskolan anser att&lt;br&gt;frågor om studier på hel- och halvtid liksom problem med svenska som&lt;br&gt;andraspråk borde penetrerats av kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Psykologförbund påpekar det väsentliga i att de studerande i&lt;br&gt;särvux ges tillgång till den kompetens som elevvårdspersonal besitter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsbackaskolan framför att kommittén inte tillräckligt tagit hänsyn&lt;br&gt;till den teckenspråkliga gruppens förutsättningar att få del i vuxenut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av rapporten (Ds 1990:59)&lt;br&gt;Samverkan mellan gymnasieskolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen samt av inkomna yttranden&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 Utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Göran Persson tillkallade den 13 oktober 1989 en arbetsgrupp&lt;br&gt;(U 1989:D) för utvidgat samarbete mellan gymnasieskolan och vuxenut-&lt;br&gt;bildningen, samverkansgruppen. Direktiven pekar på betydelsen av att&lt;br&gt;gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen, högskolan och ar-&lt;br&gt;betsmarknadsutbildningen ses som samverkande delar inom ett större&lt;br&gt;system för återkommande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Rapporten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen utarbetade rapporten (Ds 1990:59) Samverkan mel-&lt;br&gt;lan gymnasieskolan och vuxenutbildningen, som överlämnades i okto-&lt;br&gt;ber 1990. Rapporten innehåller en kartläggning, analys av hinder för&lt;br&gt;samverkan och en förslagsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten har sänts ut till samtliga skolstyrelser/skolchefer, läns-&lt;br&gt;AMU, länsskolnämnder och länsarbetsnämnder samt till Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet. Mottagarna gavs möjlighet att komma in till utbildnings-&lt;br&gt;departementet med synpunkter på rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har inkommit från länsskolnämnderna i Kronobergs, Ble-&lt;br&gt;kinge, Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län, från länsar-&lt;br&gt;betsnämnderna i Stockholms, Uppsala, Jönköpings, Hallands och Gäv-&lt;br&gt;leborgs län samt från 13 kommuner, nämligen Botkyrka, Båstad, Gisla-&lt;br&gt;ved, Hallsberg, Halmstad, Härryda, Kristianstad, Linköping, Ljungby,&lt;br&gt;Ljusnarsberg, Stockholm, Vimmerby och Vännäs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har vidare kommit från Lärarnas Riksförbund (LR) och&lt;br&gt;Riksförbundet för kommunal och statlig vuxenutbildning (R-VUX).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet har meddelat att man avstår från att av-&lt;br&gt;ge yttrande med anledning av den extremt korta remisstiden. Kristian-&lt;br&gt;stads och Vännäs kommuner beklagar att den korta tiden inte har med-&lt;br&gt;gett att man inhämtat skolstyrelsens synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Kartläggning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen har genomfört en kartläggning av försöksverksam-&lt;br&gt;het och samverkansprojekt genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* enkät till landets samtliga kommuner och läns-AMU,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* intervjuer med ett antal i sammanhanget viktiga nyckelpersoner&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* kommunstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarsfrekvensen på enkäten var hög (88% av kommunerna och 96%&lt;br&gt;av läns-AMU). Enkäten visar att många av hindren för samverkan hand-&lt;br&gt;lar om attityder och revirtänkande. Huvudintrycket av enkäten kan&lt;br&gt;sammanfattas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Samverkan förekommer redan i dag i mycket hög grad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Man är genomgående positiv till samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Det finns en stark vilja att utveckla samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intervjuerna stöder den bild som finns redovisad från enkäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunstudierna visar att om viljan till samverkan finns, kan man&lt;br&gt;komma långt. En av avsikterna med kommunstudierna var att visa fram&lt;br&gt;olika modeller. Samverkansgruppen har haft kontakt med ett tjugotal&lt;br&gt;kommuner. 1 vissa av dem har arbetet med samverkanslösningar kom-&lt;br&gt;mit långt, i andra pågår planering. Samverkan bör anpassas efter lokala&lt;br&gt;behov och förutsättningar. De redovisade modellerna kan sällan direkt&lt;br&gt;översättas till andra kommuner utan tjänar endast som exempel. De oli-&lt;br&gt;ka projekten refereras i exempelsamlingen utan eget ställningstagande&lt;br&gt;från samverkansgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Analys av problemområden och hinder.&lt;br&gt;Övergripande synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen har gjort en analys av ett antal problemområden&lt;br&gt;och hinder för samverkan som kom fram i kartläggningen. De problem-&lt;br&gt;områden som nämns är oklara gränser mellan utbildningsformerna, or-&lt;br&gt;ganisatoriska hinder, intagning, betyg, samplanering, resursutnyttjande,&lt;br&gt;studiefinansiering, samläsning och attityder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnderna i Hallands och Älsvsborgs län, länsarbetsnämn-&lt;br&gt;den i Gävleborgs län samt Botkyrka, Båstads, Gislaveds, Halmstads, Här-&lt;br&gt;ryda, Kristianstads, Linköpings, Ljusnarsbergs, Stockholms och Vim-&lt;br&gt;merby kommuner instämmer allmänt eller i flertalet av samverkans-&lt;br&gt;gruppens förslag. R-VUX ställer sig positiv till samverkan enligt många&lt;br&gt;av rapportens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län konstaterar att många&lt;br&gt;hinder för samverkan undanröjs genom riksdagens beslut med anled-&lt;br&gt;ning av prop. 1990/91:18 om ansvaret för skolan. Nämnden anser att det&lt;br&gt;är önskvärt från bl.a. samhällsekonomisk synpunkt, att ytterligare an-&lt;br&gt;strängningar görs för att öka samverkan. Vidare anser nämnden att&lt;br&gt;kommunerna inom sin vuxenutbildning (komvux eller uppdragsutbild-&lt;br&gt;ning) bör få anordna utbildningar som motsvarar dagens AMU och att&lt;br&gt;länsarbetsnämnden tillförs medel för att av kommunen köpa dessa ut-&lt;br&gt;bildningar. AMU:s lokaler bör, genom lämplig transaktion, kunna över-&lt;br&gt;föras till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LR ger rapporten en aktuell och bra översikt. Mot bakgrund&lt;br&gt;av direktiven är det naturligt att gruppen har överbetonat de positiva ef-&lt;br&gt;fekterna av samverkan. Däremot har inte problem, svårigheter och&lt;br&gt;eventuella nackdelar redovisats lika utförligt. Samverkansgruppen har&lt;br&gt;ensidigt redovisat utvecklingen att närma gymnasieskolan och komvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till varandra. Gruppen har inte redovisat den motsatta utvecklingen att&lt;br&gt;profilera och utveckla komvux som en egen skolform. Det finns alltså&lt;br&gt;enligt LRs uppfattning en uppenbar risk med förslagen att komvux åter-&lt;br&gt;igen kommer att sammanföras med ungdomsskolan och betraktas som&lt;br&gt;en gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även R-VUX finner att samverkansgruppen ensidigt sett till fördelar-&lt;br&gt;na med samverkan. Det finns risk att de föreslagna förändringarna med-&lt;br&gt;för nackdelar för de vuxenstuderande, t.ex. utarmning av kursutbudet,&lt;br&gt;svårigheter att förena studier på dagtid med förvärvsarbete och/eller&lt;br&gt;minskad tillgång till kvällskurser, längre studietid. R-VUX efterlyser en&lt;br&gt;analys av de samlade konsekvenserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristianstads kommun och R-VUX betonar att skillnaderna mellan&lt;br&gt;vuxna och ungdomar inte gäller bara ålder utan faktorer såsom studie-&lt;br&gt;motiv, studieekonomi, livssituation och förkunskaper. R-VUX framhål-&lt;br&gt;ler att tillgänglighet till utbildning är ett begrepp med många olika&lt;br&gt;aspekter. R-VUX betonar också att kvalitetskraven på studievägledning&lt;br&gt;för vuxna måste ställas mycket högt. Den vuxne satsar sin fritid eller sin&lt;br&gt;arbetstid med inkomstbortfall. Felval leder till studiemisslyckanden som&lt;br&gt;undergräver självförtroendet och ökar studielånen. Felval innebär&lt;br&gt;också kostnader för samhället. Många studielån kan inte återbetalas, stu-&lt;br&gt;dieavbrott leder till tomma studieplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Gävleborgs län påpekar att rapporten inte re-&lt;br&gt;dovisar några synpunkter angående sociala konsekvenser. De sociala&lt;br&gt;aspekterna borde kanske beaktas. Nämnden framhåller vidare att det är&lt;br&gt;svårt att komma fram till konkreta åtgärder för samarbetslösningar och&lt;br&gt;föreslår en idébank på central nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härryda och Vimmerby kommuner menar att komvux uppbyggnad,&lt;br&gt;förhållningssätt och metoder från komvux borde tas till vara och ge-&lt;br&gt;nomsyra även gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 Förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förslag till ny gränsdragning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen anser att en klar och tydlig gräns mellan de olika&lt;br&gt;utbildningsanordnarna är en grundläggande förutsättning för samver-&lt;br&gt;kan. För att kunna samverka måste vars och ens roll och uppgifter vara&lt;br&gt;tydligt identifierade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen slår bl.a. fast att man måste skilja mellan regul-&lt;br&gt;jär komvux och reguljär gymnasieskola å ena sidan och uppdragsutbild-&lt;br&gt;ning å andra sidan. Ur gränsdragningssynpunkt bör således kommunens&lt;br&gt;uppdragsutbildning behandlas som en separat utbildningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget föreslår samverkansgruppen följande gränsdragning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieskola:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för ungdomar 16-19 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 85. Biiagedel&lt;br&gt;Rättelse: Bilaga 5 och 6 har bytts ut mot ny text.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kompetens för högskolestudier och/eller yrkesverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Medborgerlig utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Personlig utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Alla ungdomar 16 - 19 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komvux:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för vuxna från 20 år eller med slutförd gymnasieutbildning&lt;br&gt;(grundskolenivå från 16 år)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kompetensutbildning motsvarande grundskola och gymnasieskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förmedla kunskaper i egna yrket eller utbilda för nytt yrke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målgrupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* De som fått minst av samhällets utbildningsresurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* De som vill ut i arbetslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* De som vill förändra sin situation i arbetslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* De som vill komplettera sitt yrkeskunnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* De som behöver komplettera för fortsatta studier&lt;br&gt;Initieras utifrån den enskilde individens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens uppdragsutbildning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bedrivs i anslutning till det kommunala skolväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I fråga om art och nivå anknytning till den verksamhet som förekom-&lt;br&gt;mer i komvux eller i gymnasieskola, dock inte utbildning som motsva-&lt;br&gt;rar någon fullständig linje vad gäller gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Beställaren betalar samtliga kostnader och utser kursdeltagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Initieras av företag, organisationer eller myndigheter för anställda samt för&lt;br&gt;samhällets behov av arbetsmarknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMU:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMU-gruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skall anordna arbetsmarknadsutbildning på uppdrag av länsarbets-&lt;br&gt;nämnderna utifrån målen för arbetsmarknadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- far dessutom sälja utbildning till företag och organisationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Initieras i huvudsak från samhällets behov vad gäller arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildningen samt av företag, organisationer eller myndigheter för anställ-&lt;br&gt;da.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utbildning som bygger på grundutbildning motsvarande gymnasiesko-&lt;br&gt;lan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans uppdragsutbildning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bedrivs i anslutning till övrig högskoleverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I fråga om art och nivå anknytning till reguljär högskoleutbildning,&lt;br&gt;dock inte utbildning som motsvarar någon allmän linje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Beställaren betalar samtliga kostnader och utser kursdeltagare&lt;br&gt;Initieras av företag, organisationer eller myndigheter för anställda samt för&lt;br&gt;samhällets behov av arbetsmarknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Hallands län instämmer i gruppens synsätt om&lt;br&gt;vikten av tydliga gränser och roller som grund för samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings kommun framhåller att vilja finns för ett utökat samar-&lt;br&gt;bete där dock varje utbildningsforms specifika mål för resp, målgrupper&lt;br&gt;måste beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även länsarbetsnämnden i Stockholms län framhåller vikten av en&lt;br&gt;klar och tydlig gräns mellan utbildningsanordnarna. Redan vid plane-&lt;br&gt;ringen bör rollerna vara klart definierade. Däremot anser inte länsar-&lt;br&gt;betsnämnden att det behöver vara ett hinder för samverkan att det finns&lt;br&gt;olika studiestödsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LR kan samverkansgruppens rapport inte ses isolerat. Kom-&lt;br&gt;munerna kommer bl.a. att ha frihet att själva bestämma sin skolorgani-&lt;br&gt;sation och sin skolledningsorganisation. LR understryker mot den bak-&lt;br&gt;grunden vikten av att det finns en klar och tydlig gränsdragning mellan&lt;br&gt;gymnasieskolan och komvux. Varje utbildningsform skali ha sin tydliga&lt;br&gt;roll, sin egen identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt R-VUX förutsätter samverkan gränsdragning och arbetsfördel-&lt;br&gt;ning. Det bör klart utsägas att det långsiktiga målet inte är samgående.&lt;br&gt;Det är uppenbarligen inte heller samverkansgruppens avsikt. Därför är&lt;br&gt;det nödvändigt att än tydligare definiera de samverkande utbildningsfor-&lt;br&gt;mernas uppdrag, målgrupper och ansvarsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härryda kommun anser att en tydlig profil på resp, skolform ökar&lt;br&gt;intresset för långtgående samverkan. Direktiven till gruppen har uteslu-&lt;br&gt;tit samgående, men saken vore ändå intressant i det riktigt långa per-&lt;br&gt;spektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun framhåller att det är viktigt att klarare definie-&lt;br&gt;ra AMU:s teoretiska inslag och renodla utbildningsanordnarnas profiler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Gävleborgs län anser det angeläget att AMU&lt;br&gt;jämställs med gymnasial utbildning och ger motsvarande behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Parallellutbildningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningar i gymnasieskolan och i komvux, som anordnas som hel-&lt;br&gt;tidsstudier på dagtid på ungefär lika lång studietid, bör enligt samver-&lt;br&gt;kansgruppen vara utbytbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av vad som är parallellutbildning eller inte är, enligt&lt;br&gt;Stockholms kommun, oklar. Elever som inte hinner med alla moduler&lt;br&gt;i den nya treåriga yrkesutbildningen skall kunna gå igenom dessa i&lt;br&gt;komvux. Dessutom måste en utbildning som anordnas inom gymnasie-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolan vid behov kunna anordnas i komvux på deltid och/eller kvälls-&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 En 20-årsgräns för vuxenutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen föreslår att man skall vara 20 år eller ha slutfört&lt;br&gt;gymnasieutbildning för att få påbörja studier vid komvux (grundskole-&lt;br&gt;kurs från 16 år).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings kommun tillstyrker en ny åldersgräns. Länsskolnämnden&lt;br&gt;i Kronobergs län tillstyrker också förslaget. Det är viktigt att mindre&lt;br&gt;kommuner inte utan vidare skall kunna bygga upp en gymnasieutbild-&lt;br&gt;ning för ungdomar via sin komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun påpekar att åldersgränsen bör lyda &amp;quot;under det&lt;br&gt;kalenderår man fyller 20 år&amp;quot;. Att 16-årsgränsen bibehålls för grundvux&lt;br&gt;och grundskolestudier är viktig för ungdomar i uppföljningansvaret.&lt;br&gt;Det är viktigt att bestämmelserna om åldersgränser generellt sett utfor-&lt;br&gt;mas så att det finns dispensmöjligheter för dessa ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR accepterar en 20-årsgräns med möjlighet till dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Stockholms län är tveksam till en alltför defi-&lt;br&gt;nitiv 20-årsgräns. Det bör finnas möjlighet till dispens för ungdomar&lt;br&gt;som inte gått den normala vägen genom gymnasiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län menar att komvuxstu-&lt;br&gt;dier bör få påbörjas vid samma ålder oavsett om man slutfört gymnasie-&lt;br&gt;utbildning eller ej. Gränsen bör således vara 19 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Hallands län anser att en 20-årsgräns är oför-&lt;br&gt;delaktig för de ungdomar som valt att gå ut i arbete efter avslutad&lt;br&gt;grundskola och sedan önskar återuppta sin skolgång. En samordning&lt;br&gt;med åldersgränsen för arbetsmarknadsutbildning (18 år) förordas. Läns-&lt;br&gt;arbetsnämnden i Gävleborgs län förordar också 18-årsgränsen, i varje&lt;br&gt;fall för deltidsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ljusnarsbergs kommun menar att ungdomar som kanske på grund&lt;br&gt;av skoltrötthet avstått från gymnasieutbildning måste kunna skaffa sig&lt;br&gt;en yrkesutbildning i komvux innan de fyllt 20 år. Hallsbergs kommun&lt;br&gt;anser att en höjd åldersgräns bidrar till att gränsen mellan komvux och&lt;br&gt;gymnasieskolan tydliggörs, men får negativa följder för ungdomar under&lt;br&gt;20 år som vill påbörja studier &amp;quot;på gymnasienivå&amp;quot; men inte inom ung-&lt;br&gt;domsgymnasiet. Möjligheten att göra undantag behövs. Härryda kom-&lt;br&gt;mun framför en liknande uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Botkyrka kommun framhåller fördelen med att elever i gymnasie-&lt;br&gt;skolan (16-19 år) tillåts läsa enstaka ämnen i komvux. Därigenom kan&lt;br&gt;eleverna oftast erbjudas ett större urval av tillvalsämnen än vad gymna-&lt;br&gt;sieskolan ensam klarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Hallands län anser att den nya åldersgränsen är&lt;br&gt;logisk. En elev som påbörjat grundskolekurs inom komvux vid 16 år&lt;br&gt;måste dock ges möjlighet att fortsätta till etapp 2-4 utan att vänta till&lt;br&gt;fyllda 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Ljungby kommun ser risk för onödig väntetid på flera år för&lt;br&gt;sådan övergång. Det kan också i många fall bli omöjligt att utnyttja&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komvux unika möjlighet att kombinera etapp 1-studier i vissa ämnen&lt;br&gt;med etapp 2-4 i andra. 2O-årsgränsen förefaller medföra flera nackdelar&lt;br&gt;än fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båstads kommun menar att förslaget rimmar dåligt med kommunens&lt;br&gt;frihet att utveckla samläsningsmodeller. Samhällets utbildningsresurser&lt;br&gt;och ungdomars möjligheter till utbildning måste tas till vara fullt ut.&lt;br&gt;För små kommuner utan gymnasieskola är det en nödvändighet. Ålders-&lt;br&gt;gränsen blir fiktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Påbyggnadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen föreslår att påbyggnadsutbildningarna i gymnasie-&lt;br&gt;skolan överförs till komvux resp, högskolan, såvida de inte ingår i tredje&lt;br&gt;året i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnderna i Kronobergs, Hallands och Göteborgs och Bo-&lt;br&gt;hus län samt länsarbetsnämnden i Stockholms län tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halmstads kommun anser att påbyggnadsutbildningar där det är&lt;br&gt;möjligt bör inordnas i gymnasieskolans åk 3. De som kräver slutförd&lt;br&gt;gymnasieutbildning bör ej organiseras av gymnasieskolan i framtiden,&lt;br&gt;möjligen med undantag av teknikerutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallsbergs och Linköpings kommuner anser att påbyggnadsutbild-&lt;br&gt;ningarna inte generellt bör föras över till komvux. Lokaler, utrustning&lt;br&gt;och lärarkompetens finns inom gymnasieskolan. Teknikerutbildningen&lt;br&gt;är starkt knuten till den tekniska linjen. Kommunerna bör själva få av-&lt;br&gt;göra förläggningen. Detta förordar även Kristianstads kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR har tidigare avvisat förslaget och poängterar nu att, om det ge-&lt;br&gt;nomförs måste motsvarande resurser överföras till komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Inrättande av skolenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen föreslår att reglerna för inrättande av gymnasieen-&lt;br&gt;het resp, vuxenutbildningsenhet slopas helt. Kommunen bör själv ha&lt;br&gt;rätt att avgöra hur skolenhetsorganisationen skall se ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halmstads och Härryda kommuner anser att varje kommun bör få&lt;br&gt;frihet att besluta om sin skolorganisation. Härryda framhåller att SSA-&lt;br&gt;funktionen blir mycket viktig i en samverkande enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Kronobergs län tillstyrker, förutsatt att det nya&lt;br&gt;statsbidragssystemet genomförs. Linköpings kommun är positiv, men&lt;br&gt;poängterar att varje utbildningsform skall ha sin tydliga roll, sin identi-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Hallands län påminner om att en rektors an-&lt;br&gt;svarsområde inte får göras större än att rektor kan hålla sig förtrogen&lt;br&gt;med det dagliga arbetet i skolan. För komvux och gymnasieskolan gäller&lt;br&gt;skilda läroplaner, skilda målgrupper och olika normer för intagning.&lt;br&gt;För att målen skall uppnås fordras god kännedom om andragogiskt&lt;br&gt;resp, pedagogiskt synsätt och intresse för resp, skolforms speciella vill-&lt;br&gt;kor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR menar att förslaget bortser från att huvuddelen av komvux verk-&lt;br&gt;samhet saknar motsvarighet i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;R-VUX anser att det nu märks en strävan mot gemensamma skolen-&lt;br&gt;heter, även där det i dag finns bärkraftiga enheter för såväl komvux som&lt;br&gt;gymnasieskolan. Samordningslinjen tycks ha betydande dragningskraft&lt;br&gt;på ungdomsskolans företrädare och många lokala skolpolitiker. Men&lt;br&gt;den avvisas bestämt av vuxenutbildarna i landet, inte därför att den egna&lt;br&gt;organisationen är ett självändamål utan utifrån övertygelsen att en viss&lt;br&gt;profilering gynnar de vuxenstuderande. En effektiv samverkan mellan&lt;br&gt;självständiga enheter bör eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Gemensam skolledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen föreslår att detaljreglering av skolans ledning i en&lt;br&gt;kommun slopas så att möjligheter finnas att inrätta gemensam ledning&lt;br&gt;för gymnasieskolan och kommunal utbildning för vuxna. I den gemen-&lt;br&gt;samma skolledningen skall självfallet finnas kompetens från båda skol-&lt;br&gt;formerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Kronobergs län har ingen erinran, förutsatt att&lt;br&gt;det nya statsbidragssystemet genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härryda kommun menar att kommunerna behöver full frihet att ar-&lt;br&gt;rangera gemensam ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings kommun är positiv men poängterar tydliga roller. Halls-&lt;br&gt;bergs kommun menar att förslaget kan gynna möjligheterna till fruktbar&lt;br&gt;samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Hallands län menar att en gemensam ledning&lt;br&gt;kan innebära att de äldres möjligheter till utbildning minskar. En kvo-&lt;br&gt;tering av vuxenutbildningsplatser kan vara ett sätt att minimera risken&lt;br&gt;att vuxenstuderande kommer i kläm. Kvotering är speciellt viktig i de&lt;br&gt;små kommunerna. Med allt färre ungdomar och allt fler äldre finns det&lt;br&gt;starka arbetsmarknadsskäl för att de vuxna har möjlighet att bredda sin&lt;br&gt;kompetens för att därmed stärka sin ställning på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR menar att förslaget bortser från att huvuddelen av komvux verk-&lt;br&gt;samhet saknar motsvarighet i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt R-VUX finns det en motsättning eller åtminstone oklarhet&lt;br&gt;mellan förslaget om varje utbildningsforms tydliga roll och identitet och&lt;br&gt;förslaget om gemensam skolledning. Ledningsfunktionen är av grund-&lt;br&gt;läggande betydelse för att skapa identitet och självständig profil för varje&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Lärare anställda i kommunens skolväsende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen föreslår att kommunerna uppmärksammar möjlig-&lt;br&gt;heten att efter kommunaliseringen av lärartjänsterna anställa lärare i&lt;br&gt;kommunens skolväsende så att tjänstgöring blir möjlig i både gymnasie-&lt;br&gt;skola, kommunal utbildning för vuxna och uppdragsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings kommun framhåller att möjligheten till flexibilitet ang.&lt;br&gt;lärartjänsterna utnyttjas redan i dag med gott resultat. Förmodligen kan&lt;br&gt;detta utvecklas i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Kronobergs län anför att det kan innebära sam-&lt;br&gt;ordningsvinster och bidra till ökad förståelse mellan skolformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LR kan gemensamma lärartjänster vara praktiskt i små kom-&lt;br&gt;muner eller i udda ämnen för att skapa hela tjänster. Att tillämpa prin-&lt;br&gt;cipen över hela komvux blir felaktigt. Lärare som har specialiserat sig&lt;br&gt;på vuxenundervisning är en förutsättning för komvux vuxenprofil och&lt;br&gt;för anpassningen till de prioriterade målgruppernas behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 Underlätta för lärare att tjänstgöra i olika utbildningsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen föreslår att arbetsmarknadens parter uppmärksam-&lt;br&gt;mar frågan om att efter kommunaliseringen av lärartjänsterna underlät-&lt;br&gt;ta för kommunalt anställda lärare att kunna tjänstgöra i AMU eller i&lt;br&gt;högskolan resp, för lärare i AMU eller i högskolan att kunna tjänstgöra&lt;br&gt;inom kommunens skolväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Stockholms län anser att det ur lärarnas syn-&lt;br&gt;punkt naturligtvis bör vara en trygghet att kunna tjänstgöra i olika skol-&lt;br&gt;former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 Överföring av resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen föreslår att kommunen ges rätt att föra resurser av-&lt;br&gt;sedda för gymnasieskolan till kommunal utbildning för vuxna resp, re-&lt;br&gt;surser avsedda för kommunal utbildning för vuxna till gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Kronobergs län tillstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LR blir förslaget ointressant om det nya statsbidragssystemet&lt;br&gt;genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings kommun framhåller att resursfördelningen mellan skol-&lt;br&gt;formerna kräver god kunskap och insikt om de olika skolformernas&lt;br&gt;specifika behov, så att ingen skolform missgynnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 Gemensam intagningsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen föreslår att de kommuner som så önskar ges möj-&lt;br&gt;lighet att inrätta en gemensam intagningsnämnd för gymnasieskola och&lt;br&gt;kommunal utbildning för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt länsskolnämnden i Kronobergs län ter sig en gemensam intag-&lt;br&gt;ningsnämnd naturlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallsbergs kommun och LR menar att möjligheten bör finnas. Lin-&lt;br&gt;köpings kommun finner att en gemensam intagningsnämnd är möjlig&lt;br&gt;och rimlig till vissa delar och Härryda kommun menar att gemensam&lt;br&gt;intagningsnämnd kan användas, om man vid konstruktionen beaktar att&lt;br&gt;komvux gör många intagningar per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vännäs kommun är tveksam till värdet av en gemensam intagnings-&lt;br&gt;nämnd med tanke på den kontinuerliga intagningen inom komvux.&lt;br&gt;Stockholms kommun anser det tveksamt om en gemensam intagnings-&lt;br&gt;nämnd är funktionell för en stad av Stockholms storlek. Det är viktigt&lt;br&gt;att valfriheten att inrätta en sådan nämnd betonas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län anser att det är viktigt&lt;br&gt;att garantier skapas för att någon eller några ledamöter i en eventuell&lt;br&gt;gemensam nämnd har erfarenhet av kommunal utbildning för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Hallands län förordar en självständig intagnings-&lt;br&gt;nämnd för vuxenutbildningen, vilket inte hindrar att det delvis kan vara&lt;br&gt;samma ledamöter som i gymnasieskolans intagningsnämnd. Intagningen&lt;br&gt;till komvux sker vid flera tillfällen under året och bygger på individuel-&lt;br&gt;la erfarenheter och kunskaper, inte på betygsgenomsnitt. Ledamöterna i&lt;br&gt;intagningsnämnden för vuxenutbildningen måste ha god kunskap om&lt;br&gt;verksamheten inom komvux och en sådan nämnd måste kunna arbeta&lt;br&gt;smidigt utan tungrodd byråkrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.11 Samläsningsmodeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kartläggningsarbetet har samverkansgruppen speciellt studerat försöks-&lt;br&gt;verksamheten i Ånge. Huvudsyftet var att behålla gymnasieskolan och&lt;br&gt;att utveckla komvux. En utvärdering av Ångeförsöket visar att kommu-&lt;br&gt;nen fått en bättre finansiering av sin verksamhet. Samläsningen&lt;br&gt;vuxna/ungdomar har i huvudsak upplevts som positiv av alla parter.&lt;br&gt;Samverkansgruppen föreslår att försöksverksamheten i Ånge blir regul-&lt;br&gt;jär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner vars gymnasieskolor hotas av nedläggning på grund av&lt;br&gt;vikande elevunderlag -- där dessutom komvux ofta har rekryteringspro-&lt;br&gt;blem - bör ges möjlighet att bedriva någon form av samverkansunder-&lt;br&gt;visning. Här bör erfarenheterna från Ånge vara vägledande. Det är dock&lt;br&gt;viktigt att den samverkansundervisning som då etableras måste utvecklas&lt;br&gt;från kommunens egna förutsättningar och naturligtvis beakta både ung-&lt;br&gt;domars och vuxnas utbildningsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kommuner som saknar gymnasieskola ser man ofta samverkan som&lt;br&gt;ett sätt att etablera gymnasieutbildning för ungdomar. När en kommun&lt;br&gt;överväger att etablera gymnasieundervisning bör under alla omständig-&lt;br&gt;heter samverkansmöjligheterna mellan gymnasieskola och komvux vä-&lt;br&gt;gas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen föreslår sammanfattningsvis att frihet ges till att&lt;br&gt;utveckla samläsningsmodeller för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* gymnasiekommuner med ett sådant vikande elevunderlag att kom-&lt;br&gt;munens gymnasieskola riskerar att läggas ner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* kommuner som önskar starta gymnasieskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Blekinge län anser att gränsen mellan komvux&lt;br&gt;gymnasieskolekurser och gymnasieskolan bör suddas ut. Det skall inte&lt;br&gt;finnas några hinder för en samläsning om det ur resurssynpunkt är för-&lt;br&gt;delaktigt eller nödvändigt. Det bör vara gemensamma (identiska) kurs-&lt;br&gt;planer för komvux och den nya gymnasieskolan. Timplanen för kom-&lt;br&gt;vux bör vara en minimitimplan för gymnasieskolan. Sedan kan kom-&lt;br&gt;munerna, efter lokala beslut, bygga på med ytterligare timmar och äm-&lt;br&gt;nen om det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Botkyrka kommun anser att friheten bör gälla alla orter med gymna-&lt;br&gt;sieskola och komvuxverksamhet. Halmstads kommun har samma åsikt.&lt;br&gt;Servicen med antal ämnen som kan erbjudas måste kunna öka om sam-&lt;br&gt;läsning får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Kronobergs län har ingen erinran vid vikande&lt;br&gt;elevunderlag i gymnasieskolan, men ställer sig tveksam till att samma&lt;br&gt;möjlighet ges till kommuner som önskar starta gymnasieskola. Det kan&lt;br&gt;resultera i slöseri och splittring av resurser inom en region. Samma&lt;br&gt;uppfattning framförs av Hallsberg kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län förutsätter att gemen-&lt;br&gt;samma undervisningsgrupper i gymnasieskolan och komvux endast blir&lt;br&gt;aktuellt då egentligt underlag saknas för båda. Gemensamma undervis-&lt;br&gt;ningsgrupper är sällan till fördel för vuxna. En analys bör göras av den&lt;br&gt;totala samhällsekonomiska bilden, inkluderande bl.a. längre studietid&lt;br&gt;för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härryda och Vännäs kommuner är positiva till att blanda vuxna och&lt;br&gt;gymnasieelever i samläsande grupper. Härryda menar att detta förslag&lt;br&gt;och det närmast följande är synpunkter på hur kommunen bör arbeta.&lt;br&gt;Förslaget är onödigt och rimmar illa med regeringens skolpropositioner&lt;br&gt;det senaste året. Vännäs pekar på att negativa effekter är bl.a. diskrepan-&lt;br&gt;sen mellan läroplanerna och att undervisningssituationen är svårare för&lt;br&gt;lärarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gislaveds kommun anser, beträffande samläsning mellan gymnasie-&lt;br&gt;skolan och komvux på främst teoretiska linjer, att det 1) är positivt pe-&lt;br&gt;dagogiskt med några äldre elever i gymnasieskolan, 2) är mindre bra att&lt;br&gt;tvinga in ungdomarna i komvux-timplanerna. Studiesocialt stöd till&lt;br&gt;vuxna (arbetslösa) så att en längre gymnasietid blir möjlig skulle i&lt;br&gt;många fall samhällsekonomiskt kräva mindre resurser och göra samläs-&lt;br&gt;ning enligt modell 1 möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ljungby kommun menar att samläsning i stället för parallellkurser i&lt;br&gt;första hand är en resursfråga. Kunskapskraven skall naturligtvis vara lik-&lt;br&gt;värdiga men inte lika för vuxna och ungdomar. Det förefaller lättare att&lt;br&gt;anpassa gymnasieskolan till komvux flexiblare system än tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR framhåller att den gymnasiala delen av komvux utgör mindre än&lt;br&gt;hälften av hela verksamheten. Det är därför bättre att hålla samman he-&lt;br&gt;la komvux utbildning till en helhet än att samordna den gymnasiala de-&lt;br&gt;len med gymnasieskolan. LR anser vidare att fördelarna och nackdelar-&lt;br&gt;na med samläsning mellan ungdomar och vuxna måste vägas mot förde-&lt;br&gt;larna och nackdelarna med en samordning av vuxenutbildning eller&lt;br&gt;gymnasieutbildning två eller flera .kommuner emellan. Det sistnämnda&lt;br&gt;kan enligt LR i många fall vara bättre både pedagogiskt och ekonomiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.12 Samplanering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är samverkansgruppens uppfattning att samplanering av utbild-&lt;br&gt;ningsutbudet måste ske och att det bör ske på kommunnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samplaneringen bör i första hand ta sikte på kommunens egna ut-&lt;br&gt;bildningar men också ta hänsyn till det totala utbildningsutbudet i kom-&lt;br&gt;munen ur arbetsmarknadssynpunkt. Ur arbetsmarknadssynpunkt är det&lt;br&gt;länsarbetsnämnden som har ett ansvar för att utbildningsutbudet är an-&lt;br&gt;passat till arbetsmarknadens behov. Här bör samråd ske mellan kom-&lt;br&gt;munen och länsarbetsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 85. Biiagedel&lt;br&gt;Rättelse: Bilaga 5 och 6 har bytts ut mot ny text.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samplanering bör även i relevanta delar beakta högskoleutbildning-&lt;br&gt;en. Ett speciellt område är därvid den nya ingenjörsutbildning i högsko-&lt;br&gt;lan som fram till år 1993/94 skall avlösa den tekniska linjens fjärde års-&lt;br&gt;kurs i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen föreslår att kommunen skall svara för samplane-&lt;br&gt;ring (med beaktande av högskolan i relevanta delar) så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att utbildningarna inom gymnasieskolan och komvux kompletterar&lt;br&gt;varandera utifrån arbetsmarknadens och kommuninvånarnas behov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att parallellutbildningar inte förekommer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att samråd sker mellan kommunen och länsarbetsnämnden om det&lt;br&gt;totala utbildningsutbudet i kommunen ur arbetsmarknadssynpunkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att tillgängliga resurser i form av lokaler och utrustning används&lt;br&gt;på ett optimalt och ändamålsenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen ansvarig, högskolan beaktas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län anser det naturligt och&lt;br&gt;självklart att kommunen får ett eget större planeringsansvar. Utöver&lt;br&gt;samråd med länsarbetsnämnden behövs samråd med länsstyrelsen (vid&lt;br&gt;bifall till prop. 1990/91:18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Uppsala län är angelägen att det även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen sker samplanering på länsnivå så att de arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;synpunkterna kan beaktas vid planering av utbildningar inom&lt;br&gt;gymnasieskolan och komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Stockholms län menar att det finns goda förut-&lt;br&gt;sättningar att samplaneringen skall fås att fungera i framtiden, eftersom&lt;br&gt;det blivit obligatoriskt att upprätta en skolplan. Det är angeläget att&lt;br&gt;AMU och högskolan tas med i planeringen och att arbetsförmedling-&lt;br&gt;ens/arbetsförmedlingsnämndens synpunkter inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellutbildningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Kronobergs län tillstyrker. Länsarbetsnämnden i&lt;br&gt;Gävleborgs län instämmer i princip i att parallella utbildningar måste&lt;br&gt;undvikas, men länsarbetsnämnden bör ha möjlighet att som uppdragsut-&lt;br&gt;bildning köpa vissa platser t.ex. i en planerad komvuxkurs. En sådan&lt;br&gt;modell ger möjlighet till ett större kursutbud inom arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings kommun har redan i dag inga parallella utbildningar, ef-&lt;br&gt;tersom studietakten inom vuxenutbildningen är betydligt snabbare än&lt;br&gt;inom gymnasieskolan. För den vuxne är utbildningstakten en ekono-&lt;br&gt;misk fråga på ett helt annat sätt än för gymnasieeleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Hallands län protesterar mot samverkansgrup-&lt;br&gt;pens resonemang om planering för att undvika parallellutbildningar.&lt;br&gt;Slutsatserna är inte relevanta, då komvux har ett ämneskurssystem som&lt;br&gt;tillåter ett individuellt studieprogram, på heltid eller deltid. Gymnasie-&lt;br&gt;skolan ger ännu inte individen dessa valmöjligheter. Om endast en av&lt;br&gt;skolformerna skall genomföra en utbildning, uppstår frågan vem som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall prioriteras vid intagningen. Normalt finns inga vakanser i första&lt;br&gt;årskursen på gymnasiet och alltså inget utrymme för vuxna elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Stockholms län anför att möjligheten att kun-&lt;br&gt;na läsa på kvällstid eller i annan kommun inte får försämras. Det är&lt;br&gt;oerhört viktigt att samplanering av utbildningsutbudet i en kommun in-&lt;br&gt;te ensidigt sker så att komvux med sina målgrupper sätts på undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ljungby kommun ställer frågan om etappsystemet går att genomföra&lt;br&gt;inom gymnasieskolan eller om det nuvarande systemet med betygsöver-&lt;br&gt;föring från gymnasieskolan till komvux kan utökas. Frågan är om inte&lt;br&gt;gymnasieskolans läroplan måste bygga på ämneskurssynen för att kunna&lt;br&gt;erbjuda t.ex. behörighetskomplettering i enstaka ämnen. Detta blir en&lt;br&gt;nödvändighet om man, för att undvika parallelläsning, tar bort de sam-&lt;br&gt;manhållna komvuxutbildningar som nu i små kommuner utgör enda&lt;br&gt;möjligheten att även läsa enstaka ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samråd med länsarbetsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Jönköpings län instämmer i att samplanering blir&lt;br&gt;allt nödvändigare. Självfallet måste intresset vara grundläggande för stu-&lt;br&gt;dievalet. I alltför stor utsträckning har länsarbetsnämnden fått gå in&lt;br&gt;och via arbetsmarknadsutbildning korrigera det som man ser som felak-&lt;br&gt;tiga skolplaneringar. Länsarbetsnämnden måste få komma in i plane-&lt;br&gt;ringen av utbildningsutbudet i länet på ett tidigare stadium och också&lt;br&gt;därvid kunna utöva en faktisk påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Stockholms län framhåller att man länge har&lt;br&gt;försökt göra en viss samplanering i länet med syfte att förhindra t.ex. pa-&lt;br&gt;rallellutbildning och sökandebrist samt för att diskutera utbildningsbe-&lt;br&gt;hov på längre sikt. Förutsättningar att mer aktivt se över samplanering&lt;br&gt;föreligger vid konstruktionen av det nya statsbidragssystemet för gymna-&lt;br&gt;sieskolan och när bl.a. länsmyndigheter försvinner (regionstyrelsen,&lt;br&gt;länsskolnämnden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Gävleborgs län poängterar varje år att kursut-&lt;br&gt;budet inom gymnasieskolan måste anpassas efter arbetsmarknadens be-&lt;br&gt;hov. Det är hög tid att också ta ett samlat grepp över planeringen inom&lt;br&gt;komvux. Vikten av samråd inför etableringav nya kurser understryks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaler och utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Kronobergs län tillstyrker samplanering för maxi-&lt;br&gt;malt resursutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ljungby kommun konstaterar att det i den mån man kan utnyttja lo-&lt;br&gt;kaler gemensamt finns stora ekonomiska vinster att hämta. Såväl i den-&lt;br&gt;na fråga som i andra där samverkan blir aktuell är det viktigt att samar-&lt;br&gt;betet sker på jämställda villkor. I många kommuner ligger de lokaler&lt;br&gt;som skulle kunna sambrukas så långt från varandra att i varje fall direkt&lt;br&gt;samläsning mellan olika utbildningsformer försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Uppsala län anser att det är utomordentligt&lt;br&gt;viktigt att samverkan sker när det gäller att t.ex. samutnyttja lokaler och&lt;br&gt;utrustning. Ett effektivt resursutnyttjande av samhällets resurser för ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildning medför bl.a. att arbetsmarknadsutbildningen kan hålla en fort-&lt;br&gt;satt hög kvalité till ett så lågt pris som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.13 Samplanering skall framgå av skolplanen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen föreslår att det skall framgå av den skolplan, som&lt;br&gt;kommunen skall upprätta, hur samplaneringen i kommunen genom-&lt;br&gt;förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Kronobergs län och Linköpings kommun in-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.14 Länsarbetsnämndernas upphandlarkompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen konstaterar och accepterar att konkurrens för när-&lt;br&gt;varande råder och får råda mellan AMU och uppdragsutbildningen,&lt;br&gt;även om man ur rent principiell ekonomisk synvinkel kan ifrågasätta&lt;br&gt;detta. 1 nuvarande situation bedöms dock ytterst konkurrensen kunna&lt;br&gt;bidra till att samhällets resurser utnyttjas maximalt. Länsarbetsnämnden&lt;br&gt;kan upphandla utbildning där den är bäst och billigast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kartläggningen kom synpunkter fram på länsarbetsnämndernas be-&lt;br&gt;ställarkompetens. Några länsarbetsnämnder låter mer eller mindre auto-&lt;br&gt;matiskt beställningar gå till AMU utan att ta in flera anbud. Möjlighe-&lt;br&gt;terna att upphandla arbetsmarknadsutbildning från andra utbildnings-&lt;br&gt;anordnare än AMU-gruppen utnyttjas dock i allt större utsträckning. Ca&lt;br&gt;30 % av det totala utbildningsbehovet upphandlas i dag från andra an-&lt;br&gt;ordnare än AMU. Fortfarande finns emellertid stora regionala skillna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlingsförordningen gäller inte för länsarbetsnämnderna vid&lt;br&gt;köp av arbetsmarknadsutbildning. De skall dock uppträda affärsmässigt&lt;br&gt;och t.ex. ta in anbud från flera anordnare än AMU-gruppen. Arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen (AMS) har redan i dag uppdraget att utveckla länsar-&lt;br&gt;betsnämndernas upphandlarkompetens vid köp av arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning. Samverkansgruppen föreslår att AMS intensifierar arbetet, så&lt;br&gt;att samhällets resurser utnyttjas maximalt, både ur kvalitetssynpunkt&lt;br&gt;och ur ekonomisk synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Kronobergs län tillstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Jönköpings län instämmer och länsarbets-&lt;br&gt;nämnden i Stockholms län konstaterar att arbetet är på gång och rela-&lt;br&gt;tivt snabbt bör ge effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Uppsala län anger att 35-40 % av arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildningen i länet upphandlas utanför AMU-gruppen. Samarbetet&lt;br&gt;fungerar mycket bra. Anbudsförfarande tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.15 ”Lokalverket”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen presenterar en modell där man skiljer mellan själ-&lt;br&gt;va verksamheten, själva utbildningen, som varje anordnare har ansvar&lt;br&gt;för själv, och lokalerna, som har en egen organisation och som utnyttjas&lt;br&gt;gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundidén är alltså att utbildningsanordnarna, i stället för att var&lt;br&gt;och en bygger upp egna lokaler och institutioner, gemensamt anord-&lt;br&gt;nar/använder lokaler och utrustning. Man har i detta sammanhang&lt;br&gt;ibland använt begreppet &amp;quot;banverket&amp;quot; för att på ett lättfattligt sätt förkla-&lt;br&gt;ra denna idé. Ett mer passande uttryck kan vara &amp;quot;lokalverket&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta &amp;quot;lokalverk&amp;quot; kan vara allt ifrån en enstaka speciallokal till ett&lt;br&gt;tekniskt center eller t.o.m. ett gemensamt skolhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att de samhällsägda utbildningarna i första hand an-&lt;br&gt;vänder sig av det gemensamma &amp;quot;lokalverket&amp;quot;. Men även andra utbild-&lt;br&gt;ningsanordnare bör vara intresserade, t.ex. studieförbund eller personal-&lt;br&gt;utbildning inom företag, förvaltningar, myndigheter och organisationer.&lt;br&gt;Varje utbildningsanordnare är självfallet själv ansvarig för den utbild-&lt;br&gt;ning som förläggs till &amp;quot;lokalverket&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägande- och organisationsform av &amp;quot;lokalverket&amp;quot; kan variera. Den får&lt;br&gt;anpassas efter de olika förutsättningar som finns lokalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Gävleborgs län anser att förslaget om &amp;quot;lokal-&lt;br&gt;verk&amp;quot;, där modellen kan varieras efter kommunens storlek, är ett bra&lt;br&gt;och rationellt grepp. Samarbete som gäller lokaler och utrustning i ett&lt;br&gt;&amp;quot;lokalverk&amp;quot; ser Linköpings kommun som självklar ur ekonomisk syn-&lt;br&gt;punkt. Härryda kommun anser att rapporten ger en rad bra tips om &amp;quot;lo-&lt;br&gt;kalverket&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gislaveds kommun konstaterar att gymnasieskolan, komvux, företag&lt;br&gt;(delvis) och högskolan (delvis) redan utnyttjar samma lokaler, utrust-&lt;br&gt;ning och administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län påpekar att samverkan&lt;br&gt;i rapporten avser framför allt lärare, lokaler och utrustning. Nämnden&lt;br&gt;är positiv härtill, men det finns tendenser till att komvux inte alltid får&lt;br&gt;utnyttja lokaler etc. på lika villkor i jämförelse med grundskolan och&lt;br&gt;gymnasieskolan. Ett &amp;quot;lokalverk&amp;quot; kan möjligen vara ett hjälpmedel till&lt;br&gt;förbättring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallsbergs kommun anför att samverkan om lokaler och övriga re-&lt;br&gt;surser är i hög grad önskvärd. Den bör dock inte drivas så långt att de&lt;br&gt;två skolformernas särprägel, t.ex. vad gäller pedagogik och målgrupper,&lt;br&gt;går förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR finner det självklart att lokaler och utrustning används optimalt&lt;br&gt;och ändamålsenligt. Det är däremot tveksamt om ett &amp;quot;lokalverk&amp;quot; leder&lt;br&gt;till detta resultat. LR ser en uppenbar risk att arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ningen gör anspråk på att i första hand få disponera erforderliga resur-&lt;br&gt;ser, särskilt på dagtid. Följden kan då bli att komvux hänvisas till kvälls-&lt;br&gt;undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.16 Genomföranderesurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen föreslår att fyra kommuner, nämligen Göteborg,&lt;br&gt;Järfälla, Karlstad och Storuman, under två år får en genomförandere-&lt;br&gt;surs för att fortsätta med de samverkansprojekt som har påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Kronobergs län har intet att erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR tillstyrker under förutsättning att dessa pengar inte tas från kom-&lt;br&gt;vuxanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Former för samverkan i en kursutformad&lt;br&gt;gymnasial utbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxen-&lt;br&gt;utbildningen utvecklas förslag om en framtida kursutformad utbildning&lt;br&gt;i gymnasieskolan. Komvux har redan i dag ett ämneskurssystem. En&lt;br&gt;kursutformad utbildning även i gymnasieskolan vidgar möjligheterna&lt;br&gt;till samverkan mellan gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen. I denna promemoria utvecklas närmare tankar kring en kursba-&lt;br&gt;serad organisation ur samverkanssynpunkt, en modell för hur en kurs-&lt;br&gt;utformad utbildning kan byggas upp för att passa gymnasiesskolans be-&lt;br&gt;hov och hur ett kommunalt kunskapscentrum kan utformas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kursutformad organisation ur samverkanssynpunkt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Komvux är i huvudsak uppbyggd som en kursutformad organisation,&lt;br&gt;där deltagarna själva komponerar sina studieprogram genom att välja se-&lt;br&gt;parata kurser, s.k. ämneskurser. Genom att gymnasieskolan till stora de-&lt;br&gt;lar också kan organiseras som ett kursutformat system skapas naturlig-&lt;br&gt;tvis utomordentligt goda förutsättningar för olika samverkanslösningar&lt;br&gt;mellan gymnasieskolan och komvux. Både ungdomar och vuxna kan nu&lt;br&gt;forma sina egna studieprogram efter egna behov och förutsättningar.&lt;br&gt;Verksamheten i den enskilda kommunen, vid den enskilda skolan eller&lt;br&gt;vid det enskilda kunskapscentrumet kan organiseras på ett sådant sätt att&lt;br&gt;det totala utbudet av kurser och program riktar sig till både ungdomar&lt;br&gt;och vuxna. Därigenom blir självfallet också valmöjligheterna större för&lt;br&gt;samtliga. Genom att både ungdomar och vuxna har samma utbud och&lt;br&gt;kan samläsa ökar möjligheterna att studera mindre frekventa ämnen.&lt;br&gt;Utbudet av ämnen blir rikligare men även utbudet av olika kurser som&lt;br&gt;löper över olika lång tid blir större, genom att vissa kurser kan koncen-&lt;br&gt;trationsläsas på kort tid och andra kurser läses över en längre period i&lt;br&gt;långsam takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för en sådan här samverkan är självfallet att gym-&lt;br&gt;nasieskolan och komvux har gemensamma kursplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med korta kurser är nödvändigt för att vuxna inte skall&lt;br&gt;tvingas att studera mera och under längre tid än de har behov av. Om-&lt;br&gt;fattande kurser bör därför brytas ner i delkurser. Man skall kunna läsa&lt;br&gt;varje delkurs för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ungdomar är det naturligt att kombinera olika kurser till ett&lt;br&gt;program, som i normalfallet sträcker sig över tre år. Vuxna har naturlig-&lt;br&gt;tvis mindre behov av så omfattande program. Om vuxenstuderande öns-&lt;br&gt;kar studera ett fullständigt program motsvarande tre år för ungdomar&lt;br&gt;för att få avgångsbetyg så måste även de studera en kärna av obligatoris-&lt;br&gt;ka ämnen på samma sätt som ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att det skall finnas gemensamma timplaner&lt;br&gt;för både gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. För&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vuxenutbildningens del blir timplanerna en rekommenderad utgångs-&lt;br&gt;punkt för lokala behovsbaserade timplanebeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det kursutformade system som här beskrivs skall lokala kurser kun-&lt;br&gt;na skapas och utvecklas av lärare och elever, tillsammans med det loka-&lt;br&gt;la näringslivet. En möjlighet härvidlag är att enstaka delkurser eller&lt;br&gt;t.o.m. enstaka moment från olika kurser förs samman till lokala kurser.&lt;br&gt;Dessa lokala kurser kan t.ex. utnyttjas för både ungdomar och vuxna för&lt;br&gt;att stärka det lokala näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom nämnts ovan är det en fördel om kurserna kan koncentra-&lt;br&gt;tionsläses i så stor utsträckning som möjligt. För många vuxenstuderan-&lt;br&gt;de är det ofta nödvändigt att en enskild kurs kan genomföras på så kort&lt;br&gt;tid som möjligt. I en samverkansskola kan det finnas både korta kon-&lt;br&gt;centrerade kurser för de ungdomar och vuxna som vill läsa snabbt och&lt;br&gt;kurser över längre tid (med kanske högre timtal) för de ungdomar och&lt;br&gt;vuxna som vill läsa i en långsammare takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kursutformad organisation med samverkan mellan gymnasiesko-&lt;br&gt;lan och komvux finns mycket goda möjligheter att genomföra individu-&lt;br&gt;ella kursprogram. Detta är inte minst viktigt för ungdomar som av olika&lt;br&gt;skäl har bristfälliga förkunskaper eller för ungdomar som vill studera&lt;br&gt;på deltid. Det kan också gälla för många flykting- och invandrarungdo-&lt;br&gt;mar. För dessa grupper som väljer individuella studieprogram och som&lt;br&gt;inte klarar av att läsa samtliga kurser under en treårsperiod blir studier-&lt;br&gt;na inte någon återvändsgränd. De kan som vuxna återvända till studier-&lt;br&gt;na och fortsätta med de delkurser och kurser som de inte läst tidigare.&lt;br&gt;Systemet med en kursutformad gymnasieskola passar således väl in i&lt;br&gt;mönstret med återkommande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självfallet en fördel om även AMU kan komma att omfatta&lt;br&gt;samma kursplaner som nu kommer att finnas i gymnasieskolan och&lt;br&gt;komvux.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Principiell uppbyggnad av kursutformad utbildning i&lt;br&gt;gymnasieskolan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Här beskrivs principen för en kursutformad gymnasieutbildning med&lt;br&gt;exempel från utbildningsområdet industri-teknik. Den sektorn har valts&lt;br&gt;därför att hälften av de reguljära linjerna av försökslinjerna som i dag&lt;br&gt;finns i gymnasieskolan hänförs hit. Dessutom innehåller utbildningsom-&lt;br&gt;rådet en stor andel av de yrkesinriktade linjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsområdet industri-teknik innehåller dels program inrikta-&lt;br&gt;de på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Teknisk produktion och service där de ingående programmen karaktä-&lt;br&gt;riseras av en hög teknikanvändning och dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bygg och anläggning som kännetecknas av en hel del manuella kun-&lt;br&gt;skaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till omfattningen av programmen för teknisk produk-&lt;br&gt;tion och service sker exemplifieringen därifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i olika kursutformade program består dels av en kärna ob-&lt;br&gt;ligatoriska kurser som alla elever skall studera och dels kurser som är&lt;br&gt;valbara och som ger utbildningens yrkesinriktning eller karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande beskrivs principmodellen för den yrkesinriktade delen&lt;br&gt;av program för Teknisk produktion och service (TPS). Kärnan av obli-&lt;br&gt;gatoriska kurser tas inte med i exemplifieringen eftersom de är desam-&lt;br&gt;ma för alla elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kurserna som skall ge programmen inom TPS deras yrkesinriktning&lt;br&gt;och karaktär hämtas från ett antal kunskapsområden. Det är dels gene-&lt;br&gt;rella kunskapsområden som är gemensamma för flertalet TPS-program&lt;br&gt;och dels kunskapsområden av mera branschkaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basutbildning på TPS-programmen består av kurser från de fyra ge-&lt;br&gt;nerella kunskapsområdena Industriell produktion, El- och reglersystem,&lt;br&gt;Energi samt Teknik. Innehållet i de tre förstnämnda områdena känns&lt;br&gt;igen från linjer i ÖGY-försöken, t.ex. IN, EL och det fjärde från teknisk&lt;br&gt;linje. Dessa kunskapsområden skall kunna finnas på alla normalstora&lt;br&gt;gymnasieskolor. Varje kunskapsområde kan innehålla kurser som är ge-&lt;br&gt;mensamma för många studieprogram, men också kurser av fördjup-&lt;br&gt;ningskaraktär som endast vissa studiealternativ har behov av i sitt pro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kunskapsområden är av mer branschkaraktär, t.ex. träteknik,&lt;br&gt;grafisk teknik, processteknik där behovet motiverar att de endast finns&lt;br&gt;på ett begränsat antal gymnasieskolor. Normalt skall de elever som väl-&lt;br&gt;jer ett program med sådan inriktning få sin basutbildning från de fyra&lt;br&gt;generella kunskapsområdena ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa områden, t.ex. flygteknik, sjöfart, kan elevunderlaget vara&lt;br&gt;så litet att de bara skall finnas på någon eller några gymnasieorter och&lt;br&gt;då i form av resurs- eller branschskolor. Basutbildning får dessa elever&lt;br&gt;normalt från hemortens gymnasieskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 1. Program för operatör till träindustrin. Exemplet visar&lt;br&gt;hur man i en kursutformad gymnasieskola kan bygga upp en utbildning&lt;br&gt;som finns inom dagens trätekniska linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kurser från de olika kunskapsområdena som ingår i detta pro-&lt;br&gt;gram är streckmarkerade i figuren nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella kunskapsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriell&lt;br&gt;produktion&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0385/prop_199091__85-7.png" style="width:56pt;height:72pt;"/&gt;
&lt;p&gt;El- o.&lt;br&gt;reglersystem&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0385/prop_199091__85-8.png" style="width:73pt;height:72pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;VM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Branschspcc. kunskapsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träteknik&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av program styrs dels av elevens eget önskemål och dels av vil-&lt;br&gt;ka kurser som man från branschorganisationer rekommenderar för den&lt;br&gt;här typen av yrkesbefattning.Med denna uppläggning skall elever nor-&lt;br&gt;malt kunna genomföra en hel del av sin utbildning på hemorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionens industristruktur avgör om det finns underlag för att kun-&lt;br&gt;na anordna kurser ur kunskapsområdet träteknik eller inte. Om inte,&lt;br&gt;får eleven genomföra de träspecifika kurserna i en kommun som har&lt;br&gt;kunskapsområdet träteknik och som har avtal om utbildning med ele-&lt;br&gt;vens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens linjesystem är eleven hänvisad till att genomföra hela utbild-&lt;br&gt;ningen på någon av de 50-tal orter som har träteknisk linje inrättad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel 2. Program för laboratoriemekaniker. Här visas exempel på&lt;br&gt;hur man i ett kursutformat system kan tillgodose framtida varierande&lt;br&gt;behov, vilket ett strikt linjesystem inte medger utan större organisatoris-&lt;br&gt;ka ingrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella kunskapsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriell&lt;br&gt;produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;El- o.&lt;br&gt;reglersystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0385/prop_199091__85-9.png" style="width:200pt;height:71pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0385/prop_199091__85-10.png" style="width:75pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För den här typen av yrkesbefattningar behövs ofta en kombination&lt;br&gt;av yrkesinriktat och tekniskt- naturvetenskapligt innehåll i utbildning-&lt;br&gt;en. Utvecklingen mot ökad decentralisering och förändrad arbetsorgani-&lt;br&gt;sation, där såväl planering som tillverkning och service ingår i arbetsla-&lt;br&gt;gets uppgifter, innebär att elevens program bör komponeras av kurser&lt;br&gt;från både de mer yrkesinriktade kunskapsområdena Industriell produk-&lt;br&gt;tion, El- och reglersystem, Energi och det mer teoretiskt inriktade kun-&lt;br&gt;skapsområdet Teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som här beskrivits kan program för olika utbild-&lt;br&gt;ningsområden byggas upp av kurser från generella och specifika kun-&lt;br&gt;skapsområden. Kombinationer av kurser från kunskapsområden inom&lt;br&gt;olika utbildningsområden eller från vitt skilda kunskapsområden inom&lt;br&gt;ett utbildningsområde kan naturligtvis också förekomma i vissa pro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T.ex. kommer program som motsvarar den nuvarande försökslinjen&lt;br&gt;Byggnadsplåt- och ventilationsteknik att komponeras av kurser från&lt;br&gt;kunskapsområden både från Teknisk produktion och service och Bygg-&lt;br&gt;och anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kunskapscentrum - en kursutformad organisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett kursutformat system för både ungdomar och vuxna som beskrivits&lt;br&gt;ovan kan naturligtvis organiseras på flera olika sätt. Ett sätt är att ta sin&lt;br&gt;utgångspunkt i de lokaler och den utrustning som man disponerar för&lt;br&gt;verksamheten. Det vill säga att man organiserar de olika kurserna i oli-&lt;br&gt;ka institutioner som ingår i ett kunskapscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta exempel tar sin utgångspunkt i hur man lokalt, ute i de olika&lt;br&gt;kommunerna, kan organisera sin undervisning på gymnasienivå, vare&lt;br&gt;sig det är för ungdomar eller för vuxna, i kunskapscentra. I den kart-&lt;br&gt;läggning som samverkansgruppen har låtit göra och som finns redovisad&lt;br&gt;i en rapport framgår att flera kommuner redan har byggt upp eller pla-&lt;br&gt;nerar att bygga upp kunskapscentra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen är således att den enskilda kommunen har rätt att&lt;br&gt;organisera ett kursutformat system, där dagens linjer och grenar inte&lt;br&gt;finns. Verksamheten organiseras i stället i olika kunskaps- eller ämnes-&lt;br&gt;områden, som förläggs till centra eller institutioner. De olika kurserna&lt;br&gt;inom ett ämnesområde förs samman till en institution. Grundidén är att&lt;br&gt;en institution svarar för all utbildning inom sitt område, både teoretisk&lt;br&gt;och yrkesinriktad. De olika kurserna inom t.ex. elteknik förläggs till El-&lt;br&gt;tekniskt centrum eller Eltekniska institutionen, som svarar för både bas-&lt;br&gt;utbildning och specialiserad utbildning. Inom Eltekniskt centrum finns&lt;br&gt;också både rent teoretiska kurser och mer praktiska yrkesinriktade kur-&lt;br&gt;ser. På samma sätt kan t.ex. ett Ekonomicentrum organiseras med all&lt;br&gt;ekonomisk utbildning förlagd till sig, både basutbildning och specialise-&lt;br&gt;rad, teoretisk och praktisk. En poäng i detta sätt att organisera verk-&lt;br&gt;samheten är att en enskild kurs inte identifieras med eller utformas för&lt;br&gt;ett visst program utan i stället som tillhörande ett ämnesområde. Varje&lt;br&gt;institution svarar således för hela utbudet inom sitt ämnesområde. Flera&lt;br&gt;institutioner bildar ett kunskapscentrum. På så sätt organiseras samtliga&lt;br&gt;kurser. Därigenom blir en uppdelning i linjermoch grenar onödig. Det-&lt;br&gt;ta system ger också den enskilda kommunen stora förutsättningar att ut-&lt;br&gt;veckla sin gymnasiala utbildning, både för ungdomar och för vuxna, så&lt;br&gt;att den stämmer både med det lokala näringslivets behov och med de&lt;br&gt;sökandes önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika institutionerna eller delarna inom ett kunskapscentrum&lt;br&gt;kan t.ex. organiseras som självstyrande enheter för att man skall få så&lt;br&gt;mycket brukarinflytande som möjligt. Lärarna kan arbeta i lag i så stor&lt;br&gt;utsträckning som möjligt. Den snabba tekniska utvecklingen pekar i&lt;br&gt;den riktningen. Genom lärarlag får den enskilde läraren större möjlig-&lt;br&gt;heter att utveckla och förnya sin undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett kunskapscentrum såsom det beskrivs här förekommer en hög&lt;br&gt;grad av samverkan mellan gymnasieskolan och komvux. 1 kunskapscen-&lt;br&gt;trumet kan också med fördel även andra utbildningsformer förlägga sin&lt;br&gt;undervisning såsom studieförbund, AMU eller högskolan. Genom sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkan mellan flera utbildningsformer ökar naturligtvis användnings-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansgruppen har i sin rapport redovisat hur ett kunskapscen-&lt;br&gt;trum kan organiseras. Den grundläggande idén med kunskapscentrum&lt;br&gt;är att olika utbildningsanordnare gemensamt skall använda lokaler och&lt;br&gt;utrustning. I samverkansgruppens rapport finns beskrivet några olika&lt;br&gt;modeller för hur ett kunskapscentrum kan organiseras och även utnytt-&lt;br&gt;jas på ett sätt som beskrivits ovan. Rapporten innehåller även en rad ex-&lt;br&gt;empel på hur kunskapscentra redan byggts upp eller planeras i olika&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare till ett kunskapscentrum är oftast kommunen men naturligtvis&lt;br&gt;kan även andra huvudmän vara ägare. Det naturliga är dock att det är&lt;br&gt;befintliga lokaler och uutrustning som blir utgångspunkten för ett kun-&lt;br&gt;skapscentrum. Detta är kommunens basresurs. Hit förläggs både gymna-&lt;br&gt;sieskolan, komvux och kommunens uppdragsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet har gjort en sammanställning över hur ut-&lt;br&gt;bildningsresurserna fördelar sig i landet på de olika kommunerna. Av&lt;br&gt;sammanställning framgår vilka kommuner som har gymnasieenhet,&lt;br&gt;vuxenutbildningsenhet, AMU-center, högskoleutbildning i form av den&lt;br&gt;nya ingenjörsutbildningen (80 poäng), tekniskt center samt yrkesteknisk&lt;br&gt;högskola. Sammanställningen visar tydligt att det finns goda förutsätt-&lt;br&gt;ningar att i ett stort antal kommuner inrätta kunskapscentra för flera&lt;br&gt;utbildningsformer. Så kan man t.ex. konstatera att det i varje län finns&lt;br&gt;minst en ort som kan fungera som regionalt kunskapscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan tydliggöras genom att här redovisa tre län som exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Län Kommun Gymn Komvux Ing-utbTekn cent AMU YTH&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Härryda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kungälv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lysekil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mölndal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Parti lie&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stenungsund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Strömstad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uddevalla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;R&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Falköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lidköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mariestad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skara&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skövde&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ti bro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tidaholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vara&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Y&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Härnösand&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kramfors&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sollefteå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sundsvall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timrå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ånge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Örnsköldsvik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehållsförteckning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av remissförslagen om gymnasie-&lt;br&gt;skolan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över skol-&lt;br&gt;överstyrelsens redovisning av två regeringsupp-&lt;br&gt;drag om gymnasieskolan, en diskussionspromemoria&lt;br&gt;om yrkesutbildningen i ett mer långsiktigt perspek-&lt;br&gt;tiv, betänkandet (SOU 1989:10) om två nya treåriga&lt;br&gt;linjer i gymnasieskolan samt en översyn av gymnasie-&lt;br&gt;skolans lilla ram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av skola-arbete-utredningens&lt;br&gt;förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1989:113) Ungdomars kompetens.&lt;br&gt;Vägar in i framtidens kunskapssamhälle och&lt;br&gt;rapporten (SOU 1989:114) Livlina för livslångt&lt;br&gt;lärande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av och remissyttranden över särvux-&lt;br&gt;kommitténs betänkande ”vidgad vuxenutbildning&lt;br&gt;för utvecklingsstörda” (SOU 1990:11) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av rapporten (Ds 1990:59) Sam-&lt;br&gt;verkan mellan gymnasieskolan och vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen samt av inkomna yttranden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Former för samverkan i en kursutformad&lt;br&gt;gymnasial utbildning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockolm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omslag Rolf Hernegran. Foto Sven-Eric Sjöström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om ett schabloniserat statsbidragssystem för särvux</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om ett schabloniserat statsbidragssystem för särvux</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till driften av särvux för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 38 563 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till driften av särvux för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 38 563 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avveckling av nuvarande specialkurser (avsnitt 3.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avveckling av nuvarande specialkurser (avsnitt 3.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om arbetsplatsförlagd utbildning (avsnitt 3.7.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om arbetsplatsförlagd utbildning (avsnitt 3.7.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om timplanerna i komvux (avsnitt 4.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om timplanerna i komvux (avsnitt 4.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avveckling av statens skolor för vuxna (avsnitt 4.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om avveckling av statens skolor för vuxna (avsnitt 4.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om inrättandet av ett resurscenter för distansundervisning (avsnitt 4.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om inrättandet av ett resurscenter för distansundervisning (avsnitt 4.10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om uppföljning och utvärdering (avsnitt 5.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om uppföljning och utvärdering (avsnitt 5.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om samverkan mellan olika utbildningsanordnare m.m. (avsnitt 5.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om samverkan mellan olika utbildningsanordnare m.m. (avsnitt 5.1.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om jämställdhet mellan kvinnor och män (avsnitt 5.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om jämställdhet mellan kvinnor och män (avsnitt 5.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om riktlinjer för det förestående läroplans- och kursplanearbetet (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om riktlinjer för det förestående läroplans- och kursplanearbetet (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om urval vid intagningen i gymnasieskolan (avsnitt 5.6.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om urval vid intagningen i gymnasieskolan (avsnitt 5.6.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om behörighet och betygsfrågor (avsnitt 5.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om behörighet och betygsfrågor (avsnitt 5.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om utbildning av lärare m.m. (avsnitt 5.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om utbildning av lärare m.m. (avsnitt 5.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om riksrekryterande utbildningar (avsnitt 5.9.1 och 5.9.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om riksrekryterande utbildningar (avsnitt 5.9.1 och 5.9.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om kommunernas skadeståndsansvar vid arbetsplatsförlagd utbildning (avsnitt 5.9.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om kommunernas skadeståndsansvar vid arbetsplatsförlagd utbildning (avsnitt 5.9.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 290 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 290 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Statens skolor för vuxna för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 25 757 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Statens skolor för vuxna för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 25 757 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-02-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-02-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-03-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:37:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0385</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:37:14</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0385</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__85.pdf</filnamn>
<filstorlek>11756513</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D0456AD9-B657-459E-A056-A05CC9D2809B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:UbU16</uppgift>
<ref_dok_id>GE01UbU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub110</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub110</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub111</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub111</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub112</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub112</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub113</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub113</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub114</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub114</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub115</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub115</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub116</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub116</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub117</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub117</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub118</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub118</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub119</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub119</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub120</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub120</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub121</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub121</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub122</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub122</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub123</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub123</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub124</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub124</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub125</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub125</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub126</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub126</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub127</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub127</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub128</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub128</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub129</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub129</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub130</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub130</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub131</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub131</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub132</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub132</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub133</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub133</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub134</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub134</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub135</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub135</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub136</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub136</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub137</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub137</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub138</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub138</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub139</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub139</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub140</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub140</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub141</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub141</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub142</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub142</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub143</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub143</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub144</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub144</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub145</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub145</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub146</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub146</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub147</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub147</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub148</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub148</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub149</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub149</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub150</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub150</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub151</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub151</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub152</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub152</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub153</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub153</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub154</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub154</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub155</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub155</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub156</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub156</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub157</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub157</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub158</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub158</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub160</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub160</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub161</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub161</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub162</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub162</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub163</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub163</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub164</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub164</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub165</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub165</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub166</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub166</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub167</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub167</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub168</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub168</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub169</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub169</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub170</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub170</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub171</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub171</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub172</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub172</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub173</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub173</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub174</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub174</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub175</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub175</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub176</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub176</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub159</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub159</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ann-Cathrine Haglund  m.fl. (M, S, C, FP, V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub140</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub140</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ann-Cathrine Haglund  m.fl. (M, S, C, FP, V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Arne Andersson i Gamleby  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub111</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub111</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Arne Andersson i Gamleby  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Sandberg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub174</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub174</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Sandberg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Westerberg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub127</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub127</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Westerberg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgit Henriksson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub155</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub155</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgit Henriksson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgit Henriksson  och Ulf Melin  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub142</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub142</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgit Henriksson  och Ulf Melin  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Holmberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub134</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub134</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Holmberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub126</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub126</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Claes Roxbergh  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub132</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub132</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Claes Roxbergh  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eivor Husing  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub159</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub159</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eivor Husing  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Björne  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub117</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub117</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Björne  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Åstrand  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub143</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub143</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Åstrand  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Görel Thurdin  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub167</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub167</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Görel Thurdin  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Dau  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub123</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub123</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Dau  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Leghammar  och Åsa Domeij  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub165</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub165</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Leghammar  och Åsa Domeij  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Nyhage  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub168</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub168</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Nyhage  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub161</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub161</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingegerd Anderlund  och Bengt Kronblad  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub125</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub125</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingegerd Anderlund  och Bengt Kronblad  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingegerd Sahlström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub133</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub133</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingegerd Sahlström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingela Mårtensson  m.fl. (FP, MP, V, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub169</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub169</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingela Mårtensson  m.fl. (FP, MP, V, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingrid Hemmingsson  och Karl-Gösta Svenson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub138</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub138</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingrid Hemmingsson  och Karl-Gösta Svenson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Eriksson  och Carl G Nilsson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub144</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub144</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Eriksson  och Carl G Nilsson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Iréne Vestlund  m.fl. (S, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub116</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub116</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Iréne Vestlund  m.fl. (S, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Hyttring  och Görel Thurdin  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub163</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub163</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Hyttring  och Görel Thurdin  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan-Erik Wikström  m.fl. (FP, MP, C, V, M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub129</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub129</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan-Erik Wikström  m.fl. (FP, MP, C, V, M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan-Erik Wikström  m.fl. (FP, MP, M, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub128</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub128</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan-Erik Wikström  m.fl. (FP, MP, M, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Falkmer  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub139</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub139</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Falkmer  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl Hagström  och Sigrid Bolkéus  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub122</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub122</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl Hagström  och Sigrid Bolkéus  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl-Göran Biörsmark  (FP) och Birger Hagård  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub131</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub131</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl-Göran Biörsmark  (FP) och Birger Hagård  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl-Göran Biörsmark  och Lola Björkquist  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub130</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub130</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl-Göran Biörsmark  och Lola Björkquist  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kersti Johansson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub170</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub170</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kersti Johansson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kersti Johansson  och Stina Gustavsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub172</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub172</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kersti Johansson  och Stina Gustavsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Ernestam  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub114</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub114</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Ernestam  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Hedfors  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub137</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub137</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Hedfors  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Sundin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub151</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub151</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Sundin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub149</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub149</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lena Boström  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub176</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub176</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Boström  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lena Öhrsvik  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub113</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub113</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lena Öhrsvik  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lola Björkquist  och Ingrid Ronne-Björkqvist  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub153</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub153</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lola Björkquist  och Ingrid Ronne-Björkqvist  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Magnus Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub135</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub135</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Magnus Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maj-Inger Klingvall  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub173</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub173</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maj-Inger Klingvall  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maja Bäckström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub119</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub119</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maja Bäckström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maja Bäckström  och Johnny Ahlqvist  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub110</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub110</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maja Bäckström  och Johnny Ahlqvist  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Fogelberg  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub152</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub152</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Fogelberg  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Andersson i Vårgårda  och Ingbritt Irhammar  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub171</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub171</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Andersson i Vårgårda  och Ingbritt Irhammar  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Carlström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub141</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub141</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Carlström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maud Björnemalm  och Rosa-Lill Wåhlstedt  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub166</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub166</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maud Björnemalm  och Rosa-Lill Wåhlstedt  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nils Fredrik Aurelius  m.fl. (M, S, C, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub156</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub156</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nils Fredrik Aurelius  m.fl. (M, S, C, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nils-Olof Gustafsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub120</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub120</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nils-Olof Gustafsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nils-Olof Gustafsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub136</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub136</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nils-Olof Gustafsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Olof Johansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub147</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub147</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Olof Johansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roland Sundgren  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub164</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub164</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roland Sundgren  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rosa Östh  och Kersti Johansson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub162</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub162</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rosa Östh  och Kersti Johansson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rosa-Lill Wåhlstedt  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub121</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub121</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rosa-Lill Wåhlstedt  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roy Ottosson  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub154</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub154</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roy Ottosson  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rune Rydén  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub150</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub150</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rune Rydén  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rune Rydén  m.fl. (M, FP, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub146</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub146</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rune Rydén  m.fl. (M, FP, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub175</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub175</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Svensson  m.fl. (M, FP, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub112</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub112</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Svensson  m.fl. (M, FP, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub158</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub158</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  och Karl Erik Olsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub157</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub157</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  och Karl Erik Olsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tom Heyman  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub145</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub145</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tom Heyman  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Torgny Larsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub160</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub160</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Torgny Larsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Melin  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub124</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub124</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Melin  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Melin  och Birgit Henriksson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub148</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub148</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Melin  och Birgit Henriksson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Orring  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub115</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub115</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Orring  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Tillander  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:85&lt;br/&gt;
Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub118</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub118</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Tillander  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>