<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287973</hangar_id>
 <dok_id>GE0382</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>82</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:82</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>82</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-02-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:39:54</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:03:07</publicerad>
 <titel>om folkbildning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0382/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0382</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0382</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;p&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;om folkbildning&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 82&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91: 82&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;om folkbildning&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0382/prop_199091__82-1.png" style="width:37pt;height:66pt;"/&gt;
&lt;h4&gt;Prop.&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;1990/91: 82&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som tagits upp i bifogade utdrag ur&lt;br&gt;regeringsprotokollet den 14 februari 199! för de åtgärder som framgår&lt;br&gt;av föredragandens hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas frågor som, rör den statliga bidragsgivningen&lt;br&gt;till studieförbund, folkhögskolor, kontakttolkutbildning och till central&lt;br&gt;kursverksamhet samt Samernas folkhögskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga regler som i dag gäller för statsbidrag till folkbildningen,&lt;br&gt;dvs. den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor,&lt;br&gt;föreslås upphöra i och med utgången av budgetåret 1990/91. Ir.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 skall riksdag och regering fastställa övergripande mål&lt;br&gt;och motiv, som skall ligga till grund för att bevilja statsbidrag för den&lt;br&gt;samlade folkbildningen. För viss verksamhet skall statsbidrag utgå i an-&lt;br&gt;nan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i propositionen innebär en markant förändrad ansvarsför-&lt;br&gt;delning mellan staten och folkbildningen. Inom de gränser som riksdag&lt;br&gt;och regering lägger fast skall folkbildningen själv ta ansvar för fördel-&lt;br&gt;ning av statsbidrag, administration, organisation samt för uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering av verksamheten. Nämnda uppgifter skall fullgöras av&lt;br&gt;ett folkbildningsråd som under våren kommer att bildas av Folkbild-&lt;br&gt;ningsförbundet, Rörelsefolkhögkolornas intresseorganisation och lands-&lt;br&gt;tingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet med statsbidrag till folkbildningen är att stödja en verksamhet&lt;br&gt;som syftar till att göra del möjligt för människor all påverka sin livssi-&lt;br&gt;tuation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. politiskt, fackligt eller kulturellt arbete. Verksamheter som syftar&lt;br&gt;till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildnings-&lt;br&gt;nivån i samhället skall prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt,&lt;br&gt;socialt eller kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras. Den utbild-&lt;br&gt;ning som bedrivs inom folkbildningen skall både till form och arbetssätt&lt;br&gt;utgöra ett alternativ till utbildning inom det offentliga skolväsendet och&lt;br&gt;högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för vårdartjänst (NV) skall fr.o.m. budgetåret 1991/92 dis-&lt;br&gt;ponera det statsbidrag som nu utgår under anslaget C 6. Bidrag till drif-&lt;br&gt;ten av folkhögskolor m.m. för särskilt kostnadskrävande utbildningsin-&lt;br&gt;satser för personer med funktionshinder. Nämnden skall även disponera&lt;br&gt;och till Synskadades Riksförbund utbetala det statbidrag som utgår un-&lt;br&gt;der anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden m.m. för bidrag till teknisk&lt;br&gt;anpassning av studiemateriel för synskadade och dövblinda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till Samernas folkhögskola i Jokkmokk skall utgå i sär-&lt;br&gt;skild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statsbidrag som nu utgår under anslaget C 8. Bidrag till konlakt-&lt;br&gt;tolkutbildning samt de medel för detta ändamål som utgår under studie-&lt;br&gt;förbunds- och folkhögskoleanslagen skall föras samman. Tolk- och över-&lt;br&gt;sättarinstitutet vid Stockholms universitet skall ha ett övergripande an-&lt;br&gt;svar för utbildningen och fördela statbidrag på olika anordnare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reformerna skall träda i kraft den I juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/9 l:H2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Statsministern Carlsson, ordförande, och statsräden Hjelm&lt;br&gt;Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hell-&lt;br&gt;ström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, I rei-&lt;br&gt;valds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Proposition om folkbildning&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De senaste mer övergripande riksdagsbesluten om folkbildning, dvs.&lt;br&gt;folkhögskolan och studieförbundens verksamhet, fattades våren 1977&lt;br&gt;resp, våren 1981.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1977 års riksdagsbeslut med anledning av propositionen om folkhög-&lt;br&gt;skolan (prop. 1976/77:55, UbU30, rskr. 318) innebar bl.a att vissa för-&lt;br&gt;ändringar av folkhögskolans administration genomfördes samt att ett&lt;br&gt;schabloniserat statsbidrag infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut med anledning av propositionen om folkbildning&lt;br&gt;m.m. (prop. 1980/81:127, UbU36, KrU 6y, rskr. 386) innebar bl a. all&lt;br&gt;det gjordes vissa preciseringar av folkbildningens mål och av gränserna&lt;br&gt;mellan folkbildning och olika former av vuxenutbildning. Vidare inför-&lt;br&gt;des ett nytt statsbidragssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 21 april 1988 tillkallade&lt;br&gt;dåvarande chefen för utbildningsdepartementet en kommitté för att ut-&lt;br&gt;reda frågor rörande främst folkhögskolans roll och uppgifter i förhållan-&lt;br&gt;de till andra utbildningsanordnare samt att göra en översyn av statsbi-&lt;br&gt;dragssystemet. Kommittén antog namnet folkhögskolekommittén. Den&lt;br&gt;21 juni 1989 beslöt regeringen att utfärda tillläggsdirektiv. I augusti&lt;br&gt;1990 överlämnade kommittén betänkandet (SOU 1990:65) Folkhögsko-&lt;br&gt;lan i framtidsperspektiv&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; samt ett debattinlägg om folkbildningen och&lt;br&gt;folkhögskolan i framtiden (SOU 1990:66) Det fria bildningsarbetet. Un-&lt;br&gt;der sitt utredningsarbete har kommittén även lagt fram en fakta- och de-&lt;br&gt;battbok (SOU 1989:97) Vad händer med folkhögskolan? Kommitténs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ledamöter vid betänkandets avlämnande: f. statssekreteraren Gunnar Svens-&lt;br&gt;son, ordförande, landstingsrådet Stig Gustafsson, riksdagsledamoten Helge Hag-&lt;br&gt;berg, folkhögskolerektorn Lars Hjertcn samt riksdagsledamöterna Berit Oscars-&lt;br&gt;son, Elisabeth Persson, Karin Starrin och Carl-Johan Wilson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudbetänkande Folkhögskolan i framtidsperspektiv har remissbe-&lt;br&gt;handlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1988 överlämnade skolöverstyrelsen (SÖ) till regeringen rap-&lt;br&gt;porten Studieförbunden inför 90-talet, en analys av studieförbundens si-&lt;br&gt;tuation, verksamhet och uppgifter. I den missivskrivelse som inlämna-&lt;br&gt;des med rapporten föreslog SÖ förändringar på kort och på lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På längre sikt innebar SÖs förslag en minskning av antalet regler för&lt;br&gt;hur studiecirkelverksamheten skall utformas för att berättiga till statsbi-&lt;br&gt;drag. Vidare föreslogs att statsbidragssystemet på ett mer direkt och tyd-&lt;br&gt;ligare sätt knyts till målen för folkbildningen. SÖ föreslog också att kon-&lt;br&gt;sekvenserna av ett nytt statsbidragssystem skulle prövas praktiskt genom&lt;br&gt;en försöksverksamhet som skulle omfatta några län. I 1989 års budget-&lt;br&gt;proposition angav dåvarande utbildningsministern att han hade för av-&lt;br&gt;sikt att återkomma till regeringen med lörslag om såväl riktlinjer för ett&lt;br&gt;nytt statsbidragssystem som om den eller dc försöksverksamheter som&lt;br&gt;kunde komma att behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till förändringar på kort sikt fick (ill följd att regeringen i&lt;br&gt;1989 års budgetproposition (prop. 1988/89:100 bil. 10, UhU17, KrU 2y,&lt;br&gt;rskr. 202) föreslog att det totala antalet studietimmar med del högre&lt;br&gt;schablonbidraget skulle ligga fast fr.o.m. budgetåret 1989/90 t.o.m. bud-&lt;br&gt;getåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Folkbildningsförbundets försorg har studieförbunden skrift-&lt;br&gt;ligen besvarat ett antal frågeställningar i anslutning till SÖ-rapporten.&lt;br&gt;Svar från samtliga studieförbund har därefter vidarebefordrats till ut-&lt;br&gt;bildningsdepartementet för den fortsatta beredningen av SÖ-rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsförbundet har även inkommit till regeringen med sitt&lt;br&gt;reformprogram Studieförbunden under 90-talet. Programmet, som sam-&lt;br&gt;tidigt utgör förbundets anslagsframställning för budgetperioden 1991/92-&lt;br&gt;1993/94, har också överlämnats till SÖ och statens kulturråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet (SOU 1988:39) Mål och resultat - nya principer för det&lt;br&gt;statliga stödet till föreningslivet, lämnades förslag om nya principer för&lt;br&gt;det totala statliga stödet till folkrörelserna med en övergång från ett re-&lt;br&gt;gelstyrt system till en friare användning av bidragen. Regelsystemet före-&lt;br&gt;slogs bli ersatt av en tydligare uppföljning och utvärdering av stödet.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund uttalade regeringen i 1990 års budgetproposition&lt;br&gt;(prop. 1989/90:100, bil. 2) att principerna för statens totala stöd till folk-&lt;br&gt;rörelserna inkl, folkbildningen borde omprövas i den riktning utred-&lt;br&gt;ningen angav. Statskontoret har den 10 februari 1991 till regeringen (ci-&lt;br&gt;vildepartementet) redovisat ett av regeringen givet uppdrag att kartlägga&lt;br&gt;stödet till föreningslivet samt lämna förslag till hur en fördjupad pröv-&lt;br&gt;ning kan göras av stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 anledning av propositionen om särskild skatt på företagsvinster&lt;br&gt;m.m. (prop. 1988/89:132, SkU33 s. 14) uttalade skatteutskottet att det&lt;br&gt;kunde finnas skäl till att någon del av de medel som den särskilda vinst-&lt;br&gt;skatten inbringade, användes för utbildning av korttidsutbildade vuxna.&lt;br&gt;Vad utskottet anfört gav riksdagen regeringen till känna (rskr. 304). l ör&lt;br&gt;närvarande pågår ett par utredningar som berör de korttidsutbildades si-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tuation. Regeringen är därför inte nu beredd att ta upp frågan men av- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;ser att återkomma när resultaten av utredningarna är kända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:10(1 bil. 10 s. 375) an-&lt;br&gt;mälde regeringen för riksdagen att det inom utbildningsdepartementets&lt;br&gt;område pågick en översyn av den samiska kulturens fortbestånd och ut-&lt;br&gt;veckling. Syftet var bl.a. att analysera den samiska kullurens förutsätt-&lt;br&gt;ningar, förändringsfaktorer och utvecklingsmöjligheter. Utredaren hade&lt;br&gt;att särskilt ta fasta på frågor om det samiska språket, konsthantverket&lt;br&gt;och de kulturella utrycksformci na i övrigt. Även utbildningsfrågorna&lt;br&gt;borde studeras. Den särskilde utredaren lade i juni månad 1989 fram si-&lt;br&gt;na förslag i rapporten (Ds 1989:38) Samisk kultur. Rapporten har te-&lt;br&gt;rn issbehand lats och i nämnda budgetproposition ingår en sammanställ-&lt;br&gt;ning av remissyttrandena. Såväl utredaren som remissinstanserna ansåg&lt;br&gt;att frågor rörande Samernas folkhögskola i Jokkmokk borde behandlas i&lt;br&gt;anslutning till beredningen av folkhögskolekommitténs förslag. Jag tar&lt;br&gt;därför upp denna fråga nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om ansva-&lt;br&gt;ret för skolan (prop.1990/91:18, UbU4, rskr. 76) har riktlinjerna för ett&lt;br&gt;nytt styrsystem för skolan och ett nytt statsbidragssystem antagits. Riks-&lt;br&gt;dagens beslut innebär även att SÖ skall avvecklas och att ett nytt äm-&lt;br&gt;betsverk, skolverket, inrättas den I juli 1991. Regeringen har utfärdat&lt;br&gt;direktiv (Dir. 1990:60 och 77) till en särskild utredare som har att lägga&lt;br&gt;fram förslag om och förbereda genomförandet av en ny organisation för&lt;br&gt;den statliga skoladministrationen. 1 direktiven konstateras att folkbild-&lt;br&gt;ningsfrågorna, dvs. folkhögskolans och studieförbundens verksamhet in-&lt;br&gt;te berörs av förändringarna på skolområdet, varför dessa frågor kommer&lt;br&gt;att föreläggas riksdagen i annan ordning under våren 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I berörda frågor har samråd skett med chefen för utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kortfattade sammanställningar av folkhögskolekommitténs förslag&lt;br&gt;och remissyttrandena, redogörelser över nuvarande bidrag till studieför-&lt;br&gt;bund och till folkhögskolor samt vissa statistiska uppgifter om studieför-&lt;br&gt;bundens och folkhögskolornas verksamhet bör fogas till protokollet i&lt;br&gt;detta ärende som bilaga 1-4.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Principiella utgångspunkter för förslagen;&lt;br&gt;folkbildningen skall vara fri och frivillig och&lt;br&gt;styra sig själv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: De grundläggande skälen till att stödja folkbild-&lt;br&gt;ningen är att den bidrar till en demokratisk grundsyn och ut-&lt;br&gt;veckling i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fria och frivilliga folkbildningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främjar demokrati, jämlikhet, jämställdhet samt internatio-&lt;br&gt;nell och kulturell förståelse och utveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygger på människors fria och frivilliga kunskapssökande,&lt;br&gt;präglas av demokratiska värderingar och samarbete,&lt;br&gt;syftar till att stärka människors möjligheter att påverka sina&lt;br&gt;livsvillkor och tillsammans med andra förändra förhållandena&lt;br&gt;enligt egna värderingar och idéer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medverkar till att utveckla en folklig kultur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ger stöd och stimulans till ett idéhuret studiearbete i folkrö-&lt;br&gt;relser och föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medverkar till att ge alla, men i synnerhet dem med kortare&lt;br&gt;utbildningserfarenheter, goda grundkunskaper och stimulerar&lt;br&gt;intresset för nya kunskapsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningens anordnare lägger själva fast målen för verk-&lt;br&gt;samheten, medan riksdag och regering lägger fast målen för bi-&lt;br&gt;dragsgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Demokrati och folkbildning har i vårt&lt;br&gt;land alltid varit nära förbundna med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fria bildningsarbetet tog form inom de folkrörelser som verkade&lt;br&gt;för en demokratisering av det svenska samhället och kämpade för den&lt;br&gt;allmänna rösträtten. Det var ur behoven att vinna insikter och kunska-&lt;br&gt;per för att kunna hävda sina intressen som folkrörelsernas bildningsar-&lt;br&gt;bete växte fram. Folkbildningen var en del i det demokratiska upproret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofta, i motsättning till den tidens auktoritära makthavare, lyfte folk-&lt;br&gt;rörelserna fram tidigare inte erkända kunskaper och skapade nya och&lt;br&gt;oberoende institutioner för sitt bildningsarbete; bibliotek, folkhögsko-&lt;br&gt;lor, studieförbund. Genuint demokratiska studieformer utvecklades som&lt;br&gt;när studieförbundens deltagare samlades i cirklar och bestämde vad de&lt;br&gt;skulle studera och själva tog ansvaret för studierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det var en bildning &amp;quot;inte endast för folket, utan genom folket&amp;quot;, som&lt;br&gt;en av folkbildningens pionjärer formulerade målet för verksamheten.&lt;br&gt;Inom folkbildningen formades en särskild demokratisk samtalskultur&lt;br&gt;med tolerans mot oliktänkande och för varandra och med respekt för&lt;br&gt;sakliga argument och fattade beslut, som många menar har kommit att&lt;br&gt;utmärka det demokratiska vardagsarbetet i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningen har, i ett historiskt perspektiv, fungerat som en häv-&lt;br&gt;stång för de demokratiska strävandena. Människor, som annars inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle fått möjlighet att göra sig gällande eller saknat tilltro till den egna Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;förmågan, har aktiviserats i samhällslivet och inte minst i det politiska&lt;br&gt;och fackliga arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har folkbildningen inneburit en frihet för den enskilda&lt;br&gt;människan att söka sina egna kunskaper eller tillsammans med andra&lt;br&gt;skaffa sig nya insikter för att påverka och förändra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningen handlar i all enkelhet om folkets fria kunskapssö-&lt;br&gt;kande. Den demokratiska kunskapssyn, som fått sitt uttryck i det fria&lt;br&gt;bildningsarbetet, är en omistlig del i vårt samhälle. Den är en förutsätt-&lt;br&gt;ning för yttrandefriheten och för de enskilda medborgarnas möjligheter&lt;br&gt;att bilda opinioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ideella folkrörelserna har under senare år visat tecken på all för-&lt;br&gt;svagas. Såväl medlemsantal som aktiviteter avtar. Del sker samtidigt som&lt;br&gt;Maktutredningen (SOU 1990:4'1) konstaterar att &amp;quot;de egenskaper som en&lt;br&gt;gång uppställdes som ideal för det demokratiska medborgarskapet, så-&lt;br&gt;som kunskaper och ekonomiskt och socialt oberoende, är bättre upp-&lt;br&gt;fyllda i dagens samhälle än i gårdagens&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av stigande utbildningsnivåer och växande anspråk pä&lt;br&gt;medbestämmande ökar de svenska medborgarnas förmåga och engage-&lt;br&gt;mang att ta ställning och aktivt gripa in i samhällsutvecklingen år från&lt;br&gt;år. Medborgarna blir alltmera självständiga, visar utredningens under-&lt;br&gt;sökningar, och ingen medborgardygd skattas i dag högre än den alt kun-&lt;br&gt;na bilda sig en egen uppfattning. Det finns, varnar maktutredningen,&lt;br&gt;risker för en växande klyfta mellan &amp;quot;vad man skulle kunna kalla del&lt;br&gt;möjliga och det förverkligade medborgarskapet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Medborgarnas förväntningar på personligt inflytande stiger snabba-&lt;br&gt;re än det faktiska handlingsutrymmet. Samhällsutvecklingen känneteck-&lt;br&gt;nas därför också av medborgerlig vanmakt&amp;quot;, hävdar maktutredningen.&lt;br&gt;Det gäller särskilt i arbetslivet, där människor fortfarande känner sig&lt;br&gt;omyndiga, men det gäller också i samhällslivet där medborgarengage-&lt;br&gt;manget söker sig nya vägar vid sidan av dagens etablerade institutioner,&lt;br&gt;dit de politiska partierna och de ideella folkrörelserna räknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De politiska partierna och folkrörelserna utmanas från alltmer akti-&lt;br&gt;va och kompetenta medborgare, menar maktutredarna. Det är en allvar-&lt;br&gt;lig, men självfallet inbjudande, utmaning för de politiska partierna och&lt;br&gt;för folkrörelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som maktutredningen skriver i sin allra sista mening så är demokra-&lt;br&gt;tin &amp;quot;ytterst en fråga om att kombinera det fria personliga valet med soli-&lt;br&gt;darisk gemenskap&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelserna har länge präglat svensk demokrati just genom sin&lt;br&gt;förmåga att förena individualitet och solidaritet. En försvagning av akti-&lt;br&gt;viteten i de ideella folkrörelserna - och i de politiska partierna - innebär&lt;br&gt;därför en försvagning av vår demokrati. Uppgiften måste nu vara att för-&lt;br&gt;nya och vitalisera demokratin. Den klyfta mellan &amp;quot;det möjliga och det&lt;br&gt;förverkligade medborgarskapet&amp;quot; som maktutredningen talar om, måste&lt;br&gt;överbryggas. Okad valfrihet för den enskilda människan och decemrali-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sering av befogenheter och ansvar blir en naturlig strategi för att bana Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;väg för en sådan demokratisk förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För folkrörelserna blir i detta perspektiv den lokalt förankrade verk-&lt;br&gt;samheten viktigare samtidigt som det gäller att lyssna, lyhört och öppet,&lt;br&gt;på de nya krav som människor ställer på delaktighet och social gemen-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är övertygad om att det fria bildningsarbetet återigen kan bli en&lt;br&gt;kraftkälla i strävandena att fördjupa och att ge liv och innehåll åt vår&lt;br&gt;demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som jag presenterar i det följande syftar till att stimulera&lt;br&gt;folkbildningen att anta denna utmaning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihet och frivillighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett behov att tid efter annan precisera statens syn på folkbild-&lt;br&gt;ningsverksamheten. 1944 års folkbildningsutredning gjorde det med sär-&lt;br&gt;skild pregnans;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Folkbildningsarbetet är fritt och frivilligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friheten innebär icke att bildningsarbetet skulle sakna förankring i&lt;br&gt;de faktiska kunskaps- och bildningsbehoven. Vad den innebär är fiihet i&lt;br&gt;förhållande till staten och till de organisationer, som tjänstgöra som för-&lt;br&gt;medlingsorgan för bildningsarbetet. Den innebär även frihet i betydel-&lt;br&gt;sen oberoende av arbetsgivare, donatorer och institutioner av konfessio-&lt;br&gt;nell eller politisk art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivilligheten är en sida av denna frihet. Den innebär att bildnings-&lt;br&gt;arbetet uppbäres av folket självt, den är tecknet på dess kulturella full-&lt;br&gt;myndighet. Detta hindrar icke att enskilda personer och organisationer,&lt;br&gt;för landet i dess helhet eller för lokalt begränsade delar, framträtt som&lt;br&gt;väckare, initiativtagare och ledare. En effektiv propaganda för bildnings-&lt;br&gt;arbetet låter väl förena sig med kraven på friviHighet och frihet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den principiella syn på folkbildningen som här kommer till uttryck&lt;br&gt;är enligt min mening fortfarande giltig och relevant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsverksamheten skall vara fri och frivillig, obunden av&lt;br&gt;stat och marknad, skild från samhällets läroplansstyrda utbildning och&lt;br&gt;arbetsgivarnas produktionsanpassade personalutbildning. Den skall vara&lt;br&gt;ett forum där deltagarna själva väljer ämne och arbetsformer och där de&lt;br&gt;egna erfarenheterna och behoven styr studierna. En nära relation till&lt;br&gt;människors vardagliga miljöer och gemenskaper av ideologisk och kul-&lt;br&gt;turell karaktär är naturlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan SÖ, hösten 1988 presenterade rapporten &amp;quot;Studieförbunden in-&lt;br&gt;för 90-talet&amp;quot; har folkbildningens framtida roll och aktuella uppdrag dis-&lt;br&gt;kuterats intensivt. I januari 1990 överlämnade vart och ett av de elva&lt;br&gt;studieförbunden sina synpunkter på rapporten till utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentet. Folkbildningsförbundet har sedan samlat alla studieförbunden&lt;br&gt;bakom ett reformprogram &amp;quot;Studieförbunden under 90-talet&amp;quot; som for-&lt;br&gt;mulerar &amp;quot;folkbildningsorganisationernas gemensamma hållning&amp;quot; inför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framtiden. Programmet överlämnades i juni 1990 till utbildningsdepar- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;tementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhögskolekommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1990:65) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett par debattskrifter noggrant och inträngande analyserat och diskute-&lt;br&gt;rat vad som i dag bör känneteckna en fri bildningsvetksamhet. Kommit-&lt;br&gt;téns arbete ligger tillsammans med SÖ-rapporten, SÖs fördjupade an-&lt;br&gt;slagsframställning för budgetåren 1991/92-1993/94, synpunkterna Irån&lt;br&gt;studieförbunden och Folkbildningsförbundets program till grund löt&lt;br&gt;många av de överväganden och förslag som jag lägger fram i denna pro-&lt;br&gt;position.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som både Folkbildningsförbundet och folkhögskolekommittén po-&lt;br&gt;ängterar så skall en fri bildningsverksamhet ha bestämda kännetecken,&lt;br&gt;om ett omfattande statligt stöd i förening med stor självständighet skall&lt;br&gt;kunna motiveras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Folkbildningsförbundets program betonas på nytt all &amp;quot;ett fritt och&lt;br&gt;frivilligt folkbildningsarbete är en dynamisk kraft i samhället&amp;quot;. Mycket&lt;br&gt;av det som i programmet sägs om folkbildningens kunskapssyn, synen&lt;br&gt;på folkligt kulturliv och verksamheter för handikappade och invandra-&lt;br&gt;re, behoven av ökad delaktighet i folkrörelserna och samverkan mellan&lt;br&gt;folkbildningens olika grenar bör, enligt min mening, vara riktningsgi-&lt;br&gt;vande för det framtida folkbildningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill särskilt betona det utbyte som folkbildningsverksamheten&lt;br&gt;och folkbiblioteken kan ha av varandra om ett ännu närmare samarbete&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det påpekande som görs i Folkbiklningsförbundets program om stu-&lt;br&gt;dieförbundens och folkhögskolornas skilda organisatoriska och ideolo-&lt;br&gt;giska hemvist, och de demokratiska värden, som ligger i mångfalden&lt;br&gt;och pluralismen är en betydelsefull markering av den integritet och&lt;br&gt;självständighet som skall utmärka det fria bildningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningen bör ha sin förankring i ett demokratiskt kunskapsar-&lt;br&gt;bete i nära relation till folkrörelser och idébärande organisationer och&lt;br&gt;stå fri i förhållande till staten och starka ekonomiska intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaväl som en fri press med plats för olika röster och opinioner är&lt;br&gt;nödvändig för demokratin, behövs en fri och obunden folkbildnings-&lt;br&gt;verksamhet, som ger möjligheter att utveckla kunskaper och kulturell&lt;br&gt;aktivitet på folklig och ideell grund. Liksom pressen har en kritisk&lt;br&gt;funktion har också folkbildningen en uppgift att fungera som en kritisk&lt;br&gt;och ifrågasättande motkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningens mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den principiella syn på folkbildningsverksamheten som jag här givit&lt;br&gt;uttryck för, följer att staten som bidragsgivare inte kan föreskriva mål&lt;br&gt;och syften för folkbildningen Fn tydlig åtskillnad bör därför göras mel-&lt;br&gt;lan folkbildningens egna mål och dem som bidragsgivaren fastställer för&lt;br&gt;att bevilja bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Det är viktigt att betona att varje studieförbund självt lastställer mål&lt;br&gt;och inriktning för sin verksamhet, medan staten bestämmer villkoren&lt;br&gt;för bidragsgivningen&amp;quot;, skriver Folkbildningsförbundet i sitt reformpro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande avsnittet kommer jag mera utförligt att redovisa och&lt;br&gt;diskutera målen för ett samhälleligt stöd till folkbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill understryka att statliga och kommunala bidrag till folkbild-&lt;br&gt;ningsorganisationerna bygger på en fundamental tilltro till idén om en&lt;br&gt;fri och folkligt förankrad bildningsverksamhet. Bidragen förutsätter ett&lt;br&gt;grundläggande förtroende för de mottagande organisationerna och deras&lt;br&gt;vilja och förmåga att förverkliga den bildningstanke de säger sig stå för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om folkhögskolor och studieförbund skall åtnjuta det förtroende&lt;br&gt;som är en förutsättning för bidragsgivningen är därför främst beroende&lt;br&gt;på dem själva. Endast genom att hävda det fria bildningsarbetets värden&lt;br&gt;och ideal och verksamhetens obundenhet och oberoende kan folkhög-&lt;br&gt;skolor och studieförbund skapa respekt och förtroende för sig själva och&lt;br&gt;för sin roll i samhället. En verksamhet som utförs som uppdrag och fi-&lt;br&gt;nansieras på kommersiell bas får en annan karaktär än den som bärs&lt;br&gt;upp av en fri och frivillig folkbildning och stödjs av samhälleliga bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för både statliga och kommunala bidrag minskar eller för-&lt;br&gt;svinner i den mån som folkhögskolor och studieförbund anordnar pa-&lt;br&gt;rallella utbildningar till dem som stat och kommun redan har ansvar&lt;br&gt;för. Den utbildning som bedrivs inom folkbildningen skall vad gäller&lt;br&gt;både rekrytering, form och arbetssätt utgöra ett alternativ till utbild-&lt;br&gt;ningar inom det offentliga skolväsendet och, i vissa fall högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärdera folkbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns uppenbara behov såväl hos bildningsarbetets egna företrädare&lt;br&gt;som hos stat och kommun av att kontinuerligt följa och utvärdera folk-&lt;br&gt;bildningsverksamheten. Uppföljningen och utvärderingen skall inriktas&lt;br&gt;på bildningsarbetets grundläggande kännetecken och hur dessa förverk-&lt;br&gt;ligas. Ett viktigt gemensamt syfte är alt skapa ett bra underlag för beslut&lt;br&gt;om fortsatt bidragsgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i senare (avsnitt 7) att ange och diskutera villkor och&lt;br&gt;metoder efter vilka en uppföljning och utvärdering bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som SÖ-rapporten &amp;quot;Studieförbunden inför 90-talet&amp;quot; visar så är det&lt;br&gt;förenat med växande svårigheter att avgränsa god folkbildning med ad-&lt;br&gt;ministrativa regler. I strävan att maximera bidragen har verksamhetens&lt;br&gt;mål och syften ibland fått träda i bakgrunden till förmån för en strikt&lt;br&gt;tillämpning av regelboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reglering av verksamheten som hittills funnits har haft två syf-&lt;br&gt;ten; att ge författningsstöd åt viktiga drag i folkbildningsarbetet och att&lt;br&gt;definiera ett underlag för bidragsberäkningen till folkbildningens orga-&lt;br&gt;nisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den form för bidraget som jag i det följande kommer alt föreslä&lt;br&gt;faller det andra motivet för detaljregleringen bort. Det första motivet&lt;br&gt;tillgodoses, enligt min mening, bättre genom att folkbildningen själv an-&lt;br&gt;ger sina mål och syften med sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya form för det statliga bidraget som jag föreslår syftar till att&lt;br&gt;stimulera bildningsarbetets egna, inre drivkrafter. Som jag tidigare klart&lt;br&gt;markerat är det inte bidragsgivarens uppgift att bestämma målen för ett&lt;br&gt;fritt bildningsarbete, de måste ta form inom bildningsarbetet självt. Bi-&lt;br&gt;dragsgivaren skall däremot tydligt ange vad bidraget är avsett för. Jag&lt;br&gt;återkommer till detta i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsgivningen baseras på en politisk vilja att stödja och stimulera&lt;br&gt;en fri och frivilligt förankrad bildningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kännetecken på en sådan verksamhet som jag tidigare har disku-&lt;br&gt;terat bör vara avgörande för statens och kommunernas intresse av att i&lt;br&gt;den utsträckning som nu sker finansiera folkbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningen kan styra sig själv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det resonemang som jag här fört drar jag slutsatsen att den statliga&lt;br&gt;detaljregleringen och därmed förknippad statlig myndighetsutövning&lt;br&gt;kan upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av myndigheternas arbete med folkbildningsfrågorna&lt;br&gt;har varit att fastställa ett bidragsunderlag för varje studieförbund och&lt;br&gt;folkhögskola för en senare fördelning av bidragen till de olika arrangö-&lt;br&gt;rerna. Med den nya bidragsmodell som jag föreslår kommer denna upp-&lt;br&gt;gift att få en helt ny karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningens organisationer får själva större möjligheter att fylla&lt;br&gt;verksamheten med innehåll. Det bör då ankomma på dem själva att or-&lt;br&gt;ganisera och administrera fördelningen av bidragen mellan de olika stu-&lt;br&gt;dieförbunden och folkhögskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att ett folkbildningens eget organ, ett lolkbildningsräd, har&lt;br&gt;goda förutsättningar att fylla denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av folkbildningsrådets uppgifter blir att hantera bidragsfördcl-&lt;br&gt;ningen. Rådet skall också ansvara för en samlad redovisning och utvär-&lt;br&gt;dering av folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet som kan&lt;br&gt;utgöra underlag för beslut om fortsatt bidragsgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett följande avsnitt preciserar jag närmare de uppgifter som enligt&lt;br&gt;min mening kan överlämnas till folkbildningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Mål för statsbidrag till folkbildningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Målet med statsbidrag till folkbildningen är all&lt;br&gt;stödja en verksamhet som syftar till att göra det möjligt för män-&lt;br&gt;niskor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att&lt;br&gt;delta i samhällsutvecklingen genom t.ex. politiskt, fackligt eller&lt;br&gt;kulturellt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheter som syftar till alt utjämna utbildningsklyftor&lt;br&gt;och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt&lt;br&gt;missgynnade skall särskilt prioriteras, varvid invandrare särskilt&lt;br&gt;skall uppmärksammas. 1 landikappade utgör en annan viktig&lt;br&gt;målgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utbildning som bedrivs inom folkbildningen skall till&lt;br&gt;både form och arbetssätt tydligt skilja sig från utbildning inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet och högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurserna från staten får inte användas till en verksamhet&lt;br&gt;med kommersiellt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Folkhögskolekommittén har i ett inledande&lt;br&gt;avsnitt behandlat frågan om folkbildningens roll i utbildning och kul-&lt;br&gt;turliv. I sina konkreta resonemang tar kommittén fasta på folkhögsko-&lt;br&gt;lans situation. Vad som allmänt sägs är tillämpligt också på studieför-&lt;br&gt;bunden. Kommittén vill se studieförbund och folkhögskolor som före-&lt;br&gt;nade krafter i vad den kallar det fria bildningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhögskolekommittén beskriver folkbildningens ställning i förhål-&lt;br&gt;lande till annan utbildning i samhället genom att beskriva den som en&lt;br&gt;fri och självständig kraft vid sidan av den av samhället anordnade&lt;br&gt;grund- och yrkesutbildningen. Folkbildningsarbetet karaktäriseras av&lt;br&gt;deltagarstyrda studier där samtal och grupparbete är vanliga arbetsfor-&lt;br&gt;mer. Uppgifterna för det fria bildningsarbetet i framtiden är enligt kom-&lt;br&gt;mitténs mening au ge utrymme åt studier som växer fram ur deltagarnas&lt;br&gt;egna intressen och behov, au främja ett studiearbete som uppmuntrar&lt;br&gt;till ställningstagande och beslutsfattande, au förmedla kunskap och sti-&lt;br&gt;mulera debatt om ideologier och livsåskådningar samt all bredda kultur-&lt;br&gt;intresset och skapa förutsättning för en folklig kultur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar folkhögskolekommitténs uppfattning om folkbildningsarbe-&lt;br&gt;tets roll och framtidsuppgifter och har tagit kommitténs resonemang till&lt;br&gt;utgångspunkt för mina egna överväganden och bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att grundutbildningen förstärks och det skapas ett alll li-&lt;br&gt;kare utbud av utbildningsmöjligheter för vuxna blir folkbildningens roll&lt;br&gt;mer renodlad. Dess egna idéer och ambitioner kan i högre grad sälta sin&lt;br&gt;prägel på arbetet och skapa utrymme för nya uppgifter. Folkbildningens&lt;br&gt;vitt förgrenade kontaktnät och dess förmåga att skapa engagemang och&lt;br&gt;motivation i studiearbetet, liksom dess demokratiska arbetsform och&lt;br&gt;bildningssyn, kommer alltid att vara en ovärderlig tillgång när det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att utjämna utbildningsklyftor och höja såväl utbildningsnivån som bild Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;ningsnivån i samhället. Behovet av insatser i dessa avseenden kan aldrig&lt;br&gt;helt elimineras genom förbättringar av ungdomsutbildningen eller den&lt;br&gt;av samhället bedrivna vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar därmed det synsätt som markeras bl.a. i Folkbildningsför-&lt;br&gt;bundets reformprogram, Studieförbunden under 90-talet, och i folkhög-&lt;br&gt;skolekommitténs betänkande att studieförbunden och folkhögskolorna&lt;br&gt;också i framtiden har en viktig roll inom vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men därutöver behövs folkbildningsinsatser också i andra avseenden&lt;br&gt;till följd av kunskapsutvecklingen och förändringar i arbetslivet och i&lt;br&gt;samhället i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan mitten av 1970-talet har riksdag och regering vid flera tillfäl-&lt;br&gt;len fastslagit att det är de som har fått minst del av samhällets insatser&lt;br&gt;för utbildning och kultur som i första hand skall komma i åtnjutande&lt;br&gt;av de resurser som staten ställer till förfogande för detta ändamål. En av&lt;br&gt;huvuduppgifterna för den av samhället stödda vuxenutbildningen är att&lt;br&gt;utjämna skillnader i utbildning mellan olika grupper i samhället. Detta&lt;br&gt;mål har ännu inte uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad olika undersökningar har visat att det främst är relativt välut-&lt;br&gt;bildade grupper som tar del av vuxenutbildning i någon form. Detta gäl-&lt;br&gt;ler såväl de utbildningsformer som helt eller delvis finansieras genom&lt;br&gt;skattemedel som de som bekostas av arbetsgivare. De som redan har en&lt;br&gt;bra utbildning har ofta klart för sig vilket värde utbildning har, både i&lt;br&gt;arbetslivet och i andra sammanhang. Folkbildningens anordnare har en&lt;br&gt;viktig uppgift när det gäller att försöka förändra denna slagsida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheter till perspektiv, engagemang, kritisk skolning och skapan-&lt;br&gt;de verksamhet måste komma så många som möjligt till del. Riskerna för&lt;br&gt;utanförskap och för att klyftorna ökar mellan svaga och starka grupper&lt;br&gt;är i dag påtagliga. För att demokratin skall utvecklas och stärkas, är del&lt;br&gt;nödvändigt att alla känner sig berörda och deltar i förändringsai betet.&lt;br&gt;Detta gäller såväl i arbetslivet som i samhällslivet i övrigt. Det får inte&lt;br&gt;vara så att grupper av människor ställer sig utanför och endast betraktar&lt;br&gt;de förändringar som sker. För att åstadkomma en positiv utveckling&lt;br&gt;fordras stora ansträngningar på skilda håll. Studieförbunden och folk-&lt;br&gt;högskolorna har goda förutsättningar alt påverka utvecklingen positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att riksdag och regering, ännu tydligare än hittills,&lt;br&gt;skall markera att de resurser samhället ställer till förfogande för studie-&lt;br&gt;förbundens och folkhögskolornas verksamhet främst skall användas för&lt;br&gt;att nå ut och aktivera grupper, som av olika skäl har begränsade möjlig-&lt;br&gt;heter att delta i studier och kulturverksamhet. Verksamheter som riktas&lt;br&gt;mot grupper som är utbildningsmässigt eller kulturellt missgynnade&lt;br&gt;skall prioriteras. Människor med funktionshinder och invandrare som&lt;br&gt;tillhör de tidigare nämnda grupperna är, i sammanhanget, särskilt vikti-&lt;br&gt;ga målgrupper. Det är också angeläget att de som bor i glesbygdsområ-&lt;br&gt;den ges möjlighet att delta i olika folkhildningsaktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieförbunden och folkhögskolorna har hittills värnat om allas rätt&lt;br&gt;till deltagande. Man har från utbildningsanordnarnas sida gjort stora an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strängningar för att t.ex. undanröja sådana praktiska hinder som försvå- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;rar deltagande i olika aktiviteter. Det har också visat sig att de friare ar-&lt;br&gt;betsformer och det arbetssätt som präglar studieförbunden och folkhög-&lt;br&gt;skolorna i många fall är särskilt väl lämpade för personer med funk-&lt;br&gt;tionshinder. Det är väsentligt att studieförbunden och folkhögskolorna&lt;br&gt;även i fortsättningen kommer att sträva efter att möjliggöra deltagande i&lt;br&gt;sina verksamheter för dem som har olika funktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på goda grundkunskaper ökar snabbt i vårt samhälle, som en&lt;br&gt;följd av teknisk utveckling, ökad internationalisering och en medveten&lt;br&gt;strävan att bredda inflytandet i arbets- och samhällsliv. Ungdomsutbild-&lt;br&gt;ningen har förlängts och förbättrats. Också vuxenutbildningen har&lt;br&gt;byggts ut för att utjämna utbildningsskillnader generationer och befolk-&lt;br&gt;ningsgrupper emellan. Vuxenutbildningen måste finnas tillgänglig i&lt;br&gt;många olika former om alla skall ges reella möjligheter att delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningen har alltid erbjudit dem som haft kort och bristfällig&lt;br&gt;utbildning möjlighet att skaffa sig baskunskaper, forma egna uppfatt-&lt;br&gt;ningar och stärka självförtroendet. Ännu finns en stor grupp korttidsut-&lt;br&gt;bildade för vilka studiecirkeln eller folhögskolan är den självklara, och&lt;br&gt;ibland den enda tänkbara, studievägen. Detta beror på att dessa erbjuder&lt;br&gt;verksamhetsformer, rekryteringsvägar och bildningsprogram som sär-&lt;br&gt;skiljer dem från den av samhället bedrivna kompetensini iktade vuxen-&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsgivaren behöver veta att resursen för folkbildning används för&lt;br&gt;den typ av aktiviteter som den är avsedd för och inte för uppgifter, som&lt;br&gt;till både form och innehåll är parallella till vad som utförs inom det of-&lt;br&gt;fentliga skolväsendet. Resurserna skall inte heller användas för en verk-&lt;br&gt;samhet med kommersiellt syfte. Studier som ingår i personalutbildning&lt;br&gt;och aktiviteter som är ett led i ett vårdprogram, skall t.ex. inte finansie-&lt;br&gt;ras med statliga bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsgivaren behöver också följa hur studieförbund och folkhög-&lt;br&gt;skolor profilerar sin verksamhet. Enligt min mening är det viktigt att&lt;br&gt;varje studieförbund ger uttryck för en egen profil, som är präglad av&lt;br&gt;t.ex. huvudmannens ideologiska eller politiska värderingar. För folkhög-&lt;br&gt;skolornas del bör profilering finnas i två avseenden; för det första bör&lt;br&gt;skolorna som helhet skilja sig från det offentliga skolväsendet, t.ex. vad&lt;br&gt;gäller arbetsform och uppläggning. För det andra bör skolorna sträva ef-&lt;br&gt;ter en tydligare profil. Denna kan ta sig ideologiska uttryck men kan li-&lt;br&gt;kaväl vara av t.ex. innehållsmässig art, på ett sätt som kan avspegla sig i&lt;br&gt;kursutbudet eller i de traditioner för verksamheten som byggts upp av&lt;br&gt;lärare och elever vid skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrkan i studiecirkelarbetet och folkhögskolestudierna är att de ger&lt;br&gt;den studerande möjlighet att påverka inriktning och arbetssätt och att&lt;br&gt;anknyta studierna till vardagslivets verklighet. Den profilen måste fin-&lt;br&gt;nas kvar som ett starkt inslag också i det framtida utbudet av folkbild-&lt;br&gt;ning, vid sidan av den formellt kompetensinriktade kommunala vuxen-&lt;br&gt;utbildningen och personalutbildningen som främst styrs av yrkeslivets&lt;br&gt;aktuella behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bl.a. för att ge utrymme för en mer profilerad verksamhet Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;som det är motiverat att öka friheten att disponera resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningen har också en viktig uppgift att belysa och diskutera&lt;br&gt;aktuella problem och introducera nya kunskapsområden. Kunskapsut-&lt;br&gt;vecklingen sker numera så snabbt att det en gång inlärda lätt blir förål-&lt;br&gt;drat. Samhällsutvecklingen, t.ex. miljöförstöringen, den europeiska inte-&lt;br&gt;grationen och den ökade invandringen, medför att nya frågeställningar&lt;br&gt;kommer i centrum för uppmärksamheten. Forskningen utvecklas mot&lt;br&gt;en allt starkare specialisering vilket gör det angeläget att ge aktuella&lt;br&gt;samhällsproblem en tvärvetenskaplig belysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsarbetet öppnar nya perspektiv och ger tillfälle till&lt;br&gt;granskning och ifrågasättande av det som sker. Detta är ingen ny uppgift&lt;br&gt;för folkbildningen, men en uppgift som nu får förnyad aktualitet och&lt;br&gt;gör studiecirkeln och folkhögskolan till samlingspunkter för människor&lt;br&gt;med skiftande utbildningsbakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I folkrörelsernas arbete har studierna en central roll för förnyelse av&lt;br&gt;ideologi och arbetsformer. litt vitalt folkrörelsearbele, som banai väg lör&lt;br&gt;nya tankar och påverkar opinionen, har alltid sin grund i ett fritt och&lt;br&gt;självständigt kunskapssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsarbetet har i väsentlig utsträckning vuxit fram inom&lt;br&gt;folkrörelserna och den har betjänat folkröreisearbetet genom att bidra&lt;br&gt;till organisatorisk styrka och ideologisk utveckling. I dag behövs folk-&lt;br&gt;bildningen som en livgivande kraft inom de traditionella folkrörelserna&lt;br&gt;och som ett stöd åt nya framväxande rörelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I folkbildningen integreras utbildning, kunskapssökande och kultur-&lt;br&gt;verksamhet. Folkbildningens karaktär av fritt och frivilligt arbete har gi-&lt;br&gt;vit ett naturligt utrymme för studier inom kulturområdet. Sådana studi-&lt;br&gt;er är för många viktiga som grund för att utveckla självkänsla, identitet&lt;br&gt;och kreativitet även om inget samband finns med den egna yrkesrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieförbunden och folkhögskolorna har också kommit att inta en&lt;br&gt;framträdande roll i kulturlivet. Det är inom folkbildningen som ama-&lt;br&gt;törverksamheten inom kulturområdet har kunnat utvecklats bäst. Ama-&lt;br&gt;törteater och folkdans, körer och musikgrupper, konst- och skrivarcir-&lt;br&gt;klar ger inte bara kunskaper utan också nya uttrycksmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund kan det främsta kulturpolitiska motivet för stö-&lt;br&gt;det till folkbildningen sammanfattas med att den skall bredda kullurin-&lt;br&gt;tresset i samhället och vidga deltagandet i kulturlivet. Denna uppgift&lt;br&gt;förutsätter bl.a. uppmärksamhet på de grupper i samhället som inte på&lt;br&gt;ett naturligt eller självklart sätt ägnar sig åt eget konstnärligt skapande&lt;br&gt;eller tar del av kulturutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieförbundens och folkhögskolornas betydelse för amatörernas&lt;br&gt;kulturverksamheter ger dem ett särskilt ansvar för utvecklingen av den&lt;br&gt;folkliga kulturen. Det är angeläget att höja kvaliteten i den amatörkul-&lt;br&gt;turella verksamheten. Folkbildningen bör verka lör atl utveckla samver-&lt;br&gt;kan mellan amatörer och yrkesverksamma och mellan amatörer och&lt;br&gt;kulturinstitutioner samt -organisationer, lin stor andel av studieförbun-&lt;br&gt;dens kulturprogram vänder sig till barn och ungdom. Au studieförbun-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 — Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 82&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den på detta sätt tar ansvar för barns och ungdomars deltagande i kul- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;turlivet är av stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang även kort beröra folkbibliotekens bety-&lt;br&gt;delse i folkbildningsverksamheten. De svenska folkbibliotekens fram-&lt;br&gt;växt präglas av en stark folkrörelsetradition och biblioteket har en unik&lt;br&gt;och central position i samhället. Ett utökat samarbete mellan studieför-&lt;br&gt;bund, folkhögskolor och folkbibliotek bör vara en naturlig utveckling&lt;br&gt;för att svara upp mot allmänhetens förväntningar och behov. Jag förut-&lt;br&gt;sätter att kommuner, studieförbund och folkhögskolor uppmärksammar&lt;br&gt;den möjlighet som här finns till effektiv samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från studieförbunden har under senare tid ofta framförts kritik mot&lt;br&gt;att regelsystemet kommit att utgöra hinder för arbetet med att förverkli-&lt;br&gt;ga de centrala folkbildningsmålen. Enligt min mening har myckel i&lt;br&gt;denna kritik varit berättigat. Genom sin konstruktion premierar de nu-&lt;br&gt;varande statsbidragssystemen för studieförbund och folkhögskolor ett&lt;br&gt;kvantitetstänkande. Det gäller för varje anordnare att redovisa så många&lt;br&gt;studietimmar resp, genomförda elevveckor som möjligt för att inte ris-&lt;br&gt;kera att förlora sin relativa andel av det totala statsbidraget. Detta får till&lt;br&gt;följd att de som deltar i någon form av folkbildningsverksamhet ofta är&lt;br&gt;de som är lätta att rekrytera, dvs. de som känner till värdet av utbild-&lt;br&gt;ning. Att rekrytera personer som är studieovana och/eller lågmotiverade&lt;br&gt;till studier eller andra slag av bildningsaktiviteter är svårare och fordrar&lt;br&gt;större resurser. Nuvarande statsbidragssystem ger inte tillräckliga incita-&lt;br&gt;ment för ansträngningar av detta slag. Jag kommer senare att redovisa&lt;br&gt;mitt förslag till ett nytt statsbidragssystem för studieförbund och folk-&lt;br&gt;högskolor. Detta system skapar förutsättningar för att arbeta med stu-&lt;br&gt;dieovana eller lågmotiverade grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I granskningen av resursanvändningen och utvärderingen av verk-&lt;br&gt;samheten i framtiden är det - såväl från statsmakternas sida som från&lt;br&gt;folkbildningen - naturligt att ställa en rad grundläggande frågor om del-&lt;br&gt;tagarantal, målgrupper och kostnader för olika typer av aktiviteter. För&lt;br&gt;riksdag och regering är det av stor vikt att få ett underlag som kan ligga&lt;br&gt;till grund för bedömningar av måluppfyllelsen av statsbidraget. Det kan&lt;br&gt;däremot inte bli aktuellt att t.ex. göra en bedömning av hur mycket del-&lt;br&gt;tagarna har lärt sig. I den fria folkbildningen är prov och kunskapstest&lt;br&gt;främmande företeelser. Värdet av aktiviteterna skall bedömas i en öppen&lt;br&gt;debatt bland deltagarna och denna skall ge vägledning för den vidare ut-&lt;br&gt;vecklingen av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag och riktlinjer, som jag nu har redogjort för, skall enligt&lt;br&gt;min mening vara styrande för den statliga bidragsgivningen till folkbild-&lt;br&gt;ningen. Det bör få ankomma på regeringen alt närmare ange grunderna&lt;br&gt;för att komma i fråga för statsbidrag. En utgångspunkt bör vara att reg-&lt;br&gt;lerna skall vara enkla och begränsas till de mest väsentliga kriterierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bidrag som kommuner och landsting ger till studieförbund och&lt;br&gt;folkhögskolor utgör en viktig del i finansieringen av verksamheterna.&lt;br&gt;Jag förutsätter, att den definition som kommuner och landsting gör av&lt;br&gt;folkbildningen som helhet, inte kommer att skilja sig på väsentliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkter från den som riksdag och regering föreslås ställa sig bakom. Jag Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;utgår också från att bidragen från kommuner och landsting skall minst&lt;br&gt;vara av den omfattning de har i dag, och att de förändringar som nu fö-&lt;br&gt;reslås i den statliga bidragsgivningen inte skall medföra negativa effekter&lt;br&gt;inom detta område. Jag förutsätter således att kommuner och landsting&lt;br&gt;även i fortsättningen skall ta ett ansvar för finansieringen av folkbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Studieförbunden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns det elva studieförbund, som får statsbidrag. I)e be-&lt;br&gt;driver även en allmänt bildande verksamhet, som syftar till att erbjuda&lt;br&gt;en bred allmänhet studie- och bildningsmöjligheter. Det som ger verk-&lt;br&gt;samheten dess särprägel och som skiljer den från skola och vuxenutbild-&lt;br&gt;ning i övrigt, har sitt ursprung i folkrörelsernas studieverksamhet. Det&lt;br&gt;kan sammanfattas med begreppen frihet, idegemenskap, lokal förank-&lt;br&gt;ring, deltagarstyrning, ifrågasättande och förändringssträvan. Studieför-&lt;br&gt;bundens folkbildningsverksamhet kan karaktäriseras som ett fritt kun-&lt;br&gt;skapssökande under social gemenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten bedrivs i form av studiecirklar, kullurgrupper och&lt;br&gt;kulturprogram. Budgetåret 1989/90 anordnades 316000 studiecirklat&lt;br&gt;med sammanlagt 2600000 deltagare, 27 500 kulturgrupper med 403 000&lt;br&gt;deltagare och 102 000 kulturprogram med 11 300 000 besökare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieförbunden får samhällsstöd genom statsbidrag, primärkommu-&lt;br&gt;nala bidrag och landstingsbidrag. Merparten av statsbidraget och det pri-&lt;br&gt;märkommunala stödet går till den verksamhet som bedrivs på det lokala&lt;br&gt;planet, medan landstingsbidragen avser insatser på regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Särskilda villkor för statsbidrag till studieförbun-&lt;br&gt;dens verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Studiecirkelverksamhet med gemensamma, plan-&lt;br&gt;mässigt bedrivna studier skall utgöra basen i den statsbidragsbe-&lt;br&gt;rättigade verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje studiecirkel eller kulturgrupp skall det finnas en le-&lt;br&gt;dare, som är godkänd av en lokal studieförbundsavdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare har nämnt finns det i dag el-&lt;br&gt;va studieförbund. Med ett undantag har dessa förbund sin förankring i&lt;br&gt;olika folkrörelser. Studieförbunden arbetar utifrån en folkrörelsebas&lt;br&gt;med ideellt engagemang som grundförutsättning för sin verksamhet.&lt;br&gt;Samtliga studieförbund skall enligt nu gällande förordning ha ett bety-&lt;br&gt;dande antal lokala avdelningar med egen ekonomisk förvaltning. Varje&lt;br&gt;studieförbunds styrelse ansvarar för förbundets statsbidragsberältigade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet. Slutligen skall varje studieförbund under vart och ett av de Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;tre senaste redovisningsåren i studiecirklar ha genomfört minst 50000&lt;br&gt;studietimmar. Studiecirkel- och kulturverksamheten bedrivs i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer senare att föreslå alt ett folkbildningsråd skall ansvara&lt;br&gt;bl.a. för fördelning av statsbidrag på olika anordnare av folkbildning.&lt;br&gt;Rådet kommer att få avgöra under vilka förutsättningar statsbidrag till&lt;br&gt;såväl befintliga som till nya förbund skall ges. I.nligt min mening är det&lt;br&gt;rimligt att huvuddelen av de regler som i dag gäller för att ett studieför-&lt;br&gt;bund skall ha rätt till statsbidrag för sin verksamhet kommer att tilläm-&lt;br&gt;pas även i fortsättningen. Jag utgår även från att studiecirkelverksamhe-&lt;br&gt;ten liksom i dag endast skall anordnas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nvarande uppdelningen i bidragshänscendc pä hög- och låg&lt;br&gt;schablontimmar, på olika tilläggsbidrag och på studiecirkel- och kultur-&lt;br&gt;verksamhet kommer att upphöra. 1 budgettekniskt och i administativt&lt;br&gt;avseende innebär detta givetvis förändringar. De olika tilläggsbidragen&lt;br&gt;för studiecirkelverksamheten har tillkommit, dels för att markera prio-&lt;br&gt;riterade målgrupper eller olika slags ämnesgrupper, dels för att undan-&lt;br&gt;röja vissa praktiska eller ekonomiska hinder som studieförbunden har&lt;br&gt;vid anordnandet av dessa studiecirklar. De medel som nu utgår i form&lt;br&gt;av tilläggsbidrag kommer att föras över till ett samlat folkbildningsan-&lt;br&gt;slag, och från statens sida kommer de inte längre att särredovisas vid bi-&lt;br&gt;dragsgivningen. Detta betyder inte att de olika syftena med de nuvaran-&lt;br&gt;de tilläggsbidragen minskar i vikt. Tvärtom är det även i fortsättningen&lt;br&gt;viktigt att studieförbunden t.ex. anordnar sådan verksamhet som syftar&lt;br&gt;att till utveckla handikappades färdigheter, att informera om olika sor-&lt;br&gt;ters funktionshinder eller att ge medlemmar i handikapporganisationer&lt;br&gt;utbildning som gör dem bättre skickade att tillvarata sina intressen i&lt;br&gt;samhället. Det är likaså angeläget att studieförbunden, liksom i dag, an-&lt;br&gt;ordnar verksamhet i glesbygdsområden, studiecirklar i hemspråk samt&lt;br&gt;lägger särskild vikt vid studiecirklar i svenska, engelska, matematik och&lt;br&gt;samhällsinriktade ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det finns skäl för riksdag och regering att markera vik-&lt;br&gt;ten av att studiecirkelverksamhet i traditionell mening med planmässigt&lt;br&gt;bedrivna studier skall utgöra basen i den verksamhet som studieförbun-&lt;br&gt;den bedriver med stöd av statsbidrag. Det finns däremot, enligt min me-&lt;br&gt;ning, inte skäl för staten att ange hur stor denna andel bör vara. Denna&lt;br&gt;fråga anser jag att studieförbunden själva bäst kan bedöma och komma&lt;br&gt;överens om. Antalet deltagare i en studiecirkel har betydelse när del gäl-&lt;br&gt;ler utformningen av själva studiearbetet. Om antalet deltagare är för li-&lt;br&gt;tet är det svårt att uppnå gruppdynamiska effekter och om det är för&lt;br&gt;stort blir det svårt att hålla samman gruppen. Jag utgår från att studie-&lt;br&gt;förbunden kommer att göra rimliga avvägningar i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande statsbidragssystemet till studieförbundens verksamhet&lt;br&gt;kan i stor utsträckning sägas premiera kvantitet framför kvalitet. Ju fler&lt;br&gt;studiecirklar som inrapporteras desto högre statsbidrag utgår. I ram&lt;br&gt;t.o.m. budgetåret 1988/89, då antalet redovisade lågschablontimmar hade&lt;br&gt;betydelse för resp, studieförbunds andel av högschablontimmarna, förde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsbidragssystemet med sig att varje studieförbund drogs in i en jakt Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;på studietimmar för att inte förlora sin relativa andel av högschablon-&lt;br&gt;timmarna. Riksdagen har dock beslutat att antalet studietimmar med&lt;br&gt;det högre schablonbidraget försöksvis skall ligga fast under en treårspe-&lt;br&gt;riod med början budgetåret 1989/90 (prop. 1988/89:100 bil. 10, UbUI7,&lt;br&gt;rskr. 202). Antalet lågschablontimmar samt de olika s.k. tilläggsbidragen&lt;br&gt;kan däremot fortfarande rekvireras allt efter behov. Mitt förslag om ett&lt;br&gt;nytt statsbidragssystem för folkbildningen får bl.a. till följd alt &amp;lt;lct inte&lt;br&gt;blir möjligt att genom volymökningar automatiskt pävctka statsbidragets&lt;br&gt;storlek. Utifrån de mål som staten fastlägger för bidragsgivningen får&lt;br&gt;studieförbunden härigenom förbättrade möjligheter att satsa på kvalitet i&lt;br&gt;sina verksamheter utan att förden skull riskera minskat statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till att kort anföra några av de skäl, som ligger till&lt;br&gt;grund för förslaget att särskilt värna om studiecirkelverksamheten. Den-&lt;br&gt;na har, och har länge haft, en central och betydande roll såväl i det&lt;br&gt;folkrörelseförankrade studiearbetet som i det allmänna kunskapssökan-&lt;br&gt;det i stort. Den metodik och de fria arbetsformer, som under lång tid&lt;br&gt;har utformats i studiecirkelform, passar alla slags ämnen och lämpar sig&lt;br&gt;mycket bra särskilt för dem som har kort och bristfällig grundutbild-&lt;br&gt;ning. Deltagarnas kunskaper och tidigare erfarenheter, liksom olika&lt;br&gt;slags studiematerial, behandlas så att hela gruppen kan tillgodogöra sig&lt;br&gt;ny information och kunskap. Studiearbetet i cirkeln är demokratiskt;&lt;br&gt;deltagarna ges möjlighet till gemensamt kunskapssökande utan formella&lt;br&gt;meriter som mål och med en studietakt som anpassas efter resp, delta-&lt;br&gt;gargrupps förutsättningar och önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samhälle vi i dag lever i är i många avseenden komplicerat och&lt;br&gt;det är därför viktigt att så många av oss som möjligt bygger på sina kun-&lt;br&gt;skaper för att därigenom öka förutsättningarna att på olika sätt vara del-&lt;br&gt;aktiga i, diskutera, påverka och utforma det som händer runt omkring&lt;br&gt;oss. När det gäller att ta till sig nya kunskaper anser jag cirkelstudier va-&lt;br&gt;ra ett viktigt redskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många ämnen eller ämnesområden kräver att det finns en cirkelleda-&lt;br&gt;re med goda kunskaper inom området. Ledaren har därutöver en viktig&lt;br&gt;uppgift i att verka för att folkbildningens allmänna mål kommer till ut-&lt;br&gt;tryck i studiecirkelarbetet. En i nu nämnda avseenden kunnig ledare&lt;br&gt;bör, menar jag, vara en garanti för största möjliga utbyte av arbetet. Det&lt;br&gt;bör åligga den lokala studieförbundsavdelningen att pröva och godkän-&lt;br&gt;na alla ledare i aktiviteter av skilda slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om jag anser att studiecirkelarbetet bör vara tyngdpunkten i&lt;br&gt;studieförbundens statsbidragsberätligade verksamhet vill jag betona vik-&lt;br&gt;ten av den kulturverksamhet som de bedriver. I inledningen till delta&lt;br&gt;avsnitt har jag redovisat några data rörande kulturverksamheten. Av&lt;br&gt;denna framgår att ett mycket stort antal personer årligen kommer i kon-&lt;br&gt;takt med de olika kulturaktiviteter som anordnas av studieförbunden.&lt;br&gt;Verksamheten är till sin art mycket mångskiftande och berör alla konst-&lt;br&gt;områden - föreläsningar, sång, musik, dans, teater, litteratur, konst och&lt;br&gt;konsthantverk, film, foto och bild samt dokumentation. Genom studie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbundens breda organisationsförankring kommer stora delar av be- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;folkningen i kontakt med kulturaktiviteter av skilda slag. I denna verk-&lt;br&gt;samhet deltar såväl kulturarbetare som amatörer. Det är angeläget att&lt;br&gt;studieförbunden fortsätter att sträva efter att sprida kulturintresset till&lt;br&gt;nya grupper, att stimulera människors eget skapande och att främja ett&lt;br&gt;utvidgat deltagande i kulturlivet. Det är även angeläget att en positiv vä-&lt;br&gt;xelverkan äger rum mellan folkbildningens amatörkulturella aktiviteter,&lt;br&gt;kulturarbetare och kulturinstitutionerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Folkhögskolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag 128 statsbidragsbcrättigadc folkhögskolor, varav 77 drivs&lt;br&gt;av folkrörelser, organisationer eller stödföreningar och 51 av landsting&lt;br&gt;och kommuner. De flesta folkhögskolorna ligger pä landsbygden men&lt;br&gt;det finns också folkhögskolor i tätorterna. Verksam hetsåret I 988/89 ge-&lt;br&gt;nomförde folkhögskolorna sammanlagt 719000 elevveckor, varav&lt;br&gt;431000 i form av långa kurser (15 veckor eller längre) och 188000&lt;br&gt;veckor som korta kurser (2 till 14 dagar). Varje år studerar ca 18000&lt;br&gt;personer vid skolornas långa kurser och ca 2I3OOO personer vid de kor-&lt;br&gt;ta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhögskolorna får samhällsstöd genom statsbidrag, landstingsbi-&lt;br&gt;drag och kommunbidrag. Av statskontorets rapport (1990:3, Statsbidrag&lt;br&gt;till folkhögskolan) framgår att de offentliga bidragen svarar för 61 % av&lt;br&gt;de årliga kostnaderna för rörelse- och stödföreningsskolorna, medan&lt;br&gt;motsvarande andel för landstingsfolkhögskolorna utgör drygt 80 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om en förändrad ansvarsfördelning mellan statsmakterna&lt;br&gt;och folkbildningen får till följd att en stor del av kommitténs förslag in-&lt;br&gt;nefattar sådana frågor som inte skall föranleda direkta ställningstagan-&lt;br&gt;den av riksdag och regering utan skall avgöras av huvudmännen för&lt;br&gt;folkhögskolorna. Det betyder givetvis inte att dessa frågor är av mindre&lt;br&gt;betydelse för folkhögskolans verksamhet framöver. Jag utgår från att så-&lt;br&gt;väl kommitténs överväganden och förslag som de synpunkter, som har&lt;br&gt;framförts från remissinstanserna, i olika avseenden kommer att utgöra&lt;br&gt;ett bra underlag för de bedömningar och beslut rörande den fortsatta&lt;br&gt;folkhögskoleverksamheten som huvudmännen och folkhögskolans per-&lt;br&gt;sonal nu har att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till närmast att behandla de villkor som jag anser&lt;br&gt;skall vara förknippade med statligt stöd till folkhögskoleverksamhet,&lt;br&gt;varefter jag tar upp vissa andra frågor som rör verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1 Särskilda villkor för statsbidrag till&lt;br&gt;folkhögskolorna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Varje folkhögskola skall ha en styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All undervisning som anordnas vid en folkhögskola med&lt;br&gt;statsbidrag skall vara avgiftsfri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna kurset skall utgöra basen i folkhögskolornas&lt;br&gt;verksamhet. Den totala omfattningen av allmänna kurset vid en&lt;br&gt;folkhögskola skall årligen utgöra minst 15 procent av verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna kursen skall vant avsedd främst löt dem som&lt;br&gt;saknar grundskole- eller gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till allmän kurs får antas den som fyller minst IX år det ka-&lt;br&gt;lenderår kursen börjar eller är äldre. Utan hinder av delta fät&lt;br&gt;en folkhögskola anta en elev som går ett individuellt program i&lt;br&gt;gymnasieskolan eller en elev som skall delta i en kurs som inte&lt;br&gt;har sin motsvarighet i det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag i fråga om sty-&lt;br&gt;relsen. Kommittén anser att styrelsen skall besluta om vilka samrädsor-&lt;br&gt;gan som skall finnas vid varje skola och hur dessa skall vara sammansat-&lt;br&gt;ta. Enligt kommittén skall företrädare för de studerande, lärare och öv-&lt;br&gt;rig personal ha rätt att närvara vid styrelsens sammanträden och att där-&lt;br&gt;vid delta i överläggningarna, ställa förslag samt anteckna skiljaktig me-&lt;br&gt;ning till protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om personal vid folkhögskolan anser kommittén att behovet&lt;br&gt;av denna skall bedömas utifrån en av styrelsen fastställd verksamhets-&lt;br&gt;plan. Enligt kommittén bör det även slås fast att rektor skall ansvara för&lt;br&gt;den pedagogiska ledningen av skolans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: SÖ, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation&lt;br&gt;(RIO) och några landsting tillstyrker förslaget att varje skola skall ha en&lt;br&gt;styrelse. Landstingsförbundet anser att det klarare måste framgå all det&lt;br&gt;skall vara möjligt för ett landsting med flera landstingsdrivna folkhög-&lt;br&gt;skolor att självt avgöra om dessa skall ha en gemensam styrelse eller var&lt;br&gt;sin. Svenska Folkhögskolans lärarförbund (SFIII.), Lärarnas Riksför-&lt;br&gt;bund (LR), Sveriges Folkhögskolelevers l örbund (SI EF') samt etl flertal&lt;br&gt;företrädare för folkhögskoleslyrelser och frän lärarråd understryker vik-&lt;br&gt;ten av att varje folkhögskola har en egen styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a SFIIL, Tjänstemännens Centralorganisation (ICO), LR och&lt;br&gt;SFEF kräver också att varje skola, liksom nu, skall ha förord ni ngsregle-&lt;br&gt;rade lärarråd och kursråd som garantier för lärarnas och kursdeltagar-&lt;br&gt;nas medinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän kurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar kommitténs förslag att&lt;br&gt;de allmänna kurserna bör finnas kvar och att folkhögskolorna genom&lt;br&gt;flexibla arbetsformer och särskilda satsningar främst bör sträva efter att&lt;br&gt;rekrytera korttidsutbildade till dessa kurser. Uppfattningarna är däremot&lt;br&gt;delade när det gäller såväl minsta längd som antal deltagare vid dessa&lt;br&gt;kurser. Riksrevisionsverket (RRV), SÖ, SFEF, Landstingsförbundet och&lt;br&gt;landstingen i Sörmlands, Hallands, Älvsborgs, Värmlands och Gävle-&lt;br&gt;borgs län m.fl. anser i likhet med kommittén att varje skola skall anord-&lt;br&gt;na minst en allmän kurs om minst 30 veckors längd och lägst 20 delta-&lt;br&gt;gare vid kursstarten. Andra, t.ex. SFHL, Bohuslandstinget, Örebro och&lt;br&gt;Västerbottens läns landsting, Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) och&lt;br&gt;Pensionärernas Riksorganisation (PRO) anser att kommitténs förslag&lt;br&gt;om kurslängd och deltagarantal kan få negativa effekter speciellt för&lt;br&gt;mindre skolor utanför tätorterna och förordar därför att de nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna får stå kvar, dvs. årligen minst två kurser om minst 15&lt;br&gt;veckors längd vardera, som ansluter till varandra och med vardera lägst&lt;br&gt;20 deltagare. RIO menar att det är tillräckligt om varje skola årligen an-&lt;br&gt;ordnar minst en 30 veckor alternativt varje termin en 15 veckor lång&lt;br&gt;kurs samt att varje skola dessutom anordnar kortare allmänorienterandc&lt;br&gt;kurser med en sammanlagd kursvolym om 600 clevveckor för deltagare&lt;br&gt;ur de prioriterade målgrupperna. Enligt RIO skulle kravet om de korta&lt;br&gt;kurserna helt eller delvis kunna fullföjas med långa kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag delar den principiella uppfattning, som&lt;br&gt;förs fram av folkhögskolekommittén och av vissa remissinstanser att hu-&lt;br&gt;vudmannen och styrelsen skall avgöra styrelseformen och att styrelsen&lt;br&gt;skall avgöra hur skolans verksamhet skall organiseras. Delta synsätt är&lt;br&gt;enligt min mening i höggrad förenligt med den fria ställning, som folk-&lt;br&gt;högskolan i övrigt redan har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser, som anser att det bör föreskrivas att det skall fin-&lt;br&gt;nas lärarråd och kursråd som garantier för lärarnas och kursdeltagarnas&lt;br&gt;medinflytande, menar att detta bl.a. för med sig ett ökat engagemang&lt;br&gt;från styrelsens sida och ger bättre förutsättningar för t.ex. kontinuitet&lt;br&gt;och förnyelse. Jag anser inte att frågor om medinflytande skall författ-&lt;br&gt;ningsregleras när det gäller folkhögskolan. Det är min övertygelse att&lt;br&gt;huvudmännen för de olika folkhögskolorna även i fortsättningen kom-&lt;br&gt;mer att se det som angeläget att finna lämpliga former för samråd och&lt;br&gt;därigenom möjliggöra en så stor uppslutning som möjligt kring verk-&lt;br&gt;samheten. Även om det ytterst är styrelsen som bär ansvaret för verk-&lt;br&gt;samheten är det självfallet viktigt att den tillsammmans med skolans&lt;br&gt;personal och elever strävar efter att forma skolarbetets inriktning, inne-&lt;br&gt;håll och arbetsformer på ett sätt som lämpar sig för den enskilda folk-&lt;br&gt;högskolan. Det är en viktig fråga för varje skola att finna egna lösningar&lt;br&gt;i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän kurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna kursen motsvarar i stort den utbildning som ges i grund-&lt;br&gt;skolan och/eller i gymnasieskolan. Beroende på kursens längd och del-&lt;br&gt;tagarnas förkunskaper kan genomgången kurs ge allmän behörighet för&lt;br&gt;högskolestudier. Statistiska centralbyrån har visat att det år 1988 fanns&lt;br&gt;drygt 800 000 personer i åldern 16-64 år som hade kortare förgymnasial&lt;br&gt;utbildning än nio år. Flertalet av dem var i åldrarna 35-64 år. I de yngre&lt;br&gt;åldersgrupperna var flertalet invandrare. Behoven av kompletterande&lt;br&gt;utbildningsinsatser, för all tillgodose grundskolekiinskaper, kommer att&lt;br&gt;kvarstå länge än. Såväl komvux som folkbildningen har viktiga uppgif-&lt;br&gt;ter när det gäller att tillgodose dessa behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar de bedömningar som kommittén redovisar som skäl till sitt&lt;br&gt;förslag att allmänna kurser bör finnas på alla folkhögskolor. Kommittén&lt;br&gt;betonar t.ex. att allmänna kurser alltjämt behövs lör korttidsutbildade&lt;br&gt;men att kurserna kan och bör utformas på ett mer flexibelt sätt än nu.&lt;br&gt;De allmänna kurserna bör ge kunskaper och färdigheter i allmänna äm-&lt;br&gt;nen. I SOs föreskrifter definieras den allmänna kursens innehåll till &amp;quot;ett&lt;br&gt;brett ämnesurval&amp;quot;. Jag anser i likhet med bl.a. kommittén att denna de-&lt;br&gt;finition fortfarande är användbar. Det måste självfallet vara så, att det&lt;br&gt;inom detta begrepp för den allmänna kursens innehåll, finns utrymme&lt;br&gt;för nya ämnesområden av skilda slag. Kommittén ger som exempel på&lt;br&gt;sådana nya områden bl.a. datakunskap samt miljö- och energifrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de allmänna kurserna avser att ge allmän eller särskild behörig-&lt;br&gt;het för högskoleutbildning bör de självfallet i allt väsentligt ge kunska-&lt;br&gt;per och färdigheter, som är likvärdiga dem i gymnasieskolan. Däremot&lt;br&gt;anser jag inte att ämnena eller ämnesområdena behöver vara identiska&lt;br&gt;till sin benämning med dem som gäller för gymnasieskolan eller kom-&lt;br&gt;vux. Detta gäller även rörande studiegång och arbetssätt. Det är i stället&lt;br&gt;önskvärt att folkhögskolorna utvecklar och tillämpar alternativa model-&lt;br&gt;ler för stoffgruppering och metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekomsten av allmänna kurser vid folkhögskolorna har länge setts&lt;br&gt;som ett utbildningspolitiskt huvudmotir för att bevilja folkhögskolorna&lt;br&gt;statsbidrag. De minimikrav som i dag finns, innebär att 600 elevveckor&lt;br&gt;av en folkhögskolas totala undervisningsvolym skall användas för all-&lt;br&gt;män kurs. För en skola, som har en statsbidragsberältigad årsvolym om&lt;br&gt;4 500 elevveckor, innebär det således att ca 13 procent av undervisnings-&lt;br&gt;volymen utgör detta minimikrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag rörande den allmänna kursen innebär att den även i&lt;br&gt;fortsättningen skall utgöra en viktig del av verksamheten vid samtliga&lt;br&gt;folkhögskolor. Riksdag och regering skall inte längre fastställa minsta&lt;br&gt;antal deltagare för dessa kurser. Delta överlåts till folkhögskolorna och&lt;br&gt;deras styrelser. Dessa har att se till alt allmänna kurser, som riktas till&lt;br&gt;korttidsutbildade deltagare, anordnas vid skolorna. Även om del blir&lt;br&gt;möjligt att anordna kortare allmänna kurser utgår jag vidare från att&lt;br&gt;längre allmänna kurser skall känneteckna folkhögskolornas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mina övergripande motiv för statsbidrag till det fria bildningsarbe- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;tet har jag bl.a. betonat vikten av folkbildningen i utbildningspolitiskt&lt;br&gt;avseende. För folkhögskolans del innebär den allmänna kursen en vik-&lt;br&gt;tig förutsättning för att leva upp till detta mål. Med hänsyn dessutom till&lt;br&gt;att mitt förslag om allmän kurs innebär en uppmjukning av de regler,&lt;br&gt;som för närvarande gäller för sådana kurser, anser jag det vara ett rim-&lt;br&gt;ligt krav för folkhögskolorna att uppfylla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer senare att föreslå att statsbidrag för bl.a. vissa avgränsade&lt;br&gt;utbildningar som riktas till personer med funktionsnedsättningar skall&lt;br&gt;utgå i särskild ordning. För deltagare som är i behov av särskilt stöd i&lt;br&gt;undervisningen utgår, utöver det reguljära bidraget, bidrag med ytterli-&lt;br&gt;gare 50%, den s.k. handikappschablonen, som är avsett för åtgärder som&lt;br&gt;underlättar studiesituationen för psykiskt, fysiskt, socialt och språkligt&lt;br&gt;handikappade deltagare. Medel, motsvarande dem som i dag utgår för&lt;br&gt;ändamålet, kommer att ingå i det samlade bidraget till folkbildningen&lt;br&gt;som skall fördelas av folkbildningsrådet. Det är en angelägen uppgift för&lt;br&gt;rådet att verka för att folkhögskolorna tar ansvar för att personer med&lt;br&gt;funktionshinder av skilda slag kan delta i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom vad fallet är nu kommer folkhögskolorna även i fortsättningen&lt;br&gt;att ha rätt att välja sina målgrupper. De regler beträffande ålder, som i&lt;br&gt;dag finns för folkhögskolan, är förhållandevis detaljerade. luiligl min&lt;br&gt;mening skall den som påbörjar allmän kurs vid folkhögskolan lylla&lt;br&gt;minst 18 år under kursens första år eller vara äldre. Del bör dock vara&lt;br&gt;möjligt för en folkhögskola att anta en yngre elev, som går ett individu-&lt;br&gt;ellt program i gymnasieskolan, till undervisningen. Likaså får folkhög-&lt;br&gt;skolorna anta dem som är under 18 år till sådana kurser som inte har&lt;br&gt;sin motsvarighet i det offentliga skolväsendet. Jag vill dock betona att&lt;br&gt;folkhögskolan främst bör vara avsedd för vuxna personer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Ett enhetligt personalansvar för folkhögskolan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den statliga regleringen av tjänsterna som lärare&lt;br&gt;och rektor vid folkhögskolan skall upphöra med utgången av&lt;br&gt;budgetåret 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av bl.a. Statens arbetsgivarverk&lt;br&gt;(SAV), Landstingsförbundet, Kommunförbundet, RIO, Folkbildnings-&lt;br&gt;förbundet, LO samt av flera landsting. SFHL, LR och SFEF samt ett&lt;br&gt;stort antal lärarråd avvisar kommitténs förslag. SFHL anför bl.a. att det&lt;br&gt;finns risk för uppsplittring på flera avtalsområden och att erfarenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från lokala system visar att kvinnor ofta missgynnas i dem. Förbundet Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;menar även att det är viktigt att folkhögskolan även i framtiden ses som&lt;br&gt;ett organ med offentliga myndighetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Riksdagens beslut med anledning av proposi-&lt;br&gt;tionen om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträ-&lt;br&gt;dande skolledare och syofunktionärer (prop. 1989/90:11, UbLJ9, rskr.58)&lt;br&gt;innebär att den statliga regleringen av nämnda tjänster har upphön. I&lt;br&gt;nämnda proposition anförde jag all förslaget rörande de statligt leglera-&lt;br&gt;de tjänsterna i det kommunala skolväsendet borde få konsekvcnsct ock-&lt;br&gt;så för de statligt reglerade tjänsterna vid folkhögskolorna. Jag meddelade&lt;br&gt;även att jag avsåg att återkomma till regeringen med förslag till riksda-&lt;br&gt;gen sedan frågan hade behandlats av folkhögskolekommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare och rektorer vid folkhögskolorna har tjänster där avlönings-&lt;br&gt;förmånerna fastställs under medverkan av regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer. Därmed följer enligt 2 kap. I § lagen&lt;br&gt;(1976:600) om offentlig anställning att dessa tjänster är statligt reglerade.&lt;br&gt;För denna personal gäller s.k. dubbelt huvudmannaskap. Detta innebär&lt;br&gt;att de är anställda av huvudmannen för resp, folkhögskola medan staten&lt;br&gt;med stöd av lagen (1965:576) om ställföreträdare för kommun vid vissa&lt;br&gt;avtalsförhandlingar m.m. - den s.k. ställföreträdarlagen - och ett särskilt&lt;br&gt;riksdagsbeslut (prop. 1967:131, SU134, rskr. 327) förhandlar och sluter&lt;br&gt;avtal om deras avlöningsförmåner och övriga anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten utfärdar också vissa föreskrifter om deras anställningar, l ör&lt;br&gt;övriga anställda vid folkhögskolorna svarar huvudmännen ensamma för&lt;br&gt;denna uppgift liksom för förhandlingar om anställnings- och lönevill-&lt;br&gt;kor. I dag finns således inget enhetligt arbetsgivaransvar inom folkhög-&lt;br&gt;skolan. Det delade personalansvaret medför nackdelar bl.a. i avtalssam-&lt;br&gt;manhang. Förhandlingar om löne- och anställningsvillkor förs i dag&lt;br&gt;mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisatio-&lt;br&gt;ner trots att det inte är staten utan resp, folkhögskola eller folkhögsko-&lt;br&gt;lestyrelse som är arbetsgivare. Kommittén har vid sina överväganden setl&lt;br&gt;betydande fördelar med ett enhetligt personalansvar. Fin fördel är all&lt;br&gt;huvudmännen och folkhögskolestyrelserna då lättare kan disponera den&lt;br&gt;samlade personalstyrkan efter behov och rådande förutsättningar, lin&lt;br&gt;annan fördel är att en samordning av lärartjänstgöring på folkhögskola&lt;br&gt;och i det fria bildningsarbetet underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om ett förändrat personalansvar för folkhögskolans lära-&lt;br&gt;re och rektorer bör genomföras den 1 juli 1991. Det innebär att fr.o m.&lt;br&gt;denna tidpunkt upphör den statliga regleringen av lärar- och rektors-&lt;br&gt;tjänster och att huvudmännen eller dess styrelse fr.o.m. samma tidpunkt&lt;br&gt;har ansvar för att tjänsterna regleras på annat sätt, .lag har under hand&lt;br&gt;erfarit att RIO förbereder bildandet av en arbetsgivai kommitté, som till-&lt;br&gt;sammans med Landstingsförbundet och Kommunfölbundel kommer att&lt;br&gt;förhandla med arbetstagarparlerna om ett nytt avtal för folkhögskolor-&lt;br&gt;nas lärare och rektorer, linligt min mening är del också naturligt att&lt;br&gt;huvudmännen i samråd med de avtalsslutande parterna får avgöra behö-&lt;br&gt;righetsfrågor för lärare och rektorer vid folkhögskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3 Fritidsledarutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna fråga har jag samrått med statsrådet Wallström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Grundutbildningen för fritidsledare får även i&lt;br&gt;fortsättningen bedrivas vid folkhögskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar att centralt utarbetade studieplaner är svåra&lt;br&gt;att förena med den profilering av verksamheten som förordas och att&lt;br&gt;den samordning som kan komma att behövas bör ske i friare former än&lt;br&gt;nu. Detta kan ske t.ex. genom att företrädare för avnämare, för yrkes-&lt;br&gt;verksamma fritidsledare och för utbildningarna bildar en central refe-&lt;br&gt;rensgrupp. Denna kan ha till uppgift att formulera mål för utbildning-&lt;br&gt;arna samt följa upp verksamheten m.m. Kommittén anser vidare att del&lt;br&gt;är önskvärt att studerandegruppernas storlek och antalet undervisnings-&lt;br&gt;timmar i högre grad än nu varieras efter behovet och att ett ökande an-&lt;br&gt;svar läggs på de studerande under utbildningens gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser tillstyrker i allt vä-&lt;br&gt;sentligt kommitténs förslag rörande grundutbildningen, däribland soci-&lt;br&gt;alstyrelsen, Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), SFHL, SFEF,&lt;br&gt;RIO, LR, TCO, Svenska kyrkans centralstyrelse och Nykterhetsrörelsens&lt;br&gt;landsförbund. Fritidsledarskolorna, samarbetsorganisation för fritidsle-&lt;br&gt;darutbildning inom svensk folkhögskola, menar att fritidsledarutbild-&lt;br&gt;ningen även i fortsättningen skall ligga på folkhögskolan, men anser alt&lt;br&gt;kommittén har saknat personella och tidsmässiga resurser för all göra&lt;br&gt;en grundlig undersökning och analys av viktiga basfakta rörande utbild-&lt;br&gt;ningen och att många av slutsatserna i betänkandet därför är osäkra. Or-&lt;br&gt;ganisationen anser vidare att kommittén har underskattat värdet av en&lt;br&gt;enhetlig yrkesutbildning även i framtiden och att det är viktigare att ut-&lt;br&gt;bilda generalister än specialister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV, SO, Kommunförbundet och TCO anser att folkhögskolan inte&lt;br&gt;skall ha monopol på fritidsledarutbildningen. En sådan utbildning bör&lt;br&gt;även kunna anordnas inom högskolan. Riksidrottsförbundet är positivt&lt;br&gt;till ett närmare samarbete med högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Folkhögskolekommittén har övervägt om&lt;br&gt;den skall föreslå att grundutbildningen för fritidsledare även skall för-&lt;br&gt;läggas till högskolan. Kommittén har därvid funnit att övervägande skäl&lt;br&gt;talar för att folkhögskolan även i fortsättningen har denna uppgift. För&lt;br&gt;egen del har jag inga invändningar mot att folkhögskolorna anordnat&lt;br&gt;fritidsledarutbildning, utan finner det positivt om skolorna åtar sig den-&lt;br&gt;na uppgift. Jag delar således uppfattningen att folkhögskolorna är väl&lt;br&gt;lämpade att anordna denna utbildning. De skäl som talar för folkhög-&lt;br&gt;skolan är förutom dess arbetssätt också växlingen mellan praktik och&lt;br&gt;teori. Till detta kommer dess närhet till folkrörelserna. Detta gör alt&lt;br&gt;folkhögskolorna kan svara mot fritidsverksamhetens inriktning, såväl i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunal som i föreningsdriven verksamhet, folkhögskolornas kun- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;skapstradition, som t.ex. förutsätter ett aktivt deltagande från de stude-&lt;br&gt;rande vid planering och genomförande av utbildningen, ger därtill en&lt;br&gt;god förberedelse för arbetet som fritidsledare. Jag vill emellertid betona&lt;br&gt;att vad jag nu talar om är inte ett monopol för folkhögskolorna utan en&lt;br&gt;tillåtelse för att statsbidraget går till sådant ändamål vid skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tydligare profilering, som jag i likhet med kommittén finner an-&lt;br&gt;gelägen för de skolor som arbetar med fritidsledarutbildning, kan ta sig&lt;br&gt;flera olika uttryck. I många fall kan det röra sig om att mer anpassa ut-&lt;br&gt;bildningen till en folkrörelses aktuella behov, i andra kan det vara&lt;br&gt;lämpligt att få till stånd en inriktning som mer svarar mot kommuner-&lt;br&gt;nas behov. Huvudsaken är att folkhögskolorna tar vara på de möjlighe-&lt;br&gt;ter som finns att variera utbildningen alltefter varje skolas egna förut-&lt;br&gt;sättningar och avnämarnas behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 likhet med vad som föreslås ske för den övriga verksamheten vid&lt;br&gt;folkhögskolorna, skall folkhögskolorna och deras styrelser även lör Iri-&lt;br&gt;tidsledarutbildningens del, i högre grad än vad som nu gäller, själva la&lt;br&gt;ansvar för den direkta utformningen m.m. Jag finner därför inte anled-&lt;br&gt;ning att närmare gå in på frågor som rör t.ex. samordning av Itilidsle-&lt;br&gt;darutbildningarna, studerandegruppernas storlek eller antalet undervis-&lt;br&gt;ningstimmar. Dessa och andra liknande frågor anser jag alt skolorna&lt;br&gt;själva skall ta ställning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har från många håll påtalats behovet av en påbyggnadsutbildning&lt;br&gt;för dem som t.ex. arbetat några år i kommunal fritidsverksamhet och&lt;br&gt;som har genomgått fritidsledarutbildning, fritidspedagogutbildning eller&lt;br&gt;annan motsvarande utbildning. Såväl kommittén som ett flertal remiss&lt;br&gt;instanser aktualiserar också denna fråga. Även jag anser att det finns&lt;br&gt;skäl att överväga en påbyggnadsutbildning för dem som är verksamma&lt;br&gt;inom detta område. Chefen för utbildningsdepartementet har för avsikt&lt;br&gt;att senare återkomma till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.4 Vissa övriga frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildning och fortbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mina förslag till övergripande mål för den statsbidragsstödda folkbild-&lt;br&gt;ningsverksamheten har jag bl.a. betonat dels behovet av folkbildningsin-&lt;br&gt;satser inom olika områden dels vikten av att folkbildningen tydligt pro-&lt;br&gt;filerar sin verksamhet i förhållande till den av samhället anordnade&lt;br&gt;grund- och yrkesutbildningen. Med det samlade personalansvar som hu-&lt;br&gt;vudmännen för folkhögskolorna föreslås få, blir det naturligt att de får&lt;br&gt;ett större inflytande än nu på lärarutbildningen samt att de övertar an-&lt;br&gt;svaret för fortbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarnas pedagogiska och ämnesmässiga kompetens har avgörande&lt;br&gt;betydelse för att upprätthålla kvaliteten på uppläggningen och genomfö-&lt;br&gt;randet av folkhögskolornas verksamhet. Delta gäller såväl för behörig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsgivande kurser som för övriga kurser. Fortbildningen spelar i detta Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;sammanhang en stor roll. Den skall syfta till att öka måluppfyllelsen&lt;br&gt;och utveckla verksamheten vid såväl den enskilda folkhögskolan som i&lt;br&gt;folkbildningen i stort. Då det naturligtvis ligger i huvudmannens intres&lt;br&gt;se att upprätthålla en hög kompetensnivå hos personalen utgår jag från&lt;br&gt;att kompetensutveckling, bl.a. i form av fortbildning kommer alt spela&lt;br&gt;en viktig roll. Jag vill här understryka fortbildningens betydelse lör ut-&lt;br&gt;vecklingen av folkhögskolan. Det är självklart många skilda behov och&lt;br&gt;intressen som fortbildningen skall möta och tillgodose. Det är därför&lt;br&gt;nödvändigt att planera fortbildningsinsatserna så att de blir ett led i en&lt;br&gt;medveten förändring och förbättring av kompetensen vid folkhögsko-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieomdöme vid folkhögskolorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieomdömet är ett urvalsinstrument för sökande till högskolan inom&lt;br&gt;folkhögskolekvoten. Som normeringsinstrument för studieomdömet har&lt;br&gt;sedan ett tiotal år använts en specialkonstruerad version av högskolepro-&lt;br&gt;vet, det s.k. folkhögskoleprovet. Kostnaderna för rättning av provet har&lt;br&gt;uppgått till ca 250 000 kr. per år. Linder det senaste året har SO inte er-&lt;br&gt;hållit medel för detta normeringsinstrument. Någon normering har där-&lt;br&gt;för inte ägt rum. Kommittén konstaterar att det tidigare använda syste-&lt;br&gt;met har mist en stor del av sitt värde genom att mer än hälften av sko-&lt;br&gt;lorna inte deltar i folkhögskoleprovet. Enligt kommitténs mening kan&lt;br&gt;det ifrågasättas om något instrument för normering av detta slag behövs&lt;br&gt;med tanke på hur den grupp som deltar i proven numera är samman-&lt;br&gt;satt. Jag delar kommitténs bedömning i detta avseende och menar såle-&lt;br&gt;des att det inte längre behövs ett särskilt normeringsprov för att studie-&lt;br&gt;omdömen skall kunna sättas. Lärarkollektivets bedömningar skall enligt&lt;br&gt;min mening vara tillräckliga. Detta förutsätter dock att nuvarande re-&lt;br&gt;kommendation om fördelning av omdömesgrader följs på skolorna och&lt;br&gt;att folkhögskolorna gemensamt uppmärksammar och ålgärdar avsteg&lt;br&gt;från den befintliga rekommendationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén ifrågasätter om studieomdömet alls kommer alt behövas&lt;br&gt;i framtiden om högskoleprovet blir så allmänt som det förväntas bli&lt;br&gt;Om erfarenheterna av de nya reglerna för tillträde till högskolan visar&lt;br&gt;att det inte längre finns skäl all ha graderade studieomdömen och all ha&lt;br&gt;en särskild kvotgrupp för folkhögskolesökande, bör en förändring av ur-&lt;br&gt;valsreglerna till högskolan i detla avseende övervägas. Jag delar denna&lt;br&gt;uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1990/91:82&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Ett samlat statsbidrag till folkbildningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor&lt;br&gt;skall utgå i form av ett gemensamt bidrag uttryckt i kronor. Bi-&lt;br&gt;draget skall fördelas av ett folkbildningens eget organ, ett folk-&lt;br&gt;bildningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En årlig justering av bidraget skall göras med hänsyn till lö-&lt;br&gt;ne- och prisutvecklingen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidraget skall, utan rekvisitionsförfarande, betalas ut&lt;br&gt;halvårsvis i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande grunder för beräkning av och villkor för statsbi-&lt;br&gt;drag till studieförbund och folkhögskolor upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För viss verksamhet bör statsbidrag utgå i annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya statsbidragssystemet skall träda i kraft den I juli&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt forslag: 1 förordningarna (1981:518) om statsbidrag&lt;br&gt;till studiecirklar m.m. och (1981:519) om statsbidrag till kulturverksam-&lt;br&gt;het i studieförbunden m.m. samt (1977:551) om folkhögskolan anges de&lt;br&gt;villkor, som gäller för statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag utgår för närvarande till folkbildningen främst ur två an-&lt;br&gt;slag under åttonde huvudtiteln, dels C 4. Bidrag till studieföl humlen&lt;br&gt;m.m., dels C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor m.m., häda anslagen&lt;br&gt;förslagsvis betecknade. Som en följd av att statsbidraget i stor omfattning&lt;br&gt;är detaljreglerat, är en rad anslagsposter för skilda ändamål upptagna&lt;br&gt;under anslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare utgår vissa resurser för forskning och fortbildning inom folk-&lt;br&gt;bildningsområdet ur anslagen B 7. Forskning inom skolväsendet m.m.&lt;br&gt;och B 8. Fortbildning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening har den detaljreglering, som i dag styr den statli-&lt;br&gt;ga bidragsgivningen, kommit att bli alltför omfattande. Denna mening&lt;br&gt;delas såväl av folkhögskolekommittén som av många remissinstanser.&lt;br&gt;Även i SÖs rapport Studieförbunden inför 90-talet och i de skriftliga&lt;br&gt;synpunkter som studieförbunden har redovisat i samband med rappor-&lt;br&gt;ten framförs liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna detaljreglering av den statliga bidragsgivningen har i sig lett&lt;br&gt;till att utvecklingen av nya arbetsformer inom folkbildningen försvårats.&lt;br&gt;Statsbidragens utformning har även lett till att mycken tid och kraft har&lt;br&gt;behövt läggas ned på administration såväl från tillsynsmyndigheternas&lt;br&gt;sida som från utbildningsanordnarnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående redovisat min syn på folkbildningens roll i&lt;br&gt;samhället och riktlinjer för bidragsgivningen till studieförbundens och&lt;br&gt;folkhögskolornas verksamhet. Inom de gränser,som riktlinjerna ställer&lt;br&gt;upp, bör folkbildningen själv få bestämma inriktningen på sin verksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het. Detta leder enligt min mening till att statsbidragets roll som styrin- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;strument för verksamheten kraftigt bör tonas ned. Statsbidraget bör såle-&lt;br&gt;des inte knytas till ett omfattande regelsystem som i stor utsträckning&lt;br&gt;styr verksamheten. Jag bedömer att företrädare för folkbildningen på&lt;br&gt;eget ansvar, utifrån angivna riktlinjer, kan avgöra hur det tilldelade&lt;br&gt;statsbidraget skall användas för skilda verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med färre regler och friare verksamhetsformer bör folkbildningens&lt;br&gt;anordnare få bättre förutsättningar att nå de folkbildningsmål som efter-&lt;br&gt;strävas och möjliggöra att verksamhetens innehåll och kvalitet sätts i&lt;br&gt;centrum. Den hittillsvarande fokuseringen på hur man uppfyller de for-&lt;br&gt;mella regler, som styr statsbidraget, måste ersättas av en kontinuerlig&lt;br&gt;mål- och innehållsdiskussion, som grundas på en fortlöpande lokal och&lt;br&gt;central uppföljning och utvärdering av folkbildningsarbetet. Jag kom-&lt;br&gt;mer senare att redovisa mina förslag beträffande uppföljning och utvär-&lt;br&gt;dering av den verksamhet som får statligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär således att statsbidraget för folkbildning utgår i&lt;br&gt;form av ett totalbelopp. Det bör därefter ankomma på företrädare för&lt;br&gt;folkbildningen att utifrån de grunder, som jag tidigare berört, fördela bi-&lt;br&gt;draget på anordnarna. Som jag förut har nämnt avses att lolkbildnings-&lt;br&gt;organisationerna skall bilda ett nytt gemensamt organ för detta ändamål:&lt;br&gt;ett folkbildningsråd. Jag skall längre fram gå in på rådets närmare upp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ca 80 % av studieförbundens och folkhögskolornas kostnader kan&lt;br&gt;hänföras till löner medan 20 % kan hänföras till varor och tjänster. I)cn&lt;br&gt;årliga prisomräkningen av anslaget skall utgå från denna fördelning av&lt;br&gt;kostnaderna och baseras på den genomsnittliga timlöne- och prisutveck-&lt;br&gt;lingen i samhället. Hänsyn kommer således att tas till redan inträffade&lt;br&gt;kostnadsförändringar. Prisomräkningen skall däremot inte ha några in-&lt;br&gt;slag av förväntade pris- och löneförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya statsbidragssystemet bör enligt min mening underlätta för&lt;br&gt;studieförbund och folkhögskolor att på relativt kort sikt kunna minska&lt;br&gt;sin administration. Jag finner det därför rimligt att det fr.o.m. budget-&lt;br&gt;året 1992/93 ställs ett produktivitetskrav även på folkbildningsområdet.&lt;br&gt;Jag avser därför att i samband med 1992 års budgetproposition återkom-&lt;br&gt;ma till regeringen med närmare förslag härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer nu att övergå till att närmare redovisa mina förslag av-&lt;br&gt;seende den verksamhet för vilken statsbidrag skall utgå i annan ordning&lt;br&gt;än vad som nu redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Statsbidrag för viss utbildning som inriktas mot Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;personer med funktionshinder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Lindqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Nämnden för vårdartjänst (NV) skall fr.o.m. bud-&lt;br&gt;getåret 1991/92 disponera de statsbidrag som utgår ur anslaget C&lt;br&gt;6. Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för särskilt kost-&lt;br&gt;nadskrävande utbildningsinsatser för personer med funktions-&lt;br&gt;hinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NV skall även disponera oeh till Synskadades riksförbund&lt;br&gt;(SRF) utbetala det särskilda statsbidrag som för närvatande ut-&lt;br&gt;går ur anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden m.m. lör bidrag&lt;br&gt;till teknisk anpassning av studiemateriel för synskadade och&lt;br&gt;dövblinda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Folkhögskolans och studieförbundens arbets-&lt;br&gt;former har visat sig vara utvecklande och stimulerande för många per-&lt;br&gt;soner med funktionsnedsättningar av skilda slag. T.ex. kan kursinnehåll&lt;br&gt;och utbildningens genomförande ges en individuell utformning efter&lt;br&gt;varje deltagargrupps behov. Vid folkhögskolan ger internatboendet dess-&lt;br&gt;utom möjligheter till sociala kontakter även vid sidan av studierna. Ur&lt;br&gt;folkhögskoleanslaget utgår särskilda statsbidrag till flera avgränsade ut-&lt;br&gt;bildningar eller åtgärder i samband med utbildningar med speciell in-&lt;br&gt;riktning inom handikappområdet. Dessa är: kurser för vuxna dövblinda&lt;br&gt;med anhöriga, undervisning i teckenspråk för syskon till döva, hörsel-&lt;br&gt;skadade eller talskadade kursdeltagare, anpassningskurser för personer&lt;br&gt;med funktionsnedsättningar, utbildning av tolkar för döva, dövblinda,&lt;br&gt;synskadade och hörselskadade, teckenspråkslärarutbildning, bidrag för&lt;br&gt;att öka tillgängligheten vid folkhögskola för handikappade elever, vissa&lt;br&gt;rese- och inackorderingskostnader, medel för fortbildningsinsatser för&lt;br&gt;dem som arbetar med anpassningskurser, extra förstärkningsåtgärder för&lt;br&gt;handikappades studier samt bidrag för elevassistans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur studieförbundsanslaget utgår ett särskilt bidrag till SRF för tek-&lt;br&gt;nisk anpassning av studiemateriel för synskadade och dövblinda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden för vårdartjänst (NV) är en statlig myndighet som hör till&lt;br&gt;socialdepartementets verksamhetsområde. Den har bl.a. till uppgift att&lt;br&gt;organisera verksamheten med vårdartjänst samt administrera det statliga&lt;br&gt;bidraget till denna. Vårdartjänst, dvs. personlig och praktisk hjälp, er-&lt;br&gt;bjuds svårt rörelsehindrade som studerar i eftergymnasial utbildning el-&lt;br&gt;ler vid folkhögskola. Den omfattar hjälp med de funktioner som hör till&lt;br&gt;den dagliga livsföringen, som den studerande inte klarar själv och som&lt;br&gt;inte tillgodoses på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under och i samband med undervisningen motsvaras vårdat tjänsten&lt;br&gt;av elevassistans för vilken, såvitt gäller folkhögskolestudici, bidrag utgår&lt;br&gt;ur folkhögskoleanslaget. Bidraget till elevassistans hanteras av SO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 — Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NV och SÖ har upprättat ett nära samarbete vid fördelningen av bi- Ihop. I&lt;sup&gt;,&lt;/sup&gt;MJO/&lt;sup&gt;,&lt;/sup&gt;)1:82&lt;br&gt;dragen till vårdartjänst resp, elevassistans. Aven om NV inte har alt ar-&lt;br&gt;beta med direkta utbildningsfrågor, har nämnden genom sina nuvaran-&lt;br&gt;de uppgifter många och fortlöpande kontakter med folkhögskolor och&lt;br&gt;kunskaper om deras arbetssätt och förutsättningar i skilda avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening har därför NV goda förutsättningar alt hanlera de&lt;br&gt;särskilda statsbidrag som jag i det föregående har redogjort för. Jag kom-&lt;br&gt;mer även senare att under avsnittet Anslagsfrågor för budgetåret&lt;br&gt;1991/92, anslaget C 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbild-&lt;br&gt;ningen föreslå, att NV tillförs vissa resurser för sin administration av bi-&lt;br&gt;draget. Dessa resurser bör helt eller delvis kunna användas för att bred-&lt;br&gt;da nämndens kompetens inom utbildningsområdet. Fr.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1991/92 föreslås därför att NV får disponera ifrågavarande statsbidrag&lt;br&gt;och fördela dessa till de folkhögskolor som anordnar sådan undervis-&lt;br&gt;ning. Det bidrag som utgår till SRF ur studieförbundsanslaget bör även&lt;br&gt;lämpligen hanteras av NV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på regeringen att utfärda närmare bestämmelser för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Lindqvist kommer senare att återkomma till regeringen&lt;br&gt;med förslag om erforderliga ändringar i instruktionen för NV.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Statsbidrag för samiskt inriktad utbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Verksamheten vid nuvarande Samernas folkhög-&lt;br&gt;skola bör fortsätta. Statsbidrag skall utgå i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstäm mer med mitt förslag såtillvida atl&lt;br&gt;bidrag bör utgå i samma omfattning som nu och alt bidraget bör sam-&lt;br&gt;ordnas till ett särskilt bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samernas folkhögskola i Jokkmokk konstaterar&lt;br&gt;att elevantalet under 1980-talet successivt har minskat, vilket hat lett till&lt;br&gt;att skolan har fått såväl rekryteringsproblem som ekonomiska problem.&lt;br&gt;SÖ har under de senaste åren beviljat dispens för skolan att anordna all-&lt;br&gt;män kurs med ett lägre antal elever än vad slatsbidragsbcslämmelserna&lt;br&gt;anger. Skolans övriga verksamhet, slöjd-, renskötsel- och ekologilinjer-&lt;br&gt;na, är dock så värdefulla ur samisk kulturpolitisk synpunkt att det vore&lt;br&gt;berättigat med en generell dispens om kravet på allmän kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare föreslagit att som ett villkor&lt;br&gt;för statsbidrag skall varje folkhögskola årligen anordna allmänna kurser&lt;br&gt;i viss omfattning. Samernas folkhögskola i Jokkmokk har under senare&lt;br&gt;år haft svårigheter att rekrytera elever till allmän kurs. Av skolans ytt-&lt;br&gt;rande framgår att man befarar att dessa svårigheter kommer att bestå&lt;br&gt;framöver. Detta innebär att ett av de viktigaste motiven för statsbidrag&lt;br&gt;därmed inte kommer att kunna uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det emellertid synnerligen angeläget all den verksamhet, 1’lop. IW) I ;82&lt;br&gt;som bedrivs vid skolan, lever vidare för att därigenom bidra till all den&lt;br&gt;samiska kulturen i dess olika former och uttryckssätt ges reella möjlig-&lt;br&gt;heter att föras vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamheten vid nuvarande Samernas folkhögskola bör diirlör&lt;br&gt;statsbidrag utgå även fortsättningsvis, oavsett om det är möjligt all an-&lt;br&gt;ordna allmän kurs eller inte. Bidraget bör dock utgå i form tiv ett total-&lt;br&gt;belopp, som får disponeras av skolans styrelse för sådan undervisning,&lt;br&gt;som efter styrelsens bedömning bäst tjänar samernas sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att utfärda de närmare bestämmel-&lt;br&gt;ser som behövs för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4 Statsbidrag till kontakttolkutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna fråga har jagsamrått med statsrådet Lööw.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Grundbidraget för kontakttolkutbildning, som tidi-&lt;br&gt;gare beräknats under folkhögskole- och studieförbundsanslagen,&lt;br&gt;skall föras till anslaget Bidrag till kontakttolkutbildning. l-r.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 skall medlen under anslaget i fråga dispone-&lt;br&gt;ras av universitetet i Stockholm. Tolk- och översättarinstitutet&lt;br&gt;(TÖI) skall ha ett övergripande ansvar för kontakttolkutbild-&lt;br&gt;ningen och fördela statsbidrag på olika anordnare av kontakt-&lt;br&gt;tolkutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt. Kommit-&lt;br&gt;tén anser dock att medel för deltagarnas studiestöd som budgeterats un-&lt;br&gt;der anslaget Bidrag till kontakttolkutbildning, bör föras till anslag där&lt;br&gt;medlen disponeras av centrala studiestödsnämnden (CSN).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i allmänhet inte kommenterat denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl för mitt förslag: Utbildningen av kontakttolkar avser ämnesom-&lt;br&gt;rådena socialtolkning, sjukvårdstolkning, arhetsmarknadstolkning, ar-&lt;br&gt;betsplatstolkning och rältstolkning. Kontakttolkutbildning anordnas&lt;br&gt;som folkhögskolekurser och som studiecirklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetår utgår statsbidrag till kontakltolkutbild-&lt;br&gt;ning dels inom ramen för folkhögskole- och studieförbundsanslagen,&lt;br&gt;dels från anslaget C 8. Bidrag till kontakttolkutbildning. Irän det sist-&lt;br&gt;nämnda anslaget betalas bidrag till vissa administrativa och pedagogiska&lt;br&gt;merkostnader som folkhögskolor och studieförbund har i samband med&lt;br&gt;att de anordnar kontakttolkutbildning. I rån anslaget utgår också bidrag&lt;br&gt;till kostnader för studiesocialt stöd till kursdeltagarna. Medlen dispone-&lt;br&gt;ras av SÖ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelse den 18 maj 1989 begärde SÖ och statens invandrarverk&lt;br&gt;(SIV) en översyn av systemet för kontakttolkutbildning. 1 sin fördjupade&lt;br&gt;anslagsframställning för vuxenutbildning för budgetåren 1991/92-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 föreslog SÖ att kontakttolkutbildningen i framtiden arrangeras Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;som uppdragsutbildning vid folkhögskolor och studieförbund. En sådan&lt;br&gt;förändring skulle öka möjligheterna för att tillgängliga resurser används&lt;br&gt;på mest ändamålsenliga sätt i fråga om lokalisering och språkområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÖI borde bli huvudman för den nya verksamheten. Kontakttolkutbild-&lt;br&gt;ningens direkta anknytning till invandrings- och flyktingsituationen&lt;br&gt;borde, enligt SÖ, återspeglas i utbiklningsvolymen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 11 oktober 1990 uppdrog regeringen åt SÖ att, i&lt;br&gt;samråd med UHÄ och TÖI och efter samråd med SIV, bl.a. redovisa vil-&lt;br&gt;ka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att SÖs förslag skulle&lt;br&gt;kunna genomföras i praktiken. Den 19 november 1990 har SÖ inkom-&lt;br&gt;mit med en delrapportering av uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har nämnt tidigare, avvecklas SO med utgången av juni&lt;br&gt;1991 och ersätts med ett nytt ämbetsver k, skolverket. Uppgiften all lör&lt;br&gt;dela statsbidragen för kontakttolkutbildningen passar inte in i den nya&lt;br&gt;myndighetens uppdrag. Denna uppgift mäsle alltså fr.o.m. den I juli&lt;br&gt;1991 läggas på något annat organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att TÖI, som redan ansvarar för tolkutbildningcn pä hög-&lt;br&gt;skolenivå och dessutom har vissa uppgifter i fråga om utbildning av&lt;br&gt;kontakttolkar, bör få ett övergripande ansvar också för kontakltolkul-&lt;br&gt;bildningen. Högskoleutbildningen och kontakttolkutbildningen kom-&lt;br&gt;pletterar varandra och båda behövs för en god tolkservice i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TÖI bör ansvara för att kontakttolkutbildningen lokaliseras till de re-&lt;br&gt;gioner och inriktas på de språkområden där behovet av kontakttolkar är&lt;br&gt;störst. TÖI bör också ansvara för att kvaliteten i kontakttolkutbildning-&lt;br&gt;en upprätthålls, bl.a. genom att utbildningen kontinuerligt utvärderas.&lt;br&gt;Den administration som hänför sig till själva utbildningen bör, liksom&lt;br&gt;hittills, läggas på anordnarna av kontakttolkutbildning. De administra-&lt;br&gt;tiva kostnaderna för institutet kan på så sätt hållas nere.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att den framtida kontakttolkutbildningen inte bör betraktas&lt;br&gt;som uppdragsutbildning. I stället bör del liksom hittills vara anordnarna&lt;br&gt;som svarar för urvalet bland de sökande Det bör också vara möjligt för&lt;br&gt;personer som inte är anställda som kontakttolkar att söka sig till utbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen bör i fortsättningen få utnyttjas mer flexibelt. De bör i första&lt;br&gt;hand användas för utbildningskostnader. En del bör få användas för ad-&lt;br&gt;ministration av statsbidraget för kontakttolkutbildning och kostnader&lt;br&gt;som är föranledda av den förstärkning av I Öls kansliresurser som blir&lt;br&gt;nödvändig. Det kan också visa sig lämpligt att medlen i vissa fall an-&lt;br&gt;vänds för deltagarkostnader, t.ex. om det är fråga om resekostnader för&lt;br&gt;att delta i riksrekryterande utbildning och deltagarna inte är anställda&lt;br&gt;som kontakttolkar. Det ingår i SÖs ännu inte avslutade uliedningsupp&lt;br&gt;drag att närmare belysa dessa frågor. Del bör ankomma pä regeringen&lt;br&gt;att meddela bestämmelser för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5 Vissa statsbidragsfrägor i övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91 :K2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Statsbidrag till Föreningen Nordiska folkhög-&lt;br&gt;skolan i Geneve skall fr.o.m. budgetaret 1991/92 disponeras av&lt;br&gt;CSN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till föreläsningsföreningar och andra ideella fören-&lt;br&gt;ingar för kulturverksamhet sand bidrag till länsbildningslöibun-&lt;br&gt;den skall även i fortsättningen disponeras av statens kulturråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Nordiska folk högsko km i Geneve (Gene-&lt;br&gt;veskolan) tillkom år 1931. Skolan vill ge aktiva medlemmar i folkrörel-&lt;br&gt;seorganisationer i Norden möjlighet till närmare inbördes kontakter&lt;br&gt;och gemensamma studier i internationella problem. Skolans årliga kurs&lt;br&gt;koncentreras till arbetet vid Internationella Arbetsorganisationen, ILO,&lt;br&gt;som är FNs fackorgan för arbetsmarknadsfrågor. Skolan följer dess ge-&lt;br&gt;neralkonferens, som hålls i Geneve, under tre veckor varje år. Till den&lt;br&gt;årliga kursen antas sammanlagt 40 deltagare från de nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1990/91 utgår till föreningen ett bidrag från svensk&lt;br&gt;sida med 242 000 kr. De statsbidragsregler som gäller för folkhögskolor-&lt;br&gt;na i övrigt tillämpas inte för denna skola. Med hänsyn till del senare&lt;br&gt;samt då skolan är samnordisk och av speciell karaktär, anser jag alt det&lt;br&gt;statliga stöd som anvisas från Sverige bör utgå i särskild ordning. Jag be-&lt;br&gt;dömer att bidraget till Föreningen Nordiska folkhögskolan i Geneve&lt;br&gt;fr.o.m. budgetåret 1991/92 lämpligen kan hanteras av CSN, som även, i&lt;br&gt;enlighet med vad jag senare kommer att föreslå under avsnitt 10, skall&lt;br&gt;disponera anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de medel som utgår till studieförbundens kulturverksamhet får&lt;br&gt;under innevarande budgetår 3,7 milj.kr. fördelas till föreläsningsföre-&lt;br&gt;ningar och andra ideella föreningar vilka inte ingår som medlemmar i&lt;br&gt;något av de elva studieförbunden. Statsbidraget utgör ett stöd för anord-&lt;br&gt;nande av kulturprogram och ger möjlighet för föreningar all anlita kul-&lt;br&gt;turarbetare. Föreningarna har stor frihet att utforma kulluiverksamhe-&lt;br&gt;ten i enlighet med sin ideologiska profil och efter lokala intressen och&lt;br&gt;behov. Bidraget, som i första hand är avsett att främja lokal kullutvcrk-&lt;br&gt;samhet, fördelas av länsbildningslöibunden. Dessa får under innevaran-&lt;br&gt;de budgetår sammanlagt 1 631 000 kr. löt att samordna vissa kulturakti-&lt;br&gt;viteter inom det egna länet samt alt utföra denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn främst till att detta bidrag inte kan utgå till organisatio-&lt;br&gt;ner som är medlemmar av något av de elva studieförbunden, anser jag&lt;br&gt;att bidraget även fortsättningsvis bör hanteras av statens kulturråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Ett folkbildningsråd bildas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Frågor om fördelning av statsbidrag, uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering överlämnas till ett av I ölkbildningsförhundel.&lt;br&gt;Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), och lands-&lt;br&gt;tingsförbundet bildat folkbildningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådets redovisning och förvaltning granskas&lt;br&gt;årligen från statens sida av riksrevisionsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet bestämmer självt om sin verksamhet och&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för folkbildningsrådet och dess verksamhet får&lt;br&gt;betalas ur den totala resurs som staten ställer till förfogande för&lt;br&gt;folkbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhögskolekommitténs förslag: Vid en översyn av SOs uppgifter&lt;br&gt;och organisation borde man överväga att överföra det centrala förvalt-&lt;br&gt;nings- och tillsynsansvaret för all folkbildningsverksamhet inom&lt;br&gt;utbildnings- och kultursektorn från SÖ och statens kulturråd till ett sta-&lt;br&gt;tens folkbildningsråd. Detta råd skulle överta förvaltnings- och tillsyns-&lt;br&gt;ansvaret för folkhögskolorna, studieförbunden och den kulturverksam-&lt;br&gt;het som studieförbunden får anslag till via statens kulturråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad argument kan enligt kommittén framföras för ett fristående&lt;br&gt;förvaltnings- och tillsynsorgan. Ett argument är den friare ställning och&lt;br&gt;den ökade frihet som folkhögskolorna kommer att få om kommitténs&lt;br&gt;förslag genomförs. Ett annat är den tydligare markeringen av verksam-&lt;br&gt;hetens folkbildningskaraktär som kommittén förordat. Om man inrättar&lt;br&gt;ett folkbildningsråd kan det ses som en markering av att folkbildningen&lt;br&gt;mer än nu bör präglas av självförvaltning. Ett tredje argument är att för-&lt;br&gt;delningen av bidrag kan ske med en mer samlad helhetssyn pä folkbild&lt;br&gt;ningen som grund och med kvalitetsbedömningar och avvägningar som&lt;br&gt;är väl förankrade hos folkbildningsvet ksamhctcns egna företrädare. I&lt;br&gt;detta avseende fordras ofta prioriteringar som lämpligen bör göras av&lt;br&gt;personer med god förankring inom sektorn. Såvitt gäller uppgifterna för&lt;br&gt;ett folkbildningsråd torde några vara givna som att fördela resurserna&lt;br&gt;mellan skolorna, att utöva tillsyn, att svara för årliga anslagsframställ-&lt;br&gt;ningar, att vart tredje år avge en fördjupad anslagsframställning, att sva-&lt;br&gt;ra för uppföljning och utvärdering på nationell nivå, att samordna cen-&lt;br&gt;tralt initierade forsknings-, utvecklings- och fortbildningsinsatser, samt&lt;br&gt;vara beredningsorgan för regeringen i folkhögskole- och studieförbunds-&lt;br&gt;frågor. Därtill kommer ett antal nya uppgifter som följd av kommitténs&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Meningarna är delade om kommitténs bedöm-&lt;br&gt;ning att frågan om en central förvaltnings- och tillsynsmyndighet prövas&lt;br&gt;vid översynen av den statliga skoladministrationen och att därvid tanken&lt;br&gt;på ett statens folkbildningsråd bör övervägas som alternativ till SO -&lt;br&gt;skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativet med ett folkbildningsråd förordas av bl.a. SÖ, statens&lt;br&gt;kulturråd, RIO, ABF, Hyresgästernas riksförbund samt av Kristianstads,&lt;br&gt;Örebro, Västmanlands, Värmlands och Västernorrlands läns landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken på ett folkbildningsråd avvisas av bl.a. RRV, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, SFHL, SFEF, TCO, Sörmlands, Hallands, Skaraborgs och Kop-&lt;br&gt;parbergs läns landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret saknar en diskussion om att det alls behövs någon stat-&lt;br&gt;lig förvaltnings- och tillsynsinstans för folkbildningsverksamheten. ABF&lt;br&gt;är inne på samma tanke och menar att rådgivning, fördelning av statsbi-&lt;br&gt;drag m.m. borde kunna skötas av ett av RIO och Folkbildningsförbun-&lt;br&gt;det konstituerat folkbildningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller Folkbildningsrådets uppgifter påpekar SO att det kan&lt;br&gt;vara svårt för ett litet organ, bestående av företrädare för folkbildnings-&lt;br&gt;verksamheten, att förena ansvar för verksamheten med en oberoende ut-&lt;br&gt;värdering. En möjlighet är att rådet får ansvar för utvärdering och för&lt;br&gt;underlag för regeringens ställningstaganden, men inte någon normgi-&lt;br&gt;vande eller beslutande roll gentemot de enskilda skolorna, lin annan är&lt;br&gt;att rådet får exekutiva uppgifter men att utvärderingen anförtros det nya&lt;br&gt;skolverket. En tredje lösning är en mer traditionell statlig myndighet&lt;br&gt;med både medelsfördelande och utvärderande uppgifter RIO hävdar all&lt;br&gt;ett folkbildningsråd bör få mer begränsade uppgiftet än vad SÖ hittills&lt;br&gt;haft. Uppgifterna bör begränsas till statsbidragsfrågor och ulvärdci ing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: SÖ är nu statens centrala tillsyns- och förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet för folkhögskolor och studieförbund. Statens kulturråd&lt;br&gt;har motsvarande uppgifter gentemot studieförbunden i vad avser statsbi-&lt;br&gt;dragsberättigad kulturverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare beslutat att SÖ skall avvecklas och att ett nytt&lt;br&gt;ämbetsverk, skoiverket skall inrättas för skolväsendet (prop 1990/91;1 8,&lt;br&gt;UbU4, rskr. 76). Förändringarna skall träda i kraft den I juli 1991. Jag&lt;br&gt;har i samband med direktiven (1990:60) till den särskilde utredaren&lt;br&gt;med uppdrag att lägga fram förslag om en ny statlig skoladministration&lt;br&gt;redovisat min uppfattning att folkbildningsfrågorna knappast hör hem-&lt;br&gt;ma i det nya skolverket, vars verksamhet skall inriktas mot det offentli-&lt;br&gt;ga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser mot bakgrund av vad jag nu har redovisat det nödvändigt&lt;br&gt;att ett nytt fristående centralt organ för folkbildningsfrågor bildas. I)e&lt;br&gt;argument som folkhögskolekommittén redovisat talar också för en så-&lt;br&gt;dan lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhögskolekommittén har i sitt resonemang utgått från att del fri-&lt;br&gt;stående folkbildningsrådet skall vara ett statligt förvaltnings- och till-&lt;br&gt;synsorgan för studieförbund och folkhögskolor. Jag delar inte den upp-&lt;br&gt;fattningen. Jag har i det föregående redovisat konsekvenserna av en för-&lt;br&gt;ändrad ansvarsfördelning mellan staten och folkbildningen. Av dessa&lt;br&gt;framgår att staten skall ge statsbidrag för verksamheten efter det att man&lt;br&gt;lagt fast folkbildningens samhällsmål och uppgifter i stort samt angett&lt;br&gt;riktlinjer och villkor för statsbidrag till studieförbund och folkhögsko-&lt;br&gt;lor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de gränser som staten således lagt fast bör det ankomma på Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;folkbildningen själv att administrera och organisera sin verksamhet.&lt;br&gt;Detta måste då även inkludera ett ansvar för att statens bidrag till folk-&lt;br&gt;bildningen fördelas mellan de olika studieförbunden och folkhögskolor-&lt;br&gt;na. Folkbildningen själv måste även reagera och vidta åtgärder internt&lt;br&gt;om det visar sig att viss bedriven verksamhet inte uppfyller de villkor&lt;br&gt;som staten angett för att statsbidrag skall utgå. Statsbidraget kan om del&lt;br&gt;hanteras slentrianmässigt leda till en icke önskad stagnation inom folk-&lt;br&gt;bildningen. Folkhögskolor och studieförbund med växtkraft och med en&lt;br&gt;verksamhet som ligger väl i linje med målen och riktlinjerna för statsbi-&lt;br&gt;drag kan få stå tillbaka till förmån för verksamhet som kanske spelat ul&lt;br&gt;sin roll. Detta får inte inträffa. Det är frågor av detta slag som bör vara&lt;br&gt;ett folkbildningsråds uppgift att hantera. Ett folkbildningsråd skall där-&lt;br&gt;för inte vara en statlig myndighet utan ett folkbildningens eget organ.&lt;br&gt;En annan sak är att rådets fördelning av statsbidrag enligt föreskrifter i&lt;br&gt;författning kommer att utgöra myndighetsutövning. Det finns numera&lt;br&gt;åtskilliga exempel på myndighetsutövning genom enskilda organ. En så-&lt;br&gt;dan ordning är därför inte särskilt märklig i sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett folkbildningens eget organ måste studieförbund och folkhögsko-&lt;br&gt;lor ha ett avgörande inflytande. Jag har erfarit att Folkbildningsförbun-&lt;br&gt;det, RIO och Landstingsförbundet har för avsikt att inom kort bilda ett&lt;br&gt;folkbildningsråd. Samtliga statsunderstödda studieförbund är medlem-&lt;br&gt;mar i Folkbildningsförbundet och samtliga rörelse- och stödföreningsäg-&lt;br&gt;da folkhögskolor är medlemmar i RIO. De båda nämnda organisatio-&lt;br&gt;nerna representerar således samtliga studieförbund samt de rörelse- och&lt;br&gt;stödföreningsägda folkhögskolorna. Landstingsförbundet representerar&lt;br&gt;de landstingsägda folkhögskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det folkbildningsråd som således är under bildande bör därför enligt&lt;br&gt;min mening kunna få den status inom och utom folkbildningen som er-&lt;br&gt;fordras för att den skall kunna fullgöra de uppgifter som bör åligga ett&lt;br&gt;folkbildningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet lägger självt genom sina stadgar fast hur verksam-&lt;br&gt;heten skall organiseras, styrelsesammansättning, beredningsorgan etc.&lt;br&gt;Motsvarande gäller även vilka kansliresurser som rådet anser sig behöva&lt;br&gt;ha för att fullgöra sin uppgift. Ansvarsförhållandet och arbetsfördelning-&lt;br&gt;en mellan Folkbildningsrådet, I ölkbildningsförbundet, RIO och Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet samt de enskilda studieförbunden och folkhögskolorna&lt;br&gt;bör inte regleras från statens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som bör ställas på folkbildningsrådet kan hänföras till tvä&lt;br&gt;huvudgrupper, en avser frågor rörande statsbidrag och en avser uppfölj-&lt;br&gt;ning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag till nytt statsbidragssystem för folkbildningen innebär att&lt;br&gt;statsbidraget utgår i form av ett gemensamt bidrag uttryckt i kronor&lt;br&gt;utan närmare detaljreglering från statens sida. Statsbidraget utanordnas,&lt;br&gt;utan rekvisition, halvårsvis i förskott av kammarkollegiet till folkbild-&lt;br&gt;ningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet skall ha till uppgift att fördela statsbidraget till Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;studieförbund och folkhögskolor dels utifrån de krav som staten ställer,&lt;br&gt;dels utifrån sina egna bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eventuella förändringar i och utökningar av vissa verksam heter un-&lt;br&gt;der ett budgetår får, efter beslut av folkbildningsrådet, bekostas genom&lt;br&gt;omprioriteringar inom givet anslag. Detta bör leda till alt beslut om&lt;br&gt;statsbidrag till nya folkhögskolor och, mera teoretiskt, även nya studie-&lt;br&gt;förbund, som hittills fattats av staten, bör fattas av folkbildningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett system där staten lägget last folkbildningens samhällsmål och&lt;br&gt;uppgifter samt anger riktlinjer och villkor för statsbidrag men där folk-&lt;br&gt;bildningen själv administrerar och organiserar sin verksamhet är frågan&lt;br&gt;om uppföljning och utvärdering väsentlig. Rådet skall således kontinu-&lt;br&gt;erligt följa upp att statsbidraget används i enlighet med de sylten och&lt;br&gt;villkor som riksdag och regering fastställt. Den utvärdering som således&lt;br&gt;kommer att fullgöras av folkbildningsrådet skall emellertid även kom-&lt;br&gt;pletteras med en fristående utvärdering. Jag kommer senare att mera&lt;br&gt;ingående redovisa min uppfattning i hithörande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet skall årligen lämna anslagsframställning och re-&lt;br&gt;sultatredovisning till regeringen. Bestämmelserna i budgetförordningen&lt;br&gt;(1989:400) bör därvid gälla i tillämpliga delar. Det bör ankomma på re-&lt;br&gt;geringen att utfärda närmare bestämmelser för folkbildningsrådets an-&lt;br&gt;slagsframställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets redovisning och förvaltning skall årligen granskas av riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket (RRV). Kostnaden för revisionen skall bekostas av rådet.&lt;br&gt;Genom RRVs medverkan vid revisionen av rådets verksamhet garante-&lt;br&gt;ras staten en fortlöpande insyn i rådets arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande av uppgiften att fördela statsbidrag på angivet sätt&lt;br&gt;kräver lagstöd. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter&lt;br&gt;inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, sedan folkbild-&lt;br&gt;ningsrådet har bildats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighetsprincipen bör gälla för folkbildningsrådets fördelning av&lt;br&gt;statsbidrag. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om änd-&lt;br&gt;ring av bilagan till sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser slutligen att de totala förvaltningskostnaderna för folkbild-&lt;br&gt;ningsrådet får betalas ur det anslag till folkbildningen som jag tidigare&lt;br&gt;redogjort för. Detta innebär att en stor och dyrbar administration auto-&lt;br&gt;matiskt kommer att medföra minskade resurser för själva folkbildnings-&lt;br&gt;verksamheten och givetvis vice versa. Jag utgår från att folkbildningsrå-&lt;br&gt;det kommer att begränsa sina förvaltningskostnader så långt det ät möj-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Uppföljning och utvärdering av folkbildningen &lt;sup&gt;p,o&lt;/sup&gt;i’&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Studieförbundens och folkhögskolornas verksam&lt;br&gt;het skall följas upp och utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet skall redovisa sin utvärdering av verk-&lt;br&gt;samheten till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall dels utifrån det underlag rådet lämnar ärli-&lt;br&gt;gen utvärdera verksamheten dels ansvara för att en fördjupad&lt;br&gt;utvärdering görs vart tredje år fristående från den som rådel ut-&lt;br&gt;för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhögskommitténs förslag: Överensstämmer i väsentliga delar med&lt;br&gt;mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser, som yttrat sig i frågan, till-&lt;br&gt;styrker kommitténs förslag. Statskontoret påpekar att det saknas förslag&lt;br&gt;kring ekonomiska uppföljningar. Exempel på vad som bör följas upp är&lt;br&gt;kostnaden per elev och utbildningslinje. Detta gäller speciellt för utbild-&lt;br&gt;ninginsatser som konkurrerar med komvux, grundvux eller andra ut-&lt;br&gt;bildningsanordnare för vuxna. SÖ betonar vikten av att de som berörs&lt;br&gt;av utvärderingen får möjlighet att medverka vid utformningen av de frå-&lt;br&gt;geställningar och de metoder, som skall användas, samt att tonvikten&lt;br&gt;bör läggas vid en kvalitativt inriktad utvärdering. Statens kulturråd an-&lt;br&gt;ser att utvärderingen bör göras så att det blir möjligt att få en kontinuer-&lt;br&gt;lig belysning av hur folkhögskolornas roll inom olika delar av kultur-&lt;br&gt;området utvecklas. Detta gäller t.ex. den nu bristfälliga anpassningen till&lt;br&gt;kulturarbetsmarknadens krav samt folkhögskolans möjligheter att spela&lt;br&gt;en ökad roll för utvecklingen av nya metoder för resultatredovisning&lt;br&gt;och utvärdering. SFHL anser att det måste finnas en seriös utvärderings-&lt;br&gt;forskning utifrån folkhögskolans särart och dess utövare i stället för från&lt;br&gt;uppifrån ställda mål. RIO anser bl.a. alt skolorna själva genom sina ge-&lt;br&gt;mensamma huvudmannaorgan hör kunna initiera och utarbeta nya for-&lt;br&gt;mer för resultatredovisning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Tidigare har jag föreslagit omfattande föränd-&lt;br&gt;ringar i de regelsystem, som i dag gäller för studieförbunden och för&lt;br&gt;folkhögskolan. Mina förslag innebär en övergång från en detaljerad re-&lt;br&gt;gelstyrning till en mer utpräglad målstyrning inom folkbildningen. Jag&lt;br&gt;har angett folkbildningens roll inom olika områden och har betonat&lt;br&gt;vikten av att de olika anordnarna av folkbildning strävar efter en tydli-&lt;br&gt;gare profilering av sina verksamheter. Förslagen förutsätter en förbätt-&lt;br&gt;rad uppföljning och utvärdering på alla nivåer. En uppföljning, som be-&lt;br&gt;skriver vad studieförbund resp, folkhögskolor presterar, och en utvärde-&lt;br&gt;ring, som belyser prestationernas effekter och kvalitet, måste därför ske&lt;br&gt;kontinuerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett hur en verksamhet styrs är uppföljning och utvärdering vik-&lt;br&gt;tiga instrument för att man skall kunna bilda sig en uppfattning om gra-&lt;br&gt;den av måluppfyllelse. Med en verksamhet, vars resultat främst skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värderas i relation till de mål som är fastställda för statligt bidrag, blir Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;detta en absolut nödvändighet. Kravet på uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;gäller både för statsmakterna och för folkbildningen. På båda håll be-&lt;br&gt;hövs uppgifter om vad man uträttar med det statliga bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som behövs för riksdagens och regeringens bedömningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad uppföljning och utvärdering är en nödvändig del i den statli-&lt;br&gt;ga budgetprocessen. Den uppföljning och utvärdering som är av intresse&lt;br&gt;för riksdag och regering skall alltså relateras till den statliga bidragsgiv-&lt;br&gt;ningen. Folkbildningsrådet gör uppföljning av den verksamhet som be-&lt;br&gt;drivs med statsbidrag samt utvärderar denna. Staten tar dels del av rå-&lt;br&gt;dets utvärdering men gör även en egen bedömning av materialet. Den&lt;br&gt;bedömning som staten därvid gör bör vara en viktig utgångspunkt för&lt;br&gt;beslut om framtida resurstilldelning. Den kan även föranleda en revide-&lt;br&gt;ring av de mål som staten fastställt för sin bidragsgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 statens bedömning är det naturligt att främst ställa frågor som t.ex. i&lt;br&gt;vilken utsträckning har deltagare ur prioriterade målgrupper rekryte-&lt;br&gt;rats? I vilken utsträckning har anordnarna förmått anpassa olika former&lt;br&gt;av folkbildning efter handikappades behov? Vilka ämnesområden och&lt;br&gt;aktiviteter har i första hand varit föremål för statligt slöd? I vilken ut-&lt;br&gt;sträckning har de anordnare som nu får statligt bidrag visat öppenhet&lt;br&gt;mot nya grupper och ämnesområden? Vilka gränser har man satt upp&lt;br&gt;mot oönskad verksamhet? Svar på dessa och liknande frågeställningar&lt;br&gt;bör således redovisas till statsmakterna av folkbildningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det anledning att även bedriva ett utvärde-&lt;br&gt;ringsarbete som är helt frikopplat från det som folkbildningen själv&lt;br&gt;skall svara för. Ett sådant arbete kan ske genom att regeringen lägger ut&lt;br&gt;tidsbegränsade uppdrag t.ex. till en särskild utredare eller till en forsk-&lt;br&gt;ningsinstitution. Statens fördjupade utvärdering av folkbildningsverk-&lt;br&gt;samheten bör göras vart tredje år. Genom ett sådant förfarande tillgodo-&lt;br&gt;ses även önskemål om att utvärderingen bör göras åtskild från dem som&lt;br&gt;är ansvariga för verksamhetens genomförande. Jag vill i detta samman-&lt;br&gt;hang även erinra om att jag tidigare har föreslagit att staten dels skall ut-&lt;br&gt;se en av revisorerna i folkbildningsrådet, dels skall ha rätt att göra revi-&lt;br&gt;sion av folkbildningsrådets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som behövs för folkbildningsrådets bedömningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För folkbildningsrådet, som skall avgöra hur statsbidraget skall fördelas&lt;br&gt;såväl mellan studieförbunds- och folkhögskoleverksamheten som mellan&lt;br&gt;enskilda studieförbund och folkhögskolor, kommer uppföljning och ut-&lt;br&gt;värdering likaså att vara nödvändig. Folkbildningsrådet skall vart tredje&lt;br&gt;budgetår redovisa resultat från en fördjupad utvärdering. Under de mel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lanliggande budgetåren i resp, period skall det inkomma med en för- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;enklad anslagsframställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den förenklade anslagsframställningen bör främst finnas uppgifter&lt;br&gt;av kvantitativt slag, såsom t.ex. fördelning av statsbidraget, antal kur-&lt;br&gt;ser/cirklar, kulturgrupper och kulturarrangemang, deltagare och ämnes-&lt;br&gt;inriktning. Den samlade uppföljningen skall redovisas i de årliga an-&lt;br&gt;slagsframställningarna samt vart tredje år kompletteras med en samlad&lt;br&gt;utvärdering. Uppföljningen skall ha en sådan form att den kan redovisas&lt;br&gt;inom ramen för den offentliga statistiken. Den skall således innehålla&lt;br&gt;uppgifter om antal deltagare, kön samt kurstyp alternativt antal sam-&lt;br&gt;mankomster eller arrangemang, och samver kan med kultui institutioner&lt;br&gt;samt medverkande kulturarbetare. Uppgifter om ålder för deltagare i&lt;br&gt;folkhögskolekurser samt antal deltagare i studieföibundsvcrksainheten,&lt;br&gt;som är under 14 år, bör även redovisas. Den samlade utvärderingen bör&lt;br&gt;vidare belysa hur stor del av de samlade resurserna, som avsätts för&lt;br&gt;verksamhet resp, för administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) producerar f.n viss löpande statistik&lt;br&gt;om folkbildningen i samarbete med SO. I 1991 års budgetproposition&lt;br&gt;(prop. 1990/91:100 bil. 10 s. 56, bil. 15 s. 36) föreslås dels att anslagsme-&lt;br&gt;del för skolstatistik m.m. överförs på försök från SCB till skolverket dels&lt;br&gt;att vuxenutbildningsstatistiken förstärks med 1 milj.kr. Det är en natur-&lt;br&gt;lig uppgift för folkbildningsrådet att inför budgetåret 1992/93 i samråd&lt;br&gt;med SCB och skolverket överväga och komma med förslag om hur den&lt;br&gt;löpande statistikproduktionen skall organiseras och finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den fördjupade utvärderingen bör därutöver folkbildningsrådet gö-&lt;br&gt;ra kvalitativa bedömningar och analyser av den verksamhet som genom-&lt;br&gt;förts samt vilka konsekvenser detta bör få för den fortsatta verksamhe-&lt;br&gt;ten. Eftersom uppgiften att få fram kvalitativa data är resurskrävande,&lt;br&gt;har jag beräknat särskilda medel för detta ändamål (se avsnitt 8). Häri-&lt;br&gt;genom skall det vara möjligt att genomföra en mer djupgående kvalita-&lt;br&gt;tiv studie. En sådan studie bör kunna ge mer information om deltagar-&lt;br&gt;na i verksamheten och om hur verksamheten fungerar. För denna typ&lt;br&gt;av utvärdering är det angeläget att skilja mellan rollen som anordna-&lt;br&gt;re/beställare å ena sidan och rollen som utvärderare å den andra. Dessa&lt;br&gt;studier bör därför vara så objektiva att de inte ger företräde för någon&lt;br&gt;grupps särintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De instrument som finns att tillgå för att mäta resultat i t.ex. utbild-&lt;br&gt;ningssammanhang är till viss de! trubbiga och svårhanterliga. Kvantitati-&lt;br&gt;va data är relativt lättillgängliga, medan det är betydligt svårare att fånga&lt;br&gt;upp data av kvalitativ karaktär. Detta gäller i hög grad för slora delar av&lt;br&gt;folkbildningen, som utöver en ren kunskapsförmedling även syftar till&lt;br&gt;att främja ett studiearbete som uppmuntrar till ställningstagande och be-&lt;br&gt;slutsfattande och som därigenom bidrar till alt stärka och fördjupa de-&lt;br&gt;mokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutsätter att de ansvariga inom folkbildningen, gemensami och&lt;br&gt;var för sig, försöker komma fram till lämpliga former för detta arbete. I&lt;br&gt;detta sammanhang vill jag betona vikten av alt uppföljning och ulvärde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring inte blir enbart en teknikfråga utan ett hjälpmedel i verksam hetsut- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;vecklingen. Det får inte bli ett självändamål som förstärker den admini-&lt;br&gt;strativa överbyggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskild uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutsätter att uppföljning och utvärdering också är en nalutligdel i&lt;br&gt;den verksamhet som bedrivs i studieförbund och i folkhögskolor. Det&lt;br&gt;ger anordnarna själva underlag för egen bedömning, målinriktning och&lt;br&gt;kvalitativ utveckling av verksamheten. På lokal nivå är det naturligt alt&lt;br&gt;utvärderingen fokuseras kring frågorna: vad görs, varför och hur? Ut-&lt;br&gt;värderingen bör vara av processorienterad karaktär, inbegripa deltagare,&lt;br&gt;innehåll och deltagarstyrning samt även vara förändringsinriktad Häri-&lt;br&gt;genom får de enskilda studieförbunden, deras distrikt och avdelningar&lt;br&gt;och folkhögskolorna en naturlig koppling mellan utvärdering och ut-&lt;br&gt;veckling. På olika nivåer bör vunna erfarenheter kunna återspeglas i&lt;br&gt;personalfortbildningen. Genom den lokala uppföljningen och utvärde-&lt;br&gt;ringen kommer den ideologiska debatten att kunna hållas aktuell och&lt;br&gt;levande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för uppföljning och utvärdering måste få utvecklas under&lt;br&gt;loppet av de första verksamhetsåren med de nya förutsättningar som jag&lt;br&gt;har föreslagit. Jag har erfarit att SÖs projekt Pedagogiskt utvecklingsar-&lt;br&gt;bete för studieförbunden och Pedagogiskt utvecklingsarbete för folkhög-&lt;br&gt;skolan under innevarande verksamhetsår arbetar med utveckling av mo-&lt;br&gt;deller för utvärdering av målstyrd verksamhet. Erfarenheterna från delta&lt;br&gt;arbete bör kunna ligga till grund för en fortsatt utveckling inom områ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Forsknings- och utvecklingsarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare föreslagit att folkbildningen själv skall ansvara för för-&lt;br&gt;delning av statsbidraget pä olika verksamheter, och går därför inte när-&lt;br&gt;mare in på det pedagogiskt! utvecklingsarbete som bedrivs inom enskil-&lt;br&gt;da studieförbund och på folkhögskolor. Jag vill dock understryka, att ett&lt;br&gt;fortlöpande utvecklingsarbete är en absolut förutsättning lör alt inten-&lt;br&gt;tionerna med de föreslagna reformerna skall kunna förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. för att möjliggöra en djupare utvärdering av folkbildningen hat&lt;br&gt;jag beräknat en resurs som motsvarar folkbildningens andel av SÖs nu-&lt;br&gt;varande medel för centralt utvecklingsarbete. Denna resurs ingår i det&lt;br&gt;samlade statsbidraget till folkbildningen. Resursen är således avsedd löt&lt;br&gt;mer djupgående kvalitativa studier som t.ex. kan användas inför den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördjupade utvärderingen. Jag utgår dessutom från att folkbildningsrådet Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;kommer att ta initiativ till och finansiera forsknings- och utvecklingsar-&lt;br&gt;bete inom folkbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mångfald som kännetecknar svensk folkbildning innebär, att det&lt;br&gt;naturligen finns en stor spännvidd i inriktning och tyngdpunkter i den&lt;br&gt;verksamhet och det utvecklingsarbete som bedrivs av studieförbund och&lt;br&gt;folkhögskolor. Samtidigt är det nödvändigt att utbyta erfarenheter och&lt;br&gt;resultat liksom att föra en diskussion och en debatt om folkbildningens&lt;br&gt;gemensamma kärna. Diskussionen om folkbildningsarbetets mål och in-&lt;br&gt;nehåll måste ständigt föras. Jag anser det viktigt, att folkbildningens fö-&lt;br&gt;reträdare själva för den diskussionen och tar ansvaret för utformningen&lt;br&gt;av folkbildningens ideal och etik.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Studiesociala frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rätten till studiestöd i form av studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxen-&lt;br&gt;studiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, korttidssludiestöd och&lt;br&gt;internatbidrag förändras inte, med ett undantag, av de förslag som jag&lt;br&gt;nu har lagt fram. Undantaget avser studier vid Samernas folkhögskola&lt;br&gt;som, enligt vad jag har föreslagit, inte i formell mening räknas som lolk&lt;br&gt;högskolestudier fr.o.m. den 1 juli 1991. Enligt min mening ät det själv-&lt;br&gt;klart att nuvarande Samernas folkhögskola även fortsättningsvis skall fö-&lt;br&gt;ras till de läroanstalter vid vilka studiestöd kan utgå. Del ankommer på&lt;br&gt;regeringen att utfärda de bestämmelser som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några förändringar av administrativ karaktär behöver även vidtas.&lt;br&gt;Enligt 7 kap. 2 § studiestödsförordningen (1973:418) bestämmer SÖ. ef-&lt;br&gt;ter samråd med UHÄ och CSN vilken utbildningsnivå den studiestöds-&lt;br&gt;berättigande utbildningen skall anses ligga på. Bestämmelsen har bety-&lt;br&gt;delse främst när det gäller beviljning av särskilt vuxenstudiestöd för&lt;br&gt;folkhögskolestudier. Jag bedömer att CSN bör överta denna uppgift ef-&lt;br&gt;ter samråd med UHÄ och folkbildningsrådet. Enligt 5 kap. I § och 6&lt;br&gt;kap. 1 § studiestödsförordningen meddelar SÖ närmare bestämmelser&lt;br&gt;om vilka utbildningar som ger rätt till korttidstudiestöd och internatbi-&lt;br&gt;drag efter samråd med CSN. Även denna uppgift bör övertas av CSN ef-&lt;br&gt;ter samråd med folkbildningsrådet. Det ankommer på regeringen att ut-&lt;br&gt;färda de bestämmelser som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Anslagsfrågor för budgetåret 1991/92&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;C. Folkbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anslagsieknt.sk förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande anslagen C 4. Bidrag till studieförbunden m.m. och C 6. Bi-&lt;br&gt;drag till driften av folkhögskolor m.m. utgår. Två nya anslag C I. Bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till folkbildningen och C 2. Bidrag till vissa handikappåtgärdei inom Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;folkbildningen förs upp under litleral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagen C 7. Bidrag till viss central kursverksamhet m.m. och (.' 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kontakttolkutbildning ges numreringen C .3 resp. (' 1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;C 1. Bidrag till folkbildningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Nytt anslag 2 148 611 000&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Föredragandens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget utgår bidrag till folkbildning. Statsbidraget utbetalas till&lt;br&gt;folkbildningsrådet som ett samlat finansiellt stöd till folkbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar upp min föredragning av anslaget så att jag först behandlar&lt;br&gt;de allmänna utgångspunkterna för mina beräkningar av bidraget för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92. Därefter redovisar jag mina beräkningar för pris-&lt;br&gt;omräkning av anslaget. Jag kommer även att redovisa förslag till en en-&lt;br&gt;gångsvis kompensation för slutreglering av statsbidrag till studieförbund&lt;br&gt;och folkhögskolor enligt nu gällande bestämmelser avseende budgetåret&lt;br&gt;1990/91. Jag redovisar slutligen förslag till viss besparing under anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har vid min medelsberäkning för förevarande anslag i första hand&lt;br&gt;utgått ifrån de resurser som under innevarande budgetår beräknats för&lt;br&gt;studieförbund och folkhögskolor under anslagen C 4. Bidrag till studie-&lt;br&gt;förbunden m.m. och C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. To-&lt;br&gt;talt har under dessa anslag anvisats I 842 921 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från detta belopp har jag fört bort de medel för följande ändamål&lt;br&gt;som enligt det föregående inte skall bekostas ur detta anslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakttolkutbildning&lt;br&gt;(avsnittet 5.4.)&lt;br&gt;Samernas folkhögskola&lt;br&gt;(avsnittet 5.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordiska folkhögskolan i&lt;br&gt;Geneve (avsnittet 5.5)&lt;br&gt;Bidrag till föreläsnings-&lt;br&gt;föreningar och andra&lt;br&gt;ideella föreningar&lt;br&gt;(avsnittet 5.5.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till länsbildnings-&lt;br&gt;förbunden (avsnittet 5.5.)&lt;br&gt;Vissa handikappåtgärder&lt;br&gt;(avsnittet 5.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 314 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 760 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 700 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 631 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 195 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 842 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstående belopp blir då 1 793 079 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande anslag till studieförbund och folkhögskolor är förslagsvis Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;betecknade, vilket innebär att regeringen får medge att de överskrids&lt;br&gt;utan riksdagens hörande. För budgetåret 1989/90 har anslaget till studie-&lt;br&gt;förbunden överskridits med ca 32 milj.kr. och anslaget till folkhögsko-&lt;br&gt;lor överskridits med ca 213 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskridandet av studieförbundsanslaget beror på att den verksam-&lt;br&gt;het för vilken studieförbunden erhåller det lägre schablonbidraget per&lt;br&gt;studietimme har ökat mer än vad som beräknats medel för. Motsvaran-&lt;br&gt;de gäller även för vissa tilläggsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskridandet av folkhögskoleanslaget beror främst på alt den fak-&lt;br&gt;tiska genomsnittliga lönen inom lärarkollektivet under de senaste åren&lt;br&gt;väsentligt överstigit den schabloniserade genomsnittliga läratlönekostna-&lt;br&gt;den (årslön i dåvarande lönegrad I. 13 älderstilläggsklass (&amp;gt;) pä vilken&lt;br&gt;medelsberäkningen gjorts. Avtalsenliga löneökningar undci budgetåret,&lt;br&gt;som inte kunnat förutses vid medelsberäkningen har ytterligare bidragit&lt;br&gt;till överskridandet. Slutligen kan konstateras alt antalet elevveckor vari&lt;br&gt;har ingått studerande som är fysiskt, psykiskt, socialt eller språkligt han-&lt;br&gt;dikappade och som skall höjas med det tal som motsvarar antalet kurs-&lt;br&gt;veckor multiplicerat med halva antalet handikappade kursdeltagare&lt;br&gt;(den s.k. handikappschablonen) väsentligt överstigit det antal för vilka&lt;br&gt;medel beräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att vid medelsberäkningen av det nya anslaget till Folk-&lt;br&gt;bildning bör beaktas det överskridande som skett av anslaget till folk-&lt;br&gt;högskolor under budgetåret 1989/90. Utöver vad som ovan angetts bör&lt;br&gt;således ytterligare 213 milj.kr. tillföras anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetår bekostas ur reservationsanslaget B 7.&lt;br&gt;Forskning inom skolväsendet vissa forskningsprojekt avseende folkbild-&lt;br&gt;ning. De totala kostnaderna härför beräknas uppgå till ca 1,7 milj.kr.&lt;br&gt;Jag anser att motsvarande resurs bör tillföras förevarande anslag för fort-&lt;br&gt;satt forskning inom folkbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortbildningsnämnden i Linköping ansvarar för fortbildning av lära-&lt;br&gt;re inom folkhögskolan. Fortbildningsnämnderna avvecklas den 1 juli&lt;br&gt;1991. Linköpingsnämndens uppgifter vad gäller denna fortbildning&lt;br&gt;kommer som jag tidigare redovisat att övertas av folkbildningsrådet. En&lt;br&gt;resurs, som motsvarar den som för innevarande budgetår beräknats för&lt;br&gt;denna fortbildning under reservationsanslaget B 8. Fortbildning m.m.,&lt;br&gt;300 000 kr., bör därför tillföras förevarande anslag. Jag avser att åter-&lt;br&gt;komma till regeringen med förslag om att skolverket skall innehålla&lt;br&gt;motsvarande prisomräknade belopp från reservationsanslaget B 6. Fort-&lt;br&gt;bildning m.m. för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt beräknar jag som utgångsnivå löt anslaget lör budgetåret&lt;br&gt;1991/92 ett belopp på 2 008 079 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4(&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisomräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som jag har angett bör pr iso inräknas. Jag beräknar prisom&lt;br&gt;räkningen till 140 565 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engångsanvtsning som kompensation för slutreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SOs föreskrifter och allmänna råd skall studieförbunden senast&lt;br&gt;den 1 november efter avslutat verksamhetsår sända in slutredovisning&lt;br&gt;och rekvisition av slutligt bidrag. Utbetalning av bidrag eller krav om&lt;br&gt;återbetalning görs därefter av SO. För folkhögskolans del gäller följan-&lt;br&gt;de. SÖ skall till varje folkhögskola betala ut 90 % i förskott av det be-&lt;br&gt;räknade statsbidraget för redovisningsåret. Resterande bidrag beslutas av&lt;br&gt;SÖ efter det att huvudmannen för skolan ansökt om statsbidrag hos SÖ&lt;br&gt;senast den 30 september närmast efter redovisningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övergången till ett nytt statsbidragssystem bör därför en engångs-&lt;br&gt;vis kompensation ske till studieförbund och folkhögskolor för den slut-&lt;br&gt;reglering som kan framräknas enligt nuvarande regler för statsbidrag.&lt;br&gt;Jag beräknar ett medelsbehov av 100 milj. kr. för denna kompensation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifrågavarande engångsvisa kompensation bör föras upp som en sär-&lt;br&gt;skild förslagsvis betecknad anslagspost under anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ekonomiska politik syftar till att åtgärda obalanserna i&lt;br&gt;den svenska ekonomin. Ett led i detta arbete är att begränsa de offentli-&lt;br&gt;ga utgifterna. Ett flertal förslag om ulgiftsnedragningar inom olika om-&lt;br&gt;råden har förts fram av regeringen vid skilda tidpunkter. Jag finner det&lt;br&gt;mot den bakgrunden rimligt att även resurserna till folkbildningen&lt;br&gt;minskas. En besparing på 100 milj. kr. bör göras under anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget bör, i likhet med vad som gäller föranslaget (’ I Bidrag till&lt;br&gt;studieförbunden m.m. för innevarande budgetår, tillföras 70 milj kr. av&lt;br&gt;de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala medelsbehovel under anslaget beräknar jag till&lt;br&gt;2 148 644 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;C 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbild-&lt;br&gt;ningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Nytt anslag 43 569 000&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Föredragandens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare föreslagit under avsnittet 5. 2. skall nämnden för vår-&lt;br&gt;dartjänst (NV) disponera det statsbidrag som innevarande budgetår utgår&lt;br&gt;ur anslaget C 6. Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 — Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadskrävande utbildningsinsatser för personer ined lunktionshin- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NV skall likaså disponera och till Synskadades riksförbund (SRI) ut-&lt;br&gt;betala det särskilda statsbidrag sotn nu utgår ur anslaget C I. Bidrag till&lt;br&gt;studieförbunden m.m. för bidrag till teknisk anpassning av studiemaleri-&lt;br&gt;el för synskadade och dövblinda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid min medelsberäkning har jag ulgåtl ifrån de resurser, som beräk-&lt;br&gt;nats för ifrågavarande ändamål innevarande budgetår under tidigare&lt;br&gt;angivna anslag, 38 195 000 kr. Jag beräknar därutöver en prisomräkning&lt;br&gt;om 2 674 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att NV bör ges vissa ytterligare resurser för alt täcka&lt;br&gt;nämndens kostnader för hanteringen av bidraget. Jag föreslår därför att&lt;br&gt;1,8 milj.kr. av de förvaltningsresurser som för närvarande utgår ur an-&lt;br&gt;slaget B 1. Skolöverstyrelsen för tillsyn och administration av studieför-&lt;br&gt;bund och folkhögskolor får tillföras förevarande anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande budgetår bekostas visst forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsarbete för vuxna med funktionshinder ur reservationsanslaget B 7.&lt;br&gt;Forskning inom skolväsendet. De totala kostnaderna härför beräknas&lt;br&gt;uppgå till 500000 kr. Jag anser att motsvarande resurs bör tillföras detta&lt;br&gt;anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande minskning bör då göras under reservationsanslaget&lt;br&gt;B 5. Forskning inom skolväsendet under budgetåret 1991/92. Jag avser&lt;br&gt;att senare i samband med utfärdande av regleringsbrev för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 återkomma till regeringen med förslag om att skolverket skall&lt;br&gt;innehålla 500000 kr. från reservationsanslaget Forskning inom skolvä-&lt;br&gt;sendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget bör även föras upp ett engångsbelopp på 400 000 kr.&lt;br&gt;för särskilda kostnader som uppkommer inom NV i samband med över-&lt;br&gt;tagandet av ifrågavarande uppgifter såsom omläggning av rutiner, perso-&lt;br&gt;nalutbildning och informationsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala medelsbehovet under anslaget beräknar jag således till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 569 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;C 3. Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 778 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 1 400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 352 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;anslaget betalas utgifter för statsbidrag lör central kursverksam&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;het till löntagarorganisationer, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fisk&lt;br&gt;ares riksförbund samt Småföretagens riksorganisation. l ör verksamhe-&lt;br&gt;ten gäller förordningen (1970:272) om statsbidrag till viss central kurs-&lt;br&gt;verksamhet (omtryckt 1983:269, ändrad senast 1988:585).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget finansieras i sin helhet av medel som tillfaller statsverket&lt;br&gt;genom vuxenutbildningsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skolöverstyrelsen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1. För bidrag som utgår enligt förordningen (1970:272) om statsbi-&lt;br&gt;drag till viss central kursverksamhet föreslår SÖ en prisomräkning med&lt;br&gt;5 382 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Under folkhögskoleanslaget föreslår SÖ att bidraget till Förening-&lt;br&gt;en Nordisk folkhögskola i Genéve för budgetåret 1991/92 skall utgå med&lt;br&gt;273 000 kr., vilket innebär en höjning med 31 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Föredragandens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Som framgår vad jag tidigare anfört under punkten 5.5 Vissa statshi-&lt;br&gt;dragsfrågor i övrigt, föreslår jag att statsbidraget till Föreningen Nordis-&lt;br&gt;ka folkhögskolan i Genéve fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall utgå under&lt;br&gt;detta anslag. Jag beräknar en höjning av detta bidrag till 252 000 kr.&lt;br&gt;Denna anslagspost finansieras inte genom vuxenutbildningsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bidrag som utgår enligt förordningen (1970:272) om statsbidrag&lt;br&gt;till viss central kursverksamhet bör räknas upp till 43,1 milj.kr, vilket&lt;br&gt;innebären höjning med 1,7 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har nämnt tidigare, avvecklas SO med ulgängcn av juni&lt;br&gt;1991 och ersätts med ett nytt ämbetsverk, statens skolverk. Utbetalning&lt;br&gt;av statsbidrag från detta anslag passar inte in i den nya myndighetens&lt;br&gt;uppgifter. Jag föreslår därför alt medlen under delta anslag fr.o.m bud&lt;br&gt;getåret 1991/92 disponeras av CSN.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;C 4. Bidrag till kontakttolkutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 495 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 252 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 24 1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Från&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;anslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utgår dels bidrag för vissa merkostnader för kontakt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;tolkutbildning som anordnas av folkhögskolor och studieförbund, dels&lt;br&gt;bidrag för studiesocialt stöd till kursdeltagare.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skolöverstyrelsen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning av oförändrad anslagskonstruktion, har SO föresla-&lt;br&gt;git en ökning av anslaget med 5 423 000 kr, varav pris- och löncomräk-&lt;br&gt;ning beräknats till 552000 kr. Enligt vad jag tidigare har anfört, anser&lt;br&gt;SO att kontakttolkutbildningen så snart som möjligt bör organiseras&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Föredragandens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående (avsnitt 5.4) redovisat mitt förslag till omorgani-&lt;br&gt;sation av kontakttolkutbildningen redan fr.o.m. budgetåret 1991/92. En-&lt;br&gt;ligt vad jag har anfört, bör anslaget disponeras av Stockholms universi-&lt;br&gt;tet. Tolk- och översättarinstitutet (TOI) skall ha ett övergripande ansvar&lt;br&gt;för utbildningen och fördela statsbidrag på olika anordnare av kontakt-&lt;br&gt;tolkutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av omorganisationen bör sammanlagt 2 314 000 kr.,&lt;br&gt;som för innevarande budgetår beräknats under folkhögskole- och stu-&lt;br&gt;dieförbundsanslagen, och 327 000 kr., som beräknats under anslaget B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Skolöverstyrelsen för administration m.m. av kontakttolkutbildning-&lt;br&gt;en, för budgetåret 1991/92 beräknas under detta anslag. Löne- och pris-&lt;br&gt;omräkningen för hela anslaget beräknar jag till 348000 kr. Anslaget bör&lt;br&gt;fr.o.m. budgetåret 1991/92 anvisas som reservationsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga anslag&lt;/h4&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B 12.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Sameskolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 989 469&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 558 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 532 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h5&gt;Föredragandens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:100 bil. 10 har under anslaget B 12. Sameskolor bl.a.&lt;br&gt;hemställts att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar&lt;br&gt;ett förslagsanslag på 23 509 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till Samernas folkhögskola utgår under innevarande bud-&lt;br&gt;getår ur anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. Som jag tidi-&lt;br&gt;gare har föreslagit under avsnittet 5.1. skall statsbidrag till studieförbund&lt;br&gt;och folkhögskolor fr.o.m. budgetåret 1991/92 utgå i form av ett gemen-&lt;br&gt;samt belopp utan närmare reglering från statens sida. Till Samernas&lt;br&gt;folkhögskola skall dock statsbidrag utgå i särskild ordning. Bidraget&lt;br&gt;skall utgå som ett totalbelopp, som får disponeras av skolans styrelse för&lt;br&gt;sådan undervisning, som efter styrelsens bedömning bäst tjänar samer-&lt;br&gt;nas sak (avsnitt 5.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att medel till Samernas folkhögskola lämpligen bör an-&lt;br&gt;visas ur förevarande anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid min beräkning av det totalbelopp som bör anvisas har jag ifrån&lt;br&gt;de resurser, som beräknats för Samernas folkhögskola under anslaget&lt;br&gt;Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för innevarande budgetår. Det-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta belopp uppgår till 3760000 kr. Till detta belopp bör föras en pris- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;och löneomräkning på 263 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt bör således till Samernas folkhögskola anvisas ett belopp på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 023 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu har föreslagit innebär att ytterligare 4 023 000 kr. ulöver&lt;br&gt;de 23 509000 kr. som tidigare hemställts om i 1991 års budgetproposi-&lt;br&gt;tion (prop. 1990/91 bil. 10) behöver anvisas under anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;G 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom&lt;br&gt;kulturområdet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1989/90 Utgift 88 372 005&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 Anslag 99 405 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Förslag 109 958 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 640 855&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Föredragandens överväganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 prop. 1990/91:100 bil. 10 har under reservationsanslaget G 2. Bidrag&lt;br&gt;till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m hemställts till riks-&lt;br&gt;dagen till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 101 254 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till föreläsningsföreningar och andra ideella föreningar lör&lt;br&gt;kulturverksamhet samt bidrag till länsbildningsförbunden utgår under&lt;br&gt;innevarande budgetår ur anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden m.m.&lt;br&gt;Bidragen har disponerats av statens kulturråd. Som jag tidigare har före-&lt;br&gt;slagit under avsnittet 5. 1 skall statsbidrag till studieförbund och folk-&lt;br&gt;högskolor fr.o.m. budgetåret 1991/92 utgå i form av ett gemensamt be-&lt;br&gt;lopp. Bidraget skall fördelas av folkbildningsrådet (avsnitt 6). Nämnda&lt;br&gt;bidrag till föreläsningsföreningar samt till länsbildningsförbunden bör&lt;br&gt;dock enligt den bedömning jag tidigare redovisat för under avsnitt 5.5&lt;br&gt;även fortsättningsvis disponeras av statens kulturråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att medel för dessa ändamål bör beräknas under föreva-&lt;br&gt;rande anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid min medelsberäkning har jag utgått ifrån de resurser, som beräk-&lt;br&gt;nats under anslaget C 4. Bidrag till studieförbund, m.m. för innevarande&lt;br&gt;budgetår. Till föreläsningsföreningar och andra ideella föreningar utgår&lt;br&gt;3 700 000 kr. och till länsbildningsförbunden 1 631 000 kr. J ill dessa be-&lt;br&gt;lopp bör föras en prisomräkning på 259000 kr. resp. 1 14 000 kr. Det to-&lt;br&gt;tala medelsbehovet blir då 5 704 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu har föreslagit innebär att ytterligare 5 704 000 kr. utöver&lt;br&gt;de 104 254 000 kr. som hemställts om i 1991 års budgetproposition&lt;br&gt;(prop. 1990/91:100 bil. 10) behöver anvisas under anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Hemställan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att fördelningen av statsbidrag till folkbildning överlämnas till ett&lt;br&gt;av Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisa-&lt;br&gt;tion och Landstingsförbundet bildat folkbildningsråd (avsnitt 6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen (avsnitt 5.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. grunderna för folkbildningsrådets fördelning av för statsbidrag&lt;br&gt;(avsnitten 2,3,4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att den statliga regleringen av tjänsterna som rektor och lärare vid&lt;br&gt;folkhögskola skall upphöra (avnitt 4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. särskilt statsbidrag till Samernas folkhögskola (avsnitt 5.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. statsbidrag för viss utbildning som inriktas mot personer med&lt;br&gt;funktionshinder (avsnitt 5.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. statsbidrag till kontakttolkutbildning (avsnitt 5.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;riktlinjer för uppföljning och utvärdering (avsnitt 7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. att till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisa ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 2 148 644 ()()() kr. (avsnitt 10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. att godkänna att 70 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsver-&lt;br&gt;ket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för&lt;br&gt;att finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen (avsnitt 10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. att till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 anvisa ett anslag på 43 569 000 kr. (avsnitt 10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. att till Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. för budgeiärei&lt;br&gt;1991/92 anvisa ett anslag på 43 352 000 kr. (avsnitt 10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. att godkänna att 13 100 000 kr. av de medel som tillfaller stalsvci&lt;br&gt;ket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för&lt;br&gt;att finansiera anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet m.m. (av-&lt;br&gt;snitt 10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. att till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1991/92 an-&lt;br&gt;visa ett reservationsanslag på 7 241 000 kr. (avsnitt 10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. att, med ändring av vad som föreslagits i 1991 års budgetproposi-&lt;br&gt;tion (prop. 1990/91 bil. 10), till Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvi-&lt;br&gt;sa ett förslagsanslag på 27 532 000 kr. (avsnitt 10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. att, med ändring av vad som föreslagits i 1991 års budgetproposi-&lt;br&gt;tion (prop. 1990/91 bil. 10), till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom&lt;br&gt;kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag&lt;br&gt;på 109 958 000 kr. (avsnitt 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen vad föredraganden har anfört&lt;br&gt;för de åtgärder och de ändamål som föredraganden hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av folkhögskolekommitténs&lt;br&gt;huvudbetänkande (SOU 1990: 65)&lt;br&gt;Folkhögskolan i framtidsperspektiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga I&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vuxenutbildningen och folkhögskolan i ett&lt;br&gt;framtidsperspektiv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Samhällsutveckligen och framtidens utbildningsbehov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska folkhögskolan är en uppskattad och framgångsrik skolform&lt;br&gt;med djup folklig förankring. Den är en mötesplats för människor med&lt;br&gt;många skilda bakgrunder och studieambitioner. Kursutbudet är mångsi-&lt;br&gt;digt och färgstarkt och omfattar både korta kurser i samverkan med or-&lt;br&gt;ganisationer och långa målinriktade ämnesstudier, ofta med inslag av yr-&lt;br&gt;kesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder i dag stor enighet om att folkhögskolan behövs också i&lt;br&gt;framtiden. Samtidigt är det ett faktum att uppgifter, som länge varit cen-&lt;br&gt;trala för folkhögskolorna, nu har övertagits av det allmänna utbildnings-&lt;br&gt;väsendet. Ungdomsutbildningen i grundskolan och gymnasieskolan har&lt;br&gt;förstärkts. Vuxenutbildningen har förnyats genom tillkomsten av grund-&lt;br&gt;vux, komvux och särvux. Den yrkesinriktade undervisningen i anslut-&lt;br&gt;ning till arbetslivet, i form av arbetsmarknadsutbildning och personalut-&lt;br&gt;bildning, har fått allt större omfattning och betydelse. Högskoleutbild-&lt;br&gt;ningen har byggts ut kvantitativt och geografiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utveckling har gjort det nödvändigt att nu diskutera folkhög-&lt;br&gt;skolornas framtida roll och uppgifter och att därvid peka på bildnings-&lt;br&gt;och utbildningsbehov som folkhögskolorna är särskilt väl skickade att&lt;br&gt;fylla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant behov blir för överskådlig tid framöver att medverka till&lt;br&gt;utjämnandet av utbildningsskillnader. Utbyggnaden av utbildningsvä-&lt;br&gt;sendet har minskat rådande utbildningsklyftor. Men samtidigt uppstår&lt;br&gt;risker för nya kultur- och utbildningsklyftor genom att de aktivaste och&lt;br&gt;bäst förberedda tar för sig det mesta av de nya möjligheter som skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det framtida samhället får kunskaper allt större betydelse. Men de&lt;br&gt;blir i många fall snabbt föråldrade och måste regelbundet förnyas. Den&lt;br&gt;som har god grundutbildning skaffar sig lätt nya kunskaper. Den där-&lt;br&gt;emot som har brister i sin grundutbildning, upplever bristerna som ett&lt;br&gt;allt allvarligare handikapp som kan leda till utslagning ur arbetslivet.&lt;br&gt;Vuxenutbildningens uppgift att överbrygga utbildningsklyftor blir därför&lt;br&gt;allt viktigare i framtiden. Samtidigt blir vuxenutbildning allt viktigare&lt;br&gt;som förnyande kraft i arbets- och samhällslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika vuxenutbildningsalternativen kan med hänsyn till inrikt-&lt;br&gt;ningen av och avsikten med studierna indelas i studier, som ger formell&lt;br&gt;kompetens, personalutbildning samt folkbildning (fritt bildningsarbete).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs bedömning måste i framtiden en mycket stor del Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;av de vuxnas studier bedrivas inom folkbildningens ram. Det fria bild- Bilaga 1&lt;br&gt;ningsarbetets specifika uppgifter blir att ta initiativ till studier som växer&lt;br&gt;fram ur deltagarnas intressen och behov och som uppmuntrar till ställ-&lt;br&gt;ningstagande och beslutsfattande, studier av ideologier och livsåskåd-&lt;br&gt;ningar, studier som kan bidra till en förnyelse inom folkrörelserna samt&lt;br&gt;studier som breddar kulturintresset och skapar förutsättningar för en&lt;br&gt;folklig kultur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhögskolans uppgifter i framtiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även under de närmaste decennierna har folkhögskolorna viktiga upp-&lt;br&gt;gifter när det gäller att ge grundutbildning i allmänna ämnen och där-&lt;br&gt;igenom bidra till att överbrygga utbildningsklyftor i samhället. Folkhög-&lt;br&gt;skolorna bör därutöver och i högre grad än hittills kunna fullgöra vikti-&lt;br&gt;ga funktioner som kraftcentra i det fria bildningsarbetet. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler utbildning för folkrörelsernas behov och för olika mer eller mindre&lt;br&gt;yrkesbetonade roller i det fria bildningsarbetet. Men skolorna måste an-&lt;br&gt;ses ha begränsade förutsättningar att bedriva annan yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen under de senaste årtiondena har inneburit att folkhög-&lt;br&gt;skolorna i ökande utsträckning har profilerat sin verksamhet. Denna ut-&lt;br&gt;veckling bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolorna kommer i framtiden mer än hittills att själva behöva moti-&lt;br&gt;vera sin existens genom att göra verksamheten angelägen och efterfrå-&lt;br&gt;gad. De måste därför koncentrera sina krafter på det som är eller kan&lt;br&gt;bli skolans särart och styrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De måste också mer än tidigare eftersträva förankring i den kringlig-&lt;br&gt;gande bygden eller i den organisation som är dess huvudman. De kan&lt;br&gt;därigenom få en växande betydelse för den regionala utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lättare klara de uppgifter som väntar i framtiden bör huvud-&lt;br&gt;männen, skolornas styrelser och personal ges större frihet att utforma&lt;br&gt;verksamheten och anförtros ett större självständigt ansvar. Den nuvaran-&lt;br&gt;de regelstyrningen bör minska och ersättas av en mer utpräglad målstyr-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje skola bör, under medverkan av huvudman och styrelse, utar-&lt;br&gt;beta ett verksamhetsprogram, i vilket målet med verksamheten kommer&lt;br&gt;till klart uttryck.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ett brett kursutbud med tydlig folkhögskoleprofil&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt synsätt på kursutbudet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för att folkhögskolorna skall kunna&lt;br&gt;hävda sig i framtiden är att de behåller och vidareutvecklar sin traditio-&lt;br&gt;nella särart och att de utgör klart urskiljbara alternativ till det övriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skol- och utbildningsväsendet. De måste med andra ord framträda med Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;en mycket tydlig folkhögskoleprofil. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Traditionellt har folkhögskolorna alltid haft till huvuduppgift att ge&lt;br&gt;allmän medborgerlig bildning. Därutöver har de fått ge viss yrkesinrik-&lt;br&gt;tad utbildning. Sett i ett utbildningspolitiskt perspektiv bör alltjämt för-&lt;br&gt;medlande av allmän medborgerlig bildning vara en huvuduppgift för&lt;br&gt;folkhögskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men ett nytt synsätt bör tillämpas på kursutbudet och dess indelning.&lt;br&gt;Den nuvarande indelningen i allmän kurs, allmän kurs med särskild in-&lt;br&gt;riktning och särskild linje utgår från ett ganska strikt linje- och kursin-&lt;br&gt;delningstänkande och tar inte tillräcklig hänsyn till utbildningens syften&lt;br&gt;eller till behovet av utbildning hos olika målgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället bör folkhögskolans kursutbud principiellt ses som i grunden&lt;br&gt;ett enda med en kärna av allmänna ämnen eller sludieomiåden Denna&lt;br&gt;kärna avser att ge kunskaper och färdigheter som numera bör ingå i en&lt;br&gt;allmän medborgerlig bildning. Genom fördjupning av olika ämnen, äm-&lt;br&gt;nesområden eller studieomräden kan specialinriktade kurser utvecklas.&lt;br&gt;Genom tillförande av yrkesinriktade ämnen kan yrkesinriktade kurser&lt;br&gt;skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningen av kursutbudet bör sedan ske efter två principer. Den&lt;br&gt;ena tar hänsyn till kursernas syfte, och den andra beaktar olika mål-&lt;br&gt;grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån denna indelningsgrund bör kursutbudet för framtiden inde-&lt;br&gt;las på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Allmänna kurser för i första hand dem som saknat grundskole- eller&lt;br&gt;gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Specialkurser av fördjupningskaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Yrkesinriktade kurser inklusive kurser för ledar- och funktionärs-&lt;br&gt;uppgifter inom organisations-, kultur- och fritidssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För folkhögskolornas kurser bör inte finnas några centralt fastställda&lt;br&gt;regler beträffande innehållet och studiegången utom i de fall kurserna&lt;br&gt;avses ge bestämda kompetenser eller behörigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna kurserna och specialkurserna av fördjupningskaraktär&lt;br&gt;bör i allt väsentligt få utvecklas och genomföras på det fria bildningsar-&lt;br&gt;betets villkor. För de yrkesinriktade kurserna måste dock vissa villkor&lt;br&gt;gälla enligt vad som nedan föreslås i avsnittet om dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla kurser skall i annonser, prospekt, broschyrer och intyg kallas&lt;br&gt;folkhögskolekurser. Deras längd skall anges i dagar eller veckor och inte&lt;br&gt;t.ex. i poäng, som är en kurslängdangivelse inom högskolan. Skolornas&lt;br&gt;och verksamhetens ideologiska eller innehållsmässiga profil skall alltid&lt;br&gt;klart deklareras liksom kursernas art och karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kursernas längd generellt hör endast gälla att egentliga&lt;br&gt;folkhögskolekurser skall ha en minsta längd om två dagar och en största&lt;br&gt;om tre läsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna kurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har ett ökande antal skolor fått svårigheter att rekrytera&lt;br&gt;deltagare till den allmänna kursen.Detta hetyder emellertid inte att be-&lt;br&gt;hovet av allmänna kurser - och därmed insatser för korttidsutbildade -&lt;br&gt;har bortfallit. Vid 1990-talets ingång finns ett gott stycke över en miljon&lt;br&gt;vuxna svenskar och invandrare som saknar grundskoleutbildning och&lt;br&gt;minst det dubbla antalet som saknar gymnasieutbildning. Nya former&lt;br&gt;för allmän kompetenshöjande utbildning för korttidsutbildade diskute-&lt;br&gt;ras visserligen för närvarande. Men för överskådlig tid torde folkhögsko-&lt;br&gt;lorna och komvux vara de mest lättillgängliga alternativen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna kurser, främst avsedda för dem som saknar grundskole-&lt;br&gt;eller gymnasieutbildning, bör därför alltjämt finnas vid folkhögskolor-&lt;br&gt;na. Dessa kurser skall ge kunskaper och färdigheter av orienterande na-&lt;br&gt;tur i allmänna ämnen. De får inte anordnas enbart för sådana, som re-&lt;br&gt;dan har allmän eller särskild behörighet för högskoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många korttidsutbildade motiveras bättre för studier i allmänna äm-&lt;br&gt;nen om de samtidigt får utveckla något specialintresse. Det kan gälla&lt;br&gt;musik, konst eller idrott. En allmän kurs bör därför få ges viss ämnes-&lt;br&gt;mässig specialinriktning eller inriktning mot speciella målgrupper så-&lt;br&gt;som invandrare, flyktingar eller etniska minoriteter. Det väsentliga är&lt;br&gt;att kursen vänder sig till och rekryterar korttidsutbildade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnen eller ämnesområden, som ger allmän kurs en särskild profil,&lt;br&gt;bör för de studerande få uppgå till högst en tredjedel av kursinnehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolorna bör bättre än nu tillvarata möjligheterna att göra studie-&lt;br&gt;gången i olika delar av allmän kurs mer flexibel. Det är vidare nödvän-&lt;br&gt;digt att skolornas rekryteringsverksamhet kraftigt och målmedvetet in-&lt;br&gt;tensifieras och att alla slags informations-, kontakt- och uppsökande ak-&lt;br&gt;tiviteter prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På varje statsbidragsberättigad folkhögskola skall årligen ges minst en&lt;br&gt;allmän kurs om minst 30 veckors längd. Kursen skall ha minst 20 delta-&lt;br&gt;gare närvarande vid kursstarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursen får vara årskursintegrerad och nivågrupperad, vilket betyder&lt;br&gt;att den får innehålla deltagare som reellt tillhör olika kunskapsnivåer&lt;br&gt;eller årskurser i en flerårig studiegång. Den bör vara pedagogiskt diffe-&lt;br&gt;rentierad därefter. Kursen bör anordnas i första hand pä moderskolan.&lt;br&gt;Deltagare i olika grupper förlagda till olika platser får inte räknas sam-&lt;br&gt;man till en kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolor som under en treårsperiod inte uppfyllt dessa krav, bör få sitt&lt;br&gt;statsbidrag omprövat av regeringen efter anmälan av tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten. Vid den omprövningen bör särskild hänsyn kunna tas till den&lt;br&gt;mindre grupp skolor i avfolkningsbygder, som på grund av befolknings-&lt;br&gt;mässiga och kommunikationstekniska förhållanden har betydande svå-&lt;br&gt;righeter att rekrytera korttidsutbildade inom sitt naturliga rekryterings-&lt;br&gt;område men ändå kan ha central betydelse för bygdens utveckling. Hän-&lt;br&gt;syn bör också kunna tas till skolans övriga verksamhet - den kan vara&lt;br&gt;så värdefull av t.ex. kulturpolitiska eller regionalpolitiska skäl eller för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ideell rörelse, att staten anser att skolan bör vara bidragsberättigad Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;även om den inte uppfyller kraven på allmän kurs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en omprövning av statsbidraget kan det vara lämpligt att genom&lt;br&gt;omdisponering och omstrukturering förlägga mer av allmän utbildning&lt;br&gt;för korttidsutbildade till områden och regioner, där behovet av sådan&lt;br&gt;utbildning är särskilt stort, t.ex. i storstädernas ytterområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialkurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den typ av kurser som kommittén fortsättningsvis kallar specialkurser&lt;br&gt;har hittills betecknats som allmänna kurser med särskild inriktning el-&lt;br&gt;ler särskilda linjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhögskolorna bör genom sina specialkurser kunna spela en cen-&lt;br&gt;tral roll i det fria bildningsarbetet. I några avseenden har skolorna goda&lt;br&gt;förutsättningar att därvid göra en unik insats. Detta gäller den kontakt-&lt;br&gt;skapande och samordnande verksamheten, men också utbildning inom&lt;br&gt;kulturområdet. Många skolor fungerar som kulturcentra i sin bygd och&lt;br&gt;verkar aktivt för att berika det lokala kulturlivet, titt tredje område där&lt;br&gt;folkhögskolan har central betydelse gäller utbildning för att stärka de-&lt;br&gt;mokratin och folkrörelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I framtidens specialkurser bör specialiseringen variera efter skolor-&lt;br&gt;nas egna bedömningar. Minst en fjärdedel av tiden måste dock ägnas ät&lt;br&gt;allmänna ämnen. Kurserna kan också ha mycket varierande längd. Ock-&lt;br&gt;så gruppstorlek, lärartäthet och arbetssätt kan variera. Specialkurserna&lt;br&gt;kan därigenom tillgodose många skiftande utbildningsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utveckling av verksamheten med specialkurser kommer all ak-&lt;br&gt;tualisera ett allt närmare samarbete med högskolan. I del samarbetet är&lt;br&gt;det viktigt att folkhögskolans och högskolans olika roll och uppgifter&lt;br&gt;hålls isär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den estetiskt inriktade kursverksamheten har uppmärksammats sär-&lt;br&gt;skilt i direktiven till folkhögskolekommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs mening finns det goda skäl för folkhögskolorna&lt;br&gt;att erbjuda förberedande konstnärlig utbildning. Denna bör nämligen&lt;br&gt;vara väl spridd över landet om utbildningschanserna för alla skall bli&lt;br&gt;någorlunda likvärdiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot finns det ingen anledning att nu öka kapaciteten. Om gym-&lt;br&gt;nasieskolan kommer att reformeras i enlighet med de utredningsförslag&lt;br&gt;som är under beredning, kommer ytterligare treåriga estetiska linjer att&lt;br&gt;inrättas där. Mycket talar för att en stor del av de ungdomar, som kom-&lt;br&gt;mer att välja dessa linjer, siktar på en yrkeskarriär inom det konstnärli-&lt;br&gt;ga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhögskolorna bör också kunna fullgöra viktiga uppgifter för att&lt;br&gt;stimulera det folkliga kulturarbetet. Vissa linjer och kurser skulle kun-&lt;br&gt;na ges en tydligare pedagogisk profil och förbereda för såväl fritidsenga-&lt;br&gt;gemang som yrkesmässig verksamhet inom studieförbunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör för övrigt övervägas om inte vissa folkhögskolor i framtiden&lt;br&gt;skulle kunna anförtros nationella uppgifter när det gäller att utveckla&lt;br&gt;kvalitet och arbetsformer i amatörverksamheten och ges stöd för detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över kulturbudgeten. Ett folkmusikinstitut eller ett körcentrum t.ex. Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;skulle med fördel kunna förläggas till någon folkhögskola. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje folkhögskola som startar en ny yrkesinriktad eller studieförbe-&lt;br&gt;redarvde estetisk utbildning bör kontinuerligt undersöka hur utbildning-&lt;br&gt;en tillgodoser arbetsmarknadens behov och i vilken utsträckning de stu-&lt;br&gt;derande får arbete eller kommer in på vidareutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinriktade kurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de yrkesinriktade kurserna finns omständigheter och villkor som&lt;br&gt;gör det problematiskt att också för dem förorda samma ökade frihet och&lt;br&gt;ökade flexibilitet i kursutbudet som för de allmänna kurserna och spe-&lt;br&gt;cialkurserna. Kommittén föreslår därför vissa begränsningar av den yr-&lt;br&gt;kesinriktade utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkterna för förslaget har varit att folkhögskolorna hör ha&lt;br&gt;stor frihet att erbjuda yrkesinriktade utbildningar på områden där de&lt;br&gt;har unika förutsättningar att göra goda insatser och särskilt på de områ-&lt;br&gt;den där ingen liknande utbildning finns, samt alt folkhögskolorna själva&lt;br&gt;bör ta ett mycket stort ansvar för att utbildningen är arbetsmarknadsan-&lt;br&gt;passad och leder till anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utgångspunkter som grund anser kommittén att folkhög-&lt;br&gt;skolorna alltjämt bör få ge yrkesinriktad utbildning för folkbildnings-&lt;br&gt;verksamhetens, folkrörelsernas och de ideella och fackliga organisatio-&lt;br&gt;nernas behov av ledare och funktionärer, samt utbildning för ledarupp-&lt;br&gt;gifter främst inom kultur- och fritidssektorn. Inriktningen och dimen-&lt;br&gt;sioneringen av detta kursutbud bör huvudmännen och skolornas styrel-&lt;br&gt;ser själva ta ansvar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolorna bör också få anordna annan yrkesinriktad utbildning. I för-&lt;br&gt;sta hand bör det gälla sådan yrkesinriktad utbildning som inte anordnas&lt;br&gt;av andra, t.ex. inom små yrkesområden dit riksrekrytering sker och där&lt;br&gt;internatformen är lämplig. Av hänsyn till behovet av arbetsmarknadsan-&lt;br&gt;passning och samhällsekonomisk resurshushållning bör emellertid till-&lt;br&gt;synsmyndighetens medgivande därvid erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla yrkesinriktade kurser skall bjudas ut just som folkhögskolekur-&lt;br&gt;ser och deras syfte och innehåll skall mycket klart deklareras, så att inga&lt;br&gt;missförstånd behöver uppstå om deras behörighets- eller kompetensvär-&lt;br&gt;de. De yrkesinriktade kurserna får varken totalt eller på varje skola till&lt;br&gt;omfattningen dominera över de allmänna kurserna och specialkurserna.&lt;br&gt;Kursernas innehåll skall, såsom nu är fallet, till lägst en fjärdedel bestå&lt;br&gt;av allmänna ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det anförda som grund följer att vissa nuvarande yrkesinriktade&lt;br&gt;utbildningar på folkhögskolorna bör begränsas. Som exempel på sådana&lt;br&gt;kurser kan nämnas kurser inom turismområdet. Viss utbildning bör be-&lt;br&gt;drivas som uppdragsutbildning, t.ex. tolkutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reduceringen av yrkesinriktade kurser bör ske under en kommande&lt;br&gt;treårsperiod. Omstruktureringen bör initieras av skolorna själva eller av&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten i de fall skolorna inte tar egna initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhögskolornas yrkesinriktade kurser bör för övrigt på lämpligt Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;sätt kontinuerligt beaktas i utbildningsplaneringen på riks-, region- och Bilaga 1&lt;br&gt;lokalnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friudsledarutbildningcn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhögskolekommittén har under arbetets gång uppmärksammats pä&lt;br&gt;ett antal problem i fråga om fritidsledarutbildningen. De gäller bl.a. ut-&lt;br&gt;bildningens dimensionering och rekrytering, frågan om bredd eller spe-&lt;br&gt;cialisering, jämställdhet med högskoleutbildning, samt brister beträffan-&lt;br&gt;de fortbildning, läromedel, forskningsanknytning och forskning. Kom-&lt;br&gt;mittén lägger fram en rad förslag som syftar till kvalitetsförbättringar&lt;br&gt;och till ett klarläggande beträffande fritidsledai utbildningens ställning&lt;br&gt;inom utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt har varit att fritidsledarskolorna i högre grad än&lt;br&gt;hittills bör stimulera utveckling och förnyelse på fältet. Det kan innebä-&lt;br&gt;ra att utbildningen på vissa skolor får en starkare inriktning mot vissa&lt;br&gt;målgrupper, t.ex. arbetarrörelsens grupper, frikyrkornas medlemmar,&lt;br&gt;storstädernas förortsbefolkning eller befolkningen i mellanstora indu-&lt;br&gt;stristäder. Det kan också innebära att en fritidsledarlinje knyter an till&lt;br&gt;den profil som finns på den egna folkhögskolan och samarbetar mer&lt;br&gt;t.ex. med skolans musiklinje, teaterlinje eller konsthantverksutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För relativt smala utbildningar som fritidsledarutbildningen, där en&lt;br&gt;marknadsmässig lönsamhet sällan kan erhållas i fråga om läremedels-&lt;br&gt;produktion, är det viktigt att stöd kan lämnas för utveckling och pro-&lt;br&gt;duktion av läromedel. Kommittén föreslår förstärkta insatser genom&lt;br&gt;Statens institut för läromedelsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs mening behövs en påbyggnadsutbildning för fri-&lt;br&gt;tidsledare och fritidspedagoger. Påbyggnadsutbildningen bör knytas till&lt;br&gt;ett universitet eller en högskola, men den bör planeras och genomföras&lt;br&gt;i samarbete mellan högskolan och en eller flera folkhögskolor med fri-&lt;br&gt;tidsledarlinje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskoleämbetet bör få i uppdrag att i samråd med&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten och olika intressenter utforma en sådan påbygg-&lt;br&gt;nadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritidsledarutbildningen bör kunna tillgodoräknas då det gäller krav&lt;br&gt;på allmän behörighet vid antagande till forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få till stånd forskning med primär inriktning mot fritidssek-&lt;br&gt;torn fordras i ett uppbyggnadsskede forskningsmedel som är öronmärk-&lt;br&gt;ta för denna sektor. Kommittén föreslår därför att en tillfällig delegation&lt;br&gt;för fritidsforskning upprättas. Den kan organisatoriskt knytas till forsk-&lt;br&gt;ningsrådsnämnden. Finansieringen av forskningsmedlen kan ske genom&lt;br&gt;bidrag från intressenterna, dvs. staten, kommunerna och föreningslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappades möjligheter till folkhögskolestudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har funnit att mycket redan gjorts och görs för att underlät-&lt;br&gt;ta för handikappade att bedriva folkhögskolestudier. Här åsyftas också&lt;br&gt;de som har andra handikapp än fysiska, psykiska och medicinska, näm-&lt;br&gt;ligen de som har sociala problem eller läs- och skrivsvårigheter eller&lt;br&gt;språksvårigheter därför att de är invandrare eller flyktingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett riktmärke för kommande strävanden bör enligt kommitténs åsikt&lt;br&gt;vara att alla skolor om möjligt blir fullt tillgängliga för deltagare med&lt;br&gt;olika handikapp så att alla kan välja skola efter intresse och behov och&lt;br&gt;inte efter skolornas olika slag och grad av handikappanpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder behövs också för att förbättra själva undervisningssituatio-&lt;br&gt;nen. Enligt nuvarande regler kan skolorna anställa speciallärare och an-&lt;br&gt;passningslärare för handikappade. Skolorna får vidare via SÖ och&lt;br&gt;Nämnden för vårdartjänst bidrag till assistenter. För att möta det ökade&lt;br&gt;behovet av här nämnd personal bör skolorna i högre grad än nu anstäl-&lt;br&gt;la sådan personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontinuerlig fortbildning av lärare och övrig personal i handikapp-&lt;br&gt;frågor är en nödvändig förutsättning för att undervisningen och studiesi-&lt;br&gt;tuationen i övrigt skall kunna utvecklas efter tidens växlande krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolorna bör även i fortsättningen ges resurser som täcker deras&lt;br&gt;merkostnader när de tar emot handikappade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korta kurser och samverkanskurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har funnit att verksamheten med korta kurser i samverkan&lt;br&gt;med organisationer och studieförbund i allt väsentligt hat utvecklats i&lt;br&gt;linje med riksdagsbeslutet 1977. Verksamheten bör därför få fortsätta&lt;br&gt;och dessutom expandera på de skolor där den nu förekommer endast&lt;br&gt;mycket sparsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid skäl för en uppmjukning av nuvarande tämligen&lt;br&gt;strikta regler om lärarmedverkan m.m. l ör att en samverkanskurs verk-&lt;br&gt;ligen skall bli en folkhögskolekurs och inte en kurs vilken som helst,&lt;br&gt;och för att den skola som anordnar kursen verkligen skall kunna ha an-&lt;br&gt;svaret för den, bör dock alltjämt gälla alt rektor eller fast anställd lärare&lt;br&gt;på den anordnande skolan tillsammans med samverkanspartnern skall&lt;br&gt;planera, administrera och utvärdera kursen. Vidare bör så långt möjligt&lt;br&gt;och till lägst femton procent lärare på den anordnande skolan svara för&lt;br&gt;undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör samverkanskurser alltid ingå i ett större aktivitetssam-&lt;br&gt;manhang än själva kursen, t.ex. vara ett led i den samverkande organisa-&lt;br&gt;tionens fortlöpande utbildning eller fortbildning. De bör normalt anslu-&lt;br&gt;ta till den anordnande skolans vanliga verksam hetsmässiga profil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande samverkanskursernas omfång på varje skola bör andelen&lt;br&gt;sådana kurser av två till fem dagars längd normalt uppgå till högst en&lt;br&gt;tredjedel av en skolas deltagarveckor men ej få överskrida hälften. Den&lt;br&gt;högre gränsen avses gälla för skolor tillhörande rörelser och organisatio-&lt;br&gt;ner som har få skolor att anlita för sin kursverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skolor som nu har en större andel kurser av två till fem dagars Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;längd än den ovan nämnda, bör under kommande treårsperiod om- Bilaga 1&lt;br&gt;strukturera sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt bör skolor, som nu har mycket få samverkanskurser, söka&lt;br&gt;få till stånd fler sådana i samarbete med bl.a. studieförbund och organi-&lt;br&gt;sationer och med kulturinstitutioner som bibliotek, muséer och teatrar&lt;br&gt;etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lärartjänstgöringen på korta kurser förbundna problem bör lö-&lt;br&gt;sas i ett nytt arbetstidsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppdragsutbildning inom folkhögskolan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1986 har folkhögskolorna haft möjlighet att genomföra s.k. upp-&lt;br&gt;dragsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har funnit att uppdragsutbildningen hitintills utvecklat&lt;br&gt;sig enligt givna förutsättningar. Utbildningen har fungerat väl och har&lt;br&gt;dessutom medfört för folkhögskolornas vanliga verksamhet positiva ef-&lt;br&gt;fekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen har varit måttlig - utbildningen har engagerat ett 60-&lt;br&gt;tal skolor och har i regel begränsat sig till några, eller högst en handfull,&lt;br&gt;kurser på varje skola. Vid några skolor har den emellertid fått så stor&lt;br&gt;omfattning att en begränsning behöver diskuteras mellan skolorna i frå-&lt;br&gt;ga och tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det som här anförts anser kommittén att folkhögskolor-&lt;br&gt;na även fortsättningsvis bör få åta sig uppdragsutbildning under vissa&lt;br&gt;förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan förutsättning är att utbildningen i fråga ansluter till skolans&lt;br&gt;vanliga utbud och till dess profil och särart. En annan är att utbildning-&lt;br&gt;en till omfattningen är så begränsad att den inte i något avseende men-&lt;br&gt;ligt påverkar skolans ordinarie statsunderstödda verksamhet. En tredje&lt;br&gt;förutsättning är att den ekonomiska ersättningen för uppdragsutbild-&lt;br&gt;ningen ger full kostnadstäckning så att förutsättningarna för statsbidra-&lt;br&gt;get till skolans reguljära utbildning inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén vill i detta sammanhang väcka frågan om inte många&lt;br&gt;korta samverkanskurser med ringa anknytning till skolornas verksam-&lt;br&gt;hetsinriktning skulle kunna ges som uppdragsutbildning, frågan bör&lt;br&gt;prövas under kommande treårsperiod t.ex. genom uppdrag därom till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Studieomdömet och dess normering m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Studieomdömet är ett urvalsinstrument för sökande till högskolan inom&lt;br&gt;folkhögskolekvoten. Som normeringsinstrument för studieomdömet har&lt;br&gt;sedan ett tiotal år använts en specialkonstruerad version av högskolepro-&lt;br&gt;vet, det s.k. ”folkhögskoleprovet”. Kostnaderna för rättningen av provet&lt;br&gt;har uppgått till ca 250000 kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(»2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste året har SÖ begärt men inte erhållit medel för att Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;använda detta normeringsinstrument, och saknar också medel därtill för Bilaga I&lt;br&gt;kommande budgetår. Den av SÖ ombesörjda normeringen har därmed&lt;br&gt;upphört åtminstone temporärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det hittills använda frågebatteriet, byggt på samma slags frå-&lt;br&gt;gor som ges i högskoleprovet, nu är uttömt, är det nödvändigt att ny-&lt;br&gt;konstruera det om provet alltjämt skall finnas kvar. Kostnaden för en&lt;br&gt;nykonstruktion har av SÖ bedömts uppgå till ö()0000—700000 kronor.&lt;br&gt;En sådan nykonstruktion torde behöva göras vart fjärde eller femte år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med giltighet från och med antagningen till hösten |W| gäller nya&lt;br&gt;regler för tillträde till högskoleutbildning. Generellt sett innebär de nya&lt;br&gt;reglerna att tillträdet förenklas och att sökande får fler möjligheter än&lt;br&gt;nu till antagning. De nya reglerna väntas få den effekten att 40 000 eller&lt;br&gt;fler sökande årligen kommer att genomgå högskoleprovet mot nu ca&lt;br&gt;10 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter analys av frågan om behovet av ett normeringsinstrument har&lt;br&gt;kommittén konstaterat att nuvarande system för normering har mist en&lt;br&gt;stor del av sitt värde därigenom att mer än hälften av skolorna regelbun-&lt;br&gt;det inte deltar i folkhögskoleprovet och därigenom att många elever&lt;br&gt;även på deltagande skolor bojkottar det. Ett mindre antal skolor utdelar&lt;br&gt;inte några omdömen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs mening kan det ifrågasättas om något instrument&lt;br&gt;för normering av detta slag över huvud taget behövs med tanke på hur&lt;br&gt;den grupp som deltar i proven numera är sammansatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att lärarkollektivens bedömningar i nuvarande si-&lt;br&gt;tuation förefaller fullt tillräckliga. Detta förutsätter dock att nuvarande&lt;br&gt;rekommendation om fördelningen av omdömesgrader följs på skolorna&lt;br&gt;och att tillsynsmyndigheten uppmärksammar och påtalar flagranta av-&lt;br&gt;steg från den rekommendationen. Rektor bör självklart också ha ett an-&lt;br&gt;svar att tillse att sådana inte förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan för övrigt diskuteras om studieomdömet alls behövs om hög-&lt;br&gt;skoleprovet blir så allmänt som det förväntas bli. Om erfarenheterna av&lt;br&gt;de nya reglerna för tillträde till högskolan visar att det inte längre finns&lt;br&gt;samma anledning som hittills att ge graderade studieomdömen och att&lt;br&gt;ha en särskild kvotgrupp för folkhögskolesökande, bör en förändring&lt;br&gt;övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller folkhögskolestudiers behörighetsvärde, avgörs detta av&lt;br&gt;UHÄ i tillämpningsföreskrifter till högskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att av UHÄ föreskrivna villkor för allmän behö-&lt;br&gt;righet i övrigt uppfyllts, bör såväl allmänna kurser som specialkurser&lt;br&gt;och yrkesutbildningskurser inom folkhögskolan kunna ge allmän behö-&lt;br&gt;righet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar folkhögskolornas rätt alt utlärda intyg om särskild be-&lt;br&gt;hörighet i ett eller flera ämnen med vissa krav på lägsta betyg eller läg-&lt;br&gt;sta medelbetyg, så bör villkoren härför skärpas Innehållet måste i allt&lt;br&gt;väsentligt motsvara vad som gäller för ämnet eller ämnena i fråga i gym-&lt;br&gt;nasieskolan eller komvux. Lärarna hör i princip ha utbildning och be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hörighet som är likvärdig den som lärarna på gymnasiet eller i komvux &amp;nbsp;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har i ämnet eller ämnena och de bör ha god kännedom om fordringar- Bilaga 1&lt;br&gt;na för olika betygsgrader. Undervisningens omfattning i tid bör motsva-&lt;br&gt;ra åtminstone vad som gäller i komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatoriska centrala prov i åsyftade ämnen bör införas också för&lt;br&gt;folkhögskolor som önskar ge särskild behörighet i något eller några av&lt;br&gt;dessa ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det slutligen gäller folkhögskolornas rätt att utfärda intyg som&lt;br&gt;styrker att kursdeltagare på grundskolenivå har uppnått behörighet för&lt;br&gt;gymnasiestudier, bör sådant intyg få utfärdas till den som med godkänt&lt;br&gt;resultat genomgått en allmän kurs vilken i allt väsentligt givit sådana&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter som motsvarar fullständig studiekurs i års-&lt;br&gt;kurs 9 på grundskolans högstadium.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Huvud man naskapsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I vissa landsting har diskussioner förts om omfattningen av landstingens&lt;br&gt;folkhögskoleverksamhet och om ett överförande av landstingsfolkhög-&lt;br&gt;skolor till olika slag av folkrörelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett resultat av hittills förda diskussioner är att huvudmannaskapet&lt;br&gt;för Gripsholms folkhögskola fr.o.m. 1 juli 1990 övergått från Söderman-&lt;br&gt;lands läns landsting till Röda korset. Konkreta diskussioner om eventu-&lt;br&gt;ella överlåtelser pågår i Stockholms kommun och i Kalmar län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom svar på en enkät har ett femtontal organisationer anmält pre-&lt;br&gt;liminärt intresse av att överta landstingsfolkhögskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommitténs direktiv sägs att profileringen av folkhögskolans verk-&lt;br&gt;samhet bör bli tydligare i framtiden med tanke på att det övriga utbild-&lt;br&gt;ningsväsendet numera är så väl utbyggt. Om landstingsfolkhögskolor&lt;br&gt;överlåts till folkrörelser och ideella organisationer, underlättas onekli-&lt;br&gt;gen möjligheterna att både ideologiskt och innehållsmässigt profilera&lt;br&gt;verksamheten. Kommittén anser därför att sådana huvudmannaskaps-&lt;br&gt;skiften bör främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med någorlunda god framförhållning inför ett övertagande och med&lt;br&gt;smidiga övergångsbestämmelser torde säkerligen de flesta eventuellt&lt;br&gt;uppkommande personalproblem kunna lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser vidare att organisation eller rörelse, som önskar&lt;br&gt;överta landstingsfolkhögskola, bör få tillgodoräkna sig hela eller större&lt;br&gt;delen av vid överlåtelsetillfället till skolan i fråga utgående statsbidrag.&lt;br&gt;Hur stor del av statsbidraget i form av elevveckor (deltagarveckor) som&lt;br&gt;får övertas bör avgöras från fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Internat-externat. Utlokalisering av kurser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internalplatser och internatboende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhögskolornas mest påtagliga särart har varit möjligheten att kunna&lt;br&gt;erbjuda utbildning och studier i internatmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste femton åren har andelen internatboende sjunkit.&lt;br&gt;Till minskningen har verksamt bidragit de allmänna kommunikationer-&lt;br&gt;nas och privatbilismens utveckling liksom förändringar av levnadsför-&lt;br&gt;hållanden och levnadsvanor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internatet och internatmiljön erbjuder mycket goda förutsättningar&lt;br&gt;för skapandet av en personlighetsutvecklande social gemenskap och en&lt;br&gt;engagerande och inspirerande social och pedagogisk miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även externatskolorna och externatkurserna kan utgöra goda person-&lt;br&gt;lighetsutvecklande och socialt utvecklande pedagogiska miljöer. Men&lt;br&gt;kommittén anser att internatformen har så stora fördelar att det alltjämt&lt;br&gt;är angeläget att så många skolor som möjligt erbjuder internatboende&lt;br&gt;och att de fullt ut tillvaratar de möjligheter internatformen medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är allmänt omvittnat att kostnaderna för att driva ett intcrnal&lt;br&gt;tenderar att öka och att internatkursverksamhet är dyrare än externat-&lt;br&gt;kursverksamhet. Många efterfrågar därför någon form av förstärkning av&lt;br&gt;statsbidraget till skolor eller kurser med internatboende. Kommittén har&lt;br&gt;övervägt frågan men har inte funnit tillräcklig anledning att föreslå nå-&lt;br&gt;gon förstärkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlokalisering av kurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1977 har en folkhögskola rätt att förlägga verksamhet utanför&lt;br&gt;skolorten. Sådan verksamhet skall dock bedrivas i god kontakt med mo-&lt;br&gt;derskolan och får inte ha karaktären av enbart förmedling av statsbidrag&lt;br&gt;till kursverksamhet på annan ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att förlägga kurser utanför skolan och skolorten har många&lt;br&gt;folkhögskolor nått målgrupper, som de annars inte hade nått. Möjlighe-&lt;br&gt;terna att utlokalisera kurser underlättar också för folkrörelser och orga-&lt;br&gt;nisationer att tillgodose utbildningsbehov i regionala och lokala organ,&lt;br&gt;avdelningar och församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men när utlokaliseringen av kurser sker på längre avstånd, kan med&lt;br&gt;skäl sättas i fråga om en nära kontakt mellan elever, kursdeltagare och&lt;br&gt;skola kan upprätthållas. I några fall kan också ifrågasättas om moders-&lt;br&gt;kolan i förhållande till de utlokaliserade långa kurserna verkligen är en&lt;br&gt;”huvudskola” i den meningen att huvudddelen av verksamheten bedrivs&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns uppenbara risker med en alltför långtgående utlokalise-&lt;br&gt;ring. En sådan är den att folkhögskolorna i allt för hög grad blir instru-&lt;br&gt;ment för bidragsförmedling till organisationers kurser på olika orter i&lt;br&gt;stället för verkliga skolenheter. En annan risk är att reella filialskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åter uppslår, ett system som riksdagen 1977 uttryckligen ansåg borde Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;upphöra. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser därför att ilen pågående utvecklingen mot reella fi-&lt;br&gt;lialer på betydligt längre avstånd än dagligt pendelavstånd frän moders-&lt;br&gt;kolan bör brytas. Det bör ankomma på tillsynsmyndigheten att härvid-&lt;br&gt;lag ta erforderliga initativ. Möjligheterna att flytta ”moderskolan” till&lt;br&gt;ort där i praktiken verksamhetens tyngdpunkt ligger, kan vara ett alter-&lt;br&gt;nativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För någon eller några av de i detta sammanhang aktuella skolorna är&lt;br&gt;en uppdelning i flera skolenheter det bästa alternativet. Om en sådan&lt;br&gt;delning sker helt inom ramarna för både den totala verksam hetsvoly-&lt;br&gt;men i riket och för huvudmannens tilldelning av bidragsveckor, uppstår&lt;br&gt;så vitt kommittén kar se inga negativa effekter. Sådana förändringar till-&lt;br&gt;styrks därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs mening bör det i framtiden bli möjligt för en hu-&lt;br&gt;vudman, som ansvarar för flera skolor, att i viss omfattning och inom&lt;br&gt;ramen för en långsiktig planering själv bestämma fördelningen av den&lt;br&gt;bidragsberättigade verksamhetsvolymen mellan sina skolor. Att införa&lt;br&gt;en sådan möjlighet skulle ligga i linje med det ökade ansvar för folkhög-&lt;br&gt;skoleverksamheten som kommittén anser att huvudmännen bör ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pingstförsamlingarnas skol- och kursverksamhet, som är huvudman&lt;br&gt;för pingströrelsens skolor, har i skrivelse till kommittén önskat få ge-&lt;br&gt;nomföra en sådan uppdelning av Mariannelunds folkhögskola, att den-&lt;br&gt;na skolas kursverksamhet i Norrland får bilda en egen skolenhet med&lt;br&gt;centrum i Dalkarlså, Robertsfors kommun. Kommittén föreslår att en&lt;br&gt;sådan uppdelning får göras per den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Studiefinansieringsproblem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det ingår inte i folkhögskolekommitténs uppgifter alt behandla sludiefi-&lt;br&gt;nansieringsproblem. Till kommittén hat dock från folkhögskolorna&lt;br&gt;med stort eftertryck framhållits att studiefinansieringen är ett av de allra&lt;br&gt;svåraste hindren för att rekrytera deltagare bland dem som har del stör-&lt;br&gt;sta behovet av folkhögskolestudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har nyligen fått i uppdrag att se över det nuva-&lt;br&gt;rande systemet för vuxnas möjligheter att finansiera studier. Kommittén&lt;br&gt;har i en skrivelse till utredaren närmare beskrivit de folkhögskolestude-&lt;br&gt;randes studiefinansieringsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ett förenklat statsbidragssystem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till folkhögskolorna bör i framtiden liksom nu utges allmänt bidrag,&lt;br&gt;förstärkningsbidrag och särskilda bidrag. Statsbidragssystemet bör för-&lt;br&gt;enklas och schablonieras mer än nu och specialdestinerade bidrag slås&lt;br&gt;samman till färre poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna bidraget skall utges efter det antal bidragsberättigade del-&lt;br&gt;tagarveckor en folkhögskola har genomfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala antalet deltagarveckor för vilka statsbidrag utges, bestäms&lt;br&gt;för vart och ett av läsåren under perioden 1991/92-1993/94 till en volym&lt;br&gt;som i stort sett motsvarar den som skolorna disponerade under 1989/90.&lt;br&gt;Varje enskild folkhögskola garanteras i princip för varje år i treårsperio-&lt;br&gt;den ett antal deltagarveckor, som beräknas till genomsnittet av de tre se-&lt;br&gt;nast redovisade årens volymer för vilka skolan erhöll statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge de minsta skolorna möjlighet att växa bör de under treårs-&lt;br&gt;perioden successivt kunna öka sitt bidragsunderlag till 4 000 deltagar-&lt;br&gt;veckor. Denna ökning bör finansieras genom all bidragsunderlaget till&lt;br&gt;övriga skolor begränsas till högst 7 500 deltagarveckor per skola. Denna&lt;br&gt;begränsning är motiverad enbart av de begränsade ekonomiska resurser-&lt;br&gt;na. Kommittén anser inte att stora skolor av t.ex. pedagogiska skäl bör&lt;br&gt;minska sin verksamhet. För att markera detta ställningstagande föreslås&lt;br&gt;att tio procent av deltagarveckans värde bör ges som bidrag för överskju-&lt;br&gt;tande veckor upp till 11 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För treårsperioden 1994/95-1996/97 bestäms antalet statsbidragsberät-&lt;br&gt;tigade deltagarveckor för respektive skola efter en mer kvalitativ bedöm-&lt;br&gt;ning, som föregåtts av en uppföljning och utvärdering av verksamheten&lt;br&gt;under den föregående perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna bidraget bör vid övergången till ett nytt bidragssystem&lt;br&gt;justeras för samtliga skolor. För det första året i treårsperioden justeras&lt;br&gt;bidraget med hälften av den förändring som inträffat till följd av det nya&lt;br&gt;systemet och för det andra året med 25 procent. Därefter utges statsbi-&lt;br&gt;drag utan justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss mängd undervisning per deltagarvecka bör alltjämt föreskri-&lt;br&gt;vas. Kravet på lärartäthet bör sättas till det antal timmar som motsvarar&lt;br&gt;2,0 undervisningstimmar. En förändring från nu 2,1 undervisningstim-&lt;br&gt;mar per deltagarvecka till 2,0 innebär att ca fem procent av statsbidraget&lt;br&gt;kan användas till andra ändamål än undervisning, utöver de resurser&lt;br&gt;som i dag inte är bundna till undervisning. Denna resurs bör betraktas&lt;br&gt;som en fri resurs, dvs. den skall kunna användas till insatser som sko-&lt;br&gt;lorna själva bedömer bäst för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fem procent av det allmänna bidraget bör dock bindas för att finan-&lt;br&gt;siera rekrytering, uppsökande verksamhet och åtgärder som motiverar&lt;br&gt;vuxna korttidsutbildade för studier samt utvecklingsarbete och personal-&lt;br&gt;fortbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna bidraget bör även i fortsättningen kompletteras med ett&lt;br&gt;förstärkningsbidrag till skolornas merkostnader för handikappades stu-&lt;br&gt;dier och kvalificerad musikundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget till skolornas merkostnader för handikappades studier bör&lt;br&gt;bibehållas i nuvarande former, dvs. kursdeltagare som är i behov av sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilt stöd i undervisningen till följd av ett handikapp får schablonmäs- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;sigt räknas som 1,5 deltagare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bidraget till ökad lärartäthet i vissa kurser med kvalificerad mu-&lt;br&gt;sikundervisning bör kvarstå i nuvarande former och omfattning. Kom-&lt;br&gt;mittén anser dock att bidragsgivningen bör koncentreras mer än idag&lt;br&gt;till de skolor som har särskilt stora kostnader för sin musikundervisning&lt;br&gt;därför att utbildningen ifråga kräver hög lärartäthet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bidrag bör ges för att finansiera särskilt kostnadskrävande&lt;br&gt;verksamhet. Antalet sådana bör dock så långt möjligt begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Personalfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EU samlat personaladministrativt ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhögskolornas samlade personalstyrka kan uppskattas till ett stycke&lt;br&gt;över femtusen personer. Den består dels av pedagogisk personal, främst&lt;br&gt;rektorer och lärare, vars löne- och anställningsvillkor är statligt reglera-&lt;br&gt;de, dels av annan personal för vilka huvudmännen och folk högskolesty-&lt;br&gt;relserna bär hela det personaladministrativa ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har sett betydande fördelar med ett enhetligt personalan-&lt;br&gt;svar. En fördel är att huvudmännen och folkhögskolestyrelserna då lät-&lt;br&gt;tare kan disponera den samlade personalstyrkan efter från tid till annan&lt;br&gt;skiftande behov och enligt på varje skola vid varje tidpunkt rådande för-&lt;br&gt;utsättningar. En annan fördel är att en samordning av lärartjänstgöring&lt;br&gt;på folkhögskola och i det fria bildningsarbetet underlättas; inom det se-&lt;br&gt;nare finns inga statliga personalregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett starkt skäl för en förändring av nuvarande dubbla personalansvar&lt;br&gt;är att riksdagen på regeringens förslag hösten 1989 beslutat att den statli-&lt;br&gt;ga regleringen av skolledar- och lärartjänsterna inom hela det allmänna&lt;br&gt;skolväsendet skall upphöra. I propositionen i frågan (prop. 1989/90:41)&lt;br&gt;sades att förslaget borde få konsekvenser även för folhögskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att den statliga regleringen av folkhögskolornas&lt;br&gt;rektors- och lärartjänster upphör med utgången av juni månad 1991&lt;br&gt;med anförda skäl som grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om förhandlingsorganisation på arbetsgivarsidan&lt;br&gt;visar uttalanden från Landstingsförbundet och RIO att dessa båda hu-&lt;br&gt;vudmannaorganisationer har goda möjligheter att samverka för att få till&lt;br&gt;stånd ett avtal, som kan tillämpas för såväl de landstingskommunala&lt;br&gt;som de rörelse-, organisations- och stödföreningsägda folkhögskolorna.&lt;br&gt;Kommittén anser det önskvärt att ett sådant avtal kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer flexibel arbetstidsreglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tyngdpunktsförskjutning mot det fria bildningsarbetet som kom-&lt;br&gt;mittén förordar för folkhögskoleverksamheten, förutsätter motsvarande&lt;br&gt;förskjutning av innehållet i lärarrollen. Läraren måste bl.a. ägna mer tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och uppmärksamhet åt personlig vägledning och studiehandledning och Prop. 1990/91 :K2&lt;br&gt;ibland också åt kurativ och studievägledande verksamhet. Mer tid måste Bilaga I&lt;br&gt;ägnas åt pedagogisk planering, utveckling och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta leder till slutsatsen att en översyn av lärarnas och lektorernas&lt;br&gt;arbetstidsreglering behövs. Ett av syftena med en sådan översyn bör vara&lt;br&gt;att underlätta en mer flexibel disponering av lärarnas årsarbetstid. En&lt;br&gt;sådan kan bli till stor fördel både för verksamheten och för lärarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat syfte med översynen bör vara att underlätta en samordning&lt;br&gt;av lärartjänstgöring på folkhögskola med tjänstgöring vid andra skolfor-&lt;br&gt;mer och inom det fria bildningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den statliga regleringen av rektors- och lärartjänsterna upphör,&lt;br&gt;bör den rekommenderade översynen göras av de blivande avtalsslutande&lt;br&gt;parterna under samråd med statens arbetsgivarverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förbättrad lärarutbildning och lärarfortbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén vill framhålla, att både grundutbildningen och fortbildning-&lt;br&gt;en av lärare måste rättas efter den tyngdpunktsförskjutning i verksamhe-&lt;br&gt;ten mot det fria bildningsarbetets innehåll, pedagogik och metoder som&lt;br&gt;kommittén förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det ökade ansvar för verksamheten som huvudmännen och&lt;br&gt;folk högskolestyrelserna får enligt kommitténs förslag, blir det naturligt&lt;br&gt;att dessa får ett större inflytande än nu på lärarutbildningen och ökat&lt;br&gt;ansvar också för fortbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med upphörandet av den statliga regleringen av lärartjänsterna, upp-&lt;br&gt;hör också för folkhögskolorna det nuvarande systemet med B-avdragsle-&lt;br&gt;dighet för studier. I stället förordar kommittén, som framgår av kapitlet&lt;br&gt;om statsbidragsgivningen, att bidrag till fortbildning och lokalt utveck-&lt;br&gt;lingsarbete läggs in i schablonbidraget till skolorna. Det blir därmed lol-&lt;br&gt;högskolestyrelserna som får ansvaret för hur medlen till fortbildning&lt;br&gt;skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det nu anförda som grund bedömer kommittén det angeläget&lt;br&gt;med en översyn av lärarutbildningen och lärarfortbildningen. Möjlighe-&lt;br&gt;terna att förlägga lärarutbildningen till mer än en högskola bör därvid&lt;br&gt;diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den centrala statliga förvaltnings- och&lt;br&gt;tillsynsfunktionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är en erkänd uppfattning att SÖ har fungerat väl som central för-&lt;br&gt;valtnings- och tillsynsmyndighet för folkhögskolorna. Men med tanke&lt;br&gt;på den översyn av SÖ:s uppgifter och organisation som förestår kan det&lt;br&gt;finnas skäl att överväga alternativ. Översynen kommer nämligen sanno-&lt;br&gt;likt att innebära att SÖ får en helt ny struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl är att en väntad förändring av statsbidragsgivningen&lt;br&gt;till studieförbunden säkerligen kommer att medföra att ett ökat ansvar&lt;br&gt;för verksamheten läggs på studieförbunden. Också det statsbidragssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som kommittén föreslår kommer att ge huvudmännen och folkhögsko- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;lestyrelserna ett ökat självständigt ansvar för verksamheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu nämnda skäl talar för att man vid en översyn av SO:s uppgifter&lt;br&gt;och organisation bör överväga att överföra det centrala förvaltnings-&lt;br&gt;och tillsynsansvaret för all folkbildningsverksamhet inom ulbildnings-&lt;br&gt;och kultursektorn från SÖ och statens kulturråd till ett statens folkbild-&lt;br&gt;ningsråd. Detta råd skulle överta förvaltnings- och tillsynsansvaret för&lt;br&gt;folkhögskolorna samt för studieförbunden och den kulturverksamhet&lt;br&gt;som studieförbunden får anslag till via statens kulturråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att ha vägt skäl för och emot en sådan förändring, förordar&lt;br&gt;kommittén att frågan om central statlig förvaltnings- och tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet för folkhögskolorna förutsättningslöst prövas vid översynen av&lt;br&gt;SÖ:s framtida uppgifter och organisation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En förbättrad uppföljning och utvärdering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår riktlinjer för uppföljning och utvärdering av folk-&lt;br&gt;högskolornas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudansvaret för utvärderingen av verksamheten måste vila på de&lt;br&gt;verksam hetsansvariga på varje skola (rektor, lärare, övrig personal och&lt;br&gt;kursdeltagare) samt på skolstyrelserna och huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad riksdagen och regeringen har anledning att låta utvärdera är om&lt;br&gt;verksamhetens resultat överensstämmer med de övergripande syften,&lt;br&gt;mål och uppgifter som staten satt upp som villkor för sitt bidrag och&lt;br&gt;som författningsreglerats i folkhögskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen bör redovisas i samband med vart tredje års fördjupa-&lt;br&gt;de anslagsframställning. Inget hindrar att riksdagen och/eller regeringen&lt;br&gt;inför varje sådan framställning uttrycker önskemål om bestämda utvär-&lt;br&gt;deringsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stat, landsting, kommun, huvudmän och folkhögskolestyrelser bör&lt;br&gt;därför i samverkan utforma och utpröva nya former och metoder för re-&lt;br&gt;sultatredovisning och utvärdering. Särskild vikt bör därvid läggas vid be-&lt;br&gt;hovet av kvalitativt inriktad utvärdering. Tillsynsmyndigheten bör ges i&lt;br&gt;uppdrag att initiera och leda detta utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En ny folkhögskoleförordning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag till ny folkhögskoleförordning bygger på upplän-&lt;br&gt;ningen att endast de föreskrifter skall finnas som staten anser oundgäng-&lt;br&gt;liga för att syftet med statsbidragsgivningen skall nås och att tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifter, utfärdade av tillsynsmyndigheten, skall behövas endast&lt;br&gt;i undantagsfall. Därför har ett antal bestämmelser i nu gällande förord-&lt;br&gt;ning uteslutits. Det sistnämnda gäller framför allt bestämmelser i fråga&lt;br&gt;om tjänsteregleringen för lärare och rektorer; kommittén förutsätter att&lt;br&gt;den nuvarande statliga regleringen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det ökade ansvar för verksamheten som huvudmän- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;nen och folkhögskolestyrelserna föreslås få, har bestämmelserna i nuva- Bilaga 1&lt;br&gt;rande förordning om tillsynsmyndighetens fastställande av reglemente&lt;br&gt;och om lärarråd och kursråd m.m. utgått liksom detaljföreskrifter om&lt;br&gt;verksamheten. Varje styrelse bör själv få avgöra vilka samrådsorgan som&lt;br&gt;bör finnas och vilka befogenheter som dessa bör ha. Med tanke på folk-&lt;br&gt;högskolornas betydelse som demokratifrämjande institutioner har dock&lt;br&gt;en bestämmelse medtagits om medinflytande vid styrelsesammanträden&lt;br&gt;för kursdeltagare, lärare och övrig personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att erbjuda avgiftsfri hälsovård föreslås upphöra - nå-&lt;br&gt;gon sådan skyldighet föreligger inte inom andra vuxenuthildningsfor-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;folkhögskolekommitténs betänkande (SOU&lt;br&gt;1990:65)Folkhögskolan i framtidsperspektiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har lämnats av 52 myndigheter och organisationer vilka be-&lt;br&gt;retts tillfälle därtill, nämligen socialstyrelsen, statskontoret, riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket (RRV), statens arbetsgivarverk (SAV), statens invandrarverk&lt;br&gt;(SIV), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), centrala studiestöds-&lt;br&gt;nämnden (CSN), skolöverstyrelsen (SÖ), statens kulturråd, statens han-&lt;br&gt;dikappråd, arbetsmarknadsstyrelsen, nämnden för vårdartjänst, universi-&lt;br&gt;tetet i Linköping, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Rö-&lt;br&gt;relsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), Svenska folkhögsko-&lt;br&gt;lans lärarförbund (SFHL), Sveriges folkhögskoleelevers förbund (SFEF),&lt;br&gt;Lärarnas riksförbund (LR), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänste-&lt;br&gt;männens Centralorganisation (TCO), Folkbildningsförbundet, lands-&lt;br&gt;tingen i Stockholms, Sörmlands, Östergötlands, Jönköpings, Krono-&lt;br&gt;bergs, Kalmar, Blekinge, Kristiandstads, Hallands, Bohusläns, Älvsborgs,&lt;br&gt;Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävle-&lt;br&gt;borgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,&lt;br&gt;Stockholms och Gotlands kommuner, Handikappförbundens central-&lt;br&gt;kommitté (HCK), Sveriges Frikyrkoråd, Svenska kyrkans centralstyrelse,&lt;br&gt;Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS), Sveriges Riksidrottsförbund&lt;br&gt;samt Nykterhetsrörelsens landsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har 58 yttranden inkommit från följande organisationer&lt;br&gt;och enskilda: Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Pensionärernas riks-&lt;br&gt;organisation (PRO), Ridfrämjandet, Riksförbundet Finska föreningar i&lt;br&gt;Sverige, Sveriges Dövas Riksförbund, Hörselskadades riksförbund, Riks-&lt;br&gt;förbundet för hjärt- och lungsjuka. Riksförbundet för social och mental&lt;br&gt;hälsa, De handikappades riksförbund, Hyresgästernas riksförbund, Hy-&lt;br&gt;resgästföreningen i Södra Skåne respektive i Angered, DIK-förbundet,&lt;br&gt;Fritidsforum, Forum för fritidsforskning, Föreningen Sveriges fritid-&lt;br&gt;schefer, Fritidsledarskolorna, pedagogiska insitutionen, folkbildningsrå-&lt;br&gt;det och institutionen för lärarutbildning vid Linköpings universitet,&lt;br&gt;Folkhögskoleföreningen i Angered och i Malmö, Rektorsföreningen för&lt;br&gt;landstings- och primärkommunala folkhögskolor, SÖ:s samrådskretsar&lt;br&gt;för framtidsfrågor respektive socialpedagogiska och kulturpedagogiska&lt;br&gt;frågor, utbildningsrådet för dramapedagogiska utbildningar på folkhög-&lt;br&gt;skolorna, Rektorerna vid rörelsefolkhögskolorna i Skaraborgs län, Birka&lt;br&gt;folkhögskola (enskild lärare),Bollnäs folkhögskola (lärarrådet), Bona&lt;br&gt;folkhögskola (gemensamt för styrelse, lärarråd, elevkår och rektor), For-&lt;br&gt;sa folkhögskola (LR:s lokalavdelning), Framnäs folkhögskola (styrelsen),&lt;br&gt;Göteborgs folkhögskola (styrelsen och lärarrådet), Hellidens folkhögsko-&lt;br&gt;la (SFHL:s lokalavdelning), Hemse folkhögskola (elevkåren), Härnö-&lt;br&gt;sands folkhögskola (rektor), Kvinnofolkhögskolan (styrelsen), Kyrke-&lt;br&gt;ruds folkhögskola (lärarrådet och SFHL:s lokalavdelning), Katrinebergs&lt;br&gt;folkhögskola (styrelsen), Ljungskile folkhögskola (styrelsen), Malungs&lt;br&gt;folkhögskola (styrelsen), Marieborgs folkhögskola (styrelsen), Molkoms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkhögskola (styrelsen), Mora folkhögskola (styrelsen, lärarrådet och&lt;br&gt;elevkåren), Samernas folkhögskola (styrelsen), S:ta Birgittas folkhögsko-&lt;br&gt;la (styrelsen), Sånga-Säby folkhögskola (styrelsen), Stensunds folkhög-&lt;br&gt;skola (styrelsens arbetsutskott), Wendelsbergs folkhögskola (lärarrådet),&lt;br&gt;Wiks folkhögskola (lärarrådet), Vimmerby folkhögskola (styrelsen), Års-&lt;br&gt;tagårdens folkhögskola (personalen respektive studerandekåren), samt&lt;br&gt;Örebro folkhögskola (lärarrådet och styrelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställningen har disponerats efter betänkandets kapitel- och&lt;br&gt;rubrikindelning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1. Vuxenutbildningen och folkhögskolan i ett&lt;br&gt;framtidsperspektiv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Så gott som alla remissinstanser instämmer i allt väsentligt i kommitténs&lt;br&gt;syn på folkhögskolans roll och uppgifter i framtiden. Många understry-&lt;br&gt;ker särskilt den betydelse folkhögskolan har och bör ha för det fria folk-&lt;br&gt;bildningsarbetet och för de korttidsutbildade. Några använder formule-&lt;br&gt;ringen att folkhögskolan bör vara ett folkrörelseförankrat och profilbe-&lt;br&gt;stämt alternativ till det allmänna skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt tillstyrks den föreslagna övergången till en mer utpräglad&lt;br&gt;mål- och resultatstyrning och därmed till minskad statlig reglering av&lt;br&gt;verksamheten. Men nästan lika allmänt anses att regelförenklingen kan&lt;br&gt;och bör gå längre än vad kommittén föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletterande eller avvikande synpunkter har anmälts från några&lt;br&gt;håll. Sålunda anser statskontoret att folkhögskolans utbud mera marke-&lt;br&gt;rat borde ha setts i ett totalt vuxenutbildningsperspektiv och att risken&lt;br&gt;för fortsatt överetablering av vuxenutbildning borde ha bedömts. En&lt;br&gt;jämförelse mellan folkhögskolornas kostnader och kostnaderna inom&lt;br&gt;övrig vuxenutbildning för likartade utbildningar borde också ha gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ser man folkhögskolan huvudsakligen som en integrerad del av vux-&lt;br&gt;enutbildningen, bör skolan dimensioneras i relation till hela vuxenut-&lt;br&gt;bildningen, framhåller statskontoret vidare. Ser man däremot folkhög-&lt;br&gt;skolan som en del av samhällets stöd till folkrörelserna, kan stödet över-&lt;br&gt;föras till det allmänna folkrörelsestödet på civildepartementets huvudti-&lt;br&gt;tel. Statskontoret förordar det senare alternativet. Också besparingssyn-&lt;br&gt;punkter anläggs av statskontoret som förmodar att behovet av åtstram-&lt;br&gt;ning av statsutgifterna rimligtvis innebär att även statsbidragsnivån till&lt;br&gt;folkhögskolorna kan komma att omprövas. Uppfattningen delas av&lt;br&gt;RRV. Landstingsförbundet påpekar att antalet folkhögskolor inte måste&lt;br&gt;vara konstant och att landstingen kan komma att ompröva behovet av&lt;br&gt;folkhögskolor på samma sätt som gäller för all annan landstingsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att statsmakterna bör överväga mera långtgående föränd-&lt;br&gt;ringar än vad kommittén föreslagit. De förändringar som RRV vill se&lt;br&gt;gäller bl.a. tydligare utbudsbegränsningar av de yrkesbetonade kurserna&lt;br&gt;och kortkurserna. Också socialstyrelsen, CSN, Landstingsförbundet, Kom-&lt;br&gt;munförbundet, statens kulturråd, LR, DIK-förbundel, Stockholms läns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting och dess kulturförvaltning, Stockholms stad och dess skolstyrelse,&lt;br&gt;Gävleborgs läns m.fl. landsting samt SFEF anser att den yrkesinriktade&lt;br&gt;utbildningen bör begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO menar liksom statskontoret och RRV att folkhögskolans uppgift&lt;br&gt;inom vuxenutbildningen bör göras klarare och att en tydligare rollför-&lt;br&gt;delning mellan folkhögskolan och övrig vuxenutbildning bör eftersträ-&lt;br&gt;vas. Därvid måste folkhögskolans möjligheter att genom sin särart vara&lt;br&gt;en alternativ utbildningsform särskilt beaktas.Detta innebär bl.a. att&lt;br&gt;folkhögskolan inte bör ha monopol på något slag av utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ anser också att det hade varit önskvärt om kommittén anlagt ett&lt;br&gt;starkare nordiskt och internationellt perspektiv på folkhögskolan. Sam-&lt;br&gt;ma uppfattning framför RIO, som därtill menar att kommittén kraftiga-&lt;br&gt;re borde ha betonat folkhögskolornas betydelse för folkrörelser och or-&lt;br&gt;ganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen och SÖ påpekar att det är viktigt att folkhög-&lt;br&gt;skolornas verksamhet är arbetsmarknadsorienterad och arbetsmarknads-&lt;br&gt;an passad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att folkhögskolorna bör kunna vara kulturcentra i bygden och re-&lt;br&gt;gionen och att de också har en viktig roll när det gäller att höja kvalite-&lt;br&gt;ten på det amatörkulturella området understryks av statens kulturråd.&lt;br&gt;Den senare uppgiften kan enligt kulturrådet fullgöras genom ett närma-&lt;br&gt;re samarbete med studieförbunden och genom arrangerande av möten&lt;br&gt;mellan den professionella kulturens utövare och amatörkulturens delta-&lt;br&gt;gare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret, RRV, SÖ och UHA anser att kommittén borde närmare&lt;br&gt;ha analyserat frågan om vad som beträffande målgrupper m.m. bör skil-&lt;br&gt;ja folkhögskolan från den kommunala vuxenutbildningen så att paral-&lt;br&gt;lella utbildningar kan undvikas. Folkhögskolans främsta uppgift finns&lt;br&gt;inom det fria bildningsarbetet, och folkhögskolorna bör inte vara yrkes-&lt;br&gt;utbildningsinstitutioner och paralleller till gymnasieskolan eller alterna-&lt;br&gt;tiv till högskolan. Däremot bör kontakterna mellan folkhögskolan och&lt;br&gt;högskolan förstärkas ifråga om spridandet av aktuell forskningsinforma-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att olika anordnare av vuxenutbildning ger möjligheter att nå sam-&lt;br&gt;ma mål men på olika vägar är dock inte detsamma som att ge parallella&lt;br&gt;utbildningar, framhåller Gotlands kommun. Ett visst mått av konkurrens&lt;br&gt;mellan olika vuxenutbildningsanordnare ger dessutom mångfald, nytän-&lt;br&gt;kande och kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning vid Linköpings&lt;br&gt;universitet anser att kommittén borde utförligare ha behandlat folkhög-&lt;br&gt;skolan som utvecklings- och kulturinstitution. Styrelsen för Kvinnofolk-&lt;br&gt;högskolan i Göteborg tycker att kvinnoperspektiv borde ha beaktats me-&lt;br&gt;ra vid överväganden om folkhögskolan som vuxenutbildare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2. Ett brett kursutbud med tydlig folkhögskoleprofil Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;2.1. Kursutbudets allmänna karaktär&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreslagits beträffande indelningen av kursutbudet och dettas&lt;br&gt;karaktär, kursernas längd och benämning m.m. finner de flesta ända-&lt;br&gt;målsenligt. Bl.a. tillstyrker följande förslaget; RRV, UHÄ, CSN, Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet, Kommunförbundet, LO samt Kronobergs, Kalmar, Hal-&lt;br&gt;lands, Bohusläns, Älvsborgs, Värmlands och Kopparbergs läns landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några, bl.a. Västmanlands läns landsting, frågar om man behöver skil-&lt;br&gt;ja på allmänna kurser och specialkurser eller på specialkurser och yr-&lt;br&gt;keskurser. Enligt RIO och SFHL kan det bli svårt att avgöra om en kurs&lt;br&gt;är en specialkurs eller en yrkeskurs. RIO avvisar inte förslagen men fin-&lt;br&gt;ner det inte nödvändigt att indelningen av kursutbudet regleras i förord-&lt;br&gt;ning. RIO anser också att 4 veckor bör vara lägsta &amp;quot;långkursmått&amp;quot;, samt&lt;br&gt;att någon högsta tidsgräns för långa kurser inte är nödvändig. RIO me-&lt;br&gt;nar vidare, liksom även SFHL, att kurser i samverkan med högskola&lt;br&gt;skall kunna anordnas som högskolepoänggivande kurser om vissa hög-&lt;br&gt;skolevillkor är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för Marteborgs folkhögskola hävdar att folkhögskolan all-&lt;br&gt;tjämt bör vara en konvergenspunkt både för folkbildnings- och vuxenut-&lt;br&gt;bildningstraditionerna, och styrelsen för Sånga-Säby folkhögskola, lärar-&lt;br&gt;rådet vid Bollnäs folkhögskola, personalen vid Arstagårdens folkhögskola&lt;br&gt;och elevrådet vid Hemse folkhögskola m.fl. anser det angeläget att folk-&lt;br&gt;högskolans behörighetsgivande utbildning och yrkesutbildning får vara&lt;br&gt;kvar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.2 Allmänna kurser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Remissorganen instämmer överlag i kommitténs slutsats att de allmänna&lt;br&gt;kurserna bör finnas kvar och att folkhögskolorna genom flexibla under-&lt;br&gt;visningsformer och särskilda satsningar bör göra allt vad de kan för att&lt;br&gt;nå korttidsutbildade, vilka bör utgöra kursernas främsta målgrupp.&lt;br&gt;Många betonar det nödvändiga i att studiefinansieringsmöjligheterna av-&lt;br&gt;sevärt förbättras för denna målgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Folkbildningsrådet vid Linköpings universitet bör kursen inte&lt;br&gt;beskrivas genom angivande av vilket slag av ämnen den skall innehålla -&lt;br&gt;istället bör anges att den ger kunskaper inom ett brett kunskapsområde&lt;br&gt;och att den är anpassad efter utbildningsmässigt eftersatta gruppers be-&lt;br&gt;hov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förslaget att varje skola för att vara statsbidragsberättigad årligen&lt;br&gt;skall anordna minst en allmän kurs om minst 30 veckors längd och&lt;br&gt;med lägst 20 deltagare närvarande vid kursstarten är meningarna delade.&lt;br&gt;Förslaget tillstyrks av bl.a. RRV, SÖ, SFEF, Landstingsförbundet och&lt;br&gt;landstingen i Sörmlands, Hallands, Älvsborgs, Värmlands och Gävleborgs&lt;br&gt;län. SÖ framhåller att detta statsbidragsvillkor är ett grundläggande krav&lt;br&gt;för stadga i verksamheten och för upprätthållande av en bred kompe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tens hos lärarkåren. Det markerar betydelsen av en gemensam bas av&lt;br&gt;allmänorienterande kurser som motverkar tendensen till dominans för&lt;br&gt;korta och mer specialbetonade kurser. En lång allmän kurs är också en&lt;br&gt;förutsättning för att de utbildningspolitiska målen skall nås. Eftersom&lt;br&gt;kommittén vidgat definitionen på allmän kurs, innebär förslaget i prak-&lt;br&gt;tiken en uppmjukning av nu gällande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra är tveksamma med tanke på svårigheterna för mindre skolor&lt;br&gt;utanför tätorterna att uppfylla kravet. De förordar att nuvarande alter-&lt;br&gt;nativ till huvudvillkoret får stå kvar, dvs. årligen minst två kurser om&lt;br&gt;minst 15 veckors längd vardera och i tiden förlagda efter varandra; det&lt;br&gt;innebär i praktiken en 15-veckorskurs per termin. Till dessa hör SFHL,&lt;br&gt;Bohuslandstingel, Örebro och Västerbottens läns landsting, AB PRO för-&lt;br&gt;modar att dess skola sannolikt måste läggas ned om förslaget genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIO, Folkbildningsförbundet, ABF, Svenska kyrkans centralstyrelse, Fri-&lt;br&gt;kyrkorådet, Nykterhetsrörelsens landsförbund, Sveriges riksidrottsförbund&lt;br&gt;och Jämtlands läns landsting avstyrker eller uttalar tveksamhet med mo-&lt;br&gt;tiveringen att förslaget kan äventyra möjligheterna att nå korttidsutbil-&lt;br&gt;dade. RIO förordar för övrigt en helt ny variant av innebörd att varje&lt;br&gt;folkhögskola årligen för prioriterade grupper skall anordna allmänori-&lt;br&gt;enterande kurser av minst 4 veckors längd och som omfattar minst 600&lt;br&gt;deltagarveckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrbotten läns landsting tänker sig att kravet på en 30 veckors all-&lt;br&gt;män kurs kan uppfyllas genom en uppdelning av kurstiden i intervaller&lt;br&gt;under en treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frikyrkorådet, Sveriges Dövas Riksförbund, styrelsen för Samernas res-&lt;br&gt;pektive Sånga-Säby folkhögskola m.fl. påtalar svårigheterna att rekrytera&lt;br&gt;minst 20 deltagare och att behålla det antalet under en lång kurs samt&lt;br&gt;att effektivt utöva sådan pedagogik som ofta är nödvändig för korttidsut-&lt;br&gt;bildade. Flera av dessa remissorgan påtalar behovet av dispensmöjlighe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast i några få yttranden, såsom från Sveriges Dövas Riksförbund,&lt;br&gt;förekommer invändningar mot förslaget att allmänna kurser inte skall&lt;br&gt;få anordnas enbart för sådana som redan har fullständig 3- eller 4-årig&lt;br&gt;gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.3. Specialkurser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Inga invändningar noteras, men en rad tillstyrkanden och understryk-&lt;br&gt;ningar från t.ex. UHÄ, SÖ, Kommunförbundet, RIO, LO och Svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelse. RRV påpekar dock risken för dubblering inom&lt;br&gt;folkhögskolan av gymnasieskolans estetiska kursutbud och anser att nå-&lt;br&gt;gon form av medgivande från tillsynsmyndighet därför bör prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmlands läns landsting noterar att komittén inte diskuterat antag-&lt;br&gt;ningsproven till vissa estetiska utbildningar; landstinget kan endast med&lt;br&gt;tvekan acceptera sådana prov. CSN anser att de långa konstnärliga ut-&lt;br&gt;bildningarna är ett problem inte minst ur studiestödssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhögskolornas utbildningsråd för dramapedagogutbildningen yr- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;kar bl.a. på att denna utbildning bör kompletteras med en ettårig på- Bilaga 2&lt;br&gt;byggnadskurs och ges högskolemässigt kompetensvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd anser att översynen av den högre konstnärliga ut-&lt;br&gt;bildningen bör behandla frågan om folkhögskolornas förberedande ut-&lt;br&gt;bildning och att folkhögskolorna bör ha ett arbetsmarknadsperspektiv&lt;br&gt;vid sin planering av kursutbudet. Kulturrådet understryker behovet av&lt;br&gt;ett utvecklat samarbete mellan folkhögskolan och studieförbunden vad&lt;br&gt;gäller utbildning av ledare inom kultursektorn liksom behovet av krea-&lt;br&gt;tiva möten mellan den professionella kulturen och amatörkulturen. Rå-&lt;br&gt;det tillstyrker förslaget om att några folkhögskolor kan ges nationella&lt;br&gt;uppgifter och tillfogar förhoppningen att även andra konstnärliga områ-&lt;br&gt;den än musik kan komma ifråga för sådana kvalitetshöjande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet vid Linköpings universitet finner det mycket ange-&lt;br&gt;läget att folkhögskolorna tillsammans med sina huvudmän och studie-&lt;br&gt;förbunden bildar lokala kulturcentra.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.4 Yrkesinriktade kurser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömningar och förslag tillstyrks av bl.a. socialstyrelsen,&lt;br&gt;RRV, UHÄ, CSN, SÖ, statens kulturråd, Landstingsförbundet, Kommun-&lt;br&gt;förbundet, SFEF, LR, LO, TCO, Kalmar, Kristianstads, Kopparbergs och&lt;br&gt;Gävleborgs läns landsting, Stockholms kommun och skolstyrelse samt&lt;br&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HCK påpekar att speciella behov av utbildning finns för ledare och&lt;br&gt;funktionärer inom handikapprörelsen och att dessa behov bör beaktas&lt;br&gt;och tillgodoses särskilt. SIV pekar på behovet av tvåspråkig yrkesutbild-&lt;br&gt;ning för olika slag av invandrarorgan och invandrarorganisationer. Soci-&lt;br&gt;alstyrelsen önskar att utbildning av personal för socialtjänsten bör spri-&lt;br&gt;das till fler folkhögskolor eftersom sådan utbildning ännu inte fått klar&lt;br&gt;förankring i det allmänna skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIO, Folkbildningsförbundel, ABF, Sörmlands läns landsting, Nykter-&lt;br&gt;hetsrörelsens landsförbund och ABF avvisar tanken på förhandsprövning&lt;br&gt;via tillsynsmyndigheten av vissa yrkesinriktade kurser liksom tanken&lt;br&gt;på en för alla utbildningsanordnare samlad riks- respektive regionalpla-&lt;br&gt;nering av det yrkesinriktade utbudet. I stället förordas en prövning i ef-&lt;br&gt;terhand i samband med utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.5 Fritidsledarutbildningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kommittén får stöd för det väsentliga i sina förslag beträffande grundut-&lt;br&gt;bildningen av socialstyrelsen, UHÄ, SFHL, RIO, SFEF, LR, TCO, Sven-&lt;br&gt;ska kyrkans centralstyrelse och Nykterhetsrörelsens landsförbund, Fritidsle-&lt;br&gt;darskolorna och Föreningen Sveriges Fritidschefer m.fl. Fritidsledarskolor-&lt;br&gt;na anser dock att kommittén underskattat värdet av en enhetlig utbild-&lt;br&gt;ning och framhåller att det är viktigare att utbilda generalister än spe-&lt;br&gt;cialister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO och Landstingsförbundet kan på sikt tänka sig en samordning av&lt;br&gt;fritidsledarutbildningen och fritidspedagogutbildningen. Socialstyrelsen&lt;br&gt;pläderar för en närmare samverkan mellan dessa båda utbildningar bl.a.&lt;br&gt;i form av ett gemensamt grundläggande kursinnehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIO, SFHL och Fritidsledarskolorna förordar att den föreslagna refe-&lt;br&gt;rensgruppen för utbildningens utveckling får verka fristående från den&lt;br&gt;centrala tillsynsmyndigheten. Fritidsledarskolorna utgår från att de får&lt;br&gt;en ledande roll i denna referensgrupp. Frilidsforum och Föreningen Sve-&lt;br&gt;riges Fritidschefer är däremot tveksamma till en referensgrupp och me-&lt;br&gt;nar att det även i fortsättningen behövs en vägledande studieplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV, SO, Kommunförbundet och TCO anmäler avvikande mening&lt;br&gt;beträffande folkhögskolans nuvarande monopol på fritidsledarutbild-&lt;br&gt;ning. Också högskolan bör få anordna sådan utbildning, menar de och&lt;br&gt;pekar på att flera högskolor redan anordnar likartad utbildning. Samma&lt;br&gt;uppfattning har institutionen vid Linköpings universitet. SO påpekar bl.a.&lt;br&gt;att det kan vara en fördel att människor som arbetar inom samma om-&lt;br&gt;råde har skolats i olika bildningstraditioner och att monopolet är ofö-&lt;br&gt;renligt med principen att inte innehållet ensamt utan också kunskaps-&lt;br&gt;syn och arbetsformer skall avgöra vilken utbildning som skall anordnas&lt;br&gt;på folkhögskola respektive högskola. RRV framhåller att en förläggning&lt;br&gt;till högskolan underlättar utbildningens forskningsanknytning. Forum&lt;br&gt;för fritidsforskning framhåller inrättandet av en treårig fritidsvetarlinje&lt;br&gt;vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksidroltsförbund är positivt till ett närmare samarbete med&lt;br&gt;högskolan. Norrbottens läns landsting förordar en förlängning av den&lt;br&gt;tvååriga utbildningen med ett tredje år förlagt till högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande påbyggnadsutbildningen anförs invändningar endast från&lt;br&gt;RRV. För det första, menar RRV, innebär förslaget att man går runt det&lt;br&gt;egentliga huvudproblemet, nämligen monopolet. För det andra har på-&lt;br&gt;byggnadsutbildningen så påtaglig karaktär av personalutbildning att den&lt;br&gt;bör bedrivas som uppdragsutbildning. 1 annat fall bör behovet av den&lt;br&gt;vägas mot liknande behov inom andra yrkesområden. Frilidsledarskolor-&lt;br&gt;na anser att påbyggnadsutbildningen bör få utvecklas på flera orter sam-&lt;br&gt;tidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en tillfällig forskningsdelegation stöds bl.a. av AMS,&lt;br&gt;SFHL och LR, men avstyrks av socialstyrelsen, RRV, UHÄ och Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet. Socialstyrelsen, RRV och UHÄ menar att forskningspro-&lt;br&gt;jekt inom fritidsområdet bör få konkurrera med annan forskning inom&lt;br&gt;ramen för nuvarande besluts- och finansieringsordning. Landstingsför-&lt;br&gt;bundet förordar en reguljär inordning i temaforskningen vid Linkö-&lt;br&gt;pings universitet. Forum för fritidsforskning önskar en permanent forsk-&lt;br&gt;ningsorganisation och ingen tillfällig delegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIO, Fritidsforum och Föreningen för Sveriges fritidschefer anser det&lt;br&gt;inte realistiskt att föreningslivet skulle kunna bidra till finansieringen av&lt;br&gt;fritidsforsk ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.6 Handikappades möjligheter till folkhögskolestudier&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Inga invändningar förekommer men väl en rad kompletteringar. Således&lt;br&gt;hävdar SÖ att man från ett mer schabloniserat bidragssystem bör bryta&lt;br&gt;ut såväl de specialdestinerade bidragen som bidraget per deltagarvecka&lt;br&gt;för handikappade och hantera dem i särskild ordning. Liksom RIO,&lt;br&gt;TCO, SFHL, Frikyrkorådel och Svenska kyrkans centralstyrelse anser SÖ&lt;br&gt;också att det nuvarande särskilda bidraget för handikappanpassning av&lt;br&gt;lokaler bör vara kvar. RIO föreslår för övrigt att den statliga administra-&lt;br&gt;tionen av handikappfrågorna, som nu sker dels genom SÖ, dels genom&lt;br&gt;Nämnden för vårdartjänst, i framtiden uppdras åt en ny och sammansla-&lt;br&gt;gen myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappkunskap bör enligt HCK ingå som en del av lärarutbild-&lt;br&gt;ningen och speciella medel avsättas för fortbildning och forskning om&lt;br&gt;handikappfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning om möjligheterna att bättre utnyttja folkhögskolorna&lt;br&gt;för att ge flerspråkig kompetens åt personal som arbetar med habilite-&lt;br&gt;ring av handikappade invandrare föreslås av SIV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens handikappråd rekommenderar att varje skola antar ett hand-&lt;br&gt;lingsprogram för att göra skolan handikappanpassad. Rådet anser det&lt;br&gt;värdefullt om handikapprörelsen, och då särskilt Hörselskadades riks-&lt;br&gt;förbund, får möjlighet att driva en folkhögskola i egen regi. Rådet föror-&lt;br&gt;dar att bidrag för vårdartjänst, som nu utbetalas av nämnden för vårdar-&lt;br&gt;tjänst, och bidrag för eleveassistenter, som nu hanteras av SÖ, i fortsätt-&lt;br&gt;ningen slås samman till ett enda bidrag. Detta anser även nämnden för&lt;br&gt;vårdartjänst och DUR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hörselskadades riksförbund lämnar en rad argument för behovet av&lt;br&gt;en egen folkhögskola och ger därutöver praktiska anvisningar till vad&lt;br&gt;som behöver göras för att nuvarande och nya folkhögskolor för vuxen-&lt;br&gt;hörselskadade och vuxendöva skall bli bättre utrustade. Riksförbundet&lt;br&gt;för social och mental hälsa pekar på behovet av extra resurser för uppsö-&lt;br&gt;kande verksamhet bland psykiskt handikappade. Sveriges Dövas Riksför-&lt;br&gt;bund anser att ett överförande av tolkutbildningen till uppdragsutbild-&lt;br&gt;ning inte bör gälla teckentolkutbildningen på Västanviks folkhögskola&lt;br&gt;på grund av denna utbildnings unika karaktär och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.7 Korta kurser och samverkanskurser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Delade meningar redovisas ifråga om andelen undervisning som på kor-&lt;br&gt;ta samverkanskurser bör fullgöras av folkhögskollärare samt beträffande&lt;br&gt;högsta andelen deltagarveckor som sådana kurser bör få omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissorgan, bl.a. LO, Svenska kyrkans centralstyrelse och Riks-&lt;br&gt;förbundet för hjärt- och lungsjuka, tillstyrker kommitténs förslag medan&lt;br&gt;SÖ, SFHL, LR, Nykterhetsrörelsens landsförbund, fem landsting och styrel-&lt;br&gt;serna för Molkoms respektive Sånga-Säby m.fl. folkhögskolor hävdar att&lt;br&gt;lärarmedverkan inte bör sänkas till lägst 15% utan fortfarande uppgå&lt;br&gt;till lägst 25% av undervisningstimmarna. SFHL anför som skäl attdet är&lt;br&gt;viktigt att samverkanskurserna verkligen blir folk högsko lek urser och in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 — Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 82&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;te endast en transferering av statsbidrag till organisationerna. LR menar&lt;br&gt;för sin del att 25% är en nödvändig förutsättning för att en samverkan-&lt;br&gt;skurs skall belasta folkhögskoleanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarundervisningsinsatsen föreslås av RIO kunna anges med formu-&lt;br&gt;leringen att lärare med fast anställning på den anordnande skolan skall&lt;br&gt;svara för lägst 25% av det årliga totala antalet undervisningstimmar på&lt;br&gt;samverkanskurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ, TCO, SFHL, SFEF, LR och styrelsen för Bona folkhögskola vill att&lt;br&gt;gränsen för andelen korta samverkanskurser vid varje skola sätts till 1/3&lt;br&gt;av antalet deltagarveckor. I annat fall kan, anser SO, skolans karaktär av&lt;br&gt;folkbildningsinstitution gå förlorad, och SFHL tillfogar att risken då är&lt;br&gt;stor att folkhögskolan huvudsakligen blir ett kurshotell. RIO,&lt;br&gt;Gävleborgs-landstinget och Nykterhetsrörelsens landsförbund ser däremot&lt;br&gt;gärna att gränsen sätts till 50% och att den gränsen får gälla oavsett hu-&lt;br&gt;vudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrunden att 85% av de korta kurserna är samverkanskurser&lt;br&gt;anser RRV att statsmakterna bör överväga att antingen reglera verksam-&lt;br&gt;hetens omfattning eller ifrågasätta om verksamheten över huvud taget&lt;br&gt;skall ges statsbidrag över folkhögskoleanslaget. Det senare skulle innebä-&lt;br&gt;ra att verksamheten bedrevs som uppdragsutbildning och att eventuella&lt;br&gt;statsbidrag ges via folkrörelseanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN noterar med förvåning att kommittén inte lämnat några förslag&lt;br&gt;som syftar till att förstärka kortkursverksamheten bland korttidsutbild-&lt;br&gt;ade. CSN anser det angeläget att alla folkhögskolor mobiliseras för en&lt;br&gt;sådan förstärkning och för den saken krävs någon form av stimulans,&lt;br&gt;t.ex. ett förhöjt statsbidrag. Detta kan kombineras med garanterad rätt&lt;br&gt;till korttidsstudiestöd och internatbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.8 Uppdragsutbildning inom folkhögskolan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;De mycket få remissorgan som kommenterat detta avsnitt i betänkandet&lt;br&gt;tillstyrker i det väsentliga men har i några detaljer annorlunda uppfatt-&lt;br&gt;ning än kommittén. Så t.ex. hävdar RIO och SFHL. att korta samverkan-&lt;br&gt;skurser inte bör överföras till uppdragsutbildning och SIV att sådant&lt;br&gt;överförande inte bör gälla tolkutbildningen. RIO anser det inte nödvän-&lt;br&gt;digt att förordningsreglera uppdragsutbildningen - förordningens regel-&lt;br&gt;system bör gälla endast den statsbidragsberättigade verksamheten. SFEF&lt;br&gt;varnar för riskerna av alltför mycken uppdragsutbildning på skolorna -&lt;br&gt;kursdeltagarna i den utbildningen hamnar ofta utanför skolsamhället&lt;br&gt;och fångas inte in i gemenskapen. Inte minst gäller detta flyktingar.&lt;br&gt;Skolorna bör inte heller uppmuntras till ökad uppdragsutbildning av&lt;br&gt;ekonomiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pedagogiska institutionen vid Linköpings universitet hävdar att upp-&lt;br&gt;dragsutbildning bör accepteras endast om den har en klar inriktning&lt;br&gt;mot allmän medborgerlig bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2.9. Studieomdömet och dess normering m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Vad kommittén föreslagit beträffande normeringsprov, allmän behörig-&lt;br&gt;het och på sikt ett övervägande av behovet av en särskild kvot för folk-&lt;br&gt;högskolan vid antagning till högskoleutbildning tillstyrks av bl.a. stats-&lt;br&gt;kontoret, RRV, UHÄ, RIO, SFHL, SFEF och TCO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret, RRV, Landslingförbundel, Kristianstads, Västmanlands&lt;br&gt;och Norrbottens läns landsting samt ytterligare några remissorgan anser att&lt;br&gt;folkhögskolekvoten bör avskaffas. Av samma uppfattning är Örebro läns&lt;br&gt;landstings förvaltningsutskott, vars uppfattning därvidlag dock inte delas&lt;br&gt;av styrelsen för och lärarrådet vid Örebro folkhögskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikande mening om behovet av normering anmäler SO och&lt;br&gt;LR.Enligt SÖ:s uppfattning finns det endast två vägar att gåi denna frå-&lt;br&gt;ga. Antingen bestämmer man sig för att folkhögskolan inte skall ha en&lt;br&gt;egen kvotgrupp och då blir ett normeringsförfarande inaktuellt, eller&lt;br&gt;också behåller man den särskilda kvotgrupppen varvid en normering är&lt;br&gt;nödvändig. SO instämmer med kommittén om att högskoleprovet i så&lt;br&gt;fall är väl lämpat och att ett särskilt folkhögskoleprov inte behövs. Del-&lt;br&gt;tagande i provet bör vara obligatoriskt i de fall studieomdömen utdelas.&lt;br&gt;Enligt LR är det i längden ohållbart att inte ha något normeringsinstru-&lt;br&gt;ment - om det inte finns ett sådant, kommer förtroendet för studieom-&lt;br&gt;dömet så småningom att urholkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs rekommendationer om en översyn och skärpning av&lt;br&gt;kraven för intyg om särskild behörighet delas av UHÄ, SÖ, LR och&lt;br&gt;Värmlands läns landsting. SO framhåller också att det är mycket svårt att&lt;br&gt;förena denna form av behörighetsgivning med folkhögskolans allmänna&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UHÄ menar att ett villkor skall vara att kursplanerna för gymnasie-&lt;br&gt;skolan eller komvux skall följas av lärarna för de elever som önskar&lt;br&gt;uppnå särskild behörighet i ett eller flera ämnen och att detta villkor&lt;br&gt;för utfärdande av intyg om särskild behörighet bör anges i folkhögskole-&lt;br&gt;förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIO, SFHL, SFEF, lärarrådet vid Hellidens folkhögskola och styrelser-&lt;br&gt;na för Bollnäs, Bona och Göteborgs folkhögskolor m.fl. avstyrker eller är&lt;br&gt;tveksamma. Centrala prov hör inte hemma i den betygsfria folkhögsko-&lt;br&gt;lan, anser RIO och SFHL, medan SFEF skriver att &amp;quot;behörighetsgivning-&lt;br&gt;en inte får leda till att folkhögskolan kopierar gymnasieskolans pedago-&lt;br&gt;gik med kunskapsprov och snuttifierad pluggkunskap&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3. Huvudmannaskapsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett tjugotal tillstyrkanden men inga avstyrkanden eller invändningar&lt;br&gt;kan noteras. SÖ, RIO, SFHL, SFEF, LR, Rektorsföreningen för landsting-&lt;br&gt;ens och primärkommunernas folkhögskolor samt Gotlands kommun och&lt;br&gt;fem landsting understryker dock vikten av att det även i framtiden finns&lt;br&gt;ett rimligt antal politiskt och religiöst neutrala folkhögskolor och att&lt;br&gt;detta är väsentligt inte minst för de korttidsutbildades skull. SFHL po-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ängterar angelägenheten av att personalkonsekvenser beaktas i mycket&lt;br&gt;god tid före verkställigheten av överförandebeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund anser, med instämmande av Hyresgäst-&lt;br&gt;föreningen i södra Skåne och Hyresgästföreningen i Angered, att utrymme&lt;br&gt;måste skapas för startande av nya stadsdelsinriktade folkhögskolor. Folk-&lt;br&gt;högskoleföreningen i Malmö går längre och kräver förtur för sådana sko-&lt;br&gt;lor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4. Internat - externat. Utlokalisering av kurser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett förstärkt statsbidrag till internatkursverksamhet föreslås av RIO,&lt;br&gt;EFS, Nykterhetsrörelsens landsförbund, SFHL., l.R, SFEF, Stockholms läns&lt;br&gt;landsting och styrelsen för Marieborgs folkhögskola. Motiveringen är dels&lt;br&gt;den allmänt erkända betydelsen av internatmiljön, dels det faktum att&lt;br&gt;kostnaderna för internatkurser är betydligt högre än för externatkurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang för RIO på tal några särskilda problem och&lt;br&gt;bland dem det förhållandet att internaten på många skolor ger under-&lt;br&gt;skott som måste kompenseras med andra intäkter och att det finns stora&lt;br&gt;behov av såväl nybyggnad som reparation av undervisnings- och sam-&lt;br&gt;lingslokaler på många av folkrörelsernas folkhögskolor. RIO föreslår&lt;br&gt;därför att lånemöjligheter för sådana arbeten öppnas för folkhögskolor-&lt;br&gt;na på samma sätt som gäller för lån till elevhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ och LR tillstyrker rekommendationen att den tilltagande benä-&lt;br&gt;genheten att förlägga långa kurser till orter på ofta mycket långt avstånd&lt;br&gt;från moderskolan bör hejdas.SO:s tillstyrkande avser dock ej utlandsför-&lt;br&gt;lagda kurser.K/O, PRO, SFHL, SFEF, Riksförbundet Finska föreningar i&lt;br&gt;Sverige, Frikyrkorådet och Svenska kyrkans centralstyrelse avråder dock&lt;br&gt;från att införa begränsningsformuleringen dagligt pendlingsavstånd. For-&lt;br&gt;muleringen kan leda till gränsdragningsproblem och tolkningstvister.&lt;br&gt;Det räcker att betona att utlokaliserade kurser skall ha en nära kontakt&lt;br&gt;med moderskolan. Frikyrkorådet anser att en regel om pendelavstånd&lt;br&gt;skulle innebära ett allvarligt avbräck för flera samfund i möjligheten för&lt;br&gt;deras folkhögskola eller folkhögskolor att vara en resurs för utbildning&lt;br&gt;och fortbildning av lekmän och funktionärer. De flesta frikyrkosamfun-&lt;br&gt;den har medlemmar över hela landet, och särskilt hårt skulle en sådan&lt;br&gt;regel drabba samfund som har endast en enda folkhögskola. Styrelsen för&lt;br&gt;Bona folkhögskola gör samma bedömning för de huvudmän som har en-&lt;br&gt;dast en riksrekryterande folkhögskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att uppdela stora skolor i flera mindre tillstyrks av bl.a.&lt;br&gt;RIO och även av SFHL som dock anmärker att personalkonsekvenserna&lt;br&gt;av sådana förändringar bör analyseras närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att huvudmän med flera folkhögskolor själva skall få fördela&lt;br&gt;slatsbidragsresurserna mellan sina skolor tillstyrks av RIO och Värmlands&lt;br&gt;läns landsting. SFHL påpekar att sådana omfördelningar bör få göras&lt;br&gt;först efter samtycke från styrelse och lärarråd vid den skola varifrån re-&lt;br&gt;surser tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5. Studiefinansieringsproblem &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:82&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har inte haft till uppdrag att behandla studiefinansierings-&lt;br&gt;problem. Men den har till utredningen av finansieringen av vuxnas stu-&lt;br&gt;dier framfört en rad argument för att särskilt de korttidsutbildades möj-&lt;br&gt;ligheter att finansiera folkhögskolestudier behöver förbättras. Flera re-&lt;br&gt;missorgan understryker vikten av sådana förbättringar, bland dem SIV,&lt;br&gt;RIO, SFHL, SFEF, LO och TCO. Studerandekåren vid Årstagårdens folk-&lt;br&gt;högskola anser att man måste införa studielön om man vill nå de sämst&lt;br&gt;utbildade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6. Ett förenklat statsbidragssystem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överlag tillstyrks de väsentliga dragen i kommitténs förslag till nytt, mer&lt;br&gt;schabloniserat statsbidragssystem. Inget remissyrkande innehåller av-&lt;br&gt;slagsyrkande på någon viktigare punkt. Orebro-landslinget betonar dock&lt;br&gt;att det nya systemet inte får medföra någon kostnadsöverflyttning från&lt;br&gt;staten till huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några avseenden finns emellertid delade uppfattningar och i andra&lt;br&gt;kompletterande synpunkter och förslag. Således anser statskontoret att&lt;br&gt;förslaget innehåller alltför många undantag för att bli lättadministrerat&lt;br&gt;och att det inte på ett avgörande sätt löser problemet med den nuvaran-&lt;br&gt;de underbudgeteringen. Det svarar inte heller mot det nya planerings-&lt;br&gt;och styrsystemet för budgetprocessen. Kontoret tillstyrker dock att bi-&lt;br&gt;dragstaket per folkhögskola behålls och att bidragstrappan avskaffas.&lt;br&gt;Med statskontorets förut redovisade tanke att staten skulle ge bidrag en-&lt;br&gt;dast till rörelsefolkhögskolorna sympatiserar rektorerna vid Skaraborgs&lt;br&gt;läns rörelsefolkhögskolor. Statskontoret erinrar vidare om att den nuva-&lt;br&gt;rande differentieringen med 5,8% lägre bidrag för landstingsfolkhögsko-&lt;br&gt;lorna är baserad på att dessa skolor inte får statsbidrag för hela arbetsgi-&lt;br&gt;varavgiften för folkhögskollärarna; när nu kopplingen till lärarlönerna&lt;br&gt;upphör, är därför inte den differentieringen längre relevant. Landstings-&lt;br&gt;förbundet och ett tiotal landsting samt styrelsen för llollnäs folkhögskola&lt;br&gt;menar dock att statsbidraget bör vara lika stort för alla skolor oavsett&lt;br&gt;huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIO, Folkbildningsförbundel, LO, Frikyrkorådet, Svenska kyrkans cen-&lt;br&gt;tralstyrelse, EFS, Sveriges Riksidrottsförbund och Nykterhetsrörelsens&lt;br&gt;landsförbund framhåller, att rörelsefolkhögskolorna bör ha minst 20%&lt;br&gt;högre bidrag än landstingsfolkhögskolorna. Huvudskälen är rörelsesko-&lt;br&gt;lornas bräckligare ekonomi och landstingsskolornas betydligt högre of-&lt;br&gt;fentliga bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN och Jönköpings läns landsting framhåller vikten av extra resur-&lt;br&gt;ser för korttidsutbildade. LR anser att ingen skola bör vara större än 7&lt;br&gt;500 deltagarveckor, och liksom SFHL och ICO avvisar LR den föreslag-&lt;br&gt;na sänkningen av lärartätheten och stöds därvid av bl.a. styrelserna för&lt;br&gt;Malungs och Mora folkhögskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 — Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr s/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några landsting förordar en friare disposition av statsbidraget och sä-&lt;br&gt;ger nej till den öronmärkning som kommittén föreslagit för bl.a. ut-&lt;br&gt;veckling och fortbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFHL lanserar för övrigt en egen modell för statsbidraget, innebäran-&lt;br&gt;de att varje skola får en grundplåt på ca 300 000 kronor för rektorsfunk-&lt;br&gt;tionen och en kanslifunktion, och därefter statsbidrag efter antalet delta-&lt;br&gt;garveckor. SFHL anser det också mycket olyckligt om de nuvarande s.k.&lt;br&gt;B-avdragsresurserna läggs ut på skolorna. Resursen bör alltjämt finnas&lt;br&gt;centralt. Samma uppfattning har flera lärarråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HCK framhåller att insatser för handikappade bör redovisas med stor&lt;br&gt;tydlighet i den fördjupade anslagsframställning som tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;skall inge. HCK avstyrker sammanslagningen av nuvarande anslagspos-&lt;br&gt;ter inom avdelningen särskilda statsbidrag, Motiveringen är den att en&lt;br&gt;generaliserad bidragsgivning medför stor risk för att handikappade blir&lt;br&gt;förlorarna vid fördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för Framnäs folkhögskola och rektor för Härnösands folkhög-&lt;br&gt;skola tillstyrker kommitténs förslag om att den extra musikresursen bör&lt;br&gt;koncentreras till ett mindre antal skolor som sedan lång tid bedrivit&lt;br&gt;kvalificerad musikutbildning och avstyrker tanken i ett särskilt utlåtan-&lt;br&gt;de att resursen bör fördelas mera jämnt till alla skolor med musikut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ridfrämjandet yrkar på att Hästsportens folkhögskola bör ha ett för-&lt;br&gt;stärkningsbidrag av samma slag som för musikundervisning eftersom&lt;br&gt;den hästanknutna utbildningen kräver väsentligt mindre undervisnings-&lt;br&gt;grupper än annan utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för Ljungskile folkhögskola pekar på de svårigheter som sko-&lt;br&gt;lan råkar i om förslaget till nytt statsbidragssystem går igenom, och sty-&lt;br&gt;relsen för Stcnsunds folkhögskola pekar på de svårigheter som därvid kan&lt;br&gt;drabba även mellanstora skolor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7. Personalfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- *&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.1. Ett samlat personaladministrativt ansvar och 7.2. En mer flexibel&lt;br&gt;arbetstWsreglering&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att den statliga regleringen av lärar- och rektorstjänsterna vid&lt;br&gt;folkhögskolan skall upphöra tillstyrks av bl.a. SAV., Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Kommunförbundet, RIO, Folkbildningsförbundet, LO samt flera landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avvisas dock av SFHL, LR och SFEF samt ett stort antal lä-&lt;br&gt;rarråd. Som skäl för sitt avstyrkande anför SI HL bl.a. risken för upp-&lt;br&gt;slittring på flera avtalsområden, erfarenheten från lokala system att&lt;br&gt;kvinnor missgynnas i dem samt vikten av att folkhögskolan även i fram-&lt;br&gt;tiden ses som e Morgan med offentliga myndighetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5AV anser att de skäl, som anfördes för riksdagens beslut 1989 att av-&lt;br&gt;skaffa deri statliga regleringen i det allmänna skolväsendet, har minst&lt;br&gt;samma tyngd när det gäller folkhögskolan. SAV tillfogar att den nuva-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande arbetstidsregleringen med ett visst antal undervisningstimmar som Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;mått på arbetstid är dåligt anpassad till verksamheten och dess krav och Bilaga 2&lt;br&gt;bör ersättas. Verket vill också hävda att en rätt utformad arbetstidsregle-&lt;br&gt;ring skall bidra till en god arbetsorganisation och att noggranna övervä-&lt;br&gt;ganden om vilka krav som skall tillgodoses därför bör föregå förhand-&lt;br&gt;lingar om ett kollektivavtal i saken.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.3 En förbättrad lärarutbildning och lärarfortbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning att det är angeläget med en översyn av lärarut-&lt;br&gt;bildningen och fortbildningen delas av bl.a. UHÄ, RIO, TCO, SFHL, LR&lt;br&gt;samt av folkbildningsrådet, utbildnings- och forskningsnämnden och insti-&lt;br&gt;tutionen för lärarutbildning vid Linköpings universitet. Pedagogiska institu-&lt;br&gt;tionen avvisar tanken på en uppdelning av lärarutbildningen med moti-&lt;br&gt;veringen att Linköping har landets enda professur i vuxenutbildnings-&lt;br&gt;forskning och att antalet studerande är tämligen begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UHÄ tillstyrker förslaget att ämbetet får i uppdrag att genomföra&lt;br&gt;översynen i samråd med berörda organ och organisationer, medan RIO&lt;br&gt;med instämmande av SFHL förordar att översynen sker på departe-&lt;br&gt;mentsnivå och under samverkan med bl.a. SF HL. LR framhåller att lä-&lt;br&gt;rare som genomgått bildlärarlinjen eller musiklärarlinjen eller motsva-&lt;br&gt;rande äldre utbildningar bör få behörighet att undervisa i estetiska äm-&lt;br&gt;nen i folkhögskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionen för lärarutbildning och utbildnings- och forskningsnämn-&lt;br&gt;den för lärarutbildningen vid Linköpings universitet välkomnar översy-&lt;br&gt;nen, men påpekar att den måste omfatta även skolledarutbildningen. Vi-&lt;br&gt;dare bör möjligheterna prövas att tillgodose vissa behov genom nordisk&lt;br&gt;samverkan. Relationerna mellan forskning, grundutbildning och fort-&lt;br&gt;bildning bör också kartläggas. Översynen bör ske antingen genom ut-&lt;br&gt;bildningsdepartementets försorg eller genom ett uppdrag till Folkbild-&lt;br&gt;ningsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8. Den centrala statliga förvaltnings- och&lt;br&gt;tillsynsfunktionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Meningarna är delade om kommitténs bedömning att frågan om central&lt;br&gt;förvaltnings- och tillsynsmyndighet förutsättningslöst bör prövas vid&lt;br&gt;översynen av den statliga skoladministrationen och att därvid tanken på&lt;br&gt;ett Statens folkbildningsråd bör övervägas som alternativ till SÖ-&lt;br&gt;skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissorgan, som t.ex. LO, tillstyrker att frågan prövas. Enligt&lt;br&gt;Jönköpings läns landsting m.fl. är det viktigt att därvid se till att folkhög-&lt;br&gt;skolans jämställdhet med övriga skolformer inte äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativet med ett folkbildningsråd förordas av bl.a. SÖ, statens&lt;br&gt;kulturråd, RIO, ABF, Hyresgästernas riksförbund, Folkhögskoleföreningen&lt;br&gt;i Malmö, Nykterhetsrörelsens landsförbund samt Kristianstads, Örebro,&lt;br&gt;Västmanlands, Värmlands och Västernorrlands läns landsting. Sistnämnda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting motiverar sitt förord på ett sätt som återger tankarna hos flera&lt;br&gt;andra. Folkhögskolan bör, skriver landstinget, slå vakt om sin historiskt&lt;br&gt;starka förankring i folkbildningsarbetet och om möjligheten att därige-&lt;br&gt;nom skapa sin särart gentemot den reguljära ungdoms- och vuxenut-&lt;br&gt;bildningen. Att deltagare i en studiecirkel får intresse för fortsatta studi-&lt;br&gt;er på folkhögskola är vanligt liksom att en folkhögskoletid ger upphov&lt;br&gt;till fritidsstudier i studieförbund. En gemensam central förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet för all folkbildning skulle förmodligen ge folkhögskolan en&lt;br&gt;tydligare placering och en mer uppmärksammad ställning inte bara in-&lt;br&gt;om folkbildningen utan också inom utbildningsväsendet totalt sett. Den&lt;br&gt;fortsatta utvecklingen av folkhögskolans särart skulle också underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SO påpekar dock att det kan vara svårt för ett litet organ, bestående&lt;br&gt;av företrädare för folkbildningsverksamheten, att förena ansvar för verk-&lt;br&gt;samheten med en oberoende utvärdering. Svårigheten kan lösas på flera&lt;br&gt;sätt. En möjlighet är att rådet får ansvar för utvärdering och för under-&lt;br&gt;lag för regeringens ställningstaganden, men inte någon normgivande el-&lt;br&gt;ler beslutande roll gentemot de enskilda skolorna. En annan är att rådet&lt;br&gt;får exekutiva uppgifter men att utvärderingen anförtros det nya skolver-&lt;br&gt;ket, som kan antas komma att utveckla en hög kompetens inom områ-&lt;br&gt;det, eller högskolan. En tredje lösning är en mer traditionell statlig&lt;br&gt;myndighet med både medelsfördelande och utvärderande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIO, med visst instämmande av Svenska kyrkans centralstyrelse, häv-&lt;br&gt;dar att ett Statens folkbildningsråd bör få mer begränsade uppgifter än&lt;br&gt;vad SÖ hittills haft. Uppgifterna bör begränsas till statsbidragsfrågor och&lt;br&gt;utvärderingsfrågor. Skolorna bör via sina huvudmannaorganisationer,&lt;br&gt;kunna svara för såväl vissa delar av nödvändigt underlag för anslags-&lt;br&gt;framställningar som för de rådgivande och kontaktskapande funktioner-&lt;br&gt;na för det gemensamma pedagogiska forsknings- och utvecklingsansva-&lt;br&gt;ret och den fortbildning som hittills åvilat SÖ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmlands läns landsting ser gärna att Statens folkbildningsråd för-&lt;br&gt;läggs till Karlstad med motiveringen att Värmlands län har en mycket&lt;br&gt;omfattande folkhögskole- och folkbildningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken på ett Statens folkbildningsråd avvisas av bl.a. RRV, Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet, SFHL, LR, SFEF, TCO, Sörmlands, Hallands, Skaraborgs&lt;br&gt;och Kopparbergs läns landsting samt elevkåren och lärarrådet vid Helti-&lt;br&gt;dens folkhögskola och Mora folkhögskola. Lärarråden vid bl.a. Bollnäs&lt;br&gt;folkhögskola och Bona folkhögskola är tveksamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för att avvisa anges främst vara omsorg om helhetssynen på&lt;br&gt;folkhögskolan som en del av vuxenutbildningen samt hänsyn till det&lt;br&gt;ekonomiska läget som inte är gynnsamt för inrättandet av nya myndig-&lt;br&gt;heter.SFHL erinrar om att folkhögskolan har viktiga funktioner vad gäl-&lt;br&gt;ler både kompetensgivande utbildning och viss yrkesutbildning och där-&lt;br&gt;för inte får avlägsnas för långt bort från andra vuxenutbildningsanord-&lt;br&gt;nare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR anser att folkhögskolans viktigaste uppgift även i framtiden bör&lt;br&gt;vara vuxenutbildning och att skolformen därför bör inordnas under det&lt;br&gt;verk som har tillsynsfunktionen för komvux; därigenom underlättas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samplanering och samverkan mellan dessa båda skolformer. LR anser Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;det också viktigt att den myndighet, som skall svara för uppföljning och Bilaga 2&lt;br&gt;utvärdering, är fristående från huvudmanna- och partsintressen. 1 hu-&lt;br&gt;vudsak samma uppfattning har styrelsen för S.ta Birgittas folkhögskola&lt;br&gt;och LR:s lokalavdelning vid Forsa folkhögskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om folkhögskolorna sammanförs med studieförbund och kultur un-&lt;br&gt;der en gemensam myndighet, kommer det kompetensgivande vuxenut-&lt;br&gt;bildningsansvaret att tunnas ut, befarar SFEF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret framför att man saknar en diskussion i betänkandet om&lt;br&gt;det alls behövs någon statlig förvaltnings- och ti I Isy nsi nstans för folk-&lt;br&gt;bildningsverksamheten. ABF är inne på samma tanke och menar att&lt;br&gt;rådgivning, fördelning av statsbidrag m.m. borde kunna skötas av ett av&lt;br&gt;RIO och Folkbildningsförbundet konstituerat folkbildningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9. En förbättrad uppföljning och utvärdering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inga invändningar har rests emot kommitténs synpunkter och förslag&lt;br&gt;beträffande uppföljningen och utvärderingen. Tillstyrker gör bl.a. SÖ,&lt;br&gt;statens kulturråd, RIO, SFHL, LO, Nykterhetsrörelsens landsförbund och&lt;br&gt;Västmanlands läns landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ påpekar att ett överförande till SCB av den idag omfattande folk-&lt;br&gt;högskolestatistiken kräver ett omfattande arbete. SFHL efterlyser en seri-&lt;br&gt;ös utvärderingsforskning utifrån folkhögskolans unika egenskaper, dess&lt;br&gt;särart och dess utövare i stället för utifrån kvantiativa mål som ställts&lt;br&gt;uppifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturrådet understryker att utvärderingen bör genomföras på ett så-&lt;br&gt;dant sätt att det blir möjligt att få en kontinuerlig belysning av hur folk-&lt;br&gt;högskolans roll utvecklas inom olika delar av kulturområdet. Det gäller&lt;br&gt;t.ex. den nu bristfälliga anpassningen till kulturarbetsmarknadens krav&lt;br&gt;samt folkhögskolans möjligheter att spela en ökad roll för utvecklingen&lt;br&gt;av metoder att nå nya grupper på kulturområdet. Om folkbildningens&lt;br&gt;kulturdel förs bort från statens kulturråd, blir det än mer angeläget att&lt;br&gt;få en helhetsbild av folkhögskolornas kulturverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RIO anser bl.a. att skolorna själva genom sina gemensamma huvud-&lt;br&gt;mannaorgan bör kunna initiera och utarbeta nya former och metoder&lt;br&gt;för resultatredovisningen och utvärderingen. RIO anmäler också tvek-&lt;br&gt;samhet inför eventuella krav på inlämnande till myndighet av detaljera-&lt;br&gt;de verksamhetskostnader m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10. En ny folkhögskoleförordning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De synpunkter och ändringsförslag som redovisats i det föregående åter-&lt;br&gt;kommer i yttrandena över betänkandets avsnitt om folkhögskoleförord-&lt;br&gt;ningen, som generellt anses kunna förenklas ännu mer än som skett.&lt;br&gt;Men där redovisas också ändringsförslag av annat slag och som anknyter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till de delar av förslaget till ny förordning som tidigare inte diskuterats i&lt;br&gt;betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De vanligaste och viktigaste invändningarna och synpunkterna refe-&lt;br&gt;reras i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att varje skola skall ha en styrelse, vars sammansättning&lt;br&gt;och ansvarsområde bestäms av huvudmannen, tillstyrks av bl.a. SO,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, RIO och några landsting. Landstingförbundet anser&lt;br&gt;emellertid att det klarare måste framgå att det skall vara möjligt för ett&lt;br&gt;landsting, inom vars område det finns en eller flera landstingsdrivna&lt;br&gt;folkhögskolor, att för den eller dessa efter fritt skön utse var sin styrelse&lt;br&gt;eller en gemensam styrelse eller uppdra åt utbildningsnämnden att till-&lt;br&gt;ika vara styrelse för en eller flera folkhögskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rakt motsatt uppfattning är SFHL, LR och SFEF och en rad före-&lt;br&gt;trädare för folkhögskolornas styrelser och lärarråd, bl.a. vid Kyrkeruds och&lt;br&gt;Vimmerby folkhögskolor. Enligt dem bör i förordning föreskrivas att&lt;br&gt;varje skola liksom nu skall ha en egen styrelse. Då kan styrelsen spela&lt;br&gt;en aktivare roll, menar SFHL. Styrelse och personal kan ha regelbun-&lt;br&gt;den kontakt. Styrelsens personkännedom kan bli en styrka i utveck-&lt;br&gt;lingsarbetet och vid lösandet av olika problem. Landstingsskolor utan&lt;br&gt;egen styrelse riskerar att försvinna i landstingens övriga verksamhet.&lt;br&gt;Särskilt med tanke på att varje skola skall profileras och ha en tydlig&lt;br&gt;egen identitet är det viktigt med en egen styrelse. Och det är enligt LR&lt;br&gt;angeläget att varje skolstyrelseledamot kan engagera sig för den enskilda&lt;br&gt;skolans behov och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFHL, TCO, LR och SFEF, lärarrådet vid Wendelsbergs folkhögskola&lt;br&gt;m.fl. kräver också att varje skola liksom nu skall ha förordningsreglera-&lt;br&gt;de lärarråd och kursråd som garantier för lärarnas och kursdeltagarnas&lt;br&gt;medinflytande. SFHL framhåller i sitt svar att lärarrådets hittills kollek-&lt;br&gt;tiva ansvar för den pedagogiska planeringen varit ett uttryck för skolfor-&lt;br&gt;mens identitet. Rektorer har kommit och gått, men lärarkollektivet har&lt;br&gt;stått för den pedagogiska kontinuiteten och förnyelsen. Lärarnas engage-&lt;br&gt;mang är livsviktigt och bör enligt SFHL därför även i fortsättningen tas&lt;br&gt;till vara och poängteras genom att lärarrådet alltfort ges det pedagogiska&lt;br&gt;ledningsansvaret. SFHL:s uppfattning är en polemik mot förslaget att&lt;br&gt;rektor ensam skall ha det pedagogiska ledningsansvaret. Uppfattningen&lt;br&gt;delas av Frikyrkorådet, Nykterhetsrörelsens landsförbund, och RIO som&lt;br&gt;anser att det inte är nödvändigt att reglera frågan om vem eller vilka&lt;br&gt;som har att utöva det pedagogiska ledningsansvaret - det bör i stället för&lt;br&gt;framtiden vara möjligt för skolorna själva att besluta att den pedagogiska&lt;br&gt;ledningen skall utövas av rektor och lärare tillsammans eller av en sär-&lt;br&gt;skild pedagogisk ledningsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bidrag till studieförbundens&lt;br&gt;verksamhet och anslagsframställning för&lt;br&gt;studieförbunden budgetåret 1991/92 samt vissa&lt;br&gt;statisktiska uppgifter över studieförbundens&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Nuvarande bidrag till studieförbunden m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom prop. 1980/81:127, (UbU 36, Krtl 6y, rskr. 386) om folkbild-&lt;br&gt;ning m.m. genomfördes budgetåret 1981/82 omfattande förändringar av&lt;br&gt;dåvarande statsbidrag till studiecirkelverksamhet, kulturverksamhet&lt;br&gt;m.m. samt bidraget till studieförbunden. Från att tidigare har redovisats&lt;br&gt;under flera olika anslag fördes det sammanlagda statsbidraget till studie-&lt;br&gt;förbunden och deras verksamhet med studiecirklar och kulturverksam-&lt;br&gt;het upp under ett anslag Bidrag till studieförbunden m.m. Från nämnda&lt;br&gt;anslag utgår statsbidrag till studiecirklar, till kulturverksamhet i studie-&lt;br&gt;förbunden, till studieförbundens organisation, pedagogiska verksamhet&lt;br&gt;och verksamhet för handikappade samt till Folkbildningsförbundet och&lt;br&gt;till länsbildningsförbunden. Bidragen till kulturverksamhet samt till&lt;br&gt;Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden disponeras av sta-&lt;br&gt;tens kulturråd. Övriga medel disponeras av skolöverstyrelsen (SÖ).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiecirklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1990/91 beräknas statsbidraget för studiecirkelverksam-&lt;br&gt;heten uppgå till drygt 915 milj.kr. Statsbidraget består dels av två olika&lt;br&gt;schablonmässigt beräknade timbidrag dels av ett antal tilläggsbidrag som&lt;br&gt;stöd för särskilt angelägen studiecirkelverksamhet. Det högre timbidra-&lt;br&gt;get uppgår budgetåret 1990/91 till 108 kr. per studietimme. För närva-&lt;br&gt;rande utgår detta bidrag till sammanlagt 6 725 500 studietimmar. Det lä-&lt;br&gt;gre bidraget som är 30 kr. per studietimme budgetåret 1990/91 utgår till&lt;br&gt;övriga studietimmar som uppfyller reglerna för statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För studietimmar inom den s.k. fria resursanvändningen, dvs. det&lt;br&gt;särskilda timbidrag som får användas till verksamhet för korttidsutbild-&lt;br&gt;ade och andra med motsvarande särskilda behov, utgår ett tilläggsbidrag&lt;br&gt;med 44 kr. per studietimme. Bidrag för detta ändamål får utgå för högst&lt;br&gt;tio procent av det fastställda antalet studietimmar med det högre&lt;br&gt;schablonbidraget, dvs. för högst 672 550 studietimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För studiecirklar som har till syfte att utveckla handikappades färdig-&lt;br&gt;heter att meddela sig eller som syftar till att informera om olika former&lt;br&gt;av handikapp och dess konsekvenser eller som skall utbilda medlemmar&lt;br&gt;i handikapporganisationer i avsikt att göra dem bättre skickade att till-&lt;br&gt;varata sina intressen i samhället utgår ett tilläggsbidrag med 31 kr. per&lt;br&gt;studietimme. Detta bidrag kan även utgår för vissa cirklar om minst&lt;br&gt;hälften av deltagarna på grund av sitt handikapp har stora svårigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kommunicera med andra människor. Det särskilda bidraget för han- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;dikappcirklar, liksom övriga tilläggsbidrag som beskrivs i det följande, Bilaga 3&lt;br&gt;utgår efter behov. Budgetåret 1990/91 beräknas tilläggsbidraget för han-&lt;br&gt;dikappcirklar utgå för 940 000 studietimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För studiecirklar som hålls i någon av de kommuner, som enligt ti-&lt;br&gt;digare indelning har ingått i stödområde 1 eller 2 för regionalpolitiskt&lt;br&gt;företagsstöd, utgår med vissa undantag ett tilläggsbidrag med 15 kr. per&lt;br&gt;studietimme. Innevarande budgetår beräknas detta statsbidrag för&lt;br&gt;775 000 studietimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiecirklar i annat språk än svenska och där språket är hemspråk&lt;br&gt;för deltagarna är berättigade till ett tilläggsbidrag med 30 kr. per studie-&lt;br&gt;timme. Detta bidrag beräknas under 1990/91 utgå till 48 000 studietim-&lt;br&gt;mar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För studiecirklar i svenska, matematik eller samhällsinriktade äm-&lt;br&gt;nen utgår ett tilläggsbidrag med 30 kr. per studietimme. Budgetåret&lt;br&gt;1990/91 beräknas bidraget för 2 050 000 studietimmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa universitetscirklar utgår traktamenten och resekostnadser-&lt;br&gt;sättning till cirkelledaren. För budgetåret 1990/91 har 456 000 kr. ansla-&lt;br&gt;gits för nämnda ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1990/91 har 130 milj.kr. anslagits för kulturverksamhet, va-&lt;br&gt;rav 126.3 milj.kr. till sådan verksamhet som anordnas av studieförbund&lt;br&gt;och 3,7 milj.kr. för verksamhet inom föreläsningsföreningar och andra&lt;br&gt;ideella föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta statsbidrag får, under vissa förutsättningar, utgå, såväl till kost-&lt;br&gt;nader för anordnandet av en kulturverksamhet, som till kostnader i&lt;br&gt;samband med förberedande av denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till studieförbundens centrala kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till studieförbundens centrala organisationskostnader utgår ett bidrag&lt;br&gt;om sammanlagt 63,3 milj.kr. budgetåret 1990/91. Varje studieförbund&lt;br&gt;erhåller ett basbidrag om 200 000 kr. Ett studieförbund som bedriver&lt;br&gt;verksamhet med sjöfolksinstruktörer får statsbidrag till de kostnader&lt;br&gt;som är förbundna med denna verksamhet och övriga tillgängliga medel&lt;br&gt;fördelas mellan studieförbunden i förhållande till den kulturverksamhet&lt;br&gt;och det genomsnittliga antalet statsbidragsberättigade studietimmar som&lt;br&gt;förbunden har haft under de tre senaste redovisningsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För studieförbundens pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete&lt;br&gt;utgår ett bidrag om sammanlagt 31,7 milj.kr. Detta bidrag skall använ-&lt;br&gt;das till försöks -och utvecklingsarbete samt för åtgärder av pedagogisk&lt;br&gt;natur, såsom utbildning av cirkelledare och ledare av kulturverksamhet,&lt;br&gt;framställning av studiematerial och pedagogiska hjälpmedel samt an-&lt;br&gt;skaffande av apparater för pedagogiskt bruk. Varje studieförbund erhål-&lt;br&gt;ler ett basbidrag om 100 000 kr. och övriga tillgängliga medel fördelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt de principer som tidigare redovisats för bidraget till centrala orga- Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;nisationskostnader. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bidrag om sammanlagt 22,4 milj.kr. utgår för studieförbundens&lt;br&gt;verksamhet med handikappade. Bidraget skall användas till kostnader&lt;br&gt;pedagogisk verksamhet för handikappade, produktion av studiematerial&lt;br&gt;samt tekniska och organisatoriska stödåtgärder för handikappade, ut-&lt;br&gt;bildning av funktionärer i studieförbunden och deras medlemsorganisa-&lt;br&gt;tioner för att öka kunskapen om olika handikapp, assisterande ledare i&lt;br&gt;cirklar med minst fem handikappade deltagare samt tolk för döva, döv-&lt;br&gt;blinda, hörselskadade och talskadade samt personlig assistans. Tillgängli-&lt;br&gt;ga medel fördelas mellan studieförbunden enligt särskilda grunder, vilka&lt;br&gt;SÖ fastställer efter samråd med studieförbunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Folkbildningsförbundet och till länsbildningsförbunden utgår ett bi-&lt;br&gt;drag, som budgetåret 1990/91 uppgår till sammanlagt 3,7 milj.kr. Slutli-&lt;br&gt;gen utgår ett bidrag med 160 000 kr. till SÖ för kostnader i samband&lt;br&gt;med konferenser med studieförbunden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Anslagsframställningar avseende Bidrag till&lt;br&gt;studieförbunden m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den 21 juni 1989 utfärdade regeringen myndighetsspecifika direktiv till&lt;br&gt;SÖ för en fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1991/92 -&lt;br&gt;1993/94 avseende den verksamhet inom vuxenutbildningen som SÖ är&lt;br&gt;ansvarig för. I enlighet med nämnda direktiv lämnar SÖ i sin anslags-&lt;br&gt;framställning en redovisning över studieförbundens verksamhet 1985/86&lt;br&gt;- 1988/89.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolöverstyrelsen: Bidrag till studieförbunden m.m.;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Pris- och löneomräkning 152 587 000 kr. Eftersom det lägre&lt;br&gt;schablonbidraget avses täcka en väsentlig del av kostnaderna för sådana&lt;br&gt;studiecirklar som anordnas utan att cirkelledararvode utgår, tillämpar&lt;br&gt;SÖ löneomräkning endast för den del av det högre bidraget som översti-&lt;br&gt;ger nivån för det lägre schablonbidraget (72,2% av 108 kr.). För reste-&lt;br&gt;rande andel av det högre schablonbidraget och för hela det lägre&lt;br&gt;scablonbidraget tillämpar SÖ prisomräkning med 13 procent. För övri-&lt;br&gt;ga anslagsposter som innehåller såväl pris- som löneomräkning tilläm-&lt;br&gt;par SÖ genomgående prisomräkning för halva beloppet. Då något nytt&lt;br&gt;avtal ännu inte träffats mellan Folkbildningsförbundet och cirkelledar-&lt;br&gt;nas fackliga organisationer, baseras löneomräkningen på jämförelser&lt;br&gt;med det senaste cirkelledaravtalet samt med de avtal som träffats för&lt;br&gt;SFI-området och för skolområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. SÖ föreslår att antalet studietimmar med det högre schablonbidra-&lt;br&gt;get ökar med 65 000 studietimmar budgetåret 1991/92 (+ 5 070 000 kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. SÖ föreslår en ökning av antalet studietimmar inom den s.k. fria&lt;br&gt;resursanvändningen med en procent (+ 3 276 000 kr.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i-Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. SÖ föreslår att den fria resursen ökar med 50 milj.kr. inför bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93 och att detta belopp tillsammans med de befintliga med-&lt;br&gt;len för detta ändamål ombildas till en utvecklingsresurs utan särskild&lt;br&gt;anknytning till en timkvot. Denna resurs bör användas för kvalitetshö-&lt;br&gt;jande åtgärder av fördelningspolitisk karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I sin förra anslagsframställning föreslog SÖ att basbidragsdelen av&lt;br&gt;bidraget till studieförbundens centrala organisationskostnader under en&lt;br&gt;treårsperiod skulle öka från 160 000 till 300 000 kr. per studieförbund.&lt;br&gt;För budgetåret 1991/92 föreslår SÖ att basbidraget höjs från 200 000 till&lt;br&gt;250 000 kr. och för budgetåret 1992/93 till 300 000 kr. per studieför-&lt;br&gt;bund. Förslaget medför inte någon kostnadsökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Även vad gäller bidraget till studieförbundens pedagogiska verk-&lt;br&gt;samhet och utvecklingsarbete föreslår SÖ ändringar av basbidraget till&lt;br&gt;varje studieförbund. För budgetåret 1991/92 föreslås basbidraget höjas&lt;br&gt;från 100 000 kr. till 200 000 kr. och för budgetåret 1992/93 till 320 000&lt;br&gt;kr. per studieförbund. Förslaget medför ingen kostnadsökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bidraget till studieförbundens verksamhet för handikappade före-&lt;br&gt;slås öka med 2 milj.kr. under vart och ett av de tre kommande budget-&lt;br&gt;åren, varav 0,5 milj.kr. under respektive budgetår bör avsättas för bidrag&lt;br&gt;till teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda.&lt;br&gt;Vidare föreslår SÖ att den del av anslagsposten som avser tekniska och&lt;br&gt;organisatoriska stödåtgärder för handikappade blir förslagsvis betecknad&lt;br&gt;samt att även detta bidrag, inom ramen för ovan föreslagna ökningar,&lt;br&gt;räknas upp med 0,5 milj.kr. för vart och ett av budgetåren under&lt;br&gt;1991/92 - 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. SÖ föreslår att en ny anslagspost, Bidrag till studieförbundens&lt;br&gt;verksamhet för invandrare, uppförs fr.o.m. budgetåret 1991/92. Till den-&lt;br&gt;na anslagspost bör överföras 573 000 kr. från anslagsposten Bidrag till&lt;br&gt;studieförbundens pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l, 3 milj.kr. från anslaget Undervisning för invandrare i svenska språket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m. avseende uppsökande verksamhet och barntillsyn. Därutöver före-&lt;br&gt;slår SÖ reformer med 2 milj.kr. budgetåret 1991/92 och med 1 milj. kr.&lt;br&gt;under vardera budgetåren 1992/93 och 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Anslagsposten Bidrag till studiecirklar är underbudgeterad. Anled-&lt;br&gt;ningen till detta är dels att verksamheten under några år ökat mer än&lt;br&gt;beräknat, dels att ingen ökning beräknades i 1988 års budgetproposi-&lt;br&gt;tion. SÖ beräknar med anledning av underbudgeteringen en ökning av&lt;br&gt;anslaget med 45 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd: Bidrag till kulturverksamhet i studieförbunden&lt;br&gt;m.m.; För budgetåret 1991/92 föreslås en ökning av bidraget till kultur-&lt;br&gt;verksamhet med 34,3 milj, kr., varav 20 milj.kr. avser reformmedel och&lt;br&gt;resterande del kompensation för kostnadsökningar. Rådet förordar en&lt;br&gt;översyn av de nuvarande bidagsreglerna så att den nuvarande kultur-&lt;br&gt;gruppsverksamheten i framtiden ges möjligheter att på ett väl fungeran-&lt;br&gt;de sätt ingå som en del av den estetiska studiecirkelverksamheten. Vid&lt;br&gt;en sådan förändring menar rådet dock att den del som innefattat kultur-&lt;br&gt;program bör kvarstå. Dock bör vissa förändringar göras vad gäller för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delning av bidraget mellan de olika studieförbunden, så att bidraget&lt;br&gt;grundas på en sammanvägning av antal arrangemang och andelen redo-&lt;br&gt;visade statsbidragsberättigade kostnader för genomförd kulturverksam-&lt;br&gt;het. Vid beräkning av kulturprogram i studieförbunden bör den totala&lt;br&gt;bidragssumman uppgå till 100 milj. kr. i ett ingångsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden föreslås för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 en ökning med 1 405 000 kr., varav 1 milj.kr avser&lt;br&gt;förstärkning av verksamheten och återstående del kompensation för&lt;br&gt;prisökningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Vissa statistiska uppgifter över studieförbundens&lt;br&gt;verksamhet 1985/86 -1988/89&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;SÖ har i rapporten Studieförbunden inför 90-talet belyst studieförbun-&lt;br&gt;dens förutsättningar och verksamhet utifrån olika aspekter. Rapporten&lt;br&gt;avser perioden 1981/82 - 1986/87. I den fördjupade anslagsframställning-&lt;br&gt;en för budgetåren 1991/92 - 1993/94 ger SÖ en resultatanalys för budget-&lt;br&gt;åren 1985/86 - 1988/89. Analysen grundar sig främst på data ur databa-&lt;br&gt;sen över studieförbundens verksamhet (STUV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av studietimmar på olika ämnesområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieförbundens cirkelverksamhet redovisas på nio huvudämnesgrup-&lt;br&gt;per&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;. Fördelningen av studiecirkeltimmar på de olika ämnesområdena&lt;br&gt;är ojämn. Drygt 40 procent av samtliga statsbidragsberättigade studiecir-&lt;br&gt;keltimmar som anordnades under verksamhetsåret 1988/89 anordnades&lt;br&gt;inom det estetiska området. Inom detta område utgör musikcirklar av&lt;br&gt;olika slag den största delen, följt av slöjd och konsthantverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirkeltimmar inom det samhällsvetenskapliga ämnesområdet kom-&lt;br&gt;mer därnäst med ca 18 procent av antalet studiecirkeltimmar och däref-&lt;br&gt;ter följer språkcirklar med 11,4 procent. Antalet cirkeltimmar inom den&lt;br&gt;sist nämnda ämnesgruppen har minskat med drygt 2 procent under den&lt;br&gt;period resultatanalysen avser. Övriga ämnesområden uppvisar mellan&lt;br&gt;två och nio procent av det totala antalet statsbidragsberättigade studie-&lt;br&gt;timmar under året 1988/89.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens fördelning på ämnesgrupper ser helt annorlunda ut&lt;br&gt;om hänsyn tas för den del där til läggsbidraget för den s.k.fria resursan-&lt;br&gt;vändningen har utgått, dvs det tilläggsbidrag som utgår för verksamhet&lt;br&gt;för korttidsutbildade och för andra grupper med särskilda behov. Stör-&lt;br&gt;sta andelen studietimmar, 33 procent, uppvisas inom ämnesområdet&lt;br&gt;samhällsvetenskap medan motsvarande andel för den estetiska ämnes-&lt;br&gt;gruppen utgörs av 24 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Beteendevetenskapliga, estetiska, företagsekonomiska, matematik och naturvetenskap-&lt;br&gt;liga, medicinska, samhällsvetenskapliga, språk, teknik och övriga ämnesområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sludiecirkelverksamhet med tilläggsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom tilläggsbidraget för den s.k. fria resursanvändningen, som be-&lt;br&gt;handlas i föregående avsnitt, utgår skilda tilläggsbidrag för särskilt ange-&lt;br&gt;lägen studiecirkelverksamhet. I resultatanalysen redovisar SO att för&lt;br&gt;knappt 30 procent av det totala antalet statsbidragsberättigade studietim-&lt;br&gt;mar utgick tilläggsbidrag under verksamhetsåret 1988/89. Det sk. regio-&lt;br&gt;nalpolitiska tilläggsbidraget har inte medtagits eftersom det är av en an-&lt;br&gt;nan art än övriga tilläggsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bidrag som utgår för cirklar i svenska, matematik och samhälls-&lt;br&gt;inriktade ämnen utgör här den största gruppen med 66 procent av samt-&lt;br&gt;liga studietimmar med tilläggsbidrag. Därnäst följer studietimmar inom&lt;br&gt;handikappområdet med 31 procent under verksamhetsåret 1988/89.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det genomsnittliga antalet deltagare per studiecirkel uppgår under pe-&lt;br&gt;rioden till 8,4. En uppdelning av deltagarna efter kön visar att kvinnor-&lt;br&gt;na utgör 59 procent av antalet deltagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Studieförbundens andelar i procent av statsbidragsberättigade&lt;br&gt;studiecirkeltimmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studieförbund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ABF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sfr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KFUK/M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NBV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SISU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mbsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,07&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TBV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Statsbidragsberättigade studietimmar 1988/89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;Nedan redovisas antal statsbidragsberättigade studietimmar enligt slutre- Bilaga 3&lt;br&gt;dovisning budgetåret 1988/89.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studie-&lt;br&gt;förbund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högre&lt;br&gt;schablon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägre&lt;br&gt;schablon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högre + lägre&lt;br&gt;schablon&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ABF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 936 591&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 026 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 962 736&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196 920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;449 463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223 634&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;673 097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sfr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;602 907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;446 646&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 049 553&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KFUK/M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113 923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 188 552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;572 063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 760 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NBV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;331 183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197 032&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;528 215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SISU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154 566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mbsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;723 105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;356 369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 079 474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;122 193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388 163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TBV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;631 038&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125 607&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;756 645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 465 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 316 192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 781 192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tabell 3. Studiecirklarnas procentuella fördelning på&lt;br&gt;huvudämnesgrupper&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen anges i procent av den totala studiecirkelverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudämnesgrupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beteendevetenskap,&lt;br&gt;humaniora&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Estetiska ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(konstv, teater,&lt;br&gt;musik etc)&lt;br&gt;Företagsekonomi,&lt;br&gt;handel, kontor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik, natur-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vetenskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicin, hälso- och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sjukvård&lt;br&gt;Samhällsvetenskap,&lt;br&gt;information&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tabell 4. Deltagarnas procentuella fördelning på huvudämnesgrupper &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:82&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen anges i procent av den totala studiecirkelverksamheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudämnesgrupp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beteende vetenskap,&lt;br&gt;humaniora&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Estetiska ämnen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(konstv, teater,&lt;br&gt;musik etc)&lt;br&gt;Företagsekonomi,&lt;br&gt;handel, kontor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matematik, natur-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vetenskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medicin, hälso- och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sjukvård&lt;br&gt;Samhällsvetenskap,&lt;br&gt;information&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Språk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Teknik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h5&gt;Tabell 5. Genomsnittligt antal deltagare&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det genomsnittliga antalet deltagare i studiecirkelverksamheten redovi-&lt;br&gt;sas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studieförbund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ABF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sfr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KFUK/M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NBV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SISU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mbsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TBV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tabell 6. Studietimmar per län verksamhetsåret 1988/89&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Nedan redovisas studietimmarnas fördelning per län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Län&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befolkn %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent stt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;antal stt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 738 037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;281 510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377 945&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580 612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;287 888&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;G&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204 117&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245 471&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 148&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160 312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248 021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;915 625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;N&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;278 779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;O&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 032 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,01&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;565 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;R&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261 956&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237 909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;T&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319 199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238 771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246 342&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;X&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350 568&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Y&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272 159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Z&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154 166&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 17 923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;305 391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S:a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,02&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 788 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7. Genomsnittligt statsbidrag per studietimme 1988/89&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studie-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studie-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stats-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;förbund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;timmar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kr. per stt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ABF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 962 736&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268 747 914&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90:71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 277 469&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80:45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;673 097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 664 215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84:18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sfr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 049 553&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 513 949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76:71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KFUK/M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113 923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 821 027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77:43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 760 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162 859 827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92:50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NBV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;528 215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 992 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85:18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SISU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154 566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 283 049&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73:00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mbsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 079 474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 776 236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83:17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388 163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 311 687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85:82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TBV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;756 645&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 697 172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98:72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 781 192&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;856 944 690&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tabell 8. Bidrag till studieförbundens centrala organisationskostnader&lt;/h5&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studie- 1985/86&lt;br&gt;förbund&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ABF 16 336 660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 682 445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 261 864&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 695 866&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FS &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 762 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 781 840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 079 602&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 201 103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FU 3 970 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 947 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000 193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 065 519&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sfr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 487 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 817 455&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 087 436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 323 686&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;KFUK//&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;920&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;964&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;468&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;802&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;056&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;015&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;044&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NBV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;812&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;859&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;868&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SISU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;597&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;633&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;778&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;887&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mbsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;084&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;081&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;586&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;034&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;904&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;057&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;417&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TBV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;080&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;553&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;374&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S:a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;928&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Fr.o.m. budgetåret 1987/88 fördelas bidraget på grundval även av&lt;br&gt;kulturverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tabell 9. Bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet och&lt;br&gt;utvecklingsarbete&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studie- 1985/86 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1986/87&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1987/88&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1988/89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbund&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ABF&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 141 544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 417 948&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 615 995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 827 942&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;814 680&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;951 165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;976 238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 036 999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;FU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 936 836&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 928 044&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 952 978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 984 229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sfr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 199 636&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 357 194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 505 909&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 623 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;KFUK/&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;M&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;728&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;079&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;612&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;868&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;849&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NBV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;004&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SISU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mbsk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;011&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;688&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;929&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;963&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;075&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SKS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;773&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TBV&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;691&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;072&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;608&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;759&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;661&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;587&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;509&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S:a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;815&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Fr.o.m. budgetåret 1986/87 fördelas bidraget på grundval även av&lt;br&gt;kulturverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nuvarande statsbidragssystem till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°p- 1990/91:82&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;folkhögskolorna m.m. och SÖ:s &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Bllaga 4&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;anslagsframställning avseende bidrag till driften&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;av folkhögskolor m.m. budgetåret 1991/92 samt&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;vissa statistiska uppgifter över folkhögskolornas&lt;br&gt;verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 Nuvarande statsbidrag till folkhögskolorna m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till driften av folkhögskolorna lämnas i form av allmänt bi-&lt;br&gt;drag, tilläggsbidrag och särskilda bidrag. Därutöver utgår vissa andra bi-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna bidraget utgår i form av ett schablonbidrag per elev-&lt;br&gt;vecka, beräknat genom att talet 0.0036 multipliceras med årskostnaden&lt;br&gt;för en gnomsnittlig lärarlön jämte sociala avgifter. Sedan budgetåret&lt;br&gt;1983/84 har varje folkhögskolas statbidragsberättigade volym begränsats.&lt;br&gt;Det allmmänna bidraget justeras med avseende på två olika förhållan-&lt;br&gt;den. Fullt bidrag utgår endast om lärartätheten uppgår till 2,1 undervis-&lt;br&gt;ningstimmar per elevvecka. Bidraget justeras även med hänsyn till den&lt;br&gt;faktiska lönekostnaden vid den enskilda skolan. Utöver det allmänna bi-&lt;br&gt;draget utgår bidrag för kallorts- och semesterlönetillägg, tjänstledighets-&lt;br&gt;löner samt löneförstärkning för lektorsbehöriga ämneslärare. Skolorna&lt;br&gt;får även ersättning för den nedsättning av rektors undervisningsskyldig-&lt;br&gt;het som SÖ har fastställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För deltagare som är i särskilt behov av stöd i undervisningen utgår&lt;br&gt;ett särskilt bidrag som motsvarar 0,5 elevveckor. Det är avsett för åtgär-&lt;br&gt;der som underlättar studiesituationen för psykiskt, fysiskt, socialt och&lt;br&gt;språkligt handikappade elever. Åtgärderna kan vara ökad lärartäthet,&lt;br&gt;elevassistans, anskaffande av särskild utrustning etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidag till extra stöd utgår dessutom inom en begränsad ram för mer&lt;br&gt;omfattande musikundervisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån handikappresursen inte räcker för att ge stöd åt särskilt&lt;br&gt;resurskrävande handikappade studerande, kan ett bidrag utgå till extra&lt;br&gt;förstärkningsåtgärder, t.ex för elevassistenter. Inom en given ram prövas&lt;br&gt;ansökningar om detta bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa korta kurser för handikappade - s.k. anpassningskurser - ut-&lt;br&gt;går särskilt bidrag. Till Samernas folkhögskola och till Finska folkhög-&lt;br&gt;skolan utgår ett statsbidrag, som är avsett att ge skolorna kompensation&lt;br&gt;för uteblivet landstingsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utbildning av tolkar för döva, dövblinda samt vuxendöva/hörsel-&lt;br&gt;skadade samt även för teckenspråkslärarutbildning utgår särskilda bi-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver utgår specificerade bidrag för SÖ:s konferenser med före-&lt;br&gt;trädare för folkhögskolan, särskilda åtgärder för folkhögskolans kultu-&lt;br&gt;rarbete, medel för samrådskretsar, särskilt bidrag till Vårdinge folkhög-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola, Folkhögskolornas informationstjänst, bidrag för att täcka ev. Prop. 1990/91:82&lt;br&gt;driftsunderskott vid Samernas folkhögskola, nordkalottlinjen vid Torne- Bilaga 4&lt;br&gt;dalens folkhögskola, föreningen Nordisk folkhögskola i Genéve samt&lt;br&gt;särskilt statsbidrag för nordiskt elevutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 SÖ:s anslagsframställning avseende Bidrag till&lt;br&gt;driften av folkhögskolor m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Löne- och prisomräkning 39 350 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den form för begränsning av folkhögskolans undervisningsvolym,&lt;br&gt;som gäller sedan budgetåret 1985/86, innebär att varje enskild folkhög-&lt;br&gt;skola för budgetåret 1991/92 skall garanteras statsbidrag för en volym&lt;br&gt;som baseras på genomsnittet av verksamhetens omfattning budgetåren&lt;br&gt;1988/89 och 1989/90 och att ytterligare statsbidrag skall utges i den mån&lt;br&gt;folkhögskolornas samlade verksamhet inte överskrider en fastställd to-&lt;br&gt;talvolym. SÖ konstaterar att dennna totalvolym, som en följd av inrät-&lt;br&gt;tandet av nya skolor under senare år, bör ökas med 3 000 bidragsveckor&lt;br&gt;årligen under den kommande treårsperioden, vilket motsvarar en kost-&lt;br&gt;nad av ca 2 milj.kr budgetåret 1991/92. SÖ lägger emellertid inget för-&lt;br&gt;slag om hur volymproblemet för de små skolorna skall lösas eftersom&lt;br&gt;folkhögskolekommittén har att föreslå förändringar av nuvarande stats-&lt;br&gt;bidragssystem. SÖ föreslår därför att den totala volymen för folkhögsko-&lt;br&gt;lans reguljära verksamhet skall vara oförändrad, dvs 701 050 bidrag-&lt;br&gt;sveckor för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Med hänsyn till att anslaget är underbudgeterat föreslår SÖ att det&lt;br&gt;allmänna bidraget under vissa delposter räknas upp med 30 308 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. SÖ föreslår att anslagsposten Extra förstärkningsåtgärder, utöver&lt;br&gt;pris- och löneomräkning, räknas upp med 3 370 000 kr. budgetåret&lt;br&gt;1991/92 och med 4 milj.kr. vardera budgetåren 1992/93 och 1993/94.&lt;br&gt;Syftet med dessa höjningar är att öka studieförutsättningarna för stude-&lt;br&gt;rande med funktionshinder av skilda slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Utöver sedvanlig pris- och löneomräkning föreslås anslagsposten&lt;br&gt;Kostnader för vissa anpassningskurser för synskadade, vuxendöva, afati-&lt;br&gt;ker m.fl. öka med 1 480 000 kr. budgetåret 1991/92. För budgetåren&lt;br&gt;1992/93 - 1993/94 föreslås reform medel med 1 490 000 kr. respektive&lt;br&gt;med 740 000 kr. Härigenom kan verksamheten för främst synskadade&lt;br&gt;och vuxendöva utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. SÖ föreslår att anslagsposten Tolkutbildning, utöver pris- och lö-&lt;br&gt;neomräkning, ökas med 2,1 milj. kr. budgetåret 1991/92 och med varde-&lt;br&gt;ra 1 milj.kr. budgetåren 1992/93 och 1993/94 i syfte att utöka tolkutbild-&lt;br&gt;ningen för döva och dövblindas behov. I planeringsunderlaget ingår&lt;br&gt;teckenspråksutbildning som förberedelse för tolkutbildningen, en ut-&lt;br&gt;vecklingsresurs knuten till Västanviks folkhögskola och fortbildning för&lt;br&gt;teckenspråkslärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Vissa statistiska uppgifter över folkhögskolans&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:82&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;verksamhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna är hämtade från SÖ:s fördjupade anslagsframställning för&lt;br&gt;budgetåren 1991/92 - 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.1 Kurser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Antalet långa kurser, dvs. kurser längre än 15 veckor, har ökat något&lt;br&gt;under perioden 1986/87. De långa kurserna utgör ca. 75% av skolornas&lt;br&gt;samlade verksamhetsvolym. Av de långa kurserna utgör den andel som&lt;br&gt;består av allmänna kurser ca. 40%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kortkursverksamheten expanderade fram t.o.m. 1982 men har sedan&lt;br&gt;minskat. Under den senaste femårsperioden har kortkurserna utgjort ca.&lt;br&gt;en fjärdedel av kursverksamheten uttryckt i elevveckor. Det är främst&lt;br&gt;kurser, som är kortare än en vecka som har minskat i antal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tab. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal kurser och elevveckor budgetåren 1986/87 - 1988/&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;långa kurser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;veckokurser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;korta kurser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;antal elevveckor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;antal elevveckor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;antal elevveckor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;911&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;522400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1294&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9639&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;957&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;536700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1373&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;968&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;531000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1371&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8621&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tab. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korta kurser; fördelning efter huvudman. Antal elevveckor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;landsting/stöd fören ing&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rörelseskolor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-15 veckor 1-6 dagar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-15 veckor 1-6 dagar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h5&gt;3.2 Deltagare&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Deltagarantalet har under senare år varit i det närmaste konstant. Varje&lt;br&gt;år kommer omkring 18 000 personer till folkhögskolornas långa kurser.&lt;br&gt;Antalet kursdeltagare i kurser kortare än en vecka har minskat under&lt;br&gt;perioden men fortfarande är det omkring 190 000 personer som deltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tab. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal deltagare i folkhögskolekurser 1986/87 - 1988/89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Antal deltagare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;långa kurser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;veckokurser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;korta kurser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 veckor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-14 veckor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-6 dagar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tab. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal deltagare på olika kurstyper 1986/87-1988/8&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän kurs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän kurs&lt;br&gt;med särskild&lt;br&gt;inriktning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskild linje&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6907 (38%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5797 (32%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5271 (29%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7268 (39%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5622 (31%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5479 (30%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7114 (39%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5817 (32%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5112 (29%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h5&gt;Tab. 5&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Deltagare på allmänna kurser; ålder och kön 1986/87 - 1988/89&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;14-17 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;18-24 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;25-29 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;30-59 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;-60 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tot.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;k&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;k&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;k&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;k&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;k&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tab. 6&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsbakgrund på samtliga långa kurser 1985/86 - 1988/89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tot.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985/86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tab. 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsbakgrund på allmän kurs 1986/87 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tot.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986/87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987/88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988/89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning .................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principiella utgångspunkter för förslagen; folkbild-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen skall vara fri och frivillig och styra sig själv ... &amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mål för statsbidrag till folkbildningen&amp;nbsp;............ 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studieförbunden ........................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda villkor för statsbidrag till studie-&lt;br&gt;förbundens verksamhet.................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Folkhögskolan ............................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda villkor för statsbidrag till folkhög-&lt;br&gt;skolorna ............................. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett enhetligt personalansvar för&amp;nbsp;folkhögskolan 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fritidsledarutbildning ................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa övriga frågor ..................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen ...... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett samlat statsbidrag till folkbildningen ..... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbidrag för viss utbildning som inriktas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möt personer med funktionshinder ......... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbidrag för samiskt inriktad utbildning ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbidrag till kontakttolkutbildning........ 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa statsbidragsfrågor i övrigt............ 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett folkbildningsråd bildas .................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning och utvärdering av folkbildningen ..... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forsknings- och utvecklingsarbete .............. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studiesociala frågor ......................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor för budgetåret 1991/92 ............ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ............................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut ................................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av folkhögskolekommitténs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudbetänkande (SOU 1990:65) Folkhög-&lt;br&gt;skolan i framtidsperspektiv ............... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanställning av remissyttranden över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkhögskolekommitténs betänkande (SOU&lt;br&gt;1990:65) Folkhögskolan i framtidsperspektiv . . &amp;nbsp;&amp;nbsp;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Nuvarande bidrag till studieförbundens verk-&lt;br&gt;samhet och anslagsframställning för studie-&lt;br&gt;förbunden budgetåret 1991/92 samt vissa&lt;br&gt;statistiska uppgifter över studieförbundens&lt;br&gt;verksamhet .......................... 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Nuvarande statsbidragssystem till folkhögsko-&lt;br&gt;lorna m.m. och SÖs anslagsframställning avseende&lt;br&gt;bidrag till driften av folkhögskolor m.m. budget-&lt;br&gt;året 1991/92 samt vissa statistiska uppgifter&lt;br&gt;över folkhögskolornas verksamhet......... 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om att fördelningen av statsbidrag till folkbildning överlämnas till ett av Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Landstingsförbundet bildat folkbildningsråd (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om att fördelningen av statsbidrag till folkbildning överlämnas till ett av Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Landstingsförbundet bildat folkbildningsråd (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen (avsnitt 5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen (avsnitt 5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om grunderna för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag (avsnitten 2, 3, 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om grunderna för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag (avsnitten 2, 3, 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om att den statliga regleringen av tjänsterna som rektor och lärare vid folkhögskola skall upphöra (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om att den statliga regleringen av tjänsterna som rektor och lärare vid folkhögskola skall upphöra (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om särskilt statsbidrag till Samernas folkhögskola (avsnitt 5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om särskilt statsbidrag till Samernas folkhögskola (avsnitt 5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om statsbidrag för viss utbildning som inriktas mot personer med funktionshinder (avsnitt 5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om statsbidrag för viss utbildning som inriktas mot personer med funktionshinder (avsnitt 5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om statsbidrag till kontakttolkutbildning (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om statsbidrag till kontakttolkutbildning (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om riktlinjer för uppföljning och utvärdering (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om riktlinjer för uppföljning och utvärdering (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2 148 644 000 kr. (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2 148 644 000 kr. (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att 70 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att 70 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 43 569 000 kr. (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 43 569 000 kr. (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 43 352 000 kr. (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 43 352 000 kr. (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att 43 100 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att 43 100 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7 241 000 kr. (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7 241 000 kr. (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen, med ändring av vad som föreslagits i 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10), till Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 27 532 000 kr. (avsnitt 10).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen, med ändring av vad som föreslagits i 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10), till Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 27 532 000 kr. (avsnitt 10).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om att, med ändring av vad som föreslagits i 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91 bil. 10), till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 109 958 000 kr. (avsnitt 10).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om att, med ändring av vad som föreslagits i 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91 bil. 10), till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 109 958 000 kr. (avsnitt 10).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:KrU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-02-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-02-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-03-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:51:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0382</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:51:18</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0382</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__82.pdf</filnamn>
<filstorlek>4181032</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om folkbildning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0A160904-B2E7-4850-9D2B-B25A5EC7DF26</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:KrU20</uppgift>
<ref_dok_id>GE01KrU20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Allmän kulturverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:UbU18</uppgift>
<ref_dok_id>GE01UbU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Folkbildningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub98</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub98</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub97</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub97</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub96</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub96</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub95</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub95</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub94</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub94</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub93</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub93</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub92</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub92</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub91</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub91</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Kr20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Kr19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub101</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub101</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub102</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub102</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub103</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub103</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub104</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub104</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub105</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub105</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub106</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub106</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub107</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub107</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub108</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub108</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub109</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub109</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ann-Cathrine Haglund  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Kr19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ann-Cathrine Haglund  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ann-Cathrine Haglund  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub109</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub109</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ann-Cathrine Haglund  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Andersson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub91</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub91</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Andersson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berit Oscarsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub102</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub102</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berit Oscarsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Claes Roxbergh  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub97</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub97</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Claes Roxbergh  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elver Jonsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub96</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub96</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elver Jonsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Göran Franck  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Kr20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Göran Franck  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inge Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub95</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub95</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inge Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ivar Virgin  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub92</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub92</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ivar Virgin  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Hyttring  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub107</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub107</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Hyttring  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Israelsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub104</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub104</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Israelsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Israelsson  m.fl. (C, V, MP, M, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub103</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub103</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Israelsson  m.fl. (C, V, MP, M, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell-Arne Welin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub108</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub108</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell-Arne Welin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub105</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub105</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub99</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub99</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Larz Johansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub106</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub106</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Larz Johansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maja Bäckström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub93</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub93</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maja Bäckström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nils-Olof Gustafsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub94</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub94</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nils-Olof Gustafsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ove Karlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub98</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub98</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ove Karlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rosa Östh  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub101</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub101</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rosa Östh  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Tillander  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:82&lt;br/&gt;
Folkbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub100</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub100</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:82 Folkbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Tillander  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>