<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2350774</hangar_id>
 <dok_id>GE0369</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>69</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:69</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>69</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-12-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:39:44</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:02:59</publicerad>
 <titel>om arbetslivsforskningens organisation m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0369/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0369</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0369</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91:69&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om arbetslivsforskningens organisation&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m. m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0369/prop_199091__69-1.png" style="width:35pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifoga-&lt;br&gt;de utdrag ur regeringsprotokollet den 20 december 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås åtgärder inom arbetslivsforskningen som framför&lt;br&gt;allt syftar till en bättre samordning och organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att arbetsmiljöfonden får ett ansvar att följa svensk arbetslivsforskning&lt;br&gt;och tillförs ett vetenskapligt råd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att arbetslivscentrum omorganiseras till ett renodlat forskningsinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att användningsområdet för de s. k. MBL-medlen utvidgas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att informationsverksamheten inom arbetslivsområdet granskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 4 rad 1 —4 tillkommit och de 3 sista utgår S. 6 rad 1 — 3 tillkommit och de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 sista utgår S. 14 rad 12 står: till arbetsmiljöfonden Rättat: Utgår&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1990/91:69&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsminister Carlsson, ordförande, statsråden Engström,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johans-&lt;br&gt;son, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström,&lt;br&gt;Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om arbetslivsforskningens organisation&lt;br&gt;m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med bemyndigande av regeringen tillkallade dåvarande chefen för arbets-&lt;br&gt;marknadsdepartementet den 16 november 1989 en särskild utredare för&lt;br&gt;att lämna förslag till hur arbetslivsforskningen skall bedrivas och vara&lt;br&gt;organiserad. Utredaren överlämnade i juni 1990 sitt betänkande (SOU&lt;br&gt;1990:54) Arbetslivsforskning — Inriktning, Organisation, Finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas utredarens sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet som bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteck-&lt;br&gt;ning över remissinstanserna bör fogas till protokollet i detta ärende som&lt;br&gt;bilaga 2. Remissyttrandena finns att tillgå i arbetsmarknadsdepartementet&lt;br&gt;(Dnr AL 4 855/90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har ett antal utredningar genomförts inom arbetslivs-&lt;br&gt;forskningen. Dessa har framför allt berört arbetslivscentrum. År 1986&lt;br&gt;granskade riksrevisionsverket (RRV) på regeringens uppdrag arbetslivs-&lt;br&gt;centrum. 1 rapporten (Dnr 1986:393) Arbetslivscentrum ifrågasatte RRV&lt;br&gt;verksamhetens omfattning och organisation och föreslog ett antal åtgärder&lt;br&gt;som skulle effektivisera verksamheten och stärka den vetenskapliga led-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1987 tillsatte arbetslivscentrums vetenskapliga råd en gransknings-&lt;br&gt;kommitté som utförde en systematisk utvärdering av centrums verksam-&lt;br&gt;het inkl, dess vetenskapliga produktion. Kommittén kom bl. a. fram till att&lt;br&gt;ett utvidgat samarbete med universiteten behövdes för att bygga upp en&lt;br&gt;forskargemenskap för framtiden. Vidare föreslog kommittén att samarbe-&lt;br&gt;tet med arbetsmarknadens parter borde stärkas liksom förbindelserna med&lt;br&gt;andra institutioner inom arbetslivsforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter har arbetslivscentrum på uppdrag av regeringen redovisat ett&lt;br&gt;förslag till framtida inriktning av verksamheten. I 1989 års budgetproposi-&lt;br&gt;tion (prop. 1988/89:100, bil. 12, s. 30) slogs fast att förslaget var en viktig&lt;br&gt;utgångspunkt vid planeringen av centrums verksamhet under de närmaste&lt;br&gt;åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisar jag mina överväganden med anledning av betän- Prop. 1990/91:69&lt;br&gt;kandet. Jag begränsar mina förslag till vad utredningen fört fram som rör&lt;br&gt;arbetsmiljöfonden och arbetslivscentrum. I den mån utredarens förslag i&lt;br&gt;övrigt kommer att behandlas kommer detta att ske i samband med 1993&lt;br&gt;års forskningsproposition.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2.1 Sektorsforskning i allmänhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsforskning omfattar riktad grundforskning, tillämpad forskning och&lt;br&gt;utvecklingsarbete inom en samhällssektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med grundforskning avses ett systematiskt och metodiskt sökande efter&lt;br&gt;ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte. Med&lt;br&gt;tillämpad forskning avses sådant sökande med en bestämd tillämpning i&lt;br&gt;sikte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet sektorsforskning har kommit att användas för att beskriva&lt;br&gt;sådan forskning som motiveras utifrån en viss samhällssektors eller bestäl-&lt;br&gt;lares behov av kunskap för att främja vissa ändamål och som finansieras&lt;br&gt;av sektorn eller beställaren. Inom all forskning finns det behov av både&lt;br&gt;grundforskning och tillämpad forskning även om tonvikten inom sektors-&lt;br&gt;forskningen är lagd på den senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tillämpade forskningen är samhällsrelevansen ett avgörande krite-&lt;br&gt;rium vid val mellan projekt men avkall får inte göras på kraven på en god&lt;br&gt;vetenskaplig kvalitet. För att sektorsforskningen skall nå sitt syfte krävs&lt;br&gt;naturligtvis att forskningsresultat sprids till beslutsfattare och verksamma&lt;br&gt;i den aktuella sektorn och kan beaktas i den dagliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige stöds sektorsforskningen av en stor mängd forskningsfinansi-&lt;br&gt;erande organ och myndigheter inom de olika departementsområdena.&lt;br&gt;Varje samhällssektor har därmed ansvar för att bedöma, formulera, initi-&lt;br&gt;era och finansiera sina egna forsknings- och utvecklingsbehov. Inom ar-&lt;br&gt;betslivsområdet är forskningsorganen arbetsmiljöinstitutet och arbetslivs-&lt;br&gt;centrum. Dessutom finns arbetsmiljöfonden vars uppgift bl. a. är att stödja&lt;br&gt;forskning och utveckling inom arbetslivsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Arbetslivsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Arbetslivsforskningens framväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsforskning används här som ett samlingsbegrepp för bl. a. forsk-&lt;br&gt;ning kring fysisk arbetsmiljö, ergonomi, arbetsorganisation, arbetstider&lt;br&gt;och medbestämmande i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsforskningen är mångfacetterad och har successivt vuxit fram&lt;br&gt;sedan 1940-talet då de första instituten med forsknings- och utvecklingsar-&lt;br&gt;bete på arbetslivets område började sin verksamhet. I samband med det&lt;br&gt;ökade intresset för demokratisering av arbetslivet under slutet av 1960-&lt;br&gt;talet inrättade parterna på arbetsmarknaden på skilda avtalsområden sär-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilda utvecklingsgrupper med uppgift att bedriva forsknings- och utveck- Prop. 1990/91:69&lt;br&gt;lingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1960- och 1970-talen byggdes arbetslivsforskningen ut mycket&lt;br&gt;kraftigt då nya organ tillkom för att finansiera eller bedriva forskning om&lt;br&gt;arbetslivsfrågor. Förväntningarna var stora på att arbetslivsforskningen&lt;br&gt;skulle kunna åstadkomma de praktiska resultat som skulle leda till förbätt-&lt;br&gt;ringar i arbetsmiljön. I början koncentrerades intresset främst kring de&lt;br&gt;fysiska arbetsmiljöproblemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ökade intresset och behovet av underlag för att utforma förebyggan-&lt;br&gt;de insatser inom arbetsmiljöområdet resulterade i inrättandet av arbets-&lt;br&gt;medicinska institutet (numera arbetsmiljöinstitutet) år 1966 och av arbe-&lt;br&gt;tarskyddsfonden (från år 1986 arbetsmiljöfonden) år 1972.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för insatser för att förebygga yrkesrelaterad sjukdom och&lt;br&gt;skada i arbetet kom att betraktas som en produktionskostnad. I samband&lt;br&gt;härmed beslöts att arbetsmedicinska institutet och arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;till en del skulle finansieras av en arbetsgivaravgift (arbetarskyddsavgif-&lt;br&gt;ten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsfondens första uppgift blev att genom bidrag stödja sådan&lt;br&gt;forskning, utbildning och information som kunde motverka uppkomsten&lt;br&gt;av yrkesskador och annan arbetsmiljöbetingad ohälsa samt förbättra ar-&lt;br&gt;betsmiljön. Härigenom skulle hälsa och säkerhet i arbetslivet främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med genomförandet av vissa arbetsrättsliga reformer inrätta-&lt;br&gt;des år 1976 arbetslivscentrum och dess uppgift blev att bedriva och främja&lt;br&gt;forskning som omfattade medbestämmande- och inflytandefrågor samt&lt;br&gt;med dessa sammanhängande frågor om arbetsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Arbetslivsforskningens organisation och finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsforskningen inom arbetsmarknadsdepartementet finansieras i&lt;br&gt;dag dels genom en särskild arbetarskyddsavgift enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter, dels över statsbudgeten. Arbetsmiljöfonden är den största&lt;br&gt;finansiären men andra organ finansierar också viss arbetslivsforskning,&lt;br&gt;som t. ex. styrelsen för teknisk utveckling, byggforskningsrådet och skogs-&lt;br&gt;och jordbrukets forskningsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöfonden finansieras genom en del av arbetarskyddsavgiften, för&lt;br&gt;närvarande 0,35% av den totala lönesumman. Av avgiften går 37% till&lt;br&gt;arbetsmiljöfonden. Budgetåret 1989/90 uppgick fondens intäkter till 707&lt;br&gt;milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöfonden, vars verksamhet regleras i förordningen (1988:731)&lt;br&gt;med instruktion för arbetsmiljöfonden, har till uppgift att stödja bl. a.&lt;br&gt;sådan forskning och utveckling samt utbildning och information som kan&lt;br&gt;motverka uppkomsten av arbetsskador eller i övrigt bidra till en förbättrad&lt;br&gt;arbetsmiljö. Fonden stöder forskning och utveckling inom hela arbetslivs-&lt;br&gt;området och frågor om medbestämmande och jämställdhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drygt hälften av fondens medel fördelas efter beslut av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa medel används till största delen för den utbildning och information Prop. 1990/91: 69&lt;br&gt;beträffande medbestämmandelagen som bedrivs av parterna på arbets-&lt;br&gt;marknaden och till verksamheten med regionala skyddsombud samt till&lt;br&gt;delfinansiering av arbetsmiljöinstitutets verksamhet. Med medel från fon-&lt;br&gt;den finansieras också arbetslivscentrums basverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resterande medel fördelas av arbetsmiljöfonden till främst forskning&lt;br&gt;och utveckling inom hela arbetslivsområdet samt utbildning och informa-&lt;br&gt;tion. Under budgetåret 1989/90 användes totalt ca 260 milj. kr. av fondens&lt;br&gt;totala medel till forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöfonden har inom ramen för sin uppgift att stödja relevant&lt;br&gt;probleminriktad forskning också i ökad utsträckning kommit att upp-&lt;br&gt;märksamma behovet av långsiktiga satsningar på kompetens- och kun-&lt;br&gt;skapsutveckling inom universitet och högskolor, t. ex. genom stöd till&lt;br&gt;forskartjänster, långsiktiga åtaganden och sammanhållna program inom&lt;br&gt;prioriterade områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av bidragen till arbetsmiljöinstitutet och arbetslivscentrum&lt;br&gt;ger fonden forskningsstöd till ett flertal program och institutioner. Bland&lt;br&gt;pågående program kan nämnas programmet för toxikologisk forskning och&lt;br&gt;programmet Människa-Datateknik-Arbetsliv, det senare i samarbete med&lt;br&gt;styrelsen för teknisk utveckling. Fonden har även finansierat programmet&lt;br&gt;Ledning-Organisation-Medbestämmande, det s. k. LOM-programmet och&lt;br&gt;det s. k. utvecklingsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat exempel på stöd är fondens programstöd till ett arbetsveten-&lt;br&gt;skapligt kollegium i Göteborg med medverkan från Chalmers tekniska&lt;br&gt;högskola och universitet i Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöfonden har en styrelse bestående av 15 ledamöter. Styrelsen&lt;br&gt;är i huvudsak partssammansatt. Utöver parterna ingår som ledamöter&lt;br&gt;också chefen för arbetarskyddsstyrelsen samt en ledamot från arbetsmark-&lt;br&gt;nadsdepartementet. Fondens kansli leds av en direktör, som under styrel-&lt;br&gt;sen är ansvarig för den löpande verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöinstitutet inrättades som ett självständigt forskningsorgan ge-&lt;br&gt;nom att forskningsavdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen bröts ut ur sty-&lt;br&gt;relsen år 1987. Forskningsavdelningen hade i sin tur sitt ursprung i det&lt;br&gt;arbetsmedicinska institutet som fördes till arbetarskyddsstyrelsen år 1972.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutets uppgifter är enligt förordningen (1988:732) med instruktion&lt;br&gt;för arbetsmiljöinstitutet att bedriva och främja forskning, utbildning och&lt;br&gt;dokumentation inom arbetsmiljöområdet i syfte att förbättra arbetsmil-&lt;br&gt;jön. Institutets forskning finansieras av medel dels från arbetsmiljöfonden,&lt;br&gt;dels från statsbudgeten, dels från externa projektmedel. Totalt omfattar&lt;br&gt;institutets budget ca 170 milj. kr./år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet bildades genom att forskningsavdelningen, biblioteket och den&lt;br&gt;del av utbildningsenheten som hade hand om externutbildningen, främst&lt;br&gt;den omfattande grundutbildningen för personal inom företagshälsovår-&lt;br&gt;den, skildes från arbetarskyddsstyrelsen. Institutet består av 22 forsknings-&lt;br&gt;enheter samt enheter för bibliotek, information, utbildning och admini- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tl Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 69&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forsknings- och utbildningsinriktat med stark anknytning till universitet Prop. 1990/91:69&lt;br&gt;och högskolor, bl. a. genom att professorerna är knutna till berörd fakultet&lt;br&gt;samt handleder forskarstuderande vid dessa fakulteter. Varje år disputerar&lt;br&gt;ca fem doktorander som fått sin handledning vid institutet. Totalt har 68&lt;br&gt;personer disputerat sedan år 1966 varav 51 under de senaste tio åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet svarar for en omfattande utbildning av företagshälsovårdens&lt;br&gt;personal. Årligen driver institutet kurser för företagsläkare, företagssköter-&lt;br&gt;skor, företagssjukgymnaster, skyddsingenjörer och beteendevetare. Hu-&lt;br&gt;vuddelen av utbildningen utgörs av längre vidareutbildningskurser. Dessa&lt;br&gt;anordnas av institutet ensamt eller i samarbete med olika högskolor.&lt;br&gt;Institutet anordnar dessutom efterutbildningskurser och konferenser inom&lt;br&gt;arbetsmiljöområdet. För att öka företagshälsovårdspersonalens möjlighet&lt;br&gt;att snabbt komma in i arbetet anordnas introduktionsutbildning i företags-&lt;br&gt;hälsovård. Den av institutet anordnade utbildningen i företagshälsovård&lt;br&gt;uppgick totalt till ca 28 300 elevdagar under budgetåret 1989/90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biblioteket, som har tio anställda, är ett s. k. ansvarsbibliotek, vilket&lt;br&gt;innebär att det har nationellt ansvar för att hålla litteratur inom arbets-&lt;br&gt;miljöområdet tillgänglig. Biblioteket betjänar också arbetarskyddsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen inom institutet har bl. a. bedrivits inom sju prioriterade&lt;br&gt;områden, vilka i huvudsak varit aktuella sedan år 1983. Områdena är&lt;br&gt;belastningsskador, cancer och genetiska skador, hudsjukdomar, lungsjuk-&lt;br&gt;domar, olycksfall, elektromagnetiska riskfaktorer och datorn som hjälp-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den 1 juli 1990 har tre nya prioriterade forskningsområden till-&lt;br&gt;kommit: arbetsmiljön inom sjukvården, god arbetsmiljö för ungdomar&lt;br&gt;resp, god arbetsmiljö för äldre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chef för institutet är en föreståndare och institutet leds av en styrelse&lt;br&gt;med 17 ledamöter varav åtta representerar arbetsmarknadens parter och&lt;br&gt;fyra forskarsamhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rbetsli vscentrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum tillkom år 1976 för att bedriva och främja tvärveten-&lt;br&gt;skapligt forsknings- och utvecklingsarbete, som rör individer och grupper i&lt;br&gt;arbetslivet, relationer mellan arbetsmarknadens parter, frågor om infly-&lt;br&gt;tande i arbetslivet och om arbetsorganisation. Verksamheten regleras i&lt;br&gt;förordningen (1988:1 138) med instruktion för arbetslivscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum finansieras av medel från arbetsmiljöfonden. I be-&lt;br&gt;gränsad utsträckning erhåller centrum också externa projektmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid arbetslivscentrums tillkomst förutskickades att det skulle omfatta ca&lt;br&gt;35 forskare och därtill administrativ personal. I dagsläget omfattar cent-&lt;br&gt;rum en personal på ca 90 personer, varav ca 30 är fast anställda forskare.&lt;br&gt;Flera av forskarna är knutna till högskolan som adjungerade professorer.&lt;br&gt;Arbetslivscentrum delar årligen ut utbildningsbidrag till ca sex doktoran-&lt;br&gt;der. Dessa är antagna till forskarutbildning vid universitet/högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrums forskningsverksamhet är indelad i fyra programom-&lt;br&gt;råden. Programområde 1 omfattar strukturomvandling och arbetsmark-&lt;br&gt;nad, demokrati och effektivitet i organisationer. Programområde 2 omfat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrums forskningsverksamhet är indelad i fyra programom- Prop. 1990/91:69&lt;br&gt;råden. Programområde 1 omfattar strukturomvandling och arbetsmark-&lt;br&gt;nad, demokrati och effektivitet i organisationer. Programområde 2 omfat-&lt;br&gt;tar ledning och medbestämmande, kunskap och kompetens resp, arbetsli-&lt;br&gt;vet och vardagen. Programområde 3 fokuserar arbetsorganisation, ledning&lt;br&gt;och produktionsteknisk utveckling. Till programområde 4 hör främjan-&lt;br&gt;deverksamheten som omfattar information, seminarie- och konferensar-&lt;br&gt;rangemang, förlagsverksamhet m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrums bibliotek inrättades år 1978 med uppgift att vara ett&lt;br&gt;centralt bibliotek på arbetslivsområdet med tonvikt på demokratiserings-&lt;br&gt;frågor. Biblioteket har i dag något mer än tre helårstjänster. 60% av&lt;br&gt;utlåningen från biblioteket går till låntagare utanför centrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chef för arbetslivscentrum är en direktör. Av styrelsens tio ledamöter&lt;br&gt;representerar åtta arbetsmarknadens parter och en forskningen. Vid ar-&lt;br&gt;betslivscentrum finns ett vetenskapligt råd som är sammansatt av såväl&lt;br&gt;forskare från centrum som externa forskare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Arbetsmiljöfonden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;3.1 Arbetsmiljöfondens ansvar att följa svensk&lt;br&gt;arbetslivsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Arbetmiljöfonden får ett ansvar att följa och hålla sig&lt;br&gt;löpande informerad om svensk arbetslivsforskning. Detta gäller så-&lt;br&gt;väl dess kvantitativa och kvalitativa utveckling som samspelet mel-&lt;br&gt;lan forskningen vid särskilda institut och forskningen vid universi-&lt;br&gt;tet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Regeringen skall mer entydigt bestämma fondens&lt;br&gt;kompetens- och ansvarsområde så att fonden dels får ett övergripande&lt;br&gt;ansvar att följa och stimulera utvecklingen av svensk arbetslivsforskning,&lt;br&gt;dels får ett uppföljningsansvar för samtliga medel fonden förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrå-&lt;br&gt;det, medicinska forskningsrådet, universiteten i Lund, Göteborg och Linkö-&lt;br&gt;ping tillstyrker förslaget. Arbetsmarknadsstyrelsen, RRV, statens arbetsgi-&lt;br&gt;varverk, Sveriges personaladministrativa förening, Svenska Arbetsgivareför-&lt;br&gt;eningen (SAF), Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Tjänstemän-&lt;br&gt;nens centralorganisation (TCO) är också positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för teknisk utveckling (STU) anser att det skulle innebära en&lt;br&gt;alltför stor forskningspolitisk begränsning om arbetsmiljöfonden tilldela-&lt;br&gt;des rollen som övergripande långsiktigt prioriteringsorgan. STU menar att&lt;br&gt;samordningen bör ligga inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum delar i princip utredarens uppfattning, men kan inte&lt;br&gt;se det lämpligt att arbetsmiljöfonden överordnas arbetslivscentrum och&lt;br&gt;arbetsmiljöinstitutet, vilket kommer att bli fallet om fonden skall biträda&lt;br&gt;regeringen i forskningspolitiska, programmatiska frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöinstitutet avvisar förslaget eftersom det bryter mot det möns- Prop. 1990/91: 69&lt;br&gt;ter som gäller för övrig forskning i Sverige. Centralorganisationen SACO&lt;br&gt;kan inte heller biträda förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen är tveksam till att arbetsmiljöfonden skall tillde-&lt;br&gt;las denna uppgift. Enligt arbetarskyddsstyrelsen måste ansvaret för priori-&lt;br&gt;teringar i första hand tillkomma forskningens intressenter inom sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet för mitt förslag: Det är angeläget att det inom arbetslivsforskning-&lt;br&gt;en finns en sammanhållen, långsiktig forskningspolitik och att övergripan-&lt;br&gt;de prioriteringar görs inom hela området. Det finns ett stort behov av&lt;br&gt;övergripande planering och samordning av svensk arbetslivsforskning för&lt;br&gt;ett så effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av forskningsmedlen som&lt;br&gt;möjligt. Detta är ett ansvar som bör ligga på riksdag och regering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid har arbetsmiljöfonden i sin egenskap av huvudfmansiär en&lt;br&gt;central roll i den framtida utvecklingen av arbetslivsforskningen. Jag delar&lt;br&gt;utredarens uppfattning så till vida att arbetsmiljöfonden bör få ett ansvar&lt;br&gt;att följa och fortlöpande hålla sig informerad om svensk arbetslivsforsk-&lt;br&gt;ning. Härigenom kan fonden skaffa sig en överblick över de samlade&lt;br&gt;satsningarna inom arbetslivsområdet. I detta ligger inte att fonden skall ha&lt;br&gt;ett överordnat prioriteringsansvar i förhållande till anora forskningsorgan.&lt;br&gt;1 fondens ansvar bör ingå att stimulera till ett ökat samarbete mellan&lt;br&gt;berörda institutioner och högskolor och att följa samt utveckla samverkan&lt;br&gt;med andra områden t. ex. teknisk, samhällsvetenskaplig och humanistisk&lt;br&gt;forskning. Sådan samverkan förekommer till viss del redan i dag i form av&lt;br&gt;gemensamma program, genom samfmansiering och löpande kontakter&lt;br&gt;med fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för arbetsmiljöfonden att följa svensk arbetslivsforskning stäl-&lt;br&gt;ler stora krav på fondens organisation. Jag delar utredningens uppfattning&lt;br&gt;att fondens styrelse bör lägga ökad vikt vid strategiska frågor och vid&lt;br&gt;planering och prioritering av fondens verksamhet i stort. Det ankommer&lt;br&gt;emellertid på styrelsen att i sin arbetsordning göra en sådan avvägning.&lt;br&gt;Det jag nu har anfört och vad jag i det följande kommer att anföra&lt;br&gt;aktualiserar också en översyn av fondens instruktion och jag avser att&lt;br&gt;återkomma till regeringen i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om forskning och utveckling inom arbetslivsområdet skall få önskad&lt;br&gt;genomslagskraft i svenskt samhällsliv behöver en samordning av dessa&lt;br&gt;frågor ske mellan flera departement. Detta bör lämpligen planläggas i&lt;br&gt;samband med arbetet med forskningspropositionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Kvalitetsfrågor och vetenskapligt råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Arbetsmiljöfondens system för kvalitets- och re-&lt;br&gt;levansprövning och för utvärdering av de forskningsinsatser som&lt;br&gt;fonden beslutar om bör utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid arbetsmiljöfonden bör inrättas ett vetenskapligt råd. Rådet&lt;br&gt;bör ha en rådgivande och stödjande funktion i övergripande forsk-&lt;br&gt;nings-och kvalitetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren: Överensstämmer med min bedömning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Forskningsrådsnämnden pekar på att utvärderingar&lt;br&gt;skall ingå som ett reguljärt inslag i en forskningsfinansiärs arbete. Huma-&lt;br&gt;nistisk- samhällsvetenskapliga rådet, medicinska forskningsrådet, universi-&lt;br&gt;teten i Stockholm, Linköping, Umeå och Lund tillstyrker förslaget och&lt;br&gt;universitet i Stockholm understryker att rådet måste få en stark ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet och arbetsmiljöinstitutet anser vis-&lt;br&gt;serligen att fondens vetenskapliga kompetens bör stärkas men anser det&lt;br&gt;tveksamt om ett råd med enbart rådgivande funktion kan engagera fors-&lt;br&gt;karna. Forskarnas medverkan i viktiga policybeslut är ett viktigt instru-&lt;br&gt;ment för en förtroendefull samverkan med forskningsfinansiärerna, på-&lt;br&gt;pekar socialvetenskapliga forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöfonden ser positivt på förslaget men hävdar att rådets uppgif-&lt;br&gt;ter måste begränsas till de forsknings- och kvalitetsfrågor där fondens&lt;br&gt;kansli anser att behov finns av ytterligare beslutsunderlag. Erfarenheten&lt;br&gt;visar att ett sådant råd inte kan ersätta ämnesrelaterade vetenskapliga&lt;br&gt;kvalitetsbedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen anser det angeläget att arbetet hos fonden inte&lt;br&gt;tyngs av en administrativ överbyggnad som byråkratiserar verksamheten&lt;br&gt;och fördröjer beslutsprocessen eller tar resurser från den aktiva FoU —&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO och Landstingsförbundet stöder förslaget. RRV, Landsorganisa-&lt;br&gt;tionen i Sverige (LO) och TCO är tveksamma till förslaget. RRV anser att&lt;br&gt;det finns risk för att rådets roll i styrelsen blir oklar och att det snarare får&lt;br&gt;en legitimerande roll än en kvalitetshöjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser att det kan uppstå jä vsproblem och LO anser att forskarinfly-&lt;br&gt;tandet redan i dag är starkt i fondens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Kriterierna för en väl fungerande sektors-&lt;br&gt;forskning är av två olika slag. För det första måste verksamheten inriktas&lt;br&gt;på frågor som är relevanta för de berörda sektorerna. För det andra måste&lt;br&gt;forskningen uppfylla krav på god vetenskaplig kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser det viktigt att kvalitetsfrågorna beaktas såväl genom en nog-&lt;br&gt;grann prövning innan forskning påbörjas som genom en utvärdering av&lt;br&gt;genomförd forskning. Därutöver kan fonden behöva vetenskapligt stöd i&lt;br&gt;mer övergripande och strategiska bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillskottet av utomstående vetenskaplig expertis i samband med den&lt;br&gt;vetenskapliga prövningen sker i dag främst genom utlåtanden av externa&lt;br&gt;experter som anlitats för den vetenskapliga granskningen av inkomna&lt;br&gt;ansökningar. Prövningen av projektens relevans för åsyftat tillämpnings-&lt;br&gt;fält eller problemområde utövas dels i beredningsförfarandet genom att&lt;br&gt;ansökningarna som regel remitteras till närmast berörda arbetsmarknads-&lt;br&gt;parter, dels av huvudorganisationernas och samhällets representanter i&lt;br&gt;fondens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste vara regel att forskningsansökningarna handläggs på ett sätt&lt;br&gt;som garanterar såväl vetenskaplig kvalitet som praktisk relevans. Det&lt;br&gt;sektorsfinansierade forsknings- och utvecklingsarbetet skall i första hand&lt;br&gt;utgå från de utvecklingstendenser och problem som är relevanta för berörd&lt;br&gt;samhällssektor. Även om samhällsrelevansen sålunda är det avgörande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kriteriet vid val mellan olika projekt får avkall inte göras på kraven på god Prop. 1990/91: 69&lt;br&gt;vetenskaplig kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av vetenskaplig rådgivning som ett led i det vetenskapliga&lt;br&gt;granskningsarbetet kan t. ex., utöver det sedvanliga remitteringsförfaran-&lt;br&gt;det, tillgodoses genom särskilda gransknings- och referensgrupper för vissa&lt;br&gt;program- och insatsområden med företrädare for forskarsamhället. Såda-&lt;br&gt;na grupper bör emellertid inte formaliseras till en på förhand fastlåst&lt;br&gt;modell. Detta gäller även systemet att hantera remisser för fondens projekt-&lt;br&gt;och programverksamhet. Det bör i detta sammanhang påpekas att flera av&lt;br&gt;fondens projekt och program inte avser forskning och att en vetenskapligt&lt;br&gt;inriktad remittering därför inte blir aktuell i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärdering och uppföljning av större satsningar, program m. m. har&lt;br&gt;också stor betydelse för arbetslivsforskningens utveckling och för arbets-&lt;br&gt;miljöfondens prioriteringar. Det är därför angeläget att fonden har ett&lt;br&gt;uppföljningsansvar för de medel som fonden beslutar om. I vilken ut-&lt;br&gt;sträckning fonden skall följa upp de medel som fördelas efter beslut av&lt;br&gt;regeringen bör från fall till fall klargöras i regeringsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöfonden har under senare år strävat efter att bygga upp en&lt;br&gt;kompetens och skaffa sig erfarenheter inom utvärderingsområdet. Diskus-&lt;br&gt;sion pågår om en samverkan med andra forskningsfinansiärer i detta&lt;br&gt;avseende. Jag anser att det är viktigt att system för fortlöpande utvärde-&lt;br&gt;ringar av större satsningar, t. ex. stora projekt, program, större satsningar&lt;br&gt;vid universitet och högskolor, vidareutvecklas inom fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver behovet av vetenskaplig expertis i berednings- och utvärderings-&lt;br&gt;faserna kan fonden behöva vetenskapligt stöd även i sina övergripande och&lt;br&gt;strategiska bedömningar. En form för detta kan vara inrättandet av ett&lt;br&gt;vetenskapligt råd, som utredaren föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets uppgifter bör i första hand vara att medverka i och ge stöd i&lt;br&gt;övergripande forsknings- och kvalitetsfrågor. Det kan t. ex. ge värdefulla&lt;br&gt;bidrag i bedömningen av olika system för kvalitetsprövning, lägga upp&lt;br&gt;riktlinjer för den vetenskapliga beredningsprocessen, bidra med underlag&lt;br&gt;och synpunkter för långsiktig och kompetensuppbyggande forskning, för-&lt;br&gt;stärka samarbetet med forskningsinstitutioner inom och utom landet. Jag&lt;br&gt;anser däremot inte, i motsats till utredaren, att ett vetenskapligt råd ska&lt;br&gt;vara en del av berednings- och beslutsprocessen inom fonden. Det kan då&lt;br&gt;finnas risk att rådets roll gentemot styrelsen blir oklar. Det bör ankomma&lt;br&gt;på regeringen att utforma de närmare föreskrifterna för inrättandet av ett&lt;br&gt;sådant råd vid arbetsmiljöfonden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Arbetslivscentrum&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Arbetslivscentrum omorganiseras till ett renodlat&lt;br&gt;forskningsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Huvudförslaget innebär att arbetslivscentrum blir&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett renodlat forskningsinstitut med betydligt mindre organisation. De två Prop. 1990/91:69&lt;br&gt;alternativa förslag som förs fram är dels att arbetslivscentrum och arbets-&lt;br&gt;miljöinstitutet skall föras samman, dels att arbetslivscentrum skall inord-&lt;br&gt;nas under universitet eller tekniska högskolan i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer huvudsakligen i utre-&lt;br&gt;darens förordade förslag. Såväl arbetarskyddsstyrelsen, arbetslivscentrum,&lt;br&gt;arbetsmiljöfonden som arbetsmiljöinstitutet anser att utredarens förordade&lt;br&gt;förslag är det bästa. Även RR V är positivt till huvudförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens arbetsgivarverk anser beträffande avvecklingen av informations-&lt;br&gt;och främjandeverksamheten att man måste vara observant på det förhål-&lt;br&gt;landet att kvalificerad forskningsverksamhet ställer stora krav på informa-&lt;br&gt;tion om verksamheten och dess resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO, LO, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet föror-&lt;br&gt;dar också utredarens huvudförslag. TCO har svårt att tillstyrka den krafti-&lt;br&gt;ga reduceringen av personalstyrkan utan anser att organisationens utform-&lt;br&gt;ning inte kan bestämmas förrän dess verksamhet och omfattning blivit&lt;br&gt;fastställd. Ett alltför litet centrum skulle omöjliggöra den tvärvetenskaplig-&lt;br&gt;het som bör prägla centrums verksamhet, anser TCO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden kan dock tänka sig ett radikalare förslag med&lt;br&gt;regionala centra för arbetslivsforskning. Tekniska högskolan och sam-&lt;br&gt;hällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet anser att forskning&lt;br&gt;och utbildning inom arbetslivsområdet främst bör förläggas till universitet&lt;br&gt;och högskolor och förordar det alternativ där centrum förläggs till ett&lt;br&gt;universitet. Kungl. Vetenskapsakademin finner ingen rimlig motivering till&lt;br&gt;att centrum skall finnas kvar som ett fristående institut om utredningsar-&lt;br&gt;bete inte längre skall ingå i deras uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret däremot förordar att arbetslivscentrum och arbetsmiljö-&lt;br&gt;institutet slås ihop både med hänsyn till helhetsperspektivet på arbetsmil-&lt;br&gt;jön och de administrativa besparingar som kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges personaladministrativa förening håller med om att arbetslivs-&lt;br&gt;centrum bör ges en tydligare forskningsprofil och att andra aktiviteter kan&lt;br&gt;utgå. Med den utgångspunkten är det föreningens bestämda uppfattning&lt;br&gt;att centrum bör knytas till ett universitet antingen som ett institut eller&lt;br&gt;integreras i samhällsvetenskaplig fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STFförordar i första hand att arbetslivscentrum integreras med universi-&lt;br&gt;tets- och högskolesystemet i Stockholm. Detta skulle i praktiken innebära&lt;br&gt;att centrum organiseras som en vetenskaplig institution eller ett forsk-&lt;br&gt;ningsinstitut vid tekniska högskolan eller vid Stockholms universitet. Ge-&lt;br&gt;nom detta får arbetslivscentrum en koppling till den akademiska grundut-&lt;br&gt;bildningen, vilket är den mest betydelsefulla kanalen för att sprida forsk-&lt;br&gt;ningsresultat, betonar SAF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Enligt riksdagens beslut (prop. 1975/76:182,&lt;br&gt;AU 46, rskr. 182) inrättades ett särskilt institut, arbetslivscentrum, vars&lt;br&gt;uppgift skulle vara att bedriva och främja forskning och utvecklingsarbete&lt;br&gt;kring problem som rör individer och grupper i arbetslivet, arbetsmark-&lt;br&gt;nadsparternas relationer och inflytandefrågor samt arbetsorganisationen&lt;br&gt;och dess funktionssätt. Ett motiv för att bygga upp arbetslivscentrum var&lt;br&gt;att i offentlig regi genomföra forskningsinsatser vilka utifrån de fackliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationernas perspektiv belyste frågor om arbetets ledning och orga- Prop. 1990/91:69&lt;br&gt;nisation. Arbetslivscentrum har i dag ca 90 anställda varav flertalet är&lt;br&gt;tillsvidareanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har i sitt betänkande föreslagit olika alternativ för arbetslivs-&lt;br&gt;centrums framtid. Utredaren anser att arbetslivscentrum har en olämplig&lt;br&gt;organisation i förhållande till sin primära roll som forskningsorgan och&lt;br&gt;brottas med grundläggande svårigheter alltsedan dess tillkomst. Utredaren&lt;br&gt;föreslår därför att arbetslivscentrum ombildas från grunden så att det blir&lt;br&gt;ett renodlat forskningsorgan samt att utredningsverksamheten och infor-&lt;br&gt;mations- och främjandeverksamheten upphör. Detta menar utredaren kan&lt;br&gt;ske på tre olika sätt. Utredarens förstahandsalternativ är att arbetslivscent-&lt;br&gt;rum ombildas och kvarstår som självständig myndighet. Det andra alter-&lt;br&gt;nativet är att arbetslivscentrum läggs samman med arbetsmiljöinstitutet&lt;br&gt;och ett tredje förslag är att arbetslivscentrum integreras med universitetet&lt;br&gt;eller tekniska högskolan i Stockholm. Remissinstanserna har över lag varit&lt;br&gt;positiva till att arbetslivscentrum ombildas till ett renodlat forskningsinsti-&lt;br&gt;tut enligt utredarens förslag. Någon remissinstans har föreslagit att arbets-&lt;br&gt;livscentrum läggs samman med arbetsmiljöinstitutet och andra att det&lt;br&gt;inordnas i universitet/högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum har varit föremål för utredningar vid ett flertal tillfäl-&lt;br&gt;len. Kritik har därvid riktats mot centrum för bl. a. verksamhetens omfatt-&lt;br&gt;ning och inriktning, ledningsstruktur och organisation. Den nu föreliggan-&lt;br&gt;de utredaren konstaterar att centrum fortfarande brottas med svårigheter&lt;br&gt;och har en olämplig organisation för sitt ändamål. Jag anser i likhet med&lt;br&gt;utredaren att en genomgripande förändring av arbetslivscentrum nu bör&lt;br&gt;komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är vidare överens med utredaren och flertalet remissinstanser om att&lt;br&gt;arbetslivscentrum bör omorganiseras till ett renodlat forskningsinstitut&lt;br&gt;som skall bedriva forskning inom det samhällsvetenskapliga området med&lt;br&gt;i huvudsak den inriktning som forskningsverksamheten har i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum har under åren bedrivit en omfattande verksamhet.&lt;br&gt;Verksamheten har emellertid varit splittrad mellan forskning, utrednings-&lt;br&gt;arbete och främjande- och informationsverksamhet. Genom att bl. a.&lt;br&gt;forskning och utredningsarbete har förts samman har utredningsarbetet&lt;br&gt;kommit att ta resurser från forskningen. Den s. k. främjandeverksamheten&lt;br&gt;har till syfte att knyta an till forskningen som en servicefunktion vad gäller&lt;br&gt;bl. a. informations- och konferensarrangemang samt stimulera till ny&lt;br&gt;forskning. Denna upplevs av många som oklar och har också vuxit ut och&lt;br&gt;delvis avlägsnat sig från den forskning som bedrivs på arbetslivscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör traditionellt utredningsarbete och den s. k.&lt;br&gt;främjandeverksamheten i sin nuvarande form på ett bättre och effektivare&lt;br&gt;sätt bedrivas av löntagarnas organisationer. Jag ser det som en fördel att&lt;br&gt;göra denna uppdelning eftersom både utredningsarbete och främjande av&lt;br&gt;forskning bör ligga i löntagarorganisationernas intresse och alltså skiljas&lt;br&gt;från den forskningsutförande verksamheten. Detta innebär också att dessa&lt;br&gt;verksamheter kan få en starkare regional och lokal förankring. Redan i dag&lt;br&gt;stöds organisationerna med medel från arbetsmiljöfonden för bl. a. forsk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsinitierande verksamhet. Jag räknar med att medel från fonden även Prop. 1990/91:69&lt;br&gt;fortsättningsvis kommer att kunna utgå för sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller forskningsverksamheten har den framför allt varit inrik-&lt;br&gt;tad på områden som rör inflytande- och medbestämmandefrågor, arbets-&lt;br&gt;organisation samt struktur- och arbetsmarknadsfrågor innefattande kvin-&lt;br&gt;nor i arbetslivet och arbetsrätt. Inom några av dessa områden bedriver&lt;br&gt;också arbetsmiljöinstitutet forskning. Jag tänker då på den forskning som&lt;br&gt;bedrivs inom institutet på det socialpsykologiska och arbetsorganisatori-&lt;br&gt;ska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den inriktning som arbetslivscentrums forskningsverksamhet har i&lt;br&gt;dag och som även i huvudsak bör gälla i framtiden kommer det att bli allt&lt;br&gt;viktigare att utveckla samarbetet med arbetsmiljöinstitutet inom de forsk-&lt;br&gt;ningsområden där båda instituten har verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett framtida gott samarbete mellan dessa institut och en ömsesidig och&lt;br&gt;konstruktiv påverkan av varandras verksamheter kommer enligt min me-&lt;br&gt;ning att vara betydelsefull när det gäller att anpassa arbetslivsforskningen&lt;br&gt;till de krav som utvecklingen i arbetslivet ställer när det i vidaste mening&lt;br&gt;gäller att motverka ohälsa och arbetsskador och skapa det goda arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller arbetslivscentrums framtida dimensionering anser jag i&lt;br&gt;likhet med utredaren och flertalet remissinstanser att antalet tjänster vid&lt;br&gt;arbetslivscentrum måste reduceras. Antalet fasta forskartjänster bör enligt&lt;br&gt;min mening inte överstiga 25. Personal för administration och informa-&lt;br&gt;tion måste anpassas härtill och reduceras väsentligt i förhållande till da-&lt;br&gt;gens nivå. Totalt bör ca 35 tillsvidaretjänster finnas på arbetslivscentrum.&lt;br&gt;Till detta kommer projektanställda forskare och doktorandtjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nu föreslagna omfattningen och inriktningen av arbetslivscent-&lt;br&gt;rums verksamhet krävs en ny organisation. För att förbereda genomföran-&lt;br&gt;det av den nya organisationen avser jag inom kort att ge arbetslivscentrum&lt;br&gt;i uppdrag att till den 15 maj 1991 till regeringen komma in med ett&lt;br&gt;fullständigt förslag till en ny organisation innefattande framför allt en ny&lt;br&gt;ledningsstruktur där den vetenskapliga kompetensen bör utgöra en väsent-&lt;br&gt;lig del. I uppdraget kommer även ingå att närmare precisera verksamhe-&lt;br&gt;tens inriktning och redovisa vilka resurser som kommer att behövas samt&lt;br&gt;de ekonomiska konsekvenserna. Uppdraget skall också omfatta hur rela-&lt;br&gt;tionerna mellan centrum och högskolan bör utformas för att den veten-&lt;br&gt;skapliga kompetensen vid centrum skall komma forskarutbildningen till&lt;br&gt;godo. Det är viktigt att arbetslivscentrums forskare kan utnyttjas för&lt;br&gt;handledning av nya generationer forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivscentrum finansieras i dag av arbetarskyddsavgiften genom att&lt;br&gt;medel för dess verksamhet helt bekostas över arbetsmiljöfonden. För&lt;br&gt;budgetåret 1989/90 uppgick kostnaderna för centrum till drygt 40 milj. kr.&lt;br&gt;Mitt förslag innebär att vissa besparingar kommer att kunna göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget som jag nu har redovisat är ett inslag i regeringens program för&lt;br&gt;en omställning av den statliga administrationen. Förslaget innebär också&lt;br&gt;att viss personal kan komma att sägas upp. För dessa blir det statliga&lt;br&gt;trygghetsavtalet tillämpligt vilket innebär att den statliga trygghetsstiftel-&lt;br&gt;sen under uppsägningstiden kan ge stöd på olika sätt inom ramen för&lt;br&gt;trygghetsavtalet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Särskilda medel för utbildning i samband med&lt;br&gt;medbestämmandelagen (MBL)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Användningsområdet för de särskilda s. k. MBL-med-&lt;br&gt;len bör utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I enlighet med riksdagens beslut (prop.&lt;br&gt;1975/76:182, AU 46, rskr. 182) har regeringen sedan budgetåret 1976/77&lt;br&gt;anvisat medel för utbildning och information om MBL och därmed sam-&lt;br&gt;manhängande avtal. De första åren finansierades verksamheten med an-&lt;br&gt;slagsmedel, men från år 1981 härden finansierats genom arbetarskyddsav-&lt;br&gt;giften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har senast år 1985 fastställt en ram för bidragets storlek.&lt;br&gt;13% av de medel som årligen flyter in till arbetsmiljöfonden från arbetar-&lt;br&gt;skyddsavgiften skall användas för detta ändamål. Högst 1/8 av bidraget&lt;br&gt;skall gå till arbetsgivarorganisationerna, resten till arbetstagarorganisatio-&lt;br&gt;nerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen förs till ett konto, som varje organisation har hos arbetsmiljö-&lt;br&gt;fonden från vilket organisationerna kan rekvirera sina andelar. De ränte-&lt;br&gt;intäkter som uppstår på dessa konton tillförs fondens kapitalbehållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1989/90 uppgick medlen till 210 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa medel har arbetsmiljöfonden alltsedan sin tillkomst år&lt;br&gt;1972 anslagit särskilda medel till utbildning och information inom arbets-&lt;br&gt;miljöområdet. Insatserna riktas i första hand till skyddsombud, arbetsle-&lt;br&gt;dare, ledamöter i skyddskommittéer, tekniska planerare och andra som är&lt;br&gt;med om att forma arbetsmiljön. Medlen fördelas efter beslut av fondens&lt;br&gt;styrelse och efter ansökan till fonden. Fonden beslutar själv om bidrags-&lt;br&gt;ram och prioriteringar. Under budgetåret 1989/90 betalades ca 120&lt;br&gt;milj. kr. ut för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om särskilda resurser till utbildning och information om MBL&lt;br&gt;fattades när lagen infördes och har sålunda funnits under lång tid. Det&lt;br&gt;finns mycket som talar för att behovet av information och utbildning kring&lt;br&gt;medbestämmandefrågor inte har minskat, men att det har förändrats till&lt;br&gt;sin karaktär. Medbestämmandefrågorna har kommit in i en ny fas, där det&lt;br&gt;inte så mycket handlar om att lära sig lagens innehåll utan snarare hur&lt;br&gt;lagens intentioner skall komma till praktiskt uttryck i ett förändringsarbete&lt;br&gt;ute på arbetsplatserna. Medlens användning bör därför utvidgas till att&lt;br&gt;gälla också sådan utbildning och information som mer allmänt har med&lt;br&gt;arbetets förnyelse att göra som t. ex. inflytandefrågor i samband med&lt;br&gt;arbetsorganisatoriska och tekniska förändringar, frågor om jämställdhet&lt;br&gt;samt frågor om lärande i arbetet. Samspelet mellan arbetsmiljön och&lt;br&gt;utvecklingsfrågor av detta slag bör beaktas. Slutligen bör medlen kunna&lt;br&gt;användas också för olika försöksverksamheter inom de nämnda utveck-&lt;br&gt;lingsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså enligt min mening starka skäl för att de s. k. MBL-&lt;br&gt;medlen får en mer flexibel användning som bättre svarar mot behoven på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokal nivå. Det är vidare viktigt att arbetsmiljöfonden kontinuerligt följer Prop. 1990/91: 69&lt;br&gt;upp och utvärderar medlens användning. Det bör ankomma på regeringen&lt;br&gt;att mot bakgrund av vad som nu anförts utfärda de närmare föreskrifterna&lt;br&gt;för användningen av dessa medel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Informationsverksamheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Riksrevisionsverket (RRV) får i uppdrag att grans-&lt;br&gt;ka informationsverksamheten inom arbetslivsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren: Överensstämmer med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetarskyddsstyrelsen, arbetslivscentrum, RRV,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Kommunförbundet, SAF, LO och TCO tillstyrker&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöfonden finner förslaget motiverat men väl ambitiöst. Resul-&lt;br&gt;tatet av tidigare erfarenheter visar svårigheter att utredningsvägen sam-&lt;br&gt;ordna sådan verksamhet. Arbetsmiljöinstitutet avvisar förslaget med tanke&lt;br&gt;på att det redan finns en arbetsgrupp som ser över informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for min bedömning: När det gäller information och kunskaps-&lt;br&gt;spridning inom arbetslivsområdet ställs det särskilt stora krav. Målgrup-&lt;br&gt;perna är många och informationen om resultaten måste utformas så att&lt;br&gt;den når ut till nyckelgrupperna, de som genom sitt arbete kommer att&lt;br&gt;påverka arbetsmiljön, de som arbetar med den och de som arbetar i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då är det inte nog att forskningsorgan och myndigheter inom arbetslivs-&lt;br&gt;området sprider sin information om sina resultat var för sig. Risken är stor&lt;br&gt;att mängden information på så sätt kommer att överstiga den kritiska&lt;br&gt;punkt när mottagaren inte längre uppskattar att få den. Det finns vidare&lt;br&gt;säkerligen effektivitetsvinster att hämta på en samordning. Inom arbets-&lt;br&gt;livsområdet finns betydande resurser för information och kontaktverk-&lt;br&gt;samhet. Jag avser därför att senare föreslå regeringen att RRV får i upp-&lt;br&gt;drag att i en första fas kartlägga informationsflödet inom arbetslivsområ-&lt;br&gt;det. Därefter bör ställning tas till hur uppdraget bör utformas för att se på&lt;br&gt;spridningseffekter och målgrupper. I ett sådant sammanhang bör en nog-&lt;br&gt;grann granskning ske av vilka målgrupperna är och i vilken utsträckning de&lt;br&gt;efterfrågar och tillgodogör sig information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godkänna och ta del av vad jag har anfört om arbetsmiljöfon-&lt;br&gt;den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänna vad jag har anfört om omorganisation av arbetslivs-&lt;br&gt;centrum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänna vad jag har anfört om de s. k. MBL-medlen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredaren konstaterar inledningsvis att arbetslivet är ett svagt tema i den&lt;br&gt;basfinansierade universitets- och högskoleforskningen. Det bedöms som&lt;br&gt;en avgörande fråga för arbetslivsforskningens kvalitativa och kvantitativa&lt;br&gt;utveckling att ett väl fungerande samspel kan komma till stånd mellan&lt;br&gt;arbetslivsforskningens sektorsorgan samt universiteten och högskolorna.&lt;br&gt;Den långsiktiga strategin bör vara att arbetslivsforskningen som sektors-&lt;br&gt;forskning utvecklas i harmoni med de omfattande resurser som finns vid&lt;br&gt;högskolorna. Denna ökade samverkan är av vitalt intresse såväl för att&lt;br&gt;åstadkomma en kvalitetsutveckling av arbetslivsforskningen, som för att&lt;br&gt;dess resultat skall kunna spridas effektivare och få en mera omfattande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren lägger fram en lång rad förslag som syftar till att stärka&lt;br&gt;arbetslivsforskningen vid universiteten och högskolorna. Utredaren före-&lt;br&gt;slår bl. a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att arbetslivsforskningens totala resurser förstärks genom samverkan&lt;br&gt;mellan flera forskningsfinansiärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att arbetsmiljöfonden ges ökade möjligheter att prioritera mellan FOU&lt;br&gt;och annan verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fonden dessutom åläggs av regeringen att upprätta en särskild plan&lt;br&gt;för denna långsiktiga satsning vid universitet och högskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att perioden för arbetsmiljöfondens satsningar av detta slag förlängs till&lt;br&gt;normalt nio år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att dessa långsiktiga satsningars eventuella permanentande skall prövas i&lt;br&gt;samband med de återkommande forskningspropositionerna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att därvid olika former för att göra ”avlyft” eller inordning av till den&lt;br&gt;ordinarie högskolefmansieringen prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mest centrala förslaget innebär emellertid att arbetsmiljöfonden&lt;br&gt;skall satsa 25% av sina rörliga medel i ett långsiktigt program på infra-&lt;br&gt;strukturen vid högskolorna, motsvarande ca 30 — 40 milj. kr. per år i fast&lt;br&gt;penningvärde. Detta innebär således inrättande av ett flertal professurer&lt;br&gt;och forskartjänster vid högskolorna med arbetslivsforskningsinriktning.&lt;br&gt;Arbetsmarknadsdepartementet föreslås stärka sina egna forskningsadmi-&lt;br&gt;nistrativa resurser för att kunna svara upp mot framtida krav på ett&lt;br&gt;övergripande samspel med högskolevärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren bedömer att arbetsmiljöfonden har en central roll i den&lt;br&gt;framtida utvecklingen av arbetslivsforskningen som ett övergripande lång-&lt;br&gt;siktigt prioriteringsorgan. Detta förutsätter emellertid att arbetsmiljöfon-&lt;br&gt;dens ansvar, inriktning och arbetsformer förändras. Utredaren lägger fram&lt;br&gt;ett flertal förslag angående förändringar av arbetsmiljöfondens förutsätt-&lt;br&gt;ningar. Utredaren föreslår bl. a. att regeringen mer entydigt lägger fast&lt;br&gt;arbetsmiljöfondens ansvarsområde samt att fonden erhåller ett vidgat&lt;br&gt;uppföljningsansvar för alla de medel som den förvaltar, att arbetsmiljöfon-&lt;br&gt;dens övergripande prioriteringsmöjligheter ökar genom att arbetsmiljöin-&lt;br&gt;stitutets och arbetslivscentrums anslagsframställningar remitteras till ar-&lt;br&gt;betsmiljöfonden för yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår vidare att styrelsen vid arbetsmiljöfonden får en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delvis annorlunda roll genom att dess möjligheter till långsiktig och strate-&lt;br&gt;gisk planering förstärks. Engagemanget i enskilda projektärenden föreslås&lt;br&gt;minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår även ett flertal åtgärder for att öka den vetenskapliga&lt;br&gt;kvalitetsutvecklingen inom arbetslivsforskningen, t. ex. genom att ett ve-&lt;br&gt;tenskapligt råd inrättas vid arbetsmiljöfonden som får en stödjande funk-&lt;br&gt;tion i kansliets planerings- och utvärderingsarbete samt att ett system för&lt;br&gt;fortlöpande utvärderingar av forskningsinsatser införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt lämnas ett antal förslag avseende arbetsmiljöfondens ekonomis-&lt;br&gt;ka förvaltning, verksamhetsstruktur, informationsverksamhet samt ar-&lt;br&gt;betsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har ägnat betydande uppmärksamhet åt förhållandena vid&lt;br&gt;arbetslivscentrum. Utredaren anser att arbetslivscentrum brottas med&lt;br&gt;grundläggande svårigheter allt sedan dess tillkomst främst beroende på en&lt;br&gt;alltför disparat målsättning for verksamheten. Utredaren föreslår att verk-&lt;br&gt;samheten vid arbetslivscentrum ombildas från grunden så att det blir ett&lt;br&gt;renodlat forskningsorgan, samt att utredningsverksamheten och den s. k.&lt;br&gt;informations- och främjandeverksamheten upphör. Huvuddelen av den&lt;br&gt;sistnämnda typen av verksamhet föreslås fortleva under ett direkt eget&lt;br&gt;ansvar hos löntagarorganisationerna, som föreslås få disponera särskilda&lt;br&gt;medel (ca 10 milj, kr.) via arbetsmiljöfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att det nya forskningsorganet ges en inriktning som&lt;br&gt;främst utgår från löntagarperspektivet i samband med medbestämmande,&lt;br&gt;arbetsorganisation och ny teknik m.m., att en ny finansieringsmodell&lt;br&gt;infors som innebär att den automatiska medelstilldelningen upphör. I&lt;br&gt;stället införs ett långsiktigt basanslag och en konkurrensutsatt tilldelning&lt;br&gt;av projektmedel. Det nya forskningsorganet föreslås få en dimensionering&lt;br&gt;motsvarande 22 fasta forskartjänster, tio doktorandstipendiater och 15&lt;br&gt;projektanställda forskarassistenter. Totalt med administrativ service kom-&lt;br&gt;mer arbetslivscentrum att bantas från ca 100 helårskrafter till ca 60.&lt;br&gt;Utredaren lämnar dessutom förslag om en mera markerad forskningsled-&lt;br&gt;ning samt utvecklandet av en god forskningsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har behandlat arbetsmiljöinstitutet främst utifrån hela ar-&lt;br&gt;betslivsforskningens perspektiv och går inte in närmare på dess verksam-&lt;br&gt;het och organisation. Utredaren konstaterar allmänt att arbetsmiljöinstitu-&lt;br&gt;tet etablerat sig som en självständig forskningsorganisation med en&lt;br&gt;högkvalitativ forskning. Utredaren föreslår att arbetsmiljöinstitutet —&lt;br&gt;som redan i dag har en tämligen stark koppling till högskolorna — förstär-&lt;br&gt;ker denna på olika sätt, att en långsiktig omorientering sker till förmån för&lt;br&gt;den socialpsykologiska och arbetsorganisatoriska forskningen samt for en&lt;br&gt;mera produktionsteknisk och datavetenskaplig profil. Dessutom föreslås&lt;br&gt;vissa åtgärder for att stimulera ”nyorientering”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis uppehåller sig utredningen vid frågeställningarna om hur&lt;br&gt;arbetslivsforskningens resultat sprids. Utredaren konstaterar att detta kan&lt;br&gt;förbättras och föreslår åtgärder inom informationsområdet men anser&lt;br&gt;framför allt att en ökad satsning på kunskapsspridning bör ske genom det&lt;br&gt;ordinarie undervisningsväsendet. Flera åtgärder föreslås för att stimulera&lt;br&gt;detta, bl. a. ökade möjligheter för arbetslivsforskare att medverka vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning, införande av uppdragsutbildning vid högskolorna i arbets- Prop. 1990/91:69&lt;br&gt;livsvetenskap. Dessutom läggs ytterligare förslag om ökade kontakter mel- Bilaga 1&lt;br&gt;lan forskare och löntagarorganisationerna i en vidgad informations- och&lt;br&gt;kontaktverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist lägger utredningen fram förslag om vissa övergripande inrikt-&lt;br&gt;ningsfrågor för arbetslivsforskningen. Utredaren ger förslag om ökad kom-&lt;br&gt;petenssamverkan mellan teknologi och human- och samhällsvetenskaplig&lt;br&gt;forskning. Dessutom poängteras behovet av framtida forskningsinsatser&lt;br&gt;på följande fem områden: det internationaliserade arbetslivet, människan&lt;br&gt;och den nya tekniken, arbetet i förhållande till övriga livsroller, den ökade&lt;br&gt;föränderligheten i arbetslivet samt den växande tjänstesektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett&lt;br&gt;yttrande över betänkandet (SOU 1990:54)&lt;br&gt;Arbetslivsforskning — Organisation, Inriktning,&lt;br&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen, forskningsrådsnämnden, humanistisk-samhällsvetenskap-&lt;br&gt;liga forskningsrådet, styrelsen för teknisk utveckling, medicinska forsk-&lt;br&gt;ningsrådet, socialvetenskapliga forskningsrådet, arbetarskyddsstyrelsen,&lt;br&gt;arbetslivscentrum, arbetsmarknadsstyrelsen, arbetsmiljöfonden, arbets-&lt;br&gt;miljöinstitutet, riksrevisionsverket, statens arbetsgivarverk, Kungliga Ve-&lt;br&gt;tenskapsakademin, Sveriges personaladministrativa förening, universite-&lt;br&gt;ten i Stockholm, Göteborg, Lund, Umeå, högskolorna i Karlstad, Linkö-&lt;br&gt;ping, Örebro och Luleå, Kungliga Tekniska högskolan, Chalmers Tekniska&lt;br&gt;Högskola, statskontoret, Centralorganisationen SACO, Landstingsförbun-&lt;br&gt;det, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet och Tjänstemännens Centralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också kommit in från ST-ALC, bibliotekschefen vid ar-&lt;br&gt;betslivscentrum, Gunilla Bradley och Bernt Schiller, Svenska kommittén&lt;br&gt;för historisk arbetslivsforskning, Samhall och Projekt Lindholmen Ut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 december&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................................. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Bakgrund ................................................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Sektorsforskning i allmänhet............................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Arbetslivsforskning..................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Arbetslivsforskningens framväxt .................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Arbetslivsforskningens organisation och finansiering ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Arbetsmiljöfonden ......................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Arbetsmiljöfondens ansvar att följa svensk arbetslivsforskning. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Kvalitetsfrågor och vetenskapligt råd...................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Arbetslivscentrum.......................................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Särskilda medel för utbildning i samband med medbestämmande-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen .................................................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Informationsverksamheten .................................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Hemställan................................................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Beslut .................................................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 En sammanfattning av utredningen ..................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna ..................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner och bereds tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om arbetsmiljöfonden</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner och bereds tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om arbetsmiljöfonden</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om omorganisation av arbetslivscentrum</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om omorganisation av arbetslivscentrum</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om de s.k. MBL-medlen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:AU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om de s.k. MBL-medlen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-01-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-01-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-01-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-01-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljöpartiet de gröna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 01:00:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0369</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 01:00:36</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0369</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__69.pdf</filnamn>
<filstorlek>875158</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om arbetslivsforskningens organisation m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9ADF31C5-6660-40D5-B3A8-32BEC9C2E209</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:AU16</uppgift>
<ref_dok_id>GE01AU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Arbetslivsforskningens organisation m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:69&lt;br/&gt;
Arbetslivsforskningens organisation m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02A8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:69 Arbetslivsforskningens organisation m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:69&lt;br/&gt;
Arbetslivsforskningens organisation m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02A9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:69 Arbetslivsforskningens organisation m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anna Horn af Rantzien  och Lars Norberg  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:69&lt;br/&gt;
Arbetslivsforskningens organisation m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02A8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:69 Arbetslivsforskningens organisation m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anna Horn af Rantzien  och Lars Norberg  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Börje Hörnlund  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:69&lt;br/&gt;
Arbetslivsforskningens organisation m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02A9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:69 Arbetslivsforskningens organisation m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Börje Hörnlund  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>