<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230489</hangar_id>
 <dok_id>GE0360</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>60</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:60</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>60</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-11-08 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:39:44</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:02:47</publicerad>
 <titel>om offentlighet, integritet och ADB</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0360/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0360</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0360</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:60&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om offentlighet, integritet och ADB&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0360/prop_199091__60-1.png" style="width:36pt;height:38pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 8 november 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag som syftar till att stärka offentlighetsprin-&lt;br&gt;cipen i fråga om ADB-upptagningar och till att förbättra integritetsskyddet&lt;br&gt;för uppgifter i personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i tryckfrihetsförordningens be-&lt;br&gt;stämmelser om allmänna handlingars offentlighet. En ändring innebär att&lt;br&gt;det inte längre skall vara möjligt för en enskild att med stöd av offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen ställa datorprogram och datorkapacitet till en myndighets&lt;br&gt;förfogande och begära bearbetningar med hjälp av dessa. Den s. k. biblio-&lt;br&gt;teksregeln i tryckfrihetsförordningen ändras så att det klart framgår att den&lt;br&gt;omfattar även databaser som en myndighet har tillgång till genom avtal&lt;br&gt;med enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås ett par ändringar i sekretesslagen som innebär precise-&lt;br&gt;ringar av det krav på ”god offentlighetsstruktur” som gäller myndigheter-&lt;br&gt;nas ADB-verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen förordas en uppstramning i fråga om myndigheternas&lt;br&gt;försäljning av personuppgifter. Vissa ändringar görs i sekretesslagen och&lt;br&gt;datalagen för att underlätta allmänhetens möjligheter att få information&lt;br&gt;om när en myndighet får sälja uppgifter ur personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås också ändringar i datalagen i syfte att reglera och begränsa&lt;br&gt;användningen av personnummer i personregister. Datainspektionen skall&lt;br&gt;övervaka användningen av personnummer i samband med tillståndsgiv-&lt;br&gt;ning och tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att myndigheters beslut att vägra lämna utdrag ur&lt;br&gt;personregister enligt 10 § datalagen skall överklagas på samma sätt som&lt;br&gt;beslut att vägra utlämnande enligt offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 och 11 §§ tryckfrihetsförordningen&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning&lt;br&gt;som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och&lt;br&gt;enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptagning som avses i första&lt;br&gt;stycket anses förvarad hos myndig-&lt;br&gt;het, om upptagningen är tillgänglig&lt;br&gt;för myndigheten för överföring i så-&lt;br&gt;dan form att den kan läsas, avlyss-&lt;br&gt;nas eller på annat sätt uppfattas.&lt;br&gt;Detta gäller dock ej upptagning&lt;br&gt;som ingår i personregister, om&lt;br&gt;myndigheten enligt lag eller förord-&lt;br&gt;ning eller särskilt beslut, som&lt;br&gt;grundar sig på lag, saknar befogen-&lt;br&gt;het att göra överföringen. Med per-&lt;br&gt;sonregister förstås register, förteck-&lt;br&gt;ning eller andra anteckningar som&lt;br&gt;innehålla uppgift som avser enskild&lt;br&gt;person och som kan hänföras till&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptagning som avses i första&lt;br&gt;stycket anses förvarad hos myndig-&lt;br&gt;het, om upptagningen är tillgänglig&lt;br&gt;för myndigheten med tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel som myndigheten själv&lt;br&gt;utnyttjar för överföring i sådan&lt;br&gt;form att den kan läsas, avlyssnas&lt;br&gt;eller på annat sätt uppfattas. Detta&lt;br&gt;gäller dock ej upptagning som ingår&lt;br&gt;i personregister, om myndigheten&lt;br&gt;enligt lag eller förordning eller sär-&lt;br&gt;skilt beslut, som grundar sig på lag,&lt;br&gt;saknar befogenhet att göra överfö-&lt;br&gt;ringen. Med personregister förstås&lt;br&gt;register, förteckning eller andra an-&lt;br&gt;teckningar som innehålla uppgift&lt;br&gt;som avser enskild person och som&lt;br&gt;kan hänföras till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som allmän handling anses ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. brev, telegram eller annan sådan handling som har inlämnats till eller&lt;br&gt;upprättats hos myndighet endast för befordran av meddelande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. meddelande eller annan handling som har inlämnats till eller upprät-&lt;br&gt;tats hos myndighet endast för offentliggörande i periodisk skrift som&lt;br&gt;utgives genom myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tryckt skrift, ljud- eller bildupptagning eller annan handling som ingår&lt;br&gt;i bibliotek eller som från enskild har tillförts allmänt arkiv uteslutande för&lt;br&gt;förvaring och vård eller forsknings- och studieändamål eller privata brev,&lt;br&gt;skrifter eller upptagningar som eljest ha överlämnats till myndighet uteslu-&lt;br&gt;tande för ändamål som nu angivits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. upptagning av innehållet i handling som avses i 3, om upptagningen&lt;br&gt;förvaras hos myndighet där den ursprungliga handlingen ej skulle vara att&lt;br&gt;anse som allmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1988:1448.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som föreskrivs i första stycket&lt;br&gt;3 om handling som ingår i bibliotek&lt;br&gt;tillämpas inte på upptagning för au-&lt;br&gt;tomatisk databehandling i sådant&lt;br&gt;register som myndighet har tillgång&lt;br&gt;till enligt avtal med annan myndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7, 7 a, lOoch 25 §§ datalagen (1973:289)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personregister skall inrättas och föras så att inte otillbörligt intrång i&lt;br&gt;registrerads personliga integritet uppkommer. Därvid skall särskilt iakttas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att registret förs för ett bestämt ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att inte andra uppgifter registreras än som står i överensstämmelse&lt;br&gt;med registrets ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att uppgifter inte samlas in,&lt;br&gt;lämnas ut eller används annat än i&lt;br&gt;överensstämmelse med registrets&lt;br&gt;ändamål eller vad som gäller enligt&lt;br&gt;lag eller annan författning eller i&lt;br&gt;enlighet med den registrerades&lt;br&gt;medgivande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att uppgifterna i registret skyd-&lt;br&gt;das mot oavsiktlig eller otillåten&lt;br&gt;förstörelse eller mot otillåten änd-&lt;br&gt;ring eller spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att uppgifter inte utan medgi-&lt;br&gt;vande av den registrerade, av myn-&lt;br&gt;digheter försäljs annat än i enlighet&lt;br&gt;med lag, förordning eller särskilt be-&lt;br&gt;slut av regeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att z övrigt uppgifter inte sam-&lt;br&gt;las in, lämnas ut eller används an-&lt;br&gt;nat än i överensstämmelse med re-&lt;br&gt;gistrets ändamål eller vad som gäl-&lt;br&gt;ler enligt lag eller annan författning&lt;br&gt;eller i enlighet med den registrera-&lt;br&gt;des medgivande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att uppgifterna i registret skyd-&lt;br&gt;das mot oavsiktlig eller otillåten&lt;br&gt;förstörelse eller mot otillåten änd-&lt;br&gt;ring eller spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om personnummer gäller&lt;br&gt;dessutom att registrering får ske en-&lt;br&gt;dast när det krävs med hänsyn till&lt;br&gt;registrets ändamål, vikten av en sä-&lt;br&gt;ker identifiering eller av annat god-&lt;br&gt;tagbart skäl. Vidare gäller att per-&lt;br&gt;sonnummer får återges på dataut-&lt;br&gt;skrifter endast när det finns särskil-&lt;br&gt;da skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den registeransvarige skall finnas en aktuell förteckning över de&lt;br&gt;personregister som han är ansvarig för. Förteckningen skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. registrets benämning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registrets ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lokalen där den automatiska databehandlingen huvudsakligen utförs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. numret på den registeransvariges licens hos datainspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i vad mån personuppgifter 5. i vad mån personuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas ut för automatisk databe- lämnas ut för automatisk databe-&lt;br&gt;handling i utlandet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;handling i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1982:446.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i vad mån personnummer regi-&lt;br&gt;streras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos en myndighet som har rätt&lt;br&gt;att sälja personuppgifter skall för-&lt;br&gt;teckningen också innehålla uppgift&lt;br&gt;om den registrerades medgivande&lt;br&gt;till sådan försäljning eller om det&lt;br&gt;stöd i författning eller särskilt beslut&lt;br&gt;av regeringen som finns för sådan&lt;br&gt;försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckningen skall hållas tillgänglig för datainspektionen och på begä-&lt;br&gt;ran av denna ges in till inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en registeransvarig sänder en handling som innehåller personupp-&lt;br&gt;gifter ur ett personregister till den registrerade, skall upplysning samtidigt&lt;br&gt;lämnas om vem som är avsändare eller om den registeransvariges licens-&lt;br&gt;nummer hos datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte personregister som en en-&lt;br&gt;skild person för uteslutande för personligt bruk eller som en arkivmyndig-&lt;br&gt;het har tagit emot för förvaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den registeransvarige skall på be-&lt;br&gt;gäran av enskild så snart det kan&lt;br&gt;ske underrätta denne antingen om&lt;br&gt;innehållet i personuppgift som in-&lt;br&gt;går i personregistret och innefattar&lt;br&gt;upplysning om honom eller om att&lt;br&gt;sådan uppgift ej förekommer i re-&lt;br&gt;gistret. Sådan begäran skall fram-&lt;br&gt;ställas skriftligen och vara egenhän-&lt;br&gt;digt undertecknad av den enskilde.&lt;br&gt;Har underrättelse lämnats, behöver&lt;br&gt;ny underrättelse icke lämnas till&lt;br&gt;samme enskilde förrän tolv måna-&lt;br&gt;der därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den registeransvarige skall på be-&lt;br&gt;gäran av enskild så snart det kan&lt;br&gt;ske underrätta denne antingen om&lt;br&gt;innehållet i personuppgift som in-&lt;br&gt;går i personregistret och innefattar&lt;br&gt;upplysning om honom eller om att&lt;br&gt;sådan uppgift ej förekommer i re-&lt;br&gt;gistret. Sådan begäran skall fram-&lt;br&gt;ställas skriftligen och vara egenhän-&lt;br&gt;digt undertecknad av den enskilde.&lt;br&gt;Har underrättelse lämnats, behöver&lt;br&gt;ny underrättelse icke lämnas till&lt;br&gt;samme enskilde förrän tolv måna-&lt;br&gt;der därefter. I de fall myndigheten&lt;br&gt;har rätt att sälja uppgifter ur regist-&lt;br&gt;ret skall underrättelsen innehålla&lt;br&gt;upplysning om att försäljning sker&lt;br&gt;med de registrerades medgivande el-&lt;br&gt;ler om det stöd i författning eller&lt;br&gt;särskilt beslut av regeringen som&lt;br&gt;finns för sådan försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse enligt första stycket skall lämnas utan kostnad för den&lt;br&gt;enskilde. Föreligger särskilda skäl, får dock datainspektionen i fråga om&lt;br&gt;visst slag av personuppgifter eller i fråga om underrättelse om att person-&lt;br&gt;uppgift om enskild ej förekommer i registret medge att avgift tages ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte uppgifter i personregister som har tagits emot&lt;br&gt;för förvaring av en arkivmyndighet och inte heller uppgifter som enligt lag&lt;br&gt;eller annan författning eller enligt myndighets beslut som meddelats med&lt;br&gt;stöd av författning ej får lämnas ut till den registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller icke heller, om det i fråga om visst slag av person-&lt;br&gt;uppgifter är uppenbart att underrättelse kan underlåtas på grund av att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte föreligger någon risk för otillbörligt intrång i registrerads personliga&lt;br&gt;integritet. Underrättelse får dock underlåtas endast efter medgivande från&lt;br&gt;datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot datainspektionens be-&lt;br&gt;slut föres hos regeringen genom be-&lt;br&gt;svär. Justitiekanslern får föra talan&lt;br&gt;för att tillvarataga allmänna intres-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag överklagas hos regering-&lt;br&gt;en. Justitiekanslern får överklaga&lt;br&gt;ett sådant beslut för att tillvarata&lt;br&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en myndighet som är regis-&lt;br&gt;teransvarig avslår en begäran om&lt;br&gt;underrättelse enligt 10 §, överklagas&lt;br&gt;beslutet på samma sätt som gäller&lt;br&gt;ett beslut av myndigheten att avslå&lt;br&gt;en begäran om utlämnande av all-&lt;br&gt;män handling. Med myndighet&lt;br&gt;jämställs därvid ett annat organ i&lt;br&gt;den utsträckning som anges i 1 kap.&lt;br&gt;8 § sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. I fråga om sådant beslut att&lt;br&gt;avslå begäran om underrättelse enligt 10 § som har meddelats före ikraft-&lt;br&gt;trädandet gäller äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 9 och 11 §§ sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet som i sin verksamhet&lt;br&gt;använder automatisk databehand-&lt;br&gt;ling skall ordna denna med beak-&lt;br&gt;tande av den i tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen stadgade rätten att ta del av&lt;br&gt;allmänna handlingar. Vidare skall&lt;br&gt;myndigheten ordna databehand-&lt;br&gt;lingen med beaktande av det intres-&lt;br&gt;se som enskilda kan ha att själva&lt;br&gt;utnyttja terminal eller annat tek-&lt;br&gt;niskt hjälpmedel hos myndigheten&lt;br&gt;för att ta del av allmänna handling-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet som i sin verksamhet&lt;br&gt;använder automatisk databehand-&lt;br&gt;ling skall ordna denna med beak-&lt;br&gt;tande av den i tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen stadgade rätten att ta del av&lt;br&gt;allmänna handlingar. Därvid skall&lt;br&gt;myndigheten särskilt beakta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att allmänna handlingar bör&lt;br&gt;hållas åtskilda från andra handling-&lt;br&gt;ar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att skyddet av sekretessbelagda&lt;br&gt;uppgifter i upptagningar som är all-&lt;br&gt;männa handlingar bör vara sådant&lt;br&gt;att insynen enligt tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen inte försvåras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att uppgifter i upptagningar&lt;br&gt;som är allmänna handlingar inte&lt;br&gt;bör innehålla förkortningar, koder&lt;br&gt;och liknande som kan försvåra för&lt;br&gt;den enskilde att ta del av handling-&lt;br&gt;en,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att det bör framgå när uppgif-&lt;br&gt;ter tillförts en upptagning som är&lt;br&gt;allmän handling och, om de änd-&lt;br&gt;rats eller gallrats, vid vilken tid-&lt;br&gt;punkt detta skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall vidare ordna&lt;br&gt;databehandlingen med beaktande&lt;br&gt;av det intresse som enskilda kan ha&lt;br&gt;att själva utnyttja terminal eller an-&lt;br&gt;nat tekniskt hjälpmedel hos myn-&lt;br&gt;digheten för att ta del av allmänna&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje myndighet skall för allmänheten hålla tillgänglig beskrivning av de&lt;br&gt;register, förteckningar eller andra anteckningar hos myndigheten som förs&lt;br&gt;med hjälp av automatisk databehandling (ADB-register). Sådan skyldighet&lt;br&gt;föreligger dock inte i fråga om ADB-register som inte till någon del anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som allmän handling hos myndigheten. Myndigheten är inte heller skyldig&lt;br&gt;att tillhandahålla beskrivning som uppenbarligen skulle vara av ringa&lt;br&gt;betydelse for enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivning som avses i första stycket skall ge upplysning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ADB-registrets benämning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ADB-registrets ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilka typer av uppgifter i ADB-&lt;br&gt;registret som myndigheten har till-&lt;br&gt;gång till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilka typer av uppgifter i ADB-&lt;br&gt;registret som myndigheten har till-&lt;br&gt;gång till och på vilket sätt dessa upp-&lt;br&gt;gifter normalt inhämtas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hos vilka andra myndigheter ADB-registret är tillgängligt för överfö-&lt;br&gt;ring till läsbar form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vilka terminaler eller andra tekniska hjälpmedel som enskild själv kan&lt;br&gt;få utnyttja hos myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen skall&lt;br&gt;tillämpa på uppgifter i ADB-registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. vem som hos myndigheten kan&lt;br&gt;lämna närmare upplysningar om&lt;br&gt;ADB-registret och dess användning&lt;br&gt;i myndighetens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. vem som hos myndigheten kan&lt;br&gt;lämna närmare upplysningar om&lt;br&gt;ADB-registret och dess användning&lt;br&gt;i myndighetens verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. rätt till försäljning av person-&lt;br&gt;uppgifter i personregister som avses&lt;br&gt;i datalagen (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beskrivningen skall dock uppgift enligt andra stycket utelämnas, om&lt;br&gt;det behövs för att beskrivningen i övriga delar skall kunna företes för&lt;br&gt;allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 november 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Engström,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson,&lt;br&gt;G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Lööw, Persson, Molin, Sahlin,&lt;br&gt;Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om offentlighet, integritet och ADB&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Data- och offentlighetskommittén (Ju 1984:06, DOK) tillkallades år&lt;br&gt;1984 för att utreda användningen av personnummer i samhället, inom&lt;br&gt;både den offentliga och den enskilda sektorn (dir. 1984:27). Kommittén&lt;br&gt;fick genom tilläggsdirektiv (dir. 1984:48) samma år uppdrag att utreda de&lt;br&gt;problem som är förenade med offentlighetsprincipens tillämpning på upp-&lt;br&gt;tagningar för automatisk databehandling (ADB). Kommittén skulle sär-&lt;br&gt;skilt överväga åtgärder för att stärka offentlighetsprincipen när det gäller&lt;br&gt;dess egentliga syfte att ge medborgarna möjligheter till kontroll och insyn i&lt;br&gt;myndigheternas verksamhet. Kommittén fick också till uppgift att utreda&lt;br&gt;om det fanns skäl att begränsa möjligheterna att få ut uppgifter från&lt;br&gt;myndigheterna för andra ändamål, t. ex. att göra massuttag ur ADB-&lt;br&gt;register för kommersiella syften och att behandla frågor om bl. a. rättelse&lt;br&gt;och skadestånd när det gäller personregister. Kommittén skulle även över-&lt;br&gt;väga frågan huruvida principerna för arkivering och gallring borde ges&lt;br&gt;förankring i de grundläggande bestämmelserna om allmänna handlingars&lt;br&gt;offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF, omtryckt 1988:1448)&lt;br&gt;eller i vanlig lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK har överlämnat fem delbetänkanden under den gemensamma&lt;br&gt;huvudtiteln Integritetsskyddet i informationssamhället. (Ledamöter vid&lt;br&gt;det sista betänkandets avlämnande: hovrättspresidenten Carl Axel Petri,&lt;br&gt;ordförande, f. d. riksdagsledamoten Lilly Bergander, riksdagsledamöterna&lt;br&gt;Birgit Friggebo och Bo Hammar, ombudsmannen Hans-Eric Holmqvist&lt;br&gt;samt riksdagsledamöterna Gunnar Hökmark, Kurt Ove Johansson och&lt;br&gt;Bengt Kindbom.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första delbetänkandet (SOU 1986:24) Rättelse och skadestånd Pati-&lt;br&gt;entuppgifter i personregister har delvis lett till lagstiftning (prop.&lt;br&gt;1986/87:1 16, KU 1987/88:5, rskr. 10, SFS 1987:990). Ändringarna inne-&lt;br&gt;bär att den registeransvarige i ökad utsträckning är skyldig att rätta felakti-&lt;br&gt;ga uppgifter i ett personregister. Den registeransvarige är också skyldig att&lt;br&gt;utse en eller flera kontaktpersoner som skall bistå de registrerade vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;misstanke om att en personuppgift är felaktig. Vidare är den som begått Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;brott enligt datalagen (1973:289, omtryckt 1982:446) skyldig att betala&lt;br&gt;skadestånd även för s. k. ideell skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i samma betänkande behandlade frågan om patientuppgifter i&lt;br&gt;personregister är föremål för förnyade överväganden i justitiedepartemen-&lt;br&gt;tet i samband med en översyn av reglerna om överföring av sekretess inom&lt;br&gt;vårdområdet m. m. En promemoria (Ds 1990:11) Sekretess inom och&lt;br&gt;mellan myndigheter på vårdområdet har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommitténs andra delbetänkande (SOU 1986:46) Myndigheternas&lt;br&gt;försäljning av personuppgifter m.m. föreslås bl. a. en särskild lag om&lt;br&gt;myndigheters försäljning av uppgifter om enskilda personer ur personre-&lt;br&gt;gister enligt datalagen. Enligt förslaget skall det vara förbjudet för myndig-&lt;br&gt;heter att sälja sådana uppgifter utan riksdagens bemyndigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i samma betänkande framlagda förslaget om en utvidgning av&lt;br&gt;folkbokföringssekretessen till att gälla även register som omfattar ett urval&lt;br&gt;av befolkningen har år 1987 lett till lagstiftning (prop. 1987/88:41,&lt;br&gt;KU 22, rskr. 51, SFS 1987:1161).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av DOK:s tredje delbetänkande (Ds Ju 1987:8) Grundlags-&lt;br&gt;frågor har i 2 kap. 3 § regeringsformen införts en grundregel om skydd för&lt;br&gt;den enskildes personliga integritet vid dataregistrering (prop. 1987/88:57,&lt;br&gt;KU 19, rskr. 117, 1988/89:KU2, rskr. 11, SFS 1988:1439). Det i samma&lt;br&gt;betänkande framlagda förslaget om stöd i grundlag för gallring av allmän-&lt;br&gt;na handlingar har nyligen behandlats av riksdagen (prop. 1989/90:72,&lt;br&gt;KrU 29, rskr. 307).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs fjärde delbetänkande (SOU 1987:31) Personregistrering&lt;br&gt;och användning av personnummer innehåller två alternativa förslag till&lt;br&gt;lagstiftning för att åstadkomma en reglering och begränsning av använd-&lt;br&gt;ningen av personnummer i databaserade personregister. Kommittén före-&lt;br&gt;slår också att vissa större myndighetsregister med integritetskänsligt inne-&lt;br&gt;håll skall regleras i särskilda registerlagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i december 1988 avlämnat sitt slutbetänkande (SOU&lt;br&gt;1988:64) Offentlighetsprincipens tillämpning på upptagningar för auto-&lt;br&gt;matisk databehandling. I betänkandet görs en analys av TF:s bestämmel-&lt;br&gt;serom offentlighetsprincipen och ADB, och det föreslås bl. a. vissa lagänd-&lt;br&gt;ringar i preciserande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall i det följande ta upp de frågor i DOK:s andra betänkande som&lt;br&gt;regeringen ännu inte tagit ställning till samt förslagen i de fjärde och femte&lt;br&gt;betänkandena. Jag skall också ta upp en särskild fråga som rör överklagan-&lt;br&gt;den av myndigheters beslut att vägra lämna utdrag ur personregister enligt&lt;br&gt;10 § datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs sammanfattning av innehållet i betänkandet om myndig-&lt;br&gt;heternas försäljning av personuppgifter m. m. och lagförslag i nu aktuella&lt;br&gt;delar bör fogas till protokollet som bilaga 1 och 2. Betänkandet har re-&lt;br&gt;missbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs sammanfattning av innehållet i betänkandet om personre-&lt;br&gt;gistrering och användning av personnummer bör fogas till protokollet som&lt;br&gt;bilaga 4. Kommitténs lagförslag bör fogas till protokollet som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En forteckning över de remissinstan- Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;ser som yttrat sig över betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs sammanfattning av innehållet i betänkandet om offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipens tillämpning på upptagningar för automatisk databehand-&lt;br&gt;ling bör fogas till protokollet som bilaga 7. Lagförslagen bör fogas till&lt;br&gt;protokollet som bilaga 8. Betänkandet har remissbehandlats. En förteck-&lt;br&gt;ning över de remissinstanser som yttrat sig över betänkandet bör fogas till&lt;br&gt;protokollet som bilaga 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställningar över remissyttrandena har upprättats inom justitie-&lt;br&gt;departementet och finns tillgängliga i lagstiftningsärendena (dnr 86 —&lt;br&gt;2645, 87-2323 och 89-245).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis diskuterar jag vissa principiella frågor rörande offentlig-&lt;br&gt;het, integritet och ADB (avsnitt 2). Härefter presenterar jag mina övervä-&lt;br&gt;ganden och förslag under sex avsnitt, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— offentlighetsprincipens tillämpning på ADB- upptagningar (avsnitt 3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— förtydliganden i TF och sekretesslagen (1980:100, omtryckt 1989:713)&lt;br&gt;(avsnitt 4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— uttag av stora mängder personuppgifter från ADB- baserade register&lt;br&gt;(avsnitt 5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— nya registerlagar (avsnitt 6)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— begränsning av personnummeranvändningen (avsnitt 7)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— överklaganden av myndigheters beslut enligt 10 § datalagen (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 6 september 1990 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över lagförslagen. De lagförslag som remitterades till lagrådet bör fogas till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som bilaga 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har uttalat förståelse för flera av de skäl som anförts mot en&lt;br&gt;genomgripande reform på ADB-området, men anser att det ändå bör sägas&lt;br&gt;att just när det gäller lagstiftningen om tryckfrihet och sekretess särskilda&lt;br&gt;krav på tydlighet och överskådlighet måste gälla. Även om utbildningsin-&lt;br&gt;satser kan lösa en del problem när det gäller myndigheternas hantering av&lt;br&gt;offentlighetsfrågorna återstår enligt lagrådet det inte minst viktiga, nämli-&lt;br&gt;gen att innehållet i reglerna skall kunna uppfattas av den som vill göra sin&lt;br&gt;rätt enligt offentlighetsprincipen gällande. Lagrådet har i huvudsak godta-&lt;br&gt;git de enskilda förslagen men har haft synpunkter på utformningen i vissa&lt;br&gt;fall. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 11.1 samband&lt;br&gt;med att jag behandlar de enskilda förslagen kommer jag att närmare gå in&lt;br&gt;på lagrådets synpunkter (s. 25, 31,41,49, 74, 75, 76, och 77). Som kommer&lt;br&gt;att framgå har lagrådets granskning lett till vissa omformuleringar av lag-&lt;br&gt;förslagen i remissen. Därutöver har vissa ändringar av redaktionell natur&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänt om offentlighet, integritet och ADB&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Offentlighetsprincipen är omistlig. Den innebär att verksamheten hos stat&lt;br&gt;och kommun i stor utsträckning är öppen för insyn från allmänheten. Den&lt;br&gt;är bl. a. en förutsättning för att massmedierna skall kunna granska det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmännas verksamhet och medverka i opinionsbildningen. Skall man Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;försöka ange syftena kan de sammanfattas så att den skall garantera&lt;br&gt;rättssäkerheten, effektiviteten i förvaltningen och effektiviteten i folksty-&lt;br&gt;ret (se prop. 1975/76:160 s. 70 ff.). Offentlighetsprincipen har stor bety-&lt;br&gt;delse också för forskningen, kulturen och rent allmänt for det öppna&lt;br&gt;samhälle vi vill ha i vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på den vikt som vi tillmäter offentlighetsprincipen är det&lt;br&gt;angeläget att stärka dess ställning i vårt rättssystem. Det har också under&lt;br&gt;lång tid pågått arbete med att utveckla de rättsregler som tillsammans&lt;br&gt;medför att den gäller i så stor utsträckning i Sverige. År 1976 fick grund-&lt;br&gt;lagskapitlet om allmänna handlingars offentlighet, 2 kap. TF, en ny ut-&lt;br&gt;formning som innebar en större fasthet åt regleringen och i vissa avseen-&lt;br&gt;den ökad insyn i myndigheternas informationsmaterial. I anslutning till&lt;br&gt;det nya grundlagskapitlet tillkom 1980 års sekretesslag som bl. a. minskade&lt;br&gt;det sekretessbelagda område som motiveras av hänsyn till allmänna intres-&lt;br&gt;sen. Från senare år kan nämnas att offentlighetsprincipen år 1988 fick&lt;br&gt;ökad tillämpning utanför den egentliga myndighetssektorn då ett flertal&lt;br&gt;enskilda organ med myndighetsutövningsuppgifter jämställdes med myn-&lt;br&gt;digheter när det gäller allmänna handlingars offentlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighetsprincipen kan naturligtvis inte vara undantagslös. Av hän-&lt;br&gt;syn till allmänna och enskilda intressen gäller en rad undantag som är&lt;br&gt;tillkomna efter en avvägning mellan motstående intressen. Bl. a. har man&lt;br&gt;på olika sätt velat skydda den enskilde från alltför långtgående insyn i hans&lt;br&gt;eller hennes liv. Jag kan här nämna att det år 1976 som ett led i regerings-&lt;br&gt;formens skydd för de medborgerliga fri- och rättigheterna infördes en&lt;br&gt;bestämmelse om att det allmänna skall värna den enskildes privatliv och&lt;br&gt;familjeliv (1 kap. 2 §). Den nya sekretesslagen innebar på åtskilliga punk-&lt;br&gt;ter ett förstärkt sekretesskydd för uppgifter om enskildas personliga förhål-&lt;br&gt;landen. Sedan lagens tillkomst har den ändrats ett flertal gånger i syfte att&lt;br&gt;ytterligare förbättra detta skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighetsprincipen ställs naturligtvis ofta mot önskemålet att skydda&lt;br&gt;den enskildes integritet. Det är i regel lätt att motivera undantag från&lt;br&gt;offentlighetsprincipen vilka för enskilda situationer kan te sig välgrunda-&lt;br&gt;de. Man måste emellertid alltid hålla det övergripande värdet av offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen i minnet när man gör den avvägning som är nödvändig&lt;br&gt;mellan offentlighet och integritetsskydd och akta sig for att genom de&lt;br&gt;många små stegens utveckling göra alltför stora undantag från principen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man måste också komma ihåg att själva offentlighetsprincipen utgör ett&lt;br&gt;viktigt inslag i skyddet för den enskilda individen mot rättsövergrepp och&lt;br&gt;annat som skulle kunna ske genom brist på insyn i det allmännas verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att framhålla att lika litet som offentlighetsprincipen&lt;br&gt;kan vara undantagslös kan något fullständigt skydd för den enskildes&lt;br&gt;privata sfar upprätthållas. Lever man i en samhällsgemenskap, är det&lt;br&gt;ofrånkomligt att det måste finnas gränser för den fredade personliga sek-&lt;br&gt;torn på grund av de krav som gemenskapen ställer. Integritetsskyddet kan&lt;br&gt;därför gälla enbart otillbörliga intrång i den enskildes integritet. Vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är otillbörliga intrång i personlig integritet är svårt att generellt och en gång Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;för alla slå fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om avvägning mellan offentlighet och integritetsskydd har under&lt;br&gt;de senaste årtiondena ofta gällt användningen av ADB i det allmännas&lt;br&gt;verksamhet (jfr bl. a. prop. 1973:33, KU 1973:19, rskr. 131, KU 1974:2,&lt;br&gt;rskr. 10, SFS 1974:66, prop. 1975/76:160, KU 1975/76:48, rskr. 324, KU&lt;br&gt;1976/77:1, rskr. 1, SFS 1976:954, prop. 1981/82:37, KU 1981/82:21,&lt;br&gt;rskr. 163, SFS 1982:183).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt har hittills varit att allmänhetens rätt att få insyn i&lt;br&gt;myndigheternas verksamhet inte skall vara beroende av vilket medel myn-&lt;br&gt;digheterna använder för sin informationshantering. Inom den offentliga&lt;br&gt;sektorn kommer datorer i ökad utsträckning till användning i det dagliga&lt;br&gt;arbetet. Reformarbetet har inriktats på att så långt som möjligt jämställa&lt;br&gt;ADB-upptagningar med konventionella handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detta ändamål har ändringar gjorts både i TF:s regler om allmänna&lt;br&gt;handlingars offentlighet och i andra författningar, framför allt sekretessla-&lt;br&gt;gen. Enligt min mening har dessa ändringar varit ändamålsenliga, och de&lt;br&gt;har också fungerat relativt bra i praktiken. Ändringarna har lett till att&lt;br&gt;allmänheten i allt väsentligt har fått lika goda möjligheter till insyn i&lt;br&gt;myndigheternas ADB- register som i pappersdokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill redan nu stryka under att det är angeläget att offentlighetsprinci-&lt;br&gt;pen vidmakthålls trots den tekniska utvecklingen och att ADB-upptag-&lt;br&gt;ningar även fortsättningsvis så långt som möjligt jämställs med konventio-&lt;br&gt;nella handlingar i frågan om möjligheterna till insyn från allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har emellertid visat sig att användningen av ADB trots allt har&lt;br&gt;medfört en del svårigheter vid tillämpningen av offentlighetsprincipen.&lt;br&gt;Svårigheterna torde till stor del kunna hänföras dels till de grundläggande&lt;br&gt;skillnaderna mellan ADB-upptagningar och konventionella handlingar,&lt;br&gt;dels till den snabba utveckling som har ägt rum på ADB-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänhetens rätt att ta del av vanliga handlingar är knuten till hand-&lt;br&gt;lingen som ett konkret föremål. När det gäller ADB-upptagningar är in-&lt;br&gt;synsrätten däremot inte knuten till något föremål utan till ett visst infor-&lt;br&gt;mationsinnehåll. En annan betydelsefull skillnad mellan ADB-register och&lt;br&gt;konventionella handlingar är att ADB-register ger helt andra möjligheter&lt;br&gt;att söka och ställa samman uppgifter än pappersdokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förhållanden har medfört att bestämmelserna om allmänna hand-&lt;br&gt;lingars offentlighet i vissa avseenden har fått en annan innebörd när de&lt;br&gt;tillämpas på ADB- upptagningar än vad de annars har genom att myndig-&lt;br&gt;heterna nu kan göra sammanställningar av uppgifter som det tidigare var&lt;br&gt;mer eller mindre omöjligt för dem att ta fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av ADB-tekniken har enligt min mening inneburit en&lt;br&gt;förstärkning av offentlighetsprincipen genom att den har gett allmänheten&lt;br&gt;ökade möjligheter till insyn i myndigheternas verksamhet. Men samtidigt&lt;br&gt;har ADB- tekniken lett till att offentlighetsprincipen, på ett helt annat sätt&lt;br&gt;än när det gäller pappersdokument, kan utnyttjas för ändamål som ibland&lt;br&gt;uppfattas som främmande för dess primära syfte att ge medborgarna insyn&lt;br&gt;i och möjligheter till kontroll av myndigheternas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade tillgänglighet som ADB-utbyggnaden hos myndigheterna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtminstone i vissa avseenden har medfört, har lett till skärpta krav på Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;skydd för information i ADB-upptagningar. Främst har detta gällt integri-&lt;br&gt;tetsskyddsfrågor, men också t. ex. sekretesskyddet för försvarshemligheter&lt;br&gt;har varit i blickfältet. På integritetsskyddsområdet kan nämnas att det i&lt;br&gt;regeringsformens kapitel om grundläggande fri- och rättigheter år 1988&lt;br&gt;infördes en ny bestämmelse om skydd för den enskildes integritet vid&lt;br&gt;dataregistrering. Åtskilliga av de ändringar av sekretesslagen som har&lt;br&gt;gjorts under senare tid har aktualiserats på grund av att alltmer informa-&lt;br&gt;tion finns lagrad med hjälp av ADB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa ändringar hänger delvis samman med att det efter hand som&lt;br&gt;användningen av ADB har fått en allt vidare spridning hos myndigheterna&lt;br&gt;i praktiken visat sig att efterfrågan på uppgifter ur myndigheternas register&lt;br&gt;har ökat, inte minst i form av framställningar om massuttag från olika&lt;br&gt;personregister för kommersiella syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte bara en tillämpning av själva offentlighetsprinci-&lt;br&gt;pen som då har vållat debatt när det gäller skyddet för den enskildes&lt;br&gt;personliga integritet. Även andra företeelser som i varje fall blir särskilt&lt;br&gt;påtagliga vid myndigheternas ADB-verksamhet har uppmärksammats i&lt;br&gt;detta sammanhang. Jag tänker på dels personnummeranvändningen, dels&lt;br&gt;myndigheternas s. k. försäljning av personuppgifter. Delvis hänger dessa&lt;br&gt;två frågor samman, eftersom det ofta är personnumren i personuppgifter&lt;br&gt;som gör denna information användbar för de syften för vilka uppgifterna&lt;br&gt;köps från myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK:s uppdrag präglas av den dubbla ambitionen att dels stärka offent-&lt;br&gt;lighetsprincipen i fråga om ADB-upptagningar, dels förbättra den enskil-&lt;br&gt;des integritetsskydd i en alltmer datoriserad verksamhet hos myndigheter-&lt;br&gt;na. Det senare gäller såväl vid tillämpning av offentlighetsprincipen som&lt;br&gt;vid bl. a. personnummeranvändning och myndigheternas försäljning av&lt;br&gt;personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK:s uppgift att överväga åtgärder för att stärka offentlighetsprinci-&lt;br&gt;pen har haft utgångspunkten att man så långt möjligt bör jämställa ADB-&lt;br&gt;upptagningar med konventionella handlingar. I uppdraget har också ingått&lt;br&gt;att söka finna avgränsningar så att allmänhetens insyn inte sträcker sig&lt;br&gt;längre än vad som behövs för att tillgodose offentlighetsprincipens syften&lt;br&gt;på grund av de risker för integritetskränkningar som offentlighetsprinci-&lt;br&gt;pen kan skapa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utgångspunkt för sina överväganden och förslag har DOK använt&lt;br&gt;en rapport författad av professor Peter Seipel vid Institutet för rättsinfor-&lt;br&gt;matik vid Stockholms universitet (IRI) (ADB-upptagningars offentlighet,&lt;br&gt;IRI-rapport 1988:1). Med ledning av denna rapport har DOK på ett&lt;br&gt;förtjänstfullt sätt analyserat och beskrivit offentlighetsprincipens räckvidd&lt;br&gt;och syften. Kommitténs slutsatser har i stor utsträckning bekräftats av&lt;br&gt;remissinstanserna. Jag kan för egen del också i mycket ansluta mig till&lt;br&gt;DOK:s bedömningar i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar&lt;br&gt;har DOK:s arbete och remissinstansernas synpunkter övertygat mig om att&lt;br&gt;nuvarande ordning i de flesta hänseenden alltjämt fungerar väl och att&lt;br&gt;någon genomgripande nyordning inte är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening av stor betydelse att regleringen i TF och andra Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;författningar på högre nivå i så stor utsträckning som möjligt är oberoende&lt;br&gt;av den tekniska utvecklingen och av den utsträckning i vilken myndighe-&lt;br&gt;terna rent faktiskt använder sig av ADB som hjälpmedel. Flera remissin-&lt;br&gt;stanser ansluter sig till DOK:s uppfattning att insynen i myndigheternas&lt;br&gt;verksamhet inte skall bero på vilken teknik man använder för sin informa-&lt;br&gt;tionshantering. Landsorganisationen (LO) har särskilt framhållit vikten av&lt;br&gt;att dessa grundläggande rättigheter för medborgarna inte utsätts för snab-&lt;br&gt;ba förändringar och görs beroende av en ständig teknikanpassning. Jag är&lt;br&gt;av samma principiella uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta sammanhang vill jag också understryka betydelsen av ett förhål-&lt;br&gt;lande som brukar framhållas när det gäller den rättsliga regleringen av&lt;br&gt;offentlighetsprincipen. Det gäller kravet på att bestämmelserna ges en så&lt;br&gt;tydlig utformning som möjligt. Även om man på grund av ämnets&lt;br&gt;komplexitet inte får göra sig några överdrivna föreställningar om hur långt&lt;br&gt;man kan nå i klarhet, måste man alltid sträva efter att få så lättillämpade&lt;br&gt;regler som möjligt. Oklara regler motverkar offentlighetsprincipen därför&lt;br&gt;att de medför problem med att hävda dess tillämpning. Också integritets-&lt;br&gt;skyddsintresset kan befaras bli sämre tillgodosett i en reglering där tolk-&lt;br&gt;nings- och tillämpningssvårigheter skapar större utrymme för myndighe-&lt;br&gt;terna att själva bedöma vilka uppgifter om enskilda som bör lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller integritetsskyddsaspekterna vill jag här framhålla att det&lt;br&gt;är en grundförutsättning för att den nya tekniken skall kunna utnyttjas så&lt;br&gt;att dess fördelar kan tas till vara att medborgarna kan följa och påverka&lt;br&gt;utvecklingen och att de inte känner främlingskap och upplever tekniken&lt;br&gt;som ett hot. Det är givet att medborgarna får svårt att hysa förtroende för&lt;br&gt;en teknik, om de anser att denna hotar deras personliga integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot bakgrund av det jag nu har anfört som jag kommer att&lt;br&gt;behandla offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar, myn-&lt;br&gt;digheternas försäljning av personuppgifter och andra s. k. massuttag från&lt;br&gt;personregister samt användningen av personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag säga att vi ingalunda kommer att göra halt i&lt;br&gt;rättsutvecklingen på offentlighets- och integritetsskyddsområdet i och med&lt;br&gt;att ställning tas till DOK:s nu aktuella förslag. Tvärtom fortsätter vi&lt;br&gt;målmedvetet och kontinuerligt att stärka både offentlighetsprincipen och&lt;br&gt;integritetsskyddet. Jag kan bl. a. peka på den översyn av datalagen (dir.&lt;br&gt;1989:26) som pågår sedan någon tid. Efter ett inledande arbete där den&lt;br&gt;särskilde utredaren (Ju 1989:02) skall identifiera reformbehoven och ange&lt;br&gt;hur dessa kan tänkas bli tillgodosedda skall fortsatt arbete ske under&lt;br&gt;parlamentarisk medverkan. Utredningen har nyligen avlämnat delbetän-&lt;br&gt;kandet (SOU 1990:61) Skärpt tillsyn — huvuddrag i en reformerad data-&lt;br&gt;lag. Utredningen skall vara klar vid utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-&lt;br&gt;upptagningar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En kort historik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att alla medborgare har rätt att ta del av myndigheternas hand-&lt;br&gt;lingar infördes i Sverige redan i mitten av 1700-talet. De grundläggande&lt;br&gt;bestämmelserna om offentlighetsprincipen finns nu i 2 kap. TF. I 2 kap.&lt;br&gt;1 § TF föreskrivs att varje svensk medborgare till främjande av ett fritt&lt;br&gt;meningsutbyte och en allsidig upplysning skall ha rätt att ta del av allmän-&lt;br&gt;na handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänhetens rätt att ta del av material hos myndigheterna har från&lt;br&gt;början gällt ”handlingar”. Med detta begrepp har i första hand avsetts&lt;br&gt;pappersdokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1949 års TF klargjordes att det också omfattade kartor, ritningar&lt;br&gt;och bilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1973—1974 infördes nya bestämmelser i TF som i princip slog fast&lt;br&gt;att samma regler som gällde för handlingar av traditionell typ skulle&lt;br&gt;tillämpas på ADB-upptagningar och andra tekniska upptagningar (prop.&lt;br&gt;1973:33, KU 1973:19, rskr. 131, KU 1974:2, rskr. 10, SFS 1974:66).&lt;br&gt;Samtidigt antogs datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1978 fick TF:s regler om allmänna handlingars offentlig-&lt;br&gt;het en helt ny lydelse (prop. 1975/76:160, KU 1975/76:48, rskr. 324,&lt;br&gt;KU 1976/77:1, rskr. 1, SFS 1976:954). I sak låg de nya reglerna nära vad&lt;br&gt;som gällde tidigare, men vissa ändringar gjordes dock i reglerna om ADB-&lt;br&gt;upptagningar. De bestämmelser som infördes då är i allt väsentligt oför-&lt;br&gt;ändrade i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med sistnämnda ändringar bestämdes att vissa frågor om&lt;br&gt;offentlighetsprincipens tillämpning på ADB- lagrad information skulle&lt;br&gt;utredas vidare. Detta uppdrag lämnades till datalagstiftningskommittén&lt;br&gt;(DALK), som också hade till uppgift att behandla frågor om skyddet för&lt;br&gt;den personliga integriteten vid personregistrering med hjälp av ADB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DALK föreslog inte några ändringar i 2 kap. TF men presenterade ett&lt;br&gt;förslag till lag om enskilds rätt att ta del av upptagning för automatisk&lt;br&gt;databehandling m. m. (SOU 1980:31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1981/82:37 om offentlighetsprincipen och ADB föreslogs en rad&lt;br&gt;olika åtgärder för att förstärka offentlighetsprincipen. Till grund för pro-&lt;br&gt;positionen låg DALK:s förslag, som dock hade omarbetats väsentligt.&lt;br&gt;Någon motsvarighet till DALK:s lagförslag lades inte fram. I stället före-&lt;br&gt;slogs nya bestämmelser i sekretesslagen om allmänhetens tillgång till myn-&lt;br&gt;digheternas upptagningar för ADB. Propositionsförslagen antogs av riks-&lt;br&gt;dagen våren 1982 (KU 1981/82:21, rskr. 163, SFS 1982:183).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förarbetena till 1982 års lagstiftning om offentlighetsprincipen&lt;br&gt;och ADB framfördes önskemål om en generell översyn av de grundläggan-&lt;br&gt;de principerna för handlingsoffentlighet, eftersom det hade visat sig att&lt;br&gt;ADB-användningen medförde särskilda problem vid tillämpningen av&lt;br&gt;TF:s begreppsapparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav uppdrog regeringen åt Institutet for rättsinformatik Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;vid Stockholms universitet att under ledning av professor Peter Seipel&lt;br&gt;utföra en vetenskaplig undersökning rörande tillämpningen av offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen vid myndigheternas användning av ADB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I september 1983 redovisade Seipel resultatet av undersökningen i en&lt;br&gt;rapport med titeln Offentlighetens begrepp — TF, ADB och allmänna&lt;br&gt;handlingar. En central slutsats i rapporten var att TF:s nyckelbegrepp&lt;br&gt;visserligen var förknippade med vissa svårigheter men att det inte fanns&lt;br&gt;skäl att införa en ny begreppsapparat i TF. I stället borde man inrikta sig&lt;br&gt;på att anpassa ADB- systemen till offentlighetsprincipen, dvs. att ge dem&lt;br&gt;”en god offentlighetsstruktur”. Enligt rapporten förelåg det dock vissa&lt;br&gt;problem som hade samband med att ADB-tekniken gav allmänheten stör-&lt;br&gt;re möjligheter att få ut information från myndigheterna än konventionella&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en utförligare redogörelse for den historiska bakgrunden till offent-&lt;br&gt;lighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar vill jag hänvisa till&lt;br&gt;DOK:s slutbetänkande (SOU 1988:64, s. 19 — 30).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. TF finns bestämmelser dels om vilka slag av handlingar som skall&lt;br&gt;anses som allmänna och därmed i princip vara tillgängliga for allmänhe-&lt;br&gt;ten, dels om hur sådana handlingar skall tillhandahållas den som vill ta del&lt;br&gt;av dem. Vidare finns det i TF grundläggande bestämmelser om vilka&lt;br&gt;begränsningar som får göras i handlingsoffentligheten. Närmare bestäm-&lt;br&gt;melser härom finns i sekretesslagen. Där finns också andra bestämmelser&lt;br&gt;som kompletterar 2 kap. TF, bl. a regler om skyldighet for myndigheterna&lt;br&gt;att registrera allmänna handlingar och att lämna ut uppgifter ur allmänna&lt;br&gt;handlingar till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med handlingar förstås enligt 2 kap. 3 § TF framställningar i skrift eller&lt;br&gt;bild samt upptagningar som kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på annat&lt;br&gt;sätt endast med tekniska hjälpmedel. Handlingsbegreppet omfattar såle-&lt;br&gt;des bl. a. ADB-upptagningar. En handling är allmän, om den förvaras hos&lt;br&gt;en myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos en&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upptagning anses enligt 3 § andra stycket normalt förvarad hos en&lt;br&gt;myndighet, om den är tillgänglig för myndigheten for överföring i sådan&lt;br&gt;form att den kan läsas, avlyssnas eller uppfattas på något annat sätt. I de&lt;br&gt;följande paragraferna preciseras när en handling är att anse som inkom-&lt;br&gt;men eller upprättad. Bl. a. föreskrivs i 6 § första stycket att en upptagning&lt;br&gt;anses inkommen till en myndighet, när någon annan har gjort den tillgäng-&lt;br&gt;lig for myndigheten på det sätt som anges i 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2 kap. 12 — 14 §§ finns regler om tillhandahållande av handlingar. En&lt;br&gt;begäran att få ta del av en allmän handling skall göras hos den myndighet&lt;br&gt;som förvarar handlingen. När en sådan begäran har gjorts, skall myndighe-&lt;br&gt;ten enligt huvudregeln — under förutsättning att handlingen inte är sekre-&lt;br&gt;tessbelagd — utan avgift tillhandahålla handlingen på stället så att den kan&lt;br&gt;läsas, avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. Detta skall ske genast eller så&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snart det är möjligt. En myndighet är dock inte skyldig att tillhandahålla Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;en handling på stället, om det möter betydande hinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har den som så önskar rätt att mot fastställd avgift få en avskrift&lt;br&gt;eller en kopia av en allmän handling. En myndighet är dock inte skyldig att&lt;br&gt;lämna ut ADB-upptagningar i annan form än utskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelser som infördes år 1982 för att förbättra allmänhe-&lt;br&gt;tens tillgång till upptagningar för ADB innebär bl. a. att allmänheten har&lt;br&gt;rätt att under vissa förutsättningar själv använda myndigheternas termina-&lt;br&gt;ler för att ta del av uppgifter i allmänna handlingar (15 kap. 10 § sekretess-&lt;br&gt;lagen). Vidare har statskontoret i förordningen (1988:959) med instruk-&lt;br&gt;tion för statskontoret fått till särskild uppgift att lämna andra myndigheter&lt;br&gt;råd och upplysningar vid utformningen av ADB-system så att offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipens krav tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I DOK:s slutbetänkande finns en utförlig redovisning av gällande regler&lt;br&gt;av betydelse för offentlighetsprincipen och en kartläggning av rättspraxis&lt;br&gt;på området (SOU 1988:64 s. 31—53).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Ingen ändring i TF:s grundbegrepp om ADB-&lt;br&gt;upptagningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Någon ändring görs inte av de grundläggande be-&lt;br&gt;greppen i TF såvitt avser ADB- upptagningar. Handlingar som är&lt;br&gt;tillgängliga för en myndighet skall alltjämt vara tillgängliga för all-&lt;br&gt;mänheten i den mån inte sekretess gäller. Denna likställighet mellan&lt;br&gt;myndighet och allmänheten skall även omfatta s. k. potentiella&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK:s förslag överensstämmer med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som uttalat sig i&lt;br&gt;frågan ansluter sig till DOK:s uppfattning. Statskontoret, Malmö tingsrätt,&lt;br&gt;LO, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Landstingsförbundet&lt;br&gt;m.fl. har påtalat att de problem som kan uppstå vid tillämpningen av&lt;br&gt;offentlighetsprincipen inte i första hand beror på brister i regelsystemet i&lt;br&gt;TF utan snarare på bristande kunskaper och erfarenheter om offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen hos de tillämpande myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl. a. rikspolisstyrelsen, juridiska fakultetsstyrelserna vid Lunds och&lt;br&gt;Uppsala universitet, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriför-&lt;br&gt;bund och Företagens uppgiftslämnardelegation har dock ansett att hand-&lt;br&gt;lingsbegreppet bör övervägas ytterligare. Den kritik som riktats mot be-&lt;br&gt;greppet är att det är oprecist och diffust och därför är svårt att använda på&lt;br&gt;ADB-upptagningar. Detta beror på att den nya tekniken förts in under den&lt;br&gt;traditionella begreppsapparaten. Handlingsbegreppets utformning i ADB-&lt;br&gt;sammanhang har medfört att en myndighet inte en gång för alla kan uppge&lt;br&gt;vilka allmänna handlingar den har i sina ADB-system, eftersom handling-&lt;br&gt;arna i princip inte uppstår förrän de efterfrågas. Detta sägs kunna vara av&lt;br&gt;betydelse från rättssäkerhets- och integritetssynpunkt. Det kan också ska-&lt;br&gt;pa problem vid tillämpningen av reglerna om diarieföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl. a. riksrevisionsverket och länsskattemyndig- Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;heten i Stockholms län, anser att en särskild tillämpningsförfattning till TF&lt;br&gt;bör inforas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingsbegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av gällande bestämmelser om offentlighetsprincipen&lt;br&gt;och ADB i 2 kap. TF har man valt att behålla begreppet handling som&lt;br&gt;centralt begrepp även i fråga om information i ADB-register. Handlings-&lt;br&gt;begreppet har emellertid, som jag redan har nämnt, här en helt annan&lt;br&gt;innebörd än när det gäller konventionella handlingar. En handling är bl. a.&lt;br&gt;en upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast&lt;br&gt;med tekniskt hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare innebörden av begreppet upptagning diskuterades i förar-&lt;br&gt;betena till 1976 års ändringar i TF (prop. 1975/76:160 s. 89 f.). Utgångs-&lt;br&gt;punkten var att begreppet skulle avse själva informationsinnehållet och&lt;br&gt;inte den fysiska databäraren (magnetband, skivminne e. d.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan när det skulle anses föreligga en eller flera upptag-&lt;br&gt;ningar konstaterades att ett dataregister kan innehålla en överväldigande&lt;br&gt;stor mängd uppgifter och att det vore orimligt att endast tillsammans se&lt;br&gt;dessa data som en upptagning. Å andra sidan ansågs det inte heller rimligt&lt;br&gt;att alltid beteckna varje uppgift för sig som en upptagning. Resonemangen&lt;br&gt;mynnade ut i att varje konstellation av sakligt sammanhängande uppgifter&lt;br&gt;borde ses som en upptagning för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De angivna reglerna innebär att ett existerande regelsystem på ett som&lt;br&gt;kan tyckas konstlat sätt överförts till ett område som det inte var avsett&lt;br&gt;för. I DOK:s uppdrag ingick att undersöka hur tillämpningen av hand-&lt;br&gt;lingsbegreppet har utfallit i praktiken när det gäller ADB-information och&lt;br&gt;att överväga om bestämmelserna även i fortsättningen bör bygga på be-&lt;br&gt;greppet upptagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK har dock kommit fram till att en förändring av TF:s grundbegrepp&lt;br&gt;eller rent av införandet av en helt ny begreppsapparat inte skulle bidra till&lt;br&gt;lösningen av de problem man vill komma till rätta med. DOK stöder sig&lt;br&gt;här på IRI-rapporten. I denna analyseras frågan om det på grund av den&lt;br&gt;osäkerhet som sammanhänger med offentlighetslagstiftningen finns skäl&lt;br&gt;att införa alternativa grundbegrepp, främst i fråga om handlingsbegreppet,&lt;br&gt;när det gäller ADB-upptagningar. Bl. a. diskuteras möjligheten att bygga&lt;br&gt;på ett analogt dokumentbegrepp eller att använda begrepp som ”upplys-&lt;br&gt;ning”, ”information”, och ”meddelande”. Det konstateras dock att en ny&lt;br&gt;begreppsapparat skulle kräva kompletterande definitioner och att svårig-&lt;br&gt;heterna med avgränsningar och förutsebarhet i stort sett skulle vara de-&lt;br&gt;samma som med nuvarande begreppsapparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar uppfattningen att svårigheterna med ADB- upptagningarna i&lt;br&gt;den praktiska tillämpningen av offentlighetsprincipen inte bör lösas ge-&lt;br&gt;nom någon genomgripande ändring av de grundläggande bestämmelserna&lt;br&gt;i 2 kap. TF. Oavsett vilka begrepp man använder sig av i stället för&lt;br&gt;upptagning, kommer sannolikt samma problem att kvarstå från offentlig- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetssynpunkt. Nya begrepp skulle förmodligen tvärtom skapa fler problem&lt;br&gt;än de skulle lösa. En ny begreppsapparat skulle sannolikt ge upphov till&lt;br&gt;nya tillämpningssvårigheter och kan få konsekvenser som det nu inte går&lt;br&gt;att överblicka. Det är särskilt viktigt att lagstiftning och tillämpning ligger&lt;br&gt;fast utan besvärande omkastningar. Till detta kommer att rättspraxis på&lt;br&gt;området blivit alltmer omfattande och stabil, vilket bör ge myndigheterna&lt;br&gt;en god grund och ett allt bättre stöd för att kunna hantera de problem som&lt;br&gt;uppkommer. Min slutsats är således att det inte finns skäl att nu ändra&lt;br&gt;begreppsapparaten i TF i fråga om ADB- upptagningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Potentiella handlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom uttalanden i förarbetena (prop. 1975/76:160 s. 89 ff.) och genom&lt;br&gt;avgöranden i praxis (t. ex. regeringens beslut den 17 maj 1984, Ju dnr&lt;br&gt;2136 — 83) får anses fastslaget att varje sammanställning av sakligt sam-&lt;br&gt;manhängande uppgifter som en myndighet kan göra med hjälp av tillgäng-&lt;br&gt;liga program är att anse som en handling som förvaras hos myndigheten.&lt;br&gt;Förutsättningen är endast att sammanställningen skall kunna göras med&lt;br&gt;rutinbetonade åtgärder. Därmed avses att det skall vara frågan om en&lt;br&gt;begränsad arbetsinsats och utan nämnvärda kostnader. De konstellationer&lt;br&gt;av sammanhängande uppgifter som kan göras tillgängliga på detta sätt&lt;br&gt;brukar benämnas potentiella handlingar. En sådan handling är också att&lt;br&gt;betrakta som allmän, under förutsättning att den förvaras hos myndighe-&lt;br&gt;ten och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär också att den information i allmänna handlingar i ett ADB-&lt;br&gt;system som är tillgänglig för en myndighet på begäran skall lämnas ut till&lt;br&gt;allmänheten i den mån den inte är sekretessbelagd (jfr prop. 1975/76:160&lt;br&gt;s. 90). Denna princip om likställighet mellan allmänheten och myndighe-&lt;br&gt;ten i fråga om tillgång till handlingar gäller oavsett om myndigheten&lt;br&gt;faktiskt själv tagit fram den begärda informationen eller inte och oberoen-&lt;br&gt;de av om myndigheten har anledning att ta fram upptagningen för att&lt;br&gt;använda den i sin egen verksamhet eller ej. Det avgörande är om informa-&lt;br&gt;tionen är tillgänglig med rutinbetonade åtgärder. Redan i direktiven till&lt;br&gt;DOK slogs fast att denna princip bör gälla även fortsättningsvis. (Jag&lt;br&gt;återkommer i avsnitt 4.1 och 5.2 till begreppet rutinbetonade åtgärder.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insynen i potentiella handlingar är således oberoende av om myndighe-&lt;br&gt;ten själv har haft eller anser sig ha behov av att söka efter eller samman-&lt;br&gt;ställa informationen i fråga. Att en uppgiftssammanställning tidigare inte&lt;br&gt;har existerat i sammanställd form hindrar alltså inte att den i grundlagens&lt;br&gt;mening kan vara att betrakta som allmän handling. Myndighetens sök- och&lt;br&gt;sammanställningsmöjligheter grundar sig i sin tur — förutom på tekniska&lt;br&gt;begränsningar — på de rättsliga befogenheter som myndigheten har att&lt;br&gt;göra upptagningar tillgängliga för egen räkning. Begränsningar av den&lt;br&gt;rättsliga befogenheten att göra uppgifter tillgängliga kan utgöras av författ-&lt;br&gt;ningsbestämmelser eller av datainspektionens föreskrifter (2 kap. 3 § and-&lt;br&gt;ra stycket TF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot rätten till insyn i potentiella handlingar har invänts att den enskilde&lt;br&gt;saknar kontroll över de uppgifter om honom som finns hos en myndighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som lagras med hjälp av ADB. I och med att uppgifterna kan ingå i Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;potentiella handlingar, kan den enskilde inte förutse hur de kan komma att&lt;br&gt;sammanställas och användas. Inte heller myndigheterna har enligt samma&lt;br&gt;mening någon kontroll över hur de lagrade uppgifterna används, bearbetas&lt;br&gt;och sammanställs av utomstående. En uppgiftslämnande myndighet kan&lt;br&gt;därför inte, enligt kritikernas uppfattning, garantera att de insamlade&lt;br&gt;uppgifterna inte vidarebefordras och används på ett för uppgiftslämnaren&lt;br&gt;oacceptabelt sätt. Allra minst är detta fallet vid åtkomstmöjligheter via&lt;br&gt;terminalanslutning för utomstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 kap. 1 § sekretesslagen föreskrivs att allmänna handlingar — med&lt;br&gt;vissa undantag — som kommit in till eller upprättats hos en myndighet&lt;br&gt;skall registreras utan dröjsmål. Bestämmelsen syftar bl. a. till att allmänhe-&lt;br&gt;ten skall få vetskap om vilka handlingar som finns hos myndigheten. Det&lt;br&gt;hävdas ibland att både myndigheten och allmänheten saknar kännedom&lt;br&gt;om vilka potentiella handlingar som finns och att detta är en fara från&lt;br&gt;rättssäkerhets- och integritetssynpunkt. Man bör enligt kritikerna alltid&lt;br&gt;kunna förutse vilken information som kan komma att lämnas ut från en&lt;br&gt;myndighet. Regleringen skulle därför behöva ändras så att myndigheten&lt;br&gt;vid varje tidpunkt kan uppge vilka allmänna handlingar den har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK har diskuterat om den nuvarande ”tillgänglighetsprincipen” bör&lt;br&gt;ersättas av en ”fixeringsprincip”. Det skulle innebära att de uppgiftssam-&lt;br&gt;manställningar som skall utgöra handlingar entydigt skall definieras eller&lt;br&gt;fixeras på förhand. Detta skulle inte innebära något avsteg från likställig-&lt;br&gt;hetsprincipen eftersom även myndigheten själv skulle vara bunden att&lt;br&gt;använda sig av de ”fixerade” handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av en sådan regel skulle kunna ske på olika sätt och&lt;br&gt;vara mer eller mindre långtgående. En tänkbar möjlighet vore att det för&lt;br&gt;varje myndighetsverksamhet bestämdes vilka upptagningar som faktiskt&lt;br&gt;får finnas tillgängliga för myndigheten. Denna bestämning skulle i första&lt;br&gt;hand få ankomma på myndigheten. En av fördelarna med en sådan regel&lt;br&gt;skulle vara att det vore lätt att otvetydigt besvara frågan vilka handlingar&lt;br&gt;som finns i en myndighets ADB-system och lätt att ta fram dem vid en&lt;br&gt;begäran om offentlighetsuttag. I likhet med DOK vill jag dock inte förorda&lt;br&gt;en sådan regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden skulle säkerligen kräva betydande arbetsinsatser från myndig-&lt;br&gt;heternas sida. Den för mig mest avgörande invändningen är dock att man&lt;br&gt;med en sådan metod i hög grad skulle överlåta till myndigheterna själva att&lt;br&gt;avgöra vidden av insynsrätten enligt offentlighetsprincipen. Fixeringstan-&lt;br&gt;ken innebär en inskränkning av den nuvarande insynsrätten som jag anser&lt;br&gt;vara oacceptabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den kritik som förts fram mot att den enskilde inte kan&lt;br&gt;förutse hur uppgifter om honom sammanställs och används i potentiella&lt;br&gt;handlingar vill jag peka på att inte heller när det gäller traditionella&lt;br&gt;handlingar har den enskilde uppgiftslämnaren någon möjlighet att bestäm-&lt;br&gt;ma över sammanställningar eller bearbetningar av sådana uppgifter som&lt;br&gt;åtkommits med stöd av offentlighetsprincipen (jfr IRl-rapporten s. 64 och&lt;br&gt;65).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också framhålla att regleringen i TF inte medför att de potentiel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la handlingarna är ett fullt så ”flytande” begrepp som det ibland görs Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;gällande. För att en ADB-upptagning skall vara en allmän handling krävs&lt;br&gt;nämligen — förutom att den förvaras hos en myndighet — att den enligt&lt;br&gt;vad som stadgas i 2 kap. 6 och 7 §§ TF är att anse som inkommen till eller&lt;br&gt;upprättad hos myndigheten. Detta ytterligare rekvisit ökar enligt min&lt;br&gt;uppfattning förutsebarheten av vad som kan vara potentiella handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan gräns for vad som är tillgängligt eller inte i ett datasystem sätts&lt;br&gt;av tekniken. Datorutrustningen och programmen avgör vad som är möjligt&lt;br&gt;att ta fram som potentiella handlingar. Med tekniska begränsningar kan&lt;br&gt;man skapa ökad förutsebarhet i myndigheternas dataanvändning och där-&lt;br&gt;med ökad förutsebarhet i offentlighetsuttagen. Den enda begränsningen i&lt;br&gt;detta avseende är likställighetsprincipen. Det får som jag tidigare framhål-&lt;br&gt;lit inte föreligga några skillnader mellan myndigheternas tillgång till all-&lt;br&gt;männa handlingar och den enskildes (om man bortser från sekretessbelag-&lt;br&gt;da uppgifter). Jag anser att det är angeläget att myndigheterna planerar och&lt;br&gt;inrättar datasystemen efter myndighetens faktiska behov och avstår från&lt;br&gt;”bra att ha” — möjligheter. Därigenom kan förutsebarheten ökas i många&lt;br&gt;fall. Utgångspunkten bör, som flera gånger har slagits fast, vara att myn-&lt;br&gt;digheternas ADB-system anpassas till offentlighetsprincipen och inte&lt;br&gt;tvärtom. Jag kommer att behandla denna fråga närmare i avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat sätt att förhindra oförutsedd spridning av uppgifter från ett&lt;br&gt;register är att begränsa myndighetens sök- och bearbetningsmöjligheter&lt;br&gt;genom föreskrifter av datainspektionen (6 § datalagen) eller genom sådana&lt;br&gt;föreskrifter i särskilda registerförfattningar (se t. ex. 10 § utsökningsregis-&lt;br&gt;terlagen /1986:617/ och 4 § förordningen /1986:104/ om registerföring vid&lt;br&gt;allmänna domstolar med hjälp av automatisk databehandling).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsåtgärder av detta slag borde enligt min mening kunna användas i&lt;br&gt;större utsträckning än vad som hittills varit fallet. Jag vill här hänvisa till&lt;br&gt;DOK:s redovisning av möjligheterna att begränsa sök- och bearbetnings-&lt;br&gt;möjligheterna (SOU 1988:64 s. 76 — 79).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser i likhet med DOK att utökade och mer detaljerade registerför-&lt;br&gt;fattningar bör komma till användning för att öka förutsebarheten i frågan&lt;br&gt;om potentiella handlingar och stärka skyddet för de registrerades integritet&lt;br&gt;i samband med nödvändig registrering av känsliga personuppgifter i myn-&lt;br&gt;dighetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar också DOK:s uppfattning att en målsättning bör vara att, i de&lt;br&gt;fall register med ett stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll&lt;br&gt;inrättas, riksdagen skall besluta om utformningen, under förutsättning att&lt;br&gt;uppgifterna i registret sprids externt i icke obetydlig omfattning. Jag åter-&lt;br&gt;kommer i avsnitt 6 till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av vad jag tidigare uttalat kan den enskilde begära att en&lt;br&gt;myndighet skapar nya allmänna handlingar med visst innehåll, oavsett om&lt;br&gt;myndigheten har behov av handlingarna i sin egen verksamhet eller inte.&lt;br&gt;Även beträffande sådana handlingar skall dock självfallet sekretesslagens&lt;br&gt;regler gälla. Ett utlämnande måste alltid föregås av en sekretessprövning.&lt;br&gt;Den omständigheten att sekretessprövningen avser en potentiell handling&lt;br&gt;får inte leda till att prövningen underlåts eller görs mindre noggrant.&lt;br&gt;Myndigheterna måste vara medvetna om att sekretesskyddet omfattar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även potentiella handlingar och att de vid sin sekretessprövning skall ta Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;hänsyn till samtliga relevanta skyddsintressen i sekretesslagen. Det har&lt;br&gt;sagts i debatten att det kan vara svårt att vid uttagstillfället sekretesspröva&lt;br&gt;den begärda konstellationen. Det förtjänar i detta sammanhang att påpe-&lt;br&gt;kas att myndigheten vid denna sekretessprövning kan ha rätt att bryta det&lt;br&gt;anonymitetsskydd som TF annars tillförsäkrar den enskilde (2 kap. 14 §&lt;br&gt;tredje stycket TF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget också nämna att myndigheternas skyldighet&lt;br&gt;enligt 15 kap. 11 § sekretesslagen att för allmänheten hålla tillgänglig en&lt;br&gt;beskrivning över sina ADB-register, ökar möjligheten att fastställa vilka&lt;br&gt;handlingar som finns hos myndigheten. Samma möjlighet ger utdragen&lt;br&gt;enligt 10 § datalagen. Enligt denna bestämmelse är den registeransvarige&lt;br&gt;skyldig att på begäran av enskild underrätta denne om vilka uppgifter som&lt;br&gt;finns om honom i ett personregister eller att sådan uppgift inte finns&lt;br&gt;registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl i IRI-rapporten som i en rapport (1987:54) av statskontoret om&lt;br&gt;ADB och Förvaltningsjuridik understryks behovet av utbildning om offent-&lt;br&gt;lighetslagstiftningen och om hur dessa regler skall tillämpas i praktiken.&lt;br&gt;Även DOK konstaterar att utbildningsbehovet är stort, sannolikt större än&lt;br&gt;man från statsmakternas sida kunnat göra sig en föreställning om. Detta&lt;br&gt;kommer också som jag nämnt till uttryck hos flera remissinstanser. Flera&lt;br&gt;myndigheter, som anser att offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-&lt;br&gt;upptagningar medför problem, har hänvisat till att en stor del av svårighe-&lt;br&gt;terna kan vara en ren utbildningsfråga. De anser bl. a. att regelsystemet på&lt;br&gt;området är svårt att tränga igenom. Ett sätt att göra reglerna ”tydligare” är&lt;br&gt;menar man att öka graden av information till de anställda hos myndighe-&lt;br&gt;terna. Därutöver måste påpekar några kunskapsnivån hos vissa nyckelper-&lt;br&gt;soner och grupper höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åven lagrådet har tagit upp frågan och pekat på att de bestämmelser av&lt;br&gt;betydelse för ADB-upptagningar som förekommer i TF och sekretesslagen&lt;br&gt;är, särskilt i kombination med de för personregistren speciella bestämmel-&lt;br&gt;ser och beslut som dessutom skall iakttas, såpass svåra att överblicka att&lt;br&gt;det finns risk för felaktigheter och oenhetlighet i tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig till uppfattningen att det behövs mer information och&lt;br&gt;kunskap. En starkt bidragande orsak till att anställda hos myndigheterna&lt;br&gt;känner osäkerhet vid tillämpning av offentlighetsprincipen är säkert brist i&lt;br&gt;utbildningen och otillräcklig information om regelsystemet. Denna osäker-&lt;br&gt;het torde enligt min mening ha ett naturligt samband med att flertalet&lt;br&gt;myndigheter och tjänstemän endast i undantagsfall ställs inför problem&lt;br&gt;med offentlighetsprincipens tillämpning. Bristen på erfarenhet genom&lt;br&gt;praktisk tillämpning anser jag understryker behovet av en förbättrad ut-&lt;br&gt;bildning såväl hos den handläggande personalen som hos ansvariga på&lt;br&gt;högre nivå. Detta gäller även kunskaperna på systemutvecklingsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den senaste datapolitiska propositionen (prop. 1987/88:95, av-&lt;br&gt;snitt 3.4) konstaterade föredraganden att det aktuella regelsystemet på&lt;br&gt;offentlighets- och sekretessområdet kan vara svårt att tillämpa vid det fåtal&lt;br&gt;tillfällen myndigheterna i stort har anledning att befatta sig med det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma proposition behandlades frågan om åtgärder för att främja en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;god och effektiv användning av informationsteknologin inom statsfbrvalt- Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;ningen. Departementschefen betonade där (s. 20 ff.) bl. a. vikten av att&lt;br&gt;myndigheterna ser kompetensutveckling i ADB-frågor som en lika viktig&lt;br&gt;och nödvändig investering som investeringar i utrustning och programva-&lt;br&gt;ra samt av att utbildningsbehoven behandlas som en del i den samlade&lt;br&gt;investeringen i ett nytt utökat datorstöd. Vidare framhölls vikten av att&lt;br&gt;myndigheternas ADB-system anpassas till offentlighetsprincipen och inte&lt;br&gt;tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller statsförvaltningens chefsutbildning bedömde departe-&lt;br&gt;mentschefen det som särskilt viktigt att öka kunskaperna om informa-&lt;br&gt;tionsteknologin hos denna personalkategori. Endast därigenom kan man&lt;br&gt;säkra att verksamhetens krav blir styrande för ADB-stödets utformning.&lt;br&gt;Viktiga inslag i utbildningen borde också vara kraven på offentlighet,&lt;br&gt;sekretess, integritet och säkerhet i samband med ADB-användningen.&lt;br&gt;Riksdagen anslöt sig till dessa uttalanden (FiU 25, rskr. 293).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav därför statskontoret i uppdrag att utforma en praktisk&lt;br&gt;vägledning, som visar hur myndigheterna med bibehållna krav på offent-&lt;br&gt;lighet kan tillgodose krav på säkerhet och sekretess i sina ADB-system.&lt;br&gt;Statskontoret har i december 1989 redovisat sitt arbete i form av tre&lt;br&gt;separata häften, som har karaktären av allmänna råd (Offentlighet &amp;amp; ADB,&lt;br&gt;1989:41,42,43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råden tar upp rättsliga krav på ADB-verksamheten med särskild tyngd-&lt;br&gt;punkt på ledningsfrågor. De behandlar också TF:s, sekretesslagens, datala-&lt;br&gt;gens och förvaltningslagens (1986:223) regler. Vidare ges vägledning om&lt;br&gt;innebörden av offentlighetsansvaret enligt sekretesslagen och rättelse-&lt;br&gt;ansvaret enligt datalagen. Råden ger även vägledning i vissa säkerhetsfrå-&lt;br&gt;gor. Inom statskontoret pågår dessutom ett omfattande arbete med syfte&lt;br&gt;att ge myndigheterna råd och stöd i deras planering av säkerhetsarbetet.&lt;br&gt;Bl. a. har det utarbetats en ny handbok i ADB-säkerhet. Annat arbete som&lt;br&gt;är relevant i detta sammanhang är utarbetande av krav- och utvärderings-&lt;br&gt;underlag för behörighetskontrollsystem samt underlag för att genomföra&lt;br&gt;säkerhetsanalyser av verksamheter och ADB-system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett motsvarande häfte för kommunal verksamhet utarbetas för närva-&lt;br&gt;rande av Svenska kommunförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets allmänna råd och handledning i ADB- säkerhetsfrågor&lt;br&gt;bör enligt min mening ge myndigheterna en god vägledning vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av bl. a. TF:s och sekretesslagens regler om offentlighetsprincipen&lt;br&gt;och ADB. De bör i hög grad ge kunskaper på olika nivåer inom statsför-&lt;br&gt;valtningen om ADB-frågor och om offentlighetslagstiftningens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse i detta sammanhang är också de allmänna råd om ADB-&lt;br&gt;säkerhet för personregister som datainspektionen utfärdat efter regering-&lt;br&gt;ens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer att uppmärksamt följa frågor rörande information och&lt;br&gt;utbildning om offentlighetsprincipens tillämpning. Vid behov återkom-&lt;br&gt;mer jag till regeringen i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I IRI-rapporten föreslås en särskild tillämpningsförfattning, som bl. a.&lt;br&gt;skall ha till uppgift att upplysa om den närmare innebörden av och sam-&lt;br&gt;bandet mellan regler i den offentligrättsliga lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skiss till innehåll i tillämpningsförfattningen som presenteras i IRI- Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;rapporten (s. 232 — 233) liknar på många punkter det förslag till tillämp-&lt;br&gt;ningsförfattning som DALK lade fram i betänkandet (SOU 1980:31)&lt;br&gt;Offentlighetsprincipen och ADB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DALK:s förslag fick ett blandat mottagande av remissinstanserna. Kriti-&lt;br&gt;kerna ansåg att förslaget innebar en avvikelse från den principiellt enhetli-&lt;br&gt;ga reglering som finns i TF och som gäller oavsett vilket medium som&lt;br&gt;används. En särreglering av ADB-mediema skulle medföra nya gränsdrag-&lt;br&gt;ningsproblem. Vidare riktade sig kritiken mot den valda lagstiftningstek-&lt;br&gt;niken. Många av de föreslagna ändringarna var sådana, ansåg man, att de&lt;br&gt;krävde reglering i TF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fortsatta lagstiftningsarbetet (prop. 1981/82:37 s. 13 ff.) avvisade&lt;br&gt;regeringen och riksdagen tanken på en särskild lag. I stället togs en del av&lt;br&gt;de bestämmelser DALK föreslagit in i 15 kap. sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK anser att det inte heller nu finns skäl att införa en tillämpningsför-&lt;br&gt;fattning till TF. Den för kommittén avgörande invändningen är att en&lt;br&gt;sådan lagstiftning skulle komma att i väsentlig mån avvika från den&lt;br&gt;lagstiftningsteknik vi av tradition använt oss av i vårt land. Det behov som&lt;br&gt;en sådan författning skulle tillgodose får åstadkommas på annat sätt. Ett&lt;br&gt;exempel på detta är statskontorets tidigare nämnda allmänna råd om&lt;br&gt;offentlighet och ADB. Remissinstansernas flertal delar DOK:s uppfatt-&lt;br&gt;ning, och själv har jag kommit till samma slutsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är jag således av den uppfattningen att fördelarna&lt;br&gt;med de potentiella handlingarna överväger nackdelarna. Min bedömning&lt;br&gt;är att det i hög grad går att reducera oförutsebarheten och integritetsrisker-&lt;br&gt;na med dessa handlingar och att på ett godtagbart sätt begränsa eventuella&lt;br&gt;kvarvarande risker med dem genom en kombination av åtgärder som t. ex.&lt;br&gt;en ökad begränsning av sök- och bearbetningsmöjligheterna i registren,&lt;br&gt;utökade och mera detaljerade registerförfattningar och ökad utbildning&lt;br&gt;och vägledning till myndigheter och anställda.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förtydliganden i TF och sekretesslagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Enskilds datorprogram och datorutrustning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Rätten att ta del av ADB- upptagningar preciseras i&lt;br&gt;2 kap. 3 § TF till att avse de handlingar som myndigheten kan&lt;br&gt;framställa med datorutrustning som myndigheten själv utnyttjar.&lt;br&gt;Det skall inte längre vara möjligt för den enskilde att ställa datorka-&lt;br&gt;pacitet till en myndighets förfogande och begära bearbetningar med&lt;br&gt;hjälp av denna under åberopande av offentlighetsprincipen. Inte&lt;br&gt;heller skall en enskild på motsvarande sätt kunna begära att ett eget&lt;br&gt;datorprogram används av myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK:s förslag överensstämmer i sak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser däribland justitiekanslern&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(JK), riksdagens ombudsmän (JO), Malmö tingsrätt, kammarrätten i Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;Sundsvall, datainspektionen, riksskatteverket, juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Stockholms universitet, statskontoret, rikspolisstyrelsen, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Landstingsförbundet, Allmänhetens pressombuds-&lt;br&gt;man, LO och TCO har ställt sig bakom DOK:s förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet, institutionsstyrelsen för journalisthögskolan vid Stock-&lt;br&gt;holms universitet, Swedish Direct Marketing Association och företrädare&lt;br&gt;för massmedierna har avstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En ADB-upptagning är, som jag tidigare redo-&lt;br&gt;gjort för, att anse som en handling om den är tillgänglig för en myndighet&lt;br&gt;med hjälp av rutinbetonade åtgärder. Varje sammanställning av uppgifter,&lt;br&gt;som en myndighet kan och får göra med hjälp av tillgängliga datorpro-&lt;br&gt;gram, är alltså att anse som en handling som förvaras hos myndigheten.&lt;br&gt;Under förutsättning att den är att betrakta som inkommen till eller upprät-&lt;br&gt;tad hos myndigheten är den därmed också allmän handling och tillgänglig&lt;br&gt;för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förarbetena till 2 kap. 3 § TF framgår att en myndighet kan vara&lt;br&gt;skyldig att tillhandagå med ett nytt datorprogram för att tillgodose offent-&lt;br&gt;lighetens krav. En begränsande förutsättning är dock att ett sådant pro-&lt;br&gt;gram kan upprättas inom myndigheten med rutinbetonade åtgärder (prop.&lt;br&gt;1975/76:160 s. 90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anförs vidare att det angivna synsättet får till konse-&lt;br&gt;kvens att en myndighet, om en enskild person själv ställer ett användbart&lt;br&gt;program till förfogande, kan vara skyldig att utföra bearbetning med&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare betonat var utgångspunkten för DOK:s direktiv att&lt;br&gt;allmänheten även i fortsättningen skall ha tillgång till alla sammanställ-&lt;br&gt;ningar som en myndighet själv kan göra, förutsatt att de uppfyller kriteri-&lt;br&gt;erna för allmän handling och att uppgifterna inte är sekretessbelagda, den&lt;br&gt;s. k. likställighetsprincipen. Det myndigheten själv kan ta fram och bearbe-&lt;br&gt;ta med hjälp av rutinbetonade åtgärder bör också vara tillgängligt för&lt;br&gt;insyn, vilket bl. a. innebär att myndigheten kan vara skyldig att skapa ett&lt;br&gt;nytt datorprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot kan det enligt min mening ifrågasättas om en myndighet skall&lt;br&gt;vara skyldig att i något fall utföra bearbetningar med hjälp av program som&lt;br&gt;ställs till förfogande av en enskild. En näraliggande fråga är om den&lt;br&gt;enskilde skall ha möjligheter att åstadkomma att upptagningar lämnas ut&lt;br&gt;som allmänna handlingar genom att själv ställa datorkapacitet till förfo-&lt;br&gt;gande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken att den, som med stöd av offentlighetsprincipen vill ta del av&lt;br&gt;upptagningar för ADB, skall kunna göra detta med hjälp av egna dator-&lt;br&gt;program eller genom att erbjuda egen datorkapacitet bygger på de tekniska&lt;br&gt;förhållanden som var vanliga i mitten på 1970-talet. Myndigheterna hade&lt;br&gt;då begränsad tillgång till datorkapacitet och till tekniskt kunnande. I dag&lt;br&gt;är läget ett annat. Myndigheterna får i starkt ökad takt egna datorer och&lt;br&gt;egen ADB-kompetens. De datasystem som används i dag möjliggör oftast&lt;br&gt;sökningar i databaserna efter ett mycket stort antal kriterier. Standardise-&lt;br&gt;rade programmeringsspråk har medfört att nästan varje tänkbar samman-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning är tillgänglig for myndigheten med rutinbetonade åtgärder. Tan- Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;ken att en enskild skulle behöva möjligheten att tillhandahålla egen da-&lt;br&gt;torkraft eller egna program för att få sin insynsrätt tillgodosedd är numera&lt;br&gt;knappast realistisk. Möjligheten har, enligt min vetskap, heller aldrig&lt;br&gt;utnyttjats i praktiken, men kan föranleda starka invändningar från säker-&lt;br&gt;hets- och sårbarhetsaspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Få myndigheter torde i dag vara benägna att utföra bearbetningar med&lt;br&gt;enskildas datorprogram utan att noggrant analysera de risker detta skulle&lt;br&gt;kunna innebära från säkerhets- och sårbarhetssynpunkt. En underlåtenhet&lt;br&gt;i detta avseende skulle kunna innebära att myndigheten riskerar att dess&lt;br&gt;register förstörs genom bearbetningen. Det arbete som fordras innan en&lt;br&gt;sådan begäran skulle kunna bifallas torde normalt inte rymmas inom&lt;br&gt;ramen för rutinbetonade åtgärder. I dagens avancerade datorsystem är en&lt;br&gt;installation av ett program många gånger inte helt enkel. Ofta måste hela&lt;br&gt;systemet stängas av for en kortare eller längre tid. Det nya programmet&lt;br&gt;kan också behöva anpassas till andra i systemet inlagda program. Jag vågar&lt;br&gt;mot denna bakgrund påstå att många myndigheter redan i dag skulle avslå&lt;br&gt;en sådan begäran om offentlighetsuttag från en enskild. En annan omstän-&lt;br&gt;dighet som bör beaktas i sammanhanget är att en sådan bearbetning&lt;br&gt;dessutom skulle kunna strida mot 2 § datalagen eller mot särskilda före-&lt;br&gt;skrifter som datainspektionen meddelat med stöd av 6 § datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nödvändigheten av stor försiktighet med enskildas datorprogram ökas&lt;br&gt;av riskerna med s. k. datavirus. Med datavirus avser jag ett datorprogram,&lt;br&gt;som är konstruerat så att det på dolda vägar söker sig in i datorer i avsikt&lt;br&gt;att på något sätt störa dataverksamheten där. Sådana program kan överfö-&lt;br&gt;ras från en dator till en annan via en förbindelse eller genom att t. ex. en&lt;br&gt;diskett flyttas från den ena datorn till den andra. Ett datavirus är oftast&lt;br&gt;omöjligt att upptäcka i den meningen att det ingår i ett annat program,&lt;br&gt;som redan finns i datorn och därför inte kan avslöjas enbart genom att&lt;br&gt;man av datorn begär en tablå över datorprogrammen i systemet. När det&lt;br&gt;ursprungliga programmet körs i datorn, körs också automatiskt virusde-&lt;br&gt;len. Det senare innehåller då en instruktion som skall utföras under vissa&lt;br&gt;förutsättningar. Även om motmedel mot virus finns är arbetet med att&lt;br&gt;spåra och reparera skadorna efter ett datavirus omfattande och dyrbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finner jag skyldigheten för myndigheterna att&lt;br&gt;använda andra datorprogram eller annan datorkapacitet än den egna för&lt;br&gt;bearbetningar som myndigheten annars själv inte skulle kunna göra när-&lt;br&gt;mast illusorisk. Att ha regler i fråga om offentlighetsprincipen som på&lt;br&gt;detta sätt saknar reellt innehåll är naturligtvis inte bra och bör undvikas.&lt;br&gt;Likaså är det inte minst från integritetssynpunkt enligt min mening angelä-&lt;br&gt;get att denna möjlighet upphör. Vad som skall inrymmas i begreppet&lt;br&gt;rutinbetonade åtgärder bör därför vara begränsat till myndighetens egna&lt;br&gt;insatser för att ta fram handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig alltså till DOK:s och de flesta remissinstansernas upp-&lt;br&gt;fattning att det som bör omfattas av offentlighetsinsynen skall vara hand-&lt;br&gt;lingar, som myndigheten använder i sin verksamhet eller enkelt kan fram-&lt;br&gt;ställa med hjälp av egen datorutrustning eller eget program. Detta innebär&lt;br&gt;också en ökad likställighet mellan myndigheten och den enskilde i förhål-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lande till vad som gäller i dag. Därigenom ökar förutsebarheten i datahan- Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;teringen när det gäller de potentiella handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl. a. riksarkivet och företrädare for massmedia,&lt;br&gt;anser att förslaget innebär en inskränkning i forskningens och massmedias&lt;br&gt;möjligheter att få tillgång till information. Jag delar emellertid inte denna&lt;br&gt;uppfattning. Som jag nämnt har den tekniska utvecklingen lett till att&lt;br&gt;nästan varje tänkbar sammanställning ändå är tillgänglig för myndigheten.&lt;br&gt;Oavsett om man ser till offentlighetsprincipens primära syfte att tillgodose&lt;br&gt;kontroll- och insynsintressen eller till det vidare syftet att främja ett fritt&lt;br&gt;meningsutbyte och en allsidig upplysning, innebär mitt förslag inga be-&lt;br&gt;gränsningar i dessa syften.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Biblioteksregeln och ADB-upptagningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelsen i 2 kap. 11 § TF ändras, så att det&lt;br&gt;klarare framgår att den s. k. biblioteksregeln omfattar även ADB-&lt;br&gt;upptagningar i register som en myndighet har tillgång till genom&lt;br&gt;avtal med enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK:s förslag överensstämmer i sak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till DOK:s för-&lt;br&gt;slag. Malmö tingsrätt anser dock att förslaget är överflödigt eftersom&lt;br&gt;biblioteksregeln får anses innefatta ADB-upptagningar redan i dag. För-&lt;br&gt;eningen Grävande Journalister avstyrker förslaget. LO anser att medbor-&lt;br&gt;garna bör ha fri tillgång till fulltextdatabaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt den gällande lydelsen av 2 kap. 11 § 3 TF är&lt;br&gt;handlingar som ingår i ett bibliotek inte allmänna. I förarbetena uttalas att&lt;br&gt;det är väsentligt för bedömningen av om en handling skall anses omfattas av&lt;br&gt;biblioteksregeln att den ingår som beståndsdel i en samling av handlingar&lt;br&gt;organiserad på ett sådant sätt att den enligt vanligt språkbruk är att betrakta&lt;br&gt;som ett bibliotek (prop. 1975/76:160 s. 179 f.). ADB-upptagningar uppfyl-&lt;br&gt;ler knappast detta kriterium eftersom lagringstekniken för dessa är annor-&lt;br&gt;lunda än för pappersdokument. Sådana upptagningar lagras ofta i s. k.&lt;br&gt;”informations”- eller ”databaser”. Med de begreppen avser jag närmast ett&lt;br&gt;dataregister, som uppfyller vissa krav på uppbyggnad, sökmöjligheter och&lt;br&gt;teknisk tillgänglighet. Ofta är informationen i sådana baser tillgänglig för&lt;br&gt;flera användare eller grupper av användare. I sådana register kan det också&lt;br&gt;förekomma olika typer av handlingar. Så kan t. ex. biblioteksinformation&lt;br&gt;vara blandad med allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rättspraxis har dock biblioteksregeln ansetts tillämplig också på ADB-&lt;br&gt;upptagningar i externa databaser av typen referensdatabaser, som en myn-&lt;br&gt;dighet har tillgång till och använder i sitt arbete (RÅ 1986 not. 290). DOK&lt;br&gt;har föreslagit att detta skall komma till uttryck genom ett förtydligande i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till förslaget är enligt DOK de problem som kan uppstå och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har betydelse för offentlighetsinsynen i de fall en myndighet ansluter Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;sig till en databas producerad av ett annat organ än en myndighet. När en&lt;br&gt;myndighet sluter ett nyttjanderättsavtal om tillgång till en extern databas&lt;br&gt;med en annan avtalspart än en myndighet, innehåller nyttjandelicensen&lt;br&gt;ofta en bestämmelse, där myndigheten forbinder sig att inte ta fram&lt;br&gt;uppgifter eller material for tredje mans räkning. Myndigheterna kan enligt&lt;br&gt;DOK i praktiken tvingas in i en situation, där de måste välja mellan att&lt;br&gt;åsidosätta offentlighetslagstiftningen eller att begå avtalsbrott och därmed&lt;br&gt;riskera att utestängas från att använda externa databaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del kan jag konstatera att en ADB-upptagning redan i dag&lt;br&gt;omfattas av biblioteksregeln om upptagningarna används i myndighetens&lt;br&gt;verksamhet på samma sätt som böcker i ett bibliotek, dvs. för att söka&lt;br&gt;faktaunderlag i allmänhet, rättsfallsreferenser eller tidskriftartiklar o. d.&lt;br&gt;Detta framgår av gällande ordalydelse till 2 kap. 11 § 3 TF. Som Malmö&lt;br&gt;tingsrätt kan man därför vara tveksam till om bestämmelsen behöver&lt;br&gt;ändras. Jag delar emellertid DOK:s uppfattning att det är otillfredsställan-&lt;br&gt;de att myndigheter riskerar att utestängas från externa databastjänster&lt;br&gt;därför att biblioteksregelns tillämpning på ADB-upptagningar uppfattas&lt;br&gt;som oklar. Det kan heller inte anses rimligt att databaser som en myndig-&lt;br&gt;het har skaffat sig tillgång till mot ersättning skall vara fria for insyn enligt&lt;br&gt;offentlighetsprincipen. Av dessa skäl anser jag att det är lämpligt att göra&lt;br&gt;en ändring i biblioteksregeln så att det inte råder någon tvekan om att&lt;br&gt;externa databaser, som en myndighet har tillgång till och använder på&lt;br&gt;samma sätt som böcker i ett bibliotek, inte utgör allmänna handlingar.&lt;br&gt;Bestämmelsen bör dock få en något annan språklig utformning än den DOK&lt;br&gt;föreslagit för att klarare markera avsedd innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln bör vara tillämplig enbart på externa databaser som produceras&lt;br&gt;av andra än myndigheter. Dock bör databaser som hör till utländska&lt;br&gt;myndigheter jämställas med privata informationsbaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har uttalat att förslaget inte bara innebär ett förtydligande utan&lt;br&gt;även en begränsning av biblioteksregeln när det gäller ADB-upptagningar&lt;br&gt;eftersom regeln blir tillämplig enbart på externa databaser som produceras&lt;br&gt;av andra än myndigheter. Lagrådet har dock ansett sig böra godta forslaget&lt;br&gt;eftersom det innebär en utvidgning av rätten till offentlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En databas som produceras av en myndighet torde emellertid i allmän-&lt;br&gt;het innehålla enbart allmänna handlingar. De upptagningar som databa-&lt;br&gt;sen innehåller är att anse som förvarade hos en myndighet och uppfyller&lt;br&gt;också kriteriet i 2 kap. 6 § TF på att vara upprättade hos myndigheten. I&lt;br&gt;den mån en annan myndighet ansluter sig till databasen är de däri ingåen-&lt;br&gt;de upptagningarna vanligtvis att anse som allmänna handlingar också hos&lt;br&gt;den senare myndigheten. Eftersom upptagningarna är att anse som all-&lt;br&gt;männa handlingar hos båda myndigheterna, skall en begäran om att få ta&lt;br&gt;del av dem i princip bifallas, vilken av myndigheterna den än framställs&lt;br&gt;till. 1 vart fall finns det inte någon anledning att inskränka en enskilds rätt&lt;br&gt;att ta del av en sådan databas hos en annan myndighet. Av dessa skäl bör&lt;br&gt;regeln begränsas på det sätt jag föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har också haft synpunkter på formuleringen av bestämmelsen.&lt;br&gt;Jag återkommer till detta i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser uttalar oro för att förtydligandet i biblioteksre- Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;geln kommer att begränsa medborgarnas tillgång till det underlag som&lt;br&gt;ligger till grund för myndigheternas beslut i olika ärenden. Jag vill dock&lt;br&gt;understryka att det material och de uppgifter som en myndighet använt&lt;br&gt;som underlag för beslut i enskilda mål eller ärenden alltid skall vara&lt;br&gt;tillgängligt för parter och för insyn enligt offentlighetsprincipen. En be-&lt;br&gt;stämmelse med denna skyldighet finns redan i 14 § datalagen. Denna&lt;br&gt;ordning påverkas inte av den ändring jag nu föreslår. Regeln är i stället helt&lt;br&gt;inriktad på att begränsa tredje mans åtkomst till kommersiella data-&lt;br&gt;bastjänster via myndigheterna med åberopande av offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har påpekat att även om det sker ett förtydligande&lt;br&gt;i biblioteksregeln kan databaser med blandat innehåll, dvs. med såväl&lt;br&gt;allmänna handlingar som biblioteksinformation, ge upphov till gränsdrag-&lt;br&gt;ningsproblem. Jag är medveten om detta, men anser i likhet med DOK att&lt;br&gt;dessa frågor i första hand bör lösas genom att myndigheterna ger databa-&lt;br&gt;serna en god offentlighetsstruktur. För att åstadkomma detta bör myndig-&lt;br&gt;heten redan vid uppbyggnaden av databasen skilja mellan vad som är&lt;br&gt;allmänna handlingar och vad som inte är det eftersom det är biblioteksin-&lt;br&gt;formation. Jag återkommer till denna fråga i nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 God offentlighetsstruktur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Begreppet god offentlighetsstruktur preciseras och ges&lt;br&gt;en mer konkret innebörd i 15 kap. 9§ sekretesslagen genom att&lt;br&gt;myndigheterna särskilt skall beakta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att allmänna handlingar bör hållas åtskilda från andra handlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att skyddet av sekretessbelagda uppgifter i upptagningar som är&lt;br&gt;allmänna handlingar bör vara sådant att insynen enligt tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen inte försvåras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att uppgifter i upptagningar som är allmänna handlingar inte bör&lt;br&gt;innehålla förkortningar, koder och liknande som kan försvåra för&lt;br&gt;den enskilde att ta del av handlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att det bör framgå när uppgifterna tillförts en upptagning som är&lt;br&gt;allmän handling och, om de ändrats eller gallrats, vid vilken&lt;br&gt;tidpunkt det skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dokumentation myndigheterna enligt 15 kap. 11 § sekretess-&lt;br&gt;lagen är skyldiga att tillhandahålla beträffande sina ADB-register&lt;br&gt;skall också ange på vilket sätt uppgifterna i registret normalt inhäm-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK:s förslag överensstämmer i princip med mitt. DOK har dock inte&lt;br&gt;ansett att det av lagtexten behöver framgå att allmänna handlingar bör&lt;br&gt;skiljas från handlingar som inte är allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig i denna del&lt;br&gt;tillstyrker DOK:s förslag eller lämnar det utan erinran. Från några håll,&lt;br&gt;bl. a. riksrevisionsverket framhålls dock att de föreslagna lagändringarna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är tillräckliga för att uppnå en god offentlighetsstruktur. En del remiss- Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;instanser anser att lagtexten bör utformas tydligare. Riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;Karolinska institutet och Svenska Dataföreningen påpekar att det är vik-&lt;br&gt;tigt att det klart framgår att förslaget om dokumentation av tidpunkter för&lt;br&gt;förändringar, införande och gallring inte alltid är obligatoriskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna krav på myndigheternas ADB-upptagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att offentlighetsprincipen skall fungera i praktiken fordras bl. a. att&lt;br&gt;myndigheterna håller sina allmänna handlingar ordnade eller registrerade&lt;br&gt;på sådant sätt att det är möjligt för allmänheten att konstatera vilka&lt;br&gt;handlingar som finns. Det är också viktigt att myndigheterna förvarar sina&lt;br&gt;handlingar så att ett utlämnande av dem till allmänheten inte försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en myndighet använder sig av ADB bör den därför vid val av&lt;br&gt;teknisk utrustning och vid utarbetande av system beakta att informationen&lt;br&gt;skall hållas tillgänglig för allmänheten enligt offentlighetsprincipens krav.&lt;br&gt;ADB- upptagningar skall ju på samma sätt som konventionella handlingar,&lt;br&gt;i den mån hinder inte möter enligt sekretesslagen, vara tillgängliga för&lt;br&gt;allmänheten i samma omfattning som för myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur myndigheten utformar sina ADB-system är således av stor betydel-&lt;br&gt;se för hur offentlighetsprincipen skall kunna fungera i praktiken. Eftersom&lt;br&gt;tekniken inte får bli bestämmande för den enskildes möjligheter att ta del&lt;br&gt;av myndighetens information måste målet vara att i möjligaste mån elimi-&lt;br&gt;nera de nackdelar det tekniska förfarandet otvivelaktigt medför för all-&lt;br&gt;mänhetens möjligheter till insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna skall självmant beakta den grundlagsfästa principen om&lt;br&gt;allmänna handlingars offentlighet vid all hantering av information. Den&lt;br&gt;alltmer omfattande användningen av ADB hos myndigheterna har emel-&lt;br&gt;lertid i vissa avseenden lett till ökade problem vid tillämpningen av&lt;br&gt;reglerna om handlingsoffentlighet i 2 kap. TF. Under år 1982 infördes&lt;br&gt;därför, som jag tidigare nämnt, särskilda bestämmelser om ADB-upptag-&lt;br&gt;ningar i 15 kap. sekretesslagen för att förstärka offentlighetsprincipen i&lt;br&gt;dessa sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 kap. 9 § sekretesslagen finns numera en uttrycklig erinran om att&lt;br&gt;myndigheter som i sin verksamhet använder ADB skall ordna denna med&lt;br&gt;beaktande av offentlighetsintressena (prop. 1981/82:37, KU 21, rskr. 163,&lt;br&gt;SFS 1982:183). Dessa riskerar nämligen att komma i skymundan när&lt;br&gt;några problem av teknisk och administrativ art dyker upp i samband med&lt;br&gt;att myndigheter inför nya eller ändrar gamla ADB-system. Avsikten med&lt;br&gt;bestämmelsen är bl. a. att myndigheterna i det konkreta fallet på eget&lt;br&gt;ansvar skall beakta TF:s regler, t. ex. vid systemutformning. Men myndig-&lt;br&gt;heterna måste givetvis också väga in sådana faktorer som uppgifternas&lt;br&gt;karaktär, vilket intresse allmänheten kan väntas visa dem, tillämpliga&lt;br&gt;sekretessregler, kostnader m.m. Bestämmelsen kan sägas innehålla en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första uppmaning till myndigheterna att ge sina ADB-system en god of- Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;fentlighetsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt infördes ett krav på att myndigheterna skall tillhandahålla&lt;br&gt;beskrivningar av sina ADB-register. I 15 kap. 11 § sekretesslagen finns nu&lt;br&gt;bestämmelser om vilka upplysningar som myndigheterna är skyldiga att&lt;br&gt;tillhandahålla beträffande ADB-register och som skall framgå av beskriv-&lt;br&gt;ningarna. Det är bl. a. upplysningar om registrets ändamål och vilka typer&lt;br&gt;av uppgifter i ADB- registret som myndigheten har tillgång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också nämnas att i den arkivlag som riksdagen har beslutat och&lt;br&gt;som träder i kraft den 1 juli 1991 (prop. 1989/90:72, KrU29, rskr. 307,&lt;br&gt;SFS 1990:782) finns bestämmelser som syftar till att säkra en god offent-&lt;br&gt;lighetsstruktur på arkiverat material. Till arkivvården hör sålunda att&lt;br&gt;organisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del av allmänna&lt;br&gt;handlingar underlättas (6 §). Vidare åläggs myndigheterna att vid registre-&lt;br&gt;ring av allmänna handlingar ta vederbörlig hänsyn till denna registrerings&lt;br&gt;betydelse för en ändamålsenlig arkivvård (5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God offentlighetsstruktur — god sekretesstruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser i sekretesslagen som jag här har redogjort för ingår i det&lt;br&gt;regelsystem som har till syfte att tala om för myndigheterna vad de skall&lt;br&gt;göra för att uppnå en god offentlighetsstruktur. Enligt min mening är det&lt;br&gt;nu lämpligt att bygga vidare på dessa regler och närmare precisera och&lt;br&gt;förtydliga vilka krav som bör ställas på ADB-systemen. I likhet med DOK&lt;br&gt;och remissinstanserna anser jag nämligen att en viktig åtgärd för att&lt;br&gt;stärka offentlighetsprincipen är just att öka medvetandet om vikten av en&lt;br&gt;god offentlighetsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har varit i kraft under ett antal år och de grundläggande&lt;br&gt;krav som de uppställer får förutsättas vara kända av myndigheterna.&lt;br&gt;Utvecklingen sedan bestämmelserna i 15 kap. 9 § sekretesslagen infördes&lt;br&gt;år 1982 ger dock intryck av att det varit svårt för myndigheterna att uppnå&lt;br&gt;det som bestämmelsen syftar till. En del av dessa svårigheter bottnar säkert&lt;br&gt;i att det kan vara svårt att göra klart vad en god offentlighetsstruktur skall&lt;br&gt;bestå i. I likhet med DOK och flera remissinstanser finner jag det därför&lt;br&gt;viktigt att det nu stryks under och ges ytterligare vägledning för hur&lt;br&gt;myndigheterna skall kunna uppfylla detta krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar jag tänker föreslå är av skiftande karaktär och hänför sig&lt;br&gt;både till datasystemen och till dokumentationen kring systemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jag talar om att myndigheterna skall skapa en god offentlighetsstruk-&lt;br&gt;tur i sina ADB-system menar jag att myndigheterna skall arbeta under&lt;br&gt;öppenhet men samtidigt ge det skydd åt hemliga uppgifter som följer av&lt;br&gt;sekretessbeläggningen. Förutom det behov av ökad utbildning av myndig-&lt;br&gt;heternas personal som jag tidigare talat om anser jag att det också finns&lt;br&gt;behov av att ytterligare konkretisera vilka krav som bör ställas i samband&lt;br&gt;med uppbyggnad av nya datasystem och omläggning av äldre system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ADB-systemen måste byggas upp efter den praktiska verksam-&lt;br&gt;het som de skall fungera i måste de dock tillåtas att variera även i sin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlighetsstruktur. Det går då inte att ha en alltför detaljerad reglering. Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;Det är ju mycket skiftande förhållanden som gäller för myndigheternas&lt;br&gt;ADB-användning. Hänsyn måste självfallet tas till att ADB-systemen mås-&lt;br&gt;te vara anpassade också till de krav som myndigheternas verksamhet&lt;br&gt;ställer så att databehandlingen blir rationell ur deras synvinkel. Vad myn-&lt;br&gt;digheterna vidare måste ha i åtanke är t. ex. i hur stor utsträckning de&lt;br&gt;använder sig av ADB i sin verksamhet och hur stort insynsintresset är i&lt;br&gt;deras datorsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insynsintresset måste tillåtas väga olika tungt i olika sammanhang.&lt;br&gt;Möjligheterna till insyn bör underlättas särskilt mycket, när det gäller&lt;br&gt;möjligheten att få vetskap om vilka handlingar som finns hos en myndig-&lt;br&gt;het, som t. ex. diarieinformation och information som ger överblick och&lt;br&gt;sökhjälpmedel. Insynsintresset behöver inte vägas in lika tungt i de fall&lt;br&gt;handlingarna är av ringa betydelse från offentlighetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet god offentlighetsstruktur som jag här talat om förekommer&lt;br&gt;för närvarande varken i lagtexten eller i motiven till den men väl i DOK:s&lt;br&gt;lagförslag. För min del anser jag det bör undvikas att införa ett nytt och&lt;br&gt;odefmierat begrepp i lagtexten, särskilt som det inte finns något egentligt&lt;br&gt;behov av detta. Däremot delar jag DOK:s uppfattning att det sakliga&lt;br&gt;innehållet i uttrycket bör komma till mera konkret uttryck i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att myndigheterna skall kunna få vägledning beträffande de krav&lt;br&gt;som ställs på dem med anledning av offentlighetsprincipen anser jag såle-&lt;br&gt;des i likhet med DOK att det är viktigt att det uttryckligen i lagtexten&lt;br&gt;understryks att myndigheterna bör ordna sin ADB-hantering så att hand-&lt;br&gt;lingar med olika offentlighetsstatus hålls i sär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK har föreslagit en regel om att myndigheterna måste beakta att&lt;br&gt;allmänna handlingar som innehåller uppgifter som är föremål för sekretess&lt;br&gt;ordnas så att insynen enligt TF inte försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har ifrågasatt om det inte redan av lagtexten borde&lt;br&gt;framgå att åtskillnad också måste göras mellan vad som är allmänna&lt;br&gt;handlingar och inte allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar DOK:s uppfattning i fråga om att skilja hemliga och icke&lt;br&gt;hemliga uppgifter från varandra. Men härutöver bör av lagtexten också&lt;br&gt;framgå det angelägna i att en åtskillnad görs mellan vad som är allmänna&lt;br&gt;handlingar (inkomna eller upprättade) och vad som inte är allmänna&lt;br&gt;handlingar (utkast, minnesanteckningar o. d.). Att skilja dessa två katego-&lt;br&gt;rier av handlingar åt är av lika grundläggande betydelse vid tillämpning av&lt;br&gt;offentlighetsprincipen som att hålla isär hemliga och inte hemliga uppgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i registren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att allmänheten bättre skall kunna förstå informationen bör ADB-&lt;br&gt;upptagningarna i största möjliga utsträckning vara fria från förkortningar&lt;br&gt;och annat som kan försvåra för den enskilde att ta del av handlingen, t. ex.&lt;br&gt;koder och omotiverade fackuttryck. Jag föreslår därför att det uttryckligen&lt;br&gt;föreskrivs att myndigheterna bör undvika sådant vid sin användning av&lt;br&gt;ADB- upptagningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att allmänheten lättare skall kunna värdera och bedöma den infor- Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;mation den önskar ta del av kan det ibland vara nödvändigt med upplys-&lt;br&gt;ningar om när ändringar gjorts i en upptagning. Mitt förslag är därför att&lt;br&gt;det i lagtexten anges att det av en ADB-upptagning bör framgå när uppgif-&lt;br&gt;ter tillförts den och, i de fall uppgifter ändrats eller gallrats, vid vilken&lt;br&gt;tidpunkt detta skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på dokumentation av tidpunkter för förändringar innebär givet-&lt;br&gt;vis inte med nödvändighet att dessa uppgifter måste framgå av själva&lt;br&gt;registret. Där det är lämpligt kan uppgifterna i stället framgå av en maski-&lt;br&gt;nell historik (logg) eller en manuell bearbetningsjournal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser framhåller att det är viktigt att det klargörs att&lt;br&gt;förslaget om dokumentation av tidpunkter för förändringar inte är helt&lt;br&gt;obligatoriskt. Självfallet måste det ske en avvägning så att ett system inte&lt;br&gt;belastas med alltför många upplysande uppgifter av denna art. För många&lt;br&gt;sådana uppgifter kan ju resultera i att informationen blir svårläst i stället&lt;br&gt;för lättbegriplig. Hänsyn till offentlighetsprincipen måste vidare vägas mot&lt;br&gt;andra faktorer, såsom tekniska och ekonomiska, samt mot rationalitetsas-&lt;br&gt;pekter. Jag vill därför framhålla att det närmast ligger i sakens natur att&lt;br&gt;såväl kravet på att undvika förkortningar o. d. som kravet på att dokumen-&lt;br&gt;tera när ändringar gjorts i en upptagning inte kan vara absoluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också i sammanhanget framhålla att redan i dag gäller att en&lt;br&gt;införd uppgift i en allmän handling aldrig får raderas bort. Om man rättar&lt;br&gt;en uppgift måste den felaktiga uppgiften fortfarande vara klart avläsbar&lt;br&gt;(jfr KU 1982/83:12 s. 22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har påpekat att ett förslag om en generell skyldig-&lt;br&gt;het att vidta nämnda åtgärder skulle kunna innebära kostnadskrävande&lt;br&gt;ändringar i befintliga register. Detta är inte meningen. Jag återkommer till&lt;br&gt;kostnadsfrågan lite längre fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerbeskrivningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ytterligare ett led i strävan efter en god offentlighetsstruktur bör enligt&lt;br&gt;min mening kraven på den dokumentation myndigheterna är skyldiga att&lt;br&gt;tillhandahålla beträffande sina ADB-register kompletteras med ett åliggan-&lt;br&gt;de att ange också på vilket sätt uppgifter hämtas in till registret. Jag är&lt;br&gt;medveten om att hänsyn måste tas till att myndigheternas ADB-använd-&lt;br&gt;ning sker under mycket olika förhållanden och att alltför detaljerade&lt;br&gt;bestämmelser därför inte är lämpliga. En utförlig reglering kan också lätt&lt;br&gt;leda till att dokumentationen blir så omfattande att andra än experter får&lt;br&gt;svårt att utnyttja den. Jag finner det emellertid angeläget att de krav som i&lt;br&gt;dag ställs på systemdokumentation byggs på med ett krav på att dokumen-&lt;br&gt;tationen också skall utvisa på vilket sätt myndigheten inhämtar uppgifter&lt;br&gt;till sina register så att allmänheten kan få en bättre överblick över informa-&lt;br&gt;tionsbehandlingen som helhet hos den myndighet det gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett ADB-system kan samma uppgift komma från olika håll. För att&lt;br&gt;beskrivningen inte skall bli alltför detaljerad och därmed kanske svår att ta&lt;br&gt;del av anser jag att det räcker med att ange på vilket sätt uppgifterna normalt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inhämtas och varifrån de närmast kommit till registret. En så utformad Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;skyldighet kan knappast anses särskilt betungande för myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är däremot inte beredd att tillmötesgå förslaget från institutionen för&lt;br&gt;informationsbehandling — ADB vid Lunds universitet om ännu mer&lt;br&gt;detaljerade beskrivningar som också talar om var uppgifterna härletts&lt;br&gt;ifrån och vilka felkällor som kan ha påverkat uppgifternas kvalitet. Syftet&lt;br&gt;är ju att informationen till allmänheten om myndigheternas register skall&lt;br&gt;öka och därför är det som jag redan tidigare påpekat viktigt att detta syfte&lt;br&gt;inte motverkas genom att beskrivningarna blir alltför svåröverskådliga.&lt;br&gt;Det torde också vara svårt att med tillräcklig stringens och tydlighet&lt;br&gt;beskriva de angivna förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighetsansvarig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 15 kap. 11 § andra stycket 7 sekretesslagen framgår att det för alla&lt;br&gt;myndigheter inom den offentliga förvaltningen skall finnas en viss befatt-&lt;br&gt;ningshavare som skall lämna allmänheten vägledning om myndighetens&lt;br&gt;ADB-användning. När regeln infördes var dock inte tanken att någon&lt;br&gt;särskild befattning skulle skapas enbart för denna uppgift, utan den skulle&lt;br&gt;läggas på någon redan befintlig befattningshavare som i sin verksamhet&lt;br&gt;sysslade med ADB- frågor (prop. 1981/82:37 s. 35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser påtalar att det finns ett behov av en kvalificerad&lt;br&gt;offentlighetsansvarig som har ansvar för dokumentation och överblick&lt;br&gt;över all förekommande ADB-verksamhet hos myndigheten. Det räcker&lt;br&gt;många gånger inte bara med en person som har ansvaret för upplysningar&lt;br&gt;om myndighetens ADB-system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aven om det i sekretesslagen finns vissa regler om ansvar för upplys-&lt;br&gt;ningar om ADB finns begreppet offentlighetsansvarig inte fastslaget i lag.&lt;br&gt;De angivna remissinstanserna har reagerat på detta och hävdat att det&lt;br&gt;finns ett behov av en lagreglering av offentlighetsansvarig där dennes&lt;br&gt;uppgifter närmare preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del är jag dock benägen att dela DOK:s bedömning att det inte&lt;br&gt;finns något behov av en sådan lagändring. Offentlighetslagstiftningen är&lt;br&gt;som jag redan tidigare påpekat en del av det regelsystem en myndighet har&lt;br&gt;att beakta i sin verksamhet. Den offentlighetsansvariges uppgifter bör inte&lt;br&gt;detaljregleras i lag, utan det bör ankomma på varje myndighet att utifrån&lt;br&gt;sina förutsättningar precisera detta ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang erinra om att det också är mycket viktigt att&lt;br&gt;personer med utpräglad känsla för vad offentlighetsprincipen kräver kom-&lt;br&gt;mer in i ett tidigt skede av utvecklingsarbetet med ett nytt datasystem eller&lt;br&gt;vid planeringen av förändringar i befintliga system för att bevaka kraven&lt;br&gt;på en god offentlighetsstruktur. Inte heller detta behöver enligt min me-&lt;br&gt;ning anges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsaspekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som jag här lägger fram och som i stort överensstämmer med&lt;br&gt;DOK:s avser justeringar och preciseringar av redan gällande grundprinci-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per. Enligt DOK kan förslagets genomförande därför inte komma att Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;medföra några större kostnader. Tvärtom anser DOK att förslagen bidrar&lt;br&gt;till att skapa ett klarare rättsläge och underlättar för myndigheterna att&lt;br&gt;tillämpa offentlighetslagstiftningen i sin helhet. Detta borde i stället kunna&lt;br&gt;bidra till att kostnaderna minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fåtal remissinstanser som har uttalat sig i kostnadsfrågan har pekat&lt;br&gt;på risken för att kostnaderna kan bli stora om de föreslagna kraven på god&lt;br&gt;offentlighetsstruktur generellt måste tillämpas på alla befintliga datasy-&lt;br&gt;stem. Detta skulle framför allt gälla förslaget om dokumentation av tid-&lt;br&gt;punkter för förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom förslagen underlättar för myndigheterna att tillämpa offentlig-&lt;br&gt;hetslagstiftningen delar jag för egen del uppfattningen att de, åtminstone&lt;br&gt;på lite längre sikt, i stället bör bidra till att kostnaderna minskas. Det är&lt;br&gt;också, som DOK anfört, närmast fråga om preciseringar av vad som gäller&lt;br&gt;redan i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan tidigare nämnt måste arbetet med att åstadkomma en god&lt;br&gt;offentlighetsstruktur, trots de preciseringar och förtydliganden som jag här&lt;br&gt;föreslår, till stor del överlämnas åt myndigheterna. De får själva göra en&lt;br&gt;rimlig avvägning där också t. ex. ekonomiska och tekniska faktorer måste&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon av de åtgärder jag pekar på skulle medföra sådana ökade&lt;br&gt;kostnader att det inte kan anses motiverat att en myndighet omedelbart&lt;br&gt;vidtar åtgärden, får denna anstå. Detta torde främst kunna bli fallet&lt;br&gt;beträffande system som är i drift och där det inte av andra skäl är aktuellt&lt;br&gt;med någon omläggning. Vid nyutveckling och förändringar av gamla sy-&lt;br&gt;stem är sannolikt kostnadsaspekten av mindre vikt. Det bör ankomma på&lt;br&gt;myndigheterna själva att liksom hittills inom ramen för vad som krävs&lt;br&gt;med hänsyn till kravet på god offentlighetsstruktur och givna resurser&lt;br&gt;avgöra när ändringar bör göras. Jag är medveten om att vad som nu sagts&lt;br&gt;innebär att offentlighetsstrukturen kvalitetsmässigt här som annars kan&lt;br&gt;komma att variera inom den offentliga förvaltningen särskilt under en&lt;br&gt;övergångstid. Jag vill än en gång betona att det egentligen inte är fråga om&lt;br&gt;några nya åtaganden för myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontorsinformationssystem och elektronisk post&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har stora s. k. integrerade kontorsinformationssystem&lt;br&gt;blivit alltmer utbredda inom den offentliga förvaltningen. I samband&lt;br&gt;därmed har ett flertal frågor aktualiserats, bl. a. frågan om konsekvenserna&lt;br&gt;för offentlighetsprincipens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande för kontorsinformationssystem är att de innehåller olika&lt;br&gt;typer av funktioner som ordbehandling, elektronisk post (ibland i kombi-&lt;br&gt;nation med ett konferenssystem), s. k. skrivbordsfunktioner (almanacka,&lt;br&gt;dagbok o. d.), arkivhantering, s. k. fria textsökningssystem m. m. I avance-&lt;br&gt;rade kontorsinformationssystem finns också möjligheter till gemensamma&lt;br&gt;arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagens reglering omfattar endast personregister som förs med hjälp&lt;br&gt;av ADB. Utanför tillämpningsområdet faller således alla register som förs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med annan teknik, oavsett vilka uppgifter som finns i registret. Det ur- Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;sprungligen tämligen lätta problemet med att definiera ADB har blivit&lt;br&gt;alltmer svårlöst. Till detta har den tekniska utvecklingen med bl. a. datori-&lt;br&gt;serad ordbehandling bidragit. Dessa frågor faller emellertid inom ramen&lt;br&gt;för den pågående översynen av datalagen som jag tidigare har omnämnt. I&lt;br&gt;avvaktan på resultatet av den utredningen får frågan om ett kontorsinfor-&lt;br&gt;mationssystem är att anse som ett personregister enligt datalagen eller inte&lt;br&gt;bedömas från fall till fall efter datalagens nuvarande definition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användande av kontorsinformationssystem påverkar offentlighetsprin-&lt;br&gt;cipen på många sätt. Generellt sett ges allmänheten större möjligheter till&lt;br&gt;insyn i ett kontorsinformationssystem genom att det finns möjligheter att&lt;br&gt;samla allt som skickas runt i den elektroniska posten i systemet i en för&lt;br&gt;myndigheten gemensam databas. Sökmöjligheterna och överblickbarheten&lt;br&gt;ökar därmed markant. Till de negativa effekterna hör att det kan uppstå&lt;br&gt;svårigheter med att klassificera olika handlingar, dvs. hur man skall kunna&lt;br&gt;skilja mellan minnesanteckningar m.m. och allmänna handlingar samt&lt;br&gt;mellan offentliga och sekretessbelagda handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa svårigheter kan dock enligt min mening lösas med hjälp av gällan-&lt;br&gt;de lagstiftning. Några sådana grundläggande skillnader mellan ett elektro-&lt;br&gt;niskt postsystem och ”vanlig post” finns inte att det skulle motivera en&lt;br&gt;särreglering i detta avseende. Det är emellertid av stor vikt att det skapas&lt;br&gt;goda rutiner för de anställdas arbete och att systemen ges en god offentlig-&lt;br&gt;hetsstruktur. Detta arbete bör utföras så tidigt som möjligt, så att kraven&lt;br&gt;kan beaktas redan under konstruktionsstadiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som rör elektronisk post är när ett elektroniskt medde-&lt;br&gt;lande skall anses ha inkommit till en myndighet. 1 tullagen har nyligen&lt;br&gt;införts en särskild bestämmelse om de närmare kriterierna för sådana&lt;br&gt;meddelanden, där definierade som ”elektroniska dokument”. Det finns&lt;br&gt;där också en bestämmelse om när ett sådant dokument vid tillämpningen&lt;br&gt;av förvaltningslagen skall anses vara inkommet till en tullmyndighet&lt;br&gt;(prop. 1989/90:40, SkU 19, rskr. 188, SFS 1990:138). Som konstitutions-&lt;br&gt;utskottet framhållit i sitt yttrande (1989/90:KU2) är det angeläget att&lt;br&gt;frågan om en reglering av elektroniska dokument i förvaltningsförfarandet&lt;br&gt;får en generell lösning (jfr 1989/90:SkU 19 s. 20). Dessa frågor faller&lt;br&gt;emellertid inom ramen för den pågående översynen av datalagen och tas&lt;br&gt;inte upp i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till diarieföringsreglerna vill jag betona vikten av att den&lt;br&gt;som tar emot elektronisk post från en annan myndighet följer reglerna om&lt;br&gt;diarieföring i 15 kap. sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om rättelse i ADB-stödda register gäller här som&lt;br&gt;beträffande övriga rättelser i ADB- sammanhang att det fordras fungeran-&lt;br&gt;de rutiner för att rättelser skall kunna komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser således att det för närvarande inte erfordras några särskilda&lt;br&gt;regler för elektronisk post och olika typer av kontorssystem. Det är emel-&lt;br&gt;lertid nödvändigt som jag påpekat att myndigheterna, när ett system tas i&lt;br&gt;bruk, har tänkt igenom användningen av det från offentlighetssynpunkt&lt;br&gt;och har klara regler för användningen. Lika viktigt är information och&lt;br&gt;utbildning beträffande de särskilda offentlighetsaspekter som nu behandla-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de ADB-användningar har. Jag hänvisar här till vad jag sagt förut generellt Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;om behovet av detta.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Uttag av stora mängder personuppgifter från&lt;br&gt;ADB-baserade register&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Bakgrunden till mina förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Massuttag enligt offentlighetsprincipen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en ADB-upptagning skall vara en allmän handling krävs som&lt;br&gt;tidigare nämnts att den förvaras hos en myndighet (2 kap. 3 § TF) och att&lt;br&gt;den är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten (2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 och 7 §§ TF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 3 § andra stycket TF är en ADB-upptagning som huvudre-&lt;br&gt;gel att anse som förvarad hos en myndighet, om den är tillgänglig hos&lt;br&gt;myndigheten för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller&lt;br&gt;på annat sätt uppfattas. Som framgår av min tidigare redogörelse (avsnitt&lt;br&gt;3) får ett visst urval eller en viss sammanställning av data anses utgöra en&lt;br&gt;för myndigheten tillgänglig upptagning, om urvalet eller sammanställning-&lt;br&gt;en kan tas fram genom rutinbetonade åtgärder (prop. 1975/76:160 s. 90).&lt;br&gt;Bestämningen av vad som avses med rutinbetonade åtgärder avgör således&lt;br&gt;omfattningen och räckvidden av allmänhetens insyn i myndigheternas&lt;br&gt;ADB-upptagningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna gäller vare sig det är frågan om utlämnande av enstaka&lt;br&gt;uppgifter eller en stor mängd uppgifter, i fortsättningen kallade massuttag.&lt;br&gt;Några särskilda bestämmelser som reglerar massuttag av uppgifter finns&lt;br&gt;inte enligt gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig grundregel i offentlighetslagstiftningen är att en myndighet i&lt;br&gt;princip inte får efterforska syftet med en begäran. Den som gör framställ-&lt;br&gt;ningen har också i princip rätt att vara anonym.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa skäl har offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptag-&lt;br&gt;ningar inneburit ökade möjligheter att få ut uppgifter för andra ändamål&lt;br&gt;än dem som är offentlighetsprincipens primära syfte, nämligen att ge insyn&lt;br&gt;och kontroll i myndigheternas verksamhet. Det har i den allmänna debat-&lt;br&gt;ten ifrågasatts, om inte möjligheten att få ut en stor mängd upptagningar&lt;br&gt;från myndigheterna sträcker sig väl långt i sådana fall då det inte föreligger&lt;br&gt;något egentligt insyns- eller kontrollintresse och om det bör vara en uppgift&lt;br&gt;för myndigheterna att tillgodose önskemål om massuttag av t. ex. rent&lt;br&gt;kommersiell karaktär för att användas som underlag för att sända ut&lt;br&gt;direktreklam. Sådana uttag innebär oftast att uppgifterna används för ett&lt;br&gt;annat ändamål än de samlats in för (jfr 7 § datalagen). De kan därför&lt;br&gt;medföra risker för otillbörliga integritetsintrång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har också hävdats att massuttag enligt offentlighetsprincipen i vissa&lt;br&gt;fall medför betydande kostnader för myndigheterna och stör deras dagliga&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock redan i dag vissa begränsningar i möjligheterna att lämna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut uppgifter i form av massuttag. Enligt 2 kap. 14 § TF får en myndighet Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;efterforska vem som vill ha ut en handling och syftet med begäran, om det&lt;br&gt;behövs för att myndigheten skall kunna pröva om det föreligger hinder&lt;br&gt;mot utlämnande på grund av sekretess. Det gäller sekretess enligt 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § sekretesslagen och alltså hinder mot att lämna ut en uppgift om den&lt;br&gt;begärda uppgiften är en personuppgift i ett ADB-register och det kan antas&lt;br&gt;att den kan komma att användas för automatisk databehandling i strid&lt;br&gt;med datalagen. Om någon önskar få ut uppgifter från en myndighet om en&lt;br&gt;stor mängd registrerade personer kan det — enligt nämnda bestämmelse —&lt;br&gt;föreligga hinder för myndigheten att lämna ut uppgifterna om denne&lt;br&gt;saknar licens eller tillstånd enligt datalagen att registrera uppgifterna.&lt;br&gt;Detta innebär också att en myndighet inte får lämna ut uppgifter på ADB-&lt;br&gt;medium till en mottagare som saknar tillstånd att föra ett personregister.&lt;br&gt;En begäran om massuttag eller om ett urval av uppgifter utgör därför&lt;br&gt;normalt anledning för den registeransvariga myndigheten att närmare&lt;br&gt;utreda hur uppgifterna är avsedda att användas (jfr Kring — Wahlqvist&lt;br&gt;Datalagen med kommentarer, 1989 s. 215).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten har avslagit en begäran som gällde utlämnande av ca&lt;br&gt;30000 uppgifter ur datainspektionens licensregister (RÅ 1988 Not 572).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i anslutning till detta avsnitt fast uppmärksamheten på att&lt;br&gt;vad som nu sagts om hinder på grund av 7 kap. 16 § sekretesslagen att&lt;br&gt;lämna ut uppgifter endast kan gälla upptagning, som ingår i personregister,&lt;br&gt;som är allmän handling. Detta betyder enligt lagrådet att det inte föreligger&lt;br&gt;något formellt hinder mot att lämna ut känsliga personuppgifter ur person-&lt;br&gt;register på en diskett eller annat ADB-medium, om uppgifterna inte utgör&lt;br&gt;allmän handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sekretess förstås enligt 1 kap. 1 § sekretesslagen förbud att röja&lt;br&gt;uppgifter, vare sig det sker muntligen eller genom att en allmän handling&lt;br&gt;lämnas ut eller det sker på annat sätt. Förbudet att röja uppgifter innebär&lt;br&gt;att en sekretessbelagd uppgift inte heller får röjas genom att någon får ta&lt;br&gt;del av en handling som inte är allmän (prop. 1979/80:2, Del A, s. 117,&lt;br&gt;Corell m. fl. Sekretesslagen 2:a uppl. 1985 s. 78). Detta betyder enligt min&lt;br&gt;mening att 7 kap. 16 § sekretesslagen är tillämplig även på upptagningar i&lt;br&gt;personregister som inte är allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sättet för tillhandahållandet av uppgifter enligt TF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i 2 kap. TF om allmänna handlingars offentlighet&lt;br&gt;har enskilda rätt att ta del av en allmän, offentlig handling antingen på&lt;br&gt;stället eller i form av en avskrift eller kopia (12 och 13 §§). En myndighet&lt;br&gt;är dock inte skyldig att lämna ut en ADB-upptagning i annan form än&lt;br&gt;utskrift. Tillhandahållande av en utskrift skall ske mot fastställd avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TF innefattar följaktligen inte någon rätt att få ut uppgifter på ADB-&lt;br&gt;medium, t. ex. på magnetband, diskett eller terminal eller med hjälp av en&lt;br&gt;dator ansluten till den dator som myndigheten använder. Den enskilde&lt;br&gt;har inte heller någon rätt att beställa ”lay-out”, dvs. att få ut uppgifter&lt;br&gt;uppställda på ett visst sätt eller i viss form, t. ex. på adressetiketter.&lt;br&gt;Offentlighetsprincipen medför heller inte någon rätt för den enskilde att få&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut sådana sammanställningar av uppgifter som gjorts med annat än rutin- Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;betonade åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller statliga myndigheter finns bestämmelser om avgift for till-&lt;br&gt;handahållande av utskrifter i expeditionskungörelsen (1964:618, om-&lt;br&gt;tryckt 1976:383). En utskrift av en ADB-upptagning debiteras for närva-&lt;br&gt;rande med fyra kronor per sida om utskriften inte omfattar mer än 50&lt;br&gt;sidor. Omfattar utskriften mer än 50 sidor bestäms avgiften av den utläm-&lt;br&gt;nande myndigheten efter samråd med riksrevisionsverket angående prin-&lt;br&gt;ciperna for avgiftens beräknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expeditionskungörelsen är emellertid inte tillämplig på expeditioner&lt;br&gt;från alla statliga myndigheter. Undantagen är reglerade i 1 och 3 §§ expedi-&lt;br&gt;tionskungörelsen. De myndigheter som inte är skyldiga att tillämpa expe-&lt;br&gt;ditionskungörelsen har egna bestämmelser om avgifter, som fastställts av&lt;br&gt;regeringen genom förordning eller av myndigheten själv efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande. Ibland finns en bestämmelse om avgift för kopior och&lt;br&gt;utskrifter i dessa bestämmelser. Finns inte sådan bestämmelse tillämpas&lt;br&gt;ofta expeditionskungörelsens debiteringsnorm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avgifter som skall tas ut på det kommunala området&lt;br&gt;ankommer det på kommunerna själva att bestämma om avgifternas stor-&lt;br&gt;lek. I stort sett används de statliga avgiftsbestämmelserna som mönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Servicebestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra författningar än TF finns bestämmelser som ger allmänheten&lt;br&gt;möjlighet att få upplysningar från myndigheter även i sådana fall som inte&lt;br&gt;omfattas av offentlighetsprincipen. Enligt 15 kap. 4 § sekretesslagen skall&lt;br&gt;således en myndighet på begäran lämna uppgifter ur allmänna handlingar i&lt;br&gt;den mån hinder inte möter på grund av någon bestämmelse om sekretess&lt;br&gt;eller av hänsyn till arbetets behöriga gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om myndigheternas serviceskyldighet finns också i bl. a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § förvaltningslagen. Regleringen i 2 kap. TF och 15 kap. 4 § sekretesslagen&lt;br&gt;går dock i vissa avseenden längre än serviceskyldigheten enligt förvaltnings-&lt;br&gt;lagen. Regleringen i TF och sekretesslagen har också företräde (3 § för-&lt;br&gt;valtningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2 § förordningen (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldig-&lt;br&gt;het finns en erinran om bl. a. de nu uppräknade bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av personuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som har nära samband med massuttag enligt offentlighetsprinci-&lt;br&gt;pen och utlämnande av uppgifter med stöd av servicebestämmelserna är&lt;br&gt;myndigheternas försäljning av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäljning avser jag de fall när myndigheter går utöver sina skyl-&lt;br&gt;digheter enligt offentlighetsprincipen vid utlämnandet av personuppgifter&lt;br&gt;och myndigheten betingar sig ersättning för kostnaden för uttaget av&lt;br&gt;uppgifterna inräknat myndighetens arbetsinsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäljningsverksamhet som förekommer i dag har ofta byggts upp&lt;br&gt;på det sättet att myndigheterna mot ersättning erbjuder sig att t. ex. göra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanställningar med for ändamålet framtagna program eller genom att Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;lämna ut uppgifter på etiketter, magnetband, disketter eller terminal hos&lt;br&gt;mottagaren. Ibland finns det ett uttryckligt författningsstöd för verksam-&lt;br&gt;heten. I andra fall stöder sig myndigheten på något uttalande i t. ex. en&lt;br&gt;proposition eller ett regleringsbrev. Det förekommer också att stöd helt&lt;br&gt;saknas för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt DOK anser en del myndigheter att den allmänna serviceskyldig-&lt;br&gt;het som åligger myndigheterna enligt bl. a. 15 kap. 4 § sekretesslagen gör&lt;br&gt;det möjligt för dem att sälja uppgifter genom att dels tillhandahålla&lt;br&gt;sammanställningar som inte är tillgängliga med rutinbetonade åtgärder,&lt;br&gt;dels lämna ut uppgifter i annan form än vad en myndighet är skyldig att&lt;br&gt;göra enligt offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Utlämnande av stora mängder ADB-upptagningar enligt&lt;br&gt;offentlighetsprincipen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Någon särskild regel — utöver bl. a. den som inne-&lt;br&gt;bär att en myndighet endast är skyldig att lämna ut uppgifter inom&lt;br&gt;ramen för vad som kan kan tas fram med rutinbetonade åtgärder —&lt;br&gt;införs inte för myndigheternas skyldigheter enligt 2 kap. TF att&lt;br&gt;lämna ut en stor mängd upptagningar för ADB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK:s förslag innebär att en myndighet skall vara skyldig att lämna ut&lt;br&gt;en stor mängd upptagningar för ADB i form av utskrift, bara om ett sådant&lt;br&gt;uttag ändå sker för eller är förberett för myndighetens egen verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som uttalat sig i frågan är i&lt;br&gt;huvudsak positiva till förslaget om en inskränkning av massuttagen. Det&lt;br&gt;gäller bl. a. JK, statskontoret, riksrevisionsverket, rikspolisstyrelsen, tra-&lt;br&gt;fiksäkerhetsverket, riksskatteverket, allmänhetens pressombudsman och&lt;br&gt;Landstingsförbundet. Många har dock avstyrkt förslaget eller är tveksam-&lt;br&gt;ma till det, bl. a. kammarrätten i Sundsvall, Malmö tingsrätt, datainspek-&lt;br&gt;tionen, riksarkivet, LO samt företrädare för massmedia och forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Otvivelaktigt är det så att offentlighetsprinci-&lt;br&gt;pens tillämpning på ADB-upptagningar ger ökade möjligheter att få ut&lt;br&gt;uppgifter från myndigheterna även när det inte är påkallat av de skäl som&lt;br&gt;primärt bär upp offentlighetsprincipen. Jag har stor förståelse för att&lt;br&gt;medborgarna kan känna irritation över att uppgifter om personliga förhål-&lt;br&gt;landen som de är skyldiga att lämna till myndigheter i olika sammanhang&lt;br&gt;eller som annars finns tillgängliga hos dessa används för helt andra syften&lt;br&gt;än de samlats in för. Jag anser dock att DOK:s arbete visar att problemet&lt;br&gt;inte är så omfattande som det ibland har gjorts gällande. Jag menar&lt;br&gt;därmed givetvis inte att problemet skall underskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar DOK:s och flertalet remissinstansers uppfattning att de nack-&lt;br&gt;delar som hänger samman med massuttagen främst gäller de fall då en stor&lt;br&gt;mängd uppgifter lämnas ut för att användas för kommersiella ändamål,&lt;br&gt;t. ex. direktreklam. Detta innebär ofta att uppgifterna används för andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamål än de samlats in for (jfr 7§ datalagen). Mot bakgrund av att Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;sådan användning kan upplevas som integritetskränkande av många män-&lt;br&gt;niskor finns det starka skäl att begränsa möjligheterna till massuttag för&lt;br&gt;kommersiella ändamål. Jag har således ingen annan uppfattning än DOK i&lt;br&gt;fråga om det angelägna i att en sådan begränsning kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK anser att rätten till massuttag bör anknyta till myndigheternas&lt;br&gt;egna behov. En förutsättning för att ett utlämnande skall kunna ske bör&lt;br&gt;därför enligt DOK vara att uttag av denna omfattning och i denna form&lt;br&gt;eljest sker för eller är beredda för myndighetens eget behov. Det skall dock&lt;br&gt;inte krävas att ett motsvarande uttag redan gjorts av myndigheten. Det är&lt;br&gt;tillräckligt att ADB-systemen är sådana, att uttaget förberetts i dem och att&lt;br&gt;detta skett för myndighetens egen verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har som jag just nämnt anslutit sig till DOK:s&lt;br&gt;förslag. Enligt riksrevisionsverket medför förslaget förenklingar för myn-&lt;br&gt;digheterna och troligen även utgiftsminskningar. Även om det kan antas&lt;br&gt;uppstå en del tolkningsproblem leder förslaget dock till att uppenbara miss-&lt;br&gt;bruk stävjas. Länsskattemyndigheten i Uppsala län anser att förslaget ger&lt;br&gt;myndigheterna en säkrare grund för beslut vid sin ADB —service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har dock också rests invändningar mot förslaget. Enligt datainspek-&lt;br&gt;tionens erfarenheter använder flera myndigheter redan i dag sina register&lt;br&gt;för massuttag av uppgifter för den egna verksamheten. Som exempel har&lt;br&gt;datainspektionen nämnt skattemyndigheterna som använder massuttag&lt;br&gt;av personuppgifter för utskick av blanketter och information till de regist-&lt;br&gt;rerade varje år. Ett annat exempel är trafiksäkerhetsverket som skickar ut&lt;br&gt;handlingar till de registrerade i samband med förnyelse av körkort och&lt;br&gt;besiktning av fordon. Exemplen kan enligt inspektionen mångfaldigas. En&lt;br&gt;särställning i dessa avseenden intar de personaladministrativa registren&lt;br&gt;hos myndigheterna. De är ofta föremål för intresse i samband med mass-&lt;br&gt;uttag. Genom uttag ur dessa register kan en speciell grupp av människor&lt;br&gt;nås snabbt och utan större kostnader. 1 samtliga dessa fall torde också&lt;br&gt;enligt inspektionen uttag i form av utskrift ske för myndighetens egen&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Malmö tingsrätt lär väl många myndigheter, som har datoriserade&lt;br&gt;register, av beredskapsskäl ha förberett eller vara i färd med att förbereda&lt;br&gt;en total utskrift av registrens innehåll. I de flesta av dagens datorsystem&lt;br&gt;torde också enligt tingsrätten ingå standardiserad programvara med vilken&lt;br&gt;en stor mängd upptagningar kan skrivas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall, riksarkivet, forskningsetiska utredningen,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Kommundata AB samt företrädare för mass-&lt;br&gt;media har anfört kritik mot att lagförslaget drabbar även sådana massuttag&lt;br&gt;som inte skall användas för kommersiella ändamål. Enligt deras uppfatt-&lt;br&gt;ning är det framför allt ändamålet med ett uppgiftsuttag som är av betydel-&lt;br&gt;se för den enskilde när det gäller frågan i vad mån det kan accepteras att&lt;br&gt;uppgifterna lämnas ut som en del av ett massuttag. De anser att det bl. a.&lt;br&gt;kan vara motiverat med stora uttag när det gäller forskningsändamål och&lt;br&gt;massmedias undersökande journalistik, t. ex. för att belysa medicinska och&lt;br&gt;sociala förhållanden. En reglering av massuttag bör därför enligt deras&lt;br&gt;uppfattning innefatta möjlighet att pröva syftet med uttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som framkommit vid remissbehandlingen och vid Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;underhandskontakter med olika myndigheter anser jag att det finns skäl&lt;br&gt;att tro att många myndigheter redan i den egna verksamheten använder&lt;br&gt;sina register för vissa massuttag. Detta innebär att det är osäkert hur stor&lt;br&gt;effekt DOK:s förslag skulle få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att DOK:s förslag till begränsning av massuttagen har&lt;br&gt;fått en utformning som kan medföra att myndigheternas nuvarande skyl-&lt;br&gt;digheter, att lämna ut en stor mängd upptagningar för ADB för annat än&lt;br&gt;kommersiella ändamål, skulle komma att begränsas. Det kan inte bortses&lt;br&gt;från att den föreslagna regeln skulle kunna förhindra eller i vart fall&lt;br&gt;försvåra spridning av seriös och nyttig samhällsinformation. Samtidigt&lt;br&gt;kan man inte bortse ifrån att utlämnande av en mindre mängd uppgifter&lt;br&gt;enligt ett särskilt urval kan vara väl så tveksamt från integritetsskyddssyn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan nackdel med DOK:s förslag är att det utan tvekan kommer att&lt;br&gt;bli svårt att avgöra vad som är en ”stor mängd upptagningar”. Ett sådant&lt;br&gt;oklart begrepp bör helst därför undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av någon form av syftesprövning som vissa remissinstanser&lt;br&gt;nu efterlyser skulle bl. a. innebära en inskränkning i rätten att vara ano-&lt;br&gt;nym. Jag vill i detta sammanhang framhålla att denna rätt sedan länge&lt;br&gt;ansetts som ett särskilt viktigt moment i offentlighetslagstiftningen och&lt;br&gt;grundlagsfästes så sent som i början av 1980-talet. I likhet med DOK tar&lt;br&gt;jag principiellt avstånd från tanken på att införa en sådan syftesprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid skäl att i detta sammanhang framhålla att en del av&lt;br&gt;de problem som hänger samman med massuttagen torde kunna lösas&lt;br&gt;genom att myndigheterna i betydligt större utsträckning än hittills beaktar&lt;br&gt;skyldigheten att pröva frågan om utlämnande av begärda handlingar enligt&lt;br&gt;7 kap. 16 § sekretesslagen. Bestämmelsen innebär som jag tidigare nämnt&lt;br&gt;att en myndighet skall avslå en begäran att få ut personuppgifter i person-&lt;br&gt;register, om det kan antas att utlämnande skulle medföra att uppgifterna&lt;br&gt;används för automatisk databehandling i strid med datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också erinra om den begränsning som ligger i att en myndighet är&lt;br&gt;skyldig att lämna ut ett urval eller en sammanställning av uppgifter endast&lt;br&gt;inom ramen för vad som kan tas fram med nya särskilda åtgärder som är&lt;br&gt;rutinbetonade. Med detta uttryckssätt avses att det endast behövs en enkel&lt;br&gt;arbetsinsats i form av t. ex. programarbete hos myndigheten för att göra&lt;br&gt;urvalet eller sammanställningen och att detta extraarbete kan ske utan&lt;br&gt;nämnvärda kostnader eller andra komplikationer (prop. 1975/76:160 s. 90&lt;br&gt;f.). Detta innebär bl. a. att en myndighet inte är skyldig att företa några&lt;br&gt;stora arbetsinsatser för att göra en sammanställning eller ett urval som den&lt;br&gt;själv inte har gjort eller kan anses ha förberett för den egna verksamheten.&lt;br&gt;Krävs det t. ex. omfattande datorbearbetningar för att kunna tillmötesgå&lt;br&gt;en begäran om en ny typ av sammanställning eller urval är enligt min&lt;br&gt;mening myndigheten inte heller skyldig att utföra dessa. Det kan inte vara&lt;br&gt;avsett att en myndighet inom ramen för uttag genom rutinbetonade åtgär-&lt;br&gt;der skall vara skyldig att göra resurskrävande bearbetningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag att någon ändring av TF:s regler inte bör&lt;br&gt;göras i detta avseende. Jag återkommer emellertid i avsnitt 5.3 med förslag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till vissa andra åtgärder för att komma till rätta med utnyttjandet av Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;personuppgifter för kommersiella ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Reglering av myndigheternas försäljning av&lt;br&gt;personuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Myndigheternas försäljning av personuppgifter skall&lt;br&gt;stramas upp. Ett förtydligande om att det krävs särskilt stöd för&lt;br&gt;försäljning av personuppgifter görs i 7 § datalagen. Någon särskild&lt;br&gt;lag om myndigheters försäljning av personuppgifter införs inte. Inte&lt;br&gt;heller skall det finnas någon särskild bestämmelse i sekretesslagen&lt;br&gt;som reglerar myndigheters möjlighet att tillhandahålla ett större&lt;br&gt;antal uppgifter som service till enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK:s förslag innebär att riksdagen skall besluta en särskild lag om&lt;br&gt;myndigheters försäljning av uppgifter om enskilda ur personregister, enligt&lt;br&gt;vilken det skall vara förbjudet för myndigheter att sälja personuppgifter&lt;br&gt;utan riksdagens bemyndigande. Vidare föreslås att riksdagen skall medge&lt;br&gt;försäljning ur nio olika system och register. DOK föreslår också att utläm-&lt;br&gt;nande av uppgifter med stöd av 15 kap. 4 § sekretesslagen huvudsakligen&lt;br&gt;skall avse enstaka utlämnanden av ett fåtal uppgifter. Om det kan anses&lt;br&gt;förenligt med en myndighets övriga uppgifter och skyldigheter gentemot&lt;br&gt;allmänheten skall det dock finnas möjligheter att tillhandahålla ett större&lt;br&gt;antal uppgifter och då även ta betalt för den extra kostnad det kan föra&lt;br&gt;med sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har avstyrkt för-&lt;br&gt;slaget till en ny försäljningslag eller ansett att en lagreglering av försälj-&lt;br&gt;ningsverksamheten bör anstå, bl. a. JK, hovrätten för Västra Sverige,&lt;br&gt;Malmö tingsrätt och statskontoret. Då remissinstanserna avgav sina ytt-&lt;br&gt;randen hade DOK ännu inte lagt fram sitt slutbetänkande om offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar. Många remissinstanser&lt;br&gt;har därför ansett det svårt att ta ställning till förslaget innan DOK analyse-&lt;br&gt;rat vissa grundläggande frågor om offentlighetsprincipens tillämpning på&lt;br&gt;ADB-upptagningar. Flera remissinstanser är dock positiva till lagförslaget,&lt;br&gt;bl. a. centralnämnden för fastighetsdata, (CFD), juridiska fakultetsnämn-&lt;br&gt;den vid Stockholms universitet, Svenska kommunförbundet, Landstings-&lt;br&gt;förbundet, LO och TCO. Länsstyrelsen i Kristianstads län anser att det&lt;br&gt;finns stora brister i DOK:s förslag, men ställer sig ändå bakom det därför&lt;br&gt;att det finns behov av att reglera försäljningen av personuppgifter. Samma&lt;br&gt;inställning har datainspektionen men anser att förslaget måste komplette-&lt;br&gt;ras i viktiga hänseenden, om det skall kunna läggas till grund för lagstift-&lt;br&gt;ning. Även kammarrätten i Sundsvall och länsstyrelsen i Stockholms län&lt;br&gt;godtar förslaget, men uttalar tveksamhet på flera punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl. a. hovrätten för Västra Sverige, Malmö tings-&lt;br&gt;rätt, statistiska centralbyrån och länsstyrelsernas organisationsnämnd har&lt;br&gt;uttalat att den föreslagna ändringen i 15 kap. 4 § sekretesslagen är svårtol-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kad och oklar. Endast SPAR-nämnden har anfört att de inte har någon&lt;br&gt;erinran mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Med försäljning av personuppgifter menar&lt;br&gt;jag, som jag tidigare nämnt, de fall när en myndighet lämnar ut uppgifter&lt;br&gt;mot ersättning för myndighetens arbete för uttaget av uppgifterna och&lt;br&gt;övriga kostnader och det sker på ett sätt som innebär att myndigheten går&lt;br&gt;utöver sina skyldigheter enligt TF:s bestämmelser om utlämnande av&lt;br&gt;allmänna handlingar. Så är fallet om myndigheten utvecklar rutiner för att&lt;br&gt;tillgodose önskemål om t. ex. sammanställningar av uppgifter eller lämnar&lt;br&gt;ut uppgifter i viss form, t. ex. på adressetiketter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga registren är av mycket olika slag och uppbyggda för vitt&lt;br&gt;skilda ändamål. Det vanligaste är att de är hjälpmedel i myndigheternas&lt;br&gt;egen verksamhet. Registren används som grund för vissa beslut. Vissa&lt;br&gt;register har dessutom till ändamål att vara allmänheten till upplysning och&lt;br&gt;hjälp, särskilt vid affärstransaktioner av olika slag. Inskrivningsregistret&lt;br&gt;ger t. ex. uppgifter om fastighetens ägare och om inteckningar till hjälp för&lt;br&gt;den som vill förvärva fast egendom. En av aktiebolagsregistrets viktigaste&lt;br&gt;uppgifter är att kunna ge aktuella uppgifter om vem som företräder ett&lt;br&gt;bolag. Slutligen finns det register som direkt inrättats för försäljning av&lt;br&gt;uppgifter till allmänheten. Det gäller det statliga person- och adressregist-&lt;br&gt;ret (SPAR) som inrättats efter beslut av riksdagen (prop. 1976/77:27, KU&lt;br&gt;21, rskr. 87, SFS 1976:1114) och det allmänna företagsregistret (BASUN)&lt;br&gt;som inrättats efter beslut av regeringen (SFS 1984:692).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personuppgifter som säljs är i huvudsak namn- och adressuppgifter.&lt;br&gt;Ofta har dessa tagits fram genom en selektering ur myndigheternas person-&lt;br&gt;register. Detta innebär att uppgifterna indirekt innehåller information om&lt;br&gt;att de registrerade uppfyller ett eller flera kriterier, t. ex. ålder, innehav av&lt;br&gt;bil av visst fabrikat, ekonomiska förhållanden osv., vilket gör att informa-&lt;br&gt;tionen kan komma att uppfattas som integritetskänslig. Försäljning av&lt;br&gt;andra uppgifter om enskildas personliga förhållanden sker i mindre om-&lt;br&gt;fattning men förekommer i vissa fall, t. ex. trafiksäkerhetsverkets (TSV:s)&lt;br&gt;försäljning av uppgifter ur bilregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK genomförde tillsammans med statskontoret år 1985 en enkätun-&lt;br&gt;dersökning. Sammanlagt 177 statliga myndigheter, de 34 största kommu-&lt;br&gt;nerna och de tre största landstingen tillfrågades om det under de tre&lt;br&gt;senaste åren förekommit att de sålt uppgifter ur ADB-register som an-&lt;br&gt;vänds i deras verksamheter. Vidare frågades om vilka uppgifter som&lt;br&gt;såldes, stöd för försäljning, vilken prissättning som tillämpades m.m.&lt;br&gt;Undersökningen finns redovisad i DOK:s betänkande om myndigheters&lt;br&gt;försäljning av personuppgifter m. m. (s. 28 ff.). Av svaren framgick att 118&lt;br&gt;av de tillfrågade myndigheterna under den aktuella perioden inte sålt&lt;br&gt;några uppgifter ur sina ADB-register. Det framgick vidare att omfattning-&lt;br&gt;en av försäljningen varierade kraftigt mellan myndigheterna. De myndig-&lt;br&gt;heter som hade register avsedda huvudsakligen för externt bruk, som t. ex.&lt;br&gt;TSV och CFD, hade naturligt nog sålt mest. I övrigt var försäljningen hos&lt;br&gt;myndigheterna av tämligen blygsam omfattning. Detta gällde även kommu-&lt;br&gt;nerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de myndigheter som uppgav att de sålde personuppgifter hade en del&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd i lag eller annan författning för sin försäljningsverksamhet (t. ex. Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;SPAR-nämnden, TSV, CFD och lantmäteriverket). Vissa myndigheter&lt;br&gt;sålde emellertid uppgifter — främst namn- och adressuppgifter — utan&lt;br&gt;något uttryckligt författningsstöd. Som stöd för sin försäljningsverksamhet&lt;br&gt;hänvisade de då i allmänhet till sina skyldigheter enligt offentlighetsprinci-&lt;br&gt;pen eller servicebestämmelserna i 15 kap. 4 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enstaka myndigheter uppgav vid intervjuer som DOK genomförde år&lt;br&gt;1985 att en ordnad försäljning av uppgifter var ett sätt att få de s. k.&lt;br&gt;massuttagen ”under kontroll”. Man hävdade att uppgifter som lämnas på&lt;br&gt;magnetband eller via terminal i stället för utskrivna på listor får en bättre&lt;br&gt;kvalitet. Den som begär att få ta del av en allmän handling med stöd av&lt;br&gt;offentlighetsprincipen har rätt att vara anonym. Detta gäller inte andra&lt;br&gt;uttag t. ex. vid utlämnande av uppgifter på magnetband. Myndigheterna&lt;br&gt;ansåg därför att man genom sådana förfaranden har möjlighet att hålla&lt;br&gt;reda på till vilka utomstående som uppgifter har lämnats och att skicka&lt;br&gt;meddelanden om rättelser om det skulle visa sig att en uppgift som har&lt;br&gt;lämnats var oriktig. Ytterligare en anledning till teknisk förmedling av&lt;br&gt;uppgifter framhölls vara att sådana uttag är förhållandevis enkla och&lt;br&gt;lätthanterliga för den utlämnande myndigheten. Motsvarande uttag skulle,&lt;br&gt;om myndigheten endast fullgjorde sina skyldigheter enligt offentlighets-&lt;br&gt;principen och lämnade uppgifterna utskrivna på papper, innebära stora&lt;br&gt;påfrestningar för myndigheten. Enligt en del myndigheter var det ofta&lt;br&gt;enklare att lämna ut ett stort antal uppgifter på t. ex. magnetband än på&lt;br&gt;papper. Utlämnandet av en mängd uppgifter ansågs i några fall vara&lt;br&gt;förenat med en del besvär. Det kunde då vara att föredra att anpassa sig&lt;br&gt;något efter den enskildes önskemål och åtminstone kunna ta betalt för&lt;br&gt;besväret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några myndigheter ansåg uppgiftsförsäljning motiverad om den kunde&lt;br&gt;vara till nytta för samhället som helhet. Riksskatteverket uppgav att man&lt;br&gt;lämnade ut uppgifter på magnetband till Upplysningscentralen UC AB för&lt;br&gt;att stödja kreditväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de risker från integritetssynpunkt som allmänt sett är&lt;br&gt;förenade med försäljning av personuppgifter har DOK föreslagit en sär-&lt;br&gt;skild lag om myndigheternas försäljning av personuppgifter. Förslaget&lt;br&gt;innebär att det skall vara förbjudet att sälja personuppgifter utan riksda-&lt;br&gt;gens bemyndigande. Vidare föreslås att riksdagen skall medge försäljning&lt;br&gt;ur nio system och register, nämligen de register som ingår i &lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;ättsdatasyste-&lt;br&gt;met, fastighets- och inskrivningsregistren, SPAR, BASUN, aktiebolagsre-&lt;br&gt;gistret, det centrala bilregistret, lantmäteriverkets ortsprisregister samt&lt;br&gt;televerkets katalogregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med förslaget är enligt DOK att få en enhetlig reglering av den&lt;br&gt;försäljningsverksamhet som bedrivs och att förhindra att myndigheter&lt;br&gt;sysslar med uppgifter för vars utförande de saknar författningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I debatten har gjorts gällande att myndigheter i&lt;br&gt;snabbt ökande omfattning och olagligt genom försäljning lämnar ut per-&lt;br&gt;sonuppgifter. Enligt min bedömning är emellertid påståendet betydligt&lt;br&gt;överdrivet. Jag anser att DOK:s undersökning visar att sådan försäljning&lt;br&gt;inte är så vanligt förekommande som ibland har påståtts. Man måste också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha i åtanke att inte all försäljning sker för kommersiella ändamål. Även om Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;man reducerar frågan om myndigheternas försäljning av personuppgifter&lt;br&gt;till sina rätta proportioner kan det inte undanskymmas att det här rör sig&lt;br&gt;om en av de effekter av myndigheternas ADB-verksamhet som allmänhe-&lt;br&gt;ten oftast inte vill godta. Det kan visserligen råda delade meningar om vad&lt;br&gt;som kan kritiseras i detta, men jag ser det som angeläget att allmänhetens&lt;br&gt;förtroende för användningen av modern teknik hos myndigheterna inte&lt;br&gt;skadas på grund av det sätt på vilket den nya tekniken används. Uppen-&lt;br&gt;bart är att sådan försäljning av personuppgifter inte bör få ske i andra fall&lt;br&gt;än då det har gjorts en bedömning av för- och nackdelar med en försälj-&lt;br&gt;ningsverksamhet. Enligt min mening bör en sådan bedömning göras av&lt;br&gt;statsmakterna och inte av myndigheterna själva. Endast då kan en nöd-&lt;br&gt;vändig uppstramning ske och olika intressen vägas mot varandra, samti-&lt;br&gt;digt som insynen i denna verksamhet kan förbättras. Jag anser nämligen&lt;br&gt;att det är viktigt vid den bedömning som bör göras centralt att allmänhe-&lt;br&gt;ten får tillfälle att komma till tals och påverka besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga som då kan ställas är om den önskvärda uppstramningen och&lt;br&gt;den centrala prövningen av myndigheternas försäljning av personuppgifter&lt;br&gt;bör ske inom ramen för nuvarande bestämmelser eller regleras i särskild&lt;br&gt;ordning, som DOK föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså redan i dag flera olika regelsystem som har betydelse för&lt;br&gt;myndigheternas försäljning av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande regel finns i 7 § datalagen. Den innebär att uppgifter&lt;br&gt;som samlats in för ett visst ändamål inte får användas för ett annat&lt;br&gt;ändamål, om det inte finns stöd i lag eller annan författning eller den&lt;br&gt;registrerades samtycke för sådan användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De statliga förvaltningsmyndigheterna lyder med något undantag under&lt;br&gt;regeringen om de inte är myndigheter under riksdagen (11 kap. 6 § RF).&lt;br&gt;Regeringen lägger fast myndigheternas uppgifter genom förordningar, i&lt;br&gt;allmänhet genom myndighetsinstruktioner. Dessa anger myndigheternas&lt;br&gt;befogenheter och myndigheter får i princip inte göra annat än det som de&lt;br&gt;har fått i uppgift att göra. Av bestämmelserna om finansmaktens fördel-&lt;br&gt;ning följer också att en myndighet inte utan stöd av beslut av regeringen&lt;br&gt;eller riksdagen kan skaffa sig egna inkomster och disponera över dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas befogenheter regleras inom ramen för 8 kap. 5 § RF. I&lt;br&gt;mitt anförande till remissprotokollet förklarade jag att jag bortsåg från&lt;br&gt;kommunernas försäljning i detta sammanhang, eftersom denna i prakti-&lt;br&gt;ken är av mycket begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har med hänvisning till Svenska kommunförbundets remiss-&lt;br&gt;yttrande ifrågasatt detta påstående. Vad Svenska kommunförbundet dis-&lt;br&gt;kuterar i remissyttrandet är ju dock uttag enligt offentlighetsprincipen,&lt;br&gt;vilka jag behandlat i föregående avsnitt (5.2). Stöd för uppfattningen att&lt;br&gt;kommunernas försäljning är av ringa omfattning har jag hämtat i DOK:s&lt;br&gt;enkät (se SOU 1986:46, bil. 4 s. 115).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riktig tillämpning av de angivna bestämmelserna torde redan i dag&lt;br&gt;innebära att en statlig myndighet inte får sälja personuppgifter utan ut-&lt;br&gt;tryckligt stöd för sådan verksamhet i lag eller förordning eller annat beslut&lt;br&gt;av regeringen. Det finns alltså redan i dag regler som innebär att sådan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljning skall prövas av statsmakterna och inte kan beslutas av en Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;myndighet själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten vid statsmakternas bedömning av om försäljning av&lt;br&gt;personuppgifter kan tillåtas måste alltid bli en avvägning mellan nyttan&lt;br&gt;och behovet av en försäljningsverksamhet och respekten för de registrera-&lt;br&gt;des personliga integritet. Den enskildes integritetsintresse bör enligt min&lt;br&gt;mening alltid utgöra utgångspunkten vid en sådan bedömning. När det&lt;br&gt;gäller försäljning av personuppgifter som finns i såväl SPAR som i annat&lt;br&gt;register, skall den som begär att få ut uppgifterna i princip hänvisas till&lt;br&gt;SPAR (jfr uttalanden i prop. 1980/81:62 s. 18 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa situationer finns det berättigade samhällsintressen för andra än&lt;br&gt;myndigheter att ta del av uppgifter på ett mer rationellt och effektivt sätt&lt;br&gt;än vad offentlighetsprincipen ger möjlighet till. Flera viktiga samhälls-&lt;br&gt;funktioner är beroende av uppgifter från offentliga register. Som exempel&lt;br&gt;på personregister som byggts upp för myndighetens egna behov men som&lt;br&gt;kommit att bli nödvändiga för viktiga funktioner i samhället har jag&lt;br&gt;tidigare nämnt SPAR, BASUN samt fastighets- och inskrivningsregister.&lt;br&gt;Även de övriga register som DOK anser skall få användas för försäljning&lt;br&gt;av personuppgifter fyller enligt min mening ett så starkt samhällsintresse&lt;br&gt;att det finns skäl att tillåta försäljning ur dessa. Enligt min mening har det&lt;br&gt;inte framkommit något som tyder på att denna försäljning inte fungerar&lt;br&gt;tillfredsställande i dag eller att den föranleder något otillbörligt integritets-&lt;br&gt;intrång. Den enskilde har ju t. ex. möjlighet att undanbe sig försäljning&lt;br&gt;från SPAR för direktreklamändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man har inställningen att den försäljningsverksamhet som DOK har&lt;br&gt;velat godta skall få fortsätta kan man fråga sig vilken nytta det skulle vara&lt;br&gt;med att lagreglera verksamheten. Någon i praktiken betydelsefull begräns-&lt;br&gt;ning av nuvarande försäljning skulle ju inte ske. Tanken med DOK:s&lt;br&gt;förslag om en särskild lag som skulle förbjuda försäljning utan riksdagens&lt;br&gt;medgivande är att riksdagen bör göra de avvägningar mellan motsvarande&lt;br&gt;intressen som behövs, att ge tillfälle till en öppen debatt när ställning skall&lt;br&gt;tas av statsmakterna och att skapa insyn i denna verksamhet hos myndig-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del kan jag instämma i uppfattningen att riksdagen bör ha&lt;br&gt;möjlighet att ta ställning till myndigheternas försäljning av personuppgif-&lt;br&gt;ter. Det är emellertid ganska främmande för vårt konstitutionella system&lt;br&gt;att riksdagen alltid skulle behöva fatta ett beslut för att sådan försäljning&lt;br&gt;skall vara tillåten. I första hand bör det vara regeringens sak att bestämma&lt;br&gt;om verksamheten hos underställda myndigheter. Riksdagen har goda möj-&lt;br&gt;ligheter att, om den så vill, inom ramen för nuvarande system ingripa när&lt;br&gt;den anser att regeringen inte gör en riktig avvägning mellan de olika&lt;br&gt;intressena i fråga om ett visst register. Vad som är viktigt är att försäljning&lt;br&gt;sker öppet så att det finns insyn för alla intresserade i vad som pågår. Jag&lt;br&gt;återkommer strax med förslag som skall stärka den insynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån riksdagen beslutar särskilda registerlagar kommer också riks-&lt;br&gt;dagen att få ta ställning till frågan om försäljning från dessa register. Jag&lt;br&gt;förordar i avsnitt 6 en ökad användning av denna typ av reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget ser jag inte så stor skillnad mellan DOK:s förslag av en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild lag om myndigheternas försäljning av personuppgifter och nuva- Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;rande ordning som det i förstone kan tyckas finnas. Man kan inte heller&lt;br&gt;bortse ifrån att DOK:s förslag inte har fått någon större anslutning vid&lt;br&gt;remissbehandlingen. För egen del anser jag därför att de andra möjligheter&lt;br&gt;som finns bör utnyttjas för den uppstramning av myndigheternas försälj-&lt;br&gt;ningsverksamhet som också jag anser bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i likhet med DOK betona att det är angeläget att myndigheter&lt;br&gt;som har konstitutionellt stöd för att bedriva försäljningsverksamhet inte&lt;br&gt;samlar in andra uppgifter än de som behövs för myndighetens egentliga&lt;br&gt;verksamhet. Uppbyggnaden och utnyttjandet av register och system bör&lt;br&gt;alltså alltid ske med utgångspunkt i myndighetens egna behov. Myndighe-&lt;br&gt;ter skall inte samla in och registrera uppgifter enbart därför att de är&lt;br&gt;intressanta från försäljningssynpunkt såvida inte just detta är ändamålet&lt;br&gt;med registret. Jag tror inte heller att så sker i dag eftersom inrättandet av&lt;br&gt;personregister sker under datainspektionens kontroll. Givetvis krävs också&lt;br&gt;datainspektionens tillstånd för den som vill inrätta och föra ett personre-&lt;br&gt;gister med uppgifter som han erhållit från myndigheternas försäljnings-&lt;br&gt;verksamhet. Jag vill också än en gång och med skärpa framhålla att&lt;br&gt;myndigheternas användning av personuppgifter i en försäljningsverksam-&lt;br&gt;het måste stå i överensstämmelse med det ändamål som har beslutats för&lt;br&gt;registret. Det innebär t. ex. att det inte finns något utrymme för försäljning&lt;br&gt;av personuppgifter ur det nyligen inrättade tullregistret eftersom detta&lt;br&gt;skulle stå i strid med ändamålet för registret (jfr 2 § tullregisterlagen m. m.&lt;br&gt;/1990:137/).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vikten av att uppgifter inte samlas in, används eller lämnas ut annat än i&lt;br&gt;överensstämmelse med registrets ändamål framgår som jag nämnt av 7 §&lt;br&gt;datalagen. Denna bestämmelse anses ha särskild betydelse när det gäller&lt;br&gt;integritetsskyddet och den registeransvariges skyldigheter. Enligt min me-&lt;br&gt;ning bör bestämmelsen förtydligas så att det klarare framgår att försäljning&lt;br&gt;inte får ske av uppgifter ur ett personregister annat än när det finns särskilt&lt;br&gt;stöd för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det jag nu betonat, dvs. vikten av att myndigheter inte registrerar andra&lt;br&gt;uppgifter än dem som är förenliga med myndighetens verksamhet, fram-&lt;br&gt;hölls också av två experter i DOK. Enligt deras mening fanns det skäl att&lt;br&gt;överväga om man i verksförordningen (1987:1100) borde ta in en bestäm-&lt;br&gt;melse om att en myndighet inte utan stöd i lag eller förordning skall sälja&lt;br&gt;personuppgifter i syfte att få intäkter av registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har som jag nämnt inga belägg för att myndigheter samlar in uppgif-&lt;br&gt;ter enbart med syfte att de skall användas för försäljning. Om det emeller-&lt;br&gt;tid skulle visa sig att det finns behov av ytterligare riktlinjer när det gäller&lt;br&gt;myndigheters försäljningsverksamhet får i annat sammanhang övervägas&lt;br&gt;om det finns skäl att reglera försäljningen i t. ex. verksförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksdagen eller regeringen anser att en myndighet bör få sälja uppgif-&lt;br&gt;ter ur ett visst personregister bör man i det sammanhanget också ta&lt;br&gt;ställning till vilka uppgifter och sammanställningar och till vem försäljning&lt;br&gt;får ske. I samband med att sådana medgivanden ges bör också tas ställning&lt;br&gt;till om uppgifterna skall få lämnas ut via terminal eller på ADB-medium.&lt;br&gt;Det bör även klarläggas efter vilka grunder prissättningen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en person inte önskar direktadresserad reklam anser jag i likhet med Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;DOK att det är rimligt att det finns möjlighet att förhindra att den egna&lt;br&gt;adressen lämnas ut för sådant ändamål. En sådan anmälan bör kunna&lt;br&gt;göras till den myndighet som har hand om försäljningen. Denna möjlighet&lt;br&gt;finns som jag nämnt i dag beträffande uppgifter i SPAR. Även en del andra&lt;br&gt;myndigheter tillämpar ett system med direktreklamspärr. Frågan får över-&lt;br&gt;vägas närmare i samband med att tillstånd ges till försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 vilka situationer som adressen skall lämnas ut får naturligtvis avgöras&lt;br&gt;från fall till fall. Det är viktigt att de personer som anmält att de inte&lt;br&gt;önskar direktreklam inte därigenom undanhålls information från myndig-&lt;br&gt;heter och organisationer. En direktreklamspärr får således inte föra med&lt;br&gt;sig att den spärrade adressen aldrig lämnas ut. En sådan spärr bör t. ex.&lt;br&gt;inte hindra att adressen lämnas ut i de fall en organisation önskar informe-&lt;br&gt;ra om sin verksamhet eller om ett företag skall informera om att en viss&lt;br&gt;vara är behäftad med fel. Naturligtvis kan den heller inte hindra ett&lt;br&gt;utlämnande enligt offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har försäljning medgivits ur ett personregister vars inrättande beslutats&lt;br&gt;av riksdagen eller regeringen (2 a § datalagen) bör nu nämnda frågor&lt;br&gt;regleras i den författning som reglerar personregistret. I övrigt bör rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela behövliga före-&lt;br&gt;skrifter om hur försäljningsverksamheten skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angivna riktlinjer bör gälla all försäljning av personuppgifter ur ADB-&lt;br&gt;baserade register med undantag för uppgifter ur sådana register som inrät-&lt;br&gt;tats för försäljningsändamål med de registrerades samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina riktlinjer tar sikte på försäljning av personuppgifter som sker till&lt;br&gt;enskilda personer, företag eller organisationer, däremot inte utlämnande&lt;br&gt;av uppgifter till andra myndigheter. Uppgiftsskyldighet mellan myndighe-&lt;br&gt;ter regleras i 15 kap. 5 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund och Småföre-&lt;br&gt;tagens Riksorganisation har i en framställning till justitiedepartementet&lt;br&gt;den 10 februari 1989 (dnr 89 — 457) hemställt att bl. a. frågan om uppgifts-&lt;br&gt;lämnande mellan myndigheter uppmärksammas. De torde främst åsyfta&lt;br&gt;uppgifter om juridiska personer, vilka inte omfattas av datalagen. Organi-&lt;br&gt;sationerna anför bl. a. att möjligheterna att lämna uppgifter mellan myn-&lt;br&gt;digheter ökar till följd av den tekniska utvecklingen på ADB-området och&lt;br&gt;att företagen saknar kännedom om vilka uppgifter som en myndighet&lt;br&gt;lämnar vidare till en annan myndighet. Det påstås också att myndigheter-&lt;br&gt;nas uppgiftsinsamling av företagsdata sker utan strikt avgränsning till&lt;br&gt;myndigheternas verksamhet. Uppgifter ”som kan vara bra att ha” samlas&lt;br&gt;fortfarande in i alltför stor omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är inte benägen att instämma i detta påstående. Jag vill dock än en&lt;br&gt;gång framhålla att det givetvis är mycket angeläget att inte andra uppgifter&lt;br&gt;samlas in än de som verkligen behövs för den aktuella verksamheten.&lt;br&gt;Naturligtvis skall inte heller uppgifterna okontrollerat spridas mellan myn-&lt;br&gt;digheterna. Detta sker inte heller. I de fall det är fråga om sekretessbelagda&lt;br&gt;uppgifter krävs stöd i lag eller förordning för att ett utlämnande av den typ&lt;br&gt;de angivna organisationerna torde åsyfta skall kunna ske. I den mån det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visar sig att sekretesslagens regler inte ger ett fullgott skydd för någon Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;situation får ändringar i den lagen övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts åberopar en del myndigheter 15 kap. 4 § sekretess-&lt;br&gt;lagen för att sälja personuppgifter i form av sammanställningar som inte är&lt;br&gt;tillgängliga med rutinbetonade åtgärder eller för att lämna ut allmänna&lt;br&gt;handlingar i annan form än utskrift, t. ex. på ADB-medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förhindra att myndigheter med stöd av 15 kap. 4 § sekretesslagen&lt;br&gt;säljer personuppgifter föreslår DOK att service enligt huvudregeln skall&lt;br&gt;avse enstaka uppgifter, men att en myndighet i undantagsfall skall kunna&lt;br&gt;tillhandahålla ett större antal uppgifter, om det är förenligt med myndighe-&lt;br&gt;tens övriga uppgifter och skyldigheter gentemot allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en myndighet säljer personuppgifter krävs emellertid, som jag tidi-&lt;br&gt;gare betonat, särskilt stöd för sådan verksamhet i lag eller förordning eller&lt;br&gt;regeringens beslut i det enskilda fallet. Bestämmelserna om myndigheter-&lt;br&gt;nas serviceskyldighet kan enligt min mening inte åberopas som självstän-&lt;br&gt;dig grund för försäljning av personuppgifter. Vid diskussion om myndig-&lt;br&gt;heternas serviceskyldighet har det aldrig varit förutsatt att denna skulle ge&lt;br&gt;myndigheterna en rätt att mot ersättning utföra tjänster åt enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte uteslutas att det kan förekomma fall där det är rimligt att&lt;br&gt;en myndighet får gå utöver sina skyldigheter enligt offentlighetsprincipen&lt;br&gt;och lämna ut uppgifterna på t. ex. etiketter eller ADB-medium. I de situa-&lt;br&gt;tioner jag åsyftar finns oftast ett starkt samhälleligt intresse av att uppgif-&lt;br&gt;terna lämnas ut. En arkivmyndighet bör t. ex. kunna tillhandahålla uppgif-&lt;br&gt;ter för forskningsändamål på ADB-medium inom ramen för aktuella be-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa sammanhang kan det också vara befogat för en myndighet att&lt;br&gt;tillmötesgå en begäran om uppgifter uppställda på ett visst sätt även om&lt;br&gt;det faller utanför skyldigheten enligt offentlighetsprincipen. Ett exempel&lt;br&gt;på detta är riksförsäkringsverkets intresse av att tillhandahålla banker&lt;br&gt;etiketter med adresser till pensionärer för att underlätta utbetalningen av&lt;br&gt;pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill emellertid framhålla att ett utlämnande av uppgifter på ett sätt&lt;br&gt;som innebär att myndigheten går utöver sina skyldigheter enligt offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen inte får stå i strid med datalagens bestämmelser. För utläm-&lt;br&gt;nande av personuppgifter på ADB-medium krävs att mottagaren har för-&lt;br&gt;fattningsstöd eller tillstånd av datainspektionen att föra ett sådant person-&lt;br&gt;register eller att tillföra uppgifterna till ett befintligt personregister. När&lt;br&gt;det gäller terminalanslutning krävs att den utlämnande myndigheten har&lt;br&gt;författningsstöd eller tillstånd av datainspektionen att lämna ut uppgifter-&lt;br&gt;na via terminal. Datainspektionen har lämnat vissa sådana medgivanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är t. ex. av största vikt för vårt samhälle att vi har en väl fungerande&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet. Riksskatteverket har t. ex. datainspektio-&lt;br&gt;nens tillstånd att lämna uppgifter ur utsökningsregistret på diskett till&lt;br&gt;Upplysningscentralen UC AB. Ett sådant utlämnande är enligt min upp-&lt;br&gt;fattning förenligt med riksskatteverkets ansvar för utsökningsverk-&lt;br&gt;samheten. Av största vikt för räddningstjänsten är länsalarmeringscen-&lt;br&gt;tralens tillgång till uppgifter ur televerkets abonnentordersystem. Telever-&lt;br&gt;ket har därför givits rätt att lämna dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnda fall utgör endast exempel på situationer där det är rimligt att en&lt;br&gt;myndighet får gå utöver sina skyldigheter enligt offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra fall kan förekomma där uppgifterna skall användas för&lt;br&gt;angelägna och samhällsnyttiga ändamål och där det är rimligt att en&lt;br&gt;myndighet får tillmötesgå allmänhetens önskemål om att få ut uppgifterna&lt;br&gt;på något annat sätt än vad som följer av myndighetens skyldigheter enligt&lt;br&gt;offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa fall anser jag det också befogat att myndigheterna får ta betalt för&lt;br&gt;den extra kostnad som uttaget kan föra med sig. Lämnas uppgifterna på&lt;br&gt;magnetband bör således myndigheten få ta betalt för kostnaden för det.&lt;br&gt;Däremot bör myndigheten inte utan särskilt stöd betinga sig ersättning för&lt;br&gt;sitt arbete härutöver. Överstiger ersättningen kostnaden för det aktuella&lt;br&gt;uttaget är det fråga om försäljning av personuppgifter. I sådana fall krävs&lt;br&gt;särskilt tillstånd för försäljningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK.:s förslag till ändring i 15 kap. 4§ sekretesslagen syftar till att&lt;br&gt;förhindra att servicebestämmelserna utnyttjas av myndigheter för att be-&lt;br&gt;driva en verksamhet som i allt väsentligt liknar försäljningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del finner jag det dock ogörligt att dra helt klara gränser mellan&lt;br&gt;vad som skall anses som försäljning av personuppgifter och vad som skall&lt;br&gt;inrymmas i myndigheternas serviceskyldighet. I likhet med flera remissin-&lt;br&gt;stanser anser jag att det finns stor risk för att den föreslagna bestämmelsen&lt;br&gt;i 15 kap. 4§ kan ge upphov till tolkningssvårigheter. Jag är därför inte&lt;br&gt;beredd att föreslå en sådan regel. Gränsdragningen får i stället överlåtas på&lt;br&gt;den enskilda myndigheten. I praktiken torde det inte vara några svårighe-&lt;br&gt;ter att skilja mellan de olika situationerna även om de inte låter sig&lt;br&gt;preciseras i lagtext. Om det skulle visa sig att det finns behov av ytterligare&lt;br&gt;vägledning för myndigheterna om gränsdragningen får jag återkomma till&lt;br&gt;regeringen i annat sammanhang. Det torde dock inte råda någon tvekan&lt;br&gt;om att en enskild inte kan åberopa servicebestämmelserna i bl. a. 15 kap.&lt;br&gt;4 § sekretesslagen som stöd för att kräva att ett stort antal uppgifter på&lt;br&gt;ADB-medium lämnas ut för direktreklamändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis bör, enligt min bedömning, den reglering som jag&lt;br&gt;nu angivit för försäljning av personuppgifter och utlämnande av person-&lt;br&gt;uppgifter med stöd av servicebestämmelserna i praktiken få samma ver-&lt;br&gt;kan som DOK:s lagförslag. Riksdagen eller regeringen skall alltid pröva&lt;br&gt;om en myndighet skall ha rätt att sälja personuppgifter ur ett visst register.&lt;br&gt;Om tillstånd ges skall det meddelas föreskrifter till skydd för de registrera-&lt;br&gt;des integritet om hur försäljningen skall ordnas och bedrivas. En samord-&lt;br&gt;ning måste också ske med datalagens regelsystem. Datainspektionens till-&lt;br&gt;synsverksamhet är också av betydelse i sammanhanget. Det är givetvis&lt;br&gt;värdefullt att de registrerade och andra intresserade får veta ur vilka&lt;br&gt;register uppgifter får säljas. Datalagen och sekretesslagen bör därför kom-&lt;br&gt;pletteras med nya bestämmelser som tillgodoser detta syfte. Jag återkom-&lt;br&gt;mer till dessa frågor i nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Information om försäljning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: I de fall en myndighet har rätt att sälja personuppgifter&lt;br&gt;skall detta framgå både av de förteckningar enligt 7 a § datalagen&lt;br&gt;som den registeransvarige är skyldig att hålla över sina personregis-&lt;br&gt;ter och av utdragen enligt 10 § datalagen. Det skall framgå om&lt;br&gt;försäljningen grundar sig på den registrerades medgivande eller&lt;br&gt;enligt vilken författning eller vilket särskilt beslut av regeringen det&lt;br&gt;sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beskrivningar av befintliga ADB-register som myndigheterna&lt;br&gt;är skyldiga att ha enligt 15 kap. 11 § sekretesslagen skall också&lt;br&gt;innehålla uppgift om stöd för försäljning av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK:s förslag överensstämmer i sak med mitt i fråga om utdragen enligt&lt;br&gt;10 § datalagen och ADB-beskrivningarna enligt sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de få remissinstanser som yttrat sig i fråga om&lt;br&gt;utdragen enligt 10 § datalagen har datainspektionen, statistiska centralby-&lt;br&gt;rån, LO och statsanställdas förbund tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig över förslaget rörande beskriv-&lt;br&gt;ningarna enligt 15 kap. 11 § sekretesslagen. Datainspektionen och statsan-&lt;br&gt;ställdas förbund har tillstyrkt det. Malmö tingsrätt har ansett att reglering-&lt;br&gt;en inte är något verksamt sätt att informera större grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning enligt 7 a§ datalagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 a § datalagen finns regler om skyldighet för de registeransvariga att&lt;br&gt;hålla sina personregister förtecknade m. m. Förteckningen skall innehålla&lt;br&gt;vissa basfakta om varje register, nämligen registrets benämning och ända-&lt;br&gt;mål, lokalen där den automatiska databehandlingen huvudsakligen utförs,&lt;br&gt;numret på den registeransvariges licens hos datainspektionen samt i vad&lt;br&gt;mån personuppgifter lämnas ut för automatisk databehandling i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckningen skall hållas tillgänglig för datainspektionen och på begä-&lt;br&gt;ran av denna ges in till inspektionen i t. ex. ett tillsynsärende. Genom dessa&lt;br&gt;förteckningar är det möjligt för datainspektionen att ha kontroll över&lt;br&gt;personregistren trots att åtskilliga register får inrättas och föras med stöd&lt;br&gt;av endast licens och alltså utan att tillstånd från inspektionen krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förteckningarna bör enligt min mening anges om en myndighet säljer&lt;br&gt;personuppgifter och grunden för detta i form av medgivande eller beslut.&lt;br&gt;Det blir därigenom möjligt för datainspektionen att ha överblick och&lt;br&gt;kontroll över användningen av personuppgifter för försäljningsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag enligt 10 § datalagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § datalagen är den registeransvarige skyldig att på begäran av en&lt;br&gt;enskild underrätta denne om personuppgift som rör honom eller att sådan&lt;br&gt;uppgift inte finns i registret. Den registrerade har rätt att en gång om året&lt;br&gt;få en sådan underrättelse utan avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen brukar anses som en av de viktigaste i datalagen. Genom Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;insynsrätten får den enskilde möjlighet att kontrollera om han är registre-&lt;br&gt;rad i ett visst register och, om så är fallet, huruvida uppgifterna om honom&lt;br&gt;är riktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis av stort intresse for den registrerade att inte bara veta&lt;br&gt;vilka uppgifter som finns registrerade om honom utan också hur de sprids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med DOK anser jag därför att den enskilde alltid bör kunna få&lt;br&gt;reda på i fall personuppgifter om honom säljs. Om en myndighet har till-&lt;br&gt;stånd att sälja uppgifter bör detta därför framgå av utdragen enligt 10 §&lt;br&gt;datalagen. Det bör också framgå med vilket stöd försäljningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivning enligt 15 kap. 11 § sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 kap. 11 § sekretesslagen är en myndighet skyldig att tillhandahål-&lt;br&gt;la beskrivningar över de register, förteckningar eller andra anteckningar&lt;br&gt;som förs med hjälp av ADB hos myndigheten. En beskrivning skall inne-&lt;br&gt;hålla upplysning om bl. a. vilka typer av uppgifter som myndigheten har&lt;br&gt;tillgång till i ADB-registret och hos vilka andra myndigheter ADB-registret&lt;br&gt;är tillgängligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare föreslagit bör utdrag enligt 10 § datalagen innehålla&lt;br&gt;upplysning i de fall en myndighet säljer uppgifter ur registret. Mitt förslag&lt;br&gt;är att man genom ett tillägg i 15 kap. 11 § sekretesslagen skall ge de&lt;br&gt;registrerade ytterligare en möjlighet att få reda på om uppgifter om dem&lt;br&gt;säljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För insyn och kontroll av myndigheternas verksamhet är det inte bara&lt;br&gt;av vikt att veta vilka uppgifter myndigheterna har tillgång till utan även&lt;br&gt;hur uppgifterna används. En upplysning om att uppgifter säljs innebär&lt;br&gt;därför enligt min mening också en förstärkning av offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Nya registerlagar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Som ett led i en allmän strävan att stärka skyddet&lt;br&gt;för de registrerades integritet i samband med nödvändig registrering&lt;br&gt;av känsliga personuppgifter i vissa myndighetsregister bör på sikt&lt;br&gt;vissa register hos socialstyrelsen, landstingen, kommunerna och&lt;br&gt;riksförsäkringsverket regleras i särskilda registerlagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK.s förslag överensstämmer med min bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget utom Landstingsförbundet och Svenska inkassoföreningen har&lt;br&gt;tillstyrkt det. Landstingsförbundet anser att det kan vara värdefullt med&lt;br&gt;registerlagar men att närmare ställning kan tas först när konkreta förslag&lt;br&gt;till sådana lagar föreligger. Enligt inkassoföreningens uppfattning är data-&lt;br&gt;lagen och den tillsyn som sker genom datainspektionens försorg tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Föreskrifter till skydd för den personliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;integriteten återfinns i många skilda författningar av olika konstitutionell Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;valör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande bestämmelsen om skyddet för den enskildes integri-&lt;br&gt;tet återfinns i 1 kap. 2 § tredje stycket RF, vari sägs bl. a. att det allmänna&lt;br&gt;skall värna den enskildes privatliv och familjeliv. Vidare föreskrivs i&lt;br&gt;2 kap. 3 § andra stycket RF att varje medborgare skall i den utsträckning&lt;br&gt;som närmare anges i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränks&lt;br&gt;genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk data-&lt;br&gt;behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av generell betydelse på integritetsskyddsområdet är föreskrifterna i&lt;br&gt;brottsbalken och sekretesslagen. Särskilt betydelsefulla i detta samman-&lt;br&gt;hang är naturligtvis de bestämmelser till skydd för den personliga integri-&lt;br&gt;teten som finns i datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa personregister har reglerats särskilt i lag eller förordning. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas skatteregisterlagen (1980:343, omtryckt 1983:143)&lt;br&gt;och skatteregisterförordningen (1980:556, omtryckt 1983:145), utsök-&lt;br&gt;ningsregisterlagen (1986:617) och utsökningsregisterförordningen&lt;br&gt;(1986:678), lagen (1965:94) om polisregister m.m. och polisregister-&lt;br&gt;kungörelsen (1969:38, omtryckt 1977:1105), tullregisterlagen m.m.&lt;br&gt;(1990:137) samt förordningen (1986:104) om registerföring vid allmänna&lt;br&gt;domstolar med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsmyndigheter och kommuner kan meddela föreskrifter om&lt;br&gt;integritetsskydd såvitt avser egna personregister och som komplement till&lt;br&gt;eventuella föreskrifter av datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör nämnas också de internationella åtaganden&lt;br&gt;som Sverige har gjort på dataområdet. Jag avser här Europarådets konven-&lt;br&gt;tion om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personupp-&lt;br&gt;gifter och OECD:s riktlinjer i fråga om integritetsskyddet och persondata-&lt;br&gt;flödet över gränserna. Sverige har tillträtt konventionen och åtagit sig att&lt;br&gt;följa riktlinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inrätta och föra särskilt integritetskänsliga ADB-register, dvs.&lt;br&gt;personregister som innehåller ömtåliga uppgifter om enskilda personer&lt;br&gt;krävs i dag normalt tillstånd av datainspektionen. Om inrättandet av ett&lt;br&gt;sådant register beslutas av riksdagen eller regeringen räcker det dock att&lt;br&gt;beslutet föregås av ett yttrande av datainspektionen. I debatten har då och&lt;br&gt;då rests krav på att register av detta slag borde vara lagreglerade, vilket&lt;br&gt;innebär att det skulle krävas ett särskilt beslut av riksdagen för att en&lt;br&gt;myndighet skall få föra ett personregister som innehåller speciellt integri-&lt;br&gt;tetskänsliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av min redovisning är redan i dag vissa stora personregis-&lt;br&gt;ter med integritetskänsligt innehåll inom den offentliga sektorn författ-&lt;br&gt;ningsreglerade i större eller mindre mån. Flera av de viktigaste registren&lt;br&gt;saknar emellertid författningsstöd och några av dem har inte heller till-&lt;br&gt;stånd från datainspektionen eftersom de är undantagna från tillståndsplikt&lt;br&gt;till följd av 2 a § tredje stycket datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de register som sålunda undantagits från tillståndsplikt kan näm-&lt;br&gt;nas personregister som förs av myndigheter inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;för vård- eller behandlingsändamål. I dessa register finns uppgifter om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskildas sjukdomar och hälsotillstånd (2 a § tredje stycket 2). Vidare kan Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;nämnas de sociala myndigheternas personregister som innehåller uppgifter&lt;br&gt;om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten (2 a §&lt;br&gt;tredje stycket 3). Också dessa personregister har generellt sett ett mycket&lt;br&gt;integritetskänsligt innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 likhet med DOK och remissinstanserna anser jag att en målsättning&lt;br&gt;bör vara att i de fall register med ett stort antal registrerade och ett särskilt&lt;br&gt;känsligt innehåll inrättas, bestämmelser skall meddelas i form av lag.&lt;br&gt;Detta gäller särskilt i de fall uppgifterna i registret sprids externt i icke&lt;br&gt;obetydlig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppgifter används för strikt avgränsade ändamål i ett register där de&lt;br&gt;primärt har registrerats, t. ex. inom försvaret eller arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ningen och i många kommunala sammanhang behövs däremot i regel&lt;br&gt;ingen specialreglering. I dessa register kan integritetsskyddet, enligt min&lt;br&gt;mening, tillgodoses genom datainspektionens tillståndsprövning. Om de&lt;br&gt;uppgifter som ingår i registret i sådana fall inte är sekretesskyddade, kan&lt;br&gt;det övervägas om en utvidgning av bestämmelserna i sekretesslagen är en&lt;br&gt;väg att uppnå ett bättre integritetsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utveckling som hittills har ägt rum visar enligt DOK inte på något&lt;br&gt;uttalat behov av registerlagar inom den privata sektorn. Detta beror enligt&lt;br&gt;DOK bl. a. på att datainspektionen i sin tillstånds- och tillsynsverksamhet&lt;br&gt;på den privata sidan inte behöver väga integritetsintressen mot samhälls-&lt;br&gt;intressen i den utsträckning som ofta blir nödvändigt när det gäller offent-&lt;br&gt;liga register. Vidare kan spridningen av uppgifter från privata register&lt;br&gt;begränsas utan hänsyn till grundlagsreglerna om allmänna handlingars&lt;br&gt;offentlighet. Inslaget av frivillighet är också betydande eftersom privat&lt;br&gt;registrering huvudsakligen grundar sig på avtalsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig till DOK:s bedömning att det för närvarande inte finns&lt;br&gt;något uttalat behov av registerlagar inom den privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få en bättre kontroll av integritetsskyddet i de personregister som&lt;br&gt;redan är inrättade inom den offentliga sektorn anser jag i likhet med DOK&lt;br&gt;och remissinstanserna att ytterligare några av dessa bör regleras i särskilda&lt;br&gt;registerlagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK har föreslagit att i första hand vissa register hos socialstyrelsen,&lt;br&gt;landstingen, kommunerna (socialtjänst och skolhälsovård) samt riksför-&lt;br&gt;säkringsverket och försäkringskassorna bör regleras i registerlagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt DOK bör socialstyrelsens register och landstingens patientdataba-&lt;br&gt;ser m. fl. personregister regleras framför allt för att man skall ta ställning&lt;br&gt;till i vilken utsträckning personanknutna uppgifter bör kunna krävas in&lt;br&gt;utan de registrerades samtycke, om avidentifierade uppgifter kan använ-&lt;br&gt;das och hur socialstyrelsen får använda det material som samlas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka en okontrollerad utveckling av kommunernas register&lt;br&gt;inom socialtjänsten när det gäller ändamål och innehåll anser DOK det&lt;br&gt;önskvärt att dessa regleras separat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från tillståndsplikt i 2 a § datalagen som redogjorts för ovan&lt;br&gt;medför enligt DOK att landstingens och kommunernas barnavårds- och&lt;br&gt;skolhälsovårdsregister kan utformas helt och hållet av de registeransvari-&lt;br&gt;ga. DOK anser att detta inte är tillfredsställande från integritetssynpunkt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och menar dessutom att det är angeläget att överväga hur överlämnandet Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;av uppgifter från barnavården till skolhälsovården skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas register bör enligt&lt;br&gt;DOK regleras särskilt med hänsyn till den omfattande terminalanvänd-&lt;br&gt;ningen och utlämnandet av uppgifter inte bara till andra myndigheter utan&lt;br&gt;också till arbetsgivare och privata pensionskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På socialförsäkringsområdet pågår ett omfattande utvecklingsarbete i&lt;br&gt;syfte att effektivisera verksamheten. Av särskild betydelse i detta samman-&lt;br&gt;hang är de förslag som regeringen nyligen har lagt fram i prop. 1989/90:62&lt;br&gt;om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens verksamhet&lt;br&gt;m. m. Förslagen tar sikte på åtgärder för att bl. a. förbättra försäkringskas-&lt;br&gt;sornas möjligheter att bedriva en effektiv rehabilitering genom ett utökat&lt;br&gt;samarbete med andra myndigheter m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket bedriver i samarbete med försäkringskassorna&lt;br&gt;sedan flera år tillbaka ett utrednings- och utvecklingsarbete samt praktiska&lt;br&gt;försök för att få underlag för ett ställningstagande till frågan hur ADB-&lt;br&gt;verksamheten skall utformas för att stödja den pågående verksamhets-&lt;br&gt;utvecklingen. Utredningen bedrivs i form av delprojekt som sammantagna&lt;br&gt;går under namnet FAS 90 (Framtida ADB-verksamhet för Socialförsäk-&lt;br&gt;ringen på 90-talet och därefter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FAS 90 aktualiserar en rad frågor som är av central betydelse för integri-&lt;br&gt;tetsskyddet i samhället. Regeringen har därför den 4 oktober 1990 beslutat&lt;br&gt;att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda och lägga fram&lt;br&gt;förslag om författningsreglering av personregister på socialförsäkringsom-&lt;br&gt;rådet (dir. 1990:59).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl hälso- och sjukvårdsregistren som socialtjänstregistren är som&lt;br&gt;redan nämnts undantagna från tillståndstvång. Mot bakgrund av den&lt;br&gt;snabba utvecklingen av dataanvändningen och med hänsyn till datain-&lt;br&gt;spektionens begränsade resurser för tillsyn behövs enligt DOK rent all-&lt;br&gt;mänt en bättre kontroll inom dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad DOK sålunda anfört om motiven för en specialreglering av vissa&lt;br&gt;myndighetsregister kan jag väsentligen instämma i. Jag delar därför&lt;br&gt;DOK:s och remissinstansernas uppfattning att en reglering bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK har inte lagt fram förslag till regler som skulle täcka lagstiftnings-&lt;br&gt;behovet. Det ingick inte heller i kommitténs uppdrag. Det är helt säkert&lt;br&gt;inte någon lätt och okomplicerad uppgift att införa en specialreglering på&lt;br&gt;de områden som har berörts. En reglering är alltså möjlig bara på sikt och&lt;br&gt;det återstår att närmare överväga vilka register inom de angivna områdena&lt;br&gt;som bör regleras. Hur arbetet skall bedrivas bör i första hand övervägas&lt;br&gt;inom de departement till vilkas ansvarsområde de aktuella registren hör.&lt;br&gt;Jag lägger därför nu inte fram några förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Begränsning av personnummeranvändningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Användningen av personnummer m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Redan år 1947 infördes i Sverige ett system med födelsenummer. Syftet&lt;br&gt;var framför allt att tillgodose behovet av ett mera entydigt, lättillgängligt&lt;br&gt;och lätthanterligt hjälpmedel än personnamnet för identifiering av perso-&lt;br&gt;ner. Födelsenumret sammanfördes med uppgift om födelsetiden till ett&lt;br&gt;niosiffrigt nummer som användes som identitetsbeteckning. Detta num-&lt;br&gt;mer kallades vanligen folkbokföringsnummer. Folkbokföringsnumret ut-&lt;br&gt;nyttjades som hjälpmedel vid identifiering bl. a. i folkbokföringen, befolk-&lt;br&gt;nings- och socialstatistiken och vid samsorteringen av deklarationsblan-&lt;br&gt;ketter och löneuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till folkbokföringsnumret lades år 1968 en s. k. kontrollsiffra for att&lt;br&gt;man skulle få möjlighet att kontrollera numrets riktighet med hjälp av&lt;br&gt;ADB. I samband därmed gavs numret beteckningen personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § folkbokföringslagen (1967:198) skall ett personnummer fast-&lt;br&gt;ställas för varje person som kyrkobokförs i Sverige. Som framgått anger&lt;br&gt;personnumret födelsetid och det innehåller vidare födelsenumret och en&lt;br&gt;kontrollsiffra. Länsskattemyndigheterna fastställer personnummer for ny-&lt;br&gt;födda. Andra kategorier tilldelas ett personnummer av riksskatteverket&lt;br&gt;(4 § folkbokföringskungörelsen 1967:495). Detta gäller personer som har&lt;br&gt;invandrat till Sverige och även vissa icke kyrkobokforda personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnumret används framför allt som hjälpmedel vid identifiering av&lt;br&gt;personer. Det är också vanligt att personnumret används som sökbegrepp i&lt;br&gt;ADB-stödda personregister och som koppling när man genom s. k. sam-&lt;br&gt;köming skall sambearbeta flera personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver att personnumren utnyttjas i folkbokföringen förekommer en&lt;br&gt;omfattande användning av personnummer också inom andra delar av den&lt;br&gt;offentliga sektorn, t. ex. inom skatteförvaltningen, hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och socialtjänsten. Även inom den enskilda sektorn används personnum-&lt;br&gt;ren i betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal författningar innehåller regler om att personnummer skall&lt;br&gt;eller bör anges i inlagor till myndigheter. Som exempel kan nämnas be-&lt;br&gt;stämmelser om taxering, skatt och uppbörd, tull, prisreglering, folk- och&lt;br&gt;bostadsräkning, val, förundersökning, rättegång, utmätning, ordningsvak-&lt;br&gt;ter, pass, jakt, vapen, inkassoverksamhet, kreditupplysning, arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring, försäkringsrörelse, aktiebolag, utländska förvärv av svenska&lt;br&gt;företag och fast egendom i Sverige, handel med skrot och begagnade varor,&lt;br&gt;yrkestrafik, transportförmedling, biluthyrning och körkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra sammanhang inom såväl den offentliga som den enskilda sek-&lt;br&gt;torn kan krav på personnummer grundas på avtal av olika slag. Det&lt;br&gt;förekommer inte sällan att den som beställer en vara eller tjänst krävs på&lt;br&gt;uppgift om sitt personnummer. Den enskildes möjlighet att avstå från att&lt;br&gt;uppge sitt personnummer är i praktiken ofta begränsad, om han vill ha&lt;br&gt;varan eller tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett resultat av att uppgifter om personnummer lämnas till myndig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter, foretag etc. förekommer sådana uppgifter i ett stort antal ADB- Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;register både inom den offentliga och den enskilda sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den offentliga sektorn förs register med personnummer över t. ex.&lt;br&gt;skattskyldiga, fastighetsägare, vissa funktionärer i aktiebolag, bilägare,&lt;br&gt;körkortsinnehavare, straffade, patienter, blodgivare, bostadssökande och&lt;br&gt;elabonnenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den enskilda sektorn förs register med personnummer över t. ex.&lt;br&gt;anställda, köpare, prenumeranter, hyresgäster, leverantörer, kontokortsin-&lt;br&gt;nehavare och föreningsmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK har gjort en grundlig kartläggning av användningen av person-&lt;br&gt;nummer. Jag hänvisar i övrigt till den (s. 45 —65 i betänkandet /SOU&lt;br&gt;1987:31/).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Nuvarande begränsningar i användningen av&lt;br&gt;personnummer m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns för närvarande inte några särskilda bestämmelser i lag eller&lt;br&gt;förordning som förbjuder eller begränsar just användningen av person-&lt;br&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter till skydd mot otillbörligt intrång i den personliga integrite-&lt;br&gt;ten finns bl. a. i sekretesslagen och datalagen. Några bestämmelser som&lt;br&gt;direkt tar sikte på att skydda mot icke godtagbar användning av person-&lt;br&gt;nummer finns dock inte i dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sekretesslagen finns visserligen föreskrifter om s. k. folkbokföringssek-&lt;br&gt;retess (7 kap. 15 §). Denna torde dock endast i undantagsfall omfatta&lt;br&gt;uppgift om personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan sekretess kan också gälla för uppgifter om personnummer. Sekre-&lt;br&gt;tess kan t. ex. gälla enligt 7 kap. 1, 4 och 11 §§ sekretesslagen inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården, socialtjänsten respektive en myndighets personaladmini-&lt;br&gt;strativa verksamhet för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden.&lt;br&gt;Till sådana skyddade uppgifter kan bl. a. räknas anteckningar om en pati-&lt;br&gt;ents, klients eller anställds personnummer. Skälet till att sekretessen gäller&lt;br&gt;här är emellertid inte uppgiften om personnumret som sådan utan denna&lt;br&gt;uppgift i kombination med att den finns på t. ex. en viss sjukvårdsinrätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte heller i datalagen finns några bestämmelser som tar&lt;br&gt;sikte direkt på att förbjuda eller begränsa användningen av personnummer&lt;br&gt;i ett personregister är det inte utan vidare tillåtet att använda personnum-&lt;br&gt;mer t. ex. för att samköra personregister. I 2 § andra stycket 4 datalagen&lt;br&gt;föreskrivs nämligen att tillstånd av datainspektionen i princip krävs för att&lt;br&gt;inrätta och föra personregister som skall innehålla personuppgift som&lt;br&gt;inhämtas från något annat personregister. Bestämmelsen innebär alltså att&lt;br&gt;det normalt fordras tillstånd för samköming av personregister. Vid till-&lt;br&gt;ståndsprövningen skall enligt 3§ andra stycket datalagen bl. a särskilt&lt;br&gt;beaktas arten av de personuppgifter som skall ingå i det register som bildas&lt;br&gt;genom samkörningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnar datainspektionen tillstånd till inrättande och förande av per-&lt;br&gt;sonregister skall den enligt 6 § första stycket datalagen meddela särskilda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter om det behövs för att förebygga risk för otillbörligt intrång i Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;någons personliga integritet. Datainspektionen kan exempelvis meddela&lt;br&gt;föreskrifter om hur personnummer får användas i ett register eller helt&lt;br&gt;förbjuda viss användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vissa personal-, kund-, hyres- och medlemsregister har&lt;br&gt;datainspektionen meddelat generella bestämmelser om användningen av&lt;br&gt;personnummer. I inspektionens författningssamlingar (DIFS 1979:2,&lt;br&gt;DIFS 1979:3, DIFS 1980:3 och DIFS 1981:1) föreskrivs beträffande dessa&lt;br&gt;register att den registrerades personnummer inte får lämnas ut i vidare&lt;br&gt;mån än som behövs för att tillgodose ändamålet med registret. Om uppgif-&lt;br&gt;ten blir tillgänglig i visuellt läsbar form utanför den egna verksamheten,&lt;br&gt;t. ex. i samband med postbefordran, skall den registeransvarige särskilt&lt;br&gt;beakta att detta inte sker i onödan eller på ett sätt som är ägnat att väcka&lt;br&gt;oro eller förargelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreskrivs i inspektionens författningssamling (DIFS 1988:1) om&lt;br&gt;förenklat ansökningsförfarande för vissa direktreklamregister att person-&lt;br&gt;nummer inte får placeras synligt på postförsändelser som innehåller di-&lt;br&gt;rektreklammaterial.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Användningen av personnummer bör regleras ytterligare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Personnummer skall enligt en ny bestämmelse i data-&lt;br&gt;lagen få registreras i dataregister endast om det är påkallat med&lt;br&gt;hänsyn till registrets ändamål, vikten av en säker identifiering eller&lt;br&gt;av annat godtagbart skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förteckningar över personregister som skall finnas enligt 7 a §&lt;br&gt;datalagen skall innehålla uppgift om huruvida personnummer finns&lt;br&gt;i registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer skall inte utan särskilda skäl få användas på data-&lt;br&gt;utskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK har lagt fram två alternativa förslag. Det ena förslaget — en ny&lt;br&gt;särskild lag — innebär att personnummer får användas endast under vissa&lt;br&gt;angivna förutsättningar, nämligen vid medgivande från den registrerade,&lt;br&gt;stöd i lag eller förordning eller — i vissa fall — vid uppgiftsskyldighei eller&lt;br&gt;tillstånd av datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra förslaget, kompletteringsförslaget, överensstämmer i stort sett&lt;br&gt;med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har ansett att en&lt;br&gt;reglering av personnummeranvändningen bör ske och har ställt sig bakom&lt;br&gt;något av DOK:s förslag till lagstiftningsåtgärder. Ett fåtal remissinstanser&lt;br&gt;har dock uttalat att de föreslagna lagstiftningsåtgärderna ej bör vidtas. De&lt;br&gt;har bl. a. åberopat vikten av ett enhetligt identifikationsbegrepp, att konse-&lt;br&gt;kvenserna för forskningen bör utredas först, kostnadsskäl samt att man&lt;br&gt;borde avvakta DOK:s slutbetänkande som vid tidpunkten för remissin-&lt;br&gt;stansernas yttranden ännu inte hade lagts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som ställt sig bakom något av DOK:s förslag har Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;en alldeles övervägande majoritet (närmare sextio remissinstanser) föror-&lt;br&gt;dat kompletteringsförslaget. Dessa remissinstanser är bl. a. hovrätten för&lt;br&gt;Skåne och Blekinge, kammarrätten i Stockholm, rikspolisstyrelsen, data-&lt;br&gt;inspektionen, riksskatteverket, statskontoret, länsstyrelsernas organisa-&lt;br&gt;tionsnämnd, domstolsverket, bankinspektionen, försäkringsinspektionen,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, LO och TCO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast överbefälhavaren, juridiska fakulteten vid Lunds universitet,&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga fakulteterna vid Göteborgs och Umeå universitet,&lt;br&gt;statens invandrarverk, Stockholms och Göteborgs kommuner, landstingen&lt;br&gt;i Malmöhus län och Älvsborgs län samt Sveriges advokatsamfund har&lt;br&gt;uttalat sig till förmån för förslaget till en ny särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som tagit ställning för kompletteringsförslaget har&lt;br&gt;många uttryckligen avstyrkt det alternativa förslaget. Ingen av de remissin-&lt;br&gt;stanser som uttalat sig till förmån för förslaget till en ny särskild lag har&lt;br&gt;däremot uttryckligen avstyrkt kompletteringsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kompletteringsförslaget har hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge, kammarrätten i Stockholm och Landstingsförbundet satt i fråga&lt;br&gt;om detta inte är alltför strängt formulerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av personnummer innebär både fördelar och nackdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största fördelen består i att personnumret är ett enhetligt och för&lt;br&gt;varje person unikt identifikationsbegrepp. Personnumret är alltså ett ef-&lt;br&gt;fektivt hjälpmedel när det gäller att förebygga förväxlingar mellan perso-&lt;br&gt;ner, vilket är av betydelse från bl. a. rättssäkerhetssynpunkt. 1 den mening-&lt;br&gt;en innebär personnumret ett skydd för den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fördel med personnumret är att man inte behöver hålla reda&lt;br&gt;på många olika identifikationsbegrepp, t. ex. kundnummer, inskrivnings-&lt;br&gt;nummer och anställningsnummer. Detta gynnar både den enskilde och de&lt;br&gt;myndigheter, företag m. fl. som använder personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en fördel med personnumret som identifikationsbegrepp är&lt;br&gt;att det är lätt för en registeransvarig att hålla uppgifterna i registret&lt;br&gt;aktuella med hjälp av uppgifter från andra personregister, t. ex. genom&lt;br&gt;aviseringar om adressförändringar från länsstyrelsernas folkbokföringsre-&lt;br&gt;gister eller från SPAR. Detta innebär också att den enskilde i många fall&lt;br&gt;kan befrias från besväret att själv göra anmälan om adressändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänhet torde användningen av personnummer också bidra till att&lt;br&gt;minska kostnaderna för administrationen av personregistren, något som i&lt;br&gt;sin tur är ägnat att medföra lägre kostnader även för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men användningen av personnummer innebär också vissa nackdelar.&lt;br&gt;Det är ett faktum att många människor i dag är kritiska mot den utbredda&lt;br&gt;användningen av personnummer. En del är oroliga för att personnumret&lt;br&gt;kan utnyttjas så att det medför otillbörligt intrång i den personliga integri-&lt;br&gt;teten, t. ex. genom att personnumret på ett enkelt sätt kan användas som&lt;br&gt;kopplingsnyckel i ADB-stödda register för samköming med andra person-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register, vilket skapar ökade möjligheter till kontroll av den enskilde Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;individen i olika hänseenden. Andra reagerar mot vad de upplever som&lt;br&gt;onödig användning av personnummer, t. ex. att man måste uppge person-&lt;br&gt;nummer for att få låna en bok från ett bibliotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde kan också uppfatta det som en nackdel att personnumret&lt;br&gt;är informationsbärare, t. ex. att ålder framgår av personnumret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan personnumret inbjuda till övertro på dess tillförlitlighet som&lt;br&gt;enda identifikationsbegrepp. Man kan felaktigt tro att en kontroll av&lt;br&gt;identiteten inte behöver göras också med t. ex. namn, adress och födelse-&lt;br&gt;ort. I detta sammanhang bör man hålla i minnet att det trots kontrollsiff-&lt;br&gt;ran i personnumret ändå inte alltid är möjligt att vid databehandling&lt;br&gt;upptäcka felaktiga, men formellt rimliga personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan under 1970-talet uppmärksammades att samköming av olika&lt;br&gt;personregister kunde medföra risk för otillbörligt intrång i den personliga&lt;br&gt;integriteten. DALK behandlade frågan om samköming och användning av&lt;br&gt;personnummer i samband med en översyn av datalagen i betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1978:54) Personregisterdatorer — integritet. I betänkandet redovi-&lt;br&gt;sade DALK som sin uppfattning att samkörningar inte på något avgörande&lt;br&gt;sätt skulle hindras, om personnumren slopades i personregistren. Att för-&lt;br&gt;bjuda användningen av personnummer i sådana register skulle visserligen&lt;br&gt;på kort sikt försvåra möjligheterna till samköming, men efter någon tid&lt;br&gt;skulle de tekniska förutsättningarna for samköming med hjälp av andra&lt;br&gt;identifierande uppgifter, t. ex. namn och adress, föreligga i samma omfatt-&lt;br&gt;ning som tidigare. Ett förbud mot att använda personnummer vid automa-&lt;br&gt;tisk databehandling skulle också leda till stora kostnadsökningar och andra&lt;br&gt;olägenheter. DALK var därför inte beredd att föreslå något förbud eller&lt;br&gt;någon omfattande begränsning i användningen av personnummer i per-&lt;br&gt;sonregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissbehandlingen av betänkandet visade att det bland remissinstan-&lt;br&gt;serna förelåg en allmän enighet om att användningen av personnummer i&lt;br&gt;personregister inte borde begränsas på något avgörande sätt. Den dåvaran-&lt;br&gt;de justitieministern uttalade i prop. 1978/79:109 om ändring i datalagen&lt;br&gt;(s. 12) att DALK hade anfört övertygande skäl mot att begränsa använd-&lt;br&gt;ningen av personnummer. Han pekade särskilt på att en begränsning av&lt;br&gt;användningen skulle kunna få effekter som i själva verket motverkade&lt;br&gt;syftet att skydda den personliga integriteten. Bl. a. skulle riskerna för&lt;br&gt;personförväxlingar öka avsevärt. Även om det enligt hans mening alltså&lt;br&gt;inte fanns skäl att begränsa användningen av personnummer i registren&lt;br&gt;ansåg han att det i vissa fall kunde vara befogat att begränsa användningen&lt;br&gt;av personnummer i uppgifter som lämnas ut från ADB-register. Begräns-&lt;br&gt;ningar i det hänseendet kunde åstadkommas redan med stöd av gällande&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagsbehandlingen av propositionen hemställde konstitutionsut-&lt;br&gt;skottet (KU 1978/79:37) att riksdagen skulle bifalla propositionen. Riks-&lt;br&gt;dagen följde utskottets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiken mot vad många människor upplever som en integritetskänslig&lt;br&gt;eller onödig användning av personnummer inom den offentliga och den&lt;br&gt;enskilda sektorn tog emellertid ny fart under 1980-talet. Krav har på nytt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rests om att användningen av personnummer skall förbjudas eller begrän-&lt;br&gt;sas. Det var mot denna bakgrund DOK tillkallades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan nämnt har DOK gjort en grundlig kartläggning av an-&lt;br&gt;vändningen av personnummer. Kartläggningen visar att personnumret har&lt;br&gt;fått en mycket stor utbredning i Sverige som vårt mest tillförlitliga identifi-&lt;br&gt;kationsbegrepp. I samband med ADB är personnumret det dominerande&lt;br&gt;sökbegreppet. De omfattande aviseringssambanden mellan olika register&lt;br&gt;för uppdatering, kontroll och övervakning förutsätter ett enhetligt sökbe-&lt;br&gt;grepp. Det är uppenbart att en i stort sett fri och okontrollerad utbredning&lt;br&gt;av personnummeranvändningen under flera decennier har satt sina spår.&lt;br&gt;Det faktum att denna användning är nära förknippad med den automati-&lt;br&gt;ska databehandlingen, som har expanderat kraftigt under samma tidsperi-&lt;br&gt;od, förstärker naturligtvis effekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kartläggningen visar vidare att konsekvenserna av att personnummer&lt;br&gt;används inte entydigt kan karaktäriseras som bra eller dåliga, nyttiga eller&lt;br&gt;onyttiga, ofarliga eller farliga. På flera punkter har användningen såväl&lt;br&gt;positiva som negativa inslag. Ofta är det en värderingsfråga vilket som&lt;br&gt;överväger. När det gäller datorbaserade personregister har man hittills&lt;br&gt;nästan undantagslöst godtagit behovet av att använda personnummer i&lt;br&gt;samband med att tillstånd har lämnats för att inrätta och föra personregis-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min del anser jag att frågor som i första hand rör personregistrens&lt;br&gt;omfattning, ändamål och innehåll, samköming av olika register, offentlig-&lt;br&gt;hets-, data- och sekretesslagstiftningens utformning och tillämpning, sår-&lt;br&gt;barhetsproblem och mycket annat, på ett olyckligt sätt ofta har fokuserats&lt;br&gt;till användningen av personnummer. Det finns knappast befogade skäl att&lt;br&gt;betrakta personnumret som sådant som integritetskränkande. Det kan&lt;br&gt;däremot användas på ett sätt som medför ökad risk för integritetskränk-&lt;br&gt;ningar. Detta måste man vara medveten om när man diskuterar vad som&lt;br&gt;utgör integritetshot. Betydelsen av personnummeranvändningen som in-&lt;br&gt;tegritetshot skall alltså ges sina rätta dimensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den opinion som finns för åtgärder mot användningen av personnum-&lt;br&gt;mer är också vid närmare påseende djupt splittrad. Detta hänger samman&lt;br&gt;med att det inte finns någon enighet när det gäller att formulera vad det är&lt;br&gt;som skall betraktas som intrång i den enskildes personliga integritet. Det&lt;br&gt;är därför ofta inte möjligt att tillfredsställa krav som har ställts från en viss&lt;br&gt;åsiktsriktning utan att gå emot uppfattningen hos andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken de undersökningar som har gjorts angående allmänhetens attity-&lt;br&gt;der till användningen av personnummer, dess kontakter med datainspek-&lt;br&gt;tionen eller den omfattande massmediebevakningen har egentligen för-&lt;br&gt;mått att klargöra vad opinionsbildningen egentligen bygger på. Exempel&lt;br&gt;på sådant som oroar och irriterar och som av allt att döma har lett till&lt;br&gt;kritiska synpunkter på användningen av personnummer är en reaktion&lt;br&gt;över att personnumret ofta får ersätta namnet som identifikationsbegrepp&lt;br&gt;i kontakten människor emellan och en allmän fientlighet mot datatekni-&lt;br&gt;ken. Andra exempel är en motvilja mot kontroll och övervakning med&lt;br&gt;hjälp av ADB, en negativ inställning till centrala registerlösningar i stället&lt;br&gt;för decentraliserade sådana och en rädsla för de möjligheter till samord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning och spridning av personuppgifter som användningen av ett enhetligt Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;och oföränderligt identitetsbegrepp medför. Det kan vidare finnas en&lt;br&gt;motvilja mot en insamling av uppgifter som upplevs som onödig och&lt;br&gt;slentrianmässig eller mot direktreklam och annan kommersiell använd-&lt;br&gt;ning av dataregister med personuppgifter. En rädsla för datasamhällets&lt;br&gt;sårbarhet kan också spela in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De opinionsundersökningar som har gjorts tyder dock på en utbredd&lt;br&gt;förståelse för användningen av personnummer i en del offentliga register,&lt;br&gt;t. ex. inom skatteförvaltning, allmän försäkring och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening diskuteras användningen av personnummer ofta på&lt;br&gt;ett osakligt och missvisande sätt utan några försök att sätta in denna&lt;br&gt;användning i dess rätta sammanhang. En noggrann genomgång av för- och&lt;br&gt;nackdelar vid användningen av personnummer, en bedömning av de&lt;br&gt;ekonomiskt och administrativt godtagbara alternativen och en värdering&lt;br&gt;av integritetsaspekter ger inte utrymme för de grova förenklingar som ofta&lt;br&gt;förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför enligt min uppfattning inte någon anledning att förbju-&lt;br&gt;da användningen av personnummer i de fall där detta skulle medföra&lt;br&gt;kommunikationssvårigheter, förväxlingsrisker eller kostnadsökningar som&lt;br&gt;inte står i proportion till fördelarna från integritetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de skyddsregler som redan finns mot intrång i den enskildes&lt;br&gt;personliga integritet anser jag i likhet med DOK och de allra flesta remiss-&lt;br&gt;instanserna mot bakgrund av allmänhetens oro och reaktion på en ibland&lt;br&gt;slentrianmässig och oöverlagd användning av personnummer att en regle-&lt;br&gt;ring av personnummeranvändningen bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har gjort denna bedömning mot bakgrund av att det — som redan&lt;br&gt;framhållits — är en grundförutsättning för att ADB-tekniken skall kunna&lt;br&gt;utnyttjas så att dess fördelar tas till vara, att medborgarna inte känner&lt;br&gt;främlingskap och upplever tekniken som ett hot. Uppenbarligen är det&lt;br&gt;många som är främmande för personnummeranvändningen i ADB-sam-&lt;br&gt;manhang och ser denna som en fara för den personliga integriteten. Detta&lt;br&gt;gör det befogat att i rimlig utsträckning och på ett lämpligt sätt motverka&lt;br&gt;obefogat användande av detta identifikationsbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild lag eller en komplettering av datalagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK har som jag redan nämnt lagt fram två alternativa förslag till åtgär-&lt;br&gt;der för att åstadkomma en reglering och begränsning av användningen av&lt;br&gt;personnummer i datorbaserade personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ena innebär en helt ny lag om användning av personnummer. Det&lt;br&gt;förslaget innebär i huvudsak att personnummer inte skall få användas i&lt;br&gt;personregister som förs med hjälp av ADB om inte någon av följande&lt;br&gt;förutsättningar är uppfylld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den registrerade har medgett användningen av personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Registret har stöd i lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De registrerade uppgifterna förs inom en verksamhet från vilken det&lt;br&gt;enligt lag eller förordning finns skyldighet att lämna personuppgifter som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehåller personnummer till sådant register som har stöd i lag eller&lt;br&gt;förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Datainspektionen har medgett användningen av personnummer i&lt;br&gt;tillståndspliktigt register för forskning eller framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en ny särskild lag innebär att datalagens krav på att&lt;br&gt;personregister skall inrättas och föras så att inte otillbörligt intrång i&lt;br&gt;registrerads personliga integritet uppkommer utvidgas till ett allmänt krav&lt;br&gt;på sådant hänsynstagande vid all hantering av personnummer. Kravet&lt;br&gt;skall således gälla också när personnummer används utan samband med&lt;br&gt;användning av ADB. Vissa övergångsbestämmelser för befintliga person-&lt;br&gt;register föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra s. k. kompletteringsförslaget innebär att 7 § datalagen utvid-&lt;br&gt;gas med en föreskrift om att personnummer får registreras endast när detta&lt;br&gt;är uppenbart påkallat med hänsyn till registrets ändamål, vikten av en&lt;br&gt;säker identifiering av de registrerade eller av annat skäl. Tanken är både&lt;br&gt;att de registeransvariga själva skall visa återhållsamhet när det gäller att&lt;br&gt;använda personnummer och att datainspektionen skall övervaka använd-&lt;br&gt;ningen såväl vid tillståndsgivning som i samband med tillsyn. Vidare skall&lt;br&gt;personnummer inte utan särskilda skäl få användas på datautskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletteringsförslaget har samma syfte som förslaget till en helt ny lag&lt;br&gt;men är mindre resurskrävande och medger i större utsträckning en succes-&lt;br&gt;siv anpassning till en begränsad användning av personnummer. DOK&lt;br&gt;anser att det framför allt är användningen av personnummer utan sam-&lt;br&gt;band med ADB och kanske även den enligt DOK mer eller mindre onödi-&lt;br&gt;ga användningen i datorbaserade register som man inte lika snabbt kom-&lt;br&gt;mer till rätta med om man väljer kompletteringsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DOK tar inte ställning till vilket av de alternativa förslagen som bör&lt;br&gt;genomföras. Det finns enligt DOK anledning att fästa stor vikt vid de&lt;br&gt;synpunkter som kommer att lämnas av berörda remissinstanser och i den&lt;br&gt;debatt som förslagen kan ge upphov till. Det slutliga valet blir enligt DOK&lt;br&gt;bl. a. beroende av bedömningar angående hur akut behovet av snabba&lt;br&gt;åtgärder är, i vilken utsträckning de registeransvariga kan förväntas ställa&lt;br&gt;upp frivilligt och vilka kostnader som kan godtas. I ett särskilt yttrande har&lt;br&gt;tre av kommitténs ledamöter dock förordat en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allra flesta av de remissinstanser som tagit ställning till något av&lt;br&gt;förslagen förordar kompletteringsförslaget. Genomgående har dessa re-&lt;br&gt;missinstanser uttalat att det andra förslaget kommer att medföra en onö-&lt;br&gt;dig byråkratisering och betydande kostnadsökningar samtidigt som förde-&lt;br&gt;larna med en särskild lag inte kan förväntas bli så stora. Flera av remissin-&lt;br&gt;stanserna påtalar att den nya lagen förutsätts medge undantag i mycket&lt;br&gt;stor omfattning på en rad olika områden varför man inte kan tala om&lt;br&gt;något förbud mot användningen av personnummer. Åtskilliga remissin-&lt;br&gt;stanser anmärker också särskilt att kravet i den huvudregel som enligt&lt;br&gt;förslaget skall gälla — att användningen av personnummer skall grunda sig&lt;br&gt;på samtycke från den registrerade — inte får så stor betydelse eftersom&lt;br&gt;någon valfrihet för den enskilde i många fall rent faktiskt inte kommer att&lt;br&gt;finnas. När det enda alternativet till att medge registrering av personnum-&lt;br&gt;ret är att avstå från att bli exempelvis medlem eller kund hos den register-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvarige kan man enligt remissinstanserna inte tala om någon reell valfri- Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora flertalet remissinstanser har således stannat for att komplette-&lt;br&gt;ringsförslaget är det förslag som är mest realistiskt och ändamålsenligt.&lt;br&gt;Det framhålls särskilt att förslaget har den fördelen att det möjliggör en&lt;br&gt;smidig och obyråkratisk anpassning till förhållandena på olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan anfört är det inte personnumret i sig som är integritets-&lt;br&gt;kränkande. Det är i stället användningen av personnummer i datorbasera-&lt;br&gt;de personregister som enligt min mening främst kan innebära integritets-&lt;br&gt;kränkningar. Detta talar för att man begränsar en eventuell författnings-&lt;br&gt;reglering till att avse endast användningen av personnummer i samband&lt;br&gt;med ADB. Därigenom undviker man också att utvidga datainspektionens&lt;br&gt;verksamhet till att även omfatta manuell personregistrering, något som&lt;br&gt;skulle ha blivit &amp;lt;*n konsekvens av förslaget till en helt ny lag. I stället bör&lt;br&gt;datainspektionc.. ges ökade möjligheter att vid tillståndsgivning och till-&lt;br&gt;syn ingripa mot personnummeranvändning som kan hota den personliga&lt;br&gt;integriteten. Målet bör vara att finna en lagteknisk lösning som medger&lt;br&gt;personnummeranvändning i all den utsträckning som från integritets-&lt;br&gt;skyddssynpunkt är försvarbar men som samtidigt möjliggör en effektiv&lt;br&gt;spärr mot ett alltför omfattande bruk. Enligt datainspektionens mening&lt;br&gt;utgör kompletteringsförslaget en lämplig lösning. Datainspektionen anser&lt;br&gt;att man kan uppnå i allt väsentligt samma resultat genom den lösningen&lt;br&gt;som genom en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill förordar jag i likhet med de allra flesta remissinstan-&lt;br&gt;serna en komplettering av datalagen. Jag vill i detta sammanhang klart&lt;br&gt;deklarera att ett genomförande av kompletteringsförslaget inte behöver&lt;br&gt;resultera i ett lägre integritetsskydd än alternativet med en helt ny lag.&lt;br&gt;Kompletteringsförslaget har dessutom de fördelarna att det är mindre&lt;br&gt;resurskrävande och medger i större utsträckning än det alternativa försla-&lt;br&gt;get en successiv anpassning till en begränsad användning av personnum-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av en komplettering av datalagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att på ett smidigt sätt åstadkomma en begränsning av användningen&lt;br&gt;av personnummer i ADB-baserade register är det väsentligt att de register-&lt;br&gt;ansvariga beträffande varje enskilt register överväger behovet av att regi-&lt;br&gt;strera personnummer. Kan de avstå från att registrera sådana bör de göra&lt;br&gt;det. Jag förordar därför att datalagen kompletteras så att detta klargörs för&lt;br&gt;de registeransvariga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan med nuvarande lagstiftning kan datainspektionen bestämma att&lt;br&gt;ett register inte får innehålla personnummer eller att användningen av&lt;br&gt;personnummer i ett visst register skall vara villkorad på något sätt (6 och&lt;br&gt;18 §§ datalagen). En förutsättning är emellertid att användningen kan&lt;br&gt;medföra otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § datalagen slås fast att personregister skall inrättas och föras så att&lt;br&gt;inte otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet uppkommer.&lt;br&gt;Därefter anges i fyra punkter några faktorer som har särskild betydelse för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;integritetsskyddet. I punkt 1 sägs att registret skall föras för ett bestämt Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;ändamål. Vidare skall iakttas att inte andra uppgifter registreras än som&lt;br&gt;står i överensstämmelse med registrets ändamål (punkt 2) samt att uppgif-&lt;br&gt;ter inte samlas in, lämnas ut eller används annat än i överensstämmelse&lt;br&gt;med registrets ändamål eller vad som gäller enligt lag eller annan författ-&lt;br&gt;ning eller i enlighet med den registrerades medgivande (punkt 3). Slutligen&lt;br&gt;skall iakttas att uppgifterna i registret skyddas mot oavsiktlig eller otillåten&lt;br&gt;förstörelse eller mot otillåten ändring eller spridning (punkt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 7 § är tillämpliga på alla slag av personregister, oavsett om de&lt;br&gt;kräver tillstånd av datainspektionen eller ej. De gäller också för sådana&lt;br&gt;personregister som får föras utan licens, dvs. sådana som förs uteslutande&lt;br&gt;för personligt bruk (2 § tredje stycket datalagen). Även register som har&lt;br&gt;beslutats av regeringen eller riksdagen, s. k. statsmaktsregister (jfr 2 a §&lt;br&gt;första stycket datalagen), omfattas av paragrafens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt DOK:s förslag skall ett nytt stycke läggas till paragrafen. I detta&lt;br&gt;skall först anges att personnummer endast får registreras när det är uppen-&lt;br&gt;bart påkallat med hänsyn till registrets ändamål, vikten av en säker identi-&lt;br&gt;fiering av registrerad eller av annat skäl. Vidare föreskrivs att personnum-&lt;br&gt;mer inte utan särskilda skäl får användas på datautskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till detta förslag. Genom tillägg av&lt;br&gt;det här förordade slaget markeras tydligare att användningen av person-&lt;br&gt;nummer i registersammanhang alltid bör prövas från integritetssynpunkt&lt;br&gt;och även att ”onödig” användning skall betraktas som ett integritetsin-&lt;br&gt;trång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot anser jag i likhet med hovrätten över Skåne och Blekinge,&lt;br&gt;kammarrätten i Stockholm och Landstingsförbundet att det leder något för&lt;br&gt;långt att för registrering av personnummer begära att registreringen skall&lt;br&gt;vara ”uppenbart” påkallad av de angivna skälen. Jag anser å andra sidan&lt;br&gt;att bestämmelsen bör stramas upp så att registreringen skall vara påkallad&lt;br&gt;av något ”godtagbart” skäl. Som exempel på godtagbara skäl bör i lagtex-&lt;br&gt;ten nämnas de särskilda förutsättningar som DOK angett. Härigenom&lt;br&gt;markeras tydligare att det skall vara fråga om ett skäl av ett sådant slag&lt;br&gt;som objektivt framstår som befogat. Man kan uttrycka saken så att den&lt;br&gt;registeransvarige har bevisbördan för att personnummer skall få finnas i&lt;br&gt;ett personregister och att datainspektionen skall pröva halten i de skäl som&lt;br&gt;åberopas. Fall där det kan finnas sådana objektiva skäl är bl. a. vissa&lt;br&gt;forskningsregister och andra register där det är särskilt viktigt med en&lt;br&gt;säker identifiering, t. ex. för att tillgodose förutsedda framtida forsknings-&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller datautskrifter anser jag liksom DOK att personnummer&lt;br&gt;inte bör användas på datautskrifter utan särskilda skäl. Särskilda skäl för&lt;br&gt;att tillåta spridning av personnummer på detta sätt kan vara att en viss&lt;br&gt;mottagare behöver uppgifter för identitetskontroll, registersökning eller&lt;br&gt;registrering. Det är alltså helt klart att mantalsskrivningsbevis, person-&lt;br&gt;bevis och liknande intyg får innehålla personnummer även i fortsättning-&lt;br&gt;en. Mottagaren använder normalt dessa intyg för sådana ändamål att&lt;br&gt;kravet på särskilda skäl är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer i första hand an på de registeransvariga själva att bedöma&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka konsekvenser paragrafens regler får i det enskilda fallet. Den själv- Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;ständiga skyldigheten för de registeransvariga att motverka obefogad an-&lt;br&gt;vändning av personnummer medför alltså att bestämmelsen kan få genom-&lt;br&gt;slagskraft även i register som är tillståndspliktiga. Jag utgår ifrån att&lt;br&gt;datainspektionen på olika sätt lämnar råd beträffande tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna. Det bör observeras att föreskrifterna i 7 § anger en mini-&lt;br&gt;mistandard för persondataskyddet. Datainspektionen är oförhindrad att&lt;br&gt;besluta om föreskrifter som innebär ytterligare skyldigheter för de register-&lt;br&gt;ansvariga i de avseenden som nämns i paragrafen. Sådana föreskrifter kan&lt;br&gt;beslutas med stöd av 6 § i samband med att tillstånd meddelas för ett&lt;br&gt;tillståndspliktigt register (jfr 6 a §). Bestämmelserna i 7 § ger också data-&lt;br&gt;inspektionen ett underlag för att vid behov ingripa enligt tillsynsreglerna&lt;br&gt;även mot register som inte omfattas av tillståndsplikten. Om det visar sig&lt;br&gt;nödvändigt kan inspektionen ingripa med föreskrifter enligt 18 § både mot&lt;br&gt;tillståndspliktiga och andra register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att förslaget skall få avsedd effekt är att datainspek-&lt;br&gt;tionen får en betydande frihet när det gäller att finna lämpliga former för&lt;br&gt;den framtida användningen av personnummer. Förslagets genomslags-&lt;br&gt;kraft blir således i hög grad beroende av hur datainspektionen väljer att&lt;br&gt;hantera personnummerfrågan. Man kan därvid utgå från att datainspek-&lt;br&gt;tionen beaktar vikten av ett gott skydd för den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta såväl allmänhetens möjligheter att få insyn i person-&lt;br&gt;nummeranvändningen i ADB-sammanhang som datainspektionens tillsyn&lt;br&gt;över de registeransvarigas tillämpning av de nya reglerna i 7 § anser jag att&lt;br&gt;det är nödvändigt att de registeransvariga åläggs en skyldighet att ange om&lt;br&gt;de använder personnummer i sina register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För datainspektionens överblick och kontroll bör användningen av per-&lt;br&gt;sonnummer även anges i de förteckningar enligt 7 a § datalagen som den&lt;br&gt;registeransvarige är skyldig att ha över sina personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förteckningar skall som tidigare nämnts hållas tillgängliga för&lt;br&gt;datainspektionen och på begäran av denna ges in till inspektionen. Om&lt;br&gt;den registeransvarige brister härvidlag, får inspektionen förelägga vite&lt;br&gt;(24 §). Den som bryter mot reglerna om förteckningsskyldighet kan dessut-&lt;br&gt;om dömas till böter (20 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan är kompletteringsförslaget avsevärt mindre resurs-&lt;br&gt;krävande än förslaget till en ny särskild lag och medger i större utsträck-&lt;br&gt;ning en successiv anpassning till en mer begränsad användning av person-&lt;br&gt;nummer. Bestämmelserna bör dock bli omedelbart tillämpliga. Detta ser&lt;br&gt;jag som en stor fördel. De skäl som skall vara avgörande för om person-&lt;br&gt;nummer skall användas eller ej kan dock ha olika tyngd beroende på om&lt;br&gt;det är fråga om befintliga eller nya register. I de fall användningen av&lt;br&gt;personnummer utan svårigheter kan avvaras skall de givetvis tas bort ur&lt;br&gt;registren. Jag föreställer mig att detta är fallet i ett stort antal personregis-&lt;br&gt;ter där registrering av personnummer kanske skett mer eller mindre slen-&lt;br&gt;trianmässigt. I det stora flertalet fall torde detta kunna ske utan kostnader&lt;br&gt;för den registeransvarige eftersom många personregister är konstruerade&lt;br&gt;med okomplicerade datorprogram. I de fall det är fråga om mer komplice-&lt;br&gt;rade system kan situationen vara annorlunda. Kostnadsaspekten måste då&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givetvis vägas in när ställning tas till om de nya reglerna medför att Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;personnummer inte skall få förekomma. I sådana fall bör de nya bestäm-&lt;br&gt;melserna inte hindra att personnumret får finnas kvar till systemen av&lt;br&gt;annan anledning konstrueras om eller skall bytas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller datainspektionen bör frågan om användningen av person-&lt;br&gt;nummer i första hand komma under dess bedömning i samband med&lt;br&gt;inrättande och förande av nya personregister samt ändringar av befintliga&lt;br&gt;register. Att kräva att datainspektionen i samband med ikraftträdandet gör&lt;br&gt;en genomgång av samtliga personregister ter sig inte realistiskt med hän-&lt;br&gt;syn till den i så fall behövliga resursåtgången. På sikt bör datainspektio-&lt;br&gt;nens tillsyn över personnummeranvändningen givetvis också omfatta det&lt;br&gt;äldre registerbeståndet. Med dessa förutsättningar räknar jag med att refor-&lt;br&gt;men skall kunna genomföras inom ramen för datainspektionens nuvaran-&lt;br&gt;de resurser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Överklaganden av myndigheters beslut enligt&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;10 § datalagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Överklaganden av myndigheters beslut att vägra lämna&lt;br&gt;utdrag ur personregister enligt 10 § datalagen skall ske i samma&lt;br&gt;ordning som beslut att vägra att lämna ut en allmän handling enligt&lt;br&gt;offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 10 § datalagen skall den registeransvarige&lt;br&gt;på begäran av en enskild utan kostnad underrätta denne antingen om&lt;br&gt;innehållet i personuppgifter som ingår i personregister och innefattar&lt;br&gt;upplysning om honom eller om att sådan uppgift inte förekommer i&lt;br&gt;registret. En sådan begäran skall framställas skriftligen och vara egenhän-&lt;br&gt;digt undertecknad av den enskilde. Har en underrättelse lämnats, behöver&lt;br&gt;ny underrättelse inte lämnas till samma person förrän efter tolv månader.&lt;br&gt;Bestämmelsen innehåller också vissa dispens- och undantagsregler från&lt;br&gt;vad som nu sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen brukar anses som en av de mest centrala i datalagen. Den ger&lt;br&gt;den enskilde insynsrätt i personregistren, både på den offentliga och den&lt;br&gt;privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen inverkar naturligtvis inte på offentlighetsprincipen enligt&lt;br&gt;TF. Om den enskilde vill ha reda på innehållet i en viss personuppgift som&lt;br&gt;finns hos en myndighet, har han enligt 2 kap. 13 § TF rätt att mot fastställd&lt;br&gt;avgift få en kopia av den handling där uppgiften finns, med de begräns-&lt;br&gt;ningar som kan följa av sekretessbestämmelserna. Han har också rätt att ta&lt;br&gt;del av handlingen på stället enligt 2 kap. 12 § TF. Dessa rättigheter enligt&lt;br&gt;TF förutsätter att personuppgiften i ADB-upptagningen ingår i en upptag-&lt;br&gt;ning som är allmän handling enligt reglerna i 2 kap. 3 § TF. Den begräns-&lt;br&gt;ningen gäller däremot inte för underrättelseskyldigheten enligt 10 § data-&lt;br&gt;lagen. Å andra sidan behöver underrättelsen enligt datalagen endast läm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas en gång per tolvmånadersperiod, medan någon motsvarande begräns- Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;ning inte gäller vid utnyttjandet av offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrerade som söker information om sig själva inom den offentliga&lt;br&gt;sektorn kan alltså ofta välja mellan att åberopa bestämmelsen i 10 §&lt;br&gt;datalagen eller att hänvisa till föreskrifterna i 2 kap. 12 och 13 §§ TF. Ofta&lt;br&gt;framgår det emellertid inte klart av en framställning på vilken laggrund&lt;br&gt;denna bygger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighets beslut att avslå en begäran om underrättelse enligt 10 §&lt;br&gt;datalagen får överklagas enligt allmänna regler om överklagande av en&lt;br&gt;myndighets beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en allmän regel gäller att statliga myndigheters beslut får överklagas&lt;br&gt;till närmast högre myndighet och i sista hand till regeringen, om något&lt;br&gt;annat inte är föreskrivet. Denna regel kommer till uttryck i 30 § verksför-&lt;br&gt;ordningen (1987:1100) och många andra bestämmelser. Den torde for&lt;br&gt;övrigt upprätthållas även utan författningsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall rätten att överklaga kommunala myndigheters beslut inte är&lt;br&gt;reglerad i specialförfattningar, tillämpas reglerna om kommunalbesvär i&lt;br&gt;kommunallagstiftningen, närmast 7 kap. kommunallagen (1977:179).&lt;br&gt;Dessa regler innebär bl. a. att kammarrätten är andra instans och rege-&lt;br&gt;ringsrätten slutinstans samt att överklagandet får grundas endast på vissa&lt;br&gt;uppräknade omständigheter (7 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser om överklagande av beslut i ärenden om&lt;br&gt;utlämnande av allmänna handlingar finns i 2 kap. 15 § TF. Enligt bestäm-&lt;br&gt;melsen får ett beslut överklagas, bl. a. om det innebär att en begäran att få&lt;br&gt;ta del av en handling avslås. Talan får dock inte föras mot beslut av&lt;br&gt;riksdagen eller regeringen. Vidare följer av 11 kap. 1 § RF att högsta&lt;br&gt;domstolens och regeringsrättens avgöranden inte kan överklagas. Talan&lt;br&gt;mot beslut av statsråd skall föras hos regeringen och talan mot beslut av&lt;br&gt;annan myndighet hos domstol. I fråga om beslut av en myndighet som&lt;br&gt;lyder under riksdagen gäller särskilda föreskrifter. Enligt lagen (1989:186)&lt;br&gt;om överklagande av administrativa beslut av riksdagens förvaltningskon-&lt;br&gt;tor och myndigheter får beslut varom nu är fråga överklagas till regerings-&lt;br&gt;rätten om talan förs av en enskild eller av en kommunal myndighet.&lt;br&gt;Möjligheten att överklaga gäller beslut av annan myndighet än riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 kap. 7 § sekretesslagen finns kompletterande regler om den enskil-&lt;br&gt;des rätt att överklaga ett beslut som rör utlämnande av en handling. Enligt&lt;br&gt;paragrafens huvudregel skall talan föras i kammarrätten eller, såvitt gäller&lt;br&gt;kammarrättens beslut i där väckt ärende, hos regeringsrätten. Talan mot&lt;br&gt;beslut av en tingsrätt som rör handling i domstols rättskipande eller&lt;br&gt;rättsvårdande verksamhet skall föras hos hovrätten. Hovrättens beslut i ett&lt;br&gt;där väckt eller dit fullföljt ärende som rör motsvarande fråga överklagas&lt;br&gt;till högsta domstolen. I fråga om handlingar som rör annat, t. ex. personal-&lt;br&gt;ärenden, tillämpas huvudregeln, dvs. talan förs hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma regler gäller för både statliga och kommunala myndigheter vid&lt;br&gt;överklagande av beslut i ärenden om utlämnande av allmänna handlingar&lt;br&gt;till enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av min redovisning tillämpas skilda instansordningar för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statliga och kommunala myndigheter vid överklagande av myndighets Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;beslut att avslå en begäran om underrättelse enligt 10 § datalagen. När det&lt;br&gt;gäller kommunala myndigheter får överklagandet dessutom grundas en-&lt;br&gt;dast på vissa uppräknade omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få enhetliga regler om överklagande av myndighets beslut att&lt;br&gt;avslå en begäran om underrättelse enligt 10 § datalagen bör enligt min&lt;br&gt;mening sådana beslut överklagas på samma sätt som beslut att vägra att&lt;br&gt;lämna ut en allmän handling enligt offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning skulle i och för sig komma att omfatta också andra&lt;br&gt;avslagsskäl än det att det är fråga om hemliga uppgifter. Någon egentlig&lt;br&gt;anledning att göra skillnad mellan olika avslagsfall finns dock knappast&lt;br&gt;enligt min mening. För regeringens del skulle det innebära en önskvärd&lt;br&gt;begränsning av prövningen av överklagade förvaltningsärenden (jfr. prop.&lt;br&gt;1983/84:120). Eftersom allmänhetens möjligheter att överklaga kommu-&lt;br&gt;nala myndigheters beslut torde komma att öka inger inte heller den nyord-&lt;br&gt;ning på det kommunala området som en sådan reform kommer att innebä-&lt;br&gt;ra några betänkligheter. Tvärtom förefaller det rimligt att överklaganden&lt;br&gt;av avslagsbeslut enligt 10 § datalagen kan ske på samma sätt inom den&lt;br&gt;kommunala sektorn som inom den statliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma regler bör gälla för de privaträttsliga organ som enligt i kap. 8 §&lt;br&gt;sekretesslagen skall jämställas med myndighet, i de fall det är fråga om ett&lt;br&gt;personregister för vilket bestämmelserna om rätt att ta del av allmänna&lt;br&gt;handlingar skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande personregister som förs av andra enskilda än som nyss&lt;br&gt;berörts saknas anledning att införa någon särskild ordning för överklagan-&lt;br&gt;de. Liksom för närvarande får det ankomma på datainspektionen att se till&lt;br&gt;att 10 § datalagen efterlevs inom den privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag således att goda skäl talar för att en&lt;br&gt;bestämmelse införs i datalagen av innehåll att ett beslut av den register-&lt;br&gt;ansvarige att avslå en begäran om underrättelse enligt 10 § skall överklagas&lt;br&gt;på samma sätt som gäller i fråga om beslut att avslå en begäran om&lt;br&gt;utlämnande av allmän handling. Jag förordar därför ett sådant tillägg till&lt;br&gt;lagen. Eftersom 25 § datalagen innehåller datalagens bestämmelser om&lt;br&gt;överklagande bör den nya bestämmelsen tas in i paragrafen i ett nytt andra&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom justitiedepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har granskats av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Specialmotivering &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1990/91:60&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket berörs inte av ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regeln i andra stycket har behandlats i avsnitt 4.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med tillägget är att den enskilde inte längre skall ha möjlighet att&lt;br&gt;själv påverka området för insyn med stöd av offentlighetsprincipen genom&lt;br&gt;att själv bidra med datorkapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begreppet ”tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar”&lt;br&gt;avses datorkraft. Begreppet innefattar även de tekniska hjälpmedel som&lt;br&gt;finns hos en servicebyrå som myndigheten anlitar eller hos en sido-, över-&lt;br&gt;eller underordnad myndighet, liksom den utrustning som på annat liknan-&lt;br&gt;de sätt står till myndighetens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte ansetts nödvändigt att i lagtexten särskilt markera att en&lt;br&gt;enskild inte har rätt att ställa datorprogram till förfogande. I praktiken är&lt;br&gt;det ju ingen skillnad mot vad som följer av nuvarande ordning, låt vara att&lt;br&gt;uttalandena i 1976 års lagstiftningsärende skulle innebära något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en myndighet är skyldig att själv utföra sådant programmeringsarbe-&lt;br&gt;te som den kan göra med rutinbetonade åtgärder behöver inte heller anges&lt;br&gt;uttryckligen i lagtexten, eftersom det är den nuvarande innebörden i ordet&lt;br&gt;”tillgängligt” i andra stycket. Begreppet rutinbetonade åtgärder behandlas&lt;br&gt;närmare i avsnitt 3.2 och 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ansett att lagtexten bör förtydligas. Lagrådet har här hänvi-&lt;br&gt;sat till att uttrycket ”tillgänglig för myndigheten” enligt förarbetena avsetts&lt;br&gt;ha en betydelse som inte utan vidare kan utläsas av uttrycket som sådant.&lt;br&gt;Av förarbetena men inte av lagtexten framgår också hur man enligt lagstif-&lt;br&gt;tarens mening, bl. a. för bedömning av frågor om sekretess, skall avgöra&lt;br&gt;om en upptagning utgör en eller flera handlingar (prop. 1975/76:160&lt;br&gt;s. 89 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till behovet av tydlighet hade det enligt lagrådet varit&lt;br&gt;önskvärt om i detta sammanhang fastare gränser hade kunnat utarbetas&lt;br&gt;och uttryckas även i lagtexten i de hänseenden som nu har berörts. Enligt&lt;br&gt;lagrådets mening bör lagtexten i allt fall ytterligare förtydligas så mycket&lt;br&gt;att tillägget får lyda: ”med tekniska hjälpmedel som myndigheten själv&lt;br&gt;utnyttjar och med rutiner som den enkelt kan ta fram”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av lagrådet föreslagna tillägget har emellertid inte gjorts. Enligt&lt;br&gt;förarbetena till paragrafen avses med ”tillgänglig för myndigheten” sådant&lt;br&gt;som myndigheten kan ta fram genom ”rutinbetonade åtgärder”, dvs. med&lt;br&gt;en enkel arbetsinsats och utan nämnvärda kostnader eller andra komplika-&lt;br&gt;tioner. Detta skulle emellertid inte heller med lagrådets tillägg komma att&lt;br&gt;framgå av själva lagtexten. Bestämmmelsen skulle därför inte vinna i&lt;br&gt;tydlighet med ett sådant tillägg. Snarare finns risk för tolkningssvårigheter&lt;br&gt;om man inför ett nytt begrepp i 2 kap. TF. Av dessa skäl har lagrådets&lt;br&gt;förslag inte följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förslag av lagrådet har ändringen gjorts i form av ett nytt andra&lt;br&gt;stycke. Detta anger en begränsning av tillämpningsområdet för första&lt;br&gt;stycket 3. Motsättningsvis framgår att huvudregeln är tillämplig på andra&lt;br&gt;ADB-upptagningar som ingår i bibliotek hos myndigheter än dem som&lt;br&gt;avses i det nya stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med ändringen är endast att undanröja eventuell tveksamhet&lt;br&gt;huruvida biblioteksregeln är tillämplig på ADB-upptagningar som kan&lt;br&gt;anses ingå i bibliotek. Skälen för ändringen har redovisats i avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framhållits i den allmänna motiveringen klargörs att biblio-&lt;br&gt;teksregeln är tillämplig på de fall, då en myndighet ansluter sig till en&lt;br&gt;databas som produceras av någon annan än en (svensk) myndighet. Det&lt;br&gt;saknar betydelse i detta sammanhang vilken rättslig status denna data-&lt;br&gt;basproducent har, så länge det inte är fråga om en myndighet i TF:s&lt;br&gt;mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln är inriktad på att begränsa tredje mans åtkomst av rent kommer-&lt;br&gt;siella databastjänster via myndigheterna med åberopande av offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen. Det är i dagens läge närmast två typer av fall som är av&lt;br&gt;intresse, nämligen dels då en myndighet använder sig av databastjänster&lt;br&gt;som erbjuds via t. ex. telenätet, dels då en myndighet skaffar sig tillgång till&lt;br&gt;referensmaterial på t. ex. inköpt CD-ROM medium, dvs. det optiska medi-&lt;br&gt;um som får allt större betydelse för lagring av uppslagsverk och andra&lt;br&gt;massdata.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Förslaget till lag om ändring i datalagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket punkt 3 har behandlats i avsnitt 5.3. Genom änd-&lt;br&gt;ringen markeras tydligare att uppgifter ur myndigheters personregister inte&lt;br&gt;får säljas om det inte finns särskilt stöd för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med lagrådets förslag har bestämmelsen om myndigheternas&lt;br&gt;försäljning av personuppgifter tagits in i en särskild punkt, varvid följande&lt;br&gt;numreringar får förskjutas. Härigenom markeras det klarare att datainspek-&lt;br&gt;tionen aldrig kan ge tillstånd till försäljning annat än i de fall den enskilde&lt;br&gt;medgivit det. Bestämmelsen har utformats i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket punkt 4 är av redaktionell natur. Bestämmelsen&lt;br&gt;har tidigare varit införd i första stycket punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket punkt 5 har tidigare varit införd i första&lt;br&gt;stycket punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket har behandlats i avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om skyldighet för de registeransvariga att&lt;br&gt;hålla sina personregister förtecknade. Dessa förteckningar är av stor bety-&lt;br&gt;delse för datainspektionens kontroll över personregistreringen i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en effektiv tillsyn över myndigheters användning av personnummer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är det angeläget att förteckningarna innehåller uppgifter om sådan använd- Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;ning. Detta har angivits i en ny punkt 6 i första stycket. Förslaget har be-&lt;br&gt;handlats i avsnitt 7.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av motsvarande skäl har i ett nytt andra stycke angivits att myndigheter&lt;br&gt;i sina förteckningar skall uppge sitt stöd till försäljning av personuppgifter.&lt;br&gt;Detta förslag har behandlats i avsnitt 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det till lagrådet remitterade förslaget hade bestämmelsen utformats så&lt;br&gt;att förteckningen skulle innehålla uppgift om medgivande till försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att uttrycket ”medgivande” i denna bestämmelse&lt;br&gt;åsyftar andra medgivanden än i 7 §. Då bestämmelsen är avsedd att&lt;br&gt;omfatta både medgivanden av den enskilde och av riksdagen eller rege-&lt;br&gt;ringen har bestämmelsen formulerats om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har behandlats i avsnitt 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i konsekvens med vad det anfört i anslutning till 7 §&lt;br&gt;föreslagit att bestämmelsen formuleras om. Utformningen följer med nå-&lt;br&gt;gon justering lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen i andra stycket har behandlats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har behandlats i avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i punkterna 1 — 4första stycket anger konkret hur myndigheterna&lt;br&gt;skall kunna uppfylla kravet på god offentlighetsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 punkten 1 understryks att en god offentlighetsstruktur inte bara innebär&lt;br&gt;ett krav på att handlingar skall vara tillgängliga för insyn, utan också att&lt;br&gt;åtskillnad måste göras mellan vad som är allmänna handlingar och inte&lt;br&gt;allmänna handlingar. Vidare betonas i punkten 2 kravet på ett reellt och&lt;br&gt;effektivt skydd för uppgifter som skall åtnjuta sekretesskydd. Det sägs dock&lt;br&gt;inte uttryckligen på vilket sätt myndigheterna skall lägga upp sin ADB-&lt;br&gt;användning utan det får avgöras från fall till fall. Myndigheterna kan t. ex.&lt;br&gt;använda sig av olika behörighetsnivåer eller tekniska spärrar för åtkomst av&lt;br&gt;skyddade uppgifter i ADB-system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i punkten 3 innebär att myndigheterna särskilt bör beakta att&lt;br&gt;ADB-upptagningama är fria från förkortningar, koder och liknande. Med&lt;br&gt;begreppet liknande förstås exempelvis omotiverade fackuttryck och annat&lt;br&gt;som kan försvåra för den enskilde att ta del av handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 4 slås fast att det bör framgå när uppgifter tillförts en upptag-&lt;br&gt;ning, och om de ändrats eller gallrats, vid vilken tidpunkt detta skett. Som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgått av den allmänna motiveringen föreligger inget krav på att doku- Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;mentationen måste framgå av själva registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som också redan uttalats i den allmänna motiveringen är föreskrifterna&lt;br&gt;inte obligatoriska utan de skall beaktas, om det behövs med hänsyn till&lt;br&gt;kravet på en god offentlighetsstruktur. I annat fall behövs inga särskilda&lt;br&gt;åtgärder. Uppgifter kan t. ex. utelämnas när det är fråga om rättelse av&lt;br&gt;felstavning av namn eller uppgifter som efter en tid förlorar sin betydelse.&lt;br&gt;Gallringsbeslut bör dock alltid finnas dokumenterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är således att inte någon av de i de fyra punkterna angivna&lt;br&gt;åtgärderna skall vara obligatorisk. Med hänsyn härtill har enligt lagrådets&lt;br&gt;mening det föreslagna tillägget karaktär av rena tillämpningsföreskrifter,&lt;br&gt;som kan utfärdas i förordnings form. Om tillägget ändå tas in i sekretessla-&lt;br&gt;gen bör det enligt lagrådet komma tydligare till uttryck i lagtexten att&lt;br&gt;föreskrifterna i möjligaste mån skall eftersträvas. Detta kan enligt lagrådet&lt;br&gt;lämpligen ske genom att verbet ”bör” i de fyra punkterna byts ut mot&lt;br&gt;”skall så långt det är möjligt”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och för sig torde föreskrifterna falla inom ramen för vad som kan&lt;br&gt;beslutas i verkställighetsföreskrifter och alltså ges förordnings form. Syste-&lt;br&gt;matiskt passar de dock dåligt in i sekretessförordningen och att utfärda en&lt;br&gt;särskild författning enbart för dessa föreskrifter vore mindre lämpligt. Det&lt;br&gt;är bättre och mera överskådligt att bygga vidare på de regler om god&lt;br&gt;offentlighetsstruktur som redan finns i sekretesslagen och där närmare&lt;br&gt;precisera och förtydliga de krav som bör ställas på ADB- systemen. Det&lt;br&gt;remitterade förslagets utformning har därför behållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i punkten 3 i andra stycket har behandlats i avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget innebär att kraven på den dokumentation myndigheterna är&lt;br&gt;skyldiga att tillhandahålla beträffande ADB-register kompletteras med en&lt;br&gt;skyldighet att ange på vilket sätt information till olika register normalt&lt;br&gt;hämtas. Särskilt viktigt är givetvis detta om information hämtas från&lt;br&gt;andra ADB-register eller andra myndigheter utan den registrerades med-&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i andra stycket 8 har behandlats i avsnitt 5.4. Bestämmelsen&lt;br&gt;har utformats huvudsakligen i enlighet med lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Data- och offentlighetskommitténs sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1986:46) Integritetsskyddet i&lt;br&gt;informationssamhället 2. Myndigheternas försäljning av&lt;br&gt;personuppgifter m. m. i här aktuell del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att riksdagen skall stifta en särskild lag om myndighe-&lt;br&gt;ters försäljning av uppgifter om enskilda personer ur personregister enligt&lt;br&gt;datalagen. Lagen inleds med ett uttryckligt förbud för myndigheterna att&lt;br&gt;sälja sådana uppgifter utan riksdagens bemyndigande. Skälen härför är i&lt;br&gt;och för sig även giltiga när det gäller försäljning av uppgifter om enskilda&lt;br&gt;personer som inte lagrats med hjälp av automatisk databehandling (ADB).&lt;br&gt;Vi gör emellertid den bedömningen att intresset och möjligheterna för&lt;br&gt;sådan försäljning av personuppgifter är av mindre betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att en myndighet säljer uppgifter när man lämnar ut dem mot&lt;br&gt;avgift och utlämnandet innebär att myndigheten går utöver sina skyldighe-&lt;br&gt;ter enligt offentlighetsprincipen. I enstaka fall kan dock sådana uttag göras&lt;br&gt;med stöd av bestämmelserna om myndigheternas serviceskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall fortfarande finnas möjlighet att bestämma särskild avgift för&lt;br&gt;vissa i författning angivna expeditioner såsom för närvarande gjorts i t. ex.&lt;br&gt;expeditionskungörelsen (1964:618).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet avser inte försäljning ur bibliografiska register. Vi anser att&lt;br&gt;risken för att uppgiftslämnande ur sådana register skall innebära risk för&lt;br&gt;ett otillbörligt intrång i de registrerades integritet är så liten att ett förbud&lt;br&gt;inte är motiverat. Detsamma gäller sådana register som inrättats för för-&lt;br&gt;säljning och där de registrerade varit medvetna om ändamålet med regist-&lt;br&gt;ret och ändå samtyckt till att vara registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den föreslagna lagen har fogats en bilaga som innehåller en uppräk-&lt;br&gt;ning av de personregister ur vilka försäljningsverksamhet kan tillåtas&lt;br&gt;enligt vår uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller gränsdragningen mellan det man kan kalla ”offentlighetsut-&lt;br&gt;tag” enligt tryckfrihetsförordningen och det vi definierat som försäljnings-&lt;br&gt;verksamhet vill vi peka på följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handling-&lt;br&gt;ars offentlighet har enskilda rätt att ta del av ADB-upptagning, som inte är&lt;br&gt;föremål för sekretess, på stället och att mot fastställd avgift få en utskrift&lt;br&gt;av upptagningen. En ADB-upptagning anses förvarad hos en myndighet&lt;br&gt;om den kan överföras till uppfattbar form med s. k. rutinbetonade åtgär-&lt;br&gt;der. Det är oväsentligt om de rutinbetonade åtgärderna är programme-&lt;br&gt;ringsarbete eller något annat arbete. En myndighet är skyldig att gå utöver&lt;br&gt;de rutiner som den vanligen använder för att ordna ett begärt uttag om&lt;br&gt;detta kan ske utan nämnvärda komplikationer eller kostnader. När det&lt;br&gt;gäller uppgifter ur personregister måste myndigheten även ha den rättsliga&lt;br&gt;befogenheten att göra den begärda sammanställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt offentlighetsprincipen kan man endast få en utskrift på papper.&lt;br&gt;Myndigheterna är således inte skyldiga att lämna uppgifter på t. ex. mag-&lt;br&gt;netband eller via terminal hos mottagaren. Den enskilde har heller inte&lt;br&gt;någon rätt att få uppgifter uppställda på ett visst sätt eller utskrivna på&lt;br&gt;etiketter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäljningsverksamhet som förekommer i dag har ofta byggts upp&lt;br&gt;på det sättet att myndigheterna mot avgift erbjuder sig att gå utöver sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt offentlighetsprincipen t. ex. genom att göra samman-&lt;br&gt;ställningar med för ändamålet framtagna program eller genom att lämna&lt;br&gt;ut uppgifter på etiketter eller terminal hos mottagaren. Många myndighe-&lt;br&gt;ter anser att gällande servicebestämmelser i bl. a. 15 kap. 4 § sekretesslagen&lt;br&gt;möjliggör ett sådant förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av den försäljningsverksamhet som förekommer har utveck-&lt;br&gt;lats och bedrivs med skiftande och ibland inget uttryckligt författnings-&lt;br&gt;stöd. 1 avsikt att få en enhetlig reglering och for att förhindra att myndighe-&lt;br&gt;ter sysslar med uppgifter för vars utförande de saknar stöd i norm föreslår&lt;br&gt;vi ett förbud mot försäljning utan särskilt bemyndigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av personuppgifter, som insamlats och registrerats för andra&lt;br&gt;ändamål, är, enligt vår uppfattning, ett intrång i de registrerades personli-&lt;br&gt;ga integritet även om det inte alltid behöver vara otillbörligt. Det är&lt;br&gt;önskvärt att riksdagen tar ställning i dessa frågor och bestämmer ur vilka&lt;br&gt;register som personuppgifter skall få säljas. Av samma anledning vill vi att&lt;br&gt;den försäljning som skall tillåtas begränsas till så få myndigheter som&lt;br&gt;möjligt för att ge de registrerade — men även riksdagen — en möjlighet att&lt;br&gt;överblicka verksamheten. Vi eftersträvar även den öppnare debatt i dessa&lt;br&gt;frågor som en riksdagsbehandling för med sig. I betänkandet ges våra&lt;br&gt;principiella synpunkter på vilka skäl som bör vara avgörande för om&lt;br&gt;försäljning skall få ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I våra direktiv görs ingen åtskillnad mellan försäljning av uppgifter om&lt;br&gt;personer och försäljning av andra uppgifter. När det gäller försäljning av&lt;br&gt;icke personrelaterade uppgifter är det, enligt vår uppfattning, inte befogat&lt;br&gt;att fordra reglering i lag. Sådan försäljning bör emellertid ha stöd i av&lt;br&gt;regeringen meddelad författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen skall endast tillämpas på sådan försäljning som&lt;br&gt;sker till enskilda personer, företag eller organisationer och således inte&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter till andra myndigheter. Uppgiftsskyldighet mel-&lt;br&gt;lan myndigheter regleras i 15 kap. 5§ sekretesslagen. Huruvida sådant&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter skall ske mot avgift eller ej hör inte till vårt&lt;br&gt;uppdrag att ta ställning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att riksdagen skall medge försäljning ur nio system och&lt;br&gt;register nämligen de register som ingår i rättsdatasystemet, fastighets- och&lt;br&gt;inskrivningsregistret, SPAR, BASUN, aktiebolagsregistret, centrala bilre-&lt;br&gt;gistret, lantmäteriverkets ortsprisregister samt televerkets katalogregister.&lt;br&gt;Bakgrunden till inrättandet av både SPAR och BASUN är att registren&lt;br&gt;bl. a. skall kunna tillmötesgå önskemål om uppgifter om enskilda. Rättsda-&lt;br&gt;ta- och fastighetsdatasystemen, aktiebolagsregistret samt det centrala bil-&lt;br&gt;registret har visserligen byggts upp för myndigheters egna behov men har&lt;br&gt;kommit att bli nödvändiga för viktiga funktioner i samhället. När det&lt;br&gt;gäller televerkets katalogregister har de registrerade möjlighet förhindra att&lt;br&gt;uppgifter om dem lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningen skall handhas av den myndighet som har det huvudsakli-&lt;br&gt;ga ansvaret för registrets förande. För att undvika missförstånd om vilken&lt;br&gt;eller möjligen vilka myndigheter som skall ha rätt att sälja uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslår vi att detta bestäms av regeringen i vaije särskilt fall. För varje&lt;br&gt;register ur vilket riksdagen medgivit försäljning fordras, redan enligt gäl-&lt;br&gt;lande rätt, att regeringen meddelar bestämmelser om grunderna för hur&lt;br&gt;avgifterna skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall även, vid&lt;br&gt;behov, meddela föreskrifter till skydd för de registrerades integritet om&lt;br&gt;hur försäljningen skall ordnas och bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårt förslag ingår också bestämmelser om vad man skulle kunna kalla&lt;br&gt;”god försäljningssed”. Det skall bl. a. åligga försäljande myndighet att&lt;br&gt;ordna sin försäljningsverksamhet så att den inte för med sig ett otillbörligt&lt;br&gt;intrång i de registrerades integritet. I detta ingår att myndigheten inte skall&lt;br&gt;samla in eller registrera uppgifter med syfte att enbart använda dem i sin&lt;br&gt;försäljningsverksamhet om inte detta täcks av registrets ändamål. Både&lt;br&gt;registrens innehåll och uppbyggnad skall bestämmas med hänsyn till vad&lt;br&gt;som behövs för myndigheternas övriga verksamhet och inte för att skapa&lt;br&gt;säljbara produkter. Vidare föreslår vi bestämmelser om s. k. direktreklam-&lt;br&gt;spärr och skyldighet för myndigheterna att informera de registrerade om&lt;br&gt;att uppgifter säljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår även ett tillägg till 15 kap. 4 § sekretesslagen. Enligt denna&lt;br&gt;bestämmelse skall myndighet lämna ut offentliga uppgifter om detta inte&lt;br&gt;stör arbetets behöriga gång. Utlämnande av uppgifter om enskild person&lt;br&gt;mot avgift bör, enligt vår uppfattning, i princip inte ske annat än med stöd&lt;br&gt;av offentlighetsprincipen eller den av oss föreslagna lagen. Vi har emeller-&lt;br&gt;tid funnit att det i undantagsfall kan vara befogat att en myndighet ger&lt;br&gt;utomstående tillgång till uppgifter på ett sätt som inte är vad man kan kalla&lt;br&gt;normal service utan att vi för den skull anser att riksdagen bör bemyndiga&lt;br&gt;försäljning ur myndighetens register. Möjligheterna att göra detta bör vara&lt;br&gt;beroende av myndighetens uppgifter och skyldigheter i övrigt gentemot&lt;br&gt;allmänheten. Vi anser t. ex. att riksskatteverket skall kunna lämna uppgif-&lt;br&gt;ter till upplysningscentralen på sätt som sker i dag men inte att verket skall&lt;br&gt;bedriva en regelrätt försäljningsverksamhet. Vid sådana serviceuttag mås-&lt;br&gt;te den utlämnande myndigheten också ha möjlighet att ta betalt för vad&lt;br&gt;uttaget kan kosta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår ingen ändring av bestämmelserna om allmänna handlingars&lt;br&gt;offentlighet. Detta innebär att offentlighetsprincipen även i fortsättningen&lt;br&gt;kommer att vara tillämplig i myndigheternas försäljningsverksamhet på&lt;br&gt;samma sätt som i deras övriga verksamhet. Vi är medvetna om att offent-&lt;br&gt;lighetsprincipen redan i dag kan vålla problem hos myndigheter som säljer&lt;br&gt;utdrag och sammanställningar ur sina ADB-register. De sammanställning-&lt;br&gt;ar som har tagits fram i en myndighets försäljningsverksamhet blir ju&lt;br&gt;tillgängliga även hos myndigheten i övrigt. På samma sätt måste myndig-&lt;br&gt;heten vara beredd att använda tillgängliga ”rutinbetonade åtgärder” även&lt;br&gt;om dessa utvecklats för att användas i uppdragsverksamhet. Alltså finns&lt;br&gt;det möjlighet att med stöd av offentlighetsprincipen begära utskrifter av&lt;br&gt;upptagningar som i myndighets uppdragsverksamhet kanske säljs för be-&lt;br&gt;tydligt mer än gängse avgift för offentlighetsuttag. Om man skulle införa&lt;br&gt;någon begränsning i offentlighetsprincipens tillämpning för att underlätta&lt;br&gt;för de uppgiftsförsäljande myndigheterna, skulle detta kunna innebära att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskildas möjligheter till insyn minskade. Vi anser att enskildas rätt till&lt;br&gt;insyn är minst lika viktig i försäljningsverksamhet som i annan verksam-&lt;br&gt;het som bedrivs av myndigheter och vill därför inte föreslå något sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande vill vi inte heller föreslå någon inskränkning i rätten att&lt;br&gt;göra s. k. massuttag enligt offentlighetsprincipen. Vi föreslår emellertid att&lt;br&gt;det inte skall vara tillåtet att tillhandahålla sådana uttag med stöd av&lt;br&gt;servicebestämmelserna annat än i undantagsfall. Det har gjorts gällande&lt;br&gt;att massuttagen medför olägenheter för myndigheterna. Vi har emellertid&lt;br&gt;inte funnit detta vara någon tillräcklig grund för att inskränka skyldighe-&lt;br&gt;terna att tillgodose önskemål om sådana uttag enligt offentlighetsprinci-&lt;br&gt;pen. Vi har även uppmärksammat de problem som massuttagen kan&lt;br&gt;tänkas medföra när det gäller sekretess- och integritetsfrågor. För närva-&lt;br&gt;rande är vi emellertid inte beredda att föreslå några inskränkningar med&lt;br&gt;hänsyn härtill. Vi avser emellertid att ta upp denna fråga även i komman-&lt;br&gt;de betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga register beträffande vilka riksdagen givit sitt medgivande till&lt;br&gt;försäljning skall det finnas möjlighet för de registrerade att få antecknat att&lt;br&gt;de inte önskar adresserad direktreklam. En sådan anteckning behöver inte&lt;br&gt;innebära att all försäljning av uppgifter om den registrerade stoppas. Men&lt;br&gt;adressen skall inte få säljas till någon som avser att använda den för&lt;br&gt;adresserad direktreklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall de myndigheter som säljer uppgifter informera de registre-&lt;br&gt;rade härom. Detta kan ske t. ex. vid insamlandet av uppgifter eller i de fall&lt;br&gt;myndigheten av annan anledning har kontakt med de registrerade. Vi&lt;br&gt;föreslår också att de s.k. § 10-utdragen enligt datalagen (1973:289) skall&lt;br&gt;innehålla besked om huruvida uppgifter säljs. Vidare skall de beskrivning-&lt;br&gt;ar som myndigheterna enligt 15 kap. 11 § sekretesslagen är skyldiga att ha&lt;br&gt;över sina ADB-system och hålla tillgängliga för allmänheten också inne-&lt;br&gt;hålla upplysning om att försäljningsverksamhet bedrivs. Som vi redan&lt;br&gt;framhållit strävar vi efter en större öppenhet i dessa frågor. Besked att&lt;br&gt;uppgifter säljs skulle i någon mån kunna bidraga till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Data- och offentlighetskommitténs lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om myndigheters försäljning av uppgifter ur&lt;br&gt;personregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag reglerar myndigheters försäljning av uppgifter om enskil-&lt;br&gt;da personer ur personregister enligt datalagen (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag inskränker inte myndigheternas skyldighe-&lt;br&gt;ter enligt reglerna om allmänna handlingars offentlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag utgör inte hinder mot föreskrifter om sär-&lt;br&gt;skild avgift för expeditioner som myndigheterna har att tillhandahålla&lt;br&gt;enligt lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Uppgifter om enskilda personer får inte säljas ur myndigheters per-&lt;br&gt;sonregister om inte detta bestämts i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet avser dock inte försäljning ur bibliografiska register eller ur&lt;br&gt;sådana register som med de registrerades samtycke inrättats för försäljning&lt;br&gt;av uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur de personregister som anges i bilaga till denna lag får av regeringen&lt;br&gt;utsedd myndighet sälja uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Regeringen skall föreskriva vilken eller vilka myndigheter som skall&lt;br&gt;ha hand om försäljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall även, i den&lt;br&gt;mån det behövs för att förebygga risk för otillbörligt intrång i de registrera-&lt;br&gt;des personliga integritet, meddela föreskrifter om hur försäljningsverk-&lt;br&gt;samheten skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En myndighet som säljer uppgifter och sammanställningar ur per-&lt;br&gt;sonregister skall ordna registren med tanke på att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utlämnande av uppgifter inte skall medföra ett otillbörligt intrång i&lt;br&gt;de registrerades personliga integritet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. myndigheten inte skall samla in eller registrera andra uppgifter än&lt;br&gt;sådana som behövs för att fullgöra övriga myndighetsuppgifter, och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. myndighetens register i första hand skall byggas upp efter myndighe-&lt;br&gt;tens övriga behov och med iakttagande av bestämmelserna i 15 kap. 9 och&lt;br&gt;10 §§ sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en enskild person har anmält till den säljande myndigheten att&lt;br&gt;han inte önskar adresserad direktreklam, får myndigheten inte sälja upp-&lt;br&gt;gift om denna persons adress till någon som avser att använda adressen för&lt;br&gt;sådan reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Myndigheten skall på lämpligt sätt informera de registrerade om att&lt;br&gt;försäljning förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den..... 19...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som anges i 2 § medges försäljning av uppgifter ur&lt;br&gt;följande register. I förekommande fall anges numret i Svensk författnings-&lt;br&gt;samling (SFS) på den författning med stöd av vilken registret har inrättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register enligt förordningen om • Rättsdataförordningen&lt;br&gt;rättsdatasystemet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1980:628)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga person- och&lt;br&gt;adressregistret (SPAR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna företagsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(BASUN)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolagsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala bilregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ortsprisregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerkets katalogregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Fastighetsdatakungörelsen&lt;br&gt;(1974:1058)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Fastighetsregisterkungörelsen&lt;br&gt;(1974:1059)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Inskrivningsregisterkungörelsen&lt;br&gt;(1974:1061)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Kungörelse om fastighetsbevis&lt;br&gt;m.m. (1974:1063)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Lag om ändring i datalagen&lt;br&gt;(1980:1074)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Förordning om det statliga per-&lt;br&gt;son- och adressregistret (1981:4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Förordning om det allmänna fö-&lt;br&gt;retagsregistret (1984:692)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Bilregisterkungörelsen&lt;br&gt;(1972:599)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 4 och 11 §§ sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;br&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet skall på begäran av&lt;br&gt;enskild lämna uppgift ur allmän&lt;br&gt;handling som förvaras hos myndig-&lt;br&gt;heten i den mån hinder inte möter&lt;br&gt;på grund av bestämmelse om sekre-&lt;br&gt;tess eller av hänsyn till arbetets be-&lt;br&gt;höriga gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet skall på begäran av&lt;br&gt;enskild lämna enstaka uppgifter ur&lt;br&gt;allmän handling som förvaras hos&lt;br&gt;myndigheten i den mån hinder inte&lt;br&gt;möter på grund av bestämmelse om&lt;br&gt;sekretess eller av hänsyn till arbe-&lt;br&gt;tets behöriga gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det är förenligt med&lt;br&gt;myndighetens övriga uppgifter och&lt;br&gt;skyldigheter gentemot allmänheten&lt;br&gt;kan myndigheten även tillhandahål-&lt;br&gt;la ett större antal uppgifter. Under&lt;br&gt;sådana omständigheter kan en&lt;br&gt;myndighet även ta ut ersättning för&lt;br&gt;den extra kostnad som ett uttag med&lt;br&gt;stöd av denna bestämmelse för med&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om tillhandahållande av allmän handling finns i 2 kap.&lt;br&gt;12 § tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje myndighet skall för allmänheten hålla tillgänglig beskrivning av de&lt;br&gt;register, förteckningar eller andra anteckningar hos myndigheten som förs&lt;br&gt;med hjälp av automatisk databehandling (ADB-register). Sådan skyldighet&lt;br&gt;föreligger dock inte i fråga om ADB-register som inte till någon del anses&lt;br&gt;som allmän handling hos myndigheten. Myndigheten är inte heller skyldig&lt;br&gt;att tillhandahålla beskrivning som uppenbarligen skulle vara av ringa&lt;br&gt;betydelse för enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivning som avses i första stycket skall ge upplysning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ADB-registrets benämning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ADB-registrets ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilka typer av uppgifter i ADB-registret som myndigheten har tillgång&lt;br&gt;till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hos vilka andra myndigheter ADB-registret är tillgängligt för överfö-&lt;br&gt;ring till läsbar form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vilka terminaler eller andra tekniska hjälpmedel som enskild själv kan&lt;br&gt;få utnyttja hos myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen skall&lt;br&gt;tillämpa på uppgifter i ADB-registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. vem som hos myndigheten kan lämna närmare upplysningar om&lt;br&gt;ADB-registret och dess användning i myndighetens verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1985:1059.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ifall uppgifter ur registret säljs&lt;br&gt;med stöd av lagen (1987:000) om&lt;br&gt;myndigheters försäljning av uppgif-&lt;br&gt;ter ur personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beskrivningen skall dock uppgift enligt andra stycket utelämnas, om&lt;br&gt;det behövs för att beskrivningen i övriga delar skall kunna företes för&lt;br&gt;allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den..... 198 ...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § 1 st. datalagen (1973:289)' skall ha följan-&lt;br&gt;de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den registeransvarige skall på be-&lt;br&gt;gäran av enskild så snart det kan&lt;br&gt;ske underrätta denne antingen om&lt;br&gt;innehållet i personuppgift som in-&lt;br&gt;går i personregistret och innefattar&lt;br&gt;upplysning om honom eller om att&lt;br&gt;sådan uppgift ej förekommer i re-&lt;br&gt;gistret. Sådan begäran skall fram-&lt;br&gt;ställas skriftligen och vara egenhän-&lt;br&gt;digt undertecknad av den enskilde.&lt;br&gt;Har underrättelse lämnats, behöver&lt;br&gt;ny underrättelse icke lämnas till&lt;br&gt;samme enskilde förrän tolv måna-&lt;br&gt;der därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den registeransvarige skall på be-&lt;br&gt;gäran av enskild så snart det kan&lt;br&gt;ske underrätta denne antingen om&lt;br&gt;innehållet i personuppgift som in-&lt;br&gt;går i personregistret och innefattar&lt;br&gt;upplysning om honom eller om att&lt;br&gt;sådan uppgift ej förekommer i re-&lt;br&gt;gistret. Sådan begäran skall fram-&lt;br&gt;ställas skriftligen och vara egenhän-&lt;br&gt;digt undertecknad av den enskilde.&lt;br&gt;Har underrättelse lämnats, behöver&lt;br&gt;ny underrättelse icke lämnas till&lt;br&gt;samme enskilde förrän tolv måna-&lt;br&gt;der därefter. Underrättelsen skall&lt;br&gt;även innehålla upplysning om att&lt;br&gt;försäljning bedrivs med stöd av&lt;br&gt;lagen (1987:000) om myndigheters&lt;br&gt;försäljning av uppgifter ur personre-&lt;br&gt;gister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den..... 198 ...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över data-&lt;br&gt;och offentlighetskommitténs betänkande (SOU 1986:46)&lt;br&gt;Integritetsskyddet i informationssamhället 2.&lt;br&gt;Myndigheternas försäljning av personuppgifter m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av justitiekanslern, hovrätten for Västra Sve-&lt;br&gt;rige, kammarrätten i Sundsvall, Malmö tingsrätt, domstolsverket, datain-&lt;br&gt;spektionen, postverket, televerket, trafiksäkerhetsverket, arbetarskydds-&lt;br&gt;styrelsen, lantmäteriverket, centralnämnden för fastighetsdata, patent-&lt;br&gt;och registreringsverket, riksskatteverket, statskontoret, riksrevisionsver-&lt;br&gt;ket, statistiska centralbyrån, SPAR-nämnden, länsstyrelsernas organisa-&lt;br&gt;tionsnämnd, länsskattemyndigheterna i Stockholms, Jönköpings, Örebro&lt;br&gt;samt Jämtlands län, länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings och Kris-&lt;br&gt;tianstads län, riksförsäkringsverket, socialstyrelsen, luftfartsverket,&lt;br&gt;universitets- och högskoleämbetet, centrala studiestödsnämnden, stämpel-&lt;br&gt;skatteutredningen (B 1977:06), riksdagens ombudsmän, Näringsfrihets-&lt;br&gt;ombudsmannen, Delegationen för vetenskaplig och teknisk informations-&lt;br&gt;försörjning, Svenska kommunförbundet, Göteborgs kommunstyrelse,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens&lt;br&gt;centralorganisation, Centralorganisationen SACO/SR, Företagens upp-&lt;br&gt;giftslämnardelegation, DAFA Data AB, Upplysningscentralen UC AB,&lt;br&gt;Svenska Inkassoföreningen, Esselte Soliditet AB, Svenska dataföreningen&lt;br&gt;och Svensk Socialmedicinsk Förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens bakteriologiska laboratorium har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskoleämbetet har överlämnat yttranden från rek-&lt;br&gt;torsämbetet och juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,&lt;br&gt;rektorsämbetet och referensgruppen för ADB-verksamheten vid Kungliga&lt;br&gt;tekniska högskolan, Tekniska högskolans studentkår, Lunds universitet&lt;br&gt;samt medicinska fakultetsstyrelsen, tekniska fakultetens fakultetsnämnd,&lt;br&gt;institutionen för informationsbehandling — ADB, juridiska fakultetssty-&lt;br&gt;relsens forskningsnämnd och teologiska fakultetsnämnden, samtliga vid&lt;br&gt;Lunds universitet, rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola samt&lt;br&gt;Sveriges lantbruksuniversitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun har som yttrande åberopat ett utlåtande från kommun-&lt;br&gt;styrelsens ADB-utskott och har överlämnat utlåtanden från energiverks-&lt;br&gt;styrelsen, skolstyrelsen, socialnämnden och personalnämnden i Malmö&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen har till sitt yttrande bifogat ett utlåtande från&lt;br&gt;Statsanställdas förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund har avgett&lt;br&gt;ett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsörföreningen, Dagligvaruleverantörers Förbund, Direkthandels-&lt;br&gt;företagens Förening, Svenska Bokförläggareföreningen, Svenska Postor-&lt;br&gt;derföreningen och SWEDMA har avgett ett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Data- och offentlighetskommitténs sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1987:31) Integritetsskyddet i&lt;br&gt;informationssamhället 4. Personregistrering och användning&lt;br&gt;av personnummer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén lämnar två alternativa förslag till åtgärder för att åstadkomma&lt;br&gt;en reglering och begränsning av användningen av personnummer i databa-&lt;br&gt;serade personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget, som går längst, innebär att personnummer inte får använ-&lt;br&gt;das i personregister som förs med hjälp av ADB om inte någon av följande&lt;br&gt;fyra förutsättningar är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den registrerade har medgett användningen av personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Registret har stöd i lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De registrerade uppgifterna förs inom en verksamhet från vilken det&lt;br&gt;enligt lag eller förordning finns skyldighet att lämna personuppgifter som&lt;br&gt;innehåller personnummer till sådant register som har stöd i lag eller&lt;br&gt;förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Datainspektionen har medgett användning av personnummer i till-&lt;br&gt;ståndspliktigt register för forskning eller framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagens krav på att personregister skall inrättas och föras så att inte&lt;br&gt;otillbörligt intrång i registrerades personliga integritet uppkommer utvid-&lt;br&gt;gas till ett allmänt krav på sådant hänsynstagande vid all hantering av&lt;br&gt;personnummer. Kravet skall således gälla också när personnummer an-&lt;br&gt;vänds utan samband med såväl användning av ADB som med personre-&lt;br&gt;gistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt övergångsbestämmelserna skall befintliga personregister få visst&lt;br&gt;anstånd med att avveckla registreringen av personnummer eller för att&lt;br&gt;skaffa erforderligt samtycke eller lagstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att användning av personnummer skall medges krävs att det aktu-&lt;br&gt;ella registret i sin helhet är reglerat i lag eller förordning. Det räcker således&lt;br&gt;inte att förordna om att personnummer får användas i vissa angivna&lt;br&gt;register. I nya registerförfattningar bör rätten att använda personnummer&lt;br&gt;uttryckligen skrivas in och vid behov villkoras på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen huruvida personnummer skall tillåtas eller inte i ett regis-&lt;br&gt;ter skall bygga på en noggrann prövning av den registeransvariges egen&lt;br&gt;utredning angående sitt behov av att använda personnummer. Vid den&lt;br&gt;nödvändiga avvägningen mellan de registrerades integritetsintressen och&lt;br&gt;sådana gemensamma medborgarintressen som utgör allmänna samhällsin-&lt;br&gt;tressen får hänsyn tas bl. a. till krav på en säker identitetsbestämning,&lt;br&gt;uppdaterings-, aviserings- och kontrollbehov samt kostnadsaspekter. Kre-&lt;br&gt;ditupplysnings- och inkassoföretag, försvaret och kommunerna är exempel&lt;br&gt;på verksamhetsområden där viss användning av personnummer bör till-&lt;br&gt;låtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det alternativa kompletteringsförslaget är inte utformat som ett förbud&lt;br&gt;mot att registrera personnummer. I stället överlåts till datainspektionen&lt;br&gt;(DI) att övervaka användningen av personnummer i samband med såväl&lt;br&gt;tillståndsgivning som tillsyn. DI:s kontroll över registrens innehåll skärps&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;således vad avser personnumren. Även de registeransvariga blir skyldiga&lt;br&gt;att visa återhållsamhet när det gäller att använda personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletteringsförslaget har samma syfte som lagförslaget men är mind-&lt;br&gt;re resurskrävande och medger i större utsträckning än lagförslaget en&lt;br&gt;successiv anpassning till en begränsad användning av personnummer. Det&lt;br&gt;är framför allt användningen av personnummer utan samband med ADB&lt;br&gt;och kanske även den mer eller mindre onödiga användningen i databasera-&lt;br&gt;de register som man inte lika snabbt kommer till rätta med om man väljer&lt;br&gt;kompletteringsförslaget. De största fördelarna med detta förslag är möjlig-&lt;br&gt;heten att utnyttja DI:s kompetens, en smidigare handläggning och de lägre&lt;br&gt;kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda förslagen förutsätter att den frivillighet som eftersträvas för att&lt;br&gt;registrering av personnummer skall tillåtas, i viss utsträckning beskärs av&lt;br&gt;avtalsvillkor som medför att den som inte vill låta registrera sitt person-&lt;br&gt;nummer kan avvisas som kund eller medlem. Banker och försäkringsbolag&lt;br&gt;bör kunna ställa särskilda krav på att kunderna skall medge registrering av&lt;br&gt;sina personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén tar inte ställning till vilket av de alternativa förslagen som&lt;br&gt;bör genomföras. Det finns anledning att fästa stor vikt vid de synpunkter&lt;br&gt;som kommer att lämnas av berörda remissinstanser och i den debatt som&lt;br&gt;våra förslag förhoppningsvis ger upphov till. Det slutliga valet blir bl. a.&lt;br&gt;beroende av bedömningar angående hur akut behovet av snabba åtgärder&lt;br&gt;är, i vilken utsträckning de registeransvariga kan förväntas ställa upp&lt;br&gt;frivilligt och vilka kostnader som kan godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i en allmän strävan att stärka skyddet för de registrerades&lt;br&gt;integritet i samband med nödvändig registrering av känsliga personuppgif-&lt;br&gt;ter i vissa myndighetsregister föreslås att ytterligare sådana register skall&lt;br&gt;regleras i särskilda registerlagar. Målsättningen för framtiden bör vara att&lt;br&gt;alla register med ett stort antal registrerade och ett kvalificerat känsligt&lt;br&gt;innehåll skall specialregleras om uppgifterna i registret är föremål för en&lt;br&gt;icke obetydlig extern spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand bör vissa register hos socialstyrelsen, landstingen, kommu-&lt;br&gt;nerna (socialtjänst och skolhälsovård) samt riksförsäkringsverket/försäk-&lt;br&gt;ringskassorna regleras i registerlagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några förslag angående registerlagstiftning beträffande register inom&lt;br&gt;den privata sektorn lägger vi inte fram. Detta beror bl. a. på att avvägning-&lt;br&gt;en mellan enskilda och allmänna intressen är lättare här och att spridning-&lt;br&gt;en av uppgifter från de privata registren kan begränsas i större omfattning.&lt;br&gt;Det finns också ett större inslag av frivillighet i samband med registrering i&lt;br&gt;privata register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna registerlagstiftningen syftar till att åstadkomma en ingå-&lt;br&gt;ende prövning och debatt om innehållet i och utformningen av de från&lt;br&gt;integritetssynpunkt mest känsliga personregistren. Registerlagstiftningen&lt;br&gt;kan också bidra till att avlasta DI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Data- och offentlighetskommitténs lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om användning av personnummer (1987:00)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag avses med&lt;br&gt;personuppgift:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personregister:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personnummer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplysning som avser enskild per-&lt;br&gt;son&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register, förteckning eller andra an-&lt;br&gt;teckningar som förs med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling och&lt;br&gt;som innehåller personuppgift som&lt;br&gt;kan hänföras till den som avses&lt;br&gt;med uppgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;identitetsbeteckning som avses i 7 §&lt;br&gt;folkbokföringslagen (1967:198).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Personnummer får inte användas så att risk för otillbörligt intrång i&lt;br&gt;enskilds personliga integritet uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Personnummer får inte, utan den registrerades samtycke, användas i&lt;br&gt;personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. användning av personnummer i personregister som har medgivits i&lt;br&gt;lag eller förordning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. erforderlig användning av personnummer i register som förs inom en&lt;br&gt;verksamhet från vilket det enligt lag eller förordning finns skyldighet att&lt;br&gt;lämna personuppgifter till register enligt punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Föreligger särskilda skäl får datainspektionen medge undantag från&lt;br&gt;bestämmelsen i 3 § för register som uteslutande skall användas för forsk-&lt;br&gt;ning eller framställning av statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Personnummer får inte registreras i personregister utan särskild&lt;br&gt;kontroll av uppgiftens riktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Personnummer får inte utan särskilda skäl placeras synligt på post-&lt;br&gt;försändelser eller på handlingar som skall spridas till annan än den som&lt;br&gt;personnumret avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Enskild behöver inte lämna uppgift om sitt personnummer i annat&lt;br&gt;fall än när det är föreskrivet i lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om personnummer används i strid mot 2 eller 6 § får datainspek-&lt;br&gt;tionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Datainspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen. Justitiekanslern får föra talan för att tillvarata allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 3§ gäller fram till den 1 januari 1990 endast&lt;br&gt;personregister som har inrättats efter det att denna lag har trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7§ datalagen (1973:289) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personregister skall inrättas och foras så att inte otillbörligt intrång i&lt;br&gt;registrerads personliga integritet uppkommer. Därvid skall särskilt iakttas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att registret fors for ett bestämt ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att inte andra uppgifter registreras än som står i överensstämmelse&lt;br&gt;med registrets ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att uppgifter inte samlas in, lämnas ut eller används annat än i&lt;br&gt;överensstämmelse med registrets ändamål eller vad som gäller enligt lag&lt;br&gt;eller annan författning eller i enlighet med den registrerades medgivande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att uppgifterna i registret skyddas mot oavsiktlig eller otillåten&lt;br&gt;förstörelse eller mot otillåten ändring eller spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som föreskrivs i första&lt;br&gt;stycket skall särskilt iakttas att per-&lt;br&gt;sonnummer registreras endast om&lt;br&gt;detta är uppenbart påkallat med&lt;br&gt;hänsyn till registrets ändamål, vik-&lt;br&gt;ten av en säker identifiering av re-&lt;br&gt;gistrerad eller av annat skäl. Dessut-&lt;br&gt;om skall särskilt iakttas att person-&lt;br&gt;nummer inte utan särskilda skäl an-&lt;br&gt;vänds på datautskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den..... 198 ...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över data-&lt;br&gt;och offentlighetskommitténs betänkande (SOU 1987:31)&lt;br&gt;Integritetsskyddet i informationssamhället 4. Personregistre-&lt;br&gt;ring och användning av personnummer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av justitiekanslern, hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge, kammarrätten i Stockholm, Malmö tingsrätt, rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;kriminalvårdsstyrelsen, datainspektionen, värnpliktsverket, riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket, socialstyrelsen, postverket, trafiksäkerhetsverket, generaltull-&lt;br&gt;styrelsen, riksskatteverket, riksarkivet, arbetsmarknadsstyrelsen, lantmä-&lt;br&gt;teriverket, centralnämnden for fastighetsdata, patent- och registreringsver-&lt;br&gt;ket, statskontoret, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, statens&lt;br&gt;person- och adressregisternämnd, länsstyrelsernas organisationsnämnd,&lt;br&gt;riksdagens ombudsmän, domstolsverket, överbefälhavaren, försvarets ci-&lt;br&gt;vilförvaltning, försvarets datacentral, statens miljömedicinska laboratori-&lt;br&gt;um, sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinsti-&lt;br&gt;tut, delegationen för social forskning, televerket, luftfartsverket, bankin-&lt;br&gt;spektionen, försäkringsinspektionen, 1983 års folkbokföringskommitté (Fi&lt;br&gt;1983:04), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), forskningsråds-&lt;br&gt;nämnden, humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, medicin-&lt;br&gt;ska forskningsrådet, delegationen för vetenskaplig och teknisk informa-&lt;br&gt;tionsförsörjning, centrala studiestödsnämnden, fiskeristyrelsen, arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen, statens invandrarverk, bostadsstyrelsen, FoB-kommissio-&lt;br&gt;nen (C 1985:01), Svenska kommunförbundet, Stockholms kommun, Jön-&lt;br&gt;köpings kommun, Malmö kommun, Göteborgs kommun, Örebro kom-&lt;br&gt;mun, Gävle kommun, Sundsvalls kommun, Östersunds kommun, Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet, Malmöhus läns landsting, landstinget i Älvsborg, Svenska&lt;br&gt;kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Landsorganisationen i Sveri-&lt;br&gt;ge, Tjänstemännens centralorganisation, Svenska arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Företagens uppgiftslämnardelegation, Sveriges industriförbund, Småföre-&lt;br&gt;tagens Riksorganisation, Upplysningscentralen UC AB, Kommundata,&lt;br&gt;Dafa Data AB, Svenska Inkassoföreningen, Annonsörföreningen, Dag-&lt;br&gt;ligvaruleverantörers Förbund, Direkthandelsföretagens Förening, Svenska&lt;br&gt;Bokförläggareföreningen, Svenska Postorderföreningen, Swedma inklusi-&lt;br&gt;ve Sveriges Telemarketing Förening, Svenska Bankföreningen, Svenska&lt;br&gt;sparbanksföreningen, Finansbolagens Förening, Svenska Försäkringsbo-&lt;br&gt;lags Riksförbund, Folksam, Försäkringsbolaget SPP, ömsesidigt, Arbets-&lt;br&gt;marknadens Försäkringsaktiebolag, Arbetsmarknadsförsäkringar, sjukför-&lt;br&gt;säkringsaktiebolag (AMF-sjukförsäkring), Arbetsmarknadsförsäkringar,&lt;br&gt;pensionsförsäkringsaktiebolag (AMF-pensionsförsäkring), Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsförsäkringar, trygghetsförsäkring (AMF-trygghetsförsäkring), Kom-&lt;br&gt;munernas Pensionsanstalt, Sveriges Advokatsamfund, Svenska Läkaresäll-&lt;br&gt;skapet, Svenska Epidemiologiska Föreningen, Sveriges Föreningsbankers&lt;br&gt;Förbund och Föreningen Arkivverksamma i landsting och kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har överlämnat yttranden från länsskattemyndigheter-&lt;br&gt;na i Stockholms, Uppsala, Östergötlands och Gävleborgs län samt från&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolöverstyrelsen har förklarat att man avböjer att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UHÄ har överlämnat yttranden från universiteten i Stockholm, Uppsa-&lt;br&gt;la, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå. Centralorganisationen&lt;br&gt;SACO/SR har utan eget ställningstagande överlämnat yttranden från&lt;br&gt;JUSEK och Sveriges Tandläkarförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund har avgett&lt;br&gt;ett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsörföreningen, Dagligvaruleverantörers Förbund, Direkthandels-&lt;br&gt;företagens Förening, Svenska Bokförläggareföreningen, Svenska Postor-&lt;br&gt;derföreningen och Swedma inklusive Sveriges Telemarketing Förening har&lt;br&gt;avgett ett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PK-banken har meddelat att banken ansluter sig till Svenska Bankför-&lt;br&gt;eningens yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag, Arbetsmarknadsförsäkring-&lt;br&gt;ar, sjukförsäkringsaktiebolag (AMF-sjukförsäkring), Arbetsmarknadsför-&lt;br&gt;säkringar, pensionsförsäkringsaktiebolag (AMF-pensionsförsäkring) och&lt;br&gt;Arbetsmarknadsförsäkringar, trygghetsförsäkring (AMF-trygghetsförsäk-&lt;br&gt;ring) har avgett ett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Data- och offentlighetskommitténs sammanfattning av&lt;br&gt;slutbetänkandet (SOU 1988:64) Integritetsskyddet i&lt;br&gt;informationssamhället 5. Offentlighetsprincipens&lt;br&gt;tillämpning på upptagningar för automatisk databehandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta vårt femte och sista betänkande behandlar vi offentlighetsprincipen&lt;br&gt;och informationsteknologin. För att få underlag for detta arbete initierade&lt;br&gt;vi ett forskningsprojekt vid Stockholms universitet, Institutet för Rättsin-&lt;br&gt;formatik (IRI). Undersökningen inriktades på att med praktiska exempel&lt;br&gt;kartlägga hur grundbegreppen i andra kapitlet tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;fungerar i den praktiska tillämpningen samt att formulera och analysera&lt;br&gt;alternativa lösningar. Resultatet framlades i en rapport författad av profes-&lt;br&gt;sor Peter Seipel (IRI-rapport 1988:1). Vi har i allt väsentligt använt IRI-&lt;br&gt;rapporten som utgångspunkt för våra överväganden och förslag. Den&lt;br&gt;bifogas också i sin helhet som en bilaga till vårt betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighetsprincipen är fast förankrad i vårt styrelseskick och våra&lt;br&gt;medvetanden sedan lång tid tillbaka. Den del av offentlighetsprincipen&lt;br&gt;som rör allmänna handlingars offentlighet kommer till uttryck i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen. I detta stadgande tillförsäkras medborgarna rätt&lt;br&gt;att ta del av allmänna handlingar till främjande av ett fritt meningsutbyte&lt;br&gt;och en allsidig upplysning. De funktioner offentlighetsprincipen fyller är&lt;br&gt;viktiga och dess betydelse snarare ökar än minskar med tiden i takt med&lt;br&gt;den offentliga sektorns tillväxt och den tekniska utvecklingen inom dator-&lt;br&gt;området. Vi har därför funnit det vara särskilt viktigt, att regleringen i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och andra författningar på högre nivå inte är&lt;br&gt;beroende av en ständig teknikanpassning. Av stor betydelse, då vi lagt&lt;br&gt;fram våra förslag, har det alltså varit att offentlighetsprincipen står på fast&lt;br&gt;grund och i så stor utsträckning som möjligt är beroende av den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen och av den utsträckning i vilken myndigheterna rent faktiskt&lt;br&gt;använder sig av ADB som hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IRI:s undersökning har entydigt visat att offentlighetsprincipen inte&lt;br&gt;anses vara något stort problem hos myndigheterna. Även om offentlighets-&lt;br&gt;lagstiftningen har stor rättspolitisk tyngd och de frågor som är förknippade&lt;br&gt;med den kan komma att vidgas och få nya konsekvenser för särskilda&lt;br&gt;ADB-användningar, tycks myndigheterna ändock se denna utveckling som&lt;br&gt;begränsad och hanterbar. Även annat underlag, som vi haft för vårt arbete,&lt;br&gt;har visat att detta tycks vara en riktig beskrivning av förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central fråga för oss har varit att undersöka om det behövs några&lt;br&gt;ändringar av tryckfrihetsförordningens grundbegrepp när det gäller upp-&lt;br&gt;tagningar för ADB, främst då handlingsbegreppet. Våra överväganden i&lt;br&gt;denna del har lett till att vi inte lägger fram några förslag till ändring i&lt;br&gt;denna del. Mycket talar för att en förändring av tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;grundbegrepp eller rent av införandet av en helt ny begreppsapparat inte&lt;br&gt;skulle bidra till lösningen av de problem man vill komma till rätta med,&lt;br&gt;utan snarare skapa nya. Därtill kommer att rättspraxis nu blir alltmer&lt;br&gt;omfattande och alltmer stabil, vilket ger myndigheterna en god grund och&lt;br&gt;ett allt bättre stöd för att kunna hantera de problem som uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftning och rättspraxis bör inte heller på ett område som detta utsät-&lt;br&gt;tas för ryckighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande fråga som finns med i hela vårt arbete på olika nivåer&lt;br&gt;är den om tillgänglighet kontra fixering. Offentlighetsinsynen innefattar&lt;br&gt;för närvarande de s. k. potentiella handlingarna, dvs. sådana sammanställ-&lt;br&gt;ningar av sakligt sammanhängande uppgifter som kan göras tillgängliga&lt;br&gt;med hjälp av de sök- och sammanställningsmöjligheter som myndigheter-&lt;br&gt;nas ADB-system tekniskt har, under förutsättning att det kan ske med&lt;br&gt;rutinbetonade åtgärder. Vi har inte funnit så starka skäl tala för en föränd-&lt;br&gt;ring i detta avseende heller att vi velat föreslå en sådan. Vi anser i stället&lt;br&gt;att det finns goda möjligheter att öka förutsebarheten beträffande de&lt;br&gt;potentiella handlingarna och att på ett godtagbart sätt begränsa eventuella&lt;br&gt;kvarvarande risker med dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med detta föreslår vi enbart några mindre ändringar och&lt;br&gt;tillägg i tryckfrihetsförordningen och i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att omfattningen av offentlighetsinsynen preciseras i 2 kap.&lt;br&gt;3 § tryckfrihetsförordningen till att avse de handlingar som myndigheten&lt;br&gt;enkelt kan framställa genom datorutrustning och program som myndighe-&lt;br&gt;ten själv använder sig av. Vi anser att denna ändring står i god överens-&lt;br&gt;stämmelse med den hittills vedertagna s. k. likställighetsprincipen, som&lt;br&gt;innebär att de upptagningar som en myndighet kan göra tillgängliga också&lt;br&gt;skall vara tillgängliga för den enskilde i den mån inte sekretess förhindrar&lt;br&gt;ett utlämnande. Det blir alltså med vårt förslag inte längre möjligt för den&lt;br&gt;enskilde att med åberopande av offentlighetsprincipen ställa datorpro-&lt;br&gt;gram eller datorkapacitet till en myndighets förfogande och begära bear-&lt;br&gt;betningar med hjälp av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår också ett förtydligande i 2 kap. 11 § tredje punkten tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen så att däri klarare framgår att den s. k. biblioteksregeln&lt;br&gt;omfattar även ADB-upptagningar. Med denna ändring har vi velat göra&lt;br&gt;tydligt vad som gäller, då en myndighet använder sig av externa databaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår vidare en ny regel beträffande s. k. massuttag i 2 kap. 13 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen. Vi har inte funnit belägg för att de problem som&lt;br&gt;i dag påstås hänga samman med massuttagen skulle vara direkt avhängiga&lt;br&gt;av offentlighetsprincipen. Snarare är anledningen till vårt förslag att mass-&lt;br&gt;uttagen skulle kunna medföra problem för integritetsintressen. Många&lt;br&gt;människor anser det vara integritetskränkande att uppgifter om dem läm-&lt;br&gt;nas ut för att användas för s. k. kommersiella ändamål. Eftersom det&lt;br&gt;förhåller sig på detta vis, anser vi att det finns fog för att inskränka&lt;br&gt;massuttagen. Denna inskränkning får dock inte utformas så att offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipens syften träds för när. De tillägg vi föreslår innebär att en&lt;br&gt;myndighet bara är skyldig att lämna ut en stor mängd upptagningar i form&lt;br&gt;av utskrift, om ett sådant uttag ändå sker eller är förberett för myndighe-&lt;br&gt;tens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslår vi ett par ändringar i sekretesslagen. Dessa innebär att&lt;br&gt;begreppet ”god offentlighetsstruktur” preciseras och ges en mer konkret&lt;br&gt;innebörd. Därvid har vi funnit att den grund som redan nu finns i 15 kap.&lt;br&gt;9 § sekretesslagen är utmärkt att bygga vidare på. De ändringar vi föreslår&lt;br&gt;här är av skiftande karaktär och hänför sig både till datasystemen och till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dokumentationen kring systemen. Vi föreslår att myndigheterna åläggs att Prop. 1990/91: 60&lt;br&gt;inom ramen för den goda offentlighetsstrukturen särskilt beakta, att skyd- Bilaga 7&lt;br&gt;det för uppgifter som skall åtnjuta sekretess ordnas utan att insynen enligt&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen försvåras. Därutöver föreslår vi att myndigheter-&lt;br&gt;na särskilt bör beakta att ADB-upptagningar så långt det är möjligt är fria&lt;br&gt;från förkortningar och annat som kan försvåra för den enskilde att ta del&lt;br&gt;av handlingen. Myndigheterna bör också särskilt beakta att det ibland kan&lt;br&gt;vara nödvändigt med upplysning om när ändringar gjorts i en upptagning.&lt;br&gt;Till sist anser vi att den beskrivning, som skall finnas av de ADB-register&lt;br&gt;som myndigheten för, skall utvisa på vilket sätt myndigheten inhämtar&lt;br&gt;uppgifter till sina register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Data- och offentlighetskommitténs lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3, 11 och 13 §§ tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning&lt;br&gt;som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och&lt;br&gt;enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptagning som avses i första&lt;br&gt;stycket anses förvarad hos myndig-&lt;br&gt;het, om upptagningen är tillgänglig&lt;br&gt;för myndigheten för överföring i så-&lt;br&gt;dan form att den kan läsas, avlyss-&lt;br&gt;nas eller på annat sätt uppfattas.&lt;br&gt;Detta gäller dock ej upptagning&lt;br&gt;som ingår i personregister, om&lt;br&gt;myndigheten enligt lag eller förord-&lt;br&gt;ning eller särskilt beslut, som&lt;br&gt;grundar sig på lag, saknar befogen-&lt;br&gt;het att göra överföringen. Med per-&lt;br&gt;sonregister förstås register, förteck-&lt;br&gt;ning eller andra anteckningar som&lt;br&gt;innehålla uppgift som avser enskild&lt;br&gt;person och som kan hänföras till&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptagning som avses i första&lt;br&gt;stycket anses förvarad hos myndig-&lt;br&gt;het, om upptagningen är tillgänglig&lt;br&gt;för myndigheten med de tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel som myndigheten an-&lt;br&gt;vänder sig av eller enkelt kan fram-&lt;br&gt;ställa för överföring i sådan form&lt;br&gt;att den kan läsas, avlyssnas eller på&lt;br&gt;annat sätt uppfattas. Detta gäller&lt;br&gt;dock ej upptagning som ingår i per-&lt;br&gt;sonregister, om myndigheten enligt&lt;br&gt;lag eller förordning eller särskilt be-&lt;br&gt;slut, som grundar sig på lag, saknar&lt;br&gt;befogenhet att göra överföringen.&lt;br&gt;Med personregister förstås register,&lt;br&gt;förteckning eller andra anteckning-&lt;br&gt;ar som innehåller uppgift som avser&lt;br&gt;enskild person och som kan hänfö-&lt;br&gt;ras till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som allmän handling anses ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. brev, telegram eller annan sådan handling som har inlämnats till eller&lt;br&gt;upprättats hos myndighet endast för befordran av meddelande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. meddelande eller annan hand-&lt;br&gt;ling som har inlämnats till eller&lt;br&gt;upprättats hos myndighet endast&lt;br&gt;för offentliggörande i periodisk&lt;br&gt;skrift som utgives genom myndig-&lt;br&gt;heten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tryckt skrift, ljud- eller bildupp-&lt;br&gt;tagning eller annan handling som&lt;br&gt;ingår i bibliotek eller som från en-&lt;br&gt;skild har tillförts allmänt arkiv ute-&lt;br&gt;slutande för förvaring och vård el-&lt;br&gt;ler forsknings- och studieändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. meddelande eller annan hand-&lt;br&gt;ling som har inlämnats till eller&lt;br&gt;upprättats hos myndighet endast&lt;br&gt;för offentliggörande i periodisk&lt;br&gt;skrift som utges genom myndighe-&lt;br&gt;ten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådan handling som avses i 3 §&lt;br&gt;och som ingår i bibliotek eller som&lt;br&gt;från enskild har tillförts allmänt ar-&lt;br&gt;kiv uteslutande för förvaring och&lt;br&gt;vård eller forsknings- och studieän-&lt;br&gt;damål eller privata brev, skrifter el-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller privata brev, skrifter eller upp-&lt;br&gt;tagningar som eljest ha överläm-&lt;br&gt;nats till myndighet uteslutande för&lt;br&gt;ändamål som nu angivits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ler upptagningar som eljest ha över-&lt;br&gt;lämnats till myndighet uteslutande&lt;br&gt;för ändamål som nu angivits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. upptagning av innehållet i handling som avses i 3, om upptagningen&lt;br&gt;förvaras hos myndighet där den ursprungliga handlingen ej skulle vara att&lt;br&gt;anse som allmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som önskar taga del av allmän handling har även rätt att mot&lt;br&gt;fastställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den del den får&lt;br&gt;lämnas ut. Myndighet är dock ej skyldig att lämna ut upptagning för&lt;br&gt;automatisk databehandling i annan form än utskrift. Ej heller föreligger&lt;br&gt;skyldighet att framställa kopia av karta, ritning, bild eller annan i 3 § första&lt;br&gt;stycket avsedd upptagning än som nyss har angivits, om svårighet möter&lt;br&gt;och handlingen kan tillhandahållas på stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran att få avskrift eller kopia av allmän handling skall behandlas&lt;br&gt;skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighet är på begäran av&lt;br&gt;enskild skyldig att enligt 12 § och&lt;br&gt;13 § första stycket lämna ut en stor&lt;br&gt;mängd upptagningar för automa-&lt;br&gt;tisk databehandling i form av ut-&lt;br&gt;skrift endast om sådant uttag eljest&lt;br&gt;sker för eller är förberett för myndig-&lt;br&gt;hetens egen verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 9 § och 11 § sekretesslagen skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet som i sin verksamhet använder automatisk databehandling&lt;br&gt;skall ordna denna med beaktande av den i tryckfrihetsförordningen stad-&lt;br&gt;gade rätten att ta del av allmänna handlingar. Vidare skall myndigheten&lt;br&gt;ordna databehandlingen med beaktande av det intresse som enskilda kan&lt;br&gt;ha att själva utnyttja terminal eller annat tekniskt hjälpmedel hos myndig-&lt;br&gt;heten för att ta del av allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för en sådan god of-&lt;br&gt;fentlighetsstruktur skall myndighe-&lt;br&gt;ten också särskilt beakta att skyddet&lt;br&gt;av uppgifter i upptagning som är all-&lt;br&gt;män handling och föremål för sekre-&lt;br&gt;tess ordnas så att insynen enligt&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen inte försvå-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs med hänsyn till&lt;br&gt;kravet på en god offentlighetsstruk-&lt;br&gt;tur skall myndigheten utöver detta&lt;br&gt;särskilt beakta:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att uppgifter i upptagning som&lt;br&gt;är allmän handling så långt det är&lt;br&gt;möjligt är fria från förkortningar&lt;br&gt;och annat som kan försvåra för den&lt;br&gt;enskilde att ta del av handlingen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att det klart framgår när upp-&lt;br&gt;gifter i upptagning som är allmän&lt;br&gt;handling tillförts upptagningen och,&lt;br&gt;om sådan uppgift ändrats eller gall-&lt;br&gt;rats, vid vilken tidpunkt detta skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje myndighet skall för allmänheten hålla tillgänglig beskrivning av de&lt;br&gt;register, förteckningar eller andra anteckningar hos myndigheten som förs&lt;br&gt;med hjälp av automatisk databehandling (ADB-register). Sådan skyldighet&lt;br&gt;föreligger dock inte i fråga om ADB-register som inte till någon del anses&lt;br&gt;som allmän handling hos myndigheten. Myndigheten är inte heller skyldig&lt;br&gt;att tillhandahålla beskrivning som uppenbarligen skulle vara av ringa&lt;br&gt;betydelse för enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivning som avses i första stycket skall ge upplysning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ADB-registrets benämning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ADB-registrets ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilka typer av uppgifter i ADB- 3. vilka typer av uppgifter i ADB-&lt;br&gt;registret som myndigheten har till- registret som myndigheten har till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gång till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gång till och på vilket sätt dessa upp-&lt;br&gt;gifter inhämtas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hos vilka andra myndigheter ADB-registret är tillgängligt for överfö-&lt;br&gt;ring till läsbar form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vilka terminaler eller andra tekniska hjälpmedel som enskild själv kan&lt;br&gt;få utnyttja hos myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen skall&lt;br&gt;tillämpa på uppgifter i ADB-registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. vem som hos myndigheten kan lämna närmare upplysningar om&lt;br&gt;ADB-registret och dess användning i myndighetens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beskrivningarna skall dock uppgift enligt andra stycket utelämnas, om&lt;br&gt;det behövs för att beskrivningen i övriga delar skall kunna företes för&lt;br&gt;allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ADB-register som har börjat användas före ikratträdandet&lt;br&gt;skall bestämmelserna tillämpas senast den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över data-&lt;br&gt;och offentlighetskommitténs betänkande (SOU 1988:64)&lt;br&gt;Integritetsskyddet i informationssamhället 5. Offentlighets-&lt;br&gt;principens tillämpning på upptagningar för automatisk&lt;br&gt;databehandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av Malmö tingsrätt, kammarrätten i Sunds-&lt;br&gt;vall, datainspektionen, riksförsäkringsverket, postverket, trafiksäker-&lt;br&gt;hetsverket, riksskatteverket, universitets- och högskoleämbetet, riksar-&lt;br&gt;kivet, statens lantmäteriverk, centralnämnden för fastighetsdata, statskon-&lt;br&gt;toret, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån, statens person- och ad-&lt;br&gt;ressregisternämnd, länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsernas organi-&lt;br&gt;sationsnämnd, rikspolisstyrelsen, justitiekanslern, Riksdagens ombuds-&lt;br&gt;män, överbefälhavaren, socialstyrelsen, televerket, Kungliga biblioteket,&lt;br&gt;forskningsrådsnämnden, utredningen rörande vissa forskningsetiska frå-&lt;br&gt;gor (U 1988:02), statens invandrarverk, Svenska kommunförbundet, Gö-&lt;br&gt;teborgs kommunstyrelse, Kommundata, Landstingsförbundet, Landsorga-&lt;br&gt;nisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Företagens&lt;br&gt;uppgiftslämnardelegation, Upplysningscentralen UC AB, Swedish Direct&lt;br&gt;Marketing Association, Sveriges advokatsamfund, Tidningarnas Tele-&lt;br&gt;grambyrå, Svenska journalistförbundet, Svenska tidningsutgivareför-&lt;br&gt;eningen, Allmänhetens pressombudsman, Svenska dataföreningen, Hu-&lt;br&gt;manistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Föreningen Grävande&lt;br&gt;Journalister, Sveriges Släktforskarförbund och Riksförbundet för sexuellt&lt;br&gt;likaberättigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har överlämnat yttranden från länsskattemyndigheter-&lt;br&gt;na i Stockholms, Malmöhus och Uppsala län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskoleämbetet har överlämnat yttranden från juri-&lt;br&gt;diska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, institutionsstyrelsen&lt;br&gt;för journalisthögskolan vid Stockholms universitet, juridiska fakultetssty-&lt;br&gt;relsen vid Uppsala universitet, juridiska fakultetsstyrelsens forsknings-&lt;br&gt;nämnd vid Lunds universitet, institutionen för informationsbehandling —&lt;br&gt;ADB vid Lunds universitet, rektorsämbetet vid Göteborgs universitet,&lt;br&gt;humanistiska utbildnings- och forskningsnämnden vid Göteborgs univer-&lt;br&gt;sitet, universitetsbiblioteket vid Lunds universitet, samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet, rektorsämbetet vid Umeå&lt;br&gt;universitet, Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskolan och&lt;br&gt;Karolinska institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet har bifogat yttranden från landsarkiven i Uppsala, Vadste-&lt;br&gt;na, Härnösand och Östersund samt stadsarkiven i Stockholm och Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralorganisationen SACO/SR har överlämnat ett yttrande från med-&lt;br&gt;lemsförbundet dokumentation, information och kultur (DIK-förbundet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund har avgett&lt;br&gt;ett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands läns landsting har anslutit sig till de synpunkter Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lagom ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 och 11 §§ tryckfrihetsförordningen'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning&lt;br&gt;som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och&lt;br&gt;enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptagning som avses i första&lt;br&gt;stycket anses förvarad hos myndig-&lt;br&gt;het, om upptagningen är tillgänglig&lt;br&gt;för myndigheten för överföring i så-&lt;br&gt;dan form att den kan läsas, avlyss-&lt;br&gt;nas eller på annat sätt uppfattas.&lt;br&gt;Detta gäller dock ej upptagning&lt;br&gt;som ingår i personregister, om&lt;br&gt;myndigheten enligt lag eller förord-&lt;br&gt;ning eller särskilt beslut, som&lt;br&gt;grundar sig på lag, saknar befogen-&lt;br&gt;het att göra överföringen. Med per-&lt;br&gt;sonregister förstås register, förteck-&lt;br&gt;ning eller andra anteckningar som&lt;br&gt;innehålla uppgift som avser enskild&lt;br&gt;person och som kan hänföras till&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptagning som avses i första&lt;br&gt;stycket anses förvarad hos myndig-&lt;br&gt;het, om upptagningen är tillgänglig&lt;br&gt;för myndigheten med tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel som myndigheten själv&lt;br&gt;utnyttjar för överföring i sådan&lt;br&gt;form att den kan läsas, avlyssnas&lt;br&gt;eller på annat sätt uppfattas. Detta&lt;br&gt;gäller dock ej upptagning som ingår&lt;br&gt;i personregister, om myndigheten&lt;br&gt;enligt lag eller förordning eller sär-&lt;br&gt;skilt beslut, som grundar sig på lag,&lt;br&gt;saknar befogenhet att göra överfö-&lt;br&gt;ringen. Med personregister förstås&lt;br&gt;register, förteckning eller andra an-&lt;br&gt;teckningar som innehålla uppgift&lt;br&gt;som avser enskild person och som&lt;br&gt;kan hänföras till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som allmän handling anses ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. brev, telegram eller annan sådan handling som har inlämnats till eller&lt;br&gt;upprättats hos myndighet endast för befordran av meddelande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. meddelande eller annan handling som har inlämnats till eller upprät-&lt;br&gt;tats hos myndighet endast för offentliggörande i periodisk skrift som&lt;br&gt;utgives genom myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1988:1448.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tryckt skrift, ljud- eller bild-&lt;br&gt;upptagning eller annan handling&lt;br&gt;som ingår i bibliotek eller som från&lt;br&gt;enskild har tillförts allmänt arkiv&lt;br&gt;uteslutande för förvaring och vård&lt;br&gt;eller forsknings- och studieändamål&lt;br&gt;eller privata brev, skrifter eller upp-&lt;br&gt;tagningar som eljest ha överlämnats&lt;br&gt;till myndighet uteslutande för ända-&lt;br&gt;mål som nu angivits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tryckt skrift, ljud- eller bild-&lt;br&gt;upptagning , upptagning för auto-&lt;br&gt;matisk databehandling i sådant re-&lt;br&gt;gister som myndighet har tillgång till&lt;br&gt;enligt avtal med annan än myndig-&lt;br&gt;het eller annan handling som ingår i&lt;br&gt;bibliotek eller som från enskild har&lt;br&gt;tillförts allmänt arkiv uteslutande&lt;br&gt;för förvaring och vård eller&lt;br&gt;forsknings- och studieändamål eller&lt;br&gt;privata brev, skrifter eller upptag-&lt;br&gt;ningar som eljest ha överlämnats till&lt;br&gt;myndighet uteslutande för ändamål&lt;br&gt;som nu angivits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. upptagning av innehållet i handling som avses i 3, om upptagningen&lt;br&gt;förvaras hos myndighet där den ursprungliga handlingen ej skulle vara att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anse som allmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7, 7 a, 10 och 25 §§ datalagen (1973:289)’ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personregister skall inrättas och föras så att inte otillbörligt intrång i&lt;br&gt;registrerads personliga integritet uppkommer. Därvid skall särskilt iakttas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att registret förs för ett bestämt ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att inte andra uppgifter registreras än som står i överensstämmelse&lt;br&gt;med registrets ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att uppgifter inte samlas in,&lt;br&gt;lämnas ut eller används annat än i&lt;br&gt;överensstämmelse med registrets&lt;br&gt;ändamål eller vad som gäller enligt&lt;br&gt;lag eller annan författning eller&lt;br&gt;i enlighet med den registrerades&lt;br&gt;medgivande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att uppgifter inte samlas in,&lt;br&gt;används, försäljs eller i övrigt läm-&lt;br&gt;nas ut annat än i överensstämmelse&lt;br&gt;med registrets ändamål eller vad&lt;br&gt;som gäller enligt lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning eller i enlighet med den re-&lt;br&gt;gistrerades medgivande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att uppgifterna i registret skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstö-&lt;br&gt;relse eller mot otillåten ändring eller spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om personnummer gäller&lt;br&gt;dessutom att registrering endast får&lt;br&gt;ske när det krävs med hänsyn till&lt;br&gt;registrets ändamål, vikten av en sä-&lt;br&gt;ker identifiering eller av annat god-&lt;br&gt;tagbart skäl. Vidare gäller att per-&lt;br&gt;sonnummer får återges på dataut-&lt;br&gt;skrifter endast när det finns särskil-&lt;br&gt;da skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den registeransvarige skall finnas en aktuell förteckning över de&lt;br&gt;personregister som han är ansvarig för. Förteckningen skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. registrets benämning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registrets ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lokalen där den automatiska databehandlingen huvudsakligen utförs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. numret på den registeransvariges licens hos datainspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i vad mån personuppgifter 5. i vad mån personuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas ut för automatisk databe- lämnas ut för automatisk databe-&lt;br&gt;handling i utlandet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;handling i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i vad mån personnummer regi-&lt;br&gt;streras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos en myndighet skall förteck-&lt;br&gt;ningen också innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1982:446.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medgivanden till försäljning av per-&lt;br&gt;sonuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckningen skall hållas tillgänglig för datainspektionen och på begä-&lt;br&gt;ran av denna ges in till inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en registeransvarig sänder en handling som innehåller personupp-&lt;br&gt;gifter ur ett personregister till den registrerade, skall upplysning samtidigt&lt;br&gt;lämnas om vem som är avsändare eller om den registeransvariges licens-&lt;br&gt;nummer hos datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte personregister som en en-&lt;br&gt;skild person for uteslutande för personligt bruk eller som en arkivmyndig-&lt;br&gt;het har tagit emot för förvaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den registeransvarige skall på be-&lt;br&gt;gäran av enskild så snart det kan&lt;br&gt;ske underrätta denne antingen om&lt;br&gt;innehållet i personuppgift som in-&lt;br&gt;går i personregistret och innefattar&lt;br&gt;upplysning om honom eller om att&lt;br&gt;sådan uppgift ej förekommer i re-&lt;br&gt;gistret. Sådan begäran skall fram-&lt;br&gt;ställas skriftligen och vara egenhän-&lt;br&gt;digt undertecknad av den enskilde.&lt;br&gt;Har underrättelse lämnats, behöver&lt;br&gt;ny underrättelse icke lämnas till&lt;br&gt;samme enskilde förrän tolv måna-&lt;br&gt;der därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den registeransvarige skall på be-&lt;br&gt;gäran av enskild så snart det kan&lt;br&gt;ske underrätta denne antingen om&lt;br&gt;innehållet i personuppgift som in-&lt;br&gt;går i personregistret och innefattar&lt;br&gt;upplysning om honom eller om att&lt;br&gt;sådan uppgift ej förekommer i re-&lt;br&gt;gistret. Sådan begäran skall fram-&lt;br&gt;ställas skriftligen och vara egenhän-&lt;br&gt;digt undertecknad av den enskilde.&lt;br&gt;Har underrättelse lämnats, behöver&lt;br&gt;ny underrättelse icke lämnas till&lt;br&gt;samme enskilde förrän tolv måna-&lt;br&gt;der därefter. I de fall myndigheten&lt;br&gt;har tillstånd att sälja uppgifter ur&lt;br&gt;registret skall underrättelsen inne-&lt;br&gt;hålla upplysning om detta och om&lt;br&gt;det medgivande som försäljningen&lt;br&gt;grundas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse enligt första stycket skall lämnas utan kostnad för den&lt;br&gt;enskilde. Föreligger särskilda skäl, får dock datainspektionen i fråga om&lt;br&gt;visst slag av personuppgifter eller i fråga om underrättelse om att person-&lt;br&gt;uppgift om enskild ej förekommer i registret medge att avgift tages ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte uppgifter i personregister som har tagits emot&lt;br&gt;för förvaring av en arkivmyndighet och inte heller uppgifter som enligt lag&lt;br&gt;eller annan författning eller enligt myndighets beslut som meddelats med&lt;br&gt;stöd av författning ej får lämnas ut till den registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller icke heller, om det i fråga om visst slag av person-&lt;br&gt;uppgifter är uppenbart att underrättelse kan underlåtas på grund av att det&lt;br&gt;inte föreligger någon risk för otillbörligt intrång i registrerads personliga&lt;br&gt;integritet. Underrättelse får dock underlåtas endast efter medgivande från&lt;br&gt;datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot datainspektionens be-&lt;br&gt;slut jores hos regeringen genom be-&lt;br&gt;svär. Justitiekanslern får föra talan&lt;br&gt;för att tillvarataga allmänna intres-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag överklagas hos regering-&lt;br&gt;en. Justitiekanslern får överklaga&lt;br&gt;ett sådant beslut för att tillvarata&lt;br&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en myndighet som är regis-&lt;br&gt;teransvarig avslår en begäran om&lt;br&gt;underrättelse enligt 10 §, överklagas&lt;br&gt;beslutet på samma sätt som gäller&lt;br&gt;ett beslut av myndigheten att avslå&lt;br&gt;en begäran om utlämnande av all-&lt;br&gt;män handling. Med myndighet&lt;br&gt;jämställs därvid ett annat organ i&lt;br&gt;den utsträckning som anges i 1 kap.&lt;br&gt;8 § sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. I fråga om sådant beslut att&lt;br&gt;avslå begäran om underrättelse enligt 10 § som har meddelats före ikraft-&lt;br&gt;trädandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 kap. 9 och 11 §§ sekretesslagen (1980:100)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;br&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet som i sin verksamhet&lt;br&gt;använder automatisk databehand-&lt;br&gt;ling skall ordna denna med beak-&lt;br&gt;tande av den i tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen stadgade rätten att ta del av&lt;br&gt;allmänna handlingar. Vidare skall&lt;br&gt;myndigheten ordna databehand-&lt;br&gt;lingen med beaktande av det intres-&lt;br&gt;se som enskilda kan ha att själva&lt;br&gt;utnyttja terminal eller annat tek-&lt;br&gt;niskt hjälpmedel hos myndigheten&lt;br&gt;för att ta del av allmänna handling-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet som i sin verksamhet&lt;br&gt;använder automatisk databehand-&lt;br&gt;ling skall ordna denna med beak-&lt;br&gt;tande av den i tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen stadgade rätten att ta del av&lt;br&gt;allmänna handlingar. Därvid skall&lt;br&gt;myndigheten särskilt beakta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att allmänna handlingar bör&lt;br&gt;hållas åtskilda från andra handling-&lt;br&gt;ar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att skyddet av sekretessbelagda&lt;br&gt;uppgifter i upptagningar som är all-&lt;br&gt;männa handlingar bör vara sådant&lt;br&gt;att insynen enligt tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen inte försvåras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att uppgifter i upptagningar&lt;br&gt;som är allmänna handlingar inte&lt;br&gt;bör innehålla förkortningar, koder&lt;br&gt;och liknande som kan försvåra för&lt;br&gt;den enskilde att ta del av handling-&lt;br&gt;en,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att det bör framgå när uppgif-&lt;br&gt;ter tillförts en upptagning som är&lt;br&gt;allmän handling och, om de änd-&lt;br&gt;rats eller gallrats, vid vilken tid-&lt;br&gt;punkt detta skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall vidare ordna&lt;br&gt;databehandlingen med beaktande&lt;br&gt;av det intresse som enskilda kan ha&lt;br&gt;att själva utnyttja terminal eller an-&lt;br&gt;nat tekniskt hjälpmedel hos myn-&lt;br&gt;digheten för att ta del av allmänna&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje myndighet skall för allmänheten hålla tillgänglig beskrivning av de&lt;br&gt;register, förteckningar eller andra anteckningar hos myndigheten som förs&lt;br&gt;med hjälp av automatisk databehandling (ADB-register). Sådan skyldighet&lt;br&gt;föreligger dock inte i fråga om ADB-register som inte till någon del anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som allmän handling hos myndigheten. Myndigheten är inte heller skyldig&lt;br&gt;att tillhandahålla beskrivning som uppenbarligen skulle vara av ringa&lt;br&gt;betydelse för enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivning som avses i första stycket skall ge upplysning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ADB-registrets benämning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ADB-registrets ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilka typer av uppgifter i ADB-&lt;br&gt;registret som myndigheten har till-&lt;br&gt;gång till,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilka typer av uppgifter i ADB-&lt;br&gt;registret som myndigheten har till-&lt;br&gt;gång till och på vilket sätt dessa upp-&lt;br&gt;gifter normalt inhämtas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hos vilka andra myndigheter ADB-registret är tillgängligt för överfö-&lt;br&gt;ring till läsbar form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vilka terminaler eller andra tekniska hjälpmedel som enskild själv kan&lt;br&gt;få utnyttja hos myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen skall&lt;br&gt;tillämpa på uppgifter i ADB-registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. vem som hos myndigheten kan&lt;br&gt;lämna närmare upplysningar om&lt;br&gt;ADB-registret och dess användning&lt;br&gt;i myndighetens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. vem som hos myndigheten kan&lt;br&gt;lämna närmare upplysningar om&lt;br&gt;ADB-registret och dess användning&lt;br&gt;i myndighetens verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. medgivanden till försäljning&lt;br&gt;av personuppgifter enligt datalagen&lt;br&gt;(1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beskrivningen skall dock uppgift enligt andra stycket utelämnas, om&lt;br&gt;det behövs för att beskrivningen i övriga delar skall kunna företes för&lt;br&gt;allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-10-19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Böret Palm, regeringsrådet Sigvard Berglöf,&lt;br&gt;justitierådet Lars K Beckman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 6 september 1990 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Laila Freivalds beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i datalagen (1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Carina&lt;br&gt;Stävberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan hur principen om allmänna handlingars offentlighet skall tilläm-&lt;br&gt;pas på s. k. ADB-upptagningar har hört till de mer svårlösta i vårt rättssy-&lt;br&gt;stem. Den nu gällande ordningen antogs år 1976 med ikraftträdande den 1&lt;br&gt;januari 1978. Den sågs, trots ett redan då omfattande utredningsarbete,&lt;br&gt;som en tillsvidarelösning i avvaktan på fördjupade överväganden efter&lt;br&gt;fortsatta utredningar (prop. 1975/76:160 s. 18 och 85 f.). Ett mångårigt&lt;br&gt;kommittéarbete sedan dess har emellertid inte lett till väntade förslag om&lt;br&gt;en radikal reform. Lagrådsremissen innebär huvudsakligen endast att för-&lt;br&gt;tydliganden föreslås i olika hänseenden av bestämmelser som redan gäller.&lt;br&gt;Ändringarna är inte av den arten att de påverkar regelsystemet som så-&lt;br&gt;dant. De bestämmelser av betydelse för ADB-upptagningar som förekom-&lt;br&gt;mer i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen är, särskilt i kombina-&lt;br&gt;tion med de för personregistren speciella bestämmelser och beslut som&lt;br&gt;dessutom skall iakttas, såpass svåra att överblicka att enligt lagrådets&lt;br&gt;mening det finns risk för felaktigheter och oenhetlighet i tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Data- och offentlighetskommittén har i sitt slutbetänkande funnit, att&lt;br&gt;det saknas tillräckliga kunskaper, både hos myndigheterna och hos allmän-&lt;br&gt;heten, om vad lagstiftningen — rätt tillämpad — egentligen innebär.&lt;br&gt;Mycket tyder emellertid enligt utredningen på att regelsystemet som så-&lt;br&gt;dant inte är behäftat med lika stora brister som myndigheternas kunskap&lt;br&gt;om detsamma. Utredningen understryker därför behovet av utbildningsin-&lt;br&gt;satser inom statsförvaltningen. (Se SOU 1988:64 s. 64 resp. 67). I lagråds-&lt;br&gt;remissen konstateras, att flera remissinstanser påtalat att regelsystemet är&lt;br&gt;svårt att tränga igenom och att de som en väg till att göra reglerna&lt;br&gt;”tydligare” anvisat bl. a. ökad information till de anställda inom myndig-&lt;br&gt;heterna. Föredragande statsrådet har anslutit sig till uppfattningen om ett&lt;br&gt;ökat utbildningsbehov och har hänvisat till bl. a. visst informationsmateri-&lt;br&gt;al som nyligen utarbetats av statskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har förståelse för flera av de skäl som anförts mot en genomgri-&lt;br&gt;pande reform på ADB-området. Det bör ändå sägas att just när det gäller&lt;br&gt;lagstiftningen om tryckfrihet och sekretess särskilda krav på tydlighet och&lt;br&gt;överskådlighet måste gälla. Även om utbildningsinsatser kan lösa en del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;problem när det gäller myndigheternas hantering av offentlighetsfrågorna&lt;br&gt;återstår det inte minst viktiga, nämligen att innehållet i reglerna skall&lt;br&gt;kunna uppfattas av den som vill göra sin rätt enligt offentlighetsprincipen&lt;br&gt;gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad lagrådet nu har anfört innebär inte att något av de enskilda lagför-&lt;br&gt;slag som har lagts fram avstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar vad som skall förstås med allmän handling och&lt;br&gt;fastslår därmed ramen för offentlighetsprincipens tillämpning. Upptag-&lt;br&gt;ningar i ADB-system likställs när det gäller själva handlingsbegreppet i&lt;br&gt;princip med handlingar i konventionell mening. Deras egenskap av all-&lt;br&gt;männa karakteriseras generellt också på samma sätt — de är allmänna, om&lt;br&gt;de förvaras hos myndighet och enligt 2 kap. 6 eller 7 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen är att anse som inkomna till eller upprättade hos myndighet. De&lt;br&gt;särregler som av olika skäl har funnits påkallade när det gäller allmänhe-&lt;br&gt;tens tillgång till ADB-information har främst tagit sig uttryck i att termen&lt;br&gt;”förvarad” hos myndigheten getts en speciell innebörd — upptagningen är&lt;br&gt;förvarad i lagens mening om den är ”tillgänglig för myndigheten” för&lt;br&gt;överföring i uppfattbar form. Undantag görs här för personregister, om det&lt;br&gt;i viss ordning har föreskrivits att myndigheten inte har befogenhet att göra&lt;br&gt;överföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår av förarbetena till 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen i den&lt;br&gt;nu gällande lydelsen att också uttrycket ”tillgänglig för myndigheten”&lt;br&gt;avsetts ha en betydelse som inte utan vidare kan utläsas av uttrycket som&lt;br&gt;sådant. Tillgänglighet skall inte vara liktydigt med att myndigheten kan ta&lt;br&gt;fram materialet och överföra det till läsbar eller annan uppfattbar form&lt;br&gt;utan skall omfatta bara sådant som kan tas fram genom ”rutinbetonade&lt;br&gt;åtgärder” från myndighetens sida. Nya datorprogram är inte uteslutna&lt;br&gt;men skall beaktas bara om de kan upprättas inom myndigheten ”genom en&lt;br&gt;enkel arbetsinsats och utan nämnvärda kostnader eller andra komplikatio-&lt;br&gt;ner”. Av förarbetena men inte av lagtexten framgår också hur man enligt&lt;br&gt;lagstiftarens mening, bl. a. för bedömning av frågor om sekretess, skall&lt;br&gt;avgöra om en upptagning utgör en eller flera handlingar. (Prop.&lt;br&gt;1975/76:160 s. 89 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som har sagts i inledningen om behovet av tydlighet&lt;br&gt;har det varit önskvärt om i detta sammanhang fastare gränser hade kunnat&lt;br&gt;utarbetas och uttryckas även i lagtexten i de hänseenden som nu har&lt;br&gt;berörts. Förslaget i remissen begränsar sig till ett tillägg som klargör, att&lt;br&gt;information anses tillgänglig endast om myndigheten kan överföra den&lt;br&gt;med teknisk apparatur som den själv utnyttjar. Enligt lagrådets mening&lt;br&gt;bör lagtexten i allt fall ytterligare förtydligas så mycket att tillägget får lyda:&lt;br&gt;”med tekniska hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar och med ruti-&lt;br&gt;ner som den enkelt kan ta fram”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill slutligen med anknytning till vad som har sagts inlednings-&lt;br&gt;vis i detta yttrande fästa uppmärksamheten på det förut nämnda undanta-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;get for personregister. Enligt detta skall alltså upptagning som ingår i Prop. 1990/91:60&lt;br&gt;personregister inte anses förvarad hos myndigheten, om myndigheten i Bilaga 11&lt;br&gt;vederbörlig ordning är förbjuden att överföra den i uppfattbar form.&lt;br&gt;Konstruktionen är med andra ord att registret i den delen inte är allmän&lt;br&gt;handling. Detta måste innebära att vad som sägs i remissen (avsnitt 5.1&lt;br&gt;under rubriken Massuttag enligt offentlighetsprincipen) om hinder på&lt;br&gt;grund av 7 kap. 16 § sekretesslagen att lämna ut uppgifter inte kan gälla nu&lt;br&gt;berörda personregister. Detta skulle betyda att det inte föreligger något&lt;br&gt;formellt hinder mot att lämna ut dessa antagligen särskilt känsliga person-&lt;br&gt;uppgifter på en diskett eller annat ADB-medium. Undantaget är också&lt;br&gt;svårfattligt i det avseendet att när det gäller andra register än personregis-&lt;br&gt;ter sammanställningar som myndigheten själv inte har rätt att ta fram&lt;br&gt;ändå skall anses vara allmänna handlingar hos myndigheten. Skillnaden i&lt;br&gt;detta hänseende mellan personregister och andra register har enligt moti-&lt;br&gt;ven föranletts av en jämförelse med konventionella handlingar (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1975/76:160 s. 88). Enligt lagrådets mening är den jämförelsen knappast&lt;br&gt;möjlig att göra, eftersom det i fråga om sådana handlingar saknas någon&lt;br&gt;motsvarighet till de förbud som kan gälla för en myndighet att ”ta fram”&lt;br&gt;uppgifter ur ett ADB-register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande lydelse av den s. k. biblioteksregeln i punkt 3 anses tryckt&lt;br&gt;skrift, ljud eller bildupptagning eller annan handling som ingår i bibliotek&lt;br&gt;inte som allmän handling. I remissen föreslås att i förtydligande syfte före&lt;br&gt;orden ”eller annan handling” skall läggas till ”upptagning för automatisk&lt;br&gt;databehandling i sådant register som myndighet har tillgång till enligt avtal&lt;br&gt;med annan än myndighet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförs i remissprotokollet har biblioteksregeln i rättspraxis ansetts&lt;br&gt;tillämplig på ADB-upptagningar i externa databaser av typen referensdata-&lt;br&gt;baser som en myndighet har tillgång till och använder i sitt arbete. För att&lt;br&gt;slå fast detta behövs det alltså inte något förtydligande av lagtexten. Det&lt;br&gt;remitterade förslaget innebär emellertid inte bara ett förtydligande utan&lt;br&gt;även en begränsning av biblioteksregeln när det gäller ADB-upptagningar.&lt;br&gt;Regeln blir enligt förslaget tillämplig enbart på externa databaser som&lt;br&gt;produceras av andra än myndigheter. Även om skälen för denna begräns-&lt;br&gt;ning inte har utvecklats närmare i remissprotokollet (jfr exempelvis vad&lt;br&gt;statistiska centralbyrån anfört i sitt remissyttrande), anser sig lagrådet&lt;br&gt;böra godta förslaget, som innebär en utvidgning av rätten till offentlighet.&lt;br&gt;Lagrådet anser dock att den föreslagna lagtexten gör biblioteksregeln onö-&lt;br&gt;digt svårläst och förordar därför att punkten 3 inte ändras men att till&lt;br&gt;paragrafen fogas ett nytt andra stycke av följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 fråga om upptagning för automatisk databehandling gäller vad som i&lt;br&gt;första stycket 3 föreskrivs om handling, som ingår i bibliotek, endast&lt;br&gt;upptagning i sådant register som myndighet har tillgång till enligt avtal&lt;br&gt;med annan än myndighet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppmärksammad fråga som behandlas i lagrådsremissen är den om&lt;br&gt;myndigheternas rätt att sälja uppgifter ur personregistren. Data- och of-&lt;br&gt;fentlighetskommittén fann i sitt delbetänkande i denna del frågan vara av&lt;br&gt;så stor betydelse för de enskilda personer som uppgifterna rör att riksda-&lt;br&gt;gens prövning bör krävas (SOU 1986:46 s. 30 f.). Kommittén lade också&lt;br&gt;fram förslag till en lag om sådan försäljning. Lagrådsremissen fullföljer&lt;br&gt;däremot hittills tillämpad ordning, dvs. ett system av bestämmelser med&lt;br&gt;olika dignitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en under senare tid tillkommen bestämmelse i 2 kap. 3 § regeringsfor-&lt;br&gt;men anges att varje medborgare ”i den utsträckning som närmare angives i&lt;br&gt;lag” skall skyddas mot kränkning av den personliga integriteten genom&lt;br&gt;ADB-registrering av personuppgifter. Även om det svårligen kan förstås av&lt;br&gt;lagtexten framgår av förarbetena att det citerade uttrycket är avsett att&lt;br&gt;läsas så att dataskyddsbestämmelser inte kräver lagform utan skall kunna&lt;br&gt;meddelas av regeringen samt andra myndigheter och kommuner (prop.&lt;br&gt;1987/88:57 s. 11). Enligt lagrådets mening får det godtas att inte heller&lt;br&gt;föreskrifternas betydelse från integritetssynpunkt är sådan att lagform&lt;br&gt;måste anses påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till förtydligande i 7 § 3 datalagen är ett led i syftet att strama&lt;br&gt;upp principen, att försäljning inte är tillåten utan stöd i lag eller förordning&lt;br&gt;eller annat beslut av regeringen. Den remitterade lagtexten medger emel-&lt;br&gt;lertid försäljning i överensstämmelse med registrets ändamål och ingen-&lt;br&gt;ting sägs om hur det skall bestämmas. Såvitt lagrådet kan förstå kan syftet&lt;br&gt;nås bättre med en bestämmelse som inte samtidigt har avseende på insam-&lt;br&gt;lande, användning och utlämnande i övrigt; i de avseendena måste nämli-&lt;br&gt;gen föreskrifter av datainspektionen få förekomma. En bestämmelse om&lt;br&gt;försäljning bör alltså brytas ut till en särskild punkt, lämpligen som en&lt;br&gt;punkt 3, varvid följande numreringar får förskjutas. Den nya punkten kan&lt;br&gt;ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”3. att, utan medgivande av den registrerade, uppgifter inte försäljs&lt;br&gt;annat än i enlighet med lag eller enligt föreskrifter eller beslut av regering-&lt;br&gt;en,”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket ”i övrigt” bör därmed fogas in mellan ordet ”att” och ”uppgif-&lt;br&gt;ten” i den följande punkten 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet 5.3, Reglering av myndigheternas försäljning av personupp-&lt;br&gt;gifter, förklarar sig föredragande statsrådet bortse från kommunernas för-&lt;br&gt;säljning av personuppgifter ur sina ADB-register under hänvisning till att&lt;br&gt;dessa försäljningar är av mycket begränsad omfattning. Vid remissbehand-&lt;br&gt;lingen av Data- och offentlighetskommitténs betänkande SOU 1986:46&lt;br&gt;har emellertid Svenska kommunförbundet framhållit att kommunerna&lt;br&gt;under senare år i ökande omfattning mottagit beställningar av personupp-&lt;br&gt;gifter ur sina ADB-register och att beställarna härvid genomgående åbero-&lt;br&gt;pat offentlighetsprincipen till stöd för framställningarna. Enligt kommun-&lt;br&gt;förbundet vållar de s. k. massuttagen enligt offentlighetsprincipen ofta&lt;br&gt;betydande olägenheter men borde, med den utformning av 15 kap. 4 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sekretesslagen som kommittén föreslagit, dessa olägenheter kunna elimine-&lt;br&gt;ras. Lagrådet, som saknar underlag for en närmare bedömning av behovet av&lt;br&gt;särskild lagstiftning i denna fråga, vill endast erinra om det nämnda remiss-&lt;br&gt;yttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller vidare i ett föreslaget nytt andra stycke bestäm-&lt;br&gt;melser som begränsar personnummeranvändningen i personregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande statsrådet framhåller beträffade de vid ikraftträdandet&lt;br&gt;befintliga registren att i de fall användningen av personnummer kan avva-&lt;br&gt;ras de skall tas bort ut registren i enlighet med den nya regeln. Det påpekas&lt;br&gt;dock att kostnadsaspekten måste vägas in när ställning tas i denna fråga.&lt;br&gt;De föreslagna reglerna anses inte hindra att av kostnadsskäl personnum-&lt;br&gt;mer får finnas kvar tills systemen av annan anledning konstrueras om eller&lt;br&gt;byts ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser att kostnadsaspekten övergångsvis kan anses som ett&lt;br&gt;sådant godtagbart skäl som anges i det nya stycket och ansluter sig därför&lt;br&gt;till att en särskild övergångsbestämmelse i detta hänseende inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det föreslagna nya andra stycket skall hos en myndighet förteckning-&lt;br&gt;en över personregister också innehålla uppgift om ”medgivanden” till&lt;br&gt;försäljning av personuppgifter. Här avses inte medgivanden av den regist-&lt;br&gt;rerade (se 7 § första stycket 3) utan det stöd for försäljningar som finns i&lt;br&gt;författningsföreskrift eller särskilt beslut av regeringen. Lagrådet förordar&lt;br&gt;att andra stycket ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Hos en myndighet som har rätt att sälja personuppgifter ur registret&lt;br&gt;skall förteckningen också innehålla uppgift om det stöd i författning eller&lt;br&gt;särskilt beslut av regeringen som finns for sådan försäljning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts vid 7 a § förordar lagrådet att den nya&lt;br&gt;sista meningen i första stycket ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Hos en myndighet som har rätt att sälja personuppgifter ur registret&lt;br&gt;skall underrättelsen innehålla upplysning om detta och om det stöd i&lt;br&gt;författning eller särskilt beslut av regeringen som finns for sådan försälj-&lt;br&gt;ning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i nu gällande lydelse en erinran om att myndigheter&lt;br&gt;som i sin verksamhet använder ADB skall ordna denna med beaktande av&lt;br&gt;offentlighetsintressena. Däremot anges inte på vilket sätt myndigheterna&lt;br&gt;skall lägga upp sin ADB-användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att öka medvetandet om vikten av en god offentlighetsstruktur&lt;br&gt;föreslås i lagrådsremissen att det i fyra punkter närmare skall preciseras&lt;br&gt;och förtydligas vilka krav som bör ställas på ADB-systemen. Lagrådet vill&lt;br&gt;först peka på att det inte råder full överensstämmelse mellan förslaget i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen och i specialmotiveringen. Den allmänna mo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiveringen ger närmast intryck av att de åtgärder som anges i de fyra&lt;br&gt;punkterna bör eftersträvas. Denna uppfattning vinner för övrigt stöd såväl&lt;br&gt;i den föreslagna lagtexten, där genomgående verbet ”bör” används, som i&lt;br&gt;ett uttalande av föredragande statsrådet beträffande kostnadsaspekterna,&lt;br&gt;där det framhålls att om någon av åtgärderna skulle medföra höga kostna-&lt;br&gt;der det inte är rimligt att en myndighet omedelbart vidtar en sådan åtgärd.&lt;br&gt;Enligt specialmotiveringen skall däremot föreskrifterna i de två första&lt;br&gt;punkterna vara obligatoriska. Vid föredragningen inför lagrådet har upp-&lt;br&gt;lysts, att avsikten är att inte någon av de i de fyra punkterna angivna&lt;br&gt;åtgärderna skall vara obligatorisk. Med hänsyn härtill har enligt lagrådets&lt;br&gt;mening det föreslagna tillägget karaktär av rena tillämpningsföreskrifter,&lt;br&gt;som kan utfärdas i förordnings form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreslagna tillägget tas in i sekretesslagen anser lagrådet att det&lt;br&gt;bör komma tydligare till uttryck i lagtexten att föreskrifterna i de fyra&lt;br&gt;punkterna i möjligaste mån skall eftersträvas. Detta kan enligt lagrådets&lt;br&gt;mening lämpligen ske genom att verbet ”bör” i de fyra punkterna byts ut&lt;br&gt;mot ”skall så långt det är möjligt”. Eftersom föreskrifterna inte heller med&lt;br&gt;en sådan utformning har en obligatorisk karaktär erfordrar bestämmelser-&lt;br&gt;na inte någon övergångsregel. Skulle däremot någon av föreskrifterna&lt;br&gt;göras obligatorisk, är det nödvändigt att förse lagen med en övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelse i enlighet med kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts vid 7 a § datalagen förordar lagrådet&lt;br&gt;att den nya punkten 8 i andra stycket ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”8. rätt till försäljning av sådana personuppgifter i personregister som&lt;br&gt;avses i datalagen (1973:289).”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition om offentlighet, integritet och ADB .................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 november 1990 . 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning ................................................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmänt om offentlighet, integritet och ADB .................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar...... &amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Bakgrund............................................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Ingen ändring i TF:s grundbegrepp om ADB-upptagningar ..&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förtydliganden i TF och sekretesslagen....................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Enskilds datorprogram och datorutrustning............... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Biblioteksregeln och ADB-upptagningar.................. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 God offentlighetsstruktur............................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Uttag av stora mängder personuppgifter från ADB-baserade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register .................................................. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Bakgrunden till mina förslag ............................ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Utlämnande av stora mängder ADB-upptagningar enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlighetsprincipen.................................. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Reglering av myndigheternas försäljning av personuppgifter .&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Information om försäljning............................. 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Nya registerlagar.......................................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Begränsning av personnummeranvändningen ................. 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Användningen av personnummer m.m................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Nuvarande begränsningar i användningen av personnummer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m................................................. 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Användningen av personnummer bör regleras ytterligare ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Överklaganden av myndigheters beslut enligt 10 § datalagen ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Upprättade lagförslag...................................... 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Specialmotivering......................................... 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Förslaget till lag om ändring i datalagen ................. 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen ............. 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Hemställan............................................... 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Beslut ................................................... 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Data- och offentlighetskommitténs (DOK:s) sammanfatt-&lt;br&gt;ning av betänkandet (SOU 1986:46) Integritetsskyddet i&lt;br&gt;informationssamhället 2. Myndigheternas försäljning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personuppgifter m. m. i här aktuell del ................. 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 DOK:s lagförslag om myndigheters försäljning av person-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter m. m...................................... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Remissinstanser avseende betänkandet SOU 1986:46 .... 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 DOK:s sammanfattning av betänkandet (1987:31) Integri-&lt;br&gt;tetsskyddet i informationssamhället 4. Personregistrering&lt;br&gt;och användning av personnummer .................... 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 DOK:s lagförslag om användning av personummer...... &amp;nbsp;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Remissinstanser avseende betänkandet SOU 1987:31 .... 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 DOK:s sammanfattning av slutbetänkandet (SOU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988:64) Integritetsskyddet i informationssamhället 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighetsprincipens tillämpning på upptagningar för&lt;br&gt;automatisk databehandling........................... 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 DOK:s lagförslag om offentlighetsprincipens tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på ADB-upptagningar ............................... 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 Remissinstanser avseende betänkandet SOU 1988:64 .... 103 Prop. 1990/91.60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10 Lagrådsremissens lagförslag .......................... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagall Utdrag ur lagrådets protokoll den 19 oktober 1990 ....... 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>p. 1 vilande p. 2 delvis bifall p. 3 bifall p 2. delvis bifall p.3. bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:KU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1991/92:KU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1990-11-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1990-12-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1990-12-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-01-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:56:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0360</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:56:39</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0360</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__60.pdf</filnamn>
<filstorlek>5185559</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om offentlighet, integritet och ADB</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C48453B5-CB48-4FF7-A415-8F8776B69206</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:KU11</uppgift>
<ref_dok_id>GE01KU11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Offentlighet, integritet och ADB</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:KU2</uppgift>
<ref_dok_id>GF01KU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vilande beslut i vissa grundlagsärenden m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:60&lt;br/&gt;
Offentlighet, integritet och ADB</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:60 Offentlighet, integritet och ADB</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:60&lt;br/&gt;
Offentlighet, integritet och ADB</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:60 Offentlighet, integritet och ADB</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:60&lt;br/&gt;
Offentlighet, integritet och ADB</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:60 Offentlighet, integritet och ADB</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:60&lt;br/&gt;
Offentlighet, integritet och ADB</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:60 Offentlighet, integritet och ADB</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Kindbom  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:60&lt;br/&gt;
Offentlighet, integritet och ADB</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:60 Offentlighet, integritet och ADB</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Kindbom  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgit Friggebo  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:60&lt;br/&gt;
Offentlighet, integritet och ADB</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:60 Offentlighet, integritet och ADB</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgit Friggebo  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Hammar  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:60&lt;br/&gt;
Offentlighet, integritet och ADB</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:60 Offentlighet, integritet och ADB</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Hammar  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Claes Roxbergh  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:60&lt;br/&gt;
Offentlighet, integritet och ADB</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:60 Offentlighet, integritet och ADB</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Claes Roxbergh  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>