2360683 GE0374 1990/91 74 prop prop prop Proposition 1990/91:74 Proposition Proposition 74 0 1990-12-06 00:00:00 2025-12-19 13:39:54 2007-12-19 17:03:02 om ändring i växtföriidlarrättslagen (1971:392) digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GE0374/text https://data.riksdagen.se/dokument/GE0374 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0374 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition 1990/91:74</h1> <h2>om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0374/prop_199091__74-1.png" style="width:35pt;height:38pt;"/> Prop. 1990/91:74 Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 6 december 1990. På regeringens vägnar Ingvar Carlsson Laila Freivalds <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> För nya växtsorter finns en särskild civilrättslig skyddsform, växtforädlar- rätt. Denna skyddsform som företer likheter med patent regleras i växtför- ädlarrättslagen (1971:392) och växtförädlarrättskungörelsen (1971:393). I propositionen föreslås en ändring i lagstiftningen så att sorter av ett ytterligare antal växtsläkten omfattas av lagen samt att den nuvarande indelningen av de skyddade släktena och arterna ersätts med en alfabetisk uppräkning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991. 1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 74 <h2>Propositionens lagförslag                              Prop. 1990/91:74</h2> Förslag till Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971: 392) Härigenom föreskrivs att bilagan till växtförädlarrättslagen (1971:392) <table border="1"> <tr><td colspan="2"> skall ha följande lydelse.</td></tr> <tr><td></td><td> Bilaga</td></tr> <tr><td> Agrostis spp.</td><td> Ven</td></tr> <tr><td> Allium spp.</td><td> Lök</td></tr> <tr><td> Alopecurus pratensis L.</td><td> Ängskavle</td></tr> <tr><td> Alstroemeria L.</td><td> Perulilja</td></tr> <tr><td> Anethum graveolens L.</td><td> Dill</td></tr> <tr><td> Apium graveolens L.</td><td> Selleri</td></tr> <tr><td> Aronia spp.</td><td> Aronia</td></tr> <tr><td> Asparagus officinalis L.</td><td> Sparris</td></tr> <tr><td> Avena byzantina K. Koch</td><td> Rödhavre</td></tr> <tr><td> Avena sativa L.</td><td> Havre</td></tr> <tr><td> Begonia elatior (Begonia x Hiemalis)</td><td> Begonia</td></tr> <tr><td> Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll</td><td> Sockerbeta</td></tr> <tr><td> Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. conditiva Alef.</td><td> Rödbeta</td></tr> <tr><td> Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef.</td><td> Foderbeta</td></tr> <tr><td> Brassica napus L. var. oleifera Metzg.</td><td> Raps</td></tr> <tr><td> Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.</td><td> Kålrot</td></tr> <tr><td> Brassica nigra (L.) W. Koch</td><td> Svartsenap</td></tr> <tr><td> Brassica oleracea L.</td><td> Kål</td></tr> <tr><td> Brassica oleracea L. ssp. acephala DC.</td><td> Fodermärgkål</td></tr> <tr><td> Brassica rapa L. var. oleifera Metzg.</td><td> Rybs</td></tr> <tr><td> Brassica rapa L. var. rapifera Metzg.</td><td> Rova</td></tr> <tr><td> Bromus arvensis L.</td><td> Renlosta</td></tr> <tr><td> Bromus inermis Leyss.</td><td> Foderlosta</td></tr> <tr><td> Camelina sativa (L.) Crantz</td><td> Oljedådra</td></tr> <tr><td> Cannabis sativa L.</td><td> Hampa</td></tr> <tr><td> Capsicum annuum L.</td><td> Paprika</td></tr> <tr><td> Chrysanthemum spp.</td><td> Krysantemum</td></tr> <tr><td> Cucumis melo L.</td><td> Melon</td></tr> <tr><td> Cucumis sativus L.</td><td> Gurka</td></tr> <tr><td> Cynosurus cristatus L.</td><td> Kamäxing</td></tr> <tr><td> Dactylis glomerata L.</td><td> Hundäxing</td></tr> <tr><td> Daucus carota L.</td><td> Morot</td></tr> <tr><td> Dianthus caryophyllus L.</td><td> Nejlika</td></tr> <tr><td> Euphorbia pulcherrima Willd. ex Klotzsch</td><td> Julstjärna</td></tr> <tr><td> Festuca spp.</td><td> Svingel</td></tr> <tr><td> Festulolium spp.</td><td> Rajsvingel</td></tr> <tr><td> Fragaria spp.</td><td> Jordgubbar, smultron</td></tr> </table> Senaste lydelse 1985:262. Glycine max (L.) Merrill Helianthus annuus L. Hippophae spp. Hordeum vulgäre L. Lactuca sativa L. Linum usitatissimum L. Lolium spp. Lonicera spp. Lupinus angustifolius L. Lupinus luteus L. Lycopersicon esculentum P. Mill. Malus spp. (även grundstam) Medicago spp. Ornithopus sativus Brot. Papaver somniferum L. Pastinaca sativa L. Pelargonium-Peltatum-Hybridi Pelargonium-Peltatum x Pelargonium- Zonale-Hybridi Pelargonium-Zonale-Hybridi Petroselinum crispum (Mill.) Nym. ex A. Phalaris arundinacea L. Phaseolus coccineus L. Phaseolus vulgaris L. Phleum spp. Pisum sativum L. Poa spp. Populus spp. Potentilla fruticosa L. Prunus spp. (även grundstam) Pyrus spp. (även grundstam) Raphanus sativus L. var. niger (Mill.) S. Raphanus sativus L. var. radicula Pers. Ribes spp. (även grundstam) Rosa spp. Rubus spp. Saintpaulia ionantha H. Wendl. Salix spp. Secale cereale L. Sinapis alba L. Solanum tuberosum L. Sorbus spp. Spinacia oleracea L. Streptocarpus x hybridus Voss Trifolium hybridum L. Trifolium pratense L. Sojaböna Solros Hav t om Korn Sallat Lin Rajgräs Trp Blålupin Gullupin Tomat Äpple Lusern Seradella Vallmo Palsternacka Hängpelargon Vanlig pelargon W. Hill Persilja Rörflen Rosenböna Böna Timotej Ärt Gröe Asp, poppel Tok Körsbär, plommon, persika, aprikos Päron Kerner Rättika Rädisa Vinbär, krusbär Ros, nypon Hallon, björnbär Saintpaulia Pil, sälg, vide Råg Vitsenap Potatis Rönn Spenat Kornettblomma Alsikeklöver Rödklöver Prop. 1990/91:74 <table border="1"> <tr><td> Trifolium repens L. Triticosecale Wittmack Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol. Triticum durum Desf. Triticum turgidosecale</td><td> Vitklöver Rågvete Vete Makaronivete Rågvete</td></tr> <tr><td> Vaccinium spp. Vicia faba L. var. major Harz. Vicia faba L. var. minor Harz. Vicia villosa Roth</td><td> Blåbär, lingon Bondböna Åkerböna Luddvicker</td></tr> <tr><td> Zea mays L.</td><td> Majs</td></tr> </table> Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Prop. 1990/91:74 <h2>Justitiedepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 december 1990 Prop. 1990/91:74 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng- ström, S. Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink Föredragande: statsrådet Freivalds <h2>Proposition om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)</h2> <h2>1 Gällande bestämmelser om växtförädlarrätt</h2> För nya växtsorter finns en särskild civilrättslig skyddsform, växtförädlar- rätt. Denna skyddsform som företer likheter med patent regleras i växtför- ädlarrättslagen (1971:392) och växtförädlarrättskungörelsen (1971:393). Den som har framställt en ny växtsort kan genom registrering få viss ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten. Skyddstiden är 20 år. Ansök- ningar om växtförädlarrätt prövas av statens växtsortnämnd. Utredning av frågan huruvida förutsättningarna för att erhålla växtförädlarrätt före- ligger skaffar nämnden genom att föranstalta om prov med material av växtsorten. En grundläggande förutsättning för att den som framställt en växtsort skall kunna få denna registrerad är att sorten tillhör de växtsläkten eller växtarter som anges i en bilaga till växtförädlarrättslagen (se 1 §). Denna förteckning fanns tidigare intagen som en bilaga i växtförädlarrättskungö- relsen. Det ankom då på regeringen att bestämma vilka växtsläkten eller växtarter som skulle vara med i förteckningen. Med hänsyn till kravet på lagform i 8 kap. 2 § regeringsformen ansågs det emellertid att växtförädlar- rättens objekt borde regleras direkt i lagen. Bilagan flyttades därför från kungörelsen till lagen i samband med vissa lagändringar som vidtogs år 1982 (se prop. 1981/82:136, LU 4, rskr. 13, SFS 1982:991). Bilagan omfattar för närvarande ett 90-tal släkten och arter. Dessa är indelade i lantbruksväxter, trädgårdsväxter och skogsträd. Trädgårdsväxterna är i sin tur indelade i köksväxter, frukträd och bärväxter samt prydnadsväxter. Den svenska lagstiftningen om växtförädlarrätt grundas på 1961 års konvention för skydd av växtförädlingsprodukter i dess lydelse efter revi- sioner år 1972 och år 1978. De stater, däribland Sverige, som har tillträtt konventionen bildar en union för skydd av växtförädlingsprodukter, L’Union pour la protection des obtentions végétales (UPOV). 1978 års reviderade konventionstext tillträddes av Sverige år 1982. En närmare redogörelse för innehållet i växtförädlarrättskonventionen finns intagen i prop. 1981/82:136 s. 13 ff. <h2>2 Statens växtsortnämnds skrivelse</h2> Prop. 1990/91:74 Statens växtsortnämnd har i en skrivelse den 29 augusti 1990 till regering- en föreslagit dels att alfabetisk indelning fortsättningsvis skall tillämpas i bilagan till växtförädlarrättslagen, dels att följande växtsläkten skall tas upp i bilagan, nämligen Festulolium spp., Rosa spp., Hippophae spp., Aronia spp., Lonicera spp., Sorbus spp. och Populus spp. Som skäl för förslaget att införa en alfabetisk indelning i bilagan har växtsortnämnden angivit att detta syftar till att förhindra att bilagans indelning i användningsområden skall begränsa möjligheten att meddela växtförädlarrätt för en viss växtsort med en annan användning än den som finns angiven i bilagan. Enligt nämnden torde den nuvarande rubriksätt- ningen i bilagan gå tillbaka på den indelning som ligger till grund för förteckningen över de växtsorter som nämnden godkänt för statsplombe- ring enligt utsädesförordningen (1980:438). Vissa växtslag förekommer därvid under flera rubriker. UPOV ger årligen ut en förteckning över skyddade växtsläkten och arter i medlemsländerna. 1 denna förteckning redovisas släkten och arter i alfabetisk ordning. Frågan om att ta upp Festulolium spp., en hybrid mellan ängssvingel och engelskt rajgräs, har aktualiserats hos växtsortnämnden av Svalöf AB. Bolaget har också gett in en ansökan till nämnden om växtförädlarrätt för en sort av Festulolium. Växtsortnämnden ansluter sig till bolagets förslag att Festulolium tas upp i bilagan och föreslår efter hörande av institutio- nen för systematisk botanik vid universitetet i Uppsala att denna hybrid på svenska benämns rajsvingel. Föreskriven provning bör enligt nämnden kunna ske under förutsättning att avtal kan erhållas med t. ex. Storbritan- nien. Sveriges lantbruksuniversitet har hos växtsortnämnden anhållit att bär- sorter framställda av Rosa spp., Hippophae spp., Aronia spp., Lonicera spp. och Sorbus spp. skall tas upp i bilagan. Rosa spp. är för närvarande upptagen i bilagan under rubriken Prydnadsväxter. Nämnden föreslår att bilagan ändras i enlighet med lantbruksuniversitets förslag och förklarar att benämningarna på svenska bör vara nypon, havtorn, aronia, try resp, rönn. Nämnden räknar med att träffa avtal om provning av sorter av dessa växtslag med andra länder. Lantbruksuniversitetet har till växtsortnämnden med tillstyrkan över- lämnat en framställning från institutionen för ekologi och miljövård om att släktet Populus spp. skall omfattas av bestämmelserna om växtföräd- larrätt. Nämnden föreslår att Populus spp., poppel och asp, förs in i bilagan till växtförädlarrättslagen. Provning torde enligt nämnden kunna anordnas genom avtal med annat land. <h2>3 Överväganden</h2> Mitt förslag: Växtförädlarrättslagen utvidgas till att omfatta rajsvingel, nypon, havtorn, aronia, try, rönn, poppel och asp. Av- snittsindelningen i bilagan till växtförädlarrättslagen slopas och växtslagen och växtarterna anges i alfabetisk ordning. Prop. 1990/91:74 Skälen för mitt förslag: För att omfattas av växtförädlarrätt bör enligt vad som för närvarande gäller ett växtslag eller en växtart vara odlingsbar och således tillhöra kulturväxterna. Det bör också finnas ett behov av att skydda sorter av släktet eller arten i fråga. Slutligen måste det finnas möjlighet att prova sorterna för registrering (jfr SOU 1969:15 s. 73 f.). De växtsläkten som växtsortnämnden föreslår skall omfattas av växtför- ädlarrätt är alla odlingsbara. Festulolium är en hybrid avsedd som djurfo- der. En ansökan om skydd för en sort av denna hybrid har redan givits in till växtsortnämnden. Släktena Rosa, Hippophae, Aronia, Lonicera och Sorbus används för närvarande i huvudsak endast för sitt prydnadsvärde och släktet Rosa omfattas redan av växtförädlarrättslagen vid sådan an- vändning (ros). Vid lantbruksuniversitetets avdelning för hortikulturell växtförädling bedrivs emellertid växtförädling inom dessa släkten i syfte att framställa sorter som skall användas för produktion av naturliga färg- substanser och livsmedelsprodukter. Odling av lövträd från släktet Popu- lus kan vara intressant som alternativ till granplantering på åkermark. Balsampoppel kan exempelvis användas för massatillverkning och som ytfanér. Svensk förädling av balsampoppel och en del andra poppelarter pågår vid lantbruksuniversitetet institutioner för ekologi och miljövård resp, skogsgenetik. Av växtsortnämndens skrivelse framgår att det torde finnas möjlighet att sluta avtal med andra länder om provning av sorter från de aktuella växtsläktena och växtarterna. Det finns alltså förutsättningar för att låta sorter av de nu omnämnda växtsläktena och arterna omfattas av växtförädlarrättslagen. Jag anser att det är angeläget att de bereds möjlighet till ett sådant skydd. Växtförädlar- rättslagen bör således utvidgas till att omfatta sorter av växtsläktena Festu- lolium (rajsvingel), Rosa (ros och nypon) för annat än prydnadsändamål, Hippophae (havtorn), Aronia (aronia), Lonicera (try), Sorbus (rönn) och Populus (poppel och asp). Jag vill i sammanhanget nämna att det i sam- band med det arbete som pågår inom UPOV med en revision av konven- tionen om skydd av växtförädlingsprodukter har väckts förslag om att konventionsstaterna skall förplikta sig att tillämpa konventionen på hela växtriket. Bilagan till växtförädlarrättslagen är för närvarande indelad i avsnitt avseende A. Lantbruksväxter, B. Trädgårdsväxter med underrubrikerna 1. Köksväxter, 2. Fruktträd och bärväxter och 3. Prydnadsväxter samt C. Skogsträd. Denna indelning bidrar till att bilagan blir mer överskådlig och läsvänlig. Indelningen kan emellertid medföra att växtförädlarrätt måste vägras för en sort av ett släkte eller en art som visserligen finns upptagen i bilagan men som placerats under ett annat rubricerat användningsområde än vad den aktuella sorten är avsedd for. Detta har föranlett att vissa Prop. 1990/91:74 växtsläkten och arter som exempelvis majs, sojaböna och ärt finns upptag- na under mer än en rubrik i bilagan. Jag anser att övervägande skäl talar för att slopa den nuvarande indelningen och ställer mig därför bakom växtsortnämndens förslag att de i bilagan upptagna växtslagen och växtar- terna fortsättningsvis skall anges med sina latinska namn i rent alfabetisk ordning. <h2>4 Upprättat lagförslag</h2> I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats ett förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392). Med hänsyn till lagstiftningsfrågans beskaffenhet är det enligt min me- ning inte nödvändigt att höra lagrådet i detta ärende. <h2>5 Hemställan</h2> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslaget. <h2>6 Beslut</h2> Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram. Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990 1 1 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till bifall = utskottet 1990/91:LU19 ? 1 1 att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till ? INL Inlämning 1991-01-29 00:00:00 inträffat 60 B Bordläggning 1991-02-04 00:00:00 inträffat 2 HÄN Hänvisning 1991-02-05 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1991-02-19 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av 2014-11-22 13:23:35 statustext statustext Ärendet är avslutat GE0374 2019-05-28 12:28:38 tilldelat Tilldelat Lagutskottet 2014-11-22 13:23:35 GE0374 prop_199091__74.pdf 237669 pdf om ändring i växtföriidlarrättslagen (1971:392) https://data.riksdagen.se/fil/A7F21E70-E808-48FE-8086-079114A1C40C behandlas_i 1990/91:LU19 GE01LU19 bet 1990/91 LU19 Ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392) Betänkande