<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2359678</hangar_id>
 <dok_id>GE0380</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>80</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:80</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>80</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-01-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:39:54</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:04:58</publicerad>
 <titel>1990/91:80</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0380/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0380</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0380</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:80&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om rättskipningen i socialförsäkringsmål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Fre ivalds&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny instansordning och organisation för&lt;br&gt;rättskipningen i socialförsäkringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att en försäkringskassas eller riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;beslut i socialförsäkringsärenden skall överklagas till länsrätten.&lt;br&gt;Länsrättens avgöranden överklagas till kammarrätten. Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen behåller sin nuvarande ställning som högsta&lt;br&gt;domstolsinstans för socialförsäkringsmålen. De nuvarande tre&lt;br&gt;försäkringsrätterna skall finnas kvar övergångsvis för att arbeta av&lt;br&gt;befintliga målbalanser men under övergångstiden vara administrativt&lt;br&gt;samordnade med kammarrätterna i Stockholm, Sundsvall och Jönköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra frågor som hänger samman med omorganisationen tas upp&lt;br&gt;i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att den nya ordningen skall träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990191. Sami. 1. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 14 och 20 §§ lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten prövar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;besvär över kammarrätts&lt;br&gt;beslut enligt förvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagen (1971:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. besvär över annat beslut i&lt;br&gt;förvaltningsärende som enligt lag&lt;br&gt;eller av riksdagen beslutad&lt;br&gt;författning eller enligt instruktion&lt;br&gt;för kammarrätterna anföres hos&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten prövar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;besvär över kammarrätts&lt;br&gt;beslut enligt förvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagen (1971:291) som inte skall&lt;br&gt;prövas av försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. besvär över annat beslut i&lt;br&gt;förvaltningsärende som enligt lag&lt;br&gt;eller av riksdagen beslutad&lt;br&gt;författning eller enligt instruktion&lt;br&gt;för kammarrätterna anförs hos&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringsrättens behörighet att pröva ansökningar om resning och&lt;br&gt;återställande av försutten tid finns bestämmelser i 11 kap. 11 §&lt;br&gt;regeringsformen. I 7 kap. 7 § tredje stycket utlänningslagen (1989:529)&lt;br&gt;finns vidare bestämmelser om att regeringsrätten i vissa fall prövar om&lt;br&gt;beslut om förvar skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1981:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:539.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätt prövar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds-, folkbokförings- och&lt;br&gt;bilregisterförfattningama samt lagen (1989:479) om ersättning för&lt;br&gt;kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. i den utsträckning som är&lt;br&gt;föreskrivet i dessa författningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål enligt socialtjänstlagen (1980:620), lagen (1990:52) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga, lagen (1988:870) om vård av missbru-&lt;br&gt;kare i vissa fall, lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande m.fl., lagen&lt;br&gt;(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.,&lt;br&gt;smittskyddslagen (1988:1472), karantänslagen (1989:290), lagen&lt;br&gt;(1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för&lt;br&gt;verkställighet av beslut om vård eller behandling, körkortslagen&lt;br&gt;(1977:477) och lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av&lt;br&gt;utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn, allt&lt;br&gt;i den utsträckning som är föreskrivet i dessa lagar samt mål enligt 6 kap.&lt;br&gt;21 § och 21 kap. föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål som avses i 24 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål som avses i 6 § första stycket lagen (1985:206) om viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som överklagas från all-&lt;br&gt;män försäkringskassa i den ut-&lt;br&gt;sträckning som är särskilt före-&lt;br&gt;skrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som överklagas från riksför-&lt;br&gt;säkringsverket med tillämpning&lt;br&gt;av 20 kap. 11 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring prövas av&lt;br&gt;länsrätten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Östergötlands län prövar mål enligt luftfartslagen (1957:297)&lt;br&gt;i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer vid mer än en länsrätt flera mål enligt skatte-, taxerings-&lt;br&gt;eller uppbördsförfattningama som har nära samband med varandra, får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målen handläggas vid en av länsrätterna, om det kan ske utan avsevärd&lt;br&gt;olägenhet för någon enskild. Närmare föreskrifter om överlämnande av&lt;br&gt;mål mellan länsrätter meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk medborgare,&lt;br&gt;som är kyrkobokförd i länet och som inte är underårig eller har&lt;br&gt;förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteman vid domstol, läns-&lt;br&gt;styrelse, länsskattemyndighet&lt;br&gt;eller under länsstyrelse eller&lt;br&gt;länsskattemyndighet lydande&lt;br&gt;myndighet, lagfaren domare,&lt;br&gt;åklagare, polisman eller advokat&lt;br&gt;eller annan som har till yrke att&lt;br&gt;föra andras talan inför rätta får&lt;br&gt;inte vara nämndeman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteman vid domstol, läns-&lt;br&gt;styrelse, länsskattemyndighet&lt;br&gt;eller under länsstyrelse eller läns-&lt;br&gt;skattemyndighet lydande myn-&lt;br&gt;dighet, allmän försäkringskassa&lt;br&gt;eller riksförsäkringsverket får inte&lt;br&gt;vara nämndeman. Detsamma&lt;br&gt;gäller lagfaren domare, åklaga-&lt;br&gt;re, polisman och advokat eller&lt;br&gt;annan som har till yrke att föra&lt;br&gt;andras talan inför rätta, ledamot&lt;br&gt;av socialförsäkringsnämnd och&lt;br&gt;icke lagfaren ledamot av försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte&lt;br&gt;skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som&lt;br&gt;nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten prövar självmant den valdes behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid ikraftträdandet har förordnande som försäkringsrätts-&lt;br&gt;assessor utan att vara lagfaren får, utan hinder av bestämmelserna i 10&lt;br&gt;och 12 §§, tjänstgöra som ledamot i mål som prövas av kammarrätt med&lt;br&gt;tillämpning av 20 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:28) om försäkringsdomsto-&lt;br&gt;lar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5-10 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 2, 5 och 11 §§ skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att lagens rubrik skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 och 11-15 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om försäkringsdomstolar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om försäkringsöverdom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen är&lt;br&gt;högsta försäkringsdomstol i mål&lt;br&gt;som fullföljes dit från försäk-&lt;br&gt;ringsrätt eller från arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen eller som arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen underställer&lt;br&gt;domstolens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen är&lt;br&gt;högsta domstol i mål som full-&lt;br&gt;följs dit från kammarrätt eller&lt;br&gt;från arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;eller som arbetsmarknadsstyrel-&lt;br&gt;sen underställer domstolens&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrätt är försäkrings-&lt;br&gt;domstol närmast under försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen i mål som&lt;br&gt;fullföljes dit från allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa eller riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § 1986:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 1986:147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § 1988:618&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § 1990:453&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § 1988:618.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:121.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrätter skall finnas till&lt;br&gt;ett antal av tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om omröstning i försäk-&lt;br&gt;ringsdomstol gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i 16 och 29 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken om omröstning i&lt;br&gt;hovrätt i tillämpliga delar. Dom-&lt;br&gt;stolen bestämmer dock själv i&lt;br&gt;vilken ordning ledamöterna vid&lt;br&gt;omröstningen skall yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om omröstning i försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 16 och 29 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken om omröstning&lt;br&gt;i hovrätt i tillämpliga delar.&lt;br&gt;Domstolen bestämmer dock själv&lt;br&gt;i vilken ordning ledamöterna vid&lt;br&gt;omröstningen skall yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsdomstol samman-&lt;br&gt;träder på den ort där den har sitt&lt;br&gt;säte. Domstolen får sammanträda&lt;br&gt;på annan ort, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot i försäkringsöverdom-&lt;br&gt;stolen, försäkringsrättsräd och&lt;br&gt;försäkri ngsrättsassessor s kal 1&lt;br&gt;vara svensk medborgare. Den&lt;br&gt;som är underårig eller i konkurs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen sam-&lt;br&gt;manträder på den ort där den har&lt;br&gt;sitt säte. Domstolen får samman-&lt;br&gt;träda på annan ort, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot i försäkringsöverdom-&lt;br&gt;stolen skall vara svensk medbor-&lt;br&gt;gare. Den som är underårig eller&lt;br&gt;i konkurstillstånd eller som har&lt;br&gt;förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1292.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstånd eller som har förvaltare&lt;br&gt;enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken&lt;br&gt;får inte tjänstgöra som sådan&lt;br&gt;ledamot eller som föredragande.&lt;br&gt;Ifråga om nämndeman gäller vad&lt;br&gt;som är föreskrivet i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot och föredragande i&lt;br&gt;försäkringsdomstol skall ha&lt;br&gt;avlagt domared.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som står i sådant förhållande&lt;br&gt;till varandra som sägs i 4 kap.&lt;br&gt;12 § rättegångsbalken får ej&lt;br&gt;samtidigt tjänstgöra som ledamö-&lt;br&gt;ter i försäkringsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föräldrabalken får inte tjänstgöra&lt;br&gt;som sådan ledamot eller som&lt;br&gt;föredragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får på begäran av&lt;br&gt;försäkringsdomstol förordna&lt;br&gt;särskilda sakkunniga för viss tid&lt;br&gt;med uppgift att tillhandagå dom-&lt;br&gt;stolen med utlåtanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid försäkringsdomstol skall&lt;br&gt;finnas kansli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot och föredragande i&lt;br&gt;försäkringsöverdomstolen skall&lt;br&gt;ha avlagt domared.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som står i sådant förhållande&lt;br&gt;till varandra som sägs i 4 kap.&lt;br&gt;12 § rättegångsbalken får ej&lt;br&gt;samtidigt tjänstgöra som ledamö-&lt;br&gt;ter i försäkringsöverdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får på begäran av&lt;br&gt;försäkringsöverdomstolen förord-&lt;br&gt;na särskilda sakkunniga för viss&lt;br&gt;tid med uppgift att tillhandagå&lt;br&gt;domstolen med utlåtanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;skall finnas kansli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För mål som före ikraftträdandet anhängiggjorts i försäkringsdomstol&lt;br&gt;gäller äldre bestämmelser med följande undantag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Den som enligt 5 § andra stycket är chef för försäkringsrätt leder&lt;br&gt;arbetet vid domstolen under presidenten i den kammarrätt som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Med ledamot som avses i 7 § första stycket första meningen jämställs&lt;br&gt;lagfaren ledamot av kammarrätt eller länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Regeringen får bestämma att mål som anges i 2 skall överlämnas från&lt;br&gt;försäkringsrätt till kammarrätt för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som vid ikraftträdandet är nämndeman i en försäkringsrätt är för&lt;br&gt;återstoden av tjänstgöringstiden också nämndeman i en kammarrätt eller&lt;br&gt;en länsrätt i enlighet med vad som närmare beslutas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1978:40) om införande av lagen (1978:28)&lt;br&gt;om försäkringsdomstolar, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13-15 §§ lagen (1978:40) om införande av&lt;br&gt;lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fräga om beslut av riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket, som enligt hittills&lt;br&gt;gällande bestämmelser efter&lt;br&gt;fullföljd eller eljest prövas av&lt;br&gt;försäkringsrådet, skall efter&lt;br&gt;utgången av år 1978 bestämmel-&lt;br&gt;serna i 20 kap. 10 a - 13 §§&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om ändring av beslut&lt;br&gt;samt talan mot riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets och försäkringsrätts&lt;br&gt;beslut ha motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning. Vad som föreskrives om&lt;br&gt;allmän försäkringskassa i 20 kap.&lt;br&gt;10 a § nämnda lag skall därvid&lt;br&gt;gälla riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut av riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket, som enligt hittills&lt;br&gt;gällande bestämmelser efter&lt;br&gt;fullföljd eller eljest prövas av&lt;br&gt;försäkringsrådet, skall efter&lt;br&gt;utgången av år 1978 bestämmel-&lt;br&gt;serna i 20 kap. 10 a - 13 §§&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om ändring av beslut&lt;br&gt;samt talan mot riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets och domstols beslut ha&lt;br&gt;motsvarande tillämpning. Vad&lt;br&gt;som föreskrivs om allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa i 20 kap. 10 a §&lt;br&gt;nämnda lag skall därvid gälla&lt;br&gt;riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om utbyte av livränta mot engångsbelopp, som enligt hittills&lt;br&gt;gällande bestämmelser skall göras hos försäkringsrådet, skall efter&lt;br&gt;utgången av år 1978 göras hos riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:124.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:124.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap. 10 a -&lt;br&gt;13 §§ lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring om ändring av&lt;br&gt;beslut samt talan mot riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets och försäkringsrätts&lt;br&gt;beslut har motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning i ärende som avses i första&lt;br&gt;stycket. Vad som föreskrlves om&lt;br&gt;allmän försäkringskassa i 20 kap.&lt;br&gt;10 a § nämnda lag skall därvid&lt;br&gt;gälla riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap. 10 a-&lt;br&gt;13 §§ lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring om ändring av&lt;br&gt;beslut samt talan mot riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets och domstols beslut&lt;br&gt;har motsvarande tillämpning i&lt;br&gt;ärende som avses i första stycket.&lt;br&gt;Vad som föreskrivs om allmän&lt;br&gt;försäkringskassa i 20 kap.&lt;br&gt;10 a § nämnda lag skall därvid&lt;br&gt;gälla riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut i ärende som&lt;br&gt;omfattas av förordnande enligt&lt;br&gt;lagen (1973:60) om handläggning&lt;br&gt;av vissa ärenden angående ersätt-&lt;br&gt;ning enligt lagen (1954:243) om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring m.m. skall&lt;br&gt;efter utgången av år 1978&lt;br&gt;bestämmelserna i 20 kap.&lt;br&gt;10-13 §§ lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring om ändring av&lt;br&gt;beslut samt talan mot allmän&lt;br&gt;försäkringskassas, riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets och försäkringsrätts&lt;br&gt;beslut ha motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut i ärende som&lt;br&gt;omfattas av förordnande enligt&lt;br&gt;lagen (1973:60) om handläggning&lt;br&gt;av vissa ärenden angående ersätt-&lt;br&gt;ning enligt lagen (1954:243) om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring m.m. skall&lt;br&gt;efter utgången av år 1978&lt;br&gt;bestämmelserna i 20 kap.&lt;br&gt;10-13 §§ lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring om ändring&lt;br&gt;av beslut samt talan mot allmän&lt;br&gt;försäkringskassas, riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets och domstols beslut&lt;br&gt;ha motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre&lt;br&gt;bestämmelser om överklagande gäller dock fortfarande i mål som har&lt;br&gt;anhängiggjorts i försäkringsrätt före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 9, 33 och 37 a §§ förvaltningsprocesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:291) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller rättskipning i&lt;br&gt;regeringsrätten, kammarrätt och&lt;br&gt;länsrätt samt i försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen och försäkringsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller rättskipning i&lt;br&gt;regeringsrätten, kammarrätt och&lt;br&gt;länsrätt samt i försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet är skriftligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I handläggningen får ingå muntlig förhandling beträffande viss fråga, när&lt;br&gt;det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt&lt;br&gt;avgörande av målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kammarrätt, försäkringsrätt och&lt;br&gt;länsrätt skall muntlig förhandling&lt;br&gt;hållas, om enskild som för talan&lt;br&gt;i målet begär det samt förhand-&lt;br&gt;lingen ej är obehövlig och ej&lt;br&gt;heller särskilda skäl talar mot&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kammarrätt och länsrätt skall&lt;br&gt;muntlig förhandling hållas, om&lt;br&gt;enskild som för talan i målet&lt;br&gt;begär det samt förhandlingen ej&lt;br&gt;är obehövlig och ej heller sär-&lt;br&gt;skilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot länsrätts beslut föres talan&lt;br&gt;hos kammarrätt. Mot kammar-&lt;br&gt;rätts beslut föres talan hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot länsrätts beslut förs talan&lt;br&gt;hos kammarrätt. Mot kammar-&lt;br&gt;rätts beslut förs talan hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:1322.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:1322.&lt;br&gt;’ Senaste lydelse 1986:1322.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringsrätten. Mot försäkrings-&lt;br&gt;rätts beslut föres talan hos försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen. Talan/örei&lt;br&gt;genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringsrätten, om inte annat&lt;br&gt;följer av särskilda bestämmelser.&lt;br&gt;Talan förs genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får föras av den som beslutet angår, om det gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 a §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 35 § första och&lt;br&gt;andra styckena, 36 § och 37 §&lt;br&gt;tredje stycket om besvär hos&lt;br&gt;regeringsrätten över kammarrät-&lt;br&gt;tens beslut skall även tillämpas&lt;br&gt;på besvär hos försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen över försäkringsrättens&lt;br&gt;beslut. Försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;skall dock alltid meddela pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd, om det finns an-&lt;br&gt;ledning att ändra det slut som&lt;br&gt;försäkringsrätten har kommit till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 35 § första och&lt;br&gt;andra styckena, 36 § och 37 §&lt;br&gt;tredje stycket om besvär hos&lt;br&gt;regeringsrätten över kammarrät-&lt;br&gt;tens beslut skall även tillämpas&lt;br&gt;på besvär hos försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen över kammarrättens&lt;br&gt;beslut. Försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;skall dock alltid meddela pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd, om det finns&lt;br&gt;anledning att ändra det slut som&lt;br&gt;kammarrätten har kommit till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvär som har anförts av riksförsäkringsverket prövas av försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen utan prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre be-&lt;br&gt;stämmelser gäller dock fortfarande i mål som handläggs av försäk-&lt;br&gt;ringsdomstol efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:125.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 b §&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med domstol förstås i denna lag&lt;br&gt;allmän domstol, allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol, bostadsdomstolen,&lt;br&gt;försäkringsöverdomstolen, försäk-&lt;br&gt;ringsrätt och arbetsdomstolen.&lt;br&gt;Vad i lagen sägs om domstol&lt;br&gt;skall även gälla arrendenämnd&lt;br&gt;och hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättshjälpslagen (1972:429)' skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 b §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med domstol förstås i denna lag&lt;br&gt;allmän domstol, allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol, bostadsdomstolen,&lt;br&gt;försäkringsöverdomstolen och&lt;br&gt;arbetsdomstolen. Vad i lagen&lt;br&gt;sägs om domstol skall även gälla&lt;br&gt;arrendenämnd och hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre&lt;br&gt;bestämmelser gäller fortfarande i mål som handläggs av försäkringsrätt&lt;br&gt;efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:487.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos allmän&lt;br&gt;försäkringskassa, riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket och försäkringsdomstol i&lt;br&gt;ärende enligt lagstiftningen om&lt;br&gt;allmän försäkring eller arbetsska-&lt;br&gt;deförsäkring eller om annan&lt;br&gt;jämförbar ekonomisk förmån för&lt;br&gt;enskild, för uppgift om någons&lt;br&gt;hälsotillstånd eller andra person-&lt;br&gt;liga förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den som uppgiften rör&lt;br&gt;eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Samma sekretess gäller hos&lt;br&gt;annan myndighet på vilken det&lt;br&gt;ankommer att handlägga ärende&lt;br&gt;enligt lagstiftning som nu har&lt;br&gt;nämnts. I fråga om myndighet&lt;br&gt;som anges i 8 § gäller dock&lt;br&gt;bestämmelserna där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos allmän&lt;br&gt;försäkringskassa, riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket och domstol i ärende&lt;br&gt;enligt lagstiftningen om allmän&lt;br&gt;försäkring eller arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring eller om annan jämförbar&lt;br&gt;ekonomisk förmån för enskild,&lt;br&gt;för uppgift om någons hälsotill-&lt;br&gt;stånd eller andra personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det kan antas&lt;br&gt;att den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Samma&lt;br&gt;sekretess gäller hos annan myn-&lt;br&gt;dighet på vilken det ankommer&lt;br&gt;att handlägga ärende enligt&lt;br&gt;lagstiftning som nu har nämnts.&lt;br&gt;I fråga om myndighet som anges&lt;br&gt;i 8 § gäller dock bestämmelserna&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen enligt första stycket gäller också i förhållande till en vård-&lt;br&gt;eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans hälsotill-&lt;br&gt;stånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen&lt;br&gt;är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan&lt;br&gt;eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den&lt;br&gt;som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närståen-&lt;br&gt;de utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år&lt;br&gt;eller, i fall som avses i tredje stycket, i högst femtio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling eller yrkesvägledning för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att&lt;br&gt;uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men. Motsvarande sekretess gäller i ärende om arbetsvärd,&lt;br&gt;antagning till arbetsmarknadsutbildning, hjälp och stöd vid arbetslöshet&lt;br&gt;eller andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja&lt;br&gt;enskilds anpassning till arbetslivet. Sekretessen gäller dock inte beslut&lt;br&gt;i ärende som avses i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende hos allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa, riksförsäkringsverket eller&lt;br&gt;försäkringsdomstol gäller 7 § i&lt;br&gt;stället för första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende hos allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa, riksförsäkringsverket eller&lt;br&gt;domstol gäller 7 § i ställer för&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna,&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller&lt;br&gt;krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1988:97) om förfarandet hos&lt;br&gt;kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig&lt;br&gt;eller krigsfara m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att uppgifter som ankommer&lt;br&gt;på en viss tingsrätt, hovrätt,&lt;br&gt;länsrätt, kammarrätt eller försäk-&lt;br&gt;ringsrätt skall övertas av en&lt;br&gt;annan domstol av samma slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att uppgifter som ankommer&lt;br&gt;på en domstol, som inte är&lt;br&gt;allmän domstol, allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol eller försäkrings-&lt;br&gt;rätt, inte skall fullgöras eller&lt;br&gt;skall fullgöras av en annan dom-&lt;br&gt;stol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att en tingsrätt är domför med&lt;br&gt;en lagfaren domare i sådana fall&lt;br&gt;då det enligt rättegångsbalken&lt;br&gt;eller annan lag krävs tre lagfarna&lt;br&gt;domare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att en fastighetsdomstol är&lt;br&gt;domför med en i stället för två&lt;br&gt;lagfarna ledamöter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att domstol skall ha sin verk-&lt;br&gt;samhet helt eller delvis förlagd&lt;br&gt;till annan ort än den där verk-&lt;br&gt;samheten annars utövas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att den domstol inte behöver&lt;br&gt;vara delad i avdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att uppgifter som ankommer&lt;br&gt;på en viss tingsrätt, hovrätt,&lt;br&gt;länsrätt eller kammarrätt skall&lt;br&gt;övertas av en annan domstol av&lt;br&gt;samma slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att uppgifter som ankommer&lt;br&gt;på en domstol, som inte är&lt;br&gt;allmän domstol eller allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol, inte skall&lt;br&gt;fullgöras eller skall fullgöras av&lt;br&gt;en annan domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att en tingsrätt är domför med&lt;br&gt;en lagfaren domare i sådana fall&lt;br&gt;då det enligt rättegångsbalken&lt;br&gt;eller annan lag krävs tre lagfarna&lt;br&gt;domare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att en fastighetsdomstol är&lt;br&gt;domför med en i stället för två&lt;br&gt;lagfarna ledamöter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att en domstol skall ha sin&lt;br&gt;verksamhet helt eller delvis&lt;br&gt;förlagd till annan ort än den där&lt;br&gt;verksamheten annars utövas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. att en domstol inte behöver&lt;br&gt;vara delad i avdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela de bestämmelser som behövs till följd av att&lt;br&gt;regeringen har beslutat föreskrifter enligt första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 kap. 9, 9 a och 10 a-13 §§ lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1990/91:68 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga och kommunala myn-&lt;br&gt;digheter ävensom arbetsgivare&lt;br&gt;och försäkringsinrättningar äro&lt;br&gt;pliktiga att på begäran lämna&lt;br&gt;försäkringsdomstol, riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket, allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa eller lokalt organ som i&lt;br&gt;1 kap. 2 § sägs uppgift för&lt;br&gt;namngiven person rörande för-&lt;br&gt;hållande, som är av betydelse för&lt;br&gt;tillämpningen av denna lag.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga och kommunala myn-&lt;br&gt;digheter ävensom arbetsgivare&lt;br&gt;och försäkringsinrättningar skall&lt;br&gt;på begäran lämna domstol, riks-&lt;br&gt;försäkringsverket, allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa eller lokalt organ som&lt;br&gt;i 1 kap. 2 § sägs uppgift för&lt;br&gt;namngiven person rörande för-&lt;br&gt;hållande, som är av betydelse för&lt;br&gt;tillämpningen av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare, som underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt första&lt;br&gt;stycket, döms till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. Samt. 1. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;riksförsäkringsverket och en&lt;br&gt;försäkringsdomstol får utan&lt;br&gt;hinder av sekretess lämna ut&lt;br&gt;uppgifter om sådana ersättningar&lt;br&gt;åt enskilda, som utbetalas enligt&lt;br&gt;lagstiftningen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring eller arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;eller enligt lagstiftning om an-&lt;br&gt;nan jämförbar ekonomisk för-&lt;br&gt;mån för enskilda, under förut-&lt;br&gt;sättning att en försäkringsinrätt-&lt;br&gt;ning, ett försäkringsbolag, en&lt;br&gt;erkänd arbetslöshetskassa eller&lt;br&gt;en arbetsgivare behöver uppgif-&lt;br&gt;ten för samordning med ersätt-&lt;br&gt;ning därifrån. Till ett utländskt&lt;br&gt;socialförsäkringsorgan får utan&lt;br&gt;hinder av sekretess lämnas&lt;br&gt;sådana uppgifter om enskilda,&lt;br&gt;som behövs vid tillämpningen&lt;br&gt;av en internationell överenskom-&lt;br&gt;melse som Sverige har anslutit&lt;br&gt;sig till. Dessa bestämmelser&lt;br&gt;gäller även för utlämnande av&lt;br&gt;uppgift från varje annan myn-&lt;br&gt;dighet, på vilken det ankommer&lt;br&gt;att handlägga ärenden enligt den&lt;br&gt;lagstiftning som avses i första&lt;br&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;riksförsäkringsverket och en&lt;br&gt;domstol får utan hinder av&lt;br&gt;sekretess lämna ut uppgifter om&lt;br&gt;sådana ersättningar åt enskilda,&lt;br&gt;som utbetalas enligt lagstift-&lt;br&gt;ningen om allmän försäkring&lt;br&gt;eller arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;enligt lagstiftning om annan&lt;br&gt;jämförbar ekonomisk förmån för&lt;br&gt;enskilda, under förutsättning att&lt;br&gt;en försäkringsinrättning, ett&lt;br&gt;försäkringsbolag, en erkänd&lt;br&gt;arbetslöshetskassa eller en&lt;br&gt;arbetsgivare behöver uppgiften&lt;br&gt;för samordning med ersättning&lt;br&gt;därifrån. Till ett utländskt social-&lt;br&gt;försäkringsorgan får utan hinder&lt;br&gt;av sekretess lämnas sådana&lt;br&gt;uppgifter om enskilda, som&lt;br&gt;behövs vid tillämpningen av en&lt;br&gt;internationell överenskommelse&lt;br&gt;som Sverige har anslutit sig till.&lt;br&gt;Dessa bestämmelser gäller även&lt;br&gt;för utlämnande av uppgift från&lt;br&gt;varje annan myndighet, på vilken&lt;br&gt;det ankommer att handlägga&lt;br&gt;ärenden enligt den lagstiftning&lt;br&gt;som avses i första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall ändra ett&lt;br&gt;beslut i ett ärende om försäkring&lt;br&gt;enligt denna lag, som har fattats&lt;br&gt;av kassan och inte har prövats&lt;br&gt;av försäkringsrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om beslutet på grund av skriv-&lt;br&gt;fel, räknefel eller annat sådant&lt;br&gt;förbiseende innehåller uppenbar&lt;br&gt;oriktighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall ändra ett&lt;br&gt;beslut i ett ärende om försäkring&lt;br&gt;enligt denna lag, som har fattats&lt;br&gt;av kassan och inte har prövats&lt;br&gt;av domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om beslutet på grund av skriv-&lt;br&gt;fel, räknefel eller annat sådant&lt;br&gt;förbiseende innehåller uppenbar&lt;br&gt;oriktighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om beslutet har blivit oriktigt&lt;br&gt;på grund av att det har fattats på&lt;br&gt;uppenbart felaktigt eller ofull-&lt;br&gt;ständigt underlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om beslutet har blivit oriktigt&lt;br&gt;på grund av uppenbart felaktig&lt;br&gt;rättstillämpning eller annan&lt;br&gt;liknande orsak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om beslutet har blivit oriktigt&lt;br&gt;på grund av att det har fattats på&lt;br&gt;uppenbart felaktigt eller ofull-&lt;br&gt;ständigt underlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om beslutet har blivit oriktigt&lt;br&gt;på grund av uppenbart felaktig&lt;br&gt;rättstillämpning eller annan&lt;br&gt;liknande orsak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring skall göras även om begäran om omprövning inte har fram-&lt;br&gt;ställts enligt 10 §. Ändring behöver inte göras om oriktigheten är av&lt;br&gt;ringa betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut får ej ändras till den försäkrades nackdel såvitt gäller förmån&lt;br&gt;som har förfallit till betalning och ej heller i annat fall om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om ändring enligt denna paragraf får ej tagas upp sedan mer&lt;br&gt;än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades. Ändring får dock&lt;br&gt;ske även efter utgången av denna tid, om det först därefter har kommit&lt;br&gt;fram att beslutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt&lt;br&gt;underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa eller riksförsäkringsverket&lt;br&gt;i ärenden om försäkring enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;försäkringsrätten genom besvär.&lt;br&gt;Ett beslut som har fattats av en&lt;br&gt;tjänsteman hos försäkringskassan&lt;br&gt;får dock inte överklagas av en&lt;br&gt;enskild innan beslutet har omprö-&lt;br&gt;vats enligt 10 §. Besvär som&lt;br&gt;anförs av en enskild över ett&lt;br&gt;sådan beslut innan beslutet har&lt;br&gt;omprövats skall anses som en&lt;br&gt;begäran om omprövning enligt&lt;br&gt;nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa eller riksförsäkringsverket&lt;br&gt;i ärenden om försäkring enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten genom besvär. Ett&lt;br&gt;beslut som har fattats av en&lt;br&gt;tjänsteman hos försäkringskassan&lt;br&gt;får dock inte överklagas av en&lt;br&gt;enskild innan beslutet har omprö-&lt;br&gt;vats enligt 10 §. Besvär som&lt;br&gt;anförs av en enskild över ett&lt;br&gt;sådant beslut innan beslutet har&lt;br&gt;omprövats skall anses som en&lt;br&gt;begäran om omprövning enligt&lt;br&gt;nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att försäkringsrättens beslut&lt;br&gt;överklagas genom besvär hos&lt;br&gt;försäkringsöverdomstolen fram-&lt;br&gt;går av förvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av besvär över&lt;br&gt;länsrättens beslut i mål som avses&lt;br&gt;i första stycket skall nämndemän&lt;br&gt;ingå i kammarrätten, om nämnde-&lt;br&gt;män deltagit i länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrättens beslut i mål som&lt;br&gt;avses i denna paragraf överkla-&lt;br&gt;gas genom besvär hos försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har att&lt;br&gt;verka för att bestämmelserna om&lt;br&gt;den allmänna försäkringen tilläm-&lt;br&gt;pas likformigt och rättvist.&lt;br&gt;Verket får, även till förmån för&lt;br&gt;enskild part, överklaga försäk-&lt;br&gt;ringsrätts och allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassas beslut samt begära&lt;br&gt;ändring enligt 10 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål, där en enskild part hos&lt;br&gt;försäkringsrätten överklagar en&lt;br&gt;allmän försäkringskassas beslut,&lt;br&gt;bestämmer riksförsäkringsverket&lt;br&gt;om verket skall vara part i målet.&lt;br&gt;Även om riksförsäkringsverket&lt;br&gt;beslutat att ej vara part, får&lt;br&gt;försäkringsrätten förelägga verket&lt;br&gt;att svara i målet, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att riksför-&lt;br&gt;säkringsverket icke varit part i&lt;br&gt;försäkringsrätten hindrar ej&lt;br&gt;verket att överklaga försäkrings-&lt;br&gt;rättens beslut. Om en enskild&lt;br&gt;part överklagar försäkringsrättens&lt;br&gt;beslut, är verket alltid motpart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har att&lt;br&gt;verka för att bestämmelserna om&lt;br&gt;den allmänna försäkringen tilläm-&lt;br&gt;pas likformigt och rättvist.&lt;br&gt;Verket får, även till förmån för&lt;br&gt;enskild part, överklaga domstols&lt;br&gt;och allmän försäkringskassas&lt;br&gt;beslut samt begära ändring enligt&lt;br&gt;10 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål, där en enskild part hos&lt;br&gt;länsrätten överklagar en allmän&lt;br&gt;försäkringskassas beslut, bestäm-&lt;br&gt;mer riksförsäkringsverket om&lt;br&gt;verket skall vara part i målet.&lt;br&gt;Detsamma gäller i mål i kammar-&lt;br&gt;rätten, där en enskild part över-&lt;br&gt;klagat länsrättens beslut. Även&lt;br&gt;om riksförsäkringsverket beslutat&lt;br&gt;att inte vara part, får domstolen&lt;br&gt;förelägga verket att svara i målet,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att riksför-&lt;br&gt;säkringsverket inte varit part i&lt;br&gt;domstolen hindrar inte verket att&lt;br&gt;överklaga domstolens beslut. Om&lt;br&gt;en enskild part överklagar kam-&lt;br&gt;marrättens beslut, är verket alltid&lt;br&gt;motpart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en besvärshandling före&lt;br&gt;besvärstidens utgång kommit in&lt;br&gt;till en försäkringsdomstol, riks-&lt;br&gt;försäkringsverket eller en allmän&lt;br&gt;försäkringskassa, som inte har&lt;br&gt;meddelat det överklagade&lt;br&gt;beslutet, skall besvärshandlingen&lt;br&gt;översändas till den myndighet&lt;br&gt;som meddelat beslutet och anses&lt;br&gt;inkommen i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en besvärshandling före&lt;br&gt;besvärstidens utgång kommit in&lt;br&gt;till en länsrätt, kammarrätt,&lt;br&gt;försäkringsöverdomstolen, riksför-&lt;br&gt;säkringsverket eller en allmän&lt;br&gt;försäkringskassa, som inte har&lt;br&gt;meddelat det överklagade be-&lt;br&gt;slutet, skall besvärshandlingen&lt;br&gt;översändas till den myndighet&lt;br&gt;som meddelat beslutet och anses&lt;br&gt;inkommen i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid besvär över beslut i mål eller ärenden om försäkring enligt denna&lt;br&gt;lag skall besvärshandlingen vara inkommen inom två månader från den&lt;br&gt;dag då klaganden fick del av beslutet eller, om besvären anförts av&lt;br&gt;riksförsäkringsverket, inom två månader från den dag då beslutet&lt;br&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna paragraf om besvär skall i tillämpliga delar gälla&lt;br&gt;en begäran om omprövning enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän försäkringskassas, riks-&lt;br&gt;försäkringsverkets och försäk-&lt;br&gt;ringsrätts beslut skall omedelbart&lt;br&gt;gälla, om ej annat föreskrivits i&lt;br&gt;beslutet eller bestäms av den&lt;br&gt;domstol som har att pröva&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän försäkringskassas, riks-&lt;br&gt;försäkringsverkets och domstols&lt;br&gt;beslut skall omedelbart gälla, om&lt;br&gt;inte annat föreskrivits i beslutet&lt;br&gt;eller bestäms av den domstol&lt;br&gt;som har att pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i mål som anhängiggjorts&lt;br&gt;i försäkringsrätt före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om ett mål som avses i 2 efter regeringens beslut överlämnats till&lt;br&gt;kammarrätt för prövning, skall nämndemän ingå i kammarrätten. I&lt;br&gt;sådana mål gäller 11 § tredje stycket och 12 - 13 §§ i lagrummens nya&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:1151.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 och 18 §§ lagen (1947:529) om allmänna&lt;br&gt;barnbidrag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-13 §§ lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring om ändring av&lt;br&gt;beslut samt talan mot allmän&lt;br&gt;försäkringskassas och försäk-&lt;br&gt;ringsrätts beslut har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning i ärende enligt denna&lt;br&gt;lag. Omprövning av beslut i&lt;br&gt;fråga om återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;enligt 12 § skall göras av social -&lt;br&gt;försäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän försäkringskassas och&lt;br&gt;försäkringsrätts beslut lända till&lt;br&gt;omedelbar efterrättelse, om ej&lt;br&gt;annorlunda för ordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-13 §§ lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring om omprövning&lt;br&gt;och ändring av allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassas beslut samt om över-&lt;br&gt;klagande av allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassas och domstols beslut har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning i ärende&lt;br&gt;enligt denna lag. Omprövning av&lt;br&gt;beslut i fråga om återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 12 § skall göras&lt;br&gt;av socialförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i ett ärende enligt&lt;br&gt;denna lag skall gälla omedelbart,&lt;br&gt;om inte nägot annat anges i&lt;br&gt;beslutet eller bestäms av den&lt;br&gt;domstol som har att pröva&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1973:449.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:146.&lt;br&gt;’ Senaste lydelse 1978:34.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutiliägg och kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg till folkpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1962:392)' om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankaktiebolag, sparbanker och&lt;br&gt;andra penningförvaltande inrätt-&lt;br&gt;ningar är o pliktiga att på begäran&lt;br&gt;lämna försäkringsdomstol, riks-&lt;br&gt;försäkringsverket eller allmän&lt;br&gt;försäkringskassa uppgift för&lt;br&gt;namngiven person rörande för-&lt;br&gt;hållande som är av betydelse för&lt;br&gt;tillämpning av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankaktiebolag, sparbanker och&lt;br&gt;andra penningförvaltande inrätt-&lt;br&gt;ningar skall på begäran lämna&lt;br&gt;domstol, riksförsäkringsverket&lt;br&gt;eller allmän försäkringskassa&lt;br&gt;uppgift för namngiven person&lt;br&gt;rörande förhållande som är av&lt;br&gt;betydelse för tillämpning av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1976:1014.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1978:31.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1964:143) om bidragsförskott&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende enligt 18 § skall i allmän&lt;br&gt;försäkringskassa avgöras av&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnd. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 17 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket och 20 kap. 10-13 §§&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om sammanträffande&lt;br&gt;av förmåner, ändring av beslut&lt;br&gt;samt talan mot försäkringskassas&lt;br&gt;och försäkringsrätts beslut har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning i ärende&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende enligt 18 § skall i allmän&lt;br&gt;försäkringskassa avgöras av&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnd. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 17 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket och 20 kap. 10-13 §§&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om sammanträffande&lt;br&gt;av förmåner, omprövning och&lt;br&gt;ändring av försäkringskassas&lt;br&gt;beslut samt överklagande av&lt;br&gt;försäkringskassas och domstols&lt;br&gt;beslut har motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning i ärende enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av beslut i fråga om återbetalningsskyldighet enligt 13 §&lt;br&gt;skall göras av socialförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av allmän försäkringskassa&lt;br&gt;eller försäkringsrätt länder till&lt;br&gt;omedelbar efterrättelse, om ej&lt;br&gt;annorlunda för ordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i ett ärende enligt&lt;br&gt;denna lag skall gälla omedelbart,&lt;br&gt;om inte nägot annat anges i&lt;br&gt;beslutet eller bestäms av den&lt;br&gt;domstol som har att pröva&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1976:277.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 31 och 33 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 30 a § skall lyda &amp;quot;Överklagande av&lt;br&gt;länsarbetsnämnds, allmän försäkringskassas, arbetsmarknadsstyrelsens&lt;br&gt;och domstols beslut m.m.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsarbetsnämnd enligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;arbetsmarknadsstyrelsen genom besvär. Nämndens beslut får dock inte&lt;br&gt;överklagas innan nämnden har omprövat sitt beslut enligt 30 a §.&lt;br&gt;Överklagas ett beslut innan det har omprövats skall överklagandet anses&lt;br&gt;som en begäran om omprövning enligt den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ärende som i första&lt;br&gt;instans handlägges av allmän&lt;br&gt;försäkringskassa har bestämmel-&lt;br&gt;serna i 20 kap. 10-13 §§ lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;om ändring av beslut samt talan&lt;br&gt;mot allmän försäkringskassas och&lt;br&gt;försäkringsrätts beslut motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ärende som i första&lt;br&gt;instans handläggs av allmän&lt;br&gt;försäkringskassa har bestämmel-&lt;br&gt;serna i 20 kap. 10-13 §§ lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;om omprövning och ändring av&lt;br&gt;försäkringskassas beslut samt&lt;br&gt;överklagande av försäkringskas-&lt;br&gt;sas och domstols beslut motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvär skall inges till den myndighet eller det organ som har meddelat&lt;br&gt;beslutet. Den omständigheten att besvären ingivits eller insänts direkt till&lt;br&gt;den myndighet som har att pröva besvären utgör dock ej hinder för&lt;br&gt;besvärens upptagande till prövning, om de inkommit före besvärstidens&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:514.&lt;br&gt;’ Senaste lydelse 1984:514.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna paragraf om besvär skall i tillämpliga delar gälla&lt;br&gt;en begäran om omprövning enligt 30 a §. Begäran om omprövning av&lt;br&gt;ett beslut skall ske inom samma tid som besvär skall anföras mot&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnds, allmän för-&lt;br&gt;säkringskassas, arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsens, riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;och försäkringsrätts beslut&lt;br&gt;länder till omedelbar efterrättel-&lt;br&gt;se, om ej annat angivits i beslutet&lt;br&gt;eller bestäms av myndighet som&lt;br&gt;har att pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnds, allmän för-&lt;br&gt;säkringskassas, arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsens, riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;och domstols beslut skall gälla&lt;br&gt;omedelbart, om inte annat anges&lt;br&gt;i beslutet eller bestäms av myn-&lt;br&gt;dighet som har att pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 24 § studiestödslagen (1973:349)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan myndighet och försäk-&lt;br&gt;ringsinrättning är skyldiga att pä&lt;br&gt;begäran lämna försäkringsdom-&lt;br&gt;stol, riksförsäkringsverket, allmän&lt;br&gt;försäkringskassa och centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden sådana&lt;br&gt;uppgifter i fräga om viss person&lt;br&gt;som är av betydelse för tillämp-&lt;br&gt;ningen av detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan myndighet och försäk-&lt;br&gt;ringsinrättning är skyldiga att på&lt;br&gt;begäran lämna domstol, riksför-&lt;br&gt;säkringsverket, allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa och centrala studie-&lt;br&gt;stödsnämnden sådana uppgifter&lt;br&gt;i fråga om viss person som är av&lt;br&gt;betydelse för tillämpningen av&lt;br&gt;detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omttyckt 1987:303.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:877.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 7, 8 och 12 §§ lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet, arbetsgivare och&lt;br&gt;uppdragsgivare är skyldiga att på&lt;br&gt;begäran lämna försäkrings-&lt;br&gt;domstol, riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;allmän försäkringskassa eller&lt;br&gt;lokal myndighet som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 2 § uppgift om namn-&lt;br&gt;given person rörande förhållande&lt;br&gt;som är av betydelse för tillämp-&lt;br&gt;ningen av denna lag. Arbets-&lt;br&gt;givare och uppdragsgivare är&lt;br&gt;även skyldiga att lämna sådan&lt;br&gt;uppgift om arbetet och arbetsför-&lt;br&gt;hållandena som behövs för att&lt;br&gt;bestämma ersättningsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet, arbetsgivare och&lt;br&gt;uppdragsgivare är skyldiga att på&lt;br&gt;begäran lämna domstol, riksför-&lt;br&gt;säkringsverket, allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa eller lokal myndighet&lt;br&gt;som avses i 1 kap. 2 § uppgift&lt;br&gt;om namngiven person rörande&lt;br&gt;förhållande som är av betydelse&lt;br&gt;för tillämpningen av denna lag.&lt;br&gt;Arbetsgivare och uppdragsgivare&lt;br&gt;är även skyldiga att lämna sådan&lt;br&gt;uppgift om arbetet och arbets-&lt;br&gt;förhållandena som behövs för att&lt;br&gt;bestämma ersättningsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsdomstol och allmän&lt;br&gt;försäkringskassa har, i den mån&lt;br&gt;det behövs för att bestämma&lt;br&gt;ersättning enligt denna lag, rätt&lt;br&gt;att hos myndighet som har att&lt;br&gt;utöva tillsyn över arbetsgivares&lt;br&gt;verksamhet begära undersök-&lt;br&gt;ning av arbetsförhållanden eller&lt;br&gt;att, om särskilda skäl föreligger&lt;br&gt;eller det gäller annan försäkrad&lt;br&gt;än arbetstagare, själva företaga&lt;br&gt;sådan undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstol och allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa har, i den mån det behövs&lt;br&gt;för att bestämma ersättning enligt&lt;br&gt;denna lag, rätt att hos myndighet&lt;br&gt;som har att utöva tillsyn över&lt;br&gt;arbetsgivares verksamhet begära&lt;br&gt;undersökning av arbetsförhållan-&lt;br&gt;den eller att, om särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger eller det gäller annan&lt;br&gt;försäkrad än arbetstagare, själva&lt;br&gt;företa sådan undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1977:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1978:33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1978:33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap.&lt;br&gt;10-13 §§ lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring om ändring av&lt;br&gt;beslut samt lalan mot allmän&lt;br&gt;försäkringskassas och försäk-&lt;br&gt;ringsrätts beslut har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning i ärende enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap.&lt;br&gt;10-13 §§ lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring om omprövning&lt;br&gt;och ändring av försäkringskassas&lt;br&gt;beslut samt överklagande av&lt;br&gt;försäkringskassas och domstols&lt;br&gt;beslut har motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning i ärende enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1978:33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom förskrivs att 20 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap.&lt;br&gt;10-13 §§ lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring om ändring av&lt;br&gt;beslut samt talan mot allmän&lt;br&gt;försäkringskassas och försäk-&lt;br&gt;ringsrätts beslut tillämpas även&lt;br&gt;i ärende enligt denna lag. Om-&lt;br&gt;prövning av beslut i fråga om&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet enligt&lt;br&gt;19 § skall göras av socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 20 kap.&lt;br&gt;10-13 §§ lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring om omprövning&lt;br&gt;och ändring av försäkringskassas&lt;br&gt;beslut samt överklagande av&lt;br&gt;försäkringskassas och domstols&lt;br&gt;beslut tillämpas även i ärende&lt;br&gt;enligt denna lag. Omprövning av&lt;br&gt;beslut i fråga om återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 19 § skall göras&lt;br&gt;av socialförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärende enligt denna lag&lt;br&gt;länder omedelbart till efterrättel-&lt;br&gt;se, om ej annat anges i beslutet&lt;br&gt;eller bestäms av domstol som har&lt;br&gt;att pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärende enligt denna lag&lt;br&gt;skall gälla omedelbart, om inte&lt;br&gt;annat anges i beslutet eller&lt;br&gt;bestäms av domstol som har att&lt;br&gt;pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:144.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fräga om förlängt barnbidrag&lt;br&gt;tillämpas även följande bestäm-&lt;br&gt;melser i lagen (1947:529) om&lt;br&gt;allmänna barnbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om rätt att uppbära barn-&lt;br&gt;bidraget, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om utbetalning av barnbidrag&lt;br&gt;till annan på framställning av&lt;br&gt;socialnämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § om rätt för kommunalt organ&lt;br&gt;att uppbära allmänt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § om tid och sätt för utbetal-&lt;br&gt;ning av barnbidrag m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om överlåtelse och utmät-&lt;br&gt;ning av rätt till allmänt barn-&lt;br&gt;bidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om tillsyn, verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter och uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om ändring av beslut samt&lt;br&gt;om överklagande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § om verkställighet av för-&lt;br&gt;säkringskassas och försäkrings-&lt;br&gt;rätts beslut, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § om överenskommelser med&lt;br&gt;främmande makt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förlängt barnbidrag&lt;br&gt;tillämpas även följande bestäm-&lt;br&gt;melser i lagen (1947:529) om&lt;br&gt;allmänna barnbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om rätt att uppbära barn-&lt;br&gt;bidraget, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om utbetalning av barnbidrag&lt;br&gt;till annan på framställning av&lt;br&gt;socialnämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § om rätt för kommunalt organ&lt;br&gt;att uppbära allmänt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § om tid och sätt för utbetal-&lt;br&gt;ning av barnbidrag m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om överlåtelse och utmät-&lt;br&gt;ning av rätt till allmänt barn-&lt;br&gt;bidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om tillsyn, verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter och uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om ändring av beslut samt&lt;br&gt;om överklagande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § om verkställighet av försäk-&lt;br&gt;ringskassas och domstols beslut,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § om överenskommelser med&lt;br&gt;främmande makt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om&lt;br&gt;bilstöd till handikappade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1988:360) om handläggning av&lt;br&gt;ärenden om bilstöd till handikappade skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 20 kap. 10-13 §§&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av försäkringskassas&lt;br&gt;beslut samt överklagande av&lt;br&gt;försäkringskassas och försäk-&lt;br&gt;ringsrätts beslut skall tillämpas&lt;br&gt;i ärenden om bidrag som avses&lt;br&gt;i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 20 kap. 10-13 §§&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av försäkringskassas&lt;br&gt;beslut samt överklagande av&lt;br&gt;försäkringskassas och domstols&lt;br&gt;beslut skall tillämpas i ärenden&lt;br&gt;om bidrag som avses i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av ett sådant beslut av en försäkringskassa som har fattats&lt;br&gt;av en tjänsteman i ärende om skyldighet att återbetala bidrag skall göras&lt;br&gt;av socialförsäkringsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 20 kap. 10-13 §§&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av försäkringskassas&lt;br&gt;beslut samt om överklagande av&lt;br&gt;försäkringskassas och försäk-&lt;br&gt;ringsrätts beslut tillämpas även&lt;br&gt;i ärende om ersättning enligt&lt;br&gt;denna lag. Omprövningen skall&lt;br&gt;i försäkringskassan göras av&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnd om&lt;br&gt;beslutet gäller en fråga som&lt;br&gt;avses i 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 20 kap. 10-13 §§&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av försäkringskassas&lt;br&gt;beslut samt om överklagande av&lt;br&gt;försäkringskassas och domstols&lt;br&gt;beslut tillämpas även i ärende om&lt;br&gt;ersättning enligt denna lag.&lt;br&gt;Omprövningen skall i försäk-&lt;br&gt;ringskassan göras av socialför-&lt;br&gt;säkringsnämnd om beslutet gäller&lt;br&gt;en fråga som avses i 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i ett ärende om ersättning enligt denna lag skall gälla omedel-&lt;br&gt;bart, om inte något annat anges i beslutet eller bestäms av en domstol&lt;br&gt;som har att pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. Sami. 1. Nr 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 20 kap. 10-13 §§&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av försäkringskassas&lt;br&gt;beslut samt om överklagande av&lt;br&gt;försäkringskassas och försäk-&lt;br&gt;ringsrätts beslut tillämpas även&lt;br&gt;i ärende om ersättning enligt&lt;br&gt;denna lag. Omprövningen skall&lt;br&gt;i försäkringskassan göras av en&lt;br&gt;socialförsäkringsnämnd, om&lt;br&gt;beslutet gäller en fråga som&lt;br&gt;avses i 8 eller 13 § eller i 3 kap.&lt;br&gt;17 § eller 20 kap. 3 § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 20 kap. 10-13 §§&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av försäkringskassas&lt;br&gt;beslut samt om överklagande av&lt;br&gt;försäkringskassas och domstols&lt;br&gt;beslut tillämpas även i ärende om&lt;br&gt;ersättning enligt denna lag.&lt;br&gt;Omprövningen skall i försäk-&lt;br&gt;ringskassan göras av en social-&lt;br&gt;försäkringsnämnd, om beslutet&lt;br&gt;gäller en fråga som avses i&lt;br&gt;8 eller 13 § eller i 3 kap. 17 §&lt;br&gt;eller 20 kap. 3 § lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i ett ärende om ersättning enligt denna lag skall gälla&lt;br&gt;omedelbart, om inte något annat anges i beslutet eller bestäms av en&lt;br&gt;domstol som har att pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokoll vid regeringssammanträde den 24 januari&lt;br&gt;1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,&lt;br&gt;Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,&lt;br&gt;Wallström, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om rättskipningen i socialförsäkringsmål&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I samband med att justitiedepartementet tog över ansvaret för försäk-&lt;br&gt;ringsdomstolama från socialdepartementet anförde dåvarande justitie-&lt;br&gt;ministern i sin anmälan till 1988 års budgetproposition att det fanns&lt;br&gt;anledning att överväga frågor om försäkringsdomstolamas arbetsformer&lt;br&gt;och organisation, m.m. (prop. 1987/88:100 bil. 4, s. 79). Bakgrunden var&lt;br&gt;att försäkringsdomstolama i en särskild rapport till regeringen inför&lt;br&gt;anslagsframställningen för budgetåren 1988/89-1990/91 hade framhållit&lt;br&gt;att det i organisationen fanns betydande svårigheter, främst när det gällde&lt;br&gt;att rekrytera och behålla domare och föredragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket fick därför i uppdrag att analysera förutsättningarna för&lt;br&gt;att på sikt samordna försäkringsrätterna med de allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna och därvid belysa de konsekvenser av skilda slag som följer&lt;br&gt;med olika lösningar. Vid riksdagsbehandlingen av 1988 års budgetproposi-&lt;br&gt;tion uttalade justitieutskottet med anledning av en motion i ämnet atl&lt;br&gt;domstolsverket inom ramen för sitt uppdrag också borde överväga försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolens ställning (JuU 1987/88:29 s. 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket redovisade sitt uppdrag i rapporten (DV Rapport 1988:5)&lt;br&gt;Försäkringsdomstolar och allmänna förvaltningsdomstolar. I rapporten&lt;br&gt;förordade domstolsverket en samordning av försäkringsrätterna med de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna genom en integrering av försäkrings- Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;rätterna med fem av länsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsdomstolamas ställning berördes också i justitiedepartementets&lt;br&gt;promemoria (Ds 1989:2) Domstolarna i framtiden - en idéskiss. I prome-&lt;br&gt;morian föreslogs bl.a. att länsrätterna skulle avskaffas. I fråga om&lt;br&gt;socialförsäkringsmålen föreslogs att dessa skulle föras över till kammar-&lt;br&gt;rätterna. Idéskissen och remissbehandlingen av denna ledde fram till att&lt;br&gt;domstolsutredningen (Ju 1989:06) tillsattes. Av utredningens direktiv (dir.&lt;br&gt;1989:56) framgår att tanken på att avskaffa länsrätterna inte har förts&lt;br&gt;vidare; tvärtom skall utredningen överväga om mål som nu överklagas&lt;br&gt;till kammarrätt som första domstolsinstans i stället bör överklagas till&lt;br&gt;länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att samordna försäkringsrätterna med de allmänna för-&lt;br&gt;valtningsdomstolarna togs därefter upp i 1990 års budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1989/90:100 bil. 4, s. 55 ff). I propositionen förordade regeringen vissa&lt;br&gt;riktlinjer för en reform. Enligt dessa skulle i ett första skede de tre försäk-&lt;br&gt;ringsrätterna integreras med kammarrätterna i Stockholm, Sundsvall och&lt;br&gt;Jönköping. Försäkringsöverdomstolen skulle behållas som högsta instans&lt;br&gt;inom socialförsäkringsområdet. Reformen skulle genomföras den 1 juli&lt;br&gt;1991. I riktlinjerna angavs också att det på längre sikt var lämpligt att&lt;br&gt;närmare studera resultatet av integreringen. Från vunna erfarenheter skulle&lt;br&gt;man överväga frågor om bl.a. kammarrätternas antal, lokalisering och&lt;br&gt;domkretsar. Andra frågor som då borde övervägas var försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolens ställning och systemet med ändringsdispens och lekmanna-&lt;br&gt;medverkan där. Avslutningsvis angavs att det inte var uteslutet att sedan&lt;br&gt;erfarenhet av socialförsäkringsdömandet spritt sig i förvaltningsdomarkå-&lt;br&gt;ren ta upp frågan om en länsrättsprövning i socialförsäkringsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen godkände riktlinjerna (1989/90:JuU24, rskr. 192).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 19 april 1990 åt domstolsverket att i nära sam-&lt;br&gt;verkan med de berörda domstolarna utreda främst de organisatoriska frågor&lt;br&gt;som den föreslagna integreringen av försäkringsrätterna med kammar-&lt;br&gt;rätterna föranledde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket redovisade i slutet av juni 1990 en första del av sitt&lt;br&gt;uppdrag i rapporten (DV Rapport 1990:2) Redovisning av regerings-&lt;br&gt;uppdrag inför samordningen av försäkringsrätterna med kammarrätterna;&lt;br&gt;delrapport. Domstolsverkets förslag har styrts av riktlinjerna i&lt;br&gt;principbeslutet och har alltså sin utgångspunkt i att försäkringsrätterna&lt;br&gt;skall integreras med kammarrätterna. Rapporten, som har remissbehandlats,&lt;br&gt;innehåller överväganden om bl.a. domkretsindelning, målfördelning,&lt;br&gt;personal, nämndemän och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser som har yttrat sig över domstolsverkets rapport&lt;br&gt;har utgått från att principbeslutet skall genomföras på det sätt som angetts&lt;br&gt;i 1990 års budgetproposition och avstått från att på nytt yttra sig i&lt;br&gt;integreringsfrågan. Men det finns också de som uttryckligen förklarat att&lt;br&gt;statsmakterna bör ompröva beslutet om en integrering med kammarrätter-&lt;br&gt;na. Dessa remissinstanser har genomgående förordat att försäkrings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätterna i stället integreras på länsrättsnivå. Kammarrätten i Stockholm, Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;länsrätten i Stockholms län, länsrätten i Göteborgs och Bohus län,&lt;br&gt;Nämndemännens Riksförbund och Sveriges domareförbund hör till denna&lt;br&gt;grupp. Även kammarrätterna i Sundsvall och Jönköping har understrukit&lt;br&gt;att de egentligen förordar ett länsrättsaltemativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enigheten är stor bland remissinstanserna om att domkretsindelningen&lt;br&gt;för kammarrättemas prövning av socialförsäkringsmål bör vara densamma&lt;br&gt;som för övriga kammarrättsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland kammarrätterna, länsrätterna, Central-&lt;br&gt;organisationen SACO och Sveriges domareförbund, har uttryckt oro för&lt;br&gt;förslagets effekter på den framtida domarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remissbehandlingen av domstolsverkets rapport har under hösten&lt;br&gt;1990 inom justitiedepartementet utarbetats promemorian (Ds 1990:80)&lt;br&gt;Rättskipningen i socialförsäkringsmål. Instansordning och organisation.&lt;br&gt;På grund av de delvis ändrade förhållandena sedan saken senast&lt;br&gt;behandlades i riksdagen tas i promemorian frågan om instansordningen&lt;br&gt;m.m. i socialförsäkringsmål upp på nytt. I promemorian föreslås att länsrätt&lt;br&gt;blir första och kammarrätt andra domstolsinstans för socialförsäkrings-&lt;br&gt;målen samt att försäkringsöverdomstolen behåller sin ställning som högsta&lt;br&gt;instans. Den nya ordningen skulle tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1991. Under&lt;br&gt;en övergångstid - sannolikt till den 1 juli 1992 - skulle försäkringsrätterna&lt;br&gt;behållas som särskilda domstolar, administrativt samordnade med&lt;br&gt;kammarrätterna. Försäkringsrätternas uppgift under övergångsperioden&lt;br&gt;skulle bli att arbeta av befintliga balanser, dvs. att avgöra de mål som&lt;br&gt;överklagats dit enligt den nuvarande ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Som ett led i remissbehandlingen&lt;br&gt;har remissinstanserna fått tillfälle att muntligen framföra sina synpunkter&lt;br&gt;vid ett sammanträde i justitiedepartementet. En förteckning över de remiss-&lt;br&gt;instanser som deltog i sammanträdet eller som har yttrat sig skriftligt bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta lagstiftningsärende som bilaga 1. Yttrandena&lt;br&gt;och en redogörelse för vad som förekom vid sammanträdet finns till-&lt;br&gt;gängliga i ärendet (dnr 90-1624).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 13 december 1990 att inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över lagförslag avseende ändrad instansordning och organisation&lt;br&gt;för rättskipningen i socialförsäkringsmål. Förslagen byggde i huvudsak&lt;br&gt;på innehållet i promemorian. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.&lt;br&gt;Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag får nu anmäla frågan om en proposition om rättskipningen i&lt;br&gt;socialförsäkringsmål. Som jag framhöll när jag anmälde frågan om&lt;br&gt;lagrådsremiss har mitt förslag till instansordning en delvis annan inriktning&lt;br&gt;än den jag redovisade i 1990 års budgetproposition och som låg till grund&lt;br&gt;för riksdagens principbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagförslag jag kommer att lägga fram är med ett undantag likalyd-&lt;br&gt;ande med de till lagrådet remitterade lagförslagen. Undantaget avser&lt;br&gt;punkten 3 i övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om ändring&lt;br&gt;i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Efter lagrådsgranskningen har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jag nämligen funnit skäl att justera denna punkt, så att det klart framgår&lt;br&gt;vilka nya processuella regler som skall tillämpas i mål som överlämnats&lt;br&gt;från försäkringsrätt till kammarrätt för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer utöver lagförslagen att uppehålla mig tämligen ingående&lt;br&gt;också vid en del frågor som inte kräver riksdagens ställningstagande. Jag&lt;br&gt;har valt att till ledning för riksdagen redovisa min bedömning i dessa&lt;br&gt;frågor för att riksdagen skall få en så fullständig bild som möjligt av hur&lt;br&gt;reformen är tänkt att genomföras i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag till de förord-&lt;br&gt;ningsändringar som den nya ordningen medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Principer för instansordningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.7.7 Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det av riksdagen fattade principbeslutet rörande&lt;br&gt;rättskipningen i socialförsäkringsmål bör ändras på så sätt att länsrätt&lt;br&gt;redan från början förs in som första domstolsinstans före kammarrätten&lt;br&gt;och försäkringsöverdomstolen. Under en övergångstid bör den befintliga&lt;br&gt;försäkringsrättsorganisationen utnyttjas för att nedbringa målbalansema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna har ställt&lt;br&gt;sig bakom de allmänna resonemangen i promemorian. Kritiska synpunkter&lt;br&gt;har främst framförts av försäkringsrätterna, Landsorganisationen i Sverige&lt;br&gt;(LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Försäkringskasse-&lt;br&gt;förbundet. Försäkringsrätten för Södra Sverige, LO, TCO och Försäkrings-&lt;br&gt;kasseförbundet har uttryckligen avstyrkt förslaget och i stället förordat&lt;br&gt;att kammarrätt blir första domstolsinstans i socialförsäkringsmål. Några&lt;br&gt;andra remissinstanser har ställt sig tveksamma till lämpligheten av att&lt;br&gt;behålla försäkringsrätterna under en övergångsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Utgångspunkten för mina överväganden&lt;br&gt;i 1990 års budgetproposition var att en kraftigt ökad måltillströmning ledde&lt;br&gt;till allt längre handläggningstider i försäkringsrätterna samtidigt som dessa&lt;br&gt;domstolar hade svårigheter att möta det ökande målantalet genom nyan-&lt;br&gt;ställningar av jurister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrätternas situation är minst lika besvärlig i dag. Klyftan Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;mellan antalet mål som kommer in och antalet mål som försäkringsrätterna&lt;br&gt;förmår avgöra växer. Balansen av oavgjorda mål har under år 1990 ökat&lt;br&gt;från ca 10 800 till 13 200 mål. Mot denna bakgrund är det än mer&lt;br&gt;angeläget med en reform som redan på kort sikt minskar balanserna och&lt;br&gt;som erbjuder ett också på längre sikt hållbart system för rättskipningen&lt;br&gt;i socialförsäkringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att budgetpropositionen lades fram och riksdagen fattade sitt&lt;br&gt;principbeslut har det tillkommit ytterligare en del omständigheter som&lt;br&gt;enligt min mening gör det befogat att på nytt pröva hur dessa syften bäst&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringsrätterna slås samman med kammarrätterna enligt&lt;br&gt;domstolsverkets förslag, skulle det föranleda kostnader i storleksordningen&lt;br&gt;20 milj. kr. Visserligen är en del av dessa kostnader av engångskaraktär,&lt;br&gt;och det finns remissinstanser som har satt beloppet i fråga. Men det är&lt;br&gt;enligt min mening uppenbart att en integrering på kammarrättsnivå drar&lt;br&gt;med sig betydande kostnader. Härtill kommer att domstolsverkets förslag&lt;br&gt;att återinföra de regler om omprövning av socialförsäkringsnämndemas&lt;br&gt;beslut som slopades för några år sedan skulle medföra ökade kostnader&lt;br&gt;och arbete för försäkringskassorna i ett stort antal ärenden, samtidigt som&lt;br&gt;endast ett mindre antal mål skulle falla bort genom omprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa kostnadsaspekter skall ses mot bakgrund av att utgångspunkten&lt;br&gt;för principbeslutet var att reformen skulle vara kostnadsneutral. Jag ser&lt;br&gt;det i rådande statsfinansiella läge inte som försvarligt att genomföra en&lt;br&gt;reform som medför kostnadsökningar i den storleksordning som det här&lt;br&gt;rör sig om. Jag väger i den bedömningen in att en integrering på kammar-&lt;br&gt;rättsnivå med hänsyn till det nuvarande balansläget inte skulle medföra&lt;br&gt;någon egentlig lösning av det som är det stora problemet för&lt;br&gt;försäkringsrätterna, nämligen att hinna avgöra alla de inkommande målen&lt;br&gt;inom rimlig tid. Och det har också sin betydelse att det enligt riksdagens&lt;br&gt;principbeslut ändå efter en tid skulle kunna bli aktuellt att föra över&lt;br&gt;domstolsprövningen i första instans på socialförsäkringsområdet till läns-&lt;br&gt;rätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot en ordning med kammarrätterna som första domstolsinstans för&lt;br&gt;socialförsäkringsmål talar vidare starka domstolsstrukturella skäl. En redan&lt;br&gt;- i förhållande till länsrätterna - stor kammarrättsorganisation skulle bli&lt;br&gt;ännu större. Detta framstår som betänkligt inte bara mot bakgrund av det&lt;br&gt;förändrings- och utvecklingsarbete som pågår när det gäller bl.a. det&lt;br&gt;materiella innehållet i socialförsäkringsreglema. Att slå samman försäk-&lt;br&gt;ringsrätterna med kammarrätterna på det sätt som angavs i principbeslutet&lt;br&gt;skulle enligt promemorian innebära att ännu fler mål än för närvarande&lt;br&gt;skulle prövas av kammarrätterna som första domstolsinstans och att antalet&lt;br&gt;domare (föredragandepersonal oräknad) i kammarrätterna skulle bli ungefär&lt;br&gt;dubbelt så stort som i länsrätterna. Mot denna slutsats har ingen&lt;br&gt;invändning gjorts under promemorians remissbehandling. En sådan&lt;br&gt;koncentration av dömande verksamhet och resurser till kammarrätterna -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skall vara en överprövningsinstans - rimmar enligt min mening illa Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;med den övergripande målsättningen att tyngdpunkten i dömandet bör&lt;br&gt;ligga så långt ned i en domstolshierarki som möjligt. Denna målsättning&lt;br&gt;har också kommit till direkt uttryck i domstolsutredningens direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan också i likhet med de allra flesta remissinstanserna instämma&lt;br&gt;i promemorians bedömning att möjligheterna till en snabb handläggning&lt;br&gt;ökar om länsrätterna och inte kammarrätterna är första domstolsinstans,&lt;br&gt;åtminstone om socialförsäkringsmålen prövas i den sammansättning som&lt;br&gt;gäller för andra mål i länsrätterna. I kammarrätterna skulle socialförsäk-&lt;br&gt;ringsmålen i större utsträckning riskera att få stå tillbaka för olika för-&lt;br&gt;tursmål. Också de praktiska förutsättningarna för muntlig handläggning&lt;br&gt;torde vara större i de 24 geografiskt väl spridda länsrätterna än i de fyra&lt;br&gt;kammarrätterna. Med en handläggning av socialförsäkringsmålen i läns-&lt;br&gt;rätterna som första instans förs dömandet och domstolarna närmare dem&lt;br&gt;som berörs av verksamheten, något som av riksdagen har ansetts vara av&lt;br&gt;särskild betydelse inte bara när det gäller domstolarna i allmänhet utan&lt;br&gt;också när det gäller socialförsäkringsadministrationen (se t.ex.&lt;br&gt;1989/90: SfU 13 s. 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringsrätterna slås samman med enbart kammarrätterna, skulle&lt;br&gt;det också försvåra genomförandet inom de allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolarna av den nya, snabbare och sammanhållna domarutbildningen. En&lt;br&gt;sådan sammanslagning medför att det uppkommer en obalans mellan&lt;br&gt;antalet fiskaler i kammarrätterna och antalet platser för underrättstjänstgö-&lt;br&gt;ring i länsrätterna. Detta vore enligt min mening ytterst olyckligt, eftersom&lt;br&gt;det då i praktiken skulle bli omöjligt att leva upp till den reformerade&lt;br&gt;domarbanans riktlinjer i fråga om tidsperioder för domarutbildningens&lt;br&gt;olika moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag nämnde nyss att det för valet av lösning är viktigt att också väga&lt;br&gt;in det utvecklings- och förändringsarbete som pågår beträffande de&lt;br&gt;materiella reglerna på socialförsäkringsområdet. Jag skall här lämna en&lt;br&gt;kort redogörelse för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens revisorer lade i början av år 1990 fram ett förslag angående&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen (förs. 1989/90:8). Sammanfattningsvis fann&lt;br&gt;revisorerna - enhälligt - att arbetsskadeförsäkringen inte fungerar väl.&lt;br&gt;Beträffande tilllämpningen ifrågasatte revisorerna om det över huvud taget&lt;br&gt;är möjligt att tillämpa lagen om arbetsskadeförsäkring på ett från&lt;br&gt;rättvisesynpunkt acceptabelt sätt. Vidare uttryckte revisorerna allvarliga&lt;br&gt;farhågor för att försäkringen är ett betydande rehabiliteringshinder. Enligt&lt;br&gt;revisorerna syntes försäkringens betydelse för det förebyggande&lt;br&gt;arbetarskyddet vara begränsad. Slutligen konstaterade revisorerna att&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkringen till stor del finansieras över statsbudgeten, vilket&lt;br&gt;aldrig har varit avsikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund ansåg revisorerna att statsmakterna nu på allvar&lt;br&gt;måste börja diskutera huruvida det är möjligt att upprätthålla en lagfäst&lt;br&gt;princip om att skador orsakade av faktorer i arbetslivet skall kompenseras&lt;br&gt;högre än skador och sjukdomar som har uppstått i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna föreslog att de överväganden och förslag som revisorerna Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;hade redovisat skulle samordnas med andra, närliggande förslag - bl.a.&lt;br&gt;från rehabiliteringsberedningen och arbetsmiljökommissionen - och hand-&lt;br&gt;läggas skyndsamt inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas förslag bereddes i riksdagen av socialförsäkringsutskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt av riksdagen godkända betänkande (1989/90:SfU15, rskr. 203)&lt;br&gt;uttalade utskottet bl .a. (s. 11) att utskottet ansåg att principen borde&lt;br&gt;bibehållas att en skada som beror på arbetet, i vart fall efter det akuta&lt;br&gt;sjukdomsstadiet, genom försäkringsskydd skall ersättas med högre belopp&lt;br&gt;än annan skada. Vidare anförde utskottet att regeringen inom den närmaste&lt;br&gt;tiden i skilda sammanhang skulle få ta ställning till frågor som har&lt;br&gt;samband med arbetsskadeförsäkringen, och att det material som riksdagens&lt;br&gt;revisorer tagit fram och de idéer och uppslag som förts fram i revi-&lt;br&gt;sorernas förslag därvid borde vara av intresse. Utskottet föreslog därför&lt;br&gt;att revisorernas förslag skulle överlämnas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1990 behandlade riksdagen också ett annat förslag på socialförsäk-&lt;br&gt;ringsområdet som är av intresse i detta sammanhang (prop. 1989/90:62,&lt;br&gt;SfU12). Det grundade sig på rehabiliteringsberedningens arbete och&lt;br&gt;innehöll bl.a. förslag om insatser för en aktivare rehabilitering i syfte att&lt;br&gt;förkorta de försäkrades sjukskrivningstider och underlätta återgång i arbete&lt;br&gt;m.m. Förslaget innebär ett första steg mot en effektivare rehabilitering.&lt;br&gt;Avsikten är att regeringen vid ett senare tillfälle skall återkomma med&lt;br&gt;mera omfattande och genomgripande förslag. Förslag om en förbättrad&lt;br&gt;rehabilitering kommer att föreläggas riksdagen under våren 1991 (prop.&lt;br&gt;1990/91:100 bil. 7, s. 26).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens förslag om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop.&lt;br&gt;1989/90:114) som riksdagen behandlade i slutet av förra riksmötet angavs&lt;br&gt;att regeringen ser över systemet för sjukförsäkring, arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring och förtidspensionering. Syftet med arbetet är att genom en bättre&lt;br&gt;utformning av och samordning mellan dessa system och andra delar av&lt;br&gt;välfärdssystemet åstadkomma en större flexibilitet och en aktivare&lt;br&gt;rehabilitering. Härigenom kan långa sjukskrivningar och förtids-&lt;br&gt;pensioneringar kortas ned och undvikas. Riksdagen har nyligen beslutat&lt;br&gt;vissa ändringar i sjukförsäkringssystemet som innebär bl.a. att&lt;br&gt;kompensationsgraden förförlorad inkomst sänks (prop. 1990/91:59, SfU 9,&lt;br&gt;rskr. 104). Enligt riksdagsbeslutet bör regeringen återkomma till riksdagen&lt;br&gt;med ett förslag om införande av en arbetsgivarperiod på 14 dagar. Ett&lt;br&gt;sådant förslag bereds för närvarande i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här kan vidare nämnas det betänkande som avgavs förra året om en&lt;br&gt;översyn av 1986 årsföretagshälsovårdsreform (Ds 1990:42) och det arbete&lt;br&gt;som för närvarande pågår inom arbetarskyddsstyrelsen med en översyn&lt;br&gt;av tillsynsorganisationen. Arbetarskyddsstyrelsens arbete syftar till att&lt;br&gt;koncentrera yrkesinspektionens arbete till de arbetsställen som har många&lt;br&gt;arbetsskador eller av andra skäl bedöms ha en dålig arbetsmiljö. Också&lt;br&gt;arbetsmiljökommissionen har i sitt betänkande (SOU 1990:49) Arbete och&lt;br&gt;hälsa berört arbetsskadeförsäkringens effekter i olika hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att inom kort förelägga riksdagen ett förslag med Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;utgångspunkt i bl.a. arbetsmiljökommissionens betänkande (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:100 bil. 12, s. 34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag i den här delen också erinra om regeringens&lt;br&gt;skrivelse hösten 1990 om åtgärder för att stabilisera ekonomin och&lt;br&gt;begränsa tillväxten av de offentliga utgifterna (skr. 1990/91:50). I skrivel-&lt;br&gt;sen nämns åtgärder som kan komma att ha direkt betydelse för socialför-&lt;br&gt;säkringsrättskipningen. Bl.a. avser regeringen att lägga fram förslag om&lt;br&gt;en mera fullständig samordning mellan sjukpenning enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring och sjukpenning från arbetsskadeförsäkringen. Förslag med&lt;br&gt;den inriktningen kommer att föreläggas riksdagen under våren 1991 (prop.&lt;br&gt;1990/91:100 bil. 7, s. 28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad som nu har redovisats framgår att det materiella regelsystemet&lt;br&gt;på socialförsäkringsområdet och vissa angränsande områden har varit och&lt;br&gt;är föremål för överväganden som kan få betydande återverkningar också&lt;br&gt;för den dömande verksamheten i socialförsäkringsmål. Alldeles oavsett&lt;br&gt;om detta leder till ökad eller minskad belastning för domstolarna, talar&lt;br&gt;erfarenheten för att sådana förändringar är lättare att bemästra om&lt;br&gt;verksamheten inte är koncentrerad till några enstaka verksamhetsställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också när det gäller socialförsäkringens administration har en del föränd-&lt;br&gt;ringar föreslagits under senare tid. Sålunda pågår för närvarande inom&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna ett utvecklingsarbete där målet är att i&lt;br&gt;princip all individinriktad handläggning av försäkringsärenden vid de 26&lt;br&gt;centralkontoren skall föras ned till de ca 420 lokalkontoren. Denna&lt;br&gt;decentralisering skall i huvudsak vara genomförd under budgetåret&lt;br&gt;1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser mot bakgrund av det anförda att det finns anledning att&lt;br&gt;överväga om den ordning för att samordna försäkringsrätterna med de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna som lagts fast i principbeslutet är den&lt;br&gt;från alla synpunkter lämpligaste. Att integrera försäkringsrätterna med&lt;br&gt;kammarrätterna på det sätt som där anges kan innebära att man bygger&lt;br&gt;upp och binder sig för en organisation för socialförsäkringsdömandet som&lt;br&gt;inte är anpassad till de förändringar i socialförsäkringssystemet som kan&lt;br&gt;bli följden av de överväganden som för närvarande görs. En integrering&lt;br&gt;av socialförsäkringsdömandet med länsrätterna som första och kammar-&lt;br&gt;rätterna som andra domstolsinstans skulle innebära en större flexibilitet&lt;br&gt;i organisationen och ge möjligheter att anpassa denna till de förändringar&lt;br&gt;som kan komma att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan därför instämma i promemorians slutsats att betydande fördelar&lt;br&gt;kan uppnås, om beslut i socialförsäkringsärenden överprövas i länsrätt&lt;br&gt;i stället för i kammarrätt som första domstol. En sådan ordning bör&lt;br&gt;emellertid enbart komma i fråga beträffande de mål som vid ikraft-&lt;br&gt;trädandet av den nya instansordningen ännu inte är inne i försäkrings-&lt;br&gt;rätterna. Det bör alltså inte komma i fråga att mål som redan är anhäng-&lt;br&gt;iga i försäkringsrätterna förs över till prövning av länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad bör då ske med de stora balanserna av oavgjorda mål som finns Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;i försäkringsrätterna vid ikraftträdandet? Alternativen är att de oavgjorda&lt;br&gt;målen förs över till kammarrätterna eller att de avgörs av försäkrings-&lt;br&gt;rätterna själva. I promemorian föreslås att man under en övergångstid&lt;br&gt;utnyttjar den befintliga försäkringsrättsorganisationen för att nedbringa&lt;br&gt;målbalansema samtidigt som försäkringsrätterna i administrativt hänse-&lt;br&gt;ende samordnas med kammarrätterna. Därigenom skulle nämligen med&lt;br&gt;så gott som omedelbar verkan kunna uppnås de fördelar från personalför-&lt;br&gt;sörjningssynpunkt som en samordning av de båda domstolsorganisationer-&lt;br&gt;na borde innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har de allra flesta anslutit sig till&lt;br&gt;promemorians förslag till övergångslösning. Också jag förordar den&lt;br&gt;lösningen. Enligt min mening borgar den bäst för ett säkert genomförande&lt;br&gt;av den nya ordningen, där avarbetningen av balanser och en successiv&lt;br&gt;uppbyggnad av länsrätterna och kammarrätterna organisatoriskt och kompe-&lt;br&gt;tensmässigt går hand i hand. Denna lösning ger även möjligheter för&lt;br&gt;personalen inom de bägge domstolsorganisationema att genom utbytes-&lt;br&gt;tjänstgöring och utbildning bredda kunskaperna om olika måltyper som&lt;br&gt;kommer att handläggas av de allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den lösning som jag förordar saknas, som jag återkommer till längre&lt;br&gt;fram (avsnitt 2.2.3), skäl att nu på nytt ändra de regler som sedan några&lt;br&gt;år gäller för omprövning av försäkringskassornas beslut. Jag vill erinra&lt;br&gt;om att en översyn av reglerna om omprövning i förvaltningslagen och&lt;br&gt;andra författningar omfattas av domstolsutredningens direktiv och att&lt;br&gt;domstolsutredningens uppdrag skall vara slutfört redan vid utgången av&lt;br&gt;år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Närmare om den organisatoriska och lagtekniska lösningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Socialförsäkringsmål som överklagas från allmän&lt;br&gt;försäkringskassa skall handläggas av länsrätt. Samtliga länsrätter blir&lt;br&gt;behöriga att döma i sådana mål. Länsrätten i Stockholms län skall&lt;br&gt;härutöver pröva yrkesskademål m.m. som överklagas från riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket. Kammarrätternas domkretsar för socialförsäkringsmål blir&lt;br&gt;desamma som de som gäller för andra mål. Kammarrättens i Göteborg&lt;br&gt;och kammarrättens i Jönköping domkretsar justeras. Inga ändringar görs&lt;br&gt;i länsrätternas domkretsar och lokalisering eller beträffande försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har invänt att instanskedjan&lt;br&gt;enligt den föreslagna ordningen blir för lång. De har därför förordat att&lt;br&gt;försäkringsöverdomstolen görs till en renodlad prejudikatinstans. Från&lt;br&gt;några remissinstanser ifrågasätts också länsrätternas kompetens att i sin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nuvarande normal sammansättning pröva socialförsäkringsmålen. Riks-&lt;br&gt;revisionsverket har uttalat farhågor för att en ökad splittring av praxis&lt;br&gt;kan bli följden av att samtliga länsrätter får döma i socialförsäkringsmål.&lt;br&gt;Försäkringsrätten för Mellansverige har föreslagit att länsrätten i&lt;br&gt;Stockholms län delas upp så att en domstol kan förläggas till Haninge.&lt;br&gt;Länsrätten har bestämt avrått från en uppdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare sagt att man uppnår betydande&lt;br&gt;fördelar, om länsrätt blir första domstolsinstans för socialförsäkringsrätt-&lt;br&gt;skipningen. Som jag i det följande kommer att utveckla närmare (avsnitt&lt;br&gt;2.2.1) bör länsrätten döma i socialförsäkringsmål i sin normala&lt;br&gt;sammansättning. Det finns då inga bärande skäl att koncentrera länsrätts-&lt;br&gt;prövningen i dessa mål till vissa domstolar, särskilt om kvaliteten i rätt-&lt;br&gt;skipningen redan från början kan hållas på en hög nivå genom lämpliga&lt;br&gt;övergångsarrangemang. Genom att sprida målen åstadkommer man i stället&lt;br&gt;en flexibel organisation med större närhet till den rättssökande&lt;br&gt;allmänheten. Sprids målen till samtliga länsrätter, blir dessutom förutsätt-&lt;br&gt;ningarna bättre för korta handläggningstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överprövning av beslut som fattats av riksförsäkringsverket, framför&lt;br&gt;allt enligt den numera upphävda lagen (1954:243) om yrkesskadeför-&lt;br&gt;säkring, ankommer för närvarande enbart på försäkringsrätten för&lt;br&gt;Mellansverige. Det framstår därför som naturligt att även i fortsättningen&lt;br&gt;koncentrera dessa mål till en domstol. Då ligger, som anförs i&lt;br&gt;promemorian, länsrätten i Stockholms län närmast till hands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens principbeslut skulle försäkringsrätterna i ett första&lt;br&gt;skede integreras med den för varje försäkringsrätt närmast belägna&lt;br&gt;kammarrätten. Detta skulle ha inneburit att socialförsäkringsmål inte&lt;br&gt;tillförts kammarrätten i Göteborg. Med den nu föreslagna lösningen är&lt;br&gt;det enligt promemorian och en på denna punkt enstämmig remissopinion&lt;br&gt;naturligt att kammarrätternas domkretsar för socialförsäkringsmålen blir&lt;br&gt;identiska med dem för andra mål. Jag instämmer i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian motiverar emellertid personalsociala hänsyn en&lt;br&gt;generell justering av domkretsindelningen på en punkt, nämligen&lt;br&gt;beträffande Skaraborgs län. I promemorian föreslås att denna del av&lt;br&gt;domkretsen för kammarrätten i Göteborg förs över till kammarrätten i&lt;br&gt;Jönköping. Jag delar uppfattningen att en sådan förstärkning av mål-&lt;br&gt;underlaget för kammarrätten i Jönköping bör ske i samband med att försäk-&lt;br&gt;ringsrätterna avvecklas. Regleringen kan ske i förordningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill även nämna att det är lämpligt att delar av kammarrättens i&lt;br&gt;Sundsvall verksamhet förläggs till Umeå. En lämplig uppdelning torde&lt;br&gt;vara att alla mål från Västerbottens och Norrbottens län handläggs i Umeå&lt;br&gt;och att målen från kammarrättens övriga län handläggs i Sundsvall. Inte&lt;br&gt;heller detta är en fråga som behöver regleras i lag (jfr 27 § lagen om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar). Jag återkommer till denna fråga längre&lt;br&gt;fram (avsnitt 2.3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns som bekant en länsrätt för varje län. I samband med att&lt;br&gt;länsdomstolama år 1979 frigjordes från länsstyrelserna övervägdes frågan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om länsrätternas domkretsar och lokalisering (prop. 1977/78:170 s.18 ff). Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;Några överväganden om att dela upp ett län på flera länsrätter gjordes&lt;br&gt;inte. Däremot diskuterades om de minsta länen gav ett tillräckligt stort&lt;br&gt;målunderlag för att länsrätterna skulle kunna bli bärkraftiga enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för domkrets- och lokaliseringsfrågan ansågs emellertid vara&lt;br&gt;domstolens anknytning till länet och residensstaden samt önskemålet om&lt;br&gt;en för hela landet likformig organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrätten för Mellansverige har vid remissbehandlingen anfört&lt;br&gt;bl.a. att arbetsunderlaget för länsrätten i Stockholms län efter reformen&lt;br&gt;blir så stort att länsrätten bör delas upp i två domstolar. Den ena skulle&lt;br&gt;ligga kvar i länsrättens lokaler på Södermalm i Stockholm, medan den&lt;br&gt;andra skulle förläggas till försäkringsrättens lokaler i Haninge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om domkretsindelning och lokalisering av domstolar bör prövas&lt;br&gt;med utgångspunkt i vad som är rationellt för verksamheten och den&lt;br&gt;allmänhet som domstolarna skall betjäna. Länsrätten i Stockholms län har&lt;br&gt;i dag ca 190 anställda. Genom denna reform och den i prop. 1990/91:58&lt;br&gt;föreslagna psykiatrimålsreformen ökar antalet med ungefär 30 personer.&lt;br&gt;Inte heller efter dessa reformer kommer länsrättens storlek i sig att utgöra&lt;br&gt;ett skäl för att dela domstolen. En myndighet av en sådan storlek har&lt;br&gt;tvärtom, rätt organiserad och ledd, vissa fördelar genom minskad sårbar-&lt;br&gt;het, ökad flexibilitet och möjligheter till specialisering. Länsrätten i&lt;br&gt;Stockholms län är en effektiv och välorganiserad domstol med ändamålsen-&lt;br&gt;liga och ur allmänhetens synvinkel välbelägna lokaler. Lokalerna kommer&lt;br&gt;att rymma även den personal som tillkommer med anledning av&lt;br&gt;reformerna. En delning av domstolen skulle medföra ökade lokalkostnader&lt;br&gt;och administrativa kostnader för domstolsväsendet, och för parterna skulle&lt;br&gt;en delning medföra ökade kostnader och tidsutdräkt. Även kostnadsskäl&lt;br&gt;talar således mot att splittra domstolen. I samma riktning talar den&lt;br&gt;osäkerhet som råder beträffande länsrätternas framtida arbetsunderlag.&lt;br&gt;Härtill kommer att en delning skulle medföra stora påfrestningar i en tid&lt;br&gt;då all kraft behövs till att säkerställa reformernas genomförande. En&lt;br&gt;uppdelning av länsrätten i Stockholms län bör alltså enligt min mening&lt;br&gt;inte komma i fråga. I och för sig beaktansvärda regionalpolitiska hänsyn&lt;br&gt;måste tillgodoses på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I principbeslutet angavs beträffande försäkringsöverdomstolen att det&lt;br&gt;först efter en utvärdering av integreringen fanns skäl att överväga frågorna&lt;br&gt;om domstolens ställning. Den reform jag nu förordar kan antas komma&lt;br&gt;att på sikt högst väsentligt påverka måltillflödet till domstolen. Det finns&lt;br&gt;emellertid inte heller med den lösningen anledning att frångå vad som&lt;br&gt;angavs i principbeslutet, dvs. att en utvärdering bör ske innan man&lt;br&gt;överväger vilken ställning försäkringsöverdomstolen skall ha i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär således mitt förslag att länsrätt blir första,&lt;br&gt;kammarrätt andra och försäkringsöverdomstolen sista domstolsinstans i&lt;br&gt;sådana mål som överklagas enligt 20 kap. 11 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring eller något lagrum som hänvisar till den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsdomstolamas organisation och verksamhet regleras i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1978:28) om försäkringsdomstolar. Motsvarande bestämmelser finns för Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;de allmänna förvaltningsdomstolarna i lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar. Reformen medför ändringar i dessa lagar. Först&lt;br&gt;och främst måste bestämmelserna om försäkringsrätt i lagen om&lt;br&gt;försäkringsdomstolar upphävas och erforderliga övergångsregler utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om försäkringsdomstolar kommer då, efter vissa justeringar av de&lt;br&gt;i dag gällande gemensamma bestämmelserna, att handla enbart om för-&lt;br&gt;säkringsöverdomstolen och bör ges ett annat namn. I lagen om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar erfordras vissa tillägg för att klargöra instans-&lt;br&gt;ordningen mellan domstolarna samt kompetensfördelningen mellan rege-&lt;br&gt;ringsrätten och försäkringsöverdomstolen. Liknande följdändringar måste&lt;br&gt;göras också i förvaltningsprocesslagen (1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till mål utvecklingen i försäkringsrätterna och till domstolar-&lt;br&gt;nas personal är det av stor vikt att den nya instansordningen genomförs&lt;br&gt;vid den i principbeslutet fastställda tidpunkten, nämligen den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt bör mål som vid ikraftträdandet redan finns i&lt;br&gt;försäkringsrätt handläggas enligt de äldre bestämmelserna. En sådan&lt;br&gt;ordning kan under en övergångsperiod medföra att en klagande inte med&lt;br&gt;säkerhet vet om ärendet kommer att överprövas av försäkringsrätt eller&lt;br&gt;länsrätt. Ett lämpligt förfarande kan därför övergångsvis vara att den&lt;br&gt;domstol som har mottagit målet underrättar klaganden om var målet&lt;br&gt;handläggs. Detta kan regleras i förordningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Över gångslösningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De tre försäkringsrätterna samordnas administrativt med&lt;br&gt;kammarrätterna i Stockholm, Sundsvall och Jönköping under en över-&lt;br&gt;gångstid på sannolikt ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringsrätten för Mellansverige, försäkrings-&lt;br&gt;rätten för Södra Sverige och Sveriges domareförbund menar att&lt;br&gt;försäkringsrätterna bör upphöra redan i samband med att den nya&lt;br&gt;instansordningen träder i kraft. Kammarrätten i Stockholm ansluter sig&lt;br&gt;till denna ståndpunkt, om försäkringsrätternas balanser anses kunna föras&lt;br&gt;över till länsrätt, övriga remissinstanser har ställt sig positiva till förslaget&lt;br&gt;till övergångslösning eller lämnat det utan erinran. Försäkringsrätten för&lt;br&gt;Norra Sverige har särskilt påpekat vikten av utbytestjänstgöring mellan&lt;br&gt;domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare framhållit borde ett av syftena&lt;br&gt;med reformen - en bättre rekrytering - kunna uppnås redan under den över-&lt;br&gt;gångsperiod som behövs för att nedbringa försäkringsrätternas balanser.&lt;br&gt;Detta kan ske genom en administrativ samordning mellan försäkringsrät-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tema och kammarrätterna. En sådan övergångsvis gällande samordning&lt;br&gt;bör begränsas till den för varje försäkringsrätt närmast belägna kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av vissa remissinstanser framförda förslaget att fördela försäk-&lt;br&gt;ringsrätternas inneliggande mål på länsrätterna eller kammarrätterna kan&lt;br&gt;vid första påseende verka tilltalande. Som jag ser det väger emellertid&lt;br&gt;fördelarna med en sådan ordning inte upp de betydande nackdelar som&lt;br&gt;den är förenad med. Promemorians förslag till övergångslösning, som&lt;br&gt;vunnit anslutning från de flesta remissinstanserna, är enligt min mening&lt;br&gt;bättre ägnat att främja ett smidigt och säkert genomförande av reformen.&lt;br&gt;Förslaget möjliggör en successiv uppbyggnad av länsrätternas och&lt;br&gt;kammarrätternas organisation och kompetens för de nya målen, samtidigt&lt;br&gt;som försäkringsrätternas återstående resurser kan inriktas på att nedbringa&lt;br&gt;antalet oavgjorda, äldre mål. Jag förordar alltså promemorians övergångs-&lt;br&gt;lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en punkt finns det emellertid anledning att modifiera den i prome-&lt;br&gt;morian förordade lösningen. Det gäller frågan om vid vilken tidpunkt den&lt;br&gt;nya instansordningen skall börja tillämpas. För att balansökningen vid&lt;br&gt;försäkringsrätterna skall brytas så snart som möjligt bör enligt min mening&lt;br&gt;den nya ordningen börja tillämpas omedelbart vid ikraftträdandet och också&lt;br&gt;på mål där försäkringskassans beslut fattats dessförinnan men där målet&lt;br&gt;inte kommit in till försäkringsrätten före ikraftträdandet. Genom att&lt;br&gt;måltillflödet till försäkringsrätterna härigenom stryps redan den 1 juli 1991&lt;br&gt;minskar i ganska väsentlig mån antalet mål som försäkringsrätterna har&lt;br&gt;att handlägga under övergångstiden jämfört med promemorieförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bara tre av kammarrätterna direkt berörs av övergångslösningen bör&lt;br&gt;självfallet inte hindra kammarrätten i Göteborg från att aktivt medverka&lt;br&gt;till utbytestjänstgöring och annat samarbete som bidrar till en successiv&lt;br&gt;och ömsesidig kompetensuppbyggnad. Över huvud taget är det angeläget&lt;br&gt;att det snabbt - redan före den 1 juli 1991 - inleds en utbytestjänstgöring&lt;br&gt;på så många håll som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den organisatoriska lösning som under övergångstiden skall gälla för&lt;br&gt;samordningen mellan försäkringsrätterna och kammarrätterna kan sägas&lt;br&gt;ha en förebild i förhållandet mellan tingsrätt och fastighetsdomstol på den&lt;br&gt;allmänna domstolssidan. Det innebär att kammarrätterna i Stockholm,&lt;br&gt;Sundsvall och Jönköping får ett administrativt ansvar för försäkrings-&lt;br&gt;rätterna som kvarstår som särskilda domstolar, var och en med sin&lt;br&gt;domkrets och med de regler för domförhet m.m. som framgår av lagen&lt;br&gt;om försäkringsdomstolar. Lagtekniskt sker detta genom att vissa över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser får ansluta till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag förutsätter alltså att de samordnade domstolarna administra-&lt;br&gt;tivt kommer att utgöra en enhet. De domare, fiskaler, föredragande och&lt;br&gt;aspiranter som finns i domstolarna då reformen genomförs behåller dock&lt;br&gt;tills vidare sin hemvist inom resp, organisation. Under övergångstiden&lt;br&gt;förblir försäkringsrättsrådet domare i försäkringsrätten, kammarrättsrådet&lt;br&gt;förblir domare i kammarrätten etc. Jag vill emellertid understryka att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtidigt blir en utomordentligt angelägen uppgift för den administrativa&lt;br&gt;ledningen - i första hand kammarrättspresidenten och chefen för försäk-&lt;br&gt;ringsrätten - att verka för att de samlade personalresurserna utnyttjas på&lt;br&gt;bästa sätt i hela organisationen. Det är sålunda enligt min mening av stor&lt;br&gt;vikt att de äldre socialförsäkringsmålen som ligger kvar i försäkrings-&lt;br&gt;rätterna prioriteras under övergångstiden. Det är också en betydelsefull&lt;br&gt;uppgift att verka för att främst juristpersonalen på ömse håll frivilligt&lt;br&gt;skaffar sig erfarenhet av de olika måltypema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att kammarrättspresidenten - bl.a. med hänsyn till sitt&lt;br&gt;ansvar för domarförsörjningen i länsrätterna - är den som blir chef för&lt;br&gt;hela verksamheten. Men självfallet måste han verka i nära samarbete med&lt;br&gt;försäkringsrättens chef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med en tillfällig administrativ samordning kan enbart behållas&lt;br&gt;en kortare tid. Såvitt jag nu kan bedöma bör övergångstiden, liksom&lt;br&gt;försäkringsrätterna, upphöra den 1 juli 1992. Regeringen bör emellertid&lt;br&gt;inhämta riksdagens bemyndigande att besluta om tidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Processuella frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Domförhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Länsrätt skall i socialförsäkringsmål vara domför med&lt;br&gt;en yrkesdomare och tre nämndemän. Kammarrätt skall i dessa mål&lt;br&gt;ha sammansättningen tre yrkesdomare och två nämndemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet har framfört kritik mot&lt;br&gt;en domförhetsregel för länsrätt med endast en yrkesdomare och&lt;br&gt;nämndemän. Enligt kammarrätten i Sundsvall saknas det skäl för att&lt;br&gt;nämndemän skall ingå i kammarrätt. Övriga remissinstanser har tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget eller inte kommenterat det särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Försäkringsrätt är domför med tre ledamöter&lt;br&gt;som är försäkringsrättsråd eller försäkringsrättsassessorer. Härutöver skall&lt;br&gt;två nämndemän ingå i rätten vid prövning av besvär över beslut som i&lt;br&gt;allmän försäkringskassa har avgjorts av socialförsäkringsnämnd och beslut&lt;br&gt;enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om&lt;br&gt;statligt personskadeskydd eller motsvarande äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domförhetsreglema i försäkringsrätterna har bestämts utifrån bl.a.&lt;br&gt;förutsättningen att dessa domstolar utgör den enda domstolsinstansen före&lt;br&gt;försäkringsöverdomstolen. Med den av mig förordade instansordningen&lt;br&gt;är det naturligt att låta de domförhetsregler som för närvarande gäller för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsrätt och som innebär att länsrätten normalt dömer med en lagfaren Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;domare och tre nämndemän bli utgångspunkten för övervägandena i&lt;br&gt;domförhetsfrågan. Med den sammansättningen kan målavverkningen per&lt;br&gt;juristdomare öka, samtidigt som lekmannainflytandet förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot en domförhet med endast en yrkesdomare jämte nämndemän har&lt;br&gt;under remissbehandlingen anförts att socialförsäkringsmålen i många fall&lt;br&gt;innehåller svåra bedömnings- och skälighetsfrågor. Länsrätterna hand-&lt;br&gt;lägger emellertid redan nu mål, även exempelvis de mest komplicerade&lt;br&gt;skattemål och mål enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga, med en yrkesdomare och nämndemän. I tingsrätt handläggs&lt;br&gt;de allra flesta målen av en yrkesdomare ensam eller med nämndemän.&lt;br&gt;En sammansättning med en yrkesdomare och tre nämndemän är därför&lt;br&gt;enligt min uppfattning fullt godtagbar från rättssäkerhetssynpunkt, särskilt&lt;br&gt;då ytterligare en domstolsinstans, kammarrätten, tillkommer före försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndemannamedverkan är värdefull i socialförsäkringsmålen. Särskilt&lt;br&gt;med tanke på att icke lagfarna ledamöter skall delta såväl i länsrätt som&lt;br&gt;i försäkringsöverdomstolen saknas det enligt min mening skäl att för&lt;br&gt;kammarrätten nu överväga annan sammansättning vid avgörande av&lt;br&gt;socialförsäkringsmål än den som normalt används för försäkringsrätt&lt;br&gt;enligt nuvarande ordning, dvs. tre yrkesdomare och två nämndemän. Jag&lt;br&gt;är medveten om att detta innebär en viss utvidgning av lekmanna-&lt;br&gt;medverkan på denna nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande får en försäkringsrättsdomare ensam pröva vissa mål&lt;br&gt;där värdet av en förmån understiger 2 500 kr. Utrymmet för ensamdomar -&lt;br&gt;handläggning är dock i praktiken begränsat; det avgörs bara ca 200 sådana&lt;br&gt;mål om året. Jag finner i vart fall i ett inledningsskede inte skäl att&lt;br&gt;överföra ensamdomarregeln till lagen om allmänna förvaltningsdomstolar&lt;br&gt;såvitt avser länsrättsprövningen. Att det kommer att finnas ett visst,&lt;br&gt;begränsat utrymme för handläggning med ensamdomare i länsrätt följer&lt;br&gt;av 18 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Nämndemän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sådana uppdrag att vara nämndeman i försäkringsrätt&lt;br&gt;som inte löpt ut när reformen träder i kraft skall gälla som uppdrag&lt;br&gt;att vara nämndeman antingen i länsrätt eller kammarrätt. Samtidigt&lt;br&gt;skall uppdraget i försäkringsrätt kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Nämndemän medverkar i rättskipningen i såväl&lt;br&gt;försäkringsrätt som länsrätt och kammarrätt. Antalet nämndemän i försäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990191. Sami. 1. Nr 80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsrättema är 142. I länsrätterna finns 978 nämndemän och i kammar- Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;rätterna 150. Den genomsnittliga tjänstgöringsfrekvensen för nämndemän&lt;br&gt;i försäkringsrätt och länsrätt är nio dagar och i kammarrätt fem dagar om&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sättet att välja nämndemän är lika för försäkringsrätt, länsrätt och&lt;br&gt;kammarrätt. Jag ser ingen anledning att ändra de bestämmelser som&lt;br&gt;reglerar detta. Samtidigt är det emellertid angeläget att vid en integration&lt;br&gt;bevara den erfarenhet och kompetens som nämndemännen i försäkrings-&lt;br&gt;rätterna har. Detta bör underlättas genom en smidig övergångsordning&lt;br&gt;av innebörd att ett uppdrag att vara nämndeman i försäkringsrätt som inte&lt;br&gt;har löpt ut när reformen träder i kraft den 1 juli 1991 gäller som uppdrag&lt;br&gt;att vara nämndeman i antingen länsrätt eller kammarrätt. Samtidigt bör&lt;br&gt;uppdraget i försäkringsrätt kvarstå under återstoden av mandatperioden.&lt;br&gt;En bestämmelse härom kan intas i en övergångsbestämmelse till de&lt;br&gt;ändringar som föreslås i lagen om försäkringsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ordningen innebär på sikt att nämndemännen från&lt;br&gt;försäkringsrätterna tjänstgör inom länsrättens resp, kammarrättens hela&lt;br&gt;målområde. Det kan emellertid vara lämpligt att i ett inledningsskede före-&lt;br&gt;trädesvis utnyttja nämndemännen med försäkringsrättsbakgrund i social-&lt;br&gt;försäkringsmålen i länsrätt och kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i lagen om försäkringsdomstolar angivna begränsningarna i behörighe-&lt;br&gt;ten att vara nämndeman i försäkringsrätt bör föras över till lagen om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på resp, kammarrätt att för återstående mandatperiod&lt;br&gt;fördela försäkringsrättsnämndemännen inom sin domkrets mellan läns-&lt;br&gt;rätterna och kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Inga ändringar görs nu i fråga om reglerna för&lt;br&gt;omprövning i socialförsäkringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Olika åsikter har framförts beträffande ompröv-&lt;br&gt;ning av beslut i försäkringskassa. LO och TCO har pekat på att&lt;br&gt;omprövning förlänger handläggningstiden för mål där beslutet inte ändras.&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet har instämt i den bedömning som gjorts i&lt;br&gt;promemorian. Riksförsäkringsverket har föreslagit att också andra&lt;br&gt;omprövningsregler på socialförsäkringsområdet avskaffas. Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen, kammarrätten i Sundsvall samt flera länsrätter har däremot&lt;br&gt;förordat att omprövningsförfarandet utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Domstolsverket och riksförsäkringsverket&lt;br&gt;fick i oktober 1989 ett regeringsuppdrag att utvärdera de från och med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1988 gällande reglerna för omprövning och överklagande av de Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;allmänna försäkringskassornas beslut. Uppdraget har redovisats i rapporten&lt;br&gt;Kortare handläggningstider vid bl.a. omprövning och överklagande inom&lt;br&gt;socialförsäkringen (DV Rapport 1990:l;RFV anser 1990:1). I rapporten&lt;br&gt;har domstolsverket bl.a. föreslagit att beslut av socialförsäkringsnämnd,&lt;br&gt;som överklagas av den försäkrade, skall omprövas av nämnden innan saken&lt;br&gt;går vidare till försäkringsrätt. Riksförsäkringsverket har inte anslutit sig&lt;br&gt;till domstolsverkets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverkets förslag om att återinföra omprövning av socialförsäk-&lt;br&gt;ringsnämnds beslut har lämnats mot bakgrund av den målökning som&lt;br&gt;uppstod i försäkringsrätterna då omprövningen slopades. Förslaget har&lt;br&gt;vidare sin utgångspunkt i den nuvarande instansordningen. Den av mig&lt;br&gt;förordade reformen kommer att innebära att en försäkringskassas beslut&lt;br&gt;kan komma att överprövas av tre domstolsinstanser. Jag anser att det mot&lt;br&gt;denna bakgrund saknas skäl att nu ändra omprövningsreglerna. Jag vill&lt;br&gt;emellertid erinra om att domstolsutredningen vid sin översyn av för-&lt;br&gt;valtningsprocesslagen också kommer att uppmärksamma omprövnings-&lt;br&gt;reglerna i bl.a. förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Riksförsäkringsverkets roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Inga nya regler föreslås i fråga om parts ställningen&lt;br&gt;i socialförsäkringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksrevisionsverket, försäkringsrätten för Mellan-&lt;br&gt;sverige, försäkringsrätten för Södra Sverige och flera länsrätter har pekat&lt;br&gt;på fördelarna med tvåpartsprocess. Försäkringskasseförbundet anser att&lt;br&gt;försäkringskassorna bör få ställning av part, om promemorieförslaget&lt;br&gt;genomförs. Flera remissinstanser har betonat vikten av att riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket efter reformen noga följer domstolarnas praxis. Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket menar däremot att reformen inte medför någon större&lt;br&gt;förändring för verkets möjligheter att följa praxis. Verket avvisar tanken&lt;br&gt;på att försäkringskassorna görs till part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Enligt 20 kap. 12 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring har riksförsäkringsverket att verka för att&lt;br&gt;bestämmelserna om den allmänna försäkringen tillämpas likformigt och&lt;br&gt;rättvist. Verket får, även till förmån för enskild part, bl.a. överklaga&lt;br&gt;försäkringsrätts och allmän försäkringskassas beslut. I mål där en enskild&lt;br&gt;part hos försäkringsrätten överklagar en allmän försäkringskassas beslut&lt;br&gt;bestämmer riksförsäkringsverket om verket skall vara part i målet. Även&lt;br&gt;om riksförsäkringsverket beslutat att inte vara part, får försäkringsrätten&lt;br&gt;förelägga verket att svara i målet, om det finns särskilda skäl. Om en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskild part överklagar försäkringsrättens beslut, är verket alltid motpart. Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i domstolsutredningens översyn av förvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagen rör frågan om systemet med tvåpartsprocess bör utvidgas. Som jag&lt;br&gt;tidigare nämnt kommer utredningen att redovisa sitt uppdrag före utgången&lt;br&gt;av år 1991. Någon särlösning för socialförsäkringsmålen bör enligt min&lt;br&gt;mening inte tas fram nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från riksförsäkringsverket tror jag att den föreslagna&lt;br&gt;reformen, särskilt inledningsvis, kan försvåra för riksförsäkringsverket&lt;br&gt;att aktivt bevaka domstolarnas praxis. Ett alternativ som framförs i&lt;br&gt;promemorian och som enligt min mening kan vara värt att överväga är&lt;br&gt;att försäkringskassorna i större utsträckning än nu biträder riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket på denna punkt. Det finns därutöver skäl att med&lt;br&gt;uppmärksamhet följa reformens inverkan på hur riksförsäkringsverket&lt;br&gt;genom sin ombudsavdelning förmår fullgöra sin betydelsefulla uppgift&lt;br&gt;att medverka till en likformig och rättvis rättstillämpning inom&lt;br&gt;socialförsäkringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Dimensionering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Avverkningstakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Antalet årligen avgjorda socialförsäkringsmål kan&lt;br&gt;antas öka i den nya organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser anser att promemorians&lt;br&gt;beräkning av målavverkningen är alltför optimistisk. Andra har lämnat&lt;br&gt;beräkningen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Vid resurstilldelning tillämpar domstols-&lt;br&gt;verket vissa dimensioneringsnormer för länsrätterna. En utgångspunkt är&lt;br&gt;att en rådman med två handläggare årligen bör kunna avverka ca 1 000&lt;br&gt;mål. Under år 1989 var den genomsnittliga målavverkningen 1 031 mål&lt;br&gt;per rådmansrotel i de icke avdelningsindelade länsrätterna och 1 086 mål&lt;br&gt;i de tre avdelningsindelade länsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller socialförsäkringsmålen blir en första fråga efter vilka&lt;br&gt;principer det tillkommande personalbehovet på länsrätterna bör beräknas.&lt;br&gt;Socialförsäkringsmålens komplexitet talar enligt min mening för att&lt;br&gt;förhållandet mellan domarresurser och handläggarresurser bör förskjutas&lt;br&gt;i riktning mot fler domare och färre handläggare. I samma riktning talar&lt;br&gt;också att antalet domare som kan rekryteras från försäkringsrätterna är&lt;br&gt;avsevärt större än antalet handläggare. Som anges i promemorian bör man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför vid dimensioneringen, i stället för den i länsrätt vanliga indelningen Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;med en domare och två handläggare på en rådmansrotel, för socialförsäk-&lt;br&gt;ringsmålen kunna räkna med en domare, en handläggare och 0,25 notarie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta utesluter naturligtvis inte att sammansättningen i praktiken kan bli&lt;br&gt;en annan, om t.ex. lokala förhållanden talar för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tidigare nämnda rapporten (DV Rapport 1988:5) räknade domstols-&lt;br&gt;verket med att en rotel med en rådman och en handläggare skulle kunna&lt;br&gt;avverka 200 socialförsäkringsmål om året. Vid den omorganisation som&lt;br&gt;nu är i fråga bör kapaciteten kunna bli större. Länsrätterna kommer&lt;br&gt;nämligen inte att överta försäkringsrätternas balanser med de extra&lt;br&gt;resurskrav som fordras för att på ett och samma ställe hantera en stor&lt;br&gt;mängd äldre, ofta komplicerade, socialförsäkringsmål. Länsrätterna&lt;br&gt;kommer i stället att kunna ta i tu med och avgöra målen snabbt. Med den&lt;br&gt;domförhetsregel jag förordat kommer en domare i länsrätt inte heller att&lt;br&gt;behöva sätta av tid för att medverka i mål på andra domares rotlar. Den&lt;br&gt;på senare tid minskade ändringsfrekvensen tyder på att rättspraxis&lt;br&gt;stabiliserats, något som bör underlätta dömandet. Till skillnad från vissa&lt;br&gt;remissinstanser anser jag därför promemorians antagande att en domare,&lt;br&gt;en handläggare och 0,25 notarie bör kunna avgöra minst 300 mål om året&lt;br&gt;vara rimligt. Till detta kommer 0,5 biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna för kammarrätternas del bör som utgångspunkt ha&lt;br&gt;nuvarande avverkningstakt i försäkringsrätt. År 1989 avgjorde en försäk-&lt;br&gt;ringsrättsavdelning i genomsnitt (7 924 mål : 12 avd.) 660 mål. För år&lt;br&gt;1990 sjönk avverkningen till (8 035 mål : 13 avd.) 618 mål, främst på&lt;br&gt;grund av bristen på föredragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De socialförsäkringsmål som överklagas till kammarrätterna från&lt;br&gt;länsrätterna kommer att vara i ett bättre skick än de mål som&lt;br&gt;försäkringsrätterna nu får från försäkringskassorna och riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket. Länsrätten kommer att ha strukturerat och utrett målen.&lt;br&gt;Rekryteringssituationen bör bli bättre i kammarrätterna än i försäkringsrät-&lt;br&gt;terna och alla tjänster bör kunna bli besatta. Det finns därför enligt min&lt;br&gt;mening anledning att räkna med att avverkningskapaciteten i kammar-&lt;br&gt;rätterna blir avsevärt större än i försäkringsrätterna. Det är fullt rimligt&lt;br&gt;att tänka sig att en kammarrättsavdelning, som inte har några balanser&lt;br&gt;av mål och som är specialiserad på socialförsäkringsmål, efter vissa&lt;br&gt;initialsvårigheter kan avgöra omkring 900 sådana mål om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självfallet inte möjligt att på detta stadium med någon fullständig&lt;br&gt;visshet uttala sig om avverkningstakten i länsrätt och kammarrätt. Jag har&lt;br&gt;velat göra dessa uttalanden närmast för att kunna bedöma vilka totala&lt;br&gt;personalresurser som vid reformen bör tillföras den nya organisationen.&lt;br&gt;Utan tvekan får man räkna med lokala variationer både då det gäller av-&lt;br&gt;verkningstakten och arbetets uppläggning. Det bör ankomma på domstols-&lt;br&gt;verket att tillsammans med domstolarna följa upp resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Överklagandefrekvens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Den nuvarande överklagandefrekvensen till försäk-&lt;br&gt;ringsdomstolama bör läggas till grund för dimensioneringen av&lt;br&gt;länsrätterna och kammarrätterna. Antalet mål till försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen kommer att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringsöverdomstolen menar att överklagande-&lt;br&gt;frekvensen är för högt uppskattad, övriga remissinstanser har lämnat&lt;br&gt;bedömningen i promemorian utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Andelen mål som överklagas från&lt;br&gt;försäkringsrätterna till försäkringsöverdomstolen var i början av 1980-&lt;br&gt;talet 17 %, steg till 25 % vid mitten av 1980-talet och var år 1990 uppe&lt;br&gt;i 33 %. Vad denna höga överklagandefrekvens beror på är inte helt lätt&lt;br&gt;att reda ut. Så mycket står dock klart att en del av ökningen beror på att&lt;br&gt;en ny målgrupp - bilstöd till handikappade - tillkommit och på att andelen&lt;br&gt;försäkringsrättsavgöranden som gått den enskilde emot har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid enligt min mening inte anledning att tro att&lt;br&gt;benägenheten att överklaga på sikt kommer att ligga på 1990 års höga&lt;br&gt;nivå. Försiktigheten bjuder likväl att man inför tillkomsten av en ny&lt;br&gt;instansordning tar det säkra före det osäkra. Vid dimensioneringen av den&lt;br&gt;nya organisationen utgår jag därför från att överklagandefrekvensen i ledet&lt;br&gt;länsrätt - kammarrätt kommer att ligga på denna nivå. Det får ankomma&lt;br&gt;på domstolsverket att följa den faktiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandefrekvensen i ledet kammarrätt - försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;är än mer svårbedömd. Det står dock klart att antalet mål till&lt;br&gt;överdomstolen vid i övrigt oförändrade förhållanden kommer att minska&lt;br&gt;om målen dessförinnan har prövats i två domstolsinstanser. Dessa effekter&lt;br&gt;är emellertid långsiktiga och påverkar inte försäkringsöverdomstolens&lt;br&gt;arbetsbörda omedelbart vid reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Länsrätterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Länsrätterna bör byggas ut successivt under perioden&lt;br&gt;juli 1991 - juni 1992 för att ta hand om socialförsäkringsmålen.&lt;br&gt;Utbyggnaden bör samordnas med den utbyggnad som motiveras av de&lt;br&gt;nya målen om psykiatrisk tvångsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bedömningen har - med undantag av normen för Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;dimensionering - i sina huvuddrag lämnats utan erinran. Flera&lt;br&gt;remissinstanser har dock påpekat vikten av att domstolarna tillförs&lt;br&gt;personal i god tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Rotlar för socialförsäkringsmål kan med&lt;br&gt;den övergångslösning som jag föreslagit byggas upp successivt i&lt;br&gt;länsrätterna. Den första tiden efter reformgenomförandet kommer i de&lt;br&gt;flesta länsrätter antalet mål som är klara att avgöras inte att motivera&lt;br&gt;inrättandet av en hel rotel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan från början kan dock socialförsäkringsmål komma in som kräver&lt;br&gt;omedelbara åtgärder, t.ex. förtursmål och interimistiska frågor. Genom&lt;br&gt;samarbete länsrätterna emellan eller med kammarrätt/försäkringsrätt bör&lt;br&gt;domarpersonal med erforderligt kunnande på socialförsäkringsområdet&lt;br&gt;kunna ställas till länsrättens förfogande för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För länsrätterna i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus&lt;br&gt;län blir måltillströmningen så stor att socialförsäkringskompetens bör&lt;br&gt;finnas redan från början eller i vart fall tidigt under hösten 1991.1 övrigt&lt;br&gt;bör inriktningen vara att de nya länsrättsrotlama byggs upp successivt&lt;br&gt;under tiden oktober 1991 - juni 1992. Tillsättningsbeslut beträffande de&lt;br&gt;nya tjänsterna i länsrätt bör dock av hänsyn till personalen meddelas på&lt;br&gt;ett tidigare stadium (se avsnitt 2.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För några enstaka länsrätter kommer socialförsäkringsmålen att bli så&lt;br&gt;få att de inte ens på längre sikt motiverar några nya tjänster. Det är särskilt&lt;br&gt;angeläget att domare från sådana länsrätter kan tjänstgöra en tid i försäk-&lt;br&gt;ringsrätt innan instansordningen ändras för att på så sätt få erfarenhet av&lt;br&gt;socialförsäkringsmål. På längre sikt, när kammarrätts- och länsrättsdomar-&lt;br&gt;na överlag förvärvat erfarenhet av dessa mål, bortfaller problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma period som reformen genomförs kommer länsrätterna att&lt;br&gt;behöva resurstillskott även för mål om psykiatrisk tvångsvård. Dimensione-&lt;br&gt;ringen av länsrätterna i anledning av socialförsäkringsreformen bör&lt;br&gt;samordnas med och innefatta även psykiatrimålen. På lite längre sikt&lt;br&gt;kan länsrätterna som ett resultat av domstolsutredningens arbete komma&lt;br&gt;att få ett tillskott av mål som nu överklagas direkt till kammarrätt.&lt;br&gt;Skattemålen kan däremot förväntas minska i antal. Den slutliga effekten&lt;br&gt;för länsrätterna av de i olika riktning verkande reformerna låter sig för&lt;br&gt;dagen inte bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian redovisas vissa preliminära beräkningar som&lt;br&gt;domstolsverket gjort av det samlade resursbehovet på grund av&lt;br&gt;socialförsäkringsmålen och psykiatrimålen. Verkets bedömning mynnar&lt;br&gt;ut i att det för de mål som tillkommer på grund av de båda reformerna&lt;br&gt;åtgår ca 60 domarrotlar. Jag har ingen anledning att ifrågasätta dessa&lt;br&gt;beräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta betyder att länsrätterna behöver byggas ut väsentligt under perioden&lt;br&gt;juli 1991 - juni 1992. En sådan utbyggnad kommer att ställa stora krav&lt;br&gt;på organisation, utbildning m.m. Samtidigt ger utbyggnaden av läns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätterna och kammarrätterna (avsnitt 2.3.4) goda förutsättningar för att Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;ordna fortsatt arbete för försäkringsrättspersonalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jag i det föregående har talat om rotlar för socialförsäkringsmål är&lt;br&gt;det i första hand fråga om att finna en grund för dimensioneringen av läns-&lt;br&gt;rätterna. Goda skäl talar för att socialförsäkringsmålen i ett övergångs-&lt;br&gt;skede handläggs som specialmål och lottas på särskilda rotlar. På längre&lt;br&gt;sikt är det självfallet önskvärt att alla eller flertalet av länsrättsdomama&lt;br&gt;kan döma också i dessa mål liksom att de domare som kommer från&lt;br&gt;försäkringsrätt kan döma i andra mål. Hur övergångsfrågorna löses måste&lt;br&gt;avgöras med hänsyn till förhållandena i den enskilda domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Kammarrätterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Delar av kammarrättens i Sundsvall verksamhet bör&lt;br&gt;förläggas till Umeå. Domkretsindelningen bör justeras så att Skaraborgs&lt;br&gt;län tillförs domkretsen för kammarrätten i Jönköping. Kammarrätterna&lt;br&gt;bör tills vidare byggas ut med totalt sju avdelningar på grund av social-&lt;br&gt;försäkringsmålen och psykiatrimålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bedömningen har - med undantag av normen för&lt;br&gt;dimensionering - i sina huvuddrag lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Enligt promemorian motiverar&lt;br&gt;socialförsäkringsmålen följande förstärkningar i kammarrätterna med&lt;br&gt;nuvarande domkretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal socialförsäkringsmål Antal avdelningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sundsvall (Umeå)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 3 650&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Vid dimensioneringen av kammarrätterna bör enligt promemorian även&lt;br&gt;beaktas de mål om psykiatrisk tvångsvård som tillförs de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna fr.o.m. den 1 januari 1992. Dessa mål har i det&lt;br&gt;lagstiftningsärendet beräknats till 7 000 - 8 000 om året och överklagan-&lt;br&gt;defrekvensen till kammarrätterna till 10 %. För att avgöra ca 700 sådana&lt;br&gt;mål i kammarrätterna kan beräknas en resursåtgång på 1-2 avdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fortsatta beräkningarna görs med utgångspunkt i ett behov av 1,5 Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;avdelningar för hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av många skäl svårt att driva kammarrättsverksamhet på en ort&lt;br&gt;med ett målunderlag för endast 0,8 avdelningar, vilket skulle bli fallet&lt;br&gt;om man i Umeå endast skulle handlägga socialförsäkringsmål. Samtidigt&lt;br&gt;talar starka skäl för fortsatt verksamhet där. Jag delar därför bedömningen&lt;br&gt;i promemorian att både personalsociala skäl och de geografiska avstånden&lt;br&gt;i Övre Norrland talar för att målunderlaget i Umeå förstärks. Detta bör,&lt;br&gt;som föreslagits, ske genom att man i Umeå får handlägga alla kammar-&lt;br&gt;rättsmål från Västerbottens och Norrbottens län. Härigenom fördubblas&lt;br&gt;målunderlaget för Umeås del. Åtminstone tills vidare bör verksamheten&lt;br&gt;organiseras som en filial till kammarrätten i Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som sägs i promemorian bör vid omorganisationen&lt;br&gt;särskild hänsyn tas till personalen vid försäkringsrätten i Huskvarna&lt;br&gt;eftersom resursbehovet för kammarrätten i Jönköping endast motsvarar&lt;br&gt;en mindre del av försäkringsrättens nuvarande organisation. I domstols-&lt;br&gt;verkets rapport 1990:2 väcktes tanken på att justera domkretsindelningen&lt;br&gt;så att Skaraborgs län, som nu hör under kammarrätten i Göteborg, tillförs&lt;br&gt;domkretsen för kammarrätten i Jönköping. En sådan åtgärd skulle inte&lt;br&gt;bara ha personalsociala fördelar. Den gör det också lättare att lösa&lt;br&gt;lokalfrågan för kammarrätten i Göteborg. Men det finns inte anledning&lt;br&gt;att genomföra domkretsändringen under övergångsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av förändringarna skulle leda till justeringar av&lt;br&gt;kammarrätternas resursbehov - mätt i avdelningar - enligt följande&lt;br&gt;uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verksam-&lt;br&gt;hetsort&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförs.-&lt;br&gt;mål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Psykiatri-&lt;br&gt;mål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;br&gt;mål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resursbehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stockholm&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Göteborg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sundsvall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Umeå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jönköping&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det kommer, som jag tidigare påpekat, med all sannolikhet att finnas&lt;br&gt;socialförsäkringsmål som måste föras över från försäkringsrätterna till&lt;br&gt;kammarrätterna efter övergångsperioden. Det är inte minst för de&lt;br&gt;försäkrades skull utomordentligt angeläget att dessa mål kan avgöras utan&lt;br&gt;dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund räknar jag med att kammarrätterna för att möta Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;tillströmningen av socialförsäkringsmål och psykiatrimål behöver byggas&lt;br&gt;ut åtminstone temporärt med sju avdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Envar av kammarrätterna i Stockholm, Sundsvall (Umeåfilialen) och&lt;br&gt;Jönköping bör enligt min mening tillföras två avdelningar samt&lt;br&gt;kammarrätten i Göteborg en avdelning. Med hänsyn till den osäkerhet&lt;br&gt;som råder beträffande måltillströmningen på sikt kan det finnas skäl att&lt;br&gt;organisera några avdelningar som extraavdelningar som inrättas för&lt;br&gt;begränsad tid.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Personal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 Ordinarie domare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: De ordinarie domarna i försäkringsrätterna får förtur&lt;br&gt;till de ordinarie domartjänster som inrättas i anledning av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allmänhet anslutit sig till&lt;br&gt;promemorians uppfattning i förtursfrågan. Flera har dock kommenterat&lt;br&gt;de synpunkter som utvecklats i promemorian rörande tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelsen i 11 kap. 5 § regeringsformen om ordinarie domares förflytt-&lt;br&gt;ningsskyldighet. Bl.a. har försäkringsrätten för Mellansverige gjort gällande&lt;br&gt;att en ordförande i försäkringsrätt bör vara berättigad till en tjänst som&lt;br&gt;lagman och en vice ordförande i försäkringsrätt berättigad till en tjänst&lt;br&gt;som vice ordförande i kammarrätt eller som chefsrådman i länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I försäkringsrätterna finns 34 ordinarie&lt;br&gt;domare, varav 14 i försäkringsrätten för Mellansverige, 14 i försäk-&lt;br&gt;ringsrätten för Södra Sverige och 6 i försäkringsrätten för Norra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrättsråden är ordinarie domare. De omfattas därför av&lt;br&gt;bestämmelsen i 11 kap. 5 § regeringsformen enligt vilken ordinarie&lt;br&gt;domare får förflyttas till annan jämställd tjänst, om det påkallas av&lt;br&gt;organisatoriska skäl. Enligt lagrummets förarbeten är det ett villkor att&lt;br&gt;domaruppgiftema är väsentligen likartade i de båda tjänsterna. Förflyttning&lt;br&gt;från allmän domstol till förvaltningsdomstol och omvänt är enligt&lt;br&gt;förarbetena inte tillåten mot vederbörandes vilja. Däremot anses hinder&lt;br&gt;inte möta mot en förflyttning från överrätt till underrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrätterna är förvaltningsdomstolar. Arten av domaruppgifter&lt;br&gt;är väsentligen likartade i försäkringsrätterna och de allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna. De innebär i de flesta fall en överprövning av förvaltnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighets beslut. Som sägs i promemorian torde det därför inte råda Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;någon tvekan om att det i princip finns en förflyttningsskyldighet för de&lt;br&gt;ordinarie domarna från försäkringsrätterna till de allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna, om en omorganisation så kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra villkoret som enligt förarbetena skall uppfyllas är att det&lt;br&gt;skall vara fråga om en förflyttning till en domartjänst med samma eller&lt;br&gt;i huvudsak samma löneställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i 11 kap. 5 § regeringsformen innebär således att regeringen vid&lt;br&gt;en reform som den förestående får förflytta en ordinarie domare i försäk-&lt;br&gt;ringsrätt till en tjänst som vad gäller lön och domaruppgifter är väsent-&lt;br&gt;ligen likartad med den innehavda tjänsten. Försäkringsrättsråden bör därför&lt;br&gt;få förtur till de domartjänster som inrättas i länsrätterna och kammar-&lt;br&gt;rätterna med anledning av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det visar sig nödvändigt för att tillgodose de krav på den nya&lt;br&gt;domartjänsten som regeringsformen ställer, kan saken lösas genom att&lt;br&gt;personliga tjänster inrättas på erforderlig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från några remissinstanser har framförts att ett försäkringsrättsråd som&lt;br&gt;utnämns till kammarrättsråd eller rådman i länsrätt inte bör få behörighet&lt;br&gt;att döma inom kammarrätternas och länsrätternas hela målområde. Det&lt;br&gt;kan emellertid knappast komma i fråga att genom särskilda bestämmelser&lt;br&gt;begränsa en ordinarie domares behörighet. Däremot är det självfallet&lt;br&gt;angeläget att försäkringsrättsråden vid behov sätter sig in i de nya&lt;br&gt;måltypema. Motsvarande gäller givetvis för kammarrättsråd och rådmän&lt;br&gt;i fråga om socialförsäkringsmålen. För detta, som i princip är en arbetsled-&lt;br&gt;ningsfråga, ansvarar domstolschefen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 Övriga jurister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Försäkringsrättsassessorema bör i allmänhet förordnas&lt;br&gt;till kammarrättsassessorer när reformen genomförs. De bör som regel&lt;br&gt;tjänstgöra i kammarrätt innan de i länsrätt får handlägga mål inom&lt;br&gt;länsrättemas nuvarande målområde. En föredragande i försäkringsrätt&lt;br&gt;som bedömts lämplig för fortsatt domarutbildning blir kammarrättsfiskal.&lt;br&gt;Övriga föredragande bör förordnas till kammarrättsfiskalsaspiranter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Överensstämmer i huvudsak med min.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Kammarrätterna i Stockholm, Sundsvall och&lt;br&gt;Jönköping anser att försäkringsrättsassessorema bör adjungera i kammarrätt&lt;br&gt;innan de får bli kammarrättsassessorer. Enligt försäkringsöverdomstolen&lt;br&gt;bör en försäkringsrättsassessor inte med automatik bli behörig att döma&lt;br&gt;i socialförsäkringsmål i länsrätt. Försäkringsrätten för Mellansverige anser&lt;br&gt;däremot att det inte är nödvändigt med adjunktion för försäkrings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsassessorema. Försäkringsrätten har vidare förordat att också för- Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;säkringsrättsassessorerna får förtur till de ordinarie domartjänster som&lt;br&gt;inrättas med anledning av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I försäkringsrätterna finns för närvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(45 + 23 + 6) 74 försäkringsrättsassessorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian bör försäkringsrättsassessorema redan den 1 juli&lt;br&gt;1991 få nya tjänster som kammarrättsassessorer. Detta bör också enligt&lt;br&gt;min mening vara huvudregeln. Jag vill dock modifiera den på det sättet&lt;br&gt;att den som blivit försäkringsrättsassessor på kortare tid än det normalt&lt;br&gt;tar att bli kammarrättsassessor inte automatiskt bör förordnas till&lt;br&gt;kammarrättsassessor. Vid reformgenomförandet blir det också en viktig&lt;br&gt;uppgift att fördela assessorstjänstema mellan kammarrätterna i den slutliga&lt;br&gt;organisationen, så att det blir ett lämpligt förhållande mellan antalet&lt;br&gt;ordinarie och icke ordinarie domare inom respektive kammarrätts dom-&lt;br&gt;krets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringsrättsassessor kan redan enligt gällande bestämmelser&lt;br&gt;adjungeras i alla typer av mål i kammarrätt. En försäkringsrättsassessor&lt;br&gt;bör därför i och med förordnandet som kammarrättsassessor bli behörig&lt;br&gt;att tjänstgöra som ledamot i kammarrätten i alla typer mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrättsassessorn har erfarenhet av kollegialt dömande men har&lt;br&gt;i allmänhet ringa eller ingen erfarenhet av att döma som ensam yrkes-&lt;br&gt;domare. Detta bör inte påverka assessorns behörighet att döma ensam eller&lt;br&gt;med nämndemän i länsrätt inom hela socialförsäkringsområdet. Men&lt;br&gt;självfallet bör tilldelning av mål ske med beaktande av domarens erfaren-&lt;br&gt;het och kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens målområde i övrigt har försäkringsrättsassessorema däremot&lt;br&gt;ofta ingen erfarenhet av. Jag instämmer därför i promemorians slutsats&lt;br&gt;att sådana assessorer i allmänhet bör tjänstgöra en tid i kammarrätt innan&lt;br&gt;de börjar döma i länsrätt i de för dem nya mål typerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från försäkringsrätten för Mellansverige anser jag att&lt;br&gt;någon förtur till ordinarie domartjänster inte kan ges till försäkrings-&lt;br&gt;rättsassessorer för sådana tjänster som inrättas på grund av reformen.&lt;br&gt;Detta utesluter inte att försäkringsrättsassessorer med tillämpning av&lt;br&gt;sedvanliga tjänstetillsättningsprinciper kan utnämnas på tjänster som inte&lt;br&gt;har blivit besatta med ordinarie domare från försäkringsrätterna. För&lt;br&gt;självfallet måste i denna situation väl vitsordad tjänstgöring i försäk-&lt;br&gt;ringsrätt räknas som en särskild merit i tillsättningsärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försäkringsrätterna finns för närvarande (16+13+2) 31 föredragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tjänstgjort som föredragande i försäkringsrätt i ett år har av&lt;br&gt;försäkringsrätten normalt prövats för fortsatt domarutbildning. Har&lt;br&gt;försäkringsrätten bedömt föredraganden som lämplig för fortsatt domarut-&lt;br&gt;bildning, bör föredraganden redan den 1 juli 1991 kunna förordnas till&lt;br&gt;kammarrättsfiskal. Sedan fiskalen under viss tid vunnit erfarenhet av&lt;br&gt;kammarrättens målområde bör fiskalen av kammarrätten kunna förordnas&lt;br&gt;att fullgöra underrättstjänstgöring som fiskal i länsrätt och därefter gå&lt;br&gt;vidare i domarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande som tjänstgjort kortare tid än ett år i försäkringsrätt bör Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;vid ikraftträdandet förordnas till kammarrättsfiskalsaspirant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.3 Icke lagfarna yrkesdomare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De icke lagfarna försäkringsrättsassessorema blir behöriga&lt;br&gt;att tjänstgöra som ledamöter i kammarrätt i socialförsäkringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian: överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Yrkesdomare i såväl försäkringsrätt som&lt;br&gt;kammarrätt skall numera alltid vara lagfarna. År 1987 upphävdes en dittills&lt;br&gt;för försäkringsrätt gällande regel att den som hade god kännedom om&lt;br&gt;socialförsäkringslagstiftningen kunde utses till försäkringsrättsråd eller&lt;br&gt;försäkringsrättsassessor, trots att han inte var lagfaren, om särskilda skäl&lt;br&gt;förelåg. Samtidigt infördes en övergångsregel, enligt vilken äldre be-&lt;br&gt;stämmelser fortfarande skall tillämpas för den som har utnämnts före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försäkringsrätterna finns i dag tre domare som omfattas av över-&lt;br&gt;gångsbestämmelsen. De är assessorer. Reformen bör enligt min mening&lt;br&gt;inte påverka deras ställning. En motsvarande övergångsbestämmelse bör&lt;br&gt;därför tillföras lagen om allmänna förvaltningsdomstolar av innebörd att&lt;br&gt;dessa assessorer får tjänstgöra som ledamot i kammarrätt i socialförsäk-&lt;br&gt;ringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.4 Kanslipersonal och administrativ personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Kanslipersonal och administrativ personal bör i all&lt;br&gt;möjlig utsträckning beredas plats inom den nya organisationen eller&lt;br&gt;domstolsväsendet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringsrätten för Södra Sverige förutsätter att&lt;br&gt;den administrativa personal som inte kan beredas plats i kammarrätt eller&lt;br&gt;länsrätt erbjuds sysselsättning i andra domstolar eller myndigheter på orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Antalet tillsvidareanställda utan juridisk&lt;br&gt;utbildning i försäkringsrätterna uppgår för närvarande till (39 + 20 + 10)&lt;br&gt;69 personer. I antalet anställda i försäkringsrätten för Mellansverige ingår&lt;br&gt;personal för lokalvård som är gemensam med andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalen bör i största möjliga utsträckning beredas plats inom den nya Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;organisationen eller på andra domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i november 1990 utfärdat en förordning (DVFS 1990:19,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 70) med bestämmelser om vissa rekryteringsbegränsningar vid domstolar&lt;br&gt;och myndigheter inom domstolsverkets ansvarsområde i de län där&lt;br&gt;försäkringsrätterna ligger. Förordningen syftar till att underlätta för den&lt;br&gt;icke lagfarna personalen vid försäkringsrätterna att få arbete på eller i&lt;br&gt;närheten av hemorten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Lokaler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.5.7 Länsrätterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Lokalbehovet ökar vid vissa länsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bedömningen har lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Flertalet länsrätter har minskat sin&lt;br&gt;personalstyrka under 1980-talet. I görligaste mån har man också gjort sig&lt;br&gt;av med de utrymmen som härmed frigjorts. I de länsrätter där alternativ&lt;br&gt;användning saknats finns dock fortfarande en del reservutrymme. Det är&lt;br&gt;därför möjligt att anordna ytterligare ett par arbetsplatser i flertalet&lt;br&gt;länsrätter utan att lokalerna behöver utökas. Vid andra länsrätter torde&lt;br&gt;personaltillskotten kräva utökade lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är domstolsverkets uppgift att tillsammans med byggnadsstyrelsen&lt;br&gt;anpassa länsrätternas lokaler till det lokalbehov som följer av bl.a. den&lt;br&gt;här aktuella reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 Kammarrätterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Kammarrättens i Sundsvall filial i Umeå kan överta&lt;br&gt;försäkringsrättens för Norra Sverige lokaler. Utökningen av övriga&lt;br&gt;kammarrätter sker inom eller i anslutning till befintliga lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: överensstämmer med min.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Bedömningen har lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: För kammarrätten i Stockholm bör inrikt-&lt;br&gt;ningen vara att de båda nya avdelningarna skall lokaliseras till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riddarholmen i nära anslutning till kammarrättens nuvarande lokaler. Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;Förutsättningarna för en sådan lösning är goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kammarrätten i Göteborg torde den nya avdelningen kunna&lt;br&gt;inrymmas i nuvarande lokaler efter viss ombyggnad och omdisposition&lt;br&gt;eller i direkt anslutning till de nuvarande lokalerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrättens i Sundsvall filial i Umeå bör självfallet överta&lt;br&gt;försäkringsrättens för Norra Sverige lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två nya avdelningarna för kammarrätten i Jönköping får plats i den&lt;br&gt;nybyggnation som pågår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Kostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.6.1 Personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Reformen är lönemässigt kostnadsneutral under en&lt;br&gt;period av högst tre år. Därefter kan besparingar göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har påpekat att stora&lt;br&gt;målbalanser kommer att finnas kvar i försäkringsrätterna efter&lt;br&gt;övergångstidens slut. Domstolsverket har på den grunden ifrågasatt&lt;br&gt;bedömningen att besparingar kan realiseras redan efter tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Personalkostnaderna sedan reformen&lt;br&gt;genomförts fullt ut har i promemorian beräknats till 30 milj. kr. om året&lt;br&gt;för länsrätterna, 18 milj. kr. för kammarrätterna och 8 milj. kr. för&lt;br&gt;försäkringsöverdomstolen eller totalt 56 milj. kr. Denna nivå beräknas&lt;br&gt;nås tre år efter reformstarten och skall jämföras med de nuvarande&lt;br&gt;personalkostnaderna. Dessa uppgår för försäkringsrätterna till 51 milj. kr.&lt;br&gt;och för försäkringsöverdomstolen till 14 milj. kr. eller sammanlagt drygt&lt;br&gt;65 milj. kr. Den nya organisationen medför alltså en årlig besparing på&lt;br&gt;(65 - 56 =) 9 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angivna besparingen kan emellertid realiseras först efter några år.&lt;br&gt;Som framgår av vad jag sagt tidigare beträffande dimensioneringen är&lt;br&gt;det befogat att redan under budgetåret 1991/92 utvidga kammarrättsorgani-&lt;br&gt;sationen med sammanlagt sju avdelningar, varav 1,5 avdelning motiveras&lt;br&gt;av målen om psykiatrisk tvångsvård. Jag har redan tidigare antytt att detta&lt;br&gt;är väl tilltaget i förhållande till den utveckling som förväntas på sikt.&lt;br&gt;Balansläget är emellertid och kommer en tid framöver att förbli besvärligt.&lt;br&gt;På längre sikt bör medelsbehovet för kammarrätterna minska, antingen&lt;br&gt;genom att antalet avdelningar dras ner eller genom att bemanningen tunnas&lt;br&gt;ut på avdelningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försäkringsöverdomstolen bör resurserna vara oförändrade under en Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;övergångsperiod och inte minskas förrän måltillströmningen har avtagit&lt;br&gt;som följd av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den övergångslösning jag förordat kommer tillflödet av mål till&lt;br&gt;försäkringsrätterna att strypas omedelbart då reformen träder i kraft.&lt;br&gt;Härigenom ökar förutsättningarna för att balanserna i försäkringsrätterna&lt;br&gt;skall ha gått ner väsentligt. Jag delar därför bedömingen i promemorian&lt;br&gt;att reformen då det gäller personalkostnaderna är kostnadsneutral under&lt;br&gt;en period på högst tre år, varefter den besparing som ligger i den slutliga&lt;br&gt;organisationen successivt kan realiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.2 Nämndemän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Reformen minskar kostnaderna för nämndemanna-&lt;br&gt;medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bedömningen har lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Kostnaderna för arvoden, resor m.m. till&lt;br&gt;nämndemän var i försäkringsrätterna 1,6 milj. kr. för budgetåret 1989/90&lt;br&gt;och bör bli ungefär desamma budgetåret 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för nämndemannamedverkan i socialförsäkringsmål i länsrätt&lt;br&gt;och kammarrätt har i promemorian beräknats till ca 1,3 milj. kr. om året.&lt;br&gt;Att kostnaden blir lägre trots att fler nämndemän deltar i länsrätt förklaras&lt;br&gt;bl.a. av att kostnaderna för resor och övernattningar minskar när målen&lt;br&gt;handläggs i länsrätt som första domstolsinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.3 Lokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Reformen minskar lokalkostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Överensstämmer med min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bedömningen har lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Domstolsverket har beräknat de årliga&lt;br&gt;lokalkostnader som belöper på den slutliga organisationen för socialförsäk-&lt;br&gt;ringsmål till 3 milj. kr. för länsrätterna och 2,4 milj. kr. för kammar-&lt;br&gt;rätterna. När försäkringsrätterna avvecklas bortfaller lokalkostnader med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5,3 milj. kr. om året. På sikt kan också lokalkostnaderna för försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen minska med 0,7 milj. kr. Den sammantagna effekten blir&lt;br&gt;en besparing med 0,6 milj. kr. om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engångskostnaden för inredning och utrustning beräknas av domstols- Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;verket till 4,8 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Genomförandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.7.1 Personalfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Ett särskilt beredningsorgan bör inrättas för tillsätt-&lt;br&gt;ningen av de ordinarie domartjänstema. Omplacering av den icke&lt;br&gt;lagfarna personalen handhas av domstolsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Överensstämmer i sina huvuddrag med&lt;br&gt;min.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Domstolsverket, kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;kammarrätten i Jönköping, försäkringsrätten för Mellansverige,&lt;br&gt;försäkringsrätten för Södra Sverige och Sveriges domareförbund anser&lt;br&gt;att ett särskilt beredningsorgan bör inrättas för att bereda tillsättnings-&lt;br&gt;ärendena i fråga om de ordinarie domartjänstema. JUSEK har förordat&lt;br&gt;att beredningen görs av tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.&lt;br&gt;LO, TCO och ST-Domstol har föreslagit att en särskild arbetsgrupp bildas&lt;br&gt;för att lösa alla personalfrågor som hänger samman med omorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Som framhållits både i promemorian och&lt;br&gt;under remissbehandlingen är det angeläget att personalen i försäkrings-&lt;br&gt;rätterna så snart som möjligt får besked om vad reformen innebär för deras&lt;br&gt;del. Alla nyinrättade tjänster i länsrätt och kammarrätt bör därför&lt;br&gt;ledigförklaras i ett sammanhang men med för varje tjänst angiven&lt;br&gt;tillträdesdag enligt det system för ett successivt reformgenomförande&lt;br&gt;under budgetåret 1991/92 som jag tidigare skisserat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har redan nu gått ut med en personlig förfrågan till alla&lt;br&gt;anställda i försäkringsrätterna om deras önskemål beträffande framtida&lt;br&gt;tjänstgöring. Så snart svaren bearbetats och man har skaffat sig en&lt;br&gt;uppfattning om den slutliga dimensioneringen bör tjänsterna ledigförklaras.&lt;br&gt;Av tidsskäl måste ledigförklarandet ske med förbehåll för att riksdagen&lt;br&gt;godtar reformen och tjänsterna inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de ordinarie domartjänstema framstår det i och för sig som naturligt&lt;br&gt;att tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet på vanligt sätt fungerar&lt;br&gt;som regeringens beredningsorgan. För nämnden blir detta emellertid&lt;br&gt;mycket resurskrävande. Det rör sig - psykiatrimålen inräknade - om ett&lt;br&gt;sjuttiotal tjänster där förslag skall avges i ett sammanhang. Jag anser&lt;br&gt;därför att det finns skäl att efter mönster av vad som förekom vid 1979&lt;br&gt;års länsrättsreform inrätta ett särskilt tillsatt beredningsorgan med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990191. Sami. 1. Nr 80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företrädare för bl.a. de berörda domstolarna och de fackliga organisa- Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;tionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det ligger inom domstolsverkets normala verksamhetsområde&lt;br&gt;att handha personalfrågor för de anställda som inte är jurister finns det&lt;br&gt;inte skäl för regeringen att för den kategorin inrätta något särskilt&lt;br&gt;berednings- och tillsättningsorgan. Det får ankomma på domstolsverket&lt;br&gt;att finna lämpliga former för detta arbete, som bör underlättas av den&lt;br&gt;tidigare nämnda förordningen om rekryteringsbegränsningar inom&lt;br&gt;domstolsväsendet (DVFS 1990:19, A 70).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.2 Övriga genomförandefrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Domstolsverkets uppdrag får en ny inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen i promemorian: Överensstämmer i huvudsak med min.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Bedömningen har lämnats utan erinran. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser har dock understrukit vikten av att utbildning kommer till stånd&lt;br&gt;genom domstolsverkets försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Reformen ställer krav på utbildning och&lt;br&gt;ömsesidig introduktion inom nya målområden. Balanser skall avarbetas&lt;br&gt;samtidigt som en ny instansordning införs. Olika personalkategorier skall&lt;br&gt;byta arbetsuppgifter vid olika tidpunkter. Det är med hänsyn till de påfrest-&lt;br&gt;ningar som omorganisationen medför av stor vikt att genomförandet&lt;br&gt;planeras noggrant av domstolsverket och de berörda domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har regeringens uppdrag att närmare utreda de organisa-&lt;br&gt;toriska frågor som den i 1990 års principbeslut föreslagna integreringen&lt;br&gt;av försäkringsrätterna med kammarrätterna skulle föranleda. Den reform&lt;br&gt;jag nu föreslår medför att domstolsverkets uppdrag får en annan inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket bör således efter samråd med domstolarna överväga den&lt;br&gt;närmare uppbyggnaden av länsrätter och kammarrätter samt deras&lt;br&gt;lokalbehov. Verket bör också överväga hur domstolarna skall förses med&lt;br&gt;erforderlig litteratur, handböcker, rättspraxis och blanketter. En&lt;br&gt;utomordentligt viktig fråga är hur erforderlig kompetens för samtliga&lt;br&gt;målgrupper skall byggas upp. En utbildningsplan bör upprättas för all&lt;br&gt;personal i domstolarna. Verket bör också föreslå erforderliga förord-&lt;br&gt;ningsändringar. Redovisningen av det sålunda reviderade utrednings-&lt;br&gt;uppdraget bör ske snarast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare betonat är det av stor vikt att den nya instansordningen&lt;br&gt;genomförs snarast möjligt. De föreslagna lagändringarna bör därför träda&lt;br&gt;i kraft vid den i principbeslutet angivna tidpunkten, nämligen den 1 juli&lt;br&gt;1991. Den omorganisation som förestår är emellertid omfattande och&lt;br&gt;kräver betydande insatser när det gäller tjänstetillsättning, lokalförsörjning&lt;br&gt;och utbildning. Med hänsyn härtill föreslår jag att regeringen får bestämma&lt;br&gt;tidpunkten för ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen(1971:289)omallmännaförvaltningsdomstolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1978:40) om införande av lagen (1978:28)&lt;br&gt;om försäkringsdomstolar, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna,&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunall&lt;br&gt;bostadstillägg till folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om&lt;br&gt;bilstöd till handikappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under 8, 10, 14, 15 och 19 har upprättats i samråd med chefen&lt;br&gt;för socialdepartementet och förslagen under 9, 11 och 16 - 18 i samråd&lt;br&gt;med statsrådet Lindqvist. Förslaget under 12 har upprättats i samråd med&lt;br&gt;chefen för arbetsmarknadsdepartementet. Förslaget under 13 har upprättats&lt;br&gt;i samråd med chefen för utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att kammarrätterna blir domstolar närmast under&lt;br&gt;försäkringsöverdomstolen i mål som överklagas med stöd av 20 kap. 11 §&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring eller någon bestämmelse som hänvisar till&lt;br&gt;det lagrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar länsrätternas målområde. Tillägget i punkten 5 innebär&lt;br&gt;att varje länsrätt, i enlighet med vad som följer av 20 kap. 11 § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring eller någon annan bestämmelse som hänvisar till detta&lt;br&gt;lagrum, skall pröva socialförsäkringsmål som överklagas från allmän&lt;br&gt;försäkringskassa. Enligt ett nytt andra stycke skall härutöver länsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Stockholms län pröva yrkesskademål m.m. som överklagas från Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 17 § följer att länsrätten vid avgörande av socialförsäkringsmål som&lt;br&gt;regel skall bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. Enligt den&lt;br&gt;föreslagna lydelsen av 20 kap. 11 § lagen om allmän försäkring skall i&lt;br&gt;sådana mål nämndemän delta även i kammarrätt. De begränsningar som&lt;br&gt;nu gäller för vissa yrkeskategorier att vara nämndemän i försäkrings-&lt;br&gt;rätterna föreslås genom en ändring i förevarande paragraf överförda till&lt;br&gt;länsrätter och kammarrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får ankomma på domstolarna att uppmärksamma om det finns&lt;br&gt;nämndemän som vid reformens genomförande förlorar sin behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angivits i den allmänna motiveringen blir försäkringsrättsassessor&lt;br&gt;som inte är lagfaren, trots kravet på att ledamot i kammarrätt skall vara&lt;br&gt;lagfaren, behörig att tjänstgöra som ledamot i kammarrätten vid prövning&lt;br&gt;av mål med tillämpning av 20 kap. 11 § lagen om allmän försäkring.&lt;br&gt;Behörigheten omfattar självfallet också socialförsäkringsmål enligt andra&lt;br&gt;lagar, i vilka det hänvisas till det nämnda lagrummet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:28) om&lt;br&gt;försäkringsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen reglerar försäkringsdomstolamas organisation och verksamhet.&lt;br&gt;Förslaget innebär att bestämmelserna om försäkringsrätt upphävs och att&lt;br&gt;de särregler som behövs för rättskipningen i socialförsäkringsmål i länsrätt&lt;br&gt;och kammarrätt förs in i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. Lagen&lt;br&gt;om försäkringsdomstolar kommer då, efter justeringar av de i dag gällande&lt;br&gt;gemensamma bestämmelserna, att enbart innehålla regler om försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen. Lagen föreslås till följd härav få en ny rubrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen är det tänkt att den nya&lt;br&gt;instansordningen skall gälla endast för nya mål. Mål som före ikraft-&lt;br&gt;trädandet anhängiggjorts i försäkringsrätt skall under en övergångstid&lt;br&gt;handläggas av försäkringsrätt enligt nu gällande bestämmelser. Försäk-&lt;br&gt;ringsrätterna kvarstår övergångsvis som särskilda domstolar men samord-&lt;br&gt;nas administrativt med tre av kammarrätterna. Administrativ chef för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten blir kammarrättspresidenten, som därigenom ytterst ansvarar Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;för all personalförsörjning. Detta framgår av punkt 2 a i de föreslagna&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta för ledamöter i kammarrätt och länsrätt att tjänstgöra&lt;br&gt;i försäkringsrätt öppnas en möjlighet för dem att tjänstgöra där utan&lt;br&gt;särskilt förordnande som försäkringsrättsdomare (punkt 2 b). Denna&lt;br&gt;övergångsbestämmelse påverkar självfallet inte den behörighet för icke&lt;br&gt;lagfarna försäkringsrättsassessorer att tjänstgöra i försäkringsrätt som följer&lt;br&gt;av äldre övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av den allmänna motiveringen bör man utgå från att&lt;br&gt;verksamheten vid försäkringsrätterna fortgår till den 1 juli 1992, varefter&lt;br&gt;återstående balanser överlämnas till kammarrätterna och försäkringsrätter-&lt;br&gt;na upphör. Ett bemyndigande för regeringen att bestämma den närmare&lt;br&gt;tidpunkten har tagits in i punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 4 framgår att de som vid lagstiftningens ikraftträdande är&lt;br&gt;nämndemän i försäkringsrätt bibehåller sina uppdrag i försäkringsrätterna&lt;br&gt;under återstoden av mandatperioden och att uppdragen samtidigt efter&lt;br&gt;särskilt beslut blir gällande i antingen länsrätt eller kammarrätt (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 2.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:40) om införande&lt;br&gt;av lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillkom när försäkringsrätterna inrättades. I 13-15 §§ regleras i dag&lt;br&gt;handläggnings- och besvärsordningen för huvudsakligen yrkesskademål.&lt;br&gt;Förslaget innebär endast en anpassning av bestämmelserna till den nya&lt;br&gt;instansordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 kap. 11 § föreslås ändringar med anledning av den nya besvärs-&lt;br&gt;ordningen för ärenden om försäkring enligt lagen. Genom de hänvisningar&lt;br&gt;som finns i övrig socialförsäkringslagstiftning till denna bestämmelse&lt;br&gt;kommer den att få tillämpning på alla slags socialförsäkringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafens andra stycke innebär bl.a. att nämndemän skall&lt;br&gt;ingå i kammarrätt vid överprövning av socialförsäkringsmål, om nämnde-&lt;br&gt;män deltagit i länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag innebär enbart redaktionella ändringar i bestämmelserna&lt;br&gt;med anledning av den nya instansordningen samt vissa språkliga juste-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anmärkas att 20 kap. 9 § föreslås ändrad per den 1 januari 1992 Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;i prop. 1990/91:68 om ändring i brottsbalken m.m. (böter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i punkt 2 innebär att mål från allmän försäkringskassa eller&lt;br&gt;riksförsäkringsverket som anhängiggjorts i försäkringsrätt före ikraft-&lt;br&gt;trädandet skall handläggas enligt den nuvarande ordningen. Genom de&lt;br&gt;generella hänvisningar till 20 kap. lagen om allmän försäkring som finns&lt;br&gt;i övrig socialförsäkringslagstiftning blir denna övergångsbestämmelse&lt;br&gt;tillämplig även för mål enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att försäkringskassan och riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beroende på tidpunkten - skall skicka inkomna överklaganden till&lt;br&gt;antingen försäkringsrätt eller länsrätt. Om ett mål efter ikraftträdandet&lt;br&gt;skulle komma in till försäkringsrätt från en försäkringskassa eller riksför-&lt;br&gt;säkringsverket, ankommer det på försäkringsrätten att överlämna målet&lt;br&gt;till behörig länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övergångsbestämmelserna till lagen om försäkringsdomstolar har rege-&lt;br&gt;ringen bemyndigats att bestämma att mål som efter ikraftträdandet hand-&lt;br&gt;läggs i försäkringsrätt skall överlämnas till kammarrätt för prövning.&lt;br&gt;Punkten 3 i förevarande övergångsbestämmelser innebär att vid kammarrät-&lt;br&gt;tens avgörande av överlämnade mål nämndemän skall delta och att i&lt;br&gt;sådana mål de nya reglerna om överklagande, riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;ställning m.m. är tillämpliga. Denna övergångsbestämmelse gäller även&lt;br&gt;för mål enligt annan socialförsäkringslagstiftning genom hänvisningar från&lt;br&gt;denna lagstiftning till förevarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Övriga förslag till lagändringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär en redaktionell anpassning av bestämmelserna till&lt;br&gt;den nya instansordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innefattar vidare vissa språkliga ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1978:40) om införande av lagen (1978:28) Prop. 1990/91:80&lt;br&gt;om försäkringsdomstolar, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna,&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg till folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om&lt;br&gt;bilstöd till handikappade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som&lt;br&gt;föredraganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det av justitiedepartementet anordnade sammanträdet den 30 november&lt;br&gt;1990 deltog regeringsrätten, justitiekanslem, domstolsverket, riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket, försäkringsöverdomstolen, kammarrätten i Stockholm, kammar-&lt;br&gt;rätten i Göteborg, kammarrätten i Sundsvall, kammarrätten i Jönköping,&lt;br&gt;försäkringsrätten för Mellansverige, försäkringsrätten för Södra Sverige,&lt;br&gt;försäkringsrätten för Norra Sverige, länsrätten i Stockholms län, läns-&lt;br&gt;rätten i Göteborgs och Bohus län, länsrätten i Jönköpings län. Förbun-&lt;br&gt;det för jurister, samhällsvetare och ekonomer (JUSEK), Landsor-&lt;br&gt;ganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),&lt;br&gt;ST-Domstol, Sveriges domareförbund och Nämndemännens Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har skriftliga yttranden lämnats av riksdagens ombudsmän (JO),&lt;br&gt;justitiekanslem, domstolsverket, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket,&lt;br&gt;försäkringsöverdomstolen, kammarrätten i Jönköping, försäkringsrätten&lt;br&gt;för Mellansverige, försäkringsrätten för Södra Sverige, försäkringsrätten&lt;br&gt;för Norra Sverige, länsrätten i Stockholms län, länsrätten i Malmöhus län,&lt;br&gt;länsrätten i Västerbottens län, länsrätten i Jönköpings län, JUSEK, LO,&lt;br&gt;TCO, Statsanställdas förbund, Försäkringskasseförbundet och Sveriges&lt;br&gt;domareförbund samt av JUSEK:s lokalförening vid försäkringsrätten för&lt;br&gt;Södra Sverige, Föreningen för yngre jurister vid kammarrätten i Jön-&lt;br&gt;köping och Föreningen Yngre Jurister vid Försäkringsrätten för Södra&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-12-14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil&lt;br&gt;Werner, justitierådet Ulf Gad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 13 december 1990 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Freivalds beslutat inhämta lagrå-&lt;br&gt;dets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ulla Pålsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition .................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag .................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;br&gt;den 24 januari 1991&amp;nbsp;&amp;nbsp; 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning ....................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmän motivering .............................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Principer för instansordningen ...................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Allmänna utgångspunkter ..................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Närmare om den organisatoriska och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagtekniska lösningen ......................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Övergångslösningen ......................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Processuella frågor ..........................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Domförhet .............................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Nämndemän ............................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Omprövning ............................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.4 Riksförsäkringsverkets roll ..................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Dimensionering .............................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Avverkningstakt .........................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Överklagandefrekvens .....................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Länsrätterna ............................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Kammarrätterna .........................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Personal ..................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 Ordinarie domare ........................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 övriga jurister ..........................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.3 Icke lagfarna yrkesdomare ..................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.4 Kanslipersonal och administrativ personal ....... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Lokaler ...................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.1 Länsrätterna ............................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 Kammarrätterna .........................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Kostnader .................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.1 Personal ...............................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.2 Nämndemän ............................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6.3 Lokaler ...............................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Genomförandet .............................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.1 Personalfrågor ..........................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7.2 Övriga genomförandefrågor .................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;................................67 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Upprättade lagförslag ...........................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Specialmotivering ..............................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alllmänna förvaltningsdomstolar .................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:28) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsdomstolar .........................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:48) om införan-&lt;br&gt;de av lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar, m.m. . . 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring ............................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Övriga förslag till lagändringar ..................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Hemställan ..................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Beslut ......................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser ..............74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utdrag ur lagrådets protokoll 1990-12-14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;  75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 97513, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JuU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-01-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-02-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-02-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-02-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:39:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0380</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:39:45</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0380</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>skr_199091__80.pdf</filnamn>
<filstorlek>2699734</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>1990/91:80</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/EDD7877E-0FA9-4F2B-B5B9-48E9FAD70B0D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:JuU18</uppgift>
<ref_dok_id>GE01JuU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rättskipningen i socialförsäkringsmål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:80&lt;br/&gt;
Rättskipning i socialförsäkringsmål</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:80 Rättskipningen i socialförsäkringsmål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:80&lt;br/&gt;
Rättskipning i socialförsäkringsmål</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:80 Rättskipningen i socialförsäkringsmål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:80&lt;br/&gt;
Rättskipning i socialförsäkringsmål</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:80 Rättskipningen i socialförsäkringsmål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:80&lt;br/&gt;
Rättskipning i socialförsäkringsmål</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:80 Rättskipningen i socialförsäkringsmål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Modin  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:80&lt;br/&gt;
Rättskipning i socialförsäkringsmål</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:80 Rättskipningen i socialförsäkringsmål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Modin  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingbritt Irhammar  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:80&lt;br/&gt;
Rättskipning i socialförsäkringsmål</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:80 Rättskipningen i socialförsäkringsmål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingbritt Irhammar  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:80&lt;br/&gt;
Rättskipning i socialförsäkringsmål</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:80 Rättskipningen i socialförsäkringsmål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Andersson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:80&lt;br/&gt;
Rättskipning i socialförsäkringsmål</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:80 Rättskipningen i socialförsäkringsmål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Andersson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>