<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286738</hangar_id>
 <dok_id>GE0366</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>66</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:66</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>66</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-11-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:39:44</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:02:57</publicerad>
 <titel>om ersättare förjustitieråd och regeringsråd</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0366/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0366</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0366</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91:66&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ersättare för justitieråd och regeringsråd&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0366/prop_199091__66-1.png" style="width:34pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 november 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att justitieråd och regeringsråd som har avgått&lt;br&gt;med ålderspension skall kunna tillfälligt tjänstgöra i högsta domstolen&lt;br&gt;resp, regeringsrätten. Sådan tillfällig tjänstgöring skall kunna komma i&lt;br&gt;fråga då ett justitieråd eller ett regeringsråd är förhindrat att tjänstgöra på&lt;br&gt;grund av sjukdom eller därmed jämförlig omständighet och det behövs en&lt;br&gt;ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ordningen — som bl. a. föranleder en ändring i regerings-&lt;br&gt;formen — föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i regeringsformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 1 § regeringsformen' skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen är högsta all-&lt;br&gt;männa domstol och regeringsrätten&lt;br&gt;högsta förvaltningsdomstol. Rätten&lt;br&gt;att få mål prövat av högsta domsto-&lt;br&gt;len eller regeringsrätten kan be-&lt;br&gt;gränsas genom lag. I högsta dom-&lt;br&gt;stolen och regeringsrätten får en-&lt;br&gt;dast den tjänstgöra såsom ledamot&lt;br&gt;som har utnämnts till ordinarie do-&lt;br&gt;mare i domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen är högsta all-&lt;br&gt;männa domstol och regeringsrätten&lt;br&gt;högsta förvaltningsdomstol. Rätten&lt;br&gt;att få mål prövat av högsta domsto-&lt;br&gt;len eller regeringsrätten kan be-&lt;br&gt;gränsas genom lag. I högsta dom-&lt;br&gt;stolen och regeringsrätten får en-&lt;br&gt;dast den tjänstgöra såsom ledamot&lt;br&gt;som är eller har varit ordinarie do-&lt;br&gt;mare i domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan domstol än högsta domstolen eller regeringsrätten inrättas med&lt;br&gt;stöd av lag. Om förbud mot inrättande av domstol i vissa fall föreskrives i&lt;br&gt;2 kap. 11 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid domstol som avses i andra stycket skall finnas ordinarie domare. I&lt;br&gt;fråga om domstol som har inrättats för handläggning av en viss bestämd&lt;br&gt;grupp eller vissa bestämda grupper av mål får dock i lag göras undantag&lt;br&gt;härifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsformen omtryckt 1988:1 444.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § och 4 kap. 2 § rättegångsbalken skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen utgöres av tjugotvå justitieråd eller det högre antal&lt;br&gt;som av särskilda skäl finnes erforderligt. Justitieråden skola vara lagfarna.&lt;br&gt;De få icke inneha eller utöva annat ämbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordnar ett av justitieråden att vara domstolens ordföran-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen skall vara delad i två eller flera avdelningar. Avdel-&lt;br&gt;ningarna äro lika behöriga att upptaga mål, som högsta domstolen hand-&lt;br&gt;lägger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolens ordförande är tillika ordförande på en avdelning.&lt;br&gt;Ordförande på annan avdelning är det justitieråd som regeringen förord-&lt;br&gt;nar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieråden indelas till tjänstgöring på avdelningarna för viss tidspe-&lt;br&gt;riod enligt grunder som högsta domstolen beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett justitieråd på grund av&lt;br&gt;sjukdom eller därmed jämförlig om-&lt;br&gt;ständighet inte kan tjänstgöra i&lt;br&gt;högsta domstolen, får den som av-&lt;br&gt;gått med ålderspension från sin&lt;br&gt;tjänst som justitieråd förordnas att&lt;br&gt;tillfälligt tjänstgöra som ersättare.&lt;br&gt;Vad som i lag eller annan författ-&lt;br&gt;ning föreskrivs om justitieråd skall&lt;br&gt;även tillämpas på ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domare, som avses i 1 kap. 2 §, 2 Domare, som avses i 1 kap. 2 §, 2&lt;br&gt;kap. 3 § eller 3 kap. 4 §, utnämns av kap. 3 § eller 3 kap. 4 § första styc-&lt;br&gt;regeringen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ket, utnämns av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1974:573.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:934.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3§ lagen (1971:289) om allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten består av aderton regeringsråd eller det högre antal som&lt;br&gt;av särskilda skäl finnes erforderligt. Minst två tredjedelar av antalet rege-&lt;br&gt;ringsråd skall vara lagfarna. Regeringsråden får icke inneha eller utöva&lt;br&gt;annat ämbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsråd utnämnes av regeringen. Regeringen förordnar ett av rege-&lt;br&gt;ringsråden att vara domstolens ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett regeringsråd på grund av&lt;br&gt;sjukdom eller därmed jämförlig om-&lt;br&gt;ständighet inte kan tjänstgöra i re-&lt;br&gt;geringsrätten, får den som avgått&lt;br&gt;med ålderspension från sin tjänst&lt;br&gt;som regeringsråd förordnas att till-&lt;br&gt;fälligt tjänstgöra som ersättare. Vad&lt;br&gt;som i lag eller annan författning fö-&lt;br&gt;reskrivs om regeringsråd skall även&lt;br&gt;tillämpas på ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringsråds tjänstgöring i lagrådet är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1981:1 323.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1990/91:66&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 november 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-&lt;br&gt;ström, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson,&lt;br&gt;Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Frei-&lt;br&gt;valds, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ersättare för justitieråd och&lt;br&gt;regeringsråd&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen (HD) har i en framställning till regeringen föreslagit att&lt;br&gt;det infors regler om möjlighet för justitieråd som har avgått med ålders-&lt;br&gt;pension att under vissa förutsättningar tillfälligt tjänstgöra i HD som&lt;br&gt;ersättare för ledamot. I framställningen åberopas en promemoria som har&lt;br&gt;utarbetats av en inom HD tillsatt arbetsgrupp. Till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende bör promemorian fogas som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av riksda-&lt;br&gt;gens ombudsmän, regeringsrätten, justitiekanslern, domstolsverket, riks-&lt;br&gt;åklagaren, Sveriges domareförbund, Sveriges Advokatsamfund och Sveri-&lt;br&gt;ges akademikers centralorganisation (SACO). Remissyttrandena finns till-&lt;br&gt;gängliga i lagstiftningsärendet (dnr 90— 1259). Jag avser att nu ta upp den&lt;br&gt;fråga som behandlas i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 22 november 1990 att inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över justitiedepartementets förslag till ändringar i rättegångsbal-&lt;br&gt;ken (RB) och lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar (om-&lt;br&gt;tryckt 1981:1 323). De till lagrådet överlämnade förslagen överensstäm-&lt;br&gt;mer med de lagförslag som jag avser att lägga fram nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 26 november 1990 lämnat de remitterade förslagen&lt;br&gt;utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende&lt;br&gt;som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tl Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Genom ändringar i bl. a. regeringsformen ges högsta&lt;br&gt;domstolen och regeringsrätten möjlighet att forordna tillfälliga er-&lt;br&gt;sättare för en ledamot i resp, domstol som på grund av sjukdom&lt;br&gt;eller någon jämförlig omständighet är förhindrad att tjänstgöra i&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i sak med mitt, dock att något&lt;br&gt;förslag inte lämnas i fråga om regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utan erinran förslaget om att&lt;br&gt;införa en möjlighet att förordna ersättare för justitieråd. Regeringsrätten&lt;br&gt;föreslår att en motsvarande möjlighet införs när det gäller ersättare för&lt;br&gt;regeringsråd. Samma uppfattning har chefsjustitieombudsmannen Ek-&lt;br&gt;lundh (JO), som dock föreslår en delvis annan forfattningsmässig lösning&lt;br&gt;än i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 11 kap. 1 § regeringsformen, RF (omtryckt&lt;br&gt;1988:1 444), får endast den tjänstgöra såsom ledamot i HD och regerings-&lt;br&gt;rätten som har utnämnts till ordinarie domare i domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 4 § RB föreskrivs att HD utgörs av 22 justitieråd eller det högre&lt;br&gt;antal som av särskilda skäl anses erforderligt. Motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;för regeringsrätten finns i 3 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;br&gt;Där föreskrivs att regeringsrätten består av 18 regeringsråd eller det högre&lt;br&gt;antal som av särskilda skäl anses erforderligt. Justitieråd och regeringsråd&lt;br&gt;utnämns av regeringen (4 kap. 2 § RB och 3 § lagen om allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande tjänstgör 24 justitieråd i HD och 21 regeringsråd i&lt;br&gt;regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsrättsligt hänseende gäller för justitieråd och regeringsråd i prin-&lt;br&gt;cip lagen (1976:600) om offentlig anställning, LOA (omtryckt 1987:1 000).&lt;br&gt;Reglerna i LOA om disciplinansvar (10 kap.) och om åtalsanmälan (12 kap.)&lt;br&gt;tillämpas dock inte i fråga om justitieråd och regeringsråd, och inte heller&lt;br&gt;bestämmelserna om rättegång m.m. (16 kap.) och om verkställighet av&lt;br&gt;beslut (17 kap.). I stället gäller om åtal m. m. det som föreskrivs i 12 kap. 8 §&lt;br&gt;RF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bestämmelser om ersättare för justitieråd och regeringsråd finns&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har som skäl för förslaget åberopats att det vid frånvaro&lt;br&gt;av ett justitieråd på grund av sjukdom eller liknande omständighet kan&lt;br&gt;finnas behov av att förordna en tillfällig ersättare. Nuvarande ordning, där&lt;br&gt;någon sådan möjlighet inte finns, innebär enligt HD att det är naturligt att&lt;br&gt;justitieråd — för att inte försvåra arbetssituationen för sina kollegor — går&lt;br&gt;till arbetet trots att de är sjuka. Vidare har från HD:s sida åberopats att en&lt;br&gt;ordning som gör det möjligt att förordna ersättare skulle vara fördelaktig&lt;br&gt;också med hänsyn till möjligheterna att på sikt minska antalet justitieråd&lt;br&gt;till vad RB föreskriver som huvudregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag först peka på att behovet av en ordning med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättare i HD naturligtvis beror på vilket utrymme det finns i den norma- Prop. 1990/91: 66&lt;br&gt;la organisationen att klara oförutsedd frånvaro av ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HD fick sin nuvarande roll genom en reform år 1971. HD gavs då i&lt;br&gt;princip ställningen som prejudikatinstans. Tillsammans med de kraftiga&lt;br&gt;begränsningar av möjligheterna till fullföljd som reformen innebar ansågs&lt;br&gt;det i ett längre perspektiv befogat att utgå från en betydande nedgång i&lt;br&gt;HD:s arbetsbörda. Därvid framhölls att ledamotsantalet i framtiden borde&lt;br&gt;kunna nedbringas väsentligt. Som en följd av de ändrade fullföljdsreglerna&lt;br&gt;beslutades samtidigt att antalet ledamöter i HD på sikt skulle nedbringas&lt;br&gt;från 24 till 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet överklaganden kom dock inte att minska på det sätt man hade&lt;br&gt;räknat med utan ökade i stället kraftigt. För att bl. a. komma till rätta med&lt;br&gt;HD:s växande arbetsbörda genomfördes år 1981 en ny reform som syftade&lt;br&gt;till att lätta på arbetsbördan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en reform med syftet att bl. a. utnyttja HD:s resurser på bästa&lt;br&gt;sätt genomfördes år 1989. Den reformen innebar bl. a. att HD kan begrän-&lt;br&gt;sa sin prövning till en prejudikatfråga i målet. Domförhetsreglerna ändra-&lt;br&gt;des också för att mål inte skall handläggas av fler justitieråd än målets&lt;br&gt;beskaffenhet kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samlade effekten av de nu redovisade reformerna torde utgöra en&lt;br&gt;god grund för HD att i framtiden i allt större utsträckning kunna ägna sig&lt;br&gt;åt sin primära uppgift, nämligen rättsbildningen. Reformerna torde också&lt;br&gt;ha medfört en minskad arbetsbörda för justitieråden. Som påtalas i pro-&lt;br&gt;memorian har fr. o. m. den 1 mars 1990 antalet ledamöter i HD minskat&lt;br&gt;med en, från 25 till 24. Förhoppningsvis kan på längre sikt antalet ledamö-&lt;br&gt;ter minskas ytterligare. Det är därvid angeläget att arbetet i HD kan&lt;br&gt;organiseras på ett sätt som är ägnat att främja en sådan utveckling. Ett sätt&lt;br&gt;att skapa en ökad flexibilitet i systemet kan vara att på sätt som föreslås i&lt;br&gt;promemorian ge HD möjlighet att i begränsad utsträckning förordna vika-&lt;br&gt;rier för ledamöter som blir sjuka eller liknande. Behovet av en sådan&lt;br&gt;ändring är i och för sig inte trängande, men eftersom förslaget enligt&lt;br&gt;promemorian bör föranleda ändring i RF är det lämpligt att nu ta upp&lt;br&gt;frågan till behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det finns vissa omständigheter — bl. a. domförhetsreglerna —&lt;br&gt;som gör att behovet av ersättare inte torde vara lika stort i regeringsrätten&lt;br&gt;som i HD delar jag ändå den uppfattning som på denna punkt har fram-&lt;br&gt;förts av ett par av remissinstanserna, bl. a. regeringsrätten, nämligen att&lt;br&gt;samma ordning bör gälla i båda domstolarna. För övrigt har det enligt min&lt;br&gt;mening ett värde i sig att de regelsystem som styr verksamheten i de båda&lt;br&gt;högsta domstolsinstanserna i största möjliga utsträckning överensstämmer&lt;br&gt;med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör — som HD har föreslagit — en möjlighet att&lt;br&gt;förordna ersättare begränsas till att avse enbart frånvaro som har sin grund&lt;br&gt;i sjukdom eller liknande, t. ex. föräldraledighet av kortvarig natur. Att,&lt;br&gt;som ett par remissinstanser har uttalat sig för, möjliggöra förordnande av&lt;br&gt;ersättare även i andra situationer anser jag således vara att avvika för&lt;br&gt;mycket från de principer som bär upp reglerna i 11 kap. 1 § RF. En&lt;br&gt;ordning med ersättare bör sålunda begränsas till att avse endast sådana&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantagsfall där ett akut behov av ersättare uppstår. Ett förordnande som Prop. 1990/91: 66&lt;br&gt;ersättare bör därför vara helt kortvarigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vilka personer som skall kunna komma i fråga&lt;br&gt;för tjänstgöring som ersättare bör enligt min mening endast justitieråd och&lt;br&gt;regeringsråd som har avgått med ålderspension komma i fråga. Skälen för&lt;br&gt;det är flera. Som framhållits i promemorian synes det med tanke på&lt;br&gt;domstolarnas oberoende vara naturligt att begränsa kretsen av ersättare på&lt;br&gt;ett sådant sätt att ersättarna normalt inte längre är aktuella för andra&lt;br&gt;utnämningar eller förordnanden från statsmakternas sida. Det är också en&lt;br&gt;fordel att ersättaren är så bekant med de särskilda rutiner som gäller i&lt;br&gt;domstolen att arbetet fungerar lika smidigt som när en ordinarie ledamot&lt;br&gt;sätts in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det blir fråga om korta förordnanden som kan avse enskilda&lt;br&gt;mål bör av konstitutionella skäl och av hänsyn till de båda domstolarnas&lt;br&gt;oberoende ersättare förordnas av domstolen själv. För en sådan ordning&lt;br&gt;talar självfallet också praktiska skäl eftersom behov av ersättare i regel&lt;br&gt;torde komma att uppstå mycket hastigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vilka lagändringar som behövs för att få till&lt;br&gt;stånd en sådan ordning som jag nu föreslår delar jag den uppfattning som&lt;br&gt;flera av remissinstanserna gett uttryck för, nämligen att den tidigare&lt;br&gt;nämnda bestämmelsen i 11 kap. 1 § RF bör ändras. Det bör av bestämmel-&lt;br&gt;sen klart framgå att som ledamot i HD och regeringsrätten kan tjänstgöra&lt;br&gt;inte bara den som är utan också den som har varit ordinarie domare i&lt;br&gt;domstolen. Denna formulering innefattar — som har påpekats av JO — i&lt;br&gt;och för sig även sådana justitieråd och regeringsråd som har avgått av&lt;br&gt;andra skäl än ålderspension, men med de lagändringar i övrigt som före-&lt;br&gt;slås kan det enligt min mening inte uppstå några oklarheter om att det&lt;br&gt;endast är ålderspensionerade justitieråd och regeringsråd som skall kom-&lt;br&gt;ma i fråga som ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om att det är HD och regeringsrätten som skall förordna ersättar-&lt;br&gt;na kan på grund av formuleringen av bestämmelsen i 11 kap. 9 § RF inte&lt;br&gt;ges i RB eller lagen om allmänna förvaltningsdomstolar. I enlighet med&lt;br&gt;vad som föreslås i promemorian bör sådana regler i stället tas in i förord-&lt;br&gt;ningen (1979:567) med instruktion för högsta domstolen och förordningen&lt;br&gt;(1979:568) med instruktion för regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den nämnda grundlagsändringen krävs också vissa ytterligare&lt;br&gt;bestämmelser. Med hänsyn till frågans principiella betydelse bör bl. a. de&lt;br&gt;närmare förutsättningarna för att förordna ersättare för justitieråd och&lt;br&gt;regeringsråd anges i lag. Regleringen bör lämpligen ske genom att det i 3 kap.&lt;br&gt;4 § RB och 3 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar anges att, när&lt;br&gt;ett justitieråd eller ett regeringsråd på grund av sjukdom eller därmed jäm-&lt;br&gt;förlig omständighet inte kan tjänstgöra, ett justitieråd och regeringsråd som&lt;br&gt;har avgått med ålderspension får förordnas att tillfälligt tjänstgöra som&lt;br&gt;ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vad som skall gälla för den som tjänstgör som&lt;br&gt;ersättare bör utgångspunkten vara att för ersättare bör gälla samma regler&lt;br&gt;som för justitieråd och regeringsråd. Somliga regler kommer att bli direkt&lt;br&gt;tillämpliga även på ersättare medan andra endast omfattar ordinarie do-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mare. Lämpligen bör i enlighet med vad som anges i promemorian i 3 kap. Prop. 1990/91:66&lt;br&gt;4 § RB och 3 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar anges att vad&lt;br&gt;som i lag eller annan författning föreskrivs om justitieråd resp, regerings-&lt;br&gt;råd i tillämpliga delar skall gälla också beträffande den som förordnas att&lt;br&gt;tjänstgöra som ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JO har i sitt remissyttrande pekat på en närmast lagteknisk fråga som rör&lt;br&gt;den i RF föreskrivna möjligheten för regeringen att delegera rätten att&lt;br&gt;utnämna ordinarie domare. Frågan rör bl. a. i RB meddelade bestämmel-&lt;br&gt;ser om utnämning av domare. Den kräver emellertid ytterligare övervä-&lt;br&gt;ganden, bl. a. med hänsyn till att motsvarande problematik gäller även&lt;br&gt;andra typer av tjänster (jfr 7 kap. 3 § RB). Den bör därför tas upp i ett&lt;br&gt;senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnadsökningar som förslaget kan föranleda torde vara försumbara&lt;br&gt;och ryms sålunda inom ramen för tillgängliga resurser. Även på ganska&lt;br&gt;kort sikt kan förslaget bidra till besparingar genom att det underlättar&lt;br&gt;möjligheterna att minska antalet ordinarie ledamöter i de båda högsta&lt;br&gt;instanserna. Det torde också vara ägnat att bidra till en snabbare målge-&lt;br&gt;nomströmning vilket är en fördel ur kostnadssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i regeringsformen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Förslaget till lag om ändring i regeringsformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits redan i den allmänna motiveringen har gjorts en ändring&lt;br&gt;för att det skall stå helt klart att som ledamot i HD och regeringsrätten får&lt;br&gt;tjänstgöra inte bara den som är ordinarie domare utan också den som har&lt;br&gt;varit ordinarie domare i domstolen. Bestämmelsen reglerar inte vilka&lt;br&gt;förutsättningar som skall gälla för förordnande av tillfälliga ersättare.&lt;br&gt;Dessa får bestämmas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I instruktionerna för HD och regeringsrätten bör föreskrivas vem som&lt;br&gt;skall ha behörigheten att förordna tillfälliga ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt sjätte stycke öppnas möjligheter för HD att forordna ersättare för&lt;br&gt;ett justitieråd som tillfälligt inte kan tjänstgöra på grund av sjukdom eller&lt;br&gt;liknande. Enligt förslaget får endast den som avgått med ålderspension&lt;br&gt;från sin tjänst som justitieråd förordnas att tjänstgöra som ersättare.&lt;br&gt;Föreskrifter om en övre åldersgräns för tjänstgöring som ersättare har inte&lt;br&gt;ansetts behövliga. De principer som tillämpas för pensionerade justitie-&lt;br&gt;råds och regeringsråds tjänstgöring i lagrådet torde i tillämpliga delar&lt;br&gt;kunna tjäna som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen har översiktligt angivits i vilka situationer&lt;br&gt;ersättare bör kunna förordnas. För att i så liten grad som möjligt begränsa&lt;br&gt;principen att endast ordinarie domare vid domstolen skall tjänstgöra&lt;br&gt;såsom ledamot har ramarna satts ganska snävt. Möjligheten att förordna&lt;br&gt;ersättare har därför inskränkts till att avse endast sådana undantagsfall där&lt;br&gt;ett akut behov av ersättare uppstår. I lagtexten nämns sjukdom eller&lt;br&gt;därmed jämförlig omständighet. Med det sist nämnda uttrycket avses i&lt;br&gt;första hand föräldraledighet av sådana skäl som kan ge rätt till tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning eller annan plötslig frånvaro av personliga skäl. Däremot&lt;br&gt;får det självfallet inte förekomma att ersättare förordnas därför att den&lt;br&gt;ordinarie ledamoten har sådana andra arbetsengagemang utanför HD att&lt;br&gt;han behöver lättnad i arbetsbördan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde inte finns något behov av att i lagen ange en längsta tillåten tid&lt;br&gt;för ett förordnande. Den föreslagna lokutionen ger tillräckligt klart uttryck&lt;br&gt;för att endast kortvariga förordnanden avses. Sådana förordnanden torde&lt;br&gt;inte annat än undantagsvis sträcka sig längre än fjorton dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande förutsättningarna för förordnande av tillfälliga ersät-&lt;br&gt;tare är sammanfattningsvis att frånvaron skall vara oplanerad, att akut&lt;br&gt;behov av ersättare uppkommit och att frånvaron förväntas bli endast&lt;br&gt;kortvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnanden om ersättare bör följa samma regler som andra admini-&lt;br&gt;strativa beslut i HD och i första hand beslutas av domstolens ordförande&lt;br&gt;(jfr 23 § förordningen /1979:567/ med instruktion för högsta domstolen).&lt;br&gt;För att motverka misstankar om att ovidkommande hänsyn tas då ersätta-&lt;br&gt;re förordnas framstår det som angeläget att ersättare förordnas enligt en&lt;br&gt;bestämd ordning som är uppbyggd efter objektiva grunder. Sådana före-&lt;br&gt;skrifter kan tas in i HD:s arbetsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna sjätte stycket föreskrivs slutligen att vad som i lag eller&lt;br&gt;annan författning föreskrivs om justitieråd skall tillämpas även på ersätta-&lt;br&gt;re för justitieråd. Därmed kommer samma regelsystem att gälla som för&lt;br&gt;ordinarie ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf föreskrivs att regeringen utnämner domare som avses i&lt;br&gt;bl. a. 3 kap. 4 § RB. Enligt förslaget kommer det senare lagrummet även att&lt;br&gt;reglera tillfälliga ersättare för justitieråd som skall förordnas av HD. På&lt;br&gt;grund härav måste hänvisningen justeras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Förslaget till lagom ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats på motsvarande sätt som 3 kap. 4 § RB. Vad som&lt;br&gt;sagts om justitieråd i anslutning till sistnämnda paragraf gäller givetvis i&lt;br&gt;motsvarande utsträckning beträffande ersättare för regeringsråd. På sam-&lt;br&gt;ma sätt som i HD bör förordnanden normalt kunna beslutas av regerings-&lt;br&gt;rättens ordförande (jfr 21 § förordningen /1979:568/ med instruktion för&lt;br&gt;regeringsrätten) och föreskrifter om turordning kunna tas in i regeringsrät-&lt;br&gt;tens arbetsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels förslaget till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i regeringsformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels de av lagrådet granskade förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Möjlighet för avgångna justitieråd att tjänstgöra i &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1990/91:66&lt;br&gt;högsta domstolen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1. Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 kap. 1 § regeringsformen får endast den tjänstgöra såsom leda-&lt;br&gt;mot i högsta domstolen, liksom i regeringsrätten, som har utnämnts till&lt;br&gt;ordinarie domare i domstolen. I 3 kap. 4 § rättegångsbalken föreskrivs att&lt;br&gt;högsta domstolen utgöres av tjugotvå justitieråd eller det högre antal som&lt;br&gt;av särskilda skäl anses erforderligt. Justitieråd utses av regeringen (4 kap.&lt;br&gt;2§ rättegångsbalken). I arbetsrättsligt hänseende gäller lagen (1976:600)&lt;br&gt;om offentlig anställning i princip i fråga om justitieråd och regeringsråd&lt;br&gt;med vissa undantag (1 kap. 3 § nämnda lag). Lagens regler om disciplinan-&lt;br&gt;svar (10 kap.) och om åtalsanmälan (12 kap.) tillämpas inte i fråga om&lt;br&gt;justitieråd och regeringsråd. Inte heller reglerna om rättegång (16 kap.) och&lt;br&gt;om verkställighet av beslut (17 kap.) gäller i fråga om justitieråd och&lt;br&gt;regeringsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 mars 1990 har antalet justitieråd i Högsta domsto-&lt;br&gt;len minskat med en ledamot, från tjugofem till tjugofyra. Det innebär att,&lt;br&gt;om fyra justitieråd tjänstgör i lagrådet, en av domstolens tre avdelningar&lt;br&gt;har sex ledamöter och de övriga normalt sju.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får anses önskvärt att antalet justitieråd så småningom reduceras&lt;br&gt;ytterligare. En sådan reduktion torde, efter den rationalisering av domsto-&lt;br&gt;lens arbete som skett särskilt genom vissa ändringar år 1989 i domförhets-&lt;br&gt;reglerna, kunna genomföras med betydligt mindre svårigheter än tidigare.&lt;br&gt;Framfor allt med avdelningar om sex ledamöter kan emellertid vissa&lt;br&gt;probelm komma upp bl. a. vid ledamöternas sjukfrånvaro. Detta aktuali-&lt;br&gt;serar en fråga som tidigare tagits upp i HD:s remissyttrande över rätte-&lt;br&gt;gångsutredningens betänkande (SOU 1986:1) Högsta domstolens arbets-&lt;br&gt;former, dock utan att det lett till lagändring: angående möjligheten att&lt;br&gt;förordna avgångna justitieråd att tillfälligt tjänstgöra i HD. (Jfr även SOU&lt;br&gt;1971:59 s. 63). — Det kan anmärkas att i Danmark, Finland och Norge&lt;br&gt;pensionsåldern för domare i de högsta instanserna är 70 år.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2. Allmänna synpunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Normalt gäller i både offentliga och privata arbetsförhållanden, att när en&lt;br&gt;arbetstagare på grund av sjukdom eller annat förhinder inte kan tjänstgöra&lt;br&gt;arbetsgivaren har möjlighet att genom omplaceringar eller anlitande av&lt;br&gt;vikarie förebygga störningar i arbetets jämna gång. Som framgår av det&lt;br&gt;föregående finns inte samma möjligheter för högsta domstolens del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga skäl synes tala för att man redan nu bör införa en ordning&lt;br&gt;enligt vilken ett avgånget justitieråd kan tjänstgöra i sådana situationer.&lt;br&gt;Framför allt en ledamots plötsliga sjukdom kan göra det nödvändigt att&lt;br&gt;snabbt finna en ersättare. Det kan vara svårt för en annan ledamot på&lt;br&gt;samma avdelning att rycka in, eftersom han ofta sedan lång tid planerat&lt;br&gt;för annat arbete den aktuella dagen. Även om det går att finna en ersättare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från någon annan avdelning uppkommer praktiska problem bl. a. vid&lt;br&gt;fortsatta överläggningar i målet. Mot denna bakgrund är det naturligt att&lt;br&gt;sjuka justitieråd ofta tar sig till domstolen och genomfor en sessionsdag för&lt;br&gt;att inte vålla besvär för sina kolleger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antalet justitieråd minskar till vad rättegångsbalken anger som&lt;br&gt;huvudregel — tjugotvå ledamöter — ökar naturligtvis svårigheterna att&lt;br&gt;finna ersättare ytterligare. Man kan här hänvisa till erfarenheterna från&lt;br&gt;1970-talet, då sexmannaavdelningar var det normala och samtidigt lång-&lt;br&gt;variga sjukperioder förekom för flera justitieråd. I detta läge försökte man&lt;br&gt;ibland avhjälpa svårigheterna genom att en ny ledamot hastigt utnämndes&lt;br&gt;av regeringen. Mot en sådan utväg talar emellertid att den motverkar&lt;br&gt;strävandena att minska justitierådens antal. Dessutom finns det en risk att&lt;br&gt;rekryteringen till domstolen blir ryckig och att inte den lämpligaste perso-&lt;br&gt;nen kommer att utses, eftersom han inte kan bli ledig från pågående arbete&lt;br&gt;vid önskvärd tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i andra liknande sammanhang kan en möjlighet att förordna&lt;br&gt;ersättare för justitieråd ha ett värde. Det kan visa sig nödvändigt för en&lt;br&gt;ledamot att stanna hemma för att vårda ett sjukt barn, eller han kan annars&lt;br&gt;utnyttja sin rätt till föräldraledighet enligt 3 § lagen (1978:410) om rätt till&lt;br&gt;ledighet för vård av barn, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3. Behovet av lagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Frågan blir då hur pass omfattande lagändring som skulle behövas, om&lt;br&gt;man vill göra det möjligt att förordna ersättare i de angivna situationerna.&lt;br&gt;Av särskilt intresse är om en sådan reform går att genomföra med nuvaran-&lt;br&gt;de lydelse av 11 kap. 1 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ena av de allmänt använda grundlagskommentarerna (Holmberg-&lt;br&gt;Stjernquist, Grundlagarna med tillhörande författningar, 1980) har om&lt;br&gt;bestämmelsen framhållits att ledamöterna i högsta domstolen och i rege-&lt;br&gt;ringsrätten aldrig har kunnat ersättas med vikarier och att motivet självfal-&lt;br&gt;let är hänsyn till domstolarnas oberoende. ”Avfattningen torde dock inte&lt;br&gt;hindra att pensionerad domare i endera domstolen tjänstgör i domstolen&lt;br&gt;när ordinarie domare där är hindrad exempelvis av sjukdom”. (A. a. s.&lt;br&gt;367.) Liknande tankegångar har framförts i betänkandet (SOU 1971:59)&lt;br&gt;Högsta domstolens kansli (s. 63) och i hovrättens över Skåne och Blekinge&lt;br&gt;remissyttrande över grundlagsberedningens förslag (prop. 1973:90 bil. 3 s.&lt;br&gt;245). I Petrén-Ragnemalm, Sveriges grundlagar (1980) sägs i kommenta-&lt;br&gt;ren till samma bestämmelse i korthet att därigenom uteslutes att vikarie&lt;br&gt;tjänstgör i stället för ordinarie domare i de båda högsta domstolarna (s.&lt;br&gt;269). Om man därigenom tagit ställning till den nu aktuella frågan är&lt;br&gt;oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bokstavstolkning av grundlagstexten synes inte hindra en ordning&lt;br&gt;som den diskuterade. Mera tveksamt kan vara om den står i strid med&lt;br&gt;bestämmelsens syfte att trygga domstolarnas oberoende. Väsentligt torde&lt;br&gt;här vara det inflytande regeringen kan ha på valet av ersättare. Enligt 11&lt;br&gt;kap. 9 § regeringsformen tillsätts tjänst vid domstol av regeringen eller av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighet som regeringen bestämmer, något som torde vara tillämpligt Prop. 1990/91:66&lt;br&gt;också på sådana förordnanden som här diskuteras. I ett jämförligt fall — Bilaga 1&lt;br&gt;när pensionerade justitie- eller regeringsråd skall tjänstgöra i lagrådet —&lt;br&gt;förordnas dessa av regeringen, som bestämmer vilken avdelning de skall&lt;br&gt;tillhöra (5 § 2 st lagen 1979:368 om lagrådet). För lagrådets del förekom-&lt;br&gt;mer dock inte några särskilda grundlagsregler som inskärper vikten av&lt;br&gt;ledamöternas oberoende ställning; denna torde ha ansetts garanterad ge-&lt;br&gt;nom att ordinarie justitieråd och regeringsråd skall ingå i lagrådet. Mot att&lt;br&gt;regeringen förordnar ersättare för justitieråd talar självfallet också att&lt;br&gt;behov av ett förordnande kan uppkomma mycket hastigt. Av sådana skäl&lt;br&gt;bör det vara högsta domstolens sak att utse den avgångne ledamot som&lt;br&gt;skall tjänstgöra. I så fall borde det stå klart att ordningen inte strider mot&lt;br&gt;tanken bakom regeln i 11 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen är närmast böjd att hysa uppfattningen att någon grund-&lt;br&gt;lagsändring inte är erforderlig. Eftersom det likväl kan förekomma delade&lt;br&gt;meningar i denna fråga, har arbetsgruppen funnit lämpligt att ange en&lt;br&gt;möjlig ändring av grundlagsparagrafen som bör undanröja all tvekan på&lt;br&gt;denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör i allmän lag — lämpligen i 3 kap. 4 § rättegångsbalken — tas&lt;br&gt;in en bestämmelse i frågan. Med tanke på sakens principiella betydelse kan&lt;br&gt;det vara skäl att där närmare ange förutsättningarna för tjänstgöringen.&lt;br&gt;Regler om att högsta domstolen skall förordna ersättare synes däremot&lt;br&gt;enligt grunderna för den nämnda bestämmelsen i 11 kap. 9 § regeringsfor-&lt;br&gt;men inte kunna ges i rättegångsbalken utan får tas in i förordningen&lt;br&gt;(1979:567) med instruktion för högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad angår de kategorier som bör komma i fråga som ersättare synes det,&lt;br&gt;också här med tanke på domstolens oberoende, vara naturligt att begränsa&lt;br&gt;kretsen till sådana justitieråd som avgått med ålderspension och därför&lt;br&gt;normalt inte längre kan komma i fråga för andra utnämningar eller förord-&lt;br&gt;nanden från statsmakternas sida. Några andra avgångna domare än justi-&lt;br&gt;tieråd synes lämpligen inte böra tas med (jfr däremot SOU 1971:59 s. 63);&lt;br&gt;det är av vikt att pensionären är så bekant med de speciella rutinerna i&lt;br&gt;domstolen att ordningen fungerar lika smidigt som när en ordinarie leda-&lt;br&gt;mot sätts in en dag då han borde varit sessionsfri. — Någon maximiålder&lt;br&gt;för ledamoten i fråga synes det inte behövligt att föreskriva (jfr JuU&lt;br&gt;1973:27). Däremot är det angeläget att avgångna justitieråd tillfrågas om&lt;br&gt;förordnande i viss bestämd ordning, varvid lämpligen den senast pensio-&lt;br&gt;nerade bör kontaktas först; genom en sådan automatik förhindrar man att&lt;br&gt;domstolens sammansättning kan sägas bero av ett godtyckligt urval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär att i 3 kap 4 § rättegångsbalken skulle anges, att när&lt;br&gt;ett justitieråd på grund av sjukdom eller därmed jämförliga omständighe-&lt;br&gt;ter är förhindrad att tjänstgöra, justitieråd som avgått med ålderspension&lt;br&gt;får förordnas att tillfälligt tjänstgöra som ersättare. I förordningen med&lt;br&gt;instruktion för högsta domstolen bör vidare tas in bestämmelser om att&lt;br&gt;förordnande meddelas av högsta domstolen. I samma förordning, eller i&lt;br&gt;arbetsordningen för högsta domstolen, bör slutligen införas närmare regler&lt;br&gt;om förordnandet, bl. a. om den ordning vari avgångna ledamöter skall&lt;br&gt;komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en liknande reglering torde inte vara lika stort i regeringsrät- Prop. 1990/91: 66&lt;br&gt;ten, där reglerna om domförhet är mera flexibla och målen normalt avgörs Bilaga 1&lt;br&gt;efter föredragning. Det är emellertid inte uteslutet att en motsvarande&lt;br&gt;möjlighet att förordna ersättare kan bli till nytta också i denna domstol. En&lt;br&gt;grundlagsändring bör under alla förhållanden avse även regeringsråd. I&lt;br&gt;övrigt framläggs inget förslag till lagändring beträffande regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4. Särskilda regler om ersättare för justitieråd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang måste också uppmärksammas vilka regler som bör&lt;br&gt;gälla för dem som förordnas som ersättare. Det synes knappast lämpligt att&lt;br&gt;anknyta till bestämmelserna om vikariat enligt lagen (1976:600) om of-&lt;br&gt;fentlig anställning (se 2 kap. 2 §), vilka inte är anpassade efter tjänstens&lt;br&gt;speciella karaktär. Ersättare bör lämpligen vara en speciell kategori med en&lt;br&gt;ställning som nära ansluter sig till justitierådens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först angår regeringsformens regler på området anges i 11 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket att den som har utnämnts till ordinarie domare får skiljas&lt;br&gt;från tjänsten bara om han genom brott eller grovt eller upprepat åsidosät-&lt;br&gt;tande av tjänsteåliggande har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha&lt;br&gt;tjänsten eller också om han har uppnått gällande pensionsålder eller an-&lt;br&gt;nars enligt lag är skyldig att avgå med pension. Av förarbetena till rege-&lt;br&gt;ringsformen framgår att domare som har förordnats för viss tid eller tills&lt;br&gt;vidare inte räknas som ordinarie domare i regeringsformens mening (prop.&lt;br&gt;1973:90 s. 391, jfr även prop. 1974:174 s. 43). Den angivna grundlagsbe-&lt;br&gt;stämmelsen blir alltså inte direkt tillämplig på ersättare för justitieråd.&lt;br&gt;Detsamma gäller i fråga om reglerna i 12 kap. 8 § regeringsformen om åtal&lt;br&gt;mot justitieråd samt om skiljande eller avstängning från tjänsten eller&lt;br&gt;skyldighet att undergå läkarundersökning. Det synes knappast nödvändigt&lt;br&gt;att ändra dessa grundlagsbestämmelser med sikte på den aktuella refor-&lt;br&gt;men; förordnandena torde i allmänhet bli så kortvariga att grundlagsskydd&lt;br&gt;för ersättarens ställning inte ter sig angeläget. Däremot kan regler av detta&lt;br&gt;slag tas in i allmän lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om offentlig anställning gäller i princip för justitieråd med undan-&lt;br&gt;tag för bestämmelserna om disciplinansvar (10 kap), åtalsanmälan (12&lt;br&gt;kap.), rättegång m.m. (16 kap.) samt vissa regler om verkställighet av&lt;br&gt;beslut (17 kap.). Detta innebär bland annat att reglerna i 11 kap. om&lt;br&gt;avskedande och i 13 kap. om avstängning och läkarundersökning är&lt;br&gt;tillämpliga också i fråga om justitieråd. Av 3 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken — liksom av den nämnda bestämmelsen i 12 kap. 8§&lt;br&gt;regeringsformen — följer att frågor om avskedande, avstängning och läkar-&lt;br&gt;undersökning av justitieråd prövas direkt av högsta domstolen, och av&lt;br&gt;grundlagsregeln framgår att talan skall föras av riksdagens ombudsman&lt;br&gt;eller justitiekanslern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler i dessa ämnen bör finnas även för dem som utsetts till ersättare&lt;br&gt;för justitieråd. Detsamma gäller i fråga om forum i vissa mål som har&lt;br&gt;samband med tjänsteutövningen, målsägandes rätt till åtal (jfr 20 kap. 10 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegångsbalken) och förbudet i 3 kap. 4 § rättegångsbalken att inneha&lt;br&gt;eller utöva annat ämbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En given utgångspunkt synes härvid vara att för ersättare bör gälla&lt;br&gt;samma regelsystem som for ordinarie justitieråd. Detta kan åstadkommas&lt;br&gt;genom att det i 3 kap. 4 § rättegångsbalken föreskrivs att vad som i lag eller&lt;br&gt;annan författning föreskrivs om justitieråd skall gälla i tillämpliga delar&lt;br&gt;också beträffande den som förordnas att ersätta justitieråd.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5. Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har arbetsgruppen upprättat förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) lag om ändring i regeringsformen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) lag om ändring i rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen fogas vid denna promemoria som bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6. Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 § regeringsformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen är högsta allmänna domstol och regeringsrätten högsta&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Rätten att få mål prövat av högsta domstolen eller&lt;br&gt;regeringsrätten kan begränsas genom lag. I högsta domstolen och rege-&lt;br&gt;ringsrätten får endast den tjänstgöra såsom ledamot som är eller har varit&lt;br&gt;ordinarie domare i domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan ... stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ... härifrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har motiverats i det föregående (3). Som där framhållits,&lt;br&gt;sätter arbetsgruppen i fråga om någon grundlagsändring är erforderlig för&lt;br&gt;att lagstiftningen i övrigt skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 § rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen ... ämbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ... förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta ... handlägger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta ... förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieråden ... Beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett justitieråd på grund av sjukdom eller därmed jämförliga omstän-&lt;br&gt;digheter är förhindrat att tjänstgöra i högsta domstolen, får den som avgått&lt;br&gt;med ålderspension från tjänst som justitieråd förordnas att tillfälligt tjänst-&lt;br&gt;göra som ersättare. Beträffande denne skall i tillämpliga delar gälla vad&lt;br&gt;som i lag eller annan författning föreskrivs om justitieråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya stjätte stycket har motiverats i det föregående. Som framgått är&lt;br&gt;de jämförliga omständigheter som avses i första meningen framför allt&lt;br&gt;föräldraledighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande bör följa samma bestämmelser som andra administrativa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut i högsta domstolen och lämpligen i första hand beslutas av domsto-&lt;br&gt;lens ordförande (jfr 23 § instruktionen för högsta domstolen). Som nämnt&lt;br&gt;bör i instruktionen eller i högsta domstolens arbetsordning också tas in den&lt;br&gt;tidigare förordade bestämmelsen om turordning för de justitieråd som kan&lt;br&gt;komma i fråga. Om den senast avgångne inte vill eller kan tjänstgöra eller&lt;br&gt;visar sig oanträffbar, får frågan gå vidare till den som avgått närmast före&lt;br&gt;honom. Vidare bör anges att ersättare skall förordnas tills vidare, dock&lt;br&gt;längst för — förslagsvis — fjorton dagar. Sedan får nytt förordnande ske,&lt;br&gt;om det visar sig behövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som enligt sjätte stycket andra meningen är tillämpliga på&lt;br&gt;ersättare har tidigare berörts (5 ovan). Därutöver bör nämnas att ersätta-&lt;br&gt;ren kommer att omfattas av reglerna i 6 kap. lagen om offentlig anställning&lt;br&gt;rörande bisysslor — något som kan medföra att ett pensionerat justitieråd&lt;br&gt;med privata uppdrag i vissa fall inte kan komma i fråga som ersättare om&lt;br&gt;inte han frånträder uppdragen i fråga. Vad som i lagens 4 kap. 3 § sägs om&lt;br&gt;saklig grund får anses preciserat av den förut berörda regeln i instruktio-&lt;br&gt;nen eller arbetsordningen om bestämd turordning för förordnanden. —&lt;br&gt;Också regeln i 12 kap. 8 § regeringsformen om att riksdagens ombudsman&lt;br&gt;och justitiekanslern kan påkalla avskedande, avstängning eller läkarunder-&lt;br&gt;sökning hör till dem som hänvisningen får anses gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i regeringsformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 1 § regeringsformen&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen är högsta all-&lt;br&gt;männa domstol och regeringsrätten&lt;br&gt;högsta förvaltningsdomstol. Rätten&lt;br&gt;att få mål prövat av högsta domsto-&lt;br&gt;len eller regeringsrätten kan be-&lt;br&gt;gränsas genom lag. I högsta dom-&lt;br&gt;stolen och regeringsrätten får en-&lt;br&gt;dast den tjänstgöra såsom ledamot&lt;br&gt;som har utnämnts till ordinarie do-&lt;br&gt;mare i domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen är högsta all-&lt;br&gt;männa domstol och regeringsrätten&lt;br&gt;högsta förvaltningsdomstol. Rätten&lt;br&gt;att få mål prövat av högsta domsto-&lt;br&gt;len eller regeringsrätten kan be-&lt;br&gt;gränsas genom lag. I högsta dom-&lt;br&gt;stolen och regeringsrätten får en-&lt;br&gt;dast den tjänstgöra såsom ledamot&lt;br&gt;som är eller har varit ordinarie do-&lt;br&gt;mare i domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan domstol än högsta domstolen eller regeringsrätten inrättas med&lt;br&gt;stöd av lag. Om förbud mot inrättande av domstol i vissa fall föreskrives i&lt;br&gt;2 kap. 11 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid domstol som avses i andra stycket skall finnas ordinarie domare. I&lt;br&gt;fråga om domstol som har inrättats för handläggning av en viss bestämd&lt;br&gt;grupp eller vissa bestämda grupper av mål får dock i lag göras undantag&lt;br&gt;härifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Regeringsformen omtryckt 1988:1 444.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen utgöres av tjugotvå justitieråd eller det högre antal&lt;br&gt;som av särskilda skäl finnes erforderligt. Justitieråden skola vara lagfarna.&lt;br&gt;De få icke inneha eller utöva annat ämbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordnar ett av justitieråden att vara domstolens ordföran-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen skall vara delad i två eller flera avdelningar. Avdel-&lt;br&gt;ningarna äro lika behöriga att upptaga mål, som högsta domstolen hand-&lt;br&gt;lägger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolens ordförande är tillika ordförande på en avdelning.&lt;br&gt;Ordförande på annan avdelning är det justitieråd som regeringen förord-&lt;br&gt;nar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieråden indelas till tjänstgöring på avdelningarna för viss tidsperi-&lt;br&gt;od enligt grunder som högsta domstolen beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett justitieråd på grund av&lt;br&gt;sjukdom eller därmed jämförliga&lt;br&gt;omständigheter är förhindrat att&lt;br&gt;tjänstgöra i högsta domstolen, får&lt;br&gt;den som avgått med ålderspension&lt;br&gt;från tjänst som justitieråd förordnas&lt;br&gt;att tillfälligt tjänstgöra som ersätta-&lt;br&gt;re. Beträffande denne skall i&lt;br&gt;tillämpliga delar gälla vad som i lag&lt;br&gt;eller annan författning föreskrivs&lt;br&gt;om justitieråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1974:573.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1990/91:66&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-11-26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil&lt;br&gt;Werner, justitierådet Ulf Gad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 22 november 1990 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Freivalds beslutat inhämta lagrå-&lt;br&gt;dets yttrande över förslag till lag om ändring i rättegångsbalken, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Per Kjells-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;son.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition om ersättare for justitieråd och regeringsråd........... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 november&lt;br&gt;1990 ........................................................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmän motivering......................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Upprättade lagförslag....................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Specialmotivering.......................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Förslaget till lag om ändring i regeringsformen.............. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förslaget till lag om&amp;nbsp;ändring i rättegångsbalken ............. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen om allmänna för valtnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolar ............................................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Hemställan................................................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Beslut .................................................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Högsta domstolens promemoria om möjlighet för av-&lt;br&gt;gångna justitieråd att&amp;nbsp;tjänstgöra&amp;nbsp;i högsta domstolen ..... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians författningsförslag..................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utdrag ur lagrådets protokoll den 26 november 1990..... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1990-12-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1990-12-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1990-12-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-01-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljöpartiet de gröna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 18:38:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0366</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 18:38:16</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0366</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__66.pdf</filnamn>
<filstorlek>715961</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ersättare förjustitieråd och regeringsråd</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F82D7A1B-2ABE-447B-9C5D-BA958E61DD16</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:KU2</uppgift>
<ref_dok_id>GF01KU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vilande beslut i vissa grundlagsärenden m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:66&lt;br/&gt;
Ersättare för justitieråd och regeringsråd</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:66 Ersättare för justitieråd och  regeringsråd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Leghammar  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:66&lt;br/&gt;
Ersättare för justitieråd och regeringsråd</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:66 Ersättare för justitieråd och  regeringsråd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Leghammar  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>