<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2360265</hangar_id>
 <dok_id>GE0381</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>81</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:81</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>81</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-02-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:39:54</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:03:07</publicerad>
 <titel>om filmstöd</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0381/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0381</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0381</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91: 81&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om filmstöd&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0381/prop_199091__81-1.png" style="width:35pt;height:30pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91: 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bi-&lt;br&gt;fogade utdrag ur regeringsprotokollet den 14 februari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Göransson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen tas upp vissa frågor om inriktningen av filmpolitiken&lt;br&gt;samt två anslagsfrågor. Den ena av anslagsfrågorna går ut på att det stat-&lt;br&gt;liga fraktstödet för film upphör med utgången av juni 1991 och att re-&lt;br&gt;surserna förs över till visningsnämnden vid Filminstitutet. I propositio-&lt;br&gt;nen redovisas också ett avtal mellan staten, filmbranschen och video-&lt;br&gt;branschen om den fortsatta verksamheten vid stiftelsen Svenska Filmin-&lt;br&gt;stitutet. Avtalet är en förlängning av 1982 års film- och videoavtal och&lt;br&gt;gäller fr.o.m. den 1 juli 1991 t.o.m. den 31 december 1992. Avtalet har&lt;br&gt;ingen automatisk förlängning, varför nya förhandlingar måste föras före&lt;br&gt;avtalstidens utgång. Nya parter i avtalet är videobranschens detaljhan-&lt;br&gt;delsorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste ekonomiska förändringen är att avgifterna för video-&lt;br&gt;gram sänks. Detta gäller både hyrvideogram och köpvideogram. Antalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 81&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;biografbesökare och videouthyrningen har minskat kraftigt under år Prop. 1990/91: 81&lt;br&gt;1990. Detta leder till att Filminstitutet kommer att få lägre intäkter&lt;br&gt;framöver. Budgetåret 1989/90 erhöll Filminstitutet ca 175 milj.kr. ge-&lt;br&gt;nom filmavtalet och intäkterna beräknas för innevarande budgetår bli&lt;br&gt;177 milj.kr. För budgetåret 1991/92 beräknas intäkterna uppgå till ca&lt;br&gt;155 milj.kr. Statsbidraget till Filminstitutet kommer under budgetåret&lt;br&gt;1991/92 att öka med mer än 6 procent. Statens andei av den totala fi-&lt;br&gt;nansieringen av Filminstitutets verksamhet kommer att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet innebär att en större andel av de totala resurserna avsätts för&lt;br&gt;produktionsstöd till svensk långfilm. Filminstitutets resurser för gemen-&lt;br&gt;sam förvaltning, för administrativa basresurser för viss verksamhet samt&lt;br&gt;för övriga filmkulturella ändamål minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutets styrelse kommer att ha färre ledamöter och inga&lt;br&gt;suppleanter. De två garantinämnderna för långfilm ersätts med en pro-&lt;br&gt;duktionsstödsnämnd för långfilm. Genom dessa förändringar blir styr-&lt;br&gt;formerna tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hell-&lt;br&gt;ström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Frei-&lt;br&gt;valds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Göransson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om filmstöd&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1982 års film- och videoavtal mellan staten och fdm- och video-&lt;br&gt;branscherna skall en tioprocentig avgift på biljettintäkterna erläggas av&lt;br&gt;de större biograferna, samt en avgift på fyrtio kronor för varje hyrvi-&lt;br&gt;deogram. Avgiften för hyrvideogram har under avtalsperioden höjts till&lt;br&gt;sextio kronor och det har införts en avgift om tjugo kronor på köpvi-&lt;br&gt;deogram. Avgifterna betalas in till Filminstitutet och används dels för&lt;br&gt;stöd till produktion av svensk film och dels för institutets övriga verk-&lt;br&gt;samhet. Villkoren för avtalet var att biografbiljetter var befriade från&lt;br&gt;mervärdeskatt och att videobranschen var befriad från kassettskatt för de&lt;br&gt;videogram för vilka avgift betalades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Film- och videoavtalet löper till den 30 juni 1991. Avtalet har sagts&lt;br&gt;upp av staten den 11 maj 1989. Under hösten 1990 har förhandlingar&lt;br&gt;pågått mellan företrädare för utbildningsdepartementet och representan-&lt;br&gt;ter för filmbranschen och videobranschen om ett fortsatt avtalsförhål-&lt;br&gt;lande på filmpolitikens område. Förhandlingarna har resulterat i ett&lt;br&gt;den 20 december 1990 undertecknat avtal, som från statens sida slutits&lt;br&gt;under förbehåll för regeringens godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet bör fogas till protokollet som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:100 (bil. 10 s. 322) har jag anmält att jag avsåg att&lt;br&gt;återkomma till regeringen med en särskild proposition om den framtida&lt;br&gt;statliga filmpolitiken. I denna skulle resultatet av nyss nämnda förhand-&lt;br&gt;lingar anmälas. 1 avvaktan på den särskilda propositionen har regering-&lt;br&gt;en föreslagit riksdagen att till fraktstöd för film för budgetåret 1991/92&lt;br&gt;beräkna ett förslagsanslag på 1 213000 kr., samt att till filmstöd för bud-&lt;br&gt;getåret 1991/92 beräkna ett reservationsanslag av 55 739 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anhåller om att få ta upp dessa frågor. För överblickens och sam- Prop. 1990/91: 81&lt;br&gt;manhangets skull behandlar jag i det följande även frågor som inte ford-&lt;br&gt;rar beslut av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Utvecklingen på filmområdet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under första hälften av 1900-talet var filmen ensam om att förmedla&lt;br&gt;rörliga bilder. Det gjorde filmen viktig för underhållning och upplys-&lt;br&gt;ning, liksom för nyhetsförmedling och propaganda. Biografpubliken var&lt;br&gt;stor och utgjorde underlag för en omfattande filmproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Sverige expanderade filmbranschen stadigt fram till mitten av 1950-&lt;br&gt;talet. Antalet biografsalonger var som flest år 1952, då det fanns 2 583&lt;br&gt;registrerade biografsalonger. Uppgifter om filmpublikens storlek finns&lt;br&gt;inte före år 1956, men detta år uppgick antalet besökare till 78,2 miljo-&lt;br&gt;ner. Produktionen av svensk spelfilm var störst under 1940-talet då i ge-&lt;br&gt;nomsnitt 38 spelfilmer om året hade premiär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med televisionens genombrott från mitten av 1950-talet och&lt;br&gt;framåt fick filmen konkurrens. Det nya mediet övertog helt rollen som&lt;br&gt;nyhetsförmedlare och biografernas publik minskade kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besökssiffrorna sjönk stadigt under 1950- och 1960-talen. Under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970-talet varierade antalet biobesök runt ett årligt medelvärde av ca 24&lt;br&gt;miljoner. Under 1980-talets första hälft fortsatte nedgången i antalet bio-&lt;br&gt;besök, för att under senare hälften av decenniet stabilisera sig på en läg-&lt;br&gt;re nivå. Under år 1990 har det skett en ytterligare nedgång i antalet bio-&lt;br&gt;grafbesökare. Den drastiska utvecklingen kan sammanfattas genom att&lt;br&gt;antalet biografbesökare år 1956 var ca 78 miljoner, år 1963 ca 40 miljo-&lt;br&gt;ner, år 1973 ca 22 miljoner, år 1983 ca 18 miljoner och för år 1990 ca&lt;br&gt;15,3 miljoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången under 1980-talet sammanfaller med videobandspelarnas&lt;br&gt;genombrott och den ökade uthyrningen av videogram. Utbyggnaden av&lt;br&gt;kabelnät för vidaresändning av satellitprogram har vidare ökat utbudet&lt;br&gt;av televisionsprogram och då inte minst utbudet av spelfilmer. I kon-&lt;br&gt;kurrensen mellan olika TV-kanaler har filmutbudet blivit ett viktigt in-&lt;br&gt;strument. Detta har inneburit att även Sveriges Televisions kanaler har&lt;br&gt;ökat sitt filmutbud under senare tid. Det anförda kan vara en förklaring&lt;br&gt;till den nedgång i biografbesök som har inträffat i början av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De riktigt stora publikfilmerna var få. Allt färre spelfilmer på biogra-&lt;br&gt;ferna svarar dessutom för en allt större andel av publiken. Spelåret&lt;br&gt;1989/90 svarade de tio mest populära filmerna för 41 % av de totala&lt;br&gt;bruttointäkterna och hade ca 6,7 miljoner besökare. Av de tio filmerna&lt;br&gt;var fyra svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetåret 1982/83 fanns det 1 253 biografsalonger och budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985/86 1 116 biografsalonger. Under senare hälften av 1980-talet har&lt;br&gt;antalet biografsalonger varit i stort sett konstant. Budgetåret 1989/90&lt;br&gt;fanns det totalt 1131 biografsalonger i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare hälften av 1950-talet minskade den svenska spelfilms-&lt;br&gt;produktionen kraftigt. Under åren 1959-1964 var det genomsnittliga an-&lt;br&gt;talet spelfilmspremiärer lägre än 18 per år. Omedelbart efter 1963 års&lt;br&gt;filmavtal ökade produktionen av svensk film. Under spelåren 1964/65-&lt;br&gt;1969/70 uppgick det genomsnittliga antalet premiärer för svenska och&lt;br&gt;svensk-utländska filmer till över 25 per år. Produktionstakten under&lt;br&gt;1970-talet var i genomsnitt 18,5 premiärer per år. Under 1980-talet steg&lt;br&gt;det genomsnittliga antalet premiärer för svenska och svensk-utländska&lt;br&gt;filmer till över 22 per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1975/76-1981/82 premiärvisades 129 svenska eller&lt;br&gt;svensk-utländska filmer. Under perioden 1982/83-1988/89 var motsva-&lt;br&gt;rande siffra 153. Det innebär att antalet premiärvisade svenska eller&lt;br&gt;svensk-utländska filmer ökade med ca 19 % mellan de två perioderna.&lt;br&gt;Under perioden 1975/76-1981/82 premiärvisades 1 804 utländska filmer&lt;br&gt;och under perioden 1982/83-1988/89 var motsvarande antal I 504. Det&lt;br&gt;innebär att antalet premiärvisade utländska filmer minskade med ca&lt;br&gt;17% mellan de båda perioderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1975/76-1981/82 var den svenska andelen av premi-&lt;br&gt;ärvisade filmer ca 6,5 % för att under perioden 1982/83-1988/89 stiga till&lt;br&gt;ca 9,2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk film har alltså under 1980-talet kunnat öka sin andel av pre-&lt;br&gt;miärsatta filmer och den ökningen har varit tydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet biografbesökare har minskat för svensk film, men minsk-&lt;br&gt;ningen för utländsk film har varit ännu större. Under perioden 1975/76-&lt;br&gt;1981/82 var antalet biografbesökare på svenska filmer ca 24,5 miljoner,&lt;br&gt;för att under perioden 1982/83-1988/89 minska till ca 21 miljoner. Det&lt;br&gt;är en minskning med ca 14 %. Utländska filmer hade under perioden&lt;br&gt;1975/76-1981/82 totalt ca 113 miljoner biografbesökare, för att under pe-&lt;br&gt;rioden 1982/83-1988/89 minska till ca 83,4 miljoner. Det är en minsk-&lt;br&gt;ning med ca 26 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det genomsnittliga antalet biografbesökare under premiäråret på&lt;br&gt;svenska filmer var under perioden 1975/76-1981/82 ca 145 000, för att&lt;br&gt;under perioden 1982/83-1988/89 falla till ca 114000. Det är en minsk-&lt;br&gt;ning med ca 21 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Filminstitutet behöver en normal svensk spelfilmsproduktion&lt;br&gt;en biografpublik på ca 600 000 personer för att filmen skall bära sina&lt;br&gt;kostnader. Med tanke på vårt språkområdes storlek är det bara i undan-&lt;br&gt;tagsfall möjligt att få så stora publiksiffror. Spelåren 1987/88-1989/90 ha-&lt;br&gt;de ca 42 % av de premiärsatta svenska långfilmerna en publik per film&lt;br&gt;som var färre än 5 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Den svenska filmpolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Svensk filmpolitik syftar till att inom vårt begränsade språkområde up-&lt;br&gt;pehålla en filmproduktion av en sådan omfattning att vi kan behålla en&lt;br&gt;egen filmidentitet. En sådan produktion har blivit ännu viktigare ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fl Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nom den massiva exponering av utländsk film som sker genom det öka-&lt;br&gt;de televisionsutbudet i kombination med videotekniken. Till detta kom-&lt;br&gt;mer den dominans som utländsk film har på de svenska biograferna och&lt;br&gt;på den svenska marknaden för uthyrning av videogram. Den svenska&lt;br&gt;produktionen bör vara kvalitetsinriktad. De filmpolitiska åtgärderna&lt;br&gt;skall vidare syfta till ökade möjligheter att visa kvalitetsfilm utanför&lt;br&gt;storstadsområdena. Insatserna för barn och ungdom har en särskilt stor&lt;br&gt;betydelse inom hela det filmpolitiska området. Svensk film kan ge barn&lt;br&gt;och ungdom en nationell, kulturell identitet. Inom filmpolitikens ram&lt;br&gt;bör det också finnas utrymme för att bevara och levandegöra det film-&lt;br&gt;kulturella arvet. Filminstitutet fungerar som ett centralt instrument för&lt;br&gt;den statliga filmpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmpoiitiken har utformats under en lång period. Organisatoriska&lt;br&gt;och finansiella frågor har ofta lösts på annat sätt än inom övriga kultur-&lt;br&gt;områden. Före år 1951 förekom inga statliga bidrag till svensk filmpro-&lt;br&gt;duktion. Under 1950- och 60-talen utvecklades vissa former för stöd till&lt;br&gt;filmen i form av återbäring av erlagd nöjesskatt. Förutsättningarna för&lt;br&gt;den svenska filmpolitiken ändrades i grunden genom 1963 års filmavtal.&lt;br&gt;Enligt avtalet skulle biografägarna erlägga 10 % av biljettintäkterna till&lt;br&gt;den genom avtalet bildade stiftelsen Svenska Filminstitutet. Medlen&lt;br&gt;skulle användas för att enligt bestämmelser i avtalet i olika former stöd-&lt;br&gt;ja svensk film. Samtidigt med att avtalet trädde i kraft avskaffades nöjes-&lt;br&gt;skatten på biografföreställningar. Genom 1982 års film- och videoavtal&lt;br&gt;kom videobranschen in i avtalet. Detta innebar att en avgift för hyrvi-&lt;br&gt;deogram skulle erläggas till Filminstitutet. Avtalet ändrades under av-&lt;br&gt;talstiden, vilket innebar att hyrvideogramsavgiften höjdes från ursprung-&lt;br&gt;liga 40 kr. för varje videogram till 60 kr. för varje videogram, samt att&lt;br&gt;det tillkom en avgift för köpvideogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1960-talet finansierades de filmpolitiska åtgärderna uteslutan-&lt;br&gt;de med biografavgifter. Sedan 1970-talet har staten gradvis ökat sina fi-&lt;br&gt;nansieringsinsatser för de filmpolitiska åtgärderna dels genom generella&lt;br&gt;bidrag till Filminstitutet, dels specialdestinerade statliga insatser. Den&lt;br&gt;större delen av åtgärderna finansieras emellertid fortfarande med avgifts-&lt;br&gt;medel från de avtaisslutande branscherna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förlängningen av 1982 års film- och&lt;br&gt;videoavtal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1963 års filmavtal och 1982 års film- och videoavtal har under snart 30&lt;br&gt;år utgjort grunden för den svenska filmpoiitiken. Staten har sagt upp&lt;br&gt;1982 års film- och videoavtal till den 1 juli 1991. Parterna har därefter&lt;br&gt;fört förhandlingar om stiftelsen Svenska Filminstitutets fortsatta verk-&lt;br&gt;samhet och om möjligheterna att behålla ett avtalsförhållande även efter&lt;br&gt;den nuvarande avtalsperiodens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Videogram tekniken har en stor betydelse för spridning och visning&lt;br&gt;av film. Med hänsyn härtill har förhandlingarna om en förlängning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1982 års film- och videoavtal även förts med representanter för video- Prop. 1990/91: 81&lt;br&gt;branschens detaljistorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan filmbranschen genom Sveriges Biografägareförbund, Folkets&lt;br&gt;Husföreningarnas Riksorganisation, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveri-&lt;br&gt;ges Filmuthyrareförening u.p.a. och Föreningen Sveriges Filmprodu-&lt;br&gt;center, videobranschen genom Sveriges Videodistributörers Förening,&lt;br&gt;VideoHandelns Samarbetsorganisation och Videouthyrarnas Samarbets-&lt;br&gt;organisation samt staten, har den 20 december 1990 träffats ett avtal om&lt;br&gt;att förlänga 1982 års film- och videoavtal. Jag avser att i ett annat sam-&lt;br&gt;manhang föreslå regeringen att godkänna avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängningen av 1982 års film- och videoavtal är kortsiktig och av-&lt;br&gt;ser perioden fr.o.m. den 1 juli 1991 t.o.m. den 31 december 1992. Det&lt;br&gt;sker ingen automatisk förlängning av avtalet om ingen av parterna säger&lt;br&gt;upp det. En orsak till att det inte har varit möjligt att sluta ett långsik-&lt;br&gt;tigt avtal är osäkerheten om hur televisionen kommer att utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televisionen har en viktig roll, både som distributionskanal för film&lt;br&gt;och som producent av filmer av olika slag. Satelliter och kabelnät har&lt;br&gt;på ett avgörande sätt ändrat förutsättningarna på detta område. En hu-&lt;br&gt;vudfråga i svensk fdmpolitik är hur de televisionsföretag som med sina&lt;br&gt;sändningar vänder sig till Sverige skall kunna bidra till nyproduktion av&lt;br&gt;svensk spelfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet mellan stiftelsen Svenska Filminstitutet och Sveriges Te-&lt;br&gt;levision kommer att fortsätta i samma omfattning som förut. Vissa re-&lt;br&gt;striktioner i det gamla avtalet har strukits. De hade den effekten att Sve-&lt;br&gt;riges Television missgynnades i förhållande till andra televisionsbolag&lt;br&gt;samtidigt som det var det enda bolag som lämnade finansiella bidrag till&lt;br&gt;Filminstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande kommer jag att redovisa de huvudsakliga ändringarna i&lt;br&gt;det förlängda film- och videoavtalet. Inledningsvis anger jag vissa institu-&lt;br&gt;tionella förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutets styrelse blir mindre. I det tidigare avtalet bestod sty-&lt;br&gt;relsen av åtta ledamöter och tre suppleanter. 1 det nu förlängda avtalet&lt;br&gt;kommer styrelsen att bestå av sju ledamöter och det kommer inte att&lt;br&gt;finnas några suppleanter. Detta sker för att göra styrformerna tydligare.&lt;br&gt;Tydligare styrformer är nödvändiga under den period som avtalet avser&lt;br&gt;främst på grund av den ekonomiska situationen, vilket jag strax ämnar&lt;br&gt;återkomma till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte fasta tillgångar skall överföras till den löpande driften&lt;br&gt;har i det förlängda avtalet införts en bestämmelse som gör det omöjligt&lt;br&gt;för styrelsen att sälja eller ytterligare belåna Filmhuset utan regeringens&lt;br&gt;medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Filminstitutet skall det enligt det förlängda avtalet finnas en pro-&lt;br&gt;duktionsstödsnämnd för långfilm. Nämnden ersätter de tidigare två gar-&lt;br&gt;antinämnderna för långfilm. Garantinämnderna har haft en gemensam&lt;br&gt;ordförande utan rösträtt, som utses av stiftelsens styrelse. Produktions-&lt;br&gt;stödsnämnden för långfilm har en ordförande med rösträtt som utses av&lt;br&gt;stiftelsens styrelse. Förutom ordförande har varje garantinämnd för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;långfilm haft fem ledamöter och tre suppleanter. I den ena nämnden ut- Prop. 1990/91: 81&lt;br&gt;ser filmbranschen fyra ledamöter och två suppleanter medan Svenska&lt;br&gt;teaterförbundet utser en ledamot och en suppleant. 1 den andra nämn-&lt;br&gt;den utser filmbranschen en ledamot och en suppleant medan Svenska&lt;br&gt;teaterförbundet utser fyra ledamöter och två suppleanter. Produktions-&lt;br&gt;stödsnämnden för långfilm består av fem ledamöter, varav en är ordfö-&lt;br&gt;rande. Ordförande utses av styrelsen, två ledamöter av filmbranschen&lt;br&gt;och två ledamöter av Svenska teaterförbundet. Denna förändring inne-&lt;br&gt;bär att Filminstitutets styrelse får ett större ansvar för hela stiftelsens&lt;br&gt;verksamhet, medan nämnden har den tydliga och begränsade uppgiften&lt;br&gt;att fördela produktionsstöd till svensk film. Minskningen av antalet le-&lt;br&gt;damöter och suppleanter från 17 till 5 personer innebär ett tydligare an-&lt;br&gt;svar. De fem personerna i produktionsstödsnämnden för långfilm kom-&lt;br&gt;mer att få mandatet att fastlägga färdvägen för svensk långfilmsproduk-&lt;br&gt;tion med tydligt ansvar för denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnbytet från garantinämnd till produktionsstödsnämnd avspeglar&lt;br&gt;den verklighet som gäller. Det stöd som utgår är ett produktionsstöd&lt;br&gt;och inte ett garantibelopp.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förutsättningarna för ett nytt avtal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Filmavtalet har under sin 27-åriga existens varit framgångsrikt. Avtalet&lt;br&gt;är unikt i sitt slag. Det är en frivillig överenskommelse mellan avtals-&lt;br&gt;parterna om stöd till filmproduktion och en rad filmkulturella ända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska förutsättningarna har förändrats till följd av film-&lt;br&gt;och videobranschernas utveckling, men avtalet har via Filminstitutets&lt;br&gt;verksamhet åstadkommit en filmproduktion som varit omfattande. Det&lt;br&gt;gäller långfilm, dokumentärfilm och kortfilm. Det gäller också insatser&lt;br&gt;för filmvisning som under senare tid fått ökad betydelse. Avtalet har&lt;br&gt;också skapat förutsättningar för filmkulturella insatser (arkiv, filmre-&lt;br&gt;staurering, bibliotek mm), som i ett internationellt perspektiv varit&lt;br&gt;omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare tid har en tillbakagång förmörkat en tidigare mycket&lt;br&gt;ljus situation. Till följd av detta har branschernas lönsamhet försämrats&lt;br&gt;och många företag visar stora förluster. Ekonomiskt innebär avtalet att&lt;br&gt;film- och videobranscherna anslår en del av omsättningen till Filminsti-&lt;br&gt;tutet. Detta betyder att stora inkomster från utländska filmer används&lt;br&gt;för svensk filmproduktion och filmkulturella ändamål. Det är viktigt att&lt;br&gt;inse att avtalet inte garanterar en fast årlig inkomst till Filminstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de förhandlingar som fördes framkom det att videobranschen till&lt;br&gt;följd av ekonomiska problem inte var beredd att stå kvar i avtalet på nu-&lt;br&gt;varande villkor. Denna förändring tillsammans med färre biografbesö-&lt;br&gt;kare kommer att minska den ekonomiska ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta läge kan det ligga nära till hands att överväga att staten skulle&lt;br&gt;ta över hela ansvaret för filmpoiitiken. Det statsfinansiella läget skapar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inga förutsättningar för detta. Budgetåret 1989/90 tillfördes filmfonden Prop. 1990/91: 81&lt;br&gt;vid Filminstitutet ca 175 milj.kr., varav staten svarade för ca 27 milj.kr.&lt;br&gt;Därutöver lämnades statsbidrag för särskilda ändamål med ca 22 milj.kr.&lt;br&gt;Filmavtalet har därtill ett egenvärde genom att de kommersiella bran-&lt;br&gt;scherna tar ett ansvar för filmpoiitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu anförda bakgrunden fann jag det angeläget att bibehålla&lt;br&gt;ett avtalsförhållande. Kontakter med parterna, Filminstitutets styrelse,&lt;br&gt;fackliga organisationer och filmarbetare stärkte mig i den uppfattning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna var i det ekonomiska läget överens om att fördelningen&lt;br&gt;mellan olika ändamål måste justeras. Resultatet blev att stödet till film-&lt;br&gt;produktion fick en högre andel av resurserna och att stödet till förvalt-&lt;br&gt;ning och vissa filmkulturella ändamål, kortfilm, samt visningsverksam-&lt;br&gt;heten i motsvarande grad fick en lägre andel av resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hela 1980-talet har filmavtaiet varit utomordentligt fördelak-&lt;br&gt;tigt för Filminstitutet. Inget annat kulturområde har haft en lika snabb&lt;br&gt;anslagsutveckling. Från budgetåret 1980/81 till budgetåret 1989/90 har&lt;br&gt;intäkterna ökat med ca 300 % i löpande priser och ca 60 % i fasta pri-&lt;br&gt;ser. Om prognoserna över videouthyrning och biografbesök slår in,&lt;br&gt;kommer Filminstitutet under budgetåret 1991/92 att ha lägre intäkter,&lt;br&gt;men intäkterna kommer realt att ligga betydligt över de intäkter 1982&lt;br&gt;års film- och videoavtal gav under sitt första budgetår, dvs. 1982/83.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fördelningen av intäkterna på olika ändamål bör det&lt;br&gt;uppmärksammas att det är de filmkulturella verksamheterna som fått de&lt;br&gt;största förstärkningarna. Budgetåret 1982/83 var intäkterna till detta än-&lt;br&gt;damål 16,9 milj.kr. För budgetåret 1991/92, alltså det första där det för-&lt;br&gt;längda avtalets fördelningsnyckel tillämpas, beräknas beloppet bli 35,7&lt;br&gt;milj.kr. eller mer om reservmedel utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det betyder att intäkterna till filmkultur och förvaltning kommer att&lt;br&gt;i betydande grad ha ökat i realt penningvärde fram till budgetåret&lt;br&gt;1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma typ av analys kan göras för samtliga ändamål som kommer&lt;br&gt;att få en lägre andel av de fördelningsbara intäkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalstiden är nu 18 månader och den korta avtalstiden beror bl.a.&lt;br&gt;på att branscherna inte var beredda att acceptera en längre tidsperiod.&lt;br&gt;Inför den 1 januari 1993 bör det finnas en helhetsbild för en utökning&lt;br&gt;av antalet avtalsparter, så att ett nytt avtal kan avse samtliga filmvisare.&lt;br&gt;Jag avser att återkomma till hur förberedelserna av detta skall genomfö-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Filminstitutets ställning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutet har sedan sin tillkomst haft en central roll i svensk film-&lt;br&gt;politik. Institutets stöd till svensk filmproduktion har gjort det möjligt&lt;br&gt;att upprätthålla en produktion av kvalitetsfilm. Visningsverksamheten&lt;br&gt;inom Filminstitutet har bidragit till en stor bredd på biografrepertoaren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i hela landet. Filminstitutets verksamhet för att bevara och levandegöra Prop. 1990/91: 81&lt;br&gt;det filmkulturella arvet är viktig. Filminstitutet bedriver också ett vik-&lt;br&gt;tigt arbete för att ute i världen sprida kännedom om svensk film. Under&lt;br&gt;senare år har ett arbete inletts för att stärka filmens roll i det lokala kul-&lt;br&gt;turlivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av statens filmstödjande verksamhet har förlagts utanför&lt;br&gt;Filminstitutet. Det har vid dessa tillfällen funnits skäl som har talat för&lt;br&gt;sådana lösningar. När nu de ekonomiska resurserna för stöd till svensk&lt;br&gt;film minskar är det angeläget att ytterligare markera Filminstitutets roll&lt;br&gt;som centralt organ för filmen. Jag kommer under punkten 10 Anslags-&lt;br&gt;beräkningar för budgetåret 1991/92 att föreslå att det statliga fraktstödet&lt;br&gt;för film, som statens biografbyrå svarar för, avvecklas i och med utgång-&lt;br&gt;en av innevarande budgetår. Motsvarande resurser tillförs i stället vis-&lt;br&gt;ningsnämnden vid Filminstitutet. Däremot har jag inte ansett det vara&lt;br&gt;lämpligt att överföra till Filminstitutet de bidrag till projekt på filmom-&lt;br&gt;rådet som konstnärsnämnden disponerar. Den mångfald för stöd till&lt;br&gt;svensk kortfilm som detta ger bör bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner det angeläget att stärka Filminstitutets ställning som det&lt;br&gt;centrala organet på filmpolitikens område. Samtidigt har jag varit ange-&lt;br&gt;lägen att bevara den unika konstruktion med ett avtalsförhållande mel-&lt;br&gt;lan staten och film- och videobranscherna, som utgör grunden för Film-&lt;br&gt;institutet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Produktionsfrågor. Spridning och visning av&lt;br&gt;värdefull film&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En central filmpolitisk uppgift är att slå vakt om den svenska filmpro-&lt;br&gt;duktionen. Vi behöver svensk film för att bevara vår nationella identitet&lt;br&gt;på ett område som domineras av multinationell produktion för en&lt;br&gt;världsmarknad. I det nu förlängda film- och videoavtalet har det, som&lt;br&gt;jag redovisar under avsnitt 8, skett en ännu kraftigare markering av stö-&lt;br&gt;det till svensk filmproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska filmens utveckling beror dock till sist på alla dem som&lt;br&gt;är verksamma inom filmproduktionen. Bra filmer kan bara skapas av&lt;br&gt;dessa personer och inte genom administrativa eller politiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns två faktorer som är viktiga att framhålla. Det är väsentligt&lt;br&gt;att en tillräcklig produktionsvolym kan upprätthållas. Det förlängda&lt;br&gt;film- och videoavtalet ger sådana förutsättningar, men det går inte att&lt;br&gt;garantera en viss produktionsvolym enbart genom offentliga insatser.&lt;br&gt;Det är angeläget att de offentliga insatserna samverkar med andra till-&lt;br&gt;gängliga resurser både inom och utom landet. De sammanlagda resur-&lt;br&gt;serna bestäms också genom filmernas framgång hos publiken. Publik-&lt;br&gt;mässigt framgångsrika filmer stödjer nyproduktion av svensk film på fle-&lt;br&gt;ra sätt. Dels ger de intäkter till Filminstitutet genom avgifter på biograf-&lt;br&gt;biljetter och genom videogramavgifter, dels bär publikmässigt fram-&lt;br&gt;gångsrika filmer sina egna kostnader bättre. Ar filmen publikmässigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket framgångsrik kan produktionsstödet återbetalas till Filminstitu-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmutbudet på de svenska biograferna och på den svenska video-&lt;br&gt;marknaden hänger samman med de marknadsmässiga förutsättningarna.&lt;br&gt;Delvis gäller detta också filmutbudet i olika televisionskanaler. 1 storstä-&lt;br&gt;derna där publikunderlaget är större blir filmutbudet bredare och om-&lt;br&gt;fattar film för olika smakriktningar. På mindre orter begränsas utbudet.&lt;br&gt;Filmer som attraherar mindre delar av publiken kommer sällan dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lång tid har filmintresserade människor inte nöjt sig med det-&lt;br&gt;ta. Detta är bakgrunden för filmstudiorörelsen och till de insatser för&lt;br&gt;spridning och visning av värdefull film som kanaliseras via visnings-&lt;br&gt;nämnden vid Filminstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Finansieringsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Filmavtalet utgår från att biografavgifter och videoavgifter skall finansie-&lt;br&gt;ra de olika delarna av Filminstitutets verksamhet. Därtill kommer statli-&lt;br&gt;ga bidrag både i allmän och specialdestinerad form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför förhandlingarna om filmavtalet har det som jag tidigare har an-&lt;br&gt;fört funnits en strävan från samtliga parter att vidmakthålla den nuva-&lt;br&gt;rande konstruktionen med ett filmavtal. Det har inte varit möjligt att&lt;br&gt;öka det nuvarande procentuella avgiftsuttaget från biograferna. Däremot&lt;br&gt;har det varit möjligt att bibehålla den tidigare avgiftsnivån trots att det&lt;br&gt;ekonomiska läget för biografbranschen är bekymmersamt. Ar 1990 var&lt;br&gt;det hittills sämsta publikåret i filmavtalets historia. Antalet besökare var&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990, som nämnts, 15,3 miljoner vilket skall jämföras med 16,6 miljo-&lt;br&gt;ner besökare för år 1986, vilket var den tidigare bottennoteringen. Bio-&lt;br&gt;grafbranschens ekonomi kommer att försämras ytterligare den 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991, när den breddade mervärdeskatten genomförs. Genom att biograf-&lt;br&gt;biljetter aldrig har varit belagda med mervärdeskatt innebär den bredda-&lt;br&gt;de mervärdeskatten att biografbranschen måste betala den breddningen&lt;br&gt;fullt ut, eftersom de inte har möjlighet att dra av ingående mervärde-&lt;br&gt;skatt mot utgående medvärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Videobranschen betalar även i fortsättningen en avgift för både hyr-&lt;br&gt;videogram och köpvideogram. Enligt 1982 års film- och videoavtal var&lt;br&gt;avgiften för varje hyrvideogram 40 kr. Den 1 mars 1989 höjdes avgiften&lt;br&gt;till 60 kr. Avtalet kompletterades senare genom att det för varje köpvi-&lt;br&gt;deogram skulle utgå en avgift på 20 kr. fr.o.m. den 1 juli 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Videobranschen har under år 1990 fått vidkännas en kraftig minsk-&lt;br&gt;ning av omsättningen. Det är nu en bransch som har en vikande mark-&lt;br&gt;nad. Det har trots detta varit angeläget för videobranschen att fortsätta&lt;br&gt;som part i film- och videoavtalet. Detta har varit möjligt genom att av-&lt;br&gt;giften för varje hyrvideogram har återgått till 1982 års nivå, dvs. en av-&lt;br&gt;gift på 40 kr. för varje videogram. Avgiften för varje köpvideogram blir&lt;br&gt;15 kr. Antalet avtalsparter från videobranschen har utökats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television har tidigare haft en överenskommelse direkt med Prop. 1990/91: 81&lt;br&gt;Filminstitutet om samarbete på filmproduktionens område. Detta för-&lt;br&gt;hållande består. Enligt vad jag erfarit kommer Sveriges Television att&lt;br&gt;förbinda sig att för budgetåret 1991/92 betala 5 milj.kr. och för budgetå-&lt;br&gt;ret 1992/93 2,5 milj.kr. allt i 1982 års penningvärde till Filminstitutets&lt;br&gt;allmänna verksamhet, samt att satsa en minst lika stor summa på sam-&lt;br&gt;produktion och förvärv av visningsrätt till svenska långfilmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statsbidrag som utgår till filmändamål har räknats upp på samma&lt;br&gt;sätt som andra bidrag inom det statliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biografavgifterna kan beräknas till 70 milj.kr. för budgetåret&lt;br&gt;1991/92. Videogramavgifterna kan beräknas till 40 milj.kr. under sam-&lt;br&gt;ma period. Intäkterna från Sveriges Television och Filminstitutets ränte-&lt;br&gt;intäkter kan för budgetåret 1991/92 beräknas till 17 milj.kr. Det generel-&lt;br&gt;la statsbidrag som jag i det följande kommer att föreslå skall tillföras&lt;br&gt;filmfonden beräknas för budgetåret 1991/92 till 29 milj.kr. Totalt inne-&lt;br&gt;bär detta att filmfonden för budgetåret 1991/92 kommer att tillföras 155&lt;br&gt;milj.kr. Beräkningarna är osäkra på vissa punkter, eftersom utveckling-&lt;br&gt;en är svår att förutse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beräknade intäkterna för budgetåret 1991/92 kan jämföras med&lt;br&gt;de intäkter som tillfördes filmfonden budgetåret 1989/90. Genom bio-&lt;br&gt;grafavgifter tillfördes då fdmfonden 69 596 000 kr., genom videogramav-&lt;br&gt;gifter 58 107 000 kr., genom Sveriges Television och Filminstitutets rän-&lt;br&gt;teintäkter 19 635 000 kr. och genom ett generellt statsbidrag 27 270 000&lt;br&gt;kr. Filmfonden tillfördes totalt 174608000 kr. budgetåret 1989/90. In-&lt;br&gt;täkterna beräknas alltså bli ca 20 milj.kr. lägre för budgetåret 1991/92&lt;br&gt;än utfallet för budgetåret 1989/90.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Fördelningen av filmfondens medel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om fördelningen av filmfondens medel finns i 32 § film- och&lt;br&gt;videoavtalet. Fondmedlen skall användas med lägst 20 % för stiftelsens&lt;br&gt;engagemang i produktion av svensk film. På denna punkt har det inte&lt;br&gt;skett någon ändring i förhållande till det tidigare avtalet. I det förlängda&lt;br&gt;avtalet är det emellertid inte längre möjligt att föra resurser från detta&lt;br&gt;ändamål till stiftelsens gemensamma förvaltning. För budgetåret 1989/90&lt;br&gt;tillfördes detta ändamål 41,7 milj.kr., varav 6,5 milj.kr. överfördes för&lt;br&gt;stiftelsens gemensamma förvaltning, för administrativa basresurser samt&lt;br&gt;övriga filmkulturella ändamål. Den summa som då återstod för stiftel-&lt;br&gt;sens egna engagemang i svensk filmproduktion var 35,2 milj.kr. Denna&lt;br&gt;summa skall jämföras med ett beräknat belopp på 31 milj.kr. för bud-&lt;br&gt;getåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lågst 38 % av de i filmfonden tillgängliga medlen skall användas för&lt;br&gt;produktionsstöd till svenska långfilmer. I det tidigare avtalet skulle lägst&lt;br&gt;35 % av medlen användas för produktionsgarantier till motsvarande än-&lt;br&gt;damål. I det nya avtalet har termen produktionsgaranti ersatts med pro-&lt;br&gt;duktionsstöd, eftersom den senare termen bättre beskriver stödformens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehåll. Budgetåret 1989/90 tillfördes detta ändamål 60,2 milj.kr. och Prop. 1990/91: 81&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92 beräknas detta ändamål tillföras 58,9 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tidigare avtalet skulle lägst 5 % av de fördelningsbara medlen i&lt;br&gt;filmfonden avsättas för produktionsgarantier till svenska kortfilmer. En-&lt;br&gt;ligt det förlängda avtalet skall lägst 4 % av medlen avsättas för produk-&lt;br&gt;tionsstöd till svenska kortfilmer. I det nya avtalet har termen produk-&lt;br&gt;tionsgarantier ersatts med produktionsstöd av samma skäl som gäller för&lt;br&gt;långfilmsstöd. Budgetåret 1989/90 tillfördes ändamålet 9,2 milj.kr. och&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92 beräknas detta ändamål tillföras 6,2 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tidigare avtalet skulle lägst 5 % av de fördelningsbara medlen i&lt;br&gt;filmfonden avsättas för att främja spridning och visning av värdefull&lt;br&gt;film. Enligt det förlängda avtalet skall lägst 4 % avsättas för detta ända-&lt;br&gt;mål. Budgetåret 1989/90 tillfördes detta ändamål 9,1 milj.kr. och för&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 beräknas detta ändamål tillföras 6,2 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För stiftelsens gemensamma förvaltning, för administrativa basresur-&lt;br&gt;ser för viss verksamhet, samt för övriga filmkulturelia ändamål avsattes i&lt;br&gt;det tidigare avtalet högst 23 % av de fördelningsbara medlen i filmfon-&lt;br&gt;den om de totalt i filmfonden disponibla medlen för ett budgetår var i&lt;br&gt;intervallet 111-120 milj.kr. och högst 24 % om de var i intervallet 101-&lt;br&gt;1 10 milj.kr. i prisläge den 1 juli 1982. Understeg de totalt fördelningsba-&lt;br&gt;ra intäkterna under ett budgetår 100 milj.kr. i prisläge den 1 juli 1982&lt;br&gt;skulle högst 25 % av de fördelningsbara medlen tillföras detta ändamål&lt;br&gt;Enligt det nya avtalet skall högst 23 % av de fördelningsbara medlen i&lt;br&gt;filmfonden användas för detta ändamål. Överstiger de i filmfonden dis-&lt;br&gt;ponibla medlen för ett budgetår 100 milj.kr. i prisläge den 1 juli 1982&lt;br&gt;får av de överskjutande medlen högst 14 % användas för ändamålet.&lt;br&gt;Budgetåret 1989/90 tillfördes detta ändamål 40,3 milj.kr. Under budgetå-&lt;br&gt;ret 1991/92 får styrelsen använda den i avtalet avsatta reserven på 2 %&lt;br&gt;för detta ändamål. Budgetåret 1991/92 beräknas detta ändamål tillföras&lt;br&gt;35,7 milj.kr. och om reserven används 38,8 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tidigare avtalet skulle 3 % av de fördelningsbara medlen i film-&lt;br&gt;fonden användas för film- och videobranschernas branschfrämjande åt-&lt;br&gt;gärder. På denna punkt sker det inga förändringar i det förlängda avta-&lt;br&gt;let. Budgetåret 1989/90 tillfördes detta ändamål 5,2 milj.kr. och för bud-&lt;br&gt;getåret 1990/91 beräknas detta ändamål tillföras 4,7 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det tidigare avtalet skulle 2 % av de fördelningsbara medlen i film-&lt;br&gt;fonden avsättas för stöd till produktion eller distribution av värdefulla&lt;br&gt;videogram. Detta gällde under förutsättning att de fördelningsbara med-&lt;br&gt;len var i intervallet 101-110 milj.kr. i prisläge den I juli 1982. Var de&lt;br&gt;fördelningsbara medlen i intervallet 1 11-120 milj.kr. i prisläge den 1 ju-&lt;br&gt;li 1982 skulle 4 % avsättas och var de fördelningsbara medlen mer än&lt;br&gt;121 milj.kr. i prisläge den 1 juli 1982 skulle lägst 5 % avsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det förlängda avtalet skall lägst 3 % av de fördelningsbara medlen i&lt;br&gt;filmfonden användas för detta ändamål. Budgetåret 1989/90 tillfördes&lt;br&gt;detta ändamål 4,3 milj.kr. Budgetåret 1991/92 beräknas detta ändamål&lt;br&gt;tillföras 4,7 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tidigare avtalet skulle 4 % av de fördelningsbara medlen i film- Prop. 1990/91: 81&lt;br&gt;fonden avsättas för stöd till biografer. Detta gällde under förutsättning&lt;br&gt;att de fördelningsbara medlen var 1 1 1 milj.kr. eller mer i prisläge den 1&lt;br&gt;juli 1982. Enligt det förlängda avtalet skall lägst 3 % användas till stöd&lt;br&gt;föi' biografer. Budgetåret 1989/90 tillfördes detta ändamål 6,2 milj.kr.&lt;br&gt;och för budgetåret 1991/92 beräknas detta ändamål tillföras 4,7 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Anslagsberäkningar för budgetåret 1991/92&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;ÄTTONDE HUVUDTITELN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop 1990/91:100 upptogs anslagen Fraktstöd för film och Filmstöd&lt;br&gt;med preliminärt beräknade belopp i avvaktan på förevarande särskilda&lt;br&gt;proposition. Slutliga förslag till medelsanvisningar kan nu föreläggas&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Film m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;H 2. Fraktstöd för film&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför arbetet med en treårsbudget för statens biografbyrå fick byrån i&lt;br&gt;uppdrag att redovisa hur det statliga fraktstödet för film använts och att&lt;br&gt;bedöma vilka effekter stödet haft Det statliga fraktstödet syftar till att&lt;br&gt;allmänt förbättra biorepertoaren vid de mindre biograferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens biografbyrå har i en rapport. Fraktstödet och dess effekter,&lt;br&gt;redovisat uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biografbyrån har i sitt arbete med rapporten haft medverkan av stats-&lt;br&gt;kontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen granskade filmer som blivit fraktstödsberättigade har under&lt;br&gt;perioden 1985-1989 ökat från 31% till 43 %. Biografbyrån har också&lt;br&gt;studerat hur fraktstödet har fördelats i relation till hur publikdragande&lt;br&gt;filmerna har varit. 40 % av antalet beslutade fraktstödstitlar har varit så-&lt;br&gt;dana att de dragit stor publik (mer än 100 000 besökare) medan 60 % av&lt;br&gt;titlarna har lockat färre besökare. Biografbyrån har gjort en detaljerad&lt;br&gt;analys av antalet visningar av fraktstödsberättigade filmer för det första&lt;br&gt;kvartalet 1988. Genomgången ger viti handen att 67 % av dessa filmer&lt;br&gt;visades upp till tre visningslillfällen och att det var 15 % av filmerna&lt;br&gt;som visades vid mer än 10 tillfällen. Av de filmer som visades vid mer&lt;br&gt;än 10 tillfällen är spridningen stor. En del av de filmerna tillhör katego-&lt;br&gt;rin publikfilmer, som med stor sannolikhet skulle ha visats även om&lt;br&gt;fraktstöd inte hade utgått. När det gäller de filmer som har visats vid ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fåtal tillfallen ställer sig biografbyrån frågan om inte visningen skulle ha Prop. 1990/91: 81&lt;br&gt;kommit till stånd även om det inte hade funnits ett fraktstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets analys avser antalet visade fraktstödsfilmer i relation&lt;br&gt;till det totala antalet visade filmer på de mindre biograferna i Norrbot-&lt;br&gt;ten och Västerbotten. Mätperioden avser tre olika år. Analysen visar att&lt;br&gt;i Västerbotten sjönk andelen visade fraktstödsfilmer efter det att frakt-&lt;br&gt;stödet kommit att gälla i detta län. 1 Norrbottens län, där fraktstöd utgått&lt;br&gt;under hela perioden, sjunker andelen visade fraktstödsberättigade filmer&lt;br&gt;från 30 % 1983 till 20 % 1988. Utvecklingen i de två länen är nästan&lt;br&gt;identisk trots att fraktstöd infördes i Västerbotten mitt under perioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutsats biografbyrån drar är att det statliga fraktstödet inte i&lt;br&gt;nämnvärd utsträckning har den effekt som varit avsikten, nämligen att&lt;br&gt;på de mindre biograferna påverka repertoaren i riktning mot ett större&lt;br&gt;utbud av kvalitetsfilmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjandet av fraktstödet har generellt sett minskat. Biografbyrån&lt;br&gt;har kunnat betala ut fullt ansökt belopp utan att utnyttja hela anslags-&lt;br&gt;posten. För budgetåret 1989/90 återstod mer än 200 000 kr. Visningen av&lt;br&gt;fraktstödsberättigad film har sjunkit samtidigt som en större andel av&lt;br&gt;filmerna har blivit fraktstödsberättigade. En del av de fraktstödsberätti-&lt;br&gt;gade filmerna har visat sig kommersiellt gångbara och därför utan be-&lt;br&gt;hov av fraktstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga fraktstödet har enligt biografbyrån blivit ett biografstöd&lt;br&gt;riktat till de små biograferna i stället för ett stöd för visning av kvalitets-&lt;br&gt;film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biografbyråns rapport har varit remitterad och remissvar har inkom-&lt;br&gt;mit från Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Husföreningarnas Riksorga-&lt;br&gt;nisation, Film- och Videobranschens Samarbetskommilté, Polfilm, Riksför-&lt;br&gt;eningen Våra Gärdar, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Sveriges Förenade&lt;br&gt;Barn- och Ungdomsfilmstudios, Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a., Sve-&lt;br&gt;riges Förenade Filmstudios och Triangelfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna stödjer i huvudsak biografbyråns analys av det&lt;br&gt;statliga fraktstödets effekter för visning av kvalitetsfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksföreningen Våra Gårdar och Bygdegårdarnas Riksförbund menar&lt;br&gt;att det statliga fraktstödet bör ersättas av ett system med förlustgaranti-&lt;br&gt;stöd. Den ekonomiska situationen för de små biograferna i landsorten&lt;br&gt;är svår. De drivs mer eller mindre med ideella insatser. Fraktstödet har&lt;br&gt;haft stor betydelse, men det administrativa förfarandet har motverkat&lt;br&gt;stödets syfte. Det avgörande för filmsättare och föreståndare är om film-&lt;br&gt;erna kan möta en publik och inte om filmen är berättigad till fraktstöd&lt;br&gt;eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Film- och Videobranschens Samarbetskommilté anser att fraktstöd är&lt;br&gt;bra, men att stödet bör utökas till 150 % av fraktkostnaderna. Den eko-&lt;br&gt;nomiska stödeffekten skulle då bli mer kraftfull. Sveriges Filmuthyrare-&lt;br&gt;förening u.p.a. delar denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Svenska Filminstitutet menar att de resurser som nu finns&lt;br&gt;för fraktstöd även i framtiden kan användas för att stödja och bredda ut-&lt;br&gt;budet av kvalitetsfilm utanför storstadsområdena. Filminstitutet visar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på de olika stödformer som nu finns bl.a. genom fraktstöd, biografstöd, Prop. 1990/91: 81&lt;br&gt;parallelldistribution av film och den verksamhet som visningsnämnden&lt;br&gt;vid institutet bedriver. Enligt Filminstitutet är det angeläget att en för-&lt;br&gt;stärkt samverkan kommer till stånd mellan olika former för stöd till&lt;br&gt;kvalitetsfilm. För att nå det målet anser institutet att de medel som nu&lt;br&gt;finns för fraktstöd för film bör överföras till visningsnämnden vid insti-&lt;br&gt;tutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polfilm och Triangelfilm delar båda biografbyråns uppfattnin att&lt;br&gt;fraktstödets effekter inte har blivit de avsedda. Båda anser likaledes att&lt;br&gt;nuvarande resurser för fraktstöd bör föras över till visningsnämnden vid&lt;br&gt;Filminstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Folkets Husföreningarnas Riksorganisation har fraktstödet haft en&lt;br&gt;stor betydelse. Organisationen vill att Riksföreningen Våra Gårdars för-&lt;br&gt;slag till förlustgarantistöd prövas som en del i en mer samlad kulturpo-&lt;br&gt;litisk översyn av samhällets biografpolitik. Det är först i ett sådant per-&lt;br&gt;spektiv som man kan ta ställning till om administrationen av fraktstödet&lt;br&gt;skall flyttas från biografbyrån. Organisationen vill inte utesluta att Film-&lt;br&gt;institutet i en framtid får en vidgad roll för att söka bevara biografer i&lt;br&gt;hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att det statliga fraktstödet för film inte har fått de av-&lt;br&gt;sedda effekterna. Det visar både biografbyråns rapport och remissvaren.&lt;br&gt;Filminstitutet visar på de olika stödformer som nu finns. Jag är av den&lt;br&gt;uppfattningen att det är lämpligt att nu avveckla det statliga fraktstödet&lt;br&gt;för film och att överföra motsvarande resurser från detta anslag till vis-&lt;br&gt;ningsnämnden vid Filminstitutet. Resurserna skall av visningsnämnden&lt;br&gt;användas för samma syfte som det statliga fraktstödet, dvs. för spridning&lt;br&gt;och visning av kvalitetsfilm. Det bör ankomma på Filminstitutet att när-&lt;br&gt;mare ta ställning till hur dessa resurser skall användas, samt att följa re-&lt;br&gt;sultaten av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H 3. Filmstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 384 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 739 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 229 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För stiftelsen Svenska Filminstitutets verksamhet gäller 1982 års film-&lt;br&gt;och videoavtal, godkänt av regeringen den 3 juni 1982. Ändringar inför-&lt;br&gt;des i avtalet, för statens del genom beslut den 17 mars 1983, den 29 au-&lt;br&gt;gusti 1985, den 2 oktober 1986, den 8 september och den 22 december&lt;br&gt;1988, den 11 maj 1989 samt den 20 december 1990. Enligt avtalet, som&lt;br&gt;är slutet mellan staten och organisationerna inom film- och videobran-&lt;br&gt;scherna, skall avgifter till stiftelsen erläggas av biografägare och video-&lt;br&gt;gramuthyrare. Avgifterna tillförs en filmfond för att enligt närmare be-&lt;br&gt;stämmelser i avtalet användas för produktion av svensk film, för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främja spridning och visning av värdefull film, för branschfrämjande Prop. 1990/91: 81&lt;br&gt;ändamål samt för övriga filmkulturelia ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget utgår bidrag enligt följande sammanställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräknad ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till filmfonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 265 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;735 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktionsgarantier &lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;till svenska kortfilmer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 092 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;424 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Främjande av spridning och&lt;br&gt;visning av värdefull film&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 697 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 954 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag för filmkulturelia&lt;br&gt;ändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 895 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;of.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till filmkulturelia&lt;br&gt;insatser för barn och ungdom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 755 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stöd till biografer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 975 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till projekt&lt;br&gt;på filmområdet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 060 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 739 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 490 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Svenska Filminstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Filminstitutet har lämnat in en fördjupad anslagsframställning&lt;br&gt;för budgetåren 1991/92-1993/94. Institutet har dessutom enligt ett upp-&lt;br&gt;drag från regeringen överlämnat en särskild rapport, Filmstödet, där er-&lt;br&gt;farenheterna och framtidsutsikterna för ett filmstödssystem av nuvaran-&lt;br&gt;de typ behandlas. Båda framställningarna redovisas här i ett samman-&lt;br&gt;hang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet föreslår inte någon omprövning av verksamheten eller förän-&lt;br&gt;drad inriktning av arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.ni. budgetaret 1991/92 Produktionsstöd till svenska kortfilmer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet föreslår, i likhet med tidigare år, ett antal nya finansierings- Prop. 1990/91: 81&lt;br&gt;källor för verksamheten:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En 10-procentig avgift på betal-TV-kanaler för långfilm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överföring av kabelnämndens överfinansiering med 10 milj.kr. i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvaktan på betal-TV-avgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En tillfällig särskild höjning av TV-avgiften med 30 kr. till förmån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för svensk filmproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet beräknar sina anslagsbehov enligt följande (milj.kr.):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 I avvaktan på att nya finansieringskällor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapas enligt punkterna 1 och 2 ovan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett specialdestinerat anslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutets A-ändamål &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;+ 34,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Publikarbete&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;+&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Främjande av spridning och visning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av värdefull film &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;+&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Film- och videoverkstäder&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;+&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Engångsanslag för nordiska barn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ungdomsfilmmönstringen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;+&amp;nbsp;0,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslår institutet att medvärdeskatteutredningens förslag&lt;br&gt;(i betänkandet SOU 1987:45) om avdrag för ingående mervärdeskatt på&lt;br&gt;produktions- och kopieringskostnader för svensk film genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets utgångspunkter i form av en analys av uppnådda resultat&lt;br&gt;sammanfattas under rubriken Filminstitutet i går. Institutet menar att&lt;br&gt;dess engagemang i filmproduktionen i samspelet med övriga producen-&lt;br&gt;ter resulterat i att det i dag finns en svensk filmproduktion som är värd&lt;br&gt;att tala om Institutet ser dock barn-, ungdoms- och familjefilm som ett&lt;br&gt;område för särskilda satsningar inför 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filminstitutets visningsverksamhet gör institutet till den största film-&lt;br&gt;distributören i Sverige med 12-13 % av marknaden. Sverige har en&lt;br&gt;bredd på repertoaren som överträffar många andra länders. Institutet&lt;br&gt;har under perioden 1975/76-1988/89 satt 1 013 filmer i distribution. Det&lt;br&gt;ekonomiska målet att filmerna skall bära sina egna kostnader har upp-&lt;br&gt;nåtts enligt institutet, om man beaktar att institutets filmbank rymmer&lt;br&gt;ett stort antal ännu inte utnyttjade filmrättigheter. Förluster har dock&lt;br&gt;uppkommit för distributionen sedan budgetåret 1984/85. Antalet impor-&lt;br&gt;terade och distribuerade barn- och ungdomsfilmer har minskat kraftigt&lt;br&gt;sedan 1985/86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet biografbesökare har minskat kraftigt sedan institutet började&lt;br&gt;föra statistik - från ca 40 miljoner 1963/64 till ca 17 miljoner 1989/90.&lt;br&gt;En tydlig koncentration av besökarna till ett fåtal stora publikdragande&lt;br&gt;filmer har skett. 32 % av de svenska filmerna 1989/90 sågs av färre än&lt;br&gt;5 000 personer, 64 % av högst 20 000. Förklaringen till nedgången är&lt;br&gt;naturligtvis konkurrens från TV och under senare år video och kabel-&lt;br&gt;IV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet redovisar också verksamheten med parallelldistribution av Prop. 1990/91: 81&lt;br&gt;filmer till biografer på mindre och medelstora orter, biografstödet, Ci-&lt;br&gt;nemateket, filmarkivet, dokumentation, festivaldeltagande, förlag, tek-&lt;br&gt;nisk information, tidningar, filmpedagogisk verksamhet, produktions-&lt;br&gt;teknisk och administrativ service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F ilminstitutets framtid är delvis oroväckande enligt institutet, främst&lt;br&gt;därför att videointäkterna minskar kraftigt, från 77 milj.kr. budgetåret&lt;br&gt;1989/90 till beräknade 61 milj.kr. för innevarande budgetår. Inkomster-&lt;br&gt;na från biografbesöken beräknas komma att ligga kvar på ungefär nuva-&lt;br&gt;rande nivå. Det minskade besökarantalet kompenseras i stort sett av höj-&lt;br&gt;da biljettpriser. Minskningen av intäkterna går i första hand ut över stö-&lt;br&gt;det till produktion av svensk långfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för förlängningen av 1982 års film- och videoavtal har&lt;br&gt;varit att statsbidrag även i fortsättningen utgår till stiftelsen Svenska&lt;br&gt;Filminstitutet. Enligt avtalet skall avgiftsinkomster och bidrag av olika&lt;br&gt;slag samlas i en fond och fördelas mellan olika ändamål enligt procent-&lt;br&gt;tal som anges i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången på medel för fonden är beroende av intäkterna från bio-&lt;br&gt;grafavgifter och videoavgifter. För budgetåret 1991/92 beräknas fonden&lt;br&gt;tillföras 126 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förevarande anslag bör för budgetåret 1991/92 sammanlagt 29&lt;br&gt;milj.kr. av statsmedel tillföras fonden. Dessa medel kommer att fördelas&lt;br&gt;i enlighet med procentsatserna i avtalet. Totalt kommer alltså fonden att&lt;br&gt;ha tillgång till ca 155 milj.kr. under budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör vidare rikta vissa bidrag direkt till särskilda verksamhets-&lt;br&gt;områden. Härigenom kommer resurstilldelningen för dessa områden att&lt;br&gt;bli större än som följer av avtalets fördelningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska kortfilmsproduktionen har kunnat erhålla stöd på två&lt;br&gt;olika sätt. Under förevarande anslag har produktionsgaranti kunnat ut-&lt;br&gt;gå från anslagsposten Produktionsgarantier till svenska kortfilmer och&lt;br&gt;produktionsstöd från anslagsposten Bidrag till projekt på filmområdet.&lt;br&gt;Anslagsposten Produktionsgarantier till svenska kortfilmer har fördelats&lt;br&gt;av garantinämnden för kortfilm vid Filminstitutet och anslagsposten Bi-&lt;br&gt;drag till projekt på filmområdet av konstnärsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visningsnämnden vid Filminstitutet svarar bl.a. för främjande av&lt;br&gt;spridning och visning av värdefull film. 1982 års förlängda film- och vi-&lt;br&gt;deoavtal har konsekvenser för spridning och visning av värdefull film.&lt;br&gt;Filmfondens totala fördelningsbara intäkter minskar, samtidigt som an-&lt;br&gt;delen avsedd för spridning och visning av värdefull film minskar från 5&lt;br&gt;% till 4 %. Jag har tidigare under anslagsposten H 2. Fraktstöd för film&lt;br&gt;redovisat mina synpunkter på det statliga fraktstödet. Det är angeläget&lt;br&gt;att under rådande ekonomiska villkor sammanföra resurserna på ett så-&lt;br&gt;dant sätt att de kan användas optimalt. Resurserna motsvarande det stat-&lt;br&gt;liga fraktstödet har jag nu beräknat under anslagsposten Främjande av&lt;br&gt;spridning och visning av värdefull film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag beräknar 10651000 kr. till främjande av spridning och visning Prop. 1990/91: 81&lt;br&gt;av värdefull film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningslivets visningsfrämjande insatser är av stor betydelse. För&lt;br&gt;budgetåret 1991/92 bör därför bidraget till Folkets Husföreningarnas&lt;br&gt;Riksorganisation för Bio-Kontrast-verksamheten samt bidraget till Sveri-&lt;br&gt;ges Förenade Filmstudios inte understiga 1508000 kr. resp. 1014000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslagsposten Bidrag för filmkulturelia ändamål har jag be-&lt;br&gt;räknat ett oförändrat belopp på 1 895 000 kr. Vidare har jag för anslags-&lt;br&gt;posten Stöd till biografer gjort en mindre uppräkning. Totalt har jag be-&lt;br&gt;räknat anslagsposten till 5 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förlängda film- och videoavtalet gäller till den 1 januari 1993.&lt;br&gt;Avtalstiden gör det olämpligt att för detta anslag tillämpa 3-års-&lt;br&gt;budgetering.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört, hemställer jag att regeringen fö-&lt;br&gt;reslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att godkänna vad jag har anfört om förutsättningarna för ett&lt;br&gt;nytt avtal (avsnitt 5) och filmstödets inriktning mot nyproduktion&lt;br&gt;av svensk film (avsnitt 7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anta förslaget om att fraktstöd för film upphör med ut-&lt;br&gt;gången av budgetåret 1990/91,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att till Filntslöd för budgetåret 1991/92 anvisa ett reserva-&lt;br&gt;tionsanslag på 59 229 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört&lt;br&gt;för de åtgärder och de ändamål som föredraganden hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängning av 1982 års film- och videoavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 svenska staten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sveriges Biografägareförbund, Folkets Husföreningarnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksorganisation, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Filmuthyrareförening u.p.a. och Föreningen Sveriges Filmproducenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(nedan kallade filmbranschen), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Sveriges Videodistributörers Förening (SVF), VideoHandelns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsorganisation (VHS) och Videouthyrarnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsorganisation (V1DSAM) (nedan kallade videobranschen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har träffat det avtal om förlängning av 1982 års fdm- och videoavtal som&lt;br&gt;framgår av bilaga A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet är från statens sida träffat under förbehåll av regeringens&lt;br&gt;godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta avtal har upprättats i nio likalydande exemplar av vilka staten&lt;br&gt;tagit ett, filmbranschen fem och videobranschen tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 december 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Göransson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges Biografägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Lindgren Per Tengblad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Folkets Husföreningarnas Riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Stockhaus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Riksföreningen Våra Gårdar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ragnar Rundlöf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kaj Wall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Föreningen Sveriges Filmproducenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Jonsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges Videodistributörers Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Wiklund Lars Gustafsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För VideoHandelns Samarbetsorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tom Wiel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Videouthyrarnas Samarbetsorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten Grener&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot ovanstående avtal har Filmägarnas Kontrollbyrå Aktiebolag intet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erinra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Gregfelt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har i fråga om 1982 års film- och videoavtal&lt;br&gt;överenskommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 35 och 37 §§ i avtalet samt bilagorna 5, 6, 9 och 10 skall&lt;br&gt;upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 6, 7, 14, 16, 21, 23, 28, 30-33, 38 och 39 §§ i avtalet samt&lt;br&gt;bilagorna 1, 2, 3 (p. 2 och 4-18), 4 och 8 skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skali bestå av sju ledamöter, utsedda av regeringen, som&lt;br&gt;tillika bestämmer vem som skall vara styrelsens ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens ledamöter skall utses för hela avtalstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall vid sammansättningen av styrelsen företrädesvis till&lt;br&gt;ledamöter utse personer med erfarenhet från skilda håll på film- och&lt;br&gt;videoområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som varit ledamot under två mandatperioder får utses till&lt;br&gt;ledamot för ytterligare en period endast om särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen utser inom sig vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen beslutar om fördelningen av de under räkenskapsåret influtna&lt;br&gt;medlen i enlighet med de närmare bestämmelser som anges i 32 §. Den&lt;br&gt;fastställer för varje räkenskapsår en budget för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen avgör i övrigt sådana viktigare frågor rörande stiftelsens&lt;br&gt;verksamhet, organisation och ekonomiska förvaltning som inte enligt&lt;br&gt;bestämmelser i detta avtal eller dess bilagor ankommer på andra organ&lt;br&gt;hos stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får inte utan regeringens tillstånd sälja eller belåna&lt;br&gt;Filmhuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden skall tillse att sammanträden hålls när det behövs. Om&lt;br&gt;styrelseledamot eller verkställande direktören fordrar att styrelsen&lt;br&gt;sammankallas, skall en sådan begäran efterkommas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen är beslutför nät ordföranden eller vice ordföranden och&lt;br&gt;minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Som styrelsens&lt;br&gt;beslut gäller den mening som de flesta enar sig om eller, vid lika&lt;br&gt;röstetal, den mening som ordföranden vid sammanträdet biträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställande direktören har rätt att närvara och yttra sig vid&lt;br&gt;sammanträde med styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om förvaltningsrådets verksamhet - såsom om&lt;br&gt;beslutförhet, kallelser till sammanträden och protokoll - skall antas av&lt;br&gt;styrelsen efter hörande av rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ilos stiftelsen skall finnas en produktionsstödsnämnd för långfilm, en&lt;br&gt;produktionsstödsnämnd för kortfilm och en visningsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om nämndernas sammansättning och&lt;br&gt;uppgifter finns i bilagorna 3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer ersättning till styrelsens ledamöter och till&lt;br&gt;revisorer och suppleanter för revisorer. Regeringen fastställer vidare&lt;br&gt;ersättning till ledamöter i förvaltningsrådet och i nämnderna för&lt;br&gt;särskilda ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen bestämmer i övrigt löner, arvoden och anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biografägare eller den som eljest anordnar biografföreställning (nedan&lt;br&gt;kallad biografägare) skall till stiftelsen erlägga en avgift, motsvarande tio&lt;br&gt;procent av bruttobiljettintäkten vid föreställningen. Med sådan intäkt&lt;br&gt;avses bruttoinkomst enligt de av Filmägarnas Kontrollbyrå Aktiebolag&lt;br&gt;fastställda allmänna bestämmelserna vid filmleveranser. Filmhyra skall&lt;br&gt;inte utgå på den del av intäkten som utgör avgiften. Det är i detta&lt;br&gt;sammanhang utan betydelse för avgiftsplikten om film visas med hjälp&lt;br&gt;av videoteknik i stället för med traditionell teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver yrkesmässig verksamhet för uthyrning av videogram&lt;br&gt;(videogramuthyrare) skall erlägga vissa avgifter till stiftelsen. Avgifterna&lt;br&gt;utgår för de videogram som utges genom att föras i handeln för&lt;br&gt;uthyrning direkt till kunder för enskilt bruk. Avgiften utgör för varje&lt;br&gt;videogram som innehåller en långfilm enligt definitionen i bilaga 3&lt;br&gt;punkt 3 fyrtio kronor. För varje videogram som innehåller en kortfilm&lt;br&gt;utgör avgiften tjugofyra kronor. För videogram som innehåller flera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;långfilmer utgår avgift för varje långfilm. Avgift såsom för långfilm &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgår för videogram som innehåller flera kortfilmer med en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanlagd visningstid motsvarande en eller flera långfilmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uthyrning jämställs försäljning med rätt för köparen att&lt;br&gt;återlämna videogrammet mot att han återfår del av köpeskillngen eller&lt;br&gt;andra förfaranden där det klart framgår att det är fråga om uthyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver yrkesmässig verksamhet för utgivning av&lt;br&gt;videogram för försäljning (videogramsäljare) skall erlägga vissa avgifter&lt;br&gt;till stiftelsen. Avgifterna utgår för de videogram som utges genom att&lt;br&gt;föras i handeln för försäljning direkt till kunder för enskilt bruk.&lt;br&gt;Avgiften utgör för varje videogram som innehåller en långfilm enligt&lt;br&gt;definitionen i bilaga 3 punkt 3 femton kronor. För videogram som&lt;br&gt;innehåller flera långfilmer utgår avgift för varje långfilm. För&lt;br&gt;köpvideogram som innehåller kortfilm skall inte utgå någon avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna skall redovisas särskilt och betalas in till stiftelsen enligt&lt;br&gt;regler som fastställs av stiftelsen efter samråd med videobranschen. För&lt;br&gt;redovisning och inbetalning av avgiftsmedlen skall i övrigt tillämpas av&lt;br&gt;Kontrollbyrån fastställda regler. Bland reglerna avseende uthyrning av&lt;br&gt;videogram skall finnas en bestämmelse om att underlåtenhet att betala&lt;br&gt;avgift likställs med underlåtenhet att betala för levererade videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Videogramuthyraren/säljaren är skyldig att låta stiftelsen genom&lt;br&gt;kontrollant granska hans räkenskaper såvitt gäller avgiftsredovisningen&lt;br&gt;och hans innehav av avgiftspliktiga videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för avgiftsuppbörden och kontrollverksmaheten skall&lt;br&gt;betalas av stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från berörda videogramuthyrare/säljare skall snarast genom&lt;br&gt;videobranschens försorg införskaffas och till stiftelsen överlämnas&lt;br&gt;förbindelse att betala avgift enligt gällande film- och videoavtal och att i&lt;br&gt;övrigt följa bestämmelserna i avtalet. Förbindelsen skall ha den lydelse&lt;br&gt;som framgår av bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för leverans av videogram till videogramuthyrare&lt;br&gt;skall gälla att uthyraren avgett sådan förbindelse till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För leveranserna av videogram skall vidare gälla dels att&lt;br&gt;underlåtenhet av videogramuthyraren att betala avgift till stiftelsen&lt;br&gt;likställs med underlåtenhet att betala för levererade videogram, dels att&lt;br&gt;underlåtelsen medför att uthyraren kan avstängas från vidare leveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avgiftsmedel som enligt detta avtal skall tillfalla stiftelsen tillförs en&lt;br&gt;fond. Fonden kan också tillföras statsbidrag och andra typer av bidrag.&lt;br&gt;De medel som sålunda tillförs fonden och ränteintäkterna på dessa skall&lt;br&gt;användas för följande ändamål:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Lägst tjugo procent används för stiftelsens engagemang i produktion&lt;br&gt;av svensk film. Ändamålet får också bekosta bidrag till internationellt&lt;br&gt;samarbete som kan komma svensk film tillgodo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Lägst trettioåtta procent används för produktionsstöd till svenska&lt;br&gt;långfilmer. Stödet skall syfta till en fri konstnärlig utveckling av svensk&lt;br&gt;långfilm med bibehållande av filmens inriktning mot en stor publik.&lt;br&gt;Det skall inte styra produktionerna i viss konstnärlig riktning, ej heller&lt;br&gt;ge företräde åt någon eller några sådana riktningar framför andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Lägst fyra procent används för produktionsstöd till svenska&lt;br&gt;kortfilmer. Minst hälften av det årliga produktionsstödet skall avse&lt;br&gt;kortfilm för barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Lägst fyra procent används för att främja spridning och visning av&lt;br&gt;värdefull film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. Högst tjugotre procent används för stiftelsens gemensamma&lt;br&gt;förvaltning, för administrativa basresurser för verksamheterna under&lt;br&gt;punkterna A-D samt i övrigt för de filmkulturelia ändamål som&lt;br&gt;stiftelsen skall främja i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F. Tre procent används av film- och videobranscherna för&lt;br&gt;branschfrämjande ändamål. Medlen skall tillföras film- och&lt;br&gt;videobranschernas samarbetskommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G. Lägst tre procent används för stöd till produktion eller distribution&lt;br&gt;av värdefulla videogram. Stödet skall syfta till att bredda utgivningen av&lt;br&gt;film på videogram och stimulera videobranschen till insatser på&lt;br&gt;området. Medlen skall användas till rikstäckande distribution av&lt;br&gt;värdefulla videogram. I första hand får medel användas för stöd till&lt;br&gt;utgivning, framtagning av kassetter, distribution, information samt&lt;br&gt;andra insatser för att öka intresset för värdefulla videogram. Vid&lt;br&gt;fördelning av medel skall särskilt behovet av stöd till svenska videogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och av värdefulla videogram för barn och ungdom uppmärksammas.&lt;br&gt;Medel får även användas till produktion av informationsmaterial.&lt;br&gt;Synpunkter på stödets utformning från videobranschen bör särskilt&amp;quot;&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H. Lägst tre procent används till stöd för biografer. Medlen skall&lt;br&gt;användas till att bevara och förstärka biografstrukturen i landet och till&lt;br&gt;att stimulera film- och biografbranscherna till insatser på området.&lt;br&gt;Styrelsen skall fördela medlen med lika delar på stöd till parallell-&lt;br&gt;distribution av kopior av aktuella filmer och stöd till upprustning av&lt;br&gt;biografer. Insatserna skall till övervägande del riktas till biografer på&lt;br&gt;orter på mindre och medelstora orter. Vid fördelningen av medel till&lt;br&gt;stöd till parallelldistribution skall styrelsen beakta behovet av stöd till&lt;br&gt;värdefull film. Vid fördelningen av medel till stöd till uppprustning av&lt;br&gt;biografer skall styrelsen särskilt uppmärksamma behov av stöd till&lt;br&gt;biografer på orter med endast en biograf. Vid fördelning av sådana&lt;br&gt;medel förutsätts lokala insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag kan komma att utgå dels till fonden för fördelning enligt&lt;br&gt;de i denna paragraf intagna procenttalen, dels direkt för särskilt angivna&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster som uppkommer i verksamhet som bekostas under&lt;br&gt;punkterna A, B eller C, t. ex. inkomster av filmer eller ej ianspråktagna&lt;br&gt;produktionsgarantier, tillförs fonden och används enligt styrelsens&lt;br&gt;bestämmande för ändamål under A, B eller C. Inkomster som&lt;br&gt;uppkommer i verksamhet som bekostas under punkterna D och E&lt;br&gt;tillförs fonden och används enligt styrelsens bestämmande för ändamål&lt;br&gt;under D eller E.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av intäkter och kostnader skall följa en bruttoprincip&lt;br&gt;och eventuella transaktioner mellan ändamålen skall ske på&lt;br&gt;affärsmässiga grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på styrelsen att av tillgängliga medel årligen avsätta&lt;br&gt;de reserver som anses erforderliga. Reserverna får inte användas till&lt;br&gt;ändamål som avses under E. Om det finns särskilda skäl får styrelsen&lt;br&gt;dock under verksamhetsåret 1991/92 använda reserverna till sådant&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det sammanlagda belopp som tillförs fonden enligt första stycket&lt;br&gt;under ett verksamhetsår överstiger 160 miljoner kr i prisläget den 1 juli&lt;br&gt;1991 får av det överskjutande beloppet högst fjorton procent användas&lt;br&gt;för ändamål som anges under E.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1991 och skall gälla till och med den&lt;br&gt;31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsägning från filmbranschens respektive videobranschens sida gäller&lt;br&gt;endast om den undertecknats av minst tre branschorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avtalet upphör att gälla vid avtalstidens utgång, skall&lt;br&gt;de avgifter som redovisas för åren 1991 och 1992 användas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i avtalet, om parterna inte kommer överens om annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avtalet upphört att gälla, får regeringen förordna att stiftelsen&lt;br&gt;skall träda i likvidation. I sådant fall har regeringen tillika att utse en&lt;br&gt;likvidator. Stiftelsens behållning, med undantag av de för 1991 och 1992&lt;br&gt;redovisade avgifterna, tillskiftas staten att användas för stiftelsens&lt;br&gt;allmänna ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnas ej om likvidation, skall stiftelsen bestå, till dess regeringen&lt;br&gt;förordnar annorlunda. Stiftelsens tillgångar, med undantag av de för&lt;br&gt;1991 och 1992 redovisade avgifterna, skall i sådant fall alltjämt förvaltas&lt;br&gt;av stiftelsen för dennas allmänna ändamål. Därvid är stiftelsen dock inte&lt;br&gt;längre bunden av avtalets regler rörande fördelningsprinciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter, som erlagts i förskott och som avser videogram vilka förs i&lt;br&gt;handeln för uthyrning eller för videogram som avses för försäljning&lt;br&gt;efter det att avtalet upphört att gälla, skall återbetalas av stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbindelse; biografavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertecknad anordnare av biografföreställning/biografägare, som har&lt;br&gt;tagit del av gällande film- och videoavtal och de särskilda regler som&lt;br&gt;förutsätts i avtalets 25 §, åtar sig härigenom gentemot stiftelsen att under&lt;br&gt;den tid avtalet är i kraft betala in avgift enligt avtalet och låta stiftelsen&lt;br&gt;genom av denna utsedd kontrollant granska räkenskaperna såvitt gäller&lt;br&gt;avgiftsredovisningen, att i övrigt följa avtalets bestämmelser samt att&lt;br&gt;godtaga att underlåtenhet att betala avgift likställs med underlåtenhet att&lt;br&gt;betala filmhyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbindelse; hyrvideoavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertecknad videogramuthyrare. som tagit del av gällande film- och&lt;br&gt;videoavtal och de särskilda regler som förutsätts i avtalets 30 åtar sig&lt;br&gt;härigenom gentemot stiftelsen att under den tid avtalet är i kraft betala&lt;br&gt;in avgift enligt avtalet och låta stiftelsen genom av denna utsedd&lt;br&gt;kontrollant granska räkenskaperna såvitt gäller avgiftsredovisningen och&lt;br&gt;innehavet av avgiftspliktiga videogram, att i övrigt följa avtalets&lt;br&gt;bestämmelser samt att godtaga att underlåtenhet att betala avgift likställs&lt;br&gt;med underlåtenhet att betala för levererade videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbindelse; köpvideoavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertecknad videogramsäljare, som tagit del av gällande film- och&lt;br&gt;videoavtal och de särskilda regler som förutsätts i avtalets 30 §, åtar sig&lt;br&gt;härigenom gentemot stiftelsen att under den tid avtalet är i kraft betala&lt;br&gt;in avgift enligt avtalet och låta stiftelsen genom av denna utsedd&lt;br&gt;kontrollant granska räkenskaperna såvitt gäller avgiftsredovisningen och&lt;br&gt;innehavet av avgiftspliktiga videogram samt att i övrigt följa avtalets&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i ilm, som tillkommit i samverkan mellan svenska och utländska&lt;br&gt;intressen, skall likställas med svensk film under förutsättning dels&lt;br&gt;att den svenska kapitalinsatsen uppgår till minst tjugofem procent&lt;br&gt;av produktionskostnaden för filmen, dels att den svenska insatsen&lt;br&gt;av artistiska medarbetare är av påtaglig betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsstöd till svenska långfilmer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Produktionsstöd kan utgå till svenska långfilmer med konstnärlig&lt;br&gt;inriktning och under förutsättning att de ekonomiska, tekniska&lt;br&gt;och personella resurserna för produktionens genomförande&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 . Produktionsstödet skall vara återbctalningspliktigt enligt&lt;br&gt;förutsättningar som styrelsen föreskriver enligt punkt 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Produktionsstödet får uppgå till en viss andel av filmens&lt;br&gt;produktionskostnad, dock högst till visst belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsstöd till filmer som avses i punkt 2, beräknas på&lt;br&gt;grundval av den svenska andelen av produktionskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I underlaget för produktionsstödet får inräknas kostnader för&lt;br&gt;marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut om produktionsstöd fattas av en nämnd kallad&lt;br&gt;produktionsstödsnämnden för långfilm.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut av produktionsstödsnämnden att avslå ansökan om&lt;br&gt;produktionsstöd till film som avses i punkt 2 på grund av att&lt;br&gt;förutsättningarna i punkterna 1 och 2 inte är uppfyllda, kan av&lt;br&gt;producenten underställas styrelsen för förnyad prövning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om produktionsstöd har utgått till en film får filmen visas i s.k.&lt;br&gt;betal-TV tidigast tolv månader efter biografpremiären, och i&lt;br&gt;annan television tidigast arton månader efter biografpremiären.&lt;br&gt;Styrelsen får medge undantag från denna bestämmelse om det&lt;br&gt;begärs av filmens producent.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktionsstödsnämnden för långfilm består av fem ledamöter,&lt;br&gt;varav en är ordförande. Ordföranden utses av styrelsen, två&lt;br&gt;ledamöter av filmbranschen och två ledamöter av Svenska&lt;br&gt;Teaterförbundet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I 1. Produktionsstödsnämnden sammanträder på kallelse av&lt;br&gt;ordföranden Den är beslutför när ordföranden samt minst en av&lt;br&gt;de av filmbranschen och minst en av de av Svenska&lt;br&gt;Teaterförbundet utsedda ledamöterna är närvarande. Som&lt;br&gt;nämndens beslut gäller den mening varom de flesta enar sig eller,&lt;br&gt;vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den som är ledamot i produktionsstödsnämnden får inte&lt;br&gt;samtidigt vara ledamot i styrelsen eller i förvaltningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ledamöterna i produktionsstödsnämnden utses för hela&lt;br&gt;avtalstiden. Den som under tre på varandra följande år har varit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamot, ordförande eller suppleant i produktionsstödsnämnden&lt;br&gt;eller i en garantinämnd för långfilm får inte på nytt utses till&lt;br&gt;ledamot förrän tre år har förflutit sedan närmast föregående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mandatperiod avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Ledamot i produktionsstödsnämnden är jävig vid behandlingen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärende i vilket han har ekonomiska eller andra intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid sidan av produktionsstöd kan produktionsstödsnämnden&lt;br&gt;besluta om särskilda anslag för utarbetande av underlag för&lt;br&gt;filmproduktionsprojekt. Styrelsen bestämmer det sammanlagda&lt;br&gt;beloppet av sådana anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Produktionsstödsnämnden skall årligen avge berättelse för&lt;br&gt;närmast föregående verksamhetsår. Berättelserna överlämnas&lt;br&gt;senast den I november till styrelsen och förvaltningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Närmare bestämmelser om produktionsstöd enligt 32 punkt B.&lt;br&gt;och för produktionsstödsnämndens verksamhet fastställs av&lt;br&gt;styrelsen Innan styrelsen beslutar om sådana bestämmelser skall&lt;br&gt;den inhämta yttrandenfrån föreningen Sveriges I ilmproducenter&lt;br&gt;och Svenska Teaterförbundet. Bestämmelser om högsta belopp,&lt;br&gt;stödets andel av produktionskostnaden, beräkning och fastställelse&lt;br&gt;av produktionskostnader och filmintäkter, avtrappning av&lt;br&gt;produktionsstöd samt återbetalning och slutreglering av&lt;br&gt;produktionsstöd fastställs i samråd med föreningen Sveriges&lt;br&gt;filmproducenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsstöd till svenska kortfilmer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Närmare bestämmelserom produktionsstöd till svenska&lt;br&gt;kortfilmer samt om sammansättning av och uppgifter för&lt;br&gt;produktionsstödsnämnden för kortfilm fastställs av styrelsen i&lt;br&gt;samråd med Svenska Teaterförbundet samt efter yttrande av&lt;br&gt;1 öreningen Sveriges f ilmproducenter och videobranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel for spridning och visning av värdefull film&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 32 § punkt I) skall vissa medel användas för att främja spridning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och visning av värdefull film. Visningsnämnden skall fördela medlen&lt;br&gt;på två belopp, ett för värdefull film för barn och ungdom och ett för&lt;br&gt;annan värdefull film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Visningsnämnden skall vid fördelningen av medlen främja verk-&lt;br&gt;samhet som syftar till att öka möjligheterna att se värdefull film och att&lt;br&gt;öka intresset för sådan film såväl hos vuxna som hos barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen får användas för import, spridning, informationsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och granskning samt marknadsföring eller andra åtgärder som syftar till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att väcka intresse för kvalitetsfilm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skall i nära samarbete med filminstitutets styrelse verka för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att förstärka filmens roll i det lokala kulturlivet i kommunerna i sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkan med biografägare, visningsorganisationer. folkbildning,&lt;br&gt;kulturnämnder m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Nämnden består av en ordförande och sex andra ledamöter. De utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av regeringen för hela avtalstiden. Nämnden utser inom sigen vice&lt;br&gt;ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Nämnden sammanträder på kallelse av ordföranden. Den är beslutför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av de övriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamöterna är närvarande. Som nämndens beslut gäller den mening&lt;br&gt;varom de flesta enar sig eller, vid lika röstetal, den mening som ord-&lt;br&gt;föranden vid sammanträdet biträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ledamot i nämnden är jävig vid behandlingen av ärende i vilket han&lt;br&gt;har ekonomiska eller andra intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollsanteckningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har utgått från att royalty och annan upphovsrättslig ersättning&lt;br&gt;ej skall beräknas pä avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna utgår ifrån att det är förenligt med den näringsrättsliga&lt;br&gt;lagstiftningen att leverantören av videogram avstänger videouthyraren&lt;br&gt;från leverans av av videogram om uthyraren underlåter att betala avgift&lt;br&gt;till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna har förutsatt att videogramuthyrare medges avdrag för&lt;br&gt;videoavgifterna till stiftelsen vid beräkning av nettointäkten av rörelse&lt;br&gt;vid taxering för inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 14 februari 1991 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen på fil mom rådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den svenska filmpoiitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;f örlängningen av 1982 års film- och videoavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;l örutsättningarna för ett nytt avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;f ilminstitutets ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Produktionsfrågor. Spridning och visning av värdefull film&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;finansieringsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;fördelningen av filmfondens medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Anslagsberäkningar för budgetåret 1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;film m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 2. f raktstöd för film&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II 3. filmstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga I förlängning av 1982 års film-och videoavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om förutsättningarna för ett nytt avtal (avsnitt 5) och filmstödets inriktning mot nyproduktion av svensk film (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:KrU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om förutsättningarna för ett nytt avtal (avsnitt 5) och filmstödets inriktning mot nyproduktion av svensk film (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget om att fraktstöd för film upphör med utgången av budgetåret 1990/91</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget om att fraktstöd för film upphör med utgången av budgetåret 1990/91</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:KrU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Filmstöd för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 59 229 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:KrU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Filmstöd för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 59 229 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-02-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-02-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-02-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-03-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:17:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0381</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Kulturutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:17:08</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0381</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__81.pdf</filnamn>
<filstorlek>1104495</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om filmstöd</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/30287608-9D56-4BC0-ACB8-DE4D95654622</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:KrU29</uppgift>
<ref_dok_id>GE01KrU29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Filmstöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:81&lt;br/&gt;
Filmstöd</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Kr13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:81 Filmstöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:81&lt;br/&gt;
Filmstöd</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Kr14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:81 Filmstöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:81&lt;br/&gt;
Filmstöd</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Kr15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:81 Filmstöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:81&lt;br/&gt;
Filmstöd</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Kr16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:81 Filmstöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:81&lt;br/&gt;
Filmstöd</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Kr17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:81 Filmstöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:81&lt;br/&gt;
Filmstöd</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Kr18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:81 Filmstöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Westerberg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:81&lt;br/&gt;
Filmstöd</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Kr14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:81 Filmstöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Westerberg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Claes Roxbergh  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:81&lt;br/&gt;
Filmstöd</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Kr16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:81 Filmstöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Claes Roxbergh  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:81&lt;br/&gt;
Filmstöd</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Kr13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:81 Filmstöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunilla Andersson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:81&lt;br/&gt;
Filmstöd</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Kr18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:81 Filmstöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunilla Andersson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingrid Sundberg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:81&lt;br/&gt;
Filmstöd</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Kr17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:81 Filmstöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingrid Sundberg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Hyttring  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:81&lt;br/&gt;
Filmstöd</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Kr15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Kr15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:81 Filmstöd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Hyttring  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>